LABORATIONSKOMPENDIUM

ARBETSPROV
Fr kursen
Mnniskans Fysiologi

Ulrika Widegren och Robert Frithiof

september 2000
Reviderad 2010

Karolinska Institutet Institutionen fr Fysiologi och Farmakologi Fysiologiundervisningen

Postadress: 171 77 Stockholm
Besksadress: von Eulers vg 4a
Tel exp: 08-524 872 29 Tel vx: 08-524 800 00

Laboration Arbetsprov

Introduktion
Syftet med fljande laboration r att ge praktisk kunskap i hur ett arbetsprov kan
utfras samt hur man berknar och mter syreupptagningsfrmga. Efter genomfrd
laboration frvntas du kunna redogra fr:

Hur hjrtfrekvens och syreupptagning varierar med kad arbetsbelastning

under fysiskt arbete.
Hur man med ett submaximalt (indirekt) test kan berkna en persons
maximala syreupptagning och uppskatta en persons arbetsfrmga.
Hur ett maximalt syreupptagningstest (direkt test) gr till och vilka
parametrar som krvs fr att mta syreupptagningen.
Laktatfrndringar i samband med fysiskt arbete.
Vid vilka symptom och diagnoser ett arbetsprov r motiverat.

Arbetsordning
I. Ett submaximalt arbetsprov p 4 minuter per belastning (minst 4 olika
belastningar) utfrs frst. Pulsen mts varje minut. I slutet av varje belastning
kommer kapillrblod frn ett finger tas fr att med hjlp av Accusport
bestmma blodlaktatkoncentrationen. Observera att blodlaktat ver 4 mM
mste uppns innan testet avslutas.
II. Efter avslutat submaximalt arbete kommer fp att f varva ned och vila medan
berkning av hans/hennes VO2 max sker samt bestmning av
startbelastning infr maxtestet.
III. Nr ovanstende r klart kommer fp att utfra ett maximalt arbetsprov fr
bestmning av hans/hennes VO2 max och maxpuls.

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

Submaximalt arbetsprov
Bakgrund
Detta test anvnds ofta vid hlsokontroller fr att f en uppfattning om en persons
fysiska prestationsfrmga. Detta fr att kunna fnga in personer som riskerar
problem med sin fysiska hlsa, men ven fr att motivera individen att fortstta
utfra fysisk aktivitet. Testet innebr att individen cyklar p fyra belastningar dr
pulsen ligger ver 120 slag/minut. Puls tas en gng per minut. Man anvnder sig av
den puls som individen har d steady state uppns fr att sedan rkna fram VO2max.
Frdelar med detta test r att det r enkelt, inte krver komplicerad utrustning samt
att frskspersonen slipper utfra ett maxtest, vilket r fysiskt krvande och i vissa
fall kan vara riskabelt. Fr att f strre frstelse fr detta fljer nedan en kortfattad
bakgrund innan sjlva laborationen beskrivs.
Hjrtfrekvens och syreupptagning
Den uppmtta pulsen i slutet av arbetsperioden med submaximal belastning,
anvnds fr att berkna den maximala syreupptagningen. Drfr r det viktigt att ta
hnsyn till att det tar ngra minuter innan hjrtfrekvensen och syreupptagningen nr
upp till en viss niv dr syreupptagningen motsvarar arbetets syrekrav. Denna niv
kallas steady state. Under de frsta minuterna av ett arbete r det skillnad mellan
steady state och den faktiska syreupptagningen. Denna syredeficit tcks av anaeroba
energikllor samt syre bundet till hemoglobin och myoglobin. Vid steady state
pumpar hjrtat med andra ord ut tillrckligt mycket blod fr att muskulaturens
syrgasfrsrjning ska klaras.

Figur 1.

Hjrtfrekvensens och syrupptagningens anpassning under de inledande

minuterna av ett givet arbete. Frndringarna i hjrtfrekvensen fljer samma
frlopp som frndringarna i syreupptagning.
(Frn Konditionstest p cykel, G. Anderson m.fl. 1997).

