Psykiatri

Del 3C
Psykossjukdomar
&
Personlighets
-strningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Vad r en psykos?

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Vad r en psykos?

Socialstyrelsen beskriver psykos enligt fljande:



En person som genom
hallucina@oner eller
vanfrestllningar
uppfaAar verkligheten
p eA sA som inte r
realis@sk

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Vanfrestllningar
Vanfrestllningar innebr tankar, ider och
vertygelser som r orimliga och overkliga
men pa@enten r vertygad om aA det r
verklighet.

Exempel:

Knsla av frfljelse eller avlyssning
Tro sig vara omtalad i @dningar och
annan media
vertygan om vernaturliga kraJer
vertygan om aA kroppen ruAnar eller
aA blodet r frgiJat
Ser en icke-verklig bild av sig sjlv
Lrare: Andreas Roup

EA typexempel p vanfrestllning
r sjukdomen anorexia nervosa
Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Vanfrestllningar
Mentalsktare berAar Medellders kvinnlig pa@ent

En psyko@sk kvinna upplever aA hon r frfljd av ryssarna.

Hon har bevis. Flygplan gr ner ver hennes hus och spionerar
p henne.

EJer en @d p en psykiatrisk avdelning besker jag och kvinnan
hennes hem. Pltsligt hrs eA ygplan. Kvinnan blir veAskrmd
och vertygas om aA nu kommer ryssarna.

Jag frsker frklara aA de r i nrheten av en ygplats, s det
r helt naturligt aA det kommer ygplan. Men oavseA hur
mycket jag frsker s r det helt omjligt aA pverka kvinnans
vertygelse eJersom det r hennes verklighet.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Hallucina@oner
Hallucina@oner innebr sinnesintryck
ssom hrsel, syn, knsel, doJ och smak
som r overklig.

Exempel:

Hra rster som talar
Se saker och @ng som r overkliga eller
som helt enkelt inte existerar
Saker och @ng ndrar form och
utseende
DoJ av skog i eA industriomrde

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Hallucina@oner
Pa@entberBelse Johan 19 r gammal

Nr jag testade droger fr tredje gngen i miA liv s frndrades
pltsligt allt. Musiken ck klara frger och mina hnder brjade
upplsas. Jag blev rdd och frskte y. Ute p stan var allt frndrat.
Husen vajade och billyktorna blev gon som @Aade p mig.
ven min kropp frndrades och sg som i Michael Jaksons
Thriller (jag sg ut som en varulv).

Jag uppfaAade aldrig aA polisen tog mig men jag upplevde den
psykiatriska akutavdelningen som eA tortyrstlle. Rster viskade ur
vggarna aA jag mste y och aA golven var elektrierade. Jag frstod
inte vilka personalen var men var vertygad om aA de vill skada mig.

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Varfr uppstr psykoser?

Det r inte helt klarlagt om varfr psykoser uppstr men genom forskningen kan man se aA
pa@enter som har en pgende psykos i nstan 100 % av fallen har mycket hga niver av
signalmnet dopamin i hjrnan. Vad som utlser deAa r dock inte helt klarlagt.

Precis som de esta andra former av psykisk
ohlsa r det mnga faktorer som pverkar
risken aA utveckla psykoser. Det ena r den
rJliga faktorn har ngon inom familjen
eller slkten @digare haJ psykoser kar
risken aA just du ska utveckla psykoser.
Dina gener ger frutsAningarna @ll dessa
kningar av dopaminniverna i hjrnan.

Forskningen visar ocks aA era upprepade
epilep@ska anfall kar risken fr aA utveckla
psykoser. Dessutom kar ven risken fr deAa
nr man behandlar Parkinsons sjukdom
eJersom lkemedlen kar dopamin-niverna.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Vad utlser psykoser?

Det man vet r ju aA kad dopamin-nivn i hjrnan frstrker sinnesintryck och om nivn r fr
hg kan tolkningen av sinnesintrycken blir fr starka. Drfr r det naturligt aA handlingar som
kar dopamin-niverna i hjrnan kan leda @ll psykoser. Vik@gt aA frst r aA vi inte vet alla
orsaker @ll denna dopamin-kning idag. Vissa pa@enter, framfrallt vid schizofreni, kan f dessa
frndringar utan aA egentligen gra ngot. Vanligtvis kommer psykoserna i episoder.

