Franska revolutionen

<th colspan="2 style="text-align:center;padding:0.5em

0 0.1em 0; font-size:120%; line-height:1.0em;
style="text-align:center;
background:
#EEEEEE;
color: black;">Tidsaxel

I England hade den industriella revolutionen gjort sitt

intg, men den franske kungen, Ludvig XVI, ville inte
uppmrksamma eller acceptera de nya iderna. Samtidigt spreds upplysningsiderna bland akademikerna inom
borgarstndet och drmed tankar om att man skulle kunna infra en konstitutionell monarki och ervra rttigheter t andra i samhllet n kungen och adeln. Den gamla samhllsordningen, l'ancien rgime, med en absolut
kungamakt och feodala institutioner, hade under 1700talet blivit alltmer frldrad och ineektiv. Skatterna var
orttvist frdelade bde klassmssigt och regionalt. Den
jttelika statsapparaten hade blivit ett sjlvndaml fr
en privilegierad mbetsmannaklass. Skillnaderna mellan
hovets och hgadelns slsaktiga lyxliv och de stora massornas halvsvlt gav upphov till missnje.

Den franska revolutionen inleddes med stormningen av

Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) r
1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp
1799, Brumairekuppen. En annan riktning betraktar revolutionen ssom avslutad med Thermidorkrisen 1794
d de mest radikala revolutionra makthavarna strtades.
Det r ven mjligt att betrakta franska revolutionen som
avslutad nr Napoleon Bonaparte lt sig krnas till kejsare
1804, eftersom revolutionen hrmed genomlpt ett varv
frn monarki till kejsardme.
Revolutionen hade frebdats under lng tid fre 1789 av
upplysningen och dess losofer, Voltaire och Rousseau
med era, samt med tankar om folkstyre och mnniskans frnuft, vilka inspirerade befolkningen till uppror
och krav p strre jmlikhet gentemot kungamaktens
och adelns provocerande lyxliv. Mnga sg den brittiska
parlamentarismen som ett fredme. Konikterna med
England, senast i de amerikanska kolonierna, dr fransmnnen hjlpt amerikanerna till uppror, hade tvingat regeringen att ytterligare hja skatterna.

Det r dock svrt att passa in de olika aktrerna i enkla

kategorier. ven inom det frsta stndet fanns det mnga
som ville f till ett systemskifte. Adeln var inte en homogen grupp utan bland dem fanns det grupper som ville ha konstitutionell monarki och till och med republik.
Bland borgarna fanns dessutom mnga som gde mark
under samma villkor som aristokratin, samtidigt som det
fanns adelsmn som utan vidare kan betraktas som fretagare med borgerlig livsstil. ven benmningar som
folket, arbetarna eller bnderna r av liknande skl
Revolutionen ck stor inverkan ven p vriga Euro- problematiska.[3]
pa och vrlden. I frlngningen ledde den till att liberal demokrati infrdes, en rad monarkier ersattes av
republiker, feodala privilegier avskaades, samhllen 1.2 De bakomliggande faktorerna
sekulariserades och total krigfring uppfanns.[1] Den hade stor betydelse fr den ryska revolutionen 1905 och 1788 drabbades Frankrike av en missvxt som ledde till
dess ider inspirerade Mao Zedong i att bygga en kom- stigande livsmedelspriser, vilket gjorde att reallnerna fr
munistisk stat i Kina.[2]
alla som ck sin ln i pengar sjnk drastiskt. Samtidigt
gjorde en kris inom handeln och frlagsindustrin att arbetslsheten kade. Efter det mycket dliga skrderet
fljde ocks en mycket hrd vinter. Det gjorde att folk
1 Bakgrund och orsaker
brt sig in i hus och frrd fr att skaa mat och tak
ver huvudet. Dessutom hade den franska staten samma
r hamnat i akut brist p pengar vilket tvingade Lud1.1 Frankrikes lngsiktiga problem
vig XVI att samtidigt som landet var i djup kris samKungamakten i Frankrike var en absolut monarki som mankalla generalstnderna fr att skapa ett fungerande
[4]
byggde p ett feodalt samhlle dr kungen enligt tradi- beskattningssystem.
tionell frestllning ftt sin envldiga makt av Gud. Den
katolska kyrkan hade stort inytande, och de som tillhrde de hgre stnden, prster och adel, var befriade frn 2 Generalstnderna sammankallas
skatt och kunde ven driva in skatter fr eget ndaml.
och den juridiska revolutionen
Frankrikes skattebrda vilade helt p de lgre bonde- och
borgarstnden. Dessa var utestngda frn statens mbeten, vilka var frbehllna adeln. Frankrike hade ocks Ludvig XVI sammankallade stndsriksdagen i sitt palats
Versailles utanfr Paris den 5 maj 1789.[5] Den hade inte
deltagit i dyra krig vilket ledde till hjda skatter.
1