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

VO2 (L/min)

Arbetsbelastning och syreupptag

Nr steady state har uppntts r sambandet
(enligt studier av strand) mellan
6
arbetsbelastningen p ergometercykeln och
syreupptagningen rtlinjigt. Med andra ord s
5
kan arbetsbelastningen versttas till ett visst
syrekrav vid cykelarbete p ergometercykel.
4
Det frekommer dock en viss variation
3
beroende p den individuella viloomsttningens
och den mekaniska verkningsgradens spridning
2
inom befolkningen. Verkningsgraden r
frhllandet mellan det producerade arbetet och
1
den frigjorda energin. Denna r vid cykling (5060 varv/minut) ungefr 25 % i princip oavsett
0
lder, vikt och trningsmngd. Vid lpning
50 100 150 200 250 300 350 400
varierar dock verkningsgraden mycket mer och
Belastning (W)
man kan inte uppskatta arbetsbelastning frn
Figur 2. Sambandet mellan arbetsbelastning
lphastighet.
och syreupptagning.
En sammanfattning av de tv tidigare rubrikerna
resulterar i att det finns ett linjrt samband mellan hjrtfrekvens och
arbetsbelastning/syreupptagning. Ju tyngre arbetet r desto hgre vrde kommer
pulsen att stlla in sig p nda tills pulsen ej lngre kan hjas utan individens
maximala puls har uppntts. En individs maxpuls kan ej pverkas med trning,
dremot sjunker maxpulsen med stigande lder Genom att mta pulsen vid steady
state p olika submaximala arbetsbelastningar kan man beskriva hur detta samband
ser ut fr en individ. Om man bestmmer eller knner till maxpulsen kan man
extrapolera kurvan till denna punkt. Alternativt kan man uppskatta maxpuls utifrn
lder. Den arbetsbelastning man har vid sin maxpuls kan versttas till ett visst
syrekrav och drmed ett ungefrligt mtt p den maximala syreupptagningen.
Mjlksyratrskeltest
Vid kad arbetsbelastning sker en kad mjlksyrabildning och ansamling av
mjlksyra. Vid en speciell punkt, som r olika placerad fr olika personer, freligger
jmvikt mellan producerad mjlksyra och borttransporterad mjlksyra. Denna niv
eller trskelvrde uttrycks vanligtvis som OBLA 4 mM (Onset of Blood Lactate
Accumulation). D man arbetar p en intensitet ver denna niv (blodlaktatet ligger
kring 4mM), sker en snabbt kande ansamling av mjlksyra. Denna kning kan
exempelvis vara en hastighetskning vid lpning frn 4,15 minuter per kilometer till
4,10 eller en kning av arbetsbelastning frn 250 W till 275 W vid ett test p
ergometercykel. Just denna lilla hastighets-, belastningsfrndring kan rcka fr att
tiden fr uttrttning ska reduceras avsevrt.
Fr att ta reda p var detta trskelvrde ligger arbetar man vanligtvis fyra minuter
per belastning och p minst fyra olika belastningar. Testet r ett bra vrde fr att
frutsga en individs prestationsfrmga i en uthllighetsgren, men ger ven goda
frutsttningar att rekommendera lmplig trningsfart. Ngot frenklat kan man
sga att max VO2 r ett mtt p individens totala oxidativa kapacitet, d v s bde
central och lokal respiration, medan laktattrskel r ett mer specifikt och
karaktriserande mtt bde centralt och perifert p individens aeroba svl som
anaeroba kapacitet.

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

Figur 3. Frhllande mellan arbetsintensitet och laktatkoncentration i blodet.

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

Uppstllning och material

Ergometercykeln
Nr man trampar ett helt varv p ergometercykeln frflyttas en punkt p svnghjulet
6 meter. Mot detta svnghjul trycker ett band s att friktion uppstr, svnghjulet
bromsas. Hur mycket svnghjulet trycker p bandet beror p hur mycket man kar
belastningen med det bl vredet.
Om tramptakten r 50-takt (50 varv per minut) innebr det att strckan r 300 meter
per minut (50 x 6 meter). Om bromskraften r 1 kg (motsvarande 10 N belastning
eller 1 kp p cykeln) kommer arbetet (= kraft x strcka) att vara 3000 Nm. Kp r ett
mtt p bromskraften som bandet utgr p svnghjulet. Arbetsbelastning, eller
arbetsintensitet, motsvaras av hur mycket arbete som utfrs per tidsenhet, kallas
effekt och uttrycks i watt (W) eller Newtonmeter/sekund (Nm/s). Om arbetet 3000
Nm utfrs p 1 minut motsvarar detta 3000 Nm/60 sekunder, vilket r lika med 50
Nm/s eller 50 W.

