Institutionen fr Arkeologi och Antik historia Uppsala Universitet

C-uppsats

Mattias Landelius

Humor som social strategi

- Skmt, frolmpningar och skratt under yngre jrnlder
Uppsala 2005

Abstract
Landelius, M., 2005.Humor som social strategi- Skmt, frolmpningar och skratt under
yngre jrnlder(Humor as a social strategy Jokes, insults and laughter in late iron age). Cuppsats.Institutionen fr Arkeologi och antikens kultur och samhllsliv. Uppsala Universitet.
The aim of this paper is to get a clearer image of the humour of the late Iron Age
people of Scandinavia. Three notions are central to this paper; its the concepts of
humour, insults and laughter. They are central both to the understanding of
humour as a social strategy, and as a potent verbal weapon. I will also explore
different common humorous motives and try to classify the time and room of
humorous activities.
Keywords: humour, humor, insults, laughter, nid, viking age, jokes, Icelandic sagas,
Mattias Landelius, Department of Archaeology and Ancient History. Uppsala University.
Thunbergsvgen 3, Box 626, 75126 Uppsala. Sweden.

Bilder framsida, Figur 1: Frn Monty Pythons spamsketch.

Innehll
1. Inledning.3
Syfte...3
Forskningslge...4
Material och kllkritik....4
Humorteori.5

2. Yngre jrnlderns humor6

Humor som underhllning.6
Frkldnader, lurendrejeri och snubbelkomiken...7
Nr Tor kldde sig i brudelin Om frkldnader bland mnniskor och gudar.7
Kroppen, klder och lyteskomik8
Fjlnir och snubbelkomiken .9
Att lura sina fiender..10

Skrattet.10

3. Om konsten att frolmpa.11

Tabun och mma punkter11
Knsroller12
Att frolmpa en kvinna..12
Ergi Omanlighet och feghet..12
Utseende och egenskaper13

Ni...14
Verbal strid och frmgan att vnda en frolmpning....15

4. Humor som social strategi: En tid och rumsindelning..17

Den typiske lustigkurren..17
Lekaren och diktaren....18
Gender och Klassperspektiv p humorn..18
Vart skrattade man?.........................................................................................................19
Att knyta kontakter och vinna ngons gunst20
Skrattet och krleken20
Att anvnda humor fr att pressa folk dit man vill..20

5. Sammanfattning21
6. Summary...22
7. Litteraturfrteckning.22

1. Inledning
Det har gtt upp fr mig den senaste tiden att forskningen om yngre jrnlder saknar mnga
av de aspekter av tillvaron som i varje fall jag anser r viktiga, p ngot stt mnniskan och
dess sinne fr humor, och krlek osv. frlorats i forskning om en seris officiell sfr dr
hrkarideologi, handel, frtryck, strider, hantverk och mytologi r det enda som betyder
ngot.
Min uppfattning r att vi i mnga fall projicerar vrt strukturerade samhlles uppdelning av
serist och oserist, humor och allvar p de forntida kulturer som vi studerar. Frmodligen s
sker detta i hg grad omedvetet, men kan nd f stora konsekvenser. Tusen r av allvarlig
kristen dogma har satt sina spr, precis som framvxten av det moderna samhllet. Att humor
och skratt skulle kunna vara del utav rit och mytologi r fr oss frmmande, lika mycket som
vi tar det s sjlvklart i det vardagliga livet hos alla mnniskor att vi i stort glmt av att forska
om dess existens, eller vikt i samhllet.
Som jag kommer att visa i den hr uppsatsen s r humor, frolmpningar och skratt tre
sidor av en helhet, som var en viktig del av det sociala spelet i den stridbara berttarkultur
som rder under yngre jrnlder. Ett samhlle dr frmgan att skryta om sina grningar, och
f andra att se smre ut, var vl s viktigt som att faktiskt ha utfrt dem. Ett samhlle dr
orddueller och munkivande i olika former var vanliga, bde p den politiska arenan och
utanfr.
Det som terstr av jrnlderns sinne fr det lustiga r en ganska r humor, som gr sig
lustig ver allt som faller utanfr de strikta sociala normer och traditioner som alla tog fr
sjlvklara. Mycket r ocks lyteskomik dvs. skmt om utseende och klder. Nr
machomannen Tor tvingas kl ut sig till Freja fr att f tillbaka sin hammare r ett sdant
exempel, som av allt att dma skulle uppfattas som mycket roligt. Frolmpningar r annars
de vanligaste humoristiska inslagen i sagorna. Delvis beror detta frmodligen p stridbarheten
i sjlva kulturen. Men min uppfattning av humorn i t.ex. de islndska sagorna r att den r
mycket ndamlsenlig, och anvnds frmst fr att frklara handlingar och att fra handlingen
vidare
Skrattet r ett annat intressant fenomen som bde r sammanlnkat med humorn, men nd
p flera plan frikopplad frn den. Intressant nog s verkar skrattet ofta vara sammanlnkat
med dden.

Syfte
Syftet med den hr uppsatsen r inte att frklara vad humor r, eller redogra fr de intrikata
psykologiska mekanismerna som fr oss att skratta.
Den hr uppsatsen ska snarare frska visa p hur humorn anvndes under yngre jrnlder,
dels i humoristiska sagomotiv, dels som vapen i den muntliga duellen och dels som ett led i
olika sociala strategier. Jag har ven frskt dela in humorn rent rumsligt, fr att kunna bryta
ut information om vart man utvar humorn? Vem man skmtar med? Nr man skmtar? Osv.
Detta har ven gett en gender och klassdimension p humorn, som jag har kunnat anvnda till
att frdjupa tolkningen av humorn som en social strategi
Mlet med detta r att frska komma nrmare mnniskan i det yngre jrnlderssamhllet,
och frska frst en del av de intrikata sociala mekanismer som utgr samhllets drivkraft,
sjlvreglering och identitetsskapare.

Forskningslge
Den akademiska humorforskningen tidigare har framfrallt koncentrerat sig p antiken och
medeltiden. Ambitisa verk som A Cultural history of humour(Bremmer & Roodenberg
1997), Laughter down the centuries(Jkel & Timonen 1994) och Rabelais och skrattets
historia(Bachtin 1986) r alla titlar som har en enorm pretention, men som faller kort, inte
bara drfr att bde A Cultural history of humour och Laughter down the centuries enbart
verkar vilja ta upp humor, i Europa, under antiken och hgmedeltid. Den tredje boken
behandlar inte ens de antika kllorna utan verkar snarast vilja spra humor endast tillbaka till
renssansen. Kvar lmnar forskningen ett enormt glapp inte bara hela norra Europa framstr
som totalt humorlst, utan ocks resten av vrlden.
Den svenska forskningen verkar i allmnhet ovillig att ta tag i den historiska humorn som
mne. Den enda bok som jag knner till r Olle Ferms Abboten, Bonden och Hlasset frn
2002, som tar upp den medeltida humorn i Europa p ett bra stt.
Humor som psykologiskt fenomen har det skrivit mer om, och lran om skrattet eller
Gelotologi har vxt p senaste tiden. Men d detta inte varit s anvndbart fr min forskning
s kommer jag inte nrmare p det senare i uppsatsen.
Det finns ven en del skrivet om humor ur ett antropologiskt perspektiv, men d jag inte
lyckats f tillgng till det materialet i tid fr uppsatsen s fr jag lmna det till andra att forska
vidare p.
Mycket lite har skrivits om jrnlderns humor, nr det gller frolmpningar och skratt ser
det dock ngot bttre ut. Kristen Wolf har skrivit en artikel om skrattet i islndska sagor som
jag funnit mycket anvndbar. Hon tar bland annat upp olika kategorier av skratt som tecken
p lttnad, triumf, skadegldje osv.(Wolf 2000) Ryske folkloristen Vladimir Propp har
utvecklat en teori om skrattets funktion i jgare/samlar respektive agrarsamhllen, dr skrattet
verkar nra sammanlnkat med dden och fruktbarheten, som jag funnit delvis
anvndbar.(Propp 1984)
Nr det gller frolmpningar i allmnhet, s pratar forskningen mest om nid, som r den
mest allvarliga formen. De mest utfrliga genomgngarna av nid som fenomen som jag har
hittat finns dels i Rune Palms Vikingarnas Sprk (Palm 2004: S.211-214) och dels i Elin
Hagsten-Karlssons CD uppsats Guttorm fittslickare- om tveksamt nid (Hagsten-Karlsson
2000). Nr det gller en allmn genomgng av knsroller och identiteter har jag funnit det bra
summerat i Mnniskor och makter i vikingarnas vrld (Meulengracht Srensen 1998)

Material och kllkritik

Den hr uppsatsen kommer att bygga framfrallt p historiska kllor. Trots att det finns en del
om barbarer i antika kllor, s har jag inte funnit dem riktigt representativa fr mitt ndaml.
Viktigare fr mig r d den kristna skrifttraditionen i Nordeuropa. Min ldsta klla r Beowulf
frn 700t, ett svulstigt epos om den danen Beowulf som ger sig ut fr att drpa monstret
Grendel.
De viktigaste kllorna fr min uppsats r dock de islndska sagorna och de bda Eddorna.
Dikterna i den Poetiska Eddan tros ha uppkommit under 800-900t, vid sidan om Solsngen
som skrivit ngon gng under 1200t.(Poetiska Eddan: Inledning S.3) Snorres Edda brukar
dateras till 1210t. ven Gesta Danorum brukar dateras till den perioden, Gesta danorum r ett
pompst verk om Danernas historia av Saxo Grammaticus. Den fr man vl nrmast betrakta
som kraftigt partisk och skriven av en fantasifull kristen, men har nd en del episoder av
intresse s lnge vi kommer ihg att ta deras ord med en nypa salt.
Den saga som uttrycker mest knslor i allmnhet och humor i synnerhet r Njls saga, som
r skriven av en anonym frfattare ngon gng p 1260t. Andra sagor jag anvnt r Egils saga

Skalla-Grimssonar frn samma period, som berttar sagan om 900tals busen och skalden Egil,
och ven Grettis saga om en annan buse vid namn Gretti. Bda r frmodligen skrivna runt r
1300.
Som ni skert mrker s finns det endast Beowulf och Poetiska eddan som kan dateras till
den konventionella dateringen av yngre jrnlder. Ola Kyhlberg vid Uppsala Universitet
hller dock i skrivande stund p med ett manus till en bok som delvis omkullkastar den
abrupta avslutningen av jrnldern i mitten av 1000talet. Han menar snarare att
jrnlderssamhllet lever kvar i stora delar av norden fram till 1200talets mitt.(Kyhlberg
muntligen 051120) Om Kyhlberg har rtt, s innebr detta att vi p ett helt annat stt kan
brja anvnda de Islndska kllorna. De skulle d vara skrivna i nra anslutning till de normer
och traditioner som verlevt genom strre delen av jrnldern. ven om den muntliga
traditionen i de islndska sagorna skerligen har blivit freml fr en del mytbildning och
sockring.
Ett gemensamt problem med alla mina skriftliga kllor r kristendomens inflytande, som r
bde svrutrett och vida debatterat. Intressant nog s verkar kristendomens inflytande p
Island vara ganska begrnsad vad det gller det kulturella inflytandet. Och de kristna
islndska frfattarna verkar inte i lika hg grad som sina nordiska och tyska kollegor sprida
nidbilden av det totala kaotiska barbarsamhllet, utan verkar ge en ngot mer nyanserad bild.
Skerligen ocks drfr att de sjlva r del av det samhlle de skriver om p ett annat stt.
Det kanske strsta problemet med de skriftliga kllor jag studerat r dock inte den kristna
influensen utan snarast att den humor som frekommer r vldigt ndamlsenlig. Humorn
frekommer bara p platser dr de kan frklara vad som hnt, eller fra handlingen vidare.
Det talas runt humorn en hel del, som i Beowulf dr det str om att hallen var fylld med halljoys och laughter(se nedan). Men enda gngen som humorn verkligen frklaras r nr det
finns en anledning fr det. Humorn var en sjlvklarhet i deras samhlle, precis som i vrat, s
varfr skulle de lgga mda p att frklara det? Drfr s blir den hr underskningen ngot
haltande, d frolmpningar och liknande totalt dominerar materialet.
Bland ngot mer arkeologiskt knutna kllor r de sm pinnar med runor som hittades i
Bergen, Norge och tros hrstamma frn 1200t, som innehller bland annat en del obsceniteter
och mer eller mindre uppenbara skmt.

