Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Titel Mc-boken
Art nr 1030
Upplaga 9:e utgåvan
Produktion STR Service AB, Landskrona
Tryck Elvins Grafiska, Helsingborg, 2010
Foto Johan Lundberg, Göteborg
Sunrise Videoteknik AB, Söderköpinge
Illustrationer Susanne Demåne, Birgitta Pripp, Patrik Johansson
ISBN 978-91-85977-58-1

Kontakt STR Service AB

Järvgatan 4
261 44 Landskrona
Tel 0418-40 10 00
Fax 0418-132 50
info@str.se
www.str.se

Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(SFS 1960:729).
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter eller
fängelse upp till två år samt bli skyldig att ersätta upphovsmannen.
Du får inte • kopiera bilder, texter, tabeller eller annat ur boken
• spela in inläsning av bokens text
• översätta innehållet i boken till annat språk
Du får citera kortare textstycken för att använda i anslutning till andra texter om
du anger källan.
 5

Förord
Den här boken vänder sig
till dig som vill ta ett A-körkort.
Även du som redan har körkort för motorcykel men vill repetera
och fräscha upp dina kunskaper, kan få lite råd och tips om hur
motorcykeln fungerar och hur du ska göra för att hålla den i trim.

Du får även råd och tips på lämpliga kläder och annan personlig
utrustning, liksom hur du bäst tar dig fram i trafiken.

Det finns stora skillnader mellan olika motorcyklar och därför

ger vi dig grunden för hur en motorcykel måste vara konstruerad
och beskriver de vanligaste konstruktionerna. Detaljerna om din
egen motorcykel hittar du i instruktionsboken och i verkstads-
handböcker som gäller din modell.

Är du tveksam vid justeringar och reparationer, bör du kontrol-

lera med instruktionsboken. Utför inga reparationer som du inte
behärskar. Ofta krävs specialverktyg. Felaktiga reparationer kan
vara livsfarliga.
Är du osäker om något så fråga din mc-handlare eller mc-
mekaniker.

Produktionsgruppen
6 Att köra motorcykel 8
Mc-policy ............................................................................. 12
Motorcykelns historia .......................................................... 14
Definitioner .......................................................................... 16
Mc-typer ................................................................................ 19
Körkort för motorcykel ....................................................... 22

1 Körställning 29
Klädsel .......................................................................... 30
Körställning .................................................................. 37
Reglage och instrument ............................................... 38

2 Inledande manövrering 41
Start och stannande ...................................................... 42
Krypkörning, balans- och styrövningar .................... 44

3 Växling 49
Uppväxling — nedväxling — mjuk inbromsning ........ 50

4 Lutning 53
Motlut ............................................................................. 54
Medlut ........................................................................... 54

5 Manövrering 57
Styr, balans och teknik ................................................. 58

6 Vård och kontroll 63

Funktion och vård ........................................................ 64
Säkerhetskontroll .......................................................... 98
Körning med passagerare ............................................ 99

7 Samordning/bromsning 103
Krafter som påverkar din körning .............................. 104
Acceleration — hård inbromsning ............................... 107

8 Inledande tätort 117

Avsökning och riskbedömning ................................... 118
Hastighetsanpassning ................................................... 119
Placering ......................................................................... 120
Väjningsregler ............................................................... 121

9 Mindre landsväg 125

Mindre landsväg ............................................................ 126
Var är olycksriskerna störst? ....................................... 129
 Kurvteknik ............................................................................. 131 7
Att passera järnvägskorsning .............................................. 140

10 Stadstrafik 143
Stadstrafik .............................................................................. 144

11 Landsväg 155
Råd inför landsvägskörningen ............................................ 156

12 Motorväg 165
Råd inför körning på motorväg och motortrafikled ......... 166

13 Mörker 171
Råd inför körning i nedsatt sikt ......................................... 172

14 Manövrering 175
..........................................................................................................................................................................................................................

Manövrering .......................................................................... 176

15 Stadstrafik 183
Tillämpning i stadstrafik ..................................................... 184

16 Landsväg 187
Tillämpning på landsväg ..................................................... 188

Körkortsprovet .............................................................................. 189

Välj en motorcykel som passar dig ............................................ 192

Vinter och vårrengöring .............................................................. 192

Försäkringar ................................................................................. 195

Kontrollfrågor .............................................................................. 196

Facit .............................................................................................. 209

Index .............................................................................................. 210

8
Att köra motorcykel
'04 Många mc-förare vittnar om frihetskänslor och kamratskap när
de talar om sin mc-körning.
Vi hoppas att din mc-körning också kommer att ge dig många
positiva upplevelser.
Men...du måste vara riskmedveten.
Du är ju inte, som en bilförare, skyddad av ett plåtskal. Vid en
olycka är det din kropp som får ta smällen.
Det är viktigt att du har kunskap om och förståelse för trafikens
spelregler och att du kan hantera din motorcykel, både körtek-
niskt och säkerhetsmässigt. Oavsett hur skicklig du själv är finns
det andra trafikanter som kan handla fel.
Du måste acceptera människans begränsade förmåga och vara
beredd att reda upp farliga situationer som andra skapat. Du
måste hela tiden ligga steget före, vara misstänksam mot dina
medtrafikanter och att hinna tänka dig in i hur en situation kan
utvecklas. Och kom ihåg... i trafiken har du inga rättigheter,
bara skyldigheter att i varje situation se till att ingen olycka
inträffar. Var generös och bjud på dig själv.
En del bilförare har inte förståelse för motorcyklister, och
kan dessutom i vissa situationer förväxla motorcykeln med
en moped. Koppla på ditt sunda förnuft, ansvar, omdöme och
hänsyn till gällande trafikregler så undviker du att skapa irrita-
tion genom dåligt uppträdande. Tag god tid på dig och kör med
framförhållning.
Var rädd om andra ... Var rädd om dig själv!
Inledning 9
Innan du sätter igång med din utbildning bör du veta följande.
Körkortsutbildningen har framför allt dessa syften:
■ Den ska ge grundliga kunskaper om fordonets skötsel och
manövrering samt om gällande trafikregler.
■ Den ska skapa riskmedvetna förare som med rätt avsökning
kan bedöma de situationer som uppkommer i trafiken.
■ Den ska skapa positiva förare som har den attityd och förstå-
else som krävs för att nollvisionen (ingen dödad eller allvarligt
skadad) ska kunna förverkligas.

Som förare av snabba motorfordon har du ett extra stort ansvar

för andras säkerhet. Trafiklagstiftningens grundregel talar om att
vägtrafikanterna ska visa omsorg, varsamhet och hänsyn.
Konkret kan dessa tre ord översättas till några tumregler som
du bör följa såväl under utbildningen som när du har fått ditt
körkort. Du ska bli en
skicklig och
■ Ta aldrig onödiga risker! riskmedveten
mc-förare,
■ Räkna alltid med att oväntade faror kan dyka upp! du ska inte
■ Var alltid beredd på att dina medtrafikanter kan skapa bara ha ett
missförstånd och olyckstillbud! A-körkort!

■ Håll aldrig benhårt på din "rätt" — kör hellre mjukt och

visa hänsyn!
■ Kör aldrig när du känner dig trött och ur form — och natur-
ligtvis aldrig om du är påverkad av alkohol, narkotika eller av
medicin som försämrar din körförmåga!

Ta alltid med Mc-boken till körlektionerna — det är den

som styr din utbildning!
10 Studieråd
'04
Denna bok täcker de speciella kunskaper om motorcykeln och
mc-körning som krävs vid förarprovet. För att bli en säker
wc-förare krävs dessutom att du har kunskaper om trafikregler,
miljö, människan osv.
Vid kunskapsprovet får du därför även frågor kring detta och
därför måste du också läsa en lärobok med grundteorin.
Vi rekommenderar något av följande böcker: Körkortsboken,
Du och jag i trafiken eller Lättlästa körkortsboken. Din lärare
hjälper dig att planera dina studier av grundteorin.

För att studierna ska bli effektiva vill vi ge dig följande råd:
Om du för-
bereder dig ■ Läs inte för långa stycken i taget.
inför de olika Att ta en paus och sedan repetera brukar underlätta
övningarna inlärningen!
så sparar du
■ Stryk under viktiga saker och markera det du tycker är svårt.
mycket tid
Be läraren om en förklaring på sådant du inte förstår.
och därmed
pengar. ■ Besvara frågorna i den här boken på ett separat papper eller
med lätta blyertsstreck som du kan sudda ut. Då kan du
besvara frågorna flera gånger.
■ Kom ihåg att repetition och övning är grunden för all
kunskap!

Längre fram i denna bok finner du utförliga beskrivningar av de

16 moment som ingår i utbildningen. Varje moment är uppdelat i
delmoment för att göra det lättare för dig och din lärare.
Samarbetet med din lärare 11
Detta läromedel är avsett att underlätta samarbetet mellan dig
och din lärare. •c
a)
■ Du har naturligtvis rätt att ställa krav på din lärare. Kör- c
övningarna ska vara effektiva och verkligen behandla det som
övningen syftar till. Du ska självklart fråga om det du inte
förstår och läraren är skyldig att försöka förklara.
■ Läraren har motsvarande rätt att ställa krav på dig. Du bör
förbereda dig och följa den utbildningsplan som tinns.
■ Till vissa moment krävs betydligt mer än en körövning.
Acceptera att det är läraren som avgör, när du kan anses
behärska momentet. Att arbeta mycket med de grundläggande
körövningarna innebär att du börjar automatisera kunskaperna
(t ex att kunna hitta rätt reglage utan att blicken tlyttas från
vägen) och på så sätt får du utrymme att koncentrera dig på
övrig trafik.
e När ett övningsmoment är avklarat är det viktigt att ni tillsam-
mans går igenom vad som ska göras inför nästa moment.
12 Mc-policy
Följande policy ska tillämpas på STR-anslutna trafikskolor som
bedriver mc-utbildning:
■ Utbildningen ska anpassas till elevens förutsättningar och ske
med modern pedagogik/metodik samt med för utbildningen
särskilt avsedda och godkända fordon. Regelbundna trafik-
säkerhets- och funktionskontroller ska utföras.
■ Utbildningen ska omfatta/kontrollera att kunskap finns
beträffande kursplanens samtliga övningsmoment. Körning
under mörker får undantas under den del av året då ljus-
förhållandena omöjliggör sådan utbildning.
■ Första-hjälpen-utrustning ska medföras vid övningskörning.
■ Läraren bör av säkerhetsskäl vara utrustad med mobiltelefon,
vilken endast ska användas i nödfall.
■ Lärare och elev ska vid övningskörning vara utrustade med
skyddsklädsel speciellt avsedd för mc-körning. Hjälm med
skydd för haka och ansikte, s k integral-/crosstyp, förordas.
Visir eller skyddsglasögon ska användas vid behov. Särskilda
skydd, avsedda för mc-körning, ska finnas för rygg, armbåge,
hand, knä, vrist och fot. Under förutsättning att ovan nämnda
kvalitetskrav är uppfyllda kan elev tillåtas att använda egen
hjälm och skyddsklädsel vid övningskörning och prov.
Läraren ska vid övningskörning i trafik även vara utrustad
med särskild varselväst.
■ Dirigering ska ske via radioutrustning från egen motorcykel
eller, i undantagsfall, från bil. Hörbarheten i radioutrust-
ningen ska vara av sådan kvalitet att risken för missförstånd
och ev. felhandlingar minimeras. Undantag får ske då lärare
åker med eller skjutsar elev.
■ Under övningskörning får elev inte skjutsa annan elev. Vid
färd till och från provplats får undantag göras.
■ Mc-lärare ska årligen delta i av Trafikverket (f d Vägverket),
STR, lokalförening eller motororganisation särskilt
arrangerad fortbildning.
Fastställd av STR:s fullmäktige 2005-06-18
14 Motorcykelns historia
I motorcykeln förenas trampcykeln och motorn. Dessa delar
hade utvecklats var för sig för att så småningom sättas ihop.
Vägen fram till detta möte ser i stora drag ut så här:

I slutet av 1700-talet konstruerades tvåhjuliga fordon som spar-

kades fram med hjälp av fötterna. 1817 kunde man styra två-
hjulingarna med framhjulet och nu blev de leksaker för de rika i
samhället.
Några år senare kom den skotske smeden McMillan på hur man
kunde driva bakhjulet med hjälp av pedaler.

På 1700-talet uppfanns ångmotorn och 1770 kördes den första

ångvagnen. Det var dock svårt att utnyttja dessa vagnar för
transporter eftersom bränslet tog allt utrymme. Det skulle dröja
100 år innan små ångmotorer konstruerades och som nu kunde
monterades på en cykel av trä. Det var de två franska teknikerna
Michaux och Perreaux som med denna första motoriserade två-
hjuling tog sig från Paris till St. Germain, ca 15 km.

första motor-
cykel.
1876 togs ett stort steg i utvecklingen när tysken Nicklaus Otto 15
tog patent på sin förbränningsmotor (Otto-fyrtaktsmotor). Han
hade arbetat tillsammans med Gottlieb Daimler, men denna
lämnade så småningom Ottos företag och började arbeta med
en egen motor. Efter ett par år byggde Daimler in sin motor i
en träram med fyra hjul. Två av hjulen var små stödhjul. Detta
fordon har man i historieböckerna kallat världens första praktiskt
användbara motorcykel. Daimlers fabrik finns fortfarande kvar
som Daimler-Benz (Mercedes).

1888 uppfann den skotske veterinären John Boyd Dunlop något

som skulle göra framtidens mc-körning betydligt behagligare
— det luftfyllda gummihjulet. De första cyklarna hade träfälgar
med metallbeslag.

Nu var många igång med att förbättra konstruktionerna och

kring sekelskiftet fanns motorcyklar som kunde användas i
daglig trafik. Snart tillverkades motorcyklar över hela Europa
och i USA.

Kring sekelskiftet påbörjades ett samarbete som ledde fram

till ett av våra klassiska mc-märken. Amerikanarna William
S Harley och Arthur Davidson konstruerade en ny mc-modell.
De arbetade på samma maskinfirma, Harley som ritare och
Davidson som modellsnickare. De monterade en 400 kubiks
encylindrig motor i en cykelram och den första "HD:n" såg
dagens ljus. Idag anses detta märke vara ett av de mest exklusiva
1)å marknaden.

Tittar vi på de motorcyklar som gjordes på 1910- och 1920-talet

ser vi att våra motorcyklar egentligen har utvecklats mycket lite
sedan dess. De flesta komponenter som finns idag fanns med
redan då.
16
Definitioner
0
Effekt
Effekten (W) är den kraft man kan få ur en motor. Mätvärdet
a>
av denna kraft anges numera i kilowatt (kW). Tidigare upp-
O gavs motorns kraft i hästkrafter (hk). 1 hk motsvarar 0,736 kW.
Omvänt är 1 kW=1,36 hk.

Elektricitet
Spänning är det elektriska tryck som driver strömmen runt i en
sluten krets. Enheten för spänning är Volt (V).
Ström är styrkan eller eller det flöde av ström som trycks fram
med hjälp av spänningen i en sluten krets. Enheten för ström är
Ampere (A).
Kapacitet är den mängd elektrisk ström som t ex ett batteri kan
leverera innan det är tomt. Enheten för kapacitet är ampere-
ti mmar (Ah).

Motorstorlek
Slagvolym/cylindervolym är volymen i en motorcylinder mellan
kolvbottnens yta i dess nedre och övre lägen. Enheten är kubik-
centimeter (cm 3 ).
Jag räknas

Tjänstevikt för motorcykel

byte in
tjänstevikten:

Sammanlagda vikten av fordonet i normalt fullt

körklart skick, utan sidvagn, men med verktyg
som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och
vatten.
Förarens vikt räknas inte in i tjänstevikten.
Är motorcykeln eldriven ska inte batterierna
räknas in i tjänstevikten.

Massa utan last

Samma som tjänstevikt ovan minus bränslet i tanken.

Maximilast
Den största mängd last som motorcykeln är byggd för. Tänk på
att förarens och passagerarens vikt ingår i maximilasten.

Totalvikt
Motorcykelns tjänstevikt plus maximilast.
Bruttovikt 17
Den vikt som motorcykeln har vid ett visst tillfälle. Bruttovikten
kan således vara allting från en fullastad motorcykel (totalvikt)
till en motorcykel utan last alls (tjänstevikt eller ännu lättare).
Uppgifter om tjänstevikt, maximilast och totalvikt finns i motor-
cykelns registreringsbevis.

Motorcykel
En motorcykel är enligt lagen ett motorfordon som är konstruerat
för en hastighet över 45 km/h och som har två, tre eller fyra hjul.
■ Har den två eller tre hjul (två framhjul och ett bakhjul eller ett
framhjul och två bakhjul) och drivs av en förbränningsmotor
måste slagvolymen vara över 50 cm'.
■ Har den fyra hjul får effekten vara högst 15 kilowatt.
Massan utan last får vara högst 400 kg
eller
550 kg om fordonet är inrättat för godstransport.

Motorcyklar indelas i lätta motorcyklar och tunga motorcyklar

Trots benämningarna lätt och tung har indelningen ingenting med
motorcykelns tyngd att göra.

Lätt motorcykel
Motorcykel vars motor har en slagvolym av högst 125 cm 3 och en
motoreffekt av högst 11 kW (cirka 14,9 hk).

Tung motorcykel
Motorcykel vars motor har en slagvolym som överstiger 125 C111 3

eller en motoreffekt som överstiger I1 kW (cirka 14,9 hk).

Trehjulig motorcykel
En trehjulig motorcykel är inte detsamma som en motorcykel
med sidvagn. Med trehjulig motorcykel menar man t ex de
fordon som har två hjul fram och ett bak (eller tvärtom) och som
har en förarhytt. Även en s k trike betraktas som en trehjulig
motorcykel.
Trehjuliga motorcyklar kan vara lätta eller tunga.

EU-moped ( moped klass I)

En moped är enligt lagen ett
motorfordon som är konstruerat
för en hastighet av högst 45 km/h
och som har två, tre eller fyra hjul.

Sidvagn
Fordon som är gjort för att kopplas vid sidan av en tvåhjulig
motorcykel eller en cykel. När sidvagnen är tillkopplad räknas
den inte som ett särskilt fordon.

Släpvagn
Till tvåhjulig motorcykel får bara kopplas en släpvagn som har
— en bredd på högst 125 cm och
— en vikt som inte överstiger hälften av motorcykelns tjänstevikt
minskad med vikten av bränsle och verktyg.
Exempel: Motorcykelns tjänstevikt är 230 kg, vikten av verktyg
och bränsle 30 kg. Släpvagnens bruttovikt får då högst vara
100 kg.

Till tre- eller fyrhjulig motorcykel får bara kopplas en släpvagn

som har:
— en bredd som är densamma som motorcykeln, dock högst
200 cm och
— en vikt som inte överstiger hälften av motorcykelns tjänstevikt
minskad med vikten av bränsle och verktyg.
Släpvagnar för mc behöver inte vara registrerade.
Högsta tillåtna hastighet är 80 km/h.
Fordonsbredd 19
■ En kitt motorcykel får vara högst 120 cm bred inklusive last.
■ En tung motorcykel får vara högst 260 cm bred inklusive last
(samma regler som för bil). Lasten får dock inte skjuta ut mer
än 20 cm på någon sida

Traktor
Ett motordrivet fordon som har minst två hjulaxlar och som är
byggt för att i huvudsak dra andra fordon eller arbetsredskap.
Den får inte kunna gå fortare än 40 km/h. En traktor kan vara
byggd för transport av gods eller passagerare.

Motorredskap klass Il
Motorredskap som är konstruerat för en hastighet av högst
30 km/h.

Mc-typer
Standard
Denna motorcykel är en enkel
motorcykel byggd utan kåpor och
andra finesser. Den har en bekväm
körställning.
Den är också lätt att serva och jobba
med.

Custom
Denna motorcykel är en riktig
glidarhoj som har sitt ursprung i
USA. Körställningen är helt upprätt
med fötterna långt fram.
Motorcykeln har lång framgaffel
och styret sitter högt. En extrem
custom-mc kallas även för chopper.
Många bygger om sin gamla motor-
cykel till en chopper.
Offroad, Motard
Dessa motorcyklar är gjorda
för att köra i lätt terräng och på
grusvägar. Körställningen är helt
upprätt. En offroad-mc har lång
fjädringsväg. Motard är även
anpassad för körning på väg.

Touring
Denna motorcykel är gjord för
långturer. Körställningen är mera
upprätt, vilket gör den bekväm
att köra. Även passageraren sitter
bekvämt. Den har vanligen en
stark motor för att klara last och
passagerare.

Sporttouring
Sporttouring kombinerar touring-
motorcyklarnas komfort och i
viss mån packmöjligheter och
den mer aktiva sportmotorcykelns
egenskaper. De har vanligtvis hög
motoreffekt och mycket effektiva
bromssystem.
 21
Supersport
Denna motorcykel efterliknar
de motorcyklar som används vid
roadracingtävlingar.
Körställningen är framåtlutad,
vilket gör att föraren lätt blir trött
vid längre turer. Motorcykeln har
ofta kåpor och kort styre.
Passageraren har det inte speciellt
bekvämt.

Scooter
Scootrar är oftast lätta motor-
cyklar med låg motoreffekt.
Även om de ännu inte är särskilt
vanliga, kommer en ny generation
av superskotrar med en motor-
effekt på upp till 650 kubik.
22 Körkort för motorcykel
Du kan läsa om körkortet, körkortstillstånd m m i din teoribok. Här gör vi bara en
sammanfattning av det viktigaste som gäller A-körkortet.

Behörighet Al A "med begränsning" A "utan begränsning"

Fordon Lätt mc Tung mc med begränsning Tung mc utan begränsning

Motor Högst 125 cm och en Motoreffekt som

3
Ingen begränsning
effekt av högst 11 kW. inte överstiger 25 kW
och
ett förhållande mellan
motoreffekt och vikt som
inte överstiger 0,16 kW/kg
(se tabell på sid 26)

Övriga fordon Moped klass 1 och II Lätt mc Alla slags mc

som du får Traktor Moped klass I och II Moped klass I och II
Motorredskap klass II Traktor Traktor
köra
Motorredskap klass Il Motorredskap klass II

Körkortsålder 16 år 18 år 21 år eller
minst 20 år och ha haft
A-behörighet "med
begränsning" i minst 2 år

Övnings - 16 år 17 år och 6 månader 20 år

körning På trafikskola:
17 år och 6 månader endast
om trafikläraren följer med på
motorcykeln eller i en sidvagn.

Riskutbildning Del 1 och 2 Del 1 och 2 Del 1 och 2

Förarprov Både kunskaps- och Både kunskaps- och Både kunskaps- och körprov
körprov körprov
Om du fyllt 21 år och har haft
Endast körprov om du A1-behörighet eller
redan har Al-behörighet A-behörighet med begränsning
kortare tid än 2 år behöver du
endast avlägga ett nytt körprov.

Om du fyllt 20 år och ha haft

A-behörighet med begränsning
i minst 2 år gäller körkortet för
A-behörighet utan begräns-
ning.

Tre- och fyrhjuliga motorcyklar får även köras av den som har B-behörighet.
Övningskörning med motorcykel 23
Övningskörning i trafikskola
■ Motorcykeln ska ha en röd skylt eller föraren en väst med
texten Övningskör.
Använd alltid
■ Trafikläraren kör egen motorcykel, åker på elevens motorcykel
skyddsutrust-
eller kör egen bil. 1 de flesta fall håller läraren kontakt med eleven
ning när du
via en radio i hjälmen. Eleven kan på detta sätt få råd och tips
övningskör.
under körningens gång.
Privat övningskörning
■ Motorcykeln ska ha en grön skylt, eller föraren en väst, med
texten Övningskör.
■ Handledaren (den private läraren) måste ha fyllt 24 år och ha
körkort för den aktuella mc-typen. Dessutom ska hon eller han ha
vana och skicklighet att köra en sådan motorcykel. Körkortet ska
ha gällt i minst 5 under de senaste 10 åren. Det ska vara utfärdat i
ett EES-land (EU samt Norge, Island eller Liechtenstein). Handle-
daren får inte ha mist körkortet under de senaste 3 åren på grund
av rattfylleri eller något annat grovt brott. Har körkortet varit åter-
kallat under denna tid på grund av t ex fortkörning får det inte ha
varit återkallat sammanlagt mer än 3 månader.
■ Handledaren måste vara godkänd för just den eleven som
övningskör. Handledarintyget ska medtagas vid varje övnings-
körning.
■ Handledaren anses som ansvarig vid övningskörningen.
■ Handledaren måste åka med på motorcykeln eller köra en egen.

Riskutbildning
Innan du gör förarprovet (kunskaps- och körprovet) måste du
genomgå en riskutbildning i två delar
Del 1 är en teoretisk utbildning och kallas Riskettan A.
Del 2 är en praktisk utbildning och kallas Risktvåan A.

Riskettan A
Riskettan A omfattar alkohol och andra droger, trötthet och
riskfyllda beteenden i övrigt. Du kan gå denna utbildning på en
trafikskola.

Det är bra om du går Riskettan A i slutet av din körkortsutbild-

ning eftersom du bör ha viss körvara för att kunna reflektera över
riskerna i trafiken. Kursen är minst 3 timmar lång. Den innehål-
ler ingen körning. Du blir godkänd genom ditt aktiva deltagande
enligt kursplanen.
 Risktvåan A
Risktvåan A omfattar hastighet, säkerhet och körning under särskilda
förhållanden. Den ska dessutom lyfta fram risker som är speciella för
motorcyklister. Kursen görs på en trafikövningsplats som är speciellt
utformad för praktiska övningar med motorcykel. Kursen är minst
4 timmar lång.
Det är viktigt att du gör Risktvåan A i slutet av körkortsutbildningen,
eftersom det krävs att du kan manövrera motorcykeln på ett säkert
sätt och att du har erfarenhet av körning i trafik för att kunna bedöma
och förstå olika risksituationer.

