Frg kan avgra upp till 85 procent av

sklet till att vi vljer att kpa ngot.

D det gller att skapa motivation kan frg

ka denna med s mycket som 80 procent
nr det gller shopping, reklam- och
marknadsfringskampanjer.

Frg kar igenknning av varumrken med

upp till 80 procent.

En viktig aspekt med tanke p att varumrkesknnedom lnkar direkt till kundernas frtroende.

Annonser i frg blir lsta upp till 42

procent mer n om de vore svartvita.

Vad pverkar hur vi tolkar en frg?

Mahnkes Color Experience Pyramide

Frg r ngot vi konstruerar: Nr vi ser en frg gr den genom hjrnans kodsystem och kunskapsbank och
skapar vr uppfattning kring vad vi upplever.
Frgexperten Frank H. Mahnke beskriver i sin bok Color, Environment and Human Response (1996) hur
vi som mnniskor processar frg utifrn en pyramid uppdelad i sex steg som p olika stt pverkar hur vi
tolkar frg.

1. Biologiska reaktioner

Steg ett i frgupplevelsepyramiden r de medfdda frgreaktionerna, vilka r utan utanfr vr kontroll.

Denna typ av reaktionerna r lttast att se i djurriket, ett exempel r hur giftiga djur genom starka frger
signalerar att de inte r tbara, ngot som instinktivt gr att rovdjur inte angriper.
Hos rttor har man sett att rosa ljus bidrog till kad aggressivitet. Vidare har man upptckt att hns som
utstts fr rtt ljus lgger fler gg.
D det gller pverkan hos mnniskor har man bland annat sett att hjrnskadade personer utfrde
befallningar snabbare i ett rtt rum n ett grnt. Redan Goethe insg att grn frg hade en lugnande
effekt och gav rekommendationen att de rum man vistas ofta i br tapetseras i denna kulr.

2. Kollektivt medvetna associationer

Den andra delen av pyramiden innefattar minnen som r medfdda. Begreppet kollektivt omedvetna
infrdes 1916 av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) fr att
beteckna de sidor av psyket som r gemensamma fr hela mnniskoslktet, p samma stt som vi har
fysiska egenskaper gemensamma med alla andra mnniskor. Exempelvis anses nyfdda barn ha en
medfdd bild av hur ett mnniskoansikte ser ut.

3. Medvetna Associationer

Steg tre i pyramiden handlar om inlrda, medvetna kopplingar. Exempelvis kopplar vi samman bltt med
himmel och vatten och grnt till naturen. Vidare sger oss en rd bil att det r en brandbil och vi knner
oss extra viktiga nr vi gr p en utrullad rd matta.

4A. Kulturella influenser

Etnicitet, var vi lever och lokala skillnader: Kulturella influenser pverkar hur vi processar/tyder frger.
Samma freteelse kan symboliseras av olika frger i olika kulturer, exempelvis anses en rd brudklnning
i mnga asiatiska lnder ge bruden tur medans gsterna p ett brllop i vst skulle tolka detta val som en
provocerande och syndig frg i motsats till vr traditionella oskuldsfullt vita.
D det gller vstvrlden tolkar vi generellt frger likvrdigt vilket gr underskningar utfrda i dessa
lnder relevanta oavsett var de r gjorda, detta allts i det stora hela men medlemmar av samma kultur
kan fr den skull uppfatta frger olika beroende p exempelvis geografisk plats, tidsperiod, sammanhang
liksom lder och identitet (grupptillhrighet). Det finns allts skl fr en marknadsfrare att ven fundera
ver kombinationen mlgrupp och frgval utifrn dessa grunder.

4B. Kulturella influenser

ikon

index

symbol

Den kulturellt inlrda frgtolkningen kan denna delas in i tre olika typer:
1. Som ikoniskt tecken d frgen betecknar en viss freteelse. Exempelvis r marina uniformer bl och
brandslckningsutrustning rd baserat p att de r havets respektive eldens frger.
2. Som index ger frgen information om tillstndet hos en freteelse. Till exempel att grna bananer r
omogna och en gr himmel ger signaler om dligt vder.
3. Som symbol tillskrivs frgen en egenskap. Exempelvis bltt eller rtt som politiska frger eller den
grna miljmrkningen.

