Konstvetenskap A Distans

Sdertrns hgskola, ht 2013

Examinerande uppgifter, Delkurs 1: Introduktion

Delkursens ml, ur kursplanen:

Delkursen innehller tre teman, med brjan i vr egen tid. Frst presenteras det samtida
forskningsfltet visuell kultur. Vi diskuterar hur dess utgngspunkter och resultat frhller sig till
vra samtida intressen rrande bild, konst och visuell gestaltning. Under rubriken Konsthistoria som
vetenskap ges drefter en orientering ver konstvetenskapens historia,
diskurser och praktiker fram till idag. Det tredje temat, konstbegrepp, introducerar en rad
grundlggande begrepp, ssom konst, konstnr och konstvrld samt presenterar historiska och
sociologiska perspektiv p konstfltets struktur.

Examination
Delkursen examineras genom tre sm uppgifter, som endast betygsstts med G/U, och en strre
avslutande uppgift som ven kan ge betyget VG. Efter denna uppgift fr ni ven individuella
kommentarer. Kommentarer och betyg ges som svar till era inlgg i inlmningsldan s snart som
mjligt efter sista inlmningsdag. P de mindre inledande uppgifterna fr ni enbart en gemensam
kommentar.
Fr att bli godknd p hela delkursen krvs minst G p alla uppgifter. VG stts om den strre
uppgiften examinerats med VG.

Uppgift A: Ordlista
Att bli konstvetare innebr inte bara att lra sig en mngd fakta och teorier om konst, arkitektur
och andra artefakter, det innebr ocks att tillgna sig en begreppsapparat. Att vara bekant med
den terminologi som gller inom disciplinen r ndvndigt fr att kunna kommunicera med
andra. Denna uppgift gr ut p att ni ska brja samla p er konstvetenskapliga termer och
begrepp, fr att bygga upp er egen konstvetenskapliga terminologi.
Ls s mycket av kursmaterialet och kurslitteraturen som ni kan fre uppgiftens deadline. Ls i er
egen takt pongen r inte att hinna lsa s mnga sidor som mjligt utan att frst innehllet.
Sl upp alla ord ni inte frstr, och skriv ned bde begreppet och definitionen. Om ni kan hitta
definitioner i kurslitteraturen eller i vanliga lexikon r det bra, anvnd annars grna de resurser
som finns listade under Konstdatabaser i kurswebbens Lnksamling, t.ex. Theories of Media och
Bildanalys: En uppslagsbok.
Sammanstll sedan en lista med 10 - 15 facktermer och begrepp ni inte kunnat tidigare, och deras
definitioner. Ngon eller ngra meningar per begrepp rcker. Ange fr varje begrepp vilka kllor
ni har tagit till hjlp!
Observera att vi inte vill f in en lista bara med svra ord, utan ord som specifikt berr
konstvetenskapen och den konstnrliga verksamheten. D.v.s.: inte ord som iscensttning,
arbitrr eller auktoritet, fr att ta ngra exempel ur momenten, men grna termer som stil,
traktat, visuell kultur, ikonologi eller chiaroscuro.
Omfng: 10 15 begrepp samt frklaringar.
Inlmning: Lmna listan i inlmningsldan fr uppgiften senast mndag 9/9.
(Inlmningsldan ligger i kurswebbens frstasidas vnstermeny och heter Delkurs 1, Uppgift A.)
Examination: Uppgiften betygsstts enbart med G. Fr att f G krvs att listan motsvarar
uppgiftens omfng och att definitionerna r tillfredsstllande. Lrare kommer rtta eventuella
missuppfattningar, men fr vrigt ges inga individuella kommentarer till uppgiften.

