Moment 16 Del 1 Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Vecka 11


Skydd 12

Dag/Vecka

Tid

Moment 16 Gynekologi & Andrologi

Moment-del

Rast

Vecka 11
Tisdag 10/3 13:20 15:00
Torsdag 11/3 12:20 16:30

1) Andrologi
2) Gynekologi

1 x 20 min
3 x 20 min

3) Sex & Fortplantning

4) STDs



Arbete med uppgiMer

3 x 20 min
3 x 20 min
3 x 20 min

Vecka 12
Tisdag 17/3 12:20 15:00
Onsdag 18/3 13:30 16:30
Torsdag 19/3 12:20 16:30

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Andrologi
Vad r Andrologi?


Lran om de manliga fortplantningsorganen

Det omfaSar INTE urinvgarna d deSa
behandlas inom Urologin
Sexuellt verfrbara sjukdomar rknas normalt
sS in i urologin men behandlas oMast inom
andrologin d samma sjukdomar fr kvinnor
rknas in i gynekologin. Vrlden r orSvis =(

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Andrologi - Anatomi

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Cellerna som gr aS vi kan

fortplanta oss kallas
knsceller.

Dessa bildas i tesaklarna
frn stamceller i
sdeskanalernas centrum,
kallat fr tesakelmrgen.
DeSa sker p order frn
bitesaklarnas produkaon av
testosteron, som i sin tur
fS sina order av hypofysen
genom hormonet GH.

Andrologi Anatomi och Fysiologi

Knscellerna kallas fr spermier

och transporteras frn mrgen genom
sdeskanalen via bitesaklarna upp i
sdesledarna, mot urinrret via prostatan.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

Sdesblsan och
Andrologi Anatomi och Fysiologi
prostatan r tv
exokrina krtlar,
som producerar
sekret som
fungerar som
smrjmedel i
urinrret och
som sperma-
skydd mot
bakterier och de
sura och frtande
resterna av
urinmnen som
nns kvar i
urinrret.
Spermien r ungefr 0,05 mm
lng och ungefr 0,01 mm tjock
vid huvudet. Huvudet innehller arvsmassan med hlMen av mannens kromosomer. I kroppen
nns en samling med mitokondrier som producerar energi all spermien s aS den orkar simma.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Andrologi Anatomi och Fysiologi

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

I meiosen,
Andrologi Anatomi och Fysiologi
redukaonsdel-
ningen kan
MutaMv meios
mutaaoner
frekomma.
Beroende p
individuella
egenskaper
frekommer
deSa vid 1
20 % av alla
redukaons-
delningar. DeSa
kallas ven fr
verkorsning.
Mutaaoner innebr aS kromosomerna frndras s aS nyS geneask struktur bildas. Det r p
deSa sS generna kan frndras mellan frldrar och barn och r den vanligaste orsaken all aS
eS barn kan ha geneaska uSryck fr dominanta anlag trots tv frldrar med recessiva anlag.
Det kan frefalla vara ngot som lter lite lskigt men det r helt naturligt och utan dessa
mutaaoner skulle evoluaonen gS betydligt lngsammare n vad den gr.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

Vid sexuell
Andrologi Anatomi och Fysiologi
upphetsning kar
allflligt
ErekMon
produkaonen av
testosteron och
stresshormon, det
r gemensamt fr
bda knen.
Hormonerna gr
aS venerna sluter
sig, s aS blodet
som frs all
svllkropparna
stannar kvar och
inte allbaka ut all
undre hlvenen.
Svllkropparna fungerar som sm behllare, eller ckor, fr blod, som ger den stadga men nd
gr den relaavt rrlig. Svllkropparnas vvnad bestr av bindvvnad i kombinaaon med
broskvvnad. Man brukar sga aS man kan bryta sin penis, vilket inte r osant d det r brosk-
vvnaden som skadas. Anledningen all erekaonen r fr aS urinrret ska peka mot livmodern.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

Andrologi Anatomi och Fysiologi

Penisen bestr av tre svllkroppar,
de tv stora och den mindre
svllkroppen. De tv strre har tv
stora artrer som lper igenom dem
och frser penisen med blod. Den
undre svllkroppen har endast sm
kapillrer som frser den med blod
och svller inte upp alls i samma
omfaSning som de vre. Den har
ven urinrret som lper igenom
den. Svllkropparna omges av eS
tS brosklager som skyddar
svllkropparna samt eS lager med
bindvvnad. Hr nns de stora
venerna samt en precis innanfr
brosket, som leder blod bort frn
penisen. YSersta lagret bestr av en
hudbarrir. Artrerna och venerna
kopplas all de strre blodkrlen som lper precis under hudlagret p ovansidan. Lngst fram p
penisen har vi ven ollonet, glans penis. DeSa bestr av en frlning av den undre svllkroppen.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

