kunskap om sprket, det vill sga sdant som r unikt fr svenskmnet

i skolan. Trots detta visar befintlig forskning att sprkliga delar av

gymnasieskolans svenskmne framstr som diffusa och tycks sakna
krna och teoretisk ram. Avhandlingen P jakt efter sprk. Om
sprkdelen i gymnasieskolans svenskmne. bygger p ett empiriskt
material som visar olika syn p sprk och sprkutveckling och som
exemplifierar sprkdelen i svenskundervisningen.
En bakgrund till underskningen utgrs av olika mnesuppfattningar
och hur de r relaterade till skolpolitiska frndringar. En annan
viktig utgngspunkt r Bernsteins pedagogiska teori med begrepp som
klassifikation och osynlig respektive synlig pedagogik.
Ett resultat r att svenskmnets inre klassifikation framstr som svag
r att en explicit undervisning kombinerad med ett otillrckligt
metasprk och ett frutsatt implicit lrande resulterar i en osynlig
pedagogik.
Resultaten pekar p att legitimering av sprkdelen och motivation fr

P j a k t efter spr k

genom att ett sprkvetenskapligt metasprk saknas. Ett annat resultat

den behver problematiseras i undervisningen. Svenskmnet mste

kunna tillmtesg elevernas nskeml om sprket som ett verktyg
fr det personliga projektet, samtidigt som de vrderingar som finns
i sprket och den verklighet som sprket konstruerar utmanas och
stlls under debatt.

isbn/issn 978-91-86295-11-0/1651-4513

205 06 Malm, Sweden

www.mah.se

malm h g s k ola 2 0 11

Malm hgskola

MALM S TUDIES IN EDUC ATIONAL SCIENCES N o 60, DOCTOR AL DISSERTATION IN EDUC ATION

sprk och sprkutveckling. Hr finns arbete med det egna sprket och

F redri k H ansson

Svenskmnet r brett och innehllsrikt. En av dess delar utgrs av

Fredrik Hansson
P jakt efter sprk
Om sprkdelen i gymnasieskolans svenskmne

PJAKTEFTERSPRK

MalmstudiesinEducationalSciencesNo60

CopyrightFredrikHansson2011
ISBN9789186295110
ISSN16514513
Holmbergs,Malm2011

FREDRIKHANSSON
PJAKTEFTERSPRK
Omsprkdelenigymnasieskolanssvenskmne.

Malmhgskola,2011
Lrarutbildningen

Publikationenfinnsvenelektroniskt,
sewww.mah.se/muep

INNEHLL

FRORD...............................................................................9
1UTGNGSPUNKTER........................................................11
1.1Svenskmnetsdelar.......................................................11
1.2Tidigareforskning..........................................................12
1.3Sprkdelenisvenskmnet...............................................19
1.4Frfrstelse.................................................................19
1.5Syfteochforskningsfrgor...............................................20
1.6Avhandlingensdisposition..............................................21
2TEORETISKAUTGNGSPUNKTER...................................23
2.1Idealtyper.....................................................................23
2.2mneskonceptionerifrndring......................................24
2.3Skola,individochmedborgare.......................................35
2.4Legitimeringochmotivation.............................................41
2.5Klassifikationochinramning............................................44
2.6Synligochosynligpedagogik.........................................45
2.7Genrepedagogiken........................................................49
2.8Criticalliteracy..............................................................54
2.9Kritikmotgenrepedagogiken.........................................57
2.10Genrepedagogikiindividualismenstid...........................59
2.11Vadrgenre?.............................................................61
3MATERIALOCHMETOD.................................................65
3.1Miljochdeltagare.......................................................65
3.1.1Skolan.....................................................................65
3.1.2Rektorerna...............................................................65
3.1.3Klasserna.................................................................66
3.1.4Lrarna....................................................................67
3.2Etiskavervganden......................................................68
3.3Materialochdokumentation............................................70

3.3.1Styrdokumentochlrobokstext....................................70
3.3.2Intervjuer.................................................................71
3.3.3Observationsanteckningar..........................................73
3.3.4Elevochlrartexter...................................................75
3.4Studienskaraktr...........................................................76
3.5Analysarbete.................................................................78
3.6SFGsomanalysredskap.................................................79
3.7Forskarrollochtrovrdighet.............................................83
4BILDERAVSVENSKMNET.............................................87
4.1Styrdokumenten.............................................................87
4.1.1Grundskolan............................................................88
4.1.2Gymnasieskolan.......................................................92
4.1.3Sammanfattning......................................................104
4.2Rektorerna..................................................................105
4.2.1RektorS.................................................................106
4.2.2RektorT.................................................................108
4.2.3Sammanfattning......................................................110
4.3Lrarna......................................................................110
4.3.1Frutsttningarfrlrarnasarbete............................110
4.3.2LrareS.................................................................111
4.3.3LrareT.................................................................114
4.3.4Sammanfattning......................................................118
4.4Eleverna.....................................................................118
4.5Lroboken..................................................................125
4.5.1Legitimeringochmotivationilroboken.....................128
4.5.2Klassifikationilroboken.........................................129
4.5.3Synenplrandeilroboken..................................132
4.5.4Sammanfattning......................................................133
4.6Enbildifleradimensioner............................................133
4.6.1Legitimeringochmotivation......................................133
4.6.2mnetsklassifikation...............................................134
4.6.3Lrandeochundervisning........................................135
4.6.4Skola,karrirochlrande.......................................136
5SPRKDELENIPRAKTIKEN...........................................141
5.1VadrSvenskaA?......................................................144
5.2Rttartt....................................................................146
5.3Attkommenterasprket................................................151
5.4Enlektionommeningsbyggnad.....................................160
5.5Vrstavideon..............................................................162
5.5.1Skildasprk...........................................................164

5.5.2Engagemangmedfrhinder.....................................165
5.6Skiftandegenrer..........................................................166
5.6.1Genredefinitioner....................................................168
5.6.2Genreskrivande......................................................173
5.6.3Skymdagenrer.......................................................183
5.7Svenskanutanfrsvenskan............................................184
5.8Kontrast:enlektionibegrepp........................................189
5.9Konklusioner...............................................................192
6DENOSYNLIGASPRKDELEN......................................195
6.1Svenskmnetssprkdel.................................................195
6.1.1Sprkdelensomidealtyp..........................................195
6.1.2Sprkdelensompraxis............................................197
6.2Olikaperspektivolikaidealtyper.................................198
6.3Ettosynligtsprk.........................................................199
6.4Implikationerfrmneochforskning..............................201
6.4.1Frslagtillfortsattforskning......................................201
6.4.2Sprketisvenskmnet.............................................203
6.5Pjakteftersprk........................................................206
SUMMARY.......................................................................207
REFERENSER....................................................................215
BILAGOR..........................................................................227
Bilaga1,mejladeintervjupunktertillrektorerna.....................227
Bilaga2,stdvidintervjuermedrektorer.............................228
Bilaga3,mejladeintervjupunktertilllrarna.........................229
Bilaga4,stdvidintervjuermedlrare................................230
Bilaga5,stdvidintervjuermedelever................................232
Bilaga6,syftesbeskrivningfrmnetSvenska.......................233
Bilaga7,rekonstruktionavsyftesbeskrivning.........................235
Bilaga8,frgortillVrstasprket.......................................237
Bilaga9,lrobokensutvrderings.43................................239

FRORD

AttskrivaenavhandlingiforskningsmiljnSvenskameddidaktisk
inriktning vidLundsuniversitetochMalmhgskola rensocial
process.Idetarbetetharseminariernautgjortdenenagrundfrut
sttningen.Hrhariderochtexterlagtsfram,kommenteratsoch
utvecklatsienandaavgenerositetochhjlpsamhetochmedett
brinnandeintressefrutvecklingavsvenskmnetiheladessbredd.
Attomnmnaalladedoktoranderochforskaresompsvishar
bidragittillminavhandlingskulleinnebraenriskattglmman
gonjaghoppasdrfrattniallanjerermedettkollektivttack.
Dockvilljaguttryckligentackaslutlsaren,EdmundKnutas,fren
synnerligenkonstruktivlsningavmintext.
Denandragrundfrutsttningenharutgjortsavettstarktstd
genomminahandledare,JanSvenssonochKatarinaLundin.Tiller
villjaguttryckamintacksamhetfrdetengagemangmedvilketni
undernstanfemrharfljtmighelavgengenomforskarutbild
ningen.
Sist,meninteminst:Eleveritvgymnasieklasserltsigobserve
rasochintervjuasochverlmnadesinaalster;alltdettautantan
kepegennytta.Tvlrareppnadesinaklassrumfrmig,avsat
tetidochutsattesigfrgranskningfrattbidratillforskningen.
Frdennaidealismochdettamodvilljaguttryckaettsrskiltstort
tack.
Helsingborgimars2011

FredrikHansson

10

1UTGNGSPUNKTER

1.1Svenskmnetsdelar
Svenskmnetrenkonstruktion.Vilkadelardennaskabestav
ochvilkenbetydelsedeskatillmtasifrhllandetillvarandrar
pintetsttgivet(set.ex.JanThavenius1999a).Konstruktionen
definierasochomdefinierasstndigt,idensvenskmnesdidaktiska
praktiken och i samband med utformning av styrdokument. Ett
sttattmycketvergripandedefinieramnetrattpstattdet
bestravtvdelar,nmligenlitteraturochsprk.Utifrnensdan
uppdelningrmittforskningsintressesprkdelenigymnasieskolans
svenskmne. Uppdelningen i litteratur och sprk grtillbaka till
traditionenattutbildasvensklrareinomdetvakademiskaomr
denalitteraturvetenskapochnordiskasprk(ellersvenskasprket).
Tudelningen r problematisk, inte minst drfr att den ltt fr
svenskmnetigymnasieskolanattframstsomett(ellertv)lgre
universitetsmne(n),vilketfrkonsekvenserfrutformningavm
netiteoriochipraktik.Ettannatproblemmedtudelningenratt
denintespeglarbreddenidetnutidasvenskmnet. Med vidgade
sprkochtextbegrepp1frsvenskmnetnyasidorsomvettermot
exempelviskommunikationsochmedievetenskap.
Uppdelningen kan dock tjna sitt syfte,menar jag, genom att
hjlpatillattfokuserasdantsommanvilllyftaframtilldiskus
sion. Svenskmnesdidaktiskforskninguppvisarjustsdanavalav
1

Ett vidgat sprk och textbegrepp innebr att inte endast litteratur och
samtalutanvenbild,dans,drama,filmochrrelsesessommeningsska
pande kommunikation (Caroline Liberg et al. 2007:8). I dessa vidgade
sprkochtextbegreppinkluderasocksskalladenyamedier,exempelvis
datorer,ochsdantsomtraditionelltrknassompopulrkultur(a.a.:11).
Drmedkommerstudieravsprkochtexterocksattinkluderayttringari
dessamedier,exempelvisbloggar,chattochwebbsidor.

11

omrdesomskabelysas.Ettomrderlitteraturundervisningoch
dessfrutsttningar(set.ex.BengtLinnr1984;EvaHultin2006).
Andra utgrs av skrivundervisning (se t.ex. Suzanne Parmenius
Swrd2008;MariaWestman2009),muntlighet(set.ex.AnnePal
mr2008a; CeciliaOlssonJers2010),lyssnande(KentAdelmann
2002)ellersakprosalsning(AnitaNorlund2009).Andraforskare
harundersktsvenskmneturettbredareperspektiv(set.ex.Gun
Malmgren1992; LottaBergman2007)ellerblickatbaktutifrn
efterfljandehgskoleutbildning(SofiaAsk2005,2007).Ettbrett
upplagt bidrag till svenskmnesforskningen utgrs av Edmund
Knutas(2008)avhandlingomsvenskmnetsutvecklingefterochi
ochmedskolreformen1994.FrminegendelharjustKnutasstu
dieinspirerat,framfralltgenomattaktualiserafrgoromsvensk
mnetsinnehllochavgrnsningarochfrauppdessapettver
gripande, samhlleligt plan.Ifljandeavsnittredogrjagfrden
svenskmnesdidaktiskaforskningsomjagmenarkanrelaterasspe
ciellttillensprkligdelavgymnasieskolanssvenskmne.

1.2Tidigareforskning
Svenskmnetsinnehllochhurdetdefinierasharstuderatspflera
hll. Knutas (2008:260) finner bl.a. att svenskmnets innehll
framstrsomoklartdintegrationskermedandramnenutifrn
strre, samhllsrelaterade frgor (t.ex. krig och vld). Knutas
(a.a.:281) menar ven att kursplanerna i sig innehller en svag
klassifikation(seavsnitt2.5nedan)ochoklaraformuleringar,vil
ketledertilloskerhethoslrarna.Knutas(a.a.:282)konstaterar
att[]mnesgrnsernarvagaochlraregerolikauttryckfrvad
somrsvenskaiskolan.venNorlund(2009)gerfleraexempel
phurensvagklassifikationavsvenskmnetframtrder.Lrarna
anser att styrdokumenten r diffusa (a.a.:190) och gymnasiesko
lans svenskmne upplevs inte som ngot nytt i jmfrelse med
grundskolans(a.a.:107),lrarnaanserattelevernasordfrrdinte

12

omfattar analytiska begreppstermer, det vill sga metasprk2

(a.a.:108)ochelevernatycks,enligtlrarna,varainskoladeiettall
mntochpersonligttyckandeddetgllertexter,ngotsomlrar
namenarmjligtviskanberopbehandlingenavsknlitteraturp
grundskolan. Norlund(a.a.:177)serisittmaterialentonviktvid
detpersonliga(gentemotdetkritiska)iexempelvisuppgiftsformu
leringarochsersambandmedenliberalprogressivtfrgadsyn
(a.a.:179)dridentifikationblirettavmlenfrundervisningen.
Som Norlund (a.a.:180) ppekar r undervisningen pverkad av
allmnnatendensersombl.a.individualism,narcissismochunder
visningsomterapi.INorlundsmaterialfinnsockslrarsiktenatt
huvudmannenrmerintresseradavppappretgodaresultat(det
villsgahgandelgodknda)nkvalitet.
mneskonceptioner(inklusivedetlgrerespektivehgresvensk
mnet; seavsnitt2.2nedan)haranvntssomanalyskategorierav
Bergman (2007) och Hultin (2006). Bdagr ocks analyserav
styrdokument.Hultin(2006)underskerkursplanernaiSvenskaA
ochSvenskaBmedutgngspunktidelsdetremneskonceptioner
na,delsteman,exempelvisSprk.AttdetNorlund(2009)isinav
handlingserexempelprettlgrerespektiveetthgresvenskm
nestrklart;eleverpstudiefrberedandeprogramantasutveckla
frmganattskrivaen argumenterandedebattartikel,medandet
eleverpyrkesfrberedandeprogramantasuppnutifrnsakpro
salsningendastrenvardagligtfrgadtextproduktionutanrefe
rensertilllstatexter(a.a.:199).Norlund(a.a.:205)rkritisktill
anvndningen av mneskonceptionerna somanalyskategorier.En
avhennesmotiveringarrattavvisandetavfrdighetstrningriske
rarattmedfraettavvisandeocksavmetasprkligaresonemang 3,
ochhonmenarvidareatterfarenhetspedagogikenserutattvackla
mellanenradikalochenliberalprogressivpedagogik(ibid.).Styr
dokumentenfrsvenskmnetharocksundersktsutanattsttasi
direktsambandmedngonstuderadundervisningspraktik.Sdana
studierharutfrtsavbl.a.StaffanHellberg(2002,2008).Jagter
2

Medmetasprkavserjagsprkomsprkiformavsprkvetenskapligabe
grepp som skiljer sig frn vardagssprket. Liberg (2010:85) definierar
svenskmnetsmetasprksomettsprkfrattkunnareflekteraochgra
sigmedvetenomsprkligaaspekter.Palmr(2008b:7)talart.ex.omkun
skaper om sprk som en metaniv och om metasprklig medvetenhet
(a.a.:29)ochmetasprkligafenomen(a.a.:32).
JfrPalmr2008a.

13

kommermedkommentarertillbefintligforskningisambandmed
minegenanalysavstyrdokument(seavsnitt4.1nedan).
Iflerastudieravsvenskmnetspraktikframkommerexempelp
eleverssynp svenskmnet. IBergmans (2002) underskning r
elevernagenomgendepositivatillfrdighetstrningisprkligade
laravsvenskmnet,ochdevilluttryckligenkunnabehrskaspr
ket som vuxna vid exempelvis en anstllningsintervju (a.a.:169).
Bergmanstuderarbl.a.undervisningenietttemaarbeteomsprk
ochiakttardrvidlaghurlrarensinledandeambitioneromdiskus
sionerutifrnsprketsroll(makt,perspektivetc.)gradvis(ochinte
minstavpraktiskaskl)ersttsavettuppgiftslsandedreleverna
intareninstrumentellhllning(a.a.:257;jfravsnitt2.4nedan).Un
dervisningen blir hrigenom mer lromedelsstyrd. Lraren har
svrtattfrankrainnehllethoseleverna(detvillsgaattmotivera
dem), vilket leder till hgre grad av lrarstyrning. Bergman
(a.a.:271)talaromelevernaskursplanochmenardhureleven
frstrochkanfrhllasigtilldetsomundervisningenerbjuder.
Elevernahareftertolikauppfattningomvaddeharlrtsig,men
ingenavdeintervjuadetarupplrarensinledandefrgoromolika
perspektivpsprk(a.a.:272).JagtolkarBergmansresultats,att
elevernaharambitionerbetrffandesprk,ambitionersomsvensk
undervisningen inte frmr infria. ven hos Parmenius Swrd
(2008)finnsexempelpeleversambitionerellernskemlbe
trffandesvenskmnet.Enelevsomrmycketaktivbdesomlsa
reochskrivarevilllrasighurmanskriver(a.a.:171);enannan
elevserskrivandetsomettredskapfratttnkaellersomettme
delfrattinformeraskrivandetmstehaenfunktion(a.a.:219).
DParmeniusSwrdsammanfattarelevernasfrslagskriverhon
ommetakunskapfranalysochkritiskgranskningochstilvari
ation fr mjlighet till alternativ, text och genremedvetenhet
(a.a.:224).
Ibefintligsvenskmnesdidaktiskforskningtycksundervisningens
karaktravattvaraexplicit,detvillsgaattundervisningensml
ochstegrutsagda,ellerimplicit,detvillsgaattundervisningens
mlochsteginteklargrs,utgraenspringandepunkt.Detsamma
gllerlrandetskaraktravexplicit,detvillsgaattlrandetlyfts
uppochblirfremlfrreflektion, ellerimplicit, detvillsga att
lrandeskerutanattdetblirfremlfrreflektion.Betrffandeex
14

plicit undervisning om sprk inom svenskmnets ram ligger det

nratillhandsattunderskahanteringenavgrammatik.Gramma
tikeninomsvenskmnetromtvistad,bdenrdetglleromfng
ochutformningochnrdetgllernytta;set.ex.LenaBostrm&
Gunlg Josefsson(2006)frenversiktverolikaargumentfr
grammatikundervisning. Med ett lite vidare perspektiv kan man
talaommetasprk,ettbegreppsomintelikalttlsertankebanor
nakringdentraditionellaskolgrammatiken.Iminlicentiatavhand
ling(Fredrik Hansson2009)underskerjagelevershanteringav
metasprkvidtextanalys.Minstudievisarbl.a.attelevernainte
uttrycker ngot metasprk som i sprkvetenskapliga termer kan
fngadeintressantaiakttagelserdegrvidsittarbetemedupp
giftstexten.Ienunderskningavskrivandeinaturorienterandem
nenibl.a.skolr8konstaterarsaafGeijerstam(2006)attdeian
sprktagnasprkligastrategiernarfrhllandevisouttalade,och
honskriver(a.a.:168):Genomettmetasprkfratttalaomtexter
ochskrivandeinaturorienterandemnenskapasenbttremjlig
hetattutnyttjaskrivandetsomverktygfrlrande. En speciell
vinklingaveneventuellanvndningavmetasprkfinnshosGrel
BergmanClaeson(2003)somunderskertresvensklraressttatt
kommentera gymnasieelevers skrivuppgifter. BergmanClaeson
(a.a.:23ff.)urskiljertvlrarpositioner,nmligen denkorrigeran
de normvktare respektive den kommunicerande responsgivaren
ochnoterarlivsstyrkanidentraditionellamodellenmedspeciella
rttningsmarkeringar.Trotsdettarihennesstudieanvndningen
av grammatiska termer pfallande f (a.a.:72) och Berg
manClaesonskriver:
Kategoribeteckningarocholikaslagsteckengerlrareochele
vermjlighettillsnabbmetasprkligkommunikation.Ismsta
fallkandettafrlrarnasdelinnebramekaniskrttningoch
frelevernakryptiska,ointressantameddelanden.Ibstafall
kanmetodenvaraettfungerandehjlpmedelidenviktigakom
munikationen kring textbearbetning. (BergmanClaeson
2003:73)

JagtolkarBergmanClaesons,attdetproblematiskaliggeri den
roll metasprket tilldelas,inteiden potential somettmetasprk
har.
15

Ifreliggandeavhandlingfinnsfleraredogrelserfrskrivarbete
som exempel p aktiviteter som faller inom vad jag kallar den
sprkligadelenavsvenskmnet(ellerinomkursenSvenskaA).Be
trffande gymnasieelevers skrivande har Catharina Nystrm
(2000)bl.a.visatattskolskrivandetrganskatraditionelltstillvi
daattdetrknutettillsinegenkontext,skola.Hrskrivsslunda
framfralltutredandeuppsatsochfaktaredovisningochgenreut
vecklingenhoselevernatycksvaraliten(a.a.:232).Sakenblirinte
bttre av att dessa skolinterna genrers struktur inte diskuteras
(a.a.:233). Nystrm (a.a.:240) talar om en huvudsakligen tyst
textkunskap och pekar srskilt p att skolans kommunikativa
villkorrkompliceradeochatttexternassyfteochmottagaredr
froftaintedefinieras(a.a.:233).Nystrm(a.a.:234)villdock(i
polemikmotEvastlundStjrnegrdh1997)intefrhandlabort
genreperspektivet eftersom elevernaska frvrva skrivfrmga
somrrelevantilivetefterskolan(ibid.).venBergmanClaeson
(2003:81)serproblemmedskolkontexten:Ettaldrigsvlskrivet
debattinlgg fr publicering i Aftonbladet r alltid frst och
frmstenlsningpuppgiftB1idetnationellaprovetsskriftliga
del,skrivenfrattuppfyllavissabetygskriterier,intefrattpubli
ceras i kvllspressen.. BergmanClaeson konstaterar att skolan
knappastkanerbjudadeinlrningsmiljersomimplicitledertill
insocialiseringivissagenrer(jfr avsnitt2.11nedan; Mona Blsj
2004;AnnBlckert2010)vilkettalarfrenexplicitundervisning
avgenrer.
Skrivundervisningen i gymnasieskolan r temat fr Parmenius
Swrdsavhandling(2008).Ettavhennesresultatrattelevernaef
terfrgarsprkligtrelateradekunskaper:Detfrefallerfinnasett
behovavattfkunskapomsprkochtextochutvecklaettme
taperspektivsamtidigtsomdetrviktigtattvaochgrajmfrel
ser mellan olika texter och drigenom utveckla sprklig och
genre/stilmssigmedvetenhet(a.a.:207).Enintressantiakttagelse
rattelevernaiParmeniusSwrdsunderskninguttryckerattde
frvntasskrivautanegentligskrivundervisning.Deanserattde
harutvecklatsmenkaninteangehuruvidadetrsvenskundervis
ningensfrtjnst(a.a.:220).ParmeniusSwrd(a.a.:225)skriveratt
[s]ynenpsprkutgr[...]frnfrestllningenatteleverautoma
tisktochpegenhandkanutvecklasittsprkochsittskrivande.
16

Westman (2009:28) menar att den svenska skrivpedagogiken till

stor del fortfarande r expressionistisk, vilket innebr att eleven
skafanvndasinaegnaerfarenheterochuttryckasigsjlvmed
egnasprkligauttryck.Isinstudieavskrivandeitvgymnasieklas
serkonstaterarWestman(a.a.:189)attelevernaanammareng
rakultur,druppgifterskrivsenbartfrattlmnasinochbetyg
sttas,medanresponsochbearbetningdremotlysermedsinfrn
varo.4Westman(a.a.:190)serocksatt[s]krivandettasfrgiveti
skolan,vilketledertillattvarkeneleverellerlrareingonhgre
grad reflekterar ver det skrivande som sker eller ser skrivande
somettmedvetetredskapfrlrande.
Uppgiftslsandeutan(tillrcklig)trningrocksframtrdande
i Olsson Jers (2010:112 f.) studie av undervisning om muntlig
framstllningiengymnasieklassunderettlsr.ElevernaiOlsson
Jersunderskningefterfrgarkunskaper(a.a.:113,142),menele
verochlrareserolikapfrhllandetmellankunskaperochtr
ningellervana:Elevernauttryckeriintervjuerattdesaknarkun
skaptrotsvanaochlrarenuppfattarattdeharkunskap tackvare
vana(a.a.:119).OlssonJers(a.a.:120)talaromrutinochinstru
mentellinstllningtillmuntligframstllningochmenarattsvll
raresomelevertroligensaknarmetasprkfrattkunnatalaom
denaktuellaundervisningen.Lrarenltervardagligauttrycksom
bra fungera som vikarierande metasprk (jfr Hansson 2009).
OlssonJersvisarhurdennastrategibl.a.ledertillinlsningivad
honkallarettversalutogentfrhllningsstt(2010:192)efter
somvidarekonkretiseringavomdmenaintekanskeutansprkli
gaverktyg.Exempelgesockspattelevernaintekanskiljapde
olika begrepp som r satta i arbete, t.ex. tes och argument
(a.a.:223ff.).DetOlssonJerspekarprattlrareocheleverms
te kunna verbalisera de olika deloperationerna (a.a.:263), och
hon efterlyser undervisning om teorierna som br praktiken
(a.a.:264).EnintressantiakttagelseavOlssonJersrocksatten
stordelavarbetetmeduppgifterimuntligframstllningbefinner
sigpvadhonkallarenosynlig,globalniv(a.a.:68).Hrfinns
exempelvisvalsomtalarengrifrhllandetillsituationochsyfte.
4

Uttrycket grakultur harWestman vertagitfrnSolveig Hammarbck

(1989).

17

Enbetydandedelavgymnasieelevernaiminstudierrimligtvis
inriktadepfortsattastudier.5 IParmeniusSwrdsunderskning
tycksemellertid sambandetmellansvenskmnetochframtidastu
dier saknas i den studerade undervisningspraktiken. Parmenius
Swrd(a.a.:223) skriver:Ingenelevkopplarihopdetskrivande
somskerisvenskmnetmedettskrivandeinom universiteteller
hgskola.Stadievergngenfrngymnasieskolatillhgskolahar
studeratsurettskrivperspektivavAsk(2007).Denyastudenter
som Ask intervjuar menar alla att gymnasieskolans svenskmne
inteharfrberettdeminfrdennavergngitillrckligthggrad
(a.a.:156),ochAskpekarutifrnanalyseradestudenttextersrskilt
utbristernaidiskursmedvetenhetochkritiskanalytiskkompetens
(ibid.).Asksersvrigheteriatttrnaakademisktskrivandeigym
nasieskolan,menhonmenar(a.a.:170)attutvecklingavettkor
rekt,offentligtsprkmedgodtextbindningochfungerandedispo
sitionrengodfrberedelsefrhgrestudier.
Denovanredovisadeforskningentydersammantagetpattde
sprkligadelarnaavsvenskmnetlegitimerasochmotiveraspoli
kastt.Denvisarocksattexplicitundervisningomsprketinte
harngonstarkstllningutomidefallisoleradfrdighetstrning
kring traditionell skolgrammatik bedrivs. Ngot metasprk som
genomgendefungerarsomstdiolikasprkdidaktiskasamman
hang,exempelvisskrivtrning, tycksintefinnas. verhuvudtaget
framstrinteundervisningensomsrskiltexplicitidenbemrkel
senattsvlmlochredskapsomutgngspunkterochvrderingar
blottlggsienfrelevenmedvetenutvecklingsprocess.Ienstudie
avinvandradeeleversupplevelseravsvenskskolabetecknarMeta
Cederberg(2006:141)undervisningensomsvagtklassificerad,och
avresonemangetkanmanutlsamjlighetenattdettarngotty
pisktfrsvenskskola(a.a.:213).Dettatyderisfallpatteven
tuellaproblem medsvenskundervisningen ingriettstrreskol
sammanhang,ngotsomnaturligtvisrsvrtattfngaienenskild
avhandling,mensompekarpbehovavytterligareforskning.

18

18 avde51 elevernagrpSamhllsprogrammet,menpeninriktning
som frmst syftartillegetfretagandeelleranstllning.vriga33elever
grpTeknikprogrammet.AvdessaharflertaletinriktningenArkitektur,
vilkenfrberederinfrvidarestudier.

1.3Sprkdelenisvenskmnet
Redovisningenovanvisarexempelphurforskningkanlyftafram
delar av svenskmnet som p ngot stt handlar om sprk och
sprkutveckling.Enutgngspunktfrminavhandlingrattsprk
delen mste definierasutifrnempirin.Varjelraretolkarstyrdo
kumentochutformarsinundervisningmedhnsyntilldenaktuella
situationendrelevernamedsinaolikabehov,frutsttningaroch
nskeml givetvis spelar den strsta rollen. Sprk, sprket eller
sprkdelenisvenskmnetdefinierasalltslpandeavdeindivider,
t.ex.elever,lrareochrektorer,somrinvolveradeiundervisning
enochdetexter,t.ex.kursplaner och lromedel,somravsedda
att varatillhjlpochsomfrsinbetydelsegenomdeinvolverade
personernastolkning.Begreppetsprkanvndsemellertidvenav
migt.ex.djaggenomfrintervjuer.Medsprkisvenskmnetav
serjagddetsvenskasprket,nrmarebestmtenformavoffent
ligsvenskasomkanantasutgra frebild ochnormbetrffande
undervisning p studiefrberedande program och som fr antas
varaefterstrvansvrdfreleverna.

1.4Frfrstelse
Mittbidragtillbefintligforskning rattkompletteradengenom
att med ett nedslag p en gymnasieskola i Sverige underska
svenskmnetssprkdelssomdenframtrderistyrdokument,iin
tervjuermed ngraelever,lrareochrektorer, ilrobokstext och
veniobserveradsvenskmnespraktik.Jaghargttinidennaun
derskningmedenfrfrstelsebaseradpbefintligsvenskmnes
didaktiskforskninginriktadmotgymnasieskolan.Dennaforskning
uppvisarenbdemngfacetteradochproblematiskbild.Styrdoku
mentenharhittillsgivitlrarenenbetydandefrihetattutifrn
sin tolkning utforma undervisningen, samtidigt som traditionens
maktharvisatsigvarastor.Sdanatraditionelladragharuttryckts
idensvenskmnesdidaktiskaforskningengenomappliceringavde
s kallade mneskonceptionerna och innebr att svenskmnets
praxisutformasutifrnlraresuppfattningaromviktenavexem
pelvisformaliseradfrdighetstrningellerrealiseringenavenan

19

nantypavsvenskmnefreleverpyrkesfrberedandeprogram.6
Generellttycksmnet,ssomdetframtrderiforskningen,sakna
definieradkrnaochteoretiskram, ochsprkdelenisvenskmnet
framstrsomdiffus.
Jagharocksgenomfrtminunderskning medettideologiskt
baseratkritisktperspektiv.7Detinnebrattjagfrnbrjanharom
fattattankenattsvenskmnesdidaktiskafrgorkanochbrrelate
rastillgrundlggandeideologiskastndpunkter,vilkakanochbr
ifrgasttas.Minambitionrattplacerasprkdelenisvenskmnet
ochdessutformningiettstrreideologisktsammanhanggenomatt
problematiseragrundlggandedidaktiskaval.Psvishoppasjag
attavhandlingenkanblitillgagnsvlfrdenenskildesvensklra
rensreflektionversinprofessionsomfrdenutbildningspolitiska
debatten och fr densvenskmnesdidaktiskaforskningensoms
dan.

1.5Syfteochforskningsfrgor
Syftet medavhandlingen ratt medhjlpavanalysavfrestll
ningarochpraktikbeskrivaochproblematiserasprkdelenigym
nasieskolans svenskmne. I denna vida formulering urskiljer jag
fljandeforskningsfrgor:
1. Vilka olika idealtypiska bilder av det sprkliga stoffet i
svenskmnetframtrderistyrdokument,hosskolledare,hos
lrare,ilrobokochhoselever?Idennafrgainnefattarjag
olika legitimeringaroch motiveringaroch inbegriperps
stt en didaktisk varfrfrga, formulerad ur olika
perspektiv.
2. Hur r den praxis som framtrder i avhandlingens
undervisningsbeskrivning relaterad till olika idealtypiska
bilder? Jag avser hr dels sdana som framkommer i
analysen utifrn den frsta forskningsfrgan, allts
6

20

Underperioden19942011innehllsvlstudie somyrkesfrberedande
gymnasieprogramsammakrnmneskurserimnetSvenska,ochbdaty
pernaavprogramgavgrundlggandebehrighetfrvidarehgskolestudi
er.
Medideologiavserjag ett sammanhngandesystemav(politiska)ider
ochvrderingarsompettvergripandesttstyrverksamhete.d.(Natio
nalencyklopedinsinternettjnst2010).

idealtypiska bilder i styrdokument, hos skolledare, hos

lrare,ilrobokochhoselever,delssdanasomredovisasi
formavteoribakgrund.
3. Vilka mnesdidaktiska implikationer kan utlsas ur
analysen?
Denfrstafrganavhandlasgenomenanalysavstyrdokument,l
robok ochintervjuer,denandragenomanalysavundervisnings
praktik.Dentredjefrganbehandlasgenomattdetidigarerelate
rastillvarandraochtillbefintligforskning .

1.6Avhandlingensdisposition
Ikapitel2nedanpresenterasfrstdenteoriochdentidigareforsk
ningsomkommittillanvndningiavhandlingsarbetet.Drefterre
dovisasikapitel3underskningensmaterialochdemetoderjag
haranvntmigav.Denfrstaforskningsfrgan,vilkaolikaidealty
piska bilder av det sprkliga stoffet i svenskmnet framtrder i
styrdokument,hosskolledare,hoslrare,ilrobokochhoselever,
avhandlassedanikapitel4. Denandraforskningsfrgan, hurr
denpraxissomframtrderiavhandlingensundervisningsbeskriv
ningrelateradtillolikaidealtypiskabilder, avhandlas ikapitel5.
Dentredjefrgan,vilkamnesdidaktiskaimplikationerkanutlsas
uranalysen,inbegripermintolkningavresultatenochbehandlasi
detavslutandekapitel6.

21

22

2TEORETISKAUTGNGSPUNKTER

Idettakapitelredogrjagfrstfrolikautformningaravsvensk
mnetochhurdekanhrledastillolikapedagogiskaideal.Jagst
terocksindenframskrivnautvecklingeniettstrreideologiskt
perspektiv.Drefterdefinierarjagbegreppsomkanbelysaminem
piri.Ikapitlettasskrivpedagogikuppsomexempelpsdantsom
srskiltberrdensprkligadelenavsvenskmnet,ochjagredovi
sardrfrgenrepedagogikensframvxtochstllningstaganden.

2.1Idealtyper
Idennaavhandlinganvnderjagtvtyperavmaterial.Dethandlar
dels om texter om sprket8, dels om en studerad undervisnings
praktik.Djagbeskriverochtolkarmaterialetspeglarjagdetmot
modellerfrundervisning.Ensdanmodellrhypotetiskochren
odladochutgrpssttenidealtyp,ettbegreppsomlanserades
ochanvndesav Max Weber(t.ex.Weber (1978a).Idealtypkan
definierassomettbegreppkonstrueratavforskarenfrattfnga
deviktigasteegenskapernahosettstuderatsocialtfenomen(Geor
geRitzer1996:118).Weber([1978b:214)skriver:Sharpdifferen
tiationinconcretefactisoftenimpossible,butthismakesclarityin
theanalyticaldistinctionsallthemoreimportant. Detrintes
attforskarensjlvkonstruerarsinaidealtyperfrattsedangut
pfltetochanvndadem.Istllethrledsenidealtypinduktivtur
empiri.Dettainnebrinteattdeskaspeglaverklighetenexakt;de
ska snarare vara onesided exaggerations (based on the resear
chersinterests)oftheessenceofwhatgoesonintherealworld
8

Hravserjagtexterividgadbemrkelse,detvillsgavenintervjuer.

23

(Ritzer1996:119).Detrviktigtattppekaattdetinteliggern
gonvrderingianvndandetavenidealtyp.Idealtyperskasessom
mentalpicturesthatdefinethecentralaspectsofaconcept(W.
Lawrence Neuman2006:55). Deanvndsfrattspeglaenverk
samhetpssttattdetsomstuderaskanbeskrivasochfrklarasi
frhllandetillidealtypen,ellersomNeuman(a.a.:468)uttrycker
det:Theidealtypebecomesafoilagainstwhichuniquecontextu
alfeaturescanbemoreeasilyseen.Idealtyperrhellerintestatis
ka;itaktmedsamhlleligafrndringarmsteocksnyatypologi
er,nyaidealtyper,skapasfrattmotsvaraverklighetsomskastu
deras(Ritzer1996:119).
Bruketavidealtyperkanalltsappliceraspettmaterialavdet
slagsomdennaavhandlingbyggerp:empirimedtexteromun
dervisningsamtenstuderadundervisningspraktik.Ikapitel4och5
betecknarjagslundamittmaterialiidealtypiskakategorier,ochi
detfljandeavsnittetredogrjagfridealtypiskabilderavsvensk
mnet.

2.2mneskonceptionerifrndring
Dettaavsnittbehandlarmneskonceptionerochdrmedbeslktade
begrepp. Jag redogr fr, resonerar om och problematiserar an
vndningenavbegreppeninomdensvenskmnesdidaktiskaforsk
ningen.Jagtematiserarsedansynenpvadelevensindividuellaut
vecklingegentligenskaledatill.Frenhistoriskgenomgngom
svenskmnet,set.ex.Thavenius1981och1999asamtKerstinBer
g2005.
Svenskmnethargenomhistoriendefinieratspolikastt,is
vl styrdokument som i diskussioner och i praxis. Thavenius
(1999c:16f.)menarattuttalandenommnetegentligensgervad
ngonmenarattmnetbrinnehllaochutformas.PerOlovSved
ner(1999:17)menarattvarjelrareskaparsinegen mnesprofil
utifrn ambitioner omfrdigheter,kreativitet,kunskaper,attityd,
medvetenhet,bildningochideologi.Hankonstaterarvidare(ibid.)
attmanisvenskmnetkanarbetamedettinnehllsomkankallas
mnesspecifikt(sprkutveckling,litteraturochsprksettfrnolika
synpunkter),menmankanocksanvndadessamnesspecifikain
24

slag i syfte att uppn ngot annat (livskunskap, ideologi

verfring).
UtifrnettstudiumavlromedelfrgrundskolanserLarsGran
Malmgren(1996)olikamnsterellerparadigmtrdafram:
Frestllningarinomettparadigmhngersamman.Dvitalar
omolika[svensk]mnenfrutsttervialltsettenhetligtmns
teravfrestllningarochantagandenomvadsom rviktigt,
vadsomrundervisningenssyfteosv.Mankantalaomsam
manhngandeuppfattningarommodersmlsundervisningsom
vilarputtaladeellerdoldafrutsttningaravolikaslag,tex
antagandenomsprkutvecklingsomformaliseringellerfunktio
nalisering.(L.G.Malmgren1996:87)

Utifrndennadefinitionochgenomstudiumavgrundskolelrome
delidentifierarL.G.Malmgren(a.a.:87)treolikamnenochm
nesuppfattningar,nmligensvenskasomfrdighetsmne,svenska
som litteraturhistoriskt bildningsmne och svenska som erfaren
hetspedagogisktmne.9Dessamneskonceptionerrgivetvisideal
typer,ochL.G.Malmgrenppekarsjlvattdethandlaromteore
tiska konstruktioner och att de frmodligen blandas i undervis
ningspraktiken,venomlrarenstrvartettvissthll.Ienunder
skningavkursplanearbeteochdebattblandsvensklraredden
sammanhllnagymnasieskolaninfrdesmedlroplanernafrgym
nasiet1965, frfackskolan1965 och frgymnasieskolan197010
identifierarG.Malmgren(1992:33ff.)tvolikasvenskmnen.Det
enaretthgresvenskmnefrgymnasiet(iLgy65)ochdetreri
galinjerna(iLgy70).Dettamnekaraktriserasavlitteraturhisto
ria,litterrabegrepp,personlighetsutvecklinggenomlitteraturarbe
tesamtuppsatsskrivning.Detandramnetrettlgresvenskmne
frfackskolan (iLfa65) ochdetvrigaochpraktiskalinjerna (i
Lgy70).Dettamnebetonarbasfrdigheterochsprkligavning
ar.Detrintesvrtattdraparallellermellanenasidandethgre
svenskmnet och svenska som litteraturhistoriskt bildningsmne
och,andrasidan,detlgresvenskmnetochsvenskasomfrdig
9
10

Berg(2005:41)skriverattdetremneskonceptionernatogsframinom
PedagogiskagruppeniLund.
Lroplanernafrgymnasietfrn1965,frfackskolan1965ochfrgym
nasieskolanfrn1970frkortasfortsttningsvisLgy65,Lfa65respektive
Lgy70.

25

hetsmne.Hultin(2006:56)grensdankoppling,menskiljerp
L.G.MalmgrensteoretiskakonstruktionochG.Malmgrenshis
toriskabeskrivning.Bdatypernaavsvenskmnesbeskrivninghar
anvnts iforskning (t.ex. Christina OlinScheller 2006, Bergman
2007,Knutas2008),ochranvndbaragenomsinaolikaperspek
tiv.Uppdelningenietthgtochettlgtsvenskmnestterfokusp
skolansstruktururklassperspektivochhart.ex.aktualiseratsge
nomdennyagymnasieskolasomstartarhsten2011(Svenskfr
fattningssamling2011).11Detremneskonceptionernabelyser,me
narjag,ihgregraddeidealochmlsomenundersktundervis
ningspraktiktillskrivsienanalyssituation.Idettafinnsettinbyggt
problem,nmligen,somSvedner(2000:107)konstaterar,atttypo
logieravmnenskapasutifrnengivenposition,sombderor
sakadavmnetsspeciellakaraktrochbeskrivarensperspektiv.
Enligt Olle Holmberg,Gun Malmgren och LarsGran Malm
gren(1986:36))skiljersigdeterfarenhetspedagogiska mnetfrn
frdighetsmnetgenomfrsketattfunktionaliserafrdighetstr
ningen,detvillsgainordnadenunderettinnehllochkommuni
kationenavdettainnehll.Somjagtolkardetrdetsledesinte
frdighetstrningenisigsom kritiseras utandetattfrdighetstr
ningensaknarsammanhang.venifrhllandetillbildningsmnet
rfunktionaliseringen(avlitteraturochsprkstudier)detsomskil
jer.12Erfarenhetspedagogikenfickettvisstgenomslagi1980rsl
roplan fr grundskolan13 (L.G. Malmgren 1996:99; Karin Dahl
1999:60ff.).Holmbergetal.(1986)gerdockytterligareanvisning
omdeterfarenhetspedagogiskasvenskmnetsutformning:
Skolans modersmlsundervisning borde ge eleverna mjlighet
attutvecklaettsprk,somverskriderenspecifiksituationsbe
grnsningarochsomkananvndasomgenerellafreteelserdr
manserbortfrndetindividuellaochkonkreta.Dethandlar
egentligenomett perspektivbyte [...]Elevernaskalrasigatt
utbilda teorier om den egna erfarenheten . (Holmberg et al.
1986:42)
11
12
13

26

Fr.o.m.hsten2011gesolikakrnmneskurserisvenskapstudiefrbere
danderespektiveyrkesfrberedandeprogram.
Svedner(2000:125)ppekarattutvecklingenmotfunktionaliseringstarta
deredaninnanPedagogiskagruppenhadebrjatpublicerasig.
Lroplanfrgrundskolanfrn1980frkortasfortsttningsvisLgr80.

Hrgrdet,menarjag,attseenideologiskambition.Erfarenheter
rintebaraenutgngspunktfrattkommatillngotannat(som
rdetegentligainnehllet);deutgrdestudieobjektkringvilkate
orierskabildas.SvenNilssonochJanThavenius(1976:35)skriver:
[O]mmaninteknytergrupparbetettillideologikritiskateman,bi
drarmanbaratillreproduktionenavdetexisterandesamhllet.
Frndringavsamhlletralltsdetprimraintebaranrdetgl
lerinnehlletutanocksbetrffandearbetsformerna.
Holmbergetal.(1986:35)beskriverdeterfarenhetspedagogiska
mnetsomhumanistisktmedensocialinriktning.Detta mne
karaktriserasbl.a.genomattutgfrndenaktuellaelevgruppens
frestllningarochbehovsnararenfrnkursplanerochfrdiga
studiegngar(a.a.:36).Svedner(1987)problematiserardennap
penhet:
Vadrdegentligenelevbehovet?rdetaktuellaintressenoch
nskeml:justnuvillvigrajustdetta?Ellerrdetvadngon
annanocheventuelltockseleveninserrettlngsiktigtbe
hov,ngotsomhanellerhonilngaloppetkommerattbeh
va?Meddenvuxna,erfarnamnniskansinsiktavgralltsl
raren/lroplanenvaddetbehovetbestri.(Svedner1987:56)

Grnsdragningarochstoffvalrsledesproblematiska,men vill
jag tillgga ven frgan om den bakomliggande ideologin och
desseventuellagenomslagfinnsinbddadiovanstendecitat.L.G.
Malmgren(1996:89)betecknardeterfarenhetspedagogiskamnet
sometthistoriskthumanistisktbildningsmnesomrppetgent
emot andra mnen i skolan, srskilt SOmnena. Ulf Teleman
(1991:29;senedan)reagerarmotvadensdandeklarationleder
tillbetrffandeinnehlletisvenskmnet,ochSvedner(2000:113)
menar att en sdan ppenhet kan eliminera sjlva svenskmnet.
Sjlvvilljagppekaattmanidagkanintegrerasvenskmnetven
medandramnen.Genrepedagogiken(seavsnitt2.7nedan)bygger
pattven framfrallt NOmnentasiansprkfrsprkoch
skrivutveckling.14 Idetfalletrdetemellertidsattsvenskmnet
griniettsamarbetemedetteget,definieratinnehlliformav
kunskaperomsprkbruk.
14

Set.ex.JamesR.Martin(1998a,1998b);MaryMackenHorarik(2002);
JamesR.Martin&DavidRose(2008).

27

Ambitionenattmedvetandegraelevernakanspraslngretill
bakan1970talet,ddeterfarenhetspedagogiskamnetlansera
des.Svedner(2000:119)serigymnasieplanen1956tydligaambi
tioner att via litteraturstudier utveckla livskunskap och kritisk
medvetenhet och finner att medvetenhetsambitionen dominerar
helt iLgy70 (a.a.:120). Svedner konstaterar dock att en vrde
funktiongenomattlitteraturundervisningenskafrmedla[d]emo
kratiska,humanistiskaochetiskavrden (a.a.:122) terkommit
inistyrdokumenten1994,nuiformavenallmntetiskideologi.
Jagtolkardettasomenavpolitiseringtillfrmnfrenmerindi
vidcentreradskolpolitiskagenda.
Det erfarenhetspedagogiska mnet, konstruerat som ett ideal,
haralltsfttgenomslag,samtidigtsomdetharkritiserats.Detexi
sterarsominslagiundervisningen,menharanpassatstillnurdan
desamhllsklimatgenomattdetideologiskaramverketharskalats
bort. Thavenius (2005:142) skriver om hur sjlva demokratibe
greppetavpolitiseras:Dengamlatankenattettbttrelivfrutst
terettbttreochmerrttvistsamhllehartonatut.Istlletharin
dividuellkonkurrens,karrirochkonsumtionblivitviktigare.
Jagmenarattdetremneskonceptionernainterinbrdesjm
brdiga.Frdighetsmnetochdetlitterrabildningsmnetrtypo
logiseringargjordautifrnettkritisktperspektivdrdeterfaren
hetspedagogiskamnetmedvetetfrtsframsomettalternativ.En
eventuelletiketteringinnebrpssttocksenvrderingavden
praxisellerrentavdenlraresomingrienstudie.Avdennaan
ledningrdetviktigtatthllappetfrandratypologiseringar.En
annananledning tillattprva andrakategoriseringar rattm
neskonceptionernarespektivedethgreochlgresvenskmnethar
tillkommitgenomempiriochsedanblivitanalyskategorier.Detta
innebrattdeanvndssomidealtyper,vilketbetyderattdemste
underkastas prvning betrffande sina verensstmmelser med
verklighetendrdenempirisomdeskatillmpaspfinns(jfrs.24
ovan).Justdrfrrdetviktigtattnyempiriochverhuvudtaget
nya teoretiska resonemang tillts utveckla typologierna, annars
finnsriskattdesomanalyskategorierlserstudierivissabanor.
ven Teleman (1991:25 ff.) identifierar olika svenskmnen.
Svenska som sprk och litteratur utgr frn en definition av
svenskmnetsomettbestmtinnehll,ettegetinnehllsomskil
28

jerdetfrnandramnen,ettinnehllsommanfinnerdetviktigt
attelevernastiftarbekantskapmed(t.ex.svenskasprketochlitte
raturen)(a.a.:27).Svenskasomsprktrninghandlardremotom
frdighetstrning,direktstruktureradefterdekomponenterman
analytiskturskiljerisprkfrdigheten(a.a.:27).Slngtpminner
typologinomdetlitteraturhistoriskabildningsmnetrespektivefr
dighetsmnet.Telemangrvidaremedentredjevariant:
Mngalrareharvaritbekymradeversvenskmnetsinnehlls
frnvaroochinnehllssplittring.Enlsninghardvaritatthelt
sonikavljaettengagerandeinnehllochhllafastviddetun
derlngretid.Oftaharmanvaltattorganiseramnetsfrdig
hetstrningsattdetblirelevensegenerfarenhetfrnvrlden
utanfrklassrummetsomblirmnesaktivitetensinnehll.(Tele
man1991:27)

Dennabeskrivningledertankarnatilldeterfarenhetspedagogiska
mnet,dockutandessuttalademlattfrndrasamhllet.Tele
man(a.a.:28)kallardetSvenskasomlivskunskap ochgerfleraar
gumentfrdet,t.ex.attettrelevantinnehllgerengodramfrut
vecklingavfrdigheterellerattmankananknytatilltankarom
bildning och personlighetsutveckling. Ett problem som Teleman
pekarutrattsvenskmnetsinnehllbliralltochdrmedinget,ef
tersomdetintekandefinierasifrpliktigandetermer.Huvudkriti
kenrtydlig:
Detsomirriterarmigfrattnuvaralitepersonligiden
tredjemodellenrattsvenskmnetskatapsigngotsomfak
tisktrhelaskolansansvar.Nrmanlseromdefinaprojekt
som genomfrts inom ramen fr den hr traditionen mrker
manjuattsvenskmnetskardabotpallaskolansfrsum
melser,skabliettuniversalmne.[...]Detrsomommanistl
letfrattskaintegrationmedandramnen,enintegrationdr
manintegeruppsinegenidentitet,villgraalltsjlv.(Teleman
1991:29)

Definitionenavmnetbdeiteoriochipraxisrsledesettpro
blem.Telemanfrframenfjrde,lttutopiskkombinationsmo
dell somegetalternativ ochmenarattsvenskmnet(liksomalla
andraskolmnen)bruppfyllatrekrav:
29

A mnetdefinierasavinnehll=systematiskkunskap
B mnetsinnehllblirelevernafrtrognamedgenomattarbe
tasiginidetutifrnsinegenerfarenhetiochutanfrbck
ernasvrld.
C Dettaarbeteskersprkligt,antingenindividuelltellerkollek
tivtmedkraftigainslagavskrivande.
(Teleman1991:30)

SjlvainnehllsfrgandiskuterarsedanTelemanochutgrdrvid
lagfrnattkunskapomsprketrkunskapommnniskanoch
drfr [...] krnan i en humanistiskt orienterad (ut)bildning
(a.a.:31).Hanfrdjuparsedandettaresonemang:
Omnumnniskanskankunskapomsigsjlv,smstekun
skapomsprketvaragrundlggandeeftersomdet rsprket
somgrmnniskantillmnniska,ocheftersomdemnskliga
samhllenaharsprkettillfrutsttning.Sprketrvrtfr
nmsta redskap fr tnkande och meddelelse. (Teleman
1991:31)

SomjagtolkarTelemansfrslagstrsprketicentrumutifrnen
filosofiskindividuellutgngspunkt.Elevernaskauppnfrstelse
avsigsjlvasomindividerochsamhllsvarelser(ibid.).
Det har sledes inte saknats alternativ d det gller just m
neskonceptionersomfrtsframsomnskvrdaalternativ,ochG.
Malmgren(1999b)tergerfrslagur Svensklrarfreningenstid
skrift.EttsdantrHgstrmsfrslagfrn1972omsvenskasom
ett kommunikationsmne. Enligt G. Malmgren (a.a.:99) knne
tecknasfrslagetavattenkommunikationsteknisk metodsttsi
centrum och att undervisningen visserligen utgr frn verkliga
kommunikationssituationer,menattmaniundervisningenfrs
kerefterliknadessa.Dettakanjmfrasmederfarenhetspedagogi
kendrmanefterstrvarverkligasituationer(exempelvisattskriva
entextsomrtnktattanvndasochsomharenverkligmottaga
re).15 Ettannatfrslag (a.a.:97f.) innebrettsprkbaseratmne
medentydliguppdelningmellanformellsprkbehrskningochlit
teratur,fresprkat1972av Lars Melin. I Sydsvenska Dagbladet
15

30

AnnaMalinKarlsson(2006:147f.)pekarpbehovetavattmanurutbild
ningsperspektivfrendiskussionomlsochskrivkompetenseriarbetsli
vet.

30september2007,allts25rsenare,terkomMelinsommed
frfattaretillettinlggdrjustendelningavmnetfreslogs.16 I
ett tillgg till Gymnasieutredningen (Utbildningsdepartementet
2007) uppdrogs utredaren att underska huruvida svenskmnet
bordebetygsttasmedettbetygisprkochettilitteratur.Detta
avvisadess smningom i den frdigautredningen (Gymnasieut
redningen2008),menexempletvisarpenytterlighetbetrffande
konstruktionenavmnet.
G. Malmgren (1999b:115 f.) terger ytterligare ett frslag till
mneskonstruktionavMelin,itidskriften Svensklraren1/90.Me
linvilldelauppgymnasieskolanssvenskmneiolikakursermed
innehllsomlttkanrelaterastillenfrmodadframtidmedfort
sattastudierelleryrkesliv.Vissakurserrobligatoriskaochelever
namstefrstklaravissabasfrdigheter.Elevernavljersedanur
enmenysinegenkunskapsprofil.Dettafrtillfljdattexempelvis
sprkligaochlitterramomenthamnariolikakurser.Melinmenar
ocksattvissaeleverbarabehverdetmestgrundlggande.Melins
frslagharstoralikhetermeddenbeskrivning av elective English
somgesavArthurN.Applebee(1974:238ff.).Melinsfrslagoch
electiveEnglishbygger,anserjag,penkombinationavindividua
liseringochnyttotnkande.Jagvillpekapattensdankombina
tionmjligtvisslrundanbenenpsigsjlv:Detsomkanbeteck
nassomprivategood(jfrTomasEnglund1996:107ff.),alltss
dantsomkundevaritnyttigtfrdenenskildaeleven,kanrentavbli
tillnackdeliettlngreperspektiveftersommjlighetentillflexibili
tetfrsvras om elevengjort tidiga valsombegrnsarhennetill
vissayrkesval.Applebee(1974:239)serfaroriettsystemsombyg
gerpenmngdsmkursersomelevenvljerefterintresse:
[T]heveryopennessoftheelectiveapproachleavesitvulnerable
tochargesoffrivolousness,triviality,andlackofcoherence[...]
[T]heelectivecurriculumtrottersbetweentheScyllaoftheaca
demic,subjectcenteredapproachandtheCharybdisofmeeting
trivial and temporary needs and interests. (Applebee
1974:239)

L.G.Malmgren(1996:155)varnarfrattettelektivtsystemsom
byggerpenvalfrihetsideologikangeutrymmefrisoleradfr
16

InlggetrsigneratkePettersson,AndersLexeliusochLarsMelin.

31

dighetstrningiformavElevensval,arbetsschemanetc.L.G.
Malmgren (a.a.:156) ser den tnkta mneskonceptionen elektiv
svenskasomenvariantavelectiveEnglishiUSA (seovan).Detta
mnebyggerjustpattelevenvljerkurserefterintresse.Bildenr
komplicerad:
Iprincipkanenelektivkursplaneringgefrihetochppnafren
frndringavtidigarestabilainnehllsomrdenocharbetsfor
mer.Denkanemellertidocksmedfraenutvecklingdrut
bildningenblirstyrdavkrassanyttobehov.[...] Individuellrele
vansrettnyckelordisammanhanget.Tankarbdeomettge
mensamtkulturarvochenkritisktunderskandeerfarenhetspe
dagogik frskingras frmodligen ganska ltt inom en konse
kvent elektiv utbildningsorganisation. (L.G. Malmgren
1996:155)

SomL.G.Malmgren(a.a.:156)ppekartersigindividcentreringen
socialpsykologisktaptitlig,samtidigtsominnehllet iundervis
ningen egentligenintefrndras;detristlletfrgaomenfr
ndringavyttrearbetsformer.JagmenarattMelinsfrslagfrn
1990ovanrettuttryckfrettelektivtsystemidennegativabe
mrkelsesomL.G.Malmgrenslundabeskriver.
Somframgttharsvenskmnetsomidealtypochpraxisdiskute
ratsochutformatsireaktionpfrndringarisamhllet,ochdis
kussionerna om svenskmnetfortstter. G. Malmgren(1999a:20
f.)skissarinfr2000talettreolikareaktionerpsamhllsfrnd
ringarna.Mankantnkasigenpessimistiskorosomledertillen
konservativlroplan.Ensdanlroplanskullesyftatillkulturell
reproduktionochbyggapenidomfastakunskapersomskafr
medlas.Enannanreaktionvoreanpassningtilldetnyttiga,tilln
ringslivetsochdennyamarknadenskravpanvndbarakvalifika
tioner(a.a.:20).SometttredjealternativskissarG.Malmgrenen
skolningtillmedborgare:
Denframtidaskolankansessomenarenafrolikarsteroch
sociokultureridetframtidasamhllet.[...]Bdelrareochele
verblirintellektuella,skandesubjektsomgrtillroten,som
kritisktunderskersocialaochexistentiellavillkor.Skolanblir
en institution fr demokratisk socialisation. (G. Malmgren
(1999a:21)
32

Idennasvenskmnestypserjagenerfarenhetspedagogikdrkravet
penkollektivsamhllsfrndringersattsmedenindividuellkom
petensfrhandlingellerfrndring.
DemokratitematutvecklarG.Malmgren(2003)genomattfra
framtankaromettsvenskmnesomterkanfenpositionsom
skolanscentralabildningsmnemenmedheltnyafrteckenmed
betoning p demokrati och vrdegrundsfrgor (a.a.:65). G.
Malmgrensvisionrettmnedrsprkochtextsessombredabe
grepp, dr de estetiska dimensionerna r framtrdande och dr
manrppenmotomvrlden.Honinserattdettakanuppfattas
sometthotmotsjlvamnetmenmenarattutmaningenmstean
tas. Med hnvisning till Johan Fjord Jensens fem kompetenser
inomhumaniora17menarG.Malmgren(a.a.:74)attenisoleringav
exempelvis kommunikationskompetens blir vrdeneutral tekno
krati. G. Malmgrens frslag r som jag tolkar det att ppna
svenskmnetmotsamhllsfrgorochhumanioraochsesamman
hangmellankompetensernaochpssttriktamnettillbildning
ochdemokrati.
Gunilla Molloy(2005)betonarviktenavattaktuellasamhlls
frgorgesplatsiskolan. Molloy (a.a.:25) skriver: Drmedkan
skolanvaradendemokratiskamtesplatsdrungamnniskorun
derenlngretidkantrnasiattargumenterafrsinaegnasikter,
menocksfrstattdetfinnsheltandrasikterndeegna..Mol
loyskriveromsvenskmnet,menanvnderskolan,exempelvisi
fljande(a.a.:27):Insiktenattvrderingarvilarpentolkningav
omvrlden r viktig i den demokratiska fostran, som r skolans
uppdrag.. Det r,menarjag,logisktochriktigtattlroplanens
verordnademlfrsnerpmnesniv,mendetrockstydligt
attettresonemangsomovanppnarfrdentypavkritiksomex
empelvisSvedner (1987) ochTeleman (1991) levererat(seovan).
BetrffandeskolansdemokratiuppdragptalarMolloy(2007)ris
kenattdettatarsiguttryckiundervisning om demokratiistllet
frattutformassomenprocesssomgenomsyrarhelaverksamhe
ten.IdeterfarenhetspedagogiskamnetserMolloyengrundatt
byggavidarep,ochhonlanserar svenskasomerfarenhetspedago
17

De fem kompetenserna r enligt Fjord Jensen (1987, i G. Malmgren

2003:74) denhistoriska,denkommunikativa,denkreativa,denkritiska
ochdenfemte(ellerdenhumanistiska).

33

gisktdemokratimne somettlyckligtgiftemellankunskapsupp
dragetochdemokratiuppdraget(a.a.:185).
SvenskmnetdefinierasavLiberg(2006:29)somettmnefr
attskapapraktikeriochomnarrativaverksamheter.mnetinne
fattarolikasttattvaraiettsprk(a.a.:31),mendessasttr
inteunikafrjustsvenskmnet,ochLiberg(ibid.)skriver:Lyssna,
tala,lsaochskrivagrmaniskolansallamnenochfrdende
lenilivetsallamnen.Liberg(ibid.menarattsvenskmnetsinne
hllterfinnsinomdetmuntligaberttandet,litteraturen,teatern,
dramat,filmen,datorspelochntbaseradkommunikation,detvill
sga de narrativa verksamheter som ungdomar mter. Med an
knytningtillsystemiskfunktionelllingvistik(SFL)kansprket,me
narLiberg,studerasutifrndemetafunktionersomaktualiserasav
innehllet. Hrvidlag hmtas analytiska redskap frn exempelvis
diskursanalysenochkulturteoretiskteoribildning.Libergmenaratt
svenskmnetshelhetkonstruerasavettsamspelmellannrhetoch
distans,attvarairespektiveatttalaomnarrativaverksamheter.Li
bergskrivervidare:
Meddenhelhetengesvrabarnochungaiskolanenmjlighet
attutvecklaenrepertoaravpraktikerivilkadekanvarafriaatt
fretaolikavalinomolikanarrativaverksamheter.Dekanp
ssttmerptagligtsjlvardaverochtadeliansvaretfr
vilkanarrativa verksamheter de r medskapare ochdeltagare
av.(Liberg2006:34)

BetrffandelrarensrolltalarLiberg(2009:16)omdendidaktis
kareliefen.Utifrndedidaktiskafrgorna Vad? och Varfrdet
ta?konstruerarlrarenundervisningen.Dettakrverattlrarenr
medvetenomdekunskapssyner,normerochvrderingarsomlig
gertill grund frinnehllets somdetpresenterasfreleverna.
SomjagserdetgerLiberguttryckfrettsvenskmnedrlraren
rsvlsprkligtsomideologisktmedvetenisinavalochdrele
vernaska utvecklastill individer med mjlighet attpverka. Ett
lyckligt gifte mellan demokratimne och individcentrering, med
andraord.
Libergskravpmedvetnalraremenarjagpositionerarskolm
netsvenskaiettstrreperspektiv.Englund(1997:125)menaratt
begreppet (mnes)didaktik i Danmark, Norge och Tyskland har
34

varitmerlevandeniSverigeochattlrarnaidessalnderihgre
gradharfttrollenavkognitivtochmoralisktmedvetnavljare.
Desvenskalrarnahar,menarEnglund,ihgregradpverkatsav
enamerikansksynsomgivitdemrollensomtekniskaverkstllare
avpolitiskt fattadebeslut (ibid.). Utifrn denna karaktrisering
vergrjagtillettmervergripandeperspektivpelever,skolaoch
utbildning.

