Svenskans struktur, 7,5 hp

Tentamensexempel 1

P de fljande sidorna terges ett exempel p en tentamen i Svenskans struktur.

Tentan r uppdelad i tre delar. Fr att f godknt p kursen mste man ha godknt p samtliga delar.
Del A pongstts inte, utan bedms endast som godknd eller icke godknd.
Fr godknt resultat p denna del mste man ha 80 procent korrekta svar.
Delarna B och C pongstts som vanligt och ligger till grund fr det slutliga
betyget. Fr betyget Godknd krvs normalt ca 65 procent av den maximala
pongen, fr betyget Vl godknd ca 85 procent.

Den som inte lyckas med alla delarna vid ordinarie tentamen har mjlighet att
tentera den eller de resterande delarna vid omprov under samma termin; man
behller allts inte ngon rtt till resttentamen vid en senare termin. Om man
tenterar en s.k. rest kan man vidare normalt endast f betyget Godknd p delkursen.

10

15

20

25

Den svenska skolgrammatiken bygger p en lng tradition. Man brjade s

smtt skriva svenska grammatikor redan p 1600-talet, men det var frst p
1800-talet som man brjade undervisa om svensk grammatik i strre skala.
De grammatiska lrobckerna var skrivna efter gamla mnster. En viktig
klla var den latinska skolgrammatiken av Donatus mrke. En annan
frebild utgjorde den s.k. allmnna grammatiken, teorier om att varje sprk i
grunden fljde vissa allmnmnskliga tankemnster som kunde vara mer
eller mindre synliga i olika sprk.
Nr den svenska grammatiska traditionen etablerades, gjordes mnga
fascinerande upptckter. Men snart lg traditionen fast och brjade leva sitt
eget liv, tmligen oberrd av vad som hnde inom sprkforskningen.
I mnga avseenden str sig den klassiska skolgrammatiken n idag.
Indelningen i substantiv, adjektiv och verb mste skert terfinnas i alla
grammatiska teorier som utan omvgar vill beskriva den sprkliga verkligheten. Subjekt och objekt r det skert lika viktigt att hlla isr, ven om
man kan tveka om var begreppens grnser gr.
Men det r ocks ltt att se hur den skolgrammatiska traditionen under
generation efter generation forplantar missvisande beskrivningar och ibland
direkta felaktigheter. Det hnder ocks att traditionen har blivit blind fr
viktiga grammatiska fenomen och frbigr dem med tystnad trots att annars
kanske relativt perifera freteelser tas upp till behandling. Meningen med
den hr antologin r att den ska peka ut ngra sdana fel, konstigheter eller
luckor i den skolgrammatiska traditionen, s att de inte frs vidare till nya
generationer av lrobcker och elever.
Man kan diskutera grammatikens roll i skolan, men man kan vl inte
tycka annat n att det som lrs ut i skolan ska vara sant och rttvisande.
Ur: Ulf Teleman: Det skolgrammatiska arvet. En inledning.
I: Grammatik p villovgar, 1987. (Red.: Ulf Teleman)

Del A: Formlra
1. Ange ordklasstillhrighet fr de understrukna orden i texten ovan.
Som ordklassbeteckningar rknas: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, rkneord, verb,
particip, adverb, verbpartikel, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmrke och
interjektion. Obs! ev. particip ska klassas som sdana, inte som verb eller adjektiv.
Svara p nsta sida!

Rad 2 1600-talet

14 utan

3 man

15 att

3 om

15 ven om

5 den

17 hur

6 att

19 felaktigheter

7 vissa

21 upp

8 eller

21 behandling

10 snart

22 den hr

11 tmligen

25 men

13 mste

26 ut

2. a) Ge exempel p fljande freteelser ur det andra stycket i texten ovan (rad 911).
reflexivt possessivt
pronomen

verb i passiv diates .

interrogativt
pronomen

perfekt particip

.....

b) Precisera fljande ord ur texten ovan enligt nedan.

adjektivet strre (rad 3)
betr. komparationsgrad

substantivet Donatus (rad 5)

betrffande kasus

pronomenet Det (rad 19)

betrffande genus

pronomenet dem (rad 20)

betrffande kasus

pronomenet den (rad 22)

betrffande genus

pronomenet de (rad 23)

betrffande kasus

c) Vilka tre av verbets former r finita?

d) Vad heter verbet sjunga i dessa former?

e) Ringa in dem av orden nedan som r satsadverb.

inte

hr

hur

dock

allts

fort

kanske

sedan

Del B: Fonetik, ordbildning och semantik

3. (6 pong) Skriv fljande mening med fonetisk skrift. Utg ifrn tydligt, men naturligt,
centralsvenskt standarduttal.
Stjrnkocken bjd p lax med citronss och hjortronglass.

4. (6 pong) Ange de fonetiska srdragen fr fljande allofoner.

a) [t]
b) [N]
c) [u:]
d) [E]

5. (4 pong)
a) Ordet stadshus uttalas normalt statshus varfr? Frklara dels vad som r orsaken
till att bokstaven <d> fr uttalet [t] i detta ord, dels vad en uttalsanpassning av denna
typ kallas.

b) Ange tv prosodiska egenskaper som skiljer en betonad stavelse frn en obetonad.

