Planhandling Skanska Ant Webben

Antagande
Planomrde
Detaljplan fr
Del av Inre hamnen
omrdet sder om Hamntrdgrden

Del av fastigheterna Stenstaden 1:4 och stermalm 1:6
Sundsvalls kommun
Upprttad av stadsbyggnadskontoret 5 september 2012
Reviderad 1 februari 2013
Kontaktpersoner:
Siv Nordin tel 060-19 19 47, Claes Rogander tel 19 12 60
++++
e-post: stadsbyggnadsnamnden@sundsvall.se
Programsamrd t o m 25 februari - 29 mars 2010
Samrd t o m 15 juni 2012
Utstllning t o m 30 november 2012
Antagen av Kommunfullmktige 29 april 2013
Laga kraft # # 201
INNEHLLSFRTECKNING
plankarta med bestmmelser
planbeskrivning
genomfrandebeskrivning
samrdsredogrelse
utltande
sndlista
fastighetsfrteckning
bilaga 1 gaturum
vriga bilagor
Buller
Dagvattenutredning
Luftfroreningshalter
Geoteknik/stabilitet
Markmilj (tidigare utredningar och provtagningsprogram)
Riskutredning (hantering och transport av farliga mnen

kring detaljplaneomrdet)
Bilagorna gr att hitta p: www.sundsvall.se/detaljplaner klicka p

Sundsvalls ttort och Inre hamnen och Sdra kajen.
Antagande
Detaljplan fr Inre hamnen
Sundsvalls kommun
2012-09-05
Reviderad 2013-02-01
SBN-2011-00320
Detaljplan fr
Del av Inre hamnen
Sundsvalls kommun
_____________________________________________________________
PLANBESKRIVNING
Till planen hr
- plankarta med bestmmelser
- planbeskrivning
- genomfrandebeskrivning
- gaturum bilaga 1
PLANPROCESSEN
hr r vi nu
tidstgng ca 9-12 mnader
Program - start fr planarbetet. Inriktning och omfattning bestms.

Samrd - myndigheter, sakgare och andra berrda ges mjlighet att lmna sina synpunkter.
Utstllning - planfrslaget stlls ut. Detta r sista tillfllet att pverka.
Antagande - kommunfullmktige eller stadsbyggnadsnmnden antar detaljplanen.
Laga kraft - planen vinner laga kraft ca 1 mnad efter antagandet om den inte verklagats.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Utifrn Sundsvalls Stadsvision frn r 2007 och programmet fr Inre hamnen och
Sdra kajen frn r 2010 har planoch exploateringsprocessen gtt vidare till
planlggning av delomrdet sder om Hamntrdgrden. Planfrslaget medger
bostder och blandade verksamheter i en kvartersindelning liknande Stenstadens.
Planfrslaget reglerar ven det frsta steget i den nya huvudgatan fr den planerade
stadsdelen p Sdra kajen.
Planen syftar till att mjliggra uppfrandet av bostder, kontor, hotell och andra
centrumfunktioner med mjlighet till olika verksamheter i markplan samt garage i en
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
halv vning under mark. I den stra delen av planomrdet mjliggrs en byggnad dr
vningsantalet kan uppg till 12 vningar. Planen erstter del av gllande detaljplan
DP-297.
PLANDATA
Omrdets lge och areal
Planomrdet r belget
centralt i Sundsvall, strax
ster om Sundsvalls Stenstad.
Planomrdets markareal r ca
1,5 ha.
Planomrde
Resecentrum
Figur 1: Planomrdets lge
Markgofrhllanden
Marken gs av Sundsvalls Kommun. Genom markanvisningsavtal har Skanska

Sverige AB rtten att ensamt frhandla med kommunen om att exploatera (bebygga)
aktuellt omrde. Tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och A1 Arkitekter har
Skanska Sverige AB arbetat fram ett frslag till exploatering.
TIDIGARE STLLNINGSTAGANDEN
versiktliga planer
I versiktsplan fr Sundsvalls Kommun r 2005 finns omrdet omnmnt som

omvandlings- och frttningsomrde fr blandad stadsbebyggelse, bostder, handel,
service m m.
Ett av de tio uppdragen i Stadsvisionen r att lta vattnet mta staden: Vi fr
stadslivet nrmare n och fjrden nr vattennra ytor grs tillgngliga fr bostder,
aktiviteter och nringsverksamhet. Vattenkontakten har varit efterfrgad och r
tydligt belyst i Stadsvision fr Sundsvalls kommun frn r 2007.
Detaljplaner, omrdesbestmmelser och frordnanden
Omrdet r detaljplanelagt fr bostder, DP-297, antagen 2002-06-17, laga kraft

2002-07-15. Genomfrandetid 10r.
Program fr planomrdet
Ett generellt program fr omrdet Inre hamnen och Sdra kajen (se figur 2)
upprttades i januari 2010. Mellan den 25 februari - 29 mars 2010 pgick
programsamrd. Programmet utgr frn versiktsplan fr Sundsvalls kommun r
2005 och Stadsvision fr Sundsvall frn r 2007 och ligger till grund fr kommande
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
detaljplaner inom omrdet fr Inre hamnen och Sdra kajen. Planfrslaget r

frenligt med Stadsvisionen och planprogrammet.
Figur2. Flygbild ver Inre hamnen och

Sdra kajen. Omrde inom rdmarkering
omfattas av planprogram frn r 2010.
Miljbedmning
I och med programsamrdet (februari-mars 2010) bedmer kommunen tillsammans

med lnsstyrelsen att genomfrandet av frslaget i programmet innebr sdan
betydande miljpverkan som avses i PBL 5:18 (1987:10) att en srskild
miljkonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprttas. En omfattande MKB kommer
att upprttas fr hela omrdet, dvs den planerade stadsdelen i Inre hamnen och
Sdra kajen (se geografisk avgrnsning i figur 2).
Fr aktuellt planomrde bedmer dock kommunen, i likhet med lnsstyrelsen, att
genomfrandet av detaljplanen (fr Inre hamnen omrdet Sder om
Hamntrdgrden) inte kan anses innebra sdan betydande miljpverkan som avses
i PBL 5:18 (1987:10). Att upprtta en srskild miljkonsekvensbeskrivning r drfr
inte ndvndigt. Planbeskrivningen behandlar dock de frgor som anses vara av vikt
fr att uppn en god bebyggd milj med tanke p, fr omrdet, aktuella miljfrgor.
Frgorna har beskrivits och beaktats i framtagandet av detaljplanen.
Aktuella miljfrgor:
Buller (se vidare under avsnittet fr Risker/Strningar)

Luftkvalitet (se vidare under avsnittet fr Risker/Strningar)
Strandskydd (se vidare under avsnittet fr Strandskydd)
Markfroreningar (se vidare under avsnittet fr Markbeskaffenhet - frorenad mark)
Stabilitet (se vidare under avsnittet fr Markbeskaffenhet)
Stadsbild och nrhet till riskintresse Stenstaden (se vidare under avsnittet fr
Bebyggelseomrden, Byggnadskultur och gestaltning samt Stadens siluett)
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
Skyddsavstnd fr farligt gods, bensinstation och industrispr (se vidare under avsnittet
fr Risker/Strningar, Bensinstation, Industrispr)
Klimatfrndringar (se vidare under avsnittet fr Risker/Strningar)
Dagvatten (se vidare under avsnittet fr markbeskaffenhet)
Strandskydd
Enligt Miljbalken 7 kap. 18 g trder strandskyddet in om ett omrde inom

strandskyddsomrde upphr att omfattas av detaljplan eller erstts med ny detaljplan.
En kommun kan d enligt 4 kap. 17 planoch bygglagen (2010:900) genom
bestmmelse i detaljplan upphva strandskyddet.
Strandskyddet kan upphvas om srskilda skl freligger enligt MB 7 kap. 18 c . I
denna detaljplan hvdas punkterna 1 och 5:
Som srskilda skl vid prvningen av en frga om upphvande av eller
dispens frn strandskyddet fr man beakta endast om det omrde som
upphvandet eller dispensen avser
1. redan har tagits i ansprk p ett stt som gr att det saknar betydelse fr
strandskyddets syften,
5. behver tas i ansprk fr att tillgodose ett angelget allmnt intresse som inte
kan tillgodoses utanfr omrdet
Fr den tta innerstadens mjlighet att vxa r Inre hamnen lmpligt som
utvecklingsomrde. Omrdet ligger nra centrum och kan komplettera Stenstaden
och erbjuda ett attraktivt centralt boende.
Planfrslaget innebr att miljn lngs med kajerna kommer att hllas tillgnglig fr
allmnheten.
Stadsbyggnadskontoret gr bedmningen att exploateringen inte pverkar
tillgngligheten till vattnet negativt. Strket nrmast vattnet tas inte i ansprk fr
bebyggelse utan bibehlls som allmn plats i form av ett kajstrk, dessutom skapas ett
allmnt tillgngligt torg i anslutning till smbtshamnen, dr mjlighet finns att
uppfra kiosk och/eller servering. Frslaget kan innebra ombyggnad av befintlig
kaj.
Stadsbyggnadskontorets bedmning r att srskilda skl fr att upphva
strandskyddet freligger genom punkt 1 och 5. Mot grund av angivna skl infrs
bestmmelse i plankartan att strandskyddet upphvs inom planomrdet.
Riksintressen
Planomrdet angrnsar till Stenstaden, riksintresse fr kulturmiljvrd. Uttryck fr

riksintresset r bl. a. rutntsplanen och stenstadsbebyggelsen. Stenstaden r utformad
med hg kvalitet och stor omsorg, ngot som r viktigt att bygga vidare p kring
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
Sdra kajen och Inre hamnen. Se vidare under avsnittet fr: Byggnadskultur och
gestaltning, Ny bebyggelse
E4 passerar sder och vster om planomrdet och r av riksintresse vg och ingr i
det nationella stamvgntet. E4-strckningen genom Sundsvall ska frndras och
frlggas till en brofrbindelse ver fjrden som berknas vara frdig 2015.
Stadsbyggnadskontorets bedmning r att riksintressena inte pverkas negativt vid
genomfrande av planfrslaget.
Kommunala beslut i vrigt
2007-08-23 beslutade stadsbyggnadsnmnden att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag

att pbrja en exploateringsprocess fr Inre hamnen och Sdra kajen. Ett program
upprttades i januari 2010 fr exploatering av hela den nya stadsdelen och
programmet var ett frsta steg i planprocessen.
2011-04-13 gav stadsbyggnadsnmnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att pbrja
detaljplanelggningen fr aktuellt planomrde sder om Hamntrdgrden. Beslut om
planlggning fljer beslutet om en exploateringsprocess fr den nya stadsdelen och
Programmet fr Inre hamnen och Sdra kajen (upprttat januari 2010).
FRUTSTTNINGAR, FRNDRINGAR OCH
KONSEKVENSER
Natur
Mark och vegetation
Marken r en plan, asfalterad och

grusad yta som idag bestr av
parkeringsplatser och ett ftal trd (se
figur 3). Ytan omges av Stuvarvgen i
sder och i vst, infart till frilastkaj i
st.
Figur3. Omrdet idag.
P den norra sidan om planfrslaget

ligger Hamntrdgrden som anlades
ren 2004-2005. Trd omgrdar den
ppna parken som innehller en
lekplats, perennrabatter, planteringar
och stora grsytor. Parken ansluter till hamnomrdets kajer dr det gr att komma
nra vattnet och ta del av btlivet.
Planfrslaget freslr trdplantering lngs med huvudgata. En bredare lokalgata
fresls i planomrdes stra del med mjlighet till ett grnare parti fr infiltration av
dagvatten. Se vidare under Dagvatten. Detaljplanen kan pverka trdplanteringen lngs
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
med Hamntrdgrdens sdra sida. Planen r utformad med en smal gata s att trden
inte ska behva tas bort.
Markbeskaffenhet
Dagvatten
Genom planomrdet gr en dagvattenledning (D1200) som mste flyttas. Fr

nyttjande av mark enligt planfrslag fresls flytt av ledning till huvudgata och
lokalgata i den stra delen av detaljplanen. Samrd om flytt av ledning har skett med
MittSverigeVatten AB.
Fldesfrhllanden har underskts fr regn med 2, 10 och 100 rs terkomsttider.
Ett separat system kommer att anlggas inom omrdet, vatten frn omrdet kommer
inte att pfra och belasta befintligt system. Ledningar dimensioneras fr att klara 10rsregnet. Ledningar som avvattnar delar av omrdet kan dimensioneras mindre.
Samtliga ledningar bedms kunna anslutas till en gemensam ledning ut frn omrdet
vars placering och utlopp bestms i samband med detaljprojektering. Vid ett 100rsregn med 10 minuters varaktighet kommer dagvattenledningarna p omrdet inte
att klara av att avbrda all nederbrd. Vid ett sdant scenario kommer den del av
nederbrden som inte kan avvattnas via ledningarna att rinna av p markytan. Det r
sledes viktigt att lokalgatorna hjdstts s att ytavrinning kan ske p ett kontrollerat
stt ned mot hamnen. Omrdet r i detaljplanen hjdsatt fr att uppn god avrinning
fr att klara ett 100-rs regn.
Vid ett 100-rsregn kommer inte dagvattenledningens kapacitet att rcka till. Detta
medfr att det mste finnas utrymme fr vatten att tillflligt dmma innergrden,
kallad utjmningsvolym. En tillfllig utjmningsvolym gr att skapa genom att tillta
dmning upp efter husfasaden, alternativt att innergrden utformas som en svacka
(se fig 4).
Figur 4: En tillfllig utjmningsvolym gr att skapa

genom att innergrden utformas som en svacka.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
I planfrslaget medger ven lokalgatan i den stra delen av planomrdet mjlighet till
lokalt omhndertagande av dagvatten (se figur 5 illustration).
Figur 5: Mjlighet till omhndertagande av

dagvatten i lokalgata i den stra delen
Om planen dremot ses i ett strre sammanhang med ytterligare exploatering av

Sdra kajen kan froreningar frn trafikytorna pverka vattenfrekomsterna. D det
r kommunens ambition att utveckla inre hamnen ytterligare, kommer oljeavskiljare
installeras i punkter dr vattenansamlingar uppstr utifrn hjder reglerade i planen
och vattnet leds i ett separat system till Sundsvallsfjrden. Vid 100-rs regn kan den
frsta mngden vatten tas om hand i detta system, ytterligare mngder vatten
bedms inte som frorenade utan leds med hjlp av gatornas hjdsttning till
Sundsvallsfjrden.
Miljkvalitetsnormer fr vatten
Vattenmyndigheten har faststllt miljkvalitetsnormer enligt EU:s ramdirektiv fr
vatten. Samtliga vattenfrekomster ska uppn god vattenstatus till r 2015 om det
inte finns skl fr undantag. Undantag har medgetts fr mnga vattenfrekomster till
att n god status till r2021. Miljkvalitetsnormerna innefattar ven ett krav p i att
vattenfrekomstens miljtillstnd inte fr frsmras. Tv vattenfrekomster berrs
av planfrslaget. Det r kustvattenfrekomsten Sundsvallsfjrden och grundvattenfrekomsten Sundsvalls ttort.
Sundsvallsfjrden
Status
Ekologisk status
Mttlig
ekologisk
potential
Ml
Motivering fr
(miljkvalitetsnorm) att god status
inte kan ns
2015
God status 2021
Tekniskt omjligt
pga. vergdning,
frmmande arter
och morfologiska
frndringar
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
Kemisk status (exkl

kvicksilver)
Sundsvalls
ttort
Uppnr ej god
Status
Kvantitativ status God

Kemisk status
Otillfredsstllande
(exkl kvicksilver)
SBN-2011-00320
God status 2021
Tekniskt omjligt
pga. frmmande
och srskilt
prioriterade
mnen
Ml
Motivering fr
(miljkvalitetsnorm) att god status
inte kan ns
2015
God status 2015
God status 2015 med Tekniskt omjligt
undantag fr en antal
mnen till 2021, bl. a.
bekmpningsmedel,
bly, kadmium, PAH
m.fl.
Marken kommer att saneras innan den tas i ansprk vilket kommer att minska risken
fr spridning av tidigare markfroreningar till grund- eller ytvatten.
Froreningsbelastningen frn omrdet berknas generellt ka ven om undantag fr
enskilda mnen finns. Den kade froreningsbelastningen beror framfrallt p att
omrdet fr en kad avrinning jmfrt med tidigare vilket fr till fljd att en mindre
andel av nederbrden infiltrerar. Den kade froreningsbelastningen bedms dock
inte medfra ngon vsentligt kad risk fr att miljkvalitetsnormerna i recipienterna
ska verskridas. Antagandet grundas p att koncentrationerna i dagvattnet r
frhllandevis lga samt att fldet frn omrdet r litet i jmfrelse med storleken p
recipienterna. Det bedms sledes inte vara miljmssigt motiverat att vidta ngra
tgrder fr att rena dagvattnet frn omrdet frutom avlopp frn parkeringsgarage
som ska utfras med oljeavskiljare. Bestmmelse finns i detaljplanen.
Geotekniska frhllanden
I omrdet finns geotekniska underskningar dokumenterade frn r 1964 och fram

tills idag. P uppdrag av Stadsbyggnadskontoret gjorde r 2006 Vgverket Konsult en
underskning i syfte att klargra de geotekniska frhllandena i Inre hamnen och
Sdra kajen s att de grundlggningstekniska konsekvenserna av planerad
exploatering kunde verblickas. Denna underskning omfattar ven omrdet enligt
detta planfrslag.
Underskningen frn r 2006 visar bl. a. att grussmaterial frn Sundsvallssen
ptrffas inom omrdet fr Inre hamnen och Sdra kajen, sen lper parallellt med
kaj/strandlinje i st-vstlig riktning. En generell sammanfattning av
markfrhllandena r att ishavssediment frn sen verlagras av silt och lera samt
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
drefter fyllnadsmassor, samtliga lager varierar i tjocklek inom den planerade

stadsdelen.
Stabilitet
Enligt Vgverket Konsults underskning frn r 2006 har fyllnadsmassor inom

omrdet generellt lg fasthet. I rapporten noteras ven att lsa naturliga jordlager
(frmst lera) ptrffas i omrdet kring hamnbassngen. I rapporten beskrivs bl.a. att
Kllare i mer n ett plan br undvikas.
Ytan nrmast Kolkajen har begrnsad stabilitet.

