Sou 2006-073

Den segregerande integrationen
Om social sammanhllning och dess hinder
Redaktr: Masoud Kamali
Rapport av Utredningen om makt, integration och

strukturell diskriminering
Stockholm 2006
SOU 2006:73
SOU och Ds kan kpas frn Fritzes kundtjnst. Fr remissutsndningar

av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer p uppdrag av
Regeringskansliets frvaltningsavdelning.
Bestllningsadress:
Fritzes kundtjnst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
E-post: order.fritzes@nj.se
Internet: www.fritzes.se
Svara p remiss. Hur och varfr. Statsrdsberedningen, 2003..
En liten broschyr som underlttar arbetet fr den som skall svara p remiss.
Broschyren r gratis och kan laddas ner eller bestllas p
http://www.regeringen.se/remiss
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2006
ISBN 91-38-22615-4
ISSN 0375-250X
Frord
Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering

tillsattes efter ett regeringsbeslut den 22 april 2004 och har i uppdrag att identifiera och kartlgga mekanismer bakom strukturell/institutionell diskriminering p grund av etnisk och religis
tillhrighet. Resultaten ska redovisas successivt i syfte att ge
underlag fr en frdjupad diskussion om och tgrder mot strukturella hinder fr att alla medborgare ska kunna delta i samhllslivet
p lika villkor och med samma mjligheter. Freliggande rapport r
utredningens tolfte publikation.
Integrationstnkandet och politiken har format organiseringen
av det officiella arbetet med integration. Integrationen har sedan
1975 prglats att glla invandrarna. De skulle integreras i det
svenska samhllet. En etablerad frestllning har varit att samhllet
kan delas i tv grupper med vsenskilda egenskaper, en grupp
svenskar och en grupp invandrare. Den frsta gruppen, svenskar, frestlls vara integrerade och drfr inte behva integrationspolitik och den andra gruppen, invandrarna, betraktas icke
integrerade och i behov av integrationstgrder som ska ledas av
svenskar. Svenskheten blir drmed normen och mlet fr social
sammanhllning eller integration och svenskar aktiva aktrer fr
att integrera de andra. Drfr har integration reducerats till att
glla invandrarna och integrationspolitiken har blivit en politik
fr invandrarna.
Integration som en generell politik baserad p aktiv omfrdelning av resurser fr att skapa social sammanhllning i samhllet har
reducerats till att bli en srpolitik fr de andra. Integrationstnkandets och integrationspolitikens srartsprgel har bidragit till
kad segregation och disintegration i samhllet. Den svenska integrationspolitiken r fnge i srartstnkande och srartspraktik och
mste frndras. Utan skrotning av integrationspolitiken i dess
nuvarande form och skapandet av en ny politik vars huvudml r
att skapa lika rttigheter, lika mjligheter och lika utfall fr alla
oavsett hudfrg, etnicitet, religion, kn etc. frblir social sammanhllning en illusion. Detta gr att samhllets repressiva institutioner fr allt strre utrymme fr att bekmpa konsekvenserna av
kande segregation och motsttningar. kade krav p polisira
tgrder i de marginaliserade och stigmatiserade omrdena r ett
talande exempel p detta.
Omfrdelningspolitikens frsvagning och de offentliga inrttningarnas retreat har skapat grogrund fr kade socioekonomiska
klyftor som r ett omedelbart hot mot integration. Social sammanhllning som r en annan och kanske bttre benmning fr integration r inte mjlig utan en aktiv politik som syftar till att minska
socioekonomiska klyftor och bekmpa den strukturella/institutionella diskrimineringen.
Fljande rapport behandlar integrationspolitikens och integrationsarbetets paradoxala roll fr kad segregation och etniska
klyftor. Den kritiserar ocks ett integrationsflt som har skapats i
integrationspolitikens fotspr som gr karrir och socioekonomiska vinster genom att framstlla integrationsproblemet som de
andras problem. Rapporten framhver behovet av en ny politik fr
att stvja disintegration och segregation i samhllet. Den br dock
ses som en introduktion till den nya politiken som kommer att presenteras i sin helhet i utredningens betnkande.
Masoud Kamali
Srskild utredare
Adrin Groglopo
Utredningssekreterare
Marcus Lundgren
Simon Andersson
Innehll

Masoud Kamali........................................................................... 7
Avcivilisering och demonisering

Den sociala och symboliska frndringen av det svarta
gettot, och Elias i det mrka gettot
Loc Wacquant .......................................................................... 29
Invandraren, frorten och maktens rumsliga

frankring
Berttelser om vardagsrasism
Minoo Alinia............................................................................. 63
Frortens hotfulla unga mn

Andrafieringens geografi och behovet av alternativ till
stigmatisering och kriminalisering
Ove Sernhede ............................................................................ 91
Frortsupploppen i Frankrike hsten 2005

,Mediebevakning och tolkningsskillnader
Brigitte Beauzamy & Marie-Cecile Naves ............................. 125
Slcka eld med bensin

Om institutionell rasism och polisens arbete i frorter
Simon Andersson .................................................................... 153
Innehll
SOU 2006:73
Den kulturbundna kulturen

Om strukturell uteslutning i kulturlivet
Oscar Pripp .............................................................................195
Mngkulturella frorter eller belgrade rum?

Irene Molina............................................................................219
Diskriminerande frestllningar inom socialtjnsten

Barzoo Eliassi..........................................................................251
10
Det lokala utvecklingsarbetet mellan den

mngkulturella politikens retorik och praktik
Enrique Prez ..........................................................................295
11

Masoud Kamali .......................................................................341
Frfattarpresentation ......................................................................375

Masoud Kamali
Inledning
Integration som ett samhllstillstnd har diskuterats lnge inom
samhllsvetenskaperna. Integrationsdiskussionen uppstod i industrialismens bakvatten som ett resultat av folkfrflyttningar, uppkomsten av nya sociala klasser, politisk antagonism och avlokalisering av mnga grupper. Den frmoderna traditionella solidariteten
som gjorde den sociala sammanhllningen mjlig har frsvagats
och behovet av en ny samhllsorganisering vars legitimitet inte var
baserad p religisa och traditionella vertygelser blev uppenbart.
Mnga samhllsvetare har frskt svara p den klassiska frgan:
hur r ett samhlle mjligt? Hur kunde man, som Durkheim
formulerade det, skapa ett samhlle nr gud r dd? och de gamla
religisa och traditionella normerna och vertygelserna som legitimerade den politiska makten inte lngre hll.
Efter granskning och genomgng av de debatter och samhllsvetenskapliga strmningar som dominerade dtidens moderna
samhllen kan tv modeller fr att skapa ett integrerat samhlle srskiljas:
1. liberal marknadsintegration
2. omfrdelningsintegration
Den frsta gruppen bestod i huvudsak av marknadsekonomer och
liberaler som trodde att marknaden kunde skapa social integration
av sin egen kraft. Ekonomer som Adam Smith och Herbert
Spencer hrde till denna grupp som menade att the middle economic man med en rationalitet anpassad till marknadsekonomin
genom rationella handlingar skulle skapa ett integrerat samhlle.
Marknaden har dock i det avseendet visat sig ineffektiv och kon-
Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder
SOU 2006:73
fliktgenererande och drfr i behov av politisk kontroll. kade

motsttningar mellan olika grupper i samhllet i allmnhet och
mellan dem som vunnit p marknadskrafternas ohejdade triumf, de
rika, och de som frlorade p den, dvs. de fattiga, som ventyrade
samhllets fortbestnd, tvingade politiker att hitta alternativa lsningar. Samhllsvetenskaperna har ocks hngt med och generade i
huvudsak tv lsningar p disintegrationen. Marxister hvdade att
integrationsproblemet inte kunde lsas i det kapitalistiska systemet. Andra mer moderata krafter som t.ex. Durkheim hvdade
sin sida att man kan lsa integrationsproblemet inom ramen fr det
kapitalistiska systemet genom statligt ingripande och omfrdelning
av resurser. Detta var en tredje vg dr marknadskrafterna genom
arbetsdelning skulle skapa differentierade arbetsgrupper som var
beroende av varandra fr att kunna arbeta, samtidigt som staten
genom det proportionella skattesystemet skulle ta frn dem som
har mer och ge till dem som har mindre.
ven om omfrdelningsintegrationen vann relativt stort gehr i
mnga europeiska lnder, s var den inte problemfri. Omfrdelningsintegrationen utgr ifrn majoritetssamhllets, dvs. privilegierade gruppers, behov och ignorerar den strukturella/institutionella
diskrimineringen mot andrafierade religisa och etniska grupper.
Bde samhllsvetare och politiker som ville skapa social sammanhllning i samhllet ignorerade nstan totalt att ven ta hnsyn till
den historiska rasismen och diskrimineringen mot de andra i sina
respektive samhllen. De kande socioekonomiska klyftorna mellan olika klasser som i mnga fall genererade allt strre sociopolitiska motsttningar resulterade i antagandet att orsaken till disintegrationen enbart gller klassklyftor. Andra grunder som t.ex.
etnisk och religis bakgrund och kn inkluderades inte i de teoretiska ramar och politiska frklaringsmodeller som lanserades av
dtidens samhllsvetare och politiker. Tvrtom. Etniska klyftor och
knsskillnader normaliserades och antogs tillhra sakernas natur.
Bde naturvetenskaperna och deras fretrdare, som t.ex. Carl von
Linn och samhllsvetenskaperna, genom t.ex. Kant och Hegel,
vetenskapliggjorde den vita verlgsenheten ver de andra.
Dessa vetenskapliga ideologier som kategoriserade mnniskor i
olika kategorier i en hierarkisk rangordning utifrn deras raser
och/eller kulturer, blev en del av det moderna samhllets organisering och en grundbult i den koloniala vrldsordningen. De koloniala krigen legitimerades som den europeiska civilisationens globala mission fr att civilisera de ociviliserade, frkroppsligad i
SOU 2006:73
frestllningen om den vilde djungelmannen som illusionen om

de andra.
Om korstget var guds vilja att ge de kristna och trogna rtten
att ervra vrlden och hrska ver och utrota de otrogna, erbjd
vetenskapen de vita kristna europerna en ny global legitimitet.
Utrustade med det absoluta vldets logik, en rasistisk ideologi och
genom industrialiseringen av massmord, ervrades land efter land
och omrde efter omrde och omvandlade de ervrade till understar och slavar. Ett av de mest avskyvrda brotten mot mnskligheten, dvs. slaveriet, rationaliserades. Egennytta baserat p en av
upplysningstidens uppskattade ekonomiska ideal, nmligen utilitarismen, gav europerna obegrnsad rtt att utnyttja vrldens resurser inklusive de frtingliggjorda andra vilka bervades alla
mnskliga egenskaper. Detta gick hand i hand med en narcissistisk
konstruktion av ett vitt kristet Europa som verlgset alla andra
(Kamali, 2005a). Europa frestlldes vara den ovrderliga delen av
hela jorden, jordens prla och en stor kropps hjrna (KingstonMann Esther, 1999:3). En sdan narcissistisk sjlvuppfattning, som
en ndvndig del av den rasistiska ideologin, skulle inte blivit en
frestlld etablerad sanning om den inte hade ftt draghjlp frn
bde natur- och samhllsvetenskaperna. Som Foucault (1977)
argumenterat har makt och kunskap en msesidig relation och det
finns ingen kunskap som inte frutstter existensen och samtidigt
reproduktionen av maktrelationer. Detta innebr att samhllets
normala funktioner som reproduceras genom institutionella handlingar utgr ett avgrande hinder fr integration och skapandet av
ett samhlle fr alla dr omfrdelning av resurser syftar till att
skapa lika mjligheter fr alla oavsett etnisk och religis bakgrund.
Integration och lika mjligheter

Makt och kunskap har genom en historisk interaktion skapat ett
ganska robust system av andrafiering dr vissa grupper grs till de
andra med underlgsna egenskaper och underordnas ett verlgset
vi. Andrafieringen handlar ytterst om makt och kontroll. Genom
kontroll och obegrnsad tillgng till makt och andra socioekonomiska resurser skaffar sig en grupp en verordnad position i
frhllande till en annan grupp (Hazekamp m.fl., 1997:2). Makten
och kontrollen ver materiella resurser och privilegiet att gestalta
vrlden och framstlla den som ett rationellt hierarkiskt samman-
SOU 2006:73
hang. Drmed skapas en etnisk hierarki dr olika grupper ockuperar olika positioner i frhllande till varandra. Detta innebr ocks
att ju nrmare majoritetssamhllet och dess ideologiska och kulturella hegemoni en grupp str, desto bttre tillgng fr den till makt
och inflytande.
Detta innebr att frestllningen om kulturell likhet eller
kulturell nrhet, framfrt av en del, gammaldags och okritiska
mainstreamforskare som t.ex. Franzn (2004), som orsak till en
lyckad respektive misslyckad integration i det svenska samhllet,
frblir frsk att reproducera maktfrhllandena i samhllet. Dessa
forskare exkluderar bakomliggande faktorer som t.ex. andrafieringsgrad, hudfrg, fdelseland, kn, den globala vrldsordningen
och den historiska och globala rasismen frn sina vetenskapliga
frklaringsmodeller fr de etniska klyftorna. Dessa grupper vilka
har god draghjlp frn den socioekonomiska och politiska makten
framstller det svenska samhllet som bestende av tv grupper
mnniskor som r essentiellt skilda frn varandra. Enligt dem finns
det en grupp svenskar vars liv, arbete, fritid, kldsel, sociala relationer, normer, vrderingar, traditioner och till och med smak
utgr normen fr integration. En annan grupp som brukar kallas
invandrare bestr av mnniskor med stndigt terskapade underskott och integrationsbrist. Invandrarna grs drmed till de
underlgsna disintegrerade andra i frhllande till ett verlgset
integrerat vi svenskar. Ett sdant integrationstnkande motverkar
sitt syfte och frstrker paradoxalt nog ett vi-och-demtnkande
som r en av orsakerna till den misslyckade integrationspolitiken
och dess frverkligande.
Det finns ett dilemma i det svenska och ven i det europeiska
integrationstnkandet och integrationspolitiken. De officiella
deklarationerna om allas lika vrde, likabehandlingsprincipen och
ett samhlle fr alla, motverkas stndigt av den strukturell/institutionella diskrimineringen som p vardaglig basis delar
upp mnniskor i vsensskilda kategorier, tilldelar dem olika vrden,
bryter mot likabehandlingsprincipen genom att diskriminera vissa
grupper och undergrver drmed social sammanhllning och existensen av ett integrerat samhlle.
Diskriminering p arbetsmarknaden (SOU 2006:60) och i
arbetslivet (SOU 2006:59), i utbildningssystemet (SOU 2006:40)
inom rttsvsendet (SOU, 2006:30; Diesen m.fl., 2005), inom
media (SOU 2006:21, Brune, 2004) och inom det politiska systemet (SOU 2005:112; SOU 2006:52; SOU 2006:53) r bland de
10
SOU 2006:73
viktigaste orsakerna till den misslyckade integrationen i Sverige.

Personer med invandrarbakgrund fr inte lika mjligheter och lika
chanser fr att nyttja de lagstadgade lika rttigheterna. De exkluderas frn att ha tillgng till makt och inflytande bde ver sina egna
liv och i samhllet i vrigt. Detta har uppsttt trots eller kanske
snarare p grund av ett vl utbrett integrationstnkande och en
vl utbredd integrationspolitik.
Segregation genom integration

Integrationspolitiken formulerades och klubbades igenom med
bred majoritet i riksdagen 1996 och frhoppningen var att den
skulle hjlpa till att skapa ett integrerat samhlle genom att mjliggra de andras, dvs. invandrarnas integration i det svenska
samhllet.
Integrationsarbetet har organiserats i mnga kommuner med
huvudmlet att integrera invandrarna. Integrationsgrupper skapades, mngfaldsansvariga och mngkulturkonsulter anstlldes
som med hjlp av mngmiljonprojekt skulle underltta invandrarnas integration. Paradoxalt nog har segregationen vxt sig starkare
n ngonsin och integrationspolitiken visat sig ineffektiv och inte
speciellt framgngsrik i att uppfylla sitt syfte. Frgan r hur detta
kunde hnda? Hur kunde goda intentioner leda till kad segregation och marginalisering av personer med invandrarbakgrund? Hur
kunde mnga aktiva och arbetsfra grupper hamna i en spiral av
marginalisering och exkludering frn reell makt och inflytande i
samhllet? Svaren till dessa frgor mste skas i existensen av tv
till varandra knutna processer: (a) marginalisering och (b) stigmatisering och demonisering av personer med invandrarbakgrund.
Dessa processer kallar Loc Wacquant (2004), i Norbert Elias anda,
avcivilisering av dessa grupper.
Marginaliseringen r ett resultat av att marknadskrafterna och
anti-omfrdelningskrafterna har ftt strre inflytande i det politiska systemet och lyckats f igenom mnga reformer som har
tvingat vlfrdsstadens frsvarare att retirera frn det offentliga
rummet. De genomgripande frndringarna frn 1980-talet och
framt kan rknas som en av orsakerna till den kade marginaliseringen av vissa grupper i det svenska samhllet.
Dessutom har integrationspolitiken frndrats frn att ha varit
en generell politik fr att genom omfrdelning av resurser skapa
11
SOU 2006:73
social sammanhllning, till att bli en politik fr de andra. Denna

frndring r sjlv en del av problemet med disintegration och kad
segregation som fljd och utgr ett hinder fr integrationen. Med
andra ord, integrationspolitiken har sjlv bidragit till att reproducera skillnaderna genom att prioritera och institutionalisera arbetet
med frestllda skillnader och dess orsaker. Detta frstrktes med
hjlp av den reform i mitten av 1980-talet som innebar ett nytt
system fr flyktingmottagning, med syfte att snka kostnader. Man
bestmde sig fr att anvnda sig av den befintliga kommunala socialtjnst fr att integrera invandrarna. Detta ledde till ett omhndertagande-perspektiv i arbetet, som bidrog till att stmpla klienter med invandrarbakgrund som hjlplsa, vilket frsvrade integrationen i samhllet (Sdergran, 2000: 13; se ocks Kadhim, 2000).
Marginalisering, etnisk och social segregering har blivit en ptaglig realitet i dagens Sverige (Lindberg & Dahlstedt, 2002). Mjligheten till jmlika samhlleliga resurser, som tillgng till utbildning,
arbete, boende, fritid och politisk delaktighet, har frsmrats avsevrt fr personer med invandrarbakgrund under 1990-talet (lund,
2002). Detta har skett med hjlp av olika mekanismer. Fljande r
ngra av dessa:
Kulturalisering och integration: En grundlggande frestllning
som har prglat integrationspolitiken har varit kulturellt srartstnkande. Personer med invandrarbakgrund kulturaliseras
genom att frestllas tillhra sregna kulturella system och reduceras till brare av vissa kulturella egenskaper. Ett kulturessentialistiskt tnkande och handlande prglar integrationspolitiken bde p
nationell och p kommunal niv.
Detta tnkande har gjort att mngkulturalism och mngfald
har blivit nyckelbegrepp fr att beskriva ett tillstnd dr andra
grupper tillhrande andra kulturer lever bland oss och har skapat ett mngkulturellt samhlle. Synliga andra med annorlunda
utseende tvingas in i kulturella boxar som t.ex. iranier, chilenare,
kurder, araber och afrikaner och tilldelas olika egenskaper (Kamali,
2002). Dessa grupper har dock en gemensam nmnare, nmligen att
de r olika oss. Dessa grupper frestlls komma frn andra
kulturer som p nstan alla punkter skiljer sig frn vr kultur.
Drmed nationaliseras och etnifieras begreppet kultur och grs till
ett ofrnderligt ting som markerar grnsen mellan vi, de bekanta
och normala, och dem, de frmmande och avvikande. Dessutom
ges dessa tv frestllda kulturella grupper, nmligen svenskar
och invandrare, olika platser i den kulturella ordningen i sam-
12
SOU 2006:73
hllet. Den svenska kulturen fr en srstllning i toppen och alla

andra kulturer, dvs. invandrarkulturer, placeras i underlge. 1
Drmed blir integrationspolitiken en politik fr srskiljande och
kategorisering av de andra. Dessa grupper homogeniseras int
och heterogeniseras utt. Invandrarnas skillnader gentemot oss
blir avgrande fr integrationen, inte likheter mellan olika grupper
och deras gemensamma mnskliga egenskaper. Det senmoderna,
som ibland ocks kallat postmoderna, samhllets oerhrda potential fr frndring nonchaleras systematiskt. En frklaring till detta
r att den grupp som har monopol ver resurser till makt och
inflytande och drmed har skaffat sig kulturell hegemoni, fr att
anvnda Gramscis terminologi, tjnar p det etablerade multikulti-tnkandet och organiseringen (jfr lund 2000).
Skapandet av en integrationsmarknad: Integrationstnkandets
frestllning om existensen av ett integrerat vi och ett disintegrerat dem dr de andras sociokulturella underskott mste tgrdas har skapat en frutsttning fr staten och kommunerna att
satsa p de andra och tgrda deras brister. Det kulturessentialistiska tnkande som lgger brdan fr den misslyckade integrationen p de andra har gjort att ven en del personer med invandrarbakgrund genom att hvda sin kulturkompetens kan sko sig p
en marknad fr integration (Kamali, 2002). Eftersom det frestlls
att orsaken till marginalisering och segregation finns hos de
andra sjlva och har med deras olika underskott att gra, bl.a.
kulturella, behvs det personer frn de andra sjlva fr att avkoda
och lsa de andras problem. Fljaktligen r det inte bara de
andra som grupp som andrafieras och inte heller deras problem
som fr en sregen och avvikande stllning i samhllet, utan ocks
lsningarna p problemen marginaliseras och grs till srlsningar.
Stora summor satsas p mngfaldskonsulter och fretag som har
dykt upp sedan 1980-talet, vilka utgr en viktig del av kommunernas integrationsarbete. Det finns ingen som helst kontroll ver
kommunernas satsningar, inte heller ngon som helst seris utvrdering och effektanalys (Riksrevisionen, 2006). Det finns oftast
osynliga ntverk med liknande intressen och officiella och inofficiella band som gr existensen och reproduktionen av sdana
TPF
FPT
1
En vanligt frekommande kritik som har riktats mot kritiken av kulturessentialismen r
anklagelserna att denna kritik har en kulturrelativistisk utgngspunkt. Denna kritik bekrftar
snarare dessa personers kulturessentialism. Min kritik r ett tydligt avstndstagande frn
frestllningen om existensen av kultur som ett homogent nationellt eller etniskt socialt
system. Drfr blir verhuvudtaget jmfrelsen mellan kulturer vare sig ur ett relativistiskt
eller kulturessentialistiskt perspektiv verfldiga.
TP
PT
13
SOU 2006:73
meningslsa satsningar mjliga (Kamali, 1997). ven personer med

invandrarbakgrunds sociala problem grs till kulturella problem
(Kamali, 2002; lund, 2002).
Integration genom det symboliska vldet: Sedan det kulturella srartstnkandet ftt politiskt gehr och offentlig sanktion har integrationspolitiken, bde i form av invandrarpolitik frn 1975 och
integrationspolitik frn 1996, skapat nationella system och ntverk fr integration. Mnga ntverk har skapats, bestende av politiker, myndigheter och tjnstemn i frbund med konstruerade
kulturkompetenta experter med invandrarbakgrund, fr att jobba
med invandrarnas integration. De allra flesta av dessa ntverk
prglas av en etablerad rasistisk och diskriminerande kulturessentialistisk frestllning om de avvikande andra som sjlva br skulden fr disintegrationen. Politiker, myndigheter och tjnstemn
skapar ett integrationsflt, genom att anvnda sitt monopol ver
de materiella resurserna, dr bara de som delar deras sikter och
ideologier fr plats. Aktrerna p fltet mste acceptera fltets spelregler och inte ifrgastta dess konstitution och bestndsdelar
(Bourdieu, 1993; 1996). Detta gr att de som bidrar med att reproducera fltet belnas genom positiva sanktioner och de som inte
gr det exkluderas genom negativa sanktioner. Bourdieu kallar
dessa inkluderings- och exkluderingsmekanismer det symboliska
vldet. Det finns mnga exempel p det symboliska vldet (se
ocks Sawyer & Kamali, 2006). Ett exempel r den folkpartistiske
integrationstalesmannen Mauricio Rojas som jmt och stndigt
lgger skulden fr den misslyckade integrationen p personer
med invandrarbakgrund sjlva. Rojas har genom att anvnda sin
maktposition som riksdagsman och sin invandrarbakgrund legitimerat de mest rasistiska pstendena som t.ex. att invandrarna
r mer bengna att beg brott och att alla invandrare i Sverige br
ett kollektivt ansvar fr det (DN 12 december 2005). Detta har sin
grund i ett kulturessentialistiskt perspektiv dr den svenska kulturen r den verlgsna och invandrarkulturer de underlgsna. Det
finns naturligtvis andra inom partiet i allmnhet och dess ledarskikt i synnerhet som gynnas av att personer som Rojas fr stort
utrymme och fr fram det andra vill sga, men inte kan.
Ett annat talande exempel p det symboliska vldet r att en av
dessa kulturkompetenta experter, en mngfaldskonsult med
invandrarbakgrund som har ett starkt kulturessentialistiskt perspektiv och som liksom Rojas lgger skulden fr den misslyckade
integrationen p invandrarna sjlva, har ftt Stockholm lns pris
14
SOU 2006:73
fr sitt arbete mot frmlingsfientlighet. Han har bland annat

psttt att svenskarna har ppnat drrarna fr integration men
det gr inte invandrarna, de vnder ryggen till det svenska samhllet, fr ver det till sina barn, men om alla invandrare ppnade sig fr Sverige lika mycket som Sverige har ppnat sig fr
dem, s skulle problemen frsvinna (DN 26 april 2002). Lnsstyrelsen verkar utg ifrn att, om man vill motverka rasism och diskriminering, mste invandrarnas brister och deras ovilja till
integration tgrdas s att dessa inte vcker svenskarnas frmlingsfientlighet.
Det r dock inte bara vissa politiker, myndigheter och tjnstemn som utvar symboliskt vld som reproducerar diskriminering
och rasism utan ocks media spelar en viktig roll i sammanhanget.
Vissa personer med kulturessentialistisk instllning som hjlper till
att reproducera och frstrka de etniska orttvisorna fr stort
utrymme i medierna. Det handlar inte bara om deltagande i debatten om integration, utan ocks nr det gller nyhetsrapporteringen
och debatten om islam, muslimer i Sverige, kampen mot terrorismen, Irakkriget, Palestina etc. De debattrer och
experter som frstrker vr bild av de andra, t.ex. om kriget
och ockupationen av Irak och Palestina fr hrja fritt i medierna.
Detta frsvrar integrationen genom att exkludera en del av
befolkningens intressen frn den allmnna debatten och hindrar
dessa grupper frn att utveckla den knsla av tillhrighet som r
avgrande fr integration. Dessutom frstrker den vinklade
debatten de redan befintliga negativa attityder till de andra som
redan existerar i majoritetssamhllet.
En tredje illustration kan klargra argumentet rrande det
medias roll fr utvande av symboliskt vld. Ngra f personer med
invandrarbakgrund fr relativt stort utrymme i media och anvnds
som experter frn dem som ska sga sanningen till oss. En
av dessa av majoritetssamhllet valda experter r Dilsa DemirbagSten. Hon dk upp i mediala sammanhang genom att fresl att det
ska krvas krkort i svenska vrderingar fr invandrare eftersom
deras kultur och vrderingar ligger lngt under den svenska. Sedan
gjorde hon en kometkarrir genom att f stort utrymme i mainstream-medier som Expressen, Svenska Dagbladet och nyligen i
Dagens Nyheter. I de tv tidningsartiklar som hon har hittills skrivit p DN:s ledarsida r det ltt att se varfr sdana rster frn
dem fr s stort utrymme bland oss. Hennes tv artiklar (DN
060628; 060628) handlar om tv frgor. Den ena om Turkiets
T
15
SOU 2006:73
frtryck av kurder och den andra om att justitiekanslern, Gran

Lambertz, har importerat mellansternkonflikten till Sverige.
Budskapet r enkelt: i den frsta artikeln slr hon fast att Turkiet
inte skall bli medlem i EU eftersom Turkiet frtrycker kurderna. I
den andra kritiserar hon Justitiekanslern Lambertz fr att han har
lagt ned anmlan mot antisemitiska muslimer och drmed
importerat konflikten i mellanstern, som inte r vrt problem,
till Sverige. Allts, man kan enligt DN:s ledarexpert Demirbag-Sten
importera en grupps konflikt, nmligen kurdernas, till Sverige och
gra den till vrt problem, s lnge den passar majoritetssamhllets och andra kristna europers frestllningar om de andra
och i synnerhet Turkiet som ett islamiskt land. Men hon gr en
logisk kullebytta i den andra artikeln och gr emot att Justitiekanslern har lagt ned talet mot en mosk i Stockholm med hnsyn
till just en konflikt utanfr vra grnser.
Frfattaren anvnder kategorin vi sex gnger i sin artikel fr
att deklarera grnsen mellan vi och dem. Hon stller den
ledande frgan: ska vi verkligen lta religisa och politiska krafter
utanfr Sveriges grnser stta ramarna fr den svenska lagen?
(DN 28 juni 2006). Hon vljer bort de nyheter som har bekrftats
av alla politiska partier, nmligen att vi har ltit den nordamerikanska anti-islamistiska hllningen och administrationen stta
ramarna fr den svenska lagen. Att hon inte ens tycks veta att just
internationell politik och dess globala sammanhang, som brukligt
kallas globalisering, spelar en avgrande roll fr vr integration r
fga frvnande. Demirbag-Stens kometkarrir som journalist r
ett tydligt exempel p majoritetssamhllets koopteringsmekanism:
vill du gra karrir, mste du andrafiera de andra, till och med i
strre utstrckning n vad vi gr.
Mainstreamtidningar har visat sig vara en av huvudaktrerna i
reproduktionen av den strukturella/institutionella diskrimineringen
(Camauer & Nohrstedt, 2006; SOU 2006:21). Medan mnga journalister med invandrarbakgrund som dessutom har journalistexamen gr arbetslsa, fr andra, oftast utan ngon eller obefintlig
akademisk utbildning de mest eftertraktade journalistjobben i
mainstreamtidningar. Detta r enfaldens symboliska vld fr att
bevara maktstrukturerna och status quo i samhllet.
Det faktum att av majoritetssamhllet valda representanter frn
andrafierade grupper fr stort utrymme i syfte att legitimera den
bestende ordningen, i vilken diskriminering och rasism normaliseras, r inte bara en svensk freteelse. Det finns otaliga exempel frn
16
SOU 2006:73
andra lnder som t.ex. USA, England, Frankrike och Holland.

Antiislamisten Harshi Alis framgngar i Holland r ett talande
exempel av mnga.
Den strukturella/institutionella diskrimineringen reproduceras
inte bara genom institutionella handlingar, utan ocks genom
interinstitutionella interaktioner och samverkan (Kamali, 2005a).
kad kunskap om diskriminering frutstter drfr ven kunskap
om utfallet av samhllets funktioner fr personer med invandrarbakgrund, och andra grupper som drabbas av diskrimineringen,
som t.ex. kvinnor. Om graden av arbetslshet och arbetets art fljer individernas hudfrg, religion och kn finns det fog fr att
kontrollera de mekanismer som leder till sdana utfall.
Etnifiering av fattigdomen i allmnhet och boendesegregationen
i synnerhet r ett annat exempel p utfallet av den strukturella/institutionella diskrimineringen ena sidan, och andra sidan
ett talande exempel p integrationspolitikens misslyckande.
Avciviliserade frorter
Marginaliserade och stigmatiserade frorter har blivit en ptaglig
del av det urbana livet i mnga europeiska lnder. Sveriges storstder r inget undantag. Sedan 1970-talet har boendesegregation i
Sverige ftt en etnisk dimension (Kamali, 2005b). Fattigdomens
etnifiering gr att boendesammansttningen i frorterna har frndrats. Frorterna har etnifierats och majoriteten av boende har
invandrarbakgrund. En del forskare menar att klass och etniska
strukturer och relationer korsar igenom varandra och frstrker
utanfrskapet och underlget i frorterna (Alinia, i denna antologi). Hon menar att diskriminering och rasism skapar en rumslig
och mental separation som andrafierar personer med invandrarbakgrund. En rumslig separation genom marginalisering skapar
grogrund fr en mental separation. Denna process av rumslig separation gr hand i hand med och frutstter en process av mental
separation. Den mentala separationen mjliggrs bland annat via
diskurser och praktiker som skapar en frestllning om de andra
som allt som vi inte r. Den mentala separationen legitimerar,
motiverar och banar vg fr separata, hierarkiskt ordnade rum.
Drmed exkluderas och utesluts de andra ur gemenskapen och
utvisas till utkanter av samhllets mentala, socio-politiska och
fysiska rum.
17
SOU 2006:73
Wacquant (2004) kallar denna process fr avcivilisering och

demonisering av boende i marginaliserade och stigmatiserade
omrden. Avciviliseringen och demoniseringen r tv delar av en
strukturell-diskursiv process som samvarierar och frstrker varandra samt verkar fr att legitimera den politik som br ansvaret
fr det alarmerande tillstndet i dagens frorter.
Bristen p tillhrighetsknslan till det samhlle de lever i hos
mnga boende i dessa omrden ppnar fr motreaktioner, i synnerhet hos ungdomar med invandrarbakgrund. Dessa ungdomar r
mer bengna att reagera mot de etniska orttvisorna n sina frldrar (Marshall, 1997). Det uppror som svepte ver Frankrike under
hsten 2005 var ett exempel p detta. Mnga ungdomar som deltog
i kravallerna i Frankrike menade att de frsvarade sina omrden
mot polisen (Andersson, i denna antologi). En del liknade sina frorter vid de palestinska ockuperade omrdena och liknade den
franska polisens intrng vid israeliska militrens rder p Vstbanken och i Gaza (de Wenden, 2005).
Upproret i Frankrike r inget unikt. England och USA har
mnga gnger drabbats av uppror i de urbana gettona. Hndelserna
i Ronna i Sdertlje vittnar om den allvarliga situationen ven i Sverige. Nr Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering genomfrde fokusgruppstudier i marginaliserade och
stigmatiserade frorter runt Stockholm, Gteborg och Malm
framkom det bland deltagarna en mycket stor misstro mot polisen
(SOU 2005:69). Misstron och hatet r dock knappast frvnande
med tanke p vad forskningen visat angende polisens arbete i dessa
omrden (Andersson, i denna antologi, Sernhede, 2002). Boende i
dessa omrden, speciellt den unga delen av befolkningen, ses
antingen som brottslingar eller som potentiella sdana. En sdan
instllning frn polisens sida har frdande konsekvenser fr
boendes frtroende fr polisen och rttsvsendet.
Marginalisering och stigmatisering av dessa frorter sker oftast
utanfr dessa omrden. Arbetsmarknaden, den officiella politiken
och media r bland de viktigaste aktrerna fr den kande marginaliseringen och stigmatiseringen. Att d leta efter segregationens
orsaker i bostadsomrden eller lansera politik fr att tgrda brister hos boende i dessa omrden r att bortse frn forskning och
beprvad kunskap. En sdan instllning, som har varit dominerande
under hela 1990-talet och terigen hrs i vissa politiska partiers
valmanifest, r handlingar som syftar till att maximera egennytta
genom att fiska rster. Den etnifierade boendesegregationen r ett
18
SOU 2006:73
resultat av den strukturella/institutionella diskrimineringen som

genomsyrar mnga samhllsinstitutioner. En integrationspolitik
som ser boendesegregationen som ett invandrarproblem r dmd
att misslyckas.
Behovet av en ny politik
Ett samhlle som inte frmr att eliminera rasism och diskriminering, misslyckas ocks med integrationen. Drmed blir en integrationspolitik som inte riktar sig mot att eliminera den strukturella/institutionella diskrimineringen en ddfdd politik. Integrationstnkandets och politikens misslyckande r inte lngre en teoretisk eller politisk argumentation. Med facit i hand och efter drygt
30 r av de facto och uttalad integrationspolitik mste vi lmna
denna srpolitik baserad p srartstnkande och skapa en ny politik
som syftar till att reformera samhllssystemen och frverkliga lika
mjligheter fr alla. Denna politik mste ocks mjliggra lika
utfall.
En ny politik mste inriktas p att motverka och eliminera alla
strukturella och institutionella hinder fr ett liv som r jmlikt med
majoritetsbefolkningen. Den nya politiken mste lsa det svenska
och europeiska dilemmat en gng fr alla. Den mste mjliggra att
politiskt korrekta deklarationer om allas lika rttigheter och allas
lika vrde frverkligas genom att bekmpa den lnglivade strukturella/institutionella diskrimineringen. Den nya politiken krver en
omorganisering av alla insatser fr frmjande av den generella
integrationen och vi mste lmna vi-och-demtnkandet och dess
politik bakom oss. Detta innebr att den generella socialpolitiken
mste inkludera fljande ml och perspektiv:
1.
2.
3.
4.
Att minska ekonomiska ojmlikheter

Att bekmpa den strukturella/institutionella diskrimineringen
Att skapa lika mjligheter och mjliggra lika utfall fr alla
Att ha ett globallt perspektiv
Den generella integrationspolitiken var i brjan ett ndvndigt svar

p moderniseringens disintegrerande socioekonomiska krafter.
Grundregeln fr att hlla ihop ett samhlle var att omfrdela resurser fr att minska klassklyftorna och skapa en knsla av tillhrighet
och gemenskap mellan samhllsmedborgarna. Denna samhllsorganisering fick sitt genombrott drfr att den marknadsliberala ideo19
SOU 2006:73
login och organisationen visat sig inkapabel att bidra till social
sammanhllning. Marknaden skulle kontrolleras fr dess disintegrerande konsekvenser. Drfr slogs det fast tidigt att om vi inte
minskar klassklyftorna genom en omfrdelning av resurser blir inte
integrationen mjlig. Detta gller ven idag. Den generella vlfrdspolitiken baserad p omfrdelning av resurser mste f en klar
stllning inom det politiska systemet.
Integration r ett samhllstillstnd som gller alla som bor i ett
visst samhlle och inte ngon srpolitik. Integrationens srprgel
och reducering till att bara glla de andra mste frndras. Detta
krver ocks att den socioekonomiska, politiska och kulturella andrafieringen av etniska och religisa minoriteter och personer med
invandrarbakgrund elimineras. Den strukturella/institutionella diskrimineringen mste upphra. Det r ingen illusion av en enkel
linjr frndring. Det kommer att behvas uppoffringar och positionsfrndringar fr mnga. De som besitter makt och inflytande
kommer inte att se den nya politikens frdelar i frsta hand, kanske
delvis p grund av att en del kommer att bli tvingade att dela med
sig av makt och inflytande och sin privilegierade stllning i samhllet. Statusfrndringar kommer ocks att skada en del gruppers
sjlvgoda bild och frestllningar om sig sjlva och om de andra.
Den nya politiken mste ha en klar mlsttning, nmligen att
skapa lika mjligheter och mjliggra lika utfall fr alla. Det rcker
inte att ha lika rttigheter som idag. Alla oavsett etnicitet, religion
och kn mste ha lika mjligheter fr att frverkliga sina medborgerliga och mnskliga rttigheter. Detta kan dock kontrolleras och
granskas genom systematiska studier av utfallet. Genom kontinuerliga studier av situationen p arbetsmarkanden, i arbetslivet, i
rttsvsendet, i utbildningssystemet, i hlsovrd, etc. fr personer
med invandrarbakgrund i frhllande till motsvarande grupp i
majoritetssamhllet, kan den nya politikens kvalitet och effektivitet
faststllas.
Dessutom har globaliseringen ndrat integrationens nationella
arena. Det faktum att existensen av personer med invandrarbakgrund som utgr en betydande del av det svenska samhllet, r
resultatet av globaliseringen och att detta har ndrat frestllningen
om det homogena nationella vi-et, ger oss all anledning att ta
globaliseringen och dess effekter p allvar. Globala frndringar gr
alltid hand i hand med lokala frndringar. Detta kallas ibland fr
glokalisering (Robertson, 1994). Sverige r ingen isolerad utan
en del av vrlden och pverkas drmed och i allt strre utstrckning
20
SOU 2006:73
av globala frndringar, inklusive politiska konflikter. Det finns

mnga konflikter i vrlden idag som berr oss direkt genom att de
pverkar stora delar av vr befolkning. En demokratisk regering
mste representera ven de grupper som inte r traditionella
svenskar. Mnniskor med annan etnisk och religis bakgrund r
en del av vr medborgarkr och frvntar sig att deras glokala frgor tas p allvar av den stat som frvntar sig dessa gruppers sociopolitiska engagemang. I vr globala vrld r det drfr ingen verdrift att sga att den svenska statens instllning till kriget i Irak och
i Palestinafrgan pverkar vr integration minst lika mycket som
arbetslsheten.
Rapportens disposition
Fljande rapport samlar en del forskare som har gnat sin forskning t att kartlgga de mekanismer som hindrar social sammanhllning. Bidragsgivarna till denna antologi tillhr olika vetenskapliga discipliner, frn sociologi och antropologi till juridik. Antologin inkluderar ocks ett internationellt perspektiv och anvnder sig
av forskare med lng erfarenhet av forskning om strukturell/institutionell diskriminering och dess urbana konsekvenser.
LocWacquant presenterar ett relationellt sociologiskt perspektiv p marginaliserade och stigmatiserade omrden i USA. Han diskuterar de svarta gettonas avcivilisering och demonisering som
tillsammans bildar ett strukturellt-diskursivt par, dr de ingende
elementen frstrker varandra och tillsammans verkar fr att legitimera den statliga politik som br ansvaret fr det alarmerande tillstndet i dagens getto politiken innebr att stadskrnan verges
och frvandlas till en fngelseliknande frvaringsplats. Med hjlp av
ett processociologiskt perspektiv presenterar Wacquant de processer som ligger till grund fr vergngen frn 1950-talets kollektiva
getto till dagens hypergetto. Han argumenterar om hur interrelaterade processer som t.ex. ekonomins informalisering och vardagslivets brutalisering har lett till de offentliga inrttningarnas
sammanbrott, som gr att vlfrdens sociala skyddsnt hller p
att ersttas av det fngstnt som utgrs av polisens och fngelsernas gemensamma anstrngningar fr att stvja brott.
Minoo Alinia skriver om vardagsrasismen och stigmatiseringen
av frorten som ett rum med bestmda egenskaper fr de andra.
Hon menar att frestllningar om och relationer till personer med
21
SOU 2006:73
invandrarbakgrund alltid r frknippade med rumsliga sfrer som r

relaterade till olika grader av makt och inflytande p bde global
och nationell niv. Drmed blir invandraren och frorten ttt
kopplade till varandra. Det r tv stigmatiserade kategorier som i
den allmnna uppfattningen och i den offentliga diskursen r frknippade med sociala och kulturella problem. Hon diskuterar frorten i en mer symbolisk mening och inte i dess fysiska gestalt.
Centrala fr denna framstllning r erfarenheter av vardagsrasism
och det stt de drabbar individer i deras vardag. Syftet r att lyfta
fram och synliggra dessa freteelser genom olika exempel. Dessa
diskuteras som bde ett medel fr och ocks en konsekvens av
rumslig separation. Frort i den symboliska mening som anvnds
hr str primrt fr en slags ptvingad och tillskriven position i
samhllet. Alinia menar att frorter inte r frorter bara fr att de
ligger dr de ligger, utan framfr allt fr att de befolkas av vissa
grupper och kategorier av mnniskor. Dessa mnniskor r ofta
stigmatiserade och befinner sig i samhllets utkanter och som personer med invandrarbakgrund ven utanfr den nationella gemenskapen. Alinias studie visar att den strukturella/institutionella diskrimineringen fr frdande konsekvenser fr individen. Berttelserna som hennes informanter terger visar p hur personer med
invandrarbakgrunds nrvaro i det offentliga rummet begrnsas, hur
de andra stndigt stts bort genom krnkande handlingar och
stereotypa frestllningar.
Ove Sernhede beskriver marginaliseringens effekter och spatiala
konsekvenser fr ungdomar med invandrarbakgrund. Han bygger
sitt argument p erfarenheter frn mnga rs forskning om marginalisering och stigmatisering av Gteborgs frorter. Med utgngspunkt i kravallerna i Frankrike belyser han en viktig och oftast
obemrkt konsekvens av marginalisering och stigmatisering av
ungdomar i dessa omrden. Sernhede menar att de moderna samhllena inte har frmtt eliminera fattigdomen. En viktig aspekt av
denna moderna fattigdom r knuten till de senaste decenniernas
urholkning av vlfrdsstatens institutioner. Denna utveckling har
skapat ett institutionellt underskott som r srdeles ptagligt i de
urbana miljer dr det moderna elndet r mest manifest.
Sernhede illustrerar genom sina intervjuer med ungdomar frn
marginaliserade och stigmatiserade omrden hur stigmatisering har
frpassat dessa unga till avgrnsade reservat dr man har begrnsad
kontakt med det omgivande samhllet. Musiken och andra kulturella uttryck anvnds av dessa ungdomar fr att gestalta och bear-
22
SOU 2006:73
beta den egna situationen. Samtidigt som det erbjuder sjlvfrstelse ger det ocks mjlighet att utveckla kollektiva handlingsstrategier. Kulturella uttryck r en kanal dr den egna situationen kan
kommuniceras till andra, en kanal som kan gra de egna livsvillkoren bekanta fr resten av samhllet. Sernhede drar slutsatsen att en
viktig aspekt fr att bryta segregationsmnstren i det svenska samhllet r att skapa arenor dr inte minst ungdomar blir synliggjorda.
Kulturella uttryck r i detta sammanhang en idealisk utgngspunkt
fr att bygga broar och skapa mten mellan olika sociala, etniska
och religisa grupper. Drigenom kan ungdomar f en viktig roll i
uppbyggnaden av de medborgarrd som diskuteras i samband med
tgrderna fr att motverka den etniska segregationen.
Brigitte Beauzamy och Marie-Cecile Naves diskuterar de
franska upploppen under hsten 2005. Den franska frortsrevolten
har ftt stort internationell uppmrksamhet i flera lnder, allt frn
England, Tyskland och Sverige till Kanada. ven i ngra av utredningens antologier har forskare behandlat det franska upploppet
och jmfrde med sina respektive lnder (se t.ex. James, 2005).
ven i freliggande antologi berr Ove Sernhede och Simon
Andersson den franska frortsrevolten och drar paralleller till situationen i Sverige. Nr upploppen brt ut var frorterna som platsen fr de andra redan ett flitigt diskuterat mne i Frankrike.
Beauzamy och Naves diskuterar hur de olika politiska lgren har
identifierat olika problem, olika frvare och olika lsningar i en
hetsig debatt som pgtt nda sedan brjan av 1980-talet. Det r
drfr inte ngon verraskning att dessa sikter fick en framtrdande plats i de frsta redogrelserna och analyserna av krisen.
Frfattarna menar att om bristen p utbildning hittills ansetts vara
det strsta problemet fr mnga ungdomar i frorten, vcktes nya
frgor i ljuset av krisen. De svrigheter som mnga utbildade ungdomar med invandrarbakgrund stter p nr de frsker komma in
p arbetsmarknaden, vittnar om en bristande insikt p det socioekonomiska planet om arbetsmarknaden fr ungdomar med
invandrarbakgrund. Arbetsgivarnas rasistiska attityder r en av
orsakerna till problemet. Frfattarna drar slutsatsen att dagens
offentliga uttalanden om frorterna visar att somliga debattrer
fastnar i de gamla blockbundna frklaringarna och sker plocka
politiska pong i debatten och drfr inte frmr att sl fast vilka
faktorer som var avgrande fr upploppet. Betydligt mer dominant
i efterdyningarna av upploppen r emellertid de invandrarfientliga
23
SOU 2006:73
resonemangen, vilka nu har blivit ett normalt inslag i den politiska

hanteringen av den franska frortsrevolten.
Simon Andersson redovisar sin studie av mordet p en pappersls och utvisningshotad invandrare i bostadsomrdet Rsltt
utanfr Jnkping 2001. Andersson menar att det finns stora likheter mellan mordet p Azad, som frfattaren kallar honom, i
Rsltt och mordet p Stephen Lawrence i England nr denne och
hans vn Dwayne Brooks verflls helt oprovocerat av ett gng
vita ungdomar, nr de stod och vntade p bussen hem. Trots de
skrmmande likheterna mellan de tv morden valde Sverige att inte
tillstta ngon oberoende utredning av fallet, utan lt polisen gra
en intern utredning, dr det konstaterades att det inte frekom
ngon rasism eller ortt mot Azad och hans vn, som blev vittne till
mordet. Genom en systematisk genomgng av frunderskningsprotokollet, Justitiekanslerns beslut och domen i fallet mot polisens ddskjutning, visar Andersson att rttsvsendet i alla dess led
har ett grundlggande problem med rasism och diskriminering.
Han talar om institutionell rasism inom polisen och menar att detta
inte kan betraktas som en isolerad hndelse utfrt av en polis, utan
det rttsliga efterspelet visar att det finns en institutionell rasism
inom poliskren. Frfattaren diskuterar ocks sammandrabbningar
mellan ungdomar med invandrarbakgrund och polisen i Ronna i
Sdertlje och menar att det inte r fler poliser till frorter som
r lsningen p misstron mot polisen i frorter, utan det r polisen
sjlv som r en del av problemet.
Irene Molina som har studerat boendesegregationen under relativt lng tid presenterar sin studie av en av de mest segregerade
stadsdelarna i Uppsala, Gottsunda. Molina som har studerat stadsdelen frn tidigt 1990-tal menar att stigmatisering och avhumanisering av stadsdelen har vckt en annan motreaktion. Det tycks nu
vara p gng en process som motsvarar det som i forskningen heter
gentrifiering, dvs. ett slags frnyelse och statusupplyftning av det
urbana rummet som ofta implicerar ett socialt utbyte av befolkning
frn fattiga till vlbrgade boenden. Avetnifieringsprocessen, eller
den etniska rensningen som en av hennes informanter kallar det,
kan ses som det pris som det illa beryktade Gottsunda mste betala
fr att ta sig ur sitt stigmatiserade tillstnd. Hon visar att de flesta
boende i marginaliserade och stigmatiserade omrden har blivit mer
eller mindre tvungna att flyttadit av olika myndigheter. Molina
terger ocks innehllsrika berttelser av dem som bor i Gottsunda.
De fr sjlva komma till tals och bertta om sin situation och
24
SOU 2006:73
konsekvenserna av den strukturella/institutionella diskrimineringens spatiala ansikte.

Barzoo Eliassi presenterar en studie om socialsekreterarnas attityder till sina klienter med invandrarbakgrund. Studien r unik i sitt
slag. Det finns ytterst f studier som kartlagt och granskat tjnstemnnens frestllningar om de andra och om sig sjlva. Socialtjnstens viktiga roll i reproduktionen av normer om det goda
livet ger all anledning att studera socialsekreterarnas lagtillmpning och arbete. Eliassi drar slutsatsen att ett individinriktat och
frgblint socialt arbete riskerar att frbise strukturella faktorer som
inte bara kan pverka klientens sociala verklighet utan ocks socialarbetarnas faktiska arbete med klienter med invandrarbakgrund.
Vilka strukturella frdelar respektive nackdelar som prglar klientens sociala relationer br utgra en utgngspunkt i socialarbetarens arbete med missgynnade individer och grupper. Lsningen p
problemet anses av mnga vara information och utbildning om
andra kulturer fr att lttare skapa ett samhlle dr samexistens
kan ga rum. De som sitter p de samhlleliga resurserna r knappast ngra okunniga hgerextrema individer, utan det r vanliga
mktiga personer som frsker upprtthlla de rdande ojmlikheterna i samhllet, menar Eliassi. Eftersom mnga boende i de
marginaliserade och stigmatiserade omrdena r beroende av insatser frn socialtjnsten blir socialarbetarnas frestllningar om de
andra avgrande fr om arbetet blir konstruktivt eller destruktivt.
Oscar Pripp presenterar resultatet av en stor studie som
genomfrdes tillsammans med andra forskare, om de svenska kulturinstitutionernas exkludering av personer med invandrarbakgrund. Studien behandlar ett sllan diskuterat och utforskat mne,
kulturinstitutionerna som till synes ligger lngt ifrn de marginaliserade och stigmatiserade frorterna men som frstrker den
mngfacetterade segregationen. Pripp och hans forskarkollegor
lyfter fram och renodlar ett antal uteslutningsmekanismer som
exkluderar kulturarbetare med invandrarbakgrund frn de etablerade svenska institutionerna. Pripp menar att det existerar ett slags
svenskhet hos kulturinstitutionerna och deras fretrdare. Detta
svenska beskrivs av institutionerna indirekt som ngot kulturlst,
eller i alla fall som ngot mer neutralt i frhllande till de andras
subjektivitet och kulturbundenhet. Det svenska kan ven framst
som ngot kulturellt lngre gnget gentemot de andras vrderingar om bland annat knsroller och deras ovana vid det moderna
samhllet. Kultur gavs med andra ord innebrder som fr tankarna
25
SOU 2006:73
till ett system av hierarkiskt inordnade utvecklingsstadier. Pripps

studie visar hur ett frestllt kulturellt verlgset vi exkluderar
ett frestllt kulturellt underlgset dem frn etablerade kulturella
arenor genom anvndning av institutionell makt och inflytande.
Enrique Perez presenterar sin studie om integrationsprojekt
inom ramen fr storstadssatsningen i Malm. Perez menar att trots
otaliga integrationsprojekt och verksamheter som olika organisationer och institutioner har betecknat som integrationsarbete, visar
olika utvrderingar att dessa har misslyckats lsa segregationsfrgan. En av grundorsakerna har varit myndigheternas homogena
organisationsform och frvaltningskultur som i praktiken motverkar integrationen. Det finns enligt Perez ett dilemma mellan politisk korrekta deklarationer om en mngkulturell politik och en
fortsatt enfaldig syn p samhllet som genomsyrar myndighetsvrlden. Ett aktivt antidiskrimineringsperspektiv r ndvndigt fr att
kunna underltta integrationen i Sverige, menar frfattaren. Perez
menar ocks att det finns ett demokratiskt problem i dagens
Sverige dr medborgarna med invandrarbakgrund har frlorat frtroendet fr myndigheterna och dessas insatser fr integration.
Masoud Kamali diskuterar vergngen frn den svenska generella integrationspolitiken till en srpolitik fr de andra. Han menar att integrationspolitiken har reducerats att glla vissa grupper
av befolkningen, dvs. de andrafierade grupperna. Detta frstrker
ytterligare vi- och demtnkandet och dess strukturella och institutionella mekanismer. Han menar drmed att integrationspolitiken i sig r ett hinder fr integration genom att dela befolkningen i
tv delar, nmligen ett integrerat vi och ett disintegrerat dem.
Behovet av en ny generell politik fr frmjande av social sammanhllning diskuteras ocks.
26
SOU 2006:73
Referenser
Bourdieu P. (1993) The field of cultural production : essays on art
and literature. Cambridge: Polity Press.
Bourdieu P. (1996) The rules of art : genesis and structure of the literary field. Cambridge: Polity Press.
Brune, Y. (2004) Nyheter frn grnsen tre studier i nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasistiskt vld. Gteborg:
Gteborgs universitet.
Camaur L. & Nohrstedt S. (2006) Mediernas vi och dom: Mediernas betydelse fr den strukturella diskrimineringen. Stockholm:
Fritzes (SOU 2006:21).
de Wenden, W. C. (2005) Reflections Chaud on the French Suburban crisis, http://riotsfrance.ssrc.org/Wihtol_de_Wenden/
Diesen C., Lernestedt C., Lindholm T. & Pettersson T. (2005)
Likhet infr lagen. Natur och kultur.
Foucault, M. (1977) The Archaeology of Knowledge. London:
Tavistock.
Franzn, E. (2004) Invandrare och socialbidragsmottagare ett liv
i ofrd, i Ekberg, J. Egenfrsrjning eller bidragsfrsrjning?
Stockholm: Fritzes (SOU 2004:21).
Hazekamp, J. L. & Popple, K.(1997) Racism in Europe: A challenge
for youth policy and youth work. London: UCL press.
James, C. E. (2005) Rasifierad profilering och utbildning av rasifierade ungdomar med minoritetsbakgrund, i Sawyer L. &
Kamali M. (red.) Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal
och andrafierande praxis. Stockholm: Fritzes (SOU 2006:40).
Kadhim, A. M. (2000) Svenskt kommunalt flyktingmottagande: politik och implementering, Ume: Ume universitet.
Kamali, M. (1997) Distorted Integration: Clientization of Immigrants in Sweden. Uppsala: Center for Multiethnic Research.
Kamali, M. (2002) Kulturkompetens i socialt arbete: Om socialarbetaren och klientens kulturella bakgrund. Stockholm: Carlssons
bokfrlag.
Kamali, M. (2005a) Ett europeiskt dilemma, i de los Reyes, P. &
Kamali, M. (red.) Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om
makt integration och strukturell diskriminering, Stockholm:
Kamali, M. (2005b) Sverige inifrn: Rster om etnisk diskriminering.
Stockholm: Fritzes (SOU 2005:69).
HT
TH
27
SOU 2006:73
Kingston-Mann E. (1999) In Search of the True West, Princeton:

Princeton University Press.
Lindberg, I. & Dahlstedt, M. (red). (2002). Det slutna folkhemmet.
Om etniska klyftor och blgul sjlvbild. Stockholm: Agora.
Marshall, I. H. (1997) Minorities, migrants, and crime : diversity and
similarity across Europe and the United States. Thousand Oaks,
Calif.: Sage
Riksrevisionen (2006) Statliga insatser fr nyanlnda invandrare.
Robertson, R. (1994) globailisation or Glocalisation?, in Journal
of International Communication, vol. 1, no. 1, pp. 33-52.
Sawyer, L. & Kamali, M. (red) (2006) Utbildningens dilemma:
Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Fritzes
(SOU 2006:40).
Sernhede, O. (2002) Alienation is my nation: hiphop och unga mns
utanfrskap i det nya Sverige. Stockholm: Ordfront
Sdergran, I. (2000) Svensk invandrar- och integrationspolitik: En
frga om jmlikhet, demokrati och mnskliga rttigheter. Ume
universitet.
Wacquant L. (2004) Decivilizing and Demonizing: Remaking the
Black American Ghetto, in Loyal S. & Quilley S. (eds.), The
Sociology of Norbert Elias, Cambridge University Press, 2004.
lund, A. (2000) Multikultisamhllet i vardande : ungdom, kultur
och sociala rrelser, i Olsson Erik (red) Etnicitetens grnser
och mngfald. Stockholm: Carlssons bokfrlag
lund, A. (2002). Sociala problem i kulturell frkldnad, i
Meuwisse, A. & Swrd, H. (red). Perspektiv p sociala
problem. Stockholm: Natur och Kultur.
T
Statens offentliga utredningar

SOU 2005:69
SOU 2005:112
SOU 2006:21
SOU 2006:30
SOU 2006:40
SOU 2006:52
SOU 2006:53
SOU 2006:59
SOU 2006:60
28

Den sociala och symboliska frndringen av
det svarta gettot, och Elias i det mrka gettot
Loc Wacquant
Detta kapitel r indelat i tv delar. 1 Min analys i del 1 r ett resultat

av tv samverkande processer: dels hur Amerikas svarta getto har
frndrats rent materiellt sedan 1970-talet, dels hur den offentliga
diskursen har frndrats under samma tid. I enlighet med Norbert
Elias tankemodeller har gettot p en social-relationell niv genomgtt en avciviliseringsprocess, som varken beror p missriktade
ekonomiska satsningar, vlfrdens verdrivna generositet, fattigdomskulturen eller p dess invnares antisociala tendenser, utan
p att staten dragit sig tillbaka, vilket i sin tur har medfrt att
stadskrnans offentliga utrymmen har vittrat snder samtidigt som
de sociala relationerna har upplsts. P en symbolisk niv motsvaras
denna process av en demonisering av det svarta underproletariatet
med hjlp av underklass-tropen: en akademisk myt som underblses av frnsttande bilder av skrckinjagande gng-vrstingar
och utsvvande vlfrdsmammor. 2 Avcivilisering och demonisering bildar ett strukturellt-diskursivt par, dr de ingende elementen frstrker varandra och tillsammans verkar fr att legitimera
den statliga politik som br ansvaret fr det alarmerande tillstndet
i dagens getto politiken innebr att stadskrnan verges och frvandlas till en fngelseliknande frvaringsplats.
I del 2 utvecklar jag detta processuella nrmande till bildandet av
klasser, kastvsende och stadskrnor ytterligare, med hjlp av de
TPF
FPT
TPF
FPT
1
Del 1 av kapitlet grundas p tv fredrag: det frsta framfrdes p konferensen
Transatlantic Man/LAmrique des Franais, som organiserades av Sorbonne och New
York University i Paris 1012 juni 1991; det andra framfrdes p sociologiska institutionens
seminarium p University of California i Berkeley 18 februari 1992. De tv fredragen
publicerades som Dcivilisation et dmonisation: la mutation du ghetto noir amricain,
LAmrique des franais, red. Christine Faur & Tom Bishop 1992, Paris: Editions Franois
Bourin, s. 103125. Del 2 grundas p en frelsning som hlls p Amsterdam School for
Social Science Research 26 november 1996; den publicerades som Elias in the Dark
Ghetto, Amsterdams Sociologisch Tijdschrift 24 (3/4) (december 1997), s. 340348.
2
Med detta uttryck avses ensamstende mdrar som lever p socialt understd. Jag har
medvetet valt denna anglicism (welfare mother) fr att gra rttvisa t frfattarens
slagkraftiga sprk och formuleringar. vers. anm.
TP
PT
TP
PT
29
SOU 2006:73
teoretiska verktyg som tillhandahlls av Elias processociologi.

Genom att infra ett relationsperspektiv och i analysen srskilt
framhva rdslan, vldet och staten, blir det mjligt att beskriva
vergngen frn 1950-talets kollektiva getto till dagens hypergetto med hjlp av ett dynamiskt samspel mellan tre dominerande
processer: vardagslivets avpacificering, samhllets avdifferentiering
(vilken skapar ett organisatoriskt kenlandskap) och ekonomins
informalisering. Jag argumenterar fr att var och en av dessa processer bde utlses och underblses av de offentliga inrttningarnas
sammanbrott och av att vlfrdens sociala skyddsnt hller p att
ersttas av det fngstnt som utgrs av polisens och fngelsernas
gemensamma anstrngningar fr att stvja brott. Elias hjlper oss
slunda att rikta uppmrksamheten p de politiska orsaker som s
uppenbart prglar det mnster av rasoch klassuteslutning som
dagens hypergetto konkret frkroppsligar.
Del 1 Den sociala och symboliska frndringen av det

svarta gettot
Fr att nrma mig det svarta amerikanska gettots kontroversiella
verklighet ett kvarts sekel efter den vg av rasupplopp som dokumenterades av den bermda Kernerkommissionens rapport frn
1968 (se NACCD 1989), skulle jag vilja framhva tv av varandra
beroende processer, den ena materiell och relationell, den andra
symbolisk eller diskursiv, med vars hjlp en mutation av staden och
raserna specifik fr Amerikas fin-de-sicle har genomfrts.
Den frsta processen kommer jag, efter Norbert Elias, att
beteckna avciviliseringen av den segregerade krnan i USA:s stora
stder, dessa veritabla inhemska bantustan som r de getton som
uppsttt i det s kallade rostdistriktets gamla industriella centrum, som New York, Chicago, Detroit, Philadelphia, Pittsburgh,
Baltimore och Cleveland. Denna avcivilisering beror p att olika
delar av det statliga maskineriet dragit sig tillbaka och lmnat det
offentliga utrymmet att vittra snder.
Den andra processen, som r intimt kopplad till den frsta
genom ett komplicerat funktionellt frhllande, utgrs av den
offentliga debattens demonisering av det svarta underproletariatet,
det vill sga, av den mrkvrdiga spridning av diskurser om det som
p Atlantens vstkust i drygt ett decennium har gtt under namnet
underklass ett begrepp som det r bst att lmna oversatt
30
SOU 2006:73
eftersom det hnvisar till en utpekad plats i det amerikanska samhllet, och br med sig en specifikt amerikansk semantisk aura. Vi
kommer att mrka att den halvt journalistiska, halvt akademiska
trop som gett upphov till denna fingerade grupp frvisso har sitt
ursprung i sekelgamla frdomar om det svarta samhllets kulturella
egendomligheter, men att den har frschats upp efter nutida smak
och drfr tenderar att genomfra en ptaglig symbolisk frslavning av gettots invnare (se Dubin 1987). 3 Denna symboliska
fngenskap str i sin tur till tjnst med att rttfrdiga den politik
som medger att de offentliga myndigheterna verger detta samhllssegment en politik som stdjer teorin om en underklass
och gr den allt rimligare ur ett socialt perspektiv.
Den aspekt av det amerikanska samhllet som jag koncentrerar
mig p tenderar ofta att trngas undan av en sunda frnuftets uppfattning om sakernas tillstnd i bde vardaglig och akademisk
tappning och r drfr inte srskilt vlknd, ens av inhemsk samhllsvetenskap, vilket innebr att min analys riskerar att frvxlas
med en polemik mot USA prglad av antiamerikanism. Fr att visa
att s inte r fallet, r det tillrckligt att pst att det, mutatis
mutandis, skulle g att genomfra en liknande analys av situationen
i de allt mer frfallna arbetarklassomrdena runt Frankrikes strsta
stder och den senare tidens utbrott av apokalyptiska diskurser om
dessa cit-getton i fransk massmedia och inom fransk politik ett
mne som p mnga stt utgr en sorts fransk strukturell motsvarighet till den amerikanska debatten om underklassen (se
Wacquant 1992).
TPF
FPT
Gettots avcivilisering
I sitt msterverk ber den Prozess der Zivilisation beskriver
Norbert Elias (1994) det han benmner civiliseringsprocessen.
Med denna benmning avser den tyske sociologen inte ngon
gammal viktoriansk id om moraliska eller kulturella framsteg fr
vilka vstvrlden skulle vara brare och ledstjrna, utan den lngsiktiga omvandling av de mellanmnskliga relationer, smaker, beteendestt och kunskaper som fljer med bildandet av en statsfre-
3
Begreppet underklass har sledes en tendens att uppfylla en roll som liknar den som i en
tidigare period tilldelades den amerikanska rasideologins ikon: den bekanta karaktren
Sambo (jfr Boskin 1986).
TP
PT
31
SOU 2006:73
ning som frmr monopolisera fysiskt vld ver hela sitt territorium och drmed ocks gradvis kan pacificera samhllet.
Fr tydlighetens skull kan denna process delas upp i fyra analysniver. Den frsta behandlar en strukturell frndring av sociala
frhllanden, av den sociala gestaltningens form och densitet,
som manifesteras i arbetsfrdelningens tillvxt och i utkandet och
mngfaldigandet av msesidigt beroende och interagerande ntverk
mellan individer och grupper. Enligt Elias karaktriseras civiliseringsprocessen p den andra nivn av en rad frndringar som r
frbundna med levnadsstt och levnadsstil: kroppsliga funktioner
undertrycks och privatiseras, artighetsformer institutionaliseras
och sprids, och inbrdes igenknning kar, vilket medfr minskande vld mellan mnniskor. Den tredje nivn rr frndringar i
vanestrukturer, det vill sga de socialt konstituerade system som
alstrar individuellt beteende: hr kan man notera en kande
ptryckning mot att rationalisera svl uppfrandet (srskilt genom
att hja trsklarna fr skam och frlgenhet) som det sociokulturella avstndet mellan frldrar och barn; nr aggressionen naturaliseras blir sjlvbehrskning mer automatisk, enhetlig och kontinuerlig, och i strre omfattning styrd av inre censur n av yttre tvng.
P den fjrde och slutliga nivn handlar det om hur frndringen
pverkar kunskapsformer, vars knsla av overklighet avtar nr principerna fr kognitiv neutralitet och verensstmmelse med verkligheten bekrftas. Det originella i Elias analyser bestr inte enbart av
att knyta dessa olika frndringar till varandra, utan, framfr allt, av
att visa att de alla r intimt frknippade med statens tilltagande herravlde ver samhllet.
Genom att flja detta schema kan det amerikanska gettots
utveckling sedan 1960-talet delvis tolkas som resultatet av en
omvndning av dessa trender, det vill sga som en av-civiliserande
process. 4 Dess huvudsakliga orsak str varken att finna i det pltsliga uppsvinget av avvikande vrderingar som lpt amok (som fresprkarna fr tesen om fattigdomskulturen ett gammalt teoretiskt lik som till och frn grvs upp ur kyrkogrden fr ddfdda
begrepp vill ha det till), eller i den verdrivna givmildheten i det
som en analytiker med rtta har benmnt Amerikas skenbara vlfrdsstat (som frsvaras av de konservativa ideologerna Charles
TPF
FPT
4
Stephen Mennell diskuterar fyra mjliga fall av avcivilisering det kravlsa samhllets
brjan p 1950-talet, den senaste vldskningen i USA, frintelsen och stormaktsvldenas
sammanbrott men inget av dem verensstmmer helt med hans freslagna definition av
processen (1990: 205223). Det svarta amerikanska gettots utvecklingsfrlopp kommer,
andra sidan, vldigt nra.
TP
PT
32
SOU 2006:73
Murray 1984 och Lawrence Mead 1985), och inte heller i den blott
mekaniska vergngen frn en kompakt industriell ekonomi till en
decentraliserad tjnsteekonomi (vilket hvdas av anhngare till
hypotesen om s kallade missriktade satsningar, som William
Julius Wilson [1987] och John Kasarda [1988]). Den huvudsakliga
orsaken r snarare den mngfasetterade nedmonteringen av den
amerikanska staten p alla niver (federal, statlig och lokal) och
det motsvarande snderfallet i den offentliga sektorns inrttningar
som i sig utgr den organisatoriska infrastrukturen i varje utvecklat
urbant samhlle. Med detta vill jag visa att gettots nuvarande
besvrliga belgenhet och oavbrutna frfall lngt ifrn hrrr frn
ngon ekonomisk ndvndighet eller fljer ngon kulturell logik
som skulle vara specifik fr den svarta amerikanska lgre klassen,
utan vsentligen hnfr sig till de statliga inrttningarnas och det
statliga agerandets politiska ordning eller avsaknad drav.
Jag avser att kortfattat, in seriatim, behandla tre tendenser som
frkroppsligar gettots avcivilisering: att samhllet avpacificeras och
offentliga utrymmen undergrvs, att ett organisatoriskt kenlandskap skapas och offentliga tjnster samflligt verges i de urbana
territorier dr fattiga svarta trngs samman, och, slutligen, att samhllet tenderar att avdifferentieras samtidigt som ekonomin blir
alltmer informell, vilket mrks i den amerikanska storstadens rashomogena krna. Medan jag gr detta skisserar jag en komprimerad
statistisk och etnografisk versikt ver den koncentrationslgerliknande plats som det svarta amerikanska gettot har frvandlats
till. Fr detta utnyttjar jag till strsta del exemplet Chicago, som
jag mer uttryckligen knner till eftersom jag i mnga r svl har
arbetat i staden som studerat den.
Vardagslivets pacificering och undergrvandet av det offentliga

utrymmet
Den mest slende aspekten av vardagslivet i dagens svarta amerikanska getto r utan tvekan den extrema oskerheten och det
exempellsa antalet vldsbrott som drabbar dess invnare. Under
1990 registrerades 849 mord i Chicago, varav 602 var ddsskjutningar. Det karaktristiska offret var en svart man under 30 som
bodde i ett segregerat och underprivilegierat omrde i ngon av
stadsdelarna South Side eller West Side (stadens tv historiska
svarta zoner). I Al Capones gamla frlning begs ett mord var
33
SOU 2006:73
tionde timme, och drtill 45 rn varje dag, varav 36 involverar

vapen. Redan 1984 uppgick antalet gripanden fr vldsbrott till
400 per 100 000 invnare; en siffra som till 1992 hade fyrdubblats.
En oproportionerligt stor del av dessa brott begs av gettots invnare, men drabbar dem ocks oproportionerligt mycket.
Nyligen genomfrde Atlantas Center for Disease Control en
epidemiologisk underskning som visar att mord har blivit den
vanligaste orsaken till ddlighet bland stadens svarta, manliga
befolkning. Av den makabra statistik som under senare r allt
oftare publicerats om detta mne, gr det att utlsa att dagens unga
svarta mn i Harlem lper strre risk fr att d en vldsam dd n
de skulle ha gjort om de hade legat vid fronten nr Vietnamkriget
rasade som vrst, och det endast fr att de bor i just detta omrde. I
distriktet Wentworth, i hjrtat av South Side i Chicago, nr andelen
mord upp till 96 per 100 000 invnare. En polisman som patrullerar
omrdet klagar: Varje dag begs mord som inte ens hamnar p
nyheterna. Ingen knner till dem, ingen bryr sig. Och han ptalar
att de unga brottslingarna oftast har tillgng till kraftiga vapen, som
automatiska handeldvapen och Uzi-kulsprutepistoler: Tidigare
anvnde ungarna pkar och knivar. Nu har de bttre skjutvapen n
vi. Under ett enda r, 1990, lade stadens polis beslag p ver
19 000 handeldvapen under olika rutinkontroller (Chicago Tribune
1991a). I hopp om att reducera antalet pistoler och gevr som
cirkulerar i de fattiga omrdena har ett flertal stora stder inrttat
projekt fr vapenutvxling, dr de erbjuder en fast summa pengar
fr de skjutvapen som lmnas in.
Faktum r att det kring vissa stora ansamlingar av allmnnyttiga
bostder i gettot r s vanligt frekommande med skottlossning att
barn, redan nr de r vldigt sm, fr lra sig att kasta sig till marken fr att undvika kulor s fort de hr ett skott; nr det gller sm
flickor, fr de ocks lra sig att vara p sin vakt mot vldtktsmnnen. Tusentals high school-elever avbryter varje r sina studier p
grund av den oskerhet som rder p Chicagos allmnna skolor.
Det r faktiskt inte ovanligt att familjer skickar ivg sina barn p
inackordering hos frldrar i frorten eller till sydstaterna, s att de
kan genomfra en normal akademisk utbildning utan att riskera
sina liv. En nyare underskning av invnare i ett stort bostadskomplex med lginkomsttagare i South Side, jmstller omrdena runt
omkring bostderna med en krigszon dr de icke-stridande flyr
frontlinjen. De risker som barnen i dessa omrden utstts fr r
skjutande, gngutpressning, och en allmn anonymitet som r gro-
34
SOU 2006:73
grund fr alla slags vldsamheter. andra sidan uppger slumpvist

utvalda frortsmdrar att de huvudsakliga faror som hotar deras
barn r kidnappningar, bilolyckor och droger. En mamma frn
South Side beskriver en typisk situation p fljande stt: Ibland
ser man pojkar komma springande frn tv olika hll; de brjar frolmpa varandra; sedan brjar de skjuta (Dubrow & Garbarino
1989: 8). En annan tillgger: Folk brjar skjuta och i nsta stund
har man ett krig p halsen. I bostadskomplexen i West Side avstter de familjer som verlever p socialbidrag en andel av sina torftiga resurser till att betala begravningsfrskringar fr sina tonringar.
I denna omgivning av pandemiskt vld uppfattas den blotta
omstndigheten att verleva, att n myndig lder och, a fortiori,
lderdom, som en bedrift vrdig allmnt erknnande. I North
Kenwood, ett av de fattigaste omrdena i South Side, blev mord s
vanligt i slutet av 1980-talet att ungdomarna dr p allvar diskuterade om det var mjligt att bli ldre n trettio. En del av de som
analyserar urbana problem gr s lngt som att ppet tala om unga
svarta mn som en utrotningshotad art (se Duncan 1987, Gibbs
1988). Att d en vldsam dd eller att hamna i fngelse har blivit
hgst vardagliga hndelser, med fljden att insprrning ofta uppfattas som en sjlvklar fortsttning p livet i gettot:
Fr mnga fattiga svarta e Amerika ett fngelse Fngelse, fngelse
ba en frlngning av Amerika, tminstonde fr svarta. Till och med i
fngelset fr dom vita de bttre jobbet. Serist! Dom vita fr dom
hglnade jobben, dom svarta fr dom vrsta jobben i finkan: att stda
kllarn, alla mjliga jobbiga sjuka grejer.
Det berttade en av mina kllor, en tidigare ledare fr gnget Black

Gangster Disciples som styrde South Side i brjan av 1980-talet,
fr mig efter sju r i fngelse. I sjlva verket r det i dag fler svarta
mn mellan 19 och 25 som har vervakningsstraff av ngot slag (de
avtjnar fngelsestraff, r fngslade under frebyggande vrd, under
skyddstillsyn eller villkorligt frigivna) n som r registrerade p
fyrariga hgskoleutbildningar (Duster 1988).
Nr gettoinvnare utstts fr vld r deras frsta reaktion att fly,
om de kan, eller att barrikadera sig i sina hem och dra sig tillbaka
till familjekretsen; svida det inte gller att utkrva hmnd fr
ngot. Instinkten att ta sin tillflykt till de organ som upprtthller
lagen avtar snabbt nr man r lika rdd fr polisvld, som i sig r
endemiskt (vilket nyligen avsljades under rttegngen mot Los
35
SOU 2006:73
Angeles-polisen efter den brutala misshandeln av den svarte bilfraren Rodney King, som videofilmades av en amatrfilmare), men
ocks framfr allt nr samhllsservicen, som r riskabelt veranstrngd och frskrckligt underfinansierad, r ur stnd att uppfylla
krav och ofrmgen att garantera offer minimalt skydd mot
brottslingars tnkbara repressalier. Alex Kotlowitz berttar om en
familj frn South Side och deras fruktlsa frsk att f stadens
polis och sociala myndigheter att ingripa fr att f tillbaka sin 11riga son, som hade blivit mer eller mindre kidnappad av en langare
som anvnde honom till att distribuera droger till sina terfrsljare
(Kotlowitz 1991: 84ff.). En paradox som sger en hel del: det r i
gettots farligaste omrden som larmsamtalen r som minst frekommande.
Skapandet av gettots organisatoriska kenlandskap

Minskningen av antalet lokala inrttningar (fretag, kyrkor, freningsliv och offentliga tjnster) och deras verksamhet, r p en
gng bde orsak och verkan till undergrvandet av offentliga
utrymmen, och har ntt en sdan grad att den grnsar till en organisatorisk ken. Ursprunget till gettots spektakulra institutionella
och drmed frenade strukturella frfall str, terigen, att finna i
vlfrdsstatens pltsliga retrtt, vilken har urholkat den infrastruktur som gr det mjligt fr offentliga och privata organisationer att utvecklas eller, tminstone, leva kvar i dessa stigmatiserade
och marginaliserade omrden.
Det r vida erknt att USA, vid tiden kring Richard Nixons terval, gjorde en helomvndning i sin stadspolitik. Under sjuttiotalet
skedde en gradvis nedmontering av den plattform som hade satts
p plats vid tiden fr Lyndon B. Johnsons sociala reformprogram
The Great Society. Senare vergavs plattformen helt, vilket bervade de stora stderna mjlighet att tillgodose behoven fr sina
mest missgynnade invnare. Denna politik, som innebar att staten
lsgjorde sig frn engagemang i storstderna, accelererade och
ndde sin kulmen under Ronald Reagans tv presidentperioder:
mellan 1980 och 1988 skars de medel som var tilldelade storstdernas utveckling ned med 68 procent, och de som var mnade t federala allmnnyttiga bostder med 70 procent. Detsamma skedde
med socialhjlpen: i Illinois minskade exempelvis realvrdet fr
grundhjlpen (bidraget fr en ensamstende mamma med barn,
36
SOU 2006:73
plus matkuponger) med hlften mellan 1977 och 1988. Det maximala beloppet en familj p tre kan gra ansprk p, r nu ntt och
jmt likvrdigt med medelhyran fr en etta i Chicago. Och endast
55 procent av de som r berttigade till socialhjlp erhller sdan.
P lokal niv har stora nedskrningar selektivt genomfrts i budgeten fr samhllsservicen, vilken de svarta som bor i fattiga omrden r mest beroende av, vare sig det gller allmnna transporter,
subventionerat boende, socialvrd, sjukvrd, skolor eller lokal service som sophmtning och bostadsbesiktning. Slunda finns det
inte lngre ett enda allmnt sjukhus i Chicagos South Side, och inte
heller ett enda fungerande program fr drogrehabilitering som tar
emot patienter som inte kan betala fr sig. Och genom att lgga
ned en rad brandstationer gr staden ansprk p den hgsta ddligheten orsakad av brand i landet. Inhemska inrttningar som
blomstrade fram till mitten av sextiotalet, kmpar fr att verleva.
Till och med det svarta samhllets tv traditionella stttepelare,
pressen och predikstolen i sin klassiska form gettots centrum och
sprkrr (vilket beskrivs av St Clair Drake och Horace Cayton i
deras msterliga bok Black Metropolis, 1962 (1945)) har frlorat
sin frmga att forma livet i innerstaden eftersom de bervades sin
huvudsakliga kundkrets och klla till std d de svarta smborgerliga och stabila arbetarklassfamiljerna flyttade fr att hitta en tillflyktsort i de nrliggande omrden som lmnats de av vita som
flytt staden.
Men det r skolornas accelererande frfall som tydligast avsljar
processen med institutionellt vergivande. Enligt ett vittnesml
frn en tidigare inspektr p Chicagos skolverstyrelse, har de allmnna skolorna blivit ett reservat fr de fattiga: 84 procent av
eleverna r svarta och latinos, och 70 procent kommer frn familjer
som lever under existensminimum. Av 100 barn som brjade i
sjtte klass 1982 hade bara 16 ntt tolfte klass sex r senare, fastn
det inte p ngon niv krvs ngon examen fr att flyttas upp en
klass. I distriktets arton fattigaste skolor, som alla ligger i gettot,
faller denna procentsats till futtiga 3,5. Tre fjrdedelar av stadens
sekundrskolor erbjuder ingen utbildning som kan leda vidare till
universitet eller hgskola. De flesta lider en allvarlig brist p salar,
bcker, grundlggande utrustning som skrivmaskiner, skolbnkar
och svarta tavlor, och, i nnu hgre grad p lrare en fjrdedel av
stadens undervisningskr bestr av permanenta vikarier. Inte en
enda lokalvald mbetsman i kommunfullmktige lter sina barn g i
allmn skola och de lrare som utstter sina barn fr den r sll-
37
SOU 2006:73
synta. Och av goda skl: Chicago spenderar i medeltal 5 000 dollar

per elev och r, i jmfrelse med 9 000 dollar rligen fr eleverna i
de norra frorternas rika samhllen (Kozol 1991).
Den offentliga sektorns utarmning har degraderat skolorna till
att bli blott frmyndarinrttningar som r ofrmgna att fullborda
sina pedagogiska uppdrag. Grundskolan Fiske p 62:a gatan bara
ngra hundra meter frn det mer n materiellt vlbestllda University of Chicago Business School prioriterar dagligen tv tgrder:
fr det frsta att garantera barnens och personalens fysiska skerhet genom att lta en frldramilis bevpnad med basebolltrn
dagen igenom patrullera skolomrdet, och fr det andra att ge barnen mat eftersom mnga av dem kommer till skolan med tomma
magar och av ren utmattning somnar under lektionerna. Nr
Chicagos skolverstyrelse i maj 1991 tillknnagav att drygt trettio
gettoskolor snart skulle stngas p grund av ett ofrutsett budgetunderskott, genomfrde omkring 300 frldrar en protestmarsch
som slutade i ett stormigt mte med skolmyndigheterna: Nr ni
brjar stnga skolorna och flyttar barnen till andra skolor, kan ni d
garantera vra barns skerhet nr de rr sig frn ett territorium till
ett annat gngs territorium? Vill ni ha vra barns blod p era hnder? (Chicago Tribune, 1991b). Borgmstarens lakoniska svar p
kvllsnyheterna: Vi kan inte ha en polis p varje elev.
Social avdifferentiering och ekonomisk informalisering

Genom att hlla sig till frutsgelserna i Elias modell, kan man i det
svarta amerikanska gettot notera en trend mot social avdifferentiering, det vill sga en funktionell och strukturell minskning i
arbetsfrdelningen p svl befolkningsniv som p institutionell
niv. Differentieringens retrtt mrks frst i de segregerade innerstadsinvnarnas tilltagande sysselsttningslikriktning, vilken
huvudsakligen har sin grund i arbetslshetens svindlande kning: r
1950 hade hlften av de som bodde i getton och var ver 16 r ett
jobb, 1980 var tre av fyra vuxna utan jobb och ver hlften av hushllen livnrde sig huvudsakligen p socialt understd. P institutionell niv pekar en motsvarande tendens mot en mngfunktionalitet, sdan att en organisation ser sig tvingad att ta ver den verksamhet som vanligtvis r andra (srskilt offentliga) organisationers
ansvar, p grund av att den senare r i kris eller helt enkelt har upphrt. Det r drfr kyrkor bemdar sig om att, s gott de kan,
38
SOU 2006:73
kompensera bristerna i skolan, p arbetsmarknaden, och i ett socialt, vrdande och juridiskt system som befinner sig i ett lngt framskridet tillstnd av frfall, genom att driva soppkk och dela ut
matransoner, genom att starta program fr drogrehabilitering och
kampanjer fr ls- och skrivkunnighet som drivs av frivilliga, och
genom att upprtthlla jobbanker. 5 Men ocks kyrkorna stlls
infr en sdan minskning i sina finansiella och mnskliga resurser
att de ofta mste gna det mesta av sin energi t att verleva. Detsamma gller stadens politiska maskin, som nu existerar endast
p papper eftersom den var ofrmgen att bevara det ntverk av
anhngare som ansvarade fr att kanalisera de fattiga omrdenas
vljare. I slutet av presidentkampanjen 1988 tvingades det lokala
demokratiska partiet, som ett sista desperat frsk, att erbjuda
gratis mltider fr att locka potentiella vljare till mtena i Woodlawn till std fr sin kandidat Michael Dukakis.
Samhllsstrukturens avdifferentiering r direkt knuten till den
formella ekonomins tillbakagng och arbetsmarknadens sammanbrott i gettot. Under efterkrigstidens frsta decennier var de stora
stdernas segregerade omrden en bekvm reserv av billigt kroppsarbete, lmplig fr en blomstrande industriell ekonomi. Omstruktureringen av den amerikanska kapitalismen mellan 1965 och 1982
satte stopp fr dessa arbetskraftsreservat, och vllade en snabb
avmattning i produktionssystemet. Omrdet Woodlawn, i Chicagos
South Side, har ett de som tydligt illustrerar den process som marginaliserar gettots ekonomi. I Woodlawn fanns det r 1950 ver 700
kommersiella och industriella firmor, i dag finns lite drygt 100,
varav de flesta inte har fler n tv till tre anstllda. De vanligaste
affrsverksamheterna i omrdet r spritbutiker, hr- och kosmetiksalonger och sm oberoende kyrkor, men de flesta har tvingats
stnga och hller p att frfalla.
Den officiella ekonomins sammanbrott motsvaras av den informella ekonomins svindlande tillvxt, vilket srskilt gller droghandeln. I mnga delar av gettot r narkotikahandeln den enda expanderande ekonomiska sektorn och arbetslsa ungdomars huvudsakliga arbetsgivare nej, den enda typ av affrsverksamhet ungdomarna har frstahandskunskap om och som de kan brja verka i s
tidigt som vid sex eller tta rs lder. Narkotikahandeln r ocks
den enda sektorn dr rasdiskriminering inte innebr ngot intrdeshinder (se Williams 1989, och ven Bourgois, 1992). Som en
TPF
TP
5
PT
FPT
Ungefr arbetsfrmedlingar. vers. anm.
39
SOU 2006:73
klla frn West Side frklarade fr mig nr vi krde frbi en rad

vergivna byggnader nra hans hem: De e grejen, att vara gngvrsting, att vara knarklangare. de e va dom gr, hnger hr i
gathrnen, och langar, lurar folk de e deras yrke. Du frstr,
dom har inge annat, s de e deras yrke.
Frutom drogekonomin och det informella arbetet vars
utveckling r synlig i den amerikanska ekonomins andra sektorer,
inklusive den mest avancerade har gettots krna ven ftt uppleva
en kning av sm underproletra branscher som r typiska fr
stder i tredje vrlden: kringresande gatufrsljare, terfrsljare av
enstaka tidningar, cigaretter och lskedrycker, brare, vakter p
parkeringsplatser, dagsverkare, etc. Det finns inte ett enda omrde i
South Side som inte har sina svarttaxibilar, obehriga mekaniker, svartklubbar och tonringar som fr lite vxelpengar erbjuder sig att bra dina matkassar vid utgngen till den lokala matbutiken, eller att tanka din bil p bensinstationen. Det gr att kpa och
slja precis allting p gatan, frn frfalskade Louis Vitton-handvskor (fr 25 dollar styck), till ombyggda stulna bilar, till handeldvapen (den gngse taxan r 300 dollar fr en ren revolver, och
hlften s mycket fr en oren), defekta klder, hemlagad sydstatsmat och billiga smycken. Spelekonomin det olagliga numbers game, lotterier, lotto och illegala kort- och trningsspel
knner inte av ngon avmattning.
Utvecklingen av denna parallella, oegentliga ekonomi r ttt
knuten till de offentliga utrymmenas snderfall och det lokala
samhllets avpacificering. Enligt antropologen Philippe Bourgois
har gettots gator blivit en smltdegel fr en terrorkultur som
vxer funktionellt med droghandeln:
Regelbundna vldsyttringar r ndvndiga fr framgng i den underjordiska ekonomin speciellt p gatunivn, i knarklangningens vrld.
Vld r absolut ndvndigt fr att bibehlla trovrdigheten och fr att
frhindra stlder frn kollegor, kunder och professionella rnare. Ett
beteende som fr en utomstende iakttagare frn medelklassen (eller
arbetarklassen) frefaller orimligt vldsamt och sjlvdestruktivt, kan
faktiskt, i enlighet med den underjordiska ekonomins logik, omtolkas
som ett omdmesgillt fall av PR, reklam och samfrstndsbyggande.
(Bourgois 1989: 631632)
Fr att avsluta denna kortfattade skildring av gettots avciviliseringsprocess, mste man framhlla de avtagande kontakterna mellan mnniskor (som i fallet med en boende i South Side som inte
lngre besker sin kusin i West Side p grund av den stora otrygg-
40
SOU 2006:73
het som rder dr, eller hur barnen frn allmnnyttans bostadsomrden finner sig i att inte ha ngra vnner av rdsla fr att bli
inblandade i farliga situationer Kotlowitz 1991: 154), alstringen
av strukturellt labila beteenden som beror p infrlivandet av alltmer prekra och motsgande socioekonomiska strukturer, uppkomsten av politiskt-religisa fantasier av kiliastiskt slag vilket
antyds bland annat av Nation of Islam-ledaren Louis Farrakans
vxande popularitet, etc. Kort sagt, alla de metoder som i ett
under-civilt samhlle har utvecklats fr att fylla det organisationella vakuum som skapats av statliga nedskrningar och det offentliga utrymmets sammanbrott, liksom av de sociala regleringarna
som ocks de r statens ansvar.
Uppfinnandet av underklassen, eller demoniseringen av

underproletariatet i det svarta gettot
Avciviliseringsprocessens symboliska sida bestr av att underklassen, i debatten om gettot efter medborgarrttsrevolutionen, har
uppfunnits som en ny, men likvl central, kategori i politiskt och
akademiskt sunt frnuft. 6 Om vi ska tro massmedia, experter i
politisk forskning, men ocks ett stort antal sociologer, s har en
ny grupp framtrtt mitt i landets urbana svarta zoner under de
senaste tre rtiondena: underklassen. Man kan frestas att verstta detta begrepp till quart-monde (fjrde vrlden), de uteslutna
eller de underproletra, om det inte s exakt hade betecknat en
inhemsk verklighet utan riktig motsvarighet utanfr USA (liksom, exempelvis, begreppet kader i det franska samhllet
Boltanski 1987), vilket rttfrdigar att vi bibehller denna amerikanska benmning, ven om begreppet, oknt fr de flesta anvndare, hrstammar frn svenskan. Denna grupp gr att knna igen i
en samling utmrkande drag som antas vara intimt sammankopplade utan inbrdes ordning r de: en sexualitet bortom all kontroll, familjer som styrs av kvinnor, omfattande frnvaro frn och
misslyckande i skolan, drogkonsumtion och knarklangning och en
bengenhet till vldsbrott, ett varaktigt beroende av socialhjlp,
TPF
FPT
6
Fr en anvndbar verblick av olika underklassteorier, se Marks (1991). Fr en
frdande kritik av de politiska tillmpningarna av detta missvisande begrepp, se Gans
(1991). Det ortodoxa synsttets paradigmatiska uttryck terfinns bland annat i Ricketts &
Sawhill 1988 och Chicago Tribune 1986. Utifrn dem r det enkelt att upptcka den nstan
fullstndiga verensstmmelsen mellan akademiska och journalistiska uppfattningar om den
pstdda gruppen.
TP
PT
41
SOU 2006:73
endemisk arbetslshet (enligt vissa versioner, beroende p en vgran att arbeta och passa in i samhllets traditionella strukturer),
isolering i omrden med mnga problemfamiljer, etc.
Kriterierna fr en definition varierar, liksom uppskattningarna av
gruppens storlek, vilka strcker sig frn blygsamma halvmiljonen
till gigantiska tta miljoner. Vissa analytiker beskriver underklassen som en kategori som omfattar oerhrda mngder och vxer
med skrmmande takt. Andra argumenterar, tvrtemot, att dess
omfng r ganska begrnsat och hller p att stagnera, till och med
krympa. Men nstan alla r verens om en viktig sak: underklassen r en ny grupp, olik de traditionella lgre klasserna och skild
frn resten av samhllet, som har en specifik kultur eller ett srskilt
relationssamband som fr dess medlemmar att inlta sig i destruktiva och sjlvdestruktiva, patologiska beteenden.
Ursprunget till en akademisk myt

Varifrn kommer underklassen? Strngt taget uppstod benmningen i den dunkla zon dr politiken och samhllsvetenskaperna
korsar varandra, varifrn den frst spreds till massmedia innan den
med kraft terkom i sociologin. Ursprungligen lnade journalister
begreppet av den svenske nationalekonomen Gunnar Myrdal
(1962) som anvnde det fr att bestmma ngot helt annat: den
brkdel av proletariatet som marginaliserades p arbetsmarknaden
p grund av etnisk eller rasmssig stigmatisering och teknologiska
omvlvningar i produktionssystemet och det har nu blivit s gott
som liktydigt inte bara med de ovrdigt fattiga (Katz 1989), utan
med de ovrdigt svarta fattiga. Fr, anmrkningsvrt nog, verkar
det inte finnas ngon vit underklass, eller om det finns ngon s
r den s oansenlig att den knappt r vrd att nmnas.
Man kan skissera en frkortad genealogi till nr den virvlande
diskursen om underklassen dk upp, genom att flja dess bana
tillbaka till massmedia, eftersom det var dr begreppets anmrkningsvrda attraktionskraft skapades. Det dk upp fr frsta
gngen sommaren 1977, d Time Magazine (29 augusti: 1415),
efter den plundring som brt ut under det stora strmavbrottet i
New York, gnade sitt omslag t Den amerikanska underklassen.
Begreppet illustrerades med en bild av en ung svart man som skyltar med en skrckinjagande grimas och presenterades i fljande
ordalag: Bakom snderfallna murar lever en stor grupp mnniskor
42
SOU 2006:73
som r mer omedgrliga, mer samhllsfrnvnda och mer fientliga

n nstan ngon hade kunnat frestlla sig. De r de onbara: den
amerikanska underklassen. Och artikeln definierade underklassen utifrn dess medlemmars avvikande normer och patologiska
agerande: Deras dystra omgivning fostrar vrderingar som ofta
str i direkt strid mot majoritetens till och med den fattiga majoritetens.
r 1982 publicerade journalisten Ken Auletta en bok med den
sakliga titeln The Underclass, som vckte stor uppstndelse och gav
begreppet stor spridning i den offentliga debatten. Enligt denne
frfattare skulle de miljontals socialt utslagna som tr p vra
samhllen vara de som i huvudsak var skyldiga till gatukriminaliteten, det lngsiktiga vlfrdsberoendet, den kroniska arbetslsheten och det antisociala beteendet i dagens Amerika. Auletta
identifierade underklassens fyra bestndsdelar som passivt fattiga, fientliga gatufrbrytare, fnask och traumatiserade alkoholister, dagdrivare, hemlsa bag ladies och utslppta mentalpatienter. Och han beklagade det faktum att bde de traditionella
tgrderna mot fattigdom och det straffrttsliga systemet hade
misslyckats med att socialisera dessa vrt samhlles mest sjukdomsalstrande och alltmer oordnade medlemmar.
Vldigt snart kompletterades de frsta mer eller mindre uppseendevckande historierna med allt fler historier om underklassen. Bilden av en ny grupp med en kultur som p en gng var passiv, fientlig och destruktiv, befstes, och det underfrstdda sambandet mellan att vara svart och att tillhra underklassen cementerades. US News and World Report kunde 1986 myndigt presentera underklassen som en nation vid sidan av, en kultur som
utgrs av fattiga som driver lngre och lngre bort frn de rikas
grundlggande vrderingar, och vars kning utgr det strsta
problemet i landets stadskrnor (17 mars 1986). Fljande r publicerades en artikel i Fortune Magazine med den ngsliga titeln:
Americas Underclass: What To Do?. Den beskrev underklassamhllen (begreppet anvndes d ven som ett adjektiv) som
urbana utvxter som riskerar att bli permanenta synd- och fattigdomsenklaver (Magnet 1987); och stndigt dessa fotografier av
fattiga svarta, antingen hotfulla eller beklagansvrda, som obestridliga visuella bevis fr att ett otmjbart nytt socialt djur hade framtrtt och spritt sig. r 1989 fann kongressens Joint Economic
Committee det angelget att anordna en hearing fr att officiellt
larma nationen om underklassens tragedi och sprida ljus ver
43
SOU 2006:73
underklassomrdena dr fattigdom rvs frn generation till

generation. Tv av de tre experter som ombads att avlgga vittnesml var afroamerikaner, vilket r anmrkningsvrt fr en
expertgrupp som nominellt skulle behandla ekonomiska sprsml.
Nationalekonomen Ronald Mincy tillhandahll djrva statistiska
mtningar av den pstdda gruppens storlek, utveckling och demografiska beskaffenhet. Statsvetaren Lawrence Mead anfrde ett
komplex av social isolering, kravls vlfrd och en motstrvig
attityd gentemot arbete som orsak till dess uppkomst. Och sociologen Elijah Anderson insisterade p att mnga av underklassens
problem r drogrelaterade. Oroad ver att hotet frn underklassen skulle brja spridas, avslutade ordfranden Lee Hamilton,
representant fr Indiana, diskussionen med fljande fundering:
Det kommer fortfarande att krvas mycket mer arbete fr att frst fenomenet, eller hur? (Joint Economic Committee 1989: 1, 19,
24, 47, 645).
S var det verkligen. I dag r det knappast mjligt att hlla koll
p alla de bcker, artiklar och rapporter som gnas t underklassen. Regelbundet anordnas konferenser dr landets mest framstende experter bistert diskuterar gruppens utmrkande karaktristik, dess omfattning och lokalisering, grunderna till att den uppstod och olika stt att integrera (det vill sga, tmja) den i det amerikanska samhllets huvudfra. De flesta stora privata och offentliga stiftelser Ford, Rockefeller, the Social Science Research
Council och till och med the National Science Foundation finansierar fr nrvarande jttelika forskningsprojekt om underklassen. De svarar ven fr kostnaderna fr avhandlingar om underklassen, sprider skrifter om den och fr fram politiska frslag
angende den. Oklanderliga akademiska bcker, som The Truly
Disadvantaged av William Julius Wilson (1987), The Urban
Underclass, redigerad av Jencks & Peterson (1991) och Streetwise
av etnografen Elijah Anderson (1990), har tagit upp och utvecklat
begreppet och (retroaktivt) frlnat det akademisk vrdighet.
ven om dessa frfattare, vissa med all rtt, vgrar att vara delaktiga i de ofrbehllsamma teser om en specifik kultur vilka frfktas av de som fresprkar fortsatta statliga nedskrningar, 7 r det
likvl s att de sknker trovrdighet t frestllningen att en ny
TPF
FPT
7
S r fallet med William Julius Wilson, som, mer n ngon annan frfattare, med rtta
framhver de ekonomiska orsakerna till gettots nedgng, och nyligen har frklarat sig redo
att verge begreppet underklass om det skulle visa sig att det hindrar forskningen mer n
det underlttar den (se Wilson 1991).
TP
PT
44
SOU 2006:73
grupp har utkristalliserats i gettot och att den, helt eller delvis, r
ansvarig fr stdernas kriser. Och till och med i skrifter av de mest
progressiva av dessa frfattare, kan man, med mer eller mindre frsknande omskrivningar, finna ett antal moraliska och moraliserande element som klargr det entusiastiska vlkomnande deras
arbeten har ftt frn politiker och intellektuella byrkrater som
samtidigt beskylls fr att artikulera politiken om urbant vergivande, vars frsta offer r underklassens pstdda medlemmar.
Gng-vrstingar och vlfrdsmammor: ett illusoriskt socialt hot

Underklassens ikonografi polariserades snabbt kring tv paradigmatiska figurer: ena sidan, gng av unga, arroganta, vldsamma svarta mn, som vgrar ta de enstaka, lgavlnade jobb utan
krav p yrkesutbildning som finns att ska, och drigenom intar sin
faststllda plats lngst ner p den sociala rangskalan, och, andra
sidan, tonrsmammorna som livnr sig p skattebetalarnas
bekostnad genom att i allmnnyttans stora bostadsomrden leva
p socialbidrag, och oftast fotograferas nr de sjlvbeltet sysslolsa sitter framfr sina lysande teve-apparater med sina smbarn
utstrckta i knt. Dessa emblematiska figurer r i sjlva verket bara
tv uttryck av samma fantasibild, av hotet att dessa ociviliserade
svarta de som inte har ngon plats i den nya arbetsfrdelningen
bland kaster och klasser skulle st modell fr de amerikanska vrderingarnas hederlighet och nationen i sig: gng-vrstingarna
representerar den offentliga sidans moraliska upplsning och sociala snderfall, p gatorna, och vlfrdsmammorna br p samma
faror p den privata sidan, i familjesfren. I enlighet med en straffande logik omvandlas dessa tv kategorier, i statsfrvaltningen, i
vermtt till en astronomisk kning i antalet insprrningar,
respektive till verfulla vlfrdskontor i gettot. Fr problemet r
inte s mycket deras fattigdom och desperation som deras sociala
kostnad, som till varje pris mste reduceras. 8
I en artikel av Charles Murray finner man detta vmjeliga fantasifoster verdrivet uttalat. Artikeln publicerades i engelska Sunday
Times (fr ett furstligt arvode), och var drfr mindre underkastad
det amerikanska akademiska mnets censur, vilket innebar att den
bermde frfattaren till Losing Ground, Reagantidens socialpoliTPF
FPT
8
I detta avseende liknar underklassen de (nordafrikanska) immigranterna i nuvarande
franska sociopolitiska tankegngar (Adbelmalek Sayad 1986).
TP
PT
45
SOU 2006:73
tiska bibel, fr ett gonblick kunde ignorera den sociala och rasmssiga anstndighet som normalt prglar den offentliga amerikanska politiska diskursen, och rakt ut sga vad de flesta underklass-analytiker vanligtvis mste nja sig med att skriva mellan
raderna. I artikeln med titeln (satt med enorma bokstver)
UNDERCLASS: THE ALIENATED POOR ARE DEVASTATING AMERICAs INNER CITY IS THE SAME HAPPENING HERE? (Murray 1989: 26, 39, 43) kan man, i tv utrop,
lsa: Unga [svarta] mn r i grund och botten barbarer som tycker
att ktenskap r ett civiliserande maktmedel, och Ensamstende
unga kvinnor blir gravida eftersom sex r kul och spdbarn r
gulliga. Murrays analys (om den kan benmnas s), som presenterar de boende i gettot som en skara vildar som har fresatt sig att
slakta sitt eget samhlle, r inte s mycket en reductio ad absurdum
som de frtrycktas terkomst. Fr r inte detta samma synstt som
de (italienska och judiska) vita frn de lgre klasserna i omrdena
nrmast New Yorks svarta innerstder applicerar, nr de
oursktligt uttrycker att gettot r en djungel versvmmad av
mrkhyade djur vars vilda sexualitet och trasiga familjer trotsar
alla tankar p civiliserat uppfrande? (Rieder 1985: 2526, 5867).
Sedan slutet av 1800-talet finns det, bland de teoretiker som
tar upp rasproblemet, en lng tradition av pseudovetenskapliga
analyser vars ml r att understdja den stereotypa framstllningen
av gettots svarta som lata, avvikande, omoraliska och labila varelser
som vltrar sig i en sjukdomsalstrande kultur som fundamentalt
avviker frn den frhrskande amerikanska kulturen; en tradition
som, via Edward Banfield, nu terupptas av Charles Murray. Det
nya r att underklass-begreppet gr ansprk p att vara rasneutralt: det har den stora frtjnsten att det tillter en att tala om
afroamerikaner med ett sprk som p ytan r utan rastillskrivningar. Teorin om en underklass har ytterligare en betydelsefull
frdel: den r tautologisk. Gruppens tv definierande element
en avvikande och bedrglig fattigdomskultur, ett brett register av
patologiskt och destruktivt handlande rttfrdigar nmligen varandra msesidigt, i ett cirkelresonemang: underklassens medlemmar uppfr sig avvikande (ett annat uttryck som flitigt
anvnds fr att beskriva dem) eftersom de har abnorma vrderingar, och beviset fr att de ingr i en abnorm kultur terfinns just
i deras annorlunda beteende.
46
SOU 2006:73
Avslutning: vilken funktion fyller begreppet underklass?

