FACITS RKNESNURRA SOM

BLEV EN VRLDSARTIKEL
Gran Arvidsson

Brukskultur tvidaberg 2002

Facits rknesnurra som blev en vrldsartikel

Gran Arvidsson
AB tvidabergs Industrier inledde i brjan av 1930-talet en ekonomisk och marknadsmssig
utveckling inom kontorsmaskinsindustrin, som fram till 1960-talets mitt skulle gra tvidabergskoncernen till ett av landets lnsammaste fretag. tvidaberg blev en av de ledande koncernerna
p vrldsmarknaden inom kontorsmaskinsbranschen. Framgngen baserades till stor del p
Karl Rudins uppfinning av den 10-tangentiga rknesnurran samt p uppbyggnaden av en
vrldsomspnnande sljorganisation.
Konkurser i 1920-talets inledning
I det konsortium, som tog ver ledningen av AB tvidabergs frenade industrier vid bolagsstmman
1918, ingick bland annat generalagenten fr den svenska frsljningen av kontorsmbler, Axel Wibel.
Dennes bolag Axel Wibel AB hade engagerat sig i en fabrik fr tillverkning av en rknemaskin som
kallades Facit. P grund av detta engagemang kunde Wibel inte fullgra sina betalningstaganden till
tvidabergs Frenade Industrier och fre sommaren 1922 frsattes Axel Wibel AB i konkurs liksom
dotterbolaget AB Facit. P hsten samma r var konkursen ocks ett faktum fr tvidabergsbolaget.
Rekonstruktion av tvidabergs Frenade Industrier
Bolagets dominerande kreditgivare var AB Sydsvenska Banken och under dess VD Erland Berglf
rekonstruerades tvidabergsindustrierna och under hsten 1922 bildades Nya AB tvidabergs Industrier. Efter ngot r blev detta AB tvidabergs Industrier och till disponent utsgs Elof Ericsson,
tidigare vice VD i Svenska Mbelfabrikerna. Sydsvenska Banken hade ven ansvaret fr rekonstruktionen
av AB Axel Wibel och erbjd nu Elof Ericsson att ta ver Wibels dotterbolag AB Facit. Ericsson accepterade detta under frutsttning att rknemaskinstillverkningen flyttades frn Stockholm till tvidaberg,
som behvde sysselsttningstillfllen. Under 1923 kom tillverkningen av rknemaskiner i gng i
tvidaberg. Man hll till i lokaler i nuvarande Facetten, grnsande till Verksgatan och med yrkeskunnig
personal som fljt med frn Stockholm.
Karl Rudin
Hos Axel Wibel fanns en kontorschef som hette
Karl Rudin, fdd i Uppsala. Rudin var akademiker,
fil. kand. som efter studentexamen gnat sig t
humanistiska studier i latin vid Uppsala universitet. P grund av sjukdom hade Rudin emellertid
tvingats avbryta sin akademiska bana. Axel Wibel,
som ocks slde kontorsmaskinen Brunnsviga,
hade en utstllning i hrnet av Strmgatan och
Drottninggatan, men ocks en reparationsverkstad fr kontorsmaskiner p Klara Norra
Kyrkogata. Rudin beskte ofta denna verkstad
och fick ett stort intresse fr rknemaskiner.

Sammansttning av rknemaskinen Facit vid Axel Wibels fabrik p

Alstrmergatan i Stockholm 1920. Foto Facits arkiv.