Stabiliteten i omrdet, inkl. aktuellt planomrde, r generellt lgre nrmast
kaj/strandlinje. tgrder kan bli aktuellt fr att skra markens stabilitet i samband
med exploatering. Med anledning av detta kommer en kompletterande geoteknisk
utredning att genomfras. Srskild planbestmmelse infrs fr att skerstlla markens
stabilitet i samband med exploatering/bygglov.
Kaj
Den befintliga kajkonstruktionen (plattformskaj p pldck av tr) r frn r 1931.

SWECO Infrastructure AB och SWECO Structures AB har p uppdrag av
Sundsvalls kommun utfrt geotekniska underskningar i omrdet och p kajen.
(Rapporter daterade 2012-09-26). De berkningar som utfrts fr omrdet fr
Kolkajen, visar att stabiliteten hos kajen r helt beroende av kajens skick de yttersta
21 m. Lngre in mot land bedms dock omrdet uppfylla rdande
rekommendationer gllande stabilitet och trafiklast kan dr tilltas.
De berkningar som utfrts fr omrdet dr tgrder gjorts p kajen under 2007 visar
i stort p att stabiliteten lngs hamntrdgrdens anslutning mot vattnet r god. P
den plana ytan ovanfr etagekonstruktionen som leder ned till havet kan trafiklast
tilltas.
Fr byggnationer inom aktuellt omrdet rekommenderas att grundlggning sker med
hjlp av plning.
Ytterligare underskning av kajkonstruktionen visar p att om inga
frstrkningstgrder utfrs fr kajen r rekommendationen att den del av kajen som
ligger nrmare kajlinjen n 20 meter, inte belastas av trafik eller annan verksamhet
som pverkar markytan.
Ska kajen och omrdena nrmast kajen i framtiden belastas mste
frstrkningsarbeten och/eller rivning och nybyggnation av kajen genomfras.
Ska byggnader uppfras i anslutning till kajen ska dessa grundlggas med plar. Dessa
plar br utfras som icke massundantrngande fr att inte skador ska uppkomma
p befintlig kaj. Ingen plning fr utfras p ett avstnd mindre n 15 meter frn
befintlig kajlinje.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
10
Stadsbyggnadskontoret avser att utfra tgrder p kajen fr att klara en exploatering

av omrdet. Byggrtterna i detaljplanen ligger som nrmast p 15 m avstnd frn
kajlinjen. Planen kompletteras med bestmmelse om att grundlggning ska ske med
hjlp av plning.
Generellt gller fljande avseende kajkonstruktion kopplat till kommande
bebyggelse:
Kajkonstruktionen kommer att vara sjlvbrande. Eventuella laster frn bebyggd och
obebyggd mark enligt detta planfrslag svl som kommande detaljplaner fr inte
pfras kajkonstruktionen.
Frorenad mark
Som en del av arbetet med att omvandla Inre hamnen och Sdra kajen till en ny
stadsdel upprttade Stadsbyggnadskontoret (r 2005) en historisk beskrivning. Den
historiska beskrivningen visar p en lng och varierad industriell verksamhet sedan
brjan av 1800-talet och fram tills idag. Som exempel p verksamheter kan nmnas
varv, sgverk, bangrd och hamn.
Flertalet miljtekniska underskningar har genomfrts inom omrdet fr Inre
hamnen och Sdra kajen (ren 2001-2011). Naturvrdsvekets generella
bedmningsgrunder fr olika markanvndningsalternativ knslig markanvndning
respektive mindre knslig markanvndning, KM/MKM, har tillmpas fr samtliga
utredningar och underskningar. Via Rambll Sverige AB har ven
Stadsbyggandskontoret upprttat platsspecifika riktvrden fr den nya stadsdelen (r
2011).
En sammanfattning av froreningssituationen r att PAH i mark frekommer inom
strre delen av omrdet i Inre hamnen och Sdra kajen. I vissa punkter ptrffas
ven metaller och vriga oljeprodukter (ver naturvrdsverkets generella riktvrden
fr KM, knslig markanvndning). Frekomst av dessa mnen har ven pvisats i
sediment. Fr ytterligare information hnvisas till nmnda utredningar och
underskningar. Kompletterande underskningar fr delomrden kan bli aktuellt i
samband med bedmning och projektering av erforderliga saneringstgrder.
Kommunen utreder och ansvarar fr att sanera marken s att riktvrden enligt
ndamlen i detaljplanen uppns. Planbestmmelse infrs drfr i plankartan att
bygglov ej fr ges frrn markfroreningar tgrdats i den omfattning som krvs fr
att marken skall kunna anvndas enligt ndamlen i detaljplanen.
Radon
Radonskert utfrande rekommenderas fr att uppn nu gllande vrde fr

byggnader (200 Bq/m3) enligt Boverkets byggregler.
Mtning i varje byggnad br ske efter inflyttning.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
11
Fornlmningar
Inga knda fornlmningar finns i omrdet.

Bebyggelseomrden
Inom detaljplanens omrde finns ingen befintlig bebyggelse. Inom omrdet fr Inre
hamnen finns bostadshus och kontorshus, mindre verksamheter/handel och kasino
med restaurang.
Bostder
Planfrslaget medger bebyggelse med blandade funktioner. I samtliga kvarter fresls

mjlighet till bostadsbebyggelse med handel och/eller kontor i bottenvning.
Verksamheterna br i frsta hand frlggas mot huvudgata fr att styrka de gator
och omrden som ska anvndas som huvudstrk (huvudgata och kajstrk) och
mlpunkter (torg). Det r ven mjligt att frlgga bostder i kvarterens
bottenvning, d gller att lgsta niv fr frdigt golv ska ligga 0,7- 1,0 meter ovan
allmn plats d.v.s. gata, (gller ej radhusbebyggelse eller bokaler).
Arbetsplatser, vrig bebyggelse
Inom planomrdet skapas byggrtt fr uppfrandet av bostder, vrd, kontor, hotell

med mjlighet till butiker, verksamheter och kontor i bottenvningen.
Service
Planfrslaget medger ndamlen bostder, vrd, kontor, hotell och vriga

centrumfunktioner. Det mjliggr en blandning av verksamheter och bostder inom
kvartersstrukturen. Befintlig service finns i nrheten, inom Sdra kajen omrdet, samt
i centrala Sundsvall.
Tillgnglighet
D planomrdet r plant med mycket liten

hjdvariation bedms tillgngligheten som god.
Detaljplanen medger garage i delar av omrdet. P
grund av planomrdets hjdfrhllande till
grundvattenniv br garage lggas ett halvt
vningsplan under mark och ett halvt vningsplan
ver mark (se figur 6). Genom de upphjda
innergrdarna mste tillgngligheten tillgodoses,
vilket exempelvis kan lsas inom byggnaden
Figur 6: Garage i halvt vningsplan
genom vertikala kommunikationer (ex. hiss). I
under och ver mark. Entrer i gatuplan.
Plan- och bygglagen finns krav p tillgnglighet
till offentliga lokaler och allmnna platser.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
12
Byggnadskultur och gestaltning
Hga krav stlls p gestaltningen i planomrdet p grund av det centrala lget intill
Stenstaden (Riksintresse fr kulturmiljvrd), Sundsvallsfjrden och det planerade
resecentrumet. Utformningen av bebyggelsen ska visa stor hnsyn till stadens
identitet och fr allmnhetens upplevelse av staden.
Riksantikvariembetets vrdetext fr riksintresset:
Motivering:
Stadsmilj och centrum i en industriregion. Unikt uttryck fr sgverksindustrins
expansion och det sena 1800-talets burgna stadsbyggande med storstadsmssiga
ambitioner samt parallellt hrmed utbyggd arbetar- och hantverkarfrort.
Uttryck fr riksintresset:
Stadskrnans rutntsplan som i grunden hrstammar frn 1600-talet och de
frndringar och utvidgningar som genomfrdes vid 1800-talets slut.
Stenstadsbebyggelsen som tillkom under en kort period efter den frdande
branden 1888. Hamn- och jrnvgsmiljer.
Stenhammaren med trbebyggelse, karaktristiska uthus och trdgrdar.
Planfrslaget bygger vidare p rutntsstaden med samma skala och uttryck genom att
byggnaderna ska placeras i gatulinjen och fastigheterna i kvarteren ska i huvudsak
vara sammanbyggda i tomtgrns med en fastighetsindelning som gr att kvarteren
upplevs best av flera fastigheter. Kvarteren ska utformas med en tydlig sockelvning
och takfot. Indragna vindsvningar eller alternativa boendeformer kan bidra till att
skapa ett intressant taklandskap i ytterligare en dimension. Bebyggelsen ska ocks
utformas i enlighet med de avskurna kvartershrnen som r vanligt frekommande i
Stenstaden, i frsta hand lngs med huvudgata.
Till skillnad frn dagens stora parkeringsytor innebr en blandning av bostder och
verksamheter en bra frutsttning fr att skapa liv och rrelse i omrdet vilket bidrar
till att omrdet kan upplevas som en trygg milj och ett attraktivt omrde nra
centrala staden och Sundsvallsfjrden.
Stadsbyggnadskontorets bedmning r att planfrslaget ej pverkar riksintresset
negativt.
Stadens siluett
I programmet fr Inre hamnen och Sdra kajen beskrivs att en byggnad fr att
frbttra orienterbarheten kan uppfras i omrdet, ett riktmrke. Planfrslaget har
tagit fasta p detta och mjliggr uppfrandet av en byggnad i 12 vningar.
Hghuskroppen lggs i planfrslaget mot ster dr den, i frsta hand, inte skuggar
Hamntrdgrden under sommarmnaderna. Hr blir den ocks vl synlig fr resande
som anlnder till Resecentrum.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
13
Nyttjas byggrtten fullt ut frndras vyn ver hamninloppet. Inre hamnen kommer
att markeras och tydliggras med ett landmrke av denna hjd.
Friytor
Lek och rekreation
Friytor kan anordnas inom kvartersstrukturen. Lekytor finns i intilliggande

Hamntrdgrden. Dr finns en anlagd lekpark fr mindre barn och ven en strre,
plan, grsyta fr lek. Hamntrdgrden r ett centralt grnomrde med vattenkontakt
och smbtshamn.
Vattenomrden
Planomrdet angrnsar till Sundsvallsfjrden och Sundsvalls gsthamn som regleras i

detaljplan DP-297.
Gator och trafik
Gatunt, gng-, cykel- och mopedtrafik
Planen ingr i ett strre sammanhang i och med utbyggnaden av Inre hamnen och
Sdra kajen som en ny stadsdel (se figur 7). Gatuntet ingr drfr i en viktig struktur
fr resterande utbyggnad och det r av stor vikt att gator utformas i enlighet med
planerna fr kommande exploatering. Sektioner som beskriver utformningen fr
respektive gatutyp finns redovisade i bilaga 1.
Redovisning av planerade gng- och cykelstrk, se karta.
Figur 7: Freslaget gng- och cykelnt ver

hela Sdra kajen omrdet.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
14
Kollektivtrafik
Nrheten till planerat Resecentrum (inom 200 meter) r av stor betydelse fr hela
Inre hamnen och Sdra kajen. Ett resecentrum p s kort avstnd gynnar omrdet
som fr tillgng till kommunikationer genom bde jrnvg- och busstrafik. I och med
planerna fr det nya resecentrumet planeras fr att lokalbussar ska kunna angra vid
Landsvgsalln vilket frbttrar tillgngligheten till kollektivtrafik.
I Programmet fr Inre hamnen och Sdra kajen var frutsttningen att en busslinje
skulle trafikera Landsvgsalln med tv busshllplatser. Det skulle innebra att hela
Sdra kajen omrdet skulle ligga inom 400 meter till nrmaste hllplats.
Idag finns nrmaste busshllplats vid Kpmangatan, drygt 300 meter frn
planomrdet, (rekommenderat avstnd enligt P2005 r max 400 meter till hllplats).
Parkering, varumottagning, utfarter
Dagens parkeringsplatser (ytparkering) inom omrdet nyttjas av angrnsande

bostder och verksamheter. Exploatering enligt planfrslag medfr att denna
ytparkering upphr. Kapacitet fr att erstta dessa parkeringar fresls inrymmas i
kommande parkeringshus p angrnsande fastighet Stuvaren 1, viss kapacitet finns i
nromrdet. Innan parkeringshuset p Stuvaren uppfrs kan en temporr
markparkering anordnas ster om planomrdet.
Bilparkering ska, i planfrslaget, lsas inom den egna fastigheten. Olika parkeringstal
gller fr olika ndaml (bostder, verksamheter mm). Dr gller bostder 0,9-1,1
bilplats/lgenhet, kontor 12-18 bilplatser/1000m, Hotell 0,1-0,2 bilplatser/rum,
handel 28 bilplatser/1000m.
Fr fastigheter nrmast kaj dr mjlighet till garage kan vara begrnsad kan parkering
lsas i angrnsande fastighet. Planbestmmelse reglerar mjlighet att inrtta
gemensamhetsanlggning avseende parkering i angrnsande kvarter. Allmn
parkering anordnas lngs med gator.
Risker/Strningar
Buller
Tyrns har p uppdrag av Sundsvalls kommun upprttat en bullerutredning. (Rapport

daterad 2012-09-27, fr mer detaljerad information se Rapporten). Rapporten visar
den sammanvgda bullersituationen fr omrdet frn vgtrafik, jrnvg, industri och
industrispr.
Vid en lmplig lokalisering av byggnaderna s att frmst bullret frn
Stuvarvgen, Kolvgen och befintlig E4 skrmas av, br det vara mjligt att
stadkomma en tyst eller bullerdmpad sida.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
15
Fr att komma ner till riktvrdet inomhus behvs en ljudreduktion fr fasaden,