Exempel p sdant som kar dopamin:

Cannabis
Vissa lkemedel
Vissa svampar
LSD
Ecstasy
Niko@n
Orgasmer

Lrare: Andreas Roup

OBS! Pa@enter under psykos har sllan sjukdomsinsikt

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Schizofreni
Schizofreni betyder kluvet eller delat sinne. Drmed tror mnga aA det handlar om aA
pa@enterna har era personligheter. DeAa r felak@gt d den sjukdomen kallas DID. Schizofreni
r en form av psykos som kan te sig olika mellan pa@enterna. Det gemensamma r aA
psykoserna r kroniska och aA det frndrar pa@entens vrldsbild i s stor omfaAning aA
pa@enten upplever sig konstant levande i en annan verklighet. Fr aA en diagnos skall sAas
krvs aA psykosen r lngvarig (mer n 4 mnader utan symptomfrihet), aA pa@enten inte har
sjukdomsinsikt samt psykoserna har sammanhngande sinnesintryck.

Olika sA som schizofreni kan te sig:

Pa@enten lever eA liv med personer som inte existerar, exempelvis har rumskamrater som
man tror aA man lever med men som inte nns p rik@gt.
Pa@enten ker regelbundet ut @ll skogen @ll en hemlig bas dr han hjlper militren aA
spionera p Ryssland, men dr han i sjlva verket helt enkelt str och pratar fr sig sjlv i
ensamhet.
Pa@enten vgrar sova fr aA hen r vertygad aA personalen vervakar henoms drmmar.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Utveckling av Schizofreni

OJast debuteras sjukdomen mellan 18 och 35 r. Barn kan ocks insjukna. Sjukdomens
symptom stegras med @den frn dess aA frst vara milda och sub@la @ll aA eJer ngra mnader
eller r bli omfaAande. Tidiga varningstecken p aA pa@enten brjar utveckla sjukdomen r:

Pa@enten drar sig undan frn vnner och familj

Pa@enten frlorar intresse fr det allra mesta och visar koncentra@onssvrigheter
Visar bristande intresse och lust fr aA
skta om den personliga hygienen
Frndrad dygnsrytm
ngestsymptom som dmpas med hg
musik, intensivt datorsurfande eller
datorspelande
Pa@enten blir misstnksam och upplever
omvrlden som frndrad
Pa@enten brjar missbruka narko@ka
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Srbarhetsmodellen
Utanfrskap, stress,
ngest, depressioner

Srbarhet
(rJlighet, gener)

Lrare: Andreas Roup

Trauman
(hjrnskada, infek@on)

Schizofreni

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Symptom vid Schizofreni

Under psykos

Hallucina@oner
Vanfrestllnongar
Tankestrninngar (associa@onsstrningar)
Knslostrningar
Social @llbakadragenhet
Svrigheter aA faAa beslut
Kogni@va funk@onsstrningar
Tvngshandlingar av olika slag
ngest
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Psykoser Behandling av psykoser

EJersom psykoser inkluderar en stegring av dopamin i hjrnan hjlps mnga pa@enter av
lkemedelsbehandling under ak@v psykos. Psykoterapi r central fr aA frebygga nya episoder
av psykoser.

Psykofarmaka
Neurolep@ka An@psyko@ska medel med dopaminhmmande eekt och stabilisering.
Lugnande medel Vid ngestaAacker eller agressivitet
Benso Vid kraJig ngest eller svra smnproblem

Psykoterapi
Psykodynamisk Arbete med aA hiAa de faktorer som triggar psykoserna och bearbeta dessa.
KBT Arbeta med aA frndra tanke- och beteendemnster fr aA frebygga nya episoder.

Omvrdnad
Skapa trygghet fr pa@enten och anvnd klar och rak kommunika@on
Lugna ner pa@enten och @llgodose pa@entens grundlggande behov
Visa frstelse och respekt samt underlAa i situa@onen dr pa@enten utsAs fr val
GrnssA vrdtagarens impulser och hjlp med rehabilitering och fljsamhet @ll behandling
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Vad r en personlighetsstrning?

