Granargevar m48C Manual (Swedish, 1979)

~
- _-. r
; u
-----:-::-. _. -::
-~
~)
- - . -.:..:-:._::..:- ""..:. :-. ~-~ :.:...:::::..===:;..-:':....:=: -=..::.-:~_:.:.:: ..:-::.:-:..-.:..~--:;-::-: ~- , - ,-- ... ,. -....
__..
. -,- ,-.-.~--::-_- -: -- ,--: .... -- ..:"'.
---
...m
l>
CD
.........
CD
c
,...
ca
...
~
-.......
en
......_,___
...&:
CD
=<
=
,...
=
C)
-- .
-------- --
.,_. ~,.---~-,;:: - : ~ ---~-.-:'7~?~~:""'~~;,:..: . . ~--.,..,~;_.;;>~-. _..;:fr...''"';!('7.':>~ <

.. -.- ---.......
ld
SKJUTINSTRUKTION FR ARMEN
..::==:..-::-::.""':::..::.:-- -
r.-..
,
Skjutl A
Grg
skjutinstruktion fr armen
Granatgevr m/48 C
\
Central lagerhllning:
Frsvarets bok- och blankettfrrd
Il
CHEFEN FR ARMEN
1979-02-09
RL 804
TFO 79006
Skjutinstruktion fr armen, Granatgevr m/48 C (Skjutl A Grg),

1979 rs utgva (M7742-110061), faststlls.
I samband hrmed upphvs de bestmmelser rrande granatgevr

m/48 C som finns i Manus till skjutinstruktion fr armen, pansarvrnsvapen (Manus Skjuti A Pv), 1972 rs upplaga, utsnt med ao
1972.03.10 Inf 8042.
P uppdrag av Chefen fr armen
Frord
Skjutl A Grg innehller skjutregler och anvisningar fr skjututbildning med granatgevr m/48 C. Bestmmelser fr servistjnst finns i
InfR Grggrp.
I instruktionen angivna regler och metoder syftar till att n god eldverkan samt att ge stadga och enhetlighet t skjututbildningen. De
bygger p bestmmelserna i arme- och frbandsreglementena samt de
teoretiska grunderna i Skjutlra fr armen.
Utver i bilaga 16 angivna eldexercisvningar genomfr granatgevrsgrupp eldexercisvningar och stridsskjutning i syfte att direkt frbereda eldexercis och stridsskjutning i plutonsfrband.
R LUGN
Chef fr Armestaben
Bertil Nelsson
skerhetsbestmmelser fr handhavande av samt utbildning med

vapen och ammunition i fred samt under beredskaps- och krigstillstnd finns i Ski F och Ski A. Vid vningar utan ammunition avseende gruppering och strid tillmpas skerhetsbestmmelser i krig
nllgt respektive frbandsreglementen.
lics kr-ivning av granatgevr m/48 C och vningsvapen fr granatgevr
1111\l hos lmmelser fr handhavande, vrd m m finns i
H,4 cm gra natgevr Beskrivning (M7786-002200),
t) 11111 1 vningsvapen 4 fr granatgevr, Beskrivning (M7786I)()O,l!lO) snmt
Lagerblads
LAGERBLADs TRYCKERI AB
KARLSHAMN
1978
LF/ALLF 117 78 028
M7742-11006l
Il
i\v nl ngsvapen 3 fr granatgevr (20 mm lsskjutningstillllliNk l"iv ning (F 1092-080100).
111111
u l ~ ),
Innehll
f
Moment
Begrepp
1. Skjutregler
1:
11-211
11- 12
16-- 17
21- 23
26-- 27
31- 32
36-- 37
41
46--191
46-- 47
51- 52
56- 83
56- 68
6- 57
61
66 - 68
71- 83
'11 74
IU
76
8
Be,
l ()l
() J
!)()
101
ndaml
Omfattning
Frberedelser fr skjutning
Omfattning
Materielkontroll
Mlbestmning
Fartbestmning
Avstndsbestmning
Ammunition
skjutavstnd
Riktelement
Riktinstrument
Reservriktmedel
Skjutning med sprljuspansarsprnggranat
Riktning med riktinstrument
Siktlinje
stillastende ml (ml utan sidfart)
Ml med sidfart
Riktning med reservriktmedel
Siktlinje
Ml med sidfart
Skjutning med rkgranat
Siktlinje
1: 106-176
111-131
116
121
126
131
136-156
141
146
151
156
161-176
166
171
176
181-191
186
191
196-198
201-202
206
211
216-228
221
226-228
Skjutning med sprnggranat

gonblicksbrisad i mlet
Siktlinje
Tempering
gonblicksbrisad ver mlet
Siktlinje
Tempering
Luftbrisad ver mlet
Siktlinje
Riktning med riktinstrument (reservriktmedel)
Tempering
Temperaturkorrektion
Riktinstrument
Reservriktmedel
Vindavdrift
Ml- och eldobservation
Frbi- och verskjutning
Eldppnande
Verkansskjutning
Eldhastighet
Eldreglering
2. Skjututbildning
2:
2
6
11- 17
21- 29
31- 36
41- 49
51-131
1-
51
56
61- 63
66- 69
Utbildningsml
Omfattning
Planlggning
Genomfrande
Pansarknnedom
Materielkunskap
Servistjnst
ndaml
Omfattning
Genomfrande
Hantering av riktinstrument
2:
t
l
())
l
tl
71
76
81- 86
91- 94
96-118
106-109
111-118
121-122
126-127
131
136-195
136
141
146-148
151
156
161-172
176-181
186-187
191-195
201-218
201
206
211-218
221-246
221
226
23 1- 246
241
246
Instllning av reservriktmedel
Hantering av mekanism
Laddning och patron ur
Frdigstllning
Anlggning, riktning och avfyring
Anlggning
Riktning och avfyring
Hantering av ammunition och frpackning
skottstllning
tgrder p kommando "Frdig pjs"
Eldledningstjnst
ndaml
Omfattning
Genomfrande
Terrngbedmning
skjutregler
Ml-, fart- och avstndsbestmning
Eldobservation
Eldreglering
Eldkommando
skolskjutning
ndaml
Omfattning
Genomfrande
Eldexercis
ndaml
Omfattning
Genomfrande
Markering
Protokollfring
Bilagor
Begrepp
l. Demonstrationsskjutning
2. Exempel p felskningsschema
3. Mlmateriel
4. Exempel p mlanordningar
5. Hjlpmedel fr berkning av mls sidfart
6. Exempel p belysningsanordningar
Avskrma
Rk lggs mellan mlet (fienden) och vra frband
8. Underlag fr ordnande och bedmning av skjutning
Frblinda
Rk lggs p mlet (fienden)
9. Plan fr utbildning av granatgevrsskyttar
Kornpunkt
Den punkt p streckplattan (reservriktmedlens

korn) genom vilken siktlinjen frlggs
Kursfart
Mlets fart i rrelseriktningen
MHljning
Siktlinjen fljer riktpunkten tills avfyring skett
Riktpunkt
Den punkt i mlet (mlterrngen) mot vilken siktlinjen riktas in
Sidfart
Mlets fart i sida vinkelrtt mot skjutriktningen
s tegvis framfrriktning
Kornpunkten riktas in mot en punkt 10-50 m

framfr mlet (vid hga farter vljs den hgre
siffran). Mlet invntas och avfyring grs nr
riktpunkten i mlet sammanfaller med kornpunkten
Triiffpunkt
Den punkt i mlet (mlterrngen) dr projektilen

trffar
Verkunsskjutning
Skjutning med vilken mlet bekmpas
7. Protokoll och blanketter
10. Hjlpmedel fr inlrande av skjutregler

Il. Trffpunktsdiagram och banprofiler
12. Handhavande av strtriktutrustning
13. vningar p strtriktbana
14. Bestmmelser fr skjutning p filmskjutbana
15. skolskjutningsvningar
16. Eldexercisvningar
Ov riga begrepp frklaras i AR 3 och Skjutlra fr armen
1:1-11
1. Skjutregler
ndaml
l. skjutreglerna anger hur elden skall frberedas , avges och ledas
s att god verkan snabbt kan erhllas.
O mfattning
6. skjutreglerna omfattar bestmmelser fr
(l ) frberedelser fr skjutning samt
(2) verkansskjutning.
Frberedelser fr skjutning
Omfattning
Il. Frberedelser fr skjutning omfattar
l ) ma terielkontroll,
( ?. ) ml\1 -, fart- och avstndsbestmning,
(l) vul uv ammunition,
Id) vu l nv skjutavstnd,
l 'l ) VIi i liV riktelement (kornpunkt, riktpunkt och sikte),
l_ft) 0 1d nu ntie av ml- och eldobservation
('Il hu~ lll mnl n g av fr bi- och verskjutningsmjligheter samt
1111 VIl l liV tidpunkt f r eldppnande.
1:12-23
1:26-36
12. Frberedelserna utfrs noggrant och s att elden kan ppnas

verraskande och avges snabbt. I brdskande lgen avpassas frberedelserna s att pansarvrnsvapnen om mjligt ppnar eld fre fiendens
stridsfordon.
Regel nr 1: De farligaste mlen beskjuts frst.

Regel nr 2: Nr mlen r lika farliga beskjuts frst det som
motsvarar granatgevrets plats i grupperingen.
Materielkontroll
Fartbestmning
16. Alla uppehll fre, under och efter strid utnyttjas fr kontroll
av vapen, riktmedel och observationsutrustning i vad avser funktion
och vrd, s att verksam eld alltid kan ppnas snabbt nr s krvs.
Kontroll skall omfatta ven ammunition, tillbehr och reservdelar.
skottstllning kontrolleras fre strid samt nr frhllandena medger
det ven under lngre uppehll i striden.
26. Fartbestmning omfattar fartbedmning med fartangivning.

Fartbestmning utfrs som frberedelse fr skjutning frmst fr att
mjliggra riktig framfrhllning. Dessutom skall den vid behov ge
underlag fr bedmning av vid vilken tidpunkt och hur lnge bekmpning br ske.
Med fart menas mlets hastighet tvrs observationsriktningen,
dvs sidfart. Mlets sidfart fr inte frvxlas med dess kursfart Sirlfarten r lgre n kursfarten utom nr krriktningen r vinkelrt mot
observationsriktningen (d farterna r lika stora).
27.
17. Kontroll, justering och vrd utfrs enligt materielbeskrivningen
som fljer med vapnets tillbehrsutrustning.
Mlbestmning
Mlbestmning omfattar mllgesbestmning och mlbedmning
med mlangivning och mlbeskrivning. Mlbestmning utfrs som
frberedelse fr skjutning och grs s noggrann att elden direkt kan
trffa mlet.
21.
22. Om flera ml upptrder samtidigt beskjuts i frsta hand de, som

r farligast med hnsyn till uppgiften och mot vilka verkan snabbast
kan prknas, t ex nrmaste eller stillastende stridsfordon. strvan
skall vara att frst trffa de farligaste mlen med minst ett skott . och
att drefter fullflja eldgivningen tills samtliga ml nedkmpats.
23. Under anfall bekmpas frmst stridsfordon som kan frsvra

eller hindra understdda frbands framryckning. Vid frsvar bekmpas i frsta hand framryckande stridsfordon, i andra hand understdjande stridsfordon och vriga ml.
Avstndsbestmning
31. Avstndsbestmning omfattar avstndsmtning eller avstndsbedmning med avstndsangivning. Avstndsbestmning utfrs som
l'rbcredelse fr skjutning frmst fr att mjliggra riktigt val av
l'iktclement.
.1l. Bestmning av avstnd genom mtning efterstrvas. Noggrann

IIVNlJl tlsbcstmning r av avgrande betydelse fr god verkan i mlet
111'1n1'Nom projektilbanans hjd ver (under) siktlinjen snabbt ndras i
11lll'lwl cn av mlet (jmfr banprofiler, bilaga 11).
l lir~dNko ndc lgen bestms avstndet genom bedmning.
ultlon
111111111iltlo n
l Il
Jll l l
vljs i regel i samband med mlbestmning. Drvid
1:47-51
1:37-46
(l) sprljuspansarsprnggranat fr bekmpning av pansrat strids-
fordon,
(2) rkgranat fr frblindning eller avskrmning av stillastende
stridsfordon samt
(3) sprnggranat fr bekmpning av trupp.
37. Uppgifter om ammunitionen finns i Ammunitionsregister fr
armen och i materielbeskrivningen.
Skjutavstnd
plattans nollspets och skjutavstndet stlls in med avstndsratten. Vid

skjutning med sprljuspansarsprnggranat och vningsammunition
kontrolleras fre riktning att avstndsratten r nollstlld.
streckplattan r avsedd fr skjutning med sprljuspansarsprnggranat m/66. Vid skjutning med sprljuspansarsprnggranat m/56 B
och m/62 skall hjdvrdet korrigeras med -2- p ratten fr hjdjustering. Avvikelsen i hjd fr sprljuspansarsprnggranat m/62 blir
d:
47.
Skjutavstnd, m
Avvikelse, m
1-0,21-0,21-0,21-0,21-0,21-0,1
100
41. Strvan skall vara att ppna eld p korta avstnd och drmed
ka mjligheterna att uppn god trffskerhet. Eld ppnas tidigast p
avstnd enligt tabellen.
Sprljuspansarsprnggranat
Rkgranat
Sprnggranat
stillastende ml
(rrligt ml utan sidfart)
400
l 200
/ 250
l 300 l 350 l 400

J
Avstndsmrke
Fartstreck
Lngsta skjutavstnd i m mot

Ammunition
150
ml med
sidfart
Avstndslinje
l trupp
----'-----+-+-!
:v-~
+
+
300
l 000
700
Vid skjutning i skymning (gryning) eller stridsfltsbelysning efterstrvas samma eldomrde som under dager.
5
152535
IJI/d J : J . Riktinstrumentets streck platta. (Linjerna mellan avstndsmrkena r hjlplinjer)
nuuorvrlktmedel
Riktelement
Riktinstrument
46. Riktinstrumentet bestr av kikarsikte och hllare. I kikaren syns

streckplattan, som i skymning och i mrker upplyses av betastrlar
(bild 1: 1). Vid skjutning med rk- och sprnggranat anvnds avstndsratten p sidan (mrkt SGR RKGR). Riktning sker d med streck-
Reservriktmedlen utgrs av sikte och korn. De flls in mot elddi\ dc inte anvnds.
.'llldi,l hnr avstndsskalor fr olika slag av ammunition. Aktuell skala
Vt hll1 l'l'll tn med skalomstllaren. skjutavstndet stlls in med avstndstllllt' ll ~~~ ull siktlparens index pekar p aktuellt avstnd p avstndsHh111 , lustllllning kan ske p nrmaste 50-tal m eller - om avstn11 1 ~ 1111 11 11t bestmmas genom mtning- p nrmaste 25-tal m.
Ilht
1:52-57
52. Siktets avstndsskala grundinstlls p 300 m. Fre eldppnande
stlls avstndsskalan in fr aktuellt skjutavstnd.
1:61-66
61. Mot stillastende ml och rrligt ml utan sidfart vljs kornpunkt i avstndsmrke motsvarande skjutavstndet. Kornpunkt kan
ven vljas mellan avstndsmrkena.
- - -+-+--4
t-+--+------1H--1-2 -
~ r--+--+----3+ f---+---+----45
152535
Kornpunkt
Bild 1:3 . K ornpunkt och riktpunkt mot stillastende ml p 300m skjutavstnd
Ml med sidfart
Bild l: 2. Reservriktmedel
Skjutning med sprljuspansarsprnggranat
66. Mot ml med sidfart vljs kornpunkt i avstndsmrke eller i fartHteck med hnsyn till skjutavstnd, sidfart och mlets rrelseriktning. Kornpunkt kan ven vljas mellan avstndslinjerna och fartNII'UC kcn. Fartstreck vljs med hnsyn till mlets rrelseriktning (mlut skull synas rra sig in mot avstndsmrkena).

Ungefrlig sidfart, km/h
Siktlinje
56. Kornpunkt vljs p riktinstrumentets streckplatta med hnsyn

till skjutavstnd och sidfart.
57. Riktpunkt fr frsta skottet vljs mitt i mlet mot svl stillastende som rrliga ml. Vid sidvind ndrar skytten riktpu'n kt enligt
196.
5
15
25
35
Kornpunkt
Avstndsmrke
Fartstreck 15
25
35
1: 67
1:68
68. Mot ml med sidfart i sidlutande terrng C> 5) riktar skytten
s att mlet rr sig in mot avstndsmrke eller punkt mellan avstndsmrken motsvarande skjutavstndet. Avfyring grs nr mlets mittpunkt passerar vald kornpunkt
5
A
f-i=t-- - 1 .~ 2 -
+ .-+-+-----3/
Ko rn pu nkt
4-
Bild 1:4. Kornpunkt och riktpunkt mot ml med sidfart p 200 m skjutavstnd, sidfart 5 km / h
Ko rn pun kt
Bild 1:6. Riktning mot ml med sidfart i sidlutande terrng p 300m

skjutavstnd, sidfart 25 km / h
Kornpunkt
Ko rn pu nkt
Bild 1: 5. Kornpunkt och riktpunkt mot ml m ed sidfart p 250 m skjutavstnd, sidfart 25 km l h
5
15 2535
67. Mot ml med sidfart riktar skytten in kornpunkten mot en punkt

10-50 m framfr mlet (vid hga farter vljs den hgre siffran).
Skytten invntar mlet och gr avfyring nr riktpunkten i mlet sammanfaller med kornpunkten. Behvs omriktning, riktar skytten p
nytt in kornpunkten mot en punkt framfr mlet.
III(,/ l : 7, Riktning m ot ml m ed sidfart i sidlutande terrng p 250 m

,\kjuta vstnd, sidfart 15 km / h
1:71-76
1:81-83
Siktlinje
71. Skytten fattar siktlinjen s, att kornskyddsringen syns mitt i hlsiktet och ringarna r koncentriska (bild l : 8).
Fart 5 km/ h
Bild 1:9. Kornpunkt och riktpunkt mot stillastende ml (rrligt ml utan

sidfar t)
Ml med sidfart
81. Mot ml med sidfart vljs kornpunkt enligt tabellen med hnsyn
till sidfart och mlets rrelseriktning. Nr knaster eller kornskyddsringen anvnds som kornpunkt skall mlet synas rra sig in mot kornpelaren. Siktets avstndsskala stlls in enligt 51.
Bild l: 8. Reservriktmedlen i frhllande till skyttens ga
Ungefrlig sidfart, km/h
5
15
25
72. Siktets avstndsskala stlls in med hnsyn till skjutavstndet (51).

Om exakt skjutavstnd inte kan stllas in vljs nrmast hgre avstnd
och lg riktpunkt.
73. Som kornpunkter anvnds kornpelarens spets, knastemas spetsar och kornskyddsringens ytterkanter.
74.
Riktpunkt vljs enligt 57.
Stillastende ml (ml utan sid/art)
76. Mot stillastende ml och rrligt ml utan sidfart vljs kornpelarens spets som kornpunkt Siktets avstndsskala stlls in enligt 51.
H2.
H.l.
l Ko,rnpunkt
Kornpelaren
Knasters spets
Kornskyddsringens ytterkant
Mot ml med sidfart riktar skytten enligt 67.
Mot ml med sidfart i sidlutande terrng (> 5) riktar skytten

mlet rr sig mot kornpelarens spets. Siktets avstndsskala stlls
11 nll llgt 51. Avfyring grs nr mlets mittpunkt passerar vald kornPlilik l.
Mn 1111
1:86
1:91-116
Siktlinje
91. Riktpunkt vljs med hnsyn till syftet med rken (bild l: Il) och
hur vinden bedms pverka den.

96. Skjutavstndet stlls in p avstndsrattens skala (mrkt SGR
RKGR). streckplattans nollspets anvnds som kornpunkt.
Bild 1: 10. Riktning mot ml med sidfart i sidlutande terrng, sidfart
15 km/h

101. Avstndsskalan fr sprnggranat (mrkt sgr m/58) vrids fram
med skalomstllaren. skjutavstndet stlls in med avstndsratten.
Kornpelarens spets anvnds som kornpunkt.
Skjutning med rkgranat
Rk skjuts i regel i syfte att frblinda stillastende ml. Den kan

ven skjutas i syfte att avskrma mlet. Rkgranat ger momentan
rk (ca 10 sekunder). Rkmolnet blir ca 5 m hgt och 10 m brett vid
gynnsamma vderbetingelser (vind 2-5 m/sekund). Tiden frn krevad till full rkutveckling r 8-10 sekunder.
86.
Skjutning med sprnggranat
106.
Sprnggranat skjuts frmst mot trupp. Elden avges som
(l) gonblicksbrisad i mlet,

(2) gonblicksbrisad ver mlet eller
(3) luftbrisad ver mlet.
~~~onblicksbrisad
Frblindande rk
Bild l: Il. Rkens lge med hnsyn till syftet
i mlet
.l Il . gonblicksbrisad i mlet vid bekmpning av

t l ) 1111\1 i tckta stridsvrn samt
L~ ) l'l'llulull oskyddade punktml.
lA 1/111 /t'
lht. Hlktpunk t vljs mitt i mlet.
1:121-141
1:146-166

121.
Riktelement vljs enligt 96.
146.

126.
151.
Tempering
131.
Temperingshuven stlls in p skjutavstndet
Tempering
+ 100 m.
156.
Tempering utfrs enligt 131.
Bild l: 12. Temperingshuvens lge vid gonblicksbrisad i mlet, skjutavstnd 450 m
/)i/d 1: 13. Temperingshuvens lge vid gonblicksbrisad ver mlet, skjutavstnd 375 m
gonblicksbrisad ver mlet
l ,uftbrisad ver mlet
136. gonblicksbrisad ver mlet anvnds vid bekmpning av ml

utan tckning d lmplig brisadhjd kan erhllas genom riktning mot -
trdstammar e d i anslutning till mlet.
Siktlinje
141. Riktpunkt vljs 6-8 m ver marken i trdstam e d i anslutning till mlet.
lr.l . Luftbrisad ver mlet anvnds vid bekmpning av ml utan

llh'k nlng i ppen terrng d gonblicksbrisad inte kan anvndas.
Hl, hiiHvstndet skall faststllas genom mtning. Elden avges i regel
ll q!pvis - 3 skott i snabb fljd med varje granatgevr. Eldreglering
lll nud ske r genom ndring av temperingen.
lA t/In/t
Hlk tp unkt vljs mitt i mlet.
1:171-176
1:181
Riktning med riktinstrument (reservriktmedel)
(l) frsta granaten p skjutavstndet,
171. P skjutavstlid intill 500 m stlls avstndsratten (avstndsskalan) in p 600 m. P skjutavstnd ver 500 m stlls ratten (skalan) in
p skjutavstndet + 100 m.
(2) andra granaten p skjutavstndet - 10 m samt

(3) tredje granaten p skjutavstndet + 10 m.
III/d l: 15. T emperingshuvarnas lgen vid luftbrisad ver mlet, skjutavstnd 520 m
mperaturkorrektion
Bild l: 14. Luftbrisad ver mlet
Tempering
176. Vid tempering instlls temperingshuven p
IHI . O m a mm unitionens temperatur betydligt avviker frn den norIlt il lit li nd ros medeltrffpunktens lge. Korrektion fr ammunitionens
lt lllpi!l'utur tas ut p riktmedlen. Det r ammunitionens temperatur
111 11 t'lldnncle yttertemperatur - som avgr korrektionens storlek.
1:186-191
1:196-201
Riktinstrument
Vindavdrift
186. Riktinstrumentet r frsett med tv temperaturindex, ett rtt

fr varm ammunition och ett bltt fr kall. Vid korrigering vrider
man hjdjusterskruven med dess nollinje frn vitt index - skottstllt
vapen- till
196. Vid sidvind flyttas riktpunkten i erforderlig utstrckning t det

hll varifrn vinden blser. sidvindens inverkan p projektilbanan
framgr av bild l: 17.
(l) bltt index vid ammunitionstemperatur under -
(2) rtt index vid ammunitionstemperatur ver
10 C samt
15 C.l
skjutavstnd
i meter
Vind tvrs -
700
5 m/s
Sgr m/ 58
600
Reservriktmedel
191. Siktets instllning kan korrigeras med hnsyn till ammunitionens temperatur. Man stller d in siktlparens breda vita index mot
aktuell avstndslinje p avstndsskalan enligt bild l: 16.
Slpsgr m/62
Slpsgr m/66
Slvnprj m/66
500
400
300
200
100
ver +15
Avdrift i meter
IWd l: 17 . Diagram ver vindavdrift
197. Nr vindavdriftens storlek har kunnat faststllas genom skjutIllog p visst avstnd berknas vindavdriften p andra aktuella skjutmed ledning av diagrammet (bild 1: 17).
nvs l ~ nd
jQg, Vid skjutning med rkgranat vljs riktpunkt med hnsyn till
hur vi nd en bedms pverka rken (91).
Under -10
Bild 1:16. Instllning av temperaturkorrektion p reservriktmedel

l
Andring i frhllande till IntR Grggrp, 1976 rs utgva
och eldobservation
111\Nil:i mmelser fr ordnande av ml- och eldobservation finns i
ruh l' rbandsreglementena.
1:202-217
1:221-228
202. Skyttens egna eldobservationer r av strsta betydelse men p

grund av mynningsflamma, tryckpknningar m m r hans mjligheter att utfra observation begrnsade. Under utbildningen skall drfr stor uppmrksamhet gnas t att frbttra skyttens frdighet i
detta avseende. Eldobservation inriktas hrvid frmst p
nande r av srskild betydelse vid eldverfall men kan med frdel

anvndas ven vid andra uppgifter.
(l) brisadfenomen vid trff i mlet,
Eldhastighet
(2) jord- och dammuppkast hitom eller vid sidan av mlet,

(3) pansarsprnggranaternas sprljusbanor i hjd med och bortom
mlet samt
(4) mlets reaktioner.
221. Elden avges i regel med s hg eldhastighet som kraven p noggrann riktning och avfyring medger.
Gruppchef (Omgngschef) har huvudansvaret fr eldobservation.
Eldreglering
Frbi- och verskjutning

206. Bestmmelser fr frbi- och verskjutning finns i frbandsreglementena och Skl A.
Eldppnande
211. Bestmmelser fr eldppnande finns i AR l och frbandsreglementena.
Verkansskjutning
216. Strvan skall vara att trffa med frsta skottet och att skjuta
snabbt. Fr nedkmpning av stridsfordon fordras ofta mer n en
trff. Verkanseld mot stridsfordon avges enligt 22-23. Vid skjutning
med luftbrisad ver mlet avges verkanseld enligt 161.
217. Elden ger strst verkan om den ppnas verraskande p kort
avstnd och om den avges samlad till tid och rum. Samtidigt eldpp-
226. Vid pansarbekmpning, rkskjutning och skjutning med gonblicksbrisad utfrs eldreglering s, att trff erhlls senast i andra
skottet.
Regel fr eldreglering: Behll kornpunkten -
vlj ny riktpunkt.
227. Vid mlvxling till nytt ml p ungefr samma avstnd skall

skytten skjuta med riktelement enligt tidigare eldobservation.
228. Vid skjutning med luftbrisad ver mlet utfrs eldreglering

frst efter verkanseld om tre skott (161).
""'-~--
--
- - - - - - - - - - - - - -- --
:l
c--..
c-
,...
"c:
.......
c:
,...
C/)
1\)
-_
2:1-2
2. skjututbildning
Utbildningsml
l. Befattningsutbildningens skjututbildning skall ge chefer (beflselever) och soldater sdan frdighet och frmga i vapenhantering,
precision och snabbhet samt eldledning och elddisciplin att frbandsutbildningens skjututbildningsml kan ns.
2. Frbandsutbildningens skjututbildning skall ge de lgsta frbanden god frmga att med pansarvrnsvapen, eldhandvapen och markkulsprutor genomfra de viktigaste stridsmomentens eldstrid, vilket
i huvudsak innebr fljande:
Vid anfall skall frbanden
snabbt n eldverlgsenhet genom att avge till rum (mot visst ml)
och tid samlad eld med sdan preCision och intensitet att mlet
(mlen) snabbt nedkmpas eller tvingas i skydd. Uppndd eldverlgsenhet skall kunna behllas tills eldgivningens stridstekniska
syfte ntts.
Vid frsvar skall frbanden
dels med begrnsad insats av trupp, vapen och ammunition genom

verraskande eld under korta skjutmoment kunna tillfoga fienden
betydande frluster under hans anfallsfrberedelser (t ex rekognoSll ring),
dtliS frn motstndsnsten (stridsstllningar) kunna avge vlriktad
Id med s stor intensitet att fiendens stormning (framryckning)
lllljdas.
i!
2:6-12
2:13-14
Omfattning
6.
Skjututbildningen omfattar
Utbildningsml i stort
(l) pansarknnedom,
(2) materielkunskap,
(3) servistjnst,
( 4) eldledningstjnst,
(5) skolskjutning samt
v"'"~')i'/ /// Ll!MPM!l1%11Ni-
( 6) eldexercis.
Prisskjutning ingr som utbildning och prov. Prisskjutning genomfrs enligt srskilda bestmmelser.
fr 514J ..-- ..-pl~(l::. / /
--------y
fld-.
a~arc's
Planlggning
ll. skjututbildningen skall planlggas s att strsta mjliga effekt
kan erhllas av disponibel mngd ammunition. Hrvid skall srskilt
beaktas att
Bild 2: l. skjututbildningens planlggning och syfte
(l) de olika leden (skolskjutning, eldexercis osv) planeras in p lmp-
ligaste stt i utbildningsprogrammet i vrigt samt

(2) utbildningsammunitionens anvndning regleras s att skjututbild-
ningen inriktas mot de vsentligaste utbildningsmlen.

Kompanichef organiserar skjututbildningen. Behovet av kvalificerade instruktrer beaktas. Kompanichefen skall fortlpande flja
skyttarnas prestationer under skjutning samt med jmna mellanrum
kontrollera skjutbcker och protokoll. Srskild instruktr skall avdelas fr att ge skyttar med dligt resultat kompletterande utbildning.
Tid till frfogande och ammunitionsbehovet fr skjututbildningen _
framgr av SU Vpl.
12.
13. skjututbildningens olika led anpassas till varandra och ansluts

till avsnittsutbildningen s, att
(l) slutmlet delas upp i del(avsnitts-)ml samt
(2) stridsmssig skjutning brjar innan slutmlet

snabbhet ntts.
14.
precision och
stegringsfljden bestms med hnsyn till 13 s, att
(l) demonstrationsskjutning enligt bilaga l genomfrs eller film om
vapenverkan (AMF 4206) visas i brjan av utbildningen,

(2) skolskjutnings- och eldexercisvningar fregs av drtill ndvndiga vningar i servis- och eldledningstjnst m m (bl a p strlriktbana),
(3) skolskjutning (med skjutning p filmskjutbana) pbrjas s snart
soldaterna ftt godtagbar frmga i anlggning, riktning och avfyring,
2:15-22
(4) eldexercisvningarnas svrighetsgrad anpassas till de frdigheter
som uppns under olika stadier i skolskjutning,
(5) eldexercisvningarna fr ett fljdriktigt samband och att dessa
inplaneras nra liknande vningar inom samma stridsutbildningsavsnitt,
(6) skjutning i skymning och stridsfltsbelysning efter hand genomfrs dels som skolskjutning, dels som stegring av vningar i eldexercis i respektive stridsutbildningsavsnitt samt
(7) beflselever fr erforderligt frsteg i att leda eldstrid vid eldexer-
cis och s att deras frmga frbttras vid dessa vningar.

15.
vningsfrteckning och prov finns i SU Vpl och PKT.
16. Tabeller med skjutvningar finns i bilaga 15-16. Skjutvningarna r avsedda frmst fr infanteriets granatgevrsutbildning. skolskjutningstabellerna anger skolskjutningens omfattning i stort. vningarna i eldexercis r exempel p vningar och deras upplggning.
Exemplen omstts till frbandens lokala frhllanden.
17. Exempel p stegringsplan fr utbildning av granatgevrsskyttar
finns i bilaga 9.
2:23-28
23. soldaternas frtroende fr vapnen och sin frmga r av vsentlig betydelse fr den enskildes tillfrsikt och frbandets stridsmoral.
skjututbildningen skall drfr ske med fullgoda vapen. Fre utbildningens brjan kontrolleras vapnens beskaffenhet, normalskottstllning och precision. Kontrollen upprepas vid behov under utbildningens gng. Teknisk personal (Vapentekniker) bitrder vid vapenkontroll, justering, skottstllning m m.
soldaterna lrs att fre skjutning alltid kontrollera att vapnet fungerar. Srskilt kontrolleras att riktmedlen r hela och sitter fast samt
att optiken r felfri.
skjututbildningen skall genomfras med omsorg och noggrannhet samt utan ammunitionsslseri. Strvan skall vara att efter varje
skott med dligt trffresultat klara ut orsakerna till detta samt instruera och va skytten s att skjutresultatet frbttras.
24.
25. Bestmmelserna fr skjutledare, instruktr, markrchef, protokollfrare och ammunitionsredograre r i tillmpliga delar de samma
som vid skjutning med eldhandvapen och kulsprutor. Mlmateriel
finns beskriven i bilaga 3. Exempel p mlanordningar finns i bilaga 4. Exempel p belysningsanordningar finns i bilaga 6.
Vid alla skjutvningar skall resultat (trffar, eldverkan) kontrolleras, vrderas och delges skytt( -ar) och frband som skjutit.
'
26.
Genomfrande
Huvuddelen av resurserna fr skjututbildning, frmst goda skjututbildare samt utbildningsammunition, anvnds fr utbildning i eldexercis. Under denna stridsmssiga skjututbildning lrs skyttar och
frband att avge samlad eld under tidsbegrnsade, intensiva skjutmoment.
21.
22. Fortsatt precisionstrning samt upprepad kontroll av skottstllning skall ske, bl a genom att enstaka skolskjutningsvningar skjuts
(upprepas) ven sedan skjututbildningens tyngdpunkt lagts ver p
skjutning i stridsmilj. Det r lmpligt att skjuta dessa vningar som
inskjutning fre eldexercis.
27. Markering sker i tillmpliga delar som fr eldhandvapen och

kulsprutor. Nr skjut~vstndet r under 100 m r det lmpligt att
markering och genomgng sker vid mlet. Markering kan ske genom
att fjrrstyrt eller annat ml faller vid projektilanslag eller genom att
ljus- eller rkmarkr utnyttjas. vningsledaren kan ven observera
eller lta observera sprljus frn vningsammunition. Fr att observationerna skall underlttas kan mlen frses med pmlade eller pfsta flt, vilkas storlek anpassas till aktuella krav.
28. Protokollfring sker p skjutplatsen. Skjutresultat kan antecknas p avbildningsprotokolL Genomfrda skjutvningar antecknas
skjutbok (GLA 1305) enligt bilaga 7 fr t ex
(l) skolskjutning och enskild skytts eldexercis (GLA 1316) samt
(2) eldexercis i frband (GLA 1303 och 1333).
2:29-32
2:33-42
29. Vid verfring av personal skall uppgift om skjutfrmga medflja verfringshandlingarna Uppgifterna redovisas lmpligen p
skjutkort (GLA 1306) enligt bilaga 7.
(l ) vad- och flytfrmga,
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
gravtagningsfrmga,
framkomlighet vintertid,
fart i olika slags terrng,
bevpning och ammunitionsutrustning,
tider frn vrt eldppnande till stridsfordonets frsta skott samt
mjligheter att skjuta i mrker och nedsatt sikt.
33. Vid undervisningen anvnds modeller, stridsfordonskort, stridsfordonsplanscher, diabilder och film.
34. Om mjligt lmnas undervisningsmateriel, t ex stridsfordonskort, till eleverna fr sjlvstudier. stridsfordonsplanscher stts upp i
frlggningen.
35. Under utbildningen ppekas att en trff kan tvinga stridsfordon
att stanna. Fr att nedkmpa ett stridsfordon krvs i regel flera trffar. Personalen lrs att observera trffat stridsfordon fr att kunna
avgra om fler skott behver skjutas mot detta fordon.
36. Under undervisningen pvisas de svaga punkterna hos respektive
fordon och var en trff ger bst verkan.
Bild 2: 2. Skjutkort (blankett GLA 1306) br bifogas verfringshandlingar
Materielkunskap
Pansarknnedom
31. All personal skall lra sig knna igen alla vra och de vanligaste
utlndska stridsfordonen samt ges knnedom om deras framkomlighet,
bevpning och svaga punkter. Personalen skall under strid snabbt och
skert kunna skilja mellan vra och fiendens stridsfordon. Utlndska
stridsfordons utrustning fr strid i mrker gs igenom.
32. Fr chefer ordnas srskild undervisning avseende frmst utlndska stridsfordons
41. Vid utbildning i materielkunskap skall personalen lra sig hur

vapen, observations- och eldledningsutrustning samt ammunition
fungerar, hanteras och vrdas samt hur fel sks och avhjlps. I samband med utbildningen genomfrs demonstrationsskjutning eller visas
film om vapenverkan.
Teknisk personal br delta fr att vid behov justera vapen eller byta
delar.
42. Beskrivning av granatgevr (data, konstruktion, ammunition,
funktion, utbyte av delar, vrd) finns i srskild beskrivning (M7786002200). Dr beskrives ven hur vapnet tas isr (vilka delar som fr
tas isr) samt hur detaljer kontrolleras och byts ut.
2:51-61
2:43-49
43. Med hjlp av planscher, bildband och genomskurna vapendelar
visas hur vapnet fungerar. Programmerade undervisningshjlpmedel
kan anvndas. soldatemas tekniska intresse skall utnyttjas s att de
sjlva med eller utan hjlpmedel fr klara ut och beskriva olika funktionssammanhang.
Vapendelamas benmning lrs in efter hand. Till en brjan uppmanas soldaterna att vid behov benmna delar och frklara sammanhang med egna ord. Det vsentliga r att soldaten vet hur vapnet
fungerar och hur han skall skta det fr att det skall fungera.
44.
Utbildningen bedrivs s att kunskaperna kan utnyttjas vanemssigt, riktigt och snabbt under skjutning, ven i mrker. vningar i
eldavbrottsexercis genomfrs.
45.
46. Sndriga eller deformerade vapendelar anvnds fr att pvisa

fljderna av felaktig hantering och bristande vrd, vid undervisning i
felskning och avhjlpande av fel samt vid eldavbrottsexercis.
Fre skjutning i skymning och stridsfltsbelysning lrs soldaterna att handha, exitera och vrda JR-indikator samt hur observation med JR-indikatorn utfrs utan att observatrens plats rjs.
47.
48.
Materielfel rapporteras p faststlld blankett.
Srskilda vningar i materielkunskap genomfrs i den omfattning som krvs fr att skjututbildningen skall kunna pbrjas. Fullgod kunskap om vapen och ammunition ges efter hand under vningar
i servis- och eldledningstjnst samt under vrdpass.
49.
Servistjnst
ndaml
51. ndamlet med srskilda vningar i servistjnst r att frbereda
skytten fr eldgivning s att han vid skolskjutning- och eldexercisvningar efter hand uppfyller stllda krav (helst utan omskjutning)
samt vanemssigt kan hantera vapen och ammunition.
Omfattning
56.
Servistjnsten omfattar
(l) hantering av riktinstrument,
(2) instllning av reservriktmedel,

(3) hantering av mekanism,
(4) laddning och patron ur,
(5) frdigstllning,
(6) anlggning,
(7) riktning och avfyring,
(8) hantering av ammunition och frpackning,
(9) skottstllning samt
(10) tgrder p kommando "Frdig pjs"
vningsvapnens handhavande och skerhetsbestmmelser samt samarbete mellan skytt och laddare gnas erforderlig tid.
Genomfrande
61. vningarna genomfrs endast i den omfattning som behvs fr
att skjututbildningen skall kunna pbrjas. Det vanemssiga hanterandet av vapnet trnas efter hand under eldexercisvningar.
Delmoment, t ex hantering av riktinstrument, vas inte var fr sig
tills god frdighet (slutmlet) ntts utan kopplas ihop till sammansatta vningar. Detta br ske s snart soldaterna visat att de uppfattar
2:69-76
2:62-68
undervisningen rtt och utfr handgreppen godtagbart. Skerhet och
snabbhet vas upp efter hand.
62. stegringen bestms med hnsyn till plutonens (motsvarande)
medelniv och de skyttar som ligger ver denna. Skyttar som har
svrt att n godtagbart resultat fr inte frdrja de vrigas fortlpande framsteg. De ges istllet individuell undervisning s lngt
resurserna rcker. Hrvid kan beflselever eller de bsta skyttarna
vara till stor hjlp som bitrdande instruktrer.
vningarnas svrighetsgrad kas efter hand genom att t ex
(l) utrustning tas p,
(2) atomberedskap anbefalls,

(3) skyddsmask brs osv.
63. skerhetsbestmmelser fr handhavande av samt utbildning med
granatgevr och ammunition i fred samt under beredskaps- och krigstillstnd finns i Skl F och Skl A. Vid vningar utan ammunition
avseende gruppering och strid tillmpas skerhetsbestmmelser i krig
enligt respektive frbandsreglementen.
69. Till ett och samma granatgevr skall alltid samma riktinstrument anvndas. Detta underlttas genom att vapnets nummer antecknas p instrumentet, p undersidan av vska 3 och p den kontroilapp
som finns i vskan.
Instllning av reservriktmedel
71. Skytten lrs dels att vrida fram de olika avstndsskalorna, dels
att stlla in olika avstnd med utgngspunkt frn grundinstllningen
(300m).
Tidskrav frs in efter hand.
Hantering av mekanism
76. Skytten lrs att omedelbart efter avfyring
(l) spnna mekanismen med tumgreppet (tv knpp skall hras),
(2) skra med hgra handens tumme samt

(3) kommendera "Ladda!".
Hantering av riktinstrument
66. gonmusslan stts p med en sicksackrrelse och utan att gummisnodden kommer i klm. Nr instrumentet frvaras i fodralet
(vska 3) skall gonmusslan vara avtagen.
67. Nr riktinstrumentet fsts p granatgevret behlls locken psatta och lossas s sent som mjligt. De lossas utan ondig strckning
av gummibanden och krngs nert till horisontallge dr de lser sig
sjlva.
68. Imbildning uppstr ltt om man tar in ett kallt instrument i en
varm lokal. Imbildning motverkas genom att man behller instrumentet i sitt fodral tills instrumentet ftt samma temperatur som omgivningen.
Bild 2:3 . Spnning av mekanismen
2:85-92
2:81-84
Laddning och patron ur

Trning i laddning och patron lir genomfrs med laddblindpatroner.
81.
82. Laddning och patron ur utfrs enligt bestmmelser i AR l och

InfR Grggrp. Fre laddning av varje skott skall laddaren kontrollera
att loppet r fritt (t ex frn sand eller sn som kommit in i mynningen).
Laddaren skall ligga ngot snett mot granatgevret och med

huvudet i hjd med skyttens. Han hller en patron i beredskap (p
hger underarm). vrig ammunition lggs till hger om laddaren
med patronerna kvar i tuberna och locken avtagna. Olika slag av
ammunition hlls tskilda.
83.
ra kt bakifrn. Laddning underlttas om laddaren ligger s, att han

kan se bde styrspr och styrklack. Nr patronen r helt infrd
stnger laddaren slutstycket med vnster hand om handtaget, slr
tillbaka lsbygeln och kontrollerar att den r helt tillbakafrd. Drefter anmler han "Klart", intar snabbt sin plats bredvid vapnet och
ta r en ny patron i beredskap.
85. Laddaren skall kunna se hela riskomrdet bakom vapnet. Efter
laddning skall han hela tiden kontrollera riskomrdet bakom vapnet
och se till att ingen befinner sig (kommer in) i riskomrdet. Drmed
kan han omedelbart efter skyttens anmlan "Skott kommer" anmla
"Klart bakt". Hrigenom kan eldhastigheten kas.
Bild 2: 5. Laddarens tgrder vid laddning
86.
Bild 2: 4. Laddarens plats vid vapnet
Patron ur utfrs i tillmpliga delar enligt 84.
Frdigstllning
Olika frdigstllningar vas frst nr soldaterna blivit vana att
hantera vapnet i liggande. Skyttarna skall lras att inta s bekvm
skjutstllning som mjligt och att hlla vapnet p rtt stt. Detta r
grunden fr god precision.
91.
84. Nr skytten kommenderar "Ladda" ppnar laddaren snabbt

slutstycket med vnster hand. Vid omladdning drar han ut hylsan
med vnster hand och kastar den ca 45 snett bakt. Laddaren kontrollerar att eldrret r rent (nda till mynningen) och blser ut eventuella krutrester. Patronen frs med vnster hand in i patronlget
92. Frdigstllning r liggande, sittande, knstende och stende.

Hrselskydd tas p. Vapnet r laddat och oskrat. Det hlls med
2:93-98
hgra handen med full fattning om kolven och med den vnstra med
fattning om greppet. Axelstdet anstts stadigt och lngt in p axeln.
Kroppsstllningen skall vara bekvm. Den avpassas s, att minsta
mlyta visas och bsta skydd erhlls. Std utnyttjas fr svl kroppen
som vapnet. Skytten observerar vid sidan av riktinstrumentet mot
mlet. Avtryckarfingret hlls utanfr varbygeln.
93. I liggande frdigstllning har skytten benen svngda minst 30

t vnster. Hgra foten vilar p vnstra underbenet.
Imbildning p okularet undviks genom att skytten andas vid
sidan av riktinstrumentet
94.
Anlggning, riktning och avfyring

Anlggning, riktning och avfyring r skjutningens viktigaste
moment. De skall visas av en god skytt samtidigt som instruktren
instruerar hur olika detaljer skall utfras. soldaterna skall lras att
utfra de tre momenten s, att dessa flyter ihop till en jmn, behrskad rrelse som avslutas med att kropp och vapen r helt stilla vid
avfyring.
96.
97. Anlggning, riktning och avfyring utfrs p fljande stt:

l. Anstt under djup inandning axelstdet mot axeln.
2. Grovrikta mot mlet (riktpunkten) och kontrollera samtidigt att
vapnet inte lutar t endera sidan.
3. Fatta siktlinjen. Gr en lugn utandning. Rikta utandningsluften
s, att riktinstrumentet inte immas igen. D kornpunkten r nra
riktpunkten, ka trycket mot avtryckaren tills endast svagt tryck
erfordras fr att utlsa skottet.
4. H l/ andan utan spnning. Finrikta under det att mlet (riktpunkten) fixeras.
5. Nr kornpunkten har ntt sitt rtta lge, gr avfyring utan ryck.
r gonblicket olmpligt fr avfyring (vapnet inte stilla, riktbilden otydlig, det flimrar fr gonen), blinka ngra gnger och frsk p nytt efter ngra djupa andedrag. Hjlper inte detta, terg till frdigstllning, vila och blunda; gr ngra djupa in- och
utandningar och gr ett nytt frsk.
98. I samband med utbildningen i anlggning, riktning och avfyring
lU rs soldaterna andningstekniken. Lung-, muskel- och hjrtverksamhe tens inverkan p skjutningens frlopp frklaras.
Bild 2: 6. Exempel p frdigstllningar
2: 112-113
2:99-111
99. Anlggning, riktning och avfyring vas bl a p strlriktbana.
Anvisningar fr handhavande av strtriktutrustning finns i bilaga 12.
Exempel p vningar p strtriktbana finns i bilaga 13.
Anlggning
106. Axelstdet justeras s, att skyttens ansikte nr kontakt med

gonmusslan och han kan se genom kikarsiktet. Frmre kanten p
axelstdets band br normalt vara 62 cm frn mynningen (medelvrde fr olika skyttar). Vid rtt skjutstllning skall axelstdet ansttas stadigt och lngt in p axeln med gonmusslan endast obetydligt hoptryckt. Greppets vinkel justeras till ca 10 mot lodlinjen.
I liggande skall benstd och std fr vnstra handen alltid anvndas. Benstdets hjd anpassas till skyttens storlek. Stdet fr
vnstra handen kan utgras av t ex sten, grstorva eller ammunitionsfrpackning. Hgra armbgen skjuts fram vl. Med hgra handens fingrar (utom pekfingret) dras vapnet bakt s att axelstdet
ligger vl an mot axeln. Hgra handen trycker ven vapnet mot kinden. Eldrrshjden justeras genom att skytten fattar olika hgt om
greppet.
107.
108. I sittande stder skytten bda armbgarna mot knna. I knstende stder han vnstra armbgen mot knt. I stende stder han
vnstra verarmen mot brstet och vrider vapnet snett framt. I
samtliga dessa stllningar vrids benstdet ett kvarts varv.
Vid anlggning med reservriktmedel hller skytten gat 6-8

cm frn hlsiktet och s att en ljusspalt kan uppfattas mellan hlsiktet och kornskyddsringen. Om avstndet till hlsiktet r fr kort kan
detta - p grund av vapnets rrelse vid skottlossningen - skada
skyttens ansikte.
109.
Riktning och avfyring
111. Grunderna fr riktning visas och frklaras med hjlp av frstorade riktmedel. Riktningens inverkan p trfflget pvisas. Begreppen grovriktning och finriktning frklaras.
Bild 2: 7. Exempel p anlggningsstllningar
l12. Vid riktning mot ml med sidfart grs framfrriktningen inte

strre n att skytten hela tiden kan se mlet genom kikarsiktet.
ll3. Fr att undvika parallaxfel skall skytten hlla gat s, att synfltet i kikarsiktet ser runt ut. gat hlls s nra gonmusslan att
streckplattan syns klart och sidoljusets instrlning minskas.
2:114-118
114. Skytt med litet synfel kan anvnda kikarsiktet utan glasgon.
Synfelet kompenseras genom att han hller gat p sdant avstnd
frn okularet att han kan se streckplattan klart och fokusera denna
innan han riktar mot mlet. Skytt med strre synfel kan inte kompensera detta i kikarsiktet.
115. Genom vningar i avfyring lrs soldaterna att fra avtryckaren
s, att vapnet inte rubbas och att avfyring sker i det gonblick d
kom- och riktpunkt sammanfaller. Vnstra handen skall fatta greppet
underifrn s att skytten inte snker vapnet vid avfyring.
2: 121-131
Hantering av ammunition och frpackning

121. Laddare lrs att noga visitera ammunitionen nr den erhlls
och omedelbart fre skjutning. Han skall drvid kontrollera att rtt
slags ammunition erhllits och att den inte r deformerad (distansorganet) eller smutsig. Ammunitionen frvaras s lnge som mjligt
i tuberna. I stridsstllning frbereder laddaren laddning genom att ta
av locken p tuberna. Ammunition som r urtagen ur tuberna handhas med frsiktighet. Oskyddad patron fr aldrig lggas direkt p
marken. Olika slag av ammunition hlls tskilda.
116. Avfyring skall gras med en stadig, jmn rrelse. Endast avfyringsfingrets tv yttre leder anvnds fr att fra avtryckaren. A vfyringshandens vriga fingrar skall hlla kolven i ett fast grepp utan
spnning.
122. Bestmmelser fr hantering av ammunition under strid finns

i frbandsreglementena.
117. Skytten skall alltid fre avfyring (blindavfyring) anmla: Skott

kommer! Laddaren skall alltid kontrollera att riskomrdet bakom vapnet r fritt frn personal och freml innan han anmler: Klart bakt!
Frst drefter fr skytten skjuta.
skottstllning
118. Riskomrdets storlek i fred framgr av Skl F och i krig av

respektive frbandsreglementen.
126. soldaterna lrs att skottstlla riktinstrument och reservriktmedel. Kontroll av skottstllningen grs vid varje tillflle d vapnet
r i bruk. Detta gller om mjligt ven under andra vningar n
skjutning, t ex vid vning av tgrder i stridsstllning. skottstllning
utfrs enligt bestmmelser i vapenbeskrivningen.
127. vningsvapen skottstlls av instruktren enligt bestmmelser i
srskild vapenbeskrivning innan skjututbildningen brjar. Kontroll av
vningsvapnens skottstllning utfrs nr s behvs.
tgrder p kommando "Frdig pjs"

131. tgrder p kommando "Frdig pjs" utfrs enligt bestmmelser i AR l och lnfR Grggrp.
Bild 2: 8 . Avfyringshandens och fingrets rlta lge vid avfyring
2: 136-151
2: 156-166
Eldledningstjnst
ndaml
136. ndamlet med srskilda vningar i eldledningstjnst r att
frbereda soldaten fr eldgivning s att han
(l) vid skolskjutningsvningar efter hand uppfyller stllda krav (med
(l) var fiendens stridsfordon i frsta hand kan vntas rycka fram,
(2) hur terrngen inverkar p stridsfordonens fart,

(3) var stridsfordon kan vntas vlja eldstllningar eller ska skydd
samt
(4) var vi br vlja stridsstllningar fr pansarbekmpning.
minsta mjliga ammunitionsinsats) samt

(2) under eldexercis vanemssigt kan utnyttja materiel, terrng och
skjutregler samt ge eldkommando.
Skjutregler
Omfattning
141.
Eldledningstjnsten omfattar
156. Utbildning i skjutregler avser att lra soldaten reglernas innebrd. Skjutreglerna skall kunna tillmpas vanemssigt, snabbt och
sjlvstndigt. Skjutreglerna r de samma vid skjutning under dager
som vid skjutning i skymning (gryning) eller stridsfltsbelysning.
(l) terrngbedmning,
(2) skjutregler samt

(3) eldkommando.
Genomfrande
146. vningarna genomfrs enligt stegringsplan varvid kraftsamling
sker till gruppchefs (omgngschefs) verksamhet.
147. Hjlpmedel fr inlrande av skjutregler finns i bilaga 10. Trffpunktsdiagram och banprofiler finns i bilaga II.
148. vning av skjutregler och eldkommando kan genomfras bl a
p strlriktbana. Anvisningar fr handhavande av strlriktutrustning
finns i bilaga 12. Exempel p vningar p strtriktbana finns i bilaga
13.
Ml-, fart- och avstndsbestmning
161. Ml-, fart- och avstndsbestmning r av avgrande betydelse

fr trff och skall drfr vas ofta, dels i samband med skjutning,
dels som srskilda vningar under vrig utbildning (enkla tvlingar).
162. Utbildning i mlbestmning avser att lra soldaten att snabbt
upptcka, lgesbestmma, bedma, ange och beskriva ml av olika
slag, s att eld snabbt kan avges mot visst ml.
163. Mlbestmning vas under dager, i skymning (gryning) och i
(simulerad) stridsfltsbelysning.
164. Anvndning av kikare vas i samband med vning i mlbestmning. Drvid skall ven kikarsiktet utnyttas.
165. I samband med mlangivning vas eldkommando. Krav stlls
tidigt p att eldkommando r tydliga och s korta som mjligt.
Terrngbedmning
151.
Utbildning i terrngbedmning avser att lra soldaten frmst
166. Utbildning i fartbestmning avser att lra soldaten att bedma

och ange mlets sidfart samt att med hnsyn hrtill vlja rtt kornoch riktpunkt.
2: 167- 169
167. Frst uppvas frmgan att bedma om mlets sidfart (i olika
kursvinklar i frhllande till skyttarna) ver- eller understiger 15
km/h. Sidfartens stndiga kning (minskning) vid sneda kurser pvisas srskilt (bild 2: 9). Drefter vas bedmning av sidfarter som
ungefr verensstmmer med riktinstrumentets fartstreck och med
reservriktmedlens kornpelare, knaster och kornskyddsring. Smningom vas skytten i att bestmma vilken kornpunkt som skall vljas
vid sidfarter upp till 40 km/h. Skytten vas i att bedma sidfart med
en noggrannhet av 5 km/h. Srskilt beaktas att mlets sidfart uppfattas olika p skilda avstnd.
2: 170-179
170. Avstndsbestmning vas genom mtning, bedmning och angivning frmst inom vapnets effektiva skottvidder, svl under dager
som i skymning (gryning) och i (simulerad) stridsfltsbelysning. Mtning av avstnd utfrs med stegning, avstndsinstrument eller mtning p karta.
171. Vid avstndsbestmning i stridsfltsbelysning beaktas att avstnd ltt bedms fel om mellanliggande terrng inte r belyst.
172. Bilstrlkastare, fltarbetslampor m m utnyttjas fr att simulera
s t ridsflts belysning.
168. Fordon med stridsvagnsattrapp br anvndas vid vning i fartbedmning. Hjlpmedel fr vningsledarens bestmning av sidfart
finns i bilaga 5.
Eldobservation
176. Utbildning i eldobservation avser att lra soldaten att rtt observera eldens lge (sprljus, brisader och rkutveckling) mot stillastende och rrliga stridsfordon samt mot trupp under olika siktfrhllanden samt att ange eldens lge.
177. Eldobservation skall kunna utfr(iS svl med som utan hjlpmedel. Skyttens frmga att sjlv utfra eldobservation r begrnsad
p grund av de fenomen som uppstr kring vapnet i samband med
avfyring. Eldobservation utfrs i regel av omgngschef.
178. Fr att rtt eldobservation skall erhllas mste observatren
befinna sig s nra vapnet som mjligt. Han fr dock inte vara s
nra vapnet att observationen strs av tryckvgen.
Bild 2: 9. Sidfartens ndring med avstndet om mlet gr p snedkurs och
med konstant fart
169. Utbildning i avstndsbestmning avser att lra soldaten att bestmma skjutavstndet samt att med hnsyn hrtill vlja rtt kornoch riktpunkt (rtt instllning av reservriktmedlens avstndsskalor).
179. All skjutning utnyttjas fr vning i eldobservation. Innan frsta

skolskjutningspasset skall srskilda vningar i eldobservation ha genomfrts, bl a p strlriktbana. Eldobservation kan vas ven p
terrngtavla, i sandlda och p filmskjutbana.
2: 180- 192
180. Vid pansarbekmpning anges fellget i meter rknat frn
mlets mitt om trff inte erhlls. Vid trff anges om mjligt dess lge
i mlet.
2: 193-201
193. Eldkommando skall vara tydligt och s kort som mjligt. Det
ges med lugn och skrpa. Vid behov anges fljande vid skjutning med
Exempel: Hger 4, lgt 2!
sprl juspansarsprnggranat
Trff i tornet (vnstra bandet, nosen, bakre delen osv)!
l. Vem kommandot
gller
2. Ml
3. skjutavstnd
4. Sidfart
5. Antal skott
6. Eldppnande
181. Vid skjutning med rkgranat och sprnggranat anges fellget

i meter rknat frn avsedd krevadpunkt (brisadpunkt).
Exempel: Vnster 5, bortom 25!
Eldreglering
186. Utbildning i eldreglering avser att lra soldaten att med ledning av egen eller meddelad eldobservation ndra riktpunkt s att
trff erhlls med nsta skott (i nsta verkanseld vid skjutning med
luftbrisad ver mlet).
187. All skjutning utnyttjas fr vning i eldreglering. Innan frsta

skolskjutningspasset skall srskilda vningar i eldreglering ha genomfrts. Eldobservation kan vas p terrngtavla, i sandlda, p filmskjutbana och strlriktbana.
Eldkommando
l rkgranat
l. Vem kommandot
2.
3.
4.
5.
6.
7.
gller
Ammunitionsslag
Ml
skjutavstnd
Rkens syftet
Antal skott
Eldppnande
l sprnggranat
l. Vem kommandot
gller
2. Ammunitionsslag
3. Tempering
4. Ml
5. skjutavstnd
6. Skjutmetod2
7. Antal skott
8. Eldppnande
Anges som "Frblinda" eller "Avskrma".

Elden avges som gonblicksbrisad i mlet om a nnat inte anges. Annars anges
"gonblicksbrisad ver mlet" eller "Luftbrisad".
194. Vid pansarbekmpning i brdskande lge kommenderas endast:

Eld! D eld skall ppnas samtidigt kommenderas nrmast fre " eld" :
Samtidigt eldppnande! Anlggning!
