Myndigheternas Skrivregler

Myndigheternas
skrivregler
ttonde upplagan
Sprkrdet
Adress till frlaget:

Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm
Telefon 08-598 191 00, fax 08-598 191 91
Bestllningar:
www.fritzes.se
E-post: order.fritzes@nj.se
Adress: Norstedts Juridik AB/Fritzes, Kundservice, 106 47 Stockholm
Telefon 08-598 191 90, fax 08-598 191 91
Myndigheternas skrivregler
8 upplagan
ISBN 978-91-38-32625-1
2014 Sprkrdet och Norstedts Juridik AB/Fritzes
Omslag: Anders Gunr
Grafisk form: Typ&Design AB, Stockholm
Tryck: Elanders Sverige AB, 2014
Att mngfaldiga innehllet i detta verk, helt eller delvis, utan medgivande
av Norstedts Juridik AB, r frbjudet enligt lagen (1960:729) om
upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk. Frbudet gller varje form
av mngfaldigande, ssom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning
liksom elektronisk tergivning eller verfring.
Innehll
Frord9
1 Att skriva klarsprk11
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
Sprklagen krver begripligt sprk 11

Lt mottagaren och syftet styra 12
Skriv lttlsta meningar 15
Anvnd enkla och begripliga ord 17
Gr texten verskdlig 25
Ngra rd om flersprkig information 27
2 Att skriva fr webben29
2.1 Skapa verskdliga webbsidor 29

2.2 Gr webbsidorna tillgngliga fr alla 31
2.3 Skriv ledigt men korrekt i sociala medier 33
3 Text och form35
3.1 Gr texten inbjudande att lsa 35

3.2 Skapa bra mallar 35
3.3 Skapa lsvnliga texter 36
3.4 Vlj lsbart typsnitt och lslig storlek 37
3.5 Rubriker ger struktur t innehllet 38
3.6 Gr en innehllsfrteckning 41
3.7Sidnumrering41
3.8 Ngra rd om styckeindelning 42
3.9 Tabeller, diagram, punktlistor och bilder 43
4 Avstavning48
4.1 Avstava inte i ondan 48

4.2 Avstava inte i dessa fall 48
4.3 Om man mste avstava 49
6 Innehll
5 Stavning 51
5.1 Flj Svenska Akademiens ordlista 51

5.2 Nationalitetsord och geografiska namn 51
5.3Myndighetsnamn53
5.4Personnamn53
5.5 Ngra svrstavade ord 54
6 Bjning 55
6.1 Flj Svenska Akademiens ordlista 55

6.2 Plural och bestmd form 55
6.3Genitivformer59
6.4Adjektiv60
6.5 Ngra svrbjda ord 62
7 Ordbildning 63
7.1 Enkla sammansttningar: -s eller inte -s? 63

7.2 Dubbelt frled: i regel med -s 63
7.3 Sn- och helgdagar 64
7.4 Dumpning eller dumping? 65
7.5Svensk-norsk65
8 Att vlja ord och ordform 66
8.1Knsneutralt sprk66
8.2 Titlar och tilltal 68
8.3 Som, vilken, vars, dess vlj rtt pronomen 69
8.4 Verbfraser rtt ordform och ordfljd 71
9 Stor eller liten bokstav?74
9.1Allmnna regler74
9.2Personnamn, geografiska namn och ord dr ett sdant
namn ingr 75
9.3 Statliga och kommunala myndigheter och avdelningar 78
9.4 Fretag, organisationer, institutioner, byggnader 80
9.5 Namn p EU-organ 81
9.6 Titlar p bcker, konventioner, lagar 82
9.7 Flerordiga engelska, tyska och franska namn 83
Innehll 7
9.8 Flerordiga svenska namn i versttning 84

9.9Enskilda bokstver84
10 Ett ord eller flera?85
10.1
10.2
10.3
10.4
10.5
Skriv ihop uttryck som utlses som ett ord 85

I dag eller idag? 86
Hop- och srskrivning av ngra vanliga uttryck 86
Sammansttningar med utlndska och svenska ord 86
Sammansttningar med siffror och ord 88
11 Frkortningar 89
11.1 Frkorta inte i ondan 89

11.2Frklara frkortningar89
11.3 Vanliga frkortningar i lpande text 91
11.4 Frkortningar vid sifferuppgifter 92
11.5 Frkortningar fr mttenheter 93
11.6Avbrytningar93
11.7Sammandragningar94
11.8Initialfrkortningar94
11.9 Frkortningar som blandar sm och stora bokstver 96
11.10 r frkortningen t-ord eller n-ord? 97
11.11 Genitiv och andra bjningsndelser 98
11.12 Sammansttningar med frkortning 98
12 Sifferuttryck 100
12.1 Siffror eller bokstver? 100

12.2Klockslag104
12.3Datum105
12.4Tidsrymd105
12.5Belopp107
13 Skiljetecken och andra skrivtecken 109
13.1Punkt109
13.2Frgetecken110
13.3Utropstecken111
13.4Semikolon111
8 Innehll
13.5Kolon112
13.6Komma113
13.7Bindestreck115
13.8Tankstreck117
13.9Parentes118
13.10Snedstreck119
13.11Citattecken120
13.12Apostrof122
13.13 Accenter och andra diakritiska tecken 122
13.14Paragraftecken123
13.15 Procent och promille 124
14 Kllor och hnvisningar 125
14.1Kllhnvisningar125
14.2Kllfrteckningar126
14.3 Citat och citathnvisningar 129
14.4Hnvisningar till frfattningar, EU-rttsakter
ochliknande texttyper 131
14.5Noter134
Bilaga: Korrekturtecken 135
Institutioner 137
Anvndbara webbadresser 138

Litteratur 140
Skrivregler, namnlistor, avstavningslexikon 140

Ordbcker141
Grammatik, sprkriktighet 142
Rd fr myndigheters skrivande 142
Webbtext144
Lttlst145
versttning och flersprkighet 146
Typografi146
Ord- och sakregister 147
Frord
Myndigheternas skrivregler frn Sprkrdet r frmst till fr alla som

skriver inom myndigheter, kommuner och annan offentlig verksamhet. Denna ttonde upplaga erstter de tidigare frn Regeringskansliet.
Skrivreglerna gavs ut frsta gngen 1991 och sedan dess har
mycket frndrats. Sedan r 2006 finns en sprkmyndighet med
ansvar fr att bedriva sprkvrd: Institutet fr sprk och folkminnen, och r 2009 antogs sprklagen dr myndigheternas ansvar fr
sin sprkanvndning faststlls. Institutets avdelning Sprkrdet
ansvarar frn och med denna upplaga fr den offentliga frvaltningens gemensamma skrivregler.
Den nya upplagan r till stora delar omarbetad, och ett flertal
exempel har bytts ut. Tre nyskrivna kapitel har lagts till: Att skriva
klarsprk, Att skriva fr webben och Kllor och hnvisningar. Rden
har justerats, byggts ut eller helt skrivits om, bl.a. iavsnitt 5.3.1 om
hur man bildar myndighetsnamn, 6.4.1 om adjektiv p -a och -e, 8.1
om knsneutralt sprk och 13.11 om hur man anvnder citattecken.
Sprkrdet ger ven ut skrivregelssamlingen Svenska skrivreg
ler (Liber 2008), som ger frdjupningar av frgor som tas upp hr.
Myndigheternas skrivregler r inriktad p just myndigheternas
sprkanvndning och r mer normerande n Svenska skrivregler,
dvs. ger tydliga rd om hur man br skriva.
Arbetet med den nya utgvan av Myndigheternas skrivregler har
letts av Ola Karlsson, sprkvrdare vid Sprkrdet, som tillsammans
med sprkvrdare Eva Olovsson skrivit manus. De ndrade rekommendationerna har utarbetats isamrd med Regeringskansliets och
riksdagens sprkvrdare. Vi tackar alla som bidragit med synpunkter.
Stockholm iaugusti 2014
Ann Cederberg
chef fr Sprkrdet
1 Att skriva klarsprk
Idet hr inledande kapitlet presenteras grundlggande principer fr hur man skriver klarsprk. Frst presenteras sprklagens krav p begripligt och enkelt sprk. Drefter fljer ngra
konkreta skrivrd om hur man skriver lttlsta texter, t.ex. rd
om enkla meningar, begripliga ord och ordformer, informativa
rubriker och en genomtnkt disposition. Sist ikapitlet ges ngra
rd om information p andra sprk n svenska.
1.1 Sprklagen krver begripligt sprk

Myndigheter, kommuner, landsting och annan offentlig verksamhet har ansvar fr sprkanvndningen i sin verksamhet.
Kommunikationen regleras av sprklagen (2009:600), som
bygger p de sprkpolitiska ml riksdagen beslutade om 2005.
I sprklagen preciseras de skyldigheter offentliga organ har
inom omrden som handlar om sprk och sprkanvndning.
Ilagens s.k. klarsprksparagraf, 11, str det att Sprket
ioffentlig verksamhet ska vara vrdat, enkelt och begripligt.
Ifrvaltningslagen (1986:223) str det ocks att Myndigheten
ska strva efter att uttrycka sig lttbegripligt. Det innebr att
information av olika slag ska vara anpassad till mottagarna.
Myndigheters och kommuners arbete regleras av lagar och
frordningar. Lagsprket r ofta komplicerat, men det r myndigheternas skyldighet att uttrycka sig p ett begripligt stt. Detta r viktigt bde av rttsskerhetsskl och av demokratiska skl.
Mnga myndigheter och kommuner arbetar aktivt fr att
deras sprk ska vara s begripligt och tillgngligt som mjligt.
Det kallas fr klarsprk och bygger p en rad metoder och principer som presenteras nedan.
1.2 Lt mottagaren och syftet styra

Hur skriver man klarsprk? Brja med att gra klart fr dig varfr du skriver och vad du vill uppn. Tnk igenom hur du p bsta stt uppnr ditt syfte. Hr fljer ngra grundlggande punkter
att fundera p innan du brjar skriva.
1.2.1 Tnk p lsaren
Texter och annan offentlig kommunikation har ofta flera mottagare, men iregel en huvudsaklig mottagare. Fundera p vilka
mottagarna r och p deras frkunskaper, sprkliga kompetens
och behov av information. Fundera ocks p vilket medium
(t.ex. brev, mejl, telefonsamtal) som lmpar sig bst fr kommunikationen. Detta krver en noggrann analys av verksamheten
och den aktuella situationen.
Det kanske inte bara handlar om att anpassa sprket till mottagaren utan ocks om innehllslig och kulturell mottagaranpassning. Ur mottagarens perspektiv kan det exempelvis behvas en mycket fylligare beskrivning av sklen fr ett beslut n
man vanligtvis brukar ge. Viktig information kan ocks behva
frmedlas via andra kanaler n det skrivna ordet, t.ex. muntligt
vid ett mte eller med hjlp av en film.
Personer med lssvrigheter kan behva mer lttlsta texter.
Centrum fr lttlst och Myndigheten fr tillgngliga medier ger rd om hur man skriver enligt lttlstprinciper. Se ven
E-delegationens Vgledning fr webbutveckling och Sprkrdets Vgledningen fr flersprkig information.
1.2.2 Klargr syfte och ml
Fundera ver syftet och mlet med kommunikationen, bde ur

organisationens perspektiv och ur mottagarens. Vad ska mottagaren veta, gra eller inte gra efter att ha tagit del av beslutet,
rapporten, domen eller webbtexten?
Syftet och mlet med kommunikationen bestmmer
hur detaljerad informationen ska vara och pverkar ocks
dispositionen.
Att skriva klarsprk 13
1.2.3 Anvnd en genomtnkt disposition
Om mottagaren ska kunna utfra ngot ien viss ordning passar

en kronologisk disposition. Om mottagaren dremot ska kunna
fatta beslut utifrn ett underlag br man iunderlaget lyfta fram
sjlva frslaget och de argument som stder det.
Att brja med det viktigaste r imnga fall bra bde fr texten
och fr mottagarna. Men handlar det om ett avvisningsbeslut
eller ett meddelande om ngons bortgng kan det behvas en
inledande text som gr beskedet mindre abrupt.
Andra stt att disponera r att dela in texten iolika teman, att
stlla motsatser mot varandra eller att presentera innehllet p
ngot annat systematiskt stt. Ofta mste man kombinera olika dispositionsprinciper. Den vergripande principen br dock
vara att dispositionen ska vara logisk fr den tnkta mottagaren
och att det klart framgr hur texten r uppbyggd.
Informativa rubriker, och ilngre texter en innehllsfrteckning och en sammanfattning, visar hur texten r disponerad och
ger en verblick ver innehllet. Se ven 1.5.2 om rubriker och
kapitel 3 Text och form.
1.2.4 Skriv kort och vlj relevant innehll
Stryk det mottagarna redan knner till eller som inte r relevant
och skriv aldrig lngre n ndvndigt. Vad r budskapet, vad r
det som ska frmedlas? Utg frn mottagarnas behov, frkunskaper och frvntningar vid urvalet av innehll. Vilka frgor
kan mottagarna tnkas ha? Frsk att besvara dem. Frklara allt
som du antar behver frklaras.
1.2.5 Vlj en lagom personlig ton och stil
Vilken ton och stil som r lmplig beror p funktionen och uppgiften. En myndighet som har en kontrollfunktion, t.ex. Kronofogdemyndigheten, kanske ibland behver anvnda en skarpare
ton iexempelvis ett brev om skulder att betala n en myndighet
som Sprkrdet, som frmst har en servicefunktion.
Imnga texter passar det att anvnda direkt tilltal, t.ex. itexter till enskilda. Vlj du med liten bokstav ifrsta hand:
Idin deklaration har du begrt att f gra avdrag fr dubbelt
boende.
Det r dock alltid viktigt att fundera p vem som omfattas av du

s att det inte utesluter vissa grupper eller att det blir insmickrande. Om man vnder sig till flera eller till juridiska personer, t.ex.
fretag, skriver man ni (ls mer i8.2.1).
Myndighetens, kommunens eller organisationens namn mste klart framg, men det behver inte stndigt upprepas. Anvnd
grna personliga pronomen (vi, jag):
Institutet fr sprk och folkminnen har iuppdrag att fresl
tgrder som frmjar utvecklingen av sprkteknologiska
hjlpmedel. Idetta kapitel presenterar vi frslag till sdana
tgrder. Vi lgger srskild vikt vid ...
I beslut mste det fullstndiga namnet st i sjlva besluts

meningen:
Trafikverket avslr din anskan om taxifrarlegitimation.
1.2.6 Skriv s att alla imlgruppen inkluderas
Imyndighetstexter r personernas kn, lder, etnicitet osv. ofta

ovsentligt. Man kanske inte skriver om eller riktar sig till en
enskild person, utan man skriver till eller om en grupp eller kategori som kan best av bde kvinnor och mn, unga och gamla, t.ex.
nr man redogr fr bestmmelser eller informerar om nyheter.
Det r srskilt viktigt att vlja ett sprk som inte diskriminerar eller
exkluderar mottagarna. Ta drfr reda p vilka benmningar som
r korrekta och vilka som inte framhver kn nr det inte r viktigt:
Mnga arbetsgivare har f eller inga personer med
funktionsnedsttning bland sina anstllda.
Se ven 8.1.1 om hur man skriver knsneutralt.
1.3 Skriv lttlsta meningar

En text r lttare att lsa om den bestr av svl korta som lite lngre
meningar. Skriv drfr grna lngre meningar varvat med kortare.
Samla inte fr mycket information ien och samma mening
utan dela hellre upp informationen enligt principen en tanke
en mening. Framhll grna det viktiga och lgg det ibrjan av
meningen.
Lt ocks grna huvudverbet (beviljar i exemplet nedan),
som talar om vad ngon gr eller vad som hnder, komma tidigt
imeningen:
Landstinget beviljar dig fortsatt vrd p reumatikerhemmet p
Teneriffa.
1.3.1 Stt subjektet p rtt plats
Ivissa myndighetstexter, som freskrifter och utredningar, kan

man ibland se exempel p lderdomlig ordfljd som gr texten
ondigt stel. Ibland gr det bra att ndra ordfljden eller stta in
ett det. Skriv allts inte:
Vid prislappen ska finnas en varudeklaration.
utan exempelvis:
Vid prislappen ska det finnas en varudeklaration.
Skriv inte:
Iutredningen har deltagit personalchefen Lars Johansson och
professor Maria Gran.
utan t.ex.:
Iutredningen har personalchefen Lars Johansson och professor
Maria Gran deltagit.
1.3.2 Placera lnga bestmningar efter huvudordet
Ett annat exempel p onaturlig ordfljd r nr lnga och komplicerade bestmningar placeras fre sitt huvudord istllet fr
efter. Skriv inte:
Det framgick av en till chefen fr Arbetsfrmedlingen riktad
skrivelse.
Ikontrolluppgiften ska uppgift lmnas om under ret mottaget
gvobelopp.
utan exempelvis:
Det framgick av en skrivelse till chefen fr Arbetsfrmedlingen.
Ikontrolluppgiften ska uppgift lmnas om det gvobelopp som
lmnats under ret.
1.3.3 Vlj helst aktiv form av verben
Tala om vem det r som gr eller ska gra ngot och anvnd aktiva verb (inspekterar) istllet fr passiva (inspekteras) om det gr.
Det skapar liv t texten och ger den automatiskt en ledigare ton:
Arbetsmiljverket inspekterar byggarbetsplatser
iGteborgsomrdet.
Str det Byggarbetsplatser inspekteras iGteborgsomrdet vet

man inte vem det r som utfr inspektionerna. Verb ipassiv form
kan gra meningen tvetydig och tonen stel.
Men ibland kan passiv form vara ett bra skrivstt, om det r
ovsentligt eller sjlvklart fr mottagaren vem som agerar eller
om ngot sker automatiskt:
Varning! Drrarna stngs automatiskt.
Undvik dock att skriva tv passiva verb irad. Skriv allts inte:
Ett folkhlsoinstitut fresls inrttas.
utan exempelvis:
Regeringen freslr att ett folkhlsoinstitut inrttas.
1.3.4 Anvndning av man
Pronomenet man gr bra att anvnda ioffentliga texter. Man r

ofta att fredra framfr passiva uttrycksstt (se ven 8.1.1).
Skriv allts inte:
Utredningen ansg att ifrsta hand en praktisk lsning borde
skas.
utan exempelvis:
Utredningen ansg att man ifrsta hand borde ska en
praktisk lsning.
Med hjlp av man kan ordfljden gras naturligare. Man fr dock

inte syfta p olika personer eller grupper isamma textavsnitt.
1.4 Anvnd enkla och begripliga ord

Sprket frndras hela tiden, men i myndighetssprk lever
mnga lderdomliga ord och uttryck ofta kvar, exempelvis
igamla mallar som anvnds som frebild. Tnk srskilt p att
se ver ordval och stil vid hnvisningar till lagtexter och ldre
texter, eftersom den lagsprkliga stilen har en tendens att prgla kommunikationen istort. Se ven kapitel 8 Att vlja ord
ochordform.
1.4.1 Var frsiktig med ord som har flera olika betydelser
Det finns en rad ord som har bde en vardaglig betydelse och
en annan myndighetsspecifik innebrd. Sdana ord kan vara
vilseledande. Dessutom gr de ofta texten stel och tung. Ngra
exempel:
Undvik:
Skriv hellre:
bestrida (ansvara fr betalning)
betala/bekosta/st fr/
tcka
bestrida (om pstende,

anklagelse)
frneka, tillbakavisa,
dementera, neka
besvr (om att verklaga beslut)
verklagande
bitrde
hjlp
hinder (utan hinder av)
trots
utg (i betydelsen lmnas, ges)

Ersttning utgr ...
Ersttningen betalas (ut)/

lmnas ...
Kallelse ska utg till ...
Kallelse ska skickas till ...
ger (i vissa fraser)
har/ska/kan/fr
ger part rtt att ...
Om en part har rtt att ...
ger laga kraft
... har laga kraft
Styrelsen ger frordna ...
Styrelsen fr besluta ...
Ls mer iSvarta listan.

1.4.2 Undvik lderdomliga ord och former
Inte/icke/ej
Inte r den normala negationen isakprosa. Synonymerna icke

och ej uppfattas oftast som lderdomliga och mer formella. Ej
anvnds dock t.ex. p skyltar eller irubriker: Ej itrafik. Sandas
ej. Ej r ocks vanligt ifrasen ... eller ej.
Icke anvnds ivissa sammansttningar dr negerande prefix
(o-, miss-, in- m.fl.) inte gr att anvnda, t.ex. en icke bofast mark
gare. Uttrycket skrivs ofta med bindestreck mellan orden, men
det kan ocks utelmnas:
icke-spridningsavtal
icke-kommersiell verksamhet
icke-ekonomer
icke-vld (eller ickevld)
icke-rkare (eller ickerkare)
Bara/endast/blott
Blott br undvikas, eftersom det ger ett lderdomligt intryck.

Bara kan grna anvndas ocks imer formella texter, dr det ger
ett ledigare intryck n endast.
Andra lderdomliga ord
En rad sammansatta ord med dr-, hr- eller var- ger ofta ett
stelt intryck: drvidlag, drur, hrutinnan, hri, varibland, var
om m.fl. De br ersttas med ledigare uttryck.
Skriv inte:
Som ett resultat hrav uppdrog departementet t ...
Dokumenten varur uppgifterna r hmtade ...
Generaldirektren har freslagit en kompromiss och drvidlag
ftt std istyrelsen.
utan exempelvis:
Som ett resultat av detta gav departementet myndigheten
iuppdrag att ...
Dokumenten som uppgifterna har hmtats ur ...
Generaldirektren har freslagit en kompromiss och ftt std
fr detta istyrelsen.
1.4.3 Stmma verens r bttre n verensstmma
Mnga verb kan utan betydelseskillnad skrivas ihop, t.ex.

verensstmma, upphetta, och skrivas som ett flerordsuttryck,
stmma verens, hetta upp. Sprket blir ofta ledigare om man
vljer att dela upp orden.
Skriv inte:
Skriv hellre:
Leverantren tillser att

varorna levereras itid.
Leverantren ser till att

varorna levereras itid.
Lokalen har iordningstllts.
Lokalen har stllts iordning.
Registrator mottager/mottar
anskningarna.
Registrator tar emot

anskningarna.
Mrk dock att det hos en del verb finns en betydelseskillnad

mellan den lsa och den fasta sammansttningen, t.ex. mellan
att stryka under iboken och att understryka vikten av en lsning. Skillnaden r ofta att den lsa sammansttningen r mer
konkret, den fasta mer abstrakt. Jmfr ocks sl av strmmen
avsl anskan. Ivissa fall r formerna allts inte utbytbara.
Det finns ocks sammansatta verb som alltid r fast sammansatta, t.ex. anklaga, ptala, uppfinna, och som inte kan lsas upp.
1.4.4 Anvnd korta verbformer
De korta formerna av verben br anvndas istllet fr de lngre:

behvs, finns, frs, grs, krvs, sgs (inte behves, finnes etc.)
dra, ta, ge (inte draga, taga, giva)
Men skriv inte motta, utta, indra utan istllet ta emot, ta ut, dra
in.
Sa r idag normalform (med sade som lite mer formell form).
Dremot r lade fortfarande normalform (med la som lite mer
informell form).
ndelsen -es ipresens anvnds bara p verb vars stam slutar

p -s:
belyses, fryses, lses, lses
En del verb med frstavelserna bi-, be-, er- m.fl. som bibehlla,
befrmja, erfordra skrivs numera utan frstavelse:
behlla, frmja, fordra
Mrk dock att en del verb kan f en annan betydelsenyans med

prefixet:
ndra frndra, dva bedva, hindra frhindra
1.4.5 Frklara facktermer och fackord
Ibland r det ndvndigt att anvnda facktermer ien text. Men

det r viktigt att frklara termerna och fackorden frsta gngen
de anvnds om man tror att de kan vara obekanta fr mottagarna. Det kan ocks behvas srskilda ordlistor med frklaringar.
1.4.6 Frklara frkortningar
Undvik att anvnda frkortningar, de frsvrar ofta lsningen, om det inte r de allra vanligaste som dvs., t.ex., bl.a. Om
du mste anvnda en frkortning som kanske inte r allmnt
bekant, frklara den frsta gngen den anvnds itexten (se 11.2
om frkortningar).
1.4.7 Vlj korta prepositioner
Undvik lnga och stela prepositionsuttryck som:

angende, avseende, betrffande, gllande, rrande, vad avser,
svitt avser
De kan ofta ersttas av korta prepositioner som p, till, av, fr,

om, med, i. Angende och betrffande anvnds ofta irubriker
eller som inledning p en text:
Angende begran om verprvning
Skriv istllet exempelvis:

Din begran om verprvning
1.4.8 Frlng inte orden iondan
Frlng inte ord iondan genom att haka p ytterligare ord av

typen -insatser, -tgrder, -verksamhet, som sllan tillfr ngot.
Sdana s.k. skrytfenor tynger texten och gr den mer byrkratisk och ocks mer abstrakt. Anvnd det kortare ordet och skriv:
inlrning (i stllet fr t.ex. inlrningsbeteende)
tillsyn (i stllet fr t.ex. tillsynsfunktion)
motsttningar (i stllet fr t.ex. motsttningsfrhllanden)
information (i stllet fr t.ex. informationstgrder)
eliminera (i stllet fr borteliminera)
skapa (i stllet fr tillskapa)
1.4.9 Se upp med modeord
Se upp med modeord, klyschor, svengelska och frmmande ord

och uttryck. De r ofta vaga och kan vara svra att frst och
framstr ltt som floskler. Exempel p sdana ord och uttryck r:
aktiva satsningar, anstllningsbarhet, debriefing, evidence,
flow, humankapital, kulturellt kapital, krnverksamhet,
krnvrden, lean, livslngt lrande, personalomstllningar,
robust, strukturella utmaningar, synlighet, transparens,
varumrke, varumrkesplattform, verktyg, verktygslda,
visioner, visuell identitet, vrdegrund
1.4.10 Undvik nakna substantiv
Ijuridiska texter, som frfattningar, avtal, beslut, frekommer

det man brukar kalla nakna substantiv, dvs. objda substantiv
isingular utan bestmd eller obestmd artikel:
Beslut har fattats inu aktuellt fall p stt som anges i...
Skriv istllet exempelvis:

Ett beslut har fattats idet nu aktuella fallet p det stt som
anges i...
Istllet fr den nakna formen beslut kan man vlja mellan former som: ett beslut, flera beslut, besluten, det beslut som osv., vilket bttre stmmer verens med sprkbruket ivanlig sakprosa.
Ngra fler exempel fljer nedan.
Undvik:
Lmnar hyresgst lgenhet eller del drav ...
Migrationsverket prvar rende om uppehllstillstnd.
Myndighet som beviljar medel ska ...
Skriv exempelvis:
Lmnar hyresgsten sin lgenhet eller en del av den ...
Migrationsverket prvar renden om uppehllstillstnd.
Varje myndighet som beviljar medel ska ...
I ett antal mer eller mindre fasta uttryck r dock den nakna formen den naturliga, srskilt ikombinationer av verb och
substantiv:
begra frlikning
skriva kontrakt
betala med kort
ka buss/bil/tg
skaffa information
Det gller ven irubriker ipressmeddelanden, informationsblad

och tidningar:
Storm skadar telekommunikation
Minister krver utredning
Och det gller iolika former av beteckningar, befattningar, definitioner och liknande:
Kim Karlsson valdes till ordfrande.
Drp r en brottsrubricering.
1.4.11 Undvik att substantivera verb iondan
Ett typiskt drag imnga myndighetstexter r lnga substantivfraser. De viktiga verben som uttrycker handlingen har gjorts
om till substantiv, vilket krver att ett nytt innehllstomt verb
lggs till. Projektgruppen ska kartlgga behovet blir Projekt
gruppen ska genomfra en kartlggning av behovet. Det hr
draget brukar kallas fr substantivsjuka. Texten blir tung och
opersonlig och dessutom ondigt mngordig. Ngra exempel
p vanliga substantiveringar:
Undvik:
Skriv hellre:
vara ibehov av
behva
avlgga besk hos
beska
erlgga betalning
betala
framlgga frslag
fresl
utfra en kontroll
kontrollera
vara freml fr prvning
prvas
gra en redogrelse
redogra
vidta en ndring
ndra
1.5 Gr texten verskdlig

Myndigheters och kommuners texter har ofta flera olika lsargrupper. Alla kanske inte behver lsa allt. D r det viktigt att lsarna
snabbt kan f verblick ver innehllet och hitta den information
de behver. Informativa rubriker, och ilngre texter en innehllsfrteckning, hjlper lsarna. Se ven kapitel 3 Text ochform.
Huvudbudskapet kan framhvas redan irubriken eller placeras ibrjan av texten. Itexter som r lngre n ngra sidor behver lsarna anvisningar om hur texten r uppbyggd och vad den
innehller istort. Ge lsanvisningar genom att anvnda uttryck
som insta avsnitt, ibilaga 1, avslutningsvis. Var frsiktig med
vaga hnvisningar av typen nedan, som presenterats ovan, idet
fljande.
1.5.1 Vlj en genomtnkt grafisk form
Utseendet p texten r viktigt fr att den ska vara ltt att ta till
sig. Marginalerna mste vara tillrckligt breda, och det mste finnas luft p sidorna. Valet av radavstnd, radlngd, typsnitt och
teckenstorlek har betydelse fr lsbarheten, liksom att texten
r indelad ilagom lnga stycken. Bilder, punktuppstllningar
och figurer av olika slag skapar ocks luft p sidorna och kar
lsbarheten. Se ven 1.5.4 och 3.9.4 om punktuppstllningar
och 3.2 om mallar.
1.5.2 Skriv informativa rubriker
Rubrikerna ska sammanfatta vad som str itextens olika delar.