Personlighetsgrad p en extrem niv nr pa@entens symptom
r s intensiv aA det leder @ll nedsaA funk@onsniv eller skada

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar allmnt om personlighetsstrningar

Biologiskt

Lrare: Andreas Roup

Psyko-
logiskt

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Diagnos@k enligt DSM-IV

A. Ett varaktigt mnster av upplevelser och beteenden som ptagligt avviker frn vad som allmnt
sett frvntas i personens sociokulturella milj.
Mnstret kommer till uttryck inom minst tv av fljande omrden:
(1) kognitioner (2) affektivitet (3) mellanmnskligt samspel (4) impulskontroll
B. Det varaktiga mnstret r oflexibelt och framtrder i mnga olika situationer och sammanhang.
C. Det varaktiga mnstret leder till kliniskt signifikant lidande eller frsmrad funktion i arbete,
socialt eller i andra viktiga avseenden.
D. Mnstret r stabilt och varaktigt och kan spras tillbaka tminstone till adolescensen eller tidig
vuxenlder.
E. Det varaktiga mnstret kan inte bttre frklaras som ett uttryck fr eller en fljd av ngon annan
psykisk strning.
F. Det varaktiga mnstret beror inte p direkta fysiologiska effekter av ngon substans eller ngon
somatisk sjukdom/skada.

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Pa@entberAelse
Britta 22 r

Ringer till 112 p

fredagkvllen och
uppger att hon tagit
20 st T Alvedon
tillsammans med 4-8
flaskor cider

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Pa@entberAelse
Britta 22 r

Bedms av
psykiatrisk konsult.
Ter sig nedstmd,
fordig, svarslatens,
dlig gonkontakt.
Lggs in pga.
svrbedmd
suicidrisk.

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Pa@entberAelse
Britta 22 r

Dag 1 p avd:
Britta knner sig bttre
och vill g hem pga. att
hon saknar kattvakt.
Pratar mkt i
mobiltelefon. Under
eftermiddagen pltsligt
ngestfylld, Jag kan
inte skrivas ut. Skr sig
p avd. Fr extravak.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Pa@entberAelse
Britta 22 r

Dag 3 p avd
(mndag):
Lkarsamtal. Man
frsker gra
vrdplanering. Britta
kan inte bedma om
hon kan klara sig
hemma eller ej. Vet inte
nr hon kan g tillbaka
till arbetet, Kanske
imorgon?!
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrning Diagnos@sering
Br ske genom en systematisk utredning med t ex
SCID-intervju (intervju med skattningsinstrument).
Diagnos enligt diagnossystemen DSM-IV
Man kan ha bde en eller flera diagnoser och
samtidigt en eller flera personlighetsstrningar.
Diagnosen inte statisk lser man problemen blir
man av med diagnosen.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Tre kategorier av PS

Kategori A udda, excentriska:
paranoid, schizoid, schizotyp

Kategori B dramatiska, impulsiva:

antisocial, borderline, histrionisk, narcissistisk,

Kategori C ngsliga, depressiva:

fobisk, osjlvstndig, tvngsmssig
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Frekomst i Sverige

Varierar ptagligt i olika underskningar (6-22%).
Exempel:
13.4% prevalens av personlighetsstrningar (enligt DSM-III-R).
Prevalens av specifika personlighetsstrningar: paranoid 2.4%,
schizoid 1.7%, schizotyp 0.6%, antisocial 0.7%, sadistisk 0.2%,
borderline 0.7%, histrionisk 2.0%, narcissistisk 0.8, fobisk 5.0%,
osjlvstndig 1.5%, tvngsmssig 2.0%, passiv-aggressiv 1.7%
respektive masochistisk 0.8%.
(Torgersen et al., 2001)
11.1% prevalens av personlighetsstrningar (enligt DSM-III-R).
Prevalens av specifika personlighetsstrningar: paranoid 1.0%,
schizoid 1.0%, schizotyp 1.6%, antisocial 0.6%, borderline 1.3%,
histrionisk 2.9%, narcissistisk 2.7, fobisk 1.0%, osjlvstndig 0.6%,
tvngsmssig 1.3% respektive passiv-aggressiv 1.6%.
(Lenzenweger et al., 1997)

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Pverkar annan psykisk ohlsa

kar srbarheten fr psykisk ohlsa
Frgar klinisk bild av psykisk ohlsa
Pverkar utgng av psykiska sjukdomar
Exempelvis
Kan leda till depressioner
Kan leda till ngesttillstnd
Svra personlighetsstrningar kan leda till psykotiska
tillstnd

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Varak@gheten?