2.3Skola,individochmedborgare
Denofficiellamotiveringentillskolaochutbildningvarlnge,fram
till andra vrldskriget, humanistisk, det vill sga att mnniskan
vxergenomkunskap(Bernt Gustavsson2009:28).Frn1900ta
letsbrjanhar det ocksfunnitsendemokratiskmotivering,men
Thavenius(1999b:30)menarattdetunder1900taletskettenfr
skjutningbetrffandeskolansfostrandeuppgiftermotmedborger
ligbildning ochpersonlighetsutveckling.Ngotalternativtill det
etablerade(borgerliga)bildningsbegreppetutformadesaldrigavso
cialdemokratin (Nilsson & Thavenius 1976:19), och enligt
Gustavsson (2009:29) motiveras samhllets utbildningsinsatser i
ekonomiska termer efter kriget. Utbildning ses som investering i
humantkapital, human capital,enteoriskapadavnyliberalana
tionalekonomer. Enligt Gustavsson (ibid.) kom genomslaget p
1980taletochtfljdesavendominansavdenekonomiskamoti
veringen.Pliknandestttalar Dahl(1999:42)omettsnvtef
fektivitetstnkandesomi1962rslroplanfrgrundskolan18re
sulteradeiisoleradevningarochfragmentarisering.Innehlletut
arbetadesfrattpassagymnasieskolaochnringsliv,vilkasprefe
renserkartlagtsgenomfrberedandeunderskningar.
Under1960talet importeradesfrn USAochimplementerades
sedanmedhjlpavundervisningsteknologis kallad programme
radundervisning (Dahl1999:47 f.).19 Holmberg etal. (1986:35)
betecknarfrdighetsmnetsomjustteknokratiskt,byggtpun
dervisningsteknologiskafrutsttningar,ngotsomimplicitinne
18
19

Lroplanfrgrundskolanfrn1962frkortasfortsttningsvisLgr62.
SeApplebee1974:229ff.omprogrammeradundervisningiUSA.Seven
Thavenius(1976)frexempelpindividualiseringeni1960taletsgrund
skola.

35

fattar en kritik mot 1960talets programmerade undervisning.

Svedner(1987:54f.)talarommotsttningmellanpraktisknytta
ochhumanismsomharfunnitsimnetsutformningunder1900
talet.Dethumanistiskalg,enligtSvedner,ilitteraturstudiet,men
just denna del av svenskundervisningen blev svrgenomfrd d
skolanomvandladestillenskolafrallagenomattgrundskolare
spektivegymnasieskolainfrdes.Medendefensivmetodikblev
grundskolesvenskanettfrdighetsmne,ochfrdenya,praktiska
gymnasielinjerna fick man en frdighetsinriktad lroplan (jfr G.
Malmgrenslgresvenskmnes. 25 ovan).Svedner(1987:54)me
naratt[d]ennaensidiganyttighetstrendbrtsmedLgr80och
nyafreskrifteromgymnasieskolanssvenskmne.20 Hanserdock
ett annat slags nyttighetstnkande i och med att litteraturen ses
somenvgtillsjlvknnedom.Dahl(1999:73f.)menaratt1980
taletsskolpolitiskainriktningmotjustdenenskildeelevensutveck
lingvaruttryckfrettelittnkande(a.a.:74).
Ifrarbetettilldestyrdokumentsomraktuellafrdennaav
handlingpekarLroplanskommittn(1994:16)pattdensvenska
skolan innehller olika, konkurrerande bildningsideal, t.ex. ett
medborgarideal,ettsjlvbildningsidealochettnyhumanistisktper
sonlighetsbildande ideal.21 Frganrvadmanegentligenmenar
medpersonligutvecklingochliknandeformuleringar.Denyastyr
dokumenten 1994 lanseradessomendeliomstruktureringenav
helaskolsystemet,ochettnyliberalttnkandeslogigenom,drin
dividensmjlighetertillvalpenmarknadverfrdestillutbild
ningensomrde(seMarianneDovemark2004:3358).EnligtEng
lund(1996)harkollektivasyftenfrutbildningsledestonatsner
tillfrmnfrindividuellalivsprojekt. Englund(1994:44) menar
attutbildningspolitikenfrn1980taletochframtvisarpettut
bildningspolitisktsystemskiftemedenfrskjutningmotkulturarv
ochbildning(s.k.perennialism)ochmnescentreringmedfrmed
lingavfrdigakunskaper(s.k.essentialism).Deutbildningspolitis
ka visionerna har allts vergivit inriktningen mot rekonstrukti
20

21

36

EnligtLgr80rettmlfrsvenskundervisningenattutvecklaelevensper
sonlighetochsjlvknsla(s.133).Manbetonarvidaresknlitteraturens
platsisvenskmnetochstlleruttryckligensommlattelevernaskaut
vecklastillbibliotekslnareochlsareavsknlitteratur(s.134).
Nyhumanismeninnebrettsambandmellanbildningochvetenskap(Lro
planskommittn1994:14).SevenGustavsson2009:125ff.

vism(fostrantillkritisktkompetentsamhllsmedborgare)ochpro
gressivism (eleven i centrum; samarbete, social fostran) . Monica
gren(1996)seri1994rskursplanfrgrundskolanssvenskmne
enfrskjutningmotdetformellaochnormativa,medanlsningfr
personligutvecklingfrsvagats.Mintolkningrattdenldresy
nenppersonligutvecklingdrelevensessomframtidamedborga
re,enindividiettkollektivdrdemokratinsfunktionrgrundlg
gande, frsttillbakafrettindividuelltlivsprojektsomkanut
tryckasiekonomisktgngbaratermer,exempelvisnytta.
Individualiseradundervisninginfrdesav1946rsskolkommis
sionfrattmotverka defrmodade svrigheternamedsamlade,
heterogenaklasser,samtidigtsomdetkundesessomettsttattta
tillvarabegvningar.NilssonochThavenius(1976:23)konstaterar
attvendennareformbidrogtillattdljaskolansklassmssiga
urvalsfunktionunderskenavenindividuellsjlvselektion. Ylva
Sthle(2006:135)menarattfrndringendrefterhargttfrn
attundervisaindividerinivgrupperingartillatthandledaindivi
dersomtaransvarochstyrsigsjlv.ILgr62varindividualise
ringenenlsningpettproblem(heterogenaklasser),iLgr80r
individualiseringenenforminomklassundervisningenochiLro
planfrdetobligatoriskaskolvsendet,frskoleklassenochfritids
hemmet 199422 ska eleven vara med och forma sin utbildning
(Sthle2006:135).L.G.Malmgren(1996:151f.)tergerenarbets
gngmed s.k. eget arbeteienlgstadieklass.Elevernafrvlja,
men det de sysslar med r formaliserad frdighetstrning. Stm
ningenrdockgodochallarnjda;L.G.Malmgren(a.a.:152)
kallardetfrgladformalisering. Sthle(2006:21)pekarpatt
underskningarvisarattindividuelltarbeteellerarbeteismgrupp
domineradeigrundskolanp1990talet,vilketantyderenutveck
lingfrskolansinreverksamhetsomrparallellmeddenpolitiska.
Elevenr,menarjag,efterdennautvecklinginteenindividigrup
penutanenindividvarsprivatapreferenserskamtas.Sambandet
medmnesutformningaravtypenelectiveEnglish(ses.31ovan)r
uppenbart.
Gustavsson(2009:34)menarattdetskerenindividualiseringi
denmeningenattdetrenskildaindividersomskautvecklas,me
22

Lroplan fr det obligatoriskaskolvsendet, frskoleklassenoch fritids

hemmetfrn1994frkortasfortsttningsvisLpo94.

37

dansocialtillhrighetochsocialabegrnsningarsessomunderord
nadeindividensondligafrmga,ochhanfrgaridettaperspek
tivvadsomhndermeddemokratiskfostran(a.a.:35).RogerSlj
(2007:10)beskriverhurekonomismenssprkefterhandalltmer
markantlagtsinhandverdiskussionenomskolanochattsko
lan inte ses som ett medel att mta samhllsfrndringar:
[D]ebattenomutbildninghandlarinteomhurverksamhetenska
utvecklasfrattmtavrtidsutmaningarochfrvntningarp
kompetenser hos medborgaren (ibid.). Elevernas kunskaper ses
somenvarasomskolanrlagdattleverera,vilketrimligtvisfr
utstterattkunskapen/varanrdefinieradpfrhand.Somjagser
detrdetiettsdantdebattklimatsvrtatthvdamedborgarkom
petensensplats,medandetdremotgrlttareatttalaomindivi
densutveckling,dockrelateradtillnyttanpenmarknadutanfr
skolan.Dennyliberalatolkningenavpersonligutvecklinggrhand
ihandmedenindividualiseringsombddarfrattelevernatolkar
skolanochsvenskundervisningensomettpersonligtochprivatpro
jekt.
Skrivandetisvenskundervisningenfrndradesunder1980talet
genomimplementeringenavdenskalladeprocesskrivningen(G
relBergmanClaeson2003:20f.;Nystrm2000:18).Genomslaget
speglasbl.a.idetfaktumattdensomendametodfreskrivside
styrdokumentsomraktuellafrdennaavhandling(ses. 99 ne
dan).Processkrivningenutgrfrndenenskildeelevensarbetemed
attsuccessivtfrbttrasinfrmga,ochdenbyggerpkognitivte
ori,detvillsgangotfrenklatenteoriomhurtextentillkom
merochbearbetasinomindividen. 23Nystrm(2000:19)serocks
kursplanefraser om sjlvfrtroende och personlig utveckling som
bandtillprocesskrivningen. Hertzberg(2001:98f.)skriverattdet
varenexpressivprocesskrivningsomfickgenomslagiSkandinavi
en. En utgngspunkt fr denna skrivpedagogik r att form
kommersometbiproduktavarbeidmedinnholdet(a.a.:98).Ele
venskagenomskrivandetfinneframtilsinpersonligestemmeog
inesteomgang ladenvreplattformenforarbeidetmedform
23

38

BergmanClaeson (2003:20 f.) betonar att uttrycket processorienterad

skrivpedagogikintebetecknarenmetod.Istlletredogrhonfrfyrahu
vudriktningar,denexpressiva,denkognitiva,dennyretoriskaochdenso
ciokulturella.Densistnmndamenarhonavsergenreskolan.venFrydis
Hertzberg(2001:98)pekarpprocesskrivningensdiversifiering.

(a.a.:99).Elevensutvecklingtnksgfrnettpersonligttillettob
jektivtsprk,ochdrfrblirfriskrivningmedolikatyperavbert
tandedominerande(Hertzberg2006:305).Denmodellsomfickge
nomslagramerikanskochpresenterasavLindaFlowerochJohn
R.Hayes(1981).Hrtryckermanpdenhierarkiskaochiterativa
strukturenvidtextenstillkomst,vilketgrattsjlvaprocessenbe
tonas.Detridennalrandetskerochmodellenbyggerpattele
venmedvetandegrsomdettafaktum.Individenskontrollversi
tuationenrtydligtframhvd:
Writerscreatetheirowngoalsintwokeyways:bygenerating
goalsandsupportingsubgoalswhichembodyapurpose;and,
attimes,bychangingorregeneratingtheirowntoplevelgoals
inlightofwhattheyhavelearnedbywriting.(Flower&Hayes
1981:381).

Detindividuellaprojektethandlarhromattervragivnagenrer;
ngonkritiskanalyssomi critical literacy(se avsnitt2.8 nedan)
finnsinte.Elevenfrutsttsbehrskasprkochgenrerochkunna
anvndademisinkreativitet:
Byplacingemphasisontheinventivepowerofthewriter,who
isabletoexploreideas,todevelop,acton,testandregenerate
hisorherowngoals,weareputtinganimportantpartofcre
ativitywhereitbelongsinthehandsoftheworking,thinking
writer.(Flower&Hayes1981:386)

Modellenrursprungligentnktfrldreelever(ellerstudenter),
menintroduceradesiSverigeiungdomsskolan(sebl.a.BrittMarie
Arkhammar1988; Siv Strmquist1993)somettsttattfrdjupa
synenpskrivandetochfraframprocessensbetydelse.Tillsam
mansmedkamratresponsgavprocesskrivningen, somjagserdet,
mjlighet till arbetsformer dr elevgruppen fick en meningsfull
uppgift.24 Attprocesskrivningenftt ett sdantgenomslagmenar
jagberorpattmodellenpassarvlinideindividualiseringsstr
vandensomgenomsyratskolanmedbrjani1980talet;ettslags
personalgrowthisvensktappning.25

24

SedockTorlaugLkensgardHoel(2001)frenredovisningavdebitvis
avanceradekompetensersomkrvsiettresponsarbete.

39

EnligtApplebee(1992:2)resulteradeindividcentreringeniUSAi
en mneskonception med beteckningen personal growth. L.G.
Malmgren(1996:157)beskriverdensombl.a.egetskapandeiett
kreativtarbetemedsprkochlitteraturoch somfrankradiut
vecklingspsykologi. Denna typ av elevcentrering gr tillbaka till
denprogressivarrelsenmedrtteriDeweyochfickstortgenom
slagddeamerikanskaengelsklrarnasorganisationNCTE261935
lanseradeenmneskonceptionsommanbenmndeAnexperience
curriculum (Applebee 1974:119). Engelskmnet skulle tillhanda
hllaerfarenhetersamtdenkommunikation somkrvdes fratt
deltaisamhllslivet(ibid.).Litteraturstudietskullebyggapelever
naserfarenheter,samtalochbreddningavelevensvrldsbild(Ap
plebee 1974:119). Trots en inriktning mot sprk i funktion och
kontext(grammatikundervisningfrkastades),hamnademanide
kontextualiseradefrdighetsvningar(Applebee1996:87). Betrf
fandevilkaerfarenhetersomskullebehandlasstttemantidigtp
problemet att avgrnsa engelskan gentemot andra skolmnen
(a.a.:88). Applebee (1974:175, 255) menar att progressivismens
fallifrgaomengelskmnetbl.a.beroddepattmanintehadede
finieratsinaml.
Beteckningen personal growth terfinns ocks som en m
neskonceptionidenengelskadebatten.JonDavison(2000:251f.)
beskriverdensomenprogressivismdrutvecklingavelevensfan
tasi,knslighetochpersonlighetstricentrumsamtidigtsomstor
vikt lggs vid samtidens uttrycksmedel, exempelvis massmedier
(sommotviktmotkanonlitteratur).Enligt Stephen Ball(1984:165
ff.) betonar denna mneskonception elevens inlrningsprocess. I
mnetblirsprketverordnatmenutifrnelevensegnaerfarenhe
ter.Dramaochsamtal,lsningutifrnettinnehllsomkankopp
lastillelevenssocialasituationocharbetesvlindividuelltsomi
grupper och i projekt utmrker mneskonceptionen, som enligt
mintolkninginnebreninskolningtillkritiskmedborgareiettde
mokratisktsamhlle.mneskonceptionenpminneromdensvens
ka erfarenhetspedagogiken men utan den senares (ursprungliga)
25

26

40

JfrKjellLarsBerge(2005).Bergevisarattexamensuppsatseninorskafr
grundskolanbyggerpenskrivideologisomhanbenmnerdenekspressi
vistisk orienterte personligevekstmodellen (a.a.:43), vilken str nra
processkrivningen.
NationalCouncilofTeachersofEnglish.

ideologibaseradefrndringsambitioner.StephenBall,AlexKenny
och David Gardiner (1990:79) kallar dennamneskonceptionfr
progressiveEnglish.Ienmodellmedfyramneskonceptionerfinns
ocksradicalEnglish27,enmneskonceptionsomgenomsinuttala
deideologiskaambitionmerverensstmmermeddenerfarenhets
pedagogiken s som den lanserades av Pedagogiska gruppen p
1970talet. Denengelska (eventuellt socialliberala) mneskoncep
tionen personal growth/progressiveEnglish komalltsintemedi
densvenskadebatten.Istlletrdet,enligtmintolkning,dename
rikanskatankenompersonligvxtsomharkunnatgrasiggllan
de,enpersonligvxtsommycketvlkankombinerasmedindivi
dualiseringinyliberaltappning.Svenskmnet(ochutbildningver
huvudtaget)kanmeddennatolkningvarapvgattblienvara
som kps av kunden/eleven. Basil Bernstein (1990:87) beskriver
trffandedennanyapedagogiksomenJanus:Theexplicitcom
mitmenttogreaterchoicebyparentsandpupilsisnotacelebration
ofaparticipatorydemocracybutathincoverfortheoldstratifica
tionofschoolsandcurricula.kadviktvidprovochtesteroch
uppgiftersomutformatseftergivnakriteriersnararennormerle
derenligtBernsteintillkadkontrollverelevernaochinlrning
en.Bernsteintalaromenmarknadsorienterad,synligpedagogik.Vi
skaiavsnitt2.5nedanterkommatillBernstein.

2.4Legitimeringochmotivation
Viharovansettattolikakonstruktioneravmodersmlsmnetf
resprkas utifrn sikteromsamhlletochdessfrndring. Mag
nusPersson(2007)visarisinforskningomlitteraturundervisning
enslegitimeringarattdentypenavargumentationrvanlig.Betrf
fandelitteraturensplatsisvenskmnethandlardetfrn1800talets
mittomennskvrdnationalism(a.a.:108) somefterhandkom
pletterasmedestetiska,nyttobetingadeochpersonlighetsutvecklan
deml(a.a.:115ff.).LegitimeringrsledeshosPerssondemoti
veringarsomangesfrattenvissaktivitet,iPerssonsfallattlsa
litteratur,skautfras.Perssonunderskerdeinstitutionelltpro
27

IenskalladfyrfltareskriverBalletal.(1990:76) Englishascriticallite
racy,menidenkommenterandelptexten (a.a.:80) anvndermanallts
beteckningenradicalEnglish.

41

ducerade (a.a.:111) legitimeringarna bl.a. genom att analysera

styrdokumentfrgymnasieskolanunderperioden19622000.Iav
snitt4.1.2nedananalyserarjagdestyrdokumentsomraktuellai
dennaavhandling,ochjagdrardrvidlagslutsatseromlegitimering
avsprkligtstoffisvenskmnet.
Betrffande elevernas argument fr att behandla ett stoff om
sprkinomsvenskmnetanvnderjagtermenmotivation.Denna
term rvlfrankradidenpedagogiskaforskningen,svlinom
somutanfrSverige(t.ex. Hkan Jenner2004; DaleH.Schunk,
PaulR.Pintrich& JudithL. Meece2009).Jagharidennastudie
intesrskiltundersktelevernasmotivation;termenanvnderjag
frdefalldeleversuttalandenbehverenbegreppsligfrankring.
Frminandamlrckerenteorisomkanhjlpatillmedattposi
tioneraelevernasuttalandenifrhllandetilldelegitimeringarsom
framgrurstyrdokument,rektorsintervjuer,lrarintervjuerochl
robok.
En sdan teori r selfdetermination theory som lanserats av
EdwardDeci,RobertJ.Vallerand,LucG.PelletierochRichardM.
Ryan (1991).Teorinsbeteckningkanhrledastill tankenomatt
individenavegenfriviljaskautfraenvisshandling.EnligtDeciet
al.(1991)harallaindividertregrundlggande,nedrvdapsykolo
giskabehov,nmligenbehovetavkompetens,behovetavrelatio
nerochbehovetavsjlvstndighet.Ettsocialtsammanhangsom
germjlighetfrdessabehovatttillfredsstllasgerbstamjliga
motivation, utfrande och utveckling. Elevens motivation beror
alltspmjlighetenatttillfredsstllangotavdetrebehoven.Ide
aletrinre(intrinsic)motivationdraktivitetenisigsjlvrmlet.
Nrelevengrngotfrattuppnettannatmlrdetfrgaom
yttre (extrinsic) motivation: Extrinsically motivated behaviours
[...]areinstrumentalinnature.Theyareperformednotoutofin
terestbutbecausetheyarebelievedtobeinstrumentaltosomesep
arable consequence (a.a.:328). Yttre motivation kan emellertid
vergtillattbliinre,enprocesssomkallasinternalisering.Denna
kangefyratyperavyttremotivation,nmligenextern,introjekte
rad,identifieradochintegrerad:

42

Yttre motivation

Inre
motivation

Extern

Introjekterad Identifierad

Integrerad

Yttre
belning eller
bestraffning
driver fram
handlingen.

Knslor av
skyldighet,
tvng eller
skuld driver
fram
handlingen.

Handlingen
utfrs drfr
att den anses
riktig och
vrdefull
(men inte av
purt intresse)

Handlingen
utfrs drfr
att den leder
till ngot
annat som r
trvrt.

Ett rent
intresse utan
nyttokalkyl
leder till
handlingen.

Figur1.Yttreochinremotivation.EfterDeci&Ryan(2000:61).
Videxternmotivationstartarbeteendetsattsgautanfreleven
genomattngotyttrelockar(ellerhotar).Vidintrojekteradbrjar
alltinomeleven,eftersomhonknnersigtvingad(moraliskt)att
uppvisaettvisstbeteende.Identifieradmotivationinnebrattele
venanserattettvisstbeteenderpositivtdrfrattdetledertill
ngotnskvrt;detralltsfrgaomenyttremotivation.Likas
r integrerad en yttre motivation med den skillnaden att eleven
uppleverattbeteendetstmmermedegnavrdenochbehov.Hr
finnsdetsledesenlikhetmedinremotivationeftersombdar
formeravsjlvstndigreglering.Detrdockviktigtattinseattinre
motivationbyggerpelevensintressefrdetsomskagras,medan
integreradregleringrettsttattuppnngotannat.
Denyttremotivationenrinteokndidensvenskmnesdidaktis
kaforskningen.Linnr(1984:47)anvnderbegreppetinstrumenta
lism,vilketinnebratt[s]kolarbetetrngotmangrfrattupp
nngotannatnsjlvaarbetsresultatet.Dennabeskrivningme
narjagkanidentifierassomettuttryckfryttremotivation.Eleven
saknarsubjektivtintresse(a.a.:46;dettafransesmotsvarainre
motivation)ocharbetarfratterhllangotslagsbelning att
bliaccepteradavlraren,attfbrabetyg,attfbraln,attfett

43

hgtbytesvrdeparbetsmarknaden(a.a.:49). 28Detrdandeeko
nomiskasystemetsgenomslagrpssttstarkt,ochdetstller
tillproblemfrlraren,menarLinnr:enstarkelevstyrningriske
rarattfastnaiformelluppgiftslsning,menomlrarenstyrhotas
den erfarenhetspedagogiska elevfrankringen. Dovemark (2004)
redogrfrliknandeiakttagelser blandelever ochskriverattvet
skapenombytesvrdetlngreframilivetrteckenpettaliene
ratlrande(a.a.:226). NgonideologiskanalyssomhosLinnr
ellerDovemark finnsintei selfdeterminationtheory; denbygger
pettindividperspektiv.

2.5Klassifikationochinramning
TvbegreppsomlanseratsavBernsteinfranalysavutbildnings
systemrklassifikationochinramning.Klassifikationhandlarom
relationenmellan olika innehll,idettafallolikamnesinnehll.
KlassifikationenkanvarastarkellersvagochBernstein(1977:88)
skriver:Whereclassificationisstrong,contentsarewellinsulated
from each other by strong boundaries. Where classification is
weak,thereisreducedinsulationbetweencontents,forthebound
aries between contents are weak or blurred. Klassifikationsbe
greppethandlaromgrnsdragningarmellanexempelvisskolmnen
(Bernstein2000:99)ochharanvntsbl.a.frjustanalysavsdan
tskillnad(t.ex.Norlund2009;PerOlofErixon2010;jfrvenDo
vemark2004).
Justindelningenavkunskapiolikamnenkansessomettexem
pelpyttreklassifikation.Bernsteinanvnderocksbenmningen
inreklassifikation,t.ex.ddetgllerdenfysiskautformningenav
klassrummet (Bernstein 2000:23) eller the relation between ob
jects, between tasks and between persons within a classroom
(a.a.:99).SomErixon(2010:1213)skriver,innebrstarkklassifika
tionettframhvandeavskillnader,ochsomjagserdetkanent
skillnadskegenomanvndningavmnesspecifikabegrepprespek
tivesdanasom rhmtadefrnandradomner. Medangrns
dragningarutt,gentemotandraskolmnen,sledeskanbetecknas
medtermenyttreklassifikation,menarjagattanvndningsgraden
28

44

Linnrunderskervillkorenfrlitteraturreceptionhoseleverpkomvux
ochhoseleverienstudiecirkel.

av mnesspecifika (exempelvis sprkvetenskapliga) begrepp inne

brenstarkinreklassifikation(jfrNorlund2009:163).
Enligt Bernstein (2000:7) skapar klassifikation ordning, samti
digtsommotsgelserundertrycks.Pindividnivbliravgrnsning
arnaettsystemavpsychicdefencesagainstthepossibilityofthe
weakening of the insulation, which would then reveal the sup
pressed contradictions, cleavages and dilemmas. Hr tolkar jag
Bernsteins,attklassifikationerrkonstruktionersomstndigtut
manasochmstefrsvaras.
Klassifikation handlarallts primrtom vad medan begreppet
inramning r relaterat till hur (a.a.:12): [f]raming refers to the
controlsoncommunicationsinlocal,interactionalpedagogicrela
tions.Starkinramninginnebrstarklrarkontrollverhurelever
naarbetar,medansvagareinramninggerstrreutrymmeteleven
betrffandeexempelvisarbetstakt(a.a.:13).Starkklassifikationre
ducerardremotlrarensinflytande(Bernstein1977:90),eftersom
hennes mjligheter begrnsas avavgrnsningar betrffande inne
hllet.
UtifrngradenavklassifikationochinramningidentifierarBern
steintvtyperavpedagogik,ngotsomjagidetfljanderedogr
fr.

2.6Synligochosynligpedagogik
Redovisningeniavsnitt2.3ovanvisarhurresonemangompedago
giskpraktikkanfrasupppettvergripande,ideologisktplange
nomattfljaidernassambandochutveckling.Ettsttattkatego
riserasdanaiakttagelserrattanvndaBernsteins(1977:116ff.)
begreppspar synlig respektive osynlig pedagogik. Karaktrisering
arnasynligrespektive osynlig syftarpenbeskrivningurelevens
synvinkel (Bernstein 1977:119), inte lrarens, och uttrycker en
grundlggandesocialrelation,vilkenhartreknneteckeniformav
enhierarkisomuttryckermaktrelation29,reglerfrutfrandesamt
kriterierfrbedmning.rdessatreexplicitaharviattgramed
ensynligpedagogik;rdeimplicitaharviistlletenosynligpeda
gogik.Bernstein(1977:118)skriver:Ifsequencingrulesareimpli
29

Bernstein(1990:66)frklararhierarkinmedrulesofconduct.

45

cit,theacquirer(thechild)canneverknowtheprinciplesofhis
own progression. Only the transmitter will know.. Bernstein
(2000:110)menarattsvagklassifikationochsvaginramningkn
netecknarenosynligpedagogik.Iensdanrvrderingarochkri
terierimplicita,medandeiensynligpedagogikrexplicita.
Begreppenrtillmpligafrenanalysavdenpedagogiskaprak
tiken,exempelvisddetgllerbedmning,ochBernstein(1990:70)
skriver:Inthecaseofimplicitcriteria,bydefinition,thechildis
notawareexceptinaverygeneralwayofthecriteriashe/hehasto
meet. Jagtolkarochanvnderbegreppenutifrnantagandetatt
detsomenanalysavenundervisningspraktikeventuelltkanvisar
eninstantieringavosynligellersynligpedagogik.Dettainnebratt
detsomsynsianalysenrfrdefinieratpenhgreniv.Undervis
ningspraktiken framstr d som resultat av omstndigheter som
intetillfullokankontrollerasellerfrndrasavdeenskildaakt
rerna,detvillsgalrareochelever.30
Ovannmndadefinitionerantyderattsynligpedagogikvore ef
terstrvansvrd,menbdatypernaharfrochnackdelar.Bernste
in(a.a.:73ff.)frettresonemangomsynligrespektiveosynligpe
dagogikutifrnettklassperspektivochmenarexempelvisattsynlig
pedagogikriskerarattledatillensorteringavelevernasommiss
gynnardemmedsmstfrutsttningarattutfrauppgifter,efter
sommanfrutstterenvissprogressionmedstigandelder,oav
settexempelvissocialbakgrund.Vidarekrverutbildningenstids
bundenhetattsjlvaskolansomrumkompletterasmedettannat
familjen, hemmet ochattdettafrklassmssiga konsekvenser.
Bernstein(a.a.:78) skriver:Currentlythevisiblepedagogyofthe
schoolischeaptotransmitbecauseitissubsidizedbythemiddle
classfamilyandpaidforbythealienationandfailureofchildren
of the disadvantaged classes and groups. andra sidan dmer
inteBernsteinutsynligpedagogiksomsdanutanmenarattden
30

46

Begreppet instantiering har jag hmtat frn datalogin, dr det anvnds

inomobjektorienteradprogrammering.Eninstantieringinnebrdrska
pandetavettobjekt,vilketisinturupptrdersomeninstansavenklass.I
klassenfinnsegenskaperochmetoderdefinieradevilkadrigenomfinnsi
objektetddetinstantieras.Psviskanegenskaperhosobjektetskyddas
motfrndringarochmetoderkangrasosynliga. Genomattfrndra
klassen kan man ocks frndra dess instantieringar. Begreppet hrrr
frn filosofin och finns sedan tidigare i skolforskning. MackenHorarik
(1998:79) anvnder t.e.x. instantiate, Martin (2005:124)
instantiationochLiberg(2010:84)instans.

harmjlighetattminskasambandetmellanklassochskolframgng
(a.a.:79). Fr underpriviligierade grupper r, menar Bernstein,
osynlig pedagogik svr att hantera. I sjlva verket r konflikten
mellantillskyndareavdenenaellerandrapedagogikenenmotstt
ninginommedelklassen,fortstterhan(a.a.:85f.).Dethandlarom
huruvidadensocialakontrollenskautvasavstatenelleravandra
aktrer,inteomkontrollenisig.Bernstein(1990,2000)visarock
shursynligpedagogikanammasurenmarknadsekonomisksyn
vinkel,drenstrreviktvidmtningochkontrollavkunskaptj
narsommedelvidurvalp enkonkurrensutsatt kunskapsmark
nad.Bernsteinskriver:
Knowledge,afternearlyathousandyears,isdivorcedfromin
wardnessandliterallydehumanised.Onceknowledgeissepar
atedfrominwardness,fromcommitments,frompersonaldedic
ation,fromthedeepstructureoftheself,thenpeoplemaybe
movedabout,substitutedforeachotherandexcludedfromthe
market.(Bernstein2000:86)

VadBernsteinhrvndersigmotr,ssomjagtolkardet,tskil
jandetavkunskapenochdessbrare.Dettablirdrigenomocks
etttskiljandeavkunskapochfrgornaomdessanvndning.Etis
kaaspekterfrsvinnerpsvisviddenmarknadsekonomiskahan
teringenavkunskapsomenvara.
BeteckningenosynligpedagogikanvnderBernsteinfrdelspro
gressivismen,delsradikalpedagogik.31Hrrdetfrgaomettim
plicitunderlttandeavelevenslrande.Synligpedagogikrknne
tecknandefrsvlbehavioristiskpedagogiksompedagogiksom
byggerpsocialaellerpsykologiskateorier.EnligtBernsteinrdet
hrfrgaomsynsttdrexplicithet rframtrdande.Typologin
uttrycksavBernstein(1990:72)ifljandefigur:

31

Bernstein(1990:73)angerhrFreirespedagogiksomettradikaltexempel.

47

Change
Intraindividual
Visiblepedagogy

Invisiblepedagogy

Progressive

Conservative

Acquisition

Transmission

(competence)

(performance)
Radical

Radical

Intergroup

Figur2.Tvtyperavpedagogik.EfterBernstein(1990:72).
VrtattnoterarattBernsteinenligtfigurenovanmenarattenra
dikalpedagogikkanvarasvlosynligsomsynlig.Detsomgren
pedagogik radikal rattdessteoriomlrande. Detslutligamlet
rfrndringavgruppersrelationer,intefrndringavindivider
(Bernsteina.a.:213). Ienradikalpedagogik arbetarelevernatill
sammansfrattervrakunskapochinfrlivadenmedegnaerfa
renheter(Sawyer2006:457).Viskaiavsnitt2.7nedan,isamband
medgenrepedagogiken,mtaenbearbetadversionavBernsteins
modell.
FrancesChristieochMackenHorarik(2007:162)anvnderbl.a.
osynlighetfrattkaraktriserapersonligvxtochskriver: With
themovementtoGrowth,thelanguageofEnglishbecameincreas
inglyinvisible,whilethepedagogicpositionwasthatofoneact
ivelyinvolvedin selfexpression. Idennaavhandlinganvnder
jagbegreppenosynligochsynlig,explicitochimplicitsamtklassifi
kationochinramningfrattuttryckautmrkandedragiminaana
lyser.Attexempelvissynligrespektiveosynligpedagogikrideal
typerruppenbartochiundervisningspraktikenblandasdebda.

48

2.7Genrepedagogiken
Jaghar ovan (s. 38)behandlat processkrivningen och sattden i
sambandmedindividualismochpersonligvxt.Enannanpedago
giskinriktningsomfokuserarpsprk ochskrivandergenrepe
dagogiken (ven kallad Sydneyskolan). I arbetet med denna av
handlinghardetintefunnitsngonanledningtillattantaattgen
repedagogikenskulleterfinnasidenstuderadepraktikendrtill
rdenalltfrnyiSverige.Jagmenardockattdenrrelevantfr
minunderskning,delseftersomdenbyggerpexplicithetiunder
visningen,delseftersomdengerensprkvetenskapligverviktt
svenskmnet.Attdendessutom(ursprungligen)innefattarambitio
nersomgrutverdenenskildaelevensutveckling grattdenr
intressantdmanvilldiskuterasprkochsprkutvecklingiettvi
daredidaktisktperspektiv.Jagserimittfallgenrepedagogikensom
enidealtyp,vilkenkantjnasomenmodellattspegladetstudera
dematerialetmotfratttydliggraproblem.
IkritikmotprogressivistiskpedagogikvarnarBernstein(1979i
Martin 2001:155) fr inlsningavelevenin hisor herpresent
tenseochefterlyseraconceptwhichcanauthenticatethechilds
experienceandgivehimorherthosepowerfulrepresentationsof
thought that he or she is going to need in order to change the
worldoutside(ibid).Detemancipatoriskadragetframtrderhr
tydligtochdetideologiska,ssomjagtolkarchange.Denna
Bernsteinskritikavprogressivismentjnadesominspirationfrut
vecklandetavgenrepedagogikeniAustralien.32
Joan Rothery(1996)visarhurexpressivtskrivandetassomin
tktfrpersonligvxt(personal growth).Dennasynplrande
drt.ex.sprkligutvecklingskergenomsprkanvndning(detvill
sga genom flitigt vande), leder Rothery tillbaka till Rousseau
(meduppfostringsromanen mile 1762).Dennutidavariantenin
nebrattelevenutvecklarsittsprkomhonbarafrsesmedstimu
lerandesituationer.SomRotheryppekar(1996:89)byggeretts
dantsynsttpentskillnadavenasidanindividensidentitetoch
intellektuellautvecklingochandrasidanhennessociokulturella
32

DennahistorieskrivningbyggerpMartin(2001).Liberg(2009)anvnder
termengenrepedagogikvenfrandraansatsermenskriversamtidigtatt
detiSverigeoftastrdenaustraliensiskagenrepedagogikensomavses.Fr
enhistorieskrivningomrelationenmellanBernsteinochgenrepedagoger
na,seChristie(2005a).

49

kontexter. Rothery finner i sin forskning 33 att skrivande utan

constructiveteacherintervention (a.a.:86) inte leder till ngon
utvecklingavelevernasskrivandesammatypavtexterproduce
rasochelevernabibehllerdeomdmensomdeerhllit(bra,me
del,dlig).Martin(2001:156)menarattprogressivism, byggdp
PiagetochChomsky,ledertillensyndrelevenbaralrsigdet
somhonsjlvupptcker.Dettakontrasterasmotenuppfattning
drstttning(scaffolding)avlrarenochkunskap om sprket
spelarstorroll(ibid.).LilieChouliaraki(1998:6)finnerienstudie
attdetsomtycksvaraenprogressivistiskundervisning,drlraren
verkarsomfacilitatorochtarhnsyntillelevernaserfarenheter,i
sjlvaverketgrdetsvrtfrelevernaattkontrollerasittegetl
rande.Denkunskapsomsynliggrsrinterelateradtillelevernas
sttattfrst,ochklassrumskommunikationenmaskerarenstark
lrarkontroll.
Rothery (1996:109) konstaterarattskolmnena r definierade
utifrnenstarkklassifikationavkunskap.Denkunskapsomryms
inomskolmnenarslundasocialtkonstruerad,eninsiktsomen
ligtRotheryrviktigeftersomdeninnebrenpedagogiskoriente
ringbortfrnettpsykologisktsynsttmotettsociokulturellt.Rot
herytalarvidareomenvldefinieradlrarrollocheninterventio
nistiskpedagogik(a.a.:99),ochhonbaserardettapstudiersom
visarattbarnutvecklarsittsprkmedstarktstdavguidningoch
modellersomvuxnamedvetetfrserdemmed(a.a.:100).Utifrn
dennasynpresenterarRothery(a.a.:102)denmodellsomterfinns
i olika framstllningar av genrepedagogiken, den s kallade
Teachingandlearningcycle:34

33
34

50

Rothery(1996:87)refererartillegen,opubliceradforskning.
Modellenfinnsiflerautformningar,t.ex.Martin&Rose(2005:252),Bo
dilHedeboe&JohnPolias(2008:15).Frhistorienbakommodellensut
veckling,seMartin(2005).

Approximation
to control of
genre

Deconstruction

Independent
construction

Negotiating field

Joint
construction
Figur3.Genrepedagogikenslrandecykel.EfterRothery
(1996:102).
Istegetnegotiatingfieldbyggereleverochlrareuppkunskapom
mnesinnehllet och om den aktuella genren. 35 Hr introduceras
termerochbegreppsomrrelevantafrdetaktuellastoffet. De
constructioninnebrattmodelltexterundersks.Idettaarbetein
troducerasochanvndsmetasprkligabegrepp.Denfljandege
mensamma textproduktionen, joint construction, sker utifrn en
modelltext och innefattarreflektion och diskussion. Independent
construction,slutligen,innebrattelevensjlvskriverutifrnkun
skapomsvlmnesinnehllsomsprkligaval.Martinoch Rose
(2005:253f.)menarattgenrepedagogikentartillvarapstyrkori
svlosynligsomsynligpedagogik(sevenMartin2005:142).Un
dervisningenpendlarmellansvagochstarkklassifikationrespekti
ve inramning och kombinerar dessa p olika stt. Martin
(2005:143)talaromvgoravsvagrespektivestarktklassifikation
ochinramningiolikaskedenilrandecykeln.Ettexempelr joint
35

MinfrklaringavmodellenfljerHedeboe&Polias(2008:17ff.).

51

construction,dinramningochklassifikationrsvaganrmange
mensamtinventerariderochstarkanrmansorterardem.Vid in
dependentconstruction rinramningensvagmenklassifikationen
starkdmanutvrderartexten(a.a.:144).
Som Martin (a.a.:124) skriver r synlighet och intervenering
grundernaigenrepedagogiken,uttrycktiprincipenomguidance
throughinteractioninthecontextofsharedexperience(Martin
a.a.:126).Rothery(1996:103)ppekarattetiketteringenilrande
cykeln(sefigur3ovan)rviktig,eftersomdengerelevernaettme
tasprkfrundervisningen.Nrmaninventerardetkunskapsflt
somundervisningenberr,fr,somvisettovan,klassifikationoch
inramningenalltstarkareutformningdelevernagradvisbygger
uppenspecialiseradkunskapochlrarenstarkarestyrochbegrn
saruppgifterna.Rotherysbeskrivning(ibid.)liggernraLevVygot
skijs(2001)beskrivningavelevens(ochstoffets)rrelsemellandet
vardagligaochdetvetenskapliga.36 Hrskeralltsenbegreppsut
veckling som r p en gng sprklig och intellektuell: [A]t the
sametimethestudentswillbelearningthe languageofthe field,
sincethetwoareinseparable:wecannotknowthefieldunlesswe
knowthelanguageofthefield(Rothery1996:103).
ven Mary J. Schleppegrell (2004) knyter ihop Vygotskij och
Hallidayochbetonarattlrandeochsprkligutvecklingfljst.
Honmenarocksattdensystemiskfunktionellalingvistikenerbju
derenmjlighetattfrsthurindividenssprkutvecklas. Vygot
skijsbegreppdennrmasteutvecklingszonenbeskrivsavHedeboe
ochPolias(2008:16)somdenmjlighettilllrandesomskapasi
interaktionenmellandeltagarna,ochdenkonstruerassattsga
iochgenomdeaktivitetersomeleverochlraregemensamtdeltar
i(ibid.).37Pliknandesttmenarde(a.a.:17)attstttningren
processsombetraktarlrarensomvgledareiinteraktionen.L
rarensrollralltsavgrande.Schleppegrell(2004:149)tonarner
36

37

52

venMartin(2001:158)nmnerVygotskij.Martinoch Rose (2005:251)

skriverattgenrepedagogikentillenbrjanutveckladesutanhnvisningtill
Vygotskij.
BegreppetdennrmasteutvecklingszonenbeskrivsavVygotskijsomskill
nadenmellandenfaktiskakunskapsnivnochdenpotentiella. Vygotskij
(2001:254) skriver om en zon av snart frestende mjligheter. Det
finnshosenindividenutvecklingsnivsomkanuppnsmedhjlpfrnn
gonsom kanmer.Dennrmasteutvecklingszonenkanocksbeskrivas
somskillnadenmellanutvecklingenavvardagligaochvetenskapligabe
greppellerskolmnessprk(GunHgerfelth2004:57).

motsttningenmellan(skriv)processochproduktngotochmenar
attvarkenensidigtfokuspprocessenellerpproduktenrfram
komligavgariskolarbetet.Iskolanbetonasalltfrofta,menar
Schleppegrell, mekaniska sprkliga uppgifter (t.ex. stavning och
grammatikdrill),medanettmerakademisktuttryckssttsllanex
plicitgrsursprkligsynvinkel.Lraresocheleversrttandebeh
verinteledatillngonsprkligutveckling.Schleppegrellskriver:
Teachersalsoneedtouseacademicregistersandhelpstudents
understandnewwaysofusinglanguage.Studentscannotlearn
academicregistersandacademiccontentwhenthespokenex
planationstheyhearlackthetechnicalitytheyneedtodevelop
languageresourcesfordisciplinaryworkindifferentsubjectar
eas.(Schleppegrell2004:155)

Lraremsteskapamjlighetertillarbetemedolikasorterstexter
ochhjlpaelevernaattkonstrueratexter, och lrarensegetsprk
ravgrande.
GenrepedagogikenkanalltsrelaterastillBernsteinsbegreppsap
parat. Martin(2001:168;venMartin& Rose 2005:273,Martin
2005:125)utgrfrnBernsteinsovan(s.48)redovisadefyrfltare
ochlgger,medhjlpavdennesegnakommentarer,inetiketterna
liberal,radical,conservativeochsubversiveifiguren.Bernsteinger
sjlvintengotexempelppedagogiskteoriellerpraktiknrdet
gllernedrehgrafltet,menMartin(ibid.)placerargenrepedago
giken(agenrebasedliteracypedagogy)hr,detvillsgasomen
subversivpedagogik:

53

Change
Intraindividual
Invisiblepedagogy

Visiblepedagogy

Progressive

Behaviourist

pedagogy

pedagogy

Acquisition
(competence)

liberal conservative

Transmission

radical subversive

(performance)

Criticalpedagogic

Social/psychological

theories

pedagogictheories

Intergroup

Figur4.Positioneringavgenrepedagogiken.EfterMartin
(2001:168).
Med en sdan positionering framstr slunda genrepedagogiken
som en ideologiskt frankrad pedagogisk praktik, inte som en
skrivpedagogik.Mletrfrndringpettkulturelltochsamhlle
ligtplan,ochvgenditgrviaelevensutveckling.

2.8Criticalliteracy
Uppnendemletfrelevenbeskrivsinomgenrepedagogikenmed
termen critical literacy. Denna definieras av Martin (2001:160)
som being able to participate in unfolding conversations and
voicesengagedinassessingandassigningvaluetomattersinthe
present.Begreppetliteracyharinomforskningdefinieratsutifrn
olikautgngspunkter, ngotsom LarsHolm (2006)redogrfr.
MackenHorarik(1998:74)menarattcriticalliteracydelsomfattar
andradefinitioner,exempelvisfrdighetsinriktadliteracy(skillsli
teracy,delsinnefattarenideologiskkomponentsomkanuttryck
54

asiifrgasttandeoch[c]hallengingandreconstitutingrolesina
worldofsocialdiversity(a.a.:78).MackenHorarik(a.a.:75)skil
jerp mainstream literacy och critical literacy. Denfrstnmnda
avsermjlighetenattsommedborgaredeltagaiettdemokratiskt
samhlle,medandensistnmndahandlaromattkunnaknnaigen
och motst de positioner som texter konstruerar; texter r inte
fnster mot verkligheten utan diskursiva konstruktioner. Critical
literacy frutstter mainstreamliteracy,ngotsomMackenHora
rikfrklararemancipatoriskt;dethandlaromattallaeleverska
uppn startpunkten fr critical literacy (a.a.:78). Rothery
(1996:117f.)frettliknanderesonemangochpekarpsambandet
mellankarrirmjligheterochgradenavliteracy.Jagtolkarresone
mangetsattmainstreamliteracyrengrundfrutsttningfratt
havalmjligheteridagenssamhlle.
MackenHorarik(1998:79)betonardetlivslngaperspektivetd
detgller literacy,eftersomdetppnarfrmjlighetentillsocial
frndring. Schleppegrell(2004:30)understrykerattdetintekan
varafrgaomattlraallaeleverattimiteramedelklassensinterak
tionsmnstergenomexempelviskravpfrldrarattlsafrde
mindrebarnenochdiskuterameddem.Schleppegrell(a.a.:30 f.)
hnvisartillforskningsomvisarattdetinterdensprkligaaktivi
tetenisig(attlsaochtalaomdetlsta)somlederinbarnetmot
skolsprketutanhursprketanvnds.MedhnvisningtillBernste
inskriverSchleppegrell(a.a.:32)attolikaklasstillhrighetaktiverar
uppfattningar av vad som kommer ut av en interaktion. Olika
sprkbrukvisarpolikabakgrundmenockspattkontexterfr
stsolika.
Ettannatsttattsepcriticalliteracyr,enligtMackenHorarik
(1998:75f.),viabegreppetintertextualitet,somhrsyftarprela
tionertexteremellan,svlimplicitasomexplicita.Envaranvnder
intertexterfrattskapafrstelsefrdetexterhanellerhonm
ter.Dessaintertexterinbegriperenskildaerfarenheter.MackenHo
rarikmenarattintertextualitetsbegreppetpssttgrdetmjligt
attpekadelsmotdeenskildaerfarenheterna,delsmottextenisig
sjlv,motelevenochskrivandetellermottextenochlsandet.Att
uppmrksamma och frklara den intertextualitet som r aktuell
videttgivetundervisningstillfllerenuppgiftfrlrarenenligt

55

MackenHorarik(1998:77). MackenHorarik (a.a.:79) stllerupp

trekravfrutvecklingenaveleverscriticalliteracy:

tillgng till en uppsttning kontextualitetspraktiker fr

lsandeochskrivandet
utvecklingavenmedvetenhetpmetanivbetrffandetexter
tillgnande av de ovannmnda genom en synlig pedagogik
knnetecknadavexplicithet

Elevenskontextualisering handlar enligt MackenHorarik om att

kunnasvarauppmotkravpfrstelseochuttryckssttiolikasi
tuationer,menocksomattkunnabjudamotstndiformavper
sonligatolkningar.Detavgranderattelevenutvecklarenmj
lighet att vlja. Betrffande medvetenhet p metaniv ppekar
MackenHorarik(a.a.:81)attensdanoftafrutsttsitextuppgif
ter: [a]ny reader who can recognise a texts topic, identify its
implied author and readership and comment on its rhetorical
featuresisnolongerabeginner.Attsledesbetraktatextensom
konstruktion innebrocksattkunnafokuseradessideationella,
interpersonellaellertextuellametafunktioner.Detviktigarenligt
MackenHorarikattelevenkandistanserasigsjlvfrntexten.
BetrffandedentredjepunktenovanbetonaralltsMackenHo
rarikinslagetavexplicithet.Synligpedagogikrsdansomppet
redovisarsinaprinciperochsomdrmedkansttasundergransk
ning(a.a.:81).Explicithetinnebrattvrderingarfrilggs,ochdet
r hr lraren blir viktig (jfr ovan om intertexter): Reading
contextsisjustasimportantasreadingtexts(a.a.:82).Detrekra
ven r sammanlnkade Rothery (1996:118) skriver: Through
understanding, texts are socially constructed, and having a
metalanguage to talk about them, students position themselves
differentlyinrelationtotextsincomparisontoaviewoftextsas
individuallycreatedconstructs.Attsyftetremancipatoriskt,ide
ologisktochlngtgendeframgravMartin(1985:32)dhantalar
omattelevernaskadefendthemselvesfromperverseideologies
masqueradingasfactandtruth.Rothery(1996:119)menarilinje
meddettaattmanmsteinseattsprketintebarauttryckerutani
sjlvaverketkonstruerardetsomuttrycks.AllanLuke(1996:332)
ppekar att [g]enre instruction is not a simple matter of the
transmission of cultural capital och talar om the clich of
56

power (a.a.:321), vilken innebr att power is treated as

something which can be identified, transmitted and possessed
(ibid.).DetLukevarnarfrrattgenrepedagogikenriskerarattbli
ettfrgaomteknikomdentapparsinideologiskafrankring,sin
sociala analys och sina ambitioner. Luke (a.a.:333) konstaterar:
Therearenoguaranteesofpower,nogenresofpower.Poweris
utterlysociologicallycontingent.
Enngotfrsiktigareframskrivningavexplicithetochsynligpe
dagogikfinnshosSchleppegrell(2004:156f.)sommenarattele
vernamsteftillgngtillettsprksomgerdemmjlighetattut
tryckasinkunskap.Stttningkrverensynligpedagogiksomgr
lrarentillexpertochsomfrelevernasynliggrvaddetrsom
gerframgng.Attarbetamotuppsattanationellamlrckerinte,
menarSchleppegrell.Lrarnamstefrstvilkasprkligakravm
leninnebrochdemstehaverktygfrattarbetamedsprket.
Utanexplicitundervisning frklaraslttmisslyckandenmedfr
mga,bakgrundellermotivation(Schleppegrell2004:157).Kravet
plrarkunskap ralltshgt,ochdetgllerallalrare.Denna
svrighet r man medveten om inom genrepedagogiken (se t.ex.
Rothery1996:90;RuqaiyaHasan&GeoffWilliams1996:xviii).

2.9Kritikmotgenrepedagogiken
MackenHorarik (1998:77) menaratt genrebaserade utvecklings
linjerutifrnHallidayssprkmodell(systemiskfunktionelllingvis
tik)harvaritoverlypedagocentricgenomattverdrivalrarnas
utgngspunkterochattman venmstearbetainelevernasper
spektiv.Lrarenrdockdensombransvaretfratt varje elev,
oavsett social bakgrund, utvecklar en critical literacy. Mack
enHorarik (ibid.) skriver: Without the guidance of one who
mediates the proficiencies necessary to such literacy practices,
many students are stranded indefinitely within personalist and
often idiosyncratic readings of contexts, without the tools for
analysing and (if necessary) resisting their demands. Martin
(2005)redogrfrtvtyperavkritikmotgenrepedagogiken.In
ledningsvis handlade det om romantically inclined progressive
educators(a.a.:128)somvarbekymradevernegativaeffekterp
57

elevernas kreativitet. Genrepedagogernas stndpunkt hr r att

kreativitet r beroende av elevens kontroll av genrer. Martin
(a.a.:141)skriverattnormenrvadhankallargenerellrekontextu
alisering:Onceguidedintoagenrestudentsnaturallyreworkthe
genreinlightoftheirownsubjectivityasnewcontextualpressures
arise.Senarekritikriktadeinsigmotinbilladenegativaeffekter
betrffande vrderingar av nonmainstream discourses
(a.a.:128). Hr r, enligt Martin (a.a.:130), genrepedagogikens
stndpunktattelevenskontrollhandlaromsvldendiskurssom
runderkritiksomdensomanvndsfrkritik.HedeboeochPoli
as (2000) skriver att genrepedagogiken i Australien i brjan av
1990taletblevfremlfrkritikmotenformalismsommantyck
tesigseiundervisningen.HedeboeochPoliasfrklararsituationen
medbristandefortbildningoch,speciellt,attmanhadefrbisettbe
hovetavattlraremstelrasigdenbakomliggandelingvistiska
modellen,detvillsgadensystemiskfunktionellalingvistiken.Me
tasprketsplatsfrintefrsummas:
Allefaseripdagogikkengrbrugaf eksplicit videnomfor
skelligegenrer,deresstrukturogsprogligekarakteristika.Den
nevidenbliverendelafdet erfaringsfllesskab,somlrerog
eleverdeler.Nrdettevidensgrundlaggreseksplicit,fralle
eleverpligefodmulighedforatudviklesigsprogligt.Den
sprogligevidenafmystificererselveskriveprocessensskjultestra
tegier. Det sprglige erfaringsfllesskab giver desuden bde
lrereogeleveretsprogtilattaleomsprog.Pdenmdeflyt
tesskriveresponsenvkfraensubjektiv,tilfldigtprgetat
mosfreoverienmereobjektivramme,somlrerogelever
sammenkanarbejdeindenforogsttesynligemlfor.
(Hedeboe&Polias2000:213)

venSchleppegrell(2004:3)understrykerbehovetavattlrarein
sersprketsbetydelse:Intheabsenceofanexplicitfocusonlan
guage,studentsfromcertainsocialclassbackgroundscontinueto
beprivilegedandotherstobedisadvantaged[...].Kravetpkun
skaperomsprketgllerallainblandadelrare,administratrer,
lroboksfrfattare,forskare(a.a.:23).Rothery(1996)grslngt
atthontalarom educational linguistics drfokusrkunskaperi
ochomsprket:
58

Themessageisclearforeducators.Ifwewantourstudentsto
develophighlevelofliteracyandcriticalorientation,wemust
engagethem,atalllevels,inanexplicitfocusonlanguage.Not
just language, but explicitness about how language works to
mean, is at the heart of educational linguistics. (Rothery
1996:120)

2.10Genrepedagogikiindividualismenstid
IenartikelresonerarMartinochRobertMacCormack(2001)mer
principiellt utifrn politiska krav p skolan. Inledningsvis stller
MartinochMacCormack(a.a.:6)frganhurman(lrarna)skare
agerainfrkadekravpbedmningochanvndandeavmatriser.
Frfattarnasfrslagrattmanfrhandlarframenmodellsomtill
fredstllersvlmyndighetersompedagoger:
Whatweneedisaframeworkforreadingstudentstextsand
performances,notagainstaformalistlinguisticgrid,butasan
expression of their meaningmaking potential in a given
context,withrespecttotheirpastsocioculturalbiography.We
needaframeworkforreadingstudentstextsassitesinwhich
theycanmobilisetheirsocioculturalresources.Andweneeda
gridwhich doesnot simplyvalorise aparticular form of life
(masculinist, Eurocentric, anglo etc.) as the temporal and
developmental end point of historical and personal
development.(Martin&MacCormack2001:6)

Martin och MacCormack utgr frn arbetet med grundlggande

vuxenundervisning38menfrettgenerelltresonemangomdetpost
modernasamhlletsutvecklingochvaddetinnebrfrsynenp
literacy. Utbildningens syfte r att g in i samhllsfrndringen,
toaffecttheculturebyaffectingstudentsandtoaffectstudentsby
affectingtexts(a.a.:16).Attarbetamedtexter(ividgadbetydelse)
innebrattrekontextualiseraeleverna,liksom undervisninginne
br att rekontextualisera kultur (a.a.:16). Ambitionen att stad
komma en samhllsfrndring i kulturell och social bemrkelse
skrivsallts framavgenrepedagogikensfretrdare, ochmanr
kritisk till den roll skolan spelar i dagens samhlle. Christie
38

AdultLiteracyandBasicEducation.

59

(2005b:181)skriver,medhnvisningtillBernstein,attskolsystemet
syftartillattregleramedvetenheten.Betrffandemodersmlsmnet
(EnglishiAustralien)skrderChristieinteorden:
Surelyitcanbenoaccidentthatthenationallanguage that
resourceinwhichsomuchisconstructedthatisfundamentalto
the maintenance and transformation of culture is often so
poorly served pedagogically. The interests of the state are
involvedinpedagogicpracticesthatleavethenationallanguage
notwellunderstood,forwherepeoplearenot awareofhow
languageworkstoconstructthevariouspositionsavailableto
them,theyarelesslikelytochallengethosepositions.(Christie
2005b:181)

Attarbetamedattervragenrermstesledesinnebramernatt
elevenskavertaensprkligkompetens.MartinochMacCormack
(2001:12ff.)skriveromtrefaser,niverelleromrdenvernacu
lar,institutionalochglobaldravvikelserocholikheterbehand
lasochuppfattasolika.Pglobalnivhandlardetomnegotiating
difference (a.a.:13). Resonemangetmynnarutienpositionering
avbegreppetcriticalliteracy:
Forus,postmodernitymeanstherecontextualisationofthere
almsofthevernacularandtheinstitutional.Itdoesnotmean
their abandonment or rejection: this would be a supremacist
andmodernistreadingoftheglobaldomainasifitinstituteda
completelynewepochofhistory,anepochthatsharednothing
withpreviouseras.Thusforuscriticalliteracycannotmeanad
optingsometranscendentalvantagepointfromwhichtocriti
queothertextsorprocesses.Butnorcanitmeansimplyasser
tingyourownpointofview.Rathercriticalliteracymeansbe
ingabletoparticipateinunfoldingconversationsandvoicesen
gagedinassessingandassigningvaluetomattersinthepresent.
(Martin&MacCormack2001:15)

Detemancipatoriskaperspektivet urettindividperspektiv rsle

desframtrdande. Samtidigtkandetinterdangontvekanom
ambitionenattfrndrasamhlleturettsocialtperspektiv.Martin
(2001:172)uttryckerdettamedfljandeutmanandefrgestllning:
Are we trying to liberate individuals, or to change the power
60

relationsamongsocialgroups?Andtoachievethis,dowefavour
implicit or explicit scaffolding to enhance students [sic!]
learning? Merppetideologiskkansynenpskolaochliteracy
knappastbli.

2.11Vadrgenre?
Idensvenskaskolanfrknippasgenremedsknlitteraturmenock
smedtextermeduttaladfunktion,exempelvisdebattartikel.Sjl
vatermengenreanvndsmedolikainnebrdberoendepteoretisk
utgngspunkt.39PerLedinochStaffanSelander(2003:107)frkla
rarattgenrebegreppetlngegdesavlitteraturvetenskapochreto
rikochattdethrleddestillAristoteles.Begreppetvarstatiskt,det
vill sgadet byggde p tnkta regelbundenheter i skrift och tal.
Idagbetonasdremotgenrersberoendeavterkommandesociala
aktiviteter(a.a.:108).Inomgenrepedagogikendefinierasgenresom
ensocialprocessmedigenknnbarastegochmedettsrskiltsoci
altsyfte(Hedeboe&Polias2008:13)ellersomenenmlinrik
tadsocialprocesselleraktivitet,sommedlemmarnaienkulturdel
tari(a.a.:23).40Betoningenavdeyttrevillkoren,densocialakon
texten,kan,somviharsettovan,knytastilldenideologiskaambi
tioneninomgenrepedagogiken.Paradoxaltnogframtrderdesspe
dagogiskapraxisistlletgenomenstarkbetoningavinomsprkliga
drag.AvpraktiskasklvljerPerHolmberg(2010:125)attbeteck
nadenaustraliensiskagenrepedagogikensbegreppmedtermentex
taktivitet,enbeteckningsomanvntsinomprojektetTOKIS. 41Ter
mengenrer,somHolmbergppekar,inomsvenskskolasnarare
etablerad enligt en nyretorisk definition. ven inom projektet
Svensksakprosarelaterasgenrebegreppettilldeyttre,pragmatis
kavillkoren(Ledin1999:24).Ledin(a.a.)frendiskussionom
olikagenredefinitionerinomforskningochkonstateraratt[t]ex
39

40

41

Jaguppehllermigidenfljandegenomgngenavgenrebegreppetvidde
frestllningarsomraktuellautifrnavhandlingensempiri.Frenpro
blematisering avgenrebegreppet iskolan utifrnmedieteknologiska fr
ndringar,seJohanElmfeldt&PerOlofErixon(2007:151171).
Densistnmndadefinitionenrenversttningavgenrepedagogikensvl
kndaastaged,goaloriented,purposefulactivityinwhichspeakersenga
geasmembersofourculture(Martin1985:25).
TOKIS=Textochkunskapsutvecklingiskolan;sePerHolmberg,PerLe
din&KarolinaWirdens(2006).

61

terhrhemmaisocialinteraktion,[...]ochgenrerbetingasfrmst
av pragmatiska villkor (a.a.:27). Ledin (1996:29 ff.) snvar in
genrebegreppetutifrnettantalkriterier:
1. Engenrekopplartextertillenterkommandesocialprocess
drmnniskorsamhandlargenomtexter.
2. Engenreinnefattarprototypfrestllningaromtextutform
ningen.
3. Engenrernormaltnamngivenochpssttsprkligtoch
socialtkodifierad.
4. Engenrerentraditionsomtasibrukiensituation,varfr
denfrndrasvertid.
Hrsynstydligtattettstatisktgenrebegreppavvisassamtidigtsom
prototypenfrsinbetydelse:Dettypiskaochidealiseradeexemp
let matchar vi mot andra mjliga kategorimedlemmar (Ledin
1999:28). Ledin skriver vidare att genretillhrighet handlar om
attvigrtextermeningsfullagenomattutifrntidigarekommu
nikativaerfarenhetertypifieraochklassificeradem(a.a.:28).Le
din(1996:15)ppekarocksattgenrebegreppetrnormativtefter
somdetanvndssommnsterfrutformningochbedmning.Jag
villtillggaattjustdennapotentielltnegativanormativitet 42 inom
genrepedagogikenbetonasochvndstillentillgngochettredskap
frsocialfrndring.
Den nyretoriska genredefinitionen gr tillbaka till Carolyn A.
Millers(1984)Genreassocialaction.Millertalaromgenresom
retoriskhandling(a.a.:151)ochvillmedsittbegrepputtryckathe
knowledgethatpracticecreates(a.a.:155).Genrerrknutnatill
terkommande sociala situationer och dessa r i sin tur sociala
konstruktioner(a.a.:156).Millerbetonarocksattlrandetavgen
rerinbegriperettlrandeavkulturellatypsituationer(a.a.:165).S
vlnyretoriksomgenrepedagogikstriopposition motdelsdet
expressivaskrivandetochdessindividorientering,delsettstatiskt
genrebegrepp(Holmberg2010:124;seMiller1984:163).Inomny
retorikenfinnsdockfretrdarefrsvlexplicitsomimplicitgen
reundervisning.

42

62

Mednormativitetmenarjagfljandetavregler,vilkamansersomfrebil
der.JfrAndersSigrell(2008:203).

AvivaFreedman(1993)tarstarktavstndfrnexplicitundervis
ning;sdanrvarkenndvndigellermjligutomimycketspeci
ellafall.Freedman(a.a.:223)frhllersigironisktillgenrepedago
gikfrnfrstaklassochvadhonkallarenkampanjavhallidayia
ner. Undervisning om sprkliga genredrag menar hon hr mer
hemmaifrberedelserfrakademiskastudier(ibid.).Honserock
senmotsttningienasidandefinitionenavgenresomensocial
handlingochdendekontextualiseringsomhon anserattexplicit
undervisning om sprkliga normer innebr (a.a.:225). En annan
motsttningsomFreedman(a.a.:232)hnvisartillrattdetnnu
intefinnsngonlingvistiskmodellsomskullekunnamjliggraen
medvetensprkligbeskrivningochinlrningavgenrer.Dessutom
villFreedman(a.a.:237)skiljapmedvetandegrandetochinlr
ningen;detfrstalederinteautomatiskttilldetandra.Freedmans
(ibid.) stndpunkt innebr dock inte att lraren str sysslols:
[T]eachershaveacentralroletoplayinsettingupfacilitativeen
vironments.Freedmanbetonarhrviktenavlsning,vilkenhon
menargynnaregetskrivande,menmenarsamtidigtattlsandeinte
rtillrckligtfrattervragenreraffect/anxietyochmotiva
tionrviktigafrutsttningaroch,framfrallt,intention,having
somethingtosay(a.a.:238).Freedmanrockskritiskmotex
pressivtskrivandepbekostnadavsdantsomfrberedereleven
infrvidarestudier(ibid.).Lrarensrollblirsledesattexponera
elevenfrexpository genres(ibid.).Freedman(a.a.:239)grs
lngtsomattfresprkastttningochtalaromcollaborativeper
formancebytheexpertandthenovice,menavvisarsamtidigtex
plicitgenreundervisning ochfrgar(a.a.:246):[W]hatisthe po
tential role,ifany,ofexplicitteachinginachievingexcellence?
DettakategoriskaavstndstagandeifrgasttsavJosephM.Willi
amsochGregoryG.Colomb(1993:254):Writingisnotrendered
immunetoexplicitteachingsimplybecauseitisasocialactionthat
requirestacitknowledge. WilliamsochColomb(a.a.:255) ppe
karocksattfrganinterhuruvidaeleverklararsigutanexplicit
undervisningutanhuruvidadekanblibttre.JagmenarattFreed
manuppenbarligenbortserfrntvting:Frdetfrstaproblemati
serarhoninteanvndandetavsprkmodeller(detvillsgavilken
modellsomskullekunnatjnabstfrdetavseddasyftet)utan
menarattdetintefinnsngonsprkligbeskrivningsomrtillfyl
63

lest.Dettakontrasterarskarptmotdenaustraliensiskagenrepeda
gogikens uttalade anslutning till och anvndning av systemisk
funktionelllingvistik(ochgrammatik).Frdetandramissar,igno
rerarelleravvisarFreedmandetideologiskastllningstagandesom
denaustraliensiskagenrepedagogikeninbegriper.Denfreedmanska
genreundervisningenframstr,trotssinfrmentaexplicithet,enligt
minmeningsomjustettsdantteknisktutfrandesomEnglund
(1997:125)hrledertilldenamerikanskadidaktiskatraditionen(se
s.35 ovan).Kritikenmotprogressivistisk,osynliggenrepedagogik
finnsf..venidenamerikanskadebatten;seCourtneyB.Cazden
(1995).

64

3MATERIALOCHMETOD

3.1Miljochdeltagare
Istudienharjagunderenterminsamlatinmaterialsomkansga
ngot om hur den sprkliga delen av svenskmnet hanteras och
frstsavlrare,eleverochrektorer.43Mngdenochtidsomfnget
menarjagravmindrebetydelse,eftersommaterialetrkvalitativt
ochutgrfallsommstekvalificerasgenomattrelaterastilldente
oriochdenbefintligaforskningsompresenteratsidetvtidigare
kapitlen.

3.1.1Skolan
Skolanrenenhetienstrreorganisationmedkommunalhuvud
man.Sammanlagtharskolanca3000eleverfrdeladepEstetis
kaprogrammet,Handelsochadministrationsprogrammet,Hant
verksprogrammet,IBDiplomaProgramme,Individuellaprogram
met,Naturvetenskapsprogrammet,Omvrdnadsprogrammet,Sam
hllsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Skolan har
ocksegnaspecialinriktningar,bl.a.densomraktuellidendelta
gandesamhllsvetarklassen.44Varjeprogramharenegenrektor,en
s.k.programrektor.

3.1.2Rektorerna
Tv rektorer, bda ursprungligen mneslrare, ingr i undersk
ningen. Rektorn fr Samhllsvetenskapsprogrammet (hdanefter
43
44

Detbrppekasattavhandlingenhartillkommitinomenavdeladtidom
tvrdrventidfrkurslsningrinkluderad.
Engymnasieutbildningmedspecialinriktningharenpongplansomavvi
kerfrndenationellaprogrammens.

65

rektor S) brjadesomskolledarefr tre rsedan,medanrektorn

frTeknikprogrammet(hdanefterrektorT)ganskasnarteftersin
lrardebutinsgatthanvillearbetasom skolledare ochvergick
tilldet, ochhanhararbetatsomrektorisjur. Ingenavdemr
svensklrareellerharundervisatimnet.Bdarnyapsinare
spektiveenheter.RektorTharsinarbetsplatsidenskola(denfy
siskaenheten,byggnaden)drmaterialinsamlingenharskett,me
danrektorSfinnsigrannskolandrallasamhllsvetareleverutom
justdennastudiesSklassfinns.

3.1.3Klasserna
Klassernautgrs avtv ettor.Samhllsvetarklassen, klass S,och
teknikklassen,klassT,harvarsinsvensklrare,lrareSrespektive
lrareT.KlassSbestrav18elever,menenavdemharredanbe
tygikursenSvenskaAochdeltarintepdessalektioner.Eleverna
grettspecialutformatprogrammedinriktningmotfretagande.
Dettatarsigexempelvisuttryckiatteleverna harkontaktermed
fretagredanirskurs1ochattskolanordnarfrelsarefrnoli
kabranscher.Elevernafrmentorerfrnfretagen,drdeocks
grpraktik.Dettalederbl.a.tillarbetsbetygfrnfretagen,och
rektorStrorattendelelevertnkersigattarbetadirekteftergym
nasiet.45 Programmetrnystartatochskolanhadehoppatspett
stortintresse,ngotsomdockinteharinfriats.RektorSmenaratt
seninformationgjordeattdetfrvntadesktrycketinteuppstod,
ochhanmenarocksatttankaromattbetygskonkurrensenskulle
ledatillattdemedlgapongskullefallabortinterealiserades.
Klassenhardockstarksammanhllningochsesoftasomenstor
klunga,ddet.ex.rrsigverskolgrden.
KlassTbestrinledningsvisav34eleversenarehopparenelev
av.Klasstorlekenledertilltrngseldelevernaskaginisalenoch
placerasig.Klassenharsin SvenskaAutlagdptretermineroch
haralltsintelikamycketsvenskaiminuterrknatunderobserva
tionstidensomSklassenhar.Lrarnaharfrihetattvidbehovha
halvklasstimmarengngperveckaistlletfrenhelklassdetlig
gerinbokatpschemat.Ngotextrabetaltellerkompensation i

45

66

IntervjumedrektorS081125.

tjnstgringfrdeinte.LrareTutnyttjardennamjlighetngra
gngerunderminvistelse.
IbdeklassSochklassTfinnselevermedannatmodersmln
svenskaellermedflersprkigbakgrund.Ngonkursisvenskasom
andrasprk erbjuds dock inte.46 Fregende lsr erbjd man
svenskasomandrasprkenbitinpvrterminen iformavextra
skrivtrningunderledningavlrareS,mennufinnsenligtrektorT
ingaschematekniskamjligheter.Samtligaeleverirskurs1lstes
tasunderhsten.Testenverlmnastillspeciallrarensomsedan
meddelarlrarnaresultaten.Hjlperbjudesgenomattelevernakan
gtillspeciallrarenenligtverenskommetschema.Pgrannsko
lan,drrektorS rplacerad,erbjudermandremotalternativet
svenskasomandrasprk.

3.1.4Lrarna
Bdalrarnaharisinutbildningkombinationensvenskaengelska,
ochdeharbdamern25rsyrkeserfarenhet.LrareSarbetade
underlngtidigrundskolanochsamarbetadedmedenspeciall
rareochkompssttattbliintresseradavlsochskrivsvrighe
ter.Dhonsktesigtillgymnasieskolanvardetfrattfenutan
nonseradtjnstdruppdragetvarattbyggauppensprkverkstad.
HennesarbetedrvidlagkomattingiettITrelateratprojektmed
stdfrn StiftelsenfrKunskap ochKompetensutveckling (KK
stiftelsen).SsmningomkomlrareSattanlitasavkommunen
frfortbildningochutredningaravelever.Honharocksvaritdet
lokalauniversitetetbehjlpligtmedattbyggauppstdverksamhet
tstudenter.Sklassenhradministrativttillendenskoladrrek
torSfinnsochhanrderasprogramrektor,menundervisningeni
svenskaochfleraandra mnenrfrklassenfrlagdvidskolan
drlrareSarbetar,vilketgratthonrentpraktisktharkontakt
venmedrektorT.FrnochmeddettalsrharlrareSplacerats
somvanliglrareochsprkverkstadenhardrvidverlmnatst
enspecialpedagog.RektorTtrorattenorsakrattlrareSinte
har formell speciallrarbehrighet.47 Han frklarar ocks att det
46

47

BekrftatavrektorT090419. Skolan harenligtGymnasiefrordningen

(Svenskfrfattningssamling1992:394)skyldighetatterbjudamnetSvens
kasomandrasprksomalternativtillkrnmnetSvenska.
IntervjumedrektorT090419.

67

finnsettekonomisktmotiv,eftersomlrareSbetalasavdenenskil
daskolanmedanspecialpedagogenfinansierasavkommunen.
LrareTharfrutomsvenskaochengelskaundervisningikur
sernamultimediaochwebbdesign.Honharbyggtutsinmnesl
rarutbildningmedhgskolekurseribdadessaochharsedanmit
tenav1990taletarbetatmedanvndningavITiundervisningen.
LrarenarbetartillsammansmedlrareSpsvisattdeversikt
ligtplanerarvissaarbetsomrdentillsammans.Deanvnderdelvis
sammaegenproduceradeinstruktioneroch vningar, ochde har,
djagstartarminunderskning, valtettnyttlromedel(Monica
Ahlenius&AnnikaLeibig2004)frattutprovadettillsammans.

3.2Etiskavervganden
Betrffandedebdalrarnaidennaunderskningmstejagnatur
ligtvisinformerademomstudienssyfte.Samtidigtkundejagrim
ligtvis inte uttryckligen informera om vilka teman min avhand
lingstext skulle kretsa kring dels eftersom jag inte p frhand
kundevetavadsomutifrnmaterialetskullekunnaavhandlas,dels
eftersomendetaljeradinformationskullehariskeratattstyraun
dervisningenochdrmedmaterialet. Betrffandedetfrstnmnda
ppekar Katrine Fangen(2005:206)detopraktiskaiattieninle
dandeinformationfrskagraenklaravgrnsningavforsknings
frgorna,eftersomngotsdantskullekunnabindauppforskning
en.Pliknandesttharjaginformeratelevernaomdetvergripan
desyftetmedminnrvaroochmittinsamlande, detvillsga att
studerasvenskundervisningenmedtonviktpdetsprkligamnes
innehllet.
Enviktigetiskaspektr,menarjag,mjlighetentillterfring,
detvillsgaattfratillbakaresultatentilldemsomharmedverkat
istudien(jfrFangen2005:278).Djagfremininsamlingsperiod
presenterasfrrektornfrTprogrammet,frgarhanvadskolan
kan hafr gldje av min studie. Lrarnasvarar att detta rett
unikttillfllefrdemattfterkopplingpsinundervisningoch
attdeserdetsomettledisinprofessionsutveckling.Sjlvsvarar
jagrektorattminforskningkankommaattblianvndbarifort
bildning.Frelevernafrklararjaghurmanhittardenkommande
68

publikationenpwebben,eftersomdetfinnsenriskattdehinner
avsluta sina gymnasiestudier innan jag fr mjlighet att beska
dem.
Isambandmedintervjuernafrsgslrarnaochrektorernamed
enlistaverdetemanjagvilleberra(sebilagor1och3).Anled
ningenvarattjagvilleutjmnamaktfrhllandetvidintervjun,dr
lrarenellerrektornannarskundetnkasknnasigutsattfrbe
dmning.Betrffandeelevernainformeradesdeomdethuvudsakli
gainnehlletiintervjuernaisambandmedattdetillfrgadesom
medverkan(vanligenenellerettparveckorifrvg).Idefalljag
spontant fotograferade en elevtext under lektionstid, frgade jag
frstelevenifrgaomlov.Sammatillvgagngssttgllerfrde
elevgruppsamtalsompliknande,spontana,sttspeladesin.Mel
landessatvndvndigheter,attgesmycketinformationsatt
informanternainteharfrtsbakomljusetochattsamtidigtintep
verkaharjagsledesfrsktfrhllamigetiskt.Isambandmed
minpresentationppekadejagattdensominte nskadedeltaga
kundemeddeladettilllrarenellermig.Jaguppmanadeocksin
formanternaattstllafrgornrhelstdesnskadeunderminnr
varo.Detsistnmndaerbjudandetutnyttjadesfleragnger.Lrarna
frgadeemellanthurdetgickochomjagfickutngot.Jagsvara
dedvnligtmenundvikandeidenbemrkelsenattjagintedelgav
demngrapreliminraslutsatser.Istlletbetonadejaghurintres
santdetvarfrmigattpdettasttfinblickiskolansvardag.Jag
fickoftafrgoraveleverna,t.ex.omvadjagantecknade.Jager
bjddemdattlsavadjagskrivitochngongnglstejagupp
avsnittochfrklaradeattjaganonymiseradeochattjagintevarin
tresseradavngonenskildindividutanverksamhetenochinnehl
let.Minainformanterharinformeratsomnr,varochhurmina
resultatskullepubliceras.Frgoromdettaharframfrtsettflertal
tillfllenavenskildaelever.JagharpssttfljtVetenskapsr
dets (2002) riktlinjer betrffande information och samtycke om
forskningen.

69

3.3Materialochdokumentation
Avhandlingensmaterialutgrsavstyrdokument,lrobokstext,in
tervjusvar,observationersamtelevochlrartexter.

3.3.1Styrdokumentochlrobokstext
StyrdokumentetfrkursenSvenskaA(SKOLFS2002:2)bestrav
mnesbeskrivningensamtkursbeskrivningen.Dessatexteranalyse
rasavmig iavsnitt4.1.2 nedan. Debehandlasocksiundervis
ningen,vilketredovisasiavsnitt5.1nedan.
Undermintidiklassernaaktualiseradesgenomlrarnasfrsorg
vissadelaravlroboken(Ahlenius&Leibig2004)medinriktning
motsprk:

Tabell1:Aktualiseradeavsnittilroboken.
Sidor Innehll
2829 trefaktatexteromsprkligafenomen
3134 genrevningar
35 modellfrskrivprocessen
5054 faktatextombarnssprkutveckling
5657 faktatextomungdomssprkochslang
62 faktatextomdiskurspartiklar
63 faktatextommnsochkvinnorssprk
6568 artikelomflickorsochpojkarssprk
72,74 faktatextomkroppssprk
141143 modellfranalysavsknlitterrtext

Iminanalysharjagtagitfastapjustdessaavsnitt;ngonrelate
ringtillandradelaravlromedlet,t.ex.lrarhandledning,harjag
sledesintegjort.Dennaavgrnsninggrundarsigpdetfaktumatt
detrdessadelaravlrobokensomkanspeglasmotdenundervis
ningsomjagharobserverat.Givetviskanelevernaefterminmate
rialinsamlinghaarbetatmedandratexter,andrainfallsvinklarp
70

sprketc.,menettsdantkonstateranderisammanhangetnr
mastensjlvklarhet.

3.3.2Intervjuer
Intervjuernagenomfrdespssttattjagifrvgbokadetidoch
platsmedeleven,gruppenellerlraren.Lokalernasomanvndes
varklassrum,grupprumellerarbetsplatsfrlrarerespektiverek
tor.Frelevernasdelvarviensammairummet,mendethndeatt
andraeleverellerngonlrarekominfratthmtasaker.Jagav
vaktadedtillsviterhadelmnatsensamma.Betrffandelrarna
skeddengotliknandeeftersomdebdalrarnaistudiendelarar
betsplats(dremotstrdesinteintervjuernaavngonannanperson
ndenandralraren).Irektorernasfallfrekomenstakatelefon
samtal.Inspelningarnaskeddedigitaltmedantingenmobiltelefon
ellerdiktafonplaceradmellanmigochdenintervjuadeeller,vid
gruppintervjuerna,placeradscentraltsommjligtmedhnsyntill
denrvarandesplacering.Intervjuernafrdelarsigenligtfljande:

Tabell2:Intervjuer.
Materialtyp
Gruppsamtalunderlektioner

Antal Specifikation
2 klassS

Tid(mm:ss)
10:05
8:28

Elevintervjuer(inspelade)

13 elevS1

10:13

elevS2

13:41

elevS3

8:04

elevS4

8:35

elevS5

8:31

elevS6

8:55

elevS7

8:31

elevT1

7:55

elevT2

8:39

elevT3

11:30

71

Materialtyp

Gruppintervjuer(inspelade)

Lrarintervjuer(inspelade)

Rektorsintervjuer(inspelade)

Antal Specifikation

Tid(mm:ss)

elevT4

12:32

elevT5

16:48

elevT6

9:02

2 intervjugruppS

30:30

intervjugruppT

47:44

2 lrareS

37:51

lrareT

56:09

2 rektorS

61:44

rektorT

56:19

Frutom ovanstendefinnskortareanteckningarfrnsamtalmed
lrarnaochingotfallderaskolleger.Dessaharpintetsttfr
berettsavmig,ochdeharnedtecknatsurminnetsammadag.
Intervjuernaharsyftattillattgeunderlagfrenanalysdrupp
fattningaromsprkochsprkutvecklingirelationtillsvenskmnet
fokuseras. Mittvalav halvstruktureradeintervjuerbyggerp en
syn som uttryckts av Steinar Kvale och Svend Brinkmann
(2009:34):Attintervjuarenaktivprocessdrintervjuareoch
intervjuperson producerar kunskap genom sin relation. Intervju
kunskapenproducerasiettsamtalsfrhllande;denrkontextuell,
sprklig,narrativochpragmatisk.Jagharsledeskonstrueratett
antalfrgor(sebilagor2,4och5)somtjnarsyftetatthllafokus
psprkochsprkfrgor,menjagharvaritinstlldpettsamtal
somkanochskappnasigtolikahll.SomKvaleochBrink
mann(a.a.:98)ppekarkrvsdetienkvalitativforskningsintervju
attintervjuarenrinsattimnetomfljdfrgorskastllas,ochdet
harjagvarit,menintervjunskaraktravkunskapsproduktionin
nebrocksattkunskapfrforskarenproducerasefterhand.Som
intervjuare har jag kunnat styra fokus utifrn mina frgor, men
samtidigtrdetsattintervjuernaspeglardetsominformanterna
vill uttryckaomsprkochsprkutveckling, ngotsomenligtmin
mening mstesessomenfrutsttningfrnmndakunskapspro
duktion.
72

Intervjuernashalvstruktureradekaraktrharinneburitattlngt
ifrnalltsomharsagtsavinformanternaharbefunnitshaetts
dantfokuspsprksomnmntsovan.Avdennaanledningharjag
intetranskriberatintervjuernaisinhelhet.Istlletharjaglyssnat
igenomdemochmarkeratdenplats(iminuterochsekunderfrn
start)dr ensprkfokuseradtopikfinns.Drefterharjagmycket
grovttranskriberatvaldadelarenligtenskriftsprkligkonvention
somocksinkluderarskiljetecken.Mankannaturligtvisdiskutera
vrdetavenslutproduktslngtifrnoriginalet. Som Per Linell
(1994:4)ppekarutgrintetranskriptionenisigsjlvdataistl
letrdenensystematisknotationavresultatavanalysochtolk
ning(ibid.).Hrmedrocksfastslagetatttolkningenbrjarre
dani(ellert.o.m.fre)sjlvatranskriptionsarbetet.SomYlvaFors
blomNyberg (1995:56) ppekarmste mlet varaatt denvalda
transkriptionsprincipen svarar upp mot de forskningsfrgor som
stllts,och Catrin Norrby(2004:89)menarattenmycketenkel,
skriftsprksanpassadtranskriptionrtillfyllestdsyftetrattun
derskainnehllsaspekter,alltsd[d]etintressantarvadsom
sagts,intehurenskildaorduttalats(a.a.:90).Linell(1994:12)be
tecknarensdannedteckningsomapproximativtordagrannoch
inriktadpatttergedethuvudsakliga(kognitiva)innehlletidet
sagda, ochhanfreslr(a.a.:13)t.o.m.attmanbetecknarfrfa
randetsomentmligenutfrligdokumentationavvadsomsagts
isamtaletistlletfrattanvndatermentranskription.Eftersom
minstudieintersamtalsanalytiskharjag gjort bedmningenatt
ensdanapproximativtordagranntranskription(ellerutfrligdo
kumentation)harvaritdetsombstverensstmmermedminun
derskningssyfteochfrgestllningar.Attintervjuernaidennaav
handlingemellantredovisasmeddramadialogiskuppstllning(Li
nell1994:14) berorpattjagharvelattydliggravadsomrde
intervjuades utsagor respektive mina tolkningar (jfr Fangen
2005:239).

3.3.3Observationsanteckningar
Fr analysenavundervisningen harjag gjortobservationsanteck
ningar.Igrligastemnharjagplaceratmiglngstneriklassrum
metochsledessettelevernabakifrn,meningrafallharjagp
73

grundavmbleringenhamnatbredvidenellertvelever. Jaghar
renskrivitanteckningarnasammadagsomdeutfrdes,antingendi
rektvidminhemkomstellersammakvll(jfrKarlsson2006:154).
Omfattningenrfljande:

Tabell3:Lektionsobservationer.
Materialtyp
Lektionsobservationer

Antal Specifikation
21 SvenskaAiklassS
4 vrigaiklassS

Tid(tt:mm)
30:20
5:45

(SamhllskunskapA,His
toriaA,Fretagsekonomi
A,MatematikA)
19 SvenskaAiklassT
1 vrig(Teknik,mnniska,

20:50
1:15

samhlle)iklassT

Frutom frgan om forskarens roll (se nedan) innebr observa

tionsochanteckningsarbetetpraktiskaproblem.Attjagharsuttit
lngstneriklassrummetochdessutomintevideoinspelatinnebr
givetvisensvrighetmedattdokumenterasdantikommunikatio
nensomsynsmensomintehrs,exempelviseleversansiktsuttryck.
Jagharkoncentreratmigpattskrivanervadsomhnder,inte
vadsomordagrantsgsochharsledestillstrstadelendokumen
teratvadsomsagtsgenomindirektanfring.Undantagrdetill
fllendjagdirektinsgattdetvorevrdefulltattdokumenterade
uttryck(ord,termer,fraser)sommananvndeiettgivetmoment.
Ensdankoncentrationavlyssnandetharrimligtvismedfrtattjag
harvaltbortannat,exempelvisverlappandetal.Detviktigahar
dockvaritattdokumentera vad somsagts,inteavvem(jfrovan
omtranskriptionellerutfrligdokumentation).
Generelltharjagstrvatefterattskrivanerutanattsamtidigt
tolka,attskrivavadsomsynsochintevadjagtrorattdetbetyder
(jfrKarlsson2006:152f.). Principielltrnaturligtvistolkningn
gotsompgrhelatiden.Idettasammanhangvilljagbetonaatt
minegenfrtrogenhetmedmiljnharvarittillfrdelddetgller
74

betydelsenavdetsomjagharsettochhrt.Denlrareexempel
visinlederlektionenmedenaktuellmenifrhllandetilldetan
nonseradelektionsinnehlletngotperiferhndelse, inserjagsom
erfarenlrareattdettarettsttattsamlaelevernasuppmrksam
het.Jagkandockskoncentreramigpettnrafrestendeto
pikskifteavlraren.

3.3.4Elevochlrartexter
Jag har ockssamlatinsdantsomlrarnadelatutarbetsblad,
instruktioner,texterochliknandeochsdantsomelevernapro
duceratskriftligtochlmnatin. Vadsomharanalyseratsframgr
avfljandetabell:

Tabell 4: Insamlade och analyserade elev och lrarproducerade

texter.
Klass Text
S

lrarensrttningsmarkeringar

lrarensuppgiftertillettavsnitturenTVserie(venklassT)

3eleversvningarigenreskrivande(foton)

elevarbeteniSv/ShptematMassmedier

Klass Text
T

Antal

Antal

lrarenskopieradeavsnittommeningsbyggnad

lrarensuppgifttilllstromanellernovell

elevarbetenomsprketsbetydelseilstroman

31

enelevgruppsstdordtillgenrearbete(foton)

terminsutvrdering

27

Ingrafallharjagocksdokumenterattavlaniklassrummetge
nomattskrivaavdessinnehllellergenomattfotograferaden.
Detfaktumattundervisningenrealiserasgenomexempelvistal,
utdelat material, aktualisering av lrobokstext, visning av video
ochproduktionavelevtexterinnebrattdokumentationenavdes
75

sasamverkarochstdjervarandra.Attsomforskareiefterhand
skapasigensamladbildavvadsomharfrsiggttunderenviss
lektionunderlttasalltsavmjlighetenattparallelltstuderaex
empelvisenlrarinstruktion,entextilrobokenochenelevtext.
En begrnsning i materialet betrffandedeobserverade lektio
nernabestriattdetv sprkligaomrdenalyssnandeochmunt
lighet saknas.48 Att muntlighet kommer p tal i intervjuerna (se
t.ex. s.114 nedan; s. 119 nedan)visardockattminunderskning
inteinskrnkersigtillenbartsdantsomharbehandlatspdeob
serveradelektionerna.

3.4Studienskaraktr
Iprocessenattsamlainmaterialharjagutnyttjatett utmrkande
dragfrnetnografiskmetod djagplaceratmigsomforskareien
miljdrdetsomskaunderskasfinns. Termenetnografibrukar
associerasmedantropologiochinnebrdenlngretidsvistelsei
ett lokalsamhlle, skriver Mats Alvesson och Kaj Skldberg
(1994:109),ochdetalarvidareomnrkontaktmeddetstuderade
samhlletsellergruppensvardagslivverenlngretidsperiod.Jag
harfljttvgymnasieklasserssvenskundervisningunderstrrede
lenavenhstterminochsamlatmaterialiformavobservationsan
teckningar,utdelatmaterialfrnlrarna,inlmnadetexterfrnele
verna,fotonavtavelinnehllochelevtextersamtinspelningarav
gruppsamtaliklassrummet.Dettarautentisktmaterialsominte
hartillkommitgenomdirektaarrangemangavmig.Dremotkan
detinteuteslutasattminnrvaroindirektharpverkataktreroch
drmedmaterial.Trotsdessalikhetermedetnografisktfltarbete
villjagintepstattjaghargenomfrtenetnografiskstudieiter
mensantropologiskadefinitionovan,ochdetfinnsfleraskltill
detta.StephenDohenyFarinaochLeeOdell(1985:507)menaratt
etnograferstuderarmnniskorsomrmerexperternforskarna
48

76

MedlyssnandeavsesundervisningiochomdetsomAdelmann(2002:105)
definierarsomenprocesssominkluderarfrmganattriktauppmrk
samhetenitidochrumochdrindividenidensocialainteraktionenan
vnderfrmsthrselsinnetfrattintegreraochresponderaisittsprkande
ochgrande. Medmuntlighetavserjagundervisningiochomenkom
munikativ kompetens dr talande str i centrum; jfr Olsson Jers
(2010:10f.).

sjlva inom sina respektive miljer. Inom svenskmnesdidaktisk

forskningrdetemellertidinteovanligtattforskarenocksrlra
reochdrigenomfrtrogenmeddetsombeforskas,tminstones
attdetfinnsengodfrfrstelse.Minfrfrstelserbetydande
eftersomjagsjlvrsvensklrareochharundervisatpdegymna
sieprogramsomraktuellaiminstudie.Intehellerskolanellerl
rarnavarokndafrmig.DohenyFarinaochOdell(a.a.:510)be
tonarvidareattetnografinskautforskasdantsomroknt,meni
mitt fall r det uppenbart att jag ocks drar nytta av befintlig
forskning.Enannanviktigskillnadgentemotdenbildavetnogra
fiskforskningsomgesavDohenyFarinaochOdell(a.a.:511)r
attenforskareknappastkankommainnrsomhelst,hursom
helstochoavbrutetobservera skolanrisigsjlvenavgrnsad
del av tillvaron och innehller drtill uppenbara grnser vilka
framgrinteminstavettskolschema.Jagbesktevisserligenmina
informanteriderasmilj,menjagfljdedemintehelaskoldagar
(utomvidtvtillfllen)ochjaggjordeingafrskattkommat
detskolrelateradearbetesomoftafrekommerefterskoltidlxor
ochliknandefrelevernaochfrberedelsearbetefrlrarna.Jag
gralltsinteansprkpattpresenterangonetnografisktjock
beskrivning.49 Alvesson och Skldberg (1994:109) ppekar att
venkortarenedslagiempirikanbetecknassometnografioch
attforskarensfrfrstelsekangraatttidskravetbantas(jfrFang
en2005:116).AlvessonochSkldberg(1994)urskiljereninduktiv
etnografisombetonarmetodensbetydelseochskriver:
Etnografibyggerpattforskarenharettppetsinnelagifrga
omvadsomstuderas.Ngonteoriellerreferensrammstena
turligtvisstyraarbetet,mendennarsnararetillfrattgerikt
ningochsystematikiarbetetnattstllasigivgenfrobser
vationerochanalyser.(Alvesson&Skldberg1994:110)

Ensdanbeskrivningstmmervlmedvadsomharvaritaktuellti
falletmedminunderskning.Jaggrdrmedvertillarbetetmed
analysernaavmaterialet.

49

Uttrycket thickdescription brjadeanvndas inometnografisk forsk

ningavCliffordGeertz(1973)ochavserframfralltenfokuseringpbe
tydelseavfenomenistlletfr(enbart)beskrivning.

77

3.5Analysarbete
Iarbetetmedattanalyseraochtolkamaterialetharjagframfrallt
skteftersdantsomkanuttryckangotomsynenpsprkoch
sprkutveckling. Genom nrlsning av den del av mitt material
sombestravintervjuerochstyrdokumentharjagurskiljtuttryck
fr olika uppfattningar omsprkochsprkutveckling. Dettahar
tillgttpsvisattjagupprepadegngerharstuderatmaterialet
och successivt frt in teoretiska begrepp som har hjlpt mig att
kommaframtillentolkning.Idennaarbetsprocessharjagsledes
lagt ettrastervermaterialetfrattlttareurskiljamnsteroch
frattkunnauttryckadessaiakttagelseriformavbegreppsoman
knytertillforskningsfltetsvenskameddidaktiskinriktning.
Roz Ivani (2004:220)menarattstyrdokument,lromedel, do
kumentationochintervjuerkanantasuttryckaunderliggandefre
stllningaromexempelvisskrivinlrning.Nrdetgllerskrivande
menarIvani (a.a.:224) attdethandlaromconstellationsofbe
liefsaboutwriting,beliefsaboutlearningtowrite,waysoftalking
aboutwriting,andthesortsofapproachestoteachingandassess
mentwhicharelikelytobeassociatedwiththesebeliefs. Ivani
(a.a.:240)menarsjlvatt antagandetomunderliggandefrestll
ningarinterbegrnsattillskrivinlrningutanattdenvengller
betrffandeexempelvislsande.Jagutvidgarresonemangetytterli
gareochfokuserariminanalyspvadminainformantermerall
mntsgeromsprkochsprkutvecklingutifrnettsvenskmnes
perspektiv.
Pettpraxisnraplan(detvillsganradenstuderadeundervis
ningen) harjaganvntmigavanalyskategorierna explicit/implicit
lrandeochexplicit/implicitundervisning.Penvergripandeniv
harjaganvnt legitimeringochmotivation, osynligpedagogikoch
synligpedagogiksamtinramningochklassifikation.Frutomkate
goriernaovananvnderjagockstermersomrelaterarsigtillm
nesuppfattningar, exempelvis personlig vxt; dessa senare knyter
jagtillminaideologiskaresonemangochdepekarpsvismot
denvergripandenivn.
Deovannmndaanalyskategoriernaindikerarattjagimintolk
ningharfjrmatmigfrndeerfarenhetersomexempelviseleverna
uttryckeriintervjuerna.Fangen(2005:228ff.)betonarviktenav
78

attverskridaetterfarenhetsnraperspektiv,ngotsomjagmenar
attjaggrdjagexempelvisapplicerarBernsteinsteorieromosyn
ligochsynligpedagogikp materialet.Frforskarenhandlardet,
enligtFangen(a.a.:248f.)omenutvidgadfrstelsesomuppstr
d[v]etenskaplighetenterskaparenverklighetsomtersigannor
lundandenverklighetmnniskorupplever(a.a.:249).
Sjlvaanalysarbetetharintehaftdenlinjrakaraktrsomfre
liggandeavhandlingkangeskenav.Denarbetsprocesssomharva
ritaktuellkanbeskrivassomabduktiv.Abduktionknnetecknas,
enligtAlvessonochSkldberg(1994:42)avempiriochteorisuc
cessivtomtolkasiskenetavvarandra.Teorinfungerarinlednings
vissominspirationfrattupptckamnster;sdanamnsterkr
verisinturalltmerfrfinadteori. Tillattbrjamedhar,som
ovankonstaterats,envisstolkningoundvikligenskettisamband
medantecknandetiklassrummetochvidgenomlyssningochtran
skriptioneravintervjuer.Detsammamsteantasbetrffandemate
rialiformavtextersomjagefterhandharftttadelav;mankun
desgaattenbildavundervisningensuccessivtharvxtframun
dermaterialinsamlingen (jfrovanomintervjusomkunskapspro
duktion).Analysernahardrefterutfrtsochdrvidlagfttfrse
mig som forskare med ytterligare uppslag till anvndbar teori.
vergripandebegrepp(seovan)harkunnatapplicerasfrstiett
skededkonturernaavensamladbildharkunnatsknjas. Som
helhet betraktad r sledes avhandlingen en konstruktion som
speglardevalavmetodochteorijagsomforskarehargjort(jfrPia
NygrdLarsson,u.a.).

3.6SFGsomanalysredskap
Djagvidnrlsningenavstyrdokumentenfrgymnasieskolan(se
avsnitt4.1.2 nedan)upptcktemnster,behvdejagenbegrepps
apparatfrattbetecknadessamnsterochfrattdrivaanalysen
vidare.Mittvalfllpsystemiskfunktionellgrammatik(SFG).An
ledningenvarattSFGlmparsigfrattbeskrivatextensstruktur
medbibehllenkontaktmedkontexten. Jagfljeridettaavsnitt
den beskrivning av SFG som ges av Holmberg och Karlsson
(2006).
79

SFGutgrfrntregrundlggandefunktionerhossprket.Den
interpersonellametafunktioneninnebrattmnniskorgenomspr
kettarkontaktmedochfrhllersigtillvarandra.Genomdenide
ationellametafunktionenbeskrivervimedhjlpavsprketvrlden
ssomviuppleverden,t.ex.vadsomhnder,hurngotr,vem
somgrngot. Medhjlpavden ideationellametafunktionen ut
trycks ocks textens logik och inre sammanhang. Den textuella
metafunktionen,slutligen,renhjlpfunktiontilldetvnmnda
ochinnebrattinnehlletordnasmedhjlpavsprket.Dentextu
ellametafunktionenkommertilluttryckiolikasttattorganisera
detsomuttrycksinterpersonelltrespektiveideationellt,exempelvis
genomlogiskstrukturavtema.
Oavsett metafunktion realiseras sprket i olika skikt: kontext,
betydelse,lexikogrammatikochfysisktuttryck.Dessaskiktsam
spelarkontextenutgrgrundfrbetydelseskiktetochbetydelsen
uttrycksmedhjlpavlexikogrammatiken:

Tabell5:Sprkligametafunktionerochskikt(efterHolmberg&
Karlsson2006:21).
Metafunktion
interpersonell

ideationell

textuell

betydelse

lexikogrammatik

kontext

Skikt

fysiskauttryck

Pilarnavisarattrelationenrdubbelriktad.Kontextenangerramar
frdenbetydelsesommankantolkainientextochsttergrnser
frlexikogrammatiskaalternativitexten.Samtidigtrdetdelexi
kogrammatiskavalenochdessmjligabetydelser somskaparen
relationtilllsaren.
Denbeskrivningavverklighetensomrealiserasgenomdenidea
tionellametafunktionenruppbyggdkringvadmaniSFGkallar
processer.Processeruttryckersledesbl.a.attngothnder,utfrs,

80

sgsellerr.IfljandeutdragurstyrdokumentetfrkursenSvens
kaArprocessernamarkerade:
Utbildningenimnetsvenska syftar till att ge elevernamj
ligheteratttadelavochtastllningtillkulturarvetochatt
f uppleva och diskutera textersombde vcker lustoch
utmanarsikter.

Jagterkommeriminanalysiavsnitt4.1.2tillvaletavprocesser.
Sprketanvndsinterpersonelltgenomattrelateratillinforma
tionellerhandling.Iskolanuttrycksenrelationmellanuppdragsgi
varen(Skolverketellerytterstregeringen)ochchef,lrareochelev
genomstyrdokument. InomSFG skiljermanmellan sprketstv
olika utbyten, information eller varor och tjnster. I fallet med
styrdokument rdettydligtattdethandlarominformation (om
undervisningensfrutsttningar)ochtjnster(attutfraundervis
ningen).Omvitnkerpsituationendrt.ex.lrareefterfrgarin
formationfrattkunnautfrasittarbete,inserviattdensprkliga
realiseringen,utspelet,kanvara ett givande eller ett krvande.Vi
frpssttolikakombinationsmjlighetermellanenasidanin
formationellervarorochtjnsterochandrasidanettgivandeel
lerettkrvande(efterHolmberg&Karlsson2006:34):

Tabell6:Sprkhandlingar.
Utspelsdragetsroll

information

Utbyte

varorochtjns
ter

givande

krvande

pstende

frga

erbjudande

uppmaning

Ettpstenderexempelvisenkombinationavinformationochgi
vande,ssomistyrdokumentetfrSvenskaA:
Fr den personliga identiteten och fr samhrigheten mellan
mnniskorharsprketstorbetydelse.

Sprkhandlingarna, i vrt fall styrdokumentets pstenden eller

uppmaningar,kanmodifierasgenomdefyramodaliteterna sanno
81

likhet,vanlighet,frpliktelseochvillighet.Samtligakanuttryckasi
olikagradergenomanvndningavmodalaverbellerinterpersonel
lasatsadverbial:
Tabell7:Sprkhandlingarsmodalitet(efterHolmberg&Karlsson
2006:68).
Modalitetsgrad
Modalitetstyp lg

sannolikhet

vanlighet

medelhg

hg

kan,lr

br

ska,mste

mjligen,nog,

frmodligen,an

medstorsannolik

kanske,eventuellt tagligen,troligen, het,skert,garan

sannolikt

terat

kan

brukar

brukar

ibland,tillflligt

ofta,oftast,van

alltid

vis

ligtvis,mestadels

kan,fr

br

mste,behver

frpliktelse

villighet

ska,rtvungen,

kan

grna

helst

vill

ska,mste

grna

helst

Ifljandeformuleringfinnsenfrpliktelsemodalitetmarkerad:
Inomsvenskmnetskallelevernafrikligtmedtillfllenattan
vndaochutvecklasinafrdigheteriatttala,lyssna,se,lsa
ochskrivaochattmtaolikatexterochkulturyttringar.

Hrfinns alltsenuppmaning med frpliktelsemodalitet avhg

grad.
Den,detellerdesomdeltariprocessenellersomberrsavden
kallas deltagare. Ifljandeformuleringfinnervideltagaren spr
ket:
Sprketravgrundlggandebetydelsefrlrandetochenvg
tillkunskap.
82

SekvensenSprketrkanskrivasDELTAGARE^PROCESSdrtecknet
^utlsesfljsav.IstyrdokumentetfrSvenskaAsomjaganaly
serar i avsnitt 4.1.2 anvnds i syftesbeskrivningen tre processer
som jag menar fungerar som inledningar till den vriga texten.
Dessatreprocesserrmarkeradenedan:
Utbildningenimnetsvenskasyftartillatthoselevernastrka
denpersonligaochkulturellaidentiteten,attutvecklatnkan
det,kreativitetenochfrmgantillanalysochstllningstagan
de.
Densyftarvidaretillatt bidra till framgngistudiernaoch
frmganattkommuniceramedandra.

Hr kan formuleringarna Utbildningen i mnet svenska syftar

till ochDensyftarvidaretill sessomomskrivningar avt.ex.
Svenskmnetssyfter.Restenavrespektivemeningrdvisser
ligenattributtilldeltagaren,meneftersomdetrjustfortsttning
en,t.ex.bidratill...,somblirfremlfrminanalys,anvnder
jagskrivsttetPROCESS^DELTAGAREsommnsteriattributet:

Tabell8:MnsteristyrdokumentetfrSvenskaA.
Process

Deltagare

strka

denpersonligaochkulturellaidentiteten

utveckla

tnkandet,kreativitetenochfrmgantillanalysoch
stllningstagande

bidratill

framgngistudiernaochfrmganattkommuniceramedandra

Jagkommeriavsnitt4.1.2attbyggaminanalysbl.a.pdetmns
tersomvisasovan.

3.7Forskarrollochtrovrdighet
Ett grundlggande metodproblem som DohenyFarina och Odell
(1985)tarupprrstudiersvaliditeteftersomdennakanpverkas
avforskarensjlv(s kallad bias).Forskarenssttattfrhllasig
tilldemsomobserverasienetnografisktinspireradstudiekanklas
83

sificerasirollerutifrnfrhllandetmellanforskarenssynlighetre
spektivedeltagande.
Iminunderskningharjagpendlatmellanattvara deltagande
observatr och observerandedeltagare.50 Denfrstnmndarollen
innebrattforskarenetablerarkontaktmeddemsomskaobserve
rasfrattstadkommaacceptans.Idennarollfrdockforskaren
se upp s att kontakter inte utvecklas till lojaliteter (a.a.:513).
Karlsson(2006:152)menarattforskarenalltidrfrmmandein
gonbemrkelse,menatt man skabli accepteradp s sttatt
manintemrkbartstrsituationengenomattbetesigavvikande
ellervckaundran. Rollensomdeltagandeobservatr harvarit
aktuelldjagharbefunnitmigiklassrummetochfrtanteckning
ar. Jagharpresenteratmigochberttatommittsyfteochmina
metoder,ochelevernaharhafttillflleatttalamedmigochstlla
frgor,ngotsomdeocksharutnyttjat(ses. 69 ovan). Rollen
somobserverandedeltagare anvndsdforskarenvillskapaoch
kontrolleraensituationdrmaterialsamlasin,ochdennarollintas
klarast i samband med intervjuer (DohenyFarina & Odell
1985:514). Observerandedeltagare harjagvaritdjagharinter
vjuat,menvenivissmndjagunderngonlektion underele
vernasarbeteenskiltellerigruppgttrunt.Jagharisdanasam
manhangemellantstlltfrgortillengruppellerenenskildelev.I
ngrafallharjagmedvetet(efterfrfrgantilleleverna)fljtarbe
tetpnrahllgenomattspelaingruppdiskussioner,fotografera
elevtexterochspelainellerantecknagruppsamtal. Ettannatstt
attuttryckapendlingenmellanattobserveraochattivissmndel
tagarattkategoriseraforskarrollensom delvisdeltagandeobser
vatr(Fangen2005:141).EnligtFangen(ibid.)utmrksdennaroll
avattforskarendeltaridetsocialasamspelet,meninteidemilj
specifikaaktiviteterna.Jaghar,ienlighetmeddettasynstt,ex
empelvissmpratatmedeleverprasterochsvaratptilltalplek
tionstid,samtidigtsomjagintesjlvharutfrtngonelevaktivitet
(t.ex.attskrivaellerattlsaenfrelagdtext).Mankansgaattjag
harfljtFangens(a.a.:142)uppmaningattuppfrasigsomenan
genmtintresseradsamtalspartner,ensomlyssnarochfljerupp
50

84

AndramjligarollerrenligtDohenyFarinaochOdell(1985:512ff.)full
stndigobservatr,vilkeninnebrattforskareninteinteragerarmeddem
somstuderas,samtfullstndigdeltagare,vilkeninnebrattforskarensjlv
ingridengruppsomskaobserveras.

sdantsomsgs,ochsomdeltaridetsocialasamspeletssomsitu
ationenkrver.
KarlErik Rosengrenoch Peter Arvidsson(2002:216f.)tarupp
detfaktumatttolkningsarbetetstterigngdirektviddatainsam
landet,eftersomsamtidigochspontantolkningroundviklig.Fr
minegendelharjagfrsktatthanteradettadilemmagenomatt
undernerskrivandetavobservationsanteckningarnagrafisktmar
kera (t.ex. genom omgivande tomrader) det som har varit mina
omedelbarareflektioner.Videttpartillfllenharjagdirektefter
renskrivningen av observationsanteckningarna separat skrivit ner
reflektionersomharvxtframunderarbetsdagenochunderren
skrivandet.Jagharpssttfrsktattigrligastemnhllaisr
anteckningarochmedvetnatolkningar.Motbakgrundavovanst
endemenarjagattforskarenimittfall rngotannatndeltagare,
venomdenrollenharvalts.Dettaharattgramedsvrigheten
attbeforskasinegengrupp(Rosengren&Arvidsson2002:172);
jagtnkeridettafallfrmstpstudienslrare, eftersomjagsjlv
r svensklrare. DohenyFarina och Odell (1985:508) menar att
forskarenmstekunnadistanserasigfrattfettperspektivuti
frn.Hoel(1997)lyfterframfrdelarnamedattsomforskarekn
natillkulturensombeforskaseftersomdetunderlttarfrstelsen.
Detviktigaralltsattkunnaintaolikaperspektivifrhllande
till forskningsobjektet, och Rosengren och Arvidsson (2002:173)
talaromavkylningsperiodfrattltaintrycksjunkainellerfr
attfdistansinnanmanbrjartolkningsarbetet.Hoel(1997:275)
talarpliknandesttomtidsavstnd,ochettsdantharfunnitsi
mittfall,eftersomjagharstartatmittanalysarbetefrstettparm
naderefterdetattinsamlingenavmaterialethadeavslutats.
Bda lrarnaknnertillmittforskningsintresse,meningenav
dem hnvisar ngon gng vid vra samtal till mnesdidaktisk
forskning.Desgeruttryckligenvidvrfrstagemensammatrff
attdevillhaterkopplingpsinundervisning,ochjagvillbeteck
nademsomintresseradeochnyfikna.Lrarnaharalltsenfrfr
stelsebetrffandemittforskningsprojektochprincipielltgr det
inteattbortsefrnattdekanhapverkatsfreochunderstudiens
frlopp.
SomNygrdLarsson(u.a.)ppekarrdetsomstuderasienav
handlingdrenklassbeforskatsunderenbegrnsadperiodenp
85

gendeprocesssomfortstterefterattforskarenharlmnatmiljn
ifrga.Detrsledesintesjlvafallstudiensomkangengrage
neraliserbararesultat. Dremotkanmnsterframtrdaochdessa
kanisinturrelaterastillteorierochtillbefintligforskningvaruren
samladbildkanframtrda.Detrdennabildsomkanbidratillut
vecklingenavdetmnesdidaktiskafltetochsombrgranskasuti
frnrimlighetsaspekter.
Fangen(2005)diskuterarfleraolikatyperavvaliditetsomkan
urskiljasutifrndekravmankanstllapkvalitativforskning.Ett
ml,somjagserdet,voreattminavhandlinghadepragmatiskvali
ditet(a.a.:264)idenbemrkelsenattdenkunde stadkommaen
frndring. Detmestrimliga remellertidattkrvaatt min av
handling har tolkningsprobabilitet (a.a.:270). Som Fangen
(a.a.:271)ppekarberoruppfyllandetavettsdantansprkytterst
phuruvidateorival,relateringtillannanforskningsamtempiribe
handling framstr som rimliga. Enligt Kvale och Brinkman
(2009:259285)kanmanbetraktavaliditetenikvalitativforskning
somenfrgaomhantverksskicklighet.Dettainnebrattdetinter
slutproduktensomskavaliderasutanattvalideringrngotsom
sker kontinuerligt under hela forskningsprocessen. Det som d
krvsrattforskarenstndigtkontrollerar,ifrgastterochteo
retiskttolkarresultaten(a.a.:268).Freliggandeavhandlingutgrs
aventextsomharvxtframgenomettprvandeifrhllandetill
teorier.Jagvillhvdaattdenmedtrovrdighetvisardensprkliga
sidanavsvenskmnet,seddgenomdeanalyseravidealbilderoch
praxissomnufljerikapitel4och5.

86

4BILDERAVSVENSKMNET

Idettakapitelredovisarjaganalyseravstyrdokument,lroboksav
snittsamtminainformantersutsagoromsvenskmnetochsprk
utvecklingutifrnbegreppsompresenteratsi kapitel1 och 2och
meddenmetodsomangivitsovaniavsnitt3.5.Jaggrsledeska
tegoriseringarochkonklusionerutifrnbegreppenlegitimeringoch
motivation och anknyterdessa begrepp till normativitet,funktio
nalitet, personlig vxt och medborgarkompetens. Ett annat be
greppiminanalys ochiminaslutsatser r klassifikation. Betrf
fandelrandekommerjagattkategoriseramaterialetochdraslut
satserefterenindelningiexplicitlrande,implicitlrande,explicit
undervisningochimplicitundervisning.

4.1Styrdokumenten
Pdenskoladrunderskningengtrumfinnsdetintengonle
vandelokalkursplanfrSvenskaA (ses. 111 nedan).Dettafak
tumbr,menarjag,accentueradennationellakursplanensbetydel
sefrlrarnasarbete,eftersomdet rdetdokumentdenrmast
harattfrhllasigtill.Detrocksdettastyrdokumentsomlrare
Timinunderskninghnvisartillunderintervjun.Jaghardrfr
analyserat gymnasieskolans kursplan fr Svenska A (SKOLFS
2000:2)ssomdenvarformuleradvidtidenfrunderskningens
genomfrande.
Fr elevernas del r grundskolans svenskmne det som frgar
denbeskrivningdegeriintervjuerna.Deharvisserligenpresente
ratsfrkursplaneniSvenskaA,mendeharintekommitslngti
sina gymnasiestudier att de har upplevt srskilt mnga moment.
87

Jag brjar drfr redovisningen nedan med en genomgng av

grundskolanssvenskmnessomdetframtrderistyrdokumentet.
Ianalysenharjagutgttfrnattstyrdokumentetifrgarsjlvb
randeeftersomdetutgrminstagemensammanmnarefrrekto
rer,lrareochelever.Jagharalltsbortsettfrndenintertextuali
tetsomfinnsifrhllandetillexempelvislroplan,utredningaroch
ldrestyrdokument.

4.1.1Grundskolan
Denkursplanisvenskafrgrundskolansomelevernaiundersk
ningenharerfarenheterfrnrfrnr2000,menutgrsvsentli
genavdentextsomlanseradesgenomLpo94.Attfleraperspektiv
pexempelvissprkaktualiserasienkursplanrisigingetmrk
ligt.Hellberg(2002:83)skriveratt[i]sjlvakursplanearbetetkan
intebaraenrsthatalatgenomfleraindividerutanocksflera
rstergenomenochsammaindivid.Sttetattskrivaframinne
hlletrdockanmrkningsvrtpsvisattpstendenoftastap
laspvarandrautanngrasambandsled,vilketgerenotydligko
herenssomfrsvrartolkningen(jfrHellberg2008).
Tillattbrjamedfinnsdetikursplanenskrivningarsomjagme
nar pekar mot normativitet: [s]venskmnet har som syfte att
frmjaelevernasfrmgaatttalaochskrivavl, formell kor
rekthet, att eleven ska tillgna sig kunskaper om det svenska
sprketellerattenniondeklassareskakunnatillmpaskriftspr
ketsnormer.Frmganatthanterasprketbetonasoftaiettstr
resammanhang:
Detskrivnaordetsbetydelserstorochsamhlletstllerkrav
pfrmgaattkunnahantera,tillgodograsigochvrderatex
ter.

Ovanstendetolkarjagsomettuttryckfridealetmedborgarkom
petens utifrnettfunktionellt sprk.Sprketifunktion relateras
intebaratillsamhlletsbehovutanventillelevensegenutveck
lingochmjlighetattagera:
Skolanskallisinundervisningstrvaefteratteleven[...]kan,
villochvgaruttryckasigimngaolikasammanhangsamtge

88

nomskrivandetochtaletervrarmedelfrtnkande,lrande,
kontaktochpverkan,[...]

Mlen tnkande, lrande, kontakt respektive pverkan

rallakoppladetilldenenskildaeleven,individuelltochsocialt.
Jagmenardrfratthrgesuttryckfrpersonligvxtochmed
borgarkompetens.Attsprkdelenavsvenskmnetharensrskild
betydelseinomskolansvrldframgrtydligt:
Sprkfrmganharstorbetydelsefralltarbeteiskolanoch
frelevernasfortsattalivochverksamhet.Detrdrfrettav
skolansviktigasteuppdragattskapagodamjligheterfrele
vernassprkutveckling.[...]Svenskmnetsyftartillatttillsam
mansmedandramneniskolanutvecklaelevernaskommuni
kationsfrmga,tnkandeochkreativitet.

Hr angessledesattsprkutveckling(utvecklingenav elevernas
kommunikationsfrmga)skaskeisamverkanmedandramnen.
Huruvidaskapandetavdegodamjligheternaskaledasavsvensk
mnetochdesslrareelleruppifrngenomskolansledningochor
ganisationframgremellertidintehr.Ngotformelltmandatbe
trffandeexempelvisskrivandeiolikamnenharintesvensklra
renidetsvenskaskolsystemet,ochmanmstedrfrfrutsttaatt
svenskmnetintestyrdeandramnenabetrffandesprkutveck
lingsarbetet.Lngreframitextenupprepasdocksvenskmnetsbe
tydelse,ochhrstrsvenskmnetsrollklar:
Allalrareharettgemensamtansvarochmstevaramedvetna
omsprketsbetydelsefrlrande.Meninomsvenskmnetryms
huvudansvaretfrelevernassprkligautveckling,[...]

Hranvisasalltssprkutvecklingenplatsinomsvenskmnetsram,
vilketpekarmotenstarkare yttre klassifikationavmnetnvad
fregendecitatgr.
Densvenskaskolansstyrdokumentavserinteattgemetodiska
anvisningar varjelrarefrutsttssjlv vljalmpligundervis
ningsmetodutifrnelevernasfrutsttningarochdenaktuellasitu
ationen.Dockpekarenformuleringigrundskolanskursplanenty
digtmotettvisstundervisningsstt:

89

Skolanskallisinundervisningstrvaefteratteleven[...] ut
vecklarsinfrmgaattbearbetasinatexterutifrnegenvrde
ringochandrasrd[...]

Detsomhrskrivsframrprocesskrivningsmetoden,vilkeninne
brettexplicitlrande.Styrdokumentetgrflitigtbrukavpresens
utanattbegagnakonnektiver, ngotsomfr formuleringarna att
framst som odiskutabla fakta. Detta framstllningsstt gr det
ocksmjligtatttolkainenannanuppfattning(minfetstil):
Arbetet med sprket och litteraturen skapar mjligheter att
tillgodoseelevernasbehovattuttryckavaddeknnerochtn
ker.Detgergemensammaupplevelserattreflektera veroch
talaom.Detgerkunskaperomdetsvenskasprket,omolika
kulturarvochomvromvrld.

Idenmndethrrsjlvaarbetetsomgerkunskaperharvi,enligt
mintolkning,attgramedidnomettimplicitlrande.Omdetr
elevernas eget arbete med eget textinnehll (enligt frra citatet)
skulledetkunnainnebraattkunskaperomdetsvenskasprket
sattsgakommerpkpet.Entydligaretankeomettimplicitl
randefinnsifljandeformuleringar:
Genomattanvndasprketlrsigelevernaattbehrskasitua
tionersomstllerolikasprkligakravpinlevelse,utfrlighet
ellerformellkorrekthet.

Hrrdetsomjagtolkardetsprkanvndandetisigsomgerns
kadutdelning.
Skolanskallisinundervisningisvenskastrvaefteratteleven
[...]genomegetskrivandefrdjuparsininsiktigrundlggande
mnsterochgrammatiskastrukturerisprketsamtutvecklar
sinfrmgaatttillmpaskriftsprketsnormeriolikasamman
hang[...]

Idettafallliggerdet,menarjag,nratillhandsatttolkainentan
ke om att sjlva skrivandet leder till sprklig medvetenhet
(insikt) ochkompetens;dettarsledesettuttryckfrimplicit
lrande. Kursplanenstydlighetbetrffandehurelevenssprkkun
skaperbyggsupplmnarendelvrigtattnska:

90

Sprkkunskaperbyggsuppgenomattmananvndersprket,
frstrhurmananvnderdetochtillgnarsignyakunskaper
omsprket.

SomHellberg(2002:94)ppekarblirframskrivningenavlrande
processenabsurd,dkursplanenicitatetovanpstrattkunskaper
byggsuppgenomattmantillgnarsignyakunskaper.
I kursplanen finns ocks funktionalitetstanken framskriven.
Koppladtillmeningsfullasammanhangochsituationerinne
brdenifljandecitatendistanseringgentemotisoleradfrdig
hetstrning:
Nrelevernaanvndersittsprktalar,lyssnar,lser,skriver
ochtnkerimeningsfullasammanhang,kandeutvecklagoda
sprkfrdigheter.Genomattanvndasprketlrsigeleverna
attbehrskasituationersomstllerolikasprkligakravpinle
velse,utfrlighetellerformellkorrekthet.

Berg(2005:295)menardockattsynenpsvenskasomettfr
dighetsmnermarkantigrundskolanskursplanisvenska.Betrf
fandesprketpekarhonexempelvispdetproblematiskaifljan
deformulering:
Frattgvidareisinsprkutvecklingmsteelevernautifrn
sinaerfarenheterfmjligheterattupptckadekunskaperde
sjlvaharomsprketochmedlrarenshjlpochisamarbete
medvarandralrasigomsprketsuppbyggnadochsystem.

Som Berg (2005:296) ppekar ska eleverna enligt meningen

ovanlrasig om sprket,vilketalltsskullepekamotfrdighets
mnet.Jagmenaremellertidattdethrhandlaromkunskapersom
visserligeninnefattarnormativitetmensomsyftartillsprkutveck
ling.Attdetskulleinnebraisoleradfrdighetstrningkanjaginte
utlsa.Jagmenaristlletattmankantnkasigettfortsattarbete
utifrnfunktionalitetellerentankeominsiktsomisinturkanske
kankopplastillpersonligvxt.
Sammanfattningsvislegitimerassprkdelenimnetutifrnidea
lenommedborgarkompetensochpersonligvxt.Manefterstrvar
ettfunktionelltsprkochenundervisningimeningsfullasamman
hang.Viktenavsprkutvecklingunderstryks,menhurochvarden

91

nautvecklingskaskerngototydlig,ochidnomettimplicitl
randefinnsrepresenterad.

4.1.2Gymnasieskolan
StyrdokumentetfrgymnasieskolanskursSvenskaAkansgasbe
st avmnesbeskrivningen,vilken rindeladiavsnitten mnets
syfte, Mlattstrvamot och mnetskaraktrochuppbyggnad,
samt kursbeskrivningen,vilken bestrav Mlsomelevernaskall
hauppntt efter avslutadkurs och Betygskriterier fr respektive
betygssteg.Detrrimligtattantaattdeolikaavsnittenrhierar
kisktrelateradetillvarandrapssttatt mnetssyfterdetmest
verordnade ochatt vrigaavsnitt konkretiserar.Jaghardrfr
valtattutgfrndetfrstaavsnittetfrattsedansuccessivtkom
plettera mina iakttagelser utifrn de fyra vriga. Avsnitten Ml
somelevernaskallhauppnttefteravslutadkurssamtBetygskrite
riergessledesintesrskiltstortutrymmehr.Idettaliggerettan
tagandeomenhorisontellintertextualitet(jfr Norman Fairclough
1992:103).Drtillfinnsgivetvissvlhorisontellsom vertikal in
tertextualitet betrffande andra styrdokument, men en analysav
sdanasammanhangskullefraalltfrlngt.
Minanalysutgrfrnetttextuelltmnstersomjagharupptckt
vidnrlsningavmnetssyfte.Frattbeskrivamnstretanvnder
jagbl.a.begreppfrnSFG(seavsnitt3.6ovan).Avsnittetmnets
syfte bygger uppenbart p den schematiska konstruktionen Ut
bildningenisvenskasyftartillatt^PROCESS^DELTAGARE^LEGITI
51
MERING ^KONKLUSION. Imittanalysarbeteharjagrekonstruerat
avsnittet genom att bryta ut processer, deltagare, legitimeringar
ochkonklusionerochstllauppdemientabell(sebilaga7).Dri
genomunderlttasdenlsningsomjagfortsttningsvisutgrfrn.
Processernartre, strka, utveckla och bidratill,ochdeformar
varsittsyfte.Legitimeringenuttrycksgenomgendeiformavp
stenden,exempelvissprketspeglarskillnaderellersprketge
nererarkunskap.Kausalkopplingarnasledesochdrfrr
deendafrekommandekonnektiveniavsnittet;sammanhangetr
alltsimplicitochgesavsekvensen.Tilldettakommeragentivite
ten. I en fras som genom sprket sker kommunikation med
51

92

SkrivsttetA^BinnebrattAfljsavB.

andrafinnsingensomorsakarprocessen.Detrenickeagentiv
process,enhndelse.Psammasttfrhllerdetsigmedfljande
exempel:
Genomsprketbildaskunskapochgenomsprketgrskunska
pensynligochhanterbar.Frmganattreflekteraver,frst,
vrderaochtastllningtillfreteelseriomvrldenvxer.

Sammantagetsgeralltstextenattngontingrochattsakerhn
der.Staplandetavsdanapstendeninnebrettslagsunderfr
stddargumentationsomfrutgralegitimering.Vartochettav
detresyftenafaststllsslutligengenomenellertvkonklusioner.
Uttrycktmeddenomplaceringjagimittanalysarbetehargjortav
ursprungstexten(sebilaga 6 och7)framtrderi enlighetmeddet
ovansagdadetfrstasyftetslunda:
Utbildningenimnetsvenskasyftartillatthoselevernastrka...
... den personliga [identiteten]. Fr den personliga
identiteten... har sprket stor betydelse. Sprket speglar
skillnader och likheter mellan mnniskor, deras
personlighet,bakgrund,knochintressen.Utbildningeni
mnetsvenskasyftartillattutvecklafrmganatttalaoch
skrivavlsamtattkalyhrdhetenfrandrassprkoch
sttattuttryckasigitalochskrift.
...[den]kulturellaidentiteten.Fr...samhrighetenmellan
mnniskor har sprket stor betydelse. Den kulturella
identitetenuttrycksbl.a.isprketochlitteraturen.Mtet
medsprk,litteraturochbildmedierkanbidratillmognad
och personlig utveckling. Utbildningen i mnet svenska
syftartillattgeelevernamjligheteratttadelavochta
stllningtillkulturarvetochattfupplevaochdiskutera
textersombdevckerlustochutmanarsikter.

Processen strka hartvdeltagare,denpersonligarespektiveden

kulturella identiteten. Hela frasen den personliga identiteten
teranvnds i legitimeringen som inleds med Sprket speglar.
Frasensamhrighetenmellanmnniskortolkarjagsomenom
skrivningavdenkulturellaidentiteten,ochlegitimeringenhrr
attdenkulturellaidentitetenuttrycksisprketsamtattvissam
tenkanbidratillpersonligvxt.Konklusionernainledsmedfor
93

muleringen[u]tbildningenimnetsvenskasyftartillattochfr
hllersigpssttsymmetriskasvltillvarandrasomtillavsnit
tetsinledning.
Detandrasyftet,attutvecklatnkandet,kreativitetenochfr
mgantillanalysochstllningstagandelegitimerasgenompst
endenomlrandeochelevenskunskapsutveckling.Mellanproces
sensdeltagareochlegitimeringenfinnssymmetriernastllningsta
gandetastllningtillochtnkande/analysreflektera
ver,frst,vrdera.Ikonklusionenpbjudsmnessamverkan.
Dettredjesyftet,attbidratillframgngistudiernaochfrm
gan att kommunicera med andra, r p liknande stt som det
frstadelatitvdeltagare.Legitimeringenhrutgrsavmeningen
[a]ttitalochskriftkunnaanvndasprketrsledesenfrut
sttningfrstudierochfrattaktivtochansvarigtkunnadeltai
samhllslivet. Hr markerar konnektivet sledes sambandet
medtidigareutsagoromsprketsbetydelse.Skillnadengentemot
dessarattdetnuhandlaromstudierochskolagenerellt,intebara
omsvenskmnetochdessinnehll.Hravfljerkonklusionendr
detrhelaskolansomfransvaretfrelevernassprkutveckling.
Avdetresyftena, strka, utveckla och bidratill,menarjagatt
detsistnmndautgrdensvagasteformuleringen.Attbidrainne
brattsvenskmnettillsammansmedandragrngotfreleven.
Aktiviteterna syftar till den enskilde elevens studieframgng och
kommunikationsfrmga. Detta senare motiv frtydligas till att
gllaettaktivtdeltagandeisamhllslivet:
Attitalochskriftkunnaanvndasprketrsledesenfrut
sttningfrstudierochfrattaktivtochansvarigtkunnadelta
isamhllslivet.

Viharalltsattgrameddelspersonligutveckling,delsenmed
borgarkompetens. I konklusionen kopplas dessa ambitioner till
skolansomhelhet:
Detrdrfrettviktigtuppdragfrskolanattskapagodamj
ligheterfrelevernassprkutveckling.

Svenskmnetgesalltsingenverordnadroll,trotsattdetrrsig
omsprkutveckling.Dennatolkningstdsavattmnessamverkan
pbjuds:
94

Svenskmnetharisamverkanmedandramnenettansvarfr
attdennakunskapsutvecklingskerochattelevernaserenme
ningsfullhelhetisinutbildning,drdenvaldastudieinriktning
enrenutgngspunkt.

Attkunnadeltaaktivtisamhllslivetspecificerasmedansvarigt,
vilkettyderpngotslagsavgrnsningdrettoansvarigt,norm
brytandedeltagandeintermlet.Ibdafallenstudieframgng
ochmedborgarkompetensfrmantnkasigenyttremotivation,
detvillsgaattsprkutvecklingrmletendastfrattisintur
uppnngotannat.Dettaandraralltsdelspersonligutveckling,
delsmedborgarkompetens.Ingetavdessamlrdockspecifiktfr
just svenskundervisningen. Sammantaget menar jag drfr att
svenskmnethrgesensvagyttreklassifikation.
Detfrstasyftet,attstrkaidentiteten,rdelatienpersonligdel
ochenkulturelldel.Bdaidentitetstypernapresenterasibestmd
form,vilketgerettintryckavattderedanexisterarochrknda.
Dettaharmonierarmedvaletavprocess,attstrka,vilketvendet
frutstterngotsomredanfinns.Elevernakommeralltstillsko
lanmedenpersonligidentitetochdenskastrkas.Dettautvidgas
sedan:
Sprketspeglarskillnaderochlikhetermellanmnniskor,deras
personlighet,bakgrund,knochintressen.

vendrfrutsttsngot,nmligenskillnaderochlikhetermellan
mnniskoretc.Dettafrutsattaspeglas,detskapasinte,ochdet
handlar om strikt individuella aspekter som personlighet, bak
grund,knochintressen.Jagtolkardettasomattettstatisktfr
hllandepresenteras.Vadskadsvenskmnetgrautifrndetta?I
konklusionenrprocesserna utvecklaochka,ochvendessakan
tolkassomattmanarbetarutifrnngotredangivet:
Utbildningenimnetsvenskasyftartillattutvecklafrmgan
att tala och skriva vl samt att ka lyhrdheten fr andras
sprkochsttattuttryckasigitalochskrift.

Detsomskautvecklasrfrmganatttalaochskrivavl,vilket
jagtolkarsomenproduktionsfrdighet.Det somskaka r ly
hrdhetenfrandrassprkbruk,vilketjagtolkarsomettslags
hllningsomkonsumentellermottagare. Hrfinnsettnormativt
95

inslag(vl)ochdetrtydligtattdetelevenuppnrisvenskun
dervisningenrtillfrattisinturuppnngotannat.Detfinnsen
uppenbarnyttafrelevenattuppnmlen,mendetrfortfarande
frga om en tnkt yttre motivation. Betrffande den kulturella
identitetensgsfljande:
Fr den personliga identiteten och fr samhrigheten mellan
mnniskorharsprketstorbetydelse.

Dettasjlvklarapstendeupprepassedanlttvarierat:
Denkulturellaidentitetenuttrycksbl.a.isprketochlitteratu
ren.

Hr kan vi lgga mrke till garderingen med bl.a. om nu

svenskmnetskautveckladenkulturellaidentitetensrdettydli
geningetmanharensamrttp.Utvecklingavtematskerdrefter:
Mtetmedsprk,litteraturochbildmedierkanbidratillmog
nadochpersonligutveckling.

Nominaliseringen mtetmedjagtolkarsomeninpackningav
processen mta. Hr finns allts en upplevare, eleverna, som i
svenskmnetskamtaettvisstinnehll.Attdettauttryckssomen
upplevelsefrstrkerintrycketavattsakerhnderavsigsjlv.M
let,attelevenutvecklas,rocksinpackatsomennominalisering:
mognad och personlig utveckling. Dessutom r hela frloppet
garderatgenommodalitetensomuttrycksikanbidra.Attenut
vecklingskerralltsinteskertochdessutomrdetfrgaomett
bidragblandflera.Attviharattgramedpersonligvxtrtydligt,
menvenhrframtrdersledessvenskmnetsyttreklassifikation
som svag. Konklusionen vertar strategin med den svaga fram
skrivningenavsyftet:
Utbildningenimnetsvenskasyftartillattgeelevernamjlighe
teratttadelavochtastllningtillkulturarvetochattfupple
vaochdiskuteratextersombdevckerlustochutmanarsik
ter.

Elevernaskafmjligheter.Hrrdetsnarastfrgaomsvagin
ramning,alltsattdetfinnsenppenhetiundervisningsaktiviteter
na.Detelevernaskafmjlighettillrtadelavochtastllning

96

tillkulturarvetochattfupplevaochdiskuteratextersombde
vcker lust och utmanar sikter. Hr finns inte mindre n sex
processer,vilkasanvndningochplaceringjagtolkarsommedvetet
symmetrisk:tadelavochfupplevarprocessersomsttsisam
bandmedtextersomvckerlust,medantastllningtillochdisku
terakombinerasmedtextersomutmanarsikter.Hrskanmnas
atttermenlustanvndstregngerihelastyrdokumentetochi
allatrefallenisambandmedsknlitteratur.Valetavuttrycksom
tadelavochfupplevafljeruppmtetovan.Hrtolkarjagin
enidomettimplicitlrande,detvillsgaattutvecklingskerge
nomattelevernapresenterasfrettvisststoff.Motdettakontras
terar tastllning till, diskutera och utmana sikter; hruttrycks
rimligtvisentankeomenaktivelevochettexplicitlrande.Dock
r denyttre klassifikationenavsvenskmnetfortfarandesvag,ef
tersommeningenicitatetovanintegrbrukavngratermersom
rfrbehllnajustsvenskmnet.
Betrffande avsnittets sista mening pekar den framt mot vad
styrdokumentetharattsgaomsvenskmnetsinnehll:
Inomsvenskmnetskallelevernafrikligtmedtillfllenattan
vndaochutvecklasinafrdigheteriatttala,lyssna,se,lsa
ochskrivaochattmtaolikatexterochkulturyttringar.

Meningenkanindelasitvfraser:anvndaochutvecklasinafr
digheteriatttala,lyssna,se,lsaochskrivasamtmtaolika
texterochkulturyttringar.Idensistafrasenteranvndsmte
frnfregendemening.Skillnadenrattandradeltagaren,olika
texterochkulturyttringar,hrrnnumerallmntuttrycktni
sprk,litteraturochbildmedier.Rimligtvismterelevernatexter
ochkulturyttringarocksiandramnen;viseralltsvenhren
svagyttreklassifikationavsvenskmnet.
StllningenhosavsnittetMlattstrvamotromdiskuterad(se
t.ex.Hellberg2002:85f.)detinledandedeontiskaskallmister
rimligtvissinpbjudandefunktion genomattdetendasthandlar
omenstrvan.Trotsdettarstrvansmlenintressantagenomatt
dekanomformulerastillenlistafrplaneringelleravstmningfr
lraren. Sambandet med inledningsavsnittet framgr genom en
ganskakonsekvent intratextualitet, drord ochuttryckharsina
motsvarigheterirespektiveavsnitt:
97

Tabell9:IntratextualitetistyrdokumentetfrSvenskaA.
sprkrelateradeformuleringari motsvarandeformuleringari
mnetssyfte
Mlattstrvamot
Skolanskallisinundervisningi
svenskastrvaefteratteleven
Svenskmnetharisamverkanmed

uppfattarenhelhetisinutbildning

andramnenettansvarfrattdenna ochkantillgnasignyabegrepp,
kunskapsutvecklingskerochatt

frstsammanhangochtillmpasina

elevernaserenmeningsfullhelhet kommunikativafrdigheterinom
isinutbildning,drdenvalda

olikamnenochkunskapsomrden

studieinriktningenren

somraktuellafrdenvalda

utgngspunkt.

studieinriktningen,

Denkulturellaidentitetenuttrycks frstrsprketsbetydelsefr
bl.a.isprketochlitteraturen.

identitetenochutvecklarfrmgan
attfrstsigsjlvochandraiett
kulturelltochhistoriskt
sammanhang,

Utbildningenimnetsvenskasyftar

utvecklarensprkligskerheti

tillattutvecklafrmganatttala

talochskriftochkan,villoch

ochskrivavlsamtattka

vgaruttryckasigimngaolika

lyhrdhetenfrandrassprkochstt sammanhang,
attuttryckasigitalochskrift.
Sprketravgrundlggande

samtgenomskrivandetochtalet

betydelsefrlrandetochenvg

ervrarmedelfrtnkande,

tillkunskap.

lrande,kontaktochpverkan,
frvrvarinsiktihurlrandegrtill
srskiltmedavseendepsprketsroll
ochlrsigattbdepegenhandoch
tillsammansmedandraanvnda
erfarenheter,tnkandeochsprkliga
frdigheterfrattbildaoch
befstakunskaper .

98

sprkrelateradeformuleringari motsvarandeformuleringari
mnetssyfte
Mlattstrvamot
Genomsprketskerkommunikation fortstterattutveckladenegna
medandraochgenomlsningoch

lskunnigheten,sattfrmganatt

egetskrivandetillgnarsigeleverna

tolka,kritisktgranskaoch

nyabegreppochlrsigattse

analyseraolikaslagavtexter,svl

sammanhang,tnkalogiskt,

skriftsombildbaserade,[forts.

granskakritisktochvrdera.

nedan]

Attitalochskriftkunnaanvnda

svararmotdekravsom

sprketrsledesenfrutsttning stllsiettkompliceratoch
frstudierochfrattaktivtoch

informationsriktsamhlle,

ansvarigtkunnadeltaisamhllslivet.

Tabellenovanvisarattstrvansmlenverensstmmermedformu
leringarna frmnetssyfte. Mangervenendelnyinformation
somkansessomfrtydliganden,t.ex.kunskapomdetsvenska
sprket,vilketjagmenarpekardirektmotgrammatikochsprk
historia.Avsnittetskanskemestuddapunktrdenfjrde,drpro
cesskrivningpekasutsomennskvrdmetod:
utvecklarsinfrmgaattbearbetasinatexterutifrnegenvr
deringochandrasrd,breddarsinstilistiskafrmgaochfr
prvaolikatexttyperochkonstnrligauttrycksmedel

Hurbreddningenavdenstilistiskafrmganrrelateradtillolika
texttyper framgrinte.Vadkonstnrligauttrycksmedel,iljuset
avettvidgattextbegrepp,skullekunnainnebrafrblirsynnerligen
ppetfrtolkning.
Fr sprkets del pekar formuleringarna mot funktionalisering
(inklusivefrdighetstrning),yttremotivationochennyttoaspekt
fr svl eleven (personlig vxt) som fr samhllet (medborgar
kompetens).mnetsyttreklassifikationstrksgenomformulering
arna,specielltnrdetgllersdantsomrelaterartillsprket.Mot
dettakontrasterarngrapunktersomppnaruppmnetochtar
uppmomentochkunskapsinnehllsompintetsttrsjlvskrivna
ijustsvenskmnet:

99

utvecklarsinfrmgaattska,sovraochbearbetainformation
frnsvlmuntligasomtrycktaochdigitalakllor,

Hrhandlardetalltsomfaktaskningochkllkritik,medanden
tiondepunktenfrframenmycketallmnmedborgarkompetens
(vilkeniochfrsigkankopplastillsvenskasomdemokratimne):
genomolikatexterochmedierblirfrtrogenmedgrundlggan
de demokratiska, humanistiska och etiska vrden men ocks
medvetenomdestruktivakrafterattreageraemot

Hurelevengenomolikatexterochmedierkanbliengodmed
borgareframgrinte;mjligtvishandlardetomettimplicitlrande
(genomexempelvislsningavgodlitteratur).Denallmnnaformu
leringeniavsnittetsniondepunktomtankar,knslorochsikter
kanpekamotpersonligvxt,medanexistentiellaochetiskafr
gor kan tolkas som erfarenhetspedagogik, samtidigt som dessa
frgorutgrstommenikrnmnetreligionskunskap.
Avsnittetomsvenskmnetskaraktrochuppbyggnadinledsmed
femgrafiskastyckensombehandlarsvenskmnetiallmnhet.Dr
efterfljerettstyckesomredogrfrmnetsolikakurser.Slutli
gen gnas dessa kurser ett stycke var. Avsnittet inleds med ett
styckesominnehllertretydligateman.Detfrstarfrhllandet
mellandetsomiblandsgsvaramnetstvdelar,nmligensprk
ochlitteratur:
Imnetsvenskabehandlassprkochlitteratursomenhelhet.
Kunskaperiochomsprkochlitteraturrmnetshuvudsakli
ga innehll. Litterra, sprksociologiska och sprkteoretiska
aspektersamspelar.Dettabidrartillettfrdjupatsprkmedve
tandeochinsikterihurmananvndersprketiolikasamman
hangsamttillenstrrefrstelseavlitteraturenochendjupare
kunskapomden.

Jagtolkarformuleringeniochomsprkochlitteratursomett
uttryckfrbdefrdigheter(i)ochteorikunskap(om),vilken
inteframkommittidigareiinledningsavsnittet.Stycketfljsavn
got som verkar vara konklusion och legitimering, vilka sledes
kommerifelordning:

100

Litterra,sprksociologiskaochsprkteoretiskaaspektersam
spelar.Dettabidrartillettfrdjupatsprkmedvetandeochin
sikterihurmananvndersprketiolikasammanhangsamttill
enstrrefrstelseavlitteraturenochendjuparekunskapom
den.

Hrnmnsangendesprkfunktionalitet(anvnder [...] iolika

sammanhang),menocksfrdjupatsprkmedvetandeochinsik
terhrgrdetatttolkainentankeompersonligvxt.Citatet
ovanuttryckerenrelativtstarkinreklassifikationavmnet.Nsta
tema r frgan om behandlingen av mnesstoffet. Att undervis
ningsmomentenblirmeningsfullagenomattdeknytstillpersonli
ga, existentiella, etiska, historiska, framtidsinriktade eller andra
frgormstesessomettlnfrndenerfarenhetspedagogiskam
neskonceptionen.Attmanintestterngrasomhelstgrnsermot
andraskolmnen(exempelvishistoriaochreligionskunskap)eller
mnenistrstaallmnhet(andrafrgor)msteemellertidtolkas
somenmycketsvagyttreklassifikationavmnet,vilketalltskon
trasterarmotfregendemeningar.Dettredjetematiavsnittetr
detvidgadetextbegreppet:
Atttillgnasigochbearbetatexterbehverintealltidinnebra
lsningutanvenavlyssning,film,videoetc.

Argumentationenrhrovanligttydliggenomnegationeninte
somtyderpdialogicitetgentemotenannanuppfattning.Atttill
gnasigochbearbetatexterinnebrrimligtvisngotmernatt
baratadelav(seovanomfrstaavsnittet),vilkettalarfren
explicitundervisningochkanskeettexplicitlrande.
Liksombetrffandeinledningsavsnittetfinnsdetiavsnittet m
netskaraktrochuppbyggnadrelativtliteomlitteratur,ochsvl
detandrasomdettredjestyckethandlaromsprkochsprkut
veckling.Svenskmnetfrhreninnehllsdeklaration:
Svenskarettkommunikationsmneochattfrmjaelevernas
sprkutvecklingrenvergripandeuppgiftinommnet.

Hrformulerasalltsettsyfte medhelamnet,sprkutveckling,
vilketkantolkassomendefinitionavsvenskmnetsomframfr
alltettsprkmne.Justsprkutvecklingharanvntsredaniin
ledningsavsnittetmendrpstsensdanvarahelaskolans an
101

svar.Den svagare inre klassifikationeniinledningsavsnittetmot

sgsalltshr.Nstameningrsvrtolkad:
Desprkligaaktiviteternarisigocksvsentligakunskapsom
rden.

Vilkardesprkligaaktiviteterna?Ochhurkandeisigvara
kunskapsomrden?Hultin(2006:66f.)anserattformuleringenpe
karmotfrdighetstrning,menjagmenarattfortsttningengeren
annanmjlighet:
Inommnetrymsteoretiskkunskapomattlsa,skriva,tala,
samtala,lyssnasamtkunskapomatttolkabdetextochbilder.

Hrspecificerasdesprkligaaktiviteterna:lsa,skriva,tala,samta
la,lyssna, tolka texteroch bilder.Mintolkning r attundervis
ningen ska behandla teoretiska aspekter p exempelvis texttolk
ning, ochi ochmeddettaframtrderenstark inre klassifikation.
Stycketavslutasmedenlegitimeringavdenyssnmndakunskaps
omrdena:
Dessakunskaperrviktigafrelevernaatttatillsigfrattde
skallkunnataansvarfrattutvecklasinsprkligafrmga.

Formuleringenomattkunnataansvarmenarjagpekarmotper
sonligvxt,vilkenfrsinfortsttningitredjestycketsomgerenle
gitimeringtillattstdjaallaeleveriderassprkutveckling,nm
ligenattdetgynnartnkandeochlrande.Stycketsavslutandeme
ningrisammanhangetmrkligeftersomdenharkaraktrenav
metodiskttips:
Imnetsvenskardetmjligtattistorutstrckningutgfrn
elevernasnskeml,frutsttningarocherfarenheterochattta
hnsyntilldesprkligasammanhangsomrvsentligafrden
valdastudieinriktningen.

Frutomattformuleringenantyderenskillnadgentemotandram
nen(drmanisfallintehardenmndamjligheterna)frefaller
detverfldigtattppekaattmankanutg frnt.ex.elevernas
frutsttningar.Jagtolkarmeningensomettuttryckfrfunktiona
litet(sprkligasammanhang[...]denvaldastudieinriktningen).

102

Avsnittets femte stycke behandlar Svenska A och r tematiskt

settsynnerligensplittrat.Hrpresenterasfrstettsyftesomrnytt
i frhllande till den vergripande mnesbeskrivningen. Kursen
SvenskaAskakaelevernastilltrotilldenegnasprkligafrm
gan, en coachingambition som jag sorterar in under personlig
vxt.Sedanfljerensammanfattningavdetsomtagitsuppiinled
ningsavsnittetomsprket:
Tyngdpunktenliggerpelevensbehovattkommunicera ital
ochskrift,attvidareutvecklasinfrmgaattlsa,lraochtn
ka.

Taletombehovhrpekarmotenlegitimering,ochfrasenvidare
utvecklasinfrmgaattlsa,lraochtnkamjliggrenintolk
ning av svl funktionalitet och personlig vxt som medborgar
kompetens.Efterenmeningomlitteraturenpbjudsmedettdeon
tisktskall(ettavendastfyraihelastyrdokumentetsbrdtext)
attelevernaskafrdjupasig:
Elevernaskallgestillflleattfrdjupasiginomngotomrdei
mnetsvenskaefteregnabehovochvaldstudieinriktning.En
sdanfrdjupningkant.ex.gllaattutvecklasinuttrycksfr
mgaitalellerskrift,attsttasiginiettfacksprkellerettvisst
slagstextersomanknytertillstudieinriktningen.

Hurfrdjupningsarbetetskavljasrinteheltklartdetskaglla
ettomrdeimnetsvenska,mendetskaocksstyrasavelevens
behovochstudieinriktning.Dethelastramasuppngotgenomde
avslutandetipsen,men deninre klassifikationenmstebetecknas
somsvag.
DentextsomrspecifikfrkursenSvenskaAbestravtvlis
torenmedmlochenmedbetygskriterier.Beskrivningenven
frkursenSvenskaAmstedrfrrimligtvisskasideovange
nomgngnaavsnitten.Trotsdettaupprepasmycketiettslagsvari
ationutanattngotslagskonkretiseringegentligensker;deninter
textualitetsomfinnsralltsavkopierandeslag.Ennyhetinfrs
dock,nmligenattelevenska
kunna inhmta, vrdera och ta stllning till information och
kunskapfrnbibliotekochdatabasersamtkunnaanvndada
torerfrattskrivaochkommunicera
103

Elevensfrdigheteriordbehandling,epost,chattochinlggiel
ektroniskaforablirsledesensakfrsvenskmnet,ngotsomger
ensynnerligensvag yttre klassifikationavmnet.Denavslutande
formuleringenattelevenskakunnatillgodograsigentextsom
r relevant fr eleven sjlv och fr den valda studieinriktningen
samtfrelevensomsamhllsmedborgarepekarmotsvlperson
ligvxtsommedborgarkompetensoch,viastudievalet,eventuellt
motfunktionalitet.
Denovannmndaintertextualitetenravnaturligaskltydlig
venibetygskriterierna.Iettparfallrformuleringarnaovanligt
tydliga.Detgllerfrdigheteniattsliordbckerochkravetp
attanvndaskrivprocessen.Detsistnmndagllerdockenbartfr
betygetVlGodknt;viharalltsettstrvansmlsomintebehver
uppnsfrsamtligaelever.
Viharsledessettattdetfrunderskningenaktuellastyrdoku
mentetfrgymnasieskolanlegitimerarsvenskmnetframfralltut
ifrnidealetpersonligvxtmenocksutifrnmedborgarkompe
tens.Detfinnsetttydligtnyttoperspektivrelaterattillelevenspri
vataframgngsocialtochkarrirmssigt;mjligtvisrdetocks
drfrmanfrutstterenyttremotivationhoseleven,detvillsga
attsprkutvecklingledertillngotannatsomrsjlvamlet.Med
ngotundantagframstrmnetsklassifikation, srskiltdenyttre,
somsvag.mnetpekasdockutsomcentraltfrsprkutvecklingen
ochdefinierasrentavsomettkommunikationsmne.

4.1.3Sammanfattning
Denbildavsprketisvenskmnetsomframtrderistyrdokumen
tetfrgrundskolanprglasenligtmintolkningavlegitimeringge
nommedborgarkompetensochpersonligvxt.Dessatvmlinne
fattarisinturenkombinationavnormativitetochfunktionalitet.
Detfinnsenotydlighetangendesvenskmnetsstatusddetgller
elevens sprkutveckling. Som enda metod anbefalls processkriv
ning,vilkeninnebrsvlexplicitundervisningsomexplicitlran
de.Ivrigtfinnsvenidnomettimplicitlranderepresenterad.
Gymnasiesvenskanssyftenochinnehllpresenterasbdeiavsnit
tetmnetssyfteochimnetskaraktrochuppbyggnad,vilkaallt
sverlapparvarandra,intebaratematisktutanocksintratextu
104

ellt.mnetskaraktrochuppbyggnadfrinklargranden(exem
pelvisomdetvidgadetextbegreppet)ochmetodiskatips,menskill
nadenmellandebdaavsnittenmotsvararintederasolikarubri
ker.Bdaavsnitten geryttre klassifikationt svenskmnetgenom
attpekapdelmomentochkunskapsinnehll,ngotsomemeller
tidmsteansesvarasjlvklartfrenkursplan.Tilldettakommer
fleraformuleringarsompekarmotensvagare yttre klassifikation
avmnetochvenngonmedsvaginramning.Betrffandemnets
yttre klassifikation finns en dubbelhet. Flera formuleringar talar
klartochtydligtomstoffsomrspecifiktfrsvenskmnetochdr
svensklraren r expert: sprkets regler och uppbyggnad, identi
tetsfunktion, grannsprk, textanalys etc. Mot detta kontrasterar
delsanpassningentillelevensstudieval,delsspecificeringenavstoff
somandralrarerimligtvisbehrskarbttre.Idessaformuleringar
harjagtolkatinettdragaverfarenhetspedagogik.Legitimeringen
av svenskundervisningen verkar ofta uttryckas genom personlig
vxtochmedborgarkompetens,venomvgenkangvianormbe
hrskning eller uppndd funktionalitet. Hr, menarjag, behver
intefinnasngonkonflikt.Denfunktionaliseradekunskapenrtill
frattuppn exempelvismedborgarkunskap. Den ppnarocks
frfrdighetstrning,meninteisoleradsdan. mnetstvdelar,
litteraturochsprk,behandlasolikabetrffandelrande.Detfinns
formuleringarsomtyderptankaromettimplicitlrandenrdet
gllerlitteratur,medanskrivandeskaskeenligtfreskrivenmetod
(processkrivning)som innebr explicitlrande.Vidareansesden
litterradelenkunnafrknippasmedlustochgldje,medanngot
sdantinteuttrycksfrsprketsdel.

4.2Rektorerna
Debdaintervjuadeprogramrektorernaingriennyorganisation
(ses.65ovan)drdeskaarbetamermedsdantsomrdirektre
laterattillundervisningennmedadministration.Idenbemrkel
senintardeenpositionmellanstyrdokumentenochlrarna.Ifl
jandeavsnittredogrjagfrochtolkardeutsagorrektorernagri
respektiveintervju.52
52

IntervjumedrektorS081125ochmedrektorT090419.

105

4.2.1RektorS
Rektor S pekar p att en del kursml r mnesspecifika medan
andra stmmer med programmlen och lroplansmlen. Gemen
sammamlkanman,menarhan,arbetamedgemensamtochps
sttf en synergieffektdrtidfrreflektion skapasfr lrarna.
JustsamverkanrngotsomrektorSterkommertillfleragnger
iintervjun,ochhanmenaratthanochlrarnaphansskola 53r
verensomattmanbrsamverkagenomattarbetaiprojektform.
Tankenrattintegrerasprkdelenisvenskanrlttattinte
greraiandramnen,menarrektorS.Hanfrtydligargenomatt
pekapattmanskrivermycketiolikamnen,t.ex.jobbanskan,
rapportereftertraineeperioder,loggboksskrivande.Hrfinnsmj
lighetertillsambedmning,fortstterrektorS.Hanmenarvidare
attmankandelauppt.ex.svenskmnetimnesmnetrespektive
samverkansmnetochenligthonomterfinnsdettasynsttis
vlprogrammlsomlroplan. RektorS menarattprogrammlen
rlitebortglmda,ochhansgerattsamverkanskautgfrnele
vernasintresse(vilketjagtolkarsynonymtmedprogramml),idet
ta fall (Sklassen) ekonomiska mnen. Enligt rektor S handlar
mycket omlogistikochschema.Jagtolkarrektornsuttalandeom
svenskmnets integrering i andra mnen som ett exempel p en
svagyttreklassifikationfrsvenskmnetsdel,eftersomhanmenar
attdetrsvenskansomskainfrlivasiandramnen,intetvrtom.
DvitalaromsvenskasomandrasprksgerrektorSegentli
genhar allasprkharenfunktionochstora delar avvrlden
pratarjuinteengelska,utsagorvilkajagtolkarsometterknnan
deavflersprkigaeleverskompetensochmjligheter.Hanresone
rarsedanomsprkkunskaperisambandmedaffrskontakteroch
nmnereleversskrivandepengelskatillettfretag iettengelsk
sprkigtland.Principielltrdetenfrdelattenelevt.ex.kantre
sprk,menarrektorS,menhanpekarpattproblemetrattsko
laninteharkompetensenattginochhjlpatillmedsdansprk
utveckling. Jagtolkarresonemangets att rektor S anseratt ett
hemsprkharenpotentialpsammasttsomengelskan,drmani
skolarbetetstrvarefterensprkutvecklingilinjemedelevensstu
53

EftersomrektorSrplaceradpgrannskolanavserhanintedenskoladr
underskningenrgenomfrd.

106

dieval,idettafallaffrsengelska,menattmaniskolan intehar
mjlighetattutvecklaensdansprkkompetensbetrffandehem
sprk.Hansresonemanghandlarsomjagtolkardetomfrdigheter
fr att uppn funktionalitet vid autentisk kommunikation i ett
skolsammanhang.
Pfrganomhurhansjlvtyckerattmanblirbttrepsprki
skolansvararrektorSfljande:
Genomattanvndadet,alltsomjagskavararlig,grammati
kundervisningochshrrjtteviktigt [] framfralltfratt
lrasignyasprk,mendethandlarmycketomatttillmpasina
kunskaper,sjagtrormycketpattanvndasvenskaniandra
mnenocks,framfralltsprkdelen,ochattman.Fratt
sprketrensviktigsignalocks,jagtrordetrviktigthur
manuttryckersignrmanskerjobb,nrmanskertrainee
platsersomdvraeleverskagra.Jagtrorattmanutvecklar
sittsprkgenomlsningochatttillmpa,attskrivamycket.

Hrsermanockstonviktenvidfunktionalitet drektorSknyter
antillautentiskakontexter.Irektorstalomhurviktigtdetrhur
manuttryckersigskulleockskunnaliggaentankeomnormativi
tet.Dessatvansatserinbjudertillexplicitundervisning,menici
tatetssistameningovanvilljagockstolkainentankeomimplicit
lrande.Dennatolkningfrstddjag frgarrektorSvadhan
menarmedlsning.Hanberttaromerfarenheterfrnsinfrra
arbetsplats.Drarrangerademanmedframgngbokcirklarfrele
versomaldriglstenbokochsomhadelsmotstndochsvrighe
termedattklarakursenSvenskaA.
Rektor S:Jag tror eleverna lser mycket p ntet och sdr,
men jag tror, just lsandet av bcker tror jag utvecklar just
sprket,alltsmanlrsig.
FH:Dumenarromanerochnoveller?
Rektor S: Ja,romaner,noveller, allts venfaktabcker,men
framfralltromanerochnoveller.Frdetrettannatsttatt
tnka,manutvidgarsittordfrrdochdetblirlttareattskri
va,frmanserdet,alltsdetgerpositivaeffekter[...]jagtror
attdethrhngerihop.

107

Icitatetovanmtervienligtmintolkningidnomattlsningger
frbttratskrivande,troligtvisgenomatterbjudamnster.Detr
alltsfrgaomettimplicitlrande.

4.2.2RektorT
RektorTuppleverattmngalrarearbetarautonomtochkurso
rienterat(detvillsgaattdeinriktarsigheltpsinegenkurs)var
efterelevernafrsittbetyg.Hanvillsesamarbetemellanlrarna
inomprogrammet.Hanvillfallaattsamlaskringuppdragetoch
reflekterakringvadmanvillmedelevernapdettaprogram.
Vidarekonstaterarhanattdetpvergripandenivintefinns
ngon uttalad srskild ambition betrffande sprk och sprkut
veckling.Hanredogrfrhurallanyaelevertestasgenomspecial
pedagogensfrsorg.Testernarunderlagfrdetstdsomspecial
pedagogen erbjuder, men rektor T anser att stdfunktionen inte
skavarabortkoppladfrnannatochattallalraremstevarain
volveradeistlletfrattelevenskagtillspecialpedagogen.Denna
tankeominkluderingistlletfrexkluderinginnefattarenligtmin
tolkningocksettavstndstagandefrnisoleradfrdighetstrning,
detvillsgaattexplicitareglerskalrasinfrsigsjlva.RektorT
villlyftaframvensdantsomrrelevernagenerellt,intebarade
somharproblemmedattnmlen,ochsomexempelnmnerhan
boklsningsprojektet(ses. 142 nedan)drallalrarermedoch
bidrarmedlektionstidochdrallaeleverlser.
FrnennrbelgentekniskhgskolaharrektorTfttstarkasig
naleromattelevernainteklararmattennrdekommerfrngym
nasieskolantillhgskolan.Hanberttarattlrarefrnhgskolan
hartrffatgymnasielrareimatematikfrattdiskuteraproblemet.
Ngraliknandekontakterbetrffandesvenskanellerandramnen
harintefrekommit.RektorTrdockvertygadom dels attdet
blandsvensklrarnafinnsenstormedvetenhetomprobleminfr
vergngentillvidarestudier, dels attsvensklrargruppenpratar
omdet.Hanharielevarbetensettattdetfinnsstoraskillnaderi
elevernassprk,ochdetgllerveneleversomharkommitenbit
igenomsingymnasieutbildning.Hanmenarattdetrkopplattill
smssvenskan, och att eleven fr ett annat sprk nr man
kommunicerar.Hantrorvidareattdetkanvarakopplattillele
108

vensbakgrund,t.ex.genomatthonharannatmodersmlnsvens
ka.EnligtmintolkningmenarrektorTattelevernasomhanavser
bristeribehrskningavsprkliganormer.Betrffandesvenskasom
andrasprkrrektorTmedvetenomatteleverskulleerbjudasdet
tasomalternativtillSvenskaA.Hanuppleverlsningarnafrele
veribehovavstdsomadhoc,detvillsgaattmantaritumed
problemenefterhandsomdedykerupp.
RektorTharintevaritmedpngonmneskonferensisvenska.
Hanharemellertidvaritmedpengelskansmneskonferensoch
kombinationenengelskasvenskarvanligblandlrarna.Hanupp
leverattdetfinnsenstarktraditionattsamverka,menhanros
kerpexaktomvadochtrorattdetgllersakersomnationella
provmenocksresursfrdelning,gruppindelningarochprvning
ar.54 Hanbetonarattdetfinnsettengagemangblandlrarna.De
ordnarlsecirklarochhantrorsigvetaattdediskuterarproblem
venavmervergripandeslag.Hanmenarattfortbildningmste
utgfrndebehovsomskolanharochgersomexempelsamtals
metodikochdatorhantering.Dremotrdetinteaktuelltmedfort
bildningiformavskallatlrarlyft.55Kommunenharlagtutkost
naden frsdantpdeenskildaskolornasbudget,vilketiprakti
keninnebrattmaninteharrd.
RektorTtrorinteattdetfinnsngonlokalkursplaniSvenska
A,ochhantrorintehellerattmanharngongemensamtolkning
avvadkurserinnehllerochhurmanbedmer.Underinnevarande
lsrharmanarbetatmedattfsamtligakommunalaskolorattta
framgemensammamatriserfrbedmning,menrektorTupplever
attdetfinnsenstorskepsisblandlrarnapskolan.Hanmenaratt
tolkningavstyrdokumenthelatidenmstehllaslevande,satt
exempelvisnyamedarbetareocheleverocksomfattartolkningen.
LiksomrektorSgerrektorTuttryckfrenuppfattningsomgr
utpattmanlrsiggenomatttrna(ettimplicitlrande),menhr
finnsviktigatillgg:
54

55

EnelevsominteharfttbetygpenkursellerharfttbetygetIckegod
kntpkursenharrttattgenomgprvningfrattkunnaerhllaett
(nytt)betyg.Dennainnebrattettellerfleraprovellermotsvarandeska
gras.
Lrarlyftetbrjade2007ochinnebrattlrareharmjlighetattfortbilda
sig och samtidigt behlla 80 % av sin ln. Skolhuvudmannen erhller
statsbidragmed56procentavkostnadenfrengenomsnittliglrarln.
(Uppgifterfrnwww.skolverket.se/fortbildning.)

109

Dethandlarmycketomvning,attmanlterelevernajustva
ochattdefrgrafel,attlyftadempngotstt,ingarda
pennor.

EnligtrektorThandlardetalltsinteomattrttaalltgenast,utan
omattelevernaskavxainisprket.Hanbetonarocksmngfald
iundervisningen:
Detrintebarafrgaomkurser.Dethandlaromsprkanvnd
ningochkunnakommunicera.[...]Samtal,dialog,skriva,skri
vamycket,anvndaolikaformeravmedia.[...]Huranvnder
viossavfilm,ljud,verhuvudtagetdeandrasinnena?[...]Det
mstefinnasliksomdynamik,alltsdetmstevarangotdyna
miskt,attutvecklaettsprkpolikasttocholikaformer,och
attlyssna,attskrivaochattprata.

Hrmenarjagattdetfinnsenuttaladtankeomfunktionalitet,ef
tersomrektorTtalaromattbehrskasprketiettkommunikativt
perspektiv.Samtidigtvilljagtolkainentankeompersonligvxt
drdetrviktigtattmtaochprovapolikatyperavsprkbruk.

4.2.3Sammanfattning
Sammanfattningsvislegitimeras iintervjuerna sprketisvenskm
net utifrn dels ettnyttoperspektiv (rektorS),delspersonligvxt
(rektorT).Ettfunktionelltsprkbaseratpnormativitetrmlet.
Samverkanmellansvenskmnetochandramnenrviktigt,ochen
bitvissvagyttreklassifikationavmnetframtrder.venidnom
ettimplicitlrandeuttrycksavbdarektorerna.

4.3Lrarna
4.3.1Frutsttningarfrlrarnasarbete
LrareTuppleverattsvensklrarnapskolanarbetartillsammans
spontantochefterfrittval.Inomprogrammetfinnsingetsamarbe
te.56Honppekarattsamarbeterorganisatorisktsvrtochattar
betsbrdannursstorattmanintehinnertnkaeftermellanar
betsomrdena.Frutomenkursimodernsvensklitteraturianslut
56

Arbetslagenrprogrambaserade.

110

ningtillavslutadlrarutbildningfrca30rsedanharlrareT
intedeltagitingonlngrefortbildningfrsvenskmnet.Honkn
nerbehovavuppdateringeftersomdetvarlngesenhongicksin
utbildning,ochhonskullegrnaseenmnesfortbildningsomvore
brabdefrsvenska,engelskaochmediasattsprk,litteratur
ochkommunikationkansamsas.Fortbildningsiderhardiskute
ratsinom mnesgruppen, menallafrslagharratatsavskolled
ningen.Numenarhonattvardagenrfrtungpgrundavarbets
belastningen.
Svensklrarna samlas en gng per termin till mneskonferens.
Dennaavhandlarpraktiskafrgoromlromedel,provochgemen
sammaaktiviteter.Varkenlrarna(lrareSrespektivelrareT)el
lerrektorT(ses.109ovan)sgersigiintervjuernaknnatillng
ralokalakursplanerfrsvenskmnet.RektorS,somformellttill
hrgrannskolan,utgrdockfrnattlokalakursplanerfinns,efter
sommanmstehasdana,ochhanmenarattdemsterevideras
medjmnamellanrum. Ngonmnesfortbildningharenligtlrar
naintefunnitssedan2001,dmankundedeltaienkurssomsyf
tadetillattgeberedskapattundervisaidendnyasvenskmnes
kursen Litterrgestaltning.Framtilldettalsrharmanpegen
bekostnadochutaninsttandeavvikarierfttlovattbeskabok
mssaniGteborg,mendetrnuintelngretilltet.LrareTbe
rttaratthon skteenlrarlyftskursmenfickavslagpgrundav
svrigheteratthittavikarie.Undervrterminenharhonsktigen
mennuharmanfttbeskedomattalltlrarlyftstllsinpgrund
avbristppengar.57 Intehellerfortbildningsdagarnaundertermi
nenharenligtlrarnaanvntsfrmnesfortbildning.Enligtsvl
den fackliga fretrdaren som den mnesansvariga lraren har
fortbildningsdagar kvittats bort mot ledighetfr attkompensera
arbetsbelastningen.58

4.3.2LrareS
LrareShartillsnyligenarbetatmestmedspecialundervisningoch
stdtelevermedlsochskrivsvrigheter(ses.67ovan).Dessa
arbetsuppgifterharistortsetttagitsveravspecialpedagogen,men
lrareSharkvarsittstoraintressefrproblematiken.Honupple
57
58

DettabekrftasavrektorTvidintervjun090419.
Samtal080929.

111

ver att dyslexi har kommit i bakgrunden i samband med andra

satsningarinomkommunen,menhonmenaratthonsjlvserpro
blemenochbearbetardem,veniengelskmnet.Attupptckaele
verssvrigheterocherbjudahjlprgrundlggandefrlrareS,
somkonstaterar:
Detfinnsingenmnniskasomstavarfelmedflit.

AmbitionenfrlrareSnrdetgllersvenskmnetrattdetska
bliroligt,attelevenskablimedvetenomattmangenomsprket
kommunicerarmedandraochattdetrlivet,somhonuttrycker
det.
Detrdetjagvillmedminundervisning,attdeskablimedvet
naomsittsprk,ochvadmankangramedsprk,hurman
kanfrbttrasittsprk.

Jagtolkarhennes resonemangsom enkombination avpersonlig

vxt(medvetenhet),funktionalitet(gramedsprk)ochnor
mativitet(frbttra).Ettinslagavpersonligvxtfinnsocks d
lrareSsgeratthonvillentusiasmerademfrattlsaochfratt
skrivaochfratttala.Omromanersgerhonattdekanvarai
olikatider,dekanvaraolikapersoner,dekanlrasigmycket,och
fettrikarelivkanske.Tankenomettimplicitlrandefinnssle
deshoslrareS.Elevernafrnormaltvljabckersjlva,menhon
ger ofta individuella rekommendationer. Hon betonar ocks att
elevernaskavaragodalyssnare.Honvillskapaenandaiklassen
avatthjlpavarandralyssnarenskafdenpersonsomprataratt
knnasigviktig,sgerhon.
NrdetgllerskrivandeppekarlrareSatthonintevillrttai
ondan. Rttningsmarkeringarna,somdehargttigenomiklas
sen,kankanskegraelevernalitemermedvetnaomsittsprk,me
narhon.Attrttaochlmnaibdeoriginalochbearbetadversion
rviktigt,ochhrfinnerjagettuttryckfrnormativitet.Ettpro
blem, menarlrareS dock, r attdeeleversombehverdetbst
ofta inte gr bearbetningarna trots pminnelser och d str de
ochstamparpsammaflck.LrareSvillattelevernaskrivers
mycketsommjligt,menpekarpatttidenrettproblemfrlra
ren,eftersommanskaparmycketrttningsarbete.Eftersomelever
naskriveriengelskmnetocksblirdetfrtungtfrhenne.
112

Jagtrorjuattjumermanskriver,ochommanfrnnformav
respons,detkanvarafrnenkompisellerattmankanskelser
omdetsjlv,juduktigareblirman.Ellermanblirmermedve
tenomhurmanskriver.

Detrsledesfrgaomenmycketkortskrivprocessenegenge
nomlsningochresponsfrnenkompisellerskribentenochsedan
bearbetning. Ambitionen hos lrare S r dock att eleven ska bli
medvetenomhurhonskriver,vilketjagtolkarsomettuttryckfr
explicitlrande.Samtidigtpekarlrarenstalomattmanblirbttre
jumermanskrivermotettimplicitlrande.
Betrffandetematisvenskasamhllskunskap(seavsnitt5.7ne
dan)berttarlrareSattdetrmeningenatthonsjlvskabedma
sprketielevuppgifternamedansamhllskunskapslrarenskabe
dmainnehllet.
Menjagtyckerjuegentligenattdetrvldigtsvrtattskiljain
nehlletfrnsprket.Allts,manblirjufrgadavbdedetena
ochdetandra,detrjttesvrt.Sjagvetfaktisktinteriktigt
hurjagskagra.

Dennegativainstllningentillenbedmningavenbartsprketpe
karpettavstndstagandefrnnormativitetdrkontextenrav
skalad. LrareS tyckerattplaneringenavtematgicksnabbt,och
honvetintevarifrnuppgifterna(ses. 184 nedan)ursprungligen
kommer.Honrintevanattsamarbetashrpgymnasiet,sger
hon.OmelevernasskrivandesgerlrareSvidareattdetinter
frgaomordmngd:
Detviktigarjuomdetfinnssubstansidetdeskriver.[...]Man
skaskrivakoncentreratochfindetmanvilldetrdetsom
rsvrast.

Formuleringarnaovanomsubstansochattfindetmanvill
tolkarjagsomuttryckfrentankeomfunktionalitet.LrareSser
ocksettsambandmedhurelevernalsertexteriskolan:
Vissakaninteskrivastdord,deskriverhelameningarochfr
strinteattvissaord rbrande,brareavinformationsom
mankanhngaupp.[...]Ochdethrtyckerjagrintressant,

113

mankanjuhaliteolikauppfattningomvadsom rbrarei
texten,ochdetkanjuberopvadmansjlvharmedsig.

Hrrdettydligtatt lrareSkopplarihopfrstelsenavtexter
medelevensbakgrund.Honberttarattdetkanbliintressantadis
kussionerutifrngemensamtextlsningochattdetoftarppna
diskussioner:
Frdethandlarinteomattngotrrttellerfelutandetvikti
garattelevernablirmedvetnaomkomplexiteten.

Huruvidadennamedvetenhetskatolkassomfunktionellelleren
delipersonligvxtellermedborgarkompetenskanjaginteavgra,
mendetstrklartattviharattgramedenmnessyndrsprket
som system r grundlggande utan att man behver hnvisa till
konkretanyttoaspekter.LrareSnmnerocksngotommuntlig
framstllning isvenskmnet.Honmenarattden rinriktad mot
attklaranationellaprovet.HonbrjarfrsiktigtikursenSvenska
Afrattallaskavgatalainfrklassen.Honplanerarattidenak
tuellaSklassenknytaantillelevernaspraktikpfretagpsstt
attdeskahllangontypavberttandeanfrandeomfretaget,
vilketjagmenarknyterantillfunktionalitet.

4.3.3LrareT
LrareTmenaratthennesbrandeiderfrsvenskmnetrspr
ketochlitteraturenkonjunktionenrbetonad,vilketjagtolkar
som intertextualitet ifrhllandetill inledningen till mnetska
raktrochutformningistyrdokumentet.Ambitionernabetrffande
SvenskaArattelevernaska:
skaffasigettsprksomrettredskapsomgrattanvndas
attdetintestr,etteffektivtredskap,imngaolikasituationeri
livet,bdegenomatttalaochskriva.

Hrfinns,menarjag,enstarkbetoningavfunktionalitetochett
slagsnyttotnkande. Samtidigtgerformuleringensattdetinte
strutrymmefrnormativitet,frutsattattstrningarorsakasav
normbrott.LrareTkonstaterarattelevernakantalafrhllande
visvlnrdekommerfrngrundskolan,menattdebehvertrna
merpattskriva,sattdekankommuniceramedmottagarenvia
114

skriftutanattmottagarenfastnarpgrundavatttextenrsvr
lslig.IdettaarbetemedskrivutvecklingmenarlrareTatt det
allrafrstarkorrektmeningsbyggnad,menocksattkunnafram
fraentankesattlsarenkantadentillsig.Drfrarbetarhon
medstrukturen,ochhonanseratthondettarharkopplatetthrt
greppomsprketochnmnerjustdispositionsomexempel.Hr
finnsenligtmintolkningdenkopplingmellanfunktionalitet och
normativitetiundervisningensomIvani(2004:235)menarrvan
lig.Detrenligtmintolkningfrgaomexplicitundervisningom
regler,vilkensyftartillvlfungerandekommunikation.LrareT
sgerocksfljande:
Ochsenvillmannaturligtvis berikasprketsattdefrett
bildriktsprk,ochattdefrmycketsynonymerochs men
jagtyckernogattdethrmedstrukturenochdetformellar
braomdeharkollpdet.

Hon menar att detta tydligt finns i de vergripande mlen fr

svenskmnet,ochhonargumenterarfrsininstllning:
Drfrattskamanblitroddsmstemanuttryckasigpett
sttsattfolkkantropdetmansger.Frattvaraenfunk
tionellsamhllsmedborgaresbehvermandet.

GenomsinatvuttalandenovankombinerarlrareTbetoningen
p det formella, vilket kan tolkas som det normerande, med en
vertygelseomattstrukturochformellriktighetharbetydelsefr
sprketsfunktionalitetochfrsprkbrukarensmjlighetattgra
sighrdiegenskapavsamhllsmedborgare.Hrservialltster
kombinationen mellan normativitet och funktionalitet, nu i ett
medborgarperspektiv. Vokabulr tycker lrare T r viktig. Det
kanmangralitelustfyllt,samlaord,hasmtester,rdtrdunder
lngretid.Dtyckerdeattdetrroligtmedsprk,sgerhonoch
berttarattdetharvarittydligtpengelsklektionerna(drhonhar
denaktuellaTklassen).
Televernaskainteblihumanister,ppekarlrareT,menspr
ketblirvsentligtfrdemsomredskap:
Demstehaettkorrektsprkochdetbrjarmanbyggauppdi
rektiettan.Sfortmanlserettomrdesskrivermanjuock
sochdrttarmanochdiskuterardet.[...]Ochdrdetbra
115

attmangrandrasakersamtidigt,attdelrsigattskaffainfor
mationpolikasttochattdesedankanvndatankarnaihu
vudet,geifrnsigentexttillenannanvuxen.

Hrterfinnsdensnabbaprocessenskrivarttabearbetasoml
rareSnmnerovanmennumermedvetetformulerad. Atteleven
skadiskuterasintexttolkarjagsomettuttryckfridnomettex
plicitlrande.LrareTsernationellaprovetsomenavslutningp
allt;dskamanhahunnitmedreferat,sammanstllningar,argu
mentation,utredningar.
Enuppfattningomsambandmellanarbetemedtextochkogni
tivutvecklingrtydligdlrareTfrklararhurhonserpsprk
utveckling.Honberttaratthonundersinlrarbanaharsettett
tydligtsambandmellaneleversbetygifysikochsvenska(srskilt
detseparatabetygetisvenskasprketframtilldetnuvarandekurs
systemetsinfrande):
Detrenabstraktionsfrmga.Kanmanbyggakomplexame
ningar,dkanmanfrstlogikenifysik.Kanmanbyggaen
sprkligkomplexhierarkiskstrukturskanmantnkaikom
plexaabstraktabanornrdetgllerfysiken.[...]Mankanse
sprketsomlegoklossar.Nrmanrlitenharmanbarafsto
raklossar.Nrmanrstrreharmanflerasm,justrreman
blir destomindreenheterharmanochkanbyggauppkom
plexastrukturer,bdeinomenmeningochienuppsats.Jag
trorattdetrdetjaggrnrjagtrnardispositionenshrt
somjagtrnarmedmina[elever].Manskaliksomdisciplinera
tankensattdenblirskarpochprecis,intebaraattmangr
omkringochsgerordutanattmanfaktisktharenavsikt,ett
uppst.(IntervjumedlrareT081201)

Jagtolkardettasomenidomeffektivitetparadmedkorrekthet,
alltsfunktionalitetochnormativitetikombination. Detrocks
vrtattnoteraattlrareThrtalaromviktenavattfrstsprkli
gastrukturersbetydelsefrslutresultatet,detvillsgatexteni en
kontext.
Frngrundskolanharelevernamedsigvissagemensammakun
skaperenligtlrareT.Nstanallaknnerigenviktenavdisposi
tionochmngaharlstomkndasvenskabckerochfrfattare
ochexempelvisantiken.Hontyckerinteattkunskapsluckanrsr
116

skiltstornukandegradetsomdekanskenstankundeinian.
Idennyasituationsomvergngentillgymnasieskolainnebrblir
mngaelever litepressadeochgrondigafel,mendebehver
oftabarapminnasfrattdetskablirttigen.Ochsfinnsdet
frstsengruppsomintekandetochdrmstemanppekaoch
trna.SvenskaAbeskrivshrintesomenrepetitionavutansom
enfortsttningpgrundskolanssvenskmne.LrareTmenarvida
reattSvenskaAinnebrettskrivandenrmarejaget,medandet
i SvenskaBhandlarmeromstrreochmerformellasamman
hang.UndervrtermineniSvenskaAlterhonelevernaskrivare
feratsomettfrstastegidentrappan,alltsitrningenavdet
formellaskrivandet.Honbetonarocksattskrivandetfljerarbe
tethelatidenochframstllerskrivandetsomettav mnetstv
bendetandrarlitteraturen.
LrareTmenarattlromedletstyrlitetrotsallt.Denaktuella
lroboken(Ahlenius&Leibig2004)menarhontillhrennygene
rationavalltiettbckersomrmindreavancerade:
Detrlttarefrelevernaattknnadethrrjagmendet
drarintelikamycketuppt.

LrareThartidigareprovatSvenskaitidenmen
denhllnnulgreniv.Dennyarbttre,harmodernaretex
ter,vilketknyterbttreantilldetegnalsandetochdetpassar
bttreiSvenskaA.

Honplanerardockatttauppantikensometttemaefterjul.
BetrffandelsningsgerlrareTattmletfrSvenskaAratt
elevernaskalsasmycketattdedelstyckerattdetrroligtoch
villfortsttalsapsinfritid,delsskaffarsigenlitterrreferens
ramtillsammansiklassen.Detrckerinteattbyggapvarjeindi
vidutandetgllerattdelainnehlletibckernasattallakanpra
tamedvarandra.Atttillsammanskunnaknnaigensakernrde
dykeruppitidningarochdebatterrvrdefullt,menarhon.Frsta
gngenelevernaskavljaenbokrdetettfrittval,eftersomhon
intevillskrmmabortngonfrnlsning.DreftervilllrareT
varamedochpverka,samtidigtsomelevensnstabokvalpver
kas av vad andra elever har sagt. Svenskmnesinstitutionen har
kptinmodernsvensklitteraturochdetriettsdanturvalsom
117

honvillattelevernaskavlja.Omngonvillvljaenboksom
finnshemma,menarlrareTattelevenbrfrskalsatvbck
er,sattdevnjersigvidatthamernenboksamtidigt.Honbe
rttarocksattromanlsningiengelskmnetstttarlsandet.Be
trffandelitteraturhandlardetenligtlrareTmycketomengage
mangommanlyckasfngaeleverna:Omdefrlsabckerde
tyckeromsbrjardevxa,sgerhonochmenarattdetrbra
frsprketocks.Hrtolkarjaginettuttryckfrpersonligvxt
ochimplicitlrande.Honrmedvetenomattdetfinnseleversom
intetyckeromattlsa,menvarfrdermotiveradeellerintesger
honsigintevetangotom.

4.3.4Sammanfattning
Debdalrarnaanknytertillsvlprogrammlensomsinarespek
tiveerfarenheterddelegitimerarsprkdelenisvenskmnet. Fr
bdaframstrockselevensmedvetenhetomsprketskomplexitet
ochomsittegetsprksomcentral,ochidnomettexplicitlrande
kommerhrtilluttryck.Normbehrskningfrattuppnfunktio
nalitetochdrmedettslagsnyttauttrycksavbdalrarna,liksom
idnomettimplicitlrande(venomdennaformulerasavlrareT
betrffandelitteratur).Enligtmintolkninglegitimerassprkdelen
framfralltutifrnpersonligvxtavlrareSochutifrnmedbor
garkompetensavlrareT.JagnoterarocksattlrareSvillskapa
eninremotivationbetrffandesprkdelen.

4.4Eleverna
Elevernas beskrivningarav svenskmnet i stort gerbilden av ett
mnesomdominerasavfrdigheterochenstrvanefterkorrekt
het:59
Lsa,skriva,alltsomharmedsvenskaattgra.Sntsomman
harhaftsenettanskriva,lsa,stava.(S2)

59

FortsttningsvisrefererarSx,Txetc.tillelevxblanddeintervjuadefrn
samhllsvetarklassen respektive teknikklassen. Frkortningarna IgS och
IgTanvndsfrattrefereratillintervjugruppernairespektiveklass.

118

Lrasigfrasigsjlv,alltsvaravltalig,stortordfrrdoch
kunnavariera.Allts,frmigrdetmeralltssprkligt,allts
hurmanpratar.(S3)
Attviskakunnauttryckaossiskrift.Attviskakunnatalain
frandra.(IgS)
Ordkunskap,frstelseavtexter.(IgS)

Idetsistafalletutvecklarelevenresonemangetoch frklarar att

hanavsergamlasvenskatexter.Puppmaningnmnerhanro
manenUtvandrarnasomexempelpsdangammalsvensktext.
Srskilttydligrinriktningenmotnormativitethosenelevsomhar
haftsvenskasomandrasprkpgrundskolan:
Atttalabra.Atttalaochskrivabra.Kunnapratabrasvenska,
ochskriva.Manskakunnagrammatik,nyaord,habraordfr
rd.(T4)

Dettaspeglarnaturligtvisdetsvenskmnesomelevernaharmtt
pgrundskolan,ochdragetavsvenskasomfrdighetsmnestrks
avuttalandenomlistorfrordkunskapsarbete,omlsfrstelsev
ningarochomtrningiatttalainfrandra.verhuvudtagetr
detvanligtattelevernamenarattmervningrvgentillfram
gngisvenskmnet:
[Omhurmanblirbttre.]Sominianmanfickutlapparmed
pstendenochsskullemanargumenterafrelleremotdem.
(S3)
FH:Ochdetmuntligad,detdrattpratainfrgrupp?
S5:Vad?
FH:Hurutvecklarmandet?
S5:Jadetrbaraattfortsttava.
[Omhurmanblirbttrepexempelvisskrivande:]Skrivadet
tjugoengnger,senkandudet.(S7)

I elevernashgkomsterfrngrundskoletiden skymtarven sdant

somkanpekamotsvenskasomhgrebildningsmne:
Vificklsaliteomolikafrfattare.Och,jashadeviendel
ordkunskap.(S5)

119

Litteraturhistoriahadeviprovp[inian].(T3)

LrarnaharvisatkursplanenfrSvenskaAochgttigenomden.
Elevernadrarsigdettatillminnes(IgT)mendepreciserarintevad
somingrikursen.IstlletjmfrdemedkursernaEngelskaAoch
MatematikAochdrardrigenomsinaslutsatser:
Eleverna r rtt frdigutbildade efter grundskolan. Det enda
mankangranurattfrbttrasinafrdigheter,ordklasser
ochordfrrd.(IgT)
Detrvldigtlikt[hgstadiet],mycketskrivaochkolla,ochd
blevmanbttre.(IgT)
MatteAochnianrjusammaochsskadetvara.(IgT)

Ettgenomgendedragralltsattelevernainteidentifierarngot
nyttiSvenskaAjmfrtmedgrundskolanssvenskmne,ochele
vernauppleverocksattSvenskaArenrepetitionavstofffrn
grundskolan:
Mangrtypsammasak.(T2)
Akursernarrepetition.(T5)
Detrtyprepetitionsom,alltsvadmanmstekunna,typdet
rgrundentillattmanskafrbttradetsenareitrean.Detr
vadjagtror.Typ,honvetattvikanskriva,honvetattvikan
lsa,drfr repeterardethela tiden,sviskablibttre och
bttreochbttre.(S2)

Idetsistacitatetovanuttrycksenprogressionstanke,liksomifl
jande:
Intesstorskillnad[mellangrundskolaochgymnasium].Men
detblirsvrareochsvrare,frmanutvecklas.(IgS)

Hrverkarinnehlletvaralikartat,medansvrighetsgradenstiger.
Trotsattelevernahargttpolikaskolorochharolikaerfaren
hetavvadsvenskmnetinnebr, tycksgrammatik intaen fram
skjutandeplats. SamtligaeleveriintervjugruppSsgerattde har
haftgrammatik(exemplifieratmedattmanhargttigenom sub
jektochpredikat)igrundskolan.Liknandersterfinnsideenskil
daintervjuerna:
120

Vihadehftenmedgrammatik.(T3)
Vihadegrammatikisjuan,ttanochnian.(T1)

En elev (i intervjugrupp S) berttar om att man p hgstadiet i

grammatikfickarbetasjlvilrobokenochmedarbetsblad.Sam
stmmighetenrstorkringattmanharglmtgrammatikenochatt
deninteharkommittillanvndning:
Lrdemiggrammatikochmeningsbyggnad,menjagkommer
inteihgsmycket.(T3)
Grammatikrstungt,smanlrsigdet,menefterentids
glmsdetbortommanintefortsttermeddet.Slutarmanatt
lsagrammatikskommermanattglmmabortdet,ochdetr
ingetsommanrepeterardirekt.(T4)
Allts,detringentingsomjagharanvntsenare.(IgS)
Jagkommerinteihgdet,jagharintehaftnyttaavdet.(IgS)
Duharjunnanvndningavgrammatiken.Vissaskullebehva
det,vissainte,eftersomallaharolikasprk.(IgS)

Idetsistacitatetovanuttrycksenavvikandesikt.Grammatiken
sgshrvaraenvgtillettkorrektsprkfrdensominteharett
sdantfrnbrjan. Frhllandettilljustgrammatikstudietram
bivalent.Samtidigtsomelevernasledessgerattmanglmmerdi
rekteftergrammatikvningarnaefterfrgardejustgrammatik:
Jagvillattviskalraossnyaord,kunnagrammatik[...]allts
kunnapratabra.(T4)
Grammatik, stavning, skriva samman [eleven avser srskriv
ning/sammanskrivning].Detrbraattrepeteraalltdetdrs
attmanblirsker.(S1)
Vi har haft nstan ingen grammatik och det saknar jag, det
mstemanrepetera.(T3)

Somendirektkommentartilldetsistnmndayttrandettillfogaren
annaneleviintervjugruppenattdeharfttredapattrepetition
rbstalrdomsmetoden.Taletomrepetitionristortsettenor
dagrannupprepningavvadlrareTharsagtunderenlektion(ob
servationsanteckningiklassT081008).Jagtolkarelevernasutsa
121

gorsattdeharenambitionattervrasprketsregelsystemoch
attdepdennapunktgeruttryckfrnormativitet.Attdetskerge
nomidogtvandeframgravfleraelevintervjuer(t.ex.elevernaT1
ochT2).Detrmjligtattseennskanomformaliatrningiden
nasyn.Pfrganomvadenlrobokskainnehllasvararenelev:
Detsommanskakunnaikursen.DetfinnsjufrnSkolverket.
(IgT)

Enannandeltagareiintervjugruppeninstmmerochtillgger:
Grnamerkonkretaexempelphurdetkanseut,Olikasorters
textertillexempel.(IgT)

Enligtmintolkninguttryckeralltselevernaenfokuseringpnor
mativitetochnskemlomgrammatikstudierochformaliatrning.
Ettsttattfrklaradennainriktningrattdetrfrgaomettslags
nedglidningseffekt(jfrHoel 2001:30,OlssonJers2010:63f.). En
sdantarsiguttryckiatteleventarfastapochutvecklarsdant
somliggerpenskalladlokalniv.Utmrkandefrlokalaniver
rattdeomfattarinformationerochfenomensomrkonkreta,
merspecifikaochingriensnvarekontext(Hoel2001:28).Ex
empelvisgrammatikkanisammanhangettnkasvararelativtltt
atttalaomidetfalldenigrundskolanharfttgebegreppfren
lokalnivisprket.Denglobalanivn,textersstruktur, rdr
emotintengotsomelevernanmnerochfrmodligenintengot
deharkommitikontaktmed.Detendametasprketdeknnertill
rjustdengrammatikdeharmttigrundskolan,ochdetrdende
uppfattarsomviktigisammanhanget,samtidigtsomdevittnarom
attdeharglmtdetmesta.
Synenplrandesomendefinieradprocessddetgllerskri
vandefinnstydligtrepresenteradhosenaveleverna(tvdagaref
terlrarensgenomgngavskrivprocessenenligtlrobokens.35):
Attskriva,lmnain,frttatssomvigrnu.(T1)

Jag vill ifrgastta om denna korta arbetssekvens med fokus p

produktenegentligenhandlaromenskrivprocess.Elevernavillva
frattervrareglerochderassynpsprkutvecklingsomenpro
cessrdrfrsammanbundenmedstrvanefterkorrekthet.Idetta
avseende menarjag atteleverna efterfrgar explicit undervisning
122

ochattdeallts menarattlrandethrskerexplicit. Emellertid

finnsvenensynplrandesomimplicit,ochhrrelaterarelever
natilllsningavsknlitteratur:
Manlsermycketochmanlrsigsjlv,attmansjlvvilllra
sig,ochlsa.(S2)
Detvingarenattlsa.Utanattmanvetdetlrmansig.(T6)
[omhurmanblirbttre]Genomlsningochattkommunicera.
(T2)
[omvarfrmanblirbttregenomattlsasknlitteratur]Un
dermedvetetlrmansigmlaupp,formulerasig.(T5)
Manutvecklardetskriftligaocksnrmanlsersknlitteratur
eftersommanomstterdetskriftligtsen.(IgT)
Mankanjulrasiggenomattlsabckerocks.Lrasigme
ningsbyggnadochnyaord.(T1)

Vikanlggamrketillattdetsistayttrandetovanfllsavsamma
elevsomovantalatomentypavskrivprocess(elevT1).Sammain
dividkanalltsomfattabdeexplicitrespektiveimplicitlrande.
IintervjugruppTgerenelev(elevT3)uttryckfrenngotan
norlundasynpvadsvenskmnetinnehllerochhurmanlrsig.
Honmenarattsvenskahandlaromolikamedierochuttrycksfor
merochattmanblirbttrepsprketiolikasocialasammanhang:
Nrmananvnderdethelatidenslrmansighelatidennya
ord,nrmanpratarmycketochs,starmaninmer.Mankan
diskutera.Allakommermedolikasikterochs.(T3)

Dettatolkarjagsomettuttryckfrimplicitlrandeochfunktiona
litet. Justnyttanmedenfunktionalitetfinnsuttaladhosfleraele
ver.Pfallandeoftatnkermanpkommandearbetsliv:
Detviktigastefrmigrattlramigargumenteraochomman
skaskriva,t.ex.ettCVsenare.Liksomskrivadetpettstts
attmanlterintressant.(IgS.)
Hurmantarenchef,ommannuskrivertillhonom,omman
skulleskrivacvochsnt.(S3)

123

Detrbraatthaettstortordfrrdiarbetslivet,frdgrman
ettbraintryckpmnniskor.(S4)
Detralltidbraattkunnauttryckasigvlochkunnauttrycka
sigbraoch,alltsommanskapanstllningsintervjuellerlik
nandesrdetvlbraattkunnahvdasig.(S5)
Barakunnalitemerordiallmnhetsmankanformuleraom
sigberoendepvemdupratarmed.Omdupratarmedensom
rjtteutbildadskanskedufrhlladigpenhgreniv,om
duskaptypjobbintervjuellers,nvaddugromduska
pratamednnkompis.(S7)

Idetsistacitatetovanfinnervienfrestllningomattsprkligfr
mga hnger ihop med utbildningsniv, och framtida studier r
ocksngotsomaktualiseras:
[Ordkunskap]blirviktigtphgskolan.(IgT)

Attelevernasersprketsomenresurssenareilivetrtydligt:
Manskaslippablimissfrstddnrmankanflerord.(IgT)
Mankanjuintevetavadmanbehversenareilivet,sdetr
bttreattkunnasakersomkanvarabraattha.(IgT)
[Mletrattelevernaska]kunnapratasomenvuxen.(IgT)

Idetrefallenovankanmantolkaintankenppersonligvxt,men
eventuellt ocks medborgarkompetens, beroende vilket samman
hangelevenhaftitanke.Iandrafallrdettydligareattdethandlar
justommedborgarkompetens:
Reklamskullevaranyttigtattstuderaeftersommanutsttsfr
detutanfr.(IgT)
Alltingstritext.Detrviktigtattkunnatatsigochfrst.
(T2)

Gemensamtrsledesnyttoaspekten:
Roligatexter,mensamtidigtskadetvaranyttigt.(IgT)

Citatenovangersledesuttryckfrolikaperspektiv.Gemensamt
rdentydliganyttoaspektensomrkoppladtilldenegnasituatio
nen,somframtidavuxenocharbetande,somhgskolestuderande
124

ellersomsamhllsmedborgare.Detralltsenuppfattningsomtar
sinutgngspunktiindividen.
EneleviintervjugruppTtaruppsmord(hanavserdiskurs
partiklar)iskriventext.Hanmenarattdessargodknda(ge
nomattdeanvndsdagligen)ochattlraredrfrgrfelnrde
rttarsdant.Hanslsningpproblemetrsledesattfastslen
nyregel,inteattdiskuteraolikasprkbrukiolikasituationer.M
letrfortfarandeattuppnkorrekthet,inteattuppnenfrmga
tillvariation.Detrsledestydligtattelevenidettafalllutarsig
motnormativitetdrfrganomrttellerfelravgrande.Dhan
uppleverattlrare(iallmnhet;intejustlrareT)rttardetaktuel
lasprkbruket,tyderdettapatthaninteharinsettattskriftre
spektivetalkanhaolikasprkbruk.
Sammanfattningsvis prglas sledes elevernas beskrivningar av
svenskmnetav enkombination av frdigheterochnormativitet.
verviktenfrstrvanefterkorrekthetviaexplicitgrammatikun
dervisningochidogtvandeiskrivninggerintryckavensmaldefi
nitionavsprkochsprkutvecklingisvenskmnet.Dettaintryck
frstrksavtaletomSvenskaAsomenrepetitionavgrundskolans
svenskmne.Elevernabetonarviktenavsprkbehrskningframfr
alltfrattlyckasiettframtidaarbetsliv,ochdegerintryckavatt
hysaenyttremotivationfrmnet.

4.5Lroboken
Somredovisatsifregendekapitelinnehllerlroboken(Ahlenius
&Leibig2004) ettspecielltsprkkapitel, Spnnandesprk,som
omfattar56sidor.Dessutomfinnspandrahllilrobokenav
snittmedetttydligtsprkligtstoff:

I inledningskapitlet som handlar om lrande och lrstilar

finnsavsnitten Genrer(s.3134),Entextvxerfram(s.35
36)och Responsmallar(s.3738);detvsenareavserskriv
processen.
IkapitletLevandelitteratur(somenligtfrfattarnasfr
ordhandlaromdennyarelitteraturenochkrleksmotivetge
nom tiderna) finns Sknlitteraturens olika genrer (s. 109
110),Attanalyserasknlitterrtext(s.141),Analysmallfr
125

sknlitterrtext(s.142143),AnalysavDeflygerhennetill
Sverigessnartsommjligt(s.144147),Sprketidikter(s.
166167),Diktanalys(s.168169)ochSkrivarskola(s.170
174).
Ikapitletomattskaochvrderainformation,Vxande
vetande,finnsenknappsidaomreferatteknik(s.186)samt
avsnitten Attskrivarapport (s.192193) och Atttalainfr
publik(s.194200).

Under den termin som materialinsamlingen skedde anvnde de

bdalrarnasigavsidorna3134,detvillsgaavsnittetomgenrer,
ochsidorna3538somipunktformbehandlarskrivprocessenoch
respons.IklassTanvnderlrarendessutomendelavdenanalys
modellipunktformsomfinnsps.142143.Eftersomdennaun
dervisningrdokumenteradochsvenelevernasalster,terkom
merjagtilldessadelaravlrobokeninstakapitel drundervis
ningspraktiken analyseras. Idetfljande kommer jagsledesatt
analyseradesprkrelateradelroboksavsnittenutifrnmergenerel
laaspekter.
Ifrordet(Ahlenius&Leibig2004:3)konstaterarfrfattarnaatt
boken bygger p deras tolkning av kursplanen fr Svenska A. I
dennakursingrenligtfrfattarnamuntligochskriftligfrdig
hetstrning och sprkteoretiska moment och man skriver att
kursen betonardenmuntligaochskriftligafrdighetstrningen.
Vidarefrklararmanattbokenutgrfrnettarbetssttdrpro
cessenvrderasjmteprodukten,ochmanspecificerar:Frbety
getVlgodknd[sic!]skaelevernakunnatillmpasinakunskaper
omskrivprocessenochdengsigenomgrundligtiSvenskaspr
1.(Jfrs.99ovan.)Ifrordetfrklararmanocksdeolikaupp
giftstypernaiboken:60

Tabell10:Lrobokensuppgiftstyper.
Uppgiftstyp

Frklaring

Faktafrstelse

gerframfralltdelsovanaelevernahjlpattse
detviktigasteifaktatexternasinnehll

60

Ordvalenifrklaringarnarlrobokens.

126

Uppgiftstyp

Frklaring

Nrstudium

elevernastuderarnoggrantngonellerngra
aspekteravtextensformochinnehll

Funderingar

kortafrgorsomaktiverarelevernasegna
tankarkringdetjustlsta;[t.ex.]kortskrivande
medefterfljandegruppochklassdiskussion

Diskussion

elevernadiskuterar,oftastfrstimindregrupp,
frattredautenmeromfattandefrga

Egetskapande

elevernapublicerarngonting,t.ex.entext,fr
attsedanpubliceradettaingonform

Sammanfattandeuppgift

frattsamlauppkunskapfrnettstrre
omrde;elevernaskagtillbakaochtitta
igenomkapitletsuppgifterfrattanvndaallt
dehargjortsomidbanktillden
sammanfattandeuppgiften

Avslutandeuppgift

frdigheterochkunskapersomtrnatsunder
kapitletsgngknytsihop

Alternativuppgift

finnsalltidtilldesammanfattandeoch
avslutandeuppgifterna;roftamindre
tidskrvande

Utvrdering

frattelevernaskaftillflleatttnkatillbaka
pvaddeharlrtsigochhurdeharutvecklat
sinsprkfrmga

Ideovanlistadesprkrelateradeavsnittendominerararbetetmed
attutvecklaskrivandet.Dettaavsesskegenomprocesskrivningoch
genomattelevernabekantarsigmedmnstertextersdanafinns
delsiavsnittetomgenrer,delsiavsnittenomhurmananalyserar
ennovellrespektiveendikt. Betrffandesknlitteraturrdettyd
ligtattdetextersomtergesfinnsmedjustsomfrebilder.Detta
framgrgenomattuppgifternataruppsprkligadragitexterna.
Dremotutnyttjasintefaktatexternaomsprkpsammastt;de
studerasutifrninnehll,inteutifrnuppbyggnad.

127

4.5.1Legitimeringochmotivationilroboken
Kapitlet Spnnandesprk (Ahlenius&Leibig2004:4499) inleds
medfljandefrgestllningar:Vadharmansprkettill?Kanman
varaenmnniskautansprk?Vadhnderomsprketinteutveck
las?Hurskamanduttryckasina knslorochtankar? Idessa
formuleringartolkarjaginentonviktvidpersonligvxt.Denna
tolkningfr,menarjag,stdavdenlillainnehllsfrteckningfr
kapitletsomdrefterfljer.Frutomrubrikertilldekapitletsav
snittgeshrkortaunderrubriker:

Tabell11:Innehllilrobokenssprkkapitel.
Avsnittsrubrik

Underrubrik

Mnniskanochsprket

Vadrenmnniskautansittsprk?

Barnssprkochungdomars Lrdighurmankanstimulerabarns
sprkutveckling
Kvinnligt?Manligt?Olika
grupperssprk

Finnsdetskillnaderihurviuttryckeross?

Kroppenssprk

Kroppensgermernvianar.

Trnadittsprk

Sblirduengodlsareochskribent.

Hrmenarjagattetteninriktningmotelevensomindividgrsig
gllande.Dettardockinteentydigti kapitlet varvassakprosa
(om t.ex. genusfrgor) med sknlitterra texter som behandlar
sprkfrgor(t.ex.dvhet)ellersomutnyttjarsprkligadrag(t.ex.
ungdomssprk).Detfinnsalltsenmjliganknytningtillsamhlls
frgor,ngotsomskullekunnaf exempelvis demokratiaspekter
psprkfrgor ochdrmedmedborgarperspektivetattframtrda.
Justavsnittetomkvinnligtochmanligtsprkinnehllerendiskus
sionsuppgift(s.69)somkoncentrerarsigpfrganomhuruvida
pojkarochflickorbehandlasochtilltalasolika,exempelvisisko
lan. Ifrteckningenovansaknasavngonanledning lrobokens
avsnittomsprkfrmga.Avsnittsrubrikochunderrubrikterfinns
istlletps.84,grafisktutformadesomomdetskullerrasigom
enkapitelinledning.Delydersomfljer:
128

Avsnittsrubrik

Underrubrik

Sprkfattigaochsprkrika

Atthaettriktsprkrenstortillgnglivet
igenom.Somturrkanviallautvecklavrt
sprkpolikastt.

Denmesttydligalegitimeringenavsprkdelenuttrycksjustidetta
avsnitt.Ps.85sgsiettrefereratavenartikelomsprkfrmga:
DesprkfattigarSverigesnyaunderklasssomharmycketsm
mjligheterattkommatillsinrttidagenssprkkrvandesam
hlle.Sprkfattigdomledertillmisslyckandenochutanfrskap,
vilketisinturkanvaragrundentillvldochknslokyla.

Hr uttrycks tankar om medborgarkompetens och (misslyckad)

personligvxt.Referatetfljsavtvfrgoravtypenfaktafrstel
se:1.Vadrsprkfattigdom,enligtPerkeStridh?2.Varfrr
detviktigtatthaengodsprkfrmga?Attkunskapsmlethrr
attkunna tergeartikelnstes,attsprkfattigdomledertillmiss
lyckandeochutanfrskap,menarjagkantolkassomenlegitime
ring utifrn just denna stndpunkt. Denna medborgarkompetens
nyanserasdrefter ps.90,drmanskriveromdekadekraven
plsochskrivfrmgaisamhllet:Drfrrdetviktigtattut
vecklasittsprkfrattkunnaanvndadetimngaolikasituatio
ner,bdeiyrketochprivat,liksomitalochskrift.Hrfinns,me
narjag,entankeinbddadompersonlignyttafrframtidakarrir
ochdrmedenidomyttremotivationfrsprkutveckling.

4.5.2Klassifikationilroboken
Attplacerasprkfrgorisinkontextssomnmntsovan(genus
frgor,ungdomssprk) menarjagkantolkassom uttryckfren
starkyttreklassifikation.Hrblirdettydligtattsvenskmnetsin
nehllappliceraspfreteelserutanfrskolan.Motdennatolkning
kontrasterardetkortaavsnittsombehandlarvissakonkretasprk
frgor(Ahlenius&Leibig2004:9094).Hrtarmanuppordbck
er,srskrivning,felanvndaord,avstavning,litenochstorbokstav,
form(t.ex.dedem)samtfastauttryck.Ngongrammatikellern
gotstudiumavsprketsomsystemrdetalltsintefrgaom.Ps.
9697presenterasenmodellfrtextproduktion.Hrtarmanupp
129

sammanhangsord(s.97)ochtalaromexempelvistextensrda
trd,tidsordningutanattginpngonegentliggrammatisk
frklaringavhurtexterkonstrueras.Dmanps.140141geren
mallfranalysavsknlitterrtextrenavunderrubrikerna Sprk
ochstil.Intehellerhranvndsngotfacksprk.Istlletuppmanas
elevenattunderskahuruvidat.ex.orden rklara,tydligaoch
skarpaellervaga,otydligaochsuddigaellermeningarnarkor
taochenklaellerlngaochinvecklade.Genomattintetaibruk
den terminologi som finns fr attp nskad detaljniv uttrycka
sprkligafenomenuttrycker,menarjag,lrobokenvervgandeen
svaginreklassifikationavsvenskmnetssprkligadel.
Eftersomskrivutvecklingenintarensframskjutenplats,finns
detanledningattunderskahurdennatarsiguttryck.Ilrobokens
frordangesattuppgifternaharentydligprogressiongenombo
ken samt, som vi har sett ovan, att man tnker sig ett process
orienteratarbetsstt.Utifrndettamenarjagattlrobokensskriv
mallarrcentrala.Dessar:

Entextvxerfram(s.35).
Dennarmycketschematiskochsgeregentligenbaraatt
skrivprocessenbestravstegenfrarbeteutkastrespons
bearbetningrenskrivningpublicering.
Direktefterfljertvmallarfrresponsarbete:
Responsmallfrberttandetext(s.37).
Responsmallfrutredandetext(s.38).
Skrivhandledningfrenklareutredandetexter(s.9697).
Attskrivarapport(s.192).

Debdaresponsmallarnaaktualiserasidenobserveradeundervis
ningen(ses.173nedan),ochrdrfravsrskiltintresseiunder
skningen.Defljersammauppstllningmedenarbetsinstruktion
tillgruppenfljdavresponsfrgor.Dessarformuleradesomfl
jer:

130

Responsmallfrberttandetext
Vaditextengilladeduallrabst?
Blirlsarenintresseradavhurdetskag?Varfr?Kanlsa
rensintressebttrehllasvidliv?Hur?Gefrslag.
Finnsdetbeskrivandeinslagsattlsarenkangrasigenbild
avpersonerochmiljer?Kanbeskrivningarnafrbttras?
Hur?Gefrslag.
rordochuttrycktrffandeochinnehllsrika?Kanngot
stllefrbttras?Hur?Gefrslag.
Finnsbeskrivningaravknslorochstmningar?Kandefr
bttras?Hur?Gefrslag.
Kantextenbrjaellerslutapngotannatstt?Hur?Gefr
slag.
Kanngontingstrykas?Gefrslag.
(Ahlenius&Leibig2004:37)
Responsmallfrutredandetext
rtextenvlorganiseradochsammanhngande?
Tarvarjeenskiltstyckeuppendastenhuvuddel?
Kantextenfrbttrasgenomattmanflyttarstyckenellerav
snitt?
rtextentydlignogellerkandenfrbttrasgenomattfler
konkretaexempel,faktaellerhnvisningartillviktigakllor?
Kantextenfrbttrasgenomattfrfattarenstrykerngot?
Finns det en intressevckande inledning och en avrundande
avslutning?
rsprketklartochuttrycksfullt?Kandetfrbttras?Gefr
slag.
Vilkaandrafrgor,kommentarerellerfrslaghardu?
(Ahlenius&Leibig2004:38)

Mallarnaovanrsledesutformadesomresponsfrgormensger
rimligtvisocksngotomhurtextensidealserut.Ettexempelr
attinledningenskavaraintressevckandeochavslutningenavrun
dande.Idetvmallarnaovanrdetsvrtattfinnangontypav
metasprk,alltssprkvetenskapligabegreppsomskiljersigfrn
131

vardagssprket.Tvrtomrsnararedetpersonligatyckandetfram
trdande,exempelvisgenomordvalsomgillade.Jagvilluttrycka
dets,attdetexpressivaskrivandetsomprocesskrivningoftatar
siguttrycki(ses.17ovan)harsinmotsvarighetiettrekommende
ratresponsarbetedrpersonligavrderingarspelarstrrerolln
sprkvetenskapligautgngspunkter.Jagvillmeddettapekapatt
processkrivningenilrobokentycksmotverkaensprkvetenskap
ligtfrankradprofileringavskrivandeochskrivutveckling.Detta
menarjagbidrartillensvaginreklassifikationavdetsprkrelate
radestoffet.

4.5.3Synenplrandeilroboken
Lroboken behandlar inlrningptv olikastllenochurolika
aspekter.Ps.25(iAhlenius&Leibig2004)presenterasunderru
brikenHurgrdettillnrdulrdigochminns?biologiskafakta
omhjrnansminnesfunktion.Dreftertarmanuppbrukavstd
ordochtankekarta,frattslutligengesomvningattterbertta
kortatexter.Ps.30grmansedanvertillattsammanfattatex
ter.Arbetsgngenrattversiktslsa,intensivlsaochskrivastd
ord eller gra tankekarta, redigera, sammanfatta utifrn anteck
ningarellertankekarta.Ps.8990tarmandremotupphurman
frbttrarsittsprk:
Allakantrnauppsittsprksattdetblirskrare,ordrikare
ochuttrycksfullare.Ettsttrattlsamngaolikasorterstex
ter.Ettannatsttrattskrivasjlvochtrnauppsinteknik.P
detvisetkanmanlrasigattfrbttradetextermanskriver.

Hrhandlarlrandetuppenbartomsprkutveckling.Attvgenr
lsningochegetskrivandeuttryckerettimplicitlrande.Detfl
jandestycketinledsmedatt[d]etbstasttetattbliengodlsare
rattlsamycket,ochlitelngreframskrivermanattbarnsom
tidigtlrsiglsalrsighurtexterruppbyggdaochfrenknsla
frolikasttattuttryckasigberoendepsituationochmne.Den
somlsermycketblirdrfrocksbrapattskriva. Ingenting
nmnsomexplicitundervisningellerbearbetningavtexter.Mot
dettakontrasterardenmodellfrprocesskrivningsom finnsps.
3738.venps.42,ienchecklistafrinlrningsstil,nmnsexak

132

taarbetsinstruktioner.Medhnvisningtillvadsomsagtsiavsnittet
ovan,villjagemellertidpekapattdetexplicitailrobokenspro
cesskrivning handlar om sjlva arbetsgngen; genom den svaga
sprkvetenskapliga frankringen framstr processkrivningen hr
snararesomettlediettimplicitlrande.Elevenskriverochndrar
dreftertextenutifrnvadresponskamraternagillar.Dremotfr
blirdetrimligtvisoutsagtexaktvadisprketsomgerdennskade
effekten.

4.5.4Sammanfattning
Somframgttovanskerlrobokenslegitimeringavdetsprkrelate
radestoffetfrmsturettkarririnriktatindividperspektivsprket
rtill nyttasenareilivet. Fleraavsnittharsprketsomstudieob
jekt, och till detta kommer sdant som syftar till elevens egen
sprkutveckling, exempelvis skrivvningar. Trots detta finns en
frnvaroavsprkvetenskapligabegrepp,vilkenfrdeninreklassi
fikationenav svenskmnetssprkdel att framst som svag. Sam
mantagetrdetettimplicitlrandesomkommertilluttryckilro
boken.

4.6Enbildifleradimensioner
4.6.1Legitimeringochmotivation
Styrdokumenten gerptvolikasttuttryckfrenindividinrikt
ning.Detfinnsettmedborgarperspektivsomtarsiguttryckiskriv
ningaromenaktivochansvarigdeltagareisamhllslivet.Parallellt
meddettauttrycksentankeompersonligvxtsomverkarinklude
ra en yttre motivation: genom sprkdelen i svenskmnet skapas
framgngsmjligheteri elevenskommande personligakarrir. Det
rsledesennyttoochelevcentreradmnesbildsomskapasistyr
dokumenten. ven lroboken legitimerar sprkutveckling genom
svlmedborgarkompetenssompersonligvxt,mendetindividin
riktadedragetrstarkare,vilketuttrycksgenomidnattsprkbe
hrskningmotverkarutanfrskapochpersonligamisslyckanden.
Rektorernager uttryck fr en stark nskan om attlrare ska
samverkamer,svlinomsommellanmnena.Enutgngspunkti
133

dettasammanhangrprogrammlen,vilkaangerenkopplingtill
elevernasbehovochnskeml.Drektorernapreciserar,tolkarjag
derasuttalandensomyttringaravfunktionalitet,drettfungeran
desprkikommunikativasituationerrviktigt.
Betrffandelrarnardet,menarjag,inteheltlttattapplicera
demodellermedmneskonceptionersomtidigareforskninganvnt
sigav.Detsomivissayttrandeniintervjuernapytanskullekun
naetiketterassomuttryckfrsvenskasomfrdighetsmnebygger
enligtmintolkningp ambitioner attbibringaelevernaettsprk
som fungerar i framtiden. Genom anpassning till elevernas pro
gramvalknyterbdalrarnaantilljustdeeleversomstudieninne
fattar.MedanlrareTbetonarTelevernasfortsattastudier,rl
rareSmeremancipatorisk,dhonsttermedvetenhetomsprket
frekorrekthet.Bdageruttryckfrnormativitetsomknytsihop
medfunktionalitet.Hosbdalrarnafinnsdessutommedborgar
kompetensochpersonligvxtsomlegitimeringar.
Elevernargivetvisfrmstfrgadeavsingrundskoletideftersom
denyligenharbrjatgymnasieskolan.Denbeskrivningavsvensk
mnetsomdelevererarvisardragavfrmstsvenskasomfrdig
hetsmne, dr fristende vningar i grammatik inte r ovanliga.
Eventuellt kan diskuterandet i samband med muntliga vningar
ocks tyda p drag av svenska som demokratimne. Trning i
muntligt anfrande, exempelvis genom att tala utifrn ett givet
mne,tycksocksvaraettvanligtinslag.Slngtframtrdernor
mativitetochfunktionalitettydligast.VadSvenskaAinnehllerhar
eleverna svrtfratt specificera.Dremotharde nskemlsom
pekar mot trning av frdigheter som kan tnkas behvas som
vuxenelleriarbetslivet.Hrblirinslagetavfunktionalitet tydligt
ochnrdetgllernskemlomundervisningspraxishandlardet
oftaomnormativitetutifrnenprivatnyttoaspekt.

4.6.2mnetsklassifikation
Detrmjligtattstyrdokumentets(frgymnasiet)formuleringar
omstoffifrhllandetillstudieinriktningavsernyttaifrhllande
tillelevensframtidakarrir,mendetrisdanasammanhangock
s tydligtattsvenskmnetintegesngon srstllning genom att
svenskmnesuniktinnehllkundehaappliceratspdesamverkan
134

demnenasinnehll.Ngon verordnadrollbetrffandesprkut
vecklinggesintehellertsvenskmnet.
Enintressantpassusr,somovannmnts(s. 106),drektorS
talaromsamarbetemellansvenskanochandramnengenomatt
pekapsvenskansmjlighetattingidetandramnet.Formule
ringen tyderp en uppfattning om svenskan som ett mne med
svagyttreklassifikation.SamtidigtrdettydligtattrektorStalar
frensprkutvecklingsomrndamlsenligutifrnelevensfram
tid.
Elevernahargenomgendesvrtfrattklassificerasvenskmnet.
Dettaframgr,menarjag,pflerastt.Elevernaharvisserligenftt
informationomkursenSvenskaA,mendemenarsjlvaattdeinte
vetvaddeninnehller.DebeskriverkursenSvenskaAsomenfort
sttningpellerenrepetitionavr9.Dennakaraktriseringfram
strsomgemensamfreleverna,trotsattderas beskrivningarr
sinsemellan olika beroende p att eleverna kommer frn olika
grundskolorochmttolikatyperavsvenskundervisning.61
Lrobokengrettslagsmarkeringavsprketsviktgenom fak
tatexteromsprkfrgorochgenomattisknlitterrformvisap
sprkfrgorsbetydelse.Dremotframtrderensvagareinreklassi
fikationgenomattmanistortsettanvndervardagligatermerfr
attbeskrivasprk.

4.6.3Lrandeochundervisning
Svenskmnetsstyrdokumentinnefattaridnomettimplicitlran
de, allts att sprkutveckling sker bara man genomfr vissa v
ningar, exempelvis att skriva eller tala. Inom denna uppfattning
rymsocksidnomattlsningperautomatikgerettstrreaktivt
ordfrrd och ett bttre skrivande. Mot detta kontrasterar det
mycket konkreta pbudet att anvnda processkrivning, det vill
sgaenmetoddrsvlundervisningsomlranderexplicit.Med
tankep(densvenska)processkrivningensinriktningmotarbets
processen snarare n den sprkliga utformningen ndrar detta
emellertidintebalansentilldetexplicitalrandetsfrdelnrdet
gllersprkutveckling.

61

Enelev(T5)berttaratthonhaftsvenskasomandrasprkigrundskolan.

135

Ocksiintervjuernartankenpettimplicitlrandeettgenom
gendedrag.Attskrivandeiskolanskergenomattelevenskriver,
lmnarin,frtillbakasittalsterrttatochsedanbearbetardetr
vlfrankratimaterialetsomuppfattningomvadmanlmpligen
gr.Denkortatidsomdennaprocesstycksfsamtdetfaktumatt
detrsjlvaslutproduktensomstricentrumochbedmsgratt
jagvillbetecknadetbeskrivnatillvgagngssttetsomen bantad
skrivprocess.Dennaterfinnsilroboken,vilkenemellertid,idet
kapitelsomhandlaromsprk,venuttryckertankenomettimpli
citlrande.Attelevernavittnaromerfarenheteravprocesskrivning
menndefterfrgarexplicitundervisning,menarjagtyderpatt
detrjustdenbantadeskrivprocessendetalarom.
Debdalrarnatarsinutgngspunktisprketsbetydelsefrele
verna i framtida situationer. Eleverna sjlva lgger stor vikt vid
dennaaspektochkopplarihopdenmednskemlomexplicitun
dervisning.Trotsdettaomhuldardevenidnomettimplicit l
rande, detvillsgaomlrarenundervisargenomatttalaomhur
detskavaraochsedangerelevernavningar,kommerettlrande
attske. DetelevernaochrektorSgeruttryckfrmenarjagkan
jmfras med den vningsdiskurs som framgr d Parmenius
Swrd(2008:225)skriveromensynpsprksomutgrfrnf
restllningenatteleverautomatisktochpegenhandkanutveckla
sittsprkochsittskrivande.Psstttycks,menarjag,detexpli
cita,synliggjordaochmedvetnalrandetfsttillbaka.

4.6.4Skola,karrirochlrande
Jagvillpekapenskillnadmellaninsiktrespektivenyttanrdet
gllermletfrsvenskundervisningen(jfrHellberg2002:102).Ele
vernaefterfrgarfrvissoenexplicitundervisningochuttalarsig
p ett stt som leder tankarna till svenska som frdighetsmne,
menmletrdenegnanyttanavattbehrskavissafrdigheter.L
rarnatalardremotvenominsiktsomml.Enannanskillnadr
rummetellerverksamheten,detvillsgaplatsendrdetuppndda
skakommatillanvndning(densocialaellerdiskursivapraktiken).
Exempelviskursplanensellerrektors(rektorS)formuleringarom
viktenavsprketiandramnenserskolansomrummet,medan
elevernaochlrarnatalaromlivetutanfrskolaochutbildning.
136

Samtidigtfinnsentidsaspekt,drelevernatydligastharsiktetin
stlltmotframtiden (jfrDovemark2004:226).Jagmenarsledes
attstyrdokument,rektorer,lrare,lrobokocheleverpositionerar
sigolikaifljandemodeller.
frmedborgarkompetens
styrdokumenten
lrareT
lroboken
(eleverna)
insikt

nytta
styrdokumenten
styrdok.(gr.)
lrareS,lrareT

rektorS,rektorT
lrareS,lrareT
lroboken
eleverna

frpersonligvxt/karrir

Figur5:Aspekterplegitimeringochmotivationifrhllandetill
svenskmnetssprkdel.
Ifigurenovanframstrettdragsomspeciellttydligt.Elevernalegi
timerar sprkochsprkutveckling utifrnentankeompersonlig
vxtoch, ivissutstrckning,medborgarskap. Ibdafallenrdet
frgaomettnyttotnkande,eftersompersonligvxthrtarsigut
tryckifunderingarkringarbetslivochkarrir.Mankanalltssga
att eleverna tycksuttryckaenyttremotivation, vilkeninnebratt
sprkutvecklingisigintermletutanvgentillngotannat.Styr
dokumentenharetttydligaremedborgarperspektiv,menrocks
nyttoinriktade. Samtidigtrjustnyttanavsprkfrdenenskilda
elevendetsommanrverensom. Betrffandedettamenarjag
dockattfljandemodellpekarpskillnaderimaterialet:

137

ilivet
styrdokumenten
rektorT

lrareS

lrareS,lrareT

lroboken

lroboken
eleverna

nu

iframtiden
styrdokumenten
lrareT

styrdokumenten
rektorS,rektorT
lrareT

lroboken

(eleverna)
istudier

Figur6:Aspekterpnyttanmedsvenskmnetssprkdel.
Som figuren ovan visar kopplar eleverna ihop nytta frmst med
denegnakarrireniframtiden,somvuxna.Dremotuttryckerde
intesambandmellansprkochsprkutvecklingochlivetutanfr
skolan,somtonringar,ngotsomdremotlrareSrinnepd
hontalarompersonligbakgrundochsprk.Attsprketrnyttigt
rmansledesverensom,mendettabetyderalltsinteattman
definierarnyttanpsammastt.
Slutligenvilljaglyftaframenaspektsomhandlaromfrestll
ningar(styrdokumenten,rektorerna,lrarna)ellernskningar(ele
verna)betrffandeundervisningspraktikochinlrningnrdetgl
lersprket:

138

explicit
(styrdokumenten)

(styrdokumenten)

lrareS,lrareT

lrareS,lrareT

(lroboken)

(lroboken)

eleverna

(eleverna)

undervisning

lrande
styrdokumenten
rektorS,rektorT
rektorS,rektorT

lrareS(lrareT)
lroboken
eleverna

implicit

Figur7:Synenpundervisningochlrandebetrffande
sprkdelen.
Attstyrdokumentenfttsinamarkeringarovaninomparentesbe
rorpattdeendastnmnerprocesskrivningsomuttryckfrexpli
citundervisningochlrande.Ngotliknandegllerfrlrobokens
markeringar inom parentes; processkrivningen hr r till strsta
deleninriktadpjustarbetsgngen.Nrdetgllerhurmanutveck
larsittsprkanslutersiglrobokentillidnomdetimplicitalran
det. En intressant iakttagelseratt eleverna starkt uttrycker idn
omen explicitundervisningikombinationmedettimplicitlran
de, medan lrarna dremot strvarefterenexplicitundervisning
och ett explicit lrande. Hur man i undervisningspraktiken gr
stoffomsprkexplicitblirdrfrenviktigtrdattfljainstaka
pitel.

139

140

5SPRKDELENIPRAKTIKEN

BdelrareSochlrareTfrklararvidvrtfrstamteiaugusti
attdedennaterminskajobbaliteextramedsprkfrgorochatt
bl.a.detharspelatrollvidvaletavlrobok.62 Deavserocksatt
litemernvanligtfljalrobokenbetrffandedetsprkligastoffet.
Demenardockattdettainterfranlettavminkommandenrva
ro.Undermintidiklassernabehandlarmanfljande,mycketver
siktligtuttryckta,mnesinnehll:63

Tabell 12: Innehll isvenskundervisningen under materialinsam

lingen.
mnesinnehll

Klass

minnet

S,T

inlrning

S,T

studieteknik

S,T

intelligenser

S,T

biblioteksinformationiskolansbibl.medbibliotekarier

ordkunskaputifrnlstatextutdrag

kortaresknlitterratexterilroboken

S,T

romanlsning

S,T

62
63

Ahlenius&Leibig(2004).
Tabellenspeglardenordningivilkeninnehlletharintroduceratsavlrar
na.Sammainnehllkansedanhaavhandlatsunderfleralektionerframt.
Uppdelningenrminegen,gjordefterdenundervisningjagharobserverat.
Attexempelvisminnetochinlrningrsepareradeberorsledespattde
harbehandlatsvarfrsigiundervisningen.

141

mnesinnehll

Klass

redovisamuntligt

kommenterarecension

skrivaomensituation

nobelprisetilitteratur

romananalys

bokpresentationpppetHus

skrivprocessen

S,T

kursplaneniSvA,mnetsvenska

S,T

genrer

S,T

samtalomordkunskap

kommenterasprketilstroman/novell

disposition

videonVrstasprket

S,T

rttningsmarkeringar

S,T

attkonstruerakorrektameningar

sprksociologi

S,T

massmedier

NgondetaljeradplaneringavkursenSvenskaAbetrffandeml,
innehllellerlektionsupplggpresenterasaldrig,dremotinnehl
letistoradragfrmigdjagkommeribrjanavterminenoch
frelevernalitesenare,denelevaktualiseratdetgenomattfrga
omkursenSvenskaA.64
Underterminensfrstamnadharmanphelaskolanettls
projektsomheltenkeltinnebrattvarjeelevirskurs1skalsaen
roman(ellerennovellsamling)60minutervarjedagochattdenna
tidskafrdelasmellanolikamnen.Iminatvklasserkombinerar
lrarnalsningenmeduppgifterianslutningtilllsningenls
logg, analys, muntlig redovisning. I slutet av terminen pbrjar
64

ObservationsanteckningariklassS081022.

142

manlsningenavenandraroman.Dessatextervljsaveleverna
sjlva,mendetrvanligtattlrarnafrhjlpatillmedboktipsoch
genomatttamedbckerattvisaochtalaom.Lsningavocharbe
temedsknlitteraturrettgenomgendeinslagiundervisningen.
Lrarnatarocksuppaktuellasaker.LrareTbyggerpentea
terfrestllningsomelevernaharsett,bl.a.genomattltademta
delaventidningsrecension.Honspinnerocksvidarepenfre
lsningominlrningsomelevernaharbevistat,dhonlterdem
arbetamedstudieteknik.
LrareSengagerarklasseniskolansppetHusochdefridet
tasammanhangarbetamedromanredovisningar.Honlterocks
elevernagenreskrivaomendansfrestllningdesett.vennobel
prisetilitteraturkommenteras.IklassS,somharmertidochbe
stravhlftensmngaeleversom iklass T,hinnermanmer.
Manharetttematillsammansmedsamhllskunskapenomrdet
rmassmedier.
BdaklassernaskriveriskolanTklassenpdatorochSklas
sendelsfrhand,delspdator.Huvudlinjenrenligtlrarnaatt
elevernaskaskrivasinaganskakortatexteriskolan.Dettastll
ningstagandegrundarsigpenorofrhjlpavfrldrarochsys
konellerplagiat.Trotsalltgeslxorocksvaddetgllerskrivan
de,mendethandlarmestomattkompletteraochrtta.
I den observerade undervisningen framtrder undervisningsse
kvensersomltersigetiketterasssom lektioner med sprkeller
om sprk.Dessa redovisas idettakapitel ochbestravenskriv
uppgiftomsprketientext(klassT),enlektionommeningsbygg
nad(klassT),envideoomsprkfrgor(bdaklasserna)samtett
arbeteomgenrer(bdaklasserna).Dessutom grlrarnaibda
klassernaigenomrttningsmarkeringarochmstedrelateradessa
tillsprkligafenomen.Islutetavobservationsperiodengenomfr
klassSetttemaarbeteommassmedier,drettpotentielltsprkligt
innehllaktualiseras.Iminaanalyseranvnderjagsrskiltbegrep
pen explicit/implicitlrande, explicit/implicitundervisning, klassi
fikation och metasprk. Tillattbrjamedgerjagenbildavden
kurspresentationelevernafr,ochikapitletsslutredogrjag,som
enjmfrelsemeddenstuderadesvenskundervisningen,frenlek
tionmedklassSikursenFretagsekonomiA.Dennalektionfinns

143

redovisad eftersomdenivissaavseendenutgrenintressant kon

trasttilldeobserveradesvensklektionerna.

5.1VadrSvenskaA?
Under kursen i SvenskaA aktualiseras kursplanen p olika stt.
Elevernastllerfrgorochlrarnafrklararvadkursenrtnktatt
innehlla.LrareThargttigenomkursplanenfreminundersk
ningsbrjan,varfrhnvisningarnedantilllrargenomgngargl
lerklassS.65EneleviintervjugruppThnvisartillSkolverketbe
trffandeSvenskaA;styrdokumentetrsledeskntviddetinspel
ningstillfllet.66
Somviharsetttidigare(s.118)gerelevernaiintervjuernaen
bildavsvenskmnetsomharstarkadragav svenskasomfrdig
hetsmne.Deraserfarenheterfrngrundskolanhandlaromfrdig
heter som lsaskrivastava, normativitet, grammatik, ordkun
skapsarbete,lsfrstelsevningarochtrningiatttalainfrand
ra. ven svenska som litteraturhistoriskt bildningsmne skymtar
genomuttalandenomarbetenkringbckerochfrfattare.Vihar
ockssettattelevernabetraktarSvenskaAsomenrepetition av
grundskolanssvenskmne,ngotsomfrvrigtgllervenEngels
kaAochMatematikA.
Trgenvningrenligtelevernavgentillframgng,ngotsom
stttasavlrareTdhonunderenlektionsgerattrepetitionr
bstainlrningsmetoden.67 Talet omupprepningochvningutan
ngonuttaladidomstttningtolkarjagsomenidomettimpli
citlrande.Dennasynplrandesomimplicitfinnsocksdele
vernamenarattmanomedvetetlrsigvidlsningavsknlittera
tur,eninlrningsomsedankommertillnyttadmanskaskriva.
KursplanenkommerptaliklassSdlrareSberttaratthon
underhstlovetskasammanstllavadelevernagjorthittills.Detr
intefrgaombetygutanomavstmningochrekommendationer,
betonarhon.Elevernastllerspontantfrgoromdeolikasvensk
kurserna.PfrganomelevernaharsettkursplanenfrSvenskaA
65
66
67

ObservationsanteckningariklassS081022och081103.
GruppintervjuT090601.
ObservationsanteckningariklassT081008.Lektionenhandlaromstudie
teknik,ochmananvnderetthftesomlrareTharkopieratupp.

144

blirsvaretnekande,ochlrareSlovarattdeskatittapden.Hon
uppmanar eleverna att fundera ver vilket svenskbetyg man har
somml,ochmandiskuterarrelationenmellanbetygpgrundsko
lan och gymnasiet. Lrare S sger drvidlag bl.a. att mycket i
SvenskaArenrepetitionfrngrundskolan. 68Vidnstalektions
tillfllevisarlrareSenegenproduceradoverheadomsvenskmnet
ochkursenSvenskaAochelevernasgerattdesettden.Hongr
igenomden.LrareSbytersedantillenoverheadmedSkolverkets
mnesbeskrivning.Viktigapartierrmarkerademedgulverstryk
ningspennaochhontaruppvissaavdem.Avslutningsvisdelarl
rareSuttexten(mnesbeskrivning,kursbeskrivningochbetygskri
terier)ochberelevernasparadensattmankanterkommatill
den.
UndergenomgngenppekarlrareSsrskiltattmanblirbttre
pattskrivagenomattskrivamycket,ochmanrverensomatt
trningrviktig.Betrffandelsningbetonarhonlust,ochkurs
planens formulering om litteratur som en klla till kunskap och
gldje(ses.93 ovan)rettavdepartiersomhonharmarkerat.
LrareSppekarocksattprogressionenrviktigochfrklarar
dettamedattdetglleratthittarttroman.Lsningavldre
bckerkanfyllailuckormenarhonochexemplifierarmedden
bild man harav 1800taletgenomhistoriemnetochslktingars
berttelser.JagtolkardettasomattlrareStalaromlitteratursom
enkllatillkunskap.Psinoverheadharhonvenmarkeratvissa
formuleringarenligtfljande:
Utbildningenimnetsvenskasyftartillatthoselevernastrka
denpersonligaochkulturellaidentiteten,
[Skolanskallisinundervisningisvenskastrvaefteratteleven]
utvecklar en sprklig skerhet i tal och skrift och kan, vill
ochvgaruttryckasig imngaolikasammanhang,samtge
nomskrivandetochtaletervrarmedelfrtnkande,lrande,
kontaktochpverkan,
fortstterattutveckladenegnalskunnigheten,sattfrmgan
att tolka, kritiskt granska ochanalyseraolikaslagavtex
68

DetveleveriklassSsom rintervjuadeefterlrarensgenomgngav
kursplanen(elevS6ochelevS7)sgeringentingomattSvenskaAskulle
varaenrepetition,ngotsomdremotelevS2gr(ses.120ovan).

145

ter, svl skrift som bildbaserade, svarar mot de krav som

stllsiettkompliceratochinformationsriktsamhlle,
utvecklar kunskap om det svenska sprket ,dessstndigt
pgendeutveckling,dessuppbyggnad,ursprungochhistoria,
samtutvecklarfrstelsefrvarfrmnniskorskriverochtalar
olika,

Betrffandedetsistnmnda, tolka,kritisktgranska,inflikarlrare
Sattdetrngotelevernaskullekunnatauppviddetkommande
studiebesketpentidningsredaktion.Somjagserdetbetonarl
rareSgenomdessamarkeringarsdantsomhandlaromdenen
skildaelevensutvecklingirelationtillngotpersonligvxt(iden
titet,uttrycksfrmga)ellermedborgarskap(kritisktgranska).Just
dennaframtsyftningdiskuterasemellertidinteundergenomgng
enellerunderandraobserveradelektioner.
MintolkningavovanstenderattelevernassynpSvenskaA
somenrepetitionavgrundskolanssvenskmneharstdhoslrare
S,ngotsomvengllerelevernastankaromettimplicitlrande.
Dethandlarintebaraomskrivandeutanocksomlsningiden
bemrkelsen attman lrsig fakta genom att lsasknlitteratur.
DetsomlrareSframhvergenomsinamarkeringarovanstmmer
vlmeddenmnessynhongeruttryckfriintervjun(ses.112
ovan).Hrfinnsettdragavpersonligvxtdrutvecklandetaven
kritisksprkmedvetenhetrviktig.Inriktningenmotdenenskilde
elevenslivefterskolanbetonas.

5.2Rttartt
Ibdaklasserna tar lrarnaupp rttningsmarkeringarundertv
lektionspassvar.69LrareStaruppfyramarkeringarsomhonskri
verptavlan,nmligen stavfel, slarvfel, srskrivning och ordfr
mycket(setabellennedan),ochmanresonerarliteomdessa.Res
tentarhonnstalektion,dhondelarutettpappermedfelenut
skrivnasomordellerfraser70,varpmangrigenomdem.Lrare
T sger i sin klass inledningsvis att hon med kommentarer och
69
70

ObservationsanteckningariklassS081110och081112respektiveklassT
081020och081022.
Stavfel,slarvfel,srskrivning,frmngaordienmening,lggtillettord,
felpronomen,felform,felpreposition,ordval,meningsbyggnadsfel.

146

markeringarvillhjlpa,intekritisera.Honfrgarefteroklaramar
keringarochsamlarpssttuppsjusomhonskriverptavlan:
mb,ip,ordf,syftn,citat,konstrochstil.Vidnstalektionstillflle
rdethalvklassochdanvnderlrareTenoverheadpresentation
frattgigenommarkeringarna.Elevernafrgarefterenkopia,
menlrareTsvararattdetroligtvislrsigmergenomattsjlva
skrivaefterhand.
ElevernaiklassTharskrivitochlmnatinenkommentartillen
lstbok(seavsnitt5.3nedan)ochfrtillbakasinaalstermedrtt
ningsmarkeringar.LrareTanvnderidennarttningflermarke
ringarndemsomhongrigenomplektionerna.Honlteremel
lertidelevernaaktualiserasdantsomroklart(seovan).Vissaav
hennesmarkeringarfrekommerendastengngblandelevtexterna
(t.ex.versal)ochunderhalvklasstillflletgrhonruntochfrkla
rarfrsamtligaeleversombegr hjlp.Derttningsmarkeringar
somslundaharaktualiseratsframgravfljandetabell:

Tabell13:Detvlrarnasrttningsmarkeringar.
Gemensamma

LrareS

LrareT

(slarvfel)

(srskrivning)

/(nyrad)

pron

//(nyttstycke)

=(upprepning)

(ejnyrad)

bokst

(ejnyttstycke)

mb

de/dem

form

ordv

frk

gemen

prep

ip

konstr

ordf

skr

smh

stil

syftn

sym

temp

uttr

citat

versal

147

Somframgravuppstllningenfinnsdetskillnaderlrarnaemel
lan.71Attdepresenterarolikalngalistormenarjagkanrelateras
tillderasrespektiveutgngspunkt.LrareSsgerattettavhennes
mlrattgraelevernamedvetnaomsittsprkochattjustrtt
ningsmarkeringarkanvaraettstt(ses.112ovan).Jagtolkarhen
nesomattmarkeringarnablirettsttattfelevenattstannaupp
ochreflekteraversittsprksnarare nattlrasigvadsomr
korrekt(venomdetockskanske).Igenomgngenavsinlista
anvnderlrareSexempelelleruttrycksommstebetecknassom
vardagliga.Formfelexemplifierasmeddennasagan,felpreposi
tion med fr exempeloch till skrivetunder och ordval med
jagficktypenklockaavhonom.LrareSfrklararvidareatt
mb handlaromhurmanbyggermeningarnaochnrmanstter
punkterfel.Honppekarocksatthontrorattmbrpvgutef
tersomdetfinnssmngavarianterochsikteromsprk.Betrf
fandemarkeringenprongerlrareSexempletDemgrhem.En
elevfrgarnrdetskavaradem,ochenannanelevsvararattdet
rvlsomoss.DomfreslsavenelevlrareSsgerattdet
grbra:domgrhem.Isknlitteratursermande menofta
skrivermandom nufrtiden,frklararhonochskriverptav
lan:Jaggerdem(dom)enpresent.LrareSvisarsledesfrele
vernaensyndrsprketrfrhandlingsbartochfrnderligt.
LrareTsgertillelevernaatthonmedmarkeringarnavillstta
igngentankeverksamhet.Iintervjun(ses.115ovan)rhonemel
lertidventydligmedattettkorrektsprkrviktigt,inteminstfr
Televerna,ochattarbetetmeddettabrjardirektirskursett.
ExemplenspelarintesstorrollsomdlrareSfrklarar.Iettpar
fallgerlrareTregler:detmstefinnassubjektochpredikatien
mening(betrffandemb);manfrintehakommafreoch(be
trffandeip).UnderstilnmnerlrareTdomochfrklararatt
skadetskavaradeellerdem.Enelevfrgaromnrdetska
varavilket.LrareTbrjarfrklaraochnmnersubjekt,objekt
ochstildrag,menfreslrattdeskagigenomdettillsammans
medhan/honomochelevernainstmmer.JmfrtmedklassSm
terTelevernaigenomgngenavmarkeringarflersprkvetenskap
ligatermer,vilka berr bdelexikogrammatisktskikt(t.ex. tem
71

Detbrppekasattdetinsamladematerialetinteinnehllerngotsomr
rttatavlrareS.

148

pus)ochbetydelseskikt(t.ex. konstr).Genomexempelvismarke
ringen smh uppmrksammarlrareTtextensuppbyggnad. Detta
harmonierarvlmeddenviktlrareTiolikaskrivuppgifterlgger
vidattelevernalrsiggrundlggandedisposition(seavsnitt5.6.2
nedan).AttlrareTmarkerarstil,sym,=(detvillsgaupprepning)
tolkarjagsomenambitionattuppmrksammaelevernaptextens
utformningurettstilistisktperspektiv.UtmrkandefrlrareTr
ocksatthontarupphanteringavcitatochfrklararattdetmste
varaexakt.Honmarkerarven syftn medfrklaringenattman
intevetvemsomgrvad.LrareTtarverhuvudtagetinteupp
srskrivning,vilketintehellerfrekommerihenneselevtexter,me
danlrareSisinklassppekarattsrskrivningbliralltvanligare.
ElevernaiklassSrmedvetnaomfenomenet,manresonerarom
detochlrareSfrklarardethelamedpverkanfrnengelskan.
Jagmenarattdebdalrarnaanpassarstoffettillelevernasrespek
tivetexterochstudieval.LrareTanvnderenligtdennatolkning
rttningsmarkeringarnameddenambitionattskolainelevernai
ettakademisktskrivandesomhon uttrycktiintervjun(ses.115
ovan).AttlrareTstydligtuttryckeratthonvillattelevernaut
vecklarsitttnkandemenarjagpekarpatthon,liksomlrareS,
harambitionenattfungerasomvadBergmanClaeson(2002:26)
kallar en kommunicerande responsgivare, en lrarroll som Berg
manClaesonfrknipparmedprocesskrivningen(ibid.).
EniakttagelserattlrareTaktualiserartextersstruktur(det
villsgadentextuellafunktionen)genomattkommenteraexem
pelvistextenslogiskasammanhang(markeringen smh). Honmar
kerarocksnyttstyckerespektiveejnyttstyckeisinrttning. I
sambandmeddeskrivuppgiftersomdokumenteratsbetonarhon
genomgende dispositionens betydelse (se avsnitt 5.6.2 nedan).
Hon kommenterar dessutom stil. Jag menar att lrare T sledes
lggerviktvidtextenshelhet,bdeifrgaomkontext(stil)och
inomtexten(smh).Dettafrhllandemellankontextochtextex
plicitgrsemellertid inte, eftersom detskulle krvabegrepp som
skiljerpgenre(inyretoriskmening,ses.62ovan)ochtextaktivi
tet(ses.61ovan).
Attelevernauttryckerettstarktintressefrattlrasigbehrska
sprketsattdetblirkorrektochfunktionelltiolikasituationer
harframgttavintervjuerna(ses.123ovan).FrklassThandlar
149

detistrreutstrckningnfrklassSomattklaravidarestudier.
Jagmenarmotdennabakgrundattundervisningensinriktningfr
lrareTrgiven:manvarfrattklarangotistudier bde nu
ochsenare(ses.138ovan).LrareSsynpsprketsomfrnder
ligtmterurdessaaspekterinteelevernasnskeml,vilkasnarare
pekarmotennormbehrskningsomelevernamenarrviktigsena
reilivetddesomvuxnaochisittyrkevillbehrskasprket.
BergmanClaeson(2002:13f.)grisinunderskningavlrares
rttningenindelningavkommentarer(alltsinteenbartmarkering
ar)alltifrnkommentarertilltextensytatillpersonligakommenta
rer.Markeringarnaitabell13ovanfinnsallamediBergmanClae
sonskategoriseringochfransesstmmavlverensmeddentra
ditioninomsvenskmnetsomBergmanClaeson(a.a.:24f.)redo
grfr.Idegemensammamarkeringarnaitabell13ovanfinnss
vl normluckefel som normkonfliktfel (efter beteckningarna hos
Teleman1979). Till den frragruppen hrexempelvisstavfel(i
denmnelevenfaktisktintevethurordetstavas),ochtilldenand
rahrexempelvisordvalochstil.Felavtypenmaskinerietstrej
kar(Teleman1979:136ff.)kanockstnkasvararepresenterade
genommarkeringarnafrattordfattasrespektiveattordskastry
kas.Eniakttagelsesomltersiggrasutifrntabellenrocksatt
demarkeringarsomrspecifikafrlrareSrrelateradetillnorm
luckefel(ellermjligtvismaskinerietstrejkar),intetillnormkon
fliktfel.Dennasenarekategorifinnsdremotiflerafallrepresente
radikolumnenfrlrareT.Justnormkonflikternarproblematis
kaeftersomdeberorpvadTeleman(a.a.:126)kallaroskrivnaeti
kettsregler. Teleman (a.a.:125) konstaterar att tradition, milj,
bildningochlderspelarenavgranderoll,ochjagvillhrlgga
tillfaktornmodersml,eftersomdetiklassTfinnsfleraeleversom
inteharsvenskasomfrstasprk.
Attngotrfelielevenstextochattmarkeringarnastrfrvan
ligasprkligafenomenrgivetvisexplicitgjortgenomlrarnasrtt
ningochlistansompresenteras. Vadsomrproblemetifrhllan
detillvilkasprkliganormeruttrycksemellertidpolikastt.Jag
menarattlrareSgenomsinaexempelochsinstrategiatt avst
frn specifika sprkvetenskapliga termer konstruerar en implicit
undervisning som ocks frutstter ett implicit lrande. Eleven
mstesattsgaknnavadsomrfelrespektivertt(jfrresone
150

mangetovanomde/dem).DockfinnsdethoslrareSenvissver
viktfrnormluckefel,vilkakanexplicitgrasgenomhnvisningtill
regler.LrareTanvndersinsidafacktermer(t.ex.tempus, ob
jekt),vilkaelevernaantasfrst.Markeringarsomsmh,formoch
stilfrutsttergenomattderelaterartillnormkonflikterettimpli
citlrande. Sammanfattningsvisframstrenligtmintolkninglek
tionernaomrttningsmarkeringarsomexempelpenexplicitun
dervisningdrlrandettillstordelfrutsttsskeimplicit.

5.3Attkommenterasprket
Underendel(ca45minuter)avettlektionspassarbetarklassT
medenskrivuppgift,vilkenbestriattelevernaskakommentera
sprketidenromanellernovellsomdenyligenharlst.72LrareT
frklararfrelevernaattdeskaskrivaombokendelst,ochattde
skaskrivamedordbehandlingsprogram.Elevernauppmanasocks
attsomstdhalrobokenspunkteromsprkochstil.Femelever
stannarkvarisalenochskriver,medanvrigagrtillendatorsal.
Sjlvstannarjagkvarisalenochgrobservationsanteckningar.
UppgiftensomlrareTharskrivitlyder:
Hurdantrsprketidenromandulst?Vadhardetfr
betydelsefrlsarensupplevelse?Taghjlpavanalysmo
dellenidinlrobokfrattfmngainfallsvinklar.
Titel:
Sprketsbetydelsei__________sroman__________

Fyraavdeeleversomstannatkvarisalenharsvrtfrattfrst
uppgiften. En elev sger att man ska typ sammanfatta hela
boken.Enelevhmtarlrarensomfrklararattdeinteskaskriva
ensammanfattning,ochattdeilrobokenendastbehverbeakta
punkternaunderSprkochstil.Dessalyder:

72

ObservationsanteckningariklassT081020.

151

Hurrsprketochstilen:orden,uttryckenochmening
arna?Frskattbeskrivafrfattarenssttattanvnda
sprkethennes/hansstilmedhjlpavfljandemot
satspar:
rordenklara,tydligaochskarpaellervaga,otydliga
ochsuddiga?
rordenmlandeochfrgstarkaellerbleka,torraoch
frglsa?
rdeskildradesituationernakonkretasattderltta
attseframfrsigellerrdeabstraktaochallmnna?
rmeningarnakortaochenklaellerlngaochinveckla
de?
rsttetattskrivastilenenergisktochlivligteller
trgtochlivlst?
rstilenengageradochknsloladdadellerneutraloch
saklig?
(Ahlenius&Leibig2004:143)

Jagmenarattdetrtveksamthuruvidalrobokenslistainnehller
ngrasprkvetenskapligatermer. Stil skullekunnavaraensdan,
menfrhringenentydigdefinition stilen renligtlroboken
delsenbeteckningavdesemantiskafljdernaavfrfattarensstt
gralexikaliskaval(klaraetc.),delsenkaraktriseringutifrnl
sarensreception(energisketc.).Enannantermrmening,menden
anvndsknappastpngotspecielltsprkvetenskapligtsttilro
bokens[]rmeningarnakortaochenklaellerlngaochinveckla
de,enformuleringsomsnararefrtankarnatillettsambandmel
lanenmeningslngdrentkvantitativtochmjligheternaattfrst
den.Trotsdettafrlistansvardagligatermerfungerasomvikarie
rande metasprk d eleverna genomfr sin uppgift (jfr Hansson
2009).Avklassens33eleverlmnar31inuppgiften,vilkensedan
terfs med lrarens rttningsmarkeringar och kommentarer. En
genomgngavvadelevernaskriveromdenbokdeharlstresulte
rariversiktennedan.Determersomlrobokenfreslrochsom
152

elevernaharteranvntienlighetmedfrslagetrfetmarkerade.
Kursiveringinnebrattelevenharanvntlrobokensterm,meni
enannankategori.

Tabell14:Televernaskaraktriseringaravsprketienromanel
lernovell.
Sprkligenhet

Elevernaskaraktrisering

sprket

bra,raktpsak,olika,tydligt,lttfrsteligt,modernt,

skarpt,ltt,vardagligt,mlande,beskrivande,klart,
strukturerat,lttlst,svrlst,medelsvrt,
gammalmodigt,svrt,avancerat,givande,annorlunda,
ldre
[saknade/innehll]slang,fulaord
orden

ltta,exakta,beskrivande,fylliga,otydliga,frgade,
starka,tydliga,klara,vaga,svra,krngliga,livfulla,
frgstarka,fetstilta,sommananvnderivardagen,
invecklade,komplicerade,fina

ordvalet

bra

ordfrrdet

stort

sttetattskriva

tydligt,frglst,blekt,knsloladdat,lttfrsteligt,bra,
mycketbra,vardagligt,fint,exakt

stilen

trg,engagerad,knsloladdad,frnvarande,
blandad,livls,lngsam,ovanlig,ok,energisk,
livlig

meningarna

lnga,lngre,korta,enkla,utblommande,
invecklade,lttaattlsa,komplicerade,poetiska,
fullstndiga,utdragna,fina

textstycken

svra

meningsbyggnaden

livls

beskrivningen

mlande

texten

lng,skildrande,lagommycket,hoptrasslad,liten,ltt
attlsa,kort,komplicerad

153

Sprkligenhet

Elevernaskaraktrisering

berttelsen

neutral,tydlig

romanen,boken,

[var]vlskriven,svrlst

novellen

[rskriveni]ganskagammaldagssvenska
[med]enliteldresprkvariant

(vriga)

svordomar,vulgraord,ordval

Svllrarensuppgiftsomlrobokenanvnderrddeuppma
narelevernaattkaraktriserasprket.Detrmjligtattdettaord
vallederelevernamotidentifikationochkaraktristik.Lrobokens
instruktion att beskriva frfattarens stt att anvnda sprket
hennes/hansstilmedhjlpavfljandemotsatspar,gerdessutom
elevernakategoriernaord,stil/skrivstt,meningarochsituationer.
Avtabellenovanframgrattelevernaistorutstrckningteran
vnder de termer som lroboken freslr (fetmarkerade). Det
handlarinteendastomupprepningutan venomsynonymaord
ochuttryck,exempelvisraktpsak,exakta,beskrivande (frlro
bokenstydliga,klara)ellerlivfulla,utdragna(frlrobokenslivlig
respektivelnga).Termernafrkategoriernaorden,stilenochme
ningarna anvndsistortsettefterlrobokensfrslag(defalldr
termenifrgaharanvntsiannatsammanhangharkursiveratsi
tabellen).Docksaknassuddiga,torra(underorden)ochsaklig(un
derstilen).Termensprketutgringenegenkategoriilrobokens
listautananvndssomvergripandebegrepp:
Hur rsprketochstilen:orden,uttryckenochmeningarna?
Frskattbeskrivafrfattarenssttattanvndasprket[...]

Delevernauttalarsigom sprket rdetemellertidtydligtattde

harsvrtattanvndadennatermvergripande.Derasnoteringar
enligttabellenovaninnehllertydligalnfrndetermersomocks
anvndsfrsprket(raktpsak, tydligt, skarpt, mlande, klart).
venvarianterp ltt/svrt, gammalmodigt, slang tolkarjagsom
kommentarertilllexikaliskaval.Uttalandensomhnfrsigtilltex
tuellfunktionrf: strukturerat, avancerat, givande, annorlunda
(jfreleverstextsamtaliHansson2009).Tabellensomhelhetdomi
neras av kommentarer om lexikaliska val och semantisk bredd.
154

Vrderande termer, bde sdana som lroboken freslr (t.ex.

trg,energisk)ochelevernasegnabidrag(t.ex.bra,fina,poetiska,
utblommande) r ocks frekventa. Sdant som kan hnfras till
den textuella strukturen r emellertid sparsamt frekommande:
strukturerat, hoptrasslat, komplicerat (det vill sga iakttagelser
somkanhnfrastillkohesionoch/ellertematisering).Jagmenar
attlrobokenslistaknappastgerngonhjlpidettaavseendeoch
attdetdrfrintermrkligtattelevernatyckshasvrareattutta
lasigomtextenpettvergripandeplanochattdeistlletanvn
dersprketsomenanalyskategorinrabeslktadmedorden.Ele
vernafrintengonmetasprklighjlpattskiljapiakttagelseri
olikasprkligaskikt(semantiskbredd,lexikaliskaval)respektive
textuellfunktion.Frutsttningarnafrelevernas lsningavupp
giftengynnar,menarjag,subjektivaomdmen. Dethelakanses
somettnedglidningsfenomen(ses. 122 ovan),orsakatavattele
vernatarfastapsdantsomdekanrelateratilldenkunskapde
redanbesitter.
Lrobokeninnehllervenenpunktsomrimligtvisavsertexten
penmervergripandeniv:
rdeskildradesituationernakonkretasattderlttaattse
framfrsigellerrdeabstraktaochallmnna?

Avde31eleversomlmnarinuppgiftentar16uppfrganomsi
tuationer.Detrtydligtattuttrycket seframfrsigrdetsomele
vernatarfastap;14avde16elevernateranvnderantingendet
tauttryckellerordetse.Frdeflestaelevernahandlardetomhur
passgoddetaljrikedomen r,exempelvisifljandeutdragurtre
elevtexter:
Hanbeskriverallamiljerdebefinnersigismycketsommj
ligt.Tillexempelnrpersonerrispeciellasituationerbeskriver
handeskonkretaattderlttaattseframfrsig.
Ordenrvldigtmlandeochfrgstarka.Meddetmenarjag
attfrfattarenverkligenfrsktattskrivasattnrvilser,s
servidessagrejorivrthuvud.Hanharskrivitmycketdetalj
riktomdeolikasituationernaiboken.Mankanverkligenstta
siginisituationernaochsehelahndelsennrmanlserom

155

det.Allahndelsernaibokenrvldigtkonkretaochsomsagt
vldigtlttaattseframfrsig.
Hanssttattbeskrivasakerrtydligtochmanfrbilderom
hurdetskulleseutochvardebefinnersig.

Elevernatolkarsledespunktenom situationer itermeravvalp

lexikaliskniv,ngotsomverensstmmermedderasbehandling
avpunktensprketovan.
Ilrobokensformuleringantydsenligtminmeningattenhgre
abstraktionsniv skulle gra den sknlitterra texten svrare ge
nomattsituationernasomskildrasinteframstrlikatydligtfrl
saren.Iettparfallutmanasemellertiddennatankeomattdetkon
kretarbttre:
Oftasthopparhaninienhndelsedirekt,sdetblirspnnande
ochchockerande.Alltsblirdeskildradesituationernakonkreta
ochlttaattseframfrsig.

I elevexemplet ovan framfrs sikten att tekniken in medias res

rentavunderlttar lsningen. Ngot liknande framfrs i fljande
elevcitat:
Tyvrrkandetvarasvrtattuppfattavissamiljerochsituatio
nerdetblirmycketlsandemellanraderna.[...] Beskriv
ningarnautavdeolikasituationernaochpersonernarvldigt
direkta,utanngotingende,utanrsnararetillfrattlocka
delsaresomintevillhaenmassatext,utanvillhaliteatttn
kapsjlv.

Hrantydsattentextsomlmnarmycketppetfrlsarenstolk
ningkanvaravlsbraeftersomlsarenfrmjlighetatttnka
sjlv.Deelevtextersompekarmotiakttagelserverordnivrf:
Bokenverkarmestbestavdialoger,detrintelikamycketbe
rttandetext,vilketkanfdettillattblilitesvrtattfegna
tankaromhurdetserutruntomkringstlletdebeskriver.
Manfrstrvadhonmenarnrhonskriverochfrklarar.Man
frenklarbildihuvudetochkansedetframfrsig.

156

Eftersomhanlyckassbramedattfrmedlasittbudskapblir
detockslttattfrstochiblandknnsdetverkligensomatt
manserhndelsernaframfrsig,precissomenfilm.

Detfrstaavdetreelevcitatenovantaruppdenideationellareali
seringen (dialoger), den andra antyder textens logiska (textuella)
utformning,ochdensistataruppiakttagelseromsprketsideatio
nellafunktion.
venlrarensuppgiftsformuleringppnarfriakttagelserutver
ord och meningsniv genom att eleverna ska skriva ngot om
sprketsbetydelsefrlsarensupplevelse.Honhnvisarocks
tilllrobokenslistasomettsttattfmngainfallsvinklar.L
rarensformuleringomsprketsbetydelsefrlsupplevelsenserjag
somenmerallmnformuleringnlrobokensmerstyrandefrga
omabstraktaellerkonkretasituationer.Genomsitttillggomin
fallsvinklargerockslrarenelevernamjligheterattrelaterals
upplevelsentillolikadragisprket.ttaavelevernateranvnder
lrarens ord (betydelse,lsare,upplevelse), exempelvisi fljande
tvcitat:
Sprketiromanenrrligttalatintesrskiltmlandeellerbe
skrivande.Docklyckasfrfattarenfngalsarensintressege
nomsinaunderhllandeordvitsarochmening.Sprketsbety
delsergivetvisganskastorfrlsaren.Hadefrfattareninte
skrivitspassroligtochunderhllandehadebokensnararebli
vitentragedinenkomedi,vilketrmeningen.
Betydelsenavtextenfrlsarensupplevelserstor,frfattaren
msteriktasinstilmotdesomlserhansbok.

Detfrstacitatetovanvisarattelevenbrottasmedettproblem:
Sprketidenlstabokenutmrkersigintegenomattvaramlan
deellerbeskrivande,karaktristikasomelevenharuppfattatsom
positiva.Trotsdetta([d]ock)uppskattarelevenbokenpgrund
avdesshumor.Lngreframisintextterkommereleventillspr
ket(Sprketsbetydelse r).Nurelateraslsupplevelsentilljust
sprket,menlrobokenstipsomiakttagelseravlexikaliskochse
mantisk art r uppenbarligen inte anvndbara. Instllningen till
sprketsbetydelseframstrsledessomambivalenthosjustdenna
elev.Idetandracitatetuttryckssambandetmellansprketochl
157

sarensupplevelsemerdirekt,menpettmycketvergripandeplan.
Elevenkonstaterarattenfrfattaremsteanpassasinstiltilll
saren.Varidetta bestrfrviinte veta.Samtliga ttaelevtexter
somteranvnderbetydelse,lsareellerupplevelse(samtytterliga
reen) harplaceratsinaformuleringaromsprketsbetydelsesom
inledningelleravslutning.Flertaletavde31elevernagralltsinte
dennasammanfattning.Detta,tillsammansmeddetfaktumattele
vernaistorutstrckningteranvnderlrobokensfrslagpana
lyskategorier(setabell14ovan),grattjagtolkarelevernashante
ringavuppgiftensomattdeuttryckersprketsbetydelsegenomatt
rknauppettantaliakttagelserpfrmstlexikaliskochsemantisk
niv.Dettaframgravfljandetvcitat,drjustsdanaeleviakt
tagelsertasupp:
Sprketbetydermycketfrlsarensupplevelseeftersomjumer
ingendedetgritexternajumerblirmanfstidet[...]
Attsprketrsdirektptrorjagharenstorbetydelsefrden
somlserboken.Detkanvarabraattlsaenboksomrbase
radpfrfattarensverkligalivochattdetinte rsfrfinat
somivissaandrabckermanlser.

Enelevtalaremellertiduttryckligenomngotannatnordval:
Strukturenrvldigtviktigienbok.Mankanliksominteha
tvmeningarinutidochsengtillbaka20rfrattsedanter
hoppaframinutid.Drfrrdetavytterstaviktattanvnda
sigavolikastycken,attmlaframbildenklartitextensattl
sarenverkligenfrstrhurdetliggertill.

Hrframhllstextenslogik,vilkenrelaterastilltempusvalochdis
position.Elevenantyderocksettexempel,nmligenatthandling
enutspelasiolikatider.Ivrigtlyseranvndningavexempelmed
sinfrnvaroielevtexterna.Dettamenarjagliggerilinjemedden
tendenstillsubjektivvrderingistlletfranalyssomgenomgen
deframtrderielevernaslsningavuppgiften.Attavgeettvergri
pandeomdmeomenlstbokfremellertidansesvaraettinarbe
tatmnsteriochmeddetflitigarecensionsskrivandetigrundsko

158

lan.73 Elevernavrderarsledessinabckersomifljandeexem
pel:
Frvrigttycktejagattdetvarenganska braboksom[fr
fattarensnamn]hadeskrivit,hankundedockvarierattillfler
olikahndelser.Menhankananvndasprketrttochfren
attknnaspnning.
Eftersomatt[romanensnamn]renofattbartvlskrivenro
manblirdetmycket roligare attlsa bokendrfrattman
skaparsigmlandebildermycketlttare.Medbilderfljerman
bokenlttareochdetledertillintensivlsning.
Eftersomhan lyckas s bra medattfrmedlasittbudskap
blirdetocksltt att frstochiblandknnsdetverkligen
somattmanserhndelsernaframfrsig,precissomenfilm.
[frfattarens namn] gjorde det ganska bra frlsaren att
kommainidenmendetblirndrtt svrtattbliheltenga
gerad.

Citatenovanvisarhurelevernavrderarsinbokgenomattrelatera
tillsjlvalsupplevelsen(fenattknnaspnning,manskapar
sigmlandebilder,fljermanbokenlttare,serhndelserna
framfrsig,svrtattbliheltengagerad).Lrarensformulering
om sprkets betydelse fr lsarens upplevelse utformar eleverna,
enligtmintolkning, somensammanfattningavlsupplevelsen.I
dennafrdensprkvetenskapligaanalysensttillbakafrdensub
jektivavrderingen.
Dengrammatikundervisningsomelevernaharhaftigrundsko
lan(jfrelevintervjuernas.120ovan)avstterintengraspridet
elevernaskriveromsprketidenbokdeharlst,ochdentermino
logisomlrobokenbistrmedmstebetecknassomvardaglig.Ele
vernateranvnderistorutstrckningdessavardagligaordochut
tryck,ochdegnarsigihggradtsubjektivvrdering.Deioch
frsigintressantanedslagsomgrsidelstatexternamstebe
tecknas som oreflekterade i relation till den teoretiska utgngs
punktsomnmnsistyrdokumentet(ses.102 ovan).Tolkadsom
73

Skolinspektionen(2010:21)skriverangendesvenskundervisningenir4
6:Granskningenvisarattdetrlitekommunikationkringtextergenerellt
iklassrummen.Efteratteleverlstutsinabnkbckerrdetvanligtatt
defrskrivarecensioner.

159

enuppgiftdrverktygenfrlsandetrodefinierade,framstrs
vlundervisningsomlrandesomimplicit.Detproblematiskamed
lrobokenslistar,somjagserdet,att dennafrutstterattman
vetvadsomgrenlsareengagerad.Utanngonsdankunskap
relevernahnvisadetilletttyckandeeftersomngonegentligana
lysintekanske.Detimplicitadragetisvlundervisningsoml
randebidrarhrenligtminmeningtillensvag inre klassifikation
avsvenskmnet.Sprketruttryckligenstudieobjektetiuppgiften,
menmangenomfrarbetetutanngraegentligasprkvetenskapli
gatermerochbegrepp.

5.4Enlektionommeningsbyggnad
LrareTanvndermjlighetenattdelasinstoraklasstillattbl.a.
gigenommeningsbyggnad.Lektionenrungefrentimmelng
ochupplggetristortsettidentisktfrbdahalvklasserna. 74L
rareTfrklararinledningsvisattmanidagskaarbetamedsprk.
Drefterjmfrhonmedsegling;utansjkort(vilkethonfrkla
rar)riskerarmanattgngpgnggrafel. Pfrganomdehar
frstttsvararelevernajakande.Pfrganomdehartrnatsprk
ligasakerphgstadietuttryckerelevernatvekan.LrareTfrkla
raratthonviddethrlagetharhunnitlsamycketsom eleverna
harskrivitochattmannuskavapprecisdetsomelevernabe
hver.Honbetonarocksattdetrbraattlrasig endel regler
som mankanplockaframnrdebehvs.Honppekar ven att
manlrsigefterhandgenomattskriva.Viktigastirskursettr
korrektameningar(jfrs.115).vningarnasommanunderdenna
lektionarbetarmedharlrareTkopieratfrnenannanlrobok.
Detrrsigomttasidor,menmananvnderintehelamaterialet.
IenavhalvklassernainlederlrareTmedattfrklaraattenme
ningrettsubjektsamtettpredikat,ochhonfrgaromsubjekt
ochpredikat.Ngrarckerupphanden;enelevsvararmeddet
mangr,menndrarsigtilldensomgr.LrareTfrgarhur
mngasomsysslatmedsubjektochpredikatigrundskolan.Samtli
gaeleverutomenrckerupphanden;ngonsgerattdetvarit
tan,ngonisjuan.Ibdahalvklassernatarmanhftetsfrstav
74

ObservationsanteckningariklassT081105och081107.

160

ningartillsammans.Elevernaharingaproblemmedatthittasub
jektochpredikat,ochmaninserattvarjemeningbrjarmedsub
jekt.IdenandrahalvklassenfrklararlrareTsedanmedhjlpav
frgemetodenobjektsamtadverbial(vilkafinnsutsattaihftet).
Elevernaarbetarenskiltmedenvningdrfyratexterskaskri
vasom,helsttillenendamening.Varjetextbestravsexkorta
meningarsomifljandeexempel:
Klockanvargammal.
DenvargjordiMora.
Denvarmlad.
Mlningenvarvacker.
Klockanslogtolvslag.
Slagenvardova.

Ngra elever fr skriva sina frslag p tavlan, exempelvis Den

gamlamycketvackertmlademoraklockanslogtolvdovaslag,
ochlrareTkommenterar.Somavslutningfrelevernatillbakain
lmnadetextersomdenuskarttautifrnlrarensmarkeringar.
Under lektionen ger lrare T i den ena halvklassen reglerna
kommateckenvidupprkningochaldrigkommateckenfram
froch.Honsgerocksattmanfrvarafrsiktigmedrelativbi
satseralltssdanamedsomsattdesyftartillbakaprtt
sak.SammantagetanvnderlrareTfljandetermer: subjekt,pre
dikat, adverbial, fullstndig mening, frttning, inskjutning, in
skjuten sats, bestmning, konjunktion, relativbisats. Flertalet av
dessafrsinidetlrarleddasamtaletavlrareTgenomattman
kommenterarexempelochelevsvar;defrklarasalltsintegenom
ngondefinition.
Lektionen handlar om meningsbyggnad, och i hftet (det vill
sgaenannanlrobok)slsfastatttalsprketsmeningarvanligen
ruppbyggdaenligtmnstretsubjekt+predikat+objekt+adver
bial.
Omvidremotbyggeruppvrameningarpsammastthela
tidennrviskriver,upplevervidetsomenahandaochtjatigt.
Vimstealltsvarierameningsbyggnaden.
Fljandetextkangrasintressantareommanvarierarordflj
den.
161

venlrareTanvnderordettjatigt.Jagmenarutifrndettaatt
enutgngspunktfrlektionenrenuppfattningsominnebratten
textsvariationistrukturrfrbundenmeddessfrmgaattvcka
intresse.Hrfinnspssttettimplicitstilbegrepp.LrareTsger
ockstillelevernaattdetkanvarasvrtattfrmedlaentankeoch
attman frstskafrska konstruerafullstndigameningarmed
exempelvis adverbial. Detta harmonierar vl med den tanke om
normativitetochfunktionalitetikombinationsomhongeruttryck
friintervjun(ses.116ovan).Sedan,sgerhon,nrmankan,d
frmanbrytamotreglernadetgrfrfattare.venidettasista
uttalandefinnsenligtmintolkningdetovannmndaimplicitastil
begreppet.
Lektionenprglasavstarkyttreklassifikationeftersommanar
betar med sprkliga fenomen via exempel frikopplade frn kon
text.AttlrareTtaruppsdantsomhonuttryckligenanserattele
vernabehverharmonierarvlmedelevernasuttalade nskeml
omgrammatikstudier(ses.121ovan).Devningarelevernaarbe
tar med handlar om den textuella sprkfunktionens realisering i
formavtematiseringochkohesion.Ifrhllandetilleneventuell
grammatiskkunskapsbasfrngrundskolan(jfrs.120)tillkommer
rimligtvisbegreppsomfrttning, inskjutning,relativbisats.Dessa
avserfenomenpfrasochsatsniv,ochhrfinns,liksombetrf
fanderttningsmarkeringarna(s.149),hoslrareTenambitionatt
nrmasigtextersstruktur.Dettakontrasterarmotanvndningen
av de vrderande uttrycken intressant och tjatig i samband
med de studerade fenomenen. I lektionen om meningsbyggnad
finnsdrfrettimplicitdrageftersomlrareochlrobokanknyter
tillettouttalatstilbegrepp.

5.5Vrstavideon
DebdalrarnahargemensamtplaneratattseettavsnitturTV
serienVrstasprket.75Manservideonihelklassochdrefterar
betarelevernaigruppmedettfrgeformulr(sebilaga8).Slutligen
diskuterarmanihelklass.Pgrundavdeskildafrutsttningarna
serdetngotolikautiklassSrespektiveT.
75

TVserien Vrstasprket behandladesprkfrgorochhadeFredrikLind

strmsomprogramledare.DensndesiSVT20022003.

162

IklassTgnarmanenlektionom70minutertvideon. 76Inled
ningsvispminnerlrareTomatteneleviklassensombokvalhaft
just Vrldensdligastesprk avFredrikLindstrmochattdenna
frfattaregjortenTVserieurvilkenmanidagskaseettavsnitt.
LrareTgerinstruktioner:elevernaskafrstlsaigenompapperet
medfrgorochsedanlyssnauppmrksamtunderprogrammetoch
kanskeskrivastdord.Dvideonrslutterstr25minuterav
lektionen.Mandiskuterarliteihelklass,varefterelevernaarbetar
medfrgeformulretigrupp.Dknappttiominuterterstr,bry
terlrareTochbrjarmuntligtsamlauppsvaren.Efteratthaav
handlatformulretsinledandefrgoromskriftrespektivetalsprk
hopparlrareTtilldenavslutandefrganomvadsomvarroligast
iTVavsnittet.
IklassSharmanmedsinalngrelektionspassochmindreele
vantal ett annat utrymme fr arbetet. Under tre lektionspass
(85+95+85minuter)gnarmansammanlagtungefr130minuter
tsprkvideon.77 Underdentidmaterialinsamlingenpgrhante
rarlrareSgenomgendelektionstidenpssttatthonfltaroli
kamomentivarandra.Infrarbetet medTVavsnittet omsprk
harelevernaiklassSlektionentidigarefttkopioravngrasidor
ur Fredrik Lindstrms tvbcker utdelade.78 Dessutom harman
diskuteratuttrycketsch,vilketlrareSunderdenfrstaavdetre
lektionernatalarliteommedhjlpavenoverheadpresentation. 79
DennalektionavslutasgenomattlrareShglserdeutdeladesi
dorna. Hon visarFredrikLindstrmstvbckerochenelevvill
lnaVrldensdligastesprk.Denandraavdetrelektionernainle
derlrareSmedattpminnaomdenutlovadevideon,attavisera
tematfrprogrammetochattstllaenallmnfrgaomtalsprk.
Sedanredovisarmanromaner.Efterdettagrmansnabbtigenom
frgeformulretochtittarpTVavsnittet,ochdrefterhinnerele
vernadiskuteragruppvisenlitenstund.Dentredjeochavslutande
lektioneninledsmedinformationomettkommandetemaisamver
kanmedmnetSamhllskunskap,varefterelevernaskriverenut
76
77
78
79

ObservationsanteckningariklassT081110.
ObservationsanteckningariklassS081020,081022och081103.
VrldensdligastesprkochJordenssmartasteord.
Hravsesuttrycketfrattbengonvaratyst. Dettauttryckbehandlasi
LindstrmsJordenssmartasteord.

163

vrderingavromanlsningen.Manarbetarsedanmedfrgornatill
videonigrupperochredovisargenomklassdiskussion.

5.5.1Skildasprk
Svl i grupp som i helklass r det videons huvudtema, tal och
skrift,somflitigastkommenteras.Elevernarmedvetnaomattta
letanpassastillsituationen,ochattmanitalviatonlge(lrareT
talaromsatsmelodi)ochkroppssprkkansgasakersominte
grframiskrift 80;talharflernyanser 81.Italfrsvinnerpauser
ochmananvnderslang,tvexempelpattdetvoreotnkbartatt
skrivasommantalar.82Enelevutsagappekaratttalrenfrkort
ningavskriften.83UttalandetiTVavsnittetattskriftsprkfrhller
sigtillverklighetensomenkarta(drdetsistaordetskaskrivasini
frgeformulret)harmannoterat,meninnebrdendiskuterasinte,
ochdetfinnsingentingsomtyderpattelevernaharfrstttmeta
foren.84Detrderenstmmighetomattskrift(iettparfallgessms
somexempelpskrift)rfrkortatidenbemrkelsenattman
baraharordenatttillg.Jagtolkarresonemangetsomattmanin
serattskriftligauttryckrsvrareattstadkommanmotsvaran
demuntliga.85
Pformulretsfrgaomvilkensiktelevernaharomtalatre
spektive skrivet sprk menar en elev att det r viktigt att man
kombinerarbdasprken.86Isammaelevgruppkonstaterarman
ocks(somsvarpenavfrgorna)attskriftrvackrast.
Atttalsprketkantasigolikauttryckiolikasituationerrallts
kntaveleverna.LrareTberttarisinklassomhursynenphur
vuxnabrpratamedsmbarnharskiftat,ochhonbetonarattdet
handlaromvadsomansesriktigtienvisstid.LrareTanvnder
betrffandedialektertermenml,mendetframgrgenerelltattele
vernainteharngondefinitionavvaddialektegentligenr.Detr
80
81
82
83
84
85

86

GruppsamtaliklassS081103.
ObservationsanteckningariklassT081110.
GruppsamtaliklassS081103.
ObservationsanteckningariklassT081110.
Uttrycketfrintehellerngonfrklaringivideon.
JagavserhrdenkaraktriseringsomVygotskij(2001)gravtalrespekti
veskrift.Vygotskij(a.a.:447f.)beskriverskriftensomenmonologdrsi
tuationen(ijmfrelsemeddenmuntligadialogen)rrelativtokndoch
drexempelvisextralingvistiskasignalerintekananvndas.
GruppsamtaliklassS081103.

164

talsprksomskriftensmotsatsmantalarom,ochmanskiljerinte
puttalochdialekt.
Termendyslexiruppenbarligenkndaveleverna.Enelevund
rarunder detinspelade gruppsamtaletiklassSommankanbota
dyslexi,menfrtillsvarattdetintegr;istlletmstedyslektiker
trna.Idennagrupprmanverensomattvileveriettskriv
samhlle,drexempelvisskyltarochrkningarstllerkrav.Dr
emotharmanidennagruppmissfrstttendelaspekter:Enelev
motsgsintedhonsgerattabstraktaord,knslorochsntr
specielltsvrafrdyslektiker.

5.5.2Engagemangmedfrhinder
Attdettastoffomsprketengagerarelevernaframgrtydligt,bde
avarbetetigrupperochi klassdiskussionen.DlrareShglser
enavdeutdeladeboksidornaavbryterelevernafleragngerfratt
diskuteraochfrga.Medtankepattmanlserigenomfrgorna
och(iklassS)enfaktatextfrevisningenavTVavsnittetoch se
dangrigenomfrgornafrstigruppochdrefter,slngtman
hinner, i helklass, mste undervisningen betecknas som explicit.
Vadinnehlletbestravrtydligt,likasvadsomskagras.
Ideninspeladegruppengrelevernaigenomfrgornaidenord
ningdestriformulret.87 Ngon oenighet uppkommerinten
gonstans. Det kan bero p att eleverna har antecknat likartade
svar.Enannanfrklaringkanvaraattmanansersigtvungenatti
frstahandgigenom(ochsledeshinnamed)formulretsfrgor.
Avfrgeformulretsinnehllaktualiserarelevernaochlrarnaspe
cielltrelationenmellantalochskrift,detvillsgasdantsomrim
ligtvis ligger nra elevernas erfarenheter och situation. Elevernas
uppfattningaravhurtalrespektiveskriftfrhllersigtillvarandra
utvecklas dock inte,trotsattdeivissafall samfrfattas (detvill
sga framfrhandlas i samtalen; se Linell 2005:240; se Hansson
2009 franvndningavbegreppetsomanalysverktyg).Demeta
sprkliga uttryck som anvnds r vardagliga och saknar skrpa
(ingapauser),ochdetfrekommerocksatttermeranvndsfel
aktigt(dialekt/uttal).

87

InspelningavgruppsamtaliklassS081103.

165

Ettannatexempelpattmjligautvecklingarintegesngotut
rymmerfrganomvarfrattmantalarpettspecielltsttmed
barnochdjur.Elevernaideninspeladegruppenrsnabbtverens
omattdethandlaromettomvrdnadsbeteende.Menattdettas
ledesuttryckssprkligt,detvillsgaattmanrealiserarsprkliga
funktionergenomattuttryckaskydd(interpersonellt),representera
verkligheten(ideationellt)ochattmangrdetpettlttsttfr
barnetsskull(textuellt)kanmannaturligtvisinteexplicitgra.Det
metasprk man anvnder utgrs av vardagliga termer, nra fr
knippademedjustdeexempelsomdiskuteras(exempelvisattgra
detltt).

5.6Skiftandegenrer
Bdalrarnataruppbegreppetgenreisinarespektiveettor. 88
LrobokeninnehllerettspecielltavsnittmedrubrikenGenrer
(Ahlenius&Leibig2004:3134)ochdessasidoranvndsavbda
lrarna.Texten om genrerilrobokenrfrhllandeviskortoch
nrmarsigbegreppetviaexempel:
Textersomhandlaromsammasak,tillexempelmusik,kanse
vldigtolikautberoendepvemfrfattarenvndersigtilloch
vadhonellerhanvillmedsintext.

I ovanstende inledning kopplas textens utformning sledes till

mlgruppochsyfte.Dreftergestvexempel.Ienromanleversig
lsaren in isituationen med fantasins hjlp. Romanens sprk r
mlandeochpersonligtmedmngabeskrivandeinslag(a.a.:31).
Det andra exemplet r uppslagsboken, vars sprk r lite torrt,
sakligtochopersonligt.Slutligenfastslrmanatt
[d]etfinnsenstormngdolikasorterstextersomkandelasini
genrer.Sknlitterratexterrensort,reklamtexterenannan,
reportageytterligareenochsvidare.

Efterdennainledningfinnsenelevuppgiftavtypen Fundera(ses.
127 ovan).Elevenskabeskrivangragenrerochfrhjlpfrgor,
exempelvisVilkensortstextrdet?(jfrcitatetovan)Vadhandlar
88

Observationsanteckningar i klass T 081022, 081112 och 081117

respektiveklassS081103,081105och081126.

166

denom? Frgornaringarininnehll,tnktlsare,syfte,skribent,
layout,lexikaliskadragochfrekomst.Sfljervertresidortex
texempelAH,vilkaskaidentifierasenligtengivenlista18:in
struktion,sknlitterrtext,sngtext,recension,reportage,reklam,
manual, uppslagstext. Samtliga exempel handlar just om musik.
Uppgiftenattkombineraformulerasefterdetsistaexemplet pre
senterassomettNrstudium(ses.127ovan):
1.

Kombinerartttextmedrttgenre:instruktion,recension...

2.

Frskatthittadetsomrtypisktfrvarjetext.Vilkarde
tnktalsarna?Varfrlsermantexten?Hurskiljersigsprket
ideolikatexterna?rdetlttaellersvraord?Mycketfakta?
Kortfattat?Beskrivande?Lngaellerkortameningar...?

3.

Varkanduhittadeolikatexterna:tidning,visbok,roman...?

(Ahlenius&Leibig2004:34)

AvsnittetavslutasdreftermedenuppgiftavtypenEgetskapande
(ses.127ovan).Elevenskaskrivatrekortatextertillenbild(ett
fotoavenleopardisprng),varavenskavarasknlitterrelleren
delavettreportage:Skrivsattdetklartframgrvilkengenredet
r(s.34).Drefterskamanlsaupptexternaigrupp.Drvljer
manensompresenterasfrklassensomfrgissagenren.
IklassTanvndermantvlektioner(60+70)minutertgenre
begreppet.Underdenfrstalektionenskerintroduktionochman
arbetar med paraihopvning. Denandra lektionen skriverman
ochredovisarEgetskapandeuppgiften.KlassSarbetarmedgenrer
undertvlektionermedensammanlagdtidav3timmar(95+85
minuter).Underdennatidarbetarmanemellertidmedannatock
s:enlrarkandidatpresenteras,mandiskuterarvalavnyroman
och lrarentarupppraktiskafrgorkringettkommandeppet
hus.StrukturenbetrffandegenrearbetetliknardeniklassT,men
manharmertid.Attlrarenharfrreeleveratthinnagtilloch
diskuteramed rmrkbart.Elevernadiskuterarlngretidisina
grupperochdefrmertidtillsittskrivande.vendenavslutande
167

genomgngenihelklassfrlngretid,eftersomdetlgreelevanta
letgrattantaletgruppersomskaredovisablirmindre.

5.6.1Genredefinitioner
Lrarnainledermedenbegreppsdefinitionmendegrdetpolika
stt.LrareTfrklararfrstattAristotelesdeladeindesknlitte
rraverkenigenrernaepik,lyrikochdramatik 89,ochhonsertill
attmantillsammansharfrklaratdessatermer.Honfrgarsedan
elevernaomdehyrfilmer.Enelevsgerattdetfinnsgenrerivi
deobutikerochlrareThnvisartillIMDb90,vilkenelevernarbe
kantamed.Manhjlpstattsamlagenrerutifrnvideobutikeroch
IMDb. Lrare Sinleder med attbeom frslagtillfrklaringav
ordetgenre.Enelevfrklarartermenmedthriller,varplraren
instmmer.Honhglserlrobokensfrklaring(Ahlenius&Lei
big2004:31)ochenelevfrfrklaramlandesprk.LrareS
frklararsedanuppgifternaibokenochhurhonsjlvtnktattele
vernaskajobbadeskaskrivaochgeresponstillvarandraenligt
bokensmallfrskrivande(a.a.:35).
Ideinledandesamtalensomlrarnaslundafrmedsinare
spektiveklassersamlarmansammantaget in fljande frklaringar
avordetgenre:

Lrobok:textsort
Lrare:klass,grupp
Elever:kategori
Delevernafrstarbetarmedparaihopuppgiftenochsedanskri
verochlservarandraskorttextergruppvisfrdetillflleattdisku
teraknneteckenfrgenrer.Ibdaklassernalsermanslutligen
uppettegenproduceratgenreexempelochklassenfrfreslgenre.
Dettadiskuterande,skrivandeochredovisandefrmertidiklassS
ochdrifrnfinnsettflertalnoteringarfrnsvlengruppsarbete
somengemensamgenomgngavparaihopuppgiftenochklassens
redovisningavdeegenproduceradegenreexemplen. Sammantaget
89

90

Dennaindelningterfinnsilrobokenps.109,vilketlrarnarimligtvis
knnertill.UnderrubrikenSknlitteraturensolikagenrerdefinierashr
sknlitteratursomettsamlingsnamnfrromaner,noveller,dikter,dra
merochandratextersominnehllerfantasi,knslor,phittadehndelser
ochfigurer.Knnetecknandefrsknlitteraturrocksdetpersonligaoch
konstnrligasprksomfrfattarenanvnder.
TheInternetMovieDatabase:http://www.imdb.com/

168

framkommerflerafrslagpknneteckenfrnlrobok,lrareoch
elever:91

Tabell15:Frslagpgenrerochderasknnetecken.
Genre

Knneteckenenligtangivenklla

epik

Lrare:nrmanberttar,framtskridandeitiden,prosa

dramatik

Lrare:skdespel
Elever:ngotsorgset,verkligt,nrenfotbollsspelarefilmarfr
attfstraff

instruktion

Elever:hurngotskavara,beskrivandetext,lttaord,
frsteligt,hurmanskagra,fakta,avanceratsprk,skapadi
utbildningssyfte

lyrik

Lrare:dikt,kortform,poesi
Elever:poesi

manual

Elever:sommangr,utfrlig,lttattflja,tarettstegitaget,
iordning,enklaord,allmntlttlsttext,riktarsig[tillden
somskaanvndangot],vldigtbeskrivandeochutfrligt
gjord,manskakunnafrst

recension

Lrare:tastllning,finnsvarjedagitidningen
Elever:vadmantycker,ganskalttlst,ingenmlandetext,
ingadirektaadjektiv,jmfrmedandra[artister],frklarar
detsomberttasdrfrattmanbetygsstterellerdiskuterar
kringngot

reklam

Elever:uppmanaantingentillattkpaellerattgrangot,
enkelt,iblandsvraordfrattmanskablinyfiken,mnga
superlativer,fngaruppmrksamheten,kundestttien
tidning,ganskakortfattad,skavckaintressegenom
exempelvisfetstil,manuppmrksammarden,lttaord,fakta
[somupplyseromdetndvndigaste],storbildsomlockar
lsare,kortaochlttameningar,lockande,ngotsomlockar
fetverskrift/coolbild/frg,kortfattad,beskrivande,fratt
lockaattlsa

91

IelevernasbidragingrelevanteckningariklassT.

169

Genre

Knneteckenenligtangivenklla

reportage

Elever:beskriverhurdetr,frklarande,egnatankar,
mlandefrklarandetext,intesinnehllsrik,kortfattad,med
citat,manfreninblickmenintenogabeskrivet,manmste
tnkasjlv,detstrinteallting,detrrttlttfrsteligt,
bakgrundsfaktaibrjan,intressantafakta,kaninnehllaegna
ord,klockslag,inteomenspeciellpersonutanmantalarom
lderochkn,verskriften,lttsprk,intervju,informativ

sknlitt.

Lrobok:mlande,personligt,beskrivande
Lrare:mlandetext,roman
Elever:handling,fantasi,phittat,berttande,mlande,bild,
imperfekt,lng,jagform,mlande,riktarsigtillt.ex.
ungdomargenomordval,anpassadsprkligt,beskrivande,
urklippurenberttelse,bok,ngotphittat,adjektiv,
normallngameningar,aktivtext

sngtext

Lrare:liggernragenrenpoesi
Elever:intetalsprk,jttemlande,hngerihop,lite
gammeldagsord,gammalklang,gammaldags,finnsi
sngbcker,rimmarofta,uppreparsiginte,anvndsavde
somsjungertillattfrmedlabudskapochknslor,korta
meningar,egnaord,ingafakta,nradikt,rimmande,korta
meningar,mngaadjektiv,gammaldagstext

uppslagstext Lrobok:torrt,sakligt,opersonligt

Lrare:information,koncentrerat
Elever:vldigtbeskrivande,manskafrstvadsommenas,
svraord[somfrklaras],enlngmening,beskriverutfrligt
medsvraord,hoptryckt,kompakt,fakta,frklara,
jmfrelse,varmankanhittadem[leoparderna],kortfattad,
direkt,pangp,komprimerad,intellektuell

Avtabellenovanframgrattmanrrsigmedtreparallellagenre
begrepp.Detenardenaristoteliskaindelningensompresenteras
avlrareTochsomterfinnslngreframilroboken.Detandra
framgravdenlistasomlrobokensvningutgr(reklam,upp
slagstext etc.) och r ett begrepp av nyretoriskt snitt, dr genre
framstrsomettmnsterfrenterkommandesituation(jfrMiller
170

1984). Elevernaskaraktriseringnerp semantisk ochlexikalisk

niv(svraord,superlativeretc.)tolkarjagsomettuttryckfrdet
tagenrebegrepp.Dettredjegenrebegreppetmenarjagframgrav
elevernasspecificeringavtexternasfunktion(t.ex.frklara,fnga
uppmrksamheten,locka,betygstta,diskutera).Hrmtervietti
samtalspontantframfrhandlatgenrebegreppsomihgregradan
knytertilldetsomSydneyskolanbenmnersocialprocessochsom
Holmberg(2010:124f.)kallartextaktivitet.
Ngon textkedja, detvill sga produktion avflera olika slags
texterkringvilkatextsamtalsker(Holmberg2010:126,128),eller
gemensamtskrivandeunderlrarensledningfinnsinte;mangrdi
rektfrnlsandetillegenproduktion.Avdettaframgrfrebildens
viktfrdetegnaskrivandet,mendekortatextersomdetrfrga
omattskrivautformasegentligenmersomtextaktiviteter(detvill
sgasomSydneyskolanssocialaprocesser).Elevernaskortagenre
texter(seelevtexternedan)formarsigistortsetttillenskildasocia
la processer, exempelvis locka till kp. I sdana fall behver
ngraavvgningarmellanolikasocialaprocessersomkundeingtt
ienlngretextknappastgras.Jagkonstaterarattfljdenavdetta
kortskrivandemedmnstertexter drfr blir att varken texternas
funktion eller uppbyggnad diskuteras. Som jag tolkar undervis
ningenantaselevernaimplicitlrasighurdegivnauppgiftstexter
naskautformas(svidainteelevernaredankandetta).Kombina
tionenmedprocesskrivningsmetodenochresponskomplicerarsa
kenytterligare;idenmnkamratresponsgestycksdenbestav
vrderingar,inteavdiskussioneromfunktionellerfrebild (jfrs.
131ovan).Skrivprocessensommetodkonkurreraralltsmedgen
retnkandet, samtidigt som just genrebegreppet framstr som en
(omedveten) blandning av framfr allt nyretorikens och Sydney
skolansgenrebegrepp.
Underdeninledandegenomgngengesngraexempelpdiskur
siva praktiker dr de aktuella genrerna frekommer: Lroboken
nmner tidning, visbok, roman; lraren exemplifierar med upp
slagsbok;elevernafreslrthriller,barnfilm,animeradfilm,barn
bok,filmrecension.venvissasocialapraktikerpekasutavlrare
T i hennes inledning till genreavsnittet, nmligen ntsajter (t.ex.
IMDb)ochvideobutiker.Ocksitabell15ovanfinnsexempelp
attmanknnetecknarengenreutifrnvardenptrffas:roman,
171

bok(sknlitt.);tidning(reklam,recension);poesi,dikt(sngtext).
Dettainnebr,menarjag,enrrelsefrntextenutmotkontexten
(relation,verksamhet,kommunikationsstt;seHolmberg&Karls
son2006:19f.).Detsammagllerfrdelitemerbeskrivandekn
netecknen:riktarsigtillt.ex.ungdomargenomordval,urklippur
enberttelse,bok(sknlitt.);uppmanaantingentillattkpaeller
attgrangot(reklam);manbetygstterellerdiskuterarkringn
got(recension);frmedlabudskapochknslor(sngtext);filmafr
attfstraff (dramatik). Detfinns emellertiden radknnetecken
sommstebetraktassomtextnra.Ingrafallanvndsngotsom
kanbetecknassomfacktermerfrlexikogrammatiskaval: imper
fekt, adjektiv, superlativer.Pliknandesttskulleomnmnandet
av ordval och gammeldagsord kunnatolkassomuttryckfrkun
skapomsemantiskaval.Detrsledestydligtattmanblandarty
pologiseringaravgenrergenomattinomsprkligarespektiveutom
sprkligakriterier(jfrLedin1999:18)omvxlandeanvnds,ngot
somskerutanngonexplicitproblematisering.
Sammantagetrepresenterasalltsdesprkligaskiktenkontext,
betydelseochlexikogrammatik.vensprkligametafunktionerr
vlrepresenterade.Itabell15ovanfinnsfleraexempelpattele
vernatarupptextexempletsmlgruppochsyfteochdrmedden
interpersonellafunktionen.Elevernaberrocksdenideationella
funktionenexempelvisddetaruppinslagenavfakta,berttande
ochbeskrivande.Slutligenfinnsdentextuellafunktionenrepresen
teradexempelvisgenomtaletomkompakthet,utfrlighetochme
ningslngd.
Manringarsledesingenrersknneteckenutifrnolikaperspek
tiv, men utan den struktur som jag i efterhand har konstruerat
ovan,ochdeordochuttryckmananvndermstetillstrstadelen
ansesvaravardagliga(jfrHansson2009).Ngonskolgrammatik
somelevernaskullekunnahaftmedsigfrngrundskolanaktualise
rasinteingonhgregrad,vilketkontrasterarmotdenfrekomst
avgrammatikundervisningsomelevernaiintervjuernageruttryck
fr(ses.120 ovan).Jagvillppekaattdetvklassernasarbete
medgenrerintegerupphovtillngradiskussioneromvaresigter
minologiellersprkligaiakttagelser.Elevernasarbetemedvning
arnaflyterputanattngongeruttryckfrattintefrst.

172

5.6.2Genreskrivande
Bda lrarna presenterar skrivuppgiften (s.34 i lroboken) fr
klassenochhnvisarisambandmeddettatilllrobokensmodell
frskrivandeps.35,vilkenrenprocesskrivningsmodell.Lrare
Tuppmanardemattgraentankekartaochsedanendisposition.
Hontaruppenenkeldispositionsmodellsomhonhargttigenom
medklassentidigareinledning,avhandling,avslutning. Drefter
grhonigenombokensmodellochhglserlrobokensrespons
frgor(s.3738).LrareTbetonarattelevernasledesskava
modellenochvagenrer.Deflestaelevertarhjlpavsinakompi
sardetrinteresponsexaktenligtlrobokenslista,snararehjlp
spontantochefterhand.Dsextonminuterterstrbryterlraren
ochsgertelevernaattlsavarandrastexterigrupp.Vidsjumi
nuterkvarbryterlrareTochkonstaterarattelevernaharskrivit,
lst och gett respons enligt lrobokens mall. Hon pekar ut en
gruppochenelevsomfrlsauppgruppenstextval,varpdevri
gaelevernafrfreslgenre.Dethelagrsnabbtutandiskussion
ochmanhinnermedfemtexterochsvarinnanlektionenrslut.
veniklassStarlrarenupplrobokensmodellfrskrivande
direkt efter att skrivuppgiften har introducerats. Hon frgar om
eleverna har hrt ordet processkrivning det har ingen. Hon
skriverprocessptavlanochberomenfrklaring.Enhndelse
somlperverentid,sgerenelev.Lrarenfrklararattman
oftaintevillvisaandravadmanskriver,menattdetta(process
skrivning)rettsttattbrjaskakaavsigdetochistllethjlpa
varandra.Honppekarattdeinteskavarasprkpoliser(enal
lusionpvideon Vrstasprket)utanvaramjukaochvnliga
motvarandra.Elevernabrjarskrivadentimmeterstravdet
frstalektionspasset.NstalektioninledsmedattlrareSstter
igngelevernakringandraaktiviteter(t.ex.valavroman),ochhon
avvikersedanenkvartfrattdeltaienelevvrdskonferens.Dl
rareSkommertillbakafrelevernangraminutertillattbestm
mavilkaavgruppenstextersomskalsasupp.Varjegruppfrtv
texter(genrer)enligtlrobokensexempel(s.3134)attkaraktrise
ra.Gruppernafrpssttsnabbtredovisainfrklassen.Slutligen
frenelevfrnvarjegruppkommaframtilltalarstolenochlsa

173

uppdetgenreexempelsomgruppenvaltvarvidklassengissarp
genre.
Detframgravredogrelsenovanattdethandlaromenbantad
skrivprocess(ses.136ovan).Huruvidaelevernaverkligenarbetar
medresponskontrollerasinteavlrarna,menminaobservationer
tyderpattelevernaidettafalllserochkommenterarvarandras
kortagenretexter.Jag hllerfrtroligt attelevernarinskoladei
denna nedbantade variantsedangrundskoletiden.Denlektionstid
somstrtillfrfogandefrskrivandetrintelng.Lrarnahar,
somtidigareppekats(ses.143 ovan),sagtsigviljafrlggaskri
vandettillskolanochngonuppmaningattskrivagenretexterna
hemmagesinte.Underdentidmaterialinsamlingenpgickgenom
frdes totaltsettflerakortaskrivarbeten.IklassThareleverna
samtidigtmedgenrearbetetftttillbakatextersomdenubearbetar
ihalvklass.SomredovisatsovanfinnsveniklassSandra,paral
lellaaktiviteterisvenskundervisningen. Organisatorisktfrallts
genrearbetetingensrstllninginommnetunderdentiddetpgr
ochobserveras.
Underskningens insamlade material inkluderar de texter som
skrivsienelevgruppiklassS,ocharbetetidennagruppobservera
desavmig.Underarbetetsgngproducerarmanvarsinreklam
text,varsittreportageochtvuppslagstexter.Igruppdiskussionen
hardetreelevernaigruppenkommitframtillattreklamknne
tecknasavattdenterfinnsitidningar,attdenfngaruppmrk
samheten,attdenvckerintressegenomexempelvisfetstilochatt
denrganskakortfattad. De menarocksattreklaminnehller
lttaordochdefaktasombehvsfrattlsarenskafrstvaddet
handlarom.Elevernasegnaalsterserutsomfljer:92

92

Elevtexternatergesmedeventuellafel.

174

Snabbsomvinden
DennyafilmenSnabbsomvindenharpremiridag
klockan18:00.De3frstabiljeternargratisochdetr
frstikvarnsomgller.
Popcornochlskingr.
(elevtextS1_genrer_reklam_H)

LeopardenLeo
ntligenhrpAlfonscirkus!
NurvrtrnadeleopardLeontligenhrfrattdeltai
enfantastiskshow!
Nisomkommerfrtamedenvngratis.Glmejku
pongen!
Tameden[Hrharelevenritattvballonger.]
vn!Alfonscirkus
(elevtextS_genrer_reklam_S)

GotoAfrica!
Villduvaramedomettuniktventyr,kdmedosstill
Afrika.
Vikommertautepsavannenochupplevadjurenp
nrahll.
TrffavrtamaleopardSunesomboricampen.
Bestllinnan30/11ochf30%rabattpresan+en
guidadturfratthittadefantastiskamensvrseddaleo
parderna!
(elevtextS_genrer_reklam_L)

175

Detreelevtexternaovanvisarolikasttattutformagenrenreklam
ochkanknytastillolikasocialapraktiker.TextenSnabbsomvin
denrutformadsomentidningsnotismedfaktaomettfresten
deevenemang.LeopardenLeobyggerihgregradndenfrra
pattfngauppmrksamheten(utropstecknen,ntligen,fan
tastisk)ochskulle,medsinuppmaningatttamedkupongen(som
rimligenmsteklippasav),kunnaterfinnasiettreklamblad.Tex
tenGotoAfrica!,slutligen,utnyttjarihgregradfaktavilka
skullekunnaterfinnasienfolder.Jagmenaralltsatteleverna
hrdrarnyttaavsinaegnaerfarenheteravolikasocialaprocesser
somkaningireklam.
Betrffandereportagemenardetreelevernaisindiskussionatt
textenskabeskrivaochfrklarahurngotr,menmedmlande
text.93Skribentensegnatankarkanfinnasmed,menarde,menl
sarenmsteockstnkasjlv. Enligtelevernaskaettreportage
varakortfattatochlttattfrstoch det behverinteinnehlla
allt.Detreelevernaskrivervarsittfrsktillreportage,menresul
tatenrsnararenyhetsnotiser:94
3ringtillSjukhus
efterDjurparksolycka!
Straxfre1300plrdagenrymdeenLeopardfrndjur
parkeniKlmorden.En3ringsomgickmedsinfamilj
blevbitenavleopardenihandennrhanhadeenkorvi
handen.3ringenfickngrabitmrkenmeningaallvar
ligaskador.
(elevtextS_genrer_reportage_H)

93

94

Ilrobokensuppgiftuppmanaselevernaattskrivaendelavettreportage.
I gruppdiskussionentalar elevernaemellertid omreklam,reportage och
uppslagstext,inteomdelaravtexter.Enligtmintolkninguppfattarelever
nadrfrreportagesomensjlvbrandetext.
ElevenS,detvillsgadensomharskrivittexten LeopardtillSverige!,hari
sittblockskrivitordetNotisovanfrsintext.

176

25rigmanjagadtilldden
Entidiglrdageftermiddagbleven25rigmanjagad
utavenhungrigLeopardsommisstnkshaslpptsls
utavettnrliggandedjurparkiKarlstad.
Mannenblevjagadifrnrsljungag.tillStoraStadsga
tan.
Mannenhittasddkl.1941.
Sprutavkllorsgerattenldrekvinnasettleo
pardenddaden25rigamannenneranfrhennsfns
tervidgatan.Nuvntarden25rigamannensanhriga
penrttegng.
(elevtextS_genrer_reportage_S)

LeopardtillSverige!
DetvleopardsyskonenSiggeochOlgarpvgtill
Sverige.
PfredaganlnderdetillSkanseniStockholm.
Dekommerifrnkenyaochr3mnadergamla.
SiggeochOlgarfddaifngenskapochrmycket
tama.
PlrdagskaOlgaochSiggevisasuppfromvrlden
ochharmanturblirmankanskedensomblirutvaldatt
matadommednappflaska.
InomngrarrknarskansenmedattparaSiggemeden
honaifrnettzooiNorgefrattfmerleopardertill
Sverige.
(elevtextS_genrer_reportage_L)

Jagmenarattdetreelevernarimligtvisbyggerperfarenheterfrn
lsningavnyhetsnotiserpntetelleritidningar,trotsattlrobo
kensexempelintehardennautformning.Texten 25rigmanja
gadtilldden rbl.a.genomsitttydligaslutsteg enblandningav
faktisk respektive berttande genre (enl. Hedeboe & Polias
2008:58).Detberttandeinslagetfinnsocksi LeopardtillSveri
177

ge!,drentydligstrvanattgebakgrundsfaktafinns. Elevernas
texterharalltssomgemensamnmnaresnarareensocialprocess
niansprktagandeavenspecifiktexttyp.
Genrenuppslagstextrenligtdetreelevernavldigtbeskrivan
deochkaninnehllasvraordochlngameningar.Lsarenska
frstvadsommenas.Tvavelevernaigruppenskriverenupp
slagstext:
LeopardEttktttandekattdjur.Slktmedjaguaren
ochlejonvenvanligakatter.Leverisavannen.rvl
digtsnabba,smidiga.rflockdjur.
(elevtextS_genrer_uppslagstext_S)

Leopard!
Stortkattliknanderovdjursomknnsigengenomdess
svartaprickar.Mycketlikgepardenfastmedgrvre
kropp.Braklttrareochsesoftastitrdenpsavannen.
(elevtextS_genrer_uppslagstext_L)

Hrbyggerelevernauppenbarligensinatexterpprinciperomde
finition,hierarkiochjmfrelserleopardenklassificerasifrhl
lande till andra kattdjur (jfr Martin 1998a; Martin & Rose
2008).Ingentingimaterialettyderpattelevernaharngrapro
blemmeddennatextuellautformning.
Ifregendekapitel(s.99)ppekadesattprocesskrivningstipu
lerasidetstyrdokumentsomraktuelltfrdenobserveradeun
dervisningen,vilketdebdalrarnasledesanammar.Medundan
tagfrdennadirektaappliceringavprocesskrivningfljerdebda
lrarnalrobokensarbetsgng.Jagmenarattdetidennafinnspro
blembetrffandesttetattpresenteragenrebegreppet.Idenfrsta
uppgiften,Funderingar(s.31)uppmanaselevenattbeskrivagenrer
medhjlpavolikafrgor.Vadvillfrfattarenmedsintext:infor
mera,pverka,roaellerngotannat?gersomsvarensocialpro
cess;Vilkensortstextrdet?gersomsvarentexttyp;Varkan
manhittasdanatexter: itidningar, kokbcker, sagobcker, re
178

klambroschyrer...?handlardremotomtextenssocialapraktik.
Detruppenbartattendefinitionsom sortintefrmrattsynlig
gradessaperspektiv.Nrelevernaskaskrivasjlvahardeendast
diskuteratutifrnettlsarperspektivochderasskribentrollgrdr
frutpatthrmamnstertexter. Genomomnmnandetavtid
ningar och ntsajter fr lrarna in en mjlighet att anknyta till
egna erfarenheter,ochviharsetthurelevernaiengruppbygger
sinatexterjustpegnagenreerfarenheter.
Imaterialetfinnsingentingsomtyderpattexempelvisdeolika
utformningaravreklamsomelevernastadkommerkommenteras
utifrnngonsprkvetenskapligmodell.Attelevernadefactohar
utnyttjatolikaerfarenheteravgenrenreklamaktualiserasinte.Det
rrimligtvisfrgaometttidigarelrandesomelevernatartillvara.
Sammafrhllanderderbetrffandereportagen;hrskriverele
vernaintemedlrobokensommnsterutanefterliknartroligtvis
textersomdemttgenomlsning avnyhetsnotiser.venifrga
om uppslagstexten behrskar eleverna den textuella utformning
somraktuell.Elevernaanvndersledesdelvisandrasprkliga
srdragndemsomgjortsexplicitagenomlrobokochdiskussio
ner.Denpresentationavgenrersomstllstillfrfogandematchar
alltsintedeverktygsomelevernataribrukvidsittskrivande.Ge
nomattdettafrhllandeintesynliggrsrdetintetroligtattele
vernalrsigngotnyttomgenrer.
Trotstillvaratagandetaverfarenheterlmnarmaninteskolans
vrld; jag menar att eleverna genom att arbeta med lrobokens
skrivuppgiftproducerarskoltypiskatexter.Elevernasprodukterr
aldrig tnkta att lmna klassrummet och ngon klassgemensam
jmfrelse med autentiska texter sker inte. Detta r, sett ur ett
skolperspektiv, inget omedelbartproblem; lrare T har frklarat
attskrivvningarnasyftartillattelevernaskavarafrbereddain
frdetnationellaprovet(ses.116 ovan).Betrffandelrobokens
behandling av genrebegreppet vill jag anknyta till Telemans
(1991:26)resonemangomsvenskmnetsinnehll.Telemanrkri
tiskmotattlrobckerintehandlaromsvenska,t.ex.omsprk
bruk,utanrsprkbrukimeningenplanmssigtorganiseradv
ningisprkbrukvertillflligamnen.Ifalletmedgenrebegrep
petdominerasdenaktuellalrobokensframstllningavvningar

179

vilkaintestttasavngonframskriventeoretiskkunskapomspr
ket.
IslutetavobservationsperiodenlterlrareTsinaeleveriklass
Tgenomfradenutvrderingsomfinnsilroboken(sebilaga9).
Avde33elevernalmnar27inoch26avdemnmnergenrereller
genrearbetetpngotstt.Lrobokenberelevernaattnmnan
gotsomdeharlrtsigomgenrer,ochsjuutvrderingarnmnerp
ngotsttettlrandesomhnfrsigtillidentifiering:
Jagharlrtmigattseskillnadpolikatyperavtexter.
Jagharlrtmigmeromolikagenrer,fruttnktejagbarap
genrersomimusikochfilm.
Jagharlrtmigomgenre,hurmanlttareknnerigengenre.
Knnaigengenrer,lrtomfler.
Jagharlrtmighurmankanknnaigenolikasorterstexter.
Vilrdeosshurmanknnerigenolikatyperavtexter;artiklar,
sknlitterraochreklam.
Genrerbetydergrupperellerkategorier.Jagharlrtmigliteom
hurolikatexterserutochhurmandelaruppdemigenrer.

Itvfallsgerelevenuttryckligenatthonharlrtsighurmanskri
verengivengenre:
Viharlrtosshurmanserptextervilkengenrerdeharoch
hurmanskriverenspecifikgenre.
Viharlrtosshurmanknnerigenolikagenrer,varmanhittar
demochhurmanskriverdem.

Gemensamtfrutvrderingarnaovanrattelevernatalaromhur
manknnerigengivnagenrer.Attmanuppleversighasysslatmed
identifikationochkategoriseringrtydligtide elva utvrderingar
sominnehllerendefinitionavgenrebegreppetellerupprkningav
genrer:
Engenrerenkategoriavfilmerellerbckerellermusik.Det
hjlpertittare/lsareattfrstvaddetrfrtypavfilm/bokin
nandebrjarlsa/titta.
T.ex.pfilmochbckerfinnsolikatemansomaction.
180

Knnaigenolikagenrer.Enkomediochenthrillerrstorskill
nad.Enrrolig,denandrafrdigatthoppatill.
Olika,t.ex.musik,bcker,olikaunderkategorier.
Genrer r en typ av kategorier som man anvnder vid t.ex.
bckerellerfilmer.
Detfinnsenmngdolikagenrerinombcker,filmerochmusik.
Mankanlyssnaprock,rnb,punk,romantiskmusik.Man
kanlsaenfantasybok,faktabok,romantiskbok,komedibok.
[...] Attknnaigenolikagenrerkanvarabdelttochsvrt.
Jagharnogbdelttochsvrtfrattknnaigenolikagenrer,
manfrbaratnkatill.
Komedi,actionochdramafinnsmedibckerochfilmer [...]
[lrtmig]knnaigenolikagenrer.Komedirddetrmernt
roligt.Actiondrdetmycketkrigochvapeninblandat.Barn
filmerrmerfrbarn.
Genrerfinnsifilmerochbcker.Exempelpgenrerraction,
komedi,thriller.Genrerfinnsocksitexter.[...]Jagkanskilja
pgenrer.
[g]enrerkanfinnasifilmochbcker,komedi,action,drama.
Genrerfinnsibcker,musik,filmochnstanallt.
Detfinnsolikatemapolikafilmerochbcker.[...]Jagtyck
erdetrlttattknnaigenvilkengenrerdetr,ochharvarken
blivitbttreellersmre.

Somframgrrexemplen p genrer(kategorier)pfallande ofta

hmtade utanfr de skrivna texternas omrde, vilket jag tolkar
somensvagkopplingtillskrivande.Detsistacitatetovansgerut
tryckligenatteleveninteharlrtsigngotnytt,ochytterligarefyra
eleverdelardennaerfarenhet:
Nrvigickigenomgenrerlrdejagmigintengotnytt.
Viharvenlrtosshurmanknnerigengenrerochhurman
skriverolikatexteriolikagenrerfastdettavisstejagredansen
innan.

181

Arbetet med genrer var iofs inte s lngt men lrorikt och
mycketavdetkundemanredan. [...] Genrerjobbadevieffek
tivtmedochviharskrivitmycketocharbetatmedtextervilket
hargjortattmanlrtsigvldigtmycketochfrbttratsig.
Vilrdeossskrivabttre,vademinnet,nyanteckningsteknik,
olikagenrer.Detharinteutvecklatsmyckettrorjagfrattjag
haderedanenbrafrmgainnan.Jagharintendratpdet
mkt.

Idetvsistacitatenovanskiljerelevernapattarbetamedgenrer
ochattskriva.Jagmenarattdettakantydapattidentifikations
arbetetinteharsattsi samband med denegna utformningen av
texter.Ettsdantsambandframtrderdocktydligareitvutvrde
ringar:
Olikatexterkanhaolikaskrivmetodberoendepvemder
skriventillellervemsomlserdet.
Hurenvisssortstextskaseut,medkorta/lngameningar,ord
val och skiljetecken. [Knna igen olika genrer] har jag alltid
kunnat.

Igruppintervjun medeleverurklassSnmnsgenrebegreppettv
gnger.95Elevernasgerattdetingrisvenskmnetattknnaigen
genrerochattderaslrareantagligenvillattdeskalrasigskriva
olikagenrer.Hrframstrelevernasuppfattningavgenrebegreppet
somrelateradtillsvlkategoriseringsomegetskrivande.Katego
riseringar(t.ex.faktanmns)utvecklasemellertidinteifrgaom
textuelladrag.
Sammanfattningsvis framstr elevernas uttalanden om genrer
som relaterade till reception (lyssnande, lsande, tittande) och
medngotundantagintesattaisambandmedegentextproduk
tion.Konceptionenavgenrebegreppetrvardagligtochbidrartill
en svag inre klassifikation av svenskmnet i frhllande till det
stoffsommanarbetarmed.

95

GruppintervjuS081201.

182

5.6.3Skymdagenrer
Idelektioneromgenrersomjagharfljtframstrundervisningen
somexpliciteftersommanmyckettydligtarbetarmedtermeroch
knnetecken.Detjagvillpekaprattmanemellertidintetarupp
genrebegreppetpannatsttnattmanidentifierar;knnetecknen
problematiserasinte.Lrandetbetecknarjagsomimpliciteftersom
begreppetgenrevertas.Idenmnprocesskrivningengerettexpli
citlrandesrdetrimligtvisintebetrffandegenrebegreppetutan
istlletomsjlvaskrivandet(exempelvisdisposition).
Somviharsettifregendekapitel(s.123)efterfrgareleverna
sdant i undervisningen som kan relateras till livet utanfr och
tidsmssigtefterskolan.Detsomlrarnahrartikulerarrdelsen
relationtilllivetutanfrskolannu(t.ex.IMDb),delseninriktning
motngotsomkommersenareunderskolgngen(nationellapro
vet).
Detharocksframgttattelevernahareninriktningmotnytta
och personlig framgng och karrir. Lrobokens oproblematiska
anvndning av genrer som fasta mnster (och inte som texter i
funktioniformavsocialaprocesser)gerintelrarnamjlighetatt
mta elevernas nskeml. I intervjuerna med elever ur klass T
kommergenrerptaltvgnger:
Alltsvibara lste det kanske itvlektioner,sedan gjorde vi
aldrigmerdet.(IgT)
[Omparaihopvningen]Jagsjlvtycktedetvarganskasjlv
klartvilkasomvarvilka.[...]Jaglrdemigndframfralltatt
tnkakringvaddetvarfrgenre.(T5)

Detfrstacitatet kantolkassomatteleverna saknar enanvnd

ning avkunskaperna.Detsistacitatetovansgerdockatteleven
tyckersighafttutngotavlektionerna.Jagvillformuleradets,
attmanharskaffatsigenuppsttningtermersommanrverens
omochattmanmedettvardagligtsprkharvatattidentifie
ra genrer.Lrarnas ambitioner framtrder genom valet att tain
processkrivning,attanknytatilleleverfarenheterochatttauppett
statiskt genrebegrepp (det aristoteliska). Det identifierande och
vertagandedragetger,menarjag,tillsammansmedprocesskriv
ningenenundervisningmedsprk.Dremotharmanintearbetat
183

meddetsomhrkundehavaritenkunskap om sprk,nmligen
sjlvagenrebegreppet.

5.7Svenskanutanfrsvenskan
IslutetavobservationsperiodenarbetarklassSmedtematmassme
dier.96DettaomfattartotaltelvalektionspassikursernaSvenskaA
ochSamhllskunskapA.Manfrberederochgenomfrettstudie
beskpendagstidning,manarbetarigruppmedtexturlrobo
kenisamhllskunskapochredovisardennamuntligtinfrklassen,
manfrbeskav TidningeniSkolan ochlrarenisamhllskun
skapgrigenomreklamochbildersamttidningsbegrepp.Avslut
ningsvislmnarelevernainvarsinindividuell,skriftliguppgifttill
samhllskunskapslraren.Arbetetrplaneratifrvgavlrarna
ochpresenterasfrelevernasomfrenversiktmedml,delmo
ment,uppgifterochschema.Mlenrfljande:
attfkunskapommassmediernasrollivrtsamhlle(med
tonviktpdagspress)
attkunnasammanfattaochpresenteraentext
attvafrdighetenattskriva,argumenteraochanalysera
attvafrdighetenatttolkaochkonstrueradiagram97

Varjeelevskavidtemaperiodensslutlmnainenindividuellupp
gift.Elevernafrfemfrslagattvljamellan:
Attskrivaeninsndare
Attlsaochanalyseraledarartiklar
Killarochtjejerpsportsidorna
Knsdiskriminerandereklam
Utlandsmaterialetitidningar

Uppgiftsfrslagenrtagnaurlrarprmentilllromedletisamhll
skunskap (Hans Almgren, Stefan Hjelid& Erik Nilsson 2003),
ochallatfljsaveninstruktion.Undertematsgnggrsvenskl
rarenigenomintervjutekniksamthurmanmedhjlpavoverhead
96
97

DettaarbetehartidigarepresenteratsiversiktligformiHansson2010.
Manfrantaattdetidetvsistamlbeskrivningarnaegentligeninteratt
vasomrmletutanattelevernaskalrasigattexempelvistolkaoch
konstrueradiagram.

184

redovisar.Ngonspeciellgenomgngmedtankepelevernasindi
viduellauppgifterfinnsintemediplaneringenochskerinteheller.
Fem elever vljer att arbeta med insndaruppgiften. Eftersom
dennaimplicerarettgenreskrivandeavdentypsomelevernanyli
genarbetatmedpsvensklektionerna,vljerjagattnrmarestude
radessaeleversinlmnadealster.98 Insndaruppgiftensinstruktio
neromfattartrearbetssteg:
1. Vadhandlardebattenomjustnu?Frsksorteraefterm
nesomrden.
2. Vljutenbraochendliginsndareochmotiveravar
frdeenligtdinuppfattningharolikafrutsttningarattp
verkaandramnniskorsuppfattningaridenaktuellafrgan.
3. Avsluta med att skriva en insndare i ngon aktuell sam
hllsfrgasomdutyckerrviktig.
Bredviddessainstruktionerfinnsenlitenrutamedrubriken frdig
heter.Irutanstrdet skrivtrning och argumentationstrning.Ur
svenskmnesdidaktisksynvinkelkanmanalltskonstateraattupp
giftenisigrymmerstoramjligheter:elevenskamotiveravarfren
insndarekanpverka,frattsedanskrivaeninsndareutifrnen
autentiskdebatt.Deluppgift2,attmotiveravarfrinsndarenhar
ellerinteharfrutsttningarattpverka,utfrsngotolikaavde
femeleverna.Fljandeversiktvisarisammanfattandetermervad
elevernauttryckeromdligarespektivebrainsndare:

dliginsndare

ondig,inteviktig,berrintemnga(elevSO)

klagomlutanfrslagtilllsningellerkonkretafrslag;utan
nytta; orealistisk; ondigt ifrgasttande; utan pverkan
(elevSA)

tar upp ngot ondigt som ingen bryr sig om; oklar ml
grupp;utanpverkan(elevSC)

innehllerklagoml;uttryckerkonstigasikter;villhittafel
hosandra;utanverkan;irriterande;ondig;hngeruteller
krnkerengrupp(elevSN)

ondig;taruppngotsomingenkangrangott;sjlvm
kande(elevSH)
98

venuppgiftenomledarartiklaranslutertillgenreskrivande,menendast
enelevvljerdenna.

185

brainsndare

innehllerfakta;tankevckande;nyttigattlsa;gereffektp
lsaren(elevSO)

taruppriktigaproblem;gerkonkretaochrealistiskafrslag
tilllsningar;skakunnapverkatnkandeochuppfattning;
upplyser[t.ex.ombemtandetavkunderhosnamngivnaf
retag](elevSA)

spridergldje;visaruppskattning(elevSC)

[a]ttskickaeninsndaresomtack[tillettfretag]rett
vldigt bra stt att visa sin uppmrksamhet; gr lsaren
glad(elevSN)

lsarenknnerigensig(elevSH)
ElevenSOfrintengotgenerelltresonemangutankommenterar
tvinsndare.ElevSC,SNochSHlutarsiglikaledesistortsett
motiakttagelseritvexempel,medanelevSAfrettgenerelltre
sonemangominsndareskvaliteter.Somframgravsammanstll
ningenovanrelevernaupptagnaavnyttoaspektenenbrainsn
dareskabjudapfaktaochkonkretalsningsfrslagpproblem
sommngauppleversomviktiga.Attanknytaenbarttillskriben
tensegensituation rdremotdligt.Eleverna rocks verens
omatteninsndaregrnafruttryckaenpositivattityd.Idetta
sammanhangansermanattdetrviktigtattspridagldje.Elever
nakommenterar,menarjag,sdantsomuttrycksgenomsprkets
ideationella respektiveinterpersonellafunktioner ochp enkon
textuellniv.Ngraiakttagelseravtextuellartellerpexempelvis
semantiskellerlexikalisknivfinnsinteielevtexterna.
Attelevernautfr sittarbete p dettastt r, menarjag, inte
mrkligtisituationen.Instruktionen,attmotiveravarfrdeenligt
dinuppfattningharolikafrutsttningarattpverkaandramnni
skorsuppfattningaridenaktuellafrgan,hanterastydligensatt
manutgrfrnensubjektivochvrderandebedmningavdelsta
insndarna.Dennatolkningstdsavdetfaktumattfyraavdefem
eleverna(allautomSC)gripolemikmeddeexempelpdliga
insndaresomdevaltsnararenattenbartkommenteradem.Fr
samtligafemeleverlmnarsamhllskunskapslrarenkommentarer
omattmanbordehaskrivitmeromhuruvidainsndarexemplen
ropinionsbildande.Jagtolkardettasomenhnvisningtillin
186

struktionens formulering om texternas olika frutsttningar att

pverka. Ur svenskmnesdidaktiskt perspektiv vill jag pst att
dettaknappastkankommenterasutanhnvisningartillsprkbru
ket,menidettasammanhangharelevernaintefttngraexplicita
instruktioner om ngon sprkvetenskaplig ansats. Deluppgiftens
formulering (motivera [...] enligt din uppfattning) kan, menar
jag,habidragittillattelevernahrfastnaridenegnaerfarenheten
ochtydligenintelser uppgiftenfullt utensenligtsamhllskun
skapslraren.
Denegnainsndarenskaenligtinstruktionenvljasutifrnin
tresse(venommnetbegrnsasavvadelevenfunnit undersin
veckolngastudieavinsndareitidningen).Uppgiftenrpsstt
funktionaliseradsomskolgenre:manarrangerarsgottmankan
ensituationsomskaupplevassomrealistiskaveleven.ElevSA
lmnarinteinngonegeninsndare,medanelevernaSO,SCoch
SNenligtdeluppgiftensinstruktionerskriverreplikertillenlstin
sndare.Degrtydligtbrukavintertextualitet,exempelvisgenom
attrefereradenlstainsndaren,depresenterarfaktaochmereller
mindretydligateserochargumentochdeavslutarmedattartikule
rasinsiktidenaktuellafrgan.ElevSHskriverisittinlmnings
arbeteatthanintekndetilltidningensinsndarsida:
Jaglser[tidningensnamn]pmorgonennrjaghartid.
Nrvibrjademeddennauppgiftvisstejaginteensatt
detfannsensidasomkallades[titelnpinsndarsidan].
Jagharsettattdetfinnsenkulturdel,menhurroligtl
terdet?Ingetjagdrogstillprecis.Menmeddennaupp
giftharjagupptcktattdenkanvaraganskakomisk,
speciellt[titelnpinsndarsidan].Jagfrstrintehur
folkhartidattlgganermassatidpattskrivaondiga
insndaresomingenkangrangontingt.
(elevtextS_insndare_H)

Elevenstextrnstlngst.DenlngstainsndarenskrivsavelevS
Nochlydersomfljer:

187

Bterfrsndrigapparat
Hromdagenvarjagmedomngotsomgjordemigvl
digtfrustrerad.Jaghadevaritiskolan,gickpgymmet
somjagbrukargraenvanligvardag.Nrjagvarklar
sgjagattklockanvarrunt17.20ochfickgenastbrot
tomfratthinnamedmitttg17.34.Jagochminkom
pissprangnerochsgatttgetredanstoddr.Visprang
framtillbiljettautomatenochmrkteattdenintefunka
de.Enpersonfrklaradeattdetvarngonskortsom
hadefastnatdr.Vigickptgetisistaminutenochsat
teossner.
Nrkonduktrenkomberttadevivrhistoriaprecis
somdenvar.Honberttadeattdetfannsflerbiljettauto
materdruppesomvikundeanvntsdetblev112kr
bter.Jagblevriktigtargochberttadeattviintehade
haftenchansatthinnauppdrochtabiljettochvarinte
hellerspecielltsugnapattvnta30minutertillnsta
tg.Ochhonfortsatteltaomattvikundegupp.Ja
gavuppochhongavossbterna.Precisinnanhongav
ossbternasadehonattdettillkomenkontrollavgiftp
700kr.Jagblevfruktansvrtargochtogdiskussionen
medhenne.Tillslutsahon:Jagrsnllidagsdetblir
baradevanligabternap112kr.Jagerbjdmigtill
ochmedattbetalamedmyntellerrabattkortptget.
Mendetfunkadeintesahon.
Detsomgrmigmestargrdetattomdethadevariten
personver20rhadehonslpptdetochkontaktat[f
retagetsnamn]sdehadekunnattahandomproblemet.
Mennugavhonossbtersamtidigtsomhonvarsnll
ochtogbortkontrollavgiftenp700kr.Honvetomatt
viestuderandeochdetsviderifickanmedminstautgift.
Varfrkundehonintebaraslppadet?Hontjnarju
inteenspengarpatttabter.Menjagantarvllattdet
rhennesjobbattfrstravardagenfrandra.
(elevtextS_insndare_N)

188

Atttextenenligtelevensegendefinition(seovan)utgrendligin
sndareruppenbart,ochsamhllskunskapslrarenharunderden
skrivitfljandekommentarer:
Slutklm?Frslagtillfrndring?Gnll?

Urettgenreperspektivrelevtextenihgregradberttandenar
gumenterandeochkandrfrkategoriserassom enanekdot. Det
tordeemellertidintevaraovanligtattautentiskainsndareutfor
maspdettavis.Elevenifrgaharuppenbarligenskrivitomngot
som engagerar honom. Jag menar drfr att det ligger nra till
handsattbetecknahansskrivandesomresultatetavmnstertexter
utanfrskolan.Detrockstydligtattdetmnsteriformavkrite
riersomhansjlvfunderatverochskrivitominteharsattngra
avgrandesprihansegentext.
Falletmedinsndarskrivandetutgr,menarjag,ettexempelp
attkunskaperomochfrdigheterisprkbrukaktualiserasiskolan
menutanfrsvenskmnet.Uppgiftenrformuleradinomsamhlls
kunskapsmnetsramochdenpresenterasfrelevernaavsamhlls
kunskapslraren.Dettakangivetvishapverkatelevernassttatt
arbeta genom att de utgtt frn en samhllsvetenskaplig diskurs
drt.ex.exaktasprkligaiakttagelserintestrifokus.Idettafall
menarjagemellertidatt avsaknadenavngon sprkvetenskaplig
ansatsrtillnackdelfreleverna.Elevernataruppsdantsomde
uppenbarligenrengageradeimenfastnarideegnaerfarenheterna
ochidetvardagligatyckandet.Jagmenarattdetfrsvenskmnets
delhandlaromensamverkansomintetillfrngotochinteheller
drarnyttaavdenkunskapsomsvensklrarenfrvaltar.

5.8Kontrast:enlektionibegrepp
Undermaterialinsamlingenobserveradesocksandralektioner(se
s.74ovan),bl.a.enlektionikursenFretagsekonomiAmedklass
S.99 Lektionenrdrygthalvannantimmelng(13.2515.00)och
innehller olika moment som lraren inledningsvis annonserar:
uppfljning av lxan, ekonominyheter, ngot om nyhetsredovis
ningsomelevernaskagrasenare,arbetemedkalkyler.
99

ObservationsanteckningariklassS081114.

189

Tillattbrjamedutfrmanenvningsomtydligenrrutinp
dessalektioner.Lrarendelarutettbladmedtiortt/felpsten
den.Dessakommenterasisnabbfljdaveleverochlrare.Pdet
utdeladebladetsnedrehlftfinnslucktextersommansedaniett
klassamtalgemensamtfylleri.Dreftervergrlrarensnabbttill
nyheterfrndetekonomiskaomrdet.Elevernagerfrslagochl
rarenfrgarefterdetaljerochkommenterar.Efterenpausstmmer
manavschematfrelevernaskommandenyhetsredovisningochl
rarenvisarinstruktionerpenoverhead.Sedanvisarhanenover
head om resultatredovisning med tabell och diagram. Man har
ngradagartidigarejobbatmeddennavningikursenDatorkun
skap.100 Man tittar vidare p en budgetuppfljning och lraren
hnvisartillattkalkylenfinnsiskolansintrant.Elevernafrefter
dettaarbetamedkalkylvningarilroboken (JanOlofAndersson
2000).Dlektionenavslutasdelarlrarenutettrttatteoriprovi
Datorkunskap.
Lektionen uppvisar flera kontraster gentemot den observerade
svenskundervisningen.Stoffetframgrtydligtgenomdeaktiviteter
manutfr.EttexempelppstenderPkortsiktralltidut
gifter = utbetalningar = kostnader. Pstendet r fel. Lraren
kommenterarochfrgarefterordfrlikabetydelseochenelev
svararsynonym.Lrarenanvndersedandettaiformavutgif
terrintesynonymtmed.Hanslrfastdefinitioner;exempelvis
mstemanskiljapkostnadochutgift.Hrskersledesentskill
nadmellanvardagligaochvetenskapligabegreppochanvndning
avenochsammaterminomolikadomner.Lrarenjmfrmed
engelskansincomesomkanbetydavinstochdrmedfrvilla.Ter
mernaincomeochprofitaktualiserasredansammalektionavlra
rendhansenaregrigenomsinoverheadmedresultatredovis
ning.VidetttillflleanvnderlrarenR=IK(resultatlikamedin
tkterminuskostnader)ochgerminnesregelnRIK.Videttpartill
fllenrknarlrarenptavlanochkommenterarochfrklarar.D
detiopstendenagttsigenomsgerlrarenuttryckligenattman
skagigenombegrepp,varvidhanavserlucktexternapbladet.

100

DAA1201.

190

Underdennalektionrdetlrarensomharfrklaringsmonopol.
Samtalsstrukturen r till sitt yttre av IREtyp 101, men eleverna
slppsinmedfrslag.Dejmfr inkomstmedterminologinipri
vatainkomstdeklarationer(trotsattensdanerfarenhetknappast
kangllaflertaleteleveriklassen);defreslrekonominyhetersom
deuppmanasattkommentera(matpriser,etanolpriser,bostadspri
ser);enelevjmfrprofitmedtermensanvndningidatorspel.Ele
vernaharklartfrsigsambandetmellansparrespektivelnernta
ochungefrligrntesatsfrdagen.Elevernaserfarenhetertastillva
raochexplicitgrs.
Samverkanmedannatmne(Datoranvndning)framgrtydligt.
Manarbetarmedekonomiskakalkylerisambandmedattmanlr
sigkalkylprogram.Hrfinnsalltsenfunktionaliseringdrdeeko
nomiskabegreppenifrgaanvnds.
Ilrobokskapitletvarvasexempel,frklaringarochberknings
uppgifter.102Textenackompanjerasavtabellerochkalkyluppstll
ningarochuttryck,menocksavfotonsominterdirektndvn
digafrfrstelsen.Lngstbakibokenfinnsfacit,ordlistor(sven
ochensv),adresser,sakregisterochformelsamling.
Manarbetarsledesppetmedatttillgnasigbegrepp,manfr
sker stta sig in i ett omrde skilt frn vardagskunskapen och
mananknytertillfreteelsersomrelaterastillsvlelevernasegna
erfarenheter som till aktualiteter i samhllet. Vidare samverkar
mansmlstmedettannatmneochfinnerpssttenfunktio
nalisering.Lrobokenifrgalggerstorviktvidattexplicitgra
stoffetsspeciellaterminologiochanvndning.Detbrppekasatt
FretagsekonomirettkaraktrsmnefrSelevernaochattman
drfrskullekunnatnkasigattdehyserenstark(yttreellerinre)
motivationfrkursen.Jagvillidettasammanhangemellertidpeka
pattelevernaiintervjuernamedfundantaguppvisarenstark
motivationvenfrsvenskmnetsdel.Ijmfrelsemedsvenskm
netframstrlektioneniFretagsekonomiA,genomsinexplicithet
och genom svl stark inre klassifikation som stark inramning,
som en kontrast, vilken kan tjna som utgngspunkt fr vidare
svenskmnesdidaktiskadiskussioner.
101
102

IREstrfrInitiativeResponsEvaluationochinnebrattlrarenfrgar,
elevensvararochlrarenutvrderarsvaret.Set.ex.Hultin2006,s.35ff.
Kapitel5iSvenskaspr1.

191

5.9Konklusioner
Enslutsatssomjagdrarutifrndenovanbeskrivnaundervisningen
rattdetvsvensklrarnasambitionattarbetamedettstoff om
sprketstterppatrull.Tillattbrjamedrdettydligtattgenre
studiernablirettarbetemedsprk.Begreppetgenredefinierasinte
utan vertas via omskrivningar, exempel och mnstertexter. Att
dettavertagandeverkligensker,alltsattettimplicitlrandesker,
fransesvaraettantagandesombdelrareochlrobokgr;att
sskerkanknappaststyrkasavmaterialet.Sjlvagenreskrivandet
blir,utanngraexplicitgjordatextmnster,snarastnnuettskri
vandeenligt den bantade processkrivningsmetoden.Iarbetetmed
attskrivainsndare,drgenrekunskapkundeharealiserats,fram
grdetexpressivaskrivandetsgenomslaggenomelevernastendens
attbetecknagenrenutifrnsubjektivavrderingar.
Sammasttattuttalasigmedsubjektivavrderingarterfinnsi
elevtexternaomsprketsbetydelse.Hrharvialltsettexempelp
attmantalaromsprkmedetttillflligtmetasprkdrvardagliga
begreppfrvikarierafrsprkvetenskapliga.Attdennaavsaknad
avbegrepputgrenbristframgr,menarjag,avarbetetmedvide
on,ivilketmanmissarexempelvisdistinktionenuttaldialekt.Ge
nomgngen av rttningsmarkeringar r ven den ett arbete om
sprk.Hrrdettydligtattettimplicitlrandefrutstts,antingen
genomattelevernafrutsttsseattettslagsfelfreliggerellerge
nomattdegradvislrsigvadsompassarellerintepassar.Ibda
fallenmenarjagattorsakentilldetimplicitafrfaringssttetratt
ingendekonstruktionsker,varesigpfrasellertextniv.Justfras
niv r dock utgngspunkten i lektionen om meningsbyggnad i
klassT.Hrtalarmanombl.a.frttningochkonjunktioner,det
villsgasdantsomkanknytastilltextuelladrag,mendessafack
uttryckanvndsinteunderdefljandegenrelektionernaiklassen.
UndermeningsbyggnadslektioneniklassTfrekommerflerafack
termer,iflertaletfalldockutanattdefinieras.Ilektionsupplgget
finnsettstilbegreppsomendastuttrycksgenomatttexterskavara
intressantaochvarierade.Pssttframtrder,menarjag,ven
hrettimplicitdragienexplicitundervisning.Somenstarkkon
trastframtrderlektioneniFretagsekonomiA,drunderenoch
sammalektionbegreppintroduceras,drillasochfunktionaliserasi
192

samverkanmedannatmneochmedstdavlrobokensomtyd
ligtavgrnsarsigtillstoffetfrmnetifrga.
I den observerade svenskundervisningen framstr inramningen
somfrhllandevisstark.Lrarnasupplggningifrgasttsinte,ar
betsgngenrtydligochelevernagerintryckavattknnaigenm
netfrnsingrundskoletid.mnets inre klassifikationrdremot
svag. Lroboken kan inte sgasinnehlla ett stoff om sprk ut
trycktmedvetenskapligabegrepputanfrlitarsigihggradpett
implicitlrande.Hoslrarnafinnsenligtmintolkningenambition
omenmerexplicitundervisninggrundadppersonligvxteller
normativitetsomkanfinnastdistyrdokumenten,mensomhel
hetdominerarenimplicitundervisningochettimplicitlrande.
IdenihgstagradexplicitaundervisningeniFretagsekonomiA
finnsiobservationernaingentingsomtyderpattelevernamotst
tersigdesvrighetersombegreppochvningarrimligtvisgerupp
hovtill.MedtankepSklassensspeciellainriktningmotfreta
gandemenarjagatteninremotivationkanfreliggahosenstor
delavelevernainfrarbeteimnetFretagsekonomi.Dennamoti
vationmatchasinteheltavsvenskundervisningensomrmerinrik
tadpstudiernahrochnuochsominteerbjuderdenfackkun
skapsomelevernaefterfrgarirelationtillperspektivetsenarei
livet(jfrfigur6s.138).

193

194

6DENOSYNLIGASPRKDELEN

Jaginlederdettakapitelmedensammanfattningdrteoretiskaut
gngspunkter och analyskategorier vvs samman med empirin.
Drefterbesvararjagdetreforskningsfrgorna frninledningska
pitlet.Jagavslutarmedngrapersonligakonklusioner.

6.1Svenskmnetssprkdel
Avdetstuderadematerialetframgrdetattdetfinnsngotsom
kan betecknas som sprkdelen i svenskmnet. Detta framgr av
styrdokument,av intervjuermed debdarektorernaochavlro
bokenmeddessbehandlingavsprkligtstoffurolikaaspekter.L
rarnaharplaneratattundervisaomsprk,ochelevernalyfterfram
betydelsenavsprkbehrskningfrattlyckasisinaprivataprojekt
iarbetslivochistudier.
Densprkligadelenavsvenskmnet,ssomdenframtrderiav
handlingens material, bestr fr det frsta av undervisning om
sprk:normativitetiformavrttningsmarkeringar,bedmningav
skriftsprk,meningsbyggnad,disposition,skillnadenmellanskrift
ochtalm.m.iuppgiftertillettTVavsnittomsprksamtgenrede
finitioner.Densprkligadelenbestrfrdetandraavundervisning
medsprk,drgenomgngetsprkligtstoffuttryckligenskaappli
ceras:attskrivafaktatextomsprksamtgenreskrivande.

6.1.1Sprkdelensomidealtyp
Detexter(ividgadbetydelse)somjagharstuderatgeruttryckfr
olikauppfattningaromsprketisvenskmnet.Dessauppfattningar

195

riminframstllningidealtyper,vilketinnebrattderrenodlade
isyfteattspeglaenverksamhet,idettafallundervisninginomra
menfrgymnasieskolanssvenskmne.
Genomanalysernaikapitel4harvisettattsprketisvenskm
netistyrdokumentenlegitimerasfrmstgenom medborgarkompe
tensochpersonligvxt. mnets yttre klassifikation remellant
oklar,ngotsomtyckshaattgramedsvenskmnetsrelationtill
andra mnen och dess uppgift i skolan i stort; ena sidan r
svenskmnetsprkmnetframfrandra,menandrasidanrdet
endastsidoordnat(ochiblandunderordnat)andra.Samverkanmed
andra mnen pbjuds, men vilken roll svenskmnet ska spela i
samarbetssituationerfrbliroklart.Ideromsvlexplicitlrande
(attlrandetlyftsuppochblirfremlfrreflektion)somimplicit
lrande(attlrandeskerutanattdetkommenterasellerblirfre
mlfrreflektion) finnsrepresenterade.Framskrivningenavpro
cesskrivningensommetodkontrasterarmotstyrdokumentensund
vikandeavkonkretionochskullekunnasessomettuttryckfren
mersynligpedagogik. Medtankepprocesskrivningens samman
blandning med expressivt skrivande och dess implicita karaktr
samt,inteminst,denbantadevariantsomfinnsbelagdisvenskm
nesdidaktiskforskning, rdetkanskesnararesattprocesskriv
ningen i svenskmnet ingr i en tradition av osynlig pedagogik.
Ockslrobokenskriverframidnomimplicitlrande.Dettasker
direktifaktatexter somhandlarom hur sprkutveckling grtill.
ven denlgaanvndningsgraden avmetasprk pekarenligtmin
tolkningpenidomettimplicitlrandeeftersomsprkligafe
nomenintebehveruttryckasmedegna,vetenskapligatermer,blir
detrimligtvissvrtfrelevenatttalaomsittsprkpannatsttn
detvardagliga.Reflektionenverdetegnalrandetmsteisfall
antasfrblioutsagd.
Debdarektorernaiunderskningen betonarsprksom funk
tionellkommunikationiarbetsliv,menockssprkutvecklingsom
personligvxt.Deuttryckerocksstdfridnomimplicitlran
de.venelevernasersprkutvecklingsomviktigmedtankepsin
framtida situation. Samtidigt som detta str klart, har eleverna
emellertid svrigheter att ringa in vad som skulle vara krnan i
gymnasieskolans svenskmne, ngot som jag menar tyder p att
mnetharensvagyttreklassifikation.Ettannatframtrdandedrag
196

iintervjuernarattelevernaefterfrgarexplicitundervisning (att
undervisningensmlochstegrutsagda),samtidigtsomdeanslu
tersigtillidnomettimplicitlrande.Lrarnaiunderskningen
geruttryckfrfleraambitionermedsvenskmnet.vendeharett
nyttoperspektivpsprk,mentillskillnad frn elevernauttrycker
lrarnaviktenavsprkutvecklingirelationtillstudierochprivatliv
nu,detvillsgasomungdomar.Ilrarintervjuernaframkommer
ocksettmedborgarperspektiv(hoslrareT).Svlexplicitunder
visningsomexplicitlrandesamtimplicitlrandefinnsrepresente
radeblandlrarnasutsagor. Sammantagetvilljagpstattsynen
pundervisningochlrandeochvaddessaskaledatillochvad
somegentligenrmleninterheltsynkroniseraderektorer,lrare
ocheleveremellan.Ettsttatttolkadetta,menarjag, ratten
osynligpedagogiktarsiguttryckgenomattsvenskmnetsmlinte
problematiseras.

6.1.2Sprkdelensompraxis
Denobserveradeundervisningenomsprkkansessomettlrarur
val som visar p en samstmmighet med de ambitioner som de
bdalrarnauttryckerirespektiveintervju,exempelvisattlrasig
behrskasprketsattmankanformulerasinatankarpettve
derhftigtstt(lrareT,ses.115ovan)ellerattblimedvetenom
komplexitetenisprketochvadmankangramedsittegetsprk
(lrareS,ses.112ovan).
Attmanocksuttryckersigexplicitomsprketstrklart,exem
pelvisnrdetgllerrttningsmarkeringarochgenrer.Jagvillemel
lertidpekapattdennaexplicithetsomfinnsiutgngslgetver
grtillettarbetemedimplicitasprkligabegrepp.Dettaframgr
delsavattmanintearbetarvidaremeddetvaldastoffetmedhjlp
avettmnesspecifiktmetasprk,delsattdekategoriersomaktuali
serasinteproblematiseras.Tydligastframgrdettamittpstende
avarbetetmedattkommenterasprketrespektivegenrearbetet.I
bda fallen hamnar man i subjektiva vrderingar uttryckta med
vardagligaord.Betrffandegenrearbetetrrmansiguppenbarligen
medtreolikagenredefinitionerutanattvaramedvetenomdet.Ge
nerelltuppstrmotsgelsefullasituationerdrenstarkyttreklassi
fikationiformavtydlighetbetrffandelrarambitioner ochstof
197

furvalkontrasterasmotensvaginreklassifikationuttrycktgenom
avsaknadenavredskap(ssombegreppochmetasprk)frattar
beta vidare frn vardagskunskap mot en sprkvetenskaplig kun
skap.Vrtattnoterarattvarkenstyrdokument(sompresenteras
freleverna)ellerlrobokmotverkardennaavsaknad.Uppenbart
rocksattarbetetintestterpproblemelevernautfruppgif
terna,oftaunderstortengagemang.
Detintressantaralltsattenexplicitundervisningkombineras
medimplicitlrandeparallellernatillBernsteinsresonemangom
hurosynligpedagogikkangestaltasig(ses.46ovan)ruppenba
ra.

6.2Olikaperspektivolikaidealtyper
Avhandlingensfrstaforskningsfrgakoncentrerarsigpvilkaide
altypiskabilderavdetsprkligastoffetisvenskmnetsomframtr
deri styrdokument, hos skolledare, hos lrare, i lrobokoch hos
elever. Itermeravmnesuppfattninguppvisaranalysenenbland
ningavambitioneroch,ommansvill,mneskonceptioner.Star
kastframtrderenbakomliggandefrgaomvarfrmanegentligen
skautvecklasittsprk,utifrnvilkensvleleversomrektorerser
sprketfrmsturnyttosynpunktochsomenviktigfaktorfrper
sonlighetsutveckling.Debdalrarnaochlrobokenomfattarock
sdennasyn,menfrlrareTochlrobokenfinnsvenperspekti
vetmedborgarkompetens.Frelevernasochrektorernasdeltycks
fokuspindividuellframgngledatilleninriktningmotdetsom
kommereftergymnasieskolan.Ensynpsprketsomverktygfr
enblivandevuxen,alltsenungstuderande,finnshoslrarnaochi
lroboken. Hr finns allts en skillnad i perspektiv, vilken inte
kommertilluttryckiexempelvisgemensamgenomgngavkurspla
nenfrSvenskaA.
Att sprkutveckling r efterstrvansvrd r man verens om.
Hrvidlag framtrder en nyttobetonad legitimering i de aktuella
styrdokumenten;genomsprkbehrskninguppnrmanngotan
nat.Dettamatchasavelevernasuttaladeyttre,integrerademotiva
tion,drsprketsessomensprngbrdainiettvuxenlivmedar
beteochstudier.Detrenpersonligvxtfrdenegnakarrirens
198

skull. Ngoninremotivationtycksdremotintevaraaktuellfr
sprketsdel.Attindividcentreringen(jfrs.32,37ovan)slagitige
nomsomutgngspunktfruppfattningarom sprketisvenskm
netrsledestydligtimittmaterial.Minuppfattningrattsynen
psprkochsprkutvecklingvlverensstmmermedprincipen
omskolaochutbildningsomettprivatprojekt(jfrs.31,37ovan).
Imintolkningavempirinframtrderavsaknadenavproblemati
sering av frutsttningar, exempelvis kursplanens formuleringar,
elevernasambitioner,sprketsbetydelse eller genrersroll.Idetta
liggerettmoment22hurskaelever,lrareochrektorerkunna
aktualiseraensdanproblematiseringsamtidigtsomdeimaterialet
inteuttryckerattdermedvetnaomdensamma?Styrdokumentens
glidandemellanolikaidealtyper(personlighetsutvecklingochmed
borgarkompetens ellerdetindividuellaochdetkollektiva)innebr
somjagserdetattdenideologiskafrganlmnasvidaretillenut
frarniv(kommunal)drdenivrstafallrenickefrga:utbild
ninghandlaromelevensvalochresultat.Ideologinfrsktasig
sjlv.Jagmenarattsprkdelenhrigenomkonstituerassomenin
stantieringavenosynligpedagogik.

6.3Ettosynligtsprk
Minandraforskningsfrga handlaromhur denpraxissomfram
trder i avhandlingens undervisningsbeskrivning r relaterad till
olikaidealtypiskabilder.Somframgttavanalysenfrlitarsigs
vllroboksomlrareochelever(ochrektorer)ihggradpim
plicitlrande.Jagmenarattdetta paradoxaltnog gllervend
undervisningen r explicit (t.ex. genom gemensam definition av
genrebegreppet).Frklaringenpparadoxenrattmanhamnari
tvmetafunktioner,nmligendenideationella(vadtextenhandlar
om) ochdeninterpersonella(hurtextenskaupplevas).Detman
intekommerinprdentextuellametafunktionen(jfrHansson
2009).Dettakankontrasterasmotgenrepedagogikensviktvidjust
textstruktur. Att explicit undervisning mycket vl kan vara en
komponentienosynligpedagogikppekasfrvrigtavBernstein
(ses.46ovan).Fallenmedsprkbedmning,genredefinitioneroch
genreskrivande visar p det dilemma som uppstr d man sjlv
199

(eleverochlrare)inteupptckerdeinkonsekvensersomuppstr
dmetasprketinterckertill.Dennaosynlighetmotverkaspin
tetsttavlroboken;ngonfrndrandeinjektioniformavinitia
tivpledningsnivelleriformavfortbildningfinnshellerinte.
Ettannatsttattuttryckadetrattmansysslarmedtexterutan
attstuderatexterptextniv.Elevernasintressefrnormativitetr
relaterattillenidomfunktionalitet(ellernytta)ptextniv(ven
muntligt). Det stt att behandla sprket som erbjuds iundervis
ningenfokuseraremellertid pen lexikogrammatiskellerseman
tiskniv(rttningsmarkeringar,meningsbyggnad,ord),medanden
socialakontextenintebehandlas.Eleverochlrareverkarhamnai
ennedglidning,detvillsgaenfokuseringpdefenomensomlt
tastltersigbeskrivas.Hrtycksfinnasettsambandmedavsakna
denavmetasprk,vilketblirtydligtiarbetetmedgenrerochiupp
giften att bedma sprket i en roman. Genom denna avsaknad
kommermanutanattinsedetattrrasigmedolikagenrebegrepp,
och man hamnar i subjektiva vrderingar d man ska bedma
sprk.
Detbesvrligafrsvenskmnetsdelrattdetsomkantyckasut
graenstarkyttreklassifikationarbetemedtextergenomfrn
varonavmetasprkframstrmedensvaginreklassifikation.Text
produktionsysslarmanmedifleramnen,ochdetsomskulleskil
jautarbetetisvenskmnetvorejustettmervetenskapligtfrank
ratsttatttasigantexter. Liberg(2010:84)betonarattsprklig
praktikinnebrinstantieringavensociokulturellkontextsomhar
politiskbasochhonlyfterframbehovetavettmetasprkfrex
empelvissprksociologiskaresonemang(a.a.:85).Inramningenun
derlektionernaavgrsavlrarnaochpendlarefterdenbedmning
dessagrspecielltiklassSrdetuppenbartattlrarenstrvar
efterattdrivafleraparallellasprsamtidigt(romanlsning,genom
gng,skrivande)ochatthonfrnlektiontilllektionstyrvemsom
skagnasigtvilkenaktivitetochvarochhurlnge.Inramningen
rpsvisstark(lrarkontrollerad)urettelevperspektiv.Betrak
tar mandremot undervisningenurettorganisatorisktperspektiv
medlektionochklasssomenheterkaninramningenbeskrivassom
svageftersomundervisningenkantasiguttryckpfleraolikastt
och olika fr olika elever. En nstan dubbelt s stor klass och
mindretidperveckamenarjagkansttasisambandmeddenstar
200

kareinramningeniundervisningeniklassT.Dettavisarattinram
ningenkonstitueraspennivovanfrlrarenochlektionen,ior
ganisationen. Klassifikationen hnger dremot ihop med mnets
traditionerdrlrarenspelarenviktigmeninteallenardanderoll.
Mintolkningavbefintligforskning(BergmanClaeson2002;Berg
man2007;Knutas2008;Palmr2008a;Norlund2009;Westman
2009; OlssonJers2010) sattisambandmedminegenundersk
ning ratt svag inre klassifikationuttryckt genomavsaknadenav
gemensamt metasprk tycks vara ngot av ett knnemrke fr
gymnasieskolanssvenskmne.

6.4Implikationerfrmneochforskning
Dentredjeochsistaforskningsfrganhandlaromvilkamnesdi
daktiskaimplikationersomkanutlsasurminstudie.Ifljandere
sonemangtarjagfrstuppforskningsfrslagochsedansprketi
svenskmnet.

6.4.1Frslagtillfortsattforskning
Enslutsatssomlttltersigdrasrattminstudieimngtoch
mycketbekrftarbefintligforskning.Attstyrdokumentenrotydli
gaochmngrstade (Skolverket2008) rvlkntochhart.o.m.
franlettenstatligutredning(Utredningenommlochuppfljning
igrundskolan2007).Lrobokenstdjertankenomettimplicitl
randeochdesshanteringavmetasprkrintetillgagnfrunder
visningen(jfrNorlund2009).Dendokumenteradeundervisningen
uppvisarenblandningavdeskalladesvenskmneskonceptioner
na(jfrBergman2007),menbildenrkompliceradochjagmenar
attdetrriktigareatttalaomambitioner(ses.24ovan).Svensk
mnet har i mitt material inget eget metasprk som konsekvent
kommertillanvndning(jfrPalmr2008a;ParmeniusSwrd2008;
Norlund2009;Westman2009;OlssonJers2010),skrivandetkan
problematiserasmedhnsyntilldegenrebegreppsomrsattaispel
(jfrHolmberg2010)ochfalletmedsamarbetetmedSamhllskun
skapreserfrganomvadsomrSvenska(jfrKnutas2008)omn
utifrnenannorlundautgngspunkt(hrvardetsamhllskunska
pensomvisadesiginnehllasvenskmnet,intetvrtom).
201

verensstmmelserna kompletteras emellertid av en rad frge

tecken;detfinnsettantalforskningsfrgorattgvidaremed.Iun
derskningen framstrelevernasmotivationsomyttre103,omni
sinafallintegrerad.Varfr undervisningiochomsknlitteraturi
styrdokumentskrivsframmedhjlpavenfrmodadinremotiva
tion,lust,medansprkendastskastuderasfrattdetledertilln
gotannat,rfrmigengta.Detvoreintressantattunderskaom
dennatudelningrngotsomskapasinomsvenskmnespraktiken
elleromdethandlaromenovanifrntilldeladrollfrsprketoch
vaddennasynisfallgrundarsigp.Legitimeringochmotivation
av sprket i svenskmnet r allts en tnkbar utgngspunkt fr
fortsattforskning.
Elevernasintressefrsprketrframtrdandeiderasuttalanden
iintervjuerna.Detintressantahrrattelevernasambitionerinte
matchasavdemsomuttrycksavstyrdokument,lrobokochlrare
deliggersnararenrmaredebdarektorernasuttalanden.Elever
narpragmatiskaochframtidsinriktade.Hrfinnsenpotentialtill
sprkarbetesomstarktkontrasterarmotdetglesabruketavmeta
sprk.JmfrelsenmedlektioneniFretagsekonomiA(seavsnitt
5.8 ovan) tillsammansmeddenbild somframtrderurbefintlig
svenskmnesdidaktiskforskning(seavsnitt1.2ovan)pekarmotatt
svenskmnetnationelltsettkonstruerasutanettmetasprk.Vilken
betydelsedettaframtrdandedragharirelationtillandramnen
ochmedtankep samverkan vore angelgetattunderska. Det
handlarommnetsstatus,desspotentialochmjlighetsomsprk
mnetframfrallaandraochomhursvenskmnesdidaktikenkon
struerassomprofessionsutvning.Idettasammanhangrfortsatta
analyser av styrdokument, som idealbilder och som tolkade och
styrandeinstrumentiskolvardagen,sjlvklara.
Iljusetavminunderskningkanlttlromedelsfrgorpekasut
somintressantafrfortsattforskning.Fokuskundedriktasmot
metasprkochexplicithetdelsiandralromedelndetsomfigure
ratidennaunderskningochmedinkluderandeavlrarhandled
ningarochliknande,delsisdantmaterialsomlraresjlvafram
stllerefterhand.

103

UndantagetrelevenS5.

202

Slutligenrnaturligtvisfrganomosynligellersynligpedagogik
avdendignitetenattstudiervertikalt,detvillsgagenomskolren,
ellerhorisontellt,somenjmfrelsemellanmnenellermellansko
lor,voresynnerligenintressanta.

6.4.2Sprketisvenskmnet
Ienstudiesomminrdetlttatttilldelalrarenhuvudrollenoch
psstthamnairesonemangomalternativautformningaravlek
tioner.Detvoreettmisstag,menarjag.Detjagvillpekapristl
letdenbitvissvraochmrkligasituationsomdebdalrarnabe
finnersigi.Denkommunsomrhuvudmanfrskolanbegagnar
sigavstorvulnafraserisinmarknadsfring104,vilkaidenbstaav
vrldarskullekunnatfljasavvlunderbyggdastrategieroch
resurserfrattidendagligaverksamhetengemjligheterattin
friaelevernasfrvntningar.Denuttaladefrnvaronavngons
dan strategi (se s. 108 ovan)stlleremellertid frgan om vilken
uppbackninglrarnasarbetemedeleverssprkutvecklingigymna
sieskolanhar.Tilldettakommerfrnvaronavrelevantfortbildning
(ses. 111 ovan)ochpraktiskaproblemmedklasstorlek(ses. 66
ovan).Densammantagnabildenrattlrareocheleverintebefin
nersigienorganisationsomaktivtstttarderasambitionerbetrf
fandesprkutveckling.
Jagvillallts betecknaundervisningensomprgladavosynlig
pedagogik.Dennaetiketteringrefererartillskolansomorganisa
tion,intetilldeenskildalrarnaellerderasundervisning.Idnom
attmanlrsigimplicit,genomattbara gravissasaker,rihgsta
gradlevandeochuttrycksvenistyrdokumenten.Attprocesskriv
ninganbefallsndrarintepdetta.Skrivandetisvenskgymnasie
skolaframstrgenomforskning(ParmeniusSwrd2008;Westman
2009)somjustburenavenidomattvninggerfrdighet,ngot
somvenverensstmmerbetrffandemuntlighetseOlssonJers
(2010).Detviktigahrrattinseattenexplicitundervisning(och
ettexplicitlrande)samverkarutmrktmedenosynligpedagogik
genomattbakomliggandevrderingarintesynliggrsellerifrga
stts(jfr avsnitt6.3 ovan).Elevernaiminavhandlinguttryckeri
dettasammanhangngotintressant,nmligenattdermedvetna
104

Dessaformuleringarkaninteexemplifieraseftersomdetskullekunnarja
vilkenskoladetrrsigom.

203

omsprketsbetydelsefrframtidakarrirochstudierochattde
pssttrimligtvisinserattsprkbrukinkluderarvrderingar.Att
elevernabetrffandesinstrvaninteuttryckersigitermeravmed
borgarkompetens(alltsmeddemokratiaspekter)ellerinsikt(allts
medinremotivation)menarjagrproblematiskturettsvenskm
nesdidaktisktperspektiv.Idnomenkarririnriktadpersonligvxt
liggervlilinjemedskolsystemetsideologiskainriktning(se av
snitt2.3ovan)menriskerar,somjagserdet,attundantrngasam
hllsaspekteriformavdemokratiochmedborgarfrgor.
Diskussioneromsvenskmnetsinnehllochfrganomhuruvida
svenskmnetskulledelas(ses.30ovan)handlaromyttreklassifi
kation.Drmedmissardeocksenavkrnpunkternaimittresul
tat,nmligenattdetrdeninreklassifikationen,idettafallmeta
sprket,somavgrvadmnetkangeeleven. Sprketbehverett
sprk. ParmeniusSwrd(2008:241)uttrycker,ssomjagtolkar
henne,justensdantanke dhonskriverattkunskap om skri
vandeiettmetaperspektivskullekunnavaraettegetinnehll.
Detvorelttattkrvamergrammatikundervisningigymnasie
skolan,menrdetverkligensenkelt?Riskenmedettresonemang
omkvantitetmenarjagrattgrammatikendastblirskolgramma
tik,detvillsgaidentifikationskunskaperdrordklasserochsats
delarskaidentifieras.KatarinaLundin(2009:12)skriveromgram
matiksomettmnsterellerenstruktursommankananvnda
nrmanvillurskiljaettsprkligtsystemochtalaomochfrhlla
sigtilldettasystem.Detr somjagserdetjust bakomliggande,
sprkligamnsterochsprksattisystemsombrutgrastudieob
jektet.Fratttalaomsdantbehvsettmetasprkdrsprkveten
skapliga begrepp hjlper eleven att se funktioner, samband och
strukturer. Westman(2009) betonarsvensklrarens unika sprk
knnedom och plderar fr ett skrivande i alla mnen dr man
synliggrochfrtydligarspecifikakunskaperomdetextersom
anvndsjustinomvarjemne(a.a:191).Liberg(2006:33)freslr
attsvenskmnetgenerelltbyggspmetaperspektiv,t.ex.genoman
vndningavdetremetafunktionernaidensystemiskfunktionella
grammatiken. Jaganserattmetasprkochmetaperspektivmste
utgrastommeniettsvenskmnesomsyftartillattutvecklaelever
natillkompetentaochkritiskasamhllsmedborgare.

204

Attassociera till genrepedagogiken liggernra tillhands,men

dessimplementeringr,menarjag,pintetsttsjlvklar.SomHe
deboeochPolias(2000)ppekarkrvergenrepedagogikenmycket
avlrareniformavsprkkunskaper;vikanjmframedRotherys
educationallinguistics(ses.58ovan)somstllerlngtgendekrav
plrarenochhelaskolan.Jagvilllyftaproblematikentillenver
gripandeniv:Genrepedagogikenkanuppfattassometttotaltpa
ketmedmetasprk,textstudium,skrivundervisning,utvecklingav
elevensomindividoch,inteminst,uppnendetavenmedborgar
kompetens i form av critical literacy. Kraven p skolan r hgt
stllda;dethandlaromkompetenshossvllraresomadmini
stratrerochbeslutsfattare. Tilldettakommerdenvergripande,
emancipatoriskautgngspunkten,nmligenattviaskolaochun
dervisningifrgasttaochfrndrasamhlletsmaktstrukturer(jfr
avsnitt2.10ovan).Sdanaansprkrmjligensvraattarbetaut
ifrniennyliberaltinspireradskolainriktadpelevenspersonliga
karrir,samtidigtsomettutskiljandeavdeexplicitaochindivid
centreradedelarnaskullekunnatesiglockande. Luke(1996:334)
skriver att genre teaching runs the risk of becoming an
institutionaltechnologyprincipallyengagedinselfreproductionof
the status and privilege of a particular field of disciplinary
knowledge,envarningsomjagmenarhandlaromattbemstra
ochvertaistlletfrattifrgasttaochutmana.Jagbefararatten
bantad genrepedagogik iformav endast enskrivmetodik ligger i
faransriktning(jfrLiberg2009:20f.).Detfinnssledesallanled
ningattfljagenrepedagogikensimplementeringisvenskmnet.
Frsvenskmnetsegendel,frdeninternadiskussionenbland
svensklrare och svenskmnesdidaktiker, behver konstruktionen
av mnet fortsatt diskuteras. Palmr (2008a:190) betecknar den
undervisning hon har studerat som en svenskundervisning dr
sprketisigsllangrstillundervisningensinnehll,ochhonme
narvidareattmnetgenerelltharenslagsidatilllitteraturstudiets
favr. Svagklassifikation(genomattelevensegettyckandestri
centrum) i just litteraturstudium kan i sin tur, enligt Norlund
(2009:113f.),spillaverpsprkdelen.Palmr(2008a)argumen
terar bl.a. utifrn EU:s definition av kommunikativ kompetens,
nmligenkunskapomochikommunikationsamtattitydtillkom
munikation(2006/962/EG),ochhonkonstaterar:Denkommuni
205

kativakompetensenralltssvloperativsomkunskapsochat
titydmssig(Palmr2008a:189).Sprketrgrundenisvenskm
net,menarPalmr(a.a.:191),detsomhllerihopmnetochsom
utgrdessml. Resonemangetutvidgastillngotsompminner
omdenaustraliensiskagenrepedagogiken(dockutannmnandeav
dessteoretiker)dPalmr(a.a.:195)freslrensatsningpgenre
kunskapiallamneninklusivefortbildningfrickesvensklrare.
Jagvilltillggaattensdansatsningreserkravsommsteriktas
upptiskolanshierarkimotskolledare,huvudmnochhgsta
politiskainstans.Idetsistnmndafalletinnebrdetattideologiska
motivmsteklargras,vilketstllerfrganpsinspets:vadvillvi
egentligenmedsprketiskolan?Beroendepsvaretrvimj
ligtvisverieneducationallinguisticsellerienkastreradgenre
pedagogik,omvandlad tillfiffigskrivmetodikianstllningsbarhe
tenstjnst.

6.5Pjakteftersprk
Lrarnavillundervisaomsprk,elevernavillngotmedsprkut
vecklingeniskolanochdettangotrgivetvisrelaterattillperson
liga ambitioner. Men skolan och svenskmnet mste vilja mer.
Med en stark klassifikation och med en synlig pedagogik kan
svenskmnetuppfyllasinrollsomsprkmnetiskolan.Dendidak
tiskautformningenavsprkdelenisvenskmnetmstetillmtesg
elevennskemlomettverktygfrdetpersonligaprojektet,samti
digtsomdevrderingarsomfinnsisprketochdenverklighetsom
sprketkonstruerarutmanasochstllsunderdebatt.
Metasprketbehvervaradidaktisktfrankrat.Dethandlarinte
endastomattfrseelevernamedenterminologifrattbehrska
sprket.Dehandlaromattfrsedemmedverktygattfrndra.
Mletmstevaraattvarjeelev,genomskolansfrsorg,skauppn
enfrihetattverkaochpverkasomkritiskmedborgareiettsam
hllesomharambitionenattutvecklastillngotbttre.

206

SUMMARY

TheschoolsubjectSwedishhastraditionallybeendefinedascon
sistingoftwoparts,namely,literatureandlanguage.Thedichoto
myisproblematic,buthelpsustofocusonwhatwewanttoinves
tigate and discuss in this thesis. Research on the teaching and
learningofSwedishhasconcernedforexample,literatureandits
presumptions, listening, oral performance, nonfictional reading,
andwriting.Acommonfeatureofthisexistingresearchisthatthe
linguisticpartofSwedishasanuppersecondaryschoolsubjectap
pearstobediffuseandseemstolackcoreandtheoreticalframe
work.Thepurposeofthisthesisisthereforetodescribeandinves
tigatehowthelinguisticpartofSwedishishandledinuppersec
ondaryschool.Theresearchquestionsareasfollows:
1. Whatdifferentidealtypicalimagesofthelinguisticpartof
theschoolsubjectSwedishappearinthepolicydocuments
(coursesyllabiandgradingcriteria),amongtheschoollead
ers,amongtheteachers,inthetextbookandamongthestu
dents?
2. Howisthepracticethatemergesfromthedescriptionofthe
teachingandlearninginthedissertationrelatedtothediffer
entidealtypicalimages?
3. Whatsubjectdidacticimplicationscanbederivedfromthe
analysis?
The study was carried out in two classes of collegepreparatory
programsduringthefirstsemesterofthestudentsinhighschool.
In addition to observations of lessons, interviews with students
fromeachclass,withtheirSwedishteachers,andwiththeirhead
207

masterwereconducted.Ineachclassagroupinterviewwasalso
carriedout.Further,textsproducedbystudentsandteacherswere
collected.
Onebackgroundforthestudyconsistsofdifferentconceptions
ofthesubjectSwedishandofhowtheseconceptionsarerelatedto
changesofschoolpolicy.InthedebateonSwedish,contentandthe
roleofthesubjectinasocialperspectivehavebeenrecurringis
sues.Inparticular,theroleofSwedishasasubjectinrelationto
democracyhasbeendiscussed.Often,individualcenterednesshas
beenexpressedintheformofstudentschoicesandfutureskills.
TheofficialjustificationofschoolandeducationwasuntiltheSec
ondWorldWarhumanistic,thatis,thatahumangrowsthrough
knowledge.Fromtheearly1900s,therehasalsobeenademocratic
justification,butinthecourseofthecentury,civiceducationand
personalgrowthbecomeincreasinglyimportant.Afterthewar,so
cial contributions for education have been justified in economic
terms.Thenewcurriculumof1994waspresentedaspartofare
structuringoftheentireschoolsystem,andaneoliberalwayof
thinkingbecamegenerallyaccepted,enablingtheprincipleofafree
market choice to be transferred to the field of education. This
meantthatanolderapproachtopersonalgrowthinwhichthestu
dentisseenasfuturecitizen,anindividualinacommunitywhere
thefunctionofdemocracyisfundamental,mustyieldtoanindivid
uallifeprojectthatcanbeexpressedineconomicallyviableterms
suchasusefulness.Thus,theneoliberalinterpretationofper
sonal growth goes hand in hand with individualization, which
pavesthewayforstudentstointerprettheschoolandtheteaching
ofSwedishasapersonalandprivateproject.
AnotherimportantstartingpointisBernsteinstheoryofpeda
gogywithitsconceptsof classification, andinvisibleandvisible
pedagogies.Theconceptofclassificationreferstoissuesofbound
aries. A strong external classification means, for example, that
schoolsubjectsareclearlydefined.Inthisthesis,internalclassifica
tionreferstothedegreewithwhichlinguisticconceptsareusedin
thelinguistic partofthesubjectSwedish. Strongframing means
thatteacherscontrolovertheworkofthestudentsisstrong,while
weaker framing gives more room for students to organize their
work.Avisiblepedagogyischaracterizedbystrongframingand
208

strongclassification.Insuchpedagogy,valuesandcriteriaareex
plicit, while,in aninvisiblepedagogy, theyareimplicit. Thedi
chotomy of implicit versus explicit teaching is vital and is con
tained,forexample,intheissueofexplicitversusimplicitwriting
instruction.Forexample,inthedebateaboutthebestwaytolearn
writing,theexpressiveprocesswritingisregardedasaninvisible
pedagogyby the representatives of the genrepedagogy, who in
steadadvocateahighdegreeofexplicitnessinprovidingwritingin
struction.
Thestudyshowsthatthelinguisticpartisjustifiedindifferent
ways.Anemphasisonbenefitintermsofpersonalgrowthforone
sowncareerappearinthetextbookandthepolicydocuments,as
wellininterviewswithstudentsandschoolleaders,whichiscon
sistent with the principle of school and education as a private
good.Theteachersfurtherincludeanideaofpersonalgrowth,but
thelinktoafuturecareerisnotasstrong.Thepolicydocuments
andtheteachersalsoshowacitizenshipperspective.Thestudents
descriptionsoftheschoolsubjectSwedishinprimaryschoolmain
lydepictthecharacteristicsofSwedishasaskillssubject.Thestu
dents have difficulties specifying what Swedish course A in sec
ondary school contains. When they state what they would like
Swedishtocontaintheypinttowardtrainingofskillsthatmightbe
neededinadultlifeoratwork,acombinationoffunctionalityand
normativityfromanaspectofaprivategood.
Anexternalclassificationiscreatedbythefactthatthepolicy
documentsarepointingtowardsspecificitemsandknowledgecon
tentofSwedish.However,thereisnosuperiorrolegiventothe
subjectSwedishconcerningthelanguagedevelopmentofthestu
dents,andoneofthetwoheadmastersmention cooperationbe
tweenSwedishandothersubjectsbypointingoutthepossibilityof
includingSwedishinanothersubject.Thestudentshaveconsistent
difficultiesclassifyingthesubjectSwedish.Theystatethattheydo
notknowwhatthecourseSwedishAcontains,andtheydescribeit
asacontinuationorarepetitionofthe9thyearofprimaryschool.
Thetextbookmarksthesignificanceoflanguagethroughfactual
textsonlanguageissuesandbyaddressingtheimportanceoflan
guageissues.Ontheotherhand,aweakerinternallinguisticclassi
ficationisrevealedbythefrequentuseofvernacularexpressionsto
209

describethelanguage.Allinall,theclassificationofthelinguistic
partthusseemstobeweak.
ThepolicydocumentsofthesubjectSwedishincludetheideaof
animplicitlearning,thatis,thatlanguagedevelopmentistaking
place just by carrying out certain exercises, such as writing or
speaking.Thiscontrastswiththeedicttouseprocesswriting,that
is, a method in which both teaching and learning are explicit.
However,theinterviewsrevealaslimmedprocesswriting,inwhich
theworkingprocessratherthanthewordingisemphasized,which
speaksagainstthedescriptionofprocesswritingasexplicitlearn
ing.Slimmedprocesswritingcanbefoundinthetextbook,which
alsoinitslanguagechapterexpressestheideaofimplicitlearning.
Thestudentsplacegreatweightontheimportanceoflanguagefor
futuresituationsandrelateittoadesireforexplicitinstruction.
Nevertheless,theycherishtheideaofimplicitlearning,thatis,if
the teacher teaches by giving instructions followed by exercises,
learningwilltakeplace.Theideaofimplicitlearningisprominent,
while,atthesametime,thestudentsandtheteachersbelievethat
teachingshouldbeexplicit.Itisclearthatdifferentideasaboutlan
guageand languagedevelopment areintermingled in thesubject
Swedishwithoutbeingmadevisible.Thus,thelinguisticpartofthe
subjectSwedishappearsasanexampleofaninvisiblepedagogy.
In the observed teaching there are lessons with language or
aboutlanguage.Theseconsistoftheteachersexplanationsofcor
rectionmarks,anassignmentonthelanguageofanovel,alesson
onsentencestructure,avideoaboutlanguageissues,workongen
res,andaprojectonmassmedia.
Thecorrectionmarksthattheteachersexplainandmakeuseof
forthestudentstextsareconsistentwiththetraditioninthesub
jectSwedish,whichissupportedinpreviousresearch.Oneofthe
teachersrefrainsfromusingspecificlinguisticterms,whichleadsto
animplicitteachingthatalsopresupposesanimplicitlearning,be
causethestudentsmusthaveasenseofwhatisrightorwrong.The
otherteacheruseslinguistictermswhichthestudentsaresupposed
tounderstand,andthoseofhercorrectionmarksthatrelatetoany
conflict of norm require implicit learning. All in all, the lessons
concerningcorrectionmarksstandoutasexamplesofexplicitin
structionwherelearningislargelyassumedtotakeplaceimplicitly.
210

Inoneoftheclasses,thestudentsaregiventhetasktocomment
onthelanguageofanovelthattheyhaverecentlyread.Theteach
ergivesaninstructionandasksthestudentstouseanassignedlist
oftermsforanalysisoflanguageandstyleinthetextbookaswell.
However, the list in the textbook hardly contains any linguistic
terms.Instead,vernacularexpressionshavetoactasasubstitute
metalanguageforthestudentstocarryouttheirtask.Thetaskgiv
enbytheteacher,whichwastowriteaboutthesignificanceofthe
languagefortheexperienceofthereader,iscarriedoutbythestu
dentsasasummaryoftheirreadingexperiencesbasedonsubjec
tiveappraisal.Boththeteachingandthelearningneededforthe
taskareundefinedandseemtobeleftimplicitastoolsforwhatis
requiredinthetask.Thiscontributestotheuseofaweakinternal
classificationofthesubjectSwedish.Thelanguageisexplicitlythe
objectofstudyofthetask,butthestudentsarelefttocarryitout
withoutanyactuallinguistictermsorconcepts.
Thesameclassisworkingonelessonwithsentencestructure.
Thelessonischaracterizedbystrongexternalclassificationasthe
studentsworkwithlinguisticphenomenathroughdecontextualized
examples.Onestartingpointforthelessonisanideaimplyingthat
structuralvariationofatextisassociatedwiththeabilityofthe
texttoarouseinterest.Thestudentsarealsotoldthattheymay
breaktheruleswhentheyknowthem.Thereisthusanimplicit
conceptofstyle.
BothclasseswatchanepisodefromaTVseriesaboutlanguage.
Thethemeoftheepisodeisthedifferencebetweenspeechandwrit
ing,andthestudentsareveryengagedwhendiscussinglanguageis
sues.Themetalanguageofthedocumentedstudentgroupconver
sationconsistsofvernacularexpressions,anditalsohappensthat
termsareusedincorrectly.
The documentation includes a number of lessons focusing on
genres.Here,teachingseemstobeexplicitasoneisveryclearly
working with terms and characteristics. However, one does not
dealwiththeconceptofgenreotherthantoidentifytexts,andin
thisworkvernacularexpressionsareusedwhendiscussinggenre
characteristics.Theconceptofgenreisthustakenoverwithoutlin
guisticallygroundedproblematizing,andlearningcanconsequently
becharacterizedasimplicit.Asthestudentswritetheirownexam
211

plesofgenres,theyarealsousingprocesswriting.Thefeatureof
identificationandtakeover,combinedwithprocesswriting,results
inaworkwithlanguage.However,onehasnotworkedwithwhat
couldhavebeenknowledge aboutlanguage,namely,theverycon
ceptofgenre.
Intheprojectonmassmedia,onegroupofstudentsselectsto
workwithletterstotheeditor.Here,knowledgeaboutandskillsin
languagearebroughttotheforebutoutsidethesubjectSwedish.
Thetaskisformulatedwithintheframeworkoftheschoolsubject
civicsanditispresentedtothestudentsbythecivicsteacher.The
materialshowsthattheabsenceofanylinguisticapproachisadis
advantageforthestudents.Thestudentsbringupissuesthatthey
areengagedinbutgetstuckintheirownexperiencesandcommon
placeviews.ForthesubjectSwedishtheinteractionisoneofakind
thatdoesnotaddanythingtolanguagedevelopment,andneither
does it derive advantage from the knowledge that the Swedish
teachercouldprovide.
Theobservedteachingpracticeshowsadominationofimplicit
instructionandapresupposedimplicitlearning.Astrongexternal
classification in terms ofclarityregardingmaterialselection and
openingexplanationsbytheteacherscontrastswithaweakinter
nalclassificationindicatedbytheabsenceofalinguisticmetalan
guagewhenworkingwith,forinstance,genres.Oneobservationis
thatthestudentsandtheteachersappeartobecaughtinadowns
liding,thatis,afocusonthosephenomenathataremosteasilyde
scribed,whichmayberelatedtothelackofmetalanguage.
Inlightofexistingresearch,thestudyshowsthatweakinternal
subjectparticularclassificationexpressedbythelackofcommon
metalanguageseemstobesomethingofahallmarkofthesubject
Swedishinuppersecondaryschool.Oneconclusionthathassub
jectdidacticimplicationsisthatwhatmayseemtobeastrongex
ternalclassifyingcharacteristic,namely,workwithtexts,because
oftheabsenceofalinguisticmetalanguageresultsinaweakinter
nal classification. Texts are produced in several school subjects,
andwhatcoulddistinguishtheworkinthesubjectSwedishshould
beamorelinguisticscientificallygroundedwaytodealwithtexts.
Thestudyshowsthatanexplicitinstructioncombinedwithalack
ofmetalanguageandpresupposedimplicitlearningresultsinanin
212

visiblepedagogy.Inthestudyitisalsoclearthatneitherthelegiti
macyofnorthemotivationforlanguagedevelopmentisdiscussed.
ThesubjectofSwedishmusttrytoaccommodatethewishesofthe
studentsconcerninglanguageasatoolfortheirpersonalprojects,
while,atthesametime,valuesembeddedinthelanguageandin
therealitythatlanguageconstructsarechallengedandbroughtup
fordiscussion.

213

214

REFERENSER

Adelmann,Kent,2002:Attlyssnatillrster:ettvidgatlyssnandebegreppiett
didaktisktperspektiv.Diss.Malm:Malmhgskola.
Ahlenius,Monica&Leibig,Annika,2004:Svenskaspr.1.Stockholm:
Bonnierutbildning.
Almgren,Hans,Hjelid,Stefan&Nilsson,Erik,2003:Reflex
lrarhandledning.Malm:Gleerup.
Alvesson,Mats&Skldberg,Kaj,1994:Tolkningochreflektion.
Vetenskapsfilosofiochkvalitativmetod.Lund:Studentlitteratur.
Andersson,JanOlof(red.),2000:E2000compact:fretagsekonomiA.Fakta
&vningar.2uppl.Malm:Liberekonomi.
Applebee,ArthurN.,1974:TraditionandreformintheteachingofEnglish.
Ahistory.Urbana,IL:NationalcouncilofteachersofEnglish.
Applebee,ArthurN.,1992:TheBackgroundforReform.I:Langer,JudithA.
(red.),Literatureinstruction.Afocusonstudentresponse.Urbana,IL.:
NationalcouncilofteachersofEnglish.S.118.
Applebee,ArthurN.,1996:Curriculumasconversation.Transforming
traditionsofteachingandlearning.Chicago:UniversityofChicagoPress.
Arkhammar,BrittMarie,1988:Skrivkamrater.Introduktioniett
processorienteratskrivande.Stockholm:Almqvist&Wiksell.
Ask,Sofia,2005:Tillgngtillframgng.Lrareochstudenterom
stadievergngentillhgreutbildning.Lic.Vxj:Vxjuniversitet.
Ask,Sofia,2007:Vgartillettakademisktskriftsprk.Diss.Vxj:Vxj
universitet.
Ball,Stephen,1984:Conflict,panicandinertia:mothertongueteachingin
England19701983.I:Herrlitz,Wolfgang,Kamer,Albert,Kroon,Sjaak,
Peterse,Hans&Sturm,Jan(red.),MothertongueeducationinEurope:a
surveyofstandardlanguageteachinginnineEuropeancountries.Enschede:
Nationalinstituteforcurriculumdevelopment.S.160193.

215

Ball,Stephen,Kenny,AlexandGardiner,David,1990:Literacy,politicsand
theteachingofEnglish.I:Goodson,Ivor&Medway,Peter(red.),Bringing
Englishtoorder.Thehistoryandpoliticsofaschoolsubject.London:
Falmer.S.4786.
Berge,KjellLars,2005:Tekstkulturerogtekstkvaliteter.I:Berge,KjellLars,
Evensen,LarsSigfred,Hertzberg,Frydis&Vagle,Wenche(red.):
Ungdommersskrivekompetanse.BindII:Norskeksamensomtekst.Oslo:
Universitetsforlaget.S.11190.
BergmanClaeson,Grel,2003:Trelraretrevrldar.Lrarkommentarer
tillelevtexteritregymnasieklasser.Uppsala:Uppsalauniversitet.
Bergman,Lotta,2007:Gymnasieskolanssvenskmnenenstudieav
svenskundervisningenifyragymnasieklasser.Diss.Malm:Malm
hgskola.
Berg,Kerstin,2005:Vilketsvenskmne?Grundskolanssvenskmneniett
lrarutbildningsperspektiv.Diss.Malm:Malmhgskola.
Bernstein,Basil,1977:Class,codesandcontrol.Volume3.Towardsatheory
ofeducationaltransmissions.2uppl.London:Routledge.
Bernstein,Basil,1979:Thenewpedagogy:sequencing.I:MalingKeepes,
Jillian&Keepes,BruceD.(red.),Languageineducation:theLDPphase1.
Canberra:Curriculumdevelopmentcentre.S.293302.
Bernstein,Basil,1990:Thestructuringofpedagogicdiscourse.VolumeIV.
Class,codesandcontrol.London:Routledge.
Bernstein,Basil,2000:Pedagogy,symboliccontrolandidentity.Theory,
research,critique.Rev.uppl.Lanham,MD:Rowman&Littlefield.
Blckert,Ann,2010:Juridiskaettnyttsprk?Enstudieavjuridikstudenters
sprkligainskolning.Diss.Uppsala:Uppsalauniversitet.
Blsj,Mona,2004:Studentersskrivandeitvkunskapsbyggandemiljer.
Diss.Stockholm:Stockholmsuniversitet.
Bostrm,Lena&Josefsson,Gunlg,2006:Vgartillgrammatik.Lund:
Studentlitteratur.
Cazden,CourtneyB.,1995:VisibleandInvisiblePedagogiesinLiteracy
Education.I:Atkinson,Paul,Davies,Brian&Delamont,Sara(red.),
Discourseandreproduction.EssaysinhonorofBasilBernstein.Cresskill,
NJ:HamptonPress.S.159172.
Cederberg,Meta,2006:Utifrnsettinifrnupplevt.Ngraungakvinnor
somkomtillSverigeitonrenochderasmtemeddensvenskaskolan.
Diss.Malm:Malmhgskola.
Chouliaraki,Lilie,1998:Regulationinprogressivistpedagogicdiscourse:
Individualizedteacherpupiltalk.I:Discourse&society19989:5.S.532.

216

Christie,Frances,2005a:Introduction.I:Christie,Frances(red.),Pedagogy
andtheshapingofconsciousness:Linguisticandsocialprocesses.London:
Continuum.S.19.
Christie,Frances,2005b:ThepedagogicdeviceandtheteachingofEnglish.I:
Christie,Frances(red.),Pedagogyandtheshapingofconsciousness:
Linguisticandsocialprocesses.London:Continuum.S.156184.
Christie,Frances&MackenHorarik,Mary,2007:Buildingverticalityin
subjectEnglish.I:Christie,Frances&Martin,J.R.(red.),Language,
knowledgeandpedagogy.Functionallinguisticandsociological
perspectives.London:Continuum.S.156183.
Dahl,Karin,1999:Frnfrdighetstrningtillsprkutveckling.I:Thavenius,
Jan(red.),Svenskmnetshistoria.Lund:Studentlitteratur.S.5566.
Davison,Jon,2000:Literacyandsocialclass.I:Davison,Jon&Moss,John
(red.),IssuesinEnglishteaching.London:Routledge.S.243259.
Deci,Edward&Ryan,RichardM.,2000:Intrinsicandextrinsicmotivations:
Classicdefinitionsandnewdirections.Contemporaryeducational
psychology25.S.5467.
Deci,Edward,Vallerand,RobertJ.,Pelletier,LucG.&Ryan,RichardM.,
1991:Motivationandeducation:Theselfdeterminationperspective.I:
Educationalpsychologist26(3&4).S.325346.
DohenyFarina,Stephen&Odell,Lee,1985:Etnographicresearchonwriting.
Assumptionsandmethodology.I:Odell,Lee&Goswami,Dixie(red.),
Writinginnonacademicsettings.NewYork&London:GuilfordPress.
S.503532.
Dovemark,Marianne,2004:Ansvarflexibilitetvalfrihet:enetnografisk
studieomenskolaifrndring.Diss.Gteborg:Gteborgsuniversitet.
Elmfeldt,Johan&Erixon,PerOlof,2007:Skriftirrelse.Omgenreroch
kommunikativfrmgaiskolaochmedielandskap.Stockholm:Symposion.
Englund,Tomas,1994:Utbildningspolitisktsystemsskifte.I:Utbildningoch
demokrati1994:1.S.4154.
Englund,Tomas,1996:Utbildningsompublicgoodellerprivategood?I:
Englund,Tomas(red.),Utbildningspolitisktsystemsskifte?Stockholm:HLS
Frlag.S.107142.
Englund,Tomas,1997:Undervisningsommeningserbjudande.I:Uljens,
Michael(red.),Didaktik.Lund:Studentlitteratur.S.120145.
Erixon,PerOlof,2010:Schoolsubjectparadigmsandteachingpracticein
lowersecondarySwedishschoolsinfluencedbyICTandmedia.I:
Computers&education54.S.12121221.
Fangen,Katrine,2005:Deltagandeobservation.Malm:Liber.
Fairclough,Norman,1992:Discourseandsocialchange.Cambridge:Polity.

217

FjordJensen,Johan,1987:Dettredje.Denpostmoderneudfordring.Valby:
Amadeus.
Flower,Linda&Hayes,JohnR.,1981:Acognitiveprocesstheoryofwriting.
I:Collegecomposition&communication32/4.S.365387.
ForsblomNyberg,Ylva,1995:Samtalsomtranskription.I:Ivars,AnnMarie
&Slotte,Peter(red.),Folkmlsstudier:meddelandenfrnFreningenfr
nordiskfilologi.36.Helsingfors:Institutionenfrnordiskasprkoch
nordisklitteratur.S.5374.
Freedman,Aviva,1993:Showandtell?Theroleofexplicitteachinginthe
learningofnewgenre.I:ResearchintheteachingofEnglish27/3.S.222
251.
Geertz,Clifford,1973:Theinterpretationsofcultures.London:Fontana
Press.
afGeijerstam,sa,2006:Attskrivainaturorienterandemneniskolan.Diss.
Uppsala:Uppsalauniversitet.
Gustavsson,Bernt,2009:Utbildningensfrndradevillkor.Nyaperspektivp
kunskap,bildningochdemokrati.Stockholm:Liber.
Gymnasieutredningen,2008:Framtidsvgenenreformeradgymnasieskola:
betnkande.Stockholm:Fritze.
Hammarbck,Solveig,1989:Skrivutvecklinghinderochmjligheterfr
elevernapgymnasieskolansyrkesinriktadelinjer.I:SandqvistCarin&
Teleman,Ulf(red.),Sprkutvecklingunderskoltiden.Lund:
Studentlitteratur.S.143158.
Hansson,Fredrik,2009:Talaomtext.Omgymnasieeleversmetasprki
gruppsamtal.Lic.Malm:Malmhgskola.
Hansson,Fredrik,2010:Ett(o)tydligtproblem.Omgymnasieskolans
svenskmne.I:Byrman,Gunilla,Gustafsson,Anna&Rahm,Henrik(red.),
Svenssonochsvenskan.Medsinnenknsligafrsprk.FestskrifttillJan
Svenssonden24januari2010.S.101109.
Hasan,Ruqaiya&Williams,Geoff(red.),1996:LiteracyinSociety.London:
Longman.
Hedeboe,Bodil&Polias,John,2000:Etsprogtilattaleomsprog.Om
funktionelgrammatikoggenrepedagogikiAustralien.I:Esmanetal.(red.),
Danskidialog.Dansklaereforeningen.S.193231.
Hedeboe,Bodil&Polias,John,2008:Genrebyrn.Ensprkpedagogisk
funktionellgrammatikikontext.Stockholm:Hallgren&Fallgren.
Hellberg,Staffan,2002:Svenskmnetsrster.I:Falkevall,Bjrn&Selander,
Staffan(red.),Skolmneikris?Stockholm:HLSFrlag.S.83103.
Hellberg,Staffan,2008:Konflikterigrundskolanskursplanfrsvenska.I:
Sprkochstil18.Uppsalauniversitet.S.537.

218

Hertzberg,Frydis,2001:Tusenbenetsvakredans:forholdetmellom
formkunnskapogsjangerbeherskelse.Rhetoricascandinavica18.S.92
105.
Hertzberg,Frydis,2006:Genreskrivningundersenareskolr:attbertta
rckerinte.I:LouiseBjar(red.),Dethngerpsprket.Lrandeoch
sprkutvecklingigrundskolan.Lund:Studentlitteratur.S.295317.
Hoel,TorlaugLkensgard,1997:Lrarensomforskarsettmedein
lrarforskarsauge.I:Grankvist,Rolf,Gudmundsdottir,Sigrun&
Rismark,Marit(red.),Klasserommetisentrum.Festskrifttillsmund
LnningStrmnes.Trondheim:Tapirforlag.S.257278.
Hoel,TorlaugLkensgard,2001:Skrivaochsamtala.Lrandegenom
responsgrupper.Lund:Studentlitteratur.
Holm,Lars,2006:Forskningmssigetilgangetilliteracy.I:Ellvin,Madeleine
(red.),Ordochbildgermening.Omliteracyifrskolaochskola.
Svensklrarfreningensrsskrift2006.S.2034.
Holmberg,Olle,Malmgren,Gun&Malmgren,LarsGran,1986:Rkori
trngselomsvenskmnetiettdidaktisktperspektiv.I:Marton,Ference
(red.),Fackdidaktik.VolymII.Svenskaochfrmmandesprk.
Samhllsorienterandemnen.Lund:Studentlitteratur.S.2946.
Holmberg,Per,2010:GenrepedagogikIteoriochpraktik.Nyretorikoch
Sydneyskolanitvgymnasielraresklassrum.I:Falk,Cecilia,Nord,
Andreas&Palm,Rune(red.),Svenskansbeskrivning30.Frhandlingarvid
Trettiondesammankomstenfrsvenskansbeskrivning.Stockholmden10
och11oktober2008.Stockholmsuniversitet.S.123132.
Holmberg,Per&Karlsson,AnnaMalin,2006:Grammatikmedbetydelse.En
introduktiontillfunktionellgrammatik.Uppsala:Hallgren&Fallgren.
Holmberg,Per,Ledin,Per&Wirdens,Karolina,2006:Textoch
kunskapsutvecklingiskolan(TOKIS).ProjektanskantillVetenskapsrdet.
http://www.svenska.gu.se/digitalAssets/1269/1269948_projektbe
skrivningtokis.pdf

Hultin,Eva,2006:Samtalsgenrerigymnasieskolanslitteraturundervisning.En
mnesdidaktiskstudie.Diss.rebro:rebrouniversitet.
Hgerfelth,Gun,2004:SprkpraktikeriNaturkunskapitvmngkulturella
gymnasieklassrum.Diss.Malm:Malmhgskola.
Ivani,Roz,2004:Discoursesofwritingandlearningtowrite.I:Language
andeducation18(3).S.220245.
Jenner,Hkan,2004:Motivationochmotivationsarbeteiskolaoch
behandling.Stockholm:Myndighetenfrskolutveckling.
Karlsson,AnnaMalin,2006:Enarbetsdagiskriftsamhllet.Ettetnografiskt
perspektivpskriftanvndningivanligayrken.Stockholm:Sprkrdet.

219

Knutas,Edmund2008:Mellanretorikochpraktik.Enmnesdidaktiskoch
lroplansteoretiskstudieavsvenskmnenaochfyragymnasielrares
svenskundervisningeftergymnasiereformen1994.Diss.Ume:Ume
universitet.
Kvale,Steinar&Brinkman,Svend,2009:Denkvalitativaforskningsintervjun.
2uppl.Lund:Studentlitteratur.
Ledin,Per,1996:Genrebegreppetenforskningsversikt.Institutionenfr
nordiskasprk.Lundsuniversitet.
Ledin,Per,1999:Texterochtextslagenteoretiskdiskussion.Rapporterfrn
projektetSvensksakprosa,nr27.Lundsuniversitet.
Ledin,Per&Selander,Staffan,2003:Institution,textochgenre.I:Englund,
Boel&Ledin,Per:Teoretiskaperspektivpsakprosa.Lund:
Studentlitteratur.S.91122.
Liberg,Caroline,2006:Svenskmnetattskapapraktikeriochomnarrativa
verksamheter?.I:Linnr,Bengt&Lundinkesson,Katarina(red.),Texter
omSvenskameddidaktiskinrikting.Tredjenationellakonferenseni
Svenskameddidaktiskinriktning,Vxjden9november2005.Gteborg:
Nationellantverketfrsvenskameddidaktiskinriktning.S.2935.
Liberg,Caroline,2009:Genrepedagogikiettdidaktisktperspektiv.I:P.
Juvonen(red.),Sprkochlrande.RapportfrnASLA:shstsymposium
2008,Stockholm,78november2008.Uppsala:Svenskafreningenfr
tillmpadsprkvetenskap.S.1125.
Liberg,Caroline,2010:Attfngadetsprklididaktiskagonblicket.I:
Adelman,Kent(red.),TexteromSvenskameddidaktiskinrikting.Sjunde
nationellakonferenseniSvenskameddidaktiskinriktning,Malm1820
november2009.Uppsala:SMDI.S.8295.
Liberg,Caroline,Hyltenstam,Kenneth,Myrberg,Mats,Frykholm,ClasUno,
Hjort,Madeleine,Nordstrm,GertZ.etal.(red.),2007:Attlsaoch
skriva:forskningochbeprvaderfarenhet.Rev.uppl.Stockholm:
Myndighetenfrskolutveckling.S.723.
Linell,Per,1994:Transkriptionavtalochsamtal:Teoriochpraktik.
ArbetsrapporterfrnTemaK,1994:9.Linkping:Linkpingsuniversitet.
Linell,Per,2005:Endialogiskgrammatik?I:Anward,Jan&Nordberg,Bengt
(red.),Samtalochgrammatik.Studierisvenskttalsprk.Lund:
Studentlitteratur.S.231328.
Linnr,Bengt,1984:Litteraturochundervisning.Omlitteraturlsningens
institutionellavillkor.Diss.Malm:Liber.
Luke,Allan,1996:Genresofpower?Literacyeducationandtheproductionof
capital.I:Hasan,Ruqaiya&Williams,Geoff(red.),LiteracyinSociety.
London:Longman.S.308338.

220

Lundin,Katarina,2009:Talaomsprk.Grammatikfrlrarstuderande.
Lund:Studentlitteratur.
Lroplanskommittn,1994:Bildningochkunskap:srtryckur
LroplanskommittnsbetnkandeSkolafrbildning(SOU1992:94).
Stockholm:StatensSkolverk.
MackenHorarik,Mary,1998:Exploringtherequirementsofcriticalschool
literacy:aviewfromtwoclassrooms.I:Christie,Frances&Misson,Ray
(red.),Literacyandschooling.London:Routledge.S.74103.
MackenHorarik,Mary,2002:Somethingtoshootfor:Asystematic
functionalapproachtoteachinggenreinsecondaryschoolscience.I:Johns,
AnnM.(red.),Genreintheclassroom.multipleperspectives.London:
LawrenceElbaumPublishers.S.1742.
Malmgren,Gun,1992:Gymnasiekulturer:lrareocheleveromsvenskaoch
kultur.Diss.Lund:Lundsuniversitet.
Malmgren,Gun,1999a:Svenskmnetsframtid?I:Ekengren,HansEric(red.),
Pvg.Svensklrarfreningensrsskrift1999.Stockholm:Norstedt.
S.921.
Malmgren,Gun,1999b.Svenskmnetsidentitetskrisermoderniseringaroch
motstnd.I:Thavenius,Jan(red.),Svenskmnetshistoria.Lund:
Studentlitteratur.S.90118.
Malmgren,Gun,2003:Svenskmnetsomdemokratioch
vrdegrundsmne.I:Utbildning&Demokrati2003:2.S.6376.
Malmgren,LarsGran,1996:Svenskundervisningigrundskolan.Lund:
Studentlitteratur.
Martin,JamesR.,1985:Factualwriting:Exploringandchallengingsocial
reality.Geelong,Vic.:Deakin.
Martin,JamesR.,1998a:Skrivinginaturfaget:omlrebehandletekst
somteknologi.I:Berge,KjellLars&Coppock,Patrick&Maager,Eva
(red.),skapemeningmedsprk.Oslo:CappelenAkademiskForlag.
S.292332.
Martin,JamesR.,1998b:Livetsomsubstantiv:enunderskelseav
naturvitenskapenesoghumaniorasunivers.I:Berge,KjellLars&Coppock,
Patrick&Maager,Eva(red.),skapemeningmedsprk.Oslo:Cappelen
AkademiskForlag.S.333386.
Martin,JamesR.,2001:Givingthegameaway:explicitness,diversityand
genrebasedliteracyinAustralia.I:deCillia,Rudolf,Krumm,HansJrgen
&Wodak,Ruth(red.),Lossofcommunicationinheinformationage.
Vienna:VerlagderOsterreichischenAkadamiederWissenschaften.S.155
174.

221

Martin,JamesR.,2005:Mentoringsemogenesis:genrebasedliteracy
pedagogy.I:Christie,Frances(red.),Pedagogyandtheshapingof
Consciousness:Linguisticandsocialprocesses.London:Continuum.S.
123155.
Martin,JamesR.&MacCormack,Robert,2001:Mappingmeaning:profiling
withintegrityinapostmodernworld.I:Appliedlanguagestudies1(1)
2001.S.618.
Martin,JamesR.&Rose,David,2005:Designingliteracypedagogy:
scaffoldingasymmetries.I:Hasan,Ruqaiya,Matthiessen,Christianand
Webster,Jonathan(red.),Continuingdiscourseonlanguage.London:
Equinox.S.251280.
Martin,JamesR.&Rose,David,2008:Genrerelations.Mappingculture.
London&Oakville,CT:Equinox.
Miller,CarolynA.,1984:Genreassocialaction.I:Quarterlyjournalof
speech70/2.S.151167.
Molloy,Gunilla,2005:Svenskasomdemokratimne.EllerFrbgar
adoptera?I:Ask,Sofia(red.),Perspektivpdidaktik:svenskmneti
fokus.Svensklrarfreningensrsskrift2005.S.1527.
Molloy,Gunilla,2007:Skolmnetsvenskaenkritiskmnesdidaktik.Lund:
Studentlitteratur.
Nationalencyklopedinsinternettjnst,2010:http://www.ne.se
Neuman,W.Lawrence,2006:Socialresearchmethods.Qualitativeand
quantitativeapproaches.6uppl.Boston,MA:PearsonEducation.
Nilsson,Sven&Thavenius,Jan,1976:Svenskmnetskrisfrnborgerlig
bildningtillabstraktfrdighetstrning.I:Brodow,Bengtetal.:
Svenskmnetskris.Lund:Liber.S.1035.
Norlund,Anita,2009:Kritisksakprosalsningigymnasieskolan.Didaktiska
perspektivplrobcker,lrareochnationellaprov.Diss.Gteborg:
Gteborgsuniversitet.
Norrby,Catrin,2004:Samtalsanalys.Sgrvinrvipratarmedvarandra.2
uppl.Lund:Studentlitteratur.
NygrdLarsson,Pia,u.a.:Biologimnetstexter.Text,sprkochlrandeien
sprkligtheterogengymnasieklass.Diss.Malm:Malmhgskola.
Nystrm,Catharina,2000:Gymnasistersskrivande.Enstudieavgenre,
textstrukturochsammanhang.Diss.Uppsala:Uppsalauniversitet.
OlinScheller,Christina,2006:MellanDanteochBigBrother:enstudieom
gymnasieeleverstextvrldar.Diss.Karlstad:Karlstadsuniversitet.
OlssonJers,Cecilia,2010:Klassrummetsommuntligarena.Attbyggaoch
etableraethos.Diss.Malm:Malmhgskola.

222

Palmr,Anne,2008a:Samspelochsolostmmor.Ommuntlig
kommunikationigymnasieskolan.Diss.Uppsala:Uppsalauniversitet.
Palmr,Anne,2008b:Sprkochlrande.Stockholm:StatensSkolverk.
http://www.skolverket.se/sb/d/576/

ParmeniusSwrd,Suzanne,2008:Skrivandesomhandlingochmte
gymnasieeleveromskrivuppgifter,tidsvillkorochbedmningi
svenskmnet.Diss.Malm:Malmhgskola.
Persson,Magnus,2007:Varfrlsalitteratur?Omlitteraturundervisningen
efterdenkulturellavndningen.Lund:Studentlitteratur.
Pettersson,ke,Lexelius,Anders&Melin,Lars,2007:Skolsvenskanduger
inte.SydsvenskaDagbladet,30sep.
Ritzer,George,1996:Sociologicaltheory.4uppl.NewYork,NY:McGraw
Hill.
Rosengren,KarlErik&Arvidson,Peter,2002:Sociologiskmetodik.Malm:
Liber.
Rothery,Joan,1996:Makingchanges:developinganeducationallinguistics.I:
Hasan,Ruqaiya&Williams,Geoff(red.),Literacyinsociety.London:
Longman.S.86123.
Sawyer,Abigail,2006:Unpackingtherulesofclassdiscussion:Young
childrenlearningmathematicswithinacommunityofinquiry.I:
Grootenboer,Peter,Zevenbergen,Robyn&Chinnappan,Mohan(red.),
Buildingconnections:Research,theoryandpractice.Proceedingsofthe
29thannualconferenceofthemathematicseducationresearchgroupof
Australasia.Canberra,Australia:MERGA.S.455462.
Schleppegrell,MaryJ.,2004:Thelanguageofschooling.Afunctional
linguisticsperspective.Mahwah,NJ:LawrenceErlbaum.
Schunk,DaleH.,Pintrich,PaulR.&Meece,JudithL.,2009:Motivationin
education:theory,research,andapplications.3uppl.UpperSaddleRiver,
NJ:PearsonEducation.
Sigrell,Anders,2008:Progymnasmata.Ettskrivdidaktisktalternativ.I:
Lindgren,Maria(red.),TexteromSvenskameddidaktiskinrikting.Femte
nationellakonferenseniSvenskameddidaktiskinriktning,Vxjden
2930november2007.Ume:Nationellantverketfrsvenskamed
didaktiskinriktning.S.200220.

SKOLFS2000:2:Skolverketsfreskrifteromkursplanerochbetygskriterier
frkurserimnetsvenskaigymnasieskolanochinomgymnasial
vuxenutbildning.
http://www.skolverket.se/skolfs?id=631

223

Skolinspektionen,2010:Lsprocessenisvenskaochnaturorienterandemnen,
rskurs46.Kvalitetsgranskning.Rapport2010:5.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/
lasprocessensvno/slutrapportlasprocessensvno46.pdf

Skolverket2008:Kursplanenettrttesnre?Lrareomkursplanernai
svenska,samhllskunskapochkemi.Rapport310.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1781

Svenskfrfattningssamling,2011:Gymnasiefrordning(SFS2010:2039).
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/34/96/SFS%202010
2039.pdf

Strmquist,Siv,1993:Skrivprocessen.Teoriochtillmpning.2uppl.Lund:
Studentlitteratur.
Sthle,Ylva,2006:Pedagogikenitiden.Omframvxtenavnya
undervisningsformerundertidigt2000talexempletKunskapsskolan.
Diss.Stockholm:HLSFrlag.
Svedner,PerOlov,1987:Omsvenskmnetsnuvarandetillstndbeskrivning
avettkraftflt.I:Althn,Torbjrn&Nettervik,Ingrid(red.),Verkligheter
ochvisioner19121987.Svensklrarfreningensrsskrift1987.S.4862.
Svedner,PerOlov,1999:Svenskmnet&svenskundervisningennrbilder
ochhelhetsperspektiv.Endidaktiskmetodiskhandledning.Uppsala:
Kunskapsfrlaget.
Svedner,PerOlov,2000:Metamorfoserimodersmlsmnet.I:Sfsten,Carl
Anders&Svedner,PerOlov(red.),2000:Didaktikperspektivoch
problem.Lund:Studentlitteratur.S.107128.

SvenskFrfattningssamling:SFS.1992:1594.Stockholm:Liber.
Slj,Roger,2007:Lrande,kunskapochkampenmellantraditionalismoch
progressivism.I:Ikunskapensnamnenantologiomkunskap,maktoch
kreativitet.Stockholm:Lrarfrbundet.S.1022.
Teleman,Ulf,1979:Sprkrtt.Omskolanssprknormerochsamhllets.
Lund:LiberLromedel.
Teleman,Ulf,1991:Lrasvenska.Omsprkbrukoch
modersmlsundervisning.Solna:Almqvist&Wiksell.
Thavenius,Jan,1976:Individualiseringisvenska.I:Brodowetal.,1976:
Svenskmnetskris.S.6174.
Thavenius,Jan,1981:Modersmlochfadersarv.Svenskmnetstraditioneri
historienochnuet.Stockholm:Symposion.
Thavenius,Jan(red.),1999a:Svenskmnetshistoria.Lund:Studentlitteratur.
Thavenius,Jan,1999b:Modersmletredskapellerbildningsmedel?I:
Thavenius,Jan(red.),Svenskmnetshistoria.Lund:Studentlitteratur.
S.2134.

224

Thavenius,Jan,1999c:Traditionerochfrndringar.I:Thavenius,Jan(red.),
Svenskmnetshistoria.Lund:Studentlitteratur.S.1120.
Thavenius,Jan,2005:ppnabrevomlrarutbildningenskulturellapraktik.
Rapporteromutbildning1/2005.Malmhgskola.
2006/962/EGEuropaparlamentetsochrdetsrekommendationavden18
december2006omnyckelkompetenserfrlivslngtlrande.
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?
uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:SV:PDF(20090923).

Utbildningsdepartementet,2007:TillggsdirektivtillGymnasieutredningen(U
2007:01).Dir.2007:143.
http://www.regeringen.se/download/33641899.pdf?
major=1&minor=91232&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

Utredningenommlochuppfljningigrundskolan,2007:Tydligamloch
kunskapskravigrundskolan:frslagtillnyttmlochuppfljningssystem:
betnkande.Stockholm:Fritze.
Vetenskapsrdet,2002:Forskningsetiskaprinciperinomhumanistisk
samhllsvetenskapligforskning.Stockholm:Vetenskapsrdet.
Vygotskij,Lev,2001:Tnkandeochsprk.Gteborg:Daidalos.
Weber,Max,1978a:Denprotestantiskaetikenochkapitalismensanda.Lund:
Argos.
Weber,Max,1978b:Economyandsociety:anoutlineofinterpretive
sociology.Nyuppl.Berkeley,CA.:UniversityofCaliforniaPress.
Westman,Maria,2009:Skriftpraktikerigymnasieskolan.Byggoch
omvrdnadseleverskriver.Diss.Stockholm:Stockholmsuniversitet.
Williams,JosephM.&Colomb,GregoryG.,1993:Thecaseforexplicit
teaching:Whywhatyoudontknowwonthelpyou.I:Researchinthe
teachingofEnglish27/3.S.252264.
gren,Monica,1996:Kursplanenisvenskaettbarnavsintid?I:Svenskai
skolan1996:3.S.3847.
stlundStjrnegrdh,Eva,1997:Skrivadebattartiklariskolangrdet?Om
texttypendebattartikelinationellaprov.Svenskaiutvecklingnr6.FUMS
Rapportnr186.Uppsalauniversitet.

225

226

BILAGOR

Bilaga1,mejladeintervjupunktertillrektorerna
Nedanlistarjagstdordinfrintervjun.Tnkpattjagbarar
intresseradavsvenskannrjagtalaromexempelvisfortbildningrdet
alltssvensklrarnadetgller.
Ngotomdinbakgrund(omdut.ex.rsvlraresjlvhardetjubetydelse
frmittsttattsamtalameddig).
Vaddetinnebrattvaraprogramrektor.(SpecielltpS/Tprogrammet;
jagharjufljtenS1/T1.)
NgotomS/Tprogrammetskaraktr.
Ambitionerhos[skolenhetensnamn]/[skolorganisationens
namn]/kommunennrdetgllerutvecklingavsprket(svenskan).
Dinbildavhurmnetsvenskaorganiserasochfungerarp[skolenhetens
namn]/S/T.
Elevinflytande(undervisningen).
Frgoromfortbildning.

227

Bilaga2,stdvidintervjuermedrektorer
Dinbakgrund?
Vadinnebrdetattvaraprogramrektor?
S/Tprogrammet
VilkaelevervljerS/Tpgm?
Vadharprogrammet/skolan/kommunenframbitionernrdetgller
utvecklingavsvenskasprket
tnkintebarasv2,tnksvsprfralla
Finnsdetpngonnivenstrategifrsprkutveckling?
rdetngtsomdiskuteras?
Stadievergng?
hgst>gy/gyuniv
Knnerdutillngotomeleversresp.studentersakademiskaskrivande?
Uppleverduattsvensklrarnaarbetartillsammans?
Hurmngamneskonf/trffarpertermin?
Vadlederdessatill?
Hurresonerarman/duangendefortbildning?
mnesanknuten?
Behov?
Plan?
Finnsdetlokalastyrdokumentsomharbringpsprkutveckling/
svenskan?
Lokalarbetsplan/lokalkursplan
Fljsde?
rdelevande?
Hurtyckerduattmanblirbttrepsvenskasprketiskolan?

228

Bilaga3,mejladeintervjupunktertilllrarna
Ngotomdinbakgrund.
Dinaambitioner/ider/tankarbetrffandesvenskmnetochSvA.
Frgorkringlromedel.
Frgorkringelevernasbidrag,reaktioner,inspel,arbetsstt,attityder?
Ngotomandrasprksperspektivet.
Ngotomstadievergngar.
NgotomSresp.Tprogrammetskaraktr;desselever.
Dinbildavhurmnetsvenskaorganiserasochfungerarp[skolenhetens
namn]/T/S.
Dinbildavev.ambitionerhos[skolenhetensnamn]/[skolorganisationens
namn]/kommunennrdetgllerutvecklingavsprket(svenskan).
Frgoromfortbildning.

229

Bilaga4,stdvidintervjuermedlrare
Dinbakgrund?
KanduversiktligtredografrinnehlletiSvAssomdulggerupp
det?
Hardungongrundlggandeidellertankeomvadduvillstadkomma?
Sprkligt
Vadregentligenskrivande,talande,sprkfrgoretc.tillfr?
Vaddriverdig,varhmtarduinspirationochiderinfrlektionereller
lngrearbetsomrden?
Vilkenrollspelarlromedlenfrdig?Vadsaknasidem?Vadanvnder
du?Varfr?
Sprkligt
Vilkenrollspelarelevernaderasreaktioner,inspel,arbetsstt,
attityder?
Elevmedverkan?
Program/infrgning?
Vilkenrollspelarandrasprksperspektivetfrdig?
Anpassning/utmaning/problem
Kandupekapngot/ngraspeciellaproblemomrdennrdetgller
eleverssprkddekommertillgymnasiet?
Hurtyckerduattmanblirbttrepsvenskasprketiskolan?
Generellt/gymnasiet
Skrivande?
Muntligt/anfranden?
Sprkbehrskning?
VilkaelevervljerS/Tpgm?
Vadharprogrammet/skolan/kommunenframbitionernrdetgller
utvecklingavsvenskasprket
tnkintebarasv2,tnksvsprfralla
Finnsdetpngonnivenstrategifrsprkutveckling?
rdetngtsomdiskuteras?

230

Stadievergng?
hgst>gy/gyuniv
Knnerdutillngotomeleversresp.studentersakademiskaskrivande?
Uppleverduattsvensklrarnaarbetartillsammans?
Hurmngamneskonf/trffarpertermin?
Vadlederdessatill?
Hurresonerarman/duangendefortbildning?
mnesanknuten?
Behov?
Plan?
Finnsdetlokalastyrdokumentsomharbringpsprkutveckling/
svenskan?
Lokalarbetsplan/lokalkursplan
Fljsde?
rdelevande?

231

Bilaga5,stdvidintervjuermedelever
Vadhardufrframtidsplaner?

Varfrjustdettaprogram?
Dennaskola?
Ev:Varfrbytteduhit?

Hurtrivsdu?

Vadrbra?
Dligt?

Vargickdutidigare?

Hurtrivdesdudr?
Bra?
Dligt?

VadrmnetSvenskafrdig?

NrdetstrSvpschemat,vad
tnkerdudp?

Vadminnsdufrnnianssvenska?

Hgstadiets?

VadhardulrtdigiSvenskap
grundskolantyckerdu?

Vadtyckteduom?
Inte?

VadvilldulradigiSvenskap
gymnasiet?

Hurskadetgtill?
VadtrorduingriSvenskaA?

Hurtyckerduattmanblirbttre
psvenskasprketiskolan?
Vadvilldusrskiltblibttrepnr Varfr?
detgllersvenskasprket?
Framtiden?

232

Bilaga6,syftesbeskrivningfrmnetSvenska
Utbildningenimnetsvenskasyftartillatthoselevernastrkaden
personligaochkulturellaidentiteten,attutvecklatnkandet,kreativiteten
ochfrmgantillanalysochstllningstagande.Densyftarvidaretillatt
bidratillframgngistudiernaochfrmganattkommuniceramedandra.
Frdenpersonligaidentitetenochfrsamhrighetenmellanmnniskor
harsprketstorbetydelse.Sprketspeglarskillnaderochlikhetermellan
mnniskor,deraspersonlighet,bakgrund,knochintressen.Utbildningen
imnetsvenskasyftartillattutvecklafrmganatttalaochskrivavl
samtattkalyhrdhetenfrandrassprkochsttattuttryckasigital
ochskrift.
Denkulturellaidentitetenuttrycksbl.a.isprketochlitteraturen.Mtet
medsprk,litteraturochbildmedierkanbidratillmognadochpersonlig
utveckling.Utbildningenimnetsvenskasyftartillattgeeleverna
mjligheteratttadelavochtastllningtillkulturarvetochattfuppleva
ochdiskuteratextersombdevckerlustochutmanarsikter.
Sprketravgrundlggandebetydelsefrlrandetochenvgtill
kunskap.Genomsprketskerkommunikationmedandraochgenom
lsningochegetskrivandetillgnarsigelevernanyabegreppochlrsig
attsesammanhang,tnkalogiskt,granskakritisktochvrdera.Genom
sprketbildaskunskapochgenomsprketgrskunskapensynligoch
hanterbar.Frmganattreflekteraver,frst,vrderaochtastllning
tillfreteelseriomvrldenvxer.Svenskmnetharisamverkanmed
andramnenettansvarfrattdennakunskapsutvecklingskerochatt
elevernaserenmeningsfullhelhetisinutbildning,drdenvalda
studieinriktningenrenutgngspunkt.
Attitalochskriftkunnaanvndasprketrsledesenfrutsttningfr
studierochfrattaktivtochansvarigtkunnadeltaisamhllslivet.Detr
drfrettviktigtuppdragfrskolanattskapagodamjligheterfr
elevernassprkutveckling.Inomsvenskmnetskallelevernafrikligtmed
tillfllenattanvndaochutvecklasinafrdigheteriatttala,lyssna,se,
lsaochskrivaochattmtaolikatexterochkulturyttringar.

233

234

Bilaga7,rekonstruktionavsyftesbeskrivning

235

236

Bilaga8,frgortillVrstasprket
(Formulretharioriginalingennumrering.Dremothardetlinjerfratt
skrivasvar.)
Varfrpratarvipettvisststtmedbarnochdjur?
Vadregentligendenstoraskillnadenmellantalsprkochskriftsprk?
outfit

utstyrsel

VilketannatordfreslrFredrikattviskallanvnda?
Vadtyckerduomdetordet?
Talatellerskrivetsprkvilketrvackrast?
ml?Vadrspeciellt?
Dennahringa
Vederbrandeunderfreliggandeomstndigheter
Hurskulledetseutomvifickvrttalsprknedskrivet?
Fylli
Detsominteddardig
Detfinnsingetdligtvder
Engnggr
Hurgammaltrtalsprket?
Skriftsprketfrhllersigtillverklighetensomen
Kaffe
Kroppssprksubtilasignaler
Gladochppen
Slutentveksam
Krleksfull
VadsgerFredrikomDante?
rviklokarenunrvikanlsaosstillallting?
Analfabetbetyder

237

Vadblirvismrepnrvilrtossstava?
Hurtnkerensomaldriglrtsigskrivaochstava?
HurmngahardyslexiiSverige?
Varfrhardyslektikersvrtivrtsamhlle?
Vadrsvrastfrendyslektiker?
Vilkabermdapersonerrknasuppsomdyslektiker?
Ettordsprksgeromdesvagasteiklassen
Hurmngasprkharvipjorden?
Vilkensiktharduomtalatochskrivetsprk?
Dendrgubbengrintebetyder
Varkommeruttrycketifrn?
Vilkengubberdet?
Sprkpolisentaruppidag
Vadvarroligastiprogrammetattveta?

238

Bilaga9,lrobokensutvrderings.43
Nmnngrasakersomdulrtdigom...
minnet.
anteckningsteknik.
genrer.
inlrningsstilar.
Hurhardinfrmgautvecklatsiatt...
skrivalogg?
skrivastdord,tankekarta?
sammanfattatexter?
knnaigenolikagenrer?
skrivaochbearbetatexterenligtprocessmetoden?
lramermedvetet?

239

Doctoral Dissertations in Education

published by the Malm School of Education
From the publication series Studia Psychologica et Paedagogica - Series Altera
Editors: ke Bjerstedt & Horst Lfgren
17. Lfgren, Horst: The Measurement of Language Proficiency. 1972.
18. Bierschenk, Bernhard: Sjlvkonfrontation via intern television i lrarutbildningen. 1972.
19. Gestrelius, Kurt: Job Analysis and Determination of Training Needs. 1972.
21. Larsson, Inger: Individualized Mathematics Teaching. 1973.
22. Fredriksson, Lennart: The Use of Self-Observation and Questionnaires in Job
Analysis.1974.
23. Idman, Pekka: Equality and Democracy: Studies of Teacher Training. 1974.
26. Holmberg, Ingrid: Effects of Some Trials to Improve Mathematics Teaching. 1975.
27. Lindsten, Carin: Hembygdskunskap i rskurs 3. 1975.
29. Nordn, Kerstin: Psychological Studies of Deaf Adolescents. 1975.
31. Jernryd, Elisabeth: Optimal auktoritets- och propagandaresistens. 1976.
33. Wiechel, Lennart: Roller och rollspel. 1976.
34. Hedlund, Carl: Commissioned Army Officers. 1976.
37. Wetterstrm, Magnhild: Medinflytande i skolan. 1977.
42. Eneskr, Barbro: Childrens Language at Four and Six. 1978.
45. Leonardsson, Sigurd: Den franska grammatikens historia i Sverige. I. 1978.
46. Leonardsson, Sigurd: Histoire de la Grammaire Franaise en Sude. II. 1978.
48. Lindholm, Lena-Pia: Pupils Attitudes to Equality between the Sexes. 1980.
50. Carlstrm, Inge: Law and Justice Education. 1980.
53. Fritzell, Christer: Teaching, Science and Ideology. 1981.
56. Wiechel, Anita: Olika personalgruppers sikter om barn i frskola och p lgstadium. 1981.
59. Gran, Birgitta: Frn frskola till grundskola: Villkor fr barns utveckling i ldrarna kring
skolstarten. 1982.
65. Annerblom, Marie-Louise: Att frndra knsroller. 1983.
66. Holmberg, Lena: Om en speciallrares vardag: Analys av en dagbok. 1983.
67. Skov, Poul: Vrdinormer om skolen: Analyse af konfliktmuligheder og mulige udviklingslinjer. 1983.
69. Carlsson, Gunborg: Teater fr barn: Tre ldersgruppers upplevelser av professionell teater.
1984.
70. Welwert, Claes: Lsa eller lyssna? 1984.
71. Klasson, Maj: Hgskolebibliotek i frndring. 1984.
76. Jnsson, Annelis: TV ett hot eller en resurs fr barn? 1985.
77. Berglund, Lars: Decentraliserat hgstadium. 1985.
79. Hellstrm, Leif: Undervisningsmetodisk frndring i matematik: Villkor och mjligheter.
1985.
84. Bjurwill, Christer: Framtidsfrestllningar. 1986.
85. kerberg, Hans: Livet som utmaning: Existentiell ngest hos svenska gymnasieelever.
1987.
87. Berglund, Brigitte: Pedagogiska dagbcker i lrarutbildningen. 1988.

 88. Svensson, Bengt E.: Mot samlad skoldag. 1988.

89. Rosenqvist, Jerry: Srskolan i ett arbetsmarknadsperspektiv. 1988.
91. Varming, Ole: Holdninger til brn. 1988.
93. Lfqvist, Gert: The IEA Study of Written Composition in Sweden. 1990.
94. Digerfeldt, Gunvor: Utvecklingspsykologiska och estetiska aspekter p danslek. 1990.
95. Ekstrand, Gudrun: Kulturens barn: Kontrastiva analyser av kulturmnster avseende
frhllandet till barn och ungdom i Sverige och Orissa, Indien. 1990.
96. Rooke, Liselotte: Omvrdnad och omvrdnadsteoretiska strukturer. 1990.
99. Tallberg Broman, Ingegerd: Nr arbetet var lnen. 1991.
100. Derbring, Lena & Stlten, Charlotte: Sjukskterskeutbildningens forskningsanknytning
vision och verklighet. 1992.
101. Nissen, Poul: Om brn og unge med fastlst identitetsudvikling. 1992.
102. Helldn, Gustav: Grundskoleelevers frstelse av ekologiska processer. 1992.
103. Tvingstedt, Anna-Lena: Sociala betingelser fr hrselskadade elever i vanliga klasser.
1993.
104. Khne, Brigitte: Biblioteket skolans hjrna? Skolbiblioteket som resurs i det underskande arbetssttet p grundskolan. 1993.
105. Svensson, Ann-Katrin: Tidig sprkstimulering av barn. 1993.
106. Rubinstein Reich, Lena: Samling i frskolan. 1993.
108. Heiling, Kerstin: Dva barns utveckling i ett tidsperspektiv. 1993.
111. Henrysson, Lennart: Syo-kulturer i skolan. 1994.
113. Persson, Sven: Frldrars frestllningar om barn och barnomsorg. 1994.
114. Klason, Satya Mehndiratta: The Quality of Social Relations and Some Aspects of SelfConception of a Group of Elderly People. 1994.
115. Persson, Bodil: Nr kvinnorna kom in i mnnens vrld. Framvxten av ett kvinnligt
tekniskt yrke Laboratorieassistent under perioden 18801941. 1994.
116. Morsing Berglund, Barbro: Frskolans program fr sexringar. 1994.
117. Gunnarsson, Bernt: En annorlunda skolverklighet. 1995.
119. Persson, Ann-Elise: Ungdomars sikter om orsaker till, effekter av och tgrder mot
vardagsvldet. 1995.
122. Ursberg, Maria: Det mjliga mtet: En studie av fritidspedagogers frhllningsstt i
samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. 1996.
123. Willman, Ania: Hlsa r att leva: En teoretisk och empirisk analys av begreppet hlsa
med exempel frn geriatrisk omvrdnad. 1996.
124. Hjorth, Marie-Louise: Barns tankar om lek: En underskning av hur barn uppfattar
leken i frskolan. 1996.
128. Engstrm, Arne: Reflektivt tnkande i matematik: Om elevers konstruktioner av brk.
1997.
130. Elmeroth, Elisabeth: Alla lika alla olika: Skolsituationen fr elever med bda frldrarna fdda utomlands. 1997.
133. Lepp, Margret: Pedagogiskt drama med fokus p personlig utveckling och yrkesmssig
vxt: En studie inom sjukskterske- och vrdlrarutbildningen. 1998.
134. Viggsson, Haukur: I fjrran blir fjllen bl: En komparativ studie av islndska och
svenska grundskolor samt sex fallstudier om nrhet som en frutsttning fr pedagogiskt ledarskap. 1998.

136. Vallberg Roth, Ann-Christine: Knsdidaktiska mnster i frskolepedagogiska texter. 1998.

138. Folkesson, Anne-Mari: Muntlig framstllning i rskurs 5. 1998.
140. Olofsson, Sten-Sture: Kvinnliga rektorers ledarstil i svensk grundskola. 1998.
142. Karlsudd, Peter: Srskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. 1999.
143. Eriksson, Keijo: P spaning efter livets mening: Om livsfrgor och livsskdning hos ldre
grundskoleelever i en undervisningsmilj som befrmjar kunskapande. 1999.
144. Utas Carlsson, Karin: Violence Prevention and Conflict Resolution: A Study of Peace
Education in Grades 4-6. 1999.
145. Havung, Margareta: Anpassning till rdande ordning: En studie av manliga frskollrare
i frskoleverksamhet. 2000.
146. Hamilton, Ingela: Leva med stroke - lra av erfarenheter. 2000.
147. Mnsson, Annika: Mten som formar: Interaktionsmnster p frskola mellan pedagoger
och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. 2000.
148. Albinsson, Gunilla & Arnesson, Kerstin: Maktutvning ur ett organisations- och genusperspektiv: En studie vid tre vrdavdelningar. 2000.
149. Campart, Martina: Schooling Emotional Intelligence through Narrative and Dialogue:
Implications for the Education of Children and Adolescents. 2000.
150. Arvidsson, Barbro: Group Supervision in Nursing Care: A Longitudinal Study of
Psychiatric Nurses Experiences and Conceptions. 2000.
151. Sandn, Ingrid: Skoldaghem: Ett alternativ fr elever i behov av srskilt std. 2000.
152. Lovn, Anders: Kvalet infr valet: Om elevers frvntningar och mten med vgledare
i grundskolan. 2000.
153. Ivarsson, Helne: Hlsopedagogik i sjukskterskeutbildningen. 2000.
154. Mller, Tore: Undervisa mot vld: Attityder, lromedel, arbetsstt. 2001.
155. Hartsmar, Nanny: Historiemedvetande: Elevers tidsfrstelse i en skolkontext. 2001.
156. Jakobsson, Anders: Elevers interaktiva lrande vid problemlsning i grupp: En processstudie. 2001.
157. Mllehed, Ebbe: Problemlsning i matematik: En studie av pverkansfaktorer i rskurserna
4-9. 2001.
158. Wetterholm, Hans: En bildpedagogisk studie: Lrare undervisar och elever gr bilder.
2001.
160. El-Zraigat, Ibrahim: Hearing-impaired Students in Jordan. 2002.
161. Nelson, Anders & Nilsson, Mattias: Det massiva barnrummet. 2002.
162. Damgren, Jan: Frldrars val av fristende skolor. 2002.
163. Lindahl, Ingrid: Att lra i mtet mellan estetik och rationalitet: Pedagogers vgledning
och barns problemlsning genom bild och form. 2002.
164. Nordnger, Ulla Karin: Lrares raster: Innehll i mellanrum. 2002.
165. Lindqvist, Per: Lrares frtroendearbetstid. 2002.
166. Lin, Hai Chun: Pedagogy of Heuristic Contexturalisation: Intercultural Transmission
through Cross-cultural Encounters. 2002.
167. Permer, Karin & Permer, Lars Gran: Klassrummets moraliska ordning: Iscensttningen
av lrare och elever som subjekt fr ansvarsdiskursen i klassrummet. 2002.
168. Anderson, Lotta: Interpersonell kommunikation: En studie av elever med hrselnedsttning
i srskolan. 2002.
169. Lundgren, Ulla: Interkulturell frstelse i engelskundervisning - en mjlighet. 2002.

Malm Studies in Educational Sciences

Doctoral Dissertations in Education
Editor: Jerry Rosenqvist
&
Doctoral Dissertations in the Theory and Practice of Teaching and Learning Swedish
Editor: Bengt Linnr
3. Nilsson, Nils-Erik: Skriv med egna ord. En studie av lroprocesser nr elever i grundskolans senare r skriver forskningsrapporter. 2002.
4. Adelman, Kent: Att lyssna till rster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv. 2002.
5. Malm, Birgitte: Understanding what it means to be a Montessori teacher. Teachers reflections on their lives and work. 2003.
6. Ericsson, Ingegerd: Motorik, koncentrationsfrmga och skolprestationer. En interventionsstudie i skolr 1-3. 2003.
7. Foisack, Elsa: Dva barns begreppsbildning i matematik. 2003.
8. Olander, Ewy: Hlsovgledning i barnhlsovrden. Syntetisering av tv uppdrag. 2003.
9. Lang, Lena: Och den ljusnande framtid r vr. Ngra ungdomars bild av sin gymnasietid.
2004.
10. Tullgren, Charlotte: Den vlreglerade friheten: Att konstruera det lekande barnet. 2004.
11. Hgerfelth, Gun: Sprkpraktiker i naturkunskap i tv mngkulturella gymnasieklassrum:
En studie av lroprocesser bland elever med olika frstasprk. 2004.
12. Ljung-Djrf, Agneta: Spelet runt datorn: Datoranvndande som meningsskapande praktik
i frskolan. 2004.
13. Tannous, Adel: Childhood depression: Teachers and childrens perceptions of the symptoms and causes of depression in Jordan. 2004.
14. Karlsson, Leif: Folkhlsopedagogen sker legitimitet: Ett mte mellan pedagogik och verksamhetsfrlagd utbildning. 2004.
15. Selghed, Bengt: nnu icke godknt: Lrares stt att erfara betygssystemet och dess tilllmpning i yrkesutvningen. 2004.
17. Gransson, Anna-Lena: Brandvgg: Ord och handling i en yrkesutbildning. 2004.
18. Olsson, Rose-Marie: Utbildningskontextens betydelse fr lrandeprocesser: Datorstdd
flexibel utbildningsmilj fr gymnasiestuderande. 2005.
19. En, Mariann: Att vga flyga: Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och
frskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. 2005.
20. Berg, Kerstin: Vilket svenskmne? Grundskolans svenskmnen i ett lrarutbildningsperspektiv. 2005.
21. Hallstedt, Pelle & Hgstrm, Mats: The Recontextualisation of Social Pedagogy. A study
of three curricula in the Netherlands, Norway and Ireland. 2005.
22. Cederberg, Meta: Utifrn sett inifrn upplevt. Ngra unga kvinnor som kom till Sveige
i tonren och deras mte med den svenska skolan. 2006.
23. Malmberg, Claes: Kunskapsbygge p ntet En studie av studenter i dialog. 2006.
24. Korp, Helena: Lika chanser p gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och
social reproduktion. 2006.
25. Bommarco, Birgitta: Texter i dialog En studie i gymnasieelevers litteraturlsning. 2006.

Malm Studies in Educational Sciences

Doctoral Dissertations in Education
Editor: Lena Holmberg (until April 4, 2007)
Editor: Feiwel Kupferberg (from April 5, 2007)
&
Doctoral Dissertations in the Theory and Practice of Teaching and Learning Swedish
Editor: Bengt Linnr (until June 30, 2008)
Editor: Johan Elmfeldt (from July 1, 2008)
26. Petersson, Eva: Non-formal Learning through Ludic Engagement within Interactive
Environments 2006.
27. Cederwald, Elisabeth: Reflektion och sjlvinsikt i Den kommunikativa pedagogiken
2006.
28. Assarsson, Inger: Talet om en skola fr alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt
uppdrag. 2007.
29. Ewald, Annette: Lskulturer. Lrare, elever och litteraturlsning i grundskolans mellanr.
2007.
30. Bouakaz, Laid: Parental involvement in school. What hinders and what promotes parental
involvement in an urban school. 2007.
31. Sandell, Anna: Utbildningssegregation och sjlvsortering. Om gymnasieval, genus och
lokala praktiker. 2007.
32. Al-Sad, Ahmed: Evaluation of studentsattitudes towards vocational education in Jordan.
2007.
33. Jnsson, Karin: Litteraturarbetets mjligheter. En studie av barns lsning i rskurs F-3.
2007.
34. Lilja Andersson, Petra: Vgar genom sjukskterskeutbildningen. Studenters berttelser.
2007.
35. Jonsdottir, Fanny: Barns kamratrelationer i frskolan. Samhrighet tillhrighet vnskap
utanfrskap. 2007.
36. Bergman, Lotta: Gymnasieskolans svenskmnen. En studie av svenskundervisningen i
fyra gymnasieklasser. 2007.
37. Schyberg, Solbritt: Hgskolelrares personliga teorier om sin pedagogiska praktik. 2007.
38. Eilard, Angerd: Modern, svensk och jmstlld. Om barn, familj och omvrld i grundskolans lsebcker 1962 2007. 2008.
39. Davidsson, Eva: Different images of science. A study of how science is constituted in
exhibitions. 2008.
40. Vincenti Malmgren, Therese: Motiverande grundskolemilj med fokus p klassrummet.
En analys utifrn det obligatoriska skolvsendets lroplansmlsttningar. 2008.
41. Jnsson, Anders: Educative assessment for/of teacher competency. A study of assessment
and learning in the Interactive examination for student teachers. 2008.
42. Parmenius Swrd, Suzanne: Skrivande som handling och mte. Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedmning i svenskmnet. 2008.
43. Brante, Gran. Lrare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll. 2008.
44. Lutz, Kristian. Kategoriseringar av barn i frskoleldern. Styrning & administrativa
processer. 2009.
45. Lfgren, Lena. Everything has its processes, one could say. A longitudinal study following
students ideas about transformations of matter from age 7 to 16. 2009.

46. Ekberg, Jan-Eric. Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av mnet idrott och
hlsa i skolr 9. 2009.
47. Johnsson, Annette. Dialouges on the Net. Power structures in asynchronous discussions
in the context of a web based teacher training course. 2009.
48. Hagstrm, Birthe. Kompletterande anknytningsperson p frskola. 2010.
49. Jnsson, Lena. Elevers bilder av skolan. Vad elever berttar om och hur lrare och
lrarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrn elevers bilder. 2010.
50. Nilsson, Elisabet M. Simulated real worlds. Actions mediated through computer
game play in science education. 2010.
51. Olsson Jers, Cecilia. Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos.
2010.
52. Leijon, Marie. Att spra tecken p lrande. Mediereception som pedagogisk form och
multimodalt meningsskapande ver tid. 2010.
54. Horck, Jan. Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime
University. 2010.
55. Londos, Mikael. Spelet p fltet. Relationen mellan mnet idrott och hlsa i gymnasieskolan och idrott p fritid. 2010.
56. Christensen, Jonas. A profession in change a development ecology perspective. 2010.
57. Amhag, Lisbeth. Mellan jag och andra. Ntbaserade studentdialoger med argumentering
och responsgivande fr lrande. 2010.
58. Svensson, Anna-Karin. Lrarstudenters berttelser om lsning. Frn tidig barndom till
mtet med lrarutbildningen. 2011.
59. Lf, Camilla. Med livet p schemat. Om skolmnet livskunskap och den riskfyllda
barndomen. 2011.
60. Hansson, Fredrik. P jakt efter sprk. Om sprkdelen i gymnasieskolans svenskmne.
2011.

Doctoral Dissertations published elsewhere

Ullstrm, Sten-Olof: Likt och olikt. Strindbergsbildens frvandlingar i gymnasiet.
Stockholm/Stehag: Brutus stlings Bokfrlag Symposium. 2002. (Nr 1 i avhandlingsserien.)
Ulfgard, Maria: Fr att bli kvinna och av lust. En studie i tonrsflickors lsning (Skrifter
utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 78). Stockholm: B. Wahlstrms. 2002. (Nr 2 i
avhandlingsserien.)
Ursing, Anna-Maria: Fantastiska frknar. Studier av lrarinnegestalter i svensk sknlitteratur.
Eslv: stlings Bokfrlag Symposium. 2004. (Nr 16 i avhandlingsserien.)
Gustafson, Niklas: Lrare i en ny tid. Om grundskolelrares frhandlingar av professionella
identiteter. Ume: Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt
Arbete (NaPA). 201. (Nr 53 i avhandlingsserien)

kunskap om sprket, det vill sga sdant som r unikt fr svenskmnet

i skolan. Trots detta visar befintlig forskning att sprkliga delar av
gymnasieskolans svenskmne framstr som diffusa och tycks sakna
krna och teoretisk ram. Avhandlingen P jakt efter sprk. Om
sprkdelen i gymnasieskolans svenskmne. bygger p ett empiriskt
material som visar olika syn p sprk och sprkutveckling och som
exemplifierar sprkdelen i svenskundervisningen.
En bakgrund till underskningen utgrs av olika mnesuppfattningar
och hur de r relaterade till skolpolitiska frndringar. En annan
viktig utgngspunkt r Bernsteins pedagogiska teori med begrepp som
klassifikation och osynlig respektive synlig pedagogik.
Ett resultat r att svenskmnets inre klassifikation framstr som svag
r att en explicit undervisning kombinerad med ett otillrckligt
metasprk och ett frutsatt implicit lrande resulterar i en osynlig
pedagogik.
Resultaten pekar p att legitimering av sprkdelen och motivation fr

P j a k t efter spr k

genom att ett sprkvetenskapligt metasprk saknas. Ett annat resultat

den behver problematiseras i undervisningen. Svenskmnet mste

kunna tillmtesg elevernas nskeml om sprket som ett verktyg
fr det personliga projektet, samtidigt som de vrderingar som finns
i sprket och den verklighet som sprket konstruerar utmanas och
stlls under debatt.

isbn/issn 978-91-86295-11-0/1651-4513

205 06 Malm, Sweden

www.mah.se

malm h g s k ola 2 0 11

Malm hgskola

MALM S TUDIES IN EDUC ATIONAL SCIENCES N o 60, DOCTOR AL DISSERTATION IN EDUC ATION

sprk och sprkutveckling. Hr finns arbete med det egna sprket och

F redri k H ansson

Svenskmnet r brett och innehllsrikt. En av dess delar utgrs av

Fredrik Hansson
P jakt efter sprk
Om sprkdelen i gymnasieskolans svenskmne