Under sexuell samulering

Andrologi Anatomi och Fysiologi
kar niverna av
endorner i kroppen.
Dessa r dopamin och
serotonin, tv
gldjemnen som r
transmiSorsubstanser i
hjrnan. Ju mer sexuell
samulering ju mer
dopamin utsndras i
hjrnan. Dopaminet fr
sdesblsan och prostatan
aS producera sin vtska.
Nr niverna av dopamin i
hjrnan nr en allrckligt hg niv triggas utlsningsreexen. Det som hnder d r aS hjrnan
utlser en enorm dos av serotonin som fr bitesaklarna aS ppna sdeskanalerna samadigt
som den vre ringmuskeln tpper all mellan prostatan och urinblsan (2 i bilden) och den undre
ringmuskeln slappnar av fullstndigt. EMersom tesaklarna hela aden bilder en massa spermier
har trycket blivit stort i tesaklarna och trycket som bildats i tesaklarna fr spermierna aS
bokstavligen sprutas hrt ut i sdesledaren, fr aS sedan fullkomligt sprutas ut frn urinrret.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Andrologi - Patologi

Lrare: Andreas Roup

Knsorganens patologi utgr

frn vardera del av
knsorganens anatomi.

Drfr utgr vi frn
Tesaklarna, dreMer
bitesaklarna, sdesledarna,
prostatan och sdesblsan
och slutligen penisen.

Vi kommer ven aS ta upp
vasektomi.

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Manlig inferMlitet

Lrare: Andreas Roup

Manlig inferalitet innebr aS man saknar frmga aS befrukta eS gg,

det vill sga aS f barn. Inferalitet nns i tre olika former.

1) Oallrckligt mnga friska spermier bildas (Oligospermi)

2) Total avsaknad av spermieprodukaon (Azoospermi)

3) Frhindrad spermietransport p.g.a. hinder, brck i sdesledaren
(epididymis varicer) eller minskad rrelsefrmga hos spermierna.

Orsakerna kan vara era. Vanliga orsaker r knssjukdomar exempelvis
klamydia och gonorr som kan orsaka bde blockeringar eller varicer,
men ocks cancer och problem med testosteronprodukaonen. Utan
Testosteron uppstr Azoospermi, fr lite testosteron leder all
Oligospermi. Orsakerna all minskad rrelsefrmga knner man inte all
men det frefaller enligt forskningen ha med en kombinaaon av generna
aS gra samt gener i kombinaaon med rkning.

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Manlig inferMlitet

Lrare: Andreas Roup

Diagnos: Det nns era underskningar som genomfrs fr aS stlla

diagnos.

Spermieprov: med hjlp av mikroskop kan man mta rrlighet, form och
mngd spermier per milliliter sdesvtska. I spermieprovet kan man
ocks se om det nns infekasa bakterier eller virus som eventuellt
orsakar inammaaon och stopp i sdesledaren.

Blodprov: Visar om det nns hormonella orsaker all minskad eller
utesluten spermieprodukaon genom aS mta GH och Testosteron.


Behandling: Om inferaliteten orsakats av hormonrubbningar ges
hormonbehandling. Om orsaken r blockeringar genomgr paaenten
kirurgiska ingrepp.

Vid vriga orsaker eller nr hormonbehandlingen eller kirurgin inte r
allrcklig erbjuds paaenten in vitro, d.v.s. provrrsbefruktning.

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

TesMkelcancer

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Tesakelcancer innebr aS en okontrollerad

tumr bildas p tesaklarna. DeSa r den
allvarligaste sjukdomen inom andrologin.

Symptom: Symtomen r diusa men
gemensamt r molande smrta i scrotum
(pungen) i kombinaaon med svullnad och/
eller knl/knlar p tesakeln eller tesaklarna.

Diagnos: Frst palperas tesaklarna av lkare
p vrdcentral. Om misstanke uppstr sker
ultraljudsunderskning. Blodprov kan ge
indikatorer p aS cancer uppstS i kroppen
och om den spridit sig frn pungen och ut i
kroppen.