4 DEN VPNADE REVOLUTIONEN BRYTER UT

grundlag. Kungen hade aktivt sttt dess rtt att besluta
om skatter och adeln tycktes ocks ha accepterat frsamlingen.

4 Den vpnade revolutionen bryter

ut
4.1 Utvecklingen i Paris
Eden i bollhuset, mlning av Jacques-Louis David.

sammankallats sedan 1614. Avsikten var att skapa samtycke till nya skatter och tgrder fr att frbttra statens
ekonomi som undergrvts av hovlivet och understdet till
de amerikanska koloniernas befrielsekrig mot England.
De tidigare sammankallade tv notabelfrsamlingarna,
bestende av hgadeln och prinsarna av blodet, hade inte stadkommit ngot resultat. Enligt lagen skulle stnden
ha lika mnga representanter i riksdagen. Det tredje stndet hade dock, i tron att man skulle rsta per capita, ftt
ett lfte att de skulle f snda 578 representanter (adeln
ck 291 och prsterna 270).[5] Men nr stnderna frsamlats hll kungen och de frsta tv stnden fast vid att Stormningen av Bastiljen.
man skulle rsta med en rst per stnd, vilket skulle gra
att de behll sin majoritet.
Den 17 juni tog det tredje stndet initiativet och utropade
sig ensidigt som nationalfrsamlingen (Assemble nationale constituante). Nationalfrsamlingen sg sig sjlv som
Frankrikes enda legitima folkrepresentation med rtt att
fatta beslut om lagar och skatter. Detta har av era historiker kallats den juridiska revolutionen.[5] Efter det blev
Ludvig XVI tvungen att nrma sig den feodala aristokratin. Han lt stnga det tredje stndets sammantrdesrum,
varp det tredje stndet slog sig ner i ett bollhus. Dr svor
de den 20 juni 1789 eden i Bollhuset, att de inte skulle
skiljas formellt frrn de givit Frankrike en ny grundlag.

Den konstituerande nationalfrsamlingen

Redan frn brjan hade personer lmnat frsta och andra

stndet fr att sluta sig till den nyutropade nationalfrsamlingen. Inom frsta stndet hade lant- och frsamlingsprsterna mer gemensamt med det tredje stndet n sitt
eget och inom det andra stndet fanns adelsmn som prglats av upplysningsidealen. Drfr kom antalet deputerade i nationalfrsamlingen att stndigt stiga.[5] Den 27 juni
tvingades kungen att acceptera vad som hnt och uppmanade de kvarvarande representanterna i frsta och andra
stnden att ansluta sig till nationalfrsamlingen. En dryg
vecka in i juli frklarade nationalfrsamlingen sig som
konstituerande frsamling med uppgift att skapa en ny

Deklarationen om mnniskans och medborgarens rttigheter.

