Magasinet Crescendo v14

juni 2014
LIVSSTILSMAGASINET FR DIG SOM SNART SKA PRECIS HAR INTE VILL SLUTA JOBBA
60
REPORTAGE
OM ATT TA
LIVET TILL NYA
HJDER EFTER
Att komma ut efter 60 - frn tabu till ppenhet | Att bara ge sig av - drmmen om charlotta
Hobbyn tar ver - fritid p heltid | Vlskrddat - frn verkroppskalsong till stilikon
Redaktionen
Fanny Wijk
Chefredaktr
Karin Lwing
Planeringsredaktr
Olivia Wikstrm
Bitrdande redaktr
Sofia Kristiansen
Webbredaktr
Leo Parkosidis
Layoutchef
Louise Olsson
Bitrdande layoutchef
Angelica Capitao Patrao

Bildchef
Anton Wiklund
Bitrdande bildchef
Jacob Snbohm
Skribent
Maria Askerfjord Sundeby

Skribent
Anna Hrdig
Skribent & illustratr
Jacob Ljunggren
Skribent
Jessica Johansson
Skribent
Jasmin Frljevic
Skribent
Ansvarig utgivare: Per Alm
Chefredaktren har ordet
<
Ni undrar kanske varfr just jag gr en tidning fr er. Jag r trots allt relativt ung och
har inte ens pbrjat min arbetskarrir. Det
hr ska ju vara ett magasin fr er som r p
vg att avsluta, eller redan har avslutat era. P pappret r vi
allts rtt olika, ni och jag. Men faktum r att talesttet age
is just a number stmmer oftare n vad man tror, hur klyschigt det n lter. Jag har definitivt mer gemensamt med
min 83-riga mormor n med min 20-riga kusin, och det
tror jag att mnga kan knna igen sig i.
Det r det tankesttet som har byggt Crescendo. I detta
numret kan ni lsa om allt ifrn fgelskdning, livsdrmmar och ensamhet till ntdejting, sportentusiaster och
ldre HBTQ-personer. Dessutom har vi proppat tidningen
full med sommarlsning, recept, klurigheter, kultur, teknik
och aktivitetsguider. Mnadens stad r Gteborg, som r
s mycket mer n en fiskeby med en ganska lng paradgata och ett njesflt. Ls mer p sidan 34.
Trevlig sommar! Vi ses till hsten igen,
Fanny Wijk
Vad betyder Crescendo?

<
Crescendo r ett musikaliskt uttryck fr tilltagande. Tecknet anvnds i notskrift fr att beteckna crescendo. Tecknet placeras oftast under det aktuella stycket. Ordet betyder allts tilltagande styrka eller ngon form av stegring.
I DETTA
NUMMER
av
CRESCENDO
[10] Att ta steget
[14] Drmmen om Charlotta
[22] Den nya svenska pappan
[29] Frn ensamhet till gemenskap
[40] Fritid p heltid
[47] Aldrig mer en fotbollsresa?
[56] Homo, homo, homo
[63] Frn verkroppskalsong till stilikon
[72] Det flytande guldet
14
47
72
29
22
56
63
10
40
Det var inte bttre frr
ttestupan...
u har ntt den punkten

i livet d du r ofrmgen att klara av vardagen sjlv. Dina anhriga
har fullt upp med sina egna liv och
bestmmer sig fr att det r dags fr
dig att checka in p hemmet. En plats
dr dina nra och kra kan dumpa
av dig och lgga sin oro t sidan. Det
kommer bli bra. Hr har du allt du
behver. Ett eget rum, med en egen
sng och minst tre ml mat om dagen. Det kan knappast bli bttre.
Hade du istllet levt under den
tid d orkeslsa gamlingar frivilligt
hoppade eller kastades ut av sina anhriga fr en ttestupa, hade lder-
domen blivit avsevrt kortare. Man

hade inte tid att invnta dden. Minsta lilla tecken p att du inte kunde
hjlpa till med arbetet p grden
och ttestupan blev nsta anhalt. Ett
snabbt fall mot en sker dd.
Frvisso kan det underbara livet
p lderdomshemmet bli fruktansvrt lngtrkigt och dtrist och trkigt och alldeles, alldeles hemskt.
Nstintill varje dag fr man hra om
misren som vra ldre utstts fr.
Fr den som hellre hade velat
leva p den gamla goda tiden,
finns ett
antal ttestupor att vlja bland. Ramberget i Gteborg, ttestupeberget

i Lngared och ttestupan i Vstra
Tunhem.
Summa summarum: Det var inte
bttre frr, men det r smre nu.
TEXT: Sofia Kristiansen
ILLUSTRATION: Anna Hrdig
TTESTUPAN HAR SITT
ursprung ur den fornislndska

Gtrikssagan och det var frst
p 1600-talet, nr sagan kom
ut p svenska, som ttestupor
brjade pekas ut i Sverige.
Myten kring ttestupan genomskdades av Uppsalaprofessorn Adolf Noreen under sent
1800-tal och motbevisades av
flera forskare under 1990-talet.
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
I tiden
Mnadens blogg: Gamla nyheter
Varfr fr ldre s lite medieutrymme?

Det r en svr frga som media
nstan fr svara p. Vi har i alla fall
bevisat motsatsen, det finns ett stort
intresse fr den kunskap och erfarenhet som ldre besitter, sger de.
Olivia Wikstrm
Anna-Greta, 93 r
Vad har du fr nyrslfte?
Kan ni inte frga vad jag
nskar i stllet?
Vad nskar du?
Att jag hade en vninna. En
vninna som jag kunde bjuda
hem till mig och ta ett glas vin
med.
Det kanske hnder?
Knappast. Man r s olika
i den hr ldern. Jag kommer
fortstta vara ensam tills jag
gr bort.
www.gamlanyheter.se
arfr syns inga ldre p

ntet? Det ville
Caroline Birgersson och
Moa Blomkvist rda bot
p, s de startade Gamla Nyheter.
Dr publicerar de bilder p ldre de
mter och utbyter tankar med.
Att det blev just gamla mnniskor r fr att vi tycker att de verlag r
underrepresenterade i media. Vi ville
digitalisera deras tankar, eftersom
det vanligtvis r vr generation som
skriver historian p internet, sger de.
Hittills har de fotograferat och
pratat med ver 200 ldre personer
och de sger att nio av tio vill vara
med.
Vi har Gamla Nyheter som en
inspirationsbank med karaktrer och
s lnge vi blir glada och fr energi av
att intervjua ldre s kommer vi att
fortstta med det. Vi har lite planer p
hur vi kan ta vidare konceptet, sger de.
Hr r ett av Carolines och Moas

favoritinlgg frn bloggen!
Feminism och stickning hr ihop!
et vras fr handarbete. Alla vill sticka,

virka och knyppla.
Samtidigt blser
feministiska vrvindar. Enligt
bloggaren Arga Stickaren har
rrelserna mnga gemensamma
nmnare.
Arga Stickaren heter egentligen Kamilla Svanlund och tycker
att handarbete r politik.
Det byggs ett starkt systerskap inom stickning. I stickningen
finns ett socialt ntverk som gr
ver grnser, det gr ver ldersgrnser, lnsgrnser och landgrnser. Dr finns en variation i
nr 1 2014
kunskap, kreativitet och humor

som jag lskar, sger hon.
Hon tror ocks att det r en
frndring p gng, en grsrotsrrelse fr att hja statusen p
textilhandarbete jmfrt med traditionellt manliga hantverk, som
snideri och smide.
Alla dessa stickerskor och
stickare anvnder stickning till s
mycket mer n bara sticka praktiska plagg som behvs. Deras
stickning berttar saker, skapar
debatt och anvnds som ett slagtr
i en debatt, sger hon.
Olivia Wikstrm
crescendo.jmg.gu.se
Befolkning
Lycka
80%
Kvinnor 60-79 r
164 cm
69 kg
Svenskar lskar
att ldras.
80% av svenskar ver
60 r r njda med sina
liv idag.
19%
av befolkningen r
ver 65 r.
r 1968 utgjorde
samma mlgrupp 13%
av befolkningen.
Trning
77
%
Fritid
tur
Kul
88
Mn 60-79 r
177 cm
83 kg
70
%
Mi
nst
n
go Aldri
ng
g
n
Mi
nst g pe
r
Mi 1 gn r
nst
g
2 g / ve
n cka
ge
r/
vec
ka
tion
Mo
ker
Bc
12
www.crescendo.jmg.gu.se
TV P
WEBBEN
Mt Rosa Pantern!
Lparen som under drygt 40 r
sprungit utkldd fr att ta bort
allvaret, utan att fr den sakens
skull bli oseris. Det vittnar
bland annat en silvermedalj i
Nordiska msterskapen i maraton om.
Crescendo har fljt honom

under uppladdning och genomfrande av Lerumsloppet.
Se Rosa Pantern p webben!
FOTO: Jacob Ljunggren

nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
Reportage | Att ta steget
Det enda jag

ngrar r att jag
inte gick tidigare
Vissa fasar. Andra lngtar. Varfr ser vr syn p pensionering
s oerhrt olika ut? Ett nytt forskningsprojekt ska ntligen ge
svar p hur vi ska klara vergngen p bsta stt. Fr Katarina
Ericsson, 66, var pensionsbesluten en utmaning.
TEXT: Maria Askerfjord Sundeby
730
dagar kvar. P elfte vningen i Postens

huvudkontor, Arken, i Solna hade
Katarina Ericsson vrldens bsta arbetsplats. Genom fnster som gick frn golv till tak sg
hon E4:an slingra sig sder ut och btarna ligga frtjda
nere p Pampas Marina. Hon trivdes i det ppna kontorslandskapet trots att hon var tveksam till det i brjan. Men nu vill hon aldrig stta sig i en bur igen. Arbetsplatsen var det inget fel p men det engagemang och
driv hon tidigare knt fr sitt jobb hade brjat falna och
andra drmmar hade brjat ta plats.
Jag var s less p det. Jag har jobbat med projektstyrning. Nr man ser att modellerna inte r viktiga
lngre och att man inte fr igenom saker d str ju jag
dr och funderar p vad jag ska gra nu? Vad r det jag
brinner fr?
Outlook-kalendern i hennes dator var instlld p
den 29 mars 2013. Pensionsdagen. Fr varje dag som
gick ndrades siffran i kalendern. 729 dagar kvar.
I R FYLLER NRMARE 120 000 svenskar 65 r. Att
komma upp i pensionslder ses idag snarare som en ny
fas i livet n ett tecken p ldrande. Trots att pensionen
r en stor omstllning och sjlvklar del av livet r det ett
outforskat omrde ur ett vetenskapligt perspektiv. Idag
10
crescendo.jmg.gu.se
vet vi vldigt lite om de psykologiska faktorerna kring

vergngen frn yrkeslivet till ett liv som pensionr.
Men nu ska den psykiska hlsan hos mnniskor i pensionsldern kartlggas genom forskningsprojektet Pension och hlsa vid Gteborgs universitets psykologiska
institution. Projektet har ftt ett forskningsanslag p 18
miljoner kronor. Under en period p sex r ska cirka
2 000 svenskar i pensionsldern fljas fr att underska
hur de upplever perioden efter arbetslivet.
Jag hoppas att studien kommer att vidga vr syn
p pensionen d tidigare forskning har varit fokuserad
kring ngra f omrden. Men vi har mjlighet att skapa
en bredare bild av vad som hnder och koppla ihop flera
psykologiska grenar, sger forskningsassistenten Georg
Henning.
GEORG HENNINGS DEL I studien r att organisera
projektet och gra en versikt kring den forskning som
gjorts tidigare i mnet. Enligt honom kommer resultatet
hjlpa oss att frst vad det r som hnder i psyket vid
vergngen till pensionen. Forskarna hoppas p att f en
bttre frstelse fr varfr vissa gynnas av att g i pension och andra lider av det.
Om vi kan identifiera de viktigaste faktorerna, d
vet vi var mnniskor kommer att behva hjlp.
nr 1 2014
KATARINA
ERICSSON
547
dagar kvar. En stor omorganisation var

p gng inom Posten. Det var mnga
som fick g. Katarina Ericsson satt med
p informationsmtet via telefon hemifrn. S fort det
var avslutat bad hon om att f tala med sin chef. Hon var
klar och tydlig: hon ville g i pension direkt. Punkt slut.
Det jag hade i bakhuvudet var, gr inte det hr igenom d skiter jag i det och gr i pension i alla fall.
nr 1 2014
FOTO: Claes Nordling
FDD: I Munkfors den 3 april

1948
FAMILJ: Maken Anders, dottern Liv,
sonen Torbjrn och barnbarnen
Alfred, 4, och Ester, 2.
MOTTO: Det har jag aldrig haft men
det skulle kunna vara: Lev livet nu.
Varfr bekymra sig om hur det
uppstod och vad som kommer
sen? Du fr ju inte vara
med.
De som gr i pension idag skiljer sig helt frn de som till

exempel gick i pension p 70-talet. Vi blir ldre, samhllet frndras och det finns fler ldre mnniskor idag
n tidigare. Vlbefinnandet brukar inte ndras srskilt
mycket vid vergngen till pension, i alla fall inte under
de frsta ren.
Det r mest ldern och lidande frn sjukdomar som
bidrar till att vlbefinnandet minskar under pensioncrescendo.jmg.gu.se
11

ens gng. Tidigare forskning visar p att det bara r en liten grupp som upplever pensionen som ett nederlag. Georg
Henning har inte hittat ngot std fr att pensionen skulle
upplevas som en kris.
Det r inte som mnniskor sg det p 50- och 60 talet,
att pensionering innebar en livskris, att man blev deprimerad fr att man frlorat allt. Det verkar inte
vara s nu. De flesta mnniskor klarar av sin
nya tillvaro ganska bra. Vissa upplever till och
med ett kat vlbefinnande, sger Georg Henning.
ade ja och trots att hon gtt i pension r jobbet som assessor
ngot som hon fortfarande hller fast vid.
Det r skitkul, s det vill jag inte slppa! Inte fr fem
re, sger Katarina Ericsson med ett leende.
Nu jobbar Katarina Ericsson som assessor p halvtid.
Hon njuter av friheten att kunna vlja nr hon ska jobba.
Dremot r hon tveksam till om hon skulle trivas
lika bra om hon inte hade jobbet hos Svenskt projektledningsforum.
Det skulle nog bli lite lngtrkigt. Jobbet
som assessor r ju nd en s pass stor del. Jag tror
att det r viktigt att man gr ngot, att man inte
bara ligger hemma och vntar p att ngon ska
knacka p drren. Man fr faktiskt fixa saker sjlv,
sger Katarina Ericsson.
Katarina Ericsson visste redan d hon gick i pension att hon
skulle fortstta sitt jobb som assessor. Enligt Georg Henning kan det vara till stor hjlp att gra p det sttet och
fundera ver sin arbetssituation redan innan man gr i pension. Han menar att allt fr stora omstllningar kan pverka
oss negativt.
Jag skulle
inte rda
ngon till att
FR KATARINA ERICSSON innebar pen- frndra hela
sionen nya mjligheter. Under sin tid hos
sitt liv
Posten fick hon chansen att certifiera sig som
projektledare. Under ett halvr gjorde hon olika tester, deltog i work shops och intervjuades. 100 arbetstimmar senare var hon certifierad projektledare. Certifikatet innebar
inte bara lite extra klirr i kassan utan ocks en frga frn
Svenskt projektledningsforum om hon inte ville bli assessor
och jobba med att certifiera andra projektledare. Hon tack-
Katarina Eriksson och barnbarnen Ester och Alfred.

12
crescendo.jmg.gu.se
FOTO: Maria Askerfjord Sundeby

nr 1 2014

Jag skulle inte rda ngon till att frndra hela sitt liv.
varit bde ledamot och vice ordfrande. Hennes arbete
Men fundera p vad du kommer att sakna frn ditt jobb
som vrd r en del av hennes vardagsstruktur, precis
och frsk att hitta ngot som kan erstta det. Det kan
som det lskade trdgrdsarbetet och veckans hmtning av barnbarnen p dagis. Katarina tycker att det r
till och med frbttra din livsstil, sger Georg Henning.
viktigt att man har en plan fr vad man ska gra med
Frn salen lngst bort i korridoren hr man det pumpden tid man fr som pensionr och det hller Georg
ande basljudet av Aviciis Addicted To You. Det r anHenning med om. Han berttar att det finns mnga spenandag psk, en rd dag, som fr mnga innebr en
ciella program och aktiviteter fr pensionrer men det
ledig mndag. Men den hr eftermiddagen, precis som
r f som vet om det. D kan planering vara bra s att
alla andra mndagseftermiddagar, r Katarina Ericsson
man hinner leta efter information i tid. Enligt Henning
vrd p Friskis & Svettis. Tre timmar i veckan hjlper
r de lyckligaste mnniskorna de som gr aktiviteter
hon till i receptionen. Ngon
de tycker om och trffar andra
behver fylla p sitt gymkort,
VIKTIGASTE SAKERNA ATT
mnniskor.
andra vill kpa pannband men
BEHLLA FRN YRKESLIVET
Det betyder inte att du
mest innebr det att hon hlsar
Fysisk aktivitet. Tnk p att inte tappa vardagska
leta upp tusen fritidsakalla vlkomna.
smotionen. Det r mnga som inte r medvetna
om
hur
mycket
motion
de
fr
i
samband
med
sina
tiviteter fr att skerstlla att
Hallen fylls av den skarjobb.
du har ngot att gra nr du
pa vrsolen nr Gunilla, 72,
Sociala
kontakter.
Tidigare
studier
visar
att
vi
alla
gr i pension. Men i viss utkliver in med sina packade
mr bra av att vara en del av en social grupp.
strckning br du planera i tid
trningsvskor. Bda var med
vad du vill gra. Men planera
Struktur i vardagen. Det r bra att hlla sig sysoch startade freningen hr
selsatt till exempel genom en hobby eller volointe fr mycket! Fr mycki kersberga tre mil norr om
ntrarbete fr att uppleva ett hgt vlbefinnande.
Det r viktigt att hitta sin roll, att man har ngot att et planering kan skapa stress,
Stockholm fr 30 r sedan.
skapa sin identitet kring.
sger Georg Henning.
Hall! r allt bra?, sger
Gunilla.
DET HAR BARA GJORTS tre stora studier som har
Ja, jag har varit ute och rest igen. Vi var nere i Antfokuserat p psykologiska faktorer kring vergngen till
werpen ver helgen, sger Katarina Ericsson.
pensionen. Georg Henning vet inte varfr intresset har
Hon har alltid tyckt om att resa och upptcka nya
varit s svalt tidigare. Men under de senaste tio ren har
platser, precis som Gunilla. Georg Henning menar att
intresset kat fr forskning p detta omrde. Han tror
de tv r exempel p att det r vanligt att folk r ganska
att det till stor del beror p att vi lever lngre och att det
stabila i sin tillvaro ven nr de gtt i pension.
r vanligt att folk gr i pension.
Det har ocks att gra med politiska beslut och
DE SOM VAR SOCIALT aktiva under sitt yrkesliv
frndringar i lagen kring pensionen. Det r enklare
brukar fortsttta att vara det ven som pensionrer. Det
att f bidrag och std fr ett forskningsprojekt om det
gr att de allra flesta inte har s stora problem att anr ngot som anses viktigt och intressant fr samhllet,
passa sig till livet som pensionr, eftersom man behller
sger Georg Henning.
mycket frn sina tidigare faser i livet. Tidigare forskning
Enligt honom det r svrt att sga exakt vad en
visar nd p att det finns risk fr att man kan tappa
hobby
kan betyda i vergngen till pensionen.
kontrollen ver vissa grundlggande omrden i sin
Jag har inte hittat ngra belgg nnu fr att en
livsstil vid vergngen till pension.
givande hobby innan pensionen skulle hjlpa dig att
Vi vet att det r viktigt fr mnniskor att fortstklara vergngen. Men det r bara fr att det inte har
ta vara aktiva, vara en del av en social grupp och det
blivit analyserat tidigare. Det r ngot som vi kommer
r jtteviktigt att fortsttta vara fysiskt aktiv. ven om
att ta med i vr studie, sger Georg Henning.
mnga inte tror det s tappar de en stor del av sin fysiska
aktivitet d de slutar jobba, sger Georg Henning.
Struktur i tillvaron r ocks en viktig pusselbit fr
dagar kvar. Men det spelade ingen
vlbefinnande enligt Georg Henning. Volontrarbete r
roll. Med std frn facket fick Katariett stt att behlla struktur och det hjlper mnniskor
na Ericsson lmna sitt jobb p Posten
att skapca en identitet och att de knner sig behvda.
med det avtal som hon nskat. Nstan ett r tidigare n
Katarina Ericsson har varit engagerad i Friskis &
berknat, den 9 maj 2012, kunde hennes nya liv ta fart.
Svettis i 15 r. Hon har suttit i styrelsen i sju r och har
Det enda jag ngrar r att jag inte gick tidigare.
324
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
13
Reportage | Drmmen om Charlotta
Drmmen om
Charlotta
Mnga har en drm om
vad de skulle vilja gra.
Lars och Inger
Zachariasson gjorde
verklighet av sin. De
vntade inte. De slde
allt och gav sig av p
obestmd tid.
TEXT: Karin Lwing
FOTO: Privat
14
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
LOCKAN R prick 12.00, lrdagen den 15:e juni 1996. Lars Zachariasson str i fren p sin Forgus
31:a Charlotta och lgger loss.
Det r detta han tnkt p i s mnga r. Detta
gonblick han hade i tankarna nr han kpte
just den hr segelbten som skrov tjugo r tidigare. Denna stund som han sparat pengar
till de senaste tio ren. Vinden r svag, bara
fem meter per sekund, den kommer frn
nordvst, s det blir motvind. Luften r 13
grader varm och sikten r god. Med sig ombord har han Inger Carlsson som han trffat
tre r tidigare. Inger hade aldrig seglat innan
hon trffade Lars och trots att hon alltid blir
sjsjuk ska hon flja med ut p haven.
EN KORT STUND tidigare var dcket fullt
av familj och vnner som t lite tilltugg och
sklade infr avfrden, men fem i tolv bad En god bok gr sig till sjss.
FOTO: Privat
Lars dem att g iland. Nu var det dags.
sina drmmar. Fr ven om du inte har mjlighet att
Charlotta tuffar ut frn Hinsholmen. Kvar p
frverkliga dem fullt ut s kan du fundera p vad drmbrygga O str Lars barn Anna och Magnus. Anna har
men str fr. Vad som r krnan i drmmen.
solglasgon p sig och genom dem ser hon bten lmna
Nr du hittat den krnan s kan du ska alternatibryggan fr frd p obestmd tid.
va stt att n det mlet, sger hon.
Nr Lars Zachariasson frverkligade sin drm var
Ofta kan det handla om en lngtan efter frihet och nr
han 54 r. Inger, som nu ocks heter Zachariasson, var
det blir tydligt kan det g att frverkliga delar av drm46 r.
men, fast kanske p ett annat stt. Drmmen anvnds
Min drm har inte varit att segla jorden runt,
fr att n frndring, som ett steg mot mlet.
men dremot att bo i bten, det r min grej. Vakna p
morgonen i min egen bt och grna kunna knna p det
LARS BERTTAR att han redan tio r fre avfrd brjag gjort sjlv. P mahognyn, blanklackad och fin, sger
jade spara pengar fr att ha rd. S fort det var mjligt,
Lars.
vid 55 rs lder, tog han ut allt han hade av pensionsfrskringar och ITP.
DE GAV SIG AV utan att ha bestmt sin rutt. Planen
Jag drnerade allting snt, och s tnkte jag att
var att segla till Skagen och sedan upp mot Norge och
nr
jag
r 65 s fr jag vl leva som alla andra p det dr
ver till Skottland. Var de sedan skulle ta vgen fick bli
orange kuvertet.
en senare frga. Redan frsta dagen ndrade de sina lsa
planer. Det blev inte Skagen, det blev Fot. Just utanfr
hamninloppet i Gteborgs yttre skrgrd.
VIKTIGT FR EKONOMIN r ocks att bten r bet Det rckte gott. Just det hr knslomssiga med
ald, att den r liten och drfr billigare i drift och hamatt lmna familjen, sger Inger.
navgifter n en stor bt. Eftersom Lars sjlv har byggt
Ja, d var det lite grums i gonen, sger Lars.
det mesta p bten s kan han den utan och innan och
Det blste ju ingenting, och det lilla som var, det
kan sjlv laga det mesta. Den seglare som inte kan sin bt
var ju motvind. D sa vi, h, vi gr till Fot, sger Infr lgga ut mycket pengar p att hyra hjlp. Dessutom
ger.
gjorde Lars och Inger sig av med alla fasta utgifter hemma innan de gav sig ivg. Bostaden sldes och tjnstebilen
EVA SANNER, PSYKOSYNTESTERAPEUT och
lmnades tillbaka i och med att Lars sa upp sig frn sitt
frfattare, menar att fler skulle kunna gra mer av
jobb som IT-chef. Ngra f mbler och personliga saker
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
15
Inger och Lasse i Scotland Bay, Trinidad.
16
FOTO: Privat
magasinerades, resten gavs bort eller slngdes.

