Armaments,

Disarmament and
International
Security
SIPRI
YEARBOOK
2014
Sammanfattning p svenska
STOCKHOLM INTERNATIONAL PEACE RESEARCH INSTITUTE
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, grundades 1966 som ett
oberoende forskningsinstitut med uppgift att studera vpnade konikter, militrutgifter och
vapenhandel samt nedrustning och rustningskontroll. SIPRI tillhandahller fakta, analyser
och rekommendationer, baserade p ppna kllor, till beslutsfattare, forskare, media och den
intresserade allmnheten.
SIPRI YEARBOOK
SIPRI:s frsta rsbok publicerades 1969 och 2013 rs upplaga r den 44:e i ordningen. SIPRI
Yearbook 2014 presenterar fakta om vrldens militrutgifter, internationell vapenhandel
(vilket inkluderar svl vapenfrsljning som vapen givna som en del av militrt std),
vapenproduktion, krnvapen, strre vpnade konikter och multilaterala fredsoperationer
samt analyser av internationell skerhet och strvanden att begrnsa rustningen. Fr
innehllet i SIPRI:s rsbok svarar SIPRI:s egna forskare samt en rad utomstende experter.
I detta hfte ges korta sammanfattningar av kapitlen i SIPRI Yearbook 2014 samt ngra
exempel p den information som nns i bokens bilagor.
www.sipriyearbook.org
INNEHLL
Inledning 1
1. Olika aspekter p konikten i Syrien 2
Del I. Skerhet och konikter 2013
2. Vpnade konikter 4
3. Fredsuppdrag och konikthantering 6
Del II. Militrutgifter och upprustning 2013
4. Militrutgifter och vapenproduktion 8
5. Internationell vapenhandel 10
6. Vrldens krnvapenarsenaler 12
Del III. Icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 2013
7. Krnvapenbegrnsning och icke-spridning 14
8. Kemiska och biologiska material: reducering av skerhetsrisker 16
9. Begrnsning av konventionella vapen och militrt frtroendeskapande 18
10. Material med dubbla anvndningsomrden och vapenhandelskontroll 20
Bilagor 22

versttning av sammanfattning till svenska: Nenne Bodell
SIPRI 2014
inledning 1
INLEDNING
ian anthony
SIPRI Yearbook 2014 rapporterar om era
oroande tendenser fr konikterna,
rustningsdynamiken och den
internationella skerheten i vrlden. Det
kommer att ta lng tid innan det
internationella samfundet stadkommit
ngot som kan kallas vrldsordning.
Dessutom genomgr politiska,
teknologiska, ekonomiska, ekologiska
och militra verksamheter snabba och
stndiga frndringar, vilket i allt hgre
grad kan gra att fredliga lsningar p
konikter och ett frmjande av ett
stabilare skerhetslge blir svrare att
uppn.
De slutsatser som kan dras frn
hndelseutvecklingen under 2013 inom
upprustning, nedrustning och
internationell skerhet visar att samspelet
mellan de tre fortsatt mste analyseras.
Fr det frsta utvecklas
frhllningssttet till internationell
styrning som kommer att f en direkt
inverkan p staters mjligheter att n
samfrstnd vad gller hur man bst
frmjar global och regional skerhet.
Flera kapitel i rets upplaga av SIPRI
Yearbook betonar framvxten av en rad
olika spnningar, till exempel inom
olika institutioner och mellan globala
och regionala organ specialiserade p
skerhetsstyrning. Den fortsatta
utvecklingen dr man istllet fr att ska
samfrstnd accepterar nationella
olikheter och frsker hantera
konsekvenserna av dem, har stegvis
frtt snder multilaterala frhllningsstt
och nr den skerhetspolitiska diskursen
inte lngre hller sig inom verenskomna
ramar, kan man se en ny smidighet i staters
anpassning i olika frgor.
Fr det andra kommer en kad frstelse
av sambandet mellan utveckling och
skerhet gra det lttare att identiera
mjligheterna till samarbete mellan parter
som normalt inte ses som
samarbetspartners. F mnniskor skulle
ifrgastta sambandet mellan ena sidan,
ekonomisk, social och mnsklig utveckling,
och fred och skerhet den andra. Det r
ett komplicerat frhllande dr skerhet
kan leda till utveckling och utveckling kan
leda till skerhet, men ingendera r
tillrcklig fr att frmja den andra och p
kort sikt behver inte bda alltid vara
ndvndiga. En bttre frstelse av detta
samband kommer att krva mer forskning
som koncentreras till analyser av
problemen som helhet och inte fokuserar p
att lsa de enskilda delarna. Fr att frst
hur problemens olika delar samspelar
kommer det att vara ndvndigt att dra
nytta av era akademiska omrden.
Fr det tredje br den snabba takten och
omfattningen i framstegen inom olika delar
av naturvetenskap och teknologi, och hur
de samspelar med varandra, nu ses som en
oberoende faktor fr internationell
skerhet. En utvrdering av teknologin har
blivit svrare genom den kande
komplexiteten. Att frst samspelet mellan
naturvetenskap och ofentlig politik r
ocks en allt strre utmaning.
Behovet av kompetent, opartisk
information om fysisk, biologisk,
ekonomisk, social och politisk pverkan p
alltmer omfattande och strre
tillmpningar av teknologi som std fr
regeringsbeslut och lagstiftningsprocess r
en id som sannerligen inte r frldrad,
snarare r den utan tvekan viktigare n
ngonsin.

2 sipri yearbook 2014, sammanfattning

1. OLIKA ASPEKTER P
KONFLIKTEN I SYRIEN
Efter tre rs konikt i Syrien r mnga
fortsatt skeptiska till att hitta en hllbar
lsning fr att n fred. Alla frsk till
medling i konikten krver en frstelse fr
koniktens dynamik, ett omrde dr freds-
och koniktforskning kan bidra. Att det
inte nns ngon enig, tillfrlitlig och
faktabaserad berttelse om konikten
visade sig under 2013 genom splittringen i
FN:s Skerhetsrd och bland staterna i
regionen, diskussionerna om bevisen fr
anvndandet av kemiska vapen och
tvisterna om vilka grupper som fretrder
de regeringsentliga styrkorna.
Tre aspekter p konikten i Syrien under
2013 kan utgra startpunkten fr
underskningen av dess vidare pverkan:
mtningar av konikthndelser,
restriktionerna i vapenleveranser och
konsekvenserna av anvndandet av
kemiska vapen.
Att mta frekomsten av konikt i Syrien
Den frmsta svrigheten fr
koniktforskare r att samla in tillfrlitliga
uppgifter, bland annat frn media.
Komplexiteten i den syriska konikten gr
att medias partiskhet i rapporteringen
frblir en stor utmaning genom att den
frsvrar insamlingen av anvndbara
uppgifter och vilseleder forskare och
beslutsfattare om vad som faktiskt hnder.
De allvarliga konsekvenserna av de
diplomatiska och politiska misslyckandena
och det brdskande behovet av en kad
frstelse av orsakerna bakom det
eskalerande vldet gr att ett striktare
tillvgagngsstt vad gller
uppgiftsinsamling behvs.
Den exceptionella kningen av
publiceringar online och i sociala medier
gr att mer information om konikter nu
nns allmnt tillgnglig. Det r avgrande
att koniktforskare infrlivar sdana kllor
i sin kodning av information. I fallet med
Syrien, dr traditionella medier str under
strng regeringskontroll, har kllorna i
sociala medier blivit viktiga alternativ.
Information frn oidentierade kllor
mste emellertid kontrolleras noggrant.
Utvecklandet och anvndningen av
crowd-seeding metodiken, parad med ett
kat anvndande av informationsteknologi
Politiska och organisatoriska
aktioner
Andra tvngsaktioner Vldshandlingar
Al Arabiya SANA Associated
Press
BBC
Monitoring
Agence
France-Presse
typ av rapporterad konfli kthndelse i syri en, efter
medi aklla
inledning 3
fr insamling och delande av data, kan
utgra ett nytt stt att samla in uppgifter
om konikter. I slutndan kommer detta att
frse beslutsfattare och humanitra
organisationer med en fullstndigare bild
av vldet och politiska hndelser, som t ex i
Syrien. P samma gng kommer inte
crowd-seeding att vara ett universalmedel
p snedvridningar och det r inte en felfri
metod.
Begrnsning av vapenleveranser till
Syrien
Nr ett stort antal stater antog det globala
vapenhandelsfrdraget (ATT) 2013
bekrftades den vitt spridda uppfattningen
att internationell vapenhandel mste
begrnsas fr att frhindra att vld och
vpnade konikter spds p av
verfringarna av vapen. Att de esta
staterna godknde ATT-avtalet, eller
tminstone som t ex Kina och Ryssland
stdjer avtalets huvudprinciper,
sammanfll med allvarliga
meningsskiljaktigheter hur man skulle
hantera vapenleveranser till konikten i
Syrien som var behftad med grova
krnkningar av mnskliga rttigheter och
internationell humanitr rtt. Staterna
hade mycket olika syn p om huruvida
vapenleveranser kan eller inte kan bidra till
att etablera fred och skerhet i Syrien. Inte
ens inom EU, med sin lnga tradition av
restriktiv vapenexport och harmoniserad
vapenexportpolitik och dess starka std fr
ATT, kunde stater enas om riskerna eller
nyttan av att snda vapen till vissa
bevpnade grupper i Syrien.
siktsvariationerna om vapenleveranser
till Syrien vcker frgor om hur samordnat
genomfrandet av ATT kommer att bli nr
avtalet vl trder i kraft. Ett allvarligt
problem r att de lrdomar om
riskbedmningar av vapenexport som
krvs av frdrag som ATT, svrligen kan
dras av det syriska exemplet. Stater har i
allmnhet varit hemlighetsfulla och oklara
vad gller syften, eller omfattning, fr sina
vapenleveranser till parter i den syriska
konikten.
Anvndningen av kemiska vapen i Syrien:
fljdverkningar fr rustningskontrollen
Hndelserna i Syrien under 2013 kommer
att ha en lngsiktig efekt, om n
fortfarande lite oklart och kontroversiellt
hur, p framtida frsk att bemta
anklagelser om anvndning av kemiska
vapen. Frsk till rustningskontroll i Syrien
avspeglade utvecklingen av internationella
verikationstgrder och aktiviteter som
innehller bde kooperativa delar och
tvngsmedel. Organisationer och regimer
som normalt inte samverkar (t ex
Organisationen fr frbud av kemiska
vapen, OPCW och Vrldshlsoorganisation,
WHO) sammanfrdes genom den oro som
fanns p hg niv inom regeringar, speciellt
i Ryssland och USA, och inom
vrldssamfundet. Detta hnde inom ramen
fr en allt vrre vpnad konikt med
omfattande och lngvariga
destabiliserande efekter.
Utvecklingen i Syrien understrk
styrkan i den internationella normen mot
innehav och anvndande av kemiska vapen.
Den aktualiserade ocks politiska och
operativa utmaningar frknippade med
rustningskontroll i fall dr icke-statliga och
statliga aktrer inom och utanfr regionen
samverkar i omstridda och okontrollerade
omrden. Den gav dessutom operativa
lrdomar om vad veriering kan och inte
kan stadkomma under sdana
frhllanden.

