Frstudie inom

versttningstjnster
96-64-2014

2015-08-19

Sammanfattning
Det nuvarande statliga ramavtalet inom omrdet versttningstjnster har lpt sedan
den 1 juli 2012 och kan anvndas av samtliga myndigheter som omfattas av den statliga
inkpssamordningen. Detta ramavtal lper ut den 30 juni 2016 och som underlag fr
beslut huruvida en ny upphandling ska gras p omrdet har Statens inkpscentral vid
Kammarkollegiet initierat denna frstudie.
Syftet med frstudien r att samla information och kunskap om pgende utveckling
inom omrdet samt vilka behov som de avropande myndigheterna har. Frstudien ska
ven belysa frutsttningarna fr en upphandling inom omrdet och ange inriktning
samt omfattning.
Under frstudien har informationsinsamling skett genom enktutskick till statliga
myndigheter. Drtill har mten hllits med representanter ifrn ett antal avropande
myndigheter, leverantrer och branschorganisationer.
Det har d konstaterats att det finns ett fortsatt stort behov av versttningstjnster
inom mnga sprkriktningar och mnesomrden varfr en ny ramavtalsupphandling
rekommenderas. Bristande kvalitet i versttningar leder till frdyringar samt
frseningar varfr fokus br ligga p att skerstlla kvaliteten p de tjnster som
upphandlas och sedan bibehlla denna under hela ramavtalstiden.

Frstudierapporten framtagen av:

Goran Alilovic
Birgitta Engstrm

Innehllsfrteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................... 0
1

Inledning ....................................................................................................................... 1
1.1

Bakgrund till frstudien ........................................................................................ 1

1.2

Ml med frstudien ................................................................................................ 1

1.3

Omfattning och avgrnsningar i frstudien.......................................................... 1

1.4

Mlgrupp................................................................................................................ 2

1.5

Metod fr frstudien .............................................................................................. 2

1.6

Definitioner och frklaringar................................................................................. 3

Fregende upphandling .............................................................................................. 5

2.1

Upphandlingsform och tidpunkter fr anbudsgivning och tilldelning ................. 5

2.2

Upphandlingens omfattning och anbudsomrden ................................................ 5

2.3

Leverantrskvalificering, krav och utvrdering ................................................... 5

2.4

verprvning ......................................................................................................... 6

2.5

Synpunkter och erfarenheter frn fregende upphandling ................................ 6

Nuvarande ramavtal..................................................................................................... 7
3.1

Avtalens lptid ....................................................................................................... 7

3.2

Avropsordning........................................................................................................ 7

3.3

Antagna ramavtalsleverantrer ............................................................................ 7

3.4

Frsljningen p ramavtalen ................................................................................ 7

3.4.1

Total omsttning p ramavtalet .......................................................................... 8

3.4.2

Administrativ avgift ............................................................................................ 8

3.4.3

Revision ............................................................................................................ 9

3.5

Ramavtalsanvndare ............................................................................................. 9

3.6

Avstegsanmlan..................................................................................................... 9

3.7

Frvaltning av ramavtalet ...................................................................................10

3.7.1

Synpunkter och erfarenheter frn frvaltningen ..................................................10

Informationsspridning av ramavtalen ........................................................................12

Behovsunderskning....................................................................................................13
5.1

Behovet .................................................................................................................13

5.2

Myndighetsenkt ..................................................................................................13

5.2.1

Anvndning av nuvarande ramavtal ...................................................................13

5.2.2

mnesomrden ................................................................................................14

5.2.3

Dokumenttyper .................................................................................................14

5.2.4

Tjnster............................................................................................................14

5.2.5

Auktoriserade versttare (Translatorer) ............................................................14

5.2.6

Leveranstid ......................................................................................................14

5.2.7

Sprkriktningar .................................................................................................15

5.2.8

Avropsordning ..................................................................................................15

5.2.9

Hur avropen sker ..............................................................................................15

5.2.10

Ytterligare krav och information frn avropande myndighet vid avrop...................15

5.2.11

Frslag p frbttringar .....................................................................................16

5.2.12

Sammanfattning av myndighetsenkt ................................................................17

5.3

Mte med myndigheter .........................................................................................17

5.3.1

Om referensgruppsmtet ..................................................................................17

5.3.2

Pris ..................................................................................................................17

5.3.3

Kvalitet ............................................................................................................17

5.3.4

Tjnsteutbudet .................................................................................................18

5.3.5

Segmentering ...................................................................................................18

5.3.6

Skerhet ..........................................................................................................18

5.3.7

Krav och utvrderingskriterier vid avrop .............................................................18

5.3.8

Avropsordning ..................................................................................................19

5.3.9

Avsteg frn eventuell rangordning ......................................................................19

5.3.10

Leveranstider m.m. ...........................................................................................19

5.3.11

Leveransskerhet .............................................................................................19

5.3.12

Uppfljning .......................................................................................................19

5.3.13

vrigt ...............................................................................................................20

5.4
6

Sammanfattning av referensgruppsmte ............................................................20

Marknadsunderskning...............................................................................................21
6.1

Mte med branschorganisationer .........................................................................21

6.1.1

Utveckling i branschen ......................................................................................21

6.1.2

Sprkomrden..................................................................................................22

6.1.3

Mjlighet att avropa spetskompetens ................................................................22

6.1.4

Segmentering av tjnster ..................................................................................22

6.1.5

Tjnsteutbudet .................................................................................................22

6.1.6

Fler avvikelser frn rangordning.........................................................................23

6.1.7

Avropsordning ..................................................................................................23

6.1.8

Frslag p utvrdering ......................................................................................23

6.1.9

Prissttning ......................................................................................................23

6.1.10

Leverans ..........................................................................................................24

6.1.11

Leveransskerhet .............................................................................................24

6.1.12

Kvalitet ............................................................................................................24

6.1.13

Skerhet kring dokumenthanteringen ................................................................25

6.1.14

Frslag p frndringar/frbttringar .................................................................25

6.2

Mte med leverantrer .........................................................................................26

6.2.1

Om leverantrsmten .......................................................................................26

6.2.2

Utveckling i branschen ......................................................................................26

6.2.3

Sprkomrden (nuvarande delar) ......................................................................27

6.2.4

Mjlighet att avropa spetskompetens ................................................................27

6.2.5

Segmentering ...................................................................................................27

6.2.6

versttning mellan tv frmmande sprk .........................................................28

6.2.7

versttning till punktskrift och teckensprk ......................................................28

6.2.8

Tjnsteutbudet .................................................................................................28

6.2.9

Dokumentformat ..............................................................................................28

6.2.10

Krav vid avrop ..................................................................................................29

6.2.11

Fler avvikelser frn rangordning.........................................................................29

6.2.12

Prissttning ......................................................................................................29

6.2.13

Avropsordning ..................................................................................................30

6.2.14

Frslag p utvrdering m.m. ..............................................................................31

6.2.15

Leverans m.m. ..................................................................................................31

6.2.16

Prisjustering .....................................................................................................32

6.2.17

Milj- och kvalitetssystem (hllbarhet) ...............................................................32

6.2.18

Uppfljning .......................................................................................................32

6.2.19

vrigt ...............................................................................................................33

Hllbarhet ....................................................................................................................33

Andra upphandlingar inom omrdet...........................................................................33

Elektroniska anbud .....................................................................................................34

10 Skerhet .......................................................................................................................34
11 Rekommendation .........................................................................................................35
12 Kllfrteckning ............................................................................................................36
12.1

Mte med myndigheter .........................................................................................36

12.2

Mten med leverantrer .......................................................................................36

12.3

Mten med branschorganisationer m.m. .............................................................36

12.4

Enktutskick till myndigheter .............................................................................36

12.5

Referenslitteratur och andra kllor .....................................................................37

Statens inkpscentral

Inledning
1.1

Bakgrund till frstudien

Frstudien r genomfrd av Statens inkpscentral och omfattar versttningstjnster.

Statens inkpscentral vid Kammarkollegiet vertog frn och med den 1 januari 2011
ansvaret fr upphandlingsverksamheten inom den statliga inkpssamordningen. Detta
innebr att Statens inkpscentral har som uppdrag att ing ramavtal fr varor och
tjnster som r avsedda fr andra statliga myndigheter.
Enligt frordning (1998:796) om statlig inkpssamordning ska det finnas ramavtal eller
andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna fr varor och tjnster som
myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgr till stora vrden.
Huvudsyftet r att i ett tidigt skede utreda huruvida ramavtalsomrdet uppfyller ngot
av kriterierna ovan eller p annat stt anses lmpligt fr att en upphandling ska
frordas. Om det konstaterats att en upphandling frordas kommer ven frutsttningar
fr en sdan att kartlggas.

1.2

Ml med frstudien

Syftet med frstudien r att samla information och kunskap om pgende

utveckling inom omrdet samt om vilka behov som myndigheterna har.
Frstudien ska ven belysa frutsttningarna fr att en upphandling inom
omrdet ska genomfras. Mlet r att arbeta fram ett underlag som kan ge
std infr ett eventuellt arbete med att ta fram ett frfrgningsunderlag.
Samtliga rekommendationer som lmnas i samband med denna frstudie kan
komma att prvas p nytt, ndras och anpassas i en kommande upphandling
d ny information kan tillkomma och frutsttningar kan ndras med tiden.