De ska ocks vcka intresse och upplysa om hur texten r disponerad. Om texten har talande och informativa rubriker, bildar
rubrikerna isig en sammanfattning av texten.
Rubriker som Historik, Metod, Underskning r inte srskilt
informativa. Fr att vara det mste rubrikerna bertta om vad
som sgs eller hnder itexten. Lt drfr rubrikerna grna innehlla verb. Jmfr:
Inflytande
Minoriteternas inflytande behver hjas
Vargjakt
Naturvrdsverket ger klartecken fr

vargjakt ivinter
Levnadsfrhllanden
Bostadsstandarden r iallmnhet lg
Se ven 3.5 Text och form.

1.5.3 Sammanfatta det viktigaste
En lngre text br alltid ha en sammanfattning. En bra sammanfattning ska st frst, innehlla det viktigaste och vara kort.
Mnga lser kanske bara sammanfattningen. Drfr ska den
ocks kunna lsas oberoende av huvudtexten.
Frutom en sammanfattning av hela texten kan man sammanfatta innehllet ikapitel och avsnitt (som vi gr ibrjan av
varje kapitel iden hr boken).
1.5.4. Anvnd punktuppstllningar och faktarutor
Med hjlp av punktuppstllningar och faktarutor kan texten

delas upp grafiskt och viktig information framhvas. Gr grna
en punktuppstllning nr du vill framhva viss information eller
nr en mening blir lng drfr att den innehller flera villkor
eller andra upprkningar. Se exempel p punktuppstllningar
i3.9.5.
1.5.5 Skapa en rd trd med sambands- och nyckelord
Vad r temat fr texten, vilka r huvudtankarna? Och hur fr

man lsaren att hnga med iresonemanget? Ange huvudtanken
och avgrnsa mnet tidigt itexten, grna allra frst. Se till att texten r logiskt uppbyggd med en lmplig disposition och att den
har ett genomgende tema, en rd trd. En rd trd skapar man
t.ex. genom att anvnda ord och uttryck som visar hur meningar
och stycken hnger ihop. Exempel p sdana sambandsord:
ocks, svl ... som, dessutom (tillgg)
sedan, ibland, drefter (tidsaspekt)
men, dremot, trots att, ven om (motsats)
om, ifall (villkor)
s att, allts, fljaktligen (fljd, slutsats)
fr att, isyfte att (avsikt)
Det som hr ihop ska samlas till samma stycke. Inled grna
stycket med en sammanfattande mening, som isig framhver
det viktiga med ett nyckelord. Nyckelordet kan sedan upprepas
exakt eller imodifierad form:
Myndigheten ska arbeta med klarsprk. Klarsprksarbetet
br inte vara ett avgrnsat projekt utan en del av den lpande
verksamheten.
Tydliga samband kan man skapa genom att anvnda ord som kan
kopplas ihop med varandra:
tabeller, diagram figurer
skrivbord, arbetsstolar kontorsmbler
Samband kan man ocks skapa genom att anvnda pronomen

(kontrakten de, remissvaret det) eller adverb (dr, dit osv.)
fr att syfta tillbaka p ngot som nmnts tidigare.
1.6 Ngra rd om flersprkig information

1.6.1 Informera ifrsta hand p svenska
Myndigheter, kommuner och andra offentliga organ r skyldiga

att vara tillgngliga fr alla sina mottagare, oavsett deras sprkoch funktionsfrmga. Ifrsta hand ska kommunikationen vara
p svenska, iandra hand p ngot nationellt minoritetssprk eller
iform av tolkning eller versttning frn och till andra sprk.

Sprklagens krav p att det offentliga sprket ska vara vrdat,
enkelt och begripligt gller alla sprk, ven versttningar.
Itexter p svenska som vnder sig till grupper med andra
modersml r det extra viktigt att svenskan r klar och begriplig.
Bra rubriker hjlper lsaren att hitta itexten. Svrtolkade och
flertydiga ord och formuleringar ska undvikas, likas frkortningar. Facktermer br frklaras och anvndningen av ord och
termer mste vara konsekvent. Se ven 2.2 om webbtexter.
1.6.2 Ta hjlp fr att anpassa flersprkig information
Alla klarsprksrd gller naturligtvis ocks nr man skriver p

andra sprk n svenska.
Nr man ska informera p andra sprk kan informationen
behva anpassas till bde form och innehll. Man uttrycker sig
annorlunda p andra sprk, exempelvis isttet att tilltala personer. Ibland kan det vara bttre att skapa nya texter p mlsprken istllet fr att verstta. Fr att texterna ska hlla tillrcklig
kvalitet krvs att man anlitar auktoriserade versttare och textgranskare fr det aktuella sprket.
Mnga sprk innehller tecken som inte anvnds isvenskan, men som ofta r tkomliga iordbehandlings- och webbprogram. Utfrliga praktiska rd och tips om vad man ska tnka
p vid publicering p andra sprk, isynnerhet p webben, finns
i Sprkrdets Vgledningen fr flersprkig information och
iE-delegationens Vgledning fr webbutveckling.
Personer som tillhr de nationella minoriteterna, och isynnerhet de som bor ide s.k. frvaltningsomrdena fr finska,
menkieli och samiska, kan ha srskilda rttigheter till myndighetsinformation p sitt sprk. Det gller ven teckensprkiga
personer. Se ven lagen (2009:724) om nationella minoriteter
och minoritetssprk.
2 Att skriva fr webben
Idetta avsnitt ges ngra grundlggande rd om vad man br tnka p nr man skriver webbtexter och andra texter som ska lsas
p skrm. Sist iavsnittet ges ven korta rd om att skriva isociala
medier.
2.1 Skapa verskdliga webbsidor

Fr texter som skrivs fr webben gller samma grundlggande principer om begripligt och mottagaranpassat sprk som fr
andra brukstexter. Det som skiljer r att de ska lsas p skrm.
P skrmar skumlser vi och hoppar mellan olika text- och bild
element. Samtidigt r verblicken ofta begrnsad. Drfr r det
extra viktigt att webbsidor och webbtexter r verskdliga s att
lsarna snabbt hittar det de sker.
2.1.1 Tnk igenom sammanhanget
Det sammanhang en text ska ing iavgr valet av den information som ska ing, hur texten ska struktureras, vilka lnkar som
ska anvndas och hur rubrikerna ska utformas.
Tnk p att mnga beskare kommer direkt till webbsidorna
frn en skmotor, inte via ingngssidan. Det krver dels att sidorna kan fungera sjlvstndigt, dels att sammanhanget de ingr
ir tydligt.
2.1.2 Skriv kort
Skriv kort, g rakt p sak och undvik information som inte

behvs. Skriv korta stycken och lt dem inledas med en sammanfattande nyckelmening. Markera nytt stycke med blankrad.
Lite lngre texter br frses med en inledande sammanfattning. Men fundera frst p om du kan utnyttja information p
annat hll genom att lnka dit.
Lnga texter kan ivissa fall ocks publiceras separat som textfil, framfr allt som pdf (2.1.3). Det gller srskilt om texterna
r relativt sjlvstndiga, har en egen grafisk form osv. S lngt
mjligt br dock webbtexter publiceras som vanliga webbsidor.
2.1.3 Formulera informativa rubriker
Rubrikerna br sammanfatta texten och vara s informativa som

mjligt. Att ha mnga mellanrubriker underlttar verskdligheten ytterligare (3.5).
Rubriker ger samtidigt std till beskarens navigering: de
hjlper lsaren att placera texten iett sammanhang. Nr man
utformar rubriker mste man ta hnsyn till att rubrikerna ofta r
kopplade till menyer, underadresser och lnkstigar:
myndigheten.se/om-oss/personal
Start > Om oss > Personal
Tnk p att rubriker och underrubriker ska vara korrekt

html-kodade, s att de tolkas rtt av upplsningshjlpmedel.
Det gller ven textfiler, t.ex. pdf-dokument, som publiceras p
webbplatsen (se Publicera i frsta hand dokument i HTML).
2.1.4 Anvnd punktlistor, bilder och nyckelord
Punktlistor underlttar skumlsning och fungerar som checklistor fr lsaren (3.9.45). ven bilder bidrar till att skapa luft
och verskdlighet p sidorna. Bilder som r betydelsebrande
ska iwebbverktyget frses med s.k. alternativtext s att den som
inte kan se bilderna nd fr information om dem. S hr kan det
se ut ikoden:
<img src=myndigheternas-skrivregler.jpg alt=Bild av
boken Myndigheternas skrivregler/>
Att skriva fr webben 31
Fr att skapa hllpunkter fr gat kan man ibland markera nyckelord och nyckelfraser med fetstil. Det r srskilt bra ilngre
texter. Undvik dremot kursiv stil, som r svr att lsa p skrm.
2.1.5 Gr webbsidorna grafiskt lsbara
Gr instllningar fr teckengrad, radavstnd, radlngd, kontrast, frger osv. imallarna s att webbsidorna blir s lsbara som
mjligt.
Det gr idag att vlja mellan mnga olika typsnitt fr webben. Vlj grna ett som r direkt anpassat fr lsning p skrm,
t.ex. det linjra Verdana eller antikvan Georgia. Man br inte
blanda mer n ett par olika typsnitt (se ven 3.4.1).
2.1.6 Skapa tydliga lnkar
Lnkar br bara anvndas nr de r ndvndiga eller kan leda

lsarna vidare p ett stt som motsvarar deras frvntningar och
behov. Lnktexten ska vara s informativ att lsarna frstr vart
lnken leder. Skriv t.ex.:
Ls mer under information om ntverkstrffen
inte bara:
Ls mer hr
Har du flera lnkar p en sida, lgg dem om mjligt utanfr texten, islutet av sidan eller imarginalen. D str de inte lsningen.
Lgg inte lnkar fr nra varandra; det gr det svrare att klicka
p dem, isynnerhet p sm skrmar.
2.2 Gr webbsidorna tillgngliga fr alla

Flj standarder och andra rekommendationer om sprk och
teknik fr att gra webbplatsen tillgnglig fr s mnga personer som mjligt. Ls mer iE-delegationens Vgledning fr
webbutveckling och Sprkrdets Vgledningen fr flersprkig
information.
2.2.1 Ge all information p begriplig svenska
S lnge man skriver p enkel, klar och begriplig svenska fungerar texterna ofta ven fr personer med lttare lssvrigheter och
fr personer iSverige med annat modersml n svenska.
Bild och film kan anvndas som komplement till skriven text
fr att gra informationen lttare att frst fr alla. Talsyntes,
dvs. en upplsningsfunktion p webbplatsen, kan ocks gra
texterna lttare att ta till sig fr mnga, inte bara fr personer
med synnedsttning.
Om man mste anvnda ord och termer som kanske inte
alla frstr, r det lmpligt att publicera en ordlista dr orden
frklaras.
Undvik frkortningar, som ev. fr eventuell och fr.o.m. fr
frn och med. Fr lsaren r det enklare och begripligare att lsa
ut hela uttrycket. Frkortningar kan dessutom vara svra att tolka fr upplsnings- och versttningshjlpmedel.
2.2.2Ge vid behov information p lttlst svenska
och p andra sprk
Undersk vilka mlgrupper webbplatsen har och vilka behov de

har som beskare. Gr vid behov delar av webbplatsen tillgngliga p srskilt lttlst svenska fr personer med strre lssvrigheter och fr personer med kognitiva funktionsnedsttningar.
Centrum fr lttlst och Myndigheten fr tillgngliga medier
ger rd om hur man skriver enligt lttlstprinciper (se lstips
under Litteratur). Exempel frn riksdagen.se:
S hr arbetar riksdagen
Den mesta tiden arbetar riksdagen
med alla frslag som kommer frn regeringen.
Riksdagens ledamter har femton dagar p sig
att sga vad de tycker
om ett frslag frn regeringen.
Det kallas att motionera.
Varje hst fr dessutom riksdagens ledamter
lmna in egna frslag om nstan vad som helst.
Att skriva fr webben 33
verstt vid behov central information till andra sprk (1.6).

Fr myndigheter och offentliga organisationer med breda mlgrupper kan det t.ex. glla stora invandrarsprk som arabiska och
persiska och nationella minoritetssprk som finska och samiska.
Inom srskilda frvaltningsomrden har finsk-, menkieli- och
samisktalande srskilda rttigheter till information p sitt sprk.
Teckensprkiga har motsvarande rttigheter. Grundlggande
information br drfr gras tillgnglig ven som teckensprksfilmer.
Sprklagens krav p ett vrdat, enkelt och begripligt sprk
gller ven versatta texter. Anlita drfr en professionell versttare. Undvik att istllet fr versttningar integrera automatiska versttningstjnster som Google verstt p webbplatsen.
2.3 Skriv ledigt men korrekt isociala medier

Mnga myndigheter anvnder idag sociala medier eftersom de
mjliggr snabbt och dialogiskt informationsutbyte med medborgarna. Exempel r chattjnster, sociala ntverk som Facebook och mikrobloggar som Twitter. Tnk dock p att mnga
mnniskor inte r nrvarande isociala medier och att de mste
kunna f all viktig information ocks p den vanliga webbplatsen.
Sprket isociala medier knnetecknas av korta och informella texter. Hr fljer ngra korta, allmnna rd:
Skriver man med ett tydligt lsartilltal, fr man betydligt
fler fljare idet aktuella mediet. Skriv personligt och ledigt
och anvnd grna ord som jag, vi och du.
Var samtidigt alltid korrekt isprk, tonfall och sakpstenden. Undvik ironi och andra sprkliga grepp som riskerar
att missfrsts.
Skriv kort, konkret och enkelt, med aktiva verb (jag skri
ver, inte det skrivs) s att det tydligt framgr vem eller vad
som avses ien formulering.
Nr teckenantalet r begrnsat, som p Twitter, mste man

kanske anvnda frkortningar och ett avskalat sprk. Det
r dock viktigt att inte bli kryptisk utan alltid skriva begripligt. Anvnd bara vedertagna, frekventa frkortningar.
Fr informationen inte plats, lnka vidare till andra kllor.
Exempel p dialog isocialt medium:
Eva Ek: r det frbjudet att rida verallt iskogen?
Lena Lind, Nssj kommun: Hej! Hr kan du lsa mer om
allemansrtten och ridning: http://www.lrf.se/Upplevelser/
Ridning-och-korning/Allemansratt-till-hast. God tur!
3 Text och form
Fr att innehllet ien text ska frmedlas p bsta stt r det viktigt att texten har en klar, verskdlig disposition, en lsvnlig
grafisk form och att det vsentliga lyfts fram p olika stt. Hr
fljer ngra rd och tips om samspelet mellan text och form.
3.1 Gr texten inbjudande att lsa

Fr att en text ska vara ltt att lsa och se inbjudande ut behvs
det luft bde omkring och isjlva texten. Luft skapar man med
hjlp av ordentliga marginaler, sidhuvud och sidfot. Luft skapas ocks med hjlp av radavstnd, styckemellanrum, rubriker,
punktuppstllningar m.m.
Det r viktigt att texten gr att verblicka och att dispositionen framgr. Det kan man signalera dels med grafiska, dels
med sprkliga medel. Grafiska medel r innehllsfrteckningar,
informativa rubriker, punktuppstllningar och indrag. Dispositionen kan ocks signaleras sprkligt med formuleringar som:
Inledningsvis presenterar vi ...
Iavsnitt 2 ger vi en sammanfattning av ...
Fr det frsta ..., fr det andra ...
Avslutningsvis ...
3.2 Skapa bra mallar

P de flesta arbetsplatser finns det riktlinjer en grafisk profil
fr den grafiska utformningen av texter och mallar fr olika
typer av dokument, t.ex. fr brev, rapporter och protokoll. Det
36 Text och form
kan vara allt frn en enkel mall dr typsnitt, teckenstorlek, ru

brikgrader, radlngd m.m. r frbestmda, till en avancerad mall
med hjlptexter och frdiga fraser och hela textstycken inlagda.
Bra mallar fr olika typer av texter underlttar arbetet. Det r
viktigt att de anvnds av alla fr att ge en enhetlig grafisk form t
organisationens texter och fr att organisationen ska vara tydlig
som avsndare. Mallarna mste dock ses ver regelbundet, nr
organisationens grafiska profil och sakfrhllanden frndras.
Om det saknas mallar p arbetsplatsen kan man anvnda
de dokument- och formatmallar som finns iordbehandlings
programmen.
3.3 Skapa lsvnliga texter

Hr fljer ngra grundlggande regler fr lsvnliga texter.
3.3.1 Ordentliga marginaler
Normalt br innermarginalen vara minst, sidhuvudet lite strre,

drnst yttermarginalen. Marginalen nedtill (sidfoten) br alltid
vara strre n de vriga. Fr lsligheten r det viktigt att textytan
inte blir fr stor ifrhllande till sidytan.
Om man skapar hger- och vnstersidor, mste innermarginalen vara tillrckligt bred fr att texten inte ska frsvinna in
iryggen nr sidorna hftas eller binds ihop. Tnk ocks p att
det ibland behver finnas plats fr hlslagning.
3.3.2 Radlngd och radavstnd samverkar
Raderna fr inte vara fr lnga eller fr korta. Vid alltfr lnga

rader har gat svrt att hitta nsta rad och lsningen blir trttsam. Vid alltfr korta rader blir det fr mnga avstavningar med
svrlsta ordbilder som fljd.
Radlngden mste anpassas till teckenstorleken. Lsbarheten frsmras om man anvnder fr mnga eller fr f tecken
per rad (4565, inklusive mellanslag, r mjligt men 5560 r
Text och form 37
lmpligast). Imallar fr brev, pm och liknande dokument br

raderna iden lpande texten inte vara lngre n ca 13 cm med en
teckenstorlek p 12 punkter.
Radavstndet mste anpassas till radlngden. Ju lngre rad,
desto strre radavstnd. Och tvrtom: med korta rader, som
itext skriven ispalter, kan radavstndet vara mindre.
3.3.3 Rak eller ojmn hgerkant?
Skriv grna med ojmn hgerkant. Om man anvnder rak

hgerkant kan det bli stora gluggar mellan orden. Tryckta texter
r ofta satta med jmn hgerkant, men texter som skrivs p en
arbetsplats behver sllan se ut som tryckt text.
3.4 Vlj lsbart typsnitt och lslig storlek

3.4.1 Typsnitt och bokstavsstorlek
Om man av ngon anledning vill vlja ngot annat typsnitt n det

som finns inlagt imallen, br man vlja ett s.k. antikvatypsnitt
(t.ex. Times, Garamond, Georgia) till den lpande texten. Bokstverna iantikvatypsnitten r frsedda med seriffer (klackar)
medan linjrtypsnitten (t.ex. Helvetica, Verdana) saknar sdana.
Se ven 2.1.5 om typsnitt p webben.
Anvnd inte mer n tv typsnitt iett dokument. Ett antikvatypsnitt fr lptexten och ett linjrt fr rubriker kan vara
lmpligt:
Antikva (Garamond) Linjr (Verdana)
Aa
Aa
Valet av storlek p bokstverna ilpande text beror p lsavstndet. Normalt lsavstnd r 4050 cm och d r det lagom med
1012 punkter. Vlj inte fr liten bokstavsstorlek fr lptexten.
38 Text och form
3.4.2 Kursiv stil och fetstil som framhver text och enstaka ord
Fr lptexten anvnder man normal stil. Om man vill framhva enstaka ord, uttryck eller hela meningar, kan man anvnda
kursivering. Undvik dock att anvnda kursiv stil iwebbtexter
eftersom den kan vara svr att lsa p bildskrm.
Om kursiv stil skulle vara upptagen t.ex. att den anvnds
fr att markera exempel eller liknande kan man istllet anvnda fetstil. VERSALER (stora bokstver) ska anvndas mycket
sparsamt eftersom de r mer svrlsta n gemener (sm bokstver). Anvnd inte sprrning, dvs. kat teckenmellanrum fr
att betona ett ord.
Hur citattecken och kursiv stil anvnds fr att markera ord
beskrivs iavsnitt 13.11.4, 14.2.1 och 14.3.1.
3.5 Rubriker ger struktur t innehllet

Rubriker har tv funktioner. De ska dels upplysa om innehllet
ien text, dels visa hur texten r disponerad och ge lsaren verblick ver innehllet.
3.5.1 Hgst tre rubrikniver
Ilngre texter (tv sidor eller mer) r det iregel ndvndigt att
ha bde huvudrubrik, mellanrubriker och, eventuellt, underrubriker. Anvnder man numrerade rubriker br man ha hgst tre
numrerade niver. Vid behov kan man ocks ha ett par onumrerade niver, som dock iregel inte tas med iinnehllsfrteckningen (se ven 3.6).
3.5.2 Rubrikernas utseende
Rubriker br tydligt skilja sig frn lptexten. Drfr br en lng

rubrik inte strcka sig ver hela sidans bredd, utan hellre delas
upp p tv (eller iundantagsfall, flera) rader. Skriv rubriker med
gemener, inte versaler.
Text och form 39
Undvik avstavningar i rubriker. Avsluta aldrig en rubrik

med punkt eller kolon. Punktuppstllningar kan dock ha kolon
irubriken (se 3.9.5). Dremot stter man frgetecken efter en
frgerubrik (och utropstecken ifrekommande fall). Rubriker
br inte vara understrukna.
Hr fljer exempel p olika teckengrader fr olika rubrik
niver:
Huvudrubrik (2024 punkter)

Mellanrubrik (1620 punkter)
Underrubrik (1216 punkter)
Rubrik p fjrde nivn, hr som lptextens storlek

(10,5punkter)
3.5.3Huvudrubriken
Huvudrubriken ska tala om vad texten handlar om och helst

vara kort och krnfull. Det r ocks mjligt att skapa tvledade
rubriker dr man p vre raden anger t.ex. en artikels huvudtitel
och p den undre beskriver innehllet:
Myndigheterna har ordet
Om kommunikation iskrift
Delar man upp rubriken i en huvudrubrik och en underrubrik,

kan man stta tankstreck mellan dem. Str underrubriken p
egen rad, frs tankstrecket dit.
Ltt byte enklare att vlja ny leverantr av elektroniska
kommunikationstjnster
Kpta relationer
om korruption idet kommunala Sverige
40 Text och form
3.5.4rendemeningen
Ifrvaltningsbeslut och andra formella brev kallas huvudrubriken rendemening. Inled aldrig en rendemening med angen
de, betrffande eller liknande uttryck. G rakt p sak och skriv
exempelvis:
Din begran att f ta del av uppgifter ibelastningsregistret
Lnga rendemeningar kan delas upp p tv led, s blir de lttare

att lsa:
Din anskan om lagfart
verklagande av Lantmteriets beslut
3.5.5 Mellan- och underrubriker
Mellan- och underrubriker br vara informativa och beskriva

innehllet istyckena som fljer. Fr att vara informativa mste
rubrikerna bertta vad som sgs eller hnder itexten. Anvnd
nyckelord ur texten och lt grna underrubrikerna innehlla
verb. En underrubrik ska st nrmast det stycke den hr till.
1. Hll god kvalitet p versttningarna

1.1 Anpassa versttningen sprkligt och innehllsligt
1.2 Anvnd automatisk versttning med frsiktighet
Den frsta meningen efter en rubrik fr inte vara en fortsttning

p rubriken.
3.5.6Kolumntitlar
Irapporter, kataloger, handbcker och liknande kan man ka

verskdligheten fr lsaren genom att upprepa kapitelrubriken
p den aktuella sidan och placera den isidhuvudet eller isid
foten. Sdana rubriker kallas kolumntitlar (som isidhuvudet p
denna publikation).
Text och form 41
3.6 Gr en innehllsfrteckning
En text som r lngre n ett par sidor och innehller mellan- och
underrubriker br ha en innehllsfrteckning. Innehllsfrteckningen ger verblick, och om rubrikerna r informativa blir den
isig en sammanfattning av texten.
Om man har anvnt dokument- och formatmallar och de
frinstllda rubrikgraderna 1, 2 osv. kan man automatiskt skapa en innehllsfrteckning. Om man ndrar p formuleringar
irubrikerna r det d mycket enkelt att i ordbehandlingsprogrammet uppdatera innehllsfrteckningen nr texten r klar.
Ofta rcker det att ta med de tv versta rubrikniverna.
Instruktioner och handbcker av olika slag kan krva fler niver.
3.7Sidnumrering
3.7.1 Lpande sidnumrering
Texter som r mer n ett par sidor lnga br sidnumreras. Sidnumreringen br vara lpande. Hela texten, inklusive bilagor, br allts numreras frn brjan till slut. Bilagor kan dock
f en egen sidnumrering, om innehllet r klart avskilt frn
huvudtexten.
Itryckta texter brukar sidnummer inte sttas ut p de frsta
sidorna fre innehllsfrteckning och frord. Sidorna rknas
med, men siffrorna stts inte ut.
3.7.2 Sidnumrets placering p sidan
Om sidnumret placeras upptill eller nedtill p sidan r en smaksak, men det mste vara ltt att hitta. Iordbehandlingsprogrammen kan man vlja mellan en rad olika frslag p placering och
utformning av sidnumret.
42 Text och form
3.8 Ngra rd om styckeindelning