4 sipri yearbook 2014, sammanfattning

2. VPNADE KONFLIKTER
P senare r har vrlden sett ett kande
antal ddsofer p grund av statligt
baserade konikter. I en del omrden i
vrlden, srskilt i Mellanstern, har antalet
stridsrelaterade ddsfall kat betydligt.
Antalet internationaliserade inomstatliga
konikter har ocks kat. Denna utveckling
tyder p en oroande upptgende trend fr
ddligt vld relaterat till statligt baserade
konikter.
Under perioden efter det kalla kriget har
vrldssamfundets frmsta svar p vpnade
konikter med stater inblandade, speciellt
nr det gller regionala och globala
skerhetsproblem och internationell
terrorism, oftast varit att ingripa med
militra maktmedel. Under 2013 fanns
tecken p att militr makt som medel fr att
lsa konikter och utmaningar frn
internationell terrorism i vstvrlden
alltmer anses ha begrnsad nytta och vara
allt fr dyrt, bde vad gller ekonomi,
frlorade liv och utarmat politiskt kapital.
Beskyllningarna att kemiska vapen
anvnts i en attack i Damaskus den 21
augusti 2013 utlste en kraftig
internationell debatt om militrt
ingripande i inbrdeskriget i Syrien.
Dessutom fanns en vitt spridd oro ver de
storskaliga frlusterna av mnniskoliv i
Syrien, rapporterna om att konikten
tjnade som ett vxthus fr vldsamma
jihadistiska grupper och indikationerna p
en vxande risk fr vidare regional
spridning.
Inledningsvis verkade USA och dess
europeiska huvudallierade frbereda sig p
militra attacker i Syrien. Efter en
parlamentsomrstning i Storbritannien
mot anvndandet av militrmakt i Syrien,
och en oro fr att ocks den amerikanska
kongressen skulle rsta emot, valde den
amerikanska regeringen att driva linjen
med ett diplomatiskt svar p frgan med
kemiska vapen och avstod frn militrt
ingripande. Det hr sgs allmnt som en
vndpunkt i vstvrldens politik mot en
betydligt mer begrnsad militr
inblandning i konikter runt om i vrlden.
Medling och fredsavtal
Medling erbjuder en viktig vg att lsa
vpnade konikter. Under de senaste
rtiondena har traditionella diplomatiska
tgrder kompletterats med framvxten av
ett otal icke-statliga aktrer involverade i
medling och informell diplomati (Track-II).
Dessa anstrngningar har bidragit till att
ett stort antal vpnade konikter har lsts
genom medling och ofta lett fram till ett
fredsavtal.
Under senare r har det emellertid
frkommit en noterbar minskning av
antalet fredsavtal. Detta vcker oro fr att
det, utan avsevrda nysatsningar p
fredsskapande tgrder, kan nnas viktiga
begrnsningar fr medling som ett
alternativ till militrt ingripande fr att
avsluta konikter.
antalet vpnade konfli kter
20031 2
A
n
t
a
l
Icke-statliga
konflikter
Ensidigt vld Statliga baserad
konflikter
0
10
20
30
40
50
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003
skerhet och konflikter 5
FN:s Skerhetsrd i statligt baserade
vpnade konikter
I en situation med frre vsterlndska
militra interventioner som svar p
konikter, skulle FN kunna ta ett strre
ansvar fr koniktfrebyggande och
koniktlsande tgrder. FN:s
Skerhetsrds frmsta verktyg fr att lsa
konikter r bl a resolutioner antagna
genom kapitel VI och VII av FN-stadgan.
Antalet sdana resolutioner ger ett
vrdefullt mtt p den vikt som
Skerhetsrdet lgger vid statligt baserade
vpnade konikter. Det nns stora
skillnader i uppmrksamhet, vilket kan
hnfras till koniktens lngd och
intensitet, var konikten utspelas och hur
den upplevs pverka de permanenta
medlemmarnas intressen.
Mnster fr det organiserade vldet
200312
Uppsala Conict Data Program (UCDP)
presenterar det organiserade vldet i
vrlden enligt tre typer av organiserat vld:
(statligt baserade) vpnade konikter, icke-
statliga konikter och ensidigt vld (mot
civila).
Det totala antalet av incidenter av
organiserat vld som resulterade i minst 25
dda under ett r (grnsen fr att rknas av
UCDP), var lite lgre under 2012, 97
stycken, n under 2003, d antalet var 111.
Bde antalet statligt baserade och icke-
statliga konikter kade under
tiorsperioden 2003-2012, medan
omfattningen av ensidigt vld minskade
stadigt.
Den vergripande trenden fr antalet
ddsfall orsakade av organiserat vld
uppvisar en mer negativ bild. Till stor del
beroende p utvecklingen fr statligt
baserade konikter har antalet ddsfall
kat frn nstan 36 000 under 2003 till
nstan 46 000 under 2012.
Inom den vergripande trenden har var
och en av de tre konikttyperna sin egen
dynamik, bara delvis pverkad av de andra
typerna. Hela bilden r mer komplicerad,
men det nns inga klara bevis fr att de tre
vldstyperna tar ut varandra, t ex om en typ
minskar leder det till en kning av en
annan.

global peace i ndex 2013

Globalt fredsindex (Global Peace Index, GPI),
framstllt av Institute for Economics and
Peace, anvnder 22 indikatorer fr att
rangordna 162 lnder efter deras relativa
fredsstatus.
Vst- och Centraleuropa var den klart
fredligaste regionen i 2013 rs GPI.
Nordamerika kom p andra plats, fljt av Ost-
och Sydostasien och Oceanien. Sydasien var
den minst fredliga regionen.
Rang- Fr-
ordning Land Pang ndring
1 Island 1.162 0.003
2 Danmark 1.207
2 Nya Zeeland 1.237 +0.003
4 sterrike 1.250 0.060
5 Schweiz 1.272 +0.013
158 Sudan 3.242 +0.156
159 Irak 3.245 +0.019
160 Syrien 3.393 +0.524
161 Somalia 3.394 0.092
162 Afghanistan 3.440 +0.075
6 sipri yearbook 2014, sammanfattning
3. FREDSUPPDRAG OCH
KONFLIKTHANTERING
Genom inrttandet av tta nya multilaterala
fredsuppdrag och endast fyra som
avslutades, uppgick det totala antalet
fredsuppdrag till 57 under 2013. Frankrike
var centralt fr fredsinsatserna under 2013,
genom att leda tv av de nya uppdragen och
till stor del stta uppdragsagendan.
kningen av uppdrag tfljdes av en
dramatisk minskning av det totala antalet
personer som deltog, frn 233 642 under
2012 till 201 239 under 2013). Detta berodde
frmst p personalneddragningen i den
internationella skerhetsstyrkan i
Afghanistan (ISAF). Det r troligt att
antalet personer kommer att minska
ytterligare under 2015. ven om en del
personal kommer att stanna i ett nytt
NATO-lett uppdrag i Afghanistan och
andra europeiska lnder kan komma att
ansluta sig till Frankrike i Afrika, eller
brja bidra till FN-uppdrag, r det inte
troligt att detta kommer att kompensera
ISAF:s personalminskning.
Fredsbevarande i Afrika
Den internationella uppmrksamheten
verkar yttas frn Afghanistan till Afrika,
och srskilt till Centralafrikanska
republiken, Demokratiska republiken
Kongo, Mali, Somalia och Sydsudan.
Alla tta nya fredsuppdrag 2013
inrttades i Afrika och ingick alla i de
komplicerade grupperingarna av uppdrag,
organisationer, och aktrer som fr
nrvarande r engagerade dr. Afrika har
haft det strsta antalet fredsuppdrag sedan
2010, och i och med ISAF:s
personalminskning under 2013 ven det
strsta antalet personer som deltar i
uppdrag, fr frsta gngen sedan 2008.
Fyra av de tta nya uppdragen
utplacerades i Mali, tre i Centralafrikanska
republiken och ett i Somalia. Tv av
uppdragen leddes av afrikanska
organisationer. Den internationella
stdinsatsen i Mali (International Support
Mission to Mali, AFISMA), leddes av
Vstafrikanska staternas ekonomiska
gemenskap (ECOWAS) och Afrikanska
unionen (AU) tillsammans och den
internationella stdinsatsen i
Centralafrikanska republiken
(International Support Mission to the CAR,
MISCA), av AU ensamt. Att Afrika alltmer
tar hand om sina egna angelgenheter
genom inrttandet av dessa uppdrag, har
aktualiserat frgan om Afrika r redo fr
den hr typen av uppgifter.
Utvecklingen i Afrika under 2013 kan
tyda p alltmer stabila fredsuppdrag, vilket
visar sig i den fredsframtvingande och
inkrktande karaktr man ser i vissa
uppdrag. Den nya insatsstyrkan (Force
Intervention Brigade, FIB) i FN:s
stabiliseringsuppdrag i Demokratiska
republiken Kongo (UN Organization
Stabilization Mission in the DRC,
MONUSCO), ck mandat att hindra
utbredningen, neutralisera och avvpna
alla vpnade grupper. ven mandatet fr
antal fredsuppdrag, 200413
0
10
20
30
40
50
60
70
2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
FN Regionala organisationer eller
allianser
Tillflliga
koalitioner
Utfranda organisation:
A
n
t
a
l

