Vlkommen till

Matematik II
Kursansvarig:
Ann-Sofi Rj-Lindberg
aroj@abo.fi; rum F516
Kursnyckel i Moodle 2.4: Matte2 2015
Registrera dig!

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Viktig info:
- Det finns mjlighet att skriva inledande
testet i matematik under vren. Prata med
lars.burman@abo.fi (kom ihg Moodle 2.4:
Mattemappen)
- Matematik I kan tenteras den 20.3 (allmn
tenttid). Anml via MinPlan senast 8 dagar
fre.

15.2.2015

bo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa

Matematik II: Kursinnehll:

Skolmatematikens ml och skolan som
lrandemilj
Olika teoretiska perspektiv p matematiklrande
och undervisning
Matematik och sprk
Strategier fr problemlsning
Utvrdering/bedmning
Omfattning: 5 sp
14 h seminarier och 30 h matematikverkstad
Ca 90 h eget arbete.

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Examination genom skriftliga kursuppgifter:

a) inlmningsarbeten under kursens gng; grs i grupper/i portfljpar;

lmnas in enligt anvisningar under kursen (g/ig)
b) kursportflj som sammanstlls i par under kursens gng; lmnas in
senast 22.5
c)

individuell uppgift, lmnas in via Urkund senast 29.5

1) seminariedagbok fr lrande (g)

lmnas in via Urkund samtidigt med
2) hemtentamen. Frgorna till hemtentamen ges ut den 22.5

15.2.2015

Slutbedmningen av kursen grs p basis av kursportflj (15p)

och hemtentamen (15p)
Kursvitsord i skalan 1-5
bo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa

Individuell seminariedagbok fr lrande

Kortfattade anteckningar/resum som belyser ditt
lrande fr varje seminarietillflle
Skriv fritt, men frsk hlla ungefr samma struktur
Seminariets nummer (1-7) och datum mste synas
Till exempel:
Seminarium 1, X.2.2015
Idag behandlades...
Intressant fr mig var...
Nytt fr mig var...
Speciellt viktigt var...
Jag blev verraskad ver...
Jag skulle vilja veta mera om...

15.2.2015

bo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa

Seminarieteman:
A. Matematiklrande. Lroplanen som
styrdokument. Planering av undervisning.

B. Problemlsning och tillmpning

C. r skolmatematiken i k 1-6 matematik fr
alla i en skola fr alla?

D. Utvrdering/bedmning
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

VIKTIGA FRGOR du skall ta stllning till under

kursen:
Varfr undervisar vi i matematik i skolan?
Vilka frvntningar p (matematik)undervisningen/p lraren/p eleven uttrycks i lroplaner?
Vad frvntar du dig att dina elever lr sig genom
att delta i matematikundervisningen?
Vad frvntar du dig att eleverna lr sig? (ml)
Hur frvntar du dig att elever lr sig? (klassens
arbetsstt)
Hur vet du att eleverna har lrt sig?
(bedmning/utvrdering)
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

LP 2004 i matematik fr grundskolan

Etapper: k 1-2, k 3-5, k 6-9
Etappml : eleven skall ...
Matematikinnehll/arbetsstt
(vad? Och hur?) per etapp
ex. Innehll i k 1-2:
Tal och rkneoperationer
Algebra
Geometri
Mtning
Informationsbehandling och statistik

Grund fr bedmning: - profil fr

goda kunskaper; k 2 och k 5
- kriterier fr vitsordet 8; k 9
Lokala, rskursvisa, lroplaner
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Exempel p etappml fr k 3-5

Eleven skall
(vad?) lra sig att bilda matematiska begrepp och
begreppssystem (hur?) genom att underska och gra
observationer
(vad?) lra sig att anvnda matematiska begrepp
(vad?) lra sig grundlggande rknefrdigheter och lsning
av matematiska problem
(hur?) motivera sitt handlande och sina slutledningar och
presentera sina lsningar fr andra
f knslan av att lyckas i matematiken
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

Principer fr matematikundervisningen k 1-9

enligt LP2004:
* eleven skall ges mjligheter att utveckla
ett matematiskt tnkande; lra sig
matematiska begrepp och de mest
anvnda lsningsmetoderna.
* matematikens betydelse fr eleven skall ses ur ett brett
perspektiv:
den pverkar elevens andliga tillvxt
den frmjar elevens frmga till mlmedvetet handlande och social
vxelverkan

* matematikundervisningen skall vara systematisk;

* matematikundervisningen skall lgga en bestende
grund fr eleven att tillgna sig matematiska begrepp
och strukturer.
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

10

LP 2014: skiljer t k 1-2, k 3-6, k7-9

I rskurserna 12
ska eleverna erbjudas
mngsidiga upplevelser fr att
tillgna sig matematiska
begrepp och strukturer.
Olika sinnen ska utnyttjas i
undervisningen.
Undervisningen ska utveckla
elevernas frmga att
uttrycka matematiska
tankar med konkreta
hjlpmedel, muntligt,
skriftligt och genom att rita
och tolka bilder.
Undervisningen ska lgga en
stabil grund fr frstelse av
talbegreppet och
tiosystemet samt fr
rknefrdigheter.
15.2.2015

I rskurserna 3-6
ska undervisningen i matematik
erbjuda upplevelser med vilkas hjlp
eleverna kan tillgna sig
matematiska begrepp och
strukturer.
Undervisningen ska utveckla
elevernas frmga att uttrycka sina
matematiska tankar och lsningar
p olika stt och med olika
hjlpmedel.
Mngsidig problemlsning
sjlvstndigt och i grupp samt
jmfrelse av olika stt att lsa
problem
Undervisningen i matematik ska
befsta och bredda elevernas
frstelse av talbegreppet och
tiosystemet samt utveckla en
flytande rknefrdighet.

