MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHGSKOLAN

2004:103

DER WILLE ZUR MACHT

En analys av den editionsteoretiska striden om Friedrich
Nietzsches litterra kvarltenskap

David Brolin

Frfattaren/Frfattarna
Mngfaldigande och spridande av innehllet i denna uppsats helt eller delvis r frbjudet utan
medgivande av frfattaren/frfattarna

Svensk titel:

Der Wille zur Macht. En analys av den editionsteoretiska striden om

Friedrich Nietzsches litterra kvarltenskap

Engelsk titel:

Der Wille zur Macht. A study of the editorial controversies

regarding Friedrich Nietzsches literary remains

Frfattare:

David Brolin

Kollegium:

Kollegium 3

Frdigstllt:

2004

Handledare:

Kasimir Zdanowski

Abstract

In my thesis I examine the editorial theory and practice of the

Nietzsche-Archives. At the center of the academic debate we find the
posthumous edition Der Wille zur Macht, firstly published 1901 as Friedrich
Nietzsches magnum opus. 1906 a new edition was published, which has been
described by Nietzsche-scholars as canonical. The editors Elisabeth
Frster-Nietzsche and Heinrich Kselitz manipulated the literary remains
of Friedrich Nietzsche. The Nietzsche-scholars interpret these textual
corrections and interventions differently. Some scholars view these
interventions as philologically, philosophically and politically damaging,
while some value the same alterations as
philosophically unimportant. Following the terminology of the textual critic
D.C. Greetham I located a Alexandrian approach. This group accepts
interventions. The other group is called Pergamanian and regards any
kind of editorial intervention as heresy.

Nyckelord:

Verk, edition, editionsteori, ederingsprinciper, filologi, textkritik, Nachlass

INNEHLLSFRTECKNING

1. INLEDNING ............................................................................................................ 4
1.1 Syfte och frgestllningar ................................................................................... 5
1.2 Disposition.......................................................................................................... 6
1.3 Begreppsbestmningar........................................................................................ 7
1.4 Teori och metod .................................................................................................. 8
1.5 Material och forskningslge ............................................................................. 10
2. EDITIONSTEORI .................................................................................................. 11
2.1 Verk, version och text ....................................................................................... 11
2.2 Ederingsprinciper.............................................................................................. 13
2.3 Intentionalismen ............................................................................................... 15
2.4 Textsociologin .................................................................................................. 16
3. NIETZSCHE-ARKIVET........................................................................................ 22
3.1 Nietzsche-arkivets fdelse ................................................................................ 23
3.2 Weimar ............................................................................................................. 25
4. DER WILLE ZUR MACHT .................................................................................. 27
4.1 Tre editioner...................................................................................................... 28
4.2 Huvudverk eller fragment? ........................................................................... 28
4.3 Texthistorik ....................................................................................................... 30
4.4 Systematik eller manuskriptrogenhet?.............................................................. 33
4.5 Urval ................................................................................................................. 38
4.6 Textmanipulationer ........................................................................................... 39
4.7 Textens reception eller intention? ..................................................................... 42
4.8 Politik och ideologi i Der Wille zur Macht ....................................................... 44
5. SAMMANSTLLNING........................................................................................ 50
5.1 Nietzsche- forskningens motsttningar.............................................................. 50
5.2 Nietzsche- forskningens ederingsprinciper........................................................ 51
5.3 Der Wille zur Macht, kanon och den kritiska utgvan ..................................... 52
5.4 Verk och upphovsman...................................................................................... 54
5.5 Ny forskning ..................................................................................................... 56
5.6 Framtidsfilologi? ............................................................................................... 56
6. SAMMANFATTNING .......................................................................................... 58
7. KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING..................................................... 60
BILAGA 1. Innehllsfrteckning till Der Wille zur Macht (1911) ............................ 65
BILAGA 2. Der Wille zur Macht # 9/KGW VIII/2 10 [58]....................................... 67

1. INLEDNING
Friedrich Nietzsche sg sig sjlv som en otidsenlig tnkare, men knappast ngon annan
filosof har varit s nrvarande i den akademiska diskussionen som denne hgst
tidsenlige tyske tnkare. Nietzsche har ftt ngot av en renssans, i vrt land liksom
annorstdes. Avhandlingar skrivs, Nietzsches samlade verk ges ut p svenska och hans
ider diskuteras i tidningar och tidskrifter. Sjlv har jag sedan lnge intresserat mig fr
Nietzsche och Nietzsche-receptionen. 1 Om man lser Nietzsche, tar del av biografierna
ver dennes liv och tnkande, s kan man knappast undvika att komma i kontakt med
historien om hans syster, Elisabeth Frster-Nietzsche, en lika fascinerande gestalt som
brodern. Dr filosofen slutade tog hans syster vid. Hon skapade redan under broderns
levnad ett Nietzsche-arkiv, en kontroversiell skapelse som nnu i vra dagar upprr
vetenskapsmnnens och Nietzsche- lsarnas sinnen. Omkring Frster-Nietzsche och
Nietzsche-arkivets frehavanden har det frst p senare tid vxt fram en litteratur. Man
kan i det fallet, trots gjorda landvinningar, tala om en forskning som nnu befinner sig i
ett initialskede.
Nr jag brjat sondera forskningsfltet i frga s upptckte jag att bilden inte var
entydig. Det fanns sprickor i muren, frgetecken. Det slog mig att framfr mig lg ett
vetenskapligt problem som skulle vara mjligt att underska inom vrt mnes ramar.
Problemet r ett verk, en edition, som tillskrivits Nietzsche men som ocks beskrivits
som ngot av en frfalskning. Jag talar om den postumt utgivna Der Wille zur Macht
(Viljan till makt). Om detta editionsfilologiska arbete, framsprunget ur en av
Nietzsche-arkivets mnga Nietzsche-utgvor, gller Hegels ord: Att ngot r vlknt
betyder inte ndv ndigtvis att det r knt fr att det r vl knt. Enligt min mening (och
Walter Kaufmann som jag lnat Hegels ord frn) 2 tillhr Der Wille zur Macht denna
kategori bermda och beryktade bcker, som nnu inte gnats en avhandling, men som
det stormat kring i det vetenskapliga samhllet och som tillskrivits en kolossal betydelse
fr 1900-talets tnkande.
Min underskning befinner sig i skrningspunkten mellan textkritik, editionsteori,
litteratursociologi och filosofihistoria. Kopplingen till Biblioteks- och
informationsvetenskap finns i litteratursociologin (det receptionshistoriska perspektivet)
och bibliografin.
Tyngdpunkten inom B&I har lnge vilat p informationsbegreppet. Inte sllan hnfrs
information till en immateriell och abstrakt kategori. Inom disciplinen B&I kan
emellertid sknjas en nyorientering. Senare tids forskning har teruppvckt intresset fr
dokument och dokumentation. Enligt Bernd Frohmann r dokument ett mer
fundamentalt begrepp n information. 3 Dokument r basen fr byggandet av en
informationsfilosofi. Frohmann frordar ett skifte frn informationsteorier till
beskrivning av dokumentariska praktiker. Fokus flyttas frn olika teorier om vad
1

Se min artikel Den gode europn. Om det svenska Nietzsche-mottagandet i Hften fr kritiska studier
2003, nr 3-4.
2
Kaufmann, Walter, ed. (1968). Editors Introduction. Friedrich Nietzsche. The Will to Power. Translated
by Walter Kaufmann and R. J. Hollingdale. New York: Vintage Books, s. xiii. What is well-known is
not necesserily known merely because it is well-known.
3
Frohmann, Bernd (2004). Documentation Redux. Prolegomenon to (Another) Philosophy of
Information. Library Trends, s. 405.

information r fr ngot, till praktiker och sprkspel, och detta gr att vi enligt
Frohmann bttre kan frst hur dokument blir informativa. I Frohmanns Wittgensteininfluerade analys framhvs, som ett slags historisk konkretisering, 1600- och 1700talens vetenskapliga revolution. De naturvetenskapliga rn som d gjordes av Galileo
Galilei, Robert Boyle m.fl. dokumenterades enligt en institutionaliserad litterr praktik.
Den nya kunskap som vetenskapsmnnen utvunnit ur sina naturstudier kunde bara
framtrda som en effekt av aristoteliska dokumentpraktiker, genom att uttryckas
geometriskt och deduktivt. 4 Frohmann tycks vara bengen att generalisera denna
lrdom: Vetenskaplig information r beroende av kulturspecifika, historiskt bestmda
och institutionellt disciplinerade dokumentpraktiker.
Min uppsats r inte centrerad kring dokument och info rmation. Men den Redux som
Frohmann talar om inbegriper ocks en terkomst fr historien och praktiken.
Freliggande studie har som en av sina ambitioner att ge kad kunskap om
bibliografiska och textkritiska begrepp som verk, text och edition och vad som hnder
d texter och verk transmitteras (tolkas, frmedlas och revideras), kunskaper som kan
hjlpa till att skrpa biblioteks- och informationsvetarens blick fr texters och bckers
historicitet och oundvikliga hermeneutiska bundenhet.
De nya kunskaper som uppsatsen producerar kan vara till nytta fr bde bibliotekarier
och biblioteks- och informationsvetare. Jag tror att min uppsats kan sga ngot om de
krafter som formar vra frestllningar om filosofer och frfattare. I kampen om den
rtta tolkningen och om vad som skall ing i kanon spelar editionerna en inte
ovsentlig roll. 5 En bibliotekarie kan ha nytta av den textkritiska diskussionen, inte
minst den textsociologiska. Jag vill inte fregripa resultatet av min analys, men jag tror
att slutsatserna kring Der Wille zur Macht-problematiken br kunna vara anvndbara fr
en bibliotekarie. Han eller hon har ett intresse av att veta vad det r fr slags bok som
str p filosofihyllan. Vem r upphovsman till boken? Vad har den fr historia? Ngra
enkla svar finns inte, men knnedom om komplexiteten r ett steg i rtt riktning. En av
lrdomarna och det r en lrdom som harmonierar med annan textkritisk forskning
av denna uppsats r att vi mste verge tanken p en urtext som bara vntar p att bli
upptckt och utgiven. Frlusten av den bibliografiska oskulden r resultatet av den
skrpta teoretiska medvetenheten och av det textsociologiska och poststrukturalistiska
intget i textkritik och editionsteori. Med Jerome McGanns ord rder fr nrvarande
textuell instabilitet.

1.1 Syfte och frgestllningar

Syftet r att beskriva och analysera Nietzsche-forskningens synpunkter p Nietzschearkivets editionsteoretiska verksamhet. Den vetenskapliga diskussionen r centrerad
kring den i dag nrmast mytomspunna utgvan Der Wille zur Macht, vilken samtidigt
beskrivits som bde filologiskt korrupt och politiskt vinklad. De grundlggande
frgestllningarna i anslutning till uppsatsens problematik r fljande:
- Hur har forskarna beskrivit, analyserat och vrderat Der Wille zur Macht?
4

Ibid., s. 400.
Min uppsats skall emellertid inte frsts som en studie i kanonbildning. Snarare r den en studie i olika
frsk till avkanonisering, i det att jag analyserar textkritiska angrepp p en redan kanoniserad
utgva.
5

- Vilka ederingsprinciper har av forskarna ansetts vgledande fr Nietzschearkivets textutgivare i arbetet med att sammanstlla och ge ut Der Wille zur
Macht?
- Vad fr slags olika ederingsprinciper kan man sknja i den vetenskapliga
diskussionen, det vill sga, hos forskarna sjlva?
- Kan man hos forskarna identifiera olika filosofiska stndpunkter vid sidan av de
filologiska?
Samtliga frgestllningar relaterar till kapitel 4-6. Ngon instrumentell
resultatredovisning finns inte, snarare r det s att frgestllningarna bearbetas och
belyses efterhand och indirekt i den lpande framstllningen, fr att p s vis gradvis
nrma mig ett svar. I kapitel 5 ges mer explicita svar p frgestllningarna. I
Sammanfattningen frsker jag ge en kortfattad redogrelse fr resultatet av min
underskning.

1.2 Disposition
Uppsatsens frsta kapitel (innehllande kort mnespositionering, frgestllningar, teori
och metod, begreppsbestmning och presentation av material och forskningslge) r
snart till nda. Det andra kapitlet behandlar editionsteori och textkritikens huvudlinjer. I
det tredje kapitlet presenterar jag Nietzsche-arkivet. Arkivets utveckling fljs, frn
begynnelsen p 1890-talet till 1900-talets frsta r. Den centrala aktren r Elisabeth
Frster-Nietzsche, arkivgrundare och drivande kraft bakom insamlandet, ordnandet och
publiceringen av kvarltenskapen. Det tredje kapitlet r deskriptivt och vrdeneutralt;
en arkiv-, publikations-, och- editionshistorisk versikt som r kronologiskt uppbyggd
och introducerande till sin karaktr. Tanken r att ge lsaren en bild av den intellektuella
miljn i och kring Nietzsche-arkivet och att omnmna de grundlggande redaktionella
aktiviteterna och tvisterna. Frhoppningsvis gr en dylik introduktion det lttare att ta
till sig Slaget om Nietzsche som inleds i kapitel fyra.
I uppsatsens fjrde kapitel (Der Wille zur Macht) tas steget ver till uppsatsens
centrala problemomrde. I detta kapitel analyseras striden kring utgvan Der Wille zur
Macht; en forskarstrid som pgtt i drygt hundra r. Hr ges en inblick i de
vetenskapliga kontroverserna och de stndpunkter som intagits. Kapitlet r uppsatsens
teoretiska del. Med en frn Nietzsche lnad terminologi kan man sga att den historiska
skissen r frhallen till denna huvudbyggnad. Det femte kapitlet
(Sammanstllning) syftar till att frdjupa diskussionen kring vissa problemkomplex
rrande textkritik, tolkning och (kritiska) editioner. Jag frsker strukturera forskningen
efter textkritiska linjer och i korthet skissera en framtida forskningsuppgift. Jag fr
vidare ett resonemang om det digitala projektet HyperNietzsche, inte fr att sga ngot
nytt om detta, utan fr att hypotetiskt peka p ett stt att lsa upp ngra problem som
uppsatsen avhandlat. Exemplet HyperNietzsche fyller vidare funktionen att ytterligare
underbygga den tes som jag driver: att filologi i allmnhet, men kanske Nietzschefilologin i synnerhet, r sammanvvd med, och underbestmd av, filosofiska ider; i det
senare fallet Nietzsche-tolkningar. I sammanfattningen presenteras resultatet av
uppsatsen.
6

Fr att gra uppsatsen mer begriplig (och frhoppningsvis mjliggra en konkret

frstelse av den filologiska problematiken) har jag infogat ett appendix. Dr terfinns
bilagor med inscannade kopior p innehllsfrteckningen till och aforismer ur Der Wille
zur Macht, fljt av samma textstllen inscannade ur den senare editionen Kritische
Gesamtausgabe: Werke (KGW). Som den analytiska bibliografin lrt oss, hnger
bokens form (materialitet) och textuella innehll samman; en del av detta gr frlorat i
medieverfringen, men trots detta kan lsaren fortfarande uppleva ngot av texternas
grafiska och typografiska utseende och jmfra deras varierande utseende i de tv olika
editionerna.

1.3 Begreppsbestmningar
I uppsatsen frekommer en del termer och begrepp med anknytning till textkritik och
filosofi. Mnga av dessa kommer att frklaras medan framstllningen fortskrider, men
det finns ett centralt begrepp som redan i denna inledning br preciseras. Fr att detta
grundbegrepp inte skall frvirra lsaren skall jag tala om i vilken betydelse det anvnds.
Den inom Nietzsche-forskningen (dit forskningen om Nietzsche-arkivet hr) vedertagna
tyska termen Nachlass anvnds parallellt med kvarltenskap. 6 Nachlass syftar p det
som blir ver vid en persons dd. 7 Exakt vad som skall inkluderas i begreppet Nachlass
varierar; som arkivterm betyder det personarkiv och omfattar d allt efterlmnat
material. Jag anvnder inte arkivtermen och drmed heller inte ett lika vitt begrepp.
Noga rknat hller man sig inom Nietzsche- forskningen med tv olika indelningar.
Enligt en trngre definition ingr blott de kvarlmnade anteckningarna (hundratalet
anteckningsbcker frn ren 1870-1888) i Nachlass. Sedan har vi ett mer omfattande
begrepp; det r det som tillmpas av mig. Jag ansluter mig till den definition som
Wayne Klein ger: [] Nietzsches literary remains, that is, the book manuscripts,
notebooks, drafts, fragments and lecture notes that remained unpublished at the time
Nietzsche became incapacitated in January 1889 []8 I definitionen av
kvarltenskapen inkluderas d hela det opublicerade materialet, till vilket hr en, som
citatet ur Klein ger vid handen, mngd olika typer av texter. Klein nmner
anteckningsbcker och frelsningsanteckningar. Vidare inkluderas material som
Nietzsche inte hunnit med att publicera: handskrivna manuskript, inklusive de fr
publicering frdigstllda men ej ederade verken. 9

Nachlass frekommer i samband med tysksprkiga frfattares litterra kvarltenskap. Se exempelvis

Peter Cripps & Espen S. Ore, Elektronisk publisering av Wittgensteins Nachlass. Human IT: Tidskrift fr
studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv, nr 4, 1997.
7
Man kan naturligtvis, vilket R.J. Hollingdale och David Marc Hoffmann ppekar, invnda mot talet om
Nachlass under den period d Nietzsche fortfarande var vid liv. Fljer man definitionen slaviskt blir det
efterlmnade materialet Nachlass frst 1900. Det r emellertid en invndning som inte spelar ngon roll i
litteraturen: Nietzsche sattes efter sjukdomens utbrott under frmyndarskap och miste rtten till sina
skrifter.
8
Klein, Wayne (1997). Nietzsches Apocryphia: The Will to Power and Contemporary Scholarship. Ingr
i Klein, Wayne. Nietzsche and the Promise of Philosophy. New York: State University of New York
Press, s. 181. - Fr vidare teoretiska resonemang om Nachlass-begreppets stllning i Nietzscheforskningen, se t.ex. Fredrik Agell (2002) s. 250.
9
Der Anti-Christ, Ecce Homo, Dionysos-Dithyramben m.fl.

1.4 Teori och metod

Uppsatsen r en litteraturstudie och tillika en forskningsversikt. Det metodologiska
tillvgagngssttet bestr i att lsa och analysera befintlig litteratur rrande ett av mig
avgrnsat problemomrde, en frdjupning i vetenskapligt material producerat av andra
forskare. Materialet bestr av texter. Det r dessa texter som r mitt forskningsobjekt.
Frmst handlar det om vetenskapliga artiklar, men ocks avhandlingar, biografier och
monografier. Utifrn mina kunskaper i mnet har jag nrmat mig uppgiften i syfte att
identifiera vad forskningen haft att sga om de av mig uppstllda frgestllningarna. Jag
har sett det som angelget att lyfta fram denna forskning (vilken jag valt ut och bedmt
som relevant p grund av dess internationella genomslag i den vetenskapliga Nietzscheforskningen), samt analysera och diskutera den fr att dri finna mnster och teman.
Litteraturstudien och forskningsversikten skall inte frvxlas med referat. Nr man
genomfr litteraturstudier lser man texterna i en specifik kontext och ett specifikt syfte.
Sven G. Hartmans definition stmmer vl verens med metoden i freliggande uppsats:
Frfattaren strukturerar sitt material utifrn sin problemstllning, eller speciella
arbetsuppgift, och tydliggr p s vis ngot i den behandlade litteraturen fr sina
lsare.10 Forskningsversikten r i freliggande uppsats systematiskt uppbyggd. Det r
en konsekvens av att jag, med Hartmans ord, strukturerar materialet efter problem och
delproblem. Min problem- och forskningsorienterade ansats skiljer sig delvis frn den, i
huvudsak, receptionshistoriska forskningen. I en mening skriver ocks jag en
receptionshistoria eftersom jag behandlar hur Der Wille zur Macht mottagits,
kommenterats och kritiserats. Men skillnaden mot mnga tidigare studier bestr hr i att
fokus r p modern forskning. Modern betyder hr 1900-talets andra hlft.
Betydelsefulla personer i receptions- och verkningshistoriska versikter (som de tyska
filosoferna Alfred Beaumler, Martin Heidegger och Karl Lwith) r i freliggande
studie endast intressanta om forskarna refererar till, eller bygger sina argument p dessa.
Mhnda r jag den frste som tar ett samlat grepp p den samtida (och nra frflutna)
forskningen p omrdet. Min forskningsversikt r inte begrnsad till det tyska
sprkomrdet. Jag har gett plats fr anglosaxiska och svenska forskare. Hr br ppekas
att jag hller mig med ett generst vetenskaps- och forskningsbegrepp. Alla som
omnmns i uppsatsen har inte bedrivit aktiv forskning om Der Wille zur Macht. De
kommer frn olika discipliner, men har alla gnat sig t Nietzsche-studier i en eller
annan form: filosofihistoriskt, biografiskt etc. De medverkar i min rekonstruktion
eftersom de haft vrdefulla sikter i frgan.
Det finns mnga olika lsstrategier. Ngra ord om vilken form av textanalys som hr
anvnds skall drfr nmnas. Jag rr jag mig inom den hermeneutiska traditionen.
Hermeneutiken r en tolkningslra eller frklaringskonst och anvnds inom bde
human- och samhllsvetenskaperna. De senare kan anvnda hermeneutiken i de fall d
materialet r meningsbrande, ssom handlingar, yttranden och texter. Mitt
meningsfulla material r texter. Vetenskapliga texter mste, som alla andra texter,
tolkas. Carl Anders Sfstrm beskriver tv lsarter som rtt vl svarar mot ambitionerna
i freliggande uppsats. Sfstrm skriver:
En text kan frsts, vara begriplig p tv stt: fr det frsta kan vi frst en text p dess

10

Hartman, Sven G (1993). Handledning: Liten handbok fr den som arbetar med projekt, specialarbeten
eller rapporter. 2. uppl. Linkping: Universitetet i Linkping. (Skapande vetande, rapport nr 17), s. 61.

egna premisser; vi frstr genom kultur, sammanhang, konvention text ens meningsinnehll. Fr det
andra kan vi frst en text p andra premisser n dess egna, dvs. texten placeras i ett annat
sammanhang n det inom vilket den konventionellt skall frsts. Detta andra sammanhang kan t.ex.
vara teorin eller perspektivet i de fall det rr sig om en vetenskaplig lsning eller ett annat sprkspel
n det inom vilket texten tagit form. 11