Undantag från kravet på riskutbildning

Har du en gång gått riskutbildningen för mc (både del 1 och 2) behö-
ver du inte gå den en gång till för att avlägga ett nytt prov för en högre
mc-behörighet.
Riskutbildning för personbil (behörighet B) kan däremot inte tillgo-
doräknas för motorcykel.
Blir ditt körkort återkallat måste du gå nya riskutbildningar.

Registreringsbevis
Lätt mc
Registreringsbevis 25
Tung mc "med begränsning"

Registreringsbevis
Tung mc "utan begränsning"
26 Förhållandet mellan motoreffekt och tjänstevikt
För att få köra en motorcykel med A-behörighet "med begräns-
ning" får förhållandet mellan motoreffekt och tjänstevikt inte
överstiga 0,16 kW/kg.
Av denna tabell kan du på ett enkelt sätt se detta förhållande.

kw Diagram över effekt/vikt-förhållande, enligt formeln effekt kW/tjänstevikt kg

25 0,25 0,24 0,23 0,22 0,21 0,20 0,19 0,19 0,18 0,17 0,17 0,16
24 0,24 0,23 0,22 0,21 0,20 0,19 0,18 0,18 0,17 0,17 0,16 0,15
23 0,23 0,22 0,21 0,20 0,19 0,18 0,18 0,17 0,16 0,16 0,15 0,15
22 0,22 0,21 0,20 0,19 0,18 0,18 0,17 0,16 0,16 0,15 0,15 0,14
21 0,21 0,20 0,19 0,18 0,18 0,17 0,16 0,16 0,15 0,14 0,14 0,14
20 0,20 0,19 0,18 0,17 0,17 0,16 0,15 0,15 0,14 0,14 0,13 0,13
19 0,19 0,18 0,17 0,17 0,16 0,15 0,15 0,14 0,14 0,13 0,13 0,12
18 0,18 0,17 0,16 0,16 0,15 0,14 0,14 0,13 0,13 0,12 0,12 0,12
17 0,17 0,16 0,15 0,15 0,14 0,14 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11
16 0,16 0,15 0,15 0,14 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 0,10
15 0,15 0,14 0,14 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,10 0,10 0,10
14 0,14 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,10 0,10 0,10 0,09 0,09
13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,10 0,10 0,10 0,09 0,09 0,09 0,08
12 0,12 0,11 0,11 0,10 0,10 0,10 0,09 0,09 0,09 0,08 0,08 0,08
11 0,11 0,10 0,10 0,10 0,09 0,09 0,08 0,08 0,08 0,08 0,07 0,07
kg 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 155

Exempel 1: Tjänstevikten på motorcykeln är 130 kg och motor-

effekten 16 kW. Förhållandet blir då 0,12. Har du A-behörighet
"med begränsning" får du köra denna motorcykel.

Exempel 2: Tjänstevikten på motorcykeln är 130 kg och motor-

effekten 23 kW. Förhållandet blir då 0,18. Har du A-behörighet
"med begränsning" får du inte köra denna motorcykel.
 la Klädsel
Du bör vara varmt och
praktisk klädd när du kör
motorcykel.
Om du sitter och fryser blir
din körning mindre trafik-
säker.
Riktig utrustning hjälper för-
stås också till att förhindra
och mildra eventuella skador.
Därför är det nödvändigt att
du klär dig ordentligt innan
du sätter dig på motorcykeln.

Alltid hjälm
Lagen säger att alla som färdas på motorcykel (både förare och
passagerare) måste bära hjälm. Denna regel gäller oavsett hur
kort turen är. Hjälmen ska vara SIS- eller E-märkt. Du får
inte måla hjälmen, inte göra hål i hjälmskalet och inte sätta på
Föraren är
dekaler. (Dekaler som hjälmtillverkaren satt på är dock tillåtna.)
ansvarig för
att passage- Undantag:
rare under • Den som kör en trehjulig motorcykel med en överbyggnad
femton år som skyddar föraren behöver inte ha hjälm om det finns bil-
använder bälte.
hjälm eller
■ Passagerare som är under sju år får använda lämpligt huvud-
annat lämpligt
skydd, t ex en ridhjälm eller en cykelhjälm.
huvudskydd.
■ Den som av medicinska skäl inte kan använda hjälm. Dispens
lämnas av Transportstyrelsen.
 Var noga när du väljer hjälm
Det finns två typer av hjälmar:
■ Integralhjälmen skyddar hakpartiet och har oftast visir att
fälla ned som skydd för ögonen. Vid högre farter ventileras
hjälmen av fartvinden. En typ av integralhjälm är crosshjäl-
men. En del av integralhjälmarna är öppningsbara.
Öppiiiiigsbat-
■ Jethjälmen är en öppen hjälm som inte skyddar hakpartiet.
hitegralhjähn
Oftast saknas visir och den bör då kompletteras med glasögon.

Det finns flera olika material till hjälmar

• Plast
■ Kompositmaterial med skikt av glasfiber, kevlar eller metall.
Mycket har hänt vad gäller materialet till hjälmar de senaste åren.
Idag har en plasthjälm lika lång livslängd som en komposithjälm.
Hjälmens livslängd styrs främst av det dagliga slitaget. En hjälm Jethjälm
som används flitigt under en stor del av året bör kanske bytas
efter 2-3 år. En hjälm som inte används så ofta och är välskött
kan hålla 5-6 år.

En plasthjälm väger i allmänhet 100-150 gram mer än en mot-

svarande hjälm i kompositmaterial. Låg vikt är bra, men sam-
tidigt bara en av många faktorer. Tillverkaren måste göra den
bästa kompromissen av hållfastheten, stötdämpningsförmågan,
vikten, tyngden och komforten. jälmsCrho

Tänk på följande när du ska köpa ny hjälm

■ Hjälmen ska sitta som gjuten på huvudet. En ny hjälm ska
kännas hård. Efterhand formar den sig efter ditt huvud. Därför
ska du aldrig köpa en begagnad hjälm som formats efter någon
annans huvud.
■ Skaka på huvudet. Följer hjälmen inte med i skakningarna är
den för stor.
■ Testa slutligen hjälmen genom att försöka vrida av den framåt
med hakbandet fastspänt. Går detta är det fel hjälm och du
riskerar att elen flyger av när den som bäst behövs. Prova i
stället en annan storlek.

Testa hjälmen så
att den inte är -

för stor genom

att försöka vrida
av den framåt
med hakbandet
fastpänt .
32 ■ Välj helst en hjälm med ljus eller fluorescerande färg. Du
syns bättre och ju fortare andra trafikanter upptäcker dig
'04 desto bättre. Ditt huvud är ofta det som andra fordonsförare
upptäcker först.
7-
ct; ■ Hjälmens hakrem ska alltid vara ordentligt åtdragen så att
cn
:0 hjälmen inte kan falla av eller glida ner så att du får remmen
runt halsen.

Skydda dina ögon!

Kör du i 90 km/h och får en insekt i ögat kan du mista synen på
det ögat. Använd därför alltid visir eller mc-glasögon. Använder
du en Jethjälm ska du alltid komplettera den med mc-glasögon.
Har du en integralhjälm bör du skaffa ett ljust visir. Ett mörkt
visir innebär att du kraftigt försämrar ditt mörkerseende. Det är
ju som att köra med solglasögon i mörker.
Tänk på att visir ger ett mycket bra skydd vid regn. Du slipper
regnstänken i ansiktet.
Det finns specialmedel du kan köpa som förhindrar att visiret
eller glasögonen immar igen.
Om visiret eller glasögonen blir repiga, kan du förbättra dem
genom att putsa dem med ett specialmedel som du kan köpa hos
de flesta mc-handlare.

Bilbälte
Bilbälte måste användas om du färdas i en tre- eller fyrhjulig
motorcykel med karosseri. Saknas bälte måste hjälm användas.
Se vidare i din teoribok.

Inget tvång men klokt ändå!

Skaffa en hjälmhuva!
Den minskar draget, skyddar mot kyla och tar upp svett. Hjäl-
men håller sig fräsch längre om du använder en hjälmhuva.

Skaffa ett bra ställ!

Det kan skydda dig mot kyla och blåst men också mot skrap-
skador m m om du kör omkull.
Ett riktigt skinnställ eller ett allvädersställ som är förstärkt med
t ex kevlar eller cordura är det bästa skyddet. Ju ljusare och
starkare färger - desto bättre! Kontrastlinjer och reflexer ökar
chansen att bli upptäckt i tid av andra förare.
Undersökningar har visat att ca 75 % av olyckorna där tvåhjuliga
fordon varit inblandade, troligen har berott på att andra fordons-
 33

.04

.76
4,
0

Skinnställ Allvädersställ

förare inte har upptäckt tvåhjulingen eller upptäckt den för sent.
Numera finns mc-ställ som förutom att de är gjorda för att synas
bra, även har extra polstringar för att skydda axlar, armbågar och
knän. Mc-stället har också inbyggt ryggskydd. Detta ryggskydd
är inte lika bra som de lösa ryggskydden, men fördelen är att du
inte glömmer det hemma på hyllan. Välj med fördel ett ställ med
CE-märkta skydd.
Vissa försäkringsbolag ger rabatt på försäkringar om du och din
passagerare alltid använder ställ, handskar och stövlar som är
speciellt framtagna för mc-körning.
Ett extra regnställ att dra över skinnstället är bra att ha.
Ett orange eller gulgrönt "lysande" ställ syns bäst

Ryggskydd
Ryggskydd finns att köpa löst. Var noga med passformen och välj
ett CE-märkt ryggskydd. Det är en billig försäkring som road- Ryggskydd skyddar
racingåkarna har använt länge. om du kör omkull.
Eget skinn räcker inte. Extra skinn ökar chansen Liksom ordentliga
att överleva. läderstövlar.

En huva under hjälmen Ordentlig hjälm med Regnställ är ytterligare

skyddar mot drag. visir är ett måste. ett extra fodral.
Skaffa bra handskar! 35
Handskarna bör vara ()fodrade men varma och av mjukt men
kraftigt skinn. De tjänar inte bara till att värma händerna utan ‘04
9.
skyddar dem också mot skador. Det är viktigt att du har rätt
"handlag" med broms, gas och koppling. Bäst skydd mot drag
ger handskar med "kragstrumpa" långt ovanför handleden. 0

Handskar tillverkas numera även i "allvädersmaterial" (t ex

Gore-Tex). Dessa typer av handskar ger ett effektivt skydd mot
regn. Har du skinnhandskar bör du komplettera dessa med ett Kragstrumpa ger
par regnhandskar. Faller du av mc:n tar du reflexmässigt emot skydd långt ovan-
dig med händerna. Moderna handskar har därför förstärkt yta i för handleden.
"handflatan" och en del har även skydd för knogarna.

Skaffa bra stövlar!

Det är viktigt att du har rätt fotbeklädnad när du kör motorcykel.
Underbensskador är mc-folkets vanligaste skador. En kraftig
mc-stövel, gärna av läder, är det effektivaste skyddet mot denna
typ av skador.
Du bör skaffa dig stövlar som skyddar hela underbenet. De ska
ha stålinlägg i hålfoten och skydd för fotknölarna och sken-
benen. En bra mc-stövel skyddar även mot brännskador.
Stövlarna bör
Träskor, lågskor eller gymnastikskor är direkt olämpliga som skydda hela under-
fotbeklädnad vid mc-körning. Glipan mellan skon och byxan gör benet för bästa
att kylskador kan uppstå och dessutom kan man bränna sig på skydd.
avgasröret.
Att köpa billiga stövlar lönar sig oftast inte. Satsa på kvalitet!

Tänk efter före, annars blir det kanske inget efter!

Ibland händer olyckor vid mc-tävlingar och vi kan se hur förarna
oftast reser sig upp direkt efteråt. Vore detta möjligt om de kört
utan skyddsutrustning?
Naturligtvis inte och därför är en ordentlig skyddsutrustning
Tänk på att det
obligatorisk vid tävlingar. Duktiga tävlingsförare är skickliga på
inte är tufft att
att hantera sin motorcykel men också mycket riskmedvetna.
köra motorcykel
Du bör också vara riskmedveten. Även om motorcyklisten inte utan skyddsut-
är skuld till olyckan när han (eller hon) krockar med en bil så rustning!
riskerar han ju mycket värre skador än bilföraren. Det är nog Det visar bara en
en dålig tröst att veta att felet var bilistens, när framtiden måste brist på kun-
tillbringas i en rullstol. skap och risk-
medvetenhet.
 Vårda din utrustning!
Sköter du din utrustning rätt fungerar den väl och varar längre.
Positivt både för din egen säkerhet och din plånbok!

Hjälmen
Det kan bli svettigt inuti en mc-hjälm. En hjälmhuva suger upp
svetten och hjälper på så sätt till att hålla hjälmen fräsch längre.
Huvan kan du tvätta i tvättmaskinen och hjälmen tvättar du med
ljummet vatten och ett milt tvättmedel.

Skinnstället
Ditt skinnställ behöver tvättas av då och då. Följ eventuella tvätt-
anvisningar. Normalt kan du tvätta av det i ljummet vatten med
Använd gärna ett milt tvättmedel. Häng sedan stället på en kraftig klädhängare
hjälmhuva. Den så att det behåller sin form. Låt det torka sakta där det inte är
suger upp svetten för varmt, annars kan skinnet krympa (undvik torkskåp, element
och hjälper till och dylikt).
att hålla hjälmen
Är du osäker på hur du ska göra så kontakta tillverkaren. En del
fräsch längre.
av dem tar emot ställ för tvätt. Likaså kan du förmodligen få
hjälp med att laga stället om det gått sönder.
Använd skinnimpregnering så håller sig skinnet mjukt och sam-
tidigt står det bättre emot väta.

Allvädersstället
Följ tvättanvisningarna. Är du osäker bör du kontakta försälja-
ren.

Handskarna
Handskarna kan du behandla på samma sätt som ditt skinnställ.
Tvätta dem i ljummet vatten med ett milt tvättmedel. Låt dem
torka sakta där det inte är för varmt. Impregnera dem så blir de
mjukare och klarar väta bättre.

Stövlarna
Även stövlarna tvättar du av i ljummet vatten med ett milt tvätt-
medel. Använd skoblock när de torkar så krymper de inte. Låt
dem torka där det inte är för varmt.
Om stövlarna är våta inuti kan du fylla dem med tidningspapper
(gärna i ett par omgångar) så suger papperet upp fukten. Fråga
gärna din mc-handlare om du ska använda skinnimpregnering
eller skofett. Med rätt skötsel blir dina stövlar nästan vattentäta
och de varar mycket längre.
Grundläggande körteknik 37
Det är stor skillnad på den körteknik som gäller vid mc-körning
'04
c
jämfört med den vid bilkörning. En skicklig mc-förare utnyttjar
sitt fordon och de krafter som påverkar körningen på ett bra sätt, ri4.,K3
-

men ser samtidigt till att skaffa sig säkerhetsmarginaler under

körningen. :O

Det är oerhört viktigt att du anpassar din körning till väggreppet,

som ju håller kvar din motorcykel på vägen. Är väggreppet bra,
t ex på torra asfaltvägar, finns det ofta utrymme för små misstag.
I halt väglag har du mindre marginaler och du måste köra så
att du inte försämrar väggreppet ytterligare. Ett misstag under
sådana förhållanden kan orsaka en katastrof.
Med god balans och bra körteknik kan du lättare behärska de
krafter som påverkar din körning.

Körställning
En bra körställning är viktig för en säker körning. Sitter du rätt
manövrerar du motorcykeln lättare, du har en bättre överblick
över omgivningen och du blir inte så fort trött. Se till att du lär
dig en bra körställning från början. Naturligtvis måste körställ-
ningen anpassas till den motorcykel du ska köra, men den
vanligaste körställningen är följande:
■ Sitt ledigt och avslappnat med ryggen något böjd, ungefär som
när du sitter framför din dator och skriver på tangentbordet.
Sitt med lätt böjda armar, så att du avlastar dem och axlarna.
På detta sätt får du en bättre kontroll över motorcykeln.
111 Knyt händerna löst om styret så att det bildas en rak linje från
armen över handen.
■ Vila knäna mot tanken utan att trycka.
■ Sätt fötterna så att de pekar rakt fram och är parallella med
marken och låt hålfoten vila mot fotstöden. Då riskerar du inte
att så lätt tappa fotfästet vid gupp osv. Rätt kör-
■ Upplever du efter en stunds körning att ryggen värker, ställning är
fötterna domnar eller händerna "sticker" så sitter viktig för
du förmodligen fel. Justera reglagen, styret en säker
och fotpinnarna så att du får en bra kör- körning.
ställning. Titta i instruktionsboken hur
du kan göra.
 ib Reglage och instrument
När du hittat en bra körställning bör handbroms- och kopplings-
handtagen peka något framåt-nedåt. När du lägger händerna på
styret med raka armar, ska fingertopparna beröra handlagen. Du
bör justera handtagen så att du kan dra åt dem med fingertop-
parna utan att du behöver ändra greppet om styret.
När motorn går på tomgång ska gashandtaget ha ett mycket litet
spel. Handtaget ska lätt återgå till tomgångsläget när du släpper
det efter det att du har gasat. Kontrollera att motorvarvet inte
ändras när du gör fulla styrutslag.
Växel- och bromspedalen ska du kunna nå utan att flytta foten.
Se efter i instruktionsboken hur du ska justera detta.
Du måste naturligtvis öva så att du snabbt och säkert hittar alla
reglage och knappar utan att behöva flytta blicken från vägen.
Öva när du sitter stilla på motorcykeln och blunda gärna när du
gör denna övning.
Om din motorcykel har backspeglar ska du naturligtvis ställa
in dem så att du får maximal sikt bakåt utan att behöva ändra
körställning.
Tänk på att du och din motorcykel ska fungera som en enhet,
inte som en förare och en motorcykel.

Handbroms- och

koplingshadtenskavr
rätt justerade.
Egna anteckningar 39
‘0.0
C
:73

:0
40 Egna anteckningar
C
c
42

2a Start och stannande

Att leda motorcykeln
Det första du ska lära dig är att leda motorcykeln med motorn
avstängd. Du ska också kunna parkera motorcykeln på sidostödet
och även på centralstödet om sådant finns.
På många motorcyklar finns det ett speciellt handtag man kan
använda när motorcykeln ska upp på centralstödet.
Läs i instruktionsboken.
Du kan ställa motorcykeln på centralstödet på följande sätt:
1 Fäll ner centralstödet försiktigt.
2 Känn efter att motorcykeln är i balans.
3 Tryck med foten kraftigt på stödet, samtidigt som du lyfter
motorcykeln rätt upp.

Starta motorn
Alla motorcyklar startas inte på samma sätt. En del har elstart
och en del startas med kickpedalen. Har motorcykeln katalysator
ska du aldrig ge gas när du startar den. I instruktionsboken kan
du läsa vad som gäller för din motorcykel och där står även hur
du ska starta när motorn är kall respektive varm.
Rusa aldrig en kall motor. Motoroljan måste hinna tränga ut till
alla delar. Låt motorn gå på tomgång en kort stund, så att den
blir varm innan du kör iväg men inte för länge med tanke på vår
miljö!
Igångsättning 43
1 Starta motorn med växellådan i friläge.
2 Tänd rätt belysning.
3 Dra in kopplingshandtaget med alla fingrarna (inte bara två).
4 Lägg i 1:ans växel. (Tvinga aldrig i en växel. Är det svårt ska
du släppa ut kopplingshandtaget ett kort ögonblick eller rulla
motorcykeln något fram och tillbaka — och sedan försöka
Använd alla
igen.)
fingrarna när du
5 Ge gas — sök dragläge med kopplingen.
frikoppla r.
6 Kolla trafiken framåt, bakåt (använd spegeln) och åt sidan.
Glöm inte att kolla "den döda vinkeln" genom att vrida på
huvudet.
7 Slå till körriktningsvisaren när du kan köra iväg utan att störa
eller hindra andra trafikanter.
8 Öka gaspådraget och släpp kopplingen långsamt så att
du kommer igång utan ryck. "Följ med kopplingen ut"
(kopplingen ska inte "glida ur handen" utan fingrarna ska
följa med).
Öka gaspådraget mjukt när motorcykeln börjar rulla.
9 Ta upp fötterna på fotpinnarna så fort du kan. Du får nu
bättre kontakt med motorcykeln och du kan köra iväg utan att
du vinglar.
10 Behåll handen på kopplingshandtaget eftersom du snart
ska använda det igen. Antingen för att växla, stanna eller
krypköra.
Ge gas och släpp
Tänk på att inte sparka in växlarna eller att slira på ut kopplingen till
kopplingen i onödan. dragläge.

%-411

Det är viktigt att du kollar trafiken framåt, bakåt och åt sidan

innan du kör iväg.
Glöm ej "den döda vinkeln" — vrid på huvudet.
Stannande
1 Kolla trafiken bakåt innan du styr in till kanten.
2 Frikoppla — dra in kopplingen helt.
3 Bromsa med fram- och bakhjulsbroms till stillastående. (Att
frikoppla före bromsning gäller när du kör i mycket låg fart.)
4 Sätt ner höger fot.
5 Lägg växeln i friläge. Kolla lampan för neutralläge.
6 Släck ljuset och stanna motorn om du ska parkera.
Öva tills du kan stanna mjukt!
Ta för vana att alltid ha växeln i friläge och kopplingen helt
utsläppt när du stannar. Då minskar slitaget på kopplingen.
När du ska starta igen trycker du bara ner växelspaken och får i
1:ans växel direkt.
När du ska parkera motorcykeln måste du kolla så att underlaget
inte är för mjukt. Välts motorcykeln kan många delar skadas och
tusenlapparna försvinna snabbt. Om din motorcykel har central-
stöd bör du i första hand använda detta när du parkerar den.
Prova gärna att resa upp din motorcykel. Lägg den försiktigt ner
så den inte skadas. Be din lärare visa dig hur man lättast får upp
den igen. Det är oftast mycket tungt!

2b Krypkörning,
balans- och styrövningar
Dessa övningar är främst till för att öva upp balansen. Du håller
balansen med hjälp av kroppens rörelser och styret. Du ska sitta
så att du "känner" balansen i höfterna.
■ Kör igång motorcykeln. Försök att köra så sakta som möjligt.
Reglera farten med små rörelser i kopplingen. Dra in hand-
taget om du vill sänka farten och släpp ut det om du vill öka
den. Tycker du att det går för fort — bromsa med bakhjuls-
bromsen.
• När du känner dig lite säkrare kan du göra samma övning,
nu i den körställning som kallas lätt sits. Ställ dig på fot-
pinnarna med lätt böjda ben. Håll styret med lätt böjda armar.
Håll knäna mot tanken och blicken långt fram. Observera att
lätt sits inte lämpar sig på alla motorcyklar, framför allt inte
för nybörjare. Kör du en större motorcykel, t ex en touring-mc
riskerar du att välta.
Lättast är det om du kör en s k offroad-mc. Har du möjlighet
så variera mellan lätt sits och vanlig körställning.
Om motorcykeln är på väg att välta ska du försöka att skjuta 45
höfterna åt motsatt håll. Räcker inte detta sätter du ner ett ben i
marken (håll det nästan rakt) s k fotning. När du återfått balan- '0.0
C
sen ska du sätta upp foten på fotpinnen igen. 0

Lätt sits :o
C
Du gör förmodligen denna övning på en manöverbana, men alla ca
E
grundläggande övningar har naturligtvis som mål att du säkert
ska behärska din motorcykel ute i trafiken. Därför är det viktigt
att du övar mycket på grunderna.
n
Bilderna nedan visar några situationer där det är nödvändigt att
kunna det som kallas lätt sits. Finns det en speciell mc-bana i din
närhet bör du försöka öva där när du känner att du klarat övning-
arna på manöverbanan. Terrängkörning stärker din förmåga att
behärska motorcykeln. Tänk dock på att det i princip är förbjudet
att köra ute i terrängen, det vill säga område som inte räknas som
väg.

Tänk på att hålla blicken

långt fram så håller du lättare balansen.

Använd lätt sits när du passerar
hinder och när terrängen kräver
det. Detta är en körställning som
ger dig möjlighet att röra hela
kroppen fritt.
En svacka eller ett dike passerar du med lätt
sits. Genom att fjädra i knän och armbågar
får du en följsamhet i förhållande till mar-
kens ojämnheter.

h, 0

1 kraftiga uppförsbackar ska du 1 kraftiga nedförsbackar ska du försöka få

försöka få kroppstyngden framåt. kroppstyngden bakåt.
46 Arbetsblad

1 Rangordna ordningsföljden för att starta från vägkant (sätt

siffra 1 för det första du ska göra, 2 för nästa osv.)

Uppsikt i sidospegeln.

Lägg i ettans växel.

Ge körtecken.

Ge grundgas och sök.

Uppsikt "döda vinkeln".

2 Vad tror du blir följden, om du släpper kopplingshandtaget

direkt från det indragna läget?
Arbetsblad 47

3 Vilken fot ska du sätta ner i marken när du stannar?

4 Varför bör du lätta på bromsarna i stoppögonblicket?

 3a-c Uppväxling - nedväxling -
mjuk inbromsning
Så här växlar du upp
1 Kör igång och öka farten.
2 Förbered dig genom att sätta foten vid växelspedalen och
handen på kopplingshandtaget.
3 Tryck foten lätt mot växelpedalen.
4 Tryck in kopplingen — tryck in växeln och släpp gasen sam-
Ettans växel tidigt.
ner — de andra 5 För ut kopplingshandtaget mjukt och möt med gas så att
växlarna upp. farten ökar utan att det rycker.
6 Släpp trycket på växelspaken.
Fortsätt att öka farten och växla när du hör på motorvarvet att
det är dags för nästa växel.