Accepterandet av nationalfrsamlingen visade sig bara

vara en taktisk retrtt.[5] Kungen samlade ihop de styrkor
som fortfarande var lojala och stllde upp dem vid palatset och runt Paris. Den 11 juli avskedade Ludvig ocks sin

3
nansminister, Necker, fr att han ansg att denne stdde
nationalfrsamlingen. Necker var populr bland borgarna
och sgs som den som skulle lsa konikten. Hans avskedande var droppen fr de missnjda parisborna. Ett rykte
spreds att Ludvig planerade en massaker p alla i Paris,
och folk brjade ta till vapen. De kungatrogna soldater
som fanns kvar i staden vermannades ltt men mot armn (som till strsta delen bestod av tyskar) skulle folket
inte ha en chans utan skjutvapen. Den 14 juli invaderade man frst Hotel des Invalides (ett pensionat fr gamla
krigsveteraner) och sedan, efter fyra timmars belgring,
Bastiljen. Hndelsen r knd i historien som Stormningen
av Bastiljen trots att fstningen kapitulerade.

5 Den lagstiftande frsamlingen

det brjade bnderna gra uppror mot sina feodalherrar.

De sjlvgande och vlbrgade bnderna knde en solidaritet med de ideal nationalfrsamlingen stod fr. Hatet
mot feodalherrarnas avgifter och rntor var pdrivande;
bnderna gick mycket hrt fram mot adelns egendomar
som brndes och delades fr att frstra alla dokument
som kunde bevisa dessa.[5] Nationalfrsamlingen i Paris
tog intryck av bndernas revolt; den 4 augusti avskaades
ociellt det feodala systemet genom ett beslut i nationalfrsamlingen.

Efter monarkins fall brjade jakobinerna hgljutt krva

utrensningar av enligt dem oplitliga ledare. De radikala
sansculotterna (arbetare, hantverkare, etc.) brjade ven
stlla krav som maximipriser p livsmedel och std t fattiga och arbetslsa. Samtidigt som man hll val till det
nya nationalkonventet stormade folkmassor Paris fngelser fr att rikta sin vrede mot vad man sg som politiska fngar. I Septembermassakern, som hndelsen kom
att kallas, ddades mer n tusen fngar.[6] Bara en mindre
andel av dem var politiska fngar.[6]