Humorteori
Det finns ett antal teorier p vad humor egentligen r. Vissa, som Julius Caesar t.ex.
hvdade att den som frsker formulera en teori om vad som fr folk att skratta r bra
dum(Ferm 2002: s.21).
Forskare har dock nd frskt. Degraderingsteorin
frklarar humorn med viljan att frnedra. Man skrattar t
ngon, och inte med. Den skulle kunna beskrivas som en
variant p lyteskomik. Ett skmt om de som har det
smre stllt, eller r vanstllda, eller trga eller liknande.
Tanken r att anvnda ngon annans brister fr att hja
upp sig sjlv. Humorn r enbart aggressiv, bara elakartad.
(Ferm 2002: S.46-48; NE: Humor) Degraderingsteorin
fungerar dock inte som allmn humorteori, men kan
frklara vissa aspekter.
Figur 2. Exempel p inkongruens.
Av: Albert Saunders
Den i mina gon mest anvndbara humorteorin,
inkongruensteorin, har ironiskt nog sitt ursprung hos den allvarsamme och moraliskt
predikande tyske filosofen Adolf Schopenhauer.
Ordet inkongruens betyder ungefr ofrenlighet, och enligt den s blir ngot till humor nr
ngot bryter mot mnstren, eller skapar begreppsfrvirringar. Den komiska effekten ligger i
5

den ovntade faktorn, och ju mer ovntat ngonting r, dess d strre skratt. Humorn rider i
mngt och mycket p den nerv som lper lngs hela vrt samhlles ryggrad, och det r inte
sllan som den bsta humorn kommer ur situationer som antingen driver med samhllets
normer, eller stller sig helt utanfr den. Nyckeln till humorn ligger i brottet mellan flera
mnskliga regelsystem. Nr dessa kolliderar s skapas det humor. (Ferm 2002: S.41-46; NE:
Humor)

2. Yngre jrnlderns humor

Vi lever i ett samhlle dr humor generellt sett vrderas hgt. Som en kontrast till vr serisa
officiella sfr med arbete, myndigheter, tjnstesektorer, domstolar o.s.v., s r vr inofficiella
tillvaro ofta fylld med humor och skmt i olika former. Det kan rra sig om allt mjligt, frn
komediserier och sm seriestrippar, ofta med ett brett innehll som tilltalar mnga, till obskyra
internskmt som inte r begripligt mer n fr en handfull personer.
Vi skrattar och skmtar om allt och alla, och vi gr det i alla sinnesstmningar. ven
sorgen kan anvndas fr humor, och kanske n viktigare s kan humorn hjlpa till med att
minska sorgen och lidandet hos folk. Framfrallt r detta tydligt hos minoritetsgrupper och
utsatta i samhllet. Woody Allen och den ibland sjlvhatande judiska humorn r bra exempel
p detta.
Att kunna hantera humor r ett bevis p framgng och social kompetens i vrt samhlle.
Frmgan att kunna f folk att skratta r en efterskt talang, och en viktig ingrediens i vr
personlighet. Som Olle Ferm skriver i sin bok Abboten, bonden och hlasset s r det f som
gr ansprk p att sakna sinne fr humor och trkmnsar har i regel lg status(Ferm
2002: S.21). Detta r inte minst synbart inom politiken, dr politikerns frmga att slja sin
egen personlighet och fra fram sitt budskap p ett engagerande stt, i mnga fall verkar vara
viktigare n sjlva budskapet.
Som vi kommer att mrka s finns det mnga paralleller till det vikingatida samhllet.
Citatet ovan skulle mycket vl kunna stmma in i den vikingatida hallkulturen, dr dygder
som generositet, vnlighet, mod och att ha en stundtals vass och roande tunga var centrala.
Inte minst r detta tydligt i Beowulf dr ord som joy, laughter, happy o.s.v. r ttt
frknippat med hallen.(Beowulf: Rad 108, 436, 497, 611, 2012, 2456, 3018)
En frodande hall var ingen plats fr trkmnsar, utan fr karismatiska ledare, tminstone
verkar detta vara idealet, men hur det sg ut i verkligheten varierade skerligen en hel del frn
hall till hall.

Humor som underhllning

Att urskilja en humortyp frn en annan kan vara svrt. Det finns ett brett sortiment av olika
typer, sorter, aspekter, som tycks variera frn frfattare till frfattare. Som vi tidigare
diskuterat s har jag valt att anvnda inkongruensteorin fr att urskilja nr ngot r humor, det
kombinerat med frekomsten av skratt, och ren magknsla. Nr det gller vilken typ av
humorfack man ska stta in en konkret situation eller vits i blir det genast n svrare. Lika s
om man ger sig p att frska utskilja om humorn r i rent underhllningssyfte eller om det
finns andra anledningar bakom.
Med stor sannolikhet kan jag dock sga att mycket lite av de humoristiska situationerna i
kllmaterialet finns dr bara fr underhllningens skull. Sjlvklart r mnga av dem roande,
bde fr lsaren och fr de som kllmaterialet handlar om, men anledningen att de finns med
r inte enbart underhllning. Snarare r det ett stt att driva handlingen framt och frklara

episoder i en persons liv som annars skulle ha tett sig helt outgrundliga. Som Wolf ppekar s
r handlingen ofta stiliserad, och idealiserad(Wolf 2000: S.93-94).
Snarare verkar humorn blanda nytta med nje, som i de olika humoristiska motiv vi ska
utforska senare i kapitlet. Sagan om Tor i kvinnoklder (se nedan) r sjlvklart otroligt
underhllande, men samtidigt sedelrande t.ex.

Frkldnader, lurendrejeri och snubbelkomiken

Lt oss brja med att g lite nrmare p ngra av de olika humoristiska motiv som gr igen i
den norrna litteraturen och gudasagorna. De flesta av motiven r nstan kusligt tidlsa. Mn
kldda i kvinnoklder roar ven idag, liksom folk som ramlar, och smarta lurendrejeriplaner.
ven mnniskokroppen r freml fr en hel del fascination d som nu, liksom klder,
smycken och andra attiraljer.

Nr Tor kldde sig i brudelin Om frkldnader bland mnniskor och gudar

Gudasagorna r fyllda till bredden med historier om gudar och jttar, som inte bara kldde ut
sig, utan faktisk ocks kunde frvandla sig till olika gestalter. Att kunna byta skepnad var ett
viktigt vapen fr att verlista jttar, men anvndes ven i det interna rvspelet mot varandra.
Oden och Loke r de gudar som mste ses som frkldnadens obestridda mstare. De r
dessutom de av gudarna som vver de mest komplicerade planerna, har mjligtvis de mest
utvecklade taktiska sinnena, och stller definitivt till mest oreda.
Oden r kanske den som r mest aktiv p att bra frkldnader. Han verkar alltid i det
frdolda och upptrder grna frkldd och under falskt namn nr han umgs med
mnniskorna. Antingen har han svept sin stora kappa omkring sig s att ingen knner igen
honom, eller ocks har han dragit en stor hatt ver ena gonhlan som r tom.
(Meulengracht Srensen 1998: S.50) Men han har ocks tagit mer raffinerade frkldnader
nr det
behvts, som djur t.ex. I Gesta Danorum s str det
dessutom om nr Oden klr ut sig till en kvinnlig lkare
(Gesta Danorum: Kap 3, S.77).
Loke kan ven han frvandla sig till ett antal olika
former, som nr han frvandlar sig till ett mrr och
lockar bort en jttes hingst, f att f jtten att
frlora ett vad han hade med gudarna. En kort tid
drefter s fdde Loke Sleipner.(Snorres Edda,
Gylfaginning: Strof 41) Att detta betraktades
ngot att skratta t ser vi i Lokasenna dr Njord
hnar Loke fr att han burit barn. Historien r
ocks motiv i niddikter, som tas upp mer i nsta kapitel.
Loke har ven kltt ut sig till en kvinna, Historien brjar med att
Figur 3. Loke och tor i
jtten
Trym fr tag p Tors hammare. Fr att ge tillbaka den krver
kvinnoklder. Av. Richard
Svensson
Trym Frejas hand i ktenskap. Freja gr sjlvklart inte med p det.
Heimdal kommer d p idn att kl ut Tor till Freja, och Loke skulle kl ut sig till trna.
Det r ltt att frestlla sig scenen, Tor den ultimate machomannen, som rd i uppsynen
bde av skam och ilska, lter sig kls i brudelin, med stora smycken om halsen och nycklar
rasslande frn midjan. Tor lter sig sedan motvilligt fras till Tryms grd i Jotunheim. Vad
som fljer r en humoristisk historia som p mnga stt liknar nr rdluvan besker farmor i
brderna Grimms Sagor, bara tvrt emot.
Under gillet som fljer s tycker Trym att Freja beter sig konstigt. Hon ter och dricker
enorma mngder och hennes blick skrmmer jtten nr han frsker kyssa henne. Den sluga
7

trnan frklarar dock hela tiden bort detta, och sger att Freja har inte sovit ordentligt osv.
Poetiska Eddan, Trymskvida)
Men det r inte bara gudarna som gnar sig t frkldnader. I Njls saga s klr sig Gunnar
ut till den fruktansvrde kpmannen Kpheden (se kap 4). ven frn Njls saga har vi
episoden nr Skapte blir beskylld fr att ha rakat av sig hret och tckt sig i tjra fr att
undkomma straff nr han drpt en man.(Njls saga: S.184)
Den vanligaste anledningen att kl ut sig verkar dock inte vara fr att likna ngon annan
utan fr att klttra p samhllsstegen. De islndska sagorna verkar man se speciellt allvarligt
p denna typ av frkldnad, speciellt fr att bluffa sig in i hjltarnas exklusiva klick. Som
Kirsten Wolf har observerat r det frst d som hjltarnas skratt blir fraktfullt mot de lgre
samhllsklasserna.(Wolf 2000: S.102)