Tank på att använda "motorörat" och håll ett öga

på varvräknaren så att du inte övervarvar motorn.

Så här växlar du ned

1 Sänk farten med motorbromsen — använd färdbromsen vid
behov.
2 Tryck foten lätt mot växelpedalen.
Tryck in kopplingen och tryck samtidigt in växeln.
- Sänk farten på nytt.
2

Tryck foten lätt mot växelpedalen o s v

Så här bromsar du mjukt

1 Kolla trafiken bakåt.
2 Håll blicken långt fram, det ger dig bra balans.
3 Bromsa bestämt med både fram- och bakhjulsbroms, släpp
efter mot slutet.
4 Frikoppla — växla ned så du har 1:an i när du stannar.
5 När du stannat — lägg växeln i friläge och släpp kopplingen
helt.
När du tränar på denna övning — känn efter vilka effekter fel
bromsteknik har.
Öva enbart med framhjulsbromsen och sedan enbart med bak-
Var noga med att
hjulsbromsen.
hålla koll på
Jämför bromssträckornas längd. Öva också på olika underlag.
trafiken bakåt
innan du bromsar.
Tänk på att aldrig sparka in växlarna.
Tryck eller lyft in dem med mjuka rörelser.
Arbetsblad 51

• Kontrollera bakåt
• Ge gas

/
• Fortsätt att bromsa
• Släpp kopplingen mjukt
• Växla om det behövs
• Bromsa
• Uppsikt/tecken

1 Varför växlar man ned?

2 Varför ska du bromsa innan du drar in kopplingshandtaget?

3 Varför ska du släppa ut kopplingshandtaget innan du börjar

svängen?

4 När ska du börja gasa igen?

 4a Motlut
Så här startar du i motlut
1 Håll motorcykeln stilla med framhjulsbromsen.
2 Frikoppla - lägg i 1:ans växel.
Använd ,framIduls- 3 Hitta dragläget med kopplingen - släpp sakta ut handbromsen
bromsen, och se till att motorcykeln står stilla.
4 Kolla trafiken noga - ge blinkers om det är fritt.
5 Ge mer gas - för ut kopplingshandtaget helt och kör igång.
6 Ta upp foten på fotpinnen så fort som möjligt - då blir igång-
sättningen inte så vinglig.

Så här startar du efter ett kort stopp i motlut -

frikoppla... så kallad uppfångning
1 Minska farten - lägg i 1:ans växel.
2 Ge grundgas och släpp ut kopplingen till dragläge i samma
stund som motorcykeln stannar.
3 Håll jämn gas - reglera farten med kopplingen. På detta sätt
kan du hålla motorcykeln stilla eller krypköra sakta framåt.
lägg in växel.. 4 Kör sedan igång på vanligt sätt.

4b Medlut
Så här startar du i medlut
1 Håll motorcykeln stilla med framhjulsbromsen.
häll motorcykeln 2 Frikoppla - lägg i 1:ans växel. (Är lutningen stor kan du lägga
stilla med fot- i 2:an. Se instruktionsboken.)
bromsen, 3 Kolla trafiken noga - ge körriktningstecken om det är fritt.
4 Lätta på bromsen så att motorcykeln rullar igång.
5 Ge gas - för ut kopplingshandtaget mjukt.
6 Ta upp foten på fotpinnen så fort som möjligt - då blir igång-
sättningen inte så vinglig.
Tänk på att du vid längre uppehåll bör använda bromsen
ge gas och... för att minska slitaget på kopplingen!

och möt med

kopplingen vid
start i motlut.
Egna anteckningar
56 Egna anteckningar
58 5a-b Styr, balans och teknik
Det är mycket viktigt att du övar upp din balans och din för-
måga att manövrera motorcykeln. Här har du några förslag till
övningar. Öva både i vanlig körställning och lätt sits.
■ Bromsa motorcykeln till stillastående — stå stilla någon
sekund utan att sätta ned fötterna — kör därefter igen.
■ Kör med fram- och bakhjul på var sin sida om klossar.

Tänk på att när du kör mycket sakta ska du bara använda bak-
hjulsbromsen, speciellt om du svänger samtidigt!

■ Garagevändning

Vändning inom ett

utrymme begrän-
sat på tre sidor.
Öva vändning
såväl till höger
S0171 till vänster.

a = det största mått S0111 erhålls

när motorcykeln leds med
fullt styrutslag utan lutning
i båda riktningarna. Där-
efter lägger man till 20 CM.
El Körning på en lång planka 59

Kör på en lång planka.

Håll blicken långt fram.
Lätt gaspådrag hjälper dig
att hålla balansen.

Serpentinkörning
Kör i serpentin mellan koner.
Håll blicken två koner före
motorcykeln.

,' I

Serpentinkörning i låg fart.

Hindren ska stå så tätt ihop
som möjligt. Reglera farten
med koppling och fotbroms.
GO Bryggargård

•••••■••

•
••.1,11

ONIMMIM

1■1■ •••••■•

Träna att vända på ett begränsat utrymme (så kallad bryggargård).

e Cirklar och svängar

Kör i en åtta med snävare

och snävare cirklar.

Öva både höger- och vänster-

svängar runt koner.
Egna anteckningar
62 Egna anteckningar
64 6a Funktion och vård
Motorcykelns utrustning
Det är både såväl föraren som ägaren, som är ansvarig för att följande
utrustning finns på motorcykeln och att den är i gott skick.
• styrinrättning
■ avgasrör och ljuddämpare
■ strålkastare — för hel- och halvljus med vitt ljus
■ baklykta — som visar rött ljus
■ stopplykta — som visar rött ljus när fram- eller bakhjuls-
bromsen används
■ parkeringslykta
e skyltlykta — som visar vitt ljus för belysning av registreringsskylten
■ reflex — som vid belysning återkastar rött ljus
■ körriktningsvisare — som visar orangegult ljus framåt och bakåt
■ hastighetsmätare — som inte visar en hastighet som är mindre än
den verkliga
■ signalhorn — ljudsignal med jämn ton
■ identifieringsmärkning — ramnummer och motornummer på ett
tydligt och varaktigt sätt
■ tillverkarskylt — som visar i vilket land motorcykeln är
godkänd, ramnummer, fabrikat och avgasbullernivå
■ däck — minst 1,0 mm mönsterdjup på hela däckets slitbana
■ stöldskydd — de flesta försäkringsbolag kräver två godkända lås
■ bromsar — två av varandra oberoende bromssystem, samtliga hjul
på en motorcykel ska ha broms
■ registreringsskylt — skylt som Transportstyrelsen tillhandahåller
■ backspeglar
■ passagerarhandtag — krävs bara på en tvåhjulig motorcykel som är
godkänd för passagerare
■ stöd — om det är en tvåhjulig motorcykel
■ kopplingsanordning — om motorcykeln är avsedd att dra släpvagn
På tre- eller fyrhjuliga motorcyklar krävs även: 65
■ varningstriangel — gäller även motorcykel med sidvagn
■ parkeringsbroms

På tre- eller fyrhjuliga motorcyklar med karosseri även:

■ bilbälten
■ vindruta
■ vindrutetorkare
■ vindrutespolare
■ defroster och fläkt till vindrutan
66 Motorcykelns uppbyggnad
Olika motorcyklar har naturligtvis olika konstruktioner och
olika tekniska lösningar. Du kan så klart inte lära dig allt om
alla modeller. Vi ska i denna del försöka visa de "vanligaste"
modellerna. Samtidigt vill vi ge tips om vanliga fel och hur du
kan göra vissa kontroller och justeringar. Kolla i instruktions-
boken vad som gäller för just din motorcykel.

Ramen
Ramen är motorcykelns bärande stomme som ska tåla vikten av
förare, passagerare och last. Den består av sammansvetsade rör
av stål eller aluminium. Man försöker göra ramen så vridstyv
som möjligt eftersom detta gör motorcykeln säkrare och risken
för wobbling (självsvängning) minskar.
I ramens främre del är framgaffeln lagrad i ett s k styrhuvud.
De flesta motorcyklar har bakhjulsfjädring vilket innebär att
bakgaffeln eller svingarmen är lagrad i ramens bakre del. Den är
vanligen förenad med ramens överdel med två s k fjäderben som
innehåller fjäder och stötdämpare.
Motorn sitter fast i ramen med särskilda motorfästen

Kontroll
■ Ställ motorcykeln på centralstödet (finns inte detta så använd
det vanliga stödet).
Är du det Kontrollera att muttrar och bultar sitter ordentligt fast. Kon-
minsta tvek- trollera att det inte finns några sprickor i ramen. Var extra
sam om noga att kolla utsatta delar, t ex svetsfogarna vid styrhuvudet.
ramens skick
ska du tala ■ Har du kört omkull eller krockat är det mycket viktigt att
med din mc- du kollar ramen så att den inte är skev eller skadad på annat
handlare eller sätt. En skadad ram kan förändra köregenskaperna så att din
annan kunnig säkerhet hotas. Kontrollera hjulspårningen, dvs att fram- och
person. bakhjul löper i samma linje. (Se illustration på sid 77).
 Övre styrlager 67
Styrhuvud

Fjäderben Fram gaffel

Styrsystemet
Framgaffeln
Styrsystemet består av styre och framgaffel.
Framgaffeln sitter fast i ramens styrhuvud på ett sätt som gör den
vridbar.
Den består normalt av två gaffelkronor och två gaffelben.
Inuti gaffelbenen finns skruvfjädrar som sköter fjädringen
och kolvar med olja som fungerar som stötdämpare. Buss-
ningar ger stadga åt gaffelbenen.
Styret sitter fast på den övre gaffelkronan med två styr-
hållare. Hjulet sitter fast i gaffelbenens nedre del. Teleskopgaffel
Den vanligaste typen av framfjädring är teleskopgaffeln.
På nya motorcyklar hittar man allt oftare den s k upp- och
nedvända framgaffeln. Den fungerar i princip på samma
sätt som teleskopgaffeln.
Den är dock stabilare och tynger inte framhjulet på
samma sätt.

Så kallad upp- och ned-

vänd framgaffel.
68 Styret
En bekväm körställning är viktig för säkerheten under kör-
ningen. Styrets utformning och inställning är en viktig detalj om
du ska köra bekvämt. Du ska kunna manövrera motorcykeln
på ett säkert sätt och dessutom ska styrets hållfasthet vara
betryggande. Normalt ska styrets bredd vara mellan 50 cm och
90 cm. Handtagen bör inte nå högre än axlarna.

Lager
För att minska friktionen i rörliga delar och göra konstruktionen
mer stabil använder man olika typer av lager, t ex kullager,
rulllager, nållager och glidlager. På din motorcykel hittar du lager
bl a i motorn, hjulen, styrsystemet och svingarmarna.
Lagren utsätts för mycket stora belastningar och därför är det
viktigt att du kollar dem med jämna mellanrum. Extra viktigt är
att du kollar de lager som utsätts för mycket smuts och vatten,
t ex styr- och hjullager.

I styrhuvudet finns ett övre och ett nedre styrlager. Blir det
ett glapp i dessa lager måste du genast åtgärda det. Glappet
kan drastiskt försämra köregenskaperna och orsaka wobbling.
Risken för en omkullkörning är då mycket stor. Det är oftast det
nedre styrlagret som slits mest.

Att lagren blir dåliga beror ofta på att den okunnige tvättar sin
motorcykel felaktigt. För att få ordentligt rent sprutar han avfett-
ningsmedel även på lagren och spolar därefter med högtryck.
Följden blir att han pressar in avfettning och smuts i lagren.
Fetter som normalt ska finnas försvinner och lagren rostar. Finns
det smörjnipplar till lagren, så smörj med fettspruta direkt efter
tvätt. Då pressar du ut vatten och smuts.
Kontroll 69
■ Kolla att framgaffeln inte är "mjuk".
Om så skulle vara fallet måste du fylla på olja, annars riskerar
du att gaffeln slår igenom på en gropig väg. Det inverkar både
på styrningen och övriga köregenskaper och kan få svåra
följder. Oljan i framgaffeln bör bytas enligt instruktionsbokens
anvisningar.
E När du ska kolla styrlagren bör du ställa motorcykeln på
centralstödet eller palla upp den så att framhjulet är fritt.
Ta tag i gaffelbenens nedre del och dra dem framåt och bakåt.
Upptäcker du ett litet glapp kan du prova att dra åt lagren lite
— dock inte för hårt. Är glappet kvar ska du byta lager. Känner
du dig osäker bör du kontakta en mc-mekaniker.
■ Fortsätt kontrollen genom att vrida på styret fullt ut åt båda
hållen. Hör du något knaster eller knäppande ljud kan lagren
vara skadade. Likaså om det kärvar på något ställe. I båda
fallen — byt lager direkt!
■ Kolla också att gasvajern löper lätt även när du vrider styret
så långt det går.
e Kolla även att packboxarna är hela och inte läcker. Risken är
att oljan rinner rakt ner på bromsskivorna och all bromsverkan
upphör.
Är du osäker på hur du byter packboxar eller olja, låt en mc-
mekaniker göra jobbet. Vid felaktig montering är det lätt att
förstöra gaffelbenen.

Kontroll av styrlagren går

till på följande sätt:
• Ställ cykeln på central-
stödet.
• Ta tag i gaffelbenens
nedre del (se bilden).
• Dra framåt och bakåt.
• Upptäcker du glapp — dra
åt lagren, men inte för
hårt.
• Är glappet kvar — byt
lager.
70 Svingarmsle
Svingarmen är vanligen en gaffelformad
sektion, ledad till ramen och med bakre
delen som upphängning för bakhjulet.

Svingen är upphängd på kraftiga lager

Svingarns Lager eller bussningar för att hjulets rörelser i
höjdled inte ska fortplantas till ramen.
Styrning
Stötdämparnas fjädring utjämnar rörel-
Axel för
sen och dämpningen minskar rörelsens
baksving.
hastighet.

Att köra med dåliga svinglager eller bussningar gör att hela
motorcykeln känns instabil. Risken för självsvängning är stor när
lagren glappar.

Kontroller
Kontrollera genom att med ena handen känna på lagret, sam-
tidigt som du med den andra handen längst bak på bakhjulet
vickar fram och tillbaka. Det får inte glappa. På en del motor-
cyklar finns det smörjnipplar till lagren. Spruta in fett med
jämna mellanrum så de smörjs med nytt fett. Det är speciellt
viktigt på motorcykel som körs i mycket smutsigt väglag. Verkar
lagren dåliga — byt ut dem.

Är du osäker på hur man byter lager,

så låt en mc-mekaniker göra jobbet.

Känn med ena

handen på lagret.
Ta tag i hjulet
med den andra
handen och vicka
fram och till-
baka.
Hjullager 71
Hjullagren sitter fast i hjulnavet. De får varken glappa eller gå
tungt. Hjullagren är utsatta för stora belastningar och påfrest-
ningar i form av smuts och vatten. Inuti lagren ska det finnas fett
som smörjer dem. När du tvättar din motorcykel ska du tänka på
att inte spruta vatten direkt på lagren. Fettet kan försvinna och
vattnet kan få lagren att rosta.
Detta är speciellt viktigt om du använder en högtrycksspruta vid
tvättningen.

Kontroll
Ställ motorcykeln på centralstödet eller palla upp den så att
hjulen rullar fritt. Fatta tag längst upp och längst ner på hjulet
("kl 12 och kl 6" eller klockan 9 och kl 15) och ryck fram och
tillbaka. Det får inte finnas något glapp. Snurra därefter på
hjulen. Hör du något missljud så kan det tyda på att lagren är
skadade. Byt lagren på båda sidorna om du upptäcker något
glapp eller annat fel!

Kontroll av hjullagren går till på följande sätt:

• Ställ motorcykeln på centralstödet.

• Ta tag i däckets ytterkanter som på bilden.
• Ryck framåt och bakåt.
• Det får inte finnas något glapp — byt lagren
vid glapp.
• Snurra på hjulen — byt lagren vid missljud.

Du kan också kontrollera hjullagret

så här:
Håll en hand i styret, ett knä på
däcket samtidigt som du med den
andra handen, rycker däcket fram
och tillbaka.
Känner du något glapp — byt lagren.
72 Fjädring
För att körningen ska bli bekväm och säker har motorcyklar
fjädring både fram och bak. Förutsättningen är att fjädringen är
rätt inställd. En felaktig fjädring kan försämra köregenskaperna
så att du riskerar att köra omkull.
Många motorcyklar har en fjädring som kan justeras efter
förarens önskemål. Hur denna inställning går till varierar
mycket. Titta efter i instruktionsboken hur du ska göra på just
din motorcykel.

Kontroll
Fjädringen får inte "slå igenom". Den ska jobba snabbt och
stanna direkt när den fjädrat ut.
Står den och gungar är den för mjuk. Det kan vara för lite eller
för gammal olja, som måste bytas ut. Det kan också vara fjädern
som är utsliten och måste bytas.

För justering
av hård eller
mjuk
fjädring.

Stötdämpare

Fjäder

Ansätt handbromsen — gunga motorcykeln

kraftigt — kontrollera så att inte fjädringen går
i botten.
Bakfjädringen 73
Bakhjulsfjädringen består av en eller två stötdämpare med
fjäder som upptill är fästade i bakramen och nertill i baksvingen
(svingarmen).
De vanligaste typerna av bakfjädring är:
— en teleskopdämpare med fjäder på vardera sidan
— enkel dämpare som är centralt placerad.
Stötdämparen ska dämpa svängningen hos fjädrarna. I annat fall
skulle motorcykeln fortsätta att gunga efter ett gupp eller när du
har bromsat in.
Det finns stötdämpare av många olika modeller, t ex med gas,
olja eller luft.

Kontroll
■ Kolla att stötdämparen fungerar som den ska och att den inte
har något läckage.

Stötdämpare När du kör över t ex ett gupp, rör sig bakhjul

med fjäder och svingarm upp och ner. Stötdämparen och
fjädern gör att körningen blir bekväm.

Tänk på att en rätt inställd fjädring är viktig för att du ska

ha ett bra grepp mot vägbanan och en bekväm körning.
74 Hjul
Hjulen kan vara av olika typer: hjul med ekerfälgar, helgjutna
hjul, sammansatta hjul och tallrikshjul.

Ekerhjul
Ekerhjul finns framförallt på offroad- och custommotorcyklar.
Kontroll
Har din motorcykel ekerhjul måste du då och då kolla att
ekrarna är lagom spända. Felaktigt spända hjulekrar kan göra att
hjulen deformeras och hela motorcykeln kan bli instabil.
Har du en ny motorcykel bör du kolla ekrarna ofta eftersom de
kan tänja sig.
Tänk bara på att inte spänna dem för hårt, då kan hjulet bli
skevt. Har hjulet blivit skevt kan du rätta till det genom att ändra
ekrarnas spänning. Tycker du det är svårt så låt en fackman rikta
hjulet.

Helgjutna hjul
Helgjutna hjul är vanligast på de stora motorcyklarna. De är ofta
tillverkade i aluminium, men de finns även i magnesium.
Båda typerna är lätta och mycket starka.
Kontroll
Kolla då och då att det inte finns några sprickor i fälgen, spe-
ciellt där ekrarna möter navet och fälgen. Du kan slå lätt med
en träklubba på ekrarna. Det ska höras stumt. Om du hör ett
"sprucket" ljud kan det finnas en spricka i hjulet fastän du inte
ser det. Ett gjutet hjul går inte att rikta. Kontakta din mc-
handlare om du misstänker något fel på hjulet.

Sammansatta hjul
Ett sammansatt hjul har aluminiumekrar som är fastnitade i
navet och fälgen.
Kontroll
Kolla så att det inte finns några sprickor på ekrar, nav och fälg.
Kolla dessutom att nitarna sitter fast ordentligt.
Tallrikshjul 75
En del motorcyklar har inga ekrar utan i stället en skiva mellan
navet och fälgen.

Kontroll
Kolla efter sprickor och lösa delar på samma sätt som på de
andra hjulen. Tänk på att vara extra försiktig när du lägger på ett
nytt däck så att du inte skadar fälgen!

Däck
Det är mycket viktigt att hjulen och däcken på en motorcykel är
i perfekt skick. När du kör rakt fram är den del av däcket som
rör vägen inte större än plånet på en tändsticksask. Tänker vi på
det är det lätt att förstå att vi inte har råd att försämra väggreppet
genom att ha felaktiga däck.
Däcktypen och däckets skick påverkar i hög grad motorcykelns
köregenskaper på olika underlag. Du bör välja den typ av däck
som mc-fabrikanten rekommenderar. Du bör också välja däck
efter det underlag du kör mest på.
Det är t ex olämpligt att köra med s k crossdäck på asfaltvägar,
eftersom det grova mönstret ger ett sämre väggrepp på ett jämnt
och fast underlag. Dessutom slits däcket mycket vid denna typ av
körning. Omvänt är det olämpligt att köra med "landsvägsdäck"
på grusvägar och i terräng, eftersom dessa däck ger sämre väg-
grepp på det underlaget. Breda däck kan öka risken för vatten-
planing när du kör på våta asfaltvägar.
Lagen om vinterdäck gäller inte motorcyklar. Dubbdäck får
användas från den 1 oktober t o ni den 15 april, om inte väder-
leken motiverar att däcken används ännu längre.
Innan du köper ett nytt däck bör du kolla i instruktionsboken
eller i registreringsbeviset vilken dimension däcket ska ha. En
felaktig storlek på däcken kan förändra köregenskaperna, oftast
till det sämre. Så kan t ex ett för stort däck ta i baksvingen eller i
en skärm.
Idag är många däck slanglösa, dvs de har ingen innerslang. På
ett sådant däck står det "Tubeless". Vid punktering kan det lagas
utan att du behöver ta loss hjulet.
Vid punktering på ett däck med slang måste däremot hjulet tas
av. Du kan laga hålet tillfälligt med laglapp och solution men
du bör snarast köpa en ny slang. Alltför många olyckor händer Olika typer au
därför att gamla laglappar släpper.
76 Om du byter däck bör du balansera om hjulet. Det kan annars
uppstå skakningar som försämrar köregenskaperna.

De flesta nya däck har som skydd ett tunt lager silikon. Har du
satt på ett nytt däck bör du köra mycket sakta en stund, helst på
grusväg, tills silikonlagret är borta. Silikonet kan försämra väg-
greppet dramatiskt.

Kontroll
Slitbana E Kolla mönsterdjupet! Alla däck måste enligt lagen ha minst
1,0 mm mönsterdjup på hela slitbanan. För att du ska få en
säker körning bör du byta däck redan vid 3 mm mönsterdjup.
ki Kolla även att däcken inte har några skärskador eller andra
defekter och att inga vassa föremål sitter fast i däcken.
Vidare att hjulen är ordentligt fastskruvade och att muttrarna
är låsta.
E Du måste också regelbundet kolla lufttrycket i däcken. Denna
kontroll ska göras när däcken är kalla. 1 instruktionsboken
ser du vilket lufttryck däcken ska ha. Tänk bara på att du
oftast ska ha mer luft i däcken när du har mycket last eller
Alla däck måste passagerare. Det lufttryck som anges är en kompromiss
ha minst 1,0 mellan olika önskemål.
171171 mönster-
Ett felaktigt lufttryck kan förändra motorcykelns kör-
djup på hela egenskaper.
slitbanan.

För högt luftryck kan medföra att:

—däcken lättare studsar mot vägbanan
—fjädringen försämras och körningen blir
hårdare och stötigare
—däcket rullar lättare och blir inte så varmt.

För lågt lufttryck kan medföra att:

— motorcykeln blir mindre stabil
—däcken slits mer
—risken för defekter ökar
— risken för wobbling ökar.
Motorcykeln spårar 77
Med jämna mellanrum måste du kolla att motorcykeln spårar,
dvs att bakhjulet går i samma linje som framhjulet. Denna
kontroll gir särskilt viktig när du har justerat spelet på drivkedjan
eller om du kört omkull. Observera att det inte går att justera
motorcykelns spårning på de motorcyklar som har kardan- eller
remdrift.
Du kan göra kontrollen på flera sätt. Ställ motorcykeln på cen-
tralstödet eller låt någon annan hålla den. Kolla framifrån att den
spårar.
Du kan också lägga en bräda längs motorcykeln.
Se illustrationen nedan.

Justera bakhjulet så det löper parallellt med

framhjulet SOM i exempel A.
78 Motorn
Motorcyklar har oftast en två- eller fyrtakts förbränningsmotor.
Tvåtaktsmotorerna är vanligast på lätta motorcyklar, men kan
finnas även på tunga.

Tvåtaktsmotorn
En tvåtaktsmotor arbetar i två takter: kompressionstakt och
arbetstakt. Under de två arbetstakterna rör sig vevaxeln ett varv.
114 Insugningskanalen går från förgasaren till vevhuset.
■ Överströmningskanalen går från vevhuset till cylindern.
■ Avgaskanalen går från cylindern till avgasröret.

tTäinfds

Kompressionstakten
■ Kolven rör sig uppåt.
■ Avgas- och överströmningsportarna är stängda.
■ Ny blandning av bränsle och luft sugs från förgasaren
genom insugningsporten ner till vevhuset.
■ Bränsle-luftblandningen ovanför kolven komprimeras.
■ Strax innan kolven är i dess övre läge antänds bränsle-
luftblandningen av tändstiftets gnista.
Över- Vevhus
strömnings-
port

Arbetstakten
■ Kolven pressas nedåt av de expanderande gaserna.
■ Insugningsporten stängs och bränsle-luftblandningen i
vevhuset komprimeras.
■ Avgasporten öppnas och avgaserna strömmar ut.