u
p
p
d
r
a
g
FN:s stabiliseringsuppdrag i Mali
(Multidimensional Integrated Stabilization
Mission in Mali, MINUSMA), r starkare
formulerat n vad som r brukligt fr ett
FN-uppdrag. Dessutom utkade FN, genom
en extraordinr tgrd, sina logistiska
stdpaket till den Afrikanska unionens
insats i Somalia (AU Mission in Somalia,
AMISOM), att ven omfatta den somaliska
nationella armns fronttrupper i deras
gemensamma kamp mot den islamistiska
gruppen al-Shabab. En annan
kontroversiell tgrd var att lta
MONUSCO, som frsta FN-uppdrag,
anvnda drnare fr vervakning.
Global utveckling
Trots svrigheter att genomfra var skydd
av civilbefolkningen fortsatt viktigt fr
multilaterala fredsuppdrag. MONUSCO:s
insatsstyrka FIB visade en frnyad
beslutsamhet att skydda civilbefolkningen
och hyllades allmnt som en framgng. Mot
slutet av 2013 skyddade FN-insatsen UN
Mission in South Sudan (UNMISS)
tiotusentals sydsudanesiska civila p sina
baser och jmfrelser med de skra
omrdena i Bosnien-Hercegovina har
redan gjorts.
Samfrstnd i FN:s Skerhetsrd i
kontroversiella frgor som bruk av vld och
anvndande av drnare nddes frn fall till
fall. Den s k Hollande-doktrinen (uppkallad
efter den franske presidenten Franois
Hollande), om korta och begrnsade
humanitra interventioner p uppdrag av
Skerhetsrdet i samarbete med styrkor
frn en regional organisation, och efter
inbjudan frn vrdnationen, verkar
strukturellt likna Kinas syn p
intervention. Operation Serval i Mali och
Operation Sangaris i Centralafrikanska
republiken satte stora delar av
dagordningen under 2013.
D spnningarna tydligt kade mellan
AU, FN och afrikanska regionala
organisationer om frndringarna i Mali
och Centralafrikanska republiken, kan det
ifrgasttas om inrttandet av insatser
genom komplicerade grupperingar r den
rtta vgen framt och om de tv lnderna
kommer st modell fr framtida
fredsuppdrag.

skerhet och konflikter 7

de 10 lnder med strst antal deltagande personal i
multi laterala fredsuppdrag 2013
0 20 000 40 000 60 000
Kenya
Storbrittanien
Frankrike
Bangladesh
Burundi
Uganda
Etiopien
Indien
Pakistan
USA
Antal deltagande personal
ISAF inrknat
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
Rwanda
Nigeria
Kenya
Frankrike
Bangladesh
Burundi
Uganda
Etiopien
Indien
Pakistan
Antal deltagande personal
ISAF undantaget
8 sipri yearbook 2014, sammanfattning
4. MILITRUTGIFTER OCH
VAPENPRODUKTION
Vrldens samlade militrutgifter fr 2013
berknas uppg till 1747 miljarder dollar,
vilket r 2,4 % av vrldens totala
bruttonationalprodukt (BNP), eller 248
dollar per person. I reella termer r det
ungefr 1,9 % lgre n 2012.
Militrutgifternas kningar och
minskningar under 2013 fljde samma
mnster som 2012, med minskningar i
vstlnderna (Nordamerika, Vst- och
Centraleuropa och Oceanien) och med
kningar i resten av vrlden. Srskilt stora
kningar sgs i Afrika och i Mellanstern,
medan tstramningspolitikens
fljdverkningar fortsatt kndes i Europa.
USA hade fortfarande de hgsta
militrutgifterna under 2013, fljt av Kina
och Ryssland.
Vrldens militrutgifter ser ut att flja
tv skilda trender. I vstvrlden minskar
utgifterna, p grund av
budgettstramningar, frsk att kontrollera
budgetunderskott och att man drar sig ur
lngvariga krig. I vriga vrlden kar
utgifterna genom kombinationer av
ekonomisk tillvxt, skerhetsoro,
geopolitisk ambition och ofta interna
politiska faktorer. Under de kommande
ren kan vstvrldens militrutgifter
komma att stabilisera sig eller terigen ka,
medan trenden fr resten av vrlden inte
visar ngra tecken p avmattning.
Amerikanska militrutgifter
De amerikanska militrutgifterna fortsatte
att minska bde p grund av
tillbakadragandet av de amerikanska
trupperna frn Irak i slutet av 2011 och
efekterna p frsvarsbudgeten av 2011 rs
budgetverenskommelser om lgre utgifter
(Budget Control Act). Under strre delen av
2013 fortsatte budgetkaoset och man
tvingades bland annat stnga ner stora
delar av den ofentliga sektorn. Mot slutet
av ret kunde kongressen till slut enas om
vrldens mi li trutgi fter
2013
Militr- Frnd-
Region utgifter ring (%)
Afrika 44.9 8.3
Nordafrika 18.7 9.6
Afrika sder om Sahara 26. 2 7.3
Amerika 736 6.8
Centralamerika 9.6 6.0
och Karibien
Nordamerika 659 7.8
Sydamerika 67.4 1.6
Asien och Oceanien 407 3.6
Central- och Sydasien 63.7 1.2
Ostasien 282 4.7
Oceanien 25.9 3.2
Sydostasien 35.9 5.0
Europa 410 0.7
steuropa 98.5 5.3
Vst- och Centraleuropa 312 2.4
Mellanstern 150 4.0
Vrlden totalt 1 747 1.9
Militrutgifterna r angivna i lpande priser
(2013), miljarder dollar.
vrldens mi li trutgi fter
200413
M
i
l
i
t

r
u
t
g
i
f
t
e
r

(
b
i
l
j
o
n
e
r

d
o
l
l
a
r
)
0
500
1000
1500
2000
Afrika Nordamerika
Latinamerika
Asien och Oceanien steuropa
Vst- och Centraleuropa Mellanstern
2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
en budget, dr ven en frsvarsbudget fr
2014 ingick. Den verenskomna budgeten
fr 2014 kommer att dmpa efekterna av
2011 rs budgetverenskommelser, men de
amerikanska militrutgifterna fortstter
att minska genom det frestende
trupptillbakadragandet frn Afghanistan.
Militrutgifter i Asien och
Stillahavsomrdet
Den starka kningen av militrutgifterna i
Asien och Stillahavsomrdet har frmst
berott p Kinas militrutgifter. Under de
senaste ren har de kade spnningarna p
grund av territoriella tvister i Syd- och
stkinesiska sjarna tillkommit. Samtidigt
som USA:s svngning mot Asien visar p
regionens strategiska betydelse fortstter
Kinas uppgng att omforma skerhetslget.
Trots att Kinas uppgng varit den frmsta
drivkraften fr kade militrutgifter i de
lnder som har maritima grnstvister med
Kina, r maritima frgor fortfarande en
avgrande faktor fr andra lnder som har
bttre relationer med Kina.
Vapenproduktion och militra tjnster
Minskade militrutgifter i USA och
Vsteuropa reekterades i en minskning
med 4 % av militra frsljningar fr
fretagen p SIPRI Top 100-lista ver
vapenproducenter och militra
tjnstefretag (Kina undantaget) under
2012. Vapenfrsljningen fr ryska fretag
kade emellertid kraftigt, till stor del
beroende p det stora ryska
upprustningsprogrammet.
Stora kningar sgs fr de strsta
fretagen i era andra framvxande
producentlnder som Brasilien, Sydkorea
och Turkiet. De senaste rens mnster
visar en gradvis spridning av
vapenindustrin dr de traditionella
producenterna i USA och Vsteuropa str
fr en lngsamt krympande del av Top
100-listans vapenfrsljningar och dr
andelen nya aktrer kar. De traditionella
vapenproducenterna r emellertid
fortfarande helt dominerande.

