Professional Documents
Culture Documents
Uppstigande Markfukt
Uppstigande Markfukt
Uppstigande Markfukt
Teknisk rapport
Uppstigande markfukt
Lsningar och kompromisslsningar
Kritisk genomgng av aktuella metoder fr att hindra
kapillrt uppstigande markfukt i ldre murverkshus och
kompromisslsningar fr att kunna anvnda vissa skadade utrymmen.
Innehll
Sid
Sammanfattning ....................................................................... 6
Inledning
Bakgrund .................................................................................................... 6
Syfte ........................................................................................................... 9
Metodik ....................................................................................................... 9
Allmnt om fuktskador
Kort introduktion i fuktmekanik .................................................................. 10
Fuktskador ................................................................................................ 12
Referenser .............................................................................. 34
Sammanfattning
Problem med uppstigande markfukt r gammalt
och ofta svrlst. Tanken med detta arbete har
varit att komma fram till konkreta praktiska rd
fr frvaltare och andra som har att vrda ldre
murverkshus i vrt land.
De metoder att stoppa uppstigande fukt som vi
har granskat, kan sorteras i fljande grupper:
1. Fysisk mekanisk sprr
2. Kemisk sprr hydrofoberingsskikt
3. Fysisk elektrisk sprr aktiv elektroosmos
Arbetet har besttt i litteraturstudier och ett antal
kontakter med branschfolk i Sverige, Danmark,
sterrike och Portugal (belgisk metod).
Vra slutsatser r fljande:
Alla metoder vi har granskat har begrnsningar och ingen kan fungera som universallsning
1. Dr mekaniska fuktsprrar i form av pltar eller
dylikt gr att montera, verkar det tveklst som att
metoden r mycket tillfrlitlig. Varianterna med
olika pltar gr till viss del att ngra till viss del
(s.k. reversibla tgrder) men innebr verkan p
murverket. tgrden r dock dyr. I skrivande
stund finns det inga entreprenrer i sverige som
erbjuder denna metod.
2. Kemiska metoder r f.n. mest populra bland
frsljare och metodutvecklare. Genomfrandet
r troligen den enklaste av alla metoder. Erfarenheterna sgs vara goda, men det r uppenbarligen sllan som tgrden fljs upp. En frsk underskning av sex olika kemiska sprrar tyder p
att en 100%-ig fuktsprr aldrig eller sllan uppns. Metoden r inte reversibel och har en begrnsad livslngd i frhllande till byggnadens. Ett
fullskalefrsk pgr sedan ett par r i Lund med
deltagande av Kenneth Sandin, LTH.
3. Fysisk elektrisk sprr. Principen bakom metoden med elektrisk sprr, s.k. elektrisk osmos,
anvnds sedan lnge fr tillfllig avvattning av
leror vid vgbyggen i Sverige och andra lnder.
De praktiska erfarenheterna p hus r dremot
diskutabla. Metoden r sedan en kort tid tillbaka
tillgnglig i Sverige. Referensobjekt finns, men
med oklara resultat.
Sammanfattningsvis kan sgas att praktiska erfarenheter av horisontella fuktsprrar som ftt
verka under en lngre tid saknas i Sverige. Inte
heller finns det ngra djupare underskningar av
de metoder som f.n. sljs hr eller i vra grannlnder.
Svenska fastighetsfrvaltare har uppenbarligen varit misstnksamma mot oprvade
mirakellsningar och hellre avsttt frn tgrder n gett sig in p fullskalefrsk med de egna
fastigheterna som insats. Till dess att metoderna
och materialen bttre underskts och dokumenterats br givetvis ven i fortsttningen stor
frsiktighetiakttas.
Fr praktikern handlar det dock ofta om att
lsa konkreta problem, varfr man inte br
frakta, n mindre avst frn kompromiss-lsningar, i detta fall sdana lsningar som tar bort
symptomen utan att bota sjukdomen. Det handlar det om att vidta tgrder som syftar till att frbttra fuktfrhllanden i vissa specifika rum p
bekostnad av andra och utan att fuktmngden i
vggen snks totalt sett.
Inom denna kategori finns det med all skerhet
utrymme fr nya detaljlsningar, dr moderna
material mycket vl kan ge bra och reversibla konstruktioner som r fullt acceptabla i knsliga miljer. Observera dock att sdana nya lsningar br
fljas upp och kontrolleras efter ngot eller ngra
r av specialister svl fr konstruktionen som
fr uppfljningen.
Inledning
Bakgrund
Den rda trd som frbinder de flesta fall av
materialnedbrytning i byggnader r frekomsten
av fukt i ngon form. Ofta r valet av tgrder
relativt ltt nr man vl hittat fuktkllan.