Kroppen, klder och lyteskomik

Gretti fll naken och utmattad till smns i hallen, efter sin lnga simtur. Tidigt nsta morgon
s kom bondens dotter och en tjnstekvinna in i rummet. De knner genast igen mannen dr
han ligger och snusar, och tjnstekvinnan anmrker nog verkar han stor p verkroppen, men
han verkar inte riktigt lika vlbyggd dr nere. Fr skerhets skull smyger hon sig nrmare och
tar en titt. Varp hon hysteriskt skrattande springer tillbaka till bondens dotter och de lmnar
rummet.(Grettis saga: Kap 75)
Kroppen har alltid varit upphov fr stor fascination och utsatt fr mycket humor, s ven
under den yngre jrnldern. Abnormaliteter, utvxter, kroppsliga funktioner och ovrdiga
poser var upphov till mycket skratt, liksom sexuella egenheter. Snubbelkomiken kommer vi
att ta upp senare i kapitlet.
Yngre jrnlderns mnniskor verkar ha lagt stor mda p sitt yttre utseende och sin image i
allmnhet. Nr ngot brt mot den bilden s ledde det till mycket skratt. Nr tjnstekvinnan
skrattar t Grettis lilla penis s r det inte bara fr att hon r uppspelt ver att ha smygkikat p
en naken man, eller fr att hon upptcker att han har en ovanligt liten penis.
Skrattet anvnds i berttelsen fr att driva handlingen vidare, men kan nd sga en del om
dtidens vrderingar liksom sinne fr humor. Skrattet som lockas fram av abnormaliteter p
den manliga kroppen anses speciellt skadande d de tolkas som bristande manlighet. (Wolf
2000: S.100)
Ett annat exempel p fysiska abnormaliteter kommer frn Olav den heliges saga. Episoden
brjar i Tunsberg dr islnningen Torarin sover ver hos kung Olav. Islnningen ansgs vara
mycket ful, framfrallt drfr att hans ftter var rent anskrmliga. En morgon vaknar kungen
tidigt och fr syn p Torarins ftter. Han utbrister att det inte kan finnas ngra fulare ftter i
Tunsberg. Torarin slr d vad med kungen om att det visst finns. Varp Torarin slnger upp
sin andra fot och hvdar att den r fulare d den saknar lilltn. Kungen r emellertid inte s
lttbesegrad utan svarar d att den inte alls r fulare, d den har mindre kvar av det fula. Han
anses drefter ha vunnit vadet. (Olav den heliges saga: Kap 3, St 86)
All lyteskomik verkar emellertid inte vara illasinnad, s som verkar vara fallet med pojken i
Droplaugarsona saga som rkar stra spelet mellan en islnning och en norrman. Nr
norrmannen sparkar efter honom s blir han s rdd att han slpper sig. Skrattet som fljer
verkar dock inte vara speciellt illasinnat.(Droplaugarsona saga: Kap 13, St 172; I Wolf 2000:
S.97)
Sexualiteten var ocks ngot som kunde locka till mycket skratt, som mannen i
Bandamanna saga som hade den sexuella vanan att sitta och gnugga sina ben ttt emot
varandra.(Bandamanna saga Kap 10, St 355: I Wolf 2000: S.98) Men sexualiteten kunde
ocks anvndas som ett vapen, som vi kommer att ta upp i nsta kapitel.
Speciellt i det vre samhllsskiktet verkar statusprylar som klder, svrd, smycken osv.
varit otroligt viktiga fr att avgra grupptillhrighet och rang. Detta bekrftas bde i de

materiella lmningarna svl som i de historiska kllorna Det r drfr inte s konstigt att
Snorre i Eyrbyggja saga blir ordentligt hnad fr att han har en gamma sadel, oornamenterade
svrd och en enkel rock. (Eyrbyggja saga: Kap 13, St 23: I Wolf 2000: S.102) Inte heller r
det speciellt konstigt att Torhall blir hnad fr sin slitna, brunstrimmiga rock i Njls
saga.(Njls saga: Kap.118 St.295)

Fjlnir och snubbelkomiken

Kanske inte s ovntat s r ramla p bananskal komiken en av typerna av humor som
frdats bst genom rhundradena. Att de inte hade ngra bananskal var dock inget som helst
hinder fr att snubbla. Det finns mnga exempel p hur skratt frekommer nr ngon
snubblar. Nstan uteslutande verkar man skratta t personen, till skillnad frn kroppskomiken,
dr skrattet inte alltid r illasinnat.
Hjlten i orsteins saga och hans mannar skrattar hjrtligt nr de ser en man tumla ned frn
en kulle.(orsteins saga: I Wolf 2000: S.95)
I Svarfdla saga blir rlf utskrattad nr han
snavar p sin bror och landar i en hg med aska.
(Svarfdla saga; I Wolf 2000: S.99) Ett liknande
de mter Egil Skallargrimsson nr han p sin
lders hst snubblar efter att blivit bortschasad frn
elden. ven han blir hnfullt utskrattad.(Egils saga:
Kap 85)
Att ven kungligheter kunde snubbla str det klart
i berttelsen om ynglingakungen Fjlnirs grymma
de. Efter ett stort gille hos sin vn Frode s tar
Fjlnir fel drr p vgen tillbaka in efter att ha full
och trtt gtt ut fr att ltta p trycket. Han faller
ned i ett enormt lkar och drunknar.
(Ynglingasagan. St 11) I det hr fallet s var det
Figur 4. Fjlnir faller i lkaret.
skerligen ingen som skrattade vid tillfllet, och
inget str heller om ngon sdant i berttelsen.
Dremot s tyder mycket p att historien borde ha
uppfattats som humoristisk av folk inte allt fr ttt
knutna till kungen eller hans slkt. Vi har dessutom en
liknande parallell frn Ljsvetninga saga nr Gumundr
i stridens hetta faller ned i ett mjlkkar. orkell hkr
orgeirsson skrattar d gott och sger till Gumundr:
Jag kan tnka mig att din rv har slckt sin trst i
mnga bckar, men jag tvivlar p att den har druckit mjlk Figur 5. Gerald Ford snubblar.
frut(Ljsvetninga saga: Kap 9, St 52; I Wolf 2000: S.99,
Egen vers efter Wolf vers till Engelska.)
Ett annat exempel p kungligheter som faller finns bevarad i Benoit de Sainte-Maures
normandiska krnika. Incidenten intrffar nr vikingen Rollo mter med Karl den enfaldige
fr att diskutera Normandie. Seden bjuder d att Rollo ska kyssa kungens ftter, men det
vgrar Rollo. Istllet skickar han d fram en av sina hirdmn. Hirdmannen gr s att han tar
kungens fot och lyfter den till sin mun, dock utan att bja sig. Resultatet blir att kungen drattar
p nda och alla brjar skratta, frutom kungen. (Ferm 2002: S.25)

Kanske r det just nr upphjda figurer som kungar gr bort sig som snubbelkomiken blir
som roligast. En modern parallell r nr USA's dvarande president Gerald Ford 1975
snubblar i trappan p vg ned frn flygplanet, p sitt officiella beskt till sterrike.

Att lura sina fiender

Frmgan att kunna med list vervinna sina fiender terkommer flitigt i sagorna, och inte
sllan har denna del av sagan en humoristisk eller leksam ton. Nr Loke och Tor klr ut sig till
kvinnor r det fr att med list vinna tillbaka Tors hammare(Se ovan). Samma sak nr Oden
frfr jtten Suttungs dotter fr att komma t att sno tillbaka skaldemjdet.(Snorres Edda,
Skldskaparml: Strof 58) Bland gudarna s r det terigen Oden och Loke som utmrker sig
som de frmsta. Bda har dessutom det gemensamt att
de inte bara anvnder list mot sina fiender.
Precis som hos gudarna s verkar listen anvndas
flitigt hos mnniskorna bde av kvinnor och mn, dock
p ngot olika stt. Kvinnorna i sagorna fr ofta rollen
som hetsare, som genom att ifrgastta mannens
manlighet tvingar sin make, far, morbror eller liknande
till handling. Ett exempel p det har vi i Harald Grflls
Figur 6. Gunnhild eggar sina sner
saga, nr Drottning Gunnhild hetsar sina sner mot
Sigurd Jarl (Harald Grflls saga: St.3).
Nr Trn gr med p att gmma Hrapp undan Jarl Hkon i Njls saga s gr han det med
en visshet om att vinna mot jarlen i ren slughet. Jarlen kommer med hela sitt flje och krver
att Trn ska ge honom Hrapp. Trn frnekar att han har honom, men lter fr fridens skull
Jarlen ska igenom hans skepp. Vad som sedan fljer r en rtt slapstickartad historia dr
Trn stndigt ligger steget fre den allt mer ursinnige jarlen, och flyttar Hrapp mellan olika
gmstllen, fr att undg upptckt.(Njls saga: S.137-140)

Skrattet
Skrattet r p mnga stt avgrande fr vr tolkning av humor, som ett sorts godknnande av
de stycken vi tror r humor. Men skrattet r egentligen s mycket mer n bara en reaktion p
humor och skmt. Mnniskan anvnder skrattet som uttryck fr lttnad, fr att bli glad och har
roligt, lika mycket som fr att trotsa saker som vi fruktar eller gr oss ledsna. Vi anvnder
skrattet fr att knna gemenskap, lika mycket som fr att hna och befsta hierarkiska
strukturer.(Wolf 2000: S.94) Skrattet har ven den egenheten att vara delvis frikopplad frn
humor. Fr medan humorn ofta behver skrattet som en sorts godknnande, s finns det skratt
som inte alls har med gldje att gra.
Kirsten Wolf som studerat skrattet i de islndska kllorna har delat upp frekomsten av
skratt dr i fem delar.
Skrattet som ett uttryck fr gldje eller lttnad Trots att gldje kanske r det som vi
normalt frknippar med skratt s frekommer det rtt sparsamt i litteraturen. Enligt Wolf r
detta p grund utav att sagorna r stiliserade, och inte alltid helt realistiska. Det finns dock ett
klart samband mellan gldje och skratt,
Skrattet som ett uttryck fr triumf eller hn. r den vanligaste formen av skratt, och har
alla det gemensamt att de r p ngon, oftast en besegrad fiendes, bekostnad. En annan stor
klla till skratt r kroppen och snubbelhumorn.

10

skrattet som ett uttryck fr trots. Skarpheden i Njls saga r den som mest frekvent
anvnder skrattet och hnet fr att trotsa. Ofta r det ocks knutet till striden. En speciell typ
av trots r trotset mot dden som vi kommer att ta upp senare i kapitlet.
Skrattet som metod fr att dlja obehag. Ytterst sllan visar personerna i sagorna tecken
p obehag. Nr det vl hnder s tenderar de att skratta fr att maskera sitt obehag eller sin
skam.
Skrattet som tecken p mental ohlsa. Det okontrollerade skrattet r ovanligt, och verkar
ha ansetts opassande och ett tecken p galenskap. Kung Sigurds okontrollerade skratt i
Magnussnernas saga r ett exempel p ett skratt som ansgs utlsas av mental ohlsa
(Magnussnernas saga: St.22).
De f exempel som finns p skratt i Beowulf r fr det mesta sammankopplade med den
hviska hallkulturen. Men det finns ocks ett exempel som passar vl in i tanken om skrattet
som tecken p mental ohlsa. Nr Grendel smyger sig p de sovande soldaterna s gr han det
medan han skrattar inombords, som en markering av hans galenskap (Beowulf: Rad 730).
Den sovjetiske folkloristen Vladimir Propp har frt fram en teori om det rituella skrattet,
som baserat p antropologiska, entnografiska och historiska kllor tolkar en del av skrattet
som befriat frn humorn, och snarare br kopplas samman med en rituell kontext,
initiationsriter, hnandet av dden, avsaknad av skratt i ddsvrlden osv. Han tar ven upp
skrattet som en sorts fruktbarhetssymbol, och beskiver en lng rad myter dr t.ex. en
prinsessas skratt r direkt avgrande fr skrden, och drar dr liknelsen till gudinnan Skade
som mste skratta fr att ktenskapet till Njord ska bli av.(Propp 1984: Kap 9) Jag har funnit
en del passager, som stdjer hans teorier bl.a. komiska ddrepliker, skratt t dende mm, men
har av utrymmesbrist inte plats att diskutera det vidare i den hr uppsatsen.

3. Om konsten att frolmpa

I en tid d hedern stndigt stod under angrepp, vrderades karaktrsdrag som stridbarhet,
snabbtnkthet och uppfinningsrikedom hgt. Familjens heder var central i samhllslivet och
lg stndigt p vgen och vgdes efter familjens handlingar och yttranden. Kortare
ordvxlingar kunde mycket vl utlsa blodspillan eller leda till bittra slktfejder. Som
frmyndare fr familjen var mannen den som rent politiskt skulle lsa tvister och utkmpa
familjens strider, ven om de var verbala.
Att dma av det material som finns bevarat s verkar frolmpningen ansetts som en
nrmast inofficiell konstart, som frdmdes av de flesta, men som nd levde och frodades,
inte minst genom niddiktningen.

Tabun och mma punkter

Att frska sammanfatta en hel kulturs mma punkter och tabun r sjlvklart svrt. Dessutom
frndras vad som r knsligt med tid, och plats och samhllskikt. Men det behver nd
gras fr att komma nrmare frolmpningen och hnet som fenomen. En bra plats att brja
kan vara henalag. Lagtexten r frn 1200talets Uppland, och har skerligen ldre anor.
henalag representerar p mnga stt vr typiska bild av konflikthantering under jrnlder.
Giver man oqvdingsord t man: "Du r ej mans make och ej man i brstet!" [och den andre svarar]
"Jag r man som du!" De skola mtas vid tre vgars mot. Kommer den [som] ord haver givit och
den kommer ej som ord haver erhllit, d skall han vara som han heter. [Han] r ej edfr och ej
vittnesgill varken fr man eller qvinna. Kommer den [som] ord haver erhllit och ej den [som] ord
haver givit, d ropar han tre nidingsrop och mrker honom i jorden. D vare han en smre man
[som] sade det han ej torde hlla. Nu mtas de bda med fulla vapen. Faller den [som] ord haver ftt,
[d r han] gill med halv gld (mansbot). Faller den [som] ord haver givit Ordbrott [r] vrst,
tunga [r] huvudbane ligge i ogill ker. Ur ldre Vstgtalagen, henalagh

11

Lagtexten spelar upp ett scenario dr en man frolmpar en annan, och tar upp de regler som
gller kring hur tvisten ska lsas. D frolmpningen gller den ene mannens manlighet s
ansgs det s allvarligt att det mste lsas genom holmgng. Vi berttas dessutom om vikten
att hlla sitt ord, fr att inte rknas som en smre man. Ordbrottet rknades t.o.m. s
allvarligt att det rttfrdigade mordet p den frolmpande i holmgngen. Glpr ora vrstr
Tunga houubani( Ordbrott [r] vrst, tunga [r] huvudbane).
P vissa stt r texten representativ fr vad som var knsligt, och vad som man kunde vnta
sig om man var allt fr rapp i kften. Men som vi kommer att mrka nedan s tar den bara upp
en aspekt utav ett mycket bredare spektra. Det fanns inte bara gradskillnad p mnen
frolmpningar, utan ven skillnad i hur man tog upp dem, och nr man gjorde det, och med
vem man gjorde det mot. En kmparlusta fanns inbyggd i sjlva kulturen, och lngt ifrn allt
gnabbande mellan personer var mnade att avgra p tings eller i holmgng.

Knsroller
Knsrollerna mellan kvinna och man verkar ha varit strikta, ven om det var frmst den
hviska kulturen som hade rd att vara petig. Framfr allt var det mannens roll som var mest
knslig fr frolmpningar. Det politiska livet centrerades kring maskuliniteten och den mste
upprtthllas till varje pris. Balansen mellan knen
frefaller dock ha varit rtt skev, fr en kvinna kunde ofta
ta ver den manliga uppgiften utan att hennes kvinnlighet
fick sig en trn. (Meulengracht Srensen 1998: S.115,
117)
Figur 7. Naken kvinna och man i
brden p Bayeuxtapeten

Att frolmpa en kvinna

En sak som gick att frolmpa en kvinna fr var hennes lsaktighet, men intressant nog s
verkar det snarast vara en frolmpning mot mannen det med. Det visade nmligen p hans
ofrmga att ansvara fr hennes dygd. Detta gllde bde fr den ogifta och gifta kvinnan.
(Meulengracht Srensen 1998: S.115, 117) Men inte ens detta verkade ses med allt fr oblida
gon i alla lgen. Som Njord sade till Loke p ett gille nr han anklagat Freja fr att vara
mangalen. Fga det gr, om fruntimmer sig kta mn eller lskare skaffa; men ett under det r, att en
omanlig as kommit hit in, som barn har burit (Poetiska Eddan, Lokasenna: Strof 34). Citatet visar
ocks p att det var betydligt mer allvarligt att Loke ikltt sig rollen av en kvinna, n att Freja
r mangalen.
Andra saker som kvinnor kunde bli anklagade fr var att vara en dam, eller diva vilket
enligt Snorre innebar att hon gnade sig mycket t utsmyckning och prl, eller kunde hon bli
kallad fr ett rivjrn, vilket innebar att hon hade stark vilja. Snorre skriver vidare att det finns
ocks andra ord som r till fr att klandra kvinnor. Men dem ville han tyvrr inte skriva
ned.(Snorres Edda, Skldskaparml: Strof 68)

Ergi Omanlighet och feghet

Det fornnordiska ordet fr omanlighet var ergi, att bli anklagad fr detta var att bli anklagad
fr att vara den passiva parten i ett homosexuellt frhllande, vilket var ungefr det
allvarligaste en man kunde bli anklagad fr. Mer om denna form av sk omanlighet i stycket
om nid nedan. Nr jag anvnder begreppet omanlighet nu s r det dock en bredare kontext.

12

Begreppet omanlighet har jag tolkat som allt som en man gr som faller utanfr de strikta
regler som satts upp mellan knen.
Snorres edda har ett antal synonymer fr den dlige mannen: Bldig, vek, trkig, trlson,
blotman, ynkrygg, vrak, smitare, vekling, niding, vanslkting, krk, odugling, kry, latmask,
luffare, sate, tiggare, snyltare, usling. Om han r snl kan han kallas: Snlvarg, elaking,
rknare, stackare, gidsniding, snljp. r han oklok s kan han kallas: fne, dumbom,
galning, narr, tlp, stirrare, dumbom, tok, snurrig, rasande och galen. Man kan ocks kalla
honom: skrvlare, pratmakare, kloss, hjulben, skojare, stallkarl, ltting och drnare.(Snorres
Edda, Skldskaparml: Strof 65)
Som sagt s kretsade det offentliga livet kring mannen. Detta fick ven resultatet att de var
ltta att driva med. Det kunde vara allt frn att driva med mn som bar kvinnoklder, till
edsbrytare och mn som inte vgade frsvara sin familjs heder, eller inte kunde tillfredstlla
sin fru.
Som exempel p detta kan vi ta islnningen Skarpheden i Njls saga. Han var ute med sin
vn Asgrim bland bodarna vid tinget fr att samla std fr sitt ml. Nr de nekas hjlp av en
man kallad Torkel s sger Skarpheden:
Till tings har du inte ridit ofta, eller befattat dig med tvisterna hr, och det passar
dig nog bttre att sitta och ysta och krna smr med dina f hjon hemma p xar.
Hellre n att sga-glpord borde du peta dig mellan tnderna och laga att du fr
bort resterna av mrrtarmen, som du t, innan du red till tings din frherde sg
det sjlv och undrade ver hur du kunde bra dig s illa t. Ur Njls saga S.187

Hr har vi en nrmast tredubbel frolmpning. En riktig man skulle delta i det politiska livet,
och dessutom ha mnga i sitt flje anser Skarpheden. Dessutom s anklagar han honom fr att
sitta och ysta och krna smr, ngot som var srskilt frolmpande d det ansgs vara en
kvinnlig uppgift (Meulengracht Srensen 1998: S.117). Sedan gr Skarpheden vidare med att
anklaga Torkel fr att ha tit upp tarmarna p en mrr. Ngot han tydligen tyckte extra illa
om.
En annan variant av omanlighet var feghet. Detta gllde frmst i krigarens vrld. Men
strckte sig i vissa situationer till alla mn och kvinnor. Att vgra slss, fly frn slagfltet och
anvnda andra som skld var typiska exempel p feghet.
Nr Kare i Njls saga blir anklagad fr feghet av Skapte, s kvad han tre visor, shr lter
den frsta:
Hur djrvs du, fege, lasta
mig fr att jag flydde.
- pilarna skur skrllde
hgt mot skroguls(skldens) sky -,
du, som sjlv skyndsamt
dolde rda skgget
ngsligt bakom bodens
vgg vid vapnens brak.
Ur Njls saga S.249-250

Utseende och egenskaper

Smeknamn och binamn kan ge oss viktiga upplysningar om olika mnniskors mest
framtrdande drag. Vare sig det rkade vara dess egenskaper, handlingar eller utseende. De
klassiska exemplen r sjlvklart namn som Harald Hrfager, och hans son Erik Blodyx (Palm
2004: S.375)
Men lt oss titta lite nrmare p lite mindre knda binamn, och d speciellt de som knappast
kan uppfattas som komplimanger.
13

Rune Palm tar upp en hel del exempel p binamn i sin bok Vikingarnas Sprk, intressant fr
den hr uppsatsen r namn p runinskrifter s som Skammhals korthals, jokkr tjock,
unn-ki Tunn-ke och Varrfitr tjocklpp som verkar beskriva personens mest
framtrdande fysiska drag, p ett inte allt fr smickrande stt. Andra exempel p detta r
namn som Borsteskalle, Hallbjrn halvtroll, och Hkan turs.(Palm 2004: s.177, 179; Njls
saga S.184; Egils saga: Kap 1, 25) Den frsta syftar p nr personen i frga klippte sitt hr
och smorde in huvudet med tjra, medan de tv andra liknar personen till jttar och troll
Det finns ven en del namn som beskriver personens egenskaper. Rune Palm tar upp namn
som pir gaphalsen, Illhugi den ondsinnade, Illfuss den ondskefulle, och namn som
snare verkar visa p personens avsaknad av egenskapen som, nmr Obegvad, spakr
Oklok, starkr Ostark, vaginn Otvttad. Mrkligt r att flera av dessa namn anvndes
av braren sjlv, och mjligen r det drfr frgan om motsatsnamn.(Palm 2004: S.380-381)
pir kan drfr mycket vl ha varit en mycket tystlten person, eller ngon med en stor dos
sjlvironi, men det finns inget stt att bevisa det.
Inte heller kvinnorna var besparade de frolmpande smeknamnen som bl.a. Jorunn
Manvitsbrekka Mannavettsbrcka i Laxdaela saga visar. (Laxdla saga: Kap.1)