militrutgifter och upprustning 9

rapporteri ng av
mi li trutgi ftsdata ti ll fn
FN:s system fr standardiserad rapportering
av militrutgifter r en viktig klla till
ofentlig information om militrutgifter.
Antalet lnder som snder in rapporter till
systemet fortsatte emellertid att minska under
2013. De militrutgifternas politiska
knslighet kan, fr en del lnder, vara det
frmsta sklet fr att inte rapportera data till
FN, men mnga lnder publicerar ppet sina
frsvarsbudgetar p Internet. Det faktum att
mnga lnder snt in information tminstone
en gng tyder p att de har kapaciteten, men
saknar den politiska viljan att alltid
rapportera.
de 10 strsta
vapenproducerande
fretagen 201 2
Vapenfr- Vinst
Fretag saljning ($ m.) ($ m.)
1 Lockheed Martin 36 000 2 745
2 Boeing 27 610 3 900
3 BAE Systems (UK) 26 850 2 599
4 Raytheon 22 500 1 900
5 General Dynamics 20 940 332
6 Northrop Grumman 19 400 1 978
7 EADS (Alleuropeisk) 15 400 1 580
8 United Technologies 13 460 5 200
9 Finmeccanica (Italy) 12 530 1 010
10 L-3 Communications 10 840 782
Fretagen r amerikanska om inte annat
anges. Vinsten avser hela fretaget, d v s
inklusive frsljning av icke-militra varor
och tjnster.
10 sipri yearbook 2014, sammanfattning
5. INTERNATIONELL
VAPENHANDEL
Volymen av internationella
vapenverfringar av strre konventionella
vapen (vilka inkluderar svl
vapenfrsljning som vapen givna som del
av militrt std) kade med 14 % mellan
perioderna 20042008 och 200913. De
fem strsta exportrerna under perioden
200913 (USA, Ryssland, Tyskland, Kina
och Frankrike) stod fr 74 % av exporten.
Amerikanska och europeiska exportrer
har dominerat toppskiket av exportrer
under de senaste 20 ren, med ngra f
undantag frn andra regioner. Kina har
emellertid ter etablerat sig som en av de
frmsta exportrerna. Under perioden
2009-13 var landet vrldens frde strsta
exportr.
SIPRI:s statistik ver internationell
vapenhandel anger inte det nansiella
vrdet, men det nns era lnder som ocks
ofentliggr sifror p det nansiella vrdet
av sin vapenexport. Baserat p nationell
statistik uppskattar SIPRI att 2012 rs
totala vrde fr den internationella
vapenhandeln var minst 58 miljarder
dollar.
Utvecklingen fr vapenverfringar 2013
En av nanskrisens konsekvenser i
vapenproducerande lnder i Europa,
Nordamerika och p andra hll r
minskade frsvarsbudgetar. Den pfljande
minskningen i inhemsk vapenanskafning
har ytterligare tvingat de
vapenproducerande lnderna att kraftigt
ka exportandelarna av sin totala
vapenfrsljning genom att ska nya
exportmarknader. Regeringar har lnge
understtt sina inhemska industriers
vapenexport. Mnga stora exportrlnder
utkar nu sitt frsljningsstd genom
ofentlig marknadsfring och
exportlttnader, eller lttnader i
vapenhandelsrestriktioner.
En annan konsekvens av krympta
frsvarsbudgetar var den noterbara
nedgngen i internationella
vapenleveranser till lnder i Europa mellan
perioderna 2004-2008 och 2009-13. Som en
kontrast kan de kade leveranserna till
trenden fr verfri ngar av
strre konventionella vapen
200413
de strsta exportrerna och
i mportrerna av strre
konventionella vapen
200913
Andel av
vrldens
export
Exportr (%)
1. USA 29
2. Ryssland 27
3. Tyskland 7
4. Kina 6
5. Frankrike 5
6. Storbritannien 4
7. Spain 3
8. Ukraina 3
9. Italien 3
10. Israel 2
Andel av
vrldens
export
Importr (%)
1. Indien 14
2. Kina 5
3. Pakistan 5
4. UAE 4
5. Saudiarabien 4
6. USA 4
7. Australien 4
8. Sydkorea 4
9. Singapore 3
10. Algeriet 3
V

r
d
e
t

e
n
l
.

S
I
P
R
I
:
s

t
r
e
n
d
i
n
d
i
k
a
t
o
r
e
r

(
m
i
l
ja
r
d
e
r

d
o
l
l
a
r
)
0
5
10
15
20
25
30
2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
Staplarna visar total volym per r. Kurvan visar genomsnittet under femrs-
perioder; punkterna satta sista ret i varje period.
Asien och Afrika ses. Lnder i Asien och
Oceanien stod fr nstan hlften (47 %) av
all import av strre vapen under 2009-13.
De tre strsta mottagarlnderna var alla
asiatiska: Indien, Kina och Pakistan, som
tillsammans stod fr 32 % av all import.
Tv lnder i Mellanstern kom ter in p
listan ver de fem strsta
mottagarlnderna: Frenade Arabemiraten
och Saudiarabien.
verfringar av lngdistansmissiler
En noterbar trend bland stor
mottagarlnder har varit inkpen av
frrstyrda lngdistansrobotar med hg
precision. Vapen som frbttrar ett lands
frmga att hota eller attackera sm ml
djupt inne p motstndarens territorium
utan att riskera att skada sin egen militr
eller vrdefulla principer.
Under perioden 200413 var det 16
lnder som erhll eller bestllde frrstyrda
robotar med en rckvidd p ver 200 km
och tta lnder som exporterade dem.
Spridningen av frrstyrda
lngdistansmissiler ger anledning till en
kad oro p grund av att de kan stra
regional konventionell och nukler
vapenbalans, underblsa kapprustning,
leda till militr upptrappning, driva p
mellanstatliga kriser och ka sannolikheten
fr krig.
Trots att det nns internationella
kontrollregimer fr missilexport visar stora
leverantrslnder regelbundet en stor vilja
att exportera frrstyrda missiler. En
export som ocks gr till regioner med
stora mellanstatliga spnningar och till
lnder som innehar krnvapen.
ppenhet i vapenhandeln
Ofciell och allmnt tillgnglig data om
vapenhandeln r viktig fr att kunna
bedma lnders vapenexport, vapeninkp
och deras frsvarspolitik. Att publicera
information om frsljning och frvrv av
vapen r emellertid ett knsligt mne i
nstan alla lnder.
Precis som 2012 blev 2013 ett
besvikelsens r fr ppenheten i
vapenhandeln. Antalet lnder som
rapporterade sin import och export av
vapen till FN:s register ver konventionella
vapen kade under 2013, men r fortsatt f.
Under den senaste femrsperioden,
200812, har era av de tio strsta
exportrlnderna inte lmnat rapporter
varje r och era av de strsta
importrlnderna har inte rapporterat
ngon gng under perioden. Deltagandet
frn en del regioner har varit genomgende
lgt under senare r. Under 2013 kom
rapporter frn endast ett land i
Mellanstern och frn tv afrikanska
lnder.
Sedan brjan av 1990-talet har ett kat
antal regeringar publicerat nationella
rapporter om sin vapenexport. Fram till 1
januari 2014 hade 35 lnder publicerat
tminstone en rapport sedan 1990. Av dem
hade 32 lnder publicerat rapporter under
de senaste fem ren (200913) och 23
lnder hade publicerat sammanhngande
serier av rsrapporter frn sin frsta
rapport. Inget nytt land publicerade en
nationell vapenexportsrapport under 2013.
Tre av de tio strsta
vapenleverantrslnderna har aldrig
publicerat en nationell rapport: Israel, Kina
och Ryssland.

militrutgifter och upprustning 11

12 sipri yearbook 2014, sammanfattning
6. VRLDENS
KRNVAPENARSENALER
I brjan av 2014 frfogade nio stater (USA,
Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina,
Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea)
tillsammans ver cirka 4150 utplacerade,
operativa krnstridsspetsar, varav nstan
1800 hlls i hgsta beredskap. Nr alla
stridsspetsar rknas in, d v s operativa
stridsspetsar, stridsspetsar i reserv och
lager samt de stridsspetsar som r avsedda
att demonteras, frfogar staterna totalt
ver cirka 16 350 krnstridsspetsar, vilket
kan jmfras med 17 270 i brjan av 2013.
Krnvapenarsenaler
Det totala antalet krnstridsspetsar i
vrlden minskar, frmst beroende p att
USA och Ryssland fortsatt minskar sina
krnvapenarsenaler i enlighet med Nya
START-frdraget som lnderna slt 2010
samt genom ensidiga nedskrningar.
Tillsammans innehar Ryssland och USA
mer n 90 % av vrldens krnvapen.
Minskningstakten av de tv lndernas
arsenaler verkar emellertid sakta in jmfrt
med fr tio r sedan. Samtidigt verkar de
fem krnvapenstaterna (denierade enligt
1968 rs Icke-spridningsfrdrag),
Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien
och USA alla vara ovilliga att verge sina
krnvapenarsenaler inom verskdlig
framtid och alla utvecklar nya missilsystem
med frmga att bra krnvapen eller har
uttalat sin avsikt att gra s.
Krnvapenarsenalerna i de andra
krnvapenstaterna r vsentligt mindre.
Indien och Pakistan gr emellertid sina
respektive krnvapenarsenaler mer
avancerade och kar antalet vapen. Bda
lnderna utvecklar och placerar ut nya
ballistiska missiler och kryssningsrobotar
med frmga att bra krnvapen och utkar
sin kapacitet att producera klyvbart
vrldens
krnvapenarsenaler 2014
Utplacera- vriga
de strids- strids-
Land spetsar spetsar Totalt
USA ~2 100 5 200 ~7 300
Ryssland ~1 600 6 400 8 000
Storbritannien 160 ~65 ~225
Frankrike ~290 ~10 ~300
Kina ~250 ~250
Indien 90110 90110
Pakistan 100120 100120
Israel ~80 ~80
Nordkorea . . . . 68
Totalt ~4 400 ~12 865 ~17 270
Alla sifror r ungefrliga och inhmtade i
januari 2014.
Kina, Frankrike, Storbrittanien Sovjetunionen/Ryssland USA
1990 2000 2010 2014 1970
Total: 39 160
1980
Total: 55 465 Total: 59 880 Total: 31 745 Total: 22 365 Total: 16 075
USA:
7300
Ryssland:
8000
Kina: 250
Frankrike: 300
Storbrittanien: 225
De fem krnvapenstaternas krnvapenarsenaler 19702014
militrutgifter och upprustning 13
material fr vapenndaml. Bland experter
nns numer ett vxande samfrstnd om
att Nordkorea nu har tillverkat ett mindre
antal krnvapen och inte lngre bara
elementra krnladdningar. Nordkorea
utfrde 2013 ett tredje krnvapenprov och
bekrftade krnvapnens centrala roll i
landets nationella skerhetsstrategi.
Tillfrlitlig information om
krnvapenstaternas arsenaler och kapacitet
varierar avsevrt. USA har lmnat ut
utfrliga uppgifter om sina lager och
arsenaler. Frankrike och Storbritannien
har ocks lmnat ut uppgifter. Ryssland
vgrar avslja detaljerade uppgifter om sina
styrkor som omfattas av Nya START-
frdraget (ven om man delger USA
informationen), och den amerikanska
regeringen har slutat ofentliggra
detaljerad information om kinesiska och
ryska krnvapen.
Indien och Pakistan tillhandahller
information om vissa av sina missiltest,
men ingen information om status eller
storlek p styrkorna. Israels policy r att
inte kommentera de allmnna
misstankarna om eventuellt
krnvapeninnehav och Nordkorea
ofentliggr ingen information om sin
krnvapenkapacitet.
Berknat antal krnvapenprov 1945
2013
Nordkorea utfrde den 12 februari 2013 sitt
tredje underjordiska krnvapenprov.
Uppskattningar av laddningens
sprngkraft varierar mellan 5 och 16
kiloton. tta lnder (USA, Sovjetunionen,
Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien,
Pakistan och Nordkorea) har sedan 1945
utfrt 2055 knda krnvapenprov. Det
inbegriper krnvapenprov utfrda i olika
frsksprogram fr krnvapenprov, prov
utfrda fr civila ndaml och de tv
atombomber som slpptes ver Hiroshima
och Nagasaki i augusti 1945.
Frdraget om fullstndigt frbud mot
krnsprngningar (CTBT), som nnu inte
trtt i kraft, skulle frbjuda alla
krnvapenprov.

lager av klyvbart materi al

2013
Material som kan stdja en explosiv krn-
klyvning r viktig fr alla sorter av krnladd-
ningar, frn frsta generationens atombomber
till avancerade termonuklera vapen. De
vanligaste klyvbara materialen r hganrikat
uran och plutonium.
Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien
och USA har framstllt bde hganrikat uran
och plutonium fr sina krnvapen. Indien,
Israel och Nordkorea har i huvudsak fram-
stllt plutonium, medan Pakistan mestadels
framstllt hganrikat uran. Alla lnder med
en civil krnkraftsindustri har en viss
frmga att framstlla klyvbart material.
International Panel on Fissile Materials
sammanstller information om vrldens lager
av klyvbart material.
Vrldens lager, 2013
Hganrikat uran ~1285 ton*
Separerat plutonium
Militra lager ~224ton
Civila lager ~268 ton
* Undantaget de 61 ton som r frdiga att
smltas ner
14 sipri yearbook 2014, sammanfattning
7. KRNVAPENBEGRNSNING
OCH ICKE-SPRIDNING
Oro fr nukler spridning frn Iran
Under 2013 gjordes uppmuntrande
framsteg i de internationella strvandena
att lsa den seglivade tvisten om karaktren
och omfattningen av Irans nuklera
program. Vid frhandlingar i november
mellan Iran och de fem permanenta
Skerhetsrdsmedlemmarna plus Tyskland
(de s k P5+1 staterna), nddes ett tillflligt
avtal som ett frsta steg mot ett lngsiktigt
och heltckande avtal med syfte att
tillhandahlla garantier att Irans
krnenergiprogram endast anvnds fr
civila ndaml.
Inom ramen fr det sex mnader lnga
avtalet samtyckte Iran till en rad praktiska
tgrder som begrnsade dess
urananrikningsprogram och
tungvattenreaktorprojekt i utbyte mot
begrnsade lttnader i USA:s och EU:s
ekonomiska och handelsrelaterade
sanktioner.
Iran och det Internationella
atomenergiorganet (IAEA) undertecknade
ocks ett ramavtal om samarbete fr att ka
ppenheten i Irans nuklera program.
Avtalet innehll en rad iranska taganden
fr att ge IAEA ytterligare information om,
och kad tillgng till landets nuklera
anlggningar.
Avtalet om frtroende-skapande och
ppenhetstgrder sgs som grunden fr
att IAEA skulle fullflja sina
underskningar om anklagelserna att Iran
utfrt militra nuklera aktiviteter i strid
med sina taganden i enlighet med 1968 rs
Icke-spridningsfrdrag.
De trevande genombrotten i de tv
skilda, men nd ttt sammanlnkade
processerna lste inte de grundlggande
skillnaderna i uppfattning om vilka Irans
rttigheter r vad gller krnenergi i
enlighet med 1968 rs Icke-spridnings-
frdrag eller framtiden fr dess knsliga
verksamheter i krnbrnslecykeln.
De dmpade spekulationerna om att en
del lnder, srskilt Israel, skulle prioritera
utomrttsliga tgrder, eller t o m vervga
att anvnda militr makt i frebyggande
syfte fr att hantera Irans misstnkta
krnvapenprogram.
Avtalen kade ocks trovrdigheten fr
att internationella rttsliga tgrder,
dribland Skerhetsrdets sanktioner, kan
hantera misstnkta eller knda fall av
lnder som bryter mot viktiga taganden
och normer i rustningsbegrnsnings-
frdrag.
Nordkoreas nuklera program
Spnningarna till fljd av Nordkoreas
nuklera program skrptes kraftigt i brjan
av 2013, fr att sedan gradvis avta.
Nordkorea utfrde i februari sitt tredje
krnvapenprov och hvdade att landet hade
ftt fram en lttare och mer kompakt
krnstridsspets.
Skerhetsrdets frdmanden av
provsprngningen avvisades och fljdes av
era provokationer vilka kade farhgorna
fr en militr konikt med USA och
Sydkorea.
Under ret bekrftade Nordkoreas ledare
sin avsikt att behlla krnvapen som en
central del i sin militren frmst policy
och uttalade en lngsiktig strategi fr att
utka och frbttra landets krnvapen-
arsenaler under verskdlig framtid. Vid
rets slut fanns fga hopp om att teruppta
de avbrutna sexpartssamtalen om
krnvapennedrustning i Nordkorea i utbyte
mot internationellt std.
icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 15
Rysk-amerikanskt samarbete fr att
minska nuklera risker
Ryssland och USA enades om en bilateral
verenskommelse fr att erstta det
existerande juridiska ramverket fr
krnskerhets- och nedrustnings-
aktiviteter i enlighet med arbetet med att
minska hoten genom det viktiga CTR-
programmet (Cooperative Threat
Reduction). CTR-programmet startade 1992
och r nansierat av USA. I Ryssland har
det fortsatt med ett utkat antal
verksamheter fr att nedmontera
strategiska krnvapen, att frstra kemiska
vapen frn sovjettiden och att skerstlla
skert frvar av nuklert material. Det nya
avtalet avspeglar de rysk-amerikanska
relationernas utveckling mot ett mer
jmlikt partnerskap genom att centrala
CTR-aktiviteter i Ryssland har minskat
eller avslutats.
Multilaterala rustningskontrolls- och
icke-spridningsavtal och initiativ
Under 2013 fanns tecken p en vxande
internationell frustration ver bristen p
framsteg fr den multilaterala
krnvapennedrustningen. Mnga olsta
frgor fanns kvar p dagordningen,
framfrallt att inleda frhandlingar i det
sedan lnge uppskjutna frdraget om
frbud mot framstllningen av klyvbart
material fr vapenndaml (FMCT) och att
f 1996 rs frdrag om fullstndigt frbud
mot krnsprngningar (CTBT) att trda i
kraft. Frsken att fra fram en alternativ
internationell dialog om nukler
nedrustning, dr de humanitra
konsekvenserna av krnvapen hade en
central roll, tog fart under ret.
Den norska regeringen stod vrd fr en
stor internationell konferens om de
humanitra konsekvenserna av krnvapen.
Konferensen underskte de globala och
lngsiktiga konsekvenserna av
krnsprngningar, oavsiktliga eller
avsiktliga, ur mnga olika perspektiv, bland
annat fr folkhlsa, ekonomisk utveckling,
livsmedelsfrsrjning och milj. Dessutom
sammankallade FN:s Generalfrsamling
under ret fr frsta gngen en ny ppen
arbetsgrupp (Open-Ended Working Group,
OEWG) fr att utveckla frslag hur
framsteg i frhandlingarna om den
multilaterala krnvapennedrustningen kan
uppns.
Statusen fr den freslagna
internationella konferensen om en zon fri
frn krnvapen och andra
massfrstrelsevapen i Mellanstern var
fortsatt en tvistefrga under 2013. Beslutet
att hlla konferensen togs vid 2010 rs
versynskonferens av Icke-
spridningsfrdraget, i enlighet med den
resolution om Mellanstern som antogs vid
frdragets versyns- och
frlngningskonferens 1995. Det fortsatta
ddlget 2013 i frgan om att bestmma ett
datum fr konferensen gjorde att Egypten i
en symbolisk protest lmnade det
frberedande kommittmtet fr 2015 rs
versynskonferens.

16 sipri yearbook 2014, sammanfattning

8. KEMISKA OCH BIOLOGISKA
MATERIAL: REDUCERING AV
SKERHETSRISKER
Under 2013 fortsatte lnderna att utveckla
strategier fr att frhindra och mildra
efekterna av ett eventuellt missbruk av
giftiga kemiska och biologiska material. En
del av aktiviteterna utfrdes inom ramen
fr milj- och folkhlsoskydd, andra inom
skerhets- och frsvarsomrdet. De
viktigaste juridiska verktygen mot kemisk
och biologisk krigfring r 1993 rs
C-vapenkonvention och 1972 rs
B-vapenkonvention. De r vgledande nr
det gller hot frn och reaktioner mot
biologiska och kemiska vapen och fr
frsken att skerstlla att vetenskap och
teknologi inte missbrukas i entliga syften.
Syrien
De viktigaste frndringarna under 2013
nr det gller skerhetshot frn kemiska
eller biologiska material har alla
anknytning till Syrien. Den syriska
regeringen erknde 2012 att de innehade
kemiska vapen. Under 2013 ledde era allt
allvarligare anklagelser, hot om militr
intervention och frsk till internationell
utredning, till att internationella
inspektrer, under verinseende av FN:s
generalsekreterare, anlnde till Syrien.
Deras rapport som bekrftade att kemiska
vapen anvnts i inbrdeskriget, utan att
specicera av vilken sida, ledde till att
Syrien anslt sig till 1993 rs
C-vapenkonvention.
Som part till C-vapenkonventionen
gjorde Syrien en formell deklaration av sina
lager av kemiska vapen och slt ett avtal om
vapnens avlgsnande frn landets
territorium och deras frstrande. En
mngfacetterad och vxande kontrollinsats
utfrdes genom en samverkande
verenskommelse med FN-sekretariatets
avdelning fr nedrustning (UNODA),
Organisationen fr frbud av kemiska
vapen (OPCW), Vrldshlsoorganisationen
(WHO) och andra organ, som nationella
laboratorier. Den syriska regeringen
fortsatte emellertid att neka till att ha
anvnt kemiska vapen och nmnde inte i sin
deklaration ngon av de tv typer av vapen
som, enligt de internationella
inspektrernas rapport, anvnts i Ghouta
den 21 augusti 2013.
Kemisk vapenkontroll och nedrustning
Den tredje versynskonferensen och den
18:e partskonferensen till 1993 rs
C-vapenkonvention ck stor internationell
uppmrksamhet, delvis beroende p den
allt vrre konikten i Syrien och USA:s
beslut att, i utbyte mot verierad
destruktion av syriska kemiska vapen, inte
anfalla landet.
Den amerikanska regeringen hade vid
upprepade tillfllen under ret sagt att
anvndningen av kemiska vapen i
konikten skulle utgra en rd linje och
gamla och vergi vna kemiska
vapen
Sifrorna inhmtade 31 december 2013,
4 lnder hade deklarerat att vergivna
kemiska vapen fanns p deras territorium
15 lnder hade deklarerat att de frfogat
ver gamla kemiska vapen efter att
C-vapenkonventionen trtt i kraft
Kontroller av gamla kemiska vapen hade
2013 genomfrts i Belgien, Kanada,
Nederlnderna, Storbritannien och
Tyskland
Cirka 75 % av de vergivna kemiska vapnen
som hittills terfunnits i Kina hade
frstrts
icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 17
skulle innebra allvarliga konsekvenser,
vilket allmnt sgs som att man tnkte
anvnda militrt vld.
OPCW ck Nobels fredspris 2013 fr
sina omfattande insatser fr att avskafa
kemiska vapen.
Biologisk vapenkontroll och nedrustning
Parterna till 1972 rs B-vapenkonvention
hll under 2013 tv mten i den andra
omgngen av expertmten, i en serie av
fyra, vilka man kommit verens om vid
konventionens sjunde versynskonferens
2011. Mtena fokuserade p den
vetenskapliga och teknologiska
utvecklingen och p frtroendeskapande
tgrder, speciellt om och hur parterna
fullfljer konventionen.
vervakning av naturvetenskaplig
forskning om dubbla anvndningsomrden
Utvecklingen inom forskning om dubbla
anvndningsomrden, d v s
naturvetenskaplig forskning som eventuellt
kan komma att anvndas fr militra
ndaml, innefattade avslutandet av det
lngvariga rysk-amerikanska
samarbetsprojektet CTR-programmet, som
under den senaste tiden uppmrksammat
biologisk hotreducering.
Forskare som upptckte ett nytt
botulinumtoxin valde, p g a toxinets
allvarliga risker fr folkhlsan, att inte
verlmna sekvensdata till en allmn
frvaringsplats av nukleotidsekvenser tills
ett efektivt motgift har utvecklats. Hotet
som allmn tillgnglighet utgr kan
illustreras av ofentliggrandet av ett
projekt fr att utveckla en biologisk
motsvarighet till en 3D-skrivare, vilken kan
komma att anvndas till att sekvensera
sjukdomsframkallande
mikroorganismer.

destruktion av kemiska
vapen
Sifrorna inhmtade 31 december 2013,
Irak, Libyen, Syrien, Ryssland och USA
hade fortfarande inte avslutat
destruktionen av sina kemiska vapenlager
58 528 ton (81%) av kemiska vapen av
kategori 1 hade blivit frstrda
14 lnder hade deklarerat 96 tidigare
produktionsanlggningar fr kemiska
vapen
43 av dessa anlggningar hade frstrts
och 22 omvandlats till civil produktion
18 sipri yearbook 2014, sammanfattning
9. BEGRNSNING AV
KONVENTIONELLA VAPEN
OCH MILITRT
FRTROENDESKAPANDE
Vapenbegrnsningen har som svar p
frndringar i skerhetsmiljn stndigt
anpassats och omfattar behovet att reglera
och begrnsa icke-statliga aktrer och
framvxten av nya teknologier.
Tillmpningsomrdet fr olika rttsliga
restriktioner innefattar nu lngt mer n vad
som traditionellt skulle denieras som
vapen och de olika ramverk som skapats,
eller som diskuteras, r inte begrnsade till
frdrag och konventioner. Nyheter r de
politiskt bindande frtroendeskapande
tgrder, menade att frmja en ansvarsfull
anvndning av informations- och
kommunikationsteknik, och en gemensam
etisk kod fr att vgleda tankesttet vad
gller ett eventuellt missbruk av nya
teknologier inom articiell intelligens och
robotteknik.
I september 2013 antog FN:s
Skerhetsrd fr frsta gngen ngonsin en
resolution som enbart tog upp frgan om
handeldvapen och ltta vapen (Resolution
2117). Nr Generalsekreterare Ban Ki-moon
introducerade resolutionen understrk han
de humanitra konsekvenserna av
handeldvapen, ngot som upprepades i
mnga av de deltagande lndernas och
internationella organisationernas
debattinlgg.
Humanitr vapenbegrnsning
Hur man ska reglera olika vapen fr att
skerstlla verensstmmelse med
internationell humanitr rtt har blivit
viktigt fr vapenbegrnsningen. Till att
brja med r deltagande i bentliga frdrag
som kan anses vara humanitra
vapenbegrnsningsavtal lngt ifrn
allomfattande. Dessutom har de lnder som
r parter till avtalen mycket arbete kvar
innan de r genomfrda.
Flera lnder som r parter till 1997 rs
Konvention om frbud mot anvndning,
lagring, produktion och verfring av
antipersonella minor (truppminor) samt om
deras frstring (Ottawakonventionen)
uppfyller fortfarande inte sina skyldigheter
enligt konventionen, medan andra har
begrt frlngning av tidsfristerna fr att
efterleva avtalet.
Under 2013 kade deltagandet i 2008 rs
Konvention om klustervapen fortsatt
genom att fem lnder anslt sig till
konventionen och sju andra gjorde ett
tagande att ansluta sig s snart som
tgrder fr genomfrande infrts.
En stor utmaning r att kunna minska
hotet frn improviserade sprngmnen
(improvised explosive devices, IEDs) och
ngot som traditionella strategier fr
vapenbegrnsning r svra att tillmpa p.
Det urskillningslsa anvndandet av IED
fr emellertid svra humanitra
konsekvenser. Lnderna fortsatte under
ret att diskutera hur icke-statliga aktrer
kan nekas tkomst till viktiga material och
bestndsdelar som behvs fr att tillverka
IED.
Styrning av autonoma vapen
Fr att frskra sig om att nya teknologier
inte ska komma att utgra en oacceptabelt
hot mot principerna inom den
internationella humanitra rtten och
mnskliga rttigheter har diskussioner
pbrjats om hur man ska reglera dem.
Diskussionerna om man ska reglera
autonoma vapen eller inte, och hur man ska
g tillvga, har frts inom ramen fr 1981
rs Konvention om srskilt inhumana
icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 19
konventionella vapen och i FN:s rd fr
mnskliga rttigheter (MR-rdet). Mot
slutet av 2013 enades parterna till
konventionen om att diskussioner mer
inriktade p frgor om helt autonoma vapen
ska bli en del av arbetsprogrammet under
2014.
Frtroendeskapande tgrder fr
informations- och kommunikationsteknik
I december 2013 enades medlemsstaterna i
Organisationen fr skerhet och samarbete
i Europa (OSSE) om att utveckla en rad
frtroendeskapande tgrder fr att minska
risken fr att en misstnkt aktivitet i
cyberrymden kan misstolkas fr en entlig
handling. OSSE:s avtal om att tillmpa
frtroendeskapande tgrder p
informations- och kommunikationsteknik
r det frsta i vrlden. Slutmlet fr OSSE:s
medlemslnder r att bidra till en
internationell frstelse och ett avtal om
principer om ansvarsfullt upptrdande i
cyberrymden och att strka folkrtten.
Parallellt fortstter OSSE:s medlemslnder
att utveckla sin nationella frmga fr att
bedriva verksamhet i cyberrymden.
Europeisk debatt om konventionell
vapenbegrnsning
I Europa har oro uttryckts ver om 1990-
talets avtal fr konventionell
vapenbegrnsning, tillsammans med
politiskt bindande frtroendeskapande
tgrder, fortfarande spelar en roll fr att
skerstlla frutsgbarheten i militrt
upptrdande och att frmja frtroendet fr
att frsvarsmakten endast nns av legitima
frsvarsskl.
Under 2013 identierade bde NATO:s
medlemmar, Ryssland och andra
europeiska lnder militrvningar i
nrheten av de gemensamma grnserna
mellan NATO:s allierade, Ryssland och
Vitryssland, som en risk som kan bidra till
er frgor om konsekvenserna av aktuella
tendenser i militr planlggning. Det
framvxande mnstret fr
militrvningarna r eventuellt inte lngre
frenligt med det gemensamma mlet att
gra Europa skrare och fredligare.