De tv faserna kallar Sfstrm inlsning respektive utlsning. I den inlsande fasen

grs texten bekant. Utlsningen innebr en rrelse frn [] textens villkor ut till det
sammanhang i vilket man placerat texten; texten stts i relation till perspektivet, teorin,
frskjutningen.12 Vidare frgar man i den utlsande fasen inte efter textens intentioner,
utan efter vad den utesluter eller tar fr givet. Skiftet mellan de tv lsarterna benmner
Sfstrm tolkande lsning. Det Sfstrm kallar inlsning brukar ibland benmnas
sympatiserande lsning. 13 Den lsning som d ger rum skall vara s gynnsam som
mjligt fr frfattaren. Frstelsen skall utg frn frfattarens intentioner. I den andra,
utlsande fasen gr man bakom texten. Paul Ricoeur kallade den formen av lsning
fr misstankens hermeneutik. 14 Att uppdaga motsgelser kan vara ett exempel p en
tillmpad misstankens hermeneutik.
Jag har frskt att kombinera och integrera de hr tv lsarterna, som sammantaget ger
en tolkande lsning, eller som sociologen Anthony Giddens sger, dubbel
hermeneutik. 15 De fljer inte schematiskt p varandra utan har vvts samman. Man kan
emellertid, ngot frenklat, sga att kapitel 2 -3 bygger p en inlsning. Mlet har
varit att lta forskarnas texter tala utifrn dess egna frutsttningar. I kapitel 4
framtrder en mer utvecklad misstankens hermeneutik. I en god forskningsversikt
br ocks (vilket Hartman ppekar) ing en kritisk vrdering av tidigare forskning. Jag
placerar texterna (forskarnas teoretiska stndpunkter) i ett sammanhang som de
konventionellt inte tolkas i. Den kontext som forskningen infogas i r teoretisk:
textkritiken, den traditionella intentionella, likvl som ny textsociologisk forskning om
textkritikens och den kritiska utgvans kulturella och vrderingsmssiga beroenden.
Nietzsche- filologins och vriga forskares dolda frutsttningar eller uteslutningar
diskuteras i ljuset av denna forskningslitteratur, denna kontext.
Det kritiska momentet finns ocks i jmfrelser mellan olika forskningsresultat. Dylika
jmfrelser, eller samlsningar av forskartexter, kan vcka ett antal frgor. Var ligger
styrkan och vilka r sva gheterna i forskningen? Finns det ouppmrksammade
infallsvinklar eller luckor hos den forskning som bedrivits p omrdet? I uppsatsen
stller jag slutligen frgan om vad som inte utforskats (textens uteslutningar) men som
kan bedmas som vsentliga problem och dr ny forskning efterlyses.

11

Sfstrm, Carl Anders (1999). Att frskjuta perspektiv: Lsning som omvnd hermeneutik. Ingr i
Sfstrm, Carl Anders & stman, Leif, eds. Textanalys: Introduktion till syftesrelaterad kritik . Lund:
Studentlitteratur, s. 241.
12
Ibid., s. 242.
13
Olausson, Lennart (1994). Frn text till text: Om idanalys, frklaringar och beskrivningar i idhistoria.
Ingr i Olausson, Lennart, ed. Idhistoriens egenart: Teori- och metodfrgor inom idhistorien. Brutus
stlings Bokfrlag Symposion, s. 17.
14
Ibid. Till misstankens hermeneutiker rknade Paul Ricoeur Karl Marx, Friedrich Nietzsche och
Sigmund Freud.
15
Gilje, Nils & Grimen, Harold (1992). Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Gteborg: Bokfrlaget
Daidalos, s. 181.

1.5 Material och forskningslge

Litteraturen om Friedrich Nietzsches liv och tnkande r nrmast overskdlig; det rr
sig om tusentals titlar. Detta skall jmfras med forskningen om Nietzsche-arkivet som
frst p senare r tagit fart. Fram till 1990-talet fanns egentligen bara studier som
indirekt behandlade arkivet. Denna kan indelas i tv kategorier: biografiska verk och
textkritiska uppsatser. Till den frsta kategorin rknas levnadsteckningar ver svl
Friedrich Nietzsche som Elisabeth Frster-Nietzsche. I Curt Paul Janz Friedrich
Nietzsche. Biographie in drei Bnden (1979) avhandlas arkivet (fram till Nietzsches dd
1900) i den tredje avslutande delen. Biografierna ver systern r f till antalet.
Standarverket r H. F. Peters Zarathustras Sister, vars andra hlft ger en del
arkivhistoria. Det verkliga standardverket r dock David Marc Hoffmans Zur
Geschichte des Nietzsche-Archivs (1991), ett arbete som fljts upp i nya studier.
Hoffman r ovrderlig bl.a. fr att han som frste forskare skrev en krnika ver
Nietzsche-arkivet: lsaren kan kronologiskt flja hndelsefrloppet frn
arkivgrundandet till aktiviteterna efter Berlinmurens fall. Han publicerade i Zur
Geschichte des Nietzsche-Archivs ocks relevanta historiska dokument, arkivfynd och
svrtkomliga handskrifter, fr den som studerar arkivet. Dessutom avslutas studien
med en omfngsrik bibliografi.
Den andra kategorin av forskningslitteratur ger kade detaljkunskaper om arkivet och
d i frsta hand dess editionspraxis med betoning p manipulationer och frfalskningar.
Ur den filologiskt/textkritiskt orienterade litteraturen br nmnas Karl Schlechtas och
Mazzino Montinaris inflytelserika kommentarer och artiklar, exempelvis Schlechtas
Philologischer Nachbericht i tredje delen av Friedrich Nietzsche. Werke in drei Bnder
(1956) och Montinaris Nietzsches Unpublished Writings from 1885 to 1888; or,
Textual Criticism and the Will to Power (1975; 2003). Ett djuplodande svenskt bidrag
till diskussionen om kvarltenskapen och Der Wille zur Macht r Fredrik Agells
Appendix. Textkritisk kommentar till Nietzsches verk i Frgan efter livets mening.
Kunskap och konst i Nietzsches tnkande (2002).
En del av den litteratur som jag anvnt r p tyska sprket. Mnga citat r tagna ur dessa
verk. De tyska citaten har jag versatt till svenska och placerat i den lpande texten.
Originalcitaten terfinns i fotnoterna. I de fall d tyska citat (exempelvis av Nietzsche)
terges p engelska av anglosaxiska forskare, har jag valt att behlla citaten i engelsk
versttning. Nietzsche vill man helst inte lsa p engelska, det ser illa ut (det medges),
men viktigare n att vara Nietzsche trogen r troheten mot de texter och de frfattare
som jag behandlar. Att verstta ocks dessa citat till svenska (eller erstta dem med det
tyska originalet) skulle kunna leda till frvirring och eventuella missfrstnd. Det r
forskarnas stndpunkter och argument jag vill t. D krvs att man ocks
representerar, eller terger, deras ider s korrekt som mjligt ocks vad gller
formen.