inklusive fnster, p minst 35 d BA mot vgtrafikbuller. Detta kan i stadsmilj
betraktas som normalt.
Rapporten visar p att kvarteren kommer att vara bullerstrda vid sydlig och vstlig
fasad men kommunens bedmning r dock att gllande grnsvrden kan klaras
utgende frn Boverkets avstegsfall.
En kompletterande rapport har tagits fram efter utstllningen. Den rapporten visar
bullerniverna nr planomrdet bebyggts enligt detaljplanens bestmmelser.
Rapporten visar att Boverkets riktlinjer fr avstegsfall fr utomhusbuller klaras.
Rapportens sammanfattning sger: Berkningarna visar att de ekvivalenta
ljudniverna frn trafik r som hgst 60 dBA. De maximala ljudniverna blir ca 78
dBA fr husen nrmast Stuvarvgen. Genom att tillmpa principen med tyst eller
ljuddmpad sida eller inglasad balkong fr boende, kan boverkets riktvrden fr
ljudnivn utomhus klaras. Inomhus klaras riktvrden genom att vlja fnster eller
fnsterdrrar med tillrcklig ljudreduktion.
Riktvrdet fr buller inomhus kan klaras med byggnadstgrder som ven regleras i
BBR och som drfr inte behver regleras i detaljplanen.
Boverket anger att det i vissa fall kan vara motiverat att gra avsteg frn
huvudreglerna. Det kan till exempel vara:
-
I centrala delar av stder och strre ttorter med bebyggelse av stadskaraktr,

t.ex. ordnad kvartersstruktur.
Vid komplettering av befintlig tt bebyggelse lngs kollektivtrafikstrk i strre
stder.
Vid komplettering med ny ttare bebyggelse, t.ex. ordnad kvartersstruktur,
lngs kollektivtrafikstrk i strre stder.
Stadsbyggnadskontoret gr bedmningen att planomrdet ligger centralt i staden

med bebyggelse av stadskaraktr och ordnad kvartersstruktur. Inriktningen i planen
r att bygga vidare p Stenstadens rutntsmnster. Drmed kan avsteg gras frn
huvudreglerna.
Bestmmelser och planbeskrivning har efter utstllningen reviderats. Bestmmelse
angende buller formuleras: Bostder ska utformas med tyst (mindre n eller 45 dBA
ekvivalent) eller ljuddmpad (45 50 dBA ekvivalent) sida, s att minst hlften av
boningsrummen fr ta del av sdan; och p uteplats skall ekvivalent ljudniv vara
hgst 55 dBA och max ljudniv vara hgst 70 dBA.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
16
Fr vriga anvndningar utver bostder och vrd, bedms bullret kunna hanteras
genom byggnadstekniska tgrder.
E4-bron innebr en begrnsning fr strre fartyg att angra kajerna i Inre hamnen
och lngs med Sdra kajen, samtidigt innebr bebyggelse nra kajerna en begrnsning
i sig fr angrandet av strre fartyg. Mindre fartyg kan anlgga vid Tvrkajen. Vad
gller btar som trafikerar smbtshamnen gller hastighetsbegrnsning, nyttjandet av
btar r begrnsat till en del av ret och dygnet. Buller genererat frn sjsidan
bedms drfr som begrnsat.
Farligt gods & bensinstation
Farligt gods passerar idag omrdet p nuvarande E4. Enligt versiktsplan fr

Sundsvalls kommun frn r 2005 fresls 75 meters avstnd frn vgkant till
sammanhllen bebyggelse eller personintensiv verksamhet som riktlinje. I
planfrslaget ligger bebyggelsen p 80 meter frn dagens E4.
Farligt gods-trafiken p E4 kommer att flyttas ver till den nya E4-bron nr den
frdigstlls (r 2015). I dagslget r strckningen fr E14 inte klart, ngra alternativ
utreds fortfarande men ett alternativ r att E14 omlokaliseras frn Bjrneborgsgatan
till Landsvgsalln och Parkgatan.
Sydost om planomrdet finns en bensinstation. Enligt P 2005 fr Sundsvalls
kommun gller observationsomrde vid nybebyggelse intill befintlig bensinstation.
Observationsomrdet omfattar en radie om 100 meter kring bensinstationen. I
hndelse av nybyggnation och frndring av verksamhet inom observationsomrdet
ska srskild hnsyn tas till skerheten. Sammanhllen bostadsbebyggelse eller
personintensiv verksamhet nrmare n 50 meter frn en bensinstation br undvikas.
Observationsomrdet p en radie om 100 meter tangerar planomrdets sydstra hrn
dr ndamlen i detaljplanen r bostder/kontor samt huvudgata och lokalgata.
Ingen bebyggelse finns inom skyddsavstndet p 50 meter. Avstnden har mtts frn
lossningsplatsen fr tankfordon.
Vectura har p uppdrag av Sundsvalls kommun upprttat en riskutredning med
avseende p hantering och transport av farliga mnen kring detaljplaneomrdet.
(Rapport daterad 2012-09-14)
Olika scenarion har utretts i rapporten och den strsta riskkllan bedms utgras av
transport med farligt gods p E14/E4. Att de flesta transporter med farligt gods p
sikt flyttas ut frn staden (gr via bro ver Sundsvallsfjrden) r drfr av stor
betydelse och riskerna snks markant. D relativt mnga mnniskor kommer att
vistas i omrdet blir samhllsrisken fr bde nulge och framtida scenario p en niv
dr lmpliga tgrder br vervgas.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
17
Den strsta riskkllan fr omrdet bedms utgras av giftiga gaser, vilket drmed de
riskreducerande tgrderna fokuseras p. Riskerna bedms bli acceptabla (ven om
en etablering sker innan E4 leds p bro ver Sundsvallssfjrden) : Friskluftsintag
placeras p en oexponerad (ej mot E4/E14) sida av byggnaderna, placera alla entrer
och utrymningsvgar p oexponerade platser alternativt med tydliga utrymningsvgar
p oexponerade platser.
Det kan ocks noteras att i utredningen s bedms risken frn E4 i frsta hand vara
frn gasolyckor vilket ocks r den strsta risken frn kombiterminalen. De
bestmmelser som finns i detaljplanen utgr frn risken fr gasolycka p E4. Med de
tgrderna s bedms risken frn E4 vara acceptabel. Kommunens bedmning r att
d kombiterminalen ligger p ett betydligt strre avstnd frn detaljplaneomrdet
ca 300 m mot 80 till E4 s rcker de bestmmelser som detaljplanen har mot
gasolyckor p E4 ven fr gasolyckor p kombiterminalen.
Planbestmmelse fr friskluftsintag och genomgende entrer infrs i detaljplanen.
Industrispr
Planeringsarbetet fr att avveckla befintligt industrispr p Sdra kajen pgr. Med

hnsyn till trafiksituationen p befintlig E4 och pgende arbete sder om Sundsvall
planeras avvecklingsarbetet och dess koppling till Landsvgsalln att pbrjas tidigast
r 2015. Industrispret nyttjas dagligen och ett skyddsavstnd p 30 meter frn dr
spret slutar fram till fasad gller. I planfrslaget r avstndet ca 15 meter och det kan
bli aktuellt med tgrder p spret. Pverkan av buller frn spret finns att lsa i
bullerutredning upprttad av Tyrns daterad 2012-09-27.
Hamnverksamhet
Planomrdet angrnsar till Sundsvallsfjrden. I den nrmast angrnsande

hamnbassngen ryms en gst- och smbtshamn med ca 50 platser.
Planfrslaget innebr att frjetrafik inte kan beredas lngs med kajerna. Kommande
hgbro ver Sundsvallsfjrden innebr i sig en begrnsning fr eventuella fartyg d
segelfri hjd uppgr till ca 33 m.
Luftkvalitet
En luftfroreningsutredning har genomfrts av SWECO VBB VIAK (r 2002).

Enligt denna kommer inte miljkvalitetsnormen fr kvveoxid (biltrafik str fr
merparten av kvveoxidutslpp) att verskridas i omrdet ven efter det att
exploatering enligt planfrslaget skett.
SWECO Environment har 2012 utfrt spridningsberkningar med avseende p
utslpp av luftfroreningar fr att bedma huruvida miljkvalitetsnormerna och
riktvrdena enligt miljkvalitetsmlet Frisk luft kommer att kunna innehllas inom
planomrdet (Rapport daterad 2012-09-19). Spridningsberkningar har utfrts fr att
beskriva nuvarande samt framtida situation r 2015.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
18
Resultaten frn spridningsberkningarna inklusive korrigeringar visar att

miljkvalitetsnormerna (MKN) fr bde partiklar som PM10 och kvvedioxid
innehlls inom planomrdet vid samtliga berkningsscenarier med uppgifter om de
maximala berknade halter inom planomrdet.
Riktvrdena enligt miljkvalitetsmlet Frisk luft fr partiklar PM10 innehlls fr
samtliga berkningsscenarier inom planomrdet.
Resultatet frn berkningar fr kvvedioxid (NO2)fr medelvrdet av utslppsdata
och bakgrundsdata r 2008 respektive r 2015 visar att samtliga riktvrden enligt
miljkvalitetsmlet Frisk luft innehlls.
Ytterligare bedmning av pverkan p luftkvaliteten p lngre sikt ska gras i
kommande MKB som d ska omfatta utbyggnaden av hela Sdra kajen-omrdet.
Risk fr skred och hga vattenstnd
Vid nybyggnad i strandnra lge ska alltid risken fr versvmning beaktas.

Enligt Klimatanpassa Sundsvall kommer vattenniverna p grund av
klimatfrndringarna, inklusive landhjningen, att fram till r 2100 att vara i
stort sett ofrndrade till att vattennivn hjs en halv meter i Sundsvall.
Enligt klimatstrategin Klimatanpassa Sundsvall ska byggnader och fastigheter
utformas utgende frn hgsta hgvattenniv +1,9 m. Infrastruktur utformas fr en
hgsta hgvattenniv p +2,4 m (enligt Rikets Hjdsystem 2000). Planomrdet ligger
idag p niver ver klimatstrategins angivna vrden, bde fr byggnader och
infrastruktur. Angivna hjder i plankartan p gatumark syftar till att skerstlla god
ledningsutbyggnad och ytavrinning.
Teknisk frsrjning
Vatten och avlopp
Omrdet frsrjs med kommunalt vatten och avlopp.

Vrme
Inom omrdet finns fjrvrme och ny bebyggelse kan anslutas.

El/tele
Omrdet ansluts till kommunens eldistributionsnt. El/teleskp och belysningsstolpe

mste flyttas i planomrdets nordvstra hrn fr att mjliggra korsning mellan
freslagen grdsgata och Stuvarvgen.
Avfall
Avfallshantering sker med kommunal sophmtning. Fr nrvarande pgr

utredningar om anlggning av sopsystem (s.k. sopsug) fr delar av den centrala
staden.
______________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
Detaljplan fr
Del av Inre hamnen
Sundsvalls kommun
_______________________________________________________________
GENOMFRANDEBESKRIVNING
ORGANISATORISKA FRGOR
Tidplan
Detaljplanen berknas vinna laga kraft frsta kvartalet 2013.

Byggstart planeras till 2013.
Genomfrandetid
Detaljplanens genomfrandetid r 10 r frn den dag detaljplanen vinner laga kraft.

Under genomfrandetiden har fastighetsgaren en garanterad rtt att bygga i enlighet
med detaljplanen och detaljplanen fr inte ndras utan att synnerliga skl freligger.
Efter genomfrandetidens utgng fortstter detaljplanen att glla, men kan d ndras
eller upphvas utan att fastighetsgaren har rtt till ersttning fr till exempel frlorad
byggrtt.
Ansvarsfrdelning och huvudmannaskap
Kommunen r huvudman fr allmn platsmark, blivande fastighetsgare ansvarar fr

tgrder p kvartersmark.
FASTIGHETSRTTSLIGA FRGOR
Fastighetsrttsliga tgrder i genomfrandebeskrivningen
Genom fastighetsreglering och avstyckning berrande Stenstaden 1:4 och stermalm
1:6 nybildas fastigheter fr bostadsndaml respektive bostads-, hotell- och
kontorsndaml.
Genom fastighetsreglering verfrs omrden av Stenstaden 1:4 samt stermalm 1:2
och 1:6 belgna i gatumark (Stuvarvgen m. fl) till kommunens gatumarksfastighet
Stenstaden 1:1.
Kostnader
Mjlighet finns att trffa verenskommelse med lantmterimyndigheten om fast pris
fr lantmterifrrttning.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Detaljplan fr del av Inre hamnen
Omrdet sder om Hamntrdgrden
Sundsvalls kommun
Genomfrandebeskrivning
2012-09-05
SBN-2011-00320
Detaljplan fr
Del av Inre hamnen

Sundsvalls kommun
_______________________________________________________________
SAMRDSREDOGRELSE - Samrd
Rubricerat detaljplanefrslag har varit freml fr samrd enligt PBL 5:20
(1987:10) under tiden 21 maj 15 juni 2012.
Svar har inkommit frn: Lnsstyrelsen, Trafikverket, Luftfartsverket,
Transportstyrelsen, Medelpads Rddningstjnstfrbund, Miljfrvaltningen,

Kultur- och Fritidsfrvaltningen, Service- och Teknikfrvaltningen, Sundsvall
Energi AB, Fjrrvrme MittSverige Vatten AB
Statliga myndigheter:
Lnsstyrelsen (Hela yttrandet bilggs planhandlingen)

Riksintressen
Planomrdet ligger frhllandevis nra E4 som r klassat som riksintresse. I
detaljplanens avsnitt om buller framgr det att kommunen redovisar att avstegsfall
kan vara motiverade enligt Boverkets allmnna rd 2008:1. Lnsstyrelsen anser i
likhet med Trafikverket att kommunen tydligt ska ange motiven till avsteg samt
vilka bullerniver som klaras (se ven under rubriken buller).
Kommentar:
Bullerutredning har genomfrts infr utstllning. Se vidare planbeskrivningen.
Miljkvalitetsnormer fr luft
Del av detaljplanen ligger nra korsningen
Landsvgsallen/Parkgatan/Kpmangatan. Lnsstyrelsen anser att detaljplanen br
redovisa berkning och bedmning som skerstller att freslagen exploatering
inte medfr att miljkvalitetsnormer fr bde kvveoxid och partiklar verskrids.
Kommentar:
SWECO Environment har utfrt spridningsberkningar med avseende p
utslpp av luftfroreningar fr att bedma huruvida miljkvalitetsnormerna
och riktvrdena enligt miljkvalitetsmlet Frisk luft kommer att kunna
innehllas inom planomrdet (Rapport daterad 2012-09-19). Se vidare
planbeskrivning.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
Dagvatten
I detaljplanen framgr att dagvatten frn trafikytor ska ledas till det kommunala
dagvattenntet fr rening och att infiltration av dagvatten, vilket ska tilltas p en
viss del av planomrdet, inte tilltas om det finns risker fr yt- och grundvatten.
Lnsstyrelsen anser det viktigt att kommunen gr berkning och bedmning
avseende hur ett 100-rs regn ska tas om hand, om t.ex. ytan fr infiltration r
tillrcklig.
Kommentar:
WSP Samhllsbyggnad har p uppdrag av Sundsvalls kommun genomfrt en
dagvattenutredning fr planomrdet (Rapport daterad 2012-09-14).
Froreningsbelastningen frn omrdet berknas generellt ka till fljd av den
exploatering som vntas. kningen r dock liten och bedms inte medfra
ngon vsentligt kad risk fr att miljkvalitetsnormerna i recipienterna ska
verskridas. Se vidare planbeskrivningen.
Strandskydd
Strandskyddet, som trder i kraft nr kommunen erstter en detaljplan med en ny,
upphvs i denna detaljplan enligt miljbalken 7 kap 18 punkt 1, omrdet har
redan tagits i ansprk p ett stt som gr att det saknar betydelse fr
strandskyddets syften och punkt 5, omrdet behver tas i ansprk fr att
tillgodose ett angelget allmnt intresse som inte kan tillgodoses utanfr omrdet.
Detaljplanen redovisar allmn plats nrmast vattnet, d.v.s. att marken r tillgnglig
fr allmnheten. Lnsstyrelsen anser att de srskilda sklen r godtagbara.
Hlsa och skerhet
Buller
Lnsstyrelsen saknar redovisning av den samlade bullersituationen i omrdet,
d.v.s. bulleremissionen frn intilliggande vg och jrnvg (ostkustbanan och
uppstllningsspr). Underliggande utredningar br vara utifrn senast utfrda
trafikmtningar. Vidare br framtida scenarios gllande trafikmngder mm ing i
utredning.
Lnsstyrelsen vill ven understryka att buller frn nrliggande jrnvg
(uppstllningsspr) ven ska beaktas avseende start fr genomfrande av
detaljplanen (byggstart fr bostder som kan berras). Avveckling av
industrispret r planerat tidigast 2015.
Kommentar:
En bullerutredning fr den samlade bullersituationen har genomfrts. Se
planbeskrivning fr resultat mm.
Farligt gods
I dagslget gr stora mngder farligt gods frbi p E4:an och E14 precis vid det
planerade omrdet. I samband med att den nya bron ver Sundsvallsfjrden
ppnas kommer mngderna som passerar planomrdet att frndras. Dock
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
kommer fortfarande transporterna av farligt gods via E 14 troligtvis passera p