Detta ledde till att han utan egentlig teknisk utbildning kom att konstruera en rknemaskin som innebar
en frbttring av de d ledande Odhnermaskinerna pinnhjulsmaskiner med spakinstllning. r 1918
startade Wibel en fabrik p Alstrmergatan i Stockholm, fr tillverkning av denna frbttrade spakmaskin
som fick namnet Facit. Facittillverkningen hade lagom kommit i gng p vren 1922, nr Wibel
gick i konkurs. Han hade d satsat alla sina tillgngar p Facitsnurran samtidigt som den svrartade
depressionen intrffade.
Spakmaskiner Facit Standard och Facit 10
I tvidaberg fortsatte tillverkningen av Facit Standard. Maskinen hade fast verliggande kvotverk
utan 10-verfring och underliggande produktverk.
En av Rudins frsta uppfinningar var klackskivorna,
vilkas tillkomst tillt lttare fjdrar i sifferhjulens
bromshakar. Detta medfrde att maskinen fick en
ltt och behaglig gng. Facit 10 var samma modell
som Facit Standard, men nu hade kvotverket frsetts med 10-verfring samt snabbtransport och
Facit 10. Foto Facits arkiv.
tabuleringsanordning fr produktverket. Problemen
med Facitmaskinerna var mnga och tillverkningen var nra att verltas till det tyska Brunnsviga.
Tangentmaskinerna
Facitkonstruktrerna var emellertid liksom mnga av konkurrenterna inne p tanken att erstta den
gamla spakmodellen med en 10-tangentig multiplikationsmaskin. Karl Rudin, som aldrig var anstlld i
Facitbolaget utan hade sin verksamhet i Stockholm, kom hsten 1929 med en id till en multiplikationsmaskin, som skulle innebra lsningen av 10-tangentproblemet. Bankdirektr Befrits i Sknska Banken
var god vn med svl Wibel som Rudin och troligen den person med vars ekonomiska hjlp Rudin
kunde fullflja och utveckla sina uppfinningar. Rudin fortsatte sina pbrjade experiment vid AB Perssons
Stickmaskin i Stockholm och hr utfrdes de frsta modellerna till den 10-tangentiga Facitmaskinen.
Dessa modeller lg sedan till grund fr de patent, vilka Rudin p hsten 1929 verlt till
tvidabergsbolaget. Krnpunkten i Rudins id var att sifferinstllningen p en spakmaskin kunde gras
t tv hll, varigenom spakarna kunde ersttas av tangenter. Frn papper till praktik var det dock en lng
och trnbestrdd vg, men 1932 stod slutligen handmaskinen Facit T frdig att slppas ut p marknaden. Om Rudin deltog i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla hans uppfinningar r obekant.
De nya Facitsnurrornas tangentbord var 2-radigt, ett Daltonbord. Detta torde huvudsakligen ha berott
p att bordet anslt bra till maskinkroppen. Maskinen manvrerades ocks bra med vnster hand,
medan additions- och kalkylmaskiner med 3-radigt
Sundstrandbord bst manvreras med hger hand.
I ett Sundstrandbord r tangenterna placerade 3 och 3
ver varandra. Facit vergick frst i slutet av 1950-talet
till 3-radigt bord.
Vidareutvecklingen av Facitsnurran gick raskt framt
och 1934 kom den frsta elektriska modellen Facit E.
En halvautomatisk elektrisk maskin Facit EA, frsedd
med automatisk division och automatisk stegning vid
multiplikation introducerades 1939. Facit ESA var den
frsta helautomatiska elektriska kalkylmaskinen med
2

Facit T, rknemaskinen som tvidabergs Industrier slppte

1932 och som blev en enorm framgng. Foto Facits arkiv.

automatisk division och multiplikation. Tillverkningen frlades ocks efterhand utomlands till Tyskland,
Brasilien och Indien. Innan elektroniken helt hade tagit dd p de finmekaniska additions- och kalkylmaskinerna hade Facit tillverkat omkring 2,2 miljoner maskiner.
Facitsnurran blev ocks en exceptionell lnsam produkt som helt lade grunden fr uppbyggnaden av
tvidabergskoncernen. Genom kpen av skrivmaskinstillverkaren Halda-Norden 1938 och additionsmaskinstillverkaren Original-Odhner 1943 hade tvidabergskoncernen i egen regi skaffat sig full
hand det vill sga, skriv-, kalkyl- och additionsmaskiner, ett mste bland kontorsmaskinstillverkare
p en vrldsmarknad fre elektroniken. Kvar str att de ursprungliga patenten signerade Karl Rudin var
avgrande fr Facitsnurrans exempellsa framgng och fr uppbyggnaden av tvidabergskoncernen.
Karl Rudins royalty
Vid tvidabergs vertagande av AB Facit erhll Rudin en royalty p 10.000 kr fr konstruktionen av
spakmaskinerna. Drefter utgick en royalty p 10 kr per maskin och till och med 1931 d spak avlstes
av tangent som royaltyunderlag hade Rudin uppburit 91.000 kr.
Tangentmaskinerna arvoderades rligen i en fallande skala. rligen utgick fr frsta 1.000 maskinerna
royalty p 6 kr per maskin. Fr nsta 1.000-tal 5 kr per maskin och drefter4 kr per maskin. I rkenskaperna kan man flja utbetalningarna till och med 1943 och fram till dess utbetalades totalt 422.000 kr
under 12 r. Royaltyn upphrde ngon gng under slutet av 40-talet. Efter Rudins dd 1939 betalades
royaltyn till hans ddsbo. Om vi antar att royaltyavtalet lpte p 15 r fram till och med 1946 ger en
uppskattning av de sista ren en sammanlagd royalty fr tangentmaskinerna p 600.000 kr.
Eftermle
Elof Ericson har berttat att nr Rudin fick ersttningarna frn Facit ppnade han ritkontor och anstllde konstruktrer fr att uppfinna i stor skala. Nr pengarna var slut lade han ner verksamheten
men historien upprepades flera gnger. Sista gngen jag trffade Rudin, berttade Elof Ericsson,
bodde han ensam i en enrummare med endast en sng, ett bord, en stol och ett kassaskp. Nr jag
lgger mig p kvllen, sade Rudin, d lser jag in alla mina ritningar i kassaskpet, lgger nyckeln under huvudkudden och den hr pistolen p stolen bredvid mig. D kan ingen ta ifrn mig mina ider.
En egocentrisk man i sanning. Att dma av
Elof Ericssons utsaga, frefaller Rudin levt
under knappa omstndigheter. Men under exempelvis de sista fem ren av hans levnad
1935-1939 uppbar han 192.000 kr i royalty frn
Facit, vilket innebar en mnadsinkomst p
3.200 kr per mnad, en vid den tiden mycket
hg inkomst. En ingenjr p Facits utvecklingsavdelning hade p den tiden en mnadsln
p ungefr 500 kr i mnaden. Men om man
jmfr ersttningen till Rudin med de vinster
Sljkonferans vid AB tvidabergs Industrier 1928. Foto Johan E. Thorin.
som hans uppfinningar tillfrde Facit, r det
nd blygsamma belopp.
Givetvis vidareutvecklades Rudins grundkonstruktioner av en mycket kvalificerad stab av konstruktrer inom
utvecklingsavdelningen, liksom att framgngen i stor utstrckning berodde p en vrldsomfattande sljorganisation. Kvar str nd att Rudin tillhrde de personer, som betytt mest fr Facitkoncernens framgngar.
3

Gran Arvidsson har varit Facitman i ver 43 r med verksamhet inom frsljning, ekonomi och produktion.

Referenser
Sgvall-Ullenhag K, AB tvidabergs frenade industrier med fregngare. 1970.
Ciceronen Facitfretagens tidning. Nr. 1 1959.
Ciceronen Facitfretagens tidning. Nr. 3 1963.
Liljestrm G, Facit frn begynnelsen. Opublicerad skrift. 1966. Facits arkiv. Facettens arkivdep
AB Facits Dag- och huvudbcker 1924-1943. Facits arkiv. Facettens arkivdep
Produktionsstatistik. Facits arkiv. Facettens arkivdep