Vid det hr laget borde det st klart att frestllningen om en
underklass inte r ngot annat n det Pierre Bourdieu (1980)
kallar en akademisk myt, det vill sga, att i vetenskaplig tappning
skapa en diskurs som p ett skenbart neutralt och frnuftsmssigt
stt omformulerar sociala fantasier och vulgra frestllningar om
skillnader mellan de s kallade raserna. Historikern Lawrence
Levine (1982) har visat att sydstatsplantagernas gare hade mycket
att tjna p att starkt betona det kulturella avstnd som separerade
dem frn sina slavar. Genom att karaktrisera slavarna som barbariska, primitiva och barnlika kunde de lttare reduceras till
godelar. P liknande stt finns det ett omedvetet intresse fr att
verdriva det urbana svarta underproletariatets kulturella differentiering till en grad av radikalt utanfrskap. Demoniseringen tillter
att underproletariatet symboliskt isoleras och kasseras, och rttfrdigar drmed en statlig politik som kombinerar straffande tgrder
som ptvingat arbete eller samhllstjnst, kriget mot droger
(vilket framfr allt r ett gerillakrig mot narkomaner och knarklangare i gettoomrdena) och en fngvrdspolitik som p ett
decennium har lett till en frdubbling av antalet fngelsekunder
med insprrning i de i trda lmnade, snderfallna innerstadsomrdena.
Begreppet underklass ett vagt och formbart begrepp med
frnderliga och dligt definierade ramar har blivit framgngsrikt
tack vare sin semantiska obestmdhet, vilken medger alla mjliga
symboliska manipulationer fr att minska eller utvidga gruppens
grnser beroende p vilka ideologiska intressen som styr. Men vilken r d den enhetliga principen bakom begreppets variabla geometri? Det frefaller faktiskt som om det r precis s som
Bronislaw Geremek (1976: 361) hvdar om de socialt utslagna i det
hgmedeltida Paris: att det huvudsakligen r den knsla av fientlighet, misstro och frakt som gettots svarta inger resten av det
amerikanska samhllet, som str till tjnst med att befsta denna
kategori.
De yttersta orsakerna till framgngen fr underklass-begreppet, ska allts inte skas i dess vetenskapliga utfall, vilket i bsta fall
r noll, 9 utan i dess sociala fljder, som r tre till antalet. Den frsta
TPF
FPT
9
Det r mycket som talar fr att utfallet i sjlva verket r negativt, eftersom underklassens
prefabricerade problematik frhindrar organiserad forskning om avproletariseringens och
rasuppdelningens sociala bakgrunder och korsbefruktning i USA:s stder, och om hur de
offentliga diskurserna och den statliga politiken artikulerar (och frdunklar) dessa faktorer.
TP
PT
47
SOU 2006:73
fljden r avhistoriseringen (eller naturaliseringen) av gettots delggelse: villfarelsen att denna grupp r en radikal nyhet gr att man
glmmer att det i USA alltid har existerat ett underproletariat
svart som vitt och att 1980-talets hypergetto inte r ngot
annat n en sociospatial skrpning av rasoch klassuteslutningens
dubbla logik, som tendentist verkat sedan det mrka gettots uppkomst fr drygt 100 r sedan. Den andra fljden r vsentliggrandet av problemet ras/urbanitet: glidningen frn substantiv till substans gr det mjligt att frse de individer, som rent statistiskt
sammanfrs i denna fiktiva grupp, med egenskaper som i verkligheten antingen kan hnfras till analytikernas egna intellektuella
konstruktioner eller till de nationella stdernas strukturer, vilket
slunda ocks gr det mjligt att till gettot falskeligen begrnsa ett
problem som har sina rtter i rasuppdelningen i USA:s lokala och
statliga politik. Beslktad drmed r den tredje fljden, den att
underklassens mne har en tendens att avpolitisera dilemmat med
de skyddslsa svarta omrdenas accelererande frfall i de amerikanska storstderna: fr om underklassen faktiskt r en samling
misslyckade individer som sjlva br med sig fret till sin belgenhet och till det frdrv de tvingar p andra, d kan ngot kollektivt
ansvar inte beropas vare sig p orsaksniv eller betrffande botemedel.
Diskursen om underklassen r ett disciplinrt instrument i
Foucaults bemrkelse av begreppet inte s mycket fr de fattiga
sjlva som fr alla de som kmpar fr att inte falla ned i den urbana
skrseld som namnet symboliserar (det vill sga arbetarklassen i
dess olika bestndsdelar, och speciellt svarta och latinos) och den
bsta garantin fr att landets dominerande klasser de facto ska
verge gettot. Lngt ifrn att belysa det nya samband dr ras, klass
och stat kopplas samman i den amerikanska storstaden, bidrar
sagan om underklassen snarare till att dlja den, i Elias uppfattning, mest uppenbara orsaken till gettots avcivilisering: den politiska viljan att lta det ruttna bort.
Del 2
Elias i det mrka gettot
Norbert Elias teori om civiliseringsprocessen och hans anteckningar om dess motstycke, avciviliserande utbrott, erbjuder ett
kraftfullt redskap fr att diagnostisera det svarta amerikanska
gettots mutation sedan sextiotalet. Genom att anvnda hans teore-
48
SOU 2006:73
tiska modell kan vi undvika ngra av de traditionella analysernas

stndiga begrnsningar betrffande rasoch klassproblem i USA:s
storstder (fr detta se Wacquant 1997a).
Gettot i processociologisk belysning

Fr det frsta varnar Elias oss fr den Zustandreduktion, att reducera process till tillstnd, som finns inbyggd i den av den vetenskapliga positivismen inspirerade fattigdomsforskningen och som, i
normalfallet, tar fasta p de egenskaper som beskriver missgynnade
individer och befolkningar. I stllet fr att tnka p gettot i statiska
och formaliserande termer, freslr han att vi betraktar gettot som
ett system av dynamiska krafter som binder samman verkningar
som hrstammar svl frn insidan av gettot som frn dess utsida.
Vrt primra empiriska fokus mste ligga p gestaltning, inte p
numerrer (vad gller segregering, armod, arbetslshet, etc.), p
samband, inte p tillstnd.
Fr det andra ger Elias anvndning av begreppet figuration, som
ett utvidgat flerdimensionellt ntverk av msesidigt beroende personer och institutioner, oss anledning att undvika det analytiska
paket som fresprkas av en variabelorienterad samhllsanalys.
Det r en vetenskaplig vidskepelse att man fr att vetenskapligt
underska sammanbundna processer mste studera dem ingende i
sina enskilda bestndsdelar (Elias 1978: 98). Ras eller integritet,
klass eller ras, statligt eller privat: dessa artificiella motsttningar
som splittrar den typiska vetenskapen om urban fattigdom i Amerika r ofrmgna att fnga de komplexa orsakssamband och processer som r involverade i att skapa och omskapa gettot, bde som
ett socialt system och som en upplevd erfarenhet.
Fr det tredje erbjuder Elias en modell fr samhllsomvandling
som spnner ver och knyter ihop olika analysniver, frn storskaliga politiska och ekonomiska maktorganisationer, ver institutionaliserade sociala relationer och interaktionsmnster, till personlighetstyper. Modellen uppmuntrar oss att begreppsmssigt hlla
ihop den strsta av makrostrukturer med den minsta av mikroformeringar nda ned till individens biopsykosociala konstitution,
fr att tala som Marcel Mauss (1968). Fr sociogenes och psykogenes r tv sidor av samma mynt nr det gller mnsklig existens,
och frndringar i den ena kan inte annat n terverka p den
andra.
49
SOU 2006:73
Fr det fjrde, och viktigast fr vrt syfte, placerar Elias vld och
rdsla i den moderna upplevelsens epicentrum: tillsammans bildar
de den gordiska knut som binder statens yttersta verksamhet till
personens innersta beskaffenhet. I och med att staten pskyndar
utrensningen av vld frn samhllet, banas vg fr reglering av socialt utbyte, ritualisering av vardagslivet och psykologisering av ingivelser och knslor, vilket i sin tur leder till hviskt och drefter
artigt mnskligt umgnge. Rdsla tillhandahller dremot den centrala mekanismen fr introjektion av sociala kontrollorgan och den
sjlvfrsrjande regleringen av hela knslolivet och alla instinkter
(Elias 1994: 443).
Rdslan, vldet och staten r sledes vsentliga fr det amerikanska mrka gettots bildning och ombildning. Rdsla fr att
smutsas ned och frdmjukas genom att associeras med underlgsna varelser afrikanska slavar utgr roten till de frdomar
och den institutionalisering som prglar den rigida kastindelningen
som tillsammans med urbaniseringen fr drygt 100 r sedan gav
upphov till gettot (Jordan 1974, Meier & Rudwick 1976). Vld som
kommer nedifrn, i form av aggressioner och terror mellan mnniskor, svl som ovanifrn, frkltt till statligt sponsrad diskriminering och segregering, har varit ett mycket framgngsrikt redskap
fr att bde dra och utnyttja en frggrns. Och det spelar ocks
en avgrande roll nr det gller att dra nya sociala och symboliska
grnslinjer, dr det nutida gettot r vldet frkroppsligat.
Avpacificering, informalisering och skapande av kenlandskap

omformulerat
P annat hll har jag karaktriserat den sociala frndringen i
Chicagos huvudsakliga historiska svarta zon, South Side, som en
vergng frn 1950-talets kollektiva getto till ett hypergetto
la fin-de-sicle (Wacquant 1994): en ny sociospatial utformning
som, under press frn marknadsnedskrningar och statligt vergivande, frenar rasoch klassuteslutning och leder till en avurbanisering av stora delar av innerstaden.
De tidiga efterkrigsrens kollektiva getto var resultatet av en allomfattande kastindelning som tvingade svarta att utveckla sin egen
samhlleliga vrld i skuggan av eller mellan sprickorna i de
fientliga vita inrttningarna. Gettot blev en kompakt, markant
begrnsad, sociospatial gruppering, som rymde ett helt register av
50
SOU 2006:73
svarta klasser sammanhllna av ett gemensamt rasmedvetande, en

omfattande social arbetsfrdelning och samhllsorgan som p bred
basis verkade fr mobilisering och medbestmmandertt. Det bildade, s att sga, en stad i staden och stod i ett motsatsfrhllande till det bredare vita samhllet vars grundlggande institutionella infrastruktur det strvade efter att duplicera.
Denna svarta metropol, fr att lna den vltaliga titeln frn St
Clair Drakes & Horace Caytons (1945) klassiska studie av Chicagos Bronzeville, har ersatts av en helt annan urban form. Hypergettot frn 1980- och 1990-talen uttrycker en skrpning av den
historiska rasuteslutningen silad genom ett klassprisma och uppvisar
samtidigt en ny spatial och organisatorisk form. Eftersom hypergettot frenar segregering utifrn hudfrg med en uppdelning i
klasser, innehller det inte lngre ngon omfattande arbetsfrdelning eller komplett uppsttning klasser. Dess fysiska grnser r
otydligare och dess dominerande inrttningar r inte organisationer
som omfattar hela samhllet (som kyrkor, loger och den svarta
pressen), utan statliga byrkratier (vlfrd, allmn utbildning och
polis) vars mlgrupp r marginaliserade problembefolkningar.
Fr hypergettot tjnstgr inte som en reserv av disponibel industriell arbetskraft, utan som en ren avstjlpningsplats fr de vertaliga kategorier som det omgivande samhllet inte har ngon ekonomisk eller politisk nytta av. Och det genomsyras av en vergripande ekonomisk, social och fysisk oskerhet som beror p
urholkningen av lntagarmarknaden och det statliga stdet. Medan
gettot i sin klassiska form delvis fungerade som ett skydd mot en
brutal rasuteslutning har hypergettot dremot frlorat sin positiva
uppgift som gemensam buffert, vilket gr det till en ddlig apparat
fr ppen social frvisning.
Skiftet frn kollektivt getto till hypergetto kan dynamiskt framstllas med utgngspunkt i ett strukturerat samspel mellan tre
huvudprocesser. Den frsta r avpacificeringen av vardagslivet, det
vill sga hur vldet sakteliga trnger igenom det lokala samhllssystemet och in i det. Det kande frfallet och de kande riskerna i
Amerikas rasrena stadskrnor, som r mjliga att pvisa i infrastrukturens delggelse och i det astronomiska antalet personbrott
(mord, vldtkter, verfall och misshandel), har tvingat fram en
grundlig ndring i de dagliga rutinerna och skapat en kvvande
atmosfr av misstro och fruktan (Freidenberg 1995).
En andra process innebr social differentiering och leder till att
gettoomrdenas organisatoriska system vissnar bort. Det faktum
51
SOU 2006:73
att stabila afroamerikanska arbetar- och medelklasshushll gradvis

har frsvunnit, att frfallna allmnnyttiga bostder radas upp i
svarta slumomrden och att de terstende invnarna har avproletariserats, har urholkat lokala kommersiella, medborgerliga och religisa inrttningar. De sociala ntverken har krympt p grund av
den ihllande arbetslsheten och de akuta materiella frlusterna,
medan de offentliga inrttningarna drastiskt frsmrats eftersom
de fattiga svarta kunde offras politiskt. Detta gller allt frn skolor,
bostder och hlsovrd till polis, domstolar och vlfrd, dr den
senare fungerar p stt som ytterligare stigmatiserar och isolerar
gettots invnare (Wacquant 1997b).
Den tredje processen bestr av ekonomisk informalisering: de frenade otillrckligheterna i efterfrgan p arbetskraft, omrdenas
organisatoriska kenlandskap och vlfrdssystemets misslyckande
har gynnat tillvxten i den oreglerade ekonomin, som anfrs av
massdetaljhandel av droger och diverse illegala aktiviteter. Nufrtiden frtjnar de flesta invnarna i Chicagos South Side sitt huvudsakliga uppehlle genom gatuhandel eller socialhjlp: lnearbete r
alltfr sllsynt och oplitligt fr att kunna bli en livsstrategi att
stdja sig p (Wilson 1996).
Statliga nedskrningar och skapandet av hypergettot

Det orsakssamband som alstrar skapandet av hypergetton i stadskrnorna omfattar en komplex och dynamisk konstellation av ekonomiska och politiska faktorer som strcker ut sig ver hela efterkrigsperioden och nnu lngre tillbaka eftersom mnga av faktorerna kan spras till gettots inledande konsolidering i klvattnet av
den stora migrationen 19161930 och vederlgger drfr den
kortsiktiga intrigen i skildringen av underklassen som en produkt
av 1970-talet. Jag argumenterar mot de teorier som fr fram
enskilda orsaker och hvdar att skapandet av hypergettot inte har
en utan tv fundamentala rtter, den ena i den urbana ekonomins
modernisering och den andra i den amerikanska statens strukturer
och politik p federal och lokal niv. Och den rigida, spatiala segregering som vidmakthlls genom politisk overksamhet och administrativ upplsning (Massey & Denton 1993, Weiher 1991), utgr
den grundbult som frenar dessa tv krafter i en sjlvfrevigande
konstellation som r ytterst motstndskraftig mot traditionell
social mobilisering och traditionella socialpolitiska behandlingar.
52
SOU 2006:73
Allt som allt framstr de offentliga inrttningarnas sammanbrott,

fljden av den statliga uppdmningspolitiken och vergivandet av
den fattiga minoriteten, som den kraftigast verkande och mest
utmrkande orsaken till den inrotade marginaliteten i den amerikanska storstaden. Utan att g in p alltfr mnga detaljer, kan den
teoretiska modell ver statens roll i skapandet av hypergettot som
Elias hjlper oss att specificera skisseras enligt fljande. Den
urholkning som pgr i de rasrena stadskrnorna och drabbar de
offentliga inrttningarnas nrvaro, rckvidd och verkan, samt de
tgrdsprojekt som anfrtrotts att leverera oundgngliga sociala
frndenheter, snder ut en rad chockvgor som destabiliserar
gettots redan frsvagade organisatoriska system. Dessa chockvgor
r oberoende av, om n intimt kopplade till och ytterligare frstrkta av, de chockvgor som har sitt ursprung i den ekonomiska
omstrukturering och pfljande tudelning av staden som genomfrdes efter Gerald Fords presidenttid (Sassen 1990, Mollenkopf &
Castells 1991).
Den omfattande sociala desinvesteringen som frorsakats av
minskningen i statligt underhll 1) accelererar snderfallet av gettots naturliga, institutionaliserade infrastruktur, 2) underlttar
spridningen av pandemiskt vld och underblser den allomfattande
atmosfren av rdsla, och 3) tillhandahller utrymme och stimulans
fr att en informell ekonomi som domineras av knarkhandel ska
kunna blomstra. Dessa tre processer livnr sig, i sin tur, p varandra
och lses i en till synes sjlvfrsrjande konstellation som utt visar
alla tecken p att vara internt framdriven (eller getto-specifik),
nr det i verkligheten r s att den r (ver)determinerad och upprtthllen frn utsidan, av den skenbara vlfrdsstatens brutala och
orttvisa tillbakadragande rrelser. Det faktum att gettots invecklade utvecklingsfrlopp frefaller drivas av sjlvstndiga, inifrn
verkande processer r centralt fr den politiskt-ideologiska omdefinieringen av rasoch fattigdomsfrgan under 1980-talet. Fr det
ger fria tyglar t att skylla p dess offer, som i den stigmatiserande
diskursen om underklassens beteende (Gans 1995), vilket rttfrdigar ytterligare statliga nedskrningar. Dessa nedskrningar
bekrftar sedan uppfattningen att gettot r bortom varje mjlighet till politisk hjlp eftersom dess frhllanden fortstter att
urarta.
Utarmningen av gettots organisatoriska ekologi frsvagar
slunda dess kollektiva frmga att, svl formellt som informellt,
kontrollera vld mellan mnniskor, vilket, i samband med utbredda
53
SOU 2006:73
materiella frluster, leder till kad brottslighet och kat vld

(Bursick & Grasmick 1993). Nr vgen av vldsamma brott nr en
viss smrtgrns, blir det omjligt att driva affrsverksamhet i gettot
vilket bidrar till att lntagarekonomin tynar bort. Informalisering
och avproletarisering frsvagar, i sin tur, gettoinvnarnas kpkraft
och stadgade tillvaro, vilket undergrver serviceinrttningarnas
frmga att klara sig och drmed verlevnadschanserna hos de
som r beroende av dem. Detta kar ocks brottsligheten eftersom
vld r det primra medlet fr att reglera transaktioner i gatuekonomin, som genom vld frses med en organisatorisk avmattning
som ytterligare befrmjar en informalisering av ekonomin, vilket
visas i figur 6.1.
Figur 6.1 Frenklad modell av frhllandena mellan statliga nedskrningar och
skapandet av hypergetton
Vardagslivets
avpacificering (vld)
Statliga nedskrningar
(social desinvestering,
straffande uppdmning)
Skapande av
organisatoriskt
kenlandskap
Ekonomins informalisering
(+ avproletarisering)
Frn skyddsnt till fngstnt

Statliga nedskrningar ska inte uppfattas som att staten in toto drar
sig tillbaka och p ngot stt frsvinner frn Amerikas frvisade
omrden. Fr att stoppa de allmnna oroligheter som frknippas
med akut marginalitet och orsakas av att statens (federala) del av
ekonomi, boende och social vlfrd minskar eller helt upphr r
staten (lokalt) tvungen att ka sin vervakning och underkuvande
nrvaro i gettot (Davis 1990: kapitel 5).
I sjlva verket har de senaste tv decennierna upplevt en explosionsartad kning av den amerikanska statens straffunktioner,
eftersom fngelser och drtill hrande apparater (villkorlig frigivning, skyddstillsyn, elektronisk vervakning, ungdomsfngelse och
utegngsfrbud) utnyttjats fr att hejda konsekvenserna av det
kade armodet, som orsakats av det minskande vlfrdsunderst-
54
SOU 2006:73
det. I dag spenderar USA rligen uppemot 200 miljarder dollar p

den brottskontrollerande industrin, och fr unga gettoinvnare
tillhr statens mest bekanta ansikten polismannen, vervakaren
och fngelsevakten (Miller 1996). Fr tredubblingen av antalet
fngslade p femton r frn 494 000 r 1980 till ver 1,5 miljoner
r 1994 har drabbat fattiga urbana afroamerikaner srskilt brutalt:
en svart man av tio mellan 18 och 34 r fr nrvarande fngslad
(jmfrt med en vuxen av 128 fr hela nationen), och s mnga
som en av tre str under vervakning av det straffrttsliga systemet
eller har ngon gng under en ettrsperiod varit hktad.
De disciplinra funktioner som utfrs av polis, straffrtts- och
fngelsesystem har endast delvis ersatt de sociala underhllsfunktionerna, vilket innebr att den slutliga fljden av denna statens
samtidiga frstrkning-frsvagning (Poulantzas 1978: 226) r en
kraftig minskning av de statliga regleringarnas djup och bredd i
stadskrnan. Det r till och med synligt i den allmnna ordningen,
trots det gerillakrig mot stadens fattiga som utkmpas av polis och
domstolar under tckmanteln kriget mot droger. Till och med i
de delar av gettot dr polisstyrkorna r i hgsta grad synliga, kan
det massiva polispdragets fngstnt helt enkelt inte kompensera
att det sociala skyddsntet rivits upp. Exempelvis ansg Chicagos
bostadsmyndighet att det var ndvndigt att skapa en egen, kompletterande, privat polisstyrka som kunde patrullera omrdet kring
the Robert Taylor Homes, landets mest knda koncentrering av
sociala hrbrgen och socialt armod, trots att det finns en polisstation inuti sjlva bostadskomplexet. Och till och med d, kan polisen inte frse invnarna med minimal fysisk skerhet (i brjan av
1990-talet versteg andelen mord i den delen av South Side 100 per
100 000 invnare; den hgsta i staden), fr att inte tala om att
stadkomma en noggrannare kontroll av de s kallade underklassbeteenden som oroar den politiska eliten och expertisen.
Lget r sdant eftersom statliga nedskrningar i vlfrden inte
bara pverkar gettot genom att stympa de investeringar och
inkomster som strmmar in i det, utan ocks, och mer betydelsefullt, genom att lsa upp hela det nt av indirekta sociala relationer (Calhoun 1991) som upprtthlls av offentliga inrttningar
och av de privata organisationer som dessa i sin tur stder. Ersttandet av den skenbara vlfrdsstaten med fngvrdsstaten kan inte
annat n att frstrka just den socioekonomiska instabilitet och det
vld mellan mnniskor som den r tnkt att mildra (Wacquant
1996).
55
SOU 2006:73
Elias hjlper oss slunda att terbrda staten till analysen av

sambandet mellan kast, klass och integritet i det amerikanska
hypergettot. En underskning av statens roll br omfatta 1) alla
regeringsapparaturens niver (federal, statlig och lokal) liksom
gettoinvnarnas strategier och agerande gentemot dem, 2) inte
endast antifattigdoms- och vlfrdspolitik utan hela det register
av statliga aktiviteter som pverkar den bristande jmlikhetens
sociospatiala strukturer, inklusive kriminal- och fngvrdspolitik,
3) svl det som offentliga myndigheter stadkommer som det de
misslyckas med, fr staten formar urban marginalitet inte bara
genom vad den lter gra utan ocks och i fallet USA kanske
mest avgrande genom vad den (social- och rasselektivt) underlter att gra.
Genom att ta med Elias in i Amerikas mrka getto hvdar jag att
de teoretiska modeller om gettots omvandling (och bortom det,
om storstadssystemets omstrukturering) som utelmnar staten och
dess organisationella kapaciteter, politik och diskurser, samt dess
faktiska stt att ingripa p gatuniv, gr s p bekostnad av att
kunna avslja de s tydligt politiska rtterna till mnstret bakom rasoch klassuteslutning som dagens hypergetto r en konkret manifestation av. Och dessa teoretiska modeller lper ocks en betydlig
risk att beropas fr att rekommendera ordinationer som inte kan
stadkomma mycket mer n att ex post facto legitimera den politik
som dikterar urbant vergivande och underkuvande uppdmning av
det svarta (under)proletariatet en politik som br det huvudsakliga ansvaret fr de utslagnas fortsatta frsvrande omstndigheter i
Amerikas stder.
versttning frn engelska: Dan Brundin
56
SOU 2006:73
Referenser
Anderson, Elijah 1990, Streetwise: Race, Class and Change in an
Urban Community, Chicago: University of Chicago Press.
Auletta, Ken 1982, The Underclass, New York: Random House.
Bourdieu, Pierre 1980, Le Nord et le midi. Contribution a une
analyse de leffet Montesquieu, Actes de la recherche en sciences sociales 35 (november): 2125.
Boltanski, Luc 1987 (1981), The Making of a Class: Cadres in
French Society, Cambridge: Cambridge University Press.
Boskin, Joseph 1986, Sambo: The Rise and Demise of An American
Jester, New York: Oxford University Press.
Bourgois, Philippe 1989, In search of Horatio Alger: culture and
ideology in the crack economy, Contemporary Drug Problems vinter: 631632.
Bourgois, Philippe 1992, Une nuit dans une shooting gallery:
enqute sur le commerce de la drogue East Harlem, Actes
de la recherche en sciences sociales 94 (vr): 5978 (engelsk
vers. Just another night in a shooting gallery, Theory,
Culture & Society 152 (juni 1998): 3766).
Bursik, R.J. & H.G. Grasmick 1993, Economic deprivation and
neighbourhood crime rates, 19601980, Law and Society
Review 272: 263283.
Calhoun, Craig 1991, Indirect relationships and imagined communities: largescale social integration and the transformation
of everyday life, i Social Theory for a Changing Society, red.
Pierre Bourdieu & James Coleman, Boulder: Westview Press,
s. 95121.
Chicago Tribune 1986, The American Millstone: An Examination of
the Nations Permanent Underclass, Chicago: Contemporary
Books.
Chicago Tribune 1991a, 849 Homicides Place 1990 in a Sad Record
Book, 2 januari.
Chicago Tribune 1991b Protesters gather to save their schools, 22
maj, del 2, s. 1, 10.
Davis, Mike 1990, City of Quartz: Excavating the Future in Los
Angeles, London: Verso.
Drake, St Clair & Cayton, Horace 1962 (1945), Black Metropolis: A
Study of Negro Life in a Northern City, New York: Harper
and Row, 2 delar, ny utkad utg.
57
SOU 2006:73
Dubin, Steve C. 1987, Symbolic slavery: black representations in

popular culture, Social Problems 34(2): 122140.
Dubrow Nancy F. & Garbarino, James 1989, Living in the war
zone: mothers and young children in a public housing development, Child Welfare 68(1): 8.
Duncan, Arne 1987, Profiles in poverty: an ethnographic report
on inner-city black youth, paper som presenterades p
Urban Poverty Workshop, University of Chicago, oktober.
Duster,Troy 1988, Social implications of the New black underclass, The Black Scholar 19(3): 29.
Duster,Troy 1978 (1970), What Is Sociology? New York: Columbia
University Press.
Elias, Norbert 1994, The Civilizing Process, vers. Edmund
Jephcott, Oxford & Cambridge, MA: Blackwell.
Freidenberg, J. (red.) 1995, The Anthropology of Lower Income
Urban Enclaves: The Case of East Harlem, Annals of the
New York Academy of Sciences 749, New York.
Gans, Herbert H. 1991, The dangers of the underclass: its harmfulness as a planning concept, i People, Plans and Policies:
Essays on Poverty, Racism, and Other National Urban Problems, New York: Columbia University Press, s. 328343.
Gans, Herbert H. 1995, The War Against the Poor: The Underclass
and Anti-Poverty Policy, New York: Basic Books.
Geremek, Bronislaw 1976, Les marginaux parisiens aux XIVe et XVe
sicles, Paris: Flammarion.
Gibbs, Jewelle Taylor (red.) 1988, Young, Black and Male in America: An Endangered Species, New York: Auburn House Publishing Company.
Jencks, Christopher & Peterson, Paul (red.) 1991, The Urban
Underclass, Washington, DC: The Brookings Institution.
Joint Economic Committee 1989, The Underclass, Hearing Before
the Joint Economic Committee of the 101st Congress of the
United States, 25 maj, Washington, DC: US Government
Printing Office.
Jordan, Winthrop D. 1974, The White Mans Burden: Historical
Origins of Racism in the United States, Oxford: Oxford University Press.
Kasarda, John D. 1988, Jobs, migration, and emerging urban mismatches, i M. G. H. McGeary & L. E. Lynn (red.), Urban
Change and Poverty, Washington, DC: National Academy
Press, s. 148198.
58
SOU 2006:73
Katz, Michael 1989, The Undeserving Poor: From the War on Poverty to the War on Welfare, New York: Pantheon.
Kotlowitz, Alex 1991, There Are No Chidren Here, New York:
Doubleday.
Kozol, Jonathan 1991, Savage Inequalities: Children in Americas
Schools, New York: Crown Books.
Lehmann, Nicholas 1986, The origins of the underclass, The
Atlantic Monthly (juni): 3155.
Levine, Lawrence W. 1982, African culture and U.S. slavery, i
Joseph E. Harris (red.), Global Dimensions of the African
Diaspora, Washington, DC: Howard University Press, s.
128129.
Magnet, Myron 1987 Americas underclass: what to do, Fortune,
11 maj: 130.
Marks, Carole 1991, The urban underclass, Annual Review of
Sociology (17): 445466.
Massey, Douglas & Denton, Nancy 1993, American Apartheid:
Segregation and the Making of the Underclass, Cambridge,
MA: Harvard University Press.
Mauss, Marcel 1968, Essais de sociologie, Paris: Editions de
Minuit/Points.
Mead, Lawrence 1985, Beyond Entitlement: The Social Obligations
of Citizenship, New York: The Free Press.
Meier, August & Rudwick, Elliott 1976, From Plantation to Ghetto,
New York: Hill and Wang.
Mennell, Stephen 1990, Decivilizing processes: theoretical significance and some lines of research, International Sociology
5(2): 205223.
Miller, Jerome G. 1996, Search and Destroy: African-American
Males in the Criminal Justice System, Cambridge: Cambridge
University Press.
Mollenkopf, John H. & Castells, Manuel (red.) 1991, Dual City:
Restructuring New York, New York: Russell Sage Foundation.
Murray, Charles 1984, Losing Ground: American Social Policy,
19501980, New York: Basic Books.
Murray, Charles 1989, The alienated poor are devastating Americas inner city. Is the same happening here?, Sunday Times
Magazine (London), 26 november: 26, 39, 43.
Myrdal, Gunnar 1962, Challenge to Affluence, New York: Pantheon.
59
SOU 2006:73
NACCD 1989, The Kerner Report: The 1968 Report of the National
Advisory Commission on Civil Disorders, New York: Pantheon.
Poulantzas, Nicos 1978, LEtat, le pouvoir et le socialisme, Paris:
Presses Universitaires de France.
Ricketts, Erol R. & Sawhill, Isabell V. 1988, Defining and measuring the underclass, Journal of Policy Analysis and Management 7 (vinter): 316325.
Rieder, Jonathan 1985, Canarsie: Italians and Jews of Brooklyn
against Liberalism, Cambridge, MA: Harvard University
Press.
Sassen, Saskia 1989, New York Citys informal economy, i
Alejandro Portes, Manuel Castells & Lauren A. Benton
(red.), The Informal Economy, Baltimore: The Johns
Hopkins University Press, s. 6077.
Sassen, Saskia 1990, Economic restructuring and the American
city, Annual Review of Sociology 16: 465490.
Sayad, Adbelmalek 1986c, Couts et profits de limmigration: les
prsupposs politiques dun dbat conomique, Actes de la
recherche en sciences sociales (61) mars: 7982.
Time Magazine 1977, The underclass, Time, 29 augusti: 1415.
Wacquant, Loc 1992, Pour en finir avec le mythe des cits-ghettos, Les Annales de la recherche urbaine 52 (september): 20
30.
Wacquant, Loc 1994, The new urban color line: the state and fate
of the ghetto in post-fordist America, i Craig Calhoun
(red.), Social Theory and the Politics of Identity, Oxford: Basil
Blackwell, s. 231276.
Wacquant, Loc 1996, De ltat charitable ltat pnal: notes sur
le traitement politique de la misre en Amrique, Regards
sociologiques 11: 3038.
Wacquant, Loc 1997a, Three pernicious premises in the study of
the American ghetto, International Journal of Urban and
Regional Research 212 (juni), Events and Debate: 341
353.
Wacquant, Loc 1997b, Negative social capital: state breakdown
and social destitution in Americas urban core, The Netherlands Journal of the Built Environment (specialnummer om
Spatial Segregation, Concentration, and Ghetto Formation) 13(1): 2540.
60
SOU 2006:73
Weiher, George 1991, The Fractured Metropolis: Political Fragmentation and Metropolitan Segregation, Albany: State University of New York Press.
Wilson, William Julius 1987, The Truly Disadvantaged: The Inner
City, the Underclass and Public Policy, Chicago: University
of Chicago Press.
Wilson, William Julius 1991, Studying inner-city social dislocations: the challenge of public agenda research, American
Sociological Review 56(1): 114.
Wilson, William Julius 1996, When Work Disappears, New York:
Knopf.
Williams, T. 1989, The Cocaine Kids: The Inside Story of a Teenage
Drug Ring, Reading, MA: Addison-Wesley.
61
Invandraren, frorten och

maktens rumsliga frankring
Berttelser om vardagsrasism
Minoo Alinia
En personlig prolog
Jag kliver in i butiken, en lagom stor och ganska exklusiv affr i den
vita innerstaden. Jag brjar titta runt efter en vinterjacka medan jag
knner frestndarens bevakande blick genomborra min rygg. Hon
hller sig i nrheten av mig och ltsas gra ngot. Efter en stund
frgar hon mig, med barnslig ton: vill du ha ngot hr? Har du
hittat ngot du gillar?. Som om hon pratade med ett vilsekommet
barn. Som en spontan reaktion svarar jag nej, jag vill inte ha ngot
hrifrn och lmnar butiken hastigt. Frbannad och frolmpad
irrar jag lnge runt ndamlslst i en omgivning som pltsligt
knns frmmande. Det r inte svrt att gissa att det var min hudoch hrfrg som signalerade en fara, ngot som hon mste avvrja
p ngot stt eller skydda sig mot. Min frg frknippad med brott
och problem motiverade att det var ok att behandla mig hur som
helst. Jag var ju bara en invandrare i hennes gon. Frgen som en
markr fr min icke-svenska hrkomst och i hennes gon ven fr
mina personliga egenskaper och min rumsliga tillhrighet talade
om fr henne var jag inte skulle vistas och vilka rum jag inte fick
betrda. Den fysiska kroppen utgr p det viset en symbolisk
grns, ett knnetecken, en kod, en representant fr en annan
rumslig sfr. Varje gng den tnjer p grnserna och betrder andra
sfrer blir den genast igenknd och avvisad som en inkrktare.
Utifrn en diskurs om normen definieras rtt och fel,
tillhrighet och icke-tillhrighet, vi och de andra. Fr att f
vara med mste man se ut p ett visst stt, ha en viss frg, ett visst
namn, en viss hrkomst, religion, klass, ett visst kn, osv. Det r ett
led i reproduktion och frsvar av existerande maktstrukturer.
Exkluderingen sker ofta inte direkt och dramatiskt utan snarare
genom sm, subtila och indirekta handlingar, stndigt och verallt
frekommande. De blir till slut en naturlig del av vardagen.
63
Invandraren, frorten och maktens rumsliga frankring
SOU 2006:73
Inledning
I detta kapitel diskuteras individuella erfarenheter av vardagsrasism.
Frestllningar om och relationer till invandrare r alltid
frknippade med rumsliga sfrer som r relaterade till olika grader
av makt och inflytande p bde global och nationell plan.
Invandraren och frorten r vldigt ttt kopplade till varandra. Det
r tv stigmatiserade kategorier som i den allmnna uppfattningen
och i den offentliga diskursen r frknippade med sociala och
kulturella problem. Jag kommer att diskutera frort i en mer
symbolisk mening och inte i dess fysiska mening. Centrala fr
denna framstllning r erfarenheter av vardagsrasism och det stt de
drabbar individer i deras vardag. Syftet r framfr allt att lyfta fram
och synliggra dessa freteelser genom olika exempel. Dessa
diskuteras som bde ett medel fr och ocks en konsekvens av
rumslig separation. Berttelserna tillhr tio kvinnor och mn som
har bott i Sverige i minst tio r. Merparten av intervjuerna gjordes
under 20002002 och ingick i en strre studie. Samtliga
intervjupersoner hrstammar frn urbana miljer och r utbildade.
Mnga har hgskoleutbildning frn ursprungslnderna. De r
flyktingar frn Iran, Irak och Turkiet, samtliga kurdisktalande.
Vidare, har jag anvnt mig av ett antal citat ur olika radioprogram
och tidningsartiklar.
Det r i dag bevisat och inte minst frn officiellt hll erknt att
rasism och diskriminering mot invandrare frekommer i samhllets
alla institutioner (Se bland annat tre nyutkomna SOU-rapporter:
de los Reyes och Kamali (red.) 2005, Kamali 2005b, Lappalainen
2005, samt tre rapporter frn integrationsverket: Integrationsverket
2004, de los Reyes och Wingborg 2002, integrationsbarometer
2004). Min ambition r drmed inte att argumentera fr att rasism
och diskriminering frekommer utan snarare att lyfta fram
individuella erfarenheter av dessa freteelser och i synnerhet av
rasismens vardagliga uttrycksformer. Vardagsrasismens exkluderande och diskriminerande praktik och dess bidrag till den rumsliga
och hierarkiska indelningen av samhllet str i fokus i denna
framstllning. Det r trots allt denna dolda och kanske p lng sikt
mest skadliga formen av rasism som inte r s knd och erknd.
Den handlar inte om skinnskallars dramatiska vldsaktioner utan
om subtila och ibland till synes sm, betydelselsa, oskyldiga
vardagshandlingar som grna bagatelliseras ven av de som utstts
fr dem. Som Pred (2000) konstaterar har rasism i den populra
64
SOU 2006:73
frestllningen ofta associerats med vld och provokationer utfrda

av extremhgern. Sedan mitten av 1998 har dock enligt honom
funnits clear signs that a new sensitivity to more widespread
forms of racism was beginning to emerge. That racially inspired
petty acts of everyday and innumerable intolerance and discrimination were becoming less and less easy to avoid acknowledging in
some measure. (Pred 2000: 270).
Nr orten blir frort: Utestngningsaktioners mentala och

rumsliga grnsdragningar
Frort i den symboliska mening som anvnds hr primrt str fr
en slags ptvingad och tillskriven position i samhllet. I svensk
kontext str ordet framfr allt fr icke-svenska, invandrartta
omrden och drmed fr utanfrskap, fattigdom, segregation och
marginalisering. Att vissa omrden kallas fr frorter utgrs inte
enbart av deras geografiska lge och fr att de ligger i stdernas
utkanter. Den benmningen r snarare normativt och br en viss
mening inom sig. Frorter r inte frorter bara fr att de ligger dr
de ligger utan framfr allt fr att de befolkas av vissa grupper/kategorier av mnniskor. Dessa mnniskor ofta r stigmatiserade och
befinner sig i samhllets utkanter och som invandrare ven utanfr
den nationella gemenskapen. Till exempel kallas Torslanda och
Askim i Gteborg inte fr frorter trots att de kan betraktas som
frorter i geografisk bemrkelse medan Hjllbo, Grdsten och
Bergsjn gr det. Till skillnad frn de tre sistnmnda orter dr det
bor invandrare och en och annan resurssvag svensk, bor i Askim
och Torslanda medelklass svenskar och en och annan vlbrgad
invandrare. Med andra ord associeras i en svensk kontext ordet
frort med de andra, de som inte riktig tillhr orten, gemenskapen, samhllet. Sedan 1970-talet har boendesegregation i Sverige
ftt en etnisk dimension (Kamali 2005b: 16). Klass och etniskt
utanfrskap och underlge sammanfaller i frorter och bildar en ny
typ av klassammansttning. Klass och etniska strukturer och
relationer korsar igenom varandra och frstrker utanfrskapet och
underlget i frorten.
Denna text lyfter fram och diskuterar vissa av de diskurser och
praktiker som utestnger och marginaliserar frortens invnare
(riktiga och/eller frestllda) och skapar mental och rumslig
separation och rumslig hierarki. Denna rumsliga separation kan ses
65
SOU 2006:73
bde som ml och som medel i detta sammanhang och i bda fallen
bidrar den till att skapa osynliga murar som utestnger de andra
frn att dela rummet med oss. Det omfattande system av
diskurser och praktiker som genererar en rumslig separation
baserad p frestllda etniska och rasmssiga grnser i staden r
teoretiserad genom begrepp som stadens rasifiering (Fr mer
diskussion se Molina 1997 och 2005). Mekanismerna bakom
stadens rasifiering r enligt Molina (2005) mnga, drtill hr olika
former av stigmatisering och exkludering av de bostadsomrden
dr invandrare bor. I denna kamp om social makt r makten ver
rummet vldigt central. En viktig aspekt av rum och rumslighet r
enligt Massey (1999) just dess koppling till social makt. Hon talar
om rumsligt frankrad social makt (spatialized social power) och
menar att det r maktrelationer i konstruktionen av rumslighet
snarare n rumsligheten sjlv som mste uppmrksammas. (Ibid.:
291). Det r denna aspekt som jag frsker lyfta fram i detta
kapitel genom att synliggra de sm vardagspraktiker som, genomsyrade av en asymmetrisk maktrelation, genererar rumslig separation genom grnsdragningar mellan vi och de invandrade andra
utifrn stereotypa frestllningar och kategoriseringar. Detta ska
ocks ses inom ramen fr en exkluderingsprocess som i slutndan
resulterar i ett A- och B-lag inom samhllet nr det gller tillgng
till resurser, makt och inflytande.
Denna process av rumslig separation gr hand i hand med och
frutstter en process av mental separation. Den mentala
separationen mjliggrs bland annat via diskurser och praktiker
som skapar otherness (annanhet) 1 via en frestllning om de
andra som allt som vi inte r. Den mentala separationen
legitimerar, motiverar och banar vg fr separata, hierarkiskt
ordnade rum. Drmed exkluderas och utesluts de andra ur
gemenskapen och utvisas till utkanter av samhllets mentala, sociopolitiska och fysiska rum.
I ett reportage i Sveriges Radios Studio 1 p kanal 1 den
18 augusti 2005 klockan 17:15 rapporterades om Gteborgs
kommuns projekt Bo i Gteborg. Som ett exempel p de omrden som ingick i kommunens projekt i syfte att byggas om och
ndra image nmnde reportern Bergsjn, en invandrartt frort i
TPF
FPT
1
Det finns ingen exakt motsvarighet fr denna term i det svenska sprket. I den
svensksprkiga litteraturen anvnder man sig av olika termer. Jag anser att termen annanhet
r den som mest fngar upp innehllet i termen otherness och drmed ligger den nrmast.
Jag lter nd originalet vara med eftersom jag ser inte versttningen som helt
tillfredsstllande.
TP
PT
66
SOU 2006:73
Gteborg. Hon sade bland annat att Bergsjn har varit grogrund
fr sociala och kulturella problem. Jag tar mig friheten att anta att
hon syftade p invandrarna, den absolut strsta majoriteten i
Bergsjn nr hon talade om kulturella problem. Denna problematisering av invandrare och invandrarkulturer i media r inget nytt.
Det har diskuterats av mnga forskare. Medierna med sin definitionsmakt r bland de viktiga aktrerna i skapandet av problembilder i samhllet. (se bland annat Nemati 1998, Brune 1990, 1996,
1998, 2004).
Det r allts invnarna i en ort och deras position i makthierarkin
inom samhllet som avgr huruvida den orten betraktas och kallas
fr frort (underfrsttt fattig, problematisk och mngkulturell)
eller fr ett vlbrgat, medelklassomrde (underfrsttt vit och
svenskt). Dessa fr sedan p olika stt olika prgel och identitet
som rum fr vissa kategorier av mnniskor och inte andra.
I gemenskapens frort
I Sverige finns det redan en frestllning om invandrare, en i
verlag negativ frestllning framfr allt nr det gller invandrare
frn utomeuropeiska lnder och i synnerhet de frn muslimska
lnder. Detta framgr av ett antal forskningsrapport och dribland
fyra nyutkomna sdana. Integrationsverkets Integrationsbarometern 2004, och tre SOU-rapporter (de los Reyes och Kamali
(red.) 2005, Kamali 2005b, Lappalainen 2005) bekrftar frekomsten av strukturell diskriminering p grund av religion,
ursprung och hudfrg. I sina mten med Sverige mter invandrare
enligt dessa rapporter ofta vardagsrasism, diskriminering och segregation. tskillig vetenskaplig forskning lyfter fram rasism, exkludering och marginalisering som invandrare i vst mter. Koloniala
frestllningar som inte frsvann med den formella avkoloniseringen
fortfarande prglar sociala relationer genom att bland annat konstruera
idn om invandrare som problem, som samhllets andra och gra de
till objekt fr olika former av kontroll och tgrder. (Se bland annat de
los Reyes and Wingborg 2002; Lindberg and Dahlstedt 2002;
Lindberg and Mattsson 2004; McEachrane & Faye (eds.) 2001; Azar
2001; Nemati 1998; Thrn 2002; Brune 1996, 1998; 2004; lund and
Schierup 1991; Tesfahounay 1998; de los Reyes, Molina and Mulinari
(eds.) 2003; Pred 2000; de los Reyes and Kamali 2005; ) En hierarki av
mobiliteter tillsammans med geopolitisering av migration inom en
67
SOU 2006:73
global makthierarki r bland de viktiga aspekter av stratifieringen i det

nuvarande globala samhllet och som pverkar invandrarnas vardagsliv.
Lutz, Phoenix och Yuval-Davis (1995) menar att grnser mellan
Europa och resten av vrlden stndigt frstrks och Europa nu mer
n ngonsin tidigare sker legitima tgrder fr att hlla ut vgen
av frmlingar. tgrder fr att exkludera andra gr hand i hand
med konstruktionen av kulturell, religis eller rasmssig
otherness (annanhet) (Ibid.: 5). De argumenterar fr att rasistisk
nationalism samlar krafter i det nuvarande Europa genom en
defensiv diskurs som konstruerar ett rent Europa, fri frn alla
frmlingar och ociviliserade element (Ibid.: 8). Diskursen om
Turkiets medlemskap i EU demonstrerar mycket vl denna process. En del av de argument som frs mot ett Turkiskt medlemskap
bygger p rent rasistiska frestllningar. Dessa argument exkluderar ocks p samma gng ett stort antal av Europas invandrade
invnare. Till exempel, sa den fre franska presidenten Valery
Giscard dEstaing i ett tal r 2002 fljande:
admitting Turkey would be the end of the European Union
because unlike other members and candidates Turkey has a different
culture, a different approach, a different way of life. It is not a
European country. (Yilmaz 2003: 198).
Ett annat exempel r Edmond Stoiber, en tysk kristdemokratisk

politiker som ppet deklarerade:
Europe is a community that is based on western values. As a
community of shared values, Europe has to deal with the question of
its borders. These borders must be based on shared values, culture and
history. Turkeys membership would breach these borders. (Alpay
2003: 74).
Allts, som Morely och Robins (1995) argumenterar r Europa inte

enbart en geografisk plats utan ocks an idea inextricably linked
with the myths of Western civilisation and grievously shaped by
the haunting encounters with its colonial Others. (Ibid. 1995: 5).
Idn om svenskhet och icke-svenskhet mste ses inom ramen fr
denna process. Den handlar ocks i slutndan om tillgng till
privilegier, resurser. Idn om svenskhet kan som Azar (2005)
argumenterar spras till olika politiska intressen: Ingen vet eller
kan veta vad svenskheten r, men skilda politiska krafter kmpar
68
SOU 2006:73
om att fresl hur den skall frestllas fr att sl vakt om den

rdande frdelningen av privilegier. (Ibid.: 180).
I denna process av exkludering, underminering och exploatering
av de andra har de kollektiva frestllningarna av ras, kultur
och religion lnge anvnts och fortfarande anvnds som frklaring.
Sverige har inte varit en kolonial makt men som Hall (1996)
ppekar det, kan inget samhlle hllas utanfr och definieras som
opverkad av kolonialismens kulturella process. Kolonialismen
pverkade inte bara de fre detta kolonierna utan ocks de samhllen som formellt inte var inblandade (Ibid.). Sverige var bara
marginellt inblandad i kolonialismen men frestllningen om
svenskhet, dess grnser och sttet p vilket andra kulturer betraktas
br nd analyseras i relation till denna globala process (Pred 2000,
Eriksson, Eriksson Baaz och Thrn 1999, Azar 2001, McEachrane
och Faye (red.) 2001, Jonsson 2001). Historiska indelningar och
grnsdragningar uttryckta i termer av vi och de, diskrimineringens alla former och uttryck alltifrn skinnskallars brutala och
direkta vldsaktioner till den nedsttande kommentaren eller
gesten i vardagen br ses i relation till denna globala process.
Grnsdragning och exkludering i vardagen

Som Essed (2005) ppekar, kommer man inte undan vardagsrasismen (Ibid.: 71). Men samtidigt tenderar vardagsrasismen att inte
bli uppmrksammad p grund av att den handlar om beteenden
som r triviala, rutinmssiga och fr givet tagna och att de
frekommer s ofta att man till slut vnjer sig vid dem och till och
med frvntar sig dem. (Essed 1991, 2005). Man kan drmed sga
att diskriminering existerar inte bara som observerbara handlingar,
utan ocks som subtila, dolda och oavsiktliga handlingar som
indirekt drabbar vissa grupper av befolkningen. (Kamali 2005a:
31). Alla sorters rasism omfattar ideologiska och sociala processer
som skapar frutsttningar och motiv fr diskriminering av andra
p grund av att de anses ha annorlunda etniska, kulturella eller
rasmssiga egenskaper. Essed (2005) sammanfattar de gemensamma nmnarna fr alla former av rasism i tre punkter som ocks
utgr tre sidor av vardagsrasismen: marginalisering av de som
uppfattas som rasmssig eller etnisk annorlunda; problematisering
av andra kulturer och identiteter; samt symbolisk eller fysisk
repression av (potentiellt) motstnd genom frdmjukelse eller vld
69
SOU 2006:73
(Ibid.: 79). Det som framfr allt knnetecknar vardagsrasismen kan

enligt henne sammanfattas i fljande tre punkter: (1) Socialiserade
rasistiska frestllningar infrlivas i betydelser dr praktiker blir
omedelbart definierbara och hanterbara, (2) praktiker med rasistiska implikationer familjariseras och blir regelmssiga och (3)
underliggande rasmssiga och etniska relationer aktualiseras och
frstrks genom dessa rutinmssiga eller familjra praktiker i
vardagliga situationer. (Essed 2005: 80).
I tv rapporter frn Integrationsverket fr 2002 och 2004 fastsls
att invandrare fdda utanfr Europa r objekt fr systematisk och
strukturell diskriminering i samhllet i allmnhet och i arbetsmarknaden i synnerhet (de los Reyes och Wingborg 2002, Integrationsverket 2004). Andreas Carlgren, generalsekreterare fr Integrationsverket, hvdar i en artikel i DN 2002 att ens mjligheter att f
arbete, inkomst och t.o.m. yrkesval kan avgras av ens ursprung
och inte av ens kvalifikationer och kompetens. Han sger vidare att
sannolikheten att f en befordran kar om du har ljusare hy och om
du r fdd i lnder som ligger nrmare till EU och Sverige (Andreas
Carlgren: Dagens Nyheter 20 november 2002). Han nmner
terigen samma problem tv r senare. D skriver han att hgt
utbildade personer r exkluderade frn arbetsmarknaden p grund
av sin hudfrg (Carlgren: Dagens Nyheter 14 mars 2004). Vidare,
visar Integrationsverkets integrationsbarometer 2004 en negativ
instllning till islam och muslimer i Sverige. P integrationsverkets
hemsida (9 september 2005) str: Nytt fr rets barometer r ett
avsnitt som behandlar allmnhetens instllning till islam och
muslimer i Sverige. Hr framtrder en mrkbart negativ instllning
i mnga av svaren.. Trots att man kan diskutera genomfrandet av
underskningen, definitionen av integration, svenskhet, muslim
och de utfrgades uppfattning av dessa ord osv., mste man ta detta
resultat p strst allvar.
Att bli sedd som den andre: erfarenheter frn vardagen

Som nmndes i brjan r individuella erfarenheter i fokus fr detta
kapitel, fr att visa hur rasismen drabbar individers liv. Som
forskare har man inte tillgng till mnniskors erfarenheter utan till
artikulering av dessa. Det innebr att det finns en diskursiv
dimension i erfarenhet (Widerberg 1996, Essed 1991) som mste
uppmrksammas i analysen. Att frst dessa erfarenheter innebr
70
SOU 2006:73
att stta dem inom ramen fr deras historiska, sociala och politiska
kontexter i vilka det alltid ingr asymmetriska maktrelationer.
Interaktionen mellan individuella erfarenheter och sociala processer
och strukturer ska d vara i fokus.
Den kollektiva invandraridentiteten utifrn vilken samhllets
relation till invandrade individer definieras mste ses inom ramen
fr en process av exkludering, stigmatisering, problematisering och
kontroll som fregr och r en ndvndig frutsttning fr rumslig
separation. De flesta av personerna i denna studie har upplevt olika
typer av dessa praktik som riktas mot invandrare.
Ngra vardagssituationer
Hamid ser diskrimineringen som en oskiljaktig del av sin vardag.
Men han har lrt sig att leva med det eftersom han inser att man
varken kommer undan den eller kan gra mycket t det. Det r en
av effekterna av vardagsrasism, man trttnar p att bry sig. Man
vnjer sig och lr sig att leva med den i stllet.
Som en invandrare r du utsatt i olika situationer. I vissa platser kan du
se att du behandlas annorlunda. Men om du r mycket knslig och
bryr dig mycket om det s blir det svrt fr dig. En gng var jag
tillsammans med en vn p en bensinmack fr att hyra en bil. Min vn
som skulle hyra bil betalade ett tusen kronor i deposition. Sedan de
bad oss bda om att visa vra krkort, vra ID kort och vra Visa kort.
Det tog lng tid att kolla upp alla vra kort. Under tiden som detta
pgick kom en svensk kvinna in fr att hyra en bil. Det var mycket
annorlunda fr henne. Det gick hur ltt som helst. Hon behvde inte
g genom s mycket kontroll och allt var ordnat inom en kort tid. Nr
jag protesterade och frgade om varfr vi behvde g genom s mycket
kontroll fr samma sak men inte hon s sa de att reglerna r sdana.
Jag kan ocks ge dig mera exempel. Sdana saker har jag upplevt hela
tiden. Till exempel p banken ser du att de behandlar dig dligt. Jag
menar inte att de sger fula saker till dig eller ppet frolmpar dig. De
ignorerar dig och bryr dig inte om du har sttt dr och vntat lnge.
Jag har sett mnga sdana saker men jag har frskt att ignorera dem.
Jag kan inte bry mig s mycket eftersom i s fall livet ska bli jtte svrt
fr mig. Du kan inte bry dig s mycket om det.
Att frtrnga minnena frn dessa upplevelser r en strategi fr

Hamid fr att verleva och skydda sig. Han frnekar inte att han
har blivit utsatt fr diskriminerande handlingar. Men han sger att
han har lrt sig att leva med det och att inte lta det frstra hans
vardagsliv. De har blivit en naturlig del av hans vardag s att han
71
SOU 2006:73
kanske inte lngre lgger mrke till dem. Man vnjer sig till slut fr
att kanske man inte har ngot val eller/och helt enkelt kanske fr
att kunna leva vardagslivet s normalt som mjligt. Man bestmmer
sig kanske att undvika vissa situationer, vissa platser, vissa miljer
fr att skydda sig frn krnkande mten och frn problem. Det r
ett stt att leva med det och d r den rumsliga separationen ett
faktum.
Det finns ocks en annan grupp av mnniskor som inte bara
frtrnger dessa erfarenheter men ocks frnekar dem (se Alinia
2004, de los Reyes och Wingborg 2002). Frnekandet av diskriminering enligt dessa studier kan ses som ett stt att undvika stigmat,
att bli associerad med rollen som offer fr diskriminering. Att
framst som offer fr diskriminering kan ofta upplevas som
skamfyllt d den associeras med misslyckande och otillrcklighet.
Dessutom sker det inte s sllan att klagoml och protester tystas
ned med argument som att du r verknslig eller du
verreagerar. Resultatet blir det att man frsker glmma det fr
att inte frdmjukas nnu mer. Man brjar ven tveka om sitt eget
omdme, ifrgastta sig sjlv och frneka sina egna knslor. P det
sttet fortstter marginaliseringen och segregeringen genom att
frtrycka motstndet och frolmpa motstndaren (Fr mer
diskussion se Essed 2005). Som ett objekt fr offren inte hvda sig.
Ett objekt fr inte ha ngra sikter, krav eller knslor. Frnekandet
av att ha varit utsatt fr diskriminering kan ven vara ett
sjlvfrsvar mot en diskurs som lgger skulden p offren. Denna
diskurs betraktar rasism och diskriminering som reaktioner p
offrens misslyckande och ofrmga att anpassa sig, att integreras.
Erfarenheten av att som invandrare och som svartskalle blir
bemtta med misstnksamhet och betraktas som potentiella
brottslingar r ocks ett tema som frekommer i berttelserna. Det
finns mnga situationer i vardagen dr dessa frekommer. Det kan
hnda i affrer, p banken, p arbetsplatsen, p bussen, p gatan, i
skolan, osv.
Shilan berttar ngot som hon sjlv har upplevt:
Det finns alltid en slags misstnksamhet mot invandrare. Till exempel
nr du gr in i en affr ser du att affrsinnehavaren/affrsbitrden tittar
misstnksamt p dig som om du har begtt ngot brott. De blir oroliga
och tror att du vill sno ngonting. Det gr verkligen ont. Det krnker
mig. De knner inte dig och vet inte vilken typ av mnniska du r.
Affrsbitrdes blick r som tortyr fr mig.
72
SOU 2006:73
Att ge nedsttande kommentarer r ocks en handling som

frmedlar en slags otherness (annanhet), skapar och markerar
grnser och hierarkier. Azad berttar om sina minnen frn tiden d
han studerade p SFI (svenska fr invandrare):
Det hnde att folk tittade ner p oss. Ngot som jag aldrig kommer
att glmma r att vr lrare p SFI stllde frgor som till exempel om vi
hade mjlk i vrt land, om vi hade druckit mjlk och sdana saker.
Lraren trodde att vi var frn en annan planet eller att vi kom till
Sverige fr att vi inte hade ngot att ta i vrt land. De sg p oss p
det sttet.
Ocks Hana berttar om sdana erfarenheter. Hon sger:

Jag knner frmlingskap nr till exempel jag ser att jag r ignorerad,
frbisedd och respektls behandlad i vissa situationer. Eller nr ibland
de stller frgor som har ni det och det i ert land?. Sdana frgor
frmedlar en omedelbar distans mellan dig och den personen. Eller
ibland ser du att ven om en person har lgre utbildning n dig, r
mindre kunnig och bildad n dig, har mindre livserfarenheter n dig
nd hon/han frsker trycka ner dig och f dig att knna dig mindre
vrd.
Den allmnna bilden av invandrare innefattar ocks frestllningar

om mindre intelligens, okunnighet och ignorans. Detta nmns av
flera personer. Reza tar ocks upp samma mne utifrn hans egna
erfarenheter:
De har en kollektiv uppfattning av alla utlnningar. De har frdomar.
Innan de knner dig personligen ser de dig p ett visst stt. De
ocks tnker det r ovanligt att du som en invandrare och kurd kan
diskutera intellektuella och politiska frgor. De tittar p dig med
frvning. Jag har upplevt dessa. De behandlar dig inte som en jmlik,
som en person som ocks r intelligent. De finns naturligtviss dliga
mnniskor bland alla grupper ocks bland kurder. Men tyvrr drar de
oss alla ver en kam.
P arbetsmarknaden
En mer systematisk diskriminering r vad invandrare upplever i sina
mten med arbetsmarknaden. I tv rliga rapporter understryker
integrationsverket att den mest intensiva diskrimineringen upplevs
nr folk sker jobb (de los Reyes och Wingborg 2002, Integrationsverket 2004). Sherko berttar om hans egen erfarenhet i mte
med arbetsmarknaden:
73
SOU 2006:73
Hr r inte som i Irak dr de ddar en fysiskt fr att man r kurd. Hr

ddar de min sjl. Jag r utbildad civilingenjr frn mitt land. Ingen
frgade mig hr om vad jag hade gjort tidigare, om mina studier och
erfarenheter. Jag skte jobb hos arbetsfrmedlingen fr teknik.
Tjnstemannen p arbetsfrmedlingen visste allt om min utbildning
och arbetslivserfarenhet och hade alla mina papper. nd skickade hon
mig till ett jobb som stdare. Detta r en tragedi. Jag frvntade mig
inte ett jobb som civilingenjr men hon skulle aldrig skicka en svensk
med samma utbildning till ett stdjobb, eller? I alla diktaturstater
vill de veta vad som finns i ditt huvud. De r intresserade i dina
drmmar, dina visioner och dina tankar. Hr r den svarta frgen p
ditt hr och din hudfrg som blir viktiga. Dr var det innehllet i ditt
huvud som var problem men hr i Sverige, ett land associerad med
frihet r det frgen p ditt hr som r ett problem. Detta r en tragedi.
Det frtryck som jag utsattes fr i Irak var mycket tydligt. De kom
och ddade en direkt. Hr ddar de inte dig fysiskt men de utstter dig
fr en psykisk plga som r tyngre.
Enligt Integrationsverkets rapport skiljer sig erfarenheten av

diskriminering bland olika invandrargrupper i Sverige. Mnniskor
fdda i Afrika och/eller muslimer r mer utsatta. Den totala bilden
visar att de som mest upplever diskriminering r mnniskor fdda i
Afrika, Iran, Etiopien (som en distinkt kategori), Turkiet och
Latinamerika. De mindre utsatta grupperna r mnniskor fdda i
Danmark, Finland, Polen, Jugoslavien och Vietnam. De som
upplever mest diskriminering i arbetsmarknaden r mnniskor
fdda i Afrika och nst efter dem r mnniskor fdda i Iran,
Etiopien och Irak (de los Reyes och Wingborg 2002: 56). Detta
mnster r enligt frfattarna gllande ocks fr nstan alla andra
omrden dr diskriminering frekommer. Kurder r inte nmnda i
rapporten som en distinkt grupp. De r dock inkluderade i grupper
fdda i Iran, Irak och Turkiet.
Medierna
Respondenterna tar upp och diskuterar den generella och
kategoriska bilden av invandrare och dess konsekvenser fr de som
individer. De nmner vldigt ofta media och den offentliga
debatten. Det finns en orientalistisk diskurs som de mter och
mste bekmpa dagligen. Att dessutom vara fdda i Mellanstern
eller i den s kallade muslimska vrlden gr det inte lttare fr dem.
De r inte sedda som individer utan som orientaler, muslimer,
74
SOU 2006:73
invandrare, osv. vilka alla r stigmatiserade och exkluderade kategorier av identiteter som representerar otherness (annanhet).
Azad menar att svenska medier presenterar invandrare p ett
generellt negativt och kategoriskt stt. Han medger att det finns
individer inom olika invandrargrupper som begr brott. Problemet
r, menar han, att nr sdant hnder s r det hela nationen som ska
st till svars fr det en person har gjort. Om en invandrare begr ett
brott skuldstts alla invandrare som kollektiv. Den kollektiva och
negativa uppfattningen av invandrare i svensk media har tagits upp
och diskuterats av ett antal forskningsrapporter och utredningar (
se bland annat: Brune 1990, 1996, 1998, 2004; Nemati 1998; Grip
2002, Bjrk 1997, de los Reyes och Wingborg 2002, Kamali 2005b,
De los Reyes och Kamali (red.) 2005, ). Azad sger:
Om en icke-svensk, en invandrare begr ett brott talar man om kurder,
somalier, irakier, iranier, etc. Nr en svensk begr ett brott d talar
man om en individ som har ett namn. De sger att Kalle, Tomas, etc.
har gjort det. Den individen r ansvarig fr sin handling inte hela den
svenska nationen. Men om en utlnning begr ett brott mste hela
nationen bra skulden fr det. Den personen har inget namn utan han
r en arab, kurd, pers, etc. Detta r mycket dligt.
Tv uppmrksammade mord p kurdiska kvinnor begngna av

deras fder och manliga slktingar som gde rum i sena 1990-talet
och i brjan av 2000-talet drog igng diskussioner och debatt om
invandrarkulturer i svensk media. Ett nytt begrepp, hedersmord, gjorde entr i diskursen om invandrare. Dessa brott frdjupade de redan existerande uppfattningarna om de utomeuropeiska invandrarmnnen kategoriskt som vldsamma och som
kvinnofrtryckare och om invandrarkvinnor kategoriskt som
hjlplsa offer och som underordnade mnnens kontroll. Detta r
ngot som tas upp av samtliga respondenter. Detta ska diskuteras i
fljande avsnitt som ska handla om erfarenheter av beknad
rasism (Essed 2005).
75
SOU 2006:73
Etniskt kn, kulturellt mord och etnifiering av

kvinnofrtryck
Essed kallar intersektionen mellan sexism och rasism fr beknad
rasism, ett begrepp som hon menar har utvecklats i ett antal studier
(Essed 2005: 76). 2 Som exempel kan nmnas den exotisering som
omger unga kvinnor med invandrarbakgrund som kan ppna
drrar som r stngda fr unga mn med liknande bakgrund.
(de los Reyes 2005: 241-2). Den svenska debatten om hedersmord illustrerar hur den patriarkala strukturen av makt och
dominans frklaras som ett kulturellt/etniskt fenomen, specifik fr
invandrarkulturer och patriarkala familjer lokaliserade i frorter. Denna debatt tar ofta fr givet att vissa folkgrupper tillter,
uppmuntrar och accepterar mord p kvinnor. Detta presenteras
som motsatsen till den svenska/vsterlndska kulturen som implicit
presenteras som jmlik och jmstlld. (Grip 2002, de los Reyes,
Molina och Mulinari 2003:24, Azar 2005, Alinia 2004; de los Reyes,
Molina och Mulinari (red.) 2003). Drmed reduceras problemet
med all dess komplexitet till kultur, uppfattad i sin tur som ngot
statiskt och ogenomtrngligt. De sociala, politiska och historiska
kontexter, bakgrund och strukturer som frutstter sdana brott r
ofta ignorerade.
Diskursen om hedersmord r ett bra exempel p rasialiserade
grnsdragningar d genusrelationer och kvinnofrtryck frklaras
inom ramen fr specifika kulturer och specifika rum. Kvinnofrtrycket, patriarkala familjer och patriarkala strukturer lokaliseras till vissa grupper (muslimska och icke-europeiska invandrare)
och vissa geografiska omrden, bde globalt (Mellanstern,
muslimska lnder) och nationellt (frorter). Med andra ord,
kvinnofrtrycket bde kulturaliseras och relateras till vissa rumsliga
sfrer.
Ofta finns det i denna typ av debatt en total frnvaro av
misshandel, vldtckt eller grymheter som faktiskt begs av svenska
mn mot svenska kvinnor (Bredstrm 2003). 3 Dessa frestllningar
TPF
FPT
TPF
FPT
2
Fr mer diskussion om intersektionalitet se de los Reyes och Mulinari (2005), de los Reyes
(2005). En utgngspunkt i ett intersektionellt perspektiv r att kn, klass, ras/etnicitet och
sexualitet transformeras i mtet med varandra och det r alltid i intersektionen mellan dessa
som maktrelationer artikuleras (de los Reyes och Mulinari 2005). Som sammanfltade
maktstrukturer som prglar sociala relationer och frdelningen av materiella och symboliska
resurser r dessa kategoriers konstruktion och deras inbrdes relationer i reproduktionen av
ojmlikhet och underordning i fokus fr en intersektionell analys.
3
Fr mer diskussion se ocks de los Reyes, Molina och Mulinari (red) (2003) dr ett flertal
texter tar upp frhllandet mellan rasism och sexism i Sverige.
TP
PT
TP
PT
76
SOU 2006:73
r baserade p etnifiering eller kulturalisering av kvinnofrtrycket

och r ett uttryck fr beknad rasism. Den dolda logiken bakom
sdana instllningar r idn om en fixerad kulturell essens. Drmed
r andra kulturer sedda som olika vr kultur och drfr
strande fr den normala ordningen (lund och Schierup 1991: 10,
de los Reyes och Wingborg 2002: 56). Frestllningar om kulturella skillnader anvnds sedan som en frklaring i mnga fall av
diskriminering och exkludering (se Mattsson 2001, Pred 2000,
Azar 2005). Rasialiserade grnser betonar identitet som ngon slags
rasmssig eller kulturell egenskap som p ett normalt stt markerar
grnser mellan mnskliga kollektiv. Kulturella grnser som
tvrtemot rasbiologins absoluta grnser introducerar en id om
skillnad baserad p begrepp som utveckling, frndring, framsteg
och utbildning drar upp en relativ grns med en tidsaspekt lngst
vilken kulturer och mnniskor rangordnas utifrn hur lngt de har
kommit i sin civilisation (Azar 2001). Dessa grnser inbegriper
frestllningar om den andre relaterad till vissa rumsliga sfrer,
platser och kulturer. I detta avseende r diskursen om hedersmord ett talande exempel.
Nr det gller grundantaganden och ideologier s har de som
utgr frn den kulturalistiska diskursen om hedersmord i Sverige
mycket gemensamt med de som begr dessa brott. Trots deras
totalt motsatta positioner representerar de i sjlva verket tv sidor
av samma mynt och tnker p samma stt nr det gller idn om
kulturers renhet, rotade i territorier, deras homogenitet och
totala avskildhet frn varandra. Det som fresprkarna fr den
kulturalistiska debatten har gemensamt med Pela Atroshis och
Fadime Shahindals 4 fder r att de ser p vrlden p samma stt.
Fr de delas vrldens invnare i kulturella enklaver rotade i
territorier dr individer p ett organiskt och naturligt stt br med
sig sin kultur som en tvngstrja som fljer de hela livet. Fr de r
kulturer, platser och identiteter sammanbundna naturliga enheter
vars relation r av essentiellt slag. Elisabeth Fritz, advokaten som
hrdes mycket efter mordet p Fadime Shahindal skrev fljande i
tidningen Svensk Polis 2002-04-02:
TPF
FPT
Mordet p Pela och Fadimeh handlar om brottsliga grningar som

r kulturellt betingade. Det handlar om hedersmord. Ett begrepp som
existerar i mnga Mellansternlnder men ocks i vissa afrikanska
4
Tv svenks-kurdiska tjejer som mrdades av sina fder eftersom de motsatte sig
tvngsgifterml och ville sjlva vlja sina partners.
TP
PT
77
SOU 2006:73
lnder. I flera Mellansternlnder utgr detta motiv en frmildrande omstndighet.
Som ett annat exempel p denna kulturrasistiska diskurs kan man

nmna Lena Katarina Swanberg, frfattare till boken Hedersmordet p Pela: lilla systern berttar (2002). Hon skrev i en
debattartikel i GT 2002-01-24 fljande:
De frsvenskade flickorna r en del av den svenska samtiden. De
frekommer i alla slkter som har sitt ursprung i ngon annan kultur
n de europeiska, srskilt i dem som har sina rtter i ngon av
Mellansterns kristna eller muslimska kulturer. Var och en av dessa
unga flickor r utsatta fr dagligt korstryck. Det svenska samhllet
tycker att ven invandrarflickor ska st p sig, ta fr sig. Pappor och
brder tycker precis tvrtom. Ekvationen gr inte ihop. Kulturkrock r ett alldeles fr milt ord i sammanhanget.
Dagarna som fljde var debatten dominerade av denna diskurs.

Drmed var det inte s konstigt att i programmet Ring P1 i Sveriges
Radio den 24 januari 2002 hra en lyssnare uttrycka fljande:
Nr de misskter sig ska de kastas ut. De passar inte i vr kultur. Vi
ska gra skillnad p en nordeurop som sker medborgarskap, vi har
ungefr samma kultur. Men de hr r s vitt skilda och det vill vi inte
ha hr verhuvudtaget.
Den diskursen r frsts inte begrnsad till 2002 utan den lever
vidare. I programmet P1-centralen i Sveriges Radio den 5 september
2005, som handlade om bl.a. flyktingamnesti, sa en kvinna fljande:
Flickorna som utan ett re integrerar sig de mste stanna medan
papporna, mnnen och hela slkten ska om det behvs skickas ivg.
Frmodligen tyckte ocks Fadimes och Pelas fder att de gjorde en

insats fr sin kultur och rddade den frn att bli oren nr de
ddade sina egna barn. De tyckte ocks uppenbarligen att den
kulturella srarten mste bevaras och kulturen mste skyddas mot
pverkan utifrn. De delar myten om kulturella och nationella
identiteter som eviga, nedrvda och platsbundna, med Fritz och
Swanberg. Skillnaden r att Fritz och Swanberg har definitionsmakten och representerar normen medan Fadimes och Pelas fder
som invandrare r i underordnad position och r dessutom dmda
fr mord
78
SOU 2006:73
Den frsvenskade invandrarflickan p civilisationens stege

Hedersmordsdiskursen driver fram ett mycket stark vi och detnkande som r rumslig frankrade bde globalt och nationellt.
Vilka r vi och de i debatten om hedersmord? Denna diskurs
har ritat om det populistiska landskapet i Sverige genom att
frskjuta grnserna mellan vi och de. Vanligtviss, och d
framfr allt i den hgerpopulistiska diskursen, utgr man ifrn ett
vi och dem dr dem str fr invandrare som kollektiv
tillsammans med etablissemanget och vi str fr svenska folket
och hgerpopulister sjlva (Westlind 1996, Fryklund och Peterson
1989). Vad som srskiljer diskursen om hedersmord r att den har
etablerat en ny kategori, nmligen kategorin invandrarflickor
eller flickorna. Det har blivit en sjlvklar kategori. Var placerar
man d dessa flickor? De tillhr varken vi eller de. De r
frsvenskade och drfr inte kan betraktas som de dvs. som
riktiga invandrare. Invandrarflickor r inte heller tillrckligt
svenska fr att ing i kategorin vi, dvs. riktiga svenskar. De kan
inte heller bli riktiga svenskar eftersom svenskheten i denna diskurs
handlar om blodband och gr i arv. Invandrarflickor har hamnat
hemlst i en gr zon mellan vi och de. Denna nya kategori
har skapats utifrn rangordningen av kulturer baserad p den
moderna rasismens grnsdragningar. Enligt dess logik anses d
invandrarflickor ha kommit lite lngre i sin civilisering jmfrt med
deras frldrar och brder. De ligger nrmare det som anses vara
svenskt. De r dock inte riktigt svenska och kommer aldrig att
betraktas som sdana eftersom vad denna diskurs grundar sig p r
fr det frsta idn om Kulturer som fasta, ogenomtrngliga och
naturliga enheter. Detta r en av den moderna rasismens grundelement. Enligt denna id r det dessutom problematiskt nr
kulturer blandas eftersom blandningen inte bara r ett hot mot den
kulturella srarten utan ocks leder till konflikt. Fr det andra,
delar den moderna rasismen till skillnad frn rasbiologin in
mnniskor utifrn kulturella skillnader. Kulturer rangordnas utifrn
deras nrhet och avstnd till den vsterlndska kulturen. Grnsdragningen r allts relativt d kulturer och mnniskor mts med
avseende p deras civilisations tillstnd.
79
SOU 2006:73
Att bli sedd som offer eller frvare lngst kns - och
kulturlinjer
Etnifiering eller kulturalisering av kvinnofrtrycket som ett
uttryck fr beknad rasism drabbar individer, deras livs chanser
och deras vardagsliv. De betraktas och bemts utifrn stereotyper,
frdomar och frestllningar om den frtryckande invandrarmannen och den frtryckta invandrarkvinnan. De bemts inte som
individer utan som representanter fr kulturer.
Som tidigare forskning har visat, r invandrarmnnen i hgre
grad utsatta fr ppet diskriminering och rasistiskt hat n kvinnor
(Alinia 2004, Bredstrm 2003, se ven de los Reyes, Molina och
Mulinari (red) 2003). Detta har att gra med frestllningar om
invandrarmnnen som brottslingar och invandrarkvinnor som deras
hjlplsa offer. Utifrn hennes egna erfarenheter tycker Shilan att
det finns skillnad mellan hur kvinnor och men bemts.
Vad jag upplever r att de (svenskar) framfr allt ogillar invandrarmn
och speciellt svarta mn. Allmnt kan man sga att en frgad man r
mindre respekterad n en frgad kvinna. Jag har ofta sett att min man
inte fr samma mjligheter som jag. Mn som r frn muslimska lnder
r enligt det svenska samhllet kvinnofrtryckare och diktatorer
hemma och deras fruar ses som offer. Drfr fr kvinnor mera
mjligheter hr. Jag personligen har inte blivit motverkad men jag ser
att det finns mycket mer hinder fr invandrarmnnen. De blir
motverkade i strre utstrckning och det r helt uppenbart.
Denna skillnad beror p att invandrarkvinnor i regel ses som objekt

fr mnnens vld och i behov av hjlp och vgledning. Det antas
och frvntas att hon r ett hjlplst offer. Motsatsen kan drmed
ofta vcka frvirring och till och med irritation. Mnnen som
handlande subjekt ses dremot som farliga. Som muslimer och
icke-vita vcker de dessutom mer rdsla och misstnksamhet
eftersom de associeras med aggression, kvinnofrtryck och fundamentalism. Reza sger att han har upprepade gnger blivit frolmpad som en manlig svartskalle.
De tror att alla utlndska mn slr sina fruar. Det hnder att de frsker lra dig hur du ska behandla din fru. Jag blir frvnad/verraskad
ver sdana beteenden. Utan att knna mig som person sger man till
mig hur jag ska bete mig och sdana saker. Detta har hnt mig. Jag blir
bara frvnad hur de kan vara sdana. De knner ju inte mig och de vet
inget om mig. Nr de sedan nrmare lrt knna dig s blir de
verraskad nr de ser att du inte r som de trodde.
80
SOU 2006:73
Invandraridentiteten, som en negativ identitet, bygger p en

negation, dvs. att inte vara svensk, inte vara en av oss och det str
drmed fr allt som vi inte r. Det r detta som str fr grund fr
samhllets relation till invandrade individer. Vem personen r som
individ, vilka erfarenheter och vilken bakgrund hon har och varfr
hon r hr har ingen strre betydelse. I de f fall ens bakgrund blir
viktig och det r framfr allt ens nationella ursprung r i samband
med negativa, dramatiska hndelser. Respondenterna uppger att nr
det str klart fr omgivningen att de r kurder d r det ofta
frestllningar om kvinnofrtryck som de frknippas med. Om
hur kurdiska mn och kvinnor r betraktade i samhllet sger Azad
fljande:
Svenskarna tror att alla kurder, araber, osv., r baktstrvande och
ociviliserade nationer och att de alla slr sina fruar och att kvinnor inte
har rtt att sga ngonting. De visar mer sympati fr kvinnor eftersom
de har den uppfattningen att de alla r frtryckta och r slagna av sina
mn. De tnker s. Det r drfr de tycker synd om kurdiska kvinnor
och ser dem som hjlplsa offer som behver hjlp. De har sdana
frutfattade meningar. De behandlar kurdiska kvinnor som barn som
kan ingenting och som r i behov av att ngon ska lra dem och befria
dem.
Om mediernas bild
Alla respondenter understryker att uppfattningar om kurder i
Sverige r negativa. De r kritiska mot generaliseringar som framstller kurdiska mn kategoriskt som vldsamma och som potentiella kvinnomrdare och kurdiska kvinnor kategoriskt som
hjlplsa offer och underordnade. Kritik mot svenska medier frekommer mycket ofta i berttelserna.
Azad sger att han knner sig krnkt av den generaliserade
negativa bilden som diskursen om invandrare och i synnerhet om
kurder konstruerar.
Svenska medier presenterar kurder p ett mycket negativt stt,
speciellt nr det gller relationen mellan mn och kvinnor. Till exempel
fallet med den kurdiska flickan som mrdades i den irakiska Kurdistan
kom upp varenda dag i medier p ett stt som om att dda kvinnor r
vr kultur. Det r inte sant. Det har inget att gra med kultur. Ingen
talar till exempel om hur mnga svenska kvinnor som ddas varje r;
hur mnga vldtas varje dag; hur mnga r misshandlade av deras mn
om som i de flesta fallen inte vgar anmla det av rdsla fr hmnd.
Ingen frgar om det ocks r svensk kultur. Det r det ju inte. De visar
81
SOU 2006:73
en felaktig bild av kurder. Dliga saker frekommer i alla samhllen

och man ska inte koppla de till hela nationens kultur.
Salah sger att det finns en kunskap om kurdernas politiska situation och om de politiska frtryck de har varit utsatta fr. Men han
menar att det finns mnga frdomar och negativa uppfattningar om
kurder i media och speciellt nr det gller genusrelationer. Han
sger:
det som kommer upp i medierna om kurdiska kvinnor r huvudsakligen om misshandel, mord och liknande. Det r bara de negativa
sakerna som kommer upp. Det innebr att de tror att i det kurdiska
samhllet mord p kvinnor r ett en regel/vana.
Rapporten frn integrationsverket (de los Reyes och Wingborg

2002) framhller att sedan 1970-talet har invandrarmn och kvinnors relation till jmstlldhet varit ett frekommande tema nr
skillnaden mellan svenskfdda invnare och de utlndsktfdda har
diskuterats. Enligt rapporten har mnga forskare visat hur
debatten om hedersmord, patriarkala familjer och utsatta flickors
situation banat vg fr en diskurs i media och bland tjnstemn
som presenterar invandrare som avvikande frn den venska jmstlldheten. Andra konsekvenser av denna diskurs r enligt
rapporten att svenskhet har kommit att bli associerad med ett land
och en kultur som erbjuder en unik fri zon frn kvinnofrtryck
(Ibid.: 64).
Ngra vardagssituationer
Shapol, Shirin och Nashmil berttar om deras erfarenheter som
kurdiska kvinnor i mten med svenska samhllet. Deras berttelser
bevittnar frestllningar om invandrarkvinnor i allmnhet och om
kurder i synnerhet som kuvade, underordnade och kontrollerade av
deras mn och fder. De sger att de r tvungna att hela tiden
frklara sig och frsvara sig mot dessa frdomar eftersom alla tar
det fr givet att de r frtryckta.
Shapol: S fort du sger att du gifte dig ung s tror de att du har blivit
bortgift mot din vilja. En dag p jobbet satt jag med ngra kollegor och
smpratade under rasten. S fort jag sa att jag gifte mig med min man
nr jag var tjuguett r gammal, tyckte de pltslig jttesynd om mig och
frgade: Blev du bortgift av din far?. Jag sa nej, vi ocks faktiskt
82
SOU 2006:73
gifter oss av krlek. De har sdana uppfattningar om oss. De tror att

alltid mnnen bestmmer fr oss.
Shirin: Mina kollegor frvntade sig inte att jag kunde resa sjlv
eller att jag skulle ha olika aktiviteter eftersom de trodde att min man
inte skulle tillta det. De trodde att jag mste frga om min mans
tilltelse fr att gra saker. Inte alla svenskar men vissa tror att
kurdiska kvinnor sitter hemma, kan inte prata svenska, har mnga barn
och skter hemmet och barnen. Det r hur de betraktar kurdiska
kvinnor. Min granne sa till mig att hon inte trodde att jag var kurd.
Hon trodde att jag var frn Chile eller sdant. De kan inte frestlla
sig att en kurdisk kvinna kan vara en oberoende och fri individ.
Nashmil: vara kvinna och kurd, oj, ett stort problem. Svenska
samhllet ser ner p oss kurdiska kvinnor. De ofta undrar hur det r
mjligt att jag bor sjlv. De frgar mig om jag fr fr min familj att g
p disco, gra det ena och det andra och sdana frgor. De har rtt
ocks, de har hrt s mnga konstiga saker. Vi har ocks en lgre
position p arbetsmarknaden vilket gr allt mycket svrare.
Som Nashmil ppekar, r en av anledningarna till varfr kurder

betraktas p det viset, de brott som kurdiska kvinnor har blivit
utsatta fr. Det r klart att det finns ett problem och det mste
diskuteras och bekmpas. Men det r lika viktigt hur dessa problematiseras, diskuteras och presenteras. Som en kritisk rst mste
man allts kmpa p tv fronter samtidigt. Den ena r att avslja
etnocentrism och stereotypa kulturalistiska uppfattningar som
frekommer inte minst inom feministisk forskning, i vilken
invandrarkvinnor r i stort stt osynliga frutom i rollen som
objekt och offer (se lund 1991, de los Reyes 2005). 5 Den andra r
att ta tag i problemet lyfta fram det i hela dess komplexitet och
synliggra dess politiska, sociala, historiska och strukturella
aspekter och studera den inom hela dess kontext.
Samtliga berttelser demonstrerar erfarenheter av att bli sedda
och behandlade utifrn negativa frestllningar, frdomar, och
betraktas som samhllets andra. Men ven respondenterna generaliserar ibland sina erfarenheter och ger en kategorisk bild av hur
svenskar r, hur de betraktar oss. Artikuleringen av
gemensamma erfarenheter av bland annat exkludering, diskriminering och rasism inom gruppen ger upphov till utformningen av
en diskurs om svenskar i generella termer. Man mste dock
komma ihg fr det frsta att det i en kontext av envgskommunikation och brist p msesidighet (se Fanon 1967) r frgor om
TPF
FPT
5
Dessa r, som lund argumenterar inte unikt fr Sverige. De frekommer ocks i
internationell feministiskt debatt. I USA, Nederlnderna och Storbritannien har vit feminism kritiserats fr detta.
TP
PT
83
SOU 2006:73
vem som har makt att definiera de andra och vem som r beroende
av andras erknnande centrala. Det handlar om vem som drabbas av
den andres frestllningar och definitioner. Det handlar om
konkreta sociala och politiska konsekvenser fr individer och fr
reproduktionen av maktrelationer och strukturer inom samhllet.
Fr det andra, r respondenternas andra gentemot vilka de
konstruerar sin identitet, i frsta hand inte svenskar eller Sverige
utan det r relaterade till den officiella identitetspolitiken som
bedrivs i deras ursprungslnder (se Alinia 2004).
Frortens rum, ortens vntrum

Framstllningen ovan har lyft fram flera individers erfarenheter av
rasism, diskriminering och exkludering som dessa personer
upplever som invandrare i Sverige. Berttelserna handlar om
vardagliga situationer dr dessa frekommer samt sdana som r
mer strukturella och institutionaliserade som p arbetsmarknaden, i
media, osv. I fokus har varit den osynliga mentala muren som
(re)produceras av de stndiga grnsdragningar som ger rum i
vardagliga interaktioner och som kan ses som bde en konsekvens
och ocks en frutsttning fr rasismen och diskrimineringen.
Dessa grnsdragningar och utestngningsaktioner sker inte p ett
direkt och dramatiskt stt utan genom subtila och till synes
betydelselsa och oskyldiga handlingar. Dessa fregr de fysiska
och rumsliga grnsdragningarna och segregationen och r en
frutsttning fr det.
Uppfattningar och frestllningar om de andra innefattar
sikter, attityder, ideologier, normer och vrden som utgr
rasistiska stereotyper och frdomar och ligger bakom rasistiska
sociala praxis och diskurser (van Dijk refererad i Kamali 2005a).
Som Kamali ppekar, rasistiska och fientliga sociokognitiva
synstt kan inte reduceras till stereotyper och frdomar om de
andra, utan br ven sttas in i en strre kontext av sociala
institutioner och strukturella egenskaper i ett samhlle vid en given
tidpunkt. (Kamali 2005a: 42). Med andra ord kan en seris kritik
av rasistiska och diskriminerande handlingar inte bortse frn deras
strukturella och institutionella kopplingar. Drmed ingr ven de
vardagliga, oskyldiga och subtila rasistiska uttrycksformer i ett
system dr de reproduceras och i sin tur reproducerar strukturerna.
84
SOU 2006:73
Frestllningar om invandrare r kopplade till olika rum p

globalt, nationellt och lokalt plan. Den globala maktordningen
terspeglar sig i sociala relationer och pverkar mnniskors vardagsliv i en komplicerad process av strider fr social och politisk makt.
Det r drfr inte s frvnande att de grupper av invandrare fdda
i lnder som ligger lngst ner p den globala makthierarkin
positioneras lngst ner i samhllet och stts stndigt i vntrummet till samhllet och dess olika arenor.
Att inte bli inslppta p pubar, att bli behandlade som potentiella
brottslingar, att bli betraktade som mindre intelligenta, att f
nedsttande kommentarer, att bli negligerade, att sls ut frn
arbetsmarknaden, att stndigt komma i sista hand fr att man inte
har den rtta frgen, det rtta utseendet eller det rtta namnet, r
exempel p exkluderande praktiker som invandrare mter. Dessa
exkluderande vardagspraktik som skapar mental och rumslig
separation mste ses som ett led i kampen fr att hlla ut de
andra frn social makt. Som Molina ppekar, knslan att det r rtt
eller naturligt att diskriminera, r en viktig komponent i
samhllets rasifiering. En sdan r rtten att nyttja det offentliga
rummet. (Molina 2005: 107). Att inte slppa in de andra, att
begrnsa deras nrvaro i det offentliga rummet, att stndigt sttta
bort dem genom krnkande handlingar och stereotypiska frestllningar ingr i rasifieringsprocessen inom samhllet.
Frorten bde i meningen symbol fr utanfrskapets rum och
som en fysisk plats r ett stndigt vntrum i marginalen, i
utkanten av den vlbevakade orten, det rum som str fr makt
och inflytande och fr den nationella gemenskapen. Grnserna till
orten mste bevaras och de lsenorden (Azar 2001, 2005) som
infrs garanterar det. Denna stndiga kamp pgr p olika sidor av
grnsen frn ena sidan fr att f lov att dela rummet och frn
andra sidan finns det starka intressen, strukturer och normer som
frhindrar det. Vad man n vljer att gra, att acceptera och reproducera den rumsliga delningen med dess hierarkiska ordning, eller
att frska bryta den, s har det ett pris i form av individuella och
samhlleliga konsekvenser som man mste vara beredd p att
betala. Men alla har ett val utifrn de frutsttningar de har.
85
SOU 2006:73
Referenser
Alinia, Minoo (2004) Spaces of Diasporas: Kurdish Identities, Experiences of Otherness and Politics of Belonging. Department of
Sociology Gteborg University. Gteborg Studies in Sociology No 22.
Alpay, Sahin (2003) Borders of Europe: A Turkish Perspective in
Rutger Lindahl (ed.) Whither Europe? Borders, Boundaries,
Frontiers in a Changing World. Centre for European Research
at Gteborg University (CERGU).
Azar, Michael (2001) Den kta svenskheten och begrets dunkla
objekt in Ove Sernhede and Tomas Johansson (eds.) Identitetens omvandlingar: black metal, magdans och hemlshet.
Uddevalla: Daidalos.
Azar, Michael (2005) Det symboliska objektet: Delen, delandet
och den nationella gemenskapen i de los Reyes, Paulina. &
Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom: Teoretiska
reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens Offentliga Utredningar, SOU 2005:41.
Berger, Peter L. and Luckman, Thomas (1979) Kunskapssociologi:
Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet.
Stockholm: Wahlstrm & Widstrand.
Bjrk, Sverker (1997) Invandrarpolitisk diskurs; Blick och terblick
p svensk invandrarpolitisk debatt under tre decennier. Ume
universitet.
Bredstrm, Anna (2003) Maskulinitet och kamp om nationella
arenor reflektioner kring bilden av invandrarkillar i svensk
media in Paulina de los Reyes; Irene Molina; Diana Mulinari
(eds.) Maktens (o)lika frkldnader: kn, klass & etnicitet i det
postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas.
Brune, Ylva (1990) Flyktingfrgorna i pressen 19851988. Stockholm: Delegationen fr invandrarforskning, rapport frn
DEIFO, 14.
Brune, Ylva (1996) Vlberg i Nyheterna: en kamp mellan tolkningsmnster. Institutionen fr journalistik och masskommunikation, Gteborgs universitet.
Brune, Ylva (red.) (1998) Mrk magi i vita medier svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism. Stockholm:
Carlsson.
Brune, Ylva (2004) Nyheter frn grnsen: Tre studier i journalistik
om invandrare, flyktingar och rasistiskt vld. Institutionen
86
SOU 2006:73
fr journalistik och masskommunikation. Gteborgs universitet.

de los Reyes, Paulina and wingborg, Mats (2002) Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige: En Kunskapsversikt. Integrationsverkets rapportserie 2002:13.
de los Reyes, Paulina Molina, Irene Mulinari, Diana (2003)
Introduction - Maktens (o)lika frkldnader in Paulina de
los Reyes Irene Molina Diana Mulinari (red.) Maktens
(o)lika frkldnader: kn, klass & etnicitet i det postkoloniala
Sverige. Stockholm: Atlas.
de los Reyes, Paulina Molina, Irene Mulinari, Diana (red.)
(2003) Maktens (o)lika frkldnader: kn, klass & etnicitet i
det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas.
de los Reyes, Paulina och Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet.
Malm: Liber.
de los Reyes, Paulina (2005) Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering i de los Reyes, Paulina. & Kamali,
Masoud (red.) Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om
makt, integration och strukturell diskriminering. Statens
Offentliga Utredningar, SOU 2005:41.
de los Reyes, Paulina. & Kamali, Masoud (2005) Inledning i
de los Reyes, Paulina. & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi
och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och
strukturell diskriminering. Rapport av Utredningen om makt,
integration och strukturell diskriminering. SOU 2005:41.
de los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och
Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens Offentliga Utredningar, SOU
2005:41.
Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria, Thrn, Hkan (1999)
Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mngkulturella samhllet. Nora: Nya Doxa.
Essed, Philemona (2005) vardagsrasism i de los Reyes, Paulina. &
Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom: Teoretiska
reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens Offentliga Utredningar, SOU 2005:41
Essed, Philemona (1991) Understanding Everyday Racism: An
Interdisciplinary Theory. Newbury Park: SAGE Publications.
Fanon, Frantz (1967) Black Skin, White Masks. London: Pluto
Press.
87
SOU 2006:73
Fryklund, Bjrn och Peterson, Tomas (1989) Vi mot dem: Det

dubbla frmlingskapet i Sjbo. Lund: Lund University Press.
Grip, Lena (2002) Mediernas syn p De Andra: En medieanalytisk
studie i samband med mordet p Fadime. Arbetsrapport, September 2002:9. Karlstads universitet, institutionen fr samhllsvetenskap, avdelningen fr Geografi och Turism.
Hall, Stuart (1996) When was the post-Colonial? Thinking at the
Limit in I. Chambers and L. Curti (eds.) The Post-Colonial
Question Common Skies, Divided Horizons. London and New
York: Routledge.
Integrationsverket (2004) Rapport integration 2003. Norrkping:
Integartionsverket.
Integrationsbarometer 2004: www.integrationsverket.se
Jonsson, Stefan (2001) Vrldens centrum: En ess om globalisering.
Stockholm: Norstedts.
Jonsson, Stefan (2004) Rasism och nyrasism i Sverige 19932003 i
Ingemar Lindberg and Katarina Mattsson (red.) Rasismer i
Europa Kontinuitet och frndring. Rapport frn forskarseminariet 5 september 2003. Stockholm: Agora.
Kamali, Masoud (2005a) Ett europeiskt dilemma: Strukturell/institutionell diskriminering i de los Reyes, Paulina. &
Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens
Kamali, Masoud (2005b) Sverige inifrn: rster om etnisk diskriminering. Rapport av Utredningen om makt, integration och
strukturell diskriminering. SOU 2005:69.
Lappalainen, Paul (2005) Det blgula glashuset Strukturell diskriminering i Sverige. SOU 2005: 56.
Lindberg, Ingmar and Dahlstedt, Magnus (red.) (2002) Det slutna
folkhemmet: Om etniska klyftor och blgul sjlvbild. Agoras rsbok 2002. Stockholm: Agora.
Lutz, Helma; Phoenix, Ann; Yuval-Davis, Nira (1995) Introduction
in Helma Lutz; Ann Phoenix; Nira Yuval-Davis (eds.)
Crossfires: Nationalism, Racism and Gender in Europe. London:
Pluto Press.
Massey, Doreen (1999) Spaces of Politics in Dorren Massey, John
Allen and Philip Sarre (eds.) Human Geography Today.
Cambridge: Polity Press.
88
SOU 2006:73
Mattsson, Katarina (2001) (O)likhetens geografier: Marknaden,

forskningen och de Andra. Uppsala universitet, Geografiska regionstudier, Nr: 45.
Mc Eachrane, Michael & Faye Louis (red.) (2001) Sverige och de
Andra: Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.
Molina, Irene (1997) Stadens rasifiering: etnisk boendesegregation i
folkhemmet. Uppsala University Department of Social and Economic Geography.
Molina, Irene (2005) Rasifiering: ett teoretiskt perspektiv i analysen
av diskriminering i Sverige i de los Reyes, Paulina. & Kamali,
Masoud (red.) Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om
makt, integration och strukturell diskriminering. Statens
Morely, David & Robins, Kevin (1995) Globalisation as Identity
Crisis: The New Global Media Landscape in Spaces of Identity:
Global Media, Electronic Landscapes and Cultural Boundaries.
London/New York: Routledge.
Nemati, Minoo (1998) Medias diskursiva konstruktion av invandrare
som problem: 19821992. D-uppsats i sociologi, Sociologiska
institutionen, Gteborgs universitet.
Pred, Allan (2000) Even in Sweden: Racisms, racialized space and the
popular geographical imagination. London: University of
California Press.
Tesfahuney, Mekonnen (1998) Imag(in)ing the Other(s). Migration,
Racism and Discursive Construction of Migrants. Uppsala
universitet, Geografiska Regionstudier 34.
Thrn, Hkan (2002) Globaliseringens dimensioner: Nationalstat,
vrldssamhlle, demokrati och sociala rrelser. Stockholm: Atlas.
van Dijk, Teun A. (1993) Elite Discourse and Racism: Sage series on
Race and Ethnic Relations,Vol. 6, London: Sage publication.
Westlind, Dennis (1996) The Politics of Popular Identity: Understanding Recent Populist Movements in Sweden and the United
States. Lund: Lund University Press.
Widerberg, Karin (1996) Womens experiences text or relation?
Looking at research from a sociological and feminist perspective in NORA no. 2 (1996): 128136.
Yilmaz, Hakan (2003) Placing Turkey on the Map of Europe in
Mats Andrn (ed.) Whither Europe? Migration, Citizenship and
Identity. Centre for European Research at Gteborg University
(CERGU).
89
SOU 2006:73
lund, Alexandra and Schierup, Carl Ulrik (1991) Prescribed

Multiculturalism in Crisis in Alexandra lund and Carl-Ulrik
Schierup: Paradoxes of Multiculturalism: Essays on Swedish Society. Avebury: Aldershot.
lund, Alexandra (1991) The Power of Definitions: Immigrant
Women and Problem Ideologies in Alexandra lund and CarlUlrik Schierup: Pradoxes of Multiculturalism: Essays on Swedish
Society. Avebury: Aldershot.
Andra kllor
Carlgren, Andreas: Invandrare systematiskt missgynnade. Dagens
Nyheter, 20 Novemeber 2002.
Carlgren, Andreas: Akademiker sllas efter hudfrg. Dagens
Nyheter 14 March 2004.
Fritz, Elisabeth: Tidningen Svensk polis, 2 april 2002.
Sveriges Radio, P1, ring p1, 24 januari 2002.
Sveriges Radio, P1, centralen, 5 september 2005.
Sveriges Radio, P1, Studio 1, 18 augusti 2005.
Swanberg, Lena Katarina: Gteborgs-tidningen, GT, 24 januari
2002.
90

Andrafieringens geografi och behovet av
alternativ till stigmatisering och
kriminalisering
Ove Sernhede
Del 1
Kan det som hsten 2005 hnde i franska

frstder hnda i Sverige?
I mnga Vsteuropeiska lnder har utvecklingen mot det postindustriella samhllet inneburit en tilltagande social polarisering.
Framvxten av nya former fr social exclusion har lett till att olika
grupper marginaliserats och hamnat utanfr samhllet. Formerna
fr och intensiteten i dessa processer mot allt tydligare mnster av
marginalisering och utestngning varierar, men tendensen r entydig. Europa r i dag en kontinent dr miljoner mnniskor r hnvisade till att leva i fattigdom och utanfrskap. I den Europeiska
Union Sverige trdde in i fanns det 1998 enligt officiell statistik
52 miljoner som levde i vad som betecknades som fattigdom.
17 miljoner var arbetslsa och mer n 3 miljoner hemlsa.
Den vsteuropeiska fattigdom, som vlfrdsstaterna decennierna
efter andra vrldskriget ville frpassa ut ur historien, har med den
franske sociologen Pierre Bourdieus (1999) ord, tervnt i form av
ett moderniserat elndet. En viktig aspekt av denna moderna fattigdom r knuten till de senaste decenniernas urholkning av vlfrdsstatens institutioner. Denna utveckling har, med den brittiske
sociologen Scott Lash (1994), skapat ett institutionellt underskott
som r srdeles ptagligt i de urbana miljer dr det moderna elndet r mest manifest. Forskare, som t ex den nordamerikanske sociologen William Julius Wilson (1993), har betonat mnstren av samstmmighet mellan utvecklingen i USA och Europa. Den franske
sociologen Loic Wacquant (1996) har tvrtom pekat p avgrande
skillnader. En viktig sdan r att europeiska getton r etniskt
heterogena och att den avgrande demarkationslinjen mellan de
socialt exkluderade och det vriga samhllet inte lika entydigt som i
USA fljt kategorierna ras eller etnicitet. Om vi skall flja sociologins definitioner av vad som konstituerar en klass eller vad som r
knnetecknande fr ett getto r det kanske inte mjligt att tala om
91
SOU 2006:73
framvxten av en ny underklass eller om gettoisering i dagens

Europa 1 . Men rasismen och de sociala spnningarna har i mnga
vsteuropeiska lnder blivit allt ptagligare. Scott Lash menar, i en
artikel frn 1994, att det inte lngre r en frga Om, utan en frga
om Nr och i vilken stad som den europeiska versionen av Rodney
King-upploppen i Los Angeles 1992 kommer att ga rum.
I dag vet vi att det var Paris, nrmare bestmt i frorten Clichysous-Bois. De besinningslsa upplopp som skakade Frankrike
under ngra hstveckor 2005 startade efter det att tv unga killar
med invandrarbakgrund jagats av polisen i Clichy. I sin rdsla tog
de skydd i en transformatorstation dr bda brndes till dds av
hgspnningselektricitet. De bda, med bakgrund i Mali respektive
Tunisien, var fr tillfllet utan sina identitetshandlingar och flydde
frn polisen fr att slippa fras till polisstationen fr utredning.
Polisen och inrikesminister Nicolas Sarkozy hvdade att de var
jagade av polisen fr att de var inbrottstjuvar. Detta visade sig
sedan inte stmma. Medborgare i Clichy-sous-Bois arrangerade ett
mte och protesterade mot polisens agerande. Senare p kvllen,
den 27 oktober, brjade ungdomar stta eld p bilar och butiker i
omrdet. Polisens omtalade och av Amnesty International kritiserade specialstyrkor (CRS) svarade p ungdomarnas vld med n
mer vld, bland annat skts en trgasgranat in i en mosk full med
mnniskor. Redan nstfljande kvll efter spred sig upploppen runt
om i Paris. Efter en vecka var i princip alla stora franska stder en
del av de mest omfattande gatukravaller som gt rum i Frankrike
sedan maj revolten 1968 Nantes, Touluse, Lyon, Lille osv. Detta
kaos var enligt medierna och polisen iscensatta av frortsgangsters
och/eller muslimska fundamentalister 2 .
TPF
FPT
TPF
FPT
1
Waquant (1999) definierar getto som en social och rumslig formation fr en stigmatiserad,
avgrnsad och homogen etno-racial kategori.
2
I SVTs Mediamagasinet 15 dec 2005 diskuterades mediernas bevakning av vad som hnde i
Paris och Frankrike. Distansen mellan journalister och folk i frorten bidrog till kravallernas
utveckling. Merparten av journalisterna valde myndigheternas version av vad som var
orsaken till och vad som hnde p gatorna. Uppretade invnare slog som svar p detta ner
journalister och tnde eld p deras bilar.
-Vldet kom inte som ngon verraskning. Mnga i frorterna ser journalisterna som
polisens och politikernas frlngda arm, sger Jean-Francois Julliard p organisationen
Reportrar Utan Grnser.
Samma TV-program granskade ocks danska mediers rapportering om frorten. I danska
TV2 toppades nyheterna i somras av rapporter om Triple A, ett tungt bevpnat invandrargng som pstod sig ha tagit ver tre stadsdelar i Kpenhamn. Polisen kommenterade,
politikerna agerade. Men det fanns ett problem med nyheten. Den var inte sann. Mediemagasinet kte till Danmark fr att ta reda p hur sommarens kanske strsta nyhet visade sig
var en bluff.
TP
PT
TP
PT
92
SOU 2006:73
Den officiella arbetslsheten i Clichy r 25 % och ungdomsarbetslsheten i det nrmaste 50 %. 3 Men arbetslshetssiffror ger
inte hela bilden. Den franske ungdomskulturforskaren Sebastien
Peyrat har studerat de ungas villkor i olika frorter i Paris under
nio r. Peyrat menar att upploppen r de unga mnnens svar p en
bred och djupt knd vrede grundad i erfarenheterna att alltid
och verallt bli behandlad som en andra klassens medborgare. I en
krnkande omvrld blir den egna frorten en trygg tillflykt. Hr
har man kontroll och kan erhlla upprttelse. Peyrat:
TPF
FPT
Allts mste man kmpa mot omvrlden, man mste f den att betala
fr att f revansch p den. Att brnna bilar, att tampas med ordningsmakten, det r ett stt att ta revansch p omvrlden och ett stt fr de
unga att bli erknda av denna omvrld som annars inte lyssnar p dem.
Poliserna r representanter fr denna orttvisa omvrld, drfr r polisen i deras gon fiender som man mste slss mot och som man
mste jaga bort frn hghusomrdets territorium (Hedstrm 2005).
Sammandrabbningarna mellan polisen och de frustrerade, unga

mnnen handlar allts till del om vem som har makten ver eller
vem som kontrollerar territoriet, dvs. frorten. Det finns, menar
Ingrid Hedstrm, en mrk understrm som anknyter till Frankrikes koloniala frflutna detta blir inte minst tydligt nr unga kravallbloggare vljer signaturer som Nik la France, Knulla Frankrike. Andra rster i samma artikel hvdar t.ex. att Frankrike fullfljer sitt koloniala arv genom att trycka ner svarta fransmn.
Hedstrm menar att de problem det franska samhllet tvingas mta
genom upploppen i de franska frstderna till del har sin grund i en
postkolonial situation. Myndigheterna fick inte bukt med oroligheterna frrn man infrde utegngsfrbud i 300 franska stder. En
lagparagraf som skapats under Algerietkriget putsades av och
anvndes nu p fransk mark, denna gng fr att tygla barnbarnen
till dem som ursprungligen var freml fr denna lag.
Den franska hndelseutvecklingen diskuterades ymnigt i svenska
medier och frgan om en liknande utveckling skulle vara mjlig i
Sverige stlldes mer n en gng. De frortsungdomar, socialarbetare och forskare som intervjuades i medierna gav inget entydigt
svar. Men efter det som tidigare hnt under hsten i Sdertlje, d
skarpa skott avlossats mot en polisstation efter ett brk mellan
TP
- Danska medier kunde lika grna skickat en reporter till bortre Mongoliet som till en
frort i Kpenhamn, s lite kontakt finns det, menar Lasse Jensen, redaktr fr danska
radioprogrammet Mennesker og Medier. www.svt.se
3
www.analyskritik.press.se Den europeiska sociala modellen och upploppen i Frankrike.
PT
93
SOU 2006:73
polis och ungdomar i ett av stadens invandrartta hghusomrden, framstr detta nd inte som ett helt otnkbart scenario. Fattigdomen och frustrationen i svenska frorter kan kanske inte riktigt jmfras med situationen i Frankrike. Men Sverige r, trots sin
begrnsade koloniala historia, en del av det postkoloniala Vsteuropa. De migrationsstrmmar som frt de fre detta kolonierna in i
de europeiska metropolernas hjrtan, har ocks i vrt land skrpt
frmlingsfientligheten och gett utrymme t en nyvckt nationalism
(McEchrane & Faye 2001). ver hela kontinenten pgr en utveckling som segregerar och avskiljer de stora stdernas immigranttta
bostadsomrden frn det vriga samhllet. De socialdemokratiska
vlfrdsstaterna i Skandinavien var en tid frskonade frn denna
utveckling. Utvecklingen i Sverige kan inte heller beskrivas som att
vlfrdsstaten gett upp sina ambitioner. Men jag menar att vi till
Clichy-sous-Bois i Paris och andra gettoliknande frorter runt om i
Europa, kan foga flera frorter i syd-vstra Stockholm, delar av
Angered i Gteborg svl som Rosengrd i Malm.
Alla dessa omrden r inbegripna i vad som brukar beskrivas som
en territoriell stigmatiseringsprocess. Med den tidigare nmnde
Loic Wacquants (1996) terminologi har den samhlleliga och mediala diskursen hr demoniserat livsvillkoren p ett stt som skapar
rdsla och oskerhet, svl inne i som utanfr dessa omrden. Stereotypa frestllningar om kriminalitet, om ras-, kultur- och religionsmotsttningar bidrar till att skapa fruktan och moralisk panik.
Dessa demoniserings- och stigmatiseringsprocesser r inte minst
ptagliga fr unga mn med invandrarbakgrund frn dessa omrden. S ven om ungdomssituationen i franska frstder inte kan
jmstllas med hur det ser ut i Sverige s finns det paralleller; detta
gller inte minst synen p frortens unga mn som problem och
hot.
En vanligt frekommande uppfattning i diskussionen om hndelseutvecklingen i Frankrike gr gllande att vldet och frstrelsen r det enda sprk dessa ungdomar knner till. Detta r inte sant.
Det r i lika hg utstrckning politiker, medier och institutioner
som saknar svl intresse som frmga att ta till sig de ungas rster
och kulturella uttryck. Fr var och en som lyssnat p den franska
hip hop musik som skapats med rtter i dessa omrden r det
uppenbart att det finns andra sprk n destruktionen. Fransk rapmusik har under det senaste decenniet utvecklats till att bli frortsungdomens egen offentlighetsstruktur. Den utgr en ny typ av
journalistik, en rst frn marginalen som vill kommunicera och
94
SOU 2006:73
ppna upp en dialog om de villkor de unga lever under. Gruppen

Son Tres t.ex. vnder sig i en helt nyskriven lt direkt till landets
ledande politiker I stllet fr att sova i nationalfrsamlingen borde
ni lyssna p oss, vi r det unga Frankrikes rst Vi skall knulla
La France tills hon lskar oss, upploppen slutar inte frrn ni fattar
att vi r fransmn och att vi r hr fr att stanna. 4
TPF
FPT
Den hotfulla ungdomen och frortens kriminella gng

Under hela efterkrigstiden har ungdomar betraktats som svrhanterliga och hotfulla. I mediernas vrld har kategorin ungdom i det
nrmaste gjorts liktydig med de unga mn, som genom att utveckla
eller ansluta sig till olika former av kamratgrupper och subkulturer
utgjort en aldrig sinande klla till indignation frn den ldre generationen. Oftast har det handlat om arbetarklassungdomar som av
olika anledningar haft svrigheter att hitta plats och tillhrighet i
ett frnderligt samhlle. Diskussionen om den hotfulla ungdomen (Ohlsson 1997) har ofta ftt medier och myndigheter att
alltfr kategoriskt hnfra hela grupper av ungdomar till samhllets fiender. Att p detta stt bli utpekad har snarare frstrkt det
utanfrskap och den vilsenhet som utgr bakgrunden till att dessa
unga haft behov att utveckla egna tillhrigheter och identiteter.
Det startade med swingpjattar och dansbandelndet redan p fyrtiotalet, under femtiotalet var det rock n roll, knuttar och raggare.
P sextiotalet kom droger, mods och hippies och under sjuttiotalet
var det punkens radikala avstndstagande till all samhllelig ordning
som skapade oro. Sedan mitten av ttiotalet har rejvarnas extatiska
danskultur, skinnskallarnas vldsfascination, hip hop kulturens
graffitimlare och frorternas unga mn sttt i centrum fr den
moraliska paniken.
Det svenska samhllet genomgick under 1990-talet en ekonomisk strukturomvandling. Samtidigt msade hela samhllet skinn
och ett flertal debattrer r beredda att betrakta dessa frndringar
som ett epokskifte (Bengtsson & Wirtn 1996). Nya mnster av
arbetslshet, segregation, fattigdom, marginalisering och diskriminering gjorde Sverige till vilket annat europeiskt land som helst.
Denna samhllsutveckling har ocks skapat nya frutsttningar fr
debatten om ungdom och kriminalitet. En debatt som i hg
4
SRs Studio Ett hade 060102 ett informativt inslag om hip hop och rap musik i Frankrike,
gr att hra p www.sr.se/webbradio.
TP
PT
95
SOU 2006:73
utstrckning jmstllt ungdomsgrupper frn miljonprogrammets

betongfrorter med gng och gng med kriminalitet. Att vara ung
man med invandrarbakgrund och att bo i ett utsatt bostadsomrden har i det nrmaste blivit liktydigt med att vara farlig. Inte minst
de i medierna uppmrksammade mobiltelefonrnen tenderade att
demonisera alla unga mn med invandrarbakgrund. Sanningen r att
det i Stockholm hsten 1998 (nr debatten om mobil rnen var
som hetast) var 0,1 promille av alla ungdomar med invandrarbakgrund som var misstnkta fr rn. (Expressen 17 mars 2000). Unga
frn de utsatta frorterna talar upprrt om att debatten lett till att
de upplever att allmnheten tror att de alla stndigt r beredda att
beg brott. Mnga av mina informanter kan vittna om den
specialbevakning man blir utsatt fr s fort man gr in i en butik,
hur mnniskor man mter p gatan gr omvgar nr man kommer
osv. En annan aspekt av samma demoniseringsprocess r att alla
unga som finns ute i offentliga miljer ses som tillhrande gatugng vilka i sin tur betraktas som kriminella. Psykologen Stefan
Sandstrm (2000 s. 166) menar t.ex. att man i mngkulturella frorter brjar se unga mn som efter de amerikanska mnnens
frebild, gr omkring med tjocka guldkedjor om hals och handleder. Detta r ett tydligt tecken p att de r kriminella, eftersom de
inte p rligt stt skulle kunna tjna ihop till sdana dyrbarheter.
Denna typ av skrivningar utgr en del av den moral panik som skapar frestllningar om att de invandrartta frorterna mer eller
mindre styrs av kriminella ligor, att man blir rnad om man besker
en sdan stadsdel, att alla unga dr br vapen osv.
Unga frn frorten, framfr allt de med utomeuropeisk bakgrund, tenderar genom denna behandling att andrefieras, dvs. de
betraktas som frmmande, annorlunda och utan egentlig anknytning eller relation till det svenska samhllet. I enlighet med denna
logik pekade allts franska medier och fransk polis ut frortens
arbetslsa unga mn som orsaken till hstens upplopp. Det r
framfr allt mot denna grupp man mste ta i med hrdhandskarna.
Enligt inrikesminister Sarkozy r dessa unga inget annat n sldder. Han tycker ocks att de franska frstderna borde rensas frn
dessa element med hgtryckskanoner.
Svenska politiker uttrycker sig aldrig p detta stt och mhnda
sger detta ocks ngot om skillnaderna mellan Sverige och Frankrike. Den svenska polisen kan inte heller jmfras med CRS-styrkornas insatser i fattiga franska frstder. Men ocks i vrt land har
tonen skrpts. Tuffare tag mot unga brottslingar lyder ocks
96
SOU 2006:73
rubriken i Gteborgs-Posten 19 maj 2005. Polisen i Gteborg utkar

och permanentar sin satsning mot ungdomsbrottligheten. Tidningen lter via polisledningen meddela att den frsksverksamhet
som startade hsten 2004 fr att stoppa rekryteringen till de
kriminella gngen i de invandrartta frorterna nu skall permanentas och utkas frn 25 spanare till 70. Den frga som med
ndvndighet mste stllas r om denna nya satsning, som allts
innebr lngt mer n en frdubbling av personalinsatserna, ocks r
en frndring av fokus. Frn kriminella gng till vad som beskrivs
som en mer generell punktmarkering av tonrskategorin. Under
perioden oktober 2004 till april 2005 stod polisen fr 503 frihetsbervanden inom ramen fr denna special verksamheten. Detta
indikerar att man fr hela det frsta ret nr en slutnotering
runt 1 000 enligt Gteborgs-Posten (19 maj 2005), vilket r en kning av antalet frihetsbervanden med 25 %.
Ser vi denna nya, utkade satsning i ljuset av den forskning om
brottsutvecklingen i Gteborgs-omrdet som gjorts vid Gteborgs
universitet framstr den som diskutabel. Docent Sven ke Lindgren, sociologiska institutionen, kommer i sin Brottsutveckling i
Gteborgsomrdet 19752004, fram till att antalet ungdomar som
begr brott inte kat inte i faktiska tal och inte heller som andel
av det totala antalet misstnkta personer (gller bde i frga om
samtliga brott och i frga om sammanlagda brottsbalksbrott).
Ungdomsbrottsligheten r just en av de frgor Lindgren speciellt
uppehller sig vid i sin skrift. Han menar att det utifrn medias
nyhetsutbud r ltt att falla in i tron att allt bara blir vrre och
vrre. Att brottsligheten kontinuerligt kar och frgrovas.
Polisens kartlggning av ungdomskriminaliteten

Medierna har sedan frsta halvan av 1990-talet talat om etniska
gng, om maffialiknande ligor och organiserad kriminalitet i de
gteborgska invandrarfrorterna. I bland annat Gteborgs-Posten
har vi kunnat lsa om dessa orovckande utvecklingsmnster och
att varje stadsdel har sitt gng (GP 29 maj 1999). Angered intar
hr en srstllning. Men redan i polisens rapport Ungdomsbrottslighet i Gteborg 1996 framgr att Angered tillsammans med stadsdelarna Bergsjn, Kortedala och Biskopsgrden (alla bostadsomrden
med hg andel invnare med invandrarbakgrund) d hade bort
emot 45 % av all beivrad ungdomskriminalitet i Gteborg detta r.
97
SOU 2006:73
Polisrapporten sa dock inget om huruvida dessa unga brottslingar

tillhrde organiserade kriminella ligor. Den kopplingen gjordes av
de debattrer som kommenterade rapporten (se t.ex. GP, 14.4
1997). Men nr rapportens statistik skrskdades fann ven fresprkarna fr krafttag mot ungdomskriminaliteten att antalet
brottslingar var frhllandevis f till antalet och att de flesta brotten mste betraktas som mindre allvarliga samt att de frorsakar
jmfrelsevis liten skada. Polisens egen rapport frn 1996 innebar i
realiteten ett ifrgasttande av den allmnt spridda frestllningen
om de invandrartta frorterna som styrda av kriminellt organiserade gng.
Utan tvekan har situationen frndrats sedan 1996. Efter skottlossningen mellan olika kriminella ligor i Gteborg sommaren 2001
r det uppenbart att de kriminella ligorna har inflytande i vissa frorter. Den 5 oktober 2002 skriver Mats Glansberg frn Polismyndigheten, Vstra Gtaland, i Gteborgs-Posten om de kriminella
gngen som ett allt ptagligare och vxande problem. Under det r
som fljde p den omskakande sommaren 2001 hade polisen beslagtagit mer n 100 vapen. Denna hndelseutveckling r ocks
bakgrunden till rapport U-83/04 som arbetades fram av analytikern
Jenny Johansson frn Underrttelseroteln vid Lnskriminalpolisen
i Vstra Gtaland, och som publicerades i februari 2004. Rapporten
har titeln Rekrytering till kriminella gng och avser att svara p tre
frgor. Vilka (med avseende p lder, kn, plats, etnisk tillhrighet,
brottsbelastning m.m.) r de yngre personer som finns i den organiserade brottslighetens yttre sfr? I vilka bostadsomrden sker
den mest omfattande rekryteringen? Varfr dominerar vissa omrden i rekryteringen till kriminella gng? Utredaren skapar utifrn
det underlag hon har tre kategorier. Grupp 1 utgrs av de gngmedlemmar som r knda av polisen. Grupp 2 av dem som har
begtt brott med en gngmedlem, dvs. de som ingr i grupp 1. Den
tredje gruppen utgrs av dem som gjort brott med personer frn
grupp 2. Den tredje och mest perifera gruppen r samtidigt det
strsta (159 personer). Det r ocks hr de yngsta deltagarna finns.
Jenny Johansson skriver (s. 17) att de personer som av polisen r
knda som gngmedlemmar till vervgande delen r andragenerationens invandrare. Nr de vriga personerna i materialet studeras
visar det p liknande frhllanden. De har svenskt medborgarskap
men blir sannolikt betraktade som invandrare av det svenska samhllet. Detta r allts svaret p frga ett och tv de ungdomar
som befinner sig i den organiserade brottslighetens yttre sfr r
98
SOU 2006:73
andra generationen invandrare som bor i Angered, Bergsjn och

Biskopsgrden. Frga tre handlar om varfr vissa omrden dominerar denna rekrytering. Svaret ger Jenny Johansson genom att presentera en tabell ver arbetslshet, ohlsotal, antal familjer med
socialbidrag osv. i de tre angivna frortsomrdena och relatera
dessa siffror till Gteborg som helhet. Tabellen, skriver Johansson
(s. 21) talar sitt tydliga sprk: mnga mnniskor i dessa omrden
lever i samhllets absoluta underklass. Situationen i skolorna
beskrivs ocks som alarmerande. Av dem som gick ut ur nionde
klass vid Grdstensskolan 2003 hade endast 42 % godknda slutbetyg. Grdsten r just ett av de omrden dr rekryteringen till
kriminella ligor enligt rapporten varit ptaglig. Johansson menar att
det inte r svrt att frst varfr en sjuttonring som lever under
dessa frhllanden attraheras av de kriminella ntverken. De tillhandahller allt det han saknar pengar, tillhrighet, status och
respekt. Johansson skriver (s. 22); Lgger man dessutom till det
stora avstnd som finns mellan honom och samhllet kan man frga
sig om han egentligen har ngra mjligheter att vlja. Det lter
nstan som om att kriminalitet hr fr karaktren av en egenskap,
ngot som inte kan vljas bort.
Har Johansson som ambition att teckna en generell bild av att
dagens unga i Angered inte har ngot annat val n att bli gangsters?
I s fall stmmer det dligt med de siffror som presenteras i utredningen. 2004 fanns det i Angered (dvs. SDN Lrjedalen och SDN
Gunnared) 2 234 pojkar i ldern 1318 r 5 . Den av polisen utpekade gruppen som befinner sig i riskzonen fr att bli indragna i de
kriminella ligornas verksamhet bestr av 159. Det r dessa personer
som ngon gng gjort brott tillsammans med ngon som gjort
brott tillsammans med medlem i kriminell liga. Av dessa r, enligt
utvrderarna Forkby och Larsen (2005, s. 27), 128 vid tillfllet fr
underskningen under 19 r och 51 kommer frn Angered. Fr
Angereds del motsvarar dessa siffror, som Forkby och Larsen skriver i sin utvrdering: inte fler n drygt 2 procent. Det finns rimligen en strre riskgrupp med potential fr att dras in i kriminalitet,
men polisens egna, faktiska siffror ger onekligen en annan bild n
de frestllningar som vxt fram i det allmnna medvetandet 6 .
TPF
FPT
TPF
FPT
Dessa uppgifter r hmtade frn Forkby & Larsen 2005.

