SCA Styringheim, 2013-08-27

Vikingatida mansdrkt & tillhrande freml

- En kort verblick

Illustration frestllande Kung Knut (frnLiber Vitae, en Anglosaxisk skrift frn ca: 800900-tal)

av: Henric Leo

FRORD ........................................................................................................................................................... 5
DRKTEN .......................................................................................................................................................... 6
FYND & KLLOR: ..................................................................................................................................................... 6
INFLYTANDE: ........................................................................................................................................................... 7
TRADITION, STATUS & REGION: ................................................................................................................................... 8
FUNKTION: ............................................................................................................................................................. 8
MATERIAL: ............................................................................................................................................................. 9
Lin (Linne): ...................................................................................................................................................... 9
Ull (Ylle): ......................................................................................................................................................... 9
Hampa: ........................................................................................................................................................... 9
Silke: ............................................................................................................................................................... 9
Bomull: ......................................................................................................................................................... 10
Gethr & hsttagel: ...................................................................................................................................... 10
Pls & Lder: ................................................................................................................................................. 10
Andra material:............................................................................................................................................. 10
VVNING, SMNAD, ETC.: ....................................................................................................................................... 10
Trd: ............................................................................................................................................................. 10
Tyg & Vv: ..................................................................................................................................................... 11
Smmar: ....................................................................................................................................................... 11
Andra metoder: ............................................................................................................................................ 11
FRGER:............................................................................................................................................................... 11
KONSTSTIL & MODE: .............................................................................................................................................. 12
KROPPSLIGT MODE: ................................................................................................................................................ 12
BYXOR & BENPLAGG ...................................................................................................................................... 14
MARX-ETZEL, OBENALTENDORF & DTGEN: ............................................................................................................... 14
TORSBJERGA & DAMENDORF: .................................................................................................................................. 14
SKJOLDEHAMN: ..................................................................................................................................................... 15
BILDSTENARNAS BYXOR: .......................................................................................................................................... 15
PSBYXOR (/PSBYXOR):......................................................................................................................................... 16
BROKOR: .............................................................................................................................................................. 17
KILT: .................................................................................................................................................................... 18
BENLINDOR: ......................................................................................................................................................... 18
HAKE (FR BENLINDOR/O.DYL.): ............................................................................................................................... 19
HOSOR: ............................................................................................................................................................... 19
SRK/SKJORTA ............................................................................................................................................... 20
MARX-ETZEL, OBENALTENDORF & REEPSHOLD:........................................................................................................... 20
TORSBJERGA: ........................................................................................................................................................ 21
HGOM:.............................................................................................................................................................. 21
BERNUTHSFELD: .................................................................................................................................................... 21
LETTISK: ............................................................................................................................................................... 22
RUBAKHA: ............................................................................................................................................................ 22
VIBORG: .............................................................................................................................................................. 23
KJORTEL ......................................................................................................................................................... 24
KRAGELUND & MOSELUND:..................................................................................................................................... 24
MAMMEN: ........................................................................................................................................................... 24

HEDEBY:............................................................................................................................................................... 25
LEDBERG: ............................................................................................................................................................. 25
BAYEUXTAPETEN: ................................................................................................................................................... 26
GUDDAL: ............................................................................................................................................................. 27
SKJOLDEHAMN: ..................................................................................................................................................... 27
KAFTAN .......................................................................................................................................................... 28
OMLOTTROCK ................................................................................................................................................ 29
SVITA .............................................................................................................................................................. 30
ARMLINDOR ................................................................................................................................................... 30
HUVUDBONAD ............................................................................................................................................... 31
TOLLUNDSMANNEN: ............................................................................................................................................... 31
RUNDKULLE: ......................................................................................................................................................... 31
RUSISK: ............................................................................................................................................................... 32
TOPPIG-KONFORMAD MSSA: .................................................................................................................................. 32
SOLHATT: ............................................................................................................................................................. 32
HUNNESTAD: ........................................................................................................................................................ 33
BYSANTINSK:......................................................................................................................................................... 33
LDSEHTTAN: .................................................................................................................................................... 33
COIF:................................................................................................................................................................... 33
FRYGISK MSSA: .................................................................................................................................................... 33
MANTEL ......................................................................................................................................................... 34
REKTANGULR:...................................................................................................................................................... 34
HALVCIRKEL: ......................................................................................................................................................... 34
OVAL:.................................................................................................................................................................. 35
MANTEL MED HUVA: .............................................................................................................................................. 35
FRSTRKNINGSPLAGG.................................................................................................................................. 36
HTTA: ................................................................................................................................................................ 36
HALSDUK & HALSKRAGE: ........................................................................................................................................ 36
VST: .................................................................................................................................................................. 37
TUMVANTAR: ........................................................................................................................................................ 37
FEMFINGERHANDSKAR: ........................................................................................................................................... 37
TRE-FINGER VANTAR: .............................................................................................................................................. 37
BLTE ............................................................................................................................................................. 38
BAST & VXTFIBER:................................................................................................................................................ 38
BRICKVVDA BAND: ................................................................................................................................................ 38
TOLLUND: ............................................................................................................................................................ 38
BAYEUX: .............................................................................................................................................................. 38
SLJA: ................................................................................................................................................................. 38
REMNDE: ........................................................................................................................................................... 39
L AMELLBLTE: ....................................................................................................................................................... 39
DEKORATIONPLTAR & BESLAG:................................................................................................................................ 40
UPPHNGARE & REMDELARE:.................................................................................................................................. 40
BLTESKVAST:........................................................................................................................................................ 41

UTSMYCKNAD ................................................................................................................................................ 42
KNAPPAR: ............................................................................................................................................................ 42
RINGSPNNE:........................................................................................................................................................ 42
DRKTNL:........................................................................................................................................................... 42
POSAMENTARBETEN: .............................................................................................................................................. 43
BRICKVVDA BAND: ................................................................................................................................................ 43
BRODERIER: .......................................................................................................................................................... 43
SKODON & FOTBEKLDNAD ........................................................................................................................... 44
FOTLAPPAR: .......................................................................................................................................................... 44
SOCKAR (NLBUNDNA): .......................................................................................................................................... 44
SOCKAR (SYDDA): .................................................................................................................................................. 44
SKOR & STVLAR:.................................................................................................................................................. 44
VSKOR & BRSAR ......................................................................................................................................... 45
BLTESVSKOR: ..................................................................................................................................................... 45
LYRBRS: ............................................................................................................................................................. 45
TARSOLY: .............................................................................................................................................................. 46
BYSANTISK BRS:................................................................................................................................................ 46
BRSAR: .............................................................................................................................................................. 47
HANDVSKA & AXELREMSVSKA: .......................................................................................................................... 48
RYGGSCK & KONT: ............................................................................................................................................... 49
TILLBEHR...................................................................................................................................................... 50
KNIV: .................................................................................................................................................................. 50
BRYNE: ................................................................................................................................................................ 50
ELDDON: .............................................................................................................................................................. 51
KAM & FODRAL: ................................................................................................................................................... 51
RSLEV & PINCETT: ............................................................................................................................................... 51
TRNINGAR: ......................................................................................................................................................... 51
VG, VIKTER, MYNT & SILVER: ................................................................................................................................. 52
SPORRAR OCH BRODDAR: ........................................................................................................................................ 52
VAPEN (YXA, SPJUT, SVRD, PILAR, SKLD, ETC.): .......................................................................................................... 52
TREDSKAP:.......................................................................................................................................................... 53
DRYCKESKRL:....................................................................................................................................................... 53
SMYCKEN ....................................................................................................................................................... 54
HNGEN: ............................................................................................................................................................. 54
Torshammare: .............................................................................................................................................. 54
Kors: .............................................................................................................................................................. 54
ARMRINGAR: ........................................................................................................................................................ 54
FINGERRINGAR: ..................................................................................................................................................... 54
KLLFRTECKNING ......................................................................................................................................... 55
LITTERATUR: ......................................................................................................................................................... 55
TIDSSKRIFTER & ARTIKLAR: ...................................................................................................................................... 55
UPPSATSER & VETENSKAPLIGA SKRIFTER:.................................................................................................................... 55
HEMSIDOR, ELEKTRONISKA DATABASER, ETC.: .............................................................................................................. 55

FRORD
Jag vill hr i frordet, fr att frekomma sikter och om vad som r rtt och fel, inleda med att detta
enkla hfte inte gr ansprk p att vara vetenskapligt eller fr den delen innehlla den faktiska
sanningen. Det r helt enkelt min egen syn p den vikingatida mansdrkten och dess bruk, en syn
som r mer eller mindre frgad av andra tyckare och tnkare.
Man skall komma ihg att det vi faktiskt vet om vikingatiden frmst baseras p tolkningar av det
material (arkeologiska lmningar) och de f skriftliga kllor (de flesta ej samtida) som man funnit. Vi
har ingen exakt kunskap om hur dessa plagg och freml har burits, vilket symboliskt vrde, etc. de
faktiskt har haft. Man kan enbart gra mer eller mindre kvalificerade gissningar. Dessutom fr att gra
det nnu mer komplicerat kan man gra olika tolkningar av samma material, beroende p vilken
utgngspunkt, synstt, etc. man har. Sammantaget gller detta ven fr denna skrift. Jag har efter att
ha lst en och annan bok, tittat p olika freml, prvat ett och annat plagg, bildat min egen
uppfattning om vad som verkar troligt och frskt frenkla en helhetsbild i denna sammanstllning.
Vidare skall nmnas att de plagg och freml som hr lyfts fram r de som vanligast frekommer och
omnmns i litteraturen som rr vikingar. Jag har strvat efter att gra en ren presentation av dessa
plagg och freml. Drmed r det inte sagt att skriften r p ngot stt r komplett! Vill man ha mer
information eller frdjupa sig i ett specifikt plagg/freml, dess exakta konstruktion/uppbyggnad etc.,
fr man gra detta p egen hand (eller rdfrga en kunnig SCA:it).
Nr du terskapar en drkt br du som jag ser det, se drkten som helhet, d.v.s. vad skall plagget och
drkten ha fr funktion och i vilket sammanhang r den tnkt att bras? Vilka kombinationer av plagg
och freml r trolig? Vilken region hrstammar och lever personan i? Vilken period av vikingatiden
vill du terskapa? Och kanske det viktigaste av allt - skapa en individualitet, inte en massproducerad
reproduktion. Med det sagt hoppas jag att du fr en trevlig lsestund och kanske rent av hittar ngot
anvndbart!
Ett tack till sa, Anna och Magnus som hjlpt mig med korrektur, faktagranskning och synpunkter p
textrens utformning.
/Henric Leo (i SCA knd som Heimund Bjrnsbane, sportfiske@gmail.com)

DRKTEN
Generellt anses de vikingatida mansplaggen ha varit kroppsnra/framhvande. Framfr allt
pongteras i sagorna att halsppning skulle vara ttslutande (vilket tycks verensstmma med
bevarade fynd) samt att rmarna skulle vara lnga och tsmitande. Den genomsnittlige vikingatida
mannen gde troligtvis ett par olika plagg, ett fr festligheter och prl (som senare kanske blev
dennes begravningsplagg), ett eller tv fr arbetet och plagg fr dlig vderlek. Men ven detta kan
ha varierat med hnsyn till status/position i samhllet. En trl har knappast haft dessa alternativ.
Typen av plagg har troligen varierat svl kopplat till tidslder ssom omrde. En handelsman eller
liknande som reste mycket, eller snarare en man som t.ex. genom de olika handelsplatserna kom i
kontakt med andra kulturer uppvisade troligtvis en strre variation och influenser i sina plagg n
bonden som sllan lmnade sin grd. Ju strre frmgenhet man hade - desto mer framgick detta i
drkten i form av bltesdekorationer, posamentarbeten, broderier, etc.

Fynd & Kllor:

Tyvrr finns det frhllandevis f vlbevarade kldesfynd som direkt kan anknytas till vikingarnas
kultur. De fynd som gjorts rr sig till strre delen av textilrester, ven om ett ftal relativt intakta plagg
har hittats. Bland de fynd som man direkt kan (eller rttare sagt tror sig kunna) knyta till den
vikingatida kontexten r framfr allt frn Hedeby (vid Dansk-Tyska grnsen). Dr har man gjort fynd av
textilier som bevarats, mycket tack vare att uttjnta plagg nyttjats fr att tjra in btar, dr tjran har
impregnerat textilierna och hjlpt till att bevarat dem. Dessa tygrester har sedan analyserats och
tolkats. Man har ven vid Bjrk (Birka) och p Gotland funnit textilrester som suttit fast ihop med
drktspnnen och liknande. De salter som skapas nr metallen rgat har hjlpt till att bevara dessa
textilrester. Drigenom har man kunnat f information om material, trdtthet, placering p kroppen,
frgsttning, etc.
Genom att studera drktdetaljer som bevarats, fr vi inte bara ledtrdar i hur plaggen var
utsmyckade. Vi kan ven dra en del slutsatser om plaggens utformning. Man tittar d p kontexten av
de arkeologiska fynden ssom smycken, bltesdetaljer, posamentarbeten, drktspnnen, etc. och d
framfr allt hur dessa ligger placerade i de gravfynd som undersks. T.ex. kan en rad med knappar
tvrs ver brstet tyda p en kaftan eller ett svitaliknande plagg, en bltesslja kan pvisa
frekomsten av ett blte, medan placeringen av ett ringspnne vid en axel kan pvisa frekomst av en
mantel, etc. Drktdetaljerna kan ven tillsammans med de vriga gravgvorna indikera samhllsstatus
och liknande.
En tredje metod r att underska fynd av plagg frn de omkringliggande platser dr vikingarna har
(kan ha eller troligen har) rrt sig. Detta ger indikationer om yttre influenser som kan ha pverkat
plaggens utseende, detaljer, snitt, etc. Detta kan ven vara en bra metod fr att fnga upp
utvecklingstendenser och se hur omvrldens trender pverkar plaggen ven p vra breddgrader.
Vidare kan man genom att studera de plagg som hrstammar fr perioden fre och efter vikingatid,
oavsett om dessa direkt eller indirekt kan kopplas till Norden, drigenom fylla i de luckor som
uppsttt och kanske rta ut en del frgetecken angende det vikingatida kldsnittet. Dock skall man
vara frsiktig med att stta likhetstecken mellan fynd gjorda utanfr den vikingatida kontexten och de
som kopplats samman med vikingar. Som nmns nedan s kan drkten i sig vara en indikation p
6