Uppgift B: Minidiskussion om konstnrsrollen

Uppgiften behandlar framfr allt det material och de frgestllningar som diskuteras i fljande
moment:

Nr KonstNr I - V

Framfr allt berr uppgiften fljande text:

Linda Nochlin, Varfr har det inte funnits ngra stora kvinnliga konstnrer?, i Anna
Lena Lindberg (red.), Konst, kn och blick

Ls Nochlins text och fundera ver den frga hon stller redan i rubriken: Varfr har det inte
funnits ngra stora kvinnliga konstnrer? Vad tror ni r hennes syfte med att stlla en sdan
provocerande frga? Hur besvarar hon sedan frgan? r hennes resonemang vertygande?
Relatera om ni vill artikeln till de andra texterna i kurslitteraturen som diskuterar kvinnliga
konstnrer och konstnrsrollen!
Koncentrera era inlgg till tre punkter:
Hur ser Nochlins resonemang ut?
r det vertygande?
Vad tycker du?
Genom dessa minidiskussioner i Diskussionsforumet vill vi framfr allt f er att reflektera ver
fr delkursen aktuella frgor, och vnja er vid att tala med varandra om dem. Vi krver inga noter
eller utfrliga perfekta resonemang hr. Det r viktigare att ni s tydligt och kortfattat som mjligt
framfr ett argument n att ni fr med alla synpunkter p artikeln ni kan tnkas ha. Annars blir
det svrare fr de andra studenterna att flja med och kommentera p ett adekvat stt.
Utformning:
ven i dessa relativt frutsttningslsa diskussioner r det viktigt att komma ihg att vi befinner
oss i ett vetenskapligt sammanhang. Detta krver att man bemdar sig om tv saker: dels att vara
s begriplig som mjligt, d.v.s. att uttrycka sig s klart och tydligt som mjligt, och dels att
motivera sina sikter. Skriv inte bara vad ni tycker, utan ocks varfr ni tycker s! Detta r ocks
anledningen till att ni br ta med en mycket kort sammanfattning av Nochlins argument, s att de
andra deltagarna kan ta stllning till om ni frsttt texten p samma stt.
Inlmning:
I kurswebbens frstasidas vnstermeny hittar ni ett diskussionsforum dpt Delkurs 1, Uppgift
B. Skapa en ny diskussionstrd i forumet och klistra in era reflektioner kring ngra av de
ovanstende frgorna i inlgget.
Posta inlgget senast mndagen den 16/9.
Kommentera sedan kort minst tre andra studenters inlgg, senast mndagen den 23/9.
OBS! skriv/klistra in era texter direkt i inlgget istllet fr att bifoga ett dokument, s blir det
lttare och verskdligare fr oss andra nr vi senare ska lsa och kommentera!
Examination: Uppgiften betygsstts enbart med G. G ges till alla som deltagit i diskussionen
med ett eget inlgg och minst tre svar. Inga individuella kommentarer till uppgiften ges. Dock kan
lrare delta i en del av diskussionerna och kommer att ge en vergripande kommentar till hela
gruppen.

Uppgift C: Minidiskussion om konstbegreppet

Uppgiften behandlar framfr allt det material och de frgestllningar som diskuteras i fljande
moment:

Nr KonstNr V
Konst och Historia III
Konstvrldar I-III

Framfr allt berr uppgiften fljande text:

Arthur Danto, The Artworld

Ls Dantos text och frsk sammanfatta hans konstbegrepp.

Om du uppfattar artikeln som svr (vilket den r), ta grna hjlp av andra texter som skrivits om
Danto. Ett annat stt att frst texten bttre kan vara att sl upp och titta p verk av de
konstnrer och de riktningar han nmner att se vad det r han talar om ger strre konkretion!
Det r en resonerande text, dr Danto genom att prva olika konstbegrepp lngsamt kommer
fram till ett han tycker fungerar fr den (d) samtida konsten. Det r allts ingen text med fakta
att plugga in, snarare r det viktiga att kunna flja hans resonemang.
Frsk efter din lsning att relatera texten till din egen uppfattning om vad konst r fr ngot.
Hller du med Danto helt eller delvis, eller r du av en annan uppfattning? Kan du frst hans
resonemang?
Vi efterfrgar inte heller denna gng ngra fullstndiga, ingende redogrelser, framfr allt vill vi
stta igng ett tnkande kring frgan om hur konst definieras, och hur olika detta kan se ut.
Inlmning:
I kurswebbens frstasidas vnstermeny hittar ni ett diskussionsforum dpt Delkurs 1, Uppgift
C. Skapa en ny diskussionstrd i forumet och klistra in svaren p fljande tv frgor i inlgget:

Hur ser Arthur Dantos konstbegrepp ut?

Hur ser ditt eget konstbegrepp ut?

Ngra meningar fr varje frga r ett lagom omfng.

Posta inlgget senast mndagen den 23/9.
Kommentera sedan kort minst tre andra studenters inlgg, senast mndagen den 30/9.
OBS skriv/klistra in era texter direkt i inlgget istllet fr att bifoga ett dokument, s blir det
lttare och verskdligare fr oss andra nr vi senare ska lsa och kommentera!
Examination: Uppgiften betygsstts enbart med G. G ges till alla som deltagit i diskussionen
med ett eget inlgg och minst tre svar. Inga individuella kommentarer till uppgiften ges. Dock kan
lrare delta i en del av diskussionerna och kommer ven att ge en vergripande kommentar till
hela gruppen.

Uppgift D: Berttelser om konst(historien)

1. Den avslutande examinerande uppgiften fokuserar p ett vergripande tema genom hela
delkursen: de berttelser som i konsthistorieskrivningen upprttas om vad konst r och hur den
utvecklas. I kurslitteraturen behandlas konsthistorieskrivningens utveckling och hur olika
frfattare har sett p vad konst r och vad konsthistoria r, frn antiken till vr egen tid. Beskriv
denna utveckling. Anvnd flera texter ur kurslitteraturen.
2. Relatera denna utveckling till James Elkins diskussion om de olika stten att bertta konstens
historia i kursboken Stories of Art. Vad r hans viktigaste kritik mot det idag gngse sttet att
bertta konstens historia (ett exempel r Ernst Gombrichs knda versiktsbok, som ju ocks bde
Elkins och vra egna momenttexter diskuterar)? Vilka alternativ ser han? Vilken version anser du
verkar bst, och varfr? Hr r det lge att ta upp de andra teman som delkursen berrt. Det
vsterlndska konstbegreppets utveckling (och dess relation till andra konstbegrepp) r t.ex.
centrala fr den konsthistoriska berttelsen. Och hur lser man bst problemet med att kvinnliga
konstnrer och andra grupper r s underrepresenterade i konsthistorieskrivningen? Hur kan man
frhlla sig till den visuella kulturforskningen, och dess krav att bertta en historia om seendet
och olika seendekulturer, snarare n en konstens historia?
Omfng: ca 4 A4-sidor.
Omfnget r berknat efter fljande format:
Typsnitt Times New Roman, 12 punkter. Radavstnd 1,5 och standardinstllningar fr
marginaler.
Se till att dokumentet r konverterat till ngot av fljande format, s att lraren kan ppna
det: .doc, .docx, .pdf eller .rtf.
Inlmning: Lmna uppgiften i inlmningsldan fr uppgiften senast mndag 7/10.
Kontrollera att uppgiften skickas ivg till Urkund, s du inte bara sparar den som utkast!
(Inlmningsldan ligger i distanswebbens frstasidas vnstermeny och heter Delkurs 1, Uppgift
D)
Examination: Uppgiften examineras med U/G/VG. Betyg och individuella kommentarer ges
som svar till era inlgg i inlmningsldan s snart som mjligt efter inlmning men allra senast
inom tre veckor. Har ni inte ftt ngot svar inom den tiden r det troligen ngot som har gtt fel
kontakta ansvarig lrare fr delkursen.
Fr betyget G krvs:
Studenten ska ha fullgjort uppgiften p ett korrekt stt, vilket innebr att ha frsttt frgan/
uppgiften samt inkluderat och bearbetat relevant information p ett begripligt sprk.
Fr betyget VG krvs:
Studenten ska, frutom vad som framgr av kriterierna fr G, ha fullgjort uppgiften p ett
bermvrt stt, vilket innebr ett relevant urval, god struktur och gott sprk.
Utformning:
Tnk p dessa saker nr du skriver din inlmningsuppgift:

Det mste framg varifrn du hmtat informationen:

Om du anvnder citat (exakta kopieringar av annan text inom citationstecken), behvs
ngon form av hnvisning till kllan, som kan utformas exempelvis s hr (Elkins, s. 83.).
Om du anvnder referat (du terger ngon annans text med dina egna ord), behver du
tala om vem du refererar till, t.ex.: Arnold menar att
S lnge du anvnder dig av kurslitteraturen som vi alla r bekanta med, rcker det med
att ange efternamn och sida. Om du vill hnvisa till momenten, gr det bra att skriva t.ex.
Moment 1. Om du dremot nmner litteratur som du hittat p annat stt mste du ta med
mer information om kllan, s att lraren kan ta reda p vad det handlar om fr text. Ta
med bde frfattarens namn, bokens/artikelns titel, tidskriftens namn eller bokens
utgivningsort samt rtal. Lnk till kllor p ntet! Detta kan lmpligen anges i en
litteraturfrteckning sist i uppgiften.
Angende ntkllor: ta fr vana att bara anvnda kllor som kan rknas som tillfrlitliga.
En bra mttstock kan vara om sidan har en officiell institution som avsndare, t.ex. ett
universitet, en tryckt uppslagsbok eller ett museum. Vi kommer inte p denna niv
underknna en uppgift bara fr att ni hnvisat till Wikipedia eller en privat blogg, s lnge
ni ocks anvnder er av flera texter ur kurslitteraturen och uppgiften annars ser bra ut.
Men man kan inte vara sker p att information hmtad ur sdana kllor faktiskt r
korrekt, och nr ni lngre fram fr skriva mer sjlvstndiga uppgifter kommer det inte att
vara okej. Det r allts en god id att ta fr vana att bara anvnda trovrdiga kllor redan
nu.
Egna tankar (allt som inte r citat eller referat eller extremt vlknda fakta r att betrakta
som ditt eget bidrag). Ibland kan det dock vara svrt att avgra var referatet av
kurslitteraturen slutar och dina egna tankar brjar. Drfr kan detta vara lmpligt att
understryka, t.ex.: Som jag ser det
Var noga med att motivera och argumentera fr dina sikter. Det rcker exempelvis inte att bara
framfra sikten att du tycker att kvinnliga konstnrer borde ges strre utrymme i
konsthistorieskrivningen, du mste ocks tala om varfr du tycker det. Du br ocks ha en saklig
grund fr dina pstenden, dvs. kunna hnvisa till en klla som kan kontrolleras, exempelvis att
frfattaren verkligen sagt det du hvdar, eller att fakta stmmer om det du har invndningar emot.
Anvnd ett klart och tydligt sprk. Ls igenom texten noga innan du lmnar in den och ta bort
t.ex. upprepningar och stavfel. Se till att texten har en klar inledning och avslutning.
En viktig del av en bra inlmningsuppgift bestr av att anpassa sig till den storlek som lrarna har
angett fr uppgiften. Storleken p uppgiften kan inte minst ange p vilket stt man br frhlla
sig till frgorna: ska de besvaras p hgst A4-sida kan man t. ex. anta att lraren frvntar sig
korta faktabaserade svar, snarare n reflekterande esser. Det vanliga antagandet att ett lngt svar
r bttre n ett kort stmmer inte heller: ofta r det istllet bde svrare och mer effektivt att
skriva frhllandevis kortfattat.
Till sist: lycka till!
/JP