1.3

Omfattning och avgrnsningar i frstudien

Syftet med frstudierapporten har inte varit att ta fram en kravspecifikation

till en kommande upphandling, och sledes r eventuella krav som kan
stllas endast beskrivna p en vergripande niv. Frstudierapporten
beskriver nulge och erfarenheter av anvndningen av ramavtalen inom
omrdet. Den innehller avropande myndigheters, leverantrers och
branschorganisationers synpunkter p det nuvarande ramavtalet samt deras
frslag rrande upplgg av en eventuellt kommande upphandling. Drtill
innefattar frstudierapporten en analys av myndigheters behov och
marknadens utbud.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

Ramavtalen inom detta omrde kan i dag anvndas av statliga myndigheter

samt stiftelser och andra organisationer med anknytning till staten.
Kommuner och landsting har sledes inte rtt att avropa frn de statliga
ramavtalen p detta omrde.

1.4

Mlgrupp

Frstudien riktar sig till berrda personer inom Statens inkpscentral och de
myndigheter som avropar frn ramavtalet samt de leverantrer och
branschorganisationer inom omrdet som r intresserade av en eventuellt
kommande upphandling.

1.5

Metod fr frstudien

Frstudiearbetet har utfrts i enlighet med Statens inkpscentrals

projektstyrningsmetodik. Den innefattar:

initiering av projektet med definition av projektets huvudsakliga ml i

form av ett projektdirektiv,
detaljerad planering, dvs. en projektbeskrivning och planering av
projektets aktiviteter,
genomfrande som omfattat informationsinsamling, analys och
frfattande av frstudierapporten,
leverans av frstudien med fregende kvalitetsskring.

Informationsinsamlingen till frstudien har skett genom att en enkt har

skickats ut till avropande myndigheter innehllande frgor kopplade till det
nuvarande ramavtalet och till utformningen av en eventuellt kommande
upphandling. Drtill har en referensgrupp med deltagare frn olika
avropande myndigheter deltagit i frstudien och bidragit med vrdefull
information och synpunkter.
Vidare har projektgruppen haft mten med svl befintliga
ramavtalsleverantrer som andra leverantrer och branschorganisationer fr
att f deras syn p det nuvarande ramavtalet och diskutera upplgg av en
eventuellt kommande upphandling.
Mte har hllits med ansvarig ramavtalsfrvaltare frn Statens
inkpscentral.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

Det kommer att gras en samlad bedmning av all information som

inkommer i frstudien fr att p s stt underska hur en upphandling ska
utformas p bsta stt. Det kan innebra att frslag frn enskilda
intressenter inte alltid kan beaktas vid utformningen av en eventuellt
kommande upphandling.

1.6

Definitioner och frklaringar

I frstudien frekommer ett antal begrepp som anvnds i branschen.

Dessutom har ett antal andra begrepp som r bra att knna till, med hnsyn
till den kommande upphandlingen, definierats och frklarats. Se begrepp
nedan:
KAM

Kammarkollegiet

FAT

Freningen Auktoriserade Translatorer r en

sammanslutning av statligt auktoriserade
translatorer

God translatorssed

En samling av yrkesetiska regler fr auktoriserade

translatorer. Reglerna r hmtade ur lagar och
andra frfattningar samt frn yrkespraxis bland
versttarna.

Rttsavdelningen

Avdelning p Kammarkollegiet som genomfr

kunskapsprov och auktoriserar versttare.
Kammarkollegiet r ocks tillsynsmyndighet ver
dem som myndigheten har auktoriserat

SF

Sveriges Fackversttarfrening r Sveriges strsta

organisation fr fackversttare och
versttningsfretag. En fackversttare behrskar
en eller flera sprkkombinationer och r vl insatt i
ett eller flera fackomrden (mnesomrden).
Freningen har nu fler n 1100 enskilda
medlemmar (fullvrdiga och associerade) i 76 olika
sprkriktningar och nrmare 30
fretagsmedlemmar.

Sprkfretagen

Sprkfretagen ingr i Almega och har som

huvudsyfte att tillvarata och driva branschens
intressefrgor och kvalitet genom att verka fr

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

upprtthllandet av hg standard och etik inom

branschen.
Translator (TR)

Auktoriserad translator r en skyddad yrkestitel fr

versttare med statlig auktorisation som meddelas
av Kammarkollegiet efter att versttaren har
godknts i krvande prov inom en sprkriktning
som omfattar en juridisk-, ekonomisk- och allmn
text. Idag finns det 403 personer med totalt 479
auktorisationer i 52 olika sprkriktningar.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

Fregende upphandling
2.1

Upphandlingsform och tidpunkter fr anbudsgivning och

tilldelning

Den fregende upphandlingen genomfrdes som en frenklad upphandling

fr B-tjnster enligt 15 kap lag (2007:1 091) om offentlig upphandling (LOU).
Som tilldelningsgrund anvndes lgsta pris. Frfrgningsunderlaget
publicerades den 6 mars 2012 och sista anbudsdag var den 22 april 2012.
Ramavtalen brjade glla frn och med den 1 juli 2012.

2.2

Upphandlingens omfattning och anbudsomrden

Nuvarande ramavtal, r uppdelat i fem ramavtalsomrden/sprkomrden A1, B 2, C3, D 4

och Engelska. Respektive delomrde innefattar versttning i angivna sprk frn
respektive till svenska (normal- och expressleverans), sprkgranskning,
korrekturlsning samt bestyrkande av handling. Avropsformen r rangordning.

2.3

Leverantrskvalificering, krav och utvrdering

Anbud kunde lmnas p ett eller flera sprkomrden vilka utvrderades separat.
Anbudsgivarna skulle ange priser per ord och priser per timme. Anbudstiden frlngdes
med anledning av att timpriserna fick ett fr stort utslag i frhllande till priserna per
ord. Detta uppmrksammades av en leverantr och Visma Tendsign var behjlpliga med
att ndra i prismodulen, se avsnitt 2.5. 18 anbudsgivare inkom med anbud. Tv av dessa
uppfyllde inte de formella kraven fr anbudet och utvrderades drfr inte vidare. Efter
1

Sprkomrde A: arabiska, finska, franska, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska och tyska.

Sprkomrde B: albanska, BKS (Bosniska, kroatiska, serbiska), bulgariska, danska, estniska,

grekiska, islndska, italienska, lettiska, litauiska, nederlndska, norska, dari, portugisiska,

rumnska, slovakiska, slovenska, sydkurdiska (sorani), thailndska, tjeckiska, turkiska och
ungerska.
3

Sprkomrde C: amhariska (amarinja), armeniska, azerbajdzjanska (azeriska), bengaliska,

hebreiska, japanska, kinesiska (mandarin, kantonesiska), makedonska, mongoliska, pashto,

romani chib, tigrinska, ukrainska, uzbekiska och vietnamesiska.
4

Sprkomrde D: afrikaans, georgiska, hindi, indonesiska, jiddisch, kazakiska, khmer, kirgiziska,

kirundi, koreanska, lingala, luganda, malajiska, mandinka, menkieli, nepalesiska, nordkurdiska

(kurmandji), punjabi, samiska, swahili, syriska, tagalog, tamil, tjetjenska, uiguriska och vitryska.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

kontroll av stllda krav i kvalificeringen och vriga ska-krav uteslts ytterligare sex
leverantrer, bland annat fr lmnad prisreservation, ej uppfyllda krav avseende
referenser samt ej bifogade begrda handlingar. Efter genomfrd utvrdering tecknade
Statens inkpscentral ramavtal med nio ramavtalsleverantrer.

2.4

verprvning

En verprvning inkom under anbudstiden. Leverantren hade synpunkter p att

frfrgningsunderlaget inte tog hnsyn till sm och medelstora fretag gllande
omsttning och referenser. Frvaltningsrtten avslog anskan d Statens inkpscentral
inte brutit mot de grundlggande principerna. Omsttningskrav var inte stllda i
frfrgningsunderlaget och vad avser frgan om referenser hade leverantren mjlighet
till att anvnda sig av underleverantrers kapacitet. Ingen verprvning inkom efter
tilldelningsbeslutet.

2.5

Synpunkter och erfarenheter frn fregende upphandling

Anbudsgivarna skulle ange priser per ord och priser per timme. Eftersom det var
skerstllt att ordpriserna var de som frmst skulle anvndas vid avrop viktades dessa
hgre n timpriserna. Vid simulering av modellen var det emellertid inte knt att det
frelg stora prisskillnader mellan ordpriserna som lg p ett ftal kronor och
timpriserna som lg p flera hundra kronor. Konsekvensen blev att det i princip inte
spelade ngon roll att ordpriserna viktades hgre n timpriserna. Detta upptcktes av
en frgestllare under anbudstiden. En rttelse gjordes genom att anvnda en
prismatris istllet fr prisruta och vikta ordpriserna nnu hgre n tidigare.
Flera anbudsgivare angav 0 kr i bestyrkandeavgift och motiverade detta med att
bestyrkandeavgiften ofta ingick i priset.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

Nuvarande ramavtal
3.1

Avtalens lptid

Ramavtalen, som brjade glla frn den 1 juli 2012 gller till och med den 30
juni 2016.

3.2

Avropsordning

Som avropsordning valdes rangordning d det under frstudien framkommit att

merparten av de avropande myndigheterna efterfrgat detta. Det infrdes mjlighet att
g frbi rangordning bl.a. nr krav p kompetens, leveranstid inte kunde tillgodoses.

