Moment 5 Vrd och omsorg vid

vanliga sjukdomar

Del 3 Hjrt- och

Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Moment 5 Del 3 Hjrt- och krlsjukdomar

Bakgrund

Hjrt- och krlsjukdomar r e3
samlingsnamn fr sjukdomar i
cirkula9onsorganen hjrtat och
blodkrlen.

Orsaken 9ll sjukdomarna r o>ast
arterioskleros, vilket innebr en
frtrngning av blodkrlen p grund
av derfrfe3ning.

Hjrt- och krlsjukdomar r den
vanligaste ddsorsaken i Sverige,
bde bland mn och kvinnor.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

RepeFFon Fysiologi Anatomi och sy>e

Hjrtat r en muskel med uppgi> a3
pumpa runt blodet i kroppen. Hjrtat
s i 3 e r m i 3 i b r s t e t , b a k o m
brstbenet, och r ungefr s stort
som personens knutna hand. Hjrtat
har 4 st sammankopplade hlrum, 2
frmak och 2 kammare, och fungerar
som en pump.

Hjrtat drar sig samman vid varje slag
och pumpar blodet ut i kroppen och
ut 9ll lungorna. Dr hmtar blodet
syre och lmnar ifrn sig koldioxid.
Klaarna mellan hlrummen i hjrtat
fungerar som backven9ler som ser 9ll
a3 blodet inte backar 9llbaka i hjrtat
utan forts3er framt.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

RepeFFon Fysiologi Retledningssystemet

Hjrtat har e3 elektriskt signalsystem som kallas
retledningssystemet. De3a system bestr av
Sinusknutan
speciella hjrtmuskelceller som framkallar elektriska

impulser. De elektriska impulserna startar i
sinusknutan som si3er i hger frmak. Signalen
sprids drifrn snabbt ver frmakarna fr a3 sedan
ta sig 9ll kamrarna.


Nr signalen sprids mellan varje muskelcell s drar
den ihop sig vilket fr frmakarna a3 frst pumpa
in blod i kamrarna och nr signalen d anlnder 9ll
kamrarna s drar de ihop sig och blodet pumpas ut

frn hjrtat 9ll lungorna eller ut i kroppen.


E>ersom 1 signal passerar frst frmakarna och
sedan kamrarna leder de3a 9ll a3 varje signal leder
9ll 2 pumpningar per signal.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

RepeFFon Fysiologi Blodtryck och kranskrlen

Nr blodet drivs frn hjrtat ut i kroppen
och 9llbaka 9ll hjrtat uppstr e3 tryck i
artrerna. Blodtrycket r som hgst nr
hjrtats kammare drar ihop sig och
tmmer blodet frn hjrtat. Det trycket
man har d kallas fr systoliskt blodtryck.

Mellan sammandragningarna vilar hjrtat
en kort stund och d sjunker blodtrycket i
artrerna 9ll en lgre niv. De3a
blodtryck kallas fr diastoliskt blodtryck.

Hjrtat r en muskel som behver
mycket syrerikt blod fr a3 kunna
fungera. Hjrtats egen blodfrsrjning
gr via blodkrl som ligger p och runt
hjrtat. Dessa kallas fr kranskrl.
Lrare: Andreas Roup

Systolisk fas

Diastolisk fas

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Patofysiologi
Krlkramp kallas p medicinskt sprk fr Angina
Pectoris. Det innebr a3 bloddet i kranskrlen
9ll hjrtat inte r 9llrckligt vilket gr a3
pa9enten fr smrtor i brstet. Bloddet r
o>ast nedsa3 p grund av a3 det nns en
frfe3ning i ngot av hjrtats blodkrl eller en
liten propp som inte hmmar bloddet helt.
De3a gr det trngt och svrt fr blodet a3
komma fram. Nr man anstrnger sig, gr upp
fr en backe eller r stressad kar blodtrycket
och drmed hjrtats behov av syre.

Vid krlkramp fr inte hjrtat 9llrckligt med
blod genom det trnga kranskrlet nr kroppen
anstrngs. Personen fr d ont i brstet. Smrtan
l3ar nr han eller hon vilar, s blodtrycket gr
ner och syrebehovet minskar.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Stabil och instabil

Krlkramp delas in i 2 typer: stabil och instabil krlkramp.


Stabil krlkramp innebr a3 pa9enten ha> symptom som r ofrndrade under en lngre 9d.
Man kan o>a frst vad som utlser besvren. De kan exempelvis uppst nr man gr upp fr
en trappa eller nr det r kallt och blsigt ute.


Instabil krlkramp innebr a3 symptomen frndras p ngot s3. Det kan exempelvis vara a3
smrtan blir vrre n vanligt eller a3 den utlses vid mindre anstrngning n 9digare. I vissa fall
kan smrtan ven komma i samband med vila. Krlkrampen kanske inte heller slpper lika l3
vid vila som 9digare.


Vid instabil krlkramp har derfrfe3ningen i blodkrlet frvrrats. Den frfe3ade delen av
blodkrlet kan ha blivit nnu trngre eller byggts p y3erligare. Instabil krlkramp r e3
allvarligt varningstecken och kan tyda p a3 en hjr9nfarkt r p vg.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Symptom
Krlkramp kan ge olika symptom. Det
vanligaste symptomet r smrta eller
obehagsknsla i brstet.

Smrtan kan si3a i e3 omrde bakom
brstbenet men den kan ocks strla ut frn
brstet. Det vanligaste r a3 smrtan strlar
ut mot vnster arm. Den kan ven g ut i
hger arm, knnas i halsen, ryggen eller upp
mot kkarna.

Smrtan kan vara mycket stark men ibland
r den mer dius och knnas som e3 tryck
ver brstet. Vid krlkramp kan pa9enten
ocks bli andfdd och f svrt a3 andas. Det
gr a3 mnga ocks reagerar med ngest
och stark oro.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Symptom
Brstsmrta vid krlkramp och vid hjr9nfarkt kan
likna varandra men en krlkrampsa3ack r o>ast
kortare. Det r vanligen fysisk anstrngning eller
starka knslor som s3er igng symptomen vid
krlkramp.


Det r vik9gt a3 knna 9ll a3 vissa mnniskor har
mindre eller inte lika tydliga symptom nr de fr
krlkramp. Det gller exempelvis ldre mnniskor
och pa9enter med diabetes. Hos dessa kan det
frsta symptomet vara pltslig andnd och e3
diust tryck ver brstet.


Hos kvinnor ger krlkramp ibland inte heller lika
typiska symptom som hos mn.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Diagnos
Vid krlkramp gr det o>a a3 se frndringar p e3 EKG.
Man tar ven blodprover fr a3 bland annat utesluta
hjr9nfarkt och fr a3 kontrollera blodfe3er.

Syrebrist i hjrtmuskeln kan upptckas vid e3 arbetsprov p
cykel dr man registrerar EKG under anstrngning.

Fr a3 stlla en mer exakt diagnos kan man gra en s kallad
coronarangiogra dr man rntgar kranskrlen. Lkaren fr
d in en tunn kateter genom en artr i ljumsken eller
handleden och fr den in 9ll hjrtats kranskrl.

Nr kontrastmedel sprutas in syns det om det nns
frtrngningar i kranskrlen. Underskningen grs under
lokalbedvning.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

EKG-underskning Principer och frberedelser

Nr man tar e3 EKG fster man elektroder
p brstkorgen fr a3 fnga upp hjrtats
elektriska signaler. En elektrod r en lapp
som kan fnga upp elektrisk ak9vitet.
Signalerna visas p e3 diagram och en lkare
eller specialistsjukskterska kan tolka
frndringar som tyder p olika sjukdomar i
hjrtat.

E K G - u n d e r s k n i n g a r r v a n l i g a p
vrdcentraler, sjukhus och i ambulanser. Det
r o>ast underskterskorna som skter
underskningen. Det gr snabbt a3 ta e3
EKG, inga speciella frberedelser behvs. Fr
a3 man ska f en bra och 9llfrlitlig EKG-
registrering krvs a3 pa9enten r lugn,
avslappnad och a3 hen ligger rakt p rygg.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

EKG Frberedelser och kablar

Pa9enten ska vara bar p verkroppen och en bit upp p
underarmarna och underbenen. Om pa9enten har mycket hr
p brstkorgen mste man raka bort hret p de stllen dr man
ska fsta elektroderna. Pa9enten fr inte heller vara vt dr
elektroderna ska fstas. Torka i s fall av huden frst med en
handduk eller papper.