Landsvgsalln (Sundsvalls kommun P sid 71).
I Sundsvalls kommuns versiktsplan anges det rekommenderade avstendet till
bostder till 75 meter vid transportleder fr farligt gods. I Lnsstyrelsens
riskpolicy fr markanvndning intill transportleder fr farligt gods anges ett
observationsomrde p 150 meter frn farligt gods-led. Inom det omrdet mste
en riskhanteringsprocess ske. I det angivna planomrdet ligger en stor del inom
150 meters avstnd frn Landsvgsalln samt uppstllningsspr. Riskerna i
omrdet i samband med transporter av farligt gods mste utredas djupare fr att
skerstlla tgrder i detaljplanen s att risknivn hlls p en acceptabel niv.
Bensinstation
I nrheten finns en befintlig bensinstation. I Sundsvalls kommuns versiktsplan
anges det rekommenderade avstndet vid nybyggnation till 100 m. Detta avstnd
tangerar delar av planomrdet. I samband med en djupare riskhantering av farligt
gods-transporter br ven dessa risker utredas djupare.
Kommentar: Vectura har p uppdrag av Sundsvalls kommun upprttat en
riskutredning med avseende p hantering och transport av farliga mnen kring
detaljplaneomrdet. (Rapport daterad 2012-09-14). Rapporten visar att
riskerna bedms bli acceptabla med kompletterande bestmmelser angende
friskluftsintag och entrers placering och utformning. Se vidare
planbeskrivning.
Geotekniska frhllanden och markstabilitet
I omrdet finns det flera oskerhetsfaktorer kring stabiliteten. Kommunen anger
att en frdjupad geoteknisk underskning ska gras under det fortsatta
planarbetet och att tgrder fr att skra stabiliteten i omrdet nrmast vattnet
infrs som en srskild planbestmmelse.
Kommentar: SWECO Infrastructure AB och SWECO Structures AB har p
uppdrag av Sundsvalls kommun utfrt geotekniska underskningar i omrdet
och p kajen. (Rapporter daterade 2012-09-26). Se vidare planbeskrivningen.
Fr byggnationer inom aktuellt omrdet rekommenderas att grundlggning
sker med hjlp av plning. Planen kompletteras med bestmmelse om att
grundlggning ska ske med hjlp av plning.
Stadsbyggnadskontoret avser att utfra tgrder p kajen fr att klara en
fortsatt exploatering av omrdet.
Markfroreningar
Kommunen har en bra plan och medvetenhet om froreningssituationen i
omrdet. Flera miljtekniska underskningar har genomfrts inom omrdet under
ren 2001 2011. Naturvrdsverkets generella bedmningsgrunder fr olika
markanvndningsalternativ har tillmpats. Enligt handlingarna s ska kommunen
utreda och ansvara fr att marken saneras s att riktvrden enligt ndamlen i
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
detaljplanen uppns. Lnsstyrelsen anser i likhet med kommunen att

kompletterande underskningar kan bli aktuella under arbetets gng.
Parkering
Lnsstyrelsen anser att kommunen br redovisa antalet parkeringsplatser fr
bostder och verksamheter som detaljplanens totala exploatering innebr.
Kommentar: Stadsbyggnadskontoret gr bedmningen att antalet
parkeringsplatser som behvs vid fullt utnyttjad byggrtt gr att uppfylla
genom parkering i garage.
Exempel p behovsberkning kan vara att planen bebyggs endast med bostder
och parkeringsnorm gller enligt planbeskrivningen eller scenario med en
blandning av bostder och verksamheter med parkeringsnorm enligt
planbeskrivningen. Det skulle innebra ett parkeringsbehov p ca 380
respektive 415 platser. Inom detaljplanen kan ca 410 parkeringsplatser
tillskapas i garage. Allmn parkering anordnas lngs med gator.
Trafikverket
Trafikverket ser generellt positivt p att frttning sker i centrala delarna av
Sundsvall, vilket innebr korta avstnd fr de boende till service, skolor,
kollektivtrafik etc. Detta omrde har en stor potential framfrallt med tanke p
nrheten till resecentrum och centrumbebyggelsen. Det r ocks mycket positivt
att kommunen planerar fr en blandning av verksamheter, dvs. bostder, handel,
kontor mm.
Nrhet till jrnvgsspr
I frslaget har bostder planlagts endast 15 meter frn det uppstllningsspr som
Trafikverket har i hamnen. Generellt anser Trafikverket att ny bebyggelse inte br
tilltas inom ett omrde p 30 meter frn jrnvgsspr. Ett sdant avstnd ger
utrymme fr eventuella rddningsinsatser om det skulle ske en olycka och det
medger en komplettering av riskreducerande tgrder vid en frndrad
risksituation.
Om den freslagna placeringen av bebyggelse ska glla innebr det att ca 15 meter
av spren mste tas bort tidigare n 2015, d kommunen nskar att avveckla
befintliga industrispr p Sdra kajen. Trafikverket ser mjligheter till att detta
grs utan att sprens funktion skulle frsmras nmnvrt. Men nrheten till den
planerade bostadsbebyggelsen fr dock inte pverka jrnvgssprens nuvarande
funktion s lnge spren finns kvar och inte r ersatt med andra spr intill
nuvarande kombiterminal. Det innebr t.ex. att man mste beakta att buller kan
frekomma ven nattetid nr jrnvgsvagnar hanteras p spret. Enligt
genomfrandebeskrivningen planeras byggstart av bostder till 2013. Avveckling
av industrispren kan ske tidigast 2015. Man behver drfr utreda om det r
mjligt att bygga bostder p freslagen plats s lnge industrispren finns
kvar i omrdet.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
Kommentar: Formellt svar
frn trafikverket har ej inkommit till kommunen,

men enligt underhandskontakter r det mjligt att ca 15 m av spren kan tas
bort tidigare n 2015.
Buller
Trafik:
Omrdet ligger frhllandevis nra E4 som r klassat som riksintresse. En
bullerutredning har bifogats handlingarna som r utfrd 2002-02-04. Utredningen
baserar sig p trafiksiffror frn 1998 och prognossiffror fr 2010. I
planbeskrivningen anger kommunen att de siffror som anges fr framtida scenario
med ny E4-bro bedms som tillfrlitliga infr detta planfrslag. Trafikverket
anser dock att bullerutredningen mste revideras/uppdateras utifrn senare
utfrda trafikmtningar, samt framtida scenarios gllande kade trafikmngder.
Den utfrda bullerberkningen frn 2002 visar p en ekvivalent dygnsmedelsniv
mellan 55-65 dBA p fasadytorna. Det innebr att man kommer att verstiga
riktvrdet 55 dBA med ganska stor marginal. Avstegsfall kan vara motiverade
enligt Boverkets allmnna rd 2008:1, men d ska dessa motiv beskrivas i
detaljplanen.
Avsteg frn riktvrden
I Trafikverkets riktlinjer Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse
finns Trafikverkets tolkning av omrden dr avsteg kan vervgas .
Trafikverket tolkar beskrivningarna i Boverkets allmnna rd enligt fljande:
Vad som r centrum eller centrala delar och strre

ttorter ska bedmas i varje enskilt fall. En vgledande
definition br vara att det r ett stadsomrde enligt
Boverkets resonemang ovan med detaljhandel, varuhus,
galleria, restauranger, kulturinrttningar, offentlig service
och andra tjnsteinrttningar. Ett centrum kan ven
innehlla kontor och lgenheter. Vanligtvis har stadskrnor
vl utbyggd kollektivtrafik och ett vl utbyggt gng- och
cykeltrafiksystem. Trafikverket likstller strre stad och
strre ttorter med FN:s definition av stad, vilket r ett
ttbebyggt omrde med minst 20 000 invnare.
Vad som anses som kollektivtrafikstrk ska bedmas i
varje enskilt fall. Vgledande br vara att det ska vara
gngavstnd 1 till en jrnvgs- eller tunnelbanestation eller en
busshllplats med hg turtthet. Hg turtthet innebr att det
ska finnas pstigningsmjligheter under strre delen av
dygnet med en turtthet p minst 20 min under rusningstid.
Ytterligare definitioner p kollektivtrafikstrk r att de ska ha
en linjestrckning, vilket innebr att de s rtlinjigt som
mjligt knyter ihop viktiga mlpunkter, samt att de r
1 Hgst 400 m till 90 procent av bostderna (kan vara lite lngre i glesa villaomrden och kortare i
flerbostadsomrden) och hgst 200 m till tunga mlpunkter. (Sveriges kommuner och landsting m.fl.
2007).
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
utpekade som strk i det regionala

kollektivtrafikfrsrjningsprogrammet. Trafikverket
understryker det som sgs i Boverkets vgledning om att
bebyggelse kan accepteras lngs kollektivtrafikstrk i strre
stder.
Trafikverket gr bedmningen utifrn ovanstende att Inre hamnen

frmodligen kan klassas som centrum/central del, samt ven som
ett kollektivtrafikstrk, men det br beskrivas och motiveras i
planbeskrivningen.
I de fall d kommunen motiverat att avsteg frn riktvrden kan vara
rimligt anser Trafikverket att bebyggelsen ska uppfylla nedanstende
ljudniver fr att det ska finnas frutsttningar fr en god boende-,
vrd- eller skolmilj.
Om den ekvivalenta ljudnivn vid byggnadens mest

bullerexponerade fasad r mellan 55 dBA och 60 dBA ska
byggnaden ven ha tillgng till en tyst eller ljuddmpad sida.
bullerexponerade fasad r mellan 60 och 65 dBA ska bostaden
ha tillgng till en tyst sida (ekvivalent niv <45 dBA,). Det ska
srskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivn p
den tysta sidan inte verstiger 70 dBA (L max ). Inomhusnivn
br minst uppfylla ljudklass B 2 enligt Svensk standard SS
25267:2004 fr bostder samt ljudklass B enligt Svensk
standard SS 25268:2007 fr undervisningslokaler och
vrdlokaler.
Vid ljudniver ver 65 dBA ekvivalent ljudniv utomhus br
verhuvudtaget inga nya bostder eller skolor f planeras. Om
kommunen planerar bostads- eller skolbebyggelse trots att
ljudnivn verstiger 65 dBA ekvivalent ljudniv vid fasad br
Trafikverkets regionchef besluta om Trafikverkets yttrande
samt fatta beslut om Trafikverket ska verklaga detaljplanen
eller inte. Det ekonomiska ansvaret fr konsekvenserna av
uppkomna strningar ska diskuteras innan beslut fattas (se
vidare under rubriken 9.6 Frhllningsstt till avtal).
Trafikverket br p s stt inte drabbas av ngra kostnader i
efterhand.
Grnserna ska glla i alla planerade bostder och

skolbyggnader, inkluderat alla vningsplan och vderstreck.
I planbeskrivningen sger man att minst hlften av bostadsrummen ska placeras
mot en tyst sida. Trafikverket anser dock att man inte har beskrivit tydligt i
detaljplanen vilka bullerniver man klarar. Man mste kunna visa att minst hlften
av bostadsrummen i lgenheterna fr en tyst sida fr att man ska f acceptabla
boendemiljer. Planlsningarna i flerbostadshuset mste drfr gras med
2
Det finns olika ljudklasser fr att dela in ljudfrhllanden inomhus. Ljudklass C r den klass som
anvnds som miniminiv fr att klara Boverkets freskrifter. I srskilda fall kan ljudklass D godtas d
ljudklass C av ngon anledning inte kan uppns. De hgsta ljudklasserna, A och B, innebr mycket goda
till goda ljudfrhllanden och kan anvndas fr lokaler dr hgre krav stlls p inomhusmiljn.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
utgngspunkten att man ska klara detta. Det r ocks viktigt att visa att man klarar
inomhusniverna; 30 dBA (ekvivalent) respektive 45 dBA (max.niv).
Jrnvg
Den utfrda bullerutredningen har endast tagit med buller frn vgtrafik. Omrdet
berrs ven av jrnvgsbuller, bde frn ostkustbanan och frn
uppstllningsspren. Bullerutredningen mste drfr ocks hantera
jrnvgsbullret, och visa den samlade bulleremissionen.
Kommentar: Ny bullerberkning
framtagen av Tyrns 2012-09-27.
Planbeskrivningen har kompletterats med motivering till avsteg frn

huvudreglerna. Planen har ocks kompletterats med bestmmelser angende
buller.
Farligt gods
Idag gr E4 ca 80 meter frbi planerad bostadsbebyggelse, vilket innebr att en
riskanalys avseende farligt gods br gras i samband med detaljplanen tas fram. I
kommunens gllande versiktplan fresls E14-strckningen vara Landsvgsalln
via Parkgatan och Berggatan, vilket skulle innebra att hnsyn mste tas till
transporter av farligt gods. Det finns ett frslag p att Timmervgen ska vara den
vg som transporter av farligt gods ska ta. Det skulle innebra att merparten av
transporter av farligt gods inte skulle g via E14 i centrala Sundsvall.
Kommentar: Se tidigare kommentar angende riskutredning.
Hllbarhet
Omrdet har en stor potential att bli en hllbar stadsdel framfrallt med tanke
nrheten till resecentrum och centrumbebyggelsen. Trafikverket anser att det r av
vikt att omrdet planeras fr att gynna anvndning av gng- och cykel samt
kollektivtrafik. System som bilpooler etc. fr att minska bilanvndningen br
lggas fast tidigt tillsammans med kommande exploatrer. Det vore bra ocks om
omrdet redan nu under planeringsstadiet marknadsfrs som ett omrde dr man
inte kommer att behver inneha bil.
Luftkvalitt
Trafikverket anser att det r av vikt att man i vid framtagandet av denna detaljplan
gr en berkning/bedmning som skerstller att freslagen exploatering inte
medfr att man riskerar att verskrida miljkvalitetsnormerna fr bde
kvvedioxider och partiklar. Den planerade bebyggelsen innebr att man sluter
gaturummet ytterligare . Trafikverket anser inte att man kan vnta med att utreda
detta tills planlggning sker av resterande del av Sdra Kajen-omrdet.
Kommentar: Se tidigare kommentar angende luftkvalitet.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
Sjfart
I och med att bebyggelse planeras intill hamnomrdet anser Trafikverket att
Sjfartsverkets yttrande ver detaljplanen br inhmtas.
Kommentar: Sjfartsverket fr utstllningshandlingen fr remissyttrande.
rende
Trafikverket har ftt ovanstende detaljplan p remiss frn Lnsstyrelsen och
Sundsvalls kommun. Planen syftar till att prva uppfrandet av bostder, handel,
kontor, hotell och garage inom omrdet.
Luftfartsverket
LFV har som sakgare av CNS-utrustning inget att erinra mot planerad etablering.
Med CNS-utrustning menas utrustning fr kommunikation, navigation och radar
(Communication, Navigation, Surveillance).
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen har tagit del av frslaget och har inga synpunkter.