195. Vid skjutning i stridsfltsbelysning .tillkommer vid behov kommando fr lysskjutning. Srskild vning i samordning av belysning
och eldgivning br genomfras fr att spara lysammunition.
191. Utbildning i eldkommandoteknik avser att va frmst chefer

och stllfretrdare i att ge tydliga och korta eldkommando.
192. Chefs mjligheter att under strid pverka skytten med kommando eller tecken r i regel begrnsade. Chef skall drfr utbildas
att fre strid ange hur elden skall avges.
skolskjutning
ndaml
201. skolskjutningens ndaml r att lra skyttarna riktiga skjutstllningar och att skjuta med god precision. Skolskjutning frbereder
eldexercis. Skyttarnas skjutskicklighet r ett villkor fr att frbandets eld skall ge snabb verkan och skapa eldverlgsenhet
2:218-231
2:206-217
Omfattning
206. skolskjutningen omfattar vningar (ven p filmskjutbana) enligt bilaga 15. Under skolskjutning vas skyttarna frmst i anlggning, riktning och avfyring varvid skjutregler, eldobservation och eldreglering srskilt uppmrksammas.
Genomfrande
211. Skolskjutning genomfrs om mjligt p fasta skjut-, rlsmloch filmskjutbanor. Strvan skall vara att skjuta p verkliga avstnd
mot fullskaliga ml. Grunden fr skolskjutning r att
dd ft gs igenom samt genom att skjutstllning och avfyringsteknik

l'upeteras.
218. Under och efter skjutning kan felskningsschema enligt bilaga
2 anvndas.
Eldexercis
ndaml
(l) skjuta trffbild samt
221. Genom eldexercis skall enskild soldat, omgng, grupp, tropp

och pluton trnas att lsa elduppgift(er) under strid. Huvudndamlet
(2) flytta trffbilden till avsedd trffpunkt.
r att n tillrcklig eldverkan.
212.
Bestmmelser fr skjutning p filmskjutbana finns i bilaga 14.
213. Vid skolskjutning i skymning (gryning) och stridsfltsbelysning

trnas srskilt samordning mellan belysning och eldgivning. Som belysning utnyttjas i regel fasta belysningsanordningar, rampbelysning,
bilstrlkastare, fltarbetslampor, positionsljus e d.
Omfattning
226. Eldexercis omfattar befattnings- och frbandsutbildning i stridsstllning. Under eldexercis vas frmst
(l) upptrdande i eldstllning,
214. Frst nr stllda krav uppfyllts fr soldaten fortstta med nsta

vning.
215. Om skytt inte blir godknd skall orsaken klaras ut och lmpligt medel att rtta till felet faststllas. Instruktren mste knna till
vilka fel som r tnkbara, hur de rttas till och hur de kan undvikas.
(2) servistjnst,
(3) eldledningstjnst,
(4) den enskildes, omgngens, gruppens, troppens och plutonens elduppgifter,
(5) samvning av chefer, skyttar och laddare under eldstrid samt
(6) stridsteknik mot stridsfordon och vriga ml.
216. De vanligaste grundfelen kan inrymmas i

(l) stllningsfel,
(2) riktningsfel eller

(3) avfyringsfeL
217. Fel kan undvikas genom noggrann instruktion och visning fre
skjutning, t ex med hjlp av frstorade riktmedel, genom kontroll av
att avstnd och sidfart uppfattats rtt, genom att regler fr vindav-
Genomfrande
231. Strvan skall vara att frbereda kommande tillmpad eldexercisvning (stridsskjutning) genom att elduppgifter (stridsmoment) ur
denna vas i om mjligt aktuell terrng eller annan liknande terrng.
2:241- 246
2:232-239
232. Eldexercis genomfrs frst formellt som samflld vning eller
lagvning i omgng, grupp, tropp och pluton under ett enkelt taktiskt lge. Som kontroll av att deltagarna tillgodogjort sig vningsmomenten kan eldexercisvning avslutas med ett tillmpningsmoment
Markering
233. Exempel p eldexercisvningar och genomfrande av dessa

finns i bilaga 16.
Protokollfring
234. Samtidigt vas endast s mnga skyttar, omgngar eller grupper

som vningsledaren kan vervaka och rtta.
241.
Markering sker enligt 27.
246. Protokollfring sker enligt 28. Dessutom kan enkel frstorad

mlskiss med plastverdrag utnyttjas som medger att trffmarkeringarna avlgsnas mellan momenten. Srskild vid eldexercisvningar
med mnga ml kan det vara praktiskt med srskild mlskiss i sam-
band med genomgngar.
235. Under eldexercis anvnds frmst vningsvapen. Vissa vningar

kan genomfras med fullkalibrig ammunition. Chef och skyttar lrs
vilken ammunitionsinsats som bedms normal fr att lsa olika elduppgifter.
236. Eldexercis kan bedrivas i miniatyrterrng eller p normala avstnd.
237. Vissa eldexercisvningar (enskild utbildning och viss frbandsutbildning) kan genomfras p skjutbana.
238. Eldexercis genomfrs ven i skymning (gryning) och i (simulerad) stridsfltsbelysning. Om fasta belysningsanordningar saknas
eller om tillgngen p lysammunition r knapp kan godtagbar belysning ordnas med hjlp av bilstrlkastare e d. Under sista delen av
eldexercisutbildningen br lysammunition anvndas fr att vnja frbandet vid verklig stridsfltsbelysning. Frbandet skall drvid vara s
vat och eldfrberedelser utfrda s, att den dyrbara lysammunitionen utnyttjas till fullo.
stridsmlning ingr som en viktig faktor i eldexercis. stridsmlningen br omfatta bde fienden och vra frband. Eget frband
br erhlla frluster i sdan omfattning (personal och materiel) att
chef tvingas vidta tgrder fr att uppn ndvndig eldkraft. Frlusterna br intrffa omedelbart innan eller under pgende eldstrid och
utan frvarning.
!?xempel. En soldat som r under framryckning till stridsstllning ft
veta att hans granatgevr r obrukbart (tndstiftsfel) osv.
239.
Bilaga 1: l
Demonstrationsskjutning
1. Verkan av pansarvrnsammunition visas bst genom demonstrationsskjutning. Denna br fregs av lektion i ammunitionens funktion och verkan. Film och bildband kan anvndas som hjlpmedel.
2. Demonstrationsskjutning genomfrs lmpligen centralt vid frbandet. Hrvid br ven annan vapenverkan visas.
3. skdarplatsen br ligga hgre n skjutplats och mlomrde.
Mlomrdet fr skjutning med 8,4 cm sprnggranat m/58 br vljas
i motlutande terrng.
4. Vid demonstrationsskjutning med pansarsprnggranat br mlen
utgras av en eller flera pansarpltar, vars tjocklek och kvalitet motsvarar en stridsvagns front eller sida.
Vid skjutning med sprnggranat anvnds trdockor enligt bilaga 3.
5.
6.
Efter skjutningen visas verkan i mlet av instruktr.

Demonstration br omfatta:
Skjutning mot pansarplt med 8,4 cm sprljuspansarsprnggranater.
Skjutning mot trupp med 8,4 cm sprnggranat. Denna skjutning
br omfatta samtliga brisadtyper enligt kapitel l.
Skjutning med 8,4 cm rkgranat. Denna skjutning samordnas med
visning av rkammunition enligt exempel p eldexercisvningar
med granatgevrsomgng i bilaga 16.
7. Skjutning mot pansarplt med sprljuspansarsprnggranat avser

att visa
genomslagsfrmga,
verkan efter genomslag och
verkan mot oskyddad fiende i anslutning till mlet.
8. Vid skjutning mot pansarplt ordnas mlen enligt bild l och 2.
Mlanordningarna r valda fr att frmst visa verkan i och utanfr
en stridsvagn.
Bakom pansarplten monteras ett omkring 2,5 cm tjockt trplank
Bilaga l: 3
Bilaga l: 2
fr att visa verkan inne i stridsfordonet Avstndet mellan pansarplten och trplanket br vara l meter.
P bda sidor om mlet och ngot framfr placeras omkring 10
l l l-fig fr att visa pansarsprnggranatens splitterverkan kring mlet.
Figurerna frankras stadigt i marken.
9. Vid skjutning mot trupp ordnas mlgrupp om fem till sju trdockor, utplacerade inom en yta om 5 X 5 meter.
Vid bekmpning av trupp i skogsbryn anvnds 15-20 trdockor utplacerade innanfr skogsbrynet intill ett djup av cirka 50 meter.
Vid skjutning med luftbrisad r det lmpligt att utmrka mlets mitt
med skrm.
10.
skerhetsbestmmelser framgr av Skl.
Trplank
'
''
l
'
'
~.,_,.. '
Bild 2. Modell av stridsvagnsfront i pansarplt vid demonstrationsskjutning
Pansarplt
'
Bild l . Exempel p mlanordningar vid demonstrationsskjutning med pansarsprnggranat och pansarskott
Om inte en homogen pansarplt finns tillgnglig, kan tv-tre tunnare

pltar anvndas. Pltarna monteras s att obetydligt luftmellanrum
erhlls.
Trplanket skall vara strre n pansarplten, . fr att med skerhet
fnga upp splitterfragmenten.
Bilaga 2: l
Exempel p felskningsschema
Skytt kan gra fel som i huvudsak r hnfrbara till
- stllningsfel
- riktningsfel
- avfyringsfel
Bilaga 2:2
Exempel p hndelsefrlopp och felskning under pgende skjutning
framgr av nedanstende tabell:
Hndelsefrlopp
Skottet trffar lgt.
Lngt hitom mlet.
Felen kan frebyggas genom noggrann kontroll fre skjutning.

I de grundlggande skolskjutningsvningarna skall instruktren /re
varje skjutmoment repetera (kontrollera) att soldaterna kan intaga
en riktig skjutstllning, kan vlja rtt riktpunkt, kornpunkt och vriga
riktelement (anvnd frstorade riktmedel) samt att avfyringstekniken
behrskas.
Detta frhllande utnyttjas s att en man fr till uppgift att under

pgende skjutning kontrollera skyttens stllning och avfyringsteknik
Detta hjlper vningsledaren att snabbt avgra vilken typ av fel som
begtts.
t!)
"O
~
t!)
ocll
-.::
:o
p::;
XXX
***
Stllningen
har ndrats.
Ej std fr
vnster hand
Ett skott i trffbilden

avviker avsevrt
enl skiss.
Skottet trffar
framfr mlet.
x
Skottet
rycks av
x
XX
XXX
x
Fel kornp
XXX
Skottet
rycks av
XX
XXX
Fel kornp
eller riktp
(fartmrke)
Skottet trffar
bakom mlet.
.'
XXX
stllningen
har ndrats.
gats vinkel
till rikt instrument fel
XXX
XXX

avviker enl skiss.
lAvfyring
skottstllning
fel.
Parallaxfel

avviker enl skiss.
lRiktning
Ej std
Fel kornp
under frmre (avstndsgrepp
mrke)
Skottet trffar lgt och till

hger i anslutning till mlet.
Under skjututbildning med granatgevr finns som regel 3-4 man

per vapen.
lStllning
Fr tidig
avfyring
XX
XXX
.-d.
Felbedmd
fart.
Fel komp
eller riktp
XX
Fel komp
eller riktp
Fr sen
avfyring
FrXXX
tidig
avfyring
Antal x anger grad av sannolikhet
Efter skjutning kontrolleras med kraftsamling till icke godknda

skyttar val av riktpunkt och kornpunkt, skyttens uppfattning om
skjutavstnd, mlfart och vindavdrift samt med hjlp av kontrollanten avfyringstekniken.
Bilaga 3: l
Bilaga 2:3
Om felet ej kunnat hrledas med hjlp av ovanstende kontrollpunkter mste vapnet kontrolleras frmst avseende skottstllning.
Skjut sjlv med vapnet som sista kontrollpunkt
Sammanfattning
l.
stridsfordonsml och exempel p mlanordningar framgr av
bilaga 4.
2. Beskrivning av filmslingor fr vningar p filmskjutbana finns
i bilaga 15.
3. Beskrivning av strtriktutrustning finns i bilaga 12.
Kontrollpunkter
Fre skjutning
l skjutstllning
(visa, instruera)
2 Riktning
(klara ut avstnd,
mlfart, riktp,
kornp. Frstorade riktmedel)
3 Avfyring
(visa, instruera)
M lmateriel
Under skjutning
l Kroppens stllning
2 Vapenfattning
Vnster hand,
armbgar
3 siktesinstllning
4 Andningsteknik
5 Avfyringsfingret
Efter skjutning
l A vstnd, fart, vind
2 Riktpunkt, kornpunkt
3 Avfyringsteknik
4 skottstllning
5 Vapnet, kontroll
4.
P bild 3-11 r alla mtt i millimeter.
Skjut nu sjlv med vapnet!
Det r inte tiOrckligt att konstatera och ptala felaktigheter.

Felaktigheterna mste arbetas bort genom frnyad vning.
Exempel p hur man kan komma till rtta med olika fel
stllningsfel
lRiktningsfel
lAvfyringsfel
va med hjlp av
frstorade riktmedel
eller vapen i riktstoL
Ev tergng till
triangelriktning.
Visa, instruera och va

kroppens stllning och
vapenfattning. Flytta
mellan olika platser s
att soldaten lr sig att
alltid finna sin stllning.
-
- --
-----
- -- - --
Bild J. stridsvagnsattrapp
stridsvagnsattrappen har samma mtt som stridsvagnsmlen p
bild 3 och 5.
va andningsteknik
samt att krama av
skotten.
Lgg fingret ver
skyttens avtryckarfinger och flj
rrelserna.
- --
- ---
--- - -
Fel skall rttas till omedelbart. Frbered drfr skjutpassen. s att

beredskap finns fr omhndertagande av underknda skyttar enligt
ovanstende. Ofta kan en gruppchef eller duktig skytt anvndas som
medhjlpare.
Bild 2. Pansarskyttefordonsattrapp
Pansarskyttefordonsattrapp har samma mtt som pansarskyttefor-
donsmlen p bild 6 och 7.
Bilaga 3:3
Bilaga 3:2
Bild 6. Pansarskyttefordonsml, front
Bild 3. Stridsvagnsml, front
5000
Bild 4. Stridsvagnsml, torn
Bild 7. Pansarskyttefordonsml, sida
6 000-----------~
Bild 5. Stridsvagnsml, sida
Bild 8. stridsvagnsattrapp i miniatyr
Bilaga 3:4
Bilaga 4: l
Exempel p mlanordningar
Mtt i mm
~-------------1200--------------~
Rrlighet kan stadkommas genom att ett ml ordnas s att det faller
genom fjrrstyrning t ex med lina, per radio, per trd eller frflyttas
genom bogsering. Vid bogsering r mlet fst p en slde som dras p
rls eller direkt p marken. Drvid anvnds fast anlggning, rrligt
mlbogserspel eller fordon .
Il ??El.\--
Mlsk iva av maso nit
Rilkm m c:.tvrkP eller lampa
Bild 9. Stridsvagnsml, front i miniatyr
Mottagare BT 22
Eldma rkering sa pparat.

pjs BT 19 A
Gi vare till r kmarkr
Bild l . Fjrrstyrt stridsvagnsml, front

stridsvagnsml sida och pansarskyttefordonsml anordnas p motsvarande stt.
Mlskiva av masonit eller plt
Bild JO. Trdocka med l /3-figur fastsatt p ena gaveln

(fr demonstrationsskjutning med sprnggranat)
Givare till
rkmarkr
Bild 2. Stridsvagnsml sida p rlsmlsbana

Pansarskyttefordonsml anordnas p motsvarande stt.
P skolskjutningsbana och rlsmlbana kan mlen av tekniska
skl vara mindre.
Bilaga 4:3
Bilaga 4 : 2
Ut
Frsvinnande
Fast
Fast eller frsvinnande
Ut
Frsvinnande
Ut
Frsvinnande
eller bogserat
Frsvinnande
Bild 3. Exempel p ml markerande pansarskyt/efordons framryckning,

understdd av stridsvagn
Vid viss terrnglinje eller d vat frband ppnar eld markeras
avsittning genom att l /3-figurerna visas.
trufLJ
Fast eller frsvinnande
Understdsstridsvagnarna visas frst
um
Frsvinnande
~
Frsvinnande
Frsvinnande
eller bogserat
~"?+
Frsvinnande
Visningsordning: 1. Pansarskyttefordonen och framryckande

2. Skyttar i eldstllning
Bild 4. Exempel p ml markerande avsutten pansarskytteplutons anfall
Bild 5. Exempel p ml markerande stridsvagnsplutons understd av annan

stridsvagnsplutons framryckning
Bilaga 4:5
Bilaga 4:4
.J'-1/',,.,.,...,...,, .....,.,. ..
_.,__.~
_ .... ,.,....,~.,,iJ#"""'"'"'"'''
1g ... w"""""
~ Tvtrumm
ml bogserspe l
"" ........
... \
-~"''''~'"'
\l,\1lmi !l\lillltllll,./~;;;>,
, "" ,,, \1\ 1\ "'
j\-
Halva l pstrckan
}-
--~--... -~~""'Wl'j''i!l/1q~
~=~::;;;~~-:~~::::::~::~-~""'
Bild 7. Exempel p bana med bogserade ml
Bild 6. Exempel p bana med bogserade ml
Bilaga 6: l
Bilaga 5: l
Hjlpmedel fr berkning av mls sidfart

Tid i s fr
strckan 25 m
18,0
9,0
6,0
4,5
3,6
3,0
2,6
2,2
2,0
1,8
Exempel p belysningsanordningar
l.
Hastighet
km/ h l m/ s
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
1,4
2,8
4,2
5,6
6,9
8,3
9,7
Vid bestmning av sidfart skall

25 metersstrckan mtas vinkelrtt mot medelobservationsriktningen. Den kan mrkas ut med
skrmar.
Simulerad stridsfltsbelysning kan ordnas med hjlp av t ex bil-
strlkastare (bild l)
2. !R-strlkastare p stridsfordon kan simuleras med fltarbetslampa,
!R-filter och reflektor enligt bild 2-4.
Vid skjutning p miniatyrbana stlls fltarbetslampan med !R-filter
vid eldstllningarna och riktas mot reflektorfrsedda ml.
11,1
12,5
13,9
Om mjligt ordnas fjrrmanvrering av

ljuset frn skjutplatsen
Eldstllningar
Bild l. Exempel p provisorisk belysning av rlsmlbana
Bilaga 6:3
Bilaga 6:2
Markyta eller
skyddsvall
i
Bild 4. Exempel p faststtning av /R-strlkastare och reflektor p bogserad stridsvagnsattrapp
Bild 2. Exempel p belysningsanordning med /R-strlkastare och reflektor
Framfr mlet mste skyddsvall finnas, s att fltarbetslampan skyddas. Mlet r i utgngslget i skydd. "JR-strlen" trffar observatren
nr mlet dras.
Bild 3. Exempel p faststtning av /R-strlkastare och reflektor p stridsvagnsml, sida p rlsmlbana
Bilaga 7: l
Bilaga 7:2
Protokoll och blanketter

S KJ UT K ORT
Eldhandvapen, mark kuiJprutor och pansarvrnsvapen
Skalllfyllasvid flyttning och medflja don vil rnpllkti g esverlringshandlinaar
Frband (reg on) ...................... ........................................................................ .............................................................. ..
Per son nummer
Namn
Utbildningslinje
Plut (motsv)
Ko mp (motsv)
Civila utm rkelsetecken
Tillhrt sky ttefre~ ing i

hemvrn '
Militirskj ututbildning
SKJUTBOK
Reg (m ot sv}
FuUttiindig(vapen)
Vapen
Frkortad (vapen)
Nigon (vapen)
Vni ngar enligt SkjuU A Ehv och ksp och Skjutl A Pv
SFE
vid
+--
~: : :.:~1 lllllllllllllllllltttttti 11111 H
f'r ekoll!lkjutning (S), flt skjutning (F), enskild skytts eldexercis (E),
prisskjutning (P), frivillig skjutning (Fri) och vaktprov (V)
~ ;:;~ ~i 1111111111 1111111 HtitHttt=##~

~ ;: ~:~J
r
....komp, skoJan ---~----...--- plut, to, avd
Vapen
Utbildningsret 19 ........... -19 ... .
1111111
1111111111111 1 11
rmim
~dtfllllllllllllllllllll llllllll ll
GENEAAlSTABEN S LITOGRAASI(A ANSTAtT U U
s - skolskjutning, F= flltek]utning, E- enskild skytts eldexerci s
-1
Utbildning
Personn u mmer
N a m n
! Full Fr-
$~~; ~:~
FRIVILLIG SKJUTNING
i
~
C_]
tt
l l
r r
Vapen
Resultat
Utmrkelsetecken
______
PRISSKJUTNING
...
Vape n> _ _ _ _ __
Pong Pt _ _ + P2 _ _ + P3 _
__ _ _ __
Ulmlirkel seleeken
+ Kr _ _ ___ _ _ Rego
,'-i+F
'--_
.;--- ,-1-~--
~l~U:-CI
l,
++tffi+U:f~=
l ' l
l
Amn. Fr v ninc:. som 50ldate n ick e skjutit., lli mn a s veder b rlig kolumn blank. I vni ng betecknas
godknt resultat 111ed ett lod rtt, un derknt res ultat med ett v grtt etreck, i vederbrlig kolunm.
Bild l. GLA 1305. Skjutbok (framsida och insida)

Till skjutbok finns innerark (GLA 1335) utan personnummer- och
namnkolumner. I regel anvnds ett uppslag fr varje vapen.
- -- -
- --- - - - - - - -~ - ~
(mots~) ------
"- - - - - Vapen _ _ _ _ _ __
Icke godkind
ErhAIIit skjutglasgon
19
P2 _ _
Vap en _ _ _ _ __
P3 _
Utmrkelseteck en
FULLGJORT VAKTP RO V
D God kin d
"'- - -- - Pong P1 _
+Kr __ ._ _ __ _
Rego (motsv) - - - - - -
VRIG T '
- - - - - - -- - - --- --- - ----- - - - - - - - - - - - - -
--- - -- - - - - - - - - -- - --- - -- -
Vi nster ga
Hger ga
o;optn"
Bild 2. GLA 1306. Skjutkort (fram- och baksida)
Bilaga 7:4
Bilaga 7:3
Avbildningsprotokoll '"D'"""';'
Mom
vn ing
Frba nd
Avbildningsprotokoll.
0
Skolskjutni ng
EtdeJ.ercis
fr pansarvrnsvapen
s trid sskjutning
19_ _ _ Vape n
vni ng--
Am
- - --
Viderlek _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
- - - - - - - - - --
Skytt
- -- -Frba nd _
-3
-2
v-+-----17
_ __
~~!') ~nd>
skott
nr
N-_
-3
_ _ __ _ _ __
-1
y
v
----------
1 v(-)
1(-)
f-__j___j_._j
"'
1----f---
1--t---t---
-2
r::;;r~
17
MedelSumma
trffpunkt = Antalskott
[7
r\:::
~--1--
f- --1--t----l
~l
Medel
Summa
tr ff punkt = Antiliskott
D .,,;,,.~,,,;, .
,,
Formullr 3i a
Vaderlek
Vapen
. Skiutande enhet
OuOuOuOu LJ uOuOuOuO
LJ
A
ooou . u
CJ D
o0oc:J~~u
A ~A.
0 o . LJ
~~u
F lirband /S k~tl
Mlt
t-; l .....l \ e l--g \ --g::1

; kott
t rift
tr flo
o:a
F6rband / SI<ylt "
u
M..
L----'
Ao<ol l lrfiii J,~

~ ~l
koll l l r&ft
i CD ~ ::l
Ul
,Iii UlM
~---+f-- 1---l --i

~-~---
Anvisningar
1. Finns flera ml av sa mma sort anv nds olika
beteckning!H fr trfi l eJ. X
O [J
2. V id berkn ing av medeltrffp unkt summeras
s kott ens l gen med respe ktivet ecken (+ . -l
A nta l
tr ff
Summa
Medel[ traffpunkt = Antalskott
Marilro;he1 / Polokol\ t61ae
od
S:a
Godknt
GHIERAL S TA8EN S \.L10GRAF LS KA ANSlAHI:lOl
Underknt
g rad
Ledare i' Protokollfrare

GUffV,~S T.O.IIfN $liT0GIIAf iS !\"
... NST.O.l T 1,14
Bild 3. GLA 1316. Avbildningsprotokoll fr pansarvrnsvapen
Bild 4. GLA 1303. Avbildningsprotokoll fr eldexercis och stridsskjutning

Tillverkas ven utan figurramar - med utrymme fr vningsledaren att sjlv rita mlskiss (GLA 1333)
Bilaga 8:2
Bilaga 8: l
Underlag fr ordnande och bedmning av

skjutning
8. Vrdena i s-tabellen avser fltmssiga frhllanden med god sikt

och tydliga ml. Vid skolskjutning kan bttre trffsannolikhet som
regel prknas.
Berkning av ammunitionsinsats och verkan vid

stridsskjutning
l. Insats och verkan berknas i frsta hand fr att skjutavstnd och
ml skall kunna avpassas p ett lmpligt stt. Drigenom ges truppen
rimliga elduppgifter och utbildningsmlet ns inom ramen fr disponibel ammunition, tid och terrng.
2. I andra hand kan ocks krav p trffresultat bestmmas. I det
enskilda fallet mste hnsyn d alltid tas till trffantalets spridning
kring medelresultatet Detta kar oskerheten i bedmningarna.
TrffSannolikhetsberkningar r alltid oskra. De r avsedda att

vara en hjlp fr vningsledaren, nr denne under varierande
frhllanden mste skaffa sig en rimlig uppfattning om vad han
kan begra av skyttarna. Tabellens siffror skall behandlas med
frsiktigbet och fr noder inga omstndigheter betraktas: som
skra grnsvrden.
Tabell ver S-vrden

6. Tabellen ger verslagsvrden fr vissa angivna frhllanden i
stort. skjutresultatet pverkas dessutom av en mngd detaljinflytelser,
som inte kan tabelleras. vningsledaren mste med hjlp av omdme
och erfarenhet avgra hur trffsannolikheten ndras av ljus- och
vderfrhllanden, truppens tillstnd och utbildningsstndpunkt m m.
7. Tabell ver S-vrden anvnds vid planlggning av skjutning och
i regel utan att kompletteras med ngot annat berkningsunderlag.
s-tabellen r ocks grunden fr bedmning av en redan utfrd skjutning. D mste den emellertid anvndas tillsammans med tabell ver
normalt antal trffar.
Pausarskyttefordon
stridsvagn
Bestmning av
Avst Hast
Avstnd Stilla- -stm

ende
Mtt Mtt
100
200
300
400
Mtt Bedmd
100
200
300
400
Be- Bedmd dmd
100
200
300
400
0,8
0,4
0,2
Tvrkurs km/h
20
35
0,9
0,8
0,6
0,9
0,8
0,6
0,9
0,8
0,6
stillastende
Et t
0,9
0,7
0,4
Tvrkurs km/h
20
35
0,9
0,7
0,4
0,9
0,7
0,4
0,9
0,7
0,4
0,9
0,6
0,2
0,8
0,4
0,2
0,8
0,3
0,1
0,9
0,6
0,3
Ett
Ett
0,8
0,5
0,3
stillastende
0,7
0,4
0,2
0,8
0,4
0,2
0,7
0,2
Et t
0,8
0,3
0,1
0,7
0,3
0,2
0,6
0,2
0,1
0,7
0,3
0,1
0,9
0,5
0,1
Ett
0,7
0,3
Mtning av avstnd innebr hr stegning och motsvarande (fel O%)

samt mtning med instrument (fel 5 %). Mtning av hastighet avser
noggrann bestmning (fel O%) - som regel genom att vningsledaren anger hastigheten fr skytten. Bedmning hnfr sig till ett fel i
avstnd och hastighet om vardera 20 %. (Med fel menas hr standardavvikelse.)
Goda observationer vid bom kar sannolikheten fr trff i nsta skott
mot samma ml med samma skytt. Bedmd hastighet och bedmt
avstnd rknas d som mtta.
Tabell ver normalt antal trffar

11. Med S-vrden kan det genomsnittliga trffresultatet berknas.
I det enskilda fallet mste man emellertid acceptera slumpmssiga avvikelser frn genomsnittsresultatet. Tabellen anger fr olika S-vrden
och skottantal de nedre och vre grnserna fr vad som r normalt
Bilaga 9: l
Bilaga 8:3
antal trff. (Den normala avvikelsen frn genomsnittsresultetet r
hr satt till 6 =
Vn S (l -
S).
Innehll
A. Grundvrden
B. vningsfrteckning och tidsplan
Det kan ibland vara ndvndigt att godta nnu strre avvikelser.
Antal
skott
0,1
0,2
Normalt antal trffar vid S-vrden

0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0-1
0-1
1-2
1-3
2
3
4
c. stegringsplan
0,8
0-1 v -
0-2'x
1-2
1-3
0,9
1,0
v-J
l
2
3
4
5
6
7
8
1-4 2-4
5
6
3-5
3-6
4-6
7
8
Plan fr utbildning av granatgevrsskyttar
I vningsfrteckning och stegringsplan angivna vningar terfinns i

bilaga 15-16.
A. Grundvrden
12.
Skjutning skall planlggas s att minst en trff erhlls.
Tillgnglig tid enl SU

Grglinjen
Utbskede
Berkningsexempel
Ett granatgevr skall bekmpa en stridsvagn - sidkurs 20 km/h,
avstnd 300 m. A vs tn d och hastighet bedms. Eld avges med vningsvapen - S-vrdet r 0,3. Det frsta skottet br ge s god information
att man vid nsta skott kan anvnda s-tabellens vrden fr "MTT,
MTT". S r d 0,8. Fyra skott avges. Genomsnittligt antal trff
varierar mellan 2 och 4. Nedre grnsen fr godknd skjutning r 2
trffar.
l
2
3
16.
Summa
GBS
235
55
20
145
310
220
55
20
Utbildning och frdigheter m h t befattning

Andrahandsvapen
Huvudvapen Prisskjutning Tillikavapen
Ksp, pvpj
Pskott
Grg
Grggrpch/ stf Kp, grg
Grgsoldat
Pskott
Grg
Grgsoldat f Kp, grg
Befattning
Bilaga 9: 2
Bilaga 9: 3
Tid enl SU fr att n utbml

Vapen
Ksp
Grg
Pvpj
P skott
B. vningsfrteckning och tidsplan

Tillikautb
Andrahandsutb
40
40
20
20
20
20
10
V apenutbildning Granatgevr
vn
nr
Omfattning
Tid
Fullst. utb
vriga
GBS
Materielkunskap
20
20
14
1.1
Data
Namn p delar
Funktion
Skringar
1.2
Isrtagning och sammansttning

Utbyte av delar
*)
1.3
Genomgng av tbh
Vrd och materielkontroll
Daglig och srskild tillsyn
*)
1.4
Riktmedel:
- Riktinstrument
- Reservriktmedel
- Mrkerriktmedel
1.5
Ammunitionens och tndrrens:

- Konstruktion
- Hantering
- Funktion
-Mrkning
- SkerhetsbestmmeJser
1.6
vningsvapen fr grg:
- Konstruktion
- Funktion
- Hantering
- SkerhetsbestmmeJser
1.7
A vstndsinstrument:
- Materielkunskap
- Handhavande
- Vrd
- Bildjustering
Ovriga berkningar
Fr grggrpch / stf och grgsoldat tgr fr tillikautb 80 tim.

Fr utb pkp intill vaktprov 50 tim.
Aterstr fr GBS 180 tim och fr F -soldat 110.
I vningsfrteckning grg har uppgivits 165 tim fr GBS och 110 fr
F. Aterstende 15 tim fr GBS betraktas som restid och fr fltskjutning m m med handvapen.
*) Utlrs och vas i samband med vrd.
Tillikautb
3,5
Vz
Bilaga 9: 4
vn
nr
1.8
1.9
1.10
Omfattning
Tid
Kikaren:
- H andhavande
-Vrd
- streckskalans anvndning
tgrder fre och efter

skjutning:
- Urdragning
- Mtrlkontroll
- Visitation m m
Kontroll av vapen:
- Skringsanordningar
- Jordningsstllande av
vapnet fr skjutning
med bl a:
justering av
axelstd
justering av
grepp
o justering av
kindskydd
Fullst. utb
GBS
vriga
Tillikautb
19
19
16
1,5
2.1
Vapenstllningar:
- Anlggning
- Frdigstllning
Med bl a:
Fattning om
vapnet
o Std
1/z
Eldhandgrepp i olika stllningar:

-Liggande
- Knstende
- Stende
Med bl a:
skerhetssprrens
frande
o Ladda och ptr ur
Siktets instllning
1/z
't
Tillikautb
Omfattning
2.3
Frevisning av ett rtt inriktat vapen

Triangelriktning
2.4
Minskning av riktspridning
vning p strlriktbana
(vn l, 2 och 3)
2.5
skottstllning
- Riktinstrument
- Reservriktmedel
Ammunitionskorrektion
Temperaturkorrektion
1/z
Eldledningstjnst
25
25
14
3.1
Ml bestmning:
- Observation
- Mlbedmning
- Mlangivning
3.2
Fartbedmning
-Landsvg
-Terrng
Avst: 100m
200
300
400
3.3
Avstndsbestmning:
-Avstndsbedmning
jmfrelser
uppdelning
gaffling m m
- Avstndsmtning:
stegning
mtlina
stegmtt
karta m m
2+2
2+2
3.4
Avstndsmtning med Al
2+2
2+2
Servistjnst
Fullst. utb
GBS
vriga
vn
nr
2.2
Bilaga 9:5
Tid
4+2+2
4+2+2
2+2
Bilaga 9:8
vn
nr
Il
Omfattning
vn l
Frsvar
stillastende ml
Ml: Samva grgomg i vad
avser:
- Servistjnst
Eldhandgrepp
Frdigstllning
Anlggning
Riktning
Avfyring
Eldledningstjnst
Mlangivning
Eldkommandon
Skjutregler
Eldobservation
Eldreglering
Upptrdande i eldstllning och stridsstllning
- Enskildas och omg
uppgifter
-Samva:
omgch
skytt
laddare
ambrare
under strid
vn 2
Frsvar
stillastende ml
Eldreglering
Mlvxling:
Ny kornpunkt
Omstllning av siktet
(reservriktmedel)
Ny skjutriktning
ndra skjutstllning
under vn
I vrigt se vn l, 2 och 3
Fullst. utb
GBS
vriga
Tid
4
Tillikaut b
Bilaga 9: 9
vn
nr
5.2
Omfattning
Tid
Fullst. utb
vriga
GBS
vn 3
Frsvar
Rrligt ml
Eldreglering
I vrigt se vn l
vn 4
Frsvar
stillastende ml
Rrligt ml
Mlvxling
Eldreglering
I vrigt se vn l , 2, 3
vn 5
Anfall
Som vn l med annat
utgngslge
vn 6
Anfall
Som vn 2 med annat
utgngslge
vn 7
Anfall
Som vn 3 med annat
utgngslge
vn 8
Anfall
Som vn 4 med annat
utgngslge
Eldexercisvningar grggrp
vn 9
Frsvar
Se eldexercis grgomg vn 2
vn JO
Anfall
Se eldexercis grgomg
vn 2 och 6
Tillikaut b
Bilaga 9: Il
Bilaga 9: JO
vn
nr
Omfattning
Tid
vn 11
Frsvar
Rkskjutning
"FRBLINDA"
Se eldexercis grgomg vn 4
vn 12
Anfall
Rkskjutning
"AVSKRMA"
vn 4 och 8
Fulist utb
GBS
vriga
Tillikautb
.c.
stegringsplan
Vapenutbildning
4
Granatgevr
OrdnTillikaFullstndig
fljd
utb
utb
l
2
3
4
5
1.1
1.2
6
7
8
9
10
1.5
1.6
4.1
1.10
1.4
11
12
13
14
15
2.1
2.2
3.5
3.6
3.7
16
17
18
19
20
2.3
2.4
2.5
3.1
3.3
21
22
23
24
25
3.2
1.7
3.4
1.8
3.8
26
27
28
4.2
5.1
5.2
1.3
1.9
4.1
Anteckningar
1.1 ' 1.2

1.4 ' 2.5
1.10
2.1 ' 2.2
3.5
4.2
5.2*
5.3*
'
* vn 5.2 och 5.3 r vn i plan fl

vapenutbildning pansarvrnspi s
och terfinns i eldexercisvningar fr pansarvrnsgrp i
Skjutl A Pvpj.
Bilaga JO : 2
Bilaga JO: l
Hjlpmedel fr inlrande av skjutregler

k h
b 1. l
e
m
pno
x
a
~ Lfi
+
-
+
-
l l l
l l l
l
12345
152535
H
l
~00-200
h
l d
1 t d
r
aicx
mgi
e
k
Ohf
2 =~200-300
b
a
c g
n s o
v
r e. u m
t
i i f
f h c
x
oe m a
3 ~
b g. d
100-300
uv J
Streckplatta i riktinstrumentet fr granatgevr
streckplattans mnster frs ver till ett genomskinligt material. Nsta

sida (bilaga 10: 2) kopieras.
Nr reglerna fr riktning inlrs, beordras skytten rikta mot visst ml
(p visst avstnd och med viss sidfart), genom att lgga streckplattan
ver ml p nsta sida. Rtt riktning kontrolleras av instruktren
genom att rtt bokstav visas i den lilla cirkeln p streckplattan.
4 c:=~ 100-200
m
o
a
r c z
g v k
p i s
5 ~ 100-300
Bilaga Il: 2
Bilaga 11: l
Trffpunktsdiagram och banprofiler

Diagram ver ungefrlig trffpunkt i sida vid skjutning mot ml med
sidfart.
Ammunition: 84/48 slpsgr 62, 84/48F slpsgr 66, 84/48 slvnprj 66
och 9 f 67 slprj.
Kornpunkt
Fartstreck 25
500
l ! l
400
300
Kornpunkt
_j_)_
i \ l
../
~
l
~4
17
Il
Avstndsmrke
200
500 -.-.----.-----,----,----~--~----,-~
100
400-4-4-----r----4-----r----+----~~~t-r-
o --~~---T----4-----r----4----4-----~~
3
300~~-----+----~----r---~--~-,----+-+--
3m
10
200
Il
1oo
Il
11,
1/~
I ::J15
20
3m
Kornpunkt
Fartstreck 35
--'L'
500
4oo
3oo
Kornpunkt
Fartstreck 15
2oo _JJ__
5oo IT--:;;:;-:-=;::-1-~----,----,--~--
20
40P
l l"-
30011
l l
\,
:A
~
l
"-
2ooll
100
Il / i
l!
,/
/1
Il
Il
l l
0~~---+----t---~--~--~----~~
3m
100
l l
l
Il
l
2
l
1
/
l j;7"'"'"1 l
/\:/"F
Il
fl"
71v l l
/1
' ," ~l
l
l l
1,
3m
Bilaga 11:4
Bilaga 11:3
8,4 cm sk ptr m/59 slvnprj m/66 och 9 mm sk ptr m/67 slprj i

vningsvapen 4
- = 84 l 48 slvnprj 66
- - - - - - - = 9/67 slprj
Banprofiler
8,4 cm sk ptr m/48 slpsgr 62 och 66
- - - - - - - = 84/48 slpsgr 62
- - - - - = 84/48 slpsgr 66
Skjutavstnd: 200 m
Skjutavstnd: 200 m
0,8
Bantid
~d . ~:d~g:~~~
i
O
100
l
200m
0,9
100
100
Skjutavstnd: 300 m
1,7
200m
2,0
19
..........o............... 0
~
" ... _1,2
Bantid
..
..... 0,9
1,28 s
l
300m
200
16'
1,5
100
3,5
2,0
200
300
Bantid
1,80 s
1,85 s
400 m
1,6 ..
4,2
.... do ..
.o
2,9
.o
3,3
~2,2
100
...
l
300 m
200
3,8
Skjutavstnd: 400 m
2,9_ ... / 3,5
1 28 s
1:18 s
..
1,0
0 .....
0,79 s
~~0,74s
4,2
Skjutavstnd: 400 m
0 7
~Bantid
1,2
1,24 s
Bantid
0,6
~:~
~~
..
Skjutavstnd: 300 m
..
t. . .
08
0,6
4,2
...... o .. .... ..
3,5
o.
3,0
2,7
. 2,2
2,4
1,6
.Q//
Bantii;l
1,85~s
1,66 s
1,3
100
200
300
400m
Bilaga 12:2
Bilaga 12: l
Handhavande av strlriktutrustning
Allmnt
l. Strlriktutrustning finns i sats fr fyra granatgevr. Utrustningen
anbringas i eldrret.
2. Strlriktutrustning anvnds vid vningar i servis- och eldledningstjnst. Vid riktning eller avfyring tnds en ljusstrle. Trff markeras
genom en ljusglimt frn reflexpunkt vid mlet.
3. vningar med strlriktutrustning anordnas inomhus, t ex i vningshall, barack eller vindsutrymme. Om mjligt br det i lokalen under den tid strlriktning r aktuell - finnas permanent uppstllda
vapen. Vapnens platser i lokalen br mrkas ut.
4. Strlriktbanan (= vningslokalen) br ha fnster med jalusier
eller motsvarande samt flera lampor med separata strmbrytare och
om mjligt reostater s att ljuset kan justeras. Det br vara ngot
ljusare vid mlet n vid vapnet.
Lokalen br ha sdan bredd att fyra omgngar kan vas samtidigt.
Avstndet frn siktets frmre del till tavlan skall vara 7,5 meter.
7. Mlmateriel tillverkas vid frbanden. Taveltapeter med mlsilhuetter tillverkas av Generalstabens Litografiska Anstalt (GLA). Vid
tillverkning av mlmateriel erfordras bland annat
reflexband, vitt och rtt,
kvadrant alternativt vattenpass,
hlstans fr tillverkning av reflexpunkter,
tuschpenna samt
taveltapet med stridsfordonsmL
Vid skjutning med reservriktmedel skall taveltapetens riktkryss gras
kraftigare med hjlp av spritpenna e dyl.
8. Mltavlorna tillverkas av 10 mm trfiberskiva och frses med
tunn ram p bda sidor fr att skydda mlen och reflexerna. Tavlans
mtt br vara omkring 120 X 60 cm.
9. Tavlorna kan fstas i monteringsanordningar direkt mot en vgg.
Srskilda tavelstll kan ocks utnyttjas (bild 1).
Mjligheter att justera tavlorna i hjd- och sidled skall finnas.
Reflexpunkternas rtta lgen fr riktinstrument r markerade
p taveltapeterna. Rtt faststtning kontrolleras genom skjutning.
Nya lgen fr reflexpunkter skjuts in fr vningar med reservrikt-
10.
medet
Inskjutning sker genom trffbilder om tre skott. Hrvid skall granatgevr vara fastsatt i granatgevrshllare p kulsprutelavett.
Reflexernas storlek skall, om inte annat anges, vara 10 mm. (Med
Frberedelser
reservriktmedel 15 mm).
6.
11.
Till varje vapen p strlriktbanan ordnas

strlriktutrustning,
tavlor,
tavelstll och
parallaxkorrektr.
Fr gemensamt bruk p strlriktbana behvs
granatgevrshllare och kulsprutelavett m/36 med vagga
(fr skottstllning av granatgevr),
mttband samt
anteckningsmateriel.
vningsledaren medfr plutonslistor.
Vid ml med sidfart br reflexpunkterna sttas ut fr 15, 25 och
35 km/h.
12.
Anvisningar fr montering och instllning av strlsikte fljer
strlriktutrustningen.
13. Justering av strlsikte och tavla utfrs enligt fljande:
Montera en tavla i tavelstll vinkelrtt mot vapnets krnlinje.
Kontrollera med vattenpass att tavlans verkant r vgrt.
Kontrollera att avstndet mellan tavlan och siktets frmre kant r
7,5 meter.
Bilaga 12:4
Bilaga 12:3
Kontrollera att avstndet frn golvet till tavlans mittkryss vid granatgevr i
- liggande skjutstllning r 40 cm,
- knstende skjutstllning r 90 cm samt
- stende skjutstllning r 140 cm.
Vid granatgevr i granatgevrshllare skall skottstllningskryssets
hjd ver golvet vara lika med siktets.
21. Genomfrda vningar protokollfrs p lista p enklaste stt.

Listorna frvaras tillsammans med skjutboken.
1- - - - - - -- -
1600 mm - - - -- -- --"
Mellan lgg
25 x 100
Bult 3/4 X 7"',
v in gmutt er
och 2 brickor
14. Frberedelserna fr vningarna skall gras med strsta noggrannhet. Eftersom reflexpunkterna r sm krvs att ven skottstllning utfrs med strsta omsorg. Frst drefter kan precisionskrav
uppfyllas av skytten. skottstllning sker enligt bilaga 12: 5.
Justeringsspr
(hjn in gsnkn ing av
tavlan)
Genomfrande
16. vningar med strtriktutrustning br genomfras i pass om hgst
fyra timmar.
25 x 100
17. vningsavdelningen indelas lmpligen i ettor, tvor och treor,

dr
ettorna r skyttar,
tvorna laddare och
treorna markrer (gruppchefer).
'
~------ 800 -----~
Markering och eldobservation anmls i mm frn reflexens mitt,

t ex "Vnster 4, hgt 3!" Som trff rknas varje skott dr ngon del
av ljusstrlen ger reflex.
18.
19. Krav p precision skall frmst stllas. Tidskrav infrs frst sedan
precisionskravet uppntts.
Om skyttens precision nedgr i hans strvan att n tidsgrnsen skall
han beordras terg till trning av riktnoggrannhet utan tidskrav.
Slutmlet r precision i kombination med snabbhet.
20. Skytten skall sjlv utfra alla eldhandgrepp i samband med omladdning.
Bild l. T avelstll
Tavelstllet br faststtas p vgg. Std stts bakom ramen s att

bultarna gr fria frn vggen.
Bilaga 12:5
Bilaga 1.3: l
~
skottstllning av granatgevr p strlriktbana
el
o ...
:~!:
'
skottstllning av riktinstrument:
~ ~
-"'
..c:: >
granatgevrshllare
(2) Fst frsttslinsen
g l:l
"'
4) ~
...
!3..c:
(3) Rikta in ljusstrlen mot reflexen 2 cm till hger om skottstllningskrysset

(4) Ls lavetten
el
(2) Rikta in riktmedlen mot skottstllningskrysset

Vapnet skall hrvid vara avfyrat och strlen slckt genom att
ledningen frn avfyringskontakten dragits ur bakre insatsen
(3) Ls lavetten
(7) Ls lavetten och vrid granatgevrets avstndsratt s att siktlinjen
ter gr mot skottstllningskryssets mitt

(8) Flytta index till noll p uppsttningsskalan.
... -
r::~
4)
~>.
C'\S....,
~~
~'8
..,_, - octS - bO
gCilt:~
m ~~
..Q
s l"'
<:
0000
0000
....-!("\\M~
o(lj
Q)=P.
8
'1"""4
OOo
- N l
"""""'
tn
o(U
Q.
lo.
(U
C)
bl)
s'(;j
CIJ
~.!:al:: J, cd
es::
ro
!:!le;.;~;;;;
o::.::~ t:: S..c::
00
00
N"'''
8o
=
> ...
> o=
-cc
't::
.;;
'!
:>
Nl'2
,;
... "'
~
Q
bl)=
bl)
J.-1
~.!:id
\..l
00 .....
- -~ t:: :~
.'!:: .....
...
=
-"'
~~
o::.::
j8
~~
..1<1
bl)
'
....
:8 ~:.
:D
...
<~~'"'
:.a-'~
..1<1
"'-
o (U
lo.
>-
Q)
--
c~
"'
'
.s"'...
s :o
~~:.~~!i~1l j:Qtdo::
(U
P-4::!~~~-ern
...
c-
=..D~ :~.....
=
~cd
"'
...
Q)
..1<1
:Cd
t;rn""'o8~~>
"'~=
oQ"'S
-:;;;..!:!;g ~ - 8
"'~
"'-
.,..J:>~:l:I~:
~
E-<
Q) -
- ~ c. 0.) Q)
::t t3 ~t:~- ; .
~.e.:; 8
l:l ~
..
-"' l"'~' ,-"'

"'
o~
::
l)~'"'
~:g
=
'"'
f;ti~ .!3
~~
Q)
..1<1
, :sg~
e?ea~8~1E
..1<1~
"'
(l) Stt fast vapnet i lavetten
(6) Lossa hjdjustersprren i lavetten och fr in ljusstrlen i reflexens

mitt
~ ~
"'E
~o
; !:='t:::>:~~ ...
;:::: ...
-:'!!
Jil=
eo
Skottstllning av reservriktmedel:
(4) Tnd strlen genom att stta i ledningen i bakre insatsen

(5) Rikta in ljusstrlen i sida mot reflexen 2 cm till hger om skottstllningskrysset genom att ndra strlrrets lge i sidled med
hjlp av justerskruvarna i frmre insatsen
;...
..!:!
"'..,.
..0
Q) ~
.,:::!=~,.e.Q)El
"':u
......
u
....,.4>'-t
"'
Oe~>~Q<ISdO>
...
5o s
d)
::t:>,~:E
.=S~g~~~.b
~g
... a
Q)
]
"'...
:o
0 "' ~r; l) l:l

:o .s
:E
"'..d 0(/.)
~
l) . . . . . .
(5) Flytta streckplattan med hjlp av riktinstrumentets justerskruvar

s att nollspetsen sammanfaller med skottstllningskrysset
4> :<11:0
... ..1<1 ...
M
.,...1<10
ICI ~"l
(l) Stt fast granatgevret i lavett ksp m/36 mark med vagga och
3.
..1<1~
'
~:::: .
l. Skottstllning sker s att ljusstrlen trffar en reflex 2 cm till

hger om skottstllningskrysset Orsaken till sidfrskjutningen r att
skytten inte skall frledas att rikta med hnsyn till reflexerna vid
mlen.
2.
"' ::::
s :~...
"' .
sd-g;g,
p.
]a
't::
~~
..(
.!3"'"'
't::
a) Skjutning mot stillastende ml (val av kornoch riktpunkt samt

avfyring)
100
200
300
400
Grg 4 a
M.len ..bekm~as i tur och

fran vanster till hger och
Nr kr~ven p ett avstnd
fyllda, ovas skytten p nsta
150
250
350
Grg 4 b
a) Frflyttning av eldrret i sida samt

avfyring
200
Grg 5
Linje A
b)"-
200
b) ,
ordning
tillbaka.
r uppavstnd.
Trff i alla ml p
ett avstnd tv ggr
i fljd.
Trff i ett ml inom

3 sek.
Skytten fljer linjen med avstndskors 200. Avfyring mot varje tvrstreck. 6 skott disponeras. vas dels
frn vnster, dels frn hger.
Trff mot samtliga

tvrstreck inom 35
sek.
Grg 5
Linje B
a) Skjutning mot ml med

sidfart (val av kornoch riktpunkt samt
avfyring)
100
200
300
Grg 6 a')
Alla ml p samma avstnd bekmpas p kommando, t ex: "200! Fart

15! Eld!"
P varje avstnd vas efter hand
skjutning mot ml med sidfart 15,
25 och 35.
Trff i alla ml.
75
Grg 6b
b)"-
150
Trff i ett ml inom

12 sek.
Trff i tv ml inom
20 sek.
250
c) "
samt skjutning
mot samma ml, nr
det stannat
7
a) Skjutning mot ml med

sidfart i lutande
terrng.
b)"c)"-
150
200
250
(irg 7
,_
,_
Skott nr 1 mot rrligt ml med sidfart.

Skott nr 2 mot samma ml nr det
stannat.
Trff i rrligt ml
inom 12 sek.
Trff i stillastende
ml inom 20 sek.
Vapnet fastsatt i grghllare.

Ett ml i taget bekmpas.
Trff i alla ml.
Genomfrande enligt vn 6 a)
Enl vn 6 b).
2
8
a) Val av ny riktpunkt
vid eldreglering
200
150
b) " -
Grg 8
Vapnet skottstlls med kompunkt 200

s att ljusstrlen trffar en reflex 6
cm till hger om skottstllningskrysset.
Skott nr 1 : Riktpunkt mitt i mlet.
"2: Ny riktpunkt m h t
eldobservation.
c) Luftbrisad ver mlet
2
a) stillastende ml
b) Rrligt ml med sidfart
!2:::
Skott nr2och3
trff.
400
Grg 9
Trff
600
Ett skott p kommando. Upprepas

tre ggr.
700
"-
varje skott.
"-
Tre skott p kommando. Upprepas

tre ggr. Tempering repeteras.
100
200
400
100
200
Grg 10
Genomfrs enligt vn 4 a)
Enl 4 a)
Trff i ett ml inom
10 sek.
Tv trff i samma
ml inom 15 sek.
Genomfrs enligt vn 6 c)
' Vid regementen med tillgng till attackmlbana kan tillmpad vning avseende
skjutning mot ml med sidfart ordnas. Hrvid anvnds mlanordning typ l (vgrt mlbana).
Mlet och reflexerna stts p en pappskiva som monteras p mlvagnen. Observera att mlvagnens vinkelrta fart mste bli skalenlig.
Mlet kan endast bekmpas inom en begrnsad sektor (omkring 2 m) med hnsyn till att skjutavstndet varierar.
~
~
"Mlvxling p samma
avstnd.
Skott nr 3: Riktpunkt
skott nr 2.
~
._
~
Skott nr 2 trff.
"-
Skjutning mot trupp.

Val av kompunkt och
riktpunkt samt
avfyring
a) gonblicksbrisad
mlet
b) gonblicksbrisad ver
mlet
10
~l ~
Bilaga 13:6
Bilaga 13:7
Tavlor fr granatgevrsvningar
o
cc\~.
o
o
o
400
300
o
o
o
o
200
100
250
350
-~
'i'o
350~
250
~o
~~u
l.
.Z .
ci:7
l
'
Bild 3. Tavla Grg 4 b
o
Bild l. Tavla Grg l
Fste fr utbytbara markeringstavlor 50 mm till hger om skottstllningskryss nr 2.
o
o
~
o
~
~
Bild 2. Tavla Grg 4 a
400
Bild 4. Tavla Grg 5

l
1'o~o
200~
300
'
~o
Reflexernas storlek 10 mm (vita), utgngspunkten 20X20 mm (rd reflex).
-,
---1
150
l'o
150
o
c '-lo_5
"~~~~~-----a~-.,.,1'!'1~"'0
~
~
~
C;!:.~ oo
-::;;
o 100
-1'~00
oo oo oo
~
'....I~
~300~
Bild 5. Tavla Grg 6 a
IJJ
Bilaga 13:9
Bilaga 13:8
-,
o
'io '"::?
e-
~-~0
~ ~~
oo
-e
75
15
go oo
o~ o
e:5-cl5-250~ ~
~~~*
o
600
~fr~
~400
--- --
------ ~
Il~'\!
~~~~DO
Bild 6 . Tavla Grg 6 b
o o
-o
~B
o
o
ci5-
-- ~
150
/l'o
o
200
o
250
""7.'\:0
-ct-~
300
Bild 8. Tavla Grg 8
Reflexen fr frsta skott 15 mm (rd).
250
Inskjutning mot skottstllningskrysset med uppsttning sgr 250.
150
200
Bild 9. Tavla Grg 9
Bild 7. Tavla Grg 7

Observera att riktkryssen r vgrta och att marklinjen antytts.
-t-o
200
~.
c:::::5- 400
Bild 10. Tavla Grg JO
Riktkryssen br gras i kraftigare maner n vid vriga grgtavlor.
Bilaga 14:2
Bilaga 14: l
Bestmmelser fr skjutning p filmskjutbana

Filmerna r gjorda fr filmskjutbanor med 2,8 meters dukbredd.
skjutavstndet skall vara 7,5 meter frn duk till riktinstrumentets
frmre lins.
l.
2. vningsledare skall fre varje vningsserie kontrollera att rtt

skjuttid, bildhastighet och objektiv anvnds enligt beskrivning fr
respektive filmslingor.
Fr att kontrollera att rtt objektiv utnyttjas, skall skjutledare kontrollera att avstndet mellan korsen p filmdukens mtlinje r 0,5
meter.
3. P mlen i filmslingorna "Grg 1-5" finns ett mrkare omrde
som skall trffas fr att skjutningen skall godknnas.
4. Vid skolskjutning p filmskjutbana med granatgevr anvnds
frsta hand riktinstrument.
5. Bestmmelser fr skottstllning fre skjutning med granatgevr
finns i bilaga 14: 2.
6. Vid skjutning med granatgevr anvnds 9 mm vningsvapen 4
med 9/39 (B) och avfyringsptr m/67.
skottstllning av granatgevr p filmskjutbana

l. skottstllning av riktinstrument:
(l) Fst en klisterlapp (motsvarande) p filmduken
(2) Fst frsttslinsen

(3) Kontrollera att uppsttningsratten str p O
(4) Lossa lsskruvarna p vningsvapnet och skruva pipan
t vnster (ca 8-9 cm). Dra t lsskruvarna
(5) Skjut med vningsvapnet en trffbild om 3 skott med
klisterlappen och med kornpunkt det avstndsmrke,
svarar skjutavstndet p filmslingan
(6) Lossa lsskruvarna fr sid- och hjdjusterrattarna p
3-4 varv
riktpunkt
som motriktinstru-
mentet
(7) Rikta in granatgevret med samma rikt- och kornpunkt som i
(5), hll fast granatgevret och flytta (med hjlp av sid- och hjdjusterrattarna p riktinstrumentet) anvnd kornpunkt till medeltrfflget
(8) Dra t lsskruvarna fr sid- och hjdjusterrattarna p riktinstrumentet och skjut en trffbild fr kontroll.
2. Skall skjutning ske mot filmslinga med annat skjutavstnd n det
riktinstrumentet skottstllts p, sker nd_ring av skottstllningen enligt
nedanstende:
(l) Lossa lsskruvarna fr sid- och hjdjusterrattarna p riktinstru-
7. vningsvapen skottstlls fr skjutning p 7,5 meter, men med

riktmedlen instllda p skjutavstndet fr aktuell filmslinga.
Om resurserna tillter r det lmpligt att vningsvapnen mrks och
anvnds endast fr detta ndaml eftersom skottstllningen r speciell och tidskrvande.
8. Vid skjutning skall all personal bra hrselskydd.
Flktarna skall vara pslagna.
mentet
(2) Rikta in granatgevret mot en riktpunkt med samma kornpunkt
som vid senaste skottstllning fr filmskjutning. Hll fast granatgevret
(3) ndra med hjlp av sid- och hjdjusterrattarna p riktinstrumentet, s att kornpunkten fr det nya skjutavstndet p den aktuella
filmslingan sammanfaller med riktpunkten. Ls lsskruvarna
(4) Skjut fr kontroll en trffbild.
9.
vningsledare och observatrer skall anvnda kikare.

3.
skottstllning av reservriktmedel:
(l) Kontrollera att avstndsskala fr sprljuspansarsprnggranat mj66
r instlld
Bilaga 14:3
Bilaga 14:4
(2) Fst en klisterlapp (motsvarande) p filmduken
agJl -=o=
o.g
(3) Lossa lsskruvarna p vningsvapnet och skruva pipan 3-4 varv

t vnster (ca 8-9 cm). Har vningsvapnet skottstllts fr filmskjutning med riktinstrumentet, behver flyttning av pipan ej utfras. Dra t lsskruvarna
(4) Fst tillsatskornet
.-'4
J-.
:ro
... r:::::~
::s
! ~.s
. - Il:
.rJ
(5) Skjut med vningsvapnet en trffbild om 3 skott med riktpunkt

klisterlappen och med kornpunkt kornpelaren samt med siktet p
fr filmslingan aktuellt skjutavstnd
(6) Lossa justerskruvarna fr hlsiktet
(7) Rikta in granatgevret med samma riktpunkt och kornpunkt som
i (5), hll fast granatgevret och flytta hlsiktet, s att kornpunkt
och medeltrfflge sammanfaller
(2) Lossa siktlparen och flytta den till aktuellt skjutavstnd fr den
nya filmslingan samt ls fast siktlparen
(3) Skjut fr kontroll en trffbild.
.....
""
"".....
UJ
....
.....
l .l
UJ
!:-
.....
UJ
i oo~l 0~0
4. Angivna skottstllningsmetoder anvnds ven vid skjutning

miniatyrterrng.
fr senaste skottstllning fr filmskjutning
UJ
(9) Lossa siktlparen och flytta den till aktuellt skjutavstnd fr filmslingan. Ls fast siktlparen.
(l) Kontrollera att siktet r instllt p det skjutavstnd, vilket gllde
UJ
(8) Dra t justerskruvarna fr hlsiktet och skjut fr kontroll en

trffbild
5. Skall skjutning ske mot filmslinga med annat skjutavstnd n det

reservriktmedlen instllts p ndras skottstllningen enligt nedanstende:
:g
l ,l
l .l
l .l
l)
7
,...
"'
:~~ l~o"
00
.....
.....
00
00
o"
0
UJ
O>
00
o"
.. r 1r 1 l r l l
.. ~
l
C)
CJ
::
:9
C/)
o.....
V\
V\
V\
>
CG
C)
c
>
'i:
~
G)
CG
c
oC)
c <~~o
o
u;
E
;:
V\
i
;i
El
;;le:
;:g rZi
gJl
V\
o"E
o ...
oo
N.E!
.l
.l
.l
,l
.l
.l
...,.
V\
\0
r-.
gb
.sfil
EliCil
ii: CJ...
CJ
g g g
CJ
O;)
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
..
skott Genomforande
Krav
=vn 6
Filmslinga
grg l
100
Sidfart:
10 km/h
9/39 B
Tv trff i fljd
inom markerat
omrde
Filmslinga
grg 2
200
Sidfart:
20 km/h
,-
Skjutning p filmskjutbana.
Riktning fr pbrjas nr strv syns
p filmduken eller p vningsledarens order.
Ett vningsvapen anvnds under vningens genomfrande.
Ett skott avges vid varje visning.
vningen genomfrs hgst tre
gnger.
,
Filmslinga
grg 3
250
Sidfart:
25 km/h
,-
Filmslinga
grg 4
300
Sidfart:
35 km/h
Filmslinga
grg 5
200
Sidfart:
25 km/h
T g-lutning:
"-
,-
"-
,-
100
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
Genomfrande
skott
=vn 6
Filmslinga
grg 6
200
Sidfart:
15 km/h
9/39 B
= vn 8 men tillmpad
Tv trff i strv
"-
Filmslinga
grg 7
200
Sidfart:
30 km/h
"-
"-
"-
Krav
()Q
>:l
.._
:':'
...,
skolskjutningsvningar
vn
nr
l
Avstnd
vningsndaml
Ml
vning i:
-Riktning.
-Avfyring.
Lra skytten samla
skotten inom en
begrnsad yta.
Strvml 200
front
eller
sida med
riktkryss
eller
precisionstavla.
Am
Antal
skott Genomfrande
9/39 B
Trffbildsskjutning.
3 skott med samma kornoch riktpunkt.
Liggande med std.
Skytten skjuter serien med samma
vningsvapen. vningsvapnen skottstllda enligt M7786-000350 sid 6-7.
Genomgng:
Samtliga uppstllda fr genomgng.
l. Presentation av vningen.
- Utgngslge.
- vningsndamL
- Mlanordningar.
-Krav
- Organisation (byten m m).
Krav
60 cm mellan
innerkanterna
p ytterskotten.
Fr att vara
godknd i
skolskjutningsvning l krvs
2 godknda
serier.
2. Klara ut fr soldaterna:
- Skjutavstnd.
- Kornpunkt.
- Riktpunkt.
Frstorade riktmedel anvnds.
vningsledaren skjuter med en skytt
i taget enligt nedan:
l. Skytten ligger i frdigstllning.
- Fattning om vapnet.
- Std.
- skjutstllning.
2. ELD
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal Genomfrande
skott
3. -
Omladdning av vningsvapnet.
vningsledaren gr till nsta
skytt.
vningsledaren skjuter med
skyttarna vid samtliga vapen
enligt ovan till dess serien om
3 skott r genomfrd.
4. Markering:
- Rkna antal trff.
- Mt trffbilden.
- Klara ut var medeltrfflget ligger.
- Protokollfr i skjutboken.
-Klistra.
5. D skytten ej uppnr godknt

resultat:
Felskningsschema
U n d e r p g e n d e e l dgivning
- Std fr vapnet
- Kroppens stllning
- Kornpunkt, siktesinstllning
- Vapenfattning
Efter skjutning
- Avstnd, vindavdrift
-Riktpunkt
- Riktfel
Krav
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
---
Antal G
f""
d
skott
enom oran e
-
~
tl;:j
Krav
1:1
- Avfyringsfel
- Skottstllning
- Vapnet, kontroll
Vid behov: Skjut sjlv med
vapnet!
.._
..
v,
V.>
6. - Byte av skyttar.
- Fortstt va enligt ovan.
Soldaterna byter inom omg vid
vapnet.
OBS ETT MAL/ VAPEN. HGST
4 SKYTTAR / VAPEN
ELDHANDGREPP OCH ATG.RDER VID LADDA OCH PATRON
UR UTFRS ENLIGT AR l OCH
S){KJ
2
vn
nr
vning i:
-Riktning.
-Avfyring.
- Eldreglering.
Lra skytten att ndra
riktpunkt med hnsyn
till gjorda observationer efter l. skottet
s att han fr 2.
skottet i rtt trffpunkt.
vningsndaml
Strvml 200
sida med
riktkryss
omskriven av en
med 60
cm diameter
stor cirkel.
Ml
Avstnd
9/67
Organisation:
vningsavdelning om hgst
16 man.
4 st grg.
4 st vningsvapen, skottstllda.
4 st kikare (om mjligt).
Frberedelser:
Grg skottstllda.
Siktskalan O-stlld.
Drefter ndrar vningsledaren
skottstllningen vid de olika vapnen enligt bilaga 15: 12.
Am
Antal
skott Genomfrande
Krav
Genomgng m m enligt
vn l.
Genomfrande:
vningsledaren skjuter med en
skytt i taget enligt nedan
(vid Grg 1.):
Trff inom markerat omrde

(60 cm cirkel
med riktkryss)
1. - Skytten ligger i frdigstllning.
med 2. skottet.
-ELD
- Skytten str upp.
- En soldat i omg protokollfr
trfflget fr underlag till
genomgngen.
- vningsledaren skjuter med
Fr att vara godskyttama vid alla vapen
knd i skolskjutningsvning 2
enligt ovan.
krvs 2 god2. Genomgng:
knda serier per
Samtliga uppstllda fr genomvapen (Grg l.
gng.
2. 3. 4.).
- Trfflget fr skytten vid
grg l.
- Eldreglering fr skytten vid
grg l. fr att f trff i rtt
trfflge med 2. skottet
tl;:j
~.._
~
~
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal G enom f"oran de

skott
Krav
Genomgngen fortstter som

ovan med granskning av
alla skyttars resultat.
3. -
vningsledaren skjuter 2.
skottet med en skytt i taget
enligt p l. ovan.
4. Genomgng:
Samtliga uppstllda fr genomgng
- Trfflge fr skytten vid
grg l.
- Godknd eller underknd?
- Protokollfring i skjutboken.
- Genomgngen fortstter
som ovan med granskning
av alla skyttars resultat.
5. Trfflge:
- Genom att vningsledaren
har frstllt skottstllningen
i sida ett bestmt ant,al streck
s kan vningsledaren ven
vid skjutning av l. skottet
kontrollera om skytten fljer skjutreglerna.
resultat:
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genqmfrande
Krav
F elskningsschema
- Std fr vapnet
- Kroppens stllning
- Kornpunkt, siktesinstllning
- Vapenfattning
Efter skjutning
- Avstnd, vindavdrift
-Riktpunkt
- Riktfel
- Avfyringsfel
- skottstllning
- Vapnet, kontroll
vapnet!
7. vningsledaren ger order om byte

av skyttar och genomfr vningen
med de nya skyttarna efter metodik enligt p 1-6.
soldaterna byter inom omg vid vapnet och mellan vapnen s att alla fr
skjuta med grg l. 2. 3 och 4.
vningsvapen.
OBS ETI MAL l VNINGSAVDELNING
HGST 4 SOLDATER /
VAPEN
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genomfrande
~:t!
Krav
ELDHANDGREPP OCH ATG.ARDER VID LADDA OCH PATRON

........
~
'l
SJfKI
vning i:
- Tillmpning av skjutreglerna fr slpsgr.
Lra skytten:
stegvis framfrhllning
riktning
avfyring
vid skjutning mot
rrligt ml.
samla skotten inom
en begrnsad yta.
Strvml
sida med
riktkryss
och markerat
omr fr
trfflge
(bredd
120 cm).
Rrligt.
MornA 100
Hast
15 km/ h
MomB 200
Hast
25 km/h
MomC 300
Hast
20 km/ h
Organisation:
16 man.
4 st grg.
4 st vningsvapen.
9/67
9/67
9/67
Frberedelser:
Grg skottstllda.
Siktskalan O-stlld.
vningsvapnen skottstllda enligt
M7786-000350 sid 6-7.
Lpstrcka 25 m uppmtt och
markerad (gula trianglar) fr
hastighetskontroll av strv.
MornA
Genomgng:
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
~~~l
Utgngslge.
vningsndamL
Mlanordningar.
Genomfrande
Krav
-Krav.
- skjutavstnd.
- Kornpunkt. Strv kommer
frn vnster.
- Riktpunkt.
Repetera innebrden av:
stegvis framfrhllning.
Riktning.
Avfyring.
Genomfrande:
3 trff inom
markerat omskytt i taget enligt nedan
rde (bredd
(vid l . omg):
120 cm).
1. - Skytten ligger i frdigstllning. Rtt i hjd.
Vapnet inriktat mot hgra
delen av den uppmtta kontrollstrckan (framfrhllning).
Skytten skall ha std.
120 cm
-ELD
Fr att vara god- Skytten str upp.
- En soldat i omg protokollfr knd i skolskjutningsvning 3a
mornA krvs
genomgngen.
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Antal
skott Genomfrande
Am
Krav
Omladdning av vningsvapnet
skyttama vid samtliga vapen
enligt ovan till dess serien
om 3 skott r genomfrd.
2. Genomgng:
- Trfflge fr skytten vid l.
o mg.
- Protokollfring i skjutboken.
2 godknda
serier d strv
kommer frn
vnster och 2
godknda serier
d strv kommer
frn hger.

resultat:
F elskningsschema
- Std fr vapnet
- Kroppens stllning
- Siktesinstllningen
- Vapenfattningen
Efter skjutning
- Avstndet, mlfart, vindavdrift
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
Genomfrande
skott
Krav
- Riktpunkt
- Riktfel
- Avfyringsfel
- skottstllning
- Vapnet, kontroll
vapnet!
_Hast
25 km/h 200
9/67

med de nya skyttama efter metodik enligt p 1-3.
soldaterna byter inom omg.
D samtliga genomfrt vningen och
uppntt godknt skjuts vningen om
med fljande ndring.
- Framfrhllningspunkt
Vnstra delen av kontrollstrckan.
- Strv kommer frn hger.
Skytten genomfr vningen med
samma vningsvapen.
OBS ETT MAL l VNINGSAVD
HGST 4 SOLDATER/
VAPEN
ELDHANDGREPP OCH ATGRDER VID LADDA OCH PATRON
SKl
MomB
- Organisation
t:::l:l
~.......
~
.......
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
0:1
Antal
skott Genomfrande
Krav
~
~
......
- Frberedelser
-Metodik
- Genomfrande
-Krav
enligt mom A.
3b
vn
nr
vning i:
- Tillmpning av
skjutreglerna fr
slpsgr.
- Eldreglering.
Lra skytten:
stegvis framfrhllning
riktning
avfyring
vid skjutning mot rrligt ml.
att ndra riktpunkt
med hnsyn till
gjorda observationer
efter l. skottet s
att han fr 2.
skottet i rtt trffpunkt.
vningsndaml
Hast
300
20 km/ h
Strvml
sida med
riktkryss
och markerat omrde fr
trfflget
(bredd
120 cm).
Rrligt.
Hastighet
25 km/h 200
Ml
Avstnd
9/67
......
......
MomC
Se momB.
Organisation:
16 man.
4 st grg.
4 st vningsvapen.
9/67
Am
Frberedelser:
Grg skottstllda.
Siktskalan O-stlld.
Drefter ndrar vningsledaren skottstllningen i sida enligt nedan:
OBS Skall utfras utan att ndra
siktskal an.
Atergng till rtt skottstllning
kan d ske snabbt, genom att
endast sicljusterratten behver
nollstllas.
Antal
skott Genomfrande
Krav
Grg l.
- s att skottet
tar i mlets
vnstra ytterkant.
Grg 2.
- s att skottet
tar i mlets
verkant.
Grg 3.
- s att skottet
tar i mlets
hgra ytterkant.
Grg 4.
- s att skottet
tar i mlets
underkant.
vningsvapnen skottstllda enligt

M7786-000350 sid 6-7.
Lpstrcka 25 m uppmtt och markerad (gula trianglar) fr hastighetskontroll av strv.
Genomgng:
vn
nr
vningsndarnl
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genomfrande
Krav
- Utgngslge.
- vningsndaml
- Mlanordningar.
-Krav.
- skjutavstnd.
- Kornpunkt. Strv kommer
frn vnster.
- Riktpunkt.
Repetera innebrden av:
.stegvis framfrhllning .
.Riktning .
.Avfyring .
.Eldreglering.
Genomfrande:
skytt i taget enligt nedan
(vid grg 1.):
Trff inom markerat omrde

(bredd 120 cm)
Skytten ligger i frdigstllning. och rtt i hjd
med 2. skottet.
Vapnet inriktat mot hgra
delen av den uppmtta kontrollstrckan (framfrhllning).
Skytten skall ha std.
ELD
l. -
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genomfrande
-
Krav
Skytten str upp.

En soldat i omg protokollfr
genomgngen.
skyttarna vid alla vapen
enligt ovan.
2. Genomgng:
- Trfflget fr skytten vid
grg l.
- Eldreglering fr skytten vid
grg l. fr att f trff i rtt
trfflge med 2.a skottet.
3. -
vningsledaren skjuter 2.
skottet med en skytt i taget
enligt p l. ovan.
4. {}~Jl/JJJJftl!l[
-;:;.a;m~\.!3-u.
~pp"e'-~\.:1.u.-u..
1:.'-=> ~
C""''"""-~-
gng.
- Trfflge fr skytten vid
grg l.
Fr att vara godknd i skolskjutningsvning 3b

krvs l godknd
serie per vapen.
(Grg 1 2 3 och 4)
d strv kommer
frn vnster
och l godknd
serie per vapen
d strv kommer
frn hger.
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genomfrande
-
Krav
Protokollfring i skjutboken.
Genomgngen fortstter
5. Trfflge:
Genom att vningsledaren

har frstllt skottstllningen
i sida ett bestmt antal
streck s kan vningsledaren ven vid skjutning av
l. skottet kontrollera om
skytten fljer skjutreglerna.

resultat:
F elskningsschema
- Std fr vapnet
- Kroppens stllning
- siktesinstllningen
- Vapenfattningen
Efter skjutning
- Avstndet, mlfart, vindavdrift
-Riktpunkt
- Riktfel
Avfyringsfel
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal G enomf"orande
skott
- skottstllning
- Vapnet, kontroll
Vid behov: Skjut sjlv!
med de nya skyttama efter metodik
enligt p 1-6.
soldaterna byter inom omg vid vapnet och mellan vapnen s att alla fr
skjuta med grg l 2 3 och 4.
vningsvapen.
D samtliga genomfrt vningen och
uppntt godknt skjuts vningen om
med fljande ndring:
- Ny framfrhllningspunkt
.Vnstra delen av kontrollstrckan.
- Strv kommer frn hger.
OBS ETT MAL l VNINGSAVDELNING
HGST 4 SOLDATER l
VAPEN
ELDHANDGREPP OCH TGRDER VID LADDA OCH PATRON
UR UTFRs ENLIGT AR l OCH
SAKI
Krav
Eldexercisvningar
Eldexercis grgomg
vn
nr
vn
m
vningsndaml
Ml
Frsvar.
stillastende ml.
Eldreglering.
Samva grgomg i vad
avser:
- Servistjnst
Eldhandgrepp
Frdigstllning
Anlggning
Riktning
Avfyring
- Eldledningstjnst
Mlangivning
Avstndsbestmning
Fartbestmning
Eldkommando
skjutregler
Eldobservation
Eldreglering
- Upptrdande i eldstllning.
- Enskild och omg
eld uppgifter.
Strvml
sida.
Fast.
Trfflge om
60 cm
diameter
mitt p
mlen.
vningsndaml
-Samva
Omgch
Skytt
Laddare
Ambrare
under strid.
Ml l.
Ml 2.
Ml 3.
Avstnd
Am
9/67
Antal Genomfrande
skott
Organisation:
3
4 omg.
.Omgch
.Skytt
.Laddare
.Ambrare = Observatr
Frberedelser:
Grg skottstllda.
Siktskalan O-stlld.
3 vnvap/omg.
Skottstllda enl M7786-000350
sid 6-7.
Sckstd skall anvndas fr std
t grgskytten.
100
250
325
Utgngslge:
- Observatr utsatt.
- Omg i skydd.
Krav
2 tr inom markerat omrde.
Tid 20 sek.
Tiden tas efter
l.a skottet.
Fr att vara godknd i eldexercisvn l krvs
2 godknda
serier/ml
l. 2. 3 .
Kommandoserie:
(Se Minneskort Granatgevrsgrupp.)
Obs:
"Bjrken, Pansar!"
Ml
Avstnd
Am
Antal
Genomfrande
skott
Omgch: "Eldstllning!
Bjrken, Strv!
100 (250, 325)!
ELD!"
"Psgr ladda!
Skytt:
Bjrken, Strv!
100!
Rep av eldkommando
"Psgr ladda!
Lad d:
Klart!"
Skytt:
"Skott kommer!"
Ladd:
"Klart bakt!"
Efter 3 skott eller 2 tr inom markerat omrde:
Omgch: "Mlet bekmpat, Frdigstllning!"
Eldreglering efter varje skott.
D mlet r bekmpat (efter 3 skott
eller 2 tr inom markerat omrde)_
eller efter 20 sek kvarligger omg l
frdigstllning.
OBS Omgch och observatren skall
ha ehv i frdigstllning frn det
att observatren anmler mlet
till dess vn avbryts.
Skytt och laddare skall ha ehv
ltt tillgngliga.
Krav
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
vningen genomfrs
i kap l.
Protokollfring grs
Byte inom omg.
vningen genomfrs
a - Ml l.
b - Ml 2.
c - Ml 3.
OBS EN MALGRP
/ VNAVD
2
Frsvar.
Stillastende ml.
Eldreglering.
Ml vxling:
Ny kompunkt
Omstllning av
sikte (reservriktmedel)
Ny skjutriktning
ndra skjutstllning
under vn.
Se vning l.
vn
nr
vningsndaml
Strvml
front.
Fast.
Ml l.
3.
Strvml
sida.
Fast.
Ml 2.
4.
Trfflge om
60 cm
diameter
mitt p
mlen.
Ml
Mlnr
mlat p
strvmlen.
9/67
100
175
250
325
Antal G enom f"orand e

skott
Krav
enligt metodiken
Am
v_,
i ordning:
(MAL l. 2. 3.)
Kommandoserie:
Obs:
"Fltet, strv!"
Avstnd
.......
i skjutboken.
vningen skjuts . med mlkombination

enligt nedan:
MornA
Ml l
och 2
B
3
4
c
l
4
D
3
2
vningsledaren bestmmer vilket ml
som skall bekmpas frst.
- Organisation
- Frberedelser (6 st vnvap/omg)
- Utgngslge
- Genomfrande
se vning l.
Antal G
f"
d
skott
enom oran e
Fltet, Strv!
Vnstra vagnen! (ml 1.)
100!"
ELD!"
Skytt:
"Psgr ladda!
Fltet, Strv!
Vnstra vagnen!
100!
Ladd:
"Psgr ladda!
Klart!"
"Skott kommer!"
Skytt:
"Klart bakt!"
Lad d:
D omg skjutit 3 skott eller erhllit
2 trff inom markerat omr:
Omgch: "Hgra vagnen! (ml 2.)
250!
ELD!"
Skytt:
"Hgra vagnen!
250!
Skott kommer!"
Ladd:
"Klart bakt!"
Efter 3 skott eller 2 trff inom markerat oror:
Omgch: "Mlet bekmpat!
Frdigstllning!"
2 trff/ml
inom markerat
omrde.
G)
~
Tid 60 sek.
Tiden tas efter
l.a skottet.
Fr att vara
godknd i eldexercis vn 2
krvs l godknd
serie/moment.
Krav
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genomfrande
Krav
vningen skall genomfras enligt

metodiken i kap l.
3
Frsvar.
Rrligt ml.
Eldreglering.
Se vning l.
Strvml
sida.
Rrligt.
Trfflge
bredd
120 cm
markerad
p mlet.
9/67
grupp.)
"Fltet, motorbuller!"
Obs:
Fltet, motorbuller!"
Skytt: "Psgr ladda!
Fltet, motorbuller!"
"Psgr ladda!
Lad d:
Klart!" (Mlet startar.)
Omgch: "Bjrken, strv!
200!
Fart 20!
ELD!"
Skytt: "Bjrken, Strv!
200'
Fart 20!
Skott kommer!"
Ladd: "Klart bakt! "
Hastighet
20 km/h 200
Mlet
startar
d grg r
laddat
och laddaren anmler
klart.
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal G enomCorand e
skott
Frsvar.
stillastende ml.
Rrligt ml.
Mlvxling.
Eldregiering.
Se vning l, 2, 3.
Strvml
front.
Fast.
Trfflge om
60 cm
diameter
mitt p
mlet.
.......
2 trff inom
markerat omrde
och rtt i hjd.
~
v,
Tid 10 s.
(bekmpas d
mlet befinner
sig mellan de
gula trianglarna)
Fr att vara godknd i eldexercisvning 3
krvs 2 godknda serier
d strv kommer
frn vnster och
2 godknda
serier d strv
kommer frn
hger.
Krav
D mlet frsvinner:
Omgch: "Frdigstllning!"
vningen skjuts s att skytten fr
skjuta 3 skott i en fljd (3 visningar,
l skott/visning).
Eldreglering mellan varje skott.
vningen genomfrs i 2 mom.
Mom a - Strv kommer frn
vnster.
b - Strv kommer frn
hger.
OBS MALET SKALL BEK.AMPAS
MELLAN DE GULA
TRIANGLARNA.
MALET SKALL HA EXAKT
RATT HASTIGHET.
VNINGEN GENOMFRS
ENLIGT METODIKEN I
KAP l.
Lpstrcka
50 m markeras med
gula trianglar.
Kommandoserie:
(Se minneskort Granatgevrs-
vn
nr
Organisation
Frberedelser
Utgngslge
Genomfrande
se vning l och 2.
to
9/67
2 trff/ml
Organisation
Frberedelser (6 st vnvap/omg) inom markerat
omr och rtt
Utgngslge
i hjd.
Genomfrande
se vning l, 2, 3.
Omg bekmpar mlen i ordning
Ml A, Ml B.
to
~.......
~
0\
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
MlA
325
Am
Kommandoserie:
Obs:
"Fltet, pansar!"
Fltet, Strv! (ml A)
325!
ELD!
Skytt:
"Psgr ladda!
Fltet, Strv!
325!"
Ladd:
"Psgr ladda!
Klart!"
Skytt:
"Skott kommer!"
Ladd:
"Klart bakt!"
D mlet r bekmpat (2 trff inom
markerat omrde p ml A) eller
efter 3 skott och grg r laddat.
Laddaren har anmlt klart:
Frdigstllning!"
Obs:
"Bjrken, strv!"
Hastighet
15 km/h 250
Ml B
startar
vid 3.e
skottet
eller
2 trff
inom
markerat
omrde
p mlet.
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Lpstrcka
50 m markeras
med gula
trianglar
Krav
OBS Omg skall ha vapnet laddat d

strvml B startar (efter 3 skott
eller 2 trff inom markerat omrde p ml A).
Strvml
sida.
Rrligt.
Trfflge
bredd
120 cm
markerat
p m let.
Ml B.
vn
Antal
skott Genomfrande
Am
Tid 60 sek.
Tiden tas efter
La skottet.
Fr att vara godknd i eldexercisvning 4
krvs 2 godknda serier d
ml B kommer
frn vnster
och 2 godknda
serier d ml B
kommer frn
hger.
Antal
skott G enomf"orand e
Omgch: "Bjrken, Strv! (ml B)
250!
Fart 15!
ELD!"
Skytt: "Bjrken, Strv!
250!
Fart 15!
Skott kommer!"
Ladd:
"Klart bakt!"
Efter 3 skott eller efter 2 trff inom
markerat omr p ml B:
Frdigstllning!"
OBS MAL B SKALL BEKAMPAS
MELLAN DE GULA
TRIANGLARNA
MAL B SKALL HA EXAKT
RTT HASTIGHET.
VNINGEN GENOMFRs
ENLIGT METODIKEN I
KAP l.
- Organisation
- Frberedelser
- Genomfrande
-Krav
- Kommandoserier (se Minneskort
Granatgevrsgrupp)
enligt vning 1-4.
Krav
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Anfall
5
6
7
8
vn
nr
Utgngslge:
(fr vning 5-8)
- Omg r under framryckning p
skyttesvrm.
- Omg har 20 m kvar till blivande
eldstllningar.
- Omgch upptcker mlen d vningsledaren kommenderar:
"vningen brjar!"
se vning l
2
3
4
5- 8 Nrfrsvar.
Eldberedskap med ehv.
vningsndaml
Antal
skott Genomfrande
4 st 1/1 50-125
Framryckande.
Fallml.
Visas
4 sek.
Tid tas
efter l.
Ml
skottet
frn ehv.
Avstnd
9/39 B
Am
Kommandoserie: Se vning 1-4.

OBS Std fr skytten skall finnas i
de blivande eldstllningarna (ex
sckstd, torva).
vningen genomfrs enligt
metodiken i kap l.
Samtliga i omg skall ha ehv
laddade.
I vning 5- 8 skall ett mom fr ehv
finnas (fr omgch och ambrare).
36/
Mlen skall visas:
vapen Mom a - Efter bekmpning av
strv.
b - Under det att bekmpning av strv pgr.
c - Fre bekmpning av
strv.
Antal Genomfrande
skott
Kommandoserie r:
Omgch: "Framryckande! (den som
upptcker m let)
ELD!"
D mlen frsvinner eller
r bekmpade:
"Frdigstllning!''
Eldexercis grggrp
Se Eldexercis Grgomg
vning 1-8.
Utver detta tillkommer
fr grggrp:
skjutregler.
Eldfrdelning.
Mlvxling.
Bedmning av
den fltmssiga
aminsatsen.
Organisation
Frberedelser
Utgngslge
Genomfrande
Krav
Kommandoserier (se Minneskort
Granatgevrsgrupp)
enligt vning 1- 8.
OBS vning 11 och 12 krver 20
vningsvapen/grupp fr att va
ammunitionshanteringen vid
gruppen.
Rkgr (vningsvapen) mrks
med maskeringstejp fr att
markera rkgr (bde emballage och vnvap).
Den ammunitionsinsats som omg haft
vid tidigare vningar (vn 1-8) gller fr omg inom grp.
!:
Krav
~s::.
......
Omg grupperad
och eldberedd
inom 15 sek
efter det att
vningsledaren
kommenderat:
"vningen
brjar!"
Endast omgch
och ambrare
skall skjuta med
ehv.
Samtliga ml
bekmpade.
Rtt eldgivningsstt med ehv.
Krav
10
.l
vn
nr
9
lO
11
vn
nr
vningsndaml
Ml
Avstnd
Am
Antal
skott Genomfrande
tl:l
Krav
KRAV: Aminsatsen och trffkraven

som omg haft gller nu fr
grp.
Detta innebr fljande:
Grpch och stf mste utfra eldfrdelning med
grp.
Genom obsevation faststlla d mlet r bekmpat.
Med ledning av detta utfra mlvxling.
Bedma den fltmssiga
aminsatsen.
OBS Mlet r bekmpat d 2 trff
erhllits inom markerat omrde.
Mlgrupp fr eldhandvapen skall ing
i vning 11 och 12.
En mlgrupp/omg i gruppen.
Frsvar.
vn 2.
Anfall.
vn 6.
Frsvar.
vn 4.
vn 4
+l st
vningsndaml
Ml
strv
front
fast.
.......
~
.......
.......
vningsledaren stridsmlar s att grp

frblindar strv p 600 m avst innan
Avstnd
Am
Antal G enomrorande
skott
mlen enligt vn 4 bekmpas.
Rkskjutning "Frblinda"
600
Kommandoserie:
Grpch: "Rkgr!
Udden, Strvl
600!
Frblinda!
ELD!"
Skytt:
"Rkgr ladda!
Udden, Strv!
600!
Frblinda!"
Ladd:
"Rkgr ladda!
Klart!"
Skytt:
"Skott kommer!"
Ladd:
"Klart bakt!"
Bda omg skjuter varsin rkgr och
laddar med ny rkgr.
D grpch behver komplettera rken:
Grpch: "1. omg (2. omg)
Rkgr!
ELD!"
D grp har skjutit 3 rkgr upptcker
observatren strv enligt mlspelet i
vning 4 (krav och tider enl vn 4).
Krav
Rken frblindar strv inom
15 sek efter
det att vningsledaren kommenderat:
"vningen
brjar!"
vn
nr
12
vningsndaml
Anfall.
vn 8.
Ml
Avstnd
vn 8
+l st
strv
front
fast.
600
Am
Antal
skott Genomfrande
vningsledaren stridsmlar enligt

vning 11 fr rkskjutning.
Rkgrskjutning "Avskrma"
Kommandoserie fr rkskj se vn 11.
D grp .s kjutit 3 rkgr upptcker
observatren strv enligt mlspelet i
vning 8 (krav och tider enl vn 8).
Krav
Rken avskrmar strv inom

15 sek efter
det att vningsledaren kommenderat:
"vningen
brjar!"

Granargevar m48C Manual (Swedish, 1979)

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Granargevar m48C Manual (Swedish, 1979)

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Granargevar m48C Manual (Swedish, 1979)

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

~

. -,- ,-.-.~--::-_- -: -- ,--: .... -- ..:"'.

.,_. ~,.---~-,;:: - : ~ ---~-.-:'7~?~~:""'~~;,:..: . . ~--.,..,~;_.;;>~-. _..;:fr...''"';!('7.':>~ <

Skjutinstruktion fr armen, Granatgevr m/48 C (Skjutl A Grg),

I samband hrmed upphvs de bestmmelser rrande granatgevr

skerhetsbestmmelser fr handhavande av samt utbildning med

LF/ALLF 117 78 028

i\v nl ngsvapen 3 fr granatgevr (20 mm lsskjutningstillllliNk l"iv ning (F 1092-080100).

Skjutning med sprnggranat

Rk lggs mellan mlet (fienden) och vra frband

8. Underlag fr ordnande och bedmning av skjutning

Rk lggs p mlet (fienden)

9. Plan fr utbildning av granatgevrsskyttar

Den punkt p streckplattan (reservriktmedlens

Mlets fart i rrelseriktningen

Siktlinjen fljer riktpunkten tills avfyring skett

Den punkt i mlet (mlterrngen) mot vilken siktlinjen riktas in

Mlets fart i sida vinkelrtt mot skjutriktningen

Kornpunkten riktas in mot en punkt 10-50 m

Den punkt i mlet (mlterrngen) dr projektilen

Skjutning med vilken mlet bekmpas

7. Protokoll och blanketter

10. Hjlpmedel fr inlrande av skjutregler

Ov riga begrepp frklaras i AR 3 och Skjutlra fr armen

12. Frberedelserna utfrs noggrant och s att elden kan ppnas

Regel nr 1: De farligaste mlen beskjuts frst.

26. Fartbestmning omfattar fartbedmning med fartangivning.

22. Om flera ml upptrder samtidigt beskjuts i frsta hand de, som

23. Under anfall bekmpas frmst stridsfordon som kan frsvra

.1l. Bestmning av avstnd genom mtning efterstrvas. Noggrann

vljs i regel i samband med mlbestmning. Drvid

plattans nollspets och skjutavstndet stlls in med avstndsratten. Vid

l 300 l 350 l 400

Lngsta skjutavstnd i m mot

IJI/d J : J . Riktinstrumentets streck platta. (Linjerna mellan avstndsmrkena r hjlplinjer)

46. Riktinstrumentet bestr av kikarsikte och hllare. I kikaren syns

Bild 1:3 . K ornpunkt och riktpunkt mot stillastende ml p 300m skjutavstnd

Skjutning med sprljuspansarsprnggranat

Riktning med riktinstrument

56. Kornpunkt vljs p riktinstrumentets streckplatta med hnsyn

Bild 1:6. Riktning mot ml med sidfart i sidlutande terrng p 300m

Bild 1: 5. Kornpunkt och riktpunkt mot ml m ed sidfart p 250 m skjutavstnd, sidfart 25 km l h

67. Mot ml med sidfart riktar skytten in kornpunkten mot en punkt

III(,/ l : 7, Riktning m ot ml m ed sidfart i sidlutande terrng p 250 m

Riktning med reservriktmedel

Bild 1:9. Kornpunkt och riktpunkt mot stillastende ml (rrligt ml utan

72. Siktets avstndsskala stlls in med hnsyn till skjutavstndet (51).

Riktpunkt vljs enligt 57.

Stillastende ml (ml utan sid/art)

Mot ml med sidfart riktar skytten enligt 67.

Mot ml med sidfart i sidlutande terrng (> 5) riktar skytten

Riktning med riktinstrument

Riktning med reservriktmedel

Skjutning med rkgranat

Rk skjuts i regel i syfte att frblinda stillastende ml. Den kan

Skjutning med sprnggranat

Sprnggranat skjuts frmst mot trupp. Elden avges som

(l) gonblicksbrisad i mlet,

(3) luftbrisad ver mlet.

.,_. ~,.---~-,;:: - : ~ ---~-.-:'7~?:""';,:..: . . ~--.,..,~;_.;;>~-. _..;:fr...''"';!('7.':>~ <