20 sipri yearbook 2014, sammanfattning

10. MATERIAL MED DUBBLA
ANVNDNINGSOMRDEN OCH
VAPENHANDELSKONTROLL
Under 2013 gjordes avsevrda framsteg i de
globala anstrngningarna fr att strka den
konventionella vapenhandelskontrollen.
Efter sex rs frhandlingar kom FN:s
Generalfrsamling i juli verens om texten
till det internationella vapenhandelsavtalet,
ATT. I de multilaterala frsken till
handelskontroll fr material med dubbla
anvndningsomrden sgs inte samma
utveckling, utan utvecklingen fortsatte ske
stegvis.
ATT-avtalet
ATT-frhandlingarna avslutades i mars
2013 med att Iran, Nordkorea och Syrien
blockerade ett samfrstnd. Utkastet till
avtalstext verlmnades drfr i juni till
omrstning i FN:s Generalfrsamling. Hr
rstade 155 lnder fr avtalet, tre rstade
emot (Iran, Nordkorea och Syrien), och 22
lnder avstod frn att rsta. Godknnandet
av avtalstexten var ett resultat av globala
frsk att n ett samfrstnd fr ett
internationellt avtal som faststller bsta
mjliga gemensamma internationella
normer fr verfringar av konventionella
vapen. ATT-avtalet kommer att trda i
kraft nr 50 lnder har raticerat det. Vid
slutet av 2013 hade 115 lnder, dribland
USA, undertecknat avtalet, och av dessa
hade nio raticerat det.
ATT-avtalet r det frsta internationella
frdrag som omfattar frmedling,
transitering och export av konventionella
vapen. Delar av avtalet kan ocks tillmpas
p komponenter till vapen samt
ammunition. Avtalet freskriver
informationsutbyte om olika delar av
frdraget, men exakt omfattning och
mekanismer mste fortfarande denieras.
Avtalet innehller ven en skyldighet att
rapportera om nationella implementerings-
system och om verfringar av svl de sju
kategorier av strre konventionella vapen i
FN:s vapenhandelsregister som
verfringar av handeldvapen och ltta
vapen. Rapporteringstvnget om import
och export av handeldvapen och ltta vapen
skiljer ATT-avtalet frn FN:s register ver
vapenverfringar. Omfattningen av ATT-
avtalet r emellertid snvare n den
frteckning av krigsmateriel som nns fr
Wassenaararrangemanget och inbegriper
multi laterala
vapenembargon i kraft 2013
FN (14 embargon)
Al-Qaida och individer och grupper
associerade med dem Centralafrikanska
republiken Democratiska Republiken Kongo
(DRK, icke-statliga trupper) Elfenbens-
kusten Eritrea Iran Irak (icke-statliga
trupper) Nordkorea Libanon (icke-statliga
trupper) Liberia (icke-statliga trupper)
Libyen (icke-statliga trupper) Somalia
Sudan (Darfur) Talibanerna
EU (21 embargon)
Direkt tillmpningar av FN:s embargon (10):
Al-Qaida, Talibanerna och individer och
grupper associerade med dem Central-
afrikanska republiken DRK (icke-statliga
trupper) Elfenbenskusten Eritrea Irak
(icke-statliga trupper) Libanon (icke-statliga
trupper) Liberia (icke-statliga trupper)
Libyen (icke-statliga trupper) Somalia
(icke-statliga trupper)
Ampassningar av FN:s embargon (3): Iran
Nordkorea Sudan
Embargon utan motsvarighet i FN (8):
Egypten Guinea Kina Myanmar
Sydsudan Syrien Vitryssland Zimbabwe
Arabfrbundet (1 embargo)
Syrien
icke-spridning, rustningskontroll och nedrustning 21
inte produkter med dubbla anvndnings-
omrden med konventionella
tillmpningar.
Fresprkare fr ett ATT-avtal frskte
bygga p principer och normer i redan
existerande styrmedel fr konventionell
vapenhandelskontroll p regional och
nationell niv. Det srskilda omnmnandet
av knsrelaterat vld som ett kriterium gr
lngre n de esta nationella och regionala
avtal, som t ex EU:s gemensamma
stndpunkt om vapenexport, ven om
kriteriet nns underfrsttt i den.
Kompromissverenskommelsen frskte
frena en stor mngd olika stndpunkter
bland FN:s medlemmar nr det gller s vl
frhllandet mellan den statliga skerhets-
tjnstens befogenheter som skerhets-
vervganden fr mnskliga rttigheter.
Man frskte inkorporera skyldigheter
inom internationell humanitr rtt och
folkrtt med exportrers och importrers
intressen. Resultatet blev en text som
lmnar utrymme fr tolkning nr lnderna
omstter avtalet i lag, policy och praxis.
Multilaterala vapenembargon
Vapenembargona utvecklades under ret
med varierande resultat. FN:s Skerhets-
rds permanenta medlemsstaters ofrmga
att komma verens spelade en betydande
roll fr det fortsatta misslyckandet att f till
stnd ett FN-sanktionerat vapenembargo
mot Syrien.
Arabfrbundets embargo mot Syrien var
fortsatt i kraft, medan EU:s vapenembargo
frn 2011 lpte ut i juni 2013 d medlems-
lnderna inte kunde enas om det skulle
frlngas, eller anpassas och tillta
vapenleveranser till oppositionen. EU hade
i april enats om att tillta leveranser av viss
icke-ddande materiel till de syriska
oppositionsstyrkorna, men att frse dem
med utrustning och programvara fr
anvndning i vervakningen av syrisk
regeringskommunikation var fortfarande
frbjudet. I augusti avbrt EU:s
medlemsstater exporten av all utrustning
som kan komma att anvndas i inhemskt
frtryck, ven om det inte var formaliserat i
ett juridiskt bindande embargo.
FN:s Skerhetsrd infrde 2013 ett
vapenembargo mot Centralafrikanska
republiken, det enda nya under ret. Precis
som tidigare r rapporterade FN:s
expertgrupper med uppgift att vervaka
vertrdelser mot FN:s vapenembargon att
vertrdelser frekom.
Exportkontrollregimer
De fyra informella samfrstndsbaserade
exportkontrollregimerna Australien-
gruppen, Missilteknologikontrollregimen,
Nuclear Supplier Group (NSG) och
Wassenaararrangemanget fortsatte under
2013 sitt arbete fr att strka strategisk
handels-kontroll. Listorna ver de
produkter som r freml fr kontroll
uppdaterades regelbundet, men man kom
inte verens om nya riktlinjer eller
principer fr exportrelaterade aktiviteter
som frmedling, transitering och
omlastning.
Mexico anslt sig under 2013 till
Australiengruppen och er lnder sker
medlemskap. Omfattande diskussioner
frdes fortsatt om Indiens eventuella
anslutning till regimerna, men utan
resultat. Betydelsen av Australiengruppen,
verksam fr produkter med tillmpningar
fr biologiska och kemiska vapen, blev
tydlig genom anvndandet av kemiska
vapen i Syrien. Att Pakistan fortsatte att
frse Kina med krnreaktorer var freml
fr era dispyter bde inom och utanfr
NSG.