Det ingick i planen. D behver du inte s mycket
pengar, sger Lars.
Nu nr de r hemma p sommarhalvret passar Inger
p att arbeta ett par mnader p stra sjukhuset. Hon
r underskterska och behvs alltid dr ver sommaren.
kunde det knnas trkigt att pappa inte fanns i nrheten,

men hur mycket de hade setts om de bott i samma stad r
omjligt att veta.
Jag knde mig inte bortvald, men han valde ju bort
att vara nrvarande. Men jag vet inte hur nrvarande han
varit om han var hemma och jobbat, sger Anna.
ANNA ZACHARIASSON r Lars dotter. Hon var 20

r den dr junidagen 1996 nr Lars och Inger lmnade
Hinsholmen.
Det var en mrklig grej att det blir s definitivt.
Farvl r alltid knepiga, oavsett vad man ska gra, men
jag hade precis trffat Daniel och brjat leva mitt eget
liv. Jag var 20 r, stod p egna ben och hade precis flyttat
hemifrn. Det var en ny resa i mitt liv ocks, frn att ha
varit barn och bott hemma, sger hon.
Det ligger inte fr Anna att fundera p hur saker kunde
ha varit. Det som blev r ju det enda vi knner till och
det gr inte att veta hur det hade varit annars. Visst
PSYKOSYNTESTERAPEUTEN och frfattaren Eva

Sanner anser att det r viktigt att ha pratat igenom vad
frverkligandet av livsdrmmen innebr, innan avfrd.
Ska du till exempel vara p andra sida jorden under flera
r mste du gra verenskommelser med dina nrmaste,
s att det inte blir bittert efter. Lars och Inger hller med:
Det mste vara klart bakt, sger Lars. Du ska inte
resa ifrn ngot. Du ska resa till ngot.
Anna och Lars brevvxlade mycket under de frsta ren. I breven skrev Lars vart de skulle hrnst s att
Anna kunde skicka brev till den marinan. D, innan det
blev mjligt att skicka e-post, var breven lnga och de hade
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014

en kommunikation som
Anna r glad fr idag.
Vi kanske kommunicerade mer genom
att skriva n om man
bara gr bredvid varandra. Det r ju inte alltid
man pratar p samma stt ven om man
umgs, sger hon.
ATT SEGLA VER
ATLANTEN och
runt i Vstindien r inte
helt ofarligt. Sjukdomar,
containrar som flyter
En 5-rig slkting sa till mig: i vattnet, pirater och
Anna, du r som Pippi. Du r ovder. Inger och Lars r
stark och har frknar och har verens om vad som gr
en pappa i Sderhavet, bert- dem mest rdda. ska.
tar Anna Zachariasson.
Natten till den frste
FOTO:Privat
april 2001 hrjar ett
kraftigt skvder 150 nautiska mil utanfr Floridas kust. Just dr finns Charlotta,
Inger och Lars. Det blixtrar och dundrar oavbrutet. I
ruffluckan str Inger och Lars verst p trappstegen och
spanar. Mot vinden gr det inte att se, regnet och blsten
piskar hrt i ansiktena. Seglen r nere och nd krnger
bten ner till relingslisten nr vindbyarna kommer.
Blixtar slr ner runt omkring. Det ryker och
sprakar i vattnet. Timmarna gr och ovdret
fortstter i full styrka.
Lasse, jag r rdd, sger Inger tillslut.
Det gr snart ver, svarar Lars, fastn
han r lika rdd.
Inger har sagt g ner och lgg dig en stund s blir det
bttre, sger Lars.
VRST VAR DET nr de skulle segla ner frn North
Carolina i USA till Karibien i slutet av mars 2003. Det
var planerat att ta 13 dygn, men det tog 19 dygn. De
rkade ut fr fyra stormar under tiden som tog hrt p
deras krafter. Lars brjade ifrgastta vad de hll p
med och prata om att de borde skaffa sommarstuga i
Smland istllet. Ett hus som str still. Dr spisen str
still. Inger ler t minnet.
Nr han brjade prata om sommarstuga i
Smland. Ja, d visste jag att han var trtt s jag sa t
honom att vila lite.
Men redan ett par dagar efter ankomsten till Karibien
skriver han till sin farbror: Vi ligger nu i Martinique
och allt r bra. Planerna p torpet har skjutits p framtiden
Hur gr tankarna hos de som r hemma nr Lars
och Inger far runt p haven?
Pappa tror skert att jag har varit orolig, sger
Anna, men det kan jag inte sga att jag varit fr jag vet
att han inte r ngon vghalsig, dumdristig typ och han
kan segla. Han r s frsiktig, fast modigt frsiktig. Jag
knde ingen oro att han skulle ge sig i kast med ngot
farligt.
SEDAN 2003 HYR INGER OCH LARS en liten lgenhet ovanp ett garage i Billdal. De kallar den sin som-
nr 1 2014
FOTO: Privat
I BREV HEM till slkt och vnner skriver

Lars: Vi sg varje skby klart och tydligt p
radarskrmen och frskte komma undan,
men hur vi n styrde verkade det som att
skvdret fljde efter oss Men inga nedslag.
Jag tror vi hade nglavakt den natten.
Men det r enda gngen du sagt att du
r rdd. Jag r vrre, sger Lars till Inger hemma i lgenheten i Billdal.
Han berttar att Inger r stark. Att hon
har ett starkt psyke, starkare n vad han har,
och att det r avgrande fr att klara lngseglingar.
Vi har varit ute fr en del tuffa situaLasse begrundar avresan, 1996.
tioner dr jag mer eller mindre har lagt av och
crescendo.jmg.gu.se
17
Lasse och Inger har skickat mnga vykort genom ren.

18
crescendo.jmg.gu.se
FOTO: Karin Lwing

nr 1 2014

marstuga. Dr tillbringar de tiden frn slutet p april till
november fr att uppleva svensk vr och sommar och
umgs med barn och barnbarn. Till vintern drar de till
Karibien igen. Till sitt hem, Charlotta, som ligger i marinan p Trinidad och vntar.
Jag har ju haft pappa hemma halva ret sedan vi
fick barn. D har vi ju kunnat umgs mycket mer egentligen. De har mycket tid nr de r hemma. Han har byggt altan. Kommer ut och snickrar och tar en kopp kaffe
en kvll, sger Anna.
OM DET INTE GR att uppfylla sin drm? Om drmmen r orealistisk, omjlig eller du har blivit sjuk och
inte kan frverkliga den?
Ge inte upp! Gr vad du kan fr att komma nra
det din drm str fr, sger Eva Sanner, psykosyntesterapeut och frfattare.
Det r ltt att f intrycket av att en livsdrm mste
innebra stora dramatiska uppbrott, men drmmar ser
olika ut. En del vill bo i sin bt p andra sidan jorden
som Inger och Lars gr, en del vill flytta ut p landet
och andra vill ha tid att njuta av sin vardag i ett lugnare
tempo. Var och en har sin drm.
Avresa 15 juni, 1996.

nr 1 2014
Jag tycker om mitt liv. Jag kan vl ocks gra ngot annat, men jag vljer att leva det hr livet med min familj.
Jag har tre sm barn och det r min drm, sger Anna.
MARS 2014, SCOTLAND BAY, TRINIDAD: Klockan
r kvart i sex. Lars vaknar medan Inger frsker sova
lite till. De lever med solen. Tolv ljusa timmar och tolv
mrka. Lars gr upp och stter p kaffet. Utanfr ruffen
kvittrar fglarna. Han tar sin kopp och gr ut och stter
sig i sittbrunnen. Morgonens solstrlar vrmer och kaffet smakar gott. Ibland strs lugnet av skrik frn vrlaporna i regnskogen runt viken.
EFTER ALLA LNGSEGLINGAR och den obehagliga turen ner frn USA, med storm och vldsam sj, som
dessutom resulterade i ett ljumskbrock som Lars fick
operera p Trinidad, har instllningen ndrats.
Vi r inte desamma som 1996. Nu r vi mtta
p ventyr. Vi behver inte leta upp dem. De kommer
nd. Nu tar vi det lugnt. En fin ankarvik. Ankaret sitter
bra. Trevliga btgrannar. Ngorlunda civiliserat. Det r
det som gller idag.
FOTO: Privat
crescendo.jmg.gu.se
19
1965
Foto: Holget Mo
tzk
au
Det kunde du inte tro...
Foto: Alliansen
Fredrik Reinfeldt, statsminister.

Saul Slash Hudson, artist.
o: Sarah Gerke
Fot
1949
Anitra Steen, styrelseordfrande

Svenska Spel
Meryl Streep, skdespelerska.
Fo
to
:B
ob
e
Kndisarna som r
er
rg
1952
Kikki Danielsson, artist.

Isabella Rosselini, skdespelerska.
Fo
io
riz
ab
:F
to
ri
Fer
20
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
vrigt
: Eva Rinaldi
Foto
o
olin
iM
uig
tL
en
nc
Fo
to
:V
i
Foto: Hanni
ba
l

Ringo Starr, artist.
Lasse berg, skdespelare och konstnr.
ez
nd
a
rn
He
lika gamla
1940
Foto:
Jan
wi
kif
ot
o
1956
Beatrice Ask, justitieminister.

LaToya Jackson, artist.
Fo
t
o
:G
re
g
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
21
Den nya
svenska
Reportage | Frn verkroppskalsong till oumbrlig stilikon
pappan
Sedan infrandet av pappamnaderna

1995 och 2002, har allt fler pappor
tagit ut frldraledighet. Men det r
fortfarande f som stannar hemma en
lngre tid med sina barn. Forskarna
kallar dem nya svenska fder.
Philip Olin r en av dem.
TEXT & FOTO: Angelica Capitao Patrao
HILIP OLIN HAR PRECIS lst ytterdrren.

Han gr med lugna steg mot grinden och ppnar den fr Othelia som vill ut med sin cykel.
I barnvagnen sitter Malou med sin rosa jacka
och rda Converseskor. Med sin blommiga hjlm p
huvudet cyklar Othelia ut p gatan i det lugna och ljusa
radhusomrdet i Kortedala. Det r onsdag morgon och
Philip ska lmna Othelia p frskolan. Han r inne p
sin 108:e dag som pappaledig.
PHILIP, 30, HAR VARIT hemma med sina barn
sedan i brjan av januari. Othelia, 3 r, r ldst och gr
i frskolan tv dagar i veckan. Lillasyster Malou r 1,5
r. Nr han inte r pappaledig jobbar han som ingenjr p teknologi- och designbolaget GVA. Frun Lina r
grundskolelrare och det r dels p grund av hennes
jobbsituation som Philip har valt att stanna hemma med
barnen.
Lina kan inte g tillbaka till jobbet mitt i en skoltermin. Sen har vi inte haft frskoleplats till Malou, men
vi fick faktiskt nyss besked om att hon kan brja om en
mnad, sger Philip.
22
crescendo.jmg.gu.se
ROGER KLINTH R genusforskare vid Linkpings

universitet och har bland annat skrivit bckerna Gra
pappa med barn och Nya svenska fder. Han menar
att dagens pappor utan tvekan r mer nrvarande i sina
barns liv.
Det har gjorts mycket studier p data frn 1950- och
1960-talet och data frn idag. Andelen timmar som
mnnen r inblandade i vrd av sina barn har kat
ganska dramatiskt. S de r betydligt mer orienterade
mot frldraskap och omvrdnad n vad de s kallade
grdagens pappor var, sger Roger Klinth.
Enligt Roger Klinth finns det olika sorter pappor som
tar ut sin frldraledighet p olika stt. Den vanligaste
r vad han kallar fr andrahandsfrldern.
Det finns de som tar ut minsta mjliga, de tv ronmrkta pappamnaderna. De ser sig sjlva som ngon
form av andrahandsfrlder som gr sitt lilla pass men
egentligen inte tar ngot huvudansvar. Sedan finns det
de som tar ut halva tiden av frldraledigheten.
D handlar det mycket om en barnorientering. Man
ser det som oerhrt vsentligt och viktigt, bde fr ens
egna utveckling och barnens utveckling, att man r nrvarande i barnens liv, sger Roger Klinth.
Det finns ocks en form av existentiell dimension nr
det kommer till pappaledighet. Det kan vara att mnnen
nr 1 2014
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
23
Reportage | Den nya svenska pappan
Allt fler pappor tar ut sin frldraledighet. Philip Olin, hr med yngsta dottern Malou, r en av dem.
till exempel har gtt igenom en lng sjukdom eller gtt

igenom en skilsmssa och velat vara nrmre barnen.
De har tnkt att ska jag frslsa livet med bara arbete,
och framgng p det planet? Nej nu vill jag satsa hrt p
att vara nra mina barn, fortstter Roger Klinth.
Slutligen finns det de som r jmstlldhetsorienterade.
Men det r ingen stor grupp som anger som frmsta
skl att man tar ut lng frldraledighet drfr att man
tycker att det r superviktigt med jmstlldhet mellan
mn och kvinnor. Det verkar inte vara ngot huvudargument, forstter Roger Klinth.
VATTNET LIGGER ALLDELES stilla ver Bolmen.
ret r 1993. Det brjar bli lite kyligt i luften. Solen
har under dagen glittrat ver sjn som mnga har hoppat i fr att svalka sig. Men nu har solen brjat g ner.
Philip och hans pappa Jan r ute p en av mnga
fisketurer som de brukar ta p somrarna. Det har de
gjort sedan Philip var fem r gammal. De sitter i den
vita ekan med aktersnurra. Jan har precis tnt en cigarett. Det ger nmligen tur om man rker, d kan man
f napp. Men Philip r fr liten fr att f prova. Pltsligt
rycker det till i pappa Jans fiskesp. Philip och Jan tittar
p varandra. Jan brjar veva in draget. D ser de. Det r
en stor gdda som har nappat. Jan blir alldeles uppspelt
och stller sig upp i ekan.
Philip, ta fram hven.
Ju nrmre gddan kommer, desto ivrigare blir Jan. Det
r sllan de fr napp, men nu hnder det. Kanske tack
vare cigaretten.
Philip nu mste vi ta den. Du mste fnga fisken.
24
crescendo.jmg.gu.se
Jan r s ivrig att ekan brjar gunga rejlt. Philip str

redo med hven. Jan vevar in draget snabbt och pltsligt
hnger den sprattlande gddan framfr dem vid kanten
p ekan.
Ta den nu!
Det sker p ngra f sekunder. Philip r millimeter frn
att f in gddan i hven, men bten gungar fr mycket.
Jan vacklar till och rkar knuffa till Philip som frsker
ta gddan. D stter han till draget med hven och petar
av gddan frn draget. Splash. Och s frsvinner gddan
in i den nu inte lika stilla sjn. Kvar p ekan str Philip
och Jan. Frvirrade och besvikna.
JAN OLIN, 58, VXTE UPP med en pappa som aldrig
var frldraledig. Det var mamma som var hemma och
tog hand om Jan och hans syskon enda tills de var uppe i
skolldern, ngot som var vanligt p den tiden.
Jag som r fdd p 1950-talet r ju frgad av hur
mina frldrar hade det. Nr jag blev pappa var
pappaledighet ingenting man diskuterade egentligen,
utan det var ganska naturligt att mamman tog det, sger
Jan, nr jag nr honom p telefon en kvll i maj.
Jan var inte heller pappaledig med ngon av sina
barn, frutom enstaka dagar. Ngot r innan Philip
fddes startade han ett eget fretag, vilket gjorde att han
inte hade ngon mjlighet att vara borta mer n ngra
dagar. Men det r inget han nu i efterhand knner att
han ngrar.
Jag hade s mycket bde nr jag kom hem frn jobbet
och p helgerna. Jag lt mamman gra vad hon ville och
tog mitt. Det kan skert finnas pappor som har gift sig
nr 1 2014

med jobbet och aldrig var hemma. De kan nog tnka
tillbaka och sga att de har missat en del under barnens
uppvxt, men s knner absolut inte jag, sger Jan.
GALAXEN R EN STADSLANTGRD som ligger
mitt i Bergsjn bland hghusen som r en del av Gteborgs miljonprogram. Hit brukar Philip ka med Malou
och Othelia ngra gnger i veckan fr att titta p djuren.
I bakgrunden hr man tuppen gala och barn som lter.
Hnsen och tuppen gr fria bland beskarna. Malou tar
tag i sin pappas hand och de gr hand i hand mot kaninerna. De gr frbi det falurda huset och den lilla dammen med ankor. Frbi drrar som str ppna. Tittar
man in genom en av dem ser man en man i bl hngselbyxor som hver h. Det har samlats ngra barn som
tittar p ngra gotlandskaniner i en bur. Philip plockar
fram mortter frn jackfickan och ger dem till Malou
som str och tittar p kaninerna.
Nu kan du mata dem Malou, sger Philip
Hon petar in morotsbitarna genom hlen i staketet.
Bitarna hamnar p marken, kaninerna fr syn p dem
och skyndar sig snabbt fr att ta upp dem. De andra
barnen fr ngra morotsbitar av Malou och brjar ocks
mata kaninerna. Ett barn brjar ta moroten istllet.
FR PHILIP R DET bsta med att vara hemma att
man fr s bra kontakt med barnen.
Othelia var lite mammig i brjan men med Malou har
det nstan varit tvrtom, s det r ju kul. Sen fr man bra
ROGER KLINTH
r: Lektor i genusvetenskap
vid Linkpings universitet
och forskar om jmstlldhetspolitik i ett historisk och
nutida perspektiv.
Har: Tre barn och har varit
pappaledig med samtliga.
Var lngst pappaledig med
den yngste, i sju mnader.
kontakt med barnen. Det finns ju vissa pappor som inte
ens vet hur man umgs med sina barn.
Philip och hans fru Lina har inte heller velat att barnen
brjar fr tidigt p frskolan.
Dr fr de oftast klara sig sjlva, de ramlar och slr
sig och str och fryser. S vi har velat att de ska vara
rtt stora och sjlvstndiga innan de brjar p frskolan.
Som nu, Malou brjar om en mnad och det knns rtt
lagom.
Det jobbigaste med att vara hemma r fr Philip att man
inte fr ngon tid alls fr sig sjlv.
Man har ingen tid att fixa sig eller ta p sig klder
ibland utan det r full fart hela tiden. S det ska p ngot
stt bli sknt att brja jobba igen. Ta p sig rena klder
och fixa till sig i hret innan man ker ivg till jobbet,
Philip lagar kycklingpytt till Malou. Men det visade sig att det var fr starkt fr henne s han fick laga en vanlig pytt eftert.
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
25

sjlvutvecklingskurs och kompetensutveckling, det var
oftast kopplat till deras yrkesliv s det skulle bli attraktivt. Att man kan utveckla ledaregenskaper eftersom
man har tagit hand om barn i hemmet, styra saker i
rtt riktning och ha mnga bollar i luften, sger Roger
Klinth.
Det sistnmnda ger Philip exempel p nr han br Malou och ska koka kaffe samtidigt.
Man blir rtt duktig p att gra saker med en hand, lite
multitasking.
sger Philip.
Philip har ftt prioritera bort aktiviteter. Nu gr det inte
att bara gra ett gympass eller g ut och springa, saker
som tidigare har varit en sjlvklarhet.
Vi kollade senast igr p Biggest Loser och d sa jag
att det hade varit s jkla sknt att f en barnfri helg dr
vi planerar att ta nyttigt, ta en lngpromenad, simma
och gra ett gympass. Vi kr en helg dr vi tar fyra-fem
trningspass och ter nyttigt och kommer i gng liksom.
Men d mste man planera in det, fixa med barnvakt
hos mormor och morfar. En sn grej som man inte hade
behvt planera in frr, utan d hade man bara kunnat
sga vi ter sallad ikvll och s gymmar vi. Men barnen
tnker ju inte ta en sallad. S d blir det tv olika mltider, och det gr inte att g ivg och trna bda tv, sger
Philip.
DET R INGEN NYHET att man frndras som person nr man blir frlder, det har bde Philip och Jan
upplevt.
Man mognar till med en gng och fokuserar kanske
p annat n vad man tidigare har gjort. Man justeras,
sger Jan.
Rtt mycket faktiskt. Man r knsligare p ngot stt.
Man har mer empati, tnker mer p barnen och kan stta sig in i hur andra har det, sger Philip.
Just det har man anvnt sig av i den statliga propagandan fr pappaledighet, srskilt p 1990-talet,
berttar genusforskaren Roger Klinth.
P 90-talet pratade man mycket i de hr
kampanjerna om pappaledighet som ngon form av
26
crescendo.jmg.gu.se
BDE PHILIP OCH HANS fru Lina r fdda och