P hsten 1791 antog nationalfrsamlingen Frankrikes

konstitution i vilken kungen ck en begrnsad makt.
Den konstituerande frsamlingen ersattes nu av en nyvald
frsamling. Till den nya lagstiftande frsamlingen (Assemble nationale lgislative) var ingen av ledamterna
i den frsta nationalfrsamlingen valbar. Drfr samlades mnga av den tidiga revolutionstidens politiker istllet i jakobinklubben (Club des Jacobins). Alla deputerade i lagstiftande frsamlingen var fljaktligen nya och
oerfarna. Det ledande partiet i den nya frsamlingen var
girondisterna. Till den yttersta vnstern hrde gruppen
D Pariskommunen och det nybildade nationalgardet ta- Les Enrags, de rasande.
git kontrollen ver Paris gav Ludvig med sig och gick med
p era av nationalfrsamlingens krav. Frsamlingen arbetade vidare p att omorganisera Frankrikes administ- 5.1 Kriget mot sterrike
ration liksom p konstitutionen och 1789 rs deklaration
om de mnskliga och medborgerliga rttigheterna vilken I samfrstnd med Ludvig XVI frklarade girondisterna
senare antogs den 26 augusti.
den 20 april 1792 krig mot sterrike. Maximilien Ronnu rdde livsmedelsbrist, svl i huvudstaden som i bespierre, som nu hade sin bas i jakobinklubben, motstora delar av vriga landet. Det s kallade kvinnotget satte sig krigsfrklaringen i ett antal hetsiga debatter unmarscherade frn Paris till Versailles den 5 oktober fr der vren. Hans huvudargument mot kriget var att revoatt krva brd. Kungen gav upp, ppnade sina frrd och lutionen skulle komma att militariseras med risk att en
tvingades flja med kvinnotget tillbaka till Paris dr han militrdiktatur upprttades, att export av revolution inte
fungerar samt att kriget var kungens krig s lnge moinrttade sig i Tuileriepalatset.
narkin fanns kvar. Hans motstndare i jakobinklubben
Kungafamiljen gjorde i juni 1791 ett frsk att y frn menade att kriget skulle driva revolutionen framt och
revolutionen. Avsikten var att efter ykten komma tillba- bli brjan p monarkins och aristokratins fall inte bara
ka till Frankrike i spetsen fr en utlndsk invasionsarm, i Frankrike utan i hela Europa. Kungen och hovet sin
krossa revolutionen och terstlla den gamla ordningen. sida hoppades att kriget skulle leda till det revolutionFlyktfrsket misslyckades. De yende stoppades i den ra Frankrikes nederlag. Debatterna i jakobinklubben om
lilla byn Varennes vid grnsen och frdes tillbaka till Pa- krigsfrklaringen blev inledningen p Robespierres kanris. Kungen avsattes inte men fr frsta gngen brjade de makt, ven om han inte frmdde stoppa kriget.
kravet p republik att vinna gehr. Ett frsk till republikansk manifestation, initierat av Cordelierklubben slogs
dock ner i massakern p Marsfltet den 17 juli 1791, dr
en av hjltarna frn 1789, La Fayette, verksamt bidrog 5.2 Monarkins slutgiltiga fall och den kade radikaliseringen
till blodsutgjutelsen. Flera ledande revolutionsmn ydde
till England, dribland Danton. Marat gick under jorden
Den 10 augusti 1792 trngde sig bevpnade folkmassor in
i Paris.
i Tuileriepalatset dr den kungliga familjen uppehll sig.
Kungen ydde till den lagstiftande frsamlingen. Denna hade i sin tur insett att detta var slutet fr monarkin
i Frankrike och kungen sattes i frvar. Frankrikes konstitution, i vilken monarkin ingick, blev nu en praktisk
4.2 Utvecklingen p landsbygden
omjlighet. Man blev nu tvungen att vlja en ny folkfrS fort ryktet om att Bastiljen stormats spred sig ver lan- samling med uppdrag att skriva nnu en konstitution.

6
6.1

NATIONALKONVENTET

Nationalkonventet
1793 rs konstitution

Efter monarkins fall den 10 augusti 1792 hlls val till

nationalkonventet (La Convention nationale). Konventet,
som sammantrdde den 21 september 1792, hade till
uppgift att anta en ny konstitution efter den av monarkins
fall omjliggjorda konstitutionen frn 1791. Samma dag
upphvde konventet monarkin och utropade republiken.
Detta datum kom drfr senare i efterhand att antas som
brjan, epoken, fr r Ett av den franska revolutionskalendern.
Konventet frdigstllde 1793 rs konstitution och 1793
rs deklaration av de mnskliga rttigheterna. 1793 rs
konstitution frklarades dock vilande s lnge kriget pgick. Den togs sedan aldrig i bruk, men levde vidare
som ett krav under de kommande omvlvningarna under 1800-talets frsta hlft. 1793 rs rttighetsdeklaration skiljer sig frn 1789 rs i det att gandertten inte lngre frklarades som okrnkbar, vilket skett 1789.
1793 rs konstitution frbereddes av girondisterna och
slutfrdes, efter Girondens fall, av Berget. Deklarationen
om de mnskliga rttigheterna gllde dock inte kvinnor,
vilket Marie Gouze skrev om i Frklaring om kvinnans
Avrttningen av Ludvig XVI. Engelsk gravyr frn 1798.
och medborgarinnans rttigheter.