Samtidigt som arbetstakten avslutas och kompressionstakten

börjar igen
trycks bränsle-luftblandningen genom överströmningskanalen
och påskyndar utblåsningen
— insugningsporten är stängd
— överströmnings- och avgasportarna håller på att stängas
— och när kolven rör sig uppåt öppnas i nsugningsporten.
Fyrtaktsmotorn 79
En fyrtaktsmotor arbetar i fyra takter: insugningstakt,
kompressionstakt, arbetstakt och avgastakt. Under varje takt
vrids vevaxeln ett halvt varv. Under de fyra arbetstakterna Insug- Avgas-
går vevaxeln två varv och kamaxeln ett varv. nings- ventil
ventil Tändstift

Insugningstakten
■ Bränsle-luftblandningen sugs in genom den öppna in-
sugningsventilen p g a undertryck i cylindern.
Kolv
■ Avgasventilen är stängd.

Vevaxel

Kompressionstakten
■ Insugningsventilen har stängt.
■ Avgasventilen är fortfarande stängd.
■ Kolven är på väg upp och komprimerar bränsleluft-
blandningen.

Arbetstakten
■ Båda ventilerna är fortfarande stängda.
■ När kolven nått sitt översta läge antänds och förbränns
bränsle-luftblandningen av en gnista från tändstiftet.
■ De expanderande gaserna pressar kolven neråt.

Avgastakten
■ Avgasventilen öppnas.
■ Insugningsventilen är fortfarande stängd.
■ Kolven pressar avgaserna ut genom avgasventilen.
 Motortyper
Såväl tvåtakts- som fyrtaktsmotorn kan ha en eller flera cylin-
drar. På motorcyklar är det vanligast att tvåtaktsmotorn har
upp till fyra cylindrar och fyrtaktsmotorn upp till sex. De är
antingen vatten- eller luftkylda.

Smörjsystem
Smörjolja av rätt sort och i rätt mängd är en förutsättning för att
motorn ska kunna fungera.
Oljan:
— minskar friktionen mellan de rörliga delarna och minskar
därmed slitaget
— fungerar som tätningsmedel mellan kolven och cylindern
— leder bort värme och smuts från de olika delarna.

Tvåtaktsmotorer körs på oljeblandad bensin. I äldre motor-

cyklar häller man oljan direkt i bensinen när man tankar.
Normalt ska man ha 2-5 % olja i bensinen, dvs 2-5 dl olja till
10 liter bensin. I nyare motorcyklar med tvåtaktsmotorer finns
en separat oljetank där en speciell olja automatiskt förser motorn
med rätt oljemängd.

En fyrtaktsmotor får olja från ett separat smörjsystem. En

oljepump förser motorn med olja under ett visst tryck. Uppstår
något fel på oljepumpen och trycket sjunker fungerar inte smörj-
ningen och motorn kan få allvarliga skador. I detta fall tänds en
varningslampa och då måste du omedelbart stanna motorn.
Det är viktigt att det finns rätt mängd olja i motorn. För lite
gör att motorn blir överhettad och till sist kan den skära, vilket
oftast innebär att den är totalt förstörd. För mycket olja höjer
trycket så att motorn går tungt och till sist kan packboxarna i
motorn gå sönder.
Även växellådan måste ha smörjolja. I tvåtaktsmotorer och i
vissa fyrtaktsmotorer finns ett separat smörjsystem för växel-
lådan, medan vissa fyrtaktsmotorer har gemensamt smörjsystem
för motor och växellåda.

Kontroll
■ Var noga med att kolla oljenivån varje dag du ska köra. Har
motorcykeln ett nivåfönster tittar du där, annars använder du
oljestickan. Följ alltid de anvisningar om service och under-
håll som finns i instruktionsboken!
Oljetrycks-
lampa.
■ Tänds oljetryckslampan under färd ska du stanna omedelbart.
Bränslesystem 81
Bränslesystemet består av bränsletank, ledningar, filter, kranar,
förgasare och luftrenare. På nya motorcyklar kan det finnas
direktinsprutning i stället för en förgasare. Motorn får in luft via
luftfiltret. Det är viktigt att luften är ren och därför ska du byta
luftfilter enligt anvisningarna i instruktionsboken. Är luftfiltret
igensatt ökar bränsleförbrukningen.

Kontroll
■ Kolla då och då att tanken sitter som den ska, att tanklocket är
tätt och att ventilationshålet på tanklocket är öppet.
■ Kolla också att luftfiltret sitter rätt så att luften inte kan
komma in i motorn utan att passera filtret.
82 Avgassystem
Avgassystemet består av avgasrör och ljuddämpare.
Det höga tryck som uppstår i motorn under arbetstakten ger en
tryckvåg som fortplantar sig ut i avgasröret. Detta orsakar ett
högt ljud som måste dämpas. Av denna anledning finns en ljud-
dämpare i avgassystemet.
När avgaserna trycks ut från avgasröret in i ljuddämparen
passerar de en labyrint av rör och väggar. Genom rören och
väggarna slås det höga ljudet sönder och avgasljudet dämpas.
På en tvåtaktsmotor måste ljuddämparen ha ett visst motstånd,
annars blir motoreffekten sämre. Detta motstånd är inbyggt i en
expansionskammare.
Det är olagligt att ta bort eller ändra ljuddämparen. Det bara
bullrar mer och ger sämre effekt.
Tänk på att
■ avgaserna innehåller skadliga ämnen bl a
— kolmonoxid (koloxid) som försämrar blodets syretransport
— kväveoxider som kan skada våra andningsorgan
— kolväten som är cancerframkallande
Det som är — koldioxid som påskyndar den s k växthuseffekten
bra för miljön e du kan minska avgasmängden bl a
är oftast bra — genom att sänka hastigheten
även för din
— sköta underhållet av motorcykeln
egen säkerhet
— undvika tomgångskörning
och ekonomi.
— om möjligt köra på blyfri bensin
E du upptäcker oftast att avgassystemet läcker genom att motor
ljudet blir högre.

Katalysatorn
På många nyare motorcyklar finns en
katalysator. Denna tillsats till avgas-
systemet gör att 80-95% av de skad-
liga ämnena i avgaserna omvandlas
till i huvudsak koldioxid och vatten.
Utsläppet av koldioxid är dock ett
problem, som för närvarande bara kan
minskas genom att minska på bensin-
Katalysator förbrukningen. Katalysatorn fungerar
till mc. bara när den blivit varm, vilket gör
att den inte renar avgaserna vid korta
körningar.
Kraftöverföringen 83
Motorn är kraftkällan och därifrån förs kraften till bakhjulet via
kopplingen, växellådan och vanligtvis en kedja. I stället för kedja
kan det finnas kardan- eller remdrift.
Tack vare växellådan kan motorn ge kraft vid olika hastigheter,
alltifrån stillastående tomgång till höga hastigheter. Med kopp-
lingen bryter du förbindelsen mellan motorn och växellådan.

Koppling
Kopplingen kopplar ihop (eller ifrån) motorn med drivhjulet.
Den består av lameller och stålskivor. På en del motorcyklar
finns torrlameller, men det vanligaste är att lamellerna arbetar i
olja.
Kontroll
Om kopplingen slirar när du startar eller accelererar måste du
justera den. Det bör finnas ett glapp i kopplingshandtaget efter
justeringen. Kolla i instruktionsboken. Fortsätter kopplingen att
slira trots att du justerat den, bör du byta lameller.

Frikopplad "Dragläge" Kopplad

Växellådan
På en motorcykel finns två eller flera växlar. De flesta motorcyk-
lar saknar backväxel. På ett fåtal stora touringmotorcyklar finns
det dock. Utan växellådan skulle motorn inte kunna ge kraft
vid körning i olika hastigheter och med varierande underlag,
last osv. Motorn arbetar inom ett visst varvtalsområde för att ge
tillräcklig effekt och växellådan ser till att snabba förändringar
av hastighet och kraft blir möjliga tack vare olika stora kugghjul
som går in i varandra.
Kontroll
Kontrollera i instruktionsboken hur ofta oljan ska bytas i växel-
lådan och hur det går till.
84 Kedjedrift
Kedjedrift kräver noggrann vård och kontroll, eftersom kedjan
ligger öppen och lätt blir smutsig. Kedjan ska vara rätt smord
och lagom spänd. En för lös kedja kan hoppa av och en för hårt
spänd kan brista. Dessutom slits drevet extra mycket om kedjan
är för spänd. Du måste räkna med att kedjan och drevet behöver
bytas ibland, men du kan naturligtvis förlänga deras livslängd
om du sköter dem väl.

Kedjespel 20-35 171111

Spetsig kugge = Kontroll

utslitet drev. ■ Ta för vana att då och då kolla att kedjan är ren, välsmord
he och rätt spänd. På de flesta motorcyklar ska kedjespelet vara
mellan 20 och 35 mm. Se efter i instruktionsboken vad som
gäller för din motorcykel. Spelet mäts mitt emellan dreven
och ändras genom att dn flyttar bakhjulet.
■ Efter justering av drivkedjan bör du kontrollera att motor-
cykeln spårar. Har motorcykeln mekaniska bromsar bör du
dessutom kolla att fotbromsens spel är korrekt.
■ Du bör byta kedja och drev samtidigt. En sliten kedja sliter
snabbt på ett nytt drev och tvärtom. Kuggarna på drevet blir
efter hand spetsiga och då är det dags att byta drev.

Kardandrift
Kardandrift finns framför allt på en del tyngre motorcyklar.
Kardandriften är i det närmaste underhållsfri.
Kontroll
Se efter i instruktionsboken hur du ska kolla oljenivån.

Kardandrift
Remdrift
En del motorcyklar har remdrift, vilket innebär att en tandad
rem driver hjulet.
Kontroll
I instruktionsboken kan du läsa hur du bör sköta och justera
remmen.
Kylsystemet 85
Kylsystemets uppgift är au leda bort en del av värmen som
bildas i motorn, annars skulle olja och motor ta skada.
På motorcyklar finns:
— luftkylning
— vätskekylning.

Luftkylning
Både cylinderlocket och cylindern har kylflänsar som
ökar den värmeavledande ytan. Med hjälp av fartvinden
avleds sedan värmen från kylflänsarna. Det är därför
viktigt att du inte låter en motorcykel som är luftkyld
stå stilla med motorn igång annat än tillfälligtvis.
Stor yta på
kylflänsarna ger
Vätskekylning
snabbare kylning.
På framför allt de större motorcyklarna finns vätskekylning. Kyl-
mantlarna (en slags kanaler) i motorblock och topplock är fyllda
med kylvätska, som tar upp värmen från motorn. Vätskan leds
till en kylare. Med hjälp av fartvinden och på vissa motorcyklar,
en elektrisk kylfläkt avleds värmen från kylaren.
När det blir köldgrader framåt höstkanten måste du
se till att det finns frostskyddsvätska i kylaren.
Annars riskerar du att kylare och cylinderblock
fryser sönder. Den vanligaste frostskyddsvätskan
är glykol. Glykol förhindrar också rostangrepp
på motorn. Därför är det klokt att alltid ha
glykol i kylsystemet, även om du bara kör
under den varma årstiden. Fartvinden och
kylfläkt leder bort
Kontroll värmen.
Ha koll på temperaturmätaren när du kör och se efter i instruk-
tionsboken hur du ska kolla vätskenivån och hur ofta frysskydds-
vätskan ska bytas.
86 Belysningen
Belysning framtill
En motorcykel ska framtill ha minst en strålkastare med vitt ljus.
Den ska kunna avbländas.

Tvåhjulig motorcykel
Normalt får en tvåhjulig motorcykel bara vara utrustad med en
halvljusstrålkastare.
Enligt ett EU-direktiv räknas två halvljusstrålkastare bara som
en strålkastare om avståndet mellan strålkastarna är 20 cm
eller mindre.
En tvåhjulig får även ha en dimstrålkastare samt en eller två
varsellyktor.

Motorcykel med sidvagn

Här gäller samma regler som för en tvåhjulig motorcykel, men
sidvagnen ska även ha en parkeringslykta som visar vitt ljus
framåt (positionslykta).

Tre- eller fyrhjulig motorcykel

Fyrhjulig motorcykel och trehjulig med två hjul framtill ska vara
utrustad med två halvljusstrålkastare (samma som bil).
Trehjulig motorcykel med två hjul baktill (trike) ska vara ut-
rustad med en eller två halvljusstrålkastare.

Belysning baktill
Motorcykeln ska baktill ha:
— baklykta med rött ljus
reflexanordning som kan återkasta rött ljus. Den får kom-
bineras med baklyktan
stopplykta som visar rött ljus bakåt när fram- eller bak-
bromsen används
— skyltlykta som belyser registreringsskylten med vitt ljus.

Om motorcykeln har sidvagn ska även denna ha röd baklykta och

röd reflex, som får kombineras. Såväl baklyktan som framlyktan
på en sidvagn ska sitta på den sidan som är längst från motor-
cykeln.
Körriktningsvisare 87
Blinkers ska finnas på vardera sidan av motorcykeln. De ska visa
orangegult ljus, synligt både framåt och bakåt.

Kontroll
■ Kolla att strålkastarens hel- och halvljus fungerar och är rätt
inställda.
■ Se efter att lyktglaset är helt. Sprucket glas kan bryta ljuset
felaktigt och göra strålkastaren bländande.
■ Kontrollera baklykta, stopplykta, blinkers och skyltlykta.
■ Torka av lyktglas och reflexer.

Rätt belysning vid rätt tillfälle

På dagen
Vid körning i dagsljus ska normalt halvljuset vara tänt,
men även varsellyktor eller dimstrålkastare får vara
tända. Du får kombinera ditt halvljus eller dimstrålkastare
med en eller två varsellyktor. Har du två varsellyktor ska
de vara monterade så att de tillsammans med halvljuset
eller dimstrålkastare bildar en ljustriangel. Se bilden.
Observera att detta endast gäller mc och inte bil.

I mörker, gryning eller skymning

ska halvljuset vara tänt.

Tänk på att i mörker får halvljuset inte kombineras med varsel-

lykta eller dimstrålkastare. (Det är endast på dagen som de får
kombineras.)
I dimma eller kraftig nederbörd (såvä/ i mörker som under
dagsljus) ska halvljusstrålkastare eller dimstrålkastare
användas.

Helljus
När du kör i mörker ska du ha helljuset tänt om inte vägens
belysning ger mycket bra sikt.
I lagen står inget om antalet helljusstrålkastare. Du får alltså ha
hur många som helst.
Du får kombinera helljuset med andra typer av lyktor och strål-
kastare.
88 Elsystemet
Den ström motorcykeln behöver till belysning osv kommer från
Batteriindikator batteriet. Detta laddas av generatorn. Det finns dock motorcyklar
som inte har något batteri. De får i stället ström från generatorn
när motorn är igång.
Var försiktig när du handskas med motorcykelns batteri.
Batteriet innehåller svavelsyra som kan skada hud och kläder.
I batteriet kan det också finnas knallgas, som kan explodera vid
gnistbildning eller om du är oförsiktig med cigaretter eller
öppen eld.

Kontroll
■ Många batterier är i dag underhållsfria och det går därför inte
att fylla på vätska. På andra typer av batterier ska du då och
då kontrollera att det finns vätska. Om vätska fattas måste du
fylla på med destillerat vatten till nivåstrecket eller 5-10 mm
över cellerna.
■ Tänds laddningslampan under färd ska du stanna och under-
söka felet. I de flesta fall kan du köra till en verkstad i när-
heten.

Säkringar
Motorcykelns säkringar fyller samma funktion som de elektriska
propparna i en lägenhet. De ska skydda utrustningen mot över-
belastning. I säkringen finns vanligtvis en tunn tråd som smälter
när strömmen blir för stor och då bryts strömmen.

Säkringar finns i Kontroll

olika utföranden. ■ Ha alltid med säkringar i reserv. Ta gärna med den gamla
säkringen när du ska köpa en ny så vet du att du får rätt sort.
■ Du får aldrig använda spik eller metalltråd för att "koppla
förbi" en trasig säkring. Elsystemet kan bli förstört och risken
för brand ökar. I bägge fallen kan det bli mycket stora kost-
nader för dig.
■ Ta för vana att då och då rulla på säkringarna eller ta loss
och putsa av dem så försvinner den oxidering som ibland
försämrar kontakten.
Batteriladdare 89
Ett batteri mår bäst när det är i arbete. Ett längre uppehåll, t ex
när mc:n ställs undan för vintern, kan skada batteriet. Koppla ur
batteriet och ställ det svalt och frostfritt under vintern

Fyll vid behov på destillerat vatten — kranvatten får inte använ-

das. Underhållsladda det någon gång i månaden.

När du ska ladda ett mc-batteri bör du ha en speciell mc-laddare.

En laddare som är avsedd för bilbatterier har fel amperestyrka
och kan förstöra mc-batteriet.

1 dag finns det moderna batteriladdare som känner av batteriets

strömstyrka och laddar upp när det behövs. Denna typ av laddare
kan vara inkopplad hela vintern. Laddaren motionerar batteriet
så att det mår bra och därför håller längre.

Koppla rätt — minuspol till minuskabel och pluspol till pluskabel

(röd) — annars förstör du elsystemet. Sätt i kontakten i väggen
sist.

Starthjälp
Start med hjälp av startkablar och batteri
Tänk på att
Eftersom batteriet normalt sitter mycket svåråtkomligt på en
det är förbju-
motorcykel bör du undvika att starta motorcykeln med hjälp av
det att låta
ett startbatteri. Om du trots detta vill försöka ska du se efter i
en bil eller
instruktionsboken hur du ska göra. en annan
motorcykel
Moderna motorcyklar saknar ofta s k kickstart. Om en motor- bogsera igång
cykel inte vill starta kan du försöka "springa igång den". en tvåhjulig
■ Slå på tändningen. motorcykel!
■ Lägg i 2:ans växel (eventuellt 3:ans).
■ Håll in kopplingshandtaget.
■ Låt en eller flera personer "springa med " motorcykeln.
■ När du fått fart på motorcykeln — släpp ut kopplingshandtaget
försiktigt. 1 de flesta fall startar motorcykeln nu.
Glöm ej hjälmen!
90 Bromsarna
En motorcykel ska ha två bromssystem som är oberoende av
varandra eller ett bromssystem som kan påverkas av två separata
anordningar.
På trehjuliga motorcyklar och motorcyklar med sidvagn, ska det
även finnas en parkeringsbroms som kan hålla fordonet kvar på
sluttande mark.
Det finns två olika system för att överföra kraften från broms-
handtaget/pedalen till hjulbromsarna:
e Hydrauliskt system (överföring med hjälp av vätska).
■ Mekaniskt system (överföring med hjälp av vajrar och/eller
stag).

Hydrauliskt system

Handbromshandtag
Bromsvätskebehållare
Bromsslang
Bromsok
Bromsskiva
Mekaniskt system 91
Bronrstrumina
Bromsljuskontakt
Länksystem
Fotbrmspedal

Hjulbromsar
Hjulbromsarna består av trumbromsar och/eller skivbromsar.
Färdbromsen kan ha följande kombinationer:
■ trumbromsar fram och bak
■ skivbromsar fram och trumbromsar bak
■ skivbromsar fram och bak.

Trumbromsen Tr11111111a
De flesta äldre motorcyklar är utrustade med
trumbroms. Trumbromsen består av två broms- Excenter
backar som expanderar inne i en trumma. Broms- Backar
armen vrider en excenter, som trycker isär de Stag
fjäderbelastade bromsbackarna så att det uppstår
friktion mellan backarna och trumman.

Skivbromsen
De flesta moderna motorcyklar är utrustade med skivbromsar.
Skivbromsen avleder värme bättre, kräver mindre underhåll och
gör bromsverkan mer konstant.

Skivbromsen har ett s k bromsok, som manöv-

reras med hjälp av hydraulik via bromsledningar. Bromsbelägg
Bromsok
På båda sidorna om en roterande stålskiva finns
bromsbeläggen placerade. De pressas mot skivan
genom en kolv. Bromsverkan uppstår när broms-
vätska pressas från en huvudcylinder via broms- Broms-
ledningarna in i bromsokets cylinder. skiva
Den mest effektiva bromsen är en skivbroms som
sitter på framhjulet.
92 ABS-broms
På många nya motorcyklar finns låsningsfria bromsar, s k ABS-
bromsar (Anti Blockerings System). Med hjälp av elektronik
registreras friktionen för hjulet och bromskraften till hjulet
Lampindikator
anpassas därefter. Det betyder att hjulet aldrig låser sig, inte ens
till ABS-broms.
vid hårda inbromsningar.
Fördelen med ABS-bromsar är framför allt att fordonet behåller
styrförmågan även vid hårda inbromsningar.
Tänk på att aldrig övervärdera ABS-bromsen. I hög fart har även
ABS-bromsen sin begränsning.
När du bromsar hårt med ABS-bromsen kan det kännas lite
"konstigt pulserande". Detta är helt normalt när systemet
fungerar.

Integrerat bromssystem
På en del nya motorcyklar finns ett s k integrerat bromssystern.
Det innebär att hela bromssystemet aktiveras även om du enbart
använder bakhjuls- respektive framhjulsbromsen. Fram- och
bakhjul bromsas samtidigt, men med olika bromskrafter.
Använder du framhjulsbromsen ser en reduceringsventil till
att även bakhjulet bromsas, dock med reducerad bromskraft.
Använder du bakhjulsbromsen bromsas framhjulet med redu-
cerad bromskraft på samma sätt. Integrerade bromssystem kan
även fungera på andra sätt. Se instruktionsboken.
Kom ihåg att
det är förbju-
Kontroll av bromsarna
det att köra
■ Handbromsens reglage bör peka snett nedåt/framåt i viloläge.
utan framhjuls-
Om reglaget är justerbart bör det justeras så att det stannar
broms!
parallellt med styrets handtag, när du bromsar för fullt. Du får
då en bromsverkan som du har kontroll över. Det ska finnas
ett visst spel i handbromsreglaget, dvs bromsen får inte ta så
snart du rör reglaget.
■ Fotbromsens pedal ska normalt sitta i höjd med fotbroms-
pinnen, när bromsen är i viloläge. Bromsen ska ta "ganska
högt upp". Om den går för långt ner finns risk för att foten
halkar av pedalen och slår i marken vid bromsning.
Bromsens spel får emellertid inte vara för litet. Då kan du
råka ut för s k tjuvbromsning, om du kör på gropig väg.
■ Tänk på att bromsa lätt för att "torka bromsarna" om du kört
genom en vattensamling. Detsamma gäller när du tvättat
motorcykeln.
Hydrauliska bromsar 93
■ Ta för vana att kontrollera bromsvätskan innan du kör. De
flesta motorcyklar har ett inspektionsfönster på bromsvätske-
behållaren. Om nivån sjunker kan det bero på ett läckage som
måste åtgärdas, innan du kör motorcykeln.
■ Bromsvätskan måste bytas efter en viss tid. Den drar till sig
vatten och bromseffekten kan avta. Se efter i instruktions-
boken hur ofta du behöver byta och vilken bromsvätska du ska
använda.

Mekaniska bromsar
■ Framhjulsbroms: kontrollera att vajrarna har rätt spel, är väl
inoljade, löper lätt och inte är klämda eller skadade. Justera
enligt instruktionsboken.
■ Bakhjulsbroms: kontrollera att pedalen inte tar för högt. Om
pedalen gör det kan du råka ut för tjuvbromsning, med över- Tänk på att
hettning som följd. Justera enligt instruktionsboken. bra bromsar
kan vara din
■ Bromsbeläggen slits och måste bytas med jämna mellanrum.
livförsäkring!
De får aldrig vara mindre än 1 mm. Läs i instruktionsboken
hur detta går till.
■ Har din motorcykel mekaniska bromsar måste du komma ihåg
att kontrollera fotbromsens spel när du justerat drivkedjan!
94 Extrautrustning
Kåpor
Idag har många motorcyklar kåpor som minskar luftmotståndet
och skyddar föraren mot fartvind och regn.

Nackdelen med kåpor är att motorcykeln kan bli känslig för

sidvind. Håll hårt i styret när du möter en stor lastbil eller buss!
Vinden kan flytta motorcykeln i sidled.
En annan nackdel är att kåpan kan förvärra personskadorna vid
en olycka.

Köper du en motorcykel där tillverkaren har satt på en kåpa så

Kåpor finns på
är denna naturligtvis anpassad till just den motorcykeln och kör-
många motor-
egenskaperna ska inte påverkas till det sämre.
cyklar.
Ska du själv montera en kåpa på din motorcykel bör du tala med
(lin mc-handlare så att du får en kåpa av rätt modell. Fel modell
eller en felaktig montering kan försämra köregenskaperna och
utgöra en direkt olycksrisk. Tänk på att kåpor oftast är dyra att
reparera, så ställ ifrån dig motorcykeln så att den inte tippar.

Packväskor
Det finns många olika modeller av packväskor och därför kan
säkert din mc-handlare ge dig goda råd om vilka som stämmer
för dina behov och din motorcykel. Det finns många lasthållare
som är specialtillverkade för vissa motorcyklar.

Ska du lasta mycket kan en lasthållare som monteras bak på

motorcykeln vara ett alternativ. Vidare finns toppboxar som
monteras långt bak på pakethållaren eller tankväskor som place-
ras på tanken.

Det är mycket viktigt att du lastar din motorcykel på rätt sätt

annars kan köregenskaperna drastiskt förändras. Bl a kan risken
för självsvängning (wobbling) öka om lasten är placerad fel.
Vidare kan lasten förlänga broms- och omkörningssträckorna
och styrförmågan kan försämras. Dessutom måste du se till att
lasten inte skymmer lampor eller registreringsskylt.
Tänk på att väskorna bör vara låsbara.