uppvuxna i Smland, s varken mor- eller farfrldrar
finns i Gteborg, vilket kan vara lite jobbigt.
Det hade varit sknt att ha dem nrmre, bo i
samma stad hade varit perfekt. Jag vxte upp i samma
stad som mina mor- och farfrldrar och fick en naturlig
relation till dem. Men nu fr Othelia och Malou, i och
med att det r s mnga mil emellan, s trffas de bara
i samband med att ngon fyller r eller vid jul. Den
relationen blir ju lidande fr dem vilket r trkigt s
klart, sger Philip.
Pappa och farfar Jan hller med.
Ja, det r ju inte s jtteroligt. Det r p snudd fr lngt
fr att kra fram och tillbaka ver dagen, ven om det
hnder. Jag brukar sga att det hade varit vldigt trevligt
att ha dem nra, men andra sidan s slipper man de
hr panikinlmningarna p eftermiddagarna ta ungarna, vi orkar inte mer, sger Jan och skrattar.
HEMMA HOS FAMILJEN OLIN har det blivit eftermiddag.
Nu r det dags fr dig att sova lite Malou, sger Philip.
Men Malou vill inte g upp till sitt rum n. Det r ngot
hon vill.
Vad r det Malou? Philip hller i henne och ser frgande ut.
Hon pekar p ngot.
Vill du ha vattnet? Nej, det var inte det.
Hon pekar p en lila napp som ligger p golvet. Hon vill
ha den istllet fr den rosa. Philip gr upp med Malou.
Efter ngra minuter r han tillbaka. Nu ska han passa p
att ta disken, eller kanske tvtten.
Nu hller vi dessutom p och mlar om lite hemma,
man brukar hinna med en strykning per fnster per vila
hon tar, sger Philip och skrattar.
nr 1 2014
Familj
Mormor, inte lngre en gammal gumma

r 2013 var 2034165
personer i Sverige
pensionrer. 50 procent
av dem trffade vnner
minst en gng i veckan
och 58 procent trffade
nra slktingar. Ingrid
Carlberg, 66 r, r en av
dem. En nybliven och
aktiv pensionr.
ngrid Carlberg r 66 r och

har varit pensionr i ett r.
Hon har inga problem med att
fylla upp sin tid utan ett jobb
och lskar att resa, pta i trdgrden
och trffa vnninorna.
Jag reser nog tre-fyra gnger
om ret. Ibland med min man och
ibland med mina vnninor, sger
Ingrid.
De ldsta vnskaperna hnger
kvar frn nr Ingrid precis brjade
jobba. Frutom dem har Ingrid ett
gng med andra jobbarkompisar
och vnner i Gteborg.
DESSUTOM HAR Ingrid tv barn
och fyra barnbarn vilka hon trffar
ofta och grna sitter barnvakt t.
Vet de att vi har annat planerat s frgar de inte, sger Ingrid.
Men det har hnt att jag stllt in
en trff med tjejerna fr att vara
barnvakt. Det kommer flera mten,

sger Ingrid.
Ingrids barnbarn r mellan
12 r och ngra mnader och nr
Ingrid r barnvakt str mycket p
schemat. Simning och fgelskdning r ett stort intresse hos bda
generationerna och ngot de grna
gr tillsammans.
57 PROCENT AV alla mellan 55
och 74 r uppger att de motionerat
minst 20 gnger det senaste ret. Ingrid tror att man r mer aktiv idag
fr att det finns med frn fdseln.
Det var med oss 60-talister
det brjade, sger hon.
Alla skulle ta studenten, utbilda sig och skaffa ett jobb. Vi skulle
vara sjlvstndiga och inte beroende av en man nr vi gifte oss.
Ingrid berttar om svrmor som
var hemmafru och om svrfar som
hade jobb och fritidsaktiviteter. Nu

blir man uppfostrad att vara mer
aktiv och att man ska ha ett eget liv.
HON TROR dremot att man kan
g till verdrift i sin strvan att hlla
sig ung genom att gra saker hela
tiden.
Jag har en knsla av att man
ska akta sig fr att bli gammal.
Ibland tillter man sig inte att knna att man inte orkar lika mycket
som fr tio r sedan, sger hon.
Ingrid balanserar sina egna
aktiviteter med att hjlpa till med
barnbarnen. Inte fr att hon knner
sig pressad till det utan fr att hon
sjlv grna vill.
Jag vet hur viktigt det r fr
de vuxna, fr barnen och framfrallt fr mig att f en god kontakt
till barnbarnen. D har vi roligt
ihop allihop.
TEXT: Louise Olsson
ILLUSTRATION: Anna Hrdig
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
27
Bucket list
Vad har du p din

bucket list?
Vi har frgat gteborgarna vad
som str p livets att-gra-lista.
Bucket list
En lista p saker
man vill gra i
livet. Uttrycket
kommer frn
kick the bucket
- slang fr att d.
28
Brenda Waidele, 47 r, skolskterska:
Kari Hahne Lundstrm, 60 r, lkare:
Ett ml var att bestiga Kilimanjaro, men det

gjorde jag precis. Nu r det nog en resa till
Australien eller jorden runt som r nsta ml.
Att vandra i Patagonien r ngot jag

vill gra. Men om jag ska vara lite mer
seris fr jag sga att jag vill ha ett mer
jmstllt samhlle fr mina barn.
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
Bucket list
Eva Trnblad, 58 r, brevbrare:

Bestiga Kebnekaise. Det blev aldrig av nr
jag var yngre trots att jag vandrade mycket.
Nu fr det nog bli till pensionen istllet.
Rosa Lie Lindgren, 66 r, pensionr:

Oj, jag fr nog sga en vandring i sterrike fr det ska jag gra i augusti. Annars
r det en resa till Sydafrika dr jag ska spela
golf, titta p djur och dricka vin.
Lennart Svensson, 70 r, pensionr:

TEXT: Anton Wiklund
FOTO: Jacob Ljunggren
ILLUSTRATION: Louise Olsson
nr 1 2014
Jag har bara en sak p min bucket list. Den

djupa krleken till min lskade. Jag har upplevt den frut men vill att den ska fortstta.
crescendo.jmg.gu.se
29
Reportage | Frn ensamhet till gemenskap
Knner jag mig ensam
har jag en snabb promenad

till gemenskapen
Lnge hade hon vntat p pensionen. Efter en lng karrir skulle

hon nu f den tid hon aldrig haft. Men nr maken pltsligt gick
bort frsvann lusten och ensamheten tog ver. Vgen tillbaka till
det sociala livet skulle bli svr. Men det var p Allgrden som
Vivianne fann tryggheten.
TEXT & FOTO: Jacob Snbohm
ivianne Brunbck pekar p ett foto p vggen. Fotot r frn 1940-talet och visar det
bibliotek som en gng lg i huset som nu
kallas Allgrden.
Ser du bilden hr? Dr har du mnnen som sitter
i den stora lssalen, medan kvinnorna fick den lilla. Det
fanns diskriminering d ocks, tro inget annat!
Men det var fint. Det r s ett bibliotek ska se ut.
Inte sdr sterilt och hemskt som det alltid r nufrtiden, fortstter hon.
P de ljusbla vggarna hnger fler foton och tavlor som Vivianne berttar om med inlevelse medan
hon skyndar vidare genom huset. Det finns s mycket
hon vill visa. Hon berttar om nr hon frst kom till
Allgrden och hur hon frlskade sig i stuckaturen och
de vackra takrosetterna. Men frmst var det gemenskapen som lockade.
DET HELA BRJADE med invigningen av en ny
Stena Line-bt. ret var 2008 och hon hade fljt
med en vn.Vl p plats var det inte fartyget som
intresserade Vivianne. Istllet kom hon i kontakt
med en grupp mnniskor frn Allgrden som hade
tagit sig dit fr att se invigningen. De berttade om
alla kurser man kunde g och Vivianne blev genast
fascinerad. Redan samma vecka anmlde hon sig
till flera stycken. Det var allt frn datorkunskap till
vinprovningar. Och det drjde inte lnge innan hon
satt i styrelsen fr Allgrdens pensionrsfrening.
Det var ett engagemang som vxte snabbt.
Det finns ju alltid ngot att gra hr och nya mnniskor att mta. Sen har jag ju erfarenhet av det ekonomiska ocks, sger hon.
30
crescendo.jmg.gu.se
Vivianne Brunbck r 79 r idag och r inne p

sitt femte r som styrelseledamot i Allgrdens
pensionrsfrening i Gteborg.
nr 1 2014

Ngra r tidigare hade Vivianne gtt i pension. Bakom
ldre mnniskor generellt sett mr bttre idag n fr 30
sig hade hon lmnat ett arbete som ekonomiassistent
r sedan. Bland annat r man r friskare, smartare och
p John Sjgren & Co i Gteborg. Det var en tid hon
mer sexuellt aktiv. Samtidigt finns en tydlig kning av
hade lngtat efter. Maken Sten hade redan gtt i pension
personer som knner sig ensamma.
och nu skulle de ntligen f mer tid fr varandra och
En frklaring kan kanske finnas i att fler ldre
fr familjen. Men nr Sten pltsligt sjuknade in och gick
skiljer sig. Det kan vara positivt fr mnga, men kar
bort frsvann motivationen fullkomligt.
samtidigt den upplevda ensamheten, sger han.
Det var outhrdligt. Det
tror ocks att samhllet idag stller
Sorgen kommer man ver Han
enda stdet jag hade var min son
strre krav p det sociala samspelet n
snabbare n man tror. tidigare, vilket gr att ett begrnsat sooch hans hustru. Men de har ju
Men det r just tomheten cialt utbyte kan upplevas som ett strre
nog med sina egna liv.
Det skulle ta nstan tv r
problem n innan.
som r det vrsta.
innan Vivianne blev sig sjlv
igen, som hon beskriver det. Den glada och entusiastisFR VIVIANNE ndde ensamheten till slut en grns.
ka personen som hon alltid varit syntes inte till under
Jag kunde inte sitta hemma och tycka synd om
denna period. Och avsaknaden av sllskap var den stora
mig sjlv lngre. Det r ingenting som blir bttre av det.
utmaningen.
Sen hamnade jag ju hr p Allgrden och det var det bsta
Sorgen kommer man ver snabbare n man tror.
som hnt p lnge, berttar hon.
Men det r just tomheten som r det vrsta. Jag var ju
Hit gr hon nu nstan varje dag, ven om hon oftast
van att ha ngon att alltid prata med. Det var tungt, frkbara jobbar tv dagar i veckan. Allgrden har blivit som
larar hon.
ett andra hem och vnskapskretsen har utan tvekan vxt.
Den hr mnniskan r ju fantastisk till exempel, utINGMAR SKOOG R VERLKARE i psykiatri p
brister hon och vinkar till sig Bodil Johansson, som r en
Sahlgrenska sjukhuset och professor vid Gteborgs uniannan av de arbetande.
versitet. Han har bedrivit omfattande studier kring den
Utan henne skulle det inte g runt hr, fortstter
psykiska hlsan hos ldre mnniskor. Han menar att
Vivianne.
Allgrden r som en fritidgrd - fast fr ldre!

Hr kan du sjunga i kr, lra dig hur en ipad
fungerar eller bara ta en fika i kafeterian.
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
31
Vivianne Brunbck visar runt inne p Allgrden. Huset r ritat av arkitekten Hans Hedlund och r en
blandning av stilar dr jugend r den dominerande stilarten. Huset r unikt i den gteborgska gatubilden.
sch, du bara smrar. Men det r tur att vi har varandra, eller hur, sger Bodil glatt och fortstter det febrila
arbetet med att stlla i ordning stolarna i den stora salen.
lst in sig p dessa historia och berttar med gldje om

husets grundare James Dickson och om ockupationen
p 1970-talet nr det kallades Hagahuset. Det ryktas till
och med att huset har ett eget spke.
IDAG HAR ALLGRDEN ppet hus och det r my Jag var tveksam i brjan. Men nu r det s mnga
cket som skall hinnas med. Arne Eriksson r styrelseordsom har sett honom s det kan ju inte vara bluff, sger
frande i pensionrsfreningen och fr honom betyder
hon medan hon visar de gamla vvstolarna p husets
personer som Vivianne mycket. Sjlv blev han pensionr
vervning.
fr fyra r sedan.
Vivianne rr sig hemtamt genom korridorerna och
Jag har jobbat inom restaurang i hela mitt liv. Men
pekar p olika delar av mblemanget som hon r frtjust i.
jag kunde inte sluta engagera mig i
Hon menar att det gjordes snyggare
olika freningar. Detta r bara ett av Folk gnller s mycket p inredning frr. Dagens trender kallar
exemplen. Det jag har mrkt r hur de stackars ungdomarna, hon fr kala och trkiga.
viktigt det r med eldsjlar som driv Vi hade ett gng ungdomar
men sanningen r att de hr fr
er arbetet framt. Vivianne r definingot r sedan som gjorde i
flesta r hur hrliga som ordning hr. De var otroligt duktiga.
tivt en sdan, sger han.
helst.
Folk gnller s mycket p de stackars
P ALLGRDEN finns ver 40
ungdomarna, men sanningen r att de
olika kurser som pgr varje vecka och r tillgngliga
flesta r hur hrliga som helst.
fr alla, ven om mlgruppen frmst r pensionrer.
Deltagarnas ldrar r blandade men Arne frklarar att
SIST AV ALLT VISAR HON kafeterian dr det pgr
de flesta r mellan 60 och 80 r.
en spelning och musiken fyller rummet. Mnga gster
En aktivitet som ligger Vivianne srskilt varmt om
tar sig en kopp kaffe medan bandet spelar. Det hr r
hjrtat r utflykterna som infaller ngra gnger om ret.
allt Vivianne hinner idag. Hon ska hem och passa barn Senast gjorde vi en bussresa till Sveriges vagga
barnen.
och sg p hllristningar. Det var en upplevelse utver
Det r ju praktiskt att jag bor precis vid Jrntordet vanliga, frklarar hon.
get s jag kan komma och g som jag vill. Knner jag
mig ngonsin ensam r det en snabb promenad till geMEN VEN SJLVA HUSET som Allgrden ligger i
menskapen, sger hon.
r fantastiskt, tycker Vivianne. Och hon har utan tvekan
32
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
www.crescendo.jmg.gu.se
TV P
WEBBEN
ENSAMHETEN
I Sverige r den tabu att prata om. Ngot obehagligt och
ngot man grna blundar fr. En tredjedel av Sveriges
ldre plgas av den, men ensamheten r inte knuten till
en specifik ldersgrupp. Alla pverkas av den. Crescendo
har tittat nrmare p ensamheten och vad man kan gra
fr att motverka den.
Se Ensamheten p Crescendos webb!
nr 1 2014
FOTO: Sofia Kristiansen

crescendo.jmg.gu.se
33
STADSGUIDEN
Mnadens stad:
Gteborg
TEXT: Fanny Wijk
Som nybliven pensionr har man pltsligt oceaner

av tid som man vanligtvis lagt p att arbeta. Fr
vissa r det en enorm frihet, fr andra en aning
ngestfyllt. Gemensamt fr alla r att det kan vara
svrt att hitta nya saker att fylla sina dagar med. I
det hr numret av Crescendo ligger fokus p aktiviteter i Gteborg, som har mycket mer n Liseberg,
Feskekrka och Avenyn att erbjuda!
Bellevue och Kvibergs marknad

Stallmstaregatan 3
Bellevues marknad r Gteborgs strsta
och ldsta inomhusmarknad och hr r det
loppis varje helg. Hyr ett bord och slj gamla saker eller strosa runt och fynda bland
andras. Passa p att titta in hos grannen,
Kvibergs marknad, och glm inte att kpa
lite mat frn matvagnarna p parkeringen.
Stadsbiblioteket
Gtaplatsen 3
Det tog tv r att renovera Gteborgs Stadsbibliotek men fint blev det. Hr kan man lna bcker, filmer eller skivor alldeles gratis eller ta en fika
i cafet p andra vningen. Dessutom anordnas utstllningar, frelsningar och aktiviteter p
lpande band. Alltsammans gratis.
Gteborgs remfabrik
vgen 15
Ta en resa tillbaks i tiden! Mitt
i centrala Gteborg str en
fabrik dr inget hnt de senaste 100 ren. Inuti ser det
exakt ut som det gjorde i vilken fabrik som helst i brjan av
1900-talet, och maskinerna
fungerar och anvnds fortfarande. Guidade visningar
sker varje mndag kl 18 fr
ynka 40 kronor.
34
crescendo.jmg.gu.se
Hagabion
Linngatan 21
I en gammal skola mitt i stan ligger
Hagabion med sina
tre salonger. Hr visas filmer frn hela
vrlden till ett lite mer
blygsamt pris n de
strre biograferna.
60 kronor fr den
som r pensionr.
Lrjens Caf och Trdgrdar

Ekevadsvgen 5
r du sugen p en odlingslott nra
stan? G p teater, frfattarfrukostar,
workshops, samtal om aktuella mnen
eller frelsningar? Allt detta gr att
ordna p Lrjens Caf och Trdgrdar,
ngra minuters gngvg frn Angereds
Centrum. Fr mer information:
http://blog.vagenut.coop/
Ostindiefararen
Pir Fyra 2, Eriksberg
S lnge Ostindiefararen inte r ute p andra
ventyr r skeppets hemadress Pir Fyra vid Eriksberg. Hit kan man ta sig
och hlsa p det sttliga
skeppet p tu man hand
eller f en guidad tur.
Dans och idrott med PRO

Gteborgs Pensionrsfrening arrangerar dans, boule, resor, curling
och mycket mer ver hela stan. Allt
som krvs r ett medlemsskap p ca
300 kronor per r. Ett smart stt att
trffa andra pensionrer och samtidigt aktivera sig.
nr 1 2014
STADSGUIDEN
5
1
7
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
35
Snackis
Drfr kan du inte lita p vdret

TEXT: Anton Wiklund
FOTO: Patrizia
tmosfrens fysikaliska och

kemiska processer, allts
vdret, r ngot oerhrt
komplicerat. Fr att meteorologerna ska kunna frutsp vdret
behver de rkna in alla faktorer som
kan pverka, till exempel vind, temperatur och lufttryck. Problemet r att
atmosfren r ett kaotiskt system. Det
utvecklar sig inte i en frutsgbar linje.
Nr man har mtt lufttrycket fr man
en gonblicksbild av hur det var precis
nr mtningen gjordes. Nr meteorologen sedan gr till sitt skrivbord och
skriver in siffrorna har trycket ndrat
sig flera gnger om. Drfr r prognoser skrare ju kortare in i framtiden
36
crescendo.jmg.gu.se
de gller. Meteorologer drar slutsatser

om vdret p samma stt som vi vanliga mnniskor, bara mer invecklat.
Om det regnar nu kan vi med relativ
skerhet sga att det kommer regna
om fem minuter. Svrare att sga om
det kommer regna om tre dagar. Det
kan tillggas att efter ungefr en vecka r en prognos helt olik det faktiska
vdret.
Kaosforskningen sger att om man
inte med skerhet vet alla vrden r
det omjligt att rkna ut ett resultat.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, sger att En vderprognos uttrycker den mest sannolika vderutvecklingen och uppger
en skerhetssiffra fr sina prognoser

p 85 procent. Det betyder i teorin att
de har fel 1,05 dagar i veckan. Sommaren 2012 hade institutet bara rtt
ungefr hlften av gngerna.
Vad r d slutsatsen? Lita inte p
vdret och framfrallt inte p lngtidsprognoser. Det finns ingen som med
skerhet kan sga hur framtiden ser ut.
Ska du ut med bten en eftermiddag
nr det har varit 23 grader och
strlande sol hela dagen? D kanske
du kan nja dig med en t-shirt. r
frutsttningarna de samma, men du
ska segla i tre dagar och vernatta p
ett pensionat p Sydkoster? Ta med
dig en regnjacka fr skerhets skull.
nr 1 2014
Historiskt resml
I Selmas fotspr
n av Selma Lagerlfs mest

knda berttelser r den
om Herr Arnes penningar.
Det mnga dock inte vet r
att denna saga med spkliga inslag
har hnt i verkligheten. Lagerlf lade
bara till vissa teatrala detaljer.
HISTORIEN UTSPELAR SIG under
vintertid p 1580-talets Marstrand
och i Solberga socken i Bohusln.
Bde den verkliga historien och Lagerlfs brjar med att den mycket rika
prsten Herr Arne, hemmahrande
i Solberga socken, blir rnmrdad
tillsammans med sin familj. Brottslingarna r tre skotska legoknektar
som avslutar sitt rnmord genom att
brnna ned prstgrden till grunden.
Drefter flyr mrdarna till Marstrand
med sitt byte, fr att dr invnta att
isen ska smlta p havet s de kan
ta sig hem till Skottland. Men isen
nr 1 2014
TEXT & FOTO: Anna Hrdig

smlte inte fr syndare och efter ett
vnster, flj den vg som r asfalterad
antal hndelser grips legoknektarna
helt enkelt. Efter ett tag kommer det
och fr sina straff.
st Jger p en skylt. Ta av t Jger.
De frs till en bergsknalle med
Nu r du ungefr i Solberga socken.
utsikt ver Solberga socken. Detta fr
Nr du kr lngs vgen kommer du
att de vid bestraffningen skulle kunse en ganska prominent bergsknalle
na se bygden dr de utfrt sitt brott.
i landskapet. Nedanfr den ligger en
Straffet blir att brnnas levande p bl
hstgrd och knallen ligger i en av deuppe p bergsknallen. En av dem lyras hagar. Frga fr artighets skull om
ckas fly brinnande ur elden och mot
du fr ta dig en titt vilket du sklart fr.
en bck fr att rdda sig. Han fngas
dock snabbt in och kastas tillbaka in i
UPPE P BERGSKNALLEN r
flammorna. Det sgs att bergsknallen
utsikten milsvid och man kan mycket
n idag r svart efter hndelsen
riktigt se Solberga kyrka och socken
drifrn. Herr Arne sjlv blev gravTILL DENNA BERGSKNALLE
satt i Solberga kyrka. Den nuvarande
kan man allts ka p spaning. Frn
kyrkan r dock nybyggd p mitten av
Gteborg ker man frst mot Mar1800-talet och p kyrkogrden kan
strand. P vgen passerar man den
man inte hitta ngon grav efter Herr
lilla byn Vvra. Vl dr tar man av t
Arne. Inte heller r bergsknallen svart
Stenungssund och invntar en skylt
ngonstans, men det spelar egentligen
dr det str Rrtngen t vnster. Vid
inte s stor roll.
denna skylt tar man av snett framt t
crescendo.jmg.gu.se
37
Hlsa
a!
Extr
sida
m
e
r h
eo
P v en vid
s
finn ed tv
!
m
r till
a
g
n
i
vn
Prova p
Pilates
TEXT: Jacob Ljunggren
FOTO: Anton Wiklund
INSTRUKTR: Linda Erlandsson, Pilates complete
vning 1: Spinetwist
1. Strck ut armarna fr balans

och stabilisera kroppen med
mag- och ryggmuskler.
Pilates r en trningsform som

daterar tillbaka till 1900-talets
brjan, men fick sitt stora
genombrott under 2000-talet
och r idag populr vrlden
ver. Fokus ligger p andning,
balans och kontroll. Crescendo
beskte en pilatesstudio i
Gteborg fr att se vad det
handlar om.
2. Andas in och lyft p ett av

benen och rotera t samma hll
samtidigt som du andas ut. Hll
kroppen stadig.
3. Tillbaka till utgngsposition

och andas in. Snk ner armar
och ben och andas ut.
2. Knpp hnderna under ett av

benen och lt det hjlpa dig till
sittande position samtidigt som
du andas ut.
3. Ta dig s lngt du kommer.