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

11

Timfrdelningen fr grundlggande
utbildningen k 1-9
Totalt minst 222 rsveckotimmar fr alla mnen
Totalt minst 32 rsveckotimmar i matematik (14,5%)
varav minst

LP2004
6 vt i k 1-2
12 vt i k 3-5
14 vt i k 6-9

LP2014
6 vt i k 1-2
15 vt i k 3-6

11 vt i k 7-9

->66 % av grundskolans matematiklektioner i k 1-6

Ditt ansvar fr elevens matematiklrande r stort!
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

12

En god milj fr
matematiklrande
stder samverkan
lrare <->elev <-> elev
frmjar dialog och
uppmuntrar alla att arbeta
som medlemmar i en grupp.

Vad gr den hr matematiklraren fr att

stadkomma en god milj fr lrande?

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

13

Hsten k 7

Varfr har skolmatematiken inte lyckats lgga en bestende

grund fr Nette att tillgna sig matematiska begrepp och
strukturer?

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

14

Lroplanens frvntningar, sammanfattn. 1

Matematisk
begreppsbildning =
utvidgningen av det
matematiska kunnandet:
en stndigt pgende
individuell och social
process
...gra, iaktta, fundera, samtala, va, gra..
...iaktta, fundera, samtala, va,
gra, iaktta ...
...fundera, samtala, va,
gra, iaktta, fundera ...
...samtala, va,
gra, iaktta, fundera, prata ...
...gra,
iaktta, fundera, va, samtala, gra...
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

15

Lroplanens frvntningar, sammanfattn. 2

I lgre rskurser: eleven frvntas
va sina frdigheter att lyssna och ta stllning d andra
uttrycker matematik
sjlv presentera och motivera muntligt och skriftligt fr andra i
klassen
I hgre rskurser:
strre betoning p elevens frdighet att utrycka sig
matematiskt exakt och entydigt; att kunna tolka och producera
matematiska texter

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

16

3 1,20
Lraren ber sina elever formulera problemsituationer
som passar ihop med multiplikationen.
Ett av frslagen frn eleverna:
Kalle, Pelle och Lisa hade varsitt snre som var 1,20 m
lngt. De knt ihop snrena till ett enda lngt snre. Hur
lngt var snret nu?

Vad sger frslaget om elevernas frdighet att

utrycka sig matematiskt exakt och entydigt; att
kunna tolka och producera matematiska texter?
Hur skulle du f till stnd ett matematiskt samtal
med eleverna?
15.2.2015

bo Akademi - Strandgatan 2 - 65101 Vasa

17

Talad matematik i klassrummet

stter fokus p interaktionen elev-elev, lrare-elev
synliggr variationer i elevernas matematiska kunnande.
Bertta hur du resonerade? Varfr?
stter fokus p behovet av ett gemensamt sprk fr att
uttrycka sina matematiktankar = det formella
matematiksprket kan vxa fram
frutstter att normer som tillter matematiska samtal
etableras i klassrummet (sociala och sociomatematiska
normer)
frutstter att klassrummet r ett ppet,
uppmuntrande, respektfullt, lugnt och positivt socialt
rum fr att resonera med/i matematik
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

18

Skriftlig matematik

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

19

Skriftlig matematik
Mer n den traditionella formen fr lsning av
matematikuppgifter??
Kommer i fokus vid dokumentation av lsningsprocesser
och lsningar till matematiskt begreppsrika uppgifter och
ppna frgestllningar
Kan t.ex vara skriftliga resonemang fr att motivera en viss
rkne- eller lsningsstrategi; Hur tnkte jag? Varfr s
hr?
Kan vara klassens gemensamma produkt och ett std fr
etablering av normer fr matematiska samtal (se Lampert,
2001)
15.2.2015
Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg
20

Talad och skriftlig matematik;

Sammanfattning
Skolmatematikens talade och skriftliga dimensioner r
komplexa och centrala i elevernas lrande.
Genom en sprkligt medveten lrandemilj
kan lraren bde utveckla och bedma elevers
matematikkunnande.
elevens talade och skriftliga matematiska
redogrelser erbjuder lraren ett fnster till det
matematiklrande som pgr.

15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

21

 nr eleven anvnder sitt sprk fr att beskriva en

situation, en bild, ett begrepp, en rknestrategi blir
elevens matematikkunnande synligt och kan
utmanas.
eleven lr sig anvnda den korrekta matematiska
terminologin och ervrar det matematiska sprket.
Matematiklrande r mer som att utforska och
lra knna ett landskap n klttra upp fr en
stege (Pettersson, 2010)
TILL VERKSTAD 1: LS LROPLANERNA i MA!
1 = LP2004 2 = LP2014
15.2.2015

Matematik II/Universitetslrare Ann-Sofi Rj-Lindberg

22