6.2

kes ender. England anslt sig dessutom till den koalition

Avrttningen av kungen och Giron- Frankrike var i krig med. Koalitionen kom att terervdens fall
ra de omrden Frankrike ervrat vilket gjorde att sjlva

Gironden hade, frmst p grund av de militra frhoppningarna och det lga valdeltagandet,[7] ftt en majoritet
i nationalkonventet. Jakobinerna valde nu att ing vapenvila med sina politiska motstndare. Girondisterna gjorde dem till lags genom att genomfra vissa regleringar
kring priset p och leveranserna av spannml, dock vergav de inte sin grundsyn kring gandertten och den fria
ekonomin.[7] Det krig girondisterna varit med om att inleda gick dock dligt och efterhand som krigslyckan blev
smre frlorade gironden allt er anhngare. Flera av
Sltten deputerade bytte sida och tog stllning fr jakobinska kyrkan.

landet nu hotades militrt. Samtidigt brjade rykten om

frrderi bland de politiska ledarna att spridas.

De radikala jakobinerna inledde nu ett samarbete med

olika folkliga rrelser i Parisomrdet, bland annat sansculotterna, fr att rensa ut vad man sg som kontrarevolutionrer. Genom att angripa girondisterna i konventet och
hnvisa till sitt folkliga std lyckades jakobinerna verka
fr att en revolutionr undantagsregering skulle inrttas.
Under mars och april inrttades en revolutionstribunal
med rtt att dma kontrarevolutionrer samt kommitter fr att vervaka hga ocerare vid fronten och utlnningar. 5-6 april inrttades det s kallade vlfrdsutskottet, ursprungligen ett organ fr att se till att administUnder december 1792 och januari 1793 pgick intensi- rationen fungerade och lsa akuta militra problem och
va debatter i konventet om vad man skulle gra med den skerhetsproblem. Det skulle snart f allt mer makt och
strtade kungen. Maximilien de Robespierre och Saint- befogenheter.
Just hll principiella tal dr de lade fram sikten att det I brjan av juni 1793 gick sansculotterna, som utgjorinte kunde bli tal om en normal rttsprocess mot Ludvig de en stor del av de frivilliga i nationalgardet, till verXVI; istllet borde kungen behandlas som en ende och ket. Runt 80 000 nationalgardister omringade nationaldet sista hindret fr revolutionens fullbordande. Konven- konventet och krvde att konventet skulle g med p detet beslutade i januari att kungen skulle avrttas. Den 21 ras ekonomiska krav samt arrestera de girondister som
januari 1793 giljotinerades han som frrdaren Louis utpekats som kontrarevolutionrer. Konventet beslutade
Capet.[7]
under hot att 29 girondister skulle arresteras; mnga av
Under vren 1793 tog den krigslycka girondisterna var de vriga ydde till andra franska stder som var p Giberoende av helt slut. I januari 1793 avslutades Polens rondens sida. Efter denna hndelse tog vlfrdsutskottet
nst sista delning vilket frigjorde mer trupper t Frankri- makten, den yttersta makten, vilket under hsten skulle

5
formaliseras i politiska beslut.

6.3

Skrckvldet

fr att revolutionen inte gett dem vad den lovade. Bara

borgarna ck det bttre, men fortfarande var det stor brist
p mat.

7 Direktoriet
Efter nationalkonventets upplsning 1795 styrdes Frankrike av fem direktorer och en nationalfrsamling uppdelad p tv kamrar, Femhundrardet och De ldstes rd.
Valbarhetsldern i det senare rdet var 40 r. Efter revolutionens stormar ville man infra sprrfunktioner, en
hg valbarhetslder och ett tvkammarsystem vilket man
menade skulle fungera terhllande p de revolutionra
lidelserna.

8 Konsulatet

Maximilien de Robespierre.

