Europeiska konventionen om skydd fr de mnskliga rttigheterna

och de grundlggande friheterna

Undertecknade regeringar, som r medlemmar av Europardet,
som beaktar den allmnna frklaring om de mnskliga
rttigheterna som antagits av Frenta nationernas
generalfrsamling den 10 december 1948,
som beaktar att denna frklaring syftar till att trygga ett
universellt och verksamt erknnande och iakttagande av de
rttigheter som dr angetts,
som beaktar att Europardets syfte r att uppn en fastare
enhet mellan dess medlemmar och att ett av medlen att fullflja
detta syfte r att bevara och utveckla de mnskliga
rttigheterna och de grundlggande friheterna,
som bekrftar sin djupa tro p de grundlggande friheterna som
utgr sjlva grundvalen fr rttvisa och fred i vrlden och som
bst bevaras, ena sidan, genom verklig politisk demokrati
samt, den andra, genom en gemensam grundsyn p och respekt
fr de mnskliga rttigheterna, p vilka de frlitar sig,
samt ssom regeringar i europeiska stater vilka besjlas av
samma anda och ger ett gemensamt arv i sina politiska
traditioner, sina ideal, sin frihet och sin grundlggande
rttsuppfattning och r beslutna att vidta de frsta tgrderna
gnade att stadkomma en kollektiv garanti fr vissa av de
rttigheter som angetts i den allmnna frklaringen,
har kommit verens om fljande.
Artikel 1 Skyldighet att respektera de mnskliga rttigheterna
De hga frdragsslutande parterna skall garantera var och en,
som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och
rttigheter som anges i avdelning I i denna konvention.
AVDELNING I - RTTIGHETER OCH FRIHETER
Artikel 2 - Rtt till livet
1. Envars rtt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall
avsiktligen bervas livet utom fr att verkstlla domstols dom
i de fall d han dmts fr brott som enligt lag r belagt med
sdant straff.

2. Ingen skall anses ha bervats livet i strid med denna

artikel, nr detta r en fljd av vld som var absolut
ndvndigt
a) fr att frsvara ngon mot olaglig vldsgrning,
b) fr att verkstlla en laglig arrestering eller fr att
hindra ngon som lagligen r bervad friheten att undkomma,
c) fr att i laglig ordning stvja upplopp eller uppror.
Artikel 3 - Frbud mot tortyr
Ingen fr utsttas fr tortyr eller omnsklig eller frnedrande
behandling eller bestraffning.
Artikel 4 - Frbud mot slaveri och tvngsarbete
1. Ingen fr hllas i slaveri eller trldom.
2. Ingen fr tvingas att utfra tvngsarbete eller annat
ptvingat arbete.
3. Med "tvngsarbete eller annat ptvingat arbete" enligt denna
artikel frsts inte
a) arbete som vanligtvis utkrvs av den som r frihetsbervad i
enlighet med bestmmelserna i artikel 5 i denna konvention
eller som r villkorligt frigiven frn sdant frihetsbervande,
b) tjnstgring av militr art eller, i lnder dr
samvetsbetnkligheter mot sdan tjnstgring beaktas,
tjnstgring som i dessa fall utkrvs i stllet fr militr
vrnpliktstjnstgring,
c) tjnstgring som utkrvs nr ndlge eller olycka hotar
samhllets existens eller vlfrd,
d) arbete eller tjnstgring som ingr i de normala
medborgerliga skyldigheterna.
Artikel 5 - Rtt till frihet och skerhet
1. Var och en har rtt till frihet och personlig skerhet.
Ingen fr bervas friheten utom i fljande fall och i den
ordning som lagen freskriver
a) nr ngon r lagligen bervad friheten efter fllande dom av