Ett viktigt undantag som str fr kvantitativt stora
skador r nedbrytningen av puts, tegel, pors sten
m.m. orsakad av de salter som oftast fljer med
uppstigande markvatten. Srskilt nr det rr sig
om uppsuget grundvatten gller det att sprra
fuktens vg uppt i muren p ett eller annat stt.
Detta r huvudmnet i denna skrift.
Alla som arbetar med vrd och frvaltning av hus
vet att skador p grund av uppstigande markfukt
r ett lika gammalt som svrlst problem. Med
jmna mellanrum dyker det drfr upp frsljare
eller fresprkare fr olika lsningar, men det
blir ofta misslyckanden eller svrtolkade resultat
d man inte vet om man ftt valuta fr de investerade pengarna. Redan den knde romerske frfattaren Vitruvius skrev om sdana fuktproblem
fr ver 2000 r sedan i sitt enda verk om arkitektur och byggteknik som ntt oss frn antiken.
ldre hus av tegel byggdes ofta utan ngot egentligt kapillrbrytande skikt. Dremot var det vanligt att grundlggningen utfrdes som en kallmur,
d.v.s. utan bruk och med hrda stensorter, ofta
grsten, som i stort sett saknar porer och som
drmed ej medgav kapillr transport av markvattnet. nd r det vanligt att ldre kallmurar
idag suger kapillrt. Detta anses bl.a. bero p att
fasta partiklar som transporteras med markvattnet
fastnar i springorna mellan kvadrarna i grundmuren och som s smningom bildar ett sugande
fyllningsmaterial.
Det finns sledes ett stort behov av att i efterhand kunna installera en fuktsprr i befintliga
grundmurar till ldre hus, srskilt de kulturskyddsvrda husen, dr det freligger ett srskilt intresse
att rdda fasadmaterialen frn fr tidig nedbrytning.
Allmnt om fuktskador
Kort introduktion i fuktmekanik
Fukt transporteras p frmst tre stt, nmligen
genom diffusion, konvektion och kapillaritet.
Vi ska frska att ytterst frenklat redogra fr
de grundlggande begreppen som r viktigast att
knna till i praktiska sammanhang. I verkligheten transporteras fukt oftast p flera stt samtidigt och t.o.m. i motsatt riktning inom samma
vggavsnitt, varfr det i det nrmaste r omjligt
att med ord beskriva annat n mycket frenklade
modeller av vad som egentligen sker. I en putsad
yttervgg direkt efter ett slagregn rr sig samtidigt fukten in mot rummet i vtskeform samtidigt som ngtransport i normalfallet kommer att
ske inifrn och ut om n inte i samma punkt. Fr
djupare studier rekommenderar vi varmt Fukthandboken (Elmarsson, Nevander).
Diffusion och konvektion sker i ngform. Vid
renodlad diffusion vandrar ngmolekylerna i tv
angrnsande utrymmen frn den plats dr de frekommer i strst antal mot det utrymme dr koncentrationen r lgre. Rrelsen beror p att molekylerna stndigt vibrerar och drmed krockar med
varandra p ett slumpmssigt stt. Enstaka molekyler kan drfr rka flytta sig i fel riktning men
chansen r mycket strre att de trngbodda
molekylerna ska hitta ut till det tommare utrymmet. ven om det inte r en medveten frflyttning frn A till B, kan man sga att det efter
tillrckligt lng tid uppstr en rrelse i riktningen mot utrymmet med frre molekyler.
Rrelsen kommer att fortstta tills jmvikt
uppns. Det r t.ex. frklaringen till att nybakat
(ls: fuktigt) brd som frvaras i papperspse
(som normalt inte r diffusionstt) kommer att
vara avsevrt torrare ett dygn senare om det stlls
i normalt inomhusklimat. Psens luft kommer till
en brjan att innehlla mycket hgre nghalt jmfrt med rumsluften utanfr.
10
11
12
13
Vi har begrnsat oss till att underska metoder dr ngon form av horisontell fuktsprr
installerats. Tvrtemot vad mnga tror, r det bara
i undantagsfall som vattnet kommer in i grundmuren enbart frn sidan och det r bara i sdana
fall som en vertikal fuktsprr har utsikter att fungera som avsett.
Inte heller brukar det g att lsa problemet
med uppstigande markfukt genom att installera ett drneringssystem, en dyr tgrd som
olyckligtvis nstan blivit en standardlsning.
Markens kapillra stighjd r normalt mycket
hgre n det djup man mktar med att lgga ledningarna p och dessutom riskerar man att framkalla ojmna sttningar i knsliga jordar med
mycket lera.
Sjlvfallet mste man utreda varifrn fukten kommer och vad som orsakar skadorna innan rtt tgrd kan vljas. Hur man gr detta i stora drag
ska vi terkomma till i avsnittet Kort om fuktutredning och fuktmtning. I de fall dr skadorna
hrleds till uppsugen markfukt finns det ngra
metoder som vi ska beskriva mer ingende.