Moderna EKG-apparater innehller en liten dator som
registrerar och tolkar den elektriska signalen frn hjrtat.
Apparaten kan ven skriva ut och lagra EKG. EKG-apparaten
bestr av en skrm och e3 tangentbord. P apparaten si3er en
kabelarm med kablar, som ska kopplas 9ll pa9enten. Kablarna
har olika sier- och frgmarkeringar som anger var de ska fstas.
4 av kablarna r extremitetsavledningar som ska fstas p
pa9entens armar och ben. De vriga kablarna r
brstavledningar som fst p brstkorgen. O>ast fsts
elektroderna med hjlp av en klisterlapp.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

EKG Placering av elektroder

Frgkoderna fr extremitetsavledningarna r:
Svart ska fstas p hger ben
Grn ska fstas p vnster ben
Rd ska fstas p hger arm
ska fstas p vnster arm

Placering av brstavledningarna:
V1: i 4:e revbensmellanrummet vid hger kant av brstbenet
V2: i 4:e revbensmellanrummet vid vnster kant av brstbenet
V3: diagonalt mellan V2 och V4
V4: i 5:e revbensmellanrummet vid p vnster sida i rak linje frn mi3en av nyckelbenet.
V5: i hjd med V4 i linjen rakt frn brjan av armhlans linje
V6: i hjd med V4 och V5 i linjen rakt frn mi3en av armhlan
V str fr vektor, e3 begrepp som anvnds fr a3 frklara e3 elektriskt flt.
Fre EKG-registrering skriver man in pa9entens uppgi>er (namn, personnummer) p
tangentbordet. Det r vik9gt a3 all9d kontrollera pa9entens iden9tet noga s a3 det inte sker
ngra frvxlingar.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

EKG Placering av elektroder

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Behandling, Nitroglycerin

Vid behandling av krlkramp anvnds era
olika lkemedel. E3 lkemedel som ges fr a3
minska smrtan vid krlkramp r nitroglycerin.
Nitroglycerin underl3ar hjrtats arbete
genom a3 vidga blodkrlen.

Vid en krlkrampsa3ack behandlar man med
e3 snabbverkande nitroglycerinpreparat. Det
kan ges i form av en sublingual table3 som
smlter snabbt eller som spray, som ges under
tungan och sugs upp av blodkrlen i munnen.

Nitroglycerin nns ven i en lng9dsverkande
form som kan ges i frebyggande sy>e. P
sjukhus kan nitroglycerin ven ges som e3
intravenst dropp.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Krlkramp Behandling, andra lkemedel

E3 lkemedel som r vanligt vid krlkramp r
acetylsalisylsyra (ASA). Det anvnds fr a3
frhindra a3 blodproppar bildas. ASA pverkar
trombocyternas (blodpl3arnas) frmga a3
klumpa ihop sig.

E3 annat vanligt lkemedel r betareceptor-
blockerare som i vanligt tal kallas fr
betablockare. De minskar behovet av syre i
hjrtmuskeln genom a3 snka blodtrycket.
Nr man minskar hjrtats behov av syre
minskar ven antalet krlkrampsa3acker.

Pa9enter som har krlkramp och hga
blodfe3er fr ocks o>a behandling med
blodfeRssnkande lkemedel ssom olika
sta9ner.
Lrare: Andreas Roup

ASA

Betareceptor-blockerare
Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Krlkramp Behandling, ballongvidgning & stent

En stor del av dem som drabbas av krlkramp behandlas med ballongvidgning,
perkutan coronar intervenFon (PCI). En ballongvidgning gr 9ll p ungefr samma s3
som en kranskrlsrntgen och o>a anvnds samma utrustning.

Lkaren gr in med en kateter via ljumsken eller handleden. Drifrn frs katetern
genom blodkrlen upp 9ll frtrningen i hjrtat.

Fr a3 hi3a frtrngningen grs frst angiogra-rntgen med kontrastmedel. Dre>er

fr man in toppen av katetern 9ll platsen fr frtrningen.

P toppen av katetern nns en liten ballong. P plats vid frtrningen pumpas d in lu>
i ballongen s a3 det vidgar det stlle i kranskrlet som r frtrngt.