behrig domstol,
b) nr ngon r lagligen arresterad eller p annat stt bervad
friheten, antingen drfr att han underltit att uppfylla en
domstols lagligen meddelade frelggande eller i syfte att
skerstlla ett fullgrande av ngon i lag freskriven
skyldighet,
c) nr ngon r lagligen arresterad eller p annat stt bervad
friheten fr att stllas infr behrig rttslig myndighet ssom
skligen misstnkt fr att ha begtt ett brott, eller nr det skligen anses
nvndigt att hindra honom frn att beg ett brott eller att
undkomma efter att ha gjort detta,
d) nr en underrig genom ett lagligen meddelat beslut r
bervad friheten fr att underg skyddsuppfostran eller fr att
instllas infr behrig rttslig myndighet,
e) nr ngon r lagligen bervad friheten fr att frhindra
spridning av smittosam sjukdom eller drfr att han r psykiskt
sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller
lsdrivare,
f) nr ngon r lagligen arresterad eller p annat stt bervad
friheten fr att frhindra att han obehrigen reser in i landet
eller som ett led i ett frfarande som rr hans utvisning eller
utlmning.
2. Var och en som arresteras skall utan drjsml och p ett
sprk som han frstr underrttas om sklen fr tgrden och om
varje anklagelse mot honom.
3. Var och en som r arresterad eller p annat stt bervad
friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1.c skall
utan drjsml stllas infr domare eller annan mbetsman, som
enligt lag fr fullgra dmande uppgifter, och skall vara
berttigad till rttegng inom sklig tid eller till frigivning
i avvaktan p rttegng. Fr frigivning fr krvas att
garantier stlls fr att den som friges instller sig till
rttegngen.
4. Var och en som bervas friheten genom arrestering eller p
annat stt skall ha rtt att pfordra att domstol snabbt prvar
lagligheten av frihetsbervandet och beslutar att frige honom,
om frihetsbervandet inte r lagligt.

5. Var och en som arresterats eller p annat vis bervats

friheten i strid med bestmmelserna i denna artikel skall ha
rtt till skadestnd.
Artikel 6 - Rtt till en rttvis rttegng
1. Var och en skall, vid prvningen av hans civila rttigheter
och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom fr brott,
vara berttigad till en rttvis och offentlig frhandling inom
sklig tid och infr en oavhngig och opartisk domstol, som
upprttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men
pressen och allmnheten fr utestngas frn frhandlingen eller
en del drav av hnsyn till den allmnna moralen, den allmnna
ordningen eller den nationella skerheten i ett demokratiskt
samhlle, eller d minderrigas intressen eller skyddet fr
parternas privatliv s krver eller, i den mn domstolen finner
det strngt ndvndigt, under srskilda omstndigheter nr
offentlighet skulle skada rttvisans intresse.
2. Var och en som blivit anklagad fr brott skall betraktas som
oskyldig till dess hans skuld lagligen faststllts.
3. Var och en som blivit anklagad fr brott har fljande
minimirttigheter
a) att utan drjsml, p ett sprk som han frstr och i
detalj, underrttas om innebrden av och grunden fr
anklagelsen mot honom,
b) att f tillrcklig tid och mjlighet att frbereda sitt
frsvar,
c) att frsvara sig personligen eller genom rttegngsbitrde
som han sjlv utsett eller att, nr han saknar tillrckliga
medel fr att betala
ett rttegngsbitrde, erhlla ett sdant utan kostnad, om
rttvisans intresse s fordrar,
d) att frhra eller lta frhra vittnen som beropas mot
honom samt att sjlv f vittnen inkallade och frhrda under
samma frhllanden som vittnen beropade mot honom,
e) att utan kostnad bists av tolk, om han inte frstr eller
talar det sprk som begagnas i domstolen.
Artikel 7 - Inget straff utan lag

1. Ingen fr fllas till ansvar fr ngon grning eller

underltenhet som vid den tidpunkt d den begicks inte utgjorde
ett brott enligt nationell eller internationell rtt. Inte
heller fr ett strngare straff utmtas n som var tillmpligt
vid den tidpunkt d brottet begicks.
2. Denna artikel skall inte hindra lagfring och bestraffning
av den som gjort sig skyldig till en handling eller
underltenhet som d den begicks var brottslig enligt de
allmnna rttsprinciper som erknns av civiliserade stater.
Artikel 8 - Rtt till skydd fr privat- och familjeliv
1. Var och en har rtt till respekt fr sitt privat- och
familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet fr inte inskrnka tnjutande av denna
rttighet annat n med std av lag och om det i ett
demokratiskt samhlle r ndvndigt med hnsyn till statens
skerhet, den allmnna skerheten, landets ekonomiska vlstnd
eller till frebyggande av oordning eller brott eller till
skydd fr hlsa eller moral eller fr andra personers fri- och
rttigheter.
Artikel 9 - Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
1. Var och en har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rtt innefattar frihet att byta religion
eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra,
offentligt eller enskilt, utva sin religion eller tro genom
gudstjnst, undervisning, sedvnjor och ritualer.
2. Friheten att utva sin religion eller tro fr endast
underkastas sdana inskrnkningar som r freskrivna i lag och
som i ett demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till
den allmnna skerheten eller till skydd fr allmn ordning,
hlsa eller moral eller till skydd fr andra personers fri- och
rttigheter.
Artikel 10 - Yttrandefrihet
1. Var och en har rtt till yttrandefrihet. Denna rtt
innefattar siktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida
uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och
oberoende av territoriella grnser. Denna artikel hindrar inte
en stat att krva tillstnd fr radio-, televisions- eller
biograffretag.