Ni
Nid var den allvarligaste formen av frolmpning man kunde bli utsatt fr. Ofta var detta
beskyllningar om sexuell perversion, som sgs s allvarliga att folk kunde dmas till dden
eller fredlshet fr brottet. Det fanns tv typer av nid, trni och tunguni. Trni var en rent
fysisk manifestation av ngot slag. Egil Skallargrimssons hasselstr med ett hsthuvud p,
eller obscena statyer r ngra exeempel. .(Egils saga: Kap 57; Palm 2004: S.211; NE: Nid)
Tungunid dremot var ngon form utav verbal skymfning, som ofta hnde ihop med
begreppet ergi.
Palm skrivet att Nidet gr oftast ut p anklagelser om att vara den passiva partnern i ett sexuellt
umgnge mellan tv mn. Andra former av nid kan vara anklagelser om tidelag eller incest.
(Palm 2004: S.211, 213) Det ska lggas till att enligt lagtexterna t.ex. Grgs s r det enbart
den sk passivt homosexuelle som blir utsatt fr Nid. Den aktivt homosexuelle verkar inte ha
lidit ngon strre ofrrtt (Hagsten-Karlsson 2000: S.18)
Brit Solli har en ngot annan syn p Nidet, liksom Palm s kopplar hon ihop det med ergi,
men menar att begreppet mste tolkas kontextuellt, och inte synonymt med
homosexualitet.(Solli 1999: S.342ff: I Hagsten-Larsson 2000: S.19-20) T.ex. Odens
knsverskridande verkar accepteras p ett helt annat stt n Lokes.
Niddiktningen var speciellt vanlig p
Island, ven om f strofer finns bevarade i den
islndska litteraturen. Inte bara mn utan ven
kvinnor kunde bli utsatta fr nid, men d
rrde det sig om anklagelser om trolldom,
incest, hor och beskyllningar om att ha satt ut
sitt barn eller p annat stt mrdat sitt barn,
som ldre Vstgtalagen visar. (Palm 2004:
S.213) Dock s gller dessa anklagelser
frmst i en kristen kontext. Av vad den
hedniska kvinnan blev utsatt fr finns mycket
litet bevarat.
Ett exempel p nid kommer frn en
Figur 8. exempel p Trni bland nyhedna
berttelse om Torvald Vittfarne, som tar med
sig en biskop tillbaka till Island fr att
14

predika. Det anses s allvarligt att folk anstller diktare fr att kvda niddikter mot
biskopen(orvald Viforli Saga: I Palm 2004: s.217)
Nio barn har
Biskopen ftt.
Till dem alla
r Torvald fader.
Ur orvald Viforli Saga

Men det finns ven betydligt grvre nidtexter bevarade frn 1200t som vi kommer att ta upp
mer i fljande kapitel.

Verbal strid och frmgan att vnda en frolmpning

P mnga stt var det lika illa i det yngre jrnlderssamhllet att frolmpa ngon, som att
faktiskt dda denne. Drfr kunde det vara avgrande fr ens heder att inte lta ngon komma
undan med en frolmpning, eller nid mot din person. I princip s fanns det tv stt att gra
detta, antingen med vld eller med ord. D vld inte alltid var ett alternativ, s var det desto
viktigare att vara rapp i kften och snabbtnkt.
I talsprkiga kulturer brukar man dessutom ofta fasta formler i sitt sprkbruk, inte minst i
terberttande av historier(Ong 1990: S.72ff). Detta hjlper minnet, och skapar dessutom en
helt annan vanhet infr att forma och bja det talade ordet.
Enligt Walter J Ong r agonismen, eller kmparlustan, bde verbalt och fysiskt en
gemensam faktor fr de flesta talsprkiga kulturer.(Ong 1990: S.57)
Ordsprk och gtor anvnds inte bara fr att lagra kunskap utan fr att engagera andra i en
verbal och intellektuell strid: nr man framsger ett ordsprk eller en gta, utmanar man
lyssnarna att vertrffa det sagda med ngonting som r mer vlfunnet eller motsgelsefullt
(Abrahams 1968; 1972) Skryt ver den egna skickligheten och/eller smdelser av motstndaren
frekommer regelbundet i sammansttning ar mellan litterra gestalter(Ong 1990: S.57 )

Detta stmmer vl in p bilden av jrnlderns samhlle, och frklarar en hel del om

mekaniken i den verbala striden. Striden behvde inte alltid ha en r och direkt ton. T.ex. hela
frsta delen av Snorres Edda, Gylfaginning, r i sjlva verket en enda lng verbal strid mellan
asarna och Svearnas kung Gylfe, dr Gylfe stller frgor om deras gudar och asarna gr det
bsta fr att lura skjortan av sveakungen.
Kmparlustan genomsyrade de flesta lager i samhllet, och p de flesta olika niver, frn
harmlst gnabbas med varandra p gillet till att slnga ur sig straffbara Nidverser, eller skrika
frolmpningar t varandra innan ett fltslag. Kvinnor kivades med kvinnor, och med mn fr
den delen, och vice versa. De hgt uppsatta var inte heller de fredade frn angrepp av vanliga
mnniskor. Snarare tvrt emot, p mnga stt kan man hvda att ledarens rtt till posten var
beroende p hur han kunde hantera hot, bde verbala och fysiska.
Inte minst har vi mnga exempel frn gudarnas vrld p denna kmparlusta. Lokasenna
eller Lokes trta, r en lngre eddadikt i vilken Loke kommer in och frolmpar gudarna p
girs gille. Genom dikten s betar Loke metodiskt av gudarna en efter en. Brage anklagas fr
att vara feg och skrytsam, Idun, Frigg och Freja fr att vara mangalna, Freja och Njord
anklagas ocks fr incest, Gevjon svekfull, Oden fr att hlla p med sejd, Tyr fr att han inte
ftt ngon gld nr hans fru var otrogen, med Loke sjlv! Osv. Gudarna frsker frst att f
Loke att respektera gillesfriden, men blir snart s arga att de brjar hugga tillbaka. Hela
spektaklet slutar dock inte frens Tor dyker upp p gillet och efter en del munhugg hotar att
sl av Lokes huvud och krossa alla hans ben. Loke flyr d frn gillet.(Poetiska eddan,
Lokasenna)
15

Hr r ett utdrag frn nr Loke ger sig p Oden, nr han frsvarar gudinnan Gevjon:
21 Oden sade: . Tokig r du, Loke, / och har tappat frstndet / d du Gevjon gramse dig gr, / ty vrldens
den / vet hon alla / och sknjer s vl som jag sjlv.
22 Loke sade: . Tig du, Oden! / Aldrig du rtt / kunde dela lyckan i drabbning; / ofta sknkte du den, / som du
sknka ej skulle, / den smre nmligen, seger.
23Oden sade: . Vet du, sknkte jag den, / som jag
sknka ej skulle, / den smre nmligen, seger, / tta
vintrar var du / under jorden / kor mjlkande och
kvinna; / dr barn du till vrlden bringat, / det fr
skamlig omanlighet skattas.
24 Loke sade: . Ocks sejd man sade dig / va p
Sams, / du valors vidskepelse brukte; / i gestalt av
trollkarl / du strvade kring vrlden; / det fr skamlig
omanlighet skattas.
Ur Lokasenna Strof 21-24

Oden sger att Loke mste vara tokig fr att

anklaga goda Gevjon, d svarar Loke med ngot i
stil med att, tokig kan du vara sjlv, du som inte
ens kan vlja rtt mnniska att ge std till i en drabbning, utan bara gav det till den smre.
Varp Oden kontrar med en ngot diffus strof som frmodligen syftar till att han visst visste
vad han gjorde, och anklagar i sin tur Loke fr att vara omanlig, Loke svarar d att Oden sjlv
hll p med Sejd, vilket ocks ansgs omanligt.
Som vi mrker s verkar det effektivaste sttet att kontra en frolmpning vara att komma
med ngot som var mycket vrre. Ett annat exempel p detta kommer frn Njls saga. Njal
har vid tillfllet betalt bter fr sin son Skarpheden till en hvding som heter Flose och
slnger med en fotsid sidenkappa p kpet p silverhgen. Nr Flose ser detta s frgar han
med ett hnfullt leende vem som gde kappan. Skarpheden sger d:
Figur 9. Loke hjlper Hder skjuta pil p Balder
Av. Tudor Humphries

Vem tror du den r, som har sknkt den, frgade Skarpheden.

Om du vill veta det, s skall jag tala om det fr dig, att jag tror att det r far din, skgglse
gubben, som har sknkt den. Mnga, som ser honom, vet inte, om han r manfolk eller
kvinnofolk.
Det r skamligt talat, sade Skarpheden, att hna honom, s gammal som han r, och det har
ingen, som sjlv duger ngot till, velat gra frr. Att han r manfolk, det kan du fr resten veta, fr
han har sner med sin hustru. Och d f av vra frnder har legat obtta vid vrt tungrde, utan att
vi har hmnats dem.
Drp ryckte Skarpheden till sig kappan och kastade ett par bl byxor till Flose. Dem kunde han
bttre behva, sade han.
Varfr skulle jag bttre behva dem, frgade Flose.
Jo, fr det: om du r Svinafellstrollets brud var nionde natt, som det sgs, - att det m gra dig
till kvinna.
Ur Njls saga. S.193

Allts, Flose brjar med att anklaga Njal fr att vara omanlig d han saknar skgg.
Skarpheden svarar d att ingen som sjlv r ngot skulle frolmpa Njal, och fortstter sedan
med att hvda att Flose r brud till Svinafellstrollet, och behver ett par byxor bttre fr att
fortfarande kunna hvda sin manlighet. Drmed blir Flose s arg att han vgrar ta emot
bterna. Men tinget anser mlet nd avgjort och familjehedern r rddad, fr tillfllet.
En av de vanligaste indikationer vem som har vunnit den verbala striden r skrattet. Detta
borde ha varit speciellt sant p Ting eller liknande platser dr straffet fr att ta till vapen var

16

hrt. Att sl hl p ngons vrdighet eller hja upp sig sjlv har dessutom bara ngon effekt
om, och nr det finns vittnen nrvarande som kan skratta. Frutom d det gller att skapa
ngon sorts intern hierarki.