Man trodde ursprungligen att personlighetsstrningar

var stabila (livslnga, obotliga), men forskning har visat
att mnga som uppfyllt kriterier fr en
personlighetsstrning inte lngre gjort det vid
uppfljning efter ngra r.
(Ex. Zanarini, 2003: Av f d inneligande
borderlinepatienter som fljdes upp, uppfyllde ca inte
lngre diagnosen efter 2 r, ca hlften efter 4 r och
efter mer n 6 r hade ca tillfrisknat.)

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori A Paranoid Personlighetsstrning

En genomgende misstnksamhet och brist
p tillit infr andra personer varfr deras motiv
genomgende uppfattas som illasinnade.
Minst fyra av fljande kriterier:
- misstnksam
- oberttigat tvivel
- anfrtror sig inte
- lttkrnkt
- ltar och r obengen att frlta
- knner sig ofta angripen och gr d till
motattack
- grundls svartsjuka

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori A Paranoid Personlighetsstrning

Skilj mellan paranoia som psykiatrisk ohlsa,
personlighetsstrning respektive personlighetsdrag
Vanfrestllningssyndrom (=paranoid psykos)

Paranoid personlighetsstrning

Misstnksam
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Norrkping

Psykiatri Del 3C

Personlighetsstrningar Kategori A Schizoid Personlighetsstrning

Ett genomgende mnster av
tillbakadragenhet frn sociala
situationer och ett begrnsat register
av knslouttryck i kontakten med
andra.
- varken nskar eller uppskattar
relationer
- vljer ensamaktiviteter
- lgt sexuellt intresse
- finner sllan ngot nje av tillvaron
- f eller inga vnner
- likgiltig fr berm och kritik
- emotionell kyla, flack
Relationen mellan schizoid
personlighets- strning och aspergers
syndrom har diskuterats.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Norrkping

Psykiatri Del 3C

Personlighetsstrningar Kategori A Schizotyp Personlighetsstrning

Ett genomgende mnster av sociala och
mellanmnskliga funktionsstrningar som
utmrks av excentriskt beteende, kognitiva
eller perceptuella frvrngningar samt av
akuta obehagsknslor vid nra kontakter och
begrnsad frmga till nra relationer.
- hnsyftningsider
- udda frestllningar, magiskt tnkande
- avvikande perception (t.ex. kroppsillusioner)
- besynnerligt stt att tala
- misstnksam, paranoida tankar
- inadekvata affekter
- besynnerligt upptrdande eller yttre
framtoning
- f eller inga vnner
- stark social ngest pga. paranoid rdsla
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori A Schizo- Personlighetsstrning

Skilj mellan olika schizo-diagnoser respektive liknande
personlighetsdrag
Schizofreni

Schizoid personlighetsstrning
Schizotyp personlighetsstrning

Excentrisk, skrockfull

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Norrkping

Psykiatri Del 3C

Personlighetsstrningar Kategori B An@social Personlighetsstrning

A. Ett genomgende mnster av bristande respekt fr
och krnkningar av andras rttigheter som varat sedan
15-rsldern.
B. Personen r minst 18 r.
C. Det finns belgg fr uppfrandestrning med debut
fre 15 rs lder.
D. Det antisociala beteendet uppvisas inte enbart i
samband med schizofreni eller manisk episod.
Samt minst tre av fljande kriterier:
- verskrider rdande normer, brottsliga handlingar
- bedrgligt beteende (ex. falska namnuppgifter)
- impulsiv eller ofrmgen att planera
- irritabel och aggressiv
- nonchalerar egen och andras skerhet
- ansvarsls
- brist p ngerknslor

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori B Borderline Personlighetsstrning

Ett genomgende mnster av

ptaglig impulsivitet samt
instabilitet med avseende p
mellanmnskliga relationer,
sjlvbild och affekter.
- frsker undvika separationer
- instabila och intensiva relationer
- identitetsstrning
- impulsivitet
- suicidalt eller sjlvskadande beteende
- affektiv instabilitet
- tomhetsknsla
- inadekvat vrede
- stressrelaterad, tillfllig paranoia eller dissociativa symtom
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori B Borderline Personlighetsstrning

Borderline forts.
- Hg samsjuklighet med Axel 1 syndrom t. ex.
frstmningssyndrom, ngestsyndrom (PTSD, social
fobi, paniksyndrom), tstrning, missbruk
- Sjlvmordsddligheten r 5-10% och 60-80%
sjlvskadar (bland personer med borderline som varit
aktuella i psykiatrisk vrd)

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori B Borderline Personlighetsstrning

Hur r det att leva med borderline?