ursprung (etnicitet) och tillhrighet. Ett bra exempel p detta utgrs av kaftanliknande plagg, dr
utomnordiska influenser framtrder i det arkeologiska fyndmaterialet.
En sista ledtrd utgrs av de skrifter och avbildningar som r samtida eller skrivna efter perioden.
Framfr allt brukar man se till de islndska sagorna och de arabiska reseskildringarna, men ven Iriska
och Anglosaxiska religisa manuskript har haft stor betydelse. De senare har ofta vackra illustrationer
som ger oss viktiga ledtrdar. En annan form av illustrationer r vra egna bildstenar. Det man br
tnka p att avbildningarna inte alltid r rttvisande d dessa kanske ger oss en idealiserad bild av
drkten, eller kanske skall kopplas samman med en viss freteelse som utfrs p den avbildade
scenen. Men de kan ocks framhva detaljer som anses som viktiga eller typiska fr drkten.
En sista sak att tnka p r att om man tar del av befintlig forskning fr referenser nr man terskapar
sitt plagg, skall man gra detta med vetskapen om att de personer som forskat kring vikingatida plagg
har arbetat utefter sina begrnsningar. Med det menar jag att nya fynd grs hela tiden som bidrar till
att frndra helhetsbilden och inte enbart innebr att man hittat ett nytt freml. ldre textmaterial
som klla kan drfr ibland vara missvisande eller rent av felaktiga. De som skrev dessa texter hade
helt enkelt inte tillgng till det materiel som senare skribenter hade, eller hade kanske inte det som
just du r ute efter som sin huvudsakliga frgestllning nr skriften skrevs. Bland de som forskat kring
vikingatida plagg finner man namnen: Hjalmar Stolpe, Agnes Geijer, Inga Hgg, Flemming Bau.
Fynd frn fljande platser kan vara vrt att titta lite nrmre p fr den som vill frdjupa sig: Hedeby
(Haithabu), Bjrk (Birka), Ribe, Kaupang, Coppergate (York), Dublin (Irland), Novgorod, Staraja
Ladoga, Kiev, Pskov, Moshchevaja Balka (norra Kaukasus), Frjel, Kopparsvik, Barshaldershed
(Gotland)
Att tolka bildstenar r inte ltt, allra minst att frska tyda hur
plaggen figurerna br p stenarna var konstruerade. Som mest
kan man f en indikation p vilken typ av plagg som bars och
mjligen hur lngt detta var. Ett bra exempel utgrs av
bildstenen (se vnster) frn Ethelhem (700800-tal). Figurerna
r kldda i vad som troligen r en omlottrock och knlnga
hosor, men skulle lika grna kunna bra knlng kjortel frsedd
med ett blte i midjan och ett par byxor med fotdel.

Inflytande:
De vikingatida nordiska drkterna r troligen influerade av intryck frn sin omgivning i kontakten med
omkringliggande kulturer och frmmande mnniskor. Man har dock satt en egen kulturell touche
p drkterna, och kanske rent av har det kulturella uttrycket ocks gtt t andra hllet. Exempel p ett
par sdana kulturinflytanden r: Romerskt, Germanskt (folkslag ssom Franker, Kelter, etc.), Bysans,
Magyar (det omrde som idag motsvarar Ungern), stppfolken frn Mongoliet och Kaukasus.
Som ett exempel kan man nmna att kilar i kldseln blir introducerade i Europa under 500600-tal
och var troligtvis inspirerad av medelhavsmodet (som i sin tur hrstammade frn orienten). Modet
spred sig sakta uppt och ndde vra breddgrader troligtvis under 700800-tal (kanske redan under
600-tal). Det skall dock understrykas att de rakt skurna plaggen som man i forskningsvrlden
7

traditionellt sammanknyter med jrnlder fljer parallellt med anvndandet av kilar, genom hela
vikingatiden och in i medeltiden och detta inte bara hos oss utan ven i vrt nromrde.
Jag finner det troligt att kldesplaggen/drkten i Norge och Danmark pverkades mer av Det
Anglosaxiska modet, medans drkten i stra Sverige samt Gotland pverkades mer av det
orientaliska. Drkten som brs av Knut i Liber Vitae (se framsida) behver inte vara en reflektion
ver den drkt som bars i hela den vikingatida norden. Jmfr denna illustration med bildstenarna
frn Gotland. Vidare, vad tyder fynden p som man hittat p Bjrk och Gotland?

Tradition, status & region:

Traditionella drkter har ofta en regional, stam, familj eller liknande signaler implementerat i drkten.
Ett bra nordiskt exempel p detta utgrs av den traditionella samiska drkten som kan visa fr den
invigde betraktaren rang, vilket omrde man kommer ifrn (lokal tillhrighet), vilken familj/slkt man
tillhr, kn, social status (gift, nkling, etc.), lder, o.s.v. Drktens detaljer utgr olika
signaler/symboler och blir drmed ett stt att kommunicera med omgivningen om vem man r.
Liknande exempel kan utgras av folkdrkterna dr varje landskap har vissa kriterier fr plaggets
utformning. Tanken r inte lngt ifrn att liknande symbolik fanns i den vikingatida drkten. I den
vikingatida drkten kan t.ex. den sociala statusen utlsas i utsmyckningen (psydda dekorationer,
smycken, etc.), tygvalet, frger och i viss mn ven av snittet p drkten. Vi kan ju ven se liknande
effekter p vrt moderna plagg dr de kan visa p vilken yrkesgrupp man tillhr och de kan ven ha
hierarkiska signaler. Vissa plagg frn rtt modeskapare signalerar hg status, man br plagg fr att
visa grupptillhrighet, etc.

Funktion:
Vikingarna hade troligen likt oss olika plagg fr olika ndaml, precis som vi idag har vardagsklder,
arbetsplagg, vinterklder och klder fr fest (dock kanske inte i samma mngd). I skrifterna och p
bildstenarna anvnds ofta olika plagg i olika sammanhang. Ett exempel p detta utgrs av psbyxor
som i de islndska sagorna svl som p bildstenarna, vanligtvis frekommer i samband med ryttare.
Vidare finns det en del bildstenar dr man kan se sjfarare ikldda lnga raka byxor. Kanske detta
hade en praktisk orsak vilket antyds i de islndska sagorna. I sagorna omnmns ocks ovdersplagg
och plagg man har nr man r till sjss och fiskar.
Plaggen var ofta ekonomiskt sydda, dr man utnyttjade materialet maximalt. Plagg nyttjades troligtvis
tills de var slutfrbrukade och inte gick att anvnda lngre. De lagades och lappades (se t.ex.
drkten frn Guddal som uppvisar ett lngvarigt brukande med flera psydda laglappar), de kunde
rvas och sys om/anpassas med kilar, ilgg eller frlngningar fr att de skulle sitta bttre p andra
personer. Delar som slitits ut byttes troligtvis ut om resterande delar av plagget var i god kondition.
Man skall ocks komma ihg att likvl som idag s nedgraderades troligtvis slitna plagg till att bli
arbetsplagg.
Den s.k. Hgomskjortan har en remsa i ena sidan som tyder p att garens omfng har frndrats
och att skjortan drfr var tvungen att gras bredare. Bland textilfynden i Hedeby har man hittat
rester av ett par byxor av Torsbjergamodell som har olika frg p bakdelen samt det omkringliggande
tyget (rd fram, gulgrn bak). Kanske detta beror p att bak delen har ntts ut (vilket inte r ovanligt
p reproduktioner) och bytts ut.
8

Material:
Efter de fynd man gjort av textilier tycks de vikingatida tygerna ofta vara gjorda i kypert (spets eller
diamant). Textilrester frn bde grova som mycket fina och vlgjorda tyger har ptrffats. I min
mening r det frmst tygets och materialets egenskaper som styr hur det anvnds. Olika material har
olika egenskaper och drmed lmpar sig mer eller mindre fr olika typer av plagg. Man var ven
sparsam med de mer exklusiva materialen och valde att anvnda dessa frmst till dekorationer. Siden
t.ex. anvndas mycket sparsamt och d frmst som dekorativa band. Vackert vvda tyger kunde
ssom p Skjoldehamnskjorteln sys p framstickande delar ssom kragen p ett underliggande plagg.
Lin (Linne):
Tyg av lin r relativt motstndskraftigt, ltt att tvtta och upplevs vanligtvis som sknare att bra d
det har mjuka fibrer. Plagg av linne blir mjukare och fljsammare ju mer de anvnds. Linne har hg
vattenuppsugningsfrmga men anses som svrt att vxtfrga. Gissningsvis har linne frmst anvnts
till underplagg och kanske t.o.m. foder i ylleklder, ven om belgg saknas fr det senare. Ett annat
tnkbart anvndningsomrde r arbetsplagg d grovt linnetyg r mer motstndskraftigt mot
frslitningar n t.ex. ylle. Dock skall det pongteras att ett vlarbetat linnetyg ven kan ha uppfattats
som en exklusiv vara. Flera av de fynd som ptrffats i norra Kaukasus (ssom kaftaner, benplagg,
etc.) har varit av linne.
Ull (Ylle):
Ull som anvnds i vikingatida plagg kommer frmst frn fr av olika raser. Olika rasers ull har olika
egenskaper som gr att de lmpar sig fr olika typer av tyg. Ett tunt, ttt vvt ylletyg r mycket
fljsamt, vackert och kan anvndas till finare plagg. Ylletyg av fin kvalitet sticks/puttas dessutom
sllan. Grvre ylletyger som t.ex. vadmal r dremot kanske bttre lmpat som ovdersplagg d det
r mer motstndskraftigt mot vta. Vadmal r ylletyg som valkas/filtas (d.v.s. tovas ihop). Tyget blir
genom behandlingen kompaktare och stelare, samt blir relativt vattenttt. Om tyget ruggas/borstas
fr man en trdig plsliknande effekt vilket ger tyget en dekorativ, vrmande samt ngt.
vattenavvisande effekt. De flesta fynd (Viborgskjortan undantagen) som ptrffats i Norden har varit
av ylle. Detta kan i sin tur bero p att ylle r mer motstndskraftigt mot rta n linne, och har drfr
lttare fr att bevaras.
Hampa:
Man har hittat frekomst av hampa, hampfrn etc. i vikingatida sammanhang vid arkeologiska
underskningar. Gissningsvis har hampan frmst anvnts till repslagning och liknande. Det finns t.ex.
ett fynd av tygvv gjort av hampa frn Osebergskeppet som antagligen r ett segel. Rent teoretiskt
sett finns mjligheten att hampfibrer ven anvnts fr att tillverka klder. Man har dock inga fysiska
eller skriftliga bevis fr detta.
Silke:
Silke/siden anvndes under vikingatiden frmst till extravaganta plagg. D silke var mycket dyrbart
anvndes det troligen oftast som dekor i form av smala band p rmslag eller liknande, vilket fynd
frn Bjrk tyder p. Dr har man hittat silkesrester i posamentarbeten, vid rmslag, byst etc. Bland
de fynd man gjort i norra Kaukasus av kaftaner, benplagg, huvudbonader etc. framgr det med
tydlighet att dessa plagg ofta var dekorerade med sidenapplikationer. Det finns ven exempel p
plagg som nstan i sin helhet bestod av silke.
9

Bomull:
Man har inte funnit ngra konkreta spr av bomullstextilier i vikingatida sammanhang. Dock nmner
skriften Hudud al-Alam att bomullsplagg skulle ha burits av Ruserna, och bomullsproduktion frekom
i Indien och arabvrlden under denna period. Drmed torde det (tminstone rent teoretiskt) ha
frekommit bomull ven i Norden om inte annat som importerade plagg.
Gethr & hsttagel:
Bland resterna av den s.k. Hgommannens drkt har man funnit mycket vlarbetade
brickbandsapplikationer gjorda av hsttagel.
Pls & Lder:
Pls har troligtvis burits p plagg fr kall vderlek svl som statusmarkr. Svl p huvudet som p
kroppen och ftterna. Vidare har bearbetat skinn (lder) troligtvis frmst anvnts till skor och vskor
men ven ovdersplagg, huvudbonader och handbekldnad. Det finns exempel p skinnkldsel frn
medeltid som behandlas med tjrblandning som ger motstndskraftiga sjklder t.ex.
Andra material:
Det man ofta glmmer bort r att det kan finnas andra material n de nmnda ovan, som har anvnts
i den vikingatida drkten. Exempel p detta r t.ex. bjrknver. Hochdorfmannens" grav (530 f.Kr.)
innehll bl.a. resterna av en platt konformad hatt gjord i nver, och det finns ven exempel hr i
norden frn den samiska kulturen dr man anvnt bjrknvern fr att skapa skor, och andra plagg. S
det r i alla fall fr mig hgst troligt att ven vikingarna nyttjat denna resurs till andra saker n bara
frvaringskrl och brev.
I Novgorod har man hittat rester av en hatt med brtte, fltad av rtter. Fltade hattar med brtten
gjorda av halmstrn, vassblad, eller innerbark frn div. olika lvtrd frekom tminstone under
medeltid i Europa. Halmstrn har ven anvnts fr att flta skor (frmst d verdragsskor som
anvnds vintertid) och kan fortfarande ptrffas p landsbygden i bl.a. Ryssland. Ett annat
vxtmaterial som kan anvndas fr kldestillverkning r nsselfibrer, men likvl som fr nvern finns
det inga skra fysiska bevis fr detta.
Utver fotlappar och nlbundna sockar (se nedan) har man traditionellt nyttjat olika typer av grs
som isolering i skor. Ett av dessa r flaskstarr, vars mjuka fibrer lmpar sig vl fr detta.
Det finns indikationer p att dun skulle ha kunnat anvndas som foder i pkostade och/eller
vrmande plagg.

Vvning, smnad, etc.:

Trd:
Trden tillverkades genom att spinna med sm slndtrissor och r antingen S- eller Z-spunnen. Vilket
det blir anses bero p om personen som tillverkat trden varit hger eller vnsterhnt. Stenar till
slndtrissor r fresten ett relativt vanligt fynd. Vidare brukar man sga att ylletrd syr ylletyg medan
linnetrd syr linnetyg (ven om detta inte r hela sanningen). Att vaxa lintrden innan man syr, gr
denna starkare.

10

Tyg & Vv:

Nr man tittar p de vikingatida tygerna, brukar man utg frn att dessa tillverkats i en stende
varptyngd vvstol. Exempel p en sdan ptrffades i Osebergskeppet, vilken kunde ge en tygbred av
70cm. En del forskare anser sig kunna se ett visst samband mellan drktplagg och bindningstyp av
tygets vv. Exempel: undersrk tuskaft, vertunika diagonalkypert, benlindor spetskypert.
Huruvida detta stmmer vgar jag inte uttala mig om. Vad som dremot r skert r att vikingarna
tycks ha fredragit tyger med vackra och tydligt framtrdande bidningstyper och mnstervvar
(frenklat = bindningsstt - variationer i trdarna, mnstervvt - variationer i olika frger). I vardagstal
talar man om spetskypert (fiskben), diamantkypert, gsga och hundtand fr att beskriva de vanligast
frekommande vvarnas uppbyggnad och mnster.
Smmar:
Vi har tack vare fynden i Hedeby lrt oss en hel del om de vikingatida smnadsteknikerna. Dessa finns
utgrligt redovisade i Inga Hggs skrift om textilierna (se kllor nedan), vilken jag kan rekommendera
om man vill studera dessa nrmre. Bland de vikingatida teknikerna finner vi: fllsmmar, pricksm,
kastsm, langettsm, trckelsm, klyvsm, lggsm och stjlkstygn (se ven broderier nedan).
Andra metoder:
Nlbindning anvnds vanligen till ylleplagg ssom sockar, vantar, mssor, etc. Vid nlbindning
anvnder man en platt och bred nl och man har hittat vad man tror r nlbindningsnlar i
ben p flera platser med vikingatida anknytning.
Ptning anvnds fr att tillverka lnga snoddar, vilka antagligen anvnts som snrning. Fr att
pta behver man en s.k. ptgaffel vilken bestr av tv tungor som sitter ihop med ett
handtag. I handtaget r ett hl vilket man trr trden man ptar med. En ptgaffel i ben har
ptrffats i York.
Brickbandsvvning r en metod fr att skapa lnga band med vackra mnster. Namnet
kommer frn de fyrkantsformade brickor med hl, som man anvnder fr att skapa ett vvt
band. Banden kan anvndas som dekoration p plagg, och det har ven diskuterats om man
anvnde brickband fr att tillverka benlindor eller om dessa gjordes i vvstol. Man har bland
annat hittat brickor i Osebergsskeppet (vilket ven satt ihop med ett pbrjat band).
Sprngning r en slags fltteknik dr man spnner upp trdar mellan tv pinnar och sedan
knyter ihop trdarna s att man fr ett nt. Ntet har en elastisk effekt och har i vikingatida
sammanhang bl.a. anvnts till att gra band. Man har i kvinnogravar ptrffat huvudband och
vad man tror r hrnt, gjorda i denna teknik.

Frger:
Analyser av textilrester frn bl.a. Bjrk tyder p att den vikingatida drkten uppvisade en stor
frgrikedom. Dock tycks vissa frger vara mer framtrdande n andra i olika omrden. Enligt Thor
Ewing (se kllor nedan) tycks de vanligast frekommande frgerna i norden vara bla/grna nyanser.
Detta stmmer vl verens med svl fynd som skriftliga kllor (den vanligaste frekommande frgen
i de islndska sagorna r bl). Analyser av fynden i England tyder att dr har rda/bruna nyanser varit
mer frekvent frekommande, och p Irland var det lila som gllde (enligt fynden frn bl.a. Dublin).
11

Rd tycks ha varit reserverad fr exklusiva och prliga plagg som bars av ansedda personer med stort
inflytande och makt i samhllet (ex: Oseberg och Mammen). Just dessa frger var svra att framstlla
och anses drfr ha varit kostsamma. De flesta teorier gr gllande att tyger med rda frger
framstlldes utanfr Norden och kom hit som importvaror. Fr textiler som skulle anvndas till plagg
av enklare karaktr anvndes troligtvis ingen frgning alls. Ett annat exempel dr frgning inte
anvndes r ylle, dr svarta, vita och gr nyanser fanns naturligt hos ullen.
Brun i olika nyanser finns naturligt frekommande i ullen p fr, man kan ven f fram bruna nyanser
frn olika vxter och svampar. Vxtfrgning har ven nyttjats fr att f fram gula nyanser.

Konststil & mode:

Vikingatidens konststilar brukar baseras p dess ornamentik. Denna har under olika tidsperioder och
platser skapat olika stilar. Stilarna definieras i ldre litteratur utefter fyndplatserna (enstaka stilar har
dock getts namn efter andra principer). Nr sedan nya fynd och vidare studier har kat knnedomen,
visar det sig att de olika namngivna stilarna flyter samman r det drfr svrt att stta skiljelinjer
mellan angrnsande stilar. Exempel p konststilar utgrs av: Oseberg/Broa (775-875), Borre (850950), Jellinge (900-975), Mammen (975-1025), Ringerike (1025-1075), Urne (1050-1125). Det r dessa
konststilar frn olika perioder som bl.a. gr att man kan tidsbestmma fynd som grs. Konststilarna
visar ven influenser som kan hrledas till bl.a. Romersk, Keltisk, Irisk och Bysantinsk kultur.
Precis som i moderna klder, gick det troligtvis ven trender i de vikingatida klderna. Trenderna r
frmst kopplat till olika konststilar (se ovan) och drmed framgr modetrenderna tydligast i
utsmyckningarna av drkten, ssom sljor, remnde, etc. Vissa freml r tidstypiska och regionalt
styrda ssom blteskvasten (se nedan). Det r ju ven drkttillbehren i metall och ben som r bst
bevarade och som avsljar vart de hr hemma. ven sjlva drkten har troligtvis fljt modetrender,
men dessa r mycket svra att flja i de kldrester som finns bevarade. Man kan gissa sig till att
snittet p drkten blev mer avancerat under senare vikingatid.

Kroppsligt mode:
Utan att g in nrmre p deras symboliska betydelse eller kulturella vrde, r det vrt att nmna de
kroppsliga dekorationer och utsmyckningar som har och troligen har frekommit. Det r idag svrt att
frst vilken funktion dessa utsmyckningar hade och jag vljer drfr att enbart nmna dem, inte
lgga fram ngra teorier.
P Gotland och i Hedeby har man p upptckt vgrta filspr i tnderna p
en del individer. Det har lagts fram ett par olika teorier om vilken funktion
dessa skulle ha kunnat fylla. Man har ven diskuterat huruvida vra anfder
bar tatueringar (likt de andra germanska folkstammarna) och om de anvnde
kroppsmlningar som t.ex. pikterna. Ibn Fadlan nmner att Ruserna skulle ha
varit mlade p kroppen, och en del kllor antyder att man t.o.m. bar smink.

12

Man vet att det ven frekom mode avseende frisyrer och ansiktsbehring.
En frisyr som beskrivits i flera kllor (som troligtvis av frankiskt ursprung) har
hret rakats s att blott en hrbuske blir kvar p hjssan. Det kvarvarande
hret kammas sedan framt mot pannan. En annan hrstil som bl.a. kan ses
p trskarvnitt r en baktkammad frisyr som slutar i nacken. Ibn Fadlan
beskriver hur kammning var en daglig ritual hos ruserna. En renrakad man
(en man som skrapade hakan som det beskrivs i en av de islndska
sagorna), tycks ha varit anmrkningsvrt. Dock beskriver Al-IStakhri bde
renrakade ruser, och ruser med fltat skgg. Ett vrdat skgg r i mnga
kulturer ett tecken p att man blivit man.

13

BYXOR & BENPLAGG

Marx-Etzel, Obenaltendorf & Dtgen:
Fynd gjorda i myrar i frmst Tyskland, Nederlnderna och
Danmark, har gett oss en bild av den germanska drkten frn
jrnldern. Detta i sin tur indikerar hur vikingatida benplagg
kunde sett ut.
Marx-Etzel fyndet (daterat 45-125 e.Kr.) bestr av dels en rmls
srk (se nedan) samt ett par korta yllebyxor utskurna ur ett
stycke. Liknande byxor har hittats vid Obenaltendorf (daterade
260-380 e.Kr.) samt vid Dtgen (345-534 e.Kr.). Byxbenen p
fyndet frn Obenaltendorf var frsedda med tv invvda bl
horisontella linjer. Den grundlggande konstruktionen av dessa
byxor terspeglar sig i de s.k. Torsbjerga och Damendorfbyxorna
vilka i sin tur har en god koppling till fynd gjorda i bl.a. Hedeby.

Torsbjerga & Damendorf:

Torsbjergadrkten hittades i en myr i Slesvig-Holstein (Tyskland) och r daterad till 200300-tal, man
har hrlett den till ngon av de Germanska folkstammarna. Fyndet bestod av en skjorta och tv byxor
i rtt ylletyg vvt i diamantkypert. Fragment av vad som har tolkats som psbyxor som har liknande
snitt har hittats i Hedeby.
<<<
Torsbjergabyxorna utmrks av en tight och
kroppsnra passform. Vid vaderna sitter det
en snrning som gr att byxbenen smiter
t. De har hllor i byxlinningen fr blte,
samt att benen r frsedda med en fotdel
som sitter fast tillsammans med byxbenen
likt ett par hosor.
>>>
Damendorfbyxorna har en konstruktion
liknande Torsbjergabyxornas men r ngot
frenklad, och har likt dessa ven troligtvis
varit frsedd med en fotdel.

14

Skjoldehamn:
Skjoldehamnsdrkten (daterad 995-1029) bestr av ett flertal plagg:
htta, under- och verkjortel, byxor, hosor, sockar, bltesrem och
skor. Den r troligtvis en kvinnodrkt, med mjligen samisk
tillhrighet. Byxorna r dock intressanta d bda byxbenen har
frsetts med dekor av randig vvda 2cm breda band. Midjan p
byxorna var ven frsedda med en kanal och fltad dragsko. Den
rekonstruktion som gjordes p 30-talet skall dock undvikas d
praktiska prov har visat att den inte kan ha sett ut p detta stt. Enligt
Dan Halvard Lvlid (se kllor) r det mer troligt att byxornas snitt
skulle ha liknat Torsbjergabyxorna.

Bildstenarnas byxor:
<<<
En byxtyp som frekommer p bildstenarna r lnga byxor
med raka, vida byxben. P avbildningarna brs de ofta av
sjfarare eller av mn i arbete. I detta fall r de till synes
randiga eller mjligen veckade byxor samt rutig kjortel
(kiststen frn Ire/Hellvi - Gotland, ca: 600800-tal).
Liknande byxor kan ven ses p en bildsten funnen vid
Ardre (Gotland).

De raka lnga byxorna var troligtvis ett arbetsplagg och hade drmed ocks lg status. De kan ha varit
sydda med ett liknande snitt som Torsbjergabyxorna men utan fotdel. Rent logiskt torde ett par raka
byxor vara mer praktiska p en bt dr utrymmet r trngt och det finns mycket att fastna i, jmfrt
med t.ex. ett par psbyxor. En del forskare tror att raka arbetsbyxor som anvndes som sjklder
bestod av impregnerat lder fr att vara mer motstndskraftigt mot vta.

15

Figuren till vnster (kisthll frn Barshaldershed/Grtlingbo - Gotland,

ca: 6001000-tal) br tillsynes ett par korta raka byxor som slutar
straxt under knet och r relativt kroppsnra.
De fynd som gjorts av jrnldersdaterade benplagg (se ovan) visar med
tydlighet att det frekom olika lngd p benplaggen. Det romerska
plagget Braccae var yllebyxor som bars av legionrer (under 100
200-talet) stationerade i imperiets norra delar. Byxbenen p detta
plagg blev enligt romerska skrifterna lngre ju lngre norrut
legionrerna var stationerade. Eftersom romarna ansg att byxor var
vulgrt (rent av barbariskt) r det mer troligt att de romerska
legionrerna influerades av de germanska stammarna och upptckte
frdelarna med benplagg i ett kallare klimat.
Bevisligen fanns det olika lngd ven p vikingarnas byxor, frgan r
dock om dessa skall ses som ett par brokor burna utan
hosor/benlindor, eller om de r ett par byxor med mer shortsliknande
funktion.

Psbyxor (/Psbyxor):
Psbyxor anses ha varit ett exklusivt statusplagg och
r troligen det benplagg som beskrivs i skriften
Hudud al-Alam, i mtet med ruser.
Till vnster (bildsten frn Bro/Halla - Gotland) ses en
ryttare till hst med psbyxor och vad som verkar
vara en mantel. P bilden under (bildsten frn
Lillbjrs i Stenkyrka Gotland, 700800-tal) r
byxorna tillsynes lngre och slutar vid ankeln.
Plagget omnmns ocks i en del av de Islndska
sagorna, d liksom p bildstenarna i samband med
ryttare. Det finns ven exempel p avbildade figurer
involverad i envig ikldda psbyxor.
Bland Hedebys textilfynd finns delar vilka man
tolkat som tillhrande denna byxtyp. Detta fynd har
olika frg p fram och bakstycken. Detta gr att man
tror att de byxor som hade sitt ursprung i Norden
var sydda i samma teknik som Torsbjergabyxan.
Dremot har man utanfr Norden hittat psbyxor
sydda i ett enklare snitt. Dessa bestr i princip av tv
rektanglar fr benen, en kvadrat fr skrevdelen, en
linning i midjan och en mudd fr vartdera benet (se
brokor nedan). Dessa r vanligtvis gjorda i tunt glest
ylletyg dr trden r spunnen t samma hll i varp
16

som inslag. Detta gr att tyget faller i naturliga veck.

Plagget krver stor tygtgng, och det kan vara flera
meter i varje byxben. Vid Moshchevaja Balka har
man ven hittat dockklder som r sydda i samma
teknik.
En del fynd (bl.a. grav Bj905 p Bjrk) tyder p att
det fanns en frstrkning p byxbenens muddar i
form av en liten jrnring fr att fsta en hake till
benlindor/dyl. Man har ven utanfr norden sett
exempel p att mudden kan ha frsetts med en
dragsko.
P.g.a. den stora tygtgngen anses det vanligen att
psbyxorna var en markr fr hg social status.

En del teorier gr gllande att mn som var beresta, drev handel eller gjort tjnst i
vringagardet (Bysantiska riket) var de som tog med sig byxorna hem, och visade
drmed sin betydelse. Man tror att de vanligen bars tillsammans med en kaftan
eller omlottrock.
Silverfiguren till vnster (frn Uppkra) r tillsynes kldd i psbyxor. Liknande plagg
finns ven avbildade p Osebergtapeten. Ett par olika fynd har ven gjorts i norra
Kaukasus som skulle kunna hrledas till psbyxor (se brokor nedan).

Brokor:
Det kan ibland vara svrt att i vikingatida
sammanhang srskilja brokor frn psbyxor.
Dessa har ofta liknande konstruktion, och tycks
stundom skiljas t endast i tygtgngen i
byxbenen. Ett mycket bra exempel p detta
utgrs av fynd av ett kort benplagg av linne
och/eller hampa frn Moshchevaja Balka
(norra Kaukasus, 700900-tal). Flera liknande
plagg har hittats i samma omrde, en del
gjorda i bl.a. i nsselliknande fibrer.
Genom studier av de skriftliga kllorna, tycker man sig dock kunna se en distinktion (i alla fall rent
sprkligt) mellan psbyxor och brokor. Brokorna (eller det korta benplagget) bars precis som med
psbyxorna, troligtvis tillsammans med hosor och/eller benlindor. Man vet inte om vikingarna har
haft ngot under sitt huvudsakliga benplagg, ven om det kan tyckas sannolikt att ngon form av

17

linnekldsel bars under yllebyxorna. Om underklder bars, r det troligt att dessa syddes i liknande
teknik som det vriga benplagg.

Kilt:
Kilten har troligen sitt ursprung frn de skotska pikterna. Dessa stoppade sin mantel vid bltet p ett
sdant stt att ett slags benplagg formades. Detta utvecklades sedan till att ett rektangulrt lngt tyg
(ofta vvt i rutmnster) som virades/veks runt blen. Tyget fstes sedan upp med ett blte och/eller
ett spnne. Detta skiljer sig allts markant frn det plagg vi idag kallar kilt.
En del kllor/forskare gr gllande att vikingarna influerades av pikterna och genom att interagera
med detta folk brjade anvnda kilt. Andra hvdar den raka motsatsen, att vikingarna frde med sig
kilten till dem. Bda dessa teorier r fullt mjliga rent teoretiskt, men det finns inga direkta belgg fr
att kilt, eller kiltliknande plagg skulle ha burits av vikingarna.
Som nmnts ovan beskrevs ett benplagg i Hudud al-Alam. Plagget har enligt redogrelsen en stor
tygtgng och stoppas upp runt kroppen. Detta skulle allts kunna vara en kilt ven om det r mer
troligt att det r psbyxor han syftar, efter som dr ven nmns att plagget skulle vara sytt.

Benlindor:
Benlindor r i princip lnga tygremsor som lindas runt underbenen och var ett vanligt komplement till
psbyxor. De kan ven ha tjnstgjort som frstrkningsplagg under kallare vderlek. Benlindor r
vanligtvis gjorda av kypertvvt ylletyg, ca: 7-10cm breda och r uppskattningsvis 250-300cm lnga (en
vanlig lngd p reproduktioner brukar vara 270cm).

Traditionen att bra benlindor gr lngt tillbaka och man vet att svl romerska legionrer som
germanska stammar bar benlindor. Fragment av vad som troligtvis r benlindor har bl.a. hittats vid
Bernuthsfeld och Hedeby (se: Inga Hgg). Benlindor r ven avbildade p Bayeuxtapeten. En del av
avbildningarna tyder ven p att men kunde bra ett par extraremmar ver benlindorna, troligen fr
att de skulle hllas bttre p plats. Ett bra stt att bra benlindorna r att frst gra ett fstvarv
straxt under knet, sedan g 3-4 varv ner lngs benet. Drefter frn ankeln g uppt i tta varv fr att
slutligen fsta benlindan med en hake (eller ringspnne) straxt under knet. P s vis sitter benlindan
kvar, och den hasar inte ner.
Ett plagg med liknande funktion daterat till 360 f.Kr. till 240 e.Kr., har hittats vid Sgrdsmose (Viborg
- Danmark). Detta bestr av ett rektangulrt stycke ylletyg som sedan virats runt underbenet. Fr att

18

hlla tyget p plats har sedan remmar virats ver detta. Enkelheten i konstruktionen fr i alla fall mig
att fundera p om inte en liknande lsning skulle ha kunnat nyttjas under vikingatiden.

Hake (fr benlindor/o.dyl.):

De hakar man funnit r vanligtvis i brons. De var troligen avsedda att sys
fast i en benlinda (i tungorna med hl), fr att sedan haka fast kroken i
psbyxornas muddar eller i sjlva benlindan s att dessa hlls p plats. Ett
par hakar gr att benlindan s att sga drar t sig sjlv, vilket bidrar till att
benlindan hller sig kvar p plats. Exemplar har bland annat hittats i Bjrk
(grav Bj903, Bj905 och Bj944), York (Coppergate), och Novgorod.
Ungefrliga dimensioner p en hake r 4-5cm lng med en krok p ca: 1cm.
I Storbritannien r hakar ett relativt vanligt fynd, och man tror att dessa
utgjorde en del av den traditionella Saxiska drkten.

Hosor:
Troligtvis fanns hosor redan innan vikingatid (med tanke p att
tzi hittades med hosliknande plagg). Det finns ven avbildningar
som gjorts p bildstenar och konstfreml dr figurer tycks bra
hosor. Dock r man oense om varifrn bruket att bra hosor
kommer ifrn. En teori r att det hrstammar frn kontakter med
Frankerna. En annan teori, som ven kan styrkas med fynd av
olika hosor i linne/hampa och siden frn bl.a. norra Kaukasus, r
att det kommer sterifrn. Exemplaren till vnster (frn
Moschchevaja Balka, 700900-tal) r exempel p detta. Man har
ven hittat fragment av verstycke till hosben i ylle i Hedeby.
Hosor finns ven avbildade i texter som Liber Vitae, Vita
Karoli och De Carolo Magno.
Hosor anvndes troligtvis i kombination med ett par brokor (se
ovan). Man tror att det frekommit hosor bde med och utan
psydda fotdelar. Saknades fotdelen fanns det troligtvis ett band
p hosorna som lpte under fotvalvet. De vikingatida hosorna
anses ha varit kortare n de som kom senare under medeltiden,
och slutade straxt ovanfr eller straxt under knna. Det finns av
varandra oberoende kllor (svl skriftliga som illustrerade) som
styrker detta. Ett exempel r illustrationen p Kung Knut i Liber
Vitae (se omslagsbild). Som bilden till vnster (frn
Bayeuxtapeten) visar s kunde de ven hllas p plats av band
som knts fast. Ett fynd av ett par sljor och remndar i grav
1058 frn Lehjre (Danmark), tyder p att remmar ven kunde
nyttjas till detta.

19

SRK/SKJORTA
Srken bestod troligtvis frmst av linne, men ven srkar i ull eller hampa r fullt mjligt. Kanske
modellen p srken var anpassad fr vilket plagg som skulle bras ver? Fynd av utsmycknader tyder
p att underplaggen var gjorda fr att synas. En srk som brs tillsammans med en kaftan t.ex. kan ha
en utsmyckad halsppning (med t.ex. ett brickband). Andra lmningar tyder p rikt dekorerade
rmslag. Kanske dessa stack fram under verplagget?
Baserat p fynd s har man lagt fram teorin att under den tidiga vikingatiden placerades troligtvis
brickbanden ssom p de germanska rektangulra mantlarna, d.v.s. i kanten av plagget (t.ex.
rmslagets kant). Senare under vikingatiden krp dessa in p plagget ssom p de extravaganta
rmslagen som r p Mammendrkten (se nedan).
Att stta brickband ver smmar r ett bra stt att dlja dessa och r en metod som ocks kan ha
frekommit. Som ett exempel kan man nmna plagg dr rmarna r tvungna att frlngas (t.ex. p
rvda plagg). Man kan d dlja smmen p rmen genom att stta ett brickband ver.
Fynd av tidiga srkar tyder p ett enkelt drktsnitt dr skjortan r utskuren i raka stycken. Detta
drktsnitt fljer genom hela vikingaperioden. Dock tyder fynd frn bl.a. Hedeby och textkllor (ssom
de Islndska sagorna) p att under vikingatiden hade detta utvecklats till ett mer kroppsnra mode,
med inskrningar och bttre fljsamhet. Av de islndska sagorna kan man utlsa att mansplagget
skulle ha en tight utskuren halsppning, d.v.s. urringningen fick inte vara fr stor samt att kortrmat
som lmnade bara armar ansgs som kvinnligt.
P de tidiga avbildningarna och fynden tenderar srken att vara relativt kort, de visar bl.a.
omlottrockar visar p midjelnga plagg, medan kjoldelen p senare plagg tycks sluta knlngt.

Marx-Etzel, Obenaltendorf & Reepshold:

Vid Marx-Etzel fann man som nmnts ovan ven
en yllesrk. Denna r rakt skuren ur ett stycke tyg
utan rmar. Ett liknande plagg fann man ven vid
Obenaltendorf.
Ett tredje fynd frn samma period r frn
Reepshold - Nederlnderna (daterad 100-200
e.Kr.). Detta skiljer sig dock lite t d det har
vvts med korta rmar och halsppning. D.v.s.
dessa r inte psydda/skapade i efterhand.
I Norge gjordes det 2011 ett fynd av en
rmfrsedd yllesrk/kjortel som r sydd i sidan
som berknas vara frn ~300-talet.

20

Torsbjerga:
Torsbjergaskjortan daterad till 200300tal hr samman med byxorna med
samma namn (se ovan). Den har gjord av
ylle vvt i diamantkypert och r sydd i
ett enkelt snitt. Kroppsdelen r utskuren
ur ett rakt stycke som knyts ihop i
sidorna, och rmarna har en
triangelformad slits vid rmslaget. Det
rakt skurna snittet tycks lpa genom
hela vikingatiden parallellt med de mer
kroppsnra och figursydda plaggen. I
Egils saga nmns en kjortel som knyts i
sidan.

Hgom:
I Hgomhvdingens grav (daterad till 500talet) hittades rester av en rd ylleskjorta.
Skjortan r ca: 70cm lng och stack ner ca: 10-15
cm under bltet. Det var frsett med agraffer i
guld p vartdera rmslag och 4-6cm breda
mnstervvda brickband (av hsttagel) p
rmslag samt skjortans nederkant. Plagget har
ett annorlunda snitt och r ven frsett med en
rektangulr remsa har lagts till i ena sidan p
plagget, troligen fr att kompensera fr ett
utkat omfng av torson.

Bernuthsfeld:
Bernuthsfeldskjortan (660-870). Plagget bestr
av 43 mindre linnestycken frn 20 olika textilier
i 9 olika vvningsmnster (i olika frger). Dessa
har sammanfogats till en rakt skuren, knlng
skjorta. Halsppningen gr mycket tight runt
halsen, r fyrkantig och har ett sidoknppt
sprund. Axelsmmen och rmsmmarna r
svagt vinklade nert. Slitsarna i sidorna r ca.
20 cm lnga. Konstruktionen kan ha varit ett
stt att ta hand om stuvbitar eller rester frn
gamla uttjnta plagg, och bars troligtvis av en
person av lg status.
21

Lettisk:

Denna r baserat p fynd frn Lettland, dr man hittat drktdekorationer bestende av bronsprlor i
vilka tygrester fastnat. Srken var troligtvis rakt skuren och frsedd med fyrkantiga rmkilar samt
slitsar i sidorna. Fynden visar p att axelpartierna var rikt dekorerade med bronsprlor, vilka sytts
fast i geometriska mnster runt halsppningen. Till skillnad frn de traditionella vikingatida plaggen,
var halsppningen relativt stor och ppen (troligen fr att kunna exponera smycken eller undersrk).
Man tror ocks att srken (som var tnkt att bras som ett verplagg) hade kortare rmar n
underplagget (de slutar ungefr mitt p underarmarna), fr att exponera armlnkar o.dyl. Plagget har
hrletts till folkgruppen Lettgaller, ca: 700-tal, men plagg med liknande snitt och dekorationer har
terfunnits i Finland, Estland och Litauen.

Rubakha:

En rubakha r en traditionell rysk srk som har sprats bak till 900-talet och som har verlevt till vra
dagar. Den r frsedd med sidosprund och slutar vanligtvis vid mitten av lren. Plagget kan ha svl
rakt skurna ssom sneda sidor. Praktplaggen r ofta rikt dekorerade med broderier och vvda band.
Den rakt skurna Rubakhan har ibland en slits i varje sida. Den kunde bras svl som underplagg som
ett ytterplagg. I det senare fallet bars ofta en livrem av ett vvt/fltat band ver srken vilken knts
fast vid hften.

22

Viborg:

Viborgskjortan r sydd av linne och hrstammar frn brjan p 1000-talet (troligtvis 1018). Kvalitn
och utformningen och det arbete som nedlagts p plagget, antyder att detta r ett exklusivare plagg.
Axelpartiet r sytt i dubbla lager, och skjortan har en fyrkantig halsppning som stngs genom att
knyta smala band. Den r insydd vid midjan och har en kroppsnra passform.
En fyrkantig halsppning av en tillsynes annan typ frekommer i flera samtida illustrationer ssom
Liber Vitae (se framsida) och p Goliat i Eadui Psaltaren (se vnster nedan). Snittet anses enligt en
del teorier vara typiskt Skandinaviskt, och med stor sannolikhet av samma typ som ven kan ses p
Bayeuxtapeten.

23

KJORTEL
Kjorteln r avsedd att bras ver srken och var under vikingatiden vanligtvis knlng och frsedd
med en kjoldel som gav vidd t plagget. De fynd som gjorts r gjorda i ylle, men det r troligt att
kjortlar i andra material ssom linne och skinn kan ha frekommit. Vilket fynd frn dansk jrnlder
tyder p (bl.a. Mgelmose daterad till 100 e.Kr.).

Kragelund & Moselund:

Kragelund och Moselund kjortlarna r fynd gjorda Danmark, vilka har daterats till i stort sett samma
period. De har liknande konstruktion, med kilar som ger vidd i kjoldelen och r bda frsedda med
mittsprund i halsen. Moselundkjorteln r dock av lite mer avancerat snitt och har en mer kroppsnra
smnad. Snittet pminner mycket om fynden frn Rnbjerg (Danmark 1100-tal) samt
Bockstensmossen (Sverige) och Herjolfsnes (Grnland) frn 1300-talet.

Kragelund, daterad mellan 1040-1155.

Moselund, daterad mellan 1045-1155.

Mammen:
Den (ursprungligen) rda kjorteln
av ylle som ptrffades i en rik
mansgrav
vid
Mammen
(Danmark), uppvisar en pkostad
skickligt sydd drkt full av
broderier med djurmotiv samt
andra dekorationer. Kjortelrmen
till vnster har bl.a. frsetts med
en bricksbandsdekoration av
siden. I Liber Vitae kan man se
dekorerade rmslag, som troligen
r av liknande slag.

24

Hedeby:
Fynd av tygrester i Hedeby tyder p att kjorteln
saknade slitsar i sidorna (som p de rakt skurna
plaggen). Man tror att de var frsedda med kilar
fram, bak och i sidorna (kilarna sitter parvis).
Vidare hade kjorteln insnitt och utskurna rmhl
s den fljde kroppens form. Kjoldelen slutade
ngonstans mellan mitten av lren och ovanfr
knna. Enligt vissa teorier frekom ven en
annan typ av kjortel med en separat kropps- och
kjoldel, dr kjolen ven var indelad i sektioner.
Plagget har ven troligtvis varit frsett med
axelsm, vilken ytterligare bidrar till att
framhva kroppsformen.
rm till kjortel funnen i Hedeby(e: Inga Hgg).