Just denna vidare riskzonsbedmning har senare, i den verksamhet som vxt fram inom
Ung och Trygg, enligt utvrderarna Forkby och Larsen, varit freml fr diskussion mellan
socialtjnsten och polisen. En strre grupp ungdomar gavs olika frger med olika kriminell
dignitet eller valr. Socialtjnsten framfrde bland annat kritik av kvaliteten p den
information som lg till grund fr frgsttningen (Forkby & Larsen s 29).
TP
PT
TP
PT
99
SOU 2006:73
ven om tyngdpunkten i Johanssons rapport handlar om hur

ntverk och relationer ser ut inom de kriminella ligorna har hon en
ambition att frst bakgrunden till framvxten av dessa. Rapporten
kan lsas som en argumentation fr att ungdomssituationen i de
multietniska frorterna inte i frsta hand skall betraktas som ett
polisirt problem. Johansson betonar de strukturella, sociala och
kulturella orsakerna till ungdomssituationen och kriminaliteten.
Dvarande nrpolischefen i Angered, Bertil Claesson, menar
ocks i en intervju (20 maj 2005) att de problem samhllet brottas
med i Angered inte kan lsas av polisen. Fr att komma till tals
med att unga dras in i kad organiserad brottslighet mste mer
grundlggande politiska krafter sttas i rrelse. Man mste faktiskt
stlla sig frgan om det r politikernas mening att vi skall ha ett
samhlle dr alla problem koncentreras till vissa omrden? Man kan
inte gra ngot t arbetslsheten s d r det enklast att fsa ihop
alla arbetslsa p samma stlle. r det kanske ngon som tjnar p
att koncentrera alla problem till vissa omrden, man kanske tror att
de r enklare att kontrollera situationen d? De farhgor Bertil
Claesson ger uttryck fr ligger snubblande nra den roll sociologen
Loic Wacquant menar att polisen och fngelsesystemet fr i allt fler
nyliberala stater. I ekonomier dr det inte finns, eller inte kommer
att finnas, arbete till alla utvecklas nya strategier fr att handskas
med fattigdomen. Regleringen av fattigdomsproblemet i samhllet
genom avlnat arbete erstts drfr av en annan slags reglering med
hjlp av ordningsmakten och rttsvsendet (Wacquant 2004
s. 109).
Wacquants fokus r riktat mot USA och den amerikanska statens omvandling frn vlfrdsstat till vad han betecknar som en
fngvrdsstat. I allt fler lnder, ocks i Europa, omdefinieras statens
roll. Staten drar sig tillbaka frn den ekonomiska arenan och politikerna hvdar ndvndigheten att minska de sociala tagandena,
samtidigt som strafflagstiftningen utvidgas och skrps. Denna omvandling av staten tenderar att kriminalisera fattigdomen och
inskrnka den sociala och arbetsrttsliga tryggheten. Europa har
nnu inte antrtt denna vg med samma tydlighet som USA. Men
ocks i Europa talas det allt mer om vldet i stderna, om oskerhet
och myndigheternas behov av att bevaka och ha kontroll ver
knsliga omrden. Det r mot denna generella bakgrund spnningen mellan den franska frortsungdomen och polisen ocks
mste ses.
100
SOU 2006:73
Det r mhnda ocks mjligt att anvnda denna bakgrund till

att frst den svenska polisens satsningar. De sociala problem som
r relaterade till omvandlingen av staden Gteborg under 1990talet har skapat en ny form av otrygghet och oskerhet. Denna
utveckling som ingalunda r unik fr Gteborg, kan i korthet
beskrivas med stickord som avindustrialisering, migration, segregation, arbetslshet och marginalisering. Frgor om trygghet och
skerhet har, inte minst mot bakgrund av de kade social klyftor
dessa utvecklingsmnster skapat, allt mer kommit att hamna i
fokus fr politik och medier. Det tycks nrmast som politik i dag
kommit att uppfattas som liktydigt med skerhet och kontroll. Vi
kan se denna tendens ver hela det politiska verksamhetsfltet, frn
den lokala brottspreventionen i bostadsomrdet till det globala kriget mot terrorismen. Den polsk-brittiske sociologen Zygmunt
Bauman (2005) menar att den sociala vlfrdsstat som dominerade i
Vsteuropa under efterkrigstiden ersatts av vad han betecknar som
en skerhetsstat. Denna fr inte legitimitet frn medborgarna genom att hnvisa till ambitionen att inkludera och skapa vlfrd t
alla grupper i samhllet. Nej, den skapar sin stllning genom att
erbjuda skerhet, framfr allt genom att motverka kriminalitet och
aktivt arbeta fr att utestnga vissa grupper. De senaste tv decennierna har det ocks skett en exempells utveckling av skerhetsindustrin. De europiska skerhetsstaterna sker sin legitimitet hos
vljarkren, menar Bauman, genom en politik som utgr en blandning av skerhets- och invandringspolitik.
Det r mot denna fond inte mrkligt att t.ex. Folkpartiet sommaren 2005 diskuterar att lgga lrarna i de multietniska frortsskolorna att samarbeta med SPO fr att kartlgga potentiella religisa och politiska extremister. Ocks i Europa kar stadigt antalet
interner p fngelserna samtidigt som kontrollen ver dem som
uppbr understd skrps. Polis och sociala myndigheter tar ver
hela kontinenten anstrnger p olika stt sig fr att punktmarkera
tonrskategorin. Nya typer av kontroll strategier r en del av ett
nationalstatsverskridande utvecklingsmnster dr vissa grupper
blir freml fr allt starkare vervakning (flyktingar, muslimer,
djurrttsaktivister, frortsungdomar, missbrukare mm.). Satsningar
dr olika myndigheter (socialkontor, polis, arbetsfrmedlingar, frskringskassor, sjukhus osv.) samordnar sina dataregister och koordinerar sina insatser vxer fram p olika hll i Vsteuropa
(Wacquant 2004).
101
SOU 2006:73
Samhllets insatser nr inte fram

Generaldirektr Sture Korpi presenterade vren 2001 tre rapporter
frn Statens Institutions Styrelse (SIS) p Dagens Nyheters debattsida (9 mars 2001). Dessa visar att antalet unga som dms till sluten ungdomsvrd kat kraftigt under senare tid, att strafftiderna
blir allt lngre, att de som dms blir allt yngre samt att 2/3 av dem
som dms har utlndsk bakgrund. Av Korpis artikel framgr att
det mellan 1999 och 2000 skett en kning p 78 % av antalet
dmda till sluten ungdomsvrd. Korpi diskuterar inte gangsterkulturen men kningen r relaterade till situationen i de stora stdernas frorter. Rapporten om den slutna ungdomsvrden kan ses
som en display. Det finns bakom dess statistik viktig information
om vad som hnder i de invandrartta eller svenskglesa (Andersson 2003) frorterna runt Stockholm, Gteborg och Malm. Ungdomssituationen r i mnga frorter r i hgsta grad allvarlig. Det
r viktigt att samhllet tydligt markerar att man inte tolererar
gangsterkulturen. Samtidigt r det viktigt att inte gripas av panik.
Det som verkligen behvs r satsningar p nya sociala och pedagogiska strategier som utgr frn den verklighet och de kulturer de
unga i de utsatta stadsdelarna lever i. Utan att frringa problemens omfattning och dignitet r det viktigt att klargra att det
finns en diskrepans mellan de faktiska frhllandena och de bilder
av farlighet som medierna presenterar. Det r inte s att man ovillkorligen blir ofredad av knivviftande, narkotikapverkade tonringar om man promenerar runt i Rosengrd, Hammarkullen eller
Bergsjn. Bilderna av den hotfulla ungdomen i den farliga frorten har trngt s djupt in i det allmnna medvetandet att ocks socialarbetare, fritidsledare, lrare och andra som arbetar i dessa
utsatta omrden lngt ifrn r opverkade. Frutsttningarna fr
att utveckla nya arbetsmetoder, ngot som ocks Korpi efterfrgar,
lider en uppenbar risk att begrnsas nr ocks de professionella
ungdomsarbetarna lser de ungas kulturer och livsstilar genom de
linser kvllstidningarnas bilderna skapar.
I anslutning till analysen av bakgrunden till den i SIS-rapporterna presenterade utvecklingen skriver Korpi att socialtjnsten
misslyckats. Insatserna har inte ntt fram och han menar att det
krvs nytnkande inom socialtjnsten om denna negativa trend
skall brytas. Korpi har utan tvekan rtt. Det mste utvecklas alternativ till kontrollen, vervakningen och kriminaliseringen av de
unga. Det krvs en ny approach ett nytnkande som frmr
102
SOU 2006:73
lokalisera mjligheterna i dessa omrden. En sdan strategi frutstter distinkta ingrepp mot de kriminella krafter som r verksamma i vissa omrden. Men det krvs ocks en ny form av sociologisk och pedagogisk fantasi som frmr kanalisera den frustrerade energi som finns i frorter prglade av arbetslshet och brist
p framtidsutsikter. Fr att kunna utveckla denna form av integrationsbefrmjande ungdomsarbete mste det skapas kunskap om de
komplexa sociala och kulturella frhllandena dessa unga tvingas
vxa upp med.
Under flera r vistades jag i Angered genom ett SFR-finansierat
forskningsprojekt som just handlade om den samtida, multietniska
frortsungdomens kreativa och nyskapande kulturformer. Detta
arbete resulterade i boken AlieNation is My Nation. Hip och unga
mns utanfrskap i Det Nya Sverige (Ordfront 2002). Det r uppenbart att det mste finnas en spnning mellan samhllets korrigeringsstrategier och en kulturforskares ansats. Medan polisens uppgift r att lagfra handlar socialtjnstens arbete om att via olika
former av insatser anpassa de unga till den rdande sociala ordningen. Kulturforskaren r dremot inbegripen i ett arbete fr att
utveckla kunskap om vardagslivets kulturella grammatik. Kulturforskaren ser mnniskan som en meningsskapande och kommunicerande varelse. Alla kulturer och mnskliga gemenskaper kan
beskrivas som meningsbrande strukturer. Detta innebr att de har
en grammatik och att de i verfrd mening kan lsas. Ungas
gemenskaper och kulturer har under senare tid varit freml fr
tmligen omfattande forskning. Resultaten av denna forskning kan
i korthet sgas handla om att de kulturer de unga utvecklar ger
uttryck fr behov av att bearbeta sociala, psykiska, kulturella och
existentiella villkor. Att vxa upp i ett frnderligt och hgt
utvecklat senmodernt samhlle innebr att det inte lngre r mjligt att orientera sig i den egna samtiden genom att ta ver frldragenerationens kulturer, livsmnster och identiteter detta r inte
minst uppenbart i de invandrartta frorterna.
Olika ungdomsgrupper utgr olika former av kollektivt strukturerade svar eller reaktioner p specifika levnadsvillkor. I kamratgruppen kan de behov som frldrar och samhlle inte frmr tillgodose kompenseras gruppen eller gnget handlar om behov av
att tillhrighet, trygghet, nrhet, mening, identitet och respekt.
Kamratgrupper eller det som ibland kan uppfattas som stkiga
ungdomsgrupper kan drfr inte per se betraktas som hotfulla
eller farliga. De kan tvrtom mycket vl utgra en form av organi-
103
SOU 2006:73
sering som det socialt frebyggande och integrationsbefrmjande

ungdomsarbetet har allt att vinna p att kommunicera med.
Utgngspunkten fr varje socialt och pedagogiskt orienterat ungdomsarbete mste vara den msesidiga kommunikationen. Det r
bara p detta stt som ungdomsarbetaren kan komma in i gruppen
och det r endast p detta stt som de unga kan utveckla former fr
att kreativt och produktivt ge uttryck fr den energi som r knutet
till gruppen. Av denna anledning r det viktigt att de i omrdet
verksamma ungdomsarbetarna, precis som Korpi ppekar, har frtroende hos de unga. Detta har blivit n viktigare med framvxten
av det Nya Sverige. Socialarbetaren, lraren eller fritidspedagogen
mste i dag p ett n mer accentuerat stt reflektera ver sin egen
roll.
Del 2
AlieNation is My Nation
Den franska frorten r slitnare och mer nergngen n dess svenska

motsvarighet. Men rapporter om tillstndet i svenska frorter r
lngt ifrn alltid en upplyftande lsning. Frn bland annat den parlamentariskt tillsatta utredningen Storstadskommittn har vi sammanstllningar av de smst stlldas situation i Sverige. Kommittn
talar om speciellt utsatta stadsdelar dr 40% av alla barn och ungdomar i ldern 017 r bor. Dessa r belgna i storstderna Stockholm, Gteborg och Malm miljonprogramomrden. 7 Majoriteten
av mnniskorna har hr utlndsk bakgrund. Hgst andel unga med
invandrarbakgrund terfinns i stadsdelar med extremt lga inkomster. I Gteborg och Malm finns omrden med extremt lga
inkomster dr de med invandrar bakgrund utgr mer n 80% av
befolkningen och dr mer n 50% av barnen mellan 06 r har
arbetslsa frldrar. Det var Storstadskommittns utredning som
lg till grund fr den s kallade Storstadssatsning som med 2,3 miljarder skulle skapa integration och arbete i dessa omrden. Trots
denna satsning lever 64% av barnen i Bergsjn under fattigdomsstrecket, motsvarande siffra fr Rosengrd i Malm r 74%, allt
enligt Rdda Barnens rapport om barnfattigdomen i Sverige 2003
(Salonen 2003). Klyftorna mellan de som har och de som inte har
kar. I brjan av 1990-talet var barnfattigdomen i de fattigaste
stadsdelarna sju gnger strre n i de rikaste stadsdelarna. r 2003
TPF
FPT
7
Se t.ex. SOU 1996:55 Vgar in i Sverige , SOU 1997:61 Att vxa upp bland betong och kojor,
SOU 1997:118 Delade stder och SOU 2000:3 Vlfrd vid vgskl.
TP
PT
104
SOU 2006:73
har skillnaden kat till att bli sjutton gnger strre mellan de fattigaste och de rikaste omrdena (Salonen 2003). Detta trots de massiva insatser p 2,3 miljarder som gjordes i de mest utsatta omrdena i Stockholm, Gteborg och Malm. Enligt officiell statistik
(Gteborgsbladet 2005) r medelinkomsten i Angeredsfrorten
Hjllbo 116 000 kr/person, i villaomrdet Hovs 377 000 kr;
ohlsotalet i Hjllbo r 46 och 17 i Hovs. Andelen familjer med
socialbidrag r i Hjllbo 50, 7% medan denna typ av familj bara
utgr 0,5 % av familjerna i Hovs.
ven om den svenska vlfrdsstaten inte kastat in handduken
s krackelerar det bermda svenska folkhemmet. Ekonomin befinner sig i en expansionsfas trots det r arbetslsheten allt jmt p en
hg niv. Mnniskorna i de mest utsatta stadsdelarna r de som
drabbas hrdast av denna utveckling. Under de senaste ren har en
rad studier visat att framfr allt flyktingar och invandrare frn utomeuropeiska lnder har smre frutsttningar i det svenska samhllet det gller arbetsmarkanden, bostadsmarknaden, det juridiska systemet, utbildningssystemet, mjligheterna att lna i banker m.m. . 8 Antagningen till hgre studier visar ocks upp detta
ojmlika mnster. Hsten r 2000 var 68 av de 2 437 gteborgare
som brjade p universitetet frn Angered. Det r knappt 3 procent. Frn Domkyrkofrsamlingen, med 72 procent frre invnare,
brjade 104 studenter. De ansvariga vid universitetet ville helt
enkelt inte tro p reportern som ringde och presenterade siffrorna
(Gteborg Posten, 28 mars 2000).
Diskussionen och forskningen om de europeiska storstdernas
nya fattigdomsomrden har hvdat att dessa, i kontrast till de traditionella arbetarklassomrden dr fattigdom var en integrerad del
av kulturen, lider brist p solidaritet och gemenskap. Den lokala,
kollektiva och territoriella identitet som tidigare gav trygghet och
sjlvknsla har i dessa nya omrden ersatts av instabilitet. Det finns
hr, menar man, en marginalisering och stigmatisering till det
vriga samhllet (SOU 2005:69). Samtidigt betraktas de interna
villkoren som prglade av konkurrens och konfliktfyllda motsttningar mellan olika etniska grupper. Aspekter av dessa mnster r
naturligtvis ocks mjliga att sknja i Sverige. De nya invandrardominerade' bostadsomrdena i de tre storstadsregionerna r skra
gemenskaper, karakteriserade av extrem etnisk heterogenitet. Mnga
vuxna ser sitt boende i dessa omrden som en tillfllig lsning.
TPF
FPT
8
Fr en aktuell presentation av rster om den etniska diskrimineringen i Sverige, se t.ex.
SOU 2005:69 Sverige inifrn.
TP
PT
105
SOU 2006:73
Drmed utgr det egna bostadsomrdet inte alltid en sjlvklar

utgngspunkt fr gemenskap. Hr r det i stllet familjen och tillhrigheten i den egna etniska eller religisa gruppen som laddas
och grs betydelsefull.
Fr de unga frhller det sig dremot annorlunda. P dagis leker
alla med alla och fr de allra flesta innebr grundskolan att man
lser tillsammans med klasskamrater som har annan etnisk bakgrund. P fritiden r man ute i omrdet och utvecklar gemenskaper
dr frldrakulturens etniska grnser i mnga avseenden verskrids.
Att vara ung i det moderna innebr att befinna sig i en position av
ett komplext, svl yttre som inre skande och identitetsarbete.
Detta gller alla unga, oavsett klass, kn och etnisk bakgrund. Fr
mnga unga i de multietniska bostadsomrdena runt Stockholm,
Gteborg och Malm r detta identitetsarbete ocks mrkt av ett
mnga gnger alienationsskapande mte med det officiella Sverige. 9
Mnga av de ungdomar jag haft kontakt med lever i en vrld
prglad av knslan att inte vara nskvrd ngonstans i samhllet
att inte passa in, att inte ens ha en respekterad plats att bo p.
Dessa unga terkom i samtalen med mig ofta till den frustration de
knde ver att inte vet vad man skall gra med sitt liv. En aspekt
av denna vilsenhet kommer till uttryck nr vi diskuterat deras
framtidsutsikter och upplevelse av tillhrighet. Man r svensk men
nd inte. Muhammed, 20 r frn Somalia, sger p tal om dessa
frgor.
TPF
FPT
I: Kan du ngon gng se dig som svensk, som inne i det svenska samhllet.
M: Nej, nej. ven om det str i mitt pass att jag r svensk medborgare.
Men, det dr, jag tycker att man skall komma bortom det. Hr i Sverige lr man sig att alla mnniskor r lika mycket vrda. Dom sger s,
men det r inte s. Om det var sant det som dom lr oss. Till exempel i
dag nr moderaterna och kristdemokraterna och vnsterpartiet, dom
var i vr klass och berttade om sina grejer och dom sa att vi var alla
lika mycket vrda. En massa snt skitsnack. Det r skitsnack det hela.
De flesta av de unga jag haft kontakt med r svenska medborgare

men upplever sig sllan vara svenskar och man ser inte heller att
man har ngon framtid i Sverige. Att flytta till frldrarnas ursprungsland r inte heller en framkomlig vg. ven om man har
9
Fr en mer omfattande diskussion om hur ungdomar och vuxna med invandrar bakgrund
grs till de andra se t ex SOU:41 Bortom Vi och Dom. I denna volym finns flera bidrag
som ger intrngande analyser av makt, integration och strukturell diskriminering i det
samtida Sverige.
TP
PT
106
SOU 2006:73
slkt och vnner dr och ven om man tycker det r roligt att hlsa
p sina kusiner s r en flytt till frldrarnas hemland otnkbart.
Man ser sig t ex som chilenare eller somalier snarare n som svensk,
men trots detta r Chile eller Somalia en annan vrld n den man
har vxt upp i. Mnga av de unga mn jag intervjuat har mot denna
bakgrund sett invandrarskapet som deras primra identitet. Det r
d inte konstigt att den plats man knyter an till och upplever som
det egentliga hemmet r den egna frorten. Man r som man ofta
sjlv sger svartskalle frn den eller den frorten. Invandrarskapet utgr hr ett smrtfyllt utanfrskap som trots detta ges en positiv laddning genom att det bidrar till att forma en ny, inkluderade,
alternativ frestlld gemenskap. Det r mot bakgrund av denna
gemenskap man kan flla yttranden som AlieNation is my Nation.
Stadsdelsnationalism - de unga mnnens svar p

utanfrskapet
Som ett svar p denna situation av marginalisering och stigmatisering blir det mjligt att frst hur den egna stadsdelen och den egna
kamratgruppen kan hamna i fokus fr de unga. Att potentiera eller
symboliskt ladda den egna stadsdelen med betydelse och myter r
en strategi som i frmsta rummet gller fr pojkarna och de unga
mnnen. Nr man inte uppfattar sig som hemma i det svenska
samhllet kan platsen dr man vxt upp, dr man bor, dr man har
sin vardag och dr man har sina kamrater f en avgrande identitets- och trygghetsskapande faktor. Det finns bland de unga mn
jag mtt ett starkt behov av att uppvrdera svl den fysiska miljn
som den lokala ungdomsgemenskapen. Hammarkullen vr plats
p jorden. Men detta Hammarkullen r inte en del av Sverige, det
r ett reservat, dvs. en plats dit man r frvisad samtidigt som det
utgr ett undantag som tillter andra former av liv n de som r
freskrivna i samhllet utanfr. Hr frodas bland framfr allt de
unga mnnen en sorts nationalism of the neighbourhood. En
gemenskap som r grundad i behovet av att ha ett befriat omrde,
ett existentiellt andningshl, en plats dr man inte hela tiden
tvingas mta det Sverige som ser ner p och betraktar mig som en
andra klassens medborgare.
Relationen mellan Angered och resten av Gteborg och Sverige
beskrevs av ngra jag intervjuade ungefr p samma stt som de
unga fransmnnen i Hedstrms artikel, som ett neo-kolonialt fr-
107
SOU 2006:73
hllande. De som bor i de segregerade frortsomrdena utgr en

del av tredje vrlden mitt i den frsta vrlden (jfr SOU 2005:69).
Vi r hr fr att Europa var och plundrade i vra lnder och nu
hlls vi inne i dessa reservat, precis som indianerna. Vi skall kontrolleras. Nr alla socialarbetare, lrare, fritidsledare och administrativ personal efter dagens slut tar sina bilar och ker den dryga
milen in till bostadsomrdena i Gteborgs innerstad erstts de av
vaktbolag och polis ockupationsmakten har vaktavlsning.
Polisen har utifrn denna frstelse en bestmd uppgift och i just
Hammarkullen har de ungas frhllande till polisen en lng och
inflammerad historia. I intervjuerna berttar man om hur man
upplever sig provocerade och trakasserade av ordningsmakten.
Tha Cholos hotfull gngkultur?

I en av de miljer dr jag vistats fanns en grupp som nrmast mste
betraktas som ett lst sammanhngande kollektiv p mellan 50 och
75 ungdomar. Denna stora grupp dr det fr vrigt inte ingick en
enda etnisk svensk var uppbyggd av mindre konstellationer som
sysslade med rappmusik och breakdans. Det sammanhllande elementet fr detta stora kollektiv var hip hop och nstan alla var aktiva utvare av rap eller breakdans. En av de grupper jag fljde p
nra hll bestod av ett tiotal killar i ldern 1725 r. De utgjorde
rappgrupp men var samtidigt ett kompisgng som hngt ihop i
mnga r. Med sina bakgrunder i Afrika, Mellanstern, Latinamerika och p Balkan sg de sig som en etnisk allians med uppgift att
representera, inte bara de unga frn Hammarkullen de menade sig
tala fr alla invandrarungdomar frn alla frorter i hela Sverige.
Gruppen kallade sig Tha Cholos. 10 Detta innebar att man grep tillbaka p ungdomsgngen i Los Angeles s kallade chicano-kultur
(Rodriguez 1993, Davis 1992). Hr utgr en cholo beteckningen
p en gngmedlem. Definierar man sig sjlv som cholo r man
knuten till en lokal underavdelning av ett gng dr det stlls samma
absoluta band av tillit som man har till sin ursprungsfamilj. Den
mindre enheten utgr i drfr ocks ibland individens ersttning
fr den familjestabilitet man aldrig haft. Det strre gnget r sedan
den stam eller tribe man ingr i. Dessa strre gng r i Los Angeles stramt sammanhllna, nrmast organisationsliknande gemenskaper som inte sllan utvecklar maffialiknande strukturer. Ett
TPF
TP
10
PT
Namnet p gruppen r fingerat.
108
FPT
SOU 2006:73
sdant gng kan best av mer n tusen personer och medlemmarna i

dessa gng kan vara i ldern mellan 14 och 50 r.
Nu var den grupp av ungdomar som bar upp hip hop kulturen i
Hammarkullen inte att p ngot stt betrakta som ett gng i denna
mening. ven om Tha Cholos, som i flera hnseenden var det nav
runt vilket denna lokala ungdomskultur kretsade, hade hmtat
beteckningen fr sin egen grupp frn Los Angeles och ven om
man tatuerade sina kroppar p liknande stt som brderna p
andra sidan Atlanten s innebr inte detta att man jmstllde sina
livsvillkor med unga invandrare i East Los Angeles. Att leva i ett
utsatt omrde i Sverige och Gteborg r ngot annat n att bo i
USA och Los Angeles. Som s ofta i ungdomskulturen handlar
detta slktskap mellan den egna situationen och den i Los Angeles
mest om den symboliska nivn. Identifikationen med chicanokulturen skall frsts i en verfrd betydelse.
Tha Cholos hade ingen formaliserad struktur, likafullt fanns det
en intern arbetsdelning och ett fr alla inblandade givet informellt
regelsystem. Trots individernas olika ursprung och trots att de
beknde sig till olika religioner utgjorde gruppen en stark sammansvetsad enhet. Var och en hvdade t.ex. sin religisa eller etniska
srart. Var och en hade rtt att fretrda sin egen genre inom
rappmusiken s lnge man stllde upp p det som gruppen definierade som den gemensamma uppgiften. Denna bestod i att man
som de vriga grupperna frn denna stadsdel sg sig som frortssoldater. En som kmpar fr ngot r en soldat. Vi r frortssoldater med musiken som vapen. Man var som man sa microphone
prophets. Gruppens texter kretsade runt diskrimineringen och
rasismen i det svenska samhllet, om vnskap, gemenskap och vardagen i frorten, om vrdnaden infr Allah och Islam, om de
Latinamerikanska indianernas historia osv. Den konfrontationsinriktade, militanta hllningen var ngot som i hg grad ogillades och
missfrstods av polis och socialarbetare. Man upplevde gruppen i
frsta hand som brkstakar och potentiella kriminella som man
hade anledning att vervaka och kontrollera. Detta var ocks bakgrunden till att SPO kontaktade mig i egenskap av forskare. Den
uttalade nskan handlade, som man uttryckte det, om att kncka
koderna att f tillgng till de nycklar som skulle gra det mjligt
att frst ungdomarnas kultur. Frstelsen av och mtet med de
unga var prglad av frutfattade frestllningar. Ett exempel p
detta gllde just en av de koder de unga i omrdet anvnde sig av
88. Dessa tv siffror formades p olika stt till ornamenterade
109
SOU 2006:73
symboler som tatuerades p olika stllen av kroppen, p en verarm, p ryggen, bakom rat osv. Detta uppfattades av poliser och
socialarbetare som en gngsymbol. Den som hade en 88-tatuering
var medlem i en kriminell sammanslutning. I verkligheten handlade
denna symbol om ngot helt annat. Min frsta kontakt med de tv
ttorna och dess innebrd gr tillbaka till nr jag frsta gngen
beskte en repetition dr en av stadsdelens rappgrupper repeterade
en lt som heter 88-soldiers. Denna lt sger en hel del om den
verklighet de unga i dessa stadsdelar lever i. Nr jag frgade vad de
menade med titeln svarade en av gruppens Latinamerikaner:
- Mannen, du mste tnka, tnk sjlv, vad tror du mannen.
Efter en stunds intensivt tankearbete gr det upp fr mig att 88

ingr i den siffersymbolik som nynazisterna anvnder sig av nr de
ger krypterade hlsningar till Hitler. H r ttonde bokstaven i alfabetet och 88 r fljaktligen HH, dvs. Heil Hitler. Jag frgar drfr
- Men 88 r ju nassarnas grej nr dom vill hylla Adolf?
Hela gnget skrattar och en av dem sger:

Det r sant men vi tar och snor nassarnas tecken s skapar vi frvirring totalt fr dom, frstr du mannen. Om ett r kan dom inte g p
stan med sina 88-tauteringar fr vi har klippt deras tecken. Men fr oss
betyder 88 = Hammer Hill och 88-soldiers handlar om att vi r soldater, Hammarkullens soldater och vi r redo fr krig. Vi har ftt nog,
vi vill inte ta all den hr skiten lngre, fattar du mannen. I denna lten
r alla med, alla har sina egna rhymes om sin egen grej. Immanuel och
B-boy talar fr dom svarta, fr sitt folk och sin religion... du hr att
dom rappar om Allah och breaking the law s... sen kommer vi latinos med budskap till vrt folk, om dom bruna, frstr du mannen...
sen gr vi ju vissa rhymes tillsammans d r det niggaz and latinos
got to unit n fight snt, fattar du mannen. Du vet, lten brjar med
olika ljud s, sen gr det ver till fioler s, vackert och oroligt s, sen
kommer ljud som visar att det r krig s, fattar du och s kommer vi in
och pratar lugnt frst s om att vi tnker inte ta mer skit s... sen
kommer vi igng...
Dessa ungdomar r allts inbegripna i ett semiotiskt gerillakrig

(Hebdige 1979) dr det handlar om att ervra, omvandla och ge ny
innebrd t och drmed oskadliggra fiendens symboler. Men 88
betyder inte bara Hammer Hill och utan ocks Hip Hop. Att p
detta stt betrakta sig som en sorts frortens krigare med mikrofonen som vapen har delvis sin grund i en identifikation med en
110
SOU 2006:73
rebellisk och romantisk outlaw-identitet men br ocks p en artikulerad kritik av det senaste decenniets samhllsutveckling. Detta
kommer till uttryck i texten. I frsta versen rappar man t.ex. om
my people never had a chance or an opportunity to get a dicent job
in this community och refrngen r en uppmaning till frorten
att resa sig:
To the people in da back, front and side / Its time to get what's yours,
so fight for your rights / Couse the war is on in case nobody told ya
were the 88-soldiers 88-soldiers. / If society caged you like an
animal, get on your feet and fight like a criminal / Fuck the laws in
case nobody told ya were the 88-soldiers 88-soldiers.
I en senare vers heter det:

Can you picture this through the eyes of a soldier the more you push
us back, the more our hearts get colder.
Lten handlar allts om den frustration och den vrede som orttvisorna i samhllet skapar. Men den innehller ocks frgor om vgen
framt. Hur skall man arbeta fr frndring? Galiano (25 r) sger i
en diskussion p detta tema:
Politik r smutsigt, men det r viktigt, det handlar om lagarna, om hur
allting styrs s det r klart att det r viktigt och hip hop handlar
mycket om politik, men politik p vrt stt.
88 hade inget att gra med hemliga, kriminella sammanslutningar

utan var ett politiskt statement. Att inte se detta innebar att man
ocks att man fick svrigheter att se de mjligheter som finns i de
ungas stt att frst och uttrycka sin situation.
Ungdomarna var djupt skeptiska till det stt politik bedrivs inom
ramen fr politiska partier. Samtidigt r man politiskt intresserad
och knyter i stllet an till hip hopkulturens referenssystem och koder nr man formulerar sig. Det r frn denna horisont man skall
frst deras syn p sig sjlva som soldater. Africa Bambaataa, en av
hip hoppens pionjrer, sg redan p slutet av 1970-talet medlemmarna i den av honom skapade Zulu Nation som warriors. Denna
beteckning frvaltades sedan av rappgruppen Public Enemy och
dess ideologiska frontfigur Chuck D fr att sedan ocks hamna hos
latino-rappare som Kid Frost. Men denna krigarmetaforik finns
fretrdd i mnga olika sammanhang.
Hip hoppens koder och symboler rymmer ofta en flerbottnad
kommunikation. Denna griper i sin tur tillbaka p en lng tradition
111
SOU 2006:73
av subtila dubbelheter i den afroamerikanska kulturen, en dubbelhet som bland annat kommer till uttryck i symboliskt komplexa
texter. I en diskussion hnvisade en av medlemmarna i Tha Cholos,
Alonzo, just till de svarta slavarnas musik. P ytan var dessa snger
harmlsa fabler, det var s de uppfattades av slavgarna som lt dem
sjunga nr de arbetade p bomullsflten. Fr slavarna bar sngen
dremot p en undertext med hopp om befrielse. Hip hop har p
ett motsvarande stt genom sin kodade lyrik- utvecklat motivkretsar som kommenterar sin samtid via en symbolik som bara den
i subkulturen initierade har kunskap om.
Gemenskap och lrande i gruppen

Tha Cholos startade som en tt kamratgrupp och den hade mnga
gemensamma drag med vad som r karakteristiskt fr olika typer av
utprglade pojkgemenskaper. Merparten av de ursprungliga medlemmarna i gruppen har varit kamrater sedan de var sm. Ett av
knnetecknen fr Tha Cholos var att det msesidiga ansvarstagandet fr varandra var stark. Sammanhllningen i gruppen var i vissa
avseende linade den som finns inom en familj. Det stndiga talet
om att man var brder var inte bara retorik. Hr fanns en omsorg
och ett omhndertagande individerna emellan. Hrda ord, gliringar,
konflikter och spydigheter frekom naturligtvis och det fanns
likas exempel p personer som av olika anledningar lmnat gruppen, men den underliggande lojaliteten, samhrigheten och den
gemensamma knslan fr uppdraget att vara en mikrofonens
profet var stark.
Moderna ungdomsgrupper och gngkulturer har ofta framstllts
som maskulint dominerade gemenskaper vilka bygger p behov av
avskrmning och trygghet i en osker och kravfull vrld (Willis
1977, Sernhede 1984, Bjerum-Nielsen & Rudberg 1991, Lalander &
Johansson 1999). Genom det kollektiva jag som gruppen utgr kan
den som r marginaliserad och maktls ervra styrka. Tillhrighet,
att f vara med i den kollektiva vrmen r det primra och i gnget
kan var och en gmma sina oskra jag. Relationerna inom gruppen
har ocks ofta framstllts som dominerade av ytliga kontakter.
Spnningsfltet mellan ena sidan en sker och hrd yta och
andra sidan en svag sjlvknslan har lett till att kollektivet prglas
av ett inre liv dr en av frutsttningarna r att ingen ppnar sig
och berttar om sig sjlv och sina egna tankar, knslor eller behov.
112
SOU 2006:73
Gemenskapen hller inte fr att den enskilde ges utrymme att visa
vem han eller hon egentligen r. Denna typ av socialt och psykiskt
strukturerade gng r i de flesta fall ocks en sorts slutna befstningar prglade av separationsngest och rdsla, ibland ocks styrda
av demoniska ledarfigurer.
Denna karakteristik har begrnsad relevans fr de grupper jag
lrde knna i Angered. I en grupp som Tha Cholos utgr tvrtom
kunskapen om varandra och mjligheterna att visa vem man r en
av frutsttningarna fr gemenskapen. Merparten av dessa unga var
aktiva hip hopare och det r mjligt att just detta bidragit till det
klimat som rdde mellan individerna. Hip hop r en expressiv kultur som bygger sina uttryck p att var och en lyfter fram sin egen
individualitet och skapar sin egen stil som rappare, graffitimlare
eller breakdansare. Den egna personligheten och vad som srskiljer
de olika individernas uttryck frn varandra r av central betydelse i
denna kultur. En innebrd av detta r att ingen kan gmma sig och
ka snlskjuts p de andra. Varje individ har en egen uppgift och
roll i gruppen. Men fr att bra upp denna funktion krvs det inskolning. Nr det gller musikskapandet, scenframtrdanden svl
som nr det gller koderna i vardagslivet s finns ett fadderskapssystem som innebr att de nyinvigda har en guide eller kanske snarare storebror i gruppen. Denna ldre broder hjlper, uppmuntrar, skolar in och leder den nya medlemmen in i hip hopens och
rapmusikens historia.
Under tv r trffade jag regelbundet ett antal rappgrupper. Den
disciplin, det allvar och den intensitet med vilken man vade knde
jag igen frn andra sammanhang (Sernhede 1984; Forns, Lindberg,
Sernhede 1988). Vad som var nytt var den tydliga arbetsdelningen
och den nrmast skolliknande situationen vid repetitioner. Alla individer avkrvdes insatser, frmst i form av textskrivande men
ocks p uppslag till melodier och beats. Ibland kunde repetitionerna bli seminarieliknande tillstllningar d ngon av de ldre och
initierade berttade om hip hopens historia, de svartas eller de latinamerikanska indianernas historia, ngon redogjorde fr en bok
han hade lst osv. Perico, en av medlemmarna i Tha Cholos berttar, i samband med att jag frgar honom om hur han trivs i skolan,
om relationen mellan det lrande som ger rum i skolan och det
som sker i rappgruppen.
E: Skolan r inte min grej, men jag klarar mig man kan ju sga att
gruppen ocks r en slags skola, fattar du typ Immanuel han r ju
muslim han tar ju hand om sina d, Muhammed och Niladh som
113
SOU 2006:73
ocks r muslimer, du vet s han lr dom om sin historia s och jag lr

Ronaldo och Pablo och de andra smrapparna som brukar hnga runt
oss om Latinamerikas historia s, inte s att kom hit eller dit klockan
fem s skall jag frhra lxan s, utan det r mer nr vi trffas d s
snackar vi jag kan snacka lite s som lektion d nr jag snackar om att
det var den den indianstammen som levde d, det var det eller det
ret som det hnde s, det var d spanjorerna kom , indianerna hade
den religionen allt snt. Det r roligt att snacka fattar du, nu skall
dom gra en ny lt om Latinamerikas historia s fattar du, d sa jag att
en kan inrikta sig p Inkariket en annan kan ta upp spanjorerna d nr
dom kom utplnade en hel kontinent den tredje kan snacka om situationen i Latinamerika i dag. Ingen i Latinamerika gillar USA, ven
om vi rappar det kommer frn USA s r det ju skillnad mellan landet dom svarta och fattiga, regeringen s e nt annat sen kan det ju
vara en del av texten om egna tankar om hur man skall lsa det du
vet jag r ingen pacifist jag tror att krig r ndvndigt ibland, om
man skall bekmpa vld mste man komma med vld folk sger typ,
vld lser inget, s typ Gandhi det var ju bra, men jag skulle aldrig
lta mig f stryk av militren sen g hem bli omplstrad sen g
tillbaka f stryk igen, fattar du (skratt)?
Diskussioner om religion var ocks vanliga i de grupper jag fljde,

likas var det sjlvklart att muslimer gick ivg mitt i repetitionen
fr att be. De kom sedan tillbaka och fortsatte jobba utan ngra
kommentarer. Ibland var det intensiva diskussioner, t.ex. om tidningsartiklar man lst eller TV-program man sett, dessa kunde ta
hela repetitionstiden i ansprk. Vid flera tillfllen var det lnga debatter om Striptease, Mosaik och olika dokumentrer som handlade om flyktingpolitik, polisbrutalitet, 3:e vrlden och liknande
teman som de upplevde relaterade till den egna situationen.
Det utbyte som rdde i gruppen r inte bara synligt i relation till
de lroprocesser som r orienterade mot att utveckla frstelsen fr
det omgivande samhllet. En annan aspekt av den inre ordningen r
relaterad till det lrande som rr demokratin i gruppen. Hr finns
en nrmast institutionaliserad procedur som trder i kraft nr man
str infr konflikter eller nr man skall bestmma vilka normer eller
regler som skall glla i gruppen, vilken framtoning och ideologi
man skall st fr etc. Nr det uppstr problem, som t.ex. att ngon
kommer fr sent till eller uteblir frn repetitionerna fr mnga
gnger, kan detta bli freml fr en offentlig eller ppen utfrgning. Personen i frga sitter p en stol, de andra sitter runt och
stller frgor om hur intresserad han r av att vara med i gruppen,
hur viktigt gemenskapen i gruppen r osv.
114
SOU 2006:73
Konflikter och motsttningar i stadsdelen och i gruppen

En aspekt av de lroprocesser som rr demokrati, konfliktlsning
och normskapandet handlar om relationerna mellan de olika etniska grupperna i stadsdelen. ven om det som Tha Cholos fall
finns en uttalad ideologi om att gruppen skall utgra en etnisk allians, s finns det spnningar med rtter i de olika individernas bakgrund. Ett exempel r vad som hnde i en av de yngre rappgrupperna The Young Barbarians nr jag tillsammans med dem sg
p en video om hip hop i USA. Det blev hftig argumentation
mellan Ali med afrikansk och Perro med latinamerikansk
bakgrund. Perro menade att programmet gav alldeles fr lite uppmrksamhet t den betydelse som puertorikaner och mexikaner
haft fr hip hopkulturens framvxt. De motsttningar och spnningar som finns i stadsdelen och som finns under ytan (ocks i
gruppen) blev genom denna hndelse tydliga.
Ali: Vi har ju klasser hr hos oss i vr stadsdel ras betyder ngot hr
ocks, alla r inte lika Om det har hnt ngot p torget somalierna
d har lgst status s andra tittar snett p dom. Alla hatar oss somalier,
som d nr en assyrier brkade med en somalier om en cykel s att en
blev knivstucken d tyckte jag det kndes i gruppen ven om igen sa
ngot Latinamerikaner dom har hgre status enligt vad de sjlva
uppfattar och det r inte bara ras som spelar roll, religionen spelar
roll. Att vara afrikan och muslim det r vrst ni fattar jag blev s
jvla arg p Perro nr han blev s frbannad p programmet d nr
dom pratade han sa att vi kunde ka hem till Afrika om vi inte trivdes...
Denna konflikt ledde till att situationen utreddes och diskuterades,

gruppen var verens om att Perro agerat fel.
Rivera: Det var Perros fel, det var dumt av honom s men vi kommer bra verens nd, det r inga kulturkrockar som dom sger, det
finns kulturkrockar s bland ldre svartskallar hr, men vi r en familj
och vi har jag har vxt upp med negrer, turkar, chilenare, spanskar,
svenskar, iranier nu vi har musiken ihop, det r bara att vi har
olika frg p huden och pratar olika sprk Blir det problem s lser
vi dom och r det ngon som inte platsar s fr han sluta i gruppen.
Perro brkade med Ali d.
Konflikter till trots, parallellt med den demokratiska ordningen

finns ocks vad som skulle kunna beskrivas som ett socialt kontrakt. Detta bestr i en verenskommelse om att alla skall bidra till
att vrna om ett inknnande och hnsynsfullt klimat mellan indivi-
115
SOU 2006:73
derna i gruppen. Naturligtvis frkommer konflikter men de gemensamma erfarenheterna av utsatthet och flykt samt positionen av
utanfrskap i det svenska samhllet i kombination med hip hoptillhrigheten har nd format vissa grundlggande principer fr
hur man uppfr sig mot och vrnar om varandra. Samvaron i gruppen tar i hg grad hnsyn till de olika individernas situation, behov
och svrigheter. Den kunskap som finns om varje familjs specifika
historia tas ocks tillvara. Man vet vad de olika individerna r bra
respektive dlig p och stller krav p individen i relation till detta
osv. Under den konfrontationsorienterade och machoorienterade
framtoning som dessa killar visade upp p gatan, p scenen och i
medierna finns ett ansvarsknnande fr gruppen som bygger p att
var och en kan visa sina svagheter, sina rdslor, sin litenhet, sin
lngtan och sina familjers sargade historier. Dessa frhllanden gr
att den karakteristik som ofta tonar fram i diskussionen om manligt dominerade gngkulturer inte kan verfras p de grupper jag
haft kontakt med.
Med denna inblick i det inre livet i en ungdomsgrupp som av
mnga betraktas som hotfullt vill jag visa att det ocks i denna typ
av grupper finns utgngspunkter som det offensiva, frebyggande
sociala arbetet kan ta sin utgngspunkt i.
Del 3
Avslutning
En bristande frstelse fr den inre dynamiken i en ungdomsgrupp

eller fr de kulturella uttryckens funktioner leder inte sllan till att
polisens och socialarbetarens egna knslor av obehag stigmatiserar
gruppen p ett stt som kan leda till att individerna klientiseras och
blir freml fr kriminaliserande insatser (Kamali 1997, 1999).
Korpi hvdar i sitt DN-inlgg att det sociala arbetet i de utsatta
frorterna misslyckats. En av anledningarna till detta, menar jag,
r det sociala arbetes allt fr ensidiga inriktning p individen. Nr
socialarbetare, psykologer och skolpersonal diskuterar dessa ungdomars svrigheter i skolan hvdas inte sllan att de unga som skolvgrar eller obstruerar mot skolan hade svrigheter med auktoriteter. De unga tenderar att klientiseras. Deras svrigheter ses inte
som grundade i en social situation utan i en av psykologer och socialarbetare diagnostiserad frnvarande fader eller liknande kategoriseringar av psykisk insuficiens. Nr jag diskuterade skolan med de
unga mn jag hade kontakt med sg de inte skolan som en mjlig,
116
SOU 2006:73
realistisk vg in i det svenska samhllet. De har grannar med universitetsutbildningar som ekonomer och arkitekter frn t.ex. London University, men de fr nd inte ngra jobb.
De har skt mer n 100 jobb, vissa har skt 200 jobb men de r
svartskallar, d fr man inte jobb. Varfr skall jag g i skolan, jag har ju
nd s svrt att lra mig och jag kommer aldrig att komma in p universitet, finns det inga jobb fr dom s finns det inga fr mig.
Att vlja karrir som rappare, dansare eller boxare var utifrn denna
horisont en rationell kalkyl. Detta r denna kontext skolan och det
sociala arbetet r tvungen att verka i. Att i denna situation enbart
intressera sig fr barndomstrauman eller faderslshet r otillrckligt. Fr att de konstruktiva potentialer som finns hos de unga skall
finna former som kan bidra till integration mste dagens fokus p
individen kompletteras med ett intresse fr ungdomar som kollektiv. Det mste utvecklas ett bredare socialt och pedagogiskt ungdomsarbetet med kunskap om de ungas kultur och vardagsliv. Det
mste, som Sture Korpi skriver, utvecklas ett kunnande om hur
man bygger relationer med individer och grupper som br p en
misstro emot myndighetspersoner.
Det r frdande att enbart se ungdomars ibland provokativa
delkulturer som uttryck fr hot som mste oskadliggras. I sjlva
verket br dessa grupper ofta p fr hela samhllet vrdefulla kunskaper d de ofta i sina kulturella uttryck kommenterar och gestaltar samhlleliga problem och motsttningar. Genom att vgra
lyssna p och ta tillvara de insikter och den kritik som utvecklas hr
kan vi g miste om vsentliga bidrag till diskussionen om hur samhllsutvecklingen kan frsts eller hur samhlleliga problem kan
hanteras. Hade det franska samhllet frmtt att ta till sig och varit
ppen fr de inviter till dialog som finns i den franska frortsrappen kanske vi hade sluppit de scener som hsten 2005 utspelade sig
runt om i de stora stdernas frorter.
Tveksamheten infr de uttryck som tar sin utgngspunkt i ungdomars egen kultur grundar sig ofta p frenklade frestllningar
om populrkulturen och en i mnga stycken obefogad rdsla fr de
ungas egna grupprocesser. Ungdomar r inte blott och bart offer
fr kommersialismen. Kulturindustrins funktion r motsgelsefull.
Ocks i masskulturen finns mjligheter till identitetsutveckling,
ocks hr aktiveras fantasin, ocks hr dljer sig potentialer fr
mobiliserande strategier. Synen p ungdomarnas egen kultur som
ngot hotfullt har ett starkt grepp om poliser, socialarbetare och
117
SOU 2006:73
lrare svl som andra ungdomsarbetare. Min utgngspunkt r att

de ungas eget skapande innehller viktiga lroprocesser. De olika
formerna fr ungdomsarbete, oavsett om det handlar om fritidsgrdar, skola eller socialt arbete, mste visa strre frstelse och
intresse fr den kultur ungdomarna sjlva utvecklar och ser som sin
egen. Den typ av sjlvstyrande ungdomsverksamhet som t.ex. en
rappgrupp utgr kan ses som ett forum fr lroprocesser dr det
utvecklas olika kompetenser som de nya formerna fr ungdomsarbete kan knyta an till och finna utvecklande kanaler fr. Fr att utveckla samtidsrelaterade, kollektiva pedagogiska strategier krvs en
utvidgning av pedagogikens traditionella intresseomrde. Det
rcker inte med att poliser, lrare, socialarbetare och fritidsledare
fr att lsa den flora av uttryck han/hon mter i arbetet med dagens unga mste ha kunskaper om den verklighet de unga befinner
sig i. Det krvs ocks etablerandet av en ny yrkeskr av social- och
kulturpedagogiskt utbildade fltarbetare. Kulturstudier erbjuder en
utgngspunkt fr den kunskap som mste ligga till grund fr en
sdan emancipatorisk pedagogik riktad mot de unga i utsatta
stadsdelar. En pedagogik som syftar till att frigra och ta tillvara de
krafter som de unga sjlva utvecklar. Med utgngspunkt i en mer
vergripande kulturanalys mste ocks sjlva synen p pedagogik
revideras. Snarare n att vara en verksamhet fr verfrandet eller
frmedlandet av vissa normer, frdigheter och vrderingar som den
dominerande kulturen ger uttryck fr, mste det utvecklas en frstelse fr de specifika villkor som dessa unga brottas med. En
sdan pedagogik svarar mot de ungas behov och ser sig inte sjlv
som pedagogik i traditionell mening. Denna verksamhet mste snarare vara en resurs som kan initiera olika former av identitets- och
kulturproduktion med relevans fr dessa unga. Detta r en frutsttning fr att ungdomsarbetet kan utvecklas till ett integrationsarbete. Vad som krvs r en frstelse fr att dessa unga inte mste
gras till svennar, dremot mste de utveckla en tilltro till sig
sjlva och utifrn sina egna utgngspunkter utveckla identitet och
tro p framtiden. Detta r en av de vgar som ger ingngar till det
svenska samhllet.
Det r endast p detta stt som det r mjligt fr de olika formerna av ungdomsarbete att utveckla den trovrdighet som krvs
fr att i de utsatta frorterna bidra till att verbrygga misstnksamhet, kulturella och social klyftor som Korpi talar om. En sdan
pedagogik skulle ocks p ett annat stt ge mjlighet att kritiskt
granska hur de befintliga institutionernas praktiker (polis, skola,
118
SOU 2006:73
socialt arbete, fritidsgrdar osv.) utgr aspekter av den dominerande kulturens hegemoniansprk. Skall det utanfrskap, den brist
p framtidstro och det demokratiska underskott som r som mest
ptagligt hos de invandrartta frorternas unga kunna motverkas
krvs att dessa ungdomar slpps fram och nr erknnande och respekt utifrn vilka de r och utifrn att det finns en kunskap om
den frstelsehorisont eller livsvrld som r deras. 11
De migrationsstrmmar och segregationsmnster som under de
senaste tv decennierna i grunden omvandlat Sverige, tenderar att
gra invandrarskap liktydigt med marginalisering och stigmatisering. Den franske sociologen Etienne Balibar (1992) menar, nr han
talar om motsvarande utveckling i Frankrike, att dessa nya utvecklingsmnster skapat villkor som han knnetecknar som rasism
utan ras. De hndelser som hsten 2005 utspelade sig i de stora
franska stdernas fattiga frorter pekar mot att denna utveckling
accentuerats.
De unga mn och kvinnor jag kommit i kontakt med via ett
forskningsprojekt om frortsungdomars kulturformer, i Los Angered utanfr Gteborg, vntar sig inte heller s mycket av det
svenska samhllet. De tvingas vxa upp i en stad som delat upp det
urbana rummet efter etniska och sociala grnser. De stadsdelar de
sjlva bor i r utsatta fr stigmatiseringsprocesser som gjort dessa
till omrden fr de Andra, de som inte r riktiga svenskar (SOU
2005:41). Segregationen har skapat klyftor vilka nrmast r att betrakta som skilda vrldar, vilka sllan kommer sllan i kontakt med
varandra. Dessa klyftor producerar ett klimat av okunskap och avstnd som utgr en grogrund fr frdomar och projektioner, vilka i
sin tur lgger grund fr en oskerhet och otrygghet som medier
och olika politiska krafter profiterar p.
I de kulturer de unga utvecklar synliggrs motsttningar och
konflikter som rr sig under ytan i samhllet. Ungdomskulturen
kan drvidlag liknas vid en seismograf. De unga med invandrarbakgrund som finns ute i de stora stdernas frorter r, trots att de
formerar sig i expressiva kulturer och trots att en och annan rappare kan bli kndis, i mnga avseenden osynliga. I den mn de
uppmrksammas r det som farliga och kriminella. Det r av strsta
vikt att de stigmatiserande bilderna och frestllningarna om frorten och dess unga mn bryts. Ett stt att arbeta fr detta r lyfta
fram de kreativa och expansiva sidorna av frortskulturen.
TPF
FPT
11
Hr r inte platsen fr att diskutera hur en sdan socialpedagogik kan se ut. Jag vill fr den
som r intresserad hnvisa till Sernhede 1984 och Sernhede 1996.
TP
PT
119
SOU 2006:73
Vad br gras?
Det frsta som mste gras i de utsatta frorterna r att

tydliggra distinktionerna mellan vad som r ungdomsgrupper
och de organiserade kriminella ligorna. Det r dock inte bara
polisen som mste mta den organiserade kriminaliteten med
all kraft. Det krvs ocks en lokal mobilisering, dr vuxenvandrare, ungdomsgrupper och lokala freningar sjlva och i samarbete med myndigheterna utvecklar strategier fr att stta stopp
fr de kriminella ligorna. Under vren 2006 har ocks ett sdant initiativ, via en grupp ungdomar, vxt fram i stadsdelen
Hammarkullen.
De konstruktiva potentialer som finns i de ungas egna sammanhang mste bli utgngspunkt fr ett socialt och pedagogiskt arbete som kan bidra till integration. Fr detta krvs att dagens
problem fokus p individen, kompletteras med ett intresse fr
de utvecklingsbara potentialerna hos ungdomar som kollektiv.
Ungdomsarbetet mste utveckla mer kunskap om de ungas
kultur och vardagsliv. Det mste, som Sture Korpi skriver, utvecklas ett kunnande om hur man bygger relationer med individer och grupper som br p en misstro emot myndighetspersoner.
De franska erfarenheterna visar hur viktigt det r att vara ppen

och dialogiskt instlld till de kulturuttryck som utvecklas i de
utsatta frorterna. Genom att vgra lyssna p och inte ta tillvara
de insikter och den kritik som utvecklas i den lokala ungdomskulturen kan vi g miste om vsentliga bidrag till diskussionen
om hur samhllsutvecklingen kan frsts eller hur samhlleliga
problem kan hanteras.
Den dominerande hllningen frn polis och det sociala arbetet

handlar i stor utstrckning om att om verfrandet eller frmedlandet av vissa normer, frdigheter och vrderingar som r
den dominerande kulturens. Det mste ocks utvecklas en frstelse fr de specifika villkor som dessa unga brottas med. Vad
som behvs r en ny typ av personal resurser, inriktad p att
utveckla en pedagogik som p ett mer direkt stt mter de
ungas behov. En pedagogik men som inte ser sig sjlv som
pedagogik i traditionell mening utan snarare som en resurs med
kapacitet att initiera olika former av identitets- och kulturproduktion med relevans fr dessa unga. Detta r en frutsttning
120
SOU 2006:73
fr att det ungdomsarbetet skall kunna utvecklas till ett integrationsarbete. Dessa unga skall inte gras till svennar, dremot
mste de utveckla en tilltro till sig sjlva och utifrn sina egna
frutsttningar utveckla identitet och framtidsstrategier. Detta
r frst med denna tro p sig sjlva de kan antrda de vgar som
ger ingngar till det svenska samhlle som MSTE ppnas upp
och bli tillgngligt fr ALLA.
Stigmatisering har frpassat dessa unga till avgrnsade reservat

dr man har begrnsad kontakt med det omgivande samhllet.
Inte minst mot denna bakgrund r musik och andra kulturella
uttryck viktiga. Dessa r av central betydelse just fr att de
frmr gestalta och bearbeta den egna situationen. Samtidigt
som de erbjuder sjlvfrstelse ger de ocks mjlighet att utveckla kollektiva handlingsstrategier. Kulturella uttryck r en
kanal dr den egna situationen kan kommuniceras till andra, en
kanal som kan gra de egna livsvillkoren bekanta fr resten av
samhllet. En viktig aspekt fr att bryta segregationsmnstren i
det svenska samhllet bestr i att skapa arenor dr inte minst
ungdomar blir synliggjorda. Kulturella uttryck r i detta sammanhang en idealisk utgngspunkt fr att bygga broar och
skapa mten mellan olika sociala, etniska och religisa grupper.
Drigenom kan ungdomar t.ex. f en viktig roll i uppbygget av
de medborgarrd som diskuteras i samband med tgrderna fr
att motverka den etniska segregationen i SOU 2005:69.
121
SOU 2006:73
Referenser
Andersson, Roger (2003): I stdernas svenskglesa omrden,
Gteborgs-Posten 2003-03-11.
Balibar, Etienne (1992): Les Frontiers de la Democratie. Paris: La
Decouverte.
Bauman, Zymunt (2005): Europa: ett oavslutat ventyr. Gteborg:
Daidalos.
Bengtsson, Hkan A & Per Wirtn (1996): Epokskifte. En antologi
om frtryckets nya ansikten. Stockholm: Rabn Prisma.
Bjerrum-Nielsn, Harriet & Monica Rudberg (1991): Historien om
flickor och pojkar. Lund. Studentlitteratur.
Davis, Mike (1992): City of Quarts. Excavating the future of Los
Angeles. London: Verso.
Forkby, Torbjrn & Larsen, Theresa (2005): Katalysatormodellen i
brottspreventiv samverkan. Gteborg: Fou i Vst.
Forns, Johan, Lindberg, Ulf & Sernhede, Ove (1988): Under
rocken. Musikens roll i tre unga band. Stockholm. Symposion.
Gustafsson, Bjrn & Palmer, Edward (2001): 90-talets inkomstklyftor. Hur och varfr de kade, i Ekonomisk Debatt nr 7.
Hebdige, Dick (1979): Subculture, the meaning of style. London:
Serpentine.
Hedstrm, Ingrid (2005): En revansch p samhllet men utan
hopp, Dagens Nyheter 2005-11-11.
Kamali, Masoud (1997): Distorted Integration: Clientization of immigrants in Sweden. Centre for Multiethnic Research. Uppsala: Uppsala university.
Kamali, Masoud (1999): Varken familjen elller samhllet. Stockholm: Carlsson.
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (1999): Ungdomsgrupper i
teori och praktik. Lund. Studentlitteratur.
Lash, Scott (1994): The making of an underclass: neoliberalism
versus corporatism, i Philip Brown and Rosemary Crompton,
Economic Restructuring and Social Exclusion. London: UCLPress.
Lindgren, Sven-ke (2005): Brottsutvecklingen i Gteborgsomrdet
19752004 en sammanstllning av register- och intervjuuppgifter. Sociologiska institutionen, Gteborgs Universitet.
McEchrane, Michael & Faye, Louis (2001): Sverige och de Andra.
Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur
122
SOU 2006:73
Ohlsson, Lars B. (1997): Bilden av den hotfulla ungdomen. Vrpinge: Ord & Text.
Oweini, Saleh & Holmgren, Anna (1999): Folkhemmets bakgrd.
Stockholm: Atlas.
Rodrigues, Luis J. (1993): Always running. La Vida Loca: Gang
days i L.A. New York: Tuchstone Books.
Salonen, Tapio (2003): Barns ekonomiska utsatthet. rsrapport
2003. Stockholm: Rdda Barnen.
Sandstrm, Stefan (2000): Ungdomsvldet. Stockholm. Liber.
Sernhede, Ove (1984): Av drmmar vver man. Stockholm/Malm.
Utbildningsproduktion.
Sernhede, Ove (1996): Ungdomskulturen och de Andra. Gteborg.
Daidalos.
Sernhede, Ove (1999): Alienation is our nation Reality is my
nationality. I demokratiutredningen forskarvolym 6, Det
unga folkstyret. SOU 1999:93.
SOU 1996: 55 Vgar in i Sverige.
SOU 1997: 61 Att vxa upp bland betong och kojor.
SOU 1997: 118 Delade stder.
SOU 1997: 77 Demokrati och medborgarskap.
SOU 1999: 93 Det unga folkstyret.
SOU 2005: 41 Bortom Vi och Dom.
SOU 2005:69 Sverige inifrn.
Wacquant, Loic J. D. (1996): Red Belt, black belt: racial division,
class inequality and the state in the French urban periphery
and the American ghetto i Enzo Mingione: Urban poverty
and the underclass. Oxford: Blackwell.
Waquant, Loic J. D. (1999): Urban Marinality in the Coming
Millenium, i Urban Studies, Vol. 36, No. 10.
Waquant, Loic (2004): Fattigdomens fngelser. Stockholm/Stehag:
Symposion.
Willis, Paul (1977/1983): Fostran till lnearbete. Gteborg. Rda
Bokfrlaget.
Wilson, Williams Julius (1993): The Ghetto Underclass. Social Science Perspectives. Newbury Park: Sage.
123
Frortsupploppen i Frankrike
hsten 2005
Mediebevakning och tolkningsskillnader
Brigitte Beauzamy & Marie-Cecile Naves
Inledning
Syftet med detta kapitel r att analysera debattlget med avseende
p hndelserna i de franska frorterna. Mediebevakningen av krisen
i mnadsskiftet oktobernovember 2005, d ett flertal upplopp intrffade i frorter ver hela Frankrike under tv veckors tid, ligger
till grund fr analysen. Krisen skildrades och analyserades lngtgende inte bara av journalister utan ven av andra aktrer som i media framfrde sina sikter om lget.
Vad vi vill visa p hr r uppkomsten av nya analysmodeller fr
tillstndet i franska frorter (fr. banlieues) i situationer dr gamla
referensramar fortfarande anvnds. Nr upploppen brt ut var frorterna redan ett flitigt diskuterat mne i Frankrike. De olika politiska lgren har identifierat olika problem, olika frvare och olika
lsningar i en hetsig debatt som pgtt nda sedan brjan av 1980talet, ngot vi ger en beskrivning av nedan. Det r drfr inte ngon
verraskning att dessa sikter fick en framtrdande plats i de frsta
redogrelserna och analyserna av krisen. Till en brjan var dessa
stndpunkter tongivande i bevakningen av situationen fr att sedan
ersttas av nya infallsvinklar efter ptryckningar av flera viktiga
aktrer.
Ordetbanlieue (frort) representerar en symbolisk plats som
varit uppe p den politiska dagordningen sedan tidigt 1980-tal och
tcker in hela det politiska spektret inklusive sociala rrelser av
allehanda slag. Nr folk pratar om frorter i allmnna ordalag
innefattar det mnga saker vilket gr att ordet ofta tycks sakna betydelse. Myten om Babylon, om faran i staden, som gett upphov till
s mycket rdsla men ven fascination, r stndigt nrvarande om
n p ett underfrsttt stt. Eftersom frortsproblematiken hamnat
p politikernas och mediernas dagordning har ett semantiskt skifte
gt rum. Efter att under 1980-talet ha talat om banlieues har politiker och medier vergtt till att tala i termer som cits och
125
SOU 2006:73
quartiers, med betydelsen omrde. Ordet banlieue har kommit att f en mycket negativ prgel.
Problemen i frorterna brjade fr 25 r sedan. Vid den tidpunkten i Frankrike hade andelen ungdomar som levde i frorter
till storstderna kat markant. Dessa tonringar och unga vuxna
var barn till immigranter som kommit till Frankrike under sent
1960-tal d det rdde brist p arbetskraft i landet. Dessa grupper
hade bara rd med billiga bostder i eftersatta frortsomrden. Till
fljd av srskilda initiativ fr invandrare (s.k. regroupement familial), fick invandrarnas fruar lov att flja med, vilket r frklaringen
till den demografiska frndring som gde rum. Den ekonomiska
krisen, som brjade 1973, gjorde emellertid invandrarna och deras
barn i Frankrike kallade andra generationens invandrare till
arbetslshetens frsta offer. De flesta invandrarna hade dessutom
kommit frn Nordafrika efter avkoloniseringen. Dessa ingt rasistiska frdomar i fransmnnen vilket ledde till ett starkt std fr
den radikala hgern, Front National, frn 1980-talets brjan och
framt. Fr att bekmpa detta organiserade det civila samhllet
olika initiativ som t.ex. La Marche de Beurs (med beurs avses i
folkmun ungdomar med nordafrikanskt pbr) fr att protestera
mot svrigheterna att assimileras i det franska samhllet. P 1980talet implementerade franska regeringen ocks olika reformer fr
barn med invandrarbakgrund i frorterna, srskilt inom utbildning,
sport, kultur och fritid. P 1990-talet utarbetades reformer som
syftade till att frbttra levnadsfrhllandena fr denna grupp.
Orden frebyggande och integration var den tidens ledmotiv i
kombination med kampen mot rasism. Dessa reformer har dock
fallerat i mnga avseenden. Vldet i de franska frorterna upphrde
aldrig och har till och med tilltagit under de senaste 20 ren. Under
valkampanjen vren 2002 toppade kriminaliteten dagordningen
svl i politiken som i media och frestllningarna om frorten
underblste denna kollektiva rdsla.
Huvudaktrerna i de senaste upploppen har varit unga mn i ldrarna 15 till 25 r, varav de flesta saknat arbete. Vi har avsiktligt valt
att anvnda ordet aktr fr att beskriva protagonisterna i upploppen d dessa spelat en avgrande roll i handlingar som riktar sig
mot och fr frestllningarna om frorten och de unga mnniskor som bor dr (begreppet les jeunes de banlieue r ett medietrick) och som gr under benmningen tredje generationens
invandrare.
126
SOU 2006:73
Efter att ha gtt igenom olika scenarier av krisen kommer vi att

fokusera p olika tolkningar av dessa och hur de i sin mngfald
kommit att ge upphov till missfrstnd.
Del 1
Tolkningar av krisen
Upptakten till upploppen

I media var man verens om att krisen uppsttt till fljd av att tv
unga mn avlidit av en elektrisk stt i frorten Clichy-sous-Bois
torsdagen den 27 oktober 2005. Under dagarna som fljde rdde
oklarhet om omstndigheterna kring mnnens dd och en del frgetecken kvarstod under hela krisen om vad som egentligen hnt
Ziad och Banou, som de till en brjan kallades i pressen (med
olika stavningar). Medan mnnens dd betecknades som en olyckshndelse florerade olika frklaringar till varfr tre unga mn, varav
en verlevande, skulle ge sig in i en elektrisk relstation ver
huvudtaget. Att identifiera de underliggande orsakerna till vad som
anses vara den utlsande faktorn r ndvndigt ur ett politiskt perspektiv: Dden; ddade fr ingenting; Att tv tonringar fick
stta livet till i en relstation den 27 oktober kanske inte berodde
p olyckliga omstndigheter (LHumanit 4/11).
Den frsta frklaringen som ocks framfrdes under hela krisen var att ungdomarna skt skydd dr eftersom de jagades av
polisen. Under dagarna som fljde deklarerade man officiellt att
ungdomarna inte blivit jagade av polisen. De unga mnnen ska ha
brjat springa av rdsla fr att bli jagade och i panik hoppat ver de
bda skyddsmurarna och in i relstationen. Efter vidare utredningar
framkom att polisen sg ungdomarna g in i relstationen utan att
frska hindra dem. Detta verkade vara polisens enda delaktighet i
ungdomarnas dd. Sett i det hr ljuset skiljde sig hndelsen frn
andra incidenter, som utlst upplopp dr polisen ddat ungdomar,
vilket vckt hmndlystnad i omrdet. Det stod klart att det fanns
ett samband mellan de bda invandrarungdomarnas dd i vilken
polisen var inblandad och upploppen i frorterna. Kopplingen var
i sjlva verket inte ngon nyhet hsten 2005. nda sedan 1980-talet
hade upplopp till fljd av mystiska ddsfall oftast med polisens
inblandning intrffat i Frankrike, Storbritannien och USA (se
Wieviorka 1999 och Beaud and Pialoux 2003 vad gller Frankrike).
De bda ungdomarnas dd nmndes inte i dagspressen frrn den
127
SOU 2006:73
29 oktober och d bara i korta notiser med hnvisning till oroligheterna i Clichy-sous-Bois. Dylika incidenter r inte ovanliga och
de omnmns vanligtvis bara i pressen om det blir ngra efterspel i
form av upplopp (Jobard, Mucchielli). Ddsfallen utreddes nrmare allteftersom krisen tilltog i styrka. Vid den hr tidpunkten
rdde det ingen tvekan om att detta var den utlsande faktorn fr
de pgende upploppen, ven om det faktiska orsakssambandet
mellan ddsfallen och upploppen frblev oklart.
De frsmrade relationerna mellan polisen och frortsungdomarna, srskilt bland dem med utlndsk bakgrund, var ett ofta
terkommande tema i brjan av krisen. I en politisk artikel i dagstidningen Le Monde antyddes att polisen bar ansvar fr de bda
ungdomarnas dd: Det faktum att en vanlig poliskontroll kan
ingjuta sdan skrck r onekligen tankevckande (5/11). I linje
med detta hvdade vissa att det inte r ovanligt att polisen r fruktad och illa omtyckt bland frortsungdomar med invandrarbakgrund. Polisens vergrepp lyftes fram som en starkt bidragande
orsak till upploppen. En invnare i Clichy-sous-Bois uttryckte sig
s hr: Om polisen fortstter med sina provokationer och kontrollerar folk 15 gnger om dagen bara fr att de r frgade eller
araber, jagar barn och talar till oss p ett nedvrderande stt, d
kommer staden terigen att brinna (LHumanit 2/11). En srskild genre blev populr i dagspressen nmligen berttelser om diskriminering. Berttelser om mten med vardagsrasism uppstod
egentligen inte till fljd av upploppen. Le Monde publicerade till
exempel en artikel redan fredagen den 28 oktober, dvs. fre upploppet i Clichy-sous-Bois med rubriken Svrt fr armn att integrera soldater med invandrarbakgrund. Underrubriken var ett citat
frn ett av offren: Officerarna kallar mig skitstvel, en skamflck
fr Frankrikem, ngot som tyder p att Nicolas Sarkozy inte var
frst med att titulera invandrare p det hr sttet.
Allt fler mnniskor som blivit utsatta fr polisens diskriminering
eller rasism berttade detta i tidningarna och berttelserna pminde
alla om varandra: de dagliga trakasserierna, den dliga behandlingen
vid arresteringar, frolmpningarna och frdmjukelserna. P TV
visade man ocks debatter mellan ungdomar och representanter
frn polisen. Detta gav en intressant blandning av stereotyper p
bda sidor och insikten om att motparten trots det hrda tonlget
nd var en hygglig person. ven om debatterna inte var srskilt
informativa spelade de en viktig roll i det att de gav en bra bild av
frhllandet mellan frortsungdomar och polisen ett frhllande
128
SOU 2006:73
prglat av misstro, rdsla och ibland till och med hat, ngot som r
vl dokumenterat (Mucchielli, Jobard, Wieviorka). I media hvdade
lokala aktrer och sociologer att polisens aggressiva beteende
speglade beteendet hos frortsungdomarna. Den starka grupptillhrigheten och konfrontationen mellan ungdomar och polis som
tv rivaliserande grupper som slss om ett territorium, som frolmpar och provocerar varandra, skulle d vara resultatet av att
polisen anammat samma vrldsbild som frortsgngen. Frortsungdomarnas erfarenhet en stndigt pgende duell med polisen som en lokal aktivist uttryckte det (Le Monde 2/11). Analysen
underbyggs av bilden av frortspolisen som ungdomar. Eftersom
frorterna r de minst attraktiva stllena att arbeta p inom polisoch lrarkren r det ofta hr nykomlingar brjar sin karrir innan
de flyttas vidare till bttre stllen. De flesta av dem saknar lokal
frankring och r rdda fr frortsungdomarna vilka de betraktar
som ofrutsgbara och farliga. Denna analys var faktiskt mer utbredd i pressen n den som behandlade rasism inom polisen (Wieviorka 1995). Diskussionen om polisrasism mste sttas i relation
till den framtrdande roll polisen fick fr att lsa krisen. En artikel
i Le Figaro, med rubriken Lget i Clichy-sous-Bois r fortfarande
spnt, brjade till exempel s hr: Igr kvll gjorde sig polisen
beredd p nytt (31/10). Bde spnningarna mellan frortsungdomarna och polisen, samt polisens arbetsmetoder under krisen, diskuterades p bred front men sattes aldrig i samband med varandra.
En ny vinkling kom nr man tillskrev inrikesminister Nicola
Sarkozy ett visst ansvar fr krisen p grund av att han vckt ilska
bland mnniskor i frorterna genom att frolmpa dem. Under
mnaderna som fregick krisen ska Sarkozy ha gjort ett antal uttalanden som utlst frortsungdomarnas vrede. Sommaren 2005 gick
han ut med att ett frortsomrde skulle spolas med hgtryckstvtt
(Krcher) fr att bekmpa kriminaliteten. Tidigare samma vecka
nr Ziad och Banou avled ska ministern under ett studiebesk i
frorten Aubervilliers ha kallat frortsungdomarna avskum. Pressen, i synnerhet liberala och vnstervridna tidningar, gjorde genast
en koppling mellan Sarkozys inlgg och upploppens utbrott. Hans
besk hos de fattiga i Argenteuil i tisdags kvll har lett till mnga
offer. Mnniskorna i omrdet frstod att de levde farligt och
drogs med i Sarkozys korstg mot cancersvulsten (LHumanit
29/10). ven i konservativa tidningar som Le Figaro diskuterades
om inrikesministerns sprkbruk ftt ngon direkt pverkan p situa-
129
SOU 2006:73
tionen i frorterna, en hypotes som regeringen dock sgs ha tagit

avstnd ifrn efter krisen.
Nr ministerns sprkbruk anses vara en utlsande faktor tolkar
man upploppen som ett svar p detta och som ett uttryck fr ilska.
En psykologisk analys av ungdomarna gjordes fr att backa upp
pstendet. Sarkozy uttryckte sig frmodligen klumpigt, erknner
en regeringsmedlem. Om man hjer tonen nr man pratar med
frortsungdomar tolkas detta genast som en provokation. Vra
vljare skulle emellertid inte frst om vi frngick vrt frhllningsstt till denna grupp.(Le Monde 2/11). Vissa som uttalade sig citerade ungdomarna sjlva fr att lyfta fram detta samband. Georges
Mothron, borgmstare (UMP) frn Argenteuil och regeringsrepresentant fr Val dOise, fick se sin bil stickas i brand. Han berttade
senare att ett gng ungdomar leende frklarat att det fanns ett
samband mellan bilbranden och Sarkozys besk (Le Monde 3/11). I
motsats till analysen om att de unga mnnens dd utlst upploppen
och man utkrvde hmnd, handlar det hr om att ministern frvrrat krisen med sina uttalanden och d r det saker som stolthet och
skam som str i frgrunden. Upprorsmakarnas beteende frklaras
hr med att man krver respekt frn myndigheterna men att man
inte fr ngon. Inrikesministerns ansvar i detta r uppenbart, vilket
frklarar varfr en konservativ tidning som Le Figaro, till och med i
slutet av krisen antyder att Sarkozys uttalanden kan ha utlst upploppen. Men inte heller i den hr tolkningen r detta den enda orsaken till krisens uppkomst. Att ungdomarna blev s frolmpade
av inrikesministerns tillmlen berodde enligt vissa p att de redan
blivit frolmpade s mnga gnger tidigare, i synnerhet av polisen.
Denna tolkning lgger fokus p inrikesministern och gr honom
till en av krisens huvudaktrer. Smdad eller hyllad Sarkozy tillskrevs en viss aura i media. Metaforer fr eld anvndes flitigt i beskrivningar av upploppen. Sarkozy kallades bland annat fr pyroman vid flera tillfllen i den kommunistiska tidningen LHumanit
som ven anklagade honom fr att elda upp upprorsmakarna, ett
ordval som senare kom att anvndas i flera olika tidningar. Denna
bild av ministern tjnade i sjlva verket som frklaring till olika
aspekter av krisen som fortfarande inte utretts, som till exempel
sambandet mellan de de utlsande hndelserna. De bda ungdomarnas dd upplevdes som ett hrt slag i denna grupp vars liv
prglas av fattigdom, otrygghet och diskriminering. Om man till
sorgen fogar tillrttalagda versioner av hndelsen, uppenbara lgner
om en stld och ljliga provokationer ssom den trgasgranat som
130
SOU 2006:73
kastades vid entrn till en mosk, frstr man att en explosion var
nra frestende. Spnningsstrategin dr Nicolas Sarkozy blir en
frgrundsfigur r varken ansvarsfull eller republikansk. (LHumanit 2/11). Sarkozys ansvar togs ven upp i frlngningen av krisen.
Skadan som Sarkozys stt att hantera skerhetsfrgor orsakat gr
att mta i den vldsvg som dragit ver Ile-de-France de senaste
dagarna (LHumanit 3/11).
Att Nicolas Sarkozy bar ansvar fr att ha provocerat fram, och
till och med frvrrat, oroligheterna rcker emellertid inte fr att
motivera upploppen. Flera lokala aktrer, varav borgmstarna r
viktiga talesmn, har haft svrt att identifiera orsakerna till upploppen. Samtidigt hvdade man att vldsyttringarna var lngt ifrn
ofrutsedda. Vi knde det komma, sger Daniel Feurtet, borgmstare i Blanc-Mesnil. Uttalandet vittnar om att det finns underliggande orsaker. Frst och frmst r den sociala misren utbredd.
Regeringen har vgrat lyssna p vljarna och folket p gatan. Lgg
till detta frakt och oacceptabla uttalanden. Denna bakgrundsbild
har ibland varit svr att urskilja d gngledare och andra opportunister dragit nytta av situationen. Det som hnder nu gick att frutse, sger Stphane Gatignon, borgmstare i Sevran. Vi fick en
frvarning om det redan den 14 juli. Det finns idag ett samband
mellan flera olika faktorer och en bristande insikt p regeringsniv
om verkliga frhllanden. (LHumanit 4/11). ven om man var
verens om att oroligheterna inte kunde frklaras utifrn en enda
faktor, utan krvde en mer komplex analys, innebr detta inte att
man hade tillgng till verktygen fr att kunna gra en sdan. Vad
man i mnga fall misslyckades med var att skilja mellan de uppenbara orsakerna och de hndelser som bara hade en avlgsen koppling till dem. Lokala aktrer insisterade p att hndelserna kunde
frklaras p olika stt och att man inte skulle dra fr snabba slutsatser i s komplicerade frgor. En annan hndelse visar p en verklighet som r mer ptaglig n alla dessa sociologiska utlggningar.
Natten till den 27 oktober stacks 10 bilar i brand i La Duchre, i
Lyon, dagen efter att en byggnad frstrdes i syfte att omdana
denna del av nionde arrondissemanget. En handling som p ytan
ser ut att vara en lek utan underliggande motiv. Som om man bara
vill f uppmrksamhet i media, sger en polisman. Detta illustrerar
att den hr typen av vld kan uppkomma p grund av en rad orsaker. (Le Monde 2/11). Enligt militanta aktivister i frorten kan det
ur ett politiskt perspektiv vara bekvmt att luta sig mot redan givna
tolkningar, men knappast srskilt effektivt. Yves Mna, en histo-
131
SOU 2006:73
risk medlem av freningen Agora aktiv i Lyon-regionen, uttrycker

sig p fljande stt: De folkvalda representanterna arbetar fortfarande utifrn gamla ramar och tror att man kan lsa allting genom
stadsplanering. Men de betraktar alltid underfrsttt frortsomrdena som speciella platser. Det sista pstendet illustrerar svrigheterna att tolka hndelseutvecklingen i frorterna. ven om man
fresprkar nya, mer komplexa tolkningsmodeller medfr dessa att
frorterna mste betraktas i ett srskilt ljus. Genom att lyfta ut
dessa omrden och de mnniskor som bor dr erknner man samtidigt att ngot srskilt pgr dr, ngot som gr stick i stv med den
politiska ambitionen om den jmstlldhet som de flesta frfktar.
Bakgrund
Samtidigt som man lyfte fram de utlsande faktorerna ovan som
orsaker till krisen, frskte man i pressen identifiera strukturella,
underliggande orsaker. Man var ense om att orsakerna inte kunde
frsts isolerat utan behvde kompletteras av en bredare analys av
svl historiska som socioekonomiska faktorer. Detta var inga nya
tankegngar fr journalister och intellektuella utan var ngot som
redan debatterats flitigt. Bachmann och Le Guennec (2002: 351)
skriver i brjan av kapitlet Recept p upplopp: Varfr vredgas
frorten? Samma tema terkommer i form av kommentarer som:
Vad fan vill de? Frfattarna beskriver de frmsta frklaringar
som befstes och vann terrng under de tv decennier som fregick
hsten 2005. Enligt dessa har frklaringen som pekar p socioekonomiska klyftor dominerat i reformer som syftat till att frbttra
situationen fr ungdomar i frorten. Alla franska reformer p
omrdet kan skrivas in i detta perspektiv vilket vittnar om en strvan efter kontrollerad frndring (ibid.). Tidningarna skildrade
frortsungdomarnas situation prglad av utbredd arbetslshet
och otrygghet p ungefr samma stt som Beaud och Pialoux
2003. Frfattarna illustrerar hur vergngen frn skolan till arbetslivet frlngts genom olika former av praktikplatser och tillflliga
jobb. Om bristen p utbildning hittills ansetts vara det strsta problemet fr mnga ungdomar i frorten, vcktes nya frgor i ljuset
av krisen. De svrigheter som mnga utbildade invandrarungdomar
av andra generationen stter p nr de frsker komma in p
arbetsmarknaden, vittnar om en bristande insikt p det socioekonomiska planet om arbetsmarknaden fr ungdomar med invand-
132
SOU 2006:73
rarbakgrund ven om ojmlika frhllanden kan frklara en stor

del av ungdomarnas otrygga situation s mste man ven vga in
andra faktorer som exempelvis rasistiska attityder bland arbetsgivarna. Den hr typen av diskriminering utvrderades under
MEDEF:s (frening som representerar franska storfretag) mte
den 17 november mellan arbetsgivare i frorten och unga, kvalificerade arbetsskande med invandrarbakgrund. Ngra diskussioner
frdes emellertid inte i arbetsgivarfreningen. I de mnga portrtt
av framgngsrika invandrarungdomar som publicerats i Le Figaro r
det slende mnga som startat egna verksamheter, vilket illustrerar
det vlknda faktum att mnga kvalificerade personer med invandrarbakgrund vljer att starta eget fr att undvika diskriminering.
Diskussionen om de strukturella, underliggande orsakerna till
krisen med kade socioekonomiska klyftor och frekomsten av
diskriminering bde i attityd och handling syftar tillbaka till
tidigare reformer som genomfrts fr att lsa problemen i frga.
Samtliga tidningar hnvisade till dessa reformer och d ofta utifrn
ett territoriellt perspektiv ssom Clichy en historia av stadsreformer (LHumanit 2/11): Utmrkande r att de frorter dr
oroligheterna frst brt ut sttt modell fr olika stadsreformer som
t.ex. Epinay-sur-Seine (Bachmann och Le Guennec). Pressens utvrderingar av reformerna var genomgende negativa ven om
argumenten skilde sig t. Presidentens och regeringens bedmning
vgde ocks tungt. Jacques Chirac: Det finns inga mirakelmediciner () De senaste tjugo rens erfarenheter borde mana till
dmjukhet och modesti. (LHumanit 3/11) En stndpunkt som
verkade delas av premirministern: Skulle vi mot bakgrund av de
senaste 35 rens stadsplanering utforma en ny handlingsplan fr
frorterna? Efter att ha trffat borgmstare och folkvalda representanter r Dominique de Villepin vertygad om att man br undvika nnu en verkningsls Marshall-plan (Le Figaro). Den hrda
kritiken av stadsreformerna grs inte till frmn fr ngot annat
alternativ utan vittnar mer om att man inte tror att reformer kan
rda bot p de hr problemen.
Av denna anledning tittade man p andra strukturella orsaker fr
att frklara den rdande situationen i frorterna. Ett slende inslag
i debatten var att representanter fr UMP frskte koppla de aktuella hndelserna till en kritik av invandrar- och integrationspolitiken, vilket gav upphov till ett invandrarfientligt perspektiv. En av
dem som var frst ut var Alexis Brezet, medlem i UMP:s ungdomsfrbund och sjlvutnmnd Sarkozy-anhngare, som i en kr-
133
SOU 2006:73
nika publicerad i Le Figaro den 4 november skrev: Hur vore det

om vra styrande politiker slutade leka republikaner mot kommunitarister och i stllet gick till botten med problematiken? Vad
vi ser r konsekvenserna av den okontrollerade invandrarpolitiken i
dagens Frankrike. Denna tolkning ligger i linje med det beslut inrikesministern fattade om att invandrare som arresterades under
upploppen skulle avvisas (en rekommendation som knappast
tillmpades av domarna som i de flesta fall insg svrigheten med
att bedma exakt vilken roll en srskild individ spelat i upploppen,
d man kan ha arresterats bara fr att ha sett misstnkt ut). Integrationspolitiken angavs emellertid ocks som frklaring till upprorsmakarnas frustration. I tjugo r har man talat om integration
och att mnniskor ska assimileras i kultur och samhlle. Men ingenting har gjorts fr att stadkomma en gemensam kultur. P s
stt skapades s smningom kommunitarism och ghetton.(Stphane
Gatignon, borgmstare i Sevran, i LHumanit 4/11)
Vissa, dribland ngra framtrdande intellektuella, hvdade att
det fanns religisa inslag i krisen. Hlne Carrre dEncausse och
Alain Finkielkraut valde bda att gra en etnisk och religis tolkning av hndelserna i utlndska medier (i Ryssland respektive Israel). Deras uttalanden fick mnga kommentarer i franska medier
oftast negativa sdana med undantag fr Nicolas Sarkozy som
talade sig varm fr Alain Finkielkraut. Dessa kontroverser var
egentligen inte kopplade till upploppen och de religisa aspekterna
av krisen berrdes bara i vaga termer om de ver huvudtaget omnmndes. Det muslimska problemet En trgasgranat exploderade under sndagskvllen framfr Bilal-moskn i Clichy-sousBois, vilket bidrog till att ka det spnda lget.. En mosk attackeras, skriver Samir, idrottslrare i Clichy-sous-Bois. Skulle denna
avskyvrda handling g obemrkt frbi?. Muslimska organisationer har blivit oundvikliga i Seine-Saint-Denis, sger en polisman. (Le Figaro 4/11). De muslimska ledarnas frdmande av vldet fick mycket liten effekt och hndelserna som inbegrep skndning av mosker blev aldrig utredda. Intressant nog talade ungdomarna sjlva om hndelsen i religisa termer och knde en antimuslimsk rasism, srskilt episoden med trgasgranaten som exploderade framfr moskn i Clichy-sous-Bois: () Om detta hade
hnt i en synagoga eller en kyrka, sger Tarek, skulle det ha blivit
stora protester. Det r frdmjukande och orttvist. Mnga mnniskor som bor i omrdet har blivit utsatta fr aggressiv behandling.
134
SOU 2006:73
Igr var polisen dr fr att kl upp ngra negrer. (LHumanit

2/11).
Att man pekade p vld och kriminalitet i frorterna dr upploppen gde rum ledde till olika slutsatser beroende p politisk skdning. Frst och frmst kunde kriminalitetsargumentet anvndas fr
att bortfrklara att ngot viktigt pgick. Vid ett av UMP:s mten
hvdade Franois Grosdidier, ledamot frn Moselle, att de gngledare som styr parallellekonomin inte vill att republiken slr sig ner i
kvarteret (Le Monde 4/11). Som en frlngning av denna tankegng anklagas frldrarna fr att inte klara av att hindra sina barn
frn att beg brott. Den hr sikten r utbredd bde bland UMPpolitiker som lade skulden p familjestruktur och lokala aktrer
ssom i fallet med en idrottslrare som ansg att barnens dliga utbildningsniv var orsaken till oroligheterna. Om alla frldrar tog
hand om sina barn hade vi inte haft ngot bl idag. Nr ett kvarter str i lgor och du vet att din 11-, 12- eller 15-ring inte r
hemma vad sjutton gr hon eller han i s fall ute? Om det var
mitt barn skulle det bli ett kok stryk. (Le Monde 7/11). Fr dem
som inte vill tolka situationen i termer av lag och ordning terstr
att belysa brottssituationen ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Vldet existerar. Det r outhrdligt tragiskt nr en familjemedlem
som mannen i Epinay-sur-Seine fr stta livet till. () Den sociala
otryggheten fr frorterna att falla isr och lter folk driva omkring
och langa. (LHumanit 2/11). ven om alla tar avstnd frn vldet r inte denna faktor allena orsaken till den rdande situationen,
helt i enlighet med officiell brottsstatistik. Mellan januari och
september, stacks enligt polisens siffror 800 bilar i brand i Lyontrakten. Siffran r 8 % lgre n under samma period fregende r.
Denna indikator, som ingr i de nio parametrar som anvnds fr att
mta storstadsvldet enligt en ny skala framtagen av renseignements
gnraux (allmn underrttelsetjnst), verkar stilla oron. (Le
Monde 2/11).
Utbredning
En stor del av tankearbetet med att identifiera utlsande hndelser
och strukturella orsaker frsiggick i sjlva verket nr krisen redan
var ett faktum. Uppfattningen att de pgende upploppen var en
isolerad freteelse var d dominerande. Man kan hvda att de upprepade upploppen och deras spridning till andra frorter var anled-
135
SOU 2006:73
ningen till den omfattande rapporteringen om krisen i bde

inhemska och internationella tidningar. Beskrivningen av hndelserna knnetecknades drfr av verfldig information. Det faktum att hndelserna upprepades natt efter natt krvde lite extra berttarmda frn journalisternas sida: I gr natt drog hundratals
ungdomar genom gatorna fr sjunde natten i rad. Slagsml, bilar
som stts i brand och projektiler som kastas r ngra av de scener
som upprepas natt efter natt i allt fler stder. (LHumanit 11/4).
Det var svrt att vlja ut en enstaka hndelse som kunde skildras p
ett journalistiskt stt, och mediebevakningen av krisen tenderade
drfr att inriktas p kvantitativa redovisningar av vldet. Det allt
hgre antalet brnda bilar och skolor, avlossade skott och arresterade personer blev ett terkommande tema i skildringarna av upploppen: Under tre ntter har 65 bilar och 12 soptunnor satts i
brand () och en frskola och en freningsbyggnad vandaliserats.
Under fredagsnatten, som var den svraste natten, avlossades ett
skott mot en av skerhetsstyrkans bilar, och polisen angreps med
molotovcocktails, stenar och jrnstnger enligt en polisman. Polisen svarade med att avfyra 150 gummikulor och omkring 50 trgasgranater. Sammanlagt 29 unga mn greps. (Le Figaro 31/10).
Oroligheternas geografiska spridning behandlades ocks i media,
ofta med metaforer om sjukdomar och smitta: Smittan har ntt les
cits och landsorten. () P grund av det klassiska fenomenet
med geografisk nrhet betraktas gngen frn en cit som frebilder
av ungdomarna frn grannstderna, som bestmmer sig fr att
vertrffa sina fregngare nsta kvll, analyserar en specialist p
urbant vld inom polisen. () Och att bli omnmnd i kvllstidningen anses som en oerhrd framgng, klagar en polisman. (Le
Figaro 4/11).
Det fanns egentligen inget nytt att rapportera dag efter dag, frutom rent kvantitativa beskrivningar av allt strre omfattningen.
Den massiva mediebevakningens fokus frskts drfr till nrliggande mnen. Den politiska tolkningen av upploppen visade sig
vara en svr frga. Tolkningen att upploppen var en form av protest
frkastades nmligen livligt, exempelvis i en politisk krnika med
rubriken Ett litet maj -68 i frortsversion: Dessa upplopp, som
bara verkar spridas genom smitta, utan vare sig organisation eller
slagord br de nd inte fret till en stigande medvetenhet? ver
tjugo r efter La Marche de Beurs, dr unga franska personer med
arabiskt eller afrikanskt ursprung protesterade mot hindren mot
integration, kan man betrakta oroligheterna i Clichy-sous-Bois,
136
SOU 2006:73
Montfermeil, La Courneuve och p andra platser som ett nytt bevis

fr bristen p politiska milstolpar () Det r emellertid ocks
mjligt att dessa revolterande mnniskor eller en del av dem
sjlva kommer att hitta vgen till att stlla krav och strva efter att
lmna sin status som sociologiska objekt fr att i stllet bli medborgare. (Le Monde 5/11). Det br noteras vilket Bachmann
och Le Gennec gr att tolkningen av frortsupplopp som embryon till sociala rrelser alltid har varit mindre populr n svl
den socioekonomiska tolkningen som lag- och ordningvinklingen.
Den fraktfulla beskrivningen av upploppsmakarna visar att den
frra tolkningen r s gott som frsvunnen. Till och med en s
stridbar tidning som LHumanit fredrog att bevaka medborgaraktioner nr man skte efter ett politiskt agerande i upploppen.
Medborgaraktionerna startades av invnarna i dessa omrden fr
att skydda offentliga byggnader frn att sttas i brand, och i dessa
spelar mer klassiska politiska aktrer, som civilsamhllet, en framtrdande roll: Invnarna organiserar sig fr att sga: Stopp, vi vill
inte bli dubbla offer! Detta r ngot vi uppmuntrar. (Daniel
Feurtet, borgmstare i Blanc-Mesnil 4/11). Protestmarschernas
relativa misslyckande, t.ex. den som anordnades av gruppen Banlieues Respect, gjorde dock detta angreppstt fruktlst.
Detta innebr emellertid inte att motviljan mot att se upploppen
som en politisk protest ledde till brist p politiska analyser av situationer. Tvrtom vinklades beskrivningarna av krisen till vervgande del i politiska termer. Vi vill hr hvda att denna fullstndiga
politisering av skildringen av hndelserna sammanhnger med svrigheten att hitta en gemensam nmnare mellan hger- och vnsterstndpunkter fr att sl fast vilka faktorer som var avgrande fr
krisens upp- och nedtrappning. Redan frn upploppens inledning
blev de utlsande hndelserna freml fr motstridiga skildringar i
syfte att ge dem en tydlig politisk betydelse. Nr de tv ddade
unga mnnens familjer vgrade att trffa Nicolas Sarkozy utan i
stllet valde Dominique de Villepin (till slut trffade de bda ministrarna dem tillsammans), pstod en intern klla p inrikesdepartementet att de var styrda av advokaten Jean-Pierre Mignard,
medlem i socialistpartiet och nra bekant med Franois Hollande
[socialistpartiets partiledare]. (Le Monde 2/11). De flesta kommentatorer tolkade Ziads och Banous dd som den utlsande hndelsen fr krisen, men det frekom samtidigt andra skildringar som
syftade till att undergrva vad som verkade vara ddsfallens politiska betydelse: tv unga mn med invandrarbakgrund dog under
137
SOU 2006:73
oklara omstndigheter och med inblandning av polisen. Dessa

skildringar kretsade kring en annan grupp av offer, som antogs representera en motsatt politisk tolkning. Srskilt framtrdande i den
hr gruppen av s kallade motoffer var den vite, medellders man
som attackerades i Epinay samma dag som Ziad och Banou dog.
Hans dd lade grunden till en lag- och ordningfrestllning om
krisen, dr upploppsmakarna betraktades som rena brottslingar:
En vldsvg har under flera dagar svept ver ngra av Paris frorter. Fr fjrde natten i rad kunde invnarna i Clichy-sous-Bois
bevittna slagsml med polisen efter tv tonringars dd under torsdagsnatten () Sammanlagt 70 bilar sattes i brand () Sex personer greps i gr natt () Samtidigt talades de tv personer som
misstnks ligga bakom angreppet mot en familjefar p torsdagen i
Epinay-sur-Seine. De tv personerna, 19 och 23 r gamla, r tidigare
knda av polisen fr flera frseelser och identifierades med hjlp av
en videoinspelning. (Le Figaro 31/10). Samma parallell anvndes
intressant nog i en annan tolkning av situationen av Hlne Reys,
ungdomskurator i Epinay-sur-Seine och ordfrande i organisationen Russir en Seine-Saint-Denis (Att lyckas i Seine-SaintDenis): Medan tv ungdomar ddades av elektrisk strm i Clichysous-Bois, bevittnade vi hur en stadsplanerare misshandlades till
dds infr gonen p sin fru och dotter fr att han fotograferade
en gatlampa. (LHumanit 4/11). Hr infrlivas motoffret i en
skildring som frdmer alla former av vld, vilket skulle visa sig bli
den dominerande hllningen. I ett annat frsk att tona ned frestllningen om upploppen som en reaktion p de tv ungdomarnas
orttfrdiga dd framhll skribenten att sdana reaktioner kan
uppst till std fr brottslingar: Tv unga mn greps under mndagsnatten i ett problemomrde i Sedan efter vldshandlingar. Lgenheter i en de byggnad, soptunnor och bilar sattes i brand av
flera personer, men inga mnniskor drabbades. Enligt le procureur
de la Rpublique (chefsklagaren), startade vldsvgen den 23
oktober efter att en ung person frn omrdet hade dmts till tv rs
fngelse fr narkotikalangning. (Le Figaro 2/11). Det faktum att
den beskrivna hndelsen intrffade fre de tv unga mnnens dd i
Clichy gynnar inte tolkningen att deras dd skulle vara den utlsande hndelsen.
Utver dessa meningsskiljaktigheter om innebrden av de hndelser som fregick upploppen intrffade ocks en allvarligare
konflikt om den politiska hanteringen av krisen. I denna spelade
ministern Azouz Begag en central roll: Upploppen i Clichy-sous-
138
SOU 2006:73
Bois: Till och med inom den politiska hgern motstter man sig
Nicolas Sarkozys ingripande. Inrikesministerns ordval sldder
beklagades av Azouz Begag, den ende regeringsmedlemmen med
ursprung i en problemfrort. (Le Monde 1/11). Uppkomsten av
en spricka inom regeringen och UMP mellan Nicolas Sarkozys
anhngare och hans kritiker, som slt upp kring premirminister
Dominique de Villepin, var ngot som fick mycket uppmrksamhet
i pressen i vissa fall till och med mer n sjlva upploppen. Azouz
Begag framstlldes som frontfigur inom denna opposition mot
inrikesministern. Le Monde talade om Azouz Begag, Nicolas Sarkozys huvudmotstndare (2/11) och publicerade rubriken Sju
ntters upplopp och konflikterna inom regeringen pgr fortfarande (4/11). Azouz Begag deklarerade att de som verkligen br
ansvar fr detta frfall r vnstern, som har frsummat integrationspolitiken i ratal (Le Figaro 1/11), men detta uttalande var
inte tillrckligt fr att frndra uppfattningen. Andra UMP-medlemmar gick till hftiga angrepp mot Begag: Stridigheterna om hur
fallet Clichy-sous-Bois br hanteras pgick i gr fr fullt inom
hgern, och fr frsta gngen ndde den Dominique de Villepin.
Innan de ministrar och parlamentsledamter som stod p Sarkozys
sida fick veta att premirministern och Nicolas Sarkozy skulle
trffa de tv dda ungdomarnas familjer, gick de till angrepp mot
Azouz Begag, bitrdande minister med ansvar fr frmjande av lika
mjligheter () Begag, som str nra sin chef premirministern
och sjlv kommer frn ett problemomrde, har riktat lngtgende
kritik mot Nicolas Sarkozys politik och ordval (sldder, hgtryckstvtt) () r det mjligt fr en fransk minister att frsvara
pbelhopar och brottslingar under frevndning av ett gemensamt
etniskt ursprung?, frgade UMP-medlemmen Rachid Kaci, ordfrande fr sammanslutningen Den fria hgern. () Inte heller
Dominique de Villepin besparades frn stridigheterna. nda till i
gr kvll hade han ltit Nicolas Sarkozy ensam ta hand om fallet
Clichy-sous-Bois. UMP-parlamentsledamoten Pierre Cardo frn
Yvelines, tvekade inte att frdma premirministerns ronbedvande tystnad om ett fall som faller inom hans ansvarsomrde. Dominique de Villepin mste ter placera kyrkan mitt i
byn. Han mste frkunna sin sikt, tillade han. (Le Figaro 2/11).
Det sista utdraget visar att mediebevakningen av konflikten mellan
regeringsmedlemmarna i vissa fall terspeglade etniskt prglade
motsttningar genom vinklingar och uttrycksstt. Vissa tidningar
frskte tona ned den framtrdande plats som gavs t konflikterna
139
SOU 2006:73
inom regeringen: att skapa en splittring bland fransmnnen kring

skerhetsfrgor r klassisk taktik frn hgerns sida (LHumanit
2/11). Den politiska tolkningen av situationen frblev trots det
frhrskande i pressen under hela upploppen.
Avmattning
Man vnjer sig vid allt, till och med vid upplopp, kommenterade
Bachmann och Le Guennec (353). Till och med det exceptionella i
tragedin som inledde oroligheterna kan vara svrt att upprtthlla i
en milj dr sdana hndelser hr till vanligheterna. Bachmann och
Le Guennec berttar om upploppen som uppstod i frorterna till
Lyon 1990, d en ung person i Vaulx-en-Velin konstaterade att
ddsfallet som inledde oroligheterna var det tredje ddsfallet p
ett halvr och det fjortonde p tio r i Vaulx (442).
Man kan hvda att normaliseringen av upploppen r knuten till
avsaknaden av en tydlig, verbal motbild till upploppsmakarnas vld:
De stller bara elementra krav om ens ngra, hvdar en journalist i Le Monde. Upploppsmakarna hamnar i allmnhet i bakgrunden och blir ofta objektifierade i pressens bevakning. De ges
sllan status av aktrer, och deras uttalanden citeras knappast. En
frklaring till detta frhllande r det faktum att det r mycket
svrt att skerstlla huruvida en viss talare verkligen r upploppsmakare. Det r enklare att rapportera offentliga uttalanden, t.ex. vid
den tysta marschen till minne av Ziad och Banou: Ahmad, 25 r,
tar mikrofonen. P hans vita t-shirt kan man lsa De dog fr
inget. Alldeles ensam frmedlar han oron bland ungdomar med
invandrarbakgrund. Det finns inga bostder, inga jobb, ingen budget fr kommunen Clichy, vi placeras i grottor, och detta mste
Sarkozy f veta. Vi vill bli erknda och integrerade. (LHumanit
31/10). Det r nstan omjligt att ge rst t upploppsmakare som
betraktas som en anonym hop av ungdomar. Journalisterna citerar
drfr ungdomar som anses symbolisera problematiken i upploppen p grund av sin lder, sina klder och sina utlndskklingande
namn, t.ex. artonringen Tedji, som citeras i Le Monde: Det finns
solidaritet mellan Aulnay och Clichy. S r det, och de andra omrdena kommer att flja efter. Nr en snut dr r alla fackfreningarna dr. Fr les cits r det kif-kif [samma sak]. Vi r inget sldder
vi r mnniskor. Vi finns. Bilarna som brinner r beviset p
det.(7/11)
140
SOU 2006:73
Andra synpunkter p upploppen gavs ett visst utrymme i pressen

i takt med att skildringarna av de utlsande hndelserna, beskrivningarna av konflikter p regeringsniv och analyserna av de
strukturella problemen i frorterna brjade bli uttmda och i takt
med att upploppen fortgick och minskade tills vldet var tillbaka p
den vanliga nivn. Dessa synpunkter passar knappast in i den helt
politiserade vinkling som var frhrskande i tidningarna utan ger
uttryck fr de lokala aktrernas knslor vid upplevelsen av upploppen, t.ex. i LHumanit den 14 november: Jag har omedelbart sett
till att s mnga offentliga freml som mjligt frvaras inomhus.
Jag har frmedlat budskapet att barnen ska umgs hemma i kvll.
Alla knner en rent fysisk rdsla, frklarar en borgmstare. Vi r
oroliga, tillgger en domare. Jag r helt frtvivlad, sger en
grundskollrare. Alla dessa hndelser ger nring t ett klimat av
fruktan, som ungdomarna fr lida mycket fr () Upploppen i
Clichy fddes ur en knslomssig reaktion frn ungdomens sida,
sammanfattar en ungdomskurator. Upploppens knslomssiga
dimension bde fr upploppsmakarna och fr befolkningen som
bevittnade hndelserna r en central aspekt, som nnu inte har
redovisats och analyserats.
Pressens beskrivning av upploppen r lttfrstelig nr den placeras i sitt allmnna sammanhang debatten om frorterna sedan
brjan av 1980-talet.
Del 2
Hur kan frortsupplopp frklaras? Missfrstnd och

frvirring rder
Medias bevakning av upploppen i de franska frorterna visade vem

som har rtt att tala om fenomenet i tidningar och p TV. Vldet
har beskrivits som meningslst och ibland som ytterst vlgrundat.
Sedan hsten 2005, d de franska frortsupploppen brjade, har
konkurrensen mellan olika tolkningar gjort frklaringarna till krisen mycket frvirrade.
Vi har valt att koncentrera oss p det teoretiska panorama som
anvnts av journalister och debattrer. Samtidigt som det fr
regeringen och president Jacques Chirac var en allmn kris av stor
betydelse, ett tecken p generell social oro, har mnga journalister,
akademiker, politiker, stadsplanerare, hga tjnstemn som skriver
administrativa rapporter samt olika sorters experter lmnat flera
olika tolkningar av fenomenet. Alla dessa mnniskor har d och d
141
SOU 2006:73
samarbetat, nda sedan de frsta social-, kultur- och storstadspolitiska riktlinjerna utarbetades fr stora frorter. Vi kunde dock
observera att sociologer tidigare uttalade sig betydligt mer i denna
frga n de har gjort nu.
Som vi kommer att se har den ideologiska utgngspunkten hela
tiden varit mycket viktig i alla kommentarer. Dessutom har vissa
resonemang verlevt i tjugo eller trettio r, vilket gav frdiga frklaringar till krisen i hstas, samtidigt som tidens vindar har pverkat frklaringarna till hndelserna och givit upphov till nya
resonemang om Frankrikes frorter.
teranvndningen av gamla resonemang om frorterna

Ibland kombinerades nedanstende tolkningar. Dessa resonemang
r gamla, ibland gammalmodiga, och uppstod egentligen i en mycket
specifik kontext: slutet av 1970-talet och brjan av 1980-talet.
Vnstern kom till makten 1981. Under Franois Mitterands regeringstid uppfattades sdana, huvudsakligen ideologiska, resonemang
som de mest relevanta och kom att forma inriktningen p storstads-, kultur-, social- och skolpolitiken. Nu r det andra tider.
Fokuseringen p stadens struktur

Medan uttrycket ungdomsvld eller invandrarvld ofta anvnds
i mnga europeiska lnder brukar journalister i Frankrike prata om
storstadsvld. Under upploppen frra hsten anvndes alltid
detta uttryck i pressen. Samtidigt som uttrycket r en eufemism r
detta semantiska perspektiv ytterst adekvat: det innebr att problemen i de franska frorterna r direkt kopplade till storstadsfrgor i det kollektiva omedvetna. Huvudsklet till detta r frorternas historia.
De flesta frorter har i sin nuvarande form varit en del av det
franska landskapet sedan 1800-talet. Den industriella revolutionen
skapade en stor arbetarklass. Napoleon III:s och baron Haussmanns uppbyggnad av det moderna Paris och upploppen under
Pariskommunen under vren 1871, som skrmde den nya republikanska regeringen, var en av orsakerna till att de fattiga flyttade ut
frn stadens centrum: de rda frorterna (banlieues rouges)
skapades. I Frankrike, till skillnad frn exempelvis anglosaxiska
142
SOU 2006:73
stder, har detta resulterat i att ver- och medelklassen har bott i
centrum, medan lginkomsttagare sedan dess har bott i frorterna.
Efter andra vrldskriget tog det flera r att bygga upp landet
igen, samtidigt som Frankrikes befolkning kade p grund av
babyboomen. I mnga frorter vxte det upp slumkvarter, som
regeringen brjade riva i slutet av 1960-talet. Genom ett samarbete
mellan flera olika myndigheter, arkitekter och byggherrar startade
sedan ett massivt bostadsbyggande med stora hyreshus. S fddes
de stora frorterna som vi knner dem idag med skyskrapor och
hyreshus. Ett nytt storstadslandskap vxte fram. Myten om den
stora, den gigantiska staden var en utopi, men hll samtidigt folk
i frorterna p behrigt avstnd frn den vriga befolkningen.
Enligt journalister och debattrer r avstndet i stderna fortfarande stort mellan dem som har och dem som inte har, inte minst
p grund av bostdernas gradvisa frfall trots att ett Storstadsdepartement inrttades i brjan av 1990-talet och en brist p
respekt fr lagen i vissa omrden (medias benmning: laglsa zoner).
En del frfattare 1 har i sin historieskrivning om stadsplanering
frskt framhlla de negativa fljderna av storstadspolitiken sedan
andra vrldskrigets slut. Kampen mot fattigdom, hemlshet och
dliga bostder har hela tiden engagerat och oroat staten och lett
till mnga offentliga politiska tgrder sedan dess. Nu kritiserar
flera frfattare dem fr att de anser att mnga av mlen inte har
uppntts. Flera senare storstadspolitiska tgrder anklagas fr att
vara rigida och byrkratiska; enligt frfattarna har de olika departement som ansvarar fr frorterna inte samordnat sitt arbete.
Detta har ftt till fljd att storstadspolitiken tycks ha frlorat all
sin trovrdighet, bde p berrda platser och i mnniskors medvetande: den sgs istllet ha bidragit till ungdomsbrottsligheten.
Dessutom undrar somliga reportrar om viljan att riva hus inte i frsta hand r ett stt att genomfra en social sanering, en uppdmningspolitik, maskerad bakom officiella uttalanden om ndvndigheten att bekmpa instabiliteten. Allt detta gr att de frfattare
som frsker frklara upploppen i frorterna med obalansen i
stadsplaneringen kan sga att ungdomarna revolterar p grund av
att storstadspolitiken inte bara har misslyckats utan ocks har ftt
fattigdom, segregation och diskriminering att ka. Det r allts
TPF
FPT
1
I synnerhet Christian Bachmann, Nicolas Le Guennec, Violences urbaines, Paris, Albin
Michel, 1996.
TP
PT
143
SOU 2006:73
stadsplanerarna och beslutsfattarna frn 1970- och brjan av 1980talet som br ansvaret.
Den socioekonomiska frklaringen finns bde kvar och teranvnds

De flesta forskare som arbetade med frorterna p 1970- och 1980talen och som uttryckte sig i media i hstas betonade den socioekonomiska karaktren hos de franska frorterna. Den marxistiska
tolkningen av situationen i frorterna dominerade kraftigt fram till
1990-talets brjan. Den finns fortfarande kvar, som vi kunde se
under upploppen nyss, d vissa debattrer ansg att ungdomsarbetslsheten var huvudorsaken till kaoset. Ibland frsvarade de till
och med upploppen, som vi ska se nedan. I franska frorter har den
andel invnare som sedan 1800-talet har kallats classes laborieuses,
dvs. arbetarklassen, varit mycket hg. Den traditionella kopplingen
mellan classes laborieuses och classes dangereuses, den farliga klassen, har kritiserats av vnstern sedan 1800-talet.
Nu nr mnga mnniskor som bor i frorterna r arbetslsa
strker detta den kollektiva knslan av farlighet, vilket sociologerna
djupt beklagar. Enligt dem r de viktigaste orsakerna till oroligheterna i stderna frst och frmst arbetslsheten och dess direkta
fljder som till exempel splittrade familjer och kapade sociala band
samt ungdomarnas frsmrade skolgng och utbildning och fr
det andra den demografiska utvecklingen med en allt strre andel
unga arbetslsa mnniskor. Alla dessa resonemang har framhvt
otryggheten och den bristande integrationen hos stora grupper av
befolkningen till fljd av liberalismens och individualismens frammarsch sedan slutet av 1970-talet.
Andra kritiserar vad de kallar bestraffningen av fattigdom i industrilnderna. 2 Enligt dem har nyliberalismens och individualismens
landvinningar samt vlfrdstatens fall uppmuntrat till skerhetstgrder mot mnniskor som har drabbats av utanfrskap och uppfattas som huvudansvariga fr kriminaliteten i Frankrike. Dessutom anklagas polisen fr att provocera ungdomarna och fr
tjnstefel nr de spelar p den kollektiva rdslan. De som betonar
skerhetsaspekterna, och frsker isolera sm farliga ungdomsgrupper, sgs nonchalera de djupare liggande orsakerna till vldet.
Slunda anklagas bde hgern och vnstern fr att inte ha lyckats
TPF
FPT
Loc Wacquant, Punir les pauvres. Le nouveau gouvernement de linscurit sociale, Paris,
Agone, 2004.
TP
PT
144
SOU 2006:73
lsa frorternas problem: hgerns repressionspolitik och vnsterns frebyggande politik anses ha varit fullstndigt ineffektiva.
Media anklagas fr att ha skapat problemet eller tminstone fr att
ha frstrkt det genom sin sensationsjournalistik. I det hr avseendet resulterade frra hstens oroligheter i en snbollseffekt.
Till fljd av detta sgs det eskalerande vldet ofta vara berttigat,
ven vilket r ngot nytt vldet mot statliga symboler som
skolor, daghem, brandmn och offentliga institutioner organisationer, utrymmen avsedda fr fritidsaktiviteter vilket fr en del
mnniskor att tala om sjlvdestruktion. Vldet i stderna uppfattas
d som ett symptom p socialt vld 3 : stor arbetslshet och
instabilitet, frsmrade arbetsvillkor, arbetarnas rmnande politiska
representation och arbetaridentitet, allt strre omrden med social
exil och bostadssegregation kort sagt, arbetarnas identitet, vrderingar och solidaritet har frsvunnit. Som en konsekvens av detta
sgs deras barn, som r de strsta offren fr arbetslsheten i Frankrike, ha anammat vissa normer och beteenden, till exempel aversion
mot Frankrike och den sociala hierarkin. Det sgs ocks att de
knner social oskerhet och saknar framtidsvisioner. Detta r en
ond cirkel: gng och territoriella regler och uppdelningar uppstr ur
strukturell ungdomsarbetslshet, en svart marknad, uppluckrade
familjeband, ungdomsbrottslighet, institutionernas frfall, koncentrationen av invandrare som bara har kat. Men arbetslsheten
frklaras ocks med diskriminering vid anstllningar. Den socioekonomiska retoriken teranvnder allts delvis antirasistiska resonemang, som vxte fram i det franska samhllet i brjan av 1980talet.
Enligt den socioekonomiska frklaringen fullgr institutionerna
inte sin uppgift; den enda lsningen skulle d vara att reformera
dem.
TPF
FPT
Storstadsvldet sett som en omjlig social rrelse