Revolutionens ledare infrde drfr 23 augusti 1793 en

allmn vrnplikt i Frankrike. Stora armer bildades men
de frlorade mnga slag. Inbrdeskrig brt ut i landet
och regeringen blev tvungen att ta till allt hrdare metoder mot upproren. De ledande revolutionsmnnen satte nu ociellt Skrcken p dagordningen. Robespierre
valdes in i vlfrdsutskottet (le Comit de salut public), i
praktiken Frankrikes regering. Frsvar mot inre och yttre kontrarevolution var Skrckvldets motivering. Under
det r d skrckmnnen satt vid makten avrttades i Paris
mellan 1660 och 4000 mnniskor med giljotin, uppgifterna gr brett isr. Frmst avrttades mnniskor ur det
tredje stndet. Men alla dmdes inte till dden i revolutionsdomstolen (Le Tribunal rvolutionnaire): en fjrdedel frikndes. Nr det yttre hotet mot Frankrike lttade under sommaren 1794 frsvann den ociella motiveringen fr Skrcken. Skrckmnnen avslutade sjlva
sin regim genom en statskupp mot Robespierre, Thermidorkrisen. Robespierre avrttades den 28 juli 1794.

Napoleon I krns till kejsare. Enligt tradition mste pven placera

kronan p kejsarens huvud.

r 1799 strtade en framgngsrik militr och artilleriocer, Napoleon Bonaparte, direktorialregeringen genom en kupp, brumairekuppen (november 1799). Makten i Frankrike vertogs av tre konsuler, och Bonaparte
utnmndes till frste konsul. Napoleon avslutade franska revolutionen genom att frsona tidigare ender och
genom att bilgga konikten med kyrkan. Bonaparte utmanvrerade sina konkurrenter och lt i december 1804
krna sig sjlv till kejsare drfr att han ville visa att ingen
stod ver honom. Drmed hade den franska revolutionen
ntt sitt slut.

9 Se ven
6.4

Mellan skrckvldet och direktoriet

De ledande mnnen som strtat Robespierre ck makten

i Frankrike. Frankrike ck en period av relativ stabilitet.
Landets ekonomi var fortfarande usel. Prster och de f
adelsmn som fanns kvar i landet var missnjda med att
tvingas betala skatt och bnder och fattiga var missnjda

Tidsaxel ver franska revolutionen

Franska revolutionskrigen
Maximilien de Robespierre
Jean Paul Marat

12
Les Enrags
Franois-Nol Babeuf
Franska revolutionskalendern

10

Myntslag

Innan revolutionen anvndes ett myntslag som kallades

silver ecu. Det frsta bytet under revolutionen var redan 1791 och d bytte man till Brass 12 deniers. Detta
mynt hade man i ungefr 3 r innan man bytte till Copper I sol 1794. Sedan bytte man en gng till och det var
1796, d bytte man till Silver francs.

11

Kllor

11.1

Fotnoter

[1] Bell, David Avrom (2007). The First Total War: Napoleons Europe and the birth of warfare as we know it. New
York: Houghton Miin Harcourt. sidan. 51. ISBN 0-61834965-0. The French Revolution, which began in 1789
and led to the total war of 17921815....
[2] Hanson, Paul (2009). Contesting the French Revolution.
Blackwell Publishing. ISBN 978-1-4051-6083-4. Sid 3.
[3] Magnusson 2004, s 74
[4] Magnusson 2004, s 75
[5] Magnusson 2004, s. 75-79
[6] Magnusson 2004, s. 84
[7] Magnusson 2004, s. 85-86

11.2

Litteratur

Ekerwald, Carl-Gran (1988). Frihet, jmlikhet,

broderskap: ett frsk att frst franska revolutionen. Stockholm: Rabn & Sjgren. Libris 7236407.
ISBN 91-29-59229-1 (inb.)
Magnusson, Thomas (2004). Europa i vrlden ca
1700-1900: revolution och nationalism (2. uppl.).
Stockholm: Liber. Libris 9337643. ISBN 91-4705223-6 (korr.)

12

Externa lnkar
Wikisource har originalverk relaterade till
Deklarationen om mnniskans och medborgarens
rttigheter.