5. Trender & mode

Trender och mode har en stark pverkan kring hur vi uppfattar frger.
Det som ena dagen uppfattas som grsligt och fult kan nsta dag vara en frg som vi uppfattar som fin
och sober. Detta tycke styrs p mnga olika stt, exempelvis kan filmer starta trender eller
samhllsklimat: under goda tider med optimism ser vi mer av ljusa och glada frger. Under tider av
pessimism, nr ekonomin r nere blir dmpade frger s som brunt, svart och grtt populra.

6. Personlig relation

Hgst upp i pyramiden finns den personliga instllningen till en srskild frg utifrn en kombination av
steg frn de vriga stegen i pyramiden. Vrt individuella gillande eller ogillande av olika frger baseras p
vra egna frgminnen, utifrn vad som vad som kan kategoriseras inom det som kallas synestesi. Till
exempel kan en person vara frtjust i gult eftersom det fr tankarna till mormors gula kksmbler och
den underbara doften och smaken av hennes matlagning. andra sidan kan en annan person f rysningar
av gult eftersom frgen pminner om klassrummet och den otcka lraren som alltid skllde ut barnen
under skoltiden.

Vra favoritfrger

Den svenske frgforskaren Lars Sivik har i sina underskningar bland annat ltit svenska frskspersoner
klassificera frgprover efter motsatspar utifrn varm-kall och aktiv-passiv. Resultaten visade
genomgende att: starkt kulrta frger upplevs som oanstndiga och skrikiga men ven kan symbolisera
kraft. Den frg man var minst knslig fr var bltt som ven gick bra i hgre intensitet.
Underskningen visade ven att lugna och knslokalla mnniskor fredrar kalla bla frger medan
temperamentsfulla fredrar varma rda.
Nr det gller barns uppfattning kring frg fann man att rd r populrast i brjan av livet fr att sedan
ersttas av bl. Denna skiftning beror enligt Sivik p att svenska barn blir alltmer kontrollerade och
mindre emotionella med ren vilket skulle frklara bytet av favoritfrg i takt med lder.
Vidare kunde man se att barn fredrar starkare frger n vuxna liksom att kvinnor fredrar starkare
frger n mn.
Kvinnor har betydligt lttare n mn fr att se skillnad p och kategorisera olika kulrer.

frgupplevelse bestr av ett inbrdes

frhllandet och kopplingar till alla niver
i pyramiden. Beroende p vem vi r vid en
punkt i livet och vrt humr kan den frg vi
fredrar ndras Vi uttrycker oss genom
frg Frger prglar oss och ger samtidigt
en indikation p vilka vi r som individer.
/Frank Mahnke

S pverkar olika frger oss!

Louboutin rtt
Rda sulor som knnetecken
1992 brjade Christian Louboutin mla sulorna p
sina hgklackade damskor med nagellack och det
har sedan dess varit ett viktigt knnetecken.
Sedan 2008 r den rda sulan registrerad som ett
varumrke.
De rda sulorna kallas sammy red-bottoms och
frgen har registrerats som Pantone 18-1663 TPX
Chinese Red.

Sveriges frsta registrerade frg

1927 hade Lfbergs Lila elva sorters kaffeblandningar med olika
frger p frpackningen. Den blandning som hade lila frpackning
hette frn brjan Lfbergs Lyxblandning, i folkmun brjade den
kallas Lfbergs Lila vilket senare registrerades som ett varumrke.

Lfbergs Lila r den frsta registrerade varumrkesfrgen i Sverige.

Den registrerades hos PRV 2005 efter att man lyckats visa att frgen
frknippas med varumrket Lfbergs Lila.
(Lfbergs Lilas registrering gller kaffeprodukter och frgen r allts inte skyddad fr andra varor eller tjnster).