Kommunala myndigheter och bolag:
Kultur&Fritid
Frvaltningen anser att det r mycket viktigt att omrdet fr en stadskaraktr som
knyter an till Stenstadens kvartersmnster med bostder, handel, restauranger och
hotell fr att skapa liv och rrelse i omrdet.
I den hamnbassng som finns i anslutning till planomrdet ligger en gst- och
smbtshamn. Hamnen r av stor betydelse fr det fritidsbaserade btlivet och r
attraktiv som gsthamn genom sin nrhet till Stenstaden. Det torg som skapas i
anslutning till hamnbassngen blir viktigt fr att skapa en levande milj kring
gsthamnen.
Miljfrvaltningen
Strandskydd och riksintressen

Miljkontoret delar Stadsbyggnadskontorets syn p strandskyddet och
riksintressen dvs. att der r rimligt att upphva strandskyddet fr den hr planen
och att inget av riskintressena Stenstan och E4 pverkas negativt av planfrslaget.
Dagvatten
Miljkontoret instmmer med skrivningen i planen att det r viktigt att dagvatten
frn trafikytor renas frn frmst oljefroreningar innan det nr Sundsvallsfjrden.
En mittremsa till en av gatorna medger infiltration av dagvatten, vilket ocks
regleras i planbestmmelse. Detta r, som det str i planen, endast mjligt om
marken saneras s att dagvattnet som sedan nr vattenfrekomsterna
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
Sundsvallsfjrden och Sundsvalls ttort (Sundsvallssen) inte r s frorenat att

det pverkar miljkvalitetsnormerna negativt.
Kommentar: Se tidigare kommentar angende dagvatten.
Frorenad mark
Den historiska beskrivningen i planen visar att det kan finnas risk fr
marfroreningar. Planomrdet bestr i dag av en parkering. En frdjupad
underskning ska drfr utfras infr utstllningsskedet. Miljkontoret ser det
som mycket viktigt att froreningsproblematiken r kartlagd innan planen gr till
utstllning. Utredningen mste visa vad som krvs fr att platsen ska kunna
anvndas fr bostadsndaml. Miljkontoret vill samrda med
Stadsbyggnadskontoret/intressenten infr kommande miljtekniska
underskningar.
I planen saknar miljkontoret de vergripande tgrdsmlen fr marksaneringen.
Dessa ml ska ligga till grund fr de platsspecifika riktvrdena, dvs. till vad och
hur marken ska kunna anvndas. Miljkontoret har ocks en annan syn p hur de
platsspecifika riktvrdena br utformas. Vi nskar drfr ett srskilt samrd om
detta. Det r av vikt fr intressenten att tillsynsmyndighetens krav r tydliga och
knda redan tidigt processen d saneringar r kostsamma.
Omrdet ligger vid tv av kommunens vattenfrekomster, Sundsvallsfjrden
(ytvatten) och Sundsvalls ttort (grundvatten). Dessa uppgifter saknas i den
miljtekniska markunderskningen som bilggs planen.
Miljkontoret ser positivt p att det finns planbestmmelser fr att marken mste
saneras innan exploatering men tycker att det finns formuleringar av
planbestmmelser som r tydligare. Jmfr grna planbestmmelsen fr Solhjden
31.
Kommentar:
Planbestmmelsen har frtydligats gllande markfroreningar. Dock br inte i
planen preciseras de vrden som blir aktuella vid saneringen utan dessa
faststlls i det fortsatta arbetet med platsspecifika grnsvrden. I det arbetet
kommer ven Miljkontoret ing.
Gator och trafik
Miljkontoret nskar att planen redovisar vart gng- och cykelvgar kommer att
anlggas inom omrdet. Det r viktigt att dessa byggs samtidigt eller innan
byggnaderna s att det gr att rra sig inom omrdet.
Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med en skiss ver freslaget
gng- och cykelnt inom hela Sdra kajen-omrdet. I bilaga 1 med
gatusektioner redovisas hur gatumiljerna r tnkta att utformas fr gng- och
cykeltrafik.
Trafikbuller och luftfroreningar
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2012-09-05
SBN-2011-00320
10
Det r positivt att planen reglerar att lgenheterna kommer att frses med tyst sida
och att det infrts en planbestmmelse som reglerar detta. Miljkontoret undrar
dock hur det fungerar med tyst sida fr 12-vningshuset dr tre sidor kommer att
vara utsatta fr buller frn huvudgatan. Frutsttningarna fr att tyst sida ska
fungera r att kvarteren r slutna mot gatan. ven om inga riktvrden verskrids
kommer trafikbuller att hras frn ny E4 bro ver fjrden. Det r drfr viktigt att
ta hnsyn till den i den fortsatta projekteringen.
Miljkontoret delar bedmningen att miljkvalitetsnormerna fr partiklar och
kvvedioxid inte verskrids.
Kommentar: I planen infrs bestmmelse om bullervrden. Dessa styr d vad
som faktiskt kan byggas.
Grnytor
Det r positivt att bilparkeringar placeras i garage under byggnaden. Miljkontoret
vill lyfta fram hur viktigt det r att utemiljn utformas s att de boende ska kunna
vistas ute. Sittplatser, lekredskap, cykelparkering och grnska r viktiga inslag p
en grd i staden. Det r viktigt att utemiljn skyddas frn buller s lngt som
mjligt.
Miljkontoret vill ocks lyfta fram hur viktigt det r att ta tillvara det fina
vattenlget och fra in grnt i anslutning till kajen. Hr har vi ocks mjlighet att
skapa en grn korridor frbi hela hamnomrdet, via parken. Omrdet ska ocks
utformas s att det r tillgngligt fr personer med funktionshinder.
Det r viktigt att kajen hlls tillgnglig fr allmnheten, precis som planen sger.
Det finns ett politiskt beslut p att kajerna ska vara allmnna.
Teknisk frsrjning
Det r positivt att fastigheten ansluts till fjrrvrme. Miljkontoret vill ocks
uppmuntra andra kretsloppslsningar. Detta kan diskuteras i samband med
exploateringen av omrdet. Kommunen kan i exploateringsavtal begra att ett
miljprogram upprttas som beskriver detta. I miljprogram kan ocks generella
krav p armaturer och vitvaror som minskar energifrbrukningen ing.
Service- och teknikfrvaltningen
Service- och teknikfrvaltningen har inga synpunkter p rubricerad detaljplan.
MittSverige Vatten AB
Med anledning av Er skrivelse till MittSverige Vatten AB med begran om

yttrande i rubricerat rende meddelas hrmed att frn va-teknisk synpunkt krvs
omlggning av befintlig vattenledning och dagvattenkulvert (1200mm) bde i delar
av Stuvarvgen och sterut mot jrnvgsbassngen. I vrigt finns
anslutningsmjligheter enligt nedan.
Kommentar: Omlggning av befintlig dagvattenledning krvs och
projektering sker i samarbete med MittSverige Vatten AB
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Utstllning
Sundsvalls kommun
Sarmrdsredogrelse
2013-02-01
SBN-2011-00320 1
Detaljplan fr
del av Inre hamnen

Sundsvalls kommun
_______________________________________________________________
UTLT ANDE
Rubricerat detaljplanefrslag har varit utstllt enligt PBL 5:23 (1987:10) under
tiden 5 november 30 november 2012.
Svar har inkommit frn
Statliga myndigheter:
Lnsstyrelsen
Lnsstyrelsen befarar att detaljplanen kan innebr sdana risker fr medborgarnas

hlsa och skerhet, varfr Lnsstyrelsen kan komma att ingripa enligt 12 kap 1
planoch bygglagen PBL (1987:10).
Detaljplanen utgr en etapp inom ett strre planomrde Inre hamnen och Sdra
kajen, fr vilka ett generellt program upprttades r 2010. Programmet ligger till
grund fr kommande detaljplaner inom omrdet fr Inre hamnen och Sdra
kajen. I programsamrdet (februari-mars 2010) bedmde kommunen och
Lnsstyrelsen att genomfrandet av frslaget i programmet innebar en sdan
betydande miljpverkan som avses i PBL 5:18 (1987:10) att en srskild
miljkonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprttas.
I Lnsstyrelsens yttrande daterat den 17 april 2012 bedmdes inte rubricerad
detaljplan innebra betydande miljpverkan. Dock skulle ett antal frgor utredas
djupare i planprocessen och eventuella tgrder vidtas fr detaljplanens
genomfrande.
Lnsstyrelsen finner att detaljplanen till viss del kompletterats men det r
fortfarande oklart vilken miljpverkan som exploatering enligt rubricerade
detaljplanen innebr. Sammanfattningsvis anser Lnsstyrelsen att bullerfrgan ska
redas ut med Lnsstyrelsen och Trafikverket innan kommunen kan g vidare med
planprocessen. Likas br en frdjupad riskanalys utfras och eventuella tgrder
fresls med avseende p kombiterminalen och nrhet till industrispr, se vidare
under rubriken Hlsa och skerhet.
Hlsa och skerhet
Buller
Omrdet ligger frhllandevis nra E4 och ostkustbanan som r klassade som

riksintressen. En reviderad bullerutredning har bifogats handlingarna som r
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 2
utfrd 2012-09-27. Utredningen omfattar bde buller frn vg och jrnvg, samt
frn industri (kombiterminal + uppstllningsspr).
Berkningarna visar att de ekvivalenta ljudniverna frn trafik r ca 60 dBA. De
maximala ljudniverna blir ca 80 dBA. Kommunen har i planbeskrivningen
motiverat varfr denna detaljplan ska bedmas som ett avstegsfall. Lnsstyrelsen
anser ocks att detaljplanen br kunna klassas som avstegsfall, d omrdet utgr
en del av centrum/central del med frslag p ordnad kvartersstruktur samt har
nrhet till kollektivtrafik.
Vid avstegsfall anser Lnsstyrelsen i likhet med Trafikverket, att bebyggelsen ska
uppfylla nedanstende ljudniver fr att det ska finnas frutsttningar fr en god
boendemilj.
Om den ekvivalenta ljudnivn vid byggnadens mest bullerexponerade fasad r
mellan 55 dBA och 60 dBA ska byggnaden ven ha tillgng till en tyst eller
ljuddmpad sida.
Om den ekvivalenta ljudnivn vid byggnadens mest bullerexponerade fasad r
mellan 60 och 65 dBA ska bostaden ha tillgng till en tyst sida (ekvivalent niv
<45 dBA,). Det ska srskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivn p
den tysta sidan inte verstiger 70 dBA (Lmax). Inomhusnivn br minst uppfylla
ljudklass B1 enligt Svensk standard SS 25267:2004 fr bostder samt ljudklass B
enligt Svensk standard SS 25268:2007 fr undervisningslokaler och vrdlokaler.
Grnserna ska glla i alla planerade bostder och skolbyggnader, inkluderat alla
vningsplan och vderstreck.
I detta aktuella fall framgr att principen med tyst eller ljuddmpad sidan ska
tillmpas. Det r dock mycket otydligt i handlingarna vilka bullerniver man fr.
Enligt utstlld planbeskrivning fresls en planbestmmelse att minst hlften av
bostadsrummen ska placeras mot en tyst sida, vilket i detta fall beskrivs innebra
hgst 55 dBA vid fasad. Men p plankartan str det en planbestmmelse att minst
hlften av bostadsrummen ska placeras mot en tyst sida (50 dBA). P
bullerkartorna i bullerutredningen anges att bullerniv ligger p 55-60 dBA i det
aktuella omrdet. Enligt frslag illustrationsplan fr Inre Hamnen r bostadshusen
byggda med innegrdar, vilket frmodligen innebr lgre bullerniver, men det
framgr inte av planhandlingarna eller bullerutredningen vilka niver man uppnr.
Lnsstyrelsen anser att det tydligt ska framg i planhandlingarna att det finns
tekniska/ekonomiska mjligheter att tgrda bullret, ven om kommunen inte
bestmt vilka tgrder som ska vidtas.
Lnsstyrelsen anser i likhet med Trafikverket att vid bullerniver 60-65 dBA ska
bostaden ha tillgng till en tyst sida, dvs dr den ekvivalent niv <45 dBA.
Lnsstyrelsen anser drfr att kommunen behver redovisa mjliga ljuddmpande
tgrder p bostadshusen, eller andra tgrder, fr att man ska erhlla tysta sidor
<45 dBA.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 3
Det r ocks viktigt att kommunen tar med i att riktvrdena dvs att
inomhusniverna; 30 dBA (ekvivalent) respektive 45 dBA (max niv), ska klaras.
P samma stt ska bestmmelser kompletteras till detaljplanen om skyddade
uteplatser (Lmax < 70 dBA).
Kommentar: Efter utstllningen har en kompletterande bullerutredning gjorts

fr omrdet. Den utredningen visar bullerniverna nr planomrdet bebyggts
enligt detaljplanens bestmmelser. Utredningen visar att Boverkets riktlinjer
fr avstegsfall fr utomhusbuller klaras.
Utredningens sammanfattning sger: Berkningarna visar att de ekvivalenta
ljudniverna frn trafik r som hgst 60 dBA. De maximala ljudniverna blir
ca 78 dBA fr husen nrmast Stuvarvgen. Genom att tillmpa principen med
tyst eller ljuddmpad sida eller inglasad balkong fr boende, kan boverkets
riktvrden fr ljudnivn utomhus klaras. Inomhus klaras riktvrden genom att
vlja fnster eller fnsterdrrar med tillrcklig ljudreduktion. Den
kompletterande utredningen finns p kommunens
hemsida: www.sundsvall.se/detaljplaner klicka p Sundsvalls ttort och Inre
hamnen och Sdra kajen.
Riktvrdet fr buller inomhus kan klaras med byggnadstgrder som ven
regleras i BBR och som drfr inte behver regleras i detaljplanen.
Bestmmelser och planbeskrivning har efter utstllningen reviderats s att de
nu innebr samma sak. Bestmmelse angende buller formuleras: Bostder
ska utformas med tyst (mindre n eller 45 dBA ekvivalent) eller ljuddmpad
(45 50 dBA ekvivalent) sida, s att minst hlften av boningsrummen fr ta del
av sdan; och p uteplats skall ekvivalent ljudniv vara hgst 55 dBA och max
ljudniv vara hgst 70 dBA.
Farligt gods
Lnsstyrelsen anser att utredningarna kring farligt-gods och bensinstationen har
gjorts p ett bra stt. Dock finns en brist. I den grovanalys som gjorts bedms
riskerna med kombiterminalen som s sm att en frdjupad riskanalys ej behver
gras. Lnsstyrelsen anser att kombiterminalen med sin hantering av farliga
mnen innebr en risk fr planomrdet. Ett utslpp med exempelvis ammoniak,
ven i sm mngder som exempelvis 100 kg, kan vid fel vderlek ge stora
konsekvenser i planomrdet. Kombiterminalen r klassad som en s kallad farlig
verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4. Lnsstyrelsen
anser att en frdjupad riskanalys ska gras med avseende p kombiterminalen.
Kommentar: Kommunen hnvisar till den riskutredning som gjordes i

anslutning till
utstllningen av detaljplanen. Vid ytterligare kontakt med Vectura som gjorde
riskutredningen, har framkommit att deras uppfattning r att det inte r
meningsfullt att gra en frdjupad riskanalys fr detaljplaneomrdet i
frhllande till kombiterminalen, d det r svrt om inte omjligt att rkna risk
frn kombiterminalen i frhllande till planomrdet bla beroende p avstnd.
Det kan ocks noteras att i utredningen s bedms risken frn E4 i frsta hand
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 4
vara frn gasolyckor vilket ocks r den strsta risken frn kombiterminalen.
De bestmmelser som finns i detaljplanen utgr frn risken fr gasolycka p
E4. Med de tgrderna s bedms risken frn E4 vara acceptabel. Kommunens
bedmning r att d kombiterminalen ligger p ett betydligt strre avstnd
frn detaljplaneomrdet ca 300 m mot 80 till E4 s rcker de bestmmelser
som detaljplanen har mot gasolyckor p E4 ven fr gasolyckor p
kombiterminalen.
Idag gr E4 ca 80 meter frbi planerad bostadsbebyggelse, vilket har lett till att en
riskanalys avseende farligt gods har tagits fram. Enligt framtagen knslighetsanalys
bedms risken acceptabel. Denna grundar sig p att E4-trafiken kommer att ledas
om via ny E4-bro, att Sundsvalls logistikpark etableras norr i Tunadal samt att
genomfartstransporter med farligt gods frbjuds genom centrum. Men E14:s
framtida strckning r nnu inte avgjord. Efter det att den nya E4-strckningen tas
i bruk, dvs. r det oklart om E14 ska g via Landsvgsalln/Parkgatan, eller om
den ska ligga kvar i ett befintligt lge p Bjrneborgsgatan alternativt om den i
framtiden ska ha en annan strckning utanfr de centrala delarna. Det finns dock
frslag p att transporterna av farligt gods ska i ett frsta steg styras via
E4/Timmervgen eller via nuvarande E14 via Bjrneborgsgatan/Bergsgatan, samt
i ett andra steg endast via E4/Timmervgen. Det kan innebra att merparten av
transporter av farligt gods inte kommer att g i centrala Sundsvall frbi aktuellt
planomrde.
Lnsstyrelsen anser i likhet med Trafikverket att tgrdsfrslagen i riskanalysen
om friskluftsintag och placering av entrer och utrymningsvgar, vilket ocks
framgr av planbestmmelse i detaljplanen, br genomfras, eftersom det
fortsttningsvis kommer att g vissa transporter av farligt gods p
Landsvgsallen, ven efter omlggning av E4-trafiken.
Kommentar: Dessa bestmmelser r kvar i detaljplanen och gller allts ven

efter E4-flytten.
Industrispr
S lnge industrispren finns kvar r det svrt att genomfra den del av
detaljplanen som ligger nrmast spren. Lnsstyrelsen anser i likhet med
Trafikverket att generellt inte ska ny bebyggelse tilltas inom ett omrde p 30
meter frn jrnvgsspr. Nrheten till den planerade bostadsbebyggelsen fr heller
inte pverka jrnvgssprens nuvarande funktion. Kommunen ska ven
komplettera detaljplanen med riskreducerande tgrder och eventuella
bestmmelser, som kan behvas fr att ny bebyggelse ska kunna placeras nra
industrispren.
Kommentar: Vid samrd med verksamhetsutvaren har framkommit att en
mindre begrnsning av spret vsterut, ca 15 meters avkortning, inte bedms
pverka industrisprets funktion. Av denna anledning samt att verksamheten
p spret i dess vstra del sker med synnerligen lga hastigheter, bedmer
kommunen att det inte behvs ytterligare bestmmelser i planen angende
industrispret. Kommunens vergripande planering fr Sdra kajen innebr
ocks att industrispret i sin helhet inom relativt kort tid ska flyttas frn Sdra
kajen.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 5
Stabilitet och geoteknik