O>a fr man ven in e3 stent, e3 rr av metallnt, fr a3 krlet ska hllas ppet.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Krlkramp Behandling, ballongvidgning & stent

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Krlkramp Behandling, Bypassopera9on

Om det nns era frtrngningar i
kranskrlen behver man ibland gra e3
strre ingrepp. Man fr d en passage frbi
de frtrngda kranskrlen genom en
kranskrlsopera9on. Ingreppet heter
bypassopera9on.

Passagen frbi det frtrngda omrdet
grs med hjlp av bitar av blodkrl frn
andra delar av kroppen. O>a anvnder
man ytliga vener som tas frn pa9entens
ben.

Det nns numera ven synte9ska blodkrl
som framstlls av silikon.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Krlkramp Behandling, Bypassopera9on

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

HjrFnfarkt Grunder
Nr en blodpropp bildas i ngot av hjrtats
kranskrl uppstr en akut syrebrist i hjrtat.
Proppen kan bildas av a3 det uppstr en
spricka i en derfrfe3ning i kranskrlet. Fr
a3 tppa 9ll sprickan bildar kroppen mnen
som gr a3 blodet koagulerar. Det kan ocks
orsakas av a3 rda blodkroppar helt enkelt
fastnar i fe3et i blodkrlen och byggs p 9ll
klumpar som sedan kan bli proppar. Nr en
blodpropp tpper 9ll e3 kranskrl helt s kan
inte blodet rinna frbi frtrningen och d fr
hjrtmuskelcellerna e>er frtrningen ngot
syre.
De3a klassas som allvarlig syrebrist i den delen av hjrtmuskeln som normalt fr blod av just
de3a kranskrl. Ju lngre det drjer innan en propp lses upp desto allvarligare blir skadan p
hjrtmuskeln. Om syrebristen blir lngvarig dr hjrtmuskelcellerna. Skadan som uppstr p
hjrtat kallas fr hjr9nfarkt.

Hjrt- och Krlsjukdomar
Lrare: Andreas Roup

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

HjrFnfarkt Symptom
Vid en hjr9nfarkt r det mest typiska symptomet pltsliga smrtor mi3 i brstet. Smrtan r
o>a kra>ig och kan knnas som e3 band ver brstet. Smrtan r ihllande kan strla ut 9ll ena
armen eller bda. Den kan ocks strla ut i ryggen, magen och upp i halsen och mot kkarna.
Andra symptom kan vara hjrtklappning, illamende, kallsve3 och andnd. Den som drabbas
kan knna sig yr eller svimma. O>a r personen mycket rdd och knner ngest och oro.

ven vid hjr9nfarkt nns vissa grupper som kan ha symptom sinte r typiska eller som r mer
diusa. ldre pa9enter och de med diabetes kan ibland drabbas av en hjr9nfarkt med otydliga
symptom ssom andnd och tr3het. Det r inte skert a3 pa9enten klagar ver ont i brstet.
Det brukar kallas fr tyst infarkt. Tyst infarkt upptcks o>a vid e3 senare 9llflle ssom om man
tar e3 EKG vid en hlsounderskning.

Hos kvinnor kan symptomen vid hjr9nfarkt ocks vara mer diusa och smrtan mindre tydlig.
Det kan leda 9ll a3 symptomen tolkas som mindre allvarliga och a3 kvinnan inte fr vrd i 9d.
Andra symptom som kan frekomma vid hjr9nfarkt hos kvinnor r vrk i skuldrorna, ont i
magen, andnd, stark tr3het och yrsel eller illamende.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

HjrFnfarkt Diagnos
Diagnosen hjr9nfarkt stlls o>a med hjlp av
typiska symptom 9llsammans med frndringar p
EKG. Man tar ven blodprover, bland annat
troponiner. Troponiner r proteiner som nns i
hjrtmuskeln och som lcker ut i blodet om hjrtat
skadas. Vid misstanke om hjr9nfarkt grs ven en
ultraljuds-underskning av hjrtat. D kan man se
hur stor infarkten varit och om den har pverkat
hjrtats pumpfrmga. En kranskrlsrntgen grs
som visar om det nns frtrningar i krlen och var
de si3er.