Brja p nytt stycke nr du brjar skriva om ngot nytt. En tankegng, ett stycke r principen. Inled grna stycket med en krnmening, som sammanfattar hela stycket.
3.8.1 Blankrad eller indrag
Nytt stycke ien text som inte ska tryckas markeras helst med en
blankrad mellan styckena.
Man kan ocks markera nytt stycke med indrag (som iden
hr texten). Det grs med hjlp av formatmallen eller med tabbfunktionen. Anvnd aldrig mellanslagstangenten fr detta.
Indrag anvnds fr att markera nytt stycke itryckt text och r
regel ibcker, broschyrer, foldrar, tidskrifter och tidningar.
Mrk dock att man inte gr ngot indrag efter rubriker eller
efter punktuppstllningar, citat, tabeller, illustrationer etc. Man
anvnder inte heller indrag ibrjan av ett stycke som fljer efter
en blankrad.
3.8.2 Kombination av blankrad och indrag
Det r mjligt att kombinera indrag och blankrad. D anvnder

man blankrad fr att markera att ett nytt strre avsnitt brjar
och indrag fr att markera de enskilda styckena inom det strre
textavsnittet. Behver man ytterligare en avsnittsniv, kan en
sdan markeras med flera blankrader och t.ex. en asterisk eller
ngot annat grafiskt tecken mitt i blankutrymmet.
3.8.3 Undvik radstycken och ensamma rader
Markera inte nytt stycke bara genom att byta rad. Sdana s.k.
radstycken r mycket otydliga. Anvnd blankrad eller indrag
istllet.
Undvik att lta en rad iett stycke hamna ensam lngst ned
eller framfr allt hgst upp p en sida.
Text och form 43
3.9Tabeller, diagram, punktlistor och bilder

Anvnd grna teckningar, fotografier, figurer och punktuppstllningar fr att beskriva sdant som bttre beskrivs ibild n
itext. Bilder gr att mnga lsare bde frstr och minns texten
bttre och att budskapet lyfts fram. Bilderna mste dock fylla en
funktion itexten och inte bara vara dekorativa.
3.9.1 Frklarande bildtexter
Ibland kan det behvas en bildtext som kompletterar tabellen

eller figuren och som talar om hur bilden ska tolkas. Bildtexten
br skrivas med ngot mindre grad (12 punkter mindre) n den
lpande texten och med ett annat typsnitt. Bildtexter avslutas med
punkt.
3.9.2 Tabeller, diagram och annan grafik
Med hjlp av tabeller, diagram och andra illustrationer kan stora

mngder sifferuppgifter och komplicerade sammanhang presenteras ikoncentrerad form. Det viktigaste kan lyftas fram och
gras verskdligt. Samma information presenterad med ord
krver mycket mer utrymme. Om lsarna snabbt behver kunna
jmfra kategorier eller storlekar av olika slag, ger ett diagram
bttre verblick n en tabell och drmed snabbare information.
Tabeller (och andra illustrationer) mste dock vara ltta att
tolka fr lsarna. Det r drfr extra viktigt att formulera en
rubrik som talar om vad illustrationen visar, exempelvis vilken
tidsperiod som avses, vilka variabler som ingr och hur siffrorna frdelats, t.ex. iantal eller procentuell andel. Den information som gr att utlsa ur illustrationen ska ven kommenteras
ilptexten. Om texten innehller mnga tabeller br endast de
viktigaste placeras ilptexten och vriga ien tabellbilaga.
Tabeller och figurer numreras fr sig i lpande ordning:
Tabell1, Tabell2 och Figur1, Figur2, Figur3. Uppgiften om
klla avslutas med punkt.
44 Text och form
3.9.3 Exempel p tabeller och diagram

Exempel p tabell
Tabell 1:1. De 10 vanligaste modersmlen bland elever
berttigade till modersmlsundervisning igrundskolan r 2000
respektive 2010 samt inom parentes tusental berttigade.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
2000
2010
Arabiska (18,2)
Finska (13,9)
Spanska (9,9)
Albanska (7,3)
Bosn./Kroat./Serb. (6,9)
Persiska (6,9)
Engelska (5,7)
Turkiska (4,8)
Polska (4,3)
Kurdiska (4,3)
Arabiska (32,1)
Bosn./Kroat./Serb. (14,6)
Spanska (10,5)
Engelska (10,0)
Somaliska (8,6)
Finska (8,5)
Albanska (7,0)
Persiska (6,7)
Kurdiska (6,0)
Turkiska (5,9)

Itabell 1:1 presenteras en jmfrelse av ren 2000 och 2010 som visar vilka
de vanligaste modersmlen r.
(Ur Flersprkighet en forskningsversikt, 5:2012, Vetenskapsrdets

rapportserie.)
Exempel p stapeldiagram
Figur 3.1. Av figuren framgr proportionerna mellan arbete,
frnvaro och arbetslshet fr befolkningen mellan 15 och 64 r.
100%
90%
80%
70%
vriga
60%
Arbetslsa
50%
40%
Frnvarande
30%
I arbete
20%
10%
0%
Sverige
NFD
EU 15
Not: NFD betecknar Norge, Finland och Danmark.

Klla: Eurostat.
(Ur Lngtidsutredningen, SOU 2011:11.)
Text och form 45
Exempel p cirkeldiagram
Figur 4. Transportmedel 2012, resor med vernattning inom
Sverige (andel av totalt antal resor iprocent)
Arsresor
Resor p fri+den
Bil
Bil
Tg
Tg
Flyg
Flyg
Buss
Buss
vrigt
vrigt
Klla: Resurs AB/TDB.

Figuren visar att bil r det vanligaste transportmedlet fr bde svenska
fritids- och affrsresenrer vid vernattningsresor inom Sverige.
(Ur Fakta om svensk turism, Tillvxtverket 2012.)
3.9.4Punktuppstllningar
Med hjlp av punktuppstllningar kan man lyfta fram och frtydliga viktig information p ett verskdligt stt. Punkterna
br konstrueras p likartat stt, svl innehllsligt som sprkligt.
Isamma uppstllning br man allts inte blanda sjlvstndiga
meningar med enstaka ord.
Inget kommatecken behver sttas ut efter de olika leden.
Inte heller behvs ngot och eller samt fre det sista ledet. Dremot ska det vara punkt efter sista ledet. Om varje led r en fullstndig mening stts dock punkt ut efter varje led.
Leden skrivs iregel med indrag efter sjlva punkten (siffran,
bokstaven). Idet stycke som fljer efter uppstllningen har man
inget indrag. Fre och efter uppstllningen har man normalt
blankrad.
Gr grna en punktuppstllning
fr att framhva viktig information
fr att frklara och reda ut komplicerade frhllanden
fr att dela upp en lng mening som innehller flera villkor
eller upprkningar.
46 Text och form
De olika leden markeras med t.ex. fylld eller ofylld ring, tankstreck, bokstav, siffra eller annat tecken:
1.a)
Om man anvnder bokstver eller siffror ien punktuppstllning brukar man stta punkt efter siffror och hgerparentes efter
gemena (sm) bokstver. r leden korta, har man liten begynnelsebokstav vid varje led och sista ledet avslutas med punkt:
De nationella
minoritetssprken r
De nationella
minoritetssprken r
1. finska
a) finska
2. jiddisch
b) jiddisch
3. menkieli
c) menkieli
4. romska
d) romska
5. samiska.
e) samiska.
3.9.5 Exempel p punktuppstllningar
Som fortsttning p en inledande sats, utan kolon:

Ledningsgruppen beslutade att
f aststlla den nya avgiftsmodellen
upphandla en ny leverantr av fretagshlsovrd
utse kanslichefen till bitrdande generaldirektr.
Leden formulerade som fullstndiga meningar:

Ledningsgruppen beslutade fljande:
Myndigheten faststller den nya avgiftsmodellen.
Anna Bjrk, personalchef, upphandlar ny leverantr av
fretagshlsovrd.
Kaj Andersson, kanslichef, utses till bitrdande
generaldirektr.
Text och form 47
Med enstaka ord:

Vid mtet ska fljande frgor diskuteras:

budgetfrslaget
bemanningen
myndighetsenkten
nya publikationer.
Om man behver kunna hnvisa till de olika punkterna r det

bst att anvnda siffror. Om ett led behver delas upp ytterligare,
kan man anvnda en bokstav som fljs av hgerparentes:
Utbildningsnmnden beslutar att
1. frlnga sfi-avtalet med Utbildningsfretaget AB ytterligare
ett r fram till 30juni 2015
2. ge Barn- och utbildningskontoret iuppdrag att klargra
fljande punkter:

a) kommunens ansvar nr det gller myndighetsutvande

inomsfi
b) vem som r kommunens kontaktperson gentemot
Utbildningsfretaget AB.
Nr man hnvisar till punkter som anges med bokstver tar man
inte med parentestecknet:
Kraven ipunkten cuppfylls genom ...
4Avstavning
I kapitlet redogrs fr de viktigaste principerna fr avstavning, dvs. nr man av utrymmesskl mste dela upp ett ord eller
uttryck p tv rader.
4.1 Avstava inte iondan

Den enklaste tumregeln fr avstavning r fljande: Undvik helt
enkelt att avstava, om det inte r absolut ndvndigt. Avstavning
innebr iregel ett visst hinder ilsningen. Undvik srskilt att avstava korta ord. Det gr inget om hgermarginalen blir lite ojmn.
Fr texter som skrivs med rak hgermarginal (formgivna tryckta
texter), liksom text satta ispalter, r det dock ofta ndvndigt med
avstavningar fr att ordmellanrummen inte ska bli fr stora.
Hur ord avstavas r en rent praktisk angelgenhet. Det gller att ta hnsyn till tydligheten, s att lsaren inte blir missledd
genom en olmplig uppdelning av ordet (protes-tanter, urin-
vnare). Sjlvfallet br man undvika osnygga eller svrlsta
avstavningar, som ofta uppstr vid automatisk avstavning. Gr
drfr alltid en snabbkontroll av datorns avstavningar.
4.2 Avstava inte idessa fall

Frkortningar, siffertal, mttenheter och liknande teckengrupper USA, bl.a., 2015, 200000, m/s fr inte delas upp p tv
rader. Dela inte heller upp siffror och tillhrande tecken eller
frkortning 35%, 2250 kr p olika rader. Lgg in fast mellanslag (4.3.4) isiffer- och teckengrupper s att siffrorna eller
tecknen inte hamnar p olika rader vid automatisk avstavning.
Avstavning 49
Undvik om mjligt ocks att avstava korta ord, liksom rubriker och webb- och e-postadresser.
Man br dessutom undvika att avstava personnamn.
Frnamnsinitialer br st p samma rad som efternamnet.
4.3 Om man mste avstava

Det finns tv principer fr avstavning: ordledsprincipen och
enkonsonantsprincipen. Normalt behver bda principerna
anvndas isamma text.
4.3.1Ordledsprincipen
Enligt den ena principen, ordledsprincipen, delar man ordet

eller uttrycket fre en naturlig grns. Svenska Akademiens ord
lista kan oftast anvndas som vgledning fr avstavning enligt
ordledsprincipen. En sammansttning kan t.ex. delas mellan de
ord den bestr av:
Arbetar-skydds-styrelsen, klar-sprk, sam-arbete, ter-knyta
En naturlig grns finns ocks iord som har frstavelser (prefix)

eller bjnings- eller avledningsndelser:
an-stlla, be-stende, er-bjuda, fr-ening, miss-lyckande
effekt-er, skrm-en, flytt-ar
skilj-aktig, misstnksam-het, gteborg-are, medborgar-skap
Ord som tillta, dammoln avstavas:

till-lta, damm-moln
4.3.2Enkonsonantsprincipen
Enligt den andra principen, enkonsonantsprincipen, delar man

ordet istavelsegrnsen och fr allts en konsonant till nsta rad:
automa-tisk, effek-ter, skr-men, flyt-tar
50 Avstavning
Nr det finns en ndelse r ordledsprincipen oftast att fredra.

Iandra fall kan enkonsonantsprincipen vara lmpligare, t.ex.
iord med dubbelt moch iord som annars skulle bli svrlsta:
rum-met, dum-mare, syss-lor
ven iord som saknar en naturlig ordledsgrns kan enkonsonantsprincipen vara lmpligare, som iexem-pel. Huvudsaken r
att man tnker p lsaren och undviker svrlsta avstavningar.
De avstavade ordleden br ven best av uttalsbara stavelser;
avstava t.ex. inte gara-ge (dr ge str fr ett sje-ljud).
4.3.3 Speciella regler fr vissa bokstavsgrupper
Avstava efter
a) ng-ljud: mng-en, eng-elsk
b) ck: snick-are, myck-et
c) x: vx-ande, box-are.
Avstava fre
a) sj-ljud: mnni-ska, cre-scendo, mar-schera (med undantag av
sj-ljud som stavas med ssj eller ssi: hs-sja, mis-sion)
b) konsonantgrupper som gr att uttala ibrjan av ett ord (gller framfr allt ord med betoning p en senare stavelse n
den frsta): pa-tron, por-trtt, pro-blem, ka-strull, kon-troll,
indu-stri, fa-brik, fi-skal, kan-sli, disci-plin.
4.3.4 Fast mellanslag p datorn
Pc: Skifttangenten, Ctrl och blanksteg.

Mac: Alt och blanksteg.
5Stavning
I detta kapitel ges ngra allmnna rd om stavning, bl.a. fr

nationalitetsord och geografiska namn. Dessutom ges korta rd
fr utformning av myndighetsnamn. Islutet av kapitlet finns en
lista med ord som ofta stavas fel.
5.1 Flj Svenska Akademiens ordlista

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) r norm fr hur ord stavas. Om flera stavningsformer anges, vlj den form som ges
frst. Nr ett ord inte finns iSAOL, kan man ska det iandra
ordbcker eller kontakta t.ex. Sprkrdet. Anvnd om mjligt
den senaste upplagan av SAOL och andra ordbcker. Fr nrmare uppgifter om ordbcker och sprkvrdsorgan, se Litteratur och Institutioner.
Anvnd grna de stavningskontroller som finns i mnga
datorprogram, men var uppmrksam p att de ibland kan ge felaktiga stavningsfrslag och att de inte kan hitta alla stavfel ien
text.
5.2 Nationalitetsord och geografiska namn

5.2.1 Ortnamn iSverige
Statlig och kommunal verksamhet ska enligt kulturminnes

lagen (1988:950) flja s.k. god ortnamnssed. Det innebr t.ex.
att gatunamn och andra lokala ortnamn ska flja vedertagna
stavningsregler och skrivregler. Se vidare Praktiska skrivrd
frn Ortnamnsrdet och SIS standard Geografisk information
Belgenhetsadresser.
52 Stavning
Enligt kulturminneslagen innebr det ocks att svenska,

samiska och finska namn s lngt mjligt anvnds samtidigt p
kartor samt vid skyltning och vrig utmrkning iflersprkiga
omrden.
5.2.2 Frmmande ortnamn
Fr nationsnamn, invnarbeteckningar, nationalitetsadjektiv

och landskoder br man flja rekommendationerna iUtrikes
namnbok eller iPublikationshandboken, som r EU-institutionernas gemensamma skrivregler. Iden sistnmnda finns ven
namn p territorier, regioner och huvudstder.
Nationalencyklopedin eller en modern atlas kan ge god vgledning till hur ytterligare andra geografiska namn skrivs.
Om det finns en etablerad svensk form av namn p stder,
delstater eller liknande, br den svenska formen anvndas:
Borg, Helsingfors, Kalifornien, Kpenhamn osv. Ivrigt skrivs
ortnamn enligt kllsprket, inklusive diakritiska tecken: Utya,
d osv. (5.4, 13.13).
Namn och ord skrivna med icke-latinska tecken, t.ex. kyrilliska, grekiska, arabiska och kinesiska, behver man translitterera, dvs. att tecknen verfrs till latinska tecken, eller transkribera, dvs. att uttalet terges med svenska tecken. Fr rd om detta,
se Svenska skrivregler.
Observera att man ibland anvnder etablerade svenska
namnformer som inte fljer translittererings- och transkriberingsstandarder. Det gller t.ex. de traditionella kinesiska namnformerna Hongkong, Kanton, Peking och Tibet, som inte fljer
den moderna s.k. pinyinstavningen den transkriberingsstandard som anvnds nr kinesiska ord och namn skrivs med latinska tecken.
Stavning 53
5.3Myndighetsnamn
Namnen p svenska myndigheter hittar man iUtrikes namn
bok. Iden finns ven ett urval versttningar av myndighetsnamn till andra sprk. Se ven 9.3 om stor och liten bokstav p
myndighetsnamn.
5.3.1 Rd fr myndighetsnamn
Sprklagens krav p begripligt sprk gller ven namnen inom

offentlig frvaltning. Ett bra myndighetsnamn r enkelt att
frst, skriva och uttala. Hr fljer ngra korta, grundlggande rd. De frsta kan tillmpas ven p namn p enheter och
avdelningar.
Rdgr med sprkansvariga, och vid behov med externa
sprkvrdare, nr ett nytt myndighetsnamn diskuteras.
Namnet br vara p svenska och flja normala skrivregler.
Namnet br vara informativt och visa dels att det rr sig
om en myndighet, dels vad myndigheten gr.
Namnet br drfr inte bara best av en frkortning eller ett
vanligt ord (t.ex. Arbetsmilj istllet fr Arbetsmiljverket).
Vlj benmning som myndighet, verk, nmnd, inspektion
osv. ienlighet med myndighetens uppdrag.
Skapa motsvarigheter till myndighetsnamnet p relevanta
sprk. ven versttningen ska avspegla vad myndigheten
gr, t.ex. Alkoholsortimentsnmnden Alcoholic Beverages
Product Range Board.
En frdjupning av dessa rd finner man iNamnvrdsgruppens
rekommendationer fr myndighetsnamn.
5.4Personnamn
Personnamn br terges enligt namnbrarens skrivstt, ven
frmmande namn som innehller diakritiska tecken (, ) och
frmmande bokstver (, ). Se ven 13.13. Numera finns det
54 Stavning
goda mjligheter att f fram sdana tecken idator- och webbprogram. Mer om teckenhantering, sorteringsregler m.m. finns
iSvenska skrivregler.
5.5 Ngra svrstavade ord

Hr fljer en lista med rekommenderade former fr ord som
ofta vllar stavningsproblem:
abonnera
glmde
omstndighet
aggressiv
godknt
omstndlig
annullera
hittills
original
appell
hrdra (ett
parallell
arbetsam
resonemang)
parentes
arvskifte
iaktta
pollett
arvsskatt
intressant
privilegierad
asymmetrisk
karakterisera
privilegium
becquerel
kolossal
professionell
bedma
kommission
programmera
beslutfr
kommitt
rekommendera
bestmde
konkurrens
restaurang
bestmt
kvalitet
Storbritannien
bransch
lugnt
successiv
bredvid
medlemskap
symtom
definiera
medlemsstat
srskilt
dubblett
museer
terrass
fljaktligen
noggrann
territoriell
frresten
noggrant
tillfredsstllande
frrn
numrering
verens
Observera att en del ord isvenskan kan stavas p mer n ett stt.
Om det finns flera stavningsformer iSAOL, vlj d den form
som ges frst.
6Bjning
Kapitlet behandlar ngra bjningsfrgor som ofta skapar problem. Det gller srskilt bjning av ord som seminarium, cen
trum och policy. Genitivbjning och adjektivbjning med -a och
-e r andra frgor som tas upp. Islutet finns en lista med ord vars
bjning ofta vllar oskerhet.
6.1 Flj Svenska Akademiens ordlista

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) r norm fr hur ord bjs.
Om en bjningsform inte finns i SAOL, kan man ska den
iandra ordbcker.
6.2 Plural och bestmd form

6.2.1 Betnkande och inneboende ord p -ande och -ende
T-ord (t.ex. ett betnkande) som slutar p -ande och -ende fr

pluralndelsen -n: tre frordnanden, flera meddelanden, mnga
pstenden. Ibestmd form blir det de tre frordnandena.
N-ord (t.ex. en inneboende) som slutar p -ande och -ende
fr ingen pluralndelse iobestmd form: tv ordfrande (inte
tv ordfranden), ngra f skande. Ibestmd form heter det
isingular ordfranden och iplural ordfrandena.
Ord som studerande, resande, stende, tvlande, inneboende
brukar inte ha bjning ibestmd form. Istllet kan man skriva
den/de studerande etc.
56 Bjning
6.2.2 Medium och museum ord p -ium och -eum
Inlnade ord som slutar p -ium eller -eum bjs p fljande stt:
seminarium, seminariet, seminarier, seminarierna, seminarie(i sammansttningar)
medium, mediet, medier, medierna, medie- (se ven nedan)
jubileum, jubileet, jubileer, jubileerna, jubileumsmuseum, museet, museer, museerna, musei-
Ett undantag r kemiska mnesnamn, t.ex. kaliumet. Ett annat

undantag r formen media, som imindre formella sammanhang
kan anvndas nr informationskanaler som tidningar, radio- och
tv-kanaler och internetforum ses som en abstrakt helhet:
Vi undersker investeringarna ireklam och media.
Programmet innehller 30 pong media.
Nr enskilda medier avses, och ialla andra betydelser av ordet

medium, anvnds pluralen medier:
Cd och dvd r tv lagringsmedier.
Film- och tv-medierna utvecklas.
6.2.3 Centrum ord p -um
Inlnade ord p -um som fregs av en konsonant, som centrum,

bjs enligt svenskt mnster:
ett centrum, centrumet, flera centrum, centrumen
ett datum, datumet, flera datum, datumen
ett forum, forumet, flera forum, forumen
Undvik den latinska pluralndelsen -a, t.ex. centra, fora. Anvnd

aldrig den formen isingular.
Bjning 57
6.2.4 Schema ord som slutar p obetonad vokal
En grupp inlnade t-ord som slutar p obetonad vokal, t.ex.

schema, bjs som andra t-ord som slutar p vokal (som dike,
pple):
schema, schemat, scheman, schemana
tema, temat, teman, temana
konto, kontot, konton, kontona
Anvnd inte grekiska pluralformer (schemata, temata).

6.2.5 Deponin och partiet ord som slutar p betonad vokal
N-ord som slutar p betonad vokal fr ndelsen -n ibestmd

form singular: deponin (inte deponien), kommittn (inte kom
mitten). Undantag kan finnas i vissa namn, som i Svenska
Akademien.
T-ord som slutar p betonad vokal fr ndelsen -et ibestmd
form singular: partiet (inte partit), kafet (inte kaft).
6.2.6Policyer och tories helst svensk pluralform
p inlnade ord
En del ord r svra att foga in idet svenska bjningssystemet.

Det gller inte minst inlnade ord p -i, -o och -y, t.ex. tsunami,
silo, hobby, policy. Men ven ord p -er kan ibland vlla problem,
t.ex. blinker, partner.
ISAOL anges den lmpligaste bjningen enligt det svenska bjningssystemet, t.ex. tsunamier, silor, hobbyer, blinkrar.
Ibland r den bsta lsningen att ha samma form ibde singular och plural: en partner, flera partner. En annan mjlighet r
att lgga till bjningsbara efterled: blinkljus, siloanlggningar,
radioapparater.
Undvik att ge frmmande ord -s iplural, isynnerhet som
sdan plural saknar bestmd form isvenskan: skriv t.ex. studior,
inte studios. Pluralndelsen -s kan undantagsvis anvndas ide
frmmande ord som inte r etablerade iallmnsprket och fr
58 Bjning
vilka SAOL inte ger besked om bjning. Det gller srskilt vissa
fasta uttryck och sdana som ocks uttalas p engelskt stt: tories
(i singular tory).
6.2.7 Geografiska namn och organisationsnamn
Ortnamn och namn p lnder, landskap, stder och liknande r

normalt neutrum (t-ord) singular. Det gller ven namn p organisationer nr det r sjlva organisationen som syftas:
Frenta staterna r rikt, ett vackert Stockholm,
detframgngsrika EU, Metall r kritiskt
r det snarast personerna bakom namnet som syftas, bjer man

iplural eller formulerar om:
Jordbruksverket r glada ver klarsprkspriset.
Lnsstyrelsen iStockholm har arbetat lnge med projektet.
Der njda med resultatet. (Inte den r njd.)
6.2.8 Personbeteckningar som r t-ord
Vissa personbeteckningar r neutrum (t-ord), t.ex. statsrd,

vittne, bitrde. Adjektiv som str fre ordet bjs ocks ineutrum: ett trovrdigt vittne. Adjektivet fr a-form, ven om det
syftar p en man (6.4.1): det kunniga statsrdet Bengt Olsson.
Bestmningar som str efter ordet bjs p samma stt som andra
personbeteckningar:
Statsrdet var mycket intresserad.
Vittnet blev s nervs att hon skakade.
6.2.9 Flera euro eller flera euror bjning av valutor
Valutor skrivs objt vid beloppsangivelser:

100 dollar, 500 franc, 12 euro, 3 miljoner euro, betala ieuro,
50re, 30 cent
Bjning 59
Nr man omtalar sjlva valutan kan den sttas ibestmd form

singular: Har euron fallit mot dollarn? Undantagsvis kan man
anvnda bestmd form plural: De dr eurona/punden/yenen/
centen jag vxlade p banken.
6.2.10 De blev bestulna p sin(a) bil(ar) singular eller plural?
Nr man talar om ngot individer har eller ger, kan man ibland
bli osker p huruvida orden fr det de har eller ger ska st
isingular eller plural. Heter det t.ex. De kmpade fr sitt liv eller
De kmpade fr sina liv?
Nr man vill betona det som gller var och en av individerna,
eller nr innebrden r mer konkret, anvnds plural:
De bestulna ck [var och en] ka till hittegodscentralen fr att
hmta sina [respektive] bilar.
De kmpade fr sina [respektive] liv.
Nr man istllet vill betona det gemensamma, eller nr innebrden r mer abstrakt, allmn eller metaforisk eller det rr sig
om fasta uttryck, anvnds singular:
De har ont ihuvudet. (ont ihuvudet r ett fast uttryck)
De kmpade fr sitt liv. (betoning av det gemensamma)
Alla p parkeringen mste kpa parkeringsbiljett. (allmn
innebrd)
6.3Genitivformer
6.3.1 Genitivformer av namn
Egennamn bildar genitiv med -s:

Stockholms slott, Uppsalas gator, rebros vattenfrsrjning,
Marie-Louises anskan, Ibrahimovis klubbyte, George Bushs
presidentperiod, Offices plattformslsning
60 Bjning
Ortnamn som slutar p vokal skrivs igenitiv utan -s nr det rr

sig om ett fast uttryck dr bda leden ingr inamnet:
Torsby kommun, Malm stadsteater, rebro slott
Namn som slutar p -s, -x eller -z har ofrndrad form igenitiv:

Vsters domkyrka, Kalix kommun, Schweiz utrikespolitik
Se ven 13.12 om apostrof vid genitiv. Fr genitiv vid initialfrkortningar, se 11.11.