Ledberg:
Ledbergkjorteln r inget egentligt fynd av textilier utan r baserad p figurerna som frekommer p
Ledbergstenen(/arna). Dessa upptrder i en kjortel som r till synes randig eller snarare indelad i
sektioner eller veck.
Kjoldelen bestr enligt figurerna av mellan 5-7 sektioner.
Eftersom man i avbildningen endast ser en sida skulle
detta innebra att kjoldelen skulle totalt best av 10-14
sektioner. Denna teknik att sy kjolen i sektioner stmmer
ven bra verens med de tolkningar man gjort av Hedeby
materialet, som gissningsvis besttt av totalt 5-6
sektioner. Avbildningarna tyder ven p att kjolen slutar
straxt under knt. Det finns inget halssprund p figurerna
(kanske p.g.a. att de ses frn sidan) men troligen r detta
utformat som ett vanligt mittsprund eller liknande den
halsppning som finns p den Viborg skjortan. En av
figurerna har band som gr tvrs ver vristerna. Detta
skulle kunna indikera en brickbandsdekoration/dyl.
rmarna i sig framstr som mycket kroppsnra.
En annan tnkbar (och kanske mer trolig) lsning r att
kjoldelen r veckad i midjan vilket skulle resultera i att
tyget faller i veck. Det senare alternativet skulle innebra
strre tygtgng, ngot som vl passar in p den
extravagans i kldseln som beskrivs i bl.a. Ahmed Ibn
Fadlans reseskildring.

25

Denna typ av plagg r bl.a. avbildad p dekorationer i valben frn en Frankisk

kista frn 700-talet (se vnster), samt p Sigurdsristningen p Hylestad
Stavkyrka (Norge).
En figur som br ett liknande plagg finns p runstenen frn Torsker Man kan
ven finna liknande plagg p Bayeuxtapeten, dr det frekommer en kjortel
med flerfrgad (randig) kjoldel.
En annan teori som frekommer r att kjoldelen skulle utgras av en s.k.
Kremasmata, vilket r en slags skyddskldnad som har sitt ursprung i
Grekland och bland annat bars av romerska soldater. Kjoldelen skulle i s fall
kunna vara en separat del och inte utgra en del av en hel kjortel. Jag finner
inte denna teori som sannolik.

Bayeuxtapeten:
P Bayeuxtapeten frekommer ett par olika kjorteltyper. Den vanligast frekommande r tillsynes
slitsad i kjoldelen med sex olika sektioner. Detta gr att tv separata leggings kan skapas genom att
knppa ihop front- och bakdel under skrevet. Liknande plagg beskrivs i de islndska sagorna.
Halssprundet p kjorteln r frstrkt med ett s.k. nyckelhl, som p avbildningarna har en annan
frg n vriga kjorteln.

26

Det frekommer ven tv andra kjorteltyper p tapeten. Den

ena r tillsynes av samma modell som Ledbergkjorteln (se
ovan) med en separat psydd kjoldel som antingen r sydd i
sektioner eller r veckad. Den andra r frsedd med
triangelformade dekorationer p kjoldelens nederkant.

Guddal:
Vid Guddal kyrka (Sogn og Fjordane - Norge) har man i
en mansgrav hittat en kjortel, daterad till perioden
mellan 1035-1165. Kjorteln r gjord i grovt brunrandigt
ylletyg, med ett enkelt rektangulrt snitt. Rnderna har
stadkommit genom att utnyttja naturliga frgnyanser
i ullen. Den r frsedd med en kil i sidan fr att ge vidd
ver hftpartiet och nr ner till mitten av lret. Den r
ven rynkad bak fr att framhva hfterna och
bakdelen. (OBS! I Guddal har ven en srk frn 1400talet hittats, en del kllor gr gllande att denna kjortel
ven hr till denna period.).

Skjoldehamn:
Som nmnts ovan bars troligtvis Skjoldehamnsdrkten av en
kvinna. Detta till trots s r de tv kjortlarna r intressanta, fr
deras bakomliggande konstruktion skulle antagligen ven
fungera p ett mansplagg.
verkjorteln har insydda kilar fr att ge vidd. Halsppningen r
djup och troligen gjord fr att exponera det underliggande
plagget.
Vidare
r
den
frsedd
med
frgade
brickbandsapplikationer, bde p halsppningen och rmslagen.
Underkjorteln r ven den frsedd med kilar fast i sidorna. Den
har ocks en stkrage och omlottknppning, bda i randigt ylle.
Halsppningen bestr av en fyrkantig separat psydd brstlapp
som knpps med en prlliknande knapp i silver. Brstlappen och
kragen sticker fram under verkjortlens halsppning och visar
drmed upp det mer exklusiva tyget.

27

KAFTAN
Kaftanen ndde Norden troligtvis under 800-talet. Det r ett relativt lngt verplagg som slutar
ungefr mitt p smalbenen, men svl lngre som kortare (se omlottrock nedan) versioner
frekommer. Kaftanen bestr av ett helt bakstycke och tv delade framstycken. D foder anvndes var
framstyckena ofta sammanfogade tvrs varandras trdriktning vilket gav en styvare front. Bland de
kaftaner man funnit p Moshchevaja Balka (700900-tal) var dessa gjorda i ylle svl som linne och
dekoration er av sidenband. Om knappar anvndes var dessa ofta av exklusivt material. Vanligaste
fynden av knappar utgrs av brons, men ven silver och bly har ptrffats. Knappar kunde ven
utfras i enklare material och man har hittat vad man tror r knappar i material som tr, ben och
horn. Det torde dock ha varit vanligare med en enklare knppning dr banden formats till en knut
som sedan sticks in en gla.

<<<
Figuren till vnster br vad som troligtvis
r en kaftan (Hunnestadsmonumentet).
Fynd tyder p att kaftanen kunde vara
frsedd med vackra posamentarbeten (se
nedan) och kantning av siden tyg.
>>>
Bland Lewisschackpjserna (1100-tal)
finns en ryttare kldd i ett lngt
kaftanliknande plagg med mittppning.

28

En kaftan kan ha antingen ppning som lper i mitten av

plagget eller en sidostlld ppning som r verlappande.
Slaget dr knapparna och glorna fr stngning lpte, var
ofta frstrkta med tvrgende ribbor av dekorativa band.
Det finns fynd frn Bjrk, dr rader av knappar som lper
ver omrdet som motsvarar brstpartiet, indikerar att det
skulle ha rrt sig om ett kaftan- eller svitaliknande plagg.
Troligtvis kom kaftanen sterifrn (Bysantiska riket).

OMLOTTROCK
Omlottrocken anvndes frn tminstone 500-talet och framt (troligen tidigare) och brukar
frekomma avbildat p dekorationspltar till hjlmar, bgare, etc. Detta plagg brukar ven definieras
som en kaftan men r vanligtvis kortare n en traditionell kaftan. Lngden kan variera om man
studerar avbildningarna. De tidiga plaggen frn Vendeltid tycks vara lngre n de senare tillkomna.
Hr gr allts trenden tvrt om n som t.ex. srken eller kjorteln gr. Vanligtvis slutar omlottrocken en
bit ovanfr knet. Det skall dock tillggas att en lngre omlottrock troligen r bekvmare att bras
tillsammans med t.ex. hosor, medan det r en frdel med kortare plagg om man br det till psbyxor
(vilket ocks indikeras av avbildningarna dr psbyxor frekommer). Plagget saknar knappar och
utefter fynd som gjorts vid bl.a. Bjrk, s tror man att plagget hlls ihop med ett
ringspnne/drktnl p hger sida. Det finns ven indikationer p att den kunde knytas ihop i sidorna
med t.ex. sidenband. Slaget samt rmarna kunde vara dekorerat med ett dekorativt band, pls, siden
eller posamentarbeten i silver. Plagget kan ven med frdel frses med en slits i sidorna (mellan fram
och bakstycket). Avbildningar frn beslagen p hjlmarna hittade vid Valsgrde (550-800) och SuttonHoo uppvisar motiv dr flera av figurerna br plagg av denna typ (se nedan).

29

Man har gjort fynd av textilrester i

Hedeby som kan hrledas till denna typ
av plagg. Vidare har man p Bjrk i
gravar funnit ringspnnen p den plats
som motsvarar hftpartiet, vilket
indikerar att det skulle rra sig om ett
plagg av denna typ. Troligtvis
hrstammar omlottrocken frn stra
delarna av asien. Plsrocken till vnster
r frn en barngrav frn Tashtykkulturen (200300-tal) frn Oglakhty
(St. Petersburg). Rocken r utfrt i tjock
lnghrig pls med ullen vnd int. I
sidorna sitter det kilar som ger vidd t
plagget.

SVITA
Svitan kan beskrivas som en korsning mellan kaftanen och kjorteln, och var
troligtvis vanligen gjord i ylle. Brstdelen p svitan har en knppning som lper
frn halsen till mitten av brstet eller nda ner till midjan. Likt kaftanen kan
denna ppning vara mitt eller sidostlld med en verlappande ppning, och
vara frsedd med en krage. Knppningen kan ven, precis som kaftanen vara
frstrkt med tvrgende band. Kjoldelen dremot r hel utan ngon ppning,
och r ofta gjord i sektioner som sedan sytts fast i livdelen som en separat del.
Senare under medeltiden blev svitan lngre och helt ppen i brstet likt
kaftanen. Bilden till vnster r tagen frn Helgonkalendern fr den Bysantinska
kejsaren Basilika (1000-tal).

ARMLINDOR
Armlindor brs p underarmarna och har liknande
funktion och
utformning
som
benlindor.
Armlindorna var dock troligtvis kortare och mjligen
smalare. Vad man tror r armlindor finns avbildade
p Bayeuxtapeten i framfrallt stridscenerna, och
det har drfr diskuterats om de var ngon form av
skyddskldnad.

30

HUVUDBONAD
Huvudbonaden var ett viktigt plagg som inte bara signalerade brarens sociala status, utan var ocks
ett stt att visa upp rikedom. Huvudbonaden var drfr ofta gjord av exklusivt material och det r inte
ovanligt att de hade vackra utsmyckningar i form av posamentarbetade silkesband, plskantningar
och silversmycken.

Tollundsmannen:
Nr Tollundsmannen (400 f.Kr.) ptrffades bar han en toppig
skinnmssa (med plssidan int) sydd i sju sektioner samt frsedd
med ett kantband. Mssan knts under hackan med ett smalt band.
Man har ven hittat en toppig ldermssa sydd i sektioner vid
saltgruvorna i Hallstatt (750-400 f.Kr.). Denna teknik att sy mssan i
sektioner frekommer under i stort sett hela jrnldern och hller
sig kvar in i vikingatid.

Rundkulle:
En av de tillsynes vanligast frekommande huvudbonaderna r
rundkullen. Rundkullen r en enkel halvsfrisk mssa som fljer
huvudsklens form, och r sydd av 4-8 lika stora sektioner. Bland
fynden kan nmnas en vlbevarad rundkulle (se bild till vnster) sydd i
4 sektioner frn Moshchevaja Balka (700900-tal) samt
posamentarbetade silkesband som ptrffats i Bjrk (grav Bj581,
Bj707, Bj709, Bj798, Bj845, Bj946). Dessa band satt troligtvis
ursprungligen som dekoration p mssor av rundkulle typ. Det br
ven ppekas att det stundom dyker upp tolkningar av dessa band som
ngon form av pannband.
Rundkullen kunde troligen ocks ha besttt av tv sammanfogade tyg
halvor liknande mssan frn Sgrdmose (Danmark). Den kan ha varit
utskuren ur ett stycke tyg eller tillverkad av nlbundet yllegarn. En
liknande typ av mssa som frekom lngre sterut i nrheten av Kina
under vr vikingatid, bestod av fem delar. Toppen av mssan bestod av
fyra sektioner som sedan frsgs med ett kantband. Formen p mssen
blir precis som p en rundkulle.

31

Rusisk:
Den s.k. rusiska mssan, pminner vldigt mycket om vr moderna
tomteluva. Den var troligtvis sydd av tv lngstrckta trianglar som
sedan frsgs med en kantning av pls. Hudud al-Alam beskriver att
ruserna bar en huvudbonad av ylle som hade en svans vilken hngde
ner i nacken. Mssor av denna typ r avbildad p ett par av bildstenarna
frn Gotland. Lngre sterut frekom en mssa sydd p samma
principer men dr toppen stod rakt upp. Fynd av hga mssor frn
Asien, tyder p att toppen av mssan hlls uppe av en pinne som satt
inne i mssan.
I fyndmaterialet frn Bjrk har konformade mssmycken i
silver ptrffats (grav Bj581, Bj644). Dessa tros ha suttit lngst
ut i toppen p luvan. Fynden frn Bjrk hrstamamr troligtvis
frn ursprung frn Dnepr (Kiev). Liknande smycken har
frekommer ven p toppen av de traditionella mongoliska
mssorna, dessa kan drmed ha ett gemensamt ursprung.

Toppig-konformad mssa:
Det finns avbildningar p en huvudbonad som r
toppig och konformad. I de flesta fall har dessa
tolkats som hjlmar, d de ofta r avbildade med ett
nsskydd. Dock finns liknande toppiga mssor
avbildade frn illustrationer i ryska skrifter frn sen
vikingatid. Dessa skulle kunna vara sydda antingen
som de rusiska luvan (se ovan), eller sydd som
rundkullen i sektioner som rundkullen (se ovan).
En annan typ av toppig mssa finns bl.a. avbildad p sm bronsstatyer och
bildstenar. En av dessa bronsstatyer r avbildad till vnster (Island, 1000tal), liknande mssa brs av Odensfiguren frn Lindby (800-1050 e.Kr.).
Figurerna p Kirklevington- och Middeltonstenarna br ocks en liknande
mssa. Hattens form pminner fr vrigt om hatten frn Hochdorf.

Solhatt:
Som nmndes i brjan av denna skrift s har man i Novgorod ptrffat en
hatt med brtte, fltad av rtter. Hattens form pminner om en s.k.
strawboater. Som ven nmndes ovan s hittade man i Hochdorf (530
f.Kr.) en platt konformad bjrkhatt med en diameter av 30cm. Vidare
frekom fltade hattar med brtte under svl tidig som sen medeltid. Jag
finner det drfr sannolikt att ven vikingarna bar liknande huvudbonad
fr att avskrma sig mot solen under heta brnnande sommardagar.