6. (4 pong) Rita ett ordbildningstrd p ordet ofrsonlighet.

Dela upp ordet i morfem. Ev. foge-s stts inom parentes enligt fljande exempel: bord-(s)ben). Notera under varje morfem om det r ett rotmorfem eller om det r ett prefix eller ett
suffix. (Man kan skriva rot resp. pref och suff.) I trdstrukturen anges vid varje nod
om det rr sig om en sammansttning eller en avledning.

7. (4 pong) Sammansttningar kan delas in i olika typer med hnsyn till relationen mellan
frled och efterled. Vilka sammansttningstyper representerar orden ljusgul resp. blgul
och vad utmrker dessa sammansttningstyper?

8. (4 pong) Frklara kort med hjlp av belysande exempel nedan angivna semantiska
termer.
a) homonymi

b) hyponymi

9. (4 pong) Adjektivet gammal har tv antonymer: ung och ny. Frklara s semantiskt strikt
du kan de huvudsakliga anvndningarna av orden gammal, ung och ny.

Del C: Syntax

10. (10 pong) Stryk under samtliga bisatser i nedanstende textavsnitt, frstagradsbisatser
med ett streck, ev. andragradsbisatser med ytterligare ett osv.

Den svenska skolgrammatiken bygger p en lng tradition. Man brjade s smtt

skriva svenska grammatikor redan p 1600-talet, men det var frst p 1800-talet
som man brjade undervisa om svensk grammatik i strre skala. De grammatiska
lrobckerna var skrivna efter gamla mnster. En viktig klla var den latinska
skolgrammatiken av Donatus mrke. En annan frebild utgjorde den s.k. allmnna grammatiken, teorier om att varje sprk i grunden fljde vissa allmnmnskliga tankemnster som kunde vara mer eller mindre synliga i olika sprk.
Nr den svenska grammatiska traditionen etablerades, gjordes mnga fascinerande upptckter. Men snart lg traditionen fast och brjade leva sitt eget liv,
tmligen oberrd av vad som hnde inom sprkforskningen.
I mnga avseenden str sig den klassiska skolgrammatiken n idag. Indelningen i substantiv, adjektiv och verb mste skert terfinnas i alla grammatiska
teorier som utan omvgar vill beskriva den sprkliga verkligheten. Subjekt och
objekt r det skert lika viktigt att hlla isr, ven om man kan tveka om var
begreppens grnser gr.
Men det r ocks ltt att se hur den skolgrammatiska traditionen under generation efter generation forplantar missvisande beskrivningar och ibland direkta felaktigheter. Det hnder ocks att traditionen har blivit blind fr viktiga grammatiska fenomen och frbigr dem med tystnad trots att annars kanske relativt
perifera freteelser tas upp till behandling. Meningen med den hr antologin r att
den ska peka ut ngra sdana fel, konstigheter eller luckor i den skolgrammatiska
traditionen, s att de inte frs vidare till nya generationer av lrobcker och
elever.
Man kan diskutera grammatikens roll i skolan, men man kan vl inte tycka
annat n att det som lrs ut i skolan ska vara sant och rttvisande.

11. (16 pong) Gr en fullstndig satslsning p fljande meningar.

Snart lg den svenska grammatiska traditionen fast.

Oberrd av sprkforskningen brjade den leva sitt eget liv.

Det r viktigt att hlla isr subjekt och objekt,

ven om man kan tveka om grnsdragningen.

Man kan diskutera grammatikens roll i skolan, men man mste vl tycka

att det som lrs ut dr ska vara sant och rttvisande.

12. (10 pong) Skriv in huvudsatserna i fljande meningar i ett fltschema. Ett underlag till
schema finner du sist i skrivningen. Observera att du ska fylla i positionsmarkeringar
sjlv.
Den svenska skolgrammatiken bygger p en lng tradition. Man brjade s smtt
skriva svenska grammatikor redan p 1600-talet, men frst p 1800-talet brjade
man undervisa om svensk grammatik i strre skala. De grammatiska lrobckerna
var skrivna efter gamla mnster. En viktig klla var den latinska skolgrammatiken
av Donatus mrke.

13. (2 pong) I den text som utgr underlag fr uppgift 10 (bisatsuppgiften) terfinns ett
exempel p en s.k. utbrytning. terge denna utbrytning nedan och frklara kort vad
fenomenet utbrytning har fr pragmatisk funktion.

14. (4 pong) Frklara i grammatiska termer tvetydigheten i fljande mening.

Gustaf har trffat flickan i Havanna.

15. (6 pong) Lars-Gunnar Andersson skriver i sin uppsats Talets signalord om en rad smord som ldre grammatikor ofta bortsett ifrn. Redogr kortfattat fr vad dessa ord fyller
fr funktion i sprket, varfr man bortsett frn dem och varfr de, enligt Andersson, br
ha en plats i skolgrammatiken. (Svara p baksidan.)

Fltschema

Namn: