1

Giellaoahpa
Liten grammatik
INNEHLL
FONOLOGI (ljudlra)
Diftonger
Stavelser, tryck och stamkonsonanter
Stamkonsonanter och stadievxling
Stavelsetyper

MORFOLOGI (formlra)
Nomen

Substantiv
Rkneord
Adjektiv
Pronomen

Verb

Presens
Preteritum
Imperativ
Sammansatta fraser

Adverb
Partiklar
Post- och prepositioner
Konjunktioner
Interjektioner

2
2
2
4
7
9
9
9
14
15
16
18
19
20
22
22
23
23
24
24
24

I detta lilla grammatikhfte kan du f hjlp till vningarna och lra dig mer om nordsamisk
grammatik. Det r inte heltckande, men tar upp de viktigaste delarna och du kan anvnda det
som ett litet uppslagsverk.
Hr r ngra frslag om du vill lsa mera om samisk grammatik:
Nickel. K-P. 1994. Samisk grammatikk. Davvi Girji. Krjohka
Pope. K o Sr M. 2004. Eatnigiella-giellaoahpu vldogirji. Davvi Girji. Krjohka
Svonni. M o Vinka. M. 2003. Nordsamisk grammatik. Smi dutkan, Ume Universitet. Ume
Bckerna r skrivna p norska, nordsamiska och svenska.

FONOLOGI (ljudlra)
Diftonger
En diftong r tv vokalljud som glider in i varandra. I nordsamiskan finns fyra s kallade
diftonger: ea , ie, oa och uo. I vissa bjningsformer frenklas de och blir till en enkelvokal.
Frsta delen av diftongen str d kvar.
Ngra exempel p omljud (diftongfrenkling):
ea e
eallit elle
att leva vi tv lever
ie i
fierbmi firpmiid
nt - nten
oa o
goarrut gorro
att sy vi tv syr
uo u
guolli guliide
fisk till fiskarna

Stavelser, tryck och stamkonsonanter

Ord bestr av en eller flera stavelser. I varje stavelse finns en vokal eller en diftong. I
nordsamiska har vanligtvis den frsta stavelsen strre tryck n den andra stavelsen (undantag
kan finnas i t ex lneord). Varannan stavelse r mer eller mindre tryckstark och varannan mer
eller mindre trycksvag. Varje udda stavelse har allts ett starkare tryck n jmn stavelse.
Enstaviga ord r korta och har bara en vokal eller en diftong:
mu
du
lea
mon
ja
mii
lean
leat
I ord som bestr av flera stavelser ligger allts trycket p frsta stavelsen. Den fljs av en eller
tv trycksvaga stavelser (fast den tredje har starkare tryck n den andra). Vid uttalet av ord som
har flera stavelser, hrs en liten paus mellan stavelserna. Stavelse med vokalen (eller diftongen)
markerad med fet stil r tryckstark:
nam-ma
beai-vi
buor-re
Mihk-kal
gie-la-la
la-si-hit
s-ga-stit
Ord med fler n tre stavelser har tryck p flera stavelser (huvudtrycket ligger p den frsta):
il-ge- hu-sat
oah-pa-head-dji
da-jal-da-gat
l-fa-beh-ta-la-at
I sammansatta ord bjs bara den sista delen. Markeringen / anvnds fr att visa hur ordet r
sammansatt.
Guov-da/geaid-nu
bo-ra-dan/bik-kis
skuv-len/reai-su
K-r/joh-ka
mo-bii-la/num-mar
leav-ga/beai-vi

3
Vokaler och konsonanter i tvstaviga ord
I frsta stavelsen finns en tryckstark vokal/diftong, och i andra stavelsen en trycksvag vokal.
Mellan vokalen/diftongen i frsta stavelsen och vokalen i andra stavelsen finner vi en eller flera
stamkonsonanter. Stamkonsonanterna r vldigt viktiga nr vi bjer orden, d de frndras och
vxlar stadium mellan stark- och svagstadium. Det r detta vi kallar stadievxling.
Stadievxlingen pverkar ocks tryckstyrkan.
Vi mste alltid ha dessa tre delar i tvstaviga samiska ord:
1. Tryckstark vokal eller diftong i frsta stavelsen
2. Konsonant eller konsonanter (stamkonsonant(er))
3. Trycksvag vokal i andra stavelsen
I exemplen nedan har vi satt bindestreck mellan frsta och andra stavelsen.

orru, indelat i stavelser:

Tryckstark vokal
eller diftong i
frsta stavelsen

o r- r u

Konsonant eller
konsonanter
(stamkonsonant(er))

Trycksvag vokal i
andra stavelsen

Framfr vokalen eller diftongen i frsta stavelsen kan vi ha en eller flera konsonanter:

beaivi, indelat i stavelser: b

Tryckstark vokal
eller diftong i frsta
stavelsen

e a i-v i

Konsonant eller konsonanter

(stamkonsonant(er)). Lgg
mrke till att i ordet beaivi
r i inne i ordet ett j-ljud.

Trycksvag vokal i andra

stavelsen.

I slutet av ord kan vi ocks ha en enkelkonsonant:

orun,

indelat i stavelser

Tryckstark vokal
eller diftong i
frsta stavelsen

o-r u n

Konsonant eller
konsonanter
(stamkonsonant(er))

Trycksvag vokal i
andra stavelsen.

Stamkonsonanter och stadievxling

Nr man bjer ord i nordsamiskan frndras stamkonsonanterna, allts de konsonanter som str i
mitten av ordet. Detta kallas fr stadievxling och r kanske bland det svraste att frst och
hra nr man brjar lra sig samiska men ocks bland det viktigaste. Nr ordet frndras, eller
byter stadium, s frndras ju ocks innebrden av ordet, man talar om svagt och starkt stadium.
Det viktigaste r att lyssna och lra in hur orden frndras nr de uttalas och skrivs.
Exempel p stadievxling:
oabb - oappt
bb - pp
viellja vieljat
llj - lj
biergu - bierggu
rg - rgg
libi libbi
ib - ibb

syster- systrar
bror - brder
ktt - kttets
brd brdets

Sammanstllning av stamkonsonanternas stadievxling

1
III
x:x

II
xx

I
x

III
starkstadium
oai

ff

ff

stffu

hll

hll

hl

cuhlli

hrr

hrr

hr

skuhrri

ll

ll

golli

llj
mm

lj
mm

viellja
cumma

nn

nn

peanna

nnj

nnj

nj

rnnj

ha

rr

rr

hearr

ss

ss

guossi

duat

vv

vv

duvv

II
svag/starkstadium

I
svagstadium

oait
stffut
gffe

oan
gfes

cuhllat

cuhlai

skuhrrat
gollis
guolli
vieljat
cummat
namma
peannat
mnn
rnnjt
mannji
hat
mani
hearrt
borrat
guossit
gussa
duai
vai
muo
duvvt
govva

skuhrai
guolit

namas
mns
manjit
mais
boran
gusat
vais
muos
govat

betydelse
sovande
sova jag sover
btlnning btlnningar
kaffe i kaffet
mumlande
mumla han mumlade
mullrande
mullra den mullrade
guld i guldet
fisk fiskar
bror brder
kyss kyssar
namn av namnet
penna pennor
barn hos barnet
granne grannar
svrdotter svrdttrar
alfgel alfglar
(komma) efter (vara efter)
herre herrar
ta jag ter
gst gster
ko kor
omkomma han omkom
hat av hat
moster av moster
duva duvor
bild bilder

2
III
x:z
g
ib
ic
id
if
ig
ihl

II
xz
gg
ibb
icc
idd
iff
igg
ihll

III
starkstadium
geagi
libi
gica
idi
riifu
igi
mihli

II
svag/starkstadium
geaggit
libbiin
giccat
iddi
riiffut
iggit
mihlli

betydelse
sten stenar
brd med brdet
get getter
staket staketets
snigel sniglar
tid tider
sav savens

5
ihm
ihn
ik
il
ip
ir
is
it
iv
lb
ld
lf
lg
lj
lk
lp
ls
lt
lv
mb
mp
ms
nc
n
nd
ns
nt
n
g
k
rb
rc
r
rd
rf
rg
rj
rk
rp
rs
rt
rv
r
sk
sm
st
k
m
t
tk
tm
vd
vg
vj
vk
vhl
vl
vp
vr
vz
v

ihmm
ihnn
ikk
ill
ipp
irr
iss
itt
ivv
lbb
ldd
lff
lgg
ljj
lkk
lpp
lss
ltt
lvv
mbb
mpp
mss
ncc
n
ndd
nss
ntt
n
gg
kk
rbb
rcc
r
rdd
rff
rgg
rjj
rkk
rpp
rss
rtt
rvv
r
skk
smm
stt
kk
mm
tt
tkk
tmm
vdd
vgg
vjj
vkk
vhll
vll
vpp
vrr
vzz
v

duihmi
ihni
uoika
biila
fiput
iru
gisi
iti
goaivu
glbi
ldu
skuolfi
bealgi
olju
bealkit
vielp
molsut
slti
balva
bumb
lmpu
rimsu
vuonc
rini
gnda
prinsa
gonte
stni
seaga
bku
rbi
bircu
hri
sirdit
mrfi
bargat
girji
mearka
rpu
vrsi
brti
arvi
gri
osku
leasmi
baste
hukut
umi
kuta
mtki
ftmi
dvda
leavga
oavji
lvka
guvhli
fvli
gvpi
jvri
svza
guova

duihmmit
ihnnit
uoikkat
biillat
fippui
irrut
gissit
itti
goaivvut
glbbit
lddut
skuolffit
bealggit
oljjus
belkkii
vielppis
molssui
sltti
balvva
bumbbt
lmpput
rimssut
vuonccis
rinit
gnddat
prinssat
gonttes
stni
seaggat
bkkus
rbbi
birccut
hris
sirddii
mrffit
barggai
girjjit
mearkkat
rpput
vrssi
brttis
arvvis
grit
oskku
leasmmi
basttet
hukkui
ummi
kuttat
mtkkis
ftmmis
dvddat
leavggat
oavjjit
lvkkas
guvhllit
fvllis
gvppis
jvrrit
svzza
guovat

dumbom dumbommar
hackspett hackspettar
mygga myggor
bil bilar
vifta hon viftade
ra ror
fjlltopp fjlltoppar
magasin magasinets
spade spadar
kalv kalvar
vaja vajor
fjlluggla fjllugglor
tumme tummar
olja i oljan
sklla ut han skllde ut
valpens valp
byta han bytte
salt saltets
moln molnets
kista kistor
lampa lampor
trasa trasor
hnans hna
halvnaken halvnakna
pojke pojkar
prins prinsar
kont i konten
gyttja gyttjans
sng sngar
bank p banken
arv arvets
trning trningar
skrev i skrevet
flytta han flyttade
korv korvar
arbeta hon arbetade
bok bcker
mrke mrken
trd trdar
fl flets
trngml i trngml
regn i regnet
trng trngre
tro trons
gikt giktens
sked skedar
sl han slog
hl hlens
borste borstar
resa p resan
famn i famnen
sjukdom sjukdomar
flagga flaggor
mage magar
ryggsck i ryggscken
bula bulor
djup i djupet
affr i affren
sj sjar
fr frets
bjrn bjrnar

6
3
III
x:zw
ibm
idn
ig
isk
ist
lbm
ldn
lg
mk
nsk
nst
rbm
rdn
rg
rsk
rst
vdn
vdnj
vsk
vst

II
xzw
imm
inn
i
iskk
istt
lmm
lnn
l
mkk
nskk
nstt
rpm
rtn
rk
rskk
rstt
vnn
vnnj
vskk
vstt

III
starkstadium
ibmu
seaidni
vuoiga
riski
mistit
albmi
suoldni
jalgt
rmkut
frnska
goansta
guorbmi
girdnu
goargut
hersko
Girste
gvdnat
lavdnji
hvski
nvstu

II
svag/starkstadium
immus
seainnis
vuoia
riskki
misttii
almmit
suolnnis
jalis
rmkkui
frnskkas
goanstta
guorpmi
girtnu
goarkui
herskkot
Girsttes
gvnnai
lavnnji
hvskki
nvsttu

II
svag/starkstadium
fhcat
ohcat
his
bhit
hkus
johka
bhpat
gohpi
bihtt
goahti

betydelse
luft i luften
vgg p vggen
ande andens
rovdjur rovdjurets
smaka han smakade
ga gon
dagg i daggen
trstubbar trstubbe
flaxa han flaxade
franska i franska
knep knepets
last lastens
(smr)krna (smr)krnans
klttra han klttrade
godsak godsaker
Girste hos Girste
hitta hon hittade
torv torvens
nje njets
skjul skjulets

4
III
h:X
hcc

II
hX

I
X

hc

III
starkstadium
fhcca

hi

hkk

hk

hkku

hpp

hp

bhppa

htt

ht

bihtt

I
svagstadium
ozan
bn
jogas
gobit
goait

betydelse
vante vantar
ska jag sker
pappa hos pappa
skjuta jag skjuter
mormor hos mormor
jokk i jokken
prst prster
grop gropar
stycke stycken
kta ktor

5
III
xx
bb
dd
ddj

II
XX
pp
tt
dj

gg
zz

kk
cc

I
z

III
starkstadium
spbba
bddi
ddj
vuogga
vzzit
vieat

II
svag/starkstadium
spppa
btti
djs
vuodja
vuokkas
vccn
viean

I
svagstadium

vuoja

betydelse
boll bollens
band bandets
far/morfar hos far/morfar
smr smrets
krok p kroken
g jag gr
hmta jag hmtar

6
III
xz
bm

II
Xz
pm

I
z
m

III
starkstadium
biebmu

dn

tn

eadni

dnj

tnj

nj

boadnji

duogat

II
svag/starkstadium
biepmus
spmi
eatnis
stni
boatnjis
botnjat
duokan
jieka

I
svagstadium
smit
sni
bonjan
jiea

betydelse
mat i maten
same samer
mamma hos mamma
ord ordets
make hos maken
vrida jag vrider
laga (hl) jag lagar
is isens

7
7
III
k:Z(W)
kc
k
ks
kst
k
kt

II
vZ(W)
vcc
v
vss
vstt
v
vtt

III
starkstadium
lkca
gokat
oaksi
teaksta
dikut
gkti

II
svag/starkstadium
lvcca
govan
oavssit
teavsttat
divun
gvttit

betydelse
grdde grddens
tcka jag tcker
gren grenar
text texter
skta jag skter
kolt koltar

Stavelsetyper
I nordsamiskan finns jmnstaviga, uddastaviga och sammandragna ordstammar. Det r viktigt att
kunna skilja de olika typerna t fr att kunna bja ord, eftersom de olika typerna av ord bjs p
olika stt. Nedan tas olika verbtyper och typer av nomen upp. Nomen r ett samlingsord fr
substantiv, adjektiv, pronomen och rkneord.
Verbtyper
Det finns tre olika typer av verb:
1.
Jmnstaviga verb
jmnt antal stavelser
grundformen (infinitiv) slutar p -at, -it, -ut
stadievxling
2.
Uddastaviga verb
udda antal stavelser (tre stavelser som slutar p it, frutom
hjlpverbet leat och negeringsverbet i-)
ingen stadievxling
3. Sammandragna verb tv stavelser
grundformen slutar p -t, -et, -ot
ingen stadievxling
1. Jmnstaviga verb

-at
-it
-ut
2. Uddastaviga verb
tre stavelser -it
leat, i3. Sammandragna verb -t
-et
-ot

bargat rgg
boahtit
goarrut r
muitalit
leat
vuoddjt
fertet
gullot

att arbeta
att komma
att sy
att bertta
att vara
att brja kra
mste
att hras

8
Typer av nomen
Det r svrare att bestmma typen hos nomen n hos verb, bla drfr att man mste bja ordet (i
genitiv singularis) fr att veta vilken typ det r.
Det finns tre olika typer av nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och rkneord):
1.
Jmnstaviga nomen
jmnt antal stavelser (i genitiv singularis)
stadievxling (nstan alltid)
slutar p vokal -a,-,-e,-i,-o,-u
2.
Uddastaviga nomen
udda antal stavelser (i genitiv singularis) och jmnt antal
stavelser i grundformen (nominativ)
slutar p vokal eller konsonant i nominativ
bde med stadievxling och utan, bde med stark- och
svagstadium i nominativ
3.
Sammandragna nomen jmnt antal stavelser
svagstadium i grundformen vxlar med extra starkt stadium
1. Jmnstaviga nomen

2. Uddastaviga nomen

3. Sammandragna nomen

-a
-
-e
-i
-o
-u
svag, vokal, stadievxl
svag, kons, stadievxl
svag, kons, ej stadievxl

deadja j
biig igg
reive ivv
hi h
reko kk
biebmu pm
beana beatnagfanas fatnasguovdd guovddaboazu bohcco-

te
piga
brev
pappa
sgbock
mat
hund
bt
centrum
ren

MORFOLOGI (formlra)
Nomen
Till nomen hr:
Substantiv namn p saker och freteelser;
Rkneord grundtal, ordningstal;
Adjektiv beskriver hur ngon eller ngot r eller ser ut;
Pronomen bl.a ersttningsord fr substantiv;

hi, beana
okta, nubbi
ppat, alit
doai, muinna

pappa, hund
ett, andra
vacker, bl
ni tv, med mig

Nomen bjs bde i kasus och enligt de antal personer eller saker som berrs av handlingen, tex:
nominativ hkku viehk
farmor springer
lokativ
hkus lea dllu
farmor har ett hus
singularis
hkku viehk
farmor springer
dualis
soai boahtiba
de tv kommer
pluralis
doppe leat ollu hkut
drborta r det mnga tanter

Substantiv
Hur bjs substantiv? De bjs i:
- ental (singularis) och flertal (pluralis)
- sju olika former som kallas kasus
- nominativ (grundform)
- ackusativ (som objekt)
- genitiv
(gande)
- lokativ
(i, frn)
- illativ
(till)
- komitativ (med)
(som)
- essiv
Substantiven delas ocks in i tre olika grupper beroende p om de r:
jmnstaviga, uddastaviga eller sammandragna. Ls mer under stavelsetyper sid 6-7.
Se bjningsschema fr substantiv p sidan 12.
Nominativ
r grundformen av ordet och det ord man sker p i ordlistor. Nominativ anvnds om den som
gr ngot eller r ngot (subjektet). Nominativ kan man hitta i en mening om man frgar:
Mii/Gii/Mat/Geat + vearba? - Vad/Vem/Vilka + verb?
Mii gullo? Luohti gullo.
Gii boaht? hi boaht.
Geat vihket? Mnt vihket.

Vad hrs? Jojk hrs.

Vem kommer? Pappa kommer.
Vilka springer? Barnen springer.

I samiskan str det ngon har i nominativ:

Mhtes lea beana. Mhtte har en hund. Hos Mhtte r en hund.
Nominativens ndelser:
i singularis: mnga olika
i pluralis: - t

10
Ackusativ
har funktion som objekt och betecknar ofta fremlet fr handlingen.
Ackusativformen hittar man om man frgar:
Maid/Man/Gean/Geaid? - Vad/Vem?
Maid don borat? Mon boran mrffi.
Maid son siht? Son siht zi.
Maid Gren oaidn? Gren oaidn bohccuid.
Gean oainnt? Oainnn Mhte.

Vad ter du? Jag ter korv.

Vad vill han ha? Han vill ha vatten.
Vad ser Gren? Gren ser renar.
Vem ser du? Jag ser Mhtte.

Ackusativens ndelser:
i singularis: mnga olika
i pluralis: -id
Genitiv
har samma form som ackusativ men dessa tv former anvnds p olika stt.
Genitiv anvnds bland annat fr att uttrycka gandefrhllanden eller tillhrighet:
Genitiv kan man hitta om man frgar:
Gean? - Vems?
Gean biila dt lea? Dt lea hi biila.

Vems bil r det hr? Det hr r pappas bil.

hi pappa
skuvla skola

hi - pappas
skuvlla skolans

Dovle lea hi biila.

Skuvlla ivdni lea fiskat.

Dr borta r pappas bil.

Skolans frg r gul.

Genitivformen anvnds ocks:

- efter grundtal frn 2 och uppt:
Lean 25 jagi boaris.
jahki-jagi
Dus leat guokte libbi.
libi-libbi
- vid postpositioner:
Mon manan hku lusa.
nne muitala su birra.
Eadni lea dj luhtte.

Jag r 25 r gammal.
Du har tv brd.

hkku-hku Jag gr till farmor/mormor.

son-su
nne berttar om henne.
ddj-dj Mamma r hos farfar/morfar.

- vid tidsangivelser, fr att uttrycka nr ngonting sker:

Mon boan boahtte bearjadaga.
bearjadat-bearjadaga
Genitivens ndelser:
i singularis: mnga olika
i pluralis: -id

Jag kommer nsta fredag.

11
Lokativ
r en form av substantivet som berttar:
- var ngot eller ngon r:
hi lea ruovttus.

Pappa r hemma.

- varifrn ngot eller ngon kommer:

Mon boan Gironis.

Jag kommer frn Giron.

- att ngot eller ngon besker en plats:

Mon manan hivssegis.
Jag gr p toaletten.
- att ngon har ngot eller att en sak bestr av ngot:
his lea beana.
Pappa har en hund.
Biddis leat ollu ivnnit.
Trjan har mnga frger.
Man kan hitta lokativformen genom att frga:
Gos/Geas? Var/Varifrn/Vem har?
Gos don boat? - Mon boan Gironis.
Geas lea beana? - his lea beana.

Varifrn kommer du? - Jag kommer frn Giron.

Vem har en hund? - Pappa har en hund.

Lokativens ndelser:
i singularis: -s
i pluralis: -in
Illativ
P svenska anvnds orden till eller in i fr att uttrycka platsen man ska till. P samiska uttrycks
detta med kasusformen illativ.
Om man vill hitta illativformen kan man frga:
Gosa/Geasa + vearba? Vart/Till vem + verb?
Gosa son mann? - Son mann hku vissui.
Geasa boaht guossi? - Eadni boaht guossi.

Vart gr hon? - Hon gr till farmors hus.

Till vem kommer en gst? - Till mor
kommer en gst.

I illativ har man ocks diftongfrenkling:

giehta gihtii
hand till handen
viessu vissui
hus till huset
boazu bohccui
ren till renen
Illativens ndelser:
i singularis: -i
i pluralis: - ide, -idda
ndelsen blir ide nr ordet har tv eller fyra stavelser; boh-ccui-de
ndelsen blir idda nr ordet har tre eller fem stavelser; beat-na-gii-dda
Fr att komma ihg illativ kan man tnka s hr: illativ = tillativ!

12
Komitativ
P samiska r med inbakat i substantivet. Observera att komitativens singularndelser
sammanfaller med lokativens pluralndelser.
komitativ singular
lokativ plural

Biillain son vujii badjel geainnu.

Biillain leat mggalgan ivnnit.

Hon krde av vgen med bilen.

Bilarna har mnga slags frger.

Komitativformen har ocks betydelsen tillsammans med;

Vuolggt go muinna ja Bierain guoli bivdit?
Gea, dovle lea Biera beatnagiin!

Far du tillsammans med mig och Biera

fr att fiska?
Se, dr r Biera tillsammans med hunden!

Komitativens ndelser:
i singularis: - in, -iin
i pluralis: - iguin
Essiv
Essivformen r lika i singularis och pluralis. Anvnds ibland istllet fr svenskans som:
Mon barggan oahpaheaddjin.
Mnnn son orui Gironis.

Jag arbetar som lrare.

Som barn bodde hon i Giron.

- Nr man, i vissa fall, ska frklara var ngot r:

Beana lea olgun.
Hunden r ute.
Mii orrut davvin geasset.
Vi bor i vster (i norr) om sommaren.
- Essiv kan ocks anvndas nr man ska frklara vissa naturfreteelser, men ven i andra
sammanhang.
Arvin vulgiime bivdit.
I regnet for vi tv fr att jaga.
Essivens ndelse r:
i singularis och pluralis: -n

13
Bjningschema fr substantiven i singularis och pluralis

Jmnstaviga stammar
singularis
nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv

deadja j
deadja
deaja
deajas
dedjii
deajain
deadjan

biig igg
biig
biigg
biiggs
biigi
biiggin
biign

reive ivv
reive
reivve
reivves
reivii
reivviin
reiven

hi h
hi
hi
his
hi
hiin
hin

reko kk
reko
rekko
rekkos
rekui
rekkuin
rekon

biebmu pm
biebmu
biepmu
biepmus
bibmui
biepmuin
biebmun

pluralis
nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv

deajat
deajaid
deajain
deajaide
deajaiguin
deadjan

biiggt
biiggid
biiggin
biiggide
biiggiguin
biign

reivvet
reivviid
reivviin
reivviide
reivviiguin
reiven

hit
hiid
hiin
hiide
hiiguin
hin

rekkot
rekkuid
rekkuin
rekkuide
rekkuiguin
rekon

biepmut
biepmuid
biepmuin
biepmuide
biepmuiguin
biebmun

Uddastaviga stammar

Sammandragna stammar

singularis

nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv
pluralis
nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv

singularis
beana
beatnagbeana
beatnaga
beatnagis
beatnagii
beatnagiin
beanan

beatnagat
beatnagiid
beatnagiin
beatnagiidda
beatnagiiguin
beanan

fanas
fatnasfanas
fatnasa
fatnasis
fatnasii
fatnasiin
fanasin

fatnasat
fatnasiid
fatnasiin
fatnasiidda
fatnasiiguin
fanasin

guovdd
guovddaguovdd
guovdda
guovddis
guovddii
guovddiin
guovddin

nominativ
ackusativ
lokativ
illativ
komitativ
essiv

boazu
bohccoboazu
bohcco
bohccos
bohccui
bohccuin
boazun

guovddat
guovddiid
guovddiin
guovddiidda
guovddiiguin
guovddin

pluralis
nominativ
ackusativ
lokativ
illativ
komitativ
essiv

bohccot
bohccuid
bohccuin
bohccuide
bohccuiguin
boazun

14

Rkneord
Rkneord r ord som svarar p frgorna:
galle/gallt/gallis? - hur mnga/vilken i ordningen/hur mnga personer?
Rkneorden indelas i :
1. bestmda tal
2. ungefrliga tal
3. frgeord
1. Bestmda tal
grundtal

ordningstal

samlingstal (anvnds om personer)

berttar hur mnga det r

berttar om ordningen

berttar hur mnga personer det rr sig om

0 nolla
1 okta
2 guokte
3 golbma
4 njeallje
5 vihtta
6 guhtta
7 iea
8 gvcci
9 ovcci
10 logi
11 oktanuppelohki
21 guoktelogiokta
90 ovccilogi
100 uoi, uohti

vuostta (frsta)
nubbi (andra etc.)
goalmmt
njealjt
vit
gut
ihet
gvcct
ovcct
logt
oktanuppelogt
guoktelogivuostta
ovccilogt
uot

2. Ungefrliga tal
grundtal
moadde (ngra)
mga (mnga)
3. Frgeord
grundtal
galle? (hur mnga?)

ordningstal

guovttis
golmmas
njealjis
vias
guas
ieas
gvccis
ovccis
logis
oktanuppelogis
guoktelogiovttas
ovccilogis
uois
samlingstal
moattis (ngra personer)
mggas (mnga personer)

ordningstal
samlingstal
gallt? (vilken i ordningen?) gallis? (hur mnga personer?)

Bjning av rkneord
grundtal
nominativ okta
guokte
ackusativ ovtta
guokte
genitiv
ovtta
guovtti
lokativ
oktii
guokti
illativ
ovttas
guovttis
komitativ ovttain
guvttiin
essiv
oktan
guoktin
vriga rkneord bjs som guokte

grundtal + substantiv
nominativ okta guolli
ackusativ ovtta guoli
genitiv
ovtta guoli
lokativ
ovtta guolis
illativ
ovtta guolli
komitativ ovttain guliin
essiv
oktan guollin

guokte guoli
guokte guoli
guovtti guoli
guovtti guolis
guovtti guolli
guvttiin guliin
guoktin guollin

15

Adjektiv
Adjektiv berttar hurdant ngot eller ngon r. Adjektivet bjs olika beroende p om det str fre
eller efter det ord som skall frklaras (predikat eller attribut). Adjektiv frekommer ocks i olika
komparationsformer (tex. ung, yngre, yngst). Vissa adjektiv kan fungera som substantiv (tex. de
rika) och har d samma bjningsmnster som substantiven.
Predikat-attribut
Predikat nr adjektivet str efter huvudordet:
Dllu lea ruoksat. Huset r rtt.
Dlut leat ruoksadat Husen r rda.
Nieida lea ppat. Flickan r vacker.
Nieiddat leat bbt. Flickorna r vackra.
Attribut kallas det nr adjektivet str fre huvudordet:
Rukses dllu.
Ett rtt hus.
Rukses dlut.
ppa nieida.
En vacker flicka.
ppa nieiddat.
Attributet bjs inte, men predikatet bjs i singularis-pluralis.

Rda hus.
Vackra flickor.

Komparation
Adjektiv frekommer i tre olika komparationsformer (jmfrelseformer):
1) positiv:
nuorra, buorre, lki
ung, bra, ltt
2) komparativ:
nuorat, buoret, lkibut
yngre, bttre, lttare
3) superlativ:
nuoramus, buoremus, lkimus
yngst, bst, lttast
Som substantiv
Vissa adjektiv kan ven fungera som substantiv och fljer d samma bjningsmnster som
substantiven (tex. de rika, de unga, de fattiga). Se bjningsmnster p sidan 12.
Tex:
Ackusativ pluralis:
Oidnen nuoraid.
Jag sg de unga.
Illativ pluralis:
Atte dn nuoraide!
Ge den hr till de unga!

16

Pronomen
Pronomen r smord som anvnds istllet fr substantiv. De fljer samma bjningsmnster som
substantiven och bjs allts efter kasus och numerus (antal).
I samiskan finns mnga olika pronomen t.ex:
Personliga pronomen
1p

nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv

singularis
mon (jag)
mu
mus
munnje
muinna
munin

2p

nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv

don (du)
du
dus
dutnje
duinna
dunin

dualis
moai (vi tv)
munno
munnos
munnuide
munnuin
munnon

pluralis
mii (vi - flertal)
min
mis
midjiide
minguin
minin

doai (ni tv)

dudno
dudnos
dudnuide
dudnuin
dunin

dii (ni flertal)

din
dis
didjiide
dinguin
dinin

3p

nominativ
son (han/hon)
soai (de tv)
sii (de flertal)
ack/gen
su
sudno
sin
lokativ
sus
sudnos
sis
illativ
sutnje
sudnuide
sidjiide
komitativ
suinna
sudnuin
singuin
essiv
sunin
sunin
sinin
Bjs p samma stt som substantiv, men bjs dessutom i dualis (tvtal).
Formerna i essiv anvnds sllan.
Frge- och relativa pronomen
Frgepronomen kan vara tex:
(mii -nom sing)
Mii du namma lea?
Gean dat lea?
(gean - gen sing)
Mat diet leat diggaid? (mat - nom plur)

Vad heter du? (Vad r ditt namn?)

Vems r det?
Vad r det dr fr saker?

Relativa pronomen kan vara tex:

Biera, geasa don liikot, lea nne viellja. (ill sing)
In ipmir, maid don dajat.
(ack sing)
Bohccot mat ledje doppe eai lean min.
(nom plur)

Biera som du tycker om, r nnes bror.

Jag frstr inte vad du sger.
Renarna som var dr var inte vra.

17
Bjning av mii och gii
singularis
nominativ mii
ackusativ man (vilken)
maid (vad, som)
genitiv
man
lokativ
mas
illativ
masa
komitativ mainna
essiv
manin

gii
gean

pluralis
nominativ
ackusativ

mat
maid

geat
geaid

gean
geas
geasa
geainna
geanin

genitiv
lokativ
illativ
komitativ
essiv

maid
main
maidda
maiguin
manin

geaid
geain
geaidda
geaiguin
geanin

Demonstrativa pronomen
dat
dt
diet
duot
dot

den/det
den/det hr
den/det dr nrmare dig/er
den/det dr borta
den/det dr lngt borta

Dat ii leat du.

ohkket duosa!
tte munnje dien!
nominativ
ack/gen
lokativ
illativ
komitativ
essiv

(nom sing)
(ill sing)
(ack sing)

singularis
dat
dan
das
dasa
dainna
danin

Den r inte din.

Stt dig dr borta!
Ge mig den dr!

pluralis
dat
daid
dain
daidda
daiguin
danin

Reciproka pronomen
1. nubbi nuppi
2. goabbat guoibmi/guhtet guoibmi
Anvnds i meningar som:
Soai liikoba nubbi nubbi.
Moai dovde goabbat guoibmme.
Dii oahppabehtet guhtet guimmiineattet.

De tv tycker om varandra.
Vi tv knner varandra.
Ni lr av varandra.

Reflexiva pronomen
r olika bjningar av pronomenet ie sjlv
Indefinita pronomen eller obestmda pronomen
r tex ord som: buohkat, juohke, moadde, veah

alla , varje, ngra, lite

18

Verb
Verbet berttar om vad som hnder, vad som hnde igr och vad som nnu inte har hnt. Det
berttar ocks om vad substantivet gr. Samiskan kallas ibland fr ett verbsprk eftersom en s
stor del av sprket r uppbyggt av verb med en massa olika bjningar och avledningar. Verben r
indelade i tre typer som bjs lite olika, se under stavelsetyper sidan 6. Verben delas in i finita
(bjs efter person mm) och infinita (bjs ej efter person mm) former.
De finita formerna bjs efter:
Modus:
Indikativ
Konditionalis
Potensialis
Imperativ
Tempus:
(tid)

Presens (nutid)
Preteritum (dtid)
Perfekt
Pluskvamperfekt

Person:

1. person (1p)
2. person (2p)
3. person (3p)

Antal:

Singularis (ental)
Dualis (tvtal)
Pluralis (flertal)

viehk
viegain
viegaan
Viega!

han/hon springer
jag skulle springa om ..
jag springer mjligen
Spring!

viegan
vihken
lean viehkan
ledjen viehkan

jag springer
jag sprang
jag har sprungit
jag hade sprungit

Infinita verb bjs inte efter person mm, de har allts inte personndelser.
Tex:
Son ii iero.
ii = finit (bjs efter person) iero = infinit (bjs ej efter person)
Mon lean viehkan.
lean = finit
viehkan = infinit

19
Presens (nutid)
Jmnstaviga verb
singularis
1p
mon
2p
don
3p
son
dualis
1p
moai
2p
doai
3p
soai
pluralis
1p
mii
2p
dii
3p
sii

bargat -at (arbeta)

barggan
barggat
barg

boahtit it (komma)
boan
boat
boaht

goarrut ut (sy)
goarun
goarut
goarru

barge
bargabeahtti
bargaba

bohte
boahtibeahtti
boahtiba

gorro
goarrubeahtti
goarruba

bargat
bargabehtet
barget

boahtit
boahtibehtet
bohtet

goarrut
goarrubehtet
gorrot

Jmnstaviga verb har stadievxling samt diftongfrenkling.

Svagt stadium:
1p singularis
barggan
boan
2p singularis
barggat
boat
Starkt stadium:
vriga
Diftongfrenkling: 1p dualis oa o
bohte
3p pluralis
bohtet
Uddastaviga verb
singularis
1p
mon
2p
don
3p
son
dualis
1p
moai
2p
doai
3p
soai
pluralis
1p
mii
2p
dii
3p
sii

goarun
goarut
gorro
gorrot

leat (vara)
lean
leat
lea

muitalit it (bertta)
muitalan
muitalat
muitala

negeringsverbet
in
it
ii

letne
leahppi
leaba

muitale(tne)
muitaleahppi
muitaleaba

ean
eahppi
eaba

leat
lehpet
leat

muitalit
muitalehpet
muitalit

eat
ehpet
eai

Uddastaviga verb har ingen stadievxling. De str i svagt stadium.

20
Sammandragna verb
singularis
vuoddjt t (kra ivg)
1p
mon
vuoddjn
2p
don
vuoddjt
3p
son
vuoddj
dualis
1p
moai
vuoddjje(tne)
2p
doai
vuoddjbeahtti
3p
soai
vuoddjba
pluralis
1p
mii
vuoddjt
2p
dii
vuoddjbehtet
3p
sii
vuoddjjit

fertet et (vara tvungen)

ferten
fertet
ferte

gullot ot (hras)
gullon
gullot
gullo

ferteje(tne)
fertebeahtti
ferteba

gulloje(tne)
gullobeahtti
gulloba

fertet
fertebehtet
fertejit

gullot
gullobehtet
gullojit

Sammandragna verb har ingen stadievxling. De str i starkt stadium.

De bjs p samma stt som uddastaviga verb frutom att de har ett j- inskjutet i:
1p dualis
vuoddjje(tne)
ferteje(tne)
gulloje(tne)
3p pluralis vuoddjjit
fertejit
gullojit

Preteritum (dtid)
Jmnstaviga verb
singularis
1p
mon
2p
don
3p
son
dualis
1p
moai
2p
doai
3p
soai
pluralis
1p
mii
2p
dii
3p
sii

bargat -at
bargen
barget
barggai

boahtit it
bohten
bohtet
boii

goarrut ut
gorron
gorrot
goarui

barggaime
barggaide
barggaiga

boiime
boiide
boiiga

goaruime
goaruide
goaruiga

barggaimet
barggaidet
barge

boiimet
boiidet
bohte

goaruimet
goaruidet
gorro

ven i preteritum har jmnstaviga verb stadievxling samt diftongfrenkling.

Starkt stadium:
1p sg
bargen
bohten
gorron
2p sg
barget
bohtet
gorrot
3p pl
barge
bohte
gorro
Svagt stadium:
vriga
Diftongfrenkling: -at
1p sing, 2p sing, 3p plur
-it
alla
-ut
1p sing, 2p sing, 3p plur

21
Uddastaviga verb
singularis
1p
mon
2p
don
3p
son
dualis
1p
moai
2p
doai
3p
soai
pluralis
1p
mii
2p
dii
3p
sii

leat
ledjen
ledjet
leai

muitalit -it
muitalin
muitalit
muitalii

leimme
leidde
leigga

muitaleimme
muitaleidde
muitaleigga

leimmet
leiddet
ledje

muitaleimmet
muitaleiddet
muitale(dje)

Uddastaviga verb har ingen stadievxling. De str i svagt stadium.

Sammandragna verb
singularis
vuoddjt -t
1p
mon
vuoddjjin
2p
don
vuoddjjit
3p
son
vuoddji
dualis
1p
moai
vuoddjime
2p
doai
vuoddjide
3p
soai
vuoddjiga
pluralis
1p
mii
vuoddjimet
2p
dii
vuoddjidet
3p
sii
vuoddjje(dje)

fertet -et
fertejin
fertejit
fertii

gullot -ot
gullojin
gullojit
gullui

fertiime
fertiide
fertiiga

gulluime
gulluide
gulluiga

fertiimet
fertiidet
ferteje(dje)

gulluimet
gulluidet
gulloje(dje)

Sammandragna verb har ingen stadievxling. De str alla i starkt stadium.

De bjs p ungefr samma stt som uddastaviga verb frutom att de har ett j- inskjutet i:
1p sg
vuoddjjin
fertejin
gullojin
2p sg
vuoddjjit
fertejit
gullojit
3p pl
vuoddjje(dje)
ferteje(dje)
gulloje(dje)

22
Imperativ
r en uppmaningsform av verbet men den kan ocks anvndas fr att uttrycka en nskan om
ngonting. Alla former kommer inte att redovisas hr utan bara de allra vanligaste som anvnds
nr man uppmanar andra att gra ngot.
Jmnstaviga

-at
-it
-ut
Uddastaviga
-it
leat
neg
Sammandragna -t
-et
-ot

2p singularis
bargga
boae
goaro
muital
leage
ale
vuoddj
rige
dulko

Vuolgge!
Leahkki jaska!
Eale dearvan!
Ale dan daga!
Mannet ruoktot!

2p dualis
bargi
boahtti
goarru
muitaleahkki
leahkki
alli
vuoddjjeahkki
rigejeahkki
dulkojeahkki

2p pluralis
barget
bohtet
gorrot
muitalehket
lehket
allet
vuoddjjehket
rigejehket
dulkojehket

jobba!
kom!
sy!
bertta!
var (snll)!
(g) inte!
kr ivg!
ring!
tolka!

Far! (till en person)

Var snll och var tyst! (till tv personer)
Lev vl! (till en person)
Gr inte det! (till en person)
G hem! (till flera personer)

Sammansatta fraser
Negation
En nekande sats r alltid en sammansatt fras. Negeringsverbet (in, it, ii osv) bjs efter person,
medan huvudverbet har samma form i alla personer. Fr att bilda presens kallas formen infinit
indikativ (tex bargga) och fr att bilda preteritum kallas formen perfekt particip (tex bargan).
Presens:
Mon in bargga.
Jag arbetar inte.
Moai ean muital.
Vi tv berttar inte.
Mii eat ferte.
Vi r inte tvungna.
Preteritum: Mon in bargan.
Jag arbetade inte.
Moai ean muitalan.
Vi tv berttade inte.
Mii eat ferten.
Vi var inte tvungna.
singularis
1p
2p
3p
dualis
1p
2p
3p
pluralis
1p
2p
3p

negeringsverb
in
it
ii

infinit indikativ

perfekt particip

ean
eahppi
eaba

I bargga, boae, goaro

II leat, muital
III vuoddj, ferte, gullo

I bargan, boahtn, gorron

II lean, muitalan
III vuoddjn, ferten, gullon

eat
ehpet
eai

23
Perfekt och pluskvamperfekt
Perfekt och pluskvamperfekt bildas tillsammans med hjlpverben har och hade. Hjlpverbet leat
bjs efter person och antal medan huvudverbet (te x boahtn) alltid str i samma form, perfekt
particip.
Perfekt:
hjlpverbet i presens + perfekt particip
Pluskvamperfekt:
hjlpverbet i preteritum + perfekt particip
Perfekt:
Pluskvamperfekt:
singularis
1p
2p
3p
dualis
1p
2p
3p
pluralis
1p
2p
3p

Son lea boahtn.

Mii leat muitalan.
Sii ledje mannan.
Mon ledjen gorron.

Han har kommit.

Vi har berttat.
De hade rest/kt.
Jag hade sytt.

hjlpverb presens
lean
leat
lea

hjlpverb i preteritum
ledjen
ledjet
leai

perfekt particip

letne
leahppi
leaba

leimme
leidde
leigga

I bargan, boahtn, gorron

II lean, muitalan
III vuoddjn, ferten, gullon

leat
lehpet
leat

leimmet
leiddet
ledje

Adverb
Adverb beskriver var, nr och hur ngot sker eller ger rum.
Adverb anvnds som bestmningar till verb, adjektiv, andra adverb eller hela meningar. Adverb
str som adverbial i satser (meningar).
Man delar in adverbet i olika grupper t. ex:
1.
2.
3.
4.

Platsadverb: siste, olgun, doppe

Tidsadverb: ihttin, odne, mannan vahkus
Sttsadverb: jonit, bures, dvj
Gradadverb: oalle, hui, menddo

inne, ute, drborta

imorgon, idag , i frra veckan
snabbt, bra ,ofta
ganska, vldigt, alltfr

Partiklar
Partiklar r smord som ger en extra tyngd till ett ord eller en mening. Vissa kan inte st sjlva
utan mste st tillsammans med ett annat ord, andra r mer sjlvstndiga.
Lea go dat jur duohta?
r det alldeles sant?
Mon gal mhtn juoigat. Nog kan jag jojka.
Doppe lei goit som.
Dr var det iallafall kul.

24

Post- och prepositioner

Postpositioner r smord som str efter nomenet/substantivet och anger t. ex;
en plats;
Son lea hku ja dj luhtte.
Han r hos farfar och farmor.
Viellja lea dlu siste.
Brodern r inne i huset.
Mana fal hku lusa!
G du bara till mormor!
eller en tid;
Mnnodaga mail lea disdat.

Efter mndag r det tisdag.

Kom ihg att substantivet alltid str i genitiv nr en postposition anvnds!

P samiska anvnds oftast postpositioner (post = efter):
Son lea hku ja dj luhtte.
dvs. postpositionen str efter nomenet/substantivet.
P svenska anvnds prepositioner (pre = fre) istllet:
Han r hos mormor och morfar.
dvs. prepositionen str fre nomenet/substantivet.
Prepositioner anvnds mer sllan i samiska.

Konjunktioner
Konjunktioner anvnds fr att binda samman ord eller meningar t.ex:
Biete ja Elle
Mon orun sihke Gironis ja Grasavvonis

Biete och Elle

Jag bor bde i Giron och Grasavvon.

Interjektioner
Interjektioner r utropsord som t. ex hej , svisch osv. Interjektioner kan delas in i tre grupper:
1.
Ord som uttrycker knslor :
hei, hei-hei!
(frundran)
ho-hoi!
(trtthet)
vuoi!
(smrta, gldje, frundran och liknande)
2.

Ord som anvnds fr att pkalla uppmrksamhet:

ce!
(lockord fr hunden)
en!
(ord fr att lugna tamrenen)
gul!
(hr!)

3.

Ljudhrmande ord (finns f i samiskan):

beavgga-beavgga-bea (ripans ljud)
njv
(mjau)