Material

Tidtagarur
Pulsband
Laktatmtare, stickor, handskar
Borgskala

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

Utfrande
1. Frdela de olika ansvarsuppgifterna mellan er i gruppen.

Utse en frsksperson (fp). Fp ska vara fullt frisk, inte ha tit p ca 2 timmar,
inte rkt eller snusat en timme innan frsket, inte utfrt hrd fysisk
anstrngning samma dag samt vara ombytt.
Tidtagaren leder frsket och meddelar de vriga i gruppen nr momenten
ska utfras.
Ansvarig fr belastningen ser till att fp cyklar p rtt belastning (W) och
ansvarar fr belastningskningarna genom att justera det bl vredet.
Beslastningen kontrolleras p sidan av cykeln (se figur)

Ansvarig fr pulsmtning ser till att puls registreras p displayen, lser av

och rapporterar hjrtfrekvensen samt kontrollerar p displayen att varvtalet
(RPM) hlls.
Anvarig fr laktatmtning skter provtagning och laktatmtning. Br
handskar! (Be amanuens om instruktion fr Accusporten.)
Ansvarig fr Borgskalan ber fp att uppskatta sin anstrngningsgrad (andning
och bentrtthet) vid varje belastning, innan belastningskning. Fp pekar p
skalan och ansvarig rapporterar till protokollfraren.
Protokollfraren ritar av protokollet p whiteboardtavlan och fr
kontinuerligt in resultaten.

2. Hjrtfrekvensregistrering med pulsklocka. Fukta brstbltet (sndaren) och fst

runt brstkorgen. Nr kontakt finns mellan display och sndare blinkar ett hjrta
p displayen och hjrtfrekvensen kan lsas av.
3. Stll in sadelhjden (ltt bjt kn i pedalens nedersta lge).
4. Avls hjrtfrekvens och mt blodlaktat i vila. Anteckna p tavlan och i Tabell 1.
5. Efter en kort uppvrmning ska fp cykla med 50 varv per minut (RPM) minst 4
minuter p varje belastning fr att uppn steady state. Utgngsbelastningen p
ergometercykeln ska vara lg, vanligtvis 75 W (=1.5 kp) fr kvinnor och 100 W
(=2 kp) fr mn som sedan kas med 25 W (=0.5 kp) varje 4 minuters intervall.

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

Om skillnad i puls mellan de tv sista minuterna r mer n 3 slag fortstter man

en minut till eller tills en konstant niv uppns innan man kar belastningen.
OBS! Steady state mste ha uppntts innan belastningskning.
6. Vlj och anteckna initial arbetsbelastning p tavlan och i Tabell 1 (sid 6).
7. Hjrtfrekvensen registreras kontinuerligt p displayen, ls av den varje minut
och fr in p tavlan och i Tabell 1.
8. Blodprov fr laktatbestmning tas under de sista 60 sekunderna av varje
belastning. Anteckna laktatkoncentration och belastning. Anstrngningen (ben
och andning) kontrolleras ocks.
9. Nr laktathalten i blod verskridit 4 mM och fp cyklat p minst 4 olika
belastningar avslutas testet.
10. Fp fr efter submaxtestet varva ned p lgre belastning och sedan vila. Under
tiden berknar resten av gruppen att fps maximala syreupptagningsfrmga.
Datum:_________________________________
Namn frsksperson:__________________________
lder:_______________r
Vikt:________________kg
Utgngsbelastning:_______________________ watt

Belastning

Hjrtfrekvens

Laktat (mM)

Anstrngning
(Borgskala,6-20)
Ben/ Andning

Vila
Submax

Tabell 1

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

11. Berkna fps VO2 max genom att rita ett diagram. Anvnd alla 4 arbetsbelastningarna (medelvrde av steady state hjrtfrekvens), extrapolera kurvan
till personens skattade maxpuls (generellt anvnds 220 pulsslag minus lder),
titta p x-axeln vilken belastning denna hjrtfrekvens motsvarar. Anvnd
drefter Fig. 4 fr att relatera arbetsbelastningen till ett visst syreupptag.

6
5
VO2 (L/min)

12. Diskutera kring blodlaktatkoncentrationen fr de olika

belastningarna och uppskatta den
belastning vid vilken fp nr
OBLA 4 mM.

