Geo Sve

User Manual SBG GEO Professional
Geo
2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB
All rights reserved. No parts of this work may be reproduced in any form or by any means - graphic, electronic, or
mechanical, including photocopying, recording, taping, or information storage and retrieval systems - without the
written permission of the publisher.
Products that are referred to in this document may be either trademarks and/or registered trademarks of the
respective owners. The publisher and the author make no claim to these trademarks.
While every precaution has been taken in the preparation of this document, the publisher and the author assume no
responsibility for errors or omissions, or for damages resulting from the use of information contained in this document
or from the use of programs and source code that may accompany it. In no event shall the publisher and the author be
liable for any loss of profit or any other commercial damage caused or alleged to have been caused directly or
indirectly by this document.
Printed: 2009 in Stockholm
Innehll
Innehll
1
Geo
Arbeta med Geo
2.1
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.1.6
2.1.7
2.2
2.2.1
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.2.5
2.2.6
2.2.7
2.3
2.3.1
2.3.2
2.3.3
2.3.3.1
2.3.3.2
2.3.3.3
2.3.3.4
2.3.4
2.3.4.1
2.3.4.2
2.3.4.3
2.3.4.4
2.3.4.5
2.3.4.6
2.3.5
2.3.5.1
2.3.5.2
2.3.5.3
2.3.5.4
2.3.6
2.3.7
2.3.8
2.3.9
2.3.10
2.4
2.5
3
3.1
3.2
3.2.1
Projekt
................................................................................................................................... 3
Projekt
.......................................................................................................................................................... 3
Skapa projekt .......................................................................................................................................................... 4
ppna projekt .......................................................................................................................................................... 6
Radera projekt.......................................................................................................................................................... 8
Filer i projektet.......................................................................................................................................................... 9
Genvgar i projektet
.......................................................................................................................................................... 11
Instllningar i..........................................................................................................................................................
projektet
13
................................................................................................................................... 15
Filer och dokument
Arbeta med filer
..........................................................................................................................................................
och dokument
ppna och vlja
..........................................................................................................................................................
dokument
Skapa dokument
..........................................................................................................................................................
Spara dokument
..........................................................................................................................................................
Filtyper
..........................................................................................................................................................
Rapportdokument
..........................................................................................................................................................
Arkivering ..........................................................................................................................................................
15
17
20
22
24
27
28
...................................................................................................................................
31
Fnster, vyer
och verktygsflt
Allmnt om fnster,
..........................................................................................................................................................
vyer och verktygsflt
Spara grafikvy..........................................................................................................................................................
Grafiska 2D-vyer
..........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
Allmnt om
grafiska 2D-vyer
Dokument.........................................................................................................................................................
i den grafiska vyn
.........................................................................................................................................................
Egenskaper
fr grafiska dokument
.........................................................................................................................................................
Linjereferens
i grafiska vyer
Grafiska 3D-vyer
..........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
Allmnt om
grafiska 3D-vyer
.........................................................................................................................................................
Verktyg i 3D
.........................................................................................................................................................
Referensyta
Ljusklla .........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
Instllningar
fr 3D grafik
.........................................................................................................................................................
Egenskaper
i 3D-fnster
31
33
35
35
37
39
55
Numeriska vyer
..........................................................................................................................................................
.........................................................................................................................................................
Allmnt om
numeriska vyer
.........................................................................................................................................................
Redigering
i numeriska vyer
.........................................................................................................................................................
Sk/Modifiera
.........................................................................................................................................................
Kontrollstans/kontroll
av inmatning
67
67
70
71
74
Trdvyer
..........................................................................................................................................................
Dialogvyer ..........................................................................................................................................................
Egenskapsdialoger
..........................................................................................................................................................
In- och utmatningsfnster
..........................................................................................................................................................
Textredigering
..........................................................................................................................................................
75
76
77
78
79
58
58
59
60
61
62
63
................................................................................................................................... 80
Programinstllningar
................................................................................................................................... 86
Valfria attribut
Koordinathantering
91
91
Allmnt om ...................................................................................................................................
koordinathantering
................................................................................................................................... 92
Koordinatsystem
Allmnt om koordinatsystem
..........................................................................................................................................................
92
Geo
3.2.2
3.2.3
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.3.5
3.3.6
3.3.7
3.3.8
3.3.9
3.3.10
3.3.11
3.3.12
3.3.13
3.3.14
3.3.15
3.3.16
3.4
3.5
3.6
3.7
3.7.1
3.7.2
3.7.3
3.7.4
3.8
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.4.1
4.4.2
4.5
Vlja koordinatsystem
.......................................................................................................................................................... 95
Global transformation
.......................................................................................................................................................... 106
................................................................................................................................... 110
Koordinatfiler
Allmnt om koordinatfiler
..........................................................................................................................................................
Skifta XYZ ..........................................................................................................................................................
Ta bort dublettpunkter
..........................................................................................................................................................
Medelvrdespunkter
..........................................................................................................................................................
Modifiera punkter
..........................................................................................................................................................
Punktfilter ..........................................................................................................................................................
Omnumrera ..........................................................................................................................................................
punkter
Extrahera linjer
..........................................................................................................................................................
innehllande en eller inga punkter
Parallella linjer
..........................................................................................................................................................
Extrahera punkter
..........................................................................................................................................................
Extrakt med ..........................................................................................................................................................
polygon
Extrahera punkter
..........................................................................................................................................................
lngs linje
Databasverfring
..........................................................................................................................................................
Ortogonal transformation
..........................................................................................................................................................
..........................................................................................................................................................
3D
Korrigera hjder
..........................................................................................................................................................
fr geoidseparation
110
117
118
119
120
122
123
125
126
127
129
130
132
134
136
138
................................................................................................................................... 140
Latitud/Longitud-filer
................................................................................................................................... 141
Polygonpunkter
................................................................................................................................... 142
Transformation
................................................................................................................................... 149
Specialfunktioner
Jmfrelse av
..........................................................................................................................................................
filer
verstt koder
..........................................................................................................................................................
Skapa koordinatraster
..........................................................................................................................................................
Plavskrning
..........................................................................................................................................................
149
151
152
153
...................................................................................................................................
154
Kodlistor, symboler
och linjetyper
Grafisk redigering
157
157
Allmnt om...................................................................................................................................
grafisk redigering
164
Hjlplager,...................................................................................................................................
Gft-filer
................................................................................................................................... 166
Bakgrundsbild
................................................................................................................................... 168
Grafiska verktyg
Grafiska verktyg
..........................................................................................................................................................
Snppverktyg
..........................................................................................................................................................
168
178
4.6
Stdraster ................................................................................................................................... 180

Skalstock ................................................................................................................................... 181
4.7
................................................................................................................................... 183
Instllningar
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
Ritningar
187
187
Allmnt om...................................................................................................................................
ritningar
................................................................................................................................... 188
Ritningsvyer
189
Skapa nya ...................................................................................................................................
ritningar
................................................................................................................................... 191
Skapa profilritningar
...................................................................................................................................
197
Instllningar
fr ritning
...................................................................................................................................
200
Egenskaper
fr ritningsram
...................................................................................................................................
205
Egenskaper
fr stmpel
................................................................................................................................... 206
Objekt i ritningar
Innehll
5.9
5.10
5.11
5.12
...................................................................................................................................
209
Hjdsttning
av nivkurvor
...................................................................................................................................
211
Placera texter
och symboler vid punkter i fil
................................................................................................................................... 215
Numrera sidor
................................................................................................................................... 216
Ritningsstmplar
5.14
................................................................................................................................... 218
AutoCAD-ritningar
...................................................................................................................................
225
Export till AutoCAD-ritningar,
Dwg och Dxf
5.15
235
Allmnt om...................................................................................................................................
export till AutoCAD-format
5.13
6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8
6.9
6.10
6.11
6.12
6.13
6.14
6.15
6.16
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
Inmtning och utsttning
239
239
Allmnt om...................................................................................................................................
inmtning och utsttning
................................................................................................................................... 240
Inmtningsfiler
................................................................................................................................... 247
Modifiera Inmtningar
250
Korrektion ...................................................................................................................................
av mtdata
................................................................................................................................... 252
Koordinatberkning
................................................................................................................................... 254
Satsmtning
256
Berkning ...................................................................................................................................
av fri station
................................................................................................................................... 264
Definiera polygontg
................................................................................................................................... 266
Polygontgsfiler
...................................................................................................................................
268
Koordinatberkning
av polygontg
................................................................................................................................... 271
Avvgningsfiler
Avvgning................................................................................................................................... 272
Avskrning................................................................................................................................... 274
...................................................................................................................................
275
Polr utsttning
och polr vgutsttning
................................................................................................................................... 277
Utsttningskontroll
................................................................................................................................... 278
Sekvensmtning
Importera och exportera
281
................................................................................................................................... 281
Allmnt, verfringsdialogen
................................................................................................................................... 283
12d
AnPakke ................................................................................................................................... 284
................................................................................................................................... 286
Apa
Atlas 2000 ................................................................................................................................... 287
................................................................................................................................... 288
AutoCad DXF
7.8
AutoKa-PC................................................................................................................................... 290
................................................................................................................................... 292
Bever
7.9
Clip
................................................................................................................................... 293
7.10
DRD
................................................................................................................................... 294
7.11
GEOSIS
................................................................................................................................... 295
7.12
KF85
................................................................................................................................... 299
7.13
Kartbas
................................................................................................................................... 301
7.14
KOF
................................................................................................................................... 302
7.15
Kordab
................................................................................................................................... 303
7.16
LandXML ................................................................................................................................... 305
7.7
Geo
................................................................................................................................... 308
7.17
Sosi
7.18
10-Tabell ................................................................................................................................... 309

................................................................................................................................... 310
Importera textfiler
7.19
8
8.1
8.2
8.3
8.4
Kommunikation
315
315
Allmnt om...................................................................................................................................
kommunikation
................................................................................................................................... 316
Kommunikationsdialogen
................................................................................................................................... 318
Windows CE-verfring
GeoPad ................................................................................................................................... 320
8.6
GeoROG ................................................................................................................................... 322

Leica/Wild ................................................................................................................................... 337
8.7
Trimble
8.5
8.7.1
8.7.2
8.8
................................................................................................................................... 347
Trimble DC ..........................................................................................................................................................
TrimbleLink ..........................................................................................................................................................
347
351
Geotronics................................................................................................................................... 355
Geotronics, ..........................................................................................................................................................
allmnt
Geodat 120/122,
..........................................................................................................................................................
avancerade instllningar
Geodat 124, ..........................................................................................................................................................
Geodat 126, ..........................................................................................................................................................
Geodimeter ..........................................................................................................................................................
400, avancerade instllningar
Geodimeter ..........................................................................................................................................................
402-500, avancerade instllningar
Geodimeter ..........................................................................................................................................................
600, 4x00, avancerade instllningar
355
357
358
359
361
363
365
8.8.1
8.8.2
8.8.3
8.8.4
8.8.5
8.8.6
8.8.7
8.9
Sokkia
................................................................................................................................... 368
8.10
Geodos
................................................................................................................................... 369
8.11
Topcon
................................................................................................................................... 371
8.12
Zeiss
................................................................................................................................... 372
8.13
................................................................................................................................... 373
Instrumentinstllningar
9
9.1
9.2
9.2.1
9.2.2
9.2.3
9.3
9.3.1
9.3.2
9.3.3
9.4
Vghantering
375
375
Allmnt om...................................................................................................................................
linjer profil och skevning
................................................................................................................................... 377
Linjefiler, LIN
Allmnt om linjefiler
..........................................................................................................................................................
Skapa en vglinje
..........................................................................................................................................................
Kontrollera linje
..........................................................................................................................................................
377
379
381
................................................................................................................................... 383
Profilfiler, PRF
Allmnt om profiler
..........................................................................................................................................................
Skapa en profillinje
..........................................................................................................................................................
Sidomtt i profildokument
..........................................................................................................................................................
383
384
386
...................................................................................................................................
390
Skevningsfiler,
SKV
Skevningsfiler,
..........................................................................................................................................................
SKV
390
9.4.1
9.5
...................................................................................................................................
391
Linjemodell,
LMD
9.5.1
9.6
401
Modifiering...................................................................................................................................
av sektionsfil
9.6.1
9.6.2
9.6.3
9.7
9.8
Linjemodell,..........................................................................................................................................................
LMD
Modifiera punkter
..........................................................................................................................................................
i sektionsfil
Modifiera lager
..........................................................................................................................................................
i sektionsfil
Modifiera sektioner
..........................................................................................................................................................
i sektionsfil
391
401
403
405
...................................................................................................................................
406
Sektioner utmed
linje
...................................................................................................................................
411
Sektion och
sidomtt till koordinater
Innehll
9.9
9.10
9.11
9.12
9.13
9.14
9.15
9.16
9.17
9.18
10
10.1
11
...................................................................................................................................
414
Koordinater
till sektion och sidomtt
417
Inpassning...................................................................................................................................
av punkter till sektion
419
Inpassning...................................................................................................................................
av punkter till profil
...................................................................................................................................
420
Skapa skevningsfil
frn koordinater
................................................................................................................................... 421
GeoROG Linjemtning
...................................................................................................................................
424
Statistisk acceptanskontroll,
SAK
...................................................................................................................................
429
Tvrsektionsfiler,
SEC
................................................................................................................................... 431
Extrahera sektioner
...................................................................................................................................
433
Extrahera plankoordinater
frn tvrsektioner
...................................................................................................................................
434
Skapa profil
frn tvrsektioner
Ledningar
437
...................................................................................................................................
437
Ledningsprofil,
PRW
Terrngmodeller
441
11.2
441
Allmnt om...................................................................................................................................
terrngmodeller
................................................................................................................................... 442
Skapa terrngmodeller
11.3
................................................................................................................................... 444
Redigera terrngmodeller
11.1
11.3.1
11.3.2
11.3.3
11.4
11.5
11.6
11.7
11.8
11.9
11.10
11.11
Brytlinjer ..........................................................................................................................................................
Stopplinjer ..........................................................................................................................................................
Grafiska verktyg
..........................................................................................................................................................
fr terrngmodeller
444
446
447
Nivkurvor................................................................................................................................... 450
................................................................................................................................... 451
Skapa terrngsektioner
................................................................................................................................... 452
Skapa terrngprofiler
...................................................................................................................................
453
Terrngprofil,
PRO
................................................................................................................................... 456
Hjder ur modell
...................................................................................................................................
458
Volymberkning,
modell mot modell
................................................................................................................................... 460
Differensmodeller
................................................................................................................................... 461
Beskr Terrngmodell
11.13
...................................................................................................................................
463
Sammanfoga
terrngmodeller
...................................................................................................................................
465
Spara punkter
och linjer
11.14
................................................................................................................................... 466
Spara kanter
11.12
12
12.1
12.2
12.3
12.4
Volymberkning
467
467
Allmnt om...................................................................................................................................
volymberkning
...................................................................................................................................
469
Massbeskrivningar,
MBS
469
Berkning ...................................................................................................................................
av volymer, MBS
...................................................................................................................................
489
Areaberkning
av ytor
12.6
...................................................................................................................................
493
Rapport med
ortgonala punkter
...................................................................................................................................
497
Extrahera schaktbotten,
MBS
12.7
...................................................................................................................................
517
Visualisering
av volymberkning
12.5
13
13.1
Digitalisering
523
................................................................................................................................... 523
Digitalisering
Geo
14
14.1
14.2
14.2.1
14.2.2
14.3
Ntutjmning
527
................................................................................................................................... 527
Ntutjmning
...................................................................................................................................
529
Ntutjmning
i allmnhet
Ntutjmningens
..........................................................................................................................................................
historia
Ntens anvndning
..........................................................................................................................................................
idag
529
530
...................................................................................................................................
532
Geo Ntutjmning
introduktion
Geo Ntutjmning
..........................................................................................................................................................
introduktion
Ntutjmning
..........................................................................................................................................................
i plan
Ntutjmning
..........................................................................................................................................................
i hjd
Ntutjmning
..........................................................................................................................................................
med knda punkter
532
533
534
535
14.3.1
14.3.2
14.3.3
14.3.4
14.4
...................................................................................................................................
536
Ntutjmning,
steg fr steg
14.4.1
14.4.2
14.4.3
14.4.4
14.4.5
14.4.6
14.4.7
14.4.8
14.4.9
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
steg fr steg
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
datamenyn
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
inmatningsvyn
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
vlja utjmningsmodell
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
berkning
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
grafikvyn
Ntutjmning
..........................................................................................................................................................
i hjd, grafikvyn
Ntutjmning
..........................................................................................................................................................
i hjd, kontrollslingor
Ntutjmning,
..........................................................................................................................................................
rapport
15
15.1
15.2
15.3
15.4
15.5
15.6
15.7
15.8
15.9
15.10
16
Tunnelhantering
536
537
542
546
547
548
551
553
556
563
................................................................................................................................... 563
Teoretisk tunnel
...................................................................................................................................
565
Hantering av
tunneldata
................................................................................................................................... 570
Tunneldifferensmodeller
................................................................................................................................... 574
Tunnelbeskrivningar
................................................................................................................................... 586
Skapa tunnelmodell
................................................................................................................................... 588
Teoretisk tunnelarea
...................................................................................................................................
590
Punkter relativt
tunneln
................................................................................................................................... 593
Tunnelkonturer
Injektering ................................................................................................................................... 594
...................................................................................................................................
595
Visualisering
av tunnel
Punktdatabas
599
16.2
599
Installation...................................................................................................................................
av externa program fr punktdatabas
...................................................................................................................................
604
Konfiguration
av punktdatabas
16.3
................................................................................................................................... 618
Anvnda punktdatabas
16.1
17
17.1
Appendix
FAQ
631
................................................................................................................................... 631
Geo
Geo
Svensk ByggnadsGeodesi AB
Tel.: +46 8 711 20 90
Fax: +46 8 711 20 98
Support: +46 8 562 808 01
E-mail: info@sbg.se
E-mail support: geo@sbg.se
Homepage: www.sbg.se
1.1
Arbeta med Geo
Arbeta med Geo
2.1
Projekt
2.1.1
Projekt
Fr att hlla samman filer som tillhr ett visst arbetsomrde eller jobb anvnder man sig i Geo av projekt.
I varje projekt lagras information som gller det geografiska omrdet, t.ex. vilka polygonpunkter som
gller samt aktuellt koordinatsystem mm. Vanligtvis placeras projekten i separata kataloger p ett
lagringsmedia men det r ven mjligt att i en och samma katalog placera flera projekt. Varje projekt
definieras av en .cnf-fil.
Projektfiler (.cnf)
Ett projekt utgrs egentligen av en .cnf-fil och standardnamnet vid skapandet av en nytt projekt r
project.cnf (detta gller ven projekt skapade av ldre versioner av Geo). I cnf-filen lagras de flesta
projektinstllningarna 13 . Vilka filer som ingr i ett projekt lagras inte (ven om det i projekttrdet finns
mjlighet till detta) utan de filer som ppnas i Geo kommer att hanteras med hnsyn till det aktuella
projektet och dess instllningar. En projektfil kan placeras var som helst p en disk men vanligtvis
placeras filen i en egen katalog tillsammans med de andra filer som hr till arbetsomrdet. Geo skapar
lnkar till alla projekt som ppnas vilket gr att det blir ltt att vlja mellan projekten oavsett i vilken
skivenhet och katalog de har placerats p. Dessutom r listan p dessa lnkar personlig.
Tnk p att ldre versioner av Geo (fre version 12) inte stder fri placering och namngivning av cnf-filer.
Se ven: Skapa projekt
, ppna projekt
, Radera projekt
, Projektinstllningar
13
, Projekttrdet
2.3
Geo
Skapa projekt
2.1.2
Det mste alltid finnas ett aktivt projekt
i Geo. Fr att skapa ett nytt projekt, vlj Arkiv | Nytt projekt.
Projektfilen
I dialogen som visas ska skivenhet, skvg och namn p projektfilen (*.cnf) vljas. I skvgen fresls
automatiskt ett namn och skvg p projektfilen, t.ex. "\pdoc\NYPROJEKTMAPP\xyz\project.cnf". Texten
NYPROJEKTMAPP markeras fr att enkelt kunna bytas ut mot ett riktigt katalognamn, skriv in namnet p
det nya projektet.
Frutom projektfilen skapas ven en tom polygonpunktsfil 141 , pp.geo, och ett projekttrd 9 i den
aktuella katalogen. Dessutom skapas en lnk till projektet i registret i Windows, se ppna projekt
Hmta standardskvg
Om man gjort ndringar i skvgen och vill f tillbaka den ursprungligen freslagna kan man klicka hr.
T.ex. "\pdoc\NYPROJEKTMAPP\xyz\project.cnf" kommer d att dyka upp igen och texten
NYPROJEKTMAPP kommer p nytt att markeras.
Blddra
Du kan ven blddra dig fram till den katalog och det filnamn som du vill ha fr det nya projektet. Tnk p
att du d sjlv mste skapa eventuella nya kataloger medan du blddrar i fildialogen som visas nr du
anger detta alternativ.
Struktur p projektmappar
Det som styr hur den freslagna skvgen till ett nytt projekt ska se ut r basstrukturen fr den aktuella
skivenheten. Basstrukturen kan redigeras genom att vlja Redigera | Instllningar | Mappar. I flten fr
projektmappar kan man ange strukturen fr respektive enhet, t.ex. "\sbg\geo\*" fr c: och "\pdoc\*\xyz" fr
d:. Asterisken (*) anger projektens placering och det r denna del som byts ut mot texten
NYPROJEKTMAPP i dialogen fr nytt projekt. Dessa instllningar sparas i filen geo.dir som ligger i
konfigurationskatalogen (ldre versioner av Geo lser samma fil).
Skapa flera projekt i samma katalog
Ibland kan det finnas behov att skapa flera projektfiler i samma katalog, exempelvis om flera personer
jobbar i samma projekt men vill ha olika projektinstllningar. Byt ut projektnamnet NYPROJEKTMAPP
mot det existerande katalognamnet och ndra sedan namnet p projektfilen frn project.cnf till ngot
annat. Du kan ven vlja [Blddra], hoppa till aktiv projektkatalog med en knapptryckning i den dialog
som visas och ange ett nytt filnamn. Obs! Tnk p att behlla filtypen *.cnf.
Projekttrdsmall
Ett projekttrd skapas alltid nr man skapar ett nytt projekt. Om man tidigare har sparat en mall fr ett
2.4
Arbeta med Geo
eget projekttrd kan man vlja vilket projekttrd man vill anvnda i sitt nya projekt.
Fr att skapa en projektmall hgerklickar man p projekttrdsroten, project.pft, och vljer [Skapa mall...].
Om man inte klickar p roten s r menyn inaktiv. Nr man skapar en mall s sparas den automatiskt
med filndelsen *.pft i den global mappen. nskar man spara mallen i en annan mapp kan man sjlv
ange skvgen dit.
Standard
Om [Standard] r ibockad skapas ett projekttrd med de fem standardkatalogerna; Berkningar, Data,
Inmtningar, Rapporter samt Ritningar.
Anvnd mall
Om man bockar i detta alternativ kan man vlja en mall som projekttrdet ska skapas frn. Vlj en *.pftfil, Project File Tree, frn vilken trdet ska skapas.
Mallen *.pft kan antingen vara lagrad i den globala mappen eller i ett visst projekt.
Det kommer ven upp en dialog dr man fr ange om man vill att filnamn som ligger i mallen ska flja
med till det nya projektet.
Skapa katalogstruktur fysiskt
Om rutan r ibockad skapas kataloger fysiskt p hrddisken med samma skvg som projektfilen,
project.cnf ovan. Detta kan gras oavsett om man vljer [Standard] eller [Anvnd mall].
Projektinstllningar
Nr ett nytt projekt har skapats kan man klicka p fliken Instllningar
ver program- och projektinstllningar.
Se ven: Projekt
, ppna projekt
, Radera projekt
13
i projektvyn fr att f en verblick
13
, Projekttrdet
2.5
Geo
ppna projekt
2.1.3
Vlj Arkiv | ppna projekt fr att byta till ett annat projekt.
Varje gng ett projekt ppnas lggs en lnk till dess projektfil (.cnf) in i registret i Windows. Nr dialogen
fr att ppna projekt visas lses alla lnkar in och motsvarande projekt visas i listan ver tillgngliga
projekt. Detta innebr att man inte behver vlja mellan alla projekt som existerar. Dessutom blir det ltt
att vlja mellan projekten oavsett i vilken skivenhet och katalog de har placerats p. Listan lggs i den
personliga delen av registret fr att olika anvndare ska kunna lgga upp olika listor med projekt.
Tips. Fr att vxla mellan de tio senast anvnda projekten kan man vlja Arkiv | Nyligen anvnda
projekt.
Dialogbeskrivning
ppna ett projekt i listan
I listan ver projekt visas beskrivningen till vnster och skvgen till hger. Markera nskat projekt och
klicka p OK fr att ppna det.
Lgga till en projektlnk
Klicka p Blddra. Leta upp nskad projektfil (.cnf) och klicka p ppna. Nu finns projektet i listan, klicka
p OK fr att ppna det.
Ska efter projekt att lgga till
Genom att klicka p knappen Sk kan man lgga in lnkar till flera projekt p en enhet eller i en skvg
samtidigt. Nr man klickar p knappen visas en dialog dr man vljer skvg som skall skas igenom
efter projektfiler, t.ex. "C:\" eller "O:\pdoc\". ven underkataloger till den angivna skvgen sks igenom.
Nr skningen r klar har de nya lnkarna lagts in i listan. Klicka p Avbryt skning fr att avsluta en
pgende skning, de lnkar som redan har skapats kommer att ligga kvar.
Radera projektlnk
Genom att markera en eller flera lnkar och hgerklicka i listan kan man vlja att radera lnkarna. Detta
raderar inte projekten utan tar endast bort lnken.
Radera alla projektlnkar
Om man har mnga lnkar som inte lngre r intressanta eller som inte lnkar till ett existerande projekt
kan man vlja att ta bort alla lnkar, klicka p Rensa listan. Detta raderar inte projekten utan tar endast
bort lnken.
Saknade lnkar
Eftersom listan ver projekten skapas frn genvgarna r det inte skert att alla projekt som listas i
2.6
Arbeta med Geo
dialogen verkligen existerar. Om man pekar p ett projekt som har en saknad lnk fr man frgan:
projektfilen "project.cnf" kan inte hittas, skall lnken raderas frn din personliga lista? Svarar man ja
kommer lnken inte lngre att visas i dialogen. Om projektet har flyttats kan man antingen leta upp det
manuellt genom att vlja Blddra eller genom att gra en skning av enheten, Sk igenom enhet.
Se ven: Projekt
Projekttrdet 9
, Skapa projekt
, ppna projekt
, Radera projekt
13
2.7
Geo
Radera projekt
2.1.4
Eftersom ett projekt egentligen bara definieras av sjlva projektfilen, t.ex. project.cnf, r det den filen som
ska raderas om man vill ta bort ett projekt. Det finns ingen speciell funktion eller menyval fr att radera ett
projekt fysiskt frn en skivenhet utan det mste gras med t.ex. utforskaren i Windows. Om man bara r
intresserad av att ta bort en projektlnk 6 ur listan ver tillgngliga projekt finns det mjlighet att gra
detta i dialogen fr att ppna projekt.
Se ven: Projekt
, Skapa projekt
, ppna projekt
13
, Projekttrdet
2.8
Arbeta med Geo
2.1.5
Filer i projektet
Projektvyn r delad i tre flikar, en som visar filer inom projektet, en sida dr man kan lgga in genvgar
11 till filer, och en som innehller projektrelaterade instllningar 13 . Fliken Filer ger en verblick ver
samtliga filer som ingr i projektet. Genom att hgerklicka p noder i trdet kan ett antal specialfunktioner
vljas, t.ex. att ppna en fil.
Filer
I det dynamiska projekttrdet visas automatiskt alla filer som finns i den aktuella projektkatalogen samt
dess underkataloger. Geo vervakar frndringar i dessa kataloger, vilket gr att man direkt ser om filer
tillkommer eller frsvinner. Filerna r indelade efter filtyp vilket gr det enkelt att ppna filer utan att
behva anvnda den vanliga ppna-dialogen, dubbelklicka bara p nskad fil. Genom att hgerklicka p
filer kan man t.ex. skapa nya filer av en viss typ, ge filer nytt namn, vxla visning av och p, skicka e-post
och arkivera mm.
2.9
Geo
Trdstruktur
Alla filer som ingr i projektet placeras under en lmplig nod i projekttrdet. P detta stt grupperas
filerna in i trdet oberoende av hur de r placerad i projektet. Strukturen p trdet bestr av ett antal
kataloger och i vissa fall ett antal underkataloger, fr att p ett logiskt stt gruppera filerna. Grupperingen
gr det enkelt fr anvndaren att hitta bland projektets filer. Nr man ppnar ett projekt, expanderas
noderna s att ingende filer visas. Om en nod innehller mer n 20 filer, r noden stngd till dess att
man ppnar den.
Arbeta med filer frn trdet
Med hjlp av trdet kan filer ppnas p olika stt. Dubbelklicka p en fil fr att ppna filen i den aktiva
vyn. Det r ven mjligt att markera filen och dra den till valfritt ppet fnster i Geo. Genom att
hgerklicka p en fil, kan man vlja att ppna filen i aktivt eller nytt fnster.
Hgerklicka p filer i trdet
Beroende p vilken fil man hgerklickar p, visas olika val i menyn.
Skapa nytt dokument
Skapar ett nytt tomt dokument.
ppna fil i aktivt fnster
ppnar vald fil i aktivt fnster.
ppna fil i nytt fnster
ppnar vald fil i ett nytt fnster.
Synlig/Osynlig
Detta gr filen synlig/osynlig i den grafiska vyn. Endast valbart om filen r ppen.
Radera fil
Detta val raderar filen permanent frn projektet. Inte mjligt att ngra.
Dp om fil
Ger mjlighet att ndra namnet p en vald fil.
Uppdatera trdet
Om projektet finns p en dator/server med Windows, uppdateras trdet automatiskt nr ngon
ndring grs p disken. Manuell uppdatering av trdet r endast ndvndigt om projektet inte finns
p en Windows-maskin.
Tips! Dubbelklicka p en fil s ppnas den direkt.
Se ven: Projekt 3 , Skapa projekt 4 , ppna projekt
, Radera projekt
, Bakgrundsbild
166
2.10
Arbeta med Geo
2.1.6
Genvgar i projektet
Projektvyn r delad i tre flikar, en som visar filer 9 inom projektet, en sida dr man kan lgga in
genvgar till filer, och en som innehller projektrelaterade instllningar 13 . Under fliken Genvgar kan
man sjlv gruppera filerna som man vill inom projektet. Genom att hgerklicka p noder i trdet kan ett
antal specialfunktioner vljas, t.ex. att ppna en fil.
Genvgar
Hr lgger man sjlv in genvgar till filer som man vill ppna ofta. Till skillnad frn det dynamiska trdet i
fliken filer 9 , grs alla ndringar manuellt. En annan skillnad r att man kan lnka till filer som ligger i
andra kataloger n i det aktuella projektet. Man kan t.ex. skapa genvgar till filer i globalkatalogen eller till
andra kataloger som innehller filer som r gemensamma fr flera projekt.
Noder i trdet
Den versta noden i trdet, toppnoden, motsvaras alltid av den fil som innehller projekttrdet, vanligtvis
project.pft. Under toppnoden kan sedan antingen mappar eller filer skapas, p samma stt som p en
skivenhet. Frsta gngen som ett projekt ppnas skapas en grundstruktur med ett antal mappar under
toppnoden. Dessa mappar kan redigeras fritt och man kan lgga till nya mappar och filer obegrnsat. Det
r viktigt att komma ihg att strukturen i trdet inte behver motsvara strukturen p skivenheten utan
ven om alla filer i projektet fysiskt ligger i samma katalog kan de grupperas helt fritt i trdet. Detta gr
det lttare att hlla ordning p filerna i projektet. Alla filer som lggs in i trdet fr en speciell ikon som
visar filtypen.
Lgga till mappar
Nya mappar lggs in i trdet genom att man hgerklickar p den nod under vilken man vill ha den nya
mappen. Vlj Ny Mapp och skriv namnet p mappen.
Lgga till filer

Nya filer lggs in i trdet genom att man hgerklickar p den nod under vilken man vill ha den nya filen/
filerna. Vlj Lgg till filer i mapp och sedan vilka filer som ska ing.
Man kan ven markera en nod och trycka p Insert-knappen p tangentbordet, fr att lgga till en ny fil till
projekttrdet.
Redigera mappar
Genom att hgerklicka p en mapp och sedan vlja Egenskaper kan man redigera namnet p mappen.
Fr filer visas information om filen men det gr inte att redigera hr. Vill man t.ex. byta ut en fil mot en
annan fr man radera den gamla och lgga in en ny istllet.
2.11
Geo
Radera noder
Hgerklicka p noden och vlj [Radera] fr att ta bort en eller flera noder i trdet. Om en mapp raderas
frsvinner ven de underliggande noderna. Notera att man endast tar bort filerna frn projekttrdet, de
finns kvar i projektet.
ppna fil
Vlj detta alternativ fr att ppna filen.
Man kan ven markera filen i projekttrdet och trycka [Enter] fr att ppna en fil.
Tips! Ytterligare stt att ppna en fil med hjlp av projekttrdet:
Dubbelklicka p filen s ppnas den direkt.
Markera en fil och dra den till Geo-fnstret - om man slpper den i ett befintligt fnster ppnas den dr,
annars i ett eget fnster. Man kan ven dra filen frn projekttrdet till ett e-postmeddelande och p s stt
infoga filen dr.
ppna fil i aktivt fnster
Gller filer som visas grafiskt. Vlj detta alternativ fr att ppna filen i det aktiva grafiska fnstret.
Egenskaper
Hgerklicka p en fil i trdet fr att f fram information om noden.
Ls mer om projekt i Skapa Projekt
Se ven: Projekt
, ppna projekt
, Skapa projekt
, Radera projekt
2.12
Arbeta med Geo
2.1.7
Instllningar i projektet
Projektvyn r delad i tre flikar, en som visar filer 9 inom projektet, en sida dr man kan lgga in
genvgar 11 till filer, och en som innehller projektrelaterade instllningar. Fliken Instllningar ger en
verblick ver program- och projektinstllningar.
Instllningar
Hr finns alla projektspecifika instllningar i en gemensam vy.
Fliken med instllningar r indelad i tv delar, programrelaterade och projektrelaterade instllningar. De

programrelaterade instllningarna ndras inte nr man vxlar mellan olika projekt, men vill man ndra
dem kan man g till Redigera | Instllningar.
Programinstllningar
Programkatalog
Anger katalogen dr Geo r installerat. Detta gr inte att ndra.
Globalkatalog
Globalkatalogen ligger vanligen i Geos installationskatalog. Denna katalog innehller filer som kan
behvas oberoende av projekt och anvndare, till exempel kodlista, lokaliseringsfiler,
koordinatsystemsdefinitioner och ritningsstmplar. Fr att ndra globalkatalog, klicka p
vlj en annan katalog.
och
Konfigurationskatalog
2.13
Geo
I konfigurationskatalogen sparas vissa konfigurationsfiler, ssom rapportmallar och

attributdefinitionsfiler. Hr sparas ven filen 'Geo.dir' som innehller standardskvgar till projekt,
se ven Programinstllningar 80 .
Kodlista
Hr anges den aktuella kodlistan. Se Kodlista
154
Projektinstllningar
Beskrivning
Detta r projektnamnet. Namnet str ven inom parentes uppe till vnster i Geo-fnstrets titelrad.
Fr att ndra det, klicka i beskrivningens namnflt och skriv in det nya namnet.
Texten visas i ppna projekt 6 nr man blddrar mellan befintliga projekt, och den kommer ven
med i marginalen p utskrifter och ritningar.
Projektfil
Anger i vilken fil projektet r lagrat. Projektfilen (*.cnf) innehller instllningar fr det aktuella
projektet. Formatet fr cnf-filen r gemensamt med GeoPad, och filen kan verfras mellan
systemen. Standardnamnet vid skapandet av ett nytt projekt 3 r project.cnf. Nr man skapar ett
nytt projekt kan man emellertid ge cnf-filen ett annat namn om man t.ex. vill ha flera uppsttningar
instllningar till samma datakatalog.
Koordinatsystem
Hr vljer man koordinatsystem fr projektet. Om ett koordinatsystem anvnds, visas valda detaljer
hr, t.ex. geodetiskt datum och kartprojektion etc.
I Geo behvs ett koordinatsystem om latitud och longitudkoordinater ska visas grafiskt eller fr att
berkna projektionskorrektion av inmtningar.
Klicka p pilarna fr att komma till dialogen med val av koordinatsystem. Se Vlja koordinatsystem
95 fr mer information om val av koordinatsystem.
Filer med knda punkter
Hr anges de filer i vilka Geo letar efter knda koordinater, vanligen PP.geo. Geo behver knda
punkter vid koordinatberkning 252 av inmtningsfiler, t.ex. fr berkning av fri station. ven vid
ntutjmning och polygontg behvs knda punkter.
Man kan ha flera filer valda hr, men Geo sker efter punkter i den ordning som filerna ligger i
listan. Om en polygonpunkt finns i flera av filerna och/eller frekommer flera gnger i ngon fil,
kommer koordinaterna att hmtas frn frsta frekomsten av punkten i den av filerna som str frst
i listan. Med knappen
kan fler n en fil anges.
Anvnd databasen fr knda punkter

Gller endast Punktdatabas-anvndare.
Denna ruta bockar man i, om man vill att Geo ska leta i Punktdatabasen nr knda koordinater ska
anvndas.
Filer med approximativa punkter
Hr anger man filer som innehller punkter med approximativa koordinater. Dessa filer
kompletterar filerna med knda punkter i funktioner dr noggrannheten kan vara lgre, till exempel
vid Korrektionsberkning av inmtningsdata 250 och approximativa koordinater fr Ntutjmning 527 .
Bakgrundsbild
Hr kan man ange filnamnet p en bild, t.ex. ett ortofoto eller en karta, som man vill anvnda som
bakgrund i Geos grafikfnster. Fr att bilden ska visas mste ett transformationssamband skapas.
De flesta vanliga rasterbildsformat kan hanteras. Se Bakgrundsbild 166 fr detaljer om hur man
orienterar bilden.
Klicka p
fr att vlja bild.
Fr att tnda och slcka bakgrundsbilden i grafiken, klicka p
Se ven: Projekt
Koordinatsystem
projektet 11
3
92
, Skapa projekt 4 , ppna projekt 6 , Radera projekt 8 , Kodlista 154 ,

, Vlja koordinatsystem 95 , Bakgrundsbild 166 , Filer i projektet 9 , Genvgar i
2.14
Arbeta med Geo
2.2
Filer och dokument
2.2.1
Arbeta med filer och dokument

Geo r i huvudsak en filbaserat system, vilket innebr att den mesta bearbetningen av data sker genom
att man lser och skriver separata filer p skivenheten. En fil som ppnats fr redigering kallas ofta fr
dokument. Fr varje dokument kan en eller flera vyer ppnas. En vy r egentligen ett fnster som visar
dokumentets data. I Geo finns en rad olika typer av vyer, t.ex. grafiska vyer och numeriska (inmatnings-)
vyer. Vilka vyer som r tillgngliga fr ett visst dokument beror p dess typ. Innehllet i menyer och
verktygsflt ndras beroende p vilken typ av dokument som har ppnats.
Vlj Arkiv | Nytt fr att skapa ett nytt dokument eller Arkiv | ppna fr att ppna ett dokument fr
redigering.
ndringar i ett dokument sparas inte p skivenheten frrn du uttryckligen anger att det ska gras
(genom att vlja Arkiv | Spara eller Arkiv | Spara som, se Spara dokument).
Hur data hmtas frn filer och dokument

Funktioner med dokument som in- respektive utdata
Mnga funktioner i Geo arbetar med dokument i stllet fr filer som in- och utdata. Det betyder att indata
tas frn det aktiva dokumentet ("filen i minnet"). Utdata skapas i ett nytt tomt dokument. Du mste d
sjlv se till att spara dokumentet. Frdelen r att du d kan syna och justera resultatet innan du sparar
eller skriver ut det.
Funktioner med filer som indata
Vissa funktioner tar indata frn filer som ligger p skivenheten. Om du i en sdan funktion vljer att arbeta
med en fil som redan r ppen fr redigering (d v s ett dokument) kommer programmet att hmta data
frn dokumentet istllet.
Funktioner med filer som utdata
Resultatet av vissa funktioner lagras i filer. Om du frsker lagra data till en fil som redan r ppen fr
redigering, kommer ett programmet att be dig om ett annat namn p filen.
Redigera eller visa filinformation

Fr mnga filtyper i Geo sparas viss extra information i filhuvudet, som vem som skapat filen,
fretagsnamn, beskrivning. Om du vill se eller ndra sdan information, vlj Arkiv | Visa/ndra filinfo.
En dialog ppnas dr filattributen visas.
Attributlistan
Hr visas de attribut som r satta fr filen
Redigera
ndra vrdet p markerat attribut
Ny
2.15
Geo
Lgg till ett nytt attribut till filen

Radera
Radera markerat attribut
Se ven: ppna och vlja dokument
17
, Skapa dokument
20
, Spara dokument
22
2.16
Arbeta med Geo
2.2.2
ppna och vlja dokument
ppnadialogen
Dialogen som anvnds fr att ppna eller vlja dokument r densamma som anvnds i de flesta andra
Windowsprogram. Beroende p i vilket sammanhang dialogen visas kan den ha lite olika utseende.
verst finns alltid en lista fr navigering till rtt skivenhet och katalog, under denna visas en lista med de
filer som ligger i den aktuella katalogen. Vilka filer som visas beror ven p det filter som valts i fltet
filtyper. I fltet fr filnamn visas namnet p den eller de filer som markerats i listan ovanfr, man kan ven
skriva in filnamnen direkt.
Urvalfilter
I listan 'filtyper' finns ett antal frdefinierade filter fr vilka filtyper som ska visas i fillistan. Grupperingarna
av filtren r skapade enligt hur man vanligtvis jobbar med de olika delarna av Geo, t.ex. visar gruppen
Linjedata projektets linjer, profiler och skevningsdata. Man kan ven skriva in egna filter i fltet fr
filnamn. Separera filtyperna med semikolon, fr att t.ex. visa alla geo- och lin-filer samtidigt kan man
skriva "*.pxy;*.lin" i fltet.
Vlja flera filer samtidigt
Nr flera filer ska markeras samtidigt i fillistan anvnder man shift- och ctrl-tangenterna. Shift anvnds
fr att markera hela spann av filer som ligger intill varandra medan ctrl anvnds fr att vxla markering p
enskilda filer. Fr att markera ett antal spridda filer i listan, hll ned ctrl och klicka p de nskade filerna
(klicka igen fr att avmarkera). Fr att markera flera filer intill varandra, peka p den frsta filen och
sedan p den sista samtidigt som shift hlls ned. Nu kan naturligtvis ctrl anvndas fr att komplettera
markeringarna. Om ingen av tangenterna hlls ned frsvinner alla tidigare markeringar vid nya musklick.
Man kan ven skriva in filnamnen i filnamnsfltet, varje filnaman ska d omslutas av citationstecken.
Tidigare filnamn
Nr man brjar mata in ett filnamn flls en lista ned med tidigare inmatningar vars inledande del
verensstmmer med de tecken som matats in.
Visningstyp
Nr dialogen anvnds fr att ppna dokument kan man vlja vilken vytyp som ska anvndas fr att visa
2.17
Geo
dokumentet. Mnga filer kan visas antingen grafiskt eller numeriskt. De vytyper som r tillgngliga beror
p vilket filtypsfilter som valts:
Standard
Dokumentet kommer att ppnas med den vytyp som r satt som standard fr filtypen.
Grafik
Dokumentet kommer att visas grafiskt, antigen i ett nytt fnster eller i ett befintligt beroende p vad
som anges i 'visa i'
3d-grafik
Dokumentet kommer att visas med 3dgrafik, antigen i ett nytt fnster eller i ett befintligt beroende
p vad som anges i 'visa i'
Inmatning
Dokumentet kommer att ppnas fr numerisk redigering i ett inmatningsfnster
Trd
Dokumentet kommer att ppnas fr redigering i ett hierarkiskt trdfnster
Om en eller flera filer som valts inte stder den valda visningstypen kommer ett felmedddelande att visas.
Oavsett vilken vytyp som vljs frn brjan kan man alltid vxla till en annan frn Visa-menyn.
Visa i
Nr dialogen anvnds fr att ppna dokument kan man vlja om det ska visas i ett nytt fnster eller om
det ska lggas in i det aktiva fnstret. Detta gller bara dokument som kan visas grafiskt.
Specialfunktioner
Utforska
Detta r en mycket praktisk funktion som ppnar Utforskaren i Windows med den aktuella
katalogen frvald, vilket r smidigt nr man t.ex. ska kopiera in filer till projektkatalogen.
Radera
Raderar de markerade filerna frn skivenheten.
Granska som text

ppnar de valda filerna i Windows Anteckningar.
Grafisk frhandsgranskning
Denna funktion r mycket anvndbar d man ska leta upp en viss fil i fillistan eller snabbt behver
se hur en fil ser ut grafiskt. Om fltet 'grafisk frhandsgranskning i samma fnster' inte r ikryssat
visas filerna i separata fnster.
Senast anvnda filer

Tryck p knappen fr att f en meny dr du direkt kan vlja ngon av de tio senast anvnda filerna.
Filer i projekttrdet
Tryck p knappen fr att f en meny dr du direkt kan vlja ngon av de filer du har lnkat till i ditt
projekttrd 9 .
Vxla till globalkatalogen

Klicka p knappen fr att ndra fillistan till att visa innehllet i globalkatalogen.
Vxla till projektkatalogen

Klicka p knappen fr att ndra fillistan till att visa innehllet i projektkatalogen.
Filnamnskontroller i dialoger
Mnga dialoger innehller flt dr ett filnamn ska anges. Skriv antingen in filnamnet direkt i fltet eller
klicka p blddra-knappen med tre punkter ..., till hger om fltet, varvid dialogen fr att ppna
dokument visas.
2.18
Arbeta med Geo
Tips! Genom att hgerklicka i filnamnsfltet visas en meny dr de senast anvnda filnamnen kan vljas.
Projekttrdet
Frn projekttrdet
kan filer ppnas genom att man dubbelklickar eller hgerklickar p dem.
Drag och slpp frn andra program

Man kan ppna filer som listas i andra program (t.ex. Utforskaren), genom att med vnster musknapp
nedtryckt dra dem ver till Geo och slppa dem i huvudfnstret, filen ppnas d i ett nytt fnster. Man kan
ven ppna dom i befintligt grafik- eller 3D-fnster genom att slppa dom i det fnstret.
Huvudmenyn
I menyn kan de senast anvnda dokumenten ppnas genom att man vljer Arkiv | Nyligen anvnda filer
Se ven: Arbeta med filer och dokument
15
, Skapa dokument
20
, Spara dokument
22
2.19
Geo
Skapa dokument
2.2.3
Fr att skapa ett nytt (tomt) dokument, vlj Arkiv | Nytt. Ett nytt dokument kan ppnas antingen i ett eget
fnster eller, om det r ett grafiskt dokument, i ett befintligt fnster. Dokumentets namn stts till 'namnls
x' dr x r ett index som rknas upp fr varje nytt dokument som skapas. Dokumentet skapas inte fysiskt
p skivenheten frrn man vljer att spara det och ge det ett riktigt namn.
Dialogen fr att skapa dokument
Dokumenttyper
I dialogen fr nytt dokument finns en trdstruktur dr de olika dokumenttyper som kan skapas av Geo
finns indelade i grupper. Genom att dubbelklicka p eller markera den nskade dokumenttypen och
sedan klicka Ok kommer det nya dokumentet att ppnas.
Visningstyp
Mnga filer kan visas antingen grafiskt eller numeriskt, de vytyper som r tillgngliga beror p vilket
filtypsfilter som valts:
Standard
Dokumentet kommer att skapas med den vytyp som r satt som standard fr filtypen.
Grafik
Dokumentet kommer att visas grafiskt, antigen i ett nytt fnster eller i ett befintligt beroende p vad
som anges i 'visa i'
3d-grafik
Dokumentet kommer att visas med 3dgrafik, antigen i ett nytt fnster eller i ett befintligt beroende
p vad som anges i 'visa i'
Inmatning
Dokumentet kommer att skapas fr numerisk redigering i ett inmatningsfnster
Trd
Dokumentet kommer att skapas fr redigering i ett hierarkiskt trdfnster
Om en eller flera filer som valts inte stder den valda visningstypen kommer ett felmedddelande att visas.
Oavsett vilken vytyp som vljs frn brjan kan man alltid vxla till en annan frn Visa-menyn.
Visa i
Fr dokument som kan visas grafiskt kan man vlja om det ska skapas i ett nytt fnster eller om det ska
2.20
Arbeta med Geo
lggas in i det aktiva fnstret.

15
, ppna och vlja dokument
17
, Spara dokument
22
2.21
Geo
Spara dokument
2.2.4
Fr att spara ett ppet dokument som har ndrats vljer man Arkiv | Spara. Om ett dokument som har
ndrats r p vg att stngas kommer programmet att frga om ndringarna ska sparas. r det ett nytt
dokument visas dialogen fr val av filnamn och filtyp. Fr att spara ett ppet dokument under ett annat
namn, vlj Arkiv | Spara som och ange det nya namnet.
Sparadialogen
Dialogen som anvnds fr att spara dokument r densamma som anvnds i de flesta andra
Windowsprogram. verst finns alltid en lista fr navigering till rtt skivenhet och katalog, under denna
visas en lista med de filer som ligger i den aktuella katalogen. Vilka filer som visas beror ven p det filter
som valts i fltet filtyper. I fltet fr filnamn visas namnet p den eller de filer som markerats i listan
ovanfr, redigera i fltet fr att ange ett nytt namn. Om ingen filtyp anges efter filnamnet gller det som
valts i fltet 'spara som filtyp'.
Tidigare filnamn
Nr man brjar mata in ett filnamn flls en lista ned med tidigare inmatningar vars inledande del
verensstmmer med de tecken som matats in.
Spara som filtyp
Vissa dokument kan sparas som flera format, koordinater kan t.ex. sparas som *.geo- eller som *.pxyfiler.
Specialfunktioner
Utforska
2.22
Arbeta med Geo
Detta r en mycket praktisk funktion som ppnar Utforskaren i Windows med den aktuella
katalogen frvald, vilket r smidigt nr man t.ex. ska kopiera in filer till projektkatalogen.
Radera
Raderar de markerade filerna frn skivenheten.
Granska som text

ppnar de valda filerna i Windows Anteckningar.
Grafisk frhandsgranskning
Denna funktion r mycket anvndbar d man ska leta upp en viss fil i fillistan eller snabbt behver
se hur en fil ser ut grafiskt. Om fltet 'grafisk frhandsgranskning i samma fnster' inte r ikryssat
visas filerna i separata fnster.
Senast anvnda filer

Tryck p knappen fr att f en meny dr du direkt kan vlja ngon av de tio senast anvnda filerna.
Filer i projekttrdet
Tryck p knappen fr att f en meny dr du direkt kan vlja ngon av de filer du har lnkat till i ditt
projekttrd 9 .
Vxla till globalkatalogen

Klicka p knappen fr att ndra fillistan till att visa innehllet i globalkatalogen.
Vxla till projektkatalogen

Klicka p knappen fr att ndra fillistan till att visa innehllet i projektkatalogen.
Lgg till projekttrdet?

Om rutan r ibockad skapas en lnk till filen i projekttrdet.
Spara under befintligt namn

Nr man vljer att spara ett dokument med ett nytt namn och det redan finns en fil p skivenheten med
det namnet visas en dialog med tre alternativ:
Skriv ver befintlig fil
Vlj detta alternativ fr att erstta informationen i den befintliga filen med det ppna dokumentets
data.
Lgg till data till befintlig fil
I vissa dokumenttyper, t.ex. koordinatfiler, r det mjligt att lgga till data till en befintlig fil.
Uppdatera existerande data med samma punkter
Detta alternativ innebr att informationen i en fil kompletteras med data frn det aktiva dokumentet,
t.ex. kan hjderna i ett koodinatdokument fras ver till en annan fil utan att plankoordinaterna
ndras.
Projekttrd 9
15
17
, Skapa dokument
20
2.23
Geo
Filtyper
2.2.5
Geo anvnder ett antal olika filtyper fr olika ndaml. Somliga kan ppnas och redigeras direkt, som t.
ex. koordinatfiler. Andra skapas av vissa funktioner, som t.ex. tpf-filer som skapas av
transformationsfunktionen.
Dessa filtyper anvnds av Geo:

ACI
ALZ
APA
BAS
BMP
CNF
COD
DBX
DC
DFM
DFN
DPL
DRA
DT
DVL
DWG
DWT
DXF
GDT
GEO
Initialiseringsdata fr statistisk acceptanskontroll 424 .

Profilformat i Clip 293 -format som konverteras till och frn profil, PRF, med Geo.
Geo kan konvertera koordinat- och inmtningsfiler till och frn APA 286 -format.
Koordinatfil i Clip 293 -format som kan konverteras till och frn koordinataformat, GEO, med Geo.
Rasterbild. Kan anvndas som bakgrundsbild 166 .
Projektfil 3 . Innehller definitioner fr ett Geo-projekt.
Kodlista 154 .
Rdata frn Leica 337 -instrument
Filformat frn Trimble 347 , fr filverfring mellan Trimbleinstrument och Geo.
Differensmodell 460 . Hjdskillnader mellan tv terrngmodeller.
Differensnivkurvor 450 . Nivkurvor skapade ur en differensmodell.
Profilfil i DRD 294 -format som kan konverteras till och frn profil, PRF, med Geo.
Ritningsfil 187 .
Geo kan anvndas fr att konvertera koordinatfiler till och frn Atlas 2000 287 -filer, DT-format.
Linjefil i DRD 294 -format som kan konverteras till och frn linje, LIN, med Geo.
Ritningsfil fr AutoCAD 218 , kan ven hanteras av Geo.
Filformat fr AutoCAD 235 , anvnds frmst som filforImportExportDRD.htmmat fr grundritning 235
.
Ritningsfil fr AutoCAD 218 , kan ven hanteras av Geo.
Rdata frn Geodimeter 355 -instrument.
Koordinatfil 110 med koordinater och attribut. Erstter det gamla PXY-formatet.
GLT Linjetypsfil 154 .

GRE Rdata frn Leica 337 -instrument.
GSI Rdata frn Leica 337 -instrument.
GTR Global translation och rotation. Anvnds vid global transformation 106 .
HNA Horisontell ntutjmning 527 . Erstter de tidigare HNI- och HNO-formaten
Indata till horisontell ntutjmning 527 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en HNA-fil fr
HNI
kompabilitet.
IMP Importfilter fr textimport 310 .
INH Linjefil frn 10-tabell 309 , kan konverteras till linjefil, LIN med Geo.
Polra inmtningsdata 240 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en PLM-fil fr
INM
kompabilitet.
INV Profil frn 10-tabell 309 , kan konverteras till profil, PRF med Geo.
JBX Hnvisningsfil till ett Leica 337 -jobb
JPG Rasterbild. Kan anvndas som bakgrundsbild 166 .
JR
Filtyp frn AnPakke 284 , som konverteras till sektioner, SEC med Geo.
Filformat fr AutoKa-PC och GTRANS 290 , som kan konverteras till och frn koordinatfiler med
K
Geo.
KDB Anvnds av KF85 299 .
KOF Filformat som anvnds fr att konvertera data till och frn KOF 302 -format.
Kompletta sektionsdata 429 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en SEC-fil fr
KSD
kompabilitet.
LEV Avvgningsdata 271 .
2.24
Arbeta med Geo
LIN Linjedata i plan 377 . Vglinjer.

LLC Koordinatfil med latitud longitud 140 . I vrigt samma som GEO
LNA Hjdntutjmning 527 . Erstter de tidigare LNI- och LNO-formaten
Indata till hjdntutjmning 527 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en LNA-fil fr
LNI
kompabilitet.
LPL Filtyp frn AnPakke 284 som konverteras till profilformat, PRF i Geo.
LSD Lokala sektionsdata 429 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en SEC-fil fr kompabilitet.
MBS Massbeskrivningsdata 469 .
NIV Nivkurvor 450 .
NSD Normalsektionsdata, anvnds i massbeskrivningar 469 .
NYL Profil frn 10-tabell 309 , kan konverteras till profil, PRF med Geo.
OTL Objekttyplista som anvnds av Geosis 295 . Kan hanteras av Geo.
PBQ Resultatfil frn databasskning 618 .
PCX Kan anvndas som bakgrundsbild 166 .
Grafiska och numeriska vyer kan sparas i *.pdf-format (genom att skriva ut med en extern pdfPDF
skrivare). Geo kan dremot inte ppna pdf-filer.
PLA Linjefil i Clip 293 -format som kan konverteras till och frn linjeformat LIN med Geo.
PLM Polra inmtningsdata 240 . Erstter det gamla INM-formatet.
PNG Rasterbild. Kan anvndas som bakgrundsbild 166 .
PRF Profildata 383 fr (vg-)linje. Vertikal linjefil.
PRO Terrngprofildata 452 . Erstter det ldre TPD-formatet.
PRW Ledningsprofil 437 .
PSN Rdata frn Psion 369 -instrument.
PTG Mtdata fr polygontg 266 .
PXY Koordinatfil 110 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en GEO-fil fr kompabilitet.
Koordinatfil frn Vgverkets DRD 294 -format som kan transformeras till och frn koordinatformat,
RBB
GEO med Geo.
REP Rapportfiler 27 . Skapas av mnga funktioner i Geo. Kan inte redigeras.
SDR Rdata frn Sokkia 368 instrument.
SEC Sektionsdata 429 . Erstter KSD, TSD och LSD
SKV Skevningsdiagram 390 .
SOS Filformat fr Sosi 308 -filer.
SOT Ritningsstmpel 216 .
SYM Symbolfil 154 .
TBS Tunnelbeskrivningsfil 574 .
TCN Rdata frn Topcon 371 -instrument.
TDM Tunneldifferensmodell 570 . Erstter det ldre TTM-formatet.
TGA Kan anvndas som bakgrundsbild 166 .
TIF Rasterbild. Kan anvndas som bakgrundsbild 166 .
TIT Linjefil frn 10-tabell 309 , kan konverteras till linjefil, LIN med Geo.
TPD Terrngprofildata 452 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en PRO-fil fr kompabilitet.
TPF Transformationsparametrar. Anvnds av transformationsfunktionen 142 .
TRM Terrngmodell 441 .
TSD Tvrsektionsdata 429 . ldre format. Kan ppnas och hanteras som en SEC-fil fr kompabilitet.
TTM Tunnel 570 terrngmodell. ldre format.
TTS Tunneltvrsektionsdata.
TUN Teoretisk tunnel 563 sektion.
Filtyp frn AnPakke 284 som konverteras till skevningsfil, SKV eller sektionsfil SEC i Geo.
TVV Anvnds ven fr tvrsektioner frn 10-tabell 309 , som kan konverteras till skevningsfil, SKV med
Geo.
2.25
Geo
TXT
VL1
Textfil 79 . Filformatet anvnds ven fr att konvertera koordinatfiler till och frn Bever 292 -format.
Filtyp frn AnPakke 284 som konverteras till linjeformat, LIN i Geo.
LandXML 305 -filtyp som anvnds av bl.a. Autodesk, Bentley, Leica och ViaNova. Kan konverteras
XML
till och frn Geo.
XYZ Filtyp som anvnds av Kartbas 301 . Filer kan konverteras till och frn Geo.
ZSS Rdata frn Zeiss 372 -instrument.
15
2.26
Arbeta med Geo
2.2.6
Rapportdokument
Ett flertal funktioner och berkningar i Geo skapar rapporter som resultat. Dessa rapporter sparas i
filtypen REP, vilket inte r samma format som i tidigare versioner av Geo.
verst i rapporten finns ett rapporthuvud. Detta ligger alltid verst i rapportens fnster, och visas verst
p varje sida vid utskrift. Uppe till hger i huvudet str det datum d rapporten skapades.
Nedanfr huvudet fljer rapportdata. Innehllet kan rullas upp och ner med rullisten utan att
rapporthuvudet rrs, du ser allts alltid spaltrubriker m.m.
Lngst ner i fnstret finns en eller flera flikar. Vissa typer av rapporter delar upp sitt resultat p fler flikar,
och du kan d vxla innehllet genom att klicka p motsvarande flik.
Exportera rapporter
Om du skall skicka en rapport till ngon som inte har Geo kan du vlja att spara den i MS Excel-format.
Vlj Arkiv | Spara som och byt filtyp till xls. Du br ven spara rapporter i Geos eget format, rep,
eftersom Geo inte kan ppna en sparad excel-fil.
15
2.27
Geo
Arkivering
2.2.7
Det finns mjlighet att skapa och ppna arkiv i Geo. Ett arkiv innehller komprimerade filer och eventuellt
kataloger. Geo anvnder arkiv-filer i .zip-format, kompatibelt med PKZIP och WinZip. Ett arkiv kan
skapas direkt frn ett ppet dokument i Geo. Det gr ven att direkt skicka ett arkiv till en epostmottagare.
Skapa arkiv
Fr att skapa ett nytt arkiv vljer man Arkiv | Arkivering | Skapa arkiv. Om det finns en ppen fil
kommer den filen automatiskt att lggas in i arkivet. Dessutom kommer eventuellt relaterade filer att
lggas in. Om det finns relaterade filer beror p vilken typ av dokument som r ppet. Nedan visas vilka
relaterade filer som fljer med olika dokumenttyper.
Linjefiler
Tillhrande profil och skevning
Massberkningar
Huvudlinje med profil och skevning
Kantlinjer med profiler och skevning
Modeller
Grnspolygoner fr berkning och matjordsavtagning
Normalsektioner
verbyggnadstyper
Tunnelberkningar
Huvudlinje med profil
Modeller
Teoretiska tunnelfiler
Ritningar
Alla filer som ingr i ritningen
Ritningsstmplar med eventuella logotypfiler
Aktuell kodlista, linjetypsfil och symbolfil
Ritningsstmplar
Logotypfiler
Inmtningsfiler, avvgningsfiler och polygontg
Aktuella filer med knda punkter
Ntutjmningsfiler
Aktuella filer med knda punkter
Aktuella filer med approximativa punkter
Nr man valt att skapa ett nytt arkiv fr man frst vlja ett namn p arkivet. Har man ett dokument ppet
kommer ett namnfrslag att ges, med ndelsen .zip. Efter att man valt filnamn fr arkivet, samt var filen
ska ligga, visas dialogen med listan med filer fr arkivet. Fr beskrivning av dialogen se Arkivdialogen
nedan.
Skapa arkiv frn fnster

Detta valet skapar ett arkiv innehllandes alla filerna som finns i det aktiva fnstret. Innehller
2.28
Arbeta med Geo
fnstret en fil som dessutom har en relation till andra filer fs frgan om ven dessa filer ska tas
med. I vrigt sker det p samma stt som ovan.
ppna arkiv
Om man har ett befintligt arkiv med filer kan man vlja att ppna det i Geo. Vlj Arkiv | Arkivering |
ppna arkiv. Dialogen med filer i arkivet visas, se Arkivdialogen nedan.
Arkivdialogen
Nr ett arkiv har ppnats eller skapats visas en dialog. Hrifrn kan man lgga till och ta bort filer,
extrahera filer ur arkivet samt skicka arkivet med e-post.
Nr en fil lggs in i arkivet lagras den relativa skvgen jmfrt med var sjlva arkivet ligger. Detta gr att
man kan vlja att extrahera filerna p en annan plats utan att behva ha samma katalogstruktur dr. Geo
terskapar kataloger om de inte finns.
Nr man vljer att lgga in filer som finns i den aktuella globalkatalogen eller konfigurationskatalogen
flaggas detta i arkivet. Detta gr att mottagaren av arkivet inte behver ha samma skvg till globala filer
eller till konfigurationsfiler. I kolumnen fr skvg i fillistan str det Globalkatalogen eller
Konfigurationskatalogen i stllet fr en specifik skvg.
Arkiv
Visar namn och skvg fr arkivet
Kommentar
Hr finns mjlighet att ge en kommentar eller minnesanteckning om arkivet.
Lgg till...
Klicka hr och vlj en eller flera filer add lgga in i arkivet.
Ta bort
Markera en eller flera filer i listan som ska tas bort ur arkivet.
Extrahera...
Markera en eller flera filer som ska extraheras ur arkivet. Vlj sedan i vilken katalog det ska gras.
Eventuella skvgar som str angivna i arkivet kommer att skapas om de inte redan finns.
2.29
Geo
Skicka med e-post.

Klicka p knappen fr att skicka arkivet som bilaga till ett e-postmeddelande.
Se ven: Filer och Dokument
15
2.30
Arbeta med Geo
2.3
Fnster, vyer och verktygsflt
2.3.1
Allmnt om fnster, vyer och verktygsflt
Fnster och vyer (ej dockningsbara)

Nr man ppnar dokument i Geo visas dessa i fnster (eller vyer). De kan maximalt uppta den fria ytan i
Geo-fnstret.
ndra storlek
Fr att ndra fnsterstorleken hller man ned vnster musknapp och drar i ngon av kantlisterna. Lngs
upp till hger i titelraden finns tv knappar fr att minimera eller maximera ett fnster. Ett fnsters
maximerade storlek begrnsas dels av Geo-fnsrets storlek samt av de verktygsflt och dockningsbara
fnster som 'snppts fast' vid kanten.
Stnga fnster
Fr att stnga ett fnster klickar man p krysset lngs upp till hger i titelraden.
Endast ett fnster kan vara aktivt i taget, man vxlar mellan fnster antingen genom att peka p dem eller
genom att vlja Fnster | <Filnamn>.
Tips! Man kan trycka Ctrl-Tab fr att vxla mellan de ppna fnstren i Geo.
Dockningsbara fnster
Dockningsbara fnster kan 'snppas fast' eller 'dockas' mot en kant i Geo-fnstret. I Geo finns tv
dockningsbara fnster, projekttrdet 9 samt in- och utmatningsfnstret 78 . Eftersom dessa fnster
normalt visas hela tiden r det smidigt att de alltid har samma placering. Dockningsbara fnster kan aldrig
skymmas av ett vanligt fnster. Ett 'dockat' fnster kan gras 'flytande' genom att man antingen
dubbelklickar p den del av fnstret som markeras med tv parallella streck eller hgerklickar med hger
musknapp och vljer 'Flytande' i menyn.
Fr att ter docka ett fnster som r flytande kan man dubbelklicka p titelraden i fnstret. D tertar
fnstret sin tidigare dockade position. Man kan ven vlja att docka fnstret till en annan kant. Detta grs
genom att man klickar och hller kvar med vnster musknapp p titelraden, drefter drar man ramen mot
den kant man vill docka mot. Den skuggade ramen skiftar position nr ett accepterat lge hittas. Slpp
musknappen fr att docka.
Knappen med en pil kan anvndas nr man har flera fnster dockade p samma kant. Klickar man p
knappen 'skjuts' fnsterna fram och tillbaka ver varann.
Knappen med ett kryss stnger fnstret.
Lget p de dockningsbara fnstren sparas automatiskt nr Geo stngs.
Verktygsflt
Menyraden och verktygsflten med knappar kan ocks 'snppas fast' eller 'dockas' mot valfri kant i Geofnstret. Det grs ungefr p samma stt som med dockningsbara fnster, man drar i den del som
markeras med tv parallella linjer.
Dockningsdel av verktygsflt.
2.31
Geo
Horisontell dockning av verktygsflt.
Vertikal dockning av verktygsflt.
Se ven projekttrdet
, in- och utmatningsfnster
78
2.32
Arbeta med Geo
2.3.2
Spara grafikvy
Fr att spara ett ppet grafiskt fnster vljer man Arkiv | Spara grafikvy. Samtliga filer som r ppna i
det aktuella fnstret sparas med de instllningar som fr tillfllet r valda fr var och en av filerna.
Grafikfilen sparas med ndelsen *.ggv.
Nr man sedan ppnar en grafikfil, *.ggv, fr man fram alla de filer som ingick, med de frger, symboler,
punkttexter och zoomlge etc. som var valda nr grafikfilen sparades.
Har man lagt in sin grafikvy i projekttrdet 9 kan man med ett enda dubbelklicka ppna alla de filer som
ingr i grafikfilen med de frinstllda frgerna mm. En sparad grafikvy kan man ppna och fortstta att
arbeta med, till exempel gra en ritning av den.
I en *.ggv-fil sparas dremot inte sjlva filerna. Detta innebr att en grafikvy kan ndra utseende om man
har redigerat en fil som ingr i en *ggv-fil.
2.33
Geo
Exempel:
Antag att bilden ovan r en *.ggv-fil som innehller en linjefil, ett nivkurvsdokument och tv
koordinatfiler.
Antag vidare att man lgger till ytterligare punkter i den koordinatfil som innehller punkterna FIX1 och
FIX2, spar och stnger ned filen.
Nsta gng man ppnar sin *.ggv-fil kommer grafiken att ha uppdaterats med de punkter och
punktnummer som man har lagt till i den redigerade koordinatfilen.
En grafikfil kan ses som en fil som innehller lnkar till ett antal olika filer, dr var och en av de ingende
filerna kan ha sina instllningar.
I stort sett alla filer som kan visas grafiskt kan sparas som en grafikvy, med undantag fr filer som
ppnas i delade fnster s som inmtningsfiler, *.plm, volymberkningar, *.mbs och tunnelberkningar, *.
tbs. Ritningar, *.dra, gr inte heller att spara som grafikvy.
Projekttrd 9
15
17
, Skapa dokument
20
2.34
Arbeta med Geo
2.3.3
Grafiska 2D-vyer
2.3.3.1
Allmnt om grafiska 2D-vyer
Alla filer som kan presenteras grafiskt (bl.a. koordinat-, linje-, profil- och terrngmodellsfiler) visas
standardmssigt i ett grafiskt fnster nr de ppnas. I detta fnster kan dokumentets data redigeras p
olika vis.
Flera dokument i samma fnster

Man kan vlja att ppna flera dokument i samma grafiska fnster. Detta kan gras p flera olika stt:
Markera flera filer i ppnadialogen.
Vlj 'aktivt fnster' i rutan [Visa i] ppnadialogen.
Vlj Vyer | Dokument fr att visa dialogen med aktuella dokument i fnstret. Hrifrn kan du ppna
och stnga dokument.
Genom att dubbelklicka p en fil i projekttrdet ppnas den i det aktiva fnstret. Man kan ven
hgerklicka p filen och vlja ppna fil i aktivt fnster.
Du kan se vilka filer som r ppna i ett grafiskt fnster, antingen i dokumentlistan i verktygsraden eller
genom att ppna Dokumentdialogen (Vyer | Dokument).
Aktivt dokument
Nr du flera dokument har ppnats i ett grafiskt fnster r ett av dem alltid aktivt. Vilket som r aktivt
visas i dokumentlistan i verktygsraden. Genom att vlja i listan kan ett annat dokument sttas aktivt. Det
r den aktiva dokumentet som pverkas av de flesta menyvalen. Exempelvis: om du vljer Vyer |
Inmatningsvy kommer ett inmatningsfnster att ppnas med det aktiva dokumentets data. Om ett nytt
dokument ppnas kommer det att bli aktivt. Ett annat stt att ndra aktivt dokument r att hgerklicka i
det grafiska fnstret och sedan vlja i listan ver dokument. Fr att stnga ett av dokumentet i fnstret
vljer man Vyer | Dokument och sedan [Ta bort].
Grafiska verktyg
Det finns alltid ett grafiskt verktyg 168 aktivt. Det vljs antingen frn verktygsldan eller frn Verktygmenyn. Endast ett verktyg i taget kan vara r aktivt.
Vyorienteringar
Genom att vlja Vyer | Visa orientering kan man vlja mellan fyra olika vyorienteringar:
Plan
Visar plandata med nordliga koordinater vertikalt och ostliga horisontellt i fnstret.
Sektion, sidomtt
Denna orientering "rtar ut" en linje, med lngdsektioner horisontellt och sidomtt vertikalt i fnstret.
Profil
Visar profildata med lngdsektion horisontellt och hjd vertikalt i fnstret.
Tvrsektion
Visar en tvrsektion i taget, sidomtt horisontellt och hjd vertikalt i fnstret.
Kommandon och menyalternativ

Inmatningsvy
ppnar en numerisk vy p det aktiva dokumentet i fnstret.
Grafisk vy
ppnar en grafisk vy p det aktuella dokumentet, om den aktuella vytypen inte redan r grafisk.
Grafisk 3D-vy
ppnar en grafisk 3D-vy p det aktuella dokumentet i fnstret.
2.35
Geo
Zooma grnser
Zoomar fnstret s att all information syns.
Zooma in
Zoomar in ett steg med fnstrets aktuella centrumpunkt som bas.
Zooma ut
Zoomar ut ett steg med fnstrets aktuella centrumpunkt som bas.
Tips! Genom att anvnda PageUp- och PageDown-knapparna kan man zooma in och ut ver
muspekarens aktuella position. Detta gr att man ven kan panorera i bilden samtidigt som man zoomar.
Har man en mus med mushjul kan detta ocks anvndas fr att zooma in och ut ver muspekarens
aktuella position.
Zoomlge 1
Laddar sparat zoomlge 1.
Zoomlge 2
Laddar sparat zoomlge 2.
Hjlppunkter
Visar eller gmmer hjlppunkter i fnstret.
Skalstock
Visar eller gmmer skalstocken
181
i fnstret.
Bakgrundsbild
Visar eller gmmer projektets bakgrundsbild
166
i fnstret.
Punktnummer
Visar eller gmmer punktnummer fr aktivt dokument i fnstret.
Hjder
Visar eller gmmer hjder fr aktivt dokument i fnstret.
Sektionsstegning
Anvnd knapparna fr att stega mellan tvrsektioner i ett sektionsdokument. Klicka p
efter en sektion.
Se ven: Dokument i grafiska fnster
37
, Grafiska verktyg
fr att ska
168
2.36
Arbeta med Geo
2.3.3.2
Dokument i den grafiska vyn
Vlj Vyer | Dokument i grafiken... eller klicka p

fr att visa dialogen ver de ingende dokumenten i
den grafiska vyn. Hrifrn kan man lgga till och ta bort dokument i fnstret, styra frginstllningar mm.
Tips! Dialogen kan ven ppnas genom att man hgerklickar i det grafiska fnstret och vljer Dokument
i grafiken...
Filnamn
I listan visas de dokument som finns ppna i det grafiska fnstret. Skvgen till filer som ligger i
undermappar visas ocks. Till vnster om filnamnet visas ikoner fr filtyp. Det aktiva dokumentet r
understruket.
Om filnamnet fregs av tecknet, #, innebr det att dokument r importerat i en ritning.
Frg
Ikonen visar vilken frg dokumentet har i grafiken.
Anvnd knappen fr att ndra grundfrgen p varje dokument.
P
En gul sol betyder att filen visas synlig i grafiken. Klicka p den gula solen fr att gra den gr, vilket visar
att filen inte r synlig. Ibland kan det vara ndvndigt att tillflligt minska informationsmngden p
skrmen utan att stnga dokument.
123
Klicka fr att tnda/slcka punktnummer.
Z
Hr kan man tnda/slcka hjder.
C
Hr kan man tnda/slcka koden fr punkter som ingr i filen.
Egenskaper...
Markera det dokument vars egenskaper ska redigeras och klicka p knappen, dialogen fr
dokumentegenskaper 39 ppnas. Dialogen kan ven ppnas direkt frn grafikfnstret genom att vlja
Vyer | Dokumentegenskaper.
2.37
Geo
ppna filer...
Genom att klicka hr ppnas ppnadialogen
fnstret.
17
varvid man kan lgga till flera filer till det grafiska
Stng filer
Tar bort de markerade dokumenten frn den grafiska vyn.
Lnka/Bryt lnk
Dessa knappar r aktiva nr en ritning 187 r ppen. De dokument som ingr i ritningen kan antingen vara
importerade i ritningen eller ocks finns en lnk till filen p disken.
Klicka p [Lnka] fr att bryta ut det markerade (och importerade) dokumentet och istllet skapa filen p
disken och samtidigt lnka till den.
Klicka p [Bryt lnk] fr att importera ett dokument till ritningen. Tecknet, #, visas fre filnamnet i listan.
Symbolskala
Vrdet anger med vilken skala symboler ska ritas. Om en ritning r ppen gr vrdet inte att ndra direkt,
utan d visas ritningens skala i dialogen.
Se ven: Grafiska vyer
35
, Ritningar
187
2.38
Arbeta med Geo
2.3.3.3
Egenskaper fr grafiska dokument
Alla grafiska dokument har ett antal instllningar som styr bl.a. frger, linjetyper, texter mm. Dessa
instllningar redigeras i dialogen fr egenskaper grafiska dokument och ppnas genom att man vljer
Vyer | Dokumentegenskaper.
Tips! Dialogen kan ven ppnas genom att man hgerklickar i det grafiska fnstret och vljer
Dokument...
Allmnna egenskaper
Frg
Vlj vilken frg informationen i dokumentet ska ritas med. Om rutan [fast frg] r ikryssad innebr det att
allting ritas med den valda frgen, i annat fall kan andra frger sttas p t.ex. symboler, texter och
markeringar.
Linjebredd
Styr vilken linjebredd som linjerna i det aktuella dokumentet ska ritas med. Alternativet 'Hrlinje' innebr
att linjen alltid ritas tunnast mjligt. De andra alternativen gller linjernas bredder utskrivna p papper.
Observera att linjebredder inte har ngon effekt p skrmen utan bara anvnds vid utskrifter. Genom att
frhandsgranska utskriften kan man se linjebredderna innan man skriver ut.
Linjetyp
Styr vilken linjetyp som linjer i dokumentet ska ritas med. De linjetyper som visas i listan hmtas frn den
aktuella linjetypsfilen 154 . Om ett koordinatdokument r ppet kan man ven vlja att hmta linjetypen
frn den aktiva kodlistan 154 , se vidare under Egenskaper fr koordinatdokument nedan. Se ven
Programinstllningar 80 fr val av linjetypsfil.
Symbol
Styr vilken symbol som ska ritas vid punkter i dokumentet. De symboler som visas i listan hmtas frn
den aktuella symbolfilen 154 . Om man klickar p knappen [Vlj...] ppnas ett fnster med de symboler
som kan vljas. Dessutom kan frgen p symbolerna vljas, om alternativet [fast frg] r valt anvnds
huvudfrgen fr dokumentet. Om ett koordinatdokument r ppet kan man ven vlja att hmta symboler
frn den aktiva kodlistan 154 , se vidare under Egenskaper fr koordinatdokument nedan. Se ven
Programinstllningar 80 fr val av symbolfil.
Visa 'text'
I de flesta dokument kan man vlja att visa texter kopplade till objekt, t.ex. punktnummer. Kryssa i rutan
fr att sl p de aktuella texterna.
Storlek
Anger storleksfaktorn p texten eller symbolen.
Justering
Anger insttningspunkten fr texten, valet bestmmer vilken del av texten som binds till punkten.
Frg
Textens eller symbolens frg. Om alternativet [fast frg] r valt anvnds huvudfrgen fr dokumentet.
Decimaler
Anger hur mnga decimaler som ska visas fr de texter som visar ett numeriskt vrde.
Visa 'markering'
Kryssa i rutan fr att visa en symbol vid ett objekt.
Markering
I listan kan man vlja mellan ett antal olika symboler fr markeringen.
2.39
Geo
Exempel p instllningar
Resultat fr en punkt p skrmen
Tips!
Om man vill att instllningarna ska glla generellt fr en viss dokumenttyp kan man kryssa i rutan
[Standard fr filtyp] under [Egenskaper fr]. D kommer instllningarna att sparas och anvndas varje
gng ett dokument av den aktuella typen ppnas. Om man endast vill att ndringarna ska glla i det
ppna fnstret kryssar man istllet i [Egenskaper fr detta fnster].
Egenskaper fr koordinatdokument
2.40
Arbeta med Geo
Fyll slutna polygoner

Genom att kryssa i rutan kan linjer som r slutna fyllas med ett mnster. De mnster som finns
tillgngliga visas i listan Mnster. Om alternativet [fast frg] inte r ikryssat kan man vlja en separat
frg fr mnstret. En linje i koordinatdokumentet grs sluten genom att man markerar linjen och vljer att
visa dess egenskaper, drefter kryssar man i alternativet [sluten polygon]. Se ven koordinatfiler 110 .
Symboler och linjetyper
Symboler och linjetyper kan hmtas frn den aktiva kodlistan genom att man kryssar i rutan [Frn
kodlistan]. Frn punkternas kodflt hmtas motsvarande kod ur kodlistan.
Anvnd fr punkter i linjer
Om rutan inte r ikryssad innebr det att instllningarna fr punktattributen endast gller fr lsa punkter i
dokumentet. Man kan allts vlja att visa t.ex. punktnummer endast p lsa punkter och inte p punkter i
linjer.
Egenskaper fr linjer
2.41
Geo
Se allmnna egenskaper.
Egenskaper fr profiler
Egenskaper fr hjlppunkter
Egenskaper fr terrngmodeller
2.42
Arbeta med Geo
Trianglar och brytlinjer

Vlj om informationen ska visas och dessutom vilken linjetjocklek och frg som ska anvndas.
Fyll trianglar
Om rutan r ibockad kan man vlja om trianglar ska ritas ut med valfri frg och valfritt mnster.
Punktsymboler
Om rutan kryssas i visas symboler med nskad frg och storlek p punkterna i modellen.
Nivkurvor
Om rutan [Visa nivkurvor] r markerad berknas och ritas nivkurvor fr den aktuella modellen. Det
gr ven att skapa och lagra nivkurvor 450 separat. Vlj nskat hjdintervall i listan Ekvidistans. Det gr
ven att ange ett valfritt intervall genom att vlja 'Valfri' och sedan ange vrdet. Frger och linjebredder p
de olika hjdintervallen kan ocks stllas.
Egenskaper fr nivkurvor
2.43
Geo
Hjdberoende instllningar
Det r mjligt att stta separata instllningar fr de olika hjdintervallen i dokumentet. I listan [Intervall]
visas de aktuella intervallen. Intervallen 1m, 5m och 10m finns standardmssigt. Dessutom finns ett
alternativ, 'Allmnt', som anvnds om det finns hjdintervall i dokumentet som inte finns i listan. Nya
intervall lggs in genom att man matar in vrdet under Ny och sedan klickar p knappen [Lgg till]. Fr
att ta bort existerande intervall vljer man det nskade i listan och klickar p [Radera].
Fr varje intervall kan man stta frg, linjetyp och linjebredd.
Mjuka kurvor
Med denna option pslagen kan du rita nivkurvor med rundade hrn fr att f snyggare ritningar och
kartor. Originaldata pverkas inte. Observera att de mjuka kurvorna inte passerar genom
originalpunkterna och att kurvor kan komma att skra varann. Det senare kan lsas genom att ta bort
eller lgga till punkter i kurvorna eller justera spnningen fr rundningen. Spnning innebr hur hrt
kurvorna skall dras mot originalpunkterna, ju strre spnning, desto nrmre, men inte lika mjuka kurvor,
se exempel nedan. Fr tydlighetens skull har ven originalpunkterna ritats ut. Du kan ven vlja hur
mnga delar varje element skall delas upp i. Vad du vljer hr beror p hur snabb din dator r. Fler
element innebr lngsammare uppritning, men mindre hack. Minst 10 r lmpligt.
Utan mjuka kurvor
Spnning = 5
Spnning = 20
Egenskaper fr differensnivkurvor
2.44
Arbeta med Geo
Schakt och fyll

Vlj vilken frg, linjetyp och linjebredd som ska anvndas fr de tre olika hjdintervallen: schakt, fyll och
nollniv.
Mjuka kurvor
Se nivkurvor ovan.
Egenskaper fr sektioner
Egenskapsdialogen fr sektioner r uppdelad i tv flikar, en fr lagren i filen och en som styr
referenslinjerna fr sektionerna.
2.45
Geo
Egenskaper fr lager
Listan visar de olika lager som kan frekomma i en sektionsfil. Egenskaperna som visas i dialogen gller
det valda lagret.
Frg
Visar vilken frg som anvnds fr att rita linjen fr lagret. Om rutan [Fast] r ikryssad ritas ven vrig
information med den valda frgen.
Symbol
En symbol kan ritas ut p punkterna i ett lager. Vlj nskad symbol i listan eller klicka p knappen [Vlj...]
fr att ppna ett fnster med de mjliga symbolerna utritade. Vilka symboler som kan vljas beror p den
aktuella symbolfilen, se ven Programinstllningar 80 fr val av symbolfil. Symbolens frg och skalfaktor
kan ocks stllas.
Area, lngd
En sektionsfil som berknats fram genom en volymberkning innehller area- och lngdinformation.
Denna information skrivs ut om rutan kryssas i. Justeringen av texten gller relativt centumlinjens versta
punkt.
Fr tunnelsektioner, se ven Tunnelbeskrivning
574
Egenskaper fr sektionsreferens
Instllningarna i dialogen styr hur referensinformation fr sektioner ska ritas ut.
2.46
Arbeta med Geo
Horisontella referenslinjer
Om rutan r ikryssad innebr det att horisontella referenslinjer kommer att ritas, med valt intervall, fr
varje sektion i dokumentet. Vlj ven frg, linjetyp och linjebredd fr linjerna.
Vertikala referenslinjer
Om rutan r ikryssad innebr det att vertikal referenslinjer kommer att ritas, med valt intervall, fr varje
sektion i dokumentet. Vlj ven frg, linjetyp och linjebredd fr linjerna.
Referenslinje centrum
Om rutan r ikryssad innebr det att sektionen centrum kommer att markeras med ett vertikalt streck.
Vlj ven frg, linjetyp och linjebredd fr linjen.
Horisontella referenstexter
Om rutan r ikryssad innebr det att horisontella referenstexter kommer att ritas i anslutning till
referenslinjerna. Insttningspunkten fr texten r linjernas vnstra startpunkter. Vlj ven storleksfaktor,
frg, justering och antal decimaler fr texterna.
Vertikala referenstexter
Om rutan r ikryssad innebr det att vertikal referenstexter kommer att ritas i anslutning till
referenslinjerna. Insttningspunkten fr texten r linjernas nedre startpunkter. Vlj ven storleksfaktor,
2.47
Geo
frg, justering och antal decimaler fr texterna.

Sektionsmarkering
Innebr att lngdsektionen fr varje sektion kommer att skrivas ut. Insttningspunkten fr texten r
centrumlinjens vre ndpunkt. Vlj ven storleksfaktor, frg, justering och antal decimaler fr texten.
Egenskaper fr volymberkningsdokument
Egenskapsdialogen fr volymberkningsdokument r uppdelad i tre flikar, en fr lagren i filen, en fr
objekt i filen och en som styr referenslinjerna fr sektionerna. Se 'Egenskaper fr sektioner och
'Egenskaper fr sektionsreferens' fr en beskrivning av kontrollerna i dessa flikar. De egenskaper som
redigeras under fliken 'Objekt' anvnds frmst i planvyer av volymberkningen.
Egenskaper fr objekt
Listan visar de olika objekt som kan ing en volymberkning. Egenskaperna som visas i dialogen gller
det valda objektet.
Frg
Visar vilken frg som anvnds fr att rita objektet/objekten.
Egenskaper fr tunnelberkningsdokument
Egenskapsdialogen fr tunnelberkningsdokument r uppdelad i fyra flikar, en fr lagren i filen, en fr
objekt i filen, en som styr referenslinjerna fr sektionerna och en fr tunnelspecifika instllningar. Se
'Egenskaper fr sektioner' Egenskaper fr volymberkningsdokument' och 'Egenskaper fr
sektionsreferens' fr en beskrivning av kontrollerna i dessa flikar.
2.48
Arbeta med Geo
Se Tunnelbeskrivning
574
fr dessa instllningar.
Egenskaper fr teoretiska tunnelsektioner

Instllningarna i dialogen styr hur teoretiska tunnelsektioner (tun) ska ritas ut. Detta gller inte berkna
tunnelsektioner, d styrs egenskaperna via .sec-formatet.
Egenskaper fr terrngprofiler
Egenskaper fr linjer/lager
2.49
Geo
Man kan vlja att stta egenskaper baserat p antingen sidomtt eller lager i terrngprofilen. Vljer man
sidomtt kan man stta olika frg p profillinjer som gr p vnster sida, hger sida och i centrum. Vljer
man lager kan man stta olika frg fr t.ex. jord och berg. Listan visar de linjer som kan frekomma i
terrngprofilen beroende p valet ovanfr. Egenskaperna som visas i dialogen gller den valda linjen/
lagret i listan.
Frg
Visar vilken frg som anvnds fr att rita linjen. Om rutan [Fast] r ikryssad ritas ven vrig information
med den valda frgen.
Symbol
En symbol kan ritas ut p punkterna i ett lager. Vlj nskad symbol i listan eller klicka p knappen [Vlj...]
fr att ppna ett fnster med de mjliga symbolerna utritade. Vilka symboler som kan vljas beror p den
aktuella symbolfilen, se ven Programinstllningar 80 fr val av symbolfil. Symbolens frg och skalfaktor
kan ocks stllas.
Egenskaper fr inmtningsdokument
Punktsymboler
Punktsymboler kan aktiveras fr bakrikter, mtningar och stationer. Vlj ven symbol, storlek samt frg
fr markeringen.
Riktningar och lngder, siktlinjer
Hr slr du av och p symbolerna fr mtta riktningar respektive linjer. Dessa visas bara om Rita siktlinjer
dessutom r frbockat.
Mtt riktning
Mtt lngd
2.50
Arbeta med Geo
Rita linjer
Om alternativet r frbockat ritas inmtta linjer som en hopknuten linje, annars endast som lsa punkter.
Egenskaper fr ntutjmningsdokument
Sigmaniver
Om alternativet r ibockat och ntet berknat visas varje mtnings sigmaniv (standardiserade residual)
som en siffra bredvid punkten.
Standardiserad residual under 1 ger sigmaniv 1, mellan 1 och 2 ger sigmaniv 2, mellan 2 och 3 ger
sigmaniv 3, ver tre ger 3+.
Riktningar
Om alternativet r ibockat visas mtta riktningar med fljande symbol
sigmanivn, se nedan.
. Symbolens frg beror p
Lngder
Om alternativet r ibockat visas mtta lngder med fljande symbol
Bringar
Om alternativet r ibockat visas mtta bringar med fljande symbol
2.51
Geo
Koordinatobservationer
Om alternativet r ibockat visas mtta koordinater eller koordinatdifferenser med fljande symbol
Symbolens frg beror p sigmanivn, se nedan.
Gps-baslinjer
Om alternativet r ibockat visas mtta gpsbaslinjer med fljande symbol
Felellipser
Om alternativet r ibockat och ntet berknat visas felellipser fr berknade nypunkter, dessa visas med
frstorad skala.
Frger
Objekt och text ritas med olika frg beroende p kvalitet. Tre niver finns.
Utmrkt
Grafiska symboler till mtningar med kontrollerbarhet ver 0,71.
Rader i stansvyns observationsflik dr sigmanivn r under 1.
Sigmanivtext i grafiken dr mtningens sigmaniv r under 1.
Godknd
Grafiska symboler till mtningar med kontrollerbarhet mellan 0,35 och 0,71.
Rader i stansvyns observationsflik dr sigmanivn r mellan 1 och 2.
Sigmanivtext i grafiken dr mtningens sigmaniv r mellan 1 och 2.
Tveksam/Varning
Grafiska symboler till mtningar med kontrollerbarhet under 0,35.
Rader i stansvyns observationsflik dr sigmanivn r ver 2.
Sigmanivtext i grafiken dr mtningens sigmaniv r ver 2.
Egenskaper fr AutoCAD-ritningar
2.52
Arbeta med Geo
Egenskaper
Listan visar de lager som finns i AutoCAD-filen. Symbolerna efter lagernamnet visar om lagret r synligt
eller dolt , om det r fruset
, lst samt dess frg. Det aktiva lagret visas i dialogens vre del. Fr
att aktivera ett annat lager markerar man det och klickar p knappen [Aktiv]. Om data kopieras till
dokumentet hamnar informationen i det aktiva lagret.
Kolumnerna fr till exempel linjetyp och linjetjocklek fungerar p samma stt som i AutoCAD.
Egenskaperna fr ett lager kan ndras genom att klicka p symbolen som ska ndras. Om man markera
flera lager kan egenskaper ndras fr samtliga dessa lager samtidigt.
Klickar man p en linjetyp kan man ndra linjetyp fr den eller de markerade lagren genom att vlja
linjetyp i dialogen nedan.
Klicka p OK fr att stta den nya linjetypen.

Vill man ndra en viss linjetjocklek klickar man p den och vljer nskad linjetjocklek i dialogen nedan.
Om man vljer Default hmtas det vrde p linjetjockleken som man har satt som Default, se
Linjetjocklekar i kapitel AutoCAD-ritningar, Dwg, Dxf 218 .
2.53
Geo
Allmnt
Hr kan man vlja egenskaper fr AutoCAD-filens 3D-vy.
Fr terrngmodell i dwg-format kan man vlja om ytan ska visas som trdmodell eller som solid yta och
hur skuggningen ska simuleras, se ven Egenskaper i 3D-fnster 63 .
Se ven grafisk redigering
157
, grafiska vyer
35
2.54
Arbeta med Geo
2.3.3.4
Linjereferens i grafiska vyer
En linjereferens i grafiska vyer anvnds fr att rkna om vrldskoordinater till sektion/sidomtt och
tvrtom. Med hjlp av detta kan t.ex. koordinatfiler omrknas fr att visas i tvrsektionsvyer.
Linjereferensen utgrs av en linjefil (.lin) som mste vara ppen i den aktuella vyn. Har man flera linjefiler
vljer man ngon av dem som aktiv.
Aktiv linjereferens
Nr en linjefil ppnas grafiskt blir den automatiskt aktiv linjereferens i det fnstret, om det inte redan finns
en eller flera linjefiler ppna. Fr att vxla aktiv linje hgerklickar man i grafiken och vljer frn menyn.
Instllningar fr linjereferens
Den finns ett antal olika instllningar man kan gra som pverkar hur den aktiva linjen anvnds. Fr att
ppna instllningsdialogen hgerklickar man i grafiken och vljer Instllningar fr linjereferens i menyn.
Tvrsektioner
Dessa instllningar pverkar grafiska vyer som r i tvrsektionslge.
Aktuell sektion
Hr anges den aktuella lngdsektionen i den grafiska vyn. Om visningsdjupet r obegrnsat r
fltet blankt.
Visningsdjup
Med visningsdjup menas hur lngt fre och efter den aktuella lngdsektionen i vyn som data frn
koordinatfiler ska visas. Stter man obegrnsat djup innebr det att det inte finns ngra grnser
utan all information i koordinatfilen visas oberoende av i vilken lngdsektion den finns.
Visningsdjupet kan vara mycket anvndbart nr man har mtt in tvrsektionsdata. Oftast ligger d
2.55
Geo
inte informationen exakt i jmna lngdsektionsintervall. Genom att stta ett djup kan man d 'samla'
ihop punkterna i sektionen och visa dem som om de lg i samma lngdsektion.
Visningsdjupet pverkar endast koordinatfiler i tvrsektionsvyer, tvrsektionsfiler pverkas inte.
Fre sektionen/Efter sektionen
Ange hur lngt fre resp. efter varje given sektion som visningsdjupet ska glla. Bda mtten anges
utan tecken. Vill man ha ett totalt djup p 1m stter man 0,5m i bda flten.
Visa alla punkter i en linje om frsta punkten ligger inom begrnsningen
Detta alternativ innebr att man kan lta den frsta punktens lge styra om linjen ska visas eller
inte. Detta r speciellt anvndbart om man har koordinatlinjer som gr lngs med linjereferensen,
dvs. 'in i bilden', och dr linjernas ndar gr omlott. D kan det vara svrt att stta ett visningsdjup.
Ett exempel p detta r injekteringsskrmar i tunnlar.
Centrera tvrsektionsvyn ver profilen
Bocka i denna om tvrcektionsvyn ska centreras ver profilen.
Hjder frn profil
Dessa instllningar pverkar hur linjereferensens eventuella profil ska hanteras. Om profilen ska
anvndas mste den ha samma namn som linjefilen. Profiloffset kan anges fr att flytta profilen upp eller
ned.
Anvnd inte profilen
Innebr att inga hjder berknas, oavsett om profilen finns eller ej.
Relativt profilen
Profilhjden kommer att dras frn alla hjder i de data som berknas.
Addera till profilen
Profilhjden kommer att lggas till alla hjder i de data som berknas.
Visa sektion och sidomtt frn aktiv linje
Detta innebr att markrens lge i grafiska fnster (i planlge) redovisas bde som plankoordinater och
som sektion/sidomtt frn den aktiva linjen.
2.56
Arbeta med Geo
Har man en profil visas ven den aktuella hjden med hnsyn tagen till profil och skevning.
Se ven grafiska vyer
35
, grafisk redigering
157
2.57
Geo
2.3.4
Grafiska 3D-vyer
2.3.4.1
Allmnt om grafiska 3D-vyer
I Geo finns mjlighet att visa objekt i en tredimensionell perspektivvy. Objekten kan ses frn valfri riktning,
frger och skuggning kan varieras och terrngmodeller kan kls med bakgrundsbild 166 .
Filer av typerna Trm, Dfm, Geo, Pxy, Niv, samt Dfn kan visas i 3D-fnster. Flera filer kan visas i samma
fnster.
Verktyg
Zooma rektangel
Frflytta
Rotera
Vlj objekt
Vy
Zooma grnser
Zooma in
Zooma ut
Vy uppifrn
Vy frn hger
Vy frn vnster
Vy framifrn
Vy bakifrn
Perspektivvy sydvst
Perspektivvy sydost
Perspektivvy nordost
Perspektivvy nordvst
Instllningar
Instllningar som pverkar samtliga filer i ett 3D-fnster. Dialogen r uppdelad i flikar med olika
kategorier av instllningar:
Allmnna Instllningar 62
Ljusklla 61
Referensyta 60
Se ven: Verktyg i 3D
59
2.58
Arbeta med Geo
2.3.4.2
Verktyg i 3D
Rotera
Rotering i 3D innebr att samtliga objekt roteras kring samma punkt i 3D-vyn. Hll ned vnster musknapp
och flytta musen fr att rotera objekten. Om alternativet Dlj objekt vid rotation och frflyttning r valt
i allmnna instllningar 62 kommer objekten att dljas under frflyttningen, endast en lda som beskriver
objektens utbredning visas.
Centrum fr rotationen kan vljas i allmnna instllningar 62 .
Nr verktyget rotera r valt kan dessutom hger musknapp anvndas fr att frflytta objekten, se
Panorera nedan.
Zooma
Zoomning kan ske p flera olika stt:
Frn Tangentbordet
Anvnd [Page Up] fr att zooma in och [Page Down] fr att zooma ut. Vid zoomning centreras
bilden kring muspekarens lge, detta innebr att man kan vlja vilken del av fnstret som skall
zoomas genom att peka p det med musen vid zoomning.
Mushjul
Vid anvndande av mus med rullhjul kan detta anvndas fr att zooma. Rulla hjulet bakt fr att
zooma in och framt fr att zooma ut. ven hr centreras bilden kring muspekaren.
Zooma rektangel
Klicka och dra en rektangel ver det omrde som skall zoomas.
Knappar i verktygsfltet
Anvnd
fr att zooma in och
fr att zooma ut.
Panorera
Panorering i 3D innebr att objekten flyttas i fnstret med hjlp av musen. Klicka p en position i fnstret
med vnster musknapp, hll ned knappen och dra objekten till det nskade lget och slpp upp knappen
igen.
Om alternativet Dlj objekt vid rotation och frflyttning r valt i allmnna instllningar 62 kommer
objekten att dljas under frflyttningen, endast en lda som beskriver objektens utbredning visas.
Se ven: 3D-grafik
58
2.59
Geo
2.3.4.3
Referensyta
En referensyta kan placeras in p valfri hjd i ett 3D-fnster. Ytan kan exempelvis anvndas fr att
simulera en vattenyta ver en terrngmodell av en sjbotten.
Visa referensyta i fnster

Markera fr att visa en referensyta i det aktiva 3D-fnstret. Kontrollerna fr ytan blir tillgngliga.
Hjd
Ange vilken hjd ytan skall placeras p, antingen genom att flytta kontrollen eller skriva in ett vrde i
rutan. Genom att klicka p Loopa kommer referensytan att rra sig frn lgsta hjd i modellen till hgsta.
Frg
Vlj referensytans frg.
Transparens
Ytan kan visas med olika grader av genomskinlighet. Flytta kontrollen fr att ndra graden av
transparens.
Terrngmodell med simulerad vattenyta
Se ven: 3D-grafik
58
2.60
Arbeta med Geo
2.3.4.4
Ljusklla
I ett 3D-fnster r ytor skuggade som om de vore belysta av en avlgsen ljusklla med parallellt
infallande strlar. Detta fr att simulera terrng belyst av solen.
Instllning av det infallande ljusets riktning kan gras med den avbildade kontrollen:
Kontrollen frestller en grn kula belyst av en lampa som svvar p ett fast avstnd frn kulans yta. Fr
att flytta lampan klicka p den nskade positionen med vnster musknapp. Knappen kan ven hllas
nere under tiden musen flyttas, lampan flyttas och skuggningen av ytorna i 3D-fnstret uppdateras
kontinuerligt. Detta r en funktion som krver hrdvara med goda prestanda fr att fungera felfritt, srskilt
d stora objekt r ppnade i fnstret.
Placera ljusklla relativt objekt
D detta alternativ r markerat r ljuskllans instllda position fixerad till objekten i 3D-fnstret. Uppt i
kontrollen motsvarar positiv X-axel i objektens koordinatsystem osv. Ljusets infallsriktning mot objekten
pverkas ej av hur objekten r roterade i fnstret. Anvnds d man vill betrakta objekt belysta frn en viss
knd riktning, exempelvis sderifrn.
Placera ljusklla relativt fnster
D detta alternativ r markerat r ljuskllans instllda position fixerad till sjlva 3D-fnstret. Ljusets
infallsriktning mot objekten beror p hur de r roterade i fnstret.
Se ven: 3D-grafik
58
2.61
Geo
2.3.4.5
Instllningar fr 3D grafik
Dlj objekt vid rotation och frflyttning

Om detta alternativ r markerat kommer samtliga objekt i ett 3D-fnster att dljas nr verktygen Rotera
eller Frflytta anvnds. Vlj denna instllning om rotation eller frflyttning gr lngsamt, exempelvis d
objekten r stora eller hrdvara med lgre prestanda anvnds. Fr att nd mjliggra orientering av
objekten erstts dessa av en box som markerar objektens maximala utbredning.
Visa kompass i fnster
Markera detta alternativ fr att visa en grafisk representation av en kompass i fnstrets vre vnstra hrn.
Kompassen underlttar orientering av objekt i ett 3D-fnster. Norr markeras av en rd spets.
Visa hjdskala i fnster
Markera detta alternativ fr att visa en grafisk hjdskala i fnstrets nedre vnstra kant. Hjder motsvaras
av frger frn bltt till rtt, dr bltt representerar lgsta hjd och rtt hgsta. Med lgsta hjd avses den
lgsta hjd som finns i filerna som r ppnade i fnstret, hgsta hjd avser den hgsta hjd som
frekommer i fnstret. Hgsta och lgsta hjd behver sledes inte hrrra frn samma objekt och
hjderna kan komma att ndras om filer lggs till eller tas bort ur fnstret. Frgerna i hjdskalan
motsvarar de frger som kan tilldelas terrngmodeller, d funktionen Frgstt efter Niv r aktiv, se
egenskaper fr terrngmodeller.
Rotationscentrum
Samtliga objekt i ett 3D-fnster roteras kring samma centrum. Detta centrum kan placeras enligt tv olika
principer:
Rotera objekt kring fnstercentrum
Rotationscentrum r placerat i fnstrets mitt. Lmpligt d detaljer skall studeras frn olika riktningar.
Rotera objekt kring objektcentrum
Rotationscentrum r placerat i objektens sammanlagda centrum. Lmpligt vid versiktlig
betraktning av hela objekt.
Se ven: 3D-grafik
58
2.62
Arbeta med Geo
2.3.4.6
Egenskaper i 3D-fnster
Vlj Vyer | Dokumentegenskaper fr att visa egenskaperna fr det aktiva dokumentet i en 3D-vy.
Beroende p vilken filtyp som r aktiv visas olika egenskapsdialoger.
Terrngmodeller ( Trm, Dfm )
Trianglar
Egenskaper fr triangelytorna i en terrngmodell
Frg
Solid frg
Samtliga trianglar fr samma frg.
Frgstt efter niv
Terrngmodellen frgstts beroende p hjd, lgsta hjd representeras av bl frg, hgsta av rd.
Modell frgsatt efter niv
Utseende
Modellyta
Terrngmodellens yta kan visas p tv stt, som Trdmodell eller som Solid yta. Trdmodell
innebr att endast trianglarnas kanter visas som linjer, inga ytor syns. Detta kan vara anvndbart
om man vill kunna se ngot annat objekt som r skymt av terrngmodellens ytor.
2.63
Geo
Trdmodell
Vid solid yta fylls samtliga trianglar med ogenomskinliga ytor.

Skuggning
Triangelytorna skuggas fr att simulera effekten av infallande ljus. Skuggningen kan gras p tv
olika stt, Platt eller Utjmnad. Vid platt skuggning ges varje triangel en viss grad av skuggning som
tillmpas p hela triangelytan. Terngmodellen fr ett ngot kantigt utseende dr varje triangel kan
urskiljas. Vid utjmnad skuggning frndras skuggningen gradvis ver ytan. Utjmnad skuggning
ger terrngmodellen ett jmnare utseende men kan ge ett mrkligt utseende vid skarpa krn och
kanter.
Platt skuggning
Utjmnad skuggning
Textur
Drapera bild
I det fall projektet har en bakgrundsbild kan denna draperas ver terrngmodellen. Bilden strcks ut
s att plana koordinater i bilden motsvarar plana koordinater i terrngmodellen.
Modell med draperad bakgrundsbild
Genom att vlja alternativet transparent kan bakgrundsbilden kombineras med frginstllningarna,
se ovan under rubriken Frg.
Modell frgsatt efter niv med
draperad bakgrundsbild
2.64
Arbeta med Geo
Kantytor
Vertikala ytor kan visas lngs terrngmodellens ytterkanter. Kantytorna kan underltta fr betraktaren att
se en terrngmodells relation till horisontalplanet, srskilt om modellen r mycket kuperad.
Frg
Vlj frg p kantytorna.
Utseende
Kantytorna kan visas som Trdmodell eller Solid. Vid trdmodell visas kantytorna som linjer, vid solid
visning som ogenomskinliga ytor.
Modell med kantytor som trdmodell
Modell med solida kantytor
Hjd
Hjden p kantytornas underkanter kan sttas enligt fyra olika principer
Lgsta i fnstret
Hjden stts till den lgsta hjd som finns i ngon fil ppen i det aktuella fnstret.
Lgsta i modellen
Hjden stts till den lgsta hjd som finns i den aktuella terrngmodellen.
Absolut
Hjden kan sttas till ett valfritt vrde.
Relativ
Hjden stts till ett valfritt vrde under terrngmodellens ytterkanter vilket medfr att kantytorna
fljer terrngmodellens form. Detta r den enda instllningen dr kantytornas underkanter inte r
p en konstant hjd.
Koordinatfiler ( Geo, Pxy, Niv, Dfn )
Visa punkter
Markera detta alternativ fr att visa lsa punkter.
Visa linjer
Markera detta alternativ fr att visa linjer.
Visa linjenoder
Markera detta alternativ fr att visa punkter som ingr i linjer
2.65
Geo
Frg
Vlj frg fr de respektive grupperna.
Storlek
Ange storlek p de respektive objekten.
Rita med hg kvalitet
Om detta alternativ r valt kommer kanterna p punkter och linjer att jmnas till fr ett trevligare utseende
2.66
Arbeta med Geo
2.3.5
Numeriska vyer
2.3.5.1
Allmnt om numeriska vyer
Inmatningsvyer eller -fnster r indelade i kolumner, rader och celler, p liknande stt som i ett kalkylblad
i t.ex. Microsoft Excel. Varje rad motsvarar en post i filen och varje kolumn motsvarar ett flt i posten. De
enskilda cellerna visar ett vrde ur filen.
Redigera innehllet i en cell

Fr att aktivera en cell pekar man antingen p sjlva texten i cellen eller vid sidan av texten. I det frsta
fallet kommer markren att stllas p den position i texten dr man pekade, i det andra fallet markeras
cellen med en tunn ram och text som matas in erstter d den tidigare.
Markering i texten
Markering vid sidan av texten
Genom att dubbelklicka p texten i en cell markeras texten. Man kan ven hla ned vnster musknapp
och dra ver texten fr att markera. Brjar man mata in text med en markering synlig erstts den
markerade texten.
Aktiva kolumner
Nr man redigerar vrden kan man antingen anvnda Enter- eller Tab-tangenterna fr att stega till nsta
cell. Det gr att styra vilka kolumner man ska hoppa mellan genom att ange 'aktiva kolumner'. Detta kan
vara anvndbart om man t.ex. bara vill mata in Z-vrden i en koordinatfil. Aktiva kolumner stlls genom
att man vljer Redigera | Aktiva kolumner. I dialogen finns en lista med kolumnrubrikerna i
dokumenttypen. Kryssa i de kolumner som ska vara aktiva. Instllningen sparas automatiskt som
standard fr dokumenttypen.
De kolumner som r aktiva har rubriken i fet stil medan de som inte r aktiva str med kursiv stil.
Man kan ven anvnda piltangenterna fr att byta cell, d anvnds inte instllningarna fr aktiva
kolumner.
ndra kolumnbredder och radhjder

Fr att ndra bredden p en kolumn drar man muspekaren till skarven efter kolumnen i kolumnhuvudet,
markren ndras till en dubbelriktad pil. Hll drefter ned vnster musknapp och dra skarven till dess nya
lge. Fr att ndra radhjder gr man p samma stt i radhuvudet.
ndra textstorlek
Fr att ndra textstorlek behver man en mus med ett mushjul. Hll ned Ctrl-tangenten samtidigt som
mushjulet roteras fr att ndra textstorlek.
2.67
Geo
Byta plats p kolumner

Genom att frst peka p en kolumnrubrik och sedan peka igen och hlla kvar kan man dra en kolumn till
ett nytt lge. En rtt streck visar det nya lget innan man slpper.
Markera celler
Fr att kunna kopiera data frn ett inmatningsfnster till klippbordet markerar man frst de nskade
cellerna.
Markera kolumner
Kolumner markeras genom att man klickar p kolumnhuvudet. Fr att markera flera intilliggande
kolumner hller man ned vnster musknapp och drar ver de nskade kolumnerna. Fr att markera flera
enskilda kolumner hller man ned Ctrl-tangenten samtigt som man klickar p nskade dem.
Markera rader
Rader markeras genom att man klickar p radnumret. Fr att markera flera intilliggande rader hller man
ned vnster musknapp och drar ver de nskade rader. Fr att markera flera enskilda rader hller man
ned Ctrl-tangenten samtigt som man klickar p nskade dem.
Markera enskilda celler

Celler markeras genom att man klickar p cellen (vid sidan av texten). Fr att markera flera intilliggande
celler hller man ned vnster musknapp och drar ver de nskade celler. Fr att markera flera enskilda
celler hller man ned Ctrl-tangenten samtigt som man klickar p nskade dem.
Markera allt
Pekar man p cellen lngst upp till hger i ett inmatningsfnster markeras alla celler.
Kopiera, klistra in, klippa ut och radera

Kopiera
Fr att kopiera data till klippbordet markerar man frst nskade celler och klickar sedan p knappen
eller vljer Redigera | Kopiera. Nr man kopierar frn ett inmatningsfnster hmtas textinformationen
frn cellerna vilket innebr att numeriska vrden endast kopieras med s mnga decimaler som visas p
skrmen.
Man kan kopiera hela rader eller kolumner genom att markera dem.
Klistra in
2.68
Arbeta med Geo
Om det finns Information i klippbordet kan denna klistras in i ett numeriskt fnster. Peka p den cell dr
inklistringen ska brja (peka vid sidan av texten i cellen). klickar sedan p knappen
eller vljer
Redigera | Klistra in. Om kllinformationen innehller data fr fler celler kommer innehllet i celler till
hger om och nedanfr den aktiva cellen att ersttas. Om antalet rader i kllinformationen r fler n vad
som finns frn den aktiva raden till sista raden kommer verskjutande rader automatiskt att skapas. Om
dremot antalet kolumner inte rcker till kommer inte all data att klistras in.
Vljer man Redigera | Infoga post kommer nya rader att skjutas in fre den aktuella raden och
informationen klistras in p dessa rader.
Om man vljer en cell genom att peka p texten s att markren visas, kommer inklistrad data endast att
hamna i den aktuella cellen.
Klipp ut
Nr man klipper ut kopieras markerade information till klippbordet och drefter raderas den. Detta kan
endast gras fr hela rader i ett inmatningsfnster. Markera de aktuella raderna och vlj Redigera | Klipp
ut eller klicka p knappen .
Radera
Fr att bort information ur ett inmatningsfnster markerar man frst nskade celler och vljer Redigera |
Radera eller klickar p knappen . Har man markerat hela rader frsvinner dessa helt.
Spara vy som text

Vlj Vyer | Spara vy som | Fltavgrnsad text fr att spara innehllet i en inmatningsvy till en vanlig
textfil.
Fltavskiljare:
Hr vljer du vilket tecken som skall skilja flten t i textfilen.
Filnamn:
Hr vljer du ett namn p textfilen du skall skapa.
Spara vy som MS Excel-fil

Vlj Vyer | Spara vy som | MS Excel-fil fr att spara innehllet i en inmatningsvy till en Excel-fil om du
vill gra egna berkningar eller skicka data till personer som inte har Geo.
Se ven redigering i inmatningsvyer
70
, kontroll av inmatning
74
2.69
Geo
2.3.5.2
Redigering i numeriska vyer
Sortering
Innehllet i alla inmatningsvyer kan sorteras, vlj Redigera | Sortera... fr att ppna dialogen fr
sortering.
Vlj frst vilket flt sorteringen ska baseras p, samt om vrdena ska sorteras stigande eller fallande.
Man kan ven ange hur flten ska tolkas, numeriskt eller alfanumeriskt. Frutom primrsorteringen kan
ven sekundra och tertira villkor sttas upp om det finns lika vrden som behver skiljas t.
Sorteringsflt
Listan visar de i inmatningsvyn aktuella kolumnrubrikerna. Vlj kolumn fr primrsortering och eventuellt
fr sekundr och tertir.
Alfabetisk sortering
Jmfrelse sker tecken fr tecken frn vnster till hger. Ex: 1,10,2.
Numerisk sortering
Jmfrs numeriskt. Ex: 1, 2, 10.
Sorteringsordning
Vlj om vrdena ska sorteras i stigande eller fallande sekvens.
Automatisk upprkning av punktnummer

I de dokument som innehller punktnummer kan dessa rknas upp automatiskt fr varje ny rad man
lgger till. Vlj Data | Upprkna punktnummer automatiskt i menyn fr det aktuella dokumentet. S fort
data matas in i ngot av de andra flten p en ny rad skrivs punktnumret in automatiskt.
Se ven inmatningsvyer
67
, sk och ndra
71
2.70
Arbeta med Geo
2.3.5.3
Sk/Modifiera
Genom att vlja Redigera | Sk och ndra eller klicka p knappen

nr en inmatningsvy r aktiv fr
du fram Sk och ndra-dialogen. Med denna dialog kan man ska efter, markera/avmarkera samt ndra
p flt. Den r anvndbar fr att hitta flt med ett visst innehll eller ndra p mnga flt p en gng.
Sk och ndra i koordinatdokument
Det r viktigt att komma ihg att ndringar endast kan utfras p den del av ett dokument som visas i
numeriska vyn, fr koordinatfiler visas t.ex. varje linje i en egen vy. Vill man utfra operationer p en hel
koordinatfil kan man istllet anvnda funktionen Modifiera punkter 120 . Man kan ven vlja Data |
Explodera linjer fr att skapa lspunkter av alla linjer i en koordinafil, drefter kan 'Sk och ndra'
utfras p hela dokumentet. Vlj sedan Redigera | Generera linjer fr att terskapa linjerna igen (detta
frutstter att punktnumren i filen inte har modifierats eftersom dessa amvnds vid generering av linjer).
De operationer som anges nedan gr att utfra antingen p alla rader eller endast p markerade eller
omarkerade rader i vyn.
Sidan Sk / Markera
Anvnd denna sida fr att ska efter flt och fr att markera rader med ett visst innehll.
Det gr att kombinera operationer t ex fr att markera rader med ett flt inom ett visst intervall (t ex
genom att kombinera markera flt strre n min samt avmarkera flt strre n max). Befintlig markering
tas inte bort innan operationen utfrs, s om man vill avmarkera alla rader mste man klicka med musen
i stansfnstret).
Operationerna p denna sida ndrar aldrig p fltens innehll, endast p markeringen eller markrens
position.
Operation
Sk nsta
Placerar markren p nsta flt som uppfyller villkoret.
Sk fregende
Placerar markren p fregende flt som uppfyller villkoret.
Markera
Markerar de rader vars flt uppfyller villkoret.
Avmarkera
Avmarkerar de rader vars flt uppfyller villkoret.
Vxla markering
Vxlar markeringen p de rader vars flt uppfyller villkoret.
Flt
Flt som villkoret anvndas p. Ange ven om fltet ska betraktas som text eller numerisk vid jmfrelse.
2.71
Geo
Villkor
Villkor som avgr vilka flt operationen ska tillmpas p. OBS Villkoren ger olika resultat fr textflt resp
numeriska flt. Fr textflt och villkoren Lika (=) samt Inte lika (<>) kan man anvnda jokertecken.
Vrde
Vrde fr villkoret.
Differens
Vid numerisk jmfrelse och med villkoren lika samt inte lika kan man hr ange den noggrannhet som
jmfrelsen utfrs med. T ex anses 100,1 vara lika med 100,2 om differensen r 0,1 eller strre.
Sidan ndra
Anvnd denna sida fr ndra innehllet i flten.
Operation
Stt
Fltet stts till angivet vrdet.
Prefix
Vrdet lggs till i brjan av fltet.
Suffix
Vrdet lggs till i slutet av fltet.
Radera text
Den frsta frekomsten av texten i Vrde tas bort frn fltet.
Addera
Vrdet lggs till befintligt vrde i fltet. Ange negativt vrde fr subtraktion.
Multiplicera
Vrdet i fltet multipliceras med angivet vrde. Ange -1 fr teckenbyte.
Dividera
Vrdet i fltet divideras med angivet vrde.
Omnumrera
Frsta punkten i listan fr det angivna vrdet, sedan rknas efterfljande punkter upp med ett.
Flt
Flt som operationen utfrs p.
Vrde
Vrde som anges fr operationen. (se ovan).
Se ven numeriska vyer
67
, redigering i numeriska vyer
70
.
2.72
Arbeta med Geo
2.73
Geo
2.3.5.4
Kontrollstans/kontroll av inmatning
Vid manuell inmatning (stansning) av data r det ofta lmpligt att kontrollera att man matat in rtt vrden.
Detta kallas i Geo fr kontrollstansning, och sker genom att alla vrden matas in ytterligare en gng.
Kontrollstansning
Fr att starta kontrollstans i en stansvy, vlj Data | Kontrollstans frn menyn efter att du stansat in data
frsta gngen. Samtliga celler i vyn blir d gr och de inmatade vrdena syns inte. Du brjar nu stansa
vrden igen. Om det vrde du matar in andra gngen inte r samma som det frsta fr du en frga om du
vill behlla det ursprungliga vrdet eller erstta det med det nya. I bda fallen anses vrdet vara
okontrollerat och cellen r fortfarande gr. Om du matar in samma vrde blir cellen grn och vrdet syns,
vrdet anses nu vara kontrollerat. Fr att ett vrde skall vara kontrollerat krvs det allts att man matar in
samma vrde i cellen tv gnger i rad.
Om du avbryter kontollstansningen med Data | Kontrollstans kommer du tillbaka till den vanliga
stanslget, men kontrolldata finns kvar. De vrden som du lgger till eller ndrar i den vanliga vyn
kommer att markeras som okontrollerade om du gr tillbaka till kontrollstansning. Obs! Om du stnger
stansfnstret helt eller byter data i det, t.ex. genom att byta aktiv station i inmtningsdokument eller byta
aktiv linje i ett koordinatdokument kommer kontrolldata att g frlorad!.
Tips: Det gr att stansa och kontrollstansa samtidigt. Om du stansar in en ny rad lngst ner i en stansvy i
kontrollge lggs data till i filen p vanligt stt och cellerna markeras som okontrollerade i vyn. Stansa
raden en gng till fr att kontrollera.
Se ven: Numeriska vyer
67
2.74
Arbeta med Geo
2.3.6
Trdvyer
Trdvyer anvnds fr att visa hierarkiskt uppbyggda objektstrukturer. Ett objekt i strukturen visas som en
nod i trdet. Olika symboler anvnds fr att visa objektets typ.
Expandera noder
Om ett objekt innehller andra objekt visas detta med en speciell symbol, ett plustecken innebr att
noden kan expanderas och ett minustecken innebr att noden r expanderad.
Expanderbar nod.
Klicka p plustecknet eller dubbelklicka p nodens text fr att expandera en nod.
Expanderad nod.
Klicka p minustecknet eller dubbelklicka p nodens text fr att kollapsa en nod.
Redigera noder
Genom att hgerklicka p en nod visas en meny som innehller specifika alternativ fr objektet. Vlj
Egenskaper... fr att redigera objektet i egenskapsdialogen 77 .
Se ven fnster och vyer
31
, grafiska vyer
35
, numeriska vyer
67
2.75
Geo
Dialogvyer
2.3.7
En dialogvy r vy som innehller ett antal flt och kontroller p samma stt som i en dialog. Stationsdata
fr en inmtningsfil visas i en dialogvy.
Redigering
Flten redigeras som i en dialog. Om man hgerklickar i ett inmatningsflt visas en meny dr man kan
klistra in, kopiera, klippa ut samt radera text.
Se ven fnster och vyer
31
2.76
Arbeta med Geo
2.3.8
Egenskapsdialoger
Egenskaperna fr objekt som visas i de olika vyerna kan redigeras i Egenskapsdialogen. Dialogen visas
genom att man hgerklickar p ett objekt och sedan vljer Egenskaper...
Man behver inte stnga dialogen efter att man har granskat eller redigerat egenskaperna, pekar man p
ett nytt objekt kommer istllet egenskaperna fr det objektet att visas. Positionen fr dialogen sparas fr
att den ska hamna p samma stlle som senast den var ppen. Fr mnga objekt r dialogen indelad i
ett antal flikar.
Exempel p egenskapsdialog.
Tips! Anvnd knappen med frgetecknet fr att visa hjlp om ett specifikt flt i dialogen.
Se ven Fnster och vyer 31 .
2.77
Geo
In- och utmatningsfnster
2.3.9
In- och utmatningsfnstret anvnds dels fr att visa resultat frn olika funktioner och dels fr att mata in
vrden till grafiska verktyg.
Fnstret r indelat i ett antal olika flikar. Olika programdelar i Geo producerar utdata som hamnar i dessa
flikar.
System
Hr visas information om programversion, aktuellt projekt, vilka filer som ppnas mm.
Grafik
Utdata frn alla grafiska verktyg hamnar under 'Grafik'. Hr kan man ven mata in data till verktygen
eftersom det finns ett speciellt inmatningsflt i fnstret. I listan till vnster om fltet visas vilken typ av
information som frvntas. Se ven grafiska verktyg 168 .
Volymer
Utdata frn volymberkning visas i fnstret.
Modeller
Hr skrivs information om terrngmodeller, bl.a. nr en modell skapas.
Versionskontroll
Om ett projekt r anslutet mot versionskontroll visas infromation om in- och utcheckning av filer mm i
detta fnster.
Kommunikation
Vid lsning frn instrument visas rdatainformation i fnstret.
Ntutjmning
Hr visas data frn ntberkningar.
Fnstret kan enkelt visas eller gmmas genom att man klickar p knappen
eller vljer Vyer | In- och
utmatningsfnster.
Fnstret r dockningsbart 31 , vilket innebr att det kan 'snppas' fast mot en kant. Nr Geo stngs
sparas lget fr fnstret s att det hamnar p samma plats och fr samma storlek nsta gng Geo
startas.
Se ven fnster, vyer och verktygsflt
31
, grafiska verktyg
168
2.78
Arbeta med Geo
2.3.10 Textredigering
Geo kan ppna och redigera vanliga textfiler, TXT. Nr du vljer en textfil i ppna-dialogen 17 visas
textdokumentet i en editeringsvy, dr du kan redigera texten p samma stt som i t.ex. Windows
Anteckningar. Vanliga funktioner som klipp ut, klistra in, kopiera och sk finns tillgngliga.
2.79
Geo
2.4
Programinstllningar
Vlj Redigera | Instllningar fr att ndra programinstllningarna.
Mappar
Programmapp
Hr anges i vilken katalog programmet r installerat. Kan inte ndras.
Global mapp
Anger i vilken mapp globala filer som t.ex. kodlistor, linjetypsfiler, symbolfiler och ritningsstmplar skall
lagras. Ls mer om kodlistor, linjetypsfiler och symbolfiler under Kodlista nedan. Ritningsstmplar
behandlas ytterligare i ritningar 187 .
Konfigurationsmapp
Hr anges i vilken mapp vissa konfigurationsfiler skall sparas, ssom rapportmallar och
attributdefinitionsfiler. Hr sparas ven filen 'Geo.dir' som innehller standardskvgar till projekt, se
nedan.
Projektmappar
Hr kan du ange en standardskvg fr projekt p olika enheter. Skvgen mste brja med ett '\' och
innehlla ett jokertecken '*'. Nr du vljer att skapa ett nytt projekt 4 kommer denna skvg fresls och
du fr tillflle att byta ut '*' mot en text unik fr projektet. Om t ex. fljande rad skrivs in: "\pdoc\*\xyz" fr
enhet C: innebr det att projektfilnamnet "C:\pdoc\NYPROJEKTMAPP\xyz\project.cnf" kommer att
fresls. NYPROJEKTMAPP blir markerat fr att ltt kunna skrivas ver med det katalognamn du vill ha.
Det finns en standardskvg fr varje enhet (C:, D: osv..) och du byter enhet i rullgardinslistan fr att tala
om fr vilken enhet du vill ange standardskvg. Den enhet som str aktiv i listan nr instllningarna
sparas kommer ocks fresls nr ett nytt projekt skapas. Skvgarna sparas i filen 'Geo.dir' i
konfigurationskatalogen.
Kodlista
2.80
Arbeta med Geo
Under denna flik anges aktiv kodlista, symbolfil och linjetypsfil.

Kodlista:
En punkts utseende och funktion styrs i Geo av dess kod. Data fr koderna finns i kodlistor (cod-filer).
Endast en kodlista r aktiv t gngen. Om du inte vill ha ngon kodlista lmnas detta flt blankt. Geo
levereras med standardkodlistan 'sbg.cod'.
Symbolfil:
Ange fil som innehller det symbolbibliotek som du vill anvnda. Symboler kopplas till punktkoder genom
kodlistan. Geo levereras med standardbiblioteket 'sbg.sym'.
Linjetypsfil:
Ange fil som innehller de linjetyper som du vill anvnda. Linjetyper kopplas till punktkoder genom
kodlistan. Geo levereras med standardbiblioteket 'sbg.glt'.
Ls mer om Kodlistor, symboler och linjetyper
154
Vinklar
Hr stller du in ur vinklar skall visas och anges i Geo. Detta pverkar inte hur data skrivs till fil.
Vinkelsystem:
Tre vinkelsystem finns frdefinierade: Gon (400 v e), Grader (360 v e) samt Radianer (2pi v e). Om du vill
anvnda ngot annat system, t.ex. militra streck, anger du antal vinkelenheter per varv (6400 ve).
Tips! Du kan anvnda '/' fr att mata in vinklar som grader/minuter/sekunder i inmatningsflt. Skriv t.ex.
59/06/47.5678 fr att mata in 59d 6m 47.5678s
2.81
Geo
Nollvinkel:
Ange vderstreck fr vinkeln 0.
Positiv riktning:
Ange om vinkelavlsningen kar medurs eller moturs.
Koordinater
Ange namn p koordinataxlarna, namnet fr vara ett tecken. Fr hjdaxeln kan ven positiv riktning (upp
eller ner) anges. Instllningarna pverkar inte hur data skrivs till fil.
Format
Koordinater:
Ange antal decimaler som visas fr koordinater samt ordningen p axlarna vid in- och utmatning. Dessa
instllningar fljs i inmatningsfnster, dialoger och utskrifter. Instllningarna pverkar inte hur data skrivs
till fil.
Vinklar:
Ange antal decimaler som visas fr vinklar samt om vinklar ska visas som decimaltal eller i (grader/
minuter/decimala sekunder). Det senare alternativet br endast anvndas d vinklar anges i grader.
Instllningarna pverkar inte hur data skrivs till fil.
Lat Long
2.82
Arbeta med Geo
Ange hur koordinater i latitud och longitud skall anges och visas. Vinkelsystem anges p samma stt som
i Vinklar ovan. Ange hur mnga decimaler som skall visas och om vinklar ska visas som decimaltal, i
(grader/minuter/decimala sekunder) eller i (grader/decimala minuter). De tv senare alternativen br
endast anvndas d vinklar anges i grader. Fr latituder och longituder r 0-riktningen alltid
ekvatorialplanet resp. Greenwich. Instllningarna pverkar inte hur data skrivs till fil.
Inmtning
Ange ordningen p mtdata samt enheter fr tryck och temperatur vid in- och utmatning. Dessa
instllningar fljs i inmatningsfnster, dialoger och utskrifter. Instllningarna pverkar inte hur data skrivs
till fil.
Versionskontroll
Versionskontroll r en tillggsmodul till Geo som lter dig integrera programmet med Microsoft Visual
SourceSafe, spara dina filer i en databas, spra och flja alla ndringar och administrera vilken
anvndare som fr tillfllet redigerar en viss fil
Skvg till databas:
Om rutan [Anvnd standarddatabas] kommer den databas du tidigare angett i MS Visual SourceSafe
anvndas, annars kan du mata in skvg till en databas i fltet nedan. Om ingen databas anges kommer
Geo att frga efter den vid inloggning.
2.83
Geo
Anvnd standard loginnamn:

Kryssa i rutan om du vill att det anvndarnamn du tidigare angett i MS Visual SourceSafe skall anvndas,
annars kommer Geo frga efter anvndarnamn vid inloggning.
Utskrift
Hr kan du vlja viss tillggsinformation som kommer att skrivas ut i sidhuvudet p numeriska dokument
och rapporter.
Frga efter beskrivning vid utskrift:
Med denna ruta ikryssad kommer Geo att frga efter en valfri textrad nr du skriver ut ett dokument.
Texten kommer att skriva ut i huvudet p alla sidor.
Skriv ut logotyp i sidhuvud:
Med denna ruta ikryssad kommer en logotyp att skriva ut i sidhuvudet. Logotypen skall ligga i en emf-fil
eller i en bitmapfil (bmp, jpg, pcx, tga, tif, gif, png), och filen mste ligga i katalogen fr globala filer, se
ovan. Skriv in namnet p den fil du vill anvnda eller tryck [...] fr att blddra.
Skriv ut utan frg eller grtoner:
Vlj detta alternativ fr att f utskrifter som endast innehller svart och vitt, och har en bttre kontrast fr t.
ex. fax eller liknande.
Attribut
Attributdefinitionsfil:
Hr vljer du aktiv attributdefinitionsfil. Detta pverkar vilka valfria attribut du kan skapa och redigera fr
olika objekttyper. Om du vill gra egna attributdefinitioner br du gra en kopia av attributdefinitionsfilen
och spara med ett annat namn, eftersom standard.atr skrivs ver nr du installerar om Geo.
ppna filnamnsattribut med:

Attribut med formatet filnamn kan ppnas med en knapptryckning i attributobjektets egenskapsdialog. Hr
2.84
Arbeta med Geo
vljer du om filen skall ppnas med Geo eller det program som Windows freslr.
Attributhantering beskrivs mer i avsnittet Valfria attribut
86
AutoCAD-kataloger
AutoCAD anvnder stdfiler fr att visa informationen i en dwg-fil (eller dxf). Med stdfiler menas filer fr
teckensnitt, linjestilar, rastreringar m.m. Till teckensnitt och linjestilar anvnds .shx-filer och till rastreringar
.pat-filer. Vilka stdfiler som behvs str i dwg-filen. Om AutoCAD inte hittar tillhrande stdfiler kommer
visningen av filen inte att bli exakt s som konstruktren av filen sg den. Teckensnitt byts t.ex ut mot ett
liknande och linjestilar kommer att visas i enklare utformning. Var AutoCAD ska leta efter stdfiler kan
man stlla in.
P samma stt fungerar det i Geo nr en AutoCAD-ritning ppnas och visas p skrmen. Man kan ven i
Geo stlla in var programmet ska leta efter de AutoCAD-stdfiler som en dwg-fil r skapade med.
De stdfiler som Geo inte hittar vid inlsningar av en .dwg- eller .dxf-fil visas i utmatningsfnstret i Geo.
Exempel:
Hittar inte AutoCAD-stdfilen: ISO.shx
Hittar inte AutoCAD-stdfilen: ltypeshp.shx
AutoCAD-kataloger (fr .shx, .pat m.fl.)
Ange en eller flera skvgar till stdfiler. Har man AutoCAD installerat anger man med frdel samma
skvgar hr som man har i AutoCAD. Har man inte AutoCAD kan man ange eventuella andra
kllkataloger fr stdfilerna.
Sk efter filer i globalkatalogen om de inte terfinns i AutoCAD-katalogerna
Hr kan man styra Geo till att alltid leta efter stdfiler till AutoCAD-ritningar i den valda globalkatalogen i
Geo. Hittas filen i en av AutoCAD-katalogerna r det den filen som anvnds.
Se ven: Projektinstllningar
13
, Transformationer
142
2.85
Geo
2.5
Valfria attribut
Vissa fil- och objekttyper i Geo kan kompletteras med valfria attribut. Detta innebr att du som anvndare
kan lgga till ytterligare lagringsflt fr objekttypen, utver dom som r standard. Om du t.ex. mter
mycket brunnar kan du komplettera inmtnings- och koordinatformatet med ett flt fr brunnsdjup fr att
kunna ange detta i flt och spara vrdet tillsammans med dina koordinater. Attributets vrde kan sen
skrivas ut tillsammans med datalistor och grafik, samt anvndas med funktioner som Sk och ndra 71
och Modifiera punkter 120 . Attributen definierar du i en attributdefinitionsfil, och denna kan t.ex. vara
gemensam inom ett fretag eller grupp. Vilken attributdefinitionsfil som fr tillfllet r aktiv vljer du i
Programinstllningar 80 , filen skall ligga i globalkatalogen. Om du vill skapa en egen attributdefinitionsfil
gr du enklast en kopia p standard.atr, ger den ett annat namn och redigerar den sen som du vill ha
den. Standard.atr skrivs ver vid installation av nya Geo-versioner. Fr nrvarande kan attribut hanteras i
inmtningsdokument 240 och koordinatdokument 110 samt i ledningsprofiler 437 . Attributen flyttas
automatiskt ver vid koordinatberkning.
Attributdefinitionsfilen
Hr kopplar definierar du attribut fr olika objekttyper. I trdvyn till vnster listas de objekt du kan knyta
attribut till, fr nrvarande fungerar attributhanteringen fr "PxyPoint" (punkt i koordinatfil) och
"InmRecord" (mtdatapost i inmtningsfil). I inmatningsdelen anger du typ, vrdelistor och
presentationsinstllningar fr attributet.
Attributtyp
Hr ger du attributtypen en kort identifikation. Det r denna identifikation som sparas tillsammans med
vrdet i fil och som du anger i flt fr att ge attributet vrde. Beroende p vilket instrument du anvnder
kan det vara lmpligt att ge typen en numerisk identifikation fr lttare inmatning i instrumentet.
Beskrivning
Hr kan du ge attributtypen en lngre beskrivning. denna kan variera mellan olika Geo-installationer, t.ex.
vid versttning av attributdefinitionsfilen.
Format
En attributtyp kan ha olika format, beroende p vad det r fr typ av data du vill ange. Inmatningsflt och
textformatering anpassas till den valda typen, t.ex. s kan ett attribut av typen datum / tid redigeras
genom att ett datum klickas fram i en almanacka. Fljande format finns tillgngliga.
Text
Heltal
Flyttal
Datum / tid
Alternativ
Exponentiel
lt
Vrdet kan innehlla valfri text.

Vrdet skall vara ett heltal.
Vrdet r ett flyttal p formen 1,234
Vrdet r en tidsangivelse med datum och klockslag.
Vrdet r ett av ett antal tillgngliga alternativ.
Samma som flyttal, men p formen 1,234e-4. Lmpligt fr mycket sm eller stora tal.
2.86
Arbeta med Geo
Filnamn
Vrdet r ett filnamn eller en webbadress. Geo har speciella funktioner fr att visa eller
ppna filer angivna p detta vis. Webbadresser mste brja med "http://"
Vidd
Hr anger du bredden p kolumnen fr attributet i inmatningsvyn i antal tecken.
Maxvrde, Minvrde, Enhet
Dessa flt anvnds fr nrvarande inte, utan r tnkta fr framtida utveckling.
Statusvrden
Om formatet r 4 = Alternativ s anger du de alternativ som skall g att vlja p hr, separerat med
komma, t.ex. "rd,grn,gul". I flt anges vrdet av upprkningsbara attribut med sitt ordningsnummer
med 0 som frsta alternativ. T.ex. skall du allts ange "0" fr rd och "2" fr gul.
Kolumn
Bocka i alternativet om du vill att attributtypen skall ha en egen kolumn i inmatningsvyn, se ven
redigering nedan.
Attributens kolumner lggs till efter standardkolumnerna.

Grafik
Bocka fr alternativet om du vill att attributtexten skall skrivas ut som en punkttext i det grafiska fnstret
och p ritningar. OBS! Hr vljer du bara vilka attribut som skall g att visa. Du slr av och p visning av
dom attribut som r frbockade hr i Grafiska dokumentegenskaper 39 .
Storlek
Teckenstorlek fr grafisk utritning.
Justering
Textplacering fr grafisk utritning.
Penna
Penna/frg fr grafisk utritning.
Redigering av attribut
Endast attributtyper som finns i den aktiva attributdefinitionsfilen kan redigeras. Om du ftt en fil som
innehller andra attribut syns dessa i trdvyn, men kan inte redigeras.
Redigering i den numeriska vyn

Om du i attributdefinitionsfilen angett att attributtypen skall ha en egen kolumn kan du redigera vrdet
direkt i inmatningsvyn fr filen. Hur imatningsfltet ser ut beror p vilket format attributet har.
Exempel p inmatningsflt fr attribut.

2.87
Geo
Text
Heltal
Flyttal
Datum / tid
Klicka p den stora nertpilen fr att vlja

ett datum ur almanackan. De sm pilarna
kan anvndas fr att ka eller minska
vrdet fr den markerade enheten. (dag,
timme etc.)
Alternativ
Vlj ett av alternativen i listan. Inget annat

vrde kan anges.
Exponentiellt
Filnamn
Skriv in ett filnamn eller klicka p

nertpilen fr att vlja en fil i
ppnadialogen 17 .
Redigering i egenskapsdialogen
Fr att redigera attributen fr ett objekt vljer man att visa egenskaperna fr objektet, antingen genom att
hgerklicka p objektet i trdvyn och vlja egenskaper, eller genom att markera objektet i grafiken,
hgerklicka och vlja egenskaper. I fliken 'Attribut' visas de attribut som definierats fr objektet.
Klicka p knappen [Lgg till] fr att lgga till nya attribut.

I dialogen som visas vljer man attributtyp och vrde fr attributet. Imatningsfltet fr vrdet varierar
i utseende p samma stt som i inmatningsvyn, se ovan.
2.88
Arbeta med Geo
Vlj [ndra] fr att redigera ett attributvrde.

Vlj [Ta bort] fr att radera det markerade attributet i listan.
Vlj [ppna] fr att ppna filen med det program som r registrerat i windows fr filtypen. Gller
endast om attributet r av filnamnsformat, och vrdet r ett giltigt filnamn eller webbadress.
Attributvyn
Om du har attribut av formatet Filnamn visas dessa automatiskt i attributvyn nr objektet markeras i en
trdvy eller det grafiska fnstret. Du visar och gmmer attributvyn med knappen
i verktygsraden eller i
menyn under <Vyer / Attributvy>. De filer som kan visas automatiskt r bilder (jpg, tif, bmp, pcx, tga,
png), ljud- och filmklipp (mp3, wav, mid, midi, mpg, mpeg, avi) och webbdokument (htm, html, dhtml,
shtml, php, asp).
Markera punkten
i grafiken
eller i trdet...
...och bilden i filen

visas i
attributfnstret
Om det finns flera attributtyper med format filnamn kopplat till samma objekttyp (t.ex. koordinatpunkt) s
vljer du vilken av dessa attributtyper som skall visas genom att klicka p knappen i nederkant av
attributvyn.
Se ven: Koordinatfiler
110
, Inmtningsfiler
240
, Grafiska dokumentegenskaper
39
, Programinstllningar
80
2.89
Koordinathantering
Koordinathantering
3.1
Allmnt om koordinathantering
Vid all koordinathantering anvnds ngon typ av koordinatfil. Den tidigare vanligaste typen, PXY-filen, har
ersatts av ett nytt filformat, GEO-filen. Denna nya filtyp r mer flexibel, innehller en punkt- och
linjestruktur som r helt oberoende av punktnumrering och stdjer valfria attribut till punkter och linjer.
PXY-filen stds fortfarande av Geo 12 fr baktkompabilitet och fr att underltta kommunikation med
andra program. Kapitlet r indelat i fljande avsnitt.
Koordinatsystem
Global Transformation
106
Koordinatfiler
Omnumrera punkter
Medelvrdespunkter
Punktfilter
110
123
Modifiera punkter
92
118
119
120
122
Skifta XYZ
117
Parallella linjer
126
Extrahera punkter
127
Extakt med polygon
129
134
Ortogonal transformation 3D
136
Korrigera hjder fr geoidseparation

Skapa terrngmodell
Polygonpunkter
Transformation
138
442
140
141
142
Specialfunktioner
Jmfrelse av filer
verstt koder
149
151
Plavskrning
152
153
Kodlistor, symboler, linjetyper
154
3.91
Geo
3.2
Koordinatsystem
3.2.1
Geo hanterar koordinater i flera olika koordinatsystem. Geocentriska koordinater (XYZ), Longitud och
latitud, projicerade koordinater i en knd projektion eller helt lokala koordinater. Fr att rkna om mellan
olika koordinatsystem finns funktionerna Transformation 142 och Global transformation 106 .
Globala koordinatsystem
Med globala koordinatsystem menas koordinatsystem som r vl definierade gentemot jordklotet.
Koordinater i globala system kan anges p flera olika stt, och omrkning mellan dessa kan gras med
Global transformation 106 .
Geocentriska koordinater (Kartesiska)

Hr anges en punkts koordinater som X, Y och Z i ett rtvinkligt hgerhandssystem med origo i jordens
centrum, Z-axeln r den samma som jordens rotationsaxel med positiv riktning genom nordpolen, Xaxeln genom Greenwich-meridianen och Y-axeln vinkelrt mot de bda andra. Olika system kan ha olika
definitioner av jordens centrum och rotationsaxel, t.ex. s skiljer jordcentrum c:a 600 m mellan WGS 84
och RT90.
Latitud och longitud (Geografiska koordinater)
Hr anges en koordinat som tv vinklar och en hjd ver en referensellipsoid. Ellipsoiden har samma
centrum som det geocentriska koordinatsystemet, och storlek och tillplattning vljs s att ellipsoiden s
vl som mjligt verensstmmer med Geoiden. Geoiden r den ostrda medelhavsytan och dess tnkta
frlngning ver landomrden, d.v.s. en yta som avbildar jordens tyngdkraftsflt p s stt att
tyngdkraftspotentialen ver hela geoiden r den samma som vid den ostrda havsytan. Tyngdkraftsfltet,
och drmed geoiden r oregelbundet varfr olika ellipsoider vljs i olika delar av vrlden fr att f en s
bra lokal verensstmmelse som mjligt. I Sverige anvnds ellipsoiden Bessel 1841. Longituden r
vinkeln lngs ekvatiorialplanet frn Greenwich till den skta punkten och latituden r den vinkel med
vilken en linje vinkelrt mot ellipsoidytan som gr genom punkten skr ekvatorialplanet. Ellipsoidhjden r
punktens hjd ver ellipsoidytan, och skiljer sig frn hjd ver geoiden, som fs vid t.ex. avvgning.
Skillnaden mellan Geoid och ellipsoid kallas Geoidhjd, och varierar i Sverige mellan -10 och +10 m.
3.92
Koordinathantering
Figuren nedan illustrerar sambandet mellan kartesiska och geografiska koordinater.
Projicerade koordinater
Projicerade koordinatsystem r en avbildning av punkter p ellipsoiden p en plan yta. Eftersom den yta
man vill avbilda r buktig blir avbildningen aldrig felfri, drfr anvnds olika projektioner i olika delar av
vrlden. I Sverige anvnds Gauss-Krgers projektion. Detta r en transversal Mercator som r vinkelriktig
och har en lngdriktig nord-sydlig linje, medelmeridianen. Projektionen fs genom att kartplanet lggs
som en cylinder runt ellipsoiden och ligger an lngs medelmeridianen (se bild). Koordinaterna projiceras
sedan ut p kartplanet.
Nr ett rutnt av latituder och longituder projiceras (se bild) syns tydligt att endast medelmeridianen
avbildas rtt. Projektionsfelen r minst nrmast medelmeridianen, varfr denna projektion lmpar sig vl
fr lngstrckta lnder som Sverige. I bilden nedan har linjer med 10 graders intervall avbildats.
3.93
Geo
I RT 90 anvnds sex olika medelmeridianer fr olika delar av landet, med 2.5 gon mellan dem.
Meridianen 0 Gon gr igenom Stockholms gamla observatorium och meridianen 2.5 Gon Vst anvnds
fr rikstckande karteringar. Plankoordinater anges som X (positivt norrut med utgngspunkt vid
ekvatorn) och Y (positivt vsterut med utgngspunkt vid medelmeridianen). och detta kalls fr fullstndiga
koordinater. Dessa justeras ofta med ett tillgg i X och Y och tillgget skall anges tillsammans med
koordinatsystemet i antal 100 000 som skall lggas till en given koordinat fr att f den fullstndiga
koordinaten. Om t.ex. koordinatsystemet anges som RT 90 2.5 Gon V 60:-15 innebr detta att 6 000 000
skall lggas till X och 1 500 000 skall dras ifrn Y fr att f en fullstndig koordinat (RT 90 2.5 Gon V 0:0).
X-tillgget syftar oftast till att f frre siffror i koordinaten. Y-tillgget r ofta negativt fr att slippa hantera
negativa koordinater vster om medelmeridianen, vilken annars skulle ha Y = 0.
Lokala Koordinatsystem
Utver globalt definierade system anvnd ofta helt lokala koordinatsystem, t.ex. byggplatsnt. Dessa
tcker mindre omrden och drfr tas ingen hnsyn till projektionsfel och jordkrkning. Fr att omvandla
mellan lokala system eller mellan ett lokalt system anvnds oftast en Helmerttransformation, se
Transformation 142 . Vissa ldre projicerade system som t.ex. ST 74 innehller vridningar och fel vilket gr
det lmpligt att behandla dem som lokala vid t.ex. GPS-mtningar.
Se ven: Global transformation
13 , Vlja koordinatsystem 95
106
, Transformationer
142
, HMK-Ge:S, HMK-Ge:GPS, Projekt Instllningar
3.94
Koordinathantering
3.2.2
Vlja koordinatsystem
Geo hanterar koordinater i flera olika koordinatsystem. Geocentriska koordinater (XYZ), Longitud och
latitud, projicerade koordinater i en knd projektion eller helt lokala koordinater. Fr att rkna om mellan
olika koordinatsystem finns funktionerna Transformation 142 och Global transformation 106 .
Koordinatsystemet anvnds av funktionerna Projektionskorrektion av inmtning 250 och Import av GPSbaslinje till ntutjmning 537 . Det gr ven att ppna en llc-fil 140 och transformera till geo-format och
tvrtom. Om man inte tnker anvnda ngon av dessa funktioner behver inget koordinatsystem anges.
Vissa lokaliseringsfiler och koordinatsystem finns frdefinierade, och filer fr dessa (*.lok, *.gtr, *.csd, *.
grd) kan laddas ned frn www.sbg.se/Hmta filer. Nedladdade filer ska lagras i Geo:s globalmapp.
Hur man vljer koordinatsystem

Fr att longitud och latitud ska kunna visas eller fr att man ska kunna transformera om dem till en *.geo
fil, krvs det att man har definierat ett koordinatsystem fr projektet. Detta grs frn fliken Instllningar 13
i projektvyn. Wizarden (guiden) fr koordinatsystemsinstllningar gr det mjligt att vlja eller skapa en
lokaliseringsfil, *.lok, som innehller alla parametrar och instllningar, t.ex. geodetiskt datum,
kartprojektion och lokal transformation. Filen sparas i projektet men det r mjligt att teranvnda
lokaliseringen i andra projekt. Klicka p
fr att ppna en dialog med instllningar fr koordinatsystem.
Vlja ett frdefinierat koordinatsystem

Anvnd detta om det finns ett frdefinierat koordinatsystem som passar. Lokaliseringen vljs d till det
aktuella projektet. Frdefinierade koordinatsystem kan man kopiera frn den globala mappen 80 till
projektmappen.
3.95
Geo
Vlj ett koordinatsystem och klicka Nsta.
Geo freslr ett unikt namn p lokaliseringen som baseras p datum och tid d det skapades. ndra
eventuellt namnet och tryck Avsluta. Angivet koordinatsystem gller nu fr det aktuella projektet.
Vlja en existerande lokalisering
Detta alternativ anvnds nr man redan har en lokalisering (*.lok-fil) sparad.
3.96
Koordinathantering
Listan ovan visar tidigare anvnda lokaliseringar, i svl det aktuella projektet som i andra. Vlj lmplig fil.
P fljande sida i dialogen visas namnet p den nya *.lok-filen, se ovan. I detta fall kopieras *.lok-filen till
projektet, drmed pverkas inte originalfilen av eventuell redigering.
Skapa en lokalisering frn mtta punkter

Detta anvnds fr att skapa en lokal transformation inom ett visst omrde. Om man t.ex. har anvnt
GeoPad och mtt knda punkter fr att f longitud och latitud kan Geo anpassa dessa koordinater till de
knda punkterna.
Det finns tre stt att skapa koordinatsystem frn mtta punkter.
Ett frdefinierat baskoordinatsystem anvnder parametrarna frn det frdefinierade systemet och passar
in punkterna med en lokal transformation.
Om koordinatsystemet skapas automatiskt blir det mindre noggrant, eftersom Geo d anvnder punkter
frn transformationen fr att skapa en medel TM zon. Ingen global hjdtransformation anvnds heller.
Ett tredje stt att skapa en lokalisering r att stta detaljerade parametrar fr koordinatsystemet, dvs
geodetiskt datum, global hjdtransformation, kartprojektion och transformationsmetod.
I samtliga fall behver en *.llc fil anges.
3.97
Geo
Punkter frn *.llc-filen kommer att jmfras med punkter med samma punktnummer som finns i filer
angivna under filer med knda punkter. Beroende p antalet punkter och hur mnga punkter som har
hjdkoordinater fresls en lmplig transformation.
Geo rapporterar hur mnga punkter i plan och i hjd som har hittats.
Hr visas differenserna i plan. Om det r mjligt att transformera i hjd, fr man fram hjddifferenserna
nr man vljer Nsta>.
Om ngon av punkterna orsakar stora fel i transformationen kan man klicka p raden fr att avmarkera
denna frn berkningen.
Efter detta kommer man till dialogen dr man fr frslag p namn p lokaliseringen som ovan.
Nr ett koordinatsystem har blivit valt, visas parametrarna i fliken Instllningar
13
i projektvyn. Om ngon
3.98
Koordinathantering
lokal transformation har blivit vald visas den ocks, t.ex. 2D Helmert + lutande plan.
Visa / Redigera parametrar manuellt
P frstasidan i dialogen med instllningar fr koordinatsystem, kan man vlja Visa / redigera parametrar
manuellt.
P de fljande sidorna r det mjligt att visa och redigera aktuella parametrar fr geodetiskt datum, global
hjdtransformation, kartprojektion och lokal transformation.
Geodetiskt datum
Eftersom olika system kan ha olika definitioner av jordens centrum och rotationsaxel (geodetiskt datum),
s mste en transformation mellan GPS:ens system (WGS 84) och det lokala systemet anges.
Parametrarna beskriver frhllandet mellan ellipsoidernas centrum och orientering, vilka lagras i en gtr-fil.
Klicka p Visa / Redigera detaljer fr att visa detaljer fr aktuellt geodetiskt datum. Fr att ndra
geodetiskt datum, vlj Kopiera frn mall och vlj lmplig *.gtr fil. Om man vill spara ndringarna fr att
kunna anvnda mallen senare, klickar man p Spara aktiv som mall. Annars sparas parametrarna endast
i *.lok-filen. Man mste ven ange om parametrarna r definierade till eller frn lokalt system. Samtliga
frinstallerade *.gtr-filer r definierade till lokalt system.
Under www.sbg.se/Hmta filer finns frdiga gtr-filer att ladda ned.
3.99
Geo
None.gtr
Sweref99_TM.
gtr
Ingen transformation. Kan anvndas dr kartprojektionen appliceras direkt i WGS 84

eller GRS 80, t.ex. UTM-projektioner och SWEREF 99 TM.
Wgs2rt.gtr
Omrkning frn WGS 84 (SCANDOC 87) till RT 90. Parametrarna r hmtade ur

HMK Ge:GPS, frsta utgvan, och anvndes tidigare vid omrkning av GPS-mtta
punkter till svenskt system.
Omrkning frn SWEREF 93 till RT 90. Parametrarna r hmtade ur HMK Ge:GPS,

Sweref93_RT90
andra utgvan, och ersatte fregngaren SCANDOC 87. Numera ersatt av SWEREF
.gtr
99.
Sweref99_RT90 Omrkning frn SWEREF 99 till RT 90. Parametrarna r hmtade ur HMK Ge:GPS,
tredje utgvan, och erstter tidigare SWEREF 93.
.gtr
OBS! Det finns allts tre olika samband som anvnds vid GPS-mtningar, och mellan sambanden skiljer
sig koordinaterna med upp till en meter. Var noga med att kontrollera om koordinater du ftt fr
utgngspunkter r i SWEREF 99, SWEREF 93 eller WGS 84 (SCANDIC 87).
Nr man vljer Visa / Redigera detaljer, fr man upp fljande dialog. Parametrarna initieras till det
system som eventuellt var valt innan, vilket kan utnyttjas fr att skapa liknande system.
I dialogen ovan kan man redigera parametrar fr den geocentriska 3D-helmert transformationen
som ska gras.
Beskrivning Ange valfri text p denna rad. Texten br vara en beskrivning av
transformationssambandet. Texten kommer att skrivas ut i t.ex. rapporter.
Rotation Ange rotationen runt geocentriska X-, Y- och Z-axlar mellan systemen. Eftersom
rotationerna r mycket sm, anvnds enheterna mikroradianer eller bgsekunder. Ange vilket.
Translation Ange geocentrisk frflyttning mellan systemen.
Skala Ange en skalfrndring mellan systemen i ppm (miljondelar). 0 ppm ger samma skala.
Global hjdtransformation
Hr vljer man hur hjder ska transformeras frn det globala till det lokala systemet. Vlj om hjden ska
berknas som hjd ver lokal ellipsoid eller om en geoidmodell, *.grd, ska anvndas. Om en geoidmodell
anvnds hmtas de aktuella vrdena frn *.grd-filen i den globala mappen.
Lokaliseringsfilen, *.lok, innehller parametrar fr allt utom geoidmodellen.
3.100
Koordinathantering
Transformera till hjd ver lokal ellipsoid

Hjden ver ellipsoiden i GPS:ens koordinatsystem (WGS 84) transformeras till hjden ver
ellipsoiden i det lokala systemet. Denna hjdtransformation anvnder parametrar frn valet av
geodetiskt datum, gtr-filen.
Anvnd geoidmodell
Om man vljer en grd-fil transformeras hjden ver ellipsoiden i GPS:ens koordinatsystem (WGS
84) direkt till hjd ver geoiden i det lokala hjdsystemet (hjd ver geoiden fs vid avvgning till
exempel).
Det gr att anvnda valfria geoidmodeller i GRAVSOFT grd-format. Ett antal geoidmodeller gr att
ladda ned frn www.sbg.se/Hmta filer.
Kartprojektion
Kartprojektionen innehller parametrar som beskriver projektionen av koordinater i longitud och latitud p
den lokala ellipsoiden till det lokala kartplanet.
Klicka p Visa / Redigera detaljer fr att se aktuella parametrar. De vanligaste koordinatsystemen finns
att ladda ned frn www.sbg.se/Hmta filer. Nedladdade csd-filer ska sparas i Geos globalmapp.
3.101
Geo
Klicka p Kopiera frn mall fr att hmta en *.csd-fil med frdefinierade parametrar. Om man gr ngra
ndringar av ovanstende parametrar anvnds dessa i lokaliseringsfilen,*.lok. Om man istllet vljer
Spara aktiv som mall, skapas en ny *.csd-fil.
Om man tidigare valt ngot koordinatsystem, kommer parametrarna att kopieras frn det tidigare valda
systemet, vilket kan utnyttjas fr att skapa liknande system. Fr att t.ex. skapa RT 90 0 Gon 65:-1, vlj RT
90 0 Gon 0:0 (frdefinierat), vlj Visa / Redigera detaljer och ndra Falsk Nord och Falsk st. Falsk Nord
syftar oftast till att f frre siffror i koordinaten. Falsk st anges fr att slippa hantera negativa koordinater
vster om medelmeridianen. Bland de av SBG frdefinerade systemen fr SWEREF behver Falsk Nord
och Falsk st aldrig ndras.
Namn Hr anger man valfritt namn p koordinatsystemet, t.ex. "RT 90 0 gon 65:-1".
Projektionsmetod Hr anger man vilken projektionsmetod som ska anvndas. Fr RT 90 och
UTM gller Gauss-Krger.
Projektionsskala Skala fr projektionen. Normalt 1 fr RT 90 och 0,9996 fr UTM.
Referensellipsoid Fr RT 90 anvnds Bessel 1841, medan valet av referensellipsoid varierar fr
UTM.
Falsk Nord Tillgg till den verkliga nordkoordinaten. I RT 90 anges Falsk Nord vanligen med 0 eller
med ett negativt vrde p omkring 6 - 7 miljoner.
Falsk st Tillgg till den verkliga stkoordinaten. I RT 90 anges Falsk st vanligen med ett positivt
vrde p ngra hundra tusen eller 1,5 miljoner.
Central-longitud Longitud fr projektets centralpunkt, dvs. centralmeridian fr projektionen. Vid
Transversell Mercatorprojektion benmns projektionssystemen ofta efter sin medelmeridian. I
Sverige benmns av historiska skl meridian 1803'29.8'' ster om Greenwich, som meridian 0 gon
i rikets system. Vljer man att anvnda en frvald kartprojektion kan ven vrdet p centrallongituden ndras, fr RT 90 2,5 gon V 0:0 anvnds t.ex. meridian 1548'29.8''.
Central-latitud Latitud fr projektets centralpunkt.
Lokal transformation
Utver globalt definierade system anvnds ofta helt lokala koordinatsystem, t.ex. byggplatsnt. Dessa
tcker mindre omrden och drfr tas ingen hnsyn till projektionsfel och jordkrkning. Fr att omvandla
mellan lokala system anvnds oftast en Helmerttransformation, se Transformation 142 . ven vissa ldre
projicerade system som t.ex. ST 74 innehller vridningar och fel som gr det lmpligt att behandla dem
som lokala vid t.ex. GPS-mtningar.
3.102
Koordinathantering
Vanligtvis skapar man ett lokalt transformationssamband (Funktion|Transformation), i form av en *.tpffil som man sedan vljer in hr. Fr ytterligare information om transformation, se Transformation 142 .
Om en lokal transformation anvnds visas transformationsmetoden hr.

Genom att vlja Rensa r det mjligt att radera instllningarna fr transformationsparametrarna, men
kontrollera frst att en mall har sparats.
Mallarna har formatet *.tpf. De har drmed samma filformat som alla lokala transformationer i Geo, till
exempel fr bakgrundsbilder och transformationer som berknas under Funktion | Transformation.
Klicka p Kopiera frn mall fr att hmta en *.tpf-fil med frdefinierade parametrar. Om man gr ngra
ndringar p parametrarna anvnds dessa i lokaliseringsfilen, *.lok. Om man istllet vljer Spara aktiv
som mall, skapas en ny *.lok-fil.
3.103
Geo
Sammanfattning koordinatsystemsinstllningar:
Med koordinatsystemsinstllningarna kan man direkt transformera mellan GPS-koordinater i latitud och
longitud (geografiska koordinater) och lokala koordinatsystem.
Olika system har

olika definitioner av
jordens centrum och
jordens
rotationsaxlar
(geodetiskt datum).
Global rotation och

translation. Med en
gtr-fil (som beskriver
GPS:ens
koordinatsystem i
frhllande till ett
lokalt system med
avseende p
ellipsoidernas
centrum och
orientering) kan man
transformera frn
GPS:ens
koordinatsystem
WGS 84 till ett lokalt
system, eller
tvrtom.
Global
hjdtransformation.
Hjden kan transformeras
mellan globalt och lokalt
system antingen
med en grd-fil
eller
med parametrar i en gtr-fil.
Med gtr-fil erhlls

hjd ver den lokala
ellipsoiden.
Med grd-fil erhlls hjd

ver geoiden.
Kartprojektion. Med
parametrar i en csdfil projiceras
geografiska
koordinater p den
lokala ellipsoiden till
det lokala kartplanet.
3.104
Koordinathantering
Lokal
transformation.
Med en tpf-fil kan
man transformera
koordinater till ett
lokalt system, t.ex.
ett byggplatsnt.
Se ven: Global transformation

projektet 13
106
, Transformationer
142
, HMK-Ge:S, HMK-Ge:GPS, Instllningar i
3.105
Geo
Global transformation
3.2.3
Fr omrkning av koordinater inom eller mellan tv globala koordinatsystem 92 vlj Funktioner | Global
transformation. Man fr d upp nedanstende dialog. Om man tidigare har anvnt funktionen, kommer
de val som man d gjorde fr den globala transformationen att vara frvalda. Dialogen r uppdelad i
Koordinatsystem 1 och Koordinatsystem 2. Man kan rkna mellan projicerade, geografiska eller
kartesiska koordinater i de bda systemen. Klicka i "Jag har" respektive "Jag vill ha" beroende p vilken
berkning som ska utfras.
Koordinatsystem 1
Ange vilken typ av koordinater som du har eller vill ha; Lokal Kartprojektion (X, Y, Z), Geografiska
koordinater (Longitud, Latitud) eller Geocentriska kartesiska koordinater (X, Y, Z).
Om man anger en csd-fil under Koordinatsystem 1 visas de valda parametrarna under Kartprojektion.
Koordinatsystem 2
Hr kan du gra samma val som under Koordinatsystem 1. Om man vljer en csd-fil, visas tillhrande
parameterar under Kartprojektion.
3.106
Koordinathantering
Kartprojektion (X,Y,Z lokalt)

Markera "Jag har" eller "Jag vill ha" om du har eller vill ha lokala projicerade koordinater i X, Y och Z.
En csd-fil innehller parametrar som beskriver projektionen av koordinater i longitud och latitud p den
lokala ellipsoiden till det lokala kartplanet. Anvndaren kan vlja en frdefinerad csd-fil eller skapa ett
eget samband, med knapparna [Nytt] eller [Redigera]. Ls mer om kartprojektion och olika instllningar
i Instllningar i projektet 13 .
Nytt
Skapar ett nytt koordinatsystem 92 .
Redigera
Fr att redigera ett befintligt samband, klicka p [Redigera]. Det tidigare valda systemets samband
kommer d att visas, vilket kan utnyttjas fr att skapa liknande system.
o Projektionsmetod Den projektionsmetod som anvnds. Fr RT 90 och UTM gller GaussKrger.
o Projektionsskala Skala fr projektionen. Normalt 1 fr RT 90 och 0,9996 fr UTM.
o Referensellipsoid Fr RT 90 anvnds Bessel 1841, medan valet av referensellipsoid
varierar fr UTM.
o Falsk Nord Tillgg till den verkliga nordkoordinaten. I RT90 anges Falsk Nord vanligen
med 0 eller med ett negativt vrde p omkring 6 - 7 miljoner.
o Falsk st Tillgg till den verkliga stkoordinaten. I RT90 anges Falsk st vanligen med ett
positivt vrde p ngra hundra tusen eller 1,5 miljoner. Anges fr att slippa hantera
negativa koordinater vster om medelmeridianen.
o Central-longitud Longitud fr projektets centralpunkt, dvs. centralmeridian fr
projektionen. Vid transversell Mercatorprojektion benmns projektionssystemen ofta efter
sin medelmeridian. I Sverige benmns av historiska skl meridian 1803'29.8'' ster om
Greenwich, som meridian 0 gon i rikets system. SWEREF 99 TM anvnder medelmeridian
1500'00.0'' ster om Greenwich. I Sverige anvnds ven andra medelmeridianer, se HMK
fr detaljer.
o Central-latitud Latitud fr projektets centralpunkt.
Geografiska koordinater (Longitud, Latitud)

Ange om du har eller vill ha geografiska koordinater i longitud och latitud.
Om ngon csd-fil har valts, redovisas den valda referensellipsoiden hr.
Kartesiska koordinater (X, Y, Z Geocentriskt)

Ange om du har eller vill ha geocentriska kartesiska koordinater i X, Y och Z.
Spara i hjdkoordinat
Om man rknar till projicerade koordinater eller latitud och longitud kan man vlja vad som ska lagras i
hjdkoordinaten.
Originalhjd
Transformerad
hjd
Ingen hjd
Lmnar hjden ofrndrad. Kan t.ex. vara anvndbart vid omrkning av GPSmtningar dr senare korrektion fr Geoidseparation skall gras och geoidmodellen
utgr frn ellipsoidhjder i WGS 84.
ven hjden transformeras. Bde hjden i till- och frnsystem behandlas som
ellipsoidhjd ver respektive ellipsoid.
Hjdfltet i lagringsfilen lmnas blankt.
Transformation (7-param) mellan systemen

Eftersom olika koordinatsystem kan ha olika definitioner av jordens centrum och rotationsaxel s mste
en transformation mellan ellipsoidernas centrum och orientering anges. Dessa parametrar lagras i gtr 2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB
3.107
Geo
filer.
Exempel p gtr-filer som levereras med Geo:
None.gtr
Ingen transformation. Anvnds t.ex. vid verrkning mellan olika medelmeridianer i

RT 90 dr samma referensellipsoid anvnds i bda systemen.
Sweref93_RT90. Omrkning frn SWEREF 93 till RT 90. Parametrarna r hmtade ur HMK Ge:GPS,
andra utgvan, och anvnds normalt vid omrkning av GPS-mtta punkter
gtr
Sweref99_RT90.
Omrkning frn SWEREF 99 till RT 90.
gtr
Wgs2Rt.gtr
Omrkning frn WGS 84 (SCANDOC) till RT 90. Parametrarna r hmtade ur HMK

Ge:GPS, frsta utgvan, och anvndes tidigare vid omrkning av GPS-mtta punkter
Observera att parametrarna i gtr-filen r definerade fr translation och rotation i den riktning som namnet
antyder. Transformationsparametrarna r drmed oberoende av de val man har gjort undet
Koordinatsystem 1 och 2. Nr man har valt en gtr-fil, eller skapat en egen gtr-fil, mste man drfr ven
kryssa i rtt ruta under filnamnet fr att specificera t vilket hll transformationen r definierad.
Obs! Det finns allts olika samband som anvnds i GPS-mtningar och koordinater skiljer upp till en
meter mellan sambanden. Var noga med att kontrollera om koordinater du ftt r i SWEREF 99,
SWEREF 93 eller SCANDOC 87.
Skapa eller ndra transformationer
Utver de transformationssamband som levereras kan man skapa nya egna. Fr att skapa eller ndra ett
samband, klicka p [Nytt] eller [Redigera]. Ls mer om transformationssamband och olika instllningar i
Instllningar i projektet 13 . I dialogen som dyker upp kan man ange parametrar fr den geocentriska 3Dhelmert transformationen som ska gras.
Beskrivnin
g
Rotation
Vinklar i
Ange en beskrivning av transformationssambandet. Texten kommer att skrivas ut i t.ex.

rapporter.
Ange rotation runt geocentriska X- Y- och Z-axlar mellan systemen.
Eftersom rotationerna r mycket sm anvnds enheterna mikroradianer eller bgsekunder.
Ange vilket hr.
Translatio Ange geocentrisk frflyttning mellan systemen.
n
Ange en skalfrndring mellan systemen i ppm (miljondelar). 0 ppm ger samma skala.
Skala
3.108
Koordinathantering
Fil att transformera

Hr anges den fil som ska transformeras. Filer av typen GEO, PXY och LLC samt GCC kan ppnas. Om
ingen filndelse anges antas filen vara en GEO-fil. Fr projicerade och geocentriska koordinater anvnds
GEO- eller PXY-filer. Fr latitud och longitud r filtypen LLC 140 . Fr geocentriska kartesiska koordinater
anvnds GCC-filer.
Spara resultat i
Hr anges i vilken fil resultatet skall lagras.
Nr alla flt r korrekt ifyllda, klicka p [Transformera].
Exempel 1: Du vill rkna frn koordinater i ditt projekt, som ligger i RT 90 0 Gon 0:0, till RT 90 2.5 Gon V
0:0. Vlj frst RT 90 0 Gon 0:0 under koordinatsystem 1. Ange RT 90 2.5 Gon V 0:0 som system 2. Som
Transformation (7-param) mellan systemen vljs 'None.gtr' eftersom bda systemen anvnder samma
geocentriska referens. I 'Spara i hjdkoordinat' kan du ange Originalhjd eller Transformerad hjd. Bda
valen ger samma resultat, eftersom hjden anges ver samma referensellipsoid i bda systemen och
drfr inte pverkas av transformationen.
Exempel 2: Du har ftt X-, Y- och Z-koordinater i SWEREF 99 TM och vill rkna in dem till ditt projekt i
RT 90 2,5 Gon V 0:-15. Vlj RT 90 2,5 Gon V 0:-15 under system 1. Vlj SWEREF 99 TM under system
2. Projektionsparametrar fr respektive system visas. RT 90 anvnder Bessel 1841 som
referensellipsoid, medan GRS 80 anvnds av SWEREF 99 TM. Som Transformation (7-param) mellan
systemen vljer du 'Sweref99_RT90.gtr'. Kom ihg att ange att parametrarna fr
transformationssambandet r definierat frn system 2 till system 1. I detta fall kan inte hjder
transformeras, vlj drfr att lagra originalhjd.
Se ven: Koordinatsystem
GPS
92
, Transformationer
142
, Instllningar i projektet
13
, HMK-Ge:S, HMK-Ge:
3.109
Geo
3.3
Koordinatfiler
3.3.1
Koordinatfiler innehller tredimensionella punkter som identifieras med ett punktnummer. Till varje punkt
kan ett antal koder och attribut knytas. Filerna kan innehlla bde fria punkter och linjer. Frn och med
version 12 av Geo anvnds ett nytt filformat (geo) som erstter det tidigare (pxy). I det nya formatet
separeras linjenumreringen frn punktnumreringen. Pxy-filer kan dock lsas och skrivas som tidigare.
Vyer
Koordinatfiler kan visas i olika vyer. Normalvyn fr koordinatfiler r den grafiska vyn.
Grafisk vy
Normalvyn fr koordinatfiler r den grafiska vyn. Se ven grafiska vyer 35 och grafisk redigering 157 . Fr
att ppna en grafisk vy fr ett koordinatdokument frn en annan koordinatvy vljer man Vyer | Grafisk vy,
.
Grafisk 3D-vy
Hr visas koordinatfilens innehll i en tredimensionell perspektivvy. Vlj '3D-grafik' i ppnadialogen eller
vlj Vyer | Grafisk 3D-vy, , frn en annan koordinatvy.
Numerisk vy (trdvy)
Anvnd den numeriska vyn fr att redigera specifika data i dokumentet. Fnstret r uppdelat i en trdvy
som visar punkter och linjer och en inmatningsvy som visar aktuella punkter i den markerade delen av
trdet. Under noden 'Punkter' i trdet visas alla fria punkter (ej knutna till linjer) i dokumentet. Alla linjer i
dokumentet finns under noden 'Linjer' och markeras den visas en sammanstllning ver ingende linjer i
dokumentet. I sammanstllningen visas information i form av linjenummer, linjekod, om linjen r sluten
eller ej, antal punkter, lngd samt eventuell area. Genom att markera en av linjerna visas de punkter som
ligger i den linjen i inmatningsdelen av fnstret.
Fr att ppna ett koordinatdokument i numeriskt lge vljer man 'trd' i ppnadialogen eller Vyer |
Inmatningsvy, , frn en annan koordinatvy.
3.110
Koordinathantering
Genom att hgerklicka i trdet visas en meny:
Infoga punkt
Skjuter in en ny punkt fre den markerade punkten. r noden 'Punkter' markerad placeras punkten
sist bland lspunkterna. r en linje markerad hamnar punkten sist i den linjen.
Infoga linje
Skjuter in en ny linje fre den markerade linjen. r noden 'Linjer' markerad hamnar linjen sist bland
linjerna.
Radera
Raderar markerad punkt eller linje.
Utskrift
Vid utskrift frn den numeriska vyn visas en dialog dr du fr vlja vad som skall skrivas ut. Du kan vlja
p att skriva ut hela dokumentet (samtliga lspunkter och linjer), eller aktivt fnster (lspunkterna eller
den aktiva linjen), d.v.s. den data som visas i inmatningsdelen.
Se ven inmatningsvyer
67
Punkter
Information i en punkt i en koordinatfil:
Punktnummer
Punktnumret som identifierar punkten kan innehlla max. 12 tecken och kan vara bde numeriskt
3.111
Geo
och alfanumeriskt (kolon, :, tillts inte). Ett punktnummer behver inte vara unikt i en fil. Blanka
punktnummer r tilltna.
Plankoordinater
Alla punkter mste innehlla plankoordinater. Hur mnga decimaler som visas styrs frn
programinstllningarna 80 .
Hjdkoordinat
Fr varje punkt kan en hjd anges. Ett blankt vrde innebr att hjdinformation saknas (i pxy-filer
skrivs dock hjden noll p dessa punkter).
Punktkod
Punktkoden kan innehlla max. 8 tecken och kan vara bde numerisk och alfanumerisk. Via
punktkoden kan bl.a. symboler och linjetyper styras vid utritning.
Specialkod
Specialkoden anvnds tillsammans med remark-fltet fr att definiera extra information om en
punkt. Max. 2 tecken (numerisk eller alfanumerisk).
Remark / Anmrkning
Remark-fltet r ett fritt flt p 12 tecken (numeriskt eller alfanumeriskt) och anvnds oftast i
kombination med specialkoden.
Redigera punktens egenskaper
Genom att markera och hgerklicka p en punkt, antingen i den grafiska vyn eller i trdvyn, och vlja
egenskaper kan man visa egenskaperna fr en punkt.
Visa punktegenskaper frn trdvyn

Visa punktegenskaper frn grafikvyn.
.
Egenskapdialogen r uppdelad i tv flikar (se ven attributfliken under 'Attribut' nedan).
Vrdena kan ndras direkt i dialogen.

Punktkoder
Varje punkt i en koordinatfil har ett kodflt p 8 tecken. Genom att anvnda en kodlista kan punktkoden
styra ett antal egenskaper fr en punkt, t.ex. vilken symbol som ska ritas ut.
Tips! I egenskapsdialogen kan man klicka p vlj-knappen,
, fr att vlja kod fr punkten.
3.112
Koordinathantering
En dialog visas med de koder som finns i den aktiva kodlistan, se programinstllningar
80
I dialogen visas ven vilken symbol och linjetyp som den aktuella koden r knuten mot i kodlistan, se
ven kodlistor 154 . ven frn inmatningsvyn kan punktkodsdialogen ppnas genom att man klickar p
knappen markerad med en pil, till hger i ett punktkodsflt.
Specialkod och remark (anmrkning)

Specialkoden anvnds tillsammans med remark-fltet fr att definiera extra information om en punkt.
Spe
cial Remark
kod
R
Radie
C
Radie
PV Sidomtt
PH Sidomtt
B
Bring
CF
Tvrfall
(Cross Fall)
Funktion
Drar en radie frn punkten till nsta punkt. Obs! Linjefrbindning mste finnas till
nsta punkt.
Ritar en cirkel med centrum i punkten.
Anger att en parallell linje ska berknas till vnster. Se parallella linjer 126 .
Anger att en parallell linje ska berknas till hger. Se parallella linjer 126 .
Anger linjebring om punkten berknats lngs en linje (lin-fil). Kan anvndas fr att
vrida symboler lngs en linje. Se ven sektioner utmed linje 406 .
Anger tvrfall om punkten berknats lngs en linje (lin-fil). Se ven sektioner utmed
linje 406 .
Linjer
I geo-formatet kan information lggas ven p linjeniv, detta r inte mjligt i pxy-formatet.
Linjenummer
Linjenumret identifierar linjen och kan vara numeriskt eller alfanumeriskt. Linjenummer behver inte
vara unika i filen. Linjenumret kan vara blankt.
Sluten polygon
Detta r en flagga som styr om en linje ska ritas sluten (frsta och sista punkten ihopdragna).
Redigera linjens egenskaper
Genom att markera och hgerklicka p en linje, antingen i den grafiska vyn eller i trdvyn, och vlja
egenskaper kan man visa egenskaperna fr en linje.
Egenskapdialogen r uppdelad i tre flikar (se ven attributfliken under 'Attribut' nedan).
3.113
Geo
Linjenummer
Identifiering av linjen.
Sluten polygon
Alternativet innebr att linjens frsta och sista punkt dras ihop. Dessutom kan polygonen fyllas med
valfri frg/mnster, se ven egenskaper koordinatdokument 39 .
Ej sluten
Sluten
Lngd
Visar linjens horisontella lngd.
Fylld
3D-Lngd
Visar linjens tredimensionella lngd .
Area
Om polygonen r sluten visas arean.
I fliken 'Punkter' kan de punkter som ingr i linjen granskas/redigeras i ett inmatningsfnster.
Punkt- och linjenumrering

Geo-formatet
I geo-formatet r numrering av punkter och linjer helt fri, dvs. punkternas numrering styr inte hur linjer
ritas. Alla punkter som hr till en viss linje ligger under den linjen. En punkt kan inte hra till mer n en
linje.
3.114
Koordinathantering
Exempel 1.
Exempel 2.
Pxy-formatet
I pxy-formatet finns inget separat linjenummer utan det ingr i punktnumret. Dessutom ligger alla punkter
i en obruten sekvens i en pxy-fil.
En linje i en pxy-fil definieras av en sekvens med punkter som har samma linjenummer inbakat i
punktnumret och separerat med en punkt. Tre punkter
de 1.01, 1.02 och 1.03 kommer att tolkas som en linje medan tre punkter
de 101, 102 och 103 kommer att tolkas som lspunkter. Vi inlsning av en pxy-fil kommer
punktnumren att delas fr linjepunkter, vilket fr ovanstende linje innebr att en linje med nr 1
kommer att skapas och den kommer att bestr av punkterna 01, 02 och 03.
Nr man sparar en koordinatfil som pxy kommer linjenumren att fogas samman med punktnumren fr att
linjer ska knytas rtt. Observera dock att punktnumren max kan innehlla 12 tecken i en pxy-fil.
Visning av punktnummer
Vid visning av punktnummer anvnds ett kolon, :, som separator fr linjenummer och punktnummer.
Tecknet visas bara p skrmen och finns allts inte lagrat i filerna.
3.115
Geo
Explodera linjer
Nr man har lst in en koordinatfil som innehller linjer sorteras punkterna fr varje linje in under denna.
Detta innebr att man inte kan f en numerisk inmatningsvy ver alla punkter i dokumentet. Genom att
vlja Data | Explodera linjer kan man skapa lspunkter av alla linjepunkter i dokumentet.
En frga visas: 'Sammanfoga linjenummer till punktnummer?'.
Svarar man 'ja' kommer linjenumret att lggas in i punktnumret separerat med en punkt
(numreringen blir 1.01, 1.02 osv. fr punkterna i ovanstende linje).
Svarar man 'nej' kommer linjenumret inte att anvndas (numreringen blir 01, 02 osv. punkterna i fr
ovanstende linje).
Generera linjer
Denna funktion skapar linjer frn lspunkter i ett koordinatdokument. Genereringen baseras p pxynumrering av linjer, dvs. med en punkt som separator fr linjenummer. Denna funktion anvnds frmst fr
att terskapa linjer som exploderats med funktionen 'Explodera linjer'.
Genom att vlja Data | Generera linjer kan man skapa linjer av lspunkter i dokumentet.
En frga visas: 'Separera linjenummer frn punktnummer?'.
Svarar man 'ja' kommer linjedelen av punktnumret att lggas in som linjenummer p linjerna (linjen
kommer att heta 1 och punkterna 01, 02 osv. i ovanstende exempel).
Svarar man 'nej' kommer linjenummer inte att sttas och punktnumren frblir ofrndrade i linjerna
(linjenumret blir tomt och punkterna
s 1.01, 1.02 osv. i ovanstende exempel).

Tips! Om man vill anvnda t.ex. 'sk och ndra' p alla punkter i ett koordinatdokument med linjer kan
man frst vlja att explodera linjerna fr att f en inmatningsvy med alla punkter i dokumentet. Drefter
kan man modifiera punkterna p nskat vis. Vlj sedan 'Genera linjer' fr att terskapa linjestrukturen
igen. Obs! Detta fungerar inte om man ndrar punkternas numrering (fre punktseparatorn) eller
punkternas inbrdes ordning.
Attribut
I geo-formatet finns det mjlighet att stta attribut p punkter och linjer. Ett attribut kan t.ex. definiera en
punkts KF85-kod eller datum fr punktens inmtning. Obs! om man sparar ett koordinatdokument i pxyformat kommer eventuella attribut att frsvinna. Attribut beskrivs i avsnittet Valfria attribut 86 .
Se ven Koordinathantering
91
157
3.116
Koordinathantering
3.3.2
Skifta XYZ
Denna funktion byter plats p koordinatvrden i en koordinatfil. Detta kan ibland vara anvndbart om man
ftt en fil dr t ex X- och Y-axlarnas koordinatvrden definierats i annan riktning, eller fr att byta mellan
hger- och vnsterhandssystem. Geodetiska koordinater ligger normalt i ett vnsterhandsystem. Vlj
Data | Skifta XYZ fr att ppna dialogen.
Skifta X- och Y-vrden

Skiftar vrdena i X kolumnen mot vrdena i Y kolumnen.
Skifta X- och Z-vrden
Skiftar vrdena i X kolumnen mot vrdena i Z kolumnen.
Skifta Y- och Z-vrden
Skiftar vrdena i Y kolumnen mot vrdena i Z kolumnen.
Se ven: Koordinathantering
91
, Koordinatfiler
110
3.117
Geo
3.3.3
Detta r ett verktyg fr att ta bort punkter som frekommer mer n en gng i en fil. Man kan ska efter
identiska koordinater och identiska punktnummer . Vlj Data | Ta bort dublettpunkter.'
Leta efter identiska:

Skningen kan gras p bde koordinater och punktnummer. Vlj ett eller bda alternativen. Om bda
alternativen kryssas i mste bda villkoren vara uppfyllda fr att punkten skall tas bort.
Koordinater
Radera punkter med samma X-, Y- och Z- koordinat.
Punktnummer
Radera punkter med samma punktnummer.
tgrd:
Hr talar du om vad som ska hnda nr en dubblett ptrffas.
Spara frsta
Spara den frsta punkten om dublettpunkter ptrffas.
Spara sista
Spara den sista punkten om dublettpunkter ptrffas.
Frga
Visa information om bda punkterna och frga vilken av punkterna som skall behllas nr dubletter
ptrffas.
Minst information
Skiljer det i mngden data tas den punkt bort som innehller minst information. Hr gr det ocks
att vlja att hantera 0.0 som ingen information.
Radera med skord
Ange skord som sedan matchas mot dubletterna. Vlj ocks om skordet ska matchas exakt.
Medel
Skapar medelpunkt av dubletterna samt lgger eventuellt till ett suffix p punktnumret, /x, dr x r
antalet dubletter som anvndes vid medelvrdesbildningen.
91
, Koordinatfiler
110
3.118
Koordinathantering
3.3.4
Medelvrdespunkter
Anvnd denna funktion fr at medelvrdesbilda punkter med samma punkt- och linjenummer. Vlj Data |
Medelvrdespunkter i en koordinatvy fr att ppna dialogen.
Nu visas en lista p de punkter som frekommer mer n en gng i dokumentet samt medelvrdet av
koordinaterna. Bocka av de punkter du inte vill medelvrdesbilda. Nr du klickar [OK] kommer ett nytt
dokument skapas dr frbockade punkter har medelvrdesbildats, vriga punkter lmnas ofrndrade.
Fr medelvrdesbildade punkter hmtas vrig information (t.ex. kod, remark, attribut) frn den frsta
frekomsten av punkten och den medelvrdesbildade punkten kommer att ligga p samma plats i punkt/
linje-strukturen som den frsta frekomsten, vriga frekomster tas bort. Om detta gr att alla punkter i
en linje frsvinner kommer linjen tas bort helt och hllet.
91
, Koordinatfiler
110
3.119
Geo
Modifiera punkter
3.3.5
Anvnd denna funktion fr att ndra eller radera punkter med vissa speciella egenskaper. Denna funktion
arbetar mot hela det aktiva dokumentet. Om du bara vill ndra i den aktuella inmatningsvyn (t.ex. en linje)
anvnd Sk och ndra 71 . Vlj Data | Modifiera punkter fr att ppna dialogen.
Punktval
Hr vljer du vilka punkter som skall ndras eller raderas. Urvalet kan gras p tre olika stt.
Alla:
Alla punkter i dokumentet kommer att raderas/modifieras.
Filter:
Stt upp filter fr vilka punkter som kommer att raderas/modifieras. Om du stter upp fler filter mste
villkoren i alla filter uppfyllas fr att punkten skall behandlas.
[Lgg till filter]
Klicka hr fr att skapa ett nytt filter. En dialog fr filterdefinition 122 ppnas.
[Editera filter]
Klicka hr fr att redigera det filter som r markerat i filterlistan. Detta ppnar dialogen fr
filterdefinition 122 .
[Ta bort filter]
Klicka hr fr att radera det filter som r markerat i filterlistan.
Filterlistan:
Hr visas de filter du har skapat. En punkt mste uppfylla alla dessa villkor fr att behandlas.
Intervall:
Ange den frsta och sista punkt i dokumentet som skall raderas/modifieras. Alla punkter i intervallet
behandlas. Intervallet definieras av i vilken ordning punkterna kommer i filen.
ndra
Hr anger du vilken modifiering som skall gras av de punkter som uppfyller kriterierna i Punkturval.
3.120
Koordinathantering
Operation:
Ange vilken operation som skall utfras p punkterna. Fr upprkningsbara flt fungerar endast Stt (=).
Stt
Stt valt flt till ett nytt vrde. Om vrdet anges som * i numeriska flt kommer punktnumrets vrde
att sttas.
Addera
Numeriskt vrde att lgga till befintligt vrde.
Multiplicera
Numeriskt vrde att multiplicera befintligt vrde med. -1 fr att ndra tecken.
Dividera
Numeriskt vrde att dividera befintligt vrde med.
Prefix
Ange en text som lggs till fre befintlig data. Fungerar ej p numeriska flt.
Suffix
Ange en text som lggs till efter befintlig data. Fungerar ej p numeriska flt.
Radera text
Ange en text som skall tas bort frn befintlig data. Fungerar ej p numeriska flt.
Flt:
Ange vilket flt i punkterna som skall modifieras.
Vrde:
Ange nytt vrde eller vrde fr vald operation.
Knappar
[ndra]:
Utfr den valda ndringen p punkterna i urvalet.
[Radera]:
Radera punkterna i urvalet.
[ngra] och [Gr om]:
Dessa har samma funktion som de vanliga knapparna i verktygsfltet, men eftersom dessa inte gr att
komma t med dialogen ppen fr man anvnda dessa i stllet.
[Klart]:
Stnger dialogen.
91
, Koordinatfiler
110
, Sk och ndra
71
3.121
Geo
Punktfilter
3.3.6
Punktfilter anvnds av funktionera Modifiera punkter 120 , Extrahera punkter 127 och Modifiera sektioner 401
och r ett stt att ange ett urval av punkter ur en eller flera filer. Frn dessa funktioner kan du skapa eller
redigera punktfilter, och d ppnas en dialog fr filteregenskaper.
Filterdialogen:
Flt:
Hr anger du vilket flt i dokumentet som skall filtreras.
Typ:
Hr anger du hur fltet skall tolkas, numeriskt eller som text. Vissa flt (t.ex. koordinater) kan
endast tolkas numeriskt. Om du vljer att tolka som text kan s.k. jokertecken (? och *) anges i
Vrde.
Villkor:
Hr anger du vilket med vilket villkor fltet skall jmfras med Vrde.
Vrde:
Hr anger du med vilket vrde innehllet i Flt skall jmfras. Fr textflt och med villkoren Lika (=)
eller Inte lika (<>) kan jokertecken anvndas.
Jokertecken:
Fr vissa filter kan du anvnda s.k. jokertecken, d.v.s. tecken som motsvarar ett eller flera godtyckliga
tecken.
Ett godtyckligt tecken.
Ett godtyckligt antal godtyckliga

tecken.
Exempel
* Alla texter.
a?? Alla texter som bestr av tre tecken och som brjar p litet 'a'.
*a* Alla texter som innehller minst ett litet 'a'.
sektioner 401
91
, Koordinatfiler
110
, Modifiera punkter
120
, Extrahera punkter
127
, Modifiera
3.122
Koordinathantering
Omnumrera punkter
3.3.7
punkter
Om
punkter
Vlj denna funktion fr att
om punkter i en koordinatfil. Funktionen

r om lspunkter, linjer och element i linjer. Vlj Data | Om
fr att ppna dialogen. Funktionen skapar endast numeriska punkt- och linjenummer.
Om
punkter:
Kryssa fr detta alternativ om du vill att lspunkterna i den aktiva filen skall om
s.
Frsta punkt-nr
Ange punktnummer fr den frsta lspunkten.
ka med
Ange med hur mycket punktnumret skall kas fr varje punkt.
Om
linjer:
Kryssa fr detta alternativ om du vill att linjerna i den aktiva filen skall om
s.
Frsta linje-Id
Ange linjenummer fr den frsta linjen.
ka med
Ange med hur mycket linjenumret skall kas fr varje linje.
Om
element:
Kryssa fr detta alternativ om du vill att elementen i varje linje i den aktiva filen skall om
s.
Brja om fr varje linje
Med detta alternativ brjar elementnumren om p startvrdet fr varje ny linje, annars fortstter
upprkningen. Ex: 1:1, 1:2 .. 2:1, 2:2 resp. 1:1, 1:2 .. 2:3, 2:4. Det senare alternativet kan vara
anvndbart om man vill att varje elementnummer skall vara unikt.
3.123
Geo
Frsta element-nr
Ange punktnummer fr det frsta elementet.
ka med
Ange med hur mycket elementnumret skall kas fr varje punkt.
91
, Koordinatfiler
110
3.124
Koordinathantering
3.3.8
Extrahera linjer innehllande en eller inga punkter

Den hr funktionen flyttar punkter i linjer som bara innehller en punkt till punkter, och tar bort linjer som
inte har ngra punkter. Vlj Data | Rensa bort linjer innehllande en eller inga punkter.
91
, Koordinatfiler
110
3.125
Geo
Parallella linjer
3.3.9
Funktionen anvnds nr man vid mtning av t ex kantstenar har kodat (specialkoden) med PV (parallell v
nster) eller PH (parallell hger) fr att skapa parallella linjer med viss sidofrflyttning, offset. I Remarkfltet anges hjdskillnaden fr den nya linjen, om man t ex vill ha en linje 1 decimeter ver den
ursprungliga anges 0.01 i Remark. Vlj Data | Parallell linje frn ett aktivt koordinatdokument fr att
anvnda denna funktion.
Sidomtt:
Ange sidofrflyttningen av linjen.
Spara i aktiv fil:
Markera denna ruta om du vill att linjen ska sparas i samma fil.
Spara i fil:
Markera denna ruta om du vill att linjen ska sparas i en annan fil och ange filnamnet i inmatningsfltet.
91
, Koordinatfiler
110
3.126
Koordinathantering
3.3.10 Extrahera punkter

Denna funktion flyttar eller kopierar punkter frn en eller flera kllfiler till en mlfil. Olika filter kan sttas
upp fr vilka punkter som skall flyttas/kopieras eller s kan du vlja att flytta/kopiera alla punkter innanfr
en eller flera grnspolygoner. Vlj Funktion | Extrahera punkter fr att ppna dialogen. Funktionen
arbetar direkt mot filer p disk och kan drfr inte ngras.
Filer
Kllfiler:
Ange de filer du vill att funktionen skall leta efter punkter i.
Mlfil:
Ange i vilken fil extraherade punkter skall sparas.
Val
Alla:
Vlj detta alternativ fr att flytta/kopiera samtliga punkter i kllfilerna till mlfilen.
Filter:
Vlj detta alternativ fr att kunna filtrera vilka punkter som skall flyttas/kopieras. Om du stter upp fler
filter mste villkoren i alla filter uppfyllas fr att punkten skall behandlas.
[Lgg till filter]
[Editera filter]
[Ta bort filter]
Alla villkor/tminstone ett villkor mste uppfyllas
Detta mjliggr filtrering i flera niver (Alla villkor....) eller p t.ex. flera olika punktkoder (tminstone
ett villkor...).
3.127
Geo
Filterlistan:
Grnspolygon:
Vlj detta alternativ fr att kunna flytta/kopiera alla punkter innanfr en eller flera grnspolygoner. Varje
linje i polygonfilen betraktas som en polygon, och punkter som ligger innanfr ngon av polygonerna
kommer flyttas/kopieras.
Dela linjer:
Om du vljer detta alternativ s kommer en ny punkt interpoleras fram bde i kllfilen och
destinationationsfilen p de stllen dr linjer i kllfilen skr grnspolygonen.
Polygonfil:
Hr anger du namnet p den fil som innehller grnspolygonen eller grnspolygonerna.
Funktionsknappar
[Kopiera]:
Klicka hr fr att kopiera punkturvalet frn kllfilerna till mlfilen.
[Flytta]:
Klicka hr fr att flytta punkturvalet frn kllfierna till mlfilen. Punkterna kommer allts tas bort ur
kllfilerna.
[Klart]:
Stnger dialogen.
91
, Koordinatfiler
110
, Extrakt med polygon
129
3.128
Koordinathantering
3.3.11 Extrakt med polygon

Denna funktion anvnds fr att kopiera eller flytta punkter inom ett eller flera omrden begrnsade av
polygoner, t.ex. fr att plocka bort hjdkurvor genom byggnader. De urklippta eller kopierade punkterna
hamnar i det interna klippbordet och kan klistras in i ett annat dokument. Vlj Data | Extrakt med
polygon frn en grafikvy fr att ppna dialogen. Begrnsningspolygonerna skall finnas i det aktiva
dokumentet.
Extrahera frn fil:

Hr listas alla filer i det aktiva grafikfnstret. Nr dialogen ppnas r alla frbockade, bocka av de
dokument du inte vill flytta/kopiera punkter ifrn.
Bryt linjer:
Om detta alternativ r valt interpoleras nya punkter fram dr begrnsningspolygonerna skr linjer i
kllfilerna. Hjden berknas lngs linjen i kllfilen. Om du vljer att kopiera punkter lggs
skrningspunkterna till i urklippet, om du vljer flytta, ven i kllfilen.
Flytta punkter till klippbord:
Vlj detta alternativ fr att flytta inringade punkter till klippbordet och ta bort dom frn kllfilerna.
Kopiera punkter till klippbord:
Vlj detta alternativ fr att kopierade inringade punkter till klippbordet. Kllfilerna lmnas orrda.
91
, Koordinatfiler
110
, Extrahera punkter
127
3.129
Geo
3.3.12 Extrahera punkter lngs linje

Denna funktion flyttar eller kopierar punkter frn en eller flera kllfiler till en mlfil, och villkor kan anges i
form av sektion och sidomtt lngs en angiven vglinje. Vlj Funktion | Extrahera punkter lngs linje
fr att ppna dialogen. Funktionen arbetar direkt mot filer p disk och kan drfr inte ngras.
Filer
Kllfiler:
Destinationsfil:
Vglinje:
Ange vilken vglinje som skall anvndas som referens fr urvalskriterierna.
Urval
Hr anger du villkor i form av min- och maxmtt fr sektion, sida mm lngs angiven vglinje.
Sektion:
Ange minsta och/eller strsta sektionsmtt lngs vglinjen fr de punkter du vill ha med.
Sidomtt:
Ange minsta och/eller strsta sidomtt frn vglinjen fr de punkter du vill ha med. Sidomtt anges
negativt till vnster och positivt till hger om vglinjen.
Hjd:
Ange minsta och/eller strsta hjd fr de punkter du vill ha med. Detta kan anges absolut eller relativ
linjen.
Absolut:
De angivna hjdbegrnsningarna matchas mot punktens Z-koordinat.
Relativt teoretisk:
3.130
Koordinathantering
Om den angivna vglinjen har tillhrande profil och/eller skevning kommer hjdbegrnsningarna
appliceras relativt den teoretiska vgmodellen, t.ex. kan du ange min hjd 0 fr att bara f med
punkter ovanfr vgbanan.
Skapa intervall:
Hr kan du vlja att bara ta med punkter i vissa intervall mellan start- och slutsektionen.
Intervall:
Hr anger du hur lngt det skall vara mellan varje huvudsektion i intervallen. Om du vljer
startsektion = 1000, slutsektion = 2000 och intervall = 100 kommer punkter extraheras runt
sektionerna 1000, 1100 osv. OBS. Det rcker att huvudsektionen ligger mellan start- och
slutsektionen fr att samtliga punkter mellan start- och slutoffset (se nedan) skall extraheras. Om
du i exemplet ovan har en slutoffset = 10 kommer allts punkter med sektionsmtt upp till 2010
finnas med i det sista intervallet.
Startoffset fr intervall:
Hr anger du hur lngt fre eller efter huvudsektionen varje intervall skall starta. Ange negativt
tecken om intervallet ska starta innan huvudsektionen.
Slutoffset fr intervall:
Hr anger du hur lngt fre eller efter huvudsektionen varje intervall skall sluta. Ange negativt
tecken om intervallet ska sluta innan huvudsektionen. Exempel: Startoffset = -10 och slutoffset = 10
kommer extrahera punkter i korridorer 10 meter t varje hll frn huvudsektionerna. Startoffset = -5
och slutoffset = 105 kommer skapa 110 meter lnga intervall med 10 meter verlapp ver
huvudsektionerna. verlapp anvnds oftast med alternativet Spara intervallen i separata filer, se
nedan.
Spara intervallen i separata filer:
Om du vljer detta alternativ kommer varje intervall sparas i en separat fil. Om du t.ex. har dpt
destinationsfilen till mark.geo och satt intervallet till 100 kommer istllet filerna mark_1000.geo och
mark_1100.geo o.s.v. skapas.
Anta samma sektion fr alla punkter i en linje:
Om du har mtt punkterna s att dom hnger ihop i linjer fr varje sektion kan du ange detta alternativ fr
att snabba upp extraheringen. D grs kontroll mot min/max- sektion endast av den frsta punkten i
linjen, om den uppfyller kriteriet tas hela linjen med utan ngon mer kontroll. Detta snabbar upp
bearbetningen.
Funktionsknappar
[Kopiera]:
[Flytta]:
kllfilerna.
[Klart]:
Stnger dialogen.
91
, Koordinatfiler
110
, Extrakt med polygon
129
3.131
Geo
3.3.13 Databasverfring
Denna funktion hmtar punkter frn eller skriver punkter till en databas. Vlj Data | Databasverfring
fr att ppna dialogen. Funktionen arbetar mot det aktiva koordinatdokumentet.
Databas:
Hr anger du vilken databas du vill hmta punkter frn eller skriva punkter till.
verfringsriktning:
Ange om punkter skall skrivas till eller hmtas frn databasen.
Punkter att verfra

Alla:
Vlj detta alternativ fr att kopiera samtliga punkter i det aktiva dokumentet till databasen.
Markerade:
Vlj detta alternativ fr att kunna verfra markerade punkter till databasen. En inmatningsvy
grafikvy 35 mste vara aktiv.
Inmatningsvy
67
eller en
3.132
Koordinathantering
Markera de rader du vill verfra till databasen. I bilden kommer punkterna 9201417, 98906 och
98913 verfras.
Grafikvy
Anvnd markeringsverktyget fr att markera de punkter du vill verfra. I bilden kommer punkterna
98906 och 98908 verfras.
Filter:
Vlj detta alternativ fr att kunna filtrera vilka punkter som skall skrivas eller lsas. Om du stter upp fler
filter mste villkoren i alla filter uppfyllas fr att punkten skall behandlas.
[Lgg till filter]
[Editera filter]
[Ta bort filter]
Filterlistan:
Grnspolygon:
Hr kan du ange en koordintatfil med en eller flera polygoner. Endast punkter som innesluts av ngon
polygon kommer verfras.
91
, Koordinatfiler
110
3.133
Geo
3.3.14 Ortogonal transformation

Anvnd denna funktion fr att konvertera punkter i ett koordinatdokument 110 mellan lokala och globala
koordinatsystem. Dialogen ppnas genom att vlja Data | Ortogonal transformation med ett
koordinatdokument aktivt. Denna funktion liknar Ortogonal transformation 3D 136 , men i den senare r
referensytan ett basplan som spnns upp av tre punkter istllet som fr hr, en horisontell eller lutande
baslinje.
Punkterna i dokumentet kopieras och transformeras in i ett nytt koordinatdokument, transformation kan
gras i 2 eller 3 dimensioner. Fr transformation i 2 dimensioner behver du ej ange vertikalkoordinater
fr stationspunkt, bakobjektbaslinjen eller vertikalvinkel fr baslinjen.
Transformation:
Ortogonal inmtning
Transformera frn lokalt till globalt koordinatsystem. Detta r anvndbart om man har mtt in
punkter relativt en lokal baslinje.
Ortogonal utsttning
Transformera frn globalt till lokalt koordinatsystem. Detta r anvndbart om man ska stta ut
punkter relativt en lokal baslinje.
3D-transformation
Markera denna ruta om du vill transformera i 3 dimensioner.
Punktfil:
Fil som innehller stations- och bakobjekt. Om du sjlv matar in koordinaterna fr station och baslinje
behver du inte ange detta flt. OBS Punkterna som transformeras hmtas frn det aktiva
koordinatdokumentet och inte frn denna fil.
Station:
Stationen r de globala koordinaterna fr det lokala koordinatsystemets origo.
Punkt
3.134
Koordinathantering
Om stationspunkten finns lagrad i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret fr
stationen hr. Koordinater laddas automatiskt.
Koordinater
Om du har laddat en stationspunkt innehller dessa flt den punktens globala koordinater. Du kan
ven ange koordinaterna direkt om du vill.
Baslinje:
Baslinjen r avstndsaxeln fr det lokala koordinatsystemet. Ange antingen en punkt, eller koordinaterna
fr den, p baslinjen, eller horisontal- och vertikalvinklarna relativt den globala avstndsaxeln.
Punkt
Om bakobjektet finns lagrat i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret fr det hr.
Koordinater laddas automatiskt.
Vinklar
Vinklar mellan globala och lokala avstndsaxlarna. Detta r ett alternativ till att ange en punkt p
baslinjen. Du kan inte ange bde punkt och vinklar.
Koordinater
Om du har laddat ett bakobjekt innehller dessa flt den punktens globala koordinater. Du kan ven
ange koordinaterna direkt om du vill.
Vertikal koordinat:
Ange fr 2-dimensionella transformationer hur vertikal-koordinaten ska berknas.
Ursprunglig
Samma vrde som i originalpunkten.
Relativ
Vrdet blir relativt stationpunktens vertikalkoordinat.
Nollstll
Vrdet stts blankt.
91
, Ortogonal transformation 3D
136
3.135
Geo
3.3.15 Ortogonal transformation 3D

Anvnd denna funktion fr att konvertera punkter i ett koordinatdokument 110 mellan lokala och globala
koordinatsystem. Dialogen ppnas genom att vlja Data | Ortogonal transformation 3D med ett
koordinatdokument aktivt. Denna funktion liknar Ortogonal transformation 134 , men i den senare
referereras punkterna till en horisontell eller lutande baslinje i stllet fr som hr, ett basplan som spnns
upp av tre punkter.
Punkterna i dokumentet kopieras och transformeras in i ett nytt koordinatdokument.

Transformation:
Ortogonal inmtning
Transformera frn lokalt till globalt koordinatsystem. Detta r anvndbart om man har mtt in
punkter relativt ett lokalt basplan.
Ortogonal utsttning
Transformera frn globalt till lokalt koordinatsystem. Detta r anvndbart om man ska stta ut
punkter relativt ett lokalt basplan.
Punktfil:
Fil som innehller stations- och bakobjekt. Om du sjlv matar in koordinaterna fr station, baslinje och
planbestmning behver du inte ange detta flt. OBS Punkterna som transformeras hmtas frn det
aktiva koordinatdokumentet och inte frn denna fil.
Station:
Stationen r de globala koordinaterna fr det lokala koordinatsystemets origo.
Punkt
Om stationspunkten finns lagrad i den ovan angivna punktfilen, kan du ange punktnumret fr
stationen hr. Koordinater laddas automatiskt.
Koordinater
3.136
Koordinathantering
Om du har laddat en stationspunkt innehller dessa flt den punktens globala koordinater. Du kan
ven ange koordinaterna direkt om du vill.
Baslinje:
Baslinjen r avstndsaxeln fr det lokala koordinatsystemet. Ange en punkt eller koordinaterna fr den.
Punkt
Koordinater
Planbestmning:
Hr anger du ytterligare en punkt som tillsammans med de frsta tv spnner upp det lokala systemets
XY-plan.
Punkt
Koordinater
91
, Ortogonal transformation
134
3.137
Geo
3.3.16 Korrigera hjder fr geoidseparation

Denna funktion anvnds fr att rkna om hjder mellan hjder ver geoiden och hjder ver ellipsoiden.
Geoiden r den ostrda medelhavsytans niv och dess tnkta frlngning ver landomrden, och r den
referensyta som anvnds vid avvgning och trigonometrisk hjdmtning. P grund av oregelbundenhet i
jordens tyngdkraftsflt har ven geoiden en oregelbunden form. En ellipsoid r en matematisk referensyta
som anpassas fr att verensstmma s vl som mjligt med geoiden. Vid t.ex. GPS-mtning anges
hjder i frhllande till en ellipsoid. Denna funktion anvnder en s.k. geoidmodell fr att konvertera mellan
de tv hjdsystemen. Geoidmodeller innehller geoidhjder, ven kallat geoidseparation, som r vrden
p avstndet mellan geoiden och ellipsoiden i olika punkter.
F.n. levereras en geoidmodell med Geo, lantmteriets modell SWEN98L. Denna modell innehller
geoidhjder fr RH70 ver ellipsoiden GRS 80 som anvnds i GPS-sammanhang. Fr verrkning av
GPS-mtt data i tre dimensioner kan frst global transformation anvndas fr att berkna plankoordinater
(vlj att behlla ursprunglig hjd) och hjder sedan rknas om med denna funktion. Modellens
noggrannhet r 1-2 dm. Fr noggrannare mtning br i stllet en lokal passning av hjder gras. Vlj
Data | Korrigera hjder fr geoidseparation frn ett aktivt koordinatdokument fr att ppna dialogen.
Hmta hjder frn annan fil:

Du kan vlja att hmta hjder p punkterna frn en annan fil, korrigera dessa hjder och sen spara
hjderna i det aktiva dokumentet. Kryssa d fr detta alternativ och ange ett namn p filen dr hjderna i
frnsystemet finns.
Geoidmodell:
Hr vljer du vilken geoidmodell som skall anvndas fr omrkningen. F.n. finns lantmteriets modell
SWEN98L mellan RH70 och GRS80 tillgnglig.
3.138
Koordinathantering
Frnsystem:
Hr anges i vilket system hjdangivelser skall vara i det aktiva dokumentet innan korrigering.
Tillsystem:
Hr anges till vilket system hjderna skall rknas.
[Vxla frn <--> till]:
Klicka hr fr att byta plats p frnoch tillsystem.
91
, Koordinatfiler
110
, Global transformation
106
3.139
Geo
3.4
Dessa filer har ndelsen .llc och innehller longitud, latitud, ellipsoidhjd. Filtypen r uppbyggd p samma
stt, och innehller samma attribut som vanliga koordinatfiler 110 (geo, pxy). Filerna visas antingen i ett
fnster med en trdvy 75 och en numerisk vy 67 eller grafiskt, dock krvs det att projektinstllningarna
har ett koordinatsystem valt. Koordinater i detta format anvnds frmst i samband med funktionen Global
transformation 106 .
92
106
3.140
Koordinathantering
3.5
Polygonpunkter
Vlj fliken Instllningar 13 i projektvyn fr att vlja polygonpunktsfiler. Polygonpunktsfilerna anvnds av
funktioner i Geo som krver knda koordinater, bl.a. koordinatberkning. Vanligtvis r filen pp.geo vald
som pp-fil, vid valet Filer med knda punkter. Valda pp-filer sparas per projekt. Fler filer kan anges, och
man kan ven ange approximativa pp-filer som anvnds av funktioner dr kraven p noggrannhet i
position r mindre, t.ex. korrektionsberkningar. Tnk p att om en polygonpunkt finns i flera av filerna
och/eller frekommer flera gnger i ngon fil s kommer koordinaterna att hmtas frn frsta
frekomsten i den av filerna som str frst i listan.
Se ven: Instllningar i projektet
13
, Koordinatberkning
252
3.141
Geo
3.6
Transformation
Transformation (Funktion | Transformation) innebr konvertering av koordinatfiler mellan olika tv
koordinatsystem. Sambandet mellan koordinatsystemen kan beskrivas med olika transformationsmetoder
och man kan vlja mellan tv och tre dimensioner. Samtliga transformationer utom "Punkt och riktning"
skapas med minsta kvadratmetoden om fler passpunkter ges n vad som krvs fr att lsa sambandet.
Transformationsberkning sker i ett antal steg. Anvnd [Nsta]- och [Frra]-knapparna fr att byta sida i
dialogen.
Steg 1. Vlj parameterfil och transformationsmetod
Parametrar:
Transformationsparametrarna kan sparas i en fil (*.tpf) fr att kunna anvndas igen. P denna sida vljer
man om parametrarna ska hmtas eller skapas, och fljande alternativ finns.
Vlj detta alternativ om du vill rkna ut parametrarna
frn passpunkter som kan hmtas frn fil eller ges
manuellt.
Vlj detta alternativ om du manuellt vill ge
Ge parametrar manuellt
parametrarna, se nedan vilka parametrar som ingr i
de olika transformationerna.
Om parametrar frn en tidigare utfrd transformation
Anvnd parametrar i fil
finns sparade i en tpf-fil kan filnamnet anges hr.
Om du vljer ngon av de tv senare alternativen visas direkt sidan med parametrar, steg 5, annars
mste du ange vilken typ av transformation som skall skapas.
Bocka i rutan om transformationsfilen (*.tpf) ska
Spara parameterfilen i aktuellt projekt
sparas i aktuellt projekt.
Skapa transformationsparametrar frn
punkter
Transformation:
Det finns ett antal olika stt att berkna transformationen. Hr anger du vilken typ av transformation som
skall gras och om den skall definieras i tv eller tre dimensioner.
Translation
Punkt och
Endast frflyttning mellan systemen.

Frflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehllen skala. Skapas med tv
3.142
Koordinathantering
riktning
Enkel
Helmert
Affin
2D-Helmert +
lutande plan
2D-Helmert +
differensmod
ell
punkter, en passpunkt och en riktpunkt. Bibehllen position fr punkt 1. Endast mjlig i

2D.
Frflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehllen skala.
Frflyttning och vridning och skalfrndring mellan systemen, anvnd om det finns en
skalskillnad mellan systemen.
Frflyttning, olika skala lngs olika axlar och bristande rtvinklighet mellan axlarna,
anvnds t.ex. vid transformation frn pappersoriginal som kartor, dr
papperskrympningen kan vara olika i olika riktningar.
Anvnder en 2D-Helmert fr plankoordinaterna, och anpassar ett lutande plan till
hjdskillnaden mellan systemen. Lmplig t.ex. fr detaljmtning med GPS i mindre
omrden, eller ven strre omrden om man har en geoidmodell.
Anvnder en 2D-Helmert fr plankoordinaterna, och anpassar en triangeldifferensmodell
till hjdskillnaden mellan systemen. Lmplig t.ex. fr detaljmtning med GPS ver strre
omrden, dr geoidmodell saknas. OBS! Riktigheten r mycket svr att kontrollera, vilket
stller hga krav p punktunderlaget.
Anvnder en 2D-Helmert fr plankoordinaterna, och en rutntsmodell (grid) ur vilken
hjderna fr respektive plankoordinat interpoleras fram. Lmplig att anvnda nr man
tagit fram, eller har tillgng till, en bra rutntsmodell som d anvnds vid interpolationen.
2D-Helmert +
korrektionsgr
id
2D-Helmert + Anvnder en 2D-Helmert fr plankoordinaterna, och berknar hjdskillnaden mellan
hjddifferens systemen som en konstant. Om mer n en punkt r hjdsatt i bda systemen berknas
hjdskillnaden som ett medelvrde. Lmplig t.ex. fr detaljmtning med GPS dr
lmpliga punkter saknas fr att gra en 2D-Helmert + lutande plan.
Om du vljer att definiera sambandet i tv dimensioner transformeras endast plankoordinaterna med
bibehllen hjd. Transformation kan ocks definieras i tre dimensioner d alla koordinater transformeras.
Steg 2. Vlj filer att hmta punkter frn
Om punkterna med koordinater i frnoch till-systemen finns i koordinatfiler anges dessa filer hr. Tnk
p att det underlttar inmatningen om punkterna har samma punktnummer i de bda filerna. Anges inga
filer hr kan koordinaterna matas in direkt p nsta sida. Ange ven om koordinaterna ligger i ett vnstereller hgerhandssystem. Geodetiska plankoordinater ligger oftast i ett vnsterhandssystem, medan
geocentriska koordinater ligger i hgerhandssystem.
Obs! Samtliga transformationer och parametrar skapas i vnsterhandssystem. Om frn- eller tillsystem r
hgerhand vxlas X- och Y-koordinat fre resp. efter transformation.
Steg 3. Vlj passpunkter
3.143
Geo
Hr ska koordinater i frnoch till-systemen anges. Vid translation krvs minst en punkt, vid 2D enkel
transformation och 2D Helmert minst tv punkter, vid 2D affin, 3D enkel och 3D Helmert minst tre punkter
och vid 3D affin minst fyra punkter. Vlj ngot av fljande fr att redigera koordinatpar (en punkt i frnsystemet och en punkt i till-systemet) i listan.
[Ny punkt] Klicka hr fr att lgga till ett nytt koordinatpar. Dialogen fr att mata in
transformationspunkter ppnas.
Klicka fr att ndra det koordinatpar som r markerat i listan. Dialogen fr att mata in
[ndra]
transformationspunkter ppnas.
Klicka fr att radera det koordinatpar som r markerat i listan.
[Radera]
[Gemensa Klicka hr fr att hmta alla punkter som r gemensamma i de bda systemen, dvs. de
punkter som har samma punktnummer. Den hr knappen r bara aktiv om du har valt
mma]
infiler fr bda systemen.
Dialogen fr att mata in transformationspunkter:
Ange en motsvarande punkt i frn-systemet och till-systemet. Om filer med punkter finns att tillg finns
punktnumren i listorna under punktnummer. Om alternativet "Sammanbind punkter med samma
punktnummer i till-filen" r ikryssat letar Geo automatiskt upp tillpunkten nr en frnpunkt anges.
Punktnum Vlj punkt ur listan (om ingen fil angetts gr det inte att vlja punkt, men ett punktnummer
kan skrivas in).
mer
Koordinat Om punktnummer valts kommer koordinaterna upp automatiskt, annars gr de att mata in i
fltet.
Steg 4. Differenser
3.144
Koordinathantering
Denna sida visar differenser i x- y- och z-led mellan punkterna i till-systemet och de transformerade
punkterna i frn-systemet, samt extremvrdena fr dessa differenser. Differenser redovisas i tillsystemets
skala och orientering. Ett kvadratiskt medelfel (RMS) fr felen redovisas ocks. Fr att skapa en rapport
med parametrar och differenser, tryck [Rapportera parametrar och differenser].
Steg 5. Parametrar
P denna sida visas parametrarna fr transformationen. Vilka parametrar som visas beror p
transformationsmetoden. Det visas ocks om till- och frnsystemet r i vnstereller hgerhandssystem.
Om du vill spara parametrarna fr att gra ytterligare transformationer vid ett senare tillflle, tryck p
[Spara parametrar till fil]. Filen fr formatet *.tpf. Fr transformationsmetoderna 2D-Helmert + lutande
plan och 2D-Helmert + differensmodell visas frst en sida med parametrar och eventuellt differenser fr
hjdtransformationen.
Translation:
Frflyttning i X, Y och Z. Z endast fr 3D-transformation (Xo, Yo, Zo).
Formler 2D:
Formler 3D:
3.145
Geo
Enkel transformation:
Frflyttning i X, Y och Z. Z endast fr 3D-transformation (Xo, Yo, Zo). Successiv rotation runt
koordinataxlarna X, Y, Z (omega, fi, kappa). I 2D endast runt Z-axeln.
Formler 2D:
Formler 3D:
Helmerttransformation:
Frflyttning i X, Y och Z. Z endast fr 3D-transformation (Xo, Yo, Zo). Successiv rotation runt
koordinataxlarna X, Y, Z (omega, fi, kappa). I 2D endast runt Z-axeln. Skala mellan systemen (s).
Formler 2D:
Sambandet kan ven ges som:
dr
Fr att ange parametrar p detta alternativa vis, klicka p [Ange 2D Helmert]
Formler 3D:
Affin transformation:
Affina parametrar a1 .. c3. Utver dom direkta parametrarna redovisas ven medelskala, medelvridning
och bristande rtvinklighet. (Fr 3D endast medelskala)
Formler 2D:
3.146
Koordinathantering
Formler 3D:
2D-Helmert + lutande plan:
Hr visas formelsambandet fr hjdskillnaden mellan systemen, maximal lutning fr hjdskillnaden och i

vilken riktning denna uppstr. Om transformationen nyss skapats ur punkter redovisas ven antal
punkter, maximalt passningsfel, kvadratiskt medelfel fr passningen, och passfel fr varje punkt. Minst
fyra punkter krvs fr att passfel skall kunna redovisas.
2D-Helmert + differensmodell:
Hr visas en sammanstllning av den differensmodell som beskriver hjdskillnaden mellan systemen.

Studera sammanstllningen noga och avgr om det verkar rimligt. Eftersom samtliga punkter anvnds i
trianguleringen kan inga differenser redovisas. Tnk p att brytvinklar mellan nrliggande trianglar
kommer att orsaka motsvarande bryning av en tnkt profillinje vid transformation. Differensmodellen
sparas i dfm-format, och br ppnas, kontrolleras och eventuellt redigeras innan den anvnds. Tnk t.ex.
p hur trianglarna knutits mellan punkterna, vnd p dom om ndvndigt.
Steg 6. Utfr transformationen

3.147
Geo
Vlj kllfil och mlfil och klicka drefter p [Transformera]. Kryssa i [Skapa rapport] om du vill att en
rapport med transformationsdata skall skapas. Vartefter du transformerar filer lggs dom till i listan. Klicka
p [Avbryt] nr du r klar.
92
106
3.148
Koordinathantering
3.7
Specialfunktioner
3.7.1
Jmfrelse av filer
Anvnd denna dialog fr att jmfra vrden i tv koordinatfiler. Om du vill kan resultatet sparas i en
koordinatfil, en rapport som innehller en lista p skillnaderna skapas alltid. ppna dialogen med
Funktion | Jmfrelse av filer.
Resultatet av jmfrelsen r: Fil 1 - Fil 2

Tnk p att om samma punktnummer frkommer flera gnger i fil 2 s kommer vrdet i fil 1att jmfras
med den frsta frekomsten.
Fil att jmfra (fil 1):
Ange namnet p den fil du vill jmfra.
Fil att jmfra med (fil 2):
Ange namnet p den fil du vill jmfra med.
Spara resultat i fil (fil 3):
Ange den fil som kommer att innehlla skillnaderna mellan kllfilerna. Om inget filnamn anges skapas
endast en rapport.
Rotationsvinkel:
Stt detta vrde fr att f avvikelser redovisade i ett lokalt system. Ange vridningsvinkeln relativt
koordinatsystemets 0-riktning.
Tolerans:
I rapporten som skapas redovisas punktjmfrelser bl.a. med ett antal asterisker (*). Om punkterna r
lika visas inga asterisker. Ju strre skillnaden mellan punkterna r desto fler asterisker visas. Ange hur
stor skillnad varje asterisk skall representera.
Jmfr punktnummer
Ignorera bokstver i slutet av puktnummer
3.149
Geo
Gr det mjligt att jmfra punkter som heter tex. 10A, 10B, 10C osv.
Jmfr endast punkter med samma punktkod
Om flera punkter i samma fil har samma punktnummer gr det att separera dem genom punktkod
Jmfr punktkoder
Vlj detta om punktnumret r ovsentligt och jmfrelsen istllet grs via punktkoden.
Maximalt avstnd
Anger ett radiellt avstnd frn punkter som ska anvndas fr jmfrelse. Om punkter befinner sig
utanfr detta omrde kommer de inte jmfras med den aktuella punkten.
91
3.150
Koordinathantering
3.7.2
verstt koder
Med den hr funktionen konverterar man punktkoder i koordinatfiler eller inmtningsfiler med hjlp av en
versttningstabell. Tabellen utgrs av en textfil dr koderna listas i tv kolumner, med matchande koder
p samma rad. Saknas motsvarande kod i ena systemet lmnas det blankt. P frsta raden i filen skrivs
beskrivningen av kodsystemen. Kommatecken anvnds som avskiljare mellan kolumnerna. ppna
dialogen med Funktion | verstt koder.
Kllfil:
Ange fil att hmta punkter ifrn.
versttningsfil:
Ange versttningstabell i form av textfil med koderna fr systemen i tv kolumner med kommatecken
mellan dem.
Mlfil:
Ange filnamn fr den nya filen med de nya koderna.
[>>] eller [<<]:
Ange versttningsriktning genom att klicka p knappen, nr du gr det ndras symbolen p knappen fr
att visa den nya riktiningen.
Exempel p versttningstabell:
SBG-kod,Bvtypkod
13,MKP
41,VKT
97,PP
91
, Kodlistor, symboler och linjetyper
154
3.151
Geo
3.7.3
Denna funktion skapar ett rutnt av punkter i en koordinatfil 110 eller LatLong-fil
Funktion | Skapa koordinatraster. Funktionen skapar en ny namnls fil.
140
. ppna dialogen med
Rastertyp:
Hr anger du vilken typ av raster som skall skapas. Du kan se i figuren i dialogen hur rastret kommer att
se ut.
Punktraster
Skapar ett rutnt bestende av lspunkter.
Horisontellt linjeraster
Skapar ett raster bestende av horisontella linjer.
Vertikalt linjeraster
Skapar ett raster bestende av vertikala linjer.
Ntraster
Skapar ett rutnt bestende av linjer med punkter endast i ytterkanten.
Rasterdata:
Hr anger du begrnsningar och intervall fr de koordinater rastret skall ha. Dessa anges som
koordinater eller koordinatvinklar beroende p valet i Skapa.
Skapa:
Hr anger du vilken typ av fil som skall skapas, koordinater (*.geo, *.pxy) eller longitud och latitud (*.llc).
91
3.152
Koordinathantering
3.7.4
Plavskrning
Denna funktion anvnds fr att berkna koordinater i ett avskrningsplan fr plar.ppna dialogen med
Funktion | Plavskrning.
Avskrningskoordinaterna berknas p fljande stt: I en koordinatfil med teoretiska data lggs fr varje
ple in en rad med plens nummer och den hjd (i Z-kolumnen) fr vilken koordinaten ska berknas. I en
annan koordinatfil ska inmtta pldata finnas. Fr varje ple ska det finnas tv inmtta punkter och
eventuellt ytterligare punkter om det r excentrisk mtning (se vidare nedan). Punkterna ska mtas som
linjer med plens nummer som linjenummer, d.v.s. fr ple 1 mts punkterna 1.1, 1.2 o.s.v. och fr en
ple 3A mts punkterna 3A:1, 3A:2 o.s.v. Drefter gr programmet igenom de inmtta plarna och
berknar deras koordinater i avskrningsplanet p den teoretiska hjden. Resultatet erhlls dels i ett
koordinatdokument och dels i en textrapport. Frutom avskrningskoordinater berknas ven plens
lutning samt den horisontella riktningen mellan punkt ett och tv (ges i punktkod respektive remark i
koordinatfilen).
Teoretisk plhjd:
Ange koordinatfil med plarnas nummer och avskrningsplanets hjd.
Inmtta plar:
Ange koordinatfil med inmtta plpunkter
Excentriskt inmtt:
Klicka i om plarna har mtts med ytterligare bestmningspunkter fr att berkning av plens centrum i
avskrningsplanet ska erhllas, annars berknas punkten i linjen mellan de tv mtta punkterna (P1 och
P2). Ett av fljande mtalternativ kan anvndas vid excentrisk mtning:
Alternativ 1
Mt tv punkter p en kant och sedan en punkt p den diagonalt motsatta kanten. Mt punkterna
som en linje X (X.1, X.2 och X.3) dr X str fr plens namn.
Alternativ 2
D det inte gr att mta den diagonala kanten kan man mta en punkt p vardera sidokanterna
istllet. Mt punkterna som en linje X (X.1, X.2, X.3 samt X.4) dr X str fr plens namn.
91
3.153
Geo
3.8
Kodlistor, symboler och linjetyper

Kodlistor
Varje punkt i en koordinatfil innehller ett kodflt som anvnds fr att tala om vad det r fr typ av punkt.
Koden kan bl.a. styra vilken symbol som ska ritas ut eller vilken linjetyp som ska anvndas nr punkter
knyts ihop till en linje. I kodlistan anger man, fr varje kod, dessa samband. Endast en kodlista kan vara
aktiv t gngen, detta styrs frn programinstllningarna 80 (Redigera | Instllningar).
Kodlistorna har ndelsen .cod och de ska vara placerade i globalkatalogen fr att programmet ska hitta
dem. Nr en kodlista ppnas visas ett inmatningsfnster med en rad fr varje kod.
Standardkodlistor
Med Geo fljer tre st. standardkodlistor som man kan anvnda. Tnk p att om dessa redigeras br man
spara dem med andra namn eftersom de annars kommer att skrivas ver nsta gng Geo installeras.
sbg.cod
Innehller tvstlliga koder fr vanliga inmtningsobjekt. Anvnds tillsammans med symbolfilen
sbg.sym och linjetypsfilen sbg.glt.
sbg1.cod
Innehller trestlliga koder fr vanliga inmtningsobjekt. Anvnds tillsammans med symbolfilen sbg.
sym och linjetypsfilen sbg.glt.
sbg2.cod
Innehller koder enligt Vgverkets rithandbok (Publ. 2000:5B). Anvnds tillsammans med
symbolfilen sbg2.sym och linjetypsfilen sbg2.glt om man vill visa symboler/linjetyper i Geo. Vid
export till AutoCAD/NovaPOINT anvnds inte dessa filer.
Kodindelning fr sbg2.cod
Gruppnam
Kod
Gruppinnehll
n
100-149 ADM
Administration, stomnt, grnser
150-199 BYGG
Byggnader, konstbyggnader
200-249 TERR
Terrnglinjer, terrngpunkter
250-299 VEG
Vegetation
300-399 ANL
Anlggningsytor, anlggningsutrustningar
400-499 VAG
Gata, vg
500-599 JVG
Jrnvg
600-699 VA
Vatten, avlopp, fjrrvrme
700-749 EL
El
750-799 TELE
Tele
800-899 GEO
Geoteknik
VA
900-999
VA-detaljinmtning
SPECIAL
sbg2z.cod
Innehller samma koder som sbg2.cod men styr andra lager och symboler vid export till AutoCAD/
NovaPOINT. Kodlistan anvnds nr punkthjder ska presenteras fr t.ex. ett hjdplan.
Flt i kodlistan
Kod
Punktkod. Skall vara identisk med den som str i punkternas kodflt i en koordinatfil. Tm detta flt
fr att radera koden ur kodlistan.
Beskrivning
Kort beskrivning av koden. Hgst 25 tecken.
3.154
Koordinathantering
Funktion
Det gr att koppla inmtningsfunktioner till koderna, de flesta av dessa tas omhand vid
koordinatberkning av en inmtningsfil, se inmtningsfiler 240 fr en beskrivning av funktionerna.
Det finns tv olika stt att anvnda dessa funktioner, antingen med punktkod/remark eller med
specialkod/remark. Om man anvnder specialkoden anges nedanstende tvstlliga koder direkt.
Det r enklare att utnyttja specialkoden men i vissa instrument gr den inte att ange och vissa
instrument klarar inte alfanumeriska tecken. I dessa fall mste punktkod/remark anvndas.
De funktioner som kan anges r:
F2
Rektangel frn tv punkter
F3
Rektangel frn tre punkter
C2
Cirkel frn tv punkter
C3
Cirkel frn tre punkter
R2
Radie frn tv punkter
R3
Radie frn tre punkter
E
Extrapolering
PP
Polygonpunkt
PI
Pik
KP
Kontrollpunkt
BO
Bakobjekt
Linjetyp
Namn p den linjetyp som ska anvndas, linjetypen hmtas frn den aktiva linjetypsfilen. <Ingen>
innebr att ingen linje ritas.
Penna
Nummer p den penna/frg som ska anvndas fr att rita linjen. Se ven instllningar fr vyer
183
Skala
Skalfaktor fr linjetypen. 1 fr normal storlek.
Symbol
Namn p den symbol som ska ritas, symbolen hmats frn den aktiva symbolfilen. <Ingen> innebr
att ingen symbol ritas.
Penna
Nummer p den penna/frg som ska anvndas fr att rita symbolen. Se ven instllningar fr vyer
183 .
Skala
Skalfaktor fr symbolen. 1 fr normal storlek. Fr grafiken finns ven en instllning fr att kunna
stta olika skalfaktorer fr olika ritningsskalor. Detta gr att man kan se till att symbolen ritas i en
lmplig storlek oavsett vilken storlek den har i symbolfilen. Se ven instllningar fr vyer 183 .
Rotationsreferens
M
Ritning. Symbolens vridning fljer ritningens.
C
Koordinatsystem. Symbolen ritas parallellt med koordinatsystemets st-vstliga axel.
P
Punktkod. Symbolen ritas vinkelrtt mot den bring som finns i punktkoden.
Vg. Symbolen ritas enligt den bring som finns i remark om specialkoden r satt till B.
R
(Denna information kan sttas av vissa vgfunktioner).
Rotation
Symbolens rotation relativt referensen.
AutoCAD-Lager
Namnet p lagret som punkterna skall hamna p. Se ven AutoCAD-ritningar
218
AutoCAD-Linjetyp
Vilken AutoCAD-linjetyp som ska anvndas fr linjer mellan punkter.
AutoCAD-Block
3.155
Geo
Namnet p motsvarande block/symbol i AutoCAD fr punkterna.

AutoCAD-Attribut
Genom att anvnda en eller flera av nedanstende attributflaggor skrivs motsvarande information in
i AutoCAD-blockets attributflt.
P/S
Punktnummer
X
X koordinat
Y
Y koordinat
Z
Z koordinat
K/C
Punktkod
R
Remark/Anmrkning
KF85-kod gller vid import och export av KF85 299 och Geosis 295 .
AutoKa-PC kod gller vid import och export av AutoKa-PC 290 .
Kordab-koden anvnds vid export till Kordab 303 -format (.242 och .243).
Symboler
Symboler i Geo lagras i filer av typen .sym, dessa filer ska placeras i global-katalogen. Endast en
symbolfil kan vara aktiv t gngen, detta styrs frn programinstllningarna 80 (Redigera | Instllningar).
Linjetyper
Linjetyper i Geo lagras i filer av typen .glt, dessa filer ska placeras i global-katalogen. Endast en linjetypsfil
kan vara aktiv t gngen, detta styrs frn programinstllningarna 80 (Redigera | Instllningar).
Se ven programinstllningar
80
3.156
Grafisk redigering
Grafisk redigering
4.1
Allmnt om grafisk redigering

Mnga grafiska operationer utfrs genom att man frst markerar ett eller flera objekt med
markeringsverktyget. Drefter kan man vlja mellan ett antal olika operationer p objektet/objekten, t.ex.
frflyttning, kopiering, radering osv.
Markera objekt
Fr att markera ett eller flera objekt anvnder man markeringsverktyget , Verktyg | Markera objekt.
Nr ett objekt har markerats visas detta genom att en eller flera greppsymboler ('grips') ritas ut p
objektet.
Det finns tv stt att markera objekt, antingen genom att direkt peka p ngon del av objektet eller genom
att ringa in objektet, sk. lasso.
Markering genom att peka direkt p objekt
Varje nytt objekt man pekar p kommer att markeras samtidigt som tidigare markerade objekt
automatiskt avmarkeras. Vill man ha kvar tidigare markeringar hller man ned Ctrl- eller Shifttangenterna samtidigt som man pekar p ett objekt.
Markering med 'lasso'
Om man inte pekar direkt p ett objekt ritas en rektangel vid muspekaren nr man drar den. Det har
betydelse i vilken riktning denna rektangel dras, gr den frn vnster till hger innebr det att alla objekt
som ligger helt innanfr rektangeln kommer att markeras. Dras den dremot frn hger till vnster
kommer alla objekt som delvis del ligger innanfr rektangeln att markeras. Observera att frgen p
rektangeln ndras fr att indikera riktningen.
Markeringsmetod
Resultat
4.157
Geo
Endast de objekt som ligger i det aktiva dokumentet kan markeras med markeringsverktyget.
Greppsymboler, 'grips'
De markeringssymboler som ritas ut p markerade objekt har olika utseende beroende p objektets typ.
Exempelvis fr en punkt som markeras en annan greppsymbol n en text eller symbol. De flesta greppen
har ven ett snabbverktyg kopplat till sig, detta aktiveras d man pekar p greppet, dessutom ndras
muspekarsymbolen ver greppet. Om man klickar med hger musknapp p ett grepp visas en meny som
r specifik fr den aktuella objekttypen.
Kopiera, klistra in, klippa ut och radera

Kopiera
Nr man kopierar data i de grafiska vyerna lagras resultatet i ett internt klippbord, till skillnad frn
kopiering av text som hamnar i Windows klippbord. Fr att kopiera data markerar man frst nskade
objekt och klickar sedan p knappen
eller vljer Redigera | Kopiera.
Klistra in
Om det finns Information i det interna klippbordet kan denna klistras in i ett grafiskt fnster.
Insttningspunkt fr objektet kommer att hmtas frn det kopierade objektet. Klicka p knappen
eller
vlj Redigera | Klistra in. Fr vissa dokumenttyper kommer en dialog att visas dr ytterligare parametrar
kan anges, se respektive dokumenttyp.
Klipp ut
Nr man klipper ut data kopieras markerad information frst till det interna klippbordet och drefter
raderas den. Markera de aktuella objekten och vlj Redigera | Klipp ut eller klicka p knappen .
Radera
Fr att radera markerade objekt i ett grafiskt fnster vljer man Redigera | Radera eller klickar p
knappen . Man kan ven trycka Del.
Verktyg kopplade till grepp

Nr muspekaren placeras p ett grepp ndras symbolen fr att visa vilket verktyg som kommer att
aktiveras om man klickar p greppet, fr en linje innebr det t.ex. att verktyget 'flytta punkt' startar. Alla
verktyg kan ven vljas i en meny genom att man hgerklickar p greppet, se nedan under 'Menyer i
grafiken'.
Flytta punkt
Fr att flytta en lspunkt markerar man frst punkten, drefter klickar man p den och drar till det nya
lget. Det gr ven att mata in koordinaten i inmatningsfltet.
4.158
Grafisk redigering
Fr att flytta en punkt i en linje markerar man frst linjen och drefter pekar man p den punkt som ska
flyttas. Det gr ven att mata in koordinaten i inmatningsfltet.
Tips! Det nya lget kan pekas ut med hjlp av ett snppverktyg 178 .
Om man flyttar en punkt som ingr i en linje och snappar p en mlpunkt som ingr i en annan linje, fr
man vlja hur hjden p punkten ska sttas.
Snapp-punktens hjd
Den frflyttade punkten fr hjden frn punkten som man snappar mot.
Flyttade punktens hjd
Den frflyttade punkten behller sin ursprungliga hjd.
Ny hjd
Ange den hjd punkten ska ha.
Flytta element
Elementpunkter, cirklar mm flyttas p samma stt som lsa punkter.
Rotera objekt
Vissa objekt, t.ex. ritningsramar och punkter / linjer i koordinatdokument, kan roteras. Detta sker p lite
olika stt.
Tips! Det gr ven att ange vinkeln i inmatningsfltet.
Rotering av ritningsram
En rotationssymbol visas nr muspekaren r ver greppet. Klicka och dra muspekaren fr att rotera
objektet. En skuggbild visas fr att ange det nya lget p objektet.
4.159
Geo
Man kan ven ndra rotationscentrum genom att peka p greppet som har dubbla ringar som symbol.
Klicka och dra fr att ndra lge.
Rotering i koordinatdokument
Hr markerar du frst de objekt du vill rotera med markeringsverktyget. Hgerklicka ver ngot av
greppen och vlj Rotera markerade objekt. Markera sedan rotationscentrum, den punkt du vill rotera
runt, glm inte anvnda snppverktyg. Nu kan du antingen skriva in en rotationsvinkel, eller ange en frnoch en tillpunkt fr rotationen. De markerade punkterna kommer roteras lika mycket som vinkeln mellan
frnoch tillpunkt.
Menyer i grafiken
Genom att hgerklicka i det grafiska fnstret visas en meny som r specifik fr det man pekar p. Om
man inte har pekat p ngot objekt visas en allmn meny dr man bl.a. kan vxla aktivt dokument. Pekar
man dremot p ett grepp ppnas en meny med de operationer som gr att utfra p just det objektet.
Om hgerklickar vid sidan av ett grepp visas istllet en allmn meny. I menyn finns alltid alternativet
Lageregenskaper...
som ppnar dialogen fr dokumentets egenskaper 39 , samt alternativet Lager...
som ppnar dialogen fr dokument i den grafiska vyn 37 .
Man kan byta aktivt dokument i vyn genom att vlja Aktivt dokument | <dokument.typ>.
Om det finns markerade objekt finns alternativet Avmarkera allt som innebr att alla markerade objekt
avmarkeras.
Egenskaper p objekt
Genom att vlja Egenskaper... i menyn som visas nr man hgerklickar p ett grepp ppnas
egenskapsdialogen 77 fr det markerade objektet.
Flytta objekt grafiskt

Flytta ett eller flera objekt
Genom att markera ett eller flera objekt kan dessa flyttas. Detta grs genom att man markerar nskade
objekt och hgerklickar p ett av greppen, det grepp som vljs kommer att utgra baspunkten fr
frflyttningen.
1. Markera objekten
4.160
Grafisk redigering
2. Valda objekt markeras med greppsymboler
3. Hgerklicka p en av greppen och vlj Flytta markerade objekt, vald punkt utgr baspunkt vid
frflyttningen.
4. Flytta muspekaren till ett nytt lge eller mata in koordinaten i inmatningsfltet.
5. Objekten flyttas
4.161
Geo
Kopiera och flytta objekt

Om man vill flytta kopior av objekt vljer man menyalternativet Kopiera och flytta markerade objekt. I
vrigt enligt ovan.
Rotera objekt
Se beskrivning under 'Verktyg kopplade till grepp'.
Verktyg p linjer
Fr samtliga dessa verktyg gller att de ns genom att man markerar en linje, hgerklickar p ett av
greppet och vljer ur menyn.
Flytta punkt
Flyttar en enstaka punkt i linjen, se 'Verktyg kopplade till grepp'.
Radera punkt
Tar port den punkt man pekat p frn linjen. Punkten fre och efter knyts ihop.
Dela linje vid nod
Linjen delas vid den punkt man klickat p, punkten kopieras s att den finns i de tv nya linjerna. Linjen
efter avbrottet rknas som ny och fr drfr ett nytt linjenummer.
Dela linje efter nod
Linjen delas vid den punkt man klickat p, dessutom frsvinner frbindningen till nsta punkt. Linjen efter
avbrottet rknas som ny och fr drfr ett nytt linjenummer.
Sammanbind linje
Anvnd verktyget fr att knyta ihop en linje/punkt med en annan linje/punkt. Peka p en punkt eller p en
linjende att knyta ihop med. Den linjen man knyter mot kommer att f samma linjenummer som
utgngslinjen, punktnumren ndras dock inte. Om tv lspunkter knyts ihop skapas en ny linje.
Infoga punkt efter nod
Anvnd verktyget fr att infoga en eller flera nya punkter i en linje. Punkterna infogas efter den valda
punkten.
4.162
Grafisk redigering
Infoga ett bestmt antal punkter: Avstndet mellan punkterna bestms av valt antal punkter.
Infoga punkter med fast avstnd lngs linjen: Antalet punkter bastms av valt avstnd.
Infoga en punkt med avstnd frn start/slut: Ange avstnd och vlj antingen start eller slut.
Infoga punkter vid skrningar med normal eller avancerad hjdinterpolering: Dr andra linjer skr vald
linje infogas en punkt coh hjden interpoleras antingen frn markerad linje eller som ett medelvrde
mellan markerad linje och skrande linje.
Explodera linje
Tar bort linjeknytningen frn punkterna i en linje. Punkterna kommer att f nya nummer, linjens nummer +
punktens tidigare nummer. Ex: I en linje med nummer 113 som har punkterna 1 och 2 kommer punkterna
efter exploderingen att ha nummer 113.1 samt 113.2.
Reversera linje
Byter riktning p en linje. Detta ndrar endast ordningen p punkterna i linjen, dvs. punktnumret fr en
given punkt frndras inte.
Verktyg fr punkter
Sammanbind linje
Se beskrivning fr linjepunkter.
35
, grafiska verktyg
168
4.163
Geo
4.2
Hjlplager, Gft-filer
Nr man grafiskt tolkar fram punkter och linjer med hjlp av ngra av de grafiska verktygen lagras de
skapade objekten i ett speciellt dokument (eller lager) som kallas hjlplager. Hjlpdokumentet r av typen
.gft, och skapas automatiskt av Geo i det aktuella arbetsomrdet. Man kan se hjlplagret som en slags
temporr lagringsplats dr man kan prova olika alternativ innan man vljer att kopiera ver punkter och
linjer till andra dokumenttyper, t.ex. koordinatdokument eller linjedokument. Data som skapats i
hjlplagret sparas automatiskt av Geo, vilket innebr att man kan fortstta att arbeta med tidigare
hjlpobjekt nr Geo startas igen. Man skall dock se innehllet i hjlplagret som temporrt och vlja att
spara i andra format s fort nskat resultat har uppntts.
Nr hjlplagret ppnas aktiveras de grafiska verktyg som skapar hjlppunkter och hjlplinjer. Dessa
verktyg inaktiveras igen s fort hjlplagret stngts. Se vidare under grafiska verktyg 168 fr en beskrivning
av hur de olika verktygen fungerar.
Innehllet i hjlplagret sparas i filen Geo12.gft i det aktuella arbetsomrdet.
Aktivera hjlplagret
Vlj Vyer | Visa hjlppunkter eller klicka p knappen
fr att aktivera hjlplagret. Innehllet i lagret
visas direkt p skrmen, svida fnstrets aktuella koordinatomfng stmmer med objektens koordinater i
lagret. Vljer man att zooma till grnser kommer ven hjlplagrets objekt att pverka resultatet. De
grafiska verktyg som skapar hjlpobjekt aktiveras nr hjlplagret ppnas.
Verktygen som det gller r:
Mittpunkt
Skrningspunkt
Cirklar
Bgar
Tangentpunkter
Klotoider
Baslinjeverktyg
Parallella linjer
Anpassa element med MK-metoden

Fr att stnga hjlplagret vljer man samma alternativ som nr man ppnar det. Innehllet sparas
automatiskt ner i filen Geo12.gft.
Objekt i hjlplagret
Ett antal olika objekt kan skapas av de olika verktygen. Hjlplagret r indelat i olika sektioner fr olika
vyorienteringar, vilket innebr att de objekt som skapas i en planvy separeras frn de som skapas i en
profilvy. Genom att hgerklicka p ett objekt som markerats markeringsverktyget, och sedan vlja
Egenskaper... i menyn, kan dess egenskaper redigeras i egenskapsdialogen 77 . Utseendet p dialogen
beror p objektets typ, se respektive objekt nedan.
4.164
Grafisk redigering
Punkter
Punkter skapas bl.a. av verktygen fr mittpunkt och skrningspunkt. I egenskapsdialogen kan punktens
namn och koordinater redigeras. Punkten kan ven ha en radie kopplad till sig. Radien stts om punkten
skapats vid tolkning av bgelement. Detta underlttar mycket om punkten ska anvndas fr vidare
tolkning eller vid kopiering till en koordinatfil.
Linjer
Linjer i hjlplagret skapas antingen genom att man vljer verktyget Parallella linjer eller genom att man
vljer verktyget Rita linje med hjlplagret aktivt.
Cirkelbgar
En cirkelbge i hjlplagret r ett element med en startpunkt och en utbredning, lngd. I
egenskapsdialogen kan man, frutom punktens namn och koordinater, ven redigera radie, startbring,
lngd och sluthjd fr elementet.
Klotoider
Klotoider skapas av ngot av klotoidverktygen. Frutom sjlva klotoiden skapas ven tangentpunkterna.
Fr att markera en klotoid pekar man ngonstans p linjen, pekar man p ndpunkterna markeras dessa
istllet. I egenskapsdialogen kan man, frutom punktens namn och koordinater, ven redigera radie,
startbring, lngd och klotoidparameter fr elementet.
Baslinje
Nr en baslinje har definierats med baslinjeverktyget lagras den ocks i hjlplagret. Man kan endast
arbeta med en baslinje t gngen, definieras en ny raderas den gamla automatiskt.
Anpassa element med MK-metoden
Detta verktyg gr det mjligt att anpassa en linje eller cirkelbge till ett antal spridda punkter. Vlj vilka
punkter som ska ing i elementet och hgerklicka sedan fr att skapa objektet.
Kopiera objekt
Nr man tolkat fram objekt i hjlplagret och vill kopiera dessa till andra dokument finns det tv olika
alternativ:
Kopiera till aktivt dokument

Aktivera det dokument till vilket data ska kopieras och vlj verktyget Kopiera objekt till aktivt
dokument. Peka drefter i tur och ordning p objekten som ska kopieras.
Kopiera och klistra

Markera det eller de objekt som ska kopieras och vlj Redigera | Kopiera. Aktivera sedan det
dokument till vilket data ska kopieras och vlj Redigera | Klistra in, .
Rensa hjlplagret
Vlj Data | Radera alla hjlppunkter fr att ta bort all data ur hjlplagret.
Se ven grafiska verktyg
168
157
, grafiska vyer
35
4.165
Geo
4.3
Bakgrundsbild
Allmnt
Till varje varje projekt i Geo kan en bakgrundsbild kopplas, t.ex. en kartbild eller ett ortofoto. Denna bild
visas som bakgrund i 2D-grafiken 35 och kan draperas ver terrngmodeller 441 i 3D-grafiken 58 . Bilder i
formaten bmp, tif, jpg, png, pcx och tga kan anvndas. Tif-filer med unisys-komprimering (LZW) kan
tyvrr inte lsas. I de flesta bildredigeringsprogram kan man vlja kompressionsformat och d br ett
annat format vljas.
Skapa transformationssamband
Fr att bilden ska kunna visas mste ett transformationssamband mellan bild- och vrldskoordinater
skapas. Detta grs genom att koordinater ges fr minst tre punkter i bde bild- och vrldskoordinater.
ppna bilden p vanligt stt med Arkiv | ppna fil 17 . Bilden visas nu i en dialogvy med
redigeringsmjligheter fr passpunkter. Beroende p vad det r fr typ av bild s finns det olika
tillvgagngsstt fr att ange passpunkterna. Sambandet som skapas r en affin transformation 142 .
Verktyg i grafikvyn
Zooma till grnser
Zooma in
Zooma ut
Verktyg fr att ange bildkoordinater fr passpunkt
Zooma rektangel
Skannade kartor eller foton
Hmta vrldskoordinater genom att vlja punkt i den lista som finns nedanfr knappen [Radera punkt].
Hr listas samtliga punkter i dom filer som stllts in under knda punkter i fliken instllningar i projektet
13 . Koordinater kan ven skrivas in direkt i flten Vrld X och Vrld Y. Vlj pekverktyget
fr att kunna
peka ut punkten i det grafiska fnstret. Dr koordinater finns i bda systemen, vlj [Lgg till punkt] fr
att lgga till punkten i listan. Minst tre punkter mste finnas i listan och vara frbockade fr att
transformationssambandet skall kunna skapas.
4.166
Grafisk redigering
Digitala kartor eller ortofoton

Dessa bilder har oftast redan en knd position och upplsning, och denna kan d anvndas. Bilden/fotot
mste vara nord/syd-orienterat. Vlj Data | Lgg till hrnpunkter.
I dialogen som visas kan du ange koordinater fr ngot av bildens fyra hrn och ange bildens upplsning
(en bildpunkts storlek p marken). Nr du vljer [OK] anvnds denna information fr att berkna bde
bild- och vrldskoordinater fr alla fyra hrn, och punkterna lggs till i listan. Sambandet kan sedan
skapas enligt nedan.
Skapa och spara sambandet
Nr det finns minst tre frbockade punkter i listan kan ett transformationssamband skapas. Klicka p
[Berkna parametrar] fr att lsa sambandet. Om fler n tre punkter anvnts visas nu ett
medelpassningsfel nedanfr knappen (Kvadratiskt medelfel). Om du inte r njd med resultatet kan du
prova att bocka av ngon punkt du tror r dlig och rkna igen. Observera att medelfelet alltid r 0 med
tre punkter eftersom verbestmningar saknas. Nr du r njd med resultatet, klicka p [Spara
orientering] fr att spara sambandet.
Vlj bakgrundsbild
Tv mjligheter finns fr att vlja aktiv bakgrundsbild
Nr du har bilden ppen, vlj Data | Stt som bakgrund i projektet.
Vlj bildfil i fliken Instllningar 13 .
I bda fallen mste transformationssambandet ha skapats frst. Om du vljer en bild som tidigare
anvnts som bakgrund finns det gamla sambandet kvar. I grafikfnstret slr du av och p visning av
bakgrundsbilden med knappen .
Se ven: Instllningar i projektet
13
, Transformationer
142
4.167
Geo
4.4
Grafiska verktyg
4.4.1
Grafiska verktyg
Indata till verktygen

Indata till de grafiska verktygen ges antingen genom att man pekar i grafiken eller genom inmatning frn
tangentbordet. I in- och utmatningsfnstret 78 visas en text som beskriver nsta steg som ska vidtas och
i inmatningsfltet visas den aktuella datatyp som frvntas. Ofta finns kan fler n ett alternativ vljas i
listan. Fljande datatyper kan frekomma:
Frn
Datatyp
Frn tangentbordet
musklick
Koordinater
X (2D)
X
Relativa
X
koordinater
Polra
X
koordinater
Avstnd/Bring/
(X)
X
Lutning
Radie
(X)
X
Klotoidparamete
X
r
Sektion
X
Punkt-/
X
linjenummer
Allmnna
X
vrden
Nr fler n ett delvrde ska anges anvnds semikolon, ;, fr att separera dem. Decimaltalsavskiljare
styrs frn instllningarna i Windows (nationella instllningar), vanligtvis gller kommatecken eller punkt.
Ett delvrde kan lmnas blankt om det inte behvs.
Exempel p inmatningar (med kommatecken som decimaltalsavskiljare):
Datatyp
Koordinat (nordlig,
ostlig)
Koordinat (nordlig,
ostlig, hjd)
Polr koordinat
(lngd, bring)
Vrde
Inmatningssyntax
(N1,23 O4,56) 1,23;4,56

(N1,23 O4,56
1,23;4,56;7,89
Z7,89)
(L1,23 B4,56) 1,23;4,56
Utdata frn verktygen

Del- och slutresultat frn verktygen visas i utmatningsfnstret. I det grafiska fnstret visas temporra
resultat med streckade linjer.
Verktyg
Endast ett grafiskt verktyg kan anvndas t gngen. I allmnhet ligger det senast valda verktyget kvar tills
man vljer ett annat. Verktyg markerade med ett H anger att de producerar objekt som hamnar i
hjlplagret 164 . Fr att dessa verktyg ska aktiveras mste man ppna hjlplagret genom att vlja Vyer |
Visa hjlppunkter, klicka p knappen
eller vlja ett av verktygen.
Zoomning
Anvnds fr att zooma in, peka ut koordinaterna fr hrnpunkterna i den rektangel inom vilken zoomning
ska ske.
4.168
Grafisk redigering
Frutom att zooma med hjlp av fnster, som ovan, finns mjligheten att zooma stegvis.
Frstoringsglaset markerat med ett plustecken zoomar in och det med ett minustecken zoomar ut. Detta
grs med fnstercentrum som baspunkt. Det finns ven mjlighet att spara tv zoomlgen, som det
sedan gr att vxla mellan och detta grs med frstoringsglasen markerade med en etta och en tva. Fr
att spara ett aktuellt zoomlge p ngon av knapparna, g in under Vyer | Zoom och vlj Spara zoom 1
(eller 2).
Tips: Page Up- och Page Down-tangenterna kan ocks anvndas fr att zooma in och ut. Om musen har
ett hjul kan ven detta anvndas fr in- och utzoomning.
Panorering
Verktyget anvnds fr att flytta blickpunkten i den grafiska vyn, utan att zoomlget ndras. Klicka frst p
en referenspunkt och peka sedan ut dess nya lge.
Avstnd
Avstndsverktyget anvnds fr att mta avstnd och vinklar mellan punkter. Klicka frst p
utgngspunkten och sedan p de punkter som ska mtas. I utmatningsfnstret visas horisontellt och
lutande avstnd, bde mellan de tv senaste punkterna och ackumulerat. Dessutom visas bring och
vertikalvinkel mellan punkterna. Det gr ven att snappa p punkter med hjlp av de olika
snappverktygen.
Markera
Verktyget anvnds fr att i aktivt dokument markera ett eller flera objekt fr vidare modifiering, t.ex.
radering, frflyttning eller rotering. Det finns tv stt att markera objekt, antingen genom att direkt peka p
ngon del av objektet eller genom att ringa in objektet, sk. lasso. Nr ett objekt har markerats visas detta i
grafiken med symboler p brytpunkter/isttningspunkter.
Vid markering med hjlp av lasso ritas en rektangel vid muspekaren. Det har betydelse i vilken riktning
denna rektangel dras, gr den frn vnster till hger innebr det att alla objekt som ligger helt innanfr
rektangeln kommer att markeras. Dras den dremot frn hger till vnster kommer alla objekt som med
ngon del ligger innanfr rektangeln att markeras. Observera att frgen p rektangeln ndras fr att
indikera riktningen.
Se ven 'markera objekt' under grafisk redigering 157 .
De markeringssymboler som ritas ut p valda objekt har olika utseende och olika menyer kopplade till sig,
beroende p objekttypen. Exempelvis fr en punkt som markeras en annan markeringssymbol och meny
n en text eller symbol. De flesta markeringssymboler har ven ett snabbverktyg kopplat till sig, detta
aktiveras d man vnsterklickar p symbolen. En punkt flyttas t.ex. d man vnsterklickar. Vid hgerklick
aktiveras den objektspecifika menyn.
Endast objekt i det aktiva dokumentet kan markeras med verktyget.
Markera texter
Verktyget fungerar som det vanliga markeringsvektyget med den skillnaden att endast texter letas upp
och markeras. Detta gller endast texter som ligger lsa som egna objekt, t.ex. i ritningar.
Kopiera objekt till aktivt dokument
Det hr r ett mycket anvndbart verktyg nr man t.ex. har tolkat fram punkter i hjlplagret. Aktivera det
dokument till vilket objekt ska kopieras och peka sedan ut objekten i tur och ordning, de kopieras d till
dokumentet. Peka i brjan av elementet du vill kopiera. Om elementet r vnt t andra hllet kommer det
at vndas innan det klistras in. Beroende p mldokumentets typ visas olika dialoger dr extra
information kan redigeras, t.ex. hjder vid kopiering av punkter till ett koordinatdokument, hjlppunkter
kan ven innehlla t.ex. radier som kan anvndas av mldokumentet.
Rita punkt
Verktyget anvnds fr att skapa en punkt i aktivt dokument. Klicka antingen p nskad position p
skrmen eller mata in koordinaterna i inmatningsfltet. Det gr ven att anvnda snappverktygen fr att
bestmma lget. Man kan ange punktnummer, hjd och punktkod fr den nya punkten genom att vlja
ur listan i inmatningsfnstret och sedan mata in nskat vrde. Tnk p att detta mste gras innan
4.169
Geo
punktens lge anges.

Rita linje
Verktyget anvnds fr att skapa en ny linje, bestende av en eller flera punkter. Klicka antingen p
nskad position p skrmen fr den frsta punkten eller mata in koordinaterna i inmatningsfltet. Det gr
ven att anvnda snappverktygen fr att bestmma lget. Efter att den frsta punkten har bestmts finns
ett antal alternativ tillgngliga genom att man hgerklickar:
Slut p linje
Vlj detta alternativ fr att avsluta linjen vid den senaste punkten
Slut p polygon
Vlj detta alternativ fr att avsluta linjen och samtidigt dra ihop den senaste punkten med
startpunkten fr att skapa en sluten polygon
ngra sista
Tar bort den senast angivna punkten
Avbryt linje
Avbryter verktyget utan att skapa ngon linje.
I alternativlistan i inmatningsfnstret finns flera olika alternativ fr linjen:
Relativa koordinater
Fr att ange nsta punkt relativt den fregende.
Avstnd
Fr att stta ett fast avstnd till nsta punkt, riktningen kan pekas ut.
Bring
Fr att ange en fast riktning till nsta punkt, avstndet kan pekas ut.
Polra koordinater
Fr att ange nsta punkt polrt.
Radie
Fr att ange att linjelementet har en radie.
Punktnummer
Ange nsta punkts nummer/beteckning.
Linjenummer
Ange linjens nummer/beteckning.
Text
Verktyget anvnds fr att skriva in texter i ritningar. Textens innehll kan anges i inmatningsfnstret
genom att man vljer 'Vrde' och sedan matar in texten. Klicka sedan p nskad position fr texten eller
mata in koordinaterna i inmatningsfnstret. Texten markeras sedan automatiskt och dess egenskaper
visas i egenskapsdialogen. Se ven objekt i ritningar 206 .
Symbol
Verktyget anvnds fr att lgga in symboler i ritningar. Vilken symbol som ska infogas kan anges i
inmatningsfnstret genom att man vljer 'Vrde' och sedan matar in symbolnamnet. Symbolnamnet
mste finnas i den aktiva symbolfilen 154 . texten. Klicka sedan p nskad position fr symbolen eller mata
in koordinaterna i inmatningsfnstret. Symbolen markeras sedan automatiskt och dess egenskaper visas
i egenskapsdialogen, hrifrn kan man enkelt byta symbol genom att klicka p knappen [Vlj...]. Se
ven objekt i ritningar 206 .
Norrpil
Se objekt i ritningar
206
Koordinatfrteckning
4.170
Grafisk redigering
Se objekt i ritningar
206
Areaverktyg
Verktyget anvnds fr att mta areor i grafiken. En meny med ett antal alternativ visas nr man klickar p
knappen: Markera area. Detta alternativ vljs frst och ger mjligheten att antingen peka p en linje eller
p lsa punkter. Pekar man p en linje kommer arean som linjen omsluter att skuggas. Pekar man
dremot p en punkt fr man successivt peka ut fler punkter fr att definiera ytan. Nr en area finns
tillgnglig kan man vlja ett av flera alternativ genom att hgerklicka eller klicka p verktygsknappen igen:
Skapa arearapport
Visar en rapport med area och omkrets fr den aktuella ytan.
Spara polygoner
Med detta alternativ kan man spara de angivna polygonerna i en ny koordinatfil.
Ta bort senaste punkten
Fr att vlja om den senaste punkten.
Ta bort senaste arean
Fr att ta bort den senaste arean.
Ta bort alla areor
Fr att ta bort alla markerade areor.
Stt punktinformation
Verktyget anvnds fr att stta punktnummer, hjd, kod, specialkod och anmrkning p punkter i en
koordinatfil. Peka frst ut en punkt som ska ndras.
En dialog visas dr punktinformationen kan ndras. Punktnummer rknas automatiskt upp om man
bockar i rutan [Automatisk upprkning] och sedan klickar p de punkter som ska omnumreras. Fr
hjd kan man ven vlja att addera ett vrde till originalhjden.
Alternativet [Erstt] mste vara ikryssat fr att respektive vrde ska sttas.
Skapa linje och profil
Verktyget anvnds fr att skapa en horisontell linje (lin) och en vertikal (prf) frn en koordinatlinje. Peka
p en linje i en pxy/geo/dxf/dwg-fil och ange sedan namn p de filer som ska skapas.
4.171
Geo
En startsektion fr lngdmtningen i filerna kan anges.

Info
Genom att peka p ett objekt med detta verktyg valt visas information om objektet i utmatningsfnstret.
Dela / Bind ihop linje
Verktygen anvnds fr att dela eller binda ihop polylinjer. Nr du klickar p knappen visas en meny dr du
vljer vilken av funktionerna du vill anvnda.
Dela linjer
Peka p det linjeelement du vill ta bort, linjen kommer att delas upp i tv delar innehllande de
punkter som lg fr resp. efter det element du pekade ut. Om du inte pekar direkt p ett
linjeelement kan du istllet rita en polylinje och vlja att dela alla linjer som skr denna. Nr du ritat
hela polylinjen, klicka med hger musknapp och vlj 'Dela linje med polygon' fr att slutfra
kommandot. verallt dr linjer skr din ritade polylinje kommer nu en delning att gras.
Bind ihop linjer
Peka frst p ndpunkten av den linje du vill knyta ihop med en annan, peka sedan ut ndpunkten
p den andra linjen. Om du istllet pekar p en ls punkt kommer verktyget aktiveras igen och du
kan direkt peka p nsta punkt du vill ansluta till linjen.
Explodera objekt
Verktyget anvnds i AutoCAD-filer 218 fr att explodera objekt och fungerar p liknande stt som
verktyget Data | Explodera markerade objekt. Peka antingen direkt p det objekt som ska exploderas,
eller ringa in flera objekt genom att peka p en tom yta och dra ett lasso runt dem.
Fljande objekt kan exploderas:
Polylinjer:
Bryts ner s att varje linjesegment blir ett eget objekt.
Flerradiga texter (MTEXT):
Bryts ner s att varje textrad blir ett eget objekt.
Block:
Ett block r ett sammansatt objekt bestende av andra objekt, t.ex. linjer och texter. Fr att kunna
snappa p enskilda objekt i ett block mste man frst frigra objekten, d.v.s. explodera blocket. Ett
block kan best av andra block och drfr kan man behva explodera i flera steg fr att komma t
ett visst objekt.
ven andra AutoCAD-objekt kan pverkas om man exploderar dem. Detta sker p samma stt som i
AutoCAD.
I utmatningsfnstret i Geo skrivs information om exploderingen.
Mittpunkt (H)
Verktyget berknar mittpunkten mellan tv andra punkter. Peka antingen p ett linjeelement eller p tv
punkter. Punkten markeras med ett M.
Skrningspunkt (H)
4.172
Grafisk redigering
Verktyget berknar skrningspunkten mellan tv linjer. Linjerna kan antingen pekas ut direkt eller genom
att man pekar p tv punkter. ven skrningspunkter i linjernas frlngning kan berknas, dvs.
skrningspunkten kan alltid berknas svida linjerna inte r parallella. Den berknade skrningspunkten
markeras med ett S.
Cirklar (H)
Cirklar kan skapas p tv stt:
Centrumpunkt och radie
Ange frst cirkelns centrum och drefter antingen en punkt som cirkeln ska skra igenom eller
mata in radien i inmatningsfltet.
Cirkel genom 3 punkter
Peka ut eller ange tre punkter som cirkeln ska skra igenom.
Verktygen skapar en punkt vid cirkelcentrum som markeras med C, och tv cirkelbgar markerade med
R.
Cirkelbgar (H)
Cirkelbgar kan skapas p fljande stt:
2 punkter och radie
Peka frst ut eller ange bgens start- och slutpunkter. Peka drefter ut en punkt som bgens ska
skra igenom eller mata in radien i inmatningsfltet.
Skrning genom tre punkter
Peka ut eller ange tre punkter som bgen ska skra igenom.
Centrumpunkt, punkt och vinkel
Brja med att ange centrumpunkten fr bgen. Peka sedan ut bgens startpunkt. Drefter ska
antingen slutpunkten pekas ut eller bgvinkeln matas in i inmatningsfltet, ange en negativ vinkel
fr att ndra riktning p bgen. Nr man pekar ut bgen blir den aldrig lngre n en halvcirkel.
Verktygen skapar en punkt vid cirkelcentrum som markeras med C, en cirkelbge som markeras med RX
och en punkt vid bgens slut som markeras med R-X, dr X stts till bgens radie (avrundat nedt till
nrmsta heltal).
Inpassning av cirkelbgar (H)
Verktyget anvnds fr att tolka fram en bge mellan tv element, raklinjer eller bgar. Brja med att peka
ngonstans i brjan p frsta elementet. Drefter upprepas detta fr det andra anslutningselementet.
Man kan ven ge anslutningselementen genom att frst peka p startpunkten, sen slutpunkten och sen
ge en radie eller tvngspunkt. Drefter r det dags fr mittelementet, ange antingen radien eller peka p
en tvngspunkt genom vilken radien ska g, om du vill gra en raklinje mellan tv bgar, ange radien 0.
Verktyget skapar en cirkelbge (eller raklinje) och tv tangentpunkter. Tangentpunkterna markeras med
TP om bgen ansluter till en raklinje, och RX dr X stts till anslutande elements radie (avrundat nedt till
nrmsta heltal) om bgen ansluter till en annan bge. Dessa punkter innehller ven radieinformation och
utnyttjas t.ex. vid tolkning av vglinjer.
Klotoider (H)
Verktyget anvnds fr att tolka fram olika klotoidkombinationer mellan tv element, raklinjer eller bgar.
Peka ut de tv anslutande elementen p samma stt som fr inpassning av cirkelbgar ovan. Tre olika
klotoidkombinationer kan skapas. Beroende p vilken kombination som skall skapas behver du ge
ytterligare data i inmatningsfnstret eller med musen.
Klotoid
4.173
Geo
Denna funktion berknar en klotoid som ansluter till dom utpekade elementen. Endast
anslutningselement mste ges. Verktyget skapar en klotoid och tv tangentpunkter p samma stt
som vid inpassning av bgar.
S-kurva
Denna funktion berknar en s-kurva bestende av klotoid, bge, klotoid, klotoid, bge, klotoid
mellan tv raklinjer. Efter att raklinjerna pekats ut anger du i tur och ordning i inmatningsfnstret:
lngd eller parameter fr klotoid 1, radie fr bge 2, lngd eller parameter fr klotoid 3, lngd eller
parameter fr klotoid 4, radie fr bge 5, lngd eller parameter fr klotoid 7. Efter detta mste du
peka ut eller mata in tangentpunkten vid den frsta raklinjen. Verktyget skapar elementen och tv
tangentpunkter TP.
Dubbel klotoid
Denna funktion berknar en kurva bestende av tv klotoider och en mellanliggande bge mellan
tv element. Efter att raklinjerna pekats ut anger du i tur och ordning i inmatningsfnstret: lngd
eller parameter fr klotoid 1, lngd eller parameter fr klotoid 3, radie fr den mellanliggande bgen
2. Du kan ven brja med att ange radien och sedan ge en tvngspunkt som kurvan mste g
igenom. Verktyget skapar elementen och tv tangentpunkter p samma stt som vid inpassning av
bgar.
Baslinje (H)
Verktygen anvnds fr att berkna punkter och mtt relativt en baslinje.
Definiera
Vlj detta alternativ fr att skapa baslinjen. Peka p dess start- och slutpunkt. Obs! anvnd ett
snappverktyg fr att hitta en exakt punkt.
Ta bort
Raderar baslinjen frn skrmen.
4.174
Grafisk redigering
Orto in 2D
Berknar en punkt baserad p horisontell lngd frn baslinjens frsta punkt och sidomttet frn
baslinjen. Vrden skrivs in i inmatningsfltet, dr ven punktnummer fr den nya punkten kan ges.
Den skapade punkten fr sin hjd i baslinjen, om baslinjen har en lutning.
Orto in 3D
Berknar en punkt baserad p lutande lngd lngs baslinjen, sidomttet frn baslinjen samt en
hjdoffset frn den. Hjdoffset anges som hjd vinkelrtt mot baslinjen, enligt figur ovan. Vrden
skrivs in i inmatningsfltet dr ven punktnummer p punkten kan ges.
Orto ut
Berknar avstnd, sidomtt och hjdoffset fr en punkt relativt baslinjen. Resultatet ges bde fr
2D och 3D (horisontell resp. lutande baslinje). Peka p punkten fr att se resultatet.
2D-resultatet anger det horisontella avstndet frn baspunkten till den aktuella punkten.
Sidomttet gr vinkelrtt in i bilden eller ut mot betraktaren. Orto ut redovisar svl hjdoffset
frn baspunkt som hjdoffset frn baslinje. Hjdoffset frn baspunkt anger hjden p punkten i
4.175
Geo
frhllande till hjden p baslinjens frsta punkt, se figur ovan.

3D-resultatet anger det lutande avstndet lngs baslinjen. Sidomttet gr vinkelrtt in i bilden
eller ut mot betraktaren. Redovisad lutande hjdoffset anger den vinkelrta hjden ver
baslinjen, enligt figur ovan.
Fotpunkt 2D
Peka p en punkt fr att se resultatet Fotpunkt 2D berknar plan- och hjdkoordinater fr en ny

punkt p baslinjen. Den nya punktens position berknas till den punkt p baslinjen som i plan ligger
nrmast den punkt som man pekar p. Z-koordinaten redovisar baslinjens hjd fr den berknade
punkten.
Fotpunkt 3D
Peka p en punkt fr att se resultatet. Fotpunkt 3D berknar plan- och hjdkoordinater fr den
punkt p baslinjen som i rymden ligger nrmast den punkt som man pekar p. Det kortaste
avstndet i rymden r det vinkelrta avstndet till baslinjen. Z-koordinaten redovisar baslinjens hjd
fr den berknade punkten.
Parallella linjer (H)

Verktygen anvnds fr att skapa parallella linjer eller linjeelement:
Parallell linje - parallellfrflyttar en hel linje
Peka frst p en linje. Ange drefter mttet fr sidofrflyttning i inmatningsfltet. Peka sedan ut
vilken sida frflyttningen ska ske t, en skugglinje ritas fr att visa resultatet.
Parallell linje genom punkt - parallellfrflyttar en hel linje
Peka frst p en linje. Peka sedan ut en punkt genom vilken den parallellfrflyttade linjen ska g, en
skugglinje ritas fr att visa resultatet.
Parallellt linjeelement - parallellfrflyttar ett linjeelement i en linje
Peka frst p ett linjeelement. Ange drefter mttet fr sidofrflyttning i inmatningsfltet. Peka
sedan ut vilken sida frflyttningen ska ske t, en skugglinje ritas fr att visa resultatet.
Parallellt linjeelement genom punkt - parallellfrflyttar ett linjeelement i en linje
Peka frst p ett linjeelement. Peka sedan ut en punkt genom vilken det parallellfrflyttade
elementet ska g, en skugglinje ritas fr att visa resultatet.
Anpassa element med MK-metoden (H)

Verktygen anvnds fr att skapa en linje eller en cirkelbge frn punkter som inte ligger i linje med det
4.176
Grafisk redigering
nskade objektet. Funktionen hittar den bsta lsningen med utgngspunkt frn de valda punkterna.
Anpassa 2D/3D linje
Vlj de punkter som ska ing i linjen och hgerklicka med musen fr att f upp en meny. Vlj Skapa
objekt. Det gr ven att ngra sin inmatning dr. Skillnaden mellan 2D- och 3D-linje r att i 3Dlinjen tas ven hjden med i berkning av linjens lge.
Anpassa cirkelbge
Vlj de punkter som ska ing. Tre stycken ger en bge som gr exakt genom alla punkterna. Det r
frst den fjrde som eventuellt ger avvikelser. Hgerklicka med musen fr att f upp menyn och vlj
Skapa objekt.
35
157
4.177
Geo
Snppverktyg
4.4.2
Snppverktygen anvnds i grafiken d man ska peka p objekt, istllet fr att klicka p fri hand kan man
"snppa fast" mot en bestmd punkt. Fr att t.ex. rita en linje som ska g mellan ett antal befintliga
punkter kan man anvnda sig av ett snppverktyg fr att hitta punkterna.
Nr muspekaren r tillrckligt nra ett objekt eller punkt som man kan snppa till frndras symbolen,
detta indikerar att man kommer att snppa till objektet/punkten. Har man valt ett snppverktyg kan man
inte klicka p en position som inte ger ett snpplge.
ven hjdinformation hmtas fr punkter man snappar till.
Snpp till punkt
Anvnd verktyget fr att snppa till nrmaste punkt, antingen lsa punkter eller punkter i linjer.
Snpp till linjeslut

Snpper till linjeslut, ven p linjeelement ingende i en polylinje. Man behver inte peka i nrheten av
linjeslutet utan man kan peka var som helst p linjen. Man kan ven snppa p kurvor. I vrigt fungerar
verktyget p samma vis som 'Snpp till punkt'.
Snpp till mittpunkt

Snpper till mittpunkten p en linje eller kurva.
Snpp till skrningspunkt

Snpper till skrningspunkten mellan tv linjer, mellan en linje och en kurva eller mellan tv kurvor.
Snpp till centrumpunkt

Snpper till centrumpunkten fr en cirkel, en bge eller en klotoid (fr klotoider hmtas radien frn den
ndpunkt som r nrmast muspekaren).
4.178
Grafisk redigering
Snpp mot objekt

Snpper mot valfritt objekt. Detta verktyg anvnds nr man ska snppa mot ett objekt, men inte sker en
viss speciell punkt lngs det aktuella objektet.
Snpp vinkelrtt
Snpper vinkelrtt mot en linje, bge eller cirkel.
Snpp mot tangentpunkt

Snpper mot tangentpunkten fr en cirkel eller bge.
Snpp p insttningspunkt
Snpper till insttningspunkten fr block och textobjekt i *.dwg-filer.
Multisnpp, snppls
Med multisnpp pslaget kan man vlja att ha flera snppverktyg verksamma t gngen, fr att enkelt
kunna snppa p olika stt vid olika tillfllen. Eftersom muspekarens utseende ndras nr ett snpplge
har hittats kan man vara sker p att rtt punkt trffas innan man klickar.
Flytande snpp
Nr man har anvnder multisnpp innebr det att verktygen frvntar sig att hitta ett snpplge, annars
ges en felsignal och man fr frska peka igen. Ibland vill man dock kunna peka var som helst utan att
fr den skull sl av alla snppverktygen. D kan man anvnda flytande snpp vilket innebr att man kan
peka var som helst som om inget snppverktyg var aktivt, pekar man dremot p en position som
aktiverar ett verktyg kommer indikerat snpplge att anvndas.
Se ven grafiska verktyg
168
157
och grafiska vyer
35
4.179
Geo
4.5
Stdraster
Stdraster anvnds d man vill kunna peka p skrmen och alltid f positioner i ett givet intervall. Detta
kan t.ex. vara anvndbart om horisontella eller vertikala linjer ska ritas, med hjlp av stdrastret r det
lttare att f jmna koordinater p punkterna genom att snappa till rastret. I en ritning kan det anvndas
fr att rita texter med jmn justering i sidled eller hjdled. Vlj Vyer | Stdrasterinstllningar fr att
ppna dialogen.
Origo
Ange horisontellt och vertikalt lge fr rastrets baspunkt.
Intervall
Vlj horisontellt och vertikalt intervall fr rastret.
Synligt
Kryssa i rutan fr att visa rastret.
Snappa till
Kryssa i rutan fr att snappa till rasterpunkterna.
Se ven grafisk redigering
157
4.180
Grafisk redigering
4.6
Skalstock
I grafiska fnster kan man vlja att visa en skalstock fr att lttare kunna f en uppfattning av storleken
p det omrde som visas i vyn. Skalstocken kommer i s fall ven med i utskrifter. Vanligtvis visas endast
en huvudskala.
Somliga dokument, t.ex. ntutjmningar, har detaljer i den grafiska vyn som ritas med en annan skala n
vriga objekt. I det fallet visas utver huvudskalan ytterligare skalstockar fr olika detaljtyper.
Instllningar
Fr att ndra instllningar fr skalstocken, ppna instllningsdialogen med Vyer |
Skalstocksegenskaper. Dialogen r uppdelad i flikar, en fr huvudskalan, och ytterligare en fr varje
tillggsskala.
Huvudskala:
Hr anger du generella instllningar fr skalstocken.
Placering:
Ange i vilket hrn av det grafiska fnstret som skalstocken skall visas.
Bredd:
Ange skalstockens bredd i bildpunkter.
Hjd:
Ange skalstockens hjd i bildpunkter. Detta r hjden fr varje skalstock, om tillggskalor finns
kommer allts den totala hjden bli multipler av detta vrde. Detta pverkar ven typsnittets storlek,
vilket r ungefr en tredjedel av varje skalstocks hjd.
Visa skalstock:
Hr slr du av eller p visning av skalstocken. Detta kan ven gras med knappen
verktygsldan.
Tillggsskalor:
Fr varje tillggsskala visas ytterligare en flik. Hr stter du de specifika objektens skala relativt
huvudskalan. (Frstoring eller frminskning). T.ex. en relativ skala 1000 gr att detaljerna ritas 1000 ggr
strre n vrig grafik.
4.181
Geo
35
4.182
Grafisk redigering
4.7
Instllningar
Genom att vlja Vyer | Instllningar visas dialogen fr instllningar i vyer. Dialogen r indelad i ett antal
olika sidor.
Frger
Rotera frger om det finns flera filer i samma fnster

Om rutan r ikryssad fr varje nytt dokument som ppnas i ett grafiskt fnster en egen frg, annars stts
standardfrgen fr dokumentet. Se ven egenskaper fr grafiska dokument 39 .
Svart bakgrund i grafikfnster
Kryssa i rutan fr att anvnda svart bakgrundsfrg i de grafiska fnstren. Om rutan inte r ikryssad
anvnds den frg som r vald som fnsterbakgrundsfrg i Windows.
Valfri bakgrundsfrg i 3D-fnster
Kryssa i rutan fr att kunna vlja en bakgrundsfrg fr fnster med 3D-grafik.
Greppfrg
Vlj vilken frg fr markeringsgrepp i de grafiska fnstren, se ven grafisk redigering
157
Pennor
Hr definieras frg och linjebredd fr de olika pennorna. Varje penna har ett nummer vilken anvnds i bl.
a. kodlistan fr att referera pennorna. Det finns mjlighet att definiera ett antal olika pennuppsttningar
som man sedan kan vxla mellan. Plottar man t.ex. mycket bde p en blckstrle- och en pennplotter r
ltt att byta pennor p detta vis.
4.183
Geo
Teckensnitt
Typsnitt fr texter i grafiska vyer

Vlj typsnitt fr texter som ritas ut i grafiska fnster, t.ex. fr att visa punktnummer. De alternativ som
finns hmtas frn Windows-instllningarna.
Hrkors/Markeringsbox
Hrkors
Hela fnstret
Anger att hrkorset ska ritas ver hela fnstret.
Anpassa
Ange storlek p krysset fr hrkorset.
Markeringsbox
Storlek
Ange storlek p den ruta inom vilken objekt sks vid grafisk redigering.
Element
4.184
Grafisk redigering
Symboler fr elementriktning
Om rutan Visa symboler kryssas i ritas symboler ut p element i linjedokument och hjlplager. Detta
underlttar vid grafisk tolkning av linjer. Vlj ven storlek och utseende p symbolerna.
Symboler
Hr kan den relativa skalfaktorn fr symboler i olika ritningsskalor stllas. Detta gr det mjligt att
anpassa symbolernas storlek fr ritningar i olika skalor. Stt skalfaktor 1 fr den ritningsskala som den
aktuella symbolfilen r anpassad fr och ange sedan hur skalan ska frndras fr vriga ritningsskalor.
Har man t.ex. en symbolfil som r anpassad fr skalan 1:100 blir symbolerna frmodligen aningen fr
sm i skala 1:1000 och d kan man korrigera detta genom att ndra skalfaktorn fr 1:1000.
Det gr att spara samtliga skalfaktorer under ett namn fr att man enkelt ska kunna vxla mellan olika
symbolfiler som r konstruerade fr olika ritningsskalor. Se ven symbolfiler 154 .
35
157
4.185
Ritningar
Ritningar
5.1
Allmnt om ritningar
Ritningsdokument har filtypen Dra. Dessa filer innehller lnkar till de datafiler de r uppbyggda av. Det
gr ven att bryta lnkarna och istllet importera filerna in i ritningen. Ritningarna kan ven innehlla
andra objekt som t.ex. texter, symboler, frteckningar mm. Det finns olika typer av ritningar fr olika
orienteringar av de datafiler som de visar.
Ritningstyper
Planritning
I denna ritningstyp kan filer som beskriver plandata lggas in, t.ex. koordinatfiler, vglinjer,
terrngmodeller och nivkurvor.
Sektionsritning och Tunnelsektionsritning
Denna ritningstyp visar intervall av tvrsektioner frn en eller flera .sec-filer.
Profilritning
I ritningen visas profildata, svl teoretisk som inmtt, med fullstndigt profilformulr och med mjlighet
att lta profillinjen tcka flera ritningsblad.
Lnkar och importerade filer

Nr en ny ritning skapas kommer de ingende datafilerna att lnkas till ritningen. Detta innebr att
ndringar i datafilerna ven kommer att f genomslag i de ritningar som lnkar till dem. Om detta inte r
nskvrt kan man istllet vlja att importera filen till ritningen. Informationen i datafilen kan d inte ndras.
Det r ven mjligt att p nytt skapa en lnk till en fil som r importerad i en ritning, finns inte
ursprungsfilen kvar skapas den d p nytt. Lnkning och importering av filer i ritningen styrs ifrn
dokumentdialogen 37 .
Se ven skapa nya ritningar
189
och dokument i den grafiska vyn
37
5.187
Geo
5.2
Ritningsvyer
Nr en ritning r ppen i ett grafiskt fnster indelas detta i ett antal extra flikar, en flik fr varje
ritningsblad. Den frsta fliken r densamma som fr vrig grafik med den skillnaden att ritningsramen
visas i fnstret. De vriga flikarna visar i tur och ordning de olika ritningsbladen. Man byter vy genom att
klicka p flikarna till vnster nedanfr fnstret.
Ritningsvyer
Vrldsvyn / Placeringsvyn
Nr en ritning r ppen r den frsta vyn orienterad i vrldskoordinater. Fr den som r van att arbeta i
AutoCAD kan denna vy jmfras med 'Model space'. Ritningsbladens orientering visas ocks i fnstret,
med streckade linjer fr papprets totala utbredning (minus marginaler) och med heldragna fr den del av
pappret som utnyttjas till att visa data. Ritningsstmpelns konturer visas med streckade linjer. Genom att
peka p ramen med markeringsverktyget 168 kan man utfra olika operationer som t.ex. att flytta eller
rotera ramen relativt vrldsdata.
Alla objekt som lggs in i ritningen frn vrldsvyn fr vrldskoordinater, vilket t.ex. innebr att om ritningen
roteras eller skalas om kommer objekten att ligga kvar relativt vrlden.
Sidvyerna
En sidvy visar ett av bladen i en ritning. Sidvyerna r alltid orienterade i papperskoordinater, jmfr med
'Paper space' i AutoCAD. Papprets nedre vnstra hrn utgr origo.
Alla objekt som lggs in i ritningen frn en pappersvy fr lokala papperskoordinater och blir endast synliga
i den vy dr de lagts in.
Verktygsflt
Dokument i ritningen
Visar dialogen med dokument i den grafiska vyn. Hrifrn kan man bl.a. lnka till eller infoga dokument i
ritningen. Se ven dokument i den grafiska vyn 37 .
Dokumentegenskaper
Om ritningen, dra, r aktiv i fnstret ppnas dialogen fr ritningsinstllningar
Visa ritningsegenskaper
Visar egenskapsdialogen fr ritningsramen
Visa stmpelegenskaper
Visar egenskapsdialogen fr stmpeln
Se ven ritningar
187
, objekt i ritningar
205
206
200
197
i ritningen.
5.188
Ritningar
5.3
Skapa nya ritningar

Fr att skapa en ny ritning vljer man Arkiv | Nytt dokument och sedan 'Ritning' i trdstrukturen i
dialogen fr nytt dokument.
Dialogen fr ny ritning
Ritningstyp
Vlj frst vilken typ av ritning som ska skapas:
Planritning
I denna ritningstyp kan filer som beskriver plandata lggas in, t.ex. koordinatfiler, vglinjer,
terrngmodeller och nivkurvor.
Sektionsritning
Denna ritningstyp visar intervall av tvrsektioner frn en eller flera .sec-filer. ven
tunnelsektionsritningar skapas p detta stt.
Nr man har valt en eller flera .sec-filer klickar man sig vidare i dialogen med [Next]. Om man vill
lgga till en koordinatfil (.geo) till sektionsritningen, behver man ven vlja en linjefil (.lin), fr
omrkning frn XYZ till sidomtt och hjd.
Profilritning
I ritningen visas profildata, svl teoretisk som inmtt, med fullstndigt profilformulr och med
5.189
Geo
mjlighet att lta profillinjen tcka flera ritningsblad. Man fr vlja typ av profilritning; Vgprofil/
jrnvgsprofil eller ledningsprofil. Vgprofil r anpassad fr .prf-dokument. Ledningsprofil r
anpassad fr .prw-dokument. Det r emellertid fullt mjligt att lgga in flera profiler i en och samma
ritning, svl vgprofil (.prf), ledningsprofil (.prw) som terrngprofil (.pro).
Nr man har valt en eller flera profiler klickar man sig vidare i dialogen med [Next]. Om man vill
lgga till en koordinatfil (.geo) till sin profilritning, behver man ven vlja en linjefil (.lin), fr
omrkning frn XYZ till sektion och hjd.
Skapa frn mall
Denna funktion ger mjlighet att skapa nya ritningar genom att bygga p en tidigare skapad ritning.
P detta stt kan man skapa ritningar med speciella instllningar och konfigureringar som man
alltid anvnder. Man kan t.ex. skapa mallar som passar en viss skrivare eller sdana som gller fr
ett visst arbetsprojekt d man ofta vill behlla informationen i stmplar mm. Mallen kan ven
innehlla data och lnkade filer.
o Mall
Ange filen som den nya ritningen ska baseras p.
o Placera ritningsramen automatiskt
Alternativet innebr att skalan och positionen fr ritningsramen kommer att anpassas fr de
filer som vljs in i ritningen. Kryssa inte i rutan om mallens skala och placering ska behllas.
Filer i ritningen
Vlj vilken eller vilka filer som ska ing i ritningen. Efter att nskade filer har valts ppnas det grafiska
fnstret med ritningen och de ingende filerna.
Tips fr att skapa planritningar! Nr ett grafiskt fnster r ppet kan man skapa en ritning direkt i
fnstret med de aktuella filerna. Klicka p knappen .
Se ven ritningar
187
, ritningsvyer
188
, profilritningar
191
5.190
Ritningar
5.4
Skapa profilritningar
Fr att skapa en ny profilritning, vlj Arkiv | Nytt dokument och sedan 'Ritning' i trdstrukturen i dialogen
fr nytt dokument, se ven Skapa nya ritningar 189 .
Ritningstyp
Vlj frst vilken typ av profilritning som ska skapas; Vgprofil/Jrnvgsprofil eller Ledningsprofil. Valet av
ritningstyp styr vilken information som skrivs ut i profilritningen.
Vgprofil r anpassad fr .prf-dokument. Ledningsprofil r anpassad fr .prw-dokument. Det r emellertid
fullt mjligt att lgga in flera profiler i en och samma ritning, svl vgprofil (.prf), ledningsprofil (.prw) som
terrngprofil (.pro).
Vgprofil/Jrnvgsprofil
Vlj att lsa in en eller flera vgprofiler (*.prf) till ritningen. Om fler n en profil markeras, fr man i
en dialog vlja vilken av de ingende filerna som ska vara huvudprofil. Informationen som skrivs ut i
profilritningen hmtas frn den valda huvudprofilen.
Det r ven mjligt att lgga in terrngprofiler (*.pro) och ledningsprofiler (*.prw) i en vgprofilritning.
Nr en eller flera profiler har valts, klickar man sig vidare i dialogen med [Next]. Om man vill lgga
till en koordinatfil (*.geo) till profilritningen, behver man ven vlja en linjefil (*.lin), fr omrkning
frn XYZ till sektion och hjd.
Ledningsprofil
Vlj att lsa in en eller flera ledningsprofiler (*.prw) till ledningsprofilritningen. Om fler n en
ledningsprofil vljs, fr man i en dialog vlja vilken av de ingende filerna som ska vara huvudprofil.
Denna fil kopplas till ledningsformulret och skrivs ut i ritningen.
Det r ven mjligt att lgga in terrngprofiler (*.pro) och vglinjeprofiler (*.prf) i en
ledningsprofilritning. Nr en eller flera profiler har valts, klickar man sig vidare i dialogen med [Next]
. Om man vill lgga till en koordinatfil (*.geo) till sin ledningsprofilritning, behver man ven vlja en
linjefil (*.lin), fr omrkning frn XYZ till sektion och hjd.
Vgprofil/Jrnvgsprofil
Fr att redigera egenskaperna fr profilritningen, vlj Vyer | Visa ritningsegenskaper eller klicka p
knappen .
Profilritning
I ritningen visas profildata, svl teoretisk som inmtt, med fullstndigt profilformulr. Vilka
formulrflt som visas i profilritningen, beror p instllningar som beskrivs i Egenskaper fr
ritningsram 200 .
Ledningsprofilritning
Numerisk vy till ritning med ledningsprofil
Stt prw-filen aktiv och skriv in lmplig information i ledningsprofildokumentet, se ven
Ledningsprofil 437 .
Notera: Kolumnerna fr attribut varierar beroende p vilken attribut

valt. Ls mer om attributskolumner fr ledningsprofil 437 .
86
definitionsfil anvndaren har
o Brunnstyp
5.191
Geo
Fr att en brunn ska visas grafiskt mste ngon text anges i kolumnen fr brunnstyp.
o Dimension
Skriv in rrets dimension.
o Rrtyp
Skriv in lmplig text.
o Anordningstyp
Skriv in namnet p en symbol fr till exempel brandpost eller serviceventil, frn den aktiva
symbolfilen 154 . Om sbg2.cod anvnds, ritas symboler fr brandpost och serviceventil om
VA_VBP respektive VA_VSV skrivs in. Detta ritas ut som vertikala streck med den valda
symbolen, strax ovan markytan, i samma frg som tillhrande ledning.
Skalan p symbolerna kan ndras i dialogen som ppnas genom att vlja Vyer |
Dokumentegenskaper, klicka p ikonen
eller hgerklicka i grafiken och vlj
Dokumentegenskaper.
o Markslag
r kopplat till lager Markniv i ledningsprofildokumentet (*.prw). Skriv in lmplig beskrivning;
ngsmark, vg eller liknande i prw-filen.
o Jordart/grund
r kopplat till lager Markniv i ledningsprofildokumentet (*.prw). Skriv in lmplig beskrivning, t.
ex. lera eller berg i prw-filen.
Fr att visualisera markslag och jordart/grund p ritningen, stt ritningen (*.dra) aktiv och vlj
Vyer | Visa Ritningsegenskaper, klicka p knappen
eller markera ritningsramen och vlj
egenskaper frn hger musmeny och vlj sedan fliken Profil.
Bocka i Markslag och Jordart/grund fr att tillhrande information frn prw-dokumentet ska
visualiseras i den numeriska formulrdelen av ritningen.
5.192
Ritningar
Grafisk vy till ledningsprofildokument

Nr en ritning r ppen kan man vlja Planvy eller Sidvy, se ven Ritningsvyer 188 . Nr man str i
planvyn kan man bland de i ritningen ingende filerna vlja vilken fil som vara aktiv. Stt
ledningsprofilen (prw-filen) aktiv, g till Vyer | Dokumentegenskaper, klicka p ikonen
eller
hgerklicka i grafiken och vlj Dokumentegenskaper. Vlj om egenskaper ska visualiseras enligt
sidomtt eller enligt lager. I det senare fallet ritas olika lager i olika frger. Brunnar ritas upp till
marknivn med frg frn den ledning de utgr ifrn. Ls mer om grafiska egenskaper fr
Ledningsprofil, Prw 437 .
Projekterad brunn
Fylld
Befintlig brunn
Snedstreckad
Brunn som ska bort (slopas)
Kryssad
5.193
Geo
Detalj frn ritning med brunnar; 2 projekterade brunnar (fyllda), befintlig brunn (snedstreckad) och 2
brunnar som ska bort (kryssad).
Brunnar ritas automatiskt intill varandra om de ligger tillrckligt nra varandra. Detta kallas fr en
brunnsgrupp - i figuren ovan bildar den befintliga och de projekterade brunnarna en brunnsgrupp.
Den grafiska visningen av brunnar pverkas av ordningen p de ingende lagren i
ledningsprofildokumentet. Om projekterat dagvatten ligger verst i listan, kommer tillhrande
brunnar att ritas ut till vnster om insttningspunkten, dr varje brunn i grafiken ritas ut med
motsvarande 1 m breda symboler, i enlighet med den gllande skalan. Om flera brunnar, i samma
eller andra lager, ligger inom +/-3 m avstnd frn den frst utritade brunnen, kommer dessa
nrliggande brunnar att ritas omedelbart till hger om den frsta brunnen.
5.194
Ritningar
I ritningen kan ett vertikalt streck till hger om den frsta brunnen i en brunnsgrupp ritas ut, om Visa
elementdetaljer bockas i, se bild nedan. Det vertikala strecket gr hgst upp i ritningen dr
brunnens punktnummer skrivs ut, numret hmtas frn punktnumret hos den frsta brunnen som
hittas i en brunnsgrupp. Lngst ned i den grafiska delen av ritningen kan brunnsbeteckning och
hjd p vattengngen fr brunnen visualiseras. Markeringen stts automatiskt i den exakta
sektionen dr brunnen befinner sig. Det innebr att den grafiska redovisningen av brunnar
redovisas med 3 m tolerans, eftersom varje brunn ritas ut som om den vore 1 m bred, medan den
exakta positionen redovisas i den numeriska formulrdelen av ritningen.
o I den numeriska formulrdelen av ritningen kan specifik information fr i ritningen ingende
ledningar visualiseras. Stt ritningen (dra) aktiv och vlj Vyer | Visa ritningsegenskaper och vlj
fliken Ledningar.
Frn rullgardinsmenyn till hger i dialogen, vljer man vilken information som ska visas i
ritningen; dagvatten, spillvatten, vatten och kombinerat. Se ven Ledningsprofil 437 . Dessa
fyra ledningstyper kan ven vljas som befintliga och slopade ledningar.
Bocka fr den information som ska visas fr varje enskild ledning.
Hjd
Hjd fr vattengng visas i ritningen. Hjderna visas fr brunnar som ligger utmed den
specifika ledningen.
Lutning
Ledningens lutningen visas.
Dimension
Ledningens dimension visas om information r inskriven i ledningsprofilens (prw)
attributflt fr dimension.
Typ
Rrtypen visas om information r inskriven i ledningsprofilens (prw) attributflt fr
rrtyp.
Innehllet i formulrfltet fr ledningsprofilritningen beror p den aktiva .sot-filen. Till

ledningsprofilritningar vljer Geo automatiskt en .sot-fil dr lutningen visas i promille och
dimensionen i millimeter. nskar man annan text i formulrfltet kan .sot-filen redigeras. Vlj Vyer |
5.195
Geo
Egenskaper fr ritningsdokument och vlj fliken 'Stmplar och formulr', fr att se vilken .sot-fil
som anvnds av profilritningsdokumentet. Vid eventuell redigering br filen sparas om med ett nytt
namn, eftersom den annars skrivs ver vid uppdatering av Geo, ls mer om .sot-redigering i
Ritningsstmplar 216 .
Se ven Ritningar
187
, Ritningsvyer
188
, Instllningar fr ritningsram
200
, Ledningsprofil
437
5.196
Ritningar
5.5
Instllningar fr ritning
Det finns ett antal olika instllningar som man kan gra fr en ritning. Fr att redigera dessa vljer man
Vyer | Dokumentegenskaper med ritingsfilen, dra, aktiv i fnstret. Man kan ven klicka p knappen .
Pappersformat
Hr kan aktuellt pappersformat modifieras. Tnk p att all information matas in fr ett liggande ark,
oavsett om man tnker plotta ett stende format. Ange papperets storlek och marginalerna.
Ritningsramen kommer att motsvara storleken minus marginalerna.
Det gr att spara ett format genom att klicka p [Spara som...]. Ange drefter namn p formatet. Vill du
byta ut ngon av standardformaten anger du detta namn. Fr att radera ett format, klicka p raderaknappen. Om det r ett standardformat kommer dess standardvrden att terstllas (formatet frsvinner
allts inte).
Teckensnitt
Hr anges typsnitt och textstorlek fr de olika typer av text som kan frekomma i ritningen. Nr man har
stllt in sina favoritteckensnitt kan man spara dessa i en teckensnittsuppsttning. Genom att definiera upp
ett antal lmpliga teckensitt och sedan spara dessa som en teckensnittsuppsttning kan man sedan
enkelt vxla mellan olika typer av skrivare och plottrar. De flesta pennplottrar klarar nmligen inte att
skriva sk. TrueType typsnitt (t.ex. Arial) varfr man mste anvnda sig av teckensitt som enbart bestr av
linjer. Det vanligaste r Modern. Skriver man ut p en blckstrleplotter (t.ex. HP DesignJet) kan man
vlja TrueType-teckensitten som ger en mycket hgre textkvalitet.
Nr man vljer teckensitt fr olika objekt i ritningen r det samma lista som visas i egenskapsdialogen.
5.197
Geo
Stmplar och formulr

Ange vilken stmpeltyp du vill anvnda, eller om du inte vill anvnda ngon stmpel. En stmpel
definieras i en speciell fil av typen SOT. I filen utseendet p stmpeln definierat med linjer, texter
inmatningsflt och eventuellt bilder (logotype). Alla mtt r i meter. Stmpelfilerna ska ligga i globalbiblioteket. Med Geo fljer ngra standardstmplar: en med TrueType teckensnitt fr skrivare och plottrar
som klarar detta och en med en skalbar linjefont (Modern) att anvndas till pennplottrar. Dessutom finns
en exempelstmpel med SBG:s logotype inlagd. En logotyp lggs in med WMF-format (Windows Meta
File) eller EMF (Enhanced Meta File) vilket r format fr linjegrafik som stds av de flesta program (t.ex.
AutoCAD).
Fr att mata in text i en stmpel i ritningen - markera stmpeln och ndra i egenskapsdialogen.
Se ven att skapa egna stmplar.
Koordinatkryss
Hr vljs om koordinatkryss ska ritas och med vilket intervall. Intervallet kan anges i vrlds- eller
papperskoordinater. Dessutom anges vilken text som ska freg koordinatinformationen. Tecknet, #, byts
ut mot aktuellt koordinatvrde i ett kryss.
Allmnt
Hr kan man vlja om och hur man vill visa vikmrken, skrmrken och konnektionslinjer p ritningen.
5.198
Ritningar
Konnektionslinjerna visar hur mycket ritningsbladen verlappar varandra. Horisontellt och vertikalt
verlapp stller man in frn Vyer | Visa ritningsegenskaper, under fliken Utbredning, se ven
Egenskaper fr ritningsram 200 .
Exempel p ritning med utritade konnektionslinjer.

Se ven ritningar
187
5.199
Geo
5.6
Egenskaper fr ritningsram
Ritningens grundegenskaper redigeras i egenskapsdialogen fr ritningsramen, hr kan pappersformat,
skala, orientering mm stllas in.
Det finns flera olika stt att redigera egenskaperna fr ritningsramen: vlj Vyer | Visa
ritningsegenskaper, klicka p knappen
eller markera ramen med markeringsverktyget och vlj sedan
egenskaper frn hger musmeny.
Egenskapsdialogen r indelad i ett antal olika flikar. Vilka flikar som visas beror p ritningstypen.
Format
Hr anges papperets storlek, orientering (stende/liggande) samt i vilken skala data ska ritas. Vid
sektions- och profilritning finns ven mjlighet att ndra hjdskalan separat. Listan med
pappersstorlekar innehller de format som finns lagrade. Dessa format redigeras i instllningsdialogen
fr en ritning, se ritningsinstllningar 197 . Om listan visar ett blankt flt innebr det att aktuellt format inte
r ett standardformat. Fr att gra formatet till ett standardformat ska det sparas i instllningsdialogen.
Rityta
Ange p vilken del av papperet (i frhllande till stmpeln) som data frn indatafilerna ska ritas. Annan
information som t.ex. texter och norrpil kan placeras oberoende av denna begrnsning.
Stmpelhrnet
Hela ritningen
Horisontellt
Vertikalt
Utbredning
Hr specificeras hur mnga blad ritningen ska best av. Ange antal rader och kolumner. Med verlapp
menas hur stor del av papperet som ska verlappa intilliggande blad, mttet anges i millimeter. Denna
funktion r anvndbar nr man vill undvika att viktig information hamnar i en skarv mellan tv blad.
Konnektionslinjer fr verlappande ritningsblad kan visas, se Instllningar fr ritning 197 .
5.200
Ritningar
Placering
Denna sida finns endast fr planritningar. Hr anges ramens placering (fr frsta sidans nedre vnstra
hrn) samt vridningen i frhllande till koordinatsystemet. Placering och vridningen kan ven ndras
genom att anvnda markeringsverktyget. Se ven Placering av ritobjekt.
versiktsbild (orienteringsbild)
Denna sida finns endast fr planritningar. Hr finns mjlighet att infoga en versiktsbild av det som syns i
vrldsvyn p sidvyerna. Alternativet [Visa ritningsbladsplacering] innebr att ritningsbladens lge visas
i bilden. [Visa data] innebr att informationen frn de ingende datafilerna visas. Dessutom finns
mjlighet att styra placeringen av och storleken p versiktsbilden. Dessa vrden anges i
papperskoordinater och relativt papperets nedre vnstra hrn.
Sektioner
Sidan finns tillgnglig nr en tvrsektionsritning r ppen. Hr anges vilka tvrsektioner som ska ritas.
Ange startsektion, slutsektion och intervall. Om inga vrden ges ritas alla tvrsektioner i filen.
5.201
Geo
Vrdena fr axlar r mtten, i verkliga meter, fr vnster respektive hger sida om centrum. Freslagna
vrden rknas fram frn maxutbredningen p respektive sida.
Om alternativet [centrera sektioner] markeras, centreras sektionerna i hjd kring tyngdpunkten fr varje
sektion. Om rutan inte r ikryssad kommer referensaxlarna att ha samma hjdorientering fr samtliga
tvrsektioner i filen.
Sektionslayout
Sektionslayouten berknas automatiskt fram nr en ritning skapas, fr att passa in alla tvrsektioner s
bra som mjligt. Om ndringar av pappersformatet utfrs, ndras sektionslayouten automatiskt. Fr att
skapa denna layout manuellt kan man hr ndra frn automatisk till manuell instllning. Hr anges i hur
mnga kolumner och rader sektionerna ska ritas, samt antal sektioner per ritning. Dessutom anges
marginalerna (i mm p papperet), dels mellan sektionerna och dels mot papperskanten.
Ibland kan sektionerna hamna bakom ritningsstmpeln. Detta kan avhjlpas genom att man anger antal
sektioner manuellt och behller denna instllning. P detta vis kan man ven frhindra att sektioner
hamnar ovanfr stmpeln om man vill ha den ytan fri. Vlj d frst instllningar s att det ser rtt ut
frutom att en kolumnrad ligger ovanfr stmpeln. Drefter minskas antingen antalet kolumner med ett
eller antalet sektioner per sida med antalet sektioner i sista kolumnen.
Profil
Hr kan antal ritningsblad fr profilritningen definieras. Dessutom anges nedre vnstra hrnets sektion
och hjd (orientering hjd/lngd). Obs! Om fler n ett ritningsblad valts mste ven lngdintervallet mellan
ritningsbladen anges. Om centrering frn andra bladet vljs, centreras ritningsbladen runt profilen, med
undantag fr frsta bladet dr de tidigare angivna mtten gller.
5.202
Ritningar
Hr vljs ven vilka formulrflt som ska visas i profilritningen. De flt som nskas i formulret markeras.
Ramen visar aktuell rityta fr data, dvs man behver inte ta hnsyn till att profilformulret ska f plats p
ritningen. Alternativet [Visa elementdetaljer] styr om de vertikala linjerna med elementdata ska visas
eller inte, detta kan vara anvndbart om man har en profil dr det r mycket ttt mellan
elementpunkterna. Alternativet [Visa rutnt] styr om referenslinjer ska ritas ut eller inte.
Viss information i profilformulret, t.ex. plandata och tvrfall, hmtas frn profilens motsvarande linjefil
(lin) och skevningsfil (skv). Saknas dessa filer kommer formulret inte att innehlla informationen.
Ledningar
Hr kan man ange vilka flt som ska finnas med i en ledningsprofilritning.
Om man bockar i Visa elementdetaljer frtydligas varje brunn med ett vertikalt streck i ritningen. Frn
rullgardinsmenyn till hger i dialogen, kan man vlja vilken information som ska visas i ritningen;
dagvatten, spillvatten, vatten och kombinerat. Se ven Ledningsprofil 437 och Skapa profilritning 191 .
Dessa fyra ledningstyper kan ven vljas som befintliga och slopade ledningar, till exempel dagvatten
(bef), spillvatten (bef) (och s vidare), respektive dagvatten (slopas), spillvatten (slopas), vatten (slopas)
och kombinerat (slopas). Fr varje ledningstyp fr man bocka fr information som ska redovisas i den
numeriska formulrdelen av ritningen.
Hjd
Hjd fr vattengng visas i ritningen. Hjderna visas fr brunnar som ligger utmed den specifika
ledningen.
Lutning
Ledningens lutning i visas.
Dimension
Visar ledningens dimension.
Typ
Rrtypen visas.
5.203
Geo
Se ven ritningar
187
, skapa nya ritningar
189
, ritningsvyer
188
5.204
Ritningar
5.7
Egenskaper fr stmpel
Informationen i ritningsstmpeln (ritningshuvudet), t.ex. beskrivning av ritningsinnehllet, redigeras i
egenskapsdialogen fr ritningsstmpeln. Ritningsstmplarnas layout lagras i formatet .sot.
Det finns flera olika stt att redigera egenskaperna fr stmpeln: vlj Vyer | Visa stmpelegenskaper,
klicka p knappen
eller markera stmpeln med markeringsverktyget frn en sidvy och vlj sedan
egenskaper frn hger musmeny.
Egenskapsdialogen fr stmpeln r indelad i tre olika flikar: Fretagsinformation, Ritningsinformation och

Beskrivning. Alla flten r fria textflt.
Nr ritningen innehller flera ritningsblad visas stmpelinformationen p alla sidor, detta indikeras genom
en asterisk, *, i flten. Fr att lgga in annan text raderar man stjrnan och anger nskad text.
Du vljer vilken stmpel som ska anvndas i en ritning genom att redigera instllningar fr ritning
197
Om du vill anvnda innehllet i stmpeln till andra ritningar kan du skapa en ritningsmall med nskad
stmpeldata. Anvnd sedan denna mall nr de andra ritningarna skapas.
Se ven ritningar 187 , skapa nya ritningar 189 , ritningsvyer 188 .
5.205
Geo
5.8
Objekt i ritningar
En ritning kan innehlla mnga olika typer av objekt, frutom de datafiler som ingr i ritningen. Objekten
kan lggas in i ritningen p olika stt, t.ex. genom ett verktyg eller genom att man klistrar in det frn
klippbordet.
Det har stor betydelse i vilken vy som objekten lggs in i en ritning, de kan antingen placeras med
vrldskoordinater eller med papperskoordinater. Om de lggs till i vrldssvyn hamnar de i ritningen med
vrldskoordinater och om de lggs till p ngon av sidvyerna fr de papperskoordinater. Objekt med
vrldskoordinater r oberoende av papperets placering och vridning medan objekt med
papperskoordinater ligger p samma stlle p papperet oberoende av hur det flyttas och roteras. Tnk p
att frndringar av papperets storlek kan ndra ett objekts placering. Det r allts lmpligt att frst gra
pappersinstllningarna och sedan vlja in enskilda objekt.
Genom att markera ett objekt med markeringsverktyget
eller markera en text med
textmarkeringsverktyget
kan olika operationer utfras. Om man hgerklickar med musen p ngon av
markeringssymbolerna visas en meny med ett antal alternativ fr objektet. Vlj Egenskaper... fr att visa
egenskapsdialogen fr aktuellt objekt. Se ven grafiska verktyg 168 .
Polylinje
Vlj linjeverktyget, Verktyg | Rita linje, fr att rita en linje i en ritning.
Ett speciellt anvndningsomrde fr polylinjer r nr man ska hjdstta nivkurvor
209
Egenskaper fr polylinjer
Frg, linjetyp och linjebredd kan sttas fr varje polylinje i en ritning.

Sluten polygon innebr att frsta och sista punkten i linjen knyts ihop. Polygonen kan ven fyllas
med nskad frg och/eller mnster.
Koordinaterna fr linjens punkter kan redigeras under fliken 'Punkter'.
Texter
Vlj textverktyget, Verktyg | Text, fr att lgga in en text i en ritning.
Egenskaper fr texter
Texten kan skrivas p en eller flera rader. Text kan klistras in frn klippbordet
Valet fr insttningspunkten styr hur texten ska justeras, insttningspunkten bestmmer vilken del
av texten som binds till koordinaterna angivna p placeringssidan samt om texten blir vnsterstlld,
centrerad eller hgerstlld. Om texten innehller flera rader kan endast 'vre vnstra hrnet'
vljas.
Teckensnitt
Vlj det teckensnitt som ska anvndas fr texten. Listan visar de teckensnitt som finns i ritningen,
se ven ritningsinstllningar 197 .
Frg
Textens placering och rotation
5.206
Ritningar
Symboler
Vlj symbolverktyget, Verktyg | Symbol, fr att lgga in en symbol i en ritning.
Egenskaper fr symboler
Vilken symbol som ska visas vljs antingen i rullningslisten eller genom att man klickar p knappen
[Vlj...] i egenskapsdialogen. Vilka symboler som r tillgngliga beror p den aktiva symbolfilen 154 .
En skalfaktor kan ges fr symbolen.
Frg
Textens placering och rotation
Norrpil
Vlj norrpilsverktyget, Verktyg | Norrpil, fr att lgga in en norrpil i en ritning. Norrpilar hanteras som
andra symboler med den skillnaden att de automatiskt roteras fr att visa norriktningen i ritningen. De kan
bara lggas till p ritningens sidvyer.
Koordinatfrteckning
Genom att vlja Verktyg | Koordinatfrteckning i menyn, kan en koordinatfrteckning lggas in p den
sidvy som r ppen. Benmningen koordinatfrteckning r lite missvisande d innehllet i de flesta
filtyper kan visas, allts inte bara koordinater. Den fil vars koordinatfrteckning visas mste ing i
ritningen men behver inte vara synlig. (Vlj Vyer | Dokument...
fr att gra en fil osynlig).
Koordinatfrteckningen placeras genom att man klickar p nskad position eller matar in koordinaterna i
inmatningsfnstret. Den kan ven flyttas senare genom att man drar i den.
Egenskaper fr koodinatfrteckningar
Skvillkor
Dessa instllningar anvnds fr att begrnsainformationen i koordinatfrteckningen. Vlj vilket flt,
vilket villkor och vilket vrde som ska begrnsa urvalet. Vill man ha alla poster i filen anger man en
asterisk, *. Om operatorn stts till lika med(=) kan en differens sttas, som anger med hur mycket
5.207
Geo
ett vrde fr avvika frn det angivna vrdet fr att komma med i urvalet.
Innehll
Hr beskrivs vilken information frn kllfilen som ska finnas i koordinatfrteckningen genom att
man bockar fr nskade kolumner. Dessutom anges fltets bredd i millimeter. Kolumnnamnen kan
ndras till valfri text.
Teckensnitt
Vlj det teckensnitt som ska anvndas fr koordinatfrteckningen. Listan visar de teckensnitt som
finns i ritningen, se ven ritningsinstllningar 197 .
Frg
Placering
Ange koordinaterna fr vre vnstra hrnet av frteckningen.
Symbolbeskrivning (Teckenfrklaring)
Nr man lgger in en koordinatfrteckning frn en koordinatfil finns mjligheten att dels hmta punktens
beskrivning frn kodlistan och ven dess grafiska symbol. Detta kan anvndas till att skapa en
symbolbeskrivning eller teckenfrklaring. Skapa en koordinatfil med en punkt fr varje nskad kod och
lgg in denna fil som koordinatfrteckning. Om du inte vill att filen ska ritas, ange detta i Filinstllningarna.
Nu kan du f en lista ver kodbeskrivningarna med symbolen bredvid.
5.208
Ritningar
5.9
Hjdsttning av nivkurvor
Hjdsttning av nivkurvor innebr att hjdtexter lggs in vid nivlinjerna i en ritning med nivkurvor.
Detta grs genom att man med linjer talar om ver vilka nivlinjer som texterna ska visas.
Brja med att ppna nivkurvona och skapa en ritning. Se till att ritningen r aktiv i det grafiska fnstret
och att vrldsvyn r vald. Vlj sedan verktyget Hjdkurvebesiffring
med vilket man drar en linje ver
de nivkurvor som ska besiffras. Vid varje skrning mellan linjen och en kurva kommer en text med
kurvans hjd att skapas. Linjen kan innehlla valfritt antal delelement. Bst resultat erhlls om man drar
linjerna dr kurvorna r ngotsnr rta och det inte r alltfr ttt mellan dem. Programmet frsker vrida
texterna s att de lses i stigande ordning. Ibland kan dock texten hamna p "fel" sida om linjen vilket kan
tgrdas genom att man roterar texten.
1. Dra en linje ver de nivkurvor som ska besiffras.
2. Nr nskad linje r ritad vljer man att hgerklicka. I menyn kan man antingen vlja att avbryta
operationen eller att skapa hjdmarkeringar.
3. I dialogen vljer man hur texterna ska visas.
5.209
Geo
Teckensnitt
Vlj teckensnitt (se ven instllningar fr ritning
187
).
Frg
Alternativet 'samma frg som nivkurvorna' innebr att varje textmarkering har samma frg som
respektive kurva. Vlj annars en gemensam frg fr alla texter.
Decimaler
Vlj hur mnga decimaler som ska visas fr hjderna. Genom att kryssa i 'gm nollor p slutet' kan
man vlja att inte visa avslutande nollor i decimalerna, dvs hjden 20,500 visas som 20,5 och
20,000 visas som 20.
4. Vlj OK i dialogen fr att skapa texterna.
Se ven ritningar
187
206
, nivkurvor
450
5.210
Ritningar
5.10
Placera texter och symboler vid punkter i fil

Dessa funktioner anvnds fr att placera ut texter och symboler relativt punkter i filer ingende i ritningen.
Dessa texter och symboler kommer att lggas in som enskilda objekt i ritningen och har, nr de vl
placerats ut, ingen koppling till sina respektive ursprungspunkter, utan detta verktyg ska endast ses som
en hjlp att placera objekt p ett mycket effektivt stt.
Funktionerna ns ifrn datamenyn fr ritningen, Data | Infoga Texter... och Data | Infoga Symboler...,
och fungerar p liknande stt oavsett om det r texter eller symboler som ska infogas.
Innan du brjar, zooma in p en lmplig punkt i ritningen s att du kan se resultatet medan du arbetar i
dialogen. Har du redan placerat ut objekt som du inte kan se tillrckligt nra, stng d dialogen, vlj
ngra i menyn och frsk igen med ett bttre zoomlge.
Steg 1 - Vlj fil

Vlj vilken fil som data ska hmtas ifrn. Nr det gller utplacering av symboler r det endast placeringen
och inte symboltyp som hmtas frn filen.
Steg 2 - Skvillkor
Ange ett urval eller skningsfrfarande fr att vlja vissa punkter i filen. Vlj vilket flt, vilken operator, och
vilket vrde som ska begrnsa urvalet. Vill man ha alla
poster i filen anger man en asterisk, *. Om operatorn stts till lika med(=) kan en differens sttas, som
anger med hur mycket ett vrde fr avvika frn det angivna vrdet fr att komma med i urvalet.
5.211
Geo
Steg 3 - Placering av texter

P denna sida anges textens formatering och innehll.
Innehll/formatering av text
Ange vilket eller vilka flt i filen som ska hmtas och skrivas ut vid punkten. Hmta fltnamnet genom att
vlja i listan eller mata in manuellt. Det r viktigt att komma ihg att fltnamnet mste fregs av ett
dollartecken, $. Det gr ven att ange egna prefix eller suffix.
Exempel p formatering:
1. Vlj i listan
Innehll i fltet fr att skriva ut punktnummer fr en koordinatfil
$Punktnummer
2. Vlj i listan och redigera
Innehll i fltet fr att skriva ut punktkoder meod prefixet KOD: (ex. KOD:531)
KOD:$Punktkod (vlj kodfltet i listan och mata in KOD fre).
3. Flera flt i samma text
5.212
Ritningar
Innehll i fltet fr att i en linjefil skriva ut elementnummer fljt av ett kommatecken och sedan
radien med prefixet R=.
Vlj elementummer-fltet i listan ($Elementnummer). Skriv sedan R=$Radie efter detta i
inmatningsfltet, dvs:
$Elementnummer, R=$Radie
Horisontellt lge och vertikalt lge
Ange i mm den frskjutning relativt insttningspunkten som nskas. Detta r anvndbart om det blir
trngt runt en punkt och texterna behver kunna flyttas en bit. Tnk dock p att man genom att ndra
insttningspunkten fr texten kan placera text p olika stt runt punkten. Ofta klarar man sig bra med
detta.
Om vridningsreferensen r satt till linjebring kommer de bda vrdena att rknas i bringens riktning.
Detta gr det mjligt att vid t.ex. besiffring av en linjefil flytta ut texter som r vinkelrta mot linjen med ett
visst sidomtt.
Insttningspunkt fr texten
Insttningspunkten bestmmer vilken del av texten som binds till koordinaterna fr aktuell punkt (och med
angiven frskjutning) samt om texten blir vnsterstlld, centrerad eller hgerstlld.
Vridningsreferens och vridning
Vridningsreferensen anvnds fr att styra i vilket koordinatsystem som texterna ska orienteras.
Vridningen anges sedan relativt koordinatsystemet.
Ritning
Vridningen anges relativt ritningens horisontella kant. Vid nollvinkel ritas texterna horisontellt p
papperet.
Koordinatsystem
Vridningen anges relativt koordinatsystemet (Samma som ovan om ritningen inte r roterad).
Linjebring
Vridningen anges relativt en linjebring. Om det r en koordinatfil hmtas bringen frn remarkfltet. Detta r anvndbart d man vill f sektionsmarkeringar med ett visst intervall utefter en linje.
Kr d frst funktionen sektioner i centrumlinje (lagra bringar) varvid en koordinatfil erhlls med
bring i remark och ppna sedan en ritning med linjefilen och koordinatfilen.
Steg 4 - Placering av symboler

P denna sida anges vilken symbol som ska placeras ut och dess placering.
5.213
Geo
Symbol
Vlj i listan eller klicka p Vlj.. varvid en grafisk versikt av alla symboler visas dr du kan vlja nskad
symbol.
Skalfaktor
Ange en faktor fr skalan relativt normalstorleken.
Horisontellt lge och vertikalt lge
Ange i mm den frskjutning relativt insttningspunkten som nskas.
Vridningsreferens och vridning
Vridningsreferensen anvnds fr att styra i vilket koordinatsystem som symbol ska orienteras. Vridningen
anges sedan relativt koordinatsystemet. Se beskrivning av vridningsreferens ovan.
Steg 5 - Placera ut objekten

Det r nu dags att placera ut texterna/symbolerna. Klicka p Placera Ut. Nu kommer (om urvalet gett
ngra punkter som resultat) objekt att placeras ut och markeras i ritningen bakom dialogen.
Om objekten ligger som de ska kan du vlja att stnga dialogen eller gra ett nytt urval och placera ut nya
objekt. Du behver allts inte stnga dialogen frrn du r har placerat ut alla nskade objekt. Ibland kan
det hnda att man inte zoomat in tillrckligt fr att se hur objekten hamnar. Stng d dialogen, vlj ngra i
menyn kr igen med ett bttre zoomlge.
Om objekten inte hamnade som nskat, se steg 6.
Steg 6 - Omplacera redan inlagda objekt

Om objekten hamnade fel eller inte innehll rtt information r det bara att ndra instllningarna och
klicka p [Omplacera] istllet fr p Placera ut. D kommer de senast utplacerade objekten att placeras
om. Det gr ven att klicka p knappen [ngra] fr att ta bort senaste operationen. Tnk p att nr du
stnger dialogen gr det inte att omplacera objekten. r du inte njd, anvnd ngra i menyn och kr en
gng till.
Se ven ritningar
187
, ritningsvyer
188
206
5.214
Ritningar
5.11
Numrera sidor
Den hr funktionen anvnds fr att numrera sidorna eller ritningsbladen i en ritning. Den finns under Data
| Numrera sidor med en ritning som aktivt dokument.
Frn sida
Ange frn och med vilken sida numrering ska ske.
Till sida
Ange till och med vilken sida numrering ska ske.
Sidnummer
Ange frsta sidnummer
Upprkning
Ange hur sidnumren ska rknas upp (endast numeriskt)
Exempel
Sidnummer
1
AB-01
A01x
Upprkning
1
1
1
Se ven: Ritningar
Resultat
1, 2, 3...
AB-01, AB-02, AB-03...
A01x, A02x, A03x...
187
5.215
Geo
5.12
Ritningsstmplar
Ritningsstmplar laddas frn SOT-filer i globalkatalogen. Stmpelfilen innehller enkla kommandon fr att
rita ut stmpeln.
Kommandon
DrawMoveTo x,y
flyttar nuvarande position till angiven koordinat
DrawLineTo x,y
ritar ett streck till angiven koordinat
DrawText text,font,storlek
ritar en rad text
DrawImage filnamn,bredd,hjd
ritar en bitmap-fil i formaten bmp,png,jpg,pcx,tga,tif och gif. (se Egna loggor nedan)
DrawMetaFile filnamn,bredd,hjd
ritar en WMF-fil (se Egna loggor nedan)
DrawEnhMetaFile filnamn,bredd,hjd
ritar en EMF-fil (se Egna loggor nedan)
Koordinater
Alla koordinater och storlekar anges i meter. Origo (dvs koordinaten 0,0) r i stmpelns nedre vnstra
hrn. Texter och metafiler ritas nedt hger frn nuvarande position.
Variabler
I stmpeldialogen kan man mata in ritningsspecifika vrden fr att pverka dess utseende. Fr att rita ut
ett av dessa vrden anvnder du kommandot DrawText. Innan texten ritas ut byts nmligen vissa
speciella strngar (omgivna av $-tecken) ut mot variabelvrden. Fjande variabler finns:
$DRAWER$
Namn p den som ritar
$WORKNO$
Arbetsnummer
$DATEANDPLACE$
Datum/Ort
$SCALE$
Skala
$HEIGHTSCALE$
Hjdskala
$DRAWNO$
Ritningsnummer
$REV$
Revisionsnummer
$COMP1$
Fretagsinformation rad 1
$COMP2$
$COMP3$
5.216
Ritningar
$COMP4$
$MAINDESC$
Ritningens rubrik
$DESC1$
Ritningens beskrivning rad 1
$DESC2$
$DESC3$
$DESC4$
Stmpelns namn
Stmpelns namn r densamma som filens beskrivning. Den finns i brjan av filen p raden som brjar
med FileInfo "Description". Fr att du ska kunna skilja p stmplarna frn Geo br varje fil ha en unik
beskrivning.
Egna logotyper
Du kan lgga in egna logotyper i en stmpel. Formatet skall vara vektor-formatet EMF (Enhanced Meta
File) eller ngon form av bitmap-format (BMP, PNG, JPG, PCX, TGA, TIF eller PIF). Frdelen med EMF
r att vektorformatet gr det mjligt att skala om bilden utan att den blir grovkornig.
Kommandot fr att rita ut loggan i EMF-format r DrawEnhMetaFile filnamn,bredd,hjd
Detta ritar EMF-filen filnamn p aktuell position i filen (anvnd DrawMoveTo) och med angiven bredd och
hjd.
Kommandot fr att rita ut loggan i bitmap-format r DrawImage filnamn,bredd,hjd
Detta ritar bilden filnamn p aktuell position i filen (anvnd DrawMoveTo) och med angiven bredd och
hjd.
Skapa en stmpel
Det enklaste sttet att skapa en ny stmpel r att kopiera en befintlig stmpelfil och ndra den. Brja t ex
med att ta bort de kommandon som ritar ut de streck som du inte vill ha med. Det underlttar mycket om
man har en skiss p stmpeln dr man kan mta vilka mtt som gller. Ange ett nytt namn p sot-filen
och ven p beskrivningen s kommer stmpeln att finnas med i listan med stmplar under Vyer |
Dokumentegenskaper, fliken Stmplar och formulr, i Geo.
Se ven: Ritningar
187
5.217
Geo
5.13
AutoCAD-ritningar
Geo kan visa AutoCAD-ritningar i bde dwg-format och dxf-format. Nr man ppnar en dwg- eller dxf-fil
kan man vlja att visa dem i en grafisk vy eller i en grafisk 3D-vy.
Hantera AutoCAD-ritningar
AutoCAD-filer ppnas som andra filer i Geo, d.v.s. genom att man vljer Arkiv | ppna... och sedan
'AutoCAD-ritningar' under filtyp. Vlj ven om dokumentet ska visas som 2D eller 3D. Dwg- och dxf-filer
kan innehlla data i tv olika koordinatsystem, 'Modelspace' och 'Paperspace'. I 3D-vyer visas alltid data
ur 'Modelspace'.
En AutoCAD-ritning innehller data uppdelat i olika lager, dr varje lager kan styra frger och linjetyper
mm. Dessa lagerinstllningar kan redigeras genom att man vljer Vyer | Dokumentegenskaper, ,
vilket ppnar dialogen fr dokumentegenskaper 39 .
Redigera data
Med markeringsverktyget
kan man markera objekt i en dwg-fil. Dessa objekt kan sedan raderas eller
kopieras till aktiv fil.
Man kan ocks anvnda verktygen Kopiera till aktivt dokument | Punkt/Element och Kopiera till
aktivt dokument | Linje
samt Skapa linje och profil
Menyval specifika fr AutoCAD-ritningar

Nr en dwg eller dxf-fil r aktiv fr man fram specifika val fr AutoCAD-filer genom att g till Data.
Vlj aktiv layout
Vlj detta alternativ fr att vxla aktiv layout i AutoCAD-filen.
En AutoCAD-fil kan innehlla en eller flera layouter. Varje layout utgr en egen vy ver innehllet i filen.
En speciell layout visar innehllet i modellrymden, Model Space. Denna layout heter oftast 'Model'. vriga
layouter visar oftast pappersrymden, Paper Space, med sina objekt (t.ex. en ritningsram) samt ett eller
flera fnster (MVIEW) mot modellrymden. Dessa fnster anger sambandet mellan modell- och
pappersrymden med en skalning och rotation.
Nr man exporterar en ritning i geo-format (.dra) till AutoCAD-format skapas en layout fr varje blad i
ritningen.
Externa referenser
ppnar en dialog som visar vilka eventuella dwg-filer som r lnkade till den aktiva dwg-filen.
Om man markerar ngon av de lnkade filerna skrivs skvgen till filen under Referensen funnen p.
Status p lnkade filer visas under kolumnen Status. En synlig fil har status Visas medan Dold innebr
att den inte r synlig. Om man markerar en fil och klickar p [Visa] eller [Dlj] ndras statusen till visa
respektive dlj, kommandot utfrs nr man klickar [OK].
Klicka p [Radera] fr att ta bort en extern referens frn en AutoCAD-fil.
Markera en fil och klicka p [Bind] fr att lgga till den information som finns i den externa referensen till
den aktiva *.dwg-filen.
5.218
Ritningar
Nr dwg-filer med lnkar till andra filer ppnas, skrivs information om filerna i systemdialogen. Externa
referenser letas i frst hand upp p den skvg som str i dwg-filen, i andra hand letar Geo bland
projektets lokala filer. Om den lnkade filen inte hittas skrivs detta med rd text i utmatningsfnstret 78 .
Linjetjocklekar
ppnar en dialog dr man kan vlja instllningar fr linjetjocklek.
Under Linjetjocklekar visas alla tillgngliga linjetjocklekar.

Aktiv linjetjocklek:
Visar den aktiva linjetjockleken.
Enhet fr listan
Vlj om linjetjocklekar ska anges i millimeter eller tum.
Visa linjetjocklek
Om rutan r ibockad visas linjetjocklekar i den aktiva ritningen.
Default
Hr kan man ndra linjetjocklekens default vrde.
Lager som har linjetjockleken "Default" anvnder det vrde som anges hr.
Justera visningsskala
Genom att dra i markren fr visningsskalan kan man styra hur linjetjockleken ska visas.
Notera att visning av bredare linjer kan ka tiden fr regenerering av bilden. Fr att optimera
regenereringshastigheten kan man justera visningskalan till minsta vrdet alternativt vlja att inte visa
linjetjocklek.
Granska ritning (Audit)
5.219
Geo
Denna funktion motsvaras av Audit i AutoCAD. Funktionen sker efter eventuella strukturfel i dwg-filen, t.
ex. ett block lnkat till ett lager som inte finns.
Eventuella fel som tgrdas skrivs ut i utmatningsfnstret
78
Rensa (Purge)
Denna funktion rensar AutoCad-filen frn oanvnda objekt, block eller lager. Kan vara anvndbart om
man har en grundritning med lager fr alla mjliga objektfrekomster.
Allt oanvnt - rensar alla oanvnda objekt i AutoCAD-filen.
Oanvnda block - rensar alla oanvnda block i AutoCAD-filen.
Oanvnda lager - rensar alla oanvnda lager i AutoCAD-filen.
Om filen innehller nestlade block (block i block) och lager kan man behva kra funktionen flera gnger,
eftersom Geo rensar en niv t gngen. I utmatningsfnstret namnges de filer som tas bort av
funktionen.
AutoCAD filversion
Eftersom dwg-formatet ndras med nya versioner av AutoCAD har versionen p filerna stor betydelse vid
export av data. Man kan redigera versionsinstllningen p en dwg- eller dxf-fil genom att vlja Data |
AutoCAD filversion. Om filen ska lsas in ett AutoCAD-system br samma eller en ldre version vljas i
listan innan man sparar filen.
Aktuell version
Version som den aktiva AutoCAD-filen senast sparats med.
Sparar som version
Nr man sparar om en AutoCAD-fil i Geo, sparas filen i den version som anges hr.
Spara alltid som denna version
Bocka i rutan fr att Geo alltid ska spara AutoCAD-filen i den valda AutoCAD versionen.
Extrahera data frn AutoCAD-format

Extrahera koordinater
Vlj Data | Extrahera koordinater frn AutoCAD-ritning fr att konvertera innehllet i en AutoCAD-fil till
en koordinatfil. Dialogen innehller en lista med de lager som finns i filen. Markera de lager som ska
extraheras. Genom att klicka p knappen [Vlj synliga] markeras alla lager som r tnda och som inte
r frusna. Ett fruset lager markeras med en snflinga i listan.
5.220
Ritningar
Extrahera objekt baserat p lager

Markera de lager som ska extraheras. Genom att klicka p knappen [Vlj synliga] markeras alla
lager som r tnda och som inte r frusna. Ett fruset lager markeras med en cyan-frgad sol i
listan.
o Extrahera lager till separata filer
Varje extraherat lager skapar en ny geo-fil, drmed skapas lika mnga geo-filer som antal
lager man valt i listan.
o Extrahera sammansatta block
Innebr att innehllet i blocken ocks extraheras, i motsats till att endast hmta
instttningspunkten.
o Extrahera inte objekt med insttningspunkt 0,0
Detta val frhindrar att punkter skapas frn objekt med insttningspunkt i origo och drmed
undviks felaktiga punkter samt en enorm zoomgrns.
Extrahera endast markerade objekt i grafiken
Detta val aktiveras endast om man har markerat ett eller flera objekt i grafiken. Objekt i grafiken
kan markeras genom att man pekar p ett objekt eller drar en rektangel runt de objekt som ska
markeras.
Konvertera texter till punkter
Vlj om insttningspunkterna fr texter ska skapas i koordinatfilen. Textinnehllet stts som
punktnummer.
Konvertera block till punkter
Vlj om insttningspunkterna fr block ska skapas i koordinatfilen. Om blocken innehller attribut,
kommer en dialog dr man fr vlja hur attribut som tillhr blocken ska hanteras.
5.221
Geo
Transformation
Man kan vlja att transformera den extraherade informationen direkt. Transformationen utfrs d
med hjlp av en transformationsfil som innehller parametrarna fr berkningen. Denna fil skapas
frn funktionen Transformation, se Transformation 142 .
Konvertering av attribut frn block
Genom att kryssa i rutan fr konvertering av block kan man ven hantera de attribut som eventuellt hr till
blocken. Om t.ex. punktnummer, hjder eller koder har kopplats till en punkt via attribut i AutoCAD
innebr detta man kan ta hand om dessa attributvrden och stta dem fr motsvarande punkter i en
koordinatfil. Fr varje ny attributtyp som ptrffas i AutoCAD-filen visas en dialog dr man kan vlja om
och hur attributtypen ska tolkas.
I dialogen visas dels attributtypen och dels det frsta attributvrde som ptrffats fr just den typen. Vlj
hur attributtypen ska hanteras. Dialogen visas endast en gng per attributtyp, dvs. man kan inte hantera
samma attributtyp p mer n ett stt.
Extrahera ytor
Genom att vlja Data | Extrahera ytor frn AutoCAD-ritning kan man konvertera ytor (3d-faces) i en
AutoCAD-fil till en terrngmodell. Dialogen innehller en lista med lager precis som dialogen Extrahera
koordinater frn AutoCAD-ritning.
5.222
Ritningar
Vektorisera till koordinater

Skapar en koordinatfil dr allt innehll i dwg-filen har vektoriserats. Den vektoriserade geo-filen kan
exempelvis anvndas i GeoROG, eller som bakgrundsbild. Eftersom allt synligt i AutoCAD-filen
vektoriseras, kommer eventuella texter och symboler vara synliga i geo-filen.
Explodera markerade objekt

Fungerar p samma stt som verktyget Explodera objekt , se Grafiska verktyg 168 , men med den
skillnaden att man frst markerar de objekt som skall exploderas och sedan vljer Data | Explodera
markerade objekt. Man kan p detta stt explodera till exempel Polylinjer, Flerradiga texter (MTEXT)
samt Block.
I utmatningsfnstret i Geo skrivs information om exploderingen.
Transformera
Genom att vlja Data | Transformera har man mjlighet att transformera en AutoCAD-fil med Geo.
Transformera data enligt en frdefinierad transformationsfil

Genom att klicka p
kommer man till Globalmappen dr man kan vlja en transformationsfil, *.
tpf. Denna fil skapas frn funktionen Transformation, se Transformation 142 .
Skala om frn millimeter till meter
Alla koordinater och mtt i *.dwg-ritningen transformeras frn millimeter till meter.
Det finns ett antal olika stt att berkna transformationer. Frdefinerade *.tpf-filer som r skapade enligt
ngon av nedanstende typer av transformationer kan anvndas fr transformation av AutoCAD-filer. Fr
ytterligare information se Transformation 142 .
5.223
Geo
Endast frflyttning mellan systemen.

Frflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehllen skala. Skapas med tv
punkter, en passpunkt och en riktpunkt. Bibehllen position fr punkt 1. Endast mjlig i
2D.
Frflyttning och vridning mellan systemen, men med bibehllen skala.
Enkel
Frflyttning och vridning och skalfrndring mellan systemen, anvnd om det finns en
Helmert
skalskillnad mellan systemen.
Frflyttning, olika skala lngs olika axlar och bristande rtvinklighet mellan axlarna,
Affin
anvnds t.ex. vid transformation frn pappersoriginal som kartor, dr
papperskrympningen kan vara olika i olika riktningar.
Varningsmeddelanden kommer upp om transformation med den valda transformationsfilen inte gr att
utfra.
Translation
Punkt och
riktning
Vid anvndning av transformationsfil i 2D med skalfrndring fr anvndaren vlja om Z-vrden ska

skalas om eller om vissa objekt ska tilltas att modifieras.
Polylinjer innehller X, Y och Z koordinater och kan drfr inte transformeras i endast XY-led med
bibehllna Z-vrden.
Transformation som korrigerar fr bristande rtvinklighet mellan axlarna medfr att eventuella cirkelbgar
som ska transformeras frst mste delas upp i ellipser. Cirkelbgar behver drmed exploderas.
Vissa transformationssamband kan inte alls anvndas fr AutoCAD-filer.

35
157
, export till AutoCAD-ritningar
225
5.224
Ritningar
5.14
Export till AutoCAD-ritningar, Dwg och Dxf

Exportera data
Nr den grafiska vyn r tnd i Geo vljer man Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil fr att spara den till
en AutoCAD-fil. Man kommer d till en dialog dr man fr vlja instllningar fr den dwg-fil som ska
skapas. Dialogens frsta sida ser ut som figuren nedan visar. Genom att klicka [Next] kommer man till en
dialog som r specifik fr den dokumenttyp som ska exporteras. Har man flera dokumenttyper ppna i
samma grafiska fnster, t.ex. .geo, .lin och .sec, fr man klicka sig fram genom dialogen som d
innehller en dialogsida per dokumenttyp.
Frsta sidan i dialogen fr export till AutoCAD-format.

Export med grundritning
Bocka i [Grundritning] om detta ska anvndas vid export till AutoCad. Om man klickar p
visas de
grundritningar 235 i dwt-format som fljer med vid Geo-installationen samt eventuella andra dwt-filer som
man har sparat i globalkatalogen.
Frdelen med grundritning r att man p frhand kan bestmma exakt hur punkttexter, symboler och
linjer ska presenteras i AutoCAD. Aktuellt innehll i det grafiska fnstret kommer att kompletteras med
information frn den angivna grundritningen. Om mottagaren av AutoCAD-filen har en standard fr vilka
symboler och lager som ska anvndas kan man drmed skrddarsy verfringen med t.ex. lager, frger,
symboler och linjetyper.
Ls mer om Grundritning, Textstil och Instllningar i Allmnt om export till AutoCAD-ritningar
235
5.225
Geo
Vid verfring med en grundritning kan man vlja att radera information som inte anvnds. Exempelvis
innehller grundritningarna till sbg2.cod lagerdefinitioner fr alla koder som finns i kodlistan. Det kan d
vara nskvrt att ta bort alla lager som tillhr koder som inte frekommer i ursprungsfilerna. Observera att
man ven kan gra rensningen efter att dwg-filen har skapats, se AutoCAD-ritningar, Dwg och Dxf 218 .
Rensa inget
Ingenting raderas frn den skapade ritningen.
Rensa allt
Alla oanvnda objekt i ritningen raderas. Gller t.ex. lager, block, textstilar, mttsttningsstilar.
Rensa block
Tar endast bort block som inte r infogade ngonstans i ritningen.
Rensa lager
Tar endast bort lager som inte har ngon referens frn ngot objekt.
Export utan grundritning
Frdelen med verfring enligt den grafiska vyn, utan grundritning, r att den r flexibel. Man vljer enkelt
frn gng till gng vilken information som nskas verfrd till AutoCAD. Det man ser p skrmen hamnar
i AutoCAD-filen.
Textstil
Alla texter i AutoCAD r kopplade till en textstil (Text Style). Textstilen anger vilket typsnitt/font som ska
anvndas, samt breddfaktor och andra egenskaper fr texten. Det finns en speciell textstil i AutoCAD
som heter Standard. Den anvnds till alla texter s lnge inte ngot annat har angetts. Den textstilen finns
alltid i en dwg-fil (men den kan vara kopplad mot vilket teckensnitt/font som helst).
Man kan ange valfritt namn p textstilen vid export. Textstilen kommer att skapas om den inte redan finns
(d.v.s. om man har valt en grundritning). Om man anvnder en grundritning och anger textstilen Standard
behver man inte vlja ngot speciellt teckensnitt eftersom det d r instllningen i grundritningen som
anvnds. Samma sak gller om man vljer ngon annan textstil som man vet redan finns i
grundritningen.
Ls mer om punkttexter i Allmnt om export till AutoCAD-format 235 .
Stilnamn
Vlj vilken textstil som ska anvndas fr de texter som skapas frn Geo. Skapar man en ny textstil
kan man, genom att kryssa bort alternativet "Anvnd standardinstllningar fr textstilar", vlja vilka
egenskaper den nya textstilen ska ha. Dessa instllningar gller endast om den valda textstilen inte
redan finns i grundritningen.
o AutoCAD-font
Med AutoCAD-font menas en font som definieras av en .shx-fil. Listan med AutoCAD-fonter
fylls genom att Geo letar efter .shx filer i de kataloger som valts i fliken "AutoCAD" under
Redigera | Instllningar. Om AutoCAD finns installerat p datorn kan man p detta vis styra
Geo att leta ven i AutoCAD-katalogerna efter .shx-filer. Geo letar alltid frst i de valda
AutoCAD-katalogerna och sist i globalkatalogen. Ikonerna i listan visar var Geo hittat .shxfilerna. En jordglob anger att filen finns i globalkatalogen. En AutoCAD-symbol visar att filen
finns i ngon av de angivna AutoCAD-katalogerna.
Observera att inte alla .shx-filer innehller teckensnitt, formatet anvnds ven till t.ex.
linjestilar. Var drfr noga med att vlja rtt .shx-fil.
o TrueType-font
Som alternativ till en .shx-font kan man vlja en TrueType-font. I listan visas de fonter som
finns installerade i Windows.
o Breddfaktor
5.226
Ritningar
Breddfaktorn anger hur mycket varje bokstav ska utvidgas i sidled jmfrt med teckensnittets
grundutfrande. Vrdet 1.0 innebr att ingen justering av bredden sker. Vill man ha smalare
text anger man ett vrde mindre n 1, fr bredare ett hgre vrde.
Pappers-/Ritningsskala
Hr kan man ange en skala fr att ge punkttexter och symboler en lmplig storlek vid verfring till
AutoCAD. Vrdet gr bara att ndra om det grafiska fnstret inte innehller en ritning (.dra), eftersom det
i det fallet redan finns en skala med vilken texter och symboler ska ritas. Ange ett skalvrde som r
lmpligt med hnsyn tagen till det koordinatomfng som objekten har i det aktuella grafiska fnstret.
Observera att skalvrdet inte pverkar storleken fr texter och symboler som hmtas frn en grundritning.
Ls mer om verfring av texter och symboler i Allmnt om export till AutoCAD-format 235
Export till AutoCAD-format
I samband med export till AutoCAD-format skapas ven en rapport om verfringen i Geo:s In-och
Utmatningsfnster. Sist i dialogen skrivs eventuella fel som pverkar resultatet fr den exporterade filen.
Exportera koordinatfiler (.geo, .pxy) till AutoCAD

Vid export av en eller flera koordinatfiler fr man upp fljande dialog.
5.227
Geo
Hjder 3d-punkter/3d-linjer
Om rutan r ibockad verfrs hjdkoordinater fr singelpunkter respektive punkter i linjer.
Lagerverfring
Det hr valet styr hur lager ska skrivas till AutoCAD-filen.
o Fast
All data lggs i det angivna lagret.
o Filnamn
All data lggs i ett lager med samma namn som filen.
o Punktkod
Punktkoden avgr till vilket lager punkten lggs.
o Kodlista
Punktkoden matchas mot aktiv kodlista fr att avgra i vilket lager punkten ska lggas. Se
ven Kodlistor 154 .
Lager fr punkttexter
Det hr valet styr hur lager ska skapas fr punkttexter (punktnummer, punktkoder, hjder och
anmrkning).
Fr att ett lager fr t.ex. punktnummer ska kunna skapas, ska punktnumren vara tnda i geo-filen
nr man sparar vyn. I AutoCAD-filen skapas drmed ett lager som man kan tnda eller slcka.
o Samma lager som punkten
Texterna sparas i samma lager som punkten.
5.228
Ritningar
o Ett lager fr varje punktinformationstyp

Ett lager skapas fr varje texttyp, dvs alla punktnummer hamnar i ett lager, punktkoder i ett
annat o.s.v.
o Samma lager som punkten + ett suffix fr punktinformationstypen
P detta stt kan man skapa olika lager i AutoCAD-filen dr varje lager namnges med suffix.
Anvnda suffix:
Punktnummer/Elementnummer "PTEXT"
Kod "CTEXT"
Hjd "ZTEXT"
Remark/Anmrkning "RTEXT"
Attribut "ATEXT"
Namngivningen p lager styrs dels av val fr Lagerverfring samt val av Lager fr
punkttexter.
Exempel 1:
Med ovanstende val fr Lagerverfring och Lager fr punkttexter kommer det att skapas ett
lager MARKPTEXT fr punktnumren, MARKZTEXT fr hjdtexter och s vidare.
Exempel 2:
Antag att man har en *.geo-fil dr man har kodat punkterna med t.ex. 100 och 103. Med
ovanstende val fr Lagerverfring och Lager fr punkttexter kommer fljande lager att
skapas: 100PTEXT och 103PTEXT fr punktnumren samt 100ZTEXT och 103ZTEXT fr
hjdtexterna och s vidare.
Objekttyp fr punkttexter
Hr vljer man hur punkttexter ska representeras i AutoCAD-filen.
o Attribut till block (ATTDEF)
5.229
Geo
Till koordinatfilen skapas en blockdefinition dr punkttexterna lggs in som attributdefinitioner

(AutoCAD-objekttypen ATTDEF). Fr varje punkt i koordinatfilen sker vid verfringen en
blockinsttning med punkttexterna som attribut. Frdelen med denna teknik r att det d i
efterhand gr att avgra vad varje text har fr innebrd, t.ex. vad som r punktnummer och
vad som r en hjdtext o.s.v.
o Text
Fr varje punkttext i koordinatfilen skapas ett fristende textobjekt i AutoCAD. Frdelen med
denna teknik r att det r enklare att redigera dessa texter i AutoCAD, exempelvis att flytta en
text.
Exportera linjefiler och profiler (.lin, .prf) till AutoCAD
Lagerverfring
o Fast
o Filnamn
Det hr valet styr hur lager ska sttas fr punkttexter
Fr linjer kan man f lager fr elementnummer, sektion och radie.
Fr profiler kan man f lager fr elementnummer, sektion, hjd och radie.
Ett lager skapas fr varje texttyp, d.v.s. alla elementnummer hamnar i ett lager, sektioner i ett
annat o.s.v.
Detta innebr att punktens lager sammanfogas med ett suffix fr att bilda lagernamnet.
Anvnda suffix:
Elementnummer "PTEXT"
Radie "RDTEXT"
Sektion "STEXT"
Hjd "ZTEXT" (endast fr profiler)
Notera: Eftersom klotoider inte har ngon representation i AutoCAD kommer dessa kurvor att delas upp i
ett flertal raka element.
Exportera terrng- och ledningsprofiler (.pro, .prw) till AutoCAD

Om man i grafiken har valt profilegenskaper enligt sidomtt, kommer AutoCAD-filen att f olika lager fr
centrumlinje och sidolinjer.
Om man i grafiken har valt profilegenskaper enligt lager, kommer AutoCAD-filen att f olika lager fr de
5.230
Ritningar
profilskikt som terrng- eller ledningsprofilen innehller.
Det hr valet styr hur lager ska sttas fr punkttexter (punktkoder och hjder).
Ett lager skapas fr varje texttyp, dvs alla hjder hamnar i ett lager och punktkoder i ett annat.
Anvnda suffix:
Hjd "ZTEXT"
Kod "CTEXT"
Om man klickar p en text i kolumnen AutoCAD-lager i dialogen ovan fr man vlja lager fr det
markerade profilskiktet.
Hmta AutoCAD-lager frn

o Angivet namn
5.231
Geo
P raden AutoCAD-lager kan man skriva in ett namn om man vill dpa om lagret i AutoCADfilen som skapas.
o Profilskikt
Lagret fr sitt namn frn profilskiktet.
o Skiktbeskrivning
Lagret fr sitt namn frn beskrivningen av profilskiktet, som r inskriven i terrngprofilen eller
ledningsprofilen.
Om man klickar p en text i kolumnen AutoCAD Linjetyp fr man vlja linjetyp fr det markerade
Profilskiktet. Vald linjetyp mste finnas i grundritningen.
Om man klickar p en rad i kolumnen AutoCAD Linjeskala kan man ndra linjetypsskalan.
Exportera tvrsektionsfiler (.sec) till AutoCAD
Det hr valet styr hur lager ska sttas fr punkttexter (punktkoder och hjder).
Ett lager skapas fr varje texttyp, dvs alla hjder hamnar i ett lager och punktkoder i ett annat.
Anvnda suffix:
5.232
Ritningar
Hjd "ZTEXT"
Kod "CTEXT"
Om man klickar p en text i kolumnen AutoCAD-lager i dialogen ovan fr man vlja lager fr det
markerade tvrsektionsskiktet.
Hmta AutoCAD-lager frn

o Angivet namn
P raden AutoCAD-lager kan man skriva in ett namn om man vill dpa om lagret i AutoCADfilen som skapas.
o Tvrsektionsskikt
Lagret fr sitt namn frn tvrsektionsskiktet.
o Skiktbeskrivning
Lagret fr sitt namn frn beskrivningen av tvrsektionsskiktet, som r inskriven i
tvrsektionsfilen.
Om man klickar p en text i kolumnen AutoCAD Linjetyp fr man vlja linjetyp fr det markerade
tvrsektionsskiktet. Frutsatt att namnet p linjetypen finns i vald grundritning s hmtas egenskaper fr
linjen frn grundritningen.
Om man klickar p en rad i kolumnen AutoCAD Linjeskala kan man ndra linjetypsskalan.
Exportera terrngmodeller (.trm) till AutoCAD
Lagerverfring
5.233
Geo
o Fast
o Filnamn
Triangelytor
Vid export av terrngmodeller till AutoCAD kan man vlja att verfra trianglarna bde som ytor
(3D-Faces) och linjer (3D-Polylines).
o Skriv triangelytor som 3D Faces
Vljer man ytor skapas ett AutoCAD-objekt av typen 3D-Face fr varje triangel. Ytorna skrivs
till det lager som vljs under Lagerverfring.
o Skriv triangelytor som 3D Polylines
Vljer man linjer skapas ett AutoCAD-objekt av typen 3D-Polyline fr varje sida i varje triangel
(d.v.s. 3 linjer per triangel). Linjerna skrivs till det lager som vljs under Lagerverfring +
suffixet _POLY. Har man exempelvis valt lagernamnet MODELL kommer linjerna att lggas i
lagret MODELL_POLY.
Brytlinjer
Brytlinjerna i en terrngmodell sparas alltid som 3D-Polylines i dwg-filen. Linjerna skrivs till det lager
som vljs under Lagerverfring + suffixet _BREAK. Har man exempelvis valt lagernamnet
MODELL kommer linjerna att lggas i lagret MODELL_BREAK.
Exportera ritningar (.dra) till AutoCAD
Lagerverfring
o Fast
All data i dra-ritningen lggs i det angivna lagret.
o Filnamn
All data i dra-ritningen lggs i ett lager som fr samma namn som dra-ritningen.
Objekt
Det som ligger i Planvyn i dra-ritningen verfrs till AutoCAD-ritningen (dremot verfrs inte det
som endast ligger i dra-ritningens sidovyer.)
Exportera dwg-filer till AutoCAD

Om man har en dwg-fil ppen i grafiken i Geo nr man vljer Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil
kommer den filen att lnkas som en extern referens (Xref) till den nya dwg-filen.
ritningar 218 .
35
157
, Allmnt om export till AutoCAD-format
235
, AutoCAD-
5.234
Ritningar
5.15
Allmnt om export till AutoCAD-format

De flesta av filtyperna i Geo kan konverteras till AutoCAD-format (dwg eller dxf). Detta grs genom att
man frst ppnar filerna som ska konverteras i ett grafiskt fnster. Man kan p detta vis verfra
informationen i flera filer till en och samma AutoCAD-fil. Konfigurationen av varje filtyp i fnstret avgr
vilken information som ska verfras samt p vilket stt det ska ske. Vill man exempelvis verfra
punktnummer frn en koordinatfil till en dwg-fil ppnar man koordinatfilen och tnder punktnumren
grafiskt innan exporten.
Grundritning
Man kan vlja att ha en befintlig AutoCAD-fil som bas nr man konverterar informationen i ett grafiskt
fnster. Denna basfil, som kan vara vilken annan AutoCAD-fil som helst, kallas fr grundritning och har
tv huvudsakliga anvndningsomrden:
* att komplettera en befintlig AutoCAD-ritning med ny information. Ingenting som redan finns i
grundritningen tas bort eller skrivs ver nr man vljer att spara ett grafiskt fnster som AutoCAD-format.
Det r drfr mycket enkelt att komplettera en fil genom att vlja den som grundritning.
* att utnyttja befintliga mallar eller 'templates' innehllande konfigurationer av AutoCAD fr att styra hur ny
information skapas. Det kan glla lagerindelning, frger, symboler (d.v.s. blockdefinitioner), linjestilar,
teckensnitt mm. Oavsett vilken filtyp som ska konverteras kan man vlja till vilket eller vilka AutoCADlager som informationen ska knytas. Genom att anvnda en grundritning dr de nskade lagren redan r
definierade kan man p ett smidigt stt styra hur informationen ska visas eftersom t.ex. frg och linjestil
fr ett objekt i AutoCAD ofta baseras p i vilket lager ett objekt finns. Ofta har mallfilerna ndelsen dwt
istllet dwg i AutoCAD, fr att indikera att ritningen r en mall.
Kodlistans koppling till grundritningen

Med Geo-installationen fljer ett antal frdefinierade AutoCAD-templates som r tnkta att anvndas
tillsammans med kodlistan sbg2.cod, vilket innebr att de fljer standarden i Vgverkets Rithandbok.
Genom att koda punkter enligt kodlistan sbg2.cod och vlja en av dessa templates vid exporten fr man
direkt en AutoCAD-fil med rtt lager, symboler och linjetyper fr Rithandboken. Mallarna heter sbg2_200.
dwt, sbg_500.dwt, sbg_1000.dwt och sbg_2000.dwt. Namnet anger vilken ritningsskala symbolerna r
anpassade fr, i vrigt r de identiska. Det finns ven en mall med namnet sbg2z.dwt som r anpassad
fr kodlistan sbg2z.cod och den anvnds nr endast hjder ska redovisas, fr t.ex. en hjdplan.
Sjlva kopplingen mellan kodlistan och mallen finns i de fyra AutoCAD-flten i kodlistan.
AutoCAD-lager
I fltet 'lager' anges vilket lager i AutoCAD som punkten ska hamna i, fr sbg2.cod gller t.ex. att en
punkt med koden 100 (polygonpunkt) hamnar i ett lager med namnet ADM_PP. Oftast styr lagret
vilken frg och linjetyp som ett objekt ska ritas med. Detta kan man utnyttja genom att ange ett
lagernamn som finns i den grundritning man anvnder. Om lagernamnet i finns i grundritningen kan
man vlja att det ska skapas.
AutoCAD-linjetyp (linjestil)
I fltet linjetyp anges namnet p den AutoCAD-linjetyp som gller fr koden. Om man har en
grundritning dr varje lager styr vilken linjetyp som objekten i lagret ska ritas med (t.ex. sbg2_mallarna) rcker det att ange BYLAYER i detta flt. Om man anvnder en grundritning som inte har
frdefinierade lager, men som dremot har frdefinierade linjetyper, kommer ett nytt lager att
skapas och kopplas till linjetypen som anges. Samma sak gller om lagernamnet som anges i
kolumnen AutoCAD-lager inte finns i grundritningen.
AutoCAD-block
Under 'block' anges namnet p det AutoCAD-block som ska ritas ut fr objektet. Observera att
5.235
Geo
blockdefinitionen mste finnas i den grundritning som anvnds.

AutoCAD-attribut
I attributfltet anges vilket eller vilka attribut som ska verfras till det block som anges i fregende
kolumn. Ett attribut innehller tillggsinformation om ett block. Det kan t.ex. vara ett punktnummer
eller en punkts hjd. Informationen skrivs ut som text i anslutning till blocket. Observera att det r
sjlva blocket i AutoCAD-filen som definierar vilka attribut som finns. Detta grs genom att blocket i
AutoCAD skapas med en eller flera kopplingar till ATTDEF-entiteter. I denna definition anges bl.a.
var, i frhllande till blockets insttningspunkt, som attributet ska skrivas ut. Varje attribut har en
beteckning eller 'tag' som identifierar attributet. Det r denna beteckning som Geo letar efter nr ett
attribut anges i kodlistan. Varje nskat attribut anges med en bokstav i attributfltet enligt nedan.
Fr att texten till attributen ska kunna verfras mste attributdefinitionen (ATTDEF) ha en av de
angivna beteckningarna i tabellen.
Attribut
Bokstav i
kodlistan
S eller P
X
Y
Z
K eller C
Punktnr
X
Y
Z
Kod
Anmrknin
R
g
Punktattrib
A
ut
Attributbeteckningar i AutoCAD som Geo letar efter

NR, ID, BET, PUNKTNR
X, X_KOORD
Y, Y_KOORD
Z, Z_KOORD, GEO_Z, HJD
KOD, CODE
REMARK, INFO
Attributtypen fr attributet (t.ex. UB fr attributet Uppkomstdatum)
Om fler n ett attribut ska anvndas anges flera bokstver utan mellanrum i kodlistan, t.ex
SZ fr punktnummer och hjd.
Punkttexter
Vid verfring av symboler och punkttexter (t.ex. punktnummer och hjdtexter) till en AutoCAD-fil beror
tillvgagngssttet p om man anvnder en grundritning eller inte.
Punkttexter enligt grundritning (gller endast koordinatfiler .geo/.pxy)

En frdel med grundritningar r att man p frhand kan bestmma exakt hur punkttexterna ska
presenteras i AutoCAD. Det kan glla placering i frhllande till en symbol, vilket lager texten ska finnas i,
vilken storlek texten ska ha, vilket teckensnitt, vilken frg o.s.v. Man kan ha olika grundritningar fr olika
ndaml. Eller olika grundritningar fr olika mottagare av AutoCAD-filen.
Frutsttningar:
Punkterna r kodade i enlighet med en kodlista.
Kodlistan r anpassad till en grundritning i AutoCAD-format och innehller frdefinierade block
(symboler) med attribut fr punktnummer/hjdtexter. (Exempelvis sbg2.cod i kombination med
sbg2_1000.dwt).
Tillvgagngsstt:
1. Stt den aktuella kodlistan som aktiv, se ven Kodlistor, symboler 154 .
2. ppna de koordinatfiler som ska sparas till AutoCAD-format.
3. Punkttexter br inte vara tnda i grafiken nr man sparar vyn som AutoCAD-format. (Storlek, frg,
lager mm r frbestmt i grundritningen.) Storlek, frg, lager med mera r frbestmt i
grundritningen. Om punktnummer eller hjder visas via attribut (dvs med S/P eller Z i kodlistans
attributflt) ska dessa textvisningar ocks sls av i grafiken fr att undvika dubbeltexter, dvs har
man exempelvis valt att visa punktnummer p skrmen och samtidigt exporterar punkter med en
AutoCAD-symbol som visar punktnummer kommer man att f tv punktnummertexter i dwg-filen.
4. Vlj Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil fr att spara vyn till AutoCAD-format.
5. Vlj nskad grundritning.
6. Vlj alternativet "kodlista" fr lagerverfring.
7. Eftersom texterna hr till ett block i grundritningen r det skalan p blocket som styr textens storlek.
5.236
Ritningar
Huvudskalan fr blocket r frdefinierat i grundritningen. Olika grundritningar kan ha olika skalor p

blocken, anpassade fr olika pappersskalor (s r fallet i grundritningarna som r kopplade till
sbg2.cod). Dessutom finns tv extra skalfaktorer man kan anvnda. I kodlistan finns fr varje kod
en skalfaktor fr symbolen. I menyn Vyer | Instllningar kan man stlla in en skalfaktor fr
symboler 183 i olika pappersskalor.
Punkttexter enligt den grafiska vyn

En frdel med verfring enligt den grafiska vyn r att det r vldigt flexibelt. Man vljer enkelt frn gng
till gng vilken information som nskas verfrd till AutoCAD. Det man ser p skrmen hamnar i
AutoCAD-filen.
Frutsttningar:
Inga speciella instllningar behver gras i Geo, fr verfring av punkttexter till AutoCAD.
Tillvgagngsstt:
2. Tnd nskade punkttexter i grafiken. G in under Vyer | Dokumentegenskaper fr det aktuella
dokumentet och tnd nskade texter. Stll ven in textstorlekar och frger.
3. Vlj Vyer | Spara vy som | AutoCAD-fil.
Fr varje punkt som verfrs kan man vlja mellan tv alternativ fr punkttexter: antingen skapas ett
AutoCAD-block med de valda punkttexterna som attribut eller ocks verfrs varje punkttext som ett
friliggande textobjekt. Man kan vlja i vilket lager som attributen/textobjekten ska placeras. Samma lager
som punkten, ett lager fr varje typ av punkttext eller en kombination av de bda. Lagerindelningen gr
att man i AutoCAD kan tnda och slcka punkttexterna individuellt p liknande stt som i Geo.
Textstorlek: Storleken p texter som frs ver enligt den grafiska vyn bestms av den storlek man anger i
dokumentinstllningarna fr filen. Ett riktmrke r att den storlek man skriver in ungefr motsvarar
textens storlek i millimeter p papperet om AutoCAD-ritningen skrivs ut. Fr att styra detta anvnds fltet
"Pappers-/ritningsskala" i dialogen fr att spara vy som AutoCAD. r det en ritning (.dra) som sparas gr
detta vrde inte att ndra utan d r det den ritningens skala som anvnds.
Symboler
Vid verfring av symboler till en AutoCAD-fil beror tillvgagngssttet p om man anvnder en
grundritning eller inte.
Symboler enligt grundritning (gller endast koordinatfiler .geo/.pxy)

En frdel med symboler enligt grundritning r att man kan utnyttja befintliga symboler i AutoCAD-format.
Om mottagaren av AutoCAD-filen har en standard fr vilka symboler och lager som ska anvndas r det
enkelt att skrddarsy verfringen.
Frutsttningar:
Punkterna r kodade i enlighet med en kodlista.
Kodlistan r anpassad till en grundritning i AutoCAD-format och innehller frdefinierade block
(symboler). (Exempelvis sbg2.cod i kombination med sbg2_1000.dwt).
Tillvgagngsstt:
1. Stt den aktuella kodlistan som aktiv, se ven Kodlistor, symboler 154 .
3. Symboler br inte vara tnda i grafiken nr man sparar vyn som AutoCAD-format.
4. Vlj Vyer, Spara vy som AutoCAD-format.
5. Vlj nskad grundritning.
6. Vlj alternativet "kodlista" fr lagerverfring.
Symbolskala:
Huvudskalan fr blocket r frdefinierat i grundritningen. Olika grundritningar kan ha olika skalor p
blocken, anpassade fr olika pappersskalor (s r fallet i grundritningarna som r kopplade till sbg2.cod).
Dessutom finns tv extra skalfaktorer man kan anvnda:
I kodlistan finns fr varje kod en skalfaktor fr symbolen.
5.237
Geo
I menyn Vyer | Instllningar kan man stlla in en skalfaktor fr symboler i olika pappersskalor.
Linjetyper / linjestilar (.glt)

Linjetyper (linjestilar) i linjetypsfiler (.glt-format) kan inte konverteras till AutoCAD-format. Man kan istllet
anvnda en grundritning dr linjestilar definierats p frhand.
Textstilar
Alla texter i AutoCAD r kopplade till en textstil (Text Style). Textstilen anger vilket typsnitt/font som ska
anvndas, samt breddfaktor och andra egenskaper fr texten. Det finns en speciell textstil i AutoCAD
som heter Standard. Den anvnds till alla texter s lnge inte ngot annat har angetts. Den textstilen finns
alltid i en dwg-fil (men den kan vara kopplad mot vilket teckensnitt/font som helst).
Vid export kan man ange valfritt namn p textstilen. Textstilen kommer att skapas om den inte redan
finns (d.v.s. om man har valt en grundritning). Om man anvnder en grundritning och anger textstilen
Standard behver man inte vlja ngot speciellt teckensnitt eftersom det d r instllningen i
grundritningen som anvnds. Samma sak gller om man vljer ngon annan textstil som man vet redan
finns i grundritningen.
Se ven Export till AutoCAD-ritningar
225
, AutoCAD-ritningar
218
5.238
6.1
Allmnt om inmtning och utsttning

I detta kapitel beskrivs funktionerna fr inmtning och utsttning samt hantering av dokument for
inmtningsdata 240 (PLM, INM), polygontg 266 (PTG) och avvgningstg 271 (LEV).
Inmtningsdata kan frbehandlas med funktionerna korrektion av mtdata 250 och satsmtning
sedan berknas med koordinatberkning 252 , berkning av fri station 256 och avskrning 274 .
Avvgningsdata berknas med funktionen berkning av avvgningstg 272 .
Ur inmtningsdata kan ett polygontg skapas med funktionen definiera polygontg
berknas med koordinatberkning av polygontg 268 .
264
254
och
, vilket sedan kan
Mjlighet finns ven att skapa utsttningsdata frn koordinater med funktionerna polr utsttning och
polr vgutsttning 275 samt utsttningskontroll 277 .
Flera av inmtnings- och utsttningsfunktionerna anvnder sig av polygonpunktsfilerna
141
6.239
Geo
6.2
Inmtningsfiler
Inmtningsdokument innehller polr inmtningsdata fr flera stationer, och visas i ett fnster som
innehller fyra olika vyer, en trdvy, en stationsvy, en stansvy 67 och en grafikvy 35 . Avgrnsarna mellan
vyerna kan flyttas. Till dokumentet r ven en data-meny kopplad.
Trdvyn
I denna vy visas ett trd med noder fr varje station som finns i dokumentet och undernoder till dessa fr
mtdata. Klicka p en stationsnod fr att vlja vilken station som skall visas i de tre andra vyerna (aktiv
station). Mtta linjer visas normalt om en gr rad i stansvyn, om du vill se innehllet i en linje expanderar
du stationen och markerar linjen i trdvyn. Hur du pbrjar och avslutar linjer i flt behandlas i kapitlet om
kommunikation 315 , under respektive instrument.
Vlj aktiv station
Visa innehllet i en mtt linje
Genom att hgerklicka i trdet visas en meny:
Infoga station
Skjuter in en ny station fre den aktiva stationen . r noden 'Stationer' markerad placeras stationen
sist.
Infoga linje
Skjuter in en ny linje fre den markerade inmtningen. r noden 'Station: X' markerad hamnar linjen
sist i stationen.
Infoga mtning
Skjuter in en ny mtdatapost fre den markerade inmtningen. r noden 'Station: X' markerad
hamnar posten sist i stationen, eller om en linje r aktiv, sist i linjen.
Radera
Raderar markerad station, linje eller mtdatapost.
Egenskaper
ppnar egenskapsdialogen fr det valda objektet, se nedan.
Egenskaper
Genom att hgerklicka och vlja egenskaper kan man redigera stationer, linjer, mtdataposter och
precisionsdata fr inmtningsfilen. Observera att egenskapsdialogen ven kan ppnas genom att
markera objektet i den grafiska vyn.
Stationer
6.240
Om filen skapats med satsmtningsfunktionen 254 i Geo str det hr hur mnga satser som
ursprungligen mtts, och vrdet kan ven fyllas i manuellt. Detta vrde kan anvndas som grund fr
viktning i ntutjmning.
Linjer
Hr kan du ndra namn och kod fr en inmtt linje, samt ange om linjen skall vara en sluten
polygon. Dessa egenskaper fljer automatiskt med till koordinatfilen vid berkning.
Mtdataposter
Hr kan du redigera samma data fr en mtdatapost som i stansvyn, samt ven redigera den
inmtta punktens attribut. Se avsnittet Valfria attribut 86 . Dessa flyttas automatiskt ver till
koordinatfilen vid berkning.
Precisionsdata
Om filen skapas med satsmtningsfunktionen 254 i Geo och du har tillrckligt med utgngsdata s
skattas ven instrumentets precision, och dessa vrden r redan ifyllda. Vrden kan ven ges
manuellt. Precisionsdata kan anvndas som grund fr viktning i ntutjmning.
Stationsvyn
I denna vy redigerar du en inmtt stations allmnna data.
6.241
Geo
Station
Operatr
Instrument
Datum
Hjdoffset
Sidooffset
Anmrkning
Instrumenthjd
Tryck
Temperatur
Vder och Vind
Autoberkning
av fri station
Lngdtyp
Hjdmtning
Hjdkorrektion
Jordradie
Refraktionskon
stant
Standardvrden
Punktnummer fr stationspunkten.
Administrativ data.
Administrativ data.
Administrativ data.
Ger mjlighet att ange avstndet mellan siktlinjens centrum och centrum fr
lngdmtaren vid anvndning av eftermonterad EDM. Notera att prismasystemet
normalt kompenserar fr detta avstnd. Ofta anvnds denna offset endast vid
mtning utan prisma.
Anvnds endast d centrum fr EDM finns p endera sidan av siktlinjen.
Hr finns plats fr en beskrivande text om stationen.
Instrumentets hjd ver punktmarkeringen.
Administrativ data. Anvnds ven vid berkning av atmosfrskorrektion 250 .
Enhet vljs i Redigera | Instllningar 80 .
Administrativ data. Anvnds ven vid berkning av atmosfrskorrektion 250 .
Enhet vljs i Redigera | Instllningar 80 .
Hr vljer du enkelt vder och vind ur en lista med alternativ.
Hr anges om en fri stationsberkning automatiskt skall gras vid
koordinatberkning, och vilken typ av berkning som skall utfras. Se ven Fri
station 256 .
Nej: Stationen r inte en fri station.
Inskrning och transformation: Berkna fri station med inskrning och
transformation.
Minsta kvadratmetoden: Berkna fri station med minsta kvadratmetoden.
Ange hur avstnd har mtts. Antingen lutande lngd eller horisontell lngd.
Ange hur hjder har mtts. Antingen vertikalvinklar eller hjdskillnader. Ange Av
om hjder ej mtts in.
Bocka i rutan fr att korrektioner fr jordradie och refraktion ska utfras vid
koordinatberkningen 252 .
P grund av att jorden r tillplattad vid polerna varierar jordradien beroende p
var man befinner sig. Ange radie fr aktuell plats.
Nrmevrden fr jordradien i Sverige (Utfrligare tabeller finns i t.ex. HMK):
Sdra delen: 6 386 000 m
Mellersta delen: 6 389 000 m
Norra delen: 6 392 000 m
Anger frhllandet mellan jordytans krkning och en ljusstrles avbjning genom
luften. Normalt vrde i Sverige r cirka 0,14.
Klicka fr att hmta, av SBG rekommenderade, standardvrden fr jordradie
och refraktion fr mellersta Sverige.
Observera att instllningar fr hjdkorrektion (jordkrkning och refraktion) vid koordinatberkning grs fr
varje stationsuppstllning, i huvudet p varje station i *.plm-filen.
Om inmtningsfiler (plm) frn ldre versioner av Geo ppnas, r hjdkorrektionen automatiskt frbockad,
oavsett vilka instllningar som fanns i projektet d inmtningsfilen verfrdes till Geo.
Stansvyn
Denna vy visar stationens inmtta punkter och linjer. Linjer visas som en gr rad, endast linjenummer och
kod r redigeringsbart. Markera linjen i trdet fr att se de enskilda mtningarna i den.
6.242
Stanskolumner:
Avstnd- och vinkel-kolumnernas titlar och ordning kan variera beroende p de instllningar som gjorts i
Redigera | Instllningar 80 och hur hjder har mtts.
Anger typ av punkt.
Typ
Bakobjekt: Bakobjekt fr stationspunkten.
Inmtning: Inmtt punkt.
Passiv: Inaktiv punkt.
Punktnummer, hgst 12 tecken, eller linjenummer.
Punktnr
Mtt lngd. Lutande eller horisontell beroende p stationsdata.
Avstnd
Horisontalvinkel till punkten.
H-vinkel
Vertikalvinkel till punkten. Finns endast d stationsdata anger att hjder r
V-vinkel
vertikalvinklar.
Hjdskillnad till punkten. Finns endast d stationsdata anger att hjder r
H-diff
hjdskillnader.
Reflektorns hjd ver punktmarkeringen.
Refl H
Prismakonsta Prismakonstanten vid mtning mot objektet, om instrumentet inte tar hnsyn till
denna.
nt
Ptkod
SC
Anmrkning
Punktkod. Hgst 8 tecken. Punktkoden kan kopplas till symboler och linjetyper och
definieras i kodlistan 154 .
Specialkod. Hgst 2 tecken. Se specialkoder nedan.
Kommentar. Anvnds i kombination med punktkod eller specialkod, se ovan.
Hgst 12 tecken.
Specialkoder:
Det finns ett antal olika kodfunktioner som tas hand vid koordinatberkningen. Dessa funktioner anges
med specialkod eller knyts till punktkod via kodlistan 154 . Eventuella argument till funktionerna ges i
remark-fltet. Specialkoder tas om hand vid koordinatberkning 252 .
F2
Rektangel frn tv punkter
F3
Denna funktion kan anvndas nr man vill mta in en rektangel men endast har mjlighet att
mta tv punkter. Bredden ges d i remark-fltet fr den frst inmtta punkten. Bredden anges
positiv om mtpunkterna ligger medsols, annars negativ. Dessutom kan en offset (se bilden)
anges i remark-fltet fr punkt 2.
Rektangel frn tre punkter
6.243
Geo
C2
Denna funktion kan anvndas nr man vill mta in tre punkter p en rektangel och f den fjrde
berknad. En offset kan anges i remark-fltet fr den frst inmtta punkten. Punkterna ska
mtas i ordning, dvs inga diagonala hopp mellan hrnen.
Cirkel frn tv punkter
C3
Om man knner radien fr ett cirkulrt freml som ska mtas in kan tv cirkelpunkter mtas
med denna funktion. Radien (positiv vid "hgersvng" frn punkt ett till punkt tv) anges i
remark-fltet fr frsta punkten och eventuell offset anges i remark-fltet fr andra punkten. Vid
koordinatberkning erhlls centrumpunkten.
Cirkel frn tre punkter
R2
Vid inmtning av cirkulra freml kan funktionen C3 anvndas varvid tre punkter p cirkeln
mts in. Eventuell offset (se bilden) anges i remark-fltet fr punkt ett. Vid koordinatberkning
erhlls centrumpunkten.
Radie frn tv punkter
R3
Funktionen anvnds fr att vid koordinatberkning erhlla tv radiepunkter med knd radie. Tv
punkter p radien (eller med en offset frn den) mts in och radien anges i remark-fltet fr
frsta punkten. Eventuell offset anges i remark-fltet fr andra punkten. Vid koordinatberkning
berknas inte centrumpunkten. Tnk p att radiepunkterna mste tillhra samma linje fr att
radien ska ritas.
Radie frn tre punkter
6.244
PI
PP
KP
LL
LH
SM
RF
Z+
ZC
Denna funktion anvnds vid inmtning av radie utifrn tre punkter. Eventuell offset (enligt bilden)
kan anges i remark-fltet fr frsta punkten. Radien rknas fram och stts i koordinatfilen.
Centrumpunkten berknas inte. Tnk p att radiepunkterna mste tillhra samma linje fr att
radien ska ritas.
Extrapolering (excentrisk punkt)
Funktionen anvnds nr det inte gr att direkt mta in nskad punkt. D kan man mta tv
punkter p en stng och ange avstndet frn frsta punkten till den punkt som ska berknas i
remark-fltet fr punkt ett. Observera att punkterna ska mtas in som bilden visar (frst inmtta
punkt nrmast nskad punkt).
Pikpunkt
Pikpunkt att anvndas i samma mtning. Punkten lagras temporrt och kan vara stationspunkt
senare i inmtningsfilen.
Polygonpunkt
Denna punkt kommer att lagras i PP-filen 141 vid koordinatberkning. Om du angett mer n en
PP-fil kommer du vid koordinatberkning bli tillfrgad vilken av dom du vill spara punkterna i.
Kontrollpunkt
Mtning mot knd punkt. Redovisning av differens sker i rapporten vid berkning.
Lutande lngdtillskott
Anvnds fr att ange lutande lngdtillskott, Vrdet anges i remark-fltet.
Horisontellt lngdtillskott
Anvnds fr att ange horisontellt lngdtillskott. Vrdet anges i remark-fltet.
Sidomtt
Anvnds fr att ange att nskad punkt ska berknas med ett sidomtt frn mtt punkt. Mttet
anges vinkelrtt mot siktlinjen till mtt punkt och r positivt t hger. Sidomttet anges i
remarkfltet.
Reverse Face
Anvnds i cirkellge tv vid mtning med Geotronics 468 dr man numera kan mta frbi
handtaget. Koden tas omhand vid koordinatberkning 252 och innebr att man byter tecken p
sido- och hjdoffset.
Hjd/djup
Anvnds vid t.ex. ekolodsmtning med GeoPad. Om specialkoden innehller Z+ adderas
innehllet i remark-fltet till hjden vid koordinatberkning 252 (dvs. ev. minustecken ska anges i
Anmrkning)
Hjdkontroll/justering
Stationshjden jmfrs med den inmtta punkten och korrigeras sedan. Funktionen kan t.ex.
anvndas fr att hmta stationshjd frn en hjdfix. Korrektionen redovisas i rapporten.
Grafikvyn
6.245
Geo
Hr visas en grafisk representation av data mtt frn den aktiva stationen. Symboler visar vilka mtningar
som har gjorts. Vyn r alltid orienterad med instrumentets nollavlsning uppt, och med stationspunkten i
koordinaten (0,0). Hur innehllet ritas ut kan ndras med Vyer | Dokumentegenskaper 39 . Du mste ha
grafikvyn aktiv. Om den inte r det, klicka en gng i den, eller hgerklicka och vlj Dokumentegenskaper
direkt.
Datamenyn
Lgg till station:
Skapar en tom station i dokumentet.
Radera station:
Raderar den station som r markerad i trdvyn.
Koordinatberkning:
Koordinatberkning av inmtta punkter. Se Koordinatberkning
252
Korrektion av mtdata:
Korrigera mtdata fr atmosfr och projektion. Se Korrektion av mtdata
Satsmtning:
Reducering av satsmtt data. Se Satsmtning
254
250
Fri station, mk-metoden:

Utfr en fri stationsberkning av den station som r markerad i trdvyn med minsta kvadratmetoden. Se
Fri station 256 .
Fri station, inskrning och transformation:
Utfr en fri stationsberkning av den station som r markerad i trdvyn med inbindning och
transformation. Se Fri station 256 .
Fri station, skrbindning:
Utfr en fri stationsberkning av den station som r markerad i trdvyn med skrbindning. Se Fri station
256 .
Avskrning:
Avskrning anvnds fr att berkna punkter som mtts enbart med riktning. Se Avskrning
Definiera polygontg:
Definierar ett polygontg utifrn de mtningar som finns i filen. Se Definiera polygontg
Se ven: Inmtning och utsttning
264
274
239
6.246
6.3
Modifiera Inmtningar
Anvnd denna funktion fr att ndra eller radera mtdataposter med vissa speciella egenskaper. Denna
funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet. Om du bara vill ndra i den aktuella inmatningsvyn (t.ex.
en linje) anvnd Sk och ndra 71 . Vlj Data | Modifiera inmtningar fr att ppna dialogen.
Val av inmtningar
Hr vljer du vilka mtdataposter som skall ndras eller raderas, detta kan gras p tv olika stt.
Urval:
Hr kan du stta upp filter fr vilka stationer, linjer och inmtningar som skall raderas/modifieras. Om du
stter upp fler filter mste villkoren i alla filter uppfyllas fr att punkten skall behandlas.
Filterfunktioner fr textflt kan anvnda s.k. jokertecken, d.v.s. tecken som motsvarar ett eller flera
godtyckliga tecken.
Ett godtyckligt tecken.
Ett godtyckligt antal godtyckliga

tecken.
Exempel
*
a??
*a*
Alla texter.
Alla texter som bestr av tre tecken och som brjar p litet 'a'.
Alla texter som innehller minst ett litet 'a'.
Stationsnummer och linjemnummer filtreras kan filtreras med en text som matchas med jokertecken
enligt ovan. Fr mtdataposter kan mer avancerade filter skapas. Anvnd knapparna fr att skapa och
redigera filter.
[Lgg till filter]
Klicka hr fr att skapa ett nytt filter.
[Editera filter]
Klicka hr fr att redigera det filter som r markerat i filterlistan.
6.247
Geo
[Ta bort filter]

Filterlistan:
Nr du skapar eller redigerar filter ppnas dialogen fr filterdefinition.
Flt:
Hr anger du vilket flt i koordinatdokumentet som skall filtreras.
Typ:
Hr anger du hur fltet skall tolkas, numeriskt eller som text. Vissa flt (t.ex. koordinater) kan
endast tolkas numeriskt. Om du vljer att tolka som text kan jokertecken anvndas i Vrde.
Villkor:
Hr anger du vilket med vilket villkor fltet skall jmfras med Vrde.
Vrde:
Hr anger du med vilket vrde innehllet i Flt skall jmfras. Fr textflt och med villkoren Lika (=)
eller Inte lika (<>) kan jokertecken anvndas.
Intervall:
Ange den frsta och sista punkt i dokumentet som skall raderas/modifieras. Alla punkter i intervallet
behandlas. Intervallet definieras av i vilken ordning punkterna kommer i filen.
ndra
Hr anger du vilken modifiering som skall gras av de punkter som uppfyller kriterierna i Val av
inmtningar.
Operation:
Stt
Stt valt flt till ett nytt vrde.
Addera
Multiplicera
Dividera
Prefix
Suffix
6.248
Radera text
Flt:
Vrde:
Knappar
[ndra]:
[Radera]:
[ngra] och [Gr om]:
[Klart]:
Stnger dialogen.
Se ven: Inmtningsfiler
240
, Sk och ndra
71
6.249
Geo
6.4
Korrektion av mtdata
Den hr funktionen anvnds fr att utfra korrektion av mtdata. ppna frst den inmtningsfil som ska
korrigeras och vlj sedan Data | Korrektion av mtdata. De korrektioner som kan gras hr r dels
atmosfrskorrektion och dels projektionskorrektion. Ett nytt inmtningsdokument kommer nu att skapas
dr de mtta lngderna r korrigerade enligt parametrarna. Om projektionskorrektion utfrs kommer den
korrigerade filen att innehlla omrknade horisontella lngder. Om prismakonstanten r satt kommer
lngderna att kompenseras fr detta och prismakonstanten sttas till 0 i det nya inmtningsdokumentet.
Om atmosfrskorrektion grs kommer flten fr tryck och temperatur sttas blanka, detta fr att man inte
av misstag skall kunna korrigera en korrigerad fil igen. En rapport med data om korrektionen skapas vid
genomfrandet om rutan Rapport r ikryssad.
Atmosfrskorrektion
Atmosfrskorrektion utfrs fr att lngdmtaren avlsning pverkas av tryck och temperatur. Olika
instrument pverkas olika, och har drfr olika korrektionsparametrar. Du kan vlja ett redan definierat
instrument eller definiera ett egen. Parametrarna finns i instrumentmanualen eller fs av
instrumenttillverkaren.
Atmosfrskorrektion
Kryssa i rutan om du vill att atmosfrskorrektion skall utfras.
Instrument
Till varje instrument hr en uppsttning parametrar N och A. Vj det instrument du mtt med i listan
s hmtas rtt parametrar. Du kan ven skapa nya instrument genom att skriva in parametrarna
nedan, trycka p [Spara] och skriva in ett namn p instrumentet. Tnk p att parametrarna alltid
skall anges fr temperatur i grader Celcius och tryck i mBar oavsett vilka enheter du valt att
anvnda i programmet. Om du vill radera det instrument som r valt i listan, tryck [Radera]. Av
SBG definierade instrument kan varken sparas ver eller raderas.
Berkning av ppm-vrde
Hr ser du hur korrektionens ppm-vrde berknas ur parametrarna.
6.250
Instrumentparametrar
Nr du vljer ett instrument i listan ovan fylls dessa automatiskt i. Du kan ven ge egna parametrar
om ditt instrument inte finns i listan.
Projektionskorrektion
Denna korrektion utfrs fr att de mtningar som grs utfrs p jordytan och inte i det kartplan som
koordinatsystemet ligger i.
Projektionskorrektion
Kryssa i rutan om du vill att projektionskorrektion skall utfras. Hr visas de parametrar som valt
koordinatsystem innehller. Om inget koordinatsystem 92 angetts i projektinstllningarna 13 r det
inte mjligt att vlja detta alternativ. Fr att det ska g att rkna projektionskorrektion mste det
finnas koordinater p samtliga stationspunkter och bakobjekt i de filer som angetts som knda eller
approximativa pp-filer 141 .
239
, Inmtningsfiler
240
, Koordinatsystem
92
, Ntutjmning
527
6.251
Geo
6.5
Koordinatberkning
Vlj Data | Koordinatberkning frn ett inmtningsfnster fr att berkna XYZ-koordinater frn inmtta
stationer. Dialogen visar information om stations- och bakobjekt som anvnds vid koordinatberkning,
samt vilka stationer som r berkningsbara och vilka som kommer att berknas. Det finns ett antal olika
kodfunktioner som tas hand vid koordinatberkningen. Dessa funktioner finns i punktkod/specialkod/
remark och beskrivs nrmare under avsnittet Inmtningsfiler 240 .
Stationer
Hr listas de stationer som finns i inmtningsfilen. Om en station markeras med rd frg innebr det att
den inte kan etableras. Antingen saknas koordinater p stationen eller p ngot av bakobjekten i de filer
som angetts fr knda punkter i fliken Instllningar 13 fr projektet. Frn brjan r alla stationer
frbockade, om det r ngon station du inte vill berkna bockar du av den.
Tips 1: En station kan ometableras genom att ytterligare bakobjekt lggs lngre ner i filen. D rknas de
inmtningar som ligger innan det nya bakobjektet mot det ursprungliga bakobjektet, medan de som fljer
efter rknas mot det nya bakobjektet. Detta anvnds bl.a. vid sprmtning.
Tips 2: Om du vill ndra i vilken ordning stationerna berknas kan du dra och slppa dom i listan, t.ex. om
en pikpunkt anvnts innan den mtts in.
Tips 3: Stationer kan rknas helt utan bakobjekt. Geo frutstter d att samtliga mtta riktningar r
orienterade.
Bakrikter
Nr du vljer en station i stationslistan redovisas bakobjekten fr stationen hr. Om ett bakobjekt
markeras med rd frg innebr det att inga koordinater hittats fr punkten. Differenser redovisas fr det
valda bakobjektet. Om du har mer n ett bakobjekt kan du vlja vilket/vilka bakobjekt som skall anvndas
genom att bocka av eller p dom. Ett medelvrde av de frbockade bakobjekten anvnds vid
berkningen.
Fri station
Hr anges om den markerad stationen berknas som fri. Detta anges i inmtningsfilen
240
Differenser
Hr visas differenser fr mtningar frn vald station till valt bakobjekt. Teoretiska vrden berknas ur
knda punkter och jmfrs med mtta vrden. G igenom alla stationer och bakobjekt och studera
differenserna innan berkning utfrs.
Nr alla stationer har gtts igenom, klicka p [Berkna] och de berknade koordinaterna ppnas i ett nytt
6.252
dokument, dessutom erhlls en rapport med data om berkningen.

239
, Inmtningsfiler
240
, Instllningar fr projektet
13
6.253
Geo
6.6
Satsmtning
Vid satsmtning berknas medelvrdet av upprepade mtningar i instrumentets bda cirkellgen. Detta
anvnds nr hgre krav stlls p noggrannheten, t.ex. vid mtning av stomnt som triangelnt och
polygontg. Resultatet blir i form av reducerade lngder mellan punkter och riktningar till dessa. Genom
att vlja Data | Satsmtning frn ett inmtningsfnster ppnas dialogen fr satsmtning. Om det finns
tillrckligt med data grs ocks en skattning av instrumentets precision, i form av standardavvikelser fr
mtdata. Dessa kan sedan anvndas fr viktning i ntutjmning. Precisionen sparas tillsammans med
reducerade data. Fr att en precisionsskattning skall gras krvs minst 8 mtta objekt i filen, mtta i
minst 4 helsatser. Vid mindre datamngder r skattningen inte tillfrlitlig.
Data
Filnamn:
Hr anges vilken inmtningsfil som satsreduceras.
Visa:
Satsmedeltal
Avvikelse frn
stationsmedel
Skillnad mellan
cirkellgen
Station
Visa medelvrden fr mtdata i varje helsats.

Visa hur mycket varje helsats avviker frn stationsmedeltalet.
Visa avvikelsen mellan avlsning i cirkellge 1 och cirkellge 2
Ange fr vilken station data skall visas.
G noggrant igenom alla data och alla stationer innan resultatet sparas.
Spara
Klicka p [Spara] fr att spara resultatet som en ny inmtningsfil. I denna fil sparas ven precisionen p
mtvrdena, om tillrckligt med data fanns fr att skatta den. Varning! Skriv inte ver den ursprungliga
6.254
inm-filen
Rapporter
Klicka p [Rapport] fr att skapa en rapport om satsmtningen. En ny dialog ppnas dr du fr ange
vilka rapporter som skall skapas.
Sammanstllningsrapport
Stationsrapport
Skapar en sammanstllning med stationsmedeltalen fr samtliga

mtningar. Hr visas ven precisionen p mtvrdena, om tillrckligt
med data fanns fr att skatta den.
Skapar en rapport fr varje station med samtliga data, avlst,
satsmedel, stationsmedel, differenser och spridning.
239
, Inmtningsfiler
240
, Ntutjmning
527
6.255
Geo
6.7
Berkning av fri station

En fri station r en mtstation utan knda koordinater (d v s inte lagrad i en polygonpunktsfil 141 ). Fr att
berkna dessa koordinater behvs inmtningsdata till andra punkter (bakobjekt) vars koordinater redan
finns lagrade i pp-filerna. Det krvs minst tv bakobjekt fr att berkna en fri station, men fler r att
fredra.
Stationen kan berknas p tre olika stt som ger olika resultat, med mista kvadratmetoden, med
inskrning och transformation eller som skrbindning. Samtliga berkningar kan ven gras automatiskt
vid koordinatberkning, se Inmtningsfiler 240 .
Fri station med minsta kvadratmetoden

Vlj Data | Fri station, mk-metoden fr att ppna dialogen fr denna berkning. Denna metod anvnder
samma berkning som anvnds i ntutjmning 527 .
Apriorimedelfel:
Hr anges med vilken noggrannhet olika data r mtt. Detta bestmmer hur olika mtningar skall viktas
mot varandra, och pverkar ven grundmedelfelet. Noggrannheten kan fs frn instrumentmanualen eller
tillverkaren.
Riktningar, Antal satser
Hr anges instrumentets riktningsnoggrannhet mtt i en helsats och hur mnga satser som mtts.
Om riktningarna inte r satsmtta, ange 0.
Lngder
Hr anges instrumentets lngdnoggrannhet. Felet bestr av en fast och en avstndsberoende del.
Centrering
6.256
Hr anges noggrannheten i centrering fr de inmtta bakobjekten. Stationspunkten antas ha

centreringsfel 0,0.
Spara
Om du ndrar instllningarna fr apriorimedelfel kan du klicka p [Spara] fr att lagra dem. Nsta
gng du ppnar en fri station kommer d dina lagrade medelfel visas.
Standardvrden
Klicka p [Standardvrden] fr att hmta de instllningar fr apriorimedelfel som levererades med
Geo.
Koordinatresultat:
Koordinater
Hr visas X-, Y- och efter hjdberkning (se nedan) ven Z-koordinater fr den berknade
stationspunkten.
Standardavvikelser
sX, sY och sZ r standardavvikelsen fr respektive koordinat. Det sanna vrdet ligger med 95%
sannolikhet inom tv standardavvikelser frn resultatet.
Hjder:
Stationshjden berknas separat som ett medelvrde av alla vertikala mtningar mot bakobjekt,
medelvrdet kan vara viktat. Det lagras tillsammans med de andra tv koordinaterna. Tryck p knappen
[Hjder...] fr att ppna hjberkningsdialogen.
Fall-listan
Hr listas alla berkningsfall. Varje rad representerar ett fall och r delad i flera kolumner. Varje fall i
listan kan aktiveras eller avaktiveras genom att bocka av eller bocka fr mtningen. Klicka p
[Berkna om] fr att uppdatera resultatet.
o Punkt
Anger mot vilket bakobjekt mtningen r gjord.
o Residual
Hjddifferensen jmfrt med Z-medelvrdet, eller hur mycket hjdskillnaden mot detta
bakobjekt justerats i berkningen.
o Viktat
Anger mtningen vikt i berkningen. Ju hgre vikt desto mer inverkan fr denna mtning p
resultatet. Om mtningarna inte viktats har alla mtningar vikten 1.
6.257
Geo
Vikta mtningar i relation till avstnd

Kryssa fr denna ruta om du vill att mtningarna skall viktas. Bakobjekt som ligger nrmre
stationspunkten fr d strre inverkan p resultatet. Klicka p [Berkna om] fr att uppdatera
resultatet.
Resultat
Medelvrdet av de aktiva hjdberkningarna och en standardavvikelse fr hjden. Dessa vrden
kommer att verfras till fristationsdialogen om du stnger dialogen med [Stng].
Berkna om
Klicka hr fr att uppdatera resultatet om mtningar aktiveras/avaktiveras eller om viktningen
ndras.
Klicka p [Stng] fr att verfra den berknade hjden till fri stationsdialogen.
Berkna om:
Klicka p [Berkna om] fr att uppdatera resultatet av den fria stationen. Detta mste gras nr
mtningar aktiverats/avaktiverats i mtdatalistan eller apriorimedelfelen ndrats.
Spara:
Klicka p [Spara...] fr att spara resultatet av den fria stationen. Vlj ett filnamn dr du vill lagra de
berknade koordinaterna. Om filen existerar fr du vlja mellan att lgga till punkten sist i filen eller
erstta en eventuellt redan existerande punkt med samma nummer. Nr punkten sparas skapas ven en
rapport med bakobjekt, inskrningar, transformationer och hjder.
Grafikvyn:
Utver det numeriska resultatet finns en grafisk representation av berkningarna. Hr visas vilka
mtningar som gjorts och med ett informationsverktyg kan detaljerade data tas fram fr varje mtning och
ingende punkter. Grafikfnstret r av samma typ som i grafisk frhandsgranskning, anvnd mushjulet
eller knapparna under fnstret fr att zooma.
Mtt riktning
Mtt lngd
Bakobjekt
Stationspunkt
Klicka p
fr att vlja informationsverktyget. Se ven Ntutjmning, grafikvyn
548
Mtdatalistan:
Hr visas alla mtdata till den fria stationen. Varje mtning i listan kan aktiveras eller avaktiveras genom
att bocka av eller bocka fr mtningen. Klicka p [Berkna om] fr att uppdatera resultatet.
Punkt
Anger mot vilket bakobjekt mtningen r gjord.
Typ
Anger vilken typ av mtning som gjorts, lngd eller riktning.
Vrde
Anger mtt vrde fr mtningen.
Residual
Anger hur mycket mtvrdet justerats i berkningen.
Grundmedelfel:
I en mk-berkning kommer grundmedelfelet bli nra eller strax ver 1 om inga grova fel gjorts. Ett
grundmedelfel p 1 innebr att mtningarna har visat sig ha den noggrannhet som angetts i
apriorimedelfelen. Om felet r lngt under 1 har frmodligen apriorimedelfelen satts fr generst. Om
6.258
felet r lngt ver 1 mste felskning gras.
Fri station med inskrning och transformation

Vlj Data | Fri station, inskrning och transformation fr att ppna dialogen fr denna berkning. Tv
olika berkningsmetoder anvnds, inskrning och transformation.
Resultat:
Medelvrde
Det totala medelvrdet av inskrningsresultatet och transformationsresultatet. Hjdkoordinaten
berknas separat. Dessa koordinater lagras senare i en vald fil.
Inskrningsresultat
Medelvrdet av de aktiva inskrningsberkningarna, lmnas tom om alla inskrningar r inaktiva.
Inskrningsberkningar anvnder tre bakobjekt i taget. Alla mjliga kombinationer av tre bakobjekt
anvnds och ett medelvrde berknas, inskrningsmedelvrdet. Endast mtta vinklar, inga lngder,
anvnds. Berkningarna resulterar i tv cirklar, vilkas ena skrningspunkt utgr positionen fr den
fria stationen. En liten skrningsvinkel ger ett resultat med dlig precision, och drfr sllas
inskrningar med fr liten skrningsvinkel bort.
Transformationsresultat
Resultatet av transformationsberkningen. lmnas tom om alla transformationer r inaktiva. I
transformationsberkningen anvnds alla tillgngliga mtdata samtidigt fr att f fram ett
transformationsmedelvrde. En transformation innebr skalning och vridning med bakobjektens
medelposition som origo. Varje transformationsfall representerar ett bakobjekt. Bakobjektets
inmtningsdata (avstnd och bring) anvnds fr att berkna den mtta positionen fr bakobjektet i
lokala koordinater, med den fria stationen som origo. Hr kompenseras bringen fr
bringmedelfelet, framrknat ur alla mtdata vid transformationsberkningen. Dessa lokala
koordinater adderas till det totala medelvrdet och jmfrs med bakobjektets verkliga koordinater,
hmtade frn pp-filen.
Skalfaktor fr transformation
Skalfaktorn som anvnds vid transformationsberkningen.
6.259
Geo
Fall-listan:
Hr visas alla berkningsfall, bde inskrningar och transformationer. Varje rad representerar ett fall och
delas upp i olika kolumner.
Fall
Innehller ett R fr inskrningar och ett T fr transformationer, fljt av ett index.
Punktnr. 1-3
Inskrningar: punktnummer fr de ingende bakobjekten.
Transformationer: ett enda punktnummer som representerar ett bakobjekt, som ingr i
transformationsberkningen.
X/Y-diff
Koordinatdifferenser jmfrt med det totala medelvrdet. Inga differenser visas fr inaktiva fall.
Ok
Status fr varje fall:
* = Ok
S = Fr liten vinkel mellan tv bakobjekt (endast inskrningar)
D = Fr liten skrningsvinkel mellan inskrningscirklarna (endast inskrningar)
N = Berkning r inte mjlig.
Varje fall i listan kan aktiveras eller avaktiveras. Endast aktiva fall deltar i berkningarna eller har en
koordinatdifferens redovisad. Ett fall kan aktiveras/avaktiveras genom att vlja det i listan och klicka med
hger musknapp eller dubbelklicka med vnster musknapp. Flera fall kan vljas och aktiveras/
avaktiveras samtidigt. Resultaten i vre delen av dialogen och koordinatdifferenserna i listan ndras
omedelbart.
Hjder:
Stationshjden berknas separat som ett medelvrde av alla vertikala mtningar mot bakobjekt. Det
lagras tillsammans med de andra tv koordinaterna. Observera: Endast inmtningsposter av typ
"Bakobjekt" tas med i berkningarna. Tryck p knappen [Hjder...] fr att ppna hjberkningsdialogen.
Station
Punktnumret fr den station som berknas.
Medelvrde Z
Medelvrdet av de aktiva hjdberkningarna. Detta vrde kommer att verfras till fri
stationsdialogen om du stnger dialogen med OK.
Fall-listan
Hr listas alla berkningsfall. Varje rad representerar ett fall och r delad i flera kolumner. Varje fall i
listan kan aktiveras eller avaktiveras p samma stt som fr plankoordinater, se ovan. Resultaten i
vre delen av dialogen och Z-differenserna i listan ndras d omedelbart.
o Fall-kolumnen
Innehller ett H, fljt av ett index.
6.260
o Punktnr.
Punktnummer fr det aktuella bakobjektet.
o Z-diff.
Hjddifferensen jmfrt med Z-medelvrdet. Ingen differens visas fr inaktiva fall.
Klicka p [OK] fr att verfra den berknade hjden till fri stationsdialogen. [Avbryt] stnger
dialogen utan att verfra ngonting.
Grafik:
Klicka p [Grafik] fr att f en grafisk representation av berkningarna fr en fri station.
Frklaring till det grafiska fnstret. Grafikfnstret r av samma typ som i grafisk frhandsgranskning,
anvnd mushjulet eller knapparna under fnstret fr att zooma.
Grn punkt
Representerar det totala medelvrdet, inklusive den eventuellt berknade hjden.
Svarta punkter
Representerar de olika inskrningsfallen. Endast aktiva inskrningar visas. Punktnumren fr
samtliga ingende bakobjekt visas p formen bakobjnr1;bakobjnr2;bakobjnr3. Inskrningsresultatet
(medelvrdet) r ocks svart, med samma punktnummer som den berknade fria stationen.
Vit ellips
"Felellipsen" fr inskrningsberkningarna. Den minsta mjliga ellips som innesluter samtliga
inskrningar. Indikerar oskerheten i inskrningsresultatet. Ritas endast om det finns tv eller flera
aktiva inskrningar.
Rda punkter
Representerar transformationsfallen. Punkterna ritas p samma avstnd frn det totala
medelvrdet (grn punkt), som transformationsdifferenserna, som visas i fall-listan. Punkterna har
samma punktnummer som de bakobjekt de representerar i transformationsberkningen.
Transformationsresultatet r ocks rtt, med samma punktnummer som den berknade fria
stationen.
Bl punkter
Bakobjekten, med koordinater frn pp-filerna.
Cirklar:
6.261
Geo
I en inskrningsberkning ingr tre bakobjekt och deras uppmtta bringar frn den fria stationen.
Vinkeln mellan tv av dessa bakobjekt ger en lsningscirkel av mjliga koordinater fr den fria stationen,
om bakobjektens positioner r knda (vanligtvis hmtade frn pp-filerna). Eftersom tre bakobjekt kan
kombineras i tv olika par, kan tv olika lsningscirklar skapas, och deras ena skrningspunkt anger
positionen fr den fria stationen. Se ven Instllningar fr fri station.
De tv cirklarna, de aktuella bakobjekten, och den resulterande positionen fr den fria stationen kan
betraktas grafiskt genom att klicka p [Cirklar] efter att ha valt ett inskrningsfall i fri stationsdialogen.
Grafikfnstret r av samma typ som i grafisk frhandsgranskning, anvnd mushjulet eller knapparna
under fnstret fr att zooma.
Instllningar:
I inskrningsberkningarna fr fria stationer anvnds tv grnsvinklar, som kan stllas in av anvndaren.
Vrden mindre n dessa grnsvinklar indikerar dlig precision i berkningarna, och motsvarande
berkningsfall br inte tas med. Fr att ndra dessa instllningar, klicka p knappen [Instllningar...].
Minsta vinkel mellan bakobjekt i inskrning

Den minsta tilltna vinkeln mellan tv bakobjekt vid en inskrningsberkning. Om tv bakobjekt har
fr liten mellanliggande vinkel i en inskrningsberkning markeras detta fall med ett 'S' i listan i fri
station-dialogen.
Grnsvinkel fr skrning mellan cirklar
Den minsta tilltna skrningsvinkeln mellan de tv cirklarna i en inskrningsberkning. Om denna
vinkel r fr liten markeras motsvarande fall med ett 'D' i listan i fri station-dialogen. Man fr en
grafisk bild av inskrningscirklarna om man klickar p [Cirklar].
Spara:
6.262
erstta en eventuellt redan existerande punkt med samma nummer. Nr punkten sparas skapas ven en
rapport med bakobjekt, inskrningar, transformationer och hjder.
Fri station med skrbindning

Vlj Data | Fri station, skrbindning fr att ppna dialogen fr denna berkning.
Stationspunktens koordinater berknas med de tv versta bakobjekten i datamngden. Brytvinkeln

mellan bakobjekten och lngden till det frsta bakobjektet anvnds fr att lsa koordinaten.
Hjd:
Klicka p [Hjd] fr att f en hjd p stationspunkten. Denna hjd berknas ur mtdata mot det frsta
bakobjektet.
Spara:
erstta en eventuellt redan existerande punkt med samma nummer.
Denna metod r mycket osker. Ingen kontroll kan
gras, och sm fel i indata kan orsaka stora fel i
koordinater. Anvnd om mjligt en annan metod.
239
, Inmtningsfiler
240
6.263
Geo
6.8
Definiera polygontg
Denna funktion skapar ett polygontgsdokument 266 utifrn mtdata i ett inmtningsdokument 240 . Vlj
Data | Definiera polygontg ifrn ett inmtningsfnster fr att ppna dialogen. Samtliga mtdataposter
som skall anvndas i inmtningsfilen mste vara av typen Bakobjekt. Varje stationspunkt fr endast
frekomma en gng i tget, start- och slutstation fr dock vara samma.
Definiering
Brja med att vlja startpunkt fr tget genom att markera en punkt i mtobjektlistan och sedan klicka p
[>>] till polygontgspunkterna. Drefter ska anslutning bakt vljas. Detta grs p samma stt med den
skillnaden att man nu klickar p den versta [>>]. Nr baktanslutning r vald fyller man p i listan med
polygontgspunkter frn listan med mtobjekt, och avslutar med att lgga in tgets sista anslutning i
Anslutning framt med den nedersta [>>]. Listan med mtobjekt innehller alltid bara de mtningar som
finns frn senast inlagda station.
Mtobjekt
Hr listas de punkter som mtts frn senast vald station, d.v.s. de punkter som kan vara nsta
station.
Anslutning bakt
Bakrikt fr frsta stationen i polygontget, denna punkt r obligatorisk.
Polygontgspunkter
Hr listas de stationspunkter som ingr i tget.
Anslutning framt
Framtrikt fr sista stationen i polygontget, ndvndig om tget skall rknas med fullstndig
anslutning.
Nr tget r komplett, klicka p [Nsta>>] fr att komma till allmnna data.
Allmnna data
6.264
Hr anges data fr polygontgets administrativa flt, samt mjligheten att ange om polygontget skall
rknas med hjder.
Administrativa data
Hr kan du ange operatr, intstrumentnummer, datum, tryck och temperatur fr polygontgsfilen.
Hjder
Bocka fr detta alternativ om du vill att polygontget skall rknas med hjder. Detta kan ven
ndras senare i polygontgsfilen.
Nr du angett de data du vill ha, klicka p [Slutfr], varvid ett nytt polygontgsdokument skapas i
bakgrunden.
239
, Inmtningsfiler
240
, Polygontgsfiler
266
6.265
Geo
6.9
Polygontgsfiler
Polygontgsfiler innehller ett antal polygontgsstationer definierade med funktionen Definiera polygontg
264 , och visas i ett fnster som innehller fyra olika vyer, en trdvy, en stationsvy, en stansvy 67 och en
grafikvy 35 . Avgrnsarna mellan vyerna kan flyttas. Till dokumentet r ven en data-meny kopplad.
Trdvyn
I denna vy visar ett trd med noder fr varje station som finns i dokumentet och undernoder till dessa fr
mtdata. Klicka p en stationsnod fr att vlja vilken station som skall visas i stationsvyn och stansvyn.
Stationsvyn
I denna vy redigerar du en inmtt stations data.
Punktnummer fr stationspunkten.
Station
Punktnummer fr baktmtningen.
Obs. bakt
Obs. framt Punktnummer fr framtmtningen.
Ange hur avstnd har mtts. Antingen lutande lngd eller horisontell lngd.
Lngdtyp
Hjdmtning Ange hur hjder har mtts. Antingen vertikalvinklar eller hjdskillnader.
Instrumenthj Instrumentets hjd ver punktmarkeringen.
d
Vyn innehller ven Gemensamma data som gller fr hela poygontgsfilen.
Administrativ data.
Observatr
Administrativ data.
Instrument
Administrativ data.
Datum
Temperatur Administrativ data.
Administrativ data.
Tryck
Kryssa i denna ruta om du vill att hjder skall berknas fr polygontget.
Hjder
Stansvyn
Denna vy visar stationens poster bestende av inmtningsdata bakt och framt. Kolumnerna nedan
upprepas i stansvyn. Den frsta omgngen hr till baktavlsningen, den andra till framtavlsningen.
Stanskolumner:
Avstnd- och vinkel-kolumnernas titlar och ordning kan variera beroende p de instllningar som gjorts i
Redigera | Instllningar 80 och hur hjder har mtts.
Anger post berkningsstatus.
Status
Aktiv: Inmtt post, anvnds i berkningen.
Passiv: Inaktiv post, anvnds inte i berkningen.
Mtt lngd. Lutande eller horisontell beroende p stationsdata.
Avstnd
Horisontalvinkel till punkten.
H-vinkel
Vertikalvinkel till punkten. Finns endast d stationsdata anger att hjder r
V-vinkel
vertikalvinklar.
Hjdskillnad till punkten. Finns endast d stationsdata anger att hjder r
H-diff
hjdskillnader.
Reflektorns hjd ver punktmarkeringen.
Refl H
Grafikvyn
Hr visas en grafisk representation av hela polygontget. Symboler visar vilka mtningar som har gjorts.
Passiva mtningar visas i grtt.
Mtt riktning
Mtt lngd
6.266
Stationspunkter, den aktiva stationen markeras med rtt

Dessa grundinstllningar kan ndras med Vyer | Dokumentegenskaper.
Datamenyn
Lgg till station:
Skapar en tom station i dokumentet.
Radera station:
Raderar den station som r markerad i trdvyn.
Stationsmedelvrden:
Vlj detta alternativ fr att ppna en dialog som visar medelvrden och avvikelser fr aktuell station,
kolumnen avvikelser visar den strsta avvikelsen frn medelvrdet. Vrdena berknas endast utifrn de
mtningar som har aktiv status i stansvyn.
Berkna polygontg:
Vlj detta alternativ fr att berkna polygontget. Se Koordinatberkning av polygontg
239
, Definiera polygontg
264
268
, Koordinatberkning av polygontg
268
6.267
Geo
6.10
Koordinatberkning av polygontg
Denna funktion berknar koordinater fr ett polygontgsdokument 266 . Vlj Data | Berkna polygontg
frn ett polygontgsfnster. Resultatet av berkningen blir en textrapport och ett nytt koordinatdokument
110 .
Korrigering av koordinatberkning
Denna dialog visas innan sjlva berkningsdialogen och ger mjlighet att pverka hur polygontgets
punkter ska korrigeras fr tgets slutningsfel vid berkningen.
Korrigera vinklar omvnt proportionellt mot avstnd:

Vinkelslutningsfelet fr fullstndigt ansluta tg sls ut p samtliga stationer. Om detta alternativ
vljs pverkas vinklar mtta vid stationer med korta siktlngder mer, annars sls felet ut med lika
stor del p alla stationer.
Korrigera koordinater proportionellt mot avstnd:
Koordinatslutningsfelet fr fullstndigt ansluta eller koordinatanslutna tg sls ut p samtliga
stationer. Om detta alternativ vljs pverkas lngder mtta vid stationer med lnga siktlngder mer,
annars sls felet ut med lika stor del p alla stationer.
Koordinatberkning
6.268
Berkningsmetod:
Det finns tre olika typer av berkningar som beror p knda punkter i tget:
Fullstndigt anslutet:
Tgets sista punkt r knd och dessutom inmtt mot ett knt bakobjekt. I detta fall kommer bde
vinkelfelen och koordinatfelen att korrigeras. Hjder kan inte vara fullstndigt anslutna.
Koordinatanslutet:
Tgets sista punkt r inte knd, men inmtt mot ett knt bakobjekt. Koordinatskillnader kommer att
korrigeras.
Flygande:
Tgets sista punkt r oknd. Inga frbttringar r mjliga.
Resultat:
Vinkelfel
Fel i X-koord
Fel i Y-koord
Fel i Z-koord
Radiell avvikelse
Bring fr radiell
avvikelse
Max lngddiff framt/
bakt
Max hjddiff framt/
bakt
Hela tgets slutningsfel i vinkel mot knda punkter

Hela tgets slutningsfel i X-koordinat mot knda punkter
Hela tgets slutningsfel i Y-koordinat mot knda punkter
Hela tgets slutningsfel i Z-koordinat mot knda punkter
Slutningsfelets lngd i koordinatplanet.
Slutningsfelets riktning i koordinatplanet.
Strsta skillnaden i mtt lngd fr en strcka mtt som baktresp.
framtpunkt
Strsta skillnaden i mtt hjdskillnad fr en strcka mtt som baktresp. framtpunkt
6.269
Geo
vrigt:
Antal mtta vinklar
Tgets lngd
Precision
ppm
Antal mtta brytvinklar i tget.

Tgets sammanlagda lngd.
Tgets slutningsfel i frhllande till tglngden
Samma som ovan, men angivet i ppm (miljontedelar)
Om resultatet r tillfredsstllande, klicka p [Berkna] varvid en koordinatfil och en rapport med data frn
berkningen skapas.
239
, Definiera polygontg
264
, Polygontgsfiler
266
6.270
6.11
Avvgningsfiler
Avvgningsdokument innehller mtdata fr avvgningstg, och skapas vid kommunikation med
instrument eller genom manuell inmatning. Till dokumentet r ven en data-meny kopplad. Filen visas i
en stansvy 67 .
Stansvyn
Stanskolumner:
Denna vy visar stationens inmtta punkter. Varje rad innehller en stngavlsning eller en tgstart. Vilka
kolumner som kan anges beror p vilken typ punkten har.
Punktnummer. Hgst 12 tecken.
Punkt
Anger typ av punkt.
Typ
Tgstart: Anger startpunkt fr tget och ger mjlighet att ange hjd p startpunkten.
Bakt: Avlst stnghjd bakt.
Framt: Avlst stnghjd framt.
Detalj: Avlst stnghjd framt mot detaljpunkt, d.v.s. punkt som inte ingr i tget.
Avlst stnghjd bakt. Kan anges om typen r Bakt
Bakt
Framt Avlst stnghjd framt. Kan anges om typen r Framt eller Detalj.
Avstnd Avstnd till stngen vid avlsning.
Punktens hjd, kan anges om typen r Tgstart och kan p anvndas i stllet fr hjd ur
Hjd
pp-filer 141 vid berkning
Punktkod. Hgst 8 tecken.
Kod
Datamenyn
Berkna avvgningstg:
Skapa ett koordinatdokument 110 med hjderna fr mtta punkter samt en rapport som visar bl.a.
slutningsfel. Se Avvgning 272 .
Reducera mtningar:
Reducera dubbelavvgda mtningar till enkla avvgningar fr vidare berkning eller som indata till
ntutjmning. Se Avvgning 272 .
239
, Avvgning
272
6.271
Geo
6.12
Avvgning
Berkna avvgningstg
Denna funktion berknar avvgningstg fr avvgningsfil 271 . Vlj Data | Berkna avvgningstg frn
ett avvgningsfnster fr att berkna avvgningstg. I denna dialog anger man om/hur berkning och
utjmning skall ske. Resultatet ges i en koordinatfil med flyttpunkter (punkter i tget) och en koordinatfil
med detaljpunkter. Man kan ocks f resultatet presenterat i en rapport med versiktlig information.
Fixpunkter:
Hr anges hur tget skall anslutas till knda punkter
Anslut vid startpunkt Tget rknas flygande frn startpunkten.
Anslut vid start- och Tget ansluts vid start- och slutpunkt och slutningsfelet utjmnas.
slutpunkt
Anslut vid alla knda Om fler punkter n start- och slutpunkten r knda ansluts tget ven vid
dessa punkter. Om detta alternativ inte vljs betraktas mellanliggande
punkter
punkter som nypunkter.
Utjmning:
Hr anges hur slutningsfel skall frdelas p mtningarna
Utjmna alla punkter Slutningsfelet lggs ut med lika delar p alla mtningar.
lika
Utjmna i relation till Slutningsfelet frdelas p mtningarna i frhllande till avlsningarnas
siktlngd.
lngd
Rapport:
Vlj om du vill skapa en rapport med flytt- och detaljpunkter, slutningsfel m.m.
Knda punkter:
Hr anger du var Geo skall leta efter knda hjder vid berkningen. Om inte ngon fil anges eller om inte
punkterna finns i fixpunktsfilen berknas tget som flygande, d.v.s. utan kontroll. Startpunktens hjd tas
frn avvgningsfilens Tgstart-flt om ingen annan hjd hittas.
6.272
Anvnd PP-fil
Kryssa i detta alternativ om du vill att knda hjder skall hmtas frn de filer som angetts fr knda
punkter i Instllningar fr projektet 13 .
Ytterligare fixpunktsfiler
Hr har du mjlighet att ange fler filer som Geo skall leta i efter knda hjder.
Reducera mtningar
Fr att ka noggrannheten och kontrollen mter man ofta med dubbelavvgning nr man vill ha hg
precision. Fr att kunna berkna ett avvgningstg eller anvnda data i en ntutjmning mste data
reduceras till endast en bakt-framtavlsning fr varje uppstllning, motsvarande satsmtning vid
vinkelmtning. Dom reducerade mtningarna hamnar i en ny fil och originalfilen lmnas orrd.
Mtordning:
Hr anger du enligt vilket mnster mtningarna vid varje uppstllning r gjorda, t.ex. bakt, framt,
framt, bakt.
Radera mtningar som innehller:
Vissa instrument stter ett tecken framfr punktnumret fr att kommentera bort dataposten och tala om
att den inte skall anvndas. Detta tecken kan du ange hr.
239
, Avvgningsfiler
271
6.273
Geo
6.13
Avskrning
Avskrning anvnds fr att berkna punkter som mtts enbart med riktning. Metoden anvnds frmst d
det r svrt att mta lngder. Fr att kunna genomfra berkningen mste en inmtningsfil 240 finnas dr
de skta punkterna har mtts in frn knda stationer (ska finnas i pp-filen 141 ). Varje punkt mste mtas
frn minst tv stationer. ppna en mtfil och vlj Data | Avskrning fr att utfra berkningen.
Om man har mtningar som ligger i fler n en inm-fil mste dessa sls samman till en gemensam fil.
Detta kan gras p fljande stt:
1. Bestm vilken fil som ska bli mlfil.
2. ppna sedan de andra filerna och vlj Arkiv | Spara som.
3. Ange fr varje fil namnet p mlfilen och vlj "Lgg till data till befintlig fil". Nu kommer denna att
fyllas p med vriga mtningar.
Punktlistan:
Bocka av de punkter i listan som du inte vill ha med i den nya filen
Punkt
Punktnumret p de punkter som berknas.
Antal mtningar
Antal mtningar mot punkten. Det mste finnas minst tv mtningar mot varje punkt fr att det ska
g att berkna
Hjdavvikelse
Visar hur mycket det skiljer i hjd mellan mtningarna mot punkten.
Lagra hjder i koordinatfilen:
Kryssa i detta alternativ om du vill ha hjder i den nya koordinatfilen.
Klicka [OK] fr att skapa ett nytt namnlst dokument med de berknade punkterna.
239
6.274
6.14
Polr utsttning och polr vgutsttning

Denna dialog berknar polr utsttningsdata fr punkter frn stationspunkter, utsttningen redovisas i
form av ett rapportdokument. Vlj Funktion | Utsttning | Polr utsttning eller Funktion | Utsttning |
Polr vgutsttning fr att ppna dialogen. I utsttning berknas utsttningsdata fr punkter, i
vgutsttning berknas utsttningsdata fr flukter lngs en vglinje. I det senare fallet skall punkterna ha
skapats med funktionen sektioner utmed linje, vlj Data | Sektioner utmed linje... med en linjefil aktiv.
Stationer
Hr anger du vilka punkter som utsttningen utgr ifrn. Varje station mste ha ett bakobjekt.
Stationspunkter och bakobjekt hmtas ur polygonpunktsfilen 141 . Minst en station mste anges.
Station och bakobjekt

I dessa flt finns en lista p de punkter som finns i pp-filerna
bakobjekt.
141
, vlj en stationspunkt och ett
Radie
Hr kan du begrnsa vilka punkter som stt ut. Punkter vars avstnd till stationspunkten r strre
n detta vrde stts inte ut frn denna station.
Stationslistan
Hr listas de stationer frn vilka utsttning kommer att gras. Vlj frst stationspunkt, bakobjekt och
ev. radie i flten till vnster, klicka sedan p [Lgg till] fr att lgga till stationen i listan. Klicka p
[Radera] fr att ta bort en markerad station.
Nr du valt de stationer du vill ha med, tryck [Nsta] fr att g till sidan filer.
Filer
6.275
Geo
Hr anger du de koordinatfiler som ska sttas ut. Minst en fil mste anges. Klicka p [Lgg till] fr att f
upp en dialog dr du kan ange en fil och egenskaper fr den.
Filnamn
Hr anger du vilken koordinatfil som skall sttas ut, fr vgutsttning kan ven tsd-filer anges.
Centrumlinje
Endast vgutsttning. Ange mot vilken centrumlinje flukter skall berknas. Fr tsd-filer behver
ingen centrumlinje anges.
Sidomtt
Hr anger du om du vill ha en sidofrflyttning av punkten som flyttas ortogonalt mot
tangentriktningen med positiv riktning ut frn vgen. Denna funktion anvnds i frsta hand fr
vgsektioner. Fr vgutsttning tas tangentriktningen frn vglinjen, annars mste den finnas i kodeller remarkfltet fr punkten som skall sttas ut. Om punktkoden r negativ ligger punkten till
vnster om centrumlinjen, annars till hger om den. Tangentbringen tas frn punktens remark-flt
om specialkoden r 'B', annars frn punktkoden. Den ska vara angiven i gon med nollvinkel t norr
och positiv riktning medurs.
Frn punkt
Namn p den frsta punkten att stta ut. Lmna fltet tomt fr att anvnda punkter fr.o.m. den
frsta i filen.
Till punkt
Namn p den sista punkten att stta ut. Lmna fltet tomt fr att anvnda punkter t.o.m. den sista i
filen.
Om du vill ndra ngot eller ta bort en fil kan du anvnda [Redigera] och [Radera]-knapparna fr att ta
bort eller ndra i den fil som r markerad listan.
Klicka p [Slutfr] fr att skapa en rapport med utsttningsdata. Om ngon rad nu blir rd r indata inte
korrekt, kontrollera filegenskaperna, redigera och frsk igen.
239
, Utsttningskontroll
277
6.276
6.15
Utsttningskontroll
Anvnd denna dialog fr att skapa data fr kontrollmtning av en utsttning. Utsttningsfunktionerna 275
rknar frn koordinater ut avstnd och bring mellan station och utsttningspunkter. Denna funktion
rknar dremot ut avstnd och bring mellan tv intilliggande utsttningspunkter. Genom att g runt de
utsatta punkterna i ordning, mta in avstnd och/eller bring till intilliggande punkter och sedan jmfra
resultatet med de teoretiska vrden denna funktion ger kan man enkelt kontrollera att utsttningen blivit
korrekt. ppna dialogen med Funktion | Utsttning | Kontroll.
Vlj in de filer du vill berkna kontrolldata fr i fillistan och vlj sen [Berkna] fr att skapa en rapport.
239
, Polr utsttning och polr vgutsttning
275
6.277
Geo
6.16
Sekvensmtning
Allmnt
Sekvensmtning anvnds fr att mta in ett antal lngsgende linjer genom att registrera tvrgende
mtsekvenser. Den hr tekniken kan t.ex. anvndas vid inmtning av kantsten, dr man d kan mta
punkter bde uppe och nere p stenen utan att behva g strckan tv gnger. Ett annat
anvndningsomrde kan vara inmtning av vg baserat p att i varje nskad tvrsektion mta t.ex.
slntkrn, dikesbotten, vgbanekant, vgmitt, vgbanekant osv. Nr mtningen tms in i Geo konverteras
de mtta tvrgende sekvenserna till lngsgende linjer s att man fr en linje fr slntkrn, en fr
dikesbotten osv. En annan frdel r att den som str vid instrumentet kan gra flera registreringar utan att
behva ndra skrpeinstllning.
I exemplet nedan kommer linjen med kod A att best av punkterna 1,8,9,16,17 och linjen med kod B av
punkterna 2,7,10 osv.
Inmtning av fyra linjer, kodade A - D
Resultat efter inlsning i Geo

Obs! Man mste mta samma antal punkter fr varje linje i en sekvensmtning.
6.278
Inmtning
Sekvensmtning kan i flt utfras med tv olika metoder. Den ena bygger p en speciell kodning och kan
endast anvndas vid mtning med Geodimeter-/Trimble-instrument. Den andra tekniken bygger p
attribut och kan anvndas med alla instrument dr attribut kan ges.
Inmtning med hjlp av attribut
Fr att gra en sekvensmtning stter man attributet "SQ" i flt. Vrdet p attributet skall vara koderna fr
respektive linje separerat med komma eller punkt. Hela sekvensen mts som en sammanhngande linje
(1.01 .. 1.02 etc) och attributet stts p frsta punkten i linjen. Sjlva omstuvningen av punkter grs
sedan i den frdigberknade geo-filen med menyalternativet "Data/Konvertera sekvensmtning".
Hur man lgger till attribut skiljer i olika instrument: (se ven separat beskrivning fr respektive
instrument).
Specifikt fr Geodimeter CU (gamla panelen):
Attribut matas in med label 100. Dr anges attributets namn och vrde separerat med komma eller
punkt. Tryck t.ex. [F] 100 och ange attributet "SQ,23,24,17" fr att mta tre linjer med koderna 23,
24, och 17 i sekvens.
Specifikt fr Leica:
Attribut anges med kod -11. Tryck [CODE] p instrumentet, stt koden till "-11", info1 till "SQ" och
info2 till t.ex "23,24,17".
Specifikt fr Trimble ACU:
Attribut r knutna till koder i ACU:ns kodlista. Man fr sjlv lgga till en kod "SQ" med attributet
"SQ" av typen text i den kodlista du anvnder. Ange sen kod "SQ" p frsta punkten s kommer
ACU frga efter vrdet p attributet "SQ" som d skall vara t.ex. "23,24,17" som ovan.
Inmtning med hjlp av kodning via labels (Geodimeter/Trimble)
Varje sekvensmtning inleds med att man talar om vilka koder de linjer som ska mtas ska ha. Denna
koddefinition utgr en sekvenstyp (eller ett sekvensblock) och definieras med ett numeriskt index som gr
att man enkelt kan fortstta med en viss sekvenstyp efter ett stationsbyte.
Sekvensmtning med Geodimeter kodas med hjlp av F4 (Pkod)=2. I vrigt kan samma UDSprogram som vid vanlig inmtning anvndas.
Brja med att ange det punktnummer (fr linje) som str i tur och drefter F4 (Pkod) = 2. Nummer
fr sekvenstypen anges med F98 (Anmrkning). Drefter anger du med F4 i tur och ordning koden
fr de linjer som skall ing i sekvensen och om det behvs ven signalhjd med F6. Om du anger
ett nummer fr sekvensen behver du inte ange de koder som ingr nsta gng du har samma
sekvenstyp inom samma inmtningsfil, det rcker d att ange sekvensmtning F4=2 och
Anmrkning F98=(den sekvenstyp du definierat frsta gngen).
Drefter r det bara att mta och registrera och lta instrumentet rkna upp punktnummer som
vanligt.
Exempel p start av sekvensmtning:
5=10001 Punktnummer fr frsta punkten i frsta linjen.
4=2
Indikerar start av sekvensmtning
98=1
Nummer fr sekvenstypen
4=401
Kod fr linje 1
4=402
Kod fr linje 2
4=403
Kod fr linje 3
6=2
Signalhjd
7=399.38
Mtning
45
8=98.481
9=187.34
5=10002
6.279
Geo
...
Exempel p ny mtning med samma sekvenstyp
5=20001 Punktnummer fr frsta punkten i frsta linjen.
4=2
Indikerar start av sekvensmtning
98=1
Nummer fr sekvenstypen
6=2
Signalhjd
7=398.45
Mtning
75
8=97.691
9=182.14
5=20002
...
Nr du tmmer in job-filen i Geo visas en dialogruta om att mtningen innehller sekvensmtning
(4=2) och du fr svara p om du vill frbereda fr konvertering av sekvenserna.
Denna frberedelse innebr att det automatiskt skapas attribut av typen 'SQ' i varje linje som r
sekvensinmtt. Detta medfr att efter koordinatberkning r tillvgagngssttet fr att konvertera
sekvenslinjerna till separata linjer identiskt med om attributen hade getts direkt i instrumentet.
Hantering i Geo
Konvertering av sekvensinmtta linjer sker med hjlp av attributet 'SQ'. Varje hel linje som ska
konverteras till ett antal separata linjer ska ha detta attribut knutet till den frsta punkten i linjen. Fr att
utfra konvertering av alla sekvensinmtta linjer i en koordinatfil vljer man Data, Konvertera
sekvensmtning. Detta gller oberoende av om inmtningen skett med labelkodning 4=2 (Geotronics),
registrering av attribut i flt (instrumentoberoende) eller om attributen matats in manuellt efter inmtning.
Se ven: Kommunikation
315
, Geodimeter
355
6.280
7.1
Allmnt, verfringsdialogen
verfringsdialogen r en allmn dialog som anvnds fr vissa import/export- och
kommunikationsfunktioner 315 (bl.a. Geopad och AutoCAD DXF). Dialogen har tv sidor, den vstra fr
Geo-filer, den hgra fr filer i andra format. Varje sida har en uppsttning kontroller och en fil-lista.
Kontroller fr fil-listorna
Knappar:
Byt aktiv katalog ett steg upp
Skapa ny katalog
Utforska aktiv katalog i Windows utforskaren
Radera valda filer
Frhandsgranska valda filer som text
Frhandsgranska valda filer grafiskt
Byt aktiv katalog till globalkatalogen som stllts in i instllningar
Byt aktiv katalog till det aktiva projektets katalog
80
Katalogfltet:
Hr visas skvgen till fillistans aktiva katalog. Skriv in en skvg och tryck [Enter] eller blddra med [...]
fr att byta aktiv katalog. Du kan ven dubbelklicka p en underkatalog i listan fr att byta till den.
Popup-menyn:
Om du hgerklickar i fillistan visas en meny fr innehllet. Denna innehller samtliga alternativ som finns
som knappar, samt alternativet Ladda om. Anvnd detta fr att ladda om katalogens innehll om det
ndrats utanfr Geo.
vriga kontroller
7.281
Geo
verfr-knapparna:
Fr att verfra filer markerar du i ena fillistan de filer du vill verfra och klickar sedan p [verfr>>]
fr att konvertera filer frn Geo eller [<<verfr] fr att konvertera filer till Geo. De nya filerna lggs d till
i den andra fillistan. Markerade filer kommer att verfras. Om en fil redan finns p den andra sidan visas
en Spara som-dialog dr du har mjlighet att ge filen ett annat namn eller vlja att lgga till p slutet i den
befintliga filen.
Grafisk frhandsgranskning i samma fnster:
Om mer n en fil r markerad nr du vljer grafisk frhandsgranskning ppnas de i samma fnster om
detta val r ikryssat.
Instllningar:
Vissa verfringsfunktioner kan konfigureras. Se respektive avsnitt fr nrmare information.
Funktioner som anvnder verfringsdialogen

Import och Export:
12d 283
AnPakke 284
Apa 286
Atlas 2000 287
AutoCad DXF 288
AutoKa-PC 290
Bever 292
Clip 293
DRD 294
GEOSIS 295
Kartbas 301
KF85 299
KOFF 302
Kordab 303
LandXML 305
10-Tabell 309
Kommunikation:
Geopad kommunikation 320
Leica PCMCIA verfring 337
Topcon PCMCIA verfring 371
315
7.282
7.2
12d
Denna funktion konverterar data frn 12d-formatet till Geo-formaten. Vlj Import/Export | 12d fr att
ppna verfringsdialogen 281 .
Konverterbara filformat
12d:
12d ascii-filer: (*.12da)
verfring
Nr linjer av typen string 2d, string 3d, string 4d ptrffas i en och samma model, s placeras linjerna i
en .geo-fil. Varje linje blir en separat linje i .geo-filen. Linjer av typen string alignment verfrs till .linoch .prf-filer, om det finns punkter i hipdata respektive vipdata blocken. Filerna namnges efter den
modell de tillhr.
Se ven: Allmnt om import och export, verfringsdialogen
281
7.283
Geo
7.3
AnPakke
Denna funktion konverterar data frn AnPakke. Vlj Import/Export | AnPakke fr att ppna
verfringsdialogen 281 . Tnk p att linjer och profiler mste kontrolleras 381 efter verfring till Geo.
AnPakke:
Linjefiler: (*.vl1)
Denna filtyp konverteras till linjeformat, LIN, i Geo. Tnk p att filerna mste kontrolleras 381 efter
verfring.
Profilfiler: (*.lpl)
Denna filtyp konverteras till profilformat, PRF, i Geo. Tnk p att filerna mste kontrolleras 381 efter
verfring. Vertikalradierna i dessa filer frutstts ha omvnt tecken mot Geo.
Tvrsektioner: (*.tvv)
Denna filtyp beskriver egentligen projekterade tvrsektioner men konverteras till skevningsfiler (skv) och/
eller sektioner (sec) i Geo. Genom att klicka p knappen instllningar kan man styra vilka data som skall
skapas, se nedan.
Sektionsmodeller (*.JR*)
Dessa filer r egentligen terrngmodeller, men r i form av sektioner och konverteras till sektioner (sec) i
Geo.
Instllningar
verfring av TVV till geo:
Dessa instllningar styr hur TVV-filer verfrs till Geo. Vlj om du vill skapa skevningsdiagram,
tvrsektioner eller normalsektioner och en massbeskrivning.
Skevningsdiagram (skv)
Normalinstllningen r att vnster sida hmtas ur kolumnen -1.1 och hger sida ur kolumnen 1.1,
7.284
vilket innebr att sidomtt och hjd hmtas frn dessa kolumner och sedan berknas skevningen
relativt hjdangivelsen i intilliggande kolumn, nrmast centrumlinjen (dvs p vnster sida hmtas
kolumnen efter och p hger sida hmtas fregende kolumn). Genom att ndra dessa koder kan
man hmta hjden vid valfri begrnsningstyp. Vill man endast hmta skevningen fr ena sidan och
automatiskt stta motsvarande (utan brytning) skevning p andra sidan anger man samma kod, ex.
-1.1 i bda flten innebr att vnster sidas skevning vid krbanekanten ven stts p hger sida.
Sektioner (sec)
TVV-filen lses in till (sec). Instllningen fr JR* nedan styr i vilket lager punkterna lggs.
Normalsektioner och massbeskriving (nsd, mbs)
Fr varje sektion i TVV-filen skapas en normalsektion med DY/DZ-element, dessutom skapas en
massbeskrivning innehllande normalsektionerna. I instllningarna kan ytterslntslutningar fr olika
lager stllas.
verfring av JR* till sektionsfiler:
Instllningen styr i vilket lager modellens data sparas nr sektionerna konverteras till (sec).
281
7.285
Geo
7.4
Apa
Denna funktion konverterar data till och frn Apa-format. Vlj Import/Export | Apa fr att ppna
verfringsdialogen 281 .
Geo:
Koordinatfiler: (*.geo, *.pxy)
Inmtningsfiler: (*.inm)
Apa:
Apa-filer: (*.apa)
Instllningar
Inga speciella instllningar kan gras fr denna funktion.
281
7.286
7.5
Atlas 2000
Denna funktion konverterar data till och frn Atlas 2000. Vlj Import/Export | Atlas 2000 fr att ppna
Geo:
Koordinatfiler: ( *.geo, *.pxy)
Atlas 2000:
Atlas 2000-filer: (*.DT)
Instllningar
281
7.287
Geo
7.6
AutoCad DXF
Denna funktion konverterar data till och frn DXF-formatet som anvnds av AutoCad. Vlj Import/Export
| AutoCad DXF fr att ppna verfringsdialogen 281 .
Man kan ven ppna dwg- och dxf-filer som dokument i grafiska vyer, se AutoCAD-filer
218
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
Nivkurvor: (*.niv)
Terrngmodeller: (*.trm)
AutoCad DXF:
DXF-filer: (*.dxf)
Instllningar
Nr du vljer Instllningar i verfringsdialogen visas en dialog dr du kan stlla in parametrar fr hur
verfringen ska ske.
Lagerverfring:
Fast:
Filnamn:
Filnamnet avgr namnet p lagret.
Kod:
Punktkoden avgr det lager som punkten lggs i. Detta gller dock inte LIN-filer, som lggs i lagret
enligt filnamnet.
Kodlista:
7.288
Punktkoden matchas mot aktiv kodlista fr att avgra det lager som punkten lggs i. Se ven
Kodlistor 154 .
Polylinje Z-niv:
0:
Alla polylinjer fr Z-koordinat 0.
2D:
Alla polylinjer fr samma Z-koordinat som den frsta punkten p linjen.
3D:
Alla polylinjer r 3D-polylinjer. I AutoCad kan en 3D-polylinje inte ha ngon linjetyp och
funktionerna trim och break kan inte anvndas.
Symboler:
GEO:
Anvnd Geos symboler.
AutoCad:
Anvnd AutoCads symboler.
Skapa binr DXF:
Det binra formatet r mer kompakt n textformatet, men br endast anvndas med AutoCad R10 386
eller senare versioner.
DXF symbolskala
Anger skala fr symboler i DXF-filen.
verfring
Nr du verfr till DXF och har markerat fler filer kommer du f en frga om du vill att all data skall sparas
i samma fil.
verfr varje fil fr sig
Detta alternativ innebr att varje fil verfrs separat. AutoCad-filerna kommer att f samma namn
som ursprungsfilerna, men med ndelsen DXF.
verfr till en fil:
Detta innebr att alla markerade filer verfrs till samma DXF-fil. Du mste d ge ett namn p filen
data skall sparas i.
281
7.289
Geo
7.7
AutoKa-PC
Denna funktion konverterar data till och frn AutoKa-PC, Lantmteriets system fr karthantering samt till
GTRANS, ett av Lantmteriet utvecklat program fr koordinattransformationer . Vlj Import/Export |
AutoKa-PC fr att ppna verfringsdialogen 281 .
Geo:
AutoKa-PC:
AutoKa-filer: (*.K, *.*)
Instllningar
Instllningarna i denna dialog gller fr verfring till AutoKa-PC/GTRANS.
verfring till GTRANS

Om rutan [Skapa fil fr inlsning i GTRANS] r ikryssad kommer k-filen att anpassas fr inlsning i
GTRANS. Detta innebr bl.a. att en rad med aktuellt koordinatsystem skrivs till filen. Om aktuellt projekt i
Geo har ngot speciellt koordinatsystem instllt, se instllningar i projektet 13 , kommer beskrivningen av
detta automatiskt att anges i fltet [Koordinatsystem]. Innehllet i fltet kan redigeras fritt.
Omrde, Detaljtyp och Markering
Man kan vlja att hmta data fr 'Omrde', 'Detaljtyp' samt 'Markering' frn olika kllor:
Fri text
Innebr att man kan skriva in en valfri text i fltet till hger.
Filnamn
Filnamnet frn vald kllfil anvnds.
Punktkod
7.290
Koordinafilens punktkoder hmtas.

Specialkod
Koordinatfilens specialkoder hmtas.
Remark
Koordinatfilens remark-/anmrkningsflt hmtas.
Kodlista
Innehllet i kolumnen 'AutoKa-PC' i den aktiva kodlistan hmtas med hjlp av punktkoden i
koordinatfilen. Obs! Tnk p att stta rtt kodlista aktiv. Om ingen AutoKa-PC-kod kan hittas
(antingen p grund av att Geo-koden inte finns eller att fltet AutoKa-PC i kodlistan r blankt)
anvnds punktkoden istllet. Se ven kodlistor 154 .
Lpnummer
Lpnummer kan antingen sttas blanka eller hmtas frn indata.
281
, Instllningar i projektet
13
7.291
Geo
7.8
Bever
Denna funktion konverterar data till och frn Bever-format. Vlj Import/Export | Bever fr att ppna
Geo:
Bever:
Bever-filer: (*.tli)
Instllningar
Vid verfring av koordinater till Bever anvnds specialkod och remark fr tvrfall. Specialkoden ska vara
CF (eller CS). Denna information kan sttas genom att man anvnder funktionen Sektioner utmed linje
406 .
281
7.292
7.9
Clip
Denna funktion konverterar data till och frn Clip-format. Vlj Import/Export | Clip fr att ppna
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
Profilfiler: (*.prf)
Clip:
Koordinatfiler: (*.bas)
Linjefiler: (*.pla)
Profilfiler: (*.alz)
Instllningar
281
7.293
Geo
7.10
DRD
Denna funktion konverterar data till och frn vgverkets DRD-format. Vlj Import/Export | DRD fr att
ppna verfringsdialogen 281 .
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
DRD:
Koordinatfiler: (*.rbb)
Linjefiler: (*.dvl)
Profilfiler: (*.dpl)
Instllningar
281
7.294
7.11
GEOSIS
Denna funktion konverterar data till och frn GEOSIS-format. Vlj Import/Export | Geosis fr att ppna
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
Profilfiler: (*.lin)
Terrngmodeller: (*.trm, *.dfm)
Linjefiler: (*.lin)
Sektionsfiler: (*.ksd, *.tsd, *.lsd)
GEOSIS:
GEOSIS-filer: (*)
Instruktioner vid export till Geosis

Om export ska ske till Banverket eller Vgverket, se BVH584.25 (Banverket) eller "verfring av
projekteringsinformation i Vgverket" fr ytterligare information om bl.a. krav p kodning av objekt.
Instllningar fr verfring till GEOSIS:
Anvnd kodlistan fr konvertering av KF85- och typkoder:

Klicka i om koder ska versttas (gller export av pxy-, geo- och trm-filer).
Anvnd typkoder:
Om kodlistans 154 flt fr typkoder ska anvndas, vlj detta alternativ. Valet styr ven kodtyp p
linjegeometrier (lin/prf).
Anvnd KF85-koder:
Om kodlistans 154 flt fr KF85-koder ska anvndas, vlj detta alternativ. Valet styr ven kodtyp p
Systembeteckning plan:
Information till mottagande system om vilket koordinatsystem som gller, t.ex. RT90.
7.295
Geo
Systembeteckning hjd:
Information till mottagande system om vilket hjdsystem som gller, t.ex. RH00.
Skapa rapport:
Kryssa i om du vill ha en rapport om vad som exporterats (rekommenderas).
Objekttyplista:
Aktuell objekttyplista, standardinstllningen rekommenderas.
Allmnt:
Nr man klickar p [verfr>>] kommer en dialog upp dr fljande information ska anges:
Geosis filnamn:
Vlj ett unikt namn p Geosis-filen som ska skapas. Filtypen skall anges. Det finns ingen generell
standard p Geosis-filtyper men dessa r vanligast: GTA (Vgverket), GVL (vglinje Vgverket),
GPL (profillinje, Vgverket), OTL (objekttyplista), GSI (Banverket) och SIS.
Projektnamn, Mtplatsnamn, Projektnummer, Operatr, Organisation:
Allmn information till mottagaren.
Datum:
Datum fr data i filen.
Anmrkning 1 och 2:
Valfritt.
Anmrkning 3-5:
Genom att klicka p knappen [Status/Tillkomst...] fylls anmrkningsflten i automatiskt med
information om filens innehll enligt fljande:
Anmrkning 3 stts till AR=mmdd dr mmdd r datum fr frndring.
Anmrkning 4 stts till ST=status dr status kan vara Oknd, Befintlig, Projekterad, Skall rivas,
Planerad eller Ur funktion.
Anmrkning 5 stts till TT=tillkomst dr tillkomst kan vara Oknd, Berknad, Geodetiskt inmtt,
Digitaliserad, Fotogrammetriskt inmtt, GPS, Scannad eller vrigt.
Landskapsdata (geo, pxy):
Bestm frst vilken typ av punktkoder som ska anvndas och flj nedanstende instruktioner:
KF85-koder:
Om KF85 koder ska skrivas mste motsvarande flt i kodlistan 154 innehlla KF85-koden, under
fliken Transfer. Koden fr Elstolpe har t.ex. koden 221 i standardkodlistan sbg1.cod och
motsvarande KF85-kod, 400141210, ska d skrivas in i kodlistan fr kod 221. Nr alla koder r
kopplade p detta vis kan exporten ske.
Klicka p [Instllningar...] och se till att valen Anvnd kodlistan... och Anvnd KF85-koder r
ikryssade. Nr dessa instllningar r gjorda kommer programmet att hmta alla KF85-koder ur
kodlistan fr varje punkt. Om KF85-koden saknas skrivs istllet punktkoden direkt, men denna
kommer d inte att tolkas som en KF85-kod av mottagande system eftersom det inte kommer att
finnas ngon identifikation p att det r just en KF85-kod och ingen annan kodtyp.
Om kodlistan 154 anvnds kommer objekttypen kartobjekt, KO, i Geosis att kodas med KF85koden. Se till att rtt kodlista r aktiv!
Typkod (Banverket/Kordab):
Om typkoder ska skrivas mste motsvarande flt i kodlistan 154 innehlla typkoden, under fliken
Transfer. Koden fr Elstolpe har t.ex. koden 221 i standardkodlistan sbg1.cod och motsvarande
typkod, ex. ETP, ska d skrivas in i kodlistan fr kod 221. Nr alla koder r kopplade p detta vis
kan exporten ske.
Klicka p [Instllningar...] och se till att valen Anvnd kodlistan... och Anvnd typkoder r
ikryssade. Nr dessa instllningar r gjorda kommer programmet att hmta alla typkoder ur
kodlistan fr varje punkt. Ett alternativt stt r att anvnda punktkoden som typkod direkt (dvs ange
ETP i pxy-filen). Detta grs genom att man inte anvnder kodlistan eller ser till att koderna inte r
kopplade som beskrivits ovan. Tnk dock p att ingen identifikation p koderna skrivs i detta fall.
Om kodlistan anvnds kommer objekttypen kartobjekt, KO, i Geosis att kodas med typkoden. Se
till att rtt kodlista r aktiv! Eventuella linjetypkoder kommer att hmtas frn bvtypkod.txt i
7.296
globalkatalogen kan ocks skrivas till Geosis-filen. Detta sker genom att filen bvtypkod.txt i
globalkatalogen lses.
Andra koder:
Om kodlistan inte anvnds enligt ovan kommer punktkoden att skrivas okonverterad till Geosisfilen. I detta fall kommer inga kartobjekt, KO, att skrivas.
Terrngmodeller (TRM):
Terrngmodellerna i Geo innehller inga koder, utan bara trianglar. Vid export av terrngmodell till
Geosis-formatet kan man vlja att hmta koder frn den pxy-fil som anvndes fr att skapa modellen.
Detta val grs efter att man startat verfringen. Nr det gller sjlva kodhanteringen gller samma sak
som fr landskapsdata som beskrivits ovan. Objekttypen fr terrngmodeller r DTM. Det finns mjlighet
att ange skiktkod p modellen. Giltiga vrden fr koden mste bestllare-leverantr komma verens om.
Horisontalgeometri (LIN):
Objekttypen fr horisontalgeometrier r HG. Kod p objektet kan anges efter att man startat verfringen.
Kodtypen stts under [Instllningar...] till antingen KF85 eller typkod. Kod kan anges bde p i
geometrin ingende punkter och p objektet som helhet.
Vertikalgeometri (PRF):
Objekttypen fr vertikalgeometrier r VG. Kod p objektet kan anges efter att man startat verfringen.
Kodtypen stts under [Instllningar...] till antingen KF85 eller typkod.
Sprgeometri (LIN+PRF) med lngdtabell:
Detta alternativ anvnds d det r sprgeometrier dr lngdtabell fr konnektioner anvnds. D verfr
man samtliga linjer och profiler som ingr samtidigt till en och samma Geosis-fil. Objekttypen fr
horisontalgeometrin blir HGS (HorisontalGeomteri Spr) och VG fr vertikalgeomterin. Kod p objekten
kan sttas nr verfringen startats. Lngdtabellen berknas utifrn de linjer som ingr i verfringen,
vilket innebr att det inte fr finnas ngra fel i linjerna. De mste allts vara kontrollerade 381 innan. Fr
varje km som inte r exakt 1000 meter ska det finnas en linjefil. Dessutom mste bde tangentpunkten
innan och efter km-bytet finnas med i bda filerna. (Dvs tangentpunkterna intill konnektioner r dubbelt
representerade, dock med olika lndmtning). I rapporten som skapas vid exporten skrivs lngdtabellen
och dr kan man kontrollera att det r rtt km-lngder.
Marksektioner (LSD,TSD,KSD):
Objekttypen fr marksektioner r MS.
Instruktioner vid import av Geosis

Instllningar fr verfring frn GEOSIS:
Anvnd kodlistan fr konvertering av KF85- och typkoder:
Klicka i om koder ska versttas (gller import landskapsdata).
Anvnd -1 som linjeslut i PXY-filer:
Denna instllning innebr att linjer i koordinatfiler fr -1 i specialkoden vid linjeslut. Detta alternativ
kan anvndas om pxy-filen ska anvndas i POINT.
Anvnd KF85-koder:
Om kodlistans 154 flt fr KF85-koder ska anvndas, vlj detta alternativ. Valet styr ven kodtyp p
Systembeteckning plan:
Information till mottagande system om vilket koordinatsystem som gller, t.ex. RT90.
Systembeteckning hjd:
Information till mottagande system om vilket hjdsystem som gller, t.ex. RH00.
Skapa rapport:
Kryssa i om du vill ha en rapport om vad som exporterats (rekommenderas).
7.297
Geo
Objekttyplista:
Aktuell objekttyplista, standardinstllningen rekommenderas.
Allmnt:
Markera nskad Geosis-fil p den hgra sidan och vlj [verfr>>]. Frst kommer en dialog upp med
information om vad som finns i filen. Drefter kommer du att f vlja filnamn p de Geo-filer som ska
skapas enligt innehllet i Geosis-filen. Eftersom data kan ligga blandat i en Geosis-fil kan det innebra att
flera olika filtyper mste anges.
Import av landskapsdata (KO, SP) och terrngmodeller (DTM):
Landskapsdata och terrngmodeller sparas som pxy-filer. Om Geosis-filen innehller typkoder eller
KF85-koder kan och aktiv kodlista innehller dessa koder kommer konvertering att ske till Geo-koder. Om
koderna inte hittas eller om ingen kodlista anvnds skrivs koderna direkt i pxy-filen, dock har KF85-koder
9 positioner vilket inte ryms i pxy-filens punktkod.
Import av horisontalgeometri (HG):
Sparas som linjefil, lin.
Import av vertikalgeometri (VG):
Sparas som profilfil, prf.
Import av horisontalgeometri spr (HGS) med tillhrande vertikalgeometri (VG):
Denna objekttyp innehller en lngtabell fr konnektioner. Vid import innebr detta att
horisontalgeometrin och vertikalgeometrin kommer att delas upp s att man fr en lin-fil och en prf-fil fr
varje kilometer som skiljer sig frn 1000 meter, enligt lngdtabellen. Filnamnen kommer att f ett index
som motsvarar kilometertalet. Vljer man t.ex. namnet 02N1 som filnamn kommer linjefilen fr kilometer
3 att heta 02N1_3.LIN och profilfilen fr kilometer 3 att heta 02N1_3.PRF.
281
7.298
7.12
KF85
Denna funktion konverterar data till och frn KF85-format. Vlj Import/Export | KF85 fr att ppna
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
KF85:
KF85-filer: (*)
Vid import skapas alltid en koordinatfil (geo). Vid export kan koordinat- och linjefiler (dvs. geo, pxy och lin)
vljas.
Vid import till Geo hmtas punktnumret i frsta hand ifrn benmningen p punkten. Finns ingen sdan
anvnds det interna punknumret (indexet) i KF85-filen.
Instllningar
Anvnd kodlistan:
Klicka i denna ruta om konvertering till och frn KF85-kod ska ske. I kodlistan finns fr varje kod
mjlighet att stta motsvarande KF85 kod. Vid export av filer innebr detta att punkternas kod
kontrolleras mot den aktiva kodlistan och sedan hmtas respektive kods vrde fr KF85 och skrivs i
filen. Vid import lses koderna i den aktiva kodlistan fr att hitta KF85-koden och hittas en kod
anvnds denna. Om motsvarande kod inte hittas vid verfringen frn KF85 kommer koden att
kopieras som den r. Observera att Geo-koden endast r 8 tecken lng vilket innebr att KF85koden ej fr plats, sista positionen frsvinner.
Om man inte anvnder kodlistan verfrs koderna direkt, utan konvertering.
Koordinatsystem:
Ange eventuellt namn eller betecking p det koordinatsystem som gller fr data i filerna vid
verfring till KF85.
Handlggare:
Hr kan anges vem som skapar filen vid verfring till KF85.
Fri text:
Ange en eventuell beskrivning av verfringen vid verfring till KF85.
KF85 filtyp:
Vid export till KF85 stts denna filtyp. Standardtypen r kdb (fr kartdatabank).
7.299
Geo
Felmeddelanden
Kan inte importera KF85-filen:
Kontrollera att det finns diskutrymme och att mlfilen inte r skrivskyddad. Det kan ven vara fel p
filen, antingen rena strukturfel eller att den skadats p ngot stt s att delar av den saknas.
En eller flera linjepunkter kunde inte hittas i KF85-filen. (import):
Detta innebr att det inte gr att knyta vissa linjer till punkter, antagligen beroende p att de har
knutits p ett stt som Geo inte knner igen. Kontrollera med leverantren av filen om det finns
mjlighet att hantera linjer p ett annat stt. Det r endast de linjepunkter som inte hittas som ej
kommer med i verfringen, all annan information hanteras normalt.
Kan inte exportera KF85-filen:
Kontrollera att det finns diskutrymme och att mlfilen inte r skrivskyddad.
281
7.300
7.13
Kartbas
Denna funktion konverterar data till och frn Kartbas. Vlj Import/Export | Kartbas fr att ppna
Geo:
Kartbas:
Kartbas-filer: (*.xyz)
Instllningar
281
7.301
Geo
7.14
KOF
Denna funktion konverterar data till och frn KOF. Vlj Import/Export | KOF fr att ppna
Geo:
Inmtningsfiler: (*.inm)
KOF:
KOF-filer: (*.kof)
Instllningar
Instllningarna fr KOF import/export rr endast linjekodshantering, om det ska vara Anpakke-numrering
eller inte. Fr Anpakke-kodning gller att linjerna gr frn vnster till hger. Exempelvis: Tre linjer kodade
11, 0 och 12 blir med Anpakke-numrering -1.1, 0.0 och 1.2, dr -1.1 r vgkantslinje p vnstersidan, 0.0
motsvarar stakad linje och 1.2 r vgkantslinje p hgersidan.
Anvnds ingen konvertering s fr linjerna samma kod som innan.
Med linjekonvertering blir resultatet i enlighet med AnPakke-numrering

281
7.302
7.15
Kordab
Denna funktion konverterar data till och frn Kordab. Vlj Import/Export | Kordab fr att ppna
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
Kordab:
Koordinatfiler: (*.0, *.242, *.243)
Linjefiler: (*.41)
Profilfiler: (*.51)
Frn Kordab
Vid inlsning frn Kordab konverteras .0, .krd, .242 samt .243-filer till koordinater, geo. .41 lses in som
linjefiler och .51 som profillinjer. Det finns mjlighet att sl samman .242- och .243-filer. Geo frgar om
detta ska ske om det finns filer med samma namn men med olika ndelser.
Till Kordab
Vid export till Kordab exporteras koordinater som .242 eller .243, linjer som .41 och profiler som .51.
Lspunkter i en koordinatfil hamnar i en .243-fil (detaljpunkter) och linjer i en koordinatfil hamnar i
en .242-fil (tglinjer).
Instllningar:
Konvertera Geokoder till Kordab-/typkoder via kodlistan:

Om detta alternativ kryssas i innebr det att programmet hmtar Geo-koden frn koordinatfilens
kodflt och matchar denna mot aktiv kodlista 154 . Ur kodlistan hmtas innehllet ur fltet fr typkod.
Hmta Banverkets linjetypkoder frn Banverkets typkodlista:
Om linjekoder enligt Banverkets linjetypkodlista ska fras ver, vlj detta alternativ. Linjetypkoden
hmtas frn den fil som man vljer bland lagrade "Typkodlistor". Valbara typkodlistor ska vara
sparade i global-katalogen. Punkttypkoden, som anvnds fr att hitta linjetypkoden, ska antingen
st direkt i pxy-filens kodflt eller om alternativet ovan anvnds, hmtas punkttypkoden frn
kodlistans flt fr Kordab-kod. Detta alternativ gller endast .242-filer. OBS! Aktualiteten av
7.303
Geo
BVTYPKOD.TXT svarar inte SBG AB fr utan det r bara en exempelfil som fljer med
programmet. Anvndaren kan redigera BVTYPKOD.TXT, varvid filen ven br sparas om med ett
nytt namn. Vid uppdatering av Geo, uppdateras ven filen BVTYPKOD.TXT med SBG AB:s
version av filen.
Sl ihop kod och punktnummer
Detta alternativ innebr att koden och punktnumret sammanfogas.
Konvertera Kordab-/typkoder till Geokoder via kodlistan:
Om detta alternativ kryssas i innebr det att programmet hmtar typkoden och matchar denna mot
innehllet i kolumnen fr typkod i den aktiva kodlistan 154 . Motsvarande Geokod stts sedan i
koordinatfilen. Om typkoden inte finns i kodlistan kommer den att listas i fliken Kommunikation i
utmatningsfnstret.
Tips: Det gr att byta ut koderna i geo-filen direkt genom att kra funktionen fr versttning av koder
mellan olika system. Detta r ett alternativ till att anvnda kodlistans flt fr Kordab-kod. Vilket som r
enklast kan variera frn gng till gng.
281
7.304
7.16
LandXML
Denna funktion konverterar data till och frn LandXML-formatet som anvnds av bland annat Autodesk,
Bentley, Leica och ViaNova. Vlj Import/Export | LandXML fr att ppna verfringsdialogen 281 .
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
LandXML:
XML-filer: (*.xml)
verfring
Nr du verfr till LandXML och har markerat fler filer kommer du f en frga om du vill att all data skall
sparas i samma fil.
verfr varje fil fr sig
Detta alternativ innebr att varje fil verfrs separat. LandXML-filerna kommer att f samma namn
som ursprungsfilerna, men med ndelsen xml.
verfr till en fil:
Detta innebr att alla markerade filer verfrs till samma xml-fil. Du mste d ge ett namn p filen
data skall sparas i.
Nr du verfr frn LandXML kommer filerna att namnges enligt det stt motsvarande element i
LandXML-filen r ordnade hierarkiskt. Till exempel, om en LandXML-fil kallad models.xml innehller
fljande elementhierarki:
<LandXML...>
<Surfaces name="Large>
<Surface name="surface">
<Definition surfType="TIN">
<Pnts>...</Pnts>
<Faces>...</Faces>
</Definition>
</Surface>
</Surfaces>
</LandXML>
d kommer resultatet bli en terrngmodell som heter models_Large_surface.trm. Observera att en
LandXML-fil kan innehlla flera element av samma sort. Det innebr att flera filer kan komma att skapas.
Vglinje med profil och skevning

Nr du verfr en linjefil som har associerad profil och skevning s kommer det vid verfringen att
berknas sidolinjer, p samma stt som sektioner utmed linje 406 . Du presenteras med fljande
dialogruta:
7.305
Geo
Sektioner utmed linje

Berknar punkter med de angivna sidomtten fr vnster och hger sida. Ange negativa vrden fr
vnster sida och positiva fr hger sida om centrumlinjen (genom att ange sidomtten med samma
tecken kan man kan berkna punkter p samma sida om centrumlinjen). Resultatet blir i LandXML-filen
ngot i den hr stilen:
7.306
Hantering av element
IrregularLine
D element av den hr typen existerar i CoordGeom:s i Alignment:s, s genereras en linjefil fr
varje enskild frekomst. Till exempel, om en LandXML-fil kallad soccer.xml innehller fljande
elementhierarki:
<LandXML ...>
<Alignments>
<Alignment name="left">
<CoordGeom>
<IrregularLine>...</IrregularLine>
<IrregularLine>...</IrregularLine>
</CoordGeom>
</Alignment>
</Alignments>
</LandXML>
d kommer det skapas tv linjefiler: soccer_left.lin och soccer_left_2.lin.
ProfAlign
Varje frekomst av ProfAlign:s behandlas p ungefr samma stt som IrregularLine. Det
genereras en ny profilfil fr varje ny ProfAlign, i en och samma Profile. Till exempel, om
en LandXML-fil kallad soccer.xml innehller fljande elementhierarki:
<LandXML ...>
<Alignments>
<Alignment name="left">
<Profile>
<ProfAlign>...</ProfAlign>
<ProfAlign>...</ProfAlign>
</Profile>
</Alignment>
</Alignments>
</LandXML>
d kommer det skapas tv profilfiler: soccer_left.prf och soccer_left_2.prf.
ParaCurve
Detta element beskriver en parabel i en profil. Dessa stdjs inte direkt av mjukvaran s de
erstts vid inlsningen av radier. Det uppstr d ett fel, som r mindre n 1/10 mm vid 1meters intervall jmnt frdelade ver de sektioner dr parabeln gller.
RR Stringline Layers
Leica har gjort ett tillgg fr LandXML som r anvndbart fr beskrivning av vgmodeller. I element
av typen Alignments kan det frekomma element av typen Feature. D ett Alignments element
vid import innehller definitioner fr vgmodeller, s skapas en eller flera massbeskrivning 469 . Fr
att tydliggra med ett exempel: om LandXML-filen innehller fljande elementhierarki:
<LandXML ...>
<Alignments>
<Alignment name="left">...</Alignment>
<Alignment name="right">...</Alignment>
<Alignment name="center">...</Alignment>
<Feature code="RR Stringline Layers">
<Feature code="RR Stringline Layer">
<Property value="soccer" label="name" />
<Property value="center" label="Centreline" />left,center,right</Feature>
</Feature>
</Alignments>
</LandXML>
d kommer det skapas en massbeskrivning kallad soccer.mbs. Sidolinjerna bestr av left.lin och
right.lin. Detta stt att beskriva vgmodeller anvnds av till exempel NovaPoint.
281
7.307
Geo
7.17
Sosi
Denna funktion konverterar data till och frn Sosi. Vlj Import/Export | Sosi fr att ppna
Geo:
Koordinatfiler: (*.geo)
Sosi:
Sosi-filer: (*.sos)
Instllningar
Vlj lmpliga instllningar.
281
7.308
7.18
10-Tabell
Denna funktion konverterar data frn 10-tabell. Vlj Import/Export | 10-tabell fr att ppna
10-tabell:
Linjefiler: (*.inh ,*.tit)
Dessa filtyper konverteras till linjeformat, LIN, i Geo. Tnk p att filerna mste kontrolleras 381 efter
verfring.
Profilfiler: (*.inv ,*.nyl)
Dessa filtyper konverteras till profilformat, PRF, i Geo. Tnk p att filerna mste kontrolleras 381 efter
verfring. Vertikalradierna i dessa filer frutstts ha omvnt tecken mot Geo.
Tvrsektioner: (*.tvv)
Denna filtyp beskriver egentligen projekterade tvrsektioner men konverteras till skevningsfiler, SKV, i
Geo. Genom att klicka p knappen instllningar kan man styra frn vilka kolumner som skevningen ska
berknas ur, se nedan.
Instllningar
Dessa instllningar gller endast verfring av TVV-filer till skevningsfiler, SKV, i Geo.
Normalinstllningen r att vnster sida hmtas ur kolumnen -1.1 och hger sida ur kolumnen 1.1, vilket
innebr att sidomtt och hjd hmtas frn dessa kolumner och sedan berknas skevningen relativt
hjdangivelsen i intilliggande kolumn, nrmast centrumlinjen (dvs p vnster sida hmtas kolumnen efter
och p hger sida hmtas fregende kolumn). Genom att ndra dessa koder kan man hmta hjden vid
valfri begrnsningstyp. Vill man endast hmta skevningen fr ena sidan och automatiskt stta
motsvarande (utan brytning) skevning p andra sidan anger man samma kod, ex. -1.1 i bda flten
innebr att vnster sidas skevning vid krbanekanten ven stts p hger sida.
281
7.309
Geo
7.19
Importera textfiler
Denna funktion r anvndbar fr att importera data frn filformat som r oknda fr Geo. Vlj Arkiv |
Importera/Exportera | Importera text.
Steg 1: Vlj filer att importera

Markera den fil eller de filer du vill importera.
Steg 2: Vlj importfilter

Ett importfilter r en fil som talar om hur textfilerna r formaterade. Nr Geo installeras lggs ett
importfilter fr Atlas 2000-filer i globalkatalogen (global:atlas.imp).
7.310
Skapa nytt importfilter

Om du ska importera ett nytt filformat vljer du detta alternativ fr att skapa ett nytt filter.
Anvnd ett befintligt filter
Om du har importerat en textfil i samma format frut och sparat filtret kan du vlja detta alternativ
och markera filtret i listan.
Redigera ett befintligt filter
Om du har importerat en textfil i liknade format frut och sparat filtret kan du vlja detta alternativ
och markera filtret i listan. Du kommer du kunna redigera textfiltret fr att gra de ndringar som
behvs.
Steg 3: Ange typ av text
7.311
Geo
Avgrnsning fr flt
Hr anger du om flten i textfilen har fast bredd eller om de r avgrnsade av ett eller flera speciella
formateringstecken. Detta val avgr hur steg 4 ser ut.
Textformat
Hr anger du om filen r skapad i DOS eller i Windows. Det pverkar bl a vilka tecken som r .
Anvnd windows instllningar fr tolkning av siffror
Kryssa i detta alternativ om du vill att tal skall tolkas enligt dina windowsinstllningar. I detta fall kan
t.ex. 1,234.567 tolkas enl. amerikansk standard om detta r instllt i windows. T.ex. kan inte 1
234,567 (svensk standard) tolkas utan detta alternativ ikryssat, eftersom talet innehller ett
mellanslag som tusentalsavskiljare. Annars mste tal anges med siffror utan mellanrum och EN
avskiljare (decimalavskiljaren, ',' eller '.').
Ang rader att hoppa ver i brjan av filen
Om filen har ett filhuvud anger du hr hur mnga rader som inte skall tolkas.
Textfil att frhandsgranska
Om du angett fler filer att importera kan du ange hr vilken som skall frhandsgranskas i fnstret
nedanfr.
Steg 4: Ange avgrnsare
Tecken
7.312
Hr anger du vilket tecken som skiljer dataflten t.

Ignorera upprepade avgrnsare
Om du markerar Ignorera upprepade avgrnsare kan flera tecken anvndas fr att avgrnsa ett
enda flt, vilket r vanligt om mellanslag anvnds som avgrnsare.
Ta bort citationstecken
Markera alternativet om du vill ta bort citationstecken ur texten, t.ex. fr punktnummer.
nedanfr.
I fnstret fr frhandsgranskning syns hur flten blir med nuvarande instllningar.
Steg 4: Ange kolumnbredder

Textfil att frhandsgranska: Om du angett fler filer att importera kan du ange hr vilken som skall
frhandsgranskas i fnstret nedanfr.
Fr filformat med fasta kolumnbredder kan du hr ange kolumnernas bredder genom att klicka (i fnstret
fr frhandsgranskning) dr kolumngrnserna gr. Om du vill ta bort en kolumngrns klickar du bara en
gng till p samma stlle.
Steg 5: Tolka flten
7.313
Geo
Mlfilsformat
Ange vilken typ av fil du vill skapa.
Kolumnordning
Ange i vilken ordning kolumnerna kommer i textfilen. Markera en kolumn i listan och anvnd [Upp]
och [Ned] fr att byta ordning p kolumnerna. Kolumnhuvudena i frhandsgranskningen ndras
direkt. Lngst ned i fltlistan hittar du alltid ett flt som heter <Oanvnd kolumn>. Anvnd det fltet
fr att markera att en kolumn i textfilen inte motsvarar ngot vrde i Geo-filen.
nedanfr.
Steg 6: Spara importfiltret

Om du planerar att importera fler filer med samma format r det lmpligt att spara filtret s att du slipper
definiera om det. Filterfiler ska ha filtypen (*.imp). Om du inte vill spara filtret men nd importera filerna
lmnar du fltet Namn p importfilen tomt och trycker p [Slutfr]. Obs! Om du trycker p [Avbryt]
importeras inte textfilerna.
Se ven: Allmnt om import och export.
281
7.314
Kommunikation
Kommunikation
8.1
Allmnt om kommunikation
Det finns en rad olika typer av datorer och datastackar p marknaden idag och fler dyker upp hela tiden.
Geo kan hantera de flesta oavsett modell och tillverkare. Alla datastackstillverkare har designat sina
enheter enligt egna specifikationer. Det kan glla hur lnga punktnummer fr vara eller huruvida
operatrens namn kan anges. Det finns verfringssystem i Geo fr de flesta vanliga datastackar. Vissa
r dock programmerbara vilken mjliggr fr operatren att skapa sitt eget dataverfringsformat, detta
gller ven programmerbara rknare. Med ordet instrument menas i detta kapitel svl mtinstrument
som datastackar.
All kommunikation sker med hjlp av kommunikationsdialogen 316 , utom kommunikation med Geopad.
Fr att kommunikationen skall fungera mste rtt instrumentinstllningar 373 gras. Somliga instrument
med instickskort kan ven anvnda verfringsdialogen 281 .
Geo kan idag kommunicera med fljande enheter:
Geopad 320
Leica/Wild 337
Geotronics 355
Sokkia 368
Geodos 369
Topcon 371
Zeiss 372
Se ven: Allmnt om import och export
281
8.315
Geo
8.2
Frn denna dialog skts kommunikationen med Geotronics-, Geodos-, Sokkia-, Topcon- och Wild/Leicaenheter. ppna dialogen med Arkiv | Kommunikation | Kommunikation.
Kommunikation
Innan du stter igng, kontrollera att:
Instrumentet r anslutet till den port som str i rutan fr egenskaper.
Portinstllningarna r lika i bde Geo och kommunikationsenheten.
Om det uppstr ngot problem, testa med att starta om enheten och/eller kommunikationsdialogen.
I fltet lngst ner visas det data som skickas mellan Geo och kommunikationsenheten.
Du kan nr som helst trycka <ESC> fr att avbryta verfringen.
Enhet:
Kommunikationsenheter installeras i systemet, vilket medfr att du kan lagra portinstllningarna ven d
du har flera enheter frn samma tillverkare. Detta gr det hanteringen mycket enklare d man anvnder
sig av flera olika enheter. I denna lista finns de enheter som installerats. Vlj den enhet du vill
kommunicera med i listan eller installera en ny genom att klicka [Enhet...], se nedan.
I rutan egenskaper ser du typ av enhet och nuvarande portinstllningar fr den valda enheten.
[Enhet...]:
Klicka hr fr att ndra instllningar fr vald enhet, eller fr att installera en ny. Nr du klickar p knappen
ppnas dialogen fr instumentinstllningar 373 dr du kan skapa, ndra och ta bort
kommunikationsenheter.
[Ls...]:
Klicka hr fr att lsa data frn instrumentet. Resultatet hamnar i en rdatafil som ligger i biblioteket /
RAW/ under din projektkatalog. Filen fresls heta 'Poldata.xxx' med olika filndelser (xxx) fr olika
instrument, ange ett annat namn om du vill behlla rdata, eftersom denna fil normalt skrivs ver varje
gng. Efter inlsning exekveras funktionen Konvertera rdata, vilken skapar nya dokument med data i
Geo-format.
Beroende p vilket instrument du kommunicerar med kan fljdfrgor komma, och du kan vara tvungen att
starta dataverfringen frn instrumentet, se avsnitt fr resp. instrument.
8.316
Kommunikation
[Skriv...]:
Klicka hr fr att fra ver data till instrumentet. En dialog ppnas dr du fr vlja vilka filer som skall
fras ver.
Beroende p vilket instrument du kommunicerar med kan fljdfrgor komma, och du kan vara tvungen att
starta datamottagningen i instrumentet, se avsnitt fr resp. instrument.
[Konvertera rdata...]:
Om rdata verfrts tidigare, eller med annan programvara, kan du exekvera konverteringen till Geo-filer
direkt med denna funktion. En fildialog ppnas dr du fr ange vilka rdatafiler som skall konverteras.
Vilka filer som kan konverteras beror p vilket instrument som valts. Beroende p vilket instrument du
kommunicerar med och det data filen innehller kan fljdfrgor komma, se avsnitt fr resp. instrument.
[Radera...]:
Vlj detta alternativ fr att radera data i instrumentet. Endast vissa instrument stder detta, se nrmare
avsnitten fr resp. instrument.
[Stng]:
Avslutar kommunaktionsdialogen.
Funktioner som anvnder kommunikationsdialogen

Leica/Wild 337
Geotronics 355
Sokkia 368
Geodos 369
Topcon 371
315
8.317
Geo
8.3
Windows CE-verfring
ppna dialogen med Arkiv | Kommunikation | Windows CE-enhet.
Med denna dialog kan man med hjlp av ActiveSync verfra filer mellan Geo och GeoPad eller annan
valfri handdator. Vljer man att verfra Geofiler till eller frn annan enhet n GeoPad kan man med en
formatmall vlja vilket dataformat som ska anvndas.
verfringsdialogen r en allmn dialog som har tv sidor, den vnstra fr Geo-filer, den hgra fr filer i
andra format. Varje sida har en fil-lista.
Instllningar:
Klicka p [Instllningar] fr att ppna CE-verfringsdialogen.
CE-Instllningar
8.318
Kommunikation
Applikationer i enheten:
Vlj om verfring ska ske till GeoPadCE, GeoPad v4 (dvs. ldre versioner av GeoPad) eller till annan
enhet.
Om man vljer annat n GeoPad, fr man ven mjlighet att vlja Import/export mall, se nedan.
Frsk att lokalisera GeoPad-projekt med samma namn som aktuellt Geo-projekt
Detta val r endast mjligt att bocka i om man har valt GeoPad som applikation.
Om inte information om senast anvnda GeoPad-projekt finns tillgngligt i handdatorn, s frsker Geo
lokalisera ett GeoPad-projekt i handdatorn som har samma namn som aktivt Geo-projekt.
GeoPad-katalog i handdatorn:
Hr kan man vlja bland ett antal frdefinerade skvgar eller definera en egen. Om man manuellt
skriver in en katalog som inte redan existerar kommer man till roten i sin handdator.
Import/Export-mall:
Aktiv endast om man har valt annat n GeoPad under Applikation i enheten.
Vlj en formatmall fr att direkt vid verfringen konvertera GEO-filer till t.ex. LandXML-format eller DXFformat och tvrtom.
Vlj ingen mall, fr att verfra en fil utan att ndra filformatet.
315
8.319
Geo
8.4
GeoPad
Eftersom Geopaden anvnder samma filtyper som Geo blir kommunikationen med den mycket enkel och
bekvm. Konfigurera kommunikationen (se nedan), vlj Arkiv | Kommunikation | Geopad och anvnd
sedan verfringsdialogen 281 . Om programmet ej hittar din Geopad s kontrollera anslutningar och
instllningar, tryck p hgerknappen i Geopadlistan och vlj Ls om katalog. Fungerar det fortfarande inte
s testa att starta om serverlget p din Geopad och vlj ter igen Ls om katalog. Tryck Esc fr att
avbryta en pgende lsning/skrivning.
Denna beskrivning gller ven fr GeoROG-versioner tidigare n v6.
I Geopad lagras data i samma filformat som i Geo. Fr att spara utrymme komprimeras dock vissa filer till
binrt format i Geopad. De typer som kan verfras r:
Polra inmtningsdata: (*.inm, endast verfring frn Geopad)
Koordinatfiler: (*.pxy, *.geo, blir alltid pxy i Geopad)
Linjedata: (*.lin)
Profildata: (*.prf)
Skevningsfiler: (*.skv)
Massbeskrivningar: (*.mbs)
Normalsektion: (*.nsd)
Normalsektion fr tunnel: (*.tun)
Tunnelbeskrivningar: (*.tbs)
Kodfiler: (*.cod)
Instllningar
Fr att ndra konfigureringen fr Geopadkommunikation, vlj Arkiv | Kommunikation | Geopadkonfiguration eller kllicka p knappen [Instllningar...] i verfringsdialogen.
8.320
Kommunikation
Geopad-port
Ange vilken av datorns kommunikationsportar Geopaden r kopplad till.
Baudrate
Ange vilken verfringshastighet du vill anvnda fr kommunikation med din Geopad.
Rekomenderad baudrate: 9600.
Vanliga fel vid verfring mot GeoPad

Geo ej konfigurerat fr Geopad kommunikation: Kontrollera konfiguration.
Fel port eller baudrate vald: Kontrollera vilken port som kabeln anslutits till samt konfigurationen.
Obs! Det kan frekomma att mrkningen av portarna p datorn ej verensstmmer med portens
adress(Nr) i datorn.
Kontrollera att adresskollisioner ej frekommer med annan utrustning som ntverkskort m m.
315
, Import/Export-dialogen
281
8.321
Geo
8.5
GeoROG
Dessa instruktioner gller kommunikation med GeoROG version 6 eller senare. Fr tidigare versioner
anvnds samma funktioner som fr GeoPad, se GeoPad-kommunikation 320 .
Det finns flera olika stt verfra data till/frn GeoROG. Geo anvnds vid nstan all kommunikation, och
drfr mste rtt instllningar gras i bde Geo och GeoROG.
GeoROG stdjer kommunikation med:
GSM modem (mobiltelefon)

Seriekabel
TCP/IP (ntverkskabel, korsad ntverkskabel och WLAN)
Kommunikationsserver
USB minne
Fr att komma till verfringsmenyn, klicka p
i huvudmenyn och sedan
.
Fr att kunna verfra filer mste denna meny vara ppen under hela verfringen. Det r
drmed inte mjligt att verfra filer nr man befinner sig i Run controll lge eller nr man
vljer referenser i Setup menyn.
Vid verfring med USB minne till GeoROG gller dock inte ovanstende, se USB
minnesverfring nedan.
Dataverfring
Fr att verfra filer mellan Geo och GeoROG anvnds verfringsdialogen 281 . Innan verfring kan ske
mste man frst g in p Dataverfring i GeoROG-enhetens huvudmeny.
8.322
Kommunikation
I denna meny vljer man hur data ska verfras. Vlj lmpligt alternativ, genom att peka p cirkeln till
hger p skrmen.
Rutorna Mottagna och skickade r gemensamma fr de olika alternativen.
8.323
Geo
Mottagna
Under filverfringen visas antalet mottagna block frn Geo hr.
skickade
Under filverfringen visas hr antalet block som har verfrts till Geo.
Mobile Phone
Observera att man mste initialisera och lsa upp modemet innan man anvnder det. Detta grs i
instllningsmenyn, se nedan. Kontrollera att du r i menyn fr dataverfring under filverfringen.
SBG AB tillhandahller GSM modem som r frdiga att anvndas. SIM korten som anvnds mste stdja
GSM och dataverfring. Observera att modemen levereras utan SIM kort, anvndaren fr sjlv skaffa ett
sdant. SBG AB tillhandahller vrig utrustning som kablar etc.
Instllningar i GeoROG
Tryck
fr att vlja instllningar fr GeoROG modemet.
Innan man kan anvnda modemet (och alla instllningar r gjorda enligt texten nedan) mste man ha lst
upp och initialiserat det.
Tryck
fr att lsa upp SIM kortet med PIN koden (se nedan).
Tryck
fr att aktivera modemet och frbereda det fr dataverfring.
Tryck
fr att stnga kommunikationen nr verfringen r klar. Gr detta innan du
stnger dialogen Importera/Exportera filer i Geo.
Signaler
Antal toner innan modemet svarar p uppringning. Det kan inte sttas till noll, eftersom modemet aldrig
kommer att svara d. Nomalt stter man detta till ett.
PIN-kod
Skriv in PIN-koden till SIM kortet i modemet. PIN-koden levereras tillsammans med SIM kortet. Om
modemet inte anvnder ngon PIN-kod, kan man lmna denna ruta tom.
Kanal
Anvnd rullgardinsmenyn fr att vlja den port som modemet i GeoROGen anvnder.
8.324
Kommunikation
Hastighet
Vlj kommunikationshastighet fr modemet i listan. Observera att samma hastighet mste vara satt i
Geo.
Fargo Maestro 100 GSM/GPRS modem

Hastighet
115200
Frklaring till lysdioden
Konstant fast ljus = Strm r ansluten

Blinkar sakta (varannan sekund) = Kontakt med anvndaren
Blinkar snabbt (en gng per sekund) = Kontakt
Fargo Maestro 20 GSM/GPRS modem
Hastighet
9600
Instllningar i Geo fr GSM modem
I Geo vlj Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Fjrranslutning.
Nr alla instllningar har blivit gjorda och man har tryckt [OK] kommer modemet att frska ansluta till
det andra modemet. Dialogen fr Importera/Exportera filer ppnas automatiskt nr uppkopplingen r klar
(se nedan). Innan man stnger dialogen, mste man stnga uppkopplingen i modemets instllningarna
fr GeoROG.
Port
Den port p servern till vilken modemet r anslutet, vanligtvis en av serieportarna (COM).
Hastighet
Anvnd rullgardinsmenyn fr att vlja kommunikationshastighet fr modemet. Notera att samma
hastighet mste vara vald i bde Geo och GeoROG.
Nummer att ringa
Skriv in numret till GeoROG modemet.
8.325
Geo
Timeout (sekunder)
Antal sekunder som modemet ska frska ansluta mot GeoROG innan det ger upp.
Pinkod (mobiltelefon)
Skriv in pinkoden till modemets SIMkort. Pinkoden levereras tillsammans med SIMkortet. Om modemet
inte anvnder ngon pinkod ska detta flt lmnas tomt.
Seriell
Kontrollera att du r i dataverfringsmenyn under filverfringen.
GeoROG levereras med en kabel fr seriell kommunikation. Anvnd kabeln fr att koppla ihop Data 1 p
GeoROG med COM 1 p servern fr seriell dataverfring.
Tryck
fr att vlja instllningar fr seriell verfring.
Baud rate
Vlj kommunikationshastighet i rullgardinsmenyn. Notera att samma hastighet mste vara vald i Geo.
Kanal
Port p GeoROG till vilken den seriella kabeln ska anslutas (Data 1, 2 eller 3).
Instllningar i Geo fr seriell kommunikation
I Geo vlj Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Instllningar.
Nr man har valt instllningar och tryckt [OK] kan man starta filverfringen genom att klicka p ikonen
i Geos verktygsrad. Se nedan i dialogen Importera/Exportera filer i Geo.
8.326
Kommunikation
Vlj alternativet Seriell verfring.

Port
COM-port p servern till vilken kabeln r ansluten.

Hastighet
Vlj kommunikationshastighet i rullgardinsmenyn. Notera att samma hastighet mste vara satt i
GeoROG.
TCP/IP, ntverkskabel
Fr att filverfringen ska fungera, mste man frst ha gtt in i dataverfringsmenyn.
Stt i kablen innan GeoROGen sls p. Anvnd kabeln fr att koppla ihop LAN p GeoROGen och
ntverket. Ntverkskabeln kan bestllas frn SBG.
Hur man skapar en IP adress i GeoROG
Flj fljande instruktioner i huvudmenyn: Setup > Other > Data IO
IP adressen anvnds fr att identifiera datorn i ntverket. Antingen kan systemet skapa en dynamisk IP
adress till GeoROGen eller ocks kan anvndaren ange en specifik adress.
8.327
Geo
Bocka i rutan Obtain automatically (DHCP) fr att f en dynamisk IP adress eller skriv in en specifik
adress (kontakta ntverksansvarig) och tryck
. G terigen in i menyn men hjlp av
och kontollera instllningarna.
Om ntverkskabeln stts i efter att GeoROGen sls p, mste GeoROGen startas om.
Tryck
fr att komma till instllningar fr ntverkskommunikation.
Server-port
Kommunikationsport p servern, vanligtvis r detta 5066.

Instllningar i Geo med ntverkskabel
Vlj Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Instllningar i Geo.
Nr instllningarna r gjorda och accepterade genom att trycka [OK] kan man starta filverfringen med
i Geos verktygsmeny. Se dialogen Importera/Exportera filer nedan.
Vlj alternativet Ntverksverfring.

Vrddator/IP
8.328
Kommunikation
Skriv in IP adressen till GeoROG, se ovan hur man fr fram den.

Port
Kommunikationsporten p servern (normalt 5066), mste vara densamma som i GeoROGens

instllningar.
Wireless LAN (TCP/IP)

SBG AB tillhandahller GeoSite Link, ett WLAN fr trdls kommunikation med GeoROG. Med GeoSite
Link kan man kommunicera med GeoROGen ute i flt direkt frn kontoret, utan att ta in den.
Man anvnder exakt samma instllningarna i GeoROGen fr WLAN som nr man anvnder
ntverkskabel.
Korsad ntverkskabel direkt ansluten till servern (TCP/IP)

Notera att man mste vara i dataverfringsmenyn under filverfringen. Vlj alternativet TCP/IP.
Med denna kabel r det mjligt att koppla ihop GeoROG direkt med PC:n. Koppla in kabeln innan du slr
p GeoROGen, koppla den till LAN p GeoROGen och till Ethernet porten p servern. Den korsade
ntverkskabeln kan bestllas frn SBG.
Hur man skapar en IP adress i GeoROG
Flj dessa steg i huvudmenyn: Setup > Other > Data IO
IP adressan anvnds fr att identifiera GeoROGen. IP adressen mste vara den angivna, drfr ska
rutan Obtain automatically (DHCP) inte vara ibockad.
IP
Stt IP adressen till 192.168.0.1

Ntmask
Stt ntmasken till 255.255.255.0

Gateway och Hostname har ingen betydelse och kan lmnas tomma.
Tryck
fr att bekrfta instllningarna.
Hur man skapar IP adress p servern

Kontrollera att alla andra nverksanslutningar r stngda.
ppna Utforskaren
Hgerklicka p My network places och vlj Properties
8.329
Geo
Hgerklicka p Local Area Connection och vlj Properties
Markera Internet Protocol (TCP/IP) och klicka p [Egenskaper].
Vlj alternativet Use the following IP address

IP adress
Stt IP adressen till 192.168.0.2.

Subnet mask
Stt ntmasken till 255.255.255.0.

Default gateway
Pverkar inte och kan lmnas tomt.

Klicka p [OK] tv gnger.
8.330
Kommunikation
Tryck
fr att vlja instllningar fr ntverkskommunikation.
Server port
Kommunkationsporten p servern, normalt ska detta vara 5066.

Instllningar i Geo fr korsad ntverkskabel
G till Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Instllningar i Geo.
Vlj alternativet Ntverksverfring.

Nr instllningarna har gjorts och man har tryckt [OK] kan man brja filverfringen med
verktygsrad. Se dialogen nedan Importera/Exportera filer i Geo.
i Geos
Vrddator/IP
Skriv in IP adressen till GeoROG, 192.168.0.1

Port
Kommunikationsporten p servern (vanligtvis 5066), det mste vara samma som instllningarna i
GeoROG.
8.331
Geo
Import/export dialogen i Geo

Nr alla kommunikationsinstllningar r gjorda i Geo och i GeoROG, klickar man p
i Geos
verktygsrad, fr att brja filverfringen. Dialogen ser likadan ut fr de olika metoderna.
Observara att texten nedan endast innhller dialogens basfunktioner, se Allmnt, verfringsdialogen
fr en mer komplett beskrivning.
281
Dialogen r uppdelad i tv delar.
Till hger i dialogen, visas filerna i det aktiva Geoprojektet (p servern). Det r mjligt att
ndra projekt genom att dubbelklicka p
och vlja en annan projektkatalog i listan med
hjlp av blddraknappen [].
Till hger visas filer i det projekt som r aktivt i GeoROGen. Genom att klicka p listan
kan man g upp ett steg i strukturen och drmed kommer alla projekt i GeoROGen att visas
som kataloger i listan. Vlj nskat projekt genom att dubbelklicka p det.
Det r endast mjligt att fra ver filer mellan de projekt som visas som aktiva i listorna.
verfr
Fr att fra ver filer till GeoROG, markerar man en eller flera filer p vnster sida och klickar p
[verfr >>]. Markera filer p hger sida och klicka p [<<verfr] fr att fra ver filer frn GeoROG till
Geo. Genom att trycka ned Ctrl-knappen medan man vljer filer r det mjligt att markera flera filer p en
gng.
Under filverfringen visar en dialog i Geo hur mnga block som har verfrts. Nr verfringen r klar,
frsvinner dialogen. Detta visas ven i rutan Mottagen i GeoROGen.
Associerade filer
Om man verfr en fil som har ngon koppling till andra filer (volymbeskrivningar, vglinjer etc.) verfrs
de associerade filerna automatiskt. Nr man fr ver en *.linfil eller en *.mbsfil, frgar Geo Inkludera
associerade filer? (om det finns ngra). Om man d svarar Ja alla kommer alla tillgngliga associerade
filer att fras ver (om de fljer namnkonventionen dvs samma namn men olika filformat). P detta stt
minskar risken att viktiga filer inte fljer med modellen.
Synkronisering med USB minnespinne

Om GeoROGen har en USBport, r det mjligt att synkronisera GeoROGen med ett USB minne. Svl
projektkataloger som enskilda filer kan verfras.
Kontrollera att USB minnet r FAT32 formatterad, se USB format i GeoROG manualen.
Fr att kunna arbeta med ett projekt i GeoROG mste filen project.cnf finnas. Denna fil skapas
automatiskt nr man skapar ett nytt projekt i GeoROGen. Ett projekt som har blivit skapat i Geo innehller
ocks denna *.cnf fil och drfr mste inte *.cnf filen skapas i GeoROG om man fr ver ett helt projekt.
8.332
Kommunikation
Datastrukturer
GeoROG
Bild p hur rotstrukturen i GeoROG ser ut.
dr projektkatalogen innehller projektspecifika filer. Projektkatalogen kan inte innehlla underkataloger.

USB
USB minnet mste innehlla katalogerna IN och UT i roten fr att USB synkroniseringen ska fungera.
Katalogerna IN och UT kan anvndaren sjlv skapa i roten p USB minnet.
IN
Filer och kataloger i IN katalogen kan bli verfrda till GeoROG. IN katalogen ska ligga p samma niv
som roten i GeoROG. Strukturen mste vara densamma som i GeoROG med projektkataloger och
konfigurationsfiler (om det finns ngra sdana).
UT
Alla projektkataloger och konfigurationsfiler i GeoROG kan kopieras frn GeoROG till UT katalogen p
USBminnet. Strukturen blir densamma som i GeoROG.
Tips!
Skapa projektet i GeoROG.
Synkronisera USBminnet i GeoROGen. P detta stt blir projektet i
GeoROG kopierat till UT katalogen p USBminnet.
Kopierar projektet frn UT katalogen till IN katalogen.P detta stt fr
man ett projekt med den tillhrande *.cnf filen med rtt namn.
Kopiera filerna som du vill verfra till GeoROG till projektet i
projektkatalogen i IN katalogen p USB minnet.
Server
Om man arbetar med flera projekt, kan det vara lmpligt att skapa en katalog p servern, t.ex. dr alla
projekt lagras, och ge den namnet UT. Skapa samma struktur med projektkataloger och namn som i
GeoROGen, i denna katalog.
8.333
Geo
Observera att konfigurationsfiler inte behvs hr.
verfr filer/projekt frn Geo till USB minnet

Fr att fra ver filer till ett projekt som redan finns i GeoROG gr man p fljande stt.
Skapa en katalog i IN katalogen p USB minnet och ge den samma namn som
projektkatalogen i GeoROG. verfr filer till denna katalog, enligs stt som beskrivs
nedan.
Om man arbetar med en UT katalog p serven, kan man kopiera filer till deras tillhrande
projektkatalog i UT katalogen.
I Geo, g till Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Filverfring USB.
Vlj USB drive och katalog som ska anvndas. Notera att IN r katalogen dr man lgger filer och
kataloger som ska verfras till GeoROG.
Dialogen r uppdelad i tv delar.
I listan till vnster visas filer i det aktiva Geoprojektet (p servern). Man kan byta projekt
genom att dubbelklicka p
och vlja projektkatalog i listan, eller med blddraknappen
[...].
Till hger visas filer och kataloger i den katalog p USBminnet som man valde i dialogen
innan. Man kan byta projekt genom att dubbelklicka p
och vlja projektkatalog i
8.334
Kommunikation
listan, eller med blddraknappen [].

ppna projektet som du vill verfra filer till/frn.
Markera de filer som ska verfras och anvnd ngon av knapparna [<< verfr] eller
[verfr >>] fr att starta verfringen.
Man kan endast verfra filer mellan de aktiva projekt som visas i listan.
Om man har skapat en OUT katalog p servern, enligt ovan, kan man anvnda knappen
[out -> in]. G till nivn dr man kan se OUT katalogen i den vnstra listan.
G till IN katalogen p hger sida.
Klicka p [out -> in]. Alla projektkataloger i OUT katalogen p servern kopieras till IN
katalogen p USB minnet.
Genom att bygga upp GeoROG strukturen i OUTkatalogen p servern, rcker det att man
verfr data till USB minnet och sedan till GeoROG.
Synkronisera USB GeoROG
Nr man synkroniserar USB med GeoROG, kopieras filer i IN katalogens projektkataloger p USBminnet
till projektkataloger med samma namn i GeoROGen. Om en projektkatalog med samma namn som i IN
katalogen inte existerar, kommer den att skapas automatiskt i GeoROG.
Om en projektkatalog saknar filen project.cnf, kommer man inte att kunna arbeta med detta projekt.
Denna *.cnf fil kan man dock skapa i GeoROG, se GeoROG manualen kapitel 4.1 Projekt.
En projektkatalog som innehller en project.cnf fil kan man direkt anvnda i GeoROG.
Stt in USB minnet i GeoROGen.

ppna filhanteraren i huvudmenyn, .
Tryck
.
Alla filer i projektkatalogen i IN katalogen p USB minnet kommer att kopieras till
projektkatalogen med samma namn i GeoROGen.
Notera
Om man verfr en fil som har samma namn som en fil som redan finns i GeoROG, kommer GeoROG
att frga om man vill skriva ver filen.
Alla projektkataloger och konfigurationsfiler i roten p GeoROG blir kopierade till

OUTkatalogen p USBminnet. Datastrukturen blir densamma som i GeoROGen.
Uppgradera GeoROG-version
Det gr att uppgradera bde GeoROG-programvaran och operativsystemet (krnan) frn Geo. G frst in
i Dataverfring i GeoROG-enheten. Vlj drefter Arkiv > Kommunikation > GeoROG > Uppgradera
GeoROG i Geo. Kontrollera att portinstllningarna r rtt genom att vlja [Instllningar...].
Vlj drefter uppgraderingsfil (*.dat) och klicka p knappen [Uppgradera GeoROG]. Under verfringen
rknas verfrda block upp i GeoROG-fnstret.
verfringen kommer att ske antingen med seriell- eller ntverkskommunikation (TCP/IP). Detta
bestmmer man genom att klicka p [Instllningar...].
8.335
Geo
Obs! Efter avslutad verfring br man vnta minst 10 sekunder fr att uppgraderingen ska slutfras
ordentligt.
Om operativsystemet har uppgraderats mste man avsluta GeoROG-programmet och drefter sl av
enheten och starta om den igen. Om enbart GeoROG-programvaran har uppgraderats rcker det med att
g ur programmet och starta om det igen.
Se ven: Kommunikation 315 , Import/Export-dialogen 281
8.336
Kommunikation
8.6
Leica/Wild
Det finns tv olika stt att kommunicera med Leica-instrument, antingen med hjlp av kort eller direkt
med instrumentet. Instickskorten anvnder sig av verfringsdialogen 281 och direktkommunikation sker
med kommunikationsdialogen 316 .
verfring till/frn
Denna funktion konverterar data till och frn Leica-format. Vlj Arkiv | Kommunikation | Leica
kortverfring fr att ppna verfringsdialogen 281 . Till vnster i dialogen visas filer i det aktiva projektet
och till hger visas filer p kortet.
DB-X format anvnds fr filverfring till eller frn Leica TPS/GPS 1200.
Konverterbara filformat 337 frn Geo (se nedan) verfrs frst till LandXML 305 -format med .Net
Framework, varefter filerna konverteras till DB-X format, med hjlp av RoadRunnerAddOn och Printf-PC
Engine.
GSI-format anvnds fr filverfring till eller frn ldre Leicainstrument.
Konverterbara filformat:
Geo:
Linjefiler: (*.lin)
Skevningsdiagram: (*.skv)
Normalsektioner: (*.nsd)
Tvrsektioner: (*.sec)
Leica:
Leica-filer: (*.gsi, *.gre, *.dbx)
Hnvisningsfil till ett Leica-jobb: (*.jbx )
Instllningar:
Klicka p [Instllningar] i Importera/Exportera dialogen och markera om verfring ska ske med DB-X
format eller GSI-format.
8.337
Geo
verfring till/frn
Bocka i om verfring gller DB-X eller GSI-format.
DBX tidstmpel
Om man bockar i rutan fr man ett suffix p filen som verfrs. Till filens originalnamn lggs suffixet
_MMDD det vill sga r, mnad och dag, som refererar till datumet d databasen skapades.
RoadRunner-version
Rutan ska vara ibockad om man anvnder RoadRunnerAddOn version 3.0 eller senare version.
Plugin-skvgar
Om verfring ska ske till eller frn Leicas DB-X-format, som anvnds av TPS/GPS 1200, sker
verfringen med Leicas moduler RoadRunnerAddOn och Printf-PC Engine. Fr att verfring ska
kunna ske krvs ven att .Net Framework finns installerat p datorn. Dessa finns att hmta frn
SBG:s hemsida. Skvgen till de krbara modulerna stts automatiskt nr man har installerat
modulerna.
Ange skvg till filer p datakortet
(Aktiveras vid verfring av filer i GSI-format.)
Kortlsaren mste vara installerad p s stt att den har en skvg i Windows vanliga filsystem.
Normalt finns enheten direkt efter sista hrddisken, d.v.s. har man en C- och en D-disk finns kortet
under E:. Det gr ven att lsa och skriva Leica-filen p vanliga hrd- och floppydiskar utan att ha
en kortlsare.
Ange skvg fr DBX
Skriv in skvgen till DB-X p kortet, till exempel D:\DBX. Filer med filtyp .JBX kommer d att visas.
Geodimodell-katalog (.gem)
Skriv in skvgen till den geoidmodell (.gem) som eventuellt har anvnts vid GPS-inmtning. Om
ingen geoidmodell har anvnts i instrumentet, behvs den inte heller i Geo.
8.338
Kommunikation
Deformationsmodell-katalog (.csc)
Skriv in skvgen till den deformationsmodell (.csc) som eventuellt har anvnts vid GPS-inmtning.
Om ingen deformationsmodell har anvnts i instrumentet, behvs den inte heller i Geo.
Skicka data i 16-teckens format:
Bocka i om data skall skickas med 8 eller 16 tecken i varje post. Vissa ldre instrument klarar inte
16 tecken.
Antal decimaler (3/4):
Ange med hur mnga decimaler data skall skrivas i Leica-enheten. Om data skickas med 8 tecken
kan utrymmet vara begrnsat och endast tre decimaler fr plats.
Tolkning av tillggsdata:
Hr anges hur punktkodens tillggsflt Info1 till Info8 ska hanteras.
Attribut:
Vrdet lggs i ett attribut av typen InfoX
InfoX
Specialkod Vrdet skrivs in i geo- eller plm-filens flt fr specialkod.
Anmrknin
Vrdet skrivs in i geo- eller plm-filens flt fr anmrkning.
g
Attributtypen paras ihop med nrmsta attributvrde inom samma datablock,
Attributtyp
och skapar tillsammans ett attribut.
Attributvr Attributvrdet paras ihop med nrmsta attributtyp inom samma datablock,
de
och skapar tillsammans ett attribut.
Ej anvnd Data ignoreras.
verfring till/frn Leica 1200

Konverterbara filformat 337 frn Geo (se ovan) verfrs frst till LandXML 305 -format med .Net Framework
, varefter filerna konverteras till DB-X format, med hjlp av RoadRunnerAddOn och Printf-PC Engine.
Fr de instrument som tillhr Leica system 1200 (gps och totalstation) finns ett antal kodlistor och
formatfiler (ven kallat exportfilter) fr att underltta kommunikationen med Geo. De kodblock som
beskrivs nedan, under Datalagring och fltkodning vid mtning med Leica-instrument, och som anvnds
av ldre Leica instrument kan anvndas ven i system 1200, ven om mnga av funktionerna, t.ex.
linjehantering och stationsetablering gr att gra p annat stt med Leicas programvara. Bda
varianterna fungerar i dessa fall. Fr att underltta finns kodlistor med dessa koder definierade.
Kodlistor:
Tv kodlistor finns med i din Geo-installation.
SBGCTRL Denna kodlista innehller SBG:s fria styrkoder som beskrivs nedan.
SBG2CTR
Denna kodlista innehller de fria styrkoderna, samt hela punktkodlistan SBG2.
L
Kodlistorna ligger i global-katalogen, och varje lista bestr av tre filer med samma namn men olika
filndelser (xcf, x23, x06). Fr ver samtliga tre filer till underkatalogen "Code" p datakortet med Geo.
Obs, detta mste gras med GSI-verfring, inte DBX. Nr du flyttat kortet till instrumentet, vlj <Verktyg/
verfr objekt/Kodlistor> frn huvudmenyn i instrumentet fr att lsa in kodlistan i internminnet, s du
kan anvnda den.
verfring av filer frn Geo till Leica TPS/GPS 1200
Vid verfring av filer som innehller koordinater eller mtdata, t.ex. *.geo eller *.plm skapas filer i JBXformat.
ver Vid verfring av koordinatfiler fr man ett varningsmeddelande om filen innehller punkter
frin med samma punktnummer. Fr att verfringen ska kunna genomfras mste varje
punktnummer vara unikt.
8.339
Geo
g av
*.
geofiler
Varningsmeddelande om att den verfrda filen har duplicerade punktnummer.

ver
frin
g av
*.lin,
*.prf
och
*.skv
Nr man verfr en linjefil som har associerad profil och skevning, s kommer det vid
verfringen att berknas sidolinjer p samma stt som sektioner utmed linje 406 , och man
fr drmed filer i LandXML 305 -format.
Leica 1200-instrument anvnder linjemodeller, drfr kommer tv sidolinjer att berknas
parallellt med huvudlinjen. Profilerna fr sidolinjerna berknas med hjder i ett konstant
intervall. Hjderna berknas frn huvudlinjen med hjlp av profilen och skevningen, drfr
br man vlja ett tillrckligt kort berkningsintervall fr profilen, s att hnsyn kan tas till tvra
frndringar.
verfring av filer frn Leica TPS/GPS 1200 till Geo

Filer i JBX-format innehller egentligen inget mtdata, utan hnvisar till andra filer, i DB-X-format, dr
data finns lagrat. Fr anvndaren rcker det emellertid att se JBX-filerna. Genom att markera den eller de
JBX-filer som ska verfras, s konverteras rtt DB-X-filer till lsbart format i Geo.
Formatfiler, fr import av filer frn Leica 1200 till Geo
Formatfiler anvnds i instrumentet fr att lsa ut data ur databasen, till filer som kan lsas in i Geo. Tv
typer av exportfilter finns med i din Geo-installation.
Vid verfring frn Leica till Geo fr man vlja formatfilter vid verfringen med dialogen nedan.
SBG_GSI_ Detta filter anvnds fr export av koordinatsatta punkter och linjer till GSI-format fr
Geo. Filtret kan anvndas fr bde totalstation och gps.
Coo_vx.
X p slutet r ett lpande versionsnummer.
FRT
SBG_GSI_ Detta filter anvnds fr export av mtdata som lngder och vinklar i GSI-format fr
Geo. Filtret kan anvndas fr totalstation.
Pol_vx.
X p slutet r ett lpande versionsnummer.
FRT
Formatfilerna ligger i global-katalogen i Geo. Fr ver filtren till underkatalogen "Convert" p datakortet
med Geo. Nr du flyttat kortet till instrumentet, vlj <Verktyg/verfr objekt/Formatfiler> frn
huvudmenyn i instrumentet fr att lsa in filtren i internminnet.
Stationsetablering
Stationsetablering kan gras med kod 4 som beskrivs nedan, under Flthantering, kodblock 337 om man
snabbt vill gra en etablering fr lagring av endast mtdata. Det gr ven utmrkt att anvnda Leicas
program fr etablering p knd punkt eller fri station, vilket dessutom ger mjlighet att anvnda
koordinater.
8.340
Kommunikation
Linjehantering
Punkt/Linje-styrning kan antingen gras med kod 6 och 7 enligt Linjehantering 345 nedan, eller med
instrumentets egna rutiner. I det tidigare fallet visas sammanbindningarna frst d filen tms till Geo, inte i
instrumentets grafiska vy. I det senare fallet finns dock vissa begrnsningar vid export av mtdata, men
koordinater fungerar helt korrekt.
verfring av filer frn Geo till ldre Leica instrument

Bocka i att verfring ska ske med GSI-format i kommunikationsdialogen.
Om fler n en fil markeras fr verfring frn Geo till Leica fr man vlja mellan att spara data i separata
filer p kortet eller all data i en fil. En dialog fr valet visas nr man klickar p [verfr>>].
verfring till Leica RoadPlus

I Leica RoadPlus finns mjlighet att definiera fem olika typer av filer fr att beskriva en vg. Dessa filer
inleds med tre tecken som talar om vilken typ av information som lagras i dem.
ALN, Horisontalgeometri.
PRF, Vertikalgeometri.
CRS, Sektionsdata, beskriver hur sektionerna ser ut.
STA, Tilldelningsdata fr sektioner, beskriver var sektionerna gller lngs vglinjen.
EQN, Station equation file (anvnds ej av Geo).
verfring av linjer (lin)
Om man verfr en linjefil frn Geo skapas en ALN-fil p kortet.
verfring av profiler (prf)
Om man verfr en profil frn Geo skapas en PRF-fil p kortet.
verfring av skevning (skv)
Det finns ingen direkt motsvarighet till skevningsfiler i Leicas vgprogram RoadPlus. Istllet berknas en
sektion med sidomtt/hjd enligt skevningen. Nr man skickar en SKV-fil skapas bde en CRS- och en
STA-fil. I CRS-filen lagras alla de olika skevningsangivelserna i SKV-filen som sektioner berknade med
50m sidomtt t vardera hllet. I STA-filen anges fr vilken lngdsektion respektive CRS-sektion gller.
Fr varje unikt skevningspar (vnster + hger sida) i skv-filen skapas ett namn vilket man hnvisar till i
STA-filen. Namnet byggs upp av den skevningsinformation som gller i sektionen. Beroende p om man
anvnder 8- eller 16-teckensformat fr detta namn ngot olika utseende.
Fr 16-teckensformat anvnds de fyra frsta tecknen till att ange eventuell profiloffset, dvs att skevningen
inte utgr frn linjens centrum utan p ett visst sidomtt (profiloffset). De resterande 12 tecknen anvnds
till att beskriva skevningen. Detta namn kan t.ex. f utseendet: +2.500-2.500 vilket innebr +2.5 p
vnster sida och -2.5 p hger sida. P grund av att alla instrument inte klarar av tecknen '+', '-', och ','
byts dessa ut mot 'P' fr positivt, 'N' fr negativt samt 'C' fr komma vid verfringen.
En definition av 2.5% skevning utan profiloffset fr d fljande namn: 0000N2C500P2C500
2.5% bombering samt profiloffset p 2.0m p vardera sidan fr namnet: 2020N2C500N2C500
Anvnder man 8-teckensformat finns ingen plats fr profiloffset. D r man begrnsad till att anvnda
samma profiloffset lngs hela strckan i aln-filen fr att slippa namnkonflikter. Dessutom finns det bara
plats fr en decimal i skevningen, man kan allts inte skilja p 2.25% och 2.20% eftersom bda kommer
att f namnet P2C2.
8.341
Geo
Med ovanstende namngivningsteknik kan det uppst fall dr sektioner med olika tvrfalls- eller
profiloffsetsvrden nd genererar samma namn. Geo kommer d att varna om denna namnkonflikt och
istllet skapa ett namn dr lngdsektionen ingr.
verfring av normalsektion (nsd)
Det r samma sak med normalsektioner som med skevning, de enda element som fungerar att verfra
r fasta element, dvs. dZ/dY-element i nsd-formatet. Vid verfring skapas/lses CRS-data. Nr man
verfr en NSD-fil skapas en CRS-fil p kortet men ingen tilldelningsfil, STA, som visar i vilka
lngdsektioner som gller. Denna mste skapas manuellt i instrumentet.
verfring av tvrsektioner (sec)
Ett alternativ till att anvnda skevning eller normalsektioner r att skicka ver berknade tvrsektioner.
Dessa kan komma frn vanlig vglinjeberkning eller frn en massberkning. I det senare fallet kan man
vlja vilket skikt som ska verfras (t.ex. veryta eller schaktbotten). Valet av skikt grs vid verfringen.
Samma GSI-filer skapas som vid verfring av skevning (CRS- och STA-filer). Instrumentet interpolerar
linjrt mellan punkterna i sektionerna. Fr att interpoleringen ska fungera r det viktigt att tnka p att alla
sektioner mste innehlla lika antal punkter p vnster respektive hger sida.
Frn denna dialog skts kommunikationen direkt med Wild/Leica-instrument. Vlj Arkiv |
Kommunikation | Kommunikation fr att ppna dialogen.
[Enhet...]:
ndra portinstllningar fr kommunikation. Observera att de modeller som stds hr alla jobbar med 7
databitar. Drfr kan detta inte ndras fr Wild. Fr GRE-34 kontrollera att de tre switcharna inuti
interface GIF 2 r satta rtt.
[Ls...]:
Nr du brjar lsa data frn ett Leica-instrument kommer du bli tillfrgad vilket filnummer som ska lsas
in. Mtdata lagras alltid i fil 1. Du kan ocks ange startblock och antal block som skall lsas in. Anges
inget blockantal lser Geo in alla block som finns. Filtypen fr Leica rdatafiler r *.gre eller *.gsi. Efter att
rdata har lsts in exekveras funktionen Konvertera rdata.
Vid verfring direkt frn Leica avvgare mste sndningen pbrjas i instrumentet. Tryck frst p
[Ls...] i Geo, sen PROG/REC-M/SEND/YES p avvgaren.
Fr Leica TC X05 fr du svara p vad som skall lsas in, mtdata eller koordinater.
[Skriv...]:
Frst vljer du en eller flera filer som du vill verfra, och sedan filnummer i Leica-instrumentet.
Koordinater som skall fras till instrumentet lagras normalt i fil 2.
8.342
Kommunikation
Den hr funktionen skapar nya dokument med data i Geo format frn den rdatafil (*.gre, *.gsi) du anger.
Nr konverteringen brjar fr du ange hur data skall hanteras:
Omrkning till linjenummer+ordningsnummer:
Som alternativ till att hantera linjenumrering med linjenumreringskoderna kan man vid mtning
ange punkter som heltal >= 1000 med tredje siffran frn hger = 0. Denna nolla kommer att
ersttas med en decimalpunkt om denna ruta markeras.
Stationsmedeltal aktiva i PLM-fil:
Om denna ruta markeras kommer, vid verfring av satsmtningsdata, stationsmedeltalen att bli
aktiva i PLM-filen (INM-filen). Mtpunkter och helsatser blir passiva. Om denna ruta inte markeras
blir mtpunkterna aktiva och helsatser och stationsmedeltal passiva.
[Radera...]:
Radera en fil i Leica-enheten.
Varningar
Ickenumerisk data:
Endast de senaste Leica-instrumenten kan hantera alfanumeriska tecken. Om du inte r sker p
att instrumentet kan det, kan du vlja att avbryta verfringen.
Dataflt fr lngt:
Ett dataflt i en verfringspost har fr mnga tecken eller siffror. Om du t ex har koordinatvrden
med fr mnga siffror misslyckas verfringen.
Datalagring och fltkodning vid mtning med Leica-instrument

Lagring och verfring sker i form av 2 typer av block, kodblock och datablock. Vissa data kan lagras
antingen i datablocket eller i kodblocket, och allts anges p tv olika stt.
Datablock:
Datablock kan innehlla polra mtdata, koordinater, avvgningsdata, instrumentstatus m.m.
Datablocket bestr av 2 - 12 "Wild-ord" om vardera 16 tecken, dr varje Wild-ord inleds med en
typbeteckning som anger innehllet i ordet, samt en formatdefinition. Ett datablock startar alltid med
siffrorna 11, dessutom innehller det frsta Wild-ordet ett lpnummer fr lagrade block. Se nedan
vilka typbeteckningar som anvnds och vad dom betyder.
Kodblock:
Kodblock r uppbyggt p samma stt som datablocket med 1 - 8 Wild-ord om 16 tecken per styck.
Ett kodblock inleds med siffrorna 41, och dessutom ett kodnummer. Det inledande Wild-ordet kan
sedan fljas av upp till 7 st Wild-ord, s.k. "Info-flt" som innehller information relaterad till koden.
Hur dessa koder och "info-flt" anvndes mot GEO har definierats enligt nedan.
Fr att mtdata skall tas om hand, mste en stationsetablering (kod 4, se nedan) frst identifieras i
datamngden. OBS att alla datablock som ligger fre en stationsetablering negligeras! Om det r en fri
station mste man frst ange koden -4, annars tappar man bakobjekten eftersom instrumentet lagrar
bakobjekten fre stationsetableringen.
Flthantering, datablock
Ett datablock lagras p kortet fr varje inmtt punkt och bestr av polra mtdata och/eller koordinater,
avvgningsdata mm. Vilka typbeteckningar som skall lagras avgrs med en s.k. rec-mall. Hur du skapar
och anvnder rec-mallar beskrivs i Leicas manualer. Utver Leicas standardtypbeteckningar fr dessa
data finns ett antal beteckningar som kan anvndas p valfritt stt. Vissa av dessa har speciella
funktioner i Geo och listas nedan. Observera att dessa data ven kan anges med hjlp av kodblock, se
nedan.
Typbeteckni Geo-data
ng
71
Punktkod i inmtningsfil eller koordinatfil.
8.343
Geo
72-79
Anvnds till attribut, specialkod eller anmrkning. se ovan. Se ven Attributhantering

en beskrivning av valfria attribut.
86
fr
Flthantering, kodblock
Fr att Geo skall tolka data rtt skall koder lggas in enligt nedan. I instrumentet matas kodblock in
genom att man trycker Code och anger koden och tillggsdata.
Allmnna data:
Dessa matas in frst i filen.
Kod Nr
1
2
3
Info 1
Datum
Jobb
Temp
Info 2
Operatr
Tryck
Info 3
Instrumentnr
-
Info 4
-
Stationsetablering:
En stationsuppstllning ver knd punkt pbrjas med ett kodblock enligt nedan, frsta
efterfljande mtning blir bakobjekt, vriga blir inmtningar.
Kod Nr
Info 1
Info 2
Info 3
Info 4
4
Stn Nr
Instr.hjd.
Om du anvnder Leicas program fr fri station mste du innan du startar fristationsprogrammet
lgga in ett kodblock -4, utan info.
Kod Nr
Info 1
Info 2
Info 3
Info 4
-4
Efter att du krt programmet mste du lgga in ett kodblock 4 med information enligt ovan och
mta mot ett av bakobjekten igen.
Under inmtning:
Negligera fregende mtning
Kod Nr
Info 1
5
-
Info 2
-
Info 3
-
Info 4
-
Lngdtillskott
Kod Nr
8
Info 2
-
Info 3
-
Info 4
-
Temporrt lngd tillskott (anvnds bara en gng)

Kod Nr
Info 1
Info 2
Info 3
-8
Lngdtillsk. i
mm.
Info 4
-
Reflektorhjd
Kod Nr
9
Info 1
Lngdtillsk. i
mm.
Info 1
Info 2
Stnghjd i mm -
Temporr reflektorhjd (anvnds bara en gng)

Kod Nr
Info 1
Info 2
-9
Stnghjd i mm -
Info 3
-
Info 4
-
Info 3
-
Info 4
-
8.344
Kommunikation
Specialkod/Anmrkning
Kod Nr
Info 1
-10
Specialkod
Info 2
Anmrkning
Info 3
-
Info 4
-
Generell punktkodning
Kod Nr
Info 1
10-9999
-
Info 2
-
Info 3
-
Info 4
-
Valfria attribut:
Anges med -11, se Attributhantering
Kod Nr
-11
Info 1
Attributtyp
86
fr en beskrivning av valfria attribut
Info 2
Vrde
Info 3
-
Info 4
-
Linjehantering:
Fr att hantera linjer i flt anvnder man kod 6 fr att sl av och p linjemtning, samt vlja
linjenumreringstyp. Kod 7 anvnds fr att pbrja ny linje. Den automatiska linjenumreringen
beskriven nedan skapar punktnummer i formen 1.01, 1.02.. vid inlsning och detta grs sedan om
till linjer. Man kan ven numrera sina punkter p detta vis manuellt utan att ange
linjenumreringskod. Det gr ven att linjenumrera med (1001, 1002...). Varje nytt tusental pbrjar
en ny linje, 100-talssiffran skall vara 0, och de sista tv anvnds fr lpnumrering. Linjer skapas vid
inlsning av data om man bockar fr alternativet Konvertera linjemtningar frn (1001, 1002...) i
dialogen som visas vid verfring.
Linjenumreringskod
Kod Nr
Info 1
6
Linjenumr.typ
(Se nedan)
Info 2
Antal dec.
Info 3
-
Info 4
-
Linjenumreringstyp:
0 = Ingen linjenumrering
1 = Linjenr enligt kod 7 info 1, ordningsnummer = i stacken angivet punktnummer, avskiljare=dec.
pkt.
2 = Linjenr=punktkod, ordningsnummer = i stacken angivet punktnummer, avskiljare=dec.pkt.
3 = Linjenr=punktkod, ordningsnummer, = i stacken angivet punktnummer, ingen avskiljare.
4 = Linjenr enligt kod 7 info 1, ordningsnummer upprknas automatiskt, antal dec enligt info 2. Om
inget linjenummer anges sker automatisk upprkning av linjenummer.
Linjekod
Kod Nr Info 1
7
linjenummer
(Se nedan)
Info 2
Info 3
Antal dec.
standardvrde=2
Info 4
-
Om endast koden 7 anges, men inget linjenummer, kommer linjenumret automatiskt upprknas
varje gng kod 7 anvnds.
Satsmtning/Polygontg:
Kod Nr Info 1
50
Fil
51
Operatr
52
Station
53
Reflektorhjd
Info 2
Datum
Instr.nr.
Instr.hjd
-
Info 3
Temp
-
Info 4
Tryck
-
8.345
Geo
54
Tolerans hv
Tolerans vv
Satsantal
Antal objekt
Det r viktigt att man inte utelmnar ngon av dessa koder. Med en korrekt rec-mall och Leicas
satsmtningsprogram skapas dessa data automatiskt. I dialogen som visas vid verfring kan man
bocka i alternativet Stt stationsmedeltal aktiva i satsmtningar, vilket leder till att vrig data
kommer att sttas passiv i inmtningsfilen. Annars stts rdata aktivt och sats- och
stationsmedeltal passiva, vilket r lmpligt om man vill utfra satsreduceringen med Geo.
Tryck och temperatur som anges i SATSA-programmet (kod 50 ovan) lmnas endast som
information och pverkar inte mtningen. Korrektion skall gras i efterhand i Geo. Glm inte stlla
atmosfrskorrektionen till noll PPM i instrumentet innan satsmtningen.
Instllningar i GRE 3/4:

mode 70
mode 71
mode 72 = 0
mode 73 = 1
mode 74 = 1
Vanliga fel vid verfring:

Ingen stationsetablering gjord!
Switchar i interface GIF 2 fel satta.
Felaktig kabel.
Oxid p kontakter mellan GRE och Interface.
315
, Kommunikationsdialogen
316
281
8.346
Kommunikation
8.7
Trimble
8.7.1
Trimble DC
Datautbyte med Trimbles instrument och handdatorer kan ske direkt ver en serieport eller via Trimbles
kommunikationsprogram 'Data Transfer'. I det senare fallet sker verfringen genom Trimbles DC-format.
Man kan ven anvnda TrimbleLink 351 fr verfring.
Trimble DC och Data Transfer

Trimbles DC-format anvnds fr verfring av data till och frn instrument och handdatorer med
programvaran Survey Controller. Geo lser och skriver DC-formatet och konverterar innehllet fr utbyte
av nskad information. verfringen av DC-filen hanteras av Trimbles kommunikationsprogram Data
Transfer.
Geo hanterar DC-filer fr Survey Controller version 7.50 eller senare. ven ldre versioner kan fungera,
beroende p innehllet i filerna. Exempel p dataenheter frn Trimble som kr Survey Controller r TSC1
, TSCe och ACU.
Fljande information kan verfras via DC-formatet:
Inmtningsdata
Koordinater
GPS-data
Linjedata (linje, profil, skevning och tvrsektioner)
Data Transfer
Data Transfer anvnds fr att verfra DC-filer till och frn ett instrument och programmet mste vara
installerat p den dator dr verfringen ska ske. Data Transfer kan hmtas frn Trimbles hemsida p
Internet. Konverteringen av DC-formatet i Geo kan ske utan att Data Transfer finns tillgngligt. Data
Transfer kan ven anvndas fr kommunikation med andra instrument som inte baseras p Survey
Controller, exempelvis Geotronics-instrument.
Konvertering till och frn DC-formatet

Fr att konvertera Trimble DC-filer gr man in under Arkiv | Kommunikation | Trimble DC. Nu ppnas
verfringsdialogen 281 med Geo-filer till vnster och DC-filer till hger. DC-filerna hanteras normalt i en
underkatalog med namnet 'TrimbleDC'.
verfring av filer sker genom att man markerar nskad fil och sedan klickar p [verfr].
Inmtningsdata (plm)
Inmtningsdata kan endast fras ver frn DC-format till Geo, och blir d en plm-fil. Vid verfring visas
en dialog dr anvndaren kan gra vissa instllningar.
Berkna atmosfrskorrektioner
ven om du anger lufttryck och temperatur i Survey Controller sparas data alltid okorrigerat i DCfilen. Bocka i detta alternativ om du vill korrigera mtningarna direkt vid inlsning s de r klara
fr koordinatberkning. Annars kan du gra detta manuellt med funktionen Korrigera mtdata i
inmtningsfilen.
Spara instrumentprofil fr funna parametrar fr atmosfrskorrektion
8.347
Geo
DC-filen innehller information om hur data frn instrumentet skall korrigeras fr atmosfr. Om du
vill kunna anvnda denna information i Geo:s funktion Korrigera mtdata, bocka i detta
alternativ. Du kan sedan vlja ditt instrument ur en lista nr du anvnder funktionen.
Stt stationsmedelvrden aktiva i satsmtningar

Om din DC-fil innehller satsmtt data kan du spara detta p tv stt. Med detta alternativ
frbockat stts de medelvrden som har berknats i instrumentet aktiva, och mtt rdata stts
passivt. Filen r d klar att anvndas direkt i t.ex. polygontg eller ntutjmning. Om du vill gra
satsreduceringen i Geo fr att f en utfrlig rapport bockar du istllet ur detta alternativ. D stts
rdata aktivt och instrumentets medelvrden passiva.
Justera lngder med skalfaktor i koordinatsystem

I Trimble instrument kan man ange en skalfaktor fr projektionen. Denna anvnds normalt vid
GPS-mtning, men kan p detta stt ven anvndas vid mtning med totalstation.
Koordinater (geo, pxy)

Lokala koordinater (X, Y, Z) kan bde fras till och frn DC-format. P Geo-sidan sparas verfrda filer
som geo-filer.
GPS-data (llc, geo)
GPS-data kan endast fras ver frn DC-format till Geo. DC-filer kan innehlla tv typer av gps-data,
vektorer frn basstationen eller koordinater som latitud/longitud. Det senare anvnds bl.a. vid ntverksRTK. Om DC-filen innehller latitud/longitud fr du som resultat en llc-fil med de ursprungliga
koordinaterna och en geo-fil med koordinater omrknade till (X, Y, Z) i det lokala koordinatsystem som
beskrivs i DC-filen. Om DC-filen innehller vektorer frn basstationen fr du endast (X, Y, Z) fr inmtta
punkter, dock fr du nd basstationens koordinater i llc-format. Observera att basstationen och
eventuella passpunkter kan frekomma flera gnger i DC-filen och drmed ven i de filer som du fr som
resultat. Det r d den sista frekomsten av punkten som passar i ditt koordinatsystem.
Linjedata (lin, prf, skv, sec)
Vid verfring av linjedata till DC utgr linjefilen (lin) huvudinformationen. Till linjen kan sedan eventuell
profil, skevning och tvrsektioner kopplas. Fr att verfra en hel vg till DC rcker det drfr med att
markera nskad linje och klicka p verfr. Drefter kontrollerar Geo vilka tillhrande filer som finns och
presenterar dessa i en dialog:
Eventuell profil och skevning mste ha samma namn som linjen medan tvrsektionsfiler kan ha valfritt
namn. Det gr inte att verfra bde skevning och tvrsektioner till samma linje. Skevning hanteras som
tvrsektioner i DC-formatet och detta skulle skapa konflikt i DC-formatet. Vid verfring av tvrsektioner
(sec) fr man vlja vilket lager som ska verfras. P detta vis kan man vlja att t.ex. verfra verytan
(teoretisk) frn en massberkning. Tvrsektionsfiler som verfrs mste innehlla den teoretiska
profilhjden. De flesta berkningsrutinerna i Geo lgger in denna hjd i filen.
Profiler representeras i DC-formatet med vinkelspetsarnas koordinater, i motsats till Geo dr
tangentpunkterna lagras. Konverteringen av vinkelspetsar-tangentpunkter skts av Geo.
8.348
Kommunikation
verfring av DC-filer till dataenheten med Trimble Data Transfer

Se till att den eller de DC-filer som ska verfras till dataenheten finns i den hgra listan i
verfringsdialogen. Klicka drefter p knappen [Dataverfring...]. Nu frsker Geo starta Trimble
Data Transfer.
Om detta lyckas visas ett meddelande och Geo kommer nu att vnta till dess att verfringen r klar och
Data Transfer stngs.
Nr Data Transfer startas visas en dialogruta. Vlj nskad kommunikationsenhet ur listan eller klicka p
[Devices...] fr att skapa en ny enhet. Nr kontakten med enheten r etablerad visas detta uppe till hger
i dialogen. Vlj fliken 'Send' och klicka drefter p knappen [Add...]. De filer som finns i Trimblekatalogen i Geo kan nu vljas fr verfring. Nr nskad fil r vald vljer man [Transfer All] fr att starta
verfringen till enheten.
En ny dialog visas nu fr att indikera verfringsfrloppet.
8.349
Geo
Nr nskade filer har verfrts r det bara att stnga Data Transfer och terg till Geo.
Felmeddelanden
Om Data Transfer inte finns installerat visas ett felmeddelande nr man klickar p [Dataverfring].
Installera i s fall programmet (det finns p Trimbles hemsida p Internet) och kontrollera att det gr att
starta separat (dvs. utanfr Geo).
Om fljande felmeddelande kommer upp under verfringen kan det bero p att programversionen av
Survey Controller i enheten r ldre n versionen p DC-filen. Frsk i frsta hand att uppgradera
programvaran i enheten.
verfring av DC-filer frn dataenheten med Trimble Data Transfer

De inledande stegen vid verfring frn en dataenhet r samma som beskrivits tidigare. Efter att Data
Transfer startats vljer man istllet fliken 'Receive' och drefter [Add...]. Vlj den eller de filer som ska
verfras till Geo. Nr dessa filer ligger i listan klickar man p [Transfer All]. Stng sedan Data Transfer
och terg till Geo. De nya DC-filerna finns nu i den hgra listan och kan konverteras till Geo-format.
315
316
281
, TrimbleLink
351
8.350
Kommunikation
8.7.2
TrimbleLink
Datautbyte med Trimbles instrument och handdatorer kan ske med Data Transfer
347
eller Trimble Link.
TrimbleLink
TrimbleLink r ett stt att frenkla kommunikationen mellan Geo och Trimble instrument. TrimbleLink
erstter inte Trimbles kommunikationsprogram 'Data Transfer', utan fungerar tillsammans med Data
Transfer och frenklar p s stt kommunikationen. TrimbleLink kan laddas ned frn SBG:s hemsida,
under Hmta filer / Geo.
Fr att TrimbleLink ska fungera behver man installera Data Transfer, som kan laddas ned frn Trimbles
hemsida.
TrimbleLink kan importera och exportera Site Control System 900, SCS900.
verfring till/frn
Vlj Arkiv | Kommunikation | Trimble Link fr att ppna verfringsdialogen. Till vnster i dialogen
visas filer i det aktiva projektet och till hger visas knappar som utfr diverse kommandon.
Importerade filer hamnar i Geo-katalogen, medan tillhrande .dc-filer hamnar i underkatalogen
TrimbleDC. SCS900-specifika filer hamnar i Synchronizer mappen.
Geo-filer
Hr visas de filer som finns lagrade i projektet.
verfr valda filer till enheten
Markera den eller de filer som ska verfras till enheten. Genom att klicka p knappen 'verfr
valda filer till enheten' skapas en .job-fil direkt. Observera att SCS900 inte tillter punkter i
punktnamn, vid import kommer det drfr upp en dialog som frgar om anvndaren vill konvertera
punkter ( . ) till understreck ( _ ).
Hmta jobb frn enheten
Klicka p knappen fr att importera filer frn enheten och verfra dem till Geo. Filerna verfrs till
den aktiva mappen som visas till vnster, under Geo-filer. Observera att SCS900 inte tillter
8.351
Geo
punkter i punktnamn, s vid exporten grs eventuella punkter ( . ) om till understreck ( _ ).

Instllningar
Klicka fr att ppna fljande dialog:
o Linjestartkod
Skriv in den kod som ska lggas till fr linjestart, till exempel LS fr "line starts".
Detta anvnds endast om man vid mtning i flt har anvnt en viss kod fr att markera start
p inmtta linjer. Fltet kan lmnas blankt om man inte har anvnts sig av koder fr att starta
linjemtning.
o Linjeslutkod
Skriv in den kod som ska lggas till fr linjeslut, till exempel LE fr "line ends".
Detta anvnds endast om man vid mtning i flt har anvnt en viss kod fr att markera slut p
inmtta linjer. Fltet kan lmnas blankt om man inte har anvnts sig av koder fr att avsluta
linjemtning.
o (EXPORT) Lgg till fr singelpunkter?
Om en av dessa rutor r ibockad, s lggs den koden till fr samtliga singelpunkter.
Observera att man kan vlja mellan att markera en av dessa rutor, eller inte markera ngon
av dem, dremot kan inte bda vara markerade samtidigt.
o (IMPORT) Generera linjer automatiskt frn linjetyper?
Om anvndaren har kodat inmtta punkter i flt med start och/eller slutkod (som anges i
flten ovan) kan anvndaren genom att bocka i denna ruta, f linjer genererade i Geo p
samma stt som Survey Controller gr i flt.
o (IMPORT) Frga om instllningar fr linjenumrering?
Bocka i rutan fr att vid import f en frga om man vill generera linjer frn punktnummer
som 1001, 1002, 1003 o.s.v. Detta r anvndbart om man vid inmtning har mtt linjer dr
varje nytt tusental i punktnumret har pbrjat en ny linje.
o Sektionsintervall
Ange hur ttt tvrsektioner ska berknas. Ju lgre intervall desto fler sektioner berknas av till
exempel TGO. Detta anvnds endast vid export av .skv- och .sec-filer - inte av Geo.
Survey controller / SCS900
Vlj interface fr TrimbleLink, det vill sga det system som anvndaren vill importera eller
exportera. Om man klickar i SCS900 aktiveras de fyra knapparna fr SCS900-instllningar.
Operators list
8.352
Kommunikation
(Aktivt endast fr SCS900).

Sparar en "operator", det vill sga den anvndare som SCS900 har.
Kalibreringsfil
Sparar en kalibrerings-DC-fil fr SCS900. DC-filen innehller kalibreringsdata ssom lufttryck,
temperatur, geoidmodell med mera.
Work order
Skapar en ny arbetsorder.
DXF-fil
Om man vljer en .dxf-fil hr, s kan den exporteras till en frgrunds- eller bakgrundsbild.
Kodlista
Klicka fr att exportera en kodlista (.cod-fil) frn Geo. Observera att denna funktion krver att Office
Synchronizer r installerat.
Konvertera kontrollpunkter
Klicka fr att importera fil med stompunkter frn SCS900 till Geo. Den verfrda filen namnges till
XXX_control.geo, dr XXX kommer frn SCS900. Ls mer om filer med knda punkter under
Projektinstllningar 13 .
Nr man exporterar en vglinje med tvrsektioner kan fljande dialog komma upp. Dialogen visas om
antalet punkter i tvrsektionen r olika, annars visas den inte.
Tvrsektionsinformation
Informationen, i den vre hgra rutan i dialogen, visar det lgsta antalet punkter som ptrffats i de
aktuella tvrsektionsfilerna, och r ett slags varning om att verfrda tvrsektioner innehller olika
antal punkter.
Export av tvrsektioner
o Manuellt
Hr kan man stlla in hur mnga punkter i en tvrsektion som ska tas med, frn mittlinjen och
utt. P s stt behlls samma antal punkter genom hela filen. De punkter som eventuellt
ligger utanfr trskelvrdena kommer drmed inte med.
o Icke-modifierat
Med detta alternativ valt, kan man fra ver tvrsektionen, precis som den r, men med risk
fr att TrimbleLink genererar fel i den verfrda filen. Eventuella fel kan manuellt tas bort, i till
exempel TGO.
8.353
Geo
Manuella instllningar
De vrden som automatiskt visas r trskelvrdena. Dessa vrden kan manuellt ndras till ett lgre
vrde om man nskar verfra ett frre antal punkter fr varje tvrsektion.
verfring 347
315
316
281
, Trimble DC
8.354
Kommunikation
8.8
Geotronics
8.8.1
Geotronics, allmnt
Frn denna dialog skts kommunikationen direkt med Geodimeter-instrument. Vlj Arkiv |
[Ls...]:
Vid inlsning av en fil frn en Geodimeter- enhet vljer du frst om du vill lsa Jobb, Area eller UDS.
Sedan anger du vilken fil du vill lsa in till Geo. Om det stds av modellen som anvnds listas filerna i den
strre av rutorna. Om det r en UDS hamnar resultatet i global biblioteket med namnet n.UDS dr n r
det nummer UDS:en har. Filtypen fr Geodimeter rdatafiler r *.gdt. Efter att rdata har lsts in
exekveras funktionen Konvertera rdata.
I Geodat 120/122/124, starta verfringen genom att trycka: <C>, <F>, <1>, <ENTER> i instrumentet.
[Skriv...]:
Frst vljer du att verfra en Area eller en UDS. Om du vljer Area fr du ven vlja lagringsnamn. Vlj
sedan du en eller flera filer som du vill verfra.
Den hr funktionen skapar nya dokument med data i Geo format frn den .GDT fil du anger.
[Radera...]:
Radera Jobb och Areor i Geodimeter-enheten om det stds av modellen.
Fildialogen
Denna dialog visar filerna i instrumentets minne d du valt att lsa frn instrumentet. Ange namnet p den
fil du vill lsa in. Fr instrument 402 och uppt kan du ven vlja en av filerna ur listan.
Datatyper
Vilka typer av Geo-filer som kan sparas beror p vilka typer av data som verfrts. De typer som kan
verfras r:
Polra inmtningsdata: (*.inm, endast verfring frn stack/instrument)
Koordinatfiler: (*.pxy, *.geo)
Lokala sektionsdata: (*.lsd)
Linjedata: (*.lin, fil verfrd frn Geodat mste kontrolleras 379 fre anvndning i Geo)
Profildata: (*.prf, vertikalradier anges med omvnt tecken i Geodat)
Tips vid mtning med Geodimeter

Bakrikt:
Frsta mtta punkt efter stationsetablering kommer att anvndas som bakrikt!
Linjenumrering:
Geotronics kan ej rkna upp med annat n heltal. Fr att erhlla SBG:s linjenumrering kan man vid
mtning ange ett heltal >= 1000, med tredje siffran frn hger = 0. Denna nolla kommer att ersttas av en
decimalpunkt om man vljer att omrkna till linjenr+ordningsnr vid verfring. En annan metod r att ange
1,01 vid inmtning, med komma som tskiljare. Detta uppfattar Geodaten som tv heltal och det sista kan
rknas upp/ned. GEO erstter kommat med en decimalpunkt vid verfring.
Fr att kunna utnyttja GEO:s .INM-format med Specialkod och Remark flt kan funktion 99 respektive 98
anvndas.
verfring av linjedata
I Geodat kan en linje inte brja eller sluta med en kurva (radie eller klotoid). Om man frsker fra ver
8.355
Geo
en sdan linje frgar Geo om extra element ska skjutas in i brjan och slutet av linjen. Dessa extra
element kommer att ha samma koordinater som det riktiga elementet. Inleds linjen med en klotoid lggs
tv extra element in. Om linjen slutar med en klotoid mste linjen frlngas manuellt i Geo innan
verfringen.
Vissa kombinationer av klotoidelement stds inte i Geodat. I frekommande fall mste man d modifiera
linjen i Geo innan man skickar ver den. Det bsta metoden r att skjuta in korta raka element
(millimeterlnga) mellan de kurvor dr problemen finns.
Program 39 - Vglinje3D
Vid anvndning av program 39 i instrumentet mste namnen p areafilen fr linje och profil kompletteras
med en ndelse. Den horisontella linjen ska ha ndelsen #1 och den vertikala #2. Geo freslr dessa
ndelser automatiskt. Fr anvndning i andra program (t.ex. P29) kan man ta bort dessa ndelser.
Vid verfring av skevningsfil fr skapas med automatik 5 areafiler fr anvndning i program 39. Fljande
areafiler skapas:
Tvrsektionsdefinition (ndelse #3)
Tvrsektioner fr hger vghalva (ndelse #4)
Tvrsektioner fr vnster vghalva (ndelse #5)
Skevning hger vghalva (ndelse #6)
Skevning vnster vghalva (ndelse #7)
Filerna 3-5 beskriver ett element som gr 50 meter ut frn huvudlinjen och filerna 6 och 7 beskriver
skevningen av denna struktur lngs vgen. Observera att eventuell profiloffset inte kommer med i denna
hantering, det gr allts inte att lta skevningen brja en bit ut frn huvudlinjen. Dessa filer gr inte heller
att fra tillbaks till Geo.
Sekvensmtning
Vid mtning med Geodimeter kan man vlja att mta in linjer med hjlp av s.k. sekvensmtning
278
Avancerade instllningar
Geodat 120-122 357
Geodat 124 358
Geodat 126 359
Geodimeter 400 361
Geodimeter 402 - 500 363
Geodimeter 600, 4X00 365
315
316
8.356
Kommunikation
8.8.2
Geodat 120/122, avancerade instllningar

Mtningen br startas med att info-block som beskriver mtningen enl. fljande:
Tryck <INFO> p Geodimetern. D info visas ange med ett nr enl. nedan vilken typ av information som
fljer och tryck <ENTER>. D data visas, skriv in nskad information, namn, datum etc.
1 = JobbNr
2 = Datum
4 = Operatr
5 = Instrumentnummer
vriga infotyper negligeras av Geo.
315
316
, Geodimeter
355
8.357
Geo
Geodat 124, avancerade instllningar
8.8.3
Mtningen br startas med att info-block som beskriver mtningen enl. fljande:
Tryck <INFO> p Geodimetern. D info visas ange med ett tecken enl.nedan vilken typ av information
som fljer och tryck <ENTER>. D data visas, skriv in nskad information, namn, datum etc.
J = JobbNr
O = Objekt
N = Operatr(Namn)
D = Datum
T = Temparatur
P = Lufttryck
I = Instrument ID
vriga infotyper negligeras av GEO.
315
316
, Geodimeter
355
8.358
Kommunikation
8.8.4
Geodat 126, avancerade instllningar

Fre mtning skall ett UDS-program definieras med program 40 i Geodat 126. Geo hanterar endast en
delmngd av de labels som kan anvndas i Geodat 126. Nedanstende labels anvndes av GEO:
Grupp 1
0 = Info
Grupp 2
2 = Station
3 = Instrumenthjd
Grupp 3
15 = Area
Grupp 4
21 = Hv. referens
62 = Ref. Objekt
Grupp 5
4 = Punktkod
5 = Punktnummer
6 = Signalhjd
7 = Horisontalvinkel
8 = Vertikal vinkel
9 = Lutande lngd
37 = X-koordinat
38 = Y-koordinat
39 = Z-koordinat
Grupp 6
50 = Jobb Nr
51 = Datum
52 = Tid
53 = Operatr
54 = Projekt ID.
55 = Instrument ID.
56 = Temperatur
74 = Lufttryck
98 = Remark
99 = Specialkod
Ovanstende koder anvndes gruppvis i Geo, och mste drfr vid tmning grupperas med program 50 i
Geodaten. Stt max radlngd till 80, och ange drefter vilka labels som skall generera radslut (EOB), och
drmed avsluta en grupp data.
Exempel
2 = 80 max radlngd=80
4=1
ger ny rad efter infoblock
4=3
ger ny rad efter instrumenthjd i stationsetablering
4=9
ger ny rad efter lutande lngd vid en inmtning
Exempel p format och programsekvens som kan anvndas vid mtning fr Geo
1=1
2 = 80
3 = 32 Skiljetecken
4=1
4=3
4=9
8.359
Geo
4 = 50
4 = 53
4 = 54
Frslag p UDS (program 40)
Prog.Nr
Namn
Ledtext
Label
Typ
Stn-etabl.
STN
IH
DATUM
INSTR.ID.
OPERATR
TEMP
TRYCK
OBJEKT
SLUT
2
3
51
55
53
56
74
54
79
1
1
1
1
1
1
1
1
7>11
PKOD
PNR
SH
PKOD
PNR
SH
Hv
Vv
Ll
4
5
6
4
5
6
7
8
9
3
4
3
8
8
8
0
0
0
SLUT
79
11
INM-XYZ
Anmrkning
Generera ny rad hr!
Generera ny rad hr!
Generera ny rad hr!

Koppla till program 11
Repetera
Upp/nedrkning
Repetera
Visa/ndra
Visa/ndra
Visa/ndra
Frn instrument
Frn instrument
Frn instrument, Generera ny rad
hr!
Loop
Protokoll
Kontrollera med program 51 att samtliga parametrar r satta enligt nedan:
1 = 1200
2=2
3=7
4=2
5 = 10
6=1
7=0
8=0
9=0
10 = 1.21
11 = 1.06
12 = 0
13 = 0
14 = 2.131
15 = 0
16 = 1.62
(Baud rate)
(Parity)
(Data bits)
(Stop bits)
(time out)
(Hrdvaruhandskakning)
(Mjukvaruhandskakning)
()
()
(NAC)
(ACK)
(Frtext)
(Block start)
(CR+LF)
(Nulls)
(EOT)
315
316
, Geodimeter
355
8.360
Kommunikation
Geodimeter 400, avancerade instllningar
8.8.5
Fre mtning skall ett mtprogram, en UDS definieras med program 40 i Geodimeter 400. Geo hanterar
endast en delmngd av de labels som kan anvndas i Geodimeter 400. Nedanstende labels anvndes
av Geo:
0 = Info
2 = Station
3 = Instrument hjd
4 = Punktkod
5 = Punktnummer
6 = Signalhjd
8 = Vertikal vinkel
9 = Lutande lngd
15 = Area
21 = Hv. referens
37 = X-koordinat
38 = Y-koordinat
39 = Z-koordinat
50 = Jobb Nr
51 = Datum
52 = Tid
53 = Operatr
54 = Projekt ID.
55 = Instrument ID.
56 = Temperatur
62 = Ref. Objekt
64 = Radie
72 = Abskissa
73 = Ordinata
74 = Lufttryck
80 = Sektion
81 = A-parameter
82 = Sektionsintervall
83 = Sidomtt
98 = Remark
99 = Specialkod
Vid tmning skall FORMAT sttas med program 50 s att varje label hamnar p egen rad. Data
grupperas automatiskt av Geo efter verfring.
Block length = 80
Delimiter = 32
EOB =
max radlngd=80
Avskiljare
EOB lmnas tom = varje label p ny rad

Prog.Nr
Namn
Ledtext
Label
Typ
Stn-etabl.
STN
IH
DATUM
INSTR.ID.
OPERATR
TEMP
TRYCK
OBJEKT
2
3
51
55
53
56
74
54
1
1
1
1
1
1
1
1
Anmrkning
Generera ny rad hr!
Generera ny rad hr!
Generera ny rad hr!
8.361
Geo
11
INM-XYZ
SLUT
79
7>11
PKOD
PNR
SH
PKOD
PNR
SH
Hv
Vv
Ll
4
5
6
4
5
6
7
8
9
3
4
3
8
8
8
0
0
0
SLUT
79
Repetera
Upp/nedrkning
Repetera
Visa/ndra
Visa/ndra
Visa/ndra
Frn instrument
Frn instrument
hr!
Loop
Protokoll
1 = 9600
2=0
3=8
4=1
5 = 10
6=0
7=1
8 = 17
9 = 19
10 = 0
11 = 0
12 = 0
13 = 0
14 = 2.131
15 = 0
16 = 1.62
(Baud rate)
(Parity)
(Data bits)
(Stop bits)
(time out)
(XON)
(XOFF)
(NAC)
(ACK)
(Frtext)
(Block start)
(CR+LF)
(Nulls)
(EOT)
315
316
, Geodimeter
355
8.362
Kommunikation
Geodimeter 402-500, avancerade instllningar
8.8.6
Fre mtning skall ett mtprogram, en UDS definieras med program 40 i Geodimetern. Geo hanterar
endast en delmngd av de labels som kan anvndas i Geodimetern. Nedanstende labels anvndes av
Geo:
0 = Info
2 = Station
3 = Instrument hjd
4 = Punktkod
5 = Punktnummer
6 = Signalhjd
8 = Vertikal vinkel
9 = Lutande lngd
15 = Area
21 = Hv. referens
37 = X-koordinat
38 = Y-koordinat
39 = Z-koordinat
50 = Jobb Nr
51 = Datum
52 = Tid
53 = Operatr
54 = Projekt ID.
55 = Instrument ID.
56 = Temperatur
62 = Ref. Objekt
64 = Radie
72 = Abskissa
73 = Ordinata
74 = Lufttryck
80 = Sektion
81 = A-parameter
83 = Sidomtt
98 = Remark
99 = Specialkod
Vid tmning skall FORMAT sttas med program 50 s att varje label hamnar p egen rad. Data
grupperas automatiskt av Geo efter verfring.
Block length = 80
Delimiter = 32
EOB =
max radlngd=80
Avskiljare
EOB lmnas tom = varje label p ny rad

Prog.Nr
Namn
Ledtext
Label
Typ
Stn-etabl.
STN
IH
DATUM
INSTR.ID.
OPERATR
TEMP
TRYCK
OBJEKT
2
3
51
55
53
56
74
54
1
1
1
1
1
1
1
1
Anmrkning
Generera ny rad hr!
Generera ny rad hr!
Generera ny rad hr!
8.363
Geo
11
INM-XYZ
SLUT
79
7>11
PKOD
PNR
SH
PKOD
PNR
SH
Hv
Vv
Ll
4
5
6
4
5
6
7
8
9
3
4
3
8
8
8
0
0
0
SLUT
79
Repetera
Upp/nedrkning
Repetera
Visa/ndra
Visa/ndra
Visa/ndra
Frn instrument
Frn instrument
hr!
Loop
Protokoll
1 = 9600
2=0
3=8
4=1
5 = 10
6=0
7=1
16 = 1.62
(Baud rate)
(Parity)
(Data bits)
(Stop bits)
(time out)
(EOT)
315
316
, Geodimeter
355
8.364
Kommunikation
Geodimeter 600, 4x00, avancerade instllningar
8.8.7
Labels och UDS

Fre mtning skall ett mtprogram, en UDS definieras med program 40 i Geodimetern, eller s kan du
fra ver och anvnda de UDSer som installeras med Geo, 1.uds och 11.uds. Geo hanterar endast en
delmngd av de labels som kan anvndas i Geodimetern. Nedanstende labels anvndes av Geo:
0 = Info
2 = Station
3 = Instrument hjd
4 = Punktkod
5 = Punktnummer
6 = Signalhjd
8 = Vertikal vinkel
9 = Lutande lngd
15 = Area
21 = Hv. referens
37 = X-koordinat
38 = Y-koordinat
39 = Z-koordinat
50 = Jobb Nr
51 = Datum
52 = Tid
53 = Operatr
54 = Projekt ID.
55 = Instrument ID.
56 = Temperatur
62 = Ref. Objekt
64 = Radie
72 = Abskissa
73 = Ordinata
74 = Lufttryck
80 = Sektion
81 = A-parameter
83 = Sidomtt
98 = Remark
99 = Specialkod
101 = Ny linje, nr
102 = Slut p linje
103 = Tillfllig lspunkt
104 = Valfritt attribut
Prog.Nr
Namn
Ledtext
Label
Typ
Anmrkning
Stn-etabl.
Logon
STN
IH
DATUM
INSTR.ID.
OPERATR
TEMP
TRYCK
SLUT
2
3
51
55
53
56
74
79
(10)
1
1
1
1
1
1
1
7>11
PNR
Upp/nedrkning
11
INM-XYZ
8.365
Geo
PKOD
4
3
Repetera
SH
6
3
Repetera
PNR
5
8
Visa/ndra
PKOD
4
8
Visa/ndra
SH
6
8
Visa/ndra
Hv
7
0
Frn instrument
Vv
8
0
Frn instrument
Ll
9
0
Frn instrument
SLUT
79
5
Loop
Dessa UDS-er finns i globalkatalogen med filnamnen 1.uds och 11.uds, och kan fras ver till
instrumentet. Observera att Geos uds-format inte r det samma som i Geotronics egna mjukvaror (t.ex.
Terramodel) ven om dom har samma filndelse. Dessa bifogade uds:er mste allts fras ver till
instrumentet med Geo.
Linjehantering
I flt hanterar man linjemtning antingen genom punktnumreringen eller genom att lgga in labels fr
linjestart och -slut. Nr du lser in data frn geodimetern fr du en frga om hur linjer mtts.
Labels
Anvnd styrkoderna nedan fr att ange hur linjer r mtta. Styrkoderna och deras vrde matas in
med F-tangenten i flt. Du kan anvnda program 41 i instumentet fr att skapa en label fr dessa
funktioner, s att s att det t.ex. str LINE= istllet fr F101= vid inmatning. Detta r inte
ndvndigt fr att det skall fungera, men ser snyggare ut.
OBS, OBS, OBS! Vid inmatning av funktionskod och vrde visar instumentet tidigare angett vrde,
men om du bara bekrftar detta med <ENT> kommer labeln INTE att lagras. Du MSTE allts
ange vrdet p nytt, ven om det skall vara samma som tidigare. Instumentet lagrar inte heller
labeln om inget vrde anges, s fr de labels i tabellen nedan dr vrdet inte har ngon funktion,
och r valfritt, mste du nd ange ngot, t.ex. 1.
Label
F101
F102
F103
F104
Funktion
V
rde
Pbrjar ny linje, avslutar automatiskt tidigare linje om sdan finns.
Lin
jen
r
Avslutar linje och tergr till lspunktsmtning. Notera att en linje ven kan avslutas Val
genom att en ny linje pbrjas med F101.
fritt
terta senaste linje som avslutats med F102, denna och efterfljande punkter
Val
hamnar i slutet av linjen.
fritt
Denna mtning r en tillfllig lspunkt. Nsta mtning fortstter automatiskt den
Pu
nuvarande linjen.
nkt
ko
d
fr
de
n
tillf
lli
ga
pu
nkt
en,
ell
er
1
Punktnummer (1.01, 1.02..)

Mt linjer genom att ange bde linjenummer och lpnummer i punktnummerfltet, separerat med
8.366
Kommunikation
punkt. Linjer skapas vid inlsning av data.

Punktnummer (1001, 1002..)
Mt linjer genom att ange linjenummret som en 1000-talsserie. Varje nytt tusental pbrjar en ny
linje, 100-talssiffran skall vara 0, och de sista tv anvnds fr lpnumrering. Linjer skapas vid
inlsning av data.
Attributhantering
Attribut lggs till med label 100 och skrivs som <namn><avskiljare><vrde> dr <avskiljare> r valfritt
komma eller punkt. Label 100 kan antingen lggas med i UDSen om man tnkt ge attribut ofta, eller
anges vid enstaka tillfllen med F100. TS,-1.23 skulle allts ge attributet TS vrdet 1,23. Fr att slippa
vxla mellan numerisk och alfa-inmating i displayen kan det vara bra att ge sina attribut sifferbeteckningar
i attributdefinitionsfilen, s man istllet anger t.ex. 34.-1.23 vilket skulle ge attributet 34 vrdet 1.23.
Tnk ocks p att attribut av typen Alternative anges som ett index med start i 0, dvs vrdet 4 kommer ge
det femte alternativet fr attributet TS. Ls allmn om attribut hr 86 .
Satsmtning
Satsmtning br utfras med program 32 fr att underltta inlsning i Geo. Innan en station pbrjas br
tryck och temperatur anges och sedan atmosfrskorrektion nollstllas, s att den senare kan utfras i
Geo. Detta grs enklast med en UDS som krs innan program 32.
Prog.Nr
Namn
JOB-SET
Ledtext
Label
Typ
Anmrkning
Logon
(10)
DATUM
51
3
INSTR.ID.
55
3
OPERATR
53
3
TEMP
56
1
TRYCK
74
1
PPM
30
1
Ange PPM = 0 !
Offset
20
1
Stt offset = 0 !
PrismK
33
1
Ange korrekt prismakonstant.
SLUT
79
6
Denna UDS finns i globalkatalogen med filnamnen 2.uds, och kan fras ver till instrumentet.
Protokoll
tgrder i Geodat 4X00/600 fr kommunikation med Geo
1. Tryck p meny-knappen [MNU]
2. Vlj "Data Com." (alt 4)
3. Vlj "Select Device" (alt 1)
4. Vlj "Serial" (alt 2)
5. Vlj "Serial On" (alt YES)
Nu visas kommunikationsinstllningarna:
COM=Stoppbitar.Databitar.Paritet.Baudrate
(Paritet 0 = ingen, 1 = udda, 2 = jmn)
Fr rekommenderade instllningar ange 1.8.0.9600
Handskakning r alltid XON/XOFF
315
316
, Geodimeter
355
8.367
Geo
8.9
Sokkia
Frn denna dialog skts kommunikationen direkt med Sokkia-instrument. Geo stdjer Sokkia SDR 2,
SDR 3 och SDR 33. Vlj Arkiv | Kommunikation | Kommunikation fr att ppna dialogen.
[Ls...]:
Filtypen fr Sokkia rdatafiler r *.sdr. Efter att rdata har lsts in exekveras funktionen Konvertera
rdata.
[Skriv...]:
Frst vljer du en eller flera filer som du vill verfra, och sedan lagringsnamn i Sokkia-instrumentet.
Den hr funktionen skapar nya dokument med data i Geo format frn den rdatafil (*.sdr) du anger.
315
316
8.368
Kommunikation
8.10
Geodos
Frn denna dialog skts kommunikationen direkt med Wild/Leica-instrument. Vlj Arkiv |
[Ls...]:
Filtypen fr Geodos rdatafiler r *.psn. Efter att rdata har lsts in exekveras funktionen Konvertera
rdata.
Tryck pil upp, vlj COMMS, kontrollera kommunikationsparameterarna (se nedan). Vlj TRANSMIT,
FILE, och ange namnet p den fil som skall fras ver. Enhet i Geodos vxlas med <MODE>.
[Skriv...]:
Stt Geodosenheten i mottagnings lge och vlj en eller flera filer som du vill verfra till fltminnet.
tgrder i Geodos: Tryck pil upp, vlj COMMS, kontrollera kommunikationsparameterarna (se nedan).
Vlj RECEIVE, FILE, och ange namnet p den fil som skall fras ver. Enhet i Geodos vxlas med
<MODE>.
Den hr funktionen skapar nya dokument med data i Geo format frn den rdatafil (*.psn) du anger.
Tips vid mtning med Psion

Bakrikt:
Frsta mtta punkt efter stationsetablering kommer att anvndas som bakrikt!
Linjenumrering:
Anvnd funktionen USER fr att stlla in vrde fr upprkning, eller skriv 1.01>0.01 nr du startar
mtningen av linje ett (>0.01 anger upprkning med 0.01)
Hantering av specialkod/remark.
Fr att kunna mata in specialkod och remark anvnds position 6. Frst anges specialkoden (max tv
tecken) och drefter en slash (/) och sedan remark. Om ingen slash finns tolkas hela fltet som remark.
Ex. C2/5.8 innebr funktion cirkel frn tv punkter (C2) och radien 5.8. Se ven kodlistor 154 fr mer
information om funktionerna.
verfring av linjedata:
I Psion kan en linje ej brja eller sluta med en klotoid, flera klotoider kan ej heller flja p varandra. Fr att
hantera detta br man komplettera linjen i Geo med korta mellanelement fre verfring.
Vanliga fel vid kommunikation med Psion:
Fel parametrar instllda, kontrollera en gng till att samtliga parametrar r rtt instllda. Psion komm.
parametrar stlls automatiskt om vid kommunikation med instrument, och behver drfr kontrolleras
fre varje verfring.
Vid start av Psion genererar denna ibland ett slasktecken som kommer in som frsta tecken i datafilen.
Detta gr att en mtfil ej knns igen som en mtfil. tgrda detta genom att antingen redigera bort
tecknet i den mottagna rdatafilen i underbiblioteket RAW, eller helt enkelt snda filen en gng till.
Datatyper:
Vilka typer av Geo-filer som kan sparas beror p vilka typer av data som verfrts. De typer som kan
verfras r: polra inmtningsdata (endast verfring frn Psion), koordinatfiler, lokala sektionsdata,
linjedata (fil verfrd frn Geodos mste kontrolleras 381 fre anvndning i Geo), profildata (vertikal-radier
anges med omvnt tecken i Geodos).
8.369
Geo
Avancerade instllningar
Rekommenderade instllningar i Psion r:
2400 Baud, ingen paritet, 8 databitar, 1 stoppbit, RTS/DTR handskakning.
Stll dessa genom att trycka pil upp, vlj COMMS, SETUP. Stt kommunikationsparametrar lika som i
Geo, vlj parameter med pil upp/ned, vlj instllning med pil hger/vnster. Avsluta med <MODE>, EXIT
eller SAVE. Instllningarna kan sparas under ett namn.
Obs! Max baudrate: frn Psion = 9600, till Psion = 2400.
315
316
281
8.370
Kommunikation
8.11
Topcon
Det finns tv olika stt att kommunicera med Topcon-instrument, antingen med hjlp av instickskort
(PCMCIA) eller direkt med instrumentet. Instickskorten anvnder sig av verfringsdialogen 281 och direkt
kommunikation sker med kommunikationsdialogen 316 .
verfring till/frn instickskort, PCMCIA

Denna funktion konverterar data till och frn Topcon avvgare. Vlj Arkiv | Kommunikation | Topcon
PCMCIA verfring fr att ppna verfringsdialogen 281 . Om fler filer vljs samtidigt fr verfring till
Leica fr du vlja mellan att spara data i separata filen p kortet eller all data i en fil. En dialog fr valet
visas nr du trycker p [verfr>>].
Geo:
Avvgningsdata: (*.lev)
Topcon:
Topcon-filer: (*.tcn)
Instllningar:
Ange enhet (skvg) fr Topcon PCMCIA filer:

Kortlsaren mste vara installerad p s stt att den har en skvg i Windows vanliga filsystem.
Normalt finns enheten direkt efter sista hrddisken, d.v.s. har man en C- och en D-disk finns kortet
under E:. Det gr ven att lsa och skriva Leica-filen p vanliga hrd- och floppydiskar utan att ha
en kortlsare.
Frn denna dialog skts kommunikationen direkt med Topcon-instrument. Vlj Arkiv | Kommunikation |
Kommunikation fr att ppna dialogen.
[Ls...]:
Filtypen fr Topcon rdatafiler r *.tcn. Efter att rdata har lsts in exekveras funktionen Konvertera
rdata.
[Skriv...]:
Vlj en eller flera filer som du vill verfra.
Den hr funktionen skapar nya dokument med data i Geo format frn den rdatafil (*.tcn) du anger.
315
316
281
8.371
Geo
8.12
Zeiss
Geo kan verfr avvgningsdata frn Zeiss DiNi 10/20 med direkt kommunikation.
Geo:
Avvgningsdata: (*.lev)
Zeiss:
Zeiss-filer: (*.zss)
Frn denna dialog skts kommunikationen direkt med Zeiss-instrument. Vlj Arkiv | Kommunikation |
Kommunikation fr att ppna dialogen.
[Ls...]:
Filtypen fr Zeiss rdatafiler r *.zss. Efter att rdata har lsts in exekveras funktionen Konvertera
rdata.
[Skriv...]:
Vlj en eller flera filer som du vill verfra.
Den hr funktionen skapar nya dokument med data i Geo format frn den rdatafil (*.zss) du anger.
315
316
281
8.372
Kommunikation
8.13
Instrumentinstllningar
Enhet:
Kommunikationsenheter installeras i systemet, vilket medfr att du kan lagra portinstllningarna ven d
du har flera enheter frn samma tillverkare. Detta gr det hanteringen mycket enklare d man anvnder
sig av flera olika enheter. I denna lista finns de enheter som installerats. Vlj den enhet du vill redigera
instllningar fr i listan eller installera en ny genom att klicka [Nytt...], se nedan. Om du r osker p vilka
kommunikationsparametrar som skall anvndas, titta i instrumentmanualen och/eller hjlpavsnittet fr
resp. instrument.
Egenskaper:
Hr ser du nuvarande portinstllningar fr den valda enheten. Nr du ndrar ngon parameter tnds
knappen [Spara]. Glm inte spara innan du gr ur dialogen med [OK].
[Nytt...]:
Klicka hr fr att installera en ny enhet. Nr du klickar p knappen ppnas installationsdialogen, se
nedan.
[Ta bort...]:
Klicka hr fr att ta bort ett installerat instrument ur listan.
[Spara...]:
Om du ndrat en eller flera parametrar, klicka hr fr att spara instllningarna och g ur med [OK].
Installationsdialogen
Hr installerar du en ny kommunikationsenhet.
8.373
Geo
Fabrikat:
Vlj frst fabrikat p ditt instrument. Beroende p fabrikat listas de olika modellerna som stdas av Geo i
listan nedan.
Modell:
Nr du valt fabrikat i listan ovan vljer du modell hr. Geo hmtar automatiskt dom av oss
rekommenderade kommunikationsinstllningarna fr instrumentet.
[Installera]:
Nr du valt fabrikat och modell, samt de parametrar du vill ha, klicka hr. Efter att du trycker p Installera
kommer en frga om lagringsnamn. Hr ska du skriva ett namn som du ltt kan associera till just det
instrumentet.
315
316
8.374
Vghantering
Vghantering
9.1
Allmnt om linjer profil och skevning

Linjehanteringen i Geo innefattar alla funktioner som behvs fr att beskriva och berkna linjer. Vid all
bearbetning anvnds linjedokument, lin-filer, som beskriver en vglinje i plan. Profildokumentet, prf,
innehller linjens vertikala data och dessutom anvnds skv-dokument fr att hantera skevning.
De flesta av linjefunktionerna finns tillgngliga frn den speciella meny som blir aktiv d ett linjedokument
r ppet. Dessa funktioner jobbar d mot den inlsta filen i minnet. Linjefunktionerna kan anvndas till
olika ndaml, t ex vglinjer, ledningar, tunnlar och betongkonstruktioner.
Linjedata
Linjens horisontella information, se ven linjedata 377 .
Profildata
Linjens vertikala information, se ven profildata
Skevningsdata
Linjens tvrfall, se ven skevningsdata
390
383
Fr de flesta av linjefunktionerna gller att om en prf-fil och skv-fil finns med samma namn kommer
dessa automatiskt att anvndas vid berkning. Vid volymberkning via en mbs-fil kan man dock vlja att
koppla valfri prf- och skv-fil till en linje.
Linjefunktioner
Nr ett lin-dokument ppnas finns ett antal alternativ i Data-menyn.
Sektioner utmed linje 406
Sektion och sidomtt till koordinater 411
Koordinater till sektion och sidomtt 414
9.375
Geo
Skapa skevningsfil frn koordinatfil

GeoROG Linjemtning 421
420
I funktionsmenyn finns ven Polr vgutsttning

Se ven linjedata
377
, profildata
383
275
, skevningsdata
.
390
9.376
Vghantering
9.2
Linjefiler, LIN
9.2.1
Allmnt om linjefiler
Linjedatafiler, eller lin-filer, innehller horisontell information om en linje. Linjen delas in i element som
beskriver raklinjer, cirkelbgar eller klotoider. Kopplat till linjefilen finns ofta en profil som beskriver linjens
vertikala geometri.
Struktur
Varje element i linjefilen innehller fljande data:
Elementnummer
Identifierar elementet.
Startpunkt
Horisontella koordinater fr elementets startpunkt.
Sektion
Lngdsektion fr elementets startpunkt.
Bring
Riktningen i elementets startpunkt.
Radie
Radie i elementets startpunkt. Positivt vrde fr hgerkurvor i linjens riktning.
Slutradie
Radie i elementets slutpunkt, mste vara satt fr klotoidelement. Positivt vrde fr hgerkurvor i
linjens riktning.
Parameter
Parameter fr klotoidelement, teckenls.
Lngd
Anger elementets lngd.
Vyer, redigering
Nr en linjefil ppnas kan man vlja tre olika vytyper:
Grafisk vy
Visar linjen grafiskt, detta r standardvisningen fr linjedokument.
Grafisk 3D-vy
9.377
Geo
Om en tillhrande profil finns kan linjen visas tredimensionellt.