Behandling: Tesakelcancer innebr
tesaektomi (kirurgisk borSagning av tesakeln)
ALLTID! Eventuell cellgiMsbehandling eller
strlbehandling om cancern spridit sig.
Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

TesMkelcancer

Tesakelcancer r vldigt ovanligt och endast

ungefr 1 p 100 000 fr tesakelcancer. Orsaker
som man knner all r kad chans om ngon i
slkten haM sjukdomen samt aS rkning mer n
frdubblar chansen aS f tesakelcancer.
Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

TesMkelcancer

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Prostatacancer r den absolut vanligaste formen av cancer

fr mnniskor. Ungefr 1 av 60 utvecklar prostatacancer
ngon gng under siS liv. EMersom prostatan kopplar bde
sdesledaren och urinblsan all urinrret pverkar det bde
urinering och sdestmning.

Symptom: Symtomen r diusa ven hr men gemensamt r
aS det oMa r svrt aS f en stark urinstrle och svrigheter
aS pbrja vaSenkastningen. Ibland frekommer polyuri
(behov av aS kasta vaSen oMare n vanligt).

Diagnos: Palpaaon av prostata via rektum. Mtning av PSA
via blodprov bekrMar diagnosen. Ultraljud anvnds fr
storleksbestmning. Biopsi (vvnadsprov) fr bestmning om
tumren r godartad eller elakartad via rektum.

Behandling: r tumren godartad grs inget svida inga
besvrande symptom uppstS. Dock terkommer paaenten
med rsintervaller fr kontroller. r den elakartad grs
operaaon. CellgiMer och strlning vid komplicerad cancer.
Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Prostatacancer

HlMen av paaenterna utvecklar

sjukdomen eMer 70 rs lder och
leder all aS man avlider.
Behandling eMer 60 rs lder r
ovanligt aS man sSer in.
Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Prostataunderskning
Genom aS
underska prostatan
med palpaaon kan
man lS knna om
det freligger skl all
misstanke om
prostatacancer.

Normalt sS ska den
vara jmn, fast och
aningen elasask.

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

Det kallas ocks fr impotens. DeSa r egentligen inte en

ErekMl DysfunkMon
sjukdom i sig utan eS symptom som klassas som eS allstnd.
Dock har deSa en egen diagnos. Tillstndet blir allt vanligare
med ldern. En fungerande erekaon frutsSer aS allrckligt
med blod fyller upp ckorna i svllkropparna samt aS venerna
kopplas frn. Drmed r grundproblemaaken cirkulatorisk vid
erekal dysfunkaon.

Symptom: Ganska sjlvklart svrt med erekaonen.

Diagnos: Anamnesen r central d det kan vara svrt fr
paaenter generellt aS f erekaon under eS lkarbesk.
Cirkulatorisk kontroll (exempelvis BT) r vanlig fr aS se aS
blodet cirkulerar som det ska. Blodprov fr hormonkontroll
frekommer ocks fr aS utesluta hormonell orsak.
HlMen av paaenterna utvecklar

sjukdomen eMer 70 rs lder och
Behandling: Om orsaken r psykogen kan samtalsterapi eller
leder all aS man avlider.
psykiatrisk behandling vara aktuell. Om orsaken r
Behandling eMer 60 rs lder r
cirkulatorisk eller hormonell r sdana reglerande lkemedel
ovanligt aS man sSer in.
vanliga. Annars gller kirurgi eller potenshjande lkemedel.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Penisring

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Block II Moment 16

Diagrammet visar olika

somaaska allstnd som kan
orsaka erekal dysfunkaon.

ven rkning, snusning,
narkoaka och alkohol kan
orsaka erekal dysfunkaon.


Dock r allfllig nervositet den
absolut vanligaste orsaken all
allstndet. D r den dock
allfllig och oMast kortvarig.

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 1 - Andrologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 16

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Vasektomi

Vasektomi innebr
aS man gr
mannen steril. Det
r eS ganska
simpelt ingrepp dr
man helt enkelt
klipper av en del av
sdesledaren och
syr ihop ndarna s
aS ingen sperma
kan da ut frn
tesaklarna all
penisen.

Ingreppet r ocks
mjligt aS
omvnda, om man
ngrar sig kan man
sSa ihop ledarna
igen.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi

Block II Moment 16

Norrkping

Film om vasektomi

hSp://www.youtube.com/watch?v=-YKMBUk115M

Lrare: Andreas Roup

Del 1 - Andrologi