Ngra dagar e>er en hjr9nfarkt brukar ven e3
arbets-EKG gras. Det ska visa hur hjrtat pumpar
under fysisk anstrngning. De3a ligger sedan 9ll
grund fr a3 bedma de slutliga konsekvenserna av
infarktens orsakade syrebrist samt hur man kan
lgga upp e3 rehabiliterande program 9ll pa9enten.
Lrare: Andreas Roup

Kranskrlrntgen

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

HjrFnfarkt Diagnos

Kranskrl-
Rntgen

EKG

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

HjrFnfarkt Behandling, lkemedel & ballongvidgning

En hjr9nfarkt r e3 allvarligt 9llstnd som mste
behandlas akut. Nr man fr en hjr9nfarkt stressas
hjrtat och det fr a3 syrebristen kar y3erligare. Drfr
r det mycket vik9gt a3 pa9enter med hjr9nfarkt tas
omhand p e3 lugnt s3 och a3 de fr smrtsFllande
lkemedel. Smrta leder nmligen 9ll kat blodtryck och
frvrrar lget nnu mer.

Behandlingen s3s o>a igng redan i ambulansen om
man misstnker hjr9nfarkt. Pa9enten fr smrtsFllande
lkemedel och syrgas. Man tar ocks e3 EKG som skickas
9ll sjukhuset fr bedmning. Om EKG:et visar en
hjr9nfarkt krs pa9enten 9ll nrmaste sjukhus som har
e3 angiogralaboratorium. Dr frbereder man fr
omedelbar behandling med ballongvidgning. Det
9lltppta kranskrlet mste ppnas upp s snabbt som
mjligt fr a3 f igng blod- och syre9llfrseln igen.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

HjrFnfarkt Behandling, farmakologisk & vervakning

E3 alterna9v 9ll ballongvidgning r a3 ge trombolys, en behandling med lkemedel som lser
upp blodproppar. Trombolys kan ha biverkningar och gr ibland inte a3 ge om pa9enten har
andra sjukdomar.

P sjukhus nns speciella intensivvrdsplatser fr hjrtpa9enter (HIA Hjr9ntensivvrds-
avdelning). Hr nns hjrtvervakning och man utreder hur stor skadan blivit p hjrtat.

Vid behandling av hjr9nfarkt ges ocks olika lkemedel. Man ger acetylsalicylsyra fr a3
frhindra blodpl3ar a3 klumpa ihop sig och bilda nya proppar. Nitroglycerin vidgar krlen och
underl3ar hjrtats arbete. Det minskar ven smrtan. De allra esta behandlas ocks med
betarecptor-blockerare. De blockera hjrtmusklernas beta-receptorer och drmed motverkar
eekten av stresshormoner (adrenalin & noradrenalin) och snker blodtrycket och drmed
behovet av syre.

Ibland ges ocks vtskedrivande lkemedel som minskar mngden plasma i blodet (mindre
volym => mindre blod a3 pumpa) eller andra lkemedel mot smrta (minskar blodtrycket) och
mot hjrtrytmrubbning (jmnare hjrtrytm => lgre puls).
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Hjrtsvikt Grunder
Vid hjrtsvikt orkar hjrtat inte pumpa 9llrckligt med blod ut i
kroppen. Den kade belastningen p hjrtat leder 9ll a3 det kar i
storlek. Orsaken 9ll a3 hjrtat sviktar kan vara en del av hjrtmuskeln
har d3 som en fljd av en eller era 9digare hjr9nfarkter. Hjrtsvikt
kan ocks orsakas av e3 lngvarigt hgt blodtryck eller av a3 ngon
av hjrtklaarna lcker.

Nr hjrtat inte arbetar 9llrckligt eek9vt reagerar kroppen genom
a3 fris3a olika stresshormoner. Hormonerna ska medverka 9ll a3
hjrtmuskeln arbetar b3re och pumpar mer blod ut i kroppen genom
a3 pulsen och blodtrycket kar. Det leder 9ll a3 anstrngningen kar
nnu mer fr hjrtat som redan r svagt.