Numerisk vy
Visar ett inmatningsfnster med linjens element representerade p enskilda rader.
Se ven linjer, profil, skevning
375
9.378
Vghantering
9.2.2
Skapa en vglinje
Det finns ngra olika alternativ vlja mellan om man vill skapa en horisontell linjegeometri (vglinje).
Numerisk inmatning
Ett stt att skapa en horisontell linje r att stansa in informationen frn exempelvis en ritning eller en
pappersfrlaga. En linje kan innehlla element av tre olika typer; raklinje, bge och klotoid. Var och ett av
dessa element r sjlvbrande, d.v.s. de kan sjlva beskriva en linje och behver inte ngra
runtomliggande element fr att fungera. Eftersom varje element r sjlvbrande finns en verbestmning
i linjen. Nr man stansar en linje kan man d hoppa ver en hel del information som programmet med
automatik rknar ut. Detta innebr ocks att linjen kontrolleras och eventuella felaktigheter visas upp.
Lngdsektion behver exempelvis endast ges fr det frsta elementet.
Fr att skapa en ny linje vljer man in Arkiv | Nytt och vljer linjedata i trdet. Om filen ppnats grafiskt
gr man sedan i inmatningsvyn genom att vlja Vyer | Inmatningsvy. G in under Redigera | Aktiva
kolumner och avaktivera de kolumner som inte behvs. Mata sedan in den ndvndiga informationen i
vglinjen. Vlj Data | Kontrollera linje fr att utfra kontrollen av linjens geometri.
Grafisk tolkning
Fr att grafiskt skapa en horisontell linje med raklinjer, bgar och klotoider anvnder man sig av de
verktyg som r kopplade till hjlplagret. Vanligtvis anvnder man punkter i en koordinatfil som bas fr att
tolka fram linjegeometrin. ppna frst den eller de filer som innehller basdata fr att skapa den nya
linjen. ppna sedan hjlplagret genom att klicka p knappen
fr att aktivera de olika linjeverktygen.
Hur de olika grafiska verktygen fungerar beskrivs under rubriken grafiska verktyg 168 . Grafiska verktyg fr
linjetolkning (t.ex. bgar) skapar frutom sjlva elementet ven tv hjlppunkter, tangentpunkterna.
Dessa punkter fr namnet TP eller RXX dr XX r radien p anslutande element. Endast tv av dessa tre
objekt skall kopieras till den nya linjen, vilka tv beror p t vilket hll linjen skall g, se nedan.
Nr nskade tangentpunkter, bgar och klotoider har tolkats fram r det dags att spara dem till
linjedokumentet. Vlj Arkiv | Nytt | Linjedokument och markera att dokumentet ska visas i aktivt fnster.
Fr att spara ner informationen till linjen r det lttast att anvnda sig av verktyget 'kopiera element till
aktiv fil',
. Det gr ven att kopiera och klistra in data. Peka ut objekten ett i taget. Det r viktigt att man
pekar ut objekten i samma ordning som den riktning man ska ha p linjen.
Vid kopiering av bgar och klotoider ska man brja med att peka ngonstans p sjlva linjen (dvs inte p
ngon av ndpunkterna) och alltid p den sida om elementets mittpunkt som ligger nrmast startpunkten
(vanligtvis TP1). Genom att kryssa i rutan [Visa symboler] under Vyer | Instllningar | Element
markeras alla mittpunkter elementen och det blir d lttare att peka p 'rtt' sida i elementlinjen. Peka
drefter P slutpunkten (vanligtvis TP2). Omvnt kan man skapa en linje t andra hllet genom att frst
peka i slutet av elementet (inte slutpunkten) och sedan p startpunkten. Tnk hela tiden p att kopiera de
objekt som innehller rtt information om radie, parameter och koordinat fr startpunkt. Hjlppunkter med
namnet TP saknar radie, hjlppunkter med namnet RXX innehller radien XX (avrundat till heltal).
Element som bgar och klotoider lmnar information om nrmaste ndpunkt och radie/parameter i
riktning mot den andra ndpunkten.
Efter att alla elementpunkter har kopierats br linjen kontrolleras fr att komplettera linjeelementens
vriga data, vlj Data | Kontrollera linje.
Skapa frn koordinatlinje
Om man vill skapa en linjegeometri frn en linje i en koordinatfil markerar man frst linjen i koordinatfilen,
9.379
Geo
vlj verktyget 'markera objekt'

och peka p linjen. Drefter kopierar man linjen genom att vlja
Redigera | Kopiera . ppna sedan det linjedokument som linjen ska kopieras till och vlj Redigera |
Klistra in . Detta frfarande fungerar ven om man vill skapa en vertikal linjegeometri (profil).
Se ven Grafiska verktyg
168
, Hjlplager
164
, Grafisk redigering
157
, Numerisk redigering
67
9.380
Vghantering
9.2.3
Kontrollera linje
Linjedata och profildata innehller elementpunkter som anger startkoordinater, lngdsektion, startriktning,
elementlngd samt kurvinformation. Eftersom samtliga vrden r fria finns ingen garanti fr att varje
element ansluter mot nsta p ett korrekt stt. Man kan kontrollera elementen i en linje och f ett mtt p
avvikelser i lngd och bring samt brytningen i linjens tangentpunkter. Kontrollen kan utfras bde p
horisontella och vertikala linjer. Dessutom kan vissa av 'felen' i linjen korrigeras efter kontrollen. Aktivera
nskat lin- eller prf-dokument och vlj Data | Kontrollera linje.
Elementlistan
I listan visas information om avvikelser fr varje element.
Elementnummer
Anger elementens nummer. Symbolen visar elementets status:
Elementets avvikelser ligger inom toleranserna.
Elementets avvikelser ligger utanfr toleranserna.
Elementets geomteri r felaktig, se anmrkningen fr en beskrivning av felet.
Sektion
Startsektion fr elementet.
dLngd
Avvikelse i lngd fr elementet. Detta kan korrigeras.
dBring (horisontell linje)
Elementets bring r inte avpassad s att elementet slutar i startpunkten fr nsta element. Detta
kan korrigeras.
dLutning (vertikal linje)
Elementets lutning r inte avpassad s att elementet slutar i startpunkten fr nsta element. Detta
kan korrigeras.
Brytning vid TP
Detta visar om linjen "kncker" i skarven mellan tv element. Detta fel kan inte korrigeras av
programmet. Kontrollera tangentpunkter och radier.
Anmrkning
Hr visas beskrivningar av fel i linjens geometri som gr att linjen inte kan berknas/korrigeras.
Kontrollera tangentpunkter och radier.
Tnk p att fr klotoider mste slutradien anges!
9.381
Geo
Klicka p [Vlj alla] fr att markera alla element i listan och [Avmarkera] fr att avmarkera alla element i
listan. Man kan ven markera element genom att klicka p dem. Genom att hlla ned Ctrl eller Shift
samtidigt som man klickar kan flera element vljas.
Visa precision
Vlj hur mnga decimaler som ska anges i dialogen. Rutan standard anger att den generella instllningen
hmtas.
Toleranser
Ange toleransen fr brytningar i tangentpunkter. Om rutan [Spara som standard] r ikryssad lagras
vrdet som standard.
Korrigera linje
Klicka p knappen fr att korrigera valda element i listan.
Tips! Klicka p [Vlj alla] fr att korrigera hela linjen.
Se ven linjedata 377 , profildata 383 .
9.382
Vghantering
9.3
Profilfiler, PRF
9.3.1
Allmnt om profiler
Profildatafiler, eller prf-filer, innehller vertikal information om en linje. Linjen delas in i element som
beskriver raklinjer eller cirkelbgar. Oftast kopplas profilen till en horisontell linjefil fr att beskriva en linje
tredimensionellt.
Struktur
Varje element i profilen innehller fljande data:
Elementnummer
Sektion
Hjd
Hjd i elementets startpunkt.
Lutning
Lutningen i elementets startpunkt.
Radie
Radie i elementets startpunkt. Positiv radie ger en linje som har sin centrumpunkt ver bgen
och negativ radie ger p motsvarande stt en centrumpunkt nedanfr linjen

.
Tips: positiv radie ger en kurva i form av en "glad mun", medan negativ radie formar en "ledsen
mun".
Lngd
Anger elementets lngd.
Sidomtt vnster/hger
Dessa mtt kan anvndas fr att 'flytta ut' profilen frn centrumlinjen vid berkning av t.ex.
motorvgar.
Vyer, redigering
Nr en profil ppnas kan man vlja tre olika vytyper:
Grafisk vy
Visar profilen grafiskt, detta r standardvisningen fr profildokument.
Grafisk 3D-vy
Om en tillhrande horisontell linjefil finns kan denna visas tredimensionellt med hjdinformationen
frn profilen.
Numerisk vy
Visar ett inmatningsfnster med profilens element representerade p enskilda rader.
375
9.383
Geo
Skapa en profillinje
9.3.2
Det finns ngra olika alternativ vlja mellan om man vill skapa en vertikala linjegeometri (profillinje).
Numerisk inmatning
P samma stt som fr horisontella linjer kan informationen stansas in frn exempelvis en ritning eller en
pappersfrlaga. En profil kan innehlla element av tv olika typer; raklinjer och bgar. Var och ett av
dessa element r sjlvbrande, d.v.s. de kan sjlva beskriva en linje och behver inte ngra
runtomliggande element fr att fungera. Eftersom varje element r sjlvbrande finns en verbestmning
i linjen. Nr man stansar en profil kan man d hoppa ver en hel del information som programmet med
automatik rknar ut. Detta innebr ocks att profilen kontrolleras och eventuella felaktigheter visas upp.
De data som behver matas in fr varje element r elementnummer, sektion, hjd och eventuell radie.
Fr att skapa en ny profil vljer man in Arkiv | Nytt och vljer profildata i trdet. Om filen ppnats grafiskt
gr man sedan i inmatningsvyn genom att vlja Vyer | Inmatningsvy. G in under Redigera | Aktiva
kolumner och avaktivera de kolumner som inte behvs. Mata sedan in den ndvndiga informationen fr
profilen. Vlj Data | Kontrollera linje fr att utfra kontrollen av profillinjens geometri.
Grafisk tolkning
Fr att grafiskt skapa en horisontell linje med raklinjer och bgar anvnder man sig av de verktyg som r
kopplade till hjlplagret. Vanligtvis anvnder man en terrngprofil som utgngsdata fr att tolka fram
profilgeometrin. Genom att ppna hjlplagret
i det fnster som innehller utgngsdata fr tolkningen
aktiveras de olika linjeverktygen. Hur de olika grafiska verktygen fungerar beskrivs under rubriken
grafiska verktyg 168 . Grafiska verktyg fr linjetolkning (t.ex. bgar) skapar frutom sjlva elementet ven
tv hjlppunkter, tangentpunkterna. Dessa punkter fr namnet TP eller RXX dr XX r radien p
anslutande element. Endast tv av dessa tre objekt skall kopieras till den nya linjen, vilka tv beror p t
vilket hll linjen skall g, se nedan. Hjdskalan kan stllas genom att vlja Vyer | Frvanska hjdskala.
Brja med att definiera raklinjerna med hjlp av linjeverktyget, . Fr att rita en linje med en viss lutning
vljer man alternativet 'Lutning' i inmatningsfnstret och matar in vrdet i procent. Man kan prova sig fram
med olika lutningar innan slutpunkten fr linjen pekas ut. Radierna kan tolkas man fram med
tangentpunktsverktyget , peka frst ngonstans p den frsta linjens brjan (ej p sjlva startpunkten)
och drefter p den andra linjens brjan. Vlj sedan radie genom att antingen mata in den eller genom att
peka ut den.
Nr nskade linjer med tangentpunkter och bgar tolkats fram r det dags att spara dem till
profildokumentet. Vlj Arkiv | Nytt | Profildokument och markera att dokumentet ska visas i aktivt
fnster. Fr att spara ner informationen till linjen r det lttast att anvnda sig av verktyget 'kopiera
element till aktiv fil',
. Det gr ven att kopiera och klistra in data. Peka ut objekten ett i taget. Det r
viktigt att man pekar ut objekten i samma ordning som den riktning man ska ha p linjen.
Vid kopiering av bgar ska man brja med att peka ngonstans p sjlva linjen (dvs inte p ngon av
ndpunkterna) och alltid p den sida om elementets mittpunkt som ligger nrmast startpunkten (vanligtvis
TP1). Genom att kryssa i rutan [Visa symboler] under Vyer | Instllningar | Element markeras alla
mittpunkter elementen och det blir d lttare att peka p 'rtt' sida i elementlinjen. Peka drefter P
slutpunkten (vanligtvis TP2). Omvnt kan man skapa en linje t andra hllet genom att frst peka i slutet
av elementet (inte slutpunkten) och sedan p startpunkten. Tnk hela tiden p att kopiera de objekt som
innehller rtt information om radie och koordinat fr startpunkt. Hjlppunkter med namnet TP saknar
radie, hjlppunkter med namnet RXX innehller radien XX (avrundat till heltal). Element som bgar
lmnar information om nrmaste ndpunkt och radie i riktning mot den andra ndpunkten.
9.384
Vghantering
Efter att alla elementpunkter har kopierats br linjen kontrolleras fr att komplettera linjeelementens
vriga data, vlj Data | Kontrollera linje.
Skapa frn koordinatlinje
Om man vill skapa en profil frn en linje i en koordinatfil markerar man frst linjen i koordinatfilen, vlj
verktyget 'markera objekt'
och peka p linjen. Drefter kopierar man linjen genom att vlja Redigera |
Kopiera . ppna sedan det profildokument som linjen ska kopieras till och vlj Redigera | Klistra in
. Detta frfarande fungerar ven om man vill skapa en horisontell linjegeometri.
Skapa frn tvrsektioner
Det gr att skapa profillinjer frn tvrsektionsdata. Man vljer d vid vilket eller vilka sidomtt som
profilerna ska berknas. Geo berknar d hjden fr sidomttet i nskat lager i sektionsfilen. ppna frst
tvrsektionsfilen och vlj sedan Data | Berkna profil vid sidomtt.
Se ven Grafiska verktyg
168
, Hjlplager
164
, Grafisk redigering
157
, Numerisk redigering
67
9.385
Geo
Sidomtt i profildokument
9.3.3
I dokumentet fr profil kan hger och vnster sidomtt anges. Dessa mtt flyttar ut profilen och
skevningens rotationspunkt frn centrumlinjen.
Vid sidomtt 0 startar skevningen vid centrumlinjen.
Vnster sidomtt anger att skevningen fr vnster krbana brjar p angivet avstnd frn centrumlinjen.
P motsvarande stt anger sidomtt hger, avstndet frn centrumlinjen dr skevningen fr hger
krbana brjar.
Skevningen berknas frn de sidomtt som anges i profildokumentet. Ett negativt sidomtt frflyttar
skevningens rotationspunkt till vnster om centrumlinjen medan ett positivt sidomtt frflyttar den till
hger om centrumlinjen. Vanligtvis anges drfr vnster sidomtt med noll eller med ett negativt vrde.
Skevningen frlngs frn sidomttsangivelsen ut mot de yttre krbanekanterna samt int mot
centrumlinjen.
Profilhjden redovisas p de angivna avstnden frn centrumlinjen. Normalt anges profilhjden ven
exakt p centrumlinjen.
I figurerna nedan redovisar svarta fyllda cirklar hjder som ingr i den berknade tvrsektionen. Icke
fyllda cirklar med hjder, redovisas som hjlppunkter. Hjlppunkter ritas ut dr skevning fr vnster och
hger krbana mts, om dessa punkter har olika hjd. Om sidomtt vnster eller hger r skilt frn noll
redovisas vanligtvis ven hjlppunkter p vardera sidan om centrumlinjen.
Nedan redovisas fljande fall:
Skevning fr bde vnster och hger krbana brjar vid sidomtt 0, dvs. i centrumlinjen.
Se figur 1 386 .
Skevning fr vnster krbana brjar till vnster om centrumlinjen, skevning fr hger krbana brjar
till hger om centrumlinjen.
Se figur 2 387 .
Skevning fr vnster krbana brjar i centrumlinjen och skevning fr hger krbana brjar till hger
om centrumlinjen.
Se figur 3 387 .
Skevning fr vnster krbana brjar till vnster om centrumlinjen och skevningen fr hger krbana
i centrumlinjen.
Se figur 4 388 .
Bde skevning fr vnster och hger krbana brjar antingen till vnster eller hger om
centrumlinjen, men p olika mtt.
Se figur 5 388 .
Bde skevning fr vnster och hger krbana brjar i precis samma punkt antingen till vnster eller
hger om centrumlinjen.
Se figur 6 389 .
I samtliga figurer nedan anvnds skevning 2,5 % fr bde vnster och hger krbana.
Figur 1:
Sidomtt vnster 0, hger 0:
Normalfallet, skevningen utgr frn centrumlinjen.
9.386
Vghantering
Figur 2:
Sidomtt vnster 2, hger 1: Skevning fr vnster krbana brjar 2 m till vnster om
centrumlinjen, skevning fr hger krbana brjar 1 m till hger om
centrumlinjen.
Figuren ovan visar en tvrsektionsvy samt tillhrande profil.

Skevningen frlngs int mot centrumlinjen, frn bde vnster och hger krbana. P vardera sidan om
centrumlinjen visas grafiska hjlppunkter, vilka motsvarar mtespunkterna fr skevningen fr de bda
krbanorna.
Redovisade profilhjder:
m
-
vnster sidomtt = -2
centrumlinjen
hger sidomtt = 1 m
ger
profilhjd = 47,487 m
ger
ger
Precis p centrumlinjen, det vill sga p sidomtt 0, anges profilhjden oberoende av skevning. Vid
mtning utmed en vg anges profilhjden i frhllande till skevningen. Profilhjden p exakt 47,487 m
precis p centrumlinjen i exemplet ovan, kommer i praktiken vara svr att erhlla. Minsta rrelse frn
centrumlinjen innebr att hjden redovisas i frhllande till skevningen.
Figur 3:
Skevning fr vnster krbana brjar i centrumlinjen, fr hger

krbana brjar skevningen 1 m till hger om centrumlinjen.
9.387
Geo
Figur 4:
Figur 5:
Skevning fr vnster krbana brjar 2 m till vnster om

centrumlinjen. Skevning fr hger krbana brjar vid centrumlinjen.
Skevning fr vnster och hger krbana brjar till vnster om

centrumlinjen, men p olika mtt.
9.388
Vghantering
Figur 6:
Skevning fr vnster och hger krbana brjar i samma punkt till

hger om centrumlinjen.
Om skevningen fr bde vnster och hger krbana utgr frn samma punkt (i detta fall 2 m till hger om
centrumlinjen) redovisas endast den av skevning beroende profilhjden p centrumlinjen.
375
9.389
Geo
9.4
Skevningsfiler, SKV
9.4.1
Skevningsfiler, SKV
Skevningsfiler anvnds fr att beskriva skevningen eller tvrfallet frn profillinjen. Fr varje frndring av
tvrfallet lngs en linje lggs en post in i skevningsdokumentet.
Struktur
Varje element i profilen innehller fljande data:
Elementnummer
Sektion
Startsektion fr en tvrfallsbeskrivning.
Lutning vnster/hger
Anger lutningen i procent p vardera sidan om centrumlinjen.
Vyer, redigering
Skevningsdokument redigeras alltid numeriskt.
375
9.390
Vghantering
9.5
Linjemodell, LMD
9.5.1
Linjemodell, LMD
Linjemodell, LMD
Linjemodellen r i frsta hand avsedd fr att anvndas i flt med GeoPad eller GeoROG. Linjemodellen
r en modelltyp som baseras p lngsgende linjer och anvnds oftast fr vgar och andra lngsgende
projekt. Linjemodellen kan ven innehlla en enkel uppbyggnad av verbyggnadsskikt.
Normalt r att vgens teoretiska veryta importeras frn Land-XML eller skapas via MBS i Geo.
Linjemodellen r ett filformat (*.lmd) som byggs upp av linjedata (*.lin), profildata (*.prf) samt en Geo fil (*.
geo) dr alla kantlinjer finns representerade som brytlinjer.
Vid import av linjemodell frn Land-XML skapas en linjemodell automatiskt med linjedata (*.lin), profildata
(*.prf).
Vid skapande av linjemodell p annat stt mste linjedata (*.lin), profildata (*.prf) samt en Geo fil (*.geo)
anges.
Mjlighet finns att importera verbyggnadsinformation frn OVB fil. En OVB fil kan skapas i Novapoint
eller Anpakke. Data | Importera verbyggnadsdata.
En linjemodell innehller flera ingende komponenter och samband. Fr att f verblick ver dessa finns
en trdstruktur som hjlp vid inmatning och redigering.
9.391
Geo
LMD-fnstret
Vyer
Bildskrmen delas in i ett antal vyer d en linjemodell redigeras:
LMD-trdvyn
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i linjemodellen
Grafiska vyn
Den grafiska vyn r indelad i flikar som visar tvrsektionsdata, plangrafik, 3D grafik, linjedata (*.lin)
och profildata (*.prf).
Datavyn
Under trdvyn och den grafiska vyn finns datavyn som visar en numerisk representation av valt
objekt i trdvyn.
LMD-trdet
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i linjemodellen. Via trdet administreras hela
linjemodellen. Genom att klicka i trdet aktiverar man inmatning och redigering av detaljer i
beskrivningen.
Navigering i trdet
Vnsterklick p + tecken expanderar en nod i trdet.
Vnsterklick p - tecken reducerar en nod i trdet.
Vnsterklick p en komponent, en lagertjocklek, terrassinstllningar etc. ppnar aktiverar datavyn
fr motsvarande komponent fr inmatning och redigering.
Se ven trdvyer
75
LMD-objekt
Linjekoder
9.392
Vghantering
Linjekoder skapas automatiskt vid Land-XML-import fr att visa vilka linjekoder som finns
representerade i Land-XML-filen. Denna lista r inte kopplad till ngra funktioner.
Kodgrupper
Vid import av Land-XML s r det vanligt att t.ex. innerslnten har olika linjekoder. Kodgrupper anvnds
fr att kunna styra de olika linjekoder (element) som verbyggnadslagren skall anslutas till.
Ytterslntslutingar
9.393
Geo
Funktionen ytterslntslutningar r fr nrvarande inte implementerad.
verbyggnadsskikt
Hr finns mjlighet att lgga till och ta bort verbyggnadslager.
Vid yttre riktning definieras om verbyggnadslagret ska frlngas mot t.ex. innerslnt
eller stoppas vid den yttre kod som anges under skiktkodning. Vid stopp finns ven
mjlighet att ange en lutning. Riktning anvnds fr att beskriva om verbyggnaden ska
vara parallell med verytan eller om den ska anslutas direkt mellan den yttre kod och
inre kod som anges under skiktkodning.
Vid mittremsa definieras om verbyggnadslagret ska stoppas mot inre kod, anslutas mot inre kod p
andra sidan mittremsan, vara parallell med verbyggnaden eller frlngas till centrumlinjen.
9.394
Vghantering
verbyggnadstrukturer
Hr mste den linje kod som r i centrum anges. Vid import av Land-XML s r normalt
centrumkoden samma som Land-XML-modellens namn. Linjemodellen r frberedd fr
att kunna hantera flera verbyggnader, t.ex. en fr vg och en fr cykelbana men
denna funktion r inte klar fr anvndning.
Skiktkodning
9.395
Geo
I linjemodellen finns mjlighet att styra verbyggnadshanteringen via linjekoder.

Slntkod r den kod eller kodgrupp dr man vill att verbyggnaden ska ansluta.
Yttre kod r den kod eller kodgrupp dr man vill att verbyggnaden ska stoppas.
Inre kod r den kod eller kodgrupp dr man vill att verbyggnaden i mittremsan ska
stoppas.
Det r hr det finns mjlighet att infoga fler sektioner (lngdmtning) fr att kunna
hantera t.ex. olika lagertjocklekar eller start och slut p slntkilar.
Skiktdjup
9.396
Vghantering
Hr anges de olika lagertjocklekarna fr verbyggnaden. Lagertjocklekarna interpoleras

mellan olika sektioner s att det kan ske en utspetsning mellan olika lagertjocklekar.
Terrass
Hr finns mjlighet att ange en annan terrasslutning n verbyggnadens lutning samt

mjlighet att ange parametrar fr terrassbegrnsning. Terrasslutningarna interpoleras
mellan olika sektioner.
9.397
Geo
Slntkilar
Ange kod fr start och lutning av inre eller yttre slntkil.
9.398
Vghantering
Djupskrning
Ange startkod, djup under startkod, stoppkod och lutning fr djupskrning
(djupsprngning). Lutningarna interpoleras mellan olika sektioner.
9.399
Geo
Berkningsintervall
Ange startsektion och slutsektion fr linjemodellen. Ange ven det intervall som ska
visas i tvrsektionsvyn. Berkningsintervall har ingen funktion i GeoPad.
9.400
Vghantering
9.6
Modifiering av sektionsfil
9.6.1
Modifiera punkter i sektionsfil

Anvnd denna funktion fr att ndra eller radera punkter med vissa speciella egenskaper. Denna funktion
arbetar mot hela det aktiva dokumentet, eller delar av det. Vlj Data | Modifiera sektioner fr att ppna
dialogen.
Val
Hr vljer du vilka punkter som skall ndras eller raderas. Urvalet kan gras p tre olika stt.
Alla:
Alla punkter i dokumentet kommer att raderas/modifieras.
Filter:
Stt upp filter fr vilka punkter som kommer att raderas/modifieras. Om du stter upp fler filter mste
villkoren i alla filter uppfyllas fr att punkten skall behandlas.
[Lgg till filter]
[Editera filter]
[Ta bort filter]
Filterlistan:
9.401
Geo
Rckvidd:
Ange den frsta och sista sektionen i dokumentet som skall raderas/modifieras. Alla punkter i intervallet
behandlas.
Lager:
Ange den eller de lager dr punkterna ska raderas/modifieras.
ndra
Hr anger du vilken modifiering som skall gras av de punkter som uppfyller kriterierna i Val.
Operation:
Stt
Stt valt flt till ett nytt vrde. Om vrdet anges som * i numeriska flt kommer punktnumrets vrde
att sttas.
Addera
Multiplicera
Dividera
Prefix
Suffix
Radera text
Flt:
Vrde:
Knappar
[ndra]:
[Radera]:
[ngra] och [Gr om]:
Dessa har samma funktion som de vanliga knapparna i verktygsfltet, men eftersom de inte gr att
[OK]:
Stnger dialogen.
Se ven: Koordinathantering 91 , Koordinatfiler
Modifiera sektioner i sektionsfil 405
110
, Sk och ndra
71
, Modifiera lager i sektionsfil
403
9.402
Vghantering
9.6.2
Modifiera lager i sektionsfil

Anvnd denna funktion fr att ndra eller radera lager i den aktiva sektionsfilen. Denna funktion arbetar
mot hela det aktiva dokumentet, eller en vald rckvidd. Vlj Data | Modifiera sektioner fr att ppna
dialogen.
Aktuella lager
Hr vljer du vilka lager som skall ndras eller raderas. r namnet p lagret i gr frg s finns inte det
lagret i dokumentet. Har du valt rckvidd s sks lagret enbart i det valda intervallet.
Rckvidd
Hr vljer du mellan vilka sektioner du vill gra ndringen. Ej vald innebr att man arbetar mot hela
dokumentet.
Knappar
[Infoga lager]:
Infogar det valda lagret.
[Radera lager]:
Raderar det valda lagret.
[Stt lagerbeskrivning]:
Visar en dialog dr du kan skriva in en ny beskrivning fr det valda lagret.
[ngra] och [Gr om]:
ngra eller gr om senaste frndring.
9.403
Geo
[OK]:
Stnger dialogen.
Modifiera sektioner i sektionsfil 405
110
, Sk och ndra
71
, Modifiera punkter i sektionsfil
401
9.404
Vghantering
9.6.3
Modifiera sektioner i sektionsfil

Anvnd denna funktion fr att ndra sektioner. Denna funktion arbetar mot hela det aktiva dokumentet.
Vrde
Hr anger du vilket vrde som ska adderas till varje sektion.
Rckvidd
Hr vljer du mellan vilka sektioner du vill gra ndringen. Ej vald innebr att man arbetar mot hela
dokumentet.
Knappar
[Addera till sektion]:
Adderar vrdet till valda sektioner.
[ngra] och [Gr om]:
[OK]:
Stnger dialogen.
Modifiera lager i sektionsfil 403
110
, Sk och ndra
71
, Modifiera punkter i sektionsfil
401
9.405
Geo
9.7
Sektioner utmed linje

Den hr funktionen anvnds fr att berkna sektionspunkter i ett givet intervall lngs en linje. Man kan
antingen berkna punkter med fasta sidomtt eller skrningspunkter med sidolinjer. Resultatet kan
antingen lagras som koordinater eller som tvrsektioner, dessutom kan en rapport skapas. ppna
linjefilen och vlja Data | Sektioner utmed linje fr att anvnda funktionen.
Hjder berknas frn profildata och skevningsdata om det finns en prf-fil och skv-fil med samma namn
som lin-filen i projektet.
Vlj frst om punkterna ska berknas med fasta sidomtt eller om skrningar med sidolinjer ska
berknas (mjliggr varierande sidomtt).
Fasta sidomtt
Centrumpunkter
Berknar punkter i centrumlinjen (dvs sidomtt = 0). Punkterna kommer att numreras med
lngdsektionen (gller om man sparar som koordinater).
9.406
Vghantering
Centrumpunker.
Sidomtt
Berknar punkter med de angivna sidomtten fr vnster och hger sida. Ange negativa vrden fr
vnster sida och positiva fr hger sida om centrumlinjen (genom att ange sidomtten med samma
tecken kan man kan berkna punkter p samma sida om centrumlinjen). Punkterna kommer att
numreras med lngdsektionen och som prefix stts en minustecken fr vnster sida och ett plustecken
fr hger sida (gller om man sparar som koordinater).
Punkter med fasta sidomtt.

Rapport
Rapporten redovisar sektion, sidomtt, koordinater, bring och skevning.
Rapport frn berkning med fasta sidomtt.
Skrning med sidolinjer

Fr att vlja sidolinjer klickar man p knappen
. I den rad som tnds upp kan man antingen skriva in
9.407
Geo
filnamnet direkt eller klicka p vlj-knappen till hger,
Man kan vlja flera filer direkt genom att markera dem i fildialogen (klicka p vlj-knappen).
Sk skrningar med varje sidolinje separat

Funktionen berknar skrningspunkter med alla sidolinjer som vljs. Skrningarna berknas i det intervall
som anges. Punkterna kommer att numreras med lngdsektionen och som prefix stts en minustecken
fr vnster sida och ett plustecken fr hger sida (gller om man sparar som koordinater).
Skrning med sidolinjer.

Sk skrning nrmast centrumlinjen
Funktionen berknar skrningspunkter med alla sidolinjer som vljs men redovisar endast den punkt som
ligger nrmast centrumlinjen. Skrningarna berknas i det intervall som anges. Punkterna kommer att
numreras med lngdsektionen och som prefix stts en minustecken fr vnster sida och ett plustecken
fr hger sida (gller om man sparar som koordinater).
En rapporten skapas fr varje sidolinje. I rapporten redovisas (fr varje skrningspunkt) elementnummer,
lngdsektion och bring fr bde huvudlinjen (HL) och sidolinjen (SL). Dessutom visas sidomtt och
koordinater fr punkterna.
9.408
Vghantering
Alternativmtt och sidobegrnsning

Sidobegrnsning anger det mtt som programmet sker en skrning med sidolinjer inom. Hittar
programmet inte ngon skrning inom detta mtt anvnds istllet alternativmttet. Anvnd negativa
vrden fr vnster sida om centrumlinjen i linjens riktning.
Rapport frn berkning med skrnings med sidolinjer.
Berkningsintervall
Startsektion och slusektion
Ange inom vilka lngdsektioner som berkning ska ske.
Intervall
Ange sektionsintervall fr berkning punkterna.
9.409
Geo
Redovisning
Resultatfil
Man kan vlja att lagra de berknade punkterna antingen som koordinater eller som tvrsektioner. Fr
koordinater anvnds .geo-formatet och fr tvrsektioner .sec-formatet. Se ven koordinater 110 och
tvrsektioner 429 .
Nr man lagrar som koordinater kan man vlja att antingen lagra tangentbring eller tvrfall. Denna
information hamnar i flten specialkod och remark.
Tangentbring
Centrumlinjens bring lggs i remark-fltet och specialkoden stts till B. Denna information kan
anvndas fr att vrida symboler och texter i enlighet med en linje. Se t.ex. infoga text/symbol i
ritning 211 .
Tvrfall
Tvrfallet hmtas frn skevningsfilen (skv) som ska ha samma namn som linjen, specialkoden
stts till CF. Om vnster och hger sida har olika skevning skrivs inget vrde.
Vid export till Bever-formatet anvnds tvrfallsinformationen, se ven Bever 292 .
Rapporter
Kryssa i rutan [Skapa rapport] fr att generera en rapport ver berknade punkter.
Innehllet i rapporten beror p valet av punkter att berkna.
Se ven allmnt om linje, profil, skevning
375
, linjedata
377
9.410
Vghantering
9.8
Sektion och sidomtt till koordinater

Den hr funktionen anvnds fr att berkna koordinater frn punkter som beskrivs med sektion och
sidomtt frn en linje. Indata till funktionen kan antingen vara en koordinatfil, en tvrsektionsfil eller
manuell inmatning. Resultatet redovisas i en rapport och en koordinatfil. ppna linjedokumentet frn
vilket berkning ska ske och vlj Data | Sektion och sidomtt till koordinater.
Indata
Vlj typ av indata till berkningen:
Hel fil
Alla punkter i den angivna filen kommer att berknas. Bde koordinatfiler (geo eller pxy) och
tvrsektionsfiler (sec, lsd, tsd, ksd, tts) kan anvndas som indata. Klicka p vlj-knappen,
fil bland de tillgngliga.
, fr att vlja
Punkter frn fil

Detta alternativ innebr att man vljer att berkna ett urval av punkter frn en fil. Bde koordinatfiler (geo
eller pxy) och tvrsektionsfiler (sec, lsd, tsd, ksd, tts) kan anvndas som indata. Klicka p vlj-knappen,
, fr att vlja fil bland de tillgngliga.
Val av punkter att berkna sker genom att man klickar p knappen [Nsta] fr att vxla sida i dialogen.
Dr visas ett inmatningsformulr fr punkter. Skriv in nskade punktnummer eller vlj ur listan genom att
klicka p pilen till hger i punktnummerfltet.
9.411
Geo
Koordinatflten fylls automatiskt i nr en punkt har valts.

Ange koordinater
Alternativet innebr att man matar in data fr punkterna. Klicka p knappen [Nsta] fr att vxla sida i
dialogen, dr visas inmatningsformulret fr koordinaterna.
Om en sidolinje har valts kan sidomtt antingen ges relativt centrumlinjen eller mot sidolinjen.
Sidolinje
Man kan vlja att relatera sidomtten till en sidolinje istllet fr till centrumlinjen. Skriv in namnet p
sidolinjen eller klicka p vlj-knappen,
Hjder
Det finns ett antal olika val fr hur hjder ska berknas fr punkterna.
Ingen hjd
Inga hjder berknas.
Hjd frn indata
Hjder hmtas frn indatafilen.
Teoretisk hjd
Hjder stts till berknade teoretiska hjder fr angiven sektion/sidomtt med hnsyn tagen till
skevning/bombering.
Differens mellan indata och teoretisk hjd
Hjdkoordinater stts till skillnaden mellan hjdkoordinaten i indatafilen och den teoretiska hjden.
Summa av indata och teoretisk hjd
Hjdkoordinater stts till summan av hjdkoordinaten i indatafilen och den teoretiska hjden.
Kodning
Vlj hur punktkoden ska sttas fr de berknade punkterna.
Ingen kod
Kodfltet lmnas blankt.
Frn indata
Koden kopieras frn punkterna i indatafilen.
Tangentbring i CL
Centrumlinjens bring stts i fltet fr punktkod.
Redovisning
Frutom en koordinatfil med berknade punkter kan det ven skapas en rapport.
9.412
Vghantering
375
, linjedata
377
9.413
Geo
9.9
Koordinater till sektion och sidomtt

Den hr funktionen anvnds fr att berkna sektions och sidomtt relativt en linje frn koordinater. Indata
till funktionen ges antingen som en koordinatfil eller genom manuell inmatning. Resultatet redovisas i en
rapport och en koordinat- eller tvrsektionsfil. ppna linjedokumentet frn vilket berkning ska ske och
vlj Data | Koordinater till Sektion och sidomtt .
Indata
Vlj typ av indata till berkningen:
Hel fil
Alla punkter i den angivna koordinatfilen (geo eller pxy) filen kommer att berknas. Klicka p vljknappen,
Punkter frn fil

Detta alternativ innebr att man vljer att berkna ett urval av punkter frn en koordinatfil (geo eller pxy)
Klicka p vlj-knappen,
Val av punkter att berkna sker genom att man klickar p knappen [Nsta] fr att vxla sida i dialogen.
Dr visas ett inmatningsformulr fr punkter. Skriv in nskade punktnummer eller vlj ur listan genom att
klicka p pilen till hger i punktnummerfltet.
9.414
Vghantering
Sektionskoordinaterna fylls automatiskt i nr en punkt har valts.

Ange koordinater
Alternativet innebr att man matar in data fr punkterna. Klicka p knappen [Nsta] fr att vxla sida i
dialogen, dr visas inmatningsformulret fr koordinaterna.
Sidolinje
Om en sidolinje har valts redovisas sidomtt bde frn centrumlinjen och sidolinjen i rapporten.
Begrnsning
Hr kan gras ett urval av punkter som ska berknas med hjlp av begrnsande mtt relativt
centrumlinjen. Enbart de punkter som faller inom begrnsningen berknas. Observera att mtt p vnstra
sidan ska vara negativa.
Hjder
Det finns ett antal olika val fr hur hjder ska berknas fr punkterna.
Ingen hjd
Inga hjder berknas.
Hjd frn indata
Hjder hmtas frn indatafilen.
Teoretisk hjd
Hjder stts till berknade teoretiska hjder fr angiven sektion/sidomtt med hnsyn tagen till
skevning/bombering.
Differens mellan indata och teoretisk hjd
Hjdkoordinater stts till skillnaden mellan hjdkoordinaten i indatafilen och den teoretiska hjden.
Tips! 'Differens mellan indata och teoretisk hjd' r mycket anvndbart nr man vill kontrollera en inmtt
yta mot ett teoretiskt lge. Genom att ange en alternativhjd fr profilen kan man jmfra punkternas
hjder mot en niv relativt den teoretiska profilen. Ange relativt mtt fr profilhjden (noll ger profilens
hjd).
Dessutom kan man stta toleranser fr punkternas avvikelser i hjd. Toleranserna anges med
absolutbelopp. I rapporten redovisas medelhjden (fr differenserna), standardavvikelse samt andelen
punkter som ligger utanfr toleransen, dessa punkter redovisas med ett utropstecken i rapporten.
9.415
Geo
Kodning
Vlj hur punktkoden ska sttas fr de berknade punkterna.
Ingen kod
Kodfltet lmnas blankt.
Frn indata
Koden kopieras frn punkterna i indatafilen.
Tangentbring i CL
Centrumlinjens bring stts i fltet fr punktkod.
Utdata
Vlj om de berknade punkterna ska lagras som koordinater (geo-format) eller som tvrsektionsdata
(sec-format).
Redovisning
Frutom en koordinatfil med berknade punkter skapas ven en rapport.
375
, linjedata
377
9.416
Vghantering
9.10
Inpassning av punkter till sektion

Den hr funktionen anvnds fr att passa in sektionspunkter som mtts lngs en linje till jmna
lngdsektioner. Genom att ange en korridor styr man hur mycket en punkts lge fr avvika frn den
tnkta lngdsektionen fr att den ska anses tillhra den. De berknade punkterna kan sparas antingen
som tvrsektioner eller som koordinater. I tidigare Geoversioner kallades funktionen 'Takymetrering'. En
frutsttning fr att funktionen ska fungera r att punkterna ligger ungefrligt i jmna intervall, i annat fall
kan man behva kra funktionen flera gnger fr olika delar av inmtningen.
Inmtta punkter lngs en linje.
Korrigerat lge till jmna lngdsektioner fr punkterna.

Frutom korridor kan ven sidobegrnsningar fr punkter att berkna anges.
9.417
Geo
Kllfil
Ange den koordinatfil som innehller de punkter som ska passas in till jmna sektioner.
Startsektion
Ange startsektion fr inpassningen.
Slutsektion
Ange slutsektion fr inpassningen.
Intervall
Ange med vilket intervall punkterna ska inpassas.
Max vnster/hger
Ange sidobegrnsingar fr de punkter som ska berknas. Ange negativt mtt fr vnster sida om linjen.
Lmna flten blanka fr att ta med alla punkter.
Korridor
Ange hur mycket punkternas lge i lngsled fr avvika frn den nskade lngdsektionen.
Halva mttet anvnds t vardera hllet, dvs en korridor p 1m innebr att punkterna kan ligga 0.5m fel t
vardera hllet fr att nd passas in till nskad sektion.
Sortera punkter enligt sidomtt
Om detta alternativ r valt kommer punkterna att sorteras frn vnster till hger enligt sidomttet. Annars
redovisas punkterna i den ordning de mtts in.
Utdata
Man kan vlja att lagra de berknade punkterna antingen som koordinater eller som tvrsektioner. Fr
koordinater anvnds .geo-formatet och fr tvrsektioner .sec-formatet. Se ven koordinater 110 och
tvrsektioner 429 .
Nr man lagrar som sektioner kan man ven styra i vilket lager punkterna ska hamna.
Se ven inpassning av punkter till profil
419
, allmnt om linje, profil, skevning
375
, linjedata
377
9.418
Vghantering
9.11
Inpassning av punkter till profil

Den hr funktionen anvnds fr att passa in punkter som mtts lngs en linje till parallella profiler
(terrngprofiler). Funktionen fungerar p liknande stt som inpassning av punkter till sektion 417 . Genom
att ange en korridor fr sidomtten styr man hur mycket en punkts lge i sidled fr avvika frn den tnkta
profilen fr att den ska anses tillhra den. Om man vill 'flytta in' alla punkter till centrumlinjen anger man
en korridor stor nog fr att tcka alla punkter.
Kllfil
Ange den koordinatfil som innehller de punkter som ska passas in till sidoprofiler.
Startsektion
Ange startsektion fr inpassningen.
Slutsektion
Ange slutsektion fr inpassningen.
Frn sidomtt
Ange sidomtt fr den frsta profilen som ska skapas.
Till sidomtt
Ange sidomtt fr den sista profilen som ska skapas.
Intervall, sidomtt
Ange med vilket intervall sidoprofiler ska skapas.
Begrnsning vnster/hger
Ange sidobegrnsingar fr de punkter som ska berknas. Ange negativt mtt fr vnster sida om linjen.
Lmna flten blanka fr att ta med alla punkter.
Korridor, sidomtt
Ange hur mycket punkternas lge i sidled fr avvika frn den nskade sidoprofilen.
Halva mttet anvnds t vardera hllet, dvs. en korridor p 1m innebr att punkterna kan ligga 0.5m fel t
vardera hllet fr att nd passas in till nskad profil.
Se ven inpassning av punkter till sektion 417 , allmnt om linje, profil, skevning 375 , linjedata 377 .
9.419
Geo
9.12
Skapa skevningsfil frn koordinater

Denna funktion skapar ett skevningsdiagram genom berkningar frn en angiven koordinatfil 110 .
Observera att koordinatfilen mste ha hjdkoordinater samt att profildata 383 mste finnas till linjen. Vlj
Data | Skapa skevningsfil frn koordinatfil frn ett aktivt linjedokument 377 . En ppna-dialog 17 visas
dr du vljer frn vilken koordinatfil skevning skall berknas.
Innan skevning berknas sorteras punkterna p varje sida linjen i sektionsordning. Det spelar allts ingen
roll om det r lspunkter eller om dom r knutna till linjer p ett annat stt. Fr att frbttra noggrannheten
i skevningsfilen interpoleras fler punkter fram p sidorna innan tvrfall berknas. Punkter interpoleras
fram i de sektioner dr linjen och/eller profilen bryter (punkterna 1 till 4 p linjen i figuren, profilen visas ej
hr) och fr varje punkt i koordinatfilen interpoleras en "tvillingpunkt" fram p motstende sida av linjen.
Interpolerade punkter r i figuren markerade med ett rtt S. Punkterna interpoleras fram mellan nrmast
omgivande punkter i sektion p samma sida linjen oavsett punkt/linjestrukturen i koordinatfilen. Trots
detta kan resultatet bli missvisande om radier frekommer i linjen, profilen eller sidolinjerna, du br d
sjlv frtta punkterna i dessa omrden innan berkning. Skevningen berknas sedan som lutningen frn
profillinjen ut till punkterna p respektive sida.
375
, skevningsfiler
390
9.420
Vghantering
9.13
GeoROG Linjemtning
Allmnt
I maskinstyrningssystemet GeoROG finns en srskild funktion fr att mta in jrnvg eller vg med
automatik. Tanken med detta r att man skall kunna rulla en vagn eller kra en bil utmed det objekt man
vill mta in och med automatik registrera mtningar i ett jmnt intervall. Funktionen kan ven anvndas
fr att styra en sprbunden maskin, exempelvis ett sprutlggningstg eller en sprriktningsmaskin.
Till maskinstyrningssystemet finns kopplat en tvrfallsgivare som kontinuerligt registrerar den lutning som
vagnen/bilen har i den aktuella punkten. Denna information lagras tillsammans med vriga
inmtningsdata, d v s lngd, horisontalvinkel, vertikalvinkel och eventuell kod. Dessutom erfordras en
teoretisk vglinje som beskriver objektet. Denna anvnds bde fr den automatiska registreringen
(lngdmtningen i linjen styr intervallet fr registreringen) och fr att med hjlp av lutningen frn
tvrfallsgivaren korrigera den inmtta punkten fr prismastngens lutning. Vid inmtning av jrnvg
mste det ven finnas en aktuell profillinje eftersom ven denna pverkar planlgesberkningen. Detta r
inte ndvndigt vid vginmtning.
D maskinstyrningssystemet krs visas kontinuerligt den inmtta punktens sektion, sidomtt och
hjdavvikelse mot den teoretiska linjen upp. Korrektion fr prismastngens lutning grs d i realtid.
Denna berkning mste ven kunna gras i efterhand och detta grs d med funktionen GeoROG
Linjeinmtning.
Jrnvg
Utgngsdata
Brja med att koordinatberkna den inmtta filen (se koordinatberkning). Se till att den aktuella lutningen
finns registrerad i anmrkningskolumnen och att TF (tvrfall) finns registrerat i Sp.kod-kolumnen. Spara
resultatet i en valfri fil. Resultatet som fs efter koordinatberkningen r inte det slutgiltiga resultatet
eftersom man nnu inte tagit hnsyn till prismastngens lutning.
ppna upp och kontrollera bde den aktuella planlinjen och profilen fr den strcka dr mtningen r
gjord. Se till att de bda tcker den strcka som r inmtt. Fr att berkningen skall fungera mste bda
dessa filer ha samma namn. Spara filerna efter eventuella frndringar.
Berkning
Se till att den aktuella planlinjen finns ppnad i ett grafikfnster och r aktiv. G till Data|GeoROG
Linjeinmtning|Jrnvg.
Mtta punkter lngs linjen
Hr anges namnet p den fil som innehller de inmtta punkterna utmed linjen. De r sedan
9.421
Geo
tidigare koordinatberknade och filen r sledes en koordinatfil (.geo eller .pxy).

Signalhjd
Eersom de inmtta punkterna skall korrigeras beroende p om prismastngen eventuellt har lutat vi
inmtningen mste man hr ange den hjd i meter som stngen hade vid inmtningstillfllet.
Endast en signalhjd kan anges per fil. Vid berkningen tas hnsyn till vilket lutningsvrde som str
i anmrkningskolumnen i koordinatfilen.
Sprvidd
Vid sprinmtning varierar planlget fr var profilen skall rknas ifrn. Vid radier anges profilhjden
alltid vid innerrl och p rakstrckor anges den vid vnster rl i sprets lngdriktning. Den vagn
som anvnds vid sprinmtning med GeoROG har en centriskt monterad prismastng. Vagnen r
konstruerad fr normal sprvidd varfr man vet att sprvidden r 1,5 meter. Fr att minska risken
fr fel kan detta vrde inte ndras.
Skapa koordinatdokument
Vljer man att ha denna ruta ikryssad vid berkningen skapas ett koordinatdokument dr de
berknade punkterna ligger exakt i sprets centrum och med en absolut berknad hjd. (Jmfr
med den koordinatfil som skapas vid den normala koordinatberkningen). Dokumentet blir av typen
geo.
Skapa tvrsektionsdokument
Vljer man att ha denna ruta ikryssad vid berkningen skapas ett tvrsektionsdokument som
innehller punkter med relativa koordinater till sprlinjen. Resultatet blir sledes en fil innehllande
lngdsektion, sidomtt och relativ hjd (frn teoretisk profil) fr samtliga inmtta punkter. Xkoordinaten och Y-koordinaten lagras ocks. Dokumentet blir av typen sec.
Skapa rapport
Vljer man att ha denna ruta ikryssad vid berkningen skapas en textrapport som innehller bde
relativa koordinater (lngsektion, sidomtt, avvikelse frn teoretisk profil) och absoluta koordinater
(X, Y, Z). Denna rappprt kan exempelvis anvndas som underlag fr sprriktning eller som
redovisning av slutinmtning av ett spr. Dokumentet blir av typen rep.
Vg
Utgngsdata
Brja med att koordinatberkna den inmtta filen (se koordinatberkning). Se till att den aktuella lutningen
finns registrerad i anmrkningskolumnen och att TF (tvrfall) finns registrerat i Sp.kod-kolumnen. Spara
resultatet i en valfri fil. Resultatet som fs efter koordinatberkningen r inte det slutgiltiga resultatet
eftersom man nnu inte tagit hnsyn till prismastngens lutning.
ppna upp och kontrollera bde den aktuella planlinjen och eventuella profilen fr den strcka dr
mtningen r gjord. Se till att de bda tcker den strcka som r inmtt. Skall profillinje anvndas mste
denna ha samma namn som planlinjen. Spara filerna efter eventuella frndringar.
Berkning
Se till att den aktuella planlinjen finns ppnad i ett grafikfnster och r aktiv. G till Data|GeoROG
Linjeinmtning|Vg.
Mtta punkter lngs linjen
Hr anges namnet p den fil som innehller de inmtta punkterna utmed linjen. De r sedan
tidigare koordinatberknade och filen r sledes en koordinatfil (.geo eller .pxy).
Signalhjd
Eftersom de inmtta punkterna skall korrigeras beroende p om prismastngen eventuellt har lutat
vi inmtningen mste man hr ange den hjd i meter som stngen hade vid inmtningstillfllet.
Endast en signalhjd kan anges per fil. Vid berkningen tas hnsyn till vilket lutningsvrde som str
i anmrkningskolumnen i koordinatfilen.
Sprvidd
Vid inmtning av vg anvnds ingen sprvidd (se Jrnvg) utan vrdet r satt till 0 och en eventuell
profil frutstts ligga i samma planlge som planlinjen. Fr att minska risken fr fel kan detta vrde
inte ndras.
9.422
Vghantering
Skapa koordinatdokument
Vljer man att ha denna ruta ikryssad vid berkningen skapas ett koordinatdokument dr de
berknade punkterna ligger exakt i prismastngens frlngning och med en absolut berknad hjd.
(Jmfr med den koordinatfil som skapas vid den normala koordinatberkningen). Dokumentet blir
av typen geo.
Skapa tvrsektionsdokument
Fr att denna funktion skall ge ett resultat mste en profillinje finnas. Vljer man d att ha denna
ruta ikryssad vid berkningen skapas ett tvrsektionsdokument som innehller punkter med relativa
koordinater till den teoretiska vglinjen. Resultatet blir sledes en fil innehllande lngdsektion,
sidomtt och relativ hjd (frn teoretisk profil) fr samtliga inmtta punkter. X-koordinaten och Ykoordinaten lagras ocks. Dokumentet blir av typen sec.
Skapa rapport
Vljer man att ha denna ruta ikryssad vid berkningen skapas en textrapport som innehller bde
relativa koordinater (lngsektion, sidomtt, avvikelse frn teoretisk profil) och absoluta koordinater
(X, Y, Z). Dokumentet blir av typen rep.
Se ven Allmnt om linje, profil, skevning
375
9.423
Geo
9.14
Statistisk acceptanskontroll, SAK

Statistisk acceptanskontroll, eller SAK, r den nya standard som mste anvndas vid alla vgbyggen
enligt VG 94. Nu anges kraven oftast som riktvrden med acceptansintervaller istllet fr som tidigare,
med minimi- och maximivrden. Det r meningen att SAK praktiskt ska hantera de frhllanden som kan
orsaka slumpmssiga mtfel som inte beror p det inmtta objektet (exempelvis den "mnskliga faktorn"
eller mtutrustningen).
Tillvgagngsstt
Fr att kunna initiera ett SAK- projekt s mste du ha en vglinjefil (LIN) med tillhrande profildata (PRF)
och skevningsdiagram (SKV). ppna sedan vglinjen och vlj menyalternativet Data | Statistisk
acceptanskontroll | Initiera. Du fr upp en dialog dr du ska ange vgens bredd, profildata-filen och
skevningsdiagramet. Ni som r bekanta med SAK br notera att hela vgbredden ska anges, eftersom
Geo automatiskt drar bort en halvmeter p varje kant. Nr du skrivit in alla data trycker du [OK] och en
acceptanskontrollsinitieringsfil (ACI) skapas. Den innehller bredd, profildata, skevningsdiagram och
objektindelningen av vgen. ACI-filen r krypterad och skrivskyddad fr att ingen ska kunna ndra p den
eller rka radera av misstag. Samtidigt skapas ven en textrapport med de data som lagrats. Den r det
tnkt att man ska skriva ut fr underskrifter av byggherre och entreprenr. Detta ska sedan vara ett bevis
p att allt gick rtt till vid initieringen. Skulle du vilja se p resultatet av en initiering vid ett senare tillflle s
kan du antingen spara rapportdokumentet eller g p menyalternativ Data | Statistisk
acceptanskontroll | Visa vid det senare tillfllet.
Nr ett lager av ett objekt r frdigt fr kontroll vljer du menyalternativet Data | Statistisk
acceptanskontroll | Slumpa punkter. Du fr nu upp en dialog dr du ska ange vilket objektnummer som
r klart (se Initieringen fr objektindelningen), och hur stor sannolikheten r p 6 fr att objektet ska
kontrolleras. Det vill sga en 3:a ger 50% chans, en 4:a ger 66,7% chans och s vidare. Ifall objektet ska
mtas skapas en koordinat fil med punkter slumpvis utsatta p objektets yta. (Om du hellre slumpar vilka
objekt som ska mtas sjlv s r kan du ange sannolikhet 6 eller hgre fr att generera den slumpade
filen.) Detta r din referensfil och innehller 48-52 punkter i plankoordinater. Referensfilen ska du sedan
stta ut och sedan mta in hjdkoordinaterna fr dessa punkter. Filen som du mter in anvnder du
sedan vid det avgrande momentet, Data |Statistisk acceptanskontroll | SAK Resultat. Hr jmfrs
referensfilen med den inmtta filen och vglinjen. Sedan redovisas sektion/sidomtt samt differensen i
plan och hjd fr alla punkter. Hr redovisas ven de tv kriterievariablerna Standardavvikelse och
Stickprovsmedelvrde. Sen r det bara att kontrollera resultatet mot dina acceptanskriterier.
Initiera
Initiering av ett SAK projekt. Observera att profildata och skevningsdiagram mste finnas. Skapar den
ndvndiga acceptanskontrollsinitieringsfilen som r ndvndig fr att kunna anvnda vriga SAK
funktioner. Skapar ven en rapport med initieringen som ska skrivas under av byggherre och entreprenr.
Vlj Data | Statistisk acceptanskontroll | Initiera fr att ppna dialogen.
Steg 1: Vlj typ av acceptanskontroll.
Hr kan du vlja vilken typ av acceptanskontroll som skall gras. Anledningen till detta r att ett
revideringsfrslag r ute p remiss och Geo stder bda alternativen. I det ldre alternativet delas
9.424
Vghantering
avsnittet automatiskt upp i objekt med lmplig area.

SAK
SAK enligt gllande regler
SAK, Vg 94 remissfrslag
SAK enligt remissfrslag
Initiera en ny kontrollfil
Endast fr remissfrslaget. Med detta alternativ kan du skapa en ny initiering, annars fr du
mjlighet att ppna och redigera en befintlig initiering.
Steg 2: Initiera acceptanskontrollen.
Fr bda typerna av SAK skall fljande data anges.

Profildata
Hr anger du namnet p den fil som innehller de profildata som hr till vglinjen.
Skevningsdiagram
Hr anger du namnet p den fil som innehller det skevningsdiagram som hr till vglinjen.
Kontrollavsikt
Ange vad fr slags kontroll som ska utfras. Nivkontroll av terrassyta ger p nsta sida mjlighet
att ange materialtyp enligt Vg 94 tabell 1.4-4. Nivkontroll av obundet brlager ger p nsta
dialogsida inmatning av lagertyp.
Vgbredd
Hr anger du vgens bredd i meter. Geo skter om borttagningen av en halvmeter p varje kant, s
se till att ange den fullstndiga bredden p vgen. Negativt vrde r p vnstra sidan av vglinjen i
sektions riktning.
Start/slut sektion
Ange vilken del av vgen som kontrollen skall gras p.
I remissfrslaget skapas flera objekt valfritt, och man har ven mjlighet att vlja riskniv. Dialogen
innehller d ven en lista ver objekten. Fljande instllningar tillkommer d.
9.425
Geo
Urvalsrisk
Hr anger riskniv fr att kontrollen kan vara missvisande fr bestllaren. Lg risk innebr <10%
och hg risk <30%. Den hgre risknivn kan anvndas fr sm objekt, eller som en "bonus" vid
strre objekt dr entreprenren visat gott resultat i redan kontrollmtta objekt. Den hgre risknivn
ger att frre kontrollpunkter mts.
Area
Hr visas arean fr kontrollobjektet, detta styr delvis antalet kontrollpunkter.
Antal punkter
Nr du anger vriga parametrar fresls ett antal punkter som skall mtas. Detta antal kan du
ndra hr, dock kan du aldrig ange ett mindre antal n Geo freslr.
Objektlistan
Hr de kontrollobjekt du lagt till i listan, anvnd knapparna nedan fr att lgga till eller ta bort objekt.
Lgg till/Ta bort
Klicka [Lgg till] fr att lgga till ett nytt objekt i listan med de data som angetts i vriga kontroller.
Klicka [Ta bort] fr att ta bort det markerade objektet ur listan.
Steg 3: Vlj typ av material p ytan som skall kontrolleras
Vlt typ av yta i dialogen och tryck sedan [Slutfr].
9.426
Vghantering
Slumpa punkter
Nr ett objekt r frdigt fr kontroll anvnder du den hr funktionen fr att se om det skall mtas eller inte,
i remissfrslaget mts alla objekt. Om det ska mtas skapas en koordinatfil med 48-52 punkter slumpvis
utsatta p objektets yta. Detta blir din referensfil som du ska stta ut och sedan mta in hjderna p. Fr
remissfrslaget slumpas punkterna direkt, fr den ldre varianten ppnas en dialog dr objekt och
sannolikhet skall anges. Vlj Data | Statistisk acceptanskontroll | Slumpa punkter fr att starta
funktionen.
Objekt
Hr anger du vilket objekt som r frdigt. Objektnumreringen kan du se med menyalternativet Data
|Statistisk acceptanskontroll | Visa
om du inte kommer ihg det. Inom parenteserna p sidan visas de giltiga objektnumren.
Sannolikhet
Hr anger du sannolikheten fr att objektet ska mtas. Ange en siffra mellan 0 och 6 som r det
antal chanser av 6 mjliga som gr att objektet ska mtas. Skulle du ange en 4:a ger det allts 4
chanser p 6, d.v.s. 2/3 eller cirka 66,7% chans.
SAK Resultat
Nr du mtt in punkterna i ett objekts referensfil anvnder du denna funktion fr att kontrollera om det r
godknt. D du angett referensfil och inmtt fil s berknas data och redovisas som sektion/sidomtt
samt differens i XYZ-led fr alla punkter. Plandifferensen rknas mellan referensfilen och den inmtta
filen medan hjddifferensen rknas frn vglinjens hjddata p den inmtta punkten. ven de tv
kriterievariablerna Standardavvikelse och Stickprovsmedelvrde redovisas. Se till s att punkterna i
referensfilen och den inmtta filen har samma punktnummer.
9.427
Geo
Objekt
Hr anger du vilket objekt som r inmtt. Objektnumreringen kan du se med menyalternativet Data
| Statistisk acceptanskontroll | Visa om du inte kommer ihg det. Inom parenteserna p sidan
visas de giltiga objektnumren.
Referensfil
Hr anger du namnet p den fil som innehller de i objektet utslumpade punkter som skapats av
funktionen Data | Statistisk acceptanskontroll | Slumpa punkter, den s kallade referensfilen.
Inmtt fil
Hr anger du namnet p den fil som innehller de data som mtts in.
Objektets hjd relativt FV
Om det inte r det frdiga vgytan som mtts in anger du en hjdoffset hr. Denna ges med
negativt tecken om den inmtta ytan ligger under frdig vg.
Mer information om SAK

Metodbeskrivning fr statistisk acceptanskontroll (Dokument titel VVMB 908:1994) kan bestllas frn:
Vgverket, Sektion Service, 781 87 Borlnge, tfn 0243-755 00, fax 0243-755 50 (internt VV).
375
, linjedata
377
9.428
Vghantering
9.15
Tvrsektionsfiler, SEC
Frn och med version 12 av Geo finns ett nytt format fr tvrsektioner, sec. Detta format kan lagra alla
olika typer av tvrsektionsdata, oavsett om informationen kommer frn en volymberkning,
terrngsektionering eller vglinjeberkning.
Ett sec-dokument innehller ett sektionsobjekt fr varje tvrsektion i filen. Varje sektionsobjekt kan delas
in i ett eller flera lager fr t.ex. jord och berg. Indelning i flera lager anvnds frmst om
sektionsdokumentet skapats ur en volymberkning, annars anvnds oftast endast ett lager per sektion.
Varje lager kan best av ett antal sektionspunkter som bl.a. definierar sidomtt, hjd och kod.
Sektionsfiler kan visas i ett antal olika vyer:
Grafisk vy
Detta r standardvyn fr tvrsektioner. I den grafiska vyn visas en av tvrsektionerna i dokumentet.
Man kan stega mellan sektionerna genom att anvnda knapparna fr sektionsstegning,
.
Om plankoordinater finns tillgngliga i dokumentet kan sektionerna ven visas tillsammans med
plandata.
Grafisk 3D-vy.
Hr visas tvrsektionerna i dokumentet tredimensionellt. En frutsttning fr denna visning r att
plankoordinater finns tillgngliga i dokumentet, vid volymberkning och terrngsektionering rknas
plankoordinater alltid fram automatiskt.
Numerisk vy (trdvy)
Anvnd den numeriska vyn fr att redigera specifika data i dokumentet. Fnstret r uppdelat i en
trdvy som visar de tillgngliga tvrsektionerna med lagren och en inmatningsvy som visar
sektionspunkterna i det markerade lagret i trdvyn.
9.429
Geo
ldre format
ldre versioner av Geo skapar tvrsektionsfiler av olika typ vid olika tillfllen. Dessa filer kommer
hanteras som .sec-filer vid inlsning:
Kompletta sektionsdata, ksd-filer
Skapas vid volymberkning.
Terrngsektioner, tsd-filer
Skapas vid sektionering av en terrngmodell.
Lokala sektionsdata, lsd-filer
Skapas bl.a. av vissa vglinjefunktioner.
Tunnelterrngsektioner, tts-filer
Innehller inmtta tunnelsektioner.
Nr man vljer att spara en tvrsektionsfil kan man vlja att spara som ett av dessa ldre format. Detta
innebr dock att viss information kommer att g frlorad.
35
9.430
Vghantering
9.16
Extrahera sektioner
Denna funktion flyttar eller kopierar punkter frn en eller flera kllfiler till en mlfil. Olika filter kan sttas
upp fr vilka punkter som skall flyttas/kopieras. Vlj Funktion | Extrahera sektioner fr att ppna
dialogen. Funktionen arbetar direkt mot filer p disk och kan drfr inte ngras.
Filer
Kllfiler:
Mlfil:
Punkturval
Intervall:
Hr kan du ange max- och minvrden fr punktens sektionsmtt, sidomtt och koordinater. Om inget
anges tas alla punkter med.
Lager:
Bocka av de lager du inte vill ha med i extraheringen. Anvnd knapparna fr att markera alla eller fr att
avmarkera alla.
Koder
Filter:
Filtrera punkter efter kod, jokerteken som * och ? kan anvndas. Om ingen kod anges tas alla punkter
med.
Rckvidd:
Hr finns mjlighet att hmta punkter som ligger mellan vissa koder i varje sektion, ange begrnsande
9.431
Geo
koder. Funktionen brjar frn vnster i varje sektion och plockar punkter fr.o.m den punkt som har koden
som anges under 'frn kod' och slutar efter att punkten med koden som anges under 'till kod' ptrffas.
Om man i en normalsektion har kodat elementen fr t.ex. vgkant med VKV och VKH och sedan vill
plocka ut allting som ligger inom vgbanan kan man ange VKV i 'frn kod' och VKH i 'till kod' fr att
stadkomma detta. Det gr ven att ange samma kod i bda flten om koden anvnds p bda sidorna.
Funktionsknappar
[Kopiera]:
[Flytta]:
kllfilerna.
[Klart]:
Stnger dialogen.
Se ven: Sektionsfiler, SEC
429
9.432
Vghantering
9.17
Extrahera plankoordinater frn tvrsektioner

Denna funktion plockar ut plankoordinater ur en tvrsektionsfil. Filen mste innehlla berknade
plankoordinater. Plankoordinater stts vid volymberkning frn en mbs-fil och vid berkning av
tvrsektioner ur en terrngmodell. ppna tvrsektionsfilen och vlj Data | Extrahera plankoordinater fr
att ppna dialogen.
Lager att extrahera

Kryssa fr det eller de lager frn vilka plankoordinaterna ska hmtas.
Sammanbind punkter med samma kod i lngsled
Alternativet innebr att punkter med samma kod knyts ihop i lngsled, mellan sektionerna. Genom att
stta koder p elementen i normalsektionen i en massberkning kan man med den hr funktionen f
lngsgende linjer fr t.ex. en vg. Linjer knyts separat fr vnster och hger sida, dvs ven om samma
punktkod anvnds p bde vnster och hger sida knyts inte linjer som skr centrumlinjen. Om en viss
kod tillflligt saknas i en sektion blir det ett avbrott i linjen.
Sammanbind punkter i ytterkanterna
Sammanbinder ytterpunkterna i varje sektion.
Om plankoordinaterna ska anvndas fr att skapa en terrngmodell fr ett visst lager i tvrsektionsfilen
kan det vara bra att sammanbinda punkter i lngsled eftersom man d slipper f felaktiga trianglar som
skr tvrs ver sektionerna. Genom att sammanbinda ytterkanterna kan trianglar utanfr aktuellt omrde
elimineras. Genom att anvnda funktionen extrahera sektioner 431 kan man plocka ut ett avsnitt ur
tvrsektionerna.
Se ven: Sektionsfiler, SEC 429 och extrahera sektioner 431 .
9.433
Geo
9.18
Skapa profil frn tvrsektioner

Den hr funktionen anvnds fr att berkna en eller flera profillinjer ur tvrsektionsdata. Man vljer vid
vilket eller vilka sidomtt berkning ska ske och genom vilket lager i sektionsfilen man vill ha profilen.
Geo berknar hjden fr skrningen mellan lagret och sidomttet. ppna tvrsektionsfilen frn vilken
berkning ska ske och vlj Data | Berkna profil vid sidomtt.
Sidomtt att berkna genom

Hr vljer man vid vilket eller vilka sidomtt som berkning ska ske.
Sidomtt
Ange sidomtt, negativt fr vnster sida och positivt fr hger sida om centrumlinjen. Klicka p Lgg till
>> fr att lgga till sidomttet i berkningslistan. Om utdata r en teoretisk profil gr det inte att vlja fler
n ett sidomtt. Radera sidomtt ur listan genom knappen Tag bort <<.
Tvrsektionslager
Berkna punkter ur lager
Vlj frn vilket eller vilka lager som berkningen ska ske. Geo berknar skrning med dessa lager p valt
sidomtt. Om man vljer fler n ett lager kan resultatet endast sparas som terrngprofilsdata.
Hjdoffset
Genom att ange en hjdoffset kan profilen frskjutas i hjdled.
Berkna hjder relativt ett annat lager
Det finns mjlighet att berkna differensen mellan tv lager, ange i s fall det andra lagret hr. Resultatet
9.434
Vghantering
blir d hjden i frsta lagret (+offset) - hjden i andra lagret.
Utdata
Ange format fr utdata. Vljer man terrngprofil eller koordinater kan flera profiler p olika sidomtt
berknas samtidigt till en fil.
375
, profildata
383
9.435
Ledningar
10
Ledningar
10.1
Ledningsprofil, PRW
Ledningsprofildatafiler, prw-filer, innehller vertikal information om ledningar. Ledningarna delas in i
element som beskriver raklinjer eller cirkelbgar. Dokumentet kan innehlla en eller flera linjer
(centrumlinje och flera sidolinjer). Varje linje kan innehlla flera lager, dr varje lager r en linje som
representerar markytan eller en ledning fr t.ex. VA eller gas.
Struktur
Varje element i ledningsprofilen innehller fljande data:
Punktnummer
Sektion
Hjd
Radie

.
mun".
Kod
Kod fr punkten.
X
Anger punktens X-koordinat.
Y
Anger punktens Y-koordinat.
Linje
En linje ritas frn varje ibockad punkt till nsta punkt. Om rutan inte bockas i, visas detta grafiskt
som ett avbrott i linjen.
samt ett antal attribut
Kolumnerna fr attribut varierar beroende p vilken attribut 86 definitionsfil anvndaren har valt.
Med attributdefinitionsfilen standard.atr fr man tillgng till attributen Brunnstyp, Dimension, Rrtyp,
Anordningstyp, Markslag och Jordart/grund.
Vlj Redigera | Instllningar fr att vlja en attributdefinitionsfil. Om man vill gra egna
attributdefinitioner br man gra en kopia av en attributdefinitionsfil (t.ex. standard.atr) och spara med ett
annat namn, eftersom frdefinerade attributdefinitionsfiler skrivs ver nr man installerar om Geo.
Figuren nedan visar en ledningsprofil med brunnar och ventiler.
Brunnar frgstts och ritas upp till markytan utifrn det lager de tillhr.
Anordningstyper som t.ex. ventiler och brandposter ritas som smala streck en bit ovanfr markytan. Har
man kodfilen sbg2.cod vald och skriver in koden VA_VBP i kolumnen fr anordningstyp, ritas tillhrande
symbol fr brandpost.
Om man lgger in ledningsprofilen i en ledningsprofilritning kan Dimension, Rrtyp, Markslag och Jordart/
grund skrivas ut i ritningsformulret, se ven Skapa ledningsprofilritning 191 .
10.437
Geo
Exempel p ledningsprofil med brunnar och ventiler.
Vyer
Fr att vxla mellan grafisk och numerisk vy fr ledningsprofilen, g till Vyer | Grafisk vy eller Vyer |
Inmatningsvy eller anvnd ikonerna
respektive .
Grafisk vy
Visar ledningsprofilen grafiskt med dess ingende linjer, detta r standardvisningen fr
ledningsprofildokument. Om ledningsprofilen innehller plankoordinater (X, Y), kan man ven
visualisera den i planvyn.
o Plan
Endast synlig om linjen innehller plankoordinater
o Profilvy
Standardvisningsvy fr ledningsprofilen.
Numerisk vy
Visar ett inmatningsfnster med ledningsprofilens element representerade p enskilda rader.
Redigering, grafisk vy
Klicka p
eller vlj Vyer | Dokumentegenskaper fr att redigera den grafiska visningen av
ledningsprofilen.
10.438
Ledningar
Stt egenskaper enligt sidomtt

Egenskaper fr grafiken blir beroende av sidomtt; centrumlinjen ritas i en frg och sidolinjer i
andra frger.
Stt egenskaper enligt lager
Egenskaper fr hur grafiken ritas upp, blir olika beroende av det lager punkterna ligger i. Ingende
lager visas i olika frger.
Egenskaper
o Frg
Vlj frg.
o Linjebredd
Styr linjebredden p utritade linjer. Observera att linjebredder inte har ngon effekt p
skrmen utan bara anvnds vid utskrifter.
o Enkel linjetyp
Vlj linjetyp. Med detta alternativ kan man f den grafiska utformningen av linjen att bli tydlig
p datorskrmen.
o Dekorerad linjetyp Skala
Vlj mellan frdefinierade linjetyper som ven kan best av symboler. Skala fr linjetypen
anvnds frmst vid utskrifter.
Frdefinierade linjetyper fr ledningsprofiler finns, g till Redigera | Instllningar och vlj t.
ex. sbg2_proj.glt som aktiv linjetypsfil.
o Symbol Frg Skala
10.439
Geo
Hr kan man vlja symbol fr punkter som ingr i ledningsprofilen.

o Punktmarkeringar
Bocka i, fr att grafiskt visualisera punkter som ingr i ledningsprofilen.
o Hjder
Bocka i, fr att grafiskt visualisera hjder inskrivna i ledningsprofilen.
o Koder
Bocka i, fr att grafiskt visualisera koder inskrivna i ledningsprofilen.
Numerisk vy
Genom att hgerklicka p ett lager i trdet kan man ndra lager och ven texten som definierar lagret. I
figuren ovan kan man t.ex. ndra texten Linje 1 till gasledning.
Redigering, numerisk vy
Lgg till ledningsprofil-linje
Frn ledningsprofilens trd kan man lgga till sidolinjer till centrumlinjen.
Hgerklicka p 'Ledningsprofiler' hgst upp i trdet och vlj 'Lgg till ledningsprofil-linje...'. Skriv ett
sidomtt fr den nya ledningsprofillinjen. Obegrnsat antal sidolinjer kan lggas till.
Lgg till lager
Hgerklicka p en linje i trdet, och vlj 'Lgg till lager'. Specificera fr vilket lager linjen ska glla;
Markniv, Dagvatten, Spillvatten, Vatten, Kombinerat. De fyra typerna av vattenledningar r
indelade i tre grupper; projekterade och befintliga ledningar samt ledningar som ska tas bort
(slopas).
Man kan ven namnge egna lager som lggs in i dokumentet, till exempel gasledning.
Lgg till attribut
Skriv direkt i kolumnen eller hgerklicka p ett punktnummer i trdet och vlj 'Egenskaper'.
Fr varje linje som ingr i ett dokument fr ledningsprofiler, skapar Geo automatiskt ett lager som
representerar markytan.
Se ven Programinstllningar
191 .
80
, Attribut
86
, Egenskaper fr grafiska dokument
39
, Skapa profilritning
10.440
Terrngmodeller
11
Terrngmodeller
11.1
Allmnt om terrngmodeller
En terrngmodell r en digital representation av en yta, exempelvis en markyta, en schaktbotten, en
sjbotten eller liknande. Terrngmodellen utgrs av ett oregelbundet ntverk av trianglar mellan punkter
dr varje triangel betraktas som en plan yta. Punkterna utgr, tillsammans med linjer mellan punkterna,
indata vid skapande av terrngmodellen. Punkterna kan vara mtta i terrngen, exempelvis med
totalstation eller ekolod, men kan ocks vara teoretiska punkter ur en ritning eller liknande.
Terrngmodeller i Geo r av filtypen *.Trm.
Tillmpningar
Terrngmodellen kan anvndas till att berkna areor och volymer p olika objekt med hjlp av funktionen
volymberkning modell mot modell 458 . Med denna funktion kan ven differensmodeller 460 skapas.
Differensmodellen 460 r en terrngmodell som beskriver skillnaden mellan tv andra modeller.
Andra anvndningsomrden fr terrngmodeller r skapande av nivkurvor 450 , terrngsektioner 451 samt
terrngprofiler 452 .
Terrngmodellen r ven anvndbar fr visualisering av olika objekt, exempelvis visning av terrngen i
ett 3D- fnster 58 .
Indata
Terrngmodellen skapas frn punkter och linjer frn en eller flera koordinatfiler 110 . Modellens
verensstmmelse med det objekt den skall beskriva beror helt p dessa punkter och linjer. Eftersom
punkterna sammanbinds med plana ytor utgr terrngmodellen en frenkling av det beskrivna objektet,
endast i punkterna kan man med skerhet veta att modellen exakt verensstmmer med objektet. Drfr
r det viktigt att vlja punkternas positioner och mngd s att dessa p ett korrekt stt representerar det
aktuella objektet. I omrden med mnga variationer i hjd br punkterna placeras ttare, medan planare
ytor kan representeras vl med endast ett ftal punkter. Punkter br alltid placeras i objektets
extrempunkter, exempelvis krn, toppar, bottnar och gropar.
Brytlinjer
En ytterligare metod att styra terrngmodeller till att bttre representera objekt r att anvnda brytlinjer 444
. Samtliga linjer i de anvnda koordinatdokumenten betraktas vid berkningen som brytlinjer 444 vilka
pverkar berkningen s att linjerna alltid kommer att utgra triangelsidor i terrngmodellen. Detta
innebr att linjernas utseende garanterat bevaras i modellen.
Linjerna skall placeras s att de beskriver linjeformade fenomen i objekten, exempelvis vgkanter,
slntkrn och dikesbottnar. Anvndandet av brytlinjer 444 frhindrar svrfrutsgbara felaktigheter i
modellen, exempelvis triangelytor som gr tvrs ver ett dike, eller lnga jmna slnter som bryts ned.
Eftersom brytlinjerna 444 blir synliga i den frdiga terrngmodellen blir det ven lttare att knna igen sig i
modellen.
Se ven: Skapa terrngmodell 442 , Volymberkning modell mot modell

Nivkurvor 450 , Terrngsektioner 451 , Terrngprofiler 452
458
, Differensmodeller
460
11.441
Geo
11.2
Skapa terrngmodeller
Fr att skapa en ny terrngmodell vlj Arkiv | Nytt | Terrngmodeller | Terrngmodell (trm).
Terrngmodell kan ven skapas frn en ppen koordinatfil 91 , vlj Data | Skapa terrngmodell.
En terrngmodell skapas frn en eller flera koordinatfiler 91 . I dialogen finns en lista med filer tillgngliga
fr berkning.
Om terrngmodellen skapas frn en ppen fil lggs samtliga koordinatfiler 91 som r ppna i aktivt
fnster till i listan, i annat fall r listan tom frn brjan.
Lgga till filer i listan
Anvnd knappen [ Vlj ] fr att lgga till filer i listan. Knappen ppnar en dialog dr en eller flera filer kan
vljas. Endast filer av typen *.Geo samt *.Pxy kan vljas. De valda filerna lggs till i listan.
Markera filer fr berkning
Ur listan vljs filer fr berkning av terrngmodellen. Alla filer markerade med en bock kommer att ing i
terrngmodellen. Genom att klicka bort bocken framfr respektive filnamn kan filer uteslutas frn
berkningen.
Starta berkning
Anvnd knappen [ Skapa ] fr att starta berkningen av den nya terrngmodellen. En ny terrngmodell
skapas med data frn samtliga markerade filer i listan. Om inga filer r markerade eller listan r tom
hnder ingenting. Nr berkningen r slutfrd ppnas den nya terrngmodellen i ett nytt fnster.
Instllningar
Maxlngd p trianglar i ytterkant
Denna funktion kan anvndas om man skapar en terrngmodell frn data som beskriver ett omrde vars
ytterkanter buktar int. Trianglar som har ngon sida lngre n det angivna vrdet och dr ngon sida
utgr terrngmodellens ytterkant kommer att tas bort. Processen upprepas tills modellens ytterkant
endast bildas av trianglar med alla tre sidor kortare n det angivna vrdet. Genom att vlja ett lmpligt
vrde kan de flesta trianglar som verbryggar inbuktningarna, och drmed ligger utanfr det egentliga
modellomrdet, tas bort redan vid berkningen.
Onskade trianglar som trots detta finns kvar i terrngmodellen kan tas bort manuellt med hjlp av
redigeringsverktygen 447 .
Anges inget vrde lmnas terrngmodellen opverkad.
11.442
Terrngmodeller
Kontrollera frbindning med egen linje

Om denna funktion r vald d terrngmodellen skapas kommer trianglar dr alla tre punkter ligger p
samma brytlinje 444 och samtidigt ngon sida utgr terrngmodellens ytterkant att tas bort.
Denna funktion anvnds d data innehller brytlinjer 444 som utgr yttre begrnsningslinjer fr det
nskade modellomrdet. Trianglar utanfr dessa linjer tas bort.
Uppdelning av cirkelbgar i segment
Eftersom terrngmodellen endast kan innehlla raklinjer mste cirklar och bgar delas upp ett antal
kortare raka element, detta grs automatiskt. Toleransen anger hur stor skillnad det som mest fr vara
mellan bgens och den skapade rakbitarnas position. Ju mindre tolerans man vljer, desto fler rakbitar
blir det. Se figur nedan, dr toleransmttet r markerat med Tol.
Delning av brytlinjer i mindre delar

Fr att undvika att vldigt lngsmala trianglar bildas kan man stta ett maxmtt p hur lnga elementen i
brytlinjerna fr vara. Om ett element r lngre kommer det automatiskt delas upp i flera bitar.
Se ven: Allmnt om terrngmodeller
441
11.443
Geo
11.3
Redigera terrngmodeller
11.3.1 Brytlinjer
Brytlinjer anvnds fr att styra utseendet hos den frdiga terrngmodellen. Genom att beskriva strukturer i
terrngen med hjlp av linjer kan anvndaren frskra sig om att terrngmodellen skapas p ett korrekt
stt.
Triangulering
Vid berkningen av terrngmodellen skapas en optimerad triangelstruktur utan hnsyn till brytlinjer.
Resultatet av en sdan berkning r mycket svr fr anvndaren att frutsga, risken r stor att
onskade trianglar skapas, exempelvis triangelsidor som gr tvrs ver ett dike i stllet fr lngs med.
Drfr introduceras nya punkter i alla korsningar mellan triangelsidor och brytlinjer. Dessa punkters hjd
stts till respektive brytlinjes hjd i den aktuella positionen. De omgivande triangelsidorna ansluter
drmed till brytlinjen vilket innebr att brytlinjernas ursprungliga utseende bevaras i modellen.
Terrngmodell av dike utan brytlinjer
Terrngmodell av samma dike med brytlinjer lngs dikesbotten och kanter
Mtning
Vi inmtning av ett omrde med avsikt att skapa en terrngmodell br man strva efter att beskriva
strukturer i terrngen med hjlp av linjer. Vgkanter, dikesbottnar och slntkrn r lmpliga kandidater fr
mtlinjer. Fr att frbttra mjligheterna att stadkomma en terrngmodell med god verensstmmelse
med terrngen br anvndaren frska visualisera hur den frdiga modellen kommer att se ut. Detta
underlttas om man beskriver terrngen med linjer, eftersom terrngmodellen, ngot frenklat, kommer
att bildas som plana ytor som sammanbinder linjerna. Att frska frestlla sig hur trianglarna kommer att
skapas mellan en samling lsa punkter r mycket svrare.
Grafik
Brytlinjer i en terrngmodell kommer att ritas i en kontrasterande frg p skrmen. Detta innebr att ven
nr modellen r skapad kan brytlinjerna vara anvndbara, eftersom den hjlper anvndaren att knna
igen sig i terrngmodellen. En modell skapad frn enbart lsa punkter kan ltt uppfattas som ett virrvarr
av trianglar dr enskilda objekt r svra att identifiera.
Terrngmodell utan brytlinjer
11.444
Terrngmodeller
Samma terrngmodell med synliga brytlinjer
Indata
Samtliga linjer i de koordinafiler som anvnds vid berkningen kommer att betraktas som brytlinjer.
Se ven: Allmnt om terrngmodeller
441
, skapa terrngmodell
442
11.445
Geo
11.3.2 Stopplinjer
Stopplinjer r ett redigeringsverktyg som anvnds fr att ta bort onskade trianglar i en terrngmodell.
Linjer ritas p skrmen och alla trianglar som korsas av linjer tas bort. Verktyget r srskilt lmpat d man
vill ta bort mnga trianglar p en gng. Linjerna kan sparas i en egen koordinatfil 110 och importeras i
andra terrngmodeller, vilket ger mjlighet till rationellt arbete d flera terrngmodeller av samma omrde
skall skapas.
Verktyget
Anvnd knappen i menyn Verktyg fr att starta stopplinjeverktyget. Anvnd vnster musknapp fr att
ange startpunkt fr stopplinjen. Flytta muspekaren till nsta nskade punkt. En streckad linje visar
kontinuerligt den blivande stopplinjens lge. Anvnd vnster musknapp fr att placera nsta punkt i linjen.
En linje ritas och samtliga trianglar som korsas av linjen tas bort. Fortstt ange punkter med vnster
musknapp tills nskat resultat uppntts. Avsluta linjen genom att trycka p hger musknapp. En ny
stopplinje kan nu pbrjas.
Vid eventuella misstag kan ritade stopplinjer ngras. Avsluta aktuell stopplinje med hger musknapp och
vlj Redigera | ngra.
Lsa stopplinjer
Stopplinjer kan importeras frn koordinatfiler 110 . Vlj Data | Ls Stopplinjer. Valfri koordinatfil 110 kan
vljas. Filen kan vara stopplinjer exporterade frn en annan terrngmodell, men ven filer skapade p
annat stt kan anvndas. Den valda koordinatfilens 110 linjer lggs till bland terrngmodellens stopplinjer
och samtliga trianglar som korsas av ngon linje tas bort. ven denna tgrd gr att ngra med Redigera
| ngra.
Funktionen r mycket anvndbar d man arbetar med flera terrngmodeller ver samma omrde, dr
trianglar skall tas bort p samma platser i alla modeller.
Spara stopplinjer
Stopplinjer skapade i en terrngmodell kan sparas i en koordinatfil 110 . Vlj Data | Spara Stopplinjer.
Funktionen anvnds d man vill tillmpa terrngmodellens stopplinjer p en annan terrngmodell ver
samma omrde. Jmfr Ls Stopplinjer ovan.
Visning
Stopplinjerna visas p skrmen nr verktyget Stopplinjer r aktivt. Fr att dlja stopplinjerna vlj ngot
annat verktyg.
Se ven: Terrngmodeller
441
, Redigeringsverktyg
447
11.446
Terrngmodeller
11.3.3 Grafiska verktyg fr terrngmodeller

Skapa Triangel
Anvnds fr att skapa nya trianglar lngs terrngmodellens ytterkanter. Markera punkter som skall bilda
den nya triangeln. Det gr inte att skapa trianglar som verlappar eller omsluter andra trianglar.
Rotera Triangel
Anvnds fr att rotera triangelsidor inuti terrngmodellen. Markera tv intill varandra liggande trianglar
vars gemensamma sida skall roteras.
Stopplinjer
Anvnds fr att rita stopplinjer
446
i terrngmodellen.
Skapa Tvrsnitt
Anvnds fr att skapa terrngsektioner och/eller terrngprofiler med hjlp av en p frihand dragen linje.
Rita en polylinje i grafiken, hgerklicka och vlj sedan vad som ska skapas. Linjen som ritas gr att spara
som en linjefil (.lin).
Skapa tvrprofiler och Skapa tvrsektioner fungerar p liknande stt som funktionerna Skapa
Terrngprofil 452 och Skapa Terrngsektioner. 451
Centrumlinje
Ritad linje r mjlig att spara (.lin) och om vald fljer en extra dialog dr namnet anges.
11.447
Geo
Sidomtt
Vid berkningen finns mjlighet att skapa tvrprofiler parallella med centrumlinjen. Ange sidomtt till
eventuella parallella tvrprofiler. Frn brjan finns endast sidomttet 0.000 i listan, detta motsvarar en
tvrprofil i centrumlinjen.
Lgga till sidomtt
Ange nskat sidomtt i den lilla rutan och tryck p [ Lgg Till ]. Vrdet verfrs till listan ver
sidomtt som skall anvndas vid berkningen. Obegrnsat antal sidomtt kan anges.
Ta bort sidomtt
Markera sidomttet som skall tas bort i listan och tryck p [ Ta bort ]. Valt sidomtt frsvinner frn
listan. Observera att ven sidomttet 0.000 gr att ta bort, det r allts mjligt att skapa ett
tvrprofilsdokument utan profil i centrumlinjen. Om listan r helt tom sker ingen berkning.
Terrngtyp
Vlj vilken typ av terrng som terrngprofilen representerar.
Centrumlinje
Ritad linje r mjlig att spara (.lin) och om vald fljer en extra dialog dr namnet anges.
Startsektion
Ange sektionsmtt fr den frsta tvrsektionen.
Slutsektion
Ange maximalt sektionsmtt fr den sista tvrsektionen.
Intervall
Ange med vilket intervall tvrsektionerna skall skapas.
Sidomtt vnster, Sidomtt hger
Ange det maximala tilltna sidomttet fr tvrsektionernas vnstra respektive hgra ndpunkter.
Utelmnas ngot vrde kommer motsvarande sida av sektionerna att g till terrngmodellens yttre grns.
Sidomtt anges med positiv riktning t hger, fr att ange sidomtt till vnster om centrumlinjen skall
negativa vrden anvndas.
Lager
Vlj vilket lager tvrsektionsdokumentet representerar.
Sektioner
Anger hur mnga sektioner som kommer att skapas med utgngspunkt frn angiven start- och
slutsektion samt intervall.
11.448
Terrngmodeller
Skapa sektioner i linjens TP

Om denna funktion r markerad vid berkningen kommer terrngsektioner att skapas ven i
centrumlinjens tangentpunkter. Detta innebr att tvrsektionerna kan f ett oregelbundet intervall med
extra sektioner mellan de som dikterats av det angivna sektionsintervallet. Utan denna funktion skapas
sektioner med konstant intervall utan hnsyn till centrumlinjens utseende mellan dessa intervall.
Andra redigeringsfunktioner i terrngmodellen

Radera triangel
Anvnd verktyget Vlj objekt fr att markera de trianglar som skall tas bort. Tryck p knappen Ta bort
eller p Delete.
Flytta punkt
Anvnd verktyget Vlj objekt fr att markera den punkt som skall flyttas. Placera muspekaren p punkten,
symbolen flytta objekt visas och tryck p vnster musknapp. Punkten kan nu flyttas till en ny position.
Tryck nnu en gng p vnster musknapp fr att markera den nskade positionen. Punkten flyttas och de
omgivande trianglarna anpassas till punktens nya lge.
Visa Information
Markera valfri punkt eller triangel med verktyget Vlj objekt. Placera muspekaren ver objektet, tryck p
hger musknapp och vlj Egenskaper. Information om objektet visas.
Redigera hjd
Markera den punkt vars hjd skall ndras och visa punktens information enligt ovan. I fltet fr Zkoordinat kan nskat hjdvrde anges.
441
, Skapa Terrngprofil
452
, Skapa Terrngsektioner
451
, stopplinjer
446
11.449
Geo
11.4
Nivkurvor
Nivkurvor, ven kallade hjdkurvor, r en samling linjer som beskriver hjdfrhllanden fr en yta.
Linjerna har den egenskapen att varje given linje fljer terrngen p en viss konstant hjd. Linjerna
upptrder med ett fr hela filen konstant hjdintervall, kallat Ekvidistans. Nivkurvorna gr det mjligt att
visualisera ett omrdes hjdfrhllanden p en plan bild, exempelvis en ritning. Hjdskillnader kan
uppskattas genom att antalet kurvor mellan tv platser rknas, antalet multiplicerat med ekvidistansen
ger avstndet. ven terrngens form kan uppskattas, i ett omrde med kort avstnd mellan kurvorna r
lutningen strre n i ett omrde med glesa kurvor.
I Geo finns det tv metoder att skapa hjdkurvor:
Temporrt
ppna aktuell terrngmodell 441 . Vlj Lageregenskaper. Markera Visa nivkurvor. Ekvidistans
samt frger fr givna intervall kan nu vljas. Tryck OK fr att stnga dialogen. Nivkurvor med vald
ekvidistans visas p skrmen. Dessa kurvor kan ej sparas utan r endast avsedda fr temporr
visning.
Permanent
ppna aktuell terrngmodell
441
. Vlj Data | Skapa nivkurvor.
En dialog ppnas dr valfri ekvidistans kan anges. Ange en ekvidistans och tryck OK fr att starta
berkningen. Nivkurvorna skapas i en koordinatfil 110 av typen *.Niv och ppnas i ett nytt fnster.
Skapas nivkurvorna frn en differensmodell 460 skapas differensnivkurvor, filtypen r *.dfn.
441
, differensmodeller
460
11.450
Terrngmodeller
11.5
Skapa terrngsektioner
Skapar terrngsektioner av en terrngmodell lngs en angiven centrumlinje.
Frn en ppen terrngmodell, vlj Data | Skapa terrngsektioner. Ange parametrar och tryck p [ OK ].
Berkningen utfrs och ett nytt terrngprofilsdokument ppnas i ett eget fnster. Filen r av typen *.Sec.
Centrumlinje
Ange fil som innehller centrumlinjen lngs vilken terrngsektionerna skall berknas. Filen skall vara av
typen *.Lin.
Startsektion
Ange sektionsmtt fr den frsta terrngsektionen.
Slutsektion
Ange maximalt sektionsmtt fr den sista terrngsektionen.
Intervall
Ange med vilket intervall terrngsektionerna skall skapas.
Sidomtt vnster, Sidomtt hger
Ange det maximala tilltna sidomttet fr terrngsektionernas vnstra respektive hgra ndpunkter.
Utelmnas ngot vrde kommer motsvarande sida av sektionerna att g till terrngmodellens yttre grns.
Sidomtt anges med positiv riktning t hger, fr att ange sidomtt till vnster om centrumlinjen skall
negativa vrden anvndas.
Lager
Vlj vilket lager terrngsektionsdokumentet representerar.
Skapa sektioner i linjens TP
Om denna funktion r markerad vid berkningen kommer terrngsektioner att skapas ven i
centrumlinjens tangentpunkter. Detta innebr att terrngsektionerna kan f ett oregelbundet intervall med
extra sektioner mellan de som dikterats av det angivna sektionsintervallet. Utan denna funktion skapas
sektioner med konstant intervall utan hnsyn till centrumlinjens utseende mellan dessa intervall.
441
, skapa terrngprofil
452
, Grafiska verktyg fr terrngmodeller
447
, vglinjer
375
11.451
Geo
11.6
Skapa terrngprofiler
Skapar en terrngprofil av en terrngmodell lngs en angiven centrumlinje.
Frn en ppen terrngmodell, vlj Data | Skapa terrngprofil. Ange nskad centrumlinje och tryck p
[OK]. Berkningen utfrs och ett nytt terrngprofilsdokument ppnas i ett eget fnster. Filen r av typen *.
Pro.
Centrumlinje
Ange fil som innehller centrumlinjen lngs vilken terrngprofilen skall berknas. Filen skall vara av typen
*.Lin.
Sidomtt
Vid berkningen finns mjlighet att skapa terrngprofiler parallella med centrumlinjen. Ange sidomtt till
eventuella parallella terrngprofiler. Frn brjan finns endast sidomttet 0.000 i listan, detta motsvarar en
terrngprofil i centrumlinjen.
Lgga till sidomtt
Ange nskat sidomtt i den lilla rutan och tryck p [ Lgg Till ]. Vrdet verfrs till listan ver
sidomtt som skall anvndas vid berkningen. Obegrnsat antal sidomtt kan anges.
Ta bort sidomtt
Markera sidomttet som skall tas bort i listan och tryck p [ Ta bort ]. Valt sidomtt frsvinner frn
listan. Observera att ven sidomttet 0.000 gr att ta bort, det r allts mjligt att skapa ett
terrngprofilsdokument utan profil i centrumlinjen. Om listan r helt tom sker ingen berkning.
Terrngtyp
Vlj vilken typ av terrng som terrngprofilen representerar.
vglinjer 375
441
, skapa terrngsektioner
451
, Grafiska verktyg fr terrngmodeller
447
11.452
Terrngmodeller
11.7
Terrngprofil, PRO
Terrngprofildatafiler, eller pro-filer, innehller vertikal information om terrngen lngs en linje. Linjen
delas in i element som beskriver raklinjer.
Geo-anvndaren kan skapa terrngprofiler frn en terrngmodell 452 (trm-fil) genom att vlja Data |
Skapa terrngprofil eller frn tvrsektionsdata 434 (sec-fil) genom att vlja Data | Berkna profil vid
sidomtt.
Struktur
Varje element i terrngprofilen innehller fljande data:
Punktnummer
Sektion
Hjd
Radie

.
mun".
Kod
Skriv in eventuell kod.
X
Anger punktens X-koordinat.
Y
Anger punktens Y-koordinat.
Linje
Rutan ska vara ibockad fr att en linje ska dras frn denna punkt till nsta punkt i linjen. Om rutan
inte bockas i, syns detta som ett avbrott i den grafiska linjen.
Vyer
Vlj vy fr terrngprofil:
Grafisk vy
Visar profilen grafiskt, detta r standardvisningen fr terrngprofildokument. Vlj mellan
visningsorienteringarna Sektion, sidomtt, Profil eller Tvrsektion. Om terrngprofilen innehller
plankoordinater (X, Y), kan den ven visualiseras i planvyn.
Numerisk vy
Visar ett inmatningsfnster med terrngprofilens element.
Redigering, numerisk vy
Frn terrngprofilens trd kan sidolinjer lggas till det aktiva dokumentet. Hgerklicka p
'Terrngprofil' hgst upp i trdet och vlj 'Lgg till profil-linje...'. Skriv in ett sidomtt fr den nya
sidolinjen. Obegrnsat antal sidolinjer kan lggas till. Hur terrngprofiler skapas, beskrivs i Skapa
terrngprofiler 452 .
Lgg till lager
Hgerklicka p en linje i trdet, och vlj 'Lgg till lager'. Anvndaren kan specificera fr vilket lager
linjen ska glla. Varje linje kan vara uppdelad i flera skikt (lager), till exempel jord, berg och
teoretiskt lager.
11.453
Geo
Redigering, grafisk vy
Klicka p
eller vlj Vyer / Dokumentegenskaper fr att redigera den grafiska visningen av
terrngprofilen.
Stt egenskaper enligt sidomtt

Egenskaper fr grafiken blir beroende av sidomtt.
Stt egenskaper enligt lager
Egenskaper fr grafiken blir beroende av lager. Samma valbara lager som finns fr tvrsektionsfiler
429 , kan vljas fr terrngprofilen.
Egenskaper
o Frg
Vlj frg.
o Linjebredd
Styr linjebredden p utritade linjer. Observera att linjebredder inte har ngon effekt p
skrmen utan bara anvnds vid utskrifter.
o Enkel linjetyp
Vlj linjetyp. Med detta alternativ blir den grafiska utformningen av linjen tydlig p
datorskrmen.
o Dekorerad linjetyp. Skala.
Vlj mellan frdefinierade linjetyper som ven kan best av symboler. Skala fr linjetypen
11.454
Terrngmodeller
anvnds frmst vid utskrifter.

o Symbol. Skala.
Hr kan man vlja symbol fr punkter som ingr i terrngprofilen.
Se ven Skapa terrngprofil
452
, Egenskaper fr grafiska dokument
39
11.455
Geo
11.8
Hjder ur modell
Funktionen lter en koordinatfil
110
hmta hjder ur en terrngmodell.
ppna terrngmodellen ur vilken hjderna skall hmtas. Vlj Data | Hjder.
Koordinatfil
Ange koordinatfil
110
som skall anvndas vid berkningen
Skapa ny fil
Om detta alternativ r valt kommer en ny fil att skapas, i vilken resultatet av berkningen hamnar.
ndra nuvarande fil
Resultatet av berkningen sparas i den ursprungliga koordinatfilen
permanent frlorat. Berkningen gr ej att ngra.
110
. Varning! Filens tidigare data gr
Hjder=
Koordinatfilens 110 hjder kan frndras med hjlp terrngmodellen p ett antal olika stt:
Terrngmodell
Hjder berknas ur terrngmodellen.
Terrngmodell - Koordinatfil
Z-koordinater stts till hjd berknad ur terrngmodellen minus ursprunglig hjd.
Koordinatfil - Terrngmodell
Z-koordinater stts till respektive punkts ursprungliga vrde minus hjd berknad ur
terrngmodellen.
Terrngmodell + Koordinatfil
Z-koordinater stts till summan av ursprunglig hjd och hjd berknad ur terrngmodellen.
Addera konstant
Vlj denna funktion samt ange ett vrde. Detta vrde adderas till samtliga hjder.
Punkter utanfr modellen
Fr punkter som ligger utanfr terrngmodellen kan inga hjder berknas ur modellen. Dessa punkter
kan hanteras p fljande stt:
Lmna utan ndring
Punkter utanfr terrngmodellen behller sina ursprungliga hjder.
11.456
Terrngmodeller
Radera Punkt
Punkter utanfr terrngmodellen tas bort ur filen.
Ta bort hjd
Punkter utanfr terrngmodellen ges ingen hjd.
441
11.457
Geo
11.9
Volymberkning, modell mot modell

Volymberkning modell mot modell anvnds fr att berkna volymer och areor av terrngmodeller 441 .
Berkningen kan ske mellan tv modeller eller mellan en modell och ett referensplan. Vlj Funktion |
Volymberkning, modell mot modell fr utfra berkningen.
Berkning
Ange yta fre bearbetning, yta efter bearbetning, eventuell berkningsbegrnsning samt metod. Tryck p
[ Berkna ] fr att starta berkningen. Nr berkningen r klar visas berkningsresultaten.
[ Skapa fil ]
Tryck hr fr att ppna en differensmodell 460 utifrn den aktuella berkningen. Filen ppnas i ett nytt
fnster och r av typen *.Dfm. Funktionen r endast tillgnglig d berkningsmetoden Triangelmodell r
vald.
[ Skapa rapport ]
Tryck hr fr att skapa en rapport av berkningsresultatet. Funktionen r tillgnglig oavsett
berkningsmetod.
Metoder
I fallet d en terrngmodell skall jmfras med en referensyta berknas area och volym fr varje triangel
och resultaten summeras. Areor och volymer delas in i tv kategorier, schakt och fyll, beroende p om de
upptrder ver eller under referensplanet.
I det andra fallet d tv terrngmodeller 441 skall jmfras mste en mer avancerad berkning utfras.
Berkningen brjar med att en differensmodell 460 skapas. Differensmodellen r en terrngmodell som
vars yta beskriver skillnaden mellan tv andra ytor. Dessa kan vara tv terrngmodeller, eller en
terrngmodell och en plan referensyta. Differensmodellen anvnds sedan fr att berkna areor och
volymer, p samma stt som vid fallet terrngmodell mot referensyta med referensytans niv lika med
noll. Detta kan utfras enligt tv olika principer:
Triangelmodell
11.458
Terrngmodeller
Differensmodellen skapas som en ny terrngmodell som innehller samtliga punkter och linjer frn
de bda utgngsmodellerna, samt ven alla punkter dr de tv modellernas triangelsidor korsar
varandra. Metoden ger resultat med mycket god noggrannhet, men metoden r komplicerad och
kan misslyckas.
Rutntsmodell
Differensmodellen skapas som ett rutnt av punkter dr varje punkts hjd r skillnaden i hjd
mellan de tv modellerna. Rutntets intervall r valfritt.
Metodens noggrannhet r helt beroende av vilket intervall som valts. Med ett fr glest rutnt r
risken uppenbar att viktig information i utgngsmodellerna missas. En minskning av intervallet
innebr alltid att resultatet nrmar sig det sanna vrdet, ett minskat intervall innebr dock ocks en
kad berkningstid. Metoden r avsedd att anvndas d metoden med Triangelmodell misslyckas,
och skall ses som en approximativ bestmning av volymer och areor.
Yta fre bearbetning

Hr anges den terrngmodell som beskriver omrdet fre bearbetning, tidigare kallad veryta. Kan vara
av typen *.Trm eller *.Dfm.
Yta efter bearbetning
Hr anges den terrngmodell som beskriver hur omrdet skall se ut efter bearbetningen, tidigare kallad
underyta. Tv alternativ finns:
Terrngmodell
Anges d ytan fre bearbetning skall jmfras med en terrngmodell 441 som beskriver ytan efter
bearbetning, exempelvis en modell av en schaktbotten med varierande niver och former.
Kan vara av typen *.Trm eller *.Dfm
Referensniv
Anges d ytan fre bearbetning skall jmfras med en plan yta, exempelvis en slt schaktbotten.
Berkningsbegrnsning
En grnspolygon kan anvndas fr att begrnsa berkningsomrdet. Omrden utanfr polygonen
utesluts ur berkningen. Ange namnet p den koordinatfil 110 som innehller polygonen. Lmnas fltet
tomt sker berkningen utan begrnsning.
Berkningsmetod
Ange berkningsmetod enligt ovan.
Berkningsresultat
Areor och volymer delas in i tv kategorier, schakt och fyll. Schakt kallas de omrden dr ytan efter
bearbetning ligger under ytan fre bearbetning. Fyll betecknar det motsatta. ven summan av schakt och
fyll redovisas. Areor redovisas p tv stt:
Plana ytor
Varje triangel projiceras till ett tvdimensionellt plan vinkelrtt mot Z-axeln, och arean fr den
projicerade triangeln berknas.
Sluttande ytor
Varje triangels verkliga area berknas, oberoende av triangelns lutning.
Se ven: Differensmodeller
460
, terrngmodeller
441
, koordinatfiler
110
11.459
Geo
11.10 Differensmodeller
En differensmodell r en terrngmodell som beskriver skillnaden mellan tv ytor, antingen tv
terrngmodeller, eller en terrngmodell och ett referensplan.
Fr att skapa en differensmodell, vlj Funktion | Volymberkning, modell mot modell
458
Schakt och fyll

Differensmodellens yta beskriver skillnaden mellan yta fre bearbetning och yta efter bearbetning, i varje
given punkt i modellen r hjden lika med hjden fr yta fre bearbetning minus hjden fr yta efter
bearbetning i samma position. Detta innebr att i omrden dr yta fre bearbetning ligger hgre n yta
efter bearbetning har differensmodellen en hjd som r strre n noll och tvrtom.
I omrden dr differensmodellens hjd r lika med noll sammanfaller yta fre bearbetning och yta efter
bearbetning. Berknade areor och volymer separeras i tv kategorier, schakt och fyll, dr schakt
representerar area och volym fr de omrden dr differensmodellens hjd r strre n noll, detta p
grund av att fr att g frn yta fre bearbetning till yta efter bearbetning mste material schaktas bort. P
samma stt representerar fyll de omrden dr differensmodellens hjd r mindre n noll, eftersom man i
dessa omrden mste fylla med material fr att g frn yta fre bearbetning till yta efter bearbetning.
Differensnivkurvor
Om man skapar nivkurvor 450 frn en differensmodell fr man Differensnivkurvor, filtypen r *.Dfn.
Differensnivkurvor skiljer sig frn vanliga nivkurvor endast genom sttet som de ritas p skrmen. I
stllet fr att olika frger representerar olika hjdintervall anvnds tre olika frger, representerande
schakt, fyll samt nollniv. Detta gr det ltt att se i vilka omrden man mste schakta respektive fylla fr
att uppn nskat resultat. ven kurvor som representerar nollnivn r intressanta d de markerar
grnsen mellan schakt och fyll, praktiskt om man exempelvis vill stta ut schaktomrdet p en
arbetsplats. Fr att anpassa frgerna vlj Lageregenskaper.
Se ven: volymberkning modell mot modell
458
, nivkurvor
450
, terrngmodeller
441
11.460
Terrngmodeller
11.11 Beskr Terrngmodell

Dialogen fr beskrning av terrngmodell ser ut s hr:
Val
Hr vljer du hur trianglarna ska klippas, samt vilka trianglar som ska sparas:
Trianglar tillsammans med en

polygon
Klipp trianglarna med

polygonen
Trianglarna helt innanfr

polygonen
Klipp trianglar, behll omrde innanfr polygon

Klipp trianglarna genom att infra noder dr trianglarna skr polygonen. Trianglar inuti polygonen
behlls.
Klipp trianglar, behll omrde utanfr polygon
Klipp trianglarna genom att infra noder dr trianglarna skr polygonen. Trianglar utanfr polygonen
behlls.
Behll trianglar som r helt innanfr polygon
Trianglarna mste vara helt innanfr polygonen. Trianglar som skr polygonen tas bort.
Behll trianglar som r helt utanfr polygon
Trianglarna mste vara helt utanfr polygonen. Trianglar som skr polygonen tas bort.
Modifiera orginalmodellen
Modifiera orginalfil direkt, utan att skapa en kopia.
Skapa en kopia
11.461
Geo
Skapa den sammanfogade modellen i en ny fil

Se ocks Sammanfoga terrngmodeller.
11.462
Terrngmodeller
11.12 Sammanfoga terrngmodeller

Dialogen fr sammanfogning av tv terrngmodeller ser ut s hr:
Val
Hr vljer du hur hjderna ska berknas i noder och skrningspunkter, och hur den nya filen ska skapas:
Noder
Skrningspunkter
Sammanbunden
Medelhjd vid skrningar

Hjden vid noder behlls i bda modellerna och hjden vid skrningspunkter r medelhjden av de
bda modellerna.
Utgngsmodellen styr hjden vid skrningar
Hjden vid noder behlls i bda modellerna och hjden vid skrningspunkter tas frn
utgngsmodellen.
Invald modell styr hjden vid skrningar
Hjden vid noder behlls i bda modellerna och hjden vid skrningspunkter tas frn den invalda
modellen.
Invald modell styr hjden verallt
Hjden vid noder och skrningspunkter tas frn den invalda modellen.
11.463
Geo
Anvnd den hgsta modellen vid verlappning

Lyft upp verlappande ytor till den hgsta modellens niv
Anvnd den lgsta modellen vid verlappning
Snk ner verlappande ytor till den lgsta modellens niv
Modifiera orginalmodellen
Modifiera orginalmodellen direkt, utan att skapa en kopia.
Skapa en kopia
Skapa den sammanfogade modellen i en ny fil
Se ocks Klipp terrngmodell
461
11.464
Terrngmodeller
11.13 Spara punkter och linjer

En terrngmodells punkter och brytlinjer kan sparas som en ny koordinatfil.
Vlj Data | Spara punkter och linjer.
En ny koordinatfil 110 skapas och ppnas i ett nytt fnster. Terrngmodellens punkter och brytlinjer lagras
i filen. Varje brytlinje bildar en egen linje.
Funktionen r anvndbar om de koordinatfiler som modellen r skapad ifrn saknas och man behver
koordinatdata, exempelvis d man vill sl ihop flera terrngmodeller till en.
441
, Koordinatfiler
110
, Spara kanter
466
11.465
Geo
11.14 Spara kanter

En terrngmodells ytterkanter kan sparas som en ny koordinatfil
110
Vlj Data | Spara Kanter.

En ny koordinatfil 110 skapas och ppnas i ett nytt fnster. Terrngmodellens yttre begrnsningslinjer
bildar separata linjer i filen. ven ytterkanter inuti modellen (hl) bildar linjer. Linjerna sparas i form av
slutna polygoner.
Funktionen r anvndbar d en terrngmodells utbredning skall analyseras eller ltas styra ngon annan
operation, exempelvis extrakt med polygon 129 .
441
, Koordinatfiler
110
, Spara punkter och linjer
465
11.466
Volymberkning
12
Volymberkning
12.1
Allmnt om volymberkning
Tv helt skilda berkningsmetoder kan anvndas, modell- mot modell- metoden och sektionsmetoden.
Modell- mot modell- metoden lmpar sig bst fr schaktgropar, upplag etc. sektionsmetoden passar bst
fr vgar och liknande objekt.
Modell- mot modell-metoden.