4. Humor som social strategi: En tid och rumsindelning

Humorn och frolmpningarna kan inte bara anvndas som vapen eller underhllning, utan
ven som instrument i en bredare social strategi fr att klttra upp nnu ett hl p den viktiga
och fruktade karrirstegen. I det hr kapitlet s ska vi underska humorns tid och rums
indelning lite noggrannare. Vem praktiserar humor? Vem skrattar? Vem skrattar inte? Varfr?
Vart skrattar man oftast? Osv. Grunden fr denna granskning r en underskning dr jag
jmfrt 27st blandade humoristiska situationer frn 14st olika eddor, sagor, attr och krnikor.
Detta kompletteras sedan av analyser av annat material och vad som sagts tidigare i mnet.
Sjlvklart fr man ta uppgifterna med en nypa salt, av olika tidigare nmnda orsaker, men det
ger nd en fingervisning

Den typiske lustigkurren

Den typiske lustigkurren i den norrna
litteraturen r en man. Han har det rtt gott
stllt, en eller flera grdar och en ngon form av
stab av trlar, hirdmn och tjnstefolk. Han r
ocks ofta gift. Den vanligaste personen han
skmtar, hnar eller driver med r en annan
man, ofta i en liknande stllning. Speciellt hrt
hnar han folk som frsker fejka in sig eller
ltsas hra hemma i hans samhllsklass, medan
Figur 10. Brsrk som biter sklden
barn, slavar och gamla tas lite lttare p (Wolf
2000: S.98-105).
Kvinnor frolmpar han inte eller skmtar om eller med, svida de inte r gamla och gaggiga.
D kan han tnka sig att skrattande avfrda denne. D r det troligare att han driver,
tminstone ltt, med ngon kung eller storman. Det vanligaste sttet han anvnder sin humor
r igenom frolmpningar eller hn. Ibland, men bara ibland, nr han blir tillrckligt
frbannad fr att anvnda sig av niddikter, men han drar sig fr det d de r olagliga. Han kan
ven skmta en del, men inte s mycket. Den typiska platsen fr lustigkurrens lustigheter r i
det offentliga, helst i en hall, eller till tings. Det r dr de rknas d det r bara d som folk
kan hra honom, och det r bara dr som han kan anvnda dem i sitt spel fr att frgra sina
fiender.
Detta ger en rtt detaljerad bild. Men vems historia r det egentligen som berttas? Jag vill
hvda att detta inte p ngot stt br uppfattas som en heltckande representativ bild ver
humor i jrnlderssamhllet. Bilden vi ges i de i huvudsak kristna islndska kllorna, br
snarast uppfattas som en spegling av humorn hos den ledande klicken av mnniskor.
Dessutom en stiliserad sdan.(Wolf 2000: S.95) Till skillnad frn mnga vriga regioner i
Skandinavien s r toppen p Island frfriskt bred, och dess historia kan drfr ltt frvxlas
med hela det islndska folkets. Nr hela paketet dessutom draggas igenom kristen och
androgyn dogma, s fr vi en berttelse som inte bara laggar p djupet, men ven p bredden.
Det finns dock brottsstycken och fragment kvar av en mer folklig och mngskiftande
humor. ven om vi kommer att underska detta lite nrmre s blir tyvrr ven denna del av

17

uppsatsen fokuserad p den breda toppens anvndande av humorn. Frst ut ska vi kika
nrmare p vilka som anvnder sig av humorn, och d speciellt professionella utvare.

Lekaren och diktaren

Den professionella utvaren av humorn under jrnldern
verkar vara sllsynt. Det finns inga riktiga motsvarigheter
till stuppkomikern eller sitcomstjrnan.
Det nrmaste vi kommer r lekaren, som
finns belagd frn 900t, nr en sdan
tjnstgr i kung Haralds Hrfager hov.
Lekarens uppgift skiftade frn speleman,
till gycklare och akrobat (NE: Lekare)
Men lekaren var troligen ocks en
Figur 11. Skald
humorist redan under vikingatiden. Med
berttar sagor
tiden kom titeln lekare att ersttas med narr och spelemn, men det r
frst en bra bit in i medeltid (Jonsson 1994: S.142).
Betydligt bttre anseende verkar d diktaren och poeten ha i det vikingatida samhllet. Som
en naturlig del utav hallkulturen s flockades diktarna kring de rika och mktiga likt flugor
kring socker. De flesta var dock inte enbart diktare, utan var ofta krigare som genom sina
frdigheter i poesi ndde stor ryktbarhet.
Det kanske bsta exemplet r kanske Egil Skallargrimsson, som bde var en brutal och
duktig krigare, och som genom sin poetiska konst faktiskt lyckades rdda huvudet genom att
skriva en smrig hyllningsdikt till Erik Blodyx ra (Egils saga: Kap.72) Duktiga diktare
kunde ven husgra som huskarlar, och till och med anstllas vid behov fr att kvda dikter
(orvald Viforli Saga: I Palm 2004: s.217).
Sjlvklart s kved diktarna inte alls bara humoristiska stycken, lngt drifrn. Men som vi
ser, inte minst genom niddiktningen s var det ofta en av deras funktion att roa och
underhlla.

Gender och Klassperspektiv p humorn

Att pst att humor under jrnldern r en specifikt manlig freteelse r fel. Problemet ligger
som vi diskuterat tidigare snarare i kllornas natur, och det humormaterial de presenterar.
Visst s r det frmst mn som ger uttryck fr sin humor i kllorna. Men det finns kvinnor
ocks, ven om de inte frekommer lika ofta.
Frmst s nmns det om kvinnor som skrattar t saker som de finner ljevckande och
roliga. Som tjnstekvinnan i Grettis saga (se ovan), hon som skrattar nr Egil som gammal
faller(se ovan), eller som i gudarnas vrld nr Loke fr Skade att skratta genom att knyta ett
rep mellan sin pung och en get(Snorres Edda, Skldskaparml: 56). Att kvinnorna
uppskattade olika former av humor finns det drfr ingen tvekan om. Men finns det ngra
belgg fr att kvinnor sjlv tog rollen som lustigkurrar? Nja. Ett ftal glimtar om det finns
bevarade. Men mest r det frgan om spydiga kommentarer till mn som gjort ngot ovrdigt.
Kvinnan som ser Egil Skallargrimsson ramla nr han r gammal, sger skrattande: Nu r du
alldeles frdig, Egil, nr du faller av dig sjlv(Egils saga: Kap 85).
En mer humoristisk situation uppstr nr stackars Ketill i Hrlf saga Gautreksonar friar till
en kvinna som egentligen vill vara man. Hon tar det som en som en grov frolmpning och
ger honom ett s.k. klmhgg ver rumpan med sitt svrd. Detta rknades som en grov
frolmpning, inte minst d hugg mot baksidan av kroppen kunde uppfattas som att offret

18

flytt, eller som tecken p sexuell underkastelse. Ofrrtten gjordes extra farlig och
frdmjukande d den var begngen av en kvinna och att han drfr inte lagligen kunde
hmnas den.(Meulengracht Srensen 1980 & Bagge 1990; I Hagsten-Larsson 2000: s.40-43;
Hagsten-Larsson 2000: S.40-43)
Kanske har vi dr en av frklaringarna till att kvinnor anvnder sig av humor s lite i
kllorna. De islndska sagorna, eddorna, Beowulf och de flesta vriga kllor skrevs av
maktens mn fr maktens mn, om maktens mn i ett samhlle som visserligen fortfarande
behllit mnga av sina seder och traditioner, men dr de kristna dogmerna och dess kvinnosyn
haft tid p sig att sl rot. Ett av syftena bakom Snorres Edda var t.ex. att knyta an till
Medelhavsvrldens rofyllda historia(Snorres edda, Inledning: 3). Lgger vi sedan till att
kvinnans roll i offentligheten var begrnsad, att de drfr rent praktiskt stryks ur mnga av
delarna av sagorna, och att kvinnan dessutom inte kunde straffas i vanlig mening fr det hon
sger. Man skulle ocks kunna sga att de mest srande skratten och humorn ofta kommer
frn det motsatta knet, eller har ngon form av knsaspekt. T.ex. nr kvinnor skrattar i
kllorna s verkar det nstan uteslutande vara t ngon man, ofta fr att han just betett sig
omanligt( se Appendix 2). Mn skrattar inte t kvinnor i ngon av kllorna, frutom de som r
gamla och senila.
Vi rr oss allts i ett berttarklimat som varken verkade vilja eller hade ngon anledning att
ta med kvinnors humor i ngon strre utstrckning. Samma sak med trlar, tjnare, barn, och
annat folk som inte berrde den absoluta manliga elitens frehavanden.
Nr dessa, trlar, tjnare eller liknande omnmns skrattande s r det nstan alltid t ngon
uppt i hierarkin (se Appendix 2). Detta verkar ven glla uppe p bondeniv dr humor mot
kungar och jarlar inte var alls ovanliga. Att det r s r vl egentligen inte s konstigt, kungen
och maktens eliter var till stor del offentliga personer, inte olikt politiker och kndisar idag,
och deras frehavanden spreds skerligen som lpeldar, med handelsmn, tingsbeskare och
vandrare.
Att ven tjnare kunde roa sig p sin husbondes bekostnad visas bl a i Bandmanna saga dr
en tjnare driver med sin husbondes vana att gnugga sina lr ttt emot varandra fr sexuell
njutning (se ovan).

Vart skrattade man?

Antal

Att skrattet, gldjen och humorn hr hemma i hallen rder det ingen tvekan om. Redan i
Beowulf r gldje, skratt och
Vart skrattar man?
hallen intimt sammankopplade.
Hallen
Avsaknad av detta i en hall
12
verkar ha betraktats som en stor
Grden
10
brist, bde fr hallen och
Badkaret
8
potentiellt ven fr dess
Utomhus och
gare(Beowulf: Rad 108, 436,
6
resande
497, 611, 2012, 2456, 3018).
4
Skeppet
Som vi kan se i Figur 12 s r
2
Tinget
detta ett mnster som gr igen
0
ven i de senare kllorna. Hallen
hgen
Kontexter
r den vanligaste platsen fr den
offentliga humorn fljt av tinget
Figur 12. Humorns rumliga indelning
och p delad tredjeplats kommer i
grdsmilj och ute i terrngen p resande fot. D hallen var en plats fr rituell aktivitet svl
som underhllning och fr vad vi arkeologer skulle kalla uttryck fr materiellt verfld, s r
det inte speciellt konstigt att det r just hr som de flesta humoruttrycken samlas. Inte minst
med tanke p de diktare och i sen tid, lekare som vistats dr. Vrt att notera r att kvinnan, i
19

stort sett alla de exempel jag hittat verkar knuten till grds heller hallkontexten nr hon
frekommer i humoristiska situationer, medan mannen inte verkar bunden dr p samma stt.

Att knyta kontakter och vinna ngons gunst

Flertalet sagor berttar hur folk genom olika grningar vinner hvdingar, jarlar och kungars
gunst genom storslagna gvor, fagra tal och heroiska handlingar. Men som vi ska se s verkar
humor fungerat minst lika vl.
Nr den unge soldaten Wiggi i Gesta Danorum skmtar om Danmarks kung Rolf och kallar
honom Kraki p grund utav hans lngd, s finner kungen det s passande att han tog det
namnet till sig och gav Wiggi ett tungt armband. Kraki betyder ungefr en hg trdstam som
gjorts klttervnligt.(Gesta Danorum: Kap.3) ven Hrapp i Njls saga anvnder humor fr att
vinna Gudbrands gunst. Med sina skmt gr han sig snabbt populr i hans flje, ven om
Gudbrand efter en tag brjar tycka att hans skmt r lite vl grova (Njls saga: S.133).
Som vi sett i stycket om att lura sina fiender i kapitel 3 s r det ven humor som Kpheden
anvnder fr att snabbt vinna Hruts gunst.

Skrattet och krleken

Humorn r ofta en viktig komponent i kommunikationen i frhllanden i vrt samhlle, och
det finns indikationer p att s ven var fallet under vikingatiden.
Nr orvaldr gifter sig med Hallgerd i Njls saga s frgar hans far hur han knner infr
ktenskapet. orvaldr svarar d att han knner bra infr det och att han kan mrka att hon
tycker om honom d hon skrattar t allt han sger. Nu visar det sig dock att hon snarare
skrattar t honom. Men sttet han uppfattar situationen tyder p ett sorts normaltillstnd.(Njls
saga: Kap. 11, st 33)
Vi har ven tagit upp att Skade mste fs skratta fr att ktenskapet mellan henne och
Njord ska bli av(se kapitel 2, om skrattet). Ett annat exempel p ett liknande tema r nr
Gudrun i Laxdla saga kommenterar att det bsta med en viss Kjartans dd r att hans fru
inte kommer g och lgga sig skrattandes den natten (Laxdla saga: Kap 49, St.154-155; I
Wolf 2000: S.96) Jag tror dessa skratt br tolkas som ett stilistiskt grepp fr att uttrycka
lyckan, gldjen och fruktsamheten som ansgs vara en norm i det lyckade ktenskapet. Att
man anvnder skrattet och humorn, som ett renodlat uttryck r i sig en markr fr att humorn
har varit viktig i spelet mellan man och kvinna ven under vikingatiden.