Vid hjrtsvikt fr hela kroppen smre med blod. Det pverkar era
organ, bland annat njurarna. Nr de fr smre med blod kan de inte
reglera vtskebalansen lika bra. Det gr a3 kroppen samlar p sig
va3en och salt. Det bildas dem (vtskeansamlingar) i exempelvis
underbenen.
Hjrt- och Krlsjukdomar
Lrare: Andreas Roup

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Hjrtsvikt Grunder

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtsvikt Systolisk och diastolisk hjrtsvikt

Hjrtsvikt kan y3ra sig p olika s3 beroende p vilken del av hjrtat som r drabbat.


Systolisk hjrtsvikt innebr a3 hjrtats vnsterkammare har nedsa3 pumpfrmga.
Den systoliska hjrtsvikten gr a3 blodet inte kan pumpas vidare i kroppen 9llrckligt
bra e>ersom vnsterkammaren inte fungerar eek9vt. De vanligaste bakomliggande
orsakerna r hjr9nfarkt och hgt blodtryck.


Vid diastolisk hjrtsvikt r hjrtats frmga a3 pumpa ut blodet normalt men vggen i
kammaren r inte 9llrckligt elas9sk. Det gr a3 hjrtat fr svrt a3 ordentligt fyllas
med blod. De esta pa9enter med hjrtsvikt har sam9digt bde systolisk och diastolisk
hjrtsvikt.


Har man endast det ena r man o>ast asymptoma9sk.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtsvikt Systolisk och diastolisk hjrtsvikt

Systolisk Hjrtsvikt

Diastolisk Hjrtsvikt
Aorta
Tjock och stel
hjrtmuskel

Hger
Kammare

Lrare: Andreas Roup

Tunn
och svag
hjrtmuskel

Vnster
Kammare

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Hjrtsvikt Symptomutveckling
Hjrtsvikt heter hjr=nsuciens p medicinskt
sprk och kan vara en svr diagnos a3 stlla. De
vanligaste symptomen r tr3het och andfddhet.
Men det r symptom som kan ha mnga orsaker
och som inte behver vara kopplade 9ll
hjrtsjukdom. Hjrtsvikt drabbar vanligtvis ldre
personer. Symptomen varier frn person 9ll person
och frn dag 9ll dag.

H j r t s v i k t u t v e c k l a s o > a l n g s a m t o c h
sjukdomstecknen blir tydliga frst e>er en lngre
9d. Kroppen frsker kompensera a3 hjrtat r
svagt genom exempelvis a3 hjrtat tjs ut och blir
strre. Sam9digt blir hjrtat tjockare i vggen i
vnster kammare fr a3 ge mer kra>. Hjrtat kar
ocks pulsen fr a3 kunna pumpa ut 9llrckligt
med blod 9ll kroppen.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtsvikt Vanliga symptom och komplika9oner

Exempel p vanliga symptom vid hjrtsvikt r:
Andningssvrigheter
Andfddhet vid anstrngning, ibland ven vid vila
Tr3het, framfrallt vid anstrngning
Hosta p na3en
A3 man behver g upp och kissa era gnger under na3en
Svullna f3er och underben
Blak9g frg p lppar och naglar p grund av minskad syrehalt i blodet (cyanos)
Om hjrtsvikten frsmras kra>igt akut kan symptomen frvrras och 9llstndet bli livshotande.
Om inte behandling s3s in omedelbart kan pa9enten utveckla e3 lungdem.

Symptom p lungdem kan vara:
Kra>ig andnd och rosslande andning
Kallsve3ningar och blekhet
Hjrtklappning och svr ngest
Rosaskummig vtska frn lungorna som kommer upp ur munnen
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Hjrtat Hjrtsvikt, Diagnos

Nr lkaren stller diagnos 93ar man e>er kliniska fynd. Det kan exempelvis vara
onormala ljud, s kallade rassel, nr man lyssnar p lungorna eller snabb och
oregelbunden puls. Pa9enten kan ha vidgade blodkrl p halsen och andas snabbt
med er andetag per minut n normalt. Hjrtsviktspa9enter kan ven ha en frstorad
lever och vtska i underbenen eller i buken.