Denna berkningsmetod ingr i terrngmodellsmodulen och r tkomlig under rubriken Funktion , se
volymberkning modell mot modell 458 .
Volymer och ytor kan berknas p tv stt, antingen som triangelmodeller, eller som rutntsmodeller.
Bda metoderna anvnder dock triangelmodellen som utgngsdata.
Volymer kan berknas som differenser mellan tv modeller eller ur en modell mot en valfri referenshjd.
Begrnsningspolygoner kan anvndas fr att rkna delytor.
Vid berkning som triangelmodeller sker berkningen som en summering av stende prismor efter att
minsta gemensamma trianglar har skapats i bda modellerna. Denna berkningsteknik ger ett
matematiskt exakt resultat. Man br dock tnka p att underlaget fr modellerna oftast bygger p
inexakta beskrivningar av verkligheten, t.ex. en mtt linje r normalt en ungefrlig beskrivning av
terrngens form mellan tv mtta punkter.
Vid berkning som rutntsmodeller skapas ett rutnt med valfri tthet frn triangelmodellerna, volymen
berknas sedan som stende fyrkantiga staplar. Detta ger inte ett exakt matematiskt resultat d det kan
finnas triangelsidor och -hrn som man ej tar med i berkningen, inom en fyrkant. Dessutom berknas
inte mindre delar n halva fyrkanter i ytterkant p modellerna.
Vid volymberkning mellan modeller kan en ny modell skapas, en differensmodell som redovisar
skillnaden mellan modellerna. Denna kan ses som en schakt och fyllnadsplan, och ur denna kan
differensnivkurvor skapas.
Sektionsmetoden
Denna berkningsmetod ingr i volymberkningsmodulen.
Sektionsmetoden r sedan mycket lnge accepterad som redovisningsform och r enkel att kontrollera
manuellt med stickprov. Nackdelen r dock den att volymen ej berknas helt exakt d berkningen
bygger p interpolation mellan sektionerna. Resultatet kan dock enkelt frbttras genom att berkningen
utfrs med ett ttare intervall. Denna metod anvnds ven fr volymberkning av tunnlar.
Vid volymberkning med sektionsmetoden placeras flera tvrsnitt genom det omrde som skall
massberknas. Dessa tvrsnitt relateras till en 3-dimensionell linje som beskrivs av en horisontell
linjeberkning (.LIN) i plan samt en profil (.PRF) i hjd. Tvrsnitten skall skra genom minst tv lager, s
att slutna figurer i sektionen kan skapas. Ett snitt kan i ett lager kan skapas p flera olika stt, t.ex. ur en
normalsektion, som ett snitt ur en terrngmodell eller direkt ur en traditionell sektionering. Snitten kan
ligga med valfria intervall.
I varje tvrsnitt berknas en area fr respektive material som skall behandlas, t.ex. jordschakt,
bergschakt, fyllning, brlager etc. som krvs fr att erhlla nskad geometrisk form.
Volymen mellan 2 nrliggande sektioner berknas som sektionernas genomsnittsarea multiplicerat med
avstndet i centrumlinjen mellan de bda sektionerna. (area 1 +area 2) / 2 * L. Totala volymen r lika
med summan av alla delvolymer mellan berknade sektioner.
Fr vissa komponenter i en massberkning redovisas inte volymer, utan horisontella areor, t.ex.
bergavtckning, asfaltsytor m.m. I detta fall redovisas det horisontella mttet fr respektive yta som en
horisontell lngd i varje tvrsektion. Totala ytan berknas som (lngd 1 + lngd 2) / 2 * L.
Ingen kompensation fr lngdskillnader p hger och vnster sida vid radier utfrs (p.g.a. att vi fljer
traditionell hantering inom branschen).
En massberkning enligt sektionsmetoden behver ett antal komponenter som indata, t.ex. vglinje,
12.467
Geo
normalsektion etc. Samtliga ingende komponenter mste specificeras i en massbeskrivning, som

sparas i en fil av typen .MBS. I massbeskrivningen anges ven alla samband mellan komponenterna, t.
ex. normalsektioners placering, sektionsintervall m.m.
En massberkning kan bli en mycket komplex berkning med mnga ingende komponenter och
samband. Fr att f verblick ver dessa finns en trdstruktur som hjlp vid inmatning och redigering.
Se ven Massbeskrivningar
469
12.468
Volymberkning
12.2
Massbeskrivningar, MBS
sparas i en fil av typen .mbs. I massbeskrivningen anges ven alla samband mellan komponenterna, t.ex.
normalsektioners placering, sektionsintervall m.m.
En massberkning kan bli en mycket komplex berkning mnga ingende komponenter och samband.
Fr att f verblick ver dessa finns en trdstruktur som hjlp vid inmatning och redigering.
Mbs-fnstret
Vyer
Bildskrmen delas in i ett antal vyer d en massbeskrivning redigeras:
Mbs-trdvyn
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i massbeskrivningen
Grafiska vyn
Den grafiska vyn r indelad i en flik som visar plan-, profil- eller tvrsektionsdata och en flik som
visar berkningen i 3D.
Datavyn
objekt i trdvyn.
Egenskapsdialogen
Mnga instllningar redigeras i egenskapsdialogen
77
Mbs-trdet
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i massbeskrivningen. Via trdet administreras hela
massberkningen och det ger ett std fr att komponera massbeskrivningen. Genom att klicka i trdet
aktiverar man inmatning och redigering av detaljer i beskrivningen. Man kan ocks vlja vad som skall
visas i det grafiska fnstret.
Navigering i trdet
Vnsterklick p en komponent, en linje en terrngmodell, ett sektionselement etc. ppnar aktiverar
datavyn fr motsvarande komponent fr inmatning och redigering.
Hgerklick p trdet ger mjlighet att vlja Egenskaper... och vad som skall visas i den vyn:
plandata, tvrsektionsdata eller profildata.
12.469
Geo
Hgerklick p huvudlinje, modeller, verbyggnadstyper eller en normalsektion ger mjlighet att visa
och redigera Egenskaper respektive komponent.
Se ven trdvyer
75
Objekt i massbeskrivningen
Huvudlinje
Klicka p + tecknet eller dubbelklicka p Huvudlinje s expanderas huvudlinje till att visa filnamnen fr
Linje, Profil och Skevning.
Genom att hgerklicka p Huvudlinje och vlja Egenskaper... visas egenskapsdialogen. Man kan nu
skriva in namnet p linje, profil och skevning eller nnu hellre klicka p valknappen till hger och vlja frn
tillgngliga filer.
Redigera linjedata, profildata och skevningsdata

Klicka p linjenamnet fr att mata in eller redigera huvudlinjen i plan. Data visas i datavyn. Se vidare
linjedata 377 .
Klicka p profilnamnet fr att mata in eller redigera huvudlinjen i profil. Se vidare profildata
383
Klicka p skevningsnamnet fr att mata in eller redigera huvudlinjens skevning. Se vidare skevningsdata
390 .
Genom att hgerklicka p linjen, profilen eller skevningen kan vi ocks vlja om linjen skall vara synlig i
grafiska fnstret eller inte.
Huvudlinjen r normalt nummer 0(noll) i normalsektionen
Kantlinjer
Om ingende normalsektioner krver kantlinjer anges dessa under denna rubrik.
En kantlinje kan best av flera olika linjefiler som fljer p varandra.
Numreringen av kantlinjer mste vara identisk med kantlinjenumreringen i "ingende element" i

normalsektioner.
Vnsterkant / Hgerkant
12.470
Volymberkning
Fr att kunna redigera kantlinjer mste man vlja vilken sida, "Vnsterkant" eller "Hgerkant", i trdvyn
som skall redigeras.
D sida har markerats i trdvyn kan sidolinjerna definieras i flten under datavyn .
Kantlinje
I denna kolumn matas samtliga i normalsektionerna ingende kantlinjers nummer in fr respektive
sida. Detta nummer kopplar linjen till motsvarande nummer i normalsektionen.
Alternativmtt
Alternativmtt mste anges fr kantlinjer. Detta mtt anvnds om ej ngon kantlinje hittas. OBS!
Dessa linjer och alternativmtt har mycket stor betydelsae fr normalsektionen. Alternativmttet
anvnds t ex i skarven mellan tv linjer som ingr i samma kantlinje eller dr en kantlinje viker av t
ex i en vgkorsning.
Valfritt antal kantlinjer kan anges.
D en eller flera kantlinjer matats in under Vnster och Hger kan Vnsterkant / Hgerkant expanderas i
trdvyn fr att visa angivna kantlinjer.
Linjer p respektive sida
Fr varje ingende kantlinje finns mjlighet att ange linje, profil eller skevningsfil som skall kopplas till det
angivna numret. Skrning med den kopplade filen kommer att berknas. Om ingen skrning hittas
anvnds istllet alternativmttet fr linjen.
Peka p en linje fr att redigera de ingende filerna fr varje kantlinje. Till hger i varje flt visas en knapp
som ger mjlighet att blddra efter tillgngliga filer.
Linje
I denna kolumn anges filnamnet p nskad linje. Valfritt antal kan anges.
Profil
Hr kan en profil anges till kantlinjen, detta fr att ge kantlinjen en hjd. Profil behvs d element
som ingr i normalsektionerna stoppar mot profil eller linje/profil.
Skevning
I denna kolumn anges eventuella skevningsfiler som skall glla fr kantlinjen.
Alternativhjd
Genom att ange en alternativhjd ndras kantlinjens profilhjd. Ett positivt (+) vrde flyttar profilen
uppt och ett negativt (-) vrde nedt.
Modeller
Under denna rubrik anges vilka modeller, terrngsektioner eller lokala sektionsdata som skall anvndas
fr berkningen. Under rubriken 'Modeller' i trdet finns de olika skikten fr modellerna. Flera modeller fr
varje skikt kan vljas, varfr man ej behver lgga samman modelldata fr ett projekt till en enda
modellfil, utan kan istllet ange alla filer utmed projektet, med specifikation av inom vilket lngdintervall
varje modell skall anvndas.
12.471
Geo
Referensmodell kan anvndas d en referensytan (frdig vg el. dyl.) ej enkelt kan beskrivas med
normalsektion. Referensmodellen kan delvis erstta normalsektionen, dock ej helt, d normalsektionens
funktion att skapa slutna figurer mellan skikten i sektionen mste anvndas. Referensmodell kan t.ex.
anvndas fr att ange schaktbotten i en husgrund medvarierande hjder, eller en grusgrop som skall
redovisas med sektioner.
Redigering av ingende modellfiler
Klicka i trdvyn p det skikt (Jord, Berg, User1, User2) som skall redigeras fr att ppna rtt
inmatningsvy.
Modell
Ange den modell som skall anvndas fr detta lager och intervall. Som modell kan anvndas .trmfiler eller som en enklare form av modell .pxy-filer varvid sektioner skapas av sektionens skrningar
direkt med de linjer som .pxy-filen innehller. Detta innebr att linjerna br ligga ungefr vinkelrtt
mot sektionerna. I stllet fr modeller kan terrngsektioner (tsd-filer) eller lokala sektionsdata (lsdfiler) anvndas.
Alternativhjd
Genom att ange en alternativhjd i denna kolumn ndras hjden fr skiktet temporrt under Ett
positivt (+) vrde anger att skiktet flyttas uppt och ett negativt (-) vrde nedt. Avsikten med denna
funktion r att simulera alternativa lgen fr skiktet.
Startsektion
Hr anges startsektionen fr terrngmodell, terrngsektion eller lokala sektionsdata. Anges
ingenting anvndes den frsta modellen som berkningen trffar, dvs den modell som finns p den
lgsta sektionen. Startsektion fr modell som ligger efter frsta modellen kan anges med samma
sektion som frsta modellens slutsektion.
Slutsektion
Hr anges slutsektionen fr denna terrngmodell, terrngsektion eller lokala sektionsdata. Anges
ingen slutsektion berknas volymen till modellens slut.
Egenskaper fr modeller i berkningen
Hgerklicka p noden 'Modeller' och vlj Egenskaper... fr att bl.a. redigera svllfaktorer och prioritet i
egenskapsdialogen.
Svllfaktorer
Ange vilka svllfaktorer som skall anvndas vid berkning av volymer.
12.472
Volymberkning
Prioritet
Vid inmtning av modeller kan det hnda ett modellerna skr varandra, t.ex. en bergmodell sticker
upp genom jordmodellen. Detta gr ej att hantera i volymberkningen, varfr detta problem mste
tgrdas innan berkningen genomfres. tgrden r automatisk, men man kan vlja hur tgrden
skall ske, genom att ange prioritet fr varje skikt. Om t.ex. berg har hgre prioritet n jord, kommer
jordytan att modifieras s att den alltid ligger ver berget om konflikt uppstr. Om dremot jord har
hgre prioritet n berg, kommer berget att skras av s att det alltid ligger under jorden.
Enhetshjd
I vissa fall har man behov av att dela upp en bergschakt i hgt och lgt berg, fr att reglera
ersttningen p ett rimligt stt. Man kan enkelt uttryckt sga ett det blir lika dyrt att sprnga en
kvadratmeter berg med 0.1m djup som att sprnga en kvadratmeter med 1m djup. Om man rknar
kvadratmeter med lgt schaktdjup och kubikmeter med stort schaktdjup kan man rkna Enheter =
kvadratmeter + kubikmeter. Dessa enheter har givit namn t funktionen att dela berkningen i
kvadratberg och kubikberg. Enhetsdjup avser det schaktdjup vid vilket man vill separera volym och
kubik. Om enhetshjd anges finns mjlighet att i volymrapporten redovisa volymerna.
Berkningsgrnser / grnspolygoner
Fr att kunna rkna delmngder av en massberkning, t.ex. volymerna inom en fastighet eller utfrd
schakt vid en viss tidpunkt, kan man ange en eller flera polygoner som begrnsar den eller de ytor som
skall berknas. Polygonens skrning med sektionerna redovisas i sektionen som vertikala linjer.
Redovisade volymer och areor berknas ur de ytor som ligger mellan skrningarna med polygonen. Om
flera skrningar sker i en sektion berknas volymen mellan varje skrningspar, dvs. mellan skrning 1
och 2, 3 och 4, osv. P detta stt kan en polygon som omsluter en annan kan anvndas fr att exkludera
ett omrde i mitten.
Varje grnspolygon utgrs av en linje med minst 3 punkter i en koordinatfil av .geo- eller .pxy-typ. Linjen
behver inte vara sluten eftersom Geo alltid rknar med en tnkt linje mellan linjens start- och slutpunkt.
Det gr endast att vlja in en koordinatfil i berkningen men den filen kan innehlla obegrnsat antal
grnspolygoner (linjer).
Matjordsavtagning / vegetationsavtagning
Matjordsavtagning och vegetationsavtagning berknas p samma stt. Det som beskrivs om matjord
nedan gller ven fr vegetationsavtagning. Observera att det inte gr att berkna avtagning av matjord
och vegetation i samma sektion.
Matjordsavtagningen snker, med det vrde som anges i kolumnen tjocklek, jordytan i ett omrde som
begrnsas av den polygon som anges i frsta kolumnen. Polygonen anges som .pxy-fil eller .geo-fil.
Berkning sker p samma stt som fr grnspolygoner, dvs. inom varje linje i koordinatfilen, linjerna
behver inte vara slutna utan frsta och sista punkten anses sammanbundna. Om flera skrningar sker i
en sektion berknas volymen mellan varje skrningspar, dvs. mellan skrning 1 och 2, 3 och 4, osv.
Fr att berkna generell matjordsvtagning, dvs. utan begrnsningspolygon, anges inget filnamn. D
snks jordytan inom det omrde som tcks av den i mbs:en bearbetade ytan. Det gr inte att ange
generell avtagning av bde matjord och vegetation.
Om bankhjd matas in kommer matjordsavtagningen ej att berknas i de fall dr bankhjden verskrider
denna hjd i centrumlinjen.
Normalsektioner
Rubriken 'Normalsektioner' i trdet r indelad i tre underniver:
Redigering
Hr lggs de normalsektioner som ska anvndas i berkningen in. Redigering och skapande av nya
normalsektioner sker ocks hrifrn.
12.473
Geo
Anvndning
Hr bestms var lngs huvudlinjen de olika sektionerna ska anvndas, interpolering mellan
normalsektioner samt begrnsningar i sidled.
verbyggnadstyper
Hrifrn kontrolleras skiktningen av verbyggnaden i normalsektionerna.
Redigering
Under noden 'normalsektioner' anges alla normalsektioner som skall ing i berkningen. I datavyn visas
en lista med filnamnen p normalsektionerna. Fr att vlja in en befintlig normalsektion i berkningen
matar man antingen in filnamnet eller klickar p pilen lngs till hger i filnamnsfltet.
Fr att skapa en ny normalsektion matar man in ett nytt (ej existerande) namn i fltet.
De normalsektioner som r inagda i listan visas ven i trdstrukturen.
Egenskaper fr normalsektion
Hgerklicka p en normalsektion i trdet och vlj Egenskaper... fr att visa egenskapsdialogen. Den
innehller tre flikar: instllningar fr vnster- respektive hger sida samt centrum/globalt.
Instllningar vnster/hger sida
De vrden som skrivs in p vnsterfliken gller enbart p den vnstra sidan av normalsektionen, och
tvrtom fr den hgra.
Extrapolering
Max tillten extrapoleringslngd (horisontellt mtt). Detta vrde anvnds d skiktets utbredning r
fr liten i sidled, d.v.s. modellen eller sektioneringen tcker ej det omrde som behvs fr att skapa
slutna sektioner. Extrapolering avser frlngning av skiktet fr att kunna sluta arean i sektionen.
Om figuren ej kan slutas inom det angivna maxmttet kommer programmet att frska sluta aren
med en horisontell frlngning frn skiktets ytterkant. Om det fortfarande ej gr att sluta arean inom
det angivna maxmttet kommer arean att slutas med ett vertikal linje. Extrapolerade linjer ritas
normalt som streckade linjer i sektionen.
Standardvrden
Jord
5m.
User1 5m.
User2 5m.
Berg
5m. Br aldrig verstiga extrapoleringen fr jord.
12.474
Volymberkning
Ytterslnt
Hr anges de slntlutningar som programmet skall anvnda fr att knyta ihop de olika ytorna i
sektionen. Dessa slnter appliceras frn de yttersta definierade elementen p respektive sida med
lutning i respektive materialslag enligt valda vrden.
Standardvrde
n
Fyllning -0.33
Jord
0.5
User1 1.0
User2 1.0
Berg
4.0
(Lutning 1:3 nedt)

(Lutning 1:2 uppt)
(Lutning 1:1 uppt)
(Lutning 1:1 uppt)
(Lutning 4:1 uppt)
Kod
Ange vilken kod som ska sttas fr de olika slntlutningarna i den punkten dr slnten trffar
aktuellt lager. Koden stts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla verbyggnadsskikt
som anvnds.
Berghylla
Om en berghylla ska berknas utanfr bergslnten anger man bredden och eventuell kod fr
punkten dr berghyllan slutar. Koden stts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla
verbyggnadsskikt som anvnds.
verbyggnad
Dessa instllningar styr dels verbyggnaden i centrumlinjen och dels de element i normalsektionen dr
alternativet 'global' anges fr verbyggnaden.
Styrning av verbyggnadsdjup, tre typer kan vljas:

Parallell
Underkant verbyggnad r parallell med elementets verkant, med tjocklek enl. angivet
verbyggnadsdjup. verbyggnadens utbredning i sida bestmms av skrningen med nsta
elements verbyggnadsdjup
Fast
Ett fast mtt lodrtt under elementets slut bestmmer djupet. Detta innebr att underkant
verbyggnad ej mste vara parallell med elementets verkant.
Oknd
Om oknt verbyggnadsdjup anges innebr det att underkant verbyggnad passerar detta element
12.475
Geo
utan att det pverkar verbyggnadsdjupet.

Djup
Anger verbyggnadens djup (eller tjocklek).
verbyggnadsdel
Anvnds om lager (eller skikt) i verbyggnaden ska berknas. Alternativet anger vilken del av den
aktuella verbyggnadstypen som gller i centrumlinjen.
Referenskod / kod i centrum
Ange vilken kod som ska sttas i centrum av normalsektionen. Koden stts i det teoretiska lagret
och i schaktbotten samt i alla verbyggnadsskikt som anvnds. Om en referensmodell anvnds
kommer punkterna i det lagret ocks att f denna kod.
Inmatning / Redigering
Fr att redigera en enskild normalsektion klickar man p den nskade normalsektionen i trdvyn och
expanderar den till Element p vnster sida, Element p hger sida och Instllnigar frhandsgranska.
Respektive sida kan sedan expanderas s att varje element visas.
Genom att hgerklicka p normalsektionen i trdet och sedan vlja Sektionsvy i menyn vxlas den
grafiska vyn till att visa tvrsektionsorientering med den aktuella sektionen synlig. Man kan ven vlja
alternativet Frhandsgranska normalsektion vilket innebr att normalsektionen visas i teoretiskt lge.
Nr ett element markeras i trdet visas ven en markering i den grafiska vyn.
De ingende elementen kan dels redigeras i datavyn och dels i egenskapsdialogen fr ett element.
Datavyn
Redigering i datavyn sker genom att man frst pekar p vnster eller hger sida i trdet, i datavyn
visas nu elementinformationen.
Egenskapsdialogen
Redigering i egenskapsdialogen sker genom att man hgerklickar p nskat element i trdet och
vljer Egenskaper..., dialogen innehller tv flikar: Egenskaper och verbyggnad.
12.476
Volymberkning
Riktningstyp
Vlj en riktningsdefinition fr elementet. I datavyn vljs parametrarna fr den valda definitionen i de tv
kolumnerna till hger om riktningstypen. Vljer man t.ex. 'dZ, dY' anges dZ-mttet i den frsta kolumnen
och dY-mttet i den andra kolumnen.
Oknd
Elementets riktning varierar och styrs i hjd och sida av en linje och profil.
dZ, dY
Ange en fast definition av elementet genom att beskriva frndringen i hjd(dZ) och sida(dY) frn
brjan av elementet till slutet. Om ett Stopp anges, kommer elementets hjd och sidomtt att ses
enbart som en riktningsangivelse i stllet fr absoluta mtt.
Lutn%,dY
Ange ett procent-tal, samt ett horisontellt mtt fr utbredningen. Om inget horisontellt mtt anges,
mste ett Stopp anvndas. Observera att inget mtt anges genom att lmna fltet tomt.
Anvnd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning.!
Lutn, dY
Ange ett K-tal i decimal form, samt ett horisontellt mtt fr utbredningen. Med K-tal avses t.ex. 1:3 =
decimalt 0.333. negativa tal avser lutning nedt. Om inget horisontellt mtt anges, mste ett Stopp
anvndas. Observera att inget mtt anges genom att lmna fltet tomt.
Anvnd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning!
Flj lager, (dY)
Denna typ anvndes fr att flja ett befintligt skikt, t.ex. en berghylla med en given horisontell
utbredning.
Skevning (frn sida, frn linje)
Detta element anvndes fr krbanor och liknande. Elementets lutning hmtas fr varje berknad
sektion ur skevningsfilen som r knuten vald linje. Frn sida anges normalt som vnster fr
element p vnster sida och hger fr element p hger sida, men det r mjligt att anvnda det
skevnigsvrde som gller fr hger p vnstersidans element och tvrt om. Ange den linje
(nummer, se kantlinjer) frn vilken skevningen skall hmtas. Centrumlinjens nummer r normalt 0
(noll).
Frlng (dZ, dY)
Vlj detta element d elementet skall fortstta i samma riktning som fregende element. dZ och/
eller dY kan anges resp. lmnas tomt. Om bda vrdena anges har det vrde som frst uppfylls
hgst prioritet. Om inget vrde anges mste ett Stopp anges.
Slntkil lutn
Detta element anvnds nr man vill ha en brantare lutning p vgkroppen jmfrt med slnten. Man
fr d en kil i slnten vilket mjliggr att man kan berkna volymen fr den flacka slnten separat.
Ange vilken lutningskoefficient som ska glla (K-tal enligt ovan). Slntkilselementet ska ses som ett
tillflligt uppehll i uppbyggnaden av den teoretiska ytan. Efter detta element hoppar programmet
tillbaka till startpunkten fr slntkilen och dr kan man sedan fylla p med de resterande elementen
fr den teoretiska ytan (dvs den flacka slntens verkant). Slntkilens utstrckning nedt berknas
med automatik, dvs man behver inte ange ngon lngd p elementet. Lngden beror p om man
ligger i skrning eller i fyllning. I skrning frlngs slntkilen s att den trffar terrassen. Drefter
bestms terrassens utseende som vanligt med hjlp av verbyggnadstjockleken. I fyllning, dremot,
frlngs slntkilen automatiskt ned till det versta modellskiktet. Terrassen kommer d att brytas
mot slntkilen och sedan flja det aktuella skiktet till man trffar den teoretiska ytan igen. Man kan
dock ven stta att elementet ska stoppa "mot terrass". I detta fall gr slntkilen ner till terrassen
och drefter bestms terrassens utseende som vanligt med hjlp av verbyggnadstjockleken.
Eventuella verbyggnadsskikt rknas alltid mot slntkilen om den existerar.
Om man anvnder elementtypen slntkil skapas ett speciellt lager fr detta i tvrsektionen. Endast
ett slntkilselement per sida kan anvndas i en normalsektion.
Kod
Ange kod fr mrkning av elementet. Om kod angivits kommer resultatfilen att innehlla denna kod. Detta
kan anvndas fr att sortera ut olika typer av data fr vidare bearbetning, t.ex. schaktgrnser, dikesbotten
m.m. ven vissa rapporter bygger p kodning. Kod r dock ej obligatorisk. Koden stts i det teoretiska
12.477
Geo
lagret och i schaktbotten samt i alla verbyggnadsskikt som anvnds.

Tips! Genom att stta koder p elementen i normalsektionen kan man berkna horisontell eller lutande
area p valfri del av massberkningen. Se ' Areaberkning av plana ytor frn tvrsektioner 489 '.
Max Y
En maximal tillten horisontell utbredning kan anges. Om maxmttet verskrides frkastas elementet.
Max Z
En maximal tillten vertikal utbredning kan anges. Om maxmttet verskrides frkastas elementet.
Stopp
Vlj typ av Stopp fr ett element. Detta mste vljas om man ej valt fast mtt fr elementet tidigare!
(Ingenting)
Inget stopp
Mot linje
Elementet stoppar d det trffar en linje i plan.
Mot profil
Elementet stoppar d det trffa en profil i hjd.
Mot lin/prf
Elementet stoppar mot en linje med profil. Bde hjd och sida styrs av linjen och profilen.
Riktningstyp skall vara oknd.
Mot lin/CL-prf
Elementet stoppar mot en kantlinje i sidled men mot huvudlinjens profil i hjd. Bde hjd och sida r
allts fasta riktningstyp skall vara oknd. Detta element kan vara anvndbart nr man vill utg frn
profilhjden ven om det r ett element som inte startar i centrum av normalsektionen.
Mot skikt
Elementet stoppar nr det trffar det skikt som vljs. Det frvntas att trff mot skiktet sker.
Riktningen p elementet bestms av riktningstypens vrden.
Bryt vid
Elementet stoppar om det trffar det skikt som vljs. Finns ingen trff gr elementet s lngt ut som
angivits fr riktningstypen.
Mot terrass
Elementet stoppar mot terrassytan.
I kolumnen/fltet efter vljs, beroende p stopptypen, vilket objekt stoppet gller:
Linjenummer (se kantlinjer)
Skikt (se modelller)
Exklusivt
Hr finns mjlighet att lta elementet glla endast i ett specifikt skikt. Elementet kommer med i
normalsektionen om startpunkten ligger i det aktuella skiktet. Om s inte r fallet kommer nsta element i
normalsektionen automatiskt att anvndas. Vlj mellan 'Fyll', 'Jord', 'User1', 'User2' och 'Berg'.
verbyggnad
Hr kan verbyggnadens totala djup anges fr respektive materialslag.
12.478
Volymberkning
Om rutan [Global] r ikryssad hmtas djup och styrning frn normalsektionens generella instllningar, se
egenskaper fr normalsektion.
Parallell
Fast
Oknd
verbyggnadsdjup
hgerklicka p elementet i trdet fr att visa elementets egenskaper och vljas verbyggnadsdjup
fr elementet.
verbyggnadsdel
Om skiktning (lagerindelning) av verbyggnaden anvnds kan ocks verbyggnadsdel fr
elementet vljas hr. Alternativet anger vilken del av den aktuella verbyggnadstypen som anvnds
fr elementet. Redigering av skiktningen sker under rubriken verbyggnadstyper i trdet.
Instllningar fr teoretisk normalsektion
Om modell saknas kan man anvnda standardvrden fr olika lager fr att testa hur sektionen kommer
att uppfra sig i olika situationer. Dessa fiktiva lager kan ges en lmplig utformning genom att ange
numeriska vrden fr utbredning och niv. Detta grs under niver. En fiktiv skevning kan ven anges fr
normalsektionen. Dessa instllningar pverkar den grafiska vyn om alternativet Visa teoretisk
normalsektion vljs i menyn vid hgerklick i trdet.
Instllningarna redigeras genom att man hgerklickar p rubriken 'Instllningar fr teoretisk
normalsektion' under normalsektionen och vljer Egenskaper... i menyn.
12.479
Geo
Niver
Ange en +hjd fr fr respektive lager fr vnsterkant, centrum och hgerkant av skiktet. Den hjd
som anges avser en hjd relativt profilhjden i respektive sektion. Centrum avser hjd i
centrumlinjen. Vnster och hger avser halva lagerbredden p respektive sida om centrumlinjen.
Lagerbredd
Det fiktiva skiktets bredd anges hr
Skevning
Ange vrden fr skevning vid frhandsgranskning av en normalsektion utan att linjeberkning har
valts. Ange fiktiv skevning i procent fr respektive sida.
Under fliken Kantlinjer gr det att bestmma ett antal kantlinjers lge p vnster resp. hger sida.
Spara normalsektioner
Efter att en normalsektion har redigerats kan man spara den genom att vlja Data | Spara
normalsektioner.
Anvndning
Normalsektion
Vlj normalsektion genom att klicka p pilen till hger i fltet. De normalsektioner som anges mste
finnas angivna under rubriken Redigering. Filtyp fr normalsektioner r .nsd.
Startsektion
Anger var anvndningen av normalsektionen startar. Sektionen gller fram till definitionen av nsta
normalsektion om ingen interpolering anges. Ange startsektion fr den sektion dr ngon frndring
sker. Frndringen kan vara utbyte av normalsektion, eller att en interpolering ska starta eller sluta.
Interpolera
Om interpolering anges kommer normalsektionen att interpoleras element fr element mot nsta
angivna normalsektion.
Observera att det mste vara exakt lika mnga element i de bda sektioner som interpoleringen
sker emellan, fr att interpolering skall fungera p ett korrekt stt.
Max vnster/hger
Anger max utbredning t vnster respektive hger fr massberkningen. Har man en bred modell
kan utritningen av sektionerna begrnsas med detta mtt.
verbyggnadsskikt
12.480
Volymberkning
verbyggnadstyper och verbyggnadsfiler (bup)

Under denna rubrik styr man skiktning av verbyggnaden i olika lager. En verbyggnadstyp beskriver
vilka lager/skikt som ska ing i verbyggnaden samt deras anvndning i olika delar av vgen. Det gr att
skapa flera verbyggnadstyper men endast en kan vara aktiv t gngen fr en massberkning.
verbyggnadstyper sparas i en speciell fil av typen 'bup'. Den verbyggnadstyp som anvnds i en specifik
volymberkning lagras lokalt i samma projekt som mbs-filen. Normalt har den ven samma namn som
mbs-filen, men med filtypen .bup. I den lokala bup-filen kan det endast finnas en verbyggnadstyp t
gngen. I en global bup-fil, dremot, gr det att lagra obegrnsat antal. Det gr drfr att anvnda den
globala filen (eller filerna) som ett slags bibliotek fr olika verbyggnadstyper.
verbyggnadsdelar
Fr att man ska kunna ange olika skikttjocklekar fr olika delar av t.ex. en vgkropp delas
verbyggnadstypen in i olika verbyggnadsdelar. Krbana, vgren och slnt r exempel p vad som kan
sgas vara olika verbyggnadsdelar. Det gr att definiera valfritt antal delar och man kan kalla dem vad
man vill. I normalsektionen talar man om vilken verbyggnadsdel som gller i centrum och fr varje
element p vnster respektive hger sida. P detta vis kan man allts styra skikttjocklekarna till att
variera mellan olika delar av tvrsektionen. Exempelvis kan man ange att t.ex. slitlagret ska ha en viss
tjocklek i krbanan en annan i vgrenen. I slnten stter man sedan slitlagrets tjocklek till noll fr att
frhindra att berkning sker dr. Att man mste stta tjockleken till noll beror p att det inte gr att ta bort
ett visst skikt p en del av tvrsektionen, alla skikt som r definierade i verbyggnadstypen kommer att
finnas med ver hela ytan. Man kan ven stta verbyggnadsdelen i ett visst element till 'ingen' fr att
frhindra att berkning av skikt sker dr. Vill man ha samma skikttjocklekar i hela tvrsektionen rcker
det med att ange en verbyggnadsdel.
verbyggnadstrdet
I trdstrukturen visas de verbyggnadstyper som finns inlagda. Under rubriken 'Aktuell verbyggnadstyp'
finns den verbyggnadstyp som kommer att anvndas vid berkning. Det r ocks den som kommer att
lagras i den lokala bup-filen nr volymberkningen stngs. Under rubriken 'Sparade verbyggnadstyper'
finns de verbyggnadstyper som tillhr den valda globala bup-filen.
Genom att hgerklicka p rubriken 'Aktuell verbyggnadstyp' och vlja Egenskaper... kan man se vilken
lokal fil med verbyggnadstyper som anvnds.
Genom att hgerklicka p rubriken Sparade verbyggnadstyper' och vlja Egenskaper... kan man se
vilken global fil med verbyggnadstyper som anvnds.
12.481
Geo
Vlja aktiv verbyggnadstyp

Fr att styra vilka bup-filer som anvnds och vlja aktuell verbyggnadstyp gr man in under Data |
verbyggnadsskikt | Vlj verbyggnadstyp eller klickar p knappen [Vlj] i dialogerna ovan.
Berkna verbyggnadslager/verbyggnadsskikt
Alternativet styr om verbyggnadsskikt ska berknas eller inte.
Lokal fil med verbyggnadstyper (bup)
Hr visas filnamnet p den fil som innehller aktuell verbyggnadstyp. Filen skapas nr mbs-filen
sparas. Om fltet r blankt har filen nnu inte skapats.
Aktuell verbyggnadstyp
Hr visas namnet p den verbygnadstyp som anvnds fr att berkna skikten i verbyggnaden.
Fr att vlja en annan verbyggnadstyp markerar man nskad typ i listan till hger och klickar
sedan p knappen <<.
Global fil med verbyggnadstyper
Hr visas filnamnet p filen med tillgngliga verbyggnadstyper (bup).
verbyggnadstyper
I listan finns de verbyggnadstyper som den valda globala bup-filen innehller.
Redigera verbyggnadstyper
Redigering av verbyggnadstyperna grs dels genom den numeriska datavyn nederst i fnstret och dels i
egenskapsdialogen genom att man hgerklickar p nskat objekt i trdet och vljer egenskaper.
Nr rubriken 'aktuell verbyggnadstyp' r markerad visas namnet och beskrivningen p den i datavyn.
Hr gr det inte att redigera ngot utan det grs istllet frn egenskapsdialogen.
12.482
Volymberkning
I egenskapsdialogen fr en verbyggnadstyp bestms vilka lager som ska ing.

Namn
Hr kan verbyggnadstypens namn anges.
Beskrivning
Hr kan man ange en beskrivande text om typen.
verbyggnadslager
Hr redigeras vilka lager som ska anvndas i verbyggnaden. Dubbelklicka p en rad fr att
redigera namnet p ett lager. Anvnd pilarna fr att bestma ordningen p de olika lagren.
Berkna terstende volymer fr sista lagret
Alternativet innebr att det understa lagrets djup rknas mot schaktbotten.
Nr rubriken 'verbyggnadstyper' r markerad visas de tillgngliga typerna ven i datavyn.
verbyggnadstyp
Ange namn p verbyggnadstypen.
Beskrivning
Hr kan en beskrivning ges.
Varje verbyggnadstyp delas in i ett antal segment (verbyggnadsdelar) fr att man skall kunna ange
olika skiktdjup fr olika delar av tvrsektionen.
I datavyn kan man lgga till, radera och redigera verbyggnadsdelarna.
12.483
Geo
De olika lagrens djup fr olika markskikt och verbyggnadsdelar kan redigeras i datavyn om man
markerar nskad verbyggnadsdel i trdet. En asterisk efter lagernamnet anger att djupet rknas mot
schaktbotten och att djupvrdena drfr inte har ngon effekt p det lagret. Om man stter 0 eller blankt i
ett flt kommer det skiktet inte att f ngon tjocklek i den delen och drfr rknas inte heller ngon volym
dr.
Tnk p att summan av lagrens djup fr ett markskikt inte kan verstiga det totala djupet fr
verbyggnaden. I egenskapsdialogen fr en verbyggnadsdel visas det totala djupet fr verbyggnaden i
olika markskikt.
Totalt djup
Anger djupet fr verbyggnadsdelen i olika markskikt.
Kopiering av verbyggnadstyper
Genom att markera en verbyggnadstyp i trdet kan man kopiera den via Redigera | Kopiera. Drefter
kan man klistra in en kopia av den via Redigera | Klistra in. Det gr att kopiera frn den lokala filen till
den globala samt ven inom den globala. Dremot kan man inte kopiera en verbyggnadstyp frn den
globala till den lokala filen utan man vljer istllet aktiv lokal verbyggnadstyp p det stt som beskrivits
tidigare.
Utspetsning och utskiftning

Utspetsning och utskiftning enligt AMA och ATB berknas under motsvarande rubrik i volymtrdet.
Man anger en startsektion och en slutsektion fr varje sektionsintervall dr utspetsning/utskiftning ska
berknas. Djupet vid startsektionen och slutsektionen anges ocks. I kolumnen 'Relativt' anger man om
djupet ska rknas frn verytan (teoretisk, mttet d1 i bilden) eller frn terrassen (schaktbotten, mttet d2
i bilden). I sidled begrnsas urgrvningen baserat p en punkt i verytan. Den nskade
begrnsningspunkten (t.ex. vgkanten, punkten P i bilden) mste tilldelas kod i normalsektionen. Denna
kod anges i kolumnerna fr 'kod vnster/hger' i tabellen. Utbredningen i sidled bestms sedan av en
tnkt linje (a i bilden) frn begrnsningspunkten ned till underkant urgrvning. Lutningskoefficienten fr
denna linje anges i kolumnen 'Begrnsningslutning' . Standardlutningen r 1:1. Lutningen tillbaka upp mot
normalterrassen (b i bilden) anges i kolumnen 'Ytterlutning'. Hr r standardvrdet 2:1.
12.484
Volymberkning
Del av tvrsektion. Mtt fr berkning av utspetsning.
Djupet fr urgrvningen interpoleras linjrt mellan start- och slutsektionen. Fr att skapa en
utspetsningskil anger man olika djup vid start- respektive slutsektionen. Om djupet ges relativt verytan
mste mttet vara minsta lika stort som verbyggnadsdjupet.
Fltet 'bergskrning' avgr om utspetsningen ska stoppa mot berg eller inte.
Ej bergskrning
Bergskrning
Volymen fr utspetsning/utskiftning rknas mellan normal schaktbotten och underkant fr den extra
urgrvningen. Om terrassen ligger helt i fyllning i en sektion sker ingen berkning av utspetsning/
utskiftning dr. Om delar av terrassen ligger i fyllning rknas utspetsningen upp mot jordlagret.
12.485
Geo
Berkningsintervall
Hr anges start och slutpunkt samt intervall fr berkningen. Det innebr att man kan berkna en del av
den massberkning man skapat utan att frndra massbeskrivningen i vrigt. Man kan ocks fritt vlja
olika intervall fr olika delar av berkningen, utan hnsyn till var olika normalsektioner r placerade.
Start
Ange frsta sektion som skall berknas. Berkningen kommer utfras med det intervall som str p
raden fram till slutsektionen p raden eller till statsektion p nsta rad.
Slut
Ange sista sektion som skall berknas. Om flera rader anges fr berkningen kan denna lmnas
tom, varvid intervallbyte sker vid startsektion angiven p nsta rad. Avbrott i berkningen kan
skapas genom att ange en slutsektion, och p nsta rad ange en startsektion som ligger lngre
fram i massberkningen.
Intervall
Ange intervall fr den del av berkningen som ligger mellan start och slutsektion p samma rad,
eller om ingen slutsektion angivits, startsektion p raden och startsektion p nsta rad.
Grafiska vyn
Genom att klicka i den grafiska vyn fr man tillgng till de grafiska verktygen och kan redigera data p
samma stt som i en vanlig grafisk vy. Se ven grafiska vyer 35 .
Alla de filer som ingr i massberkningen (och som kan visas grafiskt) lggs in automatiskt i den grafiska
vyn nr en mbs-fil ppnas. Detta gr att man kan vxla aktivt dokument som i vriga grafiska vyer och
redigera data.
Orienteringslge
Det finns tre olika orienteringslgen, dessa vljs genom att man hgerklickar i trdet och vljer nskat
orienteringslge i menyn. Man kan ven vlja Vyer | Visa orientering.
Planvy
Visar en planbild ver massberkningen.
Profilvy
Visar en profilvy ver massberkningen.
Sektionsvy
Visar en tvrsektionsvy fr aktuell lngdsektion. Vilken sektion som r aktuell bestms antingen
genom att man anvnder knapparna fr att stega,
, eller genom att man klickar i
trdet p startetn fr ett berkningsintervall eller starten fr ett normalsektionsintervall. Man kan
ven vlja alternativet Visa teoretisk tvrsektion vilket innebr att normalsektionen visas i
teoretiskt lge.
Sektionsstegning
Om sektionsvyn har valts och mbs-dokumentet r aktivt kan man stega genom massbeskrivningen utan
fregende berkning. Valda berkningsintervall anvnds fr att steg fr steg vlja sektion framt eller
bakt. En massberkning genomfrs fr vald sektion, varje gng man byter sektion s att man kan se
exakt hur resultatet kommer att bli d man massberknar. Volymer och areor visas i aktivitetsfnstret.
Anvnd knapparna fr att stega till frsta, fregende, nsta eller sista tvrsektionen i
berkningsintervallet. Klicka p
fr att g till en specifik sektion.
Grafiska 3D-vyn
Under en egen flik i den grafiska delen av mbs-fnstret finns 3D-grafik alltid tillgngligt. Hr presenteras
hela massberkningen i en tredimensionell perspektivvy. Se ven 3D-grafik 58 .
12.486
Volymberkning
Berkning av volymer
Fr att utfra en berkning av volymerna vljer man Data | Berkna volymer....
En dialog visar vilka val fr berkningen som gjorts.
Hr kan man temporrt ndra omfattningen av berkningen genom att vlja andra sektioner n de
freslagna.
Kryssa i om sektioner skall skapas (fr ritning/granskning) och om en rapport skall skapas, och i s fall
vilket innehll som nskas i rapporten.
Rapportflt
I volymflt redovisas tvrsnittsarean fr det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom rknas
volymen fram med hjlp av medelarean mellan tv sektioner och avstndet mellan sektionerna.
Volymerna summeras i slutet.
I areaflt redovisas den horisontella lngden frn vnster till hger fr det aktuella skiktet i varje
sektion. Dessutom rknas den plana arean fram med hjlp av medellngden mellan tv sektioner
och avstndet mellan sektionerna. Areorna summeras i slutet.
Flt
Typ
Beskrivning
verbyggnad
Volym och tvrsnittsarea fr verbyggnaden mellan teoretisk yta (veryta)

och schaktbotten/terrass. Om slntkil har anvnts rknas verbyggnaden
Volym endast p den del som ligger innanfr slntkilslagret. Summan av denna
volym och volymen fr slntkilen (se nedan) utgr d den totala
verbyggnadsvolymen.
Bearbetad yta
Area
Jordschakt
Volym Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av jord ner till terrassen.
Jordyta
Area
Fyll
Volym Volym och tvrsnittsarea fr utfyllnad upp till terrassen.
Fyll
Area
Horisontell lngd och area fr den hela det omrde som pverkas av
berkningen.
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av jordschakten.
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av fyllningen.
12.487
Geo
Bergschakt
Volym Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av berg ner till terrassen.
Bergyta
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten.
Bergschakt >
enhetshjd
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av berg ner till enhetshjden ver

terrassen.
Bergschakt >
enhetshjd
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten ver

enhetshjden.
Bergschakt <
enhetshjd
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av berg frn enhetshjden ner till

terrassen.
Bergschakt <
enhetshjd
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten under

enhetshjden.
Bergavtckning
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten och

avtckning/rensning av berg.
Slntkil
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr den del av verbyggnaden som ligger utanfr

vgkroppen som begrnsas av slntkilslagret.
Utspetsning
Volym och tvrsnittsarea fr utspetsning eller utskiftning. Berkning sker upp

Volym mot normal terrassyta om denna inte ligger i fyllning. D sker berkning
istllet upp mot jord (dvs i denna volym finns aldrig ngra fyllvolymer).
Schakt User 1/2
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av lagren fr user 1 och 2 ner till

terrassen.
Yta User 1/2
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av schakten fr user 1 och
2.
Matjord/
Vegetation
Volym Volym och tvrsnittsarea fr matjord/vegetationsavtagning.
Matjord/
Vegetation
Area
Skikt i
verbyggnaden
Volym och tvrsnittsarea fr de olika skikten i verbyggnaden. Om horisontell

Volym / lutande lngd och area istllet nskas erhlls dessa vrden genom att man
vljer funktionen "Areaberkning av ytor".
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av matjord/

vegetationsavtagning.
Den skapade sektionsfilen(.sec) och rapportfilen(.rep) visas d berkningen r klar.
Extrahera schaktbotten
Funktionen anvnds fr att plocka ut den berknade ytan fr jordschakt och/eller bergschakt. Resultatet
erhlls som en tvrsektionsfil, sec. Fr jordschakten kan man ven vlja att ytan ska flja terassen.
Startsektion/slutsektion
Ange inom vilka sektioner som extrahering ska gras.
Eftersom koderna och plankoordinaterna frn massberkningen fljer med till sektionsfilen kan man g
vidare med funktionen extrahera plankoordinater 433 om en terrngmodell ska skapas fr aktuellt
schaktlager.
Se ven Allmnt om volymberkning 467 .
12.488
Volymberkning
12.4
Areaberkning av ytor
Den hr funktionen anvnds fr att berkna plana ytor lngs en tvrsektionsberkning. Berkningen kan
gras antingen direkt frn en massberkning (.mbs-fil) eller frn en berknad tvrsektionsfil (.sec-fil).
Ytorna kan begrnsas i sidled av punkter som kodats i normalsektionen. Resultatet ges i form av en
rapport med dels summerade areor och dels delareor lngs berkningsintervallet. Funktionen kan t.ex.
anvndas fr att berkna arean fr asfalten eller vgslnterna lngs en vgstrcka. Andra
anvndningsomrden kan vara att berkna ytan fr grssdd eller bergavtckning.
Sluttande ytor
Berkningen av arean gr till s att den lutande lngden fr den nskade ytan (dvs. den lutande lngden
mellan tv punkter i ett visst lager i en sektion) rknas fram i varje sektion i berkningsintervallet. Arean
mellan tv sektioner stts till produkten av avstndet mellan sektionerna och medellngden fr den
nskade ytan i de tv sektionerna. Avstndet mellan tv sektioner bestms av berkningsintervallet i
volymberkningen. I en .sec-fil bestms intervallet av de tvrsektioner som finns i filen. Genom att stta
start- och slutsektion fr berkningen kan en delmngd berknas men det enda sttet att byta
berkningstthet r att frndra intervallet i .mbs-filen.
Horisontella ytor
Berkningen sker p samma stt som ovan men istllet fr lutande lngder rknas horisontella lngder.
Den nskade ytan kan begrnsas med hjlp av koden fr punkter i tvrsektionerna. Koden stts lttast
direkt i normalsektionen i volymberkningen. P s vis fr punkterna automatiskt rtt kod i den frdiga
tvrsektionen. Det gr ven att i efterhand redigera koden fr punkterna i en tvrsektionsfil. Vill man
berkna hela arean fr ett visst lager anger man inga begrnsningskoder. Programmet gr igenom
punkterna fr varje lager i tvrsektionen frn vnster till hger och summerar den lutande lngden frn
och med punkten med den frsta koden och sedan till och med punkten med den andra koden. Man kan
ven ange att sekundrt berkningsintervall. Detta kan vara anvndbart om man vill berkna t.ex.
slntareorna p vnster respektive hger sida. Ange d koderna fr vnster slntpunkter i det frsta
kodparet och koderna fr hger slntpunkter i det andra kodparet. Vill man berkna en
sammanhngande lngd som brjar p vnster sida men slutar p hger sida rcker det med att ange ett
kodpar med begrnsningspunkternas koder.
Fr varje yta som ska berknas anger man i vilket lager ytan finns och vilka koder som begrnsar ytan.
Dessutom anges en beskrivning, t.ex. asfalt, fr ytan. Varje sdan uppsttning kan ven lagras av Geo i
registret i Windows fr att man enkelt ska kunna berkna samma areor vid flera tillfllen.
Exempel
Exemplet nedan visar hur man kan berkna olika ytors areor lngs en vgstrcka beskriven i en
volymberkning (.mbs-fil).
Vgstrckan i genomskrning, med koderna frn normalsektionen utskrivna.
12.489
Geo
Vgstrckan ovanifrn.
Ex1: Berkning av vgbanan mellan koderna KBV

och KBH
Ex2: Berkning av slnter mellan koderna DS-SR och

SR-DS
Tillvgagngsstt
ppna antingen en .mbs- eller .sec-fil och vlj Data | Areaberkning av ytor fr att utfra berkningen.
12.490
Volymberkning
Frn sektion / Till sektion

Vlj mellan vilka sektioner berkningen ska ske. Om man utgr ifrn en massberkning anvnds
berkningsintervallet i .mbs-filen.
Ytor att berkna
I listan visas de ytor som kommer att berknas. Fyll antingen p frn de sparade ytdefinitionerna genom
att klicka p knappen [<<] eller vlj [Ny...] fr att skapa nya definitioner. Det gr ven att redigera och
radera ytor i listan.
Sparade definitioner av ytor
I listan visas de definitioner som sparas i Windows-registret fr anvndning vid flera tillfllen. Vlj [Ny...]
fr att skapa nya definitioner. Det gr ven att redigera och radera ytor i listan. Anvnd knappen [>>] fr
att flytta ver en yta frn den aktuella berkningen.
Definitioner av ytor
Nr man skapar en ny yta eller redigerar en befintlig visas en dialog med ytans definitionsdata.
12.491
Geo
Lager fr ytan
Ange i vilket lager den aktuella ytan finns.
Beskrivning
Ange en beskrivning fr ytan. Detta namn mste vara unikt bland ytorna. Namnet kommer att synas i
arearapporten.
Lutande eller plana areor
Ange om sluttande eller plana (horisontella) ytor ska berknas.
Ytans begrnsningspunkter (1 och 2)
Samhrande kodpar fr begrnsning av ytan. Begrnsningspar 2 anvnds endast om ytan r uppdelad i
tv halvor som i exempel 2 ovan.
Frn kod
Ange frn och med vilken kod (dvs frsta punkt med denna kod i sektionen) ytan brjar. Lmna fltet
blankt om ytan brjar i frsta punkten lngst till vnster i sektionen.
Till kod
Ange vid vilken kod (dvs frsta punkt med denna kod i sektionen, efter att frn-koden hittats) ytan slutar.
Ange blankt om ytan slutar i sista punkten lngst till hger i sektionen.
Resultat / rapport
Efter att berkningen har utfrts visas en rapport med de valda ytornas areor.
Rapporten bestr av en sammanstllningssida och ytterligare sidor som visar varje delyta fr sig.
Om ett frgetecken, ?, visas i rapporten innebr det att den aktuella sektionen inte kan berknas. Detta
beror p att ngon av de frvntade koderna saknas i sektionen.
Se ven Allmnt om volymberkning
467
och Massbeskrivningar
469
12.492
Volymberkning
12.5
Rapport med ortgonala punkter

Den hr funktionen anvnds fr att skapa en rapport dr punkter ur en massberkning eller tvrsektionsfil
redovisas. Fr varje punkt kan man vlja att redovisa sidomtt, hjd och tvrfall. Det gr att berkna
punkter direkt ur en massberkning men ven frn en tvrsektionsfil, sec, under frutsttning av det finns
kodade punkter i den.
Den hr funktionen erstter de tre funktionerna 'Vgverksrapporter', 'Punktvisa lutningar' och 'Punktvisa
hjder' som fanns tillgngliga i Geo 11 och tidigare versioner.
Kodning av punkter
De punkter som ska redovisas i rapporten identifieras med den kod de har. Drfr bygger den hr
funktionen p att man har en massberkning med kodade element i normalsektionen eller en
tvrsektionsfil, sec, med kodade punkter. Kommer tvrsektionsfilen frn en massberkning fljer
eventuella koder med och drmed kan man anvnda en sdan fil i denna funktion.
En tvrsektion med kodade punkter i lagret fr schaktbotten.

Kodning i massberkning, mbs
I mbs-filen ges elementen olika kod antingen i datavyn eller i egenskapsdialogen fr elementen.
12.493
Geo
Kodning av ytterslntspunkter grs i egenskapsdialogen fr normalsektionen.
Kodning i tvrsektionsfil, sec

I en tvrsektionsfil finns koden tillgnglig fr varje enskild punkt i de olika lagren.
Skapa rapporten
Nr en massberkning, mbs, eller tvrsektionsfil, sec, r ppen finns alternativet Rapport med
ortogonala punkter i menyn Data.
Dialogen har tv listor med definitioner av rapportflt. Den vnstra listan anvnda fr att tala om vilka som
12.494
Volymberkning
ska anvndas till den rapporten som ska skapas och den hgra listan innehller de flt som sparats
sedan tidigare. Genom att komponera ihop olika flt med de punkter i tvrsektionen som man r
intresserad av kan man skapa helt skrddarsydda rapporter.
Frn sektion / Till sektion
Vlj mellan vilka sektioner berkningen ska ske. Om man utgr ifrn en massberkning anvnds
berkningsintervallet i .mbs-filen.
Rapportflt
I listan visas de punkter som kommer att berknas. Fyll antingen p frn de sparade
rapportfltsdefinitionerna genom att klicka p knappen [<<] eller vlj [Ny...] fr att skapa nya definitioner.
Det gr ven att redigera och radera flt i listan.
Sparade rapportfltsdefinitioner
fr att skapa nya definitioner. Det gr ven att redigera och radera flt i listan. Anvnd knappen [>>] fr
att flytta ver ett flt frn den aktuella berkningen.
Definitioner av rapportflt
Nr man skapar ett nytt flt eller redigerar ett befintligt visas en dialog med fltets definitionsdata
Lager fr ytan
I dialogen vljer man frn vilket lager punkterna ska hmtas.
Punktkod
Ange vilken kod som ska skas.
Fltrubrik
Man kan ange valfri huvudrubrik fr fltet.
Underrubrik 1/2
Ange vilken information som ska skrivas ut i rapporten och vilken rubrik som ska anvndas. Fr varje
rapportflt kan tv vrden skrivas ut, t.ex. sidomtt och hjd.
12.495
Geo
Sidomttstillgg. Kan t.ex. anvndas fr redovisning av slntskiva

Fr att berkna utsttningsdata fr slntskiva kan fltet sidomttstillgg anvndas. Det mtt man anger
adderas till den funna punktens sidomtt (eller dras i frn om det r negativt och kan anvndas vid
sltskiva i slntfot). Hjden rknas med samma tvrfall som gller i den funna punkten. Om man vill f
punkten redovisad i en jmnt sidomtt kan man kryssa i rutan fr avrundning.
467
469
12.496
Volymberkning
12.6
Extrahera schaktbotten, MBS

sparas i en fil av typen .mbs. I massbeskrivningen anges ven alla samband mellan komponenterna, t.ex.
normalsektioners placering, sektionsintervall m.m.
En massberkning kan bli en mycket komplex berkning mnga ingende komponenter och samband.
Fr att f verblick ver dessa finns en trdstruktur som hjlp vid inmatning och redigering.
Mbs-fnstret
Vyer
Bildskrmen delas in i ett antal vyer d en massbeskrivning redigeras:
Mbs-trdvyn
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i massbeskrivningen
Grafiska vyn
Den grafiska vyn r indelad i en flik som visar plan-, profil- eller tvrsektionsdata och en flik som
visar berkningen i 3D.
Datavyn
objekt i trdvyn.
Egenskapsdialogen
77
Mbs-trdet
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i massbeskrivningen. Via trdet administreras hela
massberkningen och det ger ett std fr att komponera massbeskrivningen. Genom att klicka i trdet
Navigering i trdet
12.497
Geo
Hgerklick p huvudlinje, modeller, verbyggnadstyper eller en normalsektion ger mjlighet att visa
och redigera Egenskaper respektive komponent.
Se ven trdvyer
75
Objekt i massbeskrivningen
Huvudlinje
Linje, Profil och Skevning.
skriva in namnet p linje, profil och skevning eller nnu hellre klicka p valknappen till hger och vlja frn
tillgngliga filer.
Redigera linjedata, profildata och skevningsdata

linjedata 377 .
383
Klicka p skevningsnamnet fr att mata in eller redigera huvudlinjens skevning. Se vidare skevningsdata
390 .
Genom att hgerklicka p linjen, profilen eller skevningen kan vi ocks vlja om linjen skall vara synlig i
grafiska fnstret eller inte.
Huvudlinjen r normalt nummer 0(noll) i normalsektionen
Kantlinjer
Om ingende normalsektioner krver kantlinjer anges dessa under denna rubrik.
En kantlinje kan best av flera olika linjefiler som fljer p varandra.
Numreringen av kantlinjer mste vara identisk med kantlinjenumreringen i "ingende element" i

normalsektioner.
Vnsterkant / Hgerkant
12.498
Volymberkning
Fr att kunna redigera kantlinjer mste man vlja vilken sida, "Vnsterkant" eller "Hgerkant", i trdvyn
som skall redigeras.
D sida har markerats i trdvyn kan sidolinjerna definieras i flten under datavyn .
Kantlinje
I denna kolumn matas samtliga i normalsektionerna ingende kantlinjers nummer in fr respektive
sida. Detta nummer kopplar linjen till motsvarande nummer i normalsektionen.
Alternativmtt
Alternativmtt mste anges fr kantlinjer. Detta mtt anvnds om ej ngon kantlinje hittas. OBS!
Dessa linjer och alternativmtt har mycket stor betydelsae fr normalsektionen. Alternativmttet
anvnds t ex i skarven mellan tv linjer som ingr i samma kantlinje eller dr en kantlinje viker av t
ex i en vgkorsning.
Valfritt antal kantlinjer kan anges.
D en eller flera kantlinjer matats in under Vnster och Hger kan Vnsterkant / Hgerkant expanderas i
trdvyn fr att visa angivna kantlinjer.
Linjer p respektive sida
Fr varje ingende kantlinje finns mjlighet att ange linje, profil eller skevningsfil som skall kopplas till det
angivna numret. Skrning med den kopplade filen kommer att berknas. Om ingen skrning hittas
anvnds istllet alternativmttet fr linjen.
Peka p en linje fr att redigera de ingende filerna fr varje kantlinje. Till hger i varje flt visas en knapp
som ger mjlighet att blddra efter tillgngliga filer.
Linje
I denna kolumn anges filnamnet p nskad linje. Valfritt antal kan anges.
Profil
Hr kan en profil anges till kantlinjen, detta fr att ge kantlinjen en hjd. Profil behvs d element
som ingr i normalsektionerna stoppar mot profil eller linje/profil.
Skevning
I denna kolumn anges eventuella skevningsfiler som skall glla fr kantlinjen.
Alternativhjd
Genom att ange en alternativhjd ndras kantlinjens profilhjd. Ett positivt (+) vrde flyttar profilen
uppt och ett negativt (-) vrde nedt.
Modeller
Under denna rubrik anges vilka modeller, terrngsektioner eller lokala sektionsdata som skall anvndas
fr berkningen. Under rubriken 'Modeller' i trdet finns de olika skikten fr modellerna. Flera modeller fr
varje skikt kan vljas, varfr man ej behver lgga samman modelldata fr ett projekt till en enda
modellfil, utan kan istllet ange alla filer utmed projektet, med specifikation av inom vilket lngdintervall
varje modell skall anvndas.
12.499
Geo
Referensmodell kan anvndas d en referensytan (frdig vg el. dyl.) ej enkelt kan beskrivas med
normalsektion. Referensmodellen kan delvis erstta normalsektionen, dock ej helt, d normalsektionens
funktion att skapa slutna figurer mellan skikten i sektionen mste anvndas. Referensmodell kan t.ex.
anvndas fr att ange schaktbotten i en husgrund medvarierande hjder, eller en grusgrop som skall
redovisas med sektioner.
Klicka i trdvyn p det skikt (Jord, Berg, User1, User2) som skall redigeras fr att ppna rtt
inmatningsvy.
Modell
Ange den modell som skall anvndas fr detta lager och intervall. Som modell kan anvndas .trmfiler eller som en enklare form av modell .pxy-filer varvid sektioner skapas av sektionens skrningar
direkt med de linjer som .pxy-filen innehller. Detta innebr att linjerna br ligga ungefr vinkelrtt
mot sektionerna. I stllet fr modeller kan terrngsektioner (tsd-filer) eller lokala sektionsdata (lsdfiler) anvndas.
Alternativhjd
Genom att ange en alternativhjd i denna kolumn ndras hjden fr skiktet temporrt under Ett
positivt (+) vrde anger att skiktet flyttas uppt och ett negativt (-) vrde nedt. Avsikten med denna
funktion r att simulera alternativa lgen fr skiktet.
Startsektion
Hr anges startsektionen fr terrngmodell, terrngsektion eller lokala sektionsdata. Anges
ingenting anvndes den frsta modellen som berkningen trffar, dvs den modell som finns p den
lgsta sektionen. Startsektion fr modell som ligger efter frsta modellen kan anges med samma
sektion som frsta modellens slutsektion.
Slutsektion
Hr anges slutsektionen fr denna terrngmodell, terrngsektion eller lokala sektionsdata. Anges
ingen slutsektion berknas volymen till modellens slut.
Egenskaper fr modeller i berkningen
Hgerklicka p noden 'Modeller' och vlj Egenskaper... fr att bl.a. redigera svllfaktorer och prioritet i
egenskapsdialogen.
Svllfaktorer
Ange vilka svllfaktorer som skall anvndas vid berkning av volymer.
12.500
Volymberkning
Prioritet
Vid inmtning av modeller kan det hnda ett modellerna skr varandra, t.ex. en bergmodell sticker
upp genom jordmodellen. Detta gr ej att hantera i volymberkningen, varfr detta problem mste
tgrdas innan berkningen genomfres. tgrden r automatisk, men man kan vlja hur tgrden
skall ske, genom att ange prioritet fr varje skikt. Om t.ex. berg har hgre prioritet n jord, kommer
jordytan att modifieras s att den alltid ligger ver berget om konflikt uppstr. Om dremot jord har
hgre prioritet n berg, kommer berget att skras av s att det alltid ligger under jorden.
Enhetshjd
I vissa fall har man behov av att dela upp en bergschakt i hgt och lgt berg, fr att reglera
ersttningen p ett rimligt stt. Man kan enkelt uttryckt sga ett det blir lika dyrt att sprnga en
kvadratmeter berg med 0.1m djup som att sprnga en kvadratmeter med 1m djup. Om man rknar
kvadratmeter med lgt schaktdjup och kubikmeter med stort schaktdjup kan man rkna Enheter =
kvadratmeter + kubikmeter. Dessa enheter har givit namn t funktionen att dela berkningen i
kvadratberg och kubikberg. Enhetsdjup avser det schaktdjup vid vilket man vill separera volym och
kubik. Om enhetshjd anges finns mjlighet att i volymrapporten redovisa volymerna.
Berkningsgrnser / grnspolygoner
Fr att kunna rkna delmngder av en massberkning, t.ex. volymerna inom en fastighet eller utfrd
schakt vid en viss tidpunkt, kan man ange en eller flera polygoner som begrnsar den eller de ytor som
skall berknas. Polygonens skrning med sektionerna redovisas i sektionen som vertikala linjer.
Redovisade volymer och areor berknas ur de ytor som ligger mellan skrningarna med polygonen. Om
flera skrningar sker i en sektion berknas volymen mellan varje skrningspar, dvs. mellan skrning 1
och 2, 3 och 4, osv. P detta stt kan en polygon som omsluter en annan kan anvndas fr att exkludera
ett omrde i mitten.
Varje grnspolygon utgrs av en linje med minst 3 punkter i en koordinatfil av .geo- eller .pxy-typ. Linjen
behver inte vara sluten eftersom Geo alltid rknar med en tnkt linje mellan linjens start- och slutpunkt.
Det gr endast att vlja in en koordinatfil i berkningen men den filen kan innehlla obegrnsat antal
grnspolygoner (linjer).
Matjordsavtagning / vegetationsavtagning
Matjordsavtagning och vegetationsavtagning berknas p samma stt. Det som beskrivs om matjord
nedan gller ven fr vegetationsavtagning. Observera att det inte gr att berkna avtagning av matjord
och vegetation i samma sektion.
Matjordsavtagningen snker, med det vrde som anges i kolumnen tjocklek, jordytan i ett omrde som
begrnsas av den polygon som anges i frsta kolumnen. Polygonen anges som .pxy-fil eller .geo-fil.
Berkning sker p samma stt som fr grnspolygoner, dvs. inom varje linje i koordinatfilen, linjerna
behver inte vara slutna utan frsta och sista punkten anses sammanbundna. Om flera skrningar sker i
en sektion berknas volymen mellan varje skrningspar, dvs. mellan skrning 1 och 2, 3 och 4, osv.
Fr att berkna generell matjordsvtagning, dvs. utan begrnsningspolygon, anges inget filnamn. D
snks jordytan inom det omrde som tcks av den i mbs:en bearbetade ytan. Det gr inte att ange
generell avtagning av bde matjord och vegetation.
Om bankhjd matas in kommer matjordsavtagningen ej att berknas i de fall dr bankhjden verskrider
denna hjd i centrumlinjen.
Normalsektioner
Rubriken 'Normalsektioner' i trdet r indelad i tre underniver:
Redigering
Hr lggs de normalsektioner som ska anvndas i berkningen in. Redigering och skapande av nya
normalsektioner sker ocks hrifrn.
12.501
Geo
Anvndning
verbyggnadstyper
Hrifrn kontrolleras skiktningen av verbyggnaden i normalsektionerna.
Redigering
Under noden 'normalsektioner' anges alla normalsektioner som skall ing i berkningen. I datavyn visas
en lista med filnamnen p normalsektionerna. Fr att vlja in en befintlig normalsektion i berkningen
matar man antingen in filnamnet eller klickar p pilen lngs till hger i filnamnsfltet.
Fr att skapa en ny normalsektion matar man in ett nytt (ej existerande) namn i fltet.
De normalsektioner som r inagda i listan visas ven i trdstrukturen.
Egenskaper fr normalsektion
Hgerklicka p en normalsektion i trdet och vlj Egenskaper... fr att visa egenskapsdialogen. Den
innehller tre flikar: instllningar fr vnster- respektive hger sida samt centrum/globalt.
Instllningar vnster/hger sida
De vrden som skrivs in p vnsterfliken gller enbart p den vnstra sidan av normalsektionen, och
tvrtom fr den hgra.
Extrapolering
Max tillten extrapoleringslngd (horisontellt mtt). Detta vrde anvnds d skiktets utbredning r
fr liten i sidled, d.v.s. modellen eller sektioneringen tcker ej det omrde som behvs fr att skapa
slutna sektioner. Extrapolering avser frlngning av skiktet fr att kunna sluta arean i sektionen.
Om figuren ej kan slutas inom det angivna maxmttet kommer programmet att frska sluta aren
med en horisontell frlngning frn skiktets ytterkant. Om det fortfarande ej gr att sluta arean inom
det angivna maxmttet kommer arean att slutas med ett vertikal linje. Extrapolerade linjer ritas
normalt som streckade linjer i sektionen.
Standardvrden
Jord
5m.
User1 5m.
User2 5m.
Berg
5m. Br aldrig verstiga extrapoleringen fr jord.
12.502
Volymberkning
Ytterslnt
Hr anges de slntlutningar som programmet skall anvnda fr att knyta ihop de olika ytorna i
sektionen. Dessa slnter appliceras frn de yttersta definierade elementen p respektive sida med
lutning i respektive materialslag enligt valda vrden.
Standardvrde
n
Fyllning -0.33
Jord
0.5
User1 1.0
User2 1.0
Berg
4.0
(Lutning 1:3 nedt)

(Lutning 1:2 uppt)
(Lutning 1:1 uppt)
(Lutning 1:1 uppt)
(Lutning 4:1 uppt)
Kod
Ange vilken kod som ska sttas fr de olika slntlutningarna i den punkten dr slnten trffar
aktuellt lager. Koden stts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla verbyggnadsskikt
som anvnds.
Berghylla
Om en berghylla ska berknas utanfr bergslnten anger man bredden och eventuell kod fr
punkten dr berghyllan slutar. Koden stts i det teoretiska lagret och i schaktbotten samt i alla
verbyggnadsskikt som anvnds.
verbyggnad
Dessa instllningar styr dels verbyggnaden i centrumlinjen och dels de element i normalsektionen dr
alternativet 'global' anges fr verbyggnaden.

Parallell
Fast
Oknd
12.503
Geo

Djup
Anger verbyggnadens djup (eller tjocklek).
verbyggnadsdel
Anvnds om lager (eller skikt) i verbyggnaden ska berknas. Alternativet anger vilken del av den
aktuella verbyggnadstypen som gller i centrumlinjen.
Referenskod / kod i centrum
Ange vilken kod som ska sttas i centrum av normalsektionen. Koden stts i det teoretiska lagret
och i schaktbotten samt i alla verbyggnadsskikt som anvnds. Om en referensmodell anvnds
kommer punkterna i det lagret ocks att f denna kod.
Fr att redigera en enskild normalsektion klickar man p den nskade normalsektionen i trdvyn och
expanderar den till Element p vnster sida, Element p hger sida och Instllnigar frhandsgranska.
Respektive sida kan sedan expanderas s att varje element visas.
Genom att hgerklicka p normalsektionen i trdet och sedan vlja Sektionsvy i menyn vxlas den
grafiska vyn till att visa tvrsektionsorientering med den aktuella sektionen synlig. Man kan ven vlja
alternativet Frhandsgranska normalsektion vilket innebr att normalsektionen visas i teoretiskt lge.
Nr ett element markeras i trdet visas ven en markering i den grafiska vyn.
De ingende elementen kan dels redigeras i datavyn och dels i egenskapsdialogen fr ett element.
Datavyn
Redigering i datavyn sker genom att man frst pekar p vnster eller hger sida i trdet, i datavyn
visas nu elementinformationen.
Egenskapsdialogen
Redigering i egenskapsdialogen sker genom att man hgerklickar p nskat element i trdet och
vljer Egenskaper..., dialogen innehller tv flikar: Egenskaper och verbyggnad.
12.504
Volymberkning
Riktningstyp
Vlj en riktningsdefinition fr elementet. I datavyn vljs parametrarna fr den valda definitionen i de tv
kolumnerna till hger om riktningstypen. Vljer man t.ex. 'dZ, dY' anges dZ-mttet i den frsta kolumnen
och dY-mttet i den andra kolumnen.
Oknd
Elementets riktning varierar och styrs i hjd och sida av en linje och profil.
dZ, dY
Ange en fast definition av elementet genom att beskriva frndringen i hjd(dZ) och sida(dY) frn
brjan av elementet till slutet. Om ett Stopp anges, kommer elementets hjd och sidomtt att ses
enbart som en riktningsangivelse i stllet fr absoluta mtt.
Lutn%,dY
Ange ett procent-tal, samt ett horisontellt mtt fr utbredningen. Om inget horisontellt mtt anges,
mste ett Stopp anvndas. Observera att inget mtt anges genom att lmna fltet tomt.
Anvnd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning.!
Lutn, dY
Ange ett K-tal i decimal form, samt ett horisontellt mtt fr utbredningen. Med K-tal avses t.ex. 1:3 =
decimalt 0.333. negativa tal avser lutning nedt. Om inget horisontellt mtt anges, mste ett Stopp
anvndas. Observera att inget mtt anges genom att lmna fltet tomt.
Anvnd inte 0(noll) eftersom det betyder noll i utbredning!
Flj lager, (dY)
Denna typ anvndes fr att flja ett befintligt skikt, t.ex. en berghylla med en given horisontell
utbredning.
Skevning (frn sida, frn linje)
Detta element anvndes fr krbanor och liknande. Elementets lutning hmtas fr varje berknad
sektion ur skevningsfilen som r knuten vald linje. Frn sida anges normalt som vnster fr
element p vnster sida och hger fr element p hger sida, men det r mjligt att anvnda det
skevnigsvrde som gller fr hger p vnstersidans element och tvrt om. Ange den linje
(nummer, se kantlinjer) frn vilken skevningen skall hmtas. Centrumlinjens nummer r normalt 0
(noll).
Frlng (dZ, dY)
Vlj detta element d elementet skall fortstta i samma riktning som fregende element. dZ och/
eller dY kan anges resp. lmnas tomt. Om bda vrdena anges har det vrde som frst uppfylls
hgst prioritet. Om inget vrde anges mste ett Stopp anges.
Slntkil lutn
Detta element anvnds nr man vill ha en brantare lutning p vgkroppen jmfrt med slnten. Man
fr d en kil i slnten vilket mjliggr att man kan berkna volymen fr den flacka slnten separat.
Ange vilken lutningskoefficient som ska glla (K-tal enligt ovan). Slntkilselementet ska ses som ett
tillflligt uppehll i uppbyggnaden av den teoretiska ytan. Efter detta element hoppar programmet
tillbaka till startpunkten fr slntkilen och dr kan man sedan fylla p med de resterande elementen
fr den teoretiska ytan (dvs den flacka slntens verkant). Slntkilens utstrckning nedt berknas
med automatik, dvs man behver inte ange ngon lngd p elementet. Lngden beror p om man
ligger i skrning eller i fyllning. I skrning frlngs slntkilen s att den trffar terrassen. Drefter
bestms terrassens utseende som vanligt med hjlp av verbyggnadstjockleken. I fyllning, dremot,
frlngs slntkilen automatiskt ned till det versta modellskiktet. Terrassen kommer d att brytas
mot slntkilen och sedan flja det aktuella skiktet till man trffar den teoretiska ytan igen. Man kan
dock ven stta att elementet ska stoppa "mot terrass". I detta fall gr slntkilen ner till terrassen
och drefter bestms terrassens utseende som vanligt med hjlp av verbyggnadstjockleken.
Eventuella verbyggnadsskikt rknas alltid mot slntkilen om den existerar.
Om man anvnder elementtypen slntkil skapas ett speciellt lager fr detta i tvrsektionen. Endast
ett slntkilselement per sida kan anvndas i en normalsektion.
Kod
Ange kod fr mrkning av elementet. Om kod angivits kommer resultatfilen att innehlla denna kod. Detta
kan anvndas fr att sortera ut olika typer av data fr vidare bearbetning, t.ex. schaktgrnser, dikesbotten
m.m. ven vissa rapporter bygger p kodning. Kod r dock ej obligatorisk. Koden stts i det teoretiska
12.505
Geo
lagret och i schaktbotten samt i alla verbyggnadsskikt som anvnds.

Tips! Genom att stta koder p elementen i normalsektionen kan man berkna horisontell eller lutande
area p valfri del av massberkningen. Se ' Areaberkning av plana ytor frn tvrsektioner 489 '.
Max Y
En maximal tillten horisontell utbredning kan anges. Om maxmttet verskrides frkastas elementet.
Max Z
En maximal tillten vertikal utbredning kan anges. Om maxmttet verskrides frkastas elementet.
Stopp
Vlj typ av Stopp fr ett element. Detta mste vljas om man ej valt fast mtt fr elementet tidigare!
(Ingenting)
Inget stopp
Mot linje
Elementet stoppar d det trffar en linje i plan.
Mot profil
Elementet stoppar d det trffa en profil i hjd.
Mot lin/prf
Elementet stoppar mot en linje med profil. Bde hjd och sida styrs av linjen och profilen.
Riktningstyp skall vara oknd.
Mot lin/CL-prf
Elementet stoppar mot en kantlinje i sidled men mot huvudlinjens profil i hjd. Bde hjd och sida r
allts fasta riktningstyp skall vara oknd. Detta element kan vara anvndbart nr man vill utg frn
profilhjden ven om det r ett element som inte startar i centrum av normalsektionen.
Mot skikt
Elementet stoppar nr det trffar det skikt som vljs. Det frvntas att trff mot skiktet sker.
Riktningen p elementet bestms av riktningstypens vrden.
Bryt vid
Elementet stoppar om det trffar det skikt som vljs. Finns ingen trff gr elementet s lngt ut som
angivits fr riktningstypen.
Mot terrass
Elementet stoppar mot terrassytan.
I kolumnen/fltet efter vljs, beroende p stopptypen, vilket objekt stoppet gller:
Linjenummer (se kantlinjer)
Skikt (se modelller)
Exklusivt
Hr finns mjlighet att lta elementet glla endast i ett specifikt skikt. Elementet kommer med i
normalsektionen om startpunkten ligger i det aktuella skiktet. Om s inte r fallet kommer nsta element i
normalsektionen automatiskt att anvndas. Vlj mellan 'Fyll', 'Jord', 'User1', 'User2' och 'Berg'.
verbyggnad
Hr kan verbyggnadens totala djup anges fr respektive materialslag.
12.506
Volymberkning
Om rutan [Global] r ikryssad hmtas djup och styrning frn normalsektionens generella instllningar, se
egenskaper fr normalsektion.
Parallell
Fast
Oknd
verbyggnadsdjup
hgerklicka p elementet i trdet fr att visa elementets egenskaper och vljas verbyggnadsdjup
fr elementet.
verbyggnadsdel
Om skiktning (lagerindelning) av verbyggnaden anvnds kan ocks verbyggnadsdel fr
elementet vljas hr. Alternativet anger vilken del av den aktuella verbyggnadstypen som anvnds
fr elementet. Redigering av skiktningen sker under rubriken verbyggnadstyper i trdet.
Instllningar fr teoretisk normalsektion
Om modell saknas kan man anvnda standardvrden fr olika lager fr att testa hur sektionen kommer
att uppfra sig i olika situationer. Dessa fiktiva lager kan ges en lmplig utformning genom att ange
numeriska vrden fr utbredning och niv. Detta grs under niver. En fiktiv skevning kan ven anges fr
normalsektionen. Dessa instllningar pverkar den grafiska vyn om alternativet Visa teoretisk
normalsektion vljs i menyn vid hgerklick i trdet.
Instllningarna redigeras genom att man hgerklickar p rubriken 'Instllningar fr teoretisk
normalsektion' under normalsektionen och vljer Egenskaper... i menyn.
12.507
Geo
Niver
Ange en +hjd fr fr respektive lager fr vnsterkant, centrum och hgerkant av skiktet. Den hjd
som anges avser en hjd relativt profilhjden i respektive sektion. Centrum avser hjd i
centrumlinjen. Vnster och hger avser halva lagerbredden p respektive sida om centrumlinjen.
Lagerbredd
Det fiktiva skiktets bredd anges hr
Skevning
Ange vrden fr skevning vid frhandsgranskning av en normalsektion utan att linjeberkning har
valts. Ange fiktiv skevning i procent fr respektive sida.
Under fliken Kantlinjer gr det att bestmma ett antal kantlinjers lge p vnster resp. hger sida.
Spara normalsektioner
Efter att en normalsektion har redigerats kan man spara den genom att vlja Data | Spara
normalsektioner.
Anvndning
Normalsektion
Vlj normalsektion genom att klicka p pilen till hger i fltet. De normalsektioner som anges mste
finnas angivna under rubriken Redigering. Filtyp fr normalsektioner r .nsd.
Startsektion
Anger var anvndningen av normalsektionen startar. Sektionen gller fram till definitionen av nsta
normalsektion om ingen interpolering anges. Ange startsektion fr den sektion dr ngon frndring
sker. Frndringen kan vara utbyte av normalsektion, eller att en interpolering ska starta eller sluta.
Interpolera
Om interpolering anges kommer normalsektionen att interpoleras element fr element mot nsta
angivna normalsektion.
Max vnster/hger
Anger max utbredning t vnster respektive hger fr massberkningen. Har man en bred modell
kan utritningen av sektionerna begrnsas med detta mtt.
verbyggnadsskikt
12.508
Volymberkning
verbyggnadstyper och verbyggnadsfiler (bup)

Under denna rubrik styr man skiktning av verbyggnaden i olika lager. En verbyggnadstyp beskriver
vilka lager/skikt som ska ing i verbyggnaden samt deras anvndning i olika delar av vgen. Det gr att
skapa flera verbyggnadstyper men endast en kan vara aktiv t gngen fr en massberkning.
verbyggnadstyper sparas i en speciell fil av typen 'bup'. Den verbyggnadstyp som anvnds i en specifik
volymberkning lagras lokalt i samma projekt som mbs-filen. Normalt har den ven samma namn som
mbs-filen, men med filtypen .bup. I den lokala bup-filen kan det endast finnas en verbyggnadstyp t
gngen. I en global bup-fil, dremot, gr det att lagra obegrnsat antal. Det gr drfr att anvnda den
globala filen (eller filerna) som ett slags bibliotek fr olika verbyggnadstyper.
verbyggnadsdelar
Fr att man ska kunna ange olika skikttjocklekar fr olika delar av t.ex. en vgkropp delas
verbyggnadstypen in i olika verbyggnadsdelar. Krbana, vgren och slnt r exempel p vad som kan
sgas vara olika verbyggnadsdelar. Det gr att definiera valfritt antal delar och man kan kalla dem vad
man vill. I normalsektionen talar man om vilken verbyggnadsdel som gller i centrum och fr varje
element p vnster respektive hger sida. P detta vis kan man allts styra skikttjocklekarna till att
variera mellan olika delar av tvrsektionen. Exempelvis kan man ange att t.ex. slitlagret ska ha en viss
tjocklek i krbanan en annan i vgrenen. I slnten stter man sedan slitlagrets tjocklek till noll fr att
frhindra att berkning sker dr. Att man mste stta tjockleken till noll beror p att det inte gr att ta bort
ett visst skikt p en del av tvrsektionen, alla skikt som r definierade i verbyggnadstypen kommer att
finnas med ver hela ytan. Man kan ven stta verbyggnadsdelen i ett visst element till 'ingen' fr att
frhindra att berkning av skikt sker dr. Vill man ha samma skikttjocklekar i hela tvrsektionen rcker
det med att ange en verbyggnadsdel.
verbyggnadstrdet
I trdstrukturen visas de verbyggnadstyper som finns inlagda. Under rubriken 'Aktuell verbyggnadstyp'
finns den verbyggnadstyp som kommer att anvndas vid berkning. Det r ocks den som kommer att
lagras i den lokala bup-filen nr volymberkningen stngs. Under rubriken 'Sparade verbyggnadstyper'
finns de verbyggnadstyper som tillhr den valda globala bup-filen.
Genom att hgerklicka p rubriken 'Aktuell verbyggnadstyp' och vlja Egenskaper... kan man se vilken
lokal fil med verbyggnadstyper som anvnds.
Genom att hgerklicka p rubriken Sparade verbyggnadstyper' och vlja Egenskaper... kan man se
vilken global fil med verbyggnadstyper som anvnds.
12.509
Geo
Vlja aktiv verbyggnadstyp

Fr att styra vilka bup-filer som anvnds och vlja aktuell verbyggnadstyp gr man in under Data |
verbyggnadsskikt | Vlj verbyggnadstyp eller klickar p knappen [Vlj] i dialogerna ovan.
Berkna verbyggnadslager/verbyggnadsskikt
Alternativet styr om verbyggnadsskikt ska berknas eller inte.
Lokal fil med verbyggnadstyper (bup)
Hr visas filnamnet p den fil som innehller aktuell verbyggnadstyp. Filen skapas nr mbs-filen
sparas. Om fltet r blankt har filen nnu inte skapats.
Aktuell verbyggnadstyp
Hr visas namnet p den verbygnadstyp som anvnds fr att berkna skikten i verbyggnaden.
Fr att vlja en annan verbyggnadstyp markerar man nskad typ i listan till hger och klickar
sedan p knappen <<.
Global fil med verbyggnadstyper
Hr visas filnamnet p filen med tillgngliga verbyggnadstyper (bup).
verbyggnadstyper
I listan finns de verbyggnadstyper som den valda globala bup-filen innehller.
Redigera verbyggnadstyper
Redigering av verbyggnadstyperna grs dels genom den numeriska datavyn nederst i fnstret och dels i
egenskapsdialogen genom att man hgerklickar p nskat objekt i trdet och vljer egenskaper.
Nr rubriken 'aktuell verbyggnadstyp' r markerad visas namnet och beskrivningen p den i datavyn.
Hr gr det inte att redigera ngot utan det grs istllet frn egenskapsdialogen.
12.510
Volymberkning
I egenskapsdialogen fr en verbyggnadstyp bestms vilka lager som ska ing.

Namn
Hr kan verbyggnadstypens namn anges.
Beskrivning
Hr kan man ange en beskrivande text om typen.
verbyggnadslager
Hr redigeras vilka lager som ska anvndas i verbyggnaden. Dubbelklicka p en rad fr att
redigera namnet p ett lager. Anvnd pilarna fr att bestma ordningen p de olika lagren.
Berkna terstende volymer fr sista lagret
Alternativet innebr att det understa lagrets djup rknas mot schaktbotten.
Nr rubriken 'verbyggnadstyper' r markerad visas de tillgngliga typerna ven i datavyn.
verbyggnadstyp
Ange namn p verbyggnadstypen.
Beskrivning
Hr kan en beskrivning ges.
Varje verbyggnadstyp delas in i ett antal segment (verbyggnadsdelar) fr att man skall kunna ange
olika skiktdjup fr olika delar av tvrsektionen.
I datavyn kan man lgga till, radera och redigera verbyggnadsdelarna.
12.511
Geo
De olika lagrens djup fr olika markskikt och verbyggnadsdelar kan redigeras i datavyn om man
markerar nskad verbyggnadsdel i trdet. En asterisk efter lagernamnet anger att djupet rknas mot
schaktbotten och att djupvrdena drfr inte har ngon effekt p det lagret. Om man stter 0 eller blankt i
ett flt kommer det skiktet inte att f ngon tjocklek i den delen och drfr rknas inte heller ngon volym
dr.
Tnk p att summan av lagrens djup fr ett markskikt inte kan verstiga det totala djupet fr
verbyggnaden. I egenskapsdialogen fr en verbyggnadsdel visas det totala djupet fr verbyggnaden i
olika markskikt.
Totalt djup
Anger djupet fr verbyggnadsdelen i olika markskikt.
Kopiering av verbyggnadstyper
Genom att markera en verbyggnadstyp i trdet kan man kopiera den via Redigera | Kopiera. Drefter
kan man klistra in en kopia av den via Redigera | Klistra in. Det gr att kopiera frn den lokala filen till
den globala samt ven inom den globala. Dremot kan man inte kopiera en verbyggnadstyp frn den
globala till den lokala filen utan man vljer istllet aktiv lokal verbyggnadstyp p det stt som beskrivits
tidigare.
Utspetsning och utskiftning

Utspetsning och utskiftning enligt AMA och ATB berknas under motsvarande rubrik i volymtrdet.
Man anger en startsektion och en slutsektion fr varje sektionsintervall dr utspetsning/utskiftning ska
berknas. Djupet vid startsektionen och slutsektionen anges ocks. I kolumnen 'Relativt' anger man om
djupet ska rknas frn verytan (teoretisk, mttet d1 i bilden) eller frn terrassen (schaktbotten, mttet d2
i bilden). I sidled begrnsas urgrvningen baserat p en punkt i verytan. Den nskade
begrnsningspunkten (t.ex. vgkanten, punkten P i bilden) mste tilldelas kod i normalsektionen. Denna
kod anges i kolumnerna fr 'kod vnster/hger' i tabellen. Utbredningen i sidled bestms sedan av en
tnkt linje (a i bilden) frn begrnsningspunkten ned till underkant urgrvning. Lutningskoefficienten fr
denna linje anges i kolumnen 'Begrnsningslutning' . Standardlutningen r 1:1. Lutningen tillbaka upp mot
normalterrassen (b i bilden) anges i kolumnen 'Ytterlutning'. Hr r standardvrdet 2:1.
12.512
Volymberkning
Del av tvrsektion. Mtt fr berkning av utspetsning.
Djupet fr urgrvningen interpoleras linjrt mellan start- och slutsektionen. Fr att skapa en
utspetsningskil anger man olika djup vid start- respektive slutsektionen. Om djupet ges relativt verytan
mste mttet vara minsta lika stort som verbyggnadsdjupet.
Fltet 'bergskrning' avgr om utspetsningen ska stoppa mot berg eller inte.
Ej bergskrning
Bergskrning
Volymen fr utspetsning/utskiftning rknas mellan normal schaktbotten och underkant fr den extra
urgrvningen. Om terrassen ligger helt i fyllning i en sektion sker ingen berkning av utspetsning/
utskiftning dr. Om delar av terrassen ligger i fyllning rknas utspetsningen upp mot jordlagret.
12.513
Geo
Berkningsintervall
den massberkning man skapat utan att frndra massbeskrivningen i vrigt. Man kan ocks fritt vlja
olika intervall fr olika delar av berkningen, utan hnsyn till var olika normalsektioner r placerade.
Start
Slut
Ange sista sektion som skall berknas. Om flera rader anges fr berkningen kan denna lmnas
Intervall
Grafiska vyn
Alla de filer som ingr i massberkningen (och som kan visas grafiskt) lggs in automatiskt i den grafiska
redigera data.
Orienteringslge
Planvy
Visar en planbild ver massberkningen.
Profilvy
Visar en profilvy ver massberkningen.
Sektionsvy
trdet p startetn fr ett berkningsintervall eller starten fr ett normalsektionsintervall. Man kan
ven vlja alternativet Visa teoretisk tvrsektion vilket innebr att normalsektionen visas i
teoretiskt lge.
Sektionsstegning
Om sektionsvyn har valts och mbs-dokumentet r aktivt kan man stega genom massbeskrivningen utan
bakt. En massberkning genomfrs fr vald sektion, varje gng man byter sektion s att man kan se
exakt hur resultatet kommer att bli d man massberknar. Volymer och areor visas i aktivitetsfnstret.
Grafiska 3D-vyn
Under en egen flik i den grafiska delen av mbs-fnstret finns 3D-grafik alltid tillgngligt. Hr presenteras
hela massberkningen i en tredimensionell perspektivvy. Se ven 3D-grafik 58 .
12.514
Volymberkning
Berkning av volymer
Fr att utfra en berkning av volymerna vljer man Data | Berkna volymer....
Hr kan man temporrt ndra omfattningen av berkningen genom att vlja andra sektioner n de
freslagna.
vilket innehll som nskas i rapporten.
Rapportflt
I areaflt redovisas den horisontella lngden frn vnster till hger fr det aktuella skiktet i varje
sektion. Dessutom rknas den plana arean fram med hjlp av medellngden mellan tv sektioner
och avstndet mellan sektionerna. Areorna summeras i slutet.
Flt
Typ
Beskrivning
verbyggnad
Volym och tvrsnittsarea fr verbyggnaden mellan teoretisk yta (veryta)

och schaktbotten/terrass. Om slntkil har anvnts rknas verbyggnaden
Volym endast p den del som ligger innanfr slntkilslagret. Summan av denna
volym och volymen fr slntkilen (se nedan) utgr d den totala
verbyggnadsvolymen.
Bearbetad yta
Area
Jordschakt
Volym Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av jord ner till terrassen.
Jordyta
Area
Fyll
Volym Volym och tvrsnittsarea fr utfyllnad upp till terrassen.
Fyll
Area
Horisontell lngd och area fr den hela det omrde som pverkas av
berkningen.
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av jordschakten.
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av fyllningen.
12.515
Geo
Bergschakt
Volym Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av berg ner till terrassen.
Bergyta
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten.
Bergschakt >
enhetshjd
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av berg ner till enhetshjden ver

terrassen.
Bergschakt >
enhetshjd
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten ver

enhetshjden.
Bergschakt <
enhetshjd
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av berg frn enhetshjden ner till

terrassen.
Bergschakt <
enhetshjd
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten under

enhetshjden.
Bergavtckning
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av bergschakten och

avtckning/rensning av berg.
Slntkil
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr den del av verbyggnaden som ligger utanfr

vgkroppen som begrnsas av slntkilslagret.
Utspetsning
Volym och tvrsnittsarea fr utspetsning eller utskiftning. Berkning sker upp

Volym mot normal terrassyta om denna inte ligger i fyllning. D sker berkning
istllet upp mot jord (dvs i denna volym finns aldrig ngra fyllvolymer).
Schakt User 1/2
Volym
Volym och tvrsnittsarea fr schaktning av lagren fr user 1 och 2 ner till

terrassen.
Yta User 1/2
Area
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av schakten fr user 1 och
2.
Matjord/
Vegetation
Volym Volym och tvrsnittsarea fr matjord/vegetationsavtagning.
Matjord/
Vegetation
Area
Skikt i
verbyggnaden
Volym och tvrsnittsarea fr de olika skikten i verbyggnaden. Om horisontell

Volym / lutande lngd och area istllet nskas erhlls dessa vrden genom att man
vljer funktionen "Areaberkning av ytor".
Horisontell lngd och area fr omrdet som tcks av matjord/

vegetationsavtagning.
Extrahera schaktbotten
Funktionen anvnds fr att plocka ut den berknade ytan fr jordschakt och/eller bergschakt. Resultatet
erhlls som en tvrsektionsfil, sec. Fr jordschakten kan man ven vlja att ytan ska flja terassen.
Ange inom vilka sektioner som extrahering ska gras.
Eftersom koderna och plankoordinaterna frn massberkningen fljer med till sektionsfilen kan man g
vidare med funktionen extrahera plankoordinater 433 om en terrngmodell ska skapas fr aktuellt
schaktlager.
Se ven Allmnt om volymberkning 467 .
12.516
Volymberkning
12.7
Visualisering av volymberkning
Med visualisering menas att man skapar en tredimensionell bild ur en volymberkning, med frgsatta ytor
fr olika objekt i berkningen. Frgsttningen mjliggrs genom att enskilda delar i berkningen tilldelas
en kod.
Visualiseringen byggs upp av bde befintliga och teoretiska modeller ur volymberkningen. Med befintliga
menas de modeller fr jord, berg, user1 och user2 som anges i mbs-filen. De teoretiska modellerna
skapas vid berkning av mbs-filen. Detta sker genom att Geo gr en volymberkning i bakgrunden och
drigenom skapar tvrsektioner med instllt lngdintervall. Ur dessa tvrsektioner genererar Geo sedan
lngsgende linjer fr varje yta som ska berknas. Linjerna bygger p de koder som kan sttas i
normalsektionen. Med hjlp av linjerna skapas triangelmodeller och ur dessa kan nskade ytor plockas
fram genom att ange mellan vilka koder som data ska hmtas. Ju ttare berkningsintervall man stter
desto fler trianglar fr man och detta gr i sin tur att visualiseringen blir jmnare och mindre 'hackig'.
Det finns mjlighet att skra bort de delar av de befintliga modellerna som ligger inom berkningsomrdet
men man kan ven vlja att ha dem kvar fr att t.ex. skdliggra var lngs en strcka som
bergmodellen sticker upp ur teoretisk yta.
Resultatet kan skapas bde i Geo-format och i Cad-format. Med Geo-format menas frmst koordinatfiler
och terrngmodeller. Med Cad-format menas AutoCAD dwg-format. I det senare fallet kan man vlja att
komplettera en befintlig fil.
Visualiseringen kan gras bde ur en volymberkningsfil (mbs) och ur en berknad tvrsektionsfil (sec).
Tillvgagngsstt
ppna antingen en .mbs- eller .sec-fil och vlj Data | Visualisering fr att utfra funktionen.
12.517
Geo
Frn sektion/Till sektion

Ange mellan vilka sektioner berkning ska ske. Ursprungsvrdena hmtas frn aktuell fil. Ur den bestms
ven berkningsintervallet.
Format fr utdata
Vlj hur de berknade ytorna ska representeras. Med Geo-format menas terrngmodeller och
koordinatfiler. Terrngmodeller skapas fr de ytor man valt och koordinatfiler skapas om man ven valt
att hmta linjerna som ligger till grund fr skapandet av triangelmodellerna. Vljer man CAD-format
skapas en AiutoCAD dwg-fil dr olika ytor kan placeras i olika lager. Hr kan man ven vlja en
grundritning som kommer att fyllas p med data. P detta stt kan man kra funktionen flera gnger men
alltid lgga samman resultatet i en fil. Man kan ven anvnda grundritningen till att p frhand styra
egenskaperna fr de olika lagren (frmst gllande frg och linjetyp). Detta grs genom att hnvisa till
existerande lager i grundritningen nr man vljer lager i rutan [CAD-lager] i dialogen.
Objekt i utdata
Hr vljs alla de olika objekt som ska ing i visualiseringen. Omgivande modell kan endast vljas om
funktionen krs frn en mbs-fil.
Fr alla objekt kan frg och CAD-lager sttas. Vald frg anvnds bde om utdata skapas i Geo-format
och i CAD-format. I Geo-fallet gller frgen endast tillflligt i det grafiska fnster som ppnas efter
berkningen. Nr filerna stngs och ppnas igen stts frgerna som vanligt. I CAD-fallet, dremot, anger
man ven ett lager fr AutoCAD-filen och lagret fr den frg som stts. Vald frg har ingen inverkan om
man sparar till en grundritning och hnvisar till ett befintligt lager i den, d anvnds lagrets ursprungsfrg.
12.518
Volymberkning
Omgivande modell
Vlj om en omgivande modell ska inkluderas i resultatet. Med omgivande modell menas en befintlig
modell fr jord, berg, user1 eller user2 ur den aktuella mbs-filen.
Skr ytan vid berkningsgrnserna
Vlj om de delar av de befintliga modellerna som ligger inom berkningsomrdet ska skras. Vljer man
att ha dem kvar kan man t.ex. skdliggra var lngs en strcka som bergmodellen sticker upp ur
teoretisk yta. Se bilderna nedan.
Ursprunglig bergmodell
Bergmodellen bortskuren
12.519
Geo
Berkningsmodell
Vlj om en yta ska skapas fr ett av berkningslagren i filen. Ytan baseras p hela utbredningen valt lager
i tvrsektionen.
Ytterligare ytor
I tillgg till befintliga modeller och berkningsmodeller kan ytor fr delar av berkningsmodeller
inkluderas. Den nskade ytan kan begrnsas med hjlp av koden fr punkter i tvrsektionerna. Valet av
ytor och mellan vilka koder de gller sparas i ytdefinitioner. Se vidare under 'Definitioner av ytor' nedan.
I listan visas de ytor som kommer att berknas. Fyll antingen p frn de sparade ytdefinitionerna genom
att klicka p knappen [<<] eller vlj [Ny...] fr att skapa nya definitioner. Det gr ven att redigera och
radera ytor i listan.
Sparade definitioner av ytor
fr att skapa nya definitioner. Det gr ven att redigera och radera ytor i listan. Anvnd knappen [>>] fr
att flytta ver en yta frn den aktuella berkningen.
Definitioner av ytor
Nr man skapar en ny yta eller redigerar en befintlig visas en dialog med ytans definitionsdata.
Den nskade ytan kan begrnsas med hjlp av koden fr punkter i tvrsektionerna. Koden stts lttast
direkt i normalsektionen i volymberkningen. P s vis fr punkterna automatiskt rtt kod i den frdiga
tvrsektionen. Det gr ven att i efterhand redigera koden fr punkterna i en tvrsektionsfil. Vill man
berkna hela ytan fr ett visst lager anger man inga begrnsningskoder. Programmet gr igenom
punkterna fr varje lager i tvrsektionen frn vnster till hger och hmtar de punkter som ligger inom
kodintervallet. Man kan ven ange att sekundrt berkningsintervall. Detta kan vara anvndbart om man
vill visa t.ex. slntytor p vnster respektive hger sida. Ange d koderna fr vnster slntpunkter i det
frsta kodparet och koderna fr hger slntpunkter i det andra kodparet. Tnk dock p att omrdet
mellan ytorna kommer att tckas av interpolerade trianglar nd och det kommer drfr att synas grafiskt.
Det kan vara bttre att definiera unika koder p vnster respektive hger sida och kra dessa ytor
separat fr att undvika detta. Vill man berkna en sammanhngande lngd som brjar p vnster sida
men slutar p hger sida rcker det med att ange ett kodpar med begrnsningspunkternas koder.
Exempel p kodning
Exemplet nedan visar hur man kan koda olika punkter i tvrsektionen i en volymberkning (.mbs-fil).
Vgstrckan i genomskrning, med koderna frn normalsektionen utskrivna.
12.520
Volymberkning
Vgstrckan ovanifrn.
Ex1: Berkning av vgbanan mellan koderna KBV

och KBH
Ex2: Berkning av slnter mellan koderna DS-SR och

SR-DS
Dialogen
Fr varje yta som ska berknas anger man i vilket lager ytan finns och vilka koder som begrnsar ytan.
Dessutom anges en beskrivning, t.ex. asfalt, fr ytan. Varje sdan uppsttning kan ven lagras av Geo i
registret i Windows fr att man enkelt ska kunna visualisera samma ytor vid flera tillfllen.
12.521
Geo
Lager fr ytan
Ange i vilket lager den aktuella ytan finns.
Beskrivning
Ange en beskrivning fr ytan. Detta namn mste vara unikt bland ytorna.
Skapa ytmodell
Kryssa i om en triangelmodell ska berknas fr den aktuella ytan. Modellen sparas i utdata som en
terrngmodell (trm) eller som 3d-faces i en CAD-fil. Vlj ven frg och namn p lager i CAD.
Skapa linjemodell
De linjer som genereras av koderna kan inkluderas i utdata. Detta kan anvndas fr att t.ex. synliggra
mlade linjer lngs en vg. Linjerna sparas i utdata antingen som koordinatdata (.geo) eller som 3d-linjer i
CAD. Vj ven frg och namn p lager i CAD.
Ytans begrnsningspunkter (1 och 2)
Samhrande kodpar fr begrnsning av ytan. Begrnsningspar 2 anvnds endast om ytan r uppdelad i
tv halvor som i exempel 2 ovan.
Frn kod
Ange frn och med vilken kod (d.v.s. frsta punkt med denna kod i sektionen) ytan brjar. Lmna fltet
blankt om ytan brjar i frsta punkten lngst till vnster i sektionen.
Till kod
Ange vid vilken kod (d.v.s. frsta punkt med denna kod i sektionen, efter att frn-koden hittats) ytan
slutar. Ange blankt om ytan slutar i sista punkten lngst till hger i sektionen.
467
469
12.522
Digitalisering
13
Digitalisering
13.1
Digitalisering
Digitalisering anvnds fr att verfra koordinater p papper till datorn. Fr att genomfra detta anvnds
ett digitaliseringsinstrument. Digitaliseringsfunktionerna i Geo finns under Arkiv | Digitalisering.
Verktygsldan/Menyn
Dessa funktioner kan du komma t bde via menyn och via en verktygslda.
Digitalisering p/av:
Vlj detta alternativ fr att pbrja eller avsluta digitalisering. Om digitalisering pbrjas utan att ett
digitaliseringsinstrument r installerat sen tidigare ppnas installationsdialogen automatiskt.
Installera:
Klicka hr fr att installera nya digitaliseringsinstrument eller fr att ndra kommunikationsparametrarna
fr aktuellt instrument. En installationsdialog ppnas dr du kan vlja ett redan installerat instrument, eller
installera att nytt.
Klicka p [Nytt] fr att installera ett nytt instrument. Ange fabrikat och tryck sedan p [Nsta].
De instllningar som r angivna hr r de som vi rekommenderar. Kontrollera att enhetens instllningar

stmmer med dessa. Klicka p [Slutfr].
13.523
Geo
Transformation:
Fr att kunna digitalisera mste ett transformationssamband mellan digitaliseringsenheten och
vrldskoordinater skapas. Detta grs genom att koordinater ges fr minst tre punkter i bde
digitaliserings- och vrldskoordinater. Nr du vljer detta kommando ppnas en dialog med
redigeringsmjligheter fr passpunkter. Sambandet som skapas r en affin transformation 142 .
Hmta vrldskoordinater genom att vlja punkt i den lista som finns nedanfr knappen [Radera punkt].
Hr listas samtliga punkter i dom filer som stllts in under knda punkter i Arkiv | Projektinstllningar
13 . Koordinater kan ven skrivas in direkt i flten Vrld X och Vrld Y. Peka med digitaliseringsenheten
fr att fylla i flten Dig X och Dig Y. Nr koordinater finns i bda systemen, vlj [Lgg till punkt] fr att
lgga till punkten i listan. Minst tre punkter mste finnas i listan och vara frbockade fr att
transformationssambandet skall kunna skapas.
Nr det finns minst tre frbockade punkter i listan kan ett transformationssamband skapas. Klicka p
[Berkna parametrar] fr att lsa sambandet. Om fler n tre punkter anvnts visas nu ett
medelpassningsfel nedanfr knappen (Kvadratiskt medelfel). Om du inte r njd med resultatet kan du
prova att bocka av ngon punkt du tror r dlig och rkna igen. Observera att medelfelet alltid r 0 med
tre punkter eftersom verbestmningar saknas. Nr du r njd med resultatet, klicka p [Klart] fr att
spara sambandet och stnga dialogen.
Punktegenskaper:
13.524
Digitalisering
Hr stller du in vilka vrden punktnummer, hjd och punktkod ska ha p de punkter du pekar ut.
Digitalisera som:
Ange om digitaliserade punkter skall sparas som lspunkter eller en sammanhngande linje.
Punktnr:
Ange punktnummer fr frsta punkten eller frsta noden i varje linje som skall digitaliseras.
Punktnummer rknas sedan upp automatiskt.
Linjenr:
Ange linjenummer fr den frsta linjen som skall digitaliseras. Linjenummer rknas sedan upp
automatiskt.
Hjd:
Ange hjd fr digitaliserade punkter.
Kod:
Ange punktkod fr digitaliserade punkter.
Ny linje:
Tryck hr fr att pbrja en ny linje. Linjenumret rknas upp och punktnumret terstlls.
Ljud:
Nr detta alternativ r valt hrs ett ljud fr varje punkt som tas emot frn digitaliseringsenheten.
Resultat
Nr en punkt har tagits emot kommer den att lggas sist i det koordinatdokument som r aktivt. Det
vanliga r kanske att man ppnar ett nytt tomt koordinatdokument och drefter startar digitaliseringen.
Om inget koordinatdokument r ppet tas punkterna inte omhand.
Tips: Ett alternativ till digitalisering r att skanna frlagan och lgga den som bakgrundsbild i det grafiska
fnstret, sedan kan man ltt rita punkter med bilden som underlag.
315
, Bakgrundsbild
166
13.525
Ntutjmning
14
Ntutjmning
14.1
Ntutjmning
Fr dig som redan r bekant med Geo, kommer strukturen bde i program och datahantering att knnas
bekant. Denna manual ger dig mjlighet att p egen hand lra knna de nya funktionerna. Vi hoppas att
du kommer trivas tillsammans med Ntutjmningsmodulen.
Om du har ngra synpunkter eller nskeml angende Geo Ntutjmning, r du vlkommen att hra av
dig till oss.
Ntutjmning i allmnhet
Ntutjmningens historia
Ntens anvndning idag
529
530
Geo Ntutjmning introduktion

Ntutjmning i plan 533
Ntutjmning i hjd
532
534
Ntutjmning med knda punkter
535
Ntutjmning, steg fr steg 536

Ntutjmning, datamenyn 537
Ntutjmning, inmatningsvyn
542
14.527
Geo
Ntutjmning, vlja utjmningsmodell

Ntutjmning, berkning
Ntutjmning, grafikvyn
Ntutjmning, rapport
546
547
548
556
14.528
Ntutjmning
14.2
Ntutjmning i allmnhet
14.2.1 Ntutjmningens historia

Frr utfrdes berkningarna fr ntutjmning med stor problematik. Dels rknade man fram data
manuellt, vilket tog lng tid, dels hade man svrigheter att hantera bland annat korssyfter (vilket betyder
att ntet innehller flera verbestmningar). Korssyfterna medfrde en strning i de rena geometriska
figurer, som tekniken baserades p. Berkningen blev komplicerad. verbestmningarna gav och ger
fortfarande positiva mjligheter, man kan kontrollera ntet och detektera eventuella fel.
De grundlggande ntfigurerna, som anvndes frr, byggde i allmnhet p triangelntsmodeller,
vinkelmtning i kombination med bestmning av ngon enstaka strcka. Strckan lg till grund fr ntets
skala. Med hjlp av den noggranna vinkelmtningen, kunde sedan den mtta strckan verfras till
vriga strckor genom t ex sinusteoremet. Resultatet frsmrades efterhand. Lnga kedjor bildades, utan
att de nya basstrckorna verifierades. De nya basstrckorna, i sin tur, utgjorde grundval fr nya kedjor.
Ngra av de frekommande nttyperna, som anvndes, var den liksidiga triangeln, fyrhrningen med
korssyft och Berlinerntet, dvs en sexhrning med en centralpunkt. Nedan visas schematiskt deras
utformning.
I samband med utvecklingen av EDM-instrumenten, genomgick tekniken fr ntuppbyggnad en

renssans. Samtidigt brjade datamaskiner anvndas och man kunde berkna komplicerade nt med
mnga verbestmningar. EDM-instrumenten medfrde att lngder kunde mtas och det gav bttre
resultat n vad vinkelmtningen gjorde. De flesta nt byggdes drefter enbart med mtta lngder som
grund. Dessa nt kallas trilaterationsnt, illustreras nedan.
Vinkelmtningen kunde best av endast anslutningsmtning vid de fasta punkterna och dr excentriska
signaler frekom. Denna teknik r den vanligaste n idag, dock erstts den mer och mer av
satellitmtning. Vi har behandlat ntutformningar, som i frsta hand nyttjats fr rikets triangelnt. I HMK
stommtning behandlas detta och anslutningsnt, som avser nedvxlingsnt mellan rikets system och
kommunens bruksnt, mer utfrligt.
Se ven: Ntutjmning
527
, Ntutjmningen idag
530
14.529
Geo
14.2.2 Ntens anvndning idag
Anslutningsnt och storpolygonnt

Anslutningsntets syfte r att skapa ett grundnt, som det kommunala bruksntet kan anslutas till och ge
god grundnoggrannhet. Anslutningsntet kan utformas som ett storpolygontg, dr mjligheterna till
verbestmda mtningar av vinklar och avstnd skall utnyttjas s lngt det anses mjligt. Avstnden
mellan punkterna ligger vanligen mellan 2 - 5 km, men r givetvis beroende av terrngen, behov av
tornbyggnad mm. Nedan visas en schematisk figur hur riksnt, anslutningsnt och bruksnt kan
sammanbyggas.
Bruksntet
Det kommunala stomntet har dpts om till bruksnt och tekniken att utjmna dessa har frndrats
efterhand. Man utsg tidigare vissa punkter till viktiga knutpunkter och de fick en form av hgre ordning i
ntet. Idag utjmnas nten som helhet, baserade p rikspunkter och eventuella anslutningsnt. Ngon
hgre eller lgre ordning frekommer inte lngre. Bruksnten i ttorterna fljer oftast gator dr sikt
medges. Drfr fr de en likartad struktur i hela landet.
Bygg- och anlggingsnt, lokala nt

Inom byggverksamheten finns vanligen behov av en hg lokal noggrannhet och d srskilt mellan
nrbelgna punkter som anvnds vid t ex fri station vid inmtning och utsttning. Ntens form och
utfrande avgrs av projektets typ och utformning.
Fr dessa nt vill man normalt inte fra in yttre fel, de kan frekomma i utgngspunkterna, som nten
ansluts till. Drfr sker anslutning till en punkt och en utgngsriktning, sedan bestmmer mtningarna
ntets skala och kvalitet. Vanligen grs kontrollmtning mot annan knd punkt, fr att vara sker p att
inga grova fel infrts.
Sm nt utfrs vanligen som lokala, plana nt, dvs utan att projektionskorrektioner infrs.
Anlggningsnten som anvnds vid lngstrckta projekt (t.ex. vgar och jrnvgar) utfrs vanligen med
annan teknik. Frmst anvnds 2 modeller: den ena modellen r tg med kompletterande satellitmtning,
den andra r ett lngstrckt nt med kompletterande satellitmtning. (Hittills har satellitmtning varit ett
stt att verfra anslutningspunkter till lmpliga platser utmed projektet, i form av sk dubbelpunkter.)
14.530
Ntutjmning
Se ven: Ntutjmning
527
, Ntutjmningens historia
529
14.531
Geo
14.3
Geo Ntutjmning introduktion
14.3.1 Geo Ntutjmning introduktion

Ntutjmning r besvrlig att hantera vid manuell berkning och har drfr ftt kad anvndning tack
vare datorernas kapacitet vid berkningarna. Efter diskussioner med expertis inom ntutjmning har man
varit ganska samstmmig, i nulget r det bsta sttet att hantera ntutjmning i separata plan- 533 och
hjdnt 534 . Mtning i plan och hjd skall kunna utfras oberoende av varandra. Det kan annars vara
svrt att viktstta plan och hjd p ett enhetligt stt, s att de upplagda ekvationerna i datorn blir
samstmmiga. I Geo bestr drfr ntutjmning av tv delar, horisontell ntutjmning och ntutjmning i
hjd.
Grovt kan man sga att ntutjmning i Geo berknas i fyra steg:
1.
2.
3.
4.
Inmtning 239 , skapande av plm-fil 240 (erstter det ldre formatet inm-fil)
Satsmtningsberkning 254 , ny reducerad plm-fil skapas
Korrektion av mtdata 250 , ny korrigerad plm-fil skapas
Ntutjmningsberkning baserad p plm-filen
Resultatet skrivs ut och tester utfrs p olika stt, fr bedmning av mtnoggrannhet, tillfrlitlighet etc.
Fr bde plan- och hjdnt gller att datorns kapacitet r det enda som begrnsar ntets storlek.
Ntutjmning i plan 533

Ntutjmning i hjd 534
Ntutjmning med knda punkter 535
Se ven: Ntutjmning
527
14.532
Ntutjmning
14.3.2 Ntutjmning i plan

I plandelen berknar man allt frn en fri station eller ett flygande polygontg till komplicerade nt med
mnga verbestmningar, i Geo ntutjmning kan man ven simulera planerade nt, ge svar p
frvntat resultat samt rekommendera kompletterande mtningar om det erfordras etc. I systemet finns
ven mjlighet att ge mtobservationer som koordinatdifferenser, vilket r anvndbart fr bland annat
GPS och sttningsmtning. GPS-baslinjer kan ocks berknas in frn WGS 84. Inbyggt i programmet
ligger ven transformationer enligt Helmert. Bedmningar av resultat kan ske bde grafiskt 548 och i en
datavy 542 . Mjlighet finns att sl av och p enstaka mtningar fr att frbttra resultatet. Eventuell
korrektion av mtdata 250 utfr man efter berkning av satsmtningen 254 , dock innan man lser in
mtdata till ntutjmningen.
Se ven: Ntutjmning
527
, Geo Ntutjmning introduktion
532
14.533
Geo
14.3.3 Ntutjmning i hjd

I ntutjmning i hjd utgrs indata av hjdskillnader mellan punkter. Hjdskillnaderna kan vara avvgda
eller trigonometriskt mtta. All berkning sker genom minsta kvadratmetoden. Alla mtningar viktas, dr
individuella angivelser eller mtningar (som helhet) kan hanteras. Vid behov av projektionskorrektioner,
berknas dessa innan och ges som korrektioner till mtningarna.
Se ven: Ntutjmning
527
532
14.534
Ntutjmning
14.3.4 Ntutjmning med knda punkter

Fr att utfra berkningen med knda punkter, skall data fr de knda punkterna finnas i en separat fil
eller matas in under knda punkter. Under berkningen matchar programmet de punkter som
frekommer i mtningarna med de som finns inlagda under knda punkter i fliken Instllningar i projektet
13 .
Fr en speciell typ av berkning (elastisk anslutning) kan den fasta punkten P ges en rrelsefrihet
baserad p punktens noggrannhet. Denna anges som standardavvikelse i X och Y samt en kovarians
dem emellan (sX, sY, sXY) eller som en s.k. felellips p sigmaniv 1 (a, b, vinkel) vilket innebr att
punkten med 67% sannolikhet ligger innanfr ellipsen. Om vridning ej nskas anges vinkeln 0. Denna
noggrannhet anges i datavyns 542 flik fr knda koordinater. I datamenyn 537 finns ett verktyg fr
omrkning mellan de tv typerna av felangivelse.
Anslutning av ntet kan ocks ske i en punkt med en lst riktning mot en annan. Bda punkterna mste
vara knda och en riktningsmtning mste finnas mellan dem.
Ntet kan ocks utjmnas helt fritt frn de knda punkterna och sedan transformeras in med frflyttning,
frflyttning och vridning eller frflyttning, vridning och skala.
Se ven: Ntutjmning
527
532
, Ntutjmning, berkning
547
14.535
Geo
14.4
Ntutjmning, steg fr steg
14.4.1 Ntutjmning, steg fr steg

1. Planera och simulera ntet. Om du inte vill gra detta i Geo, g till punkt 2. Simulering gr du
genom att ppna koordinatfilen med utgngspunkter i ett grafiskt fnster. Skapa drefter en ny
ntutjmning i aktivt fnster med Arkiv / Nytt. Anvnd sedan simuleringsverktyget
fr att lgga
till nypunkter, och sedan
fr att lgga till planerade mtningar, se grafikvyn 548 fr detaljer om
simuleringsverktygen. Berkna drefter en analys av ntet och komplettera mtplanen efter behov.
2. Efter mtning, ls in rdata frn instrumentet med instrumentkommunikation 315 .
3. Redigera mtdata om ndvndigt, det kan behva "stdas" innan du gr vidare. Spara filen som t.
ex. 'xx.plm'.
4. Satsreducera data med satsmtningsfunktionen 254 om det inte redan r gjort i instrumentet, spara
filen 'r_xx.plm'. Om du inte skall utfra projektionskorrektion, g till punkt 7.
5. Skaffa fram approximativa koordinater fr samtliga nypunkter, bde i plan och hjd. Dessa
behvs fr att kunna gra projektionskorrektion. Koordinaterna behver inte vara noggranna, utan
endast i nrheten p ngra 10-tal meter. Du kan ta fram dom p olika stt, t.ex. mta ungefrligt p
en karta och titta p hjdkurvorna, eller gra en temporr ntutjmning med 'r_xx.plm'. Spara
approximativa koordinater i t.ex. 'approx.geo'.
6. G in i projektinstllningarna 13 och ange approx.geo' som fil med approximativa koordinater.
7. Korrigera mtdata 250 , fr tryck och temperatur, och eventuellt fr projektion. Spara resultatet i
'c_r_xx.plm'.
8. Skapa en ny tom ntutjmning med skapa dokument 20 .
9. Ls in 'c_r_xx.plm' till ntutjmningen, studera vrden i inmatningsvyn 542 .
10.Starta berkningen och vlj utjmningsmodell 546 .
11.Utfr berkningen 547 .
12.Studera resultatet i grafikvyn 548 , dr frgkodning gr det ltt att hitta eventuella fel. Studera ven
resultatet i inmatningsvyn 542 .
13.Skapa en rapport 556 och g igenom resultatet, spara sedan nya koordinater.
14.Om ntet skall berknas ven i hjd kan samma fil 'c_r_xx.plm' lsas in i en tom
hjdntsutjmning som berknas p liknande stt som planntet. Nr du sparar resultatet, spara i
samma fil som resultatet frn planntet och ange alternativet "uppdatera existerande data med
samma punktnummer" fr att bara skriva ver hjdkoordinaten.
Se ven: Ntutjmning
527
14.536
Ntutjmning
14.4.2 Ntutjmning, datamenyn
Ls Inmtningsfil
En inmtningsfil 240 kan skapas via kommunikation 315 med Geopad, Psion, Geodat eller Leicas stackar/
REC-modul, eller stansas in i en ny inmtningsfil. Mtdata br reduceras fre anvndning i
ntutjmningen av flera skl. Dels fr att minska datamngden och f en bttre verblick, dels fr att
mtningarna annars anses vara oberoende och den stora datamngden ger upphov till en falsk bild av en
mycket hg kontrollerbarhet i ntet. Reduktion sker lmpligen med funktionen satsmtning 254 som
reducerar mtdata, berknar sats- och stationsmedeltal, skriver ut rapporter samt ger mjlighet att lagra
reducerade data i en ny PLM-fil. (Varning, skriv ej ver den ursprungliga PLM-filen.) Det gr ven att lsa
in icke reducerade inmtningsfiler, men detta rekommenderas inte. Om korrektioner ska berknas, grs
detta innan inmtningsfilen lses in till ntet, genom funktionen korrektion av inmtning 250 . Nr
frbehandlingen r klar, vlj Data | Ls Inmtningsfil fr att lsa in inmtningsfilen. Flera inmtningsfiler
kan lsas in samtidigt. Om inga instllningar (Se nedan) tidigare angetts fr ntutjmningen kommer Geo
att frga efter dessa innan inmtningen lses in.
Importera GPS-baslinje (endast plannt)
Mtdata kan ven fs frn basvektorer i WGS 84. Vlj Data | Importera GPS-baslinje, ange baslinjens
XYZ-komposanter och kovariansmatris. Fr att baslinjen skall kunna hanteras korrekt mste ven hjd
fr den ena punkten anges. Dessa uppgifter kan t.ex. hmtas i rapporten frn det
baslinjeberkningsprogram som levererades med din GPS-mottagare. Om kovariansmatrisen inte r
knd kan man stta ettor i diagonalen p matrisen och ange ett medelfel i RMS-fltet, t.ex. 3mm.
Baslinjen kommer att rknas om till bring och lngd och lggas till i indatavyn 542 .
Punktfelstransformation (endast plannt)
14.537
Geo
Vlj Data | Punktfelstransformation fr att kunna omvandla punktfel mellan felellipser och medelfel fr
X- och Y-koordinat och kovarians, se ven Ntutjmning med knda punkter 535 . Ange punktfelet som
felellips p vnster sida eller som kovariansmatris p hger sida och klicka p pilen fr att rkna om. Om
kovariansmatrisen r giltig kan funktionen anvndas fr att berkna medelfelet i en godtycklig riktning,
vilket kan vara anvndbart vid t.ex. bro- eller tunnelbyggen. Skriv in den nskade bringen och klicka p
berkna.
Simulera data (endast hjdnt)
Vlj Data | Simulera data fr att simulera data i hjdnt. I dialogen som kommer upp anger du till- och
frnpunkt, typ av mtning (trigonometrisk hjdskillnad, avvgd hjdskillnad, hjdobservation) samt
strckan fr avvgningen/mtningen. En simulerad datapost kommer lggas till i data och synas i datavyn
542 i grton. Simulerade data tas med i analysberkningar.
Instllningar
Hr anger du apriorimedelfel fr dina mtningar. Dessa ligger till grund fr viktningen mellan olika
mtningar och resultatanalysen. Denna dialog visas vid inlsning av inmtningsfil 240 . Du kan ocks nr
som helst ndra instllningarna genom att vlja Data | Instllningar. En ndring av instllningarna
pverkar den inmtningsfil som lses in eller de mtningar som r markerade i datafliken nr kommandot
utfrs. OBS! En ndring av centreringsfelet pverkar samtliga mtningar till eller frn punkter fr vilka ett
individuellt centreringsfel inte angetts. Individuella centreringsfel kan ges i berkningsdialogen, se nedan.
Du har sjlv mjlighet att hmta, spara och radera frdefinierade instllningsuppsttningar. Uppsttningen
default som alltid laddas fr ett nytt nt kan skrivas ver med dina egna parametrar, men inte raderas. Av
SBG definierade uppsttningar kan varken ndras eller tas bort. Fr att spara eller ndra en
parameteruppsttning, redigera parametrarna, tryck <Spara> och skriv det nskade namnet. Fr att
radera en uppsttning, vlj uppsttning i listan och tryck <Radera>. Default kommer att laddas istllet.
Det finns ven mjlighet att g in och justera enskilda mtningar i datafliken 542 efter inlsningen.
Om inmtningsfilen innehller precisionsinformation, te.x. om den r skapad med satsmtningsfunktionen
254 eller om du redigerat precisionsparametrarna manuellt, kommer dessa parametrar fresls istllet fr
defaultvrden.
14.538
Ntutjmning
Fljande parametrar kan anges fr plannt:

Lngder
Centrering
Riktningar
Lngdfelet bestr av tv delar, en fast del och en avstndsberoende.

Anger standardvrde fr centreringsfel. Centreringsfel fr enskilda punkter kan anges i
berkningsdialogen, se nedan. Vrden enligt HMK-stommtning r 0.0030 m.
Standardavvikelse fr vinklar mtta i en helsats. Glm inte att ange korrekt antal
satser, det angivna riktningsfelet gller fr en helsats.
Apriorimedelfel fr bringar, mtta med t.ex. gyro eller GPS.
Bringar
Koordinatdiffer
Kovariansmatris fr koordinatdifferensobservationer.
enser
Kovariansmatris fr koordiatobservationer. Anvnds ven fr knda punkter vid elastisk
Koordinater
anslutning om noggrannhet inte angetts i datavyn 542 .
14.539
Geo
Flyttpunkter kan kodas fr att behandlas speciellt vid inlsning

av avvgningsdata till en hjdntsutjmning. Denna dialog
visas vid inlsning. Detta r lmpligt fr att minska antalet
punkter i utjmningen och underltta redovisning av
dubbelavvgda (eller fleravvgda) strckor, se Ntutjmning,
rapport 556 .
Bocka i "Skapa kontrollslinga fr detta tg" fr att automatiskt
skapa en kontrollslinga fr avvgningstget.
Fljande parametrar kan anges fr hjdnt:

Apriorimedelfel fr lngder vid trigonometrisk hjdmtning. Lngdfelet bestr av
tv delar, en fast del och en avstndsberoende.
Apriorimedelfel fr vertikalvinklar vid trigonometrisk hjdmtning
Vertikalvinklar
Instrumenthjd och
Apriorimedelfel fr Instrumenthjd och Signalhjd vid trigonometrisk
hjdmtning
Signalhjd
Apriorimedelfel avvgningsdata. Vrden enligt HMK-stommtning r vid vanlig
Avvgda
hjddifferenser
dubbelmtt avvgning 0.0050 m km och vid finavvgning 0.0015 m km
Instrumentprecision fr avvgare anges oftast fr medelvrdet av en
Specificerad fr:
dubbelavvgning, men kan ven anges fr ett enkelavvgt tg, se
specifikationen fr instrumentet. Dock frutstter programmet att du alltid lser
in bda tgen var fr sig om du gjort en dubbelavvgning, utan att
medelvrdesbilda frst.
Apriorimedelfel fr hjdobservationer, om dessa lggs in som mtdata.
Hjdobservationer
Berkna
Vlj att berkna standardiserade residualer enligt HMK Stommtning, eller
BVH-kvoter enligt Banverkets Handbok.
kontrollkvoter som
Vlj en frdefinierad konfigurationsfil, eller skapa en ny.
Konfigurationsfil
Vid trigonometrisk mtning berknas hjdskillnadens medelfel ur medelfel fr vertikalvinklar, lngder,
instrumenthjd och signalhjd.
Lngder
Obs! Vi rekommenderar att man i frsta hand anvnder de noggrannhetsangivelser fr instrumentet som
ges av instrumenttillverkaren eller finns i instrumentets manual. Olika parametrar kan ge olika resultat vid
felskning och kvalitetskontroll.
14.540
Ntutjmning
Berkna
Vlj Data | Berkna nt fr att berkna eller analysera
547
ett nt.
Automatisk omrkning
Alternativet Data | Automatisk omrkning kan vljas nr minst en berkning utfrts. Om detta val r
ikryssat kommer ntet automatiskt rknas om nr observationer sls av/p och nr indata frndras.
Berkningen utfrs med samma metod som senast fregende. (Utjmning/analys, Absolut/elastisk/..)
Tips! Anvnd denna funktion vid felskning genom att sl av och p mtningar i observationsfliken eller i
det grafiska fnstret. Sigmaniver som skrivs ut bredvid symbolerna uppdateras direkt. Funktionen r
ven lmplig vid simulering och planering av nt. Lgg till simulerade mtningar till inga rda symboler
finns kvar, d har alla mtningar en kontrollerbarhet ver HMKs grnsvrde.
Spara nya koordinater

Vlj Data | Spara nya koordinater fr att spara resultatpunkter till en koordinatfil. Om du vljer att spara
till en befintlig fil fr du tre val.
Skriv ver
Lgg till
Uppdatera befintliga
data
Erstter den befintliga filen med nypunkterna frn ntutjmingen.

Lgger till nypunkterna sist i den befintliga filen.
Skriver ver X- och Y-koordinaten (plannt) eller Z-koordinaten (hjdnt) fr
punkten om den redan finns i filen, lgger till punkten om den inte finns.
Skapa rapport
Vlj Data | Skapa rapport fr att skapa en rapport
ntet.
Se ven: Ntutjmning
527
556
med alla data om den senaste berkningen av
, Ntutjmning, steg fr steg
536
14.541
Geo
14.4.3 Ntutjmning, inmatningsvyn
Data
Indata till horisontell utjmning bestr av horisontalvinklar, horisontella avstnd samt eventuellt
utgngspunkter och/eller provisoriska berkningar p de nypunkter som skall berknas. I inmatningsvyn
kan ven orienterade riktningar, koordinater och koordinatskillnader anges samt Gps-data rknas in 537 .
Indata till utjmning i hjd bestr av hjdskillnader frn avvgare eller totalstation.
Hantering av data till ntutjmningen sker genom HNA-dokument (Horizontal Network Adjustment) fr
horisontell utjmning och genom LNA-dokument (Levelling Network Adjustment) fr utjmning i hjd.
HNA/LNA erstter de tidigare HNI/HNO/LNI/LNO-formaten dr in- och utdata skildes t. De nya formaten
innebr att ntet kan sparas och terppnas i vilket skede av processen man vill. Mtdata kan vara frn
ett satsmtningsprogram, stansad data eller utgras av en inmtningsfil 240 enligt plm-formatet. Med
andra ord ppnar man ett befintligt HNA/LNA-dokument eller ocks skapar man ett nytt och lser drefter
in mtdata frn en inmtning (PLM/INM). Man kan ven ppna gamla HNI/LNI-filer, vilka d konverteras
till det nya formatet. Vyn som visas fr ett HNA/LNA-dokument r indelad i ett antal flikar fr inmatning
eller redigering av information innan berkning av ntet 547 startas och fr resultat frn berkningen.
OBS! Korrektion av indata utfr man innan ntutjmningsberkningen, men efter
satsmtningsberkningen.
Mtdata, kolumner
Hr anges punktnummer fr stationspunkten.
Station
Hr anges punktnummer fr mtpunkten.
Objekt
Anges om lngden mtts mellan stationpunkten och mtpunkten.
Lngd
Anges om riktning mtts mellan stationpunkten och mtpunkten.
Riktning
Or. Riktning Anges om orienterad riktning, t.ex. frn gyro, mtts mellan stationpunkten och
mtpunkten.
X/dX, Y/dY Anges om koordinater mtts fr stationpunkten eller koordinatdifferenser mtts mellan
stations punkten och mtpunkten. Observera att om inte bda flten r ifyllda kommer
mtningen inte att tas med i berkningen.
Apriori Standard Avvikelse
Indata skall innehlla apriori standardavvikelse fr mtningen. Dessa fr justeras efter behov och
utfrande. Vi rekommenderar att dessa hmtas frn instrumenttillverkarens specifikationer. Observera
att varje observation kan ges ett specifikt enskilt vrde fr t.ex. en dlig observation.
Anges om lngd har angetts. r lngdens apriori standardavvikelse.
sLngd
Anges om riktning har angetts. r riktningens apriori standardavvikelse.
sRiktn
Anges om bring har angetts. r bringens apriori standardavvikelse.
sBring
sX, sY, sXY Anges om X/dX och Y/dY har angetts. r koordinaternas eller koordinatskillnadernas
apriori standardavvikelse. sXY r ett mtt p beroendet mellan X och Y.
Fr GPS-baslinjer anges Riktning, Lngd, sRiktn, sLngd och sXY. Dessa matas dock inte in direkt i
inmatningsvyn, utan rknas ut m.h.a. importverktyget i data-menyn 537 .
14.542
Ntutjmning
LNA-dokumentet, fr hjdntsutjmningen, innehller fljande kolumner i Data-fliken.

Obs.typ
Station
Objekt
Delta Z
Lngd
Apr StdAvv
Anmrkning
Observationstyp. Ursprunget kan vara Trigonometrisk, Avvgning eller Hjd.

Hr anges punktnummer fr stationspunkten
Hr anges punktnummer fr mtpunkten
Anger hjdskillnaden mellan stationspunkten och mtpunkten
Anger avstndet mellan stationspunkten och mtpunkten
Anger a priori standardavvikelse.
Hr finns utrymme fr manuellt inskrivna anmrkningar.
Vid inlsning eller simulering av data skrivs ursprunget automatiskt in i fltet.
Mtdata, datafngst
Alternativ 1: Stansa in mtdata direkt i vyn.
Alternativ 2: Ls in inmtning(ar) frn fil med menykommandot Data | Ls inmtningsfil 537
Alternativ 3: Rkna in GPS-baslinjer med menykommandot Data | Importera GPS-baslinje 537
Knda koordinater
Fr att ntutjmningen ska kunna utfras behvs ett antal knda koordinater. Programmet letar efter
dessa i den eller de filer som angetts fr Knda punkter i fliken Instllningar fr projektet 13 varje gng
ndringar grs i indata. Koordinaterna fr dessa punkter visas i vyn. Om man avmarkerar boxen Aktiv
innebr detta att punkten inte anses vara knd, utan istllet behandlas som en nypunkt. Om boxen Auto
r ikryssad kommer Geo att hmta punkten i pp-filerna varje gng en ndring grs i ntet, eller ta bort
punkten om den inte lngre ingr i data. Man kan ange knda koordinater p fler punkter samt ange en
knd noggrannhet fr punkterna, som kan anvndas i elastisk anslutning 546 , samt ligger till grund fr den
2D-Helmertinpassning som grs efter ngon av de fria utjmningarna 546 . Noggrannheten kan anges p
tv stt, antingen som en felellips (a, b, vinkel) eller som en kovariansmatris (sX, sY, sXY). Ett
omrkningsverktyg fr att omvandla mellan formerna finns i Data | Punktfelstransformation 537 .
Approximativa koordinater
Fr att ntutjmningen ska kunna utfras behvs approximativa koordinater p alla punkter som inte r
knda. Dessa hmtas i frsta hand i den eller de filer som angetts fr Approximativa punkter i fliken
Instllningar fr projektet 13 . Om koordinater inte finns fr alla nypunkter berknas de approximativa
koordinaterna automatiskt. Denna berkning utfrs med polr inmtning, avskrning, inbindning och
skrbindning. Detta kan vid stort antal mtningar eller komplicerade geometrier ta en viss tid.
Programmet har sm krav p de approximativa koordinaterna, men berkningen gr snabbare ju bttre
koordinaterna r. Det finns ocks mjlighet att ange de approximativa koordinaterna manuellt. Om boxen
Auto r ikryssad kommer Geo att hmta punkten eller berkna om den varje gng en ndring grs i
ntet, eller ta bort punkten om den inte lngre ingr i data. Om man vljer att ndra koordinaternas vrde
avmarkeras Auto och skillnaden mot automatiskt berknade koordinater redovisas. Fr att terigen lta
Geo kontrollera koordinaterna, bocka p nytt fr Auto.
14.543
Geo
Plan
I hjdntsutjmningen finns fliken Plan. Hr redovisas plankoordinater fr punkter som ingr i
hjdntsutjmningen. Plankoordinater kan hmtas frn den eller de filer som angetts fr Knda punkter i
fliken Instllningar fr projektet 13 eller frn filen med approximativa koordinater. Plankoordinaterna kan
ven skrivas in manuellt.
Plankoordinaterna behvs fr grafisk redovisning och redigering av hjdntet.
Observationer
Hr visas de observationer som ingr i ntet. Stationsorienteringar och en orienteringsparameter fr Gps
r dock dolda. Innan berkning r utfrd visas skillnaden mot vrdet berknat ur approximativa
koordinater i kolumnen <residual>. Detta kan anvndas fr en snabb kontroll av mtdata innan
berkning sker. Observationsfliken innehller bde indata och resultat.
Aktiv
Anger om observationen skall tas med i berkningen. Fr X/Y-koordinater eller koordinater

frn GPS-data sls ven den tillhrande mtningen av/p om detta ndras.
Stationspunkt fr observationen
Mtpunkt fr observationen
Observationens vrde innan berkning
Station
Objekt
Vrde
Apr
A prioristandardavvikelse fr observationen. Hr har hnsyn tagits ven till centreringsfel
StdAvv
Residual Observationens frbttring i berkningen. Innan berkning utfrts visas skillnad mot vrde
utrknat ur approximativa koordinater.
Frgen styrs av residualens storlek:
Grn: Residualen r mindre n 1 a prioristandardavvikelse.
Svart: Residualen r mindre n 2 a prioristandardavvikelse.
Rd: Residualen r strre n 2 a prioristandardavvikelse, mtningen innehller frmodligen
fel.
Utj. vrde Observationens vrde efter utjmning
Std Avv Den utjmnade observationens standardavvikelse
Std Res Standardiserad residual. Residualen delat med dess standardavvikelse. Anvnds fr
felskning och kvalitetskontroll. Den standardiserade residualen r normalfrdelad N(0,1)
vilket innebr att om inga grova fel frkommer fr dessa fljande frdelning:
< 1 : 67 % av mtningarna
< 2 : 95 % av mtningarna
< 3 : 99.5% av mtningarna
enligt HMK tolkas detta som att mtningar med en standardiserad residual strre n 2 skall
kontrolleras. Om ingen felklla hittas kan mtningar med en standardiserad residual mindre
n 3 anvndas nd, men r den hgre skall mtningen uteslutas.
Frgen styrs av Standardresidualens storlek:
Grn: Standardresidualen r mindre n 1.
Svart: Standardresidualen r mindre n 2.
Rd: Standardresidualen r strre n 2, mtningen kan vara felaktig och skall kontrolleras.
14.544
Ntutjmning
K-tal
MUF
YT
Observationens kontrollerbarhet eller individuella redundans. Ett tal mellan 0 och 1 som talar
om hur vl observationen kan kontrolleras mot andra observationer. Vrdet 0 innebr att
ingen kontroll kan gras, t.ex. fr en pikpunkt. Vrdet 1 innebr att observationen r fullt
kontrollerbar, t.ex. lngd mellan tv knda punkter. Enligt HMK skall K-talet ligga ver 0.35
fr alla mtningar.
Frgen styrs av K-talets storlek:
Grn: K-tal strre n 0.71, en teoretisk grns fr att med skerhet kunna peka ut vrdet som
felaktigt vid felskning.
Svart: K-tal strre n 0.35, HMKs undre grns fr stommtning.
Rd: K-tal mindre n 0.35, HMKs undre grns fr stommtning.
Minsta upptckbara fel. Detta r ett mtt p hur stort ett fel i denna mtning mste vara fr
att skert kunna upptckas, och beror p instrumentnoggrannhet och kontrollerbarhet.
Yttre tillfrlitlighet. Detta vrde anger hur stort fel i det utjmnade vrdet som kan orsakas av
ett oupptckt fel av storleken MUF, se ovan.
Beroende p vald instllning vid inlsning av inmtningsfil hjdntsutjmningen finns en av fljande

kontrollkvoter i en kolumn:
Jmfr mtningarnas relativa kvalitet. Resultatet berknat enligt allmnna statistiska metoder
samt enligt anvisningar i HMK. Fr ytterligare information, se texten ovan.
Jmfr mtresultatet endast med angiven a priorinoggrannhet. Resultatet berknat enligt
BVH-kvot
anvisningar i Banverkets handbok BVH-GM.
Std Res
Nypunkter
Hr visas koordinater fr samtliga punkter som berknats, vilket kan variera beroende p vald
utjmningsmetod. Punkternas noggrannhet anges som felellips och kovariansmatris, se knda
koordinater 542 ovan.
Utskrift
Vid utskrift av en ntutjmnings numeriska vy visas en dialog dr du fr vlja vad som skall skrivas ut. Du
kan vlja mellan att skriva ut samtliga flikar eller fritt vlja vilka av flikarna som skall skrivas ut.
Se ven: Ntutjmning
527
536
14.545
Geo
14.4.4 Ntutjmning, vlja utjmningsmodell

Nr man vljer berkna i data-menyn eller trycker p minirknaren i verktygsfltet kommer dialogen fr
val av berkningsmetod upp. Det frsta man skall gra nr man skall berkna en nt, r att rkna en fri
utjmning fr att bortse frn motsgelser i de fasta punkterna. Man kan vlja en krning med endast en
fast punkt och riktning eller ngon av de fria utjmningarna. Denna frsta berkning ger ett resultat, som
enbart beror p mtningarnas kvalit och noggrannhet. Felen som uppkommer, pverkas inte av de
knda punkternas lge och man kan nu gra bedmningen om ngon mtning mste gras om helt eller
ifall kompletterande mtning behver gras. Kontrollera de nya koordinaterna p de knda punkterna, fr
att f en uppfattning om hur det nya ntet passar p det gamla ntet. Fr att gra den avslutande
utjmningsberkningen 547 finns det flera alternativ att vlja mellan.
Absolut anslutning
Detta innebr att ntet deformeras fr att passa exakt p de knda punkterna, som behller sina gamla
koordinater. Studera avvikelserna gentemot den fria berkningen. Avvikelser kan bero p dlig inbrdes
relation mellan knda punkter. Skulle avvikelserna ligga t samma hll, kan det vara orienteringen i den
fria krningen, som behver justeras.
Elastisk anslutning
Hr tillts de knda punkterna rra p sig ngot i enlighet med den noggrannhet som angetts i fliken fr
knda punkter eller i instllningar. Punkterna kommer inte att betraktas som knda, utan lggas till som
punktobservationer med knd noggrannhet i berkningen. Detta r den mest korrekta metoden, men
eftersom noggrannhetdata frn tidigare berkning av de knda punkterna ofta saknas och man ogrna
ger nya koordinater till knda punkter anvnds oftast absolut anslutning.
Fri utjmning, translation

Ntet berknas frst helt fritt och ansluts sedan med en transformation. Ntet passas p knda punkter
genom frflyttning i X- och Y-led. Orienteringen bestms ur mtdata genom orienterade riktningar. Indata
mste innehlla minst en bring
Fri utjmning, translation, rotation

genom frflyttning i X- och Y-led samt en rotation.
Fri utjmning, translation, rotation, skala

genom frflyttning i X- och Y-led, rotation och en skalning. Denna metod kan t.ex. anvndas till rena
vinkelnt.
Fr samtliga fria utjmningar gller att ntets form inte pverkas. Nya koordinater fs ven fr knda
punkter.
Se ven: Ntutjmning
527
536
, Ntutjmning, berkning
547
14.546
Ntutjmning
14.4.5 Ntutjmning, berkning

Nr man vljer berkna i data-menyn eller trycker p minirknaren i verktygsfltet kommer dialogen fr
val av berkningsmetod upp. Efter att utjmningsmodell 546 valts kan ntet berknas. Det finns tv olika
stt att rkna ett nt p, Utjmning eller analys. Resultatet skrivs ut och tester utfrs, som grund fr
bedmning av mtnoggrannhet, tillfrlitlighet etc.
Centreringsfel
I berkningsdialogen har man mjlighet att ange centreringsfel individuellt fr punkterna i utjmningen, t.
ex. om bde polygonspadar och stativ anvnts i samma nt. Klicka p punkten i listan och skriv in det
centreringsfel som ska anvndas. Om inget centreringsfel anges hr anvnds det som angetts i
instllningar 537 .
Utjmning
En fullstndig berkning utfrs. Frbttringar till observationer och koordinater fr nypunkter berknas
tillsammans med diverse kvalitetsmtt ssom standardiserade residualer, medelfel, K-tal, felellipser m.m.
Simulerade data tas ej med i berkningen. Samtliga kvalitetskontroller som gr i analys grs ven hr.
Ntanalys
Gr en simulering av ntet. Denna kan innehlla bde simulerade (tnkta) mtningar och skarpa data.
Mtningarna behver ej ha mtvrden, dock apriorimedelfel, och approximativa koordinater p nypunkter
mste finnas. Resultatet ger en analys av ntets geometriska kvalitet, men inga nypunkter och
frbttringar berknas. Berknade medelfel och ellipser baseras p att ett grundmedelfel p 1 kommer att
uppns. Man kan nu studera observationernas kontrollerbarhet och felellipsernas form fr att avgra om
fler mtningar behvs. T.ex. kan ett befintligt berknat nt kompletteras med simulerade data och
analyseras fr att se om ytterligare uppstllningar/mtningar kan hjlpa ntets kontrollerbarhet och
geometri.
Se ven: Ntutjmning
527
536
, Ntutjmning, vlja utjmningsmodell
546
14.547
Geo
14.4.6 Ntutjmning, grafikvyn

Nr en ntutjmning berknats ppnas ett grafiskt fnster fr ntet om det inte redan r ppet. (Gller
inte hjdnt.)
Objekt i grafiken
Olika objekt ritas med olika frger beroende p kvalitet och kontrollerbarhet. Olika symboler anvnds fr
olika typer av data. Om ntet inte r berknat r alla symboler bl.
Kontrollerbarhet
Symbolens frg beror p observationens kontrollerbarhet och tonar frn rtt vid 0, svart vid 0.5 och grnt
vid 1. (Frgerna kan ndras i Grafiska instllningar)
Kvalitet
Bredvid symbolen kan en siffra visa mtningens sigmaniv vilket direkt motsvarar absolutvrdet av den
standardiserade residualen. Standardresidual 0-1 ger sigmaniv 1, 1-2 ger 2, 2-3 ger 3 och ver tre ger
sigmaniv 3+. Sigmaniv markeras ven genom textens frg.
Felellipser
En felellips ritas runt alla punkter som har erhllit nya koordinater. Denna r givetvis inte skalenlig och
14.548
Ntutjmning
skalan kan ndras, se verktyg. Felellipser visar berknad standardavvikelse enligt 1 sigma principen
(67% sannolikhet att punkten ligger inom ellipsen). Rd ellips anger b/a < 0.4. Ellipsdata kan visas med
hjlp av info-funktionen.
Symboler
Mtt riktning
Mtt lngd
Mtt orienterad riktning (bring)
GPS-baslinje
Mtt koordinatskillnad eller koordinat
Knd punkt
Nypunkt
Verktygsflt
I fljande verktygsflt finns funktioner som r specifika fr ntutjmning:
Visning
Visa skalstock. Skalstockens instllningar och relativ skala fr t.ex. felellipser kan anges i Visa |
Skalstocksegenskaper
Visa felellipser
Visa sigma-niver
Visa riktningar
Visa lngder
Visa orienterade riktningar
Visa koordinatskillnader och koordinatobservationer
Visa GPS-baslinjer
Visa frflyttning av knda punkter. Med denna funktion aktiverad ritas vektorer som visar
skillnaderna fr knda punkters position fre och efter utjmning. Fungerar ej med strikt utjmning,
eftersom de knda punkterna d inte frflyttas.
Visa differensvektorer mot valfri koordinatfil. En ppna fil dialog ger dig mjlighet att vlja en
koordinatfil och skillnaden mellan punkten koordinater i filen och i ntet visas som vektorer i
grafiken. Detta kan anvndas t.ex. vid upprepade deformationsmtningar.
Verktyg
Berkna ntet
Informationsverktyg. Klicka p den mtning eller punkt du vill veta mer om. Hgerklicka fr att f
en meny dr du kan sl av och p mtningen, eller sl av och p mtningar frn en hel station eller
aktivera/avaktivera en punkt.
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad lngd och riktning i datamngden. Klicka frst p
stationspunkten, sedan p de mtpunkter du vill simulera. Hgerklicka fr att avsluta stationen och
14.549
Geo
pbrja en ny.
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad riktning i datamngden 542 .
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad lngd i datamngden 542 .
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad orienterad riktning i datamngden 542 .
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad koordinatskillnad i datamngden 542 .
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad koordinat i datamngden 542 .
Simuleringsverktyg. Lgger till en nypunkt bland approximativa koordinater 542 .
Verktyg fr att kopiera en knd punkt i en koordinatfil till knda koordinater 542 .
Se ven: Ntutjmning 527 , Ntutjmning, steg fr steg 536 , Ntutjmning, inmatningsvyn
542
14.550
Ntutjmning
14.4.7 Ntutjmning i hjd, grafikvyn

Nr en ntutjmning i hjd har berknats, ppnas ett grafiskt fnster fr ntet om det inte redan r ppet.
Objekt i grafiken
Olika objekt ritas med olika frger beroende p kvalitet och kontrollerbarhet. Olika symboler anvnds fr
olika typer av data. Om ntet inte r berknat r alla symboler bl.
Kontrollerbarhet
Symbolens frg beror p observationens kontrollerbarhet enligt fljande:
0<=K<
Rd
0,35
0,35<=
Svart
K<0,71
0,71<=
Grn
K<=1
(Frgerna kan ndras i Grafiska instllningar)
Kvalitet
Bredvid symbolen kan en siffra visa mtningens sigmaniv vilket direkt motsvarar absolutvrdet av den
standardiserade residualen. Standardresidual 0-1 ger sigmaniv 1, 1-2 ger 2, 2-3 ger 3 och ver tre ger
sigmaniv 3+. Sigmaniv markeras ven genom textens frg.
Felcirkel
I hjdnt illustreras standardavvikelsen fr den berknade hjden med en cirkel. En felcirkel ritas runt alla
punkter som har erhllit nya koordinater. Denna r givetvis inte skalenlig och skalan kan ndras, se
verktyg. Felcirklar visar berknad standardavvikelse enligt 1 sigma principen (67% sannolikhet att
punkten ligger inom ellipsen). Cirkeldata kan visas med hjlp av info-funktionen.
14.551
Geo
Symboler
Trigonometriskt mtt strcka
Avvgd strcka
Knd punkt
Nypunkt
Verktygsflt
I fljande verktygsflt finns funktioner som r specifika fr ntutjmning i hjd:
Visning
Visa skalstock. Skalstockens instllningar och relativ skala fr t.ex. felcirklar kan anges i Visa |
Skalstocksegenskaper
Visa felcirkel
Visa sigmaniver
Visa kontrollslingor
Verktyg
Berkna ntet
Informationsverktyg.
Klicka p den mtning eller punkt som du vill veta mer om. Informationen skrivs ut i Geo:s In- och
Utmatningsfnster 78 .
Markera objekt.
Klicka p en mtning eller punkt.
Hgerklicka p en punkt fr att f en dialog dr alla mtningar frn och till den markerade punkten
kan sttas aktiva eller passiva.
Hgerklicka p en mtning fr att stta en viss mtning aktiv eller passiv.
Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad trigonometrisk hjddifferens i datamngden 542 .

Simuleringsverktyg. Lgger till en simulerad avvgning i datamngden 542 .
Simuleringsverktyg. Lgger till en ny punkt bland approximativa koordinater 542 .
Verktyg fr att kopiera knda punkter frn koordinatdokument till knda koordinater 542 .
Verktyg som gr det mjligt att grafiskt skapa en kontrollslinga genom att klicka p punkter som
ingr i ett hjdnt.
Se ven: Ntutjmning 527 , Ntutjmning, steg fr steg 536 , Ntutjmning, inmatningsvyn 542
14.552
Ntutjmning
14.4.8 Ntutjmning i hjd, kontrollslingor

Nr man berknar en ntutjmning i hjd kan man skapa kontrollslingor.
Vid inlsning av inmtningsfilen kommer en dialog upp dr anvndaren kan bocka i Skapa kontrollslinga
fr detta tg.
Om man redan har pbrjat en ntutjmning i hjd och *.lna r aktivt kan man vlja Data |
Kontrollslingor.
Kontrollslinga
Nr man berknar hjdntet Data | Berkna ppnas ett grafiskt fnster fr ntet. Om man har valt att
bocka fr Skapa kontrollslinga fr detta tg vid inlsning av inmtningsfiler, se Ntutjmning Datamenyn
537 , skapas en kontrollslinga fr varje tg i inlsta filer.
Egendefinierade kontrollslingor kan alltid skapas genom att vlja Data | Kontrollslingor. Grafiskt kan
egendefinierade kontrollslingor skapas genom att vlja Verktyg/Ntutjmning/Skapa kontrollslinga,
.
14.553
Geo
Radera valda
Tillgngliga
punkter
Punkter i
slingan
Lgg till punkt i
slinga
Radera senaste
Radera alla
Lgg till slinga
Raderar markerad kontrollslinga.

Hr visas de punkter frn vilka en kontrollslinga kan skapas.
Hr visas de punkter som man lgger ver till en kontrollslinga.
Klicka p knappen fr att verfra en tillgnglig punkt till en kontrollslinga.
Klicka fr att radera den senast verfrda punkten i kontrollslingan.

Klicka fr att radera hela kontrollslingan.
Nr man har lagt till punkter till en kontrollslinga klickar man hr fr att slingan ska
lggas till berkningen.
Skapa kontrollslinga steg fr steg:
Markera en startpunkt fr kontrollslingan under Tillgngliga punkter. Klicka p Lgg till punkt till slinga >>.
Tillgngliga punkter uppdateras allteftersom man lgger till punkter till slingan. Om man i exemplet ovan
startar en kontrollslinga som brjar med punkt 500, fr man som nsta flyttpunkt vlja punkt 200, drefter
kan man vlja mellan punkterna 100, 300 eller 500, se grafiken i bilden ovan. P detta stt uppdateras
valbara flyttpunkter kontinuerligt, s lnge man klickar p Lgg till punkt till slinga >>.
Nr slingan r klar, klickar man p Lgg till slinga. Fr att en kontrollslinga ska vara berkningsbar i en
utjmning skall den vara sluten (start- och slutpunkt r densamma), eller g mellan tv knda punkter.
Valfritt antal slingor kan definieras.
Klicka p Klar fr att avsluta.
Nr ntutjmningen i hjd berknas, Data | Berkna, berknas ven kontrollslingorna. Vlj Data | Skapa
Rapport. Resultatet fr de berknade kontrollslingorna visas i fliken Kontrollslingor i rapportfilen, se
Ntutjmning, Rapport 556
Skapa kontrollslinga steg fr steg, grafiskt:
14.554
Ntutjmning
Vlj Verktyg/Ntutjmning/Skapa kontrollslinga,

kontrollslingan.
, och klicka p de punkter som ska ing i
Hgerklicka fr att avsluta kontrollslingan.

Kontrollslingorna berknas p samma stt som nmnts ovan, med Data | Berkna.
Se ven: Ntutjmning
527
536
, Ntutjmning, inmatningsvyn
542
14.555
Geo
14.4.9 Ntutjmning, rapport

Ntutjmning, rapport
Rapporten i Geo ntutjmning bestr av fyra eller fler flikar beroende p vilka indata som finns i ntet.
Nt
Detta r en sammanstllningsflik med data om hela ntet.
Fjande data redovisas:

Filnamn fr ntutjmningen
Antal observationer, obekanta och redundans (verbestmning)
Ntets totala kontrollerbarhet och HMKs grnsvrde
Ntets grundmedelfel och HMKs grnsvrde
Apriorimedelfel som angetts i instllningar. Tnk p att dessa kan ha ndrats fr enskilda
mtningar.
Standardiserade residualer: Mtningarnas frdelning ver olika sigmaniver, och vad det teoretiskt
borde bli om inga grova fel gjorts.
Knda punkter
Hr redovisas de knda utgngspunkter som anvnts i ntet, vilka centreringsfel som anvnts fr
respektive punkt och vilken felellips som angivits fr punkten. (Felellipsen anvnds endast i fria
utjmningar och elastisk anslutning).
14.556
Ntutjmning
Fr varje punkt redovisas:

Punktnummer
Koordinater
a-axel, b-axel,
vinkel
sX, sY
a/b
Centreringsfel
Punktmedelfel som felellips

Medelfel i X- respektive Y-koordinat
Felellipsens form, br vara strre n 0,4
Centreringsfel som anvnts fr denna punkt
Nypunkter
I denna flik redovisas koordinater p berknade punkter, berknad punktnoggrannhet och anvnt
centreringsfel.

Se knda punkter ovan.
Frflyttning
Denna flik finns bara fr fria nt och elastisk anslutning dr knda punkter ges nya koordinater. Hr
redovisas differenser fr knda punkters koordinater fre och efter utjmning.
14.557
Geo

Koordinater fre och efter utjmning, samt differenser.
Riktningar
Denna flik finns i rapporten om riktningar frekommer i indata.
Fljande data redovisas:

Strsta residual samt i vilken mtning den frekommer
Strsta standardiserade residual samt I vilken mtning den frekommer
Antal stationsuppstllningar och antal mtta riktningar.
Fr Varje mtning redovisas:
Typ
Frn punkt, till
punkt
Vrde
Residual
Riktning eller bring

Station och objekt fr mtningen
Det ursprungliga mtvrdet
Frbttringen som lagts till mtningen.
?? : Residualen verstiger 2 apriorimedel och br kontrolleras.
!! : Residualen verstiger 3 apriorimedelel, mtningen troligen felaktig.
14.558
Ntutjmning
Utj. Riktning
Std. Residual
Apr. Medelfel
Utj. Medelfel
Orienterad riktn
Kontrollerbarhet
MUF
YT
Riktning efter utjmning

Standardiserad frbttring, anvnds fr kvalitetskontroll.
?? : Standardresidualen verstiger 2 och mtningen skall kontrolleras.
!! : Standardresidualen verstiger 3 och mtningen skall kontrolleras.
Om inget fel kan hittas skall mtningen frkastas.
Skattad noggrannhet p mtningen innan utjmning, bas fr viktning
Medelfelet hos den utjmnade mtningen
utjmnad bring mellan frnoch tillpunkt
Anger hur vl verbestmd mtningen r.
?? : Kontrollerbarheten underskrider 0.71 vilket innebr att felskning kan frsvras.
!! : Kontrollerbarheten underskrider 0.35, HMKs grns fr stomnt.
Minsta upptckbara fel. Detta r ett mtt p hur stort ett fel i denna mtning mste
vara fr att skert kunna upptckas, och beror p instrumentnoggrannhet och
kontrollerbarhet.
Yttre tillfrlitlighet. Detta vrde anger hur stort fel i det utjmnade vrdet som kan
orsakas av ett oupptckt fel av storleken MUF, se ovan.
Lngder
Denna flik finns i rapporten om lngder frekommer i indata.

Strsta residual samt i vilken mtning den frekommer
Strsta standardiserade residual, samt I vilken mtning den frekommer
Antal mtta mtta lngder.
Frn punkt, till
punkt
Vrde
Residual

14.559
Geo
Lngd efter utjmning

Apr. Medelfel
Utj. Medelfel
Kontrollerbarhet Anger hur vl verbestmd mtningen r.
MUF
kontrollerbarhet.
YT
Utj. Vrde
Std. Residual
Gps
Denna flik finns i rapporten om GPS-data frekommer i indata.

Strsta residual i lngd och riktning samt i vilken mtning den frekommer
Strsta standardiserade residual i lngd och riktning samt i vilken mtning den frekommer
Antal baslinjer
Skillnad mellan nordlig bring i det lokala systemet och i WGS-84, en eventuell skillnad kan bero p
meridiankonvergens eller vridning i det lokala systemet.
Typ
Frn punkt, till
punkt
Vrde
Riktning eller lngd

14.560
Ntutjmning

Vrde efter utjmning
Utj. Vrde
Std. Residual
Apr. Medelfel
Utj. Medelfel
Kontrollerbarhet Anger hur vl verbestmd mtningen r.
MUF
kontrollerbarhet.
YT
Residual
Multipla mtningar (Endast hjdnt)

Hr visas en sammanstllning av samtliga mtningar, och hur mnga gnger varje hjdskillnad r mtt.
Fr att f ut strsta nytta av denna rapport br kodning av flyttpunkter anvndas, se Ntutjmning,
datamenyn 537 .

Strsta spridning mellan tv mtningar av samma hjdskillnad, samt i vilken mtning den
frekommer.
Strsta slutningsfel fr enstaka medelvrdesbildad hjdskillnad mellan utjmnade hjder, samt i
vilken mtning den frekommer.
Frn punkt, till
punkt
Antal mtn.
Antal mtningar som gjorts mellan objekten, oavsett riktning.
Strsta vrde
Strsta mtta hjdskillnad mellan objekten
14.561
Geo
Minsta vrde
Minsta mtta hjdskillnad mellan objekten
Spridning
Skillnad mellan strsta och minsta mtta hjdskillnad. Siffran framfr anger sigmaniv
fr spridningen enligt HMK-Ge:S A.5.1
Grnsvrde
Medelvrde
Grnsvrde fr spridningen p 2-sigmanivn, enligt HMK-Ge:S tabell A.10

Medelvrde fr mtta hjdskillnader mellan punkterna.
Slutningsfel
Medelvrdets slutningsfel mellan utjmnade hjder fr punkterna. Siffran framfr

anger sigmaniv fr slutningsfelet enligt HMK-Ge:S A.5.3
Grnsvrde
Grnsvrde fr spridningen p 2-sigmanivn, enligt HMK-Ge:S tabell A.13 och A.14
Se ven: Ntutjmning
527
536
14.562
Tunnelhantering
15
Tunnelhantering
15.1
Teoretisk tunnel
Den teoretiska tunneln beskrivs med hjlp av tre olika filtyper. Linje (lin) och profil (prf) beskriver
tunnellinjen och en eller flera teoretiska tunnelsektioner (tun) beskriver tunnelns form lngs linjen.
Tun-formatet
Tunnelsektionen beskrivs alltid frn vnster till hger med alla brytpunkter lngs sektionen. Fr varje
punkt anges punktnummer, hjd ver profilen, sidomtt frn linjen, kod, specialkod och anmrkning.
Numrering
Vanligtvis numreras punkterna som en linje (1.1, 1.2, 1.3 osv) men det r inget krav.
Tunnelcentrum
Nr man skapar en tunnelmodell relateras punkterna i den till mttet lngs den teoretiska tunneln. Denna
lngdmtning rknas frn den punkt i tun-filen som har sidomtt noll, dvs. i tunnelcentrum. Finns det
ingen punkt med detta sidomtt kommer lngdmtningen istllet att brja frn den frsta punkten i tunfilen. Man kan ven styra lngdmtningen till ngon annan punkt genom att ange punktkoden TC. Alla
punkter i modellen som ligger till vnster om TC-punkten (eller sidomtt noll, tunnelcentrum) kommer att
f negativa mtt i y-koordinaten. Se ven Tunneldifferensmodeller 570 .
Radier
Om den teoretiska tunneln innehller element med en radie ska startpunkten p elementet beskrivas
genom att ge specialkoden R. Radien ges i anmrkningsfltet.
Ellipser
15.563
Geo
Programmet hanterar inte ellipser i sjlva tunnelberkningen. Dremot finns det tv olika metoder att
konvertera ellipserna till ett antal radier fr att beskriva samma form.
Metod 1: Genom att vlja Data | Ellipser | Lgg till radier fr en ellips kan man infoga ett antal
radier efter den sist inmatade punkten i tun-dokumentet. I dialogen vljer man startpunktens
koordinater (sidomtt och hjd). Sista punkten i filen fresls automatiskt. Fr ndpunkten kan man
antingen ange en bestmd slutpunkt eller a- och b-mtten fr ellipsen, dr dessa mtt utgr halva
lngden fr stor- respektive lillaxeln.
Metod 2: Om man redan har data fr alla punkter i tunnelsektionen kan man istllet vlja att
konvertera samtliga ellipser i ett svep. Ellipserna ska i detta fall mrkas med specialkoden 'E'. Vlj
Data | Ellipser | Konvertera ellipser ('E'-punkter) till radier. Samtliga ellipspunkter byts d ut mot
radier istllet.
Tunnelsektion med ellipspunkter

Se ven Tunnelbeskrivning
574
, Tunneldifferensmodeller
Ellipspunkterna ersatta med radier

570
15.564
Tunnelhantering
15.2
Hantering av tunneldata
Innan inmtta data fr tunneln kan anvndas i en berkning mste man vanligtvis redigera dem.
Grafisk redigering av tunneldata

Innan man kan berkna en tunneldifferensmodell (*.tdm) frn en koordinatfil (*.geo) mste eventuella
felaktiga punkter tgrdas. Det kan handla om punkter som hrrr frn anslutande tunnlar eller frn
onskade objekt som t.ex. ndutgngar eller ventilationstrummor. Om sdanda punkter inte tas bort r
det risk att tunneldifferensmodellen inte kommer att bli korrekt. I den vanliga planvyn ver koordinatfilen
kan det vara svrt att se om det finns felaktiga punkter.
Inmtta koordinater i planvy.

Ett enkelt stt att kontrollera inmtningen r att ppna 3D-vyn p filen. Dr ser man direkt om det finns
punkter som avviker frn de vriga. Eftersom tunneldifferensmodellen baseras p hjder vinkelrtt mot
den teoretiska tunneln r det srskilt viktigt att kontrollera s att det inte finns punkter som ligger i linje
vinkelrtt ut frn tunneln. Punkter som ligger lgre n den teoretiska tunneln kan ocks skapa problem
vid trianguleringen.
Inmtta koordinater i 3D-vy

Om man behver redigera filen gr man det enklast genom att utnyttja mjligheten att visa koordinatfilen i
tvrsektion med hjlp av en linjereferens. Se linjereferens i grafiska vyer 55 . Genom att stta obegrnsat
visningdjup kan man verblicka alla sektioner i filen. Om de verkliga hjderna frndras mycket mellan
sektionerna kan det vara svrt att verblicka filen. Man kan d vlja att reducera hjderna relativt profilen.
15.565
Geo
Obegrnsat visningsdjup, hjder relativt profilen
Obegrnsat visningsdjup, verkliga hjder
Fr att redigera en viss sektion kan det vara bra att visa bara den aktuella sektionen. I
instllningsdialogen fr linjereferensen kan man vlja vilken sektion man vill visa och vilken 'korridor' som
behvs fr att alla punkter i den sektionen ska komma med. Stter man 0,5 meter fre och efter innebr
det att korridoren blir 1 meter kring sektionen. Man kan ocks vlja att visa alla punkter som ingr i en
sektion och den frsta punkten ligger inom intervallet.
Fr att redigera tunnelsektionen kan man anvnda de vanliga redigeringsverktygen, fr att t.ex. radera en
del av en linje.
15.566
Tunnelhantering
Tunnelsektion markerad med markeringsverktyget
Onskade punkter raderade.
Tunnelscanning
En tunnelscanning producerar normalt en mycket stor mngd data eftersom punkterna ligger ttt.
Dessutom fr man ofta med onskade objekt i tunneln.
Redigera data
Fr att redigera scanningdata kan man anvnda samma teknik som beskrivits tidigare. Alla punkter som
inte hr till sjlva tunneln mste ta bort. Om 'golvet' ocks har mtts br ven dessa punkter normalt
raderas.
Oredigerade tunneldata
Onskade punkter raderade.
Ett annat stt att hantera onskade data r att filtrera bort punkter med funktionen Extrahera punkter
lngs linje 130 . Med denna funktion kan man exempelvis vlja att filtrera bort alla punkter som ligger under
en viss niv, antingen absoluthjd eller relativt profilen.
Hantera stora datamngder
Eftersom en tunnelscanning kan producera miljontals punkter innebr det att en tunneldifferensmodell
15.567
Geo
kan bli svrhanterad om datamngden inte reduceras. Ett stt r att dela upp den ursprungliga
datamngden i delmngder. Eventuellt kan man ven vlja en datamngd som redan r 'utglesad' innan
man hmtar in den i Geo. Ett annat alternativ r att bara skapa tunnelmodell kring de tunnelsektioner som
ska berknas. Om man exempelvis ska berkna sektioner med tv meters mellanrum rcker det
frmodligen med att skra ut 'remsor' kring de nskade sektionerna ur utgngsdata. Hur breda remsor
som behvs beror p hur ttt punkterna ligger, ju ttare desto smalare remsor kan man vlja. Fr att
skra ut remsorna kan man anvnda funktionen Extrahera punkter lngs linje 130 .
0I exemplet extraheras en remsa p 0,4m med tv meters intervall frn linjen. Nr man senare skapar
tunnelmodellen kan man begrnsa trianglarnas maxlngd i ytterkant enligt detta intervall, mista
punktavstndet mellan intervallen kommer i det hr fallet att vara 1,6m (2 - 0.4) och man kan d stta en
maxlngd p t.ex. 1.5m. D kommer man att f samma remsor i tunnelmodellen.
15.568
Tunnelhantering
I tunnelbeskrivningen (tbs) stter man sedan samma berkningsintervall som modellen r skapad med.
Den hr tekniken frutstter naturligtvis att man inte behver berkna ngra sektioner mellan remsorna, i
s fall mste en ny modell, med punkter kring nskad sektion, frst skapas.
Se ven: Tunnelbeskrivningar, tbs
574
15.569
Geo
15.3
Tunneldifferensmodeller
Tunneldifferensmodellen (.tdm)
Tunneldifferensmodellen, .tdm, r en terrngmodell som beskriver differenserna mellan den mtta och
den teoretiska tunneln.
Utgngsdata
Tunneldifferensmodellen skapas frn en koordinatfil med inmtta punkter i tunneln. Modellen skapas
genom att man fr varje inmtt punkt berknar motsvarande lngdsektion lngs huvudlinjen (x), mtt
lngs den teoretiska tunneln (y) och differens vinkelrtt mot den teoretiska tunneln (z).
Fr att kunna berkna modellen krvs, frutom de mtta punkterna, en horisontell linje (lin) med
tillhrande profil (prf) och en eller flera teoretiska tunnelsektioner (tun) som beskriver tunnelns nskade
form lngs linjen. Alla dessa komponenter anges i en tunnelbeskrivning (tbs) 574 och frn denna kan
sedan modellen skapas. Modellens struktur blir p detta stt beroende av hur tunnelbeskrivningen ser ut
vid tillfllet. Frndrar man ngonting, t.ex. den teoretiska tunneln (tun), r det mycket viktigt att tnka p
att modellen inte lngre motsvarar tbs-filen.
Inmtta koordinater i planvy.
Inmtta koordinater i 3D-vy
Teoretisk tunnelsektion, tun
Inmtt och teoretisk tunnel
Mttet lngs den teoretiska tunneln rknas frn den punkt i tun-filen som har sidomtt noll, dvs. i
tunnelcentrum. Finns det ingen punkt i tun-filen med detta sidomtt kommer lngdmtningen istllet att
brja frn den frsta punkten i tun-filen. Man kan ven styra lngdmtningen till ngon annan punkt
genom att ange punktkoden TC i tun-filen. Alla punkter i modellen som ligger till vnster om TC-punkten
(eller sidomtt noll, tunnelcentrum) kommer att f negativa mtt i y-koordinaten. Se ven Teoretisk tunnel
563 .
15.570
Tunnelhantering
Differensen vinkelrtt mot tunneln utgr z-vrdet i tunneldifferensmodellen, ett negativt vrde innebr att
punkten ligger innanfr den teoretiska tunneln och ett positivt innebr att punkten ligger utanfr.
Grafisk presentation
Nr man ppnar en tunneldifferensmodell visas den normalt i en 'utplattad' vy med lngdsektioner som
vertikal axel och mtt lngs teoretiska tunneln som horisontell axel.
Tunneldifferensmodell i en 'utplattad vy' med lngdsektioner vertikalt och mtt lngs teoretiska tunneln
horisontellt.
15.571
Geo
Tunneldifferensmodell i en planvy med vrldskoordinater.
Tunneldifferensmodell i en tredimensionell vy.

Eftersom tunneldifferensmodellen r en triangelmodell gr det utmrkt att skapa och visa nivkurvor frn
modellen. Hjderna i modellen utgr skillnaden mot teoretiska tunneln och drfr blir ven hjdkurvorna
relaterade till den teoretiska tunneln. Detta kan vara anvndbart fr att skdliggra intrng i tunneln efter
t.ex. sprngning. Nr man skapar nivkurvor frn tunnelmodellen ppnas ett fnster med
differensnivkurvor (dfn). I denna vy frgkodas linjerna beroende p om hjdnivn r ver noll (rtt i
bilden), under (bltt), eller p noll (svart).
15.572
Tunnelhantering
Differensnivkurvor som visar intrng i tunneln.

Ett annat stt att visa intrng r att ppna modellen i en 3D-vy och lgga in en referensyta p nollnivn.
Bilden visar samma modell i detta visningslge.
Differensmodell med referensyta p nollnivn som visar intrng i tunneln.
574
15.573
Geo
15.4
Tunnelbeskrivningar
Fr att genomfra berkningar av en tunnel anvnds en tunnelbeskrivningsfil, tbs. Den innehller alla
komponenter som behvs fr tunneln, t.ex. centrumlinje, profil, modelldata och teoretisk tunnelform. I
tunnelbeskrivningen anges ven alla samband mellan komponenterna.
Komponenter i en tunnelbeskrivning
Linjedata
Med en linjefil (.lin) beskrivs tunnelns strckning i plan. Hjdstrckningen anges i en profilfil (prf).
Verkliga tunneldata
Inmtta punkter i tunneln (geo eller pxy) berknas via tunnelbeskrivningen till en tunnelmodell (tdm).
Teoretiska tunneldata
Med en eller flera teoretiska tunnelsektioner (tun) beskrivs tunnelns form lngs linjestrckningen.
Berkningsdata
I tunnelbeskrivningen anges berkningsgrnser, intervall och andra frutsttningar fr berkningen.
Skapa en ny tunnelbeskrivning
Fr att skapa ett tbs-dokument vljer man Arkiv | Nytt dokument | Tunnelberkning. I dialogen vljer
man i tur och ordning linjedata, tunnelmodeller (om de redan r berknade, annars kommer de att skapas
senare) och teoretiska tunnelsektioner. Alla dessa komponenter kan ven vljas in till tbs-dokumentet
senare.
Tbs-fnstret
Vyer
Bildskrmen delas in i ett antal vyer d en volymberkning redigeras:
Tbs-trdvyn
15.574
Tunnelhantering
Fr att f verblick ver komponenterna finns en trdstruktur som hjlp vid inmatning och
redigering. Hr visas alla komponenter och samband som ingr i tunnelbeskrivningen.
Grafiska vyn
Den grafiska vyn r indelad i flikar som visar plan-, profil- eller tvrsektionsdata, 3d-grafik, teoretisk
tunnel samt tunneldifferensmodell.
Datavyn
objekt i trdvyn.
Egenskapsdialogen
77
Tbs-trdet
Hr visas alla komponenter och samband som ingr i tunnelbeskrivningen. Via trdet administreras hela
tunnelberkningen och det ger ett std fr att komponera tunnelbeskrivningen. Genom att klicka i trdet
Navigering i trdet
Hgerklick p huvudlinje eller modeller ger mjlighet att visa och redigera egenskaperna fr
respektive komponent.
Se ven trdvyer
75
Objekt i tunnelbeskrivningen
Huvudlinje
Linje och Profil. Notera att skevning fr nrvarande inte anvnds i tunnelbeskrivningen.
skriva in namnet p linje och profil eller nnu hellre klicka p valknappen till hger och vlja frn
tillgngliga filer.
Redigera linjedata och profildata

15.575
Geo
linjedata 377 .
383
Skevning anvnds inte i tunnelbeskrivningen.

Genom att hgerklicka p linjen eller profilen kan man ocks vlja om linjen skall vara synlig i grafiska
fnstret eller inte.
Modeller
Under denna rubrik anges vilka modeller som skall anvndas fr berkningen. Under rubriken 'Modeller' i
trdet finns de olika skikten fr modellerna. Flera modeller fr varje skikt kan vljas, varfr man ej
behver lgga samman modelldata fr ett projekt till en enda modellfil, utan man kan istllet ange alla filer
utmed projektet, med specifikation av inom vilket lngdintervall varje modell skall anvndas.
Under tunnelbotten kan man ange en vanlig terrngmodell (*.trm), fr att skdliggra golvets kontur i
tunneln. Denna modell pverkar inte volymberkningen.
Klicka i trdvyn p det skikt (Berg, User1, User2, Tunnelbotten) som skall redigeras fr att ppna rtt
inmatningsvy.
Modell
Ange den modell som skall anvndas fr detta lager. Fr skikten berg, user 1 och user 2 anvnds
tunneldifferensmodeller (*.tdm). Fr tunnelbotten anvnds terrnmodeller (*.trm). I stllet fr
modeller kan ven sektionsfiler (sec-filer) anvndas, i detta fall mste berkningsintervallet stmma
med intervallet i sektionsfilen.
Alternativhjd
Genom att ange en alternativhjd i denna kolumn ndras temporrt lget relativt tunnelvggen. Ett
positivt (+) vrde anger att skiktet flyttas utt frn vggen och ett negativt (-) vrde int. Avsikten
med denna funktion r att simulera alternativa lgen fr skiktet.
Startsektion
Hr anges startsektionen fr modellen. Anges ingenting anvndes den frsta modellen som
berkningen trffar, dvs den modell som finns p den lgsta sektionen. Startsektion fr modell som
ligger efter frsta modellen kan anges med samma sektion som frsta modellens slutsektion.
Slutsektion
Hr anges slutsektionen fr terrngmodellen. Anges ingen slutsektion berknas volymen till
modellens slut.
Teoretiska tunnelsektioner
Rubriken 'Teoretiska tunnelsektioner' i trdet r indelad i tre underniver:
Redigering
Hr lggs de teoretiska tunnelsektioner som ska anvndas i berkningen in.
15.576
Tunnelhantering
Anvndning
Hr bestms var lngs huvudlinjen de olika sektionerna ska anvndas samt interpolering mellan
sektioner.
Se ven teoretisk tunnelsektion
563
Redigering
Under rubriken 'teoretisk tunnelsektion' anges alla tunnelsektioner som skall ing i berkningen. I datavyn
visas en lista med filnamnen p tunnelsektionerna. Fr att vlja in en befintlig teoretisk tunnelsektion i
berkningen matar man antingen in filnamnet eller klickar p pilen lngs till hger i filnamnsfltet.
De sektioner som r inlagda i listan visas ven i trdstrukturen.

Nr man pekar p en teoretisk sektion i trdvyn visas filen i det numeriska fnstret. Det gr ven att se
den grafiskt under fliken 'teoretisk tunnelsektion'.
Anvndning
Hr bestms var lngs huvudlinjen de olika teoretiska sektionerna ska anvndas samt om interpolering
mellan dem ska ske.
Teoretisk tunnelsektion
Vlj sektionsfil genom att klicka p pilen till hger i fltet. De sektioner som anges mste finnas
angivna under rubriken Redigering. Filtyp fr tunnelsektioner r .tun.
Startsektion
Anger var anvndningen av tunnelsektionen startar. Sektionen gller fram till definitionen av nsta
tunnelsektion om ingen interpolering anges. Ange startsektion fr den sektion dr ngon frndring
sker. Frndringen kan vara utbyte av tunnelsektion, eller att en interpolering ska starta eller sluta.
Interpolera
Om interpolering anges kommer tunnelsektionen att interpoleras element fr element mot nsta
angivna tunnelsektion.
Berkningsintervall
den tunnelbeskrivning man skapat utan att frndra beskrivningen i vrigt. Man kan ocks fritt vlja olika
intervall fr olika delar av berkningen, utan hnsyn till var olika tunnelsektioner r placerade.
Start
Slut
Ange frsta sektion som skall berknas. Om flera rader anges fr berkningen kan denna lmnas
15.577
Geo
Intervall
Grafiska vyn
Alla de filer som ingr i tunnelberkningen (och som kan visas grafiskt) lggs in automatiskt i den grafiska
redigera data.
Orienteringslge
Planvy
Visar en planbild ver tunnelberkningen.
Profilvy
Visar en profilvy ver tunnelberkningen.
Sektionsvy
trdet p starten fr ett berkningsintervall eller starten fr ett tunnelsektionsintervall.
Sektionsstegning
Om sektionsvyn har valts och tbs-dokumentet r aktivt kan man stega genom tunnelbeskrivningen utan
bakt. En tunnelberkning genomfrs fr vald sektion, varje gng man byter sektion s att man kan se
exakt hur resultatet kommer att bli d man volymberknar. Volymer och areor visas i aktivitetsfnstret,
ven kallat In- och utmatningsfnstret 78 .
15.578
Tunnelhantering
Grafiska 3D-vyn
Under en egen flik i den grafiska delen av tbs-fnstret finns 3D-grafik alltid tillgngligt. Hr presenteras
hela volymberkningen i en tredimensionell perspektivvy. Se ven 3D-grafik 58 .
Teoretiska tunnelsektion-vyn
Alla de teoretiska tunnelsektioner som har lagts in i tbs-dokumentet visas grafiskt i denna vy.
Tnk p att tunneldifferensmodellen skapas baserat p den teoretiska tunnelns uppbyggnad. Frndrar
man ngot i tun-filen mste modellen skapas om.
Tunneldifferensmodell-vyn
I den hr vyn visas tunneldifferensmodellerna fr tunneln. Orienteringslget r planvy med lngdsektion
vertikalt och mtt lngs tunnelvggen horisontellt i fnstret.
15.579
Geo
Tunnelberkning
Fr att utfra en berkning av volymerna vljer man Data | Tunnelberkning....
Hr kan man temporrt ndra omfattningen av berkningen genom att vlja andra sektioner n de av
Geo freslagna.
15.580
Tunnelhantering
vilket innehll som nskas i rapporten. Mjliga rapportflt r teoretisk och verklig volym, volym innanfr
och utanfr teoretisk tunnel samt teoretisk/verklig mantelarea. Dessutom kan man vlja att f
berkningen uppdelad enligt begrnsninglinjer i hjd. Dessa begrnsningar stller man in genom att vlja
Data | Instllningar frn tbs-dokumentet. Har man valt att anvnda ytterligare modeller (user1 och user2)
kan man ven f dessa volymer/areor redovisade i rapporten.
Rapportflt
I areaflt redovisas lngden frn vnster till hger fr det aktuella skiktet i varje sektion. Dessutom
rknas mantelarean fram med hjlp av medellngden mellan tv sektioner och avstndet mellan
sektionerna. Areorna summeras i slutet.
Flt
Typ Beskrivning
Teoretisk
Voly
m
Volym och tvrsnittsarea fr den teoretiska tunnelsektionen.
Verklig
Voly
m
Volym och tvrsnittsarea fr den inmtta tunnelsektionen.
Utanfr
Voly
m
Volym och tvrsnittsarea fr den del av den inmtta sektionen som ligger utanfr
teoretisk sektion.
Innanfr
Voly
m
Volym och tvrsnittsarea fr den del av den inmtta sektionen som ligger
innanfr teoretisk sektion.
Teoretisk
mantelyta
Area Tvrsnittslngd och mantelarea fr den teoretiska tunneln.
Verklig
mantelyta
Area Tvrsnittslngd och mantelarea fr den inmtta tunneln.
Verklig yta
utanfr
Area
Tvrsnittslngd och mantelarea fr den del av den inmtta sektionen som ligger
utanfr teoretisk sektion.
Verklig yta
innanfr
Area
Tvrsnittslngd och mantel area fr den del av den inmtta sektionen som ligger
innanfr teoretisk sektion.
Extra yta
utanfr
Area
Tvrsnittslngd och mantel area utanfr teoretisk sektion fr den verskjutande

delen av den inmtta sektionen jmfrt med teoretisk sektion.
Extra yta
innanfr
Area
Tvrsnittslngd och mantel area innanfr teoretisk sektion fr den verskjutande

delen av den inmtta sektionen jmfrt med teoretisk sektion.
15.581
Geo
Med hjlp av den berknade tunnelsektionsfilen, .sec-filen, r det ltt att skapa en tunnelsektionsritning.
Grafiska instllningar
Genom att g in i dokumentegenskaperna, Vyer | Dokumentegenskaper, fr antingen ett tbs-dokument
eller en berknad tvrsektionsfil (sec) kan man stlla olika grafiska parametrar under fliken 'Tunnel'.
15.582
Tunnelhantering
verberg och underberg

Visa vinkelrta avstnd
Hr kan man vlja att visa det vinkelrta avstndet mellan berget och den teoretiska tunneln. verberg
kommer att markeras utanfr bergkonturen och underberg innanfr. Vlj ven textstorlek, frg och antal
decimaler.
Visa avstndslinjer
Hr kan man vlja att frtydliga markeringen genom att en linje dras mellan markerad punkt och tunneln.
Vlj ven linjefrg, linjetyp och linjebredd.
Minsta avstnd mellan markeringar
Alternativet styr hur lngt det minst mste vara mellan tv markeringar, fr att det inte ska bli fr ttt
mellan texterna. Mttet rknas lngs bergkonturen.
15.583
Geo
Tunnelinstllningar
Genom att vlja Data | Instllningar kan ett antal val gras fr tunnelberkningen.
Berkningsbegrnsning
Hr kan man vlja att lgga in begrnsningar fr hur tunnelvolymer ska berknas. Man kan ven anvnda
funktionen fr att visa en referensniv grafiskt i tunnelsektionerna.
vre/nedre begrnsning
Ange begrnsningsniver relativt profilen. Lmna ett flt blankt fr att inte anvnda begrnsningen. Bda
flten behver inte fyllas i.
Offset frn teoretisk tunnel
Ange ett mtt fr att parallellfrflytta den teoretiska tunneln utt eller int (negativt mtt int i tunneln).
Volymberkningen rknas mot den frflyttade tunnelsektionen.
Extrapolera modell-lagren mot den teoretiska tunneln
Detta val avgr om bergmodellen ska extrapoleras mot den teoretiska tunneln i nederkanten fr att skapa
15.584
Tunnelhantering
en sluten yta. Om volymer ska berknas r detta val obligatoriskt.
Andra tunnelfunktioner:
Areaberkning av teoretisk tunnelyta
Skapa tunnelmodell
586
Punkter relativt tunneln

Berkna tunnelkonturer
Injektering
588
590
593
594
Se ven Tunneldifferensmodeller
570
15.585
Geo
15.5
Skapa tunnelmodell
Fr att skapa en tunneldifferensmodell, tdm, vljer man Data | Berkna tunnelmodell frn tbsdokumentet. I dialogen vljs en eller flera koodinatfiler med inmtta tunnelpunkter. Det finns mjlighet att
vlja ett urval av punkter som ska berknas.
Indata
Kllfiler:
Urval
Sektion:
Intervall:
Hr kan du vlja att dela upp resultatet i flera destinationsfiler, uppdelat p olika sektionsintervall. Om du
t.ex. har dpt destinationsfilen till mark.dfm och satt intervallet till 100 kommer istllet filerna mark_10001100.dfm och mark_1100-1200.dfm o.s.v. skapas.
Intervall:
Hr anger du lngden fr varje delintervall du vill ha. Varje delintervall av resultatet sparas i en egen
fil.
verlapp:
15.586
Tunnelhantering
Hr anger du hur mycket intervallen skall verlappa varandra. Om du t.ex. stter intervall till 100
och verlapp till 10 kommer filen fr varje intervall starta 10m fre och sluta 10m efter de egentliga
intervallgrnserna, t.ex. 90-210, 190-310.
Sidomtt:
Hjd:
linjen.
Absolut:
Relativt teoretisk:
Antag samma sektion fr alla punkter i en linje:
bearbetningen.
Utdata
ppna i nytt fnster
Tunnelmodellen kommer att ppnas i ett eget fnster.
Lgg till i tunnelberkningen
Den angivna modellfilen kommer att skapas och lggas in under 'modeller' i tunnelberkningen. Ange
vilken typ av modell som ska skapas under [Modelltyp].
Triangulering
Maxlngd p trianglar i ytterkant
Denna funktion kan anvndas om man skapar en terrngmodell frn data som beskriver ett omrde vars
ytterkanter buktar int. Trianglar som har ngon sida lngre n det angivna vrdet och dr ngon sida
utgr terrngmodellens ytterkant kommer att tas bort. Processen upprepas tills modellens ytterkant
endast bildas av trianglar med alla tre sidor kortare n det angivna vrdet. Genom att vlja ett lmpligt
vrde kan de flesta trianglar som verbryggar inbuktningarna, och drmed ligger utanfr det egentliga
modellomrdet, tas bort redan vid berkningen.
Onskade trianglar som trots detta finns kvar i terrngmodellen kan tas bort manuellt med hjlp av
redigeringsverktygen 447 .
Anges inget vrde lmnas terrngmodellen opverkad.
Kontrollera frbindning av egen linje
Om denna funktion r vald d terrngmodellen skapas kommer trianglar dr alla tre punkter ligger p
samma brytlinje 444 och samtidigt ngon sida utgr terrngmodellens ytterkant att tas bort.
Denna funktion anvnds d data innehller brytlinjer 444 som utgr yttre begrnsningslinjer fr det
nskade modellomrdet. Trianglar utanfr dessa linjer tas bort.
574
, Tunneldifferensmodell, tdm
570
15.587
Geo
15.6
Teoretisk tunnelarea
Den hr funktionen berknar mantelytan fr en tunnel definierad i en tunnelbeskrivning (tbs). Funktionen
finns under Data | Berkning av teoretisk tunnelarea.
Start- och slutsektion fylls automatiskt i med linjens begrnsningar i tbs-dokumentet. I berkningen
justeras dessa till nrmast efterfljande sektion i starten och nrmast fregende sektion i slutet om de
angivna mtten inte finns i tunnelbeskrivningen.
Berkningsbegrnsningar
Inga begrnsningar
Hela mantelyan berknas.
Exkludera element
Hr kan du ange ett antal element i tunnelsektionerna som inte skall tas med i areaberkningen. I figuren
nedan visas ett exempel dr 3 element exkluderats frn vnster och 2 frn hger. Den grna ytan i
figuren kommer att berknas.
Anvnd punktkoder som begrnsning

15.588
Tunnelhantering
Det hr alternativet innebr att man med hjlp av koder i tunfilen kan styra mellan vilka element som
berkningen ska ske. Detta r anvndbart nr man anvnder flera olika tun-filer och dr nskad yta att
berkna varierar mellan sektionerna.
Resultatrapport
I rapporten redovisas valda filer och instllningar, totalarea och area fr varje intervall i
tunnelbeskrivningen.
574
15.589
Geo
15.7
Punkter relativt tunneln

Funktionen berknar punkter relativt den teoretiska tunneln. Vlj Data|Punkter relativt tunneln fr att
ppna dialogen. Funktionen kan bl.a. anvndas fr att skdliggra punkters lge i tunneln, t.ex
bultplaceringar eller borrhl.
Indata
Indata till funktionen r en eller flera koordinatfiler med punkter i vrldskoordinater.
Urval
Sektion:
Intervall:
Hr kan du vlja att dela upp resultatet i flera destinationsfiler, uppdelat p olika sektionsintervall. Om du
t.ex. har dpt destinationsfilen till mark.dfm och satt intervallet till 100 kommer istllet filerna mark_10001100.dfm och mark_1100-1200.dfm o.s.v. skapas.
Intervall:
Hr anger du lngden fr varje delintervall du vill ha. Varje delintervall av resultatet sparas i en egen
fil.
verlapp:
Hr anger du hur mycket intervallen skall verlappa varandra. Om du t.ex. stter intervall till 100
15.590
Tunnelhantering
och verlapp till 10 kommer filen fr varje intervall starta 10m fre och sluta 10m efter de egentliga
intervallgrnserna, t.ex. 90-210, 190-310.
Sidomtt:
Hjd:
linjen.
Absolut:
Relativt teoretisk:
Antag samma sektion fr alla punkter i en linje:
bearbetningen.
Utdata
Det finns ett antal olika berkningsalternativ att vlja mellan:
Utplattade koordinater
Detta alternativ r anvndbart om man vill visa koordinaterna i samma vy som

tunneldifferensmodellen dr X = lngdsektion lngs huvudlinjen, Y = mtt lngs den teoretiska
tunnelsektionen och Z r avstndet till den teoretiska tunnelsektionen.
Behll koordinater
Dessa alternativ frndrar inte plankoordinaterna, dremot kan hjden och anmrkningsfltet sttas
till avstndet till den teoretiska tunnelsektionen samt relativ profilhjd.
Tvrsektioner
15.591
Geo
Utdata hr r tvrsektionsdata, dvs. sektion och sidomtt fr punkterna. Hjden stts till avstndet
till den teoretiska tunnelsektionen.
Det gr ven att skapa en rapport med de olika mtten redovisade.
574
570
15.592
Tunnelhantering
15.8
Tunnelkonturer
Funktionen berknar konturlinjer ver inmtta tunneldata fr en viss hjd ver profilen. Vlj Data |
Berkna tunnelkonturer fr att ppna dialogen.
Inmtta tunnelpunkter
Indata till funktionen utgrs av en koordinatfil med tunnelpunkter eller en tvrsektionsfil. Anvnds en
tvrsektionsfil ska ven lager anges fr berkningen. Linje och profil hmtas frn det aktuella tbsdokumentet.
Hjd ver profilen
Vlj p vilken hjd skrningspunkterna ska berknas.
Planbild ver konturlinjer p fyra olika

3D-bild ver konturlinjer p fyra olika niver.
niver.
574
570
15.593
Geo
15.9
Injektering
Funktionen berknar injekteringsdata fr tunneln. Vlj Data | Injektering fr att ppna dialogen.
Injekteringslngd
Ange injekteringslngden (borrlngden) fr varje skrm.
Avstnd frn teoretisk tunnel
Hr anges det vinkelrta avstndet frn den teoretiska tunneln till injekteringshlets start- respektive
slutpunkt. Det finns mjlighet att ange olika mtt fr slutpunkten, beroende p om den ligger ver eller
under profilen.
Max avstnd mellan hlen lngs injekteringsskrmens bortre grns.
Ange hur lngt den maximalt fr vara mellan tv hl. Mttet anges lngs injekteringsskrmens bortre
grns. (Gller fr injektering ver profilen)
Antal injekteringshl per sektion
Ange antal injekteringshl per sektion. (Gller fr injektering ver profilen)
574
570
15.594
Tunnelhantering
15.10 Visualisering av tunnel

Med visualisering av tunnel menas att man skapar en tredimensionell bild ur en tunnelberkning, med
frgsatta ytor fr inmtta och teoretiska modeller i berkningen.
Visualiseringen sker genom att Geo gr en tunnelberkning i bakgrunden och drigenom skapar
tvrsektioner med instllt lngdintervall. Ur dessa tvrsektioner genererar Geo sedan linjer tvrs och
lngs med tunneln. Mellan detta rutnt av linjer finns det ven mjlighet att lgga in frgsatta ytor fr att
p s stt visa hela den teoretiska tunneln, som i bilden ovan. Man kan ven vlja att visa den berknade
tunnelmodellen. P s vis kan man f en bra bild av teoretisk och inmtt modell samtidigt.
Resultatet kan skapas bde i Geo-format och i Cad-format. Vljer man Geo-format fr man de teoretiska
linjerna i koordinatformat. Med Cad-format menas AutoCAD dwg-format. I det senare fallet kan man vlja
att komplettera en befintlig fil. P s stt kan man kra funktionen flera gnger och fylla p med fler och
fler ytor, t.ex. fr att visa olika inmtningsmodeller eller olika teoretiska modeller i samma vy.
Tillvgagngsstt
ppna en .tbs-fil och vlj Data | Visualisering fr att utfra funktionen.
15.595
Geo
Frn sektion/Till sektion

Ange mellan vilka sektioner berkning ska ske. Ursprungsvrdena hmtas frn aktuell fil. Ur den bestms
ven berkningsintervallet.
Format fr utdata
Vlj hur de berknade ytorna ska representeras. Med Geo-format menas koordinatfiler. Dessa kommer
att innehlla lngsgende och tvrgende linjer fr den teoretiska tunneln. Den inmtta tunneln kan inte
redovisas i Geo-format. Vljer man CAD-format skapas en AiutoCAD dwg-fil dr olika ytor kan placeras i
olika lager. I dwg-filen kan alla objekt frn berkningen visas. Hr kan man ven vlja en grundritning
som kommer att fyllas p med data. P detta stt kan man kra funktionen flera gnger men alltid lgga
samman resultatet i en fil. Man kan ven anvnda grundritningen till att p frhand styra egenskaperna
fr de olika lagren (frmst gllande frg och linjetyp). Detta grs genom att hnvisa till existerande lager i
grundritningen nr man vljer lager i rutan [CAD-lager] i dialogen.
Objekt i utdata
Hr vljs alla de olika objekt som ska ing i visualiseringen.
Fr alla objekt kan frg och CAD-lager sttas. Vald frg anvnds om utdata skapas i CAD-format. Dr
anger man ven ett lager fr AutoCAD-filen och lagret fr den frg som stts. Vald frg har ingen
inverkan om man sparar till en grundritning och hnvisar till ett befintligt lager i den, d anvnds lagrets
ursprungsfrg.
Ytor frn tunnelmodell
Vlj om en tunnelmodell ska inkluderas. Vlj ven om det r berg-, user1-, user2- eller bottenmodell. I det
15.596
Tunnelhantering
sista fallet r det en vanlig terrngmodell som anvnds.
Inmtt modell
Ytor och linjer frn teoretisk modell

Vlj vilka teoretiska data som ska finnas med.
Teoretisk modell
Se ven Tunnelbeskrivningar
Linjer lngs teoretisk modell
Linjer tvrs teoretisk modell
574
15.597
Punktdatabas
16
Punktdatabas
16.1
Installation av externa program fr punktdatabas

Fr att anvnda punktdatabasen i Geo krvs att fljande externa programvaror r installerade:
Microsoft .NET Framework 1.1.
Microsoft Data Access (MDAC) 2.6 eller senare.
Mimer Provider Manager Administrator v1.2.1.
ODBC-kompatibel databas med punkter. Exempelvis Oracle, Microsoft Access eller MySql.
Dessa installationer krver administratrsrttigheter p den aktuella maskinen.
Microsoft .NET Framework och MDAC

Om .NET Framework 1.1 inte r installerat mste det gras. Ett stt att ta reda p om det r installerat r
att kontrollera om fljande skvg finns p den lokala hrddisken: \WINDOWS\Microsoft.
NET\Framework\v1.1.4322
Finns inte denna skvg r .NET Framework troligen inte installerat. (Obs! WINDOWS-katalogen kan
eventuellt ha ett annat namn n i ovanstende exempel).
.NET Framework och MDAC kan hmtas frn Microsofts hemsida.
Installera Microsoft .NET Framework 1.1
Starta installationsprogrammet. Det krvs att Microsoft Data Access (MDAC) 2.6 eller senare r
tillgngligt p maskinen. Det visas annars ett meddelande om s inte r fallet.
Klicka p Yes fr att Starta installationen.
16.599
Geo
Nr installationen r klar visas ett meddelande om att NET Framework 1.1 r nu installerat p
datorn.
Mimer Provider Manager

Detta program grs av Mimer Information Technology och underlttar datautbytet mellan Geo och
databasen. Fr administrera lnken mellan Geo och databasen anvnds ett program som heter Mimer
Provider Manager Administrator. Programmet kan hmtas frn Mimers hemsida.
Installera Mimer Provider Manager
Starta installationsprogrammet. Om .NET Framework inte r installerat visas ett felmeddelande.
Flj d ovanstende instruktioner fr denna installation.
Starta installationen genom att vlja Next i dialogen.
16.600
Punktdatabas
Vlj katalog att installera i. Vlj ocks om programmet ska vara tillgngligt fr alla (Everyone) som
anvnder datorn eller bara fr ditt anvndarkonto (Just me).
Fortstt installationen genom att klicka p Next.
16.601
Geo
Nr processen r klar visas meddelandet "Installation complete". Klicka p Close.
Nr .NET Framework 1.1 och Mimer Provider Manager har installerats kan punktdatabasen konfigureras.
16.602
Punktdatabas
ODBC-kompatibel databas
Flj installationsanvisningarna fr respektive databas. Om det redan finns en databashanterare
installerad, se konfiguration av punktdatabas 604 .
Se ven konfiguration av punktdatabas
604
16.603
Geo
16.2
Konfiguration av punktdatabas
Fr att anvnda punktdatabasen i Geo krvs att fljande konfigurering utfrs.
Konfiguration av datakllan (ODBC).
Konfiguration av Mimer Provider Manager.
Konfiguration av databaskopplingen i Geo.
Frslagsvis grs konfigureringen i ovanstende ordning. Varje steg mste fungera fullt ut fr att nsta
steg ska kunna testas. Observera att det krvs att den som gr konfigurationen har skrivrttigheter
(administratrsrttigheter) under HKEY_LOCAL_MACHINE i registret i Windows. Fr att anvnda en
installerad databaskoppling krvs endast lsrttigheter.
Konfiguration av datakllan (ODBC)

Konfigurationen av datakllor grs frn kontrollpanelen, administrationsverktyg (Administrative Tools).
Vlj Data Sources (ODBC). (Programfilen heter odbcad32.exe.)
Lgg till dataklla

Konfigurationsdialogen r uppdelad i ett antal flikar. Det r frmst de tre datakllsrelaterade (DSN)
flikarna som r intressanta.
16.604
Punktdatabas
Under User DSN lggs datakllor som ska vara tkomstbara fr en viss anvndare. Under System DSN
lggs datakllor som alla ska kunna komma t p en viss dator. Under fliken File DSN kan man stlla in
filbaserade datakllor.
De datakllor som redan r installerade syns under User DSN och System DSN. Om den nskade
datakllan inte redan finns i listan mste man lgga till den. Det grs antingen genom att man klickar p
Add... och sedan vljer drivrutinen i listan eller genom att man kr installationsprogrammet fr den
databaskoppling man ska stta upp.
Nr man vljer Add.. listar Windows de befintliga drivrutinerna i systemet. Saknas den nskade
16.605
Geo
drivrutinen mste man frst kra installationsprogrammet fr den databaskoppling man ska stta upp
Konfigurera och testa koppling mot dataklla

Klicka p Configure... fr att konfigurera databaskopplingen. Dialogen ser olika ut beroende p vilken
leverantr som valts. Se ven dokumentation fr respektive databashanterare.
Exempel p konfigurering
Det hr exemplet beskriver hur kopplingen mot en MySQL-databas kan konfigureras.
Konfigurationsdialogen fr MySQL ser ut enligt bilden nedan. Namnet p datakllan, Data Source Name,
r valfritt men det ska ven anges i konfigurationen av Mimer Provider Manager. Detta namn identifierar
uppkopplingen mot datakllan p den aktuella datorn.
16.606
Punktdatabas
Host/Server Name (or IP): Om det r en lokal databas rcker det troligen att skriva localhost. Man
kan ven ange IP-adressen till en server med databasen.
Database Name: Ange namnet p den skta databasen.
User: Ange anvndarnamn fr att kunna testa uppkoppling mot databasen.
Password: Ange lsenord fr angiven anvndare.
vriga instllningar kan vanligen lmnas som de r.
Exempel p koppling mot en server via IP-adress. Klicka p Test Data Source fr att prova om
anslutningen lyckas.
Nr anslutningen fungerar kan man g vidare med nsta steg i konfigureringen.
Konfiguration av Mimer Provider Manager

Starta programmet Mimer Provider Manager Administrator. Det finns i startmenyn i Windows om
installationen har utfrts som den ska.
Frsta gngen programmet startas r listan i fliken Data Sources tom. Hr ska de datakllor som man vill
kunna n frn Geo lggas till.
16.607
Geo
Vlj File | New | Data Source fr att lgga till en ny dataklla.
Dialogen som visas ser ut enligt bilden. Vad som behver fyllas i beror p vilken typ av databas som
anvnds.
16.608
Punktdatabas
Data Source Name: Ange ett unikt namn fr databaskopplingen. Obs! Detta namn ska senare
anges ven i Geo.
Plugin Name : Vlj databastyp i listan. Fr generella ODBC-kopplingar kan man vlja Generic
Odbc eller Odbc. Fr Oracle-baserade databaser (t.ex. Spatial Technology eller Tekis TopoBase)
vlj Oracle i listan.
SQL Filter list och DBMS kan normalt lmnas orrda.
Connection string: Hr finns ett antal alternativ som kan fyllas i. Vilka alternativ som finns beror p
vilken databastyp som valts under 'Plugin Name'.
Har man valt en Odbc-koppling ska man vlja den konfiguration som gjorts i kontrollpanelen enligt
tidigare beskrivning.
Har man valt en Oracle-koppling ska man fylla i namnet p datakllan (DataSource).
Man kan ven fylla i anvndarId och lsenord fr att kunna testa uppkoppling mot databasen.
16.609
Geo
Exempel p Odbc-koppling. Kan anvndas fr t.ex. MySQL.
16.610
Punktdatabas
Exempel p Oracle-koppling.
Nr alla ndvndiga flt r ifyllda kan man testa att uppkopplingen fungerar. Klicka p knappen Test.
Om anslutningen fungerar r det dags att g vidare till instllningarna fr databaser i Geo.
Konfiguration av databaskopplingen i Geo

Fr att konfigurera databaskopplingen i Geo gr man in under Arkiv | Databasinstllningar. Hr finns en
16.611
Geo
lista med de databaser som r installerade. Fr att administrera databaskopplingarna klickar man p
knappen Databaser.
I dialogen listas de databasanslutningar som finns. Listan visar namn p anslutningen, typ av anslutning
samt en beskrivning. Med hjlp av de tre knapparna Lgg till, Redigera och Radera kan man administrera
anslutningarna.
Klicka p Lgg till fr att skapa en ny databasanslutning. Vlj alternativet Punktdatabas fr anslutning
mot en generell Odbc-databas, t.ex. punktdatabaser frn Spatial Technology och Tekis (TopoBase).
Alternativet KartBas ska endast vljas om man vill ansluta mot ldre KartBas-versioner.
16.612
Punktdatabas
Instllningsdialogen fr punktdatabaser visas drefter. Fyll i flten fr den nskade databasanslutningen.
Databasnamn: Namn p databasanslutningen.

Beskrivning: En beskrivande text
Standardnamn p databastabell eller vy: Ange namnet p den tabell eller vy i databasen som
anslutningen i frsta hand ska anvnda.
Defaultanvndare: Ange det anvndarnamn som i frsta hand ska anvndas vid anslutning mot
16.613
Geo
databasen frn Geo. Detta namn fresls s fort en anslutning ska gras.
Defninitionsfil fr databasen: Ange namnet p den xml-fil som innehller databasens
konfigurering. Se ven separat avsnitt om definitionsfiler.
Mimer Provider Manager, Data Source Name: Ange det namn p datakllan som anvnds i
Mimer Provider Manager Administrator. Obs! Det r mycket viktigt att man anger extakt samma
namn (versaler och gemener har betydelse hr).
Nr alla instllningar har gjorts finns den nya anslutningen i listan ver databasanslutningar.
Man kan nu kontrollera att anslutningen fungerar som den ska genom att markera nskad anslutning och
sedan klicka p knappen 'Prova anslutning'. Ange sedan anvndarnamn och lsenord fr anslutningen.
16.614
Punktdatabas
Klicka p OK. Om allt gick bra visas nu ett meddelande om detta. Nu r konfigureringen klar och
databasanslutningen kan anvndas i Geo.
Felmeddelanden vid misslyckad anslutning

Om anslutningen inte lyckades visas ett felmeddelande. Nedan finns exempel p felmeddelanden.
Om detta felmeddelande visas utan att ngot annat fel ges r det troligen ngot fel med instllningarna fr
Geo. Det kan bero p att Geo inte har lyckats ladda filen gdocnet.dll. Om s r fallet kan man kontrollera
att gdocnet.dll har erforderliga rttigheter att kras under .NET Framework. Se kontrollpanelen och
Microsoft .NET Framework 1.1 Wizards.
Detta fel innebr att Geo inte hittar definitionsfilen (xml) fr anslutningen. Kontrollera skvgen och
filnamnet, filen ska ligga i konfigurationskatalogen i Geo (se ven Instllningar i Redigera-menyn.). Om
Geo inte hittar xml-filen vid anslutning kommer det att skapas en xml-fil. Denna fil kan sedan anvndas
16.615
Geo
som grund fr en ny anslutning.
Detta fel innebr att man har angivit fel namn p 'Mimer Provider Manager, Data Source Name' i
instllningarna. Kontrollera att samma namn anvnts i Geo och Mimer. Om namnen verensstmmer och
det nd inte fungerar kan man prova att starta om bde Mimer och Geo och frska ansluta igen.
Troligen fel anvndarnamn eller lsenord.
Definitionsfiler fr punktdatabas
Fr att stta upp sambanden mellan punkter i Geo och punkter i databasen anvnds en konfigurationsfil. I
filen anges vilka kolumner i databastabellen som ska vara tkomstbara frn Geo. Formatet fr filen r
xml. Filen ska placeras i konfigurationskatalogen fr Geo.
Elementen i filen har fljande struktur:
<GeoPointDatabaseDefinition>
o <Table>
<Column>
<Column>
<Column>
o </Table>
<GeoPointDatabaseDefinition>
Till elementet Table finns ett attribut IndexedColumn som anger namnet p den kolumn som r
16.616
Punktdatabas
indexerad.
Till elementet Column finns fljande attribut:
Name
Ange namnet p kolumnen i databastabellen.
Description
Beskrivning p kolumnen. Detta namn kommer att visas i numeriska databasvyer i Geo.
Tag
Detta vrde anger hur och om kolumnen ska kopplas mot ngot flt i koordinatfiler (geo/pxy).
GeoPB_PointNumber. Kolumnen kopplas mot punktnummer.
GeoPB_Northing. Kolumnen kopplas mot X (nord).
GeoPB_Easting. Kolumnen kopplas mot Y (st).
GeoPB_Elevation. Kolumnen kopplas mot hjd.
GeoPB_Code. Kolumnen kopplas mot punktkod.
GeoPB_SpecialCode. Kolumnen kopplas mot specialkod.
GeoPB_Remark. Kolumnen kopplas mot anmrkning/remark.
GeoPB_NoTag. Kolumnen kopplas inte mot ngot flt.
Datatype
Detta vrde anger hur kolumnen r definierad i databasen. Ngot av fljande vrden kan vljas:
GeoPB_BigInt, GeoPB_Blob, GeoPB_Boolean, GeoPB_Char, GeoPB_Clob, GeoPB_Date,
GeoPB_Decimal, GeoPB_Double, GeoPB_Guid, GeoPB_Int, GeoPB_NChar, GeoPB_NClob,
GeoPB_NVarChar, GeoPB_Object, GeoPB_Real, GeoPB_SmallInt, GeoPB_Time, GeoPB_Timestamp,
GeoPB_VarBinary, GeoPB_VarChar.
Alignment
Anger om kolumnen ska vnstereller hgerstllas. GeoPB_AlignLeft = vnsterstllt, GeoPB_AlignRight
= hgerstllt.
State
Anger om kolumnen ska vara aktiverad. GeoPB_StateEnabled = aktiverad, GeoPB_StateDisabled =
inaktiverad.
Length
Anger fltvidden (antal tecken) p kolumnen.
Precision
Anger precisionen (antal decimaler) fr kolumner som definierats som flyttal. Detta styr hur mnga
decimaler som ska visas p skrmen. -1 innebr att instllningen i Geo fr antal decimaler gller.
Se ven Installation av externa program fr punktdatabas
599
16.617
Geo
16.3
Anvnda punktdatabas
Kopplingen mot punktdatabaser i Geo kan anvndas fr dessa tillmpningar.
Villkorsbaserad utskning av punkter fr grafisk och numerisk visning. Punkterna kan ven sparas
som koordinatfiler.
Uppdatering av punkter i databasen. Det gr att lgga till, ndra och radera punkter.
Utskning av punkter som referens fr berkning av inmtningar. Databasen kan anvndas som
klla fr knda punkter vid t.ex. vid koordinatberkning.
Instllningar fr databas
Fr att gra instllningar fr punktdatabaser, vlj Arkiv|Databasinstllningar fr att ppna dialogen.
Se Konfiguration av punktdatabas
604
fr instruktioner om hur man lgger till nya databaser.
Primr punktdatabas
Den databas som r vald i listan utgr primr punktdatabas. Det innebr att Geo anvnder den databasen
fr att hmta knda punkter. Primrdatabasen kommer ocks att fresls frst vid skningar.
Skning i databasen fr grafisk eller numerisk presentation

Fr att ska efter och presentera punkter anvnds en speciell dokumenttyp. Den har filtypen pbq (str fr
Point Base Query). Det som sparas i Pbq-dokumentet sjlva databasfrgan. Detta innebr att man kan
spara skningar fr att enkelt kunna teranvnda dem. Man kan ocks presentera flera skningar
samtidigt, antingen i ett gemensamt fnster eller i separata. Punkterna kan visas bde numeriskt och
grafiskt. Det gr sedan att redigera punkter, lgga till punkter och radera punkter.
16.618
Punktdatabas
Fr att gra en ny skning och presentera punkterna vljer man att skapa ett nytt dokument, Arkiv |
Nytt.... I listan ver dokumenttyper vljer man Databas och alternativet Skning i punktdatabas (pbq).
Man kan ocks vlja om dokumentet ska visas i ett nytt fnster eller i ett befintligt. Klicka sedan p OK.
16.619
Geo
Vlj frst vilken databas skningen ska gras i. Primrdatabasen r alltid markerad i listan. Klicka sedan
p Nsta.
16.620
Punktdatabas
Skning
Drefter kommer inloggningsrutan fr databasen upp. Ange anvndarnamn och lsenord. Har man redan
loggat in p databasen kommer denna ruta inte upp igen s lnge man inte startar om Geo.
16.621
Geo
verst i dialogen kan man ange en beskrivande text fr skningen. Det kan vara anvndbart om man
sparar dokumentet och senare vill kunna veta vad skningen gller.
Skningen i databasen kommer att gras med ett SQL-uttryck (SELECT-sats). Skdialogen r drfr
uppdelad som en SELECT-sats i SQL. En SELECT-sats har denna grundlggande uppbyggnad:
SELECT [kolumner] FROM [dataklla] WHERE [villkor]
Vilka kolumner som hmtas r definierat i konfigureringen av den aktuella databasanslutningen. Detta gr
inte att pverka nr anslutningen vl r skapad.
Vilken dataklla (d.v.s. tabell) som anvnds styrs ocks av den aktuella anslutningen.
WHERE-delen av skningen kan gras p tv stt, antingen genom att man lgger till ett eller flera
kolumnbaserade skvillkor eller genom att man skriver WHERE-uttrycket sjlv.
Definiera kolumner att ska i
Om man inte lgger till ngra villkor alls kommer alla punkter i tabellen att hmtas. Om man lgger till
flera villkor kan man vlja att kombinera dem s att alla mste vara uppfyllda eller att ngot villkor mste
16.622
Punktdatabas
vara uppfyllt.
Kolumn
Vilka kolumner som r tillgngliga bestms av anslutningens konfigurering.
Villkor
Vlj villkor fr skningen i listan
Vrde 1 och Vrde 2
Ange vrden fr villkoret. Vrde 2 kan bara fyllas i om man har valt villkoren 'mellan' eller 'Inte
mellan'.
Jmfr vrden som
Detta bestmmer hur jmfrelser av vrden i alfanumeriska flt ska gras. Antingen tolkas hela
innehllet i fltet som ett numeriskt vrde eller ocks jmfrs innehllet tecken fr tecken. Detta
gller endast kolumner som kan innehlla text.
Lgg till och Ta bort
Anvnd knapparna fr att lgga till eller ta bort skvillkor.
Ange SQL-skuttryck
Med detta val kan man sjlv mata in WHERE-delen (och eventuellt andra efterfljande SQL-begrepp, t.
ex.ORDER BY) av SQL-skningen.
ppna befintlig skning
Om man har sparat skningar sedan tidigare kan man teranvnda dem genom att klicka p knappen
och vlja en pbq-fil.
Skbegrepp
Man kan anvnda 'jokertecken' eller 'wildcards' fr att ska efter data.
_ eller ? anvnds fr att matcha vilket tecken som helst. Men bara ett tecken.
% eller * anvnds fr att matcha noll eller flera tecken vilka som helst.
Vill man ska efter vrden som innehller ngot av ovanstende tecken anvnder man ett backslash fre
tecknet, t.ex. \% fr att ska efter %.
Exempel p villkor:
Vrde
Villkor
Vrde 2
1
P2902
Lika =
7
Lika =
P29%
Lika =
%27
Lika =
P%7
Lika =
P\%
Lika =
_2907
Strre >
Mindre <
15765
7.1
P2902
Mellan
P29031
7
P2902
Inte mellan
P29031
7
Exempel p SQL WHERE:
Resultat
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll r P29027
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll brjar med P29
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll slutar brjar med 27
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll brjar med P och slutar med
7
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll r P%
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll brjar med ett tecken vilket
som helst men slutar med 2907
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll r strre n 15765
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll r mindre n 7.1
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll r mellan P29027 och
P29031
Hmtar alla poster dr kolumnens innehll inte r mellan P29027 och
P29031
16.623
Geo
WHERE
PNR LIKE 'P29%' - Hmtar alla poster dr PNR-kolumnens innehll brjar med P29
Z < 7.1 - Hmtar alla poster dr Z-kolumnens innehll r mindre n 7.1
Skning med polygon
Det finns mjlighet att begrnsa urvalet av punkter med hjlp av en eller flera grnspolygoner.
Grnspolygonerna grs med hjlp av linjer i en koordinatfil. Varje linje utgr en polygon.
Fil med grnspolygon(er)
Vlj nskad koordinatfil fr att gra urvalet. Man behver inte ange ngon polygonfil.
Innanfr/Utanfr
Man kan ven vlja om punkter ska hmtas innanfr polygonen eller utanfr.
16.624
Punktdatabas
Punkter hmtade utan att grnspolygonerna anvnts.
Punkter innanfr grnspolygonerna hmtade
16.625
Geo
Punkter utanfr grnspolygonerna hmtade.

Nr alla villkor har fyllts i klickar man p Slutfr. D ppnas ett pbq-dokument med de punkter som
matchar skningen. Man kan sedan vlja att spara dokumentet. Det som sparas d r inte de skta
punkterna utan istllet sjlva skbegreppet. Vljer man senare att ppna en pbq-fil kommer den
skningen att gras och punkterna presenteras enligt ovan.
Presentation och vidare bearbetning av skresultat (Pbq-dokument)

Nr en databasskning genomfrs presenteras resultatet med hjlp av ett Pbq-dokument. Dessa
dokument hanteras precis som alla andra dokument i Geo. Man kan ppna hur mnga dokument som
helst samtidigt och man kan vlja att lgga dem i samma grafiska fnster om man vill.
Numerisk vy
Den numeriska vyn fr en databasskning innehller de kolumner som konfigurationen fr den aktuella
anslutningen anger. Hur informationen ska presenteras styrs ocks av p detta stt. Det gller t.ex. antal
decimaler, fltvidd, kolumnernas ordning mm.
Lgga till, ndra och radera punkter

I den numeriska vyn kan man gra frndringar av punkterna. Observera att ndringarna inte nr
databasen frrn man aktivt accepterar dem. Man behver allts inte vara rdd fr att gra frndringar
av misstag.
Nya punkter lgger man till p den tomma raden lngst ner. Den raden kommer d att frgas grn
och statuskolumnen lngst till vnster indikerar att det r en ny punkt.
Man raderar punkter genom att markera nskad rad/rader och sedan trycka p Delete-knappen
eller vlja Redigera | Radera. Raden bli d rd.
Frndringar av befintliga punkter grs direkt i nskad cell. ndrade rader fr bl frg.
16.626
Punktdatabas
En ny punkt, en raderad punkt och en ndrad punkt i den numeriska vyn
En ny punkt, en raderad punkt och en ndrad punkt i den grafiska vyn

Acceptera ndringar
Nr man har gjort frndringar i vyerna och vill uppdatera databasen vljer man Data | Acceptera
ndringar. Obs! Detta verkstller samtliga ndringar som gjorts i vyn.
Denna ruta visas medan ndringarna i databasen verkstlls. Hur lng tid uppdateringen tar beror p
databastypen och den vriga datatrafik som pgr. Om programmet lser med denna bild uppe br man
vnta tills den tidsgrns som databashanteraren r instlld p har lpt ut.
Frkasta ndringar
Om man har gjort frndringar i vyerna som man inte vill spara vljer man Data | Frkasta ndringar.
Detta frkastar samtliga ndringar som gjorts.
Konflikter vid uppdatering av databasen
Det kan uppst konflikter vid uppdatering av databasen. Fljande exempel beskriver vad som hnder om
tv instanser frsker uppdatera samma post samtidigt. Med samtidigt menas hr inte ndvndigtvis i
samma sekund, utan instans 1 uppdaterar databasen efter det att instans 2 har hmtat dess data.
Instans 1 hmtar data frn databasen och gr en ndring av punktkoden p punkt P29035. Koden ndras
frn PP till PIKE.
Innan instans 1 accepterar sina ndringar vljer instans 2 ocks att hmta data frn databasen och gr
en ndring av punktkoden p samma punkt, P29035. Koden ndras frn PP till KP.
16.627
Geo
Drefter vljer instans 1 att acceptera sin frndring och senare vljer instans 2 att gra detsamma. D
uppstr en konflikt. Instans 2 kommer inte att f gra sin ndring eftersom den posten har ndrats efter
det att den hmtades. Nedanstende dialog visas i Geo fr att klargra vad som har hnt. Om instans 2
vill f igenom sin ndring mste en ny databasskning frst gras och drefter mste ndringen gras
om.
Databasen kan ha vissa restriktioner om innehllet i databaskolumnerna. En vanlig restriktion som kan
finnas p punktnummer r att de mste vara unika. Frsker man lgga till en ny punkt med ett
punktnummer som redan finns kan ett meddelande enligt nedan visas:
Exempel: En post med vrdet '7' i en kolumn finns redan i databasen. Kolumnen tillter inte dubbletter.
Grafiska instllningar
Det gr att vlja hur punkterna i databasen presenteras i grafiken genom att vlja Vyer |
Dokumentegenskaper frn den grafiska vyn.
16.628
Punktdatabas
Frg enligt status mot databasen. Kryssa i rutan om du vill att nya punkter ska bli grna, raderade rda
och ndrade bl. Annars kan man vlja att stta en annan frg p alla punkter.
P samma stt som i koordinatvyer kan punktkryss, punktnummer, koder, hjder och anmrkning skrivas
ut vid punkterna. Vlj ven storlek, justering och frg fr denna information. Observera att detta
frutstter att man i konfigurationen av databasanslutningen har satt upp vad i databasen som r
punktnummer, punktkod osv.
Man kan ven vlja att hmta symboler via kodlistan.
Det gr att vlja om ndringarna ska vara standard genom att kryssa i 'Standard fr filtyp'.
Importera punkter
Genom att vlja Data | Importera punkter kan man vlja att hmta punkter frn en koordinatfil. Dessa
punkter bli d markerade som nya i dokumentvyn. Drefter kan man vlja att acceptera ndringarna
enligt ovan.
Exportera punkter
Man kan vlja att spara de skta punkterna som en koordinatfil. Vlj Data | Exportera punkter. Nu
ppnas ett nytt koordinatdokument med samma punkter som i pbq-dokumentet. Koordinatdokumentet
kan sedan anvndas p vanligt vis.
Visa aktuell skning
Vlj Data | Visa skning fr att se hur de aktuella punkterna har hmtats, d.v.s. vilket/vilka villkor som
anvnts.
Anvnda punktdatabasen fr knda punkter

Man kan vlja att Geo ska leta i en punktdatabas varje gng knda punkter ska anvndas. Detta gller t.
ex. vid koordinatberkning, dr stationspunkter och bakobjekt kan finnas i databasen. Man gr valet i
fliken Instllningar 13 , bocka i kryssrutan om databasen ska anvndas fr skning av knda punkter.
16.629
Geo
Om man inte tidigare har loggat in kommer anslutningsdialogen att ppnas s fort en knd punkt ska
hmtas.
Databasverfring via koordinatdokument

Ett alternativt stt att lsa och skriva data r att anvnda funktionen fr databasverfring som finns
tillgnglig frn koordinatdokument. Se Databasverfring 132
Se ven Installation av externa program fr punktdatabas
Instllningar i projektet 13
599
, Konfiguration av punktdatabas
604
16.630
Appendix
17
Appendix
17.1
FAQ
Frekvent Frgade Frgor
Hur tnder jag punktinformation fr linjepunkter? 631
Hur ndrar jag logotyp i en stmpel? 632
Hur kan jag ndra logotyp i sidhuvudet vid utskrift? 633
Varfr ser jag inte ritningsramen i AutoCad nr den finns med i Geo? 633
Hur gr jag en egen kodlista till Leica 1200-systemet? 635
Varfr syns inte markeringarna (greppen) p en linje eller en punkt nr man pekar p dem med
markeringsverktyget valt? 633
Varfr blir det frgetecken i volymrapporten och hur blir man av med dem? 634
Geo startar inte efter installation, felkod 7 eller 14. 634
Finns det ngot smidigt stt att dela med sig av rapporter till ngon som inte har Geo? 634
Om jag vill spara en 3d-vy hur gr jag d? 634
Det gr att ta emot AutoCad-filer men kan jag ven leverera i t.ex. dwg-format? 634
Modell-mot-modell fungerar inte - punkter markeras i hjlplagret 635
Vad r LandXML? 635
Kan jag ha flera olika versioner av Geo installerat samtidigt? 635
Nr jag ska koordinatberkna r stationer och/eller bakobjekt rda, vad r det fr fel? 635
Varfr fr jag ingen snappindikering vid vissa funktioner trots att lmplig snapp r vald? 635
Hur kan jag f fram en linje som beskriver skrningen mellan tv terrngmodeller? 636
Hur fr jag fram den lutande arean i en terrngmodell? 636
Hjlppunktsfilen
636
project.gft gr inte att ppna eller s ser menyerna konstiga ut. 636
Hur tnder jag punktinformation fr linjepunkter? 631

Genom att g in under Vyer/Dokumentegenskaper och bocka i rutan Anvnd fr punkter i
linjer.
17.631
Geo
Hur ndrar jag logotyp i en stmpel?

Det enklaste r att i Geo ppna en befintlig stmpel, som innehller en bild. Vlj ppna, ndra
filformat till Ritningar (*.dra, *.sot) och vlj aktuell .sot-fil i globalkatlogen.
17.632
Appendix
I trdvyn till vnster finns en rad som heter DrawImage (eller DrawEnhMetaFile) hgerklicka
ver den och vlj egenskaper. Dr finns nu mjligheten att lgga in sin egen bild.
Hur kan jag ndra logotyp i sidhuvudet vid utskrift?

Genom att g in under Redigera/Instllningar och fliken Utskrift r det mjligt att byta frn
standardbilden Geoblue till en valfri. Notera dock att bildfilen mste finnas i globalkatalogen
annars hittar inte Geo den.
Varfr ser jag inte ritningsramen i AutoCad nr den finns med i Geo?
I AutoCad finns det tv olika arbetsytor, en som heter modellrymden, model space, och
ritningsramen finns i det som kallas pappersrymden, paper space. Precis som i Geo finns det tv
eller fler flikar dr det gr att vxla mellan dessa olika vrldar. Under Data-menyn finns valet
Vlj Aktiv Layout och vlj ngon av layouterna som finns dr.
Varfr syns inte markeringarna (greppen) p en linje eller en punkt nr man

pekar p dem?
Den mest troliga frklaringen r att objektet inte tillhr den aktiva filen. Det r endast den aktiva
filen som det gr att arbeta med. Dock gr det att hmta information frn ej aktiva filer, kopiera,
gra inpassningar mm.
Det kan ocks vara s att fel snappverktyg r valt eller att frgen p greppen r den samma som
bakgrundsfrgen, se Vyer/Instllningar.
17.633
Geo
Varfr blir det frgetecken i volymrapporten och hur blir man av med dem?
Frgetecken uppstr i volymrapporten om en eller flera sektioner inte kan berknas. Detta kan bl.
a. bero p ett fel i normalsektionen eller fr sm modeller, som kan resultera i att det inte gr att
f slutna ytor. Blir det frgetecken ngonstans i rapporten kommer ven slutsummeringen att
skrivas s. Anledningen till det r att man inte av misstag ska anvnda en volymberkning som
innehller fel.
Geo startar inte efter installation, felkod 7 eller 14.

Felkod 7 betyder att fel licenskod r inmatad eller att Geo inte hittar hrdvarulset. Sitter lset
bakom en brandvgg mste portarna 3047/udp och 3047/tcp ppnas upp. Det kan ocks bero p
gamla drivrutiner.
Felkod 14 betyder att drivrutinerna inte r korrekt installerade. Frska drivrutiner gr att ladda
hem frn vr hemsida. Klicka hr!
Det krvs administratrsrttigheter av anvndaren som ska installera dem och se till att
hrdvarulset inte sitter i datorn vid installationen.
Finns det ngot smidigt stt att dela med sig av rapporter till ngon som inte
har Geo?
Om man vljer att spara en rapport kan det gras i vrt eget format .rep eller i MS Excel 97format. Det gr ven att spara en numerisk vy i Excel-format under Vyer/Spara vy som.
Om jag vill spara en 3d-vy hur gr jag d?

Nr 3D-vyn visas gr den att spara som bitmap-bild. G in under Vyer/Spara vy som och vlj
Bitmap.
Det gr att ta emot AutoCad-filer men kan jag ven leverera i t.ex. dwgformat?
Ja, det r fullt mjligt. Nr det grafiskt r frdigt fr export, g in under Vyer/Spara vy som och
vlj AutoCad-fil. Dr finns mjligheten att, inte bara gra en dwg-fil, utan ven vlja vad som
ska hamna i vilka lager i ritningen.
17.634
Appendix
Modell-mot-modell fungerar inte - punkter markeras i hjlplagret

Ibland klarar inte Geo att berkna modell mot modell och anledningen till det varierar. Genom
att ppna terrngmodellerna och tnda hjlplagret kan punkterna som markerats ge en
fingervisning om vad som gtt snett. Det finns ngra grepp man kan ta till fr att komma runt
problemen. Prova att rotera trianglar i omrdet/omrdena dr punkterna har skapats. Fungerar
inte det kan det hjlpa att flytta en av modellerna litet, ett par millimeter i X eller Y kan gra stor
skillnad. Om mnga smala trianglar ansluter mot en nod kan det skapa problem, frsk d att
lgga in fler punkter i geo-filernas brytliner.
Vad r LandXML?
LandXML r ett dataformat avsett fr utbyte av data mellan olika program. Det kan innehlla till
exempel terrngmodeller, linjer och profiler, koordinater och mycket annat.
Anvndningsomrdet r bland annat att utbyta massbeskrivningar med program som ViaNovas
NovaPoint, Bentleys InRoad och InRail, samt Leicas GPS/TPS 1200.
Hur gr jag en egen kodlista till Leica 1200-systemet?

Antingen s anvnder man sig av Leica GeoOffice, dr det finns verktyg fr att skapa kodlistor,
eller s editerar man de filer som skapats frn SBG.cod och SBG2.cod, s de passar ens eget
behov.
Kan jag ha flera olika versioner av Geo installerat samtidigt?

Ja, det r fullt mjligt. Se bara till att programmets skvg inte blir densamma som vid den
frsta installationen. Det r dremot inte mjligt att installera en ldre version ver en nyare. D
mste den nyare frst avinstalleras.
Nr jag ska koordinatberkna r stationer och/eller bakobjekt rda, vad r

det fr fel?
Om stationer/bakobjekt r rda vid koordinatberkning betyder det att det saknas knda
koordinater fr objekten. Kontrollera att rtt fil r angiven som fil med knda punkter under
projektinstllningarna och att skta punkter existerar i filen. Har man gtt ett polygontg s krvs
rtt kod, PP eller PI, fr att Geo ska anvnda koordinaterna successivt i berkningen.
Varfr fr jag ingen snappindikering vid vissa funktioner trots att lmplig
snapp r vald?
17.635
Geo
Mnga av funktionerna dr ett objekt ska vljas har s.k. inbyggd snapp. I dessa lgen r
snappmarkeringen borttagen. Om markren ndras frn hrkors till en pick-box
(markeringsbox) nr funktionen vljs behvs ingen snapp.
Hur kan jag f fram en linje som beskriver skrningen mellan tv

terrngmodeller?
Berkna Modell mot modell och skapa en resultatfil, differensmodell. Med denna fil aktiv skapas
sedan nivkurvor vilka fr frg efter om de tillhr schakt- eller fyllomrden. Det skapas ven
svarta linjer och dessa representerar skrningen mellan modellerna.
Hur fr jag fram den lutande arean i en terrngmodell?

Antingen tas modellinformationen fram, Data/Modellinformation eller s anvnds Modell mot
modell och som yta efter bearbetning vljs en referensniv.
Hjlppunktsfilen project.gft gr inte att ppna eller s ser menyerna

konstiga ut.
Om hjlppunktsfilen skadas kan det leda till att den inte gr att ppna eller s ser ikonerna och
rullningslisten fr aktiv fil konstiga ut. Fr att rtta till detta r det bara att radera filen project.gft
. Geo skapar automatiskt en ny om den saknas nr hjlplagret ska tndas.
17.636

Geo Sve

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Geo Sve

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

User Manual SBG GEO Professional

Arbeta med Geo

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Stdraster ................................................................................................................................... 180

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Inmtning och utsttning

Importera och exportera

LandXML ................................................................................................................................... 305

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

10-Tabell ................................................................................................................................... 309

GeoROG ................................................................................................................................... 322

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

Arbeta med Geo

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Det mste alltid finnas ett aktivt projekt

Arbeta med Geo

i projektvyn fr att f en verblick

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

Lgga till filer

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Ls mer om projekt i Skapa Projekt

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

Fliken med instllningar r indelad i tv delar, programrelaterade och projektrelaterade instllningar. De

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

I konfigurationskatalogen sparas vissa konfigurationsfiler, ssom rapportmallar och

kan fler n en fil anges.

Anvnd databasen fr knda punkter

, Skapa projekt 4 , ppna projekt 6 , Radera projekt 8 , Kodlista 154 ,

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

Filer och dokument

Arbeta med filer och dokument

Hur data hmtas frn filer och dokument

Redigera eller visa filinformation

Lgg till ett nytt attribut till filen

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

ppna och vlja dokument

Granska som text

Senast anvnda filer

Vxla till globalkatalogen

Vxla till projektkatalogen

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Arbeta med Geo

Drag och slpp frn andra program

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB

Dialogen fr att skapa dokument

Arbeta med Geo

lggas in i det aktiva fnstret.

, ppna och vlja dokument

2009 Svensk Byggnadsgeodesi AB