2. Eftersom utvandet av de nmnda friheterna medfr ansvar och

skyldigheter, fr det underkastas sdana formfreskrifter,
villkor, inskrnkningar eller straffpfljder som r
freskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhlle r
ndvndiga med hnsyn till statens skerhet, till den
territoriella integriteten eller den allmnna skerheten, till
frebyggande av oordning eller brott, till skydd fr hlsa
eller moral eller fr annans goda namn och rykte eller
rttigheter, fr att frhindra att frtroliga
underrttelser sprids eller fr att upprtthlla domstolars
auktoritet och opartiskhet.
Artikel 11 - Frihet att delta i sammankomster och
freningsfrihet
1. Var och en har rtt till frihet att delta i fredliga
sammankomster samt till freningsfrihet, inbegripet rtten att
bilda och ansluta sig till fackfreningar fr att skydda sina
intressen.
2. Utvandet av dessa rttigheter fr inte underkastas andra
inskrnkningar n sdana som r freskrivna i lag och som i ett
demokratiskt samhlle r ndvndiga med hnsyn till statens
skerhet eller den allmnna skerheten, till frebyggande av
oordning eller brott, till skydd fr hlsa eller moral eller
till skydd fr andra personers fri- och rttigheter. Denna
artikel hindrar inte att det fr medlemmar av de vpnade
styrkorna, polisen eller den statliga frvaltningen grs
lagliga inskrnkningar i utvandet av de nmnda rttigheterna.
Artikel 12 - Rtt att ing ktenskap
Giftasvuxna mn och kvinnor har rtt att ing ktenskap och
bilda familj i enlighet med de nationella lagar som reglerar
utvandet av denna rttighet.
Artikel 13 - Rtt till ett effektivt rttsmedel
Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och
rttigheter krnkts, skall ha tillgng till ett effektivt
rttsmedel infr en nationell myndighet och detta ven om
krnkningen frvats av ngon under utvning av offentlig
myndighet.
Artikel 14 - Frbud mot diskriminering

tnjutandet av de fri- och rttigheter som anges i denna

konvention skall skerstllas utan ngon tskillnad ssom p
grund av kn, ras, hudfrg, sprk, religion, politisk eller
annan skdning, nationellt eller socialt ursprung,
tillhrighet till nationell minoritet, frmgenhet, brd eller
stllning i vrigt.
Artikel 15 - Avvikelse frn konventionsfrpliktelse vid ndlge
1. Under krig eller i annat allmnt ndlge som hotar nationens
existens fr en hg frdragsslutande part vidta tgrder som
innebr avvikelser frn dess skyldigheter enligt denna
konvention i den utstrckning som det r oundgngligen
ndvndigt med hnsyn till situationens krav, under
frutsttning att dessa tgrder inte strider mot landets
vriga frpliktelser enligt den internationella rtten.
2. Inga inskrnkningar fr med std av denna bestmmelse gras
i artikel 2, utom i frga om ddsfall till fljd av lagliga
krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkten 1) och 7.
3. En hg frdragsslutande part som begagnar sig av rtten att
gra avvikelse frn denna konvention skall hlla Europardets
generalsekreterare fullt underrttad om de tgrder som
vidtagits i sdant hnseende och om sklen fr dessa. Den hga
frdragsslutande parten skall ocks underrtta Europardets
generalsekreterare om nr dessa tgrder har upphrt att glla
och konventionens bestmmelser ter blivit fullt tillmpliga.
Artikel 16 - Inskrnkningar i utlnningars politiska verksamhet
Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 fr anses hindra de hga
frdragsslutande parterna frn att infra inskrnkningar i
utlnningars politiska verksamhet.
Artikel 17 - Frbud mot missbruk av rttigheter
Ingenting i denna konvention fr tolkas s att det medfr en
rtt fr ngon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet
eller utfra handling som syftar till att utplna ngon av de
fri- och rttigheter som angetts i konventionen eller till att
inskrnka dem i strre utstrckning n vad som medgetts dr.
Artikel 18 - Begrnsning av anvndningen av inskrnkningar i
rttigheter
De inskrnkningar som medgetts enligt denna konvention
betrffande de dr upptagna fri- och rttigheterna fr inte

tillmpas annat n i de syften fr vilka de medgetts.

AVDELNING II - EUROPEISKA DOMSTOLEN FR DE MNSKLIGA
RTTIGHETERNA
Artikel 19 - Upprttande av domstolen
Fr att skerstlla att de frpliktelser fullgrs som de hga
frdragsslutande parterna tagit sig genom konventionen och
protokollen till denna skall en europeisk domstol fr de
mnskliga rttigheterna upprttas, nedan kallad "domstolen".
Den skall verka p permanent grundval.
Artikel 20 - Antal ledamter
Domstolen skall best av lika mnga ledamter som hga
frdragsslutande parter.
Artikel 21 - Villkor fr mbetet
1. Domstolens ledamter skall vara moraliskt ofrvitliga och
skall antingen uppfylla de villkor som erfordras fr utnmning
till hgre domarebefattningar eller vara rttslrda med erknd
kompetens.
2. Ledamterna skall tjnstgra i sin personliga egenskap.
3. Under sin mandattid fr ledamterna inte ta sig uppdrag som
r ofrenliga med deras oavhngighet och opartiskhet eller med
de krav som ett heltidsmbete stller; alla frgor som rr
tillmpningen av denna punkt skall avgras av domstolen.
Artikel 22 - Val av ledamter
1. Domstolens ledamter vljs, en fr varje hg
frdragsslutande part, av den parlamentariska frsamlingen med
en majoritet av antalet avgivna rster och frn en lista ver
tre kandidater som nominerats av den hga frdragsslutande
parten.
2. Samma ordning skall iakttas vid utnmning av nya ledamter
av domstolen om nya hga frdragsslutande parter ansluter sig
och nr ledigblivna platser skall besttas.
Artikel 23 - Mandattid
1. Domstolens ledamter vljs fr en tid av sex r. De fr
omvljas. Mandatet fr hlften av de ledamter som valts vid

det frsta valet skall dock upphra efter tre r.

2. De ledamter, vilkas mandattid skall upphra efter den
inledande trersperioden, skall utses genom lottdragning av
Europardets generalsekreterare omedelbart efter deras val.
3. I syfte att skerstlla att svitt mjligt halva antalet
ledamter frnyas vart tredje r, fr den parlamentariska
frsamlingen, innan ett senare val genomfrs, besluta att
mandattiden fr en eller flera av de ledamter som skall vljas
skall omfatta en annan period n sex r; dock fr denna period
inte verstiga nio r och inte understiga tre r.
4. I sdana fall dr frga r om mer n en mandattid och den
parlamentariska frsamlingen tillmpar fregende punkt, skall
frdelningen av mandattider verkstllas genom lottdragning av
Europardets generalsekreterare omedelbart efter det att valet
gt rum.
5. En ledamot av domstolen, som utsetts att eftertrda en
ledamot vars mandattid inte gtt ut, skall inneha uppdraget
under terstoden av fretrdarens mandattid.
6. Ledamternas mandattid skall upphra nr de uppnr 70 rs
lder.
7. Ledamterna innehar sitt uppdrag till dess att de blir
ersatta. De skall dock fullflja handlggningen av sdana ml
som redan pbrjats.
Artikel 24 - Entledigande
En domstolsledamot fr inte entledigas frn sitt mbete om inte
de andra ledamterna med tv tredjedels majoritet beslutar att
han inte lngre uppfyller de villkor som uppstllts.
Artikel 25 - Kansli och fredragande jurister
Domstolen skall ha ett kansli vars uppgifter och organisation
skall faststllas i domstolens arbetsordning. Domstolen skall
bitrdas av jurister som fredragande.
Artikel 26 - Domstolen i plenum
Domstolen i plenum skall
a) vlja ordfrande och en eller tv vice ordfrande fr en
trersperiod; de fr omvljas,

b) inrtta kamrar fr en bestmd tid,

c) vlja ordfrande till domstolens kamrar; de fr omvljas,
d) utfrda arbets- och rttegngsordning fr domstolen och
e) vlja kanslichef samt en eller flera stllfretrdare.
Artikel 27 - Kommitter, kamrar och stor sammansttning ("Grand
Chamber")
1. Domstolen skall vid handlggningen av ml som hnskjutits
till den sammantrda i kommitter sammansatta av tre ledamter,
i kamrar sammansatta av sju ledamter och i stor sammansttning
med sjutton ledamter. Domstolens kamrar skall tillstta
kommitter fr en bestmd tid.
2. Den ledamot som valts fr den stat som r part i ett ml
eller, om det inte finns ngon sdan eller om denne inte kan
delta, en person som staten utser, skall sitta med som
sjlvskriven ledamot i kammaren och vid prvning av ml i stor
sammansttning.
3. Domstolen i stor sammansttning skall ven innefatta
domstolens ordfrande, vice ordfrande, ordfrande i kamrarna
och andra ledamter som valts enligt domstolens arbetsordning.
Nr ett ml hnskjutits till domstolen i stor sammansttning
enligt artikel 43, fr ingen ledamot frn den kammare som
meddelat domen delta, med undantag av kammarens ordfrande och
den ledamot som satt som domare fr den stat som var part i
mlet.
Artikel 28 - Beslut av kommitter om avvisande av klagoml
En kommitt fr enhlligt avvisa eller avskriva ett enskilt
klagoml enligt artikel 34 om ett sdant beslut kan fattas utan
ytterligare prvning. Beslutet r slutgiltigt.
Artikel 29 - Beslut av kamrar om upptagande av klagoml till
prvning samt avgranden i sak
1. Om inget beslut har fattats enligt artikel 28, skall en
kammare besluta om att ta upp enskilda klagoml enligt artikel
34 till prvning och i sdant fall avgra mlet i sak.
2. En kammare skall besluta om att ta upp mellanstatliga
klagoml enligt artikel 33 till prvning och i sdant fall

avgra mlet i sak.

3. Beslut om att ta upp ett klagoml till prvning skall fattas
srskilt om inte domstolen i undantagsfall beslutar annat.
Artikel 30 - Hnskjutande till domstolen i stor sammansttning
Om ett pgende ml i en kammare ger upphov till en allvarlig
frga som rr tolkningen av konventionen eller protokollen till
denna eller om avgrandet av en frga i en kammare kan leda
till ett resultat som strider mot en tidigare dom av domstolen,
fr kammaren nr som helst, innan den meddelar sin dom, hnskjuta mlet till domstolen i stor sammansttning, om inte
ngon av parterna i mlet motstter sig detta.
Artikel 31 - Behrighet fr domstolen i stor sammansttning
I stor sammansttning skall domstolen
a) avgra klagoml som anfrts enligt artikel 33 eller artikel
34 nr en kammare har hnskjutit mlet enligt artikel 30 eller
nr mlet har hnskjutits till den enligt artikel 43 och
b) behandla framstllningar om rdgivande yttranden enligt
artikel 47.
Artikel 32 - Domstolens behrighet
1. Domstolen r behrig i alla frgor som rr tolkningen och
tillmpningen av konventionen och protokollen till denna vilka
hnskjuts till den enligt artiklarna 33, 34 och 47.
2. Om en tvist uppkommer rrande domstolens behrighet, skall
domstolen avgra frgan.
Artikel 33 - Mellanstatliga ml
En hg frdragsslutande part fr till domstolen hnskjuta ett
pstende om brott mot bestmmelserna i konventionen och i
protokollen till denna begnget av en annan hg
frdragsslutande part.
Artikel 34 - Enskilda klagoml
Domstolen fr ta emot klagoml frn enskilda personer, ickestatliga organisationer eller grupper av enskilda personer, som
pstr sig av ngon av de hga frdragsslutande parterna ha
utsatts fr en krnkning av ngon av de i konventionen eller i