P tillbakavgen andas du in
och repeterar steg tv med
andra benet.
vning 2: Roll-up
1. Andas in, strck upp bda armarna och lt verkroppen flja

med.
vning 3: Swimming preparation
1. Stt hnderna rakt

under axlarna och ftterna i samma bredd.
Tryck dig uppt s att
du inte vilar fr tungt
p bollen. Andas in.
Istllet fr boll kan
man ha en stol.
38
crescendo.jmg.gu.se
2. Andas ut samtidigt
som du strcker ut
arm och motsatt ben. I
fullt utstrckt position,
andas in. Fall tillbaka
till
utgngsposition
under utandning.
nr 1 2014
Hlsa
Skor fr alla ldrar och lpare

Lennart Hansson
Nr du vljer sko spelar ldern

ingen roll. Det du ska tnka p r
kroppsvikt, lpsteg och skons hllbarhet. Vi bad Lennart Hansson,
lpcoach och Jonatan Jungmalm,

skotekniker att bertta mer om
fyra vlknda skomodeller i prisklassen 1000 - 1500 kronor.
Jonatan Jungmalm
Pantern Running club
lig
son
Per orit
fav
Lp & Sko kliniken
Asics GEL Cumulus 15

Mycket dmpning
LH: GEL dmpningssystem r det bsta p marknaden. Det ger

bra dmpning fr de flestas vikt och hller hur lnge som helst.
Dremot hller inte meshen lika bra. Med en s stabil sko mste du
ha anatomiskt utprovad inlggssula, fr annars styr skon din fot.
Den r tillverkad fr hllpare och det borde ingen lpare vara.
JJ: Vldmpad neutral sko som r till fr att springa lngt och
mycket. nd inte s svampig som andra skor med mycket
dmpning kan upplevas. Den r relativt stabil och vridstyv fr
att vara neutral och passar bra att kombinera med en ortopedisk
inlggssula. Cumulus r lite av en personlig favorit!
LH: Nike har fr mycket sprngning (fr hg klack) i alla

Nike Lunarglide 5
sina modeller. Nu nr de tagit bort Air & Zoom-gasen som Specialsydd ovansida
gav alla skador har de svrt med dmpningsmaterialen. Man
springer med sulan, inte med hur ovandelen r konstruerad,
speciellt om den inte r formad efter foten.
JJ: Lik Cumulus d det ocks r en neutral och vldmpad
sko. Har en ngot bttre ovandel, men dmpningssystemet
och mellansulan tycker jag r lite smre p Lunarglide.
New Balance Minimus

Extremsko fr vana lpare
LH: Frdel: den r helt platt och ger ett naturligt lpsteg.
Nackdel: den passar inte din fot och den saknar sttdmpning. Det betyder att den har mycket begrnsat anvndningsomrde. En trendsko som r p vg bort.
JJ: Skon r i stort sett bara en platt sula vilket gr att den varken dmpar eller ger stabilitet. Frdelen r extremt lg vikt,
men jag vill inte rekommendera den till ngon som inte r
medveten om riskerna med att springa i en sdan typ av sko.
Min uppfattning r att den kan orsaka skador eftersom det
tar tid fr kroppen att anpassa sig till den belastningen.
LH: Plattaste skorna (4 mm) av dessa (frutom Minimus)

och det r bra, ven om de borde varit helt platta, som alla
skor. verdelen har fr kort livslngd. Trots detta r det de
lpgladaste skorna, av de fyra som presenteras hr.
Saucony Kinvara
Lttviktsko
Lp
gla
sko da
r
JJ: Lg vikt och bra lpknsla r de strsta frdelarna med

Kinvara. Perfekt tvlings- och intervallsko fr mnga lpare.
Klarar inte av lika mycket vikt som Lunarglide och Cumulus,
och brukar vara slutkrd efter knappt 100 mil.
ILLUSTRATIONER: Louise Olsson
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
39
FRITID P HELTID
Ilse Rossi och Stefan Persson har inte tid
att vnta. Nu fr hobbyn frtur.
TEXT & FOTO: Anton Wiklund
40
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
41
Reportage | Fritid p heltid
Fr vissa innebr tanken p pensionen ngest

Fr andra r det en mjlighet
LSE ROSSI OCH STEFAN PERSSON str med

var sin tubkikare och spanar ut genom trgluggarna mot sjn ngra hundra meter bort. Det ligger
tusentals fglar i och runt vattnet och ljudet frn
skrattmsarna dnar i det lilla huset. Stefan lter tubkikaren vila p sitt stativ och tar istllet handkikaren som
hnger runt halsen. Efter en stunds letande lgger han
den terigen mot brstet och suckar ltt. Stefan r tvungen att hja rsten fr att hras ver fglarnas ovsen.
Det var inte mycket att titta p hr.
Klockan nrmar sig tio och vrmedarrningar brjar visa
sig och gr det svrt att kika p lngt hll. Det r dags
att g och fika.
Ilse och Stefan r bda 58 r och varit ett par i 43. De
har bestmt att de ska g i pension i frtid fr att helt
gna sig t fgelskdning. Stefan r IT-konsult med eget
fretag och Ilse r studierektor p Gteborgs Universitet. Stefan r p det klara med att pensionen fr honom
42
crescendo.jmg.gu.se
kommer vara ngot av en befrielse. Han har alltid sett

jobbet som ngot som han mste gra, ven om han har
gillat det. Ilse dremot har alltid brunnit fr sitt jobb och
sett sig som ngon som jobbar.
Jag jobbade som lrare tidigare och jag knde att jag
hade en viktig uppgift. Jag har ftt brottats mer n Stefan
om vad jag tycker om pensionen p det sttet.
I dag har de kt frn hemmet i Bollebygd till Getterns
naturreservat i Varberg fr att se en sllsynt Amerikansk kricka, en liten and med brungrnt huvud och en vit
rand p sidan. I gr tog de bilen 40 mil till Sala fr att titta p en prrietrana som troligtvis flugit fel ngonstans
i Nordamerika och tappat bort sig. I och med att det var
frsta gngen arten siktats i Sverige betyder det att Ilse
nu har 343 arter p sin livslista. Stefan har 399 p sin
och r bara en ifrn drmgrnsen p 400. Stefan brjade
skda fr 35 r sedan. Ilses intresse vcktes frst fr tio
r sedan, nd r det hon som r mest drivande, kanske
nr 1 2014
Ilse letar efter sin

344:e fgel. Hon har
ftt mersmak efter
300-grnsen och
planerar att ka takten
efter pensionen.
fr att komma ikapp sin make.

Det blir mycket resande nr man hller p med fgelskdning, det gller ju att vara dr fglarna r, sger
Ilse. En gng kte vi till Vstervik fr att se en gsgam
men missade den med en kvart. S kan det g ibland.
GEORG HENNING R PSYKOLOG och forskar om

psykisk hlsa hos ldre p Gteborgs universitet. Han
menar att s lnge man r instlld p att g i pension r
det lttare att gldjas av den.
Man br tnka igenom vilka intressen man vill hlla
p med och ha en plan fr hur man ska klara sig ekonomiskt, sger han.
Ungefr sju procent av alla ver 55 r planerar att g
i pension tidigare n den normala pensionsldern fr
deras yrke. Ilse och Stefan, som planerar att g i pension redan vid 61-rs lder, har sedan ngra r tillbaka
sparat fr att klara av de nya frutsttningarna som pensionrer.
Vi har insett att vi inte kan leva p samma stt nr vi
slutar arbeta. Vi r tacksamma fr att vi har haft vlbetalda jobb, men nu mste vi brja prioritera fr att kunna
fortstta.
De har bestmt sig fr att dra ned p utgifter, slja en av
nr 1 2014
bilarna och ska slja huset och marken. I stllet verkar

det bli ett mindre hus nra fglarnas flyttstrk. Stefan
har brjat gra kalkyler och listor p saker de behver
gra fr att klara pensionen.
Vi har till och med pratat om att kpa husbil istllet men det kommer inte att fungera, sger Stefan och
hller upp drren s att Ilse kan klmma sig ut med kikarstativet ver axeln. Vi gr oss av med mycket men det
knns absolut inte som att vi offrar ngot, fortstter han.
Det r ju fgelskdningen vi vill hlla p med.
Grusvgen som strcker sig frn det lilla huset till parkeringen, dr ryggscken med fika str och vntar i bilen,
r inte lngre n 150 meter. Men Ilse och Stefan har inte
brttom utan stannar upp s fort de hr ngot eller ser
ngot flyga frbi. Ngra skggmesar dyker d och d
upp frn vassen bredvid vgen och handkikarna hivas
upp och ner fr att hinna se dem.
Lyssna! Sill salt sger fgeln, d r det en gransngare hr ngonstans, viskar Stefan och strcker p sig fr
att frska hitta kllan till ljudet.
Ilse stter solglasgonen p huvudet och stter p lsglasgonen, blddrar snabbt i husbibeln Fgelguiden,
fr att kolla upp hur den ser ut och lser p. Paret hvdar att deras kunskaper om fglar inte r s mrkvrdiga
crescendo.jmg.gu.se
43

utan de snappar upp lite hr och var. Men fr icke invigda kan deras diskussioner knnas som rena grekiskan.
Efter nrmare 20 minuter lyckas de g hela den korta
grusvgen. Nu har de, frutom tv kikare var och en
kamera med ett objektiv s stort att det nstan slpar i
marken, ven en ryggsck full med fika.
Det r det hr som r det bsta med att vara ute, sger
Stefan som redan brjat g mot parkbnken som str p
en grspltt mellan vassen och buskarna.
Ilse hller med om att fikat r en hjdpunkt, men hon
tycker nd att det r naturen som den stora anledningen till att hon fgelskdar.
Det r vgen som r mlet, att vara ute i naturen r
hela pongen, samlandet av arter r bara en krydda.
Bda tv har samlat p saker tidigare,
Ilse samlade p vxter och Stefan har bland annat sett
registreringsskyltar
p bi-
lar upp till 999. Det var s intresset fr fgelskdningen

brjade.
NR DET VARMA VATTNET hlls ver pulverkaffet i termoskopparna ligger kikarna p bnken nra till
hands. Fr Ilse och Stefan r fgelskdning ngot som
man hller p med jmt. Det spelar ingen roll om man
r mitt i stan eller ute i skogen. Pltsligt plingar det till i
Stefans ficka. Det r en app i telefonen som sger till nr
och var olika fgelarter skdats. P skrmen str det att
en blhake har siktats i Skne.
Att ka lnga strckor fr att se en ovanlig fgel r
inget som paret drar sig fr. En gng tog Ilse semesterledigt fr att se en kaspisk pipare i Nykping. Men den
lngsta resan de gjort fr att se en fgel var nr de kte
till Kiruna fr att se en blstjrt.
Men nr vi gr i pension kommer vi skda fgel varje
dag sger Stefan. Ju nrmare pensionen jag kommer ju
mer sugen blir jag p att sluta jobba.
P senare r har Ilse brjat arbeta mer administrativt
som studierektor och nr hon nu har kommit s
Stefan har 25 rs frsprng med skdningen och lr ut s mycket han kan till Ilse.
44
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014

lngt ifrn alla elever har det blivit lttare att se pensionen som ngot positivt.
Psykologen Georg Henning hvdar att de olika instllningarna till pensionen som Ilse och Stefan har haft inte
r ovanliga.
Saknar man sitt arbete r det sjlvklart svrt att slppa
taget. Men det r viktigt att inte vara skeptisk. En dlig
instllning gr det bara svrare s man fr hitta ngot
man tycker r meningsfullt.
Ilse och Stefan har framtiden klar fr sig. De
ska skda fglar varje dag. Ngot som de ser
fram emot med gldje och tror de kommer
klara av. Georg Henning varnar ocks fr
att stta upp fr hga ml, istllet br man
frska vara realistisk.
Man ska inte ha fr stora frvntningar.
Att planera fr mycket som man sedan inte
lyckas genomfra skapar bara stress.
svrt att sga om det har med pensionen att gra eller
om det r en allmn rdsla fr att bli ldre. S det r
svrt att sga att deppigheten inte kommer s lnge man
jobbar, den kanske kommer nd, sger han.
Ilse knde oro innan hon visste att det var fgelskdning
hon ville syssla med efter pensionen. Det enda hon visste var att hon inte ville kalla sig fr en fre detta lrare
utan ha ngot annat ocks. ngesten infr att g tidigt i
pension finns kvar. Men Ilse inser att fr att
kunna gna sig t skdningen mste hon vlja bort ngot annat.
Jag tnkte mycket p om jag verkligen ville
fgelskda och om jag kunde finna mening
med det. Men jag har rannsakat mig sjlv
och kom till slut fram till att det r detta jag
vill gra, sger Ilse och slnger upp kikaren
fr att se vad det var fr fgel som flg upp ur
buskarna bredvid bnken.
DEN FORSKNING SOM finns i mnet visar att ungefr en fjrdedel av alla ver 55 r oroar sig fr pensionen.
Det r framfrallt ekonomi, sociala kontakter och sysslolshet som r orsaken. Ilse och Stefan tror att det r
viktigt att ha intressen att gna sig t. De har vnner som
inte alls kan tnka sig att g i pension. Vnner som haft
jobbet som enda intresse och slutar de jobba kommer
dem enligt Stefan nog att d. Samtidigt tror han att
det r svrt att skaffa sig ett nytt intresse senare i livet.
Drfr fr man ta ngot man har gillat tidigare och vga
lta sig sjlv att bli lite nrdig.
Man mste tillta sig sjlv att g i pension, ju tidigare
desto bttre fr att hinna uppleva det man vill.
De allra flesta ser dremot positivt p pensionen i dag
och det r ngot som har frndrats p ngra rtionden.
Georg Henning tror att det kan bero p att frvntningarna p pensionen har frndrats och fler intressen och
aktiviteter har tillkommit de ldre.
Han menar ocks att mnniskor oroar sig fr pensionen
i alldeles fr stor utstrckning. Det har visat sig att den
stora chocken som kommer nr man gr i pension oftast
uteblir och de som blir smre blir det gradvis under en
lngre tid.
I och med att depressionen kommer gradvis r det
DET HNDER MYCKET senare i livet, vnner och

familj blir sjuka eller dr, men Ilse vljer att vara positiv
och har insett att livet r som det r.
Om jag skulle bli blind kan jag i alla fall lyssna p
fglarna.
Georg Henning hller med om att det r viktigt att vara
positiv.
ldrandet r svrt att frst, men det r inte ngot
att vara rdd fr. Att g i pension r bara ytterligare en
vergng i livet. P samma stt som att brja p en ny
skola var en vergng.
Stefan hller ut det sista kaffet i grset och packar ner
muggarna i vskan. En liten brun fgel sitter p en gren
strax bakom bnken och entusiasterna spanar p den
med sina kikare. De fortstter prata om hur livet kommer bli nr de gr i pension. Om oron finns dr syns
den inte, gldjen fr att
fgelskda r strre.
FEM FAVORITER
Fr oss blir pensionen
1. Skrflcka
ett nytt ventyr, sger
2. Lavskrika
Ilse och skrattar till. En
3. Rdhake
ny utmaning, tillgger
4. Stjrtmes
Stefan med ett leende.
Om jag
skulle bli
blind kan
jag i alla fall
lyssna p
fglarna
5. Trana
Foto: Stefan P
e
on
rss
1.
nr 1 2014
2.
3.
4.
5.
crescendo.jmg.gu.se
45
Funderar du p att skaffa hund?

Mnga ver 60 r oskra p om de ska skaffa hund eller inte,
men forskning har visat att det kan vara hlsosamt att ha
hund. Ni hller varandra igng bde fysiskt och mentalt. Dessutom fr du en vn som alltid finns dr fr dig. Men innan
man skaffar hund ska man alltid tnka p vad fr slags hund
man vill ha, vad den har fr behov och vad du ska anvnda den
till. Hr r ngra tips som kanske kan hjlpa dig p vgen.
Fr den aktive:
Jack russell
terrier
En liten, men energisk hund
som grna vill tillbringa
mycket tid ute p promenad
eller med lek. Jack russell har
en viss jaktinstinkt, vilket i sig
inte betyder att man mste jaga
med den. Mnga anvnder
den istllet till hundsporter
som agility och eftersk. Men
i grund och botten r den en
sllskaplig och social hund
med stor karaktr som grna
fljer med dig ut p ventyr.
Ett riktigt energiknippe!
Sllskapshunden:
Petit brabancon
Fr den oerfarne:
Bichon Fris
En positiv och glad hund som vill vara med p det mesta. Passar bra
fr den som aldrig har haft hund tidigare eller vill ha en hund som
inte krver s mycket, d den har vldigt ltt fr att lra. Rasens lugna
och glada temperament r dess frmsta knnetecken. Plsen krver
en del vrd, men den stora frdelen r att en Bichon inte fller. En st
liten hund som gr allt fr att du ska lska den!
Kommer ursprungligen frn

Belgien och avlades fram som
en stall- och rtthund. Numera
ses den dock som en sllskapshund. En nyfiken liten hund
med stor tillgivenhet mot
matte och husse. Rasen har ltt
att lra och brukar ofta beskrivas som intelligent, ordd
och rolig. Har en pls som r
lttsktt och som inte krver
ngon trimning. Perfekt fr
dig som vill ha en bsta vn att
mysa med i soffan.
TIPS!
r det ngon speciell ras du r intresserad av? Ls p ordenligt innan du bestmmer

dig. Svenska Kennelklubben har mycket information p sin hemsida, www.skk.se.
46
crescendo.jmg.gu.se
TEXT & FOTO:

Jessica Johansson
nr 1 2014
Aldrig mer en
fotbollsresa?
Alla har ett intresse.
Ngra dyra, andra mindre ekonomiskt krvande. Men
vad gr man nr pensionen kommer och hobbyn blir
fr dyr? Mste man slppa det man lskar eller finns
det en lsning?
TEXT: Jasmin Frljevic
FOTO: Privat
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
47
Reportage | Aldrig mer fotbollsresa?
UPPORTRARNA LMNAR campingen tgandes, med viftande svenska flaggor och rster
hesa av att sjunga ramsor. Lngs de tyska gatorna
mts de av vinkande hnder frn de balkonger
som fyllts upp av mnniskor som vill f en glimt av de
glada, men framfrallt de annorlunda mnniskorna.
Lngst fram i tget gr Gonnar Bengtsson, pensionren
frn Sparsr. Han leder sina landsmn mot slutmlet,
inledningsmatchen i VM 2006 mot Trinidad och Tobago p arenan Signal Iduna Park i Dortmund. En arena
dr den bermda gula vggen, som utgrs av Borussia
Dortmunds hejarklack, till vardags hller till. Den hr
kvllen fylldes lktaren av ett blgult hav som gungade
och hejade fram sitt landslag, med en ledare i en speciell
utstyrsel. Det r Gonnar. Matchen var ingen hjdare och
slutresultatet skrevs till slut till 0-0. Tget vnder hem
mot campingen, fortfarande glada ver festen som startade flera dagar innan och nnu inte r slut. Men p vgen
stoppas Gonnar och hans son. En kraftig man kliver ut ur
en polisbil och rr sig mot de tv frvnade svenskarna.
Gonnar tar en klunk av sitt kaffe. Han r mitt uppe i en

flytt frn det hus i Sparsr som han och hans fru bott i
sedan 47 r. De ska flytta den dryga milen sderut, till
en lgenhet i Bors. Men det var i Malm hans liv inleddes och hans fotbollsintresse skapades. Hjrtat brjade
sl fr, och slr fortfarande fr, Malm FF.
Jag vxte upp p Malm idrottsplats och har fotbollen i blodet, sger Gonnar. Fotbollsintresset vxte
en hel del under VM som spelades i Sverige 1958, d
arbetade jag i en butik som slde manschettknappar,
frmst frgade i guld. En dag kom det brasilianska landslaget in i butiken och nr de lmnade hade alla handlat
av oss.
Frutom att ha slt manschettknappar till de spelare
dr en av dem var sjlvaste fotbollslegenden Pel, som
sedermera vann hela turneringen, fick han ven alla deras autografer. Men var han lagt autograferna r oklart.
Jag borde veta var det ligger. Autografblocket kan
vara vrd en hel del i dag, men det dyker vl upp nu under flytten, skrattar Gonnar glatt innan han tar ett bett
av sin ostfralla.
Camp Sweden i Dortmund.
FOTO: Privat
48 crescendo.jmg.gu.se
488
nr 1 2014
Hans fotbollsintresse har ltit honom uppleva en hel del

under sitt liv, men den upplevelse han rankar hgst r
resan han gjorde tillsammans med sin son ner till Tyskland under VM 2006. Ett gng p sex personer satte sig
i tv bilar och startade sin resa frn Sparsr till Camp
Swedens camping utanfr Dortmund. En lng resa som
tvingade dem till en obekvm smn i bilarna. Men med
facit i hand var det en bagatell i en annars hndelserik
och fantastisk upplevelse, berttar Gonnar. Vl framme
p campingen, tv dagar innan Sveriges ppningsmatch
mot Trinidad och Tobago, satte de upp sina tv sexmannatlt och brjade festa med de andra tillresta svenskarna.
Det var en enorm upplevelse med mycket liv, gap
och tjo. Campingen var vl organiserad och framfrallt
vldigt stor. Det var ett hrligt liv vid resturangtltet
som stllts upp mitt p campingen.
EFTER ETT PAR DAGARS festande var dagen
framme - ntligen premir. Gonnar och hans son knde
att de ville gra ngot speciellt. Och de lyckades. Han
nsan precis ver vattnet. Det gr att de lyxiga upplevberttade att de inte ens kunde ta tio steg utan att bli
elserna uteblir. Men nu nr vi sljer huset kanske det
stoppade av folk som ville fotas med dem. De hade tagit
dyker upp lite extra pengar fr en ny fotbollsresa.
p sig kjolar och hade peruker p sig.
Lyckligast r Gonnar Bengtsson nr han fr flja fotbollen p
Jag hade en rd peruk p mig och min son var
plats. Ngot som han inte lngre har rd till.
blondin. Det var riktigt roligt att mnniskor fann oss s
FOTO: Privat
intressanta. Jag stannade till och med upp och gjorde
ngra piruetter varje gng ngon ville fotas med oss. Efter matchen blev jag och min son stoppade av en polisSEDAN HAN BLEV PENSIONR har han, mellan
man som ville ta ett kort tillsammans med oss.
tummen
och pekfingret, en inkomst p cirka 70 procent
Dagen efter matchen reste de vidare mot Berlin
av vad den var innan pensionen. Det har fotbollshobfr att se Sveriges andra match i turneringen, men d
byn lidit av. Det har blivit frre resor till Malm fr att
de inte fick biljetter sg de matchen frn en restaurang.
kolla p hans kra MFF berttar han. Han reser endast
Och ngra dagar senare kastade, d 67-rige, Gonnar in
ner nr han har mjlighet att vernatta hos en familjehandduken och begav sig hemt.
vn. Hotell r inte lngre aktuellt. Det r fr dyrt.
Vi hade festat en hel del och jag knde mig
Jag
De senaste tta ren har han och hans fru istlgammal i det lget, ha ha, men vi fyllde p
vill
inte
sga
let anvnt resebudgeten till att tillbringa tv
bilen innan vi gick p bten och sg resten
att
jag
r
fattig,
mnader i Indien.
av msterskapet frn soffan i vardagsrummen vi lever med
Det gller att prioritera nu under penmet.
sionen.
Jag vill grna gra fler fotbollsresor
Men ngra fler lnga utlandsresor fr nsan precis ver
och nu nr huset sljs kan det mjligen finnas
att kolla p fotboll med sonen blev det inte.
vattnet
ett utrymme att resa till EM i Frankrike om tv r.
Pensionrsekonomin kom ikapp honom. EftMen jag mste frga min fru frst, sger Gonnar innan
er upplevelsen i Tyskland vill inte Gonnar ka ivg en
han tar den sista klunken av sitt kaffe och stller sig setill tv dagar, ven om han gjorde det nr Sverige mtte
dan upp fr att fylla p en ny kopp.
Danmark i Kpenhamn 2007. Han vill vara med under
en vecka minst, men dr stter ekonomin stopp.
Jag vill inte sga att jag r fattig, men vi lever med
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
49
ATT PRIORITERA R VEN rdgivaren Fredrik