Eftersom upploppen inte var strukturerade anser vissa journalister
och debattrer att det r mycket svrt, till och med omjligt att
angripa dem politiskt eller p religisa grunder.
Vissa sociologiska trender har fokuserat p den politiska andan
hos unga mnniskor som bor i underprivilegierade frorter. Genom
3
Se exempelvis Stephane Beaud, Michel Pialoux, Violences urbaines, violence sociale. Gense
des nouvelles classes dangereuses, Paris, Fayard, 2003.
TP
PT
145
SOU 2006:73
att framhva hur innehllslsa deras liv r samt bristen p ekonomiska och sociala framtidsperspektiv sg de ungdomarna som en
potentiell social aktr, som skulle kunna komma att erstta den
mobilisering bland arbetare eller fackfreningar som hade frsvunnit sedan mitten av 1970-talet. Den ekonomiska kris som brjade
1973, det nya postindustriella samhllet, den kande individualiseringen och strkta liberala vrderingar, de antitotalitra rrelserna
p 1970-talet och studentrrelsens dd 1968 samt det sinande
aktiva engagemanget bidrog samtliga till att frsvaga andan i de
sociala rrelserna, som hade sin guldlder under senare halvan av
1960-talet.
Fokuseringen p den aldrig tidigare skdade marginaliseringen av
ungdomen som saknar kollektiv identitet och ungdomsvldet
blev sedan en alternativ utgngspunkt fr att studera social frndring. 4 Mellan krisen och frndringen av svl samhllet som
sociala rrelser brukade ungdomsbrottsligheten, som gr
ungdomar till en ny farlig klass, uppfattas som en frutsttning
fr nya tillvgagngsstt, nya kollektiva sociala aktrer som kunde
genomfra ngot slags social revolution.
Men under hsten 2005 var det inga journalister eller debattrer
som tog upp hypotesen att ungdomsbrottslighet skulle kunna
skapa en samlad social rrelse. ven om storstadsvldet har erknts
som ett slags sprk, ven om det kan ses som meningsfullt, var det
ingen som kunde se att det hade ngon politisk betydelse.
TPF
FPT
Fokuseringen p religion och, mer generellt, p identitetsfrgor

Andra teser har lagts fram sedan brjan och till och med mitten av
1990-talet. Nr Berlinmuren fll och utlndska debattmnen ndde
Frankrike, speciellt om mngkultur, blev den socioekonomiska
tolkningen av frortssituationen mindre frapperande. Till viss del
anvnds den universalistiska republikanismens utgngspunkt fr att
frsvara den traditionella franska sekulariseringen mot hotet frn
anglosaxisk kommunitarism. I Frankrike glmmer de flesta debattrer vare sig de r journalister, akademiker eller experter
ogrna den republikanska ramen nr invandrarfrgan kommer p
tal. Men som vi kunde se frra hsten anses den republikanska universalismen antingen vara det effektivaste skyddet mot upploppen
eller, tvrt om, det som br huvudansvaret fr dem p grund av att
TP
4
PT
Se exempelvis Franois Dubet, La galre. Jeunes en survie, Paris, Fayard, 1987.
146
SOU 2006:73
den inte har lyckats uppn sitt integrationsml. Efter att ha varit
konsensuell har integrationspolitiken, huvudsakligen baserad p
socioekonomiska kriterier, mer och mer ftt ge vika fr kritiken.
Som vi sa tidigare var integration ett ledmotiv fr alla regeringar
under 1980-talet: enligt republikanska vrderingar har alla mnniskor rtt och skyldighet att integrera sig i samhllet, oberoende
av sin etniska, kulturella och religisa bakgrund. Under 1980-talet
gjordes drfr speciella insatser fr ungdomar vars frldrar hade
immigrerat tillgng till fritidsaktiviteter, extrapersonal och mer
pengar till skolor i underprivilegierade omrden. I frorterna hotas
dessutom de sociala banden, till och med genom religionen enligt
vissa debattrer: trots att somliga religisa ledare gjorde vissa frsk under hsten 2005 sgs kommunitarismen inte ha kunnat skapa
ngra sociala band. Ordet gettofiering anvndes vldigt mycket i
media, och anglosaxiska lnder var en negativ frebild.
andra sidan har vissa franska aktivister och intellektuella i sin
kamp mot antimuslimsk rasism, som p 1980-talet fick en politisk
plattform genom Jean-Marie Le Pens Front National, varit ett
starkt std fr den arabiska och muslimska kulturen. Man kan
sedan undra om de hrdaste kritikerna av den republikanska och
sekulariserade modellen r en pervers effekt av antirasism. De flesta
sociologer som nu arbetar med immigration arbetade tidigare med
arbetarklassen. 5 Resonemanget om integration genom arbete har
drfr ibland vergtt till ett resonemang om integration genom
islam.
TPF
FPT
Nya resonemang och nya aktrer under 2005

Vissa nya resonemang om frorterna har funnits med i strre
debatter som str hgst p medias dagordning, det vill sga ungdomsarbetslsheten, situationen fr barn till invandrade frldrar
och senare tiders debatter om Frankrikes historia. Plikten att
komma ihg (devoir de mmoire) slaveri, kolonisering och avkolonisering har faktiskt blivit ett ledmotiv under de senaste ren.
Detta har att gra med att historien hller p att skrivas om utifrn
de tidigare koloniserade folkens perspektiv. Vi kan se en viktig
konsekvens av detta: att resonemanget om rasism har teruppsttt i
en modernare tappning, frst och frmst ett frdmande av antivit rasism eller omvnd rasism, som ger nring t tanken om naTP
5
PT
Bland andra Gerard Noiriel, Michel Wieviorka, Stephane Beaux, Michel Pialoux.
147
SOU 2006:73
tionella preferenser. Enligt den radikala hgern drabbas riktiga

franskttlingar (Franais de souche) av diskriminering till frmn
fr mnniskor av muslimskt, arabiskt eller afrikanskt ursprung.
Politisk korrekthet fr skulden fr en kad kollektiv rdsla fr att
framst som rasist: vita sgs vara offer fr rasism i sitt eget land
inom omrden som ekonomi, vlfrd, utbildning och kultur. Frdomen att se invandrare som profitrer, som utvandrar till Frankrike just fr att f socialbidrag, r tillbaka. Dessutom sgs ungdomar av utlndskt ursprung, speciellt nordafrikaner och svarta, st
fr det mesta av den brottslighet som frekommer i franska frorter och stder. Med andra ord, om invandringen stoppades eller om
polisen och rttsvsendet var mindre toleranta mot dessa mnniskor skulle kriminaliteten nstan frsvinna. Ett sdant resonemang
var srskilt vanligt under frortsupploppen, ven om det ibland
kombinerades med hrd kritik av frorternas struktur.
andra sidan har nya etniska aktrer till exempel svarta med
afrikanskt ursprung svrt att f gehr fr sina erfarenheter i en
kontext som fortfarande handlar vldigt mycket om klass och
prglas av resonemanget om rasism. Men under senare r har fler
och fler ledare fr etniska, religisa och kulturella organisationer
dykt upp i media och p den politiska men ven kulturella scenen
speciellt genom filmer och musik med mera. P s stt har de blivit
allt synligare, delvis som vittnen till krisen men ocks fr att de
anses vara viktiga aktrer vare sig de r fr eller emot upplopp. I
hstas uppmuntrades de undertryckta ibland och i ett visst skede
av upploppen att uttala sig, speciellt genom svarta eller nordafrikanska organisationer. Vissa av dem uttryckte sig i media och till
och med i akademiska bcker. 6
Generellt sett har dels storstadspolitiken och dels utflyttningen
frn centrum, som brjade 1982, avsevrt strkt andra lokala aktrers makt. Borgmstaren har till exempel blivit den viktigaste samtalspartnern fr dem som ansvarar fr olika storstadsprojekt. Sedan
ngra r tillbaka har politikerna dessutom, av valtaktiska skl, satt
kriminaliteten verst p sin agenda. Slunda har skerheten blivit
en lokal frga som omfattar svl sociala tgrder som finansiering
och lokala faciliteter. Borgmstare i ngra av de stder som drabbats av ungdomsvld uttalade sig i media under upploppen 2005.
De beklagade situationen och sa antingen att de skulle vidta drastiska tgrder som utegngsfrbud fr ungdomar under 18 r, eller
TPF
FPT
Stephane Beaud, Younes Amrani, Pays de malheur ! Un jeune de cit crit un sociologue,
Paris, La Dcouverte, 2004.
TP
PT
148
SOU 2006:73
rknade upp alla innovativa preventiva tgrder de hade vidtagit

sedan de blev valda. Eftersom lokal politisk kommunikation nu har
ftt stor betydelse, kunde de inte lta bli att ge en positiv bild av sin
stad s fort de fick chansen. Detta r frmodligen ngot nytt, jmfrt med mediabevakningen under frortsoroligheterna p 1980och 1990-talet.
Slutsats
Trots alla dessa tolkningar av frortsoroligheterna verkar dagens
experter och politiker paradoxalt nog sakna relevanta ider som kan
frklara och a fortiori lsa problemet. Nstan det enda vi har r
en massa kritik. Kritiken av stadsplaneringen har mer och mer ftt
trda tillbaka fr kritiken av integrationspolitiken. Denna frndring har dock inte givit ngot resultat. Dagens uttalanden om frorterna visar att somliga debattrer har vergivit vissa teman, till
exempel arbetarrrelsen, storstadspolitiken och socialt arbete. Men
vi hittar inga innovativa tolkningar, bland annat fr att resonemangen kring krisen huvudsakligen teranvnde gamla frklaringar.
Det faktum att situationen inte kan f ngon egen specifik tolkning
och att den alltid mste frklaras i ett bredare perspektiv r ett av
sklen till detta.
Krisen var ett tillflle fr nya aktrer att gra sig hrda eller fr
gamla resonemang att teruppvckas, moderniseras och bli dominerande. Bland de nya aktrerna mrks organisationer som bildades i
direkt anslutning till krisen, till exempel CRAN (Conseil Reprsentatif des Associations Noires ett rd med representanter frn
sammanslutningar fr svarta). CRAN r en av de frsta etniskt definierade organisationer som protesterar mot ras-etnisk diskriminering som man kallar det. Att brja anvnda ord som ras fr att
beskriva dessa frgor r ett avsteg frn den dominerande universella
republikanska ideologin, och kan drfr tyckas tjna kommunitariska intressen. Men CRAN r en liten paraplyorganisation, och
sikterna lanseras endast av en svart minoritetselit dr vissa av
medlemmarna str partipolitiken nra (ordfranden r kommunpolitiker fr UDF, det kristdemokratiska partiet). Betydligt mer
dominant i efterdyningarna av upploppen r emellertid de invandrarfientliga resonemangen, vilka nu har blivit ett normalt inslag i
den politiska hanteringen av en kris som den hr.
149
SOU 2006:73
Referenser
Bachmann C. and Le Guennec N. (2002), Violences urbaines. Paris:
Hachette, (1st ed. 1996).
Beaud S., Amrani Y., Pays de malheur ! (2004), Un jeune de cit
crit un sociologue. Paris: La Dcouverte.
Beaud S. and Pialoux M. (2003), Violences urbaines, violences
sociales. Gense des nouvelles classes dangereuses. Paris:
Fayard.
Dubet F. (1987), La galre. Jeunes en survie. Paris: Fayard.
Jobard, F. (2002), Bavures policires ? La force politique et ses usages.
Paris: La Dcouverte.
Mucchielli L. (2001), Violence et inscurit. Mythes et ralits dans le
dbat franais. La Dcouverte.
Tvanian P. and Tissot S. (2001), Stop quelle violence?, Paris:
LEsprit frappeur.
Wacquant L. (2004), Punir les pauvres. Le nouveau gouvernement de
linscurit sociale. Paris: Agone.
Wieviorka M. (1999), Violences en France. Paris: Le Seuil.
150
SOU 2006:73
Bilaga: Hndelsekronologi
Tisdag 25 oktober: N. Sarkozy anvnder beteckningen sldder om
frortsungdomar i Argenteuil.
Torsdag 27 oktober: Ziad och Banou dr i Clichy-sous-Bois
(Seine-Saint-Denis). Den tredje unge mannen, Muttin, fr allvarliga
brnnskador. Upploppen brjar. Ddligt angrepp mot en fotograferande man (J.-C. Irvoas) i Epinay (Seine-Saint-Denis). Motivet
psts vara att stjla hans kamera.
Fredag 28 oktober: Domstolen i Bobigny frnekar att de tv ungdomarna jagades av polisen nr de dog.
Lrdag 29 oktober: Den tysta marschen De dog fr inget (Mort
pour rien) i Clichy-sous-Bois till minne av de tv dda.
Sndag 30 oktober: En trgasgranat kastas framfr en mosk. N.
Sarkozy framtrder i kvllsnyheterna p TF1. A. Begag framtrder i
kvllsnyheterna p France 2.
Mndag 31 oktober: Upploppen breder ut sig i Ile-de-France
Tisdag 1 november: D. de Villepin trffar Ziads och Banous familjer.
Onsdag 2 november: En funktionshindrad kvinna i femtiorslder fr allvarliga brnnskador vid en attack mot en buss i Sevran
(Seine-Saint-Denis).
Fredag 4 november: D. de Villepin trffar en grupp ungdomar
frn frorterna fr att diskutera de speciella svrigheter som de
mter. En man i sextiorsldern (J.J. Le Chenadec) attackeras i
Stains (Seine-Saint-Denis). Han avlider senare av skadorna.
Sndag 6 november: Ett mte till minne av J.C. Irvoas anordnas i
Epinay (Seine-Saint-Denis). Mtet strs av aktivister frn extremhgern, Les Identitaires.
Mndag 7 november: En ung man frn frorterna misshandlas av
en grupp poliser. Scenen filmas av journalister frn France 2 och
visas p kvllens nyhetsprogram. D. de Villepin framtrder i kvllsnyheterna p TF1.
Tisdag 8 november: Slagordet Frankrike: lska det eller lmna
det dyker upp p ett MPF-mte (extremhgern). Undantagstillstnd utlyses.
Onsdag 9 november: Undantagstillstnd och utegngsfrbud infrs i flera departement dock inte i Ile-de-France, dr upploppen
startade. J. Chirac talar till nationen p tv.
Torsdag 10 november: N. Sarkozy framtrder i ett specialinsatt
kvllsprogram p France 2.
151
SOU 2006:73
Fredag 11 november: En mosk stts i brand i Carpentras. Gruppen Banlieues Respect genomfr en liten demonstration i Paris.
Lrdag 12 november: Upplopp i centrala Lyon. En brandbomb
kastas p moskn.
Sndag 13 november: Historikern H. Carrre dEncausse ger en
intervju i den ryska tv-kanalen NTV, dr hon menar att orsaken till
upploppen r polygami. Nationella fronten demonstrerar mot
upploppen i Paris.
Tisdag 15 november: En kyrka stts i brand och blir delvis frstrd.
Torsdag 17 november: Ett mte hlls mellan arbetsgivare i frorterna och unga, kvalificerade arbetsskande med invandrarbakgrund. Det organiseras av arbetsgivarorganisationen MEDEF.
Mndag 21 november: En vaktmstare p en gymnasieskolan dr
av en hjrtattack efter att ha frsvarat skolan mot upploppsmakarna.
Tisdag 22 november: En marsch anordnas till minne av den dde
vaktmstaren.
Lrdag 26 november: CRAN (Representativa rdet fr svartas
frbund) trffas fr frsta gngen.
152

Om institutionell rasism och polisens arbete i
frorter1
P
Simon Andersson
Inledning 1
TPF
FPT
Under hsten 2005 svepte upprorets brand ver Frankrike. Den

tndande gnistan var tv unga pojkars dd under oklara omstndigheter. I vad som frefaller vara en panikartad flykt undan polisen tog de sig in p en kraftstation och brndes till dds. Denna
avgrande hndelse kom ocks att prgla de fortsatta kravallerna:
konfrontation, hat och motstnd mot polisen. S som framkom i
media menade mnga ungdomar som deltog i kravallerna att de
frsvarade sina omrden mot polisen. En del liknade sina frorter
vid de palestinska ockuperade omrdena och liknade den franska
polisens intrng i dessa vid israeliska militrens rder p Vstbanken och i Gaza (de Wenden, 2005). S sa ocks en fransk minister
att kriminella i dessa omrden frsker hindra Republiken frn
att intrda i deras kvarter (de Wenden, 2005:1). Huvudsakligen
var det gentemot kravallpolis konfrontationerna skedde, vid ett
antal tillfllen blev polisen beskjutna och under kravallerna attackerades ocks polisstationer.
I denna antipati mot polisen r de fattiga Parisfrorterna knappast unika. William Chambliss terger hur han under sitt fltarbete
dr han fljde poliser i ett svart 2 ghetto i USA vid flera tillfllen
TPF
FPT
1
Artikeln grundar sig p en uppsats av frfattaren frn 2004: Ett svenskt Stephen Lawrence?
Om institutionell rasism i rttsvsendet, Juridicum, Stockholms Universitet. Materialet har
dock omarbetats och stts hr in i ett nytt sammanhang. En del av forskningsredovisningen
som presenteras i inledningen bygger p en forskningsredovisning om strukturell diskriminering i rttsvsendet frfattaren skrev till Utredningen om strukturell diskriminering,
vilken publicerades i SOU 2005:56 Det blgula glashuset strukturell diskriminering i Sverige.
2
I artikeln kommer jag att anvnda begreppen svart och vit. Dessa begrepp r ytterst
problematiska d de i sig r en produkt av rasismen. Samtidigt anvnds dessa begrepp frekvent, inte bara av majoritetssamhllet utan ven inom de rasifierade grupperna sjlva. De
tillfllen dr de kan vara anvndbara r just i beskrivningen av rasism d denna ofta yttrar sig
just i form av maktutvande av de som definierar sig som vita gentemot vilka de definierar
som svarta. Samtidigt medverkar man ofrnkomligt till reproduktionen av dessa begrepp
nr man anvnder dem. Fr att frska minska denna effekt har jag valt att stta begreppen
inom citationstecken. Jag r medveten om att detta inte r en optimal lsning, men i detta
sammanhang har jag nd bedmt frdelen med att anvnda begreppen verstiga nackdelarna.
TP
PT
TP
PT
153
SOU 2006:73
observerat hur invnarnas hat mot polisen lett till massivt folkligt
motstnd nr polisen ingripit mot ngon av ghettots invnare:
On several occasions while riding with police officers, I and my students observed ghetto residents hostility toward the police manifested
in overt attacks and disruptive behavior. On one occasion police pursuing a car for speeding stopped the car in a cul-de-sac. People sitting
on their front porches began pummeling the police with rocks, kitchen
utensils, and even childrens toys. On another occasion when police
were arresting a man outside a convenience store, a crowd gathered
and tried to free him. someone in a nearby building began firing a pistol. It was not clear whether the shots were intended to hit anyone,
but they were clearly intended to prevent the police from making the
arrest. In neither of these instances did the people opposing the police
know the men being arrested; nor were the police being brutal or even
using much physical force to make the arrest. The hostility expressed
was a generalized hostility toward the police that reflects a widespread
feeling in the black community that the police are the enemy.
(Chambliss, 1999:76)
Nr Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering genomfrde fokusgruppstudier i marginaliserade och stigmatiserade frorter runt Stockholm, Gteborg och Malm visade
sig bland deltagarna en mycket stor misstro mot polisen:
Jag har aldrig trffat en polis som behandlat mig schysst, och jag har
aldrig trffat en invandrare som inte blivit illa behandlad av polisen.
(Man i Malm) (SOU 2005:69 s. 110)
De kanske kommer om ngon av svenskarna ringer. Det kommer
ingen polis om man ringer frn Rosengrd. (Man i Malm) (a.a. s. 110)
I sin jakt efter gmda flyktingar gr polisen och kollar id-kort p
invandrare. Har man uppehllstillstnd s upplever man det som frnedring. Varfr av alla mnniskor ska jag ta fram identifiering? Vad har
jag gjort fr fel? (Kvinna i Malm) (a.a. s. 112)
Jag har hrt att det hnt i Rosengrd att polisen tar ungdomarna in i
bilen och kr dom till en skog och ger dom en rejl omgng dr och
sedan lmnar tillbaka dom. Men det r ungdomar, de hatar polisen.
(Man i Malm) (a.a. s. 115)
Misstron och hatet r dock knappast frvnande med tanke p vad

forskningen visat angende polisens arbete i dessa omrden.
Det tidigare tergivna citatet som beskrev hur invnare i det
svarta ghettot angrep polisen r som nmnts hmtat frn William
Chambliss fltstudie. Under denna fljde han Rapid Deployment
154
SOU 2006:73
Unit (RDU), en enhet i Washingtonpolisen som ursprungligen

upprttades efter 1960-talets upplopp, med srskild uppgift att patrullera ghettot. Chambliss fann att poliserna nr de patrullerade
och gjorde ingripanden i de svarta omrdena ofta var vldsamma,
anvnde kraftigt frolmpande och rasistiskt sprk och hotelser om
vld. Man stannade och visiterade mnniskor helt utan synbar anledning och struntade ofta i deras rttigheter. Ingenting av detta
frekom dock d poliserna patrullerade de mer vlbestllda vita
bostadsomrdena. Enligt Chambliss r det med tanke p detta
knappast mrkligt att ghettots invnare knner sdan motvilja mot
polisen att de solidariserar sig mot vem som helst polisen kommer
fr att ingripa mot. Han ger en mngd exempel p typiskt agerande
frn polisens sida, varav ett kan vara vrt att terge, just fr att ge
en bakgrund till det tidigare citatet:
It is 10:25 at night when an undercover agent purchases $50.00 of
crack cocaine from a young black male. The agent calls us and tells us
that the suspect has just entered a building and gone in to an apartment. We go immediately to the apartment. The police enter without
warning with their guns drawn. Small children begin to scream and
cry. The adults in the apartment are thrown to the floor, the police are
shouting, the three women in the apartment are swearing and shouting
You cant just barge in here like this where is your goddam warrant? The suspect is caught and brought outside. The identification is
made and the suspect is arrested. The suspect is sixteen years old.
While the suspect is being questioned one policeman says, I should
kick your little black ass right here for dealing that shit. You are a
worthless little scumbag, do you realize that? Another officer asks,
What is your mothers name, son? My mistake she is probably a
whore and you are just a ghetto bastard. Am I right? The suspect is
cooperative and soft-spoken. He does not appear to be menacing or a
threat. He offers no resistance to the police. It seems that the suspects demeanor (beteende, min anmrkning) is causing the police officers to become more abusive verbally. The suspect is handled very
roughly. Handcuffs are cinched tightly, and he is shoved against the
patrol car. His head hits the door frame of the car as he is pushed into
the back seat of the patrol car. One of the officers comments that it is
nice to make a clean arrest. [The arresting officer was asked whether
or not it is legal to enter a home without a warrant.] This is Southeast
[Washington] (En fattig stadsdel till stor del bebodd av afrikanamerikaner, min anmrkning) and the Supreme Court has little regard for
little shit like busting in on someone who just committed a crime involving drugs Who will argue for the juvenile in this case? No one
can and no one will. (Chambliss, 1999:65 f)
155
SOU 2006:73
1999 i Los Angeles USA, brjade myndigheterna utreda en mngd

oegentligheter hos en polisstation i stadens fattigaste omrde.
Utredningen visade att poliser frfalskade bevis och begick mened
fr att f fllande domar. Man anvnde rutinmssigt vld fr att
skrmma misstnkta, deltog i narkotikahandeln och anvnde migrationsmyndigheterna fr att deportera folk som vittnade mot
polisen. Liknande frhllanden har avsljats inom polisen i New
York dr utbredd brutalitet och korruption uppdagades i Bronx,
frmst riktat mot afrikanamerikaner och hispanics, samt i Philadelphia dr ett liknande beteende var utbrett i norra Philadelphia,
till strsta delen bebott av afrikanamerikaner (Leadership conference on civil rights, 2000:9).
Ett liknande mnster r vl dokumenterat i Storbritannien. ttiotalets vldsamma upplopp brukar ses mot bakgrund av polisens
stndiga kontroller, morgonrder och vgsprrar i omrden med en
stor svart befolkning (Keith, 1993; Hiro, 1991:8196; Benyon &
Solomos, 1987:6999). Exempelvis genomfrde polisen Operation Swamp i Brixton (en stadsdel i London med stor svart
befolkning) 1981. Under en veckas tid patrullerade 120 poliser
Brixton med order att stanna och frga ut alla som sg misstnkta
ut. Totalt stannades 943 mnniskor p fyra dagar. 118 arresterades,
av vilka mer n hlften var svarta (Bowling & Philips, 2002:139
f). Enligt Institute of Race Relations i Storbritannien har polisen
stndigt fokus p svarta bostadsomrden, dr svarta mnniskor
ses som potentiella hot mot den allmnna ordningen. I dessa omrden anvnds ovanligt hrda metoder som vervld vid gripanden,
gripanden av vittnen och skdare, provocerande och ondiga vpnade rder och trakasserier av misstnkta (Bowling & Philips,
2002:120). Flera poliser har vittnat om att vervld i omrden med
fattig befolkning och mnga boende frn etniska minoriteter r
standard practice:
In the years before the riots, the police in Lambeth treated the community with contempt. There were stories of people having their heads
stuffed down in the toilet and flushed. Whenever you went into the
charge room there was blood on the walls. There were incidents that
were just horrendous. We went to one where a coloured boy in a club
had hold of a PC (poliskonstapel, min anmrkning) by his tie and
was strangling him. Until eventually you just saw a truncheon (batong,
min anmrkning) come out and whop the boy who was strangling
him Of course the PC carried on hitting everyone around him. He
was in an absolute frenzy. By the time wed got the lad back to the
nick (polisstationen, min anmrkning) there was about ten coloured
156
SOU 2006:73
kids with blood everywhere. It was like a butchers shop. But you can
see how it all happened. Brixton nick also had the reputation that if
you went through the front door you came out the back with blood on
your face. And thats not one bloke doing it, that was the norm. It
almost gets to the point that it has to happen to maintain the nicks
reputation. (Vittnesml frn polis) (Graef, 1989:234)
I April 2005, cirka ett halvr innan kravallerna inleddes, riktade

Amnesty international frdande kritik mot Frankrike fr polisens
agerande mot personer med utlndsk bakgrund, och srskilt d i
knsliga omrden (quartiers sensibles), dvs. fattiga omrden frmst
bebodda av personer med afrikansk (srskilt nordafrikansk) bakgrund. Enligt Amnesty frekom en omfattande praxis av grovt
vervld mot invnarna i dessa omrden. Bland annat uppmrksammades polisens identitetsrder, under vilka en stor mngd
poliser p nrmast militrt manr trnger in i frorterna och kontrollerar invnarnas identitetspapper fr att ska efter mnniskor
utan uppehllstillstnd. Amnesty visade ocks att poliserna inte
riskerar tal fr brott de begr under aktionerna och i de f fall som
gr till tal s frias de i rtten. Detta innebr enligt Amnesty att
poliserna i praktiken har nrmast immunitet, eller som man uttryckte
det (t)he effective impunity of law enforcements officers in cases
of shootings, deaths in custody or torture and ill-treatment (Amnesty, 2005:1). En polisenhet som i Amnestys rapport nmns
specifikt och kritiseras fr vervld vid ett flertal tillfllen r antiupploppsstyrkan Compagnies Rpublicanes de Scurit (CRS), vars
identitetsrder inte sllan slutar i vldsamheter. Det var ocks frn
en piketstyrka frn CRS som de tv ungdomarna Zyed Benna och
Bouna Traore flydde frn nr de brndes ihjl under oklara
omstndigheter, och var den tndande gnistan till upploppen under
hsten 2005 (Amnesty, 2005; Malm & Jeswani, 2005).
I Sverige saknas nrmast helt forskning kring detta mne. Visserligen finns ett antal studier som visar p rasism bde vad gller
sikter, frestllningar och praktik inom den svenska poliskren,
men dessa har gllt polisens agerande gentemot personer med utlndsk bakgrund i allmnhet, och har inte specifikt studerat polisens agerande i omrden med stor andel personer med utlndsk
bakgrund (SOU 2005:56 s. 382-400; SOU 2006:30; se dock Sernhede, 2006). Nmnas kan dock att det i Sverige finns en polisstyrka
som likt RDU i USA och CRS i Frankrike inriktar sig srskilt p
omrden till stor del bebodda av etniska minoriteter, nmligen
Srskilda gnginsatsen (SGI). ven om ngon forskning inte
157
SOU 2006:73
gjorts om SGI s har enheten uppmrksammats i media. Bland annat i SVT:s Dokument inifrn som i programmet Jakten p
gngen (30/1 2005) granskade SGI:s arbetsmetoder. Programmet
visade att SGI inriktade sig p att punktmarkera mn med utlndsk
bakgrund i invandrartta omrden och stanna, visitera och frga
ut dessa. Detta ledde till att mnga som inte p ngot stt var inblandade i kriminell verksamhet ocks stoppades upprepade gnger
av polisen. Programmet ledde till att SSU och s-kvinnorna anmlde
polisen till ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO).
En viktig mekanism bakom polisens agerande i dessa omrden r
rasistisk stereotypisering 3 (efter engelskans racist stereotyping).
Denna kan beskrivas som att dela upp mnniskor i olika grupper
(exempelvis svarta och vita eller invandrare och svenskar)
och sedan tillskriva medlemmarna i dessa olika grupper vissa egenskaper som alla medlemmar i gruppen anses dela (James, 2005). Ett
tydligt mnster r att peka ut en rasifierad underklass som kriminell och vldsam. S finns stereotypen om afrikanamerikaner i USA
samt svarta och asiater i Storbritannien som kriminella (Mann
& Zatz, 2002; Kennedy, 1998; Agozino, 2003). I Sverige rr stereotypen snarare invandrare i allmnhet och personer frn Latinamerika, Afrika och Mellanstern i synnerhet, dvs. ven hr finns
en frgskala dr de minst kriminella r de vita medan de
svarta invandrarna stereotypiseras just som kriminella och vldsamma. Som exempel p frekomsten av sdan rasistisk stereotypisering kan nmnas psykologen Rolf Granrs doktorsavhandling om
patrullerande polisers yrkeskultur, som bestr av fltstudier och
kvalitativa intervjuer med patrullerande poliser. Granr fann en vitt
utbredd stereotyp om invandrare som kriminella. Ett exempel r
en polis som srskilt arbetade srskilt med kriminella zigenare.
Polisen inkluderade kriminaliteten i sjlva definitionen av vad det r
att vara zigenare. Romer som inte var kriminella kom enligt polisen samtidigt att distansera sig frn den zigenska kulturen och
upphra vara zigenare. De intervjuade poliserna fick ta stllning
till meningarna Mustafa Husseini, 18 r blir nedslagen nr han gr
hem frn ett diskotek och Dennis Pettersson 18 r blir nedslagen
nattetid p vg hem frn ett krogbesk. I misshandeln av Mustafa
kunde poliserna misstnka en intern uppgrelse mellan gng, medan motsvarande koppling inte gjordes fr Dennis (Granr, 2004).
TPF
FPT
3
Hur engelskans stereotyping bst br versttas till svenskan r inte helt klart. Frutom
stereotypisering har termerna stereotypifiering och stereotypering anvnts. Jag har hr
anvnt stereotypisering d jag uppfattat denna som den mest frekommande.
TP
PT
158
SOU 2006:73
Mnstret vad gller polisen agerande i ghetton gr allts igen i

flera lnder. Men det finns ocks skiljelinjer. Det finns mycket
stora olikheter kring i vilken utstrckning problemet har uppmrksammats och erknts som just ett problem av den styrande makten.
I detta avseende skiljer framfrallt Storbritannien ut sig. I detta
land finns vad som mste anses vara en vndpunkt. 1999 kom rapporten frn den statliga utredning som tillsatts fr att utreda polisens hanterande av det rasistiska mordet p Stephen Lawrence
1993: The Stephen Lawrence Inquiry. Utredningen drog slutsatsen att poliskren genomsyrades av institutionell rasism. Problemet
var inte enskilda rtgg utan rasismen prglade hela poliskren.
Ett viktigt stt denna rasism visade sig p var just rasistisk stereotypisering av svarta som vldsamma, kriminella och farliga. Rapporten ledde till att en mngd tgrder mot den institutionella
rasismen initierades. Polisvsendet reformerades, en mngd statliga
forskningsprojekt drogs igng och affischkampanjer startades fr
att bekmpa den rasistiska stereotypen av svarta som kriminella.
En viktig del av tgrderna rrde policing diverse communities,
dvs. polisens agerande i bostadsomrden som till stor del bebos av
etniska minoriteter.
I Sverige finns dock som tidigare nmnts inget officiellt erknnande av att ngot problem skulle finnas, och drtill saknas forskning om detta omrde. Syftet med denna artikel r drfr att p ett
svenskt fall applicera den terminologi och metod som Macpherson
anvnde i The Stephen Lawrence Inquiry. Jag kommer att visa att
samma institutionella rasism som pvisades i fallet Lawrence ven
kan identifieras i det svenska fallet, varfr institutionell rasism
allts ven frekommer i den svenska polisen, inte minst i dess agerande i socialt utsatta bostadsomrden med stor andel personer
med utlndsk bakgrund. Detta, menar jag, innebr att Sverige har
samma problem som beskrivits ovan angende Frankrike, USA och
Storbritannien. Analysen kommer ocks visa p mekanismerna i
denna institutionella rasism som orsak/bakgrund och hur den terskapas, samt exempel p hur den kan yttra sig.
Det svenska fall som kommer att analyseras r polisens ddsskjutning av en asylskande kurdisk man i bostadsomrdet Rsltt
utanfr Jnkping 2001. Hndelsen som sdan fick stor uppmrksamhet i media (ven om mnga av de omstndigheter jag kommer
att ta upp inte uppmrksammades i media). Ddsskjutningen
vckte ocks stor folklig opinion och demonstrationer hlls mot
polisvld och fr rttvisa t den skjutne mannen. Fallet anknyter
159
SOU 2006:73
hrigenom till Zyed Bennas och Bouna Traores ddsfall i Parisfrorten Clichy-sous-Bois, vilka ocks omkom under oklara omstndigheter dr polisen var inblandad. Ddsfallen i frankrike vckte
minst sagt folklig indignation. Flera liknande fall finns ocks i
USA, till exempel ddsskjutningen av Ahmed Diallo i New York
1999. Han var illegal invandrare frn Guinea Bissau vilket ledde
till att han upptrdde underligt och smet in i en trappuppgng
nr polisen nrmade sig honom. Nr han s trevade i fickan efter
sin plnbok skt polisen ihjl honom med 41 skott, vilket ledde till
omfattande demonstrationer och en del vldsamheter. Ett mycket
uppmrksammat fall i Storbritannien r Roger Sylvester, en svart
man som 1999 blev hjrndd och senare avled sedan tta poliser gripit
honom under oklara omstndigheter (se t.ex. www.rsjc.org.uk).
Frorten Rsltt utanfr Jnkping r ocks liksom Clichysous-Bois ett marginaliserat och stigmatiserat omrde. Omrdet
har lg social status och en stor andel personer med utlndsk bakgrund. Rsltt pekas ofta ut som en problemfrort.
I denna artikel kommer frst fallet Stephen Lawrence att presenteras liksom den drp fljande The Stephen Lawrence Inquiry.
Utredningens arbetsstt, begrepp, metod och slutsatser kommer
kortfattat att behandlas. Drefter presenteras Rslttfallet och detta
analyseras mot bakgrund av The Stephen Lawrence Inquiry. Avslutningsvis presenteras ngra sammanfattande slutsatser.
Stephen Lawrence
Stephen Lawrence mrdades 1993. Han och hans vn Dwayne Brooks verflls helt oprovocerat av ett gng vita ungdomar nr de
stod och vntade p bussen hem. Enligt flera vittnen kom gnget
springande och ropade nigger t de tv unga mnnen. Dwayne
Brooks hann precis undan men Stephen Lawrence trffades av flera
knivhugg. Dwayne lyckades larma ambulans men nr den anlnde
var Stephen redan dd.
Mordet vckte stor uppmrksamhet i media och indignation
bland allmnheten. Samtidigt var mordet inte en enskild freteelse.
Stadsdelen Eltham, dr mordet skedde, hade traditionellt varit ett
uteslutande vitt medelklassomrde men sedan en tid tillbaka hade
svarta och asiater brjat flytta in. Dessa utsattes fr rasistiskt
vld fr att f dem att flytta ut ur det traditionellt vita Eltham.
Antirasistiska organisationer hade demonstrerat och drivit kam-
160
SOU 2006:73
panjer mot vldet, och kritiserat polisen fr att den inte gjorde tillrckligt fr att skydda dem som utsatts fr rasistiskt vld och finna
frvarna. Kort sagt, pressen p polisen att lsa mordet var stor. I
brjan av utredningen verkade ocks ur polisens synvinkel allt g
vl. Stephens frldrar frklarade i media att man hade fullt frtroende fr polisens arbete. Snabbt brjade ocks en mngd tips
strmma in till polisen. Tipsen pekade entydigt ut ett antal namngivna personer som frvarna. Personerna var vita unga mn i
tjugorsldern som bodde i omrdet, de var knda fr att g knivbevpnade, ha grovt rasistiska sikter, och ha knivhuggit mnniskor
tidigare. nd gick ngonting snett. Gripandena drjde. Stephens
frldrar blev allt mer kritiska till polisen. Familjen Lawrence
anklagade s smningom polisen fr att ha en rasistisk och nedltande attityd gentemot dem, och fr att familjen inte fick reda p
hur utredningen gick. Farhgor brjade resas ute i samhllet och i
media att utredningen inte skttes vl. De misstnkta greps till sist,
men vgrade svara p ngra frgor verhuvudtaget. Polisutredningen kom inte fram till mycket mer n att de misstnkta hade
extrema rasistiska sikter och flera gnger begtt vldsbrott. Tv av
dem var brder och hade en uppenbar fetisch fr knivar. Vissa indicier fanns mot de misstnkta, men knappast tillrckligt fr en fllande dom. Att polisen inte lyckades lsa mordet vckte stor bitterhet i media. Nr det kom fram vilka de misstnkta var, och att de
var knda rasistiska huliganer blev ilskan och kritiken mot Londonpolisen vervldigande. Fallet Stephen Lawrence utvecklades
till en av de strsta rttsskandalerna i Storbritanniens efterkrigshistoria (Cathcart, 1999; Wirtn, 2002:100 f).
The Stephen Lawrence Inquiry

Ett av New Labours vallften var att grundligt underska hela affren. Nr Tony Blair tilltrdde som premirminister tillsattes snabbt
en kommission som genom ppna frhr skulle gra en fullstndig
och frutsttningsls utredning av polisens arbete. Som ordfrande
fr utredningen utsgs en av Storbritanniens mest respekterade
domare, den pensionerade Sir William Macpherson of Cluny. Frhren inleddes vren 1998 och pgick i sex mnader. I februari 1999
kom s den tjocka rapporten frn utredningen, The Stephen Lawrence Inquiry. Rapporten avsljade en mngd brister i polisens utredningsarbete. Trots att polisen bara ett dygn efter mordet hade
161
SOU 2006:73
en mngd mycket trovrdiga tips som pekade ut de misstnkta

drjde det nd 14 dagar innan de greps och frhrdes. Om de var
skyldiga hade de d uppenbarligen haft tid att undanrja bevismaterial. Istllet satte polisen igng en ganska meningsls och dligt
genomfrd bevakning av de misstnktas bostder. Nr man vl
gjorde husrannsakan var den dligt genomfrd. verhuvudtaget
prglades arbetet av slarv och bristande nit. Polisens egen internutredning var slarvigt genomfrd och alldeles fr mild i sin kritik.
Dessa misstag skulle dock i princip ven kunnat ha frekommit
om brottsoffret var vitt. Utredningen fann dock en mngd omstndigheter som inte skulle kunna ha frekommit om brottsoffret
varit vitt. Utredningen fann att vissa felbedmningar eller
bristande nit i vissa fall var resultatet av rasism. Rasismen var
subtil, och i de flesta fall omedveten (unwitting):
Unwitting racism can arise because of lack of understanding, ignorance or mistaken beliefs. It can arise from well intentioned but patronising words or actions. It can arise from unfamiliarity with the behaviour of cultural traditions of people or families from minority
communities. It can arise from racist stereotyping of black people as
potential criminals or troublemakers. Often this arises out of uncritical self-understanding born out of an inflexible police ethos of the
traditional way of doing things. Furthermore such attitudes can
thrive in a tightly knit community, so that there can be a collective
failure to detect and outlaw this breed of racism. The police canteen
can too easily be its breeding ground. (Macpherson, 1999 par. 6.17)
Sdan omedveten rasism fann man en mngd exempel p. Inte heller hade ngon inom polisen upptckt den och hgre befl hade
inte rttat till de fel som begtts. Macpherson valde drfr att prata
om institutionell rasism, en term som dittills inte anvnts i ngon
strre utstrckning utanfr den akademiska vrlden samt bland antirasistiska aktivister, fr att betona att det inte var frga om
enskilda individer som var problemet utan snarare organisationen
som sdan. Den institutionella rasismen var nrmast resultatet av
traditionellt polisarbete. Den grundade sig inte i enskilda individers
frdomar eller hat, utan i ett ingrott mnster att tnka och
arbeta. Macpherson definierade institutionell rasism som:
The collective failure of an organisation to provide an appropriate and
professional service to people because of their colour, culture, or ethnic origin. It can be seen or detected in processes, attitudes and behaviour which amount to discrimination through unwitting prejudice,
ignorance, thoughtlessness and racist stereotyping which disadvantage
minority ethnic people. (a.a. par. 6.34)
162
SOU 2006:73
Den institutionella rasism som utredningen fann

Nr poliser kom till brottsplatsen var de inledande tgrderna fr
att spana efter de misstnkta bristflliga. Ett polisbefl som kom till
platsen utgick frn att det bara rrde sig om ngon typ av slagsml.
Han sg en svart ung man ligga p trottoaren och en annan upprrd ung svart man bredvid (Stephens vn Dwayne Brooks) och
drog drmed den slutsatsen. Istllet fr att frska f reda p vad
som hnt, srskilt genom att frga vittnet, gick han istllet till en
pub i nrheten (i motsatt riktning frn det hll Dwayne till de frst
anlnda poliserna sagt att grningsmnnen sprungit) fr att frga
om ngon sett vad som hnt. Macpherson drog slutsatsen att detta
berodde p rasistisk stereotypisering. Stereotypen om svarta unga
mn som kriminella och vldsamma gjorde att han hade den frutfattade meningen att det bara var frga om ett slagsml och var s
vertygad om detta att han inte brydde sig om att utreda vad som
hade hnt. Om de tv unga mnnen varit vita skulle allts polisen
enligt Macpherson sannolikt agerat annorlunda.
verhuvudtaget frsummade samtliga poliser p plats att se
Dwayne Brooks som ett offer fr en attack. Han hade ju bara precis lyckats undkomma den. Han var chockad och orolig fr sin vn,
och nr polisen kom till platsen men ingen ambulans sgs till blev
han n mer upprrd. Han sg det som att polisen var mer intresserad av att frhra honom n att se till Stephen, och upprrdes av
att polisen kom till platsen fre ambulansen, eller som han sa:
Who called you fucking cunts anyway, pigs I only called for the
fucking ambulance. Polisen upprrdes srskilt ver att han svor t
dem och sg honom allts inte som ett brottsoffer som var upprrt
ver attacken som riktats mot honom, utan bara som ett besvrligt
vittne. Han gavs aldrig det std brottsoffer behver, och p grund
av att polisen ansg honom vara brkig och anti-police anvnde
man honom inte som informationsklla i skandet efter grningsmnnen, trots att han varit den som sett dem senast och t vilket
hll de frsvunnit. Poliserna verkade inte ha tagit hans pstenden
om att han och Stephen blivit verfallna p allvar utan verkar istllet ha utgtt just frn att det varit frga om ett slagsml. Macpherson drog slutsatsen att polisens missar berodde p rasistisk stereotypisering av Dwayne som en brkig svart ung man. Stereotypen
hindrade dem frn att kunna stta sig in i hans situation och inse att
han var ett offer fr en attack och drfr var upprrd och aggressiv.
Polisen verkar istllet ha tolkat hans beteende som beroende p att
163
SOU 2006:73
svarta unga mn normalt r brkiga och tycker illa om polisen.

Macpherson menade att en ung vit person i samma situation
skulle ha behandlats annorlunda.
Nr Stephens frldrar skulle identifiera sin dde son agerade
det ansvariga polisbeflet mycket oknsligt och olmpligt. Han
sade bland annat:
weve got a young lad in there, he is dead, we dont know who he is,
but we would like to clarify that point. If it is not your son then all
well and good, but we do need to know. I am sure you would like to
know as well. (a.a. par. 12. 44)
Efter identifieringen kte polisbeflet ifrn sjukhuset och brydde

sig inte om att se till att ngon tog hand om Stephens frldrar och
krde dem hem. Enligt Macpherson var allt detta unwitting racism
at work (a.a. par 12.60)
Ett par poliser utsgs fr att skta kontakten med Stephens familj. Nr dessa frsta gngen kom hem till familjen efter mordet
fanns ett stort antal andra mnniskor frn olika medborgarrttsoch antirastiska grupper dr. Poliserna brjade ifrgastta vad dessa
personer gjorde dr och bad dem identifiera sig, vilket vckte irritation. Poliserna ifrgasatte ocks varfr familjen valde att anlita en
advokat samt sg deras krav p information angende utredningen
som onormalt och besvrligt och ansg att familjen blev utnyttjad
av sin advokat och antirasistiska grupper. Vidare accepterade inte
heller poliserna att mordet p Stephen helt och hllet var ett rasistiskt brott, vilket irriterade Stephens familj. Inget ansvarigt befl
frskte gra ngot t de problem som skapades i kontakten mellan Stephens familj och polisen. verhuvudtaget behandlades
enligt rapporten familjen nedltande och oknsligt.
Vid Macphersons utredning framkom att mnga av poliserna
som arbetade med fallet vgrade erknna att mordet var ett rasistiskt mord. Med tanke p de misstnktas uttalade rasistiska sikter
och att de begtt rasistiskt motiverade brott tidigare menade
Macpherson att det var mrkligt att inte se brottet som ett rasistiskt brott. Macpherson ansg att vgran att inse att det rrde sig
om ett rasistiskt mord berodde p omedveten rasism, vilket ocks
fick konsekvensen att polisarbetet pverkades negativt d man genom att inte inse motivet hade fel infallsvinkel p mordet.
Genomgende fanns det inom poliskren ogrundade negativa
uppfattningar om familjen Lawrence. Mnga poliser anvnde
olmpligt och frolmpande sprk. Svarta benmndes som neg-
164
SOU 2006:73
roes eller coloured. Mnga poliser gjorde ven detta infr

Macpherson under frhren Macpherson hll under sin utredning.
Den rasism Macpherson hittade i granskningen av polisens agerande var allts uteslutande omedveten och oavsiktlig (unwitting)
rasism. Det finns ingenting som tyder p att poliserna medvetet
frskt agera oprofessionellt. Det rr sig om en subtil rasism som
bara upptcks genom en noggrann granskning. Fr att den skall
upptckas krvs ven kunskap om den rasistiska stereotypisering
som frekommer ven i andra samhllsomrden. Exempelvis kan
polisens antagande nr de kom till platsen att det hela rrde sig om
ett slagsml vid en frsta anblick verka mindre allvarligt, kanske till
och med frsteligt. Det krvs en insikt i hur stereotyperna om
unga svarta mn som brkiga och kriminella fungerar fr att man
skall frst att misstaget inte var s obetydligt och oskyldigt, ven
om det skerligen var helt omedvetet.
Ddsskjutningen i Rsltt
P morgonen den tionde mars 2001 spreds en tragisk nyhet i media.
Polisen hade under natten skjutit ihjl en kurdisk flykting i Jnkping. Polisen hade i en helt vanlig trafikkontroll stoppat tv
utlndska mn som saknat krkort. De tv poliserna hade fljt med
mnnen till en lgenhet d mnnen psttt att krkort och identitetshandlingar funnits dr. Det visade sig att den ene av mnnen var
flykting frn turkiska Kurdistan och hade ett utvisningsbeslut
hngande ver sig. Han befann sig allts illegalt i landet och var livrdd fr att polisen skulle avslja hans identitet och utvisa honom.
Desperat grep han en kkskniv och hotade ta sitt eget liv. Nr han
frskte fly hgg han med kniven mot poliserna och en polis tvingades i ndvrn skjuta mannen som avled av skottet. Ngon dag senare intervjuades dock mannens kamrat som varit nrvarande vid
ddsskjutningen. Enligt honom blev aldrig poliserna hotade av kniven. Hans ihjlskjutne vn hade hela tiden haft kkskniven mot sin
egen hals och bara hotat ta sitt eget liv. Nr han s flydde skt polisen honom i ryggen nr han var p vg ner fr en trappa ute i
trapphuset. Att obduktionen visade att mannen skjutits i ryggen
och inte framifrn vilket polisen hvdat gjorde knappast att spekulationerna minskade och demonstrationer hlls fr den skjutne
mannen dr rttvisa krvdes. Pressen var stor p att fallet skulle
165
SOU 2006:73
utredas. I maj vckte klagaren tal mot den polis som skjutit ihjl
mannen fr grov misshandel och grovt vllande till annans dd. Ett
halvr senare friade tingsrtten i Jnkping polisen p alla talspunkter och klagaren valde att inte verklaga.
Hr ska detta fall analyseras med samma metod och med samma
begrepp som anvndes i The Stephen Lawrence Inquiry. Allt material som granskats r offentliga handlingar. Huvudsakligen rr det
sig om frunderskningen, och tingsrttens dom men ven vissa
andra handlingar har begrts ut frn internutredningsenheten i
Jnkpings ln. Analysen kommer att visa 1) att institutionell
rasism kan pvisas i polisens hanterande av fallet, samt 2) att polisens internutredning och tingsrttens dom drmed kunnat se
annorlunda ut.
Kontrollen
Bakgrunden till ddsskjutningen var att tv poliser (frn och med
nu kallade P1 och P2) stannade en bil p kvllen 9 mars 2001. I
bilen satt tv mn. Frn och med nu kallade Azad och Barzan. 4
Bgge tv flyktingar frn Kurdistan. Azad, som krde, var av en
skerhetsdomstol i Ankara dmd till fem rs fngelse fr aktiviteter fr det kurdvnliga partiet Hadep. Trots detta hade han ftt
avslag p sin anskan om uppehllstillstnd och hade ett utvisningsbesked hngande ver sig. Azad fick blsa i ett alkoholtest
som visade att han inte var pverkad. Nr poliserna frgade om
krkort svarade han att han inte hade det p sig, och nr de frgade
om legitimation s hvdade han att han inte heller hade det. Poliserna beslt att flja efter mnnen till Barzans lgenhet i Rsltt dr
legitimation och krkort enligt mnnen skulle finnas. I lgenheten
fanns ocks passagerarens vita svenska fru.
Vl i lgenheten blev Azad allt mer nervs. Han kunde visserligen kra bil, men han hade inget krkort och han kunde inte visa
polisen vem han var. D skulle de f reda p att han skulle utvisas.
De skulle gripa honom och s smningom skulle han utvisas till
Turkiet dr han var vertygad om att han skulle mrdas. Mnnen
frskte vinna tid, ringde ngra telefonsamtal och pratade med varandra p kurdiska. Till sist erknde Azad att han inte hade ngot
TPF
FPT
Jag har valt att ge de inblandade fingerade namn. Medan Azad och Barzan ftt fingerade personnamn s har jag valt att ge de tre poliserna benmningarna P1, P2 och P3. Initialt
gav jag ven dessa fingerade personnamn, men det visade sig bli lite vl rrigt med s mnga
personnamn. Nmnas kan dock att samtliga dessa poliser hade typiska svenska manliga namn.
TP
PT
166
SOU 2006:73
krkort, och inte heller ngon legitimation. Nr poliserna d frklarade att han mste flja med till polisstationen blev han desperat.
Han sprang ut i kket. Slet fram en kkskniv och satte den mot sin
egen hals medan han skrek att han hellre dog n fljde med till
polisstationen. P1 tog d fram sin pistol och matade fram en kula i
loppet (dvs. gjorde vapnet skjutklart), samt stoppade tillbaka den i
hlstret. Azad sprang sedan ut ur kket igen, frbi poliserna och ut
i trapphuset. Han sprang in i hissen, men precis innan hissdrren
gick igen lyckades P2 slita upp hissdrren. Azad sprang ut. Enligt
P1 riktade han sedan ett angrepp mot var och en av poliserna, enligt
Barzan hll Azad hela tiden kniven mot sin egen hals. P1 drog sin
pistol och skt honom, i sjlvfrsvar menade han. Barzan beskrev
det i efterhand som att P1 skt Azad i ryggen nr denne flydde ner
fr trapporna. Detta ska utredas i detalj lngre ned. Hr ska bara
konstateras att P1 skt Azad som fll ner fr trappan till trappavsatsen mellan vningarna dr han blev liggande p mage.
Behandlingen av Barzan
Nr Azad skts blev Barzan frtvivlad. Han blev arg och rdd och
ville springa fram till Azad fr att se hur det var med honom, men
hindrades av P2. Barzan blev d arg och frskte slita sig loss. P2
och Barzan hamnade i ett handgemng. P1 ingrep och de tv poliserna spenderade flera minuter p att frska brotta ner Barzan p
golvet samtidigt som denne frskte ta sig fram till sin skjutne vn.
Detta var vrdefulla minuter som kunde gnats t att ge Azad frsta hjlpen. Nr poliserna till sist ftt ner Barzan p marken njde
de sig inte med det. De satte p honom handbojor, bar ner honom
och lade honom p marken bredvid Azaf. Enligt Barzan kunde han
se hur Azad krktes och inte kunde andas. Nr Barzan frskte
hjlpa honom tryckte P1 enligt Barzan ned hans ansikte mot Azads
spyor och slog honom (frunderskningsprotokoll i ml B 458-01,
Jnkpings tingsrtt s. 91).
Varfr gnade poliserna flera dyrbara minuter som kunde gnats
t att hjlpa Azad med att brottas med Barzan? Enligt P1 sa han till
Barzan i slutet av brket att denne mste lugna ner sig s att de
kunde hjlpa hans kompis och det verkar som de orden gr inverkan p honom fr d lugnar han ner sig (a.a. s. 85). Varfr sade
inte poliserna detta tidigare till Barzan istllet fr att gna flera
minuter t att brottas med honom? Rimligare vore vl att lta
167
SOU 2006:73
honom komma fram till Azad och frst om han brjade stra
arbetet med frsta hjlpen eller frvrra situationen p annat stt be
honom backa undan?
Poliserna har inte kunnat lmna ngon frklaring till varfr de
egentligen ansg det ndvndigt att vermanna Barzan. De tycks
heller inte alls ha frsttt varfr Barzan regerade p det stt han
gjorde. De menade att han varit vldigt tillmtesgende och
innerlig nda fram till skottgonblicket men sen blev som frbytt.
P frgan om han hade uppfattningen att Barzan blev aggressiv p
grund av vad som hade hnt med Azad svarade P1 att han drar den
slutsatsen i efterhand men det tnkte jag ju inte i situationen nr
det utspelade sig, men frmodligen var det s (a.a. s. 309). Nr P2
beskrev Barzans aggressivitet s beskrev han den inte som bestrtning ver att poliserna skjutit hans kamrat utan som att Barzan var
spritpverkad och s med det temperament som de dr (min kursivering) har (a.a. s. 58). Anledningen till att poliserna inte kunde
stta sig in i Barzans situation och var ofrmgna att dra den sjlvklara slutsatsen att Barzan blev upprrd fr att hans vn blev skjuten, och att han bara ville fram och hjlpa honom, frefaller allts
vara rasistisk stereotypisering. P2 sg Barzan som en av de andra, en
av de dr, och som sdan annorlunda frn poliserna sjlva. Denna
frestllning om Barzan som vsentligt annorlunda n poliserna
sjlva gjorde allts att poliserna inte frmdde dra den tillsynes
sjlvklara slutsatsen att Barzan (liksom vilken annan person som
helst i hans situation skulle bli) blev upprrd p grund av att hans
kamrat skts och att han bara ville komma fram till honom. Poliserna frstod istllet hans upprrdhet just som att han i deras gon
var annorlunda. Stereotypen om invandrare turkar eller kurder (vilka r de grupper av de andra som polisen rimligen kunnat
uppfatta Barzan som), som temperamentsfulla har en lng rasistisk tradition dr det vita vsterlndska lyfts fram som det frnuftiga och rationella, medan de andra stereotypiserats som
irrationella och ofrmgna att kontrollera sina knslor. Stereotypen om temperamentsfullhet r nra frknippad med stereotypen
om vldsamhet eller brottslighet som polisbeflet p Stephen
Lawrence mordplats gav uttryck fr nr han frmodade att det hela
rrt sig om ett slagsml. Rasistisk stereotypisering hindrade poliserna i fallet Stephen Lawrence att stta sig in i Dwayne Brooks
situation och inse att han var ett offer fr en attack ven han och
just drfr var upprrd och aggressiv. Polisen tolkade istllet hans
beteende just utifrn den rasistiska stereotypen om svarta unga
168
SOU 2006:73
mn som brkiga och fientliga mot polisen och detta, dvs. stereotypen om hur svarta unga mn r, anvndes istllet fr att frklara hans beteende. P samma stt frefaller rasistisk stereotypisering ha hindrat polisen i Rslttfallet att stta sig in i Barzans situation och frst att han var upprrd fr att han just sett sin kamrat
skjutas av polisen och nu ville fram fr att se hur det var med honom. Polisen anvnde istllet den rasistiska stereotypen om
invandrare som temperamentsfulla som frklaring till hans
beteende.
Frsta hjlpen drjde

Vid det frsta riktiga frhret efter hndelsen uppgav P1 att han
via radio anropade en kollega (frn och med nu kallad P3) som
befann sig i nrheten och bad honom larma ambulans, frst efter
det att de lyckats f p Barzan handbojor (a.a s. 75). Senare under
frhret uppgav dock P1 att hans frsta tgrd omedelbart efter att
han skjutit Azad var att anropa kollegan och be honom larma
ambulans (a.a. s. 83). Om den senare uppgiften skulle vara riktig s
finns knappast ngot att anmrka p agerandet, men om det istllet
gick till s som P1 frst uppgav s r det mycket allvarligt. Det
skulle i s fall innebra att polisen drjt i flera minuter med att
larma ambulans. Det anmrkningsvrda r att detta fr std av vad
P3 berttat. Enligt denne s var han p vg mot huset dr P1 och P2
befann sig nr han fick ett anrop frn P1 som bad honom larma
ambulans, och 1530 sekunder senare mtte han P1 vid porten (a.a.
s. 149). Med tanke p att P1 befann sig p sjtte vningen nr han
anropade P3 kan han inte (om P3:s version r sann) ha hunnit g
ner till Azad och flytta undan kniven frn honom (vilket han uppger sig ha gjort), vidare brottats med Barzan, vilket enligt poliserna
sjlva kan ha tagit ett antal minuter, ftt p Barzan handbojor och
sedan hunnit ner fr de sex vningarnas trappor fr att mta kollegan, allt p max 30 sekunder!
Efter P1 sprungit ner till porten stannade P2 kvar med Barzan
fr att hlla honom kvar dr (a.a. s. 58) men gav inte heller han
ngon som helst hjlp t Azad. Fler polispatruller kom s smningom till platsen men inte frrn man var fem stycken poliser p
plats s tog ngon initiativ fr att se till hur det var med Azad.
Varfr det gick till p detta stt utreddes aldrig av internutredningen (mer om detta nedan).
169
SOU 2006:73
Barzan sgs inte som ett offer

Nr fler poliser kom till platsen frdes Barzan till en polisbil och
vidare till arresten, gripen fr vldsamt motstnd. Denna brottsmisstanke ledde aldrig till ngot tal. Klart r dock att Barzan ven
borde ha setts som ett offer, snarare n bara en person misstnkt
fr brott. Hans vn hade blivit skjuten och han var i ett upprivet
tillstnd och uppenbart behov av hjlp. Ngon sdan fick han dock
inte. I frhrsprotokollet frn det frsta frhret med Barzan
klockan tv p natten kan man lsa fljande:
(Barzan) har ej delgivits misstanke d han r i ett sdant tillstnd att
det ej r mjligt. Vid hmtningen av (Barzan) str han vid arrestdrren
och slr sitt huvud och nsa mot glasrutan p densamma. Glasrutan r
blodig och han har blod p sina klder samt syns blod p golvet precis
bredvid drren. (Barzan) r mycket upprrd och pratar fort och
osammanhngande (a.a. s. 22).
Efter tio minuter avbrts frhret d Barzan enligt frhrsledaren

ej r helt hrbar (a.a. s. 23). Ingen anteckning finns som visar p
att man gav ngon hjlp till Barzan. Nsta anteckning r infrd en
timme senare:
Nytt frsk om frhr grs 02.50. (Barzan) uppvisar d chocksymtom
i cellen, sitter och vaggar fram o tillbaka, grter, svarar ej p tilltal. Gr
ej att f kontakt med. Det bedms att nytt frhr ej gr att genomfra.
Kontakt med klagare som beslutar om frigivning (a.a. s. 23).
Trots att polisen konstaterade att Barzan var i chocktillstnd gav

man inte heller nu ngon hjlp t honom. Behandlingen kan jmfras med den som skedde av vittnet Dwayne Brooks i fallet Stephen
Lawrence, dr poliserna inte behandlade honom som ett offer, trots
att ven han varit ml fr attacken, utan som ett besvrligt vittne
som var uppjagad och betedde sig strande. Ngot som The
Stephen Lawrence Inquiry ansg vara ett klart fall av institutionell
rasism. Behandlingen av Barzan kan kontrasteras mot behandlingen
av hans vita svenska fru som fanns i lgenheten vid ddsskjutningen. Hon togs om hand av sjukvrdspersonal och krdes till
psykakuten p ett sjukhus fr att f std av professionell personal.
Hon var dock betydligt lugnare n Barzan, att dma av frhren i
frunderskningen verkar hon inte ha blivit chockad alls av hndelsen.
170
SOU 2006:73
Jnkpingspolisens utredning
Nr fler poliser kom till platsen fick P1 bertta vad han varit med
om fr en polisman som skrev ned berttelsen i ett PM. Polismannen stllde dock inga frgor till P1. Drefter fick P1 ka hem. Frst
15 timmar senare, p eftermiddagen nsta dag, hlls ett frhr. P2
hrdes visserligen av en polisman efter ddsskjutningen men frhret rrde bara omstndigheterna kring Barzans pstdda vldsamma motstnd, allts den formella anledningen till att han greps,
och berrde inte alls ddsskjutningen.
Allt detta strider helt mot gllande regler. I ett s allvarligt fall
som detta r det viktigt att alla inblandade hrs s snabbt som mjligt. Srskilt viktigt r att de som inte sitter inlsta, och allts inte
hindras frn att diskutera hndelsen i efterhand med varandra, hrs
omedelbart och var fr sig fr att minska risken fr att de annars
kommer verens om vad de ska sga. Dessa frhr ska d hllas av
internutredningen. Enligt 6 kap 2 Polisfrordningen (1984:730)
fr frhren bara hllas av internutredningsenheten eller av en polis
som tjnstgr vid en annan polismyndighet n den hrde. Vidare s
ska ett rende dr en person allvarligt skadas av en polis omedelbart
verlmnas till klagare. I det hr fallet kopplades klagare in frst
10 timmar efter hndelsen. Den klagare som kopplades in i fallet
var kritisk till att han och internutredningen inte kopplades in tidigare och att poliserna d hrdes s sent:
Vi ska in s fort det verhuvudtaget r mjligt. I det hr fallet var det
p stt och vis redan fr sent. Jag kom in i rendet tio i tio p lrdag
morgon och det hr hnde ngon gng kring midnatt, och det finns
rtt mycket som har hnt innan internutredningen ver huvud taget
var p plats. (Expressen 010313)
Till skillnad frn internutredningen kopplades dock polisens

pressansvarige omedelbart in. Redan en timme efter ddsskjutningen (frunderskningsprotokoll i ml B 458-01, Jnkpings
tingsrtt s. 7), och redan p morgonen dagen efter ddsskjutningen
(dvs. innan ngon av de inblandade hade frhrts) gick Jnkpingspolisen ut i medierna med en berttelse om att Azad anfallit
P1 med en kniv, att polismnnen utsattes fr livsfara och handlade i
ndvrn helt enligt reglementet (presstalesman fr polisen citerad i Expressen 11 mars 2001). Helt felaktigt pstod man ocks att
Azad trffades i hger sida av brstkorgen med ingngshl strax
under armhlan (Expressen 11 mars 2001). Vid obduktionen av
171
SOU 2006:73
Azad, som utfrdes flera dagar senare, visades dock att ingngshlet var p vnster sida av ryggen. Azad hade allts inte skjutits frn
sidan, vilket Jnkpingspolisen pstod, utan bakifrn.
ven vad gllde hanteringen av bevismaterial agerade polisen felaktigt. Vid den efterfljande rttegngen var en viktig frga p vilket avstnd Azad skjutits. P1 hvdade att han direkt efter att Azad
angripit honom skjutit i sjlvfrsvar, och allts p nra hll, medan
Barzan hvdade att Azad skjutits nr han flydde ner fr trappan,
dvs. p lngre avstnd. P vilket avstnd Azad blivit skjuten skulle
ha kunnat mtas genom analys av Azads klder, men vid den tekniska underskningen framkom att polisen hade hanterat detta bevismaterial p ett helt felaktigt stt. Azads linne och trja hade inte
torkats utan lg nedstoppade i en platspse tillsammans med en
svalgtub och en intubationstup nr de kom in till rttsmedicinska
avdelningen (frunderskningsprotokoll i ml B 458-01, Jnkpings tingsrtt, Bilaga B, s. 1). Drfr gick det inte att genomfra
en sker bedmning av avstndet mellan Azad och P1 vid skottgonblicket.
Internutredningen
Tendensen att inte se Barzan som ett brottsoffer fortsatte under
internutredningen. Redan i det frsta frhret med Barzan, som
hlls p natten nr han gripits, sade han att han misshandlats av
polisen. Han pekade p sin nsa som bldde och sade att de klmt
t handbojorna fr hrt. Nr han hrdes av internutredningen sade
han att P2 tryckt hans ansikte mot Azads uppkastningar, svurit t
honom, satt sig p honom och tryckt p han hals s hrt att han
fortfarande tv dagar efter hndelsen hade mrken. Sedan skulle P2
ha slagit honom och nr Barzan bad honom lossa lite p handbojorna d de satt s hrt ska han ha klmt t dem nnu hrdare.
Uppgifterna fick std av Barzans fru som i frhr uppgav att Barzan ftt ett slag p nsan s att den blev dubbelt s stor som den
var tidigare (a.a. s. 121). Hon frgades dock aldrig ngot mer kring
detta. Trots att frunderskning skall inledas s snart det finns anledning anta att ett brott har begtts (Rttegngsbalken 23:1) samt
att en brottsanmlan alltid ska upprttas om en anmlan avser ett
pstende om en polis har begtt ett brott (Freskrifter och allmnna rd fr polisvsendet (FAP) 403-2), togs ngon anmlan
172
SOU 2006:73
aldrig upp av internutredningen. Allts hrdes aldrig ngon av poliserna angende detta och det hela reddes aldrig ut.
Det finns ven en mngd andra omstndigheter internutredningen helt missade. Som tidigare ppekats har P1 lmnat olika
uppgifter om nr han larmade ambulans. Enligt den frsta versionen var det flera minuter efter skottet fll och dessa uppgifter fr
std av P3. Man klarlade aldrig varfr poliserna lade ner s mycket
tid p att brottas med Barzan istllet fr att hjlpa Azad. P2 tillfrgades inte varfr han inte hjlpte Azad nr P1 gtt ner fr att mta
P3. Enligt bde P1:s och P2:s berttelse hade Barzan lugnat sig d
och lg ner med handbojor och kan allts knappast utgjort ngot
hinder. verhuvudtaget redde man inte ut (och frefaller allts inte
sett det som mrkligt) att ingen sg hur det var med den skottskadade Azad frrn det var fem poliser p plats. Inte heller tillfrgades poliserna om hur de uppfattade Azads hlsotillstnd. Att P1 i
frhren gav motstridiga uppgifter om huruvida han uppfattat att
Azad blivit trffad eller ej verkar heller inte uppmrksammats. I
frsta frhret uppgav P1 att han frsttt att han trffat Azad, men
i senare frhr hvdar han att han verhuvudtaget inte sett om
skottet trffat eller ej. Alla dessa omstndigheter har internutredningen och klagaren allts helt missat.
Frhren
Nr Barzan tv dagar efter ddsskjutningen frhrdes anvnde
man tolk. Ngot som dock r uppenbart nr man lser frhret r
att tolkningen var mycket bristfllig. Mnga meningar r svra att
tyda och grammatiska fel r nrmare regel n undantag. Vid flera
tillfllen gr Barzan in sjlv och rttar tolken som versatt fel.
Emellant brjar Barzan faktiskt bertta p svenska istllet. En
svenska som verkar ligga ungefr p samma niv som tolkens, dock
alldeles fr dlig fr att uppfylla den standard som mste hllas i ett
frhr. Frhrsledaren och tolken talade ofta till varandra och talade om Barzan i tredje person. Givetvis ett problem d det direkta
samtalet mellan frhrsledaren och Barzan bryts och tolken gr en
egen, sammanfattande, tolkning av vad Barzan sagt istllet fr att
direktverstta. Det hnde ocks att tolken inte versatte vad frhrsledaren sade utan frgade Barzan om han frstod. Ett mycket
grovt fel d det r mjligt att Barzan frstod en del men kanske
inte allt eller helt missfrsttt. Resultatet r att Barzans vittnesml
173
SOU 2006:73
inte utnyttjats till fullo. Den bristande tolkningen av Barzans berttelse ledde till att den blev svrfrstelig, rrig och oklar i flera
viktiga avseenden. En brist som fortsatte nda upp i tingsrtten,
vilket kommer att berras nrmare nedan. Frhrsledaren borde ha
insett att tolkningen inte var tillrcklig och avbrutit frhret eller
tminstone i efterhand hllit nytt frhr via en annan tolk. Internationellt har problemet med tolkars bristande kompetens uppmrksammats i forskningen och lyfts fram som ett hot mot rttsskerheten och likabehandlingsprincipen (SOU 2005:56 s. 436). I
Sverige har problemet srskilt uppmrksammats inom asylrtten.
Enligt en underskning Integrationsverket gjort har endast 13 procent av polisdistrikten ngon kvalitetspolicy fr tolkservice, och 20
procent av distrikten stller verhuvudtaget inget krav p tolkens
kompetens.
Dagen efter ddsskjutningen hrdes de tv poliserna fr att bertta om vad som hade hnt. Lser man frhrsprotokollet visar det
sig som tidigare nmnts att det finns mnga oklarheter i polisernas
berttelse som internutredningen aldrig uppmrksammade eller
frgade poliserna om. Drtill finns ven oklarheter och motsgelser
som internutredningen faktiskt har uppmrksammat. Men de frgor internutredningen stller om dessa oklarheter r inte sdana att
de frsker utreda om poliserna gjort fel. Tvrtom erbjuder frhrsledaren flera gnger friande frklaringar till poliserna. Man
stller ledande frgor dr poliserna erbjuds frklaringar som berttigade deras agerande. Hr finns inte utrymme att ange dem alla,
men ngra exempel rcker fr att illustrera de allvarliga misstagen.
Nr P2 berttade om hur Azad gripit tag om kniven, hllit den
mot sin egen hals och sedan rusat ut ur lgenheten s hade P2 aldrig
nmnt ngot om att han knde sig hotad p ngot stt. Trots detta
frgade (eller snarare pstod) frhrsledaren:
Du upplever situationen, frstr jag, som hotfull nr han rusar fram
(frunderskningsprotokoll i ml B 458-01, Jnkpings tingsrtt
s. 47).
Det gr givetvis inte i efterhand att bedma om P2 pverkats av

frgan, men det finns en del som pekar i den riktningen. Trots att
han aldrig nmnt ngot tidigare om att han knde sig hotad i den
situationen svarade han nu att han upplevde situationen mycket
hotfull. Nr han senare under frhret talade om samma situation
sade han dock att han inte knde sig hotad. ven P1 instmde i att
174
SOU 2006:73
han inte knde sig hotad p ngot stt i den situationen, utan att
Azad uppenbarligen bara ville komma drifrn.
I den frsta frgan om tumultet med Barzan utgick frhrsledaren frn P2:s uppgifter om att Barzan angrep honom. Under frhrets gng framstod det dock allt klarare att det aldrig var tal om ngot angrepp:
Men om jag ska uppfatta det rtt s r det vl inget regelrtt angrepp
han gr p dig, utan han frsker komma fram till (Azad). r det s
jag ska uppfatta det? (a.a. s. 56)
P2 svarade aldrig riktigt p frgan, och det framstod allt klarare i

frhret att allt Barzan bara frskte gra var att ta sig fram till
Azad. Varfr P2 d hindrade honom och brjade brottas med honom, utvxla slag, brotta ner honom p marken och gripa honom
kan inte P2 frklara. Frhrsledaren sger d pltsligt:
Du frskte, svitt jag frstr, hlla honom undan och begrnsa honom i sin rrelsefrmga. Ska jag uppfatta det s? (a.a. s. 56)
Det r uppenbart att det frvntade svaret r ja, och att det ocks
r vad man ska svara om man vill slippa fler frgor om ingripandet.
Att frhrsledaren formulerar frgan/pstendet p detta stt r
problematiskt ocks fr att P2 inte sagt ngonting alls i den riktningen. Han hade inledningsvis beskrivit det som att han blev
angripen, ngot som s smningom framkommit inte visat sig
stmma. Frhrsledaren erbjd nu honom en ny frklaring dr
P2 frefaller ha agerat korrekt till vad hans tumult med Barzan
handlade om.
Frhrsledaren fick inget riktigt svar frn P2. Frhrsledaren
brjade d frga om Barzan aggressivitet ocks riktades mot P1:
Frhrsledaren: Jo, han r aggressiv och du fr hlla undan honom,
riktas hans aggressivitet mot (P1) din kollega?
P2: Ja, det han r ju, som jag uppfattar, s r han ju p det klara med
att det r inte jag som har skjutit utan det r (P1)
Frhrsledaren: D kan man ju tnka sig att han ville frska p ngot
stt hmnas p (P1) eller frska trffa honom. Upplevde du det s?
(a.a. s. 56)
Denna frga lgger fram en ny hypotes som aldrig varit uppe tidigare under frhret. Om Barzan ville hmnas p P1 s r det en bra
anledning fr P2 att frska vermanna honom. Saken var dock
175
SOU 2006:73
den att ngon riktig frklaring till varfr P2 vermannade Barzan

aldrig kommit fram. Inte ens nr frhrsledaren stllde den ledande
frgan om han skulle uppfatta det som att P2 frskte hlla Barzan
borta och begrnsa honom i hans rrelsefrmga. Med den hr
frgan erbjd frhrsledaren nu P2 n en gng en ny frklaring dr
P2 frefaller ha agerat korrekt.
Frhrsledaren borde rimligen stlla frhllandevis neutrala frgor som vad gjorde Barzan?, Vad trodde du hans ml var?,
Varfr frskte du stoppa honom?. Om svaren inte blir klara p
dessa frgor, desto strre anledning att inte lgga fram hypoteser,
srskilt inte sdana som skulle kunna rttfrdiga vldsanvndning
mot Barzan. Om P2 inte riktigt kan frklara varfr han agerade
som han gjorde s r det mjligt att han anvnt vld i ondan.
Polisinsatsen i Rsltt dagen efter ddsskjutningen

I slutet av frhret om ddsskjutningen undrade Barzan om han
kunde vara sker frn P1 och P2 i fortsttningen. Nr frhrsledaren frskrade honom att han kunde vara det brjade Barzan bertta hur han dagen efter ddsskjutningen (och allts dagen innan
frhret) ringt en ambulans d hans gravida hustru ftt ont i magen. Ambulansen tog lng tid p sig, och han ringde flera gnger d
han tyckte att den drjde. Frst efter en timme sg han ambulansen
svnga in p grden. Nr det bankade p drren (vilket han tyckte
var konstigt d han hade ringklocka) gick han fr att ppna i tron
att det var ambulansmnnen. Han mttes istllet av tv poliser som
riktade sina pistoler mot honom. Han knde sig mycket rdd och
hotad:
Du vet ocks i Turkiet nr det finnsnr det hnder sdana hr grejer
och det finns ett vittne, s dom tar bort vittnet drifrn att dom som
dom vill inte S dom tar vittnen och ddar vittnen, fr att man skall
inte vittna mot polisen, s har det Psykiskt man mr inte bra (tolkens versttning, a.a. s. 110)
Barzans uppgifter ledde till att internutredningen frhrde ngra av

de inblandade, ven om ngon frunderskning aldrig inleddes.
Upprinnelsen till den mrkliga hndelsen var ngot som utspelades
nr ambulansen som tog hand om Barzans fru efter ddsskjutningen var p vg frn platsen fr att kra till psykakuten dr Barzans fru skulle erbjudas std. Enligt ambulansmnnen mtte de ett
176
SOU 2006:73
antal mnniskor nr de krde ut frn bostadsomrdet. En av dem

var en vninna som Barzans fru ville ha med som std till sjukhuset. Vninnans man var ven med samt en man till och tv kvinnor
som enligt ambulansfraren var frn Turkiet. Det framkom senare
att en av kvinnorna var en syster till Azad. Vninnans man var
mycket upprrd ver vad som hnt men verkar, enligt ambulansmnnen, inte ha varit aggressiv:
Den hr turkiske mannen blev vldigt upprrd ochehman skulle
kunna sga att han levde liksom ut sina knslor, om man sger s, sin
oro och liksom det hr. Invandrarna vi svenskar r ju lite tysta och
lite frsiktiga av oss nr man blir upprrd eller ngonting, de lever ju
mer ut sig. Man ska inte generalisera, men vissa kulturer r ju s i alla
fall att man ska visa sin sorg eller sin upprrdhet (a.a. s. 249)
Denna artikel r frmst inriktad p att analysera polisens agerande.

Det kan dock vara vrt att notera att rasistisk stereotypisering ven
frekom bland ambulansmnnen, d detta visar p de rasistiska stereotypernas utbredning i andra delar av samhllet. terigen frklaras det faktum att en anhrig till Azad blev upprrd med just frestllningarna om denne anhriges annorlundahet. Att mannen
blev upprrd just p grund av att en anhrig till honom skjutits ihjl
av polis tycks ambulansmannen inte kunna frestlla sig. Istllet
mste det bero p den anhriges kultur. Man kan fundera ver
hur ambulansmannen egentligen ansg att en svensk skulle ha
agerat nr denne fick hra att en anhrig skjutits ihjl. Skulle denne
inte ha visat sin sorg och sin upprrdhet? Kultur r ocks ett
begrepp som i modern tid ersatt begreppet ras i rasistiska frklaringsmodeller. Rasismen kan ocks ses i det stt ambulansmannen delar in samhllet i de tv grupperna svenskar samt invandrare och sedan frklarar en invandrares beteende just med att
denne som tillhrande gruppen invandrare mer lever ut sig.
En av ambulansfrarna bedmde det som att mannen var p vg
in i ett chocktillstnd, men d de gick fram fr att ta med honom i
ambulansen blev han arg och slog ett antal slag med knytnven p
ambulansens motorhuv vilket bucklade till den. De anhriga och
polisen som fanns i nrheten lugnade dock ner mannen och polisen
tog upp en anmlan angende den tillbucklade motorhuven.
Denna incident ledde till en verenskommelse mellan rddningstjnsten och polisen i Jnkping om att ambulanser till Rsltt skulle fljas av polis. Enligt den ambulansman som gjorde
177
SOU 2006:73
verenskommelsen med vakthavande polisbefl var det dock inte

ndvndigt att ta med polis vid alla larm:
Om vi fr Hulda borta i andra nden av Rsltt s kanske vi inte tar
med polis d, med ngon lrbensfraktur eller ngot (internutredningens utredning Jnkpings ln. Saknr. 793, Diarenr 45/01 s. 46).
Av citatet fr man dra slutsatsen att om det rrde svenska kvinnliga pensionrer s sgs de inte som ett hot, medan underfrsttt
motsatsen gllde fr just den motsatta kategorin mnniskor
yngre, manliga invandrare. Anledningen tycks vara att hndelsen
med den tillbucklade ambulansen tillmtts en vldig betydelse. Berttelsen frndrades i takt med att den spreds och hndelserna
beskrevs i allt vldsammare ordalag. Frn att ha rrt sig om en
ensam person som gjort en buckla i en motorhuv framstlldes det
nu som att en ilsken mobb attackerat ambulanspersonalen. Drtill
spreds ocks uppfattningen att all uniformerad personal svl
sjukvrdspersonal som poliser kunde bli offer fr ngot slags
hmndaktioner frn invnare i det invandrartta bostadsomrdet
Rsltt. En av ambulansmnnen som krde ut till Barzan nr denne
larmade ambulans till sin fru dagen efter ddsskjutningen, beskrev
hur han knde oro hela dagen d han p morgonen kom till jobbet
och fick hra det hr:
Eftersom vi ocks r uniformerade och det hade ju varit lite mot
ambulanser p natten ocks. De hade sttt och hoppat p ambulansers
motorhuv och sdant dr (a.a. s. 43).
En annan av ambulansfrarna beskrev det som att det kunde:

bli agg emot all uniformerad personal, med tanke p vad som hnt
natten innan, i och med att vi medverkat bde ambulanssjukvrd och
polis d vid den aktuella hndelsen. Och det kunde ju uppfattas kanske
som vi var, ja, en del i problematiken dr, fr det vndes en del aggressioner mot oss i ambulansen ocks. Att det hoppade upp ngon p en
motorhuv och slog mot oss fr de visste inte vad som hnde och sdr
(a.a. s. 45).
Uppfattningen spreds ven inom poliskren. En polis som fljde

ambulansen beskrev det som han ftt i uppgift att flja med ambulanspersonalen drfr
att som d var rdda att det var ett falskt alarm och att ngon eller
ngra d ja, kanske hade gjort ett bakhll eller liknande (a.a. s. 51).
178
SOU 2006:73
Beslutet om poliseskort gjorde att ambulansen blev frsenad. Nr

vl ambulansen nrmade sig Rsltt krp man sakta framt, enligt
en av ambulansmnnen, och vntade p polisen (a.a. s. 26). D
ingen polis syntes till kontaktade ambulansmnnen SOS som frklarade att polisen hade brytpunkt vid en bensinmack i nrheten.
Ambulansen kte sakta omkring i omrdet och kom s smningom
i kontakt med polisbilarna. Att ambulansen blev frsenad verkar
inte ftt ngra allvarliga konsekvenser, men det kunde man ju
givetvis inte veta d. Beslutet att f poliseskort vgde uppenbarligen
klart tyngre fr ambulanspersonalen n att undstta den som larmat.
Poliserna lade upp insatsen p bensinmacken. Ingen polis kunde
i efterhand svara p hur mnga poliser som var p plats. Men av
hndelserapporten att dma verkar det ha varit tminstone sex
patruller p plats, med tv poliser i varje patrullbil (a.a. s. 12). Poliserna satte p sig skottskra vstar och gjorde beredskapshjning,
dvs. man matade fram ett skott i loppet p sina tjnstevapen. Fyra
poliser fljde med ambulansmnnen upp till Barzan p sjtte vningen medan resten av poliserna posterade sig runt fastigheten.
Tv av poliserna riktade vapnen mot Barzans lgenhetsdrr. En av
dem bultade p. Nr Barzan ppnade riktade poliserna vapnen mot
honom. Barzan, som natten innan sett sin vn skjutas ihjl av en
polis, var den frste som sa ngot: Are you going to shoot me
now?.
Hur uppfattningen att boende i Rsltt kunde tnkas utfra
hmndaktioner p grund av ddsskjutningen, genom att attackera ambulanspersonal, kunde spridas inom ambulans- och poliskren kan man bara spekulera i. Det r dock svrt att se hur det
skulle kunna bero p ngot annat n att Azad och hans anhriga
positionerades som invandrare, samt att Rsltt r ett s kallat
invandraromrde. Som ambulansfraren sagt angende verenskommelsen verkar det ha varit utryckning p larm frn invandrare som frmst skulle ledsagas av polis. Slutsatsen att all uniformerad personal skulle vara hotade av hmndattacker fr att en man
bucklat till en ambulans motorhuv r s absurd att den blir frstelig bara fr den som frestller sig de tnkta hmnarna som onormalt impulsiva och irrationella jmfrt med normala svenskar.
D hmnarna r invandrare, och drmed frmmande fr det
svenska samhllet, kan de tnkas uppfatta all uniformerad personal som en och samma massa. Det r svrt att frst hur ngon
kunnat dra slutsatsen att det skulle riktas hmndattacker mot
denna massa av uniformerad personal frn boende i omrdet, utan
179
SOU 2006:73
att man tillskrivit de potentiella vldsmnnen ngon avvikande

egenskap. Troligen har de setts som mer vldsbengna d de r
invandrare. Teorin r s absurd att det frefaller nrmast omjligt
att rdslan fr hmndattacker skulle genomsyrat ambulans- och
poliskren p samma stt som den gjort nu, om det hade gllt
(vita) svenskar istllet fr kurder och andra rasifierade invandrare. De boende i Rsltt, och srskilt invandrarna bland dessa,
utsattes allts fr rasistisk stereotypisering. Det skedde till fljd av
en enskild hndelse dr en person i upprrt tillstnd bucklat till en
motorhuv som under en natt frvandlades till en historia om hur en
uppretad mobb frn Rsltt angripit ambulanspersonal, slagit dem
och hoppat p motorhuvarna. Den snabba spridningen av denna
berttelse liknar mycket de vandringssgner som rttan i pizzan
vilka nr de gr frn mun till mun frndras och uppfrstoras och
inte sllan har rasistiska undertoner.
Polisens insats p ca tio man med skottskra vstar och skjutklara vapen visar hur allvarligt man ansg hotet vara. En polisman
menade som sagt att man skulle eskortera ambulanspersonalen d
de var rdda att det var ett falskt alarm och att ngon eller ngra
hade gjort ett bakhll eller liknande (a.a. s. 51). Eller som en
annan polisman uttryckte det:
I ingngsledet kan man vl sga s hr att nr pratade, innan vi skulle
g upp, s sa vi det till varandra att det kan ju faktiskt vara s att han
sitter drinne i lgenheten med ett vapen va (a.a. s. 57).
Poliserna trodde sledes p allvar att Barzan skulle hmnas att hans
vn blivit skjuten av en polis genom att ringa p en ambulans och
skjuta ambulansfraren! Uppfattningen byggde inte p att Barzan
skulle vara en brottsling eller knd fr att vara bevpnad. Enda
anledningen till att man trodde att Barzan satt drinne med ett
vapen var att han hade ringt efter en ambulans.
Inte heller avbrt polisen insatsen nr Barzan, obevpnad, ppnade drren och det stod klart att hans gravida fru mste till sjukhus. Poliserna fortsatte rikta sina vapen mot honom. Ambulansmnnen vgade inte g in i lgenheten utan sa istllet till Barzan att
han fick hmta ut sin fru. Barzan bad polismnnen snka vapnen d
han inte ville att hans fru skulle se poliserna p grund av vad som
skett natten innan. D Barzan kom tillbaka med sin fru efter ca
femton sekunder hll likvl polismnnen sina pistoler riktade mot
honom, eftersom:
180
SOU 2006:73
nr han var utom synhll va, s visste ju inte jag om han kom med
ngot vapen s d var jag ju beredd i s fall d. (A.a. s. 57)
Nr Barzans fru vl frdes ut och lades p bren stoppade poliserna

till sist ned sina vapen. Ngon urskt till Barzan lmnades inte. Inte
heller frekom ngon insikt om att man pekat sina vapen mot en
helt oskyldig person.
Lyckligtvis s blev det ju ingenting av det hr va och jag tycker ju att vi
agerade fredmligt va, vi hade en lugnande inverkan p situationen va
(min kursivering). S att det jag tycker att det gick bra. (A.a. s. 57)
Varken polisen eller ambulanspersonalen verkar ha kunnat se saken

ur Barzans perspektiv. En polis uppgav att han nog trodde Barzan
blev lite chockad nr han ppnade och fick se pistolen, men det
var ju liksom ver p ngra sekunder (a.a. s. 61). Poliserna upprepade flera gnger att man agerat helt enligt instruktionsboken.
Faktum r att poliserna ansg det hela s vl sktt att man inte rapporterade att man anvnt vapen. Det ansvariga beflet p plats
knde inte till att man dragit, och siktat, skjutklara vapen. Han
ansg andra sidan inte att det var ofrsvarligt nr han under
internutredningens frhr upplystes om vad som skett.
Ambulansmnnen menade att de knde sig vldigt trygga nr
polisen var med och det hela skttes p ett vldigt smidigt stt,
utan konstig formalia (a.a. s. 49). Att Barzan blev skrmd av vapnen uppfattade man inte, utan det var en trygghet dr i det lget
va (a.a. s. 31). Polisen agerade som om man skulle gripa en livsfarlig brottsling, och hade skjutklara vapen hela tiden riktade mot
Barzan, trots att han bad dem snka vapnen infr hans gravida
hustru. Ambulansmnnen sin sida vgade inte ens g in i lgenheten fr att hmta patienten. Vare sig polisen eller ambulansmnnen verkar ha insett att Barzan knde sig hotad nr polismnnen
hela tiden hade sina vapen riktade mot honom. Detta knyter tydligt
an till hur polisen p grund av rasistisk stereotypisering behandlat
honom natten innan, nr man inte sg honom som ett offer i behov
av std. Svl d som i denna polisinsats dagen efter var man ofrmgen att se saken ur Barzans perspektiv. Att ingen stannade upp
och funderade ver om hypotesen hotbilden vilade p att Barzan
(inte p ngot vis knd som kriminell eller vldsam) skulle hmnas
ddsskjutningen av Azad genom att skjuta en ambulansfrare
egentligen r en fullstndigt absurd tanke. Att ven ambulansmnnen drogs in i detta visar p hur institutionell rasism kan genom-
181
SOU 2006:73
syra flera grupper i samhllet. Att samma frestllningar som hos

polisen fanns bland ambulansmnnen visar att frklaringen till polisens beteende inte enbart kan skas inom poliskulturen eller
bland rtgg. Det finns inget som tyder p att poliserna skulle ha
varit inkompetenta eller ovanligt rasistiska. Frestllningen om att
man agerat p ett rakt igenom korrekt stt fanns ven hos de ansvariga polisbeflen, och den rasistiskt frgade (och grundlsa) frestllningen om att hmndattacker skulle riktas mot all uniformerad personal verkar ha funnits inom hela rddningstjnsten.
Begreppet institutionell rasism r lmpligt fr att frklara agerandet, eftersom flera poliser varit inblandade i hndelsen och ingen
verkar ha sett det anmrkningsvrda i det hela. En annan frklaring
skulle kunna vara den spnda situation som uppsttt efter att en
person skjutits till dds av polisen. Det r inte svrt att frst hur
latenta rasistiska stereotyper lttare kan prgla agerandet i pressade
situationer. Men inte ens i efterhand verkar ngon av de inblandade
ha insett det olmpliga i agerandet (poliserna hrdes fem mnader
efter hndelsen). Man kan dra paralleller till vad som tidigare
nmnts angende svarta omrden i USA och Storbritannien. Chambliss observerade i sin studie av poliserna i det svarta ghettot att
de ofta hade sina vapen dragna vid ingripanden trots att det inte
fanns ngot synbart eller frvntat hot (Chambliss, 1999). Institute
of Race Relations i Storbritannien har som nmnts ovan observerat
att polisen i de svarta omrdena anvnder ondiga vpnade rder i
de svarta stadsdelarna. I dessa omrden vger alltid polisernas
intresse av att knna sig skra tyngre n oskyldiga invnares
intresse av att slippa f vapen riktade mot sig. Sammanfattningsvis
r agerandet ett tydligt exempel p hur institutionell rasism kan
manifestera sig.
Internutredningen kom inte fram till att ngon misstanke om
tjnstefrseelse frelg. klagaren beslt att lgga ner rendet d
han inte fann ngot brott freligga. Polisen vidtog inte heller ngon
disciplinr tgrd. D svl klagaren som polisens beslut bestr av
korta standardformuleringar p en mening fr man inte veta om de
ansg agerandet trots allt vara olmpligt, om n inte s allvarligt att
det skulle leda till ngon tgrd. klagaren har i efterhand sagt att
dragandet av vapen kanske inte var helt lmpligt men att det var en
mycket spnd stmning dagarna efter ddsskjutningen. (Personlig
intervju med klagaren 20 juli 2004).
182
SOU 2006:73
Gripandet av Azads bror.

Nr Azads kropp skulle identifieras deltog ett antal slktingar till
Azad. Dribland Azads bror, frn och med nu kallad Oman. Nr
han kom till identifieringen s vntade flera polispatruller dr, med
syftet att gripa honom. Han hade nmligen, liksom sin bror hade
haft, ett utvisningsbeslut hngande ver sig. Enligt polismyndigheten hade man ringt en slkting till Azad och bett denne komma
och identifiera honom. Slktingen (som ju ven var slkt med
Oman) hade d nmnt att ven Oman skulle flja med till identifieringen. Polisen hade d tagit tillfllet i akt att gripa Oman, vilket
man gjorde efter han identifierat sin ihjlskjutne bror (Justitiekanslerns beslut 7 oktober 2003, diarienr 3166-01-40). Enligt
Oman sjlv hade dock polisen uttryckligen bett slktingen att ta
med honom till identifieringen, och p s stt skulle man allts ha
gillrat en flla fr Oman, med hans dde bror som bete (a.a).
Som nmnts var flera polispatruller p plats, dribland en hundpatrull. Normalt rcker ett par poliser fr att ta ngon till frvar fr
att kunna utvisa denne. Det har aldrig utretts varfr man var s
mnga poliser p plats, men i ett PM frn en kriminalinspektr som
deltog i gripandet var man s mnga poliser p plats med tanke p
att saker kunde hnda i sammanhanget (Sammanstllningar av
handlingar tillhrande rende AIU 793-86/0, internutredningsenheten i Jnkpings ln). Det stora polisuppbdet pminner om den
verdrivna polisinsats som samma dag genomfrdes mot Barzan,
dr en p rasistisk stereotypisering grundad frestllning om mjliga hmndattacker ftt polisen att agera med stora styrkor p ett
fr de drabbade mycket olyckligt vis. Det ligger nra till hands att
anta att det stora polispdraget mot Oman var grundat i samma
rasistiska frestllning om de inblandades vldsamhet. Det r svrt
att se ngra andra motiv eller vad som annars kan menas med de
saker som kunde hnda i sammanhanget som polisen motiverade
insatsen med.
Oman togs till polisstationen och sattes i hktescell d ngot
flyktingfrvar inte fanns i Jnkping. Som han sjlv beskrivit tiden
i hktet behandlades han illa. Han mdde mycket dligt efter att ha
identifierat sin ihjlskjutne bror och d han bad att f komma ut p
rastgrden fr att f frisk luft nekades han detta. Det ledde till att
han efter ngra timmar svimmade. Han vaknade, liggandes p golvet i cellen, av att ngon kickade/sparkade honom i sidan (a.a.).
Oman hvdade ven att han inte ftt ngon som helst information
183
SOU 2006:73
om varfr han sattes i hkte, att han hade rtt att kontakta sitt ombud eller liknande. P den blankett angende frvarstagande enligt
utlnningslagen som fylldes i nr Oman sattes i cellen r omrdet
tjnsteanteckningar som upptar nstan en hel sida, helt tomt. Det
finns rutor dr som skall kryssas i om den frvarstagne ftt innehllet i beslutet liksom i de angivna sklen drtill och besvrshnvisningen samt innebrden av delgivningen frklarade fr sig p
ett fr denne frsteligt sprk. Man skall ven fylla i huruvida tolk
har, eller inte har anlitats, vem som r ombud osv. Hr finns dock
ingenting alls antecknat vilket stdjer Omans uppgifter om att han
inte ftt ngon information alls (a.a.).
Enligt polisens arbetsordning skulle den polischef som var i beredskap omedelbart kontaktas nr ngot frihetsbervande skedde.
Trots att Oman omhndertogs redan kl. 15.45 underrttades polischefen om detta frst 19.45, dvs. fyra timmar senare. Polischefen
bedmde att det rckte med att Oman skulle stllas under uppsikt
varfr han skulle slppas fri. Trots detta drjde det till eftermiddagen nsta dag innan Oman slpptes fri (Justitiekanslerns beslut
7 oktober 2003, diarienr 3166-01-40). Han var allts inlst i nstan
ett helt dygn, helt i ondan. Hndelsen anmldes till polisen, JO
och JK men ledde inte till ngon vidare tgrd frn ngon av dem.
I likhet med hur Barzan behandlades efter ddskjutningen sgs
Oman inte heller som ett offer. Att polisen ansg sig behva ta honom i frvar ndrar inte det faktum att Oman var en person vars
bror nyss skjutits ihjl, till rga p allt av polis, och allts i behov av
std och hjlp. Chefsjuristen vid Rikspolisstyrelsen har senare som
svar p ett ppet brev beklagat det intrffade och menat att polisen
gjort en allvarlig miss d man inte fljt de rutiner som finns fr hur
polisen skall agera nr det gller att underrtta anhriga om pltsliga och ovntade ddsfall. I dessa rutiner ingr bland annat att omgende frmedla kontakt med prst, kurator, psykolog eller annan
som kan bist den anhrige.
Det finns allts flera paralleller mellan behandlingen av Oman
och behandlingen av Barzan. Polisen sg dem inte som offer i
behov av std utan lste istllet in dem. Vidare drabbades svl
Oman som Barzan av ett mycket stort polispdrag, som i Barzans
fall visats bero p en rasistiskt frgad rdsla som verkar ha genomsyrat svl polis som rddningstjnst. Det r svrt att hitta ngon
annan frklaring till det stora polispdraget mot Oman (som
skedde samma dag som insatsen mot Barzan), n att samma frestllningar prglat polisens behandling av Oman.
184
SOU 2006:73
Rttegngen
En klagare vckte tal mot P1 fr grov misshandel och grovt vllande till annans dd. De huvudsakliga bevisen var Barzans berttelse samt teknisk bevisning som skulle visa att Azad var p vg ner
fr trappan med ryggen t P1 nr denne, stende p vningsplanet
ovanfr, skt honom. Den tekniska bevisningen utgick frn att det
i trappans ena vgg fanns ett rikoschettmrke och att kulan satt i
vggen ovanfr mellanplanet mellan vningarna, dr Azad blev liggande efter skottet. En spegel sattes i rikoschettmrket och belystes med en laserstrle som utgick frn dr kulan hittades. Laserstrlen visade drmed kulans bana. Nr en figurant (dvs. en pappersfigur i form av en mnniska) representerandes Azad stlldes i
denna kulas bana s att laserstrlen pekade p kulans ingngshl i
honom, s stmde kulbana och ingngshl verens nr Azads figurant placerades en bit ner i trappan. Den tekniska underskningen
visade allts att P1, stendes p vningsplanet ver trappan, skjutit
Azad nr denne med ryggen vnd mot honom hunnit springa en bit
ner fr trappan. Det rrde sig allts inte om en ndvrnssituation
utan P1 frefll ha skjutit Azad i ryggen nr denne flydde. P1 hvdade sjlv att Azad anfallit honom med kniven och att han skjutit i
sjlvfrsvar, dvs. i ndvrn. Tingsrtten ansg trots Barzans vittnesml och den tekniska bevisningen att klagaren inte lyckats
motbevisa P1:s ndvrnsinvndning och friknde drfr P1.
Som tidigare nmnts utnyttjades inte Barzans vittnesml till fullo
under polisens utredning av fallet. Den bristande tolkningen av
Barzans berttelse ledde till att den blev svrfrstelig, rrig och
oklar i flera viktiga avseenden. Polisen brydde sig inte om att reda
ut dessa oklarheter. Drtill kommer att vissa viktiga frgor verhuvudtaget aldrig stlldes till Barzan. Denna tendens att inte utnyttja
vittnesmlet till fullo fortsatte ven i tingsrtten. Barzan hade i
polisfrhr berttat att Azad hela tiden hade kniven mot sin egen
hals och allts inte gjorde ngot som helst utfall mot poliserna.
Barzan beskrev i tingsrtten hur han nr han hrde skottet vnde
sig om och sg P1 st som fryst riktandes pistolen med rak arm
ned fr trappan. Detta strider uppenbart mot P1:s pstende om att
han skulle ha skjutit Azad frn hften och att Azad blivit skjuten
p samma vningsplan som P1 stod p och sedan tagit ngra stapplande steg ner fr trappan. Barzans vittnesml stder helt klart
klagarens version om att P1 skjutit Azad i ryggen nr denne sprang
ner fr trappan. Trots detta refereras hans vittnesml mycket
185
SOU 2006:73
kortfattat i tingsrttens dom och tingsrtten avfrdar sedan vittnesmlet med att man finner hans uppgifter s oskra att de inte
kan ges ngon avgrande betydelse, utan att motivera varfr man
gr denna bedmning.
Polisernas vittnesml ansgs dock av tingsrtten som mycket
trovrdiga. Man ansg att P1 gjort ett samlat intryck och
anstrngt sig fr att vara s tydligt som mjligt. P1 menade som
sagt att han bara frsvarat sig mot Azads angrepp. Azad hade frst
angripit P2 och drefter honom sjlv. Att Azad blivit skjuten i ryggen berodde p att han efter angreppet hade ryggen vnd mot
honom. P2 hvdade att han verhuvudtaget inte sett vad som
utspelats mellan P1 och Azad d han efter att ha blivit angripen av
Azad drefter omedelbart blivit anfallen av Barzan.
Tingsrttens bedmning av P1:s vittnesml har uppenbarligen p
ett nrmast lekmannamssigt stt grundats p vilket personligt
intryck P1 gett i rttssalen, istllet fr att bedma trovrdigheten
efter hur hans berttelse stmmer verens med den han lmnat i
tidigare frhr. Tingsrtten har allts helt missat de motsgelser
som finns i P1:s olika vittnesml under frunderskningen, som de
motstridiga uppgifter han lmnat om huruvida han sg att Azad
blivit trffad eller ej, eller vid vilken tidpunkt han larmade ambulans. Vid rttegngen sade han att han omedelbart efter skottet anropade P3 som larmade ambulans, ngot som ovan visats strider
mot vad han frst uppgett samt ven mot P3:s uppgifter. Vad gller
P2 s r det anmrkningsvrt att tingsrtten godtagit hans uppgift
om att han inte sett ngot alls om vad som hnde mellan P1 och
Azad. Hans frklaring att han inte sett ngot d han blivit verfallen av Barzan r uppenbart orimlig d tumultet med Barzan ju
utspelades efter skottet fallit, och var en fljd av att Barzan ville ta
sig fram till Azad. Drtill kommer att P2 i frhret under frunderskningen faktiskt berttade att han sg vad som hnde mellan
P1 och Azad, och dr uttryckligen sagt att det inte var frga om
ngot anfall mot P1 (frunderskningsprotokoll i ml B 458-01
Jnkpings tingsrtt s. 52).
Frutom att kritisera hur tingsrtten vrderat de olika bevisen
kan man ven kritisera det stt rtten stllt dem mot varandra.
Tingsrtten utgr mycket riktigt frn att P1:s uppgift om att han
handlat i en ndvrnssituation skall godtas om inte klagaren presenterat s mycket bevisning att ndvrnsinvndningen framstr
som obefogad. Men vad tingsrtten sedan gjort r att man frst
stllt klagarens vittnen mot P1:s egen berttelse fr att sedan se
186
SOU 2006:73
om vittnesuppgifterna helt kan vederlgga P1:s uppgifter. D man

funnit att s inte r fallet menade man att P1:s uppgifter skulle
godtas om inte den tekniska bevisningen motbevisar hans uppgifter och fr dem att framst som obefogade. Nr den tekniska
bevisningen inte frmdde detta friade man P1. Vad man allts inte
gr r en samlad vrdering av bevisen. Visserligen ska varje bevis
vrderas enskilt, men det r klagarens bevisning som helhet som
skall stllas mot P1:s uppgifter. Om den tekniska bevisningen inte
rcker till s r det mycket mjligt att beviskravet skulle kunna
uppns om den tekniska bevisningen kompletteras med vittnesuppgifterna. Tingsrtten gjorde inte denna samlade vrdering av bevisen utan prvade bara om vittnesuppgifterna och den tekniska bevisningen var fr sig rckte fr att f P1s pstende om ndvrn att
framst som obefogat.
Sammanfattning och slutsats

Den hr artikeln har visat p en mngd anmrkningsvrda omstndigheter i hur polisen agerat i detta enskilda fall. Bevismaterial
hanterades felaktigt. rendet verlmnades till klagare och internutredning alldeles fr sent, medan polisen kallade in sin presstalesman omedelbart och denne gick ut med ett uttalande dr polismannen frklarades ha skjutit i sjlvfrsvar, lngt innan rendet
ens brjat utredas. Barzans pstende om att blivit misshandlad av
polisen utreddes aldrig. De inblandade poliserna frhrdes frst
dagen efter hndelsen och i dessa frhr stlldes en mngd ledande
frgor dr poliserna erbjds frklaringar som berttigade deras agerande. klagare och polis missade helt att bde P1 och P2 lmnat
motstridiga uppgifter om flera viktiga omstndigheter. Tingsrtten
gjorde en otillrcklig bedmning av polisernas trovrdighet, dr
man inte vgde in att bdas berttelser avvek p flera vitala punkter
frn vad de berttat under tidigare frhr. Barzans vittnesml
behandlades versltande och bortsgs frn p tveksamma grunder
i tingsrtten. I bevisprvningen anvnde tingsrtten en helt felaktig
metodik. Vad beror d alla dessa misstag p? Slumpen? En pressad arbetssituation? Inkompetens i allmnhet? Att polisen medvetet tar hand om sina egna? Eller berodde det p att den skjutne
och hans anhriga positionerades som invandrare boendes i det
invandrartta bostadsomrdet Rsltt? Kring detta kan man bara
spekulera. Vissa frklaringar r dock mer troliga n andra. Missta-
187
SOU 2006:73
gen r knappast sdana att de r normala i vanligt polisarbete. Polisens kompetens kan anses ligga p en betydligt hgre niv n s.
P grund av missarnas stora antal och allvarlighet s r det inte
heller troligt att de bara r slumpmssiga. Det framstr som mer
rimligt att polisens agerande, srskilt vad gller internutredningens
hanterande av frgan, grundades i den medvetna eller omedvetna
frestllningen om att poliserna agerat korrekt. Man kan ocks dra
paralleller till polisens agerande i fallet Osmo Vallo, dr den statliga
utredning som tillsattes av regeringen fr att granska fallet drog
slutsatsen att:
Fokus efter det direkta hndelsefrloppet p Basunsgatan (dr Osmo
Vallo omkommit p grund av vld frn polisen min anmrkning)
kom inte att ligga p hur en fullgod utredning av ddsorsaken skulle
kunna skras. Polisens uppmrksamhet var snarare riktad mot den
egna verksamheten och risken fr att denna skulle komma att ifrgasttas i efterhand. (SOU 2002:37 s. 123)
Utredningen drog drefter slutsatsen att bristerna i utredningen

p alla niver i vsentlig utstrckning hade sin grund i bilden av
Osmo Vallo som en vldsbengen missbrukare som stod utanfr
det etablerade samhllet (SOU 2002:37 s. 124). Utredningen ger
dock egentligen inte ngra belgg fr att rttsvsendet p alla niver pverkades av stereotypen av Osmo Vallo som en vldsbengen missbrukare, utan verkar grunda sin slutsats just p att det
begicks s mnga misstag p s mnga niver att frklaringen rimligen inte kan vara ngon annan.
Kan samma slutsats dras angende polisens agerande i fallet Rsltt? Ser man till Jnkpingspolisens frsvarstal morgonen efter
ddsskjutningen, motiverades det skert mer av tanken att frsvara
en polisman n att misskreditera en invandrare frn Rsltt. Samtidigt kan man frga sig om inte det faktum att den skjutne, dennes
anhriga och vittnet kom frn den invandrartta frorten Rsltt
och drtill var kurder varav flera var olagligt i Sverige underlttade
fr polisen att ha en s partisk hllning. Hade man verkligen psttt
att mannen skjutits i brstet och i sjlvfrsvar, lngt innan obduktion och internutredning inletts om man skjutit en vit svensk?
Det r allts fullt mjligt att i Rslttfallet resonera som man gjorde
i fallet Osmo Vallo, dvs. att s mnga misstag begtts att frklaringen rimligen inte kan vara ngon annan n rasism. The Stephen
Lawrence Inquiry avvisade dock detta resonemang. Som nmnts
tidigare fann The Stephen Lawrence Inquiry ocks en mngd mis-
188
SOU 2006:73
sar som polisen gjort i utredningsarbetet. Polisen ingrep inte mot

de misstnkta trots en mngd tips. Husrannsakan kom dels fr sent
och var dels dligt genomfrd. verhuvudtaget prglades utredningen av slarv och bristande nit och polisen egen internutredning
var alldeles fr mild i sin kritik. The Stephen Lawrence Inquiry
grundade dock inte sin slutsats p detta utan p aspekter av polisens
agerande dr den mest sannolika, och ibland enda rimliga, frklaringen var rasism. Och det r precis sdana aspekter som kunnat
pvisas i Rslttfallet.
Barzan blev nerbrottad p golvet, gripen och satt i sin arrest nr
han frskte komma fram fr att bist sin skjutne vn. Poliserna
frklarade hans upprrdhet med snt hftigt humr som de dr
har och sg honom heller inte som ett offer i behov av std. Nr
han frhrdes var tolken inte tillrckligt kompetent vilket ledde till
ett mycket svagare vittnesml n vad som borde ha varit fallet. En
betydelsels incident med en tillbucklad motorhuv blev p kort tid
en vandringssgen med rasistiska drag och spreds inom svl rddningstjnst som polis. En helt grundls frestllning spreds om att
de boende i Rsltt skulle utfra hmndaktioner mot alla som bar
uniformer, inklusive ambulanspersonal. Rslttborna, och speciellt
de med utlndsk bakgrund, stereotypiserades som irrationella, vldsamma och farliga. Den rasistiska stereotypen fick polis och rddningstjnst att gra en verenskommelse om att alla ambulanser ut
till Rsltt skulle ha poliseskort. Den imaginra hotbilden skruvades upp n mer nr Barzan ringde efter ambulans. Polisinsatsen dr
en stor mngd poliser med dragna vapen p grund av detta stormade hans bostadshus grundades ven denna p denna rasistiska
stereotypisering. Detta frklarar ocks varfr ingen av poliserna i
efterhand insg att Barzan knde sig hotad nr flera poliser riktade
sina dragna vapen mot honom, dagen efter han sett sin kamrat
skjutas ihjl av polis, samt varfr ingen av poliserna stannade upp
och insg att hypotesen att Barzan skulle hmnas sin skjutne kamrat genom att ringa p en ambulans och skjuta ambulanspersonalen
egentligen var helt absurd och fullstndigt orimlig. Denna stereotyp verkar ocks ha legat bakom det verdrivna polispdraget mot
Oman, som greps och helt i ondan hlls frihetsbervad i nrmare
ett dygn direkt efter att ha identifierat sin dde bror. Inte heller
han sgs som ett offer och polisen frefaller ha haft samma svrigheter att kunna stta sig in i hans situation.
Den rasism som hr pvisats r till stor del sdan rasism grundad
i rasistiska stereotyper som The Stephen Lawrence Inquiry kallade
189
SOU 2006:73
unwitting racism. Precis som i fallet Lawrence har polisen inte upprckt eller rttat till denna rasism och de misstag man gjort. Drfr
kan man tala om ett sdant kollektivt misslyckande (collective
failure) och drmed med samma terminologi som The Stephen
Lawrence Inquiry anvnde kalla den rasism som hr upptckts fr
institutionell rasism.
Vad innebr d detta? ven om all kritik som hr riktats mot
olika aktrer inom rttsvsendet r befogad s har jag vl inte bevisat annat n att felaktigheter just begtts i detta konkreta fall? Vad
sger att fel begtts tidigare, kommer att begs, eller framfrallt
begs av andra aktrer ngon annanstans? Med vilken rtt kan man
tala om institutionell rasism i poliskren? Mot detta kan man invnda att den rasism som hittats r av en sdan specifik sort att den
inte kan sgas vara en engngsfreteelse. Exempelvis har visats hur
polisernas agerande mot Barzan i trapphuset direkt efter Azad blivit skjuten pverkades av stereotypisering av Barzan som en invandrare med hftigt humr. Stereotyper som r djupt rotade i
samhllet och pvisats i annan forskning om polisvsendet. Sdan
omedveten rasism r en viktig bestndsdel i den institutionella rasismen. Ingen av de som granskat hndelsen poliserna sjlva,
internutredningen eller klagare har uppmrksammat eller lagt
ngon vikt vid agerandet. Som tidigare nmnts talade Macpherson i
The Stephens Lawrence Inquiry just om hur ingen i polisen upptckt
eller rttat till de fel som begtts och benmnde detta som collective
failure (kollektivt misslyckande), ngot som i sdana sammanhang
kallas institutionell rasism. Ett annat exempel r polisernas insats
mot Barzan dr man riktade skjutklara vapen mot honom dagen
efter ddsskjutningen av Azad. Ingen polis insg hur Barzan upplevde det, och ingen verkar heller i efterhand ha funderat ver om
det var ngot fel i agerandet, varken de inblandade poliserna eller
internutredningen. Samma sak gller rdslan fr hmndattacker
som verkat genomsyra polisoch ambulanskren. Det rr sig om
stereotypisering som visat sig p mnga stt, av vitt skilda personer
med vitt skilda befattningar, men som inte upptckts eller insetts av
ngon inom institutionen sjlv. Det r denna specifika form av rasism institutionell rasism som pvisats och det stt rasismen manifesterat sig p gr att det framstr som nrmast orimligt att den skulle
vara begrnsad i tid och rum. Den r uppenbarligen strre n ett
ftal individer och det frefaller orimligt att den bara skulle kunna
vara begrnsad till Jnkping.
190
SOU 2006:73
I inledningen tergavs ett antal citat frn boende i marginaliserade och stigmatiserade frorter i Sverige. Dessa visade p en utbredd misstro mot polisen. Detta r dock knappast frvnande mot
bakgrund av den institutionella rasismen inom poliskren. Som
nmnts i inledningen kan kravallerna i USA, Storbritannien och
Frankrike ses just som en konsekvens bland annat av polisens agerande i marginaliserade och stigmatiserade omrden. Med tanke p
att utbredd antipati mot polisen redan kunnat konstateras i liknande omrden i Sverige finns allts sannolikheten att kravaller
kommer att utspela sig ven hr. I Frankrike tillgreps av politiker
och media en mngd, ofta rasistiskt prglade, frklaringar till kravallerna. Exempelvis att de skulle bero p fundamentalistisk islam, p utbredd polygami eller p uppviglande hip-hop. Frklaringar som inte lade ngon skuld p polisen eller p den frda politiken. Man kan drfr anta att risken r stor att framtida kravaller i
Sverige kommer att beskrivas p liknande vis.
Kanske kan sammansttningarna mellan ungdomar och polis i
Ronna utanfr Sdertlje frra ret ses som en franing om detta.
Ronna r ett stigmatiserat bostadsomrde som brukar pekas ut som
ett problemomrde eller en invandrarfrort. Ngon oberoende
utredning av hndelserna har inte gjorts, men utifrn uppgifterna i
media s var upprinnelsen till hndelsen ett brk mellan tv unga
killar och tv unga tjejer. Polisen har hvdat att nr man kom till
platsen angreps de av ungdomar som samlats dr. Enligt ungdomarna p plats agerade polisen provocerande, filmade dem och grep
oprovocerat ngra av dem. Ungdomarna gjorde motstnd, allt fler
personer strmmade till platsen och snart uppstod sammansttningar mellan folksamlingen och det massiva kravallpolisuppbd
som strmmade till. Flera personer polisanmlde att de misshandlats av polisen. Ett par timmar efter kravallerna skt ngon med
automatvapen mot polishuset i Sdertlje. I media gavs i flera fall
kulturrasistiska frklaringar till kravallerna. I tidningen Stockholm
City skrev exempelvis en reporter i en nyhetsartikel att frklaringarna till kravallerna gick att finna i Ronnas etniska struktur en
stadsdel med en homogen grupp av assyrier/syrianer som i princip
betraktar stadsdelen som ett eget litet land (Sandn, 2005). Folkpartiets integrationspolitiske talesman Mauricio Rojas skrev en artikel om orsakerna till hndelserna i Ronna och menade att den
vanligaste reaktionen bland invandrade personer nr det blir problem r att klaga p dom samhllet, myndigheterna, svenskarna
och krva det ena och det andra frn dom. Rojas ansg att
191
SOU 2006:73
stora grupper p grund av slktskap eller en missfrstdd etnisk

solidaritet, hjlper de kriminella att agera eller hlla sig undan.
Detta mste alla invandrare sluta med d (d)e som avlossade
skotten mot polishuset i Sdertlje skulle inte vara fria idag om vi
gjorde s, om vi slutade blunda och tolerera (Rojas, 2005).
Sdertljes ledande kommunpolitiker frn samtliga partier tog
ett gemensamt uttalande dr man tog avstnd frn angreppen p
polisen och ansg att polisen mste bli mer synlig i omrdet. P
s vis kar tryggheten men ocks respekten och frtroendet fr
polisen (socialdemokraterna.se, 2005). Ngon mnad senare
krvde folkpartiet en kraftig kning med mellan 300500 poliser till
de utsatta bostadsomrdena. Ungefr samtidigt offentliggjordes
ocks att mellan 10 och 15 nya polisstationer skulle upprttas i
srskilt brottsutsatta bostadsomrden. Enligt lnspolismstare
Carin Gtblad var aktuella omrden bland annat Botkyrka, Fittja,
Tensta, Ronna och Skrholmen (Aftonbladet, 051116). Ronna har
nu ftt sin frsta polisstation. S som denna artikel visat r dock
fler poliser inte lsningen p problemet. Den institutionella rasismen inom poliskren gr att just polisen r sjlva problemet. Att
ka den polisira nrvaron i dessa omrden r d som att frska
slcka eld med bensin.
192
SOU 2006:73
Referenser
Agozino, Biko, (2003) Counter-colonial criminology: a critique of
imperialist reason, London, Pluto Press.
Amnesty (2005), France, The Search for Justice. The effective impunity of law enforcement officers in cases of shootings, deaths in
custody or torture and ill-treatment. Amnesty International
2005.
http://web.amnesty.org/library/print/ENGEUR210012005.
(Lydelse 30 mars 2006)
de Wenden, Wihtol C., (2005) Reflections Chaud on the French
Suburban crisis,
http://riotsfrance.ssrc.org/Wihtol_de_Wenden/.
Benyon, John & Solomos, John, (ed) (1987) The Roots of Urban
Unrest, Oxford, Pergamon.
Bowling, Ben & Phillips, Coretta, (2002) Racism, Crime and Justice, London, Longman.
Cathcart, Brian, (1999) The Case of Stephen Lawrence, London, Viking.
Chambliss, William J. (1999) Power, Politics & Crime, Boulder,
Colordo, Wetsview Press.
Graef, Roger, (1989) Talking Blues The police in their Own
Words, London, Collins Harvill.
Granr, Rolf, (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur, Lund, Lunds
universitet.
Hiro, Dilip, (1991) Black British, White British a history of race
relations in Britain, London, Grafton.
James, Carl E., (2005) Rasifierad profilering och utbildning av rasifierade ungdomar med minoritetsbakgrund, i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis,
SOU 2006:40.
Keith, Michael, (1993) Race, Riots and Policing Lore and Disorder
in a Multi-racist Society, London, U.C.L. Press.
Kennedy, Randall, (1998) Race, Crime and the Law, New York,
Vintage Books.
Leadership conference on civil rights (2000) Justice on Trial
Racial Disparities on the American Criminal Justice System.
http://www.civilrights.org/images/justice.pdf.
Macpherson, William, (1999) The Stephen Lawrence Inquiry
Report of an Inquiry by sir William Macpherson of Cluny,
London, Stationary Office.
193
SOU 2006:73
Malm, Andreas & Jeswani, Sara, (2005) Upprorsbranden skakar

Frankrike, nyhetsartikel i Arbetaren, nr 45/2005.
Mann, R. Coramae & Zatz, S. Marjorie, (2002) Images of Color,
Images of Crime, Los Angeles, Roxbury.
Rojas, Mauricio, (2005) Invandrarnas tystnad om ett brott ett
svek mot demokratin.
http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____22844.aspx
Sandn, Kinga, (2005) Assyrier/syrianer utpekade utan tckning,
artikel fr Quickresponse.
http://www.quickresponse.se/print_template.asp?kind=art&id
=127.
Sernhede, Ove, (2006) Frortens hotfulla unga mn andrafieringens geografi och behovet av alternativ till stigmatisering
och kriminalisering i Den segregerande integrationen, om
social sammanhllning och dess fiender, SOU 2006:73
Socialdemokraterna.se, (2005) Gemensamt uttalande med anledning
av hndelserna i Ronna Vi tar gemensamt ansvar fr
Sdertlje,
http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____19711.aspx
SOU 2002:37, Osmo Vallo Utredning om en utredning, Stockholm, Fritzes.
SOU 2005:56, Det blgula glashuset strukturell diskriminering i
Sverige, Stockholm, Fritzes.
SOU 2005:69, Sverige, inifrn. Rster om etnisk diskriminering,
Stockholm, Fritzes.
SOU 2006:30, r rttvisan rttvis? Tio perspektiv p diskriminering
av etniska och religisa minoriteter inom rttssystemet, Stockholm, Fritzes.
Wirtn, Per, (2002) Europas ansikte, Stockholm, Norstedts.
194
Om strukturell uteslutning i kulturlivet

Oscar Pripp
Jag var ingen vanlig skdespelare utan en utlndsk skdespelare som

blev anstlld som invandrarskdespelare Det har inte utvecklats under alla r. Nr jag ringer och sker jobb, mste jag alltid frklara frst
att jag inte sker en invandrarroll utan en roll som passar mig.
(Mina Azarian, i: Lnsmusiken i Stockholm 2004)
Inledning
Den statligt finansierade kultursektorn har en nyckelposition nr
det gller att sanktionera och formulera vilka mnniskor och kulturella uttryck som ska rymmas i den nationella gemenskapen. Departement, myndigheter och institutioner har inflytande ver vilka
som ska f vara med att stta agendan, ta plats p scenen och delta
som publik och brukare; en utgngspunkt r att denna verksamhet
ska avspegla det omgivande samhllet. I en kartlggning av etnisk
och kulturell mngfald inom den statliga kultursektorn kan vi dock
konstatera att mnniskor som en gng invandrat och deras barn
r starkt underrepresenterade inom svl organisationerna som
inom produktionen och i publikoch brukarledet (Pripp, Plisch &
Printz-Werner 2004). 1
I den hr artikeln stlls frgan, hur det statliga kulturlivets
ledande aktrer resonerar om och frhller sig till en kad inkludering av personer med utlndsk bakgrund. Syftet r att lyfta fram
ngra av de mer svrfngade mekanismerna som skapar strukturella
uteslutningseffekter. Med strukturer avses hr, enkelt uttryckt,
TPF
FPT
1
Studien genomfrdes av Mngkulturellt centrum p uppdrag av Kulturdepartementet och
forskningsteamet bestod av statsvetarna Adolphe Lawson, Yonhyok Shoe och Emil Plisch
samt etnologerna Saara Printz-Werner och Oscar Pripp. De tre sistnmnda skrev slutrapporten Tid fr mngfald. Dessutom publicerades antologin Mngfald i kulturlivet (Pripp
2004) dr 33 forskare och kulturarbetare frmedlar sina synpunkter p dagens kulturfrgor.
Kulturrdets omvrldsanalys 2005 (Kulturrdet 2005) frmedlar intrycket att frgor om
etnisk och kulturell mngfald ntt en starkare frankring inom de regionala kulturinstitutionerna i landet n inom den statliga sektorn. Samtidigt visar exempelvis Lnsmusiken i Stockholms kartlggning hur mngfalden har en svag position i lnets kulturliv
(Lnsmusiken i Stockholm 2004).
TP
PT
195
SOU 2006:73
sammantagna effekter av mnga enskilda aktrers handlingar och

frhllningsstt (Giddens 1993, Runfors 2003). De gemensamma
effekter som skapas behver inte verensstmma med enskilda personers vertygelser och intentioner utan kan till och med vara
kontraproduktiva. Ofta kan en individ inte verblicka hur den egna
hllningen samverkar med andra individers hllningar i det som bildar exkluderande mnster och som upprtthller givna ordningar.
Ur vr studie av den statligt finansierade kultursektorn kommer jag
att lyfta fram och renodla fyra av de uteslutningsmekanismer som
vi funnit ha ett starkt inflytande ver marginaliseringen av personer
med utlndsk bakgrund. Vi har valt att kalla dessa mekanismer fr
1) bristande engagemang och kunskaper, 2) exkluderande ntverk,
3) mngtydighet samt 4) ambivalens. Dessa fyra aspekter tas upp
som skilda teman men hnger i sjlva verket intimt samman och i
viss mn frutstter varandra.
Bakgrund
P uppdrag av kulturdepartementet genomfrde Mngkulturellt
centrum en nationell kartlggning av etnisk och kulturell mngfald
inom 63 statligt finansierade kulturinstitutioner och kulturmyndigheter. Bland dessa institutioner kan nmnas Dramaten, Kulturrdet, Nordiska museet, Riksantikvariembetet, Riksteatern och
Statens museer fr vrldskultur. Utver kartlggningsuppdraget var
vr uppgift att genomfra en analys samt fresl lngsiktiga tgrder. Studien i sin helhet kom att omfatta tre separata underskningar: dels en kartlggningsdel dr vi studerade institutionernas
rsredovisningar/verksamhetsberttelser frn 2002 och 2003, dels
en enktunderskning som riktade sig till 183 chefer och mellanchefer, samt en intervjudel dr vi frdjupade oss i hur 57 ansvariga
chefer p 18 utvalda institutioner hanterar och resonerar om etnisk
och kulturell mngfald.
Vi studerade verksamhetsomrdena organisation, produktion
och marknadsfring/publikarbete. Inom dessa tre omrden skte vi
finna den etniska och kulturella mngfaldens position genom att
stlla ngra grundlggande frgor utifrn aspekterna: om, fr, med
och av.
Det frsta begreppet om tar fasta p i vilken utstrckning kulturinstitutionernas verksamhet handlar om etnisk och kulturell
mngfald. Vi studerade innehllet i teaterproduktioner, utstll-
196
SOU 2006:73
ningar, temadagar, evenemang och andra verksamheter. Det var

ocks inom detta omrde som institutionerna frmst inriktade sig
p frgor om mngfald. Man producerade utstllningar om religion,
invandrarden, flyktingskap, problematiserade kultur och diskuterade integrationsteman. Nst vanligast var att institutionerna
genomfrde produktioner fr en mngfaldig publik. Fr att n en
bred publik besktes bland annat frorter, man samarbetade med
skola och SFI-undervisning (Svenska fr invandrare), bland annat i
syfte att bidra till invandrares integration. Mindre vanligt var det
att produktionerna genomfrdes tillsammans med personer som
representerar en bred mngfald, som medlemmar i referens- och
planeringsgrupper och anlitade experter. Framfrallt var det ovanligt att verksamheterna och produktionerna leddes, planerades och
utfrdes av personer med utlndsk bakgrund; det betyder att mnniskor som invandrat, och deras barn, r starkt underrepresenterade och har ett svagt inflytande inom den statliga kultursektorn.
En stor del av institutionerna och myndigheterna (61 procent)
saknade mngfaldsplaner. Personer med utlndsk bakgrund frekom sllan i beslutsleden, markant var frnvaron av personer med
ursprung utanfr vstvrlden. Den etniska mngfalden framtrdde
frmst lngt ner i hierarkierna, bland tekniker, vaktmstare, restaurang- och cafpersonal samt inom lokalvrd. Inom sdana yrken
kunde personer med utlndsk bakgrund till och med vara verrepresenterade. Bland de 57 intervjuade cheferna motsvarande VD,
GD och chefer fr administration, produktion och marknadsfring
hade fyra utlndsk bakgrund, varav tv fdda i Norden, en i stra
Europa och en i Sydamerika. De tv senare var projektanstllda.
Resultatet av vr nationella kartlggning fr exempelvis std av
Lnsmusiken i Stockholms kartlggning av dans-, musik- och teateromrdet i lnet:
Kartlggningen av etnisk och kulturell mngfald inom scenkonstomrdet visar att personer med invandrarbakgrund inte r representerade
inom den offentliga kultursektorn, varken p eller bakom scenen. /.../
Kartlggningen pekar ocks p att vra kulturinstitutioner som till
exempel Kulturhuset, Konserthuset, Dramaten, Stadsteatern, Skansen,
Operan och Rikskonserter m.fl., inte speglar lnets invnare som det
ser ut idag. P beslutsfattande poster som pverkar valet av kulturutbud ssom chefer, programansvariga och producenter finns nstan inga
personer med utlndsk bakgrund representerade, vilket inte alls
stmmer verens i jmfrelse med vilka invandrargrupper som r
strst bland befolkningen idag. Inte heller hos beslutsfattare inom ut-
197
SOU 2006:73
bildningsvsendet r representationen bland anstllda med utlndsk

bakgrund representativt. (Lnsmusiken i Stockholm 2004)
Frgor om immigranters positioner i kulturlivet har med andra ord

mycket lg prioritet. Denna lga prioritering motsvaras ocks av ett
svagt intresse fr de invandrades synpunkter och erfarenheter av
problemen. De f studier som finns pekar p samstmmiga erfarenheter av en mycket svrforcerad svensk kultursektor. Erfarenheterna tycks delas av personer med olika ursprung och verksamma
inom skilda omrden inom kulturlivet (se till exempel Lagerkvist
2000, Pripp 2004, Zahran u..). Inom kultursfren har personer
med utlndsk bakgrund med andra ord en svag subjektsposition.
Bristande engagemang och kunskaper

Under materialinsamlingen sg vi ofta tecken p att mnga av de
tillfrgade uppfattade etnisk mngfald som ngot besvrligt att
prata om. De flesta ppekade dock att de egna organisationerna
inte speglade samhllet. Men vrt intryck r att en rad knslor
vcktes infr att behva redogra fr sin egen och institutionens
hllning till mnet. Det var vanligt att de tillfrgade cheferna
beskrev hur bde de och institutionen hade instllningen att alla
mnniskor har samma vrde. Man hvdade ocks att det numera r
s naturligt att mnniskor har olika bakgrund och olika utseende
att det inte r ngot som man reflekterar ver.
Vi frgade om man reflekterat ver hur det ser ut i den egna
verksamheten. Flera av de tillfrgade menade att arbetet med att
utka mngfalden egentligen r kontraproduktivt, eftersom ett sdant perspektiv gr det ndvndigt att kategorisera mnniskor, vilket beskrevs som obehagligt. Vi mtte med andra ord en utbredd
motvilja infr att lyfta fram hur det sg ut inom institutionerna och
myndigheterna. Man markerade sitt avstndstagande frn etnisk
registrering som vckte tankar om bland annat rashygien. Flera
menade att det handlade om att inte krnka de anstlldas integritet.
Vid sdana intervjutillfllen frgade vi om synen p genusarbetet,
dr ojmlika villkor fr kvinnor respektive mn uppmrksammas.
Sllan vnde sig ngon mot en sdan uppmrksamhet och det blev
tydligt fr oss att medvetenheten i den frgan ntt djupare i mnniskors medvetande och ftt en mer sjlvklar position. Bde arbetet
fr frbttrad arbetsmilj och genus kunde prglas av konkreta in-
198
SOU 2006:73
satser och mtbara ml, vilket i regel saknades fr etnisk mngfald.