Den stora franska revolutionen av Erik Thyselius

utg. 1912, 750 sidor. Konv. till e-text 2008.

EXTERNA LNKAR

13
13.1

Text- och bildkllor, bidragsgivare, och licenser

Text

Franska revolutionen Klla: http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska%20revolutionen?oldid=29363347 Bidragsgivare: Liftarn, Den fjttrade ankan, Roger.wernersson, E23, FredettaMH, Alers, Sten Andr, Tggas, Mux, Rogper, Marsve, Hashar, LX, Ntb, Elinnea, Rudolf
1922, Robbot, ShineB, Tubaist, Ludde23, Fenix, Sj, Tournesol, Sintram, Lamr, PJ, Thuresson, Jordgubbe, Fredrik, E70, Staan Jacobson, Caesar, Hakanand, Muneyama, Ulf Schyldt, Lord Pelle, EnDumEn, Janee, Ettrig, Chrizz, Grillo, IP, Lelle1987, Knuckles, Gpvos,
Kruosio, Calle, RaSten, Yvwv, Ericus Rex, Pralin, Dewil, Strangnet, StefanB, Wvs, Nicke L, Torvindus, Tricky, Zwobot, RobotQuistnix, YurikBot, BjrnF, Andejons, LeonardoRob0t, Riggwelter, Ztaanb, Micke, Thoasp, TJ, Eskimbot, Fifo, Aktalo, Stignnare, Julle,
Chlewbot, Viccce, Xenus, Boldie, Kurtan, J 1982, Ternarius, Lajm, Jsdo1980, Bero, Vints, Annika64, Scooba, Pettern, JhsBot, Dh8b, Narcissist, Thijs!bot, Spidermine, JonasJH, Frederico, Bubba, -nothingman-, Escarbot, WeggeBot, Sollentuna, Wasell, JAnDbot, Doddebot,
Mange01, CommonsDelinker, Thomaswase, Pontan, Bongoman, Calandrella, Bot-Schafter, Thurs, Indianarrow, Stiwed, MBargo, Rei-bot,
Hejkompis, Popperipopp, Vivo, VolkovBot, Lars Trnqvist, TXiKiBoT, Mr. Spock, Lapplnning, Hejhej1234, Natox, Jlandin, Lowame,
Synthebot, Suz, YonaBot, SieBot, Aciram, Idioma-bot, Tub393, Rickcar, Hxhbot, AlleborgoBot, Skistar, GeMet, Yger, Calle Widmann,
Lurifax, Frallo, Hetaira, Flu, Headerror, Zorrobot, Kkk, Anfr, SweJohan, Goagubben92, DragonBot, LA2-bot, Fabbe, Diupwijk, Skogsfrun, MenoBot, Livlinan, Ingerfara, Alexbot, Redigeraren, Eetvartti, Fredde 99, MagnusA.Bot, Hadoiu, Laxskinn, Wolfgangus Mozart,
MelancholieBot, Louperibot, Riigwelter, Dhueodfehdueho, Tanzania, AlnoktaBOT, Paelius, Luckas-bot, Palmerston, Lavallen, FBQ, Obelix, Scuzzer, Njaelkies Bot, Papper, Nara45, Green Yoshi, SnOOkk, Hstblomma, Patrik77, Blmes, Mehinger, Harka, Xqbot, ChrisPsi,
GhalyBot, Agalos, RibotBOT, Tegel, rn1, Tostarpadius, Frkennostalgi, Gaisjonke, Nirmos, glantine de France, Idunius, TobeBot, RedBot, Gegik, Anna Baldestarde, Dinamik-bot, Edaen, Schlagulfchen, Dumbot, Rtap0, Josve05a, Bugger73, Shitface, Marigold, Kattegatt,
Steady0, Tobbeson, EmausBot, Bendlichkeit, Civilspanaren, Datadanne, Hangsna, ZroBot, JackieBot, Impale, Xbox, Disembodied Soul,
ChuispastonBot, WikitanvirBot, Nickepr, Imperto, Koomand, FoxBot, Gujo, Simon9B, John92, Ariam, Abaddon, PeggyCummins, Dieselmotorvagnar, MerlIwBot, AvicBot, Vagobot, C.Nilsson, Vesihiisi, El Gurka Rapido, Bigkhalifa, Prodigal Kuera, Jagrbst123, Hastaro,
Le Lapin Vert, Minni34, Opchamp, Troll514, Dexbot, KlasHass, Lixer, Jaruayo, Legobot, SantoshBot, Janollon, William Hammarstrom,
Wtf23456, Im balck, Astral, Ordkarg, Schala, Addbot, Bro, Radix, Skivsamlare, Trollz, Kaj Landberg, Kunskapens fader, Mariam216,
Kallestrom, Loller180, Nilsmans, Abdullah8432269923, Koray9124, Linuss176, Rexanpexan, BAstUmaTTe, Godisbiten00, IfYouReadThisYouAreDumb och Anonyma: 561