Om en person 9digare ha> en eller era hjr9nfarkter, hgt blodtryck eller diabetes
kar risken fr hjrtsvikt. Vid utredningar tar man EKG och blodprover. E3 prov som
anvnds nr man misstnker hjrtsvikt r brain natriure9c pep9de (BNP). BNP r e3
hormon som fris3s frn hjrtats vnstra kammare nr belastningen p hjrtat kar.
Vid hjrtsvikt r BNP-halterna i blodet hga.


En ultraljudsunderskning av hjrtat ger informa9on om hur stort det r och om hur
det pumpar. Hjrtats storlek kan man ocks se vid en vanlig rntgen av hjrta och
lungor. Rntgenunderskningen visar dessutom om det nns vtska i lungorna.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Hjrtsvikt Diagnos /
Kliniska tecken

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Hjrtsvikt r o>a e3 kroniskt 9llstnd och svrt a3 bota.

Behandlingen av hjrtsvikt kan variera beroende p vad
som r grundorsaken 9ll sjukdomen. Om det 9ll exempel
r hgt blodtryck som r orsaken s behandlar man det.
Det nns era lkemedel som motverkar hjrtsvikt och
som underl3ar hjrtats arbete. Sy>et med
lkemedelsbehandlingen r a3 pa9enten ska m s bra
som mjligt och vara symptomfri.

Hjrtsvikt Farmakologisk
behandling

Den vanligaste behandlingen r ACE-hmmare och

betareceptor-blockerare. Behandlingen behver o>a
komple3eras med diureFka (vtskedrivande medel).
ACE-hmmare r lkemedel som vidgar blodkrlen. Det
leder 9ll a3 hjrtats pumparbete minskar och a3
njurarna fr hjlp a3 utsndra versko3 av va3en. Det
avlastar hjrtat. Vtskedrivande medel kar
urinmngden och hjlper kroppen a3 bli av med
versko3sva3en och salter. Diure9ka lindrar demen
och anvnds dagligen eller vid behov.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtat Hjrtsvikt, Digitalis och kirurgisk behandling

Digitalis r e3 lkemedel som funnits
m y c k e t l n g e . D e t i n n e h l l e r
hjrts9mulerande mnen frn vxten
ngerborgsblomma. Digitalis kan
anvndas fr a3 strka hjrtats
pumpfrmga och lindrar symptomen
vid hjrtsvikt. Ibland anvnds digitalis
vid behandling av hjrtsvikt d ACE-
hmmare, betablockare och diure9ka
inte rcker.

Nr lkemedelsbehandling inte r
9llrcklig hos pa9enter med svr
hjrtsvikt kan hjrtkirurgisk behandling
bli aktuell. Hos en del pa9enter kan en
hjrtsviktspacemaker frb3ra hjrtats
pumpfunk9on.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

E>ersom hjrtsvikt 9ll viss del kan bero p livss9len r det o>a
bra a3 gra livss9lsfrndringar. Det kan exempelvis handla om
a3 sluta rka eller a3 se ver sina matvanor och brja
mo9onera. Rkare med hjrtsvikt ska sluta rka. Niko9n drar
samman blodkrlen och kar risken fr blodproppar. I rken
nns ocks kolmonoxid som tar syrets plats i blodet som d
leder 9ll a3 blodet blir smre syresa3.

De esta som har hjrtsvikt mr bra av a3 mo9onera p en
lmplig niv, liksom a3 g ner i vikt om det behvs.
Rekommenda9onen r a3 man rr p sig s mycket som man
orkar. Pa9enter med hjrtsvikt kan f remiss 9ll sjukgymnast
som kan visa lmplig trning i exempelvis simbassng. Om den
fysiska arbetsfrmgan r kra>igt nedsa3 r perifer
muskeltrning lmplig. Det innebr a3 man trnar en
muskelgrupp i taget fr a3 inte belasta hjrtat fr mycket.

vervikt r arbetsamt fr hjrtat och kan ka belastningen p
blodcirkula9onen. Hjrtsviktspa9enter med e3 BMI p ver 27
br g ner i vikt.
Lrare: Andreas Roup

Hjrtsvikt
Omvrdnad,
livss9l

Hjrt- och Krlsjukdomar

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

De esta personer med hjrtsvikt br vara sparsamma med

salt i maten. Om man fr i sig mycket salt kan svullnaden i
kroppen ka (demen vxer), vilket belastar hjrtat och gr
hjrtsvikten vrre. Vid svr hjrtsvikt r det vanligare med
undernring. Nedsa3 matlust och illamende kan ligga
bakom undervikten. Upptaget av nring i tarmen kan vara
frsmrat om det nns vtskeansamlingar i buken.