32

Hunnestad:
P Hunnestadsmonumentet r en man i kaftan avbildad
(bland en del ansedd som Rurik). Han br en annorlunda
utformad mssa, som ven terkommer p bildstenar
ptrffade p Gotland. I helgonkalendern ver Bysantiska
kejsaren Basilika (100-tal) frekommer ven en liknande
huvudbonad.

Bysantinsk:
Den bysantinska (eller Bulgariska?) mssan, blev introducerad sent under vikingatid. Troligen frdes
den till Norden med hemvndande vikingar frn Vringagardet. Den r sydd frn ett stycke
sammanhngande tyg. Sjlva kullen r formad av fyra sektioner som sitter ihop med varandra vid
basen p rad. Nr man vl sytt ihop topparna p de utstickande sektionerna och tygstyckets bda
ndar vnds mssan s att smmarna hamnar p insidan. Kanten viks sedan int p mitten av mssan
och sedan ut (p mitten) igen. P s stt bildas en kant som man efter tycke och smak kan reglera
bredden p. Mssans kulle kunde vara antingen rund eller toppig. Det finns ven varianter dr
mssan syddes av en rektangel och en cirkel. Resultatet blev en tub med lock som sedan veks enligt
ovan fr att f en platt mssa med bred kant (effekten blir burkliknande).

Ldsehttan:
Ldsehttan (1200-tal) r utskuren ur ett stycke lder och r troligtvis avsett som ett ovdersplagg
med skydd fr nacken. Den pminner mycket om en sydvst och kan vara avsedd att nyttjas till sjss.
Vissa teorier gr gllande att denna typ av plagg har sitt ursprung frn vikingatid.

Coif:
Det finns inga direkta bevis p att coifliknande huvudbonad skulle ha nytjats av
vikingarna. Dremot r det troligt att ngon form av htta har burits under
ringbrynjor, o.dyl. I Bernuthsfeld hittade man en htta i lder som sytts ihop
av tv sidostycken och en mittendel, vilken hade tv remmar som knts under
hakan. Vidare finns det p vagnen frn Osebergskeppet ett utsnidat
manshuvud som br en htta eller hjlm.

Frygisk mssa:
Den Frygiska mssan r en del av den Anglosaxiska drkten och finns
avbildad p samtida illustrationer. Det finns dock inga belgg fr att
vikingarna skulle ha burit denna typ av mssa . Det frekommer vikingar p
illustrationer dr mssorna brs, men dessa brs av Anglosaxiska styrkor som
konfronteras av vikingarna. Den frygiska mssan jmfrs ofta med hjlmen
med samma namn (och utseende).

33

MANTEL
En mantel brs lite olika beroende p
vilken typ av mantel det r. Det
gemensamma r att den fsts med
ett spnne eller drktnl, vanligen i
sidan vid axeln eller i fronten straxt
ver brstet. P Bayeuxtapeten t.ex.
frekommer
bde
sidooch
frontknppta mantlar. Manteln r
oftast knlng och brs utanp
ordinarie
kldsel
och
ev.
skyddskldnad.

Rektangulr:
Den vanligaste vikingatida manteln torde ha varit
den rektangulra. Den rektangulra manteln har
troligen sitt ursprung frn jrnlderns keltiska
mantlar. Den rektangulra manteln r vanligtvis
uppbyggd av tv kvadrater. Nr man undersker de
germanska jrnldersfynden tycks man kunna rtt
frekvent uttyda tv ungefrliga storlekar som
terkommer - 1.6x0.8m samt 2.5x1.5m.
Fynden som har gjorts r oftast gjorda i kypertvvt ylle. Tidiga mantlar frn Vendeltid var kantade
med kraftiga brickbandsvvda band och fransade minst p en sida. Mantlar som dessa beskrivs ven i
romerska skrifter och finns avbildade p romerska fresker. Vid Obenaltendorf fann man ven en
mantel med mtten 253x173cm, som var kantad med lnga fransar. Den romerska Sagum som bars av
legionrerna, var ven den en enkel rektangulr mantel som likt den germanska hlls p plats med ett
spnne vid hger axel. Romerska skrifter tyder p att de tidiga mantlarna bars utan ngonting under
p verkroppen, en liknande redogrelse grs av Ibn Fadlan nr han beskriver ruserna.

Halvcirkel:
En halvcirkelmantel rckte till ungefr knhjd (ven om det gissningsvis fanns lngre exemplar). Val
av material berodde troligen p avsikten med plagget. Ett ovdersplagg hade med frdel grovt ylle
(t.ex. vadmal) medan en praktmantel var gjord i finare material. Troligen var de sydda i delar, likt
ldermanteln frn Kayhausen eller som den som Bockstensmannen hade. Tolkningar gjorda utefter
sagorna tyder p att en praktmantel kunde vara gjord i silke, broderad och ven frsedd med
posamentarbeten i silver. Detta stmmer bra verens med de bevarade mantlar (se nedan) som
hrstammar frn frsta hlften av 1000-talet. Romarna hade flera olika benmningar p
halvcirkelformade mantlar, namnet var intimt sammankopplade med mantelns status/funktion, och
personens position i samhllet som bar den.
34

Ett mycket vackert exempel utgrs av Roger II av

Sicilien (1095 - 1154) krningsmantel. Liknande
praktmantlar som kan nmnas r:
Stephan av Magyar (1031) krningsmantel.
Heliga Kunigunda (978-1033).
Pve Clement II (?-1047).

Oval:
Rent teoretiskt r det r mjligt att ovala mantlar har
burits under vikingatiden. Ovala mantlar frn har
ptrffats runt om i norden frmst frn tidig jrnlder. Ett
exempel r Gerumsmanteln, daterad till 360-100 f.Kr. och
r sledes ett rtusende ldre n vikingatid. Manteln r
ca: 2,5x2 meter, i vvt pepitarutigt ylle. Den bars
dubbelvikt ver axlarna, hngandes fram ver kroppen.
Det r dock mest troligt att denna typ av mantel ersattes
av den rektangulra manteln relativt tidigt under
jrnldern.

Mantel med huva:

En mycket praktisk mantel som troligen anvndes av
vikingarna var av halvcirkelmodell frsedd med en fast
monterad huva. Mantlar av denna typ omnmns bl.a. i
de islndska sagorna. Troligtvis pminde denna mantel
mycket om de ankellnga yllemantlar (Cucullus) som
bars av legionrer, bnder och lgre klasser i det
romerska samhllet. Liknande mantel frekom ven p
de brittiska arna.

En annan typ av mantel frsedd med huva som omnmns i de islndska sagorna, hade ven psydd
rm i hgersidan, detta gjorde t.ex. lttare att hlla ett par tmmar eller liknande.

35

FRSTRKNINGSPLAGG
Till frstrkningsplagg vars huvudsyfte r att skydda frn vder och vind (ls kyla och vta), r ylle
eller skinn (med plsen kvar) troliga material. Till denna typ av plagg anvnder man rent historiskt
grvre tyg n andra plagg och ibland ldre slitna tyger omsydda frn gamla plagg som har kasserats.
Tjock vadmal r ett bra material i sammanhanget som har motstnd mot vta samtidigt som det ger
god vrme. Det r inte heller helt otnkbart att dessa plagg behandlades med t.ex.
tjra/bivaxblandning fr att gra dem mer motstndskraftiga mot vta.

Htta:
Httan skulle kunna ha sitt ursprung frn den romerska drkten. Romarna hade en kortare version av
den luvfrsedda manteln som de kallade Alicula. Denna tckte i princip vre delen av kroppen och
pminner vldigt mycket om struthttan bde i form och i funktion. Vanligtvis var alicullan tillverkad i
ylle, man avbildningar p bl.a. fresker tyder p att ldervarianter ven frekom. Det finns ven fynd
vid Ldse av lderhuvor frn 1100-tal. Bland de vikingatida fynden av httor br man nmna
Sunnfjordhttan frn Norge och httan frn Skjoldehamnsdrkten, men det finns ven fynd frn
Orkney och Hedeby (textilrester) samt 1300-talets Hjerolfsnes.

Sunnfjord

Skjoldehamn

Halsduk & Halskrage:

Andra vrmande plagg som har lnga traditioner i Norden r halsduk, lskrage och tubkrage. Dessa
typer av plagg finns det inga konkreta bevis fr, men i och med dess enkla utformning och lnga
tradition r det fullt tnkbara att de skulle ha anvnts. En halsduk eller en tubkrage (avlng tub som
dras ver huvudet och ligger runt halsen) r relativt enkla att gra med nlbindningsteknik. Lskragen
kan liknas vid en htta utan huva, och tcker hals, axlar och vre torson. Det skall dock ppekas att en
htta har i princip samma funktion som ovan nmnda plagg (d.v.s. skyddar halsen/halsppningen).

36

Vst:
I Hedeby har man funnit resterna av vad som skulle kunna vara
vst. I de islndska sagorna frekommer ven ett midjekort plagg
utan (eller med mycket korta) rmar vilket ger det en vstliknande
karaktr. Konstruktionen har troligen liknat omlottrocken (om
man utgr frn beskrivningarna) men kan ven varit frsedd med
en ppen mitt och enkel knppning. Den var troligtvis inte
speciellt prlig d den var avsedd som ett frstrkningsplagg
snarare n ett dekorativt plagg. Troligtvis var den drfr ocks
tillverkat av grovt (valkat/ruggat) ylle eller gjord i skinn med
ullen/plsen kvar (vnd int). Avsaknaden av rmar mjliggjorde
att rrligheten bibehlls samtidigt som plagget gav god
ventilation, samt att man fick ett ytterligare lager av vrmande
plagg framfrallt fr ryggpartiet.

Tumvantar:
Man har hittat ett par olika bevarade nlbundna yllevantar p olika platser i
norden. De flesta som ptrffats i Sverige r frn medeltid (Ldse,
Jnkping, Lund). P Island har man hittat tv vantar som r frn 900-tal (se
vnster). I Finland har man ven hittat vantar frn mitten av 1000-talet,
samt i Nederlnderna har ven tv tumvantar ptrffats (Dorestad 600-900
och Aalsum 700-900). P Island har ven sydda vantar ptrffats.
Det finns ven exempel p fynd av tumvantar i skinn, bl.a. frn norra
Kaukasus (700900-tal). Skinnvantar r mer motstndskraftiga mot vta n
ett par yllevantar, och lmpar sig kanske drmed bttre fr att anvnda som
t.ex. ett sjplagg. Ett par skinnhandskar kan frses med innervantar i
nlbundet ylle fr att hlla vrmen bttre.

Femfingerhandskar:
Inga femfingerhandskar har ptrffats i vikingatida kontext.
Dremot har man p Moshchevaja Balka, hittat ett par
dekorerade skinnhandskar
frn 700800-tal. Hur
frekommande femfingerhandskar var under vikingatiden r
svrt att sga men det r troligt att tumvantar var vanligare.

Tre-finger vantar:
I bl.a. Egil Skallagrimssons saga omnmns ett par vantar med tre fingrar och frn medeltid finns ven
ett flertal avbildningar med denna typ av vante. Dock skall man komma ihg att svl Egil
Skallagrimssons saga som illustrationerna r tillkomna efter vikingatid. Det finns inga fysiska bevis fr
att den trefingrade vanten fanns under denna period. Dessa har troligtvis varit gjorda i tunt lder men
skulle lika grna kunna vara tillverkade av nlbundet ylle.
37

BLTE
Bast & Vxtfiber:
Byxhllorna p Torsbjergabyxorna r en indikation p att byxblte anvndes. De enklaste bltena
bestod troligen av fltad bast (ssom innerbark frn lind) eller rep frn vxtfibrer frn t.ex. hampa
eller nsslor. Ser man vidare till gravfynden frn bl.a. Bjrk, s r det sllan mer n en slja som
ptrffas och denna hrstammar troligtvis frn bltet som bars ver yttersta plagget.

Brickvvda band:
Utefter fynd gjorda i Eura (Finland), Salispils Laukskolas (Lettland), och Norge (Skjoldehamnsdrkten),
vet man att det ven fanns livremmar gjorda av brickvvda band. Fynden gr gllande att
bltesremmar av brickband hr till den kvinnliga drkten. Dock r det fullt tnkbart fr att inte sga
troligt, att t.ex. byxorna p mansdrkten hlls p plats av ett brickbandsblte som knts fast.
Avsaknaden av sljor i kombination med det man tror sig veta om vikingatida byxors utformning,
frstrker ytterligare denna teori.

Tollund:
En mycket enkel variant av lderblte ptrffades p Tollundsmannen. Den var i ena nden frsedd
med tv tungor och i den andra formades ett huvud med tv hl i. Nr bltet frts runt kroppen,
stacks tungorna in genom hlen och knts. Denna typ av blte ptrffades ven under medeltid och
har troligen ven funnits i det vikingatida samhllet.

Bayeux:
Avbildningarna p Bayeuxtapeten kan tyda p att bltet som bars utanp plagget skulle kunna g i
dubbla varv runt midjan. Det frekommer ven p samtida illustrationer som visar ungerska ryttare.
Det skulle ven kunna rra sig om tv livremmar dr den extra remmen hller t.ex. svrdet och
svrdskidan p plats.

Slja:

De remsljor som ptrffas bestr vanligtvis av ett gjutet spnne som hlls p plats vid lderremmen
av en dekorerad plt som nitats fast vid ldret. Plten kunde, ven detta i dekorativt syfte, vara i
dubbla lager dr det vre var rikt dekorerat med punsornamentik och/eller urtagningar, medan den
inre plten hll fast sljan vid remmen. Dubbla pltar bidrog ven till att gra sljesplten styvare.
Bltessljorna uppvisar en stor variation och som nmns ovan s r de funna bltessljornas
utformning, en tydlig indikation p nr under vikingatiden de hr hemma. Variationerna till trots man
kan indela dem i olika grundtyper baserat p spnnets utformning. Frn York och Yorkshire finns fynd
av bltessljor snidade i ben. En av dessa var infrgade med grn frg.
38

Remnde:
Remnden bestod vanligtvis precis som sljan av brons och det finns exempel p svl gjutna som
tillklippt dubbelvikt plt. Precis som med sljan finns det ocks fynd frn Coppergate (York) av en
remnde som gjorts i ben. Remnden hlls p plats likt sljan av en eller flera bronsnitar, och kunde
ofta vara rikt dekorerad.