13.2

Bilder

Fil:Commons-logo.svg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4a/Commons-logo.svg Licens: Public domain Bidragsgivare: This version created by Pumbaa, using a proper partial circle and SVG geometry features. (Former versions used to be slightly
warped.) Originalkonstnr: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up by 3247, based on the earlier PNG version, created by
Reidab.
Fil:Declaration_of_Human_Rights.jpg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6c/Declaration_of_the_Rights_of_
Man_and_of_the_Citizen_in_1789.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: [1] Originalkonstnr: Jean-Jacques-Franois Le Barbier
Fil:Flag_of_France.svg
Klla:
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c3/Flag_of_France.svg
Licens:
Public
http://www.diplomatie.gouv.fr/de/frankreich_3/frankreich-entdecken_244/portrat-frankreichs_247/
domain
Bidragsgivare:
die-symbole-der-franzosischen-republik_260/trikolore-die-nationalfahne_114.html Originalkonstnr: This graphic was drawn by
SKopp.
Fil:Le_Serment_du_Jeu_de_paume.jpg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6d/Le_Serment_du_Jeu_de_
paume.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: frome de lutene Originalkonstnr: Jacques-Louis David
Fil:Louis_XVI_-_Execution.jpg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/ca/Louis_XVI_-_Execution.jpg Licens:
Public domain Bidragsgivare: http://www.gutenberg.org/files/16962/16962-h/16962-h.htm#image-0003 Originalkonstnr: Oknd
Fil:Napoleon_I_krns_till_kejsare,_mlning_av_Jacques_Louis_David_1805-07.jpg
Klla:
http://upload.wikimedia.org/
wikipedia/commons/7/7d/Napoleon_I_kr%C3%B6ns_till_kejsare%2C_m%C3%A5lning_av_Jacques_Louis_David_1805-07.jpg
Licens: Public domain Bidragsgivare: La bildo estas kopiita de wikipedia:sv. Originalkonstnr: Jacques-Louis David
Fil:Pavillon_royal_de_France.svg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0f/Pavillon_royal_de_France.svg Licens:
Public domain Bidragsgivare: converted from a png Originalkonstnr: Zippanova
Fil:Prise_de_la_Bastille.jpg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4e/Prise_de_la_Bastille.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: <a data-x-rel='nofollow' class='external text' href='http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b103025148/'>Bibliothque
nationale de France</a> Originalkonstnr: Jean-Pierre Houl
Fil:Robespierre.jpg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/12/Robespierre.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare:
www.paris.fr/portail/Culture Originalkonstnr: Oknd (French school)
Fil:Wikisource-logo.svg Klla: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg Licens: CC BY-SA 3.0 Bidragsgivare: Rei-artur Originalkonstnr: Nicholas Moreau

13.3

Innehllslicens

Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0