3.3

Antagna ramavtalsleverantrer

Fljande ramavtalsleverantrer antogs:

Sprkservice Sverige AB
Space 360 AB
Semantix Eqvator AB
CBG Konsult & Information AB
The Business Translator
Adman 100 Sprk AB
Lingucom AB
Maems/Daccab AB
Jrva Tolk och versttningsservice
Alla ramavtalsleverantrer ovan tillhr kategorin sm- och medelstora
fretag. De flesta tillhr kategorin sm fretag och anvnder sig i stor
utstrckning av underleverantrer istllet fr egen personal.

3.4

Frsljningen p ramavtalen

Ramavtalsleverantrerna ska en gng per kvartal redovisa den frsljning

som skett p ramavtalen.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

3.4.1

Total omsttning p ramavtalet

Nedan redovisas omsttningen fr r 2012 (Q3-4), 2013 och 2014. Statistiken

baseras p uppgifter redovisade av de nio ramavtalsleverantrerna.
Omsttning 2012 (Q3-4)
Kvartal 1
Kvartal 2
Omsttning 2013
Kvartal 1
Kvartal 2
8 354 128 kr
8 911 546 kr
Omsttning 2014 5
Kvartal 1
Kvartal 2
10 028 784 kr
11 741 733 kr
Omsttning per sprkomrde
2012
Sprkomrde A
5 436 200 kr
Sprkomrde B
3 805 589 kr
Sprkomrde C
1 068 121 kr
Sprkomrde D
267 388 kr
Sprkomrde E
4 849 383 kr

Kvartal 3
6 027 753 kr

Kvartal 4
9 437 786 kr

Kvartal 3
7 917 871 kr

Kvartal 4
13 165 395 kr

Kvartal 3
12 400 198 kr
2013
14 372 287 kr
8 422 105 kr
2 934 261 kr
442 887 kr
12 177 400 kr

Kvartal 4
14 359 491 kr
2014
19 808 131 kr
11 299 138 kr
3 471 584 kr
1 090 986 kr
12 860 367 kr

Anvndning av ramavtalen
Antal avrop via sndlista p avropa.se:
2012 - (uppgift saknas)
2013 - 626
2014 2 798
2015 467 (t.o.m. 2015-02-17)
Antalet avrop kade kraftigt frn 1 juni 2014 d Frskringskassan anslt sig.

3.4.2

Administrativ avgift

Ramavtalsleverantrerna ska betala en administrativ avgift motsvarande

1 % p totalt fakturerat nettobelopp.

Antalet avrop kade kraftigt frn och med den 1 juli 2014 d Frskringskassan brjade avropa p ramavtalet.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

3.4.3

Revision

Den ramavtalsleverantr som r rangordnad som nummer ett p 4 av 5 sprkomrden

fick under frsta avtalsret mnga klagoml och reklamationer gllande kvalitetsbrister
bde vad gller administration och versttningar. Situationen har drefter frbttrats
men fortfarande inkommer frhllandevis mnga klagoml, framfr allt frn universitet
och hgskolor p att ramavtalsleverantren nekat ta sprkgranskningsuppdrag. De
ramavtalsleverantrer som r rangordnade nummer tv och tre fr ta de uppdrag som
ramavtalsleverantr nummer ett nekar. Det blir emellertid en olnsam affr att enbart
f leverera sprkgranskningsuppdrag pga. de snva prisvillkoren i ramavtalet.
Indelningen i sprkomrden r frmmande fr branschen vilket gr att prissttningen
inte motsvarar det verkliga priset fr versttning, framfr allt fr mindre frekventa
sprk.
Tv revisioner och tv kundnjdhetsmtningar har genomfrts. Revisionsrapporterna
visar endast smrre avvikelser vilka har retts ut med leverantrerna. Kundnjdheten
har kat generellt sett ven om vissa enstaka myndigheter r starkt kritiska, framfr
allt universitet och hgskolor. Trepartsmten har med gott resultat genomfrts mellan
SIC, berrd ramavtalsleverantr och avropande myndighet.

3.5

Ramavtalsanvndare

De avropande myndigheter som har nyttjat ramavtalet mest r Frskringskassan,

Skatteverket, Migrationsverket, Domstolar, Justitiedepartementet, Boverket,
Rikspolisstyrelsen, Lnsstyrelser, Kriminalvrden, Tullverket och Trafikverket.

3.6

Avstegsanmlan

Nedan anges de avstegsanmlningar som har begrts frn ramavtalet under perioden
2012-2015 samt de skl fr avsteget som angivits av respektive myndighet. De flesta
avsteg avser bristande kvalitet och specifika krav p kompetens.
Fr 2012 gjordes 9 avstegsanmlningar av nedan redovisade skl.
3 Srskilda krav p kompetens.
2 Srskilda krav p kvalitet.
2 Hgre krav p kvalitet och kompetens.
1 Behov av versttning mellan tv frmmande sprk.
1 Kan f frmnligare villkor.
Fr 2013 gjordes 10 avstegsanmlningar av nedan redovisade skl.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

10

5 Srskilda krav p kompetens.

2 Krav p snabbare leverans.
1 Missnje med levererad kvalitet, srskilda krav p kompetens.
1 Brist p versttare i Romani.
1 Missnje med levererad kvalitet, srskilda krav p kompetens.
Fr 2014 gjordes 12 avstegsanmlningar av nedan redovisade skl.
3 Srskilda krav p kompetens.
2 Missnje med levererad kvalitet.
1 Missnje med levererad kvalitet, srskilda krav p kompetens.
1 Krav p snabbare leverans och specifik kompetens.
1 Kan f bttre kvalitet till lgre priser.
1 Kan f hgre kompetens till ett lgre pris.
1 Vill teckna leveransavtal, krav p svensk sprkgranskning.
1 Brist p versttare i Romani.
1 Brist p samiska versttare.
2015 gjordes 2 avstegsanmlningar (vid skrivande stund) av nedan redovisade skl.
1 Missnje med levererad kvalitet.
1 Missnje med levererad kvalitet, srskilda krav p kompetens.

3.7 Frvaltning av ramavtalet

Ramavtalet frvaltas av enheten fr ramavtalsfrvaltning vid Statens inkpscentral.

3.7.1

Synpunkter och erfarenheter frn frvaltningen

Ansvarig ramavtalsfrvaltare har stllt samman en frvaltningsrapport innehllande

erfarenheter frn frvaltningen av ramavtalet samt frslag och synpunkter infr
kommande upphandling. Nedan fljer juridiska och avtalsrttsliga frbttringsomrden
s som det har formulerats enligt frvaltningen.
Prissttning:
Motverka nollbud.

Ha fler kompetensniver av versttare och projektledning.

vervg mjlighet fr leverantrer att ta extra betalt fr att hantera

papperskopior p kundens begran.

Olika prisniver fr olika svrighetsgrader i versttningen eller beroende p

myndighetens krav?

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

11

Olika prisniver fr olika mnesomrden och dokumenttyper? Det skulle kunna

bidra till att myndigheten fr den kvalitet som efterfrgas.

Lgstaprisupphandling:
Risk finns att anbudsgivarna offererar alltfr lga priser fr att komma hgt i
rangordningen. Detta skulle kunna medfra att den leverantr som rangordnas som
nummer ett kan f kostnadstckning genom stora volymer men tackar nej till sm
mindre lnsamma uppdrag, som i stllet hamnar p leverantr nummer tv eller tre i
rangordningen.
Prisjustering:
Undersk om annat index n TPI ska anvndas och om 2 % -sprren ska finnas
kvar.
Tjnsteutbudet:
Tydligare beskrivning av innehllet i tjnsterna.

Ha olika niver efter graden av specialisering och komplexitet.

Lgg till layout och grafisk formgivning m.fl. tjnster som ofta efterfrgas?

Infr mjlighet att avropa versttning mellan tv frmmande sprk?

Sprkomrden:
Indelningen av sprkomrden upplevs som frmmande fr branschen och speglar
inte de verkliga kostnaderna fr versttningar i sprken.

Olika sprk inom samma sprkomrde kan ha helt olika prisbild p marknaden.

Skerhet:
Det mste frtydligas vad som gller kring registerkontroll, SUA, PUL-avtal
m.m.
Leveransskerhet:
Idag saknas sdant krav i ramavtalet.
Sprkgranskning
vervg om det ska vara ett separat anbudsomrde fr att f in fler smfretag
med spetskompetens.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

12

Avropsordning:
Rangordning, frnyad konkurrensutsttning eller kombo?

Mjlighet att efter frnyad konkurrensutsttning teckna leveransavtal med en

leverantr?

Mjlighet att avropa leverantr med specialistkompetens?

tgrder vid kvalitetsbrister:

Frbttrade sanktionsmjligheter fr att komma fram till en verksam tgrd.

Mjlighet till karantn eller nedflyttning direkt om tgrdsplan inte lett till
frbttringar.

Segmentering:
Uppdelning i rena versttningar, specialiserade versttningar, grafisk
produktion inkl. versttningar samt enbart grafiska tjnster?
Uppfljning:
Br krav stllas p att leverantrerna fljer upp och redovisar leveransskerhet
och avvikelser?