protokollen till denna angivna rttigheterna. De hga

frdragsslutande parterna frbinder sig att inte p ngot stt
frhindra ett effektivt utvande av denna klagortt.
Artikel 35 - Villkor fr upptagande av ml till prvning
1. Ett ml fr anhngiggras hos domstolen frst nr alla
nationella rttsmedel har uttmts Artikel 1 - Skyldighet att
respektera de mnskliga rttigheterna i enlighet med den
internationella rttens allmnt erknda
regler, och senast sex mnader frn den dag d det slutgiltiga
beslutet meddelades.
2. Domstolen fr inte ta upp ett enskilt klagoml enligt
artikel 34 till behandling som
a) r anonymt eller
b) vsentligen innefattar samma omstndigheter som redan
prvats av domstolen eller redan hnskjutits till
internationell underskning eller reglering i annan form och
som inte innehller nya relevanta upplysningar.
3. Domstolen skall avvisa varje enskilt klagoml enligt artikel
34, som domstolen anser vara ofrenligt med bestmmelserna i
denna konvention och i protokollen till denna, eller uppenbart
ogrundat eller utgra ett missbruk av rtten att klaga.
4. Domstolen skall avvisa varje klagoml som den inte anser sig
behrig att prva enligt denna artikel. Den fr gra detta p
vilket stadium som helst av frfarandet.
Artikel 36 - Intervention av tredje part
1. I alla ml infr en kammare eller infr domstolen i stor
sammansttning skall en hg frdragsslutande part, vars
medborgare r klagande, ha rtt att avge skriftliga yttranden
och att delta i frhandlingarna.
2. Domstolens ordfrande fr fr att tillgodose intresset av en
god rttskipning inbjuda varje hg frdragsslutande part, som
inte r part i frfarandet, eller varje annan person som berrs
n klaganden, att avge skriftliga yttranden eller delta i
frhandlingarna.
Artikel 37 - Avskrivning av klagoml
1. Domstolen fr p varje stadium av frfarandet besluta att

avskriva ett ml om de faktiska omstndigheterna leder till

slutsatsen att
a) klaganden inte har fr avsikt att fullflja sitt klagoml
eller
b) frgan har lsts eller
c) det av ngon annan av domstolen konstaterad anledning inte
lngre r befogat att fortstta prvningen av klagomlet.
Domstolen skall dock fortstta prvningen av klagomlet om
respekten fr de mnskliga rttigheterna, sdana de definierats
i denna konvention och i protokollen till denna, s krver.
2. Domstolen fr besluta att teruppta ett klagoml till
behandling om den anser att omstndigheterna franleder en
sdan tgrd.
Artikel 38 - Prvning av mlet och frlikning
1. Om klagomlet tas upp till behandling, skall domstolen
a) fullflja prvningen av mlet tillsammans med parternas
fretrdare och vid behov gra en utredning; de berrda
staterna skall p alla stt underltta att utredningen kan
genomfras effektivt,
b) stlla sig till parternas frfogande i syfte att n en
frlikning grundad p respekten fr de mnskliga rttigheterna,
sdana de definierats i denna konvention och i protokollen till
denna.
2. Handlggningen enligt punkt 1.b skall vara konfidentiell.
Artikel 39 - Frlikning
Om en frlikning uppns, skall domstolen avskriva mlet genom
ett beslut som endast skall uppta en kortfattad redogrelse fr
de faktiska omstndigheterna och fr den lsning som ntts.
Artikel 40 - Offentliga frhandlingar och tillgng till
handlingar
1. Frhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen i
undantagsfall beslutar annat.
2. Handlingar som givits in till kanslichefen skall vara

tillgngliga fr allmnheten om inte domstolens ordfrande

beslutar annat.
Artikel 41 - Sklig gottgrelse
Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller
protokollen till denna gt rum och om den berrda hga
frdragsslutande partens nationella rtt endast till en del
medger att gottgrelse lmnas, skall domstolen, om s anses
ndvndigt, tillerknna den frfrdelade parten sklig
gottgrelse.
Artikel 42 - Kamrarnas domar
Kamrarnas domar skall bli slutgiltiga i enlighet med
bestmmelserna i artikel 44, punkt 2.
Artikel 43 - Hnskjutande till domstolen i stor sammansttning
1. Var och en av parterna i mlet fr inom en period av tre
mnader frn den dag d kammaren meddelat dom i undantagsfall
begra att mlet skall hnskjutas till domstolen i stor
sammansttning.
2. En srskild avdelning med fem ledamter av domstolen i stor
sammansttning skall bevilja en sdan begran om mlet ger
upphov till en allvarlig frga som rr tolkningen eller
tillmpningen av konventionen eller protokollen till denna
eller rr en allvarlig frga av stor allmn betydelse.
3. Om avdelningen beviljar begran, skall domstolen i stor
sammansttning avgra mlet genom dom.
Artikel 44 - Slutliga domar
1. Dom som meddelas av domstolen i stor sammansttning r
slutgiltig.
2. Dom som meddelas av en kammare blir slutgiltig
a) nr parterna frklarar att de inte kommer att begra att
mlet hnskjuts till domstolen i stor sammansttning eller
b) tre mnader efter den dag d domen meddelades, om
hnskjutande till domstolen i stor sammansttning inte har
begrts eller
c) nr panelen i domstolen i stor sammansttning avslr en

begran om hnskjutande enligt artikel 43.

3. Den slutgiltiga domen skall offentliggras.
Artikel 45 - Skl fr domar och beslut
1. Skl skall anges fr domar samt fr beslut om att uppta ett
ml till prvning eller avvisa det.
2. Om en dom helt eller delvis inte ger uttryck fr
ledamternas enhlliga uppfattning, har varje ledamot rtt att
avge sin srskilda mening.
Artikel 46 - Bindande kraft och verkstllighet av domar
1. De hga frdragsslutande parterna frbinder sig att rtta
sig efter domstolens slutgiltiga dom i varje ml dr de r
parter.
2. Domstolens slutgiltiga dom skall verlmnas till
ministerkommittn, som skall vervaka dess verkstllande.
Artikel 47 - Rdgivande yttranden
1. P begran av ministerkommittn fr domstolen avge
rdgivande yttranden i rttsfrgor avseende tolkningen av
konventionen och protokollen till denna.
2. Dessa yttranden fr inte avse frgor om innehllet i eller
omfattningen av de rttigheter och friheter som upptagits i
avdelning I i konventionen och i protokollen till denna och
inte heller ngon annan frga till vilken domstolen eller
ministerkommittn kan ha att ta stllning till fljd av ett
sdant frfarande som kan komma att inledas enligt
konventionen.
3. Ministerkommittns beslut att begra ett rdgivande yttrande
av domstolen fattas med en majoritet av de ledamter som r
berttigade att sitta med i kommittn.
Artikel 48 - Domstolens behrighet att avge rdgivande
yttranden
Domstolen avgr om en begran frn ministerkommittn om ett
rdgivande yttrande faller inom domstolens behrighet enligt
artikel 47.
Artikel 49 - Skl fr rdgivande yttranden

1. Skl skall anges fr domstolens rdgivande yttranden.

2. Om ett yttrande helt eller delvis inte ger uttryck fr
ledamternas enhlliga uppfattning, har varje ledamot rtt att
avge sin srskilda mening.
3. Domstolens rdgivande yttranden skall verlmnas till
ministerkommittn.
Artikel 50 - Domstolens utgifter
Domstolens utgifter skall bekostas av Europardet.
Artikel 51 - Privilegier och immunitet fr domstolens ledamter
Domstolens ledamter har under utvandet av sitt mbete rtt
till de privilegier och den immunitet som anges i artikel 40 i
Europardets stadga och i de avtal som ingtts i enlighet med
den artikeln.
AVDELNING III - DIVERSE BESTMMELSER
Artikel 52 - Frfrgningar frn generalsekreteraren
P anmodan av Europardets generalsekreterare skall varje hg
frdragsslutande part tillhandahlla upplysningar om stt p
vilket dess inhemska lagstiftning skerstller en effektiv
tillmpning av bestmmelserna i denna konvention.
Artikel 53 - Skydd fr befintliga mnskliga rttigheter
Ingenting i denna konvention fr tolkas som en begrnsning av
eller en avvikelse frn ngon av de mnskliga rttigheter och
grundlggande friheter som kan vara skyddade i de hga
frdragsslutande parternas lagar eller i ngon annan konvention
i vilken de r parter.
Artikel 54 - Ministerkommittns befogenheter
Ingenting i denna konvention skall inskrnka de befogenheter
som tillerknts ministerkommittn genom Europardets stadga.
Artikel 55 - Avstende frn reglering av tvister i annan
ordning
Om det inte finns en srskild verenskommelse, avstr de hga
frdragsslutande parterna frn att begagna sig av de frdrag,

konventioner eller frklaringar som gller mellan dem fr att

hnskjuta en tvist rrande tolkningen eller tilllmpningen av
denna konvention till reglering i annan ordning n vad som
freskrivs i konventionen.
Artikel 56 - Territoriell tillmpning
1. En stat fr nr den ratificerar, eller nr som helst senare,
genom en notifikation stlld till Europardets
generalsekreterare, frklara att denna konvention skall, med
frbehll fr punkt 4 i denna artikel, tillmpas p alla eller
ngot av de territorier fr vilkas internationella frbindelser
staten i frga svarar.
2. Konventionen skall tillmpas p det eller de territorier som
anges i notifikationen frn den trettionde dagen efter det att
Europardets generalsekreterare mottagit notifikationen.
3. Inom de nmnda territorierna skall dock konventionens
bestmmelser tillmpas med hnsyn till vad de lokala
frhllandena krver.
4. En stat, som avgett frklaring enligt punkt 1 ovan, kan nr
som helst drefter frklara att staten betrffande ett eller
flera av de med frklaringen avsedda territorierna erknner
domstolens behrighet att ta emot klagoml frn enskilda
personer, icke-statliga organisationer eller grupper av
enskilda personer i enlighet med artikel 34 i konventionen.
Artikel 57 - Frbehll
1. Vid undertecknandet av denna konvention eller vid deponering
av sitt ratifikationsinstrument kan en stat gra frbehll med
avseende p ngon srskild bestmmelse i konventionen, i den
mn en lag som d gller inom statens territorium inte
verensstmmer med bestmmelsen. Frbehll av allmn karaktr
tillts inte enligt denna artikel.
2. Varje frbehll som grs enligt denna artikel skall
innehlla en kort redogrelse fr lagen i frga.
Artikel 58 - Uppsgning
1. En hg frdragsslutande part fr inte sga upp denna
konvention frrn efter utgngen av fem r frn dagen fr dess
ikrafttrdande fr parten och med iakttagande av en
uppsgningstid om sex mnader samt genom en notifikation,
stlld till Europardets generalsekreterare, som skall

underrtta de vriga hga frdragsslutande parterna om detta.

2. En uppsgning fr inte till fljd att den ifrgavarande hga
frdragsslutande parten blir lst frn sina frpliktelser
enligt denna konvention svitt avser tgrder som skulle kunna
utgra en krnkning av dessa frpliktelser och som kan ha
utfrts av parten fre den dag d uppsgningen blev gllande.
3. En hg frdragsslutande part som upphr att vara medlem av
Europardet upphr p samma villkor att vara part i denna
konvention.
4. Konventionen fr sgas upp enligt bestmmelserna under
punkterna 1-3 betrffande varje territorium fr vilket den
frklarats tillmplig enligt artikel 56.
Artikel 59 - Undertecknande och ratifikation
1. Denna konvention str ppen fr undertecknande av
medlemmarna i Europardet. Den skall ratificeras.
Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Europardets
generalsekreterare.
2. Konventionen trder i kraft nr tio ratifikationsinstrument
har deponerats.
3. Fr en stat som undertecknat och som senare ratificerar
konventionen trder den i kraft den dag d
ratifikationsinstrumentet deponeras.
4. Europardets generalsekreterare skall undertta alla
medlemmar i Europardet om konventionens ikrafttrdande och om
namnen p de hga frdragsslutande parter som har ratificerat
den samt om senare deponering av ratifikationsinstrument.
Upprttad i Rom den 4 november 1950 p engelska och franska,
vilka bda texter r lika giltiga, i ett enda exemplar, som
skall vara deponerat i Europardets arkiv. Generalsekreteraren
skall snda bestyrkta kopior till var och en av de stater som
undertecknat konventionen.