Som en mngfaldsansvarig p en myndighet uttryckte det:
Folk vrjer sig kring de hr frgestllningarna. Det r intressant att
fundera p varfr de vrjer sig. Fr vi vrjer ju oss inte kring frgestllningar som rr barn och ungdom eller kring kvinnor och jmstlldhet
p samma stt. Vi har tagit upp diskussionen och det r vl ingen direkt
som kan svara p varfr organisationen vrjer sig kring dessa frgor.
Inte heller vi fick riktigt svar p frgan varfr mnet om immigranters positioner vckte s starka knslor och samtidigt s svagt
engagemang hos de tillfrgade. 2 P sina hll fanns det till och med
ett ppet motstnd mot att inte lyfta fram frhllandena inom den
egna myndigheten eller institutionen. Detta handlade dock inte om
en enkel kraftmtning mellan dem som var fr eller emot. Det
svaga engagemanget var snarare ett resultat av en motsgelsefull
och komplex process, dr man framfrallt anfrde det problematiska med att aktivt inkludera en bredare etnisk mngfald, samtidigt
som man ansg sig vara fr en sdan utveckling. Ett ganska typiskt
frhllningsstt kan illustreras med fljande svar som en administrativ chef gav p frgan om man hade ngon mngfaldsplan:
TPF
FPT
Ingen srskild, vi har det hr med krnkande srbehandling, diskriminering som vi frt in d i vr policy, nr det gller olika etnisk bakgrund och sexuell lggning och allt detta. Men det finns ingen plan dr
vi sger att vi ska ha X antal frgade anstllda, vi ska ha X antal homosexuella eller ngonting snt, eller med olika religioner. Det finns det
inte och det kommer det inte att finnas heller. Fr vi ser inte att det r
viktigt s att sga. Viktigt det r att vara helt neutral nr det gller
mngfald. Allts om ngon sker och r homosexuell s fr de jobbet,
det r inga problem fr oss, verksamhetens karaktr r sn. Och
samma sak gller frgade och s vidare. Vi registrerar inte. Allts det
artistiska r det som betyder nt, det r inte administration och teknik
som r det som r viktigt. Jag uppfattar att det inte gr att gra vld p
det artistiska.
Det r framfrallt tv teman som kan sgas vara typiska i detta citat. Det ena temat rr den frmedlade sjlvbilden att vara neutral
och ppen, ett vanligt frhllningsstt bland institutionernas fretrdare och som terkom svl i rsredovisningar som i enskilda
intervjuer. En tendens i vr underskning var att denna sjlvuppfattning framfrallt frmedlades av chefer inom institutioner som
2
Under studien kom vi ocks i kontakt med ngra engagerade och kunniga chefer, vilka
arbetade aktivt med mngfaldsfrgorna. Deras strategier och bevekelsegrunder terfinns i
rapporten Tid fr mngfald (Pripp. Plisch & Printz-Werner 2004).
TP
PT
199
SOU 2006:73
s gott som helt saknade en etnisk mngfald bland sina anstllda p

olika niver. Institutioner som arbetade medvetet och aktivt med
frgan var betydligt mer sjlvkritiska och noga med att ptala medarbetarnas egna subjektiva roller i bland annat rekryteringsprocesserna.
Ett annat vanligt tema frn citatet ovan r hur man per automatik
associerade frgor om mngfald med risker att gra vld p det
artistiska. Bilden av mngfalden sattes p s vis i ett motsatsfrhllande till bilden av konstnrlig kvalitet, som en binr opposition.
Enligt denna logik blev inkluderingen av mnniskor som invandrat
ngot som hotade sjlva livsnerven i institutionernas och myndigheternas verksamhet: konstnrlig kvalitet och kompetens. Detta
tema terkom i olika tappningar hos en rad myndigheter och institutioner och bidrog till ambivalens infr hur man skulle frhlla sig
till en kad etnisk mngfald, ett tema som jag utvecklar lngre fram
i artikeln.
Resultatet av vr studie visar p bristflliga kunskaper och ett
svagt engagemang fr mngfaldsfrgor bland kultursektorns befattningshavare (givetvis med ett flertal undantag). Man varken drev
eller frankrade den hr typen av frgor srskilt starkt. Snarare
valde de flesta, enligt vr tolkning, att g fram frsiktigt fr att flja
och vnta in utvecklingen. Man planerade infr eller frfattade
ganska allmnt hllna mngfaldsplaner. Knnedomen om den egna
mngfaldsplanen eller policyn var generellt sett bristfllig. Administrativa ledare kunde inte ovntat bst redogra fr innehllet i
planer och policys. Hos de hgsta cheferna (GD, VD och motsvarande) varierade kunskaperna om innehllet stort. Smst var kunskaperna bland verksamhetsansvariga.
Erfarenheter sger att internt mngfaldsarbete mste frankras
aktivt uppifrn och att det vergripande ansvaret mste frlggas
hgt upp i en organisation. Man kan inte frvnta sig att arbetet
avdelningsvis skter sig sjlvt (Edstrm & Printz-Werner 2004,
Mlekov & Widell 2003). ven om frgan diskuteras inom en organisation innebr ett begrnsat intresse frn ledningen att kunskaper
och framfrallt engagemang inte nr fram till bland annat enhetschefer som rekryterar. Det r omvnt svrt fr en engagerad och
kunnig avdelningschef att f gehr i en organisation dr frgan inte
lyfts. Susanne, avdelningsansvarig inom en stor organisation, dr
knappt ngon frutom servicepersonalen hade utlndsk bakgrund,
berttade fljande om frankringen:
200
SOU 2006:73
Ja allts nr det gller personal och snt dr s tror jag inte att den diskussionen knappast finns. Jag vet inte vad de personalansvariga har
svarat, men det r klart att det finns en allmn nskan om mngfald i
rekrytering och snt det utgr jag ifrn. Och det str det vl i regleringsbrevet att man ska ha ocks. Men vi r som de flesta institutioner
rtt s svenska medellders gr, det r ju s. S det tror jag nog, men
det fr ni hra med personalsidan hur de stller sig.
Vi kunde avlsa en samstmmighet mellan graden av engagemang

hos hgsta ledning och hos verksamhetsansvariga lngre ner i organisationerna; en engagerad och initierad ledning hade ofta insatta
medarbetare. Inom institutioner dr ledningen saknade kunskaper
om och argument fr ett internt mngfaldsarbete kunde vi mta
samma frgande attityd hos avdelningschefer och motsvarande infr vra frgestllningar. Givetvis fanns det avvikelser frn detta
mnster, srskilt bland medarbetare som hade tvretniska sociala
ntverk i sitt privatliv.
Graden av engagemang verkade ocks ha att gra med hur man
resonerade om relationen mellan medarbetarna och omgivningen.
Det viktiga r inte vilka vi r utan vad vi gr, menade en ledare.
En annan institutionsfretrdare, som framgngsrikt drivit mngfaldsfrgan, resonerade p fljande vis:
Jag rekryterar aldrig med etnicitet eller kn som grundpremiss, det
handlar om folk som har kvalifikationer. Men jag har en grundpremiss.
Att de mnniskor som du inte har i din organisation, har du heller inte
bland dem som intresserar sig fr din verksamhet. Det r egentligen
vldigt banalt, och samtidigt kontroversiellt. Nr jag annonserar ut en
tjnst fr vi 200 anskningar av sna som mig, enormt vlmeriterade
kvinnor, dom har hur mycket som helst av erfarenheter, fantastiska
betyg. Men jag kan inte anstlla dem, jag kan inte frvnta mig att f
en mngfaldig publik om arbetsplatsen r homogen, d fr du inte en
heterogen publik.
I underskningen studerade vi ven regleringsbreven som styr och

stller krav p institutionernas mlsttningar, verksamheter och
resultatredovisningar. Vr slutsats var att kraven p etnisk och
kulturell mngfald var lgt stllda nr det gller internt frndringsarbete, verksamheternas inriktningar och redovisning av konkreta
resultat. Flera av de intervjuade menade att de saknade direktiv fr
den hr typen av preciserade frgor som man drfr inte ansg ligga
i den berrda institutionens eller myndighetens uppdrag. Det gav
intrycket av att det moraliska ansvaret kunde frflyttas mellan de
201
SOU 2006:73
inblandade, mellan institutionernas avdelningar, mellanchefer, hgsta

ledningar och ansvariga p departementet.
Att engagerat och initierat frankra mngfaldsfrgorna frn hgsta
instans r som sagt en grundsten. Om s inte sker blir effekten inte
bara att frndringar uteblir. Nr det moraliska ansvaret frflyttas
mellan olika niver i beslutshierarkierna lmnas ven utrymme fr
befstande av stereotyper om och en risk fr dehumanisering av
marginaliserade befolkningskategorier (Bauman 1994).
Exkluderande ntverk
Kulturinstitutionerna och kulturmyndigheterna omgav sig med
starka och omfattande ntverk enligt de intervjuade. Chefer berttade om hur man ofta rekryterade redan knda eller rekommenderade utstllningsproducenter, regissrer, skdespelare, projektledare m.m. Man ansg sig d inte behva annonsera ut tjnster p
grund av vetskap om vilka som skulle kunna komma ifrga. P sina
hll skte man att utka mngfalden genom att uttrycka sdana
nskeml i annonser, det vill sga via formella rekryteringskanaler.
Samtidigt pgick en parallell rekrytering via informella vgar dr
mngfaldsaspekten ofta fick stryka p foten. Chefen fr en institution berttade:
Vi har idag enbart tv personer med utlndsk bakgrund. Men det
har vi sagt nr det gller mngfald och vi gr ut och rekryterar, att
vi grna ser mnniskor med olika kulturell bakgrund. Vi har inte
rekryterat p lnge, men det kommer att st i annonserna. Och
dom rekryteringar som varit r projektrekryteringar och d har vi
inte gtt ut och annonserat utan det har varit ganska givna personer
som vi gtt ut och jobbat med, konstnrer och s vidare. Men nr vi
gr ut med reguljr annonsering har vi faststllt att vi ska ha den
skrivningen. Sen har vi faststllt att nr det gller att f in praktikanter ska vi se till att vi fr med ven andra nationaliteter d.
Vi vet inte hur omfattande ntverksrekryteringen var inom de
studerade organisationerna. Vi kan dock konstatera att det var
ngot som ofta frdes p tal d vi diskuterade tillsttning av svl
administrativa tjnster som uppdrag inom produktionsledet. P en
stor institution berttade den ansvariga personalchefen att rekryteringen inte skedde genom annonser lngre. Hon menade att verksamhetsfltet inte var strre n att de aktuella kandidaterna redan
var knda fr rekryterarna. Man berttade ocks om hur det kunde
202
SOU 2006:73
finnas en kader av ofta unga personer som gjorde sig pminda

p olika stt fr att f komma in och jobba. Dessa personer utgjordes exempelvis av tidigare projektanstllda, studenter som arbetat
tillflligt som praktikanter eller andra unga personer som sjlva
bekostat meriterande utbildningar och skaffat sig erfarenheter internationellt, eller som gjort sig knda fr institutionerna via andra
kontaktvgar.
I en studie om mngfald i kommunala organisationer konstaterar
Nina Edstrm och Saara Printz-Werner (2004) att ntverksrekrytering r betydligt vanligare hgre upp n p lgre niver i organisationerna. Den etniska mngfalden var omvnt strre bland personal med serviceyrken n den var bland anstllda p ledande poster. Bilden som de intervjuade gav av den statliga kultursektorn
stmmer vl verens med mnstret inom de kommunala organisationerna med avtagande mngfald och mer ntverksrekrytering
hgre upp. Svl inom kommunerna som inom kultursektorn valde
man att rekrytera via ntverk av bland annat kostnadsskl. Det var
bde ekonomiskt och tidsmssigt mer kostsamt med utannonseringar och omfattande urvalsprocesser. Man menade att annonser
nd inte ledde till att de mest lmpade personerna skte jobben.
ven om ntverksrekryteringarna kunde motiveras ekonomiskt
motverkade sdana frfaranden en utkning av mngfalden bland
de anstllda (jfr Tilly 2000). Man omsatte med andra ord ett sammanbindande socialt kapital, som strker banden mellan redan
inkluderade kategorier, istllet fr att utveckla ett verbryggande
socialt kapital, ndvndigt fr att kunna skapa en vergripande
medborgargemenskap med fler befolkningskategorier inkluderade
(jfr Borevi 2002:43f).
Ungefr 65 procent av alla rekryteringar i landet gr via informella ntverk och kanaler (Bethoui 2004). Enligt de intervjuade var
siffran inom vissa delar av kultursektorn betydligt hgre. Sverige
knnetecknas av en etniskt segmenterad arbetsmarknad och en
starkt segregerad bostadsmarknad. Om en betydande del av rekryteringen sker via informella kanaler, innebr det med stor sannolikhet att ven dessa kanaler fljer arbetslivets och bostadsmarknadens demarkationslinjer, det vill sga fljer sammanbindande informella kanaler istllet fr verbryggande.
Bruket av inkluderande kontaktvgar, som inte strcker sig ver
segregationens demarkationslinjer, skapar gemenskaper som r lika
starka som den uteslutande effekt som stadkoms gentemot dem
som hamnar utanfr. Ofta r sdana uteslutningsprocesser osynliga
203
SOU 2006:73
fr den som ingr i gemenskapen; vgen verkar ligga ppen fr alla

som vill komma in och delta. Fr att bryta sdana mnster krvs till
exempel frndrade rekryteringsfrfaranden och att man aktivt
skapar heterogena i organisationer dr medarbetarnas olikartade
sociala ntverk strcker sig tvrs ver segmenteringens och segregationens grnser (jfr Edstrm & Printz-Werner 2004).
Mnniskor som ingr i ett gemensamt ntverk med starka band
tenderar dessutom att handla p ett likartat stt och central information har en frmga att stanna mellan dem som ingr (jfr Pripp
2001). Svaga sociala band och ntverk ger mnniskor fler handlingsalternativ och kontaktvgar samt har en viktig potential d det
gller rekrytering inom arbetsmarknaden (Granovetter 1973). De
svaga mer vidstrckta ntverken r avgrande framfrallt nr det
gller informationsspridning som strcker sig utanfr de starka
gemenskaperna. Dessa svaga ntverk visar hur vra sociala kontakter p mikroniv r sammankopplade med strukturella effekter p
ett makroplan (Granovetter 1973).
Den uteslutande effekt, som mnga aktrers ntverkande skapade, var vad vi frstod inte alltid avsedd eller verblickbar fr enskilda individer. Det var ofta en produkt av vardagliga rutiner och
arbetsstt inom organisationerna fr att hlla nere kostnader f
dem att fungera s smidigt som mjligt (jfr Tilly 2000).
Trots att institutionerna prglades av dlig ekonomi och lg personalomsttning, hade ett stort antal av dem samtidigt vad vi benmner rrliga delar. Dessa delar prglades en av rrlighet genom
att man anlitade artister, regissrer, skdespelare, utstllningsproducenter, dokumentatrer, analytiker, utvrderare, ssongsanstlld
extrapersonal, vikarier, diverse projektledare och projektanstllda
och vrdar av olika slag. Ngra institutioner hade brjat ta in
mngfaldsaspekten vid rekrytering av vrdar och kassapersonal medan de allra flesta menade att de inte uppmrksammat sdana mjligheter att skapa en frndring med omedelbar verkan.
De tillfrgade cheferna pekade srskilt p problem med ekonomin, som en av orsak till att man inte satsat tillrckligt p en breddad rekrytering. De ekonomiska problemen sades bland annat bero
p att anslagen inte fljt kostnadskningar p grund av hjda lokalkostnader, lner, ersttningar och fler uppdrag, m.m. Det vanliga
var att man tvingades till nedskrningar i verksamheterna, inte
minst bland den egna personalen. Det kunde vara just personer
med utlndsk bakgrund som fick sluta p grund av att de var projektanstllda, tillflligt anstllda eller kommit in sist i organisatio-
204
SOU 2006:73
nerna. Pressade organisationer tenderar att motverka kad mngfald och jmlikhet (Tilly 2000); p kort sikt r det r mindre kostsamt att flja invanda rutiner, kopiera beprvade lsningar och organisationsformer. Framfrallt r det mindre kostsamt och riskabelt att rekrytera igenknnbara medarbetare genom upparbetade
ntverk n att utstta organisationen fr frndringar och hga
transaktionskostnader. Nr dessutom utrymmet med efterstrvansvrda resurser blir mindre i detta fall arbete och uppdrag
inom den statliga kultursektorn tenderar mnniskor att organisera sig i parstllda och ojmlika kategorier utifrn klass (ver/
medel-under), kn (mn-kvinnor) och/eller ursprung (inhemsk
befolkning-immigranter/minoriteter) (Tilly 2000). Ojmlikheten
byggs in i organisationerna med bland annat hjlp av att man
utvecklar specificerade krav p kvalitet, kompetens och certifikat
och tillmpar olika former av ntverksrekrytering, etc.
Bland de intervjuade fanns dem som framhll att det mste rda
srskilda villkor fr rekrytering inom kultursektorn i allmnhet och
i samband med konstnrlig verksamhet i synnerhet. Ett sdant villkor var att skapande mnniskor mste f ha sin frihet och inte styras alltfr mycket utifrn. Administrativt ansvariga ansg sig ha
svrt att pverka hur konstnrligt ansvariga och personer med
spetskompetens rekryterade samarbetspartners och medarbetare,
ofta av respekt infr konstnrliga vrden. I jmfrelse verkade
det dock lttare att stlla krav p den konstnrliga verksamheten
utifrn en genusaspekt n utifrn etnisk mngfald. En ansvarig administratr berttade varfr de inte lyckats skapa strre mngfald
bland de verksamma inom institutionen:
Nej allts vi har inte aktivt haft ngonting p det sttet. Men jag tror ju
att problemet r utbudet fr de hr organisationerna, det r en oerhrd
fokusering p sjlva krnverksamheten och vi ligger ju efter nr det
gller ledarutveckling. mnet har inte varit upp p det sttet. Men ofta
r det ju s hr ocks, om jag ska vara riktigt rlig, rekryteringsbasen
fr cheferna inom de konstnrliga omrdena, den sker i de egna leden.
Den konstnrliga processen r ju ingen demokratisk process.
I vr underskning anser vi oss inte vara tillrckligt insatta i olika

konstarter och genrer fr att kunna fra en initierad diskussion om
och i s fall hur hvdande av kvalitet anvnds som ett hinder fr en
kad etnisk och kulturell mngfald. Utifrn vrt material kan vi
dock konstatera att sdana resonemang anfrdes av fretrdare
inom olika sektorer inom kulturlivet. Vi kan ocks konstatera att
205
SOU 2006:73
frgan debatteras bland initierade. En av dem r Hans Hedberg,

dekanus p den Konstnrliga fakulteten vid Gteborgs universitet.
I rapporten Varfr gr det s snett II? (Furmark 2004:55) sger han
fljande i en intervju:
Mnga av kulturinstitutionerna arbetar med ett gammalt, nedrvt kvalitetsbegrepp. Ett begrepp som skapats, p vissa institutioner under rhundraden och av kunglig nd, av en kulturens maktelit med funktion
att utesluta de som inte kan koderna och sdant som inte kan betraktas
som god smak. Genom detta stts grundlggande demokratiska rttigheter ur spel; din historia har fr oss inte mening, drfr fr du inte
bertta den. De verk, vars upphovsman/kvinna varken frsttt verenskommelserna och/eller frhller sig till dem stmplas; dlig kvalitet.
Hedbergs resonemang pminner om diskussionen som frs i

utredningen Genus p museer (Ds 2003:61) dr frfattarna konstaterar att det ytterst r en demokratisk frga om vad det kan innebra att inte finnas representerad p kulturinstitutionerna.
Mngtydighet 3
TPF
FPT
De tillfrgade lade in en rad innebrder i begrepp som kultur och

kulturell mngfald. De flesta framhll naturligt den estetiska varianten syftande p konstformer, stilar, genrer, m.m. Det estetiska
begreppet sammanfrdes ven med det antropologiska d man
beskrev olika kulturers och etniska gruppers uttryck och kulturarv.
Drtill kunde vi spra betydelser som odling, kvalitet och frfining,
exempelvis d man frde risken fr kvalitetssnkning p tal. Medan
det estetiska begreppet framhlls som ngot dynamiskt och statt i
rrelse gavs det antropologiska ett mer essentialistiskt innehll.
Det var ovanligt att man kom in p innebrder som hybridisering
och kreolisering, det vill sga blandformer och sammansmltningar
av olika sociala omstndigheter och kulturella uttryck (Canclini
1995, Hannertz 1992).
Vanligt var dremot att de intervjuade talade om kulturell mngfald i dess bredaste bemrkelse, om mnniskors olika erfarenheter,
ider och uttryck och olika sociala kategorier som kn, lder, klass,
sexualitet och funktionshinder. Man placerade sig drmed i en
liberal tanketradition dr utrymme br ges t mnga olika uttryck
3
Ngra delar av redogrelserna om mngtydighet och ambivalens har tidigare presenterats
vid konferensen ACSIS, Kulturstudier i Sverige, 1315 juni 2005, se Pripp & hlander
2005.
TP
PT
206
SOU 2006:73
och erfarenheter, vilka tillsammans str fr ngot dynamiskt och

gott (jfr Lundberg, Malm & Ronstrm 2000, Taylor 1994). En chef
fr en institution svarade fljande p en frga om vikten av en kad
mngfald i organisationen:
Allts, det var en av mina remarks nr jag svarade p enkten,
nmligen att mngfald hos oss inte r liktydigt med etnisk mngfald, utan vi har ju hela vrt uppdrag att verksamheten ska vara s
mngfaldig som mjligt. Men nr du frgar om vi har ngon mngfaldsplan s r svaret ja, nmligen att ha en s stor mngfald som
mjligt i vrt arbete, men det r ju en allmn policy. Det r ett alldels vanligt konstnrligt planeringsarbete det hr. Nr vi har
rekryterat personal under de senaste ren, har det ju varit fr att vi
haft en vakans med ett preciserat uppdrag, fr att behovet uppstod.
Ur min aspekt s r det fackkunskapen som r den viktigaste. Vi
tror fortfarande p kompetensfaktorn som den viktigaste rekryteringsgrunden.
I intervjuerna var det vanligt med sdana glidningar som i citatet;
frgor om internt mngfaldsarbete besvarades dels med redogrelser fr srskilda kompetenskrav och dels med hnvisningar till variationen i verksamheten. Det var som om det lg i sakens natur att
kulturproduktionens innehll och budskap alltid kunde lyftas fram
fr att bemta frgor om representation. Inte sllan kom de intervjuade in p hur sjlva verksamheten, prglad av artisteri, konstnrskap och humanism, borgade fr en ppenhet infr olikheter p
alla tnkbara omrden. Man markerade p s vis ocks hur den antropologiska innebrden av kultur endast utgjorde en liten del av
hela den kulturella mngfalden. Det blev som en naturlig frevndning, att man inte var enkelsprig och snv, utan tvrtom vidsynt
och ppen infr allas erfarenheter, ider och utryck. Mngtydigheten understdde med andra ord logiker och levererade argument fr att inte srskilt inrikta sig p representationen av artister
och kulturarbetare tillhrande kategorier som idag r starkt underrepresenterade.
Intressant r att under intervjuernas gng anvndes nd benmningar som kulturell mngfald synonymt med en mngfald etniciteter och etniska grupper. Det etniskt svenska konstutvare producerade frknippades s gott som aldrig med deras etnicitet p det
stt som ptagligt ofta var fallet med konstutvare med utlndsk
bakgrund. En etnisk tillhrighet som inte r svensk stod sllan fri
utan knts till speciella freteelser och uttryck. Mngfalden frknippades under samtalen med det exotiska och annorlunda; den
207
SOU 2006:73
prglades av frstelseformer med anknytning till koloniala och

orientalistiska diskurser (jfr Kamara 2004, Sawyer 2005). Till detta
tema terkommer jag under rubriken ambivalens.
Begrepp som mngkultur och det mngkulturella anvndes vanligtvis deskriptivt i syfte att beskriva en mosaik bestende av mnga
gruppers kulturella traditioner och uttryck (jfr Westin 1999). Dock
fick dessa begrepp nd normativa innebrder i och med att de
vanligtvis syftade p mnniskor och uttryck med ursprung utanfr
vstvrlden, dr det som definierades som svenskt inte ingick.
Endast ett ftal sade sig st fr en mngkulturalism, dr jmlikhet
och lika inflytande mellan olika gruppers str i fokus.
Kultur tillhr kategorin nyckelbegrepp, vilka knnetecknas av
flerfaldiga betydelser som lagrats under skilda tidsepoker och i
olika kontexter (Brylla 2003, Wierzbicka 1997). Kultur r med andra
ord hyperkomplext i och med att dess lagrade meningssammanhang
finns latent nrvarande och kan aktiveras fr skilda avsikter i nuet
(hlander 2005a). Till dess hyperkomplexa egenskaper hr ocks
att rakt motsatta innebrder kan aktiveras samtidigt.4
Kulturbegreppets hyperkomplexa innebrder och tillmpningar
visade sig p mnga vis i vr studie. Det anvndes centralt och normerande i institutionernas krnverksamheter. Det anvndes bde
fr att legitimera och parera frgor om makt och inflytande. Det
gavs en uppsttning innebrder, som kan kopplas till olika historiska och nutida sammanhang (som nationalismens och kolonialismens epoker, den ldre betydelsen odling och frfining, osv.). Det
anvndes fr att legitimera egna synstt p normalitet och kvalitet,
samtidigt som det kunde anvndas fr att nedvrdera och beskriva
sdant som hamnade utanfr. Det var vanligt att kulturlivets fretrdare bde anammade och tog avstnd frn kulturbegreppets
antropologiska innebrder; man ogillade att fokusera mnniskors
ursprung samtidigt som sdana kulturella frstelseformer dominerade i hur man tolkade och frstod personer med utlndsk bakgrund.
Den kulturella hyperkomplexiteten erbjd frutsttningar fr en
kontraproduktion, dr mngtydigheten skapade motsatta krafter;
bevekelsegrunderna tog ut varandra, hindrade institutionerna och
myndigheterna att skapa bring i arbetet med att inkludera en bredare mngfald bland sina medarbetare. Mngtydigheten kom att
TPF
FPT
4
Kultur r ocks ett nyckelbegrepp i s mtto att det kan ges bde negativa och positiva
innebrder, det lmpar sig fr en vag retorik och ett oprecist innehll samtidigt som det har
en central och normerande stllning. Nyckelbegreppen r ofta laddade, omdebatterade och
bidrar genom olika ordkombinationer och sammansttningar till bde srskiljning/klassificering och hierarkisering.
TP
PT
208
SOU 2006:73
aktiveras som en motkraft var gng kraven p inkludering av

befolkningskategorier i marginalen kom p tal, oavsett om detta var
de inblandade aktrernas avsikter eller ej.
Ambivalens
En ytterligare mekanism som vi identifierade som exkluderande var
vad vi benmner ambivalens, vilket hr str fr den omfattande
uppsttning av tveksamheter och problematiseringar som vcktes
hos de tillfrgade genom att tillmpa srskilda frstelseformer fr
personer och grupper som frknippas med etnisk mngfald.
Det vore dock fel att sga att de tillfrgade fretrdarna var alltigenom negativt instllda till frgan. De allra flesta nskade att den
egna institutionen bttre skulle spegla det omgivande samhllet. De
hvdade att det ocks var en demokratisk rttighet att olika befolkningskategorier skulle finnas representerade. En spridd sikt var att
fler personer med olika ursprung skulle gynna organisationerna och
gra dem mer vitala och utvecklingsbara. Denna hllning pminner
om det som kallas diversity management, som hvdar vinsten
med en blandad organisation (jfr Edstrm & Printz-Werner 2004).
Ytterligare en sikt som delades av ngra var hur en kad mngfald
med nya influenser utgjorde en frutsttning fr konstens dynamiska utveckling. Det fanns ocks fretrdare som lyfte fram ndvndiga frndringar i synen p kulturarv, hur ett svenskt kulturarv
mste inrymma fler befolkningskategoriers berttelser och historiebruk. De positiva frhllningsstten framhlls dock ofta fordigt
och vgde ltt gentemot den sammantagna mngd av tveksamheter
och problem som anfrdes d temat kom p tal.
Till tveksamheterna hrde att mnet kndes nytt och ovant, att
det var det nya Sverige, som man inte hunnit med att anpassa sina
verksamheter till. Liknande skrivningar fann vi ven i rsredovisningarna. Det nya landet hade frvisso funnits dr sedan immigrationen tog fart under mitten av sextiotalet. Denna period motsvarar
fram till idag ett yrkesverksamt liv. De tillfrgade upplevde dock att
kraven p att inkludera mnniskor med olika ursprung blivit fler
och tydligare under senare r.
Till de ambivalenta frhllningsstten hrde ven tveksamheten
infr alltfr snabba frndringar. Ett terkommande drag i svl
intervjusvar som i rsredovisningar var beskrivningar som pekade
p hur immigranternas intrde i kultursektorn mste handla om
209
SOU 2006:73
lngsamma och lngsiktiga frndringsprocesser. Ett snarlikt frhllningsstt var att hvda hur man var i frd med att tillstta utredningar och arbetsgrupper fr att utreda frgan, utveckla handlingsplaner och skapa konsensus inom organisationerna. Vi mtte
en utbredd avvaktan infr resultaten av dessa initiativ. Det var som
om man nskade att lsa alla tnkbara problem i frhand, innan
mtet med det nya Sverige skulle bli allvar.
Den hr lite tveksamma och defensiva hllningen fick sin nring
av de bilder som frmedlades av den etniska och kulturella mngfalden. Dessa bilder tergavs framfrallt genom vad vi benmner
etniska berttelser. Det var berttelser som gemensamt formade en
svensk etnicitet genom beskrivningar av olika individer och grupper tillhrande invandrarkategorin. Denna kategori betecknade
framfrallt immigranter, och deras barn, med ursprung utanfr
vstvrlden och i viss mn stra Europa. Sllan uttryckte redogrelserna svenska egenskaper explicit. Det handlade mer om en underfrstdd normalitet som mejslades fram genom beskrivningar av
invandrarna i frhllande till en frestlld svensk gemenskap och
dess placering i vrlden.
Sdana berttelser innehll beskrivningar och frklaringar av
invandrares egenskaper, vrderingar och normer och drav anledning till att de inte sker sig till kulturinstitutionerna. I en terkommande berttelse beskrevs hur mnniskor frn vissa lnder/kulturer frmst vrderade att tjna pengar, en mjlighet som
saknades inom kultursektorn och drfr gjorde denna ointressant
fr dem. Man frklarade ocks att kulturlivet inte ansgs som fint
eller eftertraktat bland mnniskor frn vissa delar av vrlden. 5 En
liknande berttelse handlade om hur stora kulturinstitutioner saknades p mnga av vrldens landsbygder och att invandrarna drfr
var rdda fr pampiga byggnader, som dessutom mest befolkades
av medelklassvenskar. Man ptalade ocks att det fanns en utbredd
rdsla bland invandrare fr allt som frknippas med stat och myndigheter, eftersom mnga kommer frn totalitra stater och tidigare
varit frfljda i sina hemlnder.
Ytterligare en redogrelse var att invandrare saknar kunskaper
om mjligheterna i det svenska samhllet och om hur det fungerar.
Andra terkommande och vl spridda berttelser handlade om hur
TPF
FPT
5
De etniska berttelserna om kulturens lga status i vissa lnder och regioner kan ses som
paralleller till eller varianter av de klassberttelser som florerar i kulturlivet. Dessa
klassberttelser tar exempelvis fasta p att kultur inte r ngot efterstrvansvrt inom
arbetarklassen, vilket anges som anledningen till att unga personer ur denna klass inte sker
sig till konstnrliga utbildningar (Furumark 2002, 2004).
TP
PT
210
SOU 2006:73
invandrarungdomar hindrades av sina frldrar och deras normvrldar. Det kunde till exempel handla om hur frldrar hindrade
invandrarflickor att utbilda sig eller att arbeta sjlvstndigt inom
kvalificerade och fria yrken.
I berttelserna framhlls ven hur bristen p mngfald inom
institutionerna kunde bero p kommunikationssvrigheter; problemet, menade man, hade att gra med invandrarnas smre frmga att till sig information, bland annat beroende p bristande
sprkkunskaper och att de var svra att n via vanliga informationskanaler. Talet om kommunikationssvrigheter byggde p ett
underfrsttt antagande att problemen skulle kunna undanrjas om
invandrarna frstod mer och informerades bttre. Konsekvensen av
denna logik var att det skulle krvas alltfr kostsamma insatser fr
att tillrckligt kunna n ut till invandrarna. Man skulle kunna
tolka sdana slutsatser om de extra resurskrvande som ett
uttryck fr att kulturinstitutionerna och kulturmyndigheterna inte
sg personer med utlndsk bakgrund som naturliga delar av sina
normala organisationer, normala verksamheter och normala publikoch brukargrupper.
Genom de etniska berttelserna uttrycktes ven farhgor fr att
en srskild uppmrksamhet p etnisk och kulturell mngfald nd
bara skulle locka invandrare tillhrande en medelklass. Vi r oskra
ver hur vi ska tolka detta vaknande klassintresse, exempelvis om
liknande ambivalenta klassdiskussioner infinner i samband med
frgor om delaktighet utifrn funktionshinder och genus.
Som skildrades ovan kom flera av de intervjuade cheferna per
automatik in p risker fr kvalitetssnkning och minskad kompetens, nr mngfaldsfrgan kom p tal. Det var vanligt att kulturell
mngfald frknippades med amatrism och inte med professionella artister och kulturarbetare. I museisammanhang kunde kad
etnisk mngfald innebra samarbeten med etniska freningar och
grupper som bjudits in att medverka i utstllningar. Invandrare
beskrevs ibland som krngliga att samarbeta med, alltfr subjektiva
och koncentrerade p sina srintressen. Sdana associationsbanor
och ambivalenta funderingar uttrycktes ven av intervjuade som i
vrigt var engagerade i postkoloniala frgor och som frhll sig
kritiska till sina egna institutioners kulturimperialistiska och
nationalistiska tradition. I institutionernas rsredovisningar beskrevs arbetet med etnisk och kulturell mngfald bland publiken i
termer av samarbete med SFI, skolor i frorter och liknande, vilket
gav en sammantagen bild av mnniskor i behov av lrande, utveck-
211
SOU 2006:73
ling och i behov av att frst koder inom den svenska kulturen i
allmnhet och inom kulturlivet i synnerhet.
Den hr typen av tvivel/ambivalens, som jag frskt att ge en
kortfattad beskrivning av, skapade vad vi menar svrtkomliga uteslutningseffekter, dr varje enskild persons frhllningsstt inte
behver upplevas som vare sig hrddraget eller srskilt kontroversiellt. Det var hllningar som inte behvde bygga p diskriminerande
uppst hos dem som intog dem. Enskilda funderingar kunde ven
bygga p erfarenheter av frhllanden i verkliga livet, men dessa
vervganden skapade tillsammans en gemensam effekt, en exkluderande mur och demarkationslinje. Den s kallade mngfaldens
frmodade frdelar slukades bokstavligen av bilder av dess frmodade problem.
De etniska berttelserna innehll ven ett mtt av sjlvkritik.
Kritiken innebar att man inte lyckats rekrytera mnniskor med utlndsk bakgrund och att ansvaret ytterst vilade p den egna institutionen eller myndigheten. Samtidigt byggde denna sjlvkritik p att
man inte lyckats bemta det annorlunda bestende av personer:
med srskilda behov av lrande och utveckling, med kommunikationssvrigheter, med srskilda rdslor, identitetsproblematiker och
vrderingar. I frlngningen betydde detta att ett sammanhngande
mnster med marginalisering av personer frn stora delar av vrlden ytterst frstods utifrn de marginaliserade individernas egenskaper, dribland deras etniska och kulturella tillhrigheter.
Avslutande diskussion
I beskrivningarna av de andra mejslades det som sagt ut ett slags
svenskhet, hr hos kulturinstitutionerna och deras fretrdare.
Detta svenska beskrevs indirekt som ngot kulturlst, eller i alla
fall som ngot mer neutralt i frhllande till de andras subjektivitet
och kulturbundenhet. Det svenska kunde ven framst som ngot
kulturellt lngre gnget gentemot de andras vrderingar om bland
annat knsroller och ovana vid det moderna samhllet. Kultur gavs
med andra ord innebrder som fr tankarna till ett system av hierarkiskt inordnade utvecklingsstadier. Denna manifestation av den
nationella gemenskapen frammanades inte ndvndigtvis genom
krav p svenska kulturella uttryck och budskap. Tvrtom fanns
det en ppenhet och en nyfikenhet infr nya influenser och uttryck. Detta etnos framtrdde istllet mer implicit genom 1) led-
212
SOU 2006:73
ningars svaga intresse och engagemang fr infr utmaningar och

alternativ till den frestllda svenskheten, 2) ntverk som hll den
etniska och kulturella mngfalden utanfr, 3) aktivering av det
mngtydiga d maktfrgor stlldes p sin spets samt inte minst i 4)
ambivalensen infr hur man skulle bemta mnniskor med ursprung utanfr vstvrlden och tolka utanfrskapets egentliga orsaker.
Mngtydiga och ambivalenta frhllningsstt, som frlgger
orsakerna bakom hela mnster av underordning till egenskaper hos
enskilda individer, r ett fenomen som frekommer verlag p
arbetsmarknaden, bde i ett historiskt och i ett globalt perspektiv
(Tilly 2000). En forskare, som vill uppfattas som trovrdig, mste
utesluta en mngd variabler gllande individuella egenskaper hos de
exkluderade; det kan handla om kulturella karakteristika, boendefrhllanden, vistelsetid i Sverige, utbildning, utbildningens versttbarhet, sprkkunskaper och humankapital. Dessa mjliga frklaringar mste frst upprepas som ett mantra innan forskaren
vertygande kan pvisa diskriminerande handlingar hos en majoritetsgrupp. Bevisbrdorna r med andra ord olika beroende p vilken part i exkluderingsprocessen som forskaren synar (Tilly 2000).
Hur kan man d frklara varfr mnniskor r s ambivalenta
infr fakta, som exempelvis pekar p diskriminerande mnster? En
orsak kan vara det stora inflytandet av stereotyper om minoriteterna. Fr det frsta underhlls stereotyper genom empiriska
belgg, exempelvis genom underskningar som pekar p minoritetsgruppers avvikande kulturer, verrepresentation bland kriminella och bristande sprkkunskaper (jfr Bhabha 1994:66). 6 Djupt
frankrade stereotyper ges faktiskt tolkningsfretrde fre fakta
som utmanar en majoritets egna kulturella sjlvbilder. De r framfrallt verksamma som frklaringar till mnster av social ojmlikhet. En majoritet brukar inta en ambivalent hllning ven d den
konfronteras med fakta som inte motsger stereotypa frestllningar (Bhabha 1994).
Oskerheten infr hur man egentligen ska tolka diskriminerande
mnster ger ofta anledning till fortsatta kartlggningar och utredningar av just minoritetsmedlemmarna. 7 Tvivlet ger ocks nring
TPF
TPF
FPT
FPT
6
Givetvis har ven minoriteter stereotyper och frestllningar om andra minoriteter och om
majoriteten. Pongen r hr, enkelt uttryckt ur ett maktperspektiv, att majoritetens
frestllningar om minoriteter har en avsevrt strre effekt n minoriteternas uppfattningar
av majoriteten, eftersom denna har tolkningsfretrde och std av en vrldsordning.
7
Fr exempel p den minoritetsinriktade modellen se Hosseini-Kaladjahi 1998, Pred 1998,
Pripp 2005. Kritiken som hr levereras mot modellen r att den utesluter majoriteten som en
delaktiga i segregationen. Det motsger inte att exempelvis delar av Storstadssatsningen, som
utgr frn en utprglad minoritetsmodell, varit framgngsrika (se Hosseini-Kaladjahi 2002).
TP
PT
TP
PT
213
SOU 2006:73
till den minoritetsinriktade modell som dominerar dagens tnkande

om och tgrder fr integration; den gr ut p att om man hjer
invandrarnas kompetenser bryts segregationen p bostads- och
arbetsmarknaden. Majoriteten r inte inblandad i orsakskedjan utan
terfinns istllet som goda krafter, frebilder och hjlpare (Hosseini-Kaladjahi 1998, 2002, Pripp 2005). I exemplet frn den statliga
kultursektorn kan vi se hur denna modell dominerade institutionernas och myndigheternas frhllningsstt till mngfaldsfrgorna.
Kultursektorn r i detta avseende inte unik; den minoritetsinriktade modellen dominerar stort ven vid diskussioner om tgrder
p arbetsmarknaden, inom smfretagandet, i mediernas rapportering, inom hlso- och sjukvrden, frskolan, skolan och vuxenutbildningen samt inom utredningsvrlden och det politiska fltet. 8
Trots att immigranter i Sverige kommer frn en mngd olika
samhllen vrlden ver har olika, erfarenheter, utbildningar,
kompetenser och frdigheter delar mnga av dem en ekonomisk
och social underordning. Denna underordning bildar ett strukturellt mnster som frklaras och frsts utifrn en minoritetsmodell
och ett traditionellt antropologiskt kulturbegrepp i en tappning
som utvecklats och inarbetats under kolonialismens epok (jfr AbuLughod 1991, Dahln 1997, Eriksson, Baaz & Thrn 1999, Hall
1992). I en text om bruket av kultur inom olika empiriska flt, som
sjukvrden, arbetsmarknaden och kultursektorn, sammanfattar
Pripp och hlander (2005:15):
TPF
FPT
I Sverige r nationalismen otydlig, nstintill ngot icke omtalbart. Men

den r frmodligen lika stark som den gr p ljudlst fullvarv. Det som
komplicerar, och som antagligen utgr en god grogrund fr de ambivalenser vi tycker oss finna i vra material, r att den tystgende nationalismen existerar parallellt med ett vlljudande ideal om etnisk och
kulturell mngfald. Med andra ord existerar tv krafter som drar t
olika hll, en drar mot en nationell enhetskultur och dess plats (verst)
i ett hierarkiskt vrldssystem och en kraft som drar mot en social och
kulturell komplexitet som uttryck fr det nationella.
8
Se exempelvis Brune 1998, 2003, Carlson 2002, Dahlstedt 2005, Hosseini-Kaldjahi 1998,
2002, Motsieola 2003, Pripp 2001, 2002, 2005, Ronstrm, Runfors & Wahlstrm 1995, Runfors
2003, hlander 2005b).
TP
PT
214
SOU 2006:73
Litteratur
Abu-Lughod, L. 1991. Writing against culture. I: R. G. Fox (red.)
Recapturing Anthropology: Working in the Present. Santa Fe,
New Mexico: School of American Research Press.
Arvastson, Karin, XXX 2002. Miljonprogram och media.
Bauman, Zygmunt 1994. Auschwitz och det moderna samhllet.
Gteborg: Daidalos.
Bethoui, Alireza 2004. Ntverksrekrytering och diskriminering av
invandrare. I Mngfald i kulturlivet, Oscar Pripp (red.). Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Bhabha, Homi K. 1994. The Location of Culture. London: Routledge.
Borevi, Karin 2002. Vrldfrdsstaten i det mngkulturella samhllet. Uppsala: Uppsala universitet, Universitetsbiblioteket.
Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga freningen i Uppsala.
(Diss.)
Brune, Ylva (red.) 1998. Mrk magi I vita medier: svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism. Stockholm:
Carlsson.
Brune, Ylva 2003.Invandrare i mediearkivets typgalleri. I: Paulina
de los Reyes, Irene Molina & Diana Mulinari (red.). Maktens
(o)lika frkldnader. Kn, klass & etnicitet i det postkoloniala
Sverige. En festskrift till Wuokko Knocke. Stockholm: Atlas.
Brylla, Charlotta 2003. Die schwedische Rezeption zentraler
Begriffe der deutschen Frhromantik. Schlsselwortanalysen
zu den Zeitschriften Athenum und Phosphoros. Stockholm:
Almqvist & Wiksell. (Diss.)
Carlson, Marie 2002. Svenska fr invandrare brygga eller grns?
Syn p kunskap och lrande inom SFI-undervisningen. Gteborg: Department of Sociology: Gteborg University.
Canclini, Nstor Garca 1995. Hybrid Cultures. Strategies for
Entering and Leaving Modernity. Minneapolis: University of
Minnesota Press.
Dahln, Tommy 1997. Among the Interculturalists. An Emergent
Profession and its Packing of Knowledge. Stockholm: Department of Social Anthropology, Stockholm University. (Diss.)
Dahlstedt, Magnus 2005. Reserverad demokrati. Representation i ett
mngetniskt Sverige. Ume: Bora Bokfrlag.
215
SOU 2006:73
Edstrm, Nina & Saara Printz-Werner 2004. Mylla fr mngfald.

Om strategier och stttestenar i kommunalt mngfaldsarbete.
Tumba: Mngkulturellt centrum.
Eriksson, Cataharina, Maria Eriksson Baaz & Hkan Thrn (red.).
1999. Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen,
rasismen och det mngkulturella samhllet. Nora: Nya Doxa.
Ds 2003. Genus p museer.
Furumark 2002. Varfr blir det s snett? Stockholm: Konstfack.
Furumark 2004. Varfr blir det s snett II? En rapport om konst och
makt. Stockholm: Konstfack; Liljewalchs; Mngkulturellt
centrum.
Giddens, Anthony 1993. Problems of Action and Structure. I: Philip Cassel (ed.). The Giddens Reader. London: MacMilliam
Granovetter, Mark S 1973. The Strength of Weak Ties. American
Journal of Sociology 78.
Hall, Stuart 1992. The West and the Rest. Discourse and Power. I:
Stuart Hall & Bram Gieben (eds.). Formations of Modernity.
Cambridge: Polity Press.
Hannerz, Ulf 1992. Cultural Complexity. Studies in the Social Organization of Meaning. New York: Colombia University Press.
Hertzberg, Fredrik 2003. Grsrotsbyrkrati och normativ svenskhet.
Hur arbetsfrmedlare frstr en etniskt segregerad arbetsmarknad. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. (Diss.)
Hoseini-Kaladjahi, Hassan 1998. Fglar i vattenspegel. Utvrdering
av integrationsprojekten i Botkyrka kommun. Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Hoseini-Kaladjahi, Hassan 2002. Stora fiskar ter fortfarande sm
fiskar. Helhetsutvrderingen av storstadssatsningen i Botkyrka
kommun. Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Kamara, Ebrima 2005. Bort med primitivismen. Synliggr konstens
funktion hr och nu. I: Mngfald i kulturlivet. Oscar Pripp
(red.). Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Kulturrdet 2005. Omvrldsanalys. Stockholm: Kulturrdet.
Lagerkvist, Cajsa 2000. Arbetsliv i omvandling 2000:3. Vrldar
emellan? Frgan om etnisk mngfald i kulturlivet. Frstudie
om invandrade kultur- och mediearbetares situation p arbetsmarknaden, med diskussion om vidare forskning. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Lundberg, Dan, Krister Malm och Owe Ronstrm 2000. Musik,
medier mngkultur. Frndringar i svenska musiklandskap.
Hedemora: Gidlunds frlag.
216
SOU 2006:73
Lnsmusiken i Stockholm 2004. Kartlggningen av Etnisk och

kulturell mngfald inom musik och scenkonst i Stockholms
ln.
Mlekov, Katarina & Gill Widell 2003. Hur mter vi mngfalden p
arbetsplatsen? Lund: Studentlitteratur.
Motsieola, Viveca 2003. Det mste vara ngonting annat. En studie
om barns upplevelser av rasism. Stockholm: Mngkulturellt
centrum/Rdda barnen.
Pred, Allan 1998. Even in Sweden. Berkely, California: University
of California Press.
Pripp, Oscar 2001. Fretagande i minoritet. Om etnicitet, strategier
och resurser bland assyrier och syrianer i Sdertlje. Tumba:
Mngkulturellt centrum. (Diss.)
Pripp, Oscar 2002. Media och levd erfarenhet. I: Oscar Pripp &
Ingrid Ramberg (red.). Fittja, vrlden och vardagen. Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Pripp 2004. Mngfald i kulturlivet. Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Pripp, Oscar 2005. Den segregerande vlviljan. Kultur som makt. I:
Magnus hlander (red.). Bruket av kultur. Hur kultur anvnds och grs socialt verksamt. Lund: Studentlitteratur. (Under utgivning.)
Pripp, Oscar, Emil Plisch & Saara Printz-Werner. 2004. Tid fr
mngfald. Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Pripp, Oscar & Magnus hlander 2005. Kulturbegreppets anvndningar och sociala betydelser. Paper presenterat p ACSIS,
Kulturstudier i Sverige, Linkpings universitet 1315 juni
2005. Huddinge: Institutionen fr sprk och kultur, Sdertrns hgskola. (Opublicerat)
Ronstrm, Owe, Ann Runfors & Karin Wahlstrm 1995. Det hr
r ett svenskt dagis. En etnologisk studie av dagiskultur och
kulturmten i norra Botkyrka. Botkyrka: Mngkulturellt
centrum.
Runfors, Ann 2003. Mngfald, motsgelser och marginaliseringar. En
studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.
(Diss.)
Sawyer, Lena 2005. Racialisation, Gender and the Negotiation of
Power in Stockholms African Dance Courses. I: Race and
Globalization: New Constructions of Blackness. Kamari
Clarke & Deborah Thomas (red.). Durham: Duke University Press.
217
SOU 2006:73
Taylor, Charles, 1994. Det mngkulturella samhllet och erknnandets politik. Gteborg: Daidalos.
Tilly, Charles 2000. Bestndig ojmlikhet. Lund: Arkiv.
Westin, Charles m.fl. 1999. SoS-rapport 1999:6 Mngfald, integration, rasism och andra ord. Stockholm: Socialstyrelsen.
Wierzbicka, Anna 1997. Understanding Cultures through their Key
Word: English, Russian, Polish, German and Japanese. Oxford; New York: Oxford University Press.
Zahran, Mohammed (u..), Etnisk mngfald i kulturlivet. Ambitioner och verklighet. Gteborg: Arbetsfrmedlingen Kultur
Vstra Region.
hlander. Magnus 2005a. Inledning. I: Bruket av kultur. Hur kultur
anvnds och grs socialt verksamt. Magnus hlander (red.).
Lund: Studentlitteratur. (Under utgivning)
hlander, Magnus 2005b. Kulturbundna frmlingar. Kulturresonemang i texter om invandrarpatienter. I: Magnus hlander
(red.). Bruket av kultur. Hur kultur anvnds och grs socialt
verksamt. Lund: Studentlitteratur. (Under utgivning)
218
Mngkulturella frorter eller

belgrade rum?
Irene Molina
Det mest slende och frnsttande draget hos frmlingar (strangers) r

att de r varken grannar eller utlnningar (aliens). Eller de r (kan
vara vem vet?) snarare frvirrande, oroande, skrmmande nog
bde och. Det vill sga socialt avlgsna men fysiskt nra. Bebyggare av
ingenmansland ett rum som r antingen normlst eller markerat med
fr f regler fr att gra orientering mjlig. (Bauman 1995:191)
I stadsdelen Gottsunda i sdra utkanten av Uppsala har en process

av rasifiering pgtt frn 1970-talet, vilken analyserats i avhandlingen Stadens rasifiering. Etnisk boendesegregation i folkhemmet (Molina 1997). Processen har besttt av bostadspolitik, stigmatisering av frorten, hantering av invandringspolitik bde centralt och lokalt och selektiva frndringar i vlfrdsfrsrjning under
1900-talet. Stadsdelen Gottsunda kom, som mnga andra frorter
byggda under miljonprogramstiden i Sverige, att bli knd som en
invandrarttt frort, associerat med problem och kriminalitet. Den
lokala sociorumsliga geografin har varit frnderlig under den analyserade fyra decennierna, och s r fallet ven i dag. Den tes jag
driver igenom det hr kapitlet r att det s.k. invandrartta Gottsunda har gtt in i en ny process och trngs numera ihop bde
rumsligt materiellt och socialt. Frn att ha konstruerats som en
enhetligt annorlunda, icke svensk frort hller stadsdelen numera
p att ervras av vittheten d en tminstone partiell avetnifiering
verkar vara p gng. Invandrarttheten packas ihop, osynnliggrs,
belgras. De objektifierade invandrarna skall inte synas. Stadsdelen
skall bli svensk igen. Den frmsta orsaken till den hr processen
kan hnvisas till kommunens verhettade bostadsmarknad och
brist p byggmark fr egnahemsbyggandet. Det byggs villor i de
vlbrgade perifera omrden av Gottsunda. Den nya bebyggelsen
p extremt segregerade grunder stller om villkoren och tendenserna fr omrdets lokala utveckling. Det hller p att utformas en
ny politisk lokal ordning i Gottsunda dr det i frsta hand r var-
219
SOU 2006:73
ken den invandrade befolkningen, politikerna eller massmedierna

som designar den nya agendan, utan snarare de starka aktrerna p
bostadsmarknaden, villaborna. Fr att frankra analysen teoretiskt
utvidgas hr idn om belgring och undantagstillstnd. Frorter
som Gottsunda blir undantaget till regeln, de r undantagna frn
svenskheten som norm. Den rasifierade invandrade befolkningen
undantas likas och belgras.
Den idealt planerade stadsdelen

I studien Stadens rasifiering trder en klar bild av Uppsalas Gottsunda som en segregerad och stigmatiserad frort fram. Gottsunda
var dock som i princip alla andra stadsdelar/bostadsomrden som
fddes ur miljonprogrammet, tnkta att bli fredme fr den nya
modernistiska stadsplaneringen. Miljonprogrammet betraktades av
forskare och andra specialister, som en snabb och effektiv lsning
p bostadsbristen och s mycket som en miljon bostder frdigstlldes under perioden 19651975 lngs hela landet. Omrden med
hga betonghus, lngt ifrn stdernas centrum, mnga gnger med
frhllandevis dlig service och otillrckliga frbindelser, blev
snabbt uppfattade som mindre attraktiva bostadsmiljer (SOU
1990:20). Som dess motstndare beropade i den intensiva debatt
som utspelades under 1970-talet, var Miljonprogrammet ett uttryck
fr en grannskapsplanering, dr dess ursprungliga anglosaxiska
ideal krossades under trycket av storskalighet och betong. P grund
av en snabbt vxande stigmatisering frmst frmedlad av massmedier (se Ericsson, Molina oh Ristilammi 2002) av omrdena som
sociala problem, och den frbttrade ekonomiska situationen,
som gav ven arbetarklassen strre mobilitet p bostadsmarknaden,
brjade redan vid slutet av 1970-talet de som hade rd snabbt ska
sig till andra omrden. Efter bara ngra r stod lgenheter tomma
och hyresvrdarna fick problem att finna intresserade (svenska)
familjer villiga att flytta till dessa starkt kritiserade omrden. Samtidigt hll 1970-talets fortsatta invandring till Sverige p att stlla
myndigheterna infr en hel del praktiska vervganden, som
krvde snabba lsningar, inte minst vad gllde bostadsfrsrjning.
Flyktingfamiljerna tilldelades troligen utan ngon strre tanke p
konsekvenserna fr urban etnisk segregation, regelmssigt dessa
lttillgngliga bostder. Sedan dess har ngra av miljonprogramomrdena prglats av en vxande andel befolkning med utlndsk bak-
220
SOU 2006:73
grund. Rinkeby, Rosengrd, Bergsjn och Gottsunda r mjligen

ovanligt segregerade frorter men de har gemensamt att de har en
hgt etniskt blandad befolkningsstruktur.
Forskningen om Gottsunda har hittills frmst anmlt processen av
rasifiering bestende av bostadsdirigering, stigmatisering och segregering av invandrade personer frmst frn utomeuropeiska lnder.
Dessa processer terkommer jag till senare i kapitlet. Det som nu
tycks vara p gng r en process som motsvarar det som i urbanforskningssammanhang kallas gentrifiering ett slags frnyelse och
statusupplyftning av det urbana rummet som ofta implicerar ett
socialt utbyte av befolkning frn fattiga till vlbrgade boende.
Avetnifieringsprocessen, eller den etniska rensningen som en av de
lokala aktrer som jag kommer att beropa vill hellre kalla det, kan
ses som det pris som en frnyelse eller normaliseringen av det illa
beryktade Gottsunda mste betala fr att tas ur dess stigmatiserade
tillstnd. Med hjlp av ngra lokala rster, ett par genomfrda studier och teorin om undantagstillstnd och belgring kommer jag att
bertta den nutida historien om den rasifierade stadsdelen Gottsunda i Uppsala.
Undantag och belgring

Enligt Blent Diken, och med referens till den italienska filosofen
Giorgio Agamben, vad Nazismen, i och med Auschwitz, p ett
definitivt stt frde till Europa var frlggningen. The camp, med
dess etimologiska ursprung i latin och med betydelsen flt, definieras som en avgrnsad plats fr en tillfllig vistelse (Dahlstedt &
Tesfahuney 2006). Frlggningen kan vara alltifrn ett fnglger till
en gated community (Diken & Laustsen 2005). Agambens teoretiska resonemang har applicerats i flera olika sammanhang, men
oftast associerat till flyktingarnas levnadsbetingelser, i till exempel
flyktingfrlggningar. En srskilt fruktbar anvndning av tankarna
kring undantagstillstnd och belgring har gjorts fr att uppmrksamma och frst avhumaniseringen av mnniskor som hlls i frvarsanlggningar under tiden utvisningsbeslutet verkstlls (Khosravi 2006, Dahlstedt & Tesfahuney 2006). Agambens teori utmynnar frmst i idn om Homo Sacer, den nakna mnniskan, mnniskan utan vare sig rttsligt skydd eller medborgerliga rttigheter.
Den anglosaxiska sociologin har drmed funnit i Agamben en riktig
221
SOU 2006:73
inspiratr srskilt fr att komplettera Walter Benjamins och Michel

Foucaults maktteorier (Diken och Laustsen 2005).
Det finns enligt Agamben, menar Diken, en inbyggd motsgelse
i idn om undantagstillstnd och frlggningen, nmligen den att
flyktingen inkluderas samtidigt som den exkluderas och den exkluderas samtidigt som den inkluderas. Detta gr att frlggningen
blir suvernitetens absoluta plats. Vsts viktigaste kategoripar blir
sledes tack vore den hr zonen av icke differentiering mellan inklusion och exklusion, naket liv/politisk existens, zo/bios, inklusion/exklusion (Diken 2004: 84). P ett liknande paradoxallt stt
ger vldet rum menar Agamben och lter sig inspireras av Walter
Benjamin. Det r nr undantaget blir regel eller nr dessa inte gr
att srskilja frn varandra att det nakna livet starkast associeras till
idn om suvernitet (Agamben 1998).
Miljonprogramfrorten som undantag

As nomos of the global racial order, whiteness and its Empire represent
planetary authority over the life and death of not only humans but
non-humans as well. Non-white, colonial, and imperial worlds occupy the paradoxical spaces of exception of the Empire of whiteness.
Non-whites are the signposts of bare life, the politically unqualified
life and as such negations of whiteness, and hence central to the
racialized bio and geopolitical calculus of the Empire of whiteness.
(Dahlstedt & Tesfahuney, 2006)
Den anvndning av Agambens teori om Homo Sacer och undantagstillstnd som testas i det hr arbetet kan sammanfattas i idn
om den belgrade frorten. Tankegngen r att frorten skapas
som problem i massmedier och drefter rasifieras (och ven sexifieras) (Ericsson, Molina och Ristilammi 2002). Miljonprogramfrorten blir s smningom undantagna platser i den svenska staden; i
representationerna r inte dessa platser Sverige och de befinner sig
inte i nutiden samtidigt som de behandlas som undantag (inte normala svenska bostadsomrden) i debatt och politik. Idn om simultan inkludering och exkludering r drmed stndigt nrvarande
i konstruktionen av frorten. I det hr arbetet bygger jag vidare p
konstruktionen av Gottsunda som ett problemomrde, som i mitten av 2000-talet verkar ha gtt in en ny fas av den rasifierande
platsmeningskonstruktionen. Omrdet hller p att avetnifieras,
medan invandrarskapet trngs ihop till ett begrnsat territorium
222
SOU 2006:73
(omrdena kring centrumet). Omrdets ansiktslyftning som politiker och pressen ofta talar om handlar om att vitheten tar vid i de
perifera omrdena runt omkring centrumet och den frsker drmed omdefiniera omrdets etniska karaktr. Gottsunda terfr sin
svenskhet medan invandrarna relegeras i ord och handling till
bestmda omrden i stadsdelen.
Urban Ericsson skriver i en annan volym i den hr utredningen
(SOU 2006:37), att Homo Sacer kan representera flyktingarnas
situation i Sverige (se ven Khosravis bidrag i samma volym). I
mtet med polisen visar flera av hans intervjupersoner hur de upplevt att de har frlorat (eller aldrig haft) sina medborgerliga rttigheter. Under upprepade erfarenheter av vld och godtycklig
behandling frn polisens sida har mnniskor knt misstnkliggrande, utsatthet och hopplshet. Flyktingar i Sverige hamnar i ett
slags, med Agamben, undantagstillstnd frn lag och rttigheter
(Ericsson 2006).
Gottsunda
Statistiskt brukar Gottsunda delas upp i fem stadsdelar 1 . Dessa r
Ullerker, Ultuna, Vrdstra, Sunnersta, och Gottsunda. Intressant
nog har denna indelning fljt bde geografiskt territoriella linjer
och redan befintliga sociala avgrnsningar. Som statistiken visade
var bostadsmarknadens karakterisering i termer av typer av bostder i mitten av 1990-talet strukturerad efter en klar territoriell
indelning. Denna indelning, srskilt p mikroniv, stllde upp smhus respektive flerbostadshus, samt gandertter respektive bostads- och hyresrtter separat ifrn varandra. Uppdelningen verensstmde med sociala skiljelinjer mellan omrden mtta i termer
av den lokala strukturen fr bland annat inkomst- och utbildningsniver. De fem stadsdelar som Gottsunda bestr av r inte bara
geografiskt tskilda genom skogar och vgar utan de har helt olika
social och etnisk karaktr. Ultuna r ett universitetsomrde huvudsakligen bestende av dess inrttningar, inklusive student- och personalbostder. Ullerker bestr av bde bostder (nybyggda bostadsrtter dominerar) och vrdinrttningar, frmst kopplade till
den psykiatriska vrden. Vrdstra och Sunnersta r nstan utesluTPF
FPT
1
Under kommundelsreformens tid, 19862002, och drmed under tiden fr intervjustudien
med de boende, delades kommundelen Gottsunda bde politiskt och administrativt mera
formellt upp i samma fem stadsdelar.
TP
PT
223
SOU 2006:73
tande villaomrden med hginkomsttagarhushll och mycket

svenska omrden. Andelen personer med utlndsk bakgrund i de
villadominerade stadsdelarna Sunnersta och Vrdstra var 1991 ca
8 %, av vilka bara 13 % kom frn lnder utanfr Europa (Molina
1997). Andelen hade stigit med bara 2 procentenheter 10 r efter
(se tabell 1).
En sak r vad de politiskt administrativa indelningar sger och en
annan r hur den allmnna stigmatiserade frestllning definierar
Gottsunda. Enligt Uppsalas mentala segregation (Molina, ibid)
definieras Gottsunda inte som denna ojmlika variation utan som
flerbostadshusomrdena bestende huvudsakligen av hyresrtter
kring Gottsunda centrum. Av alla f.d. stadsdelarna i kommundelen,
skulle mjligen Sunnersta, p grund av sin geografiska nrhet,
kunna kopplas till frorten Gottsunda. Det var dock av intervjuerna med de boende att bedma fga troligt att ngon som bodde i
Sunnersta, eller i ngon av de andra tre av Gottsundas stadsdelar i
mitten av 1990-talet var villig att identifiera sig sjlv som gottsundabo. Att dessa stadsdelar administrativt under en tid tillhrde
Gottsunda har nog inte mer n en formell betydelse fr dess invnare. Detta framgr klart av intervjuerna med gottsundabor fdda i
Sverige som bodde i omrdet Valstra och grna ville gra det frtydligandet. ven invandrade personer som intervjuades ville markera skillnaderna mellan Valstra och resten av Gottsunda. Trots
att omrdet Sdra Valstra i sin helhet bestr av hyreslgenheter i
flerbostadshus beskrivs Valstra, av nstan alla intervjuade, som ett
hgstatusomrde, eftersom de andra tre delarna domineras av smhus. En intervjuperson som bodde i ett av Gottsundas perifera omrde, officiellt benmnt Sdra Gottsunda, ville i stllet kalla det fr
Norra Sunnersta. En vilja att identifiera sig med ett omrde som
konstruerats som ett med relativt hgre status och stndigt skjuta
ifrn sig det socio-rumsligt dliga uppenbaras i intervjuerna.
Detta terkommer jag senare till.
En tergng till en mental uppdelning snarare n en administrativ
i och med kommunens 2003 rs beslut att g ifrn kommundelsindelning, har gett dessa individuella och kollektiva lokala sjlvidentifieringar strre fastfrankring i den lokala rasifierade uppdelning
av den forna kommundelen. De behver inte lngre hra ihop
administrativt. Men det finns vissa offentliga rum som fungerar
som gemensamma offentliga rum fr alla stadsdelens invnare. Den
viktigaste r utan tvekan Gottsunda centrum. Centrumbyggnaden
tillhr det kommunalgda fastighetsbolaget Uppsalakommun AB.
224
SOU 2006:73
Centrumet har genomgtt ngra frndringar sedan invigningen p

1970-talet. Fram till brjan av 1990-talet uppfattades centrumet
som funktionellt av invnarna. Dr fanns allt som man kunde frvnta sig av kommunal service. Gottsunda centrum frvntas spela
en viktig roll i Gottsundas pgende upplyftande process. Detta
terkommer vi till senare.
Gottsundas rasifiering - historia och geografi

Gottsunda r en med staden Uppsalas mtt mtt ganska stor stadsdel. Frorten har dessutom en urban struktur som liknar den som
en stad i en strre skala kan tnkas ha. En mindre stad snarare n en
frort dr det bland annat finns ett administrativt och kommersiellt
centrum, dr trafikntet, som vl tcker hela omrdet, konvergerar.
Runt om i frorten finns ett antal differentierade bostadsomrden
med sinsemellan varierad socio-ekonomisk status. Stadsdelen Gottsunda kan definieras som en mer eller mindre sammanhngande
frort, ett tmligen fullkomligt lokalt samhlle med andra ord. Som
det gr att spra ur dess invnares berttelser, var man bor i detta
lilla samhlle spelar stor roll fr de individuella boendeerfarenheter
skilda invnare har. Just denna karakteristiska geografiska interna
variation gr det mjligt att tala om inte bara ett Gottsunda, utan
om flera. Dessa flera Gottsunda beror p en stark intern segregation, vilken dljs bakom statistiken nr denna samlas p en aggregerad niv. Till och med mer finfrdelade former av etniskt baserad
befolkningskoncentration avsljas p mindre statistiska enheter
som kvartersniv och fastighetsniv. I Gottsunda ligger de mest
attraktiva omrdena i utkanterna, inte i centrum. Denna lokala
urbana struktur pminner om det utbredda mnster som gr att
terfinna i europeiska stder i allmnhet, dvs att lgstatus bebyggelsen samlas i centrala delar medan de vlbrgade bostts i stdernas
periferi. Med landets efterkrigsbostadspolitik blev svenska stder
till synes skonade av nedgngen i deras centrala omrden. Sverige
kan sgas ha genomgtt en odramatisk gentrifieringsprocess i och
med ett reglerat underhllstvng av alla byggnaderna.
225
SOU 2006:73
Tabell 1. Statistik ver Gottsundas stadsdelar

Stadsdel
Total
befolkning
2005
Ultuna
Andel med utlndsk bakgrund 2005
Andel
smhus
Andel
flerbostadshus
Antal
bostder
totalt
Inkomster
2004
Mn
Kvinnor
423
18.7
18.5
81.5
248
250
293
210
Valstra
4 229
35.1
32.0
68.0
1 837
241
274
204
Gottsunda
9 424
47.6
15.9
84.1
4 269
230
267
195
Vrdstra
252
8.3
100
129
241
277
202
Sunnersta
5 432
10.6
94.3
5.7
1 761
240
282
198
19 760
33.6
Total
Klla: Uppsala kommun, juni 2006.
Hur gick det till i Gottsunda? Frorten fddes i princip tillsammans med Miljonprogrammet. De hgsta husen och drmed den
ttaste bebyggelsen anordnades kring Gottsunda centrum. Lgre
bebyggelse lokaliserades i ringarna runtom. Den bebyggelse som
kom till under 1980- och 1990-talet bestod ven den mestadels av
lgre bebyggelse i bde flerbostads- och smhus och ven den fyllde
de perifera ringarna i omrdet.
I Uppsala har en aktiv dirigering av invandrade personer (och
med stor sannolikhet ven andra sociala grupper) till Gottsunda
frekommit. Fr andra intervjuade var detta enda alternativet,
samtidigt som behovet att f tag i en bostad var akut. Utan undantag hade de intervjuade, beroende av diverse omstndigheter, mer
eller mindre hamnat i Gottsunda. Ingen hade aktivt skt sig dit
frn brjan. Med eller utan avsikt har strukturell diskriminering i
boendet inneburit att immigranterna bervats mjligheten att vlja
bostadsomrde och boendevillkor. Precis som i den socio-ekonomiska boendesegregationen, handlar koncentrationen av personer
med utomeuropeisk bakgrund till vissa stadsdelar i staden varken
om fria val eller individuella preferenser. Den strukturella diskrimineringen i boendet har varit en av de viktigaste grundpelarna i
processerna av stadens rasifiering. De invandrades koncentration
till omrdet var ett tmligen frutsgbart resultat av denna systematiska dirigering. Rasifieringsprocessen aktiverades i det hr fallet
inte som en planerad befolkningsfrdelning, utan snarare som ett
resultat av just bristen p lngsiktig stadsplanering samt myndigheternas passiva accepterande av bostadsmarknadens diskriminerande villkor. Man kan i brist p specifikt forskningsmaterial spekulera kring de tankar och strategier som styrde denna etniskt
226
SOU 2006:73
snedda dirigering av nykomna flyktingar frn alla vrldens hrn till

ngra f frorter. Skert r dock att detta, tillsammans med det redan av efterkrigstidens bostadspolitik och stadsplaneringen
cementerade sociala segregation, kom att ge ett rumsligt mnster
av en rasifierad urban struktur i Gottsunda och i vriga svenska
stder och frorter. Skert r ocks att dessa villkor inte nnu har
motverkats av en mer offensiv invandrarbostadspolitisk strategi
som med hjlp av olika bostadspolitiska instrument till exempel
bestmmer sig fr att ppna svenska omrden, de vita arna, fr
invandrare.
Multikulturalism eller rasifiering

Sverige har blivit mngkulturellt uttalas det ofta i den allmnna och
ven i den politiska debatten. Gottsunda i synnerhet har ftt den
benmning, det mngkulturella Gottsunda. Multikulturalism sgs
ha som frmsta princip ett erknnande av och en respekt fr kulturella skillnader. Men en viktig kritik av multikulturalism under de
senaste ren handlat om dess politiska neoliberala karaktr (hlund
& Schierup 1991, Molina & Tesfahuney 1994). Kritiken kan sammanfattas som att projektet r en ny version av den lnga vsterlndska traditionen av kolonialism.
I den mn diskursen om multikulturalismen inte tar upp frgor
om befrielse, om social och ekonomisk jmlikhet, eller maktfrgor,
innebr denna ingen utmaning. I stllet frflyttar diskursen frgor
om exploatering, frtryck och orttvisa till ett fregivet och neutralt omrde bestende av kulturell skillnad och egenart. Multikulturalism handlar inte heller om en i grunden sund men illa genomfrd
politik, som mnga med god vilja skulle vara bengna att tro. Det
handlar snarare om ett misslyckat frsk att med kulturella lsningar komma till rtta med icke-kulturella problem. Diskursen om
integration har, i multikulturalismens retorik, prglats av en kulturreduktionistisk karaktr. Det tas fr givet att mnniskor som
kommer till Sverige kommer frn annorlunda kulturer. Deras ofta
icke definierade annorlunda kulturella egenskaper anvnds ven fr
att frklara brister i den s kallade strukturella integrationen, det
vill sga en hg arbetslshet eller segregerade boendemnster bland
den invandrade befolkningen. I en kritisk granskning av det s kallade multikulturella samhllet r detta ett vsentligt konstaterande. Multikulturalism, som flera europeiska och andra industria-
227
SOU 2006:73
liserade nationer anser sig ha ntt, handlar egentligen inte om ngot

erknnande eller hyllande av skillnader. Multikulturalism och angrnsande frgor dljer problem som i sjlva verket gller makt och
hegemoni. (hlund & Schierup 1991, Molina & Tesfahuney 1994).
Denna fixering vid frestllda kulturella skillnader har konsekvenser p flera samhlleliga niver. Mjligen r den viktigaste av
konsekvenserna att den frstrker en indelning av nationen i Vi och
De. Samhllet vlkomnar De Andras exotiska mat, lckra kvinnomode och annorlunda musik, samtidigt som det frn flera hll psts att invandrare, De Andra, r kriminella, narkotikamissbrukare och bidragsberoende. Integrationsretoriken, som frutstter
utanfrskap och en Vi/De indelning kan, nr allt kommer omkring, bidra till att de problem som frst och frmst drabbar De
Andra, ssom rasistiskt vld och diskriminering, och inte minst
boendesegregation, inte ska ang hela Sveriges befolkning utan
endast den invandrade befolkningen och deras barn.
I intervjustudien frn mitten av 1990-talet i den antagna multikulturella Gottsunda uppenbaras just frgan om social ojmlikhet i
relation till trivsel i omrdet. De intervjuade invandrade personerna
kopplade sin bild av bostadsomrdet till hur tillgngen till bde
kommersiella och kollektiva vlfrdstjnster sg ut. Om man ska
nmna ngot som intervjupersonerna, oavsett var i Gottsunda de
bodde, upplevde som genomgende positivt var det: tillgngen till
serviceutbud. I Gottsunda finns allting, var det flera som
uttryckte. Srskilt omnmnt var de goda bussfrbindelserna och att
allt man behvde handla i princip fanns dr. Trots denna positiva
bild av serviceutbudet i omrdet hade nedskrningarna i de kommunala tjnsterna inte passerat obemrkt fr intervjupersonerna.
Enligt flera hade besparingarna pverkat servicekvalitn. Besparingarna har gjort att kvalitn i undervisningen sjunkit och hemsprksundervisningen ptagligt frsmrats, var det flera som tyckte, fr
mnga barn och fr lite personal. P vrdcentralen var det lnga
vntetider. Inom socialfrvaltningen hade atmosfren blivit hrdare, man vill inte grna komma under normen fr att undvika att
komma dit och ska socialbidrag. Det finns personal dr som r
mycket hrda mot invandrare och de verkar tycka att alla invandrare r lika, var det ngon som uttryckte det som flera andra hade
ppekat (Molina 1997).
Afsaneh till exempel som bodde intill centrum var vldigt njd
med Gottsunda. Busshllplatsen lg precis utanfr huset. Hon
228
SOU 2006:73
knde inte till andra omrden i Gottsunda men hon trodde att det
var lika bra verallt.
(...) jag tycker inte att det kan finnas ngra nackdelar [med att bo i
Gottsunda]. Fr att jag r fr det mesta hemma dr jag trivs bra. Den
strsta frdelen r kpcentrum som ligger s nra med bank 2 och
vrdcentral och olika busslinjer som gr hrifrn. Det spelar ingen roll
nr man kommer och gr fr att det alltid finns bussar. S jag tycker
att allt r bra hr. Ibland under stora helger till exempel jul och sdant
r det mycket hgt ljud som r besvrligt.
TPF
FPT
Multikulturalism har lyfts upp som ett samhllsprojekt dr fr

givet tagna kulturella skillnader mellan olika etniska grupper skulle
tas tillvara. Dock har multikulturalism inte tillfrt minoritetsgrupper ngra bttre levnadsvillkor i de lnder dr projektet tagits in i
den politiska dagordningen samt i officiella diskurser om Den
Andre. Sverige r inget undantag (Molina & Tesfahuney 1994).
Nr det gller boendet och dess betydelse fr de sociala relationerna i just det hr omrdet, som oftast kallas fr multikulturellt,
var erfarenheterna skilda. Ngra intervjuade hade frstelse fr de
svenskar som flyttar p grund av en bristande kvalit i utbudet av
kommunala tjnster, i synnerhet skola och barnomsorg, och ven
fr att det finns mnga invandrare i omrdet, som de uttryckte
det. Vid flera tillfllen sade intervjupersonerna att det r svrt att
umgs med varandra nr man kommer frn olika kulturer. I praktiken visade det sig emellertid att de intervjuade faktiskt ofta umgicks ver kulturella grnser, ibland med grannar men vanligast
med fre detta kurskamrater eller arbetskamrater. Sprket framgick
ndock oftast som det viktigaste hindret fr kontakten ver nationalitetsgrnserna. Ngot som nstan alla intervjuade hll med om
var att den svraste gruppen att umgs med var svenskarna.
Samad kom frn Iran 1989. Han lste p universitetet. Han och
hans fru och son bodde i ett av hghusen i Stenhammarsparken.
Samad uppfattade tydligt att Gottsunda drabbats av en besparingspolitik som ftt speciellt hrda konsekvenser fr omrdet. Han refererar till de frsta stora besparingar som leddes av dvarande
ordfranden i kommundelen och tolkar det som att det r just den
beropade multikulturella karaktren av omrdet som mjliggjort
frsmringen.
2
Sparbankskontoret i Gottsunda centrum lades dock ner under 1995, trots invnarnas
protestinlgg i den lokala pressen.
TP
PT
229
SOU 2006:73
Den nya kommundelschefen brjade sitt arbete med syfte att spara s
mycket som det bara gr, drfr har skolan drabbats hrt av hennes besparingar. Invandrarna har ocks drabbats mest av hennes besparingar
fr att hon kan inte gra samma sak i andra kommuner dr inga
invandrare bor. Jag tycker att Gottsunda har drabbats mycket mer n
de andra omrdena.
Forugh r arbetsls vilket hon r mycket missnjd med och sger

drfr att hon r vldigt ledsen fr att hon inte kan skaffa sig ett
jobb som kan gra henne fri ifrn beroendet av socialbidraget.
Hon berttar att hon knner sig fraktad och frdmjukad av socialassistenternas stt att behandla henne.
Nr det gller betydelsen av bostaden fr livskvalitn och integration, sger hon att det r sjlvklart att hon nskar att bo i fina
omrden, som rika svenskar gr, som Valstra till exempel, men
hon skulle nd knna sig ensam och isolerad dr. Hon tycker inte
att bostaden spelar s stor roll i kontakten med svenskar, om viljan
att umgs inte finns, men hon skulle m mycket bttre av att bo i
ett fint hus och i ett finare omrde,
Vad har vi att prata med svenskar om? Kan vi prata om krig, om bomber? De skulle inte frst mig. Vra erfarenheter r helt olika, jag
skulle inte frst dem. Vi r frmmande mnniskor och var och en bor
i sin egen vrld och har sina egna problem.
Hon skrattar och sger:

om svenskarna inte ens vill umgs med mina barn, hur skulle de kunna
vilja umgs med mig?
Multikulturalismen som i den gngse retoriken handlar om mngfald och verskridande av kulturella grnser fungerar (nr det ver
huvud taget gr det) enligt de intervjuade endast enkelriktat.
Snarare n multikulturalism p en socialt neutral mark prglad av
etnisk mngfald, det som de intervjuade knner igen r ett tydligt
uppdelat klassamhlle. Niloufar mrker att det finns stora klasskillnader i Sverige, fast det blev en verraskning fr henne nr hon
upptckte det.
Det finns klasskillnader, tyvrr. Jag trodde inte att Sverige skulle se ut
som Teheran med olika klasser i samhllet. De svenskar som man
trffar hr i Gottsunda r ju annorlunda, med hnsyn till det sttet de
klr sig och hur de beter sig. Till exempel de som str vid Gottsunda
centrum och dricker l och pratar hgt. Eller nr man ser krossade
flaskor p gatorna och vid busshllplatser. Man ser inte samma sak i
vriga delar av stan. Jag har hrt frn en vninna att berusade mn
230
SOU 2006:73
brukar komma och knacka p hennes drr mitt p natten, men jag har
sjlv aldrig varit med om sdana hndelser. Men berusade personer
som dricker jmt och pratar hgt och skriker finns det alltid i omrdet
och vid Gottsunda centrum, och jag vgar inte skicka min dotter
ensam till affrerna.
P vilket stt kan multikulturalismen i det mngetniska Gottsunda

vara funktionell fr invandrarna sjlva om ojmlikhet, klasskillnader, frsmringar i termer av nedskrningar i omrdet knts s ptagligt av invnarna, om umgnget inte blir mer intensivt och om
dessa invnare knner sig mer eller mindre pressade, ja, till och med
tvingade till att bo i just detta omrde? En tnkbar positiv effekt
med etnisk boendekoncentration r att invandrare i dessa omrde
skulle kunna f bttre frutsttningar fr vissa kommunala tjnster,
som hemsprksundervisning, tolkservice och tvsprkig personal
(Andersson & Molina 1996 och Sangregorio 1984). Dock, enligt de
hr erhllna vittnesmlen, uppns inte en effektiv och specialiserad
service till just invandrarbefolkningen i Gottsunda, utan denna
knns snarare krnkande av mottagarna sjlva. Hemsprk och srskild hjlp med det svenska sprket upplevs som bristflligt. Mottagandet p Socialfrvaltningen beskrivs som hrt. Multikulturalismen blir i konfrontationen med invnarnas berttelser bara
tomma ord, en nrmast innehllsls retorik. Fr att det ska ha ngon betydelse fr den lokala befolkningen mste multikulturalismen bli ngot mer n en exotisk blandning av frger och matkulturer. Ordet multikulturalism anvndes inte av mnga av de
intervjuade och det frammanades inte heller genom frgorna, men i
de fall det frekom verkade inte dessa uppleva det som ngot som
har tillfrt invandrarna srskilt mycket.
r det d mjligt att det kommunala serviceutbudet i Gottsunda
tenderar att anpassas till dess kundunderlags kulturella bakgrund,
p s stt att man exempelvis inte behver vara s noga med kvalitn nr det r invandrare som ska tas emot? Detta har i ett sammanhang diskuterats med grund i bde internationell och svensk
forskning, som vlfrdens rasifiering (Johansson & Molina 2002).
Det behvs mer forskning fr att pst att det sker en sdan rasifierad anpassning av vlfrden i just Gottsunda, men det kan vara vrt
att notera att det motsatta, nmligen att befolkningen skulle uppleva ngra speciella frdelar, ngon positiv srbehandling med att
bo i ett multikulturellt omrde var det ingen som vittnade om.
De uttalade frdelar med koncentrationen av vissa invandrargrup-
231
SOU 2006:73
per till bestmda bostadsomrden har enligt de intervjuade snarare

lett till en frsmrad tillgng till samhlleliga resurser.
Belgringen frsta akten: segregering

En ledande frga i Stadens rasifiering var hur det kunde komma sig
att frklaringen till segregationen som dominerat i politik, debatt
och ven i forskning i Sverige fram till brjan av 1990-talet (och i
viss mn ven gr i dag) kunde utg ifrn de segregerades egna fria
val. Skulden lades p de segregerade mnniskorna i ett nytt undantag. Fr i regel accepteras det att det r vldigt f mnniskor, enbart
de med betydande ekonomiska och sociala resurser, som har mjlighet att ver huvud taget vlja p bostadsmarknaden. Invandrarna
vljer att bo nra varandra blev det mantra som upprepades i sammanhang efter sammanhang utan att ngot empiriskt arbete hanterat frgan serist. Ett viktigt intervjutema i avhandlingen Stadens
rasifiering handlade drfr om sttet p vilket de intervjuade hade
kommit till Gottsunda. Hade de kommit dit frivilligt, hade de prioriterat just Gottsunda framfr andra omrden, eller hade de snarare
drivits dit p ngot stt? Svaren var varierande. De flesta knde att
de aldrig haft ngon mjlighet att vlja boende. Bland de som hade
kommit till en flyktingfrlggning hnde det att de alltsedan frsta
tiden till intervjutillfllet, antingen blivit tvingade eller inte haft
ngot alternativ. Detta p grund av att de behvde en bostad omgende och inte kunde vnta tills det blev ngon ledig ngon annanstans n i Gottsunda. I flera fall ppekades att det var socialassistenten som ordnade lgenheten.
Det fanns nd ngra intervjuade som ansg sig ha valt att bo i
Gottsunda av flera skl. Detta skedde dock inte frn brjan utan
frst nr mjligheten att vlja dk upp. Vid intervjutillfllet hade
Anita bott i Sverige i 14 r, hade en bra ekonomisk situation, och i
Iran hade hon tillhrt vre medelklassen. De kunde vlja ansg
hon, och kpte en bostadsrtt i sdra Gottsunda, dr de stortrivdes. nd ville de flytta i framtiden. Nr de kom till Sverige, flyttade de direkt till Uppsala och Gottsunda. De hyrde en lgenhet i
andra hand med tre rum och kk. De hade slktingar i Gottsunda
och det var de som hittade lgenheten t dem. Hon frklarar att de
valde Gottsunda eftersom det var vldigt viktigt fr dem att bo
nra sina landsmn.
232
SOU 2006:73
Andra upplevde det som att det snarare var en tillfllighet att de
kommit att bo i Gottsunda. Antingen s fanns det lediga lgenheter
just dr och just vid den tidpunkt de behvde en bostad, eller ocks
var det slktingar och bekanta som ordnade en bostad.
Georg och Karina, bda forskare, kom till flyktingfrlggningen
i Oxelsund. Efter ngra mnader i Sverige dk det upp ett tillflle
fr Georg att ing i en forskargrupp i Uppsala, s de flyttade. Deras
assistent p frlggningen ordnade en lgenhet om tre rum och kk
i ett av Gottsundas hghus. Detta tyckte de inte om frn brjan,
men det fanns ingen annan ledig bostad som skulle passa en trebarnsfamilj i Uppsala, fick de till sin skepsis hra. Karina berttar
att de med tiden vant sig vid lgenheten, dock i mindre utstrckning vid omrdet:
(...) nr man kommer hit s vet man ingenting och sedan ser man hur
det r, och d blir det bara att konstatera: hr bor jag. Jag tror inte
att man kan vlja.
Pablo r arbetare och kom till Gottsunda eftersom han flyttade

ihop med en kvinna frn Finland, som redan bodde dr. Innan dess
hade han bott i flera studentkorridorer. Pablo var dock inte studerande och knde sig lite utanfr. Att flytta till Gottsunda var fr
honom en positiv erfarenhet.
(...) jag upptckte att min vrld, den som jag hade p Sernanders vg
och i Rackarberget, inte hade ngonting att gra med vad jag sysslade
med, eftersom dr r det bara studenter som bor. Tnk dig, jag bodde i
en korridor dr det fanns(...) alla studerade och jag gick till jobbet
varje dag. Det var tv helt skilda saker. Till exempel att det var s
mycket ovsen och att de jmnt hade fest, (...) p onsdagar, och jag
som mste g upp tidigt fr att g till jobbet. Det var inte min vrld.
Nr jag kom till Gottsunda insg jag att det fanns ett samband mellan
folk hr och vad jag sysslade med. Jag mste sga att jag trivdes bttre i
Gottsunda, dels fr att det fanns fler invandrare och dels fr att det
fanns fler arbetare. Jag har mrkt att Gottsunda inte har ngot bra
rykte men jag knner mig mer hemma hr.
Vi frgade om detta kan tolkas som att han sedan stannade i Gottsunda fr att han ville?
Det r inte s. Det handlar inte om att man gillar eller inte gillar omrdet. Det finns andra omrden n Gottsunda som jag tycker mycket
mer om. Problemet r att det r mycket lttare att f lgenhet i Gottsunda, och d blir det s att man accepterar. Men jag r medveten om
att svenskarna pratar om (...) var bor du ngonstans? I Gottsunda.
D blir det ngon sorts (...) frdomar.
233
SOU 2006:73
Att ha kommit till Gottsunda var fr flera av de intervjuade en tillfllighet, men samtidigt enda alternativet. Sima berttar om sin ankomst till Gottsunda.
Vi hade en slkting som hade ftt den hr lgenheten men ville inte
flytta just d. Vi skrev p andrahandskontrakt frst fr tre mnader
och efter de tre mnaderna fick vi skriva p frstahandskontrakt med
Uppsalahem. (...) Just p den tiden var detta enda mjligheten. Det var
inte s ltt att f en lgenhet i Uppsala. (...) Vi tnkte inte mycket p
omrdet utan vi var glada fr att vi hade ftt den hr lgenheten s vi
kunde flytta till Uppsala. Dessutom knde vi inte Uppsala s bra fr
att kunna vlja mellan olika omrden.
Ahmad rknas ocks bland dem som fick lgenheten via slktingar
och bekanta.
Min bror kom frst och fick en lgenhet i Valstra. Nr mamma kom
till Sverige bodde hon i ett par veckor tillsammans med min bror och
sedan skte de lgenhet och det tog bara tv eller tre veckor fr henne
att f en lgenhet i Valstra, p Bandstolsvgen. Det var s att ingen av
oss hade skt om att bo i Gottsunda och sjlv var jag den sista i familjen som flyttade till Gottsunda. Jag hade inte valt att bo i Gottsunda
fast mina nrmaste slktingar bodde hr. (...) Nr jag gick till Uppsalahem och skte en strre lgenhet hade jag lite brttom och ville ha en
bostad omgende. D skte jag i det omrde som fortast gick att f lgenhet i, och det var naturligtvis Gottsunda i frsta hand och Valstra i
andra hand.
Niloufr fick frst bo i radhus. I Iran var hon van vid att bo i villa
och det kndes bra i radhuset. Men efter ett tag fick hon flytta och
d blev det till en lgenhet i hghusen p Bandstolsvgen i stllet.
Hon var besviken och frskte byta bostad men det gick inte.
Gottsunda har hon dremot ingenting emot.
Nr jag kom till Uppsala fick jag frst bo tillflligt i ett radhus. Nr jag
skte bostad knde jag inte till de olika omrden i Uppsala. Drfr angav jag inga nskeml angende bostadsomrde i den blankett som
man skulle fylla i. Drfr fick jag den hr lgenheten. Frst, nr jag
flyttade in hit var jag mycket ledsen fr att jag inte tyckte om att bo i
lgenhet. Men d tnkte jag att jag kunde bo hr tillflligt och sedan
flytta till en annan bostad. Jag vill fortfarande flytta men det har inte
hnt ngonting nnu.
Flera av de intervjuade upplevde att de av diverse myndigheter hade

blivit mer eller mindre tvingade att flytta till Gottsunda. Meningen
r inte i den hr redogrelsen att underska p vilket stt eller av
vem de blev tvingade. Det som r intressant r att lyssna p perso-
234
SOU 2006:73
nernas berttelser och frska frst hur de upplevde det som fr

mnga rster i debatten om etnisk boendesegregation rr sig om
ett frivilligt bostadsval. Leila uttalar sin syn p frgan vldigt tydligt, ingen har valt att bo i Gottsunda sger hon.
Vi valde inte Gottsunda, det var de som bestmde att vi skulle bo hr,
vr assistent i Uppsala eller, jag vet inte, kanske Uppsala kommun. (...)
Jag tror inte att de [andra invandrade som bor i Gottsunda] har ftt
vlja sjlva, utan de har blivit placerade hr. Jag tror att det r de sociala
myndigheterna som bestmmer hur och var man skall bo. Frn brjan
r det de som betalar fr invandrare som inte kan sprket och inte
knner till alla omrden. Och de vill betala frsts mindre d det r
Gottsunda som har lgre hyror. Det r i alla fall min sikt, ingen har
valt sjlv att bo i Gottsunda.
Men med tanke p att de flesta av vra intervjuade med tiden hade
accepterat placeringen och brjat trivas i Gottsunda, som Pablo
redan berttat, frgade vi vidare om hon sedan trivdes i Gottsunda
nr de vl hade flyttat in?
Nej, eftersom vi bor p sjunde vningen och d var min pojke bara 4
r. Det kndes s jobbigt fr att vi var rdda fr att vi bodde s hgt
upp och miljn var ocks konstig fr oss som hade kommit frn Sandviken som var finare, men s smningom blev vi vana med detta. Men
det var jobbigt i brjan. Efter att ha bott en vecka hr gick jag till socialassistenten och sade att jag ville byta min lgenhet och att vi inte
kunde fortstta att bo hr men vi fick inte byta. Jag diskuterade
mycket med henne men det gick inte.
Samad, Leilas man tillgger:

Jag tror att invandrarna r rdda fr Gottsunda. De blir placerade hr
utan att veta om detta omrde. Jag skrev p kontraktet innan jag hade
ftt se lgenheten och sjlva omrdet. Invandrarna kan inte det svenska
sprket och kan inte ska bostad sjlva. Vi tyckte inte om lgenheten
frn brjan och frskte byta flera gnger. Men vi kunde inte sprket
och visste inte vad vi skulle gra. Drfr stannade vi kvar hr tills vi
blev vana vid den hr lgenheten. Nittio procent av invandrarna tycker
inte om att bo i Gottsunda. Nr jag gick p svenskundervisning trffade jag en kurskamrat som var mycket ledsen fr att han hade hamnat
i Gottsunda. Nr jag frgade honom varfr r du ledsen? sade han att
alla inom kommunen placerade alla invandrare i Gottsunda och att dr
fanns varken resurser eller mjligheter. (...) Alla invandrare blir tvngsplacerade i Gottsunda och de berttar sedan fr andra att det r
hemskt att bo i Gottsunda och inga av de som har blivit placerade dr,
r njda med vare sig bostadsomrdet eller med sjlva bostaden. Drfr blir man rdd nr man hr om Gottsundas dliga rykte. Alla in-
235
SOU 2006:73
vandrare blir tvngsplacerade i Gottsunda. En del har lyckats fly och

en del bor kvar i Gottsunda p grund av dliga sprkkunskaper och s.
ven Forugh knde sig tvingad att flytta till Gottsunda. Hon kom
direkt till Uppsala. Nr hon kom till Sverige bodde hon hos sin
dotter i en tva i tv mnader. Lgenheten lg i centrum. Sedan fick
hon en tva i andrahand ocks ganska centralt. Det var socialsekreteraren som ordnade det. Hon bodde dr i tre mnader, och blev
sedan tvungen att flytta igen, den hr gngen till Grnby, en stadsdel i nordstra Uppsala. Det var socialsekreteraren som tvingade
henne att flytta hela tiden, sger hon. I Grnby bodde hon i 4 mnader. Efter det tvingades hon att flytta till ett annat omrde,
Eriksberg. D kom hennes man till Sverige. De bodde i Eriksberg i
ytterligare tv mnader. Drefter fick hon sitt frstahandskontrakt,
den hr gngen i Gottsunda. Hon ville inte flytta till Gottsunda,
hon ville bo nra centrum men socialsekreteraren tvingade henne
att flytta till Gottsunda. Vid intervjun bodde hon kvar i samma
lgenhet.
Belgringen andra akten: stigmatisering

Urban social och etnisk segregation har varit ett utmrkande drag i
maktens geografi i Sverige sedan 1970-talet. Fenomenet har existerat sjlvfallet sedan lngt tidigare men inte som uttalat objekt fr
forskning och politik.
En viktig aktr men lngt ifrn den enda som skapat och
upprtthllit bilden av Gottsunda baserad p markrer som bl.a.
problem, oordning, otrygghet, kriminalitet, icke-svenskhet (eller
multikulturalism), har varit den lokala pressen.
Man hr s mycket skit, varje dag, just i media om Gottsunda. Det str
i rikspressen liksom. D str det inte Gottsunda, Uppsala, det str bara
Gottsunda, d vet alla vad det r fr ngonting.
Mikael, en ung kille frn den finare och svenskare delen av Gottsunda uttryckte med dessa ord det som verkar ha blivit en relativt
allmn uppfattning, men som fortfarande vid 1990-talets mitt var
en outforskad frga. Omrdet hll p att omges av ett ofrtjnt
dligt rykte. Jag gick igenom Uppsala Nya Tidnings nyhetsbevakning av polisrapporter frn veckosluten, vilka publicerades i tisdagens nummer av tidningen. Ur dessa fick man reda p ngra av de
236
SOU 2006:73
brottsliga hndelser, som intrffat under helgen i Uppsala. 3 Analysen visade att det inte varit tidningens konsekventa policy att identifiera omrden med namn i samband med denna typ av nyhetsbevakning. Oftast var det sjlva brottet som terfanns i rubriken, till
exempel: Cyklande anflls och bestals, eller Drog kniv mot
festdeltagare. I spalttexten brukade namnet p gatan dr hndelsen
intrffade anges, men mycket sllan uppgavs det i vilket omrde
brottet begtts. Men det fanns undantag fr denna regel; terigen
Gottsunda som undantaget. Fokus fr denna studie var sttet att
rubricera hndelserna och det gick att konstatera att av totalt
72 observationer nmndes omrdet i rubriken endast 4 gnger.
Dessa rubriker lydde: Villainbrott i Valstra (6 oktober 1975),
Misshandel i Gottsunda (4 augusti 1980), Knivdrama i Flogsta
(1 juli 1985) och verfall i Nybyvilla (3 september 1990). Samtliga gnger handlade det om s kallade invandrartta bostadsomrden i stadens utkanter. Dessa omrden r emellertid lngt ifrn
verrepresenterade i kommunens brottstatistik, vilket framgr av
intervjuer med polisen i regiontidningen Uppsala-Demokraten frn
januari 1996, och det bekrftades ocks av de observationer frn
pressen. Varken Gottsunda eller ngot av de andra bostadsomrden
som nmns i nyhetsrubrikerna str fr en srskilt stor del av
brottsligheten i Uppsala. De flesta brotten sker i centrum. 4 Detta
bekrftas ven senare av DN-skribenten Ola Larsmo, nr han berttar om ett mte i Gottsunda som polisen anordnade sommaren
2004 fr att diskutera det i medierna uppmrksammade gngkriget i Gottsunda. D medger lnspolismstaren att brotten hll p
att visa en tendens till minskning i stadsdelen och att mediabilden
inte stmde med verkligheten. (DN 4 april 2004)
Eftersom 1980 var frsta ret Gottsunda nmndes i de rubriker
vi granskat, ville vi titta mer ingende p ngra mnader det ret.
Den hr gngen gjorde vi totalt 20 observationer. Vi gick igenom
tisdagarnas rapportering frn mitten av juli till slutet av oktober
detta r. Fr att f en uppfattning om tendensen ndrat sig 10 r
senare, lste vi med samma frekvens rapporterna under 16 veckor,
frn juli till och med september 1990. I vra observationer frn
1980 rubricerade UNT endast tre gnger med omrdesnamn: tv
gnger i Gottsunda och en gng i Valstra. Inga andra omrden anTPF
FPT
TPF
FPT
3
Med hjlp av en medarbetare gick vi gick igenom mediabevakningen av polisira rapporter
fr 6 valda r, nmligen 1972 (d Gottsunda centrum invigdes), 1975, 1980, 1985, 1990 och
1995. Fr vart och ett av dessa r analyserades de artiklar som kommit ut frsta tisdagen i
varje mnad, det vill sga vi gjorde sammanlagt 72 observationer.
4
Uppsala Demokraten, nr 5152, 1996, s. 3.
TP
PT
TP
PT
237
SOU 2006:73
gavs i rubrikerna, fast det i texten under framgick att brott hade
inrapporterats frn mnga hll och kanter i staden. I vra observationer frn 1990 fanns inte Gottsunda med i rubrikerna en enda
gng. Vi fann inte heller namnet i spalttexten. Hndelser rapporterades dock frn flera olika omrden, men dessa angavs inte alls i
rubrikerna. Nyhetsbevakningen tcker naturligtvis endast en liten
del av brottstatistiken frn de underskta perioderna, men det r
intressant att notera att av sammanlagt mer n 100 refererade hndelser, intrffade endast fyra i Gottsunda, och vid tre av de fyra
tillfllena fanns Gottsunda med i rubriken. Samtidigt som Gottsunda exponerats fr lsaren hade andra omrden skyddats. Ett
klart verdrivet rykte om Gottsunda som farligt omrde hade
spridits med medias medverkan. 5 Gottsunda hade stigmatiserats.
Gottsunda hade gjorts till en rumslig Andre.
TPF
FPT
Misstnksamhetens hermeneutik och stadens rasifiering