Informationsspridning av ramavtalen

Information om ramavtalen frmedlas p www.avropa.se. Det r enheten fr

ramavtalsfrvaltning p Statens inkpscentral som r ansvarig fr att webbplatsen
kontinuerligt uppdateras med relevant information om ramavtalen och ser ven till att
stddokumentation i form av exempelvis vgledningar och avropsblanketter finns att
tillg.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

13

Behovsunderskning

I frstudien har det genomfrts en enktunderskning samt ett referensgruppsmte med

de myndigheter som i enkten anmlt sitt intresse fr att delta i referensgruppen
respektive r stor avropare p ramavtalet.

5.1 Behovet
Ett problem idag r den begrnsade tillgngen p kvalificerade versttare. I Engelska
finns det gott om versttare medan det i andra sprk som arabiska, persiska och
somaliska finns f versttare att tillg. Efterfrgas det dessutom kompetens inom ett
visst mnesomrde r det svrt att hitta en versttare som kan hantera texter p en
akademisk niv. I minoritetssprken jiddisch, menkieli, romska och samiska r inte
heller utbudet av kvalificerade versttare tillrckligt fr att tcka myndigheternas
behov.

5.2 Myndighetsenkt
En enkt gick ut till 350 avropsberttigade myndigheter. Enkten besvarades av 147
respondenter, vilket ger en svarsfrekvens p 42 %. Av dessa har 118 respondenter behov
av versttningstjnster, dvs. 80,3 % av alla respondenter i enkten. Det r enbart de
sistnmnde som har besvarat frgorna i enkten.
Syftet med enkten var att underska behovet av samt nskeml kring
versttningstjnster inom ramavtalsomrdet. Vidare var syftet att ge myndigheterna
mjlighet att dela med sig av sina erfarenheter rrande det befintliga ramavtalet och ge
generella synpunkter infr en eventuellt kommande upphandling av ett statligt
ramavtal. Nedan redovisas ett urval av tjnster som belyses nrmare.

5.2.1

Anvndning av nuvarande ramavtal

Av de respondenter som bestller versttningstjnster angav 61,9 % att de endast

anvnder Statens inkpscentrals ramavtal. 28,8 % anvnder bde Statens
inkpscentrals ramavtal och egna upphandlade avtal. Det r endast 9,3 % som inte
anvnder Statens inkpscentrals ramavtal avseende versttningstjnster. Frmsta
sklen till att myndigheterna inte anvnde Statens inkpscentrals ramavtal var att det
krvdes specifika faktakunskaper inom ett visst mnesomrde med mnga specifika
termer samt missnje med erhllen kvalitet och leveranstid vilket har lett till avsteg och
egna upphandlingar.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

14

11,8 % har angett att det r mycket svrt eller svrt att avropa p det nuvarande
ramavtalet och 12,2 % angav att de r missnjda eller mycket missnjda med utbudet av
tjnster. Sklen har i de flesta fall handlat om att versttningarna inte har hllit
tillrckligt god kvalitet, att leverantrer inte levererat i tid trots acceptans av uppdraget
samt att myndigheternas behov p annat stt inte har tillgodosetts.

5.2.2

mnesomrden

De mnesomrden som respondenterna har frmst behov av r juridik (53,4 %) och

allmn (50 %), teknik (21,2 %), utbildning (20,3 %), finans/ekonomi (16,9 %) och
politik/statsvetenskap (15,3 %).
De respondenter som bestller versttningstjnster fr mer n 500 000 kr per r har
frutom mnesomrdena ovan ven behov av andra mnesomrden, t.ex. medicin, natur
och milj samt naturkunskap.

5.2.3

Dokumenttyper

De dokumenttyper som respondenterna, oavsett hur stora belopp de bestller

versttningstjnster fr, frmst har behov av r informationsmaterial fr publicering
(55,1 %), rapporter (43,2 %), webbinformation (41,5%), beslut/domar (34,7 %), artiklar
(27,1 %) och informationsmaterial fr knnedom (23,7 %).

5.2.4

Tjnster

96,6 % av respondenterna avropade versttning, 35,6% sprkgranskning och 14,4%

korrekturlsning. Endast 1,7 % avropade bestyrkande.

5.2.5

Auktoriserade versttare (Translatorer)

76,3 % anvnder auktoriserade versttare.

5.2.6

Leveranstid

35,6 % av respondenterna har en framfrhllning frn att behov uppstr till leverans p
7-10 arbetsdagar och 31,4 % 3-6 arbetsdagar. 11,9 % har en framfrhllning p 11-15
arbetsdagar och 4,2 % 1-2 arbetsdagar.
De respondenter som har behov av leverans p 1-2 arbetsdagar frn bestllning har i
enkten angett att det frmst r i mnesomrdena allmn och juridik samt

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

15

dokumenttyperna beslut, domar och informationsmaterial fr publicering.

Sprkriktningarna som dessa respondenter bestller mest frekvent r frn svenska till
engelska och finska, samt till svenska frn arabiska, persiska och tyska. Dessa
respondenter bestller versttningstjnster fr under 50 000 kronor per r och nyttjar
frmst statens inkpscentrals ramavtal.

5.2.7

Sprkriktningar

De sprkriktningar som respondenterna frmst bestller r till engelska (68,6 %), frn
engelska (25,4%), frn arabiska (26,3 %), till arabiska (25,4 %), till persiska (16,1 %),
frn persiska (13,6%), till somaliska (16,1 %) och frn somaliska (13,6 %).

5.2.8

Avropsordning

66,1 % av respondenterna fredrar rangordning som avropsform, 21,2 % fredrar kombo

(rangordning och frnyad konkurrensutsttning) och 12,7 % frnyad
konkurrensutsttning.
Enkten visar ett tydligt samband mellan nskad avropsordning och bestllningsvolym
per r. Ju mindre volymer en myndighet bestller desto strre utrckning fredrar de
rangordning som avropsform. 77,8 % av respondenterna som bestller fr mindre n
50 000 kr per r fredrar rangordning medan endast 13,9 % av dessa fredrar frnyad
konkurrensutsttning. 8,3 % kan tnka sig en kombinerad avropsordning. Sett till de
respondenter som bestller fr mer n 1 miljon kr per r fredrar 57,1 % rangordning
medan 42,9 % fredrar frnyad konkurrensutsttning.

5.2.9

Hur avropen sker

88,1 % av respondenterna avropar via e-post men endast 48,3 % anvnder sig av
avropsblanketten som finns tillgnglig p www.avropa.se.

5.2.10

Ytterligare krav och information frn avropande myndighet vid avrop

Krav p att versttaren ska vara auktoriserad (translator) stlls av 52,5 % av

respondenterna. 50 % stller krav p att versttaren ska ha frdjupad kunskap inom
ngot/ngra mnesomrden. Syftet med versttningen samt mlgrupp anges av
36,4 %. Myndighetens terminologi och interna ordlistor tillhandahlls av 32,2 % vid
avrop. 29,7 % tillhandahller referensmaterial frn myndigheten och krav p att
versttaren ska ha erfarenhet av vissa dokumenttyper stlls av 21,2 %.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

5.2.11

16

Frslag p frbttringar

Nedan listas ett urval av respondenternas frslag p frbttringar:

Snabbare terkoppling frn leverantr om denne inte kan ta sig uppdraget.

Separata ramavtal fr versttning och sprkgranskning.

Lpande terkoppling om hur avropen har fungerat fr myndigheten.

Mjlighet att f ett antal specificerade versttare hos ramavtalsleverantrerna

- detta eftersom kvaliteten p vra versatta texter har varierat s vldigt vilket
inte varit acceptabelt.

Viktigt att kvalitet gr fre pris.

Fakturorna frn leverantren br vara specificerade.

Tycker texterna man lmnar frn sig ger myndigheten lg status i hela den
engelskatalande vetenskapliga sfren och denna skugga faller tillbaka p
Kammarkollegiet. Dags att inse humanioras stllning och dags att gra
kvalitetsupphandlingar p detta omrde.

Mjlighet att begra in provversttningar.

Nr man tittar p versttningstjnster r kvaliteten det absolut viktigaste. Fr

att anvnda tjnsterna p www.avropa.se skulle jag vilja ha en kvalitetsgaranti:
det har varit alldeles fr dliga versttningar p knackig engelska.

Vi har haft stora problem med kvaliteten p versttningarna. Det hr har varit
ett terkommande problem och vi vet att vi delar dessa erfarenheter med mnga
andra myndigheter. Vi har bett kollegor som behrskar sprken i frga att g
igenom versttningarna och vid flera tillfllen har det funnits misstankar om att
versttningsverktyg i stil med Google translate har varit inblandade. Problemen
har inte rrt sakinnehllet, utan har varit av ren sprklig karaktr.

Tiden leverantren har p sig att rtta ev. brister r 10 dagar, lika lng tid som
den ursprungliga leveranstiden (fr medellnga texter). Det borde kunna vara
kortare.

Idag mste vi korrekturlsa det vi ftt versatt innan det kan g till tryck. Det
r tidsdande och en vi mste sjlva tillhandahlla en tjnst som vi inte borde
behva ha.

Fokusera mer p kvalitet n pris.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

5.2.12

17

Sammanfattning av myndighetsenkt

Det finns ett stort behov av versttningstjnster idag. Mnga myndigheter efterfrgar,
utver olika sprkriktningar ven srskild kompetens i olika mnesomrden, t.ex.
juridik. Det finns ocks behov av stilistiskt utformade texter som r anpassade fr en
viss mlgrupp. Den upplevda kvaliteten av versatta texter har enligt enkten i flera fall
varit bristfllig vilket har lett till missnje och avsteg frn det nuvarande ramavtalet.