Avsnittet Stabilitet p sidan 8 r en direkt kopia frn samrdshandlingen. Bland
annat hnvisas till en figur som inte finns med i utstllningshandlingen. Dremot
har kajens stabilitet utretts i detta skede och en planbestmmelse om plning har
infrts.
Kommentar: Hnvisningen till figuren har tagits bort som en redaktionell
ndring efter utstllningen. I och med den kompletterande
kajstabilitetsutredningen r bilden inte lngre aktuell.
Det finns ett resonemang kring omhndertagande av 100-rs regn p innergrden
p sidan 6 i planhandlingen. P plankartan saknas uppgifter p vilken utformning
som kan ge dmning p innergrden. Lnsstyrelsen anser att detaljplanen tydligt
ska redovisa dessa tgrder.
Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med ett frtydligande
angende dmning p innergrden.
vrigt
Fr rubricerad detaljplans genomfrande frutstts att ca 15 meter av
industrispren (uppstllningsspr) ska tas bort. r 2015 nskar kommunen att
avveckla befintliga industrispr p Sdra kajen fr att bygga ytterligare bostder p
kajen. Lnsstyrelsen vill informera kommunen om, att fr att ta bort industrispr
krvs en formell process med beslut, inklusive samrd med trafikfretag och
Trafikverket.
Trafikverket

Utstllningsfrslaget frutstter att ca 15 meter av industrispren
(uppstllningsspr) mste tas bort tidigare n 2015, d kommunen nskar att
avveckla befintliga industrispr p Sdra kajen fr att bygga bostder. Fr att
kunna gra detta krvs en formell process med beslut, inklusive samrd med
trafikfretag samt interna samrd inom Trafikverket. S lnge den delen av spret
finns kvar r det svrt att bygga det bostadshus som ligger nrmast spren. Detta
p grund av att Trafikverket anser generellt att ny bebyggelse inte br tilltas inom
ett omrde p 30 meter frn jrnvgsspr. Ett sdant avstnd ger utrymme fr
eventuella rddningsinsatser om det skulle ske en olycka och det medger en
komplettering av riskreducerande tgrder vid en frndrad risksituation.
Nrheten till den planerade bostadsbebyggelsen fr heller inte pverka
jrnvgssprens nuvarande funktion s lnge spren finns kvar och inte r ersatt
med andra spr intill nuvarande kombiterminal.
Kommentar: Se kommentar ovan under Lnsstyrelsen.
Buller, trafik
riksintressen. En reviderad bullerutredning har bifogats handlingarna som r
utfrd 2012-09-27. Utredningen omfattar bde buller frn vg och jrnvg, samt
frn industri (kombiterminal + uppstllningsspr).
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 6

motiverat varfr denna detaljplan ska bedmas som ett avstegsfall. Trafikverket
gr ocks bedmningen utifrn ovanstende att Inre hamnen borde kunna klassas
som avstegsfall, d omrdet utgr en del av centrum/central del samt har
nrheten till kollektivtrafik.
Vid avstegsfall anser Trafikverket, enligt sina riktlinjer TDOK 2011:460, att
bebyggelsen ska uppfylla nedanstende ljudniver fr att det ska finnas
frutsttningar fr en god boendemilj.

byggnaden ven ha tillgng till en tyst eller ljuddmpad
sida.
bullerexponerade fasad r mellan 60 och 65 dBA ska
bostaden ha tillgng till en tyst sida (ekvivalent niv <45
dBA,). Det ska srskilt utredas och redovisas att den
maximala ljudnivn p den tysta sidan inte verstiger 70
dBA (L max ). Inomhusnivn br minst uppfylla ljudklass B 2
enligt Svensk standard SS 25267:2004 fr bostder samt
ljudklass B enligt Svensk standard SS 25268:2007 fr
undervisningslokaler och vrdlokaler.
Grnserna ska glla i alla planerade bostder och
skolbyggnader, inkluderat alla vningsplan och vderstreck.
I detta aktuella fall sger man att principen med tyst eller ljuddmpad sidan ska
hgst 55 dBA vid fasad. P plankartan str det en planbestmmelse att minst
hlften av bostadsrummen ska placeras mot en tyst sida (50 dBA). P
bullerkartorna i bullerutredningen anges att bullerniv ligger p 55-60 dBA i det
aktuella omrdet. Enligt frslag illustrationsplan fr Inre Hamnen r bostadshusen
byggda med innegrdar, vilket frmodligen innebr lgre bullerniver, men det
framgr inte av planhandlingarna eller bullerutredningen vilka niver man uppnr.
Det r viktigt att veta att det finns tekniska/ekonomiska mjligheter att tgrda
bullret, ven om man inte i planskedet bestmmer vilka tgrder man ska gra.
Enligt riktlinjer anser Trafikverket att vid bullerniver 60-65 dBA ska bostaden ha
tillgng till en tyst sida, dvs. dr den ekvivalent niv <45 dBA. Trafikverket anser
drfr att kommunen behver redovisa mjliga ljuddmpande tgrder p
bostadshusen, eller andra tgrder, fr att man ska erhlla tysta sidor <45 dBA .
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 7
Det r ocks viktigt att man tar med i planbestmmelserna att man ska klara
inomhusniverna; 30 dBA (ekvivalent) respektive 45 dBA (max.niv). P samma
stt mste bestmmelser kompletteras till detaljplanen om skyddade uteplatser
(Lmax < 70 dBA) eftersom man har hga maximala niver.
Trafikverket anser att bullerfrgan mste redas ut med Lnsstyrelsen och
Trafikverket innan kommunen kan g vidare med ett antagande av detaljplanen
Farligt gods
om via ny E4-bro, att Sundsvalls logistikpark etableras norr i Tunadal samt att
genomfartstransporter med farligt gods frbjuds genom centrum.
E14:s framtida strckning r nnu inte avgjord efter det att den nya E4strckningen tas i bruk, dvs. om den ska g via Landsvgsalln/Parkgatan, om den
ska ligga kvar i ett befintligt lge p Bjrneborgsgatan eller om den i framtiden ska
ha en annan strckning utanfr de centrala delarna. Det finns dock frslag p att
transporterna av farligt gods ska i ett frsta steg styras via E4/Timmervgen eller
via nuvarande E14 via Bjrneborgsgatan/Bergsgatan, samt i ett andra steg endast
via E4/Timmervgen. Det skulle innebra att merparten av transporter av farligt
gods inte kommer att g i centrala Sundsvall frbi aktuellt planomrde.
Trafikverket anser att tgrdsfrslagen i riskanalysen om friskluftsintag och
placering av entrer och utrymningsvgar br genomfras, eftersom det
fortsttningsvis kommer att g vissa transporter av farligt gods p
Landsvgsallen, ven efter omlggning av E4-trafiken.
Hllbarhet
Omrdet har en stor potential att bli en hllbar stadsdel framfrallt med tanke
nrheten till resecentrum och centrumbebyggelsen. Trafikverket anser att det r av
vikt att omrdet planeras fr att gynna anvndning av gng- och cykel samt
kollektivtrafik. System som bilpooler etc. fr att minska bilanvndningen br
lggas fast tidigt tillsammans med kommande exploatrer. I gengld skulle ett
lgre parkeringstal kunna accepteras.
Kommentar: Planomrdet har utformats fr att tillsammans med framtida
kommande bebyggelse kunna fungera bde fr kollektivtrafik i omrdet och fr
gng och cykel.
Luftkvalit
En berkning har utfrts dr man har tittat p om freslagen exploatering kan
medfra risker fr att verskrida miljkvalitetsnormerna fr bde kvvedioxider
och partiklar. Resultatet frn spridningsberkningarna visar att halterna av bde
kvveoxider och partiklar kommer att sjunka till en acceptabel niv under 2015
nr trafiken leds om ver den nya E4-bron.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 8
Sjfartsverket
Skulle det uppfras en hgre byggnad kan den utgra ett landmrke fr
sjfaranden och br terges i sjkort. Nr byggnation frdigstllts ska dess
koordinater geodetiskt bestmmas och rapporteras till
ntm.baltico@sjofartsverket.se (Ufs-redaktionen) fr infrande i sjkort.
Vid planering av fasta belysningspunkter ska hnsyn tas s att dessa inte
blndar sjfarande eller pverkar funktionen p de ljuspunkter som r
avsedda fr sjfartens skra navigation. Detta gller ven arbetsbelysning
under anlggningsfasen.
Efter avslutat arbete ska frndringar av strandlinjen geodetiskt bestmmas,
ven frndringar i bottentopografi ska sjmtas enligt sjmtningsstandard
SRS 44. Detta ska rapporteras in till ntm.baltico@sjofartsverket.se
(Ufsredaktionen) fr infrande i sjkort.
Kommentar: Sjfartsverkets synpunkter beaktas i det fortsatta

exploateringsarbetet och har infrts som en upplysning p plankartan.
Luftfartsverket
LFV har som sakgare av CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen.
Vi vill dock pminna om att d byggnader ver 20 m ingr i planer skall flygplatser
inom 60 km radie frn byggnaden kontaktas, se nedan. r byggnaden ver 45 m
hg skall hindermarkering ske enligt Transportstyrelsens freskrifter, TSFS
2010:155.
Med CNS-utrustning menas utrustning fr kommunikation, navigation och radar
(Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig p Svensk
Standard 447 10 12 utgva 1:1991 Skyddsavstnd fr luftfartsradiosystem mot
aktiva och passiva strningar fr elektrisk kraftverfring och tgdrift,
Standardiseringskommissionen i Sverige.
VIKTIGT: I vrt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser fr flygvgar till
och frn flygplatser, samt om CNS-utrustning gd av flygplats kan riskera att bli
pverkad. Berrda flygplatser skall drfr alltid tillfrgas som sakgare om
byggnadsverk ver 20 meter ingr i planer, eller om flygplatserna av annan
anledning misstnks kunna bli pverkade av en etablering. Med berrd flygplats
avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut frn
flygplatsen. MSA r den hinderyta som r strst och str fr Minimum Sector
Altitude.
Kommentar: Luftfartsverkets synpunkter beaktas i det fortsatta
exploateringsarbetet och har infrts som en upplysning p plankartan.
Kommunala myndigheter och bolag:
Barn- och utbildningsfrvaltningen
Inga synpunkter.
Koncernstaben
Ett allmnt gngstrk redovisas lngs kajen. D det r av ett mycket stort
allmnt intresse r det lmpligt att ven i Syftet (planbeskrivningens frsta
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320 9
avsnitt) lyfta in att "Allmnhetens tillgng till ett promenadstrk utmed

vattnet ska skerstllas."
Nrhet till nytt resecentrum och stadstrafik ger god frsrjning med kollek- .
tivtrafik. I framtiden kan en stadslinje komma att trafikera Stuvarvgen med
10 minuters trafik: i hgtrafiktid. Gatumiljn br drfr utformas med tanke
p det. Trafiken kan ven ge en del buller strningar vilket br beaktas i
planarbetet.
vriga synpunkter
Utifrn kommunstyrelsens ansvar fr avfallsplanering freslr vi att
planavdelningen i samverkan med Reko och Skanska utreder om
avfallshanteringen, ink! tervinning, inom omrdet ev, krver justeringar av
frslaget till detaljplan.
Kommentar: Betrffande promenadstrket utmed vattnet finns det uppmrksammat i planbeskrivningen under rubriken Strandskydd med texten
Planfrslaget innebr att miljn lngs med kajerna kommer att hllas
tillgnglig fr allmnheten samt Strket nrmast vattnet tas inte i ansprk
fr bebyggelse utan bibehlls som allmn plats i form av ett kajstrk
Kollektivtrafiken r behandlad under rubriken Kollektivtrafik i planbeskrivningen och det finns utrymme i planen fr att kollektivtrafiken ska komma fram
lngs huvudgatan. ven bullerfrgan finns utredd under rubriken
Risker/strningar d inkluderande ven buller frn bussar.
Bde Reko och Skanska har deltagit i remissfrfarandet och allts haft tillflle
att yttra sig ver bl a avfallshanteringen.
Kultur&Fritid
Frn frvaltningen ges som frslag att det grs en arkitekttvling fr

omrdet fr att tillfredsstlla de hga krav som stlls p gestaltningen i
planomrdet. Arkitekttvling r ett av de viktigaste medlen fr att
skerstlla att arkitekturen hller den hga kvalit som planbeskrivningen
krver. Dessutom ska bebyggelsen "visa stor hnsyn till stadens identitet"
(sid 11), vilket r ytterligare en stor utmaning fr arkitekterna.
Kommentar: Kommunen har genom stadsbyggnadsnmnden gett Skanska

markoption fr planomrdet. Det betyder att det i praktiken r Skanska som
bestmmer om en arkitekttvling ska hllas fr omrdet. Detaljplanen
omjliggr inte att en arkitekttvling genomfrs fr omrdet.
vriga synpunkter r att torget br gras strre och ta en del av
kvartersmarken fr bostder t vster och t sder. Kvartersindelningen br
ndras s att byggnadsvolymerna inte blir s stora, det gller framfr allt
det sydvstra kvarteret.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
10
2013-02-01
SBN-2011-00320
Kommentar: Detaljplanen fljer det program och den utbyggnadsstrategi som

tagits fram fr hela omrdet Inre hamnen och Sdra kajen. I dessa bedms den
freslagna kvartersutformningen och byggnadsvolymerna passa bra in p
denna plats.
Betrffande allmnhetens tillgng till havet och tillgodoseende av trygghet
vid promenadstrk frutstter frvaltningen att erforderlig hnsyn tas till
mnniskors behov i dessa avseenden. Den grna struktur som planeras med
parker vid hgbrons fsten bildar en lnk med Hamntrdgrden vilket
skapar goda frutsttningar fr en attraktiv gsthamn. Frvaltningen
freslr att den grna passage fr fotgngare och cyklister som finns lngs
sdra kajen ocks skras i planfrslaget.
Kommentar: Promenadstrk lngs kajen skras i detaljplanen.