I geografin har hermeneutik, teorin om meningarnas tolkning och
klarlggande, utvecklats som en reaktion mot positivismens ansprk p att gra mnet till en rumsvetenskap (spatial science).
Landskapet kan ven lsas ur en hermeneutisk synpunkt (Jonhston,
Gregory, och Smith 1986:193). Begreppet misstnksamhetens
hermeneutik inspireras av Paul Ricoeurs misstankens hermeneutik.
Med detta menar Ricoeur att meningar har dolda sidor som man
kan upptcka genom att komplettera lyssnandet med misstanken. 6
Begreppsapparaten misstankens hermeneutik r skapad inom en
psykoanalytisk kontext och har en positiv mening, i och med att
dess anvndning betraktas som en resurs i meningstolkningen. En
kritisk hermeneutik som vill ta tillvara psykoanalysens komplexitet,
menar Ricoeur (1993), mste vara lyssnande och misstnksam
samtidigt. Att tolka r med andra ord att lyssna och misstnka.
Begreppet erbjuder emellertid intressanta mjligheter fr dess
anvndning i psykosociala sammanhang. Hr lnas det fr att i
stllet diskutera meningar som diskursiva former fr maktutvning. Genom att appropriera, definiera och stigmatisera en grupp
av mnniskor, invandrare i Sverige, kan man i vardagsdiskurser
TPF
FPT
5
En granskning av diverse reportage som den lokala pressen har publicerat om Gottsunda
skulle frmodligen ge en mer nyanserad bild av den massmediala representationen av
omrdet.
6
Fr en utfrlig redogrelse fr Ricoeurs misstankens hermeneutik, se Kristensson-Uggla
1994, s. 251284.
TP
PT
TP
PT
238
SOU 2006:73
och med hjlp av ngon sorts misstnksamhetens hermeneutik frvandla dem till exempelvis potentiella brottslingar. 7
TPF
FPT
Grannsamverkan mot brott: en osynlig grnsdragning

I den kognitiva rumsbildningen r utomstende frmlingar som
uppfattas ssom en samlingspunkt fr risker och farhgor. De
personifierar det kaos som all social rumsbildning envist men ffngt sker erstta med ordning, och otillfrlitligheten hos de regler som hoppet om ersttning har investerat i. (Bauman 1995:201).
Vad misstnksamhetens hermeneutik dagligen kan betyda fr vissa
gottsundabor p vg frn och till jobbet kan illustreras med ngra
gatuskyltar.
P vgen frn centrala staden till Gottsunda ligger ett av de bst
sedda villaomrdena i Uppsala: Norby. En stor del av svl kollektivtrafiken som cykel- och personbiltrafiken till Gottsunda sker
lngs Norbys huvudgata, Norbyvgen. Hsten 1993 frvnades de
frbipasserande av en skylt med ett stort, alert ga i flera av de vgkorsningar som bildas av infartsvgarna till Norbys villakvarter, nr
de mter den livligt trafikerade Norbyvgen. Det stora, bevakande
gat utgr symbol fr boendeorganisationen Grannsamverkan
mot brott. Norby var det frsta bostadsomrdet i Uppsala att
stta i gng verksamheten. Men r Grannsamverkan mot brott en s
oskyldig kampanj som skerligen mnga grannar upplevt den? Kan
man stlla sig kritisk mot ett sdant initiativ, nr det uttalade syftet
med verksamheten r att hjlpa varandra, grannar emellan, att
skydda mnniskor och den privata egendomen frn inbrott? Med
hjlp av en snabb granskning kan vi konstatera att idn inte r srskilt ny och att den lngt ifrn r lokalt genererad.
Motsvarigheter till Grannsamverkan mot brott har lnge funnits
i andra lnder. Ngra exempel r Kanadas, USA:s och Storbritanniens Neighbourhood Watch (noteras br att dessa benmns p
exakt samma stt i alla tre lnderna). Dessa bevakningsrrelser
bland framfr allt husgare har kommit att bli polisens civila hgerarm; det civila samhllet som sjlv handlar fr att upprtthlla ordningen och bekmpa brottsligheten (Campbell 1993:166187.).
Grannsamverkans motsvarande verksamheter anvnde sig av slagord om att upprtthlla lag och ordning, som den konservativa
7
Jag r tacksam mot Mekonnen Tesfahuney genom vrt gemensamma arbete hjlpt mig att
f denna insikt.
TP
PT
239
SOU 2006:73
ideologin speciellt gillar. Rekryteringen av aktiva medlemmar till

The Neighbourhood Watch blev den brittiska regeringens primra innovation vad gller lag och ordning p 1980-talet. Bostadsomrden skulle bli polisens gon och ron i skandet efter
kriminella. En del politiskt neutrala eller flexibla termer frn den
dominerande diskursen av lag och ordning lnades ocks. Termer
som gemenskap, grannskap, sjlvhjlp och rdsla innefattades i detta projekt. Ordvalet var viktigt fr utpekandet av hotet,
som visserligen skulle komma utifrn, frkroppsligat i frmmande
mnniskor. Brottet fanns inte inom sjlva gemenskapen utan det
definierades som ngot utanfr, personifierat i den Andre. I sjlva
verket handlade det varken om gemenskap eller brott, drfr att
rrelsen inte hade ngon mjlighet att kunna hantera konsekvenser
fr medborgare och samhllen av att ha brottsligheten mitt bland
dem (Campbell 1993:166). Vad handlar det d om?
Den svenska Grannsamverkan mot brott r en del av den
rikstckande kampanjen vga vrna varandra (VVV), vilken i sin
tur finns under Riksorganisationen mot brotts paraply. Man kan
sga att organisationer som Grannsamverkan mot brott, genom att
ge en skrckbild av ett stndigt, utomstende hot, spelar p en sorts
kollektiv paranoia och befster symboliska men i allra hgsta grad
materialiserade grnser mellan Vi hr innanfr, grannarna och
dem utanfr, frmlingarna. I verksamhetens propagandamaterial
kan man lsa fljande:
Fr varje r som gr kar brottsligheten och blir allt rare. Hos allmnheten har denna utveckling skapat allt strre otrygghet. Den
grundtrygghet som borde vara en medborgerlig rttighet r redan urholkad. Det otrygga samhllet drabbar oss alla, och brottsligheten r
drmed ett av de allvarligaste samhllsproblem. Inom vissa grupper har
oron att utsttas fr brott vergtt i direkt rdsla. ldringar som inte
vgar g ut p kvllarna, bankpersonal som r rdda att g till jobbet,
eller ensamma kvinnor som inte vgar sig ut i motionsspret, r bara
ngra exempel. Tyvrr finns det inget av tidens tecken som tyder p en
ljusare framtid. Frekomsten av vapen i samband med brott kar och
gr allt lgre ner i ldrarna. Nya hot, med en vg av kriminalitet frn
st, har p senare tid tillkommit. Bara genom att mobilisera allmnheten i kampen mot brottsligheten kan vi vnda den utvecklingen. Drfr finns RIKSORGANISATIONEN MOT BROTT VVV, och vr
verksamhet har redan gett goda resultat. (Ur propagandabroschyr frn
VVV )
TP
PT
Texten ovan mlar, som sina motsvarigheter i andra lnder gr, en

skrckbild av ett samhlle som tidigare mste ha prglats av en s-
240
SOU 2006:73
nr fullstndig harmoni och som nu gr i riktning mot barbari, och

dr hotet inte finns bland oss utan kommer ngonstans utifrn.
Detta budskap kan ha bestmda effekter i miljer som den i omrdet Norby, dr de hotfulla, brottsbengna Andra kan sgas vara p
frhand socialt och rumsligt definierade. Norby r ett vanligt genomfartsomrde fr gottsundabor p vg frn och till norra, centrala
och vstra delarna av staden. Dagligen rr sig denna klart synliga
befolkning i bussar, bilar, p cyklar eller till fots p Norbyvgen
och kanske srskilt synligt genom Norbys inre och i vrigt
lugna och trygga sm gator. Mer n en femtedel av Uppsalas
befolkning med utlndsk bakgrund bor i Gottsunda. Norbys gator
kan drmed bli ett friktionsrum, ett rum dr sociala skillnader
konfronteras. Personer med utomeuropeisk bakgrund och lginkomsttagare, vilkas nrhet husgarna i Norby i ngon mn kpt sig
fria ifrn, knner sig troligen inte srskilt vlkomna att passera igenom detta hgstatusomrde. Att identifiera sig med de misstnksamma mnniskor det stora gat i Norby ska iaktta, kan fr dessa
frbipasserande, och p grund av misstnksamhetens hermeneutik,
bli tmligen ltt.
Belgringen tredje akten: etnisk rensning

Under 1990-talet skakade mnga frndringar det svenska folkhemmet. Maktskiftet 1991, trots kortvarigt, satte djupa spr i det
redan hgersvngande svenska politik. Stora delar av den kommunala verksamheten bolagiserades, kommunerna ndrade sin vlfrdsinriktning och sprkbruk. Det blev nrande och trande aktiviteter samtidigt som vlfrdsmottagarna blev klienter (Boreus
1995). Skolorna hamnade i kommunalregi, friskolereformen genomfrdes, vrden effektiviserades med vilket menades en omfattande
omstrukturering som inbegrepp ett stort mtt av privatisering
(Johansson 2000). 1995 gick Sverige med i EU och flera forskare
och debattrer associerar denna dramatiska vg av frndringar
mot neoliberalism med en strategisk anpassning av landets ekonomi och administration till just EU:s krav fr medlemskap.
En av dessa dramatiska frndringar intrffade p det bostadspolitiska omrdet. Resultatet av de nedskrningar som genomfrdes
inom bostadspolitiken, frmst men inte enbart i form av de successivt slopande rntesubventionerna fr byggandet, i brjan av 1990talet, och den samtida lgkonjunkturen kan sammanfattas i mar-
241
SOU 2006:73
kant stigande boendekostnader och lg nyproduktion. Bostadsmarknaden, inte minst i Uppsala, verhettades framt slutet av
millenniet just pga den ndrade bostadspolitiken och de dyrare
produktionskostnaderna. Som direkt resultat av en minskad produktion av lgenheter kade bostadsbristen drastiskt igen. Under
2000-talet har vi skdat en kande nyproduktion. Kommunen
uppfattar det som att det byggs terigen mycket i kommunen. I
dokumentet IVE 20072010 befsts ambitionen att fortstta bygga
i en tmligen hg takt och kompensera stadsdelarna med de bristande uppltelseformerna. Under Mark och bostadsfrgor i
samma dokument str det att lsa:
() Bostadsmarknaden ska erbjuda ett brett utbud av lgenhetsstorlekar, uppltelseformer och prislgen. Varje stadsdel ska kompletteras
med det utbud som saknas och p s stt minska boendesegregationen
samt medverka till att serviceutbudet kan vidmakthllas. Fokus ligger
ven i fortsttningen p hyresrtter och ungdoms- och studentbostder. 8
TPF
FPT
Som forskningen lnge indikerat, kan man se den starkt geografiskt

rumsligt uppdelade uppltelseformstrukturen som en av de frsta
stegen i segregationsprocesserna. (Molina 1997, Andersson och
Molina 2003). En blandning av uppltelseformer p mikroniv
borde drfr vara nskvrt i strvan efter att motverka social och
etnisk segregation. Men genom att kompensera stadsdelarna fr
den uppltelseform som saknas, har det blivit s att nya ganska dyra
hyresrtter placeras i centrala delar av staden, medan gande- och
bostadsrtter produceras i frorter, srskilt i deras redan vlbrgade
periferier. Vad Gottsunda betrffar, har denna nyproduktion huvudsakligen, om inte uteslutande besttt av egnahem, villor, i det
vlbrgade Vrdstra. Ett studentomrde Lilla Sunnersta, med
drygt 250 lgenheter har nyligen byggts (frdigstllt hsten 2005),
relativt isolerat frn vriga omrden, i lgflerbostadshus, i anslutning till villaomrdet Sunnersta. Som vi kommer att se i fljande
rader, pverkar inte den nya bebyggelsen i Gottsunda bostadssegregationen i en positiv inriktning, utan den verkar snarare accentuera separationen mellan olika grupper av boende, bde socialt,
etniskt och demografiskt, och ge den, som vi kommer att se, en ny
dimension av exkludering som inte var knd frut i Gottsunda.
TP
8
PT
IVE (Inriktning, Verksamhet, Ekonomi) 20072010, s. 32.
242
SOU 2006:73
Etnisk rensning i Gottsunda centrum

En del i stadsdelens frnyelse r en rad frndringar som r p gng
i utbyggnaden av Gottsunda centrum. Jag intervjuade en f.d.
affrsinnehavare. Hans affr som slde mat frn hela vrlden, blev
en symbol fr det mngkulturella Gottsunda, tminstone enligt
den lokala pressen. Efter 18 r i centrumet fick han stnga sin butik
i januari i r. Han berttar det som han ser som en symbol fr den
etniska rensning han ser brja ske i Gottsunda. Det som fljer r
ett utdrag frn intervjun med honom.
Det hr brjade redan fr 18 r sedan. De trakasserade mig frn frsta
brjan och nu sade fatighetsbolaget till mig att det bsta fr mig var att
packa ihop mina grejor och g. Jag vet att det r du som bestmmer sa
jag till honom. Det r du som inte vill hjlpa mig. Du ville bara sparka
ut mig och det har du lyckats med. Nr de startade serveringen mitt
emot motarbetade de mig. Han (representanten fr fastighetsbolaget)
sa att han inte kunde gra ngot t situationen.
Nu vill de bygga ett nytt centrum med stora kedjebutiker. De vill ge
mer status till Gottsunda centrum. Jag vet inte hur de tnker dra hit
flera kunder. Det finns inte befolkningsunderlag fr det. De vill bygga
7 000 kvm mer n det som finns. Men det finns inte tillrckligt med
folk. De tror att andra delar av staden bara ska lta de dra hit folk frn
andra omrden. Varfr skulle de komma hit och handla? Det r de som
bor hr som de borde hjlpa. Bygg idrottsplatser fr ungdomar! Ungdomarna har ingenting att gra hr. Om de vill satsa p ett mngkulturellt samhlle mste de tnka p alla.
Min teori r att ombyggnaden av centrum r brjan till en resning.
Om du tnker efter s r Gottsunda omringat av vlbrgade omrden.
Dr skummet 9 bor r egentligen ett litet omrde. Jag tror att de
kommer att hja hyrorna och kra ut invandrarna. Till slutet kommer
allt att bli som Sunnersta. Och det r logiskt eftersom Gottsunda r
det finaste omrdet i Uppsala .. Svenskarna r rdda fr utlnningarna.
Idn r smart. De vill ha ett bra centrum och resten kommer att
komma av sig sjlv. Precis som de gjorde i Kista, men Kista hade strre
mjligheter eftersom det ligger centralt med E4 och E18 runt omkring. Men hit till Gottsunda, hur ska folk frn andra omrden vilja
komma till samma kedjebutiker som redan finns? Man behver inte
ens ha gtt i skolan fr att frst det hr. Det finns ingen information,
de fattar besluten bakom ryggen p oss. Men de vill inte ha vra
mindre affrer hr lngre, utan bara kedjebutiker.
Jag hade det nd bra under ngra r. De ville inte lta mig slja vissa
saker. Fr att hindra mig satte de folk som slde jordgubbar precis
mitt emot min affr, s att de skulle konkurrera med mig. Det var hyresvrdens beslut att lta dem st dr. En annan gng var det semlor
TPF
FPT
9
Hr r intervjupersonen ironisk och menar att befolkningen i dessa omrden uppfattas som
skum, som mindre vrdiga, som abjekt, med Judit Butlers och David Sibleys ord.
TP
PT
243
SOU 2006:73
men de hade inte tillstnd. En man stllde sig att slja semlor utan tillstnd frn hlsovrdsnmnden. I tidningen stod svarta semlor som
blev vita och att de hade hittat honom utanfr en affr. Alla trodde
att det var vi som slde dem. Nej, men mig har de aldrig velat ha hr.
De har aldrig gjort ngot fr Gottsunda centrum. De frgar inte oss
som vet vad folk vill ha. De anlitar konsulter i stllet. Det skulle vara
bra om de byggde saker till ungdomarna. Det som finns, som badet
och tennishallen kostar pengar. De gr som de vill och ingen stoppar
dem. Politikerna vill styra allt frn sina kontor. Jag sger till dem, ni
kan inte bara tnka p att komma hit nr massmedierna skriver att det
har hnt ngot. De borde vara mera p plats, p fltet. Nu fredrar
de att ha min affr stngd i stllet fr att lta mig jobba.
De som saknar mig mest r ungdomarna. Min affr fyllde det behov
som fanns i Gottsunda. Jag var prst och allt. Svenskarna lrde si att
ta utlndsk mat tack vore min affr. Men de vill inte ha oss, s r det,
de vill inte ha oss. Politikerna tvingade fastighetsbolaget att skriva p
ett papper dr de lovade att behlla mngfalden vid ombyggnaden i alla
fall, men jag tror inte att det omfattar mig.
I ett centrum fr att det ska verleva mste det finnas allt men varje
butik mste ha sin egen nisch. Alla kan inte slja allt.
Bakom en utlnning finns det en mjlig terrorist. Lagen och rttvisan r inte bakom dig. Man r rttsls.
Den fre detta affrsinnehavaren knner sig krnkt, rttsls, onskad, men inte enbart pga att hans affr fick stnga, utan andra saker
har under den senaste tiden pverkat knslan. Han berttar om en
hndelse som intrffade bara ngra veckor fre intervjun, och efter
att hans affr stngdes. D kom polisen in i hans sons konditori,
dr han sjlv hjlper till ibland sedan han blivit arbetsls. Konditoriet ligger bredvid hans numera tomma lokal. Under berttelsen
framgick att polisen hade ftt anonyma tips om att det pgick
knarkaffrer i anslutning till hans sons konditori, folk gick in och
ut med paket (!), hade det anonyma tipset ltit. Utdraget hr r
mycket frkortat. Det r dock vrt att notera att bde den intervjuade och hans son togs till polisstationen utan att informeras om
varfr, deras privatbostder husrannsakades av poliser utan frvarning fr de slktingar som befann sig dr, bland andra en minderrig son som var ensam hemma och blev chockad av tillslaget, de
fick inte ringa hem (sonen frklarade i timmar att han mste hmta
barn p dagis och till slut gick en polis med p att sjlv ringa till
slktingar och hlsa frn pappan att ngon skulle se till att hmta
barnen), de hlls nakna i separata celler, etc.
Det kom fem poliser kl 1011 p fm och pratade med min son. En
kvinnlig polis tog mig och frgade varfr jag hade blanka gon och
244
SOU 2006:73
sade att hon misstnkte att jag var pverkad av narkotika. De tog oss
till polisstationen utan att tala om varfr. De hll oss fast till sent p
kvllen De tg en trgasspray som jag hade haft lnge p en hylla
mera som minne frn en kompis som sedan dog i cancer hade gett mig
i present. Det tog ocks en penna som de pstod luktade marijuana.
() Ngra veckor efter kom det tv brev om att de inte hade hittat
ngot men att vi fortfarande var misstnkta.
Vi har ingen rttighet. Vem som helst kommer hem till dig och vnder upp och ner p allt. De frklarar ingenting. De frstr hela ditt liv,
och vem betalar sedan? Jag knner mnga fall. En kille jag knde tog de
ocks till polisstationen. De slog honom och nr han reagerade anklagade de honom fr vld mot tjnsteman. De vill tycka synd om oss fr
att tillfredstlla sitt eget ego. Vi r som gdsel. Vi livnr deras ego bara.
Frn dagiset brjar de frga vad heter du? Varifrn kommer du?
Hur ska man kunna vertyga sina barn om att de r svenskar? I stllet
fr att lra dem att lska det hr landet lr de dem att hata det. De
pratar mycket om integration men det finns ingen. De sger det bara
fr de internationella organ som bevakar dem.
Syns du inte finns du inte villagarna stller krav

Ombyggnaden av Gottsunda centrum omtalades rikligt under ett
diskussionsmte med invnarna i april. I ett frsk frn kommunens sida att engagera invnarna i stadsdelens utveckling. 10 Ca
90 personer deltog, de allra flesta frn de vita vlmende villaomrdena i omrdets utkanter, dr de nya villorna byggts. Kommunfullmktige arrangerade trffen och delade upp de nrvarande i fem
olika grupper. Jag stannade i grupen som skulle diskutera Gottsundas utbyggnad. De sikter och frgor som kom upp handlade om
ryktesspridning om olika saker som skulle hnda i frmst i samband med utbyggnaden av Gottsunda centrum, men ven den nya
byggnationen som eventuellt ska komma till under de nrmaste
ren. Precis som den intervjuade f.d. affrsinnehavaren hade uttryckt det, klagade flera av deltagarna p brist p information.
tminstone hade dess gottsundabor ntts av ryktespridningen
och hade flera konkreta frgor att stlla till politikerna.
Den mest terkommande frgan var vad som skulle hnda med
det nya centrumet och ryktet om att en lgprisbutik skulle etablera
sig dr. Detta var ingen av de deltagande villiga att acceptera. Det
TPF
FPT
10
Observera att detta str i framtidsvisionsdokumentet IVE (Inriktning, Verksamhet,

Ekonomi) 20072010, s. 37: Gottsundas attraktiva vrden ska utvecklas. Gottsunda ska,
precis som vriga stadsdelar, prglas av trygghet, delaktighet och inflytande fr alla som bor
och verkar i omrdet.
TP
PT
245
SOU 2006:73
var inte nskvrt av tv anledningar. Den nya butiken var inte tillrckligt svenskt, eller inte svensk alls; vi har en fin livsmedelsbutik hr och en mindre fin, men bra, redan. Den andra anledningen var att en lgprisaffr drar till sig speciella kunder. Dligt
uppfattades dessutom att fr att f dit lgprisbutiken skulle man
flytta tervinningscentralen, som lg i anslutning till centrum till
ett annat, ganska nrliggande omrde i stadsdelen.
Den andra viktiga synpunkten var den nya bebyggelsen som planerades och risken att man fr den skull skulle hugga ner de hga
trden som skymmer frn de fula husen. Husen, de hga husen
frn miljonprogramstiden, dr just den invandrade befolkningen
finns ngot mer koncentrerad, fr finnas men ej grna synas. Det
som dremot uppfattades av sllskapet som odelat bra var planerna
p att f de stora kedjebutikerna till Gottsunda centrum. Man ska
kunna handla klder och skor p hemmaplan. Ingen nmnde den
lilla butiken med mat frn hela vrlden som redan lagts ner.
Den intervjuade f.d. affrsinnehavaren tyckte dock att det skulle
bli bra med en lgprisbutik.
Lgprisbutiken r bra. Dr kommer de att se vilka det r som handlar i
Gottsunda.
Bakom trden, De Andra

Att leva r att leva med andra och mnniskor skapar sina egna
Andra, menar Bauman. Man knner inte den Andre utan man knner till den Andre utifrn den information ej kunskap, klargr
Bauman som man har samlat om honom/henne. Den Andre r
inte mnsklig alls, har ingen identitet, utan den tillskrivs olika kategorier. Invandraren, den bidragsberoende, den arbetslse,
invandrarmannen, patriarken, muslimen, invandrarkvinnan, invandrarungdomar, invandrarkillar, invandrartjejer. Rummet den Andre
bebor skapas egentligen utifrn dessa tillskrivna, konstruerade kategorier. Frorten, gettot, problemomrdet, miljonprogramomrdet, utsatt omrde, invandrarttt omrde. Dessa kognitiva rumsbildningar skildras utmrkt i grannskapets historia menar Bauman. 11 I premoderna samhllen skildes grannen frn andra mnniskor framfr allt eftersom denne hela tiden kunde hllas under
uppsikt. Det sociala rummet upphrde vid grannskapets yttre
grns. Utanfr grnsen (bakom trden) fanns det bara ansiktslsa
TPF
TP
11
PT
FPT
Jag antar att Bauman hr menar grannskapet i den vsterlndska vrldens historia.
246
SOU 2006:73
kroppar, ett tomrum med andra ord. Kropparna kunde passera

grnsen och anamma grannskapets regler, och frmlingar blev d
mnniskor.
Vrlden delades allts inte i grannar och frmlingar utan nnu
mer kategoriskt, i antingen mnniskor eller frmlingar. Nr nu fysisk och social nrhet inte lngre ndvndigtvis hnger ihop och
frmlingarna brjar stanna kvar och vgrar frsvinna, samtidigt
som de undviker gllande regler fr samlevnaden, frblir de frmlingar. "Man kan inte lta bli att knna deras nrvaro, att se, hra
och knna lukten av dem, till och med tala till dem eller tilltalas av
dem emellant. Men mtena r alltfr korta och tillflliga fr att
man ska kunna fatta ett bestmt klassifikatoriskt beslut, och det r
s mnga som kommer och gr." (Bauman 1995:189) Sdant frblir
frmodligen mtet i Gottsunda.
Avslutning
Undantaget hller p att bli regeln, menar Diken.
What the post-modern (or post-political) narrations push away is the
camp that has become the rule. And just as one cannot narrate modernity without the concentration camp, one cannot tell the story of
post-modernity without the camp in the second sense. (Diken 2004:
93)
Frorten kan betraktas som the camp in the second sense. Mnniskorna i frorter permanentas som homo sacer, nakna, rttslsa.
Territoriet frorten har aldrig tillhrt dem, frutom i de massmediala och andra vardagsrasistiska frestllningar som placerat bde
omrden och mnniskor i undantag. Fr det handlar inte om
utanfrskap som den officiella retoriken anvnder och sger sig
vilja bekmpa. Frorter och dess invandrade invnare och deras
barn och barnbarn finns i allra hgsta grad med i, innanfr det
svenska urbana maktlandskapet; de finns med under de villkor som
majoritetssamhllet ptvingar genom exkludering, segregation och
stigmatisering. En exkludering som inbegriper inkludering och viceversa. Miljonprogramfrorterna skildras som osvenska platser i
forna tider. De finns men de stts i rumsligt och tidsmssigt permanent undantag; inte Sverige, inte nuet.
I det undantagna Gottsunda har den process av stadsutveckling
och bostadsbyggande som pgtt frn mitten av 1990-talet, marke-
247
SOU 2006:73
rat en ny vilja frn privilegierade grupper, svl gamla som nya som
flyttat in att terervra omrdet fr svenskheten. tertagandet
innebr att dels markera grnser och skillnader, dels omforma
lokala offentliga rum. Gottsundacentrum blir den viktigaste arenan.
r relegering och ihoptrngning, allts belgring, det pris som
omrdesbefolkningen mste betala fr att omrdet skall normaliseras och terbli svenskt? Fr att frst det urbana maktlandskapet
r det ndvndigt som Mike Davis (1990) pminner oss om, att
granska vad den vita vlbrgade befolkningen gr. Vad de som
verkligen har mjlighet att vlja var och hur de vill bo, nra vem
och lngt borta ifrn vem. Vilka krav de privilegierade villaboende
stller, vilka frgor mobiliserar dem, vilka medel kan de utnyttja fr
att driva sina intressen vidare r ppna frgor som avslutar det hr
bidraget.
248
SOU 2006:73
Referenser
Agamben, Giorgio (1998), Homo Sacer: Sovereign Power and Bare
Life. Princeton University Press, Princeton.
Andersson, Roger & Molina Irene (2003), Racialization and Migration in Urban Segregation Processes. Key issues for critical geographers. In hman, Jan & Simonsen, Kirsten (Eds.)
Voices from the North New Trends in Nordic Human Geography. Ashgate.
Bauman, Zygmunt (1995), Postmodern etik. Gteborg: Daidalos.
Borus, Kristina (1994), Hgervg: nyliberalismen och kampen om
sprket i svensk debatt 19691989. Stockholm: Tiden.
Campbell, Beatrix (1993), Goliath. Britain's Dangerous Places. London: Methuen.
Dahlstedt, Magnus och Tefahuney, Mekonnen (2006), Maze of
Camps. I Geografiska Annaler, series B, Human Geography,
Augusti 2006, vol. 88, Issue 3,
Davis, Mike (1990), City of Quartz. London: Verso.
Diken, Blent (2004), From refugee Camps to Gated Communities: Biopolitics and the End of the City. I Citizenship
Studies, Vol. 8, No 1, March 2004, 83106.
Diken, Blent & Laustsen, Carsten Bagge (2005), The Culture of
Exception. Sociology facing the Camp. London & New York:
Routledge.
Ericsson, Urban, Molina, Irene & Riistilami, Per Markku (2002),
Miljonprogram och media frestllningar om mnniskor och
frorter. Integrationsverket och Riksantikvariembetet.
Ericsson, Urban (2006), Den belgrade Andra och undantagstillstndets frtryck erfarenheter av etnisk diskriminering i
mte med polisen. I de los Reyes, Paulina (red.) Om vlfrdens grnser och det villkorade medborgarskapet, SOU 2006:37.
Johansson, Susanne (2000), Genusstrukturer och lokala vlfrdsmodeller: fyra kommuner mter omvandlingen av den offentliga
sektorn. Doktorsavhandling, Kulturgeografiska institutionen,
Uppsala universitet, Geografiska regionstudier nr 40.
Johansson, Susanne & Molina, Irene (2002), Kn och ras/etnicitet
i rumsliga identiteters konstruktioner. I de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana (red.) (2002), Maktens
(o)lika frkldnader. Kn, klass & etnicitet i det postkoloniala
Sverige. Stockholm: ATLAS.
T
249
SOU 2006:73
Johnston, Ronald J., Gregory, Derek & Smith, David M. (red.)

(1986), The Dictionary of Human Geography. Second Edition.
Oxford: Basil Blackwell.
Khosravi, Shahram (2006), Territorialiserad mnsklighet: irreguljra immigranter och det nakna livet. I de los Reyes, Paulina
(red.) Om vlfrdens grnser och det villkorade medborgarskapet, SOU 2006:37.
Kristensson Uggla, Bengt (1994), Kommunikation p bristningsgrnsen. En studie i Paul Ricoeurs projekt. Stockholm/Stehag:
Brutus stlings Bokfrlag, Symposium AB.
Molina, Irene (1997), Stadens rasifiering. Etnisk boendesegregation i
folkhemmet. Doktorsavhandling, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Geografiska regionstudier nr 32.
Molina, Irene & Tesfahuney, Mekonnen (1994), Multikulturalism i
teori och praktik. I Hften fr Kritiska Studier, nr 1, 1994,
s. 413.
Ricoeur, Paul (1993), Frn text till handling. En antologi om hermeneutik, redigerad av Peter Kemp och Bengt Kristensson.
Stockholm/Stehag: Brutus stlings Bokfrlag, Symposium
AB.
lund, Aleksandra & Schierup, Carl-Ulrik (1991), Paradoxes of
Multiculturalism. Essays on Swedish Society. Aldershot:
Gower.
250
Diskriminerande frestllningar
inom socialtjnsten
Barzoo Eliassi
Inledning och bakgrund 1

TPF
FPT
Frestllningen om Sverige som ett kulturellt homogent land har

lnge prglat den svenska debatten om integration och mngkulturalism. Detta trots det faktum att den svenska invandringshistorien r lika lng som Sveriges historia samt har prglat samhllsutvecklingen i alla omrden (Svanberg & Tydn 1992). Det r i ljuset
av nationsbyggandet, upplysningstiden och romantiken som den
etablerade frestllningen om den kulturella homogeniteten och
srarten br frsts. Den fungerade inte endast som en markr
fr den nationella gemenskapen utan ven urskuldade utestngningen av grupper av befolkningen som inte betraktades som en del
av den frestllda gemenskapen (Eriksen 1999, jfr Dahlstedt,
2001).
Det gr inte att frnhnda att Sverige bde nationellt och internationellt har setts som en frebild vad betrffar jmstlldhet, jmlikhet och integrationspolitik (lund, 2002). Trots denna frsknande bild kan man i dag konstatera att marginalisering, etnisk och
social segregering r en ptaglig realitet i Sverige (Lindberg &
Dahlstedt 2002). Invandrarnas mjligheter till jmlika samhlleliga
resurser som tillgng till utbildning, arbete, boende, fritid och politisk delaktighet har frsmrats avsevrt under 1990-talet (lund
2002). De ojmlika samhlleliga frhllandena som personer med
invandrarbakgrund i Europa erfar r till syvende och sist ett resultat
av strukturell/institutionell diskriminering (Kamali 2005a).
Den kade invandringen till Sverige under de senaste decennierna har medfrt kad heterogenisering av den svenska befolkningen. Den monokulturella svenska myndighetsvrlden har hamnat p efterklke i frhllande till det svenska samhllets heterogena sammansttning. Fr att mta emellant svra och msom
1
Jag vill varmt tacka Masoud Kamali, Marcus Lundgren och Lena Sawyer fr vrdefulla
kommentarer av tidigare utkast till denna artikel.
TP
PT
251
SOU 2006:73
obegripliga klienter med invandrarbakgrund hos socialtjnsten,

har behovet av kulturkompetens eller kunskap om andra kulturer aktualiserats. Delvis p grund av detta har socialtjnsten
anstllt socialarbetare med invandrarbakgrund eller med ursprung i
andra kulturer fr att bemta de nya klienternas behov p ett adekvat stt (Kamali 2002).
Det r under den offentliga sektorns ledning som en betydande
del av det sociala arbetet bedrivs och dr socialarbetarna fungerar
som en frmedlande yrkesgrupp mellan vlfrdsstaten och medborgarna (Donzelot 1979, Jrvinen 2002, Kamali 2002). Drfr r
det ndvndigt att underska denna yrkesgrupp som fretrder
systemet, dess praktiker, rutiner och regelsystem.
Syfte och frgestllningar

Denna studie mnar underska en del socialarbetares medvetenhet
om diskriminerande frestllningar om klienter med invandrarbakgrund som kan pverka deras arbete.
Fljande frgor r av central betydelse fr att uppn underskningens syfte:
1. Hur uppfattar socialarbetarna rasism, diskriminering, integration och det mngkulturella samhllet i Sverige?
2. Hur ser socialarbetarna p institutionell diskriminering/rasism
och diskriminerande praktiker i sina respektive organisationer?
3. Hur bemter de frekomsten av diskriminerande praktiker i
samhllet och inom organisationen?
Avgrnsning och urval

I Sverige har f forskare bedrivit forskning kring socialt arbete med
personer med invandrarbakgrund. Detta forskningsomrde har
underprioriterats och i detta avseende kommer jag genom denna
kvalitativa studie ge mig in p denna tmligen outforskade terrng i
Sverige.
Det torde tydligt framg att min underskning endast handlar
om tio socialarbetare och inte gr ansprk p generaliseringar gllande socialarbetarkren i Sverige. tta av dessa tio socialarbetare r
infdda svenskar och de tv vriga socialarbetarna har invandrarbakgrund och bott i Sverige under en lng tid. Anledning till mitt
252
SOU 2006:73
val av dessa tv socialarbetare r att jag vill spra deras vardagliga

erfarenheter i Sverige som personer med invandrarbakgrund och
hur det kan pverka deras arbete och synstt p klienter med
invandrarbakgrund samt det svenska samhllet.
Vidare har jag valt att intervjua fler kvinnor n mn p basis av
socialarbetarkrens reella sammansttning. Det finns betydligt fler
kvinnliga socialsekreterare n manliga. Drfr har jag valt att intervjua sju kvinnor och tre mn.
Val av intervjupersonerna har skett genom ett strategiskt urval
vilket innebr att forskaren i frsta hand inte r intresserad av
representativitet, utan det r kvaliteten p informationerna hos personer som besitter verbal frmga och strst kunskaper inom sitt
sociala system (Halvorsen 1992). De kommuner som intervjuerna
har gt rum r Stockholm, Malm och stersund, dvs. tv stora
stder respektive en liten stad. Jag har ringt runt till olika socialkontor i dessa kommuner och genom enhetscheferna ftt kontakt
med intervjupersonerna som har varit lmpliga fr studiens ndaml. Dessa intervjupersoner har jobbat under olika lnga perioder
med klienter med invandrarbakgrund. De som har intervjuats har
antingen socionomutbildning eller lng erfarenhet av socialt arbete.
Samtliga socialarbetare arbetar med familjer, barn och ungdomar
som bor i marginaliserade och stigmatiserade omrden.
Begrepp och definitioner

I freliggande underskning kommer begrepp som personer med
invandrarbakgrund, invandrare, svenskar, svenska klienter och klienter med invandrarbakgrund att anvndas. Dessa uppdelningar vill
jag kort problematisera och uppmrksamma dess konsekvenser och
mjligheter.
Ett begrepp r ett grepp ver verkligheten och fungerar som ett
instrument fr maktutvning. Begrepp r dessutom aldrig politiskt
neutral. (Azar 1995). Jag byter inte ut begreppet personer med
invandrarbakgrund fr att erstta den med ngra eufemistiska
begrepp eller beteckningar som ny svenskar eller svenskar fdda
utomlands. Papastergiadis (2000) menar att ordet invandrare
(immigrant) har kommit att fungera som ett frsknande uttryck
fr en person som inte hrstammar frn frevarande plats eller som
tillhr en annan plats. Dessutom understryker han att invandrar-
253
SOU 2006:73
begreppet fortstter att bli ett politiskt verktyg fr marginalisering

och rasifiering (racialization) av vissa grupper.
Eufemismen hjlper inte eliminering av social exkludering och
marginalisering. ven om invandrarbegreppet r stigmatiserande
och uteslutande s utgr det en viktig del av mnga personer med
invandrarbakgrunds liv i Sverige (se Lange 2000).
Binra motsatser som svensk/invandrare, man/kvinna, och
svart/vit har kritiserats fr att vara grovt frenklande och reduktionistiska eftersom de delar upp alla skillnader (klass, kn och
sexualitet) i tv ganska stela motsatser (Hall 1997). I Derridas
efterfljd (1974) vill jag hvda att det existerar f neutrala binra
motsatser. P ena polen av binra motsatser finner man ofta en
dominant pol som rymmer den underordnade polen inom sitt verksamhetsflt. Hall (1997) menar dock att det r alltjmt viktigt att
anvnda dessa binra motsatser fr att fnga upp maktdimensionen
i diskursen.
Metodologiska vervganden
Jag har anvnt mig av kvalitativ intervjuteknik fr datainsamling
och kvalitativ analysmetod fr att fnga upp och analysera socialarbetarnas eventuella diskriminerande frestllningar om klienter
med invandrarbakgrund.
I den kvalitativa intervjun byggs kunskap upp genom ett samspel
och utbyte av sikter mellan tv personer om ett mne av
msesidigt intresse (Kvale 1997, jfr Widerberg 2002). Fr att p
frhand undvika alltfr rigida konstruktioner av det fenomen jag
har studerat, valde jag halvstrukturerade (semistrukturerade)
intervjuform (jfr Widerberg 2002, Jrvinen 1998). Den halvstrukturerade intervjun r sledes varken ett ppet samtal eller
strikt bunden till ett frgeformulr. Jag anser att frdelen med den
halvstrukturerade intervjun r att terrngen r ppen fr nya
perspektiv, insikter och tankeportar utver de p frhand
formulerade frgorna. Jag har svrt att tro att intervjuer med olika
personer kan flja en monoton och linjr frdvg. Dessutom har
den intervjuade haft mjligheten att ta upp relevanta frgor som
han/hon hade tnkt p eller undrat ver under intervjun (jfr Kvale
1997). Avsikten med den kvalitativa intervjun r inte att kvantifiera
den intervjuades uttalanden utan istllet strva efter att fnga upp
254
SOU 2006:73
den mngtydlighet och ibland det motsgelsefulla i den

intervjuades svar (ibid).
Studien genomfrs med en innehllsanalys. Innehllsanalys kan
med frdel anvndas p material som ursprungligen r muntligt
men som i efterhand skrivits ned. Dessutom utgr innehllsanalysen frn att skapa ordning i ett kaos och delar in underskningsmaterialet i kategorier (Carlsson 1997). Klaus Krippendorff (1980)
menar att innehllsanalys fungerar som en forskningsteknik som
mnar studera det insamlade data utifrn dess kontexter.
En annan aspekt av studien rr forskarens roll. Mot bakgrund av
en etablerad frestllning om forskningens oinskrnkta objektivitet utgr jag ifrn att detta snarare r en myt n en verklighet.
Sociologen Pierre Bourdieu (1992) understryker att forskare mste
medvetandegra sig sjlv om sin position i det sociala och det
vetenskapliga rummet och hur hans/hennes perspektiv och nrvaro
pverkar studieobjektet. Bonnewitz 2 (2002) med hnvisning till
Bourdieu ppekar att forskarens position mste beaktas vid intervjun eftersom utbytet mellan de tv parterna inte uppstr ur ett
vanligt samtal, utan knnetecknas av en interaktion mellan tv individer frn olika sociala positioner som ger rum under de sociala
strukturernas vld. Att negligera denna aspekt vore samma sak som
att frsumma det symboliska vldet som kan rda mellan de tv
interlokutrerna, d den ena frfogar ver ett vetenskapligt arbete
medan den andra befinner sig i en situation dr han/hon r observerad och utfrgad.
Mina intervjuer med socialarbetarna har inte varit en enkel uppgift. Jag har ett utseende som passar vl med den frestllda bilden
av en person med invandrarbakgrund i Sverige. Att diskutera frgor
kring personer med invandrarbakgrund, rasism och integration
med svenska socialarbetare vcker knslor och engagemang men
ger ven upphov till tankar om min plats och position i Sverige.
Under intervjuerna knde jag hos socialarbetarna med svenskbakgrund en misstnksamhet och rdsla gentemot mina frgor och
dess fokus. Dremot upplevde jag att socialarbetarna med invandrarbakgrund uppvisade ppenhet och stor vilja att delta i intervjun,
vilket jag tror beror p att studien inte berrde dem endast som
TPF
FPT
2
Or, cet change nest pas une discussion ordinaire: elle met en contact deux individus aux
positions sociales diffrentes et consiste donc en une interaction qui sopre sous la
contrainte des structures sociales. Oublier cet aspect, cest nier la violence symblique qui
peut sexcercer entre les deux interlocuteurs, lun disposant de la lgitimit attache au
travail scientifique, lautre se trouvant dans une situation dobserv et dinterrog
(Bonnewitz 2002:31).
TP
PT
255
SOU 2006:73
socialarbetare utan ven som personer med invandrarbakgrund. Det

gr inte att frneka att min position som den andre pverkar studieobjektet och lmnar sina spr. Min position erbjuder ocks en
mngd mjligheter. Kommer man frn marginalen s hamnar
man i en speciell relation med samhllets centrala institutioner och
invnare. Drtill har jag privilegiet att uppfatta, se och knna saker
och ting p ett annorlunda stt som kan frefalla naturligt och
sjlvklart fr tskilliga individer tillhrande majoritetssamhllet (jfr
Bourdieu & Wacquant 1992). Relationen till studieobjektet som
man studerar r ett svrlsligt dilemma eftersom mnniskan r en
historisk varelse som inte utan vidare kan vlja att st utanfr historien och frhlla sig neutral och hel objektiv till studieobjektet.
Emellertid fordras det av forskaren att inse detta och uppvisa
reflexivitet som definieras ypperligt av Ehn & Klein (1999:81):
som en sjlvknnedom i stndigt skiftande former och utan trygg
frankring eller skert slutml.
Det sociala arbetes historia, funktioner och paradoxer

Varje ansats att definiera det sociala arbetet r dmt att misslyckas.
Detta misslyckande beror p att det rder splittring och avsaknad
av kumulativ kunskapsuppbyggnad inom mnesomrdet (Bergmark
1998). Ngon entydig definition av det sociala arbetet ligger ocks
utanfr ramen fr min studie, dremot kommer jag att generellt
berra socialarbetarnas samhlleliga funktioner och deras yrkes
historiska rtter.
Socialt arbete utvecklades i samband med industrialiseringens
utbredning i Europa. Den snabba expansionen av stder som var ett
direkt resultat av industrialiseringen skapade mnga nya sociala
problem i form av dliga bostder, ohlsosamma levnadsvillkor och
dlig hlsa. vergngen frn det mekaniska till det organiska samhllet, fr att tala med sociologen Emile Durkheim (1984), krvde
nya arbetsvillkor och kunskaper och uteslt de grupper av mnniskor som inte ansgs vara lmpade fr den nya arbetsmarknaden.
Fattigdomen kades p grund av de lga lnerna och arbetslsheten. De nya sociala problemen bidrog till ett spridande av rdsla
bland medelklassen som hll fr sant att en sdan utveckling skulle
leda till samhlleligt frfall och upplsning. Dessutom var medelklassen medveten om att de traditionella vlgrenhetsinstitutionerna (kyrkan) inte lngre hade kapacitet att bemta behoven av s
256
SOU 2006:73
mnga fattiga mnniskor (Clark 1993, Mooney 1998, Penketh

2000, Humphries 2004, jfr Soydan 1993).
De reformer som emanerade frn medelklassens oro ledde till att
samhlleliga vrden som sparsamhet, nykterhet, sjlvdisciplin och
familjeliv fick en central plats. Det torde ppekas att medelklassens
vilja och interventioner att hjlpa de fattiga berodde dels till en
liten grad p medknsla och dels p grund av rdsla fr upplopp
frn den fattiga arbetarklassen. Lsningarna p de sociala problemen institutionaliserades i det moderna samhllet och dr fick
institutioner legitimitet att rangordna mnniskor i normala och
avvikande individer. Medelklassens vrderingar och normer blev
normaliteten som de avvikande skulle inrtta sig efter. De flesta
mnniskor som klassificerades som avvikande p grund av deras
lder, kn, funktionshinder, ras och sexualitet, tillhrde arbetarklassen (Penketh 2000, Humphries, jfr Cohen 1996). Fattighus,
fngelser, mentalsjukhus, skolor, ungdomsvrdsskolor byggdes fr
att korrigera de delar av befolkningar som ansgs vara problematiska. Det var ven genom institutionernas verksamhetsflt som
dessa mnniskor differentierades frn det normala samhllet
(Cohen 1996, Penketh 2000).
Det sociala arbetet utvecklades som profession under 1960-talet
(Penketh 2000). Expansionen av vlfrdssamhllet banade vgen
fr en utveckling dr socialarbetarna lmnade den frivilliga sektorn
fr att brja arbeta inom den offentliga sektorn och uppbra fulltidsersttning (Humphries 2004, se ven Meeuwisse et al 2000,
Denvall & Jacobson 2000).
Reade (1987:126) beskriver denna vergng p fljande stt:
The new bureaucratic professions do not resist the extension of
state power for they have no choice but to be public employees. On
the contrary, they generally welcome the extension of state power, for
it is the only source of such power as they themselves possess; indeed
these occupational groups owe their very existence to the power of the
state.
Humphries (2000, jfr Thompson 2000, Jrvinen 2002) menar att

denna vergng mjliggjorde en ny roll fr socialarbetarna, nmligen att de nu kom att fungera som portvakter ver tillgngen till
resurser (bidrag, insatser etc). Individinriktat socialt arbete blev
medlet varigenom socialarbetarna kunde faststlla klientens behov,
erbjuda hjlp och stipulera villkor fr denna hjlp. Socialarbetarnas
lagstadgade makt och deras ansprk p att utva expertis har fr-
257
SOU 2006:73
strkt denna position. Det finns sledes en stark spnning mellan

socialarbetarens verkliga vilja att hjlpa klienter och den ojmlika
och asymmetriska maktrelationen dem emellan. Payne (1997) anser
att klienter brukar uppvisa ovilja att samarbeta med socialarbetarna
om de knner sig missgynnade eller undertryckta i en relation.
Dock stannar de kvar i relationen drfr att de fr ut ngot av det.
Margareta Jrvinen (2002:9, jfr Lundstrm & Sunesson 2000)
som har studerat mtet mellan klient och system menar att klienten skapas av systemet:
Hrmed menar jag att klienten i mtet med socialarbetaren/systemet
primrt kommer att definieras utifrn de institutionella sammanhang
och de serviceformer som finns att tillg, inte utifrn klientens behov
och nskeml. Klientens problem stps om s att de passar in i organisationens regler och rutiner. Det r den p frhand givna organisatoriska inramningen som avgr vem som ver huvud taget blir definierad
som klient och i s fall vilken typ av klient, vilken del av personens liv
som skall tgrdas osv.
Sales & Hek (2004) framhller att statens involvering i individernas

och familjernas liv alltid har tjnat tv ndaml. Delvis har statens
intervention inneburit att hjlpa de fattiga och ndlidande som
anses vara vrdiga denna hjlp och delvis har detta intervenerande
efterstrvat att kontrollera den avvikandes beteende eller korrigera de ovrdiga fattigas beteende.
Det finns en risk med att ensidigt beskriva det sociala arbetet
och socialarbetarnas intentioner och arbete i termer av frtryck och
kontroll. Socialarbetarna r inte maktlsa och passiva offer av
institutionen (socialtjnsten) eftersom sociala strukturer inte kan
fortleva utan aktrerna och deras praktiker. I Humphries version
(2004:39):
Social work is not inevitably an arm of oppression. The profession has
a choice to make a new moral effort, to find its anger about the plight
of poor, to engage its knowledge about the sources of inequality with a
new sense of imperative and urgency.
Socialt arbete, kultur och kulturkompetens

Du vet tillrckligt. Det jag gr ocks. Det r inte kunskap vi saknar.
Vad som fattas oss r modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.
(Sven Lindqvist 1993:9)
258
SOU 2006:73
De senaste decenniernas kade invandring till Sverige har medfrt att

antalet klienter med invandrarbakgrund har kat hos socialtjnsten
(Kamali 2002). Klienter med invandrarbakgrund brukar i stor
utstrckning utsttas fr en kulturaliseringsprocess. I Aleksandra
lunds definition:
Kulturalisering bygger p essentialistiska ider om vad som r kultur,
allts frestllningar om kultur som ngot givet och mer eller mindre
ofrnderligt, ngot som skilda befolkningsgrupper ftt i arv och br
med sig som ett kulturellt bagage. Fljden blir att mnniskor kategoriseras utifrn kultur och etniskt ursprung. I en sdan statiskt kultursyn
blir de kulturella skillnaderna ltt en diskriminerande mttstock. Det
kan glla underfrstdd lmplighet p en arbetsmarknad prglad av en
tilltagande etnisk arbetsdelning, det kan yttra sig i bostadssegregation
och kulturell marginalisering osv. (2003:295).
Inom det sociala arbetet har det aktualiserats behovet av kulturkompetens och fler socialarbetare med invandrarbakgrund eftersom de frmodas ha sina rtter i andra kulturer och kan arbeta
bttre med klienter med invandrarbakgrund eller klienter frn sina
frsta hemlnder. Kamali (2002) anser att dessa intentioner och
ansatser utgr frn en essentialistisk kultursyn dr klienterna reduceras till eviga brare av en viss kultur bortom rum och tid. Sociala
problem hos klienter med invandrarbakgrund tolkas sledes i kulturella termer. Det finns allts en frestllning om att anstllning av
socialarbetare med invandrarbakgrund respektive kunskaper i andra
kulturer reducerar och dmpar kulturkrockar.
Lena Dominelli (2004) menar att stereotypa avgrnsningar av
och grundlsa slutsatser om grupper och kulturer hindrar socialarbetarna att uppmrksamma det unika hos klienterna. Dessutom
uppfattar socialarbetarna de klienter som inte uppfr sig som socialarbetarna frvntar sig som manipulativa. Kulturkompetens i
socialt arbete frutstter att det finns vlavgrnsade och kulturellt
homogena grupper.
Med Dominellis (2004:78) analys av kulturkompetensens implikation:
Unitary conceptualizations of identity are extremely powerful and
deeply embedded in social work. All women, black people, older people, are treated if they were like the others in their particular category;
individualism means being one of a homogenous whole. Even when
drawing distinctions within categories, social workers deal with each
discrete element as fixed and lacking heterogeneity. And, as social
workers discovered cultural difference, they began to ask for courses
259
SOU 2006:73
on each culture so that they could better understand the differences

between their culture and that belonging to the other.
Enligt Seyla Benhabib (2004) har kulturbegreppet kommit att

betraktas som en synonym fr identitet. Kulturen fungerar slunda
som en frenande och tskiljande markr. En sammanhllande frstelse av kulturer som vlavgrnsade, solida och identifierbara helheter riskerar att frtingliga kulturer och frneka de inre och yttre
maktkamper samt de frhandlingar som frekommer inom och
mellan kulturer. Street (1993) med referens till Robert Thornton
hvdar att man inte ska frga vad kultur r utan vad kultur gr
(min vers). Street (ibid. jfr Wilson 1997) pongterar att kulturen
br ses som en aktiv process av meningsskapande och kamp ver
definitioner, inklusive sin egen definition, drfr skall kulturen frsts som ett verb. Den framstende socialantropologen Thomas
Hylland Eriksen (1997:53) intar en liknande stndpunkt nr det
gller kulturbegreppet:
One of the most common meanings of culture posits it as synonymous with the way of life and world view the members of a particular
group or community have in common, and which distinguishes them
from other groups. This definition may at first seem plausible, but it
does not survive closer scrutiny. Within nearly every group or people there are varying ways of life and world views; the rich differ from
the poor, the men from the women, the highly educated from the illiterate, the urban from the rural and so on. Additionally, it is often
extremely difficult to draw boundaries between cultures. If one
argues that a Norwegian culture exists and is by default different from
Danish culture, one will need to show what it is that all Norwegians
share with each other but not with a single Dane. That is not easy to
do. Finally, culture is naturally not a solid object, even if the word
unhappily is a noun. Culture is something which happens, not something that merely exists; it unfolds through social process and therefore also inherently changes.
Socialt arbete och diskriminering

Mnniskan r innan hon handlar, ingenting hon gr kan frndra
vad hon r. Detta r i stora drag rasismens filosofiska vsen
(Zygmunt Bauman 1994:96).
Diskriminerande frestllningar definieras som frdomar hos
individer eller grupper som har makt och inflytande i ett samhlle.
De flesta individer och grupper besitter frdomar, men vid avsak-
260
SOU 2006:73
nad av makt och inflytande har dessa frdomar fga effekter

(Kamali 2005b).
Kamali (2005a) pongterar att personer med invandrarbakgrunds
missgynnade stllning i det svenska samhllet beror p den strukturella och institutionella diskriminering som prglar utbildningssystemet, arbetsmarknaden, det politiska systemet, massmedia,
kommuner, landsting, socialtjnst och intresse organisationer.
Eftersom denna artikel har socialtjnstens aktrer, socialarbetare
och klienter i fokus, s kommer jag att ta upp ngra relevanta
ingngar och perspektiv som forskningen inom socialt arbete med
etniska grupper belyst.
Neil Thompson menar att det traditionella sociala arbetet har i
stor utstrckning negligerat de sociala problemens rasmssiga
dimension och inte kunnat bekmpa diskrimineringen och beakta
dess effekter p etniska minoriteter (1997). I Sverige (se Kamali
1997) finns nst intill ingen forskning om diskriminering inom
socialt arbete till skillnad frn anglosaxiska lnder dr det finns
forskning som tyder p att det frekommer diskriminering mot
svarta (ls invandrare och icke-europer) p individuell, strukturell och institutionell niv (se Dominelli 1997, Penketh 2000).
Bristen p forskning om diskriminering inom socialt arbete i
Sverige, tror jag, hnger ihop med den romantiserade bilden av
Sverige, dr rasfrdomar anses snarare vara undantag n regel.
Historikern ke Holmberg (1994, se Brune 1999) menar att det r
sant att Sverige inte fretrdde Europa lika ofta som iberer, hollndare, fransmn, britter, ryssar nr Europa mtte icke-europer. De
stereotypa bilderna av exotiska lnder och omvrldsbilderna har
tjnat kolonialmakternas herravlde, och i mindre grad svenska
maktpositioner. Svenskarna har vertagit i en stor utstrckning de
stora kolonialmakternas frdomsfulla bilder av de exotiska folken utanfr Europa. Hrmed inte sagt att svenskarnas omvrldsbilder r mindre stereotypa, mindre knsloladdade, oskyldiga eller
mer objektiva n engelsmn eller fransmn vad deras handlingsalternativ anbelangar. Dessutom, och det r vsentligt att framhlla
att svenska publicister har identifierat sig med Europa, vsterlandet,
kristenhet och den vita rasen.
Frgan r d om rasism eller diskriminerande frestllningar r
ngot inneboende hos vissa individer eller snarare yttringar av
strukturella ojmlikheter och asymmetriska maktfrhllanden gllande olika grupper i samhllet?
261
SOU 2006:73
Husband (1991:50) ser en fara med att teoretisera rasismen som

en individuell frdom eftersom den:
reduces racism to human nature and individual fallibility, thus
leaving the world of the state, the world of politics and major structural aspects of contemporary life out of focus.
Liknande uppfattning om relationen mellan individuella frdomar

och strukturell diskriminering har en av vr tids frmste forskare
inom socialt arbete, Malcolm Payne:
Eftersom de strukturer och former av kollektivism som hrrr frn
kulturella grundantaganden utgr en s pass viktig del av det individuella beteendet, r diskrimineringen varken helt eller delvis frorsakade
av personliga frdomar (ven om det frsts kan vara p det viset i ett
enskilt fall). Diskriminering r i frsta hand en fljd av det faktum att
mktiga grupper i samhllet upprtthller diskriminering i samhllet
fr att kunna behlla sin makt. De gr detta bland annat genom att
anvnda sin hegemoni, det vill sga genom sin sociala kontroll ver de
sikter om samhllets natur som skapar en ideologi. Diskrimineringen
skapas och vidmakthlls sledes av personliga uppfattningar och beteenden som frstrks av ideologier som utvecklats utifrn den makt
som olika grupper utvar i syfte att bevara och strka sin dominerande
position inom de rdande sociala strukturerna (2002: 326).
Van Dijk (1993) med hnvisning till Dovidio & Gaertner (1986)
menar att rasismen har deklarerats som ett tabu och ett alltfr stark
och verdrivet ord fr samtida moderata eller moderna samhllen i
Europa. Van Dijk framhller att frnekandet av rasismen r en paneuropeisk freteelse. Frnekandet av rasismen har en sociopolitisk
funktion, nmligen att anti-rasistiska analysers legitimitet utmanas,
marginaliseras, frljligas och undergrvs. Drmed legitimerar man
ven frnvaron av statliga tgrder fr att bekmpa rasism och diskriminering. De sociala fljderna av rasismens frnekande r att
individer tillhrande den dominerande gruppen rddar sitt
ansikte och frstrker sin gruppsolidaritet och hngivenhet.
De flyktingar och invandrare som anses ha det strsta
kulturavstndet till Sverige och svenskarna r ocks de som
utstts fr mest diskriminering. Det gller frmst muslimer, afrikaner, asiater och latinamerikaner. Muslimer och araber har varit
utsatta fr en demoniseringprocess lnge, men efter 11 september,
2001 har bilden av muslimer frvrngts ytterligare. Det finns allts
ett samband mellan diskursen om kulturellt nrhet respektive
avstnd och graden av risken fr att utsttas fr diskriminerande
262
SOU 2006:73
och ojmlika behandlingar i Sverige. Dessutom anses det kulturella avstndet frsvra deras integration i det svenska samhllet
(Mattson & Tesfahuney 2002)
Frestllningen om att socialarbetarnas frdomar och okunskap
kan reduceras genom att lsa om andra kulturer (se Kamali 2002,
Dominelli 2004) har ftt en del kritik eftersom fokusen lggs p
individen i stllet p strukturella problem. Sivanandan (1991:41)
formulerar denna kritik med hnsyn till samma diskurs i England:
There is nothing wrong about learning about other cultures, but it
must be said that to learn about other cultures is not to learn about the
racism of your ownunless you are mindful of the racial superiority
inculcated in you by 500 years of colonisation and slavery, you cannot
come to cultures objectively.
Saken r inte blott en frga om socialarbetaren medvetet eller

omedvetet utstter klienten fr diskriminering, utan vad som krvs
r att socialarbetarnas handlande mste frankras och ses i vidare
kulturella och strukturella sammanhang. Diskriminering och rasism
ger rum drfr mnga av institutionens eller organisationens
integrerade praktiker betraktas som naturliga och givna. Ett socialt arbete som inte beaktar sin potential att agera diskriminerande
och frtryckande r ett farligt socialt arbete (Thompson 1997).
Dessa diskriminerande praktiker betecknas som institutionell
rasism drfr att organisationen som genomsyras av rasistiska stereotyper misslyckas med att erbjuda sina klienter en adekvat professionell service p grund av deras hudfrg, kultur eller etnisk tillhrighet (MacPherson 1999).
Det kan vara svrt fr en socialarbetare att inse att hans/hennes
praktiker kan vara frtryckande eller diskriminerande mot etniska
minoriteter. Dock br man inte glmma att socialarbetarna utgr
en del av samhllet och terspeglar en viss makt och privilegiumstruktur i en specifik samhllsordning (Thompson 1997). Lena
Dominelli (1997) anser att socialarbetarna tenderar att beskriva sitt
arbete i termer av neutralitet, opartiskhet och frgblindhet, och att
alla klienter oavsett bakgrund behandlas p samma stt. Faran med
denna ansats r att man negligerar klienternas materiella position
och status i ett samhlle bde som individer och som medlemmar
av en specifik grupp. Dessutom frsummar man att vissa grupper
faktiskt sett erfar rasism i tskilliga samhlleliga sfrer. Dominelli
understryker implikationen av en anti-rasistisk ansats:
263
SOU 2006:73
Ultimately, an anti-racist analysis implies that if changes in social work

practice are to endure, society also needs to change. Societal change
becomes particularly important in ensuring that scarce resources are
equitably distributed. However, in the context of structural inequalities engendered by racism, poor black people may require an additional
injection of resources to bring their situation up to the same starting
point as poor white people. Moreover, changes must occur on two
fronts the personal and the structural simultaneously if they are to
initiate enduring improvements in the social order (1997:18).
Drtill menar Dominelli (1997, jfr de los Reyes & Mulinari 2005)
att ett anti-rasistiskt socialt arbete beaktar att mnniskor kan
utsttas i vra samtida samhllen fr frtryck och diskriminering
samtidigt p grund av sin ras, klass, kn, funktionshinder, sexualitet och lder.
Gavin Heron (2004) anser att det finns en tendens att se begreppet anti-rasism som ngot hotande eller provocerande och brukar
ersttas med mindre skrmmande termer som anti-diskriminering eller anti-frtryckande praktiker. Han menar att modifikationen av sprkbruket inte gynnar dem som erfar rasism och riskerar
att verskyla rasism. Fljaktligen blir rasistiska praktiker svrupptckta fr socialarbetare eller studenter i socialt arbete. Dessutom
frvrnger det hr sprkbruket studenternas/socialarbetarnas kapacitet att konstruera ett logiskt stt fr att frst ras och rasism.
Resultatredovisning och analys

Jag kommer nedan att redovisa socialarbetarnas olika diskurser vad
det gller kulturella skillnader, integration, segregation, rasism och
levnadsvillkor fr personer med invandrarbakgrund i Sverige.
Namnen p socialarbetarna r fingerade; Johanna, Charlotte, Bjrn,
Sten, Ahmad, Linda, Malin, Christina, Daniela och Marjam. Jag bad
socialarbetarna under intervjuerna att bertta om sina erfarenheter
av klienter med invandrarbakgrund och konkretisera det genom att
ta upp sina senaste mten med dessa. Det var endast Sten,
Charlotte, Christina och Johanna som samtyckte att ta upp sina
konkreta erfarenheter. De vriga socialarbetarna valde att tala om
klienter med invandrarbakgrund i generella termer.
264
SOU 2006:73
Socialt arbete, kultur och De Andra

Jag kommer i det fljande ta upp Stens, Johannas, Christinas och
Danielas berttelser om mten med klienter med invandrarbakgrund, eftersom de terger konkreta mten mellan socialarbetarna
(systemet) och klienterna.
P frgan om de kan bertta om deras erfarenheter av mten med
klienter med invandrarbakgrund svarar de p fljande stt:
Sten: Det gller en mamma som kom till Sverige frn Thailand under
1990-talet. Hon har levt med en svensk man och har inte blivit insatt i
det svenska samhllet. Det har kommit in anmlningar om att man r
orolig fr de tv barnen de har tillsammans. Hon har inte kunnat delta
p frldramtena eftersom hon inte har ftt se breven och inte har
velat slppa in socialtjnsten fr att gra en utredning om barnens
situation. Dremot har pappan varit p frldramtena och de har inte
haft ngon bra kommunikation och inte har kunnat komma verens.
Mannen sger sig ha knt sig undertryckt av den hr kvinnan och ven
slagen (men inget bevis). Kvinnan har ju tidigare slagit sina barn frn
tidigare ktenskap i Thailand. Kvinnan dremot menar att hon har blivit isolerad och dligt behandlad av mannen.
Det framgr att kvinnan redan r missgynnad i utredningens frarbete eftersom hon inte behrskar sprket p samma stt som mannen. Mannen har dessutom bervat henne rtten att vara med p
frldramtena och kan ltt stmplas av myndigheter och skolan
som en mor som inte bryr sig om sina barn till skillnad frn pappan
som deltar p frldramten. Kvinnan har inte haft tillgng till breven, vilket frklarar ocks varfr hon inte haft mjlighet att delta
p frldramtena. Dessutom utgr hennes tidigare behandling av
barnen ett skl fr att tro p mannens version om han har blivit
misshandlad eller inte. Det blir tydligare i Stens berttelse att kvinnan inte har varit medveten om vad som har frsiggtts bakom
hennes rygg:
Sten: Hon har svrt att greppa det hr med regler och lagar och hur det
fungerar i det svenska samhllet. Hon tolkar in saker och ting p fel
stt. Nr man r i en utredning s trffar man mannen, bda frldrarna. Hon menar att vi har varit mer tillmtesgende och lyssnat mer
p mannen. Hon knner sig orttvist behandlad. Vi har frklarat att vi
r neutrala i utredningsarbetet. Hon har frgat varfr mannen blivit
frst utredd. Det kom in ett beslut om lag om vrd av unga (LVU). Vi
var tvungna att plocka barnen frn den hr familjen. Vi blev ju inte
inslppta och oron om barnen fanns ju. Skolan hade anmlt och pappan var sjlv med p trffar och var sjlv orolig fr barnen. Pappan
265
SOU 2006:73
hade beskrivit situationen fr skolan om hur det var dr hemma. Att

hon var hrd mot barnen.
vertaget som socialarbetarna och mannen har r att de r svenskar

och att de kan sprket. Socialarbetarna beaktar inte faktumet att
den oron som skolan uttryckte fr barnen, hade pappan frst och
frmst bidragit till. Eftersom han fanns dr p mtena p skolan
och fick komma till tals och beskriva verkligheten. Kvinnan var
helt enkelt en person som var frnvarande, hon verkar inte ha existerat fr skolpersonalen. Hennes berttelser som kunde vara subversiva och utmanande gentemot mannens version av hur det var
dr hemma, kunde ha pverkat skolpersonalens bedmning av hennes och barnens situation. Som Payne (2002) ppekar s visar inte
klienten ofta vilja att samarbeta nr han/hon knner sig undertryckt och missgynnad i en relation. Kvinnan vet att hon har skolpersonalen mot sig, mannen mot sig och deras version av verkligheten utgr en frutsttning fr socialarbetarens handlingsmjligheter. Fr att ter tala med Payne (2002) s drar sig inte kvinnan
tillbaka utan samarbetar fr att f ut ngot av relationen med socialarbetaren. Socialarbetaren beskriver sitt arbete och sin bedmning
av lget i termer av neutralitet (Dominelli 1997) vilket inte fr
medhll av kvinnan. Hennes utsatta gon och upplevelser sger
annat n neutralitet, mannen har bttre utgngslge. Det gr inte
att frnhnda att mannen frstr det svenska systemet bttre n
henne. Samtidigt tenderar Sten att frljliga hennes agerande och
kritik nr det gller det positiva bemtande som mannen har mtt i
termer av tolka in, frstr inte sprket, frstr inte systemet.
Det freligger en risk att svrigheter i kommunikationen strker
socialarbetarnas auktoritet ytterligare och den kontrollerande
aspekten av det sociala arbetet fr strre utrymme (jfr Hayes &
Humphries 2004).
Som det framgr av Stens version s framstr mannen mera som
en vrdig klient (Sales & Hek 2004) till skillnad frn kvinnan, en
ovrdig klient, som beter sig avvikande och inte tar emot den
hjlp socialtjnsten erbjuder. Mannens berttelser passar in i socialtjnstens diskurser om barnens vlbefinnande. Vad kvinnan
implicit ombeds att gra r att hon ska lta sitt problem att stpas om (Jrvinen 2002) s att det passar in i socialtjnstens regler
och rutiner.
Samtidigt utmanar kvinnans berttelser socialarbetarens auktoritet, maktposition, neutralitet och viljan att hjlpa till:
266
SOU 2006:73
Sten: Han har ju beskrivit att han har varit vldigt rdd fr henne och
nedtryckt i skoskaften av henne. Han har ju varit vldigt hjlpskande
och velat ha hjlp och std. Hon har i sin beskrivning sagt att hon har
ftt passa upp honom och i princip varit vaken p ntterna och ser till
att han fr klder, helt enkelt serva honom s att han kommer ivg till
jobbet. Hon har knt sig nedtryckt och isolerat. Nu har hon gtt med
p utredningen.
Den thailndska kvinnan har gtt p Komvux periodvis och har en

grundskoleutbildning frn sitt hemland. Sten anser att den thailndska kvinnan saknar nyanser i sprket och kan missfrst saker
och ting p fel stt:
Sten: Hon kan svenska ganska bra och kan gra sig frstdd. Det r
bara det att hon tolkar in saker p fel stt och har inte nyansen i sprket, om ngon har varit hgljudd mot henne s har hon uppfattat det
som hotfullt och argt.
Barzoo: Hur d?
Sten: Hon trffade en handlggare hr som hade hjt rsten och sagt
ngot med lite hgre tonlge. D har hon uppfattat det som att hon
har blivit utsklld men i sjlva verket har handlggaren hjt rsten fr
att vara tydlig. Det kan bli missfrstnd.
Lngre fram i intervjun sger Sten:

Nr hon pratar s blir hon hgljudd, hon blir vldigt engagerad och
pratar med hg ton. Kan nstan se ut som om hon r arg. Sen tnker
vi: r det p det hr viset med alla i Thailand. Hon har sagt att det r
hennes stt och att hon inte r arg.
Motsgelsefullheten blir tydlig i Stens beskrivning av den unilaterala missfrstelsen frn den thailndska kvinnans sida: Den thailnska mamman frmodas hja rsten fr att det r hennes kultur,
medan den svenska socialarbetaren gr det fr att vertyga och vara
tydlig. Temperament blir liktydigt med kultur, frustration verstts
till kultur, maktlshet infr institutionens ovilja att lyssna likstlls
med kultur. Hennes tolkning av sitt stt att tala beskriver hon som
ngonting tillhrande hennes personlighet och inte ngonting som
utgr en essens (lund 2002, Kamali 2002, Dominelli 2004) i den
thailndska kulturen. Sten och hans kollega ser sig sjlva inte som
ngra brare av kultur, utan kultur r ngot som tillhr den thailndska kvinnan. Hennes frklaringar r missfrstnd men deras r
snarare ett frsk att frst varfr hon hjer rsten, nmligen att
det kan ligga i hennes kultur att bete sig s dr, tala s dr, hja
267
SOU 2006:73
rsten etc. Sten menar att hon behver kulturell hjlp fr att fungera som en god svensk mamma:
Sten: Hon behver ha hjlp med att ngon kan g in och kan frklaras.
Personalen p utredningshemmet har kommit fram till hon behver
kulturtolk, som de kallar det fr. Ngon som kan lotsa henne i det
svenska samhllet. Vi gjorde ett hembesk hos henne och det var vldigt stkigt i hennes lgenhet. D vill man bli mer insatt och f fram
om thailndarna inte r s ordningsamma. Det r ngot som fljer med
en och kanske de r inte s noga med hur det ser ut i hemmet. Hon
lagar flera matrtter som barnen kan ta och vlja. Tycker de inte om
matrtterna s fr de sjlva laga en annan matrtt. Hon saknar det dr
med grnssttning, att man (hr i Sverige) lagar en matrtt och s fr
barnen ta det. ter de inte det s fr de vara utan, men s ser hon inte
p saken. Hon menar att man kan bjuda barnen p flera rtter. S har
hon styrt hemma. Det hr med kulturen spelar stor roll. Man ser ju det
nr man ska bedma om ett barn ska placeras hos sin pappa, som har
sina vrderingar och kultur. Nr det gller den hr thailndska mamman s bjd hon till exempel sina barn p godis tills de t s mycket de
orkade. Till sist var de njda och ville inte ha mer. Det skiljer sig frn
den svenska kulturen eftersom svenska barn ter godis p en lrdag.
Visst knner man att man skulle behva mer p ftterna nr det gller
kunskap i olika kulturer.
Stens berttelse ovan leder oss att tro att berttelserna om den
thailndska kvinnan och den thailndska kulturen r en mycket
strre berttelse om en frestlld svensk kultur och hur man uppfostrar barn i Sverige. terigen tenderar socialarbetarna att kulturalisera hennes sociala problem. Frgan r om de hade sagt samma
sak om en svensk familj om familjen inte hade det rent hemma? Sten
talar om att lotsa henne i det svenska samhllet, men mlet r hon
ska bli som ett frestllt oss som ter godis p lrdagar (hur vet
han att alla svenska barn ter godis endast p lrdagar?) och endast
ter en matrtt. Vi har grnser, thailndarna saknar grnser, vi har
det stdat hemma, thailndarna har det stkigt hemma. Diskursen
ovan skapar polariserade och antagonistiska identiteter som antas
vara ofrenliga.
Socialarbetarna har rtt nr de ppekar att verkonsumtion av
godis r onyttig fr barnen ur ett hlsoperspektiv. Att ha det rent
hemma och stta grnser r ndvndiga fr den hr familjen men
inte p det sttet som diskursivt framstlls i Stens berttelser, d
man frlgger problemens orsak i Thailand och glmmer bort de
sociala frhllanden som kvinnan lever under, hr och nu i Sverige.
Den thailndska mamman transformeras till en kulturell klient,
268
SOU 2006:73
med Jrvinens (2002) analys av systemets skapande av klienten, s

r det hennes kultur som ska tgrdas och det r dr hon behver
korrigeras. Att lotsa henne i det svenska samhllet r ett outtalat
krav p assimilation. Sten anser att problemen och kulturkrocken
med klienter med invandrarbakgrund skulle minska om man r
kulturkompetent:
Sten: Visst skulle man behva lsa in sig mer p den kultur dr frldern kommer ifrn. Man skulle behva en snabb versikt ver olika
kulturer eller kanske ett bibliotek med lttfattliga bcker med korta
drag om hur man fostrar barn i den kulturen och vad finns det fr std
i den kulturen. Vi har ju pratat om att det vore ju bra om man kunde
ka till landet och bli insatt i landets kultur, dr klienterna kommer
ifrn. Jag har diskuterat det med en kollega nr det kom upp de olika
kulturella skillnaderna.
Stens frstelse av kultur r statisk, eftersom han antar att klienternas kulturer r frdiga produkter eller ting som finns dr bortom
historien och som han kan f tillgng till nr som helst genom att
lsa en bok. Som Dominelli (2004) och Kamali (2002) ppekar,
leder denna kultursyn att socialarbetarna vill lsa sig in p andra
kulturer dr det str till exempel hur den thailndska kulturen r
och inte som Street (1993) menar att kultur r ett verb och en process i stndig omvandling. Som det visar sig ovan tenderar Sten
med Benhabibs (2004) tolkning att enhetliggra, avgrnsa och frtingliga kulturen, i stllet fr att situera och historisera klienterna i
en specifik historisk situation och analysera deras levnadsvillkor.
Den thailndska mamman r inte bara en klient, utan hon r ocks
en kvinna, invandrare och har en lg status i det svenska samhllet,
samtidigt finns det risk att hon blir diskriminerad i Sverige p
grund av sin thailndska bakgrund (Dominelli 1997, jfr de los
Reyes & Mulinari 2005). Den thailndska kvinnan hade uttryckt
sitt missnje med hur hon hade blivit behandlat av socialarbetarna:
Sten: Hon hade skickat in ett brev till vr enhet och hade anklagat
handlggarna fr rasism. Det var inga fina ord. Hon menade att hon
hade blivit s orttvist behandlad, att mannen hade stor frdel och att
vi bemter honom p ett annat stt n henne. Jag har tnkt p det.
Rasism r ett starkt ord. Hon fick mig som handlggare, trots att hon
inte ville ha mig. Jag sa till min gruppledare att jag och min kollega var
s neutrala man kan vara mot henne. Det blev ingen stor sak av det.
Inte s att vi satt ner och diskuterade det dr i detalj. Gruppledaren
betvivlade inte att vi hade behandlat henne vl.
269
SOU 2006:73
Den thailndska kvinnans rst, hennes alternativa perspektiv och

motdiskurser r omstrtande och utmanar socialarbetarnas sjlvbild som neutrala och icke-diskriminerande. terigen ser vi hur
asymmetrisk maktrelationen r mellan klienterna och socialtjnsten. Sten anser inte att han har handlat fel eller srbehandlat kvinnan p ett missgynnande stt. Klientens ord verkar inte ha vgt s
tungt fr gruppledaren eftersom hon med Thompsons (1997, jfr
Dominelli 1997) ord inte beaktar socialarbetarnas potential att
agera diskriminerande och frtryckande. Socialarbetarna behver
inte ndvndigtvis medvetet diskriminera klienter med invandrarbakgrund (MacPherson 1993) utan det r deras praktiker, rutiner
och kultursynen i form av institutionell rasism som kan utgra en
grund fr diskriminering. Det r inte bara ett socialarbetarproblem
utan det gller hela socialtjnsten som institution och organisation.
Dock br det understrykas att det r genom socialarbetarnas praktiker som diskriminering fr konsekvenser. Gruppledaren struntar
helt enkelt i den thailndska kvinnans version och litar p ett naivt
stt p sina kollegors berttelser. Det fanns knappast ngon diskussion om hur de hade kunnat diskriminera kvinnan. Den institutionella rasismen (MacPherson 1993) implicerar visserligen att organisationen kollektivt misslyckas med att erbjuda klienterna service p
ett adekvat stt p grund av avsaknad av betnksamheter men ven
till fljd av omedvetna/medvetna frdomar och stereotyper mot
etniska grupper. Sten berttar ven om en annan klient med invandrarbakgrund som han har haft kontakt med:
Sten: Det gller en pappa som kommer frn en arabisktalande. Han
pratar vldigt bra svenska. Dr har det inte varit ngot problem. Det
gller placering av hans son. Han har varit gift med en svensk kvinna
som r svag med grnser och har sociala problem. Mamman har sagt
att hon inte klarar av sonen lngre. Nu har pappan kommit in i bilden.
Sonen har varit placerad i ett familjhem i tre r, men familjhemmet
orkade inte med honom. Det har varit glasklart med det han har velat
och sagt. Han sgs vara redo att uppfostra barnet. Men kulturen gr
att vi mste ta hnsyn till det att han kommer att uppfostra barnet
muslimskt, strnga regler. Vi mste ta hnsyn till att pojken har vuxit
upp hos sin svenska mamma och under svenska frhllanden under
vldigt mnga r. Det r inte bara att flytta till sin pappa och leva som
en muslim. Men han r beredd att ta sig an pojken. Han knner att han
inte tidigare haft frtroende frn socialtjnsten. Men det hr gller en
pojke som ska flytta halva Sverige och brja leva och uppfostras efter
muslimska regler, d man har levt grnslst. Det blir stor skillnad.
270
SOU 2006:73
Stens mte med den hr pappan handlar om en frhandling huruvida pappan r kvalificerad fr att f vrdnaden om sin son eller
inte. Som det framgr frn Stens berttelse s r muslimsk uppfostran ofrenlig med svenskhet, eftersom islam och muslimer
inte tilldelas en plats i den svenska identiteten. Muslimer frkroppsligar per automatik strnghet och hrda regler. Men det
intressanta r att varken mamman eller familjhemmet har orkat
med den hr pojken. Trots mammans sociala problem s har hon
ftt mjligheten att uppfostra barnet. Dremot har inte pappan ftt
ngot frtroende frn socialtjnsten fr att uppfostra sin son. Han
diskvalificeras som pappa fr att han r muslim. Man fr inte
glmma faktumet att han r pojkens pappa och har rtt att yttra sig
om barnet och hans uppfostran. Hans religion samt hans arabiskhet bervar honom enligt socialarbetarens diskurs hans frmga
att agera och uppfostra barnet p ett stt som r accepterat i
Sverige. Sten utgr frn en stereotyp bild och en abstraktion nr det
gller den muslimska pappan.
Socialarbetaren Johanna berttar om sitt mte med en familj med
invandrarbakgrund dr problemet ansgs ha kulturella orsaker
enligt gruppchefen:
Johanna: Det var en familj, som hade fem barn och hade ftt ett sjtte
barn. D brkar mannen och vi fick en anmlan att kvinnan hade hoppat ut frn ett fnster, andra vningen. Hon var praktiskt taget dd fr
att mannen slog henne med ngonting. D kallade gruppchefen tillsammans med andra kollegor p mig. D ville de att jag skulle komma
till kontoret fr att det hade hnt ngot. Jag kom dit och d tyckte de
att eftersom kvinnan kunde arabiska, jag kunde d lttare prata med
barnen eftersom barnen hade sett allt hndelsefrloppet. Mannen hade
ju polisen tagit, s att jag kunde prata med barnen p deras eget sprk
om vad som hade hnt.
Barzoo: r det hr ett kulturellt problem?
Johanna: Det hr har inte med kulturen att gra. De bad mig fr att
vara med eftersom jag kunde arabiska. Men vld ger rum mer i
svenska familjer n i invandrarfamiljer. Gruppchefen och kollegorna
tyckte att det hr var ett kulturellt problem. Jag uppfattade det snarare
som en akut situation n ett kulturproblem. Men mina kollegor tyckte
att det var annorlunda och kulturellt.
Brottet som mannen hade begtt mot kvinnan stmplades direkt

som ett kulturellt problem drfr att bde frvaren och offret r
personer med invandrarbakgrund. Det r helt enkelt ngot som
sker utanfr gruppchefens och hennes kollegors mentala karta.
Johanna uppfattade det snarare som ett akut problem och tnkte
271
SOU 2006:73
mer p barnens hantering av krisen. Hennes version skiljer sig frn

de vriga socialarbetarna eftersom hon r medveten om att vld
tilldelas en kulturell frklaring eftersom de inblandade anses vara
kulturellt olikt oss. Johanna avmystifierar frestllningar om
kulturen som den legitima orsaken till vld mot kvinnor. Hon har
en annan syn p kulturkompetens n Sten:
Johanna: Det handlar om att stta sig i deras position. Som socialarbetare mste man tnka att alla klienter som kommer frn samma land
r inte lika. Klienterna mste ju f mjligheten att diskutera sina erfarenheter. Det kan inte vara s att allt svenskt r bra och allt utlndskt
r dligt. Klienterna mste ha rtten att komma till tals och det gller
att lyssna p dem. Det finns en omedveten attityd hos socialarbetaren
att han eller hon vet klientens bsta. Dessutom tror jag inte p neutralitet hos socialarbetare och hur de behandlar sina klienter.
Johannas berttelse om kulturkompetens handlar inte lngre om att

lsa sig in p andra kulturer eller att ha frtingligande syn p kultur,
utan hon r i samma linje som Dominelli (2004) att socialarbetarna
mste beakta det unika hos klienterna och avst frn att enhetliggra identiteter och kulturer. Samtidigt fster hon sin uppmrksamhet p etnocentrism dr allt avvikande stmplas som dligt
samt att socialarbetarna implicit frsker tvinga klienten att
anpassa sig till sdant som kallas fr svenskt. Johanna intresserar
sig ven fr klientens skildring av hennes/hans egen situation, drtill att socialarbetarna br aktivt lyssna p klienten, det handlar ju
trots allt om klientens liv och vlbefinnande. Socialarbetarna r inte
neutrala aktrer i samhllet och i sina relationer med klienter, de
har en funktion, nmligen att hjlpa klienter och korrigera eller
adaptera klienterna till det normala (Humphries 2000, Thompson
2000, Jrvinen 2002). Denna normalitets diskriminerande potentialer och mekanismer torde srskilt underskas och blottlggas.
Christina pekar p de problem hon mter i sitt arbete med klienter med invandrarbakgrund. Det gller frmst tvngsktenskap
och exemplifierar med ett fall:
Brodern kommer hit och berttar att han kommer att dda sin syster
om hon inte gifter sig med sin kusin. Systern har hittat p historier fr
att trffa sin pojkvn, ven han r ocks frn Afghanistan. Men han r
inte fr bra fr henne eftersom det inte r ngon kusin. Vi svenskar
har inte inflytande ver vra barn med vilka de ska gifta sig. Vi kan frska men till slut r det de som bestmmer. Vi har ocks haft det s
som invandrarna fr 100 eller 200 r sedan. De kanske inte har kommit
s lngt. De lever fortfarande kvar i det gamla.
272
SOU 2006:73
Christina br ta broderns hot p allvar och skydda flickan. Ett

sdant ingripande frn socialtjnstens sida r vlgrundat eftersom
det freligger ett reellt hot mot flickans skerhet. Tvngsktenskap
br inte accepteras i Sverige och flickans berttelse och rop p hjlp
mste uppmrksammas. Dock, mrk vl att personer med invandrarbakgrund hnvisas till tv hundra r tillbaka i tiden. Enligt
Christinas utsaga ligger personer med invandrarbakgrund (muslimer) efter i en frmodad linjr utvecklingslinje och tidsaxel. Vidare
har svenskarna passerat den tidpunkten som personer med invandrarbakgrund befinner sig i i dag. Det r en myt att frldrarna inte
har ngot att sga till nr deras barn vljer ett partner. Faktorer som
klass, sexualitet, religion och etnicitet r mnga gnger avgrande
fr en persons beslut vid val av livspartner.
Danielas analys av skillnader mellan klienter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund:
Stllet jag jobbade p innan jag flyttade till X (ett marginaliserat och
stigmatiserat omrde), basbehoven var uppfyllda. De hade sprket,
drmed kunde de ta del av svenska nyheter, svenska tidningar. Man
fljde vad som hnde i Sverige. ven om de hade stora sociala problem
s var man nd en del av sprket. Skillnaden r att de (svenskarna)
hade en starkare anknytning till samhllet n vad de hr (invandrarna)
har. ven om de var psykiskt sjuka eller missbrukare s var de nd
bttre anpassade till det svenska samhllet.
Analysen som Daniela gr skapar en hierarki dr svenska klienter

hamnar inom kategorin vrdiga och nskvrda klienter. Klienter med invandrarbakgrund behver enligt hennes analys genomg
flera steg eller faser fr att komma nrmare den kategorin och
samhllet. Att vara en klient/person med invandrarbakgrund innebr enligt Daniela en frmodad smre anpassning. Oavsett vad
svensken gr, s r den svenska klienten enligt Daniela en bttre
anpassad individ. Avsaknad av det svenska sprket stmplas som en
social problematik som antas vara vrre n psykiskt sjuka eller
missbruk.
Rasism och integration i det mngkulturella Sverige

Hr nedan kommer jag att g igenom olika diskurser om rasism,
integration, muslimer, personer med invandrarbakgrund, kultur
och segregation i Sverige som respondenterna redogr fr. Jag
anser att socialarbetarnas frstelse av rasism/diskriminering har
273
SOU 2006:73
konsekvenser fr vilka tgrder och lsningar man br fresl fr

att bekmpa rasism och diskriminering. Ett anti-rasistiskt medvetande inom socialt arbete r centralt fr att man ska frst mtet
mellan socialarbetarna och klienter med invandrarbakgrund p
socialtjnsten. Min definition av integration r att personer med
invandrarbakgrund skall omfattas av sociala, politiska, juridiska och
ekonomiska rttigheter p samma villkor som svenskarna, det
inbegriper sjlvklart ven skyldigheter.
Socialarbetaren Bjrn som arbetar med barn och familjer uppfattar integration p fljande stt:
Integration r inte fr mig det som staten lgger fram. Enligt staten
ska man blanda med statens medel. Man har ett program, tunga program, bostadsprogram, styra boende, dra dit tv svenskar, en invandrare, tv invandrare och en svensk. Staten vill vl. Men fr mig r den
praktiska integrationen s hr: vi r mnniskor, vi behver, man kommer frn olika frhllanden, man sker sig automatiskt till sitt sprk
och sin etnicitet. Det r drfr det blir som i Malm och Stockholm
omrden. Kommer man frn ett land, eller en region dr det r krig. Vi
pratar inte om ltsaskrig som vi hr i Sverige ser p TV, utan det gller
svra omstndigheter som dessa mnniskor har levt under. D blir
Sverige ett ganska stort paradis. Hindren till integration r arbetsmarknaden. Jobben brjar ta slut, ven fr ursprungsbefolkningen.
Man vntar p bttre tider. Kanske det svnger. Det r bttre att
svnga i grddburken n att svnga i en tomburk.
Bjrns syn p integration r pessimistisk. Utifrn sin essentialistiska syn p etnicitet och kultur (lund 2002) frkastar han statliga
ingripande till frmn fr integration nr han framhller att det r
naturligt att individer ur samma grupp sker sig till varandra.
Personer med invandrarbakgrund bor i frorter och beblandar sig
inte med majoritetssamhllet drfr att de vill vara med sina egna
grupper. Bjrns synstt p integration reflekterar det svenska talesttet: lika barn, leka bst. Hrmed utesluter han diskurser dr personer med invandrarbakgrunds koncentration till olika frorter i
Stockholm och Malm frklaras av koloniala bilder och social
exkludering/segregation av De andra (icke-vita, muslimer, araber,
afrikaner, sydamerikaner och asiater). Bjrn menar sledes att personer med invandrarbakgrund ska vara frnjsamma med det de
redan har i Sverige. Det anses trots allt vara bttre n det de hade i
sina krigshrjade hemlnder. I ett egalitrt och demokratiskt samhlle s skall alla mnniskor omfattas av samhllets resursfrdelning p samma villkor. Enligt Bjrns premisser s kan personer
med invandrarbakgrund vlkomnas som medlemmar i gemenska274
SOU 2006:73
pen, dock p ett underordnat villkor. Nr det gller fretrde till

arbete s br svenskarna komma frst eftersom de har varit hr
lngre n de nya medlemmarna som har invandrarbakgrund vilka
emellertid br nja sig med att svnga i grddburken n att svnga i
en tomburk. Detta synstt terspeglar en chauvinistisk social- och
arbetsmarknadspolitik. Vlfrden gller alla, men de riktiga
svenskarna frst.
Daniela fngar upp integrationen och sger:
Det hr r en gissning och jag kan bara knna att ju lngre bort du
kommer ifrn desto svrare blir det med acklimatisering. Jag tror sjlv
om man r finlndare, polack eller islnning eller ngot sdant, s har
man mycket lttare att acklimatisera. Jag menar om jag ska flytta till
Polen eller Iran, s r det som dag och natt. Det skulle vara otroligt
mycket enklare fr mig att bo i Polen. Det r ju precis likadant fr
dem ocks. Jag skulle knna igen det polska samhllet och den polska
kulturen och mnniskornas stt att leva. Det polska samhllet r
mycket likt mitt, det svenska sttet. Vi r uppbyggda p samma stt.
Familjerna har samma sorts betydelse. Jag kommer till ngonting jag r
uppfostrad till. Jag behver inte anstrnga mig. Det r drfr jag kan
tnka mig att det blir svrare att ju lngre bort du kommer ifrn, desto
strre skillnader finns mellan samhllen eller samhllsskikten.
Mattson & Tesfahuney (2002) understrk att kulturavstnd

anvnds i offentliga sammanhang som en betydelsefull frklaringsvariabel till varfr vissa personer med invandrarbakgrund inte kan
integrera sig i det svenska samhllet, Deras slutsatser terspeglas
tydligt i Danielas pstende. Muslimer, araber, afrikaner, asiater
och latinamerikaner hamnar inom kategorin ju lngre bort, desto
svrare frutstts det bli med integration fr deras del. Men ju
nrmare man r Sverige, vilket med andra ord implicerar vita
kristna europer/vsterlnningar, s ligger integrationen inom kort
rckhll. Privilegiet som vithet tilldelar r obestridligt bde lokalt
och globalt.
Historien sger ocks ngot annat om hur man har sett p finlndare eller polacker, de har ocks utsatts fr diskriminering i
Sverige. Dock har deras situation frbttrats i mnga avseende i
jmfrelse med icke-europeiska personer med invandrarbakgrund.
Invandrarbegreppet inbegriper inte i praktiken vita mnniskor
som i mnga andra europeiska lnder. Diskursen om vilka som r
invandrare och vilka som r riktiga europer som frs p den hgre
politiska nivn, i media och forskning pverkar ven direkt vanliga mnniskors frestllningar och attityder till dessa. Dessutom
275
SOU 2006:73
sger Danielas val av en polack och en iranier ngonting om hur det

frhller sig i dag i Sverige; vilka grupper som lper risk att utsttas
fr diskriminering och vilka som r vlkomna.
Stens analys av integration:
Som jag har frsttt det s har de (invandrarna) hamnat i frorterna i
storstderna. Folk frn olika lnder har letat sig efter varandra i olika
stadsdelar i hyreslgenheten. Det har blivit klumpvis frn olika kulturer. S kan man sga att de har misslyckats med att blanda svenska och
invandrare s att ska bli p ett bra stt.
Socialarbetaren Charlotte som har arbetat med klienter med

invandrarbakgrund p olika hll i Sverige yttrar sig om integration
enligt nedan:
Integration r att svenskar och invandrare ska kunna leva tillsammans
men man mste ocks ha sina kulturer och seder. Samtidigt ska vi
kunna bo i samma bostadsomrde. Det ska vara naturligt och att vi
inte ska vara segregerade frn varandra.
Det r vida accepterat inom forskningen att kultur i dag fungerar

som ett surrogat fr rasbegreppet och drmed ven mera politiskt
korrekt och legitimt. Sten hvdar att olika kulturer har skt sig
till varandra och fr det att framst som om det vore sjlvvalt och
att staten drfr br vidta tgrder fr att blanda olika kulturer.
Integration skall underskas i relation till segregation precis som
Charlotte gr med hnsyn till bostder. Varken Bjrn eller Sten
beaktar sociala strukturer som kan ha djup inverkan p freliggande
sociala relationer och att det finns strukturer som rumsligt diskriminerar och utesluter individer och grupper (frmst utomeuroper)
frn en jmlik resursfrdelning i samhllet. Dremot r Sten och
Charlotte mer positiv till integration n Bjrn som tycker att integration endast r ngot statligt och omjligt eftersom sociala/etniska/kulturella grupper vill leva tskilda. Charlotte anser att
det r mjligt att ha en egen identitet och leva i samma bostadsomrde med andra grupper. Benhabib (2004, jfr Eriksen 1997:53) har
rtt nr hon sger att kultur och identitet anvnds som synonymer.
Om man konceptualiserar kultur och identiteter som synonymer s
riskerar man att frfrysa mnniskorna och deras kulturella identiteter. Kulturer r inte geografiskt bundna och det r faktiskt mjligt att kombinera olika identiteter (svensk, europ, arab eller muslim) och kommunicera dem beroende p situationens krav. Johanna
formulerar sitt perspektiv p integration:
276
SOU 2006:73
Nr jag tnker p integration d tnker jag p tvng, att tvinga folk att
leva som vi gr hr i Sverige. Varfr ska vi tvinga dem att leva som
svenskar? Integration ska rikta sig mot lika mjligheter nr det gller
jobb, studier och bostad, sjlvklart det gller ven skyldigheter. Man
kan inte tvinga mnniskor att leva och tnka som svenskarna gr. Alla
svenskar tnker ju och lever inte precis p samma stt. Jag har funderat
och tnkt p det hr att leva som en svensk, man kan frga sig vad det
betyder. I ett mngkulturellt samhlle mste man f ha sin sikt inom
lagens grnser. Alla mste ju vara med och tnka, vi svenskar kan inte
tnka t alla, alla mste vara med. Sverige r inte ett mngkulturellt
samhlle, visst finns det mnniskor frn olika lnder, men de fr inte
vara med och tycka till. De r ju invnare i det hr landet och drfr
borde de vara med.
Som det frefaller ovan s r Johanna kritisk mot assimilationspolitiken i Sverige som gr under integrationens tckmantel. Hon
menar att dagens integration terspeglar den funktionalistiska
visionen om ett samhlle med en kultur som yrkar p homogenisering i samhllet. Vad Johanna avser r att integration br konkretiseras s att det ska omfatta arbete, utbildning och bostder. Samtidigt betonar hon invandrarnas delaktighet och rst i samhllet vilket uttrycker ett anti-rasistiskt medvetande (Dominelli 1997).
Johanna problematiserar ven det dunkla begreppet svensk och
anser att det inte r entydigt vad man menar med att leva som
svensk och vara svensk. Dessutom accentuerar hon att Sverige inte
r ett mngkulturellt samhlle, eftersom personer med invandrarbakgrund inte har samma rttigheter i samhllet och r inte
medaktrer till samhllets utformande.
Christina sger att integration rr sig om:
arbete och svenska folkets instllning. Jag tror att svenskarna r
mycket mer rasistiska n vad man vill pst. Det mste finnas en
anledning till varfr strsta delen av invandrarna inte fr ngot jobb
och varfr man vljer att anstlla en svensk framfr en invandrare.
Socialarbetaren Marjam som r fdd i ett arabisktalande land och

kom till Sverige vid en ung lder menar att problemen fr personer
med invandrarbakgrund:
handlar om arbetslshet, bostadssegregation och segregering.
Invandrarnas problem har med samhllet att gra.
Marjam och delvis Christina riktar uppmrksamheten mot de arenor som personer med invandrarbakgrund inte fr tillgng till p
samma villkor. De sociala problemen r inte sjlvvllade utan har
277
SOU 2006:73
att gra med social exkludering frn samhllet. Ahmad som r frn
Kurdistan och bor i Sverige sedan 70-talet, har jobbat lnge i marginaliserade/stigmatiserade omrden och anser att:
Invandrarnas situation r en politisk frga, det gller facket, det gller
arbetsgivare, det gller arbetsmarknaden. Att invandrarnas har det
svrt hr i Sverige r inte endast ett problem fr invandrarna utan det
r ett samhllsproblem som gller alla i Sverige.
Vad Ahmad tycks mena r att resursfrdelningen i samhllet och

situationen fr personer med invandrarbakgrund mste politiseras i
sociala termer och drmed erhlla ett offentligt erknnande. Det r
mnga huvudaktrer som mste involveras i denna process samtidigt.
Ahmad anser att rasismen r ett betydande problem fr Sverige:
Det finns en dold rasism och frdomar som r mycket farligt i Sverige.
De skinnskallar som r ute, skriker och springer. Det r inte de som r
farliga utan det r de som sitter och har makt och bestmmer. Deras
rasism r mycket farligare eftersom de har makt. Hr i Sverige frsker mnniskorna ge sken av att vara neutrala infr olika mnniskor.
Men det existerar ingen neutralitet. Rasismen i Sverige r inte s att
svenskar kommer fram till dig och sger att jag inte gillar dig fr att du
r invandrare. Man gr runt med den. Jag ska bertta en historia fr
dig. Jag var nmligen p en fest som en kvinnlig arbetskamrat hade
organiserat. Hon r svenska. Hon r jttetrevlig och frgade mig om
jag ville komma p hennes fest. Jag gillar ju henne och sa ja. Jag gick p
festen och det var ett typiskt svenskt fdelsekalas med svenska flaggan
och trtan. Jag rkade sitta vid hennes man. Vi presenterade oss fr
varandra. Han var tandlkare och sa ingenting p lnge. Men varje gng
han ville sga ngot ville han framstlla sig sjlv som progressiv. Efter
att han har druckit ngra glas vin, d sa han till mig: Tnk om du har en
dotter! Jag sa att jag har en dotter. S fortstter han: tnk om hon
brjar trffa en svensk kille? Vad skulle du sga? Jag svarade att jag har
en dotter och hennes pojkvn r svensk. Vad vill du att jag ska sga?
Men han fortsatte och stllde samma frga: tnk om du har en dotter
och hon skulle trffa en svensk? Hur skulle du reagera? Jag sa ju till
dig att jag har en dotter och hon trffar en svensk kille. Det jag har
berttat fr dig r inget tnk om utan en verklighet. Till slut ropade jag
p min arbetskamrat och sa till henne att hennes man r vldigt jobbig
och att jag inte ville stanna kvar p festen.
Barzoo: Vad tnkte du d?
Ahmad: Vad tror du? Jag tnker att han r en rasistjvel som frst
framstller sig sjlv som en ppen och progressiv person men visar
senare ett rasistiskt ansikte. Jag skulle respektera honom mycket mer
om han sa: hej, jag heter Gran och jag r tandlkare och r gift med
Maria och jag hatar invandrare. ven om jag skulle tycka att han var
otck och konstig, skulle jag tminstone veta att han var rasist. Han
visar sig frst som en ngel och slutar som en djvul.
278
SOU 2006:73
Ahmad antyder ovan att diskriminering verkar mycket p ett subtilt plan. Samtidigt lter han pskina att diskriminering inte r som
den dominerande diskursen i Sverige vill framstlla, nmligen att
det r ngot hemmahrande hos ngra vilsna och galna skinnskallar
utan man glmmer bort att ven vanliga svenskar kan handla diskriminerande eftersom deras handlingar terspeglar en specifik
samhllsordning som reproducerar sociala ojmlikheter och privilegierar vissa grupper och individer i samhllet. Att endast hnfra
rasism till enstaka galningar och skinnskallar kan leda till att man
frsummar som Husband (1991:50) ppekar att det existerar politikens vrld, statens vrld och strukturernas vrld. Ahmads nrvarande p festen var ett kollektivt kurdiskt nrvarande p festen, eftersom han inte fr vara ngon sjlvstndig individ med egna handlingsmjligheter, utan mste representera samtliga kurder. Han frstr att mannens utfrgningar r ett stt att srskilja honom frn
den svenska nrvaron p festen, du r kurd, drfr mste du vara
annorlunda och drmed r du inte ngon av oss. Det spelar fga
roll hur lnge han har bott i Sverige och vilken utbildning han har
och vilka erfarenheter han har. Utan det som fascinerar tandlkaren r om Ahmad gr sin dotter illa om hon trffar en svensk kille
eller inte. Tandlkaren njer sig inte med att Ahmad berttar att
hans dotter faktiskt trffar en svensk kille och att han inte har ngra
invndningar mot hennes val. Ahmads berttelse och motdiskurs
passar inte in i hans invanda stereotypa mentala landskap. Det finns
skert kurdiska frldrar som inte vill acceptera sina dttrars eller
sners val utanfr sin egen etniska grupp. Samtidigt br man
komma ihg att svenska frldrar kan uppvisa en motvilja mot att
deras barn trffar s kallade invandrarkillar eller turkar. Ahmad
framhller att ven inom socialtjnsten finns liknande problem med
stereotyper och diskriminering mot mn med invandrarbakgrund:
Det hnder ibland nr en kvinna och en man med invandrarbakgrund
har problem och kvinnan gr till socialtjnsten och grter. D r man
vldigt snabb med att hnga mannen. Man tar kvinnans parti och mannen kan inte pverka ngonting eftersom han r invandrare och redan
dmd. D mrker mannen att han blir diskriminerad som en invandrarman. Det r inte s att invandrarmannen r alltid skyldig. Det finns
ocks kvinnor som kan gra fel. Invandrarmannen har svrare att
hvda sig hos socialtjnsten eftersom det finns en klar bild av hur han
ska vara. D blir hans berttelse hos socialtjnsten inte intressant.
Mina svenska arbetskamrater brukar ibland frga mig vilket land klienten kommer ifrn. Jag kan d sga till exempel att han r kurd, d
kan de sga: aha, han r muslim. Han slr sin fru fr att han r muslim.
279
SOU 2006:73
De tror att feminism inte finns bland muslimer och att kvinnor sitter
dr och vntar p att bli slagna av sina mn. Som invandrare blir man
kollektivt dmd.
Christinas berttelse om vilka skillnader som freligger nr mn

med invandrarbakgrund och svensk bakgrund slr kvinnor,
bekrftar Ahmads version:
Man (mn med invandrarbakgrund) anvnder sig av kultur och religion
fr att f makt ver kvinnor. Svenska familjer, det r en vuxen man
som spar upp sin fru, i en invandrarfamilj s r det en bror som lxar
upp sina systrar. Skillnaden r att den svenska mannen anvnder sig
inte av islam eller koranen, det gr ju dremot den afghanska pojken,
men skillnaden r ju inte s stor eftersom bde tv slr fr att ha makt
ver ngon annan. Jag tror att svenska mn r klena, han slr fr att
han inte har s mycket att sga till.
Christina r motsgelsefull nr hon diskuterar vld mot kvinnor

begngna av svenska mn och personer med invandrarbakgrund.
Det finns skert mnga mn som frsvarar sitt vld mot kvinnor
med hnvisning till religion, kultur, psykiskt sjuka, svartsjuka och
frsker rttfrdiga det med dessa "svepskl. Mnnen anvnder
det nakna vldet fr att vidmakthlla sin verordnade maktstllning
gentemot kvinnan. Det sger ven Christina. Dremot skapar hon
en polarisering nr hon sger att svenska mn r klena och maktlsa. Klenhet och maktlshet kontrasteras gentemot styrka, auktoritet och makt, som mn med invandrarbakgrund frmodas besitta.
Socialtjnsten br vara tydlig i sina riktlinjer att kulturell relativism
inte r lsningen p vld mot kvinnor. Den enskilda kvinnans liv
och skerhet gr fre mannens hnvisning till sakrala texter, kulturella uttryck, svartsjuka eller psykologiska orsaker. Med andra ord:
misshandel r misshandel och mord r mord.
Barzoo: Tar ni upp temat rasism hr p socialtjnsten?
Ahmad: Nej, men det ska inte komma ifrn mig. Om jag skulle ta upp
rasism, s skulle de (svenskarna) sga att hr sitter en invandrare, pratar om rasism och klagar.
Johanna: Rasism diskuteras inte hr p vr enhet och det har aldrig
dykt upp hr under min tid hr.
Charlotte: Vi har aldrig diskuterat rasism inom vr organisation. Nej,
jag tycker inte att man ska prata om rasism. Folk blir rdda och det blir
problem. Det r politiker som pratar om rasism, vanliga Svensson pratar inte om snt.
Sten: Nej, inte vad jag vet.
Bjrn: Jag tycker inte att rasism finns inom socialtjnsten.
Linda: Jag tycker att ordet rasism r fel och det r s laddat och det
280
SOU 2006:73
finns s mnga associationer till det. Det finns en risk att man misstolkar andra kulturers uttryck. Rasism r ett ord som jag sllan anvnder.
Malin: vi diskuterar aldrig rasism i vr institution.
Christina: Det finns rasism inom socialtjnsten. Mnga tnker i vi och
dom banor. Det gr att de inte fr den hjlp de behver. Det pverkar
relationen och bemtandet. Rasismen hr man in socialarbetarnas
utsagor och uttalande. Under kafferasten hr man ofta sdant. Om
man sger till dem, s blir de irriterade fr att man lgger sig i.
Rasismen verkar vara ett tema som man helst inte ska diskutera.
Om det inte existerar ngra diskussioner kring rasism beror det
skerligen p att socialarbetare inte tror sig kunna vara rasistiska
och behandla klienter p ett diskriminerande stt. Samtidigt framgr det p ngot stt att socialtjnsten tror sig vara immun mot
rasism och att det r ngot som sker p andra platser.
Socialarbetare med invandrarbakgrund kan ltt bli utsatta om de
tar upp problemen med rasism, eftersom rasism anses vara ett
starkt ord eller ett misstolkande av andras kulturella uttryck.
Rasismen frsts ven som ett ord som vcker rdsla hos personalen. Det r helt begripligt att socialarbetarna inte vill bli stmplade som rasister men frgan r om borttrngandet av rasism frn
socialtjnstens domn hjlper de mnniskor som utstts fr och
erfar rasism? Christina ppekar att rasism kan ha en negativ effekt
p relationen mellan socialarbetarna och klienterna. Dessutom har
hon hrt rasistiska utsagor i fikarummet och protesterat men har
ftt ett vrngt bemtande. Socialarbetarna saknar kunskaper om
rasismens flexibilitet och dess skiftande former eftersom rasismen
anser vara ngot som tillhr Nazityskland, Sydafrika, etc. Rasism
behver inte alltid handla om utrotning och explicita rasistiska
praktiker, utan dagens rasism ter sig vldigt subtilt:
Bjrn: Jag tycker att rasismen r ett vldigt laddat ord.
Barzoo: Varfr r det laddat?
Bjrn: Jag menar att Sverige har en viss historia, d menar jag inte
Sveriges historia frn 30-talet, d man stdde anti-semitismen och
nazister. Utan jag tnker p historien om en politiker nmligen Olof
Palme som har profilerat sig som allas och tagit stllning till olika frgor i vrlden, till exempel stdde Yasser Arafat vilket var kontroversiellt p den tiden eftersom Arafat frknippades med terrorismen. Nr
jag tnker p rasism s tnker jag p det gamla Sydafrika. Om man
jmfr med andra lnder s r rasismen ett starkt och laddat ord fr
Sverige.
Linda: Jag tycker att det r ett sdant begrepp som r s stort. Nr
man pratar om ordet rasism i den allmnna debatten s framstr det
som att det r svenskar mot invandrare. Men det finns rasism bland
281
SOU 2006:73
invandrare mot invandrare. Rasism mste man bryta ner i mer anvndbara begrepp, men det r vldigt vanligt med rasism hr ute (frorten)
om man menar frdomar mellan olika folkslag. Definitionen av rasism
r enligt mig frdomar mot en grupp mnniskor. Jag tycker att
begreppet har frlorat sin riktiga innebrd. Begreppet var viktigt nr
man arbetade mot Apartheid i Sydafrika. Men hr i Sverige nr frldrarna klagar p att polisen bemter deras unga p ett rasistiskt stt, s
r det inte samma sak.
Sten: Om man jmfr med andra lnder s har Sverige kommit mycket
lngt. Jag tnker p det hr med nyhetsupplsare och ministrar, att de
har en annan bakgrund. De kommer upp p hgre positioner. Sverige
har kommit lngre.
Lngre fram sger Sten om rasismens uttrycksstt: Man ser ju

klotter p vggarna, ungdomar p skolan som mobbar, p arbetsplatser fr de inte anstllning, drfr att de har ett annat efternamn
dr det framgr att de kommer frn ett annat land. Det r ju det hr
oknda, som mnga r rdda fr, att man har frutfattade meningar
om folk frn olika lnder. Det r bara rdsla och okunskap om
kulturer.
Daniela: Invandrarnas rasism r mycket ppnare. Rasismen handlar
om okunskap och att man knner varandra dligt. Man r alltid rdd
fr det som r oknt och Sverige har varit ett homogent land i mnga
mnga mnga r och den hr frndringen som har skett i Sverige p
kort tid har gtt fort fort fort. Arbetsgivaren tar det som de r vana
vid. S jag tror att om jag skulle ska jobb i Iran, och om det finns en
iranska som har samma kvalifikation, s fr hon jobbet. Jag kommer
nd att tnka p hur jag ska kl mig, bete mig och var min plats r p
jobbet som svensk kvinna. Jag tror att vi mnniskor fungerar s att vi
tar det vi knner igen, att ja den hr mnniskan r hrifrn. Jag tror
inte att det finns ngon skillnad vilket land man n befinner sig. Sen r
det svrt att hitta arbete utan sprk vilket frklarar varfr de inte har
arbete.
Malin: Ja, det blir mer och mer uttalat. Nu sger man saker som man
frut tnkte och inte sa. Jag har trffat mnga invandrare som har
berttat att de har blivit bemtta p ett diskriminerande stt. Men jag
frsker hoppas att det inte har varit p grund av deras hrkomst.
Bjrn, Daniela, Linda och Sten tenderar att relativisera och dekontextualisera rasismen. De fr rasismen att framst som en mnsklig
essens eller ngot naturligt som visserligen finns verallt och
drfr r det inte s egendomligt att vi ocks har det hr i Sverige.
Faran med en sdan konceptualisering av rasism r att man frbiser
de ideologier och strukturer som finns i Sverige och som diskriminerar personer med invandrarbakgrund och drmed upprtthller
282
SOU 2006:73
status quo i samhllet. Samtidigt lokaliserar och frlgger Bjrn,

Linda och Sten rasism utanfr Sverige.
Det mrkliga r att Bjrn selektivt vljer ur svensk historia dr Sverige
symboliserar internationell solidaritet och helt medvetet borttrnger
Sveriges behandling av till exempel samer, judar och resande folk samt
koppling till nazismen under 1930-talet. Rasismen kan enligt Bjrn
inte smitta Sverige eftersom Sverige har haft personligheter och ledare
som Olof Palme. F kan frnhnda Olof Palmes internationella anseende som en solidarisk person. Det som srskilt br beaktas r att
Olof Palme bedms ge ett slags ahistoriskt immunitet gentemot
rasism i Sverige. Sverige hade rasism, hade antisemitism dock lever vi i
nya tider, Olof Palmes tider, ett annat Sverige som har frkroppsligat anti-rasism och solidaritet med andra folkslag. Dessutom uppenbarar sig ven rasism hos personer med invandrarbakgrund i
Danielas diskurs som menar p att personer med invandrarbakgrund
uttrycker sig rasistiskt mer explicit. Om man nu stter ett likhetstecken mellan rasism och frdomar s undgr inte mnga av jordens
mnniskor stmpeln rasist. Men rasism handlar inte bara om frdomar utan det handlar ocks om makt och tillgng till samhlleliga
resurser. Daniela frsker frklara varfr svenskarna r rdda fr personer med invandrarbakgrund, vilket hon tror bero p den snabba
omvandlingen i Sverige frn ett homogent samhlle till ett mngetniskt samhlle. Hon ser ven sprket som en huvudorsak till arbetslsheten bland personer med invandrarbakgrund. Visst r sprket viktigt, men den slutsatsen hller inte vid en nrmare analys, d vi vet i
dag att rasism och diskriminering drabbar ven hgutbildade personer
med invandrarbakgrund som kan det svenska sprket.
Linda dremot tycker att rasism finns mellan invandrare men frldrar till barn med invandrarbakgrund verdriver nr de sger att
deras barn blir bemtt p ett rasistiskt stt av polisen, eftersom det
inte r direkt samma sak som Apartheid i Sydafrika. Den stndiga
jmfrelsen med Sydafrika som rasismens hgkvarter verkar vara
djupfrankrat i flera av socialarbetarnas diskurser om rasism. Sten
andra sidan ser nrvaron av ngra mrkhyade nyhetsupplsare och
en minister med invandrarbakgrund i Sverige som tecken p rasismens frnvaro i Sverige. Svensk rasism definieras och frringas i
kontrast till andra lnders rasism. Det r alltid fokus p andra lnder, hur pass rasistiska/icke-rasistiska de r och drigenom kan man
stoltsera ver svenska bedrifter. Sten r dock medveten hur rasismen yttrar sig hr i Sverige och beskriver de olika arenor och skl
till varfr invandrarna diskrimineras. Men hans frklaring till att
det beror endast p rdsla och okunskap r problematiskt. Som
Sivanandan (1991) formulerar det s r det inte endast en frga om
283
SOU 2006:73
okunskap om olika kulturer som r orsaken till rasism utan grunden r de ideologier och diskurser som har strukturerat vrt medvetande nr det gller tron p vr kulturella och rasmssiga verlgsenhet. Drmed blir det svrt att se andra kulturer med objektiva
gon.
Johannas version av rasismens orsak:
Man ser ner p folk frn andra delar av vrlden. Man mste g tillbaka
till korsfararnas tid fr att frst det hr hatet. Jag tror att det finns i
historien. Det pgr en sorts propaganda i Europa mot folk frn Mellanstern. Man mste ju svartmla dem och ser ner p dem precis som
Sverigedemokraterna gr. Jag trffar svenska kvinnor som blir misshandlade var och varannan dag, att svenska mn slr ihjl sina kvinnor
och det hnder om och om igen. Det blir endast en liten notis i tidningen. Det str ju inte direkt p frsta sidan i Aftonbladet och
Expressen. Nr en invandrare slr s r det frsta sidan som gller. D
dras in alla invandrarna och d vntar man p att alla invandrare ska sl
ihjl sina fruar. Jag r ju gift med en arabisk man och har bott i ett arabiskt land, han r muslim och jag r kristen. Mnga av mina kollegor
trodde att jag blev ptvingad en svart slja och att jag inte fick g ut,
sga vad jag tyckte eller gra ngot alls, s r det vl synen nr man
talar om det. Och dr nere r det hela Mellanstern. Jag har sagt att det
inte r s i alla lnder dr. Jag har sagt att i Iran r det lag att bra i
slja, men i Syrien till exempel r det inte lag, tvrtom i vissa lnder r
det frbjudet att betrda skolor med slja. Visst finns det mn som vill
tvinga p sina kvinnor slja, men dr jag levde s var det inte s. Jag fr
en knsla att de r misstnksamma mot mina berttelser. De ser bara
en liten del av verkligheten.
Det som knnetecknar Johannas diskurs om rasism och frestllningar om De andra s r det hennes historiska medvetande och
kunskaper. Hon menar att mnga av dagens frestllningar och
ider om till exempel muslimer r rotade i den europeiska historien. Hennes tervndande till korsfararnas tid r samtidigt ett
tervndande till nuet fr att beskriva dagens ojmlika relationer
mellan europer och muslimer. Sveriges har betecknat sig sjlv
och betecknar sig sjlv n i dag som ett europeiskt land och anser
sig dela ett arv med vriga lnder i Europa. Samtidigt finns det ett
frsk att trnga bort kolonialismen, imperialismen och frslavandet av mnniskor utanfr Europa. Johanna menar att hennes positiva berttelser om sitt liv i ett arabiskt land lter otnkbart fr
sina kollegor eftersom deras bild av muslimer och araber inte passar
in i den beskrivningen och utmanar deras vrldsbild. Hennes diskurs synliggr fr socialarbetarna tidigare ohrda rster och tys-
284
SOU 2006:73
tade diskurser som onekligen utmanar socialarbetarnas stereotypa

bilder av muslimer.
Marjam: Den r vldigt dold, det finns rasism. Man visar det inte ppet
eftersom det anses vara fult. Den finns verallt och den knner man av
speciellt p arbetsmarknaden. Behandlingen av muslimer har blivit
absolut mycket vrre efter 11 september. Det finns ett utprglat hat
mot muslimer i Sverige. Det utspelas inte direkt i socialarbetarnas
arbete men jag tror att det gr det indirekt. Jag tror att de omedvetet
srbehandlar familjer dr kvinnan br slja och de som inte har slja.
Jag tror tyvrr att man (socialarbetarna) r vldigt bra p att gruppera.
Socialtjnsten har ju en bild av kvinnor med slja som mer frtryckta
och mer bundna och kontrollerade. Men det r absolut inte sant. Jag
br slja fr att jag vill det. Om man r socialarbetare med invandrarbakgrund mste man alltid vara bttre och visa mycket mer framfr
ftterna n en svensk kollega gr. Om man nu br slja som jag gr s
blir det nnu viktigare eftersom man inte vill framst och klassas som
korkad och dum och det beror p att slja har frknippats med efterblivenhet av majoritetssamhllet. Jag mste hela tiden frklara fr dem
varfr jag r muslim och gr det hr och varfr jag inte gr det dr. De
behver aldrig frklara sig.
Denna schablonmssiga bild av muslimer pverkar ven socialarbetarnas bild av muslimska och arabiska klienter som de trffar, vilket
blir uppenbart i Marjams skildring. Marjam r vl medveten om sin
lga status i det svenska samhllet och knner att hon mste prestera bttre n sina svenska kollegor. Hon menar att den slentrianmssiga och homogeniserade bilden av muslimska kvinnor driver
henne att visa sina kollegor att hon r muslim, br slja men ven
en person som kan klara av sitt jobb. Dessutom understryker hon
det pfrestande och det stndiga ifrgasttande av hennes religion
och slja och att hon mste vara tillgnglig fr att besvara socialarbetarnas utfrgningar. Det visar hur normens representanter fordrar svar frn Marjam som anses avvika frn dem och utkrver
hennes rttfrdigande av sitt val av religion p ett implicit stt.
Charlotte: Jag har pratat med en adopterad kille frn Sydamerika som
gr p behandling om aggressivitet och varfr folk blir s rdda. Jag
tror att man ser farligare ut nr man r mrk till skillnad frn en spdljus varelse. Det mrka gr ju att man ser barskare ut n om du har
ljust och blont hr med bla gon. Man blir rdd fr ngonting man
inte knner. Jag tror att man tnker p det som ocks har hnt i USA,
11 september. Det r ju ngonting som skrmmer mnniskorna.
Frgan r vad det r fr frutsttningar och historiska omstndigheter som gr att den adopterade killen frn Sydamerika med sin
285
SOU 2006:73
mrka hudfrg frkroppsligar aggressivitet eller barskhet? r det

naturligt att den mrka frgen r en metafor fr ondska eller r
det sociala och historiska konstruktioner och ideologier som postulerar en sdan bild av mrkhyade mnniskor? Charlotte ifrgastter knappast varfr det r s sjlvklart att den vita pojken med
bla gon personifierar godhet och vnlighet. Fr det frsta r
Sverige ett vitt land, med det menar jag att det r vita mnniskor som styr landet och reproducerar landet kulturellt dr vithet
utgr normen i kontrast till mrkhyade mnniskor. Den sydamerikanska killen r adopterad och det betyder att han r kulturellt
svensk eftersom han har vxt upp hr i Sverige. Det r inte frgen
p hans hud som r problemet utan det r berttelsernas och ideologiernas felbarhet som associerar hans hudfrg med avvikelse,
osvenskhet, barskhet och aggressivitet samt utesluter honom frn
den svenska gemenskapen.
Sammanfattning och diskussion

Denna studie mnade kvalitativt underska socialarbetarnas eventuella diskriminerande frestllningar om klienter med invandrarbakgrund samt belysa deras diskurser om integration, rasism,
svenskhet (vithet) och det mngkulturella samhllet i Sverige.
Underskningen omfattade tta svenska socialarbetare och tv
socialarbetare med invandrarbakgrund frn tre kommuner; Stockholm, Malm och stersund. Dessa socialarbetare har valts ut av
respektive enhetschef frn respektive kommun som lmpliga intervjupersoner med erfarenheter av arbete med klienter som har
invandrarbakgrund.
Det finns en stor kunskapslucka nr det gller forskning kring
diskriminering och rasism inom socialtjnsten. Det beror med stor
sannolikhet p den svenska sjlvbilden att dessa myndigheter anses
vara neutrala aktrer och etniskt blinda infr de mnniskor som
de kommer i kontakt med dagligen.
Det sociala arbetet har tv funktioner i samhllet, dels att korrigera och teranpassa klienterna till majoritetssamhllet (normen)
och dels att hjlpa dem som r ndlidande. Klienter kan inte erhlla
hjlp om inte de lter sin sociala problematik att stpas om s att
det passar in i socialtjnsten regelsystem och rutiner. Drmed kan
klienten erbjudas hjlp som en vrdig klient. Det motsatta sker
om inte klienterna anpassar sig efter socialtjnstens nskeml
286
SOU 2006:73
genom de olika bestraffningsmedel som finns att tillg. Socialarbetarens mte med klienten prglas av en asymmetrisk maktrelation
eftersom mtet oftast sker p socialarbetarens (systemets) villkor.
I studien framkommer att rasism/diskriminering r begrepp som
socialarbetarna inte har diskuterat p en organisatorisk niv eftersom det anses vara fr laddat och starkt och drmed saknas ven
medel och metoder fr att frebygga det. Det betyder att klienter
med invandrarbakgrund som den thailndska kvinnan inte kan f
gehr fr sitt rop och erbjudas en adekvat service p grund av den
diskriminerande behandlingen. Gruppchefen litade p sina socialarbetares potentialer att agera p ett icke-diskriminerande stt.
Den arabiska mannen diskvalificeras som pappa p grund av sin
religisa tro eller etiketten islam och dess ofrenlighet med
svensk barnuppfostran. Stens mte med den thailndska kvinnan
och den arabiska mannen vittnar om ett essentialistiskt synstt p
kultur, identitet och religion vilket pverkar relationen och de
beslut och tgrder som vidtas. Assimilationsarbete baserad p ett
assimilationstiskt tnkande verkar vara krnan i Stens sociala arbete
p ett explicit stt.
Socialarbetaren Johanna visar anti-rasistiska eller anti-diskriminerande ansatser i sina diskurser om mten med klienter med
invandrarbakgrund och deras stllning i det svenska samhllet. Hon
hnvisar till offentliga diskurser som frvrnger och frenklar bilden av personer med invandrarbakgrund och muslimerna. Det gr
hon med hnvisning till brott mot kvinnor som begs av svenska
mn och mn med invandrarbakgrund och hur dessa skildras i
media. Samtidigt har hon ett historiskt medvetande nr hon diskuterar vissa gruppers underordnade stllning i det svenska samhllet.
Christina anser att det frekommer diskriminering i Sverige och
personer med invandrarbakgrunds bristande tillgng till bland
annat arbete r resultatet av diskriminering som sker p arbetsmarknaden. Hon har under kafferaster bevittnat nr hennes kollegor har uttryckt sig diskriminerande om klienter med invandrarbakgrund. Kollegorna har ppekat att de inte gillar Christinas stt
att lgga sig i. Mrk vl, att Christinas diskurs och handling ovan
terspeglar ett anti-rasistiskt medvetande om vissa gruppers missgynnade stllning i det svenska samhllet, dock hamnar hon i
samma diskriminerande flla som hon sger sig vilja bekmpa nr
hon diskuterar kvinnovld och skillnadens diskurs mellan mn med
invandrarbakgrund och svensk bakgrund. Lt mig frtydliga hennes diskurs:
287
SOU 2006:73
En muslimsk man slr sin fru/syster fr att han r muslim.