5.3 Mte med myndigheter

5.3.1

Om referensgruppsmtet

Ett referensgruppsmte har hllits med projektledare, projektmedlem, administratr,

ramavtalsfrvaltare och jurist frn Statens inkpscentrals sida samt representanter frn
avropande myndigheter av varierande storlek. Referensgruppens synpunkter
framkommer i huvudsak nedan.

5.3.2

Pris

Priserna p det nuvarande ramavtalet r generellt sett alltfr lga i frhllande till
prisnivn i branschen. Exempelvis saknas prisskillnad fr express respektive normal
leveranstid. Det finns ibland ingen prisskillnad mellan att anlita auktoriserade
translatorer (TR) och icke-auktoriserade versttare. Vissa sprkriktningar 6 finns inte
att tillg till ramavtalspris.

5.3.3

Kvalitet

Kvaliteten r viktig bl.a. utifrn rttsskerhet och hur det pverkar de avropande
myndigheternas varumrke. Det r svrt att kvalitetsskra genomfrda tjnster vad
gller sprkriktningar dr expertkompetens saknas hos avropande myndighet.
Referensgruppen uppger att versttning till engelska i regel har undermlig kvalitet.
Ibland upplevs genomfrd versttning som datorversatt. En duktig versttare ska
knna av ton m.m. Det ingr i versttarens uppdrag att regelmssigt stmma av
eventuella oklarheter med avropande myndighet.
Referensgruppen nskar att Kammarkollegiet skapar frutsttningar i
frfrgningsunderlaget fr god kvalitet p genomfrda tjnster. I versttning ska
6

Hr avses t.ex. japanska och minoritetssprk.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

18

sprkgranskning (inklusive korrekturgranskning) ing i priset fr versttning. Det br

vidare tydligt definieras i frfrgningsunderlaget vad som avses med sprkgranskning
respektive korrekturgranskning.
Bttre utfrd layout p genomfrda versttningar nskas. Referensgruppen vill ha
mjlighet till avstmning under versttningsfasen med leverantrens projektledare och
versttare. Det br framhllas i vgledningen att man kan ta kontakt med leverantren
fr att f en bra dialog. Avropande myndighet kan ge versttare en kortare webbkurs i
samband med att uppdraget ska genomfras.

5.3.4

Tjnsteutbudet

Vid mtet freslogs bl.a. fljande tillkommande tjnster:

Sprkgranskning Engelska

Layout

Redaktionellt ansvar/std

5.3.5

Segmentering

Referensgruppen freslr fler anbudsomrden med segmentering ven utifrn

mnesomrden/ndaml med text.

5.3.6

Skerhet

Referensgruppen r mn om att sekretessen bibehlls vid utfrande av tjnsten.

Leverantrer tecknar sekretessavtal med versttare. God translatorssed gller fr TR.
Krypterad mail kan anvndas. Det br beaktas att avropande myndigheter kan ha olika
behov vad gller skerhetsniv.

5.3.7

Krav och utvrderingskriterier vid avrop

Referensgruppen ser positivt till att

f mjlighet att efterfrga versttare som r/kan bli nischade inom det aktuella
omrdet med adekvat terminologi

ha mjlighet att begra in arbetsprover frn versttarna fr att skerstlla

kvaliteten vid eventuell frnyad konkurrensutsttning

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

19

det i upphandlingen blir mer fokus p kvalitet n pris

5.3.8

Avropsordning

Majoriteten av referensgruppen fredrog kombo som avropsform med rangordning fr

enklare texter inom de vanligaste sprkriktningarna, mnesomrdena och ndamlen,
respektive frnyad konkurrensutsttning fr de vriga sprkriktningarna. Det kan dock
vara svrt att vid en frnyad konkurrensutsttning specificera vilket behov avropande
myndighet kommer att ha under en lngre period (leveransavtal).
Referensgruppen r positiv till dynamisk rangordning (se t.ex. Regeringskansliets
upphandling7).

5.3.9

Avsteg frn eventuell rangordning

Referensgruppen framstller nskeml om att f mjlighet till avsteg frn rangordning

efter viss frekvens levererade tjnster med kvalitetsbrister respektive avvisningar av
uppdrag.

5.3.10

Leveranstider m.m.

Processen vid avropsfrfrgan fr bekrftelse/avvisning av uppdrag anses vara alltfr

tidskrvande 8. I vrigt r nuvarande leveranstider bra.

5.3.11

Leveransskerhet

Referensgruppen stller sig positiv till att det finns en sprr fr hur mnga uppdrag
leverantr nr 1 i eventuell rangordning fr avvisa.

5.3.12

Uppfljning

Fljande fresls vad gller uppfljning:

Krav p att leverantrer ska leverera statistik 9 ver utfrt uppdrag

versttningstjnster UF 2013/32325/UD PIK.

Detta medfr att tredje man kan drabbas i form av uteblivna ersttningar m.m.
9
Statistik ska avse t.ex. mottagna versttningar, andel avvisade respektive reklamerade uppdrag, antal uppdrag
dr man efterfrgat TR kontra ftt detta.
8

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

20

Krav p att leverantrer i bekrftelse anger/bekrftar viktiga uppgifter fr den

avropande myndigheten, ssom kompetensniv p versttare (t.ex. dr TR
efterfrgats).

Kammarkollegiet br ha en tydlig rutin fr terkoppling frn avropande

myndigheter vad gller genomfrda reklamationer, utkrvt vite etc.

Bttre sanktioner (karantn m.m.).

5.3.13

vrigt

Referensgruppen r positiv till att Kammarkollegiet kan begra in

samarbetsavtal med versttare.

Avropande myndigheter ger texten och har drmed rtten till sina
versttningsminnen.

5.4 Sammanfattning av referensgruppsmte

Referensgruppen vill att leverantrerna p kommande ramavtal ska tillhandahlla
tjnster som upprtthller en mycket god kvalitet. Sprkgranskning ska ing i
genomfrd versttning. Tjnsterna sprkgranskning respektive korrekturlsning br
tydligt definieras.
Segmentering av delar/omrden br innefatta mnesomrden/ndaml med text.
Avropsformen kombo frordas med kad mjlighet till avsteg frn rangordning fr bl.a.
kvalitetsbrister.
Referensgruppen r positiv till att f nischade versttare, att det blir nnu strre fokus
p kvalitet och att avropande myndigheter vid eventuell frnyad konkurrensutsttning
kan begra in arbetsprover frn versttarna. Vad gller uppfljning lyftes srskilt
skrpt statistikredovisning och krav p uppgifter i avropssvar/bekrftelser fram.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

21

Marknadsunderskning

Marknadsunderskningen har genomfrts genom att analysera marknaden avseende

hur branschen anser att en eventuell upphandling lmpligen br utformas.
En viktig informationsklla har varit de mten som genomfrts med bde befintliga
ramavtalsleverantrer och en leverantr som inte r ramavtalsleverantr p det
nuvarande ramavtalet.

6.1 Mte med branschorganisationer

Separata mten har hllits med tre branschorganisationer (FAT, SF och
Rttsavdelningen) enligt en i frvg faststlld agenda. P mtena har projektledare,
projektmedlem/administratr och ramavtalsfrvaltare deltagit frn Statens
inkpscentrals sida samt fretrdare fr respektive leverantr. Diskussionspunkterna
som togs upp p mtet framkommer i huvudsak nedan i komprimerad form.

6.1.1

Utveckling i branschen

Branschorganisationerna har vid mtena lyft fram bl.a. nedanstende:

De stora byrerna har sllan anstllda versttare utan anlitar frilansare efter
behov. Prisdumpning inom branschen medfr att ldre versttare med lng
erfarenhet vljer att lmna yrket eller tacka nej till uppdrag. Mnga erfarna
versttare vljer bort att arbeta fr de stora byrerna vilket medfr att
spetskompetensen ofta finns hos enskilda versttare och sm byrer.

Kammarkollegiets auktorisation av versttare (Translatorer) r bland de

strngaste i EU. Antal skanden till att gra provet blir frre och frre varje r
och de ca 480 olika auktorisationerna som innehavs av ca 400 personer r inte
tillrckligt fr att tcka hela det efterfrgade behovet. Det finns generellt sett
alltfr f auktoriserade translatorer i alla sprk och bristen r stor t.ex. till och
frn persiska och arabiska. Fr vissa sprkkombinationer saknas Translatorer
helt som i exempelvis till och frn somaliska, samiska och romani. Bristen p
dessa samt andra sprkriktningar rder ocks inom SF:s ca 1 100 enskilda
medlemmar.

Det r risk att utbudet av kvalificerade versttare minskar de nrmaste ren d

det kommer att bli stora pensionsavgngar samtidigt som
versttningsutbildningarna har svrt att rekrytera studenter. Ett stort

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

22

universitet ska lgga sin versttarutbildning p is och ett annat har intagning
vartannat r i vissa sprk.

Globaliseringstrend versttare, byrer och kunder r inte nationella utan

verkar p en global marknad. Byrer tar in versttare utanfr Norden till en
lgre kostnad.

Idag hnder det allt oftare att versttare fr i uppdrag att granska och redigera
versttningar som versatts av en annan vanligtvis mycket billigare versttare
eller en maskinversttning. Detta handlar d mer om sprkgranskning av en
versatt text och debiteras i regel per timme inom branschen.

6.1.2

Sprkomrden

P marknaden har olika sprkriktningar olika priser som styrs av utbud och
efterfrgan. Nr man klumpar ihop sprk i sprkomrden blir det ltt taktiskt
prissttning. En uppdelning av anbudsomrden skulle istllet kunna ske per
mnesomrde eller sprkriktning vilket skulle mjligra fr sm och medelstora fretag
att lmna anbud. Generellt r ramavtalets priser fr lga och tar inte hnsyn till
mnesomrden.

6.1.3

Mjlighet att avropa spetskompetens

Leverantrer ska erbjuda versttare som r utbildade och/eller har visst antal rs
erfarenhet inom mnesomrdena i frga. versttarna mst f skligt betalt fr sina
tjnster fr att det ska bli intressant fr dem att ta avropande myndigheters uppdrag via
versttningsbyrer.

6.1.4

Segmentering av tjnster

Det r viktigt att vara tydlig med vad som menas med sprkgranskning vs
korrekturlsning. Tjnsten bestyrkande med stmpel borde ing om avropande
myndighet anlitar en auktoriserad translator (TR). Indelar man versttare i olika
kompetensniver r en naturlig indelning TR respektive vriga versttare.

6.1.5

Tjnsteutbudet

En verlmnad versttning ska vara sprkgranskad och korrekturlst. Tjnsterna

sprkgranskning och korrekturlsning av egna texter utan versttning br hanteras
separat, exempelvis sprkgranskning av texter p svenska eller egna versttningar.
Korrekturlsning utgr frn mltext och kollar att det inte finns stavfel.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

23

Sprkgranskning kollar mltext mot klltext. Projektledning ska ing i pris per ord fr
byrn d det ingr i uppdraget och inte ska vara en tillggstjnst. Det br finnas
mjlighet att ta ut extraavgift fr utskrift, stmpel och frankering. Det ska ocks vara
mjligt fr myndigheten att bifoga versttningsminne och drmed kunna f rabatt p
uppdraget.
Punktskrift och teckensprk ska inte tas med i samma upphandling som
versttningstjnster d det r frga om helt andra leverantrer som inte tillhr
branschen.
Nrliggande tjnster som layout och grafisk formgivning hr inte heller hemma i en
upphandling av versttningstjnster. Dessa har mer med tjnsteutbudet fr
reklambyrer och tryckerier att gra.

6.1.6

Fler avvikelser frn rangordning

Det r en lng process idag. Det mste vara lttare att g vidare i rangordning vid
upprepad dlig kvalitet.

6.1.7

Avropsordning

Dynamisk rangordning, att utifrn utvrderingar och revidera rangordningen

exempelvis var sjtte mnad, r ett bra stt att motverka monopolstllning fr den
leverantr som r rangordnad etta. Rangordning r ocks den lttaste avropsordningen.
Vid strre och mer komplexa uppdrag kan frnyad konkurrensutsttning vara rimlig.
Ett komboavtal med bda avropsordningarna r en bra lsning dr en skiljegrns skulle
kunna vara 100 000 kr eller 50 000 ord. Vid en eventuell frnyad konkurrensutsttning
br det vara mjligt att teckna leveransavtal fr att bibehlla lngsiktiga relationer som
avser ett specifikt behov.

6.1.8

Frslag p utvrdering

Strre vikt p kvalitet, 70-80 %, efterfrgas. Utforma en utvrderingsmodell som

minskar mjlighet till taktisk prissttning.

6.1.9

Prissttning

Timpris anvnds vid sprkgranskning och korrekturlsning. Fr versttningstjnster

r det oftast pris per ord som gller, men ibland r det ndvndigt med timpris.
Det br vara en prisskillnad mellan express- och normalleverans. Detta gr att lsa med
procentpslag fr express, normalt 50 %. Procentpslag kan ocks anvndas fr
specialisttexter, t.ex. 50 % pslag jmfrt med allmnna texter. Golvpriser eller fasta

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

24

priser borde vara mjligt att stta fr att hindra prisdumpning. Golvpriset br i s fall
inte understiga 1,50 kr per ord fr allmnna texter. Regeringskansliet har i sin
upphandling som bas ca 2,25 kr per ord frn svenska till engelska.
Fr allt som inte r lsbart eller redigerbart i Word, Excel och PPT, t.ex. pappersformat
och PDF tillkommer det tid och br drfr kosta mer. Dokumentformat tillsammans med
krav p mnesomrde pverkar prissttning.
En kort text har minimitaxa.

6.1.10

Leverans

Det br vara ett pslag fr kortare leveranstid n 3 dagar. 300-500 ord br kunna
versttas med maximalt 4 timmars leveranstid vid mycket brdskande uppdrag. En
erfaren byr br inom ett par timmar kunna svara p om de kan ta uppdraget. Fr ett
nytt uppdrag r 1 000 ord per dag rimligt om det ska levereras med kvalitet. r det
frga om text som versttaren redan r insatt i och texten r sammanhngande kanske
2 000 ord per dag vara rimligt, men antalet ord r ocks avhngigt textens komplexitet.

6.1.11

Leveransskerhet

Det borde finnas krav fr att skerstlla att leverantr nr 1 p rangordningen hller det
man lovar. Det kan vara bra att i ramavtalsupphandlingen begra in namn p
versttare eller samarbetsavtal mellan versttaren och byrn.

6.1.12

Kvalitet

Bra kvalitet kostar, dlig kvalitet kostar mer. Det tillhr byrns uppdrag och
kompetens att skerstlla fr myndigheten att versttarens kompetens
verensstmmer med uppdragets art och myndighetens krav och att efterfrgad
versttare verkligen utfrt arbetet.
Om avropande myndighet har uppdrag under en lngre tidsperiod r det lnt med
provversttning. Om leverantrer nekar myndigheten direktkontakt med versttarna
r det fr att de vill ha kontroll. En konkurrensklausul som frhindrar versttare att
konkurrera under 6 mnader skulle kunna mildra ramavtalsleverantrers rdsla fr att
myndigheter ska teckna avtal direkt med versttarna. Fr egen del menar versttarna
att det r kvalitetshjande med mjlighet att ha avstmningar direkt med myndigheten.
Leverantren br dock alltid vara inblandad d denne r ansvarig fr terminologi och att
samordna kontakt mellan myndighet och versttare.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

25

Det gr att stlla krav p att versttaren ska ha kunskaper motsvarande akademisk
modersmlsniv i mlsprket men det gr inte att krva att versttaren ska vara
modersmlstalande.
Statens inkpscentral br krva att underleverantrerna ska flja samma krav som
leverantrer nr gller kvalitet, dokumenthantering, sekretess m.m. Kraven ska fljas i
alla led oavsett om det gller eget bolag eller en underleverantr.
Be byrer beskriva kvalitet och hur de gr till vga fr att bedma och vlja ut lmplig
underleverantr/versttare till ett uppdrag.

6.1.13

Skerhet kring dokumenthanteringen

Frutom att leverantrerna ska flja god translatorssed och sekretess mste Statens
inkpscentral ha kontroll ver och bestmma om dokument ska f skickas inom/utom
EU. Vissa versttningsverktyg kan kopplas till maskinversttning som Google
translate och om s sker skickas text utan kryptering och blir tillgnglig fr Google s
lnge skning pgr. Detta mste regleras av Statens inkpscentral och avropande
myndigheter ska kunna neka maskinversttning. I vrigt r det versttningsbyrerna
som ska skerstlla att dokumenten hanteras korrekt enligt myndigheternas krav.
Mnga leverantrer tillhandahller portaler dr inloggning krvs fr att komma t
dokumenten. En fretrdare fr branschen framhller att det r viktigt att portalen r
lokal och inte en molntjnst samt att den har en sker krypterad uppkoppling. Allmnt
ska inte leverantren f spara sekretessbelagt material p en molntjnst utan
kryptering. Det gr att stlla som krav att all trafik ska vara krypterad men det kanske
ska vara avropande myndighet som stter nivn p skerhet.

6.1.14

Frslag p frndringar/frbttringar

I de fall det ska vara tilltet att anvnda sig av underleverantrer fresls att Statens
inkpscentral stter golvpris fr versttarna samt att det stlls hgre krav p
uppfljning av kvalitet. Fr att gynna och frmja sm och medelstora fretags mjlighet
att delta i upphandlingen br omsttningskravet snkas till en miljon kronor.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

26

6.2 Mte med leverantrer

6.2.1

Om leverantrsmten

Separata mten har hllits med fyra leverantrer enligt en i frvg faststlld agenda. P
mtena har projektledare, projektmedlem/administratr och ramavtalsfrvaltare
deltagit frn Statens inkpscentrals sida samt fretrdare fr respektive leverantr.
Diskussionspunkterna framkommer i huvudsak nedan.

6.2.2

Utveckling i branschen

Leverantrerna har vid mtena lyft fram att prisdumpning och strategisk prissttning
(nollanbud) r ett stort problem inom branschen.
versttare r enskilda fretagare som r verksamma inom en eller flera
sprkriktningar. Behovet av versttare r strre n tillgngen, vilket pverkar
prissttningen. Detta gller srskilt versttare med fackkunskap, inom de officiella
minoritetssprken samt inom de mindre frekventa sprkriktningarna och auktoriserade
versttare (TR). Det r svrt fr leverantrer att stta ett pris som tcker kostnaderna
fr samtliga sprkriktningar inom ett och samma sprkomrde. Lgre pris innebr i
regel minskad kvalitet, eller att den efterfrgade tjnsten inte kan erbjudas till
ramavtalspris.
Teknikutvecklingen sker snabbt, vilket medfr att maskinversttning kan ske p stora
volymer av text fr vissa sprkkombinationer (frutsatt att ett omfattande
terminologiarbete genomfrts innan) 10.
Kammarkollegiets auktorisation 11 av versttare pverkar tillgngen av TR. Fr vissa
sprkkombinationer rder brist p TR och i vissa sprk saknas TR helt.
Avropande myndigheters efterfrgan av sprkriktningar styrs av flyktingstrmmar
(historiska och kommande), vilket innebr att det kan vara svrt fr avropande
myndigheter att definiera det kommande behovet.

10 Kammarkollegiet

behver reglera att text med sekretessinnehll inte ska kunna maskinversttas genom
extern skmotor, t.ex. Google Translate.
11

Majoriteten av leverantrerna har frbttringsfrslag vad gller auktorisationsprocessen.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

6.2.3

27

Sprkomrden (nuvarande delar)

Majoriteten av de tillfrgade leverantrerna var positiva till den volymuppdelning som

skett genom nuvarande indelning i sprkomrden. Till skillnad frn befintligt ramavtal
divergerar marknadens faktiska prissttning av de olika sprkriktningarna.

6.2.4

Mjlighet att avropa spetskompetens

Ramavtalet tcker mnga avropande myndigheter som har vitt skilda behov av
spetskompetens. Ramavtalets nuvarande prissttning per sprkomrde medfr att det
r svrt fr avropande myndigheter att f specifik spetskompetens. Enligt
leverantrerna r dock behovet av spetskompetens litet. Nio av tio uppdrag snds till
leverantrer i Word/PDF utan specifika nskeml.
Avropande myndighet, som nskar spetskompetens, kan begra in CV p versttare
fre uppdragsstart fr att genomfra viss kontroll av att spetskompetens har erhllits.

6.2.5

Segmentering

Leverantrerna gav bl.a. fljande input vad gller frgan om behov av frndrad
segmentering:

Det finns inget behov av att segmentera ramavtalet ytterligare d enbart ett ftal
av de avropande myndigheterna har uttryckt behov av spetskompetens. Det r
administrativt krvande fr Kammarkollegiet att hantera fr mnga ramavtal.

Segmentera i sprkomrden utifrn sprkgrupper eller utifrn tillgnglighet av

versttare.

Beakta t.ex. versttningarnas olika svrighetsgrader och/eller vem som r

mottagare av texterna och/eller till vad texten ska anvndas till (juridiskt, fr
knnedom, publicering).

Ha sprkgranskning respektive korrekturlsning i separata anbudsomrden och i

olika niver nr det r frga om enskilda tjnster, samt definiera dessa tjnster
enligt standard (se SS-EN 15038:2006 och ISO 17100:2015).

Tjnsten sprkgranskning fr engelska, respektive korrekturlsning av engelska

br vara ett eget anbudsomrde och avse mer avancerade texter fr hgskola och
universitet. I tjnsten sprkgranskning ingr korrekturlsning. Kammarkollegiet
br stlla hgre krav p kompetens och ange mer specialiserat vilka
dokumentformat som avses (rapporter, avhandlingar etc.).

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

6.2.6

28

versttning mellan tv frmmande sprk

Flera leverantrer lyfter fram att avropande myndigheter i dagslget har ett litet behov
av versttning mellan tv frmmande sprk och att prissttningen skulle bli
problematisk. Ngra leverantrer har gett frslag p versttning frn engelska till
franska.

6.2.7

versttning till punktskrift och teckensprk

Leverantrerna r negativa till att ramavtalet skulle innefatta tjnster som punktskrift
och teckensprk. Om dessa tjnster ska vara med mste det vara separat/a
anbudsomrde/n d mnga leverantrer i annat fall utesluts. De freslr att dessa typer
av tjnster upphandlas i srskild ordning.

6.2.8

Tjnsteutbudet

Det kan vara konkurrensbegrnsande att stlla krav p att samtliga leverantrer ska
kunna tillhandahlla tillggstjnster ssom layout, copy och textredigering.
Fljande har i vrigt framkommit vid leverantrsmtena:

Infr olika niver av efterfrgade tjnster, t.ex. vad gller layout,

sprkgranskning och copywriting.

Om textredigering efterfrgas br det vara en separat del/option.

Transkribering kan avse frn t.ex. inspelning till textfil respektive handskrivet
till redigerbar fil.

6.2.9

Dokumentformat

Ett par leverantrer har freslagit att bl.a. fljande dokumentformat kan anges i
frfrgningsunderlaget:

Officepaketet, tminstone Word (DOC, DOCX) Powerpoint (PPT, PPTX), Excel

(XLS, XLSX, XLSM)
Mrksprk (markup language), tminstone xml, html
Vanligaste DTP-formaten (programmen), tminstone Indesign (INDD. INX,
IDML)
Pappersformat
PDF

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

29

Vidare fresls att Kammarkollegiet ska stlla krav p leverantrer att de ska kunna
hantera vissa dokumentformat.

6.2.10

Krav vid avrop

Utvecklingen sker snabbt i branschen. Man br inte lsa in sig genom att begra att
versttaren anvnder visst verktyg (t.ex. CAT-verktyg), format etc. Krav p visst
verktyg frutstter ven att avropande myndigheter snder versttningen i redigerbart
format.
Leverantrer r i regel negativa till att Kammarkollegiet fr en frteckning ver
leverantrens versttare. De uppger att det strider mot PUL att skicka ut dessa
uppgifter, att det r frga om affrshemligheter samt att det ingr i deras uppdrag att
tillstta adekvat versttare fr uppdraget.

6.2.11

Fler avvikelser frn rangordning

Mjliggr fr avropande myndigheter att lttare kunna gra avsteg frn rangordning vid
flertal brister i leverans/reklamationer, om leverantr inte kan tillhandahlla
versttare inom aktuellt mnesomrde m.m.

6.2.12

Prissttning

Leverantrerna freslr bl. a. fljande:

Begrnsa ramavtalets omfattning till de strsta sprkriktningarna samt

minoritetssprken.

Anvnd inte golv- eller takpriser. En av leverantrerna menar dock att fast
golvpris r mjligt fr vsteuropeiska sprken/de strre EU-sprken.

Leverantrer vill kunna stta pris med beaktande av versttarens

kompetensniv, versttningstexters svrighetsgrad/komplexitet eller likvrdigt.

Prissttning per sprkriktning kan ka risken fr strategiska anbud, t.ex. lg

prissttning dr efterfrgan r lg. Det kan bli svrt fr anstllda hos avropande
myndigheter att vara informerade om vilka leverantrer som r antagna fr
respektive sprkriktning.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

30

Utg frn pris per ord 12 i klltext dr detta r mjligt och i olika niver beroende
p om text r specialiserad eller inte, vilken/vilka som r mottagare m.m.

Kammarkollegiet br vlja en modell dr Kammarkollegiet anger fasta pslag fr

expressleverans, minoritetssprk m.m. Fast pris fr bestyrkande, t.ex. 100
kr/stmpel, efter avstmning med branschorganisationen FAT.

Det br finnas mjlighet fr leverantrer att debitera reskostnad och liknande fr

det fall avropande myndighet stller krav p att versttaren ska arbeta hos
avropande myndighet i en sluten milj.

Ha 100 % pslag p normalpris/grundpris fr brdskande leverans 13.

Fr korrekturlsning och sprkgranskning utg frn prissttning per

timme/per ord.

Fr layout - prissttning per sida.

Fr transkribering prissttning per timme.

Minimipris ska glla fr samtliga priser. Startavgift och faktureringsavgift ska

ing.

Det ska vara mjligt fr leverantrer att ta ut en avgift14 fr hantering av ickeredigerbart format och pappersformat. Kostnad kan utg i form av procentpslag
eller som en fast kostnad per uppdrag. Kammarkollegiet br definiera vad som
ska innefattas i kostnaden.

6.2.13

Avropsordning

Flera leverantrer frordar rangordning fr det strsta textfldet. En av leverantrerna

lyfter fram nskeml om att f mjlighet att lmna alternativa anbud. En annan
frordar dynamisk rangordning med utvrdering av hur leverantrerna hanterat
uppdragen.
En annan avropsform som fresls r kombo med avrop enligt rangordning fr
standardtexter och frnyad konkurrensutsttning fr mer specialiserade texter.
Avropande myndighet avgr om det r frga om standard eller specialiserad text.
Frnyad konkurrensutsttning kan ske fr t.ex. mindre frekventa sprk.
12

Pris per ord fr versttning - uppskattat antal ord i pappersformat respektive antal ord i elektroniskt format.
Med brdskande leverans avses leverans inom 24-28 h fr ca 500 ord (beroende bl.a. p textens komplexitet
och om en och samma versttare nskas).
14
I den extra avgiften ska t.ex. kostnader fr porto och extrahantering ing.
13

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

6.2.14

31

Frslag p utvrdering m.m.