Hellstrm rdgivare p Danske Bank Gteborg inne p.
Generellt sett gr inkomsten ner till 65 procent av den
tidigare nr man blir pensionr och det som har blivit ver gller det att hushlla rtt. Men det viktigaste r
inte prioriteringen:
Det viktigaste r att man brjar spara tidigt, har
du inte brjat spara tidigt kommer pensionen bli lg.
Och det r ingen som kommer ge dig mer pengar sen
och de gr heller inte att trolla fram dem, sger Fredrik
Hellstrm.
I fallet med Gonnar menar han att det hade kunnat
bli bttre om han hade fortsatt jobba ngra r till fr att
f in ngra extra tusenlappar i pension, och det r just en
hgre pensionslder han tror vi r p vg mot.
I dag r pensionsldern 65 och som tidigast gr
det att ta ut tjnstepensionen vid 61 rs lder. Men jag
tror att det snart kommer att kunna hjas till en pensionslder p 67 och tidigast kunnas ta ut vid 63. Vi som
arbetar idag kan till och med behva arbeta tills vi r
ver 70, sger Fredrik Hellstrm.
ATT BRJA PENSIONSSPARA tidigt r fr sent fr
Gonnar, men ekonomin stoppar honom inte frn att
hjlpa Camp Sweden, supportergruppen fr de svenska
fotbollslandslagen. Deras uppgift r att organisera resor
och tillhandahlla biljetter fr landslagens matcher i
Sverige svl som utomlands. Under Dam-EM i Sverige
2012 hjlpte han till med att dela ut flaggor och flyers i
Gteborg och drmed fick han mjligheten att se lagets
matcher i staden. Men ven den rdhriga svenskan
gjorde comeback p denna scen.
Jag anser mig vara duktig p att hlla igng publiken, vi tgade frn avenyn till Gamla Ullevi och jag
var frst i ledet och ledde gruppen. Vl inne p arenan
brjade jag strippa av mig och tog p mig kjolen och
peruken. Jag fick en stor appld och det gjorde mig glad,
sger Gonnar.
Detta var den senaste gngen Gonnar Bengtsson,
pensionren frn Sparsr, var p en arena tillsammans
med Camp Sweden. Ett stort msterskap vntar runt
hrnet, VM i Brasilien. Ett msterskap Gonnar fr se
frn soffan nr den 50 tums stora tvn installerats i det
nya vardagsrummet. Men om det finns ngra pengar
ver frn husfrsljningen, kommer Gonnar d resa till
Brasilien istllet fr den rliga resan till Indien?
Den frgan fr du stlla till min fru, sger han
med ett stort leende innan han tar den sista klunken av
sitt kaffe och tergr till att lasta in ldor i flyttbilen.
50
crescendo.jmg.gu.se
BANKRDGIVAREN FREDRIK HELLSTRMS

BSTA TIPS INFR PENSIONEN
1: Brja spara tidigt, vill du ha en hg pension

behver du ven ett privat sparande. Alternativt
jobba lngre.
2: Se ver ditt kontrakt om det ingr en tjnstepension, fr det gr den inte i alla lgen. Har
du bara ett statligt sparande kan du maximalt
f 19 000 i mnaden brutto i pension under
frutsttning att du haft en inkomst p cirka 38
000 hela din arbetstid.
3: Se ver dina utgifter och omkostnader innan
du gr i pension. Har du tagit ln som r hga
och svra att betala av s blir det tufft att f en
del ver till andra saker.
nr 1 2014
Ekonomi
Att starta eget

fretag efter sextio
Har du en latent entreprenrsnerv som bara lngtar efter att f

bygga fretag, med alla utmaningar som hr drtill? r du kanske
motvilligt p vg in i pensionen och behver en ny sysselsttning?
Eller vill du helt enkelt dryga ut pensionen?
avsett anledning s r sextio-plus fretagsstartandets guldlder. Aldrig frr

har s mnga ver sextio
startat egna fretag som nu, och
till det finns det flera anledningar.
Du kunde kanske ha startat fretag
nr du var i tjugorsldern och hela
vrlden lg fr dina ftter, men om
du inte gjorde det s r du inte ensam. Bara knappt tio procent av alla
nya fretag som startade r 2012
var av personer under tjugosex r.
NR DU VAR I trettiofemrsldern kittlade det kanske i den dr
entreprenrsnerven, men d hade
du kanske sm barn och ett hus och
var beroende av en stabil ekonomi.
S r det fr mnga. Men nu. Nu
har du alla mjligheter att star-
ta fretag. Inget r fr stort eller

fr litet, du kan slja dina broderier, ppna ett konditori, slja din
mngriga expertkompetens inom
brokonstruktion p konsultbasis till
stora fretag p spnnande platser,
eller ngot helt annat. Pongen r
att du sannolikt redan har mnga
av de byggstenar som behvs fr
att starta och driva ett framgngsrikt fretag:
Du startar ett fretag fr att du
verkligen vill det. Om inte viljan
finns blir fretaget sannolikt kortlivat. Barnen r utflyttade, huset r
betalt och ekonomin r rtt stabil
nd. Du kan kanske inte ta ut ln
ur ditt nya fretag p direkten, s
det r bra att du har en buffert. Vad
skulle du annars kalla pensionen?
Idag r kontakter otroligt viktigt
fr att skapa affrsntverk. Om du

startar fretag inom den bransch
du jobbat i hela eller stora delar av
ditt arbetsliv s knner du sannolikt
redan rtt mnga nyckelpersoner.
Anvnd dem.
ATT STARTA fretag r inte svrt,
och dessutom kan du gra det gratis frn din egen dator. Flj bara
guiden p nsta sida i den hr artikeln. Guiden gller fr fretagsformen enskild firma, och ser allts
inte likadan ut fr aktiebolag, handelsbolag, och s vidare. Du kan
vlja att registrera fretagsnamnet,
d kostar det 900 kronor, men det
r inget krav. Ska du bara slja varor
behver du inte ens registrera dig
fr F-skatt.
TEXT: Leo Parkosidis
Tre tips fr att komma i ordning och igng med fretagandet:

1. Resonera en stund med dig sjlv.
Om allt gr t helvete med fretaget, vad frlorar du d? Vad r egentligen det vrsta som kan hnda?
Ofta r det vrsta som kan hnda
inte alls srskilt farligt, s det kan
hjlpa att definiera. Men gr det
omvnda ocks: Vad r det bsta
som kan hnda?
52
crescendo.jmg.gu.se
2. Det r inget konstigt att slja.

Som egenfretagare har du ingen
marknadsavdelning som hmtar in
jobb till dig, du mste gra det sjlv.
Men inse att det r helt naturligt,
alla mste slja sig sjlva och sina
produkter. Men slj med kundens
intresse och vlbefinnande fr
gonen.
3. Stt upp ml, och delml. Ett

ml mste vara utmanande, men
uppneligt. Ett ml som inte r utmanande r bara en uppgift, och
ett ml som inte r uppneligt r en
drm. Stt upp ml, och planera fr
hur du ska n det.
nr 1 2014
Ekonomi
GUIDE
En snabb guide p tre steg

om hur du kommer igng
med ditt fretagande.
Steg 1: G in p www.verksamt.se och logga in med din
e-legitimation. Klicka p Registrera fretag. Vlj Enskild firma
i rullgardinsmenyn, tryck OK
och klicka dig sen vidare till
Skatteverkets e-tjnst.
din verksamhets SNI-nummer

s trycker du p lnken bredvid fltet. Den tar dig till SCB:s
webbplats, dr du fr hjlp att
hitta rtt kod. SNI-numret r
en femsiffrig kod som hnvisar
TEXT: Leo Parkosidis
Steg 2: Fyll i uppgifterna om

ditt fretag i formulret. Fr
det mesta r instruktionerna
vldigt rttfram. De uppgifter
som kan knnas oklara finns
frklarade i den
hr artikeln. Innan
du brjar kan det
vara bra att
veta att du
kommer att
behva gra
en del enklare berkningar, s du br
ha en id om
hur mycket pengar som kommer
att rra sig in och ut
ur fretaget under det
frsta ret.
Frsta affrshndelsen: Om du
redan gjort ditt frsta
inkp, till exempel, s
fyller du i datumet fr
den transaktionen hr.
Annars skriver du nr
du berknar gra din frsta
affr.
SNI-nummer: Nr du ska fylla i

nr 1 2014
ILLUSTRATION:
Philip Allison
crescendo.jmg.gu.se
53
Relationer
Hitta krleken
p ntet
Det har blivit allt vanligare att vara singel i Sverige. Nya uppgifter frn SCB visar att
32 procent av alla som r 60 r eller ldre bor ensamma. Men en kande trend r
att fler 60+:are flyttar ihop med sin stora krlek. Ett stt att hitta en partner kan vara
Internet.
tt dejta p internet har

blivit ett fenomen. Idag
r det ett bde vanligt och
accepterat stt att hitta
krleken. 2013 gjorde RFSU, Riksfrbundet fr sexuell upplysning, en
underskning som visar att sex av tio
svenskar r positiva
till Internet som
ett verktyg fr att
hitta en potentiell partner.
Men
var
ska man
brja leta?
Dejtingkonsulten Marie Hagberg.

FOTO: Martina Wrenfeldt, Mstudio
54
crescendo.jmg.gu.se
Dejtingkonsulten och relationsrdgivaren Marie Hagberg har tillsammans med IT-journalisten Lisa Bjerre
skrivit boken Ntdejting allt du behver veta. Enligt Marie Hagberg r
det bst att brja med att fundera p
vilken sajt man vill anvnda.
Det r inte s ltt. P vissa sajter kan man f en provperiod p en
vecka. Det tycker jag att man ska passa p att prova, sger Marie Hagberg.
Det finns dejtingsajter fr specialintressen och ven lokala sajter
fr exempelvis norrbottningar. Det
r viktigt att vara noggrann med sitt
val av sajt fr det kostar en hel del att
ntdejta. Men Marie Hagberg anser
att det r en god investering.
Vad kan vara viktigare n att trffa den stora krleken? Spara in p ett
par jeans en mnad s har du betalat
avgiften, sger Marie Hagberg.
P DEJTINGSAJTER brukar man
f skapa en profil fr att visa vem
man r. Frsk att vara personlig
men inte fr privat nr du fyller i formulret. Marie Hagberg menar att
det viktigaste av allt r att man talar
om vem det r man sker. Vilka

inre egenskaper r det du letar efter?
Utseendet r inte s viktigt i det
lnga loppet.
Ju mer detaljerad man r i sin
beskrivning desto lttare r det att
hitta den man letar efter och desto
lttare har folk att knna igen sig i
beskrivningen. Marie Hagberg tycker att det kan vara bra att avsluta med
ett P.S. Hr av dig.
ven om det kan knnas sjlvklart
att man vill ha svar kan nd ett P.S.
ka sannolikheten att ngon svarar.
Det finns ett antal fllor som
det r ltt att trampa i bde som nybrjare och mer erfaren ntdejtare.
Kvinnor har en tendens att omvandla
sina kontakter till virtuella brevvnner och brevvxla i mnader utan
att trffas. D riskerar man att bygga
upp ett luftslott som sedan spricker
vid mtet.
Jag tycker att man ska frska trffas inom en vecka. Brja med att ha
lite mailkontakt och frsk sedan att
ha ett telefonsamtal innan ni trffas.
Hur personen lter kan sga ganska
mycket.
nr 1 2014
Relationer
DEJTINGKONSULTEN MARIE
HAGBERGS FEM BSTA TIPS!
1. Vlj rtt sajt.
Har du ett fritidsintresse? Det

finns mnga sajter som r
inriktade p specialintressen,
exempelvis golf.
2.Var noggrann nr du vljer
ut ditt anvndarnamn.
Ett namn som du tycker om

kan vara avskrckande fr
ngon annan. Fundera igenom
ditt val. Namnet ska sga ngot
om vem du r. Gillar du att
plocka blbr kan exempelvis
Blbrsplockaren vara ett bra
alternativ.
3. Skapa en bra profil.
Det brukar ofta finnas listor

med saker man ska fylla i. Fyll
i allt som gr! Var ocks tydlig
med att tala om vem det r du
sker. Vilka egenskaper r du
ute efter hos en partner?
4. Vga ta kontakt.
ETT VANLIGT misstag bland mn
r att de inte lser annonserna.
De bombar alla de ser oavsett vad annonsrerna skriver att de
sker efter.
Det r ocks vanligt att mn inte
skriver ngot om sig sjlva i sin profil. Istllet brukar de skriva om det
r ngot du undrar ver, hr av dig.
Om man inte har skrivit ngot
r det ingen som kommer att bry sig.
Det kanske kan knnas lite oskert att trffas ver Internet. Men
Marie Hagberg tycker inte att man
br vara srskilt orolig nr man trffar kontakter man skapat via dejtingsajter. Man ska g p sunt frnuft och
inte trffas i en park mitt i natten.
nr 1 2014
Det viktigaste r att man ser till att

trffas p en offentlig plats dr det
finns mnga andra mnniskor.
Maria Askerfjord Sundeby
Nr du tar kontakt med ngon

r det bra att nmna namnet
p den du kontaktar i meddelandet. Ge grna en komplimang men den mste vara
rlig. Det fr grna vara ngon
annorlunda komplimang som
inte har med utseendet att
gra.
5. Tnk p avstndet.
Marie
Hagbergs
bok om
dejting p
Internet.
Det kan vara bra att dejta

ngon som bor i nrheten.
Tio mil kan vara en bra tumregel att frska hlla sig till.
Krleken avtar med avstndet.
crescendo.jmg.gu.se
55
Reportage | Frn tabu till ppenhet?
56
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
Det r ju hela tiden

hetero, hetero, hetero
TEXT & FOTO: Fanny Wijk & Olivia Wikstrm
Fr sjuttio r sedan var det

kriminellt att lska ngon
av samma kn. 1979 var
det en sjukdom. Den frsta
boken om LHBTQ-personer
och ldrande slpptes frra
ret. Nu hller den frsta
generationen ppna homooch bisexuella p att bli
gamla. Men hur ppna kan
och vill de egentligen vara?
Under sin uppvxt knde sig Bjrn annorlunda och ovanlig.
Det tog lng tid innan han insg varfr.
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
57
ET R SOMMAR I Sunne och tidigt 50-tal.

En ung pojke cyklar p landsvgen, han r
p vg till skolan. P huvudet br han mammas rda basker. Hon har kpt den i Frankrike, dr det bor bohemer och poeter. Han knner sig s
fin. Men om en liten stund ska han f veta av de andra
pojkarna p skolan att basker r inget man har. Srskilt
inte en rd. Srskilt inte om man r pojke. Han vet redan
nu att han r annorlunda, men det kommer att drja
nstan ett halvt sekel innan han frstr p vilket stt.
RUNT ETT BORD P EN kinakrog p Sveavgen i
Stockholm sitter femton kvinnor. Det r tisdag eftermiddag och de r de enda gsterna i lokalen. Kvinnorna
kallar sig fr Golden Ladies och har precis avrundat sin
veckoliga fika i RFSL-huset ngra hundra meter bort.
Kaffekoppar har ersatts av vinkaraffer. Det kvinnorna
har gemensamt r att de r ldre och homo- eller bisexuella. Mnga har knt varandra sedan de var i 20-rsldern.
Man knde sig s himla ensam innan man kom
ut. Det fanns ju massa andra som var lesbiska men inte
visste jag att det fanns s mnga, sger en av medlemmarna som heter Lotta.
Golden Ladies r inte ensamma. Totalt r de nstan
130 medlemmar och under regnbgsflagg samlas ldre
homosexuella i liknande grupper i bde Stockholm och
andra stder. Dagen efter samlas till exempel ett gng
bgar, Gayseniorerna, i samma RFSL-hus. I Gteborg
trffas HBT-seniorerna en gng i mnaden. Hyllan, som
caft i Stockholms RFSL-hus kallas, beskrivs av mnga
som en plats dr man kan vila och f en paus frn det
vriga samhllet. Mnga har levt bde nr det var kriminellt och nr det var klassat som en mental rubbning
att vara homosexuell. Mnga lever fortfarande dubbelliv med heterosexuella partners dr hemma. Flera vill
inte vara med p bild eller tala om sitt efternamn nr vi
besker dem. Drfr anvnds huvudsakligen frnamn i
den hr texten.
58
crescendo.jmg.gu.se
Jag tror att det r jtteviktigt att man har mjlighet att
trffa likasinnade, och d menar jag inte partners, utan
en social grupp dr man kan vistas, utvecklas och interagera utan att bli hotad och normerad hela tiden, sger
Margareta Lindholm.
Hon r frfattare och forskare i sociologi och genusvetenskap och har bland annat skrivit ett kapitel i den
nyutkomna boken LHBTQ-personer och ldrande.
Den r den frsta i sitt slag ur ett nordiskt perspektiv.
Hon har ocks tillsammans med Arne Nilsson skrivit en
bok om skillnaderna p manligt och kvinnligt homoliv
i Gteborg mellan ren 1950 och 1980. Historiskt har
det skilt sig mellan var kvinnor och mn trffats och
umgtts. Kvinnor har traditionellt trffats mer i hemmamiljer, medan mn sgs ute i det offentliga rummet p
discon, bastuklubbar, parker eller solstllen.
I takt med att LHBTQ-rrelsen vxte sig starkare skapades fler utestllen fr gruppen och under
1980-talet blomstrade utelivet i storstderna. I dag har
de renodlade gaystllena nstan frsvunnit och publiken blandats ut med heterosexuella i det samhlle som
blivit allt mer ppet. Trots det r det lngt ifrn alla ldre
lesbiska och bgar som knner sig bekvma med att g
ut och dansa p ett vanligt stlle.
Det skulle bli vldigt jobbigt, jag tror att det skulle
hjas ngra gonbryn. Vninnor kan ju dansa, men inte
p det sttet. Att hlla varandra nra och vila kind mot
kind, sger Pia frn Golden Ladies.
Det beror p vad man gr, kontrar Lotta och skrattar.
Skulle du dansa kind mot kind med mig? frgar Pia.
Det skulle jag kanske kunna gra, du dansar s bra,
sger Lotta.
EXAKT 329 METER FRN RFSL-huset sitter forskaren Hans Robertsson uppkrupen i sin soffa. Han har
forskat p manlighet, normer och homosexualitet och
har ven han skrivit ett kapitel i den nya boken om
LHBTQ-personer och ldrande.
I sitt arbete har han bland annat intervjuat flera av mnnr 1 2014

nen som hnger p Gayseniorernas caf och frstr att
mnga knner ett behov av att hlla ihop.
Frr var det riktigt jvla farligt att vara bg, det r
det fortfarande p vissa stllen. Sjlva komma ut-processen r lika jobbig och smrtsam fortfarande, fr det
handlar om identitet. Oavsett det yttre, som vad farmor
och farfar ska sga och hela den baletten, s handlar det
om din inre process. Den kommer alltid att vara lika
jobbig, sger han och fortstter:
Det r ju hela tiden hetero, hetero, hetero, hetero. Din manliga identitet, och kvinnliga ocks fr den
delen, bygger p att du r heterosexuell. S det blir en
identitetskris. Vem r jag nu? Man r absolut inte en riktig man p det sttet som man har lrt sig att en riktig
man r.
Pojken med baskern var inte en pojke som en riktig
pojke r. Nr han vxer upp knner han sig ovanlig. Han
gillar opera, inte hockey. Men han frstr fortfarande
inte helt p vilket stt han r annorlunda.
DET R TIDIGT 1980-TAL. Kerstin r ung och nykr.
Hon r uppfylld av frlskelsen och vill hlla sin lsklings hand. Det r sommar och de r p vg hem efter ett par glas vin. Hon vill kyssa henne, men tnk om
ngon ser. Hon vgar inte. Trettio r senare r Kerstin
lyckligt gift. Hon har barn frn ett tidigare heteroktenskap och lever familjeliv i en frort till Gteborg. Det
ligger en mataffr precis dr de bor. Nr tjejen i kassan
frgar varfr hon inte varit dr p ett tag, vljer Kerstin
att svara att ngon annan brukar handla. Hon sger
ngon annan och inte min fru. Det knns inte bra,
men hon vljer att gra det nd, ven om hon inte tror
att kassrskan hade behandlat henne annorlunda fr
det.
Jag som person kan vara helt ppen idag, men jag
r inte alltid det. Fr varje ny situation s mste jag gra
ett verslag i huvudet som en hetereosexuell person aldrig behver gra, sger Kerstin, en av medlemmarna i
HBT-seniorerna.
Forskarna Hans Robertsson och Margareta Lindholm r verens om att det r vanligt att homooch
bisexuella smyger eller lever delvis dolt, speciellt i den
ldre generationen. ven de som r ppna smyger
ibland.
Allting r situationsbundet och beror p kontext.
Jag smyger nog ibland, det r ju inte alltid man orkar.
Varfr bertta om det inte r viktigt i sammanhanget?
Om ngon tar fr givet att jag r heterosexuell, men det
inte har ngon betydelse, rttar inte jag personen och
sger att frugan heter Stefan, sger Hans Robertsson.
Tillbaka p kinakrogen berttar flera kvinnor ur
nr 1 2014
HBT-seniorerna i Gteborg r en mtesplats fr 60+:are.
MTESPLATSER
GOLDEN LADIES r en aktivitetsgrupp fr
lesbiska och bisexuella kvinnor som r 35+.
De trffas varje tisdag kl 17 fr fika p
RFSL-huset i Stockholm.
Maila clubgoldenladies@hotmail.com
GAYSENIORERNA r en grupp ldre homo
och bisexuella mn som trffas varje onsdag
kl 15 fr fika i RFSL-huset i Stockholm.
Seniorcaft r ppet fr alla mn frn 60 r
och uppt, men ven yngre mn r vlkomna.
Maila gayseniorerna@stockholm.rfsl.se
HBT-SENIORERNA i Gteborg r ett ntverk
som vill fungera som mtesplats och
ptryckningsgrupp fr att tillvarata ldre
HBT-personers intressen i samhllet. Vill du
vara med mste du vara 60+.
Maila seniorerna@goteborg.rfsl.se
crescendo.jmg.gu.se
59