En svensk man slr sin fru fr att han r en (klen) man.
Samtidigt frkroppsligar mn med invandrarbakgrund enligt hennes diskurs egenskaper som den svenska mannen saknar. Klenhet r
en egenskap som knnetecknar svenska mn som slr kvinnor,
handlingar hos mn med invandrarbakgrund antas bestmmas av
deras kollektiva kulturella, religisa eller etniska identitet. Med
andra ord, de r kulturella fngar och agerar endast inom dess
ramar.
De tv socialarbetarna med invandrarbakgrund Ahmad och
Marjam vittnar om att muslimska mn och kvinnor ofta bemtts
stereotypt av socialtjnsten. Denna ansats implicerar att muslimen
blir till innan hon handlar vilket kan pverka socialarbetarnas beslut
och insatser. Maryam ppekar hur anstrngande det r att vara en
muslimsk kvinna i Sverige. Hon menar att muslimska kvinnor
reduceras till sin religion och kultur genom sin kldsel (slja) och
deras kompetens negligeras p grund av den stereotypa bilden som
genomsyrar svenska institutioner. Socialtjnsten br ppna
utrymme fr alternativa diskurser och rster gllande de olika stt
muslimska mn och kvinnor kan vara p och inte frfrysa dem i
sina identiteter. Samtidigt ger identitetsskapande rum stndigt i
relation med de strukturer som genomsyrar samhllet. Dessa socialarbetare med invandrarbakgrund besitter mngder med kunskap
om hur rasism ger rum p institutioner och utanfr dessa. Dessutom tillhr de en grupp som riskerar att utsttas fr rasism. Som
Ahmad ppekade i intervjun s r det inte han som ska ta initiativet
till diskussioner kring rasism och mekanismerna bakom det, utan
det r organisationens plikt att arrangera det och frebygga det.
Personer med invandrarbakgrund kan ltt bli frljligade om de
nmner rasism inom socialtjnsten eftersom det anses vara opassande att tala om rasism betrffande socialtjnsten och dess verksamhet. Det r begrepp som frmodas hra hemma endast i skinnskallars och hgerextrema partiers vrld.
Begreppet kultur verkar vara en variabel som flera av socialarbetarna anvnder sig av fr att frklara varfr till exempel personer
med invandrarbakgrund bor med varandra i marginaliserade och
stigmatiserade omrden, varfr de anvnder vld mot kvinnor,
varfr de inte kan integrera sig, osv. Socialarbetarnas kulturalistiska
analys frsummar att de samhlleliga sfrerna i Sverige inte r
ppna fr alla p samma villkor beroende p ens etniska bakgrund,
288
SOU 2006:73
nationalitet, religion, kn, klass, lder, funktionshinder, sexualitet

osv. Det finns en djuprotad myt om att diskriminering endast r en
frga om okunskap, frdom och rdsla fr det frmmande. Lsningen p problemet anses av mnga vara information och utbildning om andra kulturer fr att lttare skapa ett samhlle dr samexistens kan ga rum. De som sitter p de samhlleliga resurserna r
knappast ngra okunniga hgerextrema individer, utan det r
vanliga mktiga svenskar som frsker upprtthlla de rdande
ojmlikheterna i samhllet och som med stor sannolikhet gtt
genom svenska skolutbildningar vilka frmodas terspegla universella humanistiska vrden. Maktperspektivet mste innefattas vid
varje analys av diskriminering eftersom det r genom makt ens
intentioner och handlingar kan f effekter. Frvisso har Sverige
inte samma explicita rasistiska struktur som Sydafrika som flera av
socialarbetarna hnvisade till. Dock finns i Sverige samma ideologiska uppdelning i vi och dom och dominans och underordning
p ett mera implicit stt vilket terspeglas av stigmatiserade/segregerade bostadsomrde, en etnisk uppdelad arbetsmarkand, skolor, rasistiska stereotyper i media, osv.
Det finns dock en dimension i det anti-rasistiska sociala arbetet
som srskilt mste begrundas. Alla interventioner som svenska
socialarbetare gr behver inte betecknas som diskriminerande.
Socialarbetare br inte vara rdda att stmplas som rasistiska om de
har goda skl till att intervenera vid de fall dr frldrar agar sina
barn, mn som misshandlar kvinnor eller r missbrukare. Nr kvinnor med invandrarbakgrund sker skydd, behver inte det betyda
att de vill leva svenskt, utan deras situation och behov mste
analyseras utifrn de kns- och makthierarkier som samhllet
genomsyras av (jfr de los Reyes et al 2002). Annars freligger risken att betrakta vld mot kvinnor som ett invandrarfenomen och
beteckna det som ett frmmande element i den svenska kulturen.
Svenska socialarbetare mste medvetandegra sig sjlv om sin
position och den faktiska maktstllningen de har lokalt och globalt.
Vithet utgr en markr fr tillgng till privilegier. I Sverige underkommuniceras vithet trots att den utgr normen i samhllet. Ett
tydligt exempel p den vita normen r beteckningen svartskalle
som markerar avvikelse frn en riktig svensk som i sin tur frutstts vara vit (jfr Sawyer 2000). Mnga av de klienter med invandrarbakgrund som kommer i kontakt med systemet kommer frn de
gamla kolonierna eller omrden som har varit (och r) under vsterlndskt herravlde. Om dessa klienter/personer med invandrar-
289
SOU 2006:73
bakgrund cirkulerar mnga snedvridna frestllningar som har sina

rtter i den europeiska kolonialtiden och upplysningstiden. Dessa
frestllningar smyger ven in i det sociala arbetet och pverkar
relationen mellan socialarbetarna och klienterna. Som en av socialarbetarna pminde om de metaforiska associationerna som grs nr
vithet och svarthet kommer till tal med hnvisning till en mrkhyad klient. Vithet frkroppsligade d i hennes diskurs alla nskvrda egenskaper.
Ett individinriktat och frgblint socialt arbete riskerar att frbise
strukturella faktorer som inte bara kan pverka klientens sociala
verklighet utan ocks socialarbetarnas faktiska arbete med klienter
med invandrarbakgrund. En individs sociala problem mste analyseras bde p individ- och strukturell niv fr att en rttvis bedmning av hennes faktiska sociala villkor skall gras. Den strukturella
analysen tar hnsyn till klienten bde som individ och som gruppmedlem. Vilka strukturella frdelar respektive nackdelar prglar
klientens sociala relationer br utgra en utgngspunkt i socialarbetarens arbete med missgynnade individer och grupper. Dessutom
br socialtjnsten p allvar ta del av den forskning som finns om
diskriminering och upplysa sina anstllda under vilka historiska,
kulturella, sociala och ekonomiska kontexter som diskriminering
kan ga rum och vilka grupper riskerar att bli freml fr dessa
praktiker.
290
SOU 2006:73
Referenser
Azar, M. (1995). Foucault (& Nietzsche): Historien, Subjektet,
Makten. Filosofisk tidskrift nr 1.
Bauman, Z. (1994). Auschwitz och det moderna samhllet. Daidalos:
Gteborg.
Benhabib, S. (2004). Jmlikhet och mngfald. Demokrati och medborgarskap i en global tidslder. Daidalos: Gteborg.
Bergmark, . (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Bonnewitz, P.(2002). Premires Leon sur La sociologie de Pierre
Bourdieu. Presses Universitaires de France. Deuxime dition Mise jour: Paris.
Bourdieu, P. (1992). Kultur och kritik: anfranden. Daidalos: Gteborg.
Bourdieu, P & Wacquant, L J.D. (1992). An Invitation to Reflexive
Sociology. University: Chicago Press: Chicago.
Brune, Y. (1999) Varfr r kyrkan vitmenad? Nyheter frn stereotypens svngtapp. Papper till 14:e Nordiska konferens i medieoch kommunikationsforskning, Kunglv 14-17 augusti 1999.
Carlsson, B. (1997). Grundlggande forskningsmetodik. Stockholm:
Liber AB
Clark, J. (red) (1993) A crisis in care (challenge to social work).
London: Sage Publication.
Cohen, S. (1996). Anti-Semitism, immigration controls and the
welfare state, i Taylor, D. (red) Critical Social Policy: A
reader. London: Sage Publications
Dahlstedt, M. (2001). Demokrati och nationella fantasier: Frestllningar om identitet och tillhrighet i studier av demokrati.
Sociologisk forskning nr 3-4.
de los Reyes, P. Molina, I. & Mulinari, D. (red) (2002). Maktens
o(lika) frkldnader. Kn, klass och etnicitet i det postkoloniala
Sverige. Stockholm: Atlas.
de los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet. Kritiska
reflektioner ver ojmlikhetens landskap. Lund: Liber.
Denvall, V. & Jacobson, T. (2000). Vardagsbegrepp i socialt arbete.
Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedts Tryckeri.
Derrida, J. (1972). Positions. Chicago, IL: University of Chicago
Press.
Dominelli, L. (1997). Anti-Racist Social Work. second edition.
London: MacMillan
291
SOU 2006:73
Dominelli, L. (2004). Social Work. Theory and Practice for a

Changing Profession. Cambridge: Polity Press
Donzelot, J. (1979). The policing of families. London: Hutchinson.
Dovidio, J. F. and Gaertner, S. L. (eds). (1986). Prejudice, Discrimination and Racism. New York: Academic Press
Durkheim, E. (1984). The Divisions of Labour in Society (original
1893). London: MacMillan.
Ehn, B. & Klein, B. (1999) Frn erfarenheter till text- Om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlssons.
Eriksen, T. H. (1997). Multiculturalism, Individualism and Human
Rights: Romanticism, The Enlightenment and Lessons from
Mauritius, i Wilson, R. A. (red). Human Rights, Culture and
Context.
Anthropological
Perspectives.
London/Sterling/Virginia: Pluto Press
Eriksen, T. H. (1999). Kulturterrorism. En uppgrelse med tanken
om kulturell renhet. Nora: Nya Doxa.
Hall, S. (1997). The Spectacle of the other. Hall, S. (red) Representation, Cultural representations and Signifying Practices. London: Sage.
Halvorsen, K. (1992). Samhllsvetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund.
Hayes, D & Humphries, B. (2004). Social work, Immigration and
Asylum. Debates, Dilemmas and Ethical Issues for Social Work
and Social Care Practice. London and New York: Jessica
Kingsley Publisher.
Heron, G. (2004). Evidencing Anti-racism in Student Assignments.
Where has all the Racism gone? i Qualitative Social Work. Research and Practice. vol. 3, no 3: Sage Publications.
Holmberg, . (1994). Vrlden bortom vsterlandet II. Den svenska
omvrldsbilden under mellankrigstiden. Acta. Regiae societatis scientiarum et litterarum Gothoburgensis. Humaniora 34.
Gteborg: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhllet.
Husband, C. (1991). Race, conflictual politics, and anti-racist
social work: lesson from the past for action in the 1990s, i
Northern Curriculum Development Project (red) Setting the
context for change. London: CCETSW
Jrvinen, M. (1998). Om Bourdieus reflexiva sociologi. Sociologisk
forskning nr 2.
Jrvinen, M. (2002). Mtet mellan klient och systemet om forskning i
socialt arbete. Installationsfrelsning ved Sociologisk Institut: Kbenhavns Universitet
292
SOU 2006:73
Kamali, M. (1997). Distorted Integration: Clientization of Immigrants in Sweden. Uppsala: Multiethnic papers.
Kamali, M. (2002). Kulturkompetens i socialt arbete. Om socialarbetarnas och klienternas kulturella bakgrund. Stockholm:
Carlssons.
Kamali, M. (2005a). Ett europeiskt dilemma. Strukturell/institutionell diskriminering, i de los Reyes, P. & Kamali,
M. (red). Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om
makt, integration och strukturell diskriminering . SOU
2005:41.
Kamali, M. (2005b). Sverige inifrn. Rster om etnisk diskriminering. SOU 2005:69.
Krippendorff, K. (1980). Content analysis. An introduction to Its
Methodology. Beverly Hills: Sage Publications Inc.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.
Lange, A. (2000). Diskriminering, integration och etniska relationer.
Integrationsverket.
Lindeberg, I & Dahlstedt, M. (red). (2002). Det slutna folkhemmet.
Om etniska klyftor och blgul sjlvbild. Stockholm: Agora.
Lindqvist, S. (1993). Utrota varenda jvel. Albert Bonniers Frlag.
Lundstrm, T. & Sunesson, S. (2002). Socialt arbete utfrs i organisationer, i Meeuwisse, A. Sunesson, S. & Swrd, H. (red).
Socialt arbete. En grundbok. Falkping: Natur och Kultur.
Macpherson, W. (1999). The Steven Lawrence Inquiry: Report of an
inquiry. London: HMSO.
Mattson, K & Tesfahuney, M. (2002). Rasism i vardagen, i
Lindberg, I & Dahlstedt, M. Det slutna folkhemmet. Om
etniska klyftor och blgul sjlvbild. Stockholm: Agora.
Meeuwisse, A. Sunesson, S. & Swrd, H. (2002). Socialt arbete. En
grundbok. Falkping: Natur och Kultur.
Mooney, G. (1998). Remoralizing the poor? Gender, Class and
Philanthropy in Victorian Britain, i Lewis, G. (red) Forming
nation, framing welfare. London: Routledge.
Papstergiadis, N. (2000). The Turbulence of Migration: Globalization, Deterritorialiazation and Hybridity. Cambridge: Polity
Press
Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm:
Natur och Kultur.
293
SOU 2006:73
Penketh, L. (2000). Tackling Institutional Racism. Anti-racist policies and social work education and training. Bristol: The Policy Press.
Read, E. (1987). British Town and Country Planning. Buckingham:
Open University Press.
Sales, R & Hek, R. (2004). Dilemmas of Care and Control: The
Work of an Asylum Team in a London Borough, i Hayes, D.
& Humphries, B. (red) Social work, Immigration and Asylum.
Debates, Dilemmas and Ethical Issues for Social Work and
Social Care Practice. London and New York: Jessica Kingsley
Publisher.
Sawyer, L. (2000). Black and Swedish: Racialization and the Cultural Politics of Belonging in Stockholm, Sweden. Dissertation
in Anthropology, University of California, Santa Cruz.
Sivanandan, A. (1991). Black struggles against racism, i Northern
Curriculum Development Project (red) Setting the context for
change. London: CCETSW
Soydan, H. (1993). Det sociala arbetets idhistoria. Lund: Studentlitteratur.
Street, B. V. (1993). Culture is a Verb: Anthropological aspects of
language and cultural process, i Graddol, D. Thompson, L &
Byram (red) Language and Culture. Clevedon: BAAL and
Multilingual Matters.
Svanberg, I. & Tydn, M. (1992). Tusen r av invandring. En svensk
kulturhistoria. Stockholm: Gidlunds bokfrlag.
Van Dijk, T. (1993). Denying Racism. Elite Discourse and Racism.
Solomos, J. & Wrench, (eds.) Racism and Migration in Western Europe. Providence/Oxford: Berg.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, R. A. (red), (1997). Human Rights, Culture and Context.
Anthropological Perspectives. London/Sterling/Virginia: Pluto
Press.
lund, A. (2002). Sociala problem i kulturell frkldnad, i
Meuwisse, A. & Swrd, H. (red). Perspektiv p sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur.
294
10
Det lokala utvecklingsarbetet

mellan den mngkulturella
politikens retorik och praktik
Enrique Prez
Inledning
I och med regeringens framlagda proposition formulerades en ny
integrationspolitik i Sverige under 1997/98. Politiken skulle strva
efter en samhllsgemenskap med samhllets mngfald som grund
samt en samhllsutveckling som knnetecknas av msesidigt
respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga fr (Proposition 1997/98: 16).
ven om det i sjlva propositionen inte r frga om ngon uttalad definition av begreppet integration, finns det dock flera betydelsefulla meningar som frklarar innehllet i politiken: att det
finns flera dimensioner i integrationsprocessen, att det inte skall
likstllas med ptvingad assimilering, att det omfattar respekt fr
kulturell srart, att den kulturella identiteten r en individuell
valfrihet, att det r en msesidig process som berr bde de invandrade och det mottagande samhllet. (Integrationsverkets rapportserie, 2004)
Trots att integrationen r en av de klassiska frgorna i sociologin samt i andra forskningsomrden vilken stndigt diskuteras i
massmedia har det inte skett ngra stora frndringar inom integrationspolitiken i frhllande till den gamla invandringspolitiken
(jfr Riksrevisionen, 2005). I krnan av politiken finns fortfarande
tre viktiga och vlknda begrepp: jmlikhet, valfrihet och samverkan, utan att nrmare precisera deras innebrd, diskutera deras
interna relationer och utan strre frndring (Dahlstrm, 2003).
Det r min utgngspunkt att mycket av de otydliga resultat som
jag hr kommer att visa beror till en viss del just p att det r oklart
vad man efterstrvar med politiken. Nstan allt som grs i form av
olika projekt eller verksamheter som olika organisationer eller
institutioner har varit sysselsatta med kan man beteckna som integrationsstrvanden men nd r resultaten, s som olika utvrde-
295
Det lokala utvecklingsarbetet mellan den mngkulturella politikens retorik
SOU 2006:73
ringar visar, ganska bristflliga och lngt ifrn ngot som kan lsa
segregationsfrgan.
Integrationspolitiken i Sverige bedrivs framfr allt av offentliga
institutioner, sledes uppifrn och nedt, men man har misslyckats
bde med att pverka de grundlggande orsakerna till segregationen och de problem som fljer i dess spr (Integrationsverket,
2000: 12; jfr de los Reyes & Kamali 2005). Ett stt att komma till
rtta med segregationsfrgan var att lyfta fram ett deltagarperspektiv i storstadspropositionen, ett underifrnperspektiv. Som ett
mantra brjade tjnstemn ver hela landet att pldera fr att engagera mnniskor i bostadsomrdena som en demokratisk lsning p
segregationsfrgan. Vad det hr perspektivet betyder i praktiken
kan skilja sig frn en stadsdel till en annan och frn en kommun till
en annan. Det kan vara allt mellan att bli tillfrgad om ngonting
till att kunna bestmma ver resurser. Delaktighet, i betydelsen
empowerment, r ndvndigt men r inte tillrckligt fr att
stadkomma framgngsrika frndringar i det lokala utvecklingsarbete eftersom demokratiprocessen ocks handlar om vilka
strukturella/organisatoriska faktorer som pverkar det lokala utvecklingsarbetet (Se vidare diskussionen om empowerment och
frigrande politik i Sverige inifrn SOU 2005:69)
Institutionerna, kommuner och stadsdelsfrvaltningar, som
bedriver verksamheten har makten ver resurserna och r starka
aktrer som nd inte lyckats frndra de sociala frhllandena
(Bunar, 2001: 243, 244). Institutionella aspekter i det lokala
utvecklingsarbetet r viktiga men nd r de frbisedda i diskussionen om resultaten. Det r drfr ndvndigt att se institutionernas
roll i det lokala utvecklingsarbetet. Schierenbeck menar att frvnande lite kraft har gnats t att underska vlfrdsbyrkratiernas
faktiska betydelse inom det invandrarpolitiska omrdet (2003:18).
Det mngkulturella samhllets vara eller icke vara

Det rder skilda uppfattningar om det mngkulturella samhllets
existens eller snarare giltighet, bland forskare, politiker, tjnstemnnen, journalister, kulturarbetare samt gemene man i samhllet.
Olika uppfattningar frn samhllets alla hrn sprids om att det
svenska samhllet har varit alltfr tolerant mot invandrarnas stt
att leva i Sverige. Bilden av att invandrare betraktas som ett hot
mot det svenska samhllets normer och regler frstrks enligt
296
SOU 2006:73
denna slags uppfattningar. De har valt att belysa invandrarna

utifrn ett traditionellt stt att leva, ovilliga till frndring och
pverkan som gr den egna kulturen intakt och ohrsam fr yttre
faktorer i det svenska samhllet och som leder till bildande av egna
enklaver (Carlbom, 2003).
Utifrn den infallsvinkeln finns det de som menar att integration
i det mngkulturella samhllet kommer att leda till stndiga konfrontationer, att det r fel ver huvud taget att frska mtas. En
bild terkommer stndig: att det mngkulturella samhllet skulle
vara ett hot (Ibid.).
Det finns ocks en annan bild. Det r en allmnt utbredd sikt
att Sverige r ett av de mest segregerade lnderna i Europa, i den
bemrkelsen att mnniskor tvingas att bo i vissa stadsdelar och att
arbetslshet och utanfrskap bidrar till att det nstan r omjligt
att komma in i det svenska samhllet (Magnusson, 2001;
Andersson, 2000; Molina, 1997). Vi vet ocks genom olika attitydunderskningar, gjorda p 1990-talet, att negativa attityder mot
invandrare kade markant, samt att majoriteten av det svenska
samhllet r emot en fortsatt geners invandringspolitik och
mottagande av invandrare. Sverige har ocks blivit utpekat av FN:s
organ fr Mnskliga Rttigheter som diskriminerande just i sin
behandling av flyktingmottagning och segregation vad gller
invandrade grupper. Enligt tskilliga resultat kan sammanfattas att
rasism och frmlingsfientlighet har kat i Sverige det senaste
decenniet (SOU 2005:56). Enligt Andreas Carlgren, generaldirektr fr Integrationsverket prglas det svenska samhllet av en
utbredd och systematisk diskriminering. Nra diskriminering ligger
rasism och ytterst f utger sig fr att vara rasister i det svenska
samhllet (Sydsvenskan 15-06-04).
Hur de hr faktorerna pverkar politiken och hur politiken i sin
tur bidrar eller inte till att faststlla frestllda skillnader mellan
mnniskor r en frga som forskningen inte har sysslat med i hg
utrckning men den har satts i fokus den senaste tiden (Dahlstedt,
2005).
Det finns ocks delade uppfattningar om vad den mngkulturella
politiken handlar om och vilken betydelse den har i samhllet.
Carlbom (2003: 23) t.ex. utgr ifrn att:
Multiculturalism is the ideology which has gained hegemony in Swedish society. If multiculturalism was introduced by the Swedish state in
1975 to guide its policy towards immigrants, today it has penetrated
society in an almost total manner. Most journalists, scholars, policy-
297
SOU 2006:73
makers, and bureaucrats in Sweden subscribe to the central dictates

and values (enrichment, tolerance, etc.) of multiculturalism.
Att utg ifrn att det finns en hegemonisk mngkulturell ideologi i

Sverige frhindrar oss frn att kunna frst integrationspolitikens
historia, konflikter mellan olika politiska krafter, motsgelsefulla
ml som integrationspolitiken har och diskrepansen som finns
mellan vaga politiska intentioner och konsekvenserna fr olika
grupper i samhllet. Vad som finns r en mngkulturell diskurs/retorik som kommer uppifrn, frn staten och som inte leder
till att lsa frgan om hur samhllet ska organiseras. Detta kan ven
i mnga fall vara en del av en integrationspolitik som bevarar vioch-dom-tnkandet i samhllet. (de los Reyes & Kamali, 2005).
Det finns i denna politik ingen samhllsvision frutom frestllningen av en stndig interaktion mellan ett vi som frestlls vara
integrerat och ett dem som frestlls mste bli integrerade
(Ibid.). Inte minst med tanke p de knapphndiga resultat som
olika statsfinansierade projekt har visat under alla dessa r.
Ett bra exempel p diffusa ml och en viss begreppsfrvirring r
minoritetspolitiken i Sverige. Minoritetspolitikens ml r att ge
skydd fr de nationella minoriteterna och strka deras mjligheter
till inflytande samt stdja de historiska minoritetssprken s att de
hlls levande (http:/www.regeringen.se). I formuleringen uttrycks
att staten har ett ansvar som syftar p att ge skydd. Men vad betyder
det? Vad r det fr ansvar staten har i frhllande till minoriteterna? Och om det framfr allt r sprk det handlar om, varfr
definierade man inte andra invandrargrupper som minoriteter? Vad
r det fr underlag som gr personer med judiskt pbr till en
minoritet och inte andra grupper? r samernas situation likstllda
med de andra minoriteterna? r samerna en minoritet eller en
ursprungsbefolkningsgrupp? Skillnaden r vsentlig nr det gller
tillgng till territorium. I den internationella kontexten ligger
Sverige efter vad gller att ge territoriella rttigheter till samerna.
Den svenska staten har inte ens ratificerat ILO:s konvention 169
om ursprungsbefolkningens rttighet till territorium.
Invandrings- och integrationspolitiken har ocks kritiserats fr
att ha lett till en stigmatisering av invandrarna genom att peka ut
grupper av mnniskor som en grupp med gemensamma nmnare
och intressen i det svenska samhllet som inte har mer gemensamt
n att de har kommit utifrn ngon gng i det frflutna (Kamali,
2005; de los Reyes & Kamali, 2005; Sdergran, 2000; Borevi &
298
SOU 2006:73
Strmblad, 2004). Det etablerade begreppet invandrare r en

kategori som klumpar ihop mnga mnniskor med vitt skilda egenskaper och skapar ett dem som inte r som oss. Den politiska
texten i detta fall r inte neutral utan spelar en aktiv roll i att definiera samhlleliga relationer. Enligt Johansson: Diskursanalys inom
omrdet etnicitet och multikulturalism fokuserar p sprkliga
uttrycksstt i strre sammanhang, dvs. diskursernas kontextuella
inramning och maktrelationer mellan dominanta majoritetsgrupper
och dominerade minoritetsgrupper. (Johansson, 2002: 41)
Det r mycket mjligt att vissa politiker anvnder sig av den
mngkulturella retoriken som ett stt att stta fokus p en ny frga,
till en viss mn p att frsvara en ny ideologi, men den r inte tnkt
som ett styrinstrument: Stundom kan diskrepansen mellan de ml
som uttalas och de tgrder man tnker vidta vara betydande. Som
forskare br man drfr inte utg frn att beslutsfattarnas intentioner alltid exakt avspeglas i de verbala deklarationer som redovisar
det officiella med politik. (Sannerstedt, 2001: 33).
Det finns drfr en pong i att stta in integrationspolitiken i
fokus i frhllande till en mngkulturell politik, problematisera den
mngkulturella ideologin (Ljungberg, 2005), och problematisera
vad som grs konkret och vilka resultat som uppns.
Invandrarpolitikens utformning
Vissa forskare menar att vi haft en mngkulturell politik sedan 1975
rs riksdagsdeklaration som betonade jmlikhet, valfrihet och samverkan som specifika ml. Om man jmfr med den assimilationspolitik som rdde i Sverige fram till slutet av 1960- talet r det
ingen tvekan om att man kan karakterisera invandringspolitiken
som en mer pluralistiskt politik. Den ppnade drren fr att olika
grupper skulle kunna ta stllning till frgan om assimilation i form
av en akulturation eller jobba fr att utveckla sina egna identiteter.
Det r emellertid diskutabelt om man ver huvud taget ska
karakterisera politiken som mngkulturell och drfr r det ndvndigt att analysera vad det r fr politik som etablerades 1975
och vilka konsekvenser den hade i samhllet.
De som argumenterar fr att vi har haft en mngkulturell politik
sedan 1975 stter i fokus mlet som gller valfrihet: Valfrihetsmlet innebr att medlemmar av sprkliga minoriteter som r
bosatta i Sverige genom samhllsinsatser skall ges mjlighet att
299
SOU 2006:73
sjlva vlja i vilken grad de skall bibehlla och utveckla den

ursprungliga kulturella och sprkliga identiteten, och i vilken grad
de skall uppg i en svensk kulturell identitet. Detta frutstter att
de olika invandrargrupperna fr ekonomiskt och annat std fr att
utveckla kulturell egenverksamhet, och att det allmnna kulturutbudet i Sverige bttre svarar mot de behov som uppkommit genom
invandringen (SOU 1974:69).
Borevi r en av de forskare som stter valfrihetsml i centrum
som exempel p att det finns en mngkulturell ideologi i Sverige i
dag: Sammanfattningsvis innebar den nya invandrar- och minoritetspolitiken att staten inte bara hade ett ansvar fr att invandrare
erhll likvrdiga socio-ekonomiska villkor, utan ocks att de fick
tillgng till likvrdiga kulturella villkor. Invandrare skulle ges mjlighet att upprtthlla sina ursprungliga kulturer i det svenska samhllet. Drmed hade invandrarpolitiken formulerats som en mngkulturell politik (2002: 96). Min uppfattning r att Borevi tar det
som str i texten om den nya invandrarpolitiken bokstavligt utan
att se hela kontexten dr politiken definierades och utan att se hela
texten. Det r vl nd intressant att resonera kring varfr en sdan
politik utformades, vad menades med definitionerna? Och vad var
avsikten?
En aspekt som vcker uppmrksamhet r att det rdde praktiskt
taget fullstndig politisk enighet kring invandrarpolitiken. Det blev
inga strre diskussioner i riksdagen, det uppenbarade sig inte markanta meningsskiljaktigheter mellan olika partier, man stannade vid
en s allmn och generell definition att inget parti stllde sig utanfr. Sdergran ppekar flera olika aspekter som kan frklara den
hr enigheten: Ett stt att frst denna tillsynes politiska enighet
r att se den som ett uttryck fr samtidens internationella och
nationella ekonomiska, politiska och sociala frndringar, vilka
prglades av motsvarande intressen av social kontroll och stabiliseringspolitik (2000: 7).
Oavsett om politikerna var medvetna om olika frndringsprocesser bde p internationell och p nationell niv eller inte, r det
som r nytt och relevant i Sdergrans resonemang att hon uppmrksammade att politiken uppkom som ett stt att reglera mngfalden, i grunden en defensiv attityd. I bakgrunden av politiken
fanns det en oro fr mjliga konflikter mellan invandrare och
svenskar.
Det fanns en fregende situation nr man brjade reglera
arbetskraftsinvandring i slutet av 1960- talet med syfte att begrnsa
300
SOU 2006:73
invandring som ledde till att man satte stopp fr arbetskraftinvandring frn utomnordiska lnder 1972. Det var inte minst LO som
pverkade beslutet med argumentationen att invandrare skulle ha
mjlighet att leva p samma standardniv som den inhemska
befolkningen. Att reglera arbetskraftinvandring var ett stt att
svara emot en kande kritik. Det fanns en serie underskningar
som visade att det svenska folket var kritiska mot invandringspolitiken som ledde till en reglering av invandrare (Westin, 2004).
Att invandrare skulle versvmma Sverige har alltid anvnts
som ett skrckinjagande argument fr att kunna pverka politiken.
Senaste exempel p detta var Gran Perssons uttalande om social
turism som polska arbetare skulle utstta Sverige fr.
Det finns en restriktiv generositet i politiken, ngot diffust och
svrtolkat, ngonting oklart bakom allmnna positiva ordalag som i
sig skapar enorma diskrepanser i samhllsdebatten. Politiken dubbelbottnar i ett motstridigt stllningstagande: det verkar som att
samhllet r ppet, pluralistiskt, demokratiskt, men det agerar diskriminerande och disciplinerande. Detta r ett janusansikte som
ocks kommer till uttryck i de olika projekt som bedrivs med integrativa ml och i aktiveringspolitik som tillgnas invandrade mn
och kvinnor (Hedblom, 2004)
Sdergran (2000) ppekar ocks att en politik som bygger p
samfrstnd och kompromisser leder till otydliga formuleringar
fr att inte provocera fram ppna politiska motsttningar och att
mnga centrala begrepp kan tolkas p en rad olika stt. Den diffusa samfrstndspolitiken har lett till en uppfattning om att det
rder konsensus i politiken och att det finns ngonting politiskt
korrekt i frgan som gr det omjligt att diskutera frgan ver
huvud taget. Men som Sdergran ppekar, vad det egentligen
handlar om r att det inte finns preciseringar, att det drmed finns
vida tolkningsramar fr vad man menar och att det inte behvs
ngot stllningstagande infr definitionerna. Det kan bero p olika
faktorer: p.g.a. att det rder en viss konsensus runt integrationspolitiken i det politiska etablissemanget, eller ocks kan det bero p
att integrationspolitiken trots allt r en sekundr frga p den politiska agendan, eller helt enkelt p.g.a. att det inte finns ngot tryck
nerifrn som framtvingar preciseringar.
Vad som r relativt tydligt dremot r att invandrarpolitiken som
mngkulturell politik inte r en offensiv politik. Vad staten eller
kommunerna ska gra str ingenstans, frutom att det ska finnas
ett bidragssystem, eftersom det r invandrarna sjlva som ska ta
301
SOU 2006:73
stllning till om de vill komma in i samhllet eller inte. Men

invandrarna sjlva hade inte s mycket att sga om det hr mlet,
det fanns inga representativa rster frn deras organisationer som
skulle kunna diskutera innehllet i politiken eller stta ord p ider
om hur de skulle vilja leva i det svenska samhllet.
Johansson lgger mrke till att i texten om valfrihetens ml str
att minoriteter skall vlja i vilken grad de skall uppg. Fr
honom r detta upplysande om vad man syftar p: Verbet talar sitt
tydliga sprk. Hr handlar det allts fr invandrare om att kasta
av sig oket av primitiva kulturella identiteter och ta ett kvalitativt
steg uppt fr att bli riktiga svenskar. (2002: 26).
Det var ocks uppenbart att det fanns olika, motstridiga ider
bakom valfrihetens ml. Framfr allt om man blir pmind om att
tanken bakom riksdagsdeklaration 1975, ocks var att hjlpa
invandrare att utveckla sina egna kulturer vad nu det betyder,
om de skulle vilja tervnda hem. Idn om tervndande i deklarationen sger en del om att man sg invandrarna som tillflliga
gster och inte som hemmahrande hr.
Politiken, i det hr fallet, klingar bra i frhllande till olika grupper av politiska flyktingar som har som avsikt att inte stanna i
Sverige och som arbetar politiskt fr att tervnda hem. Det var
fallet med chilenska (och andra latinamerikanska) politiska flyktingar som brjade komma i stora tal i mitten av 1970-talet och
som utvecklar en tervndandets ideologi som kom att pverka
deras stt att leva i det svenska samhllet (Lindqvist, 1991;
Lundberg, 1989).
Om de skulle stanna hr i landet vad var d meningen med att
invandrarna, enligt deklarationen, skulle bibehlla och utveckla
den ursprungliga kulturella och sprkliga identiteten? Var det
meningen att invandrare skulle ha rtt till likvrdiga kulturella
villkor, att upprtthlla sina ursprungliga kulturer i det svenska
samhllet s som Borevi menar? Knappast eftersom kulturansatsen, i det hr fallet, is reduced to limited aspects of social life that
belong, more or less, to the private sphere of life (Kamali, 1997:
84). Men ocks fr att det inte finns ngon politik som helt och
hllet kan lsa den hr frgan enskild frn andra samhllsfrgor och
att det r omjligt att upprtthlla i meningen faststlla en
ursprunglig kultur.
Det skulle g tio r, fram till i mitten av1980-talet, fr att staten
delvis skulle klargra att valfriheten handlade om framfr allt sprk
och kultur i ett mer begrnsad form: det srskilda valfrihetsbe-
302
SOU 2006:73
grepp inom invandrar- och minoritetspolitiken tar sikte p det egna

sprket och den egna kulturen i dess traditionella, mer avgrnsade
mening. Samhllet skall ge sitt std till strvanden att bevara och
utveckla bde sprket och en kultur som har sin grund i det egna
kulturarvet. (SOU 1984:58). Man stter grnser fr valfriheten,
men man har ocks i samma dokument kommit fram till att
invandraren kommer att smlta in i samhllet: vare sig invandraren sjlv vill eller inte, smlter han i regel gradvis in i den nya miljn. Denna vanligen ofrnkomliga och ibland smrtsamma assimileringsprocess r naturligtvis olika fr olika individer och grupper
(ibid).
Det r uppenbart att det finns dubbla budskap ven om man kan
tnka sig att utredarna tnkte p tv olika niver: p det personliga
planet och det kollektiva. En individ kommer med all skerhet att
smlta in, medan mjligtvis vissa grupper kan best och bevara sitt
kulturarv. Det kan vi bara spekulera om utifrn texten, det finns
inga nrmare frklaringar. Vad som r remarkabelt r att i bda
definitionerna, den personliga och den kollektiva, finns det s
bestmda uppfattningar om vilka alternativ som finns. Det finns
ingen nyans eller mitt i mellan situationer.
Men vad menas med kulturarv i detta fall? Man fr inget svar
utifrn dokumentet, men frmodligen syftar man p sprket igen,
och troligtvis mat, dans, folkdrkter, allts en folkloristisk uppfattning om vad kultur r och som tenderar att exotisera det frmmande utan att se mnniskor bakom drkten.
Utifrn alla de resonemang som jag har tagit fram r det tveksamt om det egentligen har funnits en mngkulturell politik sedan
1975, eller om det bara var allmnna ider om hur olika folkgrupper
skulle frhlla sig till varandra fr att undvika konflikter. Svrare
frgor att svara p var om det ver huvud taget var mjligt att bibehlla eller upprtthlla sina ursprungliga kulturer fr invandrarna. Hur skulle det g till i s fall, och skulle det rcka med
statens bidrag fr invandrarorganisationerna? Vi ska terkomma till
det svrfngade kulturbegreppet.
Om man relaterar till de andra tv mlen i politiken, nmligen
jmlikhet och samverkan, blir inte bilden tydligare av vad det r fr
slags politik som syftas i praktiken. Tanken med jmlikheten var
frn brjan att invandrarna skulle ha tillgng till en vlfrd i likhet
med den som alla andra medborgare har. Man rknade inte med att
samhllet skulle diskriminera mnniskor p grund av sitt
ursprung, eller att segregationen skulle breda ut sig i samhllet,
303
SOU 2006:73
eller att man skulle diskrimineras p arbetsmarknaden och inte f

riktiga jobb. Som Franzn har ppekat: Den officiella integrationspolitikens ml r att jmlikhet ska rda mellan de som invandrat till landet och de som r infdda. Mina och andras studier pekar
p att utvecklingen gtt i motsatt riktning under senare decennier.
Personer med invandrarbakgrund har ftt en underordnad stllning
p ett flertal viktiga omrden i samhllet. De har generellt sett
hamnat i vlfrdens utkanter. (SOU 2005:41; SOU 2006: 37; SOU
2006:59; SOU 2006:60)
Samverkansmlet var, kort sammanfattat, som ett samarbete
mellan invandrar- och minoritetsgrupperna och majoritetssamhllet. Vad som r lite uppseendevckande r att relationen definieras mellan tv olika kollektiv utan att precisera vad sjlva relationen handlade om, vilka skulle representeras och av vem (Borevi,
2002: 91, 92). Det framskymtar att det handlar om en relation
mellan freningar, men ocks mellan invandrarfreningar och staten. Tanken var att invandrarna skulle ha likvrdiga villkor men hur
de skulle n dit var oklart. En grundlggande konflikt i hela politiken r att man ena sidan och i vissa sammanhang pratar om olika
invandrargrupper som ett kollektiv med gemensamma intressen
och som skulle ha rtt att bevara eller behlla sin kultur, under
en lng tid definierades dessa grupper som minoriteter ocks, men
andra sidan har det i praktiken aldrig funnits ngra kollektiva rttigheter. All politik handlar egentligen om individuella rttigheter.
Enligt Westin finns det ytterligare tv pstende om samverkansmlet: att samverkan handlade om en tillmpning av valfrihet
och jmlikhet i politiken som Hammar fresprkar eller att det
handlade om att myndigheter och invandrarnas organisationer
mste finna stt att lsa eventuella konflikter s som Widgren
menar (2004: 205). Westin drar den sista idn till sin spets och tolkar hela politiken som att En undertext kan sknjas i form av en
strategi att gra invandrarna mindre synliga, kanhnda i syfte att
undvika manifest konflikt. Efter en kritisk lsning av Invandrarutredningens frslag i dag skulle man ngot polemiskt kunna sga att
Sverige egentligen infrde en assimilationspolitik som kallades integration (2004: 205, min kursivering)
Med denna uppfattning blir det nnu mer tveksamt om det
egentligen var en mngkulturell politik som etablerades 1975. Frgan som vi ska diskutera vidare r om den nya integrationspolitiken
i stllet har en mngkulturell aspekt eller inte och i s fall vad den
syftar till.
304
SOU 2006:73
Hela Sverige strategin

I mitten av 1980-talet skedde stora frndringar i invandrarpolitiken som skulle f stora politiska och sociala konsekvenser. Den
frsta r vad man kallade fr Hela Sverige strategin som syftade
till att sprida ut invandrarna ver hela landet och p s vis dela p
kostnader. Tanken bakom var en upprepning av en hotbild om
vad som skulle hnda om invandrarna skulle koncentreras p
samma stlle i stora stder.
En ovntad negativ reaktion (fr det politiska etablissemanget)
frn Sjbo kommun att inte ta emot 15 flyktingar satte fokus p
flera centrala frgor som stora delar av det svenska folket var
upptagna av sedan lnge. Sven Olle Ohlsson, dvarande kommunalrd sammanfattade sina synpunkter p fljande stt: vi har inte rd
att ta emot flyktingar, vi r annorlunda, de kommer frn diktaturlnder och kan inte leva i en demokrati. I en studie karakteriseras situationen fr Sjbobefolkningen som det dubbla frmlingskapet som Fryklund och Peterson anser karakteriseras som
en hotbild (Fryklund & Peterson, 1989: 156).
Vad Sjboexemplet visade var ett avstnd mellan eliten i
Sverige och det svenska folket angende invandrarpolitiken. I det
tysta var det flera kommuner som hade reagerat p att s mnga
invandrare hade kommit till Sverige. Oftast presenterades frgan
som en kostnadsfrga ven om det fanns andra negativa inslag infr
tanken att invandrare skulle fortstta strmma in i landet.
Ngonting som ocks skulle komma till uttryck bland befolkningen s som flera attitydunderskningar fortsatte att visa och i
konkreta aktioner mot flyktingfrlggningar runt om i landet.
(Wigerfelt & Wigerfelt, 2001)
Den intressanta frgan r om Sjboandan ocks fanns i andra
delar av landet och hur den folkliga reaktionen i sin tur pverkade
det politiska etablissemanget och politiken. Motstndskampen
mot invandringspolitiken r omfattande inte bara i Skne utan
ocks i hela landet vilket visades med Ny Demokratins intg p den
politiska scenen i brjan av 1990-talet. Kopplingen mellan rasism
och politik, mellan lasermannen och en viss samhllsanda visas
msterligt i Geller Tamas bok om lasermannen (2002). Vad som
brjade bli klart var ocks att den politiska enigheten i riksdagen
brjade snderfalla, debatterna och reservationer kade, invandringens effekter diskuterades livligt (Sdergran, 2000).
305
SOU 2006:73
Integrationspolitiken
Det finns flera nya resonemang i den nya integrationspolitiken som
trots allt ramades in i de vlknda begreppen: valfrihet, jmlikhet
och samverkan. Vad som finns bakom integrationspolitiken r ett
konstaterande som finns i storstadspropositionen nmligen att fattigdomen och marginaliseringen har ftt en etnisk prgel.
Drfr r mlet att bryta segregationen och skapa ett Sverige
fr alla och fr att kunna gra det mste mlet preciseras utifrn
en analys av ojmlikheter och orttvisor som finns och utifrn en
analys av vilka faktorer som mste ndras fr att jmlika levnadsvillkor skall kunna skapas(Bunar, 2001: 70). Utgngspunkten fr
integrationspolitiken r Lika rttigheter och mjligheter fr alla
oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Vidare att samhllets
etniska och kulturella mngfald r utgngspunkten fr den generella politiken och att msesidig respekt och tolerans ska prgla de
demokratiska vrden som alla ska vrna om.
I det hr fallet frknippar man integrationsfrgan med en vlfrdsaspekt. Eller som Bunar uttrycker det: Det skulle kunna
ocks uttryckas som att integrationspolitiken av i dag r den etnifierade delen av den svenska vlfrdspolitiken. (2001: 70). Den etnifierade delen omfattar flera bostadsomrden, s kallade utsatta
bostadsomrde, i storstderna Stockholm, Gteborg och Malm.
En kritik mot den tidigare invandringspolitiken som bidrog till
kategoriseringen av invandrare var att den utgick frn ett vi och
dem tnkande (de los Reyes & Kamali, 2005:41); att man frskte
frndra invandrare s att de skulle bli mindre avvikande gentemot det svenska samhllet och att tgrderna oftast hade haft
inslag av ett omhndertagande perspektiv (Sdergran, 2000: 1726). Jag menar att integrationspolitiken genom att benmna hela
bostadsomrdena dr invandrarna bor som objekt fr politiken,
cementerar denna uppdelning, det r de andra som ska integreras.
Associationen till de avvikande r omjlig att g frbi.
Trots att begreppspar integration/segregation har en stark tradition inom sociologi och inom vlfrdssamhllet Sverige, anvndes
inte begreppet integration inom invandrarpolitiken och heller
inte fre 1997 (SOU 2005:56, s. 110). I sjlva propositionen finns
inte ngon uttalad definition av begreppet integration, det finns
dock flera betydelsefulla meningar som frklarar innehllet i politiken: att det finns flera dimensioner i integrationsprocessen, att det
inte r frga om en ptvingad assimilering, att det omfattar respekt
306
SOU 2006:73
fr kulturell srart, att den kulturella identiteten r en individuell

valfrihet och att det r en msesidig process som berr bde de
invandrade och det mottagandet samhlle (Integrationsverket,
2004).
P den retoriska nivn finns det ett nskeml att politiken ska
omfatta hela samhllet. Detta r det diffusa dubbla budskapet i
politiken. Integrationspolitiken stter fokus p segregationsfrgan
och att lsningen p problemet r att befolkningens mngfald
mste avspeglas och terspeglas p olika omrden och olika
niver i samhllet (Borevi, 2002). Den politiska retoriken ndrar
begreppsapparat genom att lyfta fram mngfald i stllet fr mngkultur, utan nrmare frklaringar, och utan att frklara hur det ska
g till i praktiken fr att stta in mngfalden i samhllet. Det r
nstan generande att tolka texten som att uppfattningen gr ut p
ungefr s som att vi ska lta de komma in, en upprepning p en
gammal paternalistisk och klientelistisk politik. Fr Westin finns
inte i Sverige ngon vision om hur ett samhlle baserat p mngfald
ser ut och vad det kan innebra (2004: 210).
Ett stt att komma till rtta med segregationsfrgan var att lyfta
fram ett deltagarperspektiv i propositionen, ett underifrnperspektiv. I de konkreta satsningarna skulle man framfr allt gra
mnniskor delaktiga. Man sg en fara i att utanfrskapet skulle leda
till konflikter. Delaktighet som en del av ett demokratiprojekt
skulle undvika sdana faror.
Efter ett mngrigt arbete med frgor om lokal utveckling visar
forskningen att det finns olika former av delaktighet. Allt frn att
olika mlgrupper kan bli tillfrgade om vad de vill men utan att de
bestmmer ver resurserna eller aktiviteterna som ska gras, till att
mlgrupperna eller intresseorganisationerna bestmmer ver vilka
prioriterade behov de har, vilka aktiviteter som skall gras och hur
resurserna ska tilldelas. Delaktighet kan uppmuntras och kontrolleras uppifrn eller uppmuntras och utvecklas underifrn.
Att lyfta fram underifrnperspektivet, delaktighet, deltagande, r
ett blygt erknnande p att det r brist p demokrati, att mnniskor
inte har ngot att sga till om i sitt eget liv, att mnniskor kommer
lngre bort frn beslutsfattande organ (Dahlstedt, 2005; Kamali,
2005b). Att erknna bristen leder inte ndvndigtvis till att demokratin kommer att utvecklas. Att ge mnniskor makt, empowerment, r ett bra frhllningsstt men det r inte tillrckligt fr
att stadkomma framgngsrika frndringar i det lokala utvecklingsarbetet eftersom demokratiprocessen ocks handlar om vilka
307
SOU 2006:73
strukturella/organisatoriska faktorer som pverkar det lokala

utvecklingsarbetet.
Frgan r om integrationspolitiken r lsningen till segregationsoch demokratifrgan? En central aspekt, nr man formulerade
integrationspolitiken handlade om hur samhllet skulle frhlla sig
till pluralismen och hur institutionerna skulle spegla mngfalden.
Ett tydligare stt fr att kunna lsa segregationsfrgan r att utforma en integrationspolitik med de grupper som r involverade i
det hr arbetet och som riktar sig till hela samhllet. Sdergran uttrycker det p fljande stt: Det innebr att srskilda rttigheter
mste kunna ges till underordnade grupper i syfte att ge dem som
kollektiv och deras medlemmar som individer jmlika frutsttningar och mjligheter som majoritetsbefolkningen. (2000: 57).
Att tala om jmlikhet mellan olika grupper skulle leda till att
invandrare skulle vara en del av samhllet som har lika rttigheter. Det skulle innebra en strvan efter att alla grupper inte bara
ska ha tillgng till formella utan ocks substantiella rttigheter
och dessutom srskilda kollektiva rttigheter som Sdergran
ppekar. D nrmar vi oss verkligen vad som skulle betecknas som
en mngkulturell politik som frmjar mngfalden utifrn tanken
om lika rttigheter till alla. Frgan om det behvs speciella rttigheter r kontroversiell, men tanken uppstr utifrn en orttviss
situation prglad av diskriminering, utanfrskap och marginalisering (Kymlicka, 1998; Taylor, 1994).
Det finns forskare som talar om nya rttigheter och menar att
det skulle handla om kulturella rttigheter fr att definiera ett nytt
innehll i medborgarskapet. Ong menar t.ex. att kulturellt medborgarskap utgrs av: de kulturella praktiker och frestllningar
som produceras i relation till verbryggandet av de ambivalenta och
ifrgasatta relationer som rder mellan stat och hegemoni, dr kriterier fr tillhrighet till nation, befolkning och territorium
bestms ( I Bunar: 2001: 264)
Fr Bunar har det hr resonemanget tv konsekvenser: Den
frsta r att frgan om att vara medborgare det vill sga att uppfattas som en del av den nationella gemenskapen r ttt sammankopplad med maktrelationer mellan olika sociala grupper och deras
skapande och upprtthllande mekanismer. Den andra r att ett
fullt medborgarskap inte kan stadkommas enbart genom en unilateral utvidgning av minoriteternas kulturella rttigheter. Processen av medborgarnas kulturella subjektivering mste omfatta hela
samhllet. (ibid: 264)
308
SOU 2006:73
Man skulle kunna sammanfatta en sdan politik som att skapa en

ny gemenskap, grundad i en rttvise- och jmlikhetspolitik med
basen i mngfalden (inte bara den etniska), med sin egen historia,
och med blicken i framtiden i stllet fr det frflutna. Vad vi vet r
att en sdan politik skulle skapa debatter, konflikter och meningsskiljaktigheter som frmodligen skulle frstrka demokratin. I s
fall tvingas ocks politikerna och myndigheterna att ta stllning p
ett tydligare stt till vad de menar och p s stt skulle de kunna
terf ett frtroendekapital som de saknar i dag. Det ligger i vlfrdsstatens intresse att kunna fortstta att ha legitimitet i samhllet, bland sina medborgare. I en diskussion om det sociala kapitalets utformande lyfter Rothstein (2003) fram de offentliga institutionernas roll fr det politiska systemets legitimitet i Sverige. Det
r ocks drfr det r s relevant att analysera alla offentliga insatser som grs inom integrationspolitikens domner.
Kultur i den mngkulturella politiken

Att kulturbegreppet r ett av de mest debatterade begrepp de
senaste ren beror inte bara p att det finns s mnga olika definitioner av kultur utan ocks p hur begreppet relateras till konkreta
samhlleliga processer. Det som kallades invandrarforskning har i
mngt och mycket inbegripit frgor om kulturell tillhrighet och
identitetsfrgor. En del av den forskningen har varit inriktat p det
som inte fungerade i mtet mellan invandraren och det svenska
samhllet med betoning p de andra. Kulturkrock, kulturmte, r begreppsmssiga exempel p att man betraktar kulturen
som ngonting mer eller mindre essentiellt och ofrnderligt.
Detta r exempelvis vad etnologen Annick Sjgren frsker
urskilja i kulturella mnster i Sverige och Medelhavsomrdet.
Kulturarvet r ett viktigt begrepp i Sjgrens analys. Fr Sjgren har
alltifrn frnuft, rationalitet, habitus och t.o.m. fritidsintressen
med kultur att gra. Hon menar att mnniskor inte kan frigra sig
frn sitt kulturarv (1993: 193). Detta r ett exempel p kulturessentialism inom forskningen. Det finns en utbredd id bland vissa
forskare och i den allmnna opinionen att ju lngre bort man
kommer ifrn Sverige desto svrare r det att kunna delta i det
svenska samhllet och dela samma vrderingar.
Fljaktligen har invandrings- och integrationspolitiken bidragit
till kategoriseringen av den andra genom att lyfta fram kultur
309
SOU 2006:73
som ett arv, en statisk syn p kultur som ngonting som skulle
kunna frvaltas. Det finns forskare som betonar ursprunget, det
frflutna, kulturarvet s som Sjgren definierar fenomenet,
rtterna som finns i mnniskors minnen och i den segregerade
omgivningen i det nya landet. Det finns ocks andra metaforer fr
att sga samma sak. Ngon har pratat om kultur som man br med
sig som en ryggsck som man inte skulle kunna avlasta sig ifrn.
I de hr fallen leder konstruktionen av den andra till att etnicitet uppfattas som en egenskap, inte som en relation. I mitten av
1980-talet lyfte flera forskare fram just den kulturella egenskapsbilden av olika invandrargrupper och inte minst av svenskarna (Se
Daun, 1989; Arnstberg, 1989). Senare p 1990-talet brjade allt fler
forskare att betona att det finns inga rtter bara ftter och att
kulturen har en stndigt frndrande karaktr (Ehn, Frykman &
Lfgren, 1993; Alsmark, 1997; lund, 1997; Arnstberg, 1996)
Ove Sernhede (2002) vill framstlla en tredje stndpunkt i
debatten mellan de tv synstten. Kulturen formar oss och ger oss
riktlinjer fr handlingar och vrdegrunder, men skapar samtidigt
frutsttningar fr handlande och pverkan. Han menar att den
kulturella identiteten r viktig men att den samtidigt r ngot som
frndras genom pverkan av en mngd olika variabler. Man sitter
sledes inte fast i en kultur. Rtterna i s fall finns i ftterna som
rr sig frn en plats till en annan, kulturella identiteter r rrliga
men ndvndiga fr att mnniskor ska kunna hitta sin plats i det
moderna samhllet. I det hr fallet tnker vi p kulturella identiteter som kollektiva identiteter, som inte ndvndigtvis har med
etnicitet att gra. Invandrare r ett samlingsbegrepp fr mnniskor som har olika bakgrund, olika stt att leva och olika framtidsvisioner och inte r etniska av sig sjlva (Se Kamali, 2002).
Om kulturella identiteter r rrliga, vad menar man d med
begreppet mngkulturalitet? Rent deskriptivt betyder begreppet att
det finns olika kulturer inom ett och samma territorium vilka samexisterar, pverkas och frndras. Vad som ofta associeras med det
mngkulturella r att det finns en assymetrisk relation mellan majoritetssamhlle och minoritetstssamhllena som missgynnar minoriteterna. Tanken bakom en mngkulturell politik r i s fall att
kunna hitta en balans mellan de relationerna.
Mngkulturalism r som ideologi/politik nd inte monolitisk,
det finns inte bara en enda ideologi utan flera stt att se p de hr
relationerna. Ljungberg (2005) beskriver fem olika ideologiska
positioneringar konservativ mngkulturalism eller monokultura-
310
SOU 2006:73
lism, liberal mngkulturalism, pluralistisk mngkulturalism, vnsteressentialistisk mngkulturalism, och kritisk mngkulturalism fr att
kunna driva vidare diskussionen om de mngkulturella ideologierna. Hon fresprkar den sistnmnda och definierar den p fljande stt: kan sammanfattas som ett synstt som efterstrvar en
kamp mot sociala orttvisor i alla dess former och en frndrad
samhllsstruktur De centrala elementen r sjlvreflektion och
sjlvkritik fr att vidga och frndra de egna perspektiven
objektivitet och neutralitet frkastas fokusen skulle ligga p
relationer mellan olika grupperingar i samhllet(2005: 108, 109).
En frdel med att lyfta fram den kritiska mngkulturalismen r
att den lyfter fram orttvisor i stllet fr kultur, att den koncentrerar sig p relationer utan att fastna p mer eller mindre statiska
kulturyttringar och att den ger plats fr att analysera uteslutande
mekanismer som finns inbyggda i olika strukturer och som skapar
utanfrskap och marginalisering. En ytterligare pong med en
sdan ansats r, enligt min mening, att om man pratar om kritisk
mngkulturalism syftar man fortfarande p sociala processer som
leder till att olika mnniskor definierar sig p olika stt. Att mnniskor uppfattar sig sjlva som annorlunda r inte s mrkligt med
tanke just p samhlleliga processer och p medvetna strategier om
att kunna ha en egen identitet: Kulturutbytet som oundvikligt,
och faktiskt nskvrt, faktum undergrver allts inte tesen att det
finns distinkta samhlleliga kulturer (Kymlicka, 1998).
En kritik mot idn om att pldera fr mngkulturalitet r att
man p det sttet skulle pldera ocks fr en kulturrelativistisk syn,
att man skall vara toleranta mot andra kulturer som inte har samma
syn som oss. Kulturrelativismen har blivit kritiserad fr att verdriva skillnader mellan olika kulturer men ocks verdriva enigheten inom enskilda kulturer och att detta inte skulle leda till
ngon rimlig argumentation fr en kulturpluralistisk politik (Roth,
1996: 41, 43).
Inom antropologin handlade kulturrelativismen om att man
skulle kunna frklara en kultur utifrn sina egna historiska villkor
och att man inte skulle stta kulturen i en hierarkisk skala: The
notion of relativism, that every society or culture had to be understood in its own terms, was a hallmark of this period, as was the
implicit notion that societies and cultures could not be ranked with
respect to one another, especially in an evolutionary scale.
(Friedman 1994: 69). Att frklara en kultur utifrn sina egna
historiska villkor betyder inte, s som ibland presenteras, att olika
311
SOU 2006:73
kulturer inte skulle kommunicera eller pverka varandra. Hur detta

skulle kunna vara mjligt r ett mysterium eftersom det inte finns
ngot belgg fr att en kultur skulle kunna verleva isolerad.
Utifrn ett relationalistiskt perspektiv r frgan om hur svenskarna och olika invandrargrupper bevarar och utvecklar sina traditioner i Sverige, hur man upprtthller grnserna sinsemellan,
viktig i det mngkulturella samhllet. Hr vcks d den intrikata
frgan om kulturers fasthet eller frndringsbengenhet. Om det
inte finns vissa egenskaper i kulturen utan i stllet relationer som
skapar grnser mellan olika folkgrupper r det viktigt att studera de
processerna som skapar grnser. Till vilken grad de processerna
leder till markanta skiljelinjer mellan olika grupper eller inte beror
p konkreta historiska sammanhang. Det finns forskare som r
upptagna med att se hur relationerna mellan olika grupper skapas
och hur grnserna uppstr. Det blir i s fall en relationistisk ansats
(Hylland Eriksen, 1993).
Det r Frederik Barth, en av de mest inflytelserika antropologer i
den moderna tiden, som fresprkade en sdan ansats: Barth
stresses the need to return to the interplay itself and to understand
the way in which interpretative interplays become more or less
monolithic, stable and homogenous, if such is ever the case. From
this point of view, culture is not something out there that we seek
to grasp, a text or hidden code. It is a relatively instable product of
the practice of meaning, of multiple and socially situated acts of
attribution of meaning, of multiple interpretations both within
society and between members of society an anthropologists, that
is, between societies. (Friedman, 1994: 74).
Barth r viktig eftersom han betonar sociala processer som leder
till olika former av kulturella identiteter i en stndig omformande
och omskapande rrelse som skapas av olika aktrer, inte minst
forskarvrlden s som Friedman ppekar. S som det finns tendenser till homogenitet finns det ocks tendenser till heterogenitet och
blandade kulturer. Det r mjligtvis ungdomar som framfr allt har
en frmga att rra sig i olika kulturella miljer och skapa sina egna
mnster. Det r lunds beskrivning om ungdomar i frorterna i
Stockholm: Trots alla problem och hinder r det mitt intryck att
vi p den svenska mngetniska gatans arena i hg grad finner framvxten av en transetnisk, hybrid och synkretisk, identitet och kultur. (1997: 167).
Migrationen skapar olika frutsttningar fr olika grupper beroende p vad som ligger bakom migrationen, vilken milj invand-
312
SOU 2006:73
rarna kommer till eller tidsandan i mottagarlandet. Samtidigt finns

det andra bakgrunds variabler som kan pverka individens val:
utbildning, kn, lder, levnadsstil eller uppfostran. Det finns allts
flera faktorer som kan leda till olika situationer och som frsvrar
en bredare generalisering nr man pratar om kultur.
Den svenska forskningen om invandrare har rrt sig fram och
tillbaka frn en mer betonad essentialistisk syn p kultur p 1970och 1980-talet till en mer konstruktivistisk syn p 1990-talet. Det
verkar i alla fall som att forskare har haft svrigheter att frigra sig
ifrn att bidra till att konstruera den andra. Att kultur har varit
ett svrtfngat begrepp i forskningsbemrkelse tyder de tendenser
p som innebr att man frestats av tanken att frska fnga konkreta ting i analysen.
Oavsett hur forskarna har frhllit sig till debatten om kulturbegreppet finns relativt fasta frestllningar kring skillnader mellan
olika invandrargrupper och svenskar. Etnifiering och kulturalisering av mnniskor och sociala hndelser r bde en konsekvens av
samhllsfrndringar, ett stllningstagande frn majoritetssamhllet, vad forskningen har sysslat med, och en massmedial produkt. I
de hr relationerna uppenbarar sig olika typer av konstellationer.
Det r vl drfr inte s konstigt att det i mitten av 1980-talet publicerades flera bcker om den svenska kulturen eller identiteten.
Varje forskare som gnar sig t att beskriva en grupp bidrar i sin tur
till att skapa en identitet hos de studerade.
Men en viktig kritik av multikulturalism under de senaste ren
handlat om dess politiska neoliberala karaktr (hlund & Schierup
1991, Molina & Tesfahuney 1994). Kritiken kan sammanfattas som
att projektet r en ny version av den lnga vsterlndska traditionen
av kolonialism. I den mn att diskursen om multikulturalismen inte
tar upp frgor om befrielse, om social och ekonomisk jmlikhet,
eller maktfrgor, innebr denna ingen utmaning.
Ett allvarligt problem i den essentialistiska formen r att man
kopplar invandrargrupper till sina egna kulturer, avskilda frn den
svenska kulturen och globala frndringsprocesser. Med f undantag har det inte gjorts ngon analys av vxelverkan mellan de diskriminerande strukturerna och hur kulturella identiteter terskapas.
Idn om att invandrarna sjlva skulle vlja att integreras i det
nya samhllet eller bevara sin kultur bidrog till att befsta idn om
olika grupper med olika stt att leva. Det finns en otydlighet i
begreppen, integration, valfrihet, och till och med invandrarbegreppet i den retoriska politiken som bidrar till att utesluta mnni-
313
SOU 2006:73
skor: Politikers retorik skapar bilder som medierna i sin tur

anvnder som kllor. Dessa bilder och frestllningar (diskurser)
sprids och skapar en bild som tas fr given av invandrare som problem. Dessa bilder skapar drmed legitimitet fr rasism, vilket
ocks leder till minskade frutsttningar till jmlika levnadsfrhllandena (SOU 2005:56. s. 199).
Institutionerna bidrar ocks oftast till att skapa sdana konstruktioner i sitt bemtande av den annorlunda andra. Eftersom
politiken lmnar plats fr en rad olika tolkningar finns det ocks
stort utrymme fr att implementera politiken p olika stt.
Implementeringspolitik
Det fanns tv kritiska synpunkter till mot den gamla invandringspolitiken. Det ena syftade p hur en politik kan definieras utan att
den innehller ngot om implementering av politiken. Invandrarpolitikens utformningsperiod var starkt prglat av folkhemstanken
och det starka samhllets tanke, dr homogeniteten var en grundpelare i samhllet (Westin, 2004). Maktstrukturerna och institutionerna rrdes inte av den nya politiken. S som Kamali formulerar
det: In other words, we have today in Sweden a multicultural society and a mono-cultural system of administration and implementation of law that creates a major hindrance for the integration of
immigrants into Swedish society (1997: 174).
En annan kritik som uppstod mot invandringspolitiken handlade
om att med reformen i mitten av 1980-talet som innebar ett nytt
system fr flyktingmottagning ville man ocks snka kostnader.
Drfr bestmde man sig fr att anvnda sig av socialtjnsten som
redan fanns i kommunerna. Den hr situationen ledde till ett
omhndertagande perspektiv i arbetet som bidrog till att stmpla
klienter med invandrarbakgrund som hjlplsa och detta frsvrade
integrationen i samhllet (Sdergran, 2000: 13. Se ocks Kadhim,
2000).
En del av kritiken mot det homogena svenska samhllet och
invandringspolitiken kom ocks frn hgerkanten: Landets krna
r fortfarande kompakt och avvisande gentemot avvikande frhllningsstt och ider (Rojas 1993: 79). Rojas lsning att slopa politiken och lta marknaden skta frgan om integration, r lika
enkelt att frutsp i nyliberalismens tid som att veta vart det skulle
leda till, det vill sga med nnu mer ojmlikheter och orttvisor.
314
SOU 2006:73
Min utgngspunkt r snarare att institutionerna, ven om de

bedriver en politik som r under all kritik, behvs. Institutionerna
som bedriver verksamheterna r starka aktrer som ven om de
nd inte lyckats frndra sociala frhllandena r ndvndiga.
Exemplen frn andra lnder dr institutionerna retirerar visar att
sociala problem kar och att mnniskor tvingas till misr (Bunar,
2001: 243, 244).
Att lgga fokus p institutionerna r ocks relevant utifrn en
annan synvinkel. Det finns en speciell typ av kultur i det moderna
samhllet som institutionerna bidrar till att upprtthlla. Kymlicka
benmner det fr samhlleliga kulturer dvs. En kultur som frser sina medlemmar med meningsfulla stt att leva ver hela skalan
av mnskliga verksamheter, t ex det sociala livet, utbildning, religion, rekreation och ekonomi som spnner ver bde den offentliga och den privata sfren. Dessa kulturer tenderar att vara territoriellt koncentrerade och bygger vanligen p ett gemensamt sprk.
(1995: 86)
Mnga betraktare kan vittna om att relationer mellan personer
med invandrarbakgrund och majoritetssamhllet sker genom
institutionerna. Ehn kallar processen som pgr p frskolan fr
kamouflerad frsvenskningsprocess (1993). Vad som r relevant i
det hr fallet, och som vi kommer att diskutera r att de institutioner som r involverade i det lokala utvecklingsarbetet inte bara skapar olika handlingar utan ocks att de pverkar mnniskornas attityder, beteende, normer och vrderingar. Klyftan r i de flesta fall
enorm mellan vad som sgs i politiken, i den mngkulturella eller
mngfaldens politik med alla sina oklarheter och diffusa begrepp
och det som grs nr man kommer till konkreta insatser.
Om den retoriska politiken handlar om pluralism, mngfald, lika
rttigheter och skyldigheter, r det i praktiken oftast disciplinering
och assimilation som gller. Detta r mjligt eftersom de professionella, det hllande skiktet, i praktiken har en enorm pverkan
och bestmmande ver vad som grs: Resultatet r att frontlinjebyrkraterna fr ett stort inflytande p utformningen av det som i
praktiken blir den offentliga politiken. En frdjupad kunskap om
hur frontlinjebyrkraternas avvgningar ser ut r en viktig frutsttning fr en fungerande demokrati. Allt fler studier pekar p att
myndighetsutvningen tenderar att skilja sig t inom en och samma
myndighet. (Schierenbeck, 2003)
Vad vi frsker diskutera r i och fr sig komplicerat men ndvndigt och bygger p en systematisering av utvrderingsmaterial,
315
SOU 2006:73
litteratur, intervjuer och observationer p olika institutioner som

bedriver ett lokalt utvecklingsarbete i Malm. Relevansen fr
sdana studier har statsvetarna redan sett: Hr finns det en klyfta
inom forskningen om institutioner mellan dem som enbart ser
institutioner ur ett renodlat ekonomiskt nyttoperspektiv , och
dem som betonar att institutionerna har en roll ven vad gller tillkomsten och reproduktionen av normer, tankestt och ider. Frgan har viss sprngkraft om vi enbart ser institutioner ut ett ekonomiskt nyttoperspektiv blir huvudfrgan vilka institutioner vi br
tillskapa fr att stadkomma strst ekonomisk effektivitet i samhllet. Frvisso r detta inte alls en oviktig frga, men vi vill hvda
att den trots allt r av mindre betydelse n frgan om vilka grundlggande sociala normer, ider och tankestt som kommer att
prgla samhllet. (Pierre & Rothstein, 2003: 10)
Storstadssatsningen i Malm
I Malm har det sedan i mitten av 1990- talet bedrivits olika projekten med syfte att stdja den lokala befolkningen i olika stadsdelar att komma ifrn segregation och fattigdom. I storstadsarbetet
fanns det fyra olika stadsdelar: Fosie, Hyllie, Sdra Innerstaden
och Rosengrd som fick medel.
En allmn uppfattning i slututvrderingen Fyra stadsdelar
Fyra vgar mot integration (Andersson m.fl., 2003) r att det r
svrt att mta om demokratin utvecklas eller inte i de stadsdelarna.
I den andra utvrdering som tittade p AUC:s (arbets- och utvecklingscentra) verksamhet konstateras lite pessimistiskt att frndringar (skapar) svl vinnare som frlorare och det gller att
bedma om vinsterna eller frlusterna dominerar. Fr utvrderarna har AUC-projektet varit framgngsrikt och r en framtidsmelodi (Bevelander m.fl., 2003: 9). Vilka r frlorare i projektet?
Fosie den frnvarande vgen

Om man tittar p olika stadsdelar, r avstndet mellan deras retorik
och praktik strst p Fosie stadsdelsfrvaltnings integrationsarbete. I policyn r demokratiutveckling, samverkan och helhetssyn
nyckelord men som utvrderarna konstaterar r det anmrkningsvrt att formerna fr gemensam diskussion om strategin, om
316
SOU 2006:73
medelsfrdelning och resultat inte tycks ha ftt motsvarande prioritet. (Andersson, 2003: 20)
Strategin i Fosie har varit att jobba med etablerade svenska
freningar som har rutiner, traditioner, men inte kontakter eller
erfarenheter att jobba med invandrargrupper. Det var de freningar
som fick mestadels av resurserna. I Fosie ville man inte experimentera och drfr hade frvaltningen sin mlsttning klar, man
vill utveckla stadsdelen genom att g vidare i redan pljda spr och
utnyttja de verksamheter som redan finns respektive stdja konstellationer som i hg grad kan garantera sin hllbarhet p egen
hand (svenska freningar, min anm.). (ibid: 19)
Vad som r uppseendevckande r att de aktiva svenska freningarna inte har kontakter eller intresse att engagera de andra
boende fr att hitta samarbetsformer och initiera aktiviteterna tillsammans. Vad utvrderingsgruppen kan konstatera r att: Ocks
gruppen av aktiva boende kan i vissa fall verka utestngande. En
mjlig frklaring till svrigheten att f med invandrarna kan vara en
omedveten utestngningsprocess, dvs. en bengenhet att ta den egna
vrdegrunden fr given och utifrn den bestmma villkoren fr
Hermodsdalslyftets arbetsstt. (ibid: 33)
Man har inte med sig invandrarna och orsaken kan vara en
omedveten utestngningsprocess menar utvrderingsgruppen. Man
kan diskutera om det r medveten eller omedveten eller om det r
en spegling av frvaltningens budskap. Det r mycket mjligt att de
aktiva boendes stt att agera inte bara r en produkt av deras egen
praxis utan ocks en projicering av vad stadsdelsfrvaltningen prioriterar. Dynamiken i de hr relationerna skulle i stllet kunna
betraktas som en medveten strategi som utesluter invandrare och
deras organisationer.
Nr man diskuterar integrationspolitiken menar man att politiken skall vara inriktad till hela samhllet och inte bara till vissa
bostadsomrden eller grupper. Man undrar vad det skulle bli av en
sdan strategi om man gr som man har gjort i Fosie och vad det
skulle leda till. Vad som r hpnadsvckande r ocks att samtidigt
som man har en klar strategi fr att arbeta med de etablerade
svenska freningarna vill man inte arbeta fr att engagera andra
grupper med en id om man ska inte trnga sig p eller syssla med
konstiga grupperingar av mnniskor.
Detta uttalande som gjordes av stadsdelschefens kan fungera
som ett exempel p den hr situationen: Ju mer jag kommer in i det
hr jobbet desto mer mste jag tnka p att man mste ha en kolossal
317
SOU 2006:73
respekt fr den enskildes integritet. Vi kan inte hantera mnniskorna

som grupper. Vi kan inte adressera projekt till invandrarkvinnor eller
blondiner eller ngot liknande. S fungerar inte vrlden. Allts de hr
mnniskorna har en rtt att bli sedda, som individer och inte som
grupperingar. Och det tror jag egentligen man mste vara frsiktig
med det och inte falla vldigt ltt i det hr mnstret att: Nu jobbar vi
med dem (ibid: 31. Kursiv i originalet)
Vad finns bakom det hr uttalandet? r det ngonting som inte
lter bra? Inte alls, det lter bra att prata om att ha en kolossal
respekt fr den enskildes integritet. Men om mnniskor betraktas
bara som individer och inte tillhrande ngot kollektiv dr det
finns klara kollektiva identiteter och intressen r dremot situationen annorlunda. nnu vrre nr institutionen sjlv har tagit stllning fr att jobba med vissa freningar. Hur skulle man kunna
definiera den hr processen? r det ocks en omedveten utestngningsprocess?
Stadsdelsfrvaltningschefen skulle dremot kunna frsvara sitt
uttalande och sga att det grundas p vad som str i integrationspolitiken nr det gller individuell valfrihet och vad som skrivs i
forskningssammanhang dr man kritiserar kulturella identiteter
som kategoriserande. Dremot skulle det vara problematiskt att
referera till storstadspolitikens ml om att motarbeta segregationen
och att resurserna skall tillgnas dessa ml. Utvrderingsgruppen
konstaterar ocks att ganska lite av insatserna har med integrationsarbete att gra (ibid: 35).
ven om det inte r uttalat kan man ocks tolka stadsdelschefen
uttalande som att mnniskor sjlv ska vlja att aktivera sig eller inte.
Om vi stter den tanken i frhllande till underifrnperspektivet
och demokratiarbete skulle man kunna sga att de som inte engagerar sig fr skylla sig sjlva om de inte fr resurser.
Bunar har ett bra exempel frn Tensta som belyser situationen i
Fosie: Det som utmrker Tensta r de olika institutionernas i det
nrmaste totala dominans ver det lokala sociala livet. Medborgarna uppmanas stndigt att komma med egna initiativ och att
mobilisera sig underifrn, men definieras som ofrmgna att
exempelvis sitta med p ett mte dr ungdomarnas situation i
omrdet diskuteras. En konsekvens av den omaka kombinationen
av starka institutioner och relativt sett kapitalfattiga medborgare i
ett avgrnsat och stigmatiserat geografisk-administrativt rum r
dock inte att medborgarna passivt inordnar sig i sin tilldelade roll.
Tvrtom. Majoriteten av medborgarna vnder ryggen till all slags
318
SOU 2006:73
organisering och organiserad verksamhet som har med lokala

offentliga institutioner att gra. (2001: 237).
I Tensta uppstr en spnning mellan vad institutionerna arbetar
fr och vad den lokala befolkningen vill. I Fosie vet vi inte vad som
hnder med dem som inte engagerar sig, det verkar som att de inte
ens finns med som spnningsfaktor. Det blir ett osynliggrande av
outsiders i stllet.
Hyllie den hoppingivande vgen

Strategin i Hyllie r p motsatt stt n den i Fosie. Hr handlar det
om att kunna engagera stora invandrargrupper och anstrnga sig
fr att ha ett helhetsperspektiv. Frvaltningen anstllde tre personer som skulle jobba med att etablera kontakter och utveckla projekten tillsammans med befolkningen av afghansk, albansk och arabiskt ursprung. Deras titel r integrerarna och tanken frn brjan
var att de skulle vara frvaltningens frlngda arm i kontakter med
olika grupper.
Utvrderingsgruppen betraktar allmnt sett arbetet integrerarna
gr som vldigt positivt och lyfter fram deras kande inflytande i
arbetet. I slututvrderingen gr att lsa att Enligt stadsdelschefen
r storstadsarbetets mest betydelsefulla resultat att frvaltningen
ftt bttre kontakt med de stora invandrargrupperna (Andersson,
2003: 55).
Det finns tv aspekter som r viktiga att diskutera nr det gller
integrerarnas arbete. Den ena gller vad det r fr slags kompetens
de har som r viktigt i det lokala utvecklingsarbetet. Frgan r
berttigad inte bara i relation till arbetet det r tnkt att de ska
bedriva utan ocks i relation till andra professionella och frvaltningen. En annan diskussion r om de r tnkta utifrn att de
besitter ngon form av kulturkompetens vilket kan gra det problematiskt i vissa situationer dr det finns olika grupper med olika
intressen och dr individerna kan knna sig utpekade i ngot sammanhang (Kamali, 2002). Den andra aspekten har med att gra vad
det r fr mandat och vilken stllning de har inom frvaltningen.
Om brobyggarnas uppgift reduceras till att skapa kontakter eller
broar mellan frvaltningen och de boende och inte har ngot
mandat som samhllsplanerare blir deras inflytande ganska ovsentligt. Ett klart mandat skulle ocks undvika att brobyggarna sjlva
hittar sin roll och brjar bestmma ver arbetet s som utvrd-
319
SOU 2006:73
eringsgruppen syftar till: Den roll integrererna spelar i ntverksarbete r att stdja och bist inte styra. (Andersson, 2003: 58).
Att ha mandat har att gra med att ha en klar identitet och status
i arbetet. Om inte detta r fallet kan de hamna i samma situation
som hemsprkslrare som anstlls p skolan i projektform, med
korta anstllningsperioder, lga lner, ingen frankring i skolan
och utsatta fr olika former av diskriminering (ibid: 144).
Ocks i Hyllie uppenbarade sig konflikter nr det gller freningsliv. Medan vissa nya freningar med medlemmar frn olika
invandrargrupper aktiverade sig och kopplades till satsningen
agerade de gamla traditionella (svenska) freningarna inte: Under
storstadssatsningen har svenskarna valt att markera med passivitet
och frnvaro, medan motsttningar mellan grupper med olika bakgrund kommit till ppet uttryck. (Andersson, 2003). De aktiva
svenska boende valde att inte alls delta i aktiviteterna, ngonting
som frsvrar integrationsarbetet. I projektet Kulturkrock som
samlade ett 20-tal flickor frn tta lnder hittade man inte
svenska flickor som ville delta. Utvrderingsgruppen har valt att
kalla konflikterna fr motsttningen mellan etablerade och outsiders (ibid).
Om motsttningarna kan man inte lsa s mycket i rapporten,
frutom att det handlade om procedurfrgor nr det gller anvndandet av lokaler, ngonting som skulle visa att det handlade om
kraftmtningar mellan gamla och nya freningar. En annan oklar
aspekt i utvrderingsrapporten r att i en lista med framgngar
nmns att invnargrupperna har ftt kat inflytande i stadsdelens
styrning utan att nrmare precisera vilka grupper det handlar om.
Det skulle vara relevant att veta om det r samma grupper som
integrererna (linkworkers) tillhr till eller inte och vad inflytande
handlar om, mer konkret.
En betydelsefull aspekt att reflektera ver r hur frvaltningen
ska frhlla sig till potentiella eller manifesta konflikter mellan
olika freningar. Det verkar som att frvaltningen inte riktigt vet
hur de ska frhlla sig till sdana situationer: Frn storstadsledningens och stadsledningens sida uttrycker man tvekan om hur
dessa motsttningar ska hanteras och ifrgastter om det ver
huvud taget r myndigheterna som ger konflikterna (ibid: 50).
Integrationsarbetet i bemrkelse av att fra ihop nya och
gamla freningar fungerade inte. Hur pass mycket ska frvaltningen blanda sig i konstituerande av olika freningar och deras
inbrdes relationer? Salonen (2001) gr en viktig skillnad mellan
320
SOU 2006:73
vad han kallar fr samhllsfrvaltarperspektivet och samhllsbyggarperspektivet. Det sista utmanar invanda frestllningarna
genom att peka p att Sverige terigen str infr stora utmaningar
som i tidigare historiska vergngsperioder att detta inte bara
innebr dramatiska frndringar av arbetsliv och produktionsvillkor utan ocks av den offentliga arenan och vardagslivets angelgenheter r nnu inte sjlvklart. I synnerhet inte fr de institutioner och aktrer som har till uppgift att vrna demokrati, vlfrd
och jmlika levnadsvillkor.
Eftersom Hyllie hade en uttalad strategi att engagera olika grupper r det frvnansvrt att myndigheterna inte hade ngon beredskap infr eventuella konflikter. Jag skulle tro att de nnu inte har
hittat sin identitet i vad Salonen definierar som samhllsbyggarperspektivet.
En situation som upprepar sig gng p gng i olika insatser i
olika bostadsomrdena r att befolkningen inte knner sig mannade
att delta. Trots alla deklarationer och intentioner om att ha ett
underifrn-perspektiv, r det ett faktum att bde politiken och
implementeringen har ett uttalat uppifrnperspektiv. Det finns
inget tryck nerifrn vilket i sig r ett demokratiskt problem.
Rosengrd den enda vgen

I Rosengrd, i motsats till Fosie och Hyllie, verkar det inte ha funnits ngon strategi alls i det lokala utvecklingsarbetet. P den retoriska nivn finns det s klart vackra ord om en processorienterat
arbetsstt med betoning p de boendes delaktighet. (Ett underifrnperspektiv (som betyder att) alla insatser som planeras ska frankras bland dem som berrs av insatserna, innan de verkstlls
(Andersson, 2003: 65).
Arbetssttet gick ut p att inventera de boendes behov, vilket i
och fr sig r inte fel, men insatsen ledde ingenstans. Utvrderarna
frsker inte dlja det dliga resultatet. Behvdes det verkligen ett
projekt under dryga tv r och till en kostnad p flera miljoner kronor fr att f reda p de boende ville ha tgrdat och fr att f viktiga aktrer att ta situationen i Herrgrden p strre allvar? Frgan
r berttigad eftersom nr insatserna startade fanns det redan vldigt mycket kunskap om situationen p Herrgrden.
Det finns skert mnga olika frklaringar till varfr det kan g s
illa. En frklaring som bygger p frn utvrderingsmaterialet r
321
SOU 2006:73
olika typer av konfliktiva situationer mellan olika delar av Rosengrdsfrvaltningar och mellan den lokala frvaltningen och Malm
Stad. sikterna gr isr om huruvida den lokala ledningen och
projektledningen varit fullt tillrckliga i uppbackningen av personalen inom de olika projekten. Desto strre var enigheten om att
det funnits stora brister i stdet frn de ordinarie verksamheterna i
stadsdelen. (ibid: 67)
En av de organisatoriska frgorna som (alla) frvaltningen (ar)
msta ta stllning till handlar om de nya insatserna ska implementeras via de vanliga kanalerna inom frvaltningen eller om man
ska skapa nya strukturer, eller stta in ny personal som ska arbeta
med de hr frgorna i de vanliga reguljra verksamheterna. Det
finns ocks en frga om ppenhet infr sin egen verksamhet. Skall
man anvnda sig av projekten fr att kunna stadkomma en frndring, inte bara i den fysiska omgivningen, utan ocks i organisationen? Eller skall man frhlla sig skeptisk infr all innovationer och
frsvara sin egen revy? I alla frvaltningar finns det sdana frgor
som ledningen mste ta stllning till och diskutera ppet. Att ltsas
som att det inte r viktiga frgor leder till att resultatet kommer att
bli bristflligt.
I Rosengrds stadsdelsfrvaltning har det alltid funnits konflikter mellan de nya insatserna; Blommanpengarna, Rosengrd
nationellt exempel, Storstadspropositionen, och frvaltningen. I
januari 2000 konstaterade utvrderingsgruppen i en lgesrapport att
bristerna syntes i en otydlig ledning, bristande samordning, bristande kommunikation, och oklar frdelning av ansvar och befogenheter (Billing m.fl., 2000). Det r drfr frvnansvrt att det inte
sker ngon vsentlig frndring i riktning mot en mer ppen och
demokratisk frvaltningskultur.
Den hr bilden bekrftas i den aktuella utvrderingen nr det
skrivs att En del tjnstemn menade att de till och med knde sig
ppet motarbetade av tjnstemn inom den ordinarie verksamheten. (ibid: 83). Resultatet av konflikterna r att byrkratiseringen
kar, att man kommer lngre bort frn medborgarna, de boende,
och att institutionen livnr sig sjlva och reproducerar sig i det
ondliga utan att ta ansvar fr sina dliga insatser. Verksamhetschefen identifierade en sdan byrkratiseringsprocess av programmet Detta [underifrnperspektivet] var en av de brande sakerna
frn brjan med storstadssatsningen. Ju lngre det gick s tyckte
jag att resultatet blev krassare och krassare. Och sedan i slutndan
tyckte jag att det brjade handla mer och mer om budget, svl
322
SOU 2006:73
kommunal som stadsbudget och om effektivitet och om att hlla

budgetram. Det budskapet gick ven ver som en ledstjrna fr
storstadssatsningen (ibid: 83).
I Rosengrd fanns ena sidan ingen tydlig linje i arbetet och
andra sidan kom budgeten att bestmma handlingsplanen mer och
mer. Vad som r lite verraskande dremot r att arbetet p AUC
verkar vldigt klart och tydligt: P AUC gr man sin egen grej
(Bevelander, 2003: 63). Och vad r grejen? Sjlvfrsrjning, vilket
framstlls som nytnkandet: Vilket r det vanligaste sttet att leva
p?, frgar Britt-Lis Jarl retoriskt och svarar sjlv: Jo, att arbeta och
frsrja sin familj. Det mste glla ven i Rosengrd. Vrt uppdrag
bestr i att hjlpa rosengrdsborna att arbeta och frsrja sig sjlva.
Det r det enda som ger oss ett existensberttigande. (ibid: 68)
Uttalandet r intressant i hela sin enkelhet, fylld av sunt frnuft
och normativa associationer. Rosengrdsborna ska lra sig att
arbetet r viktigt, som om de inte redan visste det! Tanken prglas
ocks av effektiviteten och om man tittar p siffrorna verkar de till
och med vara vldigt resultatrika. Insatsen har emellertid sin baksida och det r att man satsar p skra kort: Inriktningen av insatserna styrdes allt mer mot vad som uppfattades mer statistiskt frdelaktigt. Detta innebar att de individer/grupper som ansgs befinna sig
fr lngt bort frn arbetsmarknaden negligerades till frmn fr de
ltt behandlade (ibid: 82, kursivt i original)
Hur definieras de som r lngt eller nra arbetsmarknaden?
Utifrn intervjumaterialet frn utvrderingsgruppen kan man lsa
att betydelsen av vilja och ambition hos kunden r viktigt.
Innan vi kommer in i det problematiska att vrdera just viljan
utifrn ett samtal vill jag stanna p flera viktiga frgor utvrderingsgruppen stllde: Om viljan spelar en s stor roll instller sig frgan
varfr statistiken ser ut som den gr. Hur kommer det sig att man
kan vaska fram statistiska typfall? Varfr tycks bakgrundsfaktorer
som lder, fdelseland och utbildning ge tydliga utslag? Har en
yngre bosnier med gymnasium strre vilja att arbeta n en ldre
irakier med grundskola? Eller behandlas dessa personer just som
typfall av handlggare och arbetsgivare? Handlggarna vrjde sig
bestmt mot tanken att de skulle behandla deltagarna som typfall
men antydde emellant att olika etniska grupper r olika populra
bland arbetsgivarna. (ibid: 48)
Trots att handlggarna vrjer sig emot tanken att det skulle finnas typfall i rendehantering finns det andra studier om aktiveringspolitik dr det ppekas att Rosengrds hantering av arbets-
323
SOU 2006:73
skande r stereotypiserande: Framfr allt utmrker sig tjnstemnnen p verksamheterna i Rosengrd med att ha diskursiva frestllningar om de klienter de mter, men ocks Rosengrdsbor i
allmnhet. Hyllie grs dess antipod, dr finns inom verksamheterna
en helt annan syn p klienterna. Den stereotypa diskurs som
prglar Rosengrd lyser med sin frnvaro i Hyllie. Verksamheterna
i Rosengrd domineras av en sdan dikotom diskurs, dr den
svenska kulturen stlls mot framfr allt den muslimska
(Hedblom, 2004: 139)
Vad frfattaren lyfter fram r den officiella politiken som bedrivs
i Rosengrd. Det r viktigt att ppeka att all personal frmodligen
inte frhller sig p samma stt infr de hr frgorna. I Rosengrd
finns det en konflikt mellan personalen, som inte redogrs offentlig. AUC:s personal framfr allt p chefsniv verkar vldigt
bestmd p vad som gller nr det handlar om att stta igng folk
och det normativa infr det frmmande, eftersom de hade frtroende frn hgsta nivn. Att personalen som jobbar i Rosengrd r
splittrad infr en sdan stllning kan ocks bevittnas med ett eget
exempel.
En student som gick socionomutbildningen i Malm fick praktikplats p Rosengrd. Hon tog sjlv kontakt via telefon och brjade som praktikant. Nr hon kom till arbetsplatsen fick hon trffa
sina tv handledare som blev positivt verraskade av hennes kunnande. Bara ngra dagar senare trffade hon en av cheferna p AUC
i korridoren, mottagandet blev inte alls lika positiv: vad gr du
hr? frgade chefen i vad studenten uppfattade som en aggressiv
ton. Jag praktiserar var svaret. Hon blev tillsagd att flja med
detsamma till ett rum dr tv chefer tillrttavisade henne gllande
hennes klder. De menade att hon skulle tnka noggrant om hon
ville stanna kvar p praktikplatsen och att detta skulle vara svrt om
hon inte ndrade sitt stt att kl sig. Vad de syftade till var att studenten bar slja. Studenten tyckte att det var orttvisst att de siktade p hennes s viktiga religisa identitet. Hon freslog ett mtte
tillsammans med sin handledare frn hgskolan.
Jag var hennes handledare och kom till mtet. Cheferna blev inte
mindre verraskade n att trffa en handledare frn Malm Hgskola med invandrarbakgrund (dock inte muslim) och tog en
defensiv attityd. De ville grna samarbeta med hgskolan och studenten hade missuppfattat situationen. De hade ingenting emot
hennes religion eller liknande. De menade inte alls att praktiken var
i fara och att hon skulle tvingas till att inte bra sljan, men man
324
SOU 2006:73
mste tnka p vra klienter sa de. Studenten fick stanna men ledningen ville inte lngre att enskilda handlggare skulle bestmma
ver praktikplatserna. Till saken hr att studenten har en svensk
bakgrund, att hon var medveten om sina rttigheter, kunde argumentera fr sin sak, var duktig p sin praktik, och visade en hg
kompetens att senare kunna arbeta som yrkesmnniska i Rosengrd, ngonting hon tvekade sjlv p grund av incidenten.
Jag var tvungen att frga de tv handledarna om hur de tnkte
nr de sg att studenten bar slja. De var villiga att medge att de
blev verraskade nr de sg henne, eftersom de bara hade pratat i
telefon, men att de koncentrerade sig ganska snabbt p hennes
kunnande. Reaktionen frn en annan kollega var att lite frsiktigt
frga handledarna om hon skulle jobba hos oss.
Sljan r ngonting som kan vara sttande fr verksamheten
utifrn frvaltningens syn p saken: Nr etnicitet och genus ses
som stabila och fixerade kategorier, p det stt som personalen p
Rosengrds verksamheter frestller sig klienterna, kan man relatera till begreppet absolut etnicitet. Ett exempel p detta utgrs av
beskrivningen av sljproblemet som hinder och frvningen infr
att en kvinna med slja kunde hantera bde dator och mobiltelefon.
Man anser att medlemmar ur en viss grupp och ett visst kn, i
detta fall muslimska kvinnor, har specifika karakteristiska, t.ex. att
inte kunna hantera teknisk utrustning, att inte ha tidigare yrkeserfarenhet, att vara lgutbildad, att ha andra preferenser som att vilja
vara hemmafru eller att vara lat, ha svrt att passa tider etc.
(Hedblom, 2004: 140).
Utifrn den normativa instllningen att folk ska ha ett jobb, att
det r vad som berttigar verksamheten, har hela integrationsfrgan
i Rosengrd reducerats till en frga om jobb. Och vgen till jobbet
gr via handlggaren som utifrn ett samtal med klienten ska
bestmma om det finns den rtta viljan eller inte. Nr det handlar
om individer finns det svra och ltta klienter och det r inte
svrt att se att de svra klienter r de som stller krav p sina rttigheter, de som inte vill ta vilket jobb som helst, de som vill vlja
ngot annat n vad som erbjuds. Sortering av klienter i olika fall
r inget nytt inom socialtjnsten utan det r en vl knd problematik (Billquist, 1999).
Konflikterna r ltt att frutsp om man tnker p att alla AUC
lgger s stor vikt p sjlvfrsrjning: P AUC vinnlgger man sig
att de arbetsskande ska frst att de frvntas frsrja sig sjlva
genom ngon form av lnearbete eller egen fretagsverksamhet.
325
SOU 2006:73
Man hvdar att detta r viktigare, i varje fall p kort sikt, n att till
varje pris frska fortstta i en tidigare yrkesroll, fr vilken efterfrgan kanske r svag, eller att komma in p en yrkesbana dr
trngsel om jobben r stor. Mlet r mnga gnger att f till stnd
en frndring av det arbetsskandets attityd till vad som r viktigt i
hans eller hennes nuvarande situation. (Bevelander, 2003: 15).
Kortsiktigt r det viktigare fr tjnstemn att klienten fr frsrja sig sjlv oavsett vilket jobb det blir och utan att ta hnsyn till
klientens kvalifikationer. I det hr sammanhanget handlar bedmningen av den rtta viljan s klart till vilken mn klienten anpassar
sig till tjnstemannens frslag. Det r inte heller svrt att frutsp
att en del av de svra klienter r de som inte tillrcklig fort anpassar sig till de krav som stlls.
Utvrderarna av AUC:s insatser ser faran i detta program:
Fokuseringen p sjlvfrsrjningen och krav p aktivering av
lngtidsarbetslsa genom arbete eller studier innebr att en stor del
av klienterna terremitteras till AF [arbetsfrmedlingen], FK [frskringskassan] eller socialtjnsten, d de av AUC inte anses ha
rtta viljan eller virket fr att arbeta eller studera och drmed inte
anses ing i AUC:s mlgrupp. Denna sortering aktualiserar ven
det problematiska valet mellan behandling av klienten och tro p
klienten som en viljestark och kapabel person. (ibid: 8).
Grsrotsbyrkrater har i detta fall en enorm makt att kunna
bestmma klientens vg in i eller ur arbetsmarknadens program.
Hedblom r inne p samma spr Aktiveringspolitik kan allts i den
lokala uttolkningen beroende av en differentiering i handlggningen svl utgra ingngen till arbetsmarknaden som bidra till att
drrarna stngs. (2004: 182) Inte nog med det, om en klient av
ngon anledning slutar komma till AUC, dras socialbidraget in vilket betyder att man inte har rtt till frsrjningsstdet lngre.
Sdra Innerstaden den tveksamma experimenterande

vgen
Det finns ett viktigt inslag i Sdra Innerstadens lokalutvecklingsarbete. Det r att man utgr ifrn att storstad har inneburit ett kat
tvrsektoriellt och demokratisk tnkande och mer kraft i talet om helhetsperspektivet (Andersson, 2003: 100, kursiv i originalet). Det
demokratiska tnkandet gr ut p att kunna frndra strukturen.
Det definieras som det tuffa uppdraget och innebr att inleda en
326
SOU 2006:73
dialog och samverkan med invnarna (ibid: 88). Det sista frutstter idn av att jobba med mnniskor inte fr dem (ibid: 90).
Det finns en nskan av att kunna pverka strukturen inom frvaltningen men det r inte helt klart och tydligt hur man ska n dit:
Strategin i SI gr bra att foga in under ppenhetens och lrandets
mantel (ibid: 107). Fram till utvrderingen var det klart att bda
dessa aspekter var svra att uppn. Att fra in en dialog med de
organiserade freningar som har en stark tradition och r sjlvstndiga i sitt arbete var ingen ltt uppgift fr frvaltningen. Erfarenheterna visar att man mste frndra sitt arbetsstt om man vill
agera mer demokratiskt: Det som varit svrt har vl varit att vi
sjlva gtt ut fel frn brjan. Vi har varit vldigt maktfullkomliga.
Vi har gjort som vi brukat gra innan vi frstod att det hr r
ngonting nytt. Vi mste tnka om. Vi kan inte mta ntverk och
befolkning p det sttet. (ibid: 100)
En frvaltning som p allvar vill frndra sitt arbetsstt mste
ndra sin syn p sina eventuella och potentiella samarbetspartner.
S som utvrderingsgruppen formulerar sig: Viktigt r att medborgare och grupper inte betraktas som potentiella hot mot institutionernas egen integritet och auktoritet utan som betydelsefulla
samarbetspartners. (ibid: 105). Vad personalen p frvaltningen
ska bli infrstdda med r att demokratisk ppenhet egentligen r
en rttighet som medborgarna kan stlla krav p.
Sdra Innerstadens lokalutvecklingsarbete ledde till vad man
kallar Sevedssatsning som betraktas som ett led i arbetet med att
kunna utveckla demokratiformer. Underifrnperspektiv, samverkan och helhetsperspektiv ligger i centrum. Det r ett arbete som
fortfarande pgr och som r tnkt att jobba lngsiktigt. Det tuffa
uppdraget gr ut p av att kunna pverka strukturerna inifrn:
Frndring och samverkan frsvras bland annat av att var och en
r fullt upp med sitt, sekretesslagen, och professionellas ovilja att
samarbeta med icke professionella (ibid: 101)
I ett nra samarbete med den operativa ledningsgruppen inom
Sevedssatsningen har jag kunnat konstatera, i preliminra resultat
under ett frberedande fltarbete, att utmaningen ligger i att kunna
mta och lsa tv olika processer. Den frsta r en vertikal process
som rr frndringsarbete inifrn organisationen och som handlar
om ppenhet och maktfrgan. Den andra r en horisontell process
som berr delaktighet i relationen mellan frvaltningen, andra
myndigheter och olika lokala organisationer. Idn baseras p ntverksbaserat frndringsarbete och deltagande demokrati.
327
SOU 2006:73
Hittills finns det framfr allt relevanta frgor angende strukturella hinder i beslutsprocessen. I litteraturen kallar man det institutionella sociala arbetet fr grindvakterna som gr det omjligt
fr klienterna att frst vilka rttigheter de har och p vilket stt
kan de f hjlp (Schierenbeck, 2003). Grindvakterna finns ocks
inom organisationen och uppenbarar sig nr den frsvarar sin egen
verksamhet och gr det omjligt att frst sig p helheten. Ett stt
att frsvara sin egen syn r att hela tiden frhlla sig till skriftliga
rapporter och formella beslut, inte komma p gemensamma mten
fr att diskuteras en annans verksamhets prioriteringar.
I mina samtal med personalen framtrder en nnu mer komplex
bild. Det handlar om att man inte blir stoppad direkt i sina frsk i
frndringsarbetet. Det blir inga konfrontationer utan det blir ett
osynligt flt i stllet. S som ngon uttryckte sig: Man knner inte
att man krockar p Berlinmuren, utan att man r p ingenmansland
i stllet, dr man kan trampa p en mina.
En annan problematisk aspekt r att det verkar vara oklart om
vad som hnder inuti institutionen nr frndringsprocessen startas
nerifrn. Frgan r vem som ansvarar fr att fullflja frndringsarbetet och flja processen som kan leda till att frndra strukturen. Det finns framgngsfaktorer i det lokala arbetet inom Sdra
Innerstaden. Frgan r hur man frankrar dem i organisationen?
Om institutionerna formar politiken, vilka r i s fall frutsttningarna fr att man ska kunna skapa starka, effektiva, representativa
institutioner som svarar mot medborgarnas behov? (Putnam,
1996).
Lsningsfokuserat arbete
Det r vissa ord som upprepas hela tiden nr man lser om hur
AUC arbetar med lngtidsarbetslsa. De som sker jobb ska ha
den rtta attityden, viljan, motivationen. Metoden verkar
beprvad: De flesta som jobbar p AUC r medvetna om de som
skrivs in r motiverade i varierande grad och att det faktiskt r
mycket svrt utan ganska ingende samtal och iakttagelser p nra
hll avgra om motivationen r stark nog eller kan vxa sig stark
nog genom samtalen med handlggaren. (Bevelander 2003: 77)
Det finns flera positiva vittnesml frn klienterna nr de mter
sin handlggare att de blir tillfrgade vad de vill gra. Det r frsta
gngen ngon frgar mig vad jag vill sger en. En annan glds
328
SOU 2006:73
ocks ver att inte bli tillfrgad om sitt hemland eller det frflutna,
det r nuet som r viktigt.
Det r klart att p det personliga planet r sjlva bemtande viktigt men frgan kvarstr, i vilken mn klienten har rtt till att gra
vad hon/han vill? r det verkligen en frutsttningsls kommunikation? Och vad vet man om de lngsiktiga konsekvenserna om
man r s upptagen av kortsiktiga lsningar? Utvrderingsgrupper
ppekar att det r Ingen (som) vet om de arbetstillfllena leder
till ett (permanent) jobb eller inte Det finns ingen uppfljning.
Man mktar inte med det som ngon intervjuperson uttalar sig
(ibid: 69).
P ett rtt stt utgr modellen (ocks kallad Skrholmsmodellen)
ifrn att alla som kan frsrja sig sjlva ska gra det. Risken att de
som behver hjlp inte blir sedda r stort eftersom urvalsprocessen
bygger p ett samtal. Utifrn mitt eget intervjumaterial med en fre
detta ansvarig p ett sdant program och studenternas uppsatser
trder en bild fram dr snabba lsningar hittas, det statistiska
utfallets prestation ns p bekostnad av klienternas situation. Det
handlar inte om klienterna har viljan eller inte, utan att klienterna
ibland har en annan vilja. De vill jobba enligt sina kvalifikationer.
Faktum r att det r svrt att hitta ett arbete ven om det finns
vissa grupper som hittar och andra r utestngda. Modellen finns
inramad i en arbetsmarknadssituation som drabbar speciellt vissa
grupper av mnniskor som jag redan ppekat. Om det inte finns
arbete strvar myndigheterna efter att mnniskor ska hlla sig
aktiva och drfr krvs nrvaroplikt p olika insatser AUC inleder.
Aktivitetsgaranti fungerar som hot. S som en socialsekreterare
uttalade sig i en intervju: Vi krver ngonting tillbaka, det gr inte
bara att g hemma och drlla och ha socialbidrag. Det ska inte vara
roligt att vara hr i tio timmar i veckan. Dom ska vilja komma hrifrn.
Modellen leder ocks till en strre kontroll av klienternas liv.
Genom att hlla dem sysselsatta tror personalen att det kan
stra svartjobbet. Det finns en dold plan i hela modellen som
leder till att man jagar mnniskor fr att hlla dem aktiva enligt
en normativ uppfattning om arbetets disciplinerande karaktr. Det
r strikt s som att avgifta narkomaner som en annan intervjuperson uttalade sig till mig.
Om man ser p socialtjnsten ur det lnga perspektivet kan man
se att den har utvecklat sina arbetsmetoder frn ett omhndertagande klientelistiskt perspektiv till en uttalad disciplinering av
329
SOU 2006:73
klienterna. Vad man undrar r vad r det fr mnniskosyn som

dljer sig bakom detta? Vilka vrdegrunden finns i arbetet? Vad
blev av det demokratiska idealet som finns i socialtjnsten? Vad
blev av integrationspolitikens ideal som bygger p mngfalden?
Vad finns det fr koppling mellan det lokala utvecklingsarbetet
som plderar fr ett underifrn perspektiv och AUC:s arbetsmodell?
De frgorna r relevanta inte minst med tanke p att flera av personalen som jobbar p AUC r tillfredstllda med vad de stadkommer och att utvrderingsgruppen uppfattar att AUC-projektet varit framgngsrikt och r en framtidsmelodi. (Bevelander,
2003: 9)
Vad man ofta lser i utvrderingsmaterial r huvudsakligen
tjnstemns utsagor. Vad som saknas r att klienterna kommer till
tals. Bilden skulle breddas avsevrt om man gnar samma tid och
plats t att lyssna och referera p vad den andra parten har att sga.
Detta r ett konstaterande som grs ocks i en studie av insatserna
och utvrderingar i storstadsarbete gjorda i Sverige och Norden
(Lahti Edmark, 2004). Ett annat relevant ppekande Lahti Edmark
gr r att det inte rcker med att se hur arbetet med att hja den
enskildes kompetens grs om inget samtidigt grs t den andra
halvan, de utestngande strukturerna. (ibid: 79)
Mngfaldsfrgan
En annan frga gller om verksamheterna anstller folk som har en
annan bakgrund n den svenska eller inte. I utvrderingsinsatsen p
AUC:s verksamheter frklarar Cecilia Lejon att deras personal ska
vara kompetent, frndringsbengen och framtidsinriktad. Betoningen p kompetens och frgblindhet r stark nr de anstller
folk (Bevelander, 2003: 65). Inte minst med tanke p Rosengrds
population undrar man om inte studenten frn Malm hgskola
hade de rtta kvalifikationer att bli anstlld men det r inte alls
skert att frgblindhet r s stark s som cheferna grna vill tro.
Neutraliteten i detta fall r bara en mask.
Mngfald r ytterliggare ett honnrsord som finns p allas lppar
men som inte verkstlls i praktiken med samma gld. Rnnqvist
(2004) har gjort en studie om mngfaldstankar och strategier p
fyra AUC:s i Malm. Hennes konklusioner r relevanta fr min
diskussion: det intressanta r att det bara r p ett AUC som det
330
SOU 2006:73
finns koppling mellan idn att befolkningen ska speglas bland de

anstllda och strategi. (s. 59) P tre AUC var man noga att
pongtera att organisationen i frsta hand mste ha en plan fr hur
man ska klara effektivitetsmlen, dvs. att f ut en viss andel personer i studier eller arbete. (s. 61)
Rnnqvist valde att dlja personalens identitet och tillhrighet,
och det r drfr svrt att veta vem som sger vad (ven om en
vaken och informerad lsare ltt skulle upptcka lnkarna). Det
verkar som att det r i Hyllie man har en strategi. Inte minst med
tanke p att Hyllies helhetssyn hyllas till och med av sina konkurrenter frn Fosie: I Hyllie har man tagit ett genialt grepp. Dr har
man lyckats bst nr det gller att p ett naturligt stt frankra och
integrera storstadsarbetet i stadsdelen. Vi andra har inte haft
samma frankring. (Bevelander, 2003: 61).
Om man prioriterar effektiviteten p kort sikt r det svrt att se
vad som skulle vinnas genom att anstlla personer med en annan
bakgrund n det svenska. Detta i sin tur frsvrar situationen fr
invandrade akademiker som grna vill etablera sig p den svenska
arbetsmarknaden men som saknar svensk utbildning. Men, som jag
redan har sagt, rcker det inte att anstlla personer med en annan
bakgrund om de inte kommer att ha samma villkor som de andra
anstllda. Vad man gr i s fall r att man skapar en B-lag.
Rnnqvist har en frklaring varfr de flesta AUC inte tar hnsyn
till mngfaldsfrgan: En frklaring till detta kan vara att organisationerna har en stor frihet att sjlva forma sina mngfaldsstrategier
och det fr som konsekvens att pragmatismen fr rda. Det finns
en mngfaldspolicy men den pverkar inte organisationerna i ngon
strre utstrckning. Den organisation som satsar p mngfald
belnas inte, P samma stt straffas inte den organisation som
struntar i att engagera sig i mngfaldsfrgan. (2004: 62)
Konsekvensen r att politiken, s som i andra fall, inte pverkar
de rdande frhllandena p institutionerna. Homogeniteten prglar starkt institutionernas arbete, personalen betraktas som effektiv
i det dagliga arbetet p grund att de har samma koder. Brnnpunkten r fortfarande de segregerade i stllet fr att stta fokus p dem
som bidrar till segregationen i sitt dagliga arbete. Mngfaldspolitiken i hela Malm kommun r inte mycket bttre om man lser
Brooms (i Rnnqvist, 2004) bidrag: Men luften tycks ha gtt ut
ur frgan, personalcheferna visar inget strre intresse fr etnisk
mngfald och kompetensdiskussionen avklingade efter ett projektmisslyckande (2004: 36).
331
SOU 2006:73
Avslutande diskussion
Det svenska samhllet har haft, minst sagt, en kluven instllning till
invandrare som har kommit till landet i olika tidsperioder. ven
om (arbetskrafts)invandring ibland framstlls som en resurs, har
hotbilden av olika invandrargrupper i olika tidsperioder varit
dominerande i det svenska samhllet. Som Westin (2004) menade
var invandringspolitiken, som riksdagen proklamerade 1975, egentligen ute efter av att kunna frebygga konflikter genom att osynliggra personer med invandrarbakgrund.
Sdergran r inne p samma id nr det gller implementering av
politiken. Hon r tydlig att ppeka att det myndigheterna har gjort
r att utifrn ett vi och dem tnkande frskt frndra invandrare till att bli mindre avvikande i frhllande till det svenska
samhllet och att tgrderna oftast har haft inslag av ett omhndertagande perspektiv (2000: 1726).
I den offentliga politiken har man satt fokus p integrationen
utifrn en id om att alla har lika rttigheter men myndigheterna
har inte i grund och botten frndrats i sin syn p det starka samhllet som en homogen organisationsform och frvaltningskultur.
Westin kallar detta fr ett dilemma: Det handlar om den samtidiga
frekomsten och motsttningen mellan en historiskt grundad
och allmnt omfattad jmlikhetstradition ena sidan, och den
andra en subtil men byrkratisk, ibland arrogant maktutvning,
ofta med goda avsikter men nstan alltid utformad s att den inte
beaktar den enskildes erfarenheter och nskeml, eller marginaliserade minoritetsgruppers verklighet. (2004: 217)
Den mngkulturella politiken i Sverige har varit retorisk och
tandls och drfr inte kunnat bita i ordentligt i de enorma sociala problem som segregationen skapar. I mngt och mycket har
politiken knnetecknats av en defensiv attityd: att kunna avverka
eventuella konflikter mellan olika grupper och inte att skapa bra
frutsttningar fr att nya grupper ska vara delaktiga i ett pluralt
samhlle. Mnga forskare har kritiserat begreppet mngkulturalism
eftersom det oftast anvnds fr att dlja orttvisor och bevara frestllda skillnader mellan olika grupper (lund & Shierup, 1991;
Molina & Tesfahuney, 1994). Utifrn den hr synvinkeln r det
relevant att resonera kring vad Borevi kallar fr spnningsflt mellan etnos och demos. Eftersom Borevi utgr ifrn att den
nationella gemenskapen r en politisk och inte etnisk gemenskap,
r de spnningsfrhllanden som jag har identifierat ngot som
332
SOU 2006:73
man alltid mste frhlla sig till: det faktum att det rr sig om just
spnningar betyder att det inte finns ngra enkla lsningar (2002:
320)
Enligt min uppfattning visar den mngkulturella politiken i
Sverige att det finns en dubbelsidig aspekt: ena sidan handlar en
del av politiken om demos nr det gller efterstrvan att alla mnniskors lika rttigheter oavsett vilket ursprung man har, andra sidan
som ett etnos i sjlva frhllandet mellan majoritetsbefolkningen
och minoritetsgrupper. Vad institutionerna ofta bedriver r en
assimilationspolitik.
Spnningen ligger i vad staten diskursivt deklarerar om den
mngkulturella politiken och vad man gr i praktiken. Bunar r
drastisk i sin framstllning: Den offentliga lgnen om multikulturalism handlar sledes om medvetna offentliga stllningstaganden
fr multikulturalism som id och vision och medvetna avstndstaganden frn multikulturalism som en realitet och praktik. (2001:
252)
Det rcker inte att sga, som Borevi gr, att det inte finns enkla
lsningar eller att situationen r komplex. Vad politiken ska efterstrva och vad myndigheterna ska jobba fr r just vad Borevi
uppfattar som svrt dvs. skapa sociala miljer som p en och
samma gng frmjar samhrigheten med den vergripande medborgargemenskapen och den etniska gruppen (2002: 308)
Egentligen skulle spnningen minska om man vill stadkomma
en integrationspolitik som utgr ifrn en antidiskrimineringspolitik
som inkluderar pluralism och motverkar homogenisering. Det
mste finnas utrymme bde fr att fresprka allmnna och riktade
tgrder fr att verbrygga jmlikhetsklyftor och frmja integration. Vad som behvs r vad man inom den engelska litteraturen
kallar fr a community of individuals and a community of communitities (Westin, 2004: 213)
Det r vad man till en viss mn frsker gra vid Hyllie- och
Sdra Innerstadens stadsdelsfrvaltningar, med sm, korta, steg
framt. Att strka vissa gruppers sammanhllning fr att de ska
kunna delta i olika demokratiprojekt. Det blir inte friktionsfritt
eftersom det ute i bostadsomrdena ocks finns en kamp om resurserna mellan etablerade freningar och outsiders. Frvaltningens
uppgift r i s fall inte bara att bedriva projekt utan ocks agera
frebyggande infr olika typer av konflikter som uppenbarar sig i
det lokala utvecklingsarbete och ha ett klar samhllsbyggande perspektiv (Salonen, 2001).
333
SOU 2006:73
Om det blir en sdan klar stllning fr det mngkulturella samhllet blir det svrare fr myndigheterna och frvaltningar att
undg sitt eget ansvar i att implementera politiken. Det finns ingen
klar och entydig bild som skulle bevisa att institutionerna gr ett
framgngsrikt arbete inom de segregerade omrdena (Lahti
Edmark, 2004). Grsrotsbyrkrater lper inte, eller institutionerna
de deltar i, ngon risk i de fall de misslyckas med att implementera
politiken. Om offentliga medel missbrukas i form av dliga resultat,
om resultatet blir ett demokratisk underskott, vem kontrollerar, i
demokratiska termer, resultaten? Vad som hnder nu r att politikens relevans i den offentliga sektorns arbete r svag. En slutsats,
som andra redan har ppekat, som man kan dra ur Rnnqvists
(2004) studie r att olika begrepp som lanserats frn hgsta ort
underifrnperspektiv, samverkan, lngsiktighet, (mngfald) och
helhetsperspektiv fr olikartade tolkningar och anvndningar nr
de ska konkretiseras i olika organisationers dagliga arbete. Mngfald r ett sdant begrepp (Bevelander, 2003: 85).
Vi mste pminna om att det r centralt att lgga tyngdpunkten
p institutionernas arbete med tanke p demokratifrgan: Dessa
institutioners betydelse fr den politiska legitimiteten grundas p
tv skl: Dels kan deras agerande gentemot medborgarna ofta vara
av synnerligen ingripande natur och direkt avgrande fr dessas
vlfrd. Till detta kommer att medborgarnas kontakt med demokratins frvaltningsinstitutioner i de flesta samhllen r betydligt
mera frekventa n deras kontakter med de representativa institutionerna. Frvaltningsinstitutionerna har i uppgift att konkret
frse medborgarna med deras demokratiska och sociala rttigheter. (Rothstein, 2003: 174, 175). De hr aspekterna r viktiga inte
minst med tanke p att Malm kommun fortstter att bedriva insatser i vad man kallar fr Vlfrd fr alla-programmet.
Det r av stor betydelse att medborgarna uppfattar institutionerna, de grundlggande strukturerna i samhllet som rttfrdiga.
Konsekvensen r annars inte bara att man slsar bort resurserna,
eller att invandrarna passiviseras utan ocks ngonting mycket
allvarligare. Att frtroendet fr myndigheterna minskar, tvisternas
trappas upp och demokratin urholkas.
334
SOU 2006:73
Referenser
Alsmark, G. (1997), Skjorta eller sjl? Kulturella identiteter i tid och
rum. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, R. (2000), Etnisk och socioekonomisk segregation i
Sverige 19901998. I SOU 2000:37 Vlfrdens frutsttningar.
Andersson, B. m.fl. (2002), Demokrati och delaktighet? Delrapport
om storstadssatsningen i Fosie, Hyllie och Sdra Innerstaden.
Sociologiska Institutionen. Lunds Universitet.
Andersson, B. m.fl. (2003), Fyra stadsdelar fyra vgar mot integration. Malm stad.
Arnstberg, K. O. (1989), Svenskhet: den kulturfrnekande kulturen.
Stockholm: Carlssons
Arnstberg, K. O. (1996), (red). Boja eller befrielse. Etnicitetsforskningens inriktning och konsekvenser. Mngkulturellt Centrum: Botkyrka.
Bevelander, P. m.fl. (2004), Variationer p framtidsmelodi. Storstadssatsningen i Malm. Utvrdering av lokala arbets- och
utvecklingscentra. Malm Stad
Billing, P. m.fl. (2000), Forskarutvrdering. Rosengrd Ett nationellt exempel. Lgesrapport 2. IMER: Malm Hgskola.
Billquist, L. (1999), Rummet, mtet och ritualerna. En studie av
socialbyrn, klientarbetet och klientskapet. Gteborg: Institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.
Borevi, K. (2002), Vlfrdsstaten i det mngkulturella samhllet.
Statsvetenskapliga Freningen: Uppsala.
Borevi, K. & Strmblad, P. (red.), (2004), Kategorisering och integration. Om frestllda identiteter i politik, forskning, media och
vardag. Statens Offentliga utredningar SOU 2004:48.
Bunar, N. (2001), Skolan mitt i frorten- fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Stockholm/Stehag:
Brutus stlings Bokfrlag Symposium.
Carlbom, A. (2003), The Imagined versus the Real Other. Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden. Lund:
Lund Monographs in Social Anthropology.
Dahlstedt, M. (2005), Reserverad Demokrati. Representation i ett
mngetniskt Sverige. Ume: Bora Bokfrlag
Dahlstrm, C. (2003), Lagt kort ligger. Svensk invandrarpolitik
1964-2000. I Pierre, J., Rothstein, B. (red.), Vlfrdsstat i
otakt. Liber.
335
SOU 2006:73
Daun, . (1989), Svensk mentalitet. Ett jmfrande perspektiv.