4
3
2
1
0
50

100 150 200 250 300 350 400

Belastning (W)

Figur 4. Sambandet mellan arbetsbelastning

och syreupptagning.

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

13. strand test. Ett enklare stt fr att indirekt mta av en individs maximala
syreupptagning r det sk. strand test. Frskspersonens maximala VO2 skattas
utifrn pulsen vid steady state p en belastning (obs! pulsen ska vara ver 130
slag). Anvnd nomogrammet som bifogas. Nomogrammet baseras p
upprepade mtningar frn ett stort antal personer. Korrigera fr lder enligt
tabell 2.
Skattad VO2max:

_____________liter/minut

Efter lderskorrigering:

_____________liter/minut

Tabell 2
lder
19
20-25
26
27
28
29
30

lderskorrektion
Korrektion
1,02
1,00
0,99
0,98
0.97
0.96
0.95

Mnniskans Fysiologi

lder Korrektion
31
0,94
32
0,93
33
0,91
34
0,89
35-36
0,87
37
0,86
38
0,84

Arbetsprov

10

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

Maximalt arbetsprov
Bakgrund
Att mta maximal syreupptagning (VO2 max) innebr att man analyserar skillnaden
mellan inandad och utandad volym syre. Den klassiska metoden r att samla in
utandningsluften i Douglassckar (gastta sckar) och sedan analysera
utandningsluftens volym samt dess innehll av syre (O2) och koldioxid (CO2). Om
man knner till insamlingstiden fr utandnings- och inandningsluftens
sammansttning (20,93% O2 och 0,03% CO2) kan ventilation (VE), VO2 och VCO2
bestmmas. Numera grs kontinuerliga mtningar on-line, vilket innebr att
utandningsluften strmmar genom en apparat dr dess volym, innehll av O2 och
CO2 analyseras och registreras automatiskt. Dessa tv mtningar krver avancerad
mtutrustning, flera testledare samt submaximala och maximala arbetsbelastningar.
Max syreupptagning
syreupptagning

arbetsbelastning
Figur 5. Figuren visar sambandet mellan arbetsbelastning och syreupptagning. Fr att
mta den maximala syreupptagningen krvs att arbetsbelastningen successivt
stegras till en niv dr syreupptagningen inte kar trots att man kar
arbetsbelastningen.

Vid kontinuerliga mtningar on-line, strmmar utandningsluften genom en

gasanalysator och en fldesmtare dr dess volym, innehll av O2 och CO2
analyseras och registreras automatiskt.
Formeln fr berkning av syreupptagning r:

VO2

O2in O2ut
VE STPD
100

VO2 = Syreupptagningen (L/min)

O2in = Syrgaskoncentrationen (i %) i inandningsluften
O2ut = Syrgaskoncentrationen (i %) i utandningsluften
VESTPD = Minutventilation (L/min) vid Standard Temperature Pressure and Dry
(volymen vid en viss temperatur, ett visst tryck och torr gas)

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

11

Respiratorisk kvot (RQ) eller respiratory exchange ratio (RER)

Brnslet till musklerna r hos friska individer i stort sett begrnsat till fett och
kolhydrater. Relationen mellan kolhydrat- och fettfrbrnning kan berknas frn den
sk respiratoriska kvoten (RQ). RQ mter kvoten mellan utandad volym CO2 /
inandad volym O2. Vid ren kolhydratfrbrnning r kvoten 1.0 och vid teoretiskt ren
fettfrbrnning 0.7. Med en normalt sammansatt kost bidrar dessa nringsmnen, i
vila och under ltt arbete, med lika stora delar och kvoten r 0.82.
Frbrnning av glukos:
C6H12O6 + 6 O2 6 CO2 + 6 H2O
6 CO2 / 6 O2 = 1 dvs RQ = 1.0
Frbrnning av fettsyra (i detta exempel linolsyra):
C17H35COOH + 26 O2 18 CO2 + 18 H2O
18 CO2 / 26 O2 = 0,7 dvs RQ = 0.7
Med kande arbetsbelastning kar den relativa andelen kolhydrater i de
energigivande processerna. Upp till 1.0 beskriver kvoten hur fett och kolhydrater
anvnds som energileverantrer. D kvoten r ver 1.0 r detta frmst ett mtt p
hur mycket CO2 som vdras ut p grund av den kning av H+ som sker i samband
med laktatansamling.
H+ + HCO3- H2CO3 H2O + CO2
En berkning av RQ ingr alltid som ett moment vid mtning av max VO2 fr att
kontrollera att kvoten verstiger 1.0. Man fr d ett objektivt mtt p att det utfrda
arbetet har varit maximalt.

12

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

Uppstllning och material

Mtning av syreupptagning
Syreupptagningen mts kontinuerligt vid bde submaximalt och maximalt arbete
genom att en gasanalysator analyserar halten av O2 och CO2 i utandningsluften. En
fldesmtare analyserar utandad luftvolym. Med hjlp av dessa variabler kan
konsumerad volym syre och producerad mngd CO2 berknas. Normalt mter man
inte syreupptagningen vid ett submaximalt test, utan anvnder sig endast av
belastning och hjrtfrekvens fr att berkna syreupptagningen. Vid denna laboration
mts syreupptagningen ven vid submaximalt arbete fr att underska att det rder
ett linjrt frhllande mellan syreupptagning och hjrtfrekvens (se inledningen),
samt fr att fp ska vnja sig vid utrustningen.
Material
Tidtagarur
Pulsband
Laktatmtare, stickor, handskar
Borgskala
Andningsmask

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

13

Utfrande
1. Behll ansvarsuppgifterna frn submaxtestet och utse en person som skter
datainsamlingen.
2. Fst andningsmasken ver nsa och mun med den breda delen av huvan bakt.
Spnn banden s att masken sluter ttt. Ett annat alternativ r att anvnda
munstycke och nsklmma.
3. Utgngsbelastningen vid det maximala VO2-testet ska motsvara ca 60% av
personens skattade VO2max, dvs. rkna ut belastningen genom att multiplicera
den uppskattade maximala belastningen med 0,6. Glm ej att fp nu kommer att
trampa i 60 varv per minut, vilket gr att 1 kp motsvarar 60 W.
Utgngsbelastning _____________W
4. Anvnd filen Arbetsprov max som r ppen p datorn. OBS! Stng ej ner
programmet fr d nollstlls kalibreringen av instrumenten. Fljande fnster
visas d p skrmen:

5. Lt fp vrma upp genom att cykla p 100 W ca 5 min. Kontrollera att

syreupptaget r ca 1,5 liter, tryck p Start i skrmens hgra hrn s att
registreringen kommer igng. Vid stor avvikelse kontakta amanuens. Fr att
sedan starta testet, justera belastningen, se till att fp cyklar p 60 rpm och lt fp
fortstta cykla.
6. Varje minut kas belastningen med 30 W (dvs 0,5 kp) tills maximal
syreupptagningsfrmga r uppndd. Viktigt att alla i gruppen peppar fp under
testets gng!
7. Utandningsluften analyseras kontinuerligt under testet. Syreupptagningen samt
andra parametrar kan fljas direkt p skrmen.

14

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

8. Direkt efter avslutad cykling noteras hjrtfrekvensen. Tag ven ett blodprov fr
laktatbestmning. Dessa vrden frs in p tavlan och i tabell 3. Blodprov fr
laktatbestmning tas ven 3 min efter avslutat arbete. Fr in i tabell 3.
Obs! Fp fr EJ varva ned frrn laktat 3 min efter avslutat arbete r taget.
Frskspersonens maxpuls:

___________ slag/min

Slutbelastning:

___________ W

Minut

Belastning

Hjrtfrekvens

VO2

RER/RQ

Borgskalan

Laktat
(mM)

Ben/ Andning

3 min efter avslutat arbete:

Tabell 3
9. Studera graferna, diskutera fljande:
Hur varierar syreupptaget och respiratoriska kvoten med tiden?
VO2 max. Ser man ngon tydlig avplaning av kurvan? Om svaret r ja, vad
r d detta tecken p?
10. Nr nu frskspersonens maxpuls r knd g tillbaka fr att korrigera det
berknade VO2 max.
VO2 max efter korrigering fr knd maxpuls:_______liter/min
11. Vad fr det fr konsekvenser om man uppskattar en persons maximala
syreupptagningsfrmga mha ett submaximalt test och fp har en hgre eller lgre
maxpuls n normalbefolkningen?

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

15

Tabell 4 Vrdering av syreupptagningsfrmga fr olika ldrar. (Frn

Konditionstest p cykel, G. Andersson m.fl. 1997)
Mn l/min
lder

15-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
Kvinnor ilmin
lder

15-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69

Mycket lg

1.5-2.1
2.0-2.5
1.7-2.2
1.4-1.8
1.3-1.6
1.1-1.3
Mycket lg

1.3-1.7
1.5-1.9
1.4-1.8
1.3-1.6
1.2-1.3
1.0-1.2

Lg

2.2-2.8
2.6-3.1
2.3-2.8
1.9-2.4
1.7-2.1
1.4-1.8
Lg

1.8-2.1
2.0-2.4
1.9-2.1
1.7-1.8
1.4-1.6
1.3-1.5

Genomsnittlig

2.9-3.5
3.2-3,8
2.9-3.5
2.5-3.1
2.2-2.7
1.9-2.3
Genomsnittlig

2.2-2.6
2.4-2.8
2.2-2.6
1.9-2.3
1.7-2.1
1.6-2.0

Hg

3.6-4.2
3.9-4.5
3.6-4.3
3.2-3.8
2.8-3,3
2.4-2.8
Hg

2.7-2.9
2.9-3.1
2.7-2.9
2.4-2.7
2.2-2.5
2.1-2.3

Mycket hg

4.3-4.8
4.6-5.2
4.4-4.9
3.9-4.4
3.4-3.9
2.9-3.3
Mycket hg

3.0-3.2
3.2-3.4
3.0-3.3
2.8-3.0
2.6-2.8
2.4-2.6

Elit

>4.9
>5.7
>5.4
>4.9
>4.5
>4.0
Elit

>3.3
>3.6
>3.5
>3.2
>3.0
>2.8

Figur 6. Maxpulsen skiljer sig mellan olika individer vilket kan leda till felaktiga vrden. En
person med hgre maxpuls n genomsnittet blir underskattad och en person med
lgre maxpuls n genomsnittet blir verskattad. (Frn Konditionstest p cykel, G.
Andersson m.fl. 1997)

16

Arbetsprov

Mnniskans Fysiologi

Hjrtfrekvens
Bestmd maxpuls
Skattad maxpuls

Arbetsbelastning
Syreupptagning
Skattad Bestmd
Maximal syreupptagning
Figur 7. Sambandet mellan hjrtfrekvens och arbetsbelastning/syreupptagning kan
anvndas fr att berkna maximal syreupptagning.

Klinisk Applikation
Arbetsprovets historik gr att flja tillbaka till brjan av 1900-talet d Einthoven och
de Lint var de frsta att registrera EKG efter arbete. I Sverige har arbetsprovet en
dryg femtiorig tradition, och d frmst p ergometercykel med en stegvis kande
belastning, enligt den s.k. rampmodellen. Genom att maxbelasta kroppen p en
ergometercykel har arbetsprovet inom den kliniska fysiologin blivit ett viktigt
hjlpmedel fr att diagnostisera och utvrdera hjrtsjukdomar, och d frmst
ichemiska sjukdomar. Vanliga indikationer fr att genomfra ett arbetsprov r drfr
misstanke om kranskrlssjukdom. Man kan d genom att utfra provet kartlgga
diagnosen, gradera ischemin samt i viss mn gra en prognosbedmning. De
diagnostiska kriterierna utgrs till strsta delen av utvrdering av EKG-reaktionen
fre, under och efter arbete. Man letar d frmst efter snkningar eller hjningar i
ST-segmentet samt T-vgsnegativitet. Generellt kan man sga att ju mer utbredda
ST-T frndringarna r, desto allvarligare r den bakomliggande sjukdomen.
Ett annat stort anvndningsomrde fr arbetsprovet r d det grs fr att utvrdera
patienter som vrdats p sjukhus fr instabil angina och hjrtinfarkt, man kan p s
stt bedma risken fr framtida infarkter och eventuellt skriva ut patienten. Tecken
p ischemi, lg arbetsfrmga, dlig puls och blodtrycksstegring samt tillkomst av
allvarliga arytmier under ett submaximalt arbetsprov talar fr en mycket dligt flde
i hjrtat. Arbets-EKG anvnds ven regelbundet i Sverige fr att testa vissa
yrkesgrupper, ssom flygare och brandmn, hos vilka en pltsligt upptrdande
myokardischemi under yrkesutvning kan ventyra skerheten.

Mnniskans Fysiologi

Arbetsprov

17