Golden Ladies historier om nr de aktivt valt att vara
ppna eller stngda. Infr lkare, p jobbet eller bland
bekanta. Vissa har inte sagt ngot rakt ut till vnner som
de haft i ver tjugo r.
Om jag laddade ett gevr och hll mot mitt ex:s
panna skulle jag aldrig f in henne p ett snt hr mte.
Det fr inte synas, det fr inte mrkas. Man behver
inte vara ppen jmt, men stngd jmt r en annan sak.
Men s r det ju ibland. Alla r inte ppna och bekvma,
sger Jeanette som r en av de yngsta i gruppen med
sina 51 r.
Jag tycker att vi som kan vara ppna och r ppna
har ett ansvar att vara det. Vi har mjlighet att pverka
andra, fr det tar inte stopp med att vi sitter hr och har
kommit ut.
Jag tycker att det r lite av Golden Ladies ansvar,
vi r skyldiga det och det kmpar jag fr, sger Anette.
Hon pongterar ocks att hon alltid varit ppen i alla situationer sedan hon kom ut nr hon var 18 r och nstan
alltid knt sig positivt bemtt.
Pojken med baskern har vuxit upp. Han heter Bjrn och
r 73 r. Nu r det ver tio r sedan han frstod p vilket

stt han var annorlunda. Den rda baskern r utbytt mot
en leopardmnstrad vst nr han sitter p Hyllan med
sina vnner. Sina likasinnade. Han har bytt frun och
huset p vrmlndska landsbygden till singelliv i en etta
i utkanten av Stockholm. P onsdagsfikat skryter kan
lite om sin Hugo Boss-kavaj som han fyndat p Stadsmissonen fr 200 kronor. Han berttar att han hade en
grn kavaj dagen d allt frndrades. Under fikastuden
berttar ocks Hans, en av de andra Gayseniorerna, en
anekdot fr mnnen p Hyllan. Han knner flera bgar
som frr lt en damkappa hnga p en spik i hallen i
flera r. Den skulle symbolisera en flickvn med konstiga arbetstider, utifall att mamma kom p besk. Det r
vanligt med det som Hans Robertsson kallar fr smygisar, mn eller kvinnor som lever heterosexuellt och r
gifta, men nd identifierar sig som homosexuella.
Det finns mnga som har resonemangsktenskap. Om
man har varit gifta i 60 r kanske frun inte tycker att det
gr ngonting om han gr och dricker kaffe med ngra
gamla bgar, sger han.
KOMMA UT-GUIDE
ATT KOMMA UT R INGET MAN GR BARA EN GNG, DET MSTE MAN GRA VARJE DAG. HR R LITE
TIPS P VGEN SOM FUNKAR FR ALLA LDRAR.
Det gr vldigt bra fr de allra

flesta som berttar fr andra att
man r homosexuell, bisexuell,
transperson eller queer.
De flesta man kommer ut fr ser
det som ett frtroende, ven om
en del kan bli verraskade och
vilja stlla frgor.
Ann-Katrin och Kerstin r medlemmar i HBTseniorerna i Gteborg. Ingrid r med i Golden Ladies
i Stockholm. Forskaren Hans Robertsson har i sitt arbete intervjuat flera av mnnen i Gayseniorerna.
En del kan reagera p ett dligt

stt och vara taskiga. Man kan
frska komma ut fr dem som
man tror tar det bst frst och ta
svrare personer senare.
Om familj och vnner inte kan
respektera en nr man kommit
ut s r det de som har problem.
Kan de inte hantera problemen
s finns det hjlp att f.
60
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
ORDLISTA
LHBTQ: Frkortning fr lesbisk, homosexuell,
bisexuell, transperson och queer. Begreppet

lesbisk har stor enskild betydelse eftersom ordet homosexuell fr mnga r liktydigt med
manlig homosexuell. Begreppet lesbisk blev
mer vanligt under 1970-talet.
RFSL: Riksfrbundet fr homosexuellas, biAv de personer Hans Robertsson har intervjuat kom de
flesta ut vldigt sent, uppt 40-rsldern.
De har tvingat sig in i heterosexuella liv i ngon mn
och mnga homosexuella i den ldre generationen har
mtt vldigt dligt.
Till slut spricker bubblan och d finns det inget
att vlja p, antingen ta livet av sig eller komma ut. Jag
tycker att det r en vldigt positiv utveckling att vi ftt
ett samhllsklimat som r s pass ppet att vi i alla fall
inte tvingar in mnniskor att g omkring och m dligt
innan de kan blomstra och bli sitt sanna jag, sger Hans
Robertsson. Han tror att snittlder att komma ut idag r
mycket lgre, kanske efter puberteten.
Vi r arga inte snlla, vi r homosexuella, nu ska
sjukdomsstmpeln bort, annars blir processen kort!
Det r en onsdag i augusti 1979 och homosexualitet
r klassat som en mental rubbning i Sverige. RFSL har
kmpat i tta r fr att f bort stmpeln och denna onsdagseftermiddag skallar manifesten p Stockholms centrala gator. Ngra har sjukskrivit sig fr att kunna vara
med och demonstrera. Flera ringer frskringskassan
och sger att de r ofrmgna att arbeta eftersom de r
homosexuella. Eller s uppger de bara sjukdomskoden
302,00 koden fr homosexualitet. Demonstranterna smyger sig in ett par t gngen och stter sig i Socialstyrelsens trapphus. Till slut har femtio ockupanter
samlats i trappan och hller varandras hnder nr de
sjunger kampvisor. Ockupationen blir symbolisk och
viktig. Ngra mnader senare, den 19 oktober, tas sjukdomsstmpeln bort. Nstan alla p Golden Ladies, Gayseniorerna och HBT-seniorerna r verens om att detta
r den strsta och viktigaste hllpunkten i svensk homohistoria. Bland demonstranterna p gatan fanns bland
annat forskaren Hans Robertsson.
Vi var trehundra livrdda lesbiska och bgar.
Gud, jag tyckte det var jttepinsamt. Att g omkring
p Hamngatan och skrika att man var bg, det kndes
vldigt knepigt. Nr man tnker p Pridetg idag s ser
det helt annorlunda ut, sger han. Trots att de flesta i
nr 1 2014
sexuellas och transpersoners rttigheter. Frut

hette det Riksfrbundet fr sexuellt likaberttigande. Grundades 1950.
QUEER: Ett brett begrepp som kan betyda flera
olika saker men i grunden r ett ifrgasttande

av heteronormen. Mnga ser sin knsidentitet
och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan
innebra en nskan att inkludera alla kn och
sexualiteter eller att inte behva identifiera/
definiera sig.
HETERONORMATIVITET:
Normerna kring sexuell lggning och knsidentitet. Antagandet att alla mnniskor r attraherade av mnniskor av motsatt kn och att
det kn du ser ut att tillhra r det du knner
dig som. Att flja eller inte uppenbart avvika
frn normen ger ekonomiska, politiska och sociala frdelar.
RFSL:s seniorgrupper lyfter fram det som hnde 1979

som den viktigaste hllpunkten, r det ingen av dem
som sjlva ringde in och sjukskrev sig.
Jag var heterosexuell d! skrattar Kerstin frn
HBT-seniorerna i Gteborg.
Kompisen Ann-Katrin hade visserligen kommit ut,
men sger att hon inte var delaktig aktionen. Hon kommer dremot ihg nr hon var nnu yngre, d homosexualitet fortfarande var kriminellt.
Jag minns att jag tittade efter i lagboken om huruvida det jag hll p med var straffbart. Det vill jag minnas att det var. D la jag ner den sidan i boken och tnkte
att det skiter la jag i, sger Ann-Katrin.
Det drjde inte lnge efter segern med friskfrklaringen innan nsta backlash fr LHBTQ-gruppen.
De blev ntligen friskfrklarade, sen tog det bara
fyra r s blev de sjuka igen, sger Hans Robertsson och
syftar p aidsepidemin som prglade 80- och 90-talet.
Men aids var en hndelse som faktiskt pskyndande
crescendo.jmg.gu.se
61
vldigt mycket lagstiftning. Det r tragiskt att en sn sak

mste ske fr att ge en bra utveckling, sger Hans Robertsson.
I klvattnet av aids kom frst sambolagen, sedan
partnerskapslagen och till slut knsneutrala ktenskap.
Man ville gra det lttare fr homooch bisexuella att
ha lngvariga relationer, istllet fr korta frbindelser.
Dremot intensifierades tabut under sjlva aidseran,
bde genom en egen rdsla fr sjukdomen och fr att
homosexualitet terigen sgs som sjukt av samhllet,
fast p ett annat stt. Gruppen tvingades in i en ny garderob. En skam och ett dligt samvete gnager i mnga av
seniorernas historier.
Det r inte s himla ltt, srskilt inte fr oss ldre,
att tnka att jag r lika bra som vem som helst annars.
Vi br ju med oss s mycket dligt samvete frn vr uppvxt p 30-, 40-, och 50-talen. Det tar sin tid att tvtta
bort, sger Ann p Golden Ladies.
Hon har sjlv jobbat p RFSL lnge och mtt mycket av LHBTQ-personers egna frdomar.
Den internaliserande homofobin ska man vara
vaksam p. Folk kanske inte r s ifrgasttande som
mnga av oss tror. Det r sitter lngt inne och r en generationsfrga som finns kvar hos oss, fortstter hon.
HBT-seniorerna i Gteborg berttar att de ibland
blivit frvnande ver hur bra det har gtt i situationer
dr de kommit ut. De kallar det fr heterofobi. Att man
projicerar sina egna mardrmmar och negativa frdomar om hur ens familj eller nrstende kommer att
reagera.
Men en sdan tanke har inte uppsttt ur ett vakuum.
Det var otnkbart att nmna ngot om detta nr jag var ung,
sger Ann-Katrin.
Alla r rdda fr att inte bli accepterade av sin familj,
fyller kompisen Kerstin i.
DET FINNS FORTFARANDE STORA problem kvar,
trots de frndringar som skett fr LHBTQ-personer
det senaste halvseklet. I dag fr man bde gifta sig och
62
crescendo.jmg.gu.se
skaffa barn, men det r fortfarande inte problemfritt att

leva ppet. Ett nrliggande exempel r bgparet i Kinna,
sder om Bors, som trakasserats upprepade gnger fr
att de r just homosexuella. Forskaren Margareta Lindholm r ambivalent gllande homosexuellas framtid.
Om de tendenser som finns i samhllet idag
fortstter, kommer denna grupp att f det svrare verlag. Homofobi r fortfarande ett stort problem, samtidigt finns en mycket strre bredd i ppet homosexuellt
och queert liv idag, sger hon. Hans Robertsson hller
med.
Vissa kamper kommer vi aldrig vinna, kommer vi
aldrig ngonsin bli klara med. Vi kommer att fortstta
kmpa med jmstlldhet, homosexuellas rtt och invandrarproblematiken. Det r eviga frgor. ven om vi kan
se en positiv utveckling juridiskt s finns det fortfarande
motkrafter kvar, sger han.
Det r sommar i Vrmland p 1990-talet. Bjrn
gr in p Stadsteatern i Karlstad. Han r gift men ska
p date med en trettio r yngre man som han trffat p
ntforumet Sylvester. Mannen kallar sig fr Angelboy
och spelar en roll i uppsttningen av La Cage aux Folles.
Bjrn str med sin grna kavaj i kulisserna och vntar
nr frestllingen r slut. Han r nervs. Angelboy kommer fram, han sger att kavajen r grslig. Men det gr
inget, Bjrn har redan bestmt sig.
BOKTIPS
LHBTQ-PERSONER OCH LDRANDE: Nordiska
perspektiv.Bde Margareta Lindholm och Hans

Robertsson har skrivit varsitt kapitel. Hr samlas
mycket kunskap om ldre och LHBTQ- personer ur flera aspekter.
EN ANNAN STAD: Manligt och kvinnlig homoliv
i Gteborg 1950-1980. Margareta Lindholm och

Arne Nilsson gr en djupdykning i Gteborgs
homoliv, med fokus p genusskillnader.
nr 1 2014
Frn verkroppskalsong
till stilikon
Hr upp. Det r en
djungel dr ute. Att
kra p magknsla
funkar kanske inte
i alla lgen. Ta det
skra fre det oskra,
ls vidare och ta informerade beslut frn
och med nu. jag
menar, hur skulle det
se ut om din mage
en dag sa till dig att
jod, det blir nog
snyggt med kortrmad skjorta till kavajen? Det skulle vara
lika ohllbart idag
som det var att visa
skjortan offentligt p
1800-talet.
TEXT & FOTO: Leo Parkosidis
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
63
Reportage | Frn verkroppskalsong till stilikon
ram till senare delen

av 1800-talet
hade skjortan
samma
status
som vilka underbyxor som
helst. I medeltida konst kan
man se herdar och fngar kldda i skjorta, och plagget verkar ha
varit avsett fr de lgre klasserna. Under 1700-talet, skjortans sista hela rhundrade i utanfrskap, var det vldigt noga fr
mn att inte lta sin skjorta synas, den var ett
underplagg, en av de onmnbara, och hade
som viktigaste uppgift att hlla kroppens smuts borta frn de yttre, finare klderna. P de stllen skjortan
riskerade att sticka fram under klderna, frmst i hal-
Etonskjorta med prlemorknappar
spartiet, hnde det att man sydde p olika typer av broderier p skjortorna, som fr att dlja att det faktiskt var
underklderna som skymtades dr under. I mitten p
1800-talet introducerades skjortor med frg, men ven
det blev en klassfrga. En frgad skjorta associerades
med lgre status och fr mn med hgre status var det
otnkbart att sporta en frgad skjorta.
SEN, R 1871, REGISTRERADE Brown, Davis & Co
frn Aldermanbury, London frlagan till den moderna
skjortan. De hade d kommit p idn att frse skjortans framsida med knappar, hela vgen uppifrn
och ner. Och d hnde det
ngot med synen p skjortan.
Det r synd att du inte r contemporary eller classic fit,

d hade du haft mnga fler frger att vlja mellan, sger
Magnus Fredriksson p Eton i Malm nr jag pekar p
en enfrgad, djupt lila skjorta med matchande knappar
och cut away-krage.
Jag brukar inte lida av att jag inte r en contemporary fit,
men det svider nd lite i det hr fallet.
Det viktigaste att tnka p nr man kper en skjorta
r passformen. Du r vl en trettiotta, slim fit kan jag
tnka. Du r nog precis mellan tv storlekar i super slim
fit, skulle jag tro, sger han efter att ha kastat ett snabbt
ga p mig.
Han har rtt.
SUPER SLIM FIT R ETONS senaste tillskott av passform. Fr en skjortentusiast har kroppskonstitutionen
breda axlar, smal midja lnge varit lika med nederlag
eller kompromiss nr det gller ready-to-wear-skjortor.
Hur vljer man mellan en skjorta som passar i midjan,
men som inducerar andnd nr ngon av de vre knapparna knpps, och en skjorta som sitter som gjuten ver
axlarna, men fr dig att se ut som en vandrande tltduk i vrigt? Passformsproblemen har funnits fr fler
kroppstyper, men inte lngre. Skjortmodet har kommit
till en punkt i sin utveckling dr passformen r otroligt
viktig, samtidigt som att det finns en insikt i branschen
om att alla inte ser likadana ut. Bespoke (skrddarsytt)
och MTM (made-to-measure) r inte lngre de enda
stten att lgga vantarna p en snyggt sittande skjorta.
Standarden har hjts, men vill man ha den absolut bsta
knslan och passformen s r bespoke fortfarande det
bsta alternativet.
DET FINNS NGRA RIKTLINJER fr den som vill
kl sig tidlst stiligt. Om detaljer bara r just det, detaljer, fr dig, s br du, enligt Magnus, fokusera p:
En passform som r kroppsnra, men inte s snv att
den r i vgen fr dina rrelser.
Frger i det bl segmentet, allts alla de klassiska bl
nyanserna, frn ljusbl till mrkbl och svart, de hller
r efter r.
Varva enfrgade med mnstrade, men hll dig till klassiskt rutiga eller randiga. Rdrandigt r ett alternativ till
det bl, om du vill ha mer variation utan att fr den skull
vara alltfr djrv.
En vanlig krage. Satsa p en vanlig
cut away-krage, det r en elegant och
mngsidig krage som passar till bde
smala och breda slipsknutar, svl
som ledigt uppknppt.
Om du dremot r ute efter detaljer-
Det finns ngra riktlinjer fr

den som vill kl sig tidlst
stiligt
64
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
Reportage | Frn verkroppskalsong till stilikon

na, som det unika i handsydda knapphl eller handskurna hela prlemorknappar, d ska du mta Fabian.
Fabian Penill, affrsrdgivare p Implement Consulting Group, ingenjrsexamen inom industriell ekonomi
frn Lunds Universitet och svart blte i nrderi. Han
har msterskapstitlar inom mnga disparata grenar,
till exempel kaffe, vin, mat frn vrldens alla hrn och,
frsts, skjortor.
EN GOD SKJORTGARDEROB kan ta uppt ett decennium att infrskaffa det r inte en kvantitetssport att
bygga garderob, tvrtom r det knslan hos varje plagg,
versatiliteten och de sm detaljerna som eftersks, och
sdant tar tid. I Fabians kldkammare hnger inte frre
n 20 skjortor av varierande ursprung och anvndningsomrde. Med 20 skjortor klarar Fabian att upprtthlla
en respektabel garderob, i alla fall om man ska tro Thomas Fink, frfattaren till The Mans Book: The Indispensable Guide for the Modern Man. Han har kommit fram
till att man behver 19 skjortor. Just talet 19 r roten ur
antalet dagar p ett r. Fabian sger att han borde veta,
fr han tvttade elva stycken i helgen, och d hngde det
nd ngra kvar i garderoben. P jobbet har de ingen
strikt kldkod, men att bra skjorta r en oskriven regel.
r jag hos kund har jag antingen hel kostym eller kavaj och udda byxor, oavsett vilket s har jag alltid skjorta
till. Man varierar lite design och material. Jag tenderar
att hlla mig till klassiska bla nyanser. Jag skulle aldrig
ha skrikiga frger eller blommor eller nt snt galet.
Nr jag pratar med Fabian har han p sig sitt senaste frvrv, en Eton, dr knapparna ver brstet glipar
ngot.
Jag har flest skjortor frn Eton, de hller grym kvalitet i
frhllande till pris, och ngonstans har det nd sjunkit
in fr mig att avvgningen mste ske i vad man vill ha
och vad man vill betala, och d landar jag i Eton. De r
inte roligast om man ser till hantverket, men ska man ha
basskjortor med lite plus i kanten s ligger de bra till, i
vanliga fall. Men den jag har p mig nu mste ha varit
felmrkt. Snacka om att det frtar vrdet av att ha provskjortor jag tror vi kommer ha en dispyt, sger han.
UTVER SINA 15 basskjortor har Fabian kpt finare skjortor frn den italienska modebutiken Spiga3 p
Trdgrdsgatan i Gteborg. Enligt honom r butiken
ngot av ett vattenhl fr traktens skjortkonssrer. Han
pekar p ngra viktiga skillnader mellan det han anser
vara basskjortor och de, till viss del, handsydda italienska skjortorna. Det sydlndska hantverket ger plagget en
helt annan status och prisbild, till att brja med.
Det r detaljerna, som det karaktristiska neapolitansnr 1 2014
5 saker att tnka p nr du kper skjorta

1. Sm butiker r frvisso sllan billigast, men de r
inte heller dyrast. Hr kan du hitta utvalda mrken
som har bra kvalitet.
2. Knappar, knappar, knappar. Titta efter knappar
som r gjorda av prlemor. Oftast kan du se det p
dem, annars kan du knna det. Om inte kan du titta p baksidan, dr hittar du ett oregelbundet mnster som r prlemorns ursprungliga yta. Men, vissa skjorttillverkare anvnder pulveriserad prlemor
(blandat med lim) d r det frvisso prlemor, men
de r inte utskurna i ett stycke och de saknar d den
karaktristiska ytan p baksidan.
3. En vlsydd skjorta br ha omkring 12 stygn per
centimeter. Ju frre stygn, desto snabbare produktion, och fljaktligen smre kvalitet.
4.Alla smmar ska vara dubbelstickade fr bra hllbarhet.
5.Knn p tyget. Du behver inte ha gtt p textilhgskolan fr att knna nr ett tyg knns billigt eller
dligt.
ka trepunktsstygnet, som ger mervrdesknsla. Men de

r inte lika hllbara, tycker han, fr de anvnder smre
material, och passar drfr inte till basskjortor, som ju
behver klara av att slitas i strre utstrckning.
Det r inget snack om att Fabian uppskattar allt frn uttagbara kraglattor till mellanlggstyp. Men det finns en
pelare upp vilken alla detaljer vilar passformen.
Passformen r helt klart det viktigaste. Man vill ha en
s slimmad skjorta som mjligt, utan att knapparna spretar ver brstet. Det tolererar jag fan inte. Men ngot
som jag har nnu lgre tolerans fr r nr tyget spnner
ver armbgarna. Men det absolut vrsta r nd kragar
som inte str sig under kavaj, sger Fabian.
Fler
tips p
ntet
crescendo.jmg.gu.se
65
Sociala medier
Din genvg till
tonringens vardag
Du ser dem verallt. Tonringar som stirrar
ner i sina mobiltelefoner. Men vad r det
de gr, egentligen? En underskning visar
att svenska ungdomar i ldrarna 12-19 r
tillbringar uppemot sju timmar i veckan p
sociala ntverk. Crescendo guidar dig
genom djungeln.
FACEBOOK:
ven om Facebook till viss del har blivit lite

omodernt fr dagens ungdom s behller
det sin position som det mest populra
ntverket. Idag besker 70% av befolkningen
i ldrarna 12-19 r hemsidan dagligen fr
att posta inlgg, skriva kommentarer eller
lgga upp bilder.
TWITTER:
En mikroblogg som tillter inlgg p max 140 tecken.
Inlggen kallas tweets. Anvndare fljer andra anvndare
och fr upp deras tweets p sin profil. ven om Twitter inte
r lika stort i Sverige som i resten av vrlden finns ett
betydande antal anvndare, frmst i lderskategorin 12-15
r. Dr besker en av fyra personer ntverket per vecka.
WHATSAPP:
Vrldens strsta applikation fr meddelanden
med ver 300 miljoner anvndare. Kptes
av Facebook fr 19 miljarder dollar. Hr
skickar anvndaren textmeddelanden,
bilder, video eller ljud gratis till enskilda
vnner eller grupper.
Klla till statistik: www.soi2013.se

66
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
Sociala medier
Vad r en app?
En applikation eller app r ett program som hmtas
frn internet fr att installeras p en smart telefon.
Det kan vara allt frn spel till sociala ntverk till kartor eller ficklampor. Idag finns ver en miljon appar.
INSTAGRAM:
P instagram lgger anvndare upp foton som
kan modifieras med olika fotografiska filter.
Det r enkelt att dela med sig av sina bilder frn
Instagram till andra sociala ntverk, exempelvis
Facebook eller Twitter. Hlften av ungdomarna
har en anvndare hr.
KIK:
En applikation som tillter anvndaren att,
likt sms, chatta med andra anvndare via
text, bild eller rstmeddelanden. Det fungerar
bde privat och i grupp. Till skillnad frn
sms eller WhatsApp har anvndaren ett alias
istllet fr telefonnummer och frblir drfr
anonym.
VINE:
Vine har jmfrts med Instagram, men
istllet fr bilder anvnds appen fr att
lgga upp filmklipp. Anvndaren spelar
in och klipper ihop korta filmsnuttar till
en frdig sekvens p max sex sekunder.
Filmen loopas sedan, vilket innebr
att den spelas om och om igen.
9GAG:
Den humoristiska appen. Hr laddar anvndarna
upp underhllande bilder eller videoklipp som
sedan genomgr en omrstning. Fr den
uppladdade bilden eller klippet tillrckligt med
gillningar publiceras det p huvudsidan.
SNAPCHAT:
Hr skickas bilder som inte kan sparas, utan
istllet raderas efter det antal sekunder som
avsndaren bestmmer. Omttligt populrt
att skicka bilder med fula miner. Problemet?
ven om bilden raderas s kan mottagaren
hinna ta en skrmdump av den.
Avsndaren informeras i s fall.
ORDLISTA:
POSTA Skapa ett inlgg p ett socialt ntverk,
frmst Facebook. Uttalas med engelsk klang.
GILLA Att gilla eller likea (lajka) ngot r ett
vanligt fenomen inom de sociala ntverken.
Genom att klicka i att man gillar ett inlgg visar
man uppskattning mot personen som skapat det.
TWEET Ett inlgg p Twitter kallas fr en tweet.
HASHTAG Med hjlp av en hashtag (#) struktureras olika mnen p de sociala ntverken via det
nyckelord som taggats. Alla inlgg med samma
nyckelord kan hittas vid en skning.
@ - Symbolen @ anvnds nr ett inlgg riktas till

en specifik person (@anvndarnamn). D notifieras
anvndaren och kan delta i diskussionen.
FLJA Att flja ngon p ett socialt ntverk innebr att man prenumererar p dennes inlgg och
fr dem skickade till sin egen profilsida. En anvndares prenumeranter kallas fljare.
DELA Att sprida ett inlgg mellan de olika
ntverken. Exempelvis kan en bild enkelt spridas
frn Instagram till Twitter eller Facebook.
SELFIE Ett sjlvporttrtt, taget med kamera,
oftast taget p en armlngds avstnd.
SHELFIE En pretentis twist p selfie. Fotona r
som stilleben dr fremlen bara rkar ligga perfekt fast det egentligen r planerat in i minsta detalj.
TRENDA Om ett mne eller en hashtag r p
tapeten och diskuteras flitigt innebr det att mnet
trendar.
SKRMDUMP Med en smart telefon, eller en
dator fr den delen, gr det att ta en avbild av vad
som syns p skrmen. Det kallas i folkmun fr en
skrmdump.
TEXT & GRAFIK: Jacob Ljunggren

nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
67
Fyra gnger fem
Upptck Europa
med Crescendo
68
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
Fyra gnger fem
ventyr & jbad

avik
TEXT & FOTO: Louise Olsson
Blue lagoon
Mellan Reykjavik och Keflavik ligger

den bl lagunen. Ett lavaflt vrmer
vattnet till mellan 35 och 40 grader
och r en mycket populr utflyktsort
ret runt. Den bla frgen kommer
frn de hundratals mikroorganismer
som vattnet innehller och mineraler
i Reyk
och alger ska hjlpa mot bde hudsjukdomar och ha en fryngrande effekt p huden.
P hstryggen
Den stolta islandshsten kommer

frn Island och r en vldigt stark
och tlig ras. De str ute ret runt
och vissa lever halvvilda. De r knda fr sina extra gngarter och tlten
som r vldigt mjuk, lockar mnga
turister till en ridtur i den vackra naturen.
det fascinerande vattenfenomenet

och landet r fullt av inaktiva gejsrar.
Strokkur ligger ngra meter bort och
r Islands enda aktiva gejser.
Gyllene cirkeln
Gullfoss betyder guldfallet och r ett

vattenfall p 32 meter. Vattnet kommer frn glaciren Lngjkull och
faller i omgngar. Bde Geysir och
Gullfoss r stopp p den populra
dagsutflykten Gyllene cirkeln som
ven besker ingenmansland mellan den amerikanska och europeiska
jordplattan.
Fgel, fisk eller...
Ungefr var femte minut skjuts kokande vatten 20 meter upp i luften.
Islndska Geysir har ftt ge namn t
Lamm och fisk r ngot islnningarna kan laga och ngot man grna
vill ta p restaurang. Vill man prova
p ngot lite mer exotiskt kan man
bestlla lunnefgel, val eller haj. Typiska smaker fr Island och mer spnnande n s blir det inte p tallriken.
marbella Le Kune
Casco Antiguo
Goya
SaltaLuna
Marbellas strandpromenad r inte

bara Spaniens lngsta, med sina dryga 12 km, utan har ocks rstats fram
till en av vrldens bsta. Hr trngs
lyxhotell, stora btar, uteserveringar och affrer med folk i alla ldrar.
De hga palmerna gr dessutom att
promenaden r skuggad de timmarna d solen str som hgst.
Geysir
Vin & Tapas i Marbella
TEXT & FOTO: Fanny Wijk
Avd. La Fontanilla 1
Ett stenkast frn strandpromenaden
ligger den extremt populra baskiska resturangen Le Kune. Hr kan du
ta pinchos (baskiska tapas) till bde
lunch och middag, men kom i tid om
du vill slippa kn. Priserna varierar
beroende p tapasens storlek men
ligger runt 20 kr styck.
Calle Mesoncillo 8
Ett par barndomsvnner med rtter i
Marbella ppnade SaltaLuna i gamla
stan fr att ha ett stlle att ses p nr
barn och familjeliv brjat komma i
vgen fr vnskapen. Hr kan du lyssna p band, titta p kindpussande
spanjorer och dricka ett glas vin under olivtrdet p grden.
nr 1 2014
G till Gamla Stan r ett klyschigt

tips fr en turist, oavsett stad. Men
det finns en anledning till att klyschor blir klyschor. Marbellas version bjuder p shopping om dagen
och tapas i de smala grnderna om
natten. Mer spanskt n s blir det
knappast.
Vrldens bsta promenad
Gillar du mat? D r Goya stllet fr

dig. Denna butik r omttligt populr bland bde turister och spanjorer och erbjuder allt ifrn lyxig glass,
bakelser, trtor till delikatesser, fina
viner och chockladpraliner. Stt dig
vid bardisken med ett glas cava eller
fnstershoppa i diskarna. Oavsett lr
du drmma om detta stllet en lng
tid framver.
crescendo.jmg.gu.se
69
Fyra gnger fem
Vive la
Paris
TEXT & FOTO: Olivia Wikstrm
Take-away ostron
Ta metron till Parc des Buttes Chaumont fr stadens bsta utsikt. Drifrn r det en vacker promenad ner
till kanalen. P vgen passar det
bra att kpa take-away ostron frn
ngon av de mnga restaurangerna.
De avnjuts med en flaska vitt vid
kanalkanten.
Caf au lait
Parisarnas egen favoritgata heter

Rue Cler och ligger fylld av kafer
och restauranger undangmd nra
de stora turistattraktionerna. Toppen fr en caf lger
avec un pichet au lait. (Din
egengjorda caf au lait, fast
mycket billigare!)
Bonus: Ngra kvarter bort,
p Rue de lniversit, finns
den bsta Eiffeltorns-utsikten!
Vykort p posten
Le Marais r Paris judiska kvarter.

Ta ett par timmar till att strosa, kolla p folk och ta falafel. Ett mste
r att inhandla resans roliga vykort
p ngon av de sm judiska bokhandlarna.
Gemytlig bokhandel
Bara ett stenkast frn Notre Dame
finns pittoreska Shakespeare Bookstore. En bokaffr frn fantasins

vrld med bcker frn golv till tak.
Passa p att ta ngra toner p pianot
p vervningen!
Strosa med parisarna
Les Berges du Seine r Paris nyppnade eventstrk lngs floden.

Frutom att spana p de vackra omgivningarna r promenaden fylld
av mjliga aktiviteter, frn fika och
brdspel till mer fartfyllda sporter
och konst.
Sveriges framsida Gtet

Ottomania
P Aschebergsgatan 23 hittar man

stans bsta turkiska restaurang.
Lokalen genomsyras av den ottomanska kulturen, med mrka tyger,
bltt kakel och pampiga ljuskronor.
Bestll in Ordvr Tabagi, 13 kalla
och varma frrtter, som ts tillsammans med det nybakade brdet.
Kttet, som r deras specialitet, kolgrillas och r det bsta i Gteborg.
Avalon
P Hotel Avalons bar kan man ta en

god frdrink innan man beger sig
ut fr kvllen. Bland designerftljerna hittar man ett blandat klientel.
Affrsmn p after-work, tjejgnget
som tar en snabb drink och ldre par
p dubbeldejt.
70
crescendo.jmg.gu.se
Svng hfterna
Snra p dansskorna och bege dig

till Studenternas Hus p sndagar
kl 20.00. Salsaklubben Salsa Sndag
har flera gnger under ret danskvllar med liveband. 50 kronor kostar
intrdet och kom ihg att dricka vatten, man blir rejlt svettig!
Salta bad
Ta en cykeltur till Hovs. P

1920-talet ordnades det s att
stadsbarn fick ka gratis tg till
Askim fr att bada. Numera kan
du njuta av smbtshamnar,
kvarvarande stationshus och
doften av salt hav. Ta med badklderna och gr en avstickare till
Amundn eller Hovsbadet.
P landet
Gr en lantlig utflykt till Kttilsrd 4H-grd i Tuve. Hr kan du f

nrkontakt med kor, getter, fr, grisar och ankor. Ta med picknickkorgen att avnjuta i solen bland hnsen
och kaninerna. Enkelt att n med bil,
men lite svrare med kollektivtrafik.
nr 1 2014
Reportage
Det flytande guldet
svensk whisky p frammarsch
F drycker r
omgivna av en sdan kultur som whiskyn. Lnge

har den varit frknippad
med de brittiska arna,
men r nu p vg in i
en era dr intresset fr
egenproducerad whisky
blir allt strre. I Sverige
finns nu fler destillerier n
ngonsin och whiskymssor ver hela landet slr
besksrekord.
TEXT & FOTO: Anna Hrdig
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
71
Reportage | Svensk whisky p frammarsch
AN NI GISSA VAD denna har lagrats p fr

fattyp, frgar Patrick Bjrsj de deltagande p
Mackmyras whiskyprovning.
Ekfat, sger ngon av deltagarna, dagen
till ra kldd i en bl trja med ett ankare p. Han ser ut
lite som Kapten Haddock.
Begagnade bourbonfat, freslr en annan.
Sherryfat, sger en tredje.
Mste det vara begagnande fat, undrar ngon i randig trja.
Just idag hlls provningen inne p lrepubliken i
Gteborg. Framfr varje person str sex stycken sm
droppformade glas med brnstensgul vtska i. P vggarna hnger tavlor
frestllande djur med
klder p sig
och genom de
rda draperierna bryter sig
sorlet frn den
vriga delen av
puben igenom.
ansgs fattades i den svenska whiskyfloran, en kraftfull

och rkig whisky.
Vi har precis nyligen kommit frbi den svraste
perioden, sger han och syftar p de tre r det tar att fr
whiskyn att f kallas whisky och bli sljbar.
De frsta rens startstrcka innebr alltid en viss
ekonomisk problematik. Framver planerar de slppa ett
par buteljeringar per r.
Det viktigaste fr oss r att vi slpper riktigt bra
whisky. Vi har hittills ftt mycket positiv feedback p det
vi gjort, sger Pr Caldenby.
En kraftfull och rkig whisky r dremot inget man
r ute efter p Norrtelje Brenneri. ven dr brjade man
med whisky r 2009.
Innan dess lg huvudfokus p destillering av frukt och
br fr att tillverka
exempelvis ppelsprit.
Vr whisky
r helt klart inspirerad av detta, berttar Kristina Anerflt-Jansson som, tillsammans med sin
make Richard, grundade destilleriet r 2001.
Vi ville att vr whisky skulle vara lite mjukare, lite
mer fruktig och allts ett bra komplement till den svenska
whiskymarknaden i vrigt, sger hon.
Infr framtida kollektioner vill vi behlla vr stil men
kanske utka den med mer eller mindre rkiga sorter.
Det som whisky inte botar,

finns det inget botemedel fr.
-irlndskt ordsprk
1999 STARTADE MACKMYRA svensk Whisky AB

upp sitt destilleri. Detta r det frsta renodlade svenska
maltwhiskydestilleriet ngonsin, och det flest svenskar
idag knner till. I r fyller de femton r. Sedan dess har
allt fler destillerier startat upp sina verksamheter runt om
i landet och intresset fr whisky har sllan varit s stort
som det r idag. Honnrsorden r att det grna ska vara
smskaligt och personligt och baserat p lokala rvaror.
Ett logiskt hndelsefrlopp i en tid dr folk brygger sin
egen l, bakar sitt egna brd och dr nrproducerat och
egengjort r ett populrare epitet n aldrig frr.
Efterfrgan r stark och svenskarna r tacksamma
att jobba med, sger Pr Caldenby, grundare av Smgen
Whisky AB, ett destilleri som i r kan fira femrsjubileum.
Han beskriver Sverige som en bra marknad att verka p nr just svenskar har ett oerhrt stort intresse fr
whisky i alla former och grna betalar lite extra fr en
smskalig men hgkvalitativ produktion. Sjlv har Pr
Caldenby varit intresserade av whisky i ver tjugo r.
2009 tyckte han att det var dags att skapa ngot som han
72
crescendo.jmg.gu.se
WHISKYNS HISTORIA KAN spras tusen r tillbaka i

tiden. I orienten hade man redan vid denna tid kunskapen om hur man brnde vin. Det var hrifrn kristna missionrer tog med sig denna vetskap tillbaka vsterut. Till
en brjan brndes vin enbart fr medicinska anvndningsomrden och d enbart fr utvrtes bruk ssom srsprit.
Nr man senare brjade gra destillerade drycker innebar det helt pltsligt att man hade drycker som kunde
hlla sig lngre n ngra mnader, samt att destillaten gav
vrme under de kalla vintrarna. Det tros att Irland, som
var ett av de tidigaste lnderna att kristnas, drfr var de
som ocks frst brjade destillera whisky. Sjlva destilleringsprocessen antas dremot vara nnu ldre n tusen
r. Det finns dokument som visar att man anvnde sig
nr 1 2014
av denna teknik vid parfymtillverkning i Mesopotamien

redan 3500 r f. Kr. Destillering kan ocks ha uppfunnits
av alkemister i det forntida Egypten, d fr att separera de
fyra elementen jord, luft, vatten och eld.
Under 1900-talet brjade whiskyn bli modern p allvar. Exempel p detta kan ses i tv-serien Mad Men som
utspelar sig under 60-talet och dr karaktrerna blgar i
sig whisky p sitt lyxiga reklamkontor. Det skapades en
romantiserad bild av whisky som ngot framgngsrika
mnniskor dricker p sina kontor.
MITTEMELLAN SVERIGE och Danmark ligger n
Ven, eller Hven som r den ldre stavningen. Dr hller
destilleriet Spirit of Hven hus. Deras whisky kan stoltsera
med att vara producerad p rvaror enbart frn Ven.
Vi bor ju p en dr allt redan finns fr att destillera whisky, sger Henric Molin, grundare och destillerichef.
Det hade inte varit lika naturligt att starta en
biltillverkning liksom. Sjlv hade han jobbat hela sitt liv
inom restaurangbranschen och hade redan frn brjan
ett gediget mat- och vinintresse. r 2008 startades destilleriet. Henric Molin tycker att man kan se en alltmer
vxande trend i vriga Skandinavien i det att mnga
lnder nu vill producera sina egna produkter inom vinoch spritbranschen. I den mn det nu gr. P just Ven gr
detta vldigt bra. Deras grundtanke r att producera en
ekologisk whisky, gjord helt frn scratch p n. P detta
sttet r det ltt fr dem att ha full kontroll ver alla delar
i processen.
Vi kan skapa vilken doft eller smak vi vill, nr vi
vill, vilket r vldigt f frunnat, frklarar Henric Molin.
Whisky kommer frn det gaeliska ordet uisce som betyder
vatten. En whisky mste vara
minst tre r gammal fr att f
kallas whisky.
Europeisk whisky r ofta
frgad med sockerkulr fr att
f fram den frg tillverkarna
tycker passar.
Bushmills anses vara vrldens
nr 1 2014
Under dagen provas sex olika whiskysorter.
ldsta destilleri som fortfarande bedriver verksamhet.
r dessa ynkliga 0,2% som gr

whiskyn till just whisky.
En whiskys rkighet mts i

miljondelar (ppm) fenoler i
malten, men endast en tredjedel av denna rkighet blir sedan kvar i den frdiga whiskyn.
Johnnie Walker Red Label r

vrldens just nu mest slda
skotska whisky.
Enbart 0,2 % av innehllet i en

whiskyflaska r ngot annat
n vatten och etanol, men det
Den dyraste whiskyn som

ngonsin slts kostade 1,4
milj. dollar och var en 105 r
gammal whisky frn det nedlagda destilleriet Aisla TOrten.
crescendo.jmg.gu.se
73
Patrick Bjrsj berttar om whiskyn som dricks p Mackmyras whiskyprovning.
Det finns en charm med att man kan ha gjort ngot i flera
r och nd hitta p nya ider att testa. Kunskapsnivn
hjs ju hela tiden. Frutom Sverige s sljer de idag mycket av sin whisky till Asien dr marknaden r positivt
instlld till svenska produkter.
INNE P LREPUBLIKEN fortstter provningen. Alla
i publiken snurrar mer eller mindre vrldsvant p sina
glas fr att inspektera whiskyn. Det r dags att sniffa p
den.
De flesta knner mer doft i hger nsborre, sger
Patrick Bjrsj.
Alla hller inte med. Patrick Bjrsj frsker hitta
logik i om dessa r vnsterhnta. Det r de inte. Alla sniffar och smuttar konfunderat och med stor koncentration.
Det flyger beskrivande adjektiv och substantiv genom
luften. Vanilj, trstock, hallon, superlim, pron, lvhg,
kola, russin, lder, ldre herre och hockeypulver. Frslagen haglar. Alla rekommenderas att vattna sina whiskys
lite. Det vill sga, droppa i ngra droppar vatten fr att
frigra fler smaker och dofter ur den som redan finns.
Alla droppar med sina svarta sugrr de ftt tilldelade.
74
crescendo.jmg.gu.se
Patrick Bjrsj hller ut lite whisky i handflatan.

Detta krver god handhygien, sger han och gnuggar whiskyn i nvarna. Med detta behlls endast de eteriska oljorna.
Alla gnuggar och sniffar p sina hnder.
Luktar beef jerky, sger en man i medieglasgon
med svarta bgar.
Det var tur att Vasaskeppet sjnk, proklamerar Patrick Bjrsj. Efter det kunde man anvnda all den svenska
eken till ekfat istllet fr skeppsbyggen.
Idag finns ungefr ett dussin svenska destillerier och
fler r p uppgng. Bland de som nnu inte passerat sin
trersgrns fr frsljning finns Bergslagen, Gotlands
Whisky, Grythyttan och Arvidsjaur. Andra svenska whiskydestillerier man redan nu kan kpa ifrn och som inte
nmnt i texten r exempelvis Wannborga och Gammelstilla.
Fr den som vill lra sig mer anordnas det provsmakningar, frelsningar och mssor ver hela landet. P dessa kan man lra sig mer om hur sjlva tillverkningen gr
till och hur man bst avnjuter en svensk virre. Intresset
verkar ha kommit fr att stanna ett bra tag framver.
nr 1 2014
Mat: Lsaren lagar
Lr dig laga dumplings

TEXT & FOTO: Olivia Wikstrm & Fanny Wijk
P engelska heter det dumplings, sm asiatiska degknyten med goda

fyllningar som har smugit sig in i svenska hjrtan. P japanska kallas de gyoza
och r en av Louise Wikstrms klassiker i kket. Hr r hennes variant av de
trendiga knytena som hon grna lagar tillsammans med barnbarnen. Gr en
stor sats p en gng, de du inte anvnder kan frysas in innan de ngsteks och bli
till lyxiga snabbluncher.
Vegetarisk yasai qyoza
250 g konserverade vattenkastanjer

50 g vitkl
10 g salladskl
1 morot
gul lk
1 stjlk bladselleri
25 g majsmjl
1 msk soja
1 msk sesamolja
1 tsk salt
en nypa vitpeppar
Blanda alla grnsaker i en matberedare tills det r finhackat (inte fr

lnge, d blir det mosigt). Lt verfldig vtska rinna av. Lgg i en stor
skl och blanda i de torra ingredienserna, sojan, oljan och kryddorna.
Nu r det dags att fylla knytena
Du behver ett paket gyozaplattor
per fyllning. Lgg en matsked av en
fyllning mitt p en gyozaplatta. Fukta
kanten med lite vatten och vik ihop,
samtidigt som du veckar kanterna.
Du kan ocks anvnda ett hjlpmedel
som p bilden, d behver du bara

lgga plattan p plats, fukta kanten
och knipa ihop.
Knytena blir godast om de ngsteks. Vrm en stor stekpanna med
lite olja. Fyll med en handfull gyozaknyten och stek tills de ftt lite yta.
Hll d p ett par matskedar vatten
och tck genast med lock. Lt nga i
ungefr en minut och hll sedan upp
p ett serveringsfat. Servera med en
krispig sallad, ris och qyozass att
dippa i.
GYOZASS
Mosa en finhackad
vitlksklyfta, en finhackad
rd chili och lite salt till en
pasta. Ls upp 25 gram socker
i 1 dl vinger i kastrull p svag
vrme. Blanda i kryddpastan,
2,5 dl soja och 1 msk
sesamolja
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
75
Mat
Portugisiska
Arroz de Marisco
Skaldjursrisotto
5 personer
Ingredienser:
1 kg blandade skaldjur
500g rkor
370g ris
70 ml olivolja
1 hackad gullk
2 hackade vitlksklyftor
2 lagerblad
2 matskedar tomatpur
2 matskedar av blandning fr vstkustsoppa
250 ml vitt vin
1 liter vatten
Hackad persilja
Salt och peppar
Piri-piri
S hr gr du:
1. Hll olivoljan i en stor kastrull.
Blanda i den hackade gullken,
vitlken och lagerbladen. Lt brsera. Blanda i tomatpurn och blandningen fr vstkustsoppan. Rr och
blanda ordentligt. Hll i vinet lite i
taget och rr. Rr sedan ner vattnet
och lt koka.
2. Hll i riset s fort det har brjat
koka. Krydda med salt, peppar och
piri-piri. Hll sedan i vtskan som
blev kvar frn musslorna. Blanda och
lt koka under fem minuter.
3. Lgg i rkorna och skaldjuren och
blanda. Hll i mer vatten om det behvs. Lt koka i ytterligare fem minuter.
4. Stng av plattan. Rr ner hackad
persilja. Blanda vl och servera direkt.
76
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
Mat
prlor i kket
Leite Creme
6 personer
Ingredienser:
1 liter mjlk
7 ggulor
1 dl socker
2 matskedar maizena
Citronskal
Socker fr brnning
S hr gr du:
1. Blanda ggulorna och maizena i en
kastrull. Tillstt sockret och blanda
vl. Rr ner mjlken lite i taget. Lgg
i citronskalet.
2. Stt p plattan. Rr blandningen
medan den kokar upp. Stng av plattan nr det har brjat koka och ta
bort citronskalet.
3. Hll blandningen i ett fat eller
sklar och lgg in dem i kylskpet.
Ta ut dem ur kylskpet innan du ska
servera dem, str lite socker ver och
brnn sockret med en brnnare tills
det blir gyllenbrunt.
Brnn sockret med en brnnare med mnster fr att f en vacker efterrtt.
PORTUGALS NATIONALRTT BACALHAU
KRYDDINFLUENSER FRN KOLONIALTIDEN
Har man turistat i Portugal har man skert

sett bacalhau p menyn. Ngot som man ofta
ryggar fr eftersom man associerar det med
den trkiga och smaklsa lutfisken p julen.
Men bacalhau r ngot helt annat. Det r saltad
och torkad torsk, och i Portugal sgs det att
det finns tusentals olika stt att tillaga den p.
Historiskt saltade och torkade man fisken fr
konsumtion i inlandet och fr att den skulle
hlla i de lnga segelresorna. Innan bacalhau
tillagas mste den bltlggas i kallvatten i 12
timmar, drefter r den klar fr tillagning.
Portugal har haft kolonier i nstan alla vrldsdelar, och det har pverkat matkulturen mrkbart, srskilt nr det gller kryddor.
nr 1 2014
Piripiri kom frn Angola och anvnds mycket

i fisk- och kycklingrtter.
Kummin en av de kryddor som anvnds mest
i det portugisiska kket.
Kanel kom frn Indien och pudras ver
vldigt mnga bakverk och kakor.
crescendo.jmg.gu.se
77
Klurigt
vrigt
5 pong
1.
En stad
Finns sedan 1982

p UNESCOS vrldsarvslista. Ligger vid
floden Arno.
2.
En musiker
Hen r fdd 30 december 1946 i Chicago.

Mest knda lten
skrevs ursprungligen
av Bruce Springsteen,
men blev hens efter
ngra egna justeringar.
4 pong
3 pong
2 pong
1 pong
Regionen staden ligger

i hrde till sterrike
mellan 1737 och
1861, sedan blev den
italiensk. Styrdes
frn 1434 till 1737 av
bankfamiljen Medici,
med bara tv korta
Huvudstad i regionen
Toscana i Italien
Glenn Hysn och Stefan Stadens fotbollslag hetSchwarz har anknyter Fiorentina dr Kurre
ning till staden.
Hamrin spelade mellan
1958 1967.
Debutalbumet kom
1975 och hette Horses.
Har vunnit Polarpriset.
Hennes memoarer
kom ut 2010 och heter
Just Kids.
Strsta hiten heter

Because the night och
senaste skivan heter
The Document och
kom ut 2012.
Var proffs i Italien i

mitten av 80-talet och
har vunnit SM-guld
fyra gnger och svenska cupen tv gnger.
Avslutade karriren i
Hammarby 1994.
Har tv OS-guld som

frbundskapten.
r frbundskapten fr
svenska damlandslaget
i fotboll.
Studerade vid Gteborgs stadsteaters

elevskola mellan 19531957.
Fyllde 80 r i januari i
r och var med i SVT:s
julkalender bde 2001
och 2002.
Har efter den egna

karriren haft stor
framgng som trnare
ibland annat Sverige,
USA och Norge.
Hade radioprogram i
P4 som han sa upp sig
ifrn nr han inte ville
ndra i en monolog dr
han kraftigt kritiserade
regeringen Reinfeldts
frslag om hjd pensionslder.
Blev knd i hela

Sverige genom sin
medverkan i TV-serien
Raskens 1976.
5.
Ett land
Det r en inlandsstat
med en medelhjd
ver havet p 1996
meter.
Det officiella sprket

r katalanska, men dr
talas ven bland annat
spanska, franska och
portugisiska. Valutan
r EURO.
De frsta spelen sedan

1972 som inte bojkottades av ngot land och
Sverige tog 1 guld, 7
silver och 4 brons.
Elden tndes genom

att en bgskytt skt
en brinnande pil i
eldsklen.
Freddie Mercury skulle

ha sjungit p invigningen men han dog i
AIDS ret innan.
7.
En opera
Hade premir p La
Scala i Milano 1926.
Svensk premir p
Stockholmsoperan i
december 1927.
USA vann guldet i

basket efter det att
reglerna ndrats s att
professionella spelare
fick delta. Det amerikanska laget kallades
Dream Team och
innehll bland annat
Michael Jordan och
Magic Johnsson.
Birgit Nilsson gjorde
huvudrollen vid en uppsttning p Scandinavium i Gteborg 1973.
80 % av landets BNP
kommer frn turism.
Endast 2 % av landet
r odlingsbart s den
mesta maten mste
importeras. Landet r
inte medlem i EU.
Landet ligger i
Pyrenerna, p
grnsen mellan Spanien och Frankrike.
6.
Ett olympiskt
spel
Det finns 201 lnder i

vrlden som har strre
befolkningsmngd
n detta land som
egentligen r ett litet
furstendme.
Har gjort mnga stora

roller bde p teater
och p film. Hen har
ven slppt tv skivor.
En med tolkningar
av bl.a. L. Cohen och
Tom Waits och en p
svenska med politiska
ltar av bl.a. Joe Hill
Operan utspelar sig

i Peking. Tre av rollfigurerna heter Ping,
Pang och Pong.
Den manlige huvudpersonen mste lsa

tre gtor fr att f gifta
sig med prinsessan.
Har designat den senaste frpackningen fr

margarinet Flora.
Gjorde Carolas bla

scenkostym som hon
bar nr hon vann
Melodifestivalen 2006.
Han skapade Kronprinsessans Nobelklnningar ren 2000,

2003 och 2006.
Kroatien, Bosnien och

Hercegovina, Slovenien
och Namibia debuterade i OS. Det var
frsta gngen Jemen
deltog som en enad nation, s ven Tyskland.
Sydafrika fick delta
fr frsta gngen
sedan 1960.
Det r Puccinis sista
verk och tredje akten
blev inte klar fre hans
dd 1924 utan frdigstlldes av Franco
Alfano.
Han r fdd i Tillberga
1965 och heter Lars i
frnamn.
3.
En fotbollsspelare
4.
En skdespelare
8.
En designer
Gick Beckmans designhgskola och fick

Guldknappen 1996.
Facit finns lngst ner p sidan 83

78
crescendo.jmg.gu.se
TEXT: Karin Lwing

nr 1 2014
Klurigt
vrigt
Vad och Nr?
Para ihop rtt datum med rtt hndelse:

1. Christer Fuglesang gr sin frsta rymdfrd
Chr
ister
Fug
les
ang
ir
2. Norrmalmstorgsdramat
ymd
en?
?
?
3. Sven-Gran Eriksson blir Englands frbundskapten i herrfotboll

4. Harrisburgolyckan
5. Den svenska krnkraftsomrstningen
6. Peter Bratt och Jan Guillou publicerar ett reportage om Informationsbyrn (IB) i
Folket i Bild/Kulturfront
7. Engelska och franska tunnelborrare mts under Engelska kanalen
A. maj 1973
B. augusti 1973
C. oktober 1978
D. mars 1979
E. mars 1980
F. maj 1980
8. Kroatien och Slovenien frklarar sig sjlvstndiga och inbrdeskrig utbryter i Jugoslavien,
G. april 1982
9. Jurij Andropov vljs till ny partiordfrande efter Leonid Brezjnev i Sovjetunionen
H. november 1982
10. Maria Leissner blir ny partiledare fr Folkpartiet efter Bengt Westerberg
I. december 1990
11. Hammarby IF:s herrar vinner sitt frsta SM-guld i fotboll ngonsin
12. Sonya Hedenbratt dr
?
?
?
J. juni 1991
K. september 1994
13. Stefan Person och Anders Kallur i New York Islanders blir de frsta svenskarna att
vinna Stanley Cup i Ishockey
L. februari 1995
14. Jacob Zuma tilltrder som Sydafrikas president
N. januari 2001
15. Fidel Castro avgr som Kubas president och eftertrds av sin bror Ral
16. Gteborgsoperan invigdes
17. Marie-Louise Ekman tilltrder som chef fr Kungliga Dramatiska Teatern
18. Ingmar Bergmans film Hstsonaten med Ingrid Bergman och Liv Ullman har
premir
19. Krig utbryter mellan Storbritannien och Argentina om Falklandsarna
?
?
?
? ?
Facit finns lngst ner p sidan 83

nr 1 2014
M. mars 1996
O. april 2001
P. oktober 2001
Q. december 2006
R. februari 2008
S. januari 2009
T. maj 2009
Radioaktiv
Folkomrstning om krnkraft?
TEXT: Karin Lwing, ILLUSTRATION: Jessica Johansson

crescendo.jmg.gu.se
79
Bcker med Karin Lwing
Illustration: William Wikstrm
En varm eftermiddag i skuggan under ett trd. Alla

runt omkring r upptagna med sitt. Framfr dig finns ett
par timmar av ro och vila. Underbart! Plocka fram en sommarpocket och luta dig tillbaka! Crescendos bokrecensent
Karin Lwing tipsar om sommarlsningen.
Sommarpocket
Min mormor hlsar och sger frlt
Fredrik Backman
Mnpocket
Ge dig sjlv lite tid. Ta dig frbi den lite lngrandiga inledningen och du kommer att bli rikt belnad! En
mormor dr och lmnar efter sig brev som hennes barnbarn delar ut. S nystas en familjeberttelse upp som
rtar ut ngra av barnets frgetecken om sitt och sin mormors liv. Invirat i sagans snirkliga vv blottas svek,
svra livsval och dess konsekvenser. Sett genom barnets gon ter sig de vuxnas val ibland mycket mrkliga.
Som en stark, klarrd trd genom boken gr barnbarnets och mormoderns msesidiga krlek. Kommer i
pocket 19:e juni. ven om den inte riktigt nr samma hjd som En man som heter Ove s r den klart lsvrd.
Lsarna i Broken Wheel rekommenderar
Katarina Bivald
Ibland r det man minst anar och det som till synes minst
passar, det som bst behvs! 28-riga Sara reser till Iowa
fr att trffa 65-riga Amy Harris som hon brevvxlat och
utbytt bcker med i tv r, men nr hon kommer fram har
Amy just dtt. Att Sara frn Haninge, som oftast vljer bcker framfr mnniskor, r just vad den slumrande lilla byn
Broken Wheels i Iowa behver, kunde ingen tro. Inte heller
att det r den lilla byn och dess invnare som Sara behver.
Denna charmiga berttelse r omjlig att lgga ifrn sig. En
fantastisk debutroman av Bivald om ovntade mten mellan mnniskor, spirande krlek och betydelsen av vnskap.
Mnpocket
Sophies historia
Jojo Moynes
Printz publishing
Efter succn med Livet efter dig r Jojo Moynes tillbaka med
nnu en krlekshistoria med ovntade vndningar och djupaste eftertanke. Sophie lever i det ockuperade Frankrike under frsta vrldskriget. Liv i London i nutid. Deras liv frenas
av ett portrtt av Sophie, mlat av hennes man. Nstan ett sekel senare fr Liv tavlan av sin man, kort innan han gr bort.
Tv skeenden i olika tid vvs samman i historien om tavlan
och om s stark tro p krlek att inga risker r fr stora. Nr
boken r slut knns det tomt. Den r s rrande, varm och underbar att det inte gr att plocka upp ngon annan direkt efter.
FOTO: Karin Lwing
nr 1 2014
Teater med Maria Askerfjord Sundeby
Sambafotboll: en bok om Brasiliens nationalsport

Fredrik Ekelund
Mnpocket
Hr r svaret p frgan: Vad ska jag gra mellan matcherna
i fotbolls-VM, eller nnu vrre, nr VM r ver och tomheten infinner sig? Det r d du tar fram den hr boken
och lser! Du fr bland annat en initierad och intressant
genomgng av fotbollens historia i Brasilien och personportrtt p framstende spelare som Lonidas da Silva,
Garrincha, Zico och Ronaldo fr att nmna ngra. Det r
ptagligt hur fotbolls- och samhllsutvecklingen gtt hand i
hand i Brasilien. Detta r en omarbetad upplaga som kommit lagom till fotbolls-VM i Brasilien. Ett mste i varje hem.
Teater
Ume
Shakespeare i parkn.
Ru
Kim Thy
Sekwa
Okej, den r inte ur vrens pocketflora, men det r en liten
prla jag vill lyfta ifall ngon missat den. I korta stycken
som flyter fram som en stilla flod, alltid i rrelse, berttar
Thy om sin uppvxt i Vietnamn, om flykten drifrn efter kriget och hur det blev nr hon och hennes familj kom
till Kanada. Det r fruktansvrda hndelser, banala detaljer och stora knslor som stilla frmedlas i en och samma
rrelse. Den har ett flyt och en rytm jag sllan upplevt. Boken r kort, men vcker tankar som gr att den rcker lnge.
Torsdagarna i parken
Hillary Boyd
Nordstedts
Nr Jeanie fyller 60 r tycker hennes man och dotter att hon r fr gammal fr att fortsttta driva sin
lskade hlsokostbutik. Det tycker inte Jeanie. Hon
stter ner foten och visar att 60+ inte r vad det har
varit. Hon r pigg och lngtar efter krlek och tar efter mycket vnda saken i egna hnder. Ytterst handlar
det om frgan vem som ska bestmma ver hennes
liv? Boken r medryckande och passar utmrkt fr
strcklsning i skuggan under ett trd. Torsdagarna i
parken r Boyds andra roman, den frsta p svenska.
Att se
fram
emot!
Stockholm
Parkteatern.
Frra rets uppsttning av Kldolmar

och kalsipper var en av Parkteaterns
strsta succer ngonsin. I juli blir
det 10 nya frestllningar i Rlambshovsparken. Frutom detta spelas 113
andra frestllningar p spelplatser
runtom i Stockholm.
Fr mer information:
kulturhusetstadsteatern.se/parkteatern.
Gteborg
Gteborgs Kulturkalas.
Dimma ver Darjeeling
Michael Bergstrand
Nordstedts
Andra boken om Gran Borg kommer i augusti 2014. Till dess,

passa p att lsa den frsta delen, Delhis vackraste hnder, om
Gran Borg 50+, en bitter fotbollstokig man som r besviken p
livet nr han fljer med en kompis till Indien. Dr stlls han infr
helt nya situationer och mnniskor som fr honom att omvrdera
tillvaron. En underbar bok om livet, krleken, kulturkrockar och
den varma vnskapen mellan Gran och hans indiske vn Yogi.
nr 1 2014
Att spela Shakespeare i parkmilj

brjade i New York och nu har turen
kommit till Europas kulturhuvudstad
2014. Den 2 till 6 juli spelar Skuggteatern en improviserad version av en
klassisk Shakespearepjs. Shakespeare
i parkn kommer att spelas i Broparken
men mlsttningen r att ka p turn i
Sverige. Fr mer information:
umea2014.se.
Den 12 till 17 augusti fylls Gteborg

av hundratals aktiviteter under en av
Skandinaviens strsta kulturfestivaler.
Frutom ett maxat program av musik,
mat och film har du chans att f en
annorlunda teaterupplevelse i form av
gatuteater. Fr mer information:
kulturkalaset.goteborg.com.
Malm
Sommarscen Malm.
Den 14 juni till 9 augusti r fullproppade med nrmare 200 frestllningar

p spelplatser runtom i Malm. Alla
frestllningar spelas utomhus och det
utlovas scenkonst fr bde stora som
sm. Programmet slpps den 27 maj.
Fr mer information:
malmo.se.
crescendo.jmg.gu.se
81
Musik med Jacob Snbohm
en 13:e juli r det 50 r sedan The Beach Boys slppte albumet All
Summer Long. Och visst gr sommaren hand i hand med musiken.
Crescendo har letat fram de bsta skivorna till sommarens trivsamma stunder. Varfr inte sl sig ned i grset med en ny skiva, eller en
god podcast i lurarna fr bildningens skull?
Anja och Julias podcast

Ett starkt lysande avstick frn poddarnas gubbdjungel. Anja
Lundqvist och Julia Dufvenius r tv unga skdespelare
som i sin podcast blandar hgt och lgt med en svrslagen
trffskerhet i kommentarerna. Vad podden handlar om?
Ingenting. Men precis som i fallet Filip och Fredrik r det
personerna och inte innehllet som br upp podden. Och
faktum r att Anja och Julia gr det s mycket bttre.
I lurarna
Illustration: William Wikstrm
82
Anja Lundqvist och Julia Dufvenius podcast passar kanske bra

ver en kaffe?
Foto: Anja och Julia
Gordon Goodwins Big Phat Band

Life In the Bubble (Telarc)
Genre: Jazz
Betyg:
Bsta spr: The Passage
Hurray For the Riff Raff

Small Town Heroes (ATO Records)
Genre: Country/Blues
Betyg:
Bsta spr: I Know Its Wrong (But
Thats Alright)
Nisse Hellberg
Vad har han i huvudet? (Warner Music)
Genre: Rock
Betyg:
Bsta spr: Rummet en vning ner
Storbandsjazz frn Los Angeles nr

den r som nstan bst. Visst r det
extremt vl framfrt, och visst finns
det ngra riktiga guldkorn p den
hr plattan. Titelspret Life In the
Bubble r ett levande bevis p att jazzen lever och frodas. Men det finns
ngot problematiskt med att ha 18
musikaliska genier i samma grupp.
Allt fr ofta fldar virtuositeten och
vergr i fullkomlig onani. Men att
kalla det dligt vore rent ignorant.
Ett skepp kommer lastat frn Bronx.

Med vlsvarvad blues och en countryknsla som skulle gra Emmylou
Harris brun i byxan rycker Hurray
For the Riff Raff fram som en frisk
vind i en sltstruken vrld. Frontkvinnan Alynda Lee Segarra har en
rstmssig utstrlning som fungerar lika bra i hngmattan en sommarkvll p Gotland som vid kksbordet en sen vinternatt i New York.
Dansband r en underskattad konstform nr den framfrs med avsikt. Nr

man dremot levererar en rockplatta
som lter som en campingsemester
r det dags att kasta in handduken.
Den gamle Wilmer X-sngaren Nisse
Hellberg skriver dock trffskra texter som lockar fram ett leende. Hr
finns ngra diamanter inklmda
bland kattguldet. Men nra skjuter
som bekant ingen hare.
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014
a
t
s
n
I
m
u
n
v
a
r
vrigt
Tema
EKONOMI
Inga-Britt Ahlenius - jrnladyn
av a.capitao patrao
De osynliga pensionrerna
av m. askerfjord-sundeby
Hon reser jorden runt - helt gratis
av j. ljunggren
S lever du p din pension
av a. wiklund
Gifterml efter 60
av l.olsson
De billigaste fritidsaktiviteterna
av j.frljevic
CRESCENDO testar: matbutiker
av a. hrdig
EKONOMIGURUN IVAN MARTINSSON

- DEN HEMLIGE SKULPTREN
FACIT s. 78 - 79: 1. Florens 2. Patti Smith 3. Pia Sundhage 4. Sven Wollter 5. Andorra 6. Sommarspelen i Barcelona 1992 7. Turandot 8. Lars
Wallin.
1Q, 2B, 3N, 4D, 5E, 6A, 7I, 8J, 9H, 10 L, 11P, 12O, 13F, 14T, 15R, 16K, 17S, 18C, 19G, 20M.
nr 1 2014
crescendo.jmg.gu.se
83
vrigt
Livet r som en bouillabaisse

det blir inte bttre ju mer
man vrker i. Till slut blir det
bara en srja. Det r bttre
med ngra f bra ingredienser
i taget.
Ernst Kirchsteiger
84
crescendo.jmg.gu.se
nr 1 2014

Magasinet Crescendo v14

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Magasinet Crescendo v14

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

juni 2014

Angelica Capitao Patrao

Maria Askerfjord Sundeby

Chefredaktren har ordet

Vad betyder Crescendo?

Det var inte bttre frr

u har ntt den punkten

domen blivit avsevrt kortare. Man

antal ttestupor att vlja bland. Ramberget i Gteborg, ttestupeberget

TTESTUPAN HAR SITT

ursprung ur den fornislndska

Mnadens blogg: Gamla nyheter

Varfr fr ldre s lite medieutrymme?

arfr syns inga ldre p

Hr r ett av Carolines och Moas

Feminism och stickning hr ihop!

et vras fr handarbete. Alla vill sticka,

kunskap, kreativitet och humor

Crescendo har fljt honom

FOTO: Jacob Ljunggren

Reportage | Att ta steget

Det enda jag

dagar kvar. P elfte vningen i Postens

vet vi vldigt lite om de psykologiska faktorerna kring

Reportage | Att ta steget

dagar kvar. En stor omorganisation var

FOTO: Claes Nordling

FDD: I Munkfors den 3 april

De som gr i pension idag skiljer sig helt frn de som till

Reportage | Att ta steget

Katarina Eriksson och barnbarnen Ester och Alfred.

FOTO: Maria Askerfjord Sundeby

Reportage | Att ta steget

Reportage | Drmmen om Charlotta

Reportage | Drmmen om Charlotta

Reportage | Drmmen om Charlotta

Inger och Lasse i Scotland Bay, Trinidad.

magasinerades, resten gavs bort eller slngdes.

kunde det knnas trkigt att pappa inte fanns i nrheten,

ANNA ZACHARIASSON r Lars dotter. Hon var 20

PSYKOSYNTESTERAPEUTEN och frfattaren Eva

Reportage | Drmmen om Charlotta

I BREV HEM till slkt och vnner skriver

Reportage | Drmmen om Charlotta

Lasse och Inger har skickat mnga vykort genom ren.

FOTO: Karin Lwing

Reportage | Drmmen om Charlotta

Avresa 15 juni, 1996.

Det kunde du inte tro...

Fredrik Reinfeldt, statsminister.

Anitra Steen, styrelseordfrande

Kikki Danielsson, artist.

Beatrice Ask, justitieminister.

Reportage | Frn verkroppskalsong till oumbrlig stilikon

Sedan infrandet av pappamnaderna

TEXT & FOTO: Angelica Capitao Patrao

HILIP OLIN HAR PRECIS lst ytterdrren.

ROGER KLINTH R genusforskare vid Linkpings

Reportage | Frn verkroppskalsong till oumbrlig stilikon

Reportage | Den nya svenska pappan

till exempel har gtt igenom en lng sjukdom eller gtt

Jan r s ivrig att ekan brjar gunga rejlt. Philip str

Reportage | Den nya svenska pappan

Reportage | Den nya svenska pappan