Att anvnda humor fr att pressa folk dit man vill

Precis som man anvnt humorn och frolmpningarna som ett direkt vapen, s verkar man
ocks anvnt humor som en metod att vinna folks frtroende och pressa dem dit man vill. I
Njls saga frklr sig Gunnar till den avskyvrde kpmannen Kpheden fr att lura Hrut att
avslja hur han bst ska ta upp ett ml mot just Hrut p tinget. Shr beskriver Gunnars vn
Njal hur Gunnar ska gra fr att driva Hrut dit de vill.
Du skall hlsa honom, och det kommer han att ta vl upp att ta vl upp och frga, om du r frn
nordlandet, och d skall du svara att du r en eyjafjording. Han frgar om dr finns mnga
utmrkta mn. Uselhet finns dr gott om, skall du svara. knner du till Reykardalen, frgar han.
Jag knner till hela Island, skall du svara. Finns det ngra kmparkarlar i Reykardalen, frgar
han. Tjuvar finns dr och illgrningsmn skall du svara. D kommer Hrut att skratta och tycka
det r roligt. Ur Njls saga S.140

20

Han ska allts anvnda humor fr att vinna Hruts frtroende. Sedan s sger Njal att han ska
brja prata med Hrut om mlet som Gunnar har med honom. Nu nr han har garden nere, s
ska Gunnar manipulera Hrut till att visa honom hur man bst skulle fra upp ett ml p tinget,
T.ex. Gunnars ml. Nr det vl r gjort sger Njal att han ska gra s hr:
D skall du stmma, men fel s att inte mer n varannat ord r rtt. D kommer Hrut att skratta och
misstnker ingenting, utan sger, att det var inte mycket som var rtt i den stmningen. Men du ska skylla p
dina fljeslagare, att de frvirrade dig.(Njls saga: S.40). Gunnar ska sedan sga stmningen rtt s

att hans fljeslagare hr det och sedan dra till ting och stmma Hrut.
Frn gudarnas vrld s har vi ocks sagan om nr Tor mter Utgrdaloke. Dr r det
visserligen genom att frvrida synen p Tor som str fr det strta manipulerandet. Men en
viktig del av Utgrdalokes stt att hlla Tor p mattan r genom humor.
Nr Tor frsker banka till jtten Skryme i smnen, med nog kraft fr att klyva en hll, s
vaknar jtten och tar sig fr huvudet och undrar om ett ekollon fll p honom. Och nr Tor
frsker igen s sger jtten. Jag undrar om det sitter ngra fglar i trdet ver mig? Jag tror
att ngot skrp frn grenarna fll i huvudet p mig..
Nr de vl kommer till Utgrdaloke s kalla han Tor fr parvel och gr sig lustig ver Tor
och hans vnners klena resultat i de olika
idrotter de tvlar i under gillet. Nr de lmnat
Utgrdalokes borg s r Tor mycket missnjd
med sig sjlv, och fasar ver att Utgrdaloke
ska kalla honom ynklig. D avsljar
Utgrdaloke vad som egentligen hnt. Fr att
mta hotet att Tor kom farandes s anvnde
han dels magi fr att frvrida synen, och dels
diskret men hnande humor fr att f den store
Tor att knna sig liten och svag d han frstod
att Tor skulle vinna ver honom i strid. Det
hela var bara ett spel fr gallerierna, men p
det sttet kunde Utgrdaloke besegra sin
fiende Tor med list och dessutom rdda
livhanken. (Snorres edda, Gylfaginning: Strof
Figur 13. Tor frsker sl ihjl jtten Skryme.
46-48)
Av. Richard Svensson

5. Sammanfattning
Den hr uppsatsen syftar till att f en klarare bild p humorn under yngre jrnlder i de
skandinaviska omrdena. Uppsatsen r uppdelad i tre delar. Frsta delen r en bredare
verblick som tar upp de vanligaste humoristiska motiven i sagor och litterra kllor, frn
frkldnader och lyteskomik, till folk som snubblar och vikten av att lura skjortan av dina
fiender. Kapitlet tar ven upp skrattet som ett delvis fristende fenomen frn humorn. Den
andra delen handlar om konsten att frolmpa, och tar nrmare upp vad som ansgs knslig
och hur man anvnde humorn som ett vapen fr att vinna politiska frdelar. Den tredje delen
fokuserar sig istllet p att tolka humorn tid och rumsligt, fr att se vilka som anvnde
humorn, vilka som blev drabbade, var man skmtade osv. Kapitlet tar ven upp olika konkreta
stt som humorn anvnds, fr att flrta, pressa folk dit man vill, och fr att knyta kontakter.
Uppsatsen argumenterar drfr fr att humor var, d som nu, ett viktigt instrument i
mnniskors sociala spel.

21

6. Summary
This paper aims to get a clearer image of the humour of the late iron age people of
Skandinavia. The paper is divided into three parts. The fist parties a broader view that
discusses the most common humoristic motifs in the sagas and the other literary sources, from
disguises to deformed bodies, to people tripping and the humoristic way to trick your enemy.
The chapter also discusses laughter. The second part is about the art of insulting people, and
discusses what was considered sensitive and how you use humour as a weapon to win
political advantages. The third part focuses instead on interpreting humour by the time and
room point of view. The reason is to see who uses humour, who is subjected to it, where you
used it and so on. The capter also discusses different ways that people used humour, in
connecting, in flirting and as a way to make people do as you want. This paper argument that
humour was, then and now, an important instrument in peoples social games.

7. Litteratur
Kllor
Adam = Adam av Bremen, Historien om hamburgerstiftet och dess biskopar. versatt av
Emanuel Svenberg. Stockholm. 1984.
Beowulf = Beowulf A Verse Translation. versatt av Michael Alexander. London. 2001.
Grnlendinga Saga and Eiriks saga = The vinland sagas The Norse Discovery of America,
Grnlendinga Saga and Eiriks saga. versatt av Magnus Magnusson & Hermann Plsson.
Great Britain. 1965.
Egils saga Skalla-Grimssonar = Egil Skallargrimssons saga. versatt av Karl G. Johansson.
Stockholm. 1992.
Gesta Danorum = Saxo Grammaticus The history of the danes Books I-IX. versatt av Peter
Fisher. Gateshead. 2002.
Harald Grflls saga = Sturluson, Snorre, 1992. Nordiska Kungasagor 1. Frn
Ynglingasagan till Olav Trygvarssons saga. versatt av Johansson, Karl G. Stockholm
Laxdaela saga = Islndska sagor 1 Eyrbyggarnas saga Laxdalingarnas saga. versatt av
Hjalmar Alving. Avesta. 1978.
Magnussnernas saga = Sturluson, Snorre, 1992. Nordiska Kungasagor 1. Frn
Ynglingasagan till Olav Trygvarssons saga. versatt av Johansson, Karl G. Stockholm
Njls saga = Njals saga. versatt av Hjalmar Alving Trondheim. 1995.
Snorres Edda = Sturluson, Snorre, 1997. Snorres Edda. versatt av Johansson, Karl G &
Malm, Mats. Stockholm.

22

Olav den heliges saga = Sturluson, Snorre, 1992. Nordiska Kungasagor 1. Frn
Ynglingasagan till Olav Trygvarssons saga. versatt av Johansson, Karl G. Stockholm.
Poetiska Eddan = Eddan de Nordiska guda- och hjltesngerna. versttning av Erik Brate.
Uddevalla. 2004
Ynglingasagan = Sturluson, Snorre, 1992. Nordiska Kungasagor 1. Frn Ynglingasagan till
Olav Trygvarssons saga. versatt av Johansson, Karl G. Stockholm

Litteratur
Bachtin, Michail, 1986. Rabelais och skrattets historia. Uddevalla.
Bremmer, Jan & Roodenberg, Herman(Ed.), 1997. A Cultural history of humour From
Antiquity to the present day. Cornwall
Camporesi, Piero, 1989. Bread of Dreams, Food and fantasy in Early Modern Europe.
Cornwall.
Ferm, Olle, 2002. Abboten, bonden och hlasset skratt och humor under medeltiden.
Huddinge.
Herchend, Frands, 1997. Livet i hallen. Uppsala
Jonsson, Leif(Red.) 1994. Musiken i Sverige, Frn forntid till stormakttidens slut.
Stockholm.
Jkel, Sigfried & Timonen, Asko(Ed.), 1994. Laughter down the centuries vol. 1. Turku.
Meulengracht Srensen, Preben & Steinsland, Gr, 1998. Mnniskor och makter i
vikingarnas vrld. Stockholm
Ong, Walter J, 1990. Muntlig och skriftlig kultur, teknologiseringen av ordet. Gteborg.
Palm, Rune, 2004. Vikingarnas sprk. Stockholm
Propp, Vladimir, 1984. Theory and history of Folklore. Manchester.
Slid Gilhus, Ingvild, 1997. Laughting gods, Weeping virgins, Laughter in the history of
religion. Cornwall.
Wolf, Kirsten, 2000. Laughter in Old Norse-Icelandic Litterature. Scripta Islandica s.93-117.
Uppsala.
hln, Marit, 1994. Runmrkt : Frn brev till klotter : [runorna i vardagslag och kyrkoliv
under Medeltiden]. Stockholm.
-

1995. Runmrkt - frn brev till klotter frteckning ver inskrifterna. Stockholm.

23

Muntliga kllor
Ola Kyhlberg. 051120, om jrnlderns lnglivade traditioner.

Internet
NE = Nationalencyklopedien: Skord: Humor, ironi, hn, satir, spe, frolmpa, komisk, vits,
gycklare, lekare, narr, hovnarr, narrfest, etniska vitsar, nid, nidingsverk, niding, skmtsaga,
trickster. www.ne.se (Kontrollerad 20051205)
ldre Vstgtalagen, henalag. http://hem.passagen.se/peter9/lag/vghedn.html
(Kontrollerad 20051205)

Bilder
Figur 1. Monty Python. http://www.intriguing.com/mp/pictures.asp
Figur 2. Av Albert Saunders; I Goodwin, Terry. The business of comunication.
http://www.nurturingpotential.net/Issue17/Communication.htm
Figur 3. Av Richard Svensson; Vikingarnas vrld.
http://www.commersen.se/vikingar/index.html
Figur 4. Heimskringla p Norska, Ynglingasagan. http://home.online.no/~olhov/ysaga.html
Figur 5. The Nixon legacy. http://www.geocities.com/SouthBeach/Harbor/8642/nixon.html
Figur 6. Heimskringla p Norska, Eriksnernas saga.
http://home.online.no/~olhov/eirikss.html
Figur 7. Hela Bayeuxtapeten. http://www.sjolander.com/viking/museum/bt/btbig.htm
Figur 8. Nidstang. http://www.arild-hauge.com/nidstang.htm
Figur 9. Tudor Humphries. Earthlink. http://home.earthlink.net/~norsemyths/Loki4.html
Figur 10. Stenristarna. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=25257&a=298079
Figur 11. Viking answer lady om skalder. http://www.vikinganswerlady.com/index.html
Figur 12. Humorns rumliga indelning. Se appendix 2
Figur 13. Av Richard Svensson; Vikingarnas vrld.
http://www.commersen.se/vikingar/index.html

8. Appendix 1 Runpinnarna frn Norge, en mer folklig

kontext?
Ngot som bryter hela den hviska dominansen bland vra exempel p humor r en serie sm
runpinnar som hittats i Norge. De har daterats till 1200tal, och kan drfr hvdas vara ngot
24

sena fr den hr uppsatsen, till skillnad frn sagorna som i varje fall ofta utspelar sig under
sen jrnlder.
Redan att de r skrivna med runor, inte det latinska alfabetet ger oss dock en fingervisning
att vissa traditioner verlevt religionsskiftet. Helt ur sin kontext r de drfr inte, och d dessa
r det nrmaste vi kommer till humor ur en folklig kontext s kan det vara vl vrt att titta lite
nrmare p.
||A rannuih rauu ska--u st^er ||B at se mira in
man^ns-r ok min^na en ||C hstrr ||D a

||ARda Ranveg skall du stta p. ||B Den r

mera/strre n en manslem och mindre n en
hstlem
N B628(Tolkning av Hagsten Karlsson: S.48)

Frmodligen r den hr texten frgan om ett nid, dr mottagaren uppmuntras att stta p
Ranveg. Inte sig ett nid, men om Hagsten-Karlsson ppekar s antyder texten att Ranveg inte
alls r en kvinna utan ett djur med knsorgan strre n en mnniska, men mindre n en hst.
Det kan sledes vara frgan om en tjur, eller liknande (Hagsten-Karlsson 2000: S.49)

Ion silkifu a mek en guormr fusllikir rist mik en : ion fukula rr mek

Jon silkefitta ger mig, Guttorm fittslickaren reste mig, Jon fittkula tyder mig.
N B434(Tolkning av Hagsten Karlsson: S.45)

Den hr runpinnen har delvis Hagsten-Karlsson frskt tolka tidigare, hon gr dock ingen
fullstndig tolkning, och kom mest fram till att i laglig mening s skulle den hr texten tolkas
som ett nid.(Hagsten-Karlsson 2000: S.45)
James E Knirk har kopplat ihop texten med tre historiska mn som levde under 1200t i
Norge. Jon Silke ddades under ett uppror 1239. Guttorm Slickare finns omnmnd p en
gravsten frn brjan av 1200t, och Jon Kula r ett namn som flera personer gick under vid den
tiden. Knirk ser det drfr det som en mjlighet att ristaren, eller ristarna lagt till ordet fu
fitta fr att vara lustiga.(Knirk I hlen 1994: S.102) ger mig, reste mig, och tyder mig
r alla klassiska fasta former p runpinnar, runstenar och andra inskriptioner. Frmodligen s
r det just vad ristaren spelar p fr att gra n mer inskriptionen humoristisk.
Husso for mal er eru reist ikroskirkiu flera :
Oleeroskoyntrau[au<f]kstroenirazen or ul for et

Hvordan ld det utsagnet som du ristet i Kroskirken : Ole er urskjoldet

[skjoldls] og pult i reva[d.v.s. har hatt analt samleie].??? Godt ld det
N A322(Tolkning av Knirk 1990: S.18: I Hagsten-Karlsson 2000: S.48)

Den hr runpinnen tycks vara avsedd till ngon som ristat, eller misstnks ristat in en nidvers
om en man vid namn Ole inne i kyrkan. Ristaren i frga verkar uppskattat tilltaget. Kanske r
han en meningsfrnde, som ltit runpinnen slinka ned i nidristarens ficka efter det hela
uppdagats? Men det r omjligt att hitta bevis fr. Vem Ole r, verkar lika svrt, det kan vara
allt frn ngon vanlig bonde, till jarlen, eller kanske sjlvaste prsten.

9. Appendix 2 Statistik och exempellista

25

Anmrkningar till statistiken

Ett antal oklarheter finns som mste frklaras med tabellen. Syftet r att f en generell bild av
tid och rums aspekterna i humorn. Epitetet hvisk/bonde har jag anvnt fr att beskriva den
islndska eliten, som inte riktigt passar in i ngon av lgren. Raderna i fetstil nedanfr
exemplen r en sammanstllning av raderna ovan. Exemplen r lngt ifrn alla som finns.
Klla

Skrattet
Vem skrattar?

Typ av skratt

Opassande skratt?

1 alla utom mannen

hnande

passande fr sit. opassande

2 han sjlv

ohmmat/godhjrtat

opassande

3 omnmns ej

ej omnmnt

opassande

4 alla utom mannen

godhjrtat

passande fr sit. opassande

5 han sjlv

godhjrtat

passande

6 omnmns ej

ej omnmnt

opassande

7 alla

hnande

passande fr sit. opassande

8 alla

blandat

opassande

9 omnmns ej

ej omnmnt

passande

10 omnmns ej

ej omnmnt

opassande

11 omnmns ej

ej omnmnt

passande fr sit. opassande

12 omnmns ej

ej omnmnt

opassande

13 utvaren/offret

hnande

opassande

14 utvaren

hnande/avfrdande

passande

15 utvaren/offret

hnande/nid

passande

16 hon sjlv

hnande

passande

17 omnmns ej

ej omnmnt

opassande

18 alla

godhjrtat

passande

19 alla utom mannen

hnande

passande

20 alla utom pojken

godhjrtat

passande

21 alla i mannens led

hnande

passande

22 alla utom mannen

hnande

passande

23 tjnstekvinnan

ohmmat/godhjrtat

opassande

24 torteraren

hnande/ fraktfullt

passande

25 alla utom mannen

godhjrtat

passande

26 alla utom mannen

hnande

passande

27 omnmns ej

ej omnmnt

passande fr sit. opassande

Sit= situationen

8 Alla utom offret

11 hnande

14 passande

6 Personen sjlv

8 opassande

3 Alla

7 godhjrtade
2
ohmmat/godhjrtat

2 "Skrattar bst"

8 ej omnmnt

7 omnmns ej

1 blandat

1 alla i utvarens led

3 avf./nid/fraktfult

Klla

5 pass. Fr sit. Opass.

Tid och rum

Typ av humor

Rumslig indelning

Klasskontext

Kn+Soc. Stlln.
utvare/offer

1 fall

Frankrike/ Slott

hvisk

kung/kung

2 sjlvironi

Uppland/badkar

hvisk

rik man/rik man

26

3 fall

Sjlland/hallen

hvisk

/kung

4 immitation

Island/hallen/gille

hvisk/bonde

barn/rik man

5 felsgning

Island/grden

hvisk/bonde

rik man/man

6 frolmpning

Island/vgen

bonde/kpman

bonde/kpman

7 frolmpning/ordvits

Island/hallen

hvisk/bonde

rik kvinna/rik man

8 skmt

Norge/hallen

hvisk

man/blandat

9 ordvits

Island/tinget

hvisk/bonde

rik man/rik man

10 frolmpning/ordvits

Norge/hallen

hvisk

man/rik man

11 tankeduell(eller nt)

Norge/skeppet

hvisk

rik man/rik man

12 frolmpning

Island/tinget

hvisk/bonde

man/man

13 frolmpning

Island/tinget

hvisk/bonde

man/man

14 hn

Island/grden

bonde

man/kvinna(gammal)

15 hn

Island/tinget

hvisk/bonde

man/man/man

16 fall/frolmpning

Island/grden

hvisk/bonde

Kvinna/man(gammal)
man/man

17 frkldnad

Midgrd/asgrd

gudar

18 kroppshumor

Midgrd/asgrd

gudar/jttar

Kvinna/man

19 fall

Island/ute

hvisk/bonde

man/man

20 kroppshumor/vderspnning Island/grden/krossavk hvisk/bonde

man/pojke

21 rituellt/hn

Island/hg

hvisk/bonde

man/man

22 hn

Island

hvisk/bonde

tjnare/man

23 kroppshumor

Island/hallen

hvisk/bonde

tjnstekvinna/man

24 hn

Island/ute

hvisk/bonde

man/trl

25 kroppshumor

Island/bten

bonde

man/man

26 hn

Island/ute

hvisk

rik man/rik man

27 skmt

Danmark/hovet

hvisk

man/kung
Social stllning

4 snubbelkomik

8 hallen/ slottet/ osv

15 Hvisk/bonde

6 frolmpning

4 grden

8 Hvisk/bonde

4 kvinna/man

5 skmt/ordvits

1 Badkaret

2 bonde

1 man/kvinna

2 frkldnad/immitation

4 Ute/vgen/osv

gudar/jttar

5 under/ver

1 felsgning

2 Skeppet/bten

5 hn

5 tinget

1 slapstickhumor

18 man/man

3 ung/ldre

2 asgrd
1 hgen

1 Normandiska krnikan/ Rollo besker Frankerkungens hov. Hirdman fller kungen.

2 Heimskringla/Kung Sigurd badar
3 Heimskringla/Kung Fjlnir drunknar
4 Njals saga/Barn leker Hruts skilsmssa
5 Njals saga/Gunnar frklr sig till kpman och lurar Hrut
6 Njals saga/Kommentar till kpman
7 Njals saga/Hallgerd driver med Njal och hans sner(som dock inte r nrvarande).
8 Njals saga/Hrapp berttar skmt vid Gudbrands hov

27

9 Njals saga/Hrut ger tillbaka trl till frre garen d den stal.
10 Njals saga/Heder tvingar Hrapp att g till jarlen och erknna att han legat m jarlens dotter
och ddat hans fogde.
11 Njals saga/Traen gmmer Hrapp fr Jarlen
12 Njals saga/Skarpheden frolmpar folk som inte vill hjlpa honom
13 Njals saga/Skarpheden frsvarar sin far nr Flose hnar faderns gva p tingsuppgrelse
14 Njals saga/gammal kvinna spr onda saker, men Skarpheden bara skrattar t henne.
15 Njals saga/Kare anklagas av skapte fr feghet. Svarar d med vrre och Skapte blir
utskrattad
16 Egils saga/Egil blir utskrattad av kvinna nr han som gammal ramlar.
17 Poetiska Eddan/Tor klr sig i kvinnoklder fr att f tillbaka Mjlner
18 Snorres Edda/ Loke fr Skade att skratta genom att tr ett snre mellan sin pung och en
get
19 Torsteins saga/man ramlar ned fr kulle
20 Drauplaugarsagan/Pojke blir rdd o slpper sig nr man sparkar efter honom. Efter att
har strt ett spel.
21 Fostbrodrasagan/ Man hugger av fiendeldarens huvud och har det i pse och tar fram och
skrattar t det.
22 Bandamannasaga/Man har sexuell vana att gnugga lr ttt emot varandra
23 Grettis saga/Tjnstekvinna skrattar t Grettis penis
24 Grettis saga/ Grettis trl avsljar sin gare under tortyr. Torterare s cklad att han klr
upp trlen fr att han talade.(hederssak)
25 Finnboga saga/man frsker dra upp enorm fisk
26 Eyrbryggar saga/ man blir utskrattad pga hans enkla klder och oornamenterade vapen
27 Gesta danorum/ man driver lite med kung Rolfs ovanliga lngd

28