14
Metoder fr anordnande av
fuktsprr
Fysisk mekanisk horisontalsprr
Uppsgning av murverket
Metoden bestr i att murverket successivt sgas
upp, s att en fuktsprr kan lggas in i vggen.
Innan sgningen pbrjas mste vatten-, gas- och
elledningar, som r i vgen, tas bort.
En liten bit av muren sgas upp, och en fuktsprr
lggs in, innan nsta bit av muren sgas upp osv.
Snittet placeras i murverkets fog och blir ca 20
mm tjock. Metoden r ven tillmpbar p
bland- och stenmurar. Sgningen kan gras upp
till tv meter in i muren frn samma stlle. Vid
kraftigare murar sgas ven frn andra sidan vggen.
Fogen rensas efter sgningen p murverksrester
och damm, bl.a. med tryckluft. Ojmnheter i fogen
utjmnas med ett sltt betongskikt, s att sprrskiktet inte skadas av underlaget. Ovan detta lggs
sedan det horisontella sprrskiktet. Sprrskiktet
kan utgras av konstbruk, polyetenduk eller fiberglas, men ibland ven tunnplt. Eftert ttas skiktet med en speciell krympfri bruksmassa, som
sprutas in i fogen .
Det finns inget fretag i Sverige som arbetar med
denna metod. En sterrikisk firma har arbetat
frmst i sterrike, Ungern och Tjeckoslovakien i
ca 1520 r. En dansk firma har ocks mjlighet
att gra denna typ av tgrd, men efterfrgan har
dock inte varit s stor, eftersom det r dyrare n
att sl in stlplattor.
Frdelen med att sga upp murverket r bl.a.
att det r en effektiv och sker metod som till viss
del kan betraktas som reversibel ven om den frutstter verkan p murverket. Man har kontroll
ver att den inlagda fuktsprren blir hel och
sammanhngande.
Nackdelen r att det r en relativt tidskrvande
och dyr metod.
15
17
18
En kemisk variant som nyligen anvnts i Ecuador br ocks nmnas i pedagogiskt syfte. Man
borrar hl med ngra centimeters diameter i murverket och fyller dessa med ett bruk av oslckt
kalk. Tanken r att vattnet som krvs fr den kemiska reaktion som kallas slckning tas frn
muren. Detta r i och fr sig helt riktigt. Mngden vatten som bind kemiskt r dock liten och
dessutom slutar effekten nr allt kalk r slckt.
19
20
21
22
Kan man acceptera att fukten finns kvar i vggen kan man tnka sig ngra varianter:
Tillggsisolering mot yttervgg
Genom att tillggsisolera p yttervggens insida
med icke-fuktknsliga material, t.ex. gasbetong,
lttklinkerblock eller trullsskivor, hjer man
innerytans temperatur.
23
24
26
27
28
Relativ fuktighet
Mngden vattennga i luften kan anges p flera
stt men uttrycks oftast som relativ fuktighet eller relativ nghalt (frkortas RF, R, RH etc.).
Frn en teoretisk sida sett, ingen fukt alls, d.v.s.
0% RF kan luften ta upp allt mer vattennga upp
till en grns, 100% RF (i praktiken 98%). Vid
denna grns kondenserar vatten. Detta kallas det
hygroskopiska omrdet (0-100% RF) och ligger
under den niv d kapillr transport kan ske.
Notera att en vgg med 100% RF i sina hlrum
normalt leder till mgelbildning i eventuella trdetaljer som befinner sig i direkt kontakt med dess
yta. nd r den hga fuktnivn helt osynlig ven
fr ett trnat ga om man tar bort tret eller andra fuktknsliga material! Det r frst nr vggen uppntt fuktmttnad som den ser blt ut. nd
r det mycket vanligt att branschfolk i beslutsledet ser en freslagen mtning som bortkastade
pengar nr vggen (eller golvet) ser torr ut.
Fukt kan man inte se och normalt inte knna srskilt bra heller!
29
30
Fuktkvot
Medan mngden fukt i luften mts som relativ
fuktighet s anges fuktmngden i ett material oftast som fuktkvot, vanligen betecknat med u.
Vad r d fuktkvoten? Fuktkvoten r vattenvikten
i materialet delat med vikten av samma material i
helt torrt tillstnd. Om fuktkvoten fr en viss tegelsort r 5 % betyder det att den innehller 5 g vatten per 100 g torrt tegel.
Fuktkvoten r allts en annan storhet n RF trots
att bgge anges i %.
Det som brukar ka frvirringen r att den relativa fuktigheten (RF) har en maxgrns nmligen
vid 100% vilket de flesta knner till. Fuktkvoten
dremot saknar vre grns.
Nyfllda trd av porsa trslag kan ha fuktkvoter
ver 100%, d.v.s. innehlla en mngd vatten som
vger mer n trets torra vikt! Fuktkvoten fr
nyavverkad gran- och furuvirke har uppmtts till
mellan 160 och 170 % i splintveden och 40 till 50
% i krnveden. Samtidigt r tegel med fuktkvot
ver kanske 5% i stort sett fuktmttad.
Stora variationer rder fr olika tegelkvaliteter och
r en viktig del i frklaringen till olika tegels skiftande vittringsbengenhet.
Fr fullstndighetens skull br vi nmna det snarlika begreppet fukthalt som fredras i t.ex. Fukthandboken. Om man istllet fr att dividera vikten vatten i materialet med vikten torrt material
istllet dividerar med volymen torrt material, fr
man fukthalten, w, som anges i kg/m 3. Har man
en uppgift p fuktkvoten fr man motsvarande
fukthalt genom att multiplicera med (skrym-)
densiteten.
Tyvrr finns ven en ldre fukthalt som har anvnts i landet fram till fr ca 20 r sedan, dr begreppet str fr kvoten mellan vikten vatten i
materialet och vikten fuktigt material! Kontrollera drfr alltid vad som avses vid jmfrelser,
srskilt vid lsning av ldre och utlndsk litteratur.
Vi kommer hr att hlla oss till fuktkvoten.
31
Om vid en plitlig mtning av RF kan konstateras att RF r hgre n 98 % eller lika, behvs ven
en fuktkvotsmtning fr att konstatera om
kapillrtransport pgr eller r avslutad. Med avslutad kapillrtransport avser vi tillstndet d hlrummet blivit helt vattenfyllt, vilket sjlvfallet
leder till att vattenrrelsen stannar upp.
Tyvrr r det lttare sagt n gjort att mta fuktkvoten i de hr sammanhangen. Vi vill hr bestmt varna fr de elektriska fuktkvotsmtare oftast med tv spik som ska tryckas in eller lggas
an mot mtobjektet. De kan duga fr mtning i
tr men aldrig fr annat n jmfrelser mellan
fuktniver i olika delar av murverk (sten, tegel
eller betong), vad bruksanvisningen n sger.
I de sllsynta fall d det r tilltet att ta ut provkroppar frn muren, r en bestmning av fuktkvoten relativt enkel och sker. Provkropparna tas
ut mekaniskt utan vattentillfrsel och med minimal temperaturhjning och transporteras luftttt,
t.ex. i dubbla frysplastpsar.
Genom att vga proverna noggrant fre och efter
torkning i ugn, kan man f uppgifterna fr att
rkna ut kvoten. Observera att prov som tagits
nra ytan visar en felaktig bild av medelfuktnivn
inne i vggen.
32
33
Referenser
Damp buildings, old and new
Massari, Giovanni & Ippolito, Rom 1993.
Utgiven av ICCROM - Den internationella organisationen som arbetar
med vrd av ldre byggnader. ISBN 92-9077-111-9.
Lttlst bok p engelska frn en veteran inom fuktfrgor p kulturbyggnader med svl teori som fallbeskrivningar p viktiga byggnader i
Venedig m.m. ven fuktproblem i moderna byggnader behandlas. Kan
bestllas frn ICCROM eller via bokhandeln.
En kritisk gjennomgang av metoder som forhindrer fuktoppstigning i stein og murverk
Eirik Aarebrot.
Examensuppsats, Konservators-skolan i Kpenhamn 1995.
En aktuell sammanstllning av metoder i dagens Danmark. Bestlles
frn skolan.
Fukthandbok
Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson
Andra upplagan Stockholm 1994. Svensk Byggtjnst AB
Den svenska fuktbibeln. Teoretisk och praktisk del som mycket vl
kan anvndas av praktiker som handbok. Teoretiska sidan gr mycket
djupt men tillter att den intresserade lser till lagom niv. Den
praktiska sidan, som r lttlst, behandlar i princip bara moderna byggnader men kan vara mycket anvndbar fr den som vill kontrollera
frstelsen av fuktfysiken i ldre byggnader. Ett mste fr den som vill
behrska fuktfrgor.
Rising damp in walls: diagnosis and treatment
Building Research Establishment Digest 245, Watford 1981.
Kort skrift frn brittiska byggforskningsrdet.
Vattenavvisande impregnering
Kenneth Sandin
BFR T15:1994. Svensk Byggtjnst.
Ingr i en lsvrd skriftserie frn Fuktgruppen vid Lunds Tekniska
Hgskola. Enligt uppgift kommer Sandin att bedriva ett
uppdragsforskningsprojekt p objekt behandlade med insprutad silikonharts.
34
________________________________________
35