10

2. EDITIONSTEORI
Textkritiken (textual criticism) r en vetenskap vars rtter kan spras bakt till antiken.
Textkritikens uppgift och dess centrala begrepp r omstridda, liksom sjlva ordet
textkritik. Somliga ser textkritiken som en underavdelning till edering, eller rentav
synonymt med edering, medan andra betraktar den som en egen vetenskap. Trots alla
skiljaktigheter finns det ngot som kan kallas textkritikens elementa. Den alltjmt
dominerande, och tillika traditionella, uppfattningen om textkritikens teoretiska och
praktiska uppgifter mter man i versiktsverk och uppslagsbcker. Sten Malmstrm och
Sture Alln ger fljande traditionella definition av textkritiken: Att framstlla en
riktig, autentisk text r textkritikens uppgift.16 Det textkritiska arbetet bestr i att
spra upp olika sprkliga fel (korruptel) och att rtta (emendera) dessa, en frberedelse
fr tolkningen av det litterra verket. Textkritikens ml r enligt detta synstt den
ederade texten. Oavsett om man ser textkritikens slutml i den kritiska utgvan eller
inte, s ingr i textkritikerns arbete ett studium av texter och dess historia i syftet att
analysera relationer och textuella variationer mellan olika versioner av ett verk.
En vetenskap som grnsar till textkritiken r bibliografin. Ofta stts bibliografi i
samband med bibliografiska frteckningar. S sker inte minst i vrt land. Bibliografi
som vetenskap, lrdomsdisciplin, r mindre bekant. Men i anglosaxisk textkritik intar
bibliografin en framtrdande roll. 17 Man brukar sga att den r en del av
bokvetenskapen. Bibliografin kan indelas i olika grenar. Nrmast textkritiken kommer
den analytiska bibliografin som studerar bcker och texter som fysiska freml.
Bibliografens intresse rr papper, sttning och tryck, kort sagt dokumentets form. Till
bibliografiska fakta hr den grafiska formgivningen: typografi, radlngd,
papperskvalitet osv. Bibliografin kan ses som en strikt formell och teknisk vetenskap,
men ocks som underskande symboliska innebrder i de materiella detaljerna. Layout
och typografi kan enligt den senare riktningen sga ngot om tiden boken gavs ut i.
I den textkritiska verktygsldan finner man mnga problematiska och vetenskapligt
omstridda begrepp. Ovan gavs prov p ngra: variationer, versioner och verk. Ngra av
dessa skall jag ta upp till diskussion. Urvalet r styrt av uppsatsens editionsteoretiska
och textkritiska diskussion. Somliga av dessa termer och begrepp r mycket komplexa
och svrfngade och tolkas olika beroende p vilken vetenskap man vnder sig till och
vilken litterr eller filosofisk tankeriktning man tillhr. Hr r inte ambitionen att
frska ge entydiga svar utan att preliminrt spra textkritiska innebrder till termer
som verk och version. De tv mest grundlggande begreppen i alla fall i freliggande
uppsats r verk och intention. Drfr skall de gnas strst uppmrksamhet. Frst
ngra ord om verkbegreppet.

2.1 Verk, version och text

Om vad som konstituerar ett verk, dess ontologiska status, finns tskilligt skrivit.
Problemet r hr att varje akademisk disciplin har sin definition. Ett verk kan
16

Malmstrm, Sten & Alln, Sture (1970). Textkritik och textkommentar. Ingr i Gustafsson, Lars, ed.
Forskningsflt och metoder inom litteraturvetenskapen. Stockholm: Wahlstrm & Widstrand, s. 17.
17
Svedjedal (1991) s. 45.

11

bestmmas juridiskt, men ocks litteraturvetenskapligt, filosofiskt och estetiskt; och inte
nog med det, inom varje enskild disciplin (inklusive den textkritiska och bibliografiska)
laborerar man drtill med olika definitioner och betydelser. Enligt G. Thomas Tanselle
r det litterra verket en icke-materialistisk entitet. Verket r tskiljt frn texten. 18 I
Vigdis Ystads definition betonas alltjmt verkets abstrakta sida i kontrast till texten:
Begrepet verk er betegnelse for en abstrakt strrelse, forskjellig fra fysisk tekst.19 Hr
finns en skillnad mot exempelvis litteraturvetenskapens textbegrepp. Inte minst den
postmodernt influerade litteraturvetenskapen arbetar med ett textbegrepp som r
verordnat verket. Det frfattaren skapar r en text, medan verket tillfrs utifrn, av
tryckare och publik. Fr textkritikern och den analytiske bibliografen gller det
motsatta: verket r det primra, och sekundrt representerat i text. 20 Litteraturvetaren
tenderar att frst texten som en meningsbrande entitet oberoende av den grafiska
formen; textkritikern bestmmer texten bibliografiskt. 21 Verket r den immateriella,
frmediala skapelsen. Det existerar bara som referens. Texten r det materialiserade
men instabila verket., skriver Per S. Ridderstad. 22 Den svenske bibliografen Rolf
DuRietz framfr uppfattningen att verk r abstrakta och immateriella, men ser ven
texten som en abstraktion. Dock hller sig DuRietz med begreppet materiell text fr
att frklara textens fysiska existens: blcket, tryckfrgen etc. 23
Andra textkritiker har inte velat g med p den platonska och idealistiska
verkuppfattningen och dikotomin verk-text. Jerome J. McGann invnder mot Tanselle
att de bibliografiska koderna (rumsliga arrangemang, format, typografiska mjligheter
etc.) ingr i definitionen av verket. Materialiteten r en del av verkets ontologi. Verket
igenknns blott genom dess materiella exis tensstt. 24
I Richard P. Smiraglias The Nature of A Work behandlas verkproblematiken ur ett
tvrvetenskapligt perspektiv. Syftet r att frska reda ut den terminologiska frvirring
som prglar biblioteks- och informationsvetenskapens (ls: katalogisering och
bibliografisk kontroll) syn p verk. Smiraglia analyserar verk bibliografiskt, men ocks
lingvistiskt, filosofiskt och socialt. Verk r en dikotom och tvetydig kategori. Detta
betyder att verkbegreppet innefattar bde abstrakta och materiella egenskaper, vilket i
sin tur r en fljd av dess frnderliga natur och sociala roll i den mnskliga kulturen.
Verk ger ett abstrakt idinnehll, men realiseras konkret i text. Text kan sin sida
definieras som en sekvens av symboler som representerar och kommunicerar verket. 25
Ur kunskapsorganisationens perspektiv kan verk definieras som en bibliografisk entitet i
en bibliografisk familj. Exempel p bibliografiska entiteter r romaner och
18