Miljfrvaltningen
Dagvatten
Miljkontoret tycker att dagvattenutredningen som r gjord fr planen utreder
frgan p ett bra stt men utredningen gr inte helt i linje med kommunens
dagvattenstrategi. Enligt bilaga 6 till kommunens dagvattenstrategi
krvs enklare eller hg rening vid direkt avledning till havet. I detta fall
krvs enklare rening. Enklare behandlingsmetoder som enligt erfarenhet
ger frbttrad dagvattenkvalitet r t ex filter, perkolation, damm, vtmark,
versilningsytor eller svackdiken. Anlggningen ska dimensioneras fr att
Klara ett tiorsregn enligt de lokalt framtagna riktlinjerna.
Eftersom vi inte uppfyller miljkvalitetsnormerna fr Sundsvallsfjrden
idag, fr vi inte bidra till att ytterligare frorena den. ven om planomrdet
r litet och froreningshalterna lga kan vi inte fortstta att slppa orenat
dagvatten direkt ut i havet.
Det r ocks viktigt att tnkta p att trafiken i omrdet kan komma att ka
pga de vriga tnkta exploateringarna i omrdet och att det d kan komma
att stllas ytterligare krav p dagvattenrening.
Kommentar: Bedmningen r att man klarar dagvattenbehandlingen dels

genom att frgan om rening av vatten frn parkeringsytor inom kvarteret
hanteras i bygglovet och dels genom att kommunen tillmpar
dagvattenstrategin vid utbyggnad av allmn plats torg och gator. Detta
behver drfr inte regleras i detaljplanen.
Frorenad mark
Det br framg tydligare av planen om de framtagna platsspecifika riktvrdena
fr sanering av marken (Ramblls utredning) r de som fresls fr
planen eller om nya platsspecifika riktvrden ska tas fram. Det r ocks
viktigt att ambitioner och begrnsningar med planen beskrivs. Ska det exempelvis
f finnas frskola/lekplats inom omrdet eller ska det vara mjligt
att odla p innergrden? Dessa stllningstaganden ligger till grund fr
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
11
2013-02-01
SBN-2011-00320
framtagandet av platsspecifika riktvrden. Miljkontoret ser fram emot att

delta i arbetet infr kommande miljtekniska underskningar.
Miljkontoret tycker att planbestmmelsen om att marken mste saneras
innan exploatering r tydlig.
Teknisk frsrjning
Det r positivt att fastigheten ansluts till fjrrvrme. Miljkontoret vill ocks
uppmuntra andra kretsloppslsningar. Detta kan diskuteras i samband
med exploateringen av omrdet. Kommunen kan i exploateringsavtal begra
att ett miljprogram upprttas som beskriver detta. I miljprogram kan
ocks generella krav p armaturer och vitvaror som minskar energifrbrukningen
ing.
Kommentar: Dessa frgor kan hanteras s som Miljkontoret nmner i

arbetet med exploateringsavtalet och regleras ej i detaljplan.
Inga synpunkter.
Medelpads Rddningstjnstfrbund
Rddningstjnsten har 2012-10-04 skriftligen lmnat kommentarer till Sundsvalls

kommun gllande upprttad riskutredning fr aktuellt planomrde. I huvudsak
behandlar yttrandet ett antal punkter vilket Rddningstjnsten anser behver
utredas vidare, tills dess att klarhet i dessa frgor erhllits anser Rddningstjnsten
att projektet inte br genomfras.
Kommentar: Se kommentar till Lnsstyrelsen ovan.

Fretag:
LRF:s kommungrupp
Inga synpunkter.
TS Skanova Access AB
Skanova har teleanlggningar, fr stor allmn-nytta fr viktigt fjrrnt samt

lokalnt inom omrdet.
Generellt nskar Skanova att s lngt som mjligt behlla befintliga
teleanlggningar i nuvarande lge fr att undvika olgenheter och kostnader
som uppkommer i samband med flytt och att detta registreras p planen
som U-omrden. Tvingas Skanova vidta undanflyttningstgrder eller skydda
telekablar fr att mjliggra exploatering frutstter Skanova generellt att den part
som initierar tgrden ven bekostar den. Skanova utgr frn att ndvndiga
tgrder i telent till fljd av planfrslaget kommer att framg av planhandlingarna.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Antagande
Utltande
2013-02-01
SBN-2011-00320
Del av fastigheterna Stesnstaden 1:4 och stermalm 1:96

Sundsvalls kommun
_______________________________________________________________
SNDLISTA
Frsvarsmakten, HKV, Prod.infra, Lidingvgen 24, 107 85 STOCKHOLM
Luftfartsverket, Produkter & Tjnster, 601 79 NORRKPING
Swedavia AB, Sundsvall Hrnsand Airport, 861 83 TIMR
Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen, 601 73 NORRKPING
Lnsstyrelsen, Avdelningen fr nringsliv och samhllsbyggnad,
Sektionen fr samhllsplanering, 871 86 HRNSAND
Lnstrafiken, Box 114, 872 23 KRAMFORS
Teliasonera Mobile Networks AB, 851 87 SUNDSVALL
Skanova Accessntsplanering, 851 87 SUNDSVALL
Trafikverket, Box 186, 871 24 HRNSAND
Sundsvalls Hamn AB, Box 805, 851 23 SUNDSVALL
Sundsvalls Tidning, 851 72 SUNDSVALL
Dagbladet, Box 466, 851 06 SUNDSVALL
SVT Mittnytt, 851 80 SUNDSVALL
TV4 Mitt, Metropol, 851 71 SUNDSVALL
Sveriges Radio Vsternorrland, Krnvgen 18, 851 80 SUNDSVALL
Sundsvalls Nyheter, Kyrkogatan 16 B, 851 31 SUNDSVALL
Barn- och utbildningsfrvaltningen
Koncernstaben
Lantmterikontoret
Medelpads Rddningstjnstfrbund
Miljfrvaltningen
Service- och teknikfrvaltningen
Socialfrvaltningen
Stadsbyggnadskontoret
- byggavdelningen
- gatuavdelningen
- GIS- och kartavdelning
- kollektivtrafik och tillgnglighet
- mark- och exploateringsavdelningen
- strategisk planering
REKO Sundsvall
Sundsvall Energi AB
- fjrrvrme
Sundsvall Elnt AB
- elnt
- Servanet
Stadsbyggnadsnmndens ledamter
Berrda fastighetsgare enligt fastighetsfrteckning samt bostadsrttshavare, hyresgster
och intressefreningar m fl
YTTRANDE
1 (4)
2012-06-15
Dnr 402-3705-12
Ert Dnr: SBN-2011-00320
Sundsvalls kommun
Stadsbyggnadsnmnden
851 85 SUNDSVALL
Samrd om detaljplan fr del av Stenstaden 1:4 och

stermalm 1:6, del av inre hamnen sder om
Hamntrdgrden, Sundsvalls kommun
ALLMNT
Lnsstyrelsen har redan i yttrandet, daterat den 17 april 2012, om

behovsbedmning av en miljkonsekvensbeskrivning redogjort fr vilka frgor
som ska utredas vidare till kommande skede i planprocessen. Lnsstyrelsen saknar
ett flertal av dessa utredningar fr att kunna gra bedmningar i detta skede. Fr
att effektivisera planprocessen br vsentligt underlag vara framtaget till
samrdsskedet, s att utstllning och antagande av detaljplanen underlttas.
Lnsstyrelsen anser att planfrslaget saknar redovisning av huruvida det kommer
att leda till ett verskridande av miljkvalitetsnormerna fr luft och vatten enligt 5
kap miljbalken samt dess pverkan p medborgarnas hlsa och skerhet
avseende nrhet till farligt gods led, bensinstation samt industrispr. Detaljplanen
saknar ven redovisning av den samlade bulleremissionen
Lnsstyrelsen har drfr inte mjlighet att bedma om det kan komma att bli
ndvndigt att verprva detaljplanen enligt 12 kap 1 och 2 planoch
bygglagen (PBL1987:10).
LNSSTYRELSENS SRSKILDA BEVAKNINGSOMRDEN
Riksintressen
Planomrdet ligger frhllandevis nra E4 som r klassat som riksintresse. I
detaljplanens avsnitt om buller framgr det att kommunen redovisar att avstegsfall
kan vara motiverade enligt Boverkets allmnna rd 2008:1. Lnsstyrelsen anser i
likhet med Trafikverket att kommunen tydligt ska ange motiven till avsteg samt
vilka bullerniver som klaras (se ven under rubriken buller).
Miljkvalitetsnormer fr luft
Del av detaljplanen ligger nra korsningen
Landsvgsallen/Parkgatan/Kpmangatan. Lnsstyrelsen anser att detaljplanen br
redovisa berkning och bedmning som skerstller att freslagen exploatering
inte medfr att miljkvalitetsnormer fr bde kvveoxid och partiklar verskrids
Lnsstyrelsen Vsternorrland 871 86 Hrnsand
Besksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon: 0611-34 90 00 Fax: 0611-34 93 72
E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
YTTRANDE
2 (4)
2012-06-15
Dnr 402-3705-12
Ert Dnr: SBN-2011-00320
Dagvatten
I detaljplanen framgr att dagvatten frn trafikytor ska ledas till det kommunala
dagvattenntet fr rening och att infiltration av dagvatten, vilket ska tilltas p en
viss del av planomrdet, inte tilltas om det finns risker fr yt- och grundvatten.
Lnsstyrelsen anser det viktigt att kommunen gr berkning och bedmning
avseende hur ett 100-rs regn ska tas om hand, om t.ex. ytan fr infiltration r
tillrcklig.
Strandskydd
Strandskyddet, som trder i kraft nr kommunen erstter en detaljplan med en ny,
upphvs i denna detaljplan enligt miljbalken 7 kap 18 punkt 1, omrdet har
redan tagits i ansprk p ett stt som gr att det saknar betydelse fr
strandskyddets syften och punkt 5, omrdet behver tas i ansprk fr att tillgodose
ett angelget allmnt intresse som inte kan tillgodoses utanfr omrdet.
Detaljplanen redovisar allmn plats nrmast vattnet, d.v.s. att marken r
tillgnglig fr allmnheten. Lnsstyrelsen anser att de srskilda sklen r
godtagbara.
Hlsa och skerhet
Buller
Lnsstyrelsen saknar redovisning av den samlade bullersituationen i omrdet,
d.v.s. bulleremissionen frn intilliggande vg och jrnvg (ostkustbanan och
uppstllningsspr). Underliggande utredningar br vara utifrn senast utfrda
trafikmtningar. Vidare br framtida scenarios gllande trafikmngder mm ing i
utredning.
Lnsstyrelsen vill ven understryka att buller frn nrliggande jrnvg
(uppstllningsspr) ven ska beaktas avseende start fr genomfrande av
detaljplanen (byggstart fr bostder som kan berras). Avveckling av
industrispret r planerat tidigast 2015.
Farligt gods
I dagslget gr stora mngder farligt gods frbi p E4:an och E14 precis vid det
planerade omrdet. I samband med att den nya bron ver Sundsvallsfjrden
ppnas kommer mngderna som passerar planomrdet att frndras. Dock
kommer fortfarande transporterna av farligt gods via E 14 troligtvis passera p
Landsvgsalln (Sundsvalls kommun P sid 71).
I Sundsvalls kommuns versiktsplan anges det rekommenderade avstendet till
bostder till 75 meter vid transportleder fr farligt gods. I Lnsstyrelsens
riskpolicy fr markanvndning intill transportleder fr farligt gods anges ett
observationsomrde p 150 meter frn farligt gods-led. Inom det omrdet mste
en riskhanteringsprocess ske. I det angivna planomrdet ligger en stor del inom
150 meters avstnd frn Landsvgsalln samt uppstllningsspr. Riskerna i
omrdet i samband med transporter av farligt gods mste utredas djupare fr att
skerstlla tgrder i detaljplanen s att risknivn hlls p en acceptabel niv.
YTTRANDE
3 (4)
2012-06-15
Dnr 402-3705-12
Ert Dnr: SBN-2011-00320
Bensinstation
I nrheten finns en befintlig bensinstation. I Sundsvalls kommuns versiktsplan
anges det rekommenderade avstndet vid nybyggnation till 100 m. Detta avstnd
tangerar delar av planomrdet. I samband med en djupare riskhantering av farligt
gods-transporter br ven dessa risker utredas djupare.
Geotekniska frhllanden och markstabilitet
I omrdet finns det flera oskerhetsfaktorer kring stabiliteten. Kommunen anger
att en frdjupad geoteknisk underskning ska gras under det fortsatta planarbetet
och att tgrder fr att skra stabiliteten i omrdet nrmast vattnet infrs som en
srskild planbestmmelse.
Markfroreningar
Kommunen har en bra plan och medvetenhet om froreningssituationen i
omrdet. Flera miljtekniska underskningar har genomfrts inom omrdet under
ren 2001 2011. Naturvrdsverkets generella bedmningsgrunder fr olika
markanvndningsalternativ har tillmpats. Enligt handlingarna s ska kommunen
utreda och ansvara fr att marken saneras s att riktvrden enligt ndamlen i
detaljplanen uppns. Lnsstyrelsen anser i likhet med kommunen att
kompletterande underskningar kan bli aktuella under arbetets gng.
VRIGT
Parkering
Lnsstyrelsen anser att kommunen br redovisa antalet parkeringsplatser fr
bostder och verksamheter som detaljplanens totala exploatering innebr.
RENDE
Sundsvalls kommun har till lnsstyrelsen snt samrd om detaljplan fr Del av

Inre hamnen, omrdet sder om Hamntrdgrden. Planfrslaget medger bostder,
handel, kontor och hotell i en kvartersindelning liknande Sundsvalls stenstad.
Detaljplanen reglerar ven det frsta steget i den nya huvudgatan fr den
planerade stadsdelen p Sdra kajen. Detaljplanen mjliggr verksamheter i
markplan och garage i en halv vning under mark fr del av planomrdet. I den
stra delen av detaljplanen mjliggrs en byggnad med 12 vningar.
Omrdet r ett delomrde inom det strre omrdet Inre hamnen och Sdra kajen,
fr vilka ett generellt program upprttades r 2010. Programmet utgr frn
Sundsvalls versiktsplan (2005) och Stadsvision fr Sundsvall (2007).
Programmet ligger till grund fr kommande detaljplaner inom omrdet fr Inre
hamnen och Sdra kajen. I programsamrdet (februari-mars 2010) bedmer
kommunen och lnsstyrelsen att genomfrandet av frslaget i programmet innebr
en sdan betydande miljpverkan som avses i PBL 5:18 (1987:10) att en srskild
miljkonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprttas. En omfattande MKB
kommer att upprttas fr hela omrdet.
YTTRANDE
4 (4)
2012-06-15
Dnr 402-3705-12
Ert Dnr: SBN-2011-00320
I Stadsvision Sundsvall och i detaljplaneprogrammet beskrivs Inre hamnen Sdra kajen som en ny stadsdel i Sundsvall i form av en naturlig frlngning av
den tta innerstaden sterut. Den funktionsblandade och attraktiva stadsdel med
tydlig kvartersstruktur som beskrivs har, enligt Lnsstyrelsen, goda frutsttningar
att bli en viktig del i en levande, positiv och trygg stad. Fr att lyckas mste den
helhetsbild av omrdet som presenteras i programmet behllas vid fortsatt
planlggning. Flera olika detaljplaner kommer att skapas utifrn olika intressen,
exploatrer och ver en lngre tidsperiod.
Genomfrande av denna detaljplanen bedms inte innebra betydande
miljpverkan enligt Lnsstyrelsens yttrande daterat den 17 april 2012. Dock
borde ett antal frgor utredas djupare innan samrdsskedet.
Beslut i rendet har fattats av enhetschef Samhllsplanering, Nina Loberg, efter

fredragande av planhandlggare sa Bjrn. I rendet har ocks Maria Vamling,
Mattias Entall, prvning och tillsyn, Martin Neldn, beredskapshandlggare,
Agnes Kempe, antikvarie, Bengt Bostrm, miljutredare deltagit.
Nina Loberg
sa Bjrn
asa.bjorn@lansstyrelsen.se
0611-34 92 88
Kopia e-post till:

Deltagande och Trafikverket
Bilaga:
Trafikverkets yttrande daterat den 12 juni 2012
Sundsvalls kommun
2012 -12- 1 9
Lnsstyrelsen
Vsternorrland
Granskningsyttrande
2012-12-14
Sida 1 av 4
Dnr 402-7745-12
Ert Dnr. SBN-2011-00320
Sundsvalls kommun
Stadsbyggnadsnmnden
851 85 SUNDSVALL
Utstllning av detaljplan fr Stenstaden 1:4 och

stermalm 1:6, Del av Inre hamnen, omrdet sder om
Hamntrdgrden, Sundsvall kommun
Lnsstyrelsen befarar att detaljplanen kan innebr sdana risker fr medborgarnas
hlsa och skerhet, varfr Lnsstyrelsen kan komma att ingripa enligt 12 kap i planoch bygglagen PBL (1987:10).
Detaljplanen utgr en etapp inom ett strre planomrde Inre hamnen och Sdra
kajen, fr vilka ett generellt program upprttades r 2010. Programmet ligger till
grund fr kommande detaljplaner inom omrdet fr Inre hamnen och Sdra kajen. I
programsamrdet (februari-mars 2010) bedmde kommunen och Lnsstyrelsen att
genomfrandet av frslaget i programmet innebar en sdan betydande
miljpverkan som avses i PBL 5:18 (1987:10) att en srskild
miljkonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprttas.
I Lnsstyrelsens yttrande daterat den 17 april 2012 bedmdes inte rubricerad
detaljplan innebra betydande miljpverkan. Dock skulle ett antal frgor utredas
djupare i planprocessen och eventuella tgrder vidtas fr detaljplanens
genomfrande.
Lnsstyrelsen finner att detaljplanen till viss del kompletterats men det r
fortfarande oklart vilken miljpverkan som exploatering enligt rubricerade
detaljplanen innebr. Sammanfattningsvis anser Lnsstyrelsen att bullerfrgan ska
redas ut med Lnsstyrelsen och Trafikverket innan kommunen kan g vidare med
planprocessen. Likas br en frdjupad riskanalys utfras och eventuella tgrder
fresls med avseende p kombiterminalen och nrhet till industrispr mm, se
vidare under rubriken Hlsa och skerhet.
Hlsa och skerhet

Buller
riksintressen. En reviderad bullerutredning har bifogats handlingarna som r utfrd
2012-09-27. Utredningen omfattar bde buller frn vg och jrnvg, samt frn
industri (kombiterminal + uppstllningsspr).
motiverat varfr denna detaljplan ska bedmas som ett avstegsfall. Lnsstyrelsen
anser ocks att detaljplanen br kunna klassas som avstegsfall, d omrdet utgr en
Lnsstyrelsen Vsternorrland
Postadress: 871 86 Hrnsand
Telefon: 0611-34 90 00
Besksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19
Fax: 0611-34 93 72
E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Granskningsyttrande
2012-12-14
Sida 2 av 4
Dnr 402-7745-12
Ert Dnr. SBN-2011-00320
del av centrum/central del med frslag p ordnad kvartersstruktur samt har nrhet
till kollektivtrafik.
Vid avstegsfall anser Lnsstyrelsen i likhet med Trafikverket, att bebyggelsen ska
uppfylla nedanstende ljudniver fr att det ska finnas frutsttningar fr en god
boendemilj.

byggnaden ven ha tillgng till en tyst eller ljuddmpad
sida.
bullerexponerade fasad r mellan 60 och 65 dBA ska
bostaden ha tillgng till en tyst sida (ekvivalent niv <45
dBA,). Det ska srskilt utredas och redovisas att den
maximala ljudnivn p den tysta sidan inte verstiger 70
dBA (Lmax). Inomhusnivn br minst uppfylla ljudklass B
enligt Svensk standard SS 25267:2004 fr bostder samt
ljudklass B enligt Svensk standard SS 25268:2007fr
undervisningslokaler och vrdlokaler.
1
Grnserna ska glla i alla planerade bostder och skolbyggnader, inkluderat alla
vningsplan och vderstreck.
I detta aktuella fall framgr att principen med ryst eller ljuddmpad sidan, ska
hgst 55 dBA vid fasad. Men p plankartan str det en planbestmmelse att minst
hlften av bostadsrummen ska placeras mot en tyst sida (50 dBA). P bullerkartorna
i bullerutredningen anges att bullerniv ligger p 55-60 dBA i det aktuella omrdet.
Enligt frslag illustrationsplan fr Inre Hamnen r bostadshusen byggda med
innegrdar, vilket frmodligen innebr lgre bullerniver, men det framgr inte av
planhandlingarna eller bullerutredningen vilka niver man uppnr. Lnsstyrelsen
anser att det tydligt ska framg i planhandlingarna att det finns
tekniska/ekonomiska mjligheter att tgrda bullret, ven om kommunen inte
bestmt vilka tgrder som ska vidtas.
Lnsstyrelsen anser i likhet med Trafikverket att vid bullerniver 60-65 dBA ska
bostaden ha tillgng till en tyst sida, dvs dr den ekvivalent niv <45 dBA.
Lnsstyrelsen anser drfr att kommunen behver redovisa mjliga ljuddmpande
tgrder p bostadshusen, eller andra tgrder, fr att man ska erhlla tysta sidor
<45 dBA.
Det r ocks viktigt att kommunen tar med i att riktvrdena dvs att
inomhusnivema; 30 dBA (ekvivalent) respektive 45 dBA (max niv), ska klaras. P
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
E-post: vasternorrland@lansstyreIsen.se
Granskningsyttrande
2012-12-14
Sida 3 av 4
Dnr 402-7745-12
Ert Dnr. SBN-2011-00320
samma stt ska bestmmelser kompletteras till detaljplanen om skyddade uteplatser

(Lmax < 70
dBA).
Farligt gods
Lnsstyrelsen anser att utredningarna kring farligt-gods och bensinstationen har
gjorts p ett bra stt. Dock finns en brist. I den grovanalys som gjorts bedms
riskerna med kombiterminalen som s sm att en frdjupad riskanalys ej behver
gras. Lnsstyrelsen anser att kombiterminalen med sin hantering av farliga mnen
innebr en risk fr planomrdet. Ett utslpp med exempelvis ammoniak, ven i sm
mngder som exempelvis 100 kg, kan vid fel vderlek ge stora konsekvenser i
planomrdet. Kombiterminalen r klassad som en s kallad farlig verksamhet enligt
lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4. Lnsstyrelsen anser att en frdjupad
riskanalys ska gras med avseende p kombiterminalen.
om via ny E4~bro, att Sundsvalls logistikpark etableras norr i Tunadal samt att
genomfartstransporter med farligt gods frbjuds genom centrum. Men Ei4:s
framtida strckning r nnu inte avgjord. Efter det att den nya E4-strckningen tas i
bruk, dvs. r det oklart om E14 ska g via Landsvgsalln/Parkgatan, eller om den
ska ligga kvar i ett befintligt lge p Bjmeborgsgatan alternativt om den i framtiden
ska ha en annan strckning utanfr de centrala delarna. Det finns dock frslag p att
transporterna av farligt gods ska i ett frsta steg styras via E4/Timmervgen eller via
nuvarande E14 via Bjrneborgsgatan/Bergsgatan, samt i ett andra steg endast via
E4/Timmervgen. Det kan innebra att merparten av transporter av farligt gods inte
kommer att g i centrala Sundsvall frbi aktuellt planomrde.
Lnsstyrelsen anser i likhet med Trafikverket att tgrdsfrslagen i riskanalysen om
friskluftsintag och placering av entrer och utrymningsvgar, vilket ocks framgr av
planbestmmelse i detaljplanen, br genomfras, eftersom det fortsttningsvis
kommer att g vissa transporter av farligt gods p Landsvgsallen, ven efter
omlggning av E4-trafiken.
Industrispr
S lnge industrispren finns kvar r det svrt att genomfra den del av detaljplanen
som ligger nrmast spren. Lnsstyrelsen anser i likhet med Trafikverket att
generellt ska inte ny bebyggelse tilltas inom ett omrde p 30 meter frn
jrnvgsspr. Nrheten till den planerade bostadsbebyggelsen fr heller inte pverka
jrnvgssprens nuvarande funktion. Kommunen ska ven komplettera detaljplanen
med riskreducerande tgrder och eventuella bestmmelser, som kan behvas fr att
ny bebyggelse ska kunna placeras nra industrispren.
Stabilitet och geoteknik
Avsnittet "Stabilitet" p sidan 8 r en direkt kopia frn samrdshandlingen. Bland
annat hnvisas till en figur som inte finns med i utstllningshandlingen. Dremot har
kajens stabilitet utretts i detta skede och en planbestmmelse om plning har infrts.
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
Granskningsyttrande
2012-12-14
Sida 4 av 4
Dnr 402-7745-12
Ert Dnr. SBN-2011-00320
Det finns ett resonemang kring omhndertagande av loo-rs regn p innergrden p
sidan 6 i planhandlingen. P plankartan saknas uppgifter p vilken utformning som
kan ge dmning p innergrden. Lnsstyrelsen anser att detaljplanen tydligt ska
redovisa dessa tgrder.
vrigt
Fr rubricerad detaljplans genomfrande frutstts att ca 15 meter av industrispren
(uppstllningsspr) ska tas bort. r 2015 nskar kommunen att avveckla befintliga
industrispr p Sdra kajen fr att bygga ytterligare bostder p kajen. Lnsstyrelsen
vill informera kommunen om, att fr att ta bort industrispr krvs en formell process
med beslut, inklusive samrd med trafikfretag och Trafikverket.
Beskrivning av rendet
Sundsvalls kommun har till Lnsstyrelsen snt, i utstllningsskede, detaljplan fr del
av Inre hamnen, omrdet sder om Hamntrdgrden. Detaljplanen medger
bostder, handel, kontor och hotell i en kvartersindelning liknande Sundsvalls
stenstad. Detaljplanen reglerar ven det frsta steget i den nya huvudgatan fr den
planerade stadsdelen p Sdra kajen. Detaljplanen mjliggr verksamheter i
markplan och garage i en halv vning under mark fr del av planomrdet. I den stra
delen av detaljplanen mjliggrs en byggnad med 12 vningar.
Detaljplanen utgr en del inom det strre omrdet Inre hamnen och Sdra kajen, fr
vilka ett generellt program upprttades r 2010. Programmet utgr frn Sundsvalls
versiktsplan (2005) och Stadsvision fr Sundsvall (2007). Programmet ligger till
grund fr kommande detaljplaner inom omrdet fr Inre hamnen och Sdra kajen.
I rendet har Mattias Entail, miljskyddsenheten, Agnes Kempe, kulturmiljenheten
och Maria Olsson, miljutredare samt Marin Neldn, beredskapshandlggare
deltagit.
Nina Loberg
f
Beslutande
Enhetschef fr samhllsbyggnadsenheten
Fredragande planhandlggare
Telefon 0611-34 92 88
Kopia via e-post till:

deltagande samt Trafikverket
Telefon: 0611-34 90 00
Fax: 0611-34 93 72
2011-03-02
SBN-2011-00320
Bilaga 1.
Gaturum
___________________________________________________________________________________________
Antagande
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning
2011-03-02
SBN-2011-00320
1: Sektion fr huvudgata (ny utformning av Kolvgen). Gngbanor p bda sidor om krbanan,

cykelbana p den sdra sidan och bredare gngbana p den norra sidan. Den bredare gngbanan syftar
till att exempelvis mjliggra uteplatser fr uteservering i soligt lge. Vid vergngsstlle ska refug vara
2 meter bred.
2: Sektion fr lokalgata med gngbanor p bda sidor om krbanan, plats fr trdplantering och
parkering p den ena sidan av krbanan.
3: Sektion fr gngfartsgata, dr alla trafikslag blandas (gngfartsgata kan olika bredd men kryta
begrnsas till 3,5 meter). Hela ytan bestr av plattsttning. Plats fr trdplantering, mteszon och
parkering p den ena sidan.
______________________________________________________________________________
Samrd
Sundsvalls kommun
Planbeskrivning

Planhandling Skanska Ant Webben

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Planhandling Skanska Ant Webben

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Antagande

Del av Inre hamnen

omrdet sder om Hamntrdgrden

Riskutredning (hantering och transport av farliga mnen

Bilagorna gr att hitta p: www.sundsvall.se/detaljplaner klicka p

tidstgng ca 9-12 mnader

Program - start fr planarbetet. Inriktning och omfattning bestms.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Marken gs av Sundsvalls Kommun. Genom markanvisningsavtal har Skanska

I versiktsplan fr Sundsvalls Kommun r 2005 finns omrdet omnmnt som

Omrdet r detaljplanelagt fr bostder, DP-297, antagen 2002-06-17, laga kraft

detaljplaner inom omrdet fr Inre hamnen och Sdra kajen. Planfrslaget r

Figur2. Flygbild ver Inre hamnen och

I och med programsamrdet (februari-mars 2010) bedmer kommunen tillsammans

Buller (se vidare under avsnittet fr Risker/Strningar)

Enligt Miljbalken 7 kap. 18 g trder strandskyddet in om ett omrde inom

Planomrdet angrnsar till Stenstaden, riksintresse fr kulturmiljvrd. Uttryck fr

2007-08-23 beslutade stadsbyggnadsnmnden att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag

Marken r en plan, asfalterad och

Figur3. Omrdet idag.

P den norra sidan om planfrslaget

Genom planomrdet gr en dagvattenledning (D1200) som mste flyttas. Fr

Figur 4: En tillfllig utjmningsvolym gr att skapa

Figur 5: Mjlighet till omhndertagande av

Om planen dremot ses i ett strre sammanhang med ytterligare exploatering av

Kemisk status (exkl

Kvantitativ status God

God status 2021

I omrdet finns geotekniska underskningar dokumenterade frn r 1964 och fram

drefter fyllnadsmassor, samtliga lager varierar i tjocklek inom den planerade

Enligt Vgverket Konsults underskning frn r 2006 har fyllnadsmassor inom

Kllare i mer n ett plan br undvikas.

Ytan nrmast Kolkajen har begrnsad stabilitet.

Den befintliga kajkonstruktionen (plattformskaj p pldck av tr) r frn r 1931.

Stadsbyggnadskontoret avser att utfra tgrder p kajen fr att klara en exploatering

Radonskert utfrande rekommenderas fr att uppn nu gllande vrde fr

Inga knda fornlmningar finns i omrdet.

Planfrslaget medger bebyggelse med blandade funktioner. I samtliga kvarter fresls

Inom planomrdet skapas byggrtt fr uppfrandet av bostder, vrd, kontor, hotell

Planfrslaget medger ndamlen bostder, vrd, kontor, hotell och vriga

D planomrdet r plant med mycket liten

Byggnadskultur och gestaltning

Friytor kan anordnas inom kvartersstrukturen. Lekytor finns i intilliggande

Planomrdet angrnsar till Sundsvallsfjrden och Sundsvalls gsthamn som regleras i

Figur 7: Freslaget gng- och cykelnt ver

Dagens parkeringsplatser (ytparkering) inom omrdet nyttjas av angrnsande

Tyrns har p uppdrag av Sundsvalls kommun upprttat en bullerutredning. (Rapport

Fr att komma ner till riktvrdet inomhus behvs en ljudreduktion fr fasaden,

I centrala delar av stder och strre ttorter med bebyggelse av stadskaraktr,

Stadsbyggnadskontoret gr bedmningen att planomrdet ligger centralt i staden

Farligt gods passerar idag omrdet p nuvarande E4. Enligt versiktsplan fr

Planeringsarbetet fr att avveckla befintligt industrispr p Sdra kajen pgr. Med

Planomrdet angrnsar till Sundsvallsfjrden. I den nrmast angrnsande

En luftfroreningsutredning har genomfrts av SWECO VBB VIAK (r 2002).

Resultaten frn spridningsberkningarna inklusive korrigeringar visar att

Vid nybyggnad i strandnra lge ska alltid risken fr versvmning beaktas.

Omrdet frsrjs med kommunalt vatten och avlopp.

Inom omrdet finns fjrvrme och ny bebyggelse kan anslutas.

Omrdet ansluts till kommunens eldistributionsnt. El/teleskp och belysningsstolpe

Avfallshantering sker med kommunal sophmtning. Fr nrvarande pgr

Detaljplanen berknas vinna laga kraft frsta kvartalet 2013.

Detaljplanens genomfrandetid r 10 r frn den dag detaljplanen vinner laga kraft.

Kommunen r huvudman fr allmn platsmark, blivande fastighetsgare ansvarar fr

Del av Inre hamnen