22 sipri yearbook 2014, sammanfattning

BILAGOR
Vapenbegrnsnings- och nedrustnings-
frdrag och avtal i kraft 1 januari 2014
1925 Protokoll rrande frbud mot
anvndande i krig av kvvande,
giftiga eller liknande gaser och
bakteriologiska stridsmedel
(Genveprotokollet)
1948 Konventionen om frebyggande och
bestrafning av brottet folkmord
(genocide)
1949 Genvekonventionerna rrande
skydd fr ofren i vpnade konikter
1959 Antarktisfrdraget om frbud mot
militarisering av Antarktis
1963 Frdrag om frbud mot krnvapen-
prov i atmosfren, yttre rymden och
under vattnet (Partiella provstopps-
frdraget)
1967 Frdrag om principer fr staternas
upptrdande vid utforskandet och
utnyttjandet av yttre rymden, dri
inbegripet mnen och vriga
himlakroppar (Yttre rymdfrdraget)
1967 Tlatelolco-frdraget om en krn-
vapenfri zon i Latinamerika och
Karibien
1968 Frdrag om frhindrande av
spridning av krnvapen (Icke-
spridningsfrdraget)
1971 Frdrag om frbud mot placering av
krnvapen och andra massfrstr-
elsevapen p havsbottnen och i
dennas underlag (Havsbotten-
frdraget)
1972 Konvention om frbud mot
utveckling, framstllning och lagring
av bakteriologiska (biologiska) vapen
och toxinvapen samt om deras
frstring (B-vapenkonventionen)
1974 Frdrag om begrnsning av
underjordiska krnsprngningar
1976 Frdrag om begrnsning av
underjordiska krnsprngningar fr
fredliga ndaml
1977 Konvention om frbud mot militr
eller annan entlig anvndning av
miljfrndrande teknik
1977 Protokoll I och II (till 1949 rs
Genvekonventioner) rrande skydd
fr ofren i internationella respektive
icke-internationella vpnade
konikter
1980 Konvention om fysiskt skydd av
krnmne
1981 Konvention om frbud mot eller
inskrnkningar i anvndningen av
vissa konventionella vapen som kan
anses vara ytterst skadebringande
eller ha urskillningslsa verkningar
(Konventionen om srskilt inhumana
konventionella vapen)
1985 Frdrag om en krnvapenfri zon i
sdra Stillahavsomrdet
(Rarotongafrdraget)
1987 Frdrag om eliminering av sovjetiska
och amerikanska markbaserade
missiler med rckvidden
500-5 500 km (INF-frdraget)
1990 Frdrag om konventionella styrkor i
Europa (CFE-frdraget)
1992 Frdraget om observationsygningar
(det s.k. Open Skies-frdraget)
1993 Konvention om frbud mot
utveckling, produktion, innehav och
anvndning av kemiska vapen samt
deras frstring
(C-vapenkonventionen)
1995 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Sydostasien (Bangkok-frdraget)
1996 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Afrika (Pelindaba-frdraget)
1996 Avtal om subregional rustnings-
begrnsning (Florens-avtalet)
bilagor 23
1997 Inter-amerikanska konventionen om
olaglig tillverkning och handel med
handeldvapen, ammunition, sprng-
mnen och andra liknande material
1997 Konvention om frbud mot
anvndning, lagring, produktion och
verfring av antipersonella minor
(truppminor) samt om deras
frstring (Ottawa-konventionen)
1999 Inter-amerikanska konventionen om
ppenhet i anskafning av konven-
tionella vapen
1999 1999 rs Wien-dokument om
frtroende- och skerhetsskapande
tgrder
2006 ECOWAS-konventionen om handel-
dvapen, ammunition, sprngmnen
och andra liknande material
2006 Frdrag om en krnvapenfri zon i
Centralasien (Semipalatinsk-
frdraget)
2008 Konventionen om klusterammunition
2010 Frdrag om tgrder fr vidare
nedskrningar och begrnsningar av
strategiska ofensiva vapen (Nya
START)
2011 Wien-dokument om frtroende- och
skerhetsskapande tgrder
Frdrag och avtal som nnu ej trtt i kraft
januari 2014
1996 Frdrag om fullstndigt frbud mot
krnsprngningar (CTBT)
1999 Avtalet om anpassning av 1990 rs
CFE-frdrag
2010 Centralafrikanska konventionen om
kontroll av handeldvapen och ltta
vapen, ammunition och alla
komponenter som kan anvndas fr
deras produktion, reparation och
montering (Kinshasa-konventionen)
2013 Internationella vapenhandelsavtalet
(ATT-avtalet)
Organisationer fr skerhetssamarbete
Viktiga frndringar under 2013 r bl a att
Mexiko anslt sig till Australiengruppen,
att Kroatien blev EU:s 28:e medlemsland
och att Serbien anslt sig till Nuclear
Suppliers Group (NSG).

kronologi 201 2 (utvalda

hndelser)
11 jan. Frankrikes startar Operation Serval
som std fr Malis vpnade styrkor
12 feb. Nordkorea utfr ett underjordiskt
krnvapenprov
24 mar. Slka-rebeller tar makten i
Centralafrikanska republiken
2 apr. FN:s Generalfrsamling antar ATT-
avtalet
2 maj FN:s Skerhetsrd inrttar ett
stduppdrag i Somalia (UN Assistance
Mission in Somalia)
6 juni Edward Snowden avsljar det hemliga
amerikanska vervakningsprogrammet
Prism
18 juni Afghanska regeringstrupper tar ver
det fulla skerhetsansvaret i landet
3 juli Den egyptiska militren avstter
president Muhammad Mursi
21 aug. En attack med kemiska vapen i Ghouta i
Syrien rapporteras
12 sep. Syrien ansluter sig till 1993 rs
C-vapenkonvention
31 okt. Den thailndska regeringens
freslagna amnestilag utlser stora
regeringsentliga demonstrationer.
24 nov. Iran samtycker till att begrnsa sina
nuklera aktiviteter under sex
mnader.
17 dec. Japan ofentliggr sina planer p kade
militrutgifter.
24 sipri yearbook 2014, sammanfattning
SIPRI:S DATABASER
SIPRI Military Expenditure Database
I databasen nns enhetliga tidsserier fr militrutgifterna i 172 lnder sedan 1988. De
mjliggr jmfrelse av lndernas militrutgifter i lokal valuta i lpande priser, i
amerikanska dollar i fasta priser och vxelkurser samt som andel av bruttonationalprodukten
(BNP).
SIPRI Arms Transfers Database
Denna databas visar alla internationella vapenverfringar av strre konventionella vapen
sedan 1950 i sju kategorier. Databasen r den mest omfattande allmnt tillgngliga kllan fr
internationella vapenverfringar.
SIPRI Arms Embargoes Database
Databasen innehller information om alla vapenembargon som infrts av en internationell
organisation, som EU eller FN, eller av en grupp av lnder. Alla embargon som r i kraft, eller
varit i kraft sedan 1998 ingr.
SIPRI Multilateral Peace Operations Database
Databasen innehller information om alla fredsuppdrag, bde FN-ledda och andra, sedan
2000. I de samlade uppgifterna ingr plats, datum fr utplacering och tidsram fr uppdragets
lngd, mandat, deltagande lnder, antal personer som deltar i uppdraget, kostnader och
antalet ddsfall.
Webbadressen till SIPRI: databaser r: http://www.sipri.org/databases
BESTLLNINGSINFORMATION FR SIPRI YEARBOOK 2014
SIPRI Yearbook 2014: Armaments, Disarmament and International Security
Publiceras fr SIPRI, tryckt och i elektroniskt format, av Oxford University Press
ISBN 978-0-19-871259-6 (inb.)
ISBN 978-0-19-178432-3 (elektronisk)
Mer information nns p Internet: www.sipriyearbook.org
VERSTTNINGAR
SIPRI Yearbook 2014 kommer att versttas till:
arabiska av Centre for Arab Unity Studies (CAUS) i Beirut
www.caus.org.lb
kinesiska av China Arms Control and Disarmament Association (CACDA) i Beijing
www.cacda.org.cn
ryska av Institute of World Economy and International Relations (IMEMO) i Moskva
www.imemo.ru
ukrainska av Razumkov Centre (Ukrainian Centre for Economic and Political Studies,
UCEPS) i Kiev
www.razumkov.org.ua
versttningarna nansieras av det schweiziska frsvarsdepartementet (Swiss Federal
Department of Defence, Civil Protection and Sport). Kontakta respektive organisation fr
ytterligare information.
1
Signalistgatan 9
SE-169 70 Solna, Sweden
Telephone: +46 8 655 97 00
Fax: +46 8 655 97 33
Email: sipri@sipri.org
Internet: www.sipri.org
STOCKHOLM INTERNATIONAL
PEACE RESEARCH INSTITUTE
Armaments, Disarmament and International Security
SIPRI YEARBOOK 2014
SIPRI Yearbook beskriver och analyserar utvecklingen inom mnena
SIeihei och IoniIiei
MiIiiiuigiIiei och uiusining
IcIe-siidning, iusiningsbeginsning och nediusining
Detta hfte sammanfattar kapitlen i den 45:e upplagan av SIPRI:s rsbok och innehller
redogrelser fr utvecklingen under 2013 inom
Vpnade konikter, med versikter om medling och fredsavtal och FN:s
Skerhetsrds roll i statligt baserade vpnade konikter
Fredsuppdrag och konikthantering, analyserar fredsuppdrag i Afrika
Militrutgifter och vapenproduktion, redogr fr den amerikanska budgetdebatten
och ett bidrag om militrutgifter och regional skerhet i Asien och Stillahavsomrdet
Internationell vapenhandel, rapporterar om verfringar av frrstyrda
lngdistansmissiler och en bedmning av frsken till ppenhet
Vrldens krnvapenarsenaler, rapporterar om krnvapenprovet i Nordkorea
Krnvapenbegrnsning och icke-spridning, beskriver utvecklingen i Iran and
Nordkorea och det amerikansk-ryska samarbetsprogrammet, CTR-programmet
Kemiska och biologiska vapen, beskriver den internationella reaktionen p
anvndningen av kemiska vapen i Syrien och den naturvetenskapliga forskningen om
dubbla anvndningsomrden
Begrnsning av konventionella vapen och militrt frtroendeskapande, studerar
styrningen av autonoma vapen, cyberskerhet och den europeiska debatten om
konventionell rustningsbegrnsning
Material med dubbla anvndningsomrden och vapenhandelskontroll, redogr fr
frhandlingarna om ATT-avtalet och utvecklingen fr multilaterala vapenembargon
och exportkontrollregimer.
rsboken innehller ocks bilagor med frdrag och avtal om rustningsbegrnsningar och
nedrustning, beskrivningar av de viktigaste organisationerna fr skerhetssamarbete
samt en kronologi ver det gngna rets hndelser inom SIPRI:s forskningsomrden.
www.sipriyearbook.org