Greetham, D.C. (1999). Theories of the Text. New York: Oxford University Press, s. 44
Ystad, Vigdis (1999). Den tidlige Ibsen en eller flere grunntekster? Ingr i Burman, Lars & Sthle
Sjnell, Barbro, eds. Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens anordnad av
Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s.
48.
20
Dahlstrm, Mats (2000). Fejkat: verkfrfalskning och digitalisering. Ikoner, vol 3, s. 4f.
http://www.adm.hb.se/personal/mad/fejkat.htm [2004-09-10]
21
Ridderstad, Per S. (2003). Hur dokumenteras ett dokument? Om kravspecifikationer fr materiell
bibliografi och immateriell textkritik. Ingr i Forssell, Pia & Knapas, ed. Rainer. Varianter och
bibliografisk beskrivning. Bidrag till en konferens anordnad av Nordsikt Ntverk fr Editionsfilologer 4-6
oktober 2002. Helsingfors: Svenska litteratursllskapet i Finland, s. 115-116.
22
Ibid., 116.
23
DuRietz, Rolf E. (1999). Den tryckta skriften: Termer och begrepp. Uppsala: Dahlia Books, s. 53-54.
24
Greetham, s. 45f.
25
Smiraglia (2001). The Nature of A Work: Implications for the Organization of Knowledge. London:
Scarecrow Press, Inc, s. 38.
19

12

avhandlingar. En bibliografisk familj utgrs av relationen mellan verk som hrrr ur ett
gemensamt frsta verk, men som i vissa avseenden skiljer sig frn fregngaren: []
derivative bibliographic relationships exist between any new conception of a work and
its original source (the progenitor).26 Smiraglias grundtes r, vilket ppekades ovan, att
den bibliografiska entiteten verk r frnderlig, social och kulturspecifik. Verk
tenderar att genomg transformationer dr svl idinnehll som semantiskt innehll
kan frndras. Smiraglia anvnder termerna derivat och mutation fr att
begreppsliggra verkens evolutionra sida. 27 Bibeln r ett exempel, bland mnga, p hur
ett inflytelserikt och hgt vrderat verk muteras i det ondliga. Generationer av
mutationer kan enligt Smiraglia samexistera i ett bibliografiskt tervinningssystem. Till
mutationer rknas versttningar av verk, adaptioner och framfranden (pjser, filmer
etc.) baserade p ett verk. 28 Tendensen att genomg omvandlingar ver tid kopplar
Smiraglia till den omgivande kulturen. Nr verket blir publikt och populrt och tas upp i
en akademisk kanon pbrjas dess frndringsprocess. Det r kulturen (receptionen och
interpretationen) som ger verket dess mening och innehll och driver fram frndringen:
The more embraced the work is, the more likely it will change.29
S till termen version, vilken hnger samman med verkbegreppet. Ett verk r sllan
statiskt, det kan manifestera sig p flera olika stt. Detta resulterar i ett flertal versioner
av ett verk. Version kan allts kortfattat definieras som varje tnkbar form som ett verk
kan existera eller framfras i. Emellertid br inte smrre textvariationer rknas som
versioner. Rolf du Rietz skriver att det bibliografiska versionsbegreppet krver en
radikal textvariation: Termen br beteckna enbart stora och genomgripande
variationsformer av ett verk, ssom en versttning till ett annats sprk, [] ett
sammandrag, eller ett innehllsligt genomgripande omarbetning, omredigering eller
omskrivning.30

2.2 Ederingsprinciper
Textutgivaren str i en valsituation. Vilka principer skall han flja? Vilken text skall
han vlja? Det finns tv editionsfilologiska ideal, vilka har en lng historia, och om
vilka det har sttt en hrd kamp. 31 Mats Dahlstrm refererar till en distinktion hos D. C.
Greetham. Valet str mellan Alexandrian och Pergamanian. De gamla antika
biblioteken i Alexandria och Pergamon gav ut texter, men metoderna och teorierna man
fljde var olika. Skillnaden mellan de tv beskrivs s hr av Dahlstrm:
The former accepts and even presupposes intervention and corrections, laying the ground for
eclectic editing, while to the latter interventions and corrections are theoretically awkward (and
even come close to heresy), making way for the school of facsimile and best-text editing.32
26

Smiraglia, s. 75.
Ibid., s. 75-76, 106. Derivative, mutation.
28
Ibid., s. Smiraglia definierar en adaption (adaption) som ett modifierat verk, t.ex. ett libretto.
29
Ibid., s. 119.
30
DuRietz, Rolf E. (1999). Den tryckta skriften: Termer och begrepp. Uppsala: Dahlia Books, s.36.
31
Den textkritiska terminologin varierar frn frfattare till frfattare. Jag anvnder uttrycket
ederingsprinciper, medan andra talar om utgivningprinciper eller redigeringsprinciper. Jag kan
dock inte se att den terminologiska mngfalden skulle motsvara ngon mngfald av betydelser.
32
Dahlstrm, Mats (2004). How Reproductive is a Scholarly Edition? Literary & Linguistic Computing,
s. 9.
http://www.adm.hb.se/personal/mad/llc.htm [2004-08-25]
27

13

Att intervenera eller inte intervenera det r frgan. Filologerna i Alexandria

accepterade ingrepp, korrigeringar och sammanfrande av textvarianter och r sledes
fregngare till den moderna eklektiska ederingen. Enligt Inge Jonsson fregriper ocks
den alexandrinska metoden konjekturalkritiken: Huvudsyftet med den framvxande
textkritiken var att upptcka interpoleringar och rensa ut dem, men ven att erstta
supponerade felaktigheter med vad utgivarna ansg vara den av frfattaren avsedda
formuleringen. Det som senare kom att kallas konjekturalkritik har slunda ven sitt
ursprung i lrdomens Alexandria.33 Konjekturer r ingrepp i textversionen och bygger
p textutgivarens tolkningar eller gissningar. Inge Jonsson tar upp ett extremt fall av
konjukturalkritik, Richard Bentleys (1662-1742) textkritiska behandling av John
Miltons Paradise Lost (1667). Milton var blind och drfr hade utgivare och skrivare
korrumperat hans text, antog Bentley. Filologens uppgift blev i den situationen att
terstlla texten som frfattaren, i det hr fallet Milton, avsg att den skulle se ut.
Bentley gjorde 800 ndringar i eposet, och flera av dessa var snarare omtolkningar n
vanlig textkritik. 34
Pergamon-skolan motsatte sig dylika ingrepp och betraktade sdan textkritisk praktik
som en form av frrderi. I Pergamons bibliotek hll man p principen att
bokstavstroget flja en version av texten. Endast rttelser kunde tilltas. 35 En sen
avlggare till Pergamons filologer finner man i det Svenska Vitterhetssamfundets
ederingsprinciper i brjan av 1900-talet: Den text som fljes vid utgivningen skall
avtryckas bokstavstroget, med undantag av uppenbara skriv- eller tryckfel, som rttas,
men i varje fall anmrkas i kommentaren.36 Metoden bestod i att vlja en bsta text
(best-text) som man sedan fljde rigorst. Barbro Sthle Sjnell beskriver skillnaden
mellan ederingsprinciperna: Det var allts inte frgan om att skapa eklektiska eller
kontaminerade texter, dr varianter frn andra versioner infrs i en vald bastext.37 Idn
om en bsta-text kom att kopplas till positivismen och tron p att det var mjligt att
representera ett verk objektivt, utan inblandning och utan emendationer.
Inom eklektisk edering fick utgivaren en strre roll. Det var Walter Greg som sin
banbrytande uppsats The Rationale of Copy-Text (1950) utvecklade teorin om copytext, vilken sent omsider kom till Sverige och versattes till bastext. Den text som
lggs till grund fr editionen kallas i regel bastext (eller huvudtext). Svedjedal
frklarar begreppets innebrd: Bastext r den text i en viss version av verket som
utgivaren i allmnhet fljer och vars varianter han eller hon vljer om inte starka skl
talar fr annat.38 Gregs teori fastslog inte vilken version som skulle vljas, den gllde
val av varianter och gav rd om hur arbetet skulle g till nr valet vl var gjort. 39
Bastext-teorin ingr i den eklektiska ederingen. Detta betyder att man inte alltid fljer
33

Jonsson, Inge (1991). Text och textkritik. Ingr i Ingr i Sthle Sjnell, Barbro, ed. Textkritik: Teori
och praktik vid edering av litterra texter. Fredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11
september 1990. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s. 31.
34
Ibid., s. 38-39. Jonsson skriver att Bentleys konjekturer frndrar atmosfren i Miltons paradis, frn
tragik till hurtigt marscherande.
35
Sthle Sjnell, Barbro (1999). Svenska Vitterhetssamfundets grundregel och dess undantag. Ingr i
Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds. Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser. Bidrag till en
konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska
Vitterhetssamfundet, s. 13-14.
36
Citat efter Sthle Sjnell, s. 12.
37
Ibid., s. 13.
38
Svedjedal (1999) s. 31.
39
Greg infrde termerna accidentalier (stavning och interpunktion) och substantieller (ordval).

14

den utvalda versionen av verket, utan blandar olika texter, tar de bsta delarna ur olika
varianter och stter samman dessa till en idealtext, en bttre konstnrlig produkt n
frfattarens realtext. 40 Dremot blandar man nstan aldrig olika versioner. I Almqvistupplagan anvnds den eklektiska metoden, s ocks i Strindbergs- utgvan. Lars
Dahlbck skriver om arbetet med Strindbergs texter: Den text vi upprttar r allts en
konstruktion, en kombination av manus och tryck som aldrig existerat tidigare.41
Den eklektiska ederingen r enligt D.C. Greetham en ideologi som internaliserades av
textutgivare och lsare: Greg-Bowers idealist eclecticism was thus an almost perfect
example of Louis Althussers definition of ideology as the representation of the
imaginary relationship of individuals to their real conditions of existence [] a lived
relation to the real []42 Lnge var eklekticismens ideologiska status osynlig just
p grund av att den internaliserats och att dess ider delades av kulturen i stort. Ett
ideologiskt inslag var dess teleologi, tron p ett defintivt slutml: The eclecticists
produced definitive editions of works that would never have to be edited again; that is,
the editions stood outside or beyond the history of their own making, of their own
socialization.43

2.3 Intentionalismen
Litteratursociologen Johan Svedjedal anvnder begreppen intentionalister och
textsociologer fr att begