Matematik II/Seminarium 5

Huvudrkning

r skolmatematik i k 1-6 en matematik fr alla i

en skola fr alla? (del 1)

10.4.2015

Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Huvudrkning
LP 2004:
undervisningen i matematik skall utveckla ett kreativt och exakt
tnkande hos eleven
huvudrkning beskrivs som ett hjlpmedel
Lp 2014:
undervisningen i matematik skall utveckla ett logiskt, exakt och
kreativt matematiskt tnkande hos eleverna
huvudrkningsstrategier r ett lrandeinnehll: flytande
rknefrdigheter bde i huvudrkning och skriftligt genom att
utnyttja rkneoperationernas egenskaper (ml k 6)

Algoritmrkning: att rkna i uppstllning, ex.

Skriftlig huvudrkning: att skriva ner mellanled
10.4.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Hur har eleven resonerat?

Vid skriftlig huvudrkning antecknat eleven de

matematiska argumenten fr varje mellanled
18 35
9 2 35
9 70 = 630

10.4.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

85-27? ----- Vilka huvudrkningsstrategier anvnde

eleverna?
Elev 1
Elev 2
Elev1
Elev 3
Elev 1

Jag tog 15 minus 7 blir 8 och sedan 7-2 r 5, s fick jag 58.
7 minus 2, vad 7?
Jo, men jag kan ju inte ta 7 frn 5 s jag tnkte att 85 r ju 70+15. D blir
det ju 7 ..... Ja, allts det r ju egentligen 70-20 frsts.
Han lnade frstr du vl.
Jaja, det kan man ju sga (eleven tnker i uppstllning)

Lraren Men du d (elev2). Hur tnkte du?

Elev2
Jag tog frst bort 20. D fick jag 65. Och sedan tog jag bort 7 till.
(eleven tnker 85-20-7)
Elev 4 Men d tycker jag det r bttre att ta bort 30 frst s fr jag 55. Sedan
plussar jag 3. (eleven tnker 85-30+3)
Elev 1 Plussa, varfr det?
Elev 4 Jo, jag tog ju bort 30 och det r ju fr mycket s jag ... Jag menar, jag gick
ju fr lngt liksom.
Elev 2 Javisst ja, det var vl fiffigt. Jag fick ju rkna 7 till, medan (elev4) bara
behvde fixa med 3.
10.4.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

73 28?
Lraren Visst var det fiffigt. Hur skulle du d rkna 73 28?
Elev 2 D skulle jag allts ta bort 30 och d blev det ....vad sa du, sa du
73... Ja, d blir det allts 73 30 och det blir 43 och sedan var det
ju 28 s d blir det 41 ... nej, nej, fel hll, det blir 5, det blir 45.
(eleven tnker frst 73-30-2..... Men korrigerar sedan sitt resonemang till 7330+2)
Hr resonerade eleverna utifrn den grundlggande subtraktionsstrategin ta
bort
Hur skulle huvudrkningen kunna se ut med subtraktionsstrategin jmfra ?
Differensen mellan talen 73 och 28 r densamma som mellan talen 75 och 30,
dvs. subtraktionen 73 -28 kan bytas ut mot subtraktionen 75-30 utan att
differensen ndrar.
73 -28 = (73 + 2) (28 + 2) = 75 - 30
73 + 2 28 - 2
10.4.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Hur rknar du 50 14 som huvudrkning?

Elev 1. Jag delade 14 med 2 och tog 50 dubbelt fr att f
100 gnger 7
Elev 2: Man kan ocks ta 10 gnger 50 plus 4 gnger 50
Elev 3: Jag visste att 10 gnger 14 r 140 och s behvde jag
5 gnger s jag adderade ihop det

Twoney Fosnot & Dolk (2001) Young mathematicians at work

10.4.2015

bo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa

 Effektiv huvudrkning krver planering eleven lr sig

att anpassa sin lsningsstrategi till de tal som ingr i
berkningen. I undervisningen behvs
variation i rknestrategier och
p rknelagar och rkneregler grundade val av
rknestrategier
Utvecklingen av elevers taluppfattning kan stdas med
smarta val av huvudrkningsuppgifter
Huvudrkningen r ett led i lngsiktigt matematiklrande
och ett viktigt std fr berkningar med minirknare

Ls ex. Lwing & Kilborn (2003) Huvudrkning. En inkrsport till

matematiken

10.4.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

 fr att bli duktig p att rkna i huvudet mste eleven

kunna variera sina strategier, bli latsmart.
Denna frmga kan inte diagnostiseras skriftligt!
klassrumssamtalet kring olika lsningsstrategier
r viktigt;
lraren mste kunna avgra kvaliteten i sina
elevers matematiska resonemang
den tomma tallinjen ett bra verktyg fr att lyfta
fram lsningsstrategier
Se episod frn MITC!
10.4.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg


Varfr kan matematik upplevas som ett svrt
skolmne?

10.4.2015

Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Varfr har en 13-ring brjat hata

matematik?
Varfr har Kyrkpressens
chefredaktr brjat betrakta sig sjlv
som en matematisk katastrof p tv
ben?

Vi vet att skolmnet matematik

har en hg status
vcker starka reaktioner fr eller emot, till och med skam

likstlls ofta med intelligens

attityderna till mnet r ofta knutna till (minnet av) de
egna prestationerna
vcker stress, ngest, matematikngslan

10.4.2015

Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

11

Ja/Nej
5 s. per frga
8 * 9 16 = 56?
7 * 8 19 = 37?
5 * 9 16 = 27?
8 * 5 19 = 23?
6 * 7 17 = 27?
- 28 personer testades
9 * 4 17 = 19?
- Fr halva gruppen var skolmatematiken problematisk;
deras hjrnor reagerade p samma stt d de fick uppgifterna som d man brnner
handen
- Det var tanken p matematiken som gjorde ont, inte att lsa uppgiften

- Att uppleva typisk skolmatematik som hotfull r inlrt beteende, inte ett
genetiskt fenomen!
10.4.2015

Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

12

Matematik ofta det roligaste skolmnet under de

frsta skolren

10.4.2015

13

 Vid skolstart verlag goda kunskaper (Hggblom,

2000)

Fjrdeklassare, oberoende av arbetsstt, beskrev

skolmatematik som ett ltt och viktigt mne och de
flestas matematikrelaterade sjlvuppfattning var god
(Tikkanen, 2008).
Andelen elever som tillhrde samma prestationsgrupp
under hela skoltiden mindre n 20% (Hggblom, 2000).
dvs. svag 6-ring kunde vara en stark 9-ring!

 Under skolren tappar mnga intresset fr skolmatematik

och ger upp (se tidigare bild)
Var sjunde elev som gick ut den rikssvenska grundskolan
skolmatematiken som ett misslyckande (Magne, 1998) (jfr.
Nette)
PISA2003: varannan finlndsk 15-ring tycktes inte ha
ngot intresse verhuvudtaget fr skolmatematik (Brunell)
What are the expectations and motivations of pupils? It must be
accepted that whatever else might be innate, expectations concerning
mathematics education are not: these are formed over the years largely
through interactions with parents, the peer group and teachers
(Howson & Mellin-Olsen, 1986)

PISA 2012
65 lnder
Happiness:
andelen elever
som hll med
om/motsatte sig
pstendet jag
knner mig lycklig
i skolan.

Worst/ best test

scores:
matte, lsning och
naturvetenskaper