Lamellblte:

I Hablingbo (Gotland) har man i olika gravar funnit bltesdekorationer i form av rektangulra sm
pltar som lpt ver hela bltet. Dessa blten r gjorda av remmar av tunt lder vars kanter vikts in
mot mitten. Dekorationspltarna har sedan nitats fast tvrs ver bltet och lser drmed fast de
invikta kanterna. Bltet blir drmed mycket smidigt samtidigt som styrkan behlls. Dessa bltestyper
r ven vanligen frsedda med en remdelare (bronsring) samt liknande typer av sljor. Fyndens
liknande konstruktion och utformning gr att man tror att de har samma ursprung och att de
troligen r importerade frn Baltikum, dr blten av liknande typ har ptrffats.

39

Dekorationpltar & Beslag:

Utver lamellbltets dekorationspltar finns det ven andra fynd av bltesdetaljer som har suttit
monterade p remmarna. Dessa dekorationer r ofta hjrtformade, runda (knappliknande) eller
fyrkanter frsedda med djurornamentik. Man tror att dessa har ungerskt ursprung, och har
importerats till Norden. Fynd av dylika beslag har gjorts p flera platser, bl.a. i Grtlingbo (Gotland)
och p Bjrk (Bj1074).
I Halla (Gotland) har man ven funnit beslag som r
gngjrnsfrsedda. Pltar med gngjrn frekom p
jrnlderns breda blten men tycks allts ha levt kvar in i
vikingatid.

Upphngare & Remdelare:

Det finns ett par olika typer av remdelare, den
enklaste bestr av en ring som fsts vid
bltesremmen med tv bronspltar. Det finns ven
exempel p mer avancerade konstruktioner som r
gjutna, dr remdelaren r indelad i sektioner.
Troligtvis var remdelaren avsedd som fstpunkt fr
svrdskida eller liknande.
Upphngarna hade en liknande konstruktion som remdelarna, med en fstplt och en bronsring dr
man fste t.ex. en kniv, vska eller dyl. Frn medeltid finns det exempel p en enkel krok som hakades
fast i bltet och dr man sedan kunde hnga upp olika freml. Man har hittat freml i vikingatida
gravar som skulle kunna vara dylika blteskrokar. Upphngarna med liknande funktion frekommer i
den samiska drkten.

40

Blteskvast:
Blteskvasten r ett smycke som satt i bltet p
900-talets mansdrkt. En av teorierna gr gllande
att det skulle rra sig om ngon form av
beflstecken (d.v.s. tecken p rang) eller en symbol
fr en speciell position i samhllet.
Blteskvastar har hittats frmst p Gotland, men
liknande smycken har hittats i bl.a. Lettland och
spiraler som skulle kunna tillhra blteskvastar har
hittats p Bjrk (Birka).
Blteskvasten bestr vanligtvis av tv lderremmar
(ca: 25cm lnga) som lagts ovanp varandra och
som man sedan skurit ur remsor ur. Remsorna i sin
tur kls med bronsspiraler (~3-5cm lnga). Lngst
ner p remsan fsts ett ndbeslag i brons (4-5cm
lng). ndbeslagen kunde vara av svl tillklippt
bronsplt ssom gjutna.
Kvasten nitas sedan fast p bltet invid spnnet
tillsammans med en fyrkantig bronsplatta som
tcker vre delen av remmen.
Bland fyndplatserna finner vi: Sandegrda - Sanda
Barshaldershed - Grtlingbo, Kvie - Endre, Hellvi Ire, Nrs - Slitehamn, Austers - Hangvar, Norrkvie Grtlingbo, Ire (Grav 504), och Kopparsvik Visby,
Bl

41

UTSMYCKNAD
Knappar:
Knappar dyker stundom upp i vikingatida gravar. Vanligtvis ligger
dessa i lnga rader ver brstpartiet. Knappraderna lper aldrig
lngre n till midjan. Detta tyder p att de skulle ha suttit p ett
kaftan- eller svitaliknande plagg. Man tror att dessa skulle ha
magyarskt (ungerskt) ursprung, alternativt vara influerade av det
detta kldmode. Knapparna bestod vanligtvis av brons men man har i
enstaka fall funnit knappar av bly. Man har bl.a. gjort fynd av knappar
p Bjrk (Bj752b, Bj819, Bj716, Bj1074), och liknande knappar har
ven ptrffats i Novgorod.
Troligen anvndes inte knapphl, utan man nyttjade hllor som lste knappen. Dock har man i
Hedeby funnit rester av ett plagg frsedd med vad som skulle kunna vara knapphl.

Ringspnne:
Ringspnnen har existerat sedan bronslder, och anvndes under
vikingatiden vanligen fr att hlla ihop plagg ssom en mantel eller
omlottrock (se ovan). De kan vara smidda eller gjutna och r vanligen i
brons eller silver. Storleken varierar utefter syftet med spnnet, och de
kan vara mycket enkelt utformade eller rikt dekorerade. Nlen p
spnnen avsedda fr manteln r ofta mycket lng och utstickande. Sett
till placeringen i gravarna satt ringspnnena med ppningen nert.

Drktnl:

Drktnlar tycks frmst ha varit utfrda i brons eller ben, men nlar gjorda i ett hrt trslag r ven
tnkbart. De vanligaste frekommande drktnlarna varierar i storlek, och r vanligen frsedda med
ett solitt ornamenterat huvud. Dessa ptrffas frmst i kvinnogravar ven om undantag finns. Mindre
drktnlar av denna typ kan ha anvnts fr att hlla ihop en halsppning eller liknande.
I mansgravar ptrffas frmst drktnlar dr huvudet frsetts med ett hl eller en ring. Dessa s.k.
ringnlar ptrffas nstan uteslutande i mansgravar och har ungefr samma funktion som
ringspnnena som nmns ovan. Frn ringen p nlen lpte en trd som sedan knts fast vid nlens
frmre del efter att denna frst genom tyget.
Ett av de viktigaste fynden frn LAnse aux Meadows (New Foundland Kanada) var en nl av denna
typ frn ca 1000 e.Kr.
42

Posamentarbeten:
Posamentarbeten r dekorativa/fltade mnster utfrda i
metalltrd, vanligtvis silvertrd. Vid Bjrk har man funnit
posamentarbeten med kors och djurornamentik som troligen har
suttit p exklusiva plagg (bl.a. grav Bj542, Bj644, Bj736c). Fynden
frn Bjrk r frmst frn 900-tal och frekommer oftast i manlig
kontext. Vidare visar fynden visar att de i vissa fall suttit som ett
band runt huvudet (troligen mssdekoration), samt p slaget vid
kaftanliknande plagg och i samband med vskor. Utformningen p
mnga av dessa posamentarbeten gr att man tror att de har sitt
ursprung frn Kiev.

I Valsgrde (Uppsala) har man gjort fynd av textilrester med posamentarbetade detaljer frn 900-tal.
Bl.a. en silkeskrage (grav 15) och tv silkes manschetter/rmslag (grav 12).

Brickvvda band:
Brickvvda banddekorationer r vackra vvda band som sitter som
dekoration (och frstrkning) vid t.ex. rmslag, byst, halsppning
etc. Man har ven diskuterat huruvida dessa kan ha fungerat som
blten till byxor. Utefter fynden sett r sidenband, ibland med
inslag av silver och guldtrd vanligast frekommande, men fr
gemene man torde ull vara vanliggare. De r ofta utfrda i vackra
mnster med flera frger.
Det ldsta knda fyndet av brickband i Europa r frn 800 f.Kr.
(Sasso di Furbara - Italien). Fynd av brickbandsdekorationer har
bl.a. gjorts vid Fyn och Mammen i Danmark, Snartemo (500-tal)
och Oseberg i Norge, Coppergate (York England), samt Hgom
(500-tal) och Bjrk.

Broderier:
De vikingatida plaggen har bland fynden stundom uppvisat vackra dekorativa broderier.
Mammenmannens drkt var t.ex. frsedd med broderier av djur, mansfigurer och vxtliknande
mnster. De sitter vanligen p platser dr de r exponerade och syns. Troligen var broderierna ett stt
att uppvisa rikedom, och satt p de mer exklusiva plaggen. Broderierna som ptrffats vid Mammen,
Oseberg och Bjrk har varit utfrda i klyvsm, lggsm och stjlkstygn.
43

SKODON & FOTBEKLDNAD

Fotlappar:
En fotlapp bestr av ett stycke tyg i linne eller ylle, och anvnds istllet fr en strumpa eller socka.
Tygstycket sveps runt foten innan man fr ner foten i skon. Fotlappar i ylle och linne har mycket lng
tradition i norden. De har bl.a. ptrffats p Bockstensmannen. Ofta tar man tyget till fotlappen frn
gamla uttjnta plagg (vilket var fallet med Bockstensmannen).

Sockar (nlbundna):
I en kvinnograv vid Coppergate (York, 900tal), har man hittat en nlbunden socka.
Liknande sockar har hittats i p flera
platser i Norden. Dessa hrstammar dock
frn medeltid snarare n vikingatid.

Sockar (sydda):
P Skjoldehamnsdrkten ptrffades ven ett par sockar. Dessa r sydda av
vvt ylle i tv sektioner, med en tdel och en hl/skaft del. Tdelen r spetsig
och har gjorts genom att vika upp tyget frn bda sidorna och sedan sy ihop
p toppen. Bakre delen r rektangulr och viks under med en sm under
hlen. Liknande sydda sockar har ptrffats vid Moshchevaja Balka.

Skor & Stvlar:

De skor man har hittat i vikingatida sammanhang r har varit
utfrda i lder. De r vanligtvis utskurna ur ett eller tv stycken.
Skorna r s.k. vndskor, d.v.s. de sys ihop ut och in och sedan
krngs den rtt. Skor bde med och utan knppning har
ptrffats. ven skor med enklare snrning frekommer. Skorna
till vnster r hittade vid Coppergate (York). Man har ven hittat
skor vid bl.a. Hedeby, Novgorod och Oseberg.
En del av dessa fynd uppvisar vackra dekorationer som har punsats eller skurits ut ur ldret. Detta
gller framfrallt fr fynden som gjorts sterut.
En del teorier gr gllande att skor av fltad halm eller av fltad nver kan ha anvnts. Bde nveroch halmskor har lng tradition i Norden och anvnds frmst vintertid fr att skydda mot kyla. Skor av
nver eller halm har ven frekommit i Ryssland och kan dr ibland fortfarande ptrffas p
landsbygden. Det har ven frts diskussioner huruvida ngon form av patinor eller trskor skulle ha
nyttjats av vikingarna. Man har funnit det troligt att ett liknande skodon skulle kunna ha frekommit
men det finns liksom fr halmskor inget fysiskt bevis fr detta frrns under medeltid.
44

VSKOR & BRSAR

Bltesvskor:
Frn vikingatid har man hittat flera spr efter olika sm vskor. Det de verkar ha gemensamt r att de
r av relativt liten storlek (ofta mindre n en knuten nve) och ofta r rikt dekorerade. Fynden tyder
vidare p att vskor kunde frutom i bltet, ven bras under vnsterarmen eller runt halsen dessa
doldes d av eventuell mantel eller verplagg. I vskorna frvarades nyttofreml ssom kam, eldstl
etc. Mindre brsar har enligt det arkeologiska underlaget innehllit frmst mynt (troligtvis riktmynt)
och mindre vikter. Utver de fynd som nmns nedan s finner vi ett par intressanta fynd vrda att
nmnas som hrstammar frn tiden innan vikingatiden, ex: Hvidestad (Danmark - bronslder) och
Sutton-Hoo (Storbritannien - Vendeltid).

Lyrbrs:

Lyrbrs frekommer frmst i fynd frn Bjrk och Gotland (Slite & Kopparsvik). Exemplet ovan
kommer frn Bjrk (grav Bj949). Kroppen p vskan har troligen besttt av ekorrskinn (pls). Det
finns ven gissningar p att lder eller ylletyg skulle ha anvnts p denna vsktyp. Den bestr av 6mm
breda punsade bronsribbor som nitats med 6mm lnga bronsnitar. Tvrs ver vskan lper ett 12mm
brett bronsband och hllaren r en bronsring med 29mm i diameter. Hjden r ca: 10cm och
bredden ca: 6cm. Vskan knpps med 3st bronsknappar som r 13x9mm. Liknande fynd frn Bjrk
har haft plsrester kvar med plsen vnd int (bl.a. Bj958). Flera liknande fynd har gjorts bl.a. p
Bjrk, p Gotland och i Hille (grav 2, Gstrikland), dessa saknar dock knapparna, och man gissar att
dessa hade lngre lock som stacks in under bronsbandet som lper tvrs ver vskans kropp. Utefter
placeringen i de gravar dr denna vsktyp ptrffas, bars vskan troligen i en rem som lpte under
vnsterarmen, d dold av eventuell mantel.

45

Tarsoly:

Bltesvskor av en typ som hrstammar frn Ungern kallad Tarsoly.

I Sverige har man hittat delar till vskor av denna typ bl.a. p Bjrk
(grav Bj716, Bj819) och Rstahammar (s - Jmtland). Fynd finns
ven i Ryssland. Vsktypen hade antingen ett rikt dekorerat
metallbleck som tckte hela locket, eller var frsedd med mindre
dekorationspltar. Locket lses fast med en stropp som lper i en
hlla som sticker ut genom locket.
De tycks frekomma i fyra olika former. Klockformad och bred
klockformad dr vre delen r ltt insvngd och undre delen
utsvngd. Den tredje typen saknar de svngda sidorna och har en
rundad botten. Den sista och minst frekommande r en stende
rektangulr form.

Bysantisk brs:
S.k. relikpsar i vackert dekorerat siden eller linne ptrffas ibland i
senvikingatida kontext. En del av de bevarade exemplaren har vackra
broderier, silver och guld applikationer, med kristna symboler. Oftast
r dessa frn senare hlften av 1000-talet. Man har bl.a. gjort ett
fynd i Coppergate (York). Det finns ven vlbevarade exemplar som
hittats i Tyskland och Schweiz

46

Brsar:

Plnbok funnen vid Bjrk (grav Bj750), 900tal. Den bars troligtvis i en snodd om halsen,
och rullades ihop. Den rika utsmyckningen
bestod av metallremsor som fltats in i ldret.

Liknande brs ven denna frn Bjrk (grav Bj904).

Fragment frn liknande brsar har hittats i flera
gravar p Bjrk (grav Bj543). En liknande brs har
ptrffats vid Roswinkel (Nederlnderna).
Fynden har visat oss att brsarna
anvndes fr att frvara mindre
vikter, riktmynt, eldon, etc.
Brsen till vnster (frn Tsj ngermanland) bestr av ett
yttre lager av skinn frn
varandla och ett inre lager av
textilt material. Den innehll
resterna av vad som troligen
varit ett eldon.