Ofta negativ sjlvbild

Kaotiska knslor
Varierande frmga
Svrt att veta vad man
klarar av
Svrt att visa vad man
knner
Skms fr sina problem
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Norrkping

Psykiatri Del 3C

Personlighetsstrningar Kategori B Borderline Personlighetsstrning

Jonna, 18 r gammal
Att vara borderline knns som ett evigt
helvete. Inget mindre. Smrta, ilska,
frvirring, srad, aldrig veta hur jag
kommer knna frn den ena minuten till
den andra. Det gr ont, fr att jag srar
dem jag lskar. Knna sig missfrstdd.
Analysera allting. Inget ger mig gldje.
Ngon gng ibland knner jag mig fr
lycklig och blir orolig p grund av det.
Sen sjlvmedicinerar jag med alkohol.
Sen skadar jag mig fysiskt. Sen fr jag
skuldknslor av det. Skam. Vill d, men r
inte kapabel att ta livet av mig fr att jag
skulle knna fr mycket skuld mot dem
jag skulle sra, sen bli arg ver det, s
jag skr mig eller verdoserar fr att f
alla knslor att frsvinna. Stress!
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Norrkping

Psykiatri Del 3C

Personlighetsstrningar Kategori B Histrionisk Personlighetsstrning

Ett genomgende mnster av
verdriven emotionalitet och strvan
efter uppmrksamhet.
Minst fem av fljande kriterier:
- vill vara i centrum
- frfriskt eller provocerande beteende
- skiftande och ytliga knslouttryck
-anvnder sitt yttre fr att dra
uppmrksamheten till sig
- impressionistiskt och detaljfattigt
sprk
- dramatiserande, teatralisk
- lttpverkad
-uppfattar relationer som mer intima n
vad de r
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori B Narcissis@sk PS

Ett genomgende mnster av
grandiositet (i fantasin eller i
beteendet), behov av att bli beundrad
och brist p empati.
- grandios
- fantasier om egen storhet och
framgng
- tror sig vara en speciell och unik
person
- krver ett vermtt av beundran
- frvntar sig srbehandling
- utnyttjar andra
- empatistrning
- avundsjuk
- arrogant
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Norrkping

Psykiatri Del 3C

Personlighetsstrningar Kategori C Fobisk Personlighetsstrning

Ett genomgnde mnster av social hmning,
knslor av otillrcklighet och verknslighet fr
negativa omdmen.
- undviker yrkesaktiviteter dr sociala kontakter r
av betydelse pga. rdsla fr ogillande
- undviker kontakt om ej sker p att bli omtyckt
- r terhllsam i intima frhllanden, rdsla fr
skam
- hmmad i sociala situationer pga. rdsla fr kritik
- knner sig smre n andra
- ovillig att prva nya situationer pga. risk att gra
bort sig
Relationen mellan fobisk personlighetsstrning
och social fobi har diskuterats.
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori C Fobisk Personlighetsstrning

Skilj mellan olika fobi-diagnoser respektive liknande
personlighetsdrag
Fobi

Fobisk personlighetsstrning

Blyg, dligt sjlvfrtroende, rddhgsen

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori C Osjlvstndig PS

Ett genomgende och ptagligt starkt behov
av att bli omhndertagen, vilket leder till ett
undergivet och klngigt beteende samt rdsla
fr separation.
- svrt att fatta vardagliga beslut
- behov av att andra bestmmer och tar
ansvar
- rdd att visa sig oenig
- har svrt att ta initiativ pga. bristande tilltro
till egen frmga
- gr till ytterligheter fr att f std
- obekvm, hjlpls p egen hand
- klarar ej liv i ensamhet, sker relation
- rdsla fr att bli vergiven
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori C Tvngsmssig PS