MlFderna 9ll en vrdtagare med svrt hjrtsvikt ska vara
sm och energirika. Vrdtagaren behver ta oWa. Man
rekommenderar 2 3 mellanml om dagen. Om det behvs
kan man remi3eras 9ll en die9st fr hjlp.

Medicineringen vid hjrtsvikt r livslng. Medicindoserna
fr inte ndras eller tas bort ven om vrdtagaren mr bra.
Det r vik9gt a3 informera pa9enten om det. I vissa fall kan
en person ha ordina9on p a3 9llflligt ka de
vtskedrivande medlen om andfddheten kar eller om
demen kar.
Lrare: Andreas Roup

Hjrtsvikt
Omvrdnad, Mat och
Complience

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtsvikt Omvrdnad, Infek9oner och Vtska

InfekFoner kar belastningen p hjrtat. En pa9ent med hjrtsvikt ska drfr helst undvika
kontakt med personer som r frkylda eller har andra smi3samma sjukdomar. Personer med
hjrtsvikt rekommenderas a3 vaccinera sig mot inuensa varje r. ven vaccina9on mot
pneumokocker (som orsakar lunginamma9on) rekommenderas.
De som har hjrtsvikt fr o>a rdet a3
minska p intaget av vtska. Om man
dricker fr mycket kan vtska samlas i
kroppen och symptomen blir vrre
e>ersom njurens funk9on o>a blir
nedsa3 som fljd av hjrtsvikt. E3
vanligt rd r a3 man inte ska dricka
mer n 1,5 2 liter vtska per dygn. Till
hjlp kan man anvnda en vtskelista
d r a l l t s o m p a 9 e n t e n d r i c k e r
antecknas. Allt ytande rknas som
vtska exempelvis te, kae, l, mjlk
och soppa.

Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtsvikt Omvrdnad, Trst och Viktkontroll

Nr man inte fr dricka s mycket som man vill, och
dessutom har vtskedrivande lkemedelsbehandling, r det
vanligt a3 man blir trsFg. Fr a3 slcka trsten kan man
suga p isbitar eller bitar gurka eller citron. Det kan ven
hjlpa om man anvnder salivsFmulerande sugtableRer.
Drycker som r sta eller innehller salt, exempelvis
mineralva3en och lsk, kar trsten och drfr br man
undvika dem.

Fr a3 kontrollera a3 kroppen inte samlar p sig fr mycket
vtska brukar personer med hjrtsvikt rekommenderas a3
vga sig regelbundet och fra viktdagbok. Det r en
varningssignal om vikten pltsligt gr upp e3 eller era kilon.

Hemma rcker det o>a a3 vga sig 2 eller 3 gnger i veckan.
Nr en pa9ent med hjrtsvikt vrdas p sjukhus 9ll fljd av
sjukdomen brukar man kontroller vikten varje dag.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 5 Del 3

Norrkping

Hjrtsvikt Omvrdnad, Symptomlindrande tgrder

En pa9ent med hjrtsvikt och svullna ben kan behva
stdstrumpor. Det r bst om man kan ta p strumporna
innan man gr upp ur sngen p morgonen, allts innan
benen hinner brja svullna. Man kan knna p benen och
vristerna varje dag fr a3 kontrollera svullnaden. Trycker
man med e3 nger mot huden och det bildas e3 avtryck
eWer ngret, en liten grop som stannar kvar i huden en
stund, s r det e3 tecken p dem.

A3 lgga upp benen i hglge r e3 bra s3 a3 f ner
bensvullnaden. Nr vrdtagaren si3er upp kan man 9ll
exempel lgga upp henoms ben p en fotpall. Det r
vanligt a3 personer med hjrtsvikt knner andnd nr de
ligger plant. De behver drfr ha hgre under huvudet
fr a3 underlRa andningen. Ibland kan det rcka med
extra kuddar i sngen men o>a r det bra a3 skaa en
sng som man kan hja och snka huvudndan p.
Lrare: Andreas Roup

Hjrt- och Krlsjukdomar