6.3.2 Genitiv iflerordiga namn
Nr genitiv-s inamn som bestr av flera ord fogas till huvud

ordet (Lnsstyrelsens i Kalmar ln beslut) blir uttrycket ofta
svrlst. Stt hellre genitivndelsen isista ordet inamnet (s.k.
gruppgenitiv): Lnsstyrelsen iKalmar lns beslut. Det tydligaste
alternativet r dock att formulera om frasen: Ett beslut av Lns
styrelsen iKalmar ln.
Nr genitiv gller fraser snarare n namn (skolorna iMalms
elevantal), br man ocks formulera om: Malmskolornas elev
antal eller elevantalet iskolorna iMalm.
6.4Adjektiv
6.4.1 Den store eller stora mannen adjektiv p -a eller -e?
Adjektiv och andra bestmningar har traditionellt bjts efter

genus:
den store mannen, den stora kvinnan, tolvriga Anna Ek
han r den ldste, hon r den yngsta, frtroendevalde Anders Ek
Idag kan a-form ocks anvndas oavsett kn:

den stora kvinnan, den stora mannen, frtroendevalda Anders Ek
Bjning 61
Adjektivet har alltid a-form om substantivet r ett t-ord, ven

nr det syftar p person:
det ansvarsfulla skyddsombudet, frra statsrdet Per Persson
Nr man syftar allmnt p person vacklar bruket mellan a- och

e-form. Det kan ofta finnas skl att hlla sig till a-formen eftersom den av mnga uppfattas som den mer knsneutrala:
den frstnmnda lraren, den uppmrksamma lsaren
det r den ansvariga chefens uppgift
Nr sjlvstndiga adjektiv utan efterfljande huvudord anvnds

med allmn syftning r e-form fortfarande vanligast. Det gller
srskilt vissa etablerade uttryck:
den ersttningsskyldige, den sjuke, den misstnkte, den enskilde
ven hr kan idag ofta a-form anvndas, isynnerhet vid mindre

fasta uttryck:
den kreativa hittar alltid lsningar
den miljmedvetna vljer kompost
I fasta tjnstebeteckningar har adjektivled traditionellt haft

e-form: frste bibliotekarie Anna Olsson. Nr nya tjnstebeteckningar och befattningar bildas, och nr det ivrigt r mjligt, br man anvnda a-form:
frsta vice ordfrande Nils Nilsson, frstalrare Lena Larsson
Ivalet mellan pronomenformerna denna och denne kan denna

ienlighet med ovanstende anvndas som knsneutral form nr
det str som bestmning till ett huvudord:
Den chef som utsetts har personalansvar. Denna chef leder
ocks verksamheten.
62 Bjning
6.4.2 Ett rtt barn?
Adjektiven flat, rdd, rigid m.fl. anvnds iprincip inte ineu

trum. Vlj istllet att formulera om, t.ex.:
ett platt yttrande (eller en flat invndning)
ett skrmt barn
ett strngt frhllningsstt (eller en rigid instllning)
6.5 Ngra svrbjda ord

Hr fljer en lista med rekommenderade former fr ord som
ofta vllar bjningsproblem:
Substantiv
anskan, den dr anskan, anskningar
center, centret, center, centren
hemvist, hemvisten, hemvister, hemvisterna
lockout, lockouter
order, ordern, order, orderna
papper, papperet, papper, papperen
partner, partnern, partner, partnerna
policy, policyn, policyer, policyerna
Verb
besluta, beslutade, beslutat
betala, betalade, betalat
ge, gav, gett
lyda, lydde, lytt
skilja, skiljer, skiljs, skilde, skilt
stdja (infinitiv), stder (presens), stdde, sttt
7Ordbildning
Idet hr kapitlet tas ngra vanliga ordbildningsfrgor upp, framfr allt frgan om s.k. foge-s isammansttningar.
7.1 Enkla sammansttningar: -s eller inte -s?

Det finns sammansttningar som fogas ihop utan -s, t.ex. arv
skifte, daghem, rtionde, morgontidning, eller med -s, t.ex. arvs
fond, dagsverke, rstid, kvllstidning. ldre stt att foga samman orden lever kvar iord som arvegods, byalag, hlsovrd,
tiderkning, varulager och mnga andra. S:et (eller vokalen)
kallas fogebokstav. Den del som str fre fogen kallas frled och
den som str efter efterled.
Den som vill veta om sammansttningen ska ha en fogebokstav eller inte fr svar genom att sl upp ordet iSvenska Akademiens ordlista. Finns det alternativa former iordlistan, br man
vlja den form som har en fogebokstav. Fler exempel med och
utan foge-s:
arvsfljd, bergrum, bergskedja, chefredaktr, chefsfrhandlare,
rttsskerhet, sektorsorgan, ssongsarbete, tidpunkt, tidsplan
7.2 Dubbelt frled: iregel med -s

Vid dubbelt frled r huvudregeln att en fogebokstav stts ut
mellan det dubbla frledet och efterledet, t.ex. skolbokshyl
la. Foge-s kan ha flera orsaker och funktioner, men itreledade sammansttningar visar det ifrsta hand ordens relationer:
64 Ordbildning
att frledet r skolbok, inte skol (en skolbokshylla r en hylla

fr skolbcker, en skolbokhylla r en bokhylla iskolan). Fler
exempel:
arbetsgruppsbeslut (men: gruppbeslut), bruksvrdeshyra,
glesbygdsstd,
grundlagsparagraf (men: lagparagraf), penning
vrdesfrsmring
Det finns dock undantag. Det gller t.ex. frled som slutar p
-ande, -ende och -else:
efterlevandepension, nrboendeservice, inkallelseorder
Vissa frled som slutar p -s, sje-ljud eller -s plus ngon konsonant fr av uttalsskl inte heller -s ifogen:
sjukhusvrd, byggbranschorganisation, hgriskfretag,
socialtjnstlagen
Att efterledet brjar p spverkar inte valet av foge-s, ven om

bda s:en inte uttalas:
mervrdesskatt, lngfrdsskridskor, Helenelundsskolan
Efter frled som slutar p obetonat -el, -en, -er r det vanligt att
man inte lgger till ngot -s, men det frekommer undantag:
motorcykelolycka, grundvattenvrd, statsministerbostad
pfgel(s)bl
livsmedelsaffr
7.3 Sn- och helgdagar

Itv sammansttningar med identiska efterled kan man ibland
utelmna det frsta efterledet och istllet markera det med ett
bindestreck:
sn- och helgdagar, Central- och steuropa
Ordbildning 65
Man br dremot inte gra motsvarande frenklingar ien fras

dr substantivet bara idet ena fallet r ett efterled: Skriv allts inte av tekniska och marknadsskl utan av tekniska skl och
marknadsskl eller mjligen av teknik- och marknadsskl.
7.4 Dumpning eller dumping?

Vissa engelska lnord som slutar p -ing har en svensk motsvarighet med -ning. Vlj d formen med ning:
dopning, dumpning, mobbning, rankning, stalkning
7.5Svensk-norsk
Nr tv adjektiv stts ihop med bindestreck mellan, bjs normalt
inte det frsta adjektivet:
ett finsk-ugriskt sprk, ett svensk-norskt avtal, ett ekonomiskpolitiskt program
8 Att vlja ord och ordform
Idetta kapitel fr man rd om ord vars bjning eller bruk ofta

vllar tvekan. I ett srskilt avsnitt ges rd om knsneutralt
sprkbruk.
Kapitlet handlar framfr allt om val mellan olika ordformer.
Rd om ord, ordformer och uttryck som man helt br undvika
imoderna myndighetstexter finner man ikapitel 1 om klarsprk.
8.1 Knsneutralt sprk

I offentliga texter br man efterstrva ett knsneutralt sprk.
Knsneutrala ord och benmningar r srskilt viktiga nr kn r
ovidkommande och nr man vill vara sker p att inkludera alla
mottagare av en text. Se ven 6.4.1 om adjektiv p -a eller -e.
8.1.1 Vlj rtt pronomen
Varken han eller hon ska anvndas med knsneutral syftning.

Det finns ofta andra mjliga lsningar; alternera grna mellan
olika stt fr att f variation isprket.
a) Omskrivning till plural:
Om elever vill verklaga sitt betyg, br de frst vnda sig till
rektorn.
b) Omformulering som gr pronomen ondigt:

En elev som vill verklaga sitt betyg br frst vnda sig till rektorn.
c) Passivform:
Om en elev vill verklaga sitt betyg, br frst rektorn kontaktas.
Att vlja ord och ordform 67
d) Upprepning av substantivet:
Om en elev vill verklaga, mste eleven frst vnda sig till
rektorn.
e) Pronomenet man:
Om man som elev vill verklaga sitt betyg, br man frst vnda
sig till rektorn.
f) Han eller hon:

Om en elev vill verklaga, mste han eller hon frst vnda sig
till rektorn.
Han eller hon och hon eller han r sprkligt otympliga men
gr att anvnda. Undvik skrivning med snedstreck (han/hon).
g) Pronomenet hen:
Om en elev vill verklaga sitt betyg, br hen frst vnda sig till
rektorn.
Eftersom hen r ett nytt ord, fr man ta stllning frn fall till
fall om det br anvndas. Hen anvnds ven som objektsform; genitivformen r hens.
h) Pronomenet den:
Om en elev vill verklaga, br den frst vnda sig till rektorn.
Den fungerar ofta vl fr juridiska personer:

Om en leverantr vill verklaga, br den gra det p bifogat
formulr.
Man br dock se upp med tvetydig syftning om det finns

andra n-ord imeningen. ven fr andra lsningar ovan br
man se upp s att syftningen inte blir otydlig.
Se ven 1.3.4 om anvndningen av man och 6.4.1 om denna
eller denne.
8.1.2 Vlj knsneutrala yrkesbeteckningar
De flesta yrkesbeteckningar uppfattar vi idag som knsneutrala.

Men ngra knsmarkerade yrkesbeteckningar lever kvar. Dels
rr det ngra f kvinnliga yrkesbenmningar som slutar p -ska,
som sjukskterska och barnmorska. Dels finns en del yrkesbeteckningar och funktioner p -man: brandman, rdman,
kameraman, talman, ombudsman m.fl. Vissa upplever dessa
som knsneutrala, andra inte. Efterstrva drfr knsneutrala
yrkesbeteckningar. Skriv allts lrare om bde mn och kvinnor,
justerare istllet fr justeringsman, talesperson istllet fr tales
man osv. Om kn behver preciseras, grs det med adjektiven
manlig och kvinnlig: kvinnlig justerare, manlig sjukskterska.
Nya yrkesbeteckningar som inrttas br alltid vara knsneutralt utformade.
8.2 Titlar och tilltal

8.2.1 Du och ni
Det r svrt att ge enkla rd fr valet av tilltalsord ioffentliga

texter (beslut, officiella brev, information etc.). Sammanhanget
mste avgra vilken stilniv, och vilka tilltalsord, som r lmpliga. Fljande kan dock fungera som allmn vgledning:
Anvnd du, med liten bokstav, som det normala tilltalsordet
till enskilda. Det gller information bde till en individ och till
olika individer ien grupp, t.ex. en grupp medborgare:
Du kan frtidsrsta ingon av rstningslokalerna runt om
iSverige.
Anvnd ni med liten bokstav som allmnt tilltal till flera eller till
juridiska personer. Liten bokstav anvnds ven p andra pronomenformer: er, ert, era, din, ditt, dina osv.
8.2.2 Titlar bestmd eller obestmd form?
De flesta titlar skrivs ibestmd form: skdespelaren Olle Olsson.

Om man r osker och inte behver vara s formell, kan man
skriva alla titlar ibestmd form. De viktigare undantagen dr
man br anvnda obestmd form r
a) vid frkortningar av examenstitlar:
tekn.dr Anna Ask, jur.kand. Eva Ek
b) nr titlar fungerar som tilltal tillsammans med namnet:

statsminister (doktor, kapten, professor, rektor) Larsson
8.2.3 Konungen eller kungen?
Formen konungen (eller Konungen) kan normalt ersttas med

kungen. Formen kungen anvnds ven isammansttningar, t.ex.
ikungahuset. Adjektivet kunglig(a) br iregel inte frkortas
utan skrivas ut, t.ex. iKungliga Djurgrdens frvaltning.
8.3Som, vilken, vars, dess vlj rtt pronomen

8.3.1 Som, vilken, vilket, dr, vars, dess
Ivalet mellan som och vilken, vilket, vilka r som det normala
och ledigare alternativet:
Kommunstyrelsen kan delas in isektioner, som [hellre n vilka]
motsvarar riksdagens utskott.
Det kan ibland uppst tolkningsproblem med som, dr vilken,

vilket, vilka r lmpligare:
Slutsatserna av kommittns bedmning, vilka [hellre n som]
finns ibilaga 2, visar ...
Ibland inleds den s.k. relativsatsen med en preposition, t.ex. till

vilken, om vilket, fr vilka. Ett alternativ r att ven hr vlja
som och flytta prepositionen sist isatsen:
Den hyresgst till vilken hyresrtten verltits ...
kan skrivas:
Den hyresgst som hyresrtten verltits till ...
Ivissa fall kan dr vara ett kort pronomenalternativ:

Avtal ivilka avlningsfrmnerna bestms ...
kan skrivas:
Avtal dr avlningsfrmnerna bestms ...
Vilket (eller ngot som) anvnds nr pronomenet syftar p en

hel sats:
Regeringen fr faststlla en srskild grund fr berkningen,
vilket ipraktiken har frlngt berkningsperioden.
Man kan ocks dela upp en sdan mening itv:

Regeringen fr faststlla en srskild grund fr berkningen.
Detta har ipraktiken frlngt berkningsperioden.
Mrk att vars, liksom som, kan anvndas med syftning ven p
flera personer eller freteelser:
Det gller frmst sdana fretag vars lagringsskyldighet
upphr.
Pronomenet dess r genitiv av den eller det. Drfr kan dess aldrig syfta p flertal:
Fretaget och dess vd. Fretagen och deras [inte dess] affrer.
8.3.2 Och, eller, samt
Undvik uttrycket och/eller; normalt rcker det med eller. Om

man srskilt behver markera att det r frga om a eller beller
bda, br man skriva det uttryckligen:
folkbiblioteket eller fretagsbiblioteket eller bda
Anvnd inte respektive nr det gr lika bra med eller eller och.
Skriv hellre De heter Per och Lars n De heter Per respektive
Lars.
Inte heller samt br anvndas nr det gr lika bra med och.
Samt kan ibland vara motiverat som frtydligande kontrast till
och:
Hjrtats rum r hgra och vnstra kammaren samt hgra och
vnstra frmaket.
Samt kan ven frtydliga syftningen: Iett exempel som nords

tra Gtaland samt Gotland r samt tydligare n och, eftersom
det utesluter tolkningen nordstra Gtaland och nordstra
Gotland.
8.4 Verbfraser rtt ordform och ordfljd

8.4.1 Ska eller skall?
Ska r idag den vanligare formen isakprosa och drmed normalform. Lagar och frordningar skrivs sedan 2007 med ska.
Skriver man ska, r formen ska-krav lmpligare n skall-krav.
8.4.2 Utelmning av ha, har, hade
Nr har och hade fungerar som hjlpverb kan de fr den sprkliga variationens skull ibland utelmnas ibisatser (jmfr 8.4.3):
Det hr r det bsta jag (har) gjort.
Jag visste inte att de redan (hade) rest ivg.
Det r mindre brukligt att infinitiven ha utelmnas, men man

kan gra det, ven ihuvudsatser:
Jag kunde inte (ha) gjort det bttre sjlv.
8.4.3 Kommer (att) frsvinna?
Vissa verb konstrueras alltid med infinitivmrket att, andra aldrig. Det stora flertalet verb kan dock konstrueras bde med och
utan att:
glmma (att) gra ngot, be ngon (att) komma
Det gller ven hjlpverbet komma nr det fljs av ett verb iinfinitiv. Emellant kan att allts utelmnas:
kommer (att) frsvinna
Fr att f sprklig variation kan det t.ex. vara motiverat att stryka
ett att ien mening som redan innehller ett annat att:
Jag tror (att) vi kommer (att) frst vad som avses.
8.4.4 Rtt ordfljd iatt-satser
Efter verb som anser, tycker, anfr, freslr, frordar m.fl.

fljt av att hnder det att man skriver av den refererade textens
huvudsatser och glmmer att referatet ska ha bisatsform istllet
fr huvudsatsform.
Vrt frslag: Den som har begtt ett trafikbrott ska inte f
tillbaka sitt krkort frrn ...
Skriv inte:
Kommittn freslr att den som har begtt ett trafikbrott ska
inte f tillbaka sitt krkort frrn ...
Skriv istllet:
Kommittn freslr att den som har begtt ett trafikbrott inte
ska f tillbaka sitt krkort frrn ...
Undvik ven huvudsatsordfljd iindirekta frgebisatser. Skriv

inte:
Mnga undrar hur ska det g.
Skriv istllet:
Mnga undrar hur det ska g.
Ls mer om huvudsatsordfljd ibisatser iSprkriktighetsboken.
9 Stor eller liten bokstav?
Idet hr kapitlet kan man lsa om nr man anvnder stor respektive liten begynnelsebokstav, t.ex. vid invnarbeteckningar,
geografiska namn och EU-organ. I 9.3 ges rd om namn p
statliga och kommunala myndigheter och avdelningar.
9.1 Allmnna regler

9.1.1 Vid ny mening
En ny mening brjar med stor bokstav. Undantag grs om

meningen brjar med ett namn av typen vonRosen, deGaulle,
al-Ahram eller frkortningar och beteckningar som dB, pH,
kHz, k-vrde. En sdan inledning av meningen br dock und
vikas. Se ven 11.3 om frkortningar ibrjan av mening.
9.1.2 Efter kolon
Stor bokstav anvnds idirekt anfring efter kolon. Det gller

ven replikliknande utsagor utan citattecken:
Svaret kom direkt: Vi har gjort ett misstag.
Som en knd person uttryckte det: Att vara eller inte vara, det
r frgan.
Nr det efter kolon fljer en ofullstndig mening som r en upprkning, exemplifiering eller frklaring anvnds liten bokstav
(se 13.5.1):
Endast tv enheter har svarat p enkten: informationsenheten
och personalavdelningen.
Stor eller liten bokstav? 75
9.1.3 Iegennamn och beteckningar
Egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav. Om flera ord

ingr inamnet, br iprincip bara det frsta ordet och rena egennamn ha stor bokstav. Beteckningar fr art, sort, slag, typ etc.
skrivs med liten bokstav.
Detta r grundreglerna. Avvikelserna r dock mnga och det
finns skl att varna fr ett verdrivet bruk av stor begynnelsebokstav. r man tveksam, vljer man helst liten bokstav, svida
det inte kan leda till att en benmning missfrsts.
Sammansttningar med namn vllar srskilt ofta tveksamhet. Om de r tillflligt bildade och det r viktigt att framhva
namnkaraktren, skrivs de grna med stor bokstav. r de vanligt
frekommande ien myndighets texter och mer beskriver en typ
av ngot, passar liten bokstav bttre.
Det r lmpligt att man p varje myndighet sjlv tar stllning
till skrivregler om stor och liten bokstav nr det gller de egna
texterna. Den som vill frdjupa sig ireglerna hnvisas till Svens
ka skrivregler.
9.2Personnamn, geografiska namn och

ord dr ett sdant namn ingr
9.2.1 Fall dr stor bokstav anvnds
a) Personnamn, ven ibjd form (9.2.2 a):

Anders, Anderssner, Wallenbergare
b) Geografiska namn (9.2.2 b):

Abisko nationalpark, Bergslagen (men: Vstmanlands
bergslag), Socialistiska republiken Vietnam, Fyrisn, Frenta
staterna, Gta kanal, Malmberget, Mellanstern, Norden,
Norrlandskusten, Persiska viken, Svarta havet, Sverige,
Vstbanken (men: vstkusten, vstvrlden)
c) Sammansttningar dr efterledet r ett geografiskt namn

(9.2.2 c):
Mellansverige, Storstockholm, Sydamerika
d) Namn p gator, stadsdelar, transportleder etc. liksom sammansttningar med sdana namn:
Mllevngstorget, Gamla stan, Skansen, Renstiernas
gata, Storgatan, Frbifart Stockholm, Sdra stambanan,
Inlandsbanan
Det finns undantag dr stadsfrvaltningarna istrid med de nmnda reglerna beslutat om stor bokstav p alla ordled igatunamn.
Stor bokstav anvnds p andra led om de isig r namn. Det
r vanligt igatunamn som inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla,
Norra, Sdra osv.:
Frmre Orienten, Mindre Asien, Norra Kvarken, Upplands Vsby,
Stora Nygatan, Vstra Bangatan (men: Stora torget)
e) Sammansttningar dr frledet r ett personnamn eller ett

geografiskt namn:
Berlinmuren, Enkpingsbanan, Europardet, Frdingdikter,
Htorgsskraporna, Mozartinspirerad, New York-tidning,
Norrlandsfrgan, Lissabonfrdraget, Stockholmsomrdet,
Storstockholmsregionen, stersjtrafik
f) Sammandragningar av namn:
Central- och steuropa
g) Tillflligt bildade adjektiv som r avledda av personnamn

som har en tydlig koppling till namnbraren. Adjektivet svarar normalt p frgan vems? (jmfr 9.2.2 e):
den Reinfeldtska regeringen, den Nornska svartsynen
9.2.2 Fall dr liten bokstav anvnds
a) Substantiv som bestr av ett namn som har frlorat sin karaktr av egennamn och anvnds som beteckningar fr art, sort,
slag, typ etc., liksom sammansttningar med sdana ord:
gorgonzola, jersey, krsus, labrador, madeira, quisling, rugby,
rntgen, ngstrm (undantag: 6,5 p Richterskalan, 13 grader
Celsius), dieseldriven, falukorv, htorgskonst, vichyvatten,
gotlandsruss, landstok
b) Substantiv som r avledda av namn:

darwinist, kalmarit, gteborgare, swedenborgare, turk, alban
c) Beteckningar p invnare ilnder eller p etniska grupper,

som brukar skrivas med liten bokstav ienlighet med avledningarna i9.2.2 bven nr de utgrs av sammansttningar
med namn:
finlandssvensk, bulgarienturk, kosovoalban, sverigefinnar

Andra beteckningar, t.ex. fr stadsinvnare, skrivs hellre enligt huvudregeln med stor bokstav (jmfr 9.2.1 e):
Ystadsbo.
d) Adjektiv och avledningar bildade av geografiska namn:
finlndsk, stockholmsk
e) Adjektiv som r avledda av personnamn och svarar p frgan

vad fr slags? (betecknar art, sort, slag, typ etc.) snarare n
vems? (jmfr 9.2.1 g):
galvaniska element, den lutherska tron, freudiansk felsgning
9.3Statliga och kommunala

myndigheter och avdelningar
9.3.1 Fall dr stor bokstav anvnds
a) Namn p centrala verk och andra myndigheter som har hela

landet som sitt verksamhetsomrde:
Boverket, Brottsfrebyggande rdet, Datainspektionen,
Folkrttsdelegationen, Frsvarsmakten (men: den svenska
frsvarsmakten), Frskringskassan, Hgsta domstolen,
Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Regeringskansliet,
Riksgldskontoret, Socialstyrelsen, Statens haverikommission,
Statens jordbruksverk, Utrikesnmnden
b) Vanliga kortformer som isig fungerar som namn:

Haverikommissionen, Jordbruksverket
c) Myndigheter vars namn ocks r en personbeteckning (jmfr 9.3.2 b):

Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen
d) Departement, fullstndiga namn p domstolar samt regionala

och lokala myndigheter, nmnder, institutioner m.fl.:
Byggnadsnmnden iMalm, Hovrtten fr vre Norrland,
Justitiedepartementet, Kommunstyrelsen iVallentuna,
Lnsstyrelsen iHallands ln, Svea hovrtt
Namn p svenska myndigheter hittar man iUtrikes namnbok.

9.3.2 Fall dr liten bokstav anvnds
a) Vissa beteckningar fr grundlggande samhllsfunktioner

nr det r funktionen snarare n organisationsnamnet som
syftas:
polisen, posten, regeringen, riksdagen, kammaren
Dremot som namn eller som kortformer med namnkaraktr: Polisen (Polismyndigheten), Posten (Posten AB):
Det drjde bara ngon minut till polisen var p plats.
(samhllsfunktionen)
Besk Polisens webbplats. (organisationens namn)
b) Personbeteckningar som sammanfaller med namnet p myndigheten; gller bara nr man talar om personen, dvs. oftast
nr man terger vad personen har sagt eller nr man anvnder
beteckningen som en titel fre namnet (jmfr 9.3.1 c):
justitiekanslern, barnombudsmannen
c) Kortformer av domstolar, centrala, regionala och lokala myndigheter m.fl. nr de inte har karaktr av namn (9.3.2d):
fritidsnmnden, hovrtten, kommunfullmktige, lnsstyrelsen,
miljfrvaltningen, tingsrtten
nnu mer allmnna kortformer, som fungerar som vanliga

substantiv, skrivs alltid med liten bokstav:
departementet, institutet, kommissionen, kommittn,
nmnden, rdet, styrelsen, verket
d) Benmningar p vanligt frekommande avdelningar och

enheter inom myndigheter och andra offentliga organ nr
det r avdelningstypen som avses:
driftsavdelningen, internationella sekretariatet,
planeringsenheten, skerhetssektionen
Sdana benmningar, liksom kortformerna i9.3.2 c, kan beroende p perspektiv och sammanhang ibland ha mer namnkaraktr och d skrivas med stor bokstav. Det kan t.ex. glla en
sjlvstndig organisation som imarknadsfring, vid adressering
etc. fr fram benmningen som ett namn.
9.4Fretag, organisationer,
institutioner, byggnader
Av artighetsskl br man frska flja det skrivstt som anvnds
av fretaget, organisationen etc., isynnerhet nr det framgr av
tillgngliga handlingar eller annars r knt.
Knner man inte till skrivsttet eller om det r ett nytt namn
som ska bildas, fljer man nedanstende huvudregel fr sdana
namn.
9.4.1 Stor bokstav p frsta ordet
Huvudregeln r att namnet ska ha stor begynnelsebokstav, men

bara ifrsta ordet iflerordiga namn:
Centralen, Feskekyrkan, Folkpartiets kvinnofrbund, Frenta
nationerna, Hgskolan iGvle, Karolinska sjukhuset,
Nordiska museet, Moderata samlingspartiet, Riksdagshuset,
Socialdemokraterna
9.4.2 Stor bokstav p flera ord
Stor bokstav anvnds ven iandra ord n det frsta inamn som
inleds med Freningen, Sllskapet, Kungliga, Svenska eller liknande, nr det som kommer efter ocks ensamt kan fungera som
namn:
Stiftelsen Arbetarrrelsens arkiv, Svenska Handelsbanken,
Sllskapet Lnkarna (men: Freningen fr arbetarskydd)
9.4.3 Undvik logotypskrivningar
Om man av artighetsskl fljer fretagets eller organisationens skrivstt, kommer en del namn naturligtvis att avvika frn
huvudregeln:
AB Hgglund och Sner, Post- och Inrikes Tidningar, Stockholm
Energi, Frenade Liv, Nordiska Kompaniet
Dremot br man ilptext inte flja logotypstavningar om de

bryter mot normalt bruk av stor och liten bokstav eller mot normal ordbildning:
adidas, Fretags Service, eTwinning, WASA, KontorsVaror
skrivs hellre:
Adidas, Fretagsservice, E-twinning, Wasa, Kontorsvaror
Som offentligt organ br man inte heller skapa sdana logotypformer av sitt namn (5.3.1).
9.4.4 Stor bokstav isammansttningar
Sammansttningar dr det frsta ledet r ett fretagsnamn, produktnamn eller liknande som har kvar sin namnkaraktr skrivs
med stor begynnelsebokstav:
Stadshypoteksaktier, Systembolagsbutiker, Windowsbaserad,
Volvobilar
9.5 Namn p EU-organ

Viktiga EU-organ har officiella svenska namn med frkortningar och kortformer. De fullstndiga namnen skrivs alltid med stor
begynnelsebokstav p frsta ordet. Kortformerna skrivs alltid
med liten begynnelsebokstav. Utfrligare skrivregler n de
som ges hr finns iPublikationshandboken och iAtt verstta
rttsakter.
Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen
Europeiska unionen (EU), kortform: unionen
Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom)
Institutionerna
Europeiska rdet (inte detsamma som Europeiska unionens
rd, inte heller detsamma som Europardet, som inte r ett
EU-organ)
Europaparlamentet (inte EU-parlamentet iformella
sammanhang), kortform: parlamentet
Europeiska unionens rd, kortform: rdet (ibland ministerrdet,
men inte ifrfattningstext)
Europeiska kommissionen (tidigare Europeiska
gemenskapernas kommission), kortform: kommissionen
(ibland EU-kommissionen, men inte ifrfattningstext)
Europeiska unionens domstol (sammanfattande
benmning p de tre instanserna domstolen, tribunalen och
personaldomstolen)
9.6 Titlar p bcker, konventioner, lagar

9.6.1 Titlar som skrivs med stor begynnelsebokstav
Titlar p bcker, skrifter, betnkanden, skdespel och liknande

skrivs med stor bokstav bara ifrsta ordet:
Demokrati och makt iSverige, Det sjunde inseglet, En
midsommarnattsdrm, Rda rummet, Svenskt sprkbruk
Fr tydlighetens skull kan sdana namn vid behov kursiveras

eller omges med citattecken (13.11.5).
9.6.2 Titlar som skrivs med liten begynnelsebokstav
Namn p lagar och andra frfattningar skrivs med liten begynnelsebokstav:

lagen om anstllningsskydd, frvaltningsprocesslagen,
rttegngsbalken
ven namn eller beteckningar p EU:s grundfrdrag, frordningar, direktiv och beslut inleds med liten bokstav. Detsamma
gller fr konventioner, traktater och liknande:
frdraget om Europeiska unionens funktionsstt,
barnkonventionen
Om titeln inleds med ett egennamn, fr den dock stor

begynnelsebokstav:
Lissabonfrdraget, Luganokonventionen
9.7 Flerordiga engelska, tyska och franska namn

Engelsksprkiga namn skrivs normalt med stor bokstav ivarje
huvudord:
Amnesty International, Economic Commission for Asia,
International Monetary Fund (men iversttning:
Internationella valutafonden)
Tysksprkiga namn har alltid stor bokstav i substantiven.

Inamn p bl.a. myndigheter skrivs ofta ven adjektiven med
stor begynnelsebokstav, medan vriga ord skrivs med liten
begynnelsebokstav:
Institut fr Auswrtige Politik, Europischer Fonds fr regionale
Entwicklung
Ifransksprkiga namn fljer man istort sett de svenska reglerna,

dvs. stor begynnelsebokstav bara ifrsta ordet:
Administration nationale de limmigration, Fonds europen de
dveloppement rgional
Ilptext fr namnen ofta bestmd artikel, med liten bokstav:

Sie arbeitet bei der Rentenbehrde, She works at the Pensions
Agency
9.8 Flerordiga svenska namn iversttning

Samma regler som i9.7 gller svenska namn som verstts till
engelska, tyska och franska, t.ex. svenska myndighetsnamn:
Institut dtudes conomiques internationales (Institutet fr
internationell ekonomi), Gta Court of Appeal (Gta hovrtt),
Schwedischer Dachverband der Angestellten und Beamten
(Tjnstemnnens Centralorganisation, TCO)
Fr mer detaljerade anvisningar, se Utrikes namnbok. Se ven

5.3.1 Rd fr myndighetsnamn.
9.9 Enskilda bokstver

I uttryck dr enskilda bokstver anvnds som kategori- och
klassificeringsbeteckningar skrivs bokstverna versalt:
lag A, A-aktie, B-lag, C-avdrag, C-vitamin, kategori D,
F-skattsedel
Fr sammansttningar med initialfrkortningar bestende av en

bokstav (som a-kassa), se 11.12.
10 Ett ord eller flera?
Idetta kapitel presenteras ngra riktlinjer fr nr uttryck ska

skrivas ihop respektive isr, liksom nr de ska frses med bindestreck. Exempel p frgor som tas upp r sammansttningar med
svenska och frmmande ordled, sammansttningar med ord och
siffror och skrivning av ord som idag (idag).
10.1 Skriv ihop uttryck som utlses som ett ord

Fr vissa fasta flerordiga uttryck vacklar bruket mellan srskrivning och sammanskrivning, srskilt nr det frsta ordet r en
preposition. Skriver man idag eller idag, fr all del eller frall
del, till freds eller tillfreds? Det r flera faktorer som pverkar
skrivsttet (se frdjupad diskussion iSvenska skrivregler), men
normalt ska uttryck som utlses som ett ord ocks skrivas ihop
som ett ord. Jmfr uttalet igrn sak respektive grnsak.
Var uppmrksam p att stavningskontroller idatorprogram
ofta felaktigt freslr srskrivningar av ord och uttryck som ska
skrivas ihop.
Vissa uttryck kan f olika innebrd eller abstraktionsgrad
beroende p om de skrivs ihop eller isr: lngt ifrn (konkret p
lngt rumsligt avstnd: lngt ifrn huset), lngtifrn (abstrakt
inte helt: lngtifrn skert).
Bindestreck anvnds inte ihopskrivna uttryck, utom iett ftal
undantagsfall dr ordbilden annars skulle bli svrlst (13.7.1).
Nr man r tveksam br man sl upp uttrycken iSvenska
Akademiens ordlista eller iSvenskt sprkbruk.
10.2 Idag eller idag?

En liten grupp som ofta vllar tvekan r tidsuttryck med prepositionen i, som idag, inatt, ifrrgr. Det gr bra att skriva bde
idag och idag, bara man r konsekvent. Eftersom flera av dessa
tidsuttryck alltid skrivs itv ord inatt, ivermorgon osv. kan
det vara enklast att skriva alla sdana tidsuttryck itv ord.
10.3Hop- och srskrivning

av ngra vanliga uttryck
P nsta sida fljer en kort lista med ngra vanliga fasta uttryck med
rd om hur de kan skrivas om man r osker. Observera att flera
av uttrycken skrivs ihop isammansttningar med andra ordled:
till godo men tillgodokvitto, upp och ned men uppochnedvnd osv.
10.4Sammansttningar med
utlndska och svenska ord
Vid sammansttningar dr det ena ledet r ett lnord som
inte anpassats till svenskan (i uttal, bjning eller stavning) ska
man undvika srskrivning. Skriv t.ex. cateringbolag, inte cate
ring bolag. Detsamma gller sammansttningar med frmmande namn: Windowsprogram, inte Windows program eller
Windows-program.
Nya och tillflliga sammansttningar kan, om tydligheten
frmjas, skrivas med bindestreck (13.7.1):
captcha-kontroll, hikikomori-ungdomar
Bestr det lnade uttrycket av flera ord skriver man med

bindestreck:
public service-fretag (fre det svenska ordet)
sale-and-lease-back-avtal (mellan alla led vid fler n tre led
eller nr bindestreck anvnds idet engelska frledet)
Ett ord eller flera? 87
Hop- och srskrivning av ngra vanliga uttryck

allteftersom
iakt
rent ut
allt fler
idag
s nr (som)
alltifrn
ifjol
s pass
alltmer
ifrga (om)
stillvida
alltsedan
igng
till godo
annanstans
igr
till handa
dessbttre
ihop
till knna
dessemellan
ihg
till mtes
dessvrre
ikapp
till rtta
drhn
ikraft
till synes
efter hand
ikvll
till vga
framfr allt
imorgon
tills vidare
framver
istnd
tvrtemot
fr den skull
istllet (fr)
under hand
fr handen
isr
upp och ned
fr nrvarande
ivg
var sin
frresten
likafullt
vartefter
fr sent
likavl (som)
verallt
fr vrigt
mitt emellan
ver huvud taget
hur som helst
nrhelst
verlag
rent av
10.5 Sammansttningar med siffror och ord

Nr siffror och vanliga ord ska sttas ihop, uppstr ibland tvekan
om skrivsttet: r det ett eller flera ord? Ska det vara bindestreck
eller inte? En tumregel: Om uttrycket kan f bestmd form, ska
det skrivas ihop p fljande stt:
40-timmarsvecka (men: 40 timmars arbetsvecka)
10-rsperiod, 4-procentssprr
25-rig, 20-procentig (adjektiv)
30 november-demonstration
artikel 169-frfaranden, ett 50-tal personer, 1960-talet
Man kan ibland ocks skriva hela uttrycket med bokstver:

enprocentsregeln, sextimmarsdag, tioprocentig, ett tiotal
personer
Det skrivsttet r det vanligaste eller enda ivissa fall:

fyrtiotalister, fyrfaldig, frstamajtal, tredjeland,
tredjelandsmedborgare
Se ven 12.1, 13.7.3.
11Frkortningar
Kapitlet innehller rd om olika slags frkortningar och nr de

kan vara lmpliga eller olmpliga att anvnda. Rd ges bl.a. om
utlndska frkortningar, stor och liten bokstav vid initialfrkortningar, bjningsndelser fr frkortningar och sammansttningar med frkortningar.
11.1 Frkorta inte iondan

Fr det mesta br man undvika att frkorta ord, uttryck, namn
och benmningar. Undvik i synnerhet interna frkortningar
ikommunikation med utomstende.
Frkortningar som inte r mycket vanliga (11.3) r med
andra ord motiverade bara nr man ser sig tvingad till ett hoptrngt skrivstt (parenteser, fotnoter, tabeller, blanketter, kataloger). Ibland kan det ocks behvas en frkortning nr man mste
upprepa ngot mnga gnger ien text. Man br alltid vervga
om frkortningarna r tillrckligt tydliga och begripliga.
11.2 Frklara frkortningar

Nr man anvnder frkortningar som inte r allmnt knda, br
man lgga in en lista med frklaringar p vl synlig plats itexten.
Dessutom br man frklara frkortningen frsta gngen den
anvnds itexten (kapitlet, avsnittet) p fljande stt:
Rapporten finansieras av Myndigheten fr samhllsskydd och
beredskap (MSB). Sedan rsskiftet har MSB granskat ...
Vi har anvnt lsbarhetsmttet ovix (ordvariationsindex). Ovixtalet r ...
90 Frkortningar
11.2.1 Utlndska frkortningar
Utlndska frkortningar br man vara srskilt frsiktig med.

Om det finns en motsvarande svensk frkortning, br den
anvndas (jmfr 11.5).
Ett ftal utlndska frkortningar av internationella organisationers namn r tillrckligt etablerade fr att kunna anvndas
tillsammans med det svenska namnet p organisationen. Hr
fljer ngra exempel:
Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta)
Europeiska rymdorganet (ESA)
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)
Internationella atomenergiorganet (IAEA)
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
Organisationen fr ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
FN:s organisation fr utbildning, vetenskap och kultur (Unesco)
FN:s flyktingkommissariat (UNHCR)
FN:s barnfond (Unicef)
Vrldshlsoorganisationen (WHO)
Mrk att frkortningen Nato sllan eller aldrig anvnds tillsammans med det fullstndiga svenska namnet. Istllet lgger man
till en beskrivning (med liten begynnelsebokstav): frsvarsalli
ansen Nato.
Ivriga fall br man inom parentes ange ven det utlndska
namnet:
Arbets- och vlfrdsfrvaltningen (Arbeids- og
velferdsforvaltninga, NAV)
Frkortningar 91
11.3 Vanliga frkortningar ilpande text

Det finns en grupp av vanliga s.k. avbrytnings- och sammandragningsfrkortningar (11.67) som alltid kan anvndas utan
frklaring ilpande text:
bl.a.
bland annat (andra)
m.m. med mera
dvs.
det vill sga
obs. observera
e.d.
eller dylikt
o.d.
och dylikt
etc. etcetera
osv.
och s vidare
fr.o.m. frn och med
s.k.
s kallad (-t, -de)
m.a.o. med andra ord
t.ex.
till exempel
m.fl.
t.o.m. till och med
med flera
Ett antal andra frkortningar r vanliga men br ihuvudsak bara

anvndas vid brist p utrymme (se ven 2.2.1 om frkortningar
iwebbtexter). Hr fljer ngra exempel:
anm. anmrkning
forts. fortsttning
em.
eftermiddag
f..
fr vrigt
enl.
enligt
gm
genom
ev.
eventuell
inkl. inklusive
exkl. exklusive
jfr
jmfr
f.d.
fre detta
p.g.a. p grund av
f.k.
fr knnedom
resp. respektive
fm.
frmiddag
tf.
tillfrordnad
Ibrjan av meningar undviker man frkortningar:

Bland annat miljengagemanget har pverkat deras
instllning.
Om en frkortning skulle hamna frst i en mening, skrivs den

med stor begynnelsebokstav:
E-posten ska lsas varje dag.
Pdf-dokumentet kan bifogas i e-brevet.
92 Frkortningar
Undvik ett verdrivet bruk av frkortningar som bl.a. och m.m.

De anvnds ofta fr skerhets skull, srskilt imyndighetstexter.
Det r bde ondigt och tyngande att skriva Fredraganden
sade bl.a. ... Det ligger isakens natur att ett citat eller referat
inte terger hela texten eller talet ifrga. P samma stt fyller
m.m. sllan ngon funktion irubriker, som ju nstan alltid r
ofullstndiga ifrhllande till innehllet iden fljande texten.
Anvnd inte dubbleringar som t.ex. expeditionen, administrativa enheten, informationsenheten m.fl.. Det rcker med
antingen t.ex. eller m.fl.
11.4 Frkortningar vid sifferuppgifter

Intill siffror kan fljande frkortningar anvndas:
bil.
bilaga
min minut
bet. betnkande
min. minimum, (minut)
ca
cirka
mnkr miljon(er) kronor
dir.
direktiv
nr nummer
dnr
diarienummer
p.
f.
fljande (sida, sidor)
prop. proposition
fig.
figur
s.
sida (sidor)
ggr gnger
st.
stycken
kap. kapitel
tab. tabell
kl.
klockan
tfn
kr
kronor
tim timme
max. maximum
tkr
punkt
telefon
tusen kronor
mdkr miljard(er) kronor
Anvnd hellre frkortningarna tkr, mnkr, mdkr n kkr (kilo

kronor), Mkr (megakronor), Gkr (gigakronor); se ven 12.5.2.
Fr anvndning av frkortningar fr proposition, motion,
betnkande osv. ihnvisningar, se 14.4.
Frkortningar 93
11.5 Frkortningar fr mttenheter

Mttenheter kan frkortas intill siffror. De skrivs utan punkt
och fr inte genitiv-s:
2 mradie, p 10 km avstnd (men: 10 km-grnsen),
3 m (kvadratmeter), 4kWh (kilowattimmar), 1 TWh
(terawattimme), 30 km/tim (kilometer itimmen)
ven kronor, minut och timme kan behandlas som mttenheter

kr, min, tim och skrivs d utan punkt.
Det r endast iinternationella och strikt tekniska sammanhang som beteckningen hfr timme r motiverad.
Standarder fr fysikaliska storheter och fr mttenheter r
samlade iSI-guiden och iStorheter och enheter SI mttenheter.
11.6Avbrytningar
Avbrytning innebr att man utelmnar ordets slut. Man avbryter
iregel fre en vokal: kap.(-itel), dir.(-ektiv). Avbrytningen br
markeras med punkt, framfr allt av tv skl:
a) Punkten signalerar att det r frga om en frkortning och inte
ett helt ord; risken fr fellsning blir mindre (jmfr ung.,
bil.).
b) Nr frkortningen bestr av tv eller fler avbrutna ord (t.ex.,
t.o.m.) r punkterna ett enklare stt att hlla ihop frkortningen n de fasta mellanslag som krvs it.ex. ordbehandlingsprogram. Man har heller inte mellanslag efter punkterna
inuti frkortningen.
De flerordiga frkortningarna dvs. och osv. r undantag. Idem
rcker det att stta punkt efter den sista avbrytningen.
Om en avbrytningsfrkortning hamnar sist ien mening, ska
ingen extra punkt sttas ut efter frkortningen.
94 Frkortningar
11.7Sammandragningar
Sammandragning innebr att man behller frsta och sista bokstaven iorden och ivrigt s mnga bokstver som tydligheten
krver. Observera att sammandragningar inte frses med ngon
punkt eftersom de ju inte r avbrutna, vilket en punkt signalerar:
ca (cirka), dnr (diarienummer), dr (doktor), jfr (jmfr),
tfn(telefon)
Kolon anvnds i ett ftal ldre sammandragningar, som i s:t

(sankt), s:ta (sankta) och g:a (gamla) och i vissa mellannamn
(A:son, T:son).
11.8Initialfrkortningar
11.8.1 Vad r en initialfrkortning?
Initialfrkortningar bildas genom att man skriver ut endast

begynnelsebokstverna (eller motsvarande stavelser) iord eller
sammansttningsled. Ett knnetecken r att de till skillnad frn
avbrytningar och sammandragningar lses ut (eller kan lsas ut)
isin frkortningsform. Mnga av dem har drfr ven status
som egna namn eller ord, och de anvnds mnga gnger istllet
fr de lngre uttryck de r bildade av.
Nedan fljer ngra grundlggande rekommendationer fr
anvndningen av stora och sm bokstver iinitialfrkortningar.
11.8.2 Initialfrkortningar som r namn
Initialfrkortningar av namn skrivs med stora bokstver nr frkortningen uttalas bokstav fr bokstav. Det gller ocks ordled
som idet fullstndiga uttrycket skrivs med liten bokstav (Veten
skapsrdet men VR, Stockholms universitet men SU):
ABF, AIK, CSN, EU, FN, LO, NJA, SOU, TCO, USA
Frkortningar 95
Samma regler gller flertalet partifrkortningar (se ven 13.9.1

om parentes vid partifrkortningar):
C, FP, KD, M, MP, S, SD, V (men Fi)
Nr namnfrkortningar utlses som ord (inte bokstav fr bokstav), skrivs de med endast stor begynnelsebokstav:
Efta, Fass, Frelimo, Gais, Jusek, Nato, Saco, Stim, Spo, Unctad,
Unesco, Unicef
Undantag frn denna rekommendation kan naturligtvis frekomma av tydlighetsskl (jmfr rut rengring, underhll och
tvtt och RUT riksdagens utredningstjnst) och av hnsyn
till namnbrarens skrivstt (jmfr 9.4). Vissa frkortningar
kan dessutom vxla mellan uttal bokstav fr bokstav och som
ord (som SAS). Nr man r osker r det skrast att skriva med
stora bokstver.
11.8.3 Initialfrkortningar som inte r namn
ven ord och uttryck som inte r namn har ibland initialfrkortningar. Nr en sdan frkortning har blivit vanlig och vlknd
skrivs den normalt med sm bokstver:
adhd, cd, dna, dvd, gd, it, mc, pc, pdf, pm, sfi, sms, tv, vd
Det gller innu hgre grad nr frkortningen uttalas som ett

ord:
aids, damp, prao, sars, rot
Vissa frkortningar kan skrivas med antingen stora eller sm

bokstver, srskilt under ett vergngsskede. Stora bokstver
kan iundantagsfall anvndas av tydlighetsskl (se 11.8.2 om
rut), fr att en inlnad frkortning skrivs versalt idet lngivande
sprket (CIO, IQ) eller fr att skrivsttet rkat bli det gngse
(VM, BB).
96 Frkortningar
Om en frkortning med sm bokstver knns otydlig (t.ex.

om den kan frvxlas med ett existerande ord), r det bttre att
anvnda stora bokstver eller skriva ut hela ordet eller uttrycket:
Instllningen ska vara AV. (AV = audio video)
Mrk att stora bokstver brukar anvndas ifrkortningar av

frfattningar:
MBL (medbestmmandelagen), PBL (plan- och bygglagen),
PUL (personuppgiftslagen), RF (regeringsformen),
TF(tryckfrihetsfrordningen)
11.9Frkortningar som blandar

sm och stora bokstver
Vissa frkortningar utgr internationellt faststllda fysikaliska
och kemiska beteckningar. Hr blandas ibland sm och stora
bokstver:
dB, pH, kWh
Iundantagsfall skrivs ven andra namn och uttryck med bde

sm och stora bokstver:
JuU ( justitieutskottet), SvD (Svenska Dagbladet),
FoU (forskning och utveckling)
Frkortningar ska normalt inte skrivas p det sttet. Undvik

drfr att skapa nya sdana frkortningar.
11.9.1 Frkortningar fr riksdagsutskotten
Ett etablerat undantag frn rekommendationen ovan r frkortningarna fr riksdagens utskott. Ihnvisningar, t.ex. iparentetiska litteraturhnvisningar, skrivs frkortningarna fr dem p
fljande stt:
Frkortningar 97
AU (arbetsmarknadsutskottet)
CU (civilutskottet)
FiU (finansutskottet)
FU (frsvarsutskottet)
JuU ( justitieutskottet)
KrU (kulturutskottet)
KU (konstitutionsutskottet)
MJU (milj- och jordbruksutskottet)
NU (nringsutskottet)
SfU (socialfrskringsutskottet)
SkU (skatteutskottet)
SoU (socialutskottet)
TU (trafikutskottet)
UbU (utbildningsutskottet)
UU (utrikesutskottet)
UFU (sammansatta utrikes- och frsvarsutskottet)
11.10 r frkortningen t-ord eller n-ord?

Frkortningar av lnders, fretags och organisationers namn r
normalt t-ord:
ett topprustat USA, SAS r skandinaviskt, det brittiska BBC,
ettenigt FN, det mktiga LO
Ivriga fall lter man det ofrkortade uttrycket eller ett underliggande ord eller efterled avgra om frkortningen blir t-ord
eller n-ord:
en mc (en motorcykel), ett PS (ett postskriptum), en tv (en
televisionsapparat), mitt id (ett identitetskort), en ISP (internet
service provider; en internetleverantr), en pc (personal
computer; en persondator)
Det finns dock undantag. Det heter t.ex. en legitimation men ett
leg, och pm kan vara bde t- och n-ord: ett pm eller en pm.
98 Frkortningar
11.11 Genitiv och andra bjningsndelser

Genitivndelser p frkortningar markeras med kolon och s.
Om frkortningen slutar med s, lmnas genitiven omarkerad
(jmfr ocks 13.5.4, 13.12):
EU:s, gd:s
SAS styrelse
Spartistyrelse
ven andra bjnings- och avledningsndelser fregs av kolon:

tv:n, pc:ar, pm:et, AIK:are, E4:an
Frkortningar som uttalas som ord, liksom sammandragningar,

fr ndelser som vanliga ord:
Unicefs, Natos, Gbgs (Gteborgs)
Mnga gnger r det dock lmpligare att skriva ut ordet n att

bja frkortningen, srskilt iplural: promemoriorna istllet fr
pm:en eller pm:arna.
11.12 Sammansttningar med frkortning

Om en frkortning ingr ien sammansttning, stter man iregel
ut bindestreck:
EU-lnderna, serie-nr, e-post, UNHCR-samarbete, satellit-tvprogram (men: Kfor, ubt)
Nr en enskild bokstav anvnds som frkortning, skrivs denna

oftast gement (jmfr sammansttningar med klass- och kategoribokstver i9.9):
p-piller, a-kassa, t-bana
Bindestreck behvs dock normalt inte om frkortningarna
Frkortningar 99
a) utlses som vanliga ord:

aidsfall, momsredovisning, Eftalnderna, Natostyrkor,
Unicefgala
b) r sammansttningar med avbrytningar:

reg.nr, avd.chef
Bindestreck kan vara motiverat vid mindre etablerade frkortningar och dr man behver frtydliga ordbildningen eller sjlva
frkortningsledet:
cio-tjnst, dab-radio, lan-spel, ovix-berkning
12Sifferuttryck
Det hr kapitlet handlar om hur man skriver tal och siffror: nr

man ska anvnda siffror respektive bokstver, hur siffror grupperas, hur man skriver klockslag, datum och belopp osv.
12.1 Siffror eller bokstver?

12.1.1 Nr anvnder man siffror?
Anvnd siffror om det r sifferuppgifterna som r det vsentliga

isammanhanget, t.ex. itabeller, vid prisuppgifter och vid statistiska och matematiska uppgifter.
Vid numrering och idecimaltal anvnder man normalt siffror:
punkt 3, rskurs 9, steg 2-utbildning, hgst 2,8 meter
Likas anvnder man siffror fre mttenheter skrivna som symboler eller frkortningar:
35%, 10 km, 5 st.
12.1.2 Nr anvnder man bokstver?
Bokstver anvnds iregel ilga tal (ofta tolv eller lgre) nr sifferuppgifterna inte r det viktiga itexten. Bokstver anvnds
ocks ikvittenser, kontrakt, domar och liknande dokument fr
att frsvra frfalskningar:
tvtusenfemhundratrettiofem kronor (2535 kr)
Hga runda tal och ungefrliga tal skrivs grna med bokstver:
en miljon, omkring tusen deltagare
Sifferuttryck 101
Ivissa uttryck som grundar sig p brktal anvnds ofta bokstver:

tre fjrdedels, halv eller en fjrdedels frldrapenning
12.1.3 Blanda inte grna siffror och bokstver
Nr lgre tal (ofta tolv eller lgre) ien text str tillsammans med
hgre tal, ska man vara konsekvent iskrivsttet. Oftast r det d
lmpligt med siffror:
Nmnderna bestr av 10, 18, 26 respektive 30 ledamter.
12.1.4 Siffror och bokstver ikombination
Uttryck med bokstver och siffror ikombination skrivs normalt

isr nr bokstverna och siffrorna str fr olika slags uppgifter (anvnd fast mellanrum s att hela uttrycket hlls ihop p
sammarad):
sektion 1 B, Linngatan 3 A
Namn och namnliknande uttryck skrivs dremot oftast ihop:

TV3, A3, 3M, E18
Fr sammansttningar med sifferuttryck, se 13.7.3.

12.1.5 Romerska siffror
Romerska siffror br undvikas utom ivissa namn, t.ex. p regenter och pvar:
Gustav III, Johannes XXIII
Romerska siffror anvnds ibland fr numrering av publikationer, t.ex. iEU-rttsakter (se Publikationshandboken).
12.1.6Ordningstal
Hga ordningstal skrivs med siffror:

frbundets 44:e kongress, det 18:e mtet
102 Sifferuttryck
Lgre ordningstal skrivs vanligen med bokstver:

Den fjrde rapporten var mycket mer alarmerande n den
tredje.
ven vid ordningstal br man undvika att blanda skrivstten

isamma textavsnitt.
Vid numrering anvnds siffror fljda av kolon och ordningstalets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e osv. Om sammanhanget
klart utvisar att det r frga om ordningstal rcker det med bara
siffran:
2 upplagan, den 3 april
12.1.7 Skrivstt fr siffergrupper
Man br av tydlighetsskl undvika att lta tv tal st intill varandra ien mening:
Industrin satsade 2014 515 miljoner kronor.
skrivs hellre:
r 2014 satsade industrin 515 miljoner kronor.
Man br undvika siffror frst ien mening. Skriv allts r 2015

hellre n 2015 ibrjan av en mening, eller vnd p ordfljden
imeningen.
Mngsiffriga tal delas lmpligen upp igrupper om tre siffror
bakifrn rknat. Skiljegrnsen markeras med fast mellanslag,
inte komma eller punkt (se ven 4.2):
512419, 2000000
Telefonnummer skrivs enligt fljande:

0480-89700, 08-7131000 (inte: 1000), 08-50829400,
073-9876543, 08-411050/123 (snedstreck och efterfljande
siffror anger anknytning)
Sifferuttryck 103
Internationella telefonnummer skrivs:

+4687634252 (46 r landsnumret till Sverige, 8 r riktnumret
utan nollan, 7634252 r det lokala numret)
Personnummer skrivs ifolkbokfringssystemet ihop med bindestreck (eller med plustecken fr personer som r ldre n
hundra r) fre de fyra sista siffrorna:
421120-0573, 140330-1001, 090625+0011 (fdd 1909)
rtalet kan ivissa sammanhang behva skrivas med fyra siffror:

19421120-0573
12.1.8Decimaltecken
Som decimaltecken anvnds komma (inte punkt som iengelskan):

3,1416
12.1.9 Singular eller plural av ord efter siffror?
Nr ett tal fljs av ett substantiv, stts substantivet isingular eller

plural enligt fljande:
a) Nr sista siffran r ngon annan n 1 str substantivet iplural:
2 miljoner; 0,5 miljoner; 1,2 miljoner
Heltalet 1 skrivs i singular. Decimaltal som slutar med 1

skrivs normalt iplural, isynnerhet vid heltal strre n 1:
1 miljon; 0,1 miljoner; 3,1 miljoner
b) Efter allmnna brktal str substantivet oftast isingular:

en halv dag (= 1/2 dag), tv och en halv minut (= 21/2 minut),
tre fjrdedels eller tre kvarts timme (= 3/4 timme)
104 Sifferuttryck
12.2Klockslag
12.2.1 Timmar och minuter
Nr man vill ange klockslag anvnder man siffrorna 0.0024.00.

Punkt stts mellan tim- och minutsiffrorna (ven kolon kan
anvndas):
kl.9.45, kl.20.30
Skrivsttet 24.00 anvnds nr man anger sluttid fr ett intervall

eller en ankomsttid eller liknande. Skrivsttet 0.00 anvnds nr
man anger begynnelsepunkt fr ngot eller vid avgngstider ien
tidtabell (i tekniska system stts ofta en frsta siffra ut som platshllare: 00.00). Tidpunkter efter midnatt skrivs 0.01 osv.
12.2.2 Timmar, minuter och sekunder
Om tiden ska anges itimmar, minuter och sekunder skriver man

p fljande stt:
Larmet registrerades kl. 14.02.36.
Brkdelar av en sekund skrivs med decimaler:

Frloppet tog 2,25 sekunder.
12.2.3 Hela timmar
Vid hela timmar kan man skriva kl.18. Minutsiffrorna behvs

inte heller om tiden anges p ett ungefr:
omkring klockan 3 inatt, vid 10-tiden
Det gr naturligtvis ocks bra att skriva klockan tre och tiotiden.
Sifferuttryck 105
12.3Datum
12.3.1 Ilpande text
I lpande text skrivs datum enligt mnstret 15 april 2015.

Skrivstt som 20150415 och 15.4.2015 br inte anvndas
ilptext.
12.3.2 Ibrevhuvuden och hnvisningar
Ihuvudet till brev, beslut, protokoll och andra dokument kan

datum skrivas med siffror enligt mnstret 2015-04-15. Man kan
ocks skriva 15.4.2015, som r vanligt ide vriga nordiska lnderna och inom EU, eller 15/4 2015.
Skrivstten fr datumangivelser varierar ver vrlden. Drfr br man i korrespondens med utlandet av tydlighetsskl
skriva ut datum enligt 12.3.1 med hela rtalet utskrivet och
mnadens namn med bokstver.
12.4Tidsrymd
12.4.1 Tankstreck itidsrymder
Tidsrymder anges med tankstreck. Tankstrecket betyder isig

sjlvt frn ... till, mellan ... och osv. (se ven 13.8.2):
20152020
Kontoret r ppet kl.917 (inte: frn kl.917 eller mellan
kl.917)
Ilpande text br tidsrymd med datum skrivas med bde siffror

och bokstver:
Underskningen genomfrdes 1 januari30 juni 2013.
Om uttrycket innefattar tidsrymder, t.ex. dagar, mnader eller r

istllet fr exakta tidpunkter, rknas de angivna grnserna ocks
in iden totala tidsrymden. Med 31 maj2 juni avses allts 31 maj
106 Sifferuttryck
samt 1 och 2 juni. P samma stt betyder januarimars januari,

februari och mars.
Fr att undvika risk fr missfrstnd kan det iformella sammanhang vara klokt att vid tidsrymder anvnda fr.o.m. (frn och
med) och t.o.m. (till och med) istllet fr frn och till:
Rnta ska betalas fr.o.m. den 6 mars 2015 t.o.m. den 31
december 2016.
12.4.2 Snedstreck itidsrymder
Fr t.ex. lsr och verksamhetsr som inte r hela kalenderr,

anvnds istllet snedstreck (jmfr 13.10):
lsret 2015/16, verksamhetsret 2016/2017
12.4.3 Uppge inte bara veckonummer
Undvik uttryck av typen rapporten redovisas vecka 41. Det krver att lsaren har en almanacka till hands. Skriv hellre rapporten
redovisas ivecka 41 (713 oktober) eller rapporten redovisas (i
veckan) 713 oktober.
12.4.4 rhundradets frsta rtionde
Man kan skriva 00-talet fr 2000-talets frsta rtionde. Om

man avser ett annat rhundrades frsta rtionde mste man vara
tydligare, t.ex. 1900-talets frsta rtionde eller perioden/ren
19001909.
Sifferuttryck 107
12.5Belopp
12.5.1 Med siffror
Belopp skrivs iregel efter mnstret 1234,50 kr, dvs.

a) belopp skrivs med siffror (s lnge som man inte rknar
itusen, miljoner eller miljarder kronor, se 12.5.2)
b) heltalssiffrorna grupperas tre och tre bakifrn rknat och
skiljs t med fast mellanslag (se ven 4.2 och 12.1.7)
c) decimalkomma skiljer kronor frn ren (kolon kan ocks
anvndas: 1234:50).
12.5.2 Med siffror och bokstver
Jmna belopp som 2000000 kr skrivs grna efter mnstret 2 mil

joner kr(onor); jmfr 12.1.2. Isifferspckade texter, liksom
itabeller och liknande uppstllningar dr det r ont om utrymme, kan man ibland behva frkorta beloppen (jmfr 11.4):
2 tkr = tvtusen (eller tv tusen) kronor
2 mnkr = tv miljoner kronor
2 mdkr = tv miljarder kronor
De s.k. multipelprefixen kilo, mega och giga (k, M, G) r mindre

begripliga fr de flesta och br drfr inte anvndas vid belopp
(dvs. undvik kkr, Mkr och Gkr).
12.5.3 Nr decimaler gr bra
Man br undvika decimaltal fre tkr. Fre miljoner kronor (eller

mnkr) och miljarder kronor (eller mdkr) br man anvnda hgst
tv decimaler:
4,3 miljoner kronor, 7,25 mnkr, 1,2 miljarder kronor, 5,42 mdkr
Krvs det fler decimaler br beloppet skrivas ut.
108 Sifferuttryck
12.5.4Valutor
Valutauttryck skrivs lmpligen:

1 miljon US-dollar, 500 schweiziska franc, 1000 norska kronor,
200 brittiska pund, 2000 euro
Om det inte finns risk fr sammanblandning mellan olika valutor, rcker det med dollar, franc, pund.
Hga belopp kan itabeller och andra uppstllningar med
platsbrist frkortas enligt mnstret 50 teuro, 100 mn euro, 2md
euro.
Ivanlig text br man undvika de internationella valutabeteckningar som r vanliga inom bl.a. bankvrlden, t.ex. CHF,
EUR, NOK, SEK (1234 SEK); detsamma gller tecknen fr dollar, pund och euro: $, och .
Namn p utlndska valutor finns bl.a. iPublikationshandbo
ken. Fr bjning av valutauttryck, se 6.2.9.
13Skiljetecken och andra skrivtecken
Idetta kapitel kan man lsa om hur olika skiljetecken br hanteras: bindestreck, tankstreck, kolon, semikolon, paragraftecken,
parentes, citattecken m.fl. Hr ges ven korta regler om kommatering, liksom om hantering av s.k. diakritiska tecken.
13.1Punkt
Punkt ska inte anvndas efter rubriker, datum, adresser och
namnunderskrifter som str skilda frn vrig text (normalt
genom placering p en srskild rad).
Om punkt vid avbrytningsfrkortning, se 11.6. Om punkt
som tskiljer tal som anger timmar, minuter och sekunder, se
12.2.
Punkt kan st efter siffror vid numrering ipunktuppstllningar. Nr bokstver anvnds istllet fr siffror, stts hellre
ett enkelt parentestecken. Man br undvika att stta siffror och
bokstver inom parentes, t.ex. (a), (1).
1.
Vntetid a)
Vntetid
2. Aktionstid b) Aktionstid
3.
Vilotid c)
Vilotid
Nr rubrikerna ien lngre text r numrerade iolika niver stts

punkt s hr (det gr ven att ha punkt efter ensam siffra):
4 Utbildning
4.1Sprkutbildning

4.1.1 Att skriva rapporter
4.1.2 Skrivregler och korrektur
110 Skiljetecken och andra skrivtecken
Tre punkter markerar att ngot utelmnats i en text eller en

mening, t.ex. icitat. Det ska d vara mellanslag till omgivande
ord:
Enligt rapporten (s. 10) behvs analyser ... och akuta
tgrder.
Fr vrig markering av utelmning icitat, se 14.3.3. Om det

r ett ord som inte avslutats, ska det inte vara mellanslag fre
punkterna:
Mtet hlls iStor..., hrde hon innan samtalet brts.
13.2Frgetecken
Frgetecken avslutar en mening som utgr en direkt frga:
Har produktionen kat?
Stmmer detta med vetenskaplig praxis?
Vid indirekta frgor som fregs av en anfringssats stts dremot punkt:

Kunden frgade om produktionen hade kat.
En mening kan ha frgeform utan att vara avsedd som frga, t.ex.
vid retoriska frgor. D stts frgetecken normalt ut nd:
Frtjnar inte Sverige en mer lngsiktig bostadspolitik?
En mening kan ocks vara avsedd som frga utan att ha frgeform. ven d stts frgetecken ut:
Det r mte imorgon?
Skiljetecken och andra skrivtecken 111
13.3Utropstecken
Ioffentliga texter behvs mycket sllan utropstecken. Utropstecken kan ien del fall sttas efter utrop, tilltal, hlsning, uppmaning, nskan eller liknande:
Varning!
Begr information!
Bsta partimedlem!
13.4Semikolon
Semikolon kan ibland anvndas mellan tv meningar dr man
nskar ett tecken som r svagare n punkt men starkare n
komma:
Semikolon markerar grnsen mellan satserna; samtidigt binder
det ihop dem.
Semikolon kan avskilja grupper ien upprkning dr komma

redan anvnds inom grupperna:
Drycker som avses: vin, starkvin, fruktvin; l, cider, alkolsk;
sprit.
P samma stt anvnds semikolon istllet fr komma iupprkningar som innehller decimaltal:
Instllningarna br vara 1,5; 1,8; 2; 3,4; 5 mm.
Semikolon ska inte anvndas istllet fr kolon, se 13.5.1.
13.5Kolon
13.5.1 Fre upprkningar
Kolon anvnds fre upprkningar, exempel, frklaringar, specificeringar och sammanfattningar. Det motsvarar d uttryck som
nmligen, det vill sga, till exempel, ssom. Efter kolon fljer
idessa fall liten bokstav:
Prmarna r av tre slag: vita, rda och bl.
Om det efter kolon fljer flera meningar som r relaterade till det
som str fre kolon, mste man dock ha stor begynnelsebokstav:
Sedan fljde framgngarna p varandra: Projektet fick ett
nyinstiftat pris. Initiativtagarna efterfrgades fr frelsningar
ihela landet. Mnga kommuner hrde av sig och ville starta
egna projekt.
13.5.2 Vid direkt anfring
Kolon anvnds ocks framfr direkt anfring, t.ex. replik, citat,

tanke, som d inleds med stor bokstav:
Redan vid frra sammantrdet sade jag: Vi mste tnka om!
13.5.3 Ivissa sifferuttryck
Kolon anvnds mellan siffror som betecknar

a) rgng och del av skrift (eller liknande):
SFS 2009:600
b) kapitel och paragraf:

3:4 RF
c) talrelationer:
skala 1:50000
d) kronor och ren:

pris 10:50 kr (men vanligen 10,50 kr)
13.5.4 Vid ndelser fr frkortningar och ordningstal
Kolon anvnds framfr ndelser vid frkortningar och ordningstal (11.11, 12.1.6):
EU:s direktiv, A:s och B:s sammanlagda inkomst, MFF:are,
31:agruppen
13.6Komma
13.6.1 Principer fr kommatering
Syftet med kommatering r att gra texten tydlig och lttlst.

Fljande regler fljer ifrsta hand principerna fr tydlighetskommatering, som ngot frenklat kan sammanfattas s hr:
Stt komma nr det gr lsningen och tolkningen av texten lttare. Korta meningar behver mer sllan kommatecken n lnga
och komplicerade meningar.
Hr behandlas bara sdana fall som ofta vllar tvekan hos
skribenten eller lsaren. Fr mer detaljerade anvisningar om
kommatering, se Svenska skrivregler.
13.6.2 Runt inskott
Stt komma fre och efter en parentetisk sats eller ett annat kommenterande tillgg, dvs. sdana satser och tillgg som kan brytas
ut ur meningen utan att den blir ofullstndig (jmfr 13.6.7):
Dessa bestmmelser, som funnits sedan r 1924, har aldrig
ndrats.
Sammantrdet, det fjrde fr ret, blev det hittills lngsta.
Synpunkter frn andra remissinstanser, t.ex. TCO och LO, kom in
fr sent.
13.6.3 Fr att underltta tolkningen
Kommatering kan behvas fr att frtydliga syftningar, satsgrnser och ordbestmningar. Jmfr:
en mindre, relevant anmrkning (anmrkningen r liten men
relevant)
en mindre relevant anmrkning (anmrkningen r inte srskilt
relevant)
Man br undvika att skriva meningar dr ett kommatecken blir

avgrande fr tolkningen. Formulera hellre om.
13.6.4 Vid dels, ju, n
Stt komma vid samordning av tv led med dels ... dels, ju ...
desto och n ... n:
Frdelen med jrnvgen r att den dels har fri krbana, dels r
miljvnligare.
Ju strre inflationen r, desto strre lnekompensation behvs.
n slank han hit, n slank han dit.
13.6.5 Mellan huvudsatser
Komma stts ut mellan huvudsatser som samordnas isamma

mening, nr bindeord (och, men, eller etc.) satts ut:
Lena Larsson skrev protokoll och hll ett anfrande om
projektet, och slutrapporten kommer Bo Ek att redovisa vid
nsta mte.
Undvik s.k. satsradning, dvs. att rada huvudsatser utan bindeord efter varandra med komma mellan, om det inte r stilistiskt
befogat. Stt punkt istllet. Skriv inte:
Underskningen blir klar imaj, den kommer d att presenteras
fr styrelsen.
utan hellre:
Underskningen blir klar imaj. Den kommer d att presenteras
fr styrelsen.
13.6.6 Vid bisatser
Det r ofta valfritt att stta komma mellan huvudsats och bisats.
Det r vanligare med komma nr bisatsen inleder meningen.
Med komma markerar man ocks att bisatsen har en relativt
sjlvstndig stllning imeningen:
Om vi beviljas anslag och ekonomin ivrigt r ibalans, pbrjar
vi projektsatsningarna ihst.
verstiger slutsumman 500 kronor, slipper du
expeditionsavgift.
Dremot: Du slipper expeditionsavgift om slutsumman
verstiger 500 kronor.
13.6.7 Vid ndvndiga bisatser
Stt inte komma fre ndvndiga bisatser, dvs. sdana bisatser

som behvs fr att meningen ska bli fullstndig eller tillrckligt preciserande (jmfr 13.6.2). De ndvndiga bisatserna r
iregel som-satser:
De bestmmelser som vi nu talar om har aldrig ndrats.
Reglerna gller endast bilar som har vergetts av garen.
eller att-satser:
Isitt nyligen publicerade betnkande framfrde kommittn att
underskningen blivit fr ytlig och drfr mste gras om.
13.7Bindestreck
Fr bindestreck vid siffergrupper, se 12.1.7. Fr bindestreck
vid utelmnat efterled, se 7.3. Fr bindestreck vid sammansttningar med icke, se 1.4.2.
13.7.1Isammansttningar
Bindestreck kan sttas ut isammansttningar med ett flerordigt

uttryck som frled.
a) Efter dubbelt frled, srskilt vid flerordiga namn och utlndska uttryck och vid uttryck med tankstreck:
New York-korrespondent, Partnerskap fr fred-samarbete,
aconto-betalning, StockholmMalm-strckan
b) Mellan sammansttningens alla ord nr den bestr av en fras

med fler n tv ord eller innehller formord (som och):
slit-och-slng-mentaliteten, starta-eget-bidrag
Ett bindestreck kan frhindra fellsning av svrlsta sammansttningar (bst r dock att formulera om):
vind-elverk, gen-etik, snabb-brinnande
13.7.2 Vid samordnade uttryck
Bindestreck stts ut isammansttningar med samordnade led.

Bindestrecket erstter ett underfrsttt och:
svensk-franska affrsrelationer, dansk-norsk-svensk ordbok,
kemisk-teknisk industri, marxist-leninist, Skanr-Falsterbo
Vissa mycket etablerade samordningar skrivs utan bindestreck:

svartvit, stsur
13.7.3 Vid sammansttningar med frkortningar och siffror
Isammansttningar med bokstver eller frkortningar stts bindestreck mellan bokstav respektive frkortning och sammansttningsledet (11.12):
S-kurva, U-svng, FN-hgkvarter (undantag: ubt, kpist)
Bindestreck stts ven ut isammansttningar med siffror:

50-ringen, 20-rsldern, 2020-talet
13.8Tankstreck
Fr tankstreck vid utelmning icitat, se 14.3.3. Fr tankstreck
ipunktuppstllningar, se 3.9.4. Fr tankstreck vid repliker, se
13.11.1.
13.8.1 Kring inskjutna satser
Tankstreck kan ibland anvndas fr att framhva inskjutna satser eller satsdelar som r relativt sjlvstndiga. Man stter d
mellanslag fre och efter tankstrecken:
Under arbetsdagen och inte bara d r det viktigt med en
ergonomiskt riktig sittstllning.
Kring parentetiskt inskjutna satser och satsdelar r annars komma det normala skiljetecknet (13.6.2). Parentes fr inskottet att
framst som mindre viktigt (13.9.1).
13.8.2 Iuttryck som anger relationer och intervall
Tankstreck (utan mellanslag fre eller efter) anvnds ibetydelser

som frn ... till, mellan ... och och mot. Det anvnds ven
fr att uttrycka andra relationer mellan saker och freteelser.
Stts uttrycket ihop med ett annat ord, br detta ord fregs av
bindestreck:
kl. 8.009.00
rgryteIFK Gteborg
20002020
Frhllandet kyrkastat
s. 35
LennonMcCartney
300400 deltagare (skriv

inte: 3400 deltagare)
Statkommun-beredningen
Uppsala Crebro C
StockholmGteborgstrckan
13.8.3 Tankstreck p datorn
Pc: Ctrl och - eller Alt och 0150 (p numeriska tangentbordet).

Mac: Alt och -.
Det r ocks mjligt att g in under Infogamenyn och under
Symbol vlja tecknet tankstreck.
13.9Parentes
Fr parentes vid hnvisningar till frfattningar, rapporter, EU-
frfattningar m.m., se 14.4.
13.9.1 Kring inskjutna tillgg
Parentes kan sttas kring synonymer, beteckningar, ordfrklaringar, definitioner, preciseringar, hnvisningar, exempel, kommentarer m.m.:
Centrala studiestdsnmnden (CSN)
soda (natriumkarbonat)
JO har prvat ett rende (dnr 1806-985).
Biltrafikens miljfarliga utslpp (t.ex. kvveoxider) mste minskas.
ver hela vrlden (ven iSverige) har man firat denna dag.
Propaganda (i den mening jag hr anvnder ordet) behver vi
mindre av.
Anna A:son (FP) har skrivit motionen.
Ibland kan parentesen ersttas av komma (13.6.2) eller mjligen tankstreck (13.8.1). Fr parentes runt redaktionella kommentarer icitat o.d., se 14.3.1.
13.9.2 Hur parentestecknen placeras
Det avslutande parentestecknet placeras efter andra skiljetecken

om parentestexten omfattar en egen, sjlvstndig mening:
ren 19621974 beviljades bostadsln enligt delvis andra regler.
(Tidigare motsvarigheter har benmnts egnahemsln och tertirln.)
Det avslutande parentestecknet placeras fre avslutande skiljetecken om parentestexten r en del av den vergripande
meningen:
Tidigare beviljades ln enligt andra regler (och med andra
beteckningar).
13.9.3 Parentes iparentesen
Undvik helst att skriva t.ex. en parenteshnvisning ien annan

parentes. Frsk att formulera om s att den frsta parentesen
inte behvs eller s att hnvisningen kan placeras efter parentesen. Om det inte gr att undvika en parentes ien annan parentes,
anvnder man hakparenteser som inre parentestecken:
Ien del sammanhang skiljer man mellan vrdepappersbolag
och vrdepappersfretag (se lagen [1991:981] om
vrdepappersrrelse).
13.9.4 Hakparenteser p datorn
Pc: Alt gr och ( ).

Mac: Alt och ( ).
13.10Snedstreck
Snedstreck anvnds ibeteckningar fr tidskriftsnummer, budgetr, lsr etc. (jmfr 12.4.2). Det r tydligast att skriva ut
hela rtal, men ibland gr det bra att frkorta det senare rtalet:
verksamhetsret 2014/2015, riksmtet 1999/2000,
lsret2016/17, mnadsskiftet mars/april, nr 2/2013
Snedstreck anvnds ven vid diarienummer, propositioner, frfattningar, EU-rttsakter m.m. (14.4):
dnr 379/90, prop. 2008/09:153
Snedstreck anvnds ocks som brkstreck och ibetydelsen per:

3/4 (tre fjrdedelar), km/tim, m/sek
Snedstreck kan anvndas fr att ange alternativ:

buss/tg, deltar/deltar inte
Eftersom snedstreck kan anvndas i mnga olika betydelser

och drfr kan bli tvetydigt, br man vara terhllsam med att
anvnda det, isynnerhet ilptext.
Om uttrycket och/eller, se 8.3.2.
13.11Citattecken
Isvenska texter br man anvnda s.k. typografiska citattecken (). Fr mer information om citattecken och citatteknik, se
Svenska skrivregler. Se ven 14.3 om citathantering.
13.11.1 Vid direkt anfring
Citattecken (anfringstecken) omger direkt anfring, dvs. ngot

som terger yttranden, repliker etc.:
Ordfrandens kommentar: Vi mste infra knskvotering.
Vi mste infra knskvotering, menade ordfranden.
Ipressmeddelanden o.d. kan man ibland ocks anvnda replik

streck (tankstreck):
Det r en gldjande satsning, menar generaldirektr Anna Ek.
13.11.2 Vid citat
Citattecken omger citat, dvs. ordagrann tergivning av vad

ngon skrivit eller sagt:
Fr att citera Oscar Wilde: En poet kan verleva allt utom ett
tryckfel.
Citattecken omger ven citat som bara utgrs av ett enda ord
eller uttryck:
Hon tog senare tillbaka det hon sagt om snkta skatter.
13.11.3 Citat icitat
Nr en text med citattecken innehller ett annat citat, anvnds

enkla citattecken (apostrof) runt det inre citatet. Undvik att lta
de olika citattecknen hamna intill varandra:
Ordfranden citerade ur protokollet: rsmtet beslutade att
ansl 10000 kr till kunskapshjande verksamhet. Resterande
30000 kr ska fonderas.
13.11.4 Runt ord och uttryck
Med citattecken kan man frtydliga att det r ett specifikt ord
eller uttryck som avses (hr kan ven kursiv anvndas):
Med avvikande mening avses hr en annan uppfattning n
den som majoriteten iutskottet har.
Citattecken kan omge frmmande eller andra ord eller uttryck

som nnu inte blivit allmnt etablerade isvenskan:
Ungdomar r ofta early adopters ianvndningen av ny teknik.
Citattecken anvnds ven runt uttryck som anvnds med reservation eller med avvikande betydelse:
Verksamheten berknas nsta r bara g med 100 miljoner
ifrlust.
Ioffentliga texter br man vara frsiktig med att anvnda citattecken p detta stt.
13.11.5 Runt titlar och namn
Namn och titlar p publikationer, dokument, filmer m.m. kan

markeras med citattecken (eller kursiv) fr att markera att det
rr sig om just ett namn eller en titel. Det gller srskilt om grnsen mellan titel eller namn och den vriga meningen r otydlig:
Modern psykologi tilltalar mig.
Varannan damernas var ett av de mer uppmrksammade
betnkandena.
Citattecken behvs inte om namnet eller titeln fregs av ett frklarande substantiv eller om namnet redan r allmnt knt:
Mnga lser tidskriften Modern psykologi.
Nr kommittn publicerade sitt betnkande Varannan
damernas, vaknade debatten till liv.
Dagens Nyheter har mnga fler lsare.
Ivetenskapliga sammanhang markerar man av konsekvensskl

alla publikationstitlar med citattecken (eller kursiv).
13.12Apostrof
Apostrof anvnds sllan i svenska sprket. Utver anvndningen vid citat icitat (13.11.3) frekommer apostrof endast
undantagsvis ioffentliga texter.
Man fogar inte apostrof till genitiv av namn som slutar p -s,
-x eller -z:
Lars promemoria, Kalix kommun, Schweiz utrikespolitik
Ord och namn som slutar p stumt -s, -x eller -z skrivs ibland
med frtydligande apostrof:
Marais viola da gamba-verk
13.13 Accenter och andra diakritiska tecken

Imnga latinska alfabet frekommer diakritiska och frmmande tecken: akut och grav accent (, ), trema (, ), tilde (, ),
cirkumflex (, ), dansk-norskt () etc. Inationella minoritetssprk som samiska och romska frekommer tecken som stunget
t(), omvnd cirkumflex (, ) m.fl.:
entr, Rosn, Ibrahimovi, -pris, moambikier, maana
Observera att museum, museer etc. inte skrivs med accent

(6.2.2).
Diakritiska tecken stts ven ut p stora bokstver:
KOMMITT, ADA
Ivissa ldre lnord har diakriterna fallit bort, srskilt nr de

anpassats till svenskan istavning och bjning: kortege (av franskans cortge). Nyare uttryck, liksom ldre som inte anpassats,
behller normalt sina diakriter: mchesallad. Detta gller ven
geografiska namn: Cte dAzur, Utya. Ambitionen br d vara
att s lngt mjligt terge dessa tecken isvenska texter.
Iordbehandlingsprogram finns diakritiska tecken och specialtecken under Infogamenyn, men ibland ven direkt frn
tangentbordet eller via kortkommandon (exempel: Alt + 0248
p numeriska tangentbordet = ).
13.14Paragraftecken
Paragraftecken anvnds istadgar, protokoll och liknande. Man
skriver d normalt 3, srskilt nr den fljden r det naturliga
utlsningssttet (paragraf tre). Omvnd ordning, 3 (utlses
tredje paragrafen), anvnds ilagtext och juridisk text och vid
kllhnvisningar till sdana texter (14.4.2).
Paragraftecken anvnds bara tillsammans med siffror;
i vrigt skriver man ut ordet paragraf: sistnmnda paragraf,
inte sistnmnda . Man stter fast mellanslag mellan siffror och
paragraftecken.
Nr man hnvisar till flera paragrafer, stter man bara ut ett

paragraftecken: i 35. Srskilt ifrfattningstext r det dock
vanligt med tv paragraftecken: i 35.
13.15 Procent och promille

Orden procent och promille kan bytas ut mot procenttecken (%)
respektive promilletecken () efter tal som r uttryckta isiffror.
Det r srskilt vanligt nr det frekommer flera procent- eller
promilleangivelser ien text. Man stter fast mellanslag mellan
siffror och tecken.
Att skriva ut procent eller promille efter siffror gr annars
ocks bra. Nr procent eller promille inte fregs av siffror,
skrivs de alltid med bokstver:
Alkoholhalten r 3,8%.
rets inflation blev 5 procent.
Andelen soffliggare anges iprocent.
Enprocentsmlet gller fortfarande.
Procent- och promilletecken anvnds aldrig isammansttningar:

4-procentssprren, 20-procentig, promilletal (inte -tal)
125
14 Kllor och hnvisningar
Det hr avsnittet handlar om hur man skriver kllhnvisningar,

kllfrteckningar och noter och hur man hanterar citat. I14.4
presenteras hur man hnvisar till frfattningar, propositioner,
EU-rttsakter osv. Utfrligare regler finns iSvenska skrivregler.
14.1Kllhnvisningar
En kllhnvisning ska vara s informativ och tydlig att man kan
hitta originalkllan. Ibland kan det rcka med att ge hnvisningen direkt ilptexten inom parentes:
Staten har den igenomsnitt ldsta personalstyrkan, och
myndigheternas arbete med generationsvxling r angelget
(Trygghetsstiftelsen 2014:3).
Iutredande och vetenskapliga texter r kraven strre. Nr man

redovisar flera olika kllor isdana texter, br man skapa en srskild kllfrteckning som kllhnvisningarna ilptexten refererar till. Harvardsystemet r det mest anvnda systemet.
14.1.1Harvardsystemet
Harvardsystemet r den standard man vanligen tillmpar iutred

ande och vetenskapliga texter. Det bestr av en hnvisning itexten till en mer utfrlig beskrivning ikllfrteckningen. Ikllhnvisningen anges frfattarens efternamn och kllans utgivningsr
och eventuellt ocks uppgift om sida, avsnitt, del eller annat som
kan vara relevant fr kllidentifieringen. Om en skrift har en
redaktr, anges denna om man refererar till hela skriften. Refererar man till enskilda avsnitt, uppges istllet avsnittets frfattare.
Om frfattare eller redaktr saknas, anges titel, i andra

hand utgivare eller liknande. Om titeln r lng, kan den kortas
ihnvisningen.
Hnvisningen placeras direkt efter det ord eller den mening
den refererar till:
Ett frslag r en modell dr man erstter arbetslshets
frskringen med individuella sparkonton (Cockx och
Linden 2009).
Den bjningsformen r ocks den som rekommenderas ifrsta
hand iordlistan (SAOL 2006).
Om frfattaren nmns ilptexten, rcker det med att ange rtalet inom parentes, idirekt anslutning till namnet:
Resultat frn Hensvik (2010) tyder p att lrarlnerna ihgre
grad anpassas efter individuell produktivitet nr graden av
konkurrens kar.
14.2Kllfrteckningar
Detaljerade klluppgifter kan sammanstllas ien kllfrteckning
(kallas ocks referenslista). Om kllorna r tryckta bcker kallas
den litteraturfrteckning.
Uppgifter om frfattare, utgivningsr och fullstndig titel
r obligatoriska. Frst anges frfattarnamnet, fljt av utgivningsret och verkets titel.
Uppgifternas ordningsfljd kan variera, liksom anvndningen av interpunktion och parenteser:
Gunnartz, Kristoffer (2010), Prata som folk Einstein. Norstedts.
Gunnartz, Kristoffer, 2010: Prata som folk Einstein. Norstedts.
Syftet med en kllfrteckning r att det ska vara ltt att hitta
verket. Fler uppgifter kan drfr tas med:
Kllor och hnvisningar 127
Frfattarens namn.
Utgivningsr.
Den fullstndiga titeln. Om kllan r en uppsats eller liknande, anges ocks den tidskrift, antologi osv. dr texten
publicerats.
Utgivningsort (inte tryckort).
Utgivande institution, myndighet, frlag etc.
Upplaga (om skriften getts ut iflera upplagor).
Serie, volym, del, band, hfte, rgng eller motsvarande.
Antal sidor eller, fr uppsatser och artiklar som r en del
av ett annat verk, sidintervallet.
ISBN- eller ISSN-nummer.
Strmquist, Siv (2011): Vart r vart p vg? Och andra
sprkfrgor itiden. Norstedts. Stockholm. S. 3537. ISBN 97891-1-303277-1.
14.2.1 Uppgifter om frfattare
Ikllfrteckningen stter man normalt frfattarens efternamn

frst. Om verket har flera frfattare, stts och eller & mellan
namnen. Om det r fler n tre frfattare, stter man bara ut det
namn som anges frst fljt av frkortningen m.fl.:
Ehrenberg-Sundin, Barbro m.fl. (2014), Att skriva bttre ijobbet
en basbok om brukstexter. Norstedts Juridik.
Om en redaktr uppges som frfattare p titelblad och omslag,

fljer man det ikllfrteckningen. Annars anges bara verkets
titel:
Domeij, Rickard, red. (2008),Tekniken bakom sprket.
Sprkrdets skrifter 9. Norstedts Akademiska Frlag.
Sprkriktighetsboken utarbetad av Svenska sprknmnden
(2005). Norstedts Akademiska Frlag.
Nr uppgift om frfattare eller redaktr saknas, anvnder man

kllans titel och placerar in kllan alfabetiskt efter titelns frsta
ord. Om ven titel saknas, anges utgivare eller liknande:
Satsning p kunskapshjande insatser iskolan om
frmlingsfientlighet (2014). Pressmeddelande frn
Arbetsmarknadsdepartementet 11 april 2014.
Lnsstyrelsen iNorrbottens ln (2014). Pressmeddelande 9
april 2014.
Vanligtvis skrivs verkets titel med kursiv. Detta r dock valfritt

imindre formella sammanhang. Om kllan r en artikel eller
uppsats skrivs titeln ofta irak stil medan den tidskrift eller antologi dr artikeln publiceras skrivs med kursiv:
Nord, Karin och Hgglund, Ingela (2014), Fretagshlsovrden
br rensa upp itrsket hlsokontroller. Lkartidningen nr
15/2014. Debattartikel.
Lassus, Jannika (2011), Kultur imyndighetskommunikationen.
I: Bjrn Pihl m.fl. (red.), Svenskans beskrivning 32, 2011.
Institutionen fr sprk, litteratur och internkultur, Karlstads
universitet. Universitetstryckeriet. S. 156165.
14.2.2 Icke-tryckta kllor
Kllor som inte bestr av tryckt text, som webbsidor, e-brev,

tv- och radioprogram, telefonsamtal, bilder av olika slag, musikinspelningar m.m., behandlas s lngt mjligt p samma stt som
skriftliga kllor. Det kan dock behvas uppgifter som r specifika fr det aktuella mediet:
EU-kommissionren Cecilia Malmstrm iSVT:s Rapport,
20.5.2014, kl. 19.30.
Kaj Karlsson (2013). Telefonintervju 14 december 2013.
Lena Ekberg (2012), Den nya obegripligheten. Fredrag p
Sprkrdsdagen 2012, Stockholm 3 maj 2012.
Syftet med uppgifterna r att kllorna ska vara ltta att hitta. Srskilt viktigt r det att ange nr informationen hmtats, eftersom
t.ex. internetkllor ofta revideras, flyttas eller tas bort:
Lgenhetsnummer. 2014. Skatteverket. http://www.
skatteverket.se/privat/folkbokforing/flytta/lagenhetsnummer.
Hmtat 2014-04-25.
14.3 Citat och citathnvisningar

14.3.1 Markering och redigering av citat
Med citat menas ordagrann tergivning av vad ngon skrivit

eller sagt. Runt citat anvnds citattecken (13.11). Stavning och
interpunktion icitat ska terges exakt, utom vid rena skrivfel.
Behver man ndra, kommentera eller frtydliga ngot icitatet,
gr man det inom hakparentes, vilket visar att tillgget inte hr
till sjlva citatet:
Enligt rapporten vill man [Europaparlamentet] strka
minoritetssprken.
Ett lngre fristende citat, s.k. blockcitat, behver inte markeras

med citattecken om det p annat stt framgr att det rr sig om
ett citat, t.ex. genom annat typsnitt eller indrag (14.3.2).
14.3.2 Hnvisningar och interpunktion vid citat
Om man refererar till en hel citerad mening, stts den avslutande punkten efter hnvisningen. Det gller ven om sjlva citatet
avslutas med frge- eller utropstecken:
versttning av EU-texter frutstter ofta ett omfattande
termarbete p s gott som samtliga fackomrden (Strandvik
2013 s. 195).
Varfr behver man verstta myndighetssprk? (Strandvik
2013 s. 41).
ven om hnvisningen omfattar flera meningar stts den sista

meningens punkt efter hnvisningen:
versttning av EU-texter frutstter ofta ett omfattande
termarbete p s gott som samtliga fackomrden, vilket
iEU:s flersprkiga kontext r bde svrt och tidskrvande.
Fortbildning iterminologisk arbetsmetod har drfr visat
sig vara vrdefullt fr svl terminologer som versttare
(Strandvik 2013 s. 195).
Vid blockcitat ges ofta hnvisningen egen interpunktion, srskilt

om citatet saknar citattecken (14.3.1):
Sverige r ett av de lnder som har de allra hgsta intrdesoch examensldrarna inom OECD. Ungdomars intrde p
arbetsmarknaden kan frbttras vsentligt genom tydligare
incitament fr tidigare examina frn universitet och
hgskolor. Varje r av uppskjuten examen leder till frlorade
arbetsinkomster som motsvarar ungefr vad en heltidsanstlld
lgavlnad person tjnar. (Ur Lngtidsutredningen, SOU
2011:11.)
Det r ocks mjligt att placera hnvisningen fre citatet. D

stts punkten fre det avslutande citattecknet:
Strandvik (2013 s. 195) skriver: versttning av EU-texter
frutstter ofta ett omfattande termarbete p s gott som
samtliga fackomrden.
r citatet en del av en omgivande mening stts punkt efter

citattecknet:
Strandvik (2013 s. 195) skriver att det frutstter ett
omfattande termarbete p s gott som samtliga fackomrden.
Nr citatet bde inleder och avslutar en mening stts citatets

egen punkt ut:
Fortbildning iterminologisk arbetsmetod, framhller
Strandvik (2013 s. 195), har drfr visat sig vara vrdefullt fr
svl terminologer som versttare.
14.3.3 Utelmning icitat
Tre punkter markerar att ett ord eller en mening inte avslutats
eller att en del av texten utelmnats iett citat. Utelmning ibrjan eller slutet av ett citat brukar inte markeras:
Enligt rapporten (s. 10) behvs analyser ... och akuta tgrder.
Tre tankstreck markerar att ett lngre textstycke utelmnats iett

citat eller utdrag. Av tydlighetsskl stts dessa normalt inom
hakparentes:
Mycket talar fr att mngden texter isamhllet har kat
explosionsartat de senaste decennierna. Bland annat har
medieteknologi bidragit till det. [ ] Frndringarna fr
arbetslivets del r frsts svra att verblicka.
Str tankstrecken p egen rad, kan hakparentes undvaras:

Utdrag ur protokoll 14 januari 2014:
Punkt 5
Enheten behver anstlla tv utredare.
14.4Hnvisningar till frfattningar,

EU-rttsakter och liknande texttyper
Nr man hnvisar till en rapport, proposition, freskrift, rttsakt osv., blir det lttare fr lsaren att hitta publikationen om
namn och nummer r tydligt angivna.
Om hnvisningarna str iden lpande texten br de vara s

korta som mjligt och helst st inom parentes.
14.4.1 Hnvisning till en proposition, utredning, rapport
Ange rubriken men ocks eventuell sifferbeteckning:

Drfr freslogs ipropositionen Lsa fr livet (prop. 2013/14:3)
att ...
Uppgifterna r hmtade frn Migrationssprkutredningens
betnkande Begripliga beslut p migrationsomrdet
(SOU2013:37).
Nr man hnvisar till propositioner, utskottsbetnkanden

och annat riksdagstryck kan man ibland anvnda ett frkortat
uttrycksstt:
Regeringen angav isprklagspropositionen (prop.
2008/09:153) sin synp ...
Frgan behandlades drefter utfrligt ifrarbetena till lagen
(prop. 2009/10:69 s.3436).
Behver man frkorta ytterligare, kan hnvisningen skrivas utan

parentes:
Regeringen angav iprop. 2013/14:7 sin syn p ...
I hnvisningar till vissa propositioner, t.ex. budgetpropositionen, br varken sidnummer eller volymbeteckningar anges.
Istllet hnvisar man till utgiftsomrde och vid behov till avsnitt,
anslag eller bilaga:
(prop. 2013/14:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.3.2)
(prop. 2013/14:1 utg.omr. 2 anslag 2:4)
14.4.2 Hnvisning till frfattningar
Nr man hnvisar till en lag eller frordning som kungjorts

iSvensk frfattningssamling (SFS) skriver man s hr:
Bestmmelser om det finns i14 frsta stycket 1 sprklagen
(2009:600) och i4 andra stycket lagen (2009:724) om
nationella minoriteter och minoritetssprk.
Om man hnvisar till en frfattning som kungjorts i ngon

annan frfattningssamling n SFS, anger man den frfattningssamlingens beteckning:
Enligt Socialstyrelsens freskrifter (SOSFS 2012:2) om
smittsprningspliktiga sjukdomar ska de sjukdomar som
frtecknas ...
14.4.3 Hnvisning till EU-rttsakter
Frsta gngen man nmner en rttsakt ilpande text skriver man

ut rttsaktens fullstndiga namn:
Enligt kommissionens frordning (EU) nr 322/2014 om
srskilda villkor fr import av foder och livsmedel med
ursprung ieller avsnda frn Japan efter olyckan vid
krnkraftverket iFukushima...
Enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 2014/23/EU av
den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner ...
Enligt rdets beslut 2014/161/EU av den 11 mars 2014
om ndring av beslut 2009/831/EG vad gller dess
tillmpningsperiod ...
Nr rttsakten presenteras med fullstndigt namn kan man

sedan inom kapitlet eller avsnittet anvnda ett frkortat namn:
Ijuni 2014 brjar EU:s nya konsumentrttighetsdirektiv
(2011/83/EU) att glla.
Ls mer iPublikationshandboken.
14.5Noter
Noter kan anvndas inte bara fr kllhnvisningar utan ven
fr ordfrklaringar, tillgg och kommentarer. Man br dock
vara sparsam med noter. Ofta gr det bra att ge kommentarer
inom parentes ilptexten istllet. Noter skapar man enkelt isitt
ordbehandlingsprogram.
Nr notsiffran avser ett enstaka uttryck itexten stts den ut
iomedelbar anslutning till detta uttryck, fre eventuellt skiljetecken. Nr notsiffran syftar p en sats eller en eller flera
meningar, stts den ut direkt efter det skiljetecken som avslutar
satsen, meningen eller den sista av meningarna.
Nottexterna kan antingen ges lngst ner p samma sida eller
samlas islutet av artikeln, kapitlet, boken etc. Noter lngst ner
p sidan r lsvnligast.
Samma siffra som ges ilptextens not ska givetvis inleda sjlva nottexten. Nottexten inleds med stor bokstav och avslutas
normalt med punkt, ven om den bara bestr av ett enda ord.
Numreringen av noterna grs lmpligen lpande genom hela
dokumentet.
Bilaga: Korrekturtecken
S hr anvnder du korrekturtecknen
136 Bilaga: Korrekturtecken
Korrekturschema
Institutioner
Sprkrdet r en avdelning inom Institutet fr sprk och folkminnen. Sprkrdet har bl.a. till uppgift att bedriva sprkvrd
och att frmja klarsprksarbete iden offentliga frvaltningen.
Sprkrdet arbetar speciellt med svenska och ger rd och upplysningar isprkfrgor av skiftande slag.
Sprkrdet har ven sprkvrdare i finska, jiddisch, romska och svenskt teckensprk men har ocks till uppgift att flja
utvecklingen fr alla sprk iSverige.
Rdet ger ut en rad skrifter, t.ex. Svenska skrivregler, Svenskt
sprkbruk, Sprkriktighetsboken, Klarsprk Bulletin frn
Sprkrdet och Kieliviesti.
Adressen r:
Box 20057
10460 Stockholm
Tfn 08-4424200 (vxel) och 4424210 (sprkrdgivning)
www.sprkochfolkminnen.se
sprakradet@sprakochfolkminnen.se
klarsprak@sprakochfolkminnen.se
Terminologicentrum TNC AB arbetar med facksprk och terminologi och ger bland annat ut skrivregler och ansvarar fr den
nationella termbanken rikstermbanken.se. Terminologiarbetet
resulterar iordlistor och termdatabaser. Terminologicentrum
TNC, som har en telefonrdgivningstjnst fr sina abonnenter,
138 Institutioner
hller ocks kurser och frelsningar om terminologi och sprkvrd inom facksprksomrdet.
Adressen r:
Vstra vgen 7 B
16961 Solna
Tfn 08-4466600
www.tnc.se
SIS, Swedish Standards Institute r centralorgan fr standardiseringsverksamheten iSverige. SIS har som ml att det isvensk
standard ska anvndas en terminologi som r enhetlig och lmplig med hnsyn till svl svenska frhllanden som internationell
och europeisk standard.
Adressen r:
11880 Stockholm
Tfn 08-55552000
www.sis.se
Sprkvrdsgruppen r ett samarbetsorgan fr organisationer
med sprkvrdande uppgifter. Gruppen ger ut rekommendationer som publiceras p webbplatsen www.svenskaspraket.se.
Anvndbara webbadresser
P www.sprkochfolkminnen.se/sprkrdsorgan finns lnkar
till bland annat fljande sprkvrdsorgan:
Namnvrdsgruppen
TT-sprket och Mediesprksgruppen
Punktskriftsnmnden
Samiskt sprkrd
Sprkvrdsgruppen
Institutioner 139
Svenska Akademien
Svenska biotermgruppen
Svenska datatermgruppen
Svenska Lkaresllskapets sprkkommitt
Lnkar om minoriteter och minoritetssprk:
Nationell webbplats fr minoriteterna: www.minoritet.se.
Minoritetsinformation frn Lnsstyrelsen iStockholms ln:
www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/manniska-och-samhalle/
nationella-minoriteter/Pages/default.aspx.
Sprkrdet har samlat information om minoritetssprk:
www.sprkochfolkminnen.se/minoritetssprk.
Litteratur
Skrivregler, namnlistor, avstavningslexikon

Svenska skrivregler (2008). Sprkrdet. 3 utg. Liber. Den mest
omfattande skrivregelssamlingen.
Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC (2004). TNC
100. Skrivregler med exempel srskilt inriktade mot det tekniska omrdet. Den innehller ocks ett avsnitt med engelska
skrivregler, liksom en ordlista ver sprkvetenskapliga termer.
Interinstitutionella publikationshandboken (2011). Byrn fr
Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Institutionernas redaktionella regler. En elektronisk version, med uppdateringar, finns tillgnglig p publikationsbyrns webbplats:
www.publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm. Dr finns
ven lnk till EU Book shop fr bestllning eller nedladdning av
den tryckta versionen (gratis).
Storheter och enheter SI mttenheter (2000). SIS Frlag. Utgva 6. Hr finns de internationellt verenskomna standarderna
fr bl.a. fysikaliska storheter och mttenheter samlade.
SI-guide Internationellt mttenhetssystem (2012). SIS Frlag.
Utgva 13. Innehller grundlggande information om SI-sy
stemet samt formler och tabeller fr hur man anger mtt och vikt.
Utrikes namnbok (2013). Utrikesdepartementet. Svenska
myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ, EU-titlar och
lnder versatta till engelska, tyska, franska, spanska, finska och
Litteratur 141
ryska. Dessutom innehller boken statliga tjnstetitlar. Sk p

titeln: www.regeringen.se/publikationer.
Svenska ortnamn: uttal och stavning (1991). Norstedts. En frteckning ver ca 3000 ortnamn sammanstlld av Svenska sprknmnden isamarbete med Lantmteriet.
Ortnamn och namnvrd. Praktiska skrivrd (2011). Utdrag
ur God ortnamnsed. Handledning i att bilda ortnamn:
www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/
Ortnamn/Praktiska-skrivrad.
Geografisk information belgenhetsadresser (2007). SIS.
Svensk standard SS 637003:2007. Standarden visar hur belgenhetsadresser byggs upp och registreras. Sk p titeln:
www.sis.se.
Svenskt avstavningslexikon (1989). 3 uppl. Tryckerifrlaget.
Innehller utver vissa rd om avstavning en frteckning ver
ca 30000 ord med ca 250000 avstavningsanvisningar. Boken r
utgngen men innehllet finns tillgngligt p:
avstava.appspot.com.
Ordbcker
Svenska Akademiens ordlista, SAOL (2006).13 uppl. Norstedts
Akademiska Frlag. r norm fr svensk stavning och ord
bjning. Finns ven ielektronisk version och som app:
www.svenskaakademien.se/ordlista.
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009). 1 uppl.
Norstedts. Innehller mer n 100000 ord och fraser och ger
itv band uppgifter om stavning, bjning, konstruktion, betydelse, nyanser, synonymer, stilvrde, fackomrde.
142 Litteratur
Bonniers svenska ordbok (2006). 9uppl. Bonniers. Hr finns

vardagliga, hgtidliga, lderdomliga, nya och frmmande ord
och fraser.
Natur och Kulturs stora svenska ordbok (2006). Bokfrlaget
Natur och Kultur. Hr definieras ord och fraser med hjlp av
enkla och vardagsnra beskrivningar. Dessutom anges bjning
och betoning.
Svenskt sprkbruk. Ordbok ver konstruktioner och fraser
(2003). Utarbetad av Svenska sprknmnden. Norstedts ordbok. Ger besked om hur orden kombineras med varandra till
uttryck och konstruktioner.
Ord fr ord (1999). 4 uppl. Norstedts Ordbok. Utver synonymer ges hr ocks ofta motsatsord och ordens stilvrde. Finns
ven ielektronisk form p www.synonymer.se.
Grammatik och sprkriktighet

Sprkriktighetsboken (2005). Norstedts Akademiska frlag.
En utfrlig handbok fr mnga av de sprkriktighetsfrgor
som ofta vllar problem iskrivandet.
Hultman, Tor G. (2003), Svenska Akademiens sprklra. Norstedts Ordbok. Sprklran r en grundlggande handbok
isvensk grammatik.
Rd fr myndigheters skrivande
Utbildningsmaterial som finns tillgngliga p
www.sprkochfolkminnen.se/klarsprak:
Att skriva bttre en webbutbildning
Klarsprkstestet ett webbaserat sjlvbedmningstest
Skriva p myndighet ett utbildningsmaterial
Litteratur 143
Hedlund, Anneli (2013), Klarsprk lnar sig. Handbok fr ett

effektivt klarsprksarbete. Sprkrdet och Norstedts juridik
AB. Beskriver hur ett systematiskt och lngsiktigt klarsprksarbete kan lggas upp och ger exempel frn kommuner, landsting och myndigheter.
Ehrenberg-Sundin, Lundin m.fl. (2014), Att skriva bttre ijob
bet. En basbok om brukstexter. 5 uppl. Norstedts Juridik. Ger
rd om textplanering och sprkbehandling fr olika texttyper,
bl.a. rapporter, beslut, protokoll och pressmeddelanden.
Myndigheterna har ordet. Om kommunikation iskrift (2012).
Sprkrdets skrifter 14. Norstedts. En forskningsrapport om
dagens myndighetstexter.
Lundin, Kerstin och Wedin, sa (2009), Fsta prat p prnt hur
man skriver lsvrda protokoll och minnesanteckningar. Norstedts Juridik.
Lundin, Kerstin och Wedin, sa (2009), Klarsprk isocialtjns
ten. 2 utg. Gothia frlag. En handbok som innehller en mngd
tips och konkreta rd om hur man skriver lttlsta beslut, utredningar och journaler.
Grna boken. Riktlinjer fr frfattningsskrivning (2014). Ds
2014:1. Stadsrdsberedningen. Fritzes. Riktlinjer fr svl frfattningsteknik som redaktionell och sprklig utformning. Finns
ven ielektronisk form p www.regeringen.se/publikationer.
Myndigheternas freskrifter. Handbok i frfattningsskrivning
(1998). Ds 1998:43. Fritzes. Ikapitel 7 ges rd om innehll, disposition och sprk imyndigheternas frfattningar. Utgngen itryck,
finns dock ielektronisk form: www.regeringen.se/publikationer.
Namnvrdsgruppens rekommendationer fr myndighetsnamn
(2014). Tillgngliga p: www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/
Samverkan-med-andra/Namnvardsgruppen.
144 Litteratur
Redaktionella och sprkliga frgor iEU-arbetet (2005). Statsrdsberedningen. PM 2005:3. Innehller rekommendationer
om namn p EU:s institutioner och rttsakter, om hnvisningar
till rttsakterna och om hur vissa ord och uttryck br versttas
till svenska. Sk p titeln: www.regeringen.se/publikationer.
Sprk och struktur idomar och beslut (2006). Domstolsverket.
Utver rena sprkfrgor behandlas hr ocks struktur och disposition idomstolarnas skrivande, bl.a. med hjlp av exempel.
Sprklagen ipraktiken riktlinjer fr tillmpningen av sprkla
gen (2011). Rapporter frn Sprkrdet 4. Sprkrdet. Innehller
bl. a. en genomgng av sprklagens bestmmelser och intervjuer
med myndigheter om hur de arbetar med klarsprk. Rapporten
ger ocks tips och rd om hur man kan arbeta fr att tillmpa
sprklagen ipraktiken. Sk p titeln:
www.sprkochfolkminnen.se.
Svara p remiss hur och varfr (2003). Statsrdsberedningen.
PM 2003:02. Informerar kort om remisser av betnkanden frn
Regeringskansliet och ger rd om remissvarens utformning. Sk
p titeln: www.regeringen.se/publikationer.
Svarta listan. Ord och fraser som kan ersttas ifrfattningssprk
(2011). Statsrdsberedningen, Justitiedepartementet. PM2011:1.
Ordlistan tar upp ord som ger ett stelt, kanslisprkligt intryck.
Sk p titeln: www.regeringen.se/publikationer.
Webbtext
Vgledning fr webbutveckling (2012). E-delegationen. Vgledningen r de officiella riktlinjerna fr hur man br arbeta
med tillgngliga webbplatser inom offentlig sektor i Sverige.
Tillgnglig p: www.webbriktlinjer.se.
Litteratur 145
Vgledningen fr flersprkig information praktiska riktlinjer

fr flersprkiga webbplatser (2011). Rapporter frn Sprkrdet
5. Sprkrdet. Ger rd och tips om hur man anpassar webbplatsen s att den blir tillgnglig iett flersprkigt perspektiv. Sk
p titeln: www.sprkochfolkminnen.se.
Englund Hjalmarsson, Helena och Guldbrand, Karin (2012), Klar
sprk p ntet. 5 uppl., Prodicta. En handbok med rd om hur
man planerar, strukturerar, utformar och underhller webbsidor.
Englund, Helena och Sundin, Maria (2008), Tillgngliga webb
platser ipraktiken. 2 utg. Jure Frlag AB. Praktiska tips om hur
man formulerar och formger webbtexter s att alla kan lsa dem.
Englund Hjalmarsson, Helena och Herbert, Ingrid (2012), Sprket
isociala medier. Prodicta. En guide fr arbetet med sociala medier.
Publicera i frsta hand dokument i HTML. I: Vgledning fr
webbutveckling (2012). E-delegationen. Rd om filhantering p webben samt lstips om tillgngliga pdf-filer: www.
webbriktlinjer.se/r/88-publicera-i-forsta-hand-dokument-ihtml.
Lttlst
Myndigheten fr tillgngliga medier (MTM) och Centrum fr
lttlst informerar och sprider kunskap om talbcker, punktskrift, teckensprkig litteratur, taltidningar och lsnedsttning:
www.mtm.se, www.lattlast.se.
Lundberg, Ingvar och Reichenberg, Monica (2009), Vad r ltt
lst? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Iboken diskuteras
innebrden av begreppet lttlst och vad det r som gr en text
begriplig. Resonemanget bygger p aktuell forskning.
146 Litteratur
Sundin, Maria (2007), Lttlst s funkar det. Jure Frlag AB.

Iboken presenteras rd och tips om hur man skriver lttlsta
texter.
versttning och flersprkighet

Kammarkollegiet auktoriserar tolkar och versttare. Syftet med
den statliga auktorisationen r att tillgodose samhllets behov
av kompetenta tolkar och versttare, vilket bidrar till kad
rttsskerhet. Kammarkollegiets lista med auktoriserade tolkar
och versttare: www.kammarkollegiet.se/rattsavdelningen/
tolkar-och-oversattare/tolkar-och-oversattare.
Frn ett sprk till ett annat om versttning och tolkning
(2013). Sprkrdets skrifter 15. Norstedts. En lgesrapport dr
tolkar, versttare, forskare och statliga tjnstemn belyser olika
aspekter av versttning och tolkning.
Att verstta rttsakter (2013). EU-institutionernas versttningsenheter. Rd om sprk och stil iversttningar av
EU-rttsakter. Tillgnglig p: ec.europa.eu/translation/swedish/
guidelines/documents/swedish_style_guide_dgt_sv.pdf.
Sprkrdets termlistor: www.sprkochfolkminnen.se/sprak/
sprakradgivning/lankar-till-sprakhjalp/termlistor.html
Typografi
Hellmark, Christer (2004), Typografisk handbok. 5 uppl. Ordfront. En funktionell hjlpreda och normgivare p det grafiska
omrdet.
147
Ord- och sakregister
Orden iordregistret r kursiverade. Fetmarkering av paragrafnummer anger det stlle dr sakfrgan huvudsakligen utreds.
A
-a eller -e i adjektiv 6.4.1
bara 1.4.2
accent 13.13
begynnelsebokstav (se stor eller
adjektiv 6.4
liten bokstav)
-a eller -e 6.4.1
belopp 12.5
begynnelsebokstav 9.2.1 g,
besluta 6.5
9.2.2 d, e
bjning 6.4
sammansttning med bindestreck 7.5
beslutsmening 1.2.5
bestmd form 6.2
inlnade ord 6.2.6
ord p -ande och -ende 6.2.1
aktiv form av verb 1.3.3, 2.3
ord p -ium och -eum 6.2.2
akut accent 13.13
ord p -um 6.2.3
alternativtexter 2.1.4
ord som slutar p betonad
-ande 6.2.1, 7.2

anskan 6.5
apostrof 13.12
vokal 6.2.5
ord som slutar p obetonad
vokal 6.2.4
att, utelmning av 8.4.3
svrbjda ord 6.5
att-satser 8.4.4
valutor 6.2.9
avbrytningar 11.6
bilder 1.5.1, 2.1.4, 3.9
avstavning 4
bindestreck 13.7
enkonsonantsprincipen 4.3.2
i rubriker 3.5.2, 4.2
ordledsprincipen 4.3.1
i sammansttningar 10.1,
11.12, 13.7.1
vid sammansttningar med
personnamn 4.1
frkortningar 11.12,
webbadresser 4.2
13.7.3
148 Ord- och sakregister

vid sammansttningar med
citat i citat 13.11.3
frkortningar och siffror
runt ord och uttryck 13.11.4
13.7.3
runt titlar och namn 13.11.5
vid samordnande uttryck
vid citat 13.11.2
13.7.2
vid direkt anfring 13.11.1
bisatser 13.6.67
bisatsform i att-satser 8.4.4
blankrad 3.8.12
datum 12.3
bl.a. 1.4.6, 11.3
bjning 6.2.3
blockcitat 14.3.12
i brevhuvuden, hnvisningar
blott 1.4.2
12.3.2
bokstavsstorlek 3.4.1
bjning 6
i lpande text 12.3.1

decimal 12.1.1, 12.2.2, 12.5.3, 13.4
adjektiv 6.4
decimaltecken 12.1.8
bestmd form 6.2
dels dels 13.6.4
genitiv 6.3
den 8.1.1 h
geografiska namn 6.2.7
denne 6.4.2
organisationsnamn 6.2.7
dess 8.3.1
plural 6.2
diagram 3.9, 3.9.3
svrbjda ord 6.5
diakritiska tecken 5.4, 13.13
valutor 6.2.9
direkt tilltal 1.2.5, 8.2.1

disposition 1.2.3, 1.5.5
dollar 6.2.9
cent 6.2.9
dopning 7.4
center 6.5
du/Du 1.2.5
centrum 6.2.3, 6.5
du/ni 1.2.5, 8.2.1
cirkeldiagram 3.9.3
dumpning 7.4
cirkumflex 13.13
dvs. 1.4.6, 11.3, 11.6
citat 14.3
hnvisning och interpunktion
14.3.2
markering och redigering
14.3.1
utelmning i citat 14.3.3
citattecken 13.11
E
-e eller -a i adjektiv 6.4.1
efterled 7.1
identiska efterled 7.3
ej 1.4.2
eller 8.3.2

-else 7.2
fretagsnamn 9.4
endast 1.4.2
frfattningar namn 9.6.2
-ende 6.2.1, 7.2
frkortningar 1.4.6, 4.2, 11
engelska lnord 6.2.6, 7.4
avbrytningar 11.6, 11.12 b
enkonsonantsprincipen 4.3.2
avstavning 4.2
EU-frdrag, -direktiv, -beslut,
bindestreck 11.12, 13.7.3
-rttsakter
bjningsndelser 11.11
begynnelsebokstav 9.6.2
examenstitlar 8.2.2 a
hnvisning till 14.4.3
genitiv 11.11
-eum 6.2.2
i sammansttningar 11.12
EU-organ 9.5
i sociala medier 2.3
euro 6.2.9
initialfrkortningar 11.8
ev. 2.2.1, 11.3
intill siffror 11.5
examenstitlar 8.2.2 a
lnder, fretag och organisationer 11.10
mttenheter 11.5
Facebook 2.3
partifrkortningar 11.8.2,
facktermer 1.4.5, 2.2.1
13.9.1
fast mellanslag 4.1, 12.1.7
p webben 2.2.1
fasta uttryck 1.4.10, 10.3
sammandragningar 11.7,
feminbjning av adjektiv 6.4.1
11.11
fetstil 3.4.2
sifferbelopp 12.5.2
flat 6.4.2
som blandar sm och stora
flersprkig information 1.6.2
bokstver 11.9
flerordsuttryck 1.4.3
stor eller liten bokstav 11.89
figurer 3.9
t- eller n-ord 11.10
foge-s 7.12
tjnstetitlar 8.2.2 a
formatmallar 3.2
utlndska 11.2.1
forum 6.2.3
vanliga 11.3
fr.o.m. 2.2.1, 11.3

frmmande ortnamn 5.2.2
frmmande tecken 1.6.2, 5.4,
13.13
frgetecken 13.2
Frenta staterna 9.2.1 b, 6.2.7
frled 7.1
dubbelt 7.2
frsta rtiondet 12.4.4
Frsvarsmakten 9.3.1. a
Frskringskassan 9.3.1 a
gatunamn 9.2.1. d
i dag 10.2
ge 6.5
icke 1.4.2
genitiv 6.3, 11.11
indirekt frga 13.2
i flerordiga namn 6.3.2

geografiska namn
indrag 3.8.12
infinitivmrket att 8.4.3
bjning 6.2.7
-ing, -ning 7.4
stavning 5.2
initialfrkortningar 11.8
inlnade ord
god ortnamnssed 5.2
plural 6.2.6
grafisk form 1.5.1, 3.1, 3.2
illustrationer 3.9
grafisk profil 3.2
innehllsfrteckning 1.5, 3.6
grav accent 13.13
inte 1.4.2
grekiska 5.2.2, 6.2.4
-ium 6.2.2
ha, utelmning av 8.42
ju desto 13.6.4
hakparentes 13.9.34, 14.3.1,
jubileum 6.2.2
14.3.3
justitiekanslern 9.3.1 c, 9.3.2 b
han eller hon 8.1.1

Harvardsystemet 14.1.1
hen 8.1.1 g
kHz 9.1.1
hon 8.1.1
kinesiska tecken 5.2.2
hopskrivning 10
klarsprk 1, 1.2, 2.2.1
huvudsatsordfljd 8.4.4
klockslag 12.2
hrt blanksteg 4.2
kolon 13.5
hnvisningar
citathnvisningar 14.3
kllhnvisningar 14.1
fre upprkningar 13.5.1

i frkortningar och klockslag
12.2.1
med parentes 13.9.13
ordningstal 13.5.4
till frfattningar, EU-rtts
i sifferuttryck 13.5.3
akter m.m. 14.4

hgermarginal 3.3.3, 4.1

kolumntitel 3.5.6
komma 13.6
mellan huvudsatser 13.6.5

principer fr kommatering
lttlst 1.2.1, 1.3
13.6.1
p webben 2.2.2
runt inskott 13.6.2

vid bisatser 13.6.6
vid dels, ju, n 13.6.4
mallar 3.2
vid ndvndiga bisatser 13.6.7
man 1.3.4, 8.1.1 e
komma (att) 8.4.3
marginaler 1.5.1, 3.1, 3.3.1
kommitt 5.5, 6.2.5, 9.3.2 c, 13.13
maskulinbjning av adjektiv 6.4.1
konsumentombudsmannen
medium 1.2.1, 6.2.2
9.3.1c, 9.3.2 b
mellanrubriker 3.5.5
konungen 8.2.3
meningsbyggnad 1.3
kronologisk disposition 1.2.3
miljard 11.4, 12.5.13
kungen 8.2.3
miljon 11.4, 12.5.13
kunglig(a) 8.2.3
minoritetssprk 1.6.2
kursivering 3.4.2, 9.6.1, 14.2.1
p webben 2.2.2
kyrilliska bokstver 5.2.2
mobbning 7.4
kllfrteckning 14.2
modeord 1.4.9
icke-tryckta kllor 14.2.2
mottagaranpassning 1.2.1
noter 14.5
museum 6.2.2, 13.13
uppgifter om frfattare 14.2.1
myndighetsnamn 5.3
kllhnvisningar 14.1
rd fr myndighetsnamn
Harvardsystemet 14.1.1
5.3.1
knsneutralitet 1.2.6, 6.4.1, 8.1

mttenheter
avstavning 4.2
la, lade 1.4.4
frkortningar 11.5
lagar
siffror eller bokstver 12.1.1
begynnelsebokstav 9.6.2
hnvisningar till 14.4.2
landskoder 5.2.2
nakna substantiv 1.4.10
litteraturfrteckning 14.2
namn
lyda 6.5
EU-organ 9.5
lnkar 2.1.6
lsbarhet 1.5, 3.3
genitivformer 6.3.12
geografiska 5.2, 6.2.7

myndighetsnamn 5.3
frlngda ord 1.4.8
organisationsnamn 6.2.7
modeord 1.4.9
ortnamn i Sverige 5.2.1
nakna substantiv 1.4.10
personnamn 5.4
ord med flera betydelser 1.4.1
stor eller liten bokstav 9
prepositioner 1.4.7
nationalitetsord
substantiveringar 1.4.11
begynnelsebokstav 9.2.1 b
lderdomliga ord 1.4.2
bjning 6.2.7
ortnamn i Sverige 5.2.1
stavning 5.2
osv. 11.3, 11.6
nationella minoritetssprk 1.6.2

p webben 2.2.2
ni/Ni 1.2.5
paragraftecken 13.14
noter 14.5
parentes 13.9
nyckelord 1.5.5, 2.1.4
hakparentes 13.9.34
kring inskjutna tillgg 13.9.1
parentes i parentesen 13.9.3
och/eller 8.3.2
placering 13.9.2
ombudsman 8.1.2
vid hnvisning till frfattning-
ordbildning 7
ar m.m. 14.4.13
dubbelt frled 7.2
partner 6.2.6, 6.5
enkla sammansttningar 7.1
passiv form av verb 1.3.3
ordbcker 5.1
pdf-dokument 2.1.23
ordbjning 6
penningbelopp 12.5
order 6.5
personbeteckningar 6.2.8
ordfljd 1.3.12
personnamn
i att-satser 8.4.4
stavning 5.4
i verbfraser 8.4
stor eller liten bokstav 9.2.1 a
ordfrande 6.2.1
personnummer 12.1.7
ordledsprincipen 4.3.1
pH 11.9
ordningstal 12.1.6
plural 6.2
ordval och ordformer 1.4
inlnade ord 6.2.6
facktermer 1.4.5
ord efter siffror 12.1.9
frmmande ord och uttryck
ord p -ande och -ende 6.2.1
1.4.9
frkortningar av namn 1.4.6
ord p -ium och -eum 6.2.2

ord p -um 6.2.3

vokal 6.2.4
Regeringskansliet 9.3.1 a
replikstreck (se tankstreck)
svrbjda ord 6.5
respektive 8.3.2
valutor 6.2.9
riksdagen 9.3.2 a
pm 11.8.3, 11.11
rubriker 1.2.3, 1.5.2, 2.1.3, 3.5
policy 6.2.6, 6.5
avstavning 3.5.2
polisen 9.3.2 a
frgerubrik 3.5.2
posten 9.3.2 a
huvudrubrik 3.5.3
pratminus (se tankstreck)
kolumntitlar 3.5.6
prepositioner 1.4.7
med tankstreck 3.5.3
procent 4.2, 13.15
mellanslag fre procenttecknet
teckengrad 3.5.2
13.15
underrubriker 3.5.5
promille 13.15
utseende 3.5.2
pronomen 1.2.5, 1.5.5, 8.3
rendemening 3.5.4
knsneutrala 8.1.1
rdd 6.4.2
personliga 1.2.5
vilken, vars, dess, samt m.fl.
8.3.1
S
-s som pluralndelse 6.2.6
pund 6.2.9
sa, sade 1.4.4
punkt 13.1
samiska 1.6.2, 2.2.2, 13.13
fr markering av utelmning i
citat 14.3.3
mellan tal som anger klockslag
12.2.1
vid avbrytningsfrkortning
11.6
punktuppstllning 2.1.4, 3.9.45
sammandragningar 11.7
sammanfattning 1.5.3
sammanskrivning 10.1
sammansttningar 7
avstavning 4.3.1
dubbla 7.2
enkla 7.1
med bindestreck 7.5, 10.1,
13.7.1
radavstnd 1.5.1, 3.1, 3.3.2
med eller utan -s 7.12
radlngd 1.5.1, 3.3.2
med identiska efterleder 7.3
radstycken 3.8.3
med siffror och ord 10.5
rankning 7.4
med utlndska och svenska
regeringen 9.3.2 a
ord 10.4

vokal 6.2.4
Regeringskansliet 9.3.1 a
replikstreck (se tankstreck)
svrbjda ord 6.5
respektive 8.3.2
valutor 6.2.9
riksdagen 9.3.2 a
pm 11.8.3, 11.11
rubriker 1.2.3, 1.5.2, 2.1.3, 3.5
policy 6.2.6, 6.5
avstavning 3.5.2
polisen 9.3.2 a
frgerubrik 3.5.2
posten 9.3.2 a
huvudrubrik 3.5.3
pratminus (se tankstreck)
kolumntitlar 3.5.6
prepositioner 1.4.7
med tankstreck 3.5.3
procent 4.2, 13.15
mellanslag fre procenttecknet
teckengrad 3.5.2
13.15
underrubriker 3.5.5
promille 13.15
utseende 3.5.2
pronomen 1.2.5, 1.5.5, 8.3
rendemening 3.5.4
knsneutrala 8.1.1
rdd 6.4.2
personliga 1.2.5
vilken, vars, dess, samt m.fl.
8.3.1
S
-s som pluralndelse 6.2.6
pund 6.2.9
sa, sade 1.4.4
punkt 13.1
samiska 1.6.2, 2.2.2, 13.13
fr markering av utelmning i
citat 14.3.3
mellan tal som anger klockslag
12.2.1
vid avbrytningsfrkortning
11.6
punktuppstllning 2.1.4, 3.9.45
sammandragningar 11.7
sammanfattning 1.5.3
sammanskrivning 10.1
sammansttningar 7
avstavning 4.3.1
dubbla 7.2
enkla 7.1
med bindestreck 7.5, 10.1,
13.7.1
radavstnd 1.5.1, 3.1, 3.3.2
med eller utan -s 7.12
radlngd 1.5.1, 3.3.2
med identiska efterleder 7.3
radstycken 3.8.3
med siffror och ord 10.5
rankning 7.4
med utlndska och svenska
regeringen 9.3.2 a
ord 10.4

namn p fretag, organisatio-
telefonnummer 12.1.7
ner, institutioner, byggna-
tema 6.2.4
der 9.4
t.ex. 1.4.6, 11.3, 11.6
namn p myndigheter och

avdelningar 9.3
tidsrymd 12.4
tillgnglighet 1.6
personnamn 9.2.1 a
p webben 2.2
pronomen 8.2.1
tilltal med du och ni 1.2.5, 8.2.1
titlar p bcker, konventioner,
titlar
lagar 9.6
begynnelsebokstav 9.6
utlndska namn 9.7
bok- 9.6, 13.11.5
form 8.2.2
stora bokstver 3.4.2
kungliga 8.2.3
styckeindelning 1.5.1, 3.8
versttning 5.3
stdja 6.5
subjekt 1.3.1
ton och stil 1.2.5
substantiv, nakna 1.4.10
typsnitt 1.5.1, 3.4.1
substantivering 1.4.11
svrbjda ord 6.5
fr webben 2.1.5
Twitter 2.3
srskrivning 10.1
U
T
underrubriker 2.1.3, 3.5.5
t-ord som r personbeteckningar

6.2.8
upprkningar 13.5.1
utelmning av
tabeller 3.9
att 8.4.3
talesperson 8.1.2
ha, har, hade 8.4.2
talsyntes 2.2.1
utlndska ortnamn 5.2.2
tankstreck 13.8
utlndska tecken 1.6.2, 5.4, 13.13
i rubriker 3.5.3
utropstecken 13.3
i tidsrymder 12.4.1
i uttryck som anger relationer
och intervall 13.8.2
V
valutor 6.2.9
kring inskjutna satser 13.8.1
vars 8.3.1
p datorn 13.8.3
vd 11.8.3
veckonumrering 12.4.3
teckenstorlek 1.5.1, 3.3.2, 3.4.1

verb 1.3.3
typsnitt 2.1.5
aktiv form 1.3.3
versttning 2.2.2
dubbel passiv 1.3.3

korta och lnga verbformer
1.4.4
ls och fast sammansttning
Y
yrkesbeteckningar 8.1.2
yttermarginal 3.3.1
1.4.3
med eller utan att 8.4.3
med frstavelserna bi-, be-,
lderdomliga ord och ordformer

1.3.1, 1.4, 1.4.2
-er 1.4.4
med ndelsen -es 1.4.4
rtiondet, frsta 12.4.4
passiv form 1.3.3

verbfraser 8.4
n n 13.6.4
versaler 3.4.2
rendemening 3.5.4
vi eller myndigheten? 1.2.5

vilken 8.3.1
versatta och utlndska namn 5.4
versttning 2.2.2
webb 2
alternativtext 2.1.4
avstavning 4.2
frmmande tecken 13.13
grafisk form 2.1.5
layout 2.1.5
lnkar 2.1.6
sociala medier 2.3
tillgnglighet 2.2
upplsningshjlpmedel 2.1.3,
2.2.1
webbtexter 2.1
frkortningar 2.2.1
lnktext 2.1.6
lttlst 2.2.2
av flersprkig information
1.6.2
av myndighetsnamn 5.3

ls och fast sammansttning av
verb 1.4.3
skilja 6.5
skiljetecken 13
samt 8.3.2
skrytfenor 1.4.8
satsradning 13.6.5
snedstreck 13.10
schema 6.2.4
i tidsrymder 12.4.2
semikolon 13.4
sociala medier 2.3
seminarium 6.2.2
som 8.3.1
seriffer 3.4.1
sprklagen 1.1, 1.6.1, 2.2.2
sidfot 3.1, 3.3.1
sprrning 3.4.2
sidhuvud 3.1, 3.3.1
stalkning 7.4
sidnumrering 3.7
stapeldiagram 3.9.3
sifferuttryck 12
statsrdet 6.2.8
avstavning 4.2
belopp 12.5
bindestreck 13.7.3
stavning 5
diakritiska tecken i personnamn 5.4
brktal 12.1.2, 12.1.9 b
datum 12.3
geografiska namn 5.2
decimaltal 12.1.1, 12.2.2,
myndighetsnamn 5.3
12.5.3, 13.4
decimaltecken 12.1.8
nationalitetsord 5.2
svrstavade ord 5.5
frkortningar 12.5.2
stavningskontroll 5.1
i sammansttningar 10.5
stor eller liten bokstav 9
klockslag 12.2
allmnna regler 9.1
ordningstal 12.1.6
beteckningar p invnare
personnummer 12.1.7
ilnder 9.2.2 c
romerska siffror 12.1.5
efter kolon 9.1.2, 13.5.1
siffergrupper 12.1.7
egennamn och beteckningar
siffror eller bokstver? 12.14
9.1.3
singular eller plural? 12.1.9
enskilda bokstver 9.9
frkortningar 11.89, 11.12
tidsrymd 12.4
geografiska namn 9.2.1 be,
valutor 12.5.4
singular eller plural 6.2.10
av ord efter siffror 12.1.9
ska/skall 8.4.1
9.2.2 d
lagar och frfattningar 9.6.2
namn p EU-organ 9.5

namn p fretag, organisatio-
ner, institutioner, byggna-
tema 6.2.4
der 9.4
t.ex. 1.4.6, 11.3, 11.6
namn p myndigheter och

avdelningar 9.3
tidsrymd 12.4
tillgnglighet 1.6
personnamn 9.2.1 a
p webben 2.2
pronomen 8.2.1
tilltal med du och ni 1.2.5, 8.2.1
titlar p bcker, konventioner,
titlar
lagar 9.6
begynnelsebokstav 9.6
utlndska namn 9.7
bok- 9.6, 13.11.5
form 8.2.2
stora bokstver 3.4.2
kungliga 8.2.3
styckeindelning 1.5.1, 3.8
versttning 5.3
stdja 6.5
subjekt 1.3.1
ton och stil 1.2.5
substantiv, nakna 1.4.10
typsnitt 1.5.1, 3.4.1
svrbjda ord 6.5
fr webben 2.1.5
Twitter 2.3
srskrivning 10.1
U
T
underrubriker 2.1.3, 3.5.5
t-ord som r personbeteckningar

6.2.8
upprkningar 13.5.1
utelmning av
tabeller 3.9
att 8.4.3
talesperson 8.1.2
ha, har, hade 8.4.2
talsyntes 2.2.1
utlndska ortnamn 5.2.2
tankstreck 13.8
utlndska tecken 1.6.2, 5.4, 13.13
i rubriker 3.5.3
utropstecken 13.3
i tidsrymder 12.4.1
i uttryck som anger relationer
och intervall 13.8.2
V
valutor 6.2.9
kring inskjutna satser 13.8.1
vars 8.3.1
p datorn 13.8.3
vd 11.8.3
veckonumrering 12.4.3
teckenstorlek 1.5.1, 3.3.2, 3.4.1

verb 1.3.3
typsnitt 2.1.5
aktiv form 1.3.3
versttning 2.2.2
dubbel passiv 1.3.3

korta och lnga verbformer
1.4.4
ls och fast sammansttning
Y
yrkesbeteckningar 8.1.2
yttermarginal 3.3.1
1.4.3
med eller utan att 8.4.3
med frstavelserna bi-, be-,
lderdomliga ord och ordformer

1.3.1, 1.4, 1.4.2
-er 1.4.4
med ndelsen -es 1.4.4
rtiondet, frsta 12.4.4
passiv form 1.3.3

verbfraser 8.4
n n 13.6.4
versaler 3.4.2
rendemening 3.5.4
vi eller myndigheten? 1.2.5

vilken 8.3.1
versatta och utlndska namn 5.4
versttning 2.2.2
webb 2
alternativtext 2.1.4
avstavning 4.2
frmmande tecken 13.13
grafisk form 2.1.5
layout 2.1.5
lnkar 2.1.6
sociala medier 2.3
tillgnglighet 2.2
upplsningshjlpmedel 2.1.3,
2.2.1
webbtexter 2.1
frkortningar 2.2.1
lnktext 2.1.6
lttlst 2.2.2
av flersprkig information
1.6.2
av myndighetsnamn 5.3

Myndigheternas Skrivregler

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Myndigheternas Skrivregler

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Myndigheternas

Adress till frlaget:

Sprklagen krver begripligt sprk 11

2 Att skriva fr webben29

2.1 Skapa verskdliga webbsidor 29

3.1 Gr texten inbjudande att lsa 35

4.1 Avstava inte i ondan 48

5.1 Flj Svenska Akademiens ordlista 51

6.1 Flj Svenska Akademiens ordlista 55

7.1 Enkla sammansttningar: -s eller inte -s? 63

9.8 Flerordiga svenska namn i versttning 84

Skriv ihop uttryck som utlses som ett ord 85

11.1 Frkorta inte i ondan 89

12.1 Siffror eller bokstver? 100

Anvndbara webbadresser 138

Skrivregler, namnlistor, avstavningslexikon 140

Myndigheternas skrivregler frn Sprkrdet r frmst till fr alla som

1 Att skriva klarsprk

1.1 Sprklagen krver begripligt sprk

12 Att skriva klarsprk

1.2 Lt mottagaren och syftet styra

Fundera ver syftet och mlet med kommunikationen, bde ur

Att skriva klarsprk 13

1.2.3 Anvnd en genomtnkt disposition

Om mottagaren ska kunna utfra ngot ien viss ordning passar

14 Att skriva klarsprk

Det r dock alltid viktigt att fundera p vem som omfattas av du

I beslut mste det fullstndiga namnet st i sjlva besluts

1.2.6 Skriv s att alla imlgruppen inkluderas

Imyndighetstexter r personernas kn, lder, etnicitet osv. ofta

Se ven 8.1.1 om hur man skriver knsneutralt.

Att skriva klarsprk 15

1.3 Skriv lttlsta meningar

1.3.1 Stt subjektet p rtt plats

Ivissa myndighetstexter, som freskrifter och utredningar, kan

16 Att skriva klarsprk

1.3.2 Placera lnga bestmningar efter huvudordet

1.3.3 Vlj helst aktiv form av verben

Str det Byggarbetsplatser inspekteras iGteborgsomrdet vet

Att skriva klarsprk 17

1.3.4 Anvndning av man

Pronomenet man gr bra att anvnda ioffentliga texter. Man r

Med hjlp av man kan ordfljden gras naturligare. Man fr dock

1.4 Anvnd enkla och begripliga ord

18 Att skriva klarsprk

bestrida (ansvara fr betalning)

bestrida (om pstende,

besvr (om att verklaga beslut)

hinder (utan hinder av)

utg (i betydelsen lmnas, ges)

Ersttningen betalas (ut)/

Kallelse ska utg till ...

Kallelse ska skickas till ...

ger (i vissa fraser)

ger part rtt att ...

Om en part har rtt att ...

ger laga kraft

... har laga kraft

Styrelsen ger frordna ...

Styrelsen fr besluta ...

Ls mer iSvarta listan.

Inte r den normala negationen isakprosa. Synonymerna icke

Att skriva klarsprk 19