En genomgende upptagenhet av ordning,

perfektionism samt mental och
mellanmnsklig kontroll p bekostnad av
flexibilitet, ppenhet och effektivitet.
- upptagen av detaljer
- handikappande perfektionism
- verengagerad i arbete/uppgift
- verdrivet samvetsgrann
- sparar p utslitna eller vrdelsa saker
- ovillig att delegera uppgifter
- snl
- envis
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Kategori C Tvngsmssig PS

Skilj mellan olika tvngs-diagnoser respektive liknande
personlighetsdrag
Tvngssyndrom

Tvngsmssig personlighetsstrning

Kontrollerande, pedan@sk
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar Behandling
Centralt vid PS r psykoterapi som oJa r @llrcklig och framfrallt DBT. Psykofarmaka anvnds
frmst fr symptomlindring.

Psykofarmaka
SSRI/SNRI Vid depressioner eller kronisk ngest
Lugnande medel Vid ngestaAacker, paranoi eller vriga akuta symptom
Benso Vid kraJig ngest eller svra smnproblem

Psykoterapi
Psykodynamisk Arbete med aA hiAa de faktorer som triggar symptomen och bearbeta dessa.
KBT Arbeta med aA frndra tanke- och beteendemnster fr aA anpassa sig @ll normalt liv.

Omvrdnad
Frebygga skada och sjlvmordsfrsk genom vervakning
Lugna ner pa@enten och @llgodose pa@entens grundlggande behov
Visa frstelse och respekt samt underlAa i situa@onen vid paranoia eller uttagerande
GrnssA vrdtagarens impulser och hjlp med rehabilitering och fljsamhet @ll behandling
Mobilisera anhriga och undervisa dem i bemtande med pa@enten

Psykoser & Personlighetsstrningar
Lrare: Andreas Roup

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT
Frkortning av dialek@sk beteendeterapi.
DBT baseras p
Beteendeterapi
Vrt beteende pverkas av
handlingarnas konsekvenser
Att vara medvetet nrvarande
Att leva fullt ut hr och nu
Att acceptera verkligheten
Att inte dma

Acceptans

Lrare: Andreas Roup

Frndring

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT
Utgngspunkter fr DBT
Patienten
gr det bsta hon kan
vill bli bttre
behver lra sig nya beteenden
kanske inte har orsakat alla sina problem, men mste lsa
dem i alla fall
behver anstrnga sig mer
lever ett outhrdligt liv
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT

Receptet p DBT:
Individuell psykoterapi
+
Frdighetstrning i grupp
+
Telefonkontakt mellan sessionerna
+
Konsultationsteam fr behandlarna

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT

Faser i individualterapin
Orientering och kontrakt
Fas 1: stabilitet och skerhet
- minska livshotande beteenden
- minska terapistrande beteenden
- minska livskvalitetsstrande beteenden
- ka frdigheter och kompetens

Fas 2: bearbeta eventuella trauma

Fas 3: ka sjlvrespekt / n individuella ml
Fas 4: skapa ett liv vrt att leva

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT

FRDIGHETSTRNING I GRUPP
1. Att vara medvetet
nrvarande
2. Att hantera relationer
3. Att reglera knslor
4. Att st ut nr det r svrt

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT
Ml: F tiden att g tills knslan minskar i
styrka
Hur?
Sinnesintryck: hlla isbitar i hnderna, tvtta
ansiktet i kallt vatten, andas kall luft p
balkongen, lukta p ngot, knna smak
Medveten nrvaro: g och rkna stegen,
andas lngsamt och frska att bara tnka
p andningen, koncentrera sig p ett
freml eller det man gr
Distraktion: prata om ngot helt annat,
spela spel, stda, fysisk anstrngning
Planera och va i frvg
Kom ihg att det hr r jttesvrt! Ge inte
upp!

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar DBT
Genom de olika delarna i
DBT lr sig patienten att
frst och hantera sina
knslor och upplevelser
metoder fr att ta in
verkligheten bttre och
kunna vlja hur de ska
hantera olika
situationer
Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar

Psykiatri Del 3C

Norrkping

Personlighetsstrningar
Det r inte strt att vara annorlunda, s lnge man
fungerar i livet och mr bra.

Lrare: Andreas Roup

Psykoser & Personlighetsstrningar