47

<<<
Brs gjord i tunt lder,
hittad i Eide (Norge).
Brsen innehll sm
vikter i brons.

>>>
Skiss av en liten lderbrs
utskuren ur en rundel.
Skissen r baserad p ett
fynd frn Hedeby.

Liten ldervska/brs upphittad

i
Elisenhof
(en
Frisisk
bosttning/handelsplats
i
Tyskland). Sjlva vskan r
11cm hg, 9,5cm bred och
locket r 4,6cm. Remmen som
lser locket r 12cm. Mitt p
vskans framsida sitter en
utskuren hlla som lser fast
remmen till locket.

Handvska & Axelremsvska:

Skiss av vskbyglar i tr funna i Hedeby,
liknande byglar i ben har hittats i Sverige.
Denna vsktyp kan liknas vid en handvska.
Den bestr av tv byglar i ben eller tr som
fsts vid en pse av tyg eller tunt lder. I
Byglarna finns tv hl i vilka det lper ett
snre (t.ex. lderrem, fltad lintrd etc.). I
och med att snret lper genom bda
byglarna gr denna att ppningen stngs
och lses ihop.

48

Skissen till vnster r baserad p hvdingens brs

frn Gokstadskeppet (Norge). Den var troligtvis
broderad p bda sidor och hade tv interna fack.

ven om f bevis finns fr detta r det hgst troligt att vikingarna hade
enkla axelremsvskor av t.ex. linne och ylle. Det finns dock ett par knda
exempel p axelremsvskor frn jrnlder. Ett av dessa utgrs av en mycket
vlarbetad axelremsvska i lder som kopplats till den germanska kulturen.
Ett annat av den axelremsvska som de romerska legionrerna bar
(Loculus). Axelremsvskan till vnster r i lder och hittat vid Novgorod,
denna r dock troligtvis yngre n vikingatid.

Ryggsck & Kont:

Skiss p den hur den kont som
hittades p Gokstadskeppet,
troligen sg ut. Fyndet bestod av
ett dekorerat lock samt en
bottendel. D bottenplattans kant
var perforerad av smhl, har
man gissat att sjlva kontens
kropp antingen bestod av ett
ditsytt nversjok eller ett fltverk
av t.ex. pil eller bjrk.
Frutom nverkontar tror man ven att brmesar av tr skulle kunna ha frekommit. Brmes r en
ram av trribbor som surrats samman p vilken sedan brremmar fsts. P brmesen surrar man
sedan fast det gods man har tnkt transportera. Det kan vara tyg- eller skinnpackar, korgar etc.
Brmesar har frekommit sedan stenlder (har ptrffats bl.a. hos tzi (ismannen) och vid
saltgruvorna i Hallstat). Brmesar frekommer ven p avbildningar genom hela medeltiden.

49

TILLBEHR
Bland gravfynden ptrffar man ibland vardags-/nyttofreml, verktyg och vapen som r
sammankopplade med drkten och den som bar den. Troligtvis bars en del av dessa freml till
vardags. Jag har hr valt att gra ett litet urval av dessa freml.

Kniv:

Kniven torde ha varit ett viktigt bruksfreml. Den vikingatida kniven hade vanligen ett triangulrt
blad med drop-point och ett cylinderformat trhandtag. Handtaget kunde ibland vara vackert
dekorerat och frsett med silvertrdsinlggningar. I de fall d man hittat bevarade knivslidor, r dessa
i lder och har ofta punsade mnster (Hedeby och Novgorod). Slidorna kan ven vara dekorerade
med bronspltar och frsedda med upphngare i brons (Hellvi - Gotland), ven om detta r vanligare
p fynd frn kvinnogravar. Vid Bjrk, York och Novgorod har man ven hittat fllknivar.

Man har gjort fynd av knivar med lnga smala blad eller blad som r betydligt kraftigare n vanliga
bruksknivar. Dessa kallas fr seax eller vapenkniv och r avsedda fr att anvndas i strid. Precis som
p de mindre knivarna har de mest pkostade exemplaren vackra bronsdekorationer och
upphngningsanordningar p skidan. De bars hngandes vgrtt frn bltet.

Bryne:
Ett relativt vanligt frekommande freml i gravar
r sm skifferbrynen. Placeringen i gravarna tyder
p att dessa bars runt halsen. D de flesta saknar
spr av frslitning tror man att de har fungerat
som ett hngsmycke snarare n ett bryne.
P Bjrk har flera fynd gjorts (Bj475, Bj488, Bj496, Bj544, Bj573, Bj644 (se ovan), Bj750, Bj854, Bj955,
Bj1076). De har ven gjorts flera liknande fynd i bl.a. Klstad (Norge), Island och Coppergate (York).

50

Elddon:
Elddon i jrn i kombination med flinta var en
viktig del i utrustningen. Elddonet och flintan
producerade gnistor som sedan antnde fnske
eller liknande. Baserat p fynd s tror man att
dessa frvarades i sm lderbrsar.

Kam & Fodral:

Vackert dekorerade benkammar r ett vanligt freml som ofta ptrffas i vikingatida gravar. Det
frekommer ven fynd av kammar i brons, ven om det inte r lika vanligt. Kammarna har ofta ett
fodral av ben som skyddar tnderna p kammen. Ibland kan kammen vara hopfllbar med ett
integrerat skydd (fastnitat i ena nden), eller frsedd med ett lderfodral (Bjrk grav Bj1074).

rslev & Pincett:

Vikingarna tycks ha varit noga med sin hygien och frutom
kammar, ptrffas ibland rslevar och pincetter i gravarna. Dessa
r ofta gjorda i brons och kan vara rikt dekorerade. Fynden som
grs i mansgravar tenderar att vara lite enklare utfrande n de
som ptrffas i kvinnogravar.

Trningar:
Stundom frekommer spelpjser och brden bland gravfynden. Ett
relativt vanligen terkommande fynd r trningar. Dessa var oftast
tillverkade i ben och hade till skillnad frn moderna trningar ingen
bestmd placering av gonen. Vidare var de ofta rektangulra snarare
n fyrkantiga. Ibland hittas ven spelpjser i ben eller glas.

51

Vg, Vikter, Mynt & Silver:

Ett typiskt tillbehr fr en vikingatida herreman/kpman utgrs av en
liten hopfllbar portabel vg med tillhrande viktlod. Vikterna tycks ha
fljt ngon form av standard och frvarades ofta i sm lderbrsar.
Vgen frvarades i en strre lder- eller tygpse. I ngot fall har man
ven hittat rester av en trask i vilken en vg har frvarats. Ibland
medfljer ven mynt och silverfreml. Silver var ett betalningsmedel
och vgen var drfr en ndvndighet fr att kunna faststlla silvrets
mngd samt kthet. Ornamentiken p viktloden tyder p ett orientaliskt
ursprung, och man tror drfr att det var ett orientaliskt viktsystem som
nyttjades.

Sporrar och broddar:

Ett stundom terkommande fynd r sporrar. Fynd har
bl.a. gjorts p Gotland (Lye, Rone, Frjel, m.m.) och
Bjrk (Bj708, Bj710, Bj736). De r utfrda i brons eller
jrn och r avsedda att monteras utanp en sko eller
stvel. Sporrar i brons tenderar att vara smckra och
frsedda med ornamentik.
Sporrar frn vikingatiden har vanligtvis raka sknklar och sjlva sporren brukar best av en spets som
sticker ut ett par centimeter (lngre spetsar har ptrffats). Ibland ptrffas ven isbroddar som har
ett snarlikt utseende. Det kan stundom vara svrt att avgra skillnaden. Tillsammans med sporrarna
hittar man ibland ven andra freml som kan knytas till hstar, t.ex. stigbyglar, delar till betsel, etc.
Dessa gravar kallas d ryttargrav.

Vapen (yxa, spjut, svrd, pilar, skld, etc.):

Ett terkommande fynd r olika former av vapen och ibland
ptrffas ven delar av skyddsutrustning (skld,
lammelrustning, etc.). De kanske inte har utgjort en del av
den dagliga drkten men torde ha varit stndigt nrvarande.
Yxor av olika typer verkar vara det vanligaste vapenfyndet,
och en del av dessa kan ha haft dubbla roller (bde verktyg
och vapen) medans andra r renodlade vapen avsedda fr
strid. Spjut r ven vanligt frekommande och kan likavl ha
anvnts till jakt.
Fynd av svrd brukar rknas till de rikare gravarna. Av
vapnens utformning, dekoration etc. brukar man kunna
avgra vilken period de hr till. De mer pkostade vapnen
frn den hr perioden har ofta vackra dekorationer med
inlggningar av silvertrd, etc. (t.ex. Mammenyxan eller
Gillingsvrdet).

52

tredskap:
Ibland ptrffas vackert snidade skedar i ben och horn. Trredskap
ptrffas mer sllan men detta beror troligtvis p att tr bryts ner
lttare. Det r sannolikt att skedar och sklar av tr var mycket
vanligt. De objekt som har hittats har ofta vackra utskurna
dekorationer. Ibland ptrffas sklar snidade av tljsten. Trfreml
har bl.a. ptrffats vid Oseberg, Hedeby, Coppergate och Novgorod.
P Bjrk har ven en del ben/horn freml hittats.

Dryckeskrl:
De enklare dryckeskrlen torde ha varit utsnidade i tr, dessa var
troligtvis utformade som sm sklar eller som dagens ksor. Man
har ven funnit glasfreml som troligtvis tjnat som dryckeskrl
(strt- och trattbgare, m.m.). I Ribe, p Osebergaskeppet och i en
av gravarna p Bjrk har man hittat bronsdekorationer som
troligtvis suttit p dryckeshorn etc. Liknande dryckeshorn finns
avbildade p Bayeuxtapeten. I Hemse (Gotland) har ven en
glaserad lerkopp av arabiskt ursprung ptrffats.

53

SMYCKEN
Hngen:
Torshammare:

Kors:
Ibland ptrffas hngen i mansgravarna. Det finns
en mngd olika varianter. De vanligaste torde vara
torshammare, kors och mynt som gjorts om till
medaljonger. Det frekommer ven sm figurer och
miniatyrer av bruksfreml (eldstl, svrd, yxa,
spjut), m.m.

Romersdal (Danmark)

Hablingbo (Gotland)

Armringar:
Bland de fynd som gjorts i de vikingatida mansgravarna ptrffar man
ibland spiralformade armringar i silver. Armringar kan ven best av
vridna eller fltade silvertrdar, svl som platta dekorerade metallband.
Dessa har antagligen utgjort svl utsmyckning som ett praktiskt stt att
frvara sina betalningsmedel. Armringar omnmns ven i ett par av de
islndska sagorna, och antyder d oftast att dessa bars av mn med
betydelse eller sdana som var frmgna. Armringar frekommer ofta i
de stora skattgmmorna nr man hittar stora silvermngder samlat p
ett stlle.

Fingerringar:
Vikingatida fingerringar bestod ofta av vriden eller fltad silvertrd,
eller platta band. De var ofta ppna, men det finns ven hela
sammanhngande ringar. I Coppergate (York) har man hittat
fingerringar snidade av svart jet och brnsten. P Gotland har man
hittat flera vackra silverringar som r gjorda av tillplattad silvertrd
eller utstansat silverstycke. Dessa har ofta vackra instansade
dekorationer. ven gjutna ringar har frekommit, ibland med en
infstad sten.

54

KLLFRTECKNING
Litteratur:
Birka III - Die Textilfunde Aus Den Grben - Agnes Geijer, 1938
"Die Holzfunde von Haithabu" - Florian Westphal, 2006
"Die Lederfunde von Haithabu" - Willy Groenman-van Waateringe, 1984
Die Textilfunde aus dem Hafen von Haithabu - Inga Hgg, 1984
Die Wikingerzeit Gotlands I - Abbilung Der Grabfunde - Lena Thunemark-Nyln, 1995
Frn Vikingar till Korsfarare - red. Else Roesdahl, 1992
Kvinnodrkten i Birka - Inga Hgg. 1974
Ldsefynd ting frn en medeltidsstad R. Ekre, C. Hylander, R. Sundberg, 1994
Medieval garment reconstructed - L. Fransen, A. Nrgaard, E. stergrd, 2010
The Archeology of Novgorod Russia - ed. Mark A Brisbane, 1992
"The Bayeux Tapestry" - David M. Wilson, 2004
The Sutton-Hoo ship burial - a handbook - Rupert Bruce-Mitford, 1972
Vikingatidens ABC - red. Lena Thunmark-Nyln, 19??
Vikingatidens konst - David M. Wilson, 1995
Viking Clothing - Thor Ewing, 2009 (reprint rev. ed.)
Vikingernes Ribe - Handel, Magt og Tro - Claus Feveile, 2010

Tidsskrifter & Artiklar:

"A Man's Caftan and Leggings from the North Caucasus of the Eight to Tenth Century: A Conservator's
Report" - Nobuko Kajitani
"A Man's Caftan and Leggings from the North Caucasus of the Eight to Tenth Century: A Genealogical
Study" - Elfriede R. Knauer
Fornvnnen 1939_045 - Penningvskor frn vikingatiden - Erik Srling
Fornvnnen 1940_145 - En detalj i den Gotlndska mansdrkten vikingatiden - Agnes Geijer & H.A.
Fornvnnen 1971_141 - Mantel & Kjortel i vikingatidens drkt - Inga Hgg
Fornvnnen 1983_204 - Birkas orientaliska prakt plagg - Inga Hgg
Fornvnnen 2006_019 - Vskan Rstahammaren i s och gravfltets etniska tillhrighet - I.Z.
SPOR 1997 Nr. 2 - Middelalderdrakt i lys av kirkekunst og arkeologisk materiale - M. Vedeler-Nilsen

Uppsatser & Vetenskapliga skrifter:

Combs and comb making in Viking Age and Middle Ages - Dan Carlsson
Historiska vrldars mnster bok - Vikingatiden
Latvia in the Viking Age 7th-11th century - Talis Kivlenieks
Nye tanker om Skjoldehamnfunnet - Dan Halvard Lvlid, 2009
Skjoldehamnfunnet i lys av ny kunnskap. - Dan Halvard Lvlid, 2010

Hemsidor, elektroniska databaser, etc.:

Historiska museets samlingar databas
http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp
55

Danmarks National Museum...

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/vikingetid-800-1050/
Journal of Archaeology in the Low Countries 2-1 (May 2010)...
http://dpc.uba.uva.nl/jalc/02/nr01/a02
Universitetsmuseenes fotoportal
http://unimus.no/foto/
Vikingaskepssmuset i Norge
http://www.khm.uio.no/vikingskipshuset/

56