Nedan redovisas ngra av de frslag som leverantrerna lmnade vad gller

utvrdering:

Lgsta pris

Arbetsprov15 eller fingerat uppdrag

Enligt det statliga ramavtalet Mediefrmedlingstjnster

Intervjuer med leverantrer

Mervrde fr de sprkriktningar som leverantrer erbjuder utver ska-sprk

Mervrde fr de mnesomrden som leverantren erbjuder utver ska-krav

Mervrde fr vilka/hur mnga tillkommande tjnster som leverantrer erbjuder

Kundportal med sker filhantering

IT-skerhet och sekretess

Rekryteringsprocess

Avvikelshantering

Kundnjdhet

Njdkundgaranti

6.2.15

15

Leverans m.m.

Leverantrer anger bl.a. fljande verktyg fr en bra skerhet: portal, krypterad

mail, FTP-server, tystnadsplikt, sekretess och god translatorssed.

Avropande myndigheter har under ramavtalsperioden efterfrgat skerhetsklass

2 och 3. Ingen avropande myndighet har efterfrgat SUA.

Behll nuvarande leveranstider. Infr eventuellt en kategori till - brdskande

leverans (med leverans inom 24-28 h).

Det r bra med avstmning mellan avropande myndighet och versttare, genom
projektledare, framfrallt vid strre uppdrag.

Utvrdera arbetsprov utifrn ex. vis verkshjd stilistik, tonalitet, mlgruppsanpassad m.m.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

32

Om avropande myndighet anvnder minnen behver leverantr f terkoppling

fr att inte ett eventuellt fel ska upprepas framver.

Det ska finnas mjlighet fr avropande myndighet att vid bestllning begra
testversttning efter ett visst antal sidor (vilket dock medfr att
versttningsuppdraget tar lngre tid och att priset blir hgre).

6.2.16

Prisjustering

Leverantrer har freslagit fljande index:

KPI

AKI (arbetskraftskostnadsindex) fr tjnstemn inom gruppen S (andra

servicefretag), med mjlighet att justera ven fr tjnstespecifika frndringar
som ligger utanfr leverantrens kontroll t.ex. frndrad skatt p
versttningstjnsten.

6.2.17

Milj- och kvalitetssystem (hllbarhet)

Ramavtalet versttningstjnster bedms inte ha ngon strre miljbelastande effekt.

Leverantrer har framstllt nskeml om att avropande myndigheter begrnsar sina
pappersutskick. Ngon leverantr har uppgett att enbart miljmrkt papper anvnds.

6.2.18

Uppfljning

Nedan framkommer ngra frslag vad gller uppfljning:

Stll tydliga krav p statistikrapportering ver avvikelser varje mnad (t.ex. ver
icke genomfrda uppdrag, frsenade leveranser, antal reklamationer,
terminologifel, sifferfel, icke-komplett leverans och andra sprkliga/grammatiska
brister).

Flj upp hur leverantrer har hanterat uppdragen och koppla med dynamisk
rangordning.

Flj upp att versttare utbildas, samt att certifiering enligt ISO 17100 eller
likvrdigt bibehlls.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

6.2.19

33

vrigt

Hr anges ngra av de vriga frslag som framkom vid leverantrsmtena:

Avropande myndigheter br i frsta hand enbart anvnda TR fr

pappersbestllningar, som behver stmplas och bestrykas. Inom specifika
omrden finns istllet professionella fackversttare (icke-auktoriserade), som
utfr den vervgande delen av versttning.

Om en leverantr har frdel av tidigare versttningar inom samma omrde och

sprkkombinationer, eller om texten r repetitiv ska avropande myndighet kunna
f rabatt.

Avropande myndighet ska ga rttigheter till text och minne.

Korrekturlsning av genomfrd versttning ska ing i priset fr versttningen.

Infr en njdkundgaranti om inte avropande myndighet r njd ska den f

pengarna tillbaka. Leverantr ska dock frst f mjlighet att rtta.

Hllbarhet

Ramavtalet versttningstjnster bedms inte ha ngon strre miljbelastande effekt.

versttare r enskilda fretagare som kan vara anknutna till en eller flera strre
leverantrer eller verka i ntverk med andra enskilda fretagare. Sammantaget medfr
detta att det freligger svrigheter att beakta sociala villkor vid en upphandling.

Andra upphandlingar inom omrdet

I Regeringskansliets upphandling av versttningstjnster UF2013/32325/UD PIK togs

srskild hnsyn till att skerstlla kvalitet i tjnsterna. Regeringskansliets upphandling
omfattade versttningstjnster frn svenska till engelska inom tre delomrden (juridik,
ekonomi och allmnna texter) och frn engelska till svenska inklusive sprkgranskning
av texter p svenska. D priserna var fasta utvrderades endast kvalitet. Detta gjordes
bl.a. genom att anbudsgivare fick styrka versttarnas kompetens med CV:n. Av de
anbudsgivare som uppfyllde alla stllda krav fick sedan de namngivna versttarna
genomfra ett arbetsprov som Regeringskansliet utvrderade och pongsatte. D
avropet sker genom dynamisk rangordning, vars rangordning utvrderas och revideras
av ramavtalsfrvaltarna varje halvr, fortskrider arbetet med att skerstlla god

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

34

Statens inkpscental

kvalitet ven efter att ramavtalsupphandlingen r genomfrd. De fasta priserna fr

samtliga delomrden i upphandlingen var:

Pris per ord, normal leverans

2,25 kr

Pris per ord, express leverans

3,35 kr

Pris per timme normal leverans

750 kr

Pris per timme, express leverans

1 125 kr

Elektroniska anbud

Statens inkpscentral anvnder sig av elektronisk upphandling och systemet Tendsign

fr hantering av alla upphandlingar, anskan, frfrgningsunderlag, anbud och avtal.
En upphandling inom ramavtalsomrdet kommer att genomfras i Tendsign. Avtal
kommer att signeras elektroniskt.

10

Skerhet

Verksamhet som omfattas av skerhetsskyddslagen (1996:627) ska ha det

skerhetsskydd som behvs med hnsyn till verksamhetens art, omfattning och vriga
omstndigheter. Ansvaret fr skerhetsskyddet ligger hos den som r
verksamhetsansvarig. Nr det i utfrandet av en tjnst frekommer uppgifter som med
hnsyn till rikets skerhet omfattas av sekretess (hemliga uppgifter) har staten,
kommunerna och landstingen ansvaret fr att det finns ett fullgott skerhetsskydd hos
leverantren.
Fr att tillgodose kravet p skerhetsskydd nr sdan verksamhet utfrs p uppdrag av
en myndighet, ska den uppdragsgivande myndigheten trffa ett skriftligt avtal
skerhetsskyddsavtal med ramavtalsleverantren om det skerhetsskydd som behvs i
det enskilda fallet. Vid de ramavtal dr behov av skerhetsavtal freligger br en sdan
mjlighet anges i ramavtalet.
Det kan finnas myndigheter som skulle behva specificera sdana krav p
skerhetsskydd vid avrop. Det kan drfr vara lmpligt att ha med mjligheten med
skerhetsskyddade avtal i de allmnna villkoren fr de myndigheter som anser sig ha ett
sdant behov.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

11

35

Rekommendation

D ramavtalsomrdet nyttjas av mnga myndigheter och 2014 omsatte 48 530 206 kr

samt att myndigheter i enktsvaren uttryckt att de r fortsatt intresserade av att
anvnda ramavtalet s r projektgruppens rekommendation att en upphandling br
genomfras.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

12

36

Kllfrteckning
12.1 Mte med myndigheter

Arbetsfrmedlingen

Frskringskassan

Justitiedepartementet

Kommerskollegium

Statens beredning fr medicinsk och social utvrdering

Trafikverket

Vetenskapsrdet

12.2 Mten med leverantrer

Semantix Eqvator AB

Space 360 AB

Sprkservice Sverige AB

Translator Scandinavia AB

12.3 Mten med branschorganisationer m.m.

Freningen Auktoriserade Translatorer - FAT

Kammarkollegiet, Rttsavdelningen

Sveriges fackversttarfrening - SF

12.4 Enktutskick till myndigheter

Enkten Enktunderskning gllande ramavtal versttningstjnster gick ut till 350
myndigheter och besvarades av 147 respondenter vilket ger en svarsfrekvens p 42 %.
Enkten var publicerad under tidsperioden 2015-05-04--22.

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster

Statens inkpscental

37

12.5 Referenslitteratur och andra kllor

Att upphandla versttningstjnster SF, http://www.sfoe.se/sidor/tank-pa-dettanar-du-koper-oversattning.aspx 2015-07-03
Befintligt ramavtal, http://avropa.se/ramavtal/ramavtalsomraden/Ovrigatjanster/Oversattningstjanster/ 2015-07-03
Frfrgningsunderlag frn Kammarkollegiet - versttningstjnster 2012
diarienummer 96-79-2011
Frfrgningsunderlag frn Regeringskansliet - versttningstjnster diarienummer UF
2013/32325/UD PIK
Goda rd till kpare av versttningar SF, http://www.sfoe.se/sidor/tank-pa-dettanar-du-koper-oversattning.aspx 2015-07-03
www.fat.se
www.sfoe.se

Diarienummer 96-64-2014 Frstudie versttningstjnster