Bltt, vrldens sista frg

Genom att studera gamla skrifter har forskare upptckt att det fre modern tid inte
fanns ngot ord fr bltt. Varken i antika sprk, kinesiska, japanska, hebreiska, i de
islndska sagorna eller Koranen nmns frgen. Och utan ett ord finns heller inga bevis
fr att man kan ha sett frgen. (Dremot fann man mnga frgreferenser som vi idag
upplever som mrkliga; i Odyssen beskrivs exempelvis fr som violetta och honung
som grn).
Enligt historisk frgforskning s r svart och vitt (mrkt och ljust) de frsta frgerna i
ett sprk. Nsta frg som fick eget ord var rtt (frgen av blod och vin) fljt av gult och
grnt. Sist kom frgen bl. De enda som under antiken hade ett ord fr bltt var
egyptierna som ocks var ensamma om att kunna producera bltt frgmne (ordet tog
dock mycket lng tid p sig fr att sprida sig till vriga vrlden).
n idag finns kulturer som inte har ngot ord fr bltt, exempelvis Himbastammen i
Namibia som studerats flitigt av vsterlndska frgforskare.

Redan 1877 anvnde sig Pietro Barilla av bltt papper fr att sl in sin spaghetti i d
kunderna handlade ver disk. Det bl pappret innebar att folk ute p gatan direkt
kunde se vem som handlat hos signor Barilla. Frgen r n idag ett viktigt signum fr
varumrket som srskiljer Barilla frn konkurrenterna.

Tiffany bl
Tiffany bltt r idag en ikonisk frg som representerar lyx och flrd. Frgen har
anvnts av Tiffany & Co. i ver 150 r och infrdes av grundaren Charles Lewis
Tiffany som valde kulr efter frgen p de gg den nordamerikanska fgeln
Robin (vandringstrast) lgger.
Frsta gngen frgen anvndes var p omslaget p fretagets s kallade Blue
Book, katalogen som visar den rliga kollektionen av handgjorda juveler. Det
drjde dock inte lnge frrn ven fretagets askar, psar, annonser och annat
reklammaterial klddes i frgen.
Tiffanys bl har en egen Pantone frg som heter PMS nummer 1837 vilket
hnvisar till det r fretaget grundades. (Som varumrkesskyddad frg finns den
dock inte med i Pantones officiella frgkarta).

Vilka frger passar ihop?

Har du problem med att vlja frgscheman?
Kolla in COLOURlovers och Adobe Kueler som
smidigt hjlper dig att f koll.

Insikt: Tobias Rasmusson

Med bas i den nya tidens kommunikation arbetar, frelser och undervisar Tobias under rubriker som:
Varumrkesutveckling, Skapa effektiv reklam, Marknadsfring i Sociala Medier, Emotional Branding,
Content Marketing, Storytelling och Mediatrning, detta bland annat p Lunds universitet och Ideon.
Tobias Rasmusson har en gedigen bakgrund frn kommunikations- & mediabranschen, som reklamare
och som journalist (bland annat p Sveriges Radio, Radio Stella, Radio City & Kanal Lokal).
Tobias besitter ven en gedigen utbildningsportflj; bland annat med studier i grafisk formgivning hos RMIBerghs, journalistik p Sveriges TV-skola och RadioAkademin i Bstad, liksom studier i beteendevetenskap
med Etnologi (magisterniv), Reklampsykologi, Reklamretorik samt Semiotik vid Lunds universitet och
Storytelling p Linnuniversitet.
Tobias anlitas grna som kommunikations- & reklamexpert av olika medier, exempelvis fr Sveriges Radio
och Expressen. I samma roll r han ven delaktig i utvecklingsarbetet med filmen Uppfinnaren dikt och
sanning i reklamens vrld som bygger p den legendariska reklammannen Alf Morks bok med samma titel.
Tobias Rasmusson driver den kreativa planningbyrn HUMAN PROOF och r verksam som
kommunikationskonsult och beteendevetare. Han r ven upphovsman till det hyllade digitala
kommunikationsmagasinet WiKiPiCKi och Karrirboost.nu (se lnkar nedan).

humanproof.se

karrirboost.nu

tobiasrasmusson.se

 To b i a s R a s m u s s o n

tobias.rasmusson@live.se

Ls mer om reklam & kommunikation:

Det digitala kommunikationsmagasinet: tobiasrasmusson.se

Color R u n

http://youtu.be/4EERSfHiqT8