Stockholm: Rabn & Sjgren.
de los Reyes, P. & Kamali, M. (2005) Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Rapport frn utredningen om makt, integration och
strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Stockholm: Fritzes.
Ehn, B., Frykman, J., Lfgren O. (1993), Frsvenskningen av
Sverige. Stockholm: Natur och Kultur.
Franzn, M. E. (2003), I vlfrdsstatens vntrum studier av
invandrares socialbidragstagande. Gteborg: Institutionen fr
Socialt arbete. Gteborgs universitet.
Friedman, J. (1994), Cultural Identity & Global Process. London:
SAGE Publications Ltd.
Fryklund, B. Peterson, T. (1989), Vi mot dom Det dubbla
frmlingsskapet i Sjbo. CESIC studies in International Conflict
2. Red: Gran Rystadt och Sven Tgil. Lund: University Press.
Hedblom, A. (2004), Aktiveringspolitikens Janusansikte. En studie
av Differentiering, Inklusion och Marginalisering. Lund
Dissertations in Social Work.
Hylland Eriksen, T. (1993), Etnicitet och Nationalism. Nora:
Bokfrlaget Nya Doxa.
Integrationsverket. (2000), En trerig plan fr Den nationella
utvrderingen av Storstadssatsningen. Norrkping.
Integrationsverket (2004), Integration och indikatorer. Ngra
teoretiska och metodologiska utgngspunkter fr anvndandet
av indikatorer. Norrkping
Johansson, M. (2002), Exkludering av invandrare i stadspolitiken.
Makt och maktlshet i rebro 19802000. rebro Universitet: rebro Studies in Political Science.
Kadhim, M. A. (2000), Svenskt kommunalt flyktingmottagande.
Politik och implementering. Ume Universitet: Sociologiska
Institutionen.
Kamali, M. (1997), Distorted Integration. Clientization of inmigrants
in Sweden. Centre for Multiethnic Research. Uppsala University.
Kamali, M. (2002), Kulturkompetens i socialt arbete. Om socialarbetarens och klientens kulturella bakgrund. Stockholm:
Carlssons bokfrlag.
Kamali, M. (2005), Sverige inifrn. Rster om etnisk diskriminering.
Rapport frn utredning om makt, integration och strukturell
diskriminering. SOU 2005:69. Stockholm: Fritzes.
336
SOU 2006:73
Kymlicka, W. (1998), Mngkulturellt medborgarskap. Bokfrlaget

Nya Doxa.
Lahti Edmark, H. (2004), Fngslande bilder, fngslande verklighet
Om utsatta bostadsomrden och interventioner. Lund: Socialhgskolan.
Lindqvist, B. (1991), Drmmar i vardag och exil. Stockholm:
Carlssons
Lundberg, S. (1989), Flyktingskap Latinamerikansk exil i Sverige
och Vsteuropa. Lund: Arkiv.
Ljungberg, C. (2005), Den svenska skolan och det mngkulturella
en paradox? ITUF: Linkpings universitet. IMER: Malm
hgskola.
Magnusson, L. (red) (2001), Den delade staden. Segregation och
etniciteten i stadsbygden. Ume: Bora bokfrlag.
Molina, I. (1997), Stadens rasifiering. Etnisk boendesegregation i folkhemmet. Uppsala: Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala
Universitet.
Molina, I. & Tesfahuney, M. (1994) Multikulturalism i teori och
praktik. I Hften fr Kritiska Studier, nr 1, 1994, s 4-13.
Putnam, D. R. i samarbete med Leonardi, R., Nanetti, R. Y. (1996),
Den fungerande demokratin: medborgarandans rtter i Italien.
Stockholm: Norstedt.
Pierre, J. & Rothstein, B. (red), (2003) Vlfrdsstat i otakt: om politikens ovntade, oavsiktliga och onskade effekter. Malm: Liber
ekonomi.
Propositionen 1997/98:16, Sverige, framtiden och mngfalden frn
invandrarpolitik till integrationspolitik.
Riksrevisionen (2005) Frn invandrarpolitik till invandrarpolitik.
RiR 2005:5.
Rojas, M. (1993), I ensamhetens labyrint. Invandring och svensk
identitet. Brombergs. Moderna Tider bokfrlag.
Roth, I. H. (1996), Mngfaldens grnser. Bokfrlaget Arena.
Rothstein, B. (2003), Sociala fllor och tillitens problem. SNS frlag.
Rnnqvist, S. (2004), Frn gemensam id till pragmatisk handling
mngfaldstankar och strategier p fyra arbets- och utvecklingscentra. I Current Themes in IMER Research Number 1.
Malm: Malm hgskola.
Salonen, T. (2001), Frn utsatt till insatt om frorternas ofrlsta potential i Grning Degerlund & Bull (red.) Riv ner
bygg nytt! Sderhamn: Tjnsteforum.
337
SOU 2006:73
Sannerstedt , A. (2001) Implementering hur politiska beslut

genomfrs i praktiken. I Politik som organisation Rothstein,
B. (red.) SNS frlag.
Schierenbeck, I. (2003) Bakom vlfrdstatens drrar. Bora
bokfrlag.
Schierenbeck, I. (2003) Vem bryr sig om regelverket? Om frontlinjebyrkrater, handlingsutrymme och frvaltningsdemokratisk legitimitet. I Pierre, J. & Rothstein, B. (red), (2003)
Vlfrdsstat i otakt: om politikens ovntade, oavsiktliga och
onskade effekter. Malm: Liber ekonomi.
Sernhede, O. (2002), Alienation is My Nation. Hiphop och unga
mns utanfrskap i Det Nya Sverige. Stockholm: Ordfront
frlag.
Sjgren, A. (1993), Hr gr grnsen. Om integritet och kulturella
mnster i Sverige och Medelhavsomrdet. Stockholm: Arena.
SOU 1974:69, Invandrarutredningen 3. Invandrarna och minoriteterna. Huvudbetnkande av invandrarutredningen.
SOU 1984:58, Invandrar- och minoritetspolitiken. Slutbetnkande
av invandrarpolitiska kommittn.
SOU 2005:41, Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt,
integration och strukturell diskriminering. Rapport frn utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2005:56, Det blgula huset strukturell diskriminering i
Sverige.
SOU 2005:69, Sverige inifrn. Rster om etnisk diskriminering.
Rapport frn utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes
SOU 2006:37, Om vlfrdens grnser och det villkorade
medborgarskapet. Rapport frn utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes
SOU 2006:59, Arbetslivets (o)synliga murar. Rapport frn utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm: Fritzes.
SOU 2006:60, P trskeln till lnearbete. Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utlndsk bakgrund. Rapport frn utredningen om makt, integration och
strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes.
Sdergran, L. (2000), Svensk invandrarpolitik och integrationspolitik. En frga om jmlikhet, demokrati och mnskliga rttigheter. Ume: Department of Sociology, Ume University.
338
SOU 2006:73
Tamas G (2004), Lasermannen. En berttelse om Sverige. Stockholm: Ordfront frlag.

Taylor, C. (1994), Det mngkulturella samhllet och erknnandets
politik. Gteborg: Daidalos.
Westin, C. (2004), Mngfald, nationell identitet och samhrighet. I Kategorisering och Integration. Om frestllda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Statens Offentliga utredningar SOU 2004:48.
Wigerfelt, B., Wigerfelt S. A. (2001), Rasismens yttringar. Exemplet
Klippan. Lund: Studentlitteratur.
lund, A. & Shierup, C. (1991) Paradoxes of Multiculturalism.
Essays on Swedish Society. Aldershot: Avenbury.
lund, A. (1997), Multikultiungdom. Kn, etnicitet, identitet. Lund:
Studentlitteratur.
www.regeringen.se
339
11
Masoud Kamali
Inledning
Integration har varit ett mne som dominerat den svenska debatten
sedan mitten av 1970-talet och etableringen av invandringspolitiken. Integrationen har dock inte betraktats som ett samhllstillstnd som inkluderar alla samhllsmedlemmar utan som ett exklusivt tillstnd fr de andra. Det rder en allmn missuppfattning
om att integration bara gller personer med invandrarbakgrund.
Integrationstnkandets problematiska grundantagande r att det
finns tv essentiellt skilda grupper i Sverige, nmligen svenskar
och invandrare. Det antas att svenskarna r integrerade och
drmed mste bli den grupp som integrerar de icke-integrerade,
invandrarna. Ett sdant integrationstnkande motverkar sitt syfte
och frstrker paradoxalt nog ett vi-och-demtnkande som r en av
orsakerna till den misslyckade integrationspolitiken.
Integrationspolitiken formulerades och antogs med bred majoritet i riksdagen 1996 och frhoppningen var att den skulle hjlpa
till att skapa ett integrerat samhlle genom att mjliggra de andras, dvs. invandrarnas integration i det svenska samhllet.
Integrationspolitiken har i mnga kommuner organiserats med
huvudmlet att integrera invandrarna. Integrationsgrupper skapades, mngfaldsansvariga och mngkulturkonsulter anstlldes
som med hjlp av mngmiljonprojekt skulle underltta invandrarnas integration. Paradoxalt nog har segregationen vxt sig starkare
n ngonsin och integrationspolitiken har visat sig ineffektiv och
inte srskilt framgngsrik i att uppfylla sitt syfte. Integrationstnkandet och politiken har drfr av en del forskare starkt kritiserats
fr dess brister i att frmja integrationen.
Integrationspolitiken har frndrats frn att ha varit en generell
politik fr att genom omfrdelning av resurser skapa social sammanhllning, till att bli en politik fr de andra. Detta riskerar att i
sig sjlvt utgra ett hinder fr integrationen. Men andra ord, integ341
SOU 2006:73
rationspolitiken riskerar att reproducera skillnaderna genom att

prioritera och institutionalisera arbetet med skillnader.
Freliggande papper diskuterar integrationstnkandets omvandling frn att vara en generell politik fr alla, eller rttare sagt,
fr majoritetssamhllet, till att bli en exklusiv politik fr de andra
utan hnsynstagande till den strukturella/institutionella diskrimineringen som motverkar social sammanhllning.
Integration, makt och segregation

Integration som samhllsorganisering fddes ur en process av
disintegrering p grund av de socioekonomiska transformationer
som fljde av industrialisering, folkfrflyttningar, modernisering
och politiska frndringar. Politiker, religisa ledare, filosofer och
samhllsvetare frskte att ge svar p den aktualiserade frgan
Hur r ett samhlle mjligt? De snabba samhllsfrndringarna
under 1700- och 1800-talet stllde mnga gamla sanningar om
mnniskans plats i samhllet och i vrlden p sin nde. Den gamle
guden var dd och den nya nnu inte fdd.
Arbetsdelning, politiska motsttningar, fattigdom, religionernas
kris, som tillsammans lett till en frsvagning av de gamla sociala
band som sammansvetsade de frmoderna samhllena, tvingade
fram nya politiska doktriner och vetenskapliga teorier fr att lsa
det moderna samhllets inneboende problem, nmligen integrationen av olika folkgrupper och individer i samhllet. Det moderna
samhllets behov av stndiga frndringar, arbetsdelning och tskiljande och socioekonomiska grnsdragningar som resulterar i
kade olikheter mellan samhllsgrupper och individer samt socioekonomisk och kulturell segregation behvde en mer nyanserad
samhllsorganisering fr att hlla ihop ett sdant samhlle i stndig
frndring.
Detta blev upptakten till samhllsvetenskapernas alltmer framtrdande roll vid sidan av nya statsmn och politiska ledare. Konfliktteoretiker som Marx och Engels sg grundorsakerna till disintegrering av det moderna samhllet i konflikten mellan olika klasser
dr en klass med sitt monopol ver produktionsmedlen hade
monopol ver privilegier och exploaterade en annan klass som inte
hade ngonting annat att slja p marknaden n sin arbetskraft.
Andra mer konservativa teoretiker som t.ex. den franske sociologen Emile Durkheim, hvdade att existensen av ett samhlle r
342
SOU 2006:73
beroende av samarbete mellan olika grupper vilket skulle skapa

social solidaritet som grunden fr integration. Modernisering och
sociala frndringar sgs generellt som positiva utifrn ett evolutionistiskt tnkande som dominerade bde konfliktteoretiker som
Marx och Engels och funktionalister som Durkheim inom samhllsvetenskaperna.
Den generella frestllningen hos samhllsvetare var att mnskliga samhllen utvecklas frn en mer primitiv och traditionell
form till ett mer utvecklat och modernt system. Tron p en evolutionistisk utveckling frn simpla frhllanden till mer komplexa,
frn smre samhllen till bttre dominerade olika teoretiska skolor
inom samhllsvetenskaperna. Samhllsvetare var dock medvetna
om att denna utveckling inte var problemfritt. Moderniseringen
skapade mnga problem, men den skapade ocks lsningar fr
dessa problem (Eisenstadt, 1999). Modernitet skulle bli den
mnskliga historiens slutprodukt, vrt de (Beck, Giddens & Lash
1994) och historiens yttersta rationella ml (Hegel).
De snabba frndringarna under 1700- och 1800-talet, som t.ex.
folkfrflyttningar, religionernas retreat, kade politiska motsttningar, konstruktionen av nya sociala klasser skapade mnga grupper som tillhrde kategorin dislokaliserade och frlorarna i det
moderna samhllet. Den svaga sociala sammanhllningen mellan
olika grupper, i en tid nr de gamla gudarna blivit ldre eller var
dda och de moderna samhllena befann sig i ett anomiskt tillstnd (Durkheim, 1915/1968), gjorde att behovet av en samhllsorganisering fr att garantera socialintegration och samhllets fortbestnd diskuterades.
Samhllsvetarna fresprkade i huvudsak tv modeller fr att
lsa disintegrationen i samhllet. Konfliktteoretiker hvdade att
integration och social sammanhllning och fredlig samexistens
mellan olika grupper inte r mjligt s lnge det kapitalistiska
systemet generar socioekonomiska orttvisor och delar samhllena
i tv grupper: de som har och de som inte har, rika och fattiga.
Dessa teoretiker fresprkade en revolutionr socioekonomisk
omvandling genom vilken det kapitalistiska systemet skulle avskaffas och ett nytt socialistiskt system skapas. Det socialistiska
systemet var enligt dessa samhllsvetare lsningen p det moderna
samhllets disintegrering och privilegiesystem.
Andra liberala samhllsvetare som t.ex. Adam Smith och Herbert
Spencer till skillnad frn konfliktteoretiker hvdade att det kapitalistiska systemet r kapabelt att skapa ett integrerat samhlle. Till
343
SOU 2006:73
exempel diskuterade Smith frdelarna med det flexibla kapitalistiska systemet och marknadens viktiga funktion fr samhllets
bsta. Smith skriver i sitt klassiska verk, The Wealth of Nations
(1979), att den kapitalistiska arbetsdelningen skapar ett verspecialiserat samhlle som skapar sociala band mellan individer och grupper och gr dessa oberoende av staten. Smith framstllde kapitalismen som ett integrativt system som engagerar individer i ett komplext system av produktion och distribution av varor och tjnster
som skapar solidaritet mellan olika grupper. Drfr var vlfrden
och den sociala integrationen enligt Smith, ett resultat av the
middle economic mans rationella handlingar p marknaden.
Smiths tro p marknaden bekrftades av Spencer som hvdade
att den kapitalistiska arbetsdelningen mellan olika grupper och
marknadens osynliga hand binder mnniskorna samman och skapar ett harmoniskt och integrerat samhlle. Denna optimistiska
liberalism bleknade dock i konfrontationen med kade motsttningar mellan olika grupper. Bde konfliktteoretiker och liberaler
hade ftt konkurrens av en annan tradition som kom att spela en
central roll fr den moderna integrationen och samhllsorganiseringen i mnga europeiska lnder.
En av de dominerande tankegngarna i det europeiska politiska
och intellektuella sfrerna kretsade kring skapandet av ett samhlle
dr motsttningar mellan olika grupper skulle minskas med fredliga
medel. En grupp samhllsvetare hvdade att ngon form av mjuk
kapitalism eller vad som kom att betecknas vlfrdsstat skulle
kunna skapa ett integrerat samhlle. Den franske sociologen
Durkheim var den frmste fresprkaren av detta synstt. Han
formulerade i brjan av 1900-talet sina tankar i sitt klassiska verk
The Division of Labor in Society. Han menade att existensen av
mnskliga samhllen beror p ngon form av kollektiv frstelse
som delas av alla samhllsmedlemmar. Denna traditionella och
kollektiva frstelse var i det frmoderna samhllet mjlig p grund
av den lga arbetsdelningen och likheten mellan samhllsmedlemmarna. Religionen och traditionella vrderingar utgjorde grunden
fr denna kollektiva frstelse som p grund av moderniseringen
har frldrats och frsvagats. Detta har lett till disintegration vilket
hotar det moderna samhllets existens. Men, en ny kollektiv frstelse oberoende av religion och baserad p kade olikheter r mjligt
enligt honom. Durkheim skrev:
It is the division of labor that is increasingly fulfilling the role that
once fell to the common consciousness. This is mainly what holds to-
344
SOU 2006:73
gether social entities in the higher types of society. This is a function

of the division of labor that is important, but in a different way from
that normally acknowledged by economics (1978: 123).
Durkheims teori om arbetsdelning skilde sig frn ekonomer som

Spencer. Han kritiserade Spencers teori fr att den verbetonade
rena ekonomiska aspekter av arbetsdelningen i det moderna samhllet. Spencer argumenterade att arbetsdelning per automatik leder
till social integration eller vad Durkheim kallar social solidaritet.
Durkheim menar att en sdan ekonomisk frstelse av social solidaritet r problematisk:
Thus social solidarity would be nothing more than the spontaneous
agreement between individual interests, an agreement of which contracts are the natural expression. The type of social relations would be
the economic relationship, freed from all regulation, and as it emerges
from the entirely free initiative of the parties concerned. In short,
society would be no more than the establishment of relationships
between individuals exchanging the products of their labor, and without any social action, properly so termed, intervening to regulate that
exchange (1978:151152).
Dukheim menar att marknaden inte kan skapa integration och

social sammanhllning utan har mnga disfunktioner som behver
kompenseras med en yttre aktrs ingripande. Rikedomens ojmlika
frdelning i ett kapitalistiskt system mste modifieras s att de som
tjnar mindre och hr till frlorarna fr ta del av en del av inkomsterna frn dem som tjnar mer och hr till vinnarna.
Integrationen skapas inte automatiskt utan r resultatet av en
samhllsorganisering som kombinerar de fria marknadskrafterna
med statens ingripande som genom omfrdelning av resurser
minskar klassklyftorna och skapar ett samhlle i vilket alla grupper
knner delaktighet och samhrighet. Detta r vad vissa forskare
kallar fr mjuk socialism (Aron 1977). Men Durkheim sjlv var
ingen socialist utan snarare en funktionalist som sg till systemets
bsta och samhllets fredliga och icke-revolutionra reproduktion.
Samhllets fortbestnd och konfliktreduceringen var hans huvudsyfte. Grundargumenten var att om samhllet lmnas i hnderna p
en oreglerad marknad kommer konflikterna att skapa disintegration och anomi. Alla mnskliga samhllens existens har varit och r
beroende av ngon form av social solidaritet som samvarierar med
en gemensam frstelse av vrlden vilken Durkheim kallar fr
345
SOU 2006:73
common consciousness som kan versttas till kollektivt medvetande:

A social solidarity exists which arises because a certain number of
states of consciousness are common to all members of the same society. It is this solidarity that repressive law materially embodies, at least
in its most essential elements. The share it has in the general integration of society plainly depends upon the extent, whether great or
small, of social life included in the common consciousness and regulated by it. The more varied the relationships on which that consciousness makes its action felt, the more also it creates ties that bind
the individual to the group; the more, consequently, social cohesion
derives entirely from this cause and bears this imprint (1984:64).
Frestllningen om det kollektiva medvetandet som Durkheim

diskuterade i hans teori om integration och som varit vgledande
fr andra teoretiska diskussioner om integration r dock problematisk och illa anpassad till den europeiska historien och samhllsorganiseringen. Korstg, kolonialism och slaveri utgjorde grogrunden fr en strukturell och institutionell andrafiering som n idag
genomsyrar mnga europeiska och utvidgade europeiska lnders
samhllen. 1 Drfr r Durkheims kollektiva medvetande en idealtypisk konstruktion som har mnga tillkortakommanden.
Till dessa tillkortakommanden hr den av majoritetssamhllet
definierade frestllningen om existensen av gemensamma vrderingar och normer i samhllet . Visst finns det ett kollektivt medvetande som utgr grunden fr en hegemonisk frestllning om
samhllet och dess bestende ordning. Men att detta delas av alla
medlemmar i ett samhlle oavsett klass, kn och etnisk tillhrighet
r nsketnkande. Dessa kollektiva medvetanden har under
historiens gng anvnts fr att bevara de rdande socioekonomiska
orttvisorna i mnga samhllen vrlden ver. Dessutom r frestllningar om de andra som mindervrdiga och underlgsna
oss en integrerad del av det kollektiva medvetandet i mnga
europeiska lnder. Detta medvetande r en del av den institutionella andrafieringen och reproduktionen av etnisk diskriminering.
Det legitimerar och normaliserar den strukturella/institutionella
diskrimineringen av de andra.
Trots att Durkheims och andra samhllsvetares frstelse av det
kollektiva medvetandet inte syftat till ngon homogenisering av
TPF
FPT
1
utvidgade europeiska lnder r en versttning av termen extended Europe som
anvnds av vissa forskare som t.ex. Doane & Bonilla-Silva (2003) fr att inkludera andra
vita vstliga lnder som t.ex. USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien.
TP
PT
346
SOU 2006:73
vrdesystemet i ett samhlle fanns det tendenser som frstrkte ett

assimilationistiskt tnkande dr alla samhllsmedlemmar skulle dela
och internalisera samma vrderingar, normer och erfarenheter. Fr
en del samhllsvetare var inte integration ett slutgiltigt ml utan ett
tillflligt stadium, ett frsta steg, fre vergngen till det ultimata
tillstndet, nmligen assimilation (Bernard 1973; Diaz 1993). Park
& Burgess (1921:735) beskriver assimilationen p fljande vis:
A process of interpenetration and fusion in which persons and groups
acquire the memories, sentiments, and attitudes of other persons and
groups, and, by sharing their experience and history, are incorporated
with them into a common cultural life.
Enligt detta synstt som lnge varit dominerande ven inom samhllsvetenskaperna r likheten nyckeln till assimilation. Med andra
ord, ju likare majoritetssamhllet en immigrantgrupp r desto
bttre chanser till assimilation (Eisenstadt 1970; Gordon 1964).
Som nmndes tidigare har en del forskare hvdat att immigranter
frst blir integrerade i samhllet och sedan assimilerade (Bernard
1973). Enligt Bernard innebr integration att immigranter till en
viss grad vill delta i samhllslivet, men behller merparten av sin
ursprungliga kultur. Dessa immigranter blir s smningom assimilerade till den grad att de inte kan urskiljas frn vrdlandets befolkning och blir socialt osynliga (Bernard 1973:87).
Som framgr av litteraturen hrde detta synstt till efterkrigstidens optimism och det terupplivade nationalistiska tnkandet.
Nationen glorifierades och blev normen fr bedmningen av de
andra eller avvikarna. Immigranter och etniska minoriteter ansgs
ha kulturella underskott som mste tgrdas innan de blir som
oss, det vill sga assimilerade. Detta teoretiska och politiska
frhllningsstt har dock hamnat i kris genom konfrontationen
med en alltmer fragmenterad och plural verklighet.
Assimilationstnkandet
har
successivt
vergivits
och
integrationstnkandet och politiken tog ver och gjorde sig till den
dominerande diskursen i mnga europeiska samhllen, dribland
Sverige.
347
SOU 2006:73
Integrationstnkandet och integrationspolitiken

Assimilationstnkandets misslyckande orsakade en debatt om
immigranternas eller de andras position i det svenska samhllet i
slutet av 1960 talet. Debatten om behovet av en annan policy n
assimilation ledde till att regeringen tillsatte en utredning kallad
invandrarkommittn som existerade frn 19681974. Utredningen lade fram sina rapporter 1974 (SOU 1974:69; SOU
1974:70). Dessa rapporter kom att lgga grunden fr en ny politik
som antogs av riksdagen 1975 (Hammar & Lindby 1979:11). Den
nya politiken kallades invandrarpolitiken och hade tre huvudprinciper: jmlikhet, valfrihet och samverkan. Jmlikhetsprincipen
innebar att immigranterna mste ha samma rttigheter som majoritetssamhllet. Med valfrihet menades att immigranterna sjlva
mste f vlja till vilken grad de vill bli en del av den svenska kulturella identiteten. Den tredje principen, samverkan, innebar att
immigranter och majoritetssamhllet mste samarbeta fr att skapa
tolerans och solidaritet i samhllet. P s stt har man lmnat assimilationstnkandet, med vilket man menade att invandraren
mste lmna sin kultur och sitt sprk fr att kunna bli s svensk
som mjligt (Sdergran 2000:3).
Det frsta problemet med dessa rapporter var att de delade mnniskor bosatta i Sverige i tv olika lger, en grupp som kallades
invandrarna och en annan grupp som benmndes svenskar.
Svenskarna frestlldes vara integrerade och inte behva ngon
integrationspolitik medan invandrarna dremot betraktades som
en grupp som inte r integrerad och mste bli det genom insatser
frn svenskar (de los Reyes & Kamali 2005). Fljaktligen delades
befolkningen i en integrerad del, dvs. svenskar, som dessutom
blir integrationsagenter och en icke integrerad grupp, dvs. invandrarna, som mste integreras. Ett annat problem var begrnsningen
av jmlikhetsprincipen till att enbart glla lika rttigheter. P s stt
ignorerade man frgor om lika mjligheter och lika utfall.
Samhllets strukturella och institutionella sammanhang och roll
fr integration lyste med sin frnvaro. Det frekom inte ngot tal
om diskriminering av personer med invandrarbakgrund p grund av
deras hudfrg, fdelseland och religion. Integration betraktades
som en i det nrmaste smrtfri process genom vilken de nya grupperna frst kommer att bli som oss och sedan integrerade. Eftersom de aldrig kommer att bli som oss, innebr detta samtidigt
348
SOU 2006:73
att de kommer att befinna sig i en stndig och lngdragen process

av strvan efter integration.
Det kulturella tskiljandet

Ett kulturellt tnkande som kom att genomsyra bde integrationstnkandet och integrationspolitiken brjade ta form redan i brjan
av 1970-talet. Det slogs fast i en statlig utredning att samhllet
mste hjlpa de kade invandrargruppernas mjligheter att bevara
sina kulturella traditioner (SOU 1972:66). Den dominerande frestllningen var att invandrarna kommer frn kulturer som skiljer sig p ett vsentligt stt frn den svenska kulturen. Att de
skulle bevara sin srart och inte bli som oss skulle underltta
ett tervndande till hemlandet.
Det dominerande kulturessentialistiska tnkandet betraktade
den frestllda svenska kulturen som verlgsen alla andra
invandrarkulturer. Drfr frpassades invandrarkulturer till
vissa privata sfrer av deras liv. Ytterligare en utredning slog fast att
invandrarna kunde behlla sina kulturer i det privata rummet
och anpassa sig till den svenska kulturen i den offentliga sfren.
Utredningen (SOU 1974:69) la grunden fr en svensk invandrarpolitik som de facto har betraktats som brjan till ett integrationstnkande och en politik som gller n idag. Utredningen som
resulterade i en ny lag om invandrarpolitiken 1975, frklarade att
invandrarnas kulturella frihet skulle glla bevarande av deras
sprk och identitet (Hammar & Lindby, 1979). Behovet av att
hlla immigranternas sprk vid liv frklarades med att varje
invandrargrupp hade ett behov av kontakt med samma invandrargrupp. Dessutom frestlldes att invandrarbarn kunde lra
sig det svenska sprket bttre om de kunde sitt eget sprk bra.
En rad satsningar gjordes fr att bevara invandrarkulturer och
vad som kom att benmnas som invandrarnas kulturella srart.
Det kulturella srartstnkandet kom farligt nra det biologiska srartstnkandet som var dominerande i mnga europeiska koloniallnder inklusive Sverige. Kulturen kom att bli ett redskap fr
beskrivningen samt frklaringen av skillnaderna. ven socioekonomiska ojmlikheter frklarades av inneboende och essentiella
kulturella skillnader. Att tillhra andra kulturer blev likstllt med
att ha underskott som mste tgrdas innan en individ kunde bli
349
SOU 2006:73
integrerad. Detta tankestt kom att dominera integrationstnkandet och integrationsfltet n idag.
Frn invandrarpolitik till integrationspolitik

Frn brjan av 1990-talet i och med den tilltagande politiska rasismen p den svenska politiska scenen har invandrarfrgan och
invandrarnas integration hamnat i fokus. Debatten om den
misslyckade integrationen tvingade regeringen att 1993 tillstta en
ny kommitt fr versyn av invandrarpolitiken under namnet
Invandrar- och flyktingkommittn (IFK). I ett omfattande
kommittdirektiv (Dir. 1994:130) ville regeringen att kommittn
skulle utvrdera nuvarande invandrarpolitik[en] och vervga
mlen fr politiken. Kommittn skulle ge svar p frgor som rrde
mnga omrden, frn invandrarnas situation p arbetsmarknaden
till tervndning och sprkundervisning. Dessutom fortsatte
regeringen att utg ifrn ett konsensustnkande i den politiska sfren om det mngkulturella samhllet. Utredningen skulle vervga hur de positiva mjligheterna i ett mngkulturellt samhlle
skall kunna uppns och vervga om och hur kulturell och etnisk
mngfald i samhllet kan stdjas. Enligt direktiven var de kulturella och etniska skillnaderna fortfarande centrala fr utformningen av en ny politik. Betoningen p frestllda kulturella skillnader mellan invandrare och svenskar kom att genomsyra diskussionerna i den nya utredningen. Allt detta skulle sedan resultera
i en handlingsprogram med angivande av prioriteringar.
En stor del av ledamterna i IFK talade i mnga fall p samma
stt som den negativa och i mnga fall rasistiska debatten som
dominerade det offentliga rummet under senare delen av 1980- och
1990-talet, vilken kulminerade i Ny Demokratis intrde i riksdagen
och p den offentliga politiska scenen. Det var dock inte bara Ny
Demokrati som frde den rasistiska debatten framt utan ocks
tidigare aktrer som Bevara Sverige Svenskt och en del knda och
oknda journalister och ledarskribenter. ven etablerade partier
som t.ex. Moderaterna legitimerade den diskriminerande diskursen
om invandrarna och presenterade dem som problem (Borus,
2006). Utredningens delbetnkande under namnet Arbete till
invandrare (SOU 1995:76) r fullt av resonemang dr orsakerna
till invandrarnas arbetslshet lggs p deras tillkortakommanden.
350
SOU 2006:73
Under rubriken Hja kompetensen hos de arbetsskande skriver

kommittn att:
En vanlig synpunkt r att en del av hindren finns hos de arbetslsa
invandrarna sjlva. Mnga arbetsgivare terkommer till de arbetsskande invandrarnas dliga sprkkunskaper och ven brist p specifikt
svensk social kompetens (1995:76, s. 46).
Ledamterna diskuterar mnga faktorer som hindrar invandrarna

att f jobb p den svenska arbetsmarknaden och hller fr det
mesta dessa grupper sjlva ansvariga fr deras hga arbetslshet.
Fortsttningen gr i samma spr. Invandrarnas bidragsberoende grs till en viktig orsak till arbetslsheten hos personer med
invandrarbakgrund. Det slogs fast att en del invandrare blir
bidragsberoende och vnjer sig med bidrag. Med citat frn David
Schwartz som vill att vi mste vga stlla krav p dem till hjlp
frn professor Lars Calmfors vill ledamterna gra gllande att
bidragsberoendet mste motverkas genom att f invandrarna
att frst att arbetslsheten kostar pengar fr samhllet.
Professor Lars Calmfors menar att det r ndvndigt att skapa incitament, som visar fr den enskilde att arbetslshet kostar pengar fr
samhllet. Istllet fr passiviserande bidrag br ersttning frn arbetslshetskassan snkas till niver s att det blir ett incitament som gr
det n mer ndvndigt fr den arbetslse att aktivt ska arbete. Till
exempel en successiv snkning med tiden (ibid, s. 48).
Ledamterna antyder hr att arbetslsheten bland personer med

invandrarbakgrund i det nrmaste r ett val. Man vljer att vara
arbetsls eftersom bidragsnivn p bde socialbidraget och arbetslshetsersttningen r fr hg. Utredningen gr s lngt som att
hvda att den typiska frtidspensionren i frorter r en ung person som inte kan svenska sprket och drfr rekommenderas frtidspension (ibid.).
Sedan slr man fast att det finns ett behov av att stlla krav p
invandrarna och utva kontroll. Delbetnkandet framhver
genom att citera Susanna Bodolla att:
De som kom fr ngra r sedan r s bortskmda med bidrag. Mnga
tycks inte har kommit hit fr att jobba. Det hr r ett stort problem
som vi mste tala ppet om. Det handlar inte bara om att stlla krav p
samhllet. De vet allt om sina rttigheter redan nr de kommer men
inget om sina skyldigheter. De som om hit fr att arbeta de hittar
ocks arbete (ibid).
351
SOU 2006:73
Dessa argument som liknar mer av demonisering n ett serist

underlag fr en statlig utredning knns igen frn debatten under
tidigt 1990-tal och Nydemokratins diskurser. Utredningen sammanfattar argumenten med att dra slutsatsen att det finns ett behov
av att flja upp och kontrollera bidragsbetalningar frn stat och
kommun fr att minska eventuella missbruk (ibid: 49).
Kommittn i vilken representanter frn alla politiska partier
deltog slr fast att arbetslsheten bland invandrarna beror p dem
sjlva och brister hos dem. Genom att koppla invandrarnas
arbetslshet till invandrarnas bidragsberoende hvdar delbetnkandet att:
Arbetslsheten och bidragsberoendet r ett resultat av samverkande
faktorer. Dels har arbetsfrhllandena inom det svenska nringslivet
genomgtt en successiv frndring varvid kraven p kunskaper, bl.a. i
svenska sprket, ftt en mer framtrdande roll. Dels har mnga invandrare som kommit till Sverige de senaste decennierna inte haft en
utbildning som varit anpassad till de nuvarande kompetenskraven p
den svenska arbetsmarknaden (ibid: 62).
Utredningen brjar med att framhva samverkande faktorer men

skriver enbart om tv orsaker som bda har med brister hos
invandrarna att gra. Detta gr som en rd trd igenom hela delbetnkandet. En del av ledamterna som har godknt betnkandet
och beskrivningarna i det fortstter att forma den svenska integrationspolitiken.
I slutbetnkandet frn Invandrarpolitiska kommittn frklarar
kommittn vad de menar med integration:
Integration kan inte anvndas som beskrivning av ett tillstnd. En
absolut jmlikhet existerar inte och valfriheten kommer alltid att ha
sina begrnsningar. Inte heller br man gra invandrare till objekt
genom att anvnda uttryck som integrera invandrare eller integrationen av invandrare. Stat och kommun kan endast ge individer
infdda och invandrade goda frutsttningar att lyckas i livet (SOU
1996:55, s. 73).
Trots denna relativt tidiga deklaration i slutbetnkandet vljer

kommittn nd att just presentera tgrder fr att integrera
invandrare. Fr att erstta invandrarpolitiken freslr kommittn:
352
att den framtida invandrarpolitiken enbart skall rikta sig till

nyanlnda invandrare, vara begrnsad i tiden och syfta till integration, och
SOU 2006:73
att tgrder som behvs drefter skall rymmas inom ramen fr

den generella samhllspolitiken som ocks den skall syfta till
integration.
Som framgr av frslagen och formuleringar fr nya politiska

ml, skriver fortfarande kommittn om invandrarpolitiken. Men
denna invandrarpolitik skall rikta sig till nyanlnda invandrare
och vara tidsbegrnsad. Drefter skall alla andra tgrder inkluderas
inom ramen fr den generella samhllspolitiken. Trots detta och
trots att kommittn slr fast att en ny politik mste strva efter att
bryta upp grnsen mellan vi och dom och mellan svenskar
och invandrare (ibid. s. 311), frmr inte kommittn att frverkliga dessa visioner och fortstter att presentera politik som paradoxalt nog frstrker just vi-och-dem-tnkandet. P samma stt
presenterar kommittn ett nyttotnkande relaterat till invandring
dr invandrarna presenterar som nyttiga fr oss:
Invandringen till Sverige br sledes kunna bidra till ekonomisk tillvxt frutsatt att den ses som en tillgng som vi kan dra nytta av p ett
bttre stt. Det finns ocks andra skl till att koppla den framtida
invandrarpolitiken hrdare till den allmnna ekonomiska politiken i
stllet fr att som i dag knyta den till socialpolitik och bidragstnkande. Den framtida politiken mste i strre utstrckning utg frn att
invandrare besitter resurser som kan bidra till vlfrden i samhllet
(ibid, min kursivering).
Nyttotnkandet kan p ytan verka harmlst, men att tillhra den

grupp som kan vlja att utnyttja en resurs som om det vore en
malmfyndighet eller en oexploaterad lv sger en del om maktpositionerna. Kommittns frslag fr den generella politiken som skall
glla alla befster ocks en frestllning om kulturella skillnader
genom talet om det mngkulturella samhllet. Den r baserad p
antagandet att etniska grupper har vsenskilda etniska och kulturella skillnader som kommer att best i all evighet. Detta kan ven
ses nr kommittn beskriver situationen fr ungdomar med
invandrarbakgrund i Sverige. De betraktas tillhra tv kulturer en
svensk och en invandrarkultur vilken de kallar fr chilenska,
kurdiska etc. Detta resonemang terfinns n i dag i det offentligas tal om invandrare (Martens & Holmberg 2005:7)
Kommittn drar sedan slutsatsen att srtgrder skall glla
under invandrarnas frsta fem r i Sverige och att:
353
SOU 2006:73
Staten skall ha ett vergripande ansvar fr tgrderna genom att

bestmma mlen, avstta resurser, samt svara fr styrning och uppfljning genom en central myndighet.
Detta lgger grunden fr etableringen av en central myndighet,

Integrationsverket, som skall se till att invandrarna under en
femrsperiod ska bli integrerade i det svenska samhllet. Drfr
fortstter kommittn att se integrationsproblemet som ett invandrarproblem och riktar tgrderna till invandrarna, trots pstendet att integration inte r ett invandrarproblem. Kommittn skriver:
Invandrarpolitiken skall ocks lgga grunden fr delaktighet och
medansvar i det svenska samhllet. Detta innebr att tyngdpunkten i
tgrderna mste ligga p att bist invandraren s att han eller hon kan
frvrva sdana frdigheter som behvs fr ett liv i Sverige, som kunskaper i det svenska sprket och om samhllet och arbetslivet (ibid, s.
315).
Diskriminering som en frklaring till bland annat den hga arbetslsheten bland personer med invandrarbakgrund nmns i frbifarten och kallas fr en teori och inte ngon frklarande faktor.
Kommittn skriver i sitt slutbetnkande:
En av de diskrimineringsinriktade frklaringarna som hittills inte diskuterats i s stor utstrckning i debatten om lga frvrvsfrekvenser
hos personer med invandrarbakgrund r den s.k. statistiska diskrimineringsteorin. Dessa bygger p att arbetsgivare generellt har smre
information om vilka egenskaper arbetsskande personer med utlndsk
bakgrund som grupp besitter nr det gller kvalifikationer fr ett
arbete. Informationsbristen leder till strre oskerhet betrffande
skande som tillhr gruppen och risken blir stor att dessa sorteras bort
p ett tidigt stadium vid anstllningssituationer. Denna typ av diskriminering har sin grund i ett beteende som i viss mn r rationellt
utifrn arbetsgivarens synpunkt, och som inte alls behver ha frmlingsfientliga motiv (SOU 1996:55, s. 83, mina kursiveringar).
Diskriminering betraktas som en av mnga faktorer fr att frklara

arbetslsheten bland personer med invandrarbakgrund. Men detta
r enligt kommittn en teori som kanske borde uppmrksammas.
Diskrimineringsfaktorn reduceras dock till att bara glla statistisk
diskriminering som enligt kommittn har att gra med informationsbrist hos arbetsgivarna. Dessutom betraktas detta som en
freteelse som i viss mn r rationellt utifrn arbetsgivarnas synpunkt. Talet om informationsbrist har lnge varit en av fr-
354
SOU 2006:73
klaringarna till diskriminering p arbetsmarknaden. Detta r ingen

frklaring i sig utan i bsta fall en faktor som r beroende av andra
bakomliggande freteelser. Kommittn stller inte frgan om varfr arbetsgivarna inte r intresserade av information om andra
mnniskor. Inte heller vad som gr personer med invandrarbakgrund till oknda och till de andra med vsenskilda egenskaper
som vi saknar information om.
Rasism och integration

De funktionalistiska ider och intressen som i moderniseringens
bakvatten appellerade fr att f till stnd ett integrerat samhlle kan
betraktas som konservativa ider fr att bevara den existerande
samhllsordningen. Som Durkheim nmnde, i ett integrerat samhlle kommer samhllsmedlemmarna att acceptera sin plats i samhllet och strva efter social sammanhllning. Som Karl Mannheim
(1936) argumenterade, ider r grundade i frnderliga sociala och
ekonomiska omstndigheter. I slutet av 1800-talet och brjan av
1900-talet befann sig mnga europeiska lnder i en situation dr
interna och externa konflikter accentuerades. Samtidigt kade
nationalstaterna sina anstrngningar fr att minska interna motsttningar mellan olika grupper infr kande internationella konflikter. Ider om att skapa ett integrerat samhlle dr motsttningarna kunde minskas och kontrolleras dominerade samhllsvetenskaperna. Som tidigare nmndes, frskte mnga att svara p den
klassiska frgan: Hur r ett samhlle mjligt? Svaren inkluderade
dock inte den etniska och rasistiska exkluderingen som var och r
en del av den moderna samhllsorganiseringen.
Europa och Sverige har en rasistisk historia dr mnniskor har
kategoriserats och tilldelats olika positioner i samhllet. Den Europeiska moderna rasismen har sin grund i kolonialism, slaveri, nationalism och en rasistisk ideologi genom vilka en rasistisk vrldsordning skapades dr de vita europerna betraktade sig som den
ovrderliga delen av hela jorden, jordens prla och en stor kropps
hjrna (Kingston-Mann 1999:3). En sdan narcissistisk sjlvuppfattning, som en ndvndig del av den rasistiska ideologin, fick
ndvndig draghjlp frn bde natur- och samhllsvetenskaperna.
Den politiska och ekonomiska makten anvnde sig av en vetenskapliggjord rasistisk ideologi fr att reproducera sin maktposition.
355
SOU 2006:73
Den franska idhistorikern, Michael Foucault formulerade denna

relation som fljande:
Power and knowledge directly imply one another, that there is no
power relation without the correlative constitution of a field of
knowledge, nor any knowledge that does not presuppose and constitute at the same time power relations. (Foucault 1977:27)
Rasismen handlar ocks om makt och kontroll. Genom kontroll

och obegrnsad tillgng till makt och andra socioekonomiska
resurser skaffar sig en grupp en verordnad position i frhllande
till en annan grupp (Hazekamp m.fl. 1997:2). Makten och kontrollen ver materiella resurser och privilegiet att gestalta vrlden
och framstlla den som ett rationellt hierarkiskt sammanhang.
Drmed skapar man en etnisk hierarki dr olika grupper ockuperar
olika positioner i frhllande till varandra. Ju nrmare majoritetssamhllet en grupp str desto bttre tillgng till makt och inflytande. Gllande det svenska frhllandet kan vi sga att t.ex. turkar
och araber fr en underordnad position i frhllande till steuroper och dessa fr en lgre position n vsteuroper. Denna hierarkiska ordning reproduceras genom institutionella handlingar som i
och fr sig inte behver vara menade fr diskriminering av personer med invandrarbakgrund. Den strukturella/institutionella diskrimineringen sker oftast systematiskt och regelmssigt och individers och organisationers intentioner spelar inte ngon avgrande
roll fr dess reproduktion (Kamali, 2005a).
En del forskare har fram till 1950-talet trott att rasism skulle frsvinna i takt med en kad industrialisering och modernisering, vilket skulle etablera marknadslogiken i ett mngetniskt samhlle
(Becker, 1957). ven om denna optimism frsvann ganska snabbt i
och med raskravallerna i teorins hemland, USA, fortsatte mainstream-sociologerna att se rasismen som en freteelse som kunde
organiseras bort genom spridning av information och utbildning av rasister. Bland dessa sociologer mrks Adorno (1950) och
Lipset (1963) som definierade rasismen som en del felaktiga antaganden som kunde utvecklas till frdomar mot en del grupper
som frestlldes vara mindervrdiga. Dessa frdomar kunde
sedan leda deras brare att diskriminera vissa grupper. Rasismen
reducerades till att glla felaktiga frestllningar hos vissa individer
mot andra och lsningen kunde drmed delvis vara att utbilda
rasister som fr det mesta tillhrde arbetarklassen. P s stt
betraktades rasism att vara: (1) ett tillstnd som drabbar vissa mn-
356
SOU 2006:73
niskor, (2) en freteelse som inte pverkar samhllet och dess

institutioner, och (3) ett socialt problem som mste analyseras kliniskt genom att frska hitta och skilja mellan goda och dliga
pplen bland befolkningen. (Sniderman & Piazza, 1993; Wetherell
& Potter, 1992). Alla dessa former refererar till rasism som ett
individuellt problem som gr att tgrda genom insatser riktade
till individer med rasistiska attityder. Denna frestllning som ofta
frpackas i teoretiska termer gr allt fr att undvika ett erknnande
och en diskussion om strukturell/institutionell diskriminering.
Mnga av dessa forskare vill grna, som Bonilla-Silva & Gianpaolo
Baiocchi (2001) sger, frklara etniska skillnader med anything
but racism.
Den strukturella/institutionella diskrimineringen som etablerades genom moderniseringsprocessen och de europeiska lndernas
koloniala korstg och nationsbygge, har motverkat uppkomsten av
ett integrerat samhlle dr alla skulle ha lika rttigheter och mjligheter. De politiker, som Bismarck i Tyskland, och samhllsvetare,
som Hegel, Spencer och Durkheim, som appellerade fr skapandet
av ett integrerat samhlle hade dock en frestllning om samhllet
som en etniskt homogen organism. Etniska och religisa grupper
som genom en systematisk kategorisering hade andrafierats rknades inte in i det moderna integrerade samhllet. Det antogs att
dessa grupper, om de mot all frmodan skulle bli integrerade, frst
mste bli som oss, dvs. tillhra majoritetssamhllets grupp eller
klass och sedan bli integrerade. Snarare kan man sga att andrafieringen av interna grupper som motbilden av nationen var ett effektivt stt att frverkliga idealbilden av ein Volk, ein Reich. Denna
frhllning var dominerande i mnga europeiska lnder och lever
kvar n idag i dessa lnders social- och integrationspolitik. De
medel som skapades fr att frmja integration, som t.ex. socialfrskringssystemet och annan socialpolitik, r fortfarande prglade av
en frestllning om existensen av en etniskt homogen nation. Andrafieringsprocesser exkluderar och diskriminerar samtidigt mnga
grupper som inte frvntades tillhra den frestllda gemenskapen,
nmligen nationen (de los Reyes & Kamali 2005).
Den strukturella/institutionella diskrimineringen r ett av de
mest rigida hindren fr att alla mnniskor ska kunna delta i samhllslivet p lika villkor. Om integration r ett ndvndigt tillstnd
dr social sammanhllning blir mjlig genom solidariska handlingar
och en knsla av tillhrighet bland samhllsmedlemmar, mste diskrimineringen och den systematiska exkluderingen av vissa grupper
357
SOU 2006:73
och individer elimineras. Detta innebr att det europeiska och det
svenska dilemmat mellan politiskt korrekta deklarationer och realpolitiken mste lsas. Deklarationer av att alla mnniskor har lika
rttigheter och att alla har lika vrde ena sidan, och den strukturella/institutionella andrafieringen, marginaliseringen och exkluderingen av vissa grupper frn makt och inflytande i dessa samhllen
den andra, r krnan i integrationens dilemma (Kamali 2005a). Idag
har betoningen p social sammanhllning p majoritetens villkor
blivit ett stt att dlja exkludering, diskriminering och kontroll
(Burnett, 2004).
Sjlvsegregering som en reaktion p diskriminering

Den systematiska strukturella/institutionella diskrimineringen
genererar ocks ovntade reaktioner hos de andrafierade och marginaliserade grupperna. Nr kanaler fr kontinuerlig kontakt och
umgnge mellan olika grupper i samhllet r begrnsade tvingas
mer homogena grupper att ska en intern umgngeskrets. Diskriminering framkallar alternativa motreaktioner som frsvrar social
sammanhllning. Skapandet av etniska ntverk, genom vilka mnga
personer med invandrarbakgrund skapar sin umgngeskrets och
sociala tillvaro, blir en kompensation fr den uteblivna integrationen och en reaktion p den systematiska diskrimineringen. Detta r
ett omrde som inte uppmrksammats tillrckligt inom den
svenska forskningen.
Amerikanska studier visar att afrikansk-amerikanska familjer
vljer att bo tillsammans i samma bostadsomrde p grund av
diskriminering, ekonomisk status och urbana strukturer (Clark,
1992). Andra studier visar att situationen har blivit vrre idag.
Dessa grupper visar starkare tendenser idag att vlja bo i samma
bostadsomrde som andra afrikansk-amerikaner n p 1970-talet
(Farley, Schuman, Bianchi, Colasanto & Hatchett 1978; Farley
m.fl.. 1993; Farley m.fl., 1994). Den europeiska situationen skiljer
sig inte frn den amerikanska. Den engelska Commission for
Racial Equality har redan 1984 konstaterat att svarta engelsmn
som efter mnga rs frsk lyckades att flytta frn marginaliserade
och stigmatiserade omrden, diskriminerades i sina nya vita engelska bostadsomrden och hade inget annat val n att flytta tillbaka
till sina gamla bostadsomrden. ven i Sverige har mnga familjer
och personer med invandrarbakgrund som har flyttat frn margina-
358
SOU 2006:73
liserade och stigmatiserade omrden utsatts fr diskriminering i de

nya omrdena och tvingats att flytta tillbaka till sina gamla
bostadsomrden (Kamali, 2005b).
En del forskare menar att boendesegregation r ett resultat av
det moderna urbana livets fragmentering som samtidigt skapar ett
behov av en lokal social solidaritet (Blockland 2003; Butler &
Robson 2003; Thorns 2002). Mnga vletablerade och vlmende
grupper inklusive medelklassen vljer att leva tillsammans. De
menar att folk som oss, de jag kan identifiera mig med och
folk som tnker som oss r den grupp man vill ha som granne
och boende i samma bostadsomrde. Forskarna menar att det existerar ett starkt vi-och-dem-tnkande som genomsyrar dessa gruppers val av bostadsomrde. Den sociala solidaritet som genererades under 1900-talet fr att skapa ett integrerat samhlle trots den
kade fragmenteringen och olikheterna mellan olika grupper har
sjlv blivit fragmenterad och gller fr vissa grupper. Dessa urbana
grupper delar en viss typ av socialt och kulturellt kapital, med
Bourdieus terminologi, mer n andra grupper som tilldelar dem ett
relativt homogent stt av gemensamma ider, attityder, knslor och
perspektiv (Butler & Robson, 2002: 185). Den urbana spatiala och
sociala solidariteten leder drmed till exkludering av de andra
som inte r som oss. Men detta frnekas systematiskt av den privilegierade medelklassen (ibid. s. 105).
Dessa mngsidiga mekanismer av skapandet av interna band och
extern grnsdragning mot andra grupper resulterar i sjlvsegregering. Denna segregering gynnar privilegierade grupper och missgynnar de redan missgynnade. Fljaktligen terskapas de socioekonomiska och etniska klyftornas spatiala och urbana ansikte. Boendesegregation r drfr inte bara ett uttryck fr klasstillhrighet
utan ocks ett resultat av etniska klyftor genererade av rasism och
diskriminering.
Segregationen r dock en mngfacetterad freteelse som frsvagar och hindrar social solidaritet och sammanhllning p nationell
niv och kan inte begrnsas till boendesegregation. Segregationen
kan kategoriseras som fljande:
1.
2.
3.
4.
arbetsmarknads- och arbetslivssegregation

social segregation
kulturell segregation
Boendesegregation
359
SOU 2006:73
Diskriminering och marginalisering p den svenska arbetsmarknaden har skapat en segregerad arbetsmarknad som visar sig i (a)
segregerade branscher och (b) segregerade arbetsuppgifter
(Neergaard, 2006). Svrigheter att f ett jobb motsvarande kompetensen p den ppna och reguljra arbetsmarknaden tvingar
mnga personer med invandrarbakgrund att ska sig till lg-statusyrken och branscher som str utanfr de normala regelverk som
gller p den reguljra arbetsmarknaden. Dessa branscher mjliggr
ofta fr en person att skaffa sig ett jobb, eller som en av dessa personer uttryckt sig, kpa sig ett jobb. Diskriminering p arbetsmarknaden r en av de viktigaste orsakerna bakom skapandet av en
segregerad arbetsmarknad och ett segregerat arbetsliv. Diskrimineringen i rekryteringsfasen hindrar personer med invandrarbakgrund
att f tillgng till lnearbete (ibid.). Men diskrimineringen fortstter ven i arbetslivet. Personer med invandrarbakgrund som fr ett
jobb diskrimineras ven i arbetslivet (de los Reyes 2006). Anstllda
med invandrarbakgrund reduceras ofta till deras frestllda olikheter i form av deras kulturella kompetens och etniska tillhrighet (Kamali 2002). Denna frestllda kulturella bakgrund anvnds
sedan fr att reproducera kulturella skillnader genom en s kallad
mngfaldspolicy (Mulinari, 2006).
Diskrimineringen p arbetsmarkanden och i arbetslivet har
lngtgende konsekvenser i form av spill over-effekter p andra
omrden. Arbetslshet bland boende i marginaliserade och stigmatiserade omrden tvingar mnga att leva kvar i sina frn majoritetssamhllet segregerade bostadsomrden. Detta begrnsar dessa
mnniskors mjligheter att generera sociala relationer med andra
grupper i samhllet. De skapar sina ntverk oftast bland andra
mnniskor i samma situation och oftast bland boende i samma
omrden. Sociala ntverk och sociala relationer bland personer med
invandrarbakgrund r dock inte bara bestmda av klasstillhrighet.
De marginaliserade arbetsuppgifterna tvingar mnga personer med
invandrarbakgrund med arbete att i sitt privata umgnge ska sig
till andra personer med invandrarbakgrund, ibland frn samma
yrkeskategori och ibland till andra grupper med eller utan arbete.
Den sociala segregationen cementerar marginaliseringen och stigmatiseringen av personer med invandrarbakgrund. Skulden fr
detta lggs oftast p dessa grupper sjlva och diskuteras sllan i
samband med de hinder som finns hos majoritetssamhllet fr en
mer integrerad social tillvaro.
360
SOU 2006:73
Mnga musiker och kulturarbetare med invandrarbakgrund diskrimineras och fr inte tillgng till de etablerade kulturarenorna
(Pripp 2005; Pripp. Plisch & Printz-Werner 2004). Detta tvingar
mnga andrafierade kulturarbetare, musiker och sngare att ska
etablera nya arenor i segregerade omrden och vnda sig till sin
publik i frorterna. Detta bidrar till reproduktionen av den mngsidiga etniska segregationen och frstrker segregationens spatiala
konsekvens, nmligen boendesegregationen.
Den mngfacetterade segregationen som r ett resultat av diskriminering och reproduktionen av de socioekonomiska och
etniska privilegierna frsvagar knslan av tillhrighet till ett samhlle med gemensamma normer och dialogiska vrderingar. Detta
exkluderar personer med invandrarbakgrund frn tillgng till makt
och inflytande och reproducerar majoritetssamhllets monopol
ver maktmedlen.
Integration, makt, diskriminering och rasism

En vldokumenterad internationell och nationell forskning visar att
diskriminering och rasism pverkar mnniskornas vlfrd. Exkludering av personer med invandrarbakgrund frn tillgng till lnearbete pverkar deras materiella frhllanden och levnadsstandard.
Diskriminering p arbetsmarkanden leder oftast till diskriminering
i andra omrden som t. ex. socialfrskringssystemet (SOU
2006:37; Socialfrskringsboken 2005). Internationella och nationella studier visar entydigt p diskrimineringens effekter p individernas levnadsstandard. I USA, som har en lngre tradition av systematiska studier av rasism och diskriminering, visar forskningen
t.ex. att den strukturella/institutionella rasismen pverkar mjligheten till bankln fr afrikansk-amerikaner och andra personer med
invandrarbakgrund (Horton, 1992). Boendesegregation och boendeformer pverkas ocks av rasism och diskriminering ven nr
man kontrollerar fr en rad andra faktorer som kan antas pverka
boendesegregationen (Horton & Thomas, 1998). Det finns ocks
svenska studier av diskrimineringens effekter p boendesegregation
och marginalisering av personer med invandrarbakgrund (Molina
2006; Brm, Andersson & Solid 2006; SOU 2005:69).
Utbildning, sysselsttning och inkomst r frmodligen bland de
viktigaste indikatorerna fr diskrimineringens effekter p individernas status i samhllet (Horton & Sykes, 2001). Diskriminering i
361
SOU 2006:73
utbildningssystemet, lg sysselsttningsniv och lgre inkomst har

betraktats som viktiga orsaker till frekomsten och reproduktionen
av de etniska orttvisorna och klyftorna i USA (Blau & Duncan,
1968; Wilson, 1982; Gilbert, 1998; Horton m.fl., 2000). Svensk
forskning bekrftar de amerikanska resultaten. Inom arbetsmarknadsforskningen har mnga forskare betonat diskrimineringen som
en av de viktigaste orsakerna till exkluderingen av individer med
invandrarbakgrund frn tillgng till arbete (Paulsson, 1994;
Knocke, 1994; Schierup m.fl. 1994; Arai m.fl. 2000; de los Reyes,
2000; Lindgren, 2002; Hglund, 2000; Jonsson & Wallette 2001; Le
Grand & Szulkin 2002). Diskrimineringen inom utbildningssystemet har ocks systematiskt studerats och belysts (GoldsteinKyaga, 1999; Erikson & Jonsson, 1993; Dryer, 2001 och Simil,
1994; Osman, 1999; Lahdenper, 1997; Lahdenper, 1999;
Tesfahuney, 1999; Parszyk, 1999; Runfors, 2003; Bunar, 1999;
Leon, 2001). De senaste forskningsresultaten visar p diskrimineringens fortsatta roll i exkluderingen av personer med invandrarbakgrund bl.a. inom arbetsmarknaden, arbetslivet och utbildningssystemet (SOU 2006:59; SOU 2006:60; SOU 2006:40). Diskrimineringen pverkar drmed de diskriminerade gruppernas socioekonomiska status i samhllet och tilldelar dem en lgre position i frhllande till majoritetssamhllet.
Forskare menar att genom en multivariat analysmetod kan man
se samvariationer mellan variabler som t.ex. sysselsttning, vlfrd,
status p arbetsmarknaden och utbildning fr att kunna kartlgga
diskrimineringens strukturella och institutionella sammanhang
(Harton & Sykes, 2001).
En annan aspekt som sllan berrs i forskningen och debatten
om integration r maktfrhllandena mellan olika grupper. En frestllning om att tillgng till ett arbete, vilket som helst, r lika med
integration har lnge prglat integrationspolitiken i Sverige. Detta
leder till att slseriet med humankapitalet accepteras och normaliseras. Det finns mnga civilingenjrer som kr taxi och jobbar
inom restaurangbranschen. Dessa lgre positioner i samhllet som
personer med invandrarbakgrund fr trots deras hgre utbildningsniv i frhllande till samma grupp i majoritetssamhllet med likvrdiga meriter r inte en sjlvvald position. De blir ptvingade att
acceptera arbete lngt under deras kompetens fr att kunna verleva. Detta r i hg grad en maktfrga. Den tyske samhllsvetaren
Max Weber definierade makt som en frmga hos en person, en
organisation eller ett land att ptvinga sin vilja p en annan oavsett
362
SOU 2006:73
dennes motstnd. Den strukturella/institutionella diskrimineringen

reproduceras genom de privilegierade gruppernas monopol ver
maktmedlen varvid dessa grupper reproducerar sina verlgsna
positioner. Tillgng till makt och inflytande i samhllet r en nyckelfrga fr integration. Forskarna brukar skdliggra ojmlikheterna i tillgngen till makt och inflytande mellan de etniskt marginaliserade och stigmatiserade grupperna och majoritetssamhllet
genom boendesegregation (Emerson m.fl. 2001).
Tillgng till makt och inflytande i samhllet r avgrande fr
individernas mjligheter att frverkliga sina drmmar och planer.
Men denna tillgng kan inte reduceras till att glla individernas
egenmakt som framfrs i liberala partipolitiska deklarationer.
Det finns en tendens i den svenska debatten att reducera individernas tillgng till makt och inflytande till att ha ett arbete och frsrja sig. Om detta skulle vara makt ver sitt liv borde ingen frska att f ett bttre liv, hgre inkomster, kat politiskt inflytande,
delta i freningslivet etc. Med andra ord, alla som har ett arbete
oavsett inkomstniv skulle ha makt ver sina liv. Det moderna
samhllets historia visar att utan omfrdelning av resurser skulle
inget samhlle kunnat verleva. Som tidigare har diskuterats, var
integrationspolitiken i form av en generell politik fr alla svaret p
den kade fragmenteringen och de socioekonomiska klyftor som
hotade de moderna samhllenas sammanhllning. Detta r dock
lngt ifrn den Hobbesianska frestllningen om att betrakta
samhllet som en samling av individer dr allas krig mot alla rder
och drfr behvdes det stark maktutvning fr att mjliggra
samhllets fortbestnd. Det Hobbesianska problemet, som gller
n idag och som ven av ultraliberala debattrer erknns, ligger i att
samhllet frestlls best av atomistiska individer som om de
existerar utanfr samhllets strukturella och institutionella sammanhang. Drfr frestlls en abstrakt och idealtypisk konkurrerande individ vara grundstenen fr samhllet och dess organisationer. Samhllets strukturella och institutionella sammanhang som
bestmmer villkoren fr denna konkurrens nonchaleras.
Makt r fr individen mer n att ha ett arbete. Individen ingr i
ett strukturellt och institutionellt sammanhang dr olika tillgng
till strukturella och institutionella maktmedel skapar ojmlika livsvillkor och drmed ojmlikheter. De privilegierade grupper som har
kontroll ver institutionella/strukturella maktmedel har mer
inflyttande i samhllet och reproducerar dess ojmlika villkor.
Arbetsgivare, polis, kuratorer, lrare, socialsekreterare etc. r indi-
363
SOU 2006:73
vider med institutionell makt och har strre makt och inflytande n
vad arbetstagare, den misstnkte, eleven och klienten har.
Integration handlar drfr ocks om tillgng till makt och inflytande p lika villkor. Personer med invandrarbakgrund skall ha tillgng till maktmedel p likvrdiga villkor som majoritetssamhllet.
Detta innebr ven och framfrallt tillgng till institutionell makt.
Frn integrationspolitik fr de andra till en generell

politik fr alla
Integrationspolitik har av mnga forskare betraktats som en
omfrdelningspolitik genom vilka de problem som genereras i ett
marknadsekonomiskt system mste tgrdas. De moderna samhllena genererar stratifiering och marginalisering av vissa grupper i
samhllet. Integrationstnkandet och integrationspolitiken har
varit nationalstaternas svar p moderniseringens stratifiering och
segregerande tendens. Socialpolitiken och socialfrskringssystemet har varit de viktigaste instrumenten fr att frmja social sammanhllning i det moderna samhllet. Denna politik har dock vxt
fram i mnga lnder under en tid av utbredd nationalism och
nationsbygge. Nationalstaternas moderna uppgift att skapa ein
Volk, ein Reich, har satt djupa spr i frestllningen om nationen
som en homogen enhet. Andra faktorer som korstg, kolonialism,
slaveri och den ideologiska rasismen har ocks pverkat nationalstaternas syn p oss och de andra samt deras samhllsorganisering. En samhllsorganisering dr vi-et och dess nrmaste fr en
privilegierad stllning i samhllet medan de andra systematiskt
exkluderas har blivit ett nrmast normalt tillstnd i dessa samhllens strukturella och institutionella handlingar. En del forskare
kallar detta fr vit verordning 2 som frklarar etniska skillnader
(Mills, 2003; Doane & Bonilla-Silva, 2003; Fredrickson, 2000). Den
vita verordningen betraktas som ett politiskt, ekonomiskt och
kulturellt system i vilket de vita p ett vervldigande stt kontrollerar makt- och materiella resurser, medvetna och omedvetna ider
om den vita verordningen och deras rttigheter r utbrett och
relationer mellan den vita verordningen och den icke-vita underordningen reproduceras genom etablerade sociala institutioner och
organisationer (Ansley, 1989: 1024n).
TPF
TP
2
PT
FPT
versttning frn engelska termen White Supremacy.
364
SOU 2006:73
Integrationstnkandet och integrationspolitiken har dock inte

tagit hnsyn till de historiska processer som har pverkat den
moderna samhllsorganiseringen. Kolonialismen, slaveriet, rasismen och storskaliga krig har i allra hgsta grad pverkat vr syn p
oss sjlva och p de andra. Vi har blivit en integrerad grupp i
frhllande till dem som p grund av sitt underskott r ickeintegrerade och i behov av integrationsinsatser. Integrationspolitikens grundantagande har varit att befolkningen i Sverige kan delas i
en integrerad grupp, svenskar och en icke-integrerad grupp,
invandrarna (de los Reyes & Kamali 2005). Svenskar betraktas
vara den grupp som ska integrera invandrarna. Drmed r integrationspolitiken en politik fr de andra. En sdan politik var frn
dess fdelse dmd att misslyckas (Kamali, 2005a). Invandrarpolitiska utredningens frslag (SOU 1996:66) som lg till grunden fr
skapandet av integrationspolitiken var i praktiken en introduktionspolitik. Politiken skulle underltta nyanlnda invandrares intrde
och etablering i det svenska samhllet. tgrderna handlade i
huvudsak om att gra invandrarna anstllningsbara p den
svenska arbetsmarknaden. Och detta skulle vara det ultimata mlet
fr integration. Enlig fresprkarna fr detta synstt r invandraren integrerad d han/hon fr ett arbete och mlet r drmed ntt.
Integrationen grs drmed till ett invandrarproblem och integrationspolitiken blir en politik fr de andra.
Trots politiskt korrekta deklarationer om integrationspolitiken
som frst framfrdes i Invandrarpolitiska kommittns rapport
(1996:55), fortstter integrationspolitikens fokus att vara p
invandrarna. Det r dock en logisk fljd av det underlag som lg
till grund fr rapporten. Hela diskussionen och underlaget var frgade av den diskursiva rasistiska framstllningen av invandrarna
som problem som introducerades i den svenska debatten i brjan
av 1990-talet och sedan blev en dominerande diskurs (jfr SOU
2006:52). Debatten var prglad av diskursiva verklighetsbeskrivningar som t.ex. att invandrarna fuskar, invandrarna tar inte
ansvar fr sina liv, de har kommit hit fr att utnyttja vlfrden,
etc. Den diskriminerande och i vissa fall rasistiska invandrarnasom-problem-diskursen pverkade ven kommittns frslag och
policyformuleringar. Det r inte frvnande att det existerade en
bred majoritet i riksdagen fr kommittns verklighetsbeskrivning
och tgrdsfrslag. Frslagen var anpassade i huvudsak till en
introduktionspolitik dr invandraren skulle passas in i det
svenska samhllet. Majoritetssamhllets strukturella och institutio-
365
SOU 2006:73
nella sammanhang som stter ramarna fr integration och i mnga

fall kan utgra ett hinder uppmrksammades inte. Drfr har den
nuvarande integrationspolitiken fel fokus. Denna politik r en
politik fr de andra och lmnar de strukturella och institutionella
hindren oberrda. Vi behver ett fokusskifte och organisationsomdaning i integrationsarbetet.
Den generella vlfrdspolitiken saknar viktiga medel fr att motverka etnisk segregation, diskriminering och rasism. Srtgrder i
form av integrationspolitik har ocks visat sig ineffektiva och inte
frmja social sammanhllning. Forskningen visar att bde den generella vlfrdspolitiken och den etniska integrationspolitiken har
motverkat sitt syfte och frstrkt segregationen. Bda dessa politiska system mste frndras.
Sverige behver en ny politik vars frmsta ml mste vara att
skapa lika mjligheter och utfall fr alla oavsett etnicitet, kn,
klasstillhrighet, sexuell lggning och andra andrafierande orsaker.
Detta innebr att den generella vlfrdsstaten och vlfrdspolitiken
mste inkludera ett systematiskt motverkande av strukturell/institutionell diskriminering och rasism. Det r ett viktigt steg
som frutstter frndringar i den generella politiken om omfrdelning av resurser. Detta frutstter ocks att integrationstnkandet och integrationspolitiken och alla dessa lokala och nationella
institutioner omorganiseras och ndrar fokus. Den nya politikens
fokus mste vara frmjandet av lika mjligheter och lika utfall av
den generella vlfrdspolitiken. Detta frutstter att den nya politiken r lngsiktig och ocks fokuserar p att p ett systematiskt
stt motverka de rdande strukturella och institutionella hindren
som skapar diskriminering och motverkar skapandet av ett samhlle fr alla prglat av social sammanhllning p lika villkor.
Dessutom mste den nya politiken inkludera ett globalt perspektiv. Tiden fr skapandet av ett integrerat samhlle efter frestllningen om ein Volk, ein Reich, r frbi. De globala folkfrflyttningarna, den revolutionerade kommunikationen, den kulturella mixen och mutationerna och hybridiseringen av mnga mnniskors identiteter har aktualiserat behovet av ett globalt frhllningsstt i frgor om integration. Globala hndelser pverkar oss
hr i Sverige och drmed vr integrationspolitik. Till exempel spelar
den svenska regeringens instllning till palestiniernas livsvillkor och
den israeliska ockupationen och frtrycket liksom USA:s ockupationskrig mot Irak en viktig roll fr mnga personer med invandrarbakgrunds instllning till det svenska samhllet och deras vilja
366
SOU 2006:73
till att bli en del av den sociala sammanhllningen hr. Med andra
ord, inrikespolitiken kan inte lngre skiljas frn utrikespolitiken.
Skapandet av ett integrerat samhlle r oskiljbart frn kampen mot
den strukturella/institutionella diskrimineringen bde p nationell
och p internationell niv.
367
SOU 2006:73
Referenser
Adorno, T. W. (1950). The authoritarian personality. New York:
Harper and Row.
Ansley, F.L. (1989) Stirring the Ashes: Race, Class and the Future
of Civil Rights Scholarship, in Cornell Law Review, no. 74.
Arai, M., Schrder, L. & Vilhelmson, R. (2000) En svartvit arbetsmarknad: en ESO-rapport om vgen frn skola till arbete. Ds
2000:47.
Beck, U., Giddens, A. & Lash, S. (1994) Reflexive modernization:
politics, tradition, and aesthetics in the modern social order.
Stanford, Calif.: Stanford University Press.
Becker, G. S. (1957). The economics of discrimination. Chicago:
University of Chicago Press.
Bernard, W. (1973) Indices of Integration in the American Community, in International Migration Review, Vol. 11, no. 3.
Blau, P. M., & Duncan, O. D. (1967). The American occupational
structure. New York: The Free Press.
Blokland, T. (2003) Urban Bonds: Social Relationships in an Inner
City Neighbourhood. Cambridge: Polity Press.
Bonilla-Silva, E. & Baiocchi, G. (2001) Anything but racism: how
sociologists limit significance of racism, in Race and Society,
Vol. 4, Issue 2, pp 117131.
Borus, K. (2006) Diskrimineringens retorik: En studie av svenska
valrrelser 19882002. Stockholm: Fritzes (SOU 2006:52).
Brm, ., Andersson, R. & Solid, D. (2006) Bostadsmarknadens
institutioner och grindvakter i den etniskt segmenterade staden:
exemplen Stockholm och Uppsala. Norrkping: Integrationsverket.
Bunar, N. (1999) Multikulturalism r dd, leve multikulturalism!
Om den svenska skolans (multikulturella) mjligheter och
Begrnsningar, i Utbildning och Demokrati 8 (3): 113136.
Burnett, J. (2004) Community, Cohesion and the State, in Race
and Class, Volume 45 Issue 3, pp 118.
Butler, T. & Robson, G. (2003) London Calling: The Middle
Classes and the Making of Inner City London. Berg: London
and New York.
Clark, W. A. V. (1992) Residential preferences and residential
choices in a multiethnic context, in Demography 29, pp.
451466.
T
368
SOU 2006:73
de los Reyes, P. (red.) (2006) Arbetslivets (o)synliga murar. Stockholm: Fritzes (SOU 2006:59).
de los Reyes P. & Kamali M. (red.) (2005) Bortom vi och dom:
Teoretiska reflektioner om makt integration och strukturell diskriminering, Stockholm: Fritzes (SOU 2005:69).
de los Reyes, P. (red.) (2000) Diskriminering och ojmlikhet i
arbetslivet: Institutionella faktorers betydelse ur ett mngfaldsperspektiv, i de los Reyes, P., Hglund, Adu-Gyan,
Ahmadi, Osmanovic & Widell (red.) Mngfald, diskriminering och stereotyper. Stockholm: Rdet fr arbetslivsforskning.
Diaz, J. A. (1993) Choosing Integration. Uppsala: Uppsala universitet.
Doane Ashley, W. & Bonilla-Silva, E. (2003) White Out: The Continuing Significance of Racism, New York: Routledge.
Dryler, H. (2001) Etnisk segregation i skolan effekter p ungdomars betyg och vergng till gymnasieskolan, i Vlfrdens
finansiering och frdelning. Stockholm: Fritzes (SOU
2001:57).
Durkheim, E. (1915/1968) The elementary forms of the religious life.
London: Alen & Unwin.
Durkheim, E. (1984) The Division of Labor in Society. Basingstoke:
Macmillan
Eisenstadt, S. N. (1970) Integration and Development in Israel.
Jerusalem (inget frlag).
Eisenstadt, S. N. (1999) Fundamentalism, sectarianism and revolution : the Jacobin dimension of modernity. Cambridge: Cambdridge Unersity Press.
Emerson, M.O., Yancy G. & Chai K.J. (2001) Does race matter in
residential segregation? Exploring the preferences of white
Americans, i American Sociological Review 66 (2001), pp.
922935.
Erikson, R. & Jonsson, J. O. (1993) Ursprung och Utbildning:
Social snedrekrytering till hgre studier. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Esther, K. M. (1999) In Search of the True West: Culture, Economics, and Problems of Russian Rural Development. Princeton
N.J.: Princeton University Press.
Farley, R. & Frey, W.H. (1004) Changes in the segregation of
Whites from Blacks during the 1980s: Small steps toward a
T
369
SOU 2006:73
more integrated society, in American Sociological Review 59

(1994), pp. 2345.
Farley, R., Krysan, M., Jackson T., Steeh C. & Reeves K. (1993)
Causes of continued racial residential segregation in
Detroit: Chocolate city, vanilla suburbs revisited, in Journal
of Housing Research 4 (1993) (1), pp. 138.
Farley, R., Schuman, H., Bianchi, S., Colasanto, D. & Hatchett, S.
(1978) Chocolate city, vanilla suburbs: Will the trend
toward racially separate communities continue?, in Social
Science Research 7, pp. 93112.
Foucault, M. (1977) The Archaeology of Knowledge. London:
Tavistock.
Fredrickson, G. M. (2000) The Comparative Imagination: On the
History of Racism, Nationalism, and Social Movements.
Berkeley: University of California Press.
Gilbert, D.J. (1998) The prejudice perception assessment scale:
Measuring stigma vulnerability among African American
students at predominantly Euro-American universities in
Journal of Black Psychology 24, pp. 305321.
Goldstein-Kyaga, K. (1999b) Nationalstaten, romerna och skolan, i KRUT 9293: 112119.
Gordon, M. (1964) Assimilation in American Life: The role of race,
religion, and national origins. New York: Cop.
Hammar, T. & Lindby K. (1979) Commission on Immigration
Research. Report no. 10. Stockholm: Ministry of Labour.
Hazekamp, J. L. & Popple, K. (1997) Racism in Europe: A challenge
for youth policy and youth work. London: UCL press.
Horton, H. D., Lundy, A. B., Herring, C. & Thomas, M.E. (2000)
Lost in the storm: The sociology of the black working class,
1950 to 1990 in American Sociological Review 65, pp. 128
137.
Horton, H. D. & Sykes, L. L. (2001) Reconsidering wealth,
status, and power: Critical demography and the measurement of racism in Race and Society, Vol. 4, Issue 2, pp 207
217.
Horton, H. D. & Thomas, M.E. (1998) Race, class and family
structure: Differences in housing values for black and white
homeowners, Sociological Inquiry, Vol. 68, pp. 114136.
Horton, H. D. (1992) Race and wealth: A demographic analysis
of black homeownership, in Sociological Inquiry, Vol. 62,
pp. 480489.
T
370
SOU 2006:73
Hglund, S. (2000) Reflektioner kring mngfald och diskriminering i arbetslivet, i de los Reyes, P., Hglund, S., Adu-Gyan,
Ahmadi, Osmanovic & Widell. (red.) Mngfald, diskriminering och stereotyper. Tre forskaruppsatser om mngfald. Stockholm: Rdet fr arbetslivsforskning.
Jonsson, A. & Wallette, M. 2001. r utlndska medborgare segmenterade mot atypiska arbeten?, i Arbetsmarknad och
Arbetsliv 3 (3).
Kamali, M. (2005a) Ett europeiskt dilemma, i de los Reyes &
Kamali (red.), Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om
makt integration och strukturell diskriminering, Stockholm:
Kamali, M. (2005b) Sverige inifrn: Rster om etnisk diskriminering. Stockholm: Fritzes (SOU 2005:69).
Kamali, M. (2002) Kulturkompetens i socialt arbete: Om socialarbetaren och klientens kulturella bakgrund. Stockholm: Carlssons
bokfrlag.
Kingston-Mann, E. (1999) In Search of the True West, Princeton:
Princeton University Press.
Knocke, W. (1994) Kn, etnicitet och teknisk utveckling, i
Schierup, C-U. & Paulson, S. (eds.) Arbetets etniska delning.
Stockholm: Carlssons.
Lahdenper, P. (1997) Invandrarbakgrund eller skolsvarigheter? En
textanalytisk studie av tgrdsprogram fr elever med invandrarbakgrund. HLS Frlag.
Lahdenper, P. (1999) Frn monokulturell till interkulturell pedagogisk forskning, i Utbildning och Demokrati 8 (3): 4363.
Le Grand, C. and Szulkin, R. 2002. Permanent disadvantage or
gradual integration: explaining the immigrantnative earning
gap in Sweden, in Labour, vol. 16 no. 1 pp. 3764.
Leon, R. (2001) P vg mot en diversifierad normalitet: Om
annorlundahet, normalitet och makt i mtet mellan elever
med utlndsk bakgrund och den svenska skolan, i
Bigerstans, A. & Sjgren, A. (red.) Lyssna. Interkulturella
perspektiv p multietniska skolmiljer. Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Lindgren, C. (2002) Etnisk mngfald i arbetslivet i Norden. Integrationsverkets rapportserie.
Lipset, S. M. (1963). The First New Nation: The United States in
Historical and Comparative Perspective. New York, NY:
Basic Books.
371
SOU 2006:73
Mannheim, K. (1936) Ideology and Utopia. New York: Harcourt.

Martens, P. & Holmberg, S. (2005) Brottslighet bland personer
fdda i Sverige och i utlandet. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet (BR).
Mills, C. W. (2003) White Supremacy as Sociopolitical System: A
Philosophical Perspective, in Doane & Bonilla-Silva, White
Out: The Continuing Significance of Racism, New York:
Routledge.
Mulinari, P. (2006) Den andra arbetskraften: Exotisering och
rasism p arbetsplatsen, i de los Reyes, P. (red.) Arbetslivets
(o)synliga murar. Stockholm: Fritzes (SOU 2006:59).
Neergaard, A. (red.) (2006) P trskeln till lnearbete: Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utlndsk
bakgrund. Stockholm: Fritzes (SOU 2006:60).
Osman, Ali (1999) The Strangers Among Us: The Social Construction of Identity in Adult Education. Lindkping: Lindkping
University.
Park R.E. (1921) Introduction to the Science of Sociology. Chicago:
Chicago University Press.
Parszyk, I-M. (1999) En skola fr andra: Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan. Studies in Educational Sciences 17. Stockholm: HLS Frlag
Paulsson, S. (1994) Personalrekrytering en nyckelfrga, i
Schierup, C-U. & Paulson, S. (red.) Arbetets etniska delning.
Pripp, O., Plisch, E. & Printz-Werner, S. (2004) Tid fr mngfald.
Botkyrka: Mngkulturellt centrum.
Pripp, O. (2005) Tid fr mngfald: en studie av de statligt finansierade kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell
mngfald. Tumba: Mngkulturellt centrum.
Raymond, A. (1977) Sociologiskt tnkandet. Lund: Argos.
Runfors, A. (2003) Mngfald, motsgelser och marginalisering: En
studie av hur invandrarskap formas i skolan, Stockholm:
Prisma.
Schierup, C-U., Paulson, S. & lund, A. (1994) Den interna
arbetsmarknaden: Etniska skiktningar och dekvalificering, i
Schierup, C-U. & Paulson, S. (red.) Arbetets etniska delning.
Simil, M. (1994) Andragenerationens invandrare i den svenska
skolan, i Erikson, R. & Jonsson, J. O. (red.) Sortering i skolan, Stockholm: Carlssons.
372
SOU 2006:73
Smith, A. (1979) The Wealth of Nations. Harmondsworth: Penguin.

Sniderman, P. M., & Piazza, T. (1993). The scar of race. Cambridge,
MA: Harvard University Press.
Sdergran, I. (2000) Svensk invandrar- och integrationspolitik: En
frga om jmlikhet, demokrati och mnskliga rttigheter. Ume
universitet.
Tesfahuney, M. (1999) Monokulturell utbildning i Utbildning
och Demokrati 8 (3): 6584.
Thorns, D. C. (2002) The Transformation of Cities: Urban Theories
and Urban Life. Basingstoke: Palgrave.
Wilson, W. J. (1980). The declining significance of race. Chicago, IL:
University of Chicago Press.
vriga utredningar
SOU (1974:69) Invandrarutredningen, nr 3 Stockholm: Liber frlag.
SOU (1974:70) Invandrarutredningen, nr 4 Stockholm: Liber frlag.
SOU (1972:66) Ny kulturpolitik. Stockholm: Offsettryck.
SOU (1995:76) Arbete till invandrare. Stockholm: Fritzes.
SOU (1996:55) Sverige, framtiden och mngfalden: slutbetnkande
frn Invandrarpolitiska kommittn. Stockholm: Fritzes.
SOU (2006:37) Om vlfrdens grnser och det villkorade medborgarskapet. Stockholm: Fritzes.
373
Frfattarpresentation
Loc Wacquant r professor i sociologi och forskare vid Institut for

Legal Research, Boalt Law School, University of California at Berkeley. Han deltar ocks i forsknings- och utbildningsprogrammet
global Metropolitan studies vid Center for Urban Ethnography.
Wacquant r ocks forskare vid Centre de sociologie europenne i
Paris. Wacquant har under en lngre tid studerat marginalisering
och stigmatisering av frorter i Frankrike och USA och r en stark
rst i forskningen om rasism och diskriminering med mngder av
hgkvalitativa publikationer i omrdet.
Minoo Alinia r fil. dr i sociologi vid Gteborg universitet. Hennes
avhandling, Spaces av Diaspora: Kurdish identities, experiences of
otherness and politics of belonging, har bidragit till kade kunskaper
om vissa etniska gruppers levnadsvillkor i Sverige.
Ove Sernhede r professor i socialt arbete vid Gteborgs universitet. Han har under en lngre tid studerat ungdomarnas levnadsvillkor och kulturella yttringar i frorter. Hans arbete, genom bl.a.
hans bok, Alienation is my nation, r ett vrdefullt bidrag till frstelsen av marginalisering och stigmatisering av personer med
invandrarbakgrund i allmnhet och ungdomarna i synnerhet.
Brigitte Beauzamy r doktorand i sociologi och i frd med att
avsluta sin avhandling vid Ecole des Hautes Etudes en Sciences
Sociales EHESS, Paris. Hon forskar ocks vid CIR (tvrvetenskapligt center fr komparativ forskning i sociologi) i Paris.
Beauzamy deltar fr nrvarande i tv forskningsprojekt dr hon
tillsammans med sina internationella forskarkollegor studerar dels
den strukturella/institutionella diskrimineringens europeiska sammanhang, dels de nya sociala rrelsernas roll fr ungdomarnas sociala mobilisering.
375
SOU 2006:73
Marie-Cecile Naves r fil. dr i statsvetenskap vid universitetet Paris

IX-Dauphine. Hon r ocks forskare vid CIR (tvrvetenskapligt
center fr komparativ forskning i sociologi) i Paris dr hon forskar
om rasism och diskriminering. Hon deltar ocks i ett europeiskt
projekt som studerar strukturell/institutionell diskriminering i
Europa.
Simon Andersson r jurist och har forskat om och varit frfattare
till utredningar och artiklar om strukturell/institutionell diskriminering. Hans studie om polisens arbete med personer med invandrarbakgrund r ett viktigt bidrag i ett outforskat omrde.
Anderssons arbete r en unik studie om polisens och rttsvsendets
strukturella och institutionella problem med rasism och diskriminering. Han r utredningssekreterare p Utredningen om makt,
integration och strukturell diskriminering.
Irene Molina r docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
Hon r en av de f forskare som under lngre tid studerat boendesegregationens etnifiering och rasismens spatiala konsekvenser.
Molina har deltagit i olika nationella och internationella projekt om
boendesegregation. Fr nrvarande deltar hon i forskningsprojektet Grounding Globalisation The everyday lives of workers
today. An extended case study of Volvo employees in Europe,
Africa, and Latin America.
Barzoo Eliassi r doktorand i socialt arbete vid Mittuniversitetet.
Han studerar kurdernas levnadsfrhllanden och diaspora i Sverige
och r engagerad i en del internationella studier inom ramen fr sin
avhandling. Hans bidrag r originellt och behandlar ett outforskat
omrde.
Oscar Pripp r fil. dr i etnologi vid Sdertrns hgskola och forskningsledare vid Multikulturellt centrum i Botkyrka. Han har studerat boendes levnadsfrhllanden i ett av de mest marginaliserade
och stigmatiserade bostadsomrdena i Stockholm. Pripp har ocks
studerat representationen av personer med invandrarbakgrund i det
svenska kulturlivet.
Enrique Perez r fil. dr i socialantropologi och lektor vid institutionen fr hlsa och samhlle vid Malm hgskola. Han har forskat
376
SOU 2006:73
om integrations- och segregationsfrgor i det svenska samhllet,

ursprungsbefolkning i Sydamerika och utvecklingsfrgor. Perez har
ocks forskat om folkligt deltagande i Nicaragua.
Masoud Kamali r professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet.
Han leder fr nrvarande ett europeiskt projekt, The European
Dilemma: Institutional Patterns and Politics of Racial Discrimination. Han r ocks srskild utredare fr Utredningen om makt,
integration och strukturell diskriminering.
377
Statens offentliga utredningar 2006

Kronologisk frteckning
1. Skola & Samhlle. U.

2. Omprvning av medborgarskap. Ju.
3. Strkt konkurrenskraft och sysselsttning i hela landet. N.
4. Svenska partnerskap en versikt.
Rapport 1 till Organisationsutredningen fr regional tillvxt. N.
5. Organisering av regional utvecklingspolitik balansera utveckling och
frvaltning.
Rapport 2 till Organisationsutredningen fr regional tillvxt. N.
6. Skyddsgrundsdirektivet och svensk
rtt. En anpassning av svensk
lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/
EG angende flyktingar och andra
skyddsbehvande.UD.
7. Studieavgifter i hgskolan. U.
8. Mngfald och rckvidd. U.
9. Kontroll av varor vid inre grns. Fi.
10. Ett frnyat programkontor. U.
11. Spel i en frnderlig vrld. Fi.
12. Rattfylleri och sjfylleri. Ju.
13. Djurskydd vid hstavel. Jo.
14. Samernas sedvanemarker. Jo.
15. Detaljhandel med nikotinlkemedel. S.
16. Ny reglering om brandfarliga och
explosiva varor. F.
17. Ny hkteslag. Ju.
18. Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Integritet Effektivitet. F.
19. Att terta mitt sprk. tgrder fr att
strka det samiska sprket. Ju.
20. Tonnageskatt. Fi.
21. Mediernas Vi och Dom. Mediernas
betydelse fr den strukturella diskrimineringen. Ju.
22. En sammanhllen diskrimineringslagstiftning. Del 1+2, srtryck av
sammanfattningen, lttlst sammanfattning och daisy. Ju
23. Nya skatteregler fr idrotten. Fi.

24. Avgift fr matservice inom ldre- och
handikappomsorgen. S.
25. Arbetslivsresurs. Ett statligt gt
bolag efter sammanslagning av Samhall
Resurs AB (publ) och Arbetslivstjnster.
N.
26. Sverige som vrdland fr internationella organisationer. UD.
27. Std till hlsobefrmjande tandvrd. S.
28. Nya upphandlingsregler 2. Fi.
29. Teckensprk och teckensprkiga.
Kunskaps- och forskningsversikt. S.
30. r rttvisan rttvis? Tio perspektiv p
diskriminering av etniska och religisa
minoriteter inom rttssystemet. Ju.
31. Anstll unga! U.
32. God sed vid lnebildning Utvrdering av Medlingsinstitutet. N.
33. Andra vgar att finansiera nya vgar. N.
34. Den professionella orkestermusiken
i Sverige. U.
35. Vrdepapper och kontrolluppgifter. Fi.
36. Fr studenterna ...
om studentkrer, nationer och
srskilda studentfreningar. U.
37. Om vlfrdens grnser och det villkorade medborgarskapet. Ju.
38. Vuxnas lrande. En ny myndighet. U.
39. Ett utvidgat miljansvar. M.
40. Utbildningens dilemma. Demokratiska
ideal och andrafierande praxis. Ju.
41. Internationella sanktioner. UD.
42. Plats p scen. U.
43. versyn av atomansvaret. M.
44. Bttre arbetsmiljregler I. Samverkan,
utbildning, avtal m.m. N.
45. Tnka framt, men gra nu. S strker
vi barnkulturen. + Bilaga/rapport:
Det ser lite olika ut ... En kartlggning av den offentligt finansierade
kulturen fr barn. U.
46. Jakten p makten. Ju.

47. kade mjligheter till trafiknykterhetskontroller vid grnserna. Ju.
48. Bidragsbrott. Fi.
49. Asylskande barn med uppgivenhetssymtom trauma, kultur, asylprocess.
UD.
50. En ny lag om vrdepappersmarknaden.
+ Frfattningsbilaga. Fi.
51. Tillgnglighet, mobil TV samt vissa
andra radio- och TV-rttsliga frgor.
+ Daisy. U.
52. Diskrimineringens retorik. En studie av
svenska valrrelser 19882002. Ju.
53. Partierna nominerar.
Exkluderingens mekanismer etnicitet
och representation. Ju.
54. Teckensprk och teckensprkiga.
versyn av teckensprkets stllning. S.
55. Ny associationsrtt fr frskringsfretag. + Frfattningsfrslag. Fi.
56. Ansvarsfull servering fri frn
diskriminering. S.
57. En bttre tillsyn av missbrukarvrden. S.
58. Sanktionsavgift i stllet fr straff
omrdena livsmedel, foder och djurskydd. Jo.
59. Arbetslivets (o)synliga murar. Ju.
60. P trskeln till lnearbete. Diskriminering, exkludering och underordning
av personer med utlndsk bakgrund. Ju.
61. Asylfrfarandet genomfrandet av
asylprocedurdirektivet i svensk rtt. UD
62. Testa och va i norra Sverige. Center i
Arvidsjaur. N.
63. Forensiska institutet. Ny myndighet fr
kriminalteknik, rttsmedicin och rttspsykiatri. Ju.
64. Internationella kasinon i Sverige. En utvrdering. Fi.
65. Att ta ansvar fr sina insatser.
Socialtjnstens std till vldsutsatta
kvinnor. S.
66. Hsttvlingar p lika villkor. Jo.
67. Fritid till sjss och i hamn. Frslag till
finansiering av service till sjfolk. N.
68. Klenoder i tiden. En utredning om
samlingar kring scen och musik. U.
69. Uppfljning av kostnadsutjmningen
fr kommunernas LSS-verksamhet. Fi.
70. Oinskrnkt produktskydd fr patent p
genteknikomrdet. Ju.
71. Std till hlsobefrmjande tandvrd

del 2. S.
72. ppna mjligheter med alkols. N.
73. Den segregerande integrationen.
Om social sammanhllning och dess
hinder. Ju.
Statens offentliga utredningar 2006

Systematisk frteckning
Justitiedepartementet
Omprvning av medborgarskap. [2]

Rattfylleri och sjfylleri. [12]
Ny hkteslag. [17]
Att terta mitt sprk. tgrder fr att
strka det samiska sprket. [19]
Mediernas Vi och Dom. Mediernas
betydelse fr den strukturella diskrimineringen. [21]
En sammanhllen diskrimineringslagstiftning.
Del 1+2, srtryck av sammanfattningen,
lttlst sammanfattning och daisy. [22]
r rttvisan rttvis?
Tio perspektiv p diskriminering av
etniska och religisa minoriteter inom
rttssystemet. [30]
Om vlfrdens grnser och det villkorade
medborgarskapet. [37]
Utbildningens dilemma
Demokratiska ideal och andrafierande
praxis. [40]
Jakten p makten. [46]
kade mjligheter till trafiknykterhetskontroller vid grnserna. [47]
Diskrimineringens retorik. En studie av
svenska valrrelser 19882002. [52]
Partierna nominerar.
Exkluderingens mekanismer etnicitet
och representation. [53]
Arbetslivets (o)synliga murar. [59]
P trskeln till lnearbete. Diskriminering,
exkludering och underordning av
personer med utlndsk bakgrund. [60]
Forensiska institutet. Ny myndighet fr
kriminalteknik, rttsmedicin och rttspsykiatri. [63]
Oinskrnkt produktskydd fr patent p
genteknikomrdet. [70].
Den segregerande integrationen.

Om social sammanhllning och dess
hinder. [73]
Utrikesdepartementet
Skyddsgrundsdirektivet och svensk rtt.

En anpassning av svensk lagstiftning till
EG-direktiv 2004/83/EG angende
flyktingar och andra skyddsbehvande. [6]
Sverige som vrdland fr internationella
organisationer. [26]
Internationella sanktioner. [41]
Asylskande barn med uppgivenhetssymtom
trauma, kultur, asylprocess. [49]
Asylfrfarandet genomfrandet av asylprocedurdirektivet i svensk rtt. [61]
Frsvarsdepartementet
Ny reglering om brandfarliga och explosiva

varor. [16]
Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Integritet Effektivitet. [18]
Socialdepartementet
Detaljhandel med nikotinlkemedel. [15]

Avgift fr matservice inom ldre- och
handikappomsorgen. [24]
Std till hlsobefrmjande tandvrd. [27]
Teckensprk och teckensprkiga.
Kunskaps- och forskningsversikt. [29]
Teckensprk och teckensprkiga.
versyn av teckensprkets stllning. [54]
Ansvarsfull servering fri frn diskriminering. [56]
En bttre tillsyn av missbrukarvrden. [57]
Att ta ansvar fr sina insatser. Socialtjnstens
std till vldsutsatta kvinnor. [65]
Std till hlsobefrmjande tandvrd
del 2. [71]
Finansdepartementet
Milj- och samhllsbyggnadsdepartementet
Kontroll av varor vid inre grns. [9]

Spel i en frnderlig vrld. [11]
Tonnageskatt. [20]
Nya skatteregler fr idrotten. [23]
Nya upphandlingsregler 2. [28]
Vrdepapper och kontrolluppgifter. [35]
Bidragsbrott. [48]
En ny lag om vrdepappersmarknaden.
+Frfattningsbilaga. [50]
Ny associationsrtt fr frskringsfretag. + Frfattningsfrslag. [55]
Internationella kasinon i Sveige. En utvrdering. [64]
Uppfljning av kostnadsutjmningen fr
kommunernas LSS-verksamhet. [69]
Ett utvidgat miljansvar. [39]

versyn av atomansvaret. [43]
Utbildnings- och kulturdepartementet
Skola & Samhlle. [1]

Studieavgifter i hgskolan. [7]
Mngfald och rckvidd. [8]
Ett frnyat programkontor. [10]
Anstll unga! [31]
Den professionella orkestermusiken
i Sverige. [34]
Fr studenterna...
om studentkrer, nationer och
srskilda studentfreningar. [36]
Vuxnas lrande. En ny myndighet. [38]
Plats p scen. [42]
Tnka framt, men gra nu. S strker vi
barnkulturen. + Bilaga/rapport:
"Det ser lite olika ut..." En kartlggning
av den offentligt finansierade kulturen
fr barn. [45]
Tillgnglighet, mobil TV samt vissa andra
radio- och TV-rttsliga frgor.
+ Daisy. [51]
Klenoder i tiden. En utredning om samlingar
kring scen och musik. [68]
Jordbruksdepartementet
Djurskydd vid hstavel. [13]

Samernas sedvanemarker. [14]
Sanktionsavgift i stllet fr straff
omrdena livsmedel, foder och
djurskydd. [58]
Hsttvlingar p lika villkor. [66]
Nringsdepartementet
Strkt konkurrenskraft och sysselsttning

i hela landet. [3]
Svenska partnerskap en versikt.
Rapport 1 till Organisationsutredningen fr regional tillvxt. [4]
Organisering av regional utvecklingspolitik
balansera utveckling och frvaltning.
Rapport 2 till Organisationsutredningen fr regional tillvxt. [5]
Arbetslivsresurs.
Ett statligt gt bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och
Arbetslivstjnster. [25]
God sed vid lnebildning Utvrdering av
Medlingsinstitutet. [32]
Andra vgar att finansiera nya vgar. [33]
Bttre arbetsmiljregler I. Samverkan,
utbildning, avtal m.m. [44]
Testa och va i norra Sverige. Center i
Arvidsjaur. [62]
Fritid till sjss och i hamn. Frslag till
finansiering av service till sjfolk. [67]
ppna mjligheter med alkols. [72]

Sou 2006-073

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Sou 2006-073

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Sou 2006-073

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Den segregerande integrationen

Om social sammanhllning och dess hinder

Redaktr: Masoud Kamali

Rapport av Utredningen om makt, integration och

SOU och Ds kan kpas frn Fritzes kundtjnst. Fr remissutsndningar

Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering

Den segregerande integrationen

Avcivilisering och demonisering

Invandraren, frorten och maktens rumsliga

Frortens hotfulla unga mn

Frortsupploppen i Frankrike hsten 2005

Slcka eld med bensin

Den kulturbundna kulturen

Mngkulturella frorter eller belgrade rum?

Diskriminerande frestllningar inom socialtjnsten

Det lokala utvecklingsarbetet mellan den

Den segregerande integrationen

Den segregerande integrationen

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

fliktgenererande och drfr i behov av politisk kontroll. kade

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

frestllningen om den vilde djungelmannen som illusionen om

Integration och lika mjligheter

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

viktigaste orsakerna till den misslyckade integrationen i Sverige.

Segregation genom integration

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

social sammanhllning, till att bli en politik fr de andra. Denna

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

hllet. Den svenska kulturen fr en srstllning i toppen och alla

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

meningslsa satsningar mjliga (Kamali, 1997). ven personer med

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

fr sitt arbete mot frmlingsfientlighet. Han har bland annat

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

frtryck av kurder och den andra om att justitiekanslern, Gran

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

andra lnder som t.ex. USA, England, Frankrike och Holland.

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

Wacquant (2004) kallar denna process fr avcivilisering och

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

resultat av den strukturella/institutionella diskrimineringen som

Att minska ekonomiska ojmlikheter

Den generella integrationspolitiken var i brjan ett ndvndigt svar

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

av globala frndringar, inklusive politiska konflikter. Det finns

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

invandrarbakgrund alltid r frknippade med rumsliga sfrer som r

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

resonemangen, vilka nu har blivit ett normalt inslag i den politiska

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

konsekvenserna av den strukturella/institutionella diskrimineringens spatiala ansikte.

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder

till ett system av hierarkiskt inordnade utvecklingsstadier. Pripps

Den segregerande integrationen: Om social sammanhllning och dess hinder