Glöm inte att kontrollera fjädringen

och att justera lufttrycket i däcken.
Varselväst 95
Många som kör motorcykel använder en fluorescerande varsel-
väst, i någon skarp färg, för att synas bättre.

Dessa kan köpas på många ställen för under hundralappen.

En bilförare upptäcker en Köp en varselväst som är

mc förare lättare 0111 han CE-märkt.
använder varselväst.
96 Regler och råd vid ombyggnad
Var försiktig om du ändrar på din motorcykel!
Många motorcykelägare skruvar själv på sina cyklar och många
är mycket duktiga. Men glöm inte att en felaktig reparation eller
justering kan göra din motorcykel livsfarlig. Är du det minsta
tveksam bör du rådgöra med en mc-mekaniker. Vidare måste du
tänka på att motorcykeln kan bli olaglig om du ändrar den. Här
följer några saker som du ska se upp med.
Exemplen bygger på regler och rekommendationer som tillämpas
av polisen och Svensk Bilprovning.

Denna motorcykel
är inte laglig och
får därför inte
köras på väg.

Följande är absolut förbjudet

■ Du får inte plocka ur innanmätet på ljuddämparen eller ändra
vinkeln på avgasrören. Den största tillåtna lutningen uppåt—
bakåt är 20° och ingen del av avgasrören får sitta högre än
förarsadelns lägsta del.

Följande kräver en ny registreringsbesiktning

■ Om du flyttar på reglage och fotpinnar.
■ Om du ändrar framgaffelns längd eller lutning eller byter till
en ny typ.
■ Om du ändrar axelavståndet.
■ Om du ändrar eller byter ut bakgaffeln till en ny typ.
■ Om du ändrar ramen.
■ Om du ändrar eller byter ut motorn mot en annan typ eller
storlek.
■ Om du byter ut bromssystemet.
■ Om du monterar en sidvagn på motorcykeln.
■ Om du monterar en dragkrok på motorcykeln.
Vissa förändringar får du göra utan att motorcykeln behöver 97
registreringsbesiktigas, t ex följande:

■ Du får ändra däckens och hjulens storlek. Tänk dock på att

fjädringsrörelsen måste ha fritt utrymme och att stänkskär-
men täcker hela däckets bredd. Ändring av däckstorleken
påverkar hastighetsmätaren. Du måste se till att den visar rätt
även efter ändringen.
■ Du får montera på ryggstöd, förutsatt att stödet har mjuka
runda kanter.
Ryggstödet bör inte vara för högt. Vid en eventuell olycka bör
du komma av motorcykeln så fort som möjligt.
■ Du får montera på extra backspeglar.
■ Du får byta sittdyna (om det inte försämrar körställningen).
Tänk dock på att en motorcykel som är godkänd för
passagerare måste ha en sittdyna som är minst 60 cm lång.

Är du osäker på om en förändring kräver en ny besiktning så

kontakta Bilprovningen innan du påbörjar arbetet.

Om du har gjort sådana förändringar att motorcykeln ska regist-

reringsbesiktigas på nytt, måste detta vara gjort senast I månad
efter ändringen. Har du haft motorcykeln avställd under tiden du
arbetade med den, så måste du registreringsbesiktiga den inom
en vecka efter det att avställningen upphörde.

Kontrollbesiktning
En ny motorcykel ska kontrollbesiktigas första gången när den
varit i bruk i 4 år.
Därefter ska den besiktigas med 2 års mellanrum.
Kallelse till besiktning kommer per post.

Tänk på att registreringsskyltens slutsiffra inte har något att göra

med inställelsemånaden (som fallet är när det gäller bil).

Registreringsskyltens slutsiffra har

inte något att göra med inställelse-
månaden till kontrollbesiktning.
98 6b Säkerhetskontroll
Med jämna mellanrum bör du göra en säkerhetskontroll för att se
att motorcykeln är i ett tratiksäkert skick.
Lär dig en fast rutin så tar denna kontroll inte många minuter —
men den kan rädda dig från många farliga situationer.
Vid körprovet ingår alltid en säkerhetskontroll innan körningen.
Du ska kontrollera:
• bromsar
hjul och däck
Tänk på att:
151 kraftöverföring
• säkerhets-
kontrollen är ki belysning och reflex
särskilt viktig • körriktningsvisare
när du kör en ■ parkeringsstöd
lånad motor-
cykel! • lagerglapp (styrlager, baksving och hjullager)

• säkerhets- fjädring/stötdämpare
kontrollen ingår • backspeglar
i körkorts- ■ motoroljenivån
provet.
• nödstoppreglaget (om mc:n är utrustad med detta)
e om strålkastare, lyktor och reflexer behöver rengöras

Tips! Provbromsa alltid med både fram- och bakhjulsbroms

innan du kör iväg.

Att kontrollera
styrlagren ingår
i säkerhets-
kontrollen.
7'a gärna hjälp
av någon som
"tynger ner"
motorcykeln, så
gör du kontrol-
len lättare.
6c Körning med passagerare 99
Om man vill transportera passagerare eller koppla en sidvagn till
en motorcykel ställs följande krav:
■ Motorcykeln måste vara besiktigad och godkänd för passage-
rare respektive sidvagn.
■ Endast en passagerare får tas med på motorcykeln och han
(eller hon) måste sitta på den avsedda sittplatsen.
■ I sidvagn får endast transporteras så många passagerare
som vagnen är avsedd för.
■ Föraren måste vara 18 år.
■ Även passagerare måste bära hjälm.

Utöver den obligatoriska hjälmen bör passageraren naturligt-

vis ha lika bra skyddsutrustning som du, dvs bra ställ, stövlar,
handskar osv. Det har tyvärr visat sig att passagerare vanligen
får de allvarligaste skadorna eftersom hon eller han inte har en
fungerande skyddsutrustning.

Last och passagerare kan förändra motorcykelns köregenskaper

helt. Tyngdpunkten förflyttas längre bak och styregenskaperna, Passageraren
balansen och väghållningen blir annorlunda. Styrförmågan ska ha lika bra
försämras och stegringsrisken ökar, framförallt när du kör på skyddsutrustning
gropiga grusvägar och i uppförsbackar. som du, dvs bra
ställ, stövlat;
handskar och
naturligtvis hjälm.
1 00 Din passagerare tar egentligen mycket aktiv del i körandet och
detta måste du göra henne eller honom medveten om.
Du ska berätta att hon eller han bör:
sitta så nära dig som möjligt
ha lätt kontakt med din rygg
hålla händerna på sina knä eller hålla löst om din midja
hålla fötterna på fotpinnarna även vid tillfälliga stopp
titta över din vänstra axel när ni kör genom en vänsterkurva
och över höger axel i en högerkurva. Då lutar hon eller han sig
lika mycket som du i kurvorna.
följa vägen och trafiken med blicken.

Du bör tipsa din passagerare att denne håller om dig så att hon
eller han vid en hård inbromsning kan avlasta "trycket" mot din
rygg genom att sätta händerna mot tankens kant.
En passagerare kan orsaka en olycka genom att göra oväntade 101
rörelser. Om hon eller han lutar sig bakåt och håller i pakethål-
laren, förflyttas tyngdpunkten bakåt och föraren får svårare att
manövrera motorcykeln. Dessutom är en okoncentrerad passage-
rare "inte med" om föraren tvingas göra en hastig manöver.

Tänk på att kolla lufttrycket och eventuellt ställa in fjädringen

när du ska köra med passagerare!
Se efter i instruktionsboken vilket lufttryck du ska ha.

På de flesta motorcyklar kan man ställa in fjädringen. Läs i din

instruktionsbok hur du gör.
102 Egna anteckningar
104 7a-b Krafter som påverkar din körning
När du kör motorcykel är du utsatt för många krafter som du
måste ta hänsyn till. Nonchalerar du dessa risker kan det sluta
med en katastrof.

Tyngdkraften
Tyngdkraften drar allting ner mot jordens mitt. Denna kraft gör
bl a att bromssträckan förlängs i en utförsbacke. Hur mycket
tyngdkraften påverkar din körning beror på motorcykelns tyngd-
punkt och stödyta.
Tyngdpunkten är motorcykelns viktmässiga mittpunkt. Tyngd-
punkten kan förskjutas framåt, bakåt, uppåt eller nedåt, bero-
ende på hur du sitter på motorcykeln, hur den är lastad m m.
En tvåhjulig motorcykel har en liten stödyta. Du kan jämföra
med en bil vars fyra hjul ger en bred stödyta.
Den lilla stödytan kombinerat med tyngdkraften får motorcykeln
att ramla om du ställer den utan stöd. När vi lärde oss att cykla
upptäckte vi snart att det var lättare att hålla balansen när cykeln
hade fart än när den stod stilla. Samma s k gyroeffekter hjälper
dig att hålla balansen när du kör motorcykel och den blir star-
kare ju snabbare hjulen snurrar.
Vid lägre farter styrs och balanseras motorcykeln med styret i
viss mån med kroppsrörelser. Vid högre farter tar gyroeffekten
över och motorcykeln styrs och balanseras mest med kropps-
rörelser. Genom att luta motorcykeln till höger svänger motor-
cykeln till höger och tvärtom till vänster.

Gyroeffekten
En modell av en motorcykel med ett snurrande hjul, s k gyro, får
vissa principen på gyroeffekten. Gyrot går runt med hög hastig-
het och kan liknas vid hjulen på en motorcykel. Modellen står
löst på en liten tapp.

1 När gyrot startats håller modellen balansen mycket stadigt.

2 När modellen lutas åt vänster, svänger den åt vänster.
3 När modellen lutas åt höger, svänger den åt höger.
Rörelseenergi
Detta är den kraft som alla föremål i rörelse har. Den bestäms av
föremålets vikt och hastighet.
Exempel: En motorcykel väger 225 kg och föraren 75 kg. Vid
90 km/h kan rörelseenergin öka ekipagets krocktyngd till 9,5 ton.

Rörelseenergin ökar med kvadraten på hastighetsökningen, dvs

— fördubblad hastighet = fyra gånger (2 x 2) större rörelseenergi
— tredubblad hastighet = nio gånger (3 x 3) större rörelseenergi.

Hastigheten dödar!
Många olyckor orsakas av att föraren felbedömer rörelse-
energin och därmed möjligheterna att bromsa in motorcykeln.
Enda möjligheten att minska den levande kraften är att hålla
lägre hastighet.

Friktion (Väggrepp)
Friktionen är det motstånd som uppstår om två föremål "gnids"
mot varandra, t ex hjulen mot vägen. Den påverkar din broms-
förmåga och hur stor risken för sladd är.
Låg friktion, t ex vid halt väglag, ökar risken för sladd och för-
länger bromssträckan.
Du måste även ta hänsyn till att friktionen är olika på olika sor-
ters vägar, t ex en grusväg jämfört med en asfalterad väg. Vidare
påverkas friktionen av däckens kvalitet.

Bromskraft
Bromskraften är beroende av hur mycket du bromsar samt hur
friktionen är. Bromskraften är alltid störst när du bromsar så
hårt som möjligt utan att hjulet låser sig. Om detta skulle ske blir
bromssträckan längre.
106 Sidkraften
Du närmar dig en kurva. Vad krävs för att du säkert ska kunna
köra genom den?
Det viktigaste svaret är att du anpassar hastigheten efter väglaget
och kurvans tvärhet. Men vad är det som egentligen händer?
Det krävs krafter utifrån för att din motorcykel ska ändra rikt-
ning, annars fortsätter den rakt fram i kurvan. Dessa krafter
kommer från friktionen och de är sidkrafter riktade in mot kur-
vans centrum. När däcken tar spjärn mot vägen skapas sidkrafter
som får motorcykeln att svänga inåt i kurvan. Är friktionen för
dålig, t ex på en regnvåt vägbana, räcker den inte till för att ge de
sidkrafter som behövs och du riskerar att köra av vägen.
Ju fortare du kör och ju tvärare kurvan är desto större väggrepp
och större sidkrafter behövs.

—fördubblad hastighet = fyra gånger större sidkrafts- och väg-

greppsbehov
— trefaldigad hastighet = nio gånger större sidkrafts- och väg-
greppsbehov.

Tänk på att Över- och understyrning

last och pas- Ett rullande gummihjul påverkas av en kraft i sidled, som gör att
sagerare kan hjulet under rullning framåt också förflyttas lite i sidled Denna
förändra kör- rörelse i sidled kallas för - avdrift. På en motorcykel förekom-
egenskaperna mer avdrift både på fram- och bakhjul. Eftersom man oftast har
helt! olika däcktyper och olika belastningar på fram- och bakhjul, blir
avdriften också olika fram och bak.

Om tyngdpunkten ligger långt bak, kanske p g a passagerare

eller last, påverkar avdriften mest motorcykelns bakdel och
driver den utåt när man svänger. En motorcykel som beter sig på
detta sätt är överstyrd. En överstyrd motorcykel svänger mer i en
kurva än vad föraren vill.

En motorcykel som har tyngdpunkten långt fram, påverkar

avdriften mest motorcykelns framhjul och driver framdelen utåt i
kurvan. En motorcykel som beter sig på detta sätt är understyrd.
En understyrd motorcykel svänger mindre än vad föraren vill.

En motorcykel som har tyngdpunkten nära mitten, blir neutral-

styrd: Avdriften är ungefär lika stor på fram- och bakhjul.
7c-d Acceleration - hård inbromsning 107
Accelerera — öka farten
Du måste ha respekt för den kraft som finns hos en modern
motorcykel. Alltför många har mist kontrollen över sitt fordon
när de "bara skulle dra på". Du måste träna kraftiga accelera-
tioner så att du lär dig behärska motorcykeln i denna situation.
Kraftiga accelerationer handlar ju inte alltid om "buskörning"
utan är ofta en nödvändighet, bl a vid infart på större vägar.
Då ska du utnyttja motorcykelns krafter för att säkert och snabbt
komma in i trafikrytmen.

Tänk bara på att hålla ett öga på varvräknaren — du ska inte

övervarva motorn.

Bromsteknik
Hård inbromsning rakt fram
De tlesta trafikanter är tack och lov både försiktiga och förut-
seende. Ändå händer olyckor ibland. En trafikant kanske gör en
oväntad manöver som tvingar andra trafikanter att tvärbromsa.
Råkar du ut för detta när du kör motorcykel är en väl inövad
Många mc-
bromsteknik det som kan förhindra katastrofen. Rätt broms-
förare har en
teknik kan förkorta bromssträckan många meter.
övertro på
sina bromsar.
Öva hård inbromsning många, många gånger under den prak-
Håll avstånd
tiska utbildningen. Sitter den kunskapen i ryggmärgen kan du
till bilar!
lättare ta fram den i en krissituation.

Den bästa bromsverkan har du när du bromsar så hårt att båda

hjulen rullar, men är på gränsen till låsning.
Låser bakhjulet sig resulterar det i en bakhjulssladd.
Låser framhjulet sig kan motorcykeln förlora väggreppet och du
kör omkull.
108 Så här går en riktig inbromsning till:
1 Håll blicken långt fram under hela inbromsningen.
2 Håll dig fast med knäna mot tanken och var mjuk i armarna
för att kunna parera en eventuell sladd.
3 Bromsa kraftigt med både fram och bakhjulsbromsen
4 Frikoppla och släpp efter något på bakhjulsbromsen efterhand
som belastningen ökar på framhjulet. Detta för att minska
risken för bakhjulssladd. Har du en motorcykel utrustad med
ABS-broms kan du bibehålla bromskraften.
5 Släpp efter på framhjulsbromsen när hastigheten sjunkit, för
att inte riskera låsning av framhjulet.
6 Bromsa till stillastående och sätt ner höger fot.
7 När du stannat bör du lägga växeln i friläge och släppa ut
kopplingen helt.

Öva först i låga farter och på asfalt. Fortsätt med farter upp mot
90 km/h. Prova också olika underlag.
Vid normala inbromsningar ligger ca 70 % av bromseffekten på
framhjulet och 30 % på bakhjulet. Vid hårda inbromsningar kan
90 % av effekten ligga på framhjulet och 10 % på bakhjulet.
På extrema sport-mc kan ibland en hård inbromsning ge 100%
bromseffekt på framhjulet.
Därför är det vanligt att motorcyklar har skivbromsar fram.
Det är ju den mest effektiva bromstypen.
Öva upp din bromsteknik. Kör rakt fram och bromsa omväx-
lande med framhjulsbromsen, bakhjulsbromsen och båda brom-
sarna. Jämför de olika sätten och bromssträckornas längd.

Belastningen
på framhjulet
ökar snabbt
när du börjar
bromsa.
 109

När du bromsar
hårt med framhjuls-
bromsen flyttas mer
och mer av motorcy-
kelns tyngd över på
framhjulet. Det kan
uppstå situationer
när all bromsverkan
ligger på framhjulet.

Större delen av
bromsverkan ligger
nu på framhjuls-
bromsen, eftersom
den är mest effek-
tiv. Släpp efter på
bakhjulsbromsen
för att fullfölja
inbromsningen utan
att bakhjulet låser
sig med en sladd som
följd. Upp med huvu-
det och håll blicken
långt fram!
Är man nybörjare
brukar det se ut som
på bilden.

Tänk på att aldrig bromsträna på allmän väg eller på

platser där din egen eller andras säkerhet kan äventyras!
Hård inbromsning med undanmanöver
Tyvärr måste du räkna med att oväntade hinder plötsligt kan
dyka upp framför dig. I den situationen är det lätt att man bara
"tvärbromsar" med såväl fram som bakhjulsbroms. En reaktion
som tyvärr kan förlänga bromssträckan. Hinner du inte stanna
innan hindret måste du försöka styra förbi det.

Nbromstibig
Styr

t;,

."•■■■••

Gör så här:
1 Håll blicken långt fram under hela inbromsningen!
2 Bromsa maximalt med fram- och bakhjulsbroms på samma
sätt som vid bromsning rakt fram.
3 Släpp bromsarna helt.
4 Styr undan för hindret.
5 "Hämta hem" och återgå till normal körning genom att lägga i
"rätt växel" och föra ut kopplingen.
Om du ska klara undanmanövern måste du släppa efter på
bromsen i tid före hindret. Det blir allt svårare att styra undan ju
närmare hindret du kommer.
En undanmanöver kräver ofta snäva svängar. Sidkraften kan bli
stor även om du lyckas få ner farten. Du måste minska hastig-
heten så mycket att väggreppet kan "stå emot" sidkraften.

Hård inbromsning med undanmanöver är en svår men viktig

övning.
Träna många gånger!
Bygg upp ett hinder med hjälp av några trafikkoner. Platsen 111
bör vara fri från annan trafik och väglaget det bästa tänkbara.
Övningen ska ju inte försvåras av ytterligare faktorer som i sig .04
c
kräver koncentration och övning. C
U)
E
O
Accelerera till ca 50 km/h — styr rakt mot hindret — bromsa —
släpp bromsen — styr undan.
Vid själva undanmanövern får du inte bromsa.
Hinner du inte släppa bromsarna före hindret ska du avstå från 13.
0
undanmanövern. E
ca
Prova igen, nu med en lägre hastighet. (/)
Öva åt både höger och vänster.

När du klarat av övningen i 50 km/h kan du öka till 70 km/h.

Bromsa nu ännu kraftigare. När väglaget är bra (torr asfalt) kan
man ofta bromsa mycket kraftigare än vad man först tror.

Kör- och bromsteknik på grus

Du måste använda en lite annorlunda kör- och bromsteknik när
du kör på en grusväg jämfört med när du kör på en asfaltväg.
Grusvägen ger ett sämre väggrepp eftersom friktionen är lägre.

Vid körning på grus ska du:

hålla en lägre hastighet
läsa av vägen för att hitta bra fäste
hålla längre avstånd till andra fordon
hantera gas och broms mer varsamt
inte luta motorcykeln lika mycket i kurvor som när du kör på
en torr asfaltväg
flytta tyngdpunkten framåt (flytta framåt)

Kurvteknik
Försök räta ut svängen i en kurva om sikten är bra. Styr där
vägen är hård och där vägen lutar åt rätt håll om det är möjligt.
Anpassa hastigheten före svängen så att du kan gasa dig genom
och ur svängen. Gaspådraget gör att motorcykeln blir stabil.

Glöm inte att se långt fram! (Detta är naturligtvis lika viktigt

oavsett vilken väg du kör på.) Hålor och andra ojämnheter på
grusvägen kan ställa till stora problem om du inte upptäcker dem
i tid.
112 En del motorcykelförare lockas av att "dra på" på små grus-
vägar. Kan du inte stå emot denna lockelse måste du se till att
du inte kommer för nära dikeskanten. (Vi förutsätter naturligtvis
att du håller hastighetsgränserna och att du har god uppsikt över
omgivningen.) Rullgruset i kanten är mycket förrädiskt och i en
kurva kan det orsaka en olycka.
Hjulen låser sig lättare vid en inbromsning på grus jämfört med
asfalt. Du bör alltså hantera bromsen något varsammare. I övrigt
använder du den vanliga bromstekniken.
Du bör träna bromsteknik på grus många gånger under din
utbildning. Börja i låg hastighet och öka farten efter hand som du
känner dig säkrare.
Glöm inte att hålla blicken långt fram!
■ Bromsa endast med bakhjulsbromsen. Låser bakhjulet sig
släpper du på bromsen igen. Bakhjulet kan släpa en kort
sträcka utan att det gör någonting. Börjar motorcykeln att
sladda måste du släppa bromsen och vänta med att bromsa
igen tills motorcykeln har rätat upp sig.
el Prova att låsa framhjulet. Kör på 1:ans växel med jämn fart
och lite gas. Bromsa med framhjulet så att det låser sig. Släpp
bromsen omedelbart och prova på nytt igen. Så småningom
kan du kanske behålla kontrollen trots att framhjulet låser sig
under en sträcka på flera meter.
■ Bromsa sedan med såväl fram- som bakhjulsbroms.
Vid körning på
grusväg måste
du behandla
bromsen för-
siktigare.
Arbetsblad 113
Skriv ned de moment du gör när du ska svänga åt höger eller åt
vänster.
Arbetsblad
Fyll i nedanstående tabell.

Hastighet Stoppsträcka Stoppsträcka

utan beredskap med beredskap

1 Vilken av motorcykelns bromsar ger den största bromseffekten?

2 Vad ska du göra direkt om något av hjulen låser sig vid bromsning?

3 Nämn en anledning till att du ska se långt fram vid bromsning?

4 Vad ska den kraftigaste bromseffekten vara — i början eller slutet

av inbromsningen?
Egna anteckningar 115
116 Egna anteckningar
'04
z
....

g
2
4
n
In

0i
Sa Avsökning och riskbedömning
Planera körningen
När du närmar dig en korsning ser du i vanliga fall först åt
vänster eftersom tratiken från vänster kommer närmast dig.
Har du bättre sikt åt höger i ett tidigare skede är det naturligt
att du först ser åt höger.
■ Se långt fram och håll blicken rörlig.
■ Uppmärksamma trafikanter bakom och vid sidan om dig;
backspegeln och "döda vinkeln".
■ Observera sikt- och tratikförhållanden i korsningar.
■ Beakta väglag och vägbanans beskaffenhet.
■ Tillämpa de grundläggande reglerna och ta hjälp av väg-
märken och vägmarkeringar.

Var beredd!
Erfarna förare söker bättre av vägen än oerfarna. Det är av
största vikt att du i ett tidigt skede lär in en avsökningsteknik
som gör körningen säker.

■ Avsökning — Urval Riskbedömning — Åtgärd

■ Se långt fram
■ Håll blicken rörlig
■ Utnyttja perifera seendet
■ Välj ut det mest väsentliga
■ Bedöm faran — dold eller synlig
■ Var beredd att handla

För att förstärka inlärningen och samtidigt ge kvitto på att du

uppmärksammar det som är väsentligt, kan du under övningen
stanna och berätta för din lärare vad du fäster blicken på.

Kör med förutseende och fantasi!

Vid körning rakt fram måste du hela tiden vara beredd på plöts-
ligt uppdykande hinder.
Det kan vara en grop i vägen eller att någon har tappat ett större
föremål. När du kör i områden med häckar och andra skymda
partier och där det finns parkerade bilar, är det stor risk för att
barn kan dyka upp utan förvarning.
Se långt fram och läs av omgivningen så kan du handla med
hänsyn till förutsebara situationer!
 När du kör i områden 119
med häckar och andra
skymda partier och där
det finns parkerade bilar;
är det stor risk för att
barn kan dyka upp utan
förvarning.

Vanliga fel
När du tittat i backspeglarna och i "döda vinkeln" är det lätt att
du omedvetet ändrar placering i sidled. Titta inte för länge! Det
är viktigt att du ser om det är något hinder, inte vad det är. Om
det är något, tittar du automatiskt en gång till och ser efter vad
det är. Det viktigaste är att du kan ändra mc:ns placering i sidled
utan fara för påkörning! Du måste visa din avsikt med tecken
innan förflyttningen i sidled sker.

8b Hastighetsanpassning
Anpassa hastigheten till:
— sikt, väglag och övrig trafik,
— mc:ns skick och belastning,
— trafikförhållanden i övrigt.
Du måste i varje ögonblick ha
kontroll över mc:n och kunna
stanna på den del av vägen som
du kan överblicka, och för varje
hinder som du kan förutse.
120 Vid körning rakt 8c Placeringar
fram: Placera (hg
mitt i körfältet.
Andra fordon ska
inte kunna tränga
dig. Välj det körfält
%
...ffitskät
som är bäst med
hänsyn till
framkomligheten.
Utgå normalt från
det högra körfältet.
I vägkorsningar
måste du alltid
vara till höger
om gatans tänkta
mittlinje.

Vid högersväng:
Placera dig i det
högra körfältet med
den variation som
sikt och trafikförhållanden medger.

Vid vänstersväng:
Placera dig så nära
körbanans mitt som
lämpligen kan ske.
Trafiken bakom och
framför avgör vad
SOM är lämpligast.
Din placering på vägen varierar med hänsyn till sikt, körbanans 121
beskaffenhet och övrig trafik. Du måste hela tiden ha bästa
möjliga fäste för hjulen och för övrig trafik klart visa din avsikt.
Andra förare ska inte bli överraskade eller riskera att tränga dig.
Håll också ordentligt avstånd i sidled när du själv kör om andra
fordon. Din lärare kommer att ge dig råd och tips på hur du ska
placera dig i olika situationer.

8d Väjningsregler
När två trafikanter korsar varandras kurs måste någon väja, dvs
lämna den andre företräde. Riskerna för missförstånd och miss-
öden är stora.
Regler och anvisningar är till god hjälp, men för att samspelet
ska fungera krävs också att trafikanterna förstår varandra.
Trafikens grundregel poängterar att vägtrafikanter ska iakttaga
omsorg och varsamhet så att ingen olycka händer, inte i onödan
hindra eller störa varandra och visa varandra hänsyn. Det bety-
der att du i alla situationer ska köra, så att du inte krockar med
andra, även om de skulle ha gjort fel.

Visa tydligt din avsikt att lämna företräde — stanna om det

behövs!

Olika vägmärken,
olika regler.

Studera bilderna.
Vilka regler gäller?
Vem ska lämna
företräde?
122 Arbetsblad

1 Nämn tre faktorer som avgör valet av hastighet strax före en

korsning.

2 Vilken regel gäller i korsningarna?

3 Hur fort får du köra mot en korsning?

124 Egna anteckningar
 9a, b, d Mindre landsväg
Några viktiga vägmärken vid motorcykelkörning
Dessa vägmärken varnar för farliga kurvor.
Högerkurva Ha stor respekt för dem!

4L\
■ Sakta in och håll till höger!
■ Kör inte om!
■ Skär inte vägens mittlinje i kurvorna!
Vänsterkurva

Flera kurvor

Märket varnar för att det kan finnas lera eller något annat
"halkigt" på vägen.
Sänk hastigheten och skärp uppmärksamheten!
Slirig vägbana

Detta märke betyder förbud mot trafik med alla motordrivna

fordon utom moped klass II. Här får du alltså inte köra med din
motorcykel.
Förbud mot trafik
med motordrivet
fordon.

Detta märke betyder förbud mot trafik med både två-, tre- och
fyrhjuliga motorcyklar och mopeder klass I.

Förbud mot trafik

med motorcykel
och moped klass I.

Detta märke betyder förbud mot trafik med motordrivet fordon

som har fler hjul än två. Förbudet gäller även motorcykel med
till kopplad sidvagn.
Förbud mot trafik
med motordrivet
fordon som har
fler hjul än två.
Efter detta märke är det förbjudet att köra om motordrivna 127
fordon som har fler än två hjul. Du får alltså köra om tvåhjuliga
motorcyklar utan sidvagn och mopeder. Däremot får du inte köra
om bilar, traktor, motorredskap, trehjuliga motorcyklar etc.
Omkörning
förbuden

Tänk på att enskilda vägar ofta saknar vägmärken och vägmar-

keringar som varnar för faror osv. Du kan också möta fordon
(t ex jordbruksredskap) som är bredare än vad som är tillåtet
på en allmän väg. Ta det extra lugnt! Enskild väg

Detta märke anger att vägen är ojämn. Iaktta vägbanan noga.

Håll låg hastighet — stoppsträckan kan bli längre än normalt.
Ojämn väg

Dessa märken anger att det finns farthinder på vägen, antingen

som gupp eller grop. Farthinder

Farthinder

Om du kommer till ett gupp i vägen ska du försöka bromsa

innan du hinner fram till guppet och resa dig i s k lätt sits
när du passerar det.

Res dig upp i lätt sits

när du passerar gupp
i vägen.
128 Statistik
Vet du att:
2007 fanns 260 000 registrerade motorcyklar i Sverige. Det är
mer än dubbelt så många än för 15 år sedan
80 % av Sveriges befolkning som är 18 år eller äldre har
körkort för bil eller motorcykel. Det innebär ca 5 600 000
personer.
1960 dödades och skadades 2 447 personer som åkte motor-
cykel. I mitten på 1990-talet var siffran cirka 900 varav cirka
40 döda. Därefter har antalet ökat igen. År 2008 dödades eller
skadades 1 190 personer som åkte motorcykel. Nästan alla
förare som dödades var män.
— 50 % av mc-olyckorna händer inom tätort och följaktligen
50 % utanför tättbebyggt område.
Hastigheten
dödar! — Ta
40 % av alla mc-olyckor är singelolyckor och 30 % är
det lugnt så svängnings- och korsningsolyckor.
minskar du 2007 skördade singelolyckor 24 människoliv, 161 personer
ölycksrisken! blev svårt skadade och 325 personer skadades lindrigt.
— många av mc-olyckorna inträffar med förare som saknar
körkort eller har en felaktig körkortsbehörighet.
det är 12 gånger större risk att skadas i trafiken för den som
åker motorcykel jämfört med den som åker i en personbil.
det är 20 gånger större risk att dödas i trafiken för den som
åker motorcykel jämfört med den som åker i en personbil.
6 av 10 dödsolyckor med mc sker fredag, lördag eller söndag.

Mc-körning innebär oftast en mycket positiv upplevelse, men

glöm aldrig att statistiken talar sitt tydliga språk.
 Var är olycksriskerna störst? 129
Olyckor kan naturligtvis hända var som helst. De flesta inträffar
emellertid i de situationer som visas på följande bilder. Försök att Tänk på att du
inpränta bilderna och bildtexterna i minnet så har du större chans vid en ölycka
att undvika riskerna. är ganska
öskyddad. Det
gör önt att
Singelolyckan kröcka - även
I en kurva kör mc-föraren rakt fram ut i terrängen. Detta är en
öm det är möt-
av de allra vanligaste olyckstyperna. Föraren har oftast hållit partens fel. Kör
för hög fart och därför är risken för dödliga eller mycket svåra defensivt!
skador överhängande.
Andra orsaker till singelolyckor kan vara:
föraren är ovan vid motorcykeln (ofta lånad)
- föraren är "ringrostig" (har gjort ett längre uppehåll)
föraren har använt en felaktig bromsteknik
- oljespill på vägen
lösgrus eller något föremål, t ex en bräda på vägen
I brunnslock, broskarvar och andra metalldelar som blivit hala
vid fuktig väderlek
- stålplattor, över tillfälliga hål i vägen, som blivit hala vid
fuktig väderlek
löv som gjort vägbanan hal
lera som dragits upp på vägen
djur som springer ut framför motorcykeln
- trottoarkanter eller annat hinder vid vägkanten
dåliga däck.

Kör med insidan

av huvudet, lär
dig att "läsa av"
vägen. Sakta
in öch brömsa i
rätt tid öch på
rätt plats, så
kan du undgå
att råka ut för
en singelölycka!
130 Omkörningsolyckan
Du närmar dig ett fordon som
du har tänkt köra om.
Plötsligt börjar fordonet
framför dig att göra en
vänstersväng. Föraren har
inte upptäckt att du nalkas
bakifrån. Du kan ha hamnat
i den andra förarens "döda vinkel".

Sänk farten i god tid och var beredd att

bromsa! Var alltid misstänksam!

Att passera traktorer och traktortåg

innebär tlera risker. Vägen kan vara
hal av lera som traktorn dragit med
upp från åkern. Traktorföraren har
kanske inte sett att du nalkas bakifrån.
Traktorn kan utan förvarning svänga
åt vänster ut på en åker eller in i
en skog, även om det inte finns
någon väg där.

Sänk farten och var beredd att bromsa!

Svängningsolyckan
Du möter ett fordon som ska
svänga till vänster. Den andre
föraren ska visserligen enligt
reglerna släppa fram dig men
svänger i alla fall.
Han har förmodligen felbedömt
din hastighet.
Kanske har han förväxlat
din motorcykel med en moped.

Sänk farten i god tid och sök ögonkontakt

med den andre föraren innan du passerar!
Korsningsolyckan 131
Var alltid extra försiktig när du
ska passera vägkorsningar, även
om den korsande trafiken har
väjningsplikt.

Lita inte blint på att man

lämnar företräde åt dig.

Ha alltid bromsberedskap före

skymda korsningar eller när det
står bilar och väntar på den
korsande vägen. Bilisten på den korsande vägen har kanske inte
upptäckt dig.

Lånade motorcyklar
Många olyckor händer med lånade motorcyklar. Föraren är ovan
vid motorcykelns köregenskaper. Detta gäller framförallt nya
stora sport-mc.
Lånar du en motorcykel bör du vara extra försiktig och framför
allt sänka hastigheten.

9c Kurvteknik
En motorcykel styr du inte bara genom att vrida framhjulet.
Du måste även lägga ner cykeln åt det håll du ska svänga. Hur
mycket du ska lägga ner den beror på hastigheten, på hur tvär
kurvan är och väglaget.
I låga farter vrider du på styret åt det håll du vill svänga åt. För
att hålla balansen lutar du motorcykeln lite in i svängen.
Har du ökat hastigheten styr du normalt genom att luta motor-
cykeln in i svängen.
Att köra genom kurvor är en svår konst, så träna mycket under
din utbildning. Du kan använda tre olika metoder. Oavsett metod
ska du alltid hålla blicken långt fram.

e Den vanligaste tekniken vid kurvkörning är att föraren lutar

sig så att han (eller hon) och motorcykeln har samma vinkel
genom kurvan (han följer med motorcykeln).
På så sätt kommer förarens tyngd att motverka sidkraften
(centrifugalkraften), som vill driva motorcykeln utåt i kurvan.
Du styr bekvämt motorcykeln genom kurvan, om du gör på
detta sätt.
132 Hur får du då motorcykeln att luta?
När du kommer till en vänsterkurva ska du först göra en mycket
tu)
co
:
svag antydan till att svänga åt höger. Det resulterar i att motor-
cykeln "faller in" i rätt lutningsvinkel till vänster. Sedan lutar du
c motorcykeln i förhållande till hastigheten och kurvans tvärhet.
a) Vid en högre hastighet måste lutningen vara större även om
kurvan är densamma. När du ska räta upp motorcykeln efter
kurvan gör du det omvända:
du antyder en svag styrning åt vänster och motorcykeln reser sig
upp.
1 en högerkurva antyder du en styrning åt vänster — motorcykeln
"lägger sig" i rätt vinkel — du kör genom kurvan — antyder en
styrning åt höger — motorcykeln "reser sig" igen.

■ Är kurvan ovanligt snäv och körbanan ojämn är det för-

delaktigt att luta motorcykeln inåt i kurvan, medan du själv
sitter upprätt.
Vinkla dock inte motorcykeln för mycket, då får du sladd.
Denna teknik ska du inte använda i halt väglag.

■ Du kan också luta motorcykeln utåt i kurvan, medan du själv

lutar dig inåt. Denna teknik är bra att använda i halt väglag,
på grusväg eller asfaltväg med rullgrus eftersom den ger bra
väggrepp. Men den kräver att du kör med låg hastighet.
Kurvor 133
Kurvor kan indelas i kurvor med fri respektive skymd sikt —
iven kallade ljusa och mörka kurvor.
Kommer flera kurvor i tät följd kallas de seriekurvor.

Ljus kurva
med fri sikt.

Mörk kurva
med skymd sikt.
134 Den riktiga linjen
Vid kurvtagning ska du
— se långt fram så att du hinner planera din körning
— hålla en hastighet som ger dig en god säkerhetsmarginal
— placera motorcykeln så att du hela tiden har bästa möjliga sikt
— minska ridkraftens verkningar genom att köra så rakt som
möjligt genom kurvan — utan att överskrida mittlinjen.

Rätt spårval vid en högerkurva

1 Se långt fram så att du får en uppfattning om kurvans längd,
tvärhet, eventuella andra trafikanter osv.
2 Kontrollera trafiken bakom dig innan du ändrar motorcykelns
placering i sidled.
3 Före en högerkurva ska du placera motorcykeln intill väg-
banans mittlinje. (I en mörk kurva får du bättre sikt och
mötande trafik ser dig något tidigare.)
4 Minska hastigheten före kurvan, så länge kursen fortfarande
är rak (bromsa eller växla ned). Minskningen måste vara klar
innan du börjar svänga.
5 Första delen av kurvan tar du medan farten är som lägst.
Samtidigt utnyttjar du din egen körbanas bredd, så att du kör
så rakt som möjligt. Du kör alltså nära vägkanten i eller strax
efter mitten av kurvan.
6 På väg ut ur kurvan ger du lite gas.
7 Efter hand rätar du ut kursen något mot vägens mitt, samtidigt
som du ökar gaspådraget.

Vinst i
siktsträcka

Genom att
placera motor-
cykeln nära
mittlinje'? före
kurvan ser du
längre fram.
Rätt spårval vid en vänsterkurva 135
1 Se långt fram så att du hinner planera din körning.
2 Kontrollera trafiken bakom dig innan du ändrar motorcykelns
placering i sidled.
3 Före en vänsterkurva ska du placera motorcykeln närmast
högra vägkanten. (I en mörk kurva får du bättre sikt och
mötande trafik ser dig något tidigare.)
4 Minska hastigheten före kurvan, så länge du kör rakt fram.
(Bromsa eller växla ned.) Minskningen ska vara klar innan du
börjar svänga.
5 Första delen av kurvan tar du medan farten är som lägst. Du
kör alltså nära mittlinjen i eller strax efter mitten av kurvan.
6 På väg ut ur kurvan ger du lite gas.
7 I slutet av kurvan ska du styra ut något mot höger vägkant,
samtidigt som du ökar gaspådraget.

Vinst i
siktsträcka Luta dig inte
så mycket i en
vänsterkurva så
att överkröppen
kömmer över
mittlinjen.

Genom att
placera motor-
cykeln nära
högerkanten
före kurvan ser
du längre fram.

Lägsta fart in i kurvan - högst fart ut ur kurvan

 Rätt spårval vid seriekurvor
Du kan i stort sett följa samma
,fruin
^i
principer när du kör genom
seriekurvor.

Det viktiga är att du anpassar hastigheten så att du i

god tid hinner planera nästa kurva.
Ta om möjligt sikte på den sista kurvan.

Två kurvor i tät följd i samma

riktning kan du ta .som en enda
stor kurva.

Nu vet du att du måste sänka farten före kurvan. Om en nöd-

situation skulle uppstå kan de här råden vara bra att ha i minnet:
■ Försök lägga ner (vinkla) motorcykeln betydligt mer än vad de
flesta vågar — det brukar sluta bättre än att bromsa i kurvan.
E Måste du ta till bromsarna i en asfaltkurva
— räta upp motorcykeln
— håll rak kurs
gör en snabb och kraftig inbromsning med både fram-
och bakhjulsbroms
— släpp bromsarna
lägg sedan ner motorcykeln ännu mer.

Tänk på att läsa av kurvan i god tid innan du kommer fram till
den — se långt fram och försök att se igenom den!
Anpassa hastigheten före kurvan — i kurvan är det för sent.
Råd inför körning på halt underlag 137
De tlesta nie-förare ställer undan motorcykeln när vintern
kommer. Det är få motorcyklar som körs när vägarna är täckta
av snö och is. Halt kan det emellertid bli även under de andra
årstiderna.
• Regn försämrar väggreppet på betong- och asfaltvägar och vid
höga farter kan du råka ut för vattenplaning. Breda eller slitna
däck ökar risken.
ki Vid regn blir brunnslock och asfaltlagningar hala. Likaså kan
en stenbelagd gata bli hal som såpa när det har regnat.
ki På hösten kan löv göra vägen lika hal som en isgata.
■ Traktorer och jordbruksredskap drar ibland upp lera på vägen
och friktionen blir mycket dålig.
■ På grusvägar är väggreppet sämre och likaså om det ligger
lösgrus (oftast vid kanten) på en asfaltväg.

Tänk på dessa risker i trafiken — sänk hastigheten!

Höstens löv kan

göra vägen lika hal
som en isgata.
Tänk på detta och
sänk hastigheten!
138

'04

cv
i

2 Hur ska gaspådraget vara genom kurvan?

3 Var på vägen ska du placera motorcykeln före en

vänsterkurva/högerkurva?

4 Varför får du inte komma för nära mittlinjen vid utgången ur

en tvär vänsterkurva?

5 Rita in lämplig färdväg genom kurvorna.

6 Varför fortsätter varningslinjen ytterligare en viss sträcka efter

kurvan trots att man har fri sikt?

7 Vad beror de tlesta avåkningarna på?

Arbetsblad 139
140

9e Att passera järnvägskorsning

Du får inte passera korsningen, förrän du är säker på att det inte
kommer något tåg. Nonchalera inte riskerna. Räkna med att det
kan bli fel på signalerna.
Sikten och förhållandena i järnvägskorsningen bestämmer vilken
fart du bör hålla när du passerar. Välj en förhållandevis låg växel
för att få bra acceleration när du kör över spåren.
Egna anteckningar 141
142 Egna anteckningar
144 10 a - i Stadstrafik
Som mc-förare måste du naturligtvis följa de regler som gäller i
stadskörning. Du kan läsa om detta i din teoribok.

När du börjar köra i tät stadstrafik är det viktigt att du tränar din
förmåga att planera. Att i god tid före en situation ha klart för sig
hur den ska lösas är ett kännetecken på en duktig mc-förare.
Man

Fyra kontrollpunkter
De flesta av alla trafikolyckor i tätort sker i korsningar. Det är
därför av största vikt att du lär in en rutin som är heltäckande.
ir
■ Inventera korsningen! Sök av. Mir

Finns det några anvisningar?

Vilka regler gäller?
Hur är sikt och väglag?
Var finns de största riskerna?

■ Anpassa hastigheten.
Har jag säkerhetsmarginal?

i Välj rätt placering.

Förstår andra hur jag tänker köra? 1
Risk för trängning?

■ Tillämpa väjningsreglerna.
Räcker det med att jag saktar in, eller ska jag, stanna?

Visa vad Du vill - och Du får hjälp

tät trafik använder vi oftast följande modell för att våra r
medtrafikanter ska förstå vad vi vill och kunna hjälpa oss med
plats vid körfältsbyte m
Först backspegeln, sen tecken när närmaste bil är i jämnhöjd
med dig — och noggrann observation på hur medtraflkanterna
reagerar...
Och så en snabb titt över axeln och sidoförflyttning.
■ Tänk på utrymmet i sidled. Din motorcykel tar ju inte stor
plats, så många bilister vill gärna dela körfältet med dig.
Det blir trångt och mer riskfyllt. Försök att undvika detta
genom att placera din motorcykel mitt i körfältet.

■ Håll ordentligt avstånd

i sidled när du passerar
parkerade bilar.
Slås en dörr upp framför
dig kan det sluta i rena
katastrofen.

E4 Ibland kan det var nödvändigt att göra en tvär inbromsning

om det plötsligt dyker up ett hinder framför dig. Detta innebär
en risk om du har en bil liggande tätt bakom dig.
En tvär inbromsning kan överraska bilisten och du blir påkörd
bakifrån. Släpp därför förbi bilister som "nosar dig i bak-
hjulet".

e Dra inte på hårt i starten — cykeln kan stegra sig eller "gå
ifrån dig".

■ För inte onödigt buller med motorn — det är straffbart.

Tänk på att aldrig försöka briljera när du kör i trafik!

Arbetsblad

1 Vad ska du tänka på när du närmar dig korsningen'?

2 Vad bör du tänka på i den

här situationen'?
3 Du ska till vänster respektive höger. Vilken trafik måste du
väja för?

4 Du ska rakt fram i korsningen. Vilken trafik måste du

väja för?
148 Arberdsfollad

Du ska svänga i den här korsningen. Det finns ingen trafik

framför eller vid sidan av dig. Vilket körfält bör du i första
hand välja, om du efter svängen ska fortsätta till:

Flen körfält - - - - - Rita in hur du kör!

Tyresö körfält - - - - - Rita in hur du kör!

Öland körfält - - - - - Rita in hur du kör!

Bollnäs körfält Rita in hur du kör!

Sundsvall körfält - - - - - Rita in hur du kör!

Arbetsblad 149

,4-
44
43
»

Le
0
154 Egna anteckningar
156 11a-f Råd inför landsvägskörningen
I din grundbok kan du läsa om de regler som gäller vid körning
på större vägar. Som motorcykelförare är du naturligtvis också
skyldig att följa dem. Tänk dock på att du som mc-förare är
ganska oskyddad och att hastigheten ute på landsvägarna är hög.
Ta aldrig strid om rättigheter, det kan stå dig dyrt. Kör defensivt
och räkna med att andra trafikanter kan göra fel utan att det sker
med avsikt. Se till att skaffa dig ordentliga marginaler!

Rätt placering
Grunden är att du ska följa de regler om placering som gäller
alla fordon.
Tänk dock på följande:
■ Kör inte för nära kanten. Där tinns ofta en sträng av rungats
som kan orsaka en sladd. Vidare riskerar du att hamna utan-
för vägbanekanten om du kör för långt ut. Om du skulle råka
ut för detta bör du försöka följande:
Inta "lätt sits" (om du har en motorcykel som är lämplig
för detta).
Minska farten försiktigt.
Spana efter en plats där kanten inte är så hög.
Vrid om möjligt framhjulet så att det kommer mer i rät
vinkel mot kanten och kör sedan upp på vägen igen.
Glöm inte att kolla tratiken bakåt — du har väjningsplikt gent-
emot dem.

■ Håll ordentligt avstånd i sidled när du kör om andra fordon,

framför allt stora lastbilar och bussar. En motorcykel är käns-
lig för de vindstötar som kan uppstå och du kan lätt vingla till
så att du kommer ur kurs. Tänk också på att du under omkör-
ningen hamnar i den omkördes "döda vinkel". Det finns en
risk att den omkörde plötsligt svänger ut framför dig för att
byta körfält eller kanske själv påbörja en omkörning.
■ Finns det en vägren har du rätt att köra ut där för att "under-
lätta framkomligheten för annan tratik", t ex när du blir
omkörd eller när du ska svänga till höger. Till skillnad från
mopedisterna ska du däremot inte använda vägrenen som "ett
extra körfält".
■ Ska du svänga till vänster och måste vänta på mötande trafik
ska du inte ställa dig mitt i vägen. Du syns ganska dåligt och
riskerar att bli påkörd. Stanna vid högerkanten och vänta på
ett lämpligt tillfälle att svänga. Ge inte tecken förrän du ska
svänga.

J
Hastigheten dödar! 157
Glöm inte att du själv kan minska alla de olycksrisker du läst om
genom att sänka hastigheten! : 03

Skulle en olycka ändå inträffa är det inte svårt att förstå att
skadorna oftast blir större ju högre hastigheten har varit.
ca
När du kör fort minskar dina möjligheter att uppfatta det som
finns utåt sidorna. Det är därför mycket viktigt att du lär dig ett
bra avsökningsbeteende och låter blicken röra sig så att du har
kontroll framåt, bakåt och åt sidorna.
Tänk på att höga hastigheter ökar olycksrisken mycket medan
tidsvinsten oftast blir mycket liten. Om du ökar farten från
70 km/h till 90 km/h vinner du bara ca två minuter per mil.
Ökar du farten från 70 km/h till 110 km/h vinner du ca tre
minuter per mil!

Wobbling (självsvängning)
En hel del singelolyckor har skett p g a att motorcykeln plöts-
ligt börjat wobbla. Då skakar motorcykeln kraftigt och den blir
mycket svår, ibland omöjlig att manövrera. Såväl förare som
passagerare har kastats av motorcykeln. Wobbling inträffar fram-
förallt i höga hastigheter.
Anledningarna till wobbling är bl a
■ glapp i styrlager, svingarm eller stötdämpare
■ skeva fram- eller bakhjul
■ fram- och bakhjul spårar inte
■ extrema och felaktigt placerade kåpor
■ fel typ av däck eller felaktigt lufttryck
■ viktförskjutning som påverkar tyngdpunkten,
t ex tung last baktill, föraren har fel körställning,
passagerare sitter fel.

Råkar du ut för wobbling bör du försöka göra så här:

1 Håll blicken riktad långt fram.
2 Ändra motorcykelns tyngdpunkt genom att
lägga dig över tanken och pressa knäna mot den.
3 Håll ett bestämt, men inte krampaktigt, tag i styret.
4 Minska farten försiktigt.
5 Använd bakhjulsbromsen.

På nya moderna motorcyklar har problemet

nästan försvunnit. Det är nästan bara om
motorcykeln är fellastad detta problem uppkommer.
158 Arbetsblad

Det tar fyra sekunder för dig att köra in på huvudleden. Hur
många meter hinner bilen på samma tid?

meter

Ska du köra in på vägen innan bilen passerat?

Hur kan du bedöma avståndet till bilen?

Mc-föraren avser att

stanna på parkerings-
platsen.
Studera bilden och du
kommer att finna orsa-
ken till en olycksrisk.
Vilken?
Arbetsblad 159

Placera bokstäverna i den ordning du

ska göra omkörningen.

A — uppsikt bakåt och framåt

—körriktningsvisare
— ev nedväxling
— fartökning

B — uppsikt bakåt
—avstånd sidled

C — uppsikt bakåt och framåt

—ev uppväxling
— återgå

Vilka skyldigheter har du när någon vill köra om dig?

Hur kan du hjälpa till när någon vill köra om dig?

160 Arbetsblad

Sätt in rätt siffra för det ord

som visar när det är stor
viltfana.

Kalhygge

__ Skymning

__ Vattendrag

__ Viltstängsel

__ Gryning

__ Lövskog
Arbetsblad 161
Egna anteckningar 163
164 Egna anteckningar
166 12a-d Råd inför körning på
motorväg och motortrafikled
I din teoribok kan du läsa om körning på motorväg och motor-
trafikled. Här vill vi bara understryka följande:

el Glöm aldrig att du som mc-förare är ganska oskyddad. En

krasch i hög hastighet, oavsett om felet är ditt eller någon
annans, kan innebära en katastrof. Kör defensivt och skaffa
dig extra säkerhetsmarginaler.
Se till att alltid ha ett ordentligt säkerhetsavstånd till fram-
Varning för förvarande. Speciellt viktigt på platser där detta vägmärke är
köbildning. uppsatt. Risken är stor att trafiken plötsligt står stilla.

■ Tänk på att förrädiska

vindbyar kan träffa
dig när du möter, kör
om eller blir omkörd
av stora fordon, t ex en
lastbil. Var beredd, håll
hårt i styret och försök
att hålla kursen.

• Kolla den övriga trafiken mycket noga innan du gör en

sidoförflyttning . Fordon kan komma bakifrån i hög hastighet
och ofta är det svårt att göra en korrekt avståndsbedömning i
backspeglarna. Chansa aldrig!
e Tänk på att du under en omkörning hamnar i den omkördes
"döda vinkel". Risken finns att föraren, som du vill köra om,
inte ser dig utan svänger ut framför dig för att själv påbörja en
omkörning.
■ Gå inte in till höger för tidigt efter en omkörning.
ra Undvik att köra i de spår som ibland bildas när vägbanan är
sliten. Regnar det är det extra stor risk för vattenplaning om
du kör där.
Motorväg
Motorvägar tillhör de säkraste vägarna. De olyckor som inträffar
är oftast avkörningsolyckor kanske orsakade av för hög fart eller
att föraren sonmat eller distraherats av någonting.

Motortrafikled
Motortrafikleden skiljer sig från motorvägen genom att det före-
kommer mötande trafik. En annan skillnad är att du oftast får
använda vägrenen för att släppa fram bakomvarande. Reglerna är
i övrigt detsamma.

Motortratikled tillhör de vägar där olycksrisken är hög. Detta

beroende på höga farter och mötande trafik.

Mitträckesvägar
På allt fler ställen byggs landsvägar om till så kallade mitträck-
esvägar. Det innebär att de förses med ett vajerräcke i mitten. De
har varierande ett eller två körfält i vardera riktningen. De kallas
också för 1+1-väg, 1+2-väg, 2+1-väg eller 2+2-väg beroende på
antalet körfält.
Arbetsblad

1 Hur går det till om du måste vända på en motorväg eller en

motortrafikled?

2 Vilka får använda öppningen mellan körbanorna på motor-

väg?

3 Vad ska du tänka på när motorvägen upphör?

 Arbetsblad

L
170 Egna anteckningar
172 13a-e Råd inför körning i nedsatt sikt
Kör aldrig fortare än att du kan stanna inom den sträcka du kan
överblicka! Det ligger i sakens natur att mörkerkörning innebär
fler risker än körning i dagsljus. Du har som mc-förare ännu
svårare än bilföraren att se och synas eftersom motorcykeln bara
har en strålkastare.
Anpassa körningen därefter och tänk på att
■ siktsträckan blir kortare när du bländar av till halvljus
e siktsträckan blir ännu kortare när du kör på en våt och mörk
asfaltväg
e ljusbilden ändrar sig när du lägger ner motorcykeln i en kurva
och när du bromsar
E du aldrig bör köra på vägrenen i mörker eller vid dålig sikt
■ risken att bli påkörd bakifrån är större än när du kör bil,
eftersom motorcykeln endast har ett bakljus.

Mörker och nedsatt sikt

Riskerna vid körning i mörker och nedsatt sikt beror på de korta
siktsträckorna och svårigheterna att upptäcka hinder.
För dig är det svårare än för bilföraren, eftersom mc:n bara har
en strålkastare.
Anpassa körningen till den kortare siktsträckan när du bländar
av till halvljus. Notera också att du får ändrad ljusbild när du
lägger ned mc:n i kurvor och när du bromsar.
Kör inte på vägrenen vid mörker eller dåligt väder utom vid
nödsituationer.
Kör aldrig fortare än att du kan stanna på den sträcka du kan
överblicka.

Körning i dimma
innebär i stört
samma risker
söm vid körning i
mörker.
Söm mc-förare
stöter du döck på
ytterligare ett prö-
blem — glasögönen
eller visiret blir lätt
igensatt.
Arbetsblad 173
1 Statistiken för mörkerolyckor i stadstrafik visar höga olyckstal
för gående vid övergångsställen.
Vad är anledningen?

2 Vilka åtgärder är viktiga i denna situation?

3 Hur gör du för att utnyttja det så kallade siluettseendet?

4 Vilken belysning får du kombinera med halvljus?

Under dagsljus

Under mörker

5 Ge exempel på tillfällen då du kan vänta med avbländning.

6 Vilken eller vilka mötande vägtrafikanter behöver du inte

blända av för?

7 Vilka åtgärder bör du vidta när du stannar eller parkerar i

mörker?

8 Hur placerar du motorcykeln under körning i mörker?

9 Reflexstolparna utmed vägen kan ge tlera sorters information.

Ge exempel.
174 Egna anteckningar

:0
Manövrering
Vid körkortsprovet ska du visa att du behärskar din motorcykel
genom att visa
■ att du kan leda din motorcykel i ett trångt område med
avstängd motor
■ att du har en god balans vid krypkörning
■ att du kan utföra en undanmanöver, köra motorcykeln i en
serpentinbana och avsluta med en hård inbromsning
■ att du kan utföra hårda inbromsningar från olika hastigheter
på ett säkert sätt.
För att du ska vara väl förberedd ska du nu öva dessa moment.

Leda din motorcykel

Du ska kunna leda din motorcykel med avstängd motor, in i låg-
fartdelens vinkelkorridor och svänga antingen till höger eller till
vänster. Därefter ska du backa motorcykeln till linje A och ställa
den med bakhjulet vid linjen.

Starta med att leda din mc

rakt fram — sväng vänster —
backa till linje A.

Starta med att leda din mc

rakt fram — sväng höger —
backa till linje A.
Lågfartsprovet 1
Du ska kunna balansera, krypköra och samtidigt styra motor-
cykeln. Det finns två olika provbanor. Trafikinspektören på
Vägverket avgör vilken provbana du ska använda. Av denna
anledning måste du träna på båda proven. Eftersom varje prov-
bana kan köras från både vänster och höger måste du träna från
båda hållen.

Starta med bakhjulet på linje A — krypkör framåt enligt skissen.

Provet avslutas när framhjulet är vid linje A.

Starta med bakhjulet på linje A — krypkör framåt enligt skissen.

Provet avslutas när framhjulet är vid linje A.
178 Lågfartsprovet 2

Skissen är inte gjord i skala.

Starta med bakhjulet vid linje A. Krypkör framåt enligt skissen, stanna till vid dubbel-
konerna (totalt 3 gånger). Provet är avslutat när framhjulet är vid linje A.

Starta med bakhjulet vid linje A. Krypkör framåt enligt skissen, stanna till vid dubbel-
konerna (totalt 3 gånger). Provet är avslutat när framhjulet är vid linje A.
Bromsprovet
Du ska göra en hård inbromsning från hastigheterna 70 km/h
och 90 km/h till stillastående med användning av både fram-
och bakhjulsbroms.
182 Egna anteckningar
15a-b Tillämpning i stadstrafik
Denna övning består av självständig körning. Du ska nu få prova
att köra utan hjälp och stöd från din lärare.
Vid det här laget har du läst om vilka regler som gäller och fått
många tips om faror som lurar i tratiken.
Du har fått träna praktiskt på de allra tlesta moment som du kan
stöta på.
Du ska nu knyta ihop alla delar av din utbildning till ett trafik-
säkert och miljövänligt uppträdande.

Några råd
■ Bra uppmärksamhet är oerhört viktigt. Det hjälper dig till bra
beslut, till rätt hastighet, till att undvika farliga situationer.
■ Dålig uppmärksamhet, kan aldrig godkännas!
■ Kör i en hastighet som passar dig. Stress leder till misstag!
■ Ta dina beslut på grund av hur du upplever situationen. Inte på
grund av vad du "tror" läraren upplever.
Egna anteckningar 185
186 Egna anteckningar


188 16a-b Tillämpning på landsväg

Lös problemen som dyker upp!
Denna övning är en tillämpning av tidigare körning på landsväg.
z Nu ska du köra en mera sammanhängande körning på landsvä-
m
gar med olika bredd, trafik och väglag. Du kommer att köra mot
mål och träna på att följa anvisningar.
Du ska självständigt kunna lösa de problem som dyker upp. Med
andra ord — du ska visa att du kan träna vidare på egen hand när
du fått körkortet.
Vissa moment kommer du att köra med din lärare som passa-
gerare. Din förmåga att hantera mc:n kommer att avslöjas och
läraren kan slipa de sista detaljerna före uppkörningen.

Utbildningskontroll
När du och din lärare bedömer att det är dags så får du köra en
utbildningskontroll. Du ska då självständigt kunna tillämpa det
du lärt dig under utbildningen. Det är inte alltid den ordinarie
trafikläraren som gör utbildningskontrollen. Det kan vara en
annan trafiklärare eller skolans utbildningsledare som kör med
dig vid detta tillfälle. Efter körningen diskuterar ni hur det gick
och vad du eventuellt behöver öva mer på.
Körkortsprovet 189
Kunskapsprovet
Teoriprovet består av 70 stycken
frågor, varav 5 stycken är s k test-
frågor. Svaren på testfrågorna räknas
inte in i resultatet. För godkänt
resultat krävs 52 rätt. Ett godkänt
prov är giltigt i 1 år.
En del av frågorna rör grund-
läggande trafikregler (vilka är
desamma som för B-behörighet),
de andra är specialfrågor för mc.

Körp rovet
Körprovet består av fyra kompetensområden:
■ fordonskännedom/manövrering,
■ miljö/sparsam körning,
■ trafikregler, och
■ trafiksäkerhet/beteende.

Körprovet inleds med att du ska visa att du kan ställa motor-
cykeln på och ta ner den från stödet. Har motorcykeln ett central-
stöd är det detta stöd som ska användas, annars får du använda
sidostödet.

Efter detta parkerar du motorcykeln på stödet. Även nu är det

centralstödet som gäller om det finns ett sådant.
Du ska nu visa att du kan utföra en säkerhetskontroll på din
motorcykel. Hur en sådan går till har du lärt dig på sid 98.

Efter detta ska du leda din motorcykel med avstängd motor in

i lågfartsdelens vinkelkorridor på sätt som beskrivs på sid 176.
Trafikinspektören avgör vilken av linjerna A du ska ställa din
motorcykel vid.

Efter detta påbörjar du körning i lågfartsdelen. Trafikinspektören

avgör även nu vilken av banorna du ska använda och om körning
ska ske från vänster eller höger. Se sid 177-178.

Nästa moment är högfartsdelen. Eftersom banan kan köras både

från höger och vänster sida, talar tratikinspektören om från
vilket håll du ska köra banan. Se sid 179-180.
Momentet manöverprov avslutas med bromsprov i hastigheterna
70 km/h och 90 km/h. Se sid 181.

Misslyckas du med manöverprovet första gången kan du ibland

få försöka ytterligare en gång, antingen med hela provet eller
delar av det.

Sedan återstår körning i olika trafikmiljöer. Du kommer då bl a

att få visa att du kan:
■ använda en körteknik som medför låg bränsleförbrukning.
■ förutse risker och köra därefter
■ tillämpa rätt kurvteknik,
■ anpassa hastighet och avstånd till andra fordon med hänsyn
till sikt, vägens beskaffenhet och övriga trafikförhållanden,
■ köra på rätt sätt i en cirkulationsplats,
■ möta och göra en omkörning på ett rätt sätt,
■ välja körfält och placera fordonet på vägen på rätt sätt.

Lycka till!

Övrigt
Vid körprovet ska du ha hjälm, robusta skyddskläder, skydds-
glasögon eller motsvarande, kraftig fotbeklädnad, handskar och
ryggskydd.

Om du har A 1-behörighet eller A-behörighet "med begränsning"

och vill skaffa dig körkort för en tyngre motorcykel, behöver du
endast avlägga ett nytt körprov.

Tänk dock på att om du haft A-behörighet "med begränsning" i

två år så gäller detta automatiskt som A "utan begränsning" (du
får inget nytt körkort).
Fordon vid förarprovet 191
Motorcykeln som används vid alla prov ska vara tvåhjulig och
inte utrustad med automatisk frikoppling eller växling. Den
ska kunna köras i minst 100 km/h. Motorcykeln får vara utrus-
tad med automatväxel om provet avser körkort med villkor om
begränsning till automatväxlad motorcykel.

För Al-behörighet krävs en mötörcykel med:

■ en slagvolym mellan 120-125 cm 3
och
E en motoreffekt som inte överstiger 11 kW.

För A-behörighet "med begränsning" krävs en

mötörcykel med:
e en slagvolym av 375 cm 3 eller större
och
n en motoreffekt som inte överstiger 25 kW
och
kg ett förhållande mellan motoreffekt och vikt
som inte överstiger 0,16 kW/kg.

För A-behörighet "utan begränsning" krävs en

motorcykel med:
en slagvolym av 700 cm 3 eller större
Eg
och
H en motoreffekt av minst 35 kW.
192 Välj en motorcykel
som passar dig
När du köper en motorcykel bör du välja en cykel som är lagom
stor. Att du har en motorcykel som passar dig gör körningen
säkrare och roligare för dig själv och tryggare för dina medtrafi-
kanter. De här kraven bör du ställa när du provar en motorcykel:
■ När du sitter grensle på motorcykeln ska du helst kunna stödja
hela foten i marken på ömse sidor om cykeln.
■ Du ska utan svårighet kunna föra upp motorcykeln på en
trottoarkant. Du ska med lätthet kunna ställa cykeln på parke-
ringsstödet.
■ Du måste lätt klara av att leda cykeln i en serie snäva svängar,
t ex i form av en åtta.

Vinter- och vårrengöring

0

På grund av klimatet är motorcykelåkning i Sverige enbart en

halvårsaktivitet för de allra flesta. Därför är det viktigt att
motorcykeln förvaras på ett riktigt sätt under vinterhalvåret.

Vinterförvaring
Motorcykeln ska vara i bästa möjliga funktion när det är tid att ta
fram den till våren. Här följer därför några tips om hur motor-
cykeln ska förvaras:
■ Tvätta och avfetta hela motorcykeln. Vaxa och polera alla
lackerade detaljer.
■ Kontrollera att allt är som det ska — däcken — tändstiften —
glykol i kylaren — drivpaketet (kedja och drev).
■ Byt eventuellt bromsvätska. Bromsvätskan suger upp vatten
och med tiden blir vattenmängden så stor att det kan bildas
ångblåsor vid kraftiga inbromsningar. Då försämras eller
försvinner bromsförmågan. Vatten i bromsvätskan kan också
orsaka rostangrepp i bromsoken, vilket kan få bromsklossarna
att ligga an mot bromsskivan. Kolla i instruktionsboken hur
ofta bromsvätskan ska bytas. Om inte bromsvätskan ska bytas
bör du kolla att nivån är tillräckligt hög.
■ Kolla bromsarna. Ta en titt på bromsklossarna och försök att 193
avgöra hur mycket som är kvar på belägget. Om bromsskivan
och metallsidan på bromsklossen är otäckt nära varandra,
tre mm eller mindre, är det tid att byta.
■ Bensintanken. Det tinns "två skolor" om bensintankens vin-
terförvaring. Den ena är att du ska fylla tanken ända upp till
locket för att undvika rostangrepp. Den andre är att du ska
tömma tanken helt. För att undvika rostangrepp ska tanken
vara snustorr.
■ Bränslefilter och flottörhus. Lägg en trasa under förgasarna —
leta upp bottenskruven (ibland måste hela flottörhuset tas bort)
— töm flottörhuset från bensin. Tömmer du inte flottör-
husen kan du riskera att munstycken, som är av mässing,
får en hård kristallartad beläggning. Utanpå bränslekranens
inlopp finns det ett finmaskigt metallnät, som ska stoppa
större smutspartiklar. Rengör detta!
■ Glödlampor. Kontrollera alla glödlampors funktion. Lite
universalspray på bromsljuskontakter, kabelanslutningar och
andra kontakter driver ut fukten.
■ Vajersmörjning. Ett par droppar motorolja på de nakna
vajrarna förhindrar rostangrepp. Smörj även andra leder i Skjut inte upp
handtag och pedaler. eventuella
reparatiöner
■ Smörj in gaffelbenen med "5-56" eller olja. Gunga motor- till våren.
cykeln upp och ned några gånger så att oljan fördelas. Annars
torkar både packboxar och gaffelben och det finns risk att de
torra packboxarna går sönder.
■ Byt olja och oljefilter. Oavsett körsträcka ska motoroljan bytas
minst en gång per år. Om motorn har oljefilter ska även detta
bytas.
■ Ta bort batteriet — kolla vätskenivån — förvara det svalt och
frostfritt — underhållsladda batteriet någon gång i månaden.
Tänk på att aldrig ladda ett mc-batteri med en laddare för
bilbatterier. Amperestyrkan stämmer inte och mc-batteriet
kommer att "koka" och bli förstört.
194 Vårrengöring
Även om du gjort ett bra jobb i samband med vinterförvaringen
måste du ändå göra en vårrengöring av motorcykeln innan du ger
dig ut på den första åkturen:
■ Sätt tillbaka batteriet igen — kontrollera vätskenivån.
n Pumpa däcken.
■ Kontrollera samtliga lampor.
• Kontrollera stötdämparna.
E Fyll eventuellt bensintanken.
e Kontrollera oljenivån.
■ Gör en säkerhetskontroll.

Lika viktigt som vår-

rengöring av din motor-
cykel är att du själv också
"rostar av dig" och övar
upp dina färdigheter.
Varje år arrangeras s k
avrustningskurser över
hela Sverige bl a av
trafikskolor och SMC
(Sveriges Motorcyklisters
Centralorganisation).
Ta gärna kontakt med
dem för att kolla var de
har sina avrostnings-
kurser.
Försäkringar 195
Trafikförsäkring måste du ha enligt lag, om inte din motorcykel
är avställd.
Denna försäkring ger ersättning för
■ personskador på förare, passagerare och utomstående
■ skadade kläder vid personskada
■ skador som du orsakar på annans fordon
■ skador som du orsakar på annans egendom.

Trafikförsäkringen ersätter inte skador på din egen motorcykel

eller egendom som du transporterar på motorcykeln. Hos de
flesta försäkringsbolag ersätts skador på din klädsel om du själv
blivit skadad. Kolla med ditt försäkringsbolag.
Du bör alltid komplettera trafikförsäkringen med olika tilläggs-
försäkringar. När väl olyckan är framme är det bra att ha en
försäkring som täcker det mesta.
Ta kontakt med olika försäkringsbolag och kolla vad du får för
dina pengar!
De flesta försäkringsbolag har som en tilläggsförsäkring en
hel- och en halvförsäkring. Följande ingår normalt i dessa
försäkringar:

Halvförsäkring:
■ Trafikförsäkring
■ Brandförsäkring
■ Stöldförsäkring
■ Glasruteförsäkring (kåpa eller vindskydd)
■ Räddningsförsäkring (bärgning)
■ Rättsskydd (vid t ex trafikolycka)

Vid helförsäkring tillkommer:

■ Vagnskada

Normalt måste du betala en självrisk vid varje skada.

Medlemskap i en mc-klubb ger i allmänhet rabatt på din mc-
försäkring.
196 Kontrollfrågor
Före den första körlektionen
Ringa in de rätta svaren eller skriv dem på ett separat papper.

1 Vilken är den största tillåtna bredden för lätt motorcykel inklusive last?
A 80 cm
B 100 cm
C 120 cm
D 150 cm

2 Får du koppla en släpvagn till din motorcykel?

A Nej
B Ja
C Ja, om du meddelat polisen i din hemkommun

3 Vilken eller vilka motorcyklar räknas som lätta?

A Den som har en slagvolym på 120 cm' och en effekt på 10 kW
B Den som har en slagvolym på 125 cm' och en effekt på 11 kW
C Den som har en slagvolym på 250 cm' och en effekt på 10 kW
D Den som har en slagvolym på 125 cm' och en effekt på 15 kW

4 Vad räknas in i tjänstevikten för en motorcykel?

A Bränslet i tanken
B Verktyg som hör till fordonet
C Föraren
D Passageraren

5 Vilken är den största tillåtna bredden för en tung motorcykel inklusive last?
A 120 cm
B 200 cm
C 250 cm
D 260 cm

6 Vilken är den högsta tillåtna hastigheten för motorredskap klass II?

A 15 km/h
B 30 km/h
C 40 km/h
D 50 km/h

7 Du har Al-körkort. Vilka av följande fordon får du köra?

A Traktor
B Motorredskap klass I
C Motorredskap klass II
D Terrängskoter
8 Vad gäller vid privat övningskörning?
197
A Handledaren får åka baktill på motorcykeln
B Handledaren får åka efter på en annan motorcykel
C Handledaren får köra efter i en bil

9 Hur gammal måste du vara för att få "köra upp" för en A-behörighet
"utan begränsning"?
A 16 år
B 18 år
C 20 år
D 21 år

10 Vilken färg och vilken text ska övningsskylten ha vid privat övningskörning?
A Grön med texten Övningskör
B Grön med texten Övning mc
C Röd med texten Övningskör
D Röd med texten Övning mc

1 Körställning
1 Vad säger lagen om hjälm vid mc-körning?
A Såväl förare som passagerare måste alltid ha hjälm
B Passageraren behöver bara ha hjälm vid körning utanför tättbebyggt område
C Det är frivilligt att använda hjälm vid mc-körning

2 Vad är riktigt angående din mc-hjälm?

A Du måste dra åt hakremmen ordentligt när du ska köra
B Du får inte sätta dekaler på den
C Du får inte måla på den

3 Vilka två märkningar visar att en mc-hjälm är godkänd?

A SIS-märkt
B E-märkt
C VV-märkt
D TSV-märkt

4 Kan en mc-förares klädsel på något sätt påverka trafiksäkerheten?

A Ja, en förare som fryser har svårare att manövrera sitt fordon
B Ja, en förare som är klädd i ljusa och starka färger syns bättre
C Nej, klädseln kan inte påverka trafiksäkerheten

5 Vad bör ingå i din skyddsutrustning?

A Skinnställ
B Hjälm
C Läderstövlar
D Handskar
198 6 Vilken eller vilka är fördelarna med att använda säkerhetsställ vid mc-körning?
A Om du kör omkull kan skrapskadorna bli lindrigare
B Du kan få rabatt på trafikförsäkringen hos vissa försäkringsbolag
C Du kan köra fortare på landsväg utan att olycksrisken ökar
D Du blir inte så varm när du kör en varm sommardag

7 Vilken eller vilka är fördelarna med att använda en riktig mc-stövel vid mc-
körning?
A Den skyddar mot underbensskador
B Den skyddar mot brännskador
C Den skyddar mot köldskador
D Den skyddar så effektivt att du kan öka hastigheten

8 Vilka av följande råd anser du vara goda när det gäller din körställning på
motorcykeln?
A Du ska sitta så hopkrupen som möjligt för att minska luftmotståndet
B Du ska sitta ledigt och avslappnat med ryggen något böjd
C Du ska spreta ut med armbågarna för att få bättre balans
D Du ska ha hålfoten på fotpinnarna och fötterna parallellt med marken

6 Vård och kontroll

1 Vilken färg får strålkastarens ljus ha?
A Vitt eller gult ljus
B Enbart vitt ljus
C Enbart gult ljus

2 Vad kan orsaken vara till att framgaffeln slår igenom vid körning på gropig väg?
A För hårt åtdragna framhjulsmuttrar
B För lite olja i framgaffeln
C För lite luft i framhjulet

3 Vid kontroll av din motorcykel upptäcker du glapp i styrhuvudets lagring.

Vilken risk kan detta innebära?
A Vid körning på ojämnt underlag kan framgaffeln "slå igenom"
B Handbromsreglagets inställning kan påverkas
C Bromskraftens fördelning på fram- och bakhjul kan bli felaktig
D Motorcykeln kan börja "wobbla" i vissa hastigheter

4 Kan lösa ekrar inverka på körsäkerheten?

A Ja, hjulet kan lättare bli deformerat
B Nej, körsäkerheten påverkas inte nämnvärt
C Lösa ekrar ger en viss fjädring vilket ökar körstabiliteten
5 Varför bör du inte köra med grovmönstrat s k crossdäck på asfaltväg?
A Köregenskaperna försämras
199
B Slitaget på kopplingen ökar
C Risken för vattenplaning ökar

6 Vilket mönsterdjup måste däcket på en motorcykel minst ha?

A 1,0 mm
B 1,6 mm
C 2,6 mm
D 3,0 mm

7 Vad är sant angående motorcykelns däck?

A För lågt lufttryck gör att däckets ytterkanter slits mer
B För lågt lufttryck gör körningen hårdare och stötigare
C För lågt lufttryck kan försämra motorcykelns stabilitet
D För lågt lufttryck kan öka risken för wobbling

8 Med vilken typ av däck löper du störst risk att råka ut för vattenplaning?
A Smala grovmönstrade s k crossdäck
B Smala däck med längsgående mönster
C Ovanligt breda däck med vanligt sommardäcksmönster
D Smala däck med vanligt sommardäcksmönster

9 Hur stor är den del av däcket som rör vid vägen när du kör rakt fram med din
motorcykel?
A Ungefär som en handflata
B Ungefär som en tjugokronorssedel
C Ungefär som en femtioöring
D Ungefär som plånet på en tändsticksask

10 Vad menas med att motorcykeln inte spårar?

A Fram- och bakhjulen går inte i samma linje
B Fram- och bakhjulen går i samma linje
C Bakhjulet slirar

11 Vid vilket tillfälle bör du särskilt kontrollera att motorcykeln spårar?

A När du justerat handbromsen
B När du justerat fotbromsen
C När du justerat drivkedjans spel

12 Vad är sant angående avgaserna från en förbränningsmotor?

A De innehåller koloxid som försämrar blodets syretransport
B De innehåller kväveoxid som kan skada våra andningsorgan
C De innehåller koldioxid som påskyndar den s k växthuseffekten
D De innehåller kolväten som är cancerframkallande
200 13 Vad bör du göra för att minska (le skadliga avgasutsläppen?
A Hålla en jämn och lugn fart
B Undvika tomgångskörning
C Sköta underhållet av motorcykeln

14 Vad är sant angående motorcykelns avgassystem?

A Du får inte plocka ur insatsen ur ljuddämparen
B Du upptäcker oftast att avgassystemet är trasigt genom att motorljudet blir
högre
C Du ska tänka på att avgaserna innehåller bl a koloxid — en livsfarlig gas som
är luktlös

15 När du sitter på motorcykeln ska det finnas ett visst spel på drivkedjan. Hur många
millimeter ska detta normalt vara?
A 4-6 mm
B 20-30 mm
C 45-55 mm

16 Vad kan hända om kedjan och drevet är mycket slitna på din motorcykel?
A Bromsförmågan kan bli sämre
B Drivkedjan kan eventuellt hoppa av
C Drivkedjan kan gå sönder
D Risken för "wobbling" kan öka

17 Din motorcykel har vätskekylning. Vad bör ingå i skötseln av detta system?
A Du bör kolla temperaturmätaren när du kör
B Du bör kolla och vid behov fylla på kylvätska
C Du bör tillsätta glykol (eller liknande) vintertid
D Du bör byta kylvätska varje månad

18 Får du köra på väg med en motorcykel som saknar hel- och halvljusstrålkastare?
A Ja, i dagsljus
B Ja, om den har fungerande varselljus
C Nej

19 Vad kan orsaka bländande halvljus?

A Batteriet är dåligt
B Strålkastarglaset är spräckt
C En säkring är sönder
D Du har en passagerare baktill på motorcykeln
20 Hur får belysningen kombineras när du kör i mörker? 201
A Helljus och varsellykta
B Halvljus och varsellykta
C Halvljus och extraljus
D Helljus och extraljus

21 Vilken belysning får du ha tänd när du kör i dagsljus?

A Halvljus
B Dimstrålkastare
C Halvljus och varsellyktor
D Halvljus och dimstrålkastare

22 Vilket eller vilka påståenden är riktiga när det gäller batteriet till en motorcykel?
A Batteriet måste vara ordentligt laddat vid köldgrader, eftersom ett urladdat
batteri kan frysa sönder
B Vid köldgrader måste du ha glykol i batteriet
C Du får inte röka när du handskas med batteriet, eftersom det kan innehålla
knallgas
D Du bör undvika att få batterivätska på huden, eftersom vätskan är frätande

23 Vilket av följande påståenden är riktigt beträffande bogsering av motorcykel?

A Det är förbjudet att bogsera tvåhjulig motorcykel
B Vid bogsering av motorcykel är högsta tillåtna hastighet 40 km/h
C Det är endast tillåtet att bogsera motorcykel med annan motorcykel

24 Är det tillåtet att köra en motorcykel som saknar framhjulsbroms?

A Ja, men bara om det är en lätt motorcykel
B Ja, om den har en effektiv bakhjulsbroms
C Nej, aldrig

25 Vilken av följande bromsar är mest effektiv?

A Skivbroms på framhjulet
B Trumbroms på framhjulet
C Skivbroms på bakhjulet
D Trumbroms på bakhjulet

26 Vid vilket av följande lägen erhåller du som regel bäst bromseffekt med
handbromsen?
A När bromsreglaget stannar parallellt med styrets handtag
B När bromsen tar så snart du trycker på reglaget
C När bromsen tar då reglaget snuddar vid styrets handtag
202 27 Vilket av följande alternativ anger rätt viloläge för fotbromsen?
A I jämnhöjd med fotpinnen
B Ca 6 cm lägre än fotpinnen
C Ca 4 cm högre än fotpinnen

28 Kan det innebära någon risk vid körning om bromspedalen har ett mycket litet
spel när motorcykeln står stilla och är obelastad?
A Ja, risk för att bromseffekten helt upphör
B Ja, risk för "tjuvbromsning" på gropigt underlag
C Nej

29 Du kör en motorcykel med mekaniska bromsar. Vad bör du kontrollera om du

justerat spelet på drivkedjan?
A Att gasvajern är hårt spänd
B Att det inte finns glapp i framhjulsnavet
C Att fotbromsens spel är riktigt
D Att motorcykeln spårar

30 Du har med din motorcykel kört genom en vattensamling. Vilken åtgärd bör du
vidta sedan du kört genom vattnet?
A Stanna tills bromsarna torkat
B Bromsa lätt för att därigenom torka bromsarna
C Öka farten för att snabbare torka bromsarna

31 Vilken eller vilka fördelar har ABS-bromsen?

A Den gör så att fordonet behåller styrförmågan när du bromsar kraftigt
B Den minskar risken för att hjulen låser sig när du bromsar kraftigt
C Den förkortar bromssträckan avsevärt oavsett vilket underlag du kör på

32 Vad är viktigt att kontrollera på din motorcykel?

A Ram och svingarm
B Framgaffel, fjädrar och stötdämpare
C Bromsvätska
D Styrlager

33 Vilket eller vilka påståenden är riktiga?

A Du måste omedelbart stanna motorn om oljetryckslampan lyser
B Du kan normalt köra till närmaste verkstad om laddningslampan lyser
C Om motortemperaturen är för hög kan det bero på för lite kylvätska
D Du ska inte köra motorcykeln om bromsvätskenivån är för låg
34 Extrautrustning kan innebära vissa risker. Vilka? 203
A Om motorcykeln har tung last baktill kan styrförmågan förändras
B Om motorcykeln har kåpa framtill, ökar risken för att du eller din passagerare
blir skadade vid en eventuell olycka
C Om motorcykeln har tunga packväskor ökar risken för wobbling
D Om motorcykeln har dubbade däck ökar risken för vattenplaning

35 Vad kan du göra för att synas bättre i trafiken?

A Sätta orangefärgat fluorescerande tejp på backspeglarna
B Ha rätt belysning tänd
C Ha skyddskläder i starka färger
D Ha svarta skyddskläder

36 Du vill ändra lutningen på framgaffeln till din motorcykel. Är detta tillåtet?

A Ja, om ändringen godkänns av motorcykelns tillverkare
B Ja, om ändringen godkänns av AB Svensk Bilprovning
C Nej

37 Vilken eller vilka ändringar får du göra på din motorcykel utan att den behöver
genomgå ny registreringsbesiktning?
A Montera på ett ryggstöd
B Ta bort stänkskyddet bakpå motorcykeln
C Montera på extra backspeglar

38 Du har en motorcykel som är 14 år gammal. När ska den besiktigas?

A Senast ett år efter förra besiktningen
B Senast två år efter förra besiktningen
C En så gammal motorcykel behöver inte besiktigas
D Kontrollbesiktning ska ske inom en period av fem månader, beroende på
slutsiffran i registreringsnumret

39 Vad krävs för att man ska få ta passagerare på en motorcykel?

A Motorcykeln måste vara besiktigad och godkänd för passagerare
B Motorns slagvolym ska överstiga 125 kubikcentimeter
C Föraren måste vara 18 år

40 Du har A1-körkort och kör en motorcykel som är godkänd för passagerare. Får
du ta med passagerare?
A Ja, men bara om du fyllt 18 år
B Ja, men bara om passageraren är under 16 år
C Nej, A1-körkort gäller inte för passagerare
204 41 Hur ska din passagerare sitta för att inte försämra motorcykelns köregenskaper?
A Så långt bak som möjligt
B Så tätt bakom dig som möjligt
C Lätt bakåtlutad så han eller hon kan hålla sig i pakethållaren

42 Hur ska passageraren luta sig i en kurva för att göra körningen säkrare?
A Lika mycket som föraren lutar sig
B Hon eller han ska inte luta sig alls
C Hon eller han ska luta sig åt motsatt håll mot föraren för att uppnå balans

43 Hur påverkar en passagerare din körning i en brant uppförsbacke?

A Stegringsrisken ökar
B Bromssträckan förlängs
C Motorcykeln blir framtung

44 Du har tung last på din motorcykel. På vilket sätt kan detta påverka din körning?
A Under körningen kan motorcykeln bli instabil
B Risken att bakhjulet låser sig vid en inbromsning ökar
C Motorcykelns köregenskaper i kurvor kan förändras
D Risken för wobbling minskar

45 Hur många passagerare får samtidigt tas med på en motorcykel (utan sidvagn) som
är godkänd för passagerare?
Al
B 2
C 3
D Det finns inga regler om antalet passagerare

7 Samordning/bromsning
1 Hur fördelas bromseffekten på motorcykelns bromsar vid en normal inbromsning?
A Ca 30 % fram och 70 % bak
B Ca 70 % fram och 30 % bak
C Ca 40 % fram och 60 % bak
D Ca 50 % fram och 50 % bak

2 Vilket samband finns mellan hastigheten och rörelseenergin (den levande kraften)?
A Om du fördubblar hastigheten så fördubblas också rörelseenergin
B Om du fördubblar hastigheten blir rörelseenergin fyra gånger större
C Om du tredubblar hastigheten blir rörelseenergin nio gånger större
D Även om du ökar hastigheten så blir rörelseenergin densamma
3 Hur bromsar du effektivast när du kör på en grusväg? 205
A Enbart fram hjulsbromsning
B Enbart bak hjulsbromsning
C Genom att använda både fram- och bakhjulsbromsen

9 Mindre landsväg
1 Vilket eller vilka av följande påståenden är riktiga när det gäller bromsning i
kurvor?
A Man ska i görligaste mån bromsa före kurvan
B Det är lämpligt att bromsa ungefär mitt i kurvan
C Det är olämpligt att bromsa i en kurva, men om man tvingas göra det ska
man använda både fram- och bakhjulsbromsen

2 När är det lämpligast att använda den kurvteknik som visas på bilden?
A Oftast, eftersom bilden visar normal kurvteknik
B Vid halt väglag
C På ojämn väg i mycket snäva kurvor

3 När är det lämpligt att använda den kurvteknik som visas på bilden?
A Oftast, eftersom bilden visar normal kurvteknik
B Vid halt väglag
C På ojämn väg i mycket snäva kurvor

4 Vad innebär den "riktiga linjen" vid kurvtagning?

A Att du ska se långt fram
B Att du ska bromsa när du är mitt i kurvan
C Att du ska placera motorcykeln så att du hela tiden har den bästa möjliga sikten
D Att du ska se till att motorcykeln utsätts för minsta möjliga sidkraft

5 Du har kommit in i en kurva i något för hög fart. Vad bör du normalt göra för att
klara situationen?
A Skära kurvan så mycket som möjligt utan att överskrida vägens mitt
B Frikoppla och sladda genom kurvan
C Bromsa kraftigt med enbart framhjulsbromsen
D Låta ena foten släpa i marken för att stabilisera körningen

6 Du tänker svänga till vänster i en vägkorsning. Vad bör du som motorcykelförare

särskilt tänka på?
A Att blinka med ljuset före svängen
B Att andra trafikanter kan uppfatta din motorcykel som en moped och därför
missbedöma din hastighet
C Att andra fordon har väjningsplikt gentemot dig


206 7 Vilken är den vanligaste olyckstypen för motorcykel?

A Svängningsolyckor
B Singelolyckor
)3.43
oca C Omkörningsolyckor
D Korsningsolyckor

Y 8 Ungefär hur stor del av olyckorna inträffar inom tättbebyggt område?

A Cirka 20 %
B Cirka 30 %
C Cirka 40 %
D Cirka 50 %

9 Hur många dödades och skadades på motorcykel under år 2003?

A Ca 200
B Ca 500
C Ca 900
D Ca 1300

10 Vilken teknik bör du använda när du ska passera ett gupp i körbanan?
A Bromsa innan du hunnit fram till guppet och resa dig i s k lätt sits när du
passerar det
B Bromsa medan du passerar guppet och sitta ner hela tiden
C Låta bli att bromsa och luta dig framåt

11 Du kör en tvåhjulig motorcykel.

Vad gäller för dig efter detta vägmärke?
A Du får köra om tvåhjuliga motorcyklar och mopeder utan sidvagn
B Du får köra om tvåhjuliga motorcyklar och mopeder, även om de har sidvagn
C Du får köra om traktorer
D Du får köra om alla slags motordrivna fordon, eftersom omkörningsförbudet
endast gäller bilar

12 Du kör en tvåhjulig motorcykel. Vad gäller för dig efter detta vägmärke?
A Du får inte köra där
B Du får köra där om du kör en lätt motorcykel
C Du får köra där om du har ett A-körkort "utan begränsning"

13 Vilken eller vilka risker bör du ta hänsyn till när du ska köra om en traktor?
A Traktorn kan ha dragit upp lera på vägen
B Traktorn kan plötsligt svänga ut i terrängen
C Traktorföraren har kanske inte upptäckt dig i "den döda vinkeln"
11 Landsväg 207
1 Du kör i ganska hög fart och kommer utanför asfalten på höger sida.
Vad bör du göra?
A Accelerera för att komma upp på vägen så fort som möjligt
B Sänka farten innan du försöker köra upp på vägen igen
C Luta dig bakåt för att lättare få framhjulet över asfaltkanten
D Resa dig i s k lätt sits

2 I vilka två fall finns det störst risk att din motorcykel börjar wobbla?
A Om du bromsar med enbart bakhjulsbromsen
B Om det finns glapp i styrhuvudets lagring
C Om du har tunga packväskor bak på motorcykeln
D Om du bromsar med enbart framhjulsbromsen

3 Finns det någon speciell risk vid körning genom en kurva på asfalterad väg?
A En grussträng kan ha bildats på körbanans ytterkant
B Större risk för stegring i kurvan
C Nej, inga speciella risker finns

4 Hur mycket tid vinner du per mil om du ökar farten från 70 km/h till 90 km/h?
A Ca 1 min
B Ca 2 min
C Ca 4 min
D Ca 5 min

Övriga frågor

1 Kan en motorcykelförare åtalas för störande buller?

A Ja
B Nej
C Ja, men endast för buller nattetid

2 I bra väglag kan i regel en motorcykel bromsas in snabbare än en bil. I vilket av

följande fall kan detta faktum innebära en risk för dig som mc-förare?
A Vid korsande möte med en bil
B När du har en bilist liggande tätt bakom dig
C När du kör bakom en bilist och denna plötsligt svänger till vänster
D När du måste avbryta en påbörjad omkörning

3 Vilka speciella risker måste du ta hänsyn till när du kör på en motorväg eller
motortrafikled?
A Risken att bli fartblind
B Risken med spår i vägbanan, särskilt vid regn
C Risken att bli trött på grund av den enformiga körningen
D Risken att möta långsamtgående fordon (LGF-fordon)
208 4 Du kör din motorcykel under mörker. Vad ska du tänka på?
A Siktsträckan kan bli mycket kort om du kör på en våt och mörk körbana
B När du kör genom en kurva ändras ljusbilden från ditt halvljus
C Risken för bländning ökar om dina glasögon/visir är smutsiga och våta
D När du kör på halvljus bör du placera dig nära högerkanten för att lättare
upptäcka t ex fotgängare

5 I vilka två fall finns det störst risk att du får en sladd?
A När du en varm dag kör på en väg med nylagd asfalt
B När du i torrt väglag kör på en stensatt väg
C När du bromsar in på en torr asfaltväg
D När du i regnigt väder kör över vägmarkeringar

6 Vilka påståenden är riktiga?

A Vägmarkeringar, t ex övergångsställe, blir hala vid regn
B En stenbelagd gata ökar alltid risken för vattenplaning
C Asfalt kan bli mjuk och slirig när det är mycket varmt
D Spår i slitna vägbanor kan försämra din körning

7 Vilken eller vilka försäkringar måste du ha om du ska köra din motorcykel på

allmän väg?
A Stöldförsäkring
B Helförsäkring
C Halvförsäkring
D Trafikförsäkring
Facit 209
• -.

Före den första körlektionen (13

1 C 2B 3AB 4AB 5D
6B 7 AC 8 AB 9D 10 A

1 Körställning
I A 2 ABC 3AB 4AB 5 ABCD
6AB 7 ABC 8 BD

6 Vård och kontroll

1 B 2B 3D 4A 5A
6A 7 ACD 8C 9D 10 A
11 C 12 ABCD 13 ABC 14 ABC 15 B
16 B C 17 ABC 18C 19 BD 20 AD
21 ABCD 22 ACD 23 A 24 C 25 A
26 A 27 A 28B 29 CD 30 B
31 AB 32 ABCD 33 ABCD 34 ABC 35 ABC
36 B 37 ABC 38B 39 AC 40 A
41 B 42 A 43A 44 AC 45 A

7 Samordning/bromsning
1B 2BC 3C

9 Mindre landsväg
1 AC 2B 3C 4 ACD 5A
6B 7B 8D 9D 10 A
11 A 12A 13 ABC

11 Landsväg
1 BD 2BC 3A 4B

Övriga frågor
iA 2B 3 ABC 4 ABC 5 AD
6 ACD 7D
210 Index crosshjälm 31
custom-mc 20
cylindervolym 16
a) A
• A1-behörighet 22, 191
A-behörighet 22 D
A-behörighet "med begränsning" 22, 191 definitioner 16
A-behörighet "utan begränsning" 22, 191 defroster 65
ABS-broms 92 dekaler 30
allvädersställ 32 destillerat vatten 88
allvädersstället 36 dimstrålkastare 87
avgasrör 64, 82 drev 84
avgassystem 82 dubbdäck 75
däck 64, 75
B döda vinkeln 118
backspeglar 64
bakfjädringen 73 E
bakgaffeln 66 effekt 16
bakhjulsfjädring 66 ekerhjul 74
baklykta 64 elektricitet 16
balans 58 elstart 42
balansövning 44 elsystemet 88
batteri 89 enskild väg 127
batteriet 88 EU-moped 18, 23
batteriindikator 88 extrautrustning 94
batteriladdare 89
belysning baktill 86 F
belysningen 86 farthinder 127
belysning framtill 86 fjäderben 66
bilbälte 30, 32 fjädring 72
bilbälten 65 flera kurvor 126
blinkers 87 fluorescerande färg 32, 95
bromsar 64 fordonsbredd 19
bromsarna 90 fordon vid förarprovet 191
bromsbeläggen 93 framgaffeln 66, 67, 69
bromskraft 105 friktion 105
bromsprovet 181 frostskyddsvätska 85
bromsteknik 107 fyrtaktsmotor 80
bromsvätskan 93 fyrtaktsmotorn 79
bruks-mc 20 förgasare 81
bruttovikt 17 försäkringar 33, 195
bryggargård 60
bränslesystem 81 G
bränsletank 81 garagevändning 58
gasvajern 69
C generatorn 88
centralstödet 42 glasfiber 31
cirklar 60 glykol 85
crossdäck 75 grundläggande körteknik 37
 grus 111
grön skylt 23
kedjedrift 84
kedjespel 84
211
gyroeffekten 104 kevlar 31
kickpedalen 42
H kilowatt 16
hakbandet 31 klädsel 30
halt underlag 137 kontrollbesiktning 97
halvförsäkring 195 kontrollfrågor 196
halvljuset 87 koppling 83
handledaren 23 kopplingsanordning 64
handledarintyget 23 korsningsolyckan 131
handskar 35 kraftöverföringen 83
handskarna 36 krypkörning 44
hastighet 18 kunskapsprovet 189
hastighetsanpassning 119 kurvteknik 111, 131
hastighetsmätare 64 kylsystemet 85
helgjutna hjul 74 körkort 22
helljus 87 körkortsprovet 176, 189
hjul 74 körkortsålder 22
hjulbromsar 91 körning med passagerare 99
hjullager 71 körriktningsvisare 64, 87
hjullagren 71 körställning 29, 37
hjälm 30
hjälmen 36 L
hjälmhuva 32 laddningslampan 88
hydrauliska bromsar 93 lager 68
hydrauliskt system 90 lameller 83
hård inbromsning 107 landsväg 188
hästkrafter 16 landsvägsdäck 75
högerkurva 126, 134 landsvägskörningen 156
högersväng 120 ljuddämpare 64, 82
högfartsprovet 179, 180 ljus kurva 133
luftfiltret 81
1 luftkylning 85
identifieringsmärkning 64 luftrenare 81
igångsättning 43 luftryck 76
instrument 38 lågfartsprovet 177, 178
integralhjälmen 31 lånade motorcyklar 131
integrerat bromssystem 92 lätta motorcyklar 17
lätt motorcykel 22, 23
J lätt sits 45
jethjälmen 31
järnvägskorsning 140 M
manövrering 176
K massa utan last 16
kardandrifl 84 maximilast 16
katalysator 42 mc-glasögon 32
katalysatorn 82 mc-olyckor 128
mc-stövel 35
212 medlut 54
registreringsskylt 64
reglage 38
mekaniska bromsar 93
regnställ 33
W mekaniskt systern 91
remdrift 84
e mindre landsväg 126
riskbedömning 118
mitträckesvägar 167
risker 9, 104, 125, 130, 137, 171, 172, 183,
mjuk inbromsning 50
187, 190, 203, 206, 207
moped klass 118
ryggskydd 33
motlut 54
röd skylt 23
motorcykel 17
rörelseenergi 105
motorcykeln spårar 77
motorcykelns uppbyggnad 66
motorcykelns utrustning 64
motoreffekt 26 sammansatta hjul 74
motorn 78 seriekurvor 136
motorredskap klass II 19, 23 serpentinkörning 59
motortrafikled 166 sidkraften 106
motorväg 166 sidvagn 18
motorörat 50 signalhorn 64
mönsterdjupet 76 singelolyckan 129
mörk kurva 133 självsvängning 157
skinnställ 32
N skinnstället 36
nedsatt sikt 172 skivbromsen 91
nedväxling 50 skoter 21
skyltlykta 64
slagvolym 16
0 slirig vägbana 126
offroad-mc 20 slitbana 76
ojämn väg 127 släpvagn 18
ombyggnad 96 smörjsystem 80
omkörningsolyckan 130 sport 19
sporttouring 21
P stadstrafik 144, 184
packboxarna 69 stannande 44
packväskor 94 starthjälp 89
parkeringsbroms 65 startkablar 89
parkeringslykta 64 stopplykta 64
passagerarhandtag 64 street-mc 19
plast 31 strålkastare 64
privat övningskörning 23 styr 58
styret 68
R styrhuvud 66
racing 19 styrhuvudet 68
radioutrustning 12 styrinrättning 64
ramen 66 styrlagren 69
reflex 64 styrsystemet 67
registreringsbesiktning 96 styrövningar 44
registreringsbevis 17 stöd 64
registreringsbevis lätt mc 24 stöldskydd 64
stötdämparen 73 varsellyktor 87 213
stövlar 35 varselväst 12, 95
stövlarna 36 vindruta 65
svavelsyra 88 vindrutespolare 65
Svensk Bilprovning 96 vindrutetorkare 65
svingarmen 66 vinterdäck 75
svingarmslager 70 vinterförvaring 192
svängningsolyckan 130 visir 32
säkerhetskontroll 98 wobbling 157
säkringar 88 vårrengöring 194
väggrepp 105
T vägmärken 126
tallrikshjul 75 väjningsregler 121
tanklocket 81 vänsterkurva 126, 135
teknik 58 vänstersväng 120
teleskopdämpare 73 vätskekylning 85
teoribok 156 växellådan 83
teoriprovet 189
tillverkarskylt 64 0
tjänstevikt 26 överstyrning 106
torrlameller 83 övningskör 23
totalvikt 16 övningskörning 23
touring-mc 19 övningskörning i trafikskola 23
trafikförsäkring 195
trafikläraren 23
traktor 19, 23
trehjulig motorcykel 18
trike 18
trumbromsen 91
junga motorcyklar 17
tung mc "med begränsning" 24
tung mc "utan begränsning" 25
tung motorcykel 22
tvåtaktsmotorer 80
tvåtaktsmotorn 78
tyngdkraften 104

undanmanöver 110
understyrning 106
uppväxling 50
utbildningskontroll 188
utbildningsplan 11
utrustning 36

V
vagnskada 195
varningstriangel 65
 Mc-boken
Mc-boken innehåller de specialkunskaper om motorcyklar som krävs för
att få ett A-körkort.
Man måste även skaffa sig kunskaper om trafikregler, vägmärken, miljö
m m för att klara kunskapsprovet och bli en säker mc-förare. Därför
bör man även läsa en bok med grundteorin t ex Du och jag i trafiken,
Körkortsboken eller Lättlästa Körkortsboken. Till dessa böcker finns
olika arbetsmaterial.
Mc-boken är indelad i kapitel som följer körmomenten i en strukturerad
mc-utbildning. Till de olika avsnitten finns arbetsblad och kontrollfrågor
med facit. Boken fungerar på så sätt både som lärobok och arbetshäfte.

På STR:s hemsida hittar du all information du behöver om att ta körkort.

Här kan du bland annat få svar på dina frågor om körkort, söka efter
lämplig trafikskola i din närhet och handla utbildningsmaterial

www.str.se
— mycket mer än körkort

STR Service AB
Järvgatan 4, 261 44 Landskrona
Tel 0418-40 10 00 • Fax 0418-132 50
info@str.se • www.str.se