"

Vetenskapsteori
Hemtentamen att lmnas in senast onsdagen den 13 november 2013

Ls uppgifterna (I-III) med en ess p cirka tv sidor per uppgift.
Ange tydligt vilka svar som gller vilka deluppgifter, (1), (2), (3).


I. I slutet av 1920-talet och de nrmaste rtiondena drefter gjordes ett antal ovntade upptckter
i samband med frsk att finna en effektiv behandling av reumatoid artrit (RA; kronisk ledgngs-
reumatism). En lkare, Philip Showalter Hench, vid Mayokliniken i Rochester, Minnesota, fr av
en 65-rig patient med RA och ven gulsot veta att dagen efter att hans gulsot uppkommit,
brjade smrtan och svullnaden i hans leder att g tillbaka. Totalt varade gulsoten i fyra veckor,
men hans hnder och ftter frblev smrtfria under ytterligare sju mnader. Under ngra r
drefter uppmrksammar Hench flera andra patienter med liknande erfarenheter. Hench brjar
spekulera ver vad den faktor som han, tills vidare, kallar Substans X som orsakat den
gynnsamma effekten skulle kunna vara. Var den en bestndsdel i gallan eller ett mne som
producerades d levern var skadad? Han prvar att behandla sina RA-patienter med gall- och
leverextrakt, men utan framgng. Det drjer inte lnge frrn Hench upptcker att RA-symtom
gtt tillbaka ven vid graviditet och att bde gulsot och graviditet kunde fljas av en mildring
inte bara av symtom p RA utan ven av symtom p hsnuva, astma och det neurologiska
tillstndet myasthenia gravis (svr muskelsvaghet). Vid tiden fr Hench kontakt med den 65-rige
patienten, arbetade, oberoende av Hench underskningar, en kollega till honom p Mayokliniken,
biokemisten Edward Kendall, med att utveckla en behandling av Addisons sjukdom (binjurebark-
insufficiens). Patienter med denna sjukdom kunde behandlas framgngsrikt med ett mne gjort p
binjurar (frn katter), men de hormoner som binjurarna insndrar var fortfarande otillrckligt
knda. 1936 hade Kendall och andra isolerat ett antal olika mnen som benmndes mnena A, B,
E och F. Efter att ha ftt kontakt med varandra brjar Hench och Kendall spekulera ver
mjligheten att ngot av dessa mnen skulle kunna vara identiskt med Substans X. 1948 hade det
ntligen gtt att syntetisera ett av mnena mne E, som snart skulle komma att kallas kortison
i tillrcklig mngd fr att kunna underska dess eventuella terapeutiska nytta. Hench
behandlade frst en ung kvinnlig RA-patient och efter fyra dagliga kortisoninjektioner var hennes
smrtsamma muskelstelhet helt borta. Under de fljande tre mnaderna behandlade han ytterligare
tretton RA-patienter med liknande resultat. 1950 mottog Hench och Kendall (tillsammans med
Tadeus Reichstein) Nobelpriset i fysiologi eller medicin fr deras upptckter rrande binjure-
barkens hormoner, deras byggnad och biologiska verkningar. Sambandet mellan gulsot och
lindring av RA-symtom r dock fortfarande oknt, liksom vad som orsakar RA.
(1) Analysera svl Hench misslyckade som det frsta av hans lyckade frsk: (a) vad kan
sgas vara hans (huvud)hypotes i respektive frsk; (b) ge exempel p ngon mjlig hjlphypotes
som respektive frsk kan sgas frutstta; (c) beskriv de empiriska konsekvenser som anvnds
vid respektive hypotesprvning. (2) Var hypotesprvningarna logiskt giltiga? Motivera ditt svar.
(3) Vad, om alls ngot, kan observationerna av de symtomdmpande effekterna av graviditet antas
ha tillfrt Hench hypotesprvning?

#


II. I Introduktion till vetenskapsteorin framhller Lars-Gran Johansson att den centrala frgan i
debatten om vetenskapens utveckling r om det finns ngon rationalitet i vetenskapen och vad den
i s fall bestr av. Som ett exempel p frsk att finna en rationell motivering fr metoder som
anvnds i vetenskapen nmner Johansson Poppers falsifikationism. I Upptckandets logik eller
forskningspsykologi kritiserar Kuhn delar av Poppers falsifikationism.
(1) Redogr dels fr hur Kuhn menar att problemlsande i vetenskapen normalt frhller sig
till det han uppfattar vara Poppers id om testning av en gngse teori, dels fr hur Kuhn menar att
i vetenskapliga sammanhang ett misslyckande att finna en lsning p ett problem kan komma att
uppfattas som ett misslyckande fr en teori som utstts fr testning. (2) Frklara, med hjlp av ett
eget exempel, vad Kuhn menar med att om Popper bara vore intresserad av demarkations-
problemet skulle de problem som uppkommer genom att bindande vederlggning inte r mjlig
kanske kunna g att eliminera och demarkation kunna stadkommas genom ett rent syntaktiskt
kriterium. (3) Diskutera kort huruvida Poppers id om korroborering av en hypotes undgr att
frutstta induktion.


III. I Generella lagar i historien argumenterar Hempel fr en viss syn p hur historisk forskning
br bedrivas och fr vad som br vara dess ml. Collingwood fr fram en i grunden radikalt
annorlunda syn p historisk forskning i The Idea of History det arbete som Skillnaden mellan
historia och naturvetenskap r hmtat ur.
(1) Redogr fr ngra avgrande skillnader mellan Hempels synstt och Collingwoods synstt,
dels nr det gller p vilket stt frstelse kan sgas vara relevant i historisk forskning, dels
betrffande huruvida historisk forskning alltid krver hnvisning till en generell lag eller
tminstone till en generell eller statistisk hypotes. (2) Diskutera kort tminstone tv skillnader
mellan det orsaksbegrepp som Hempel frutstter i sin DN-modell och det orsaksbegrepp som
Collingwood illustrerar med exemplet nr Brutus sticker ner Caesar. (3) Frklara, med hjlp av ett
eget exempel, vad Hempel menar med strukturlikheten mellan frklaring och frutsgelse.



Lycka till!
Ingemar Lindahl


P.S. Om du ger citat i dina svar, var noga med att ange sidnummer och fullstndig referens.

Skicka dina lsningar som en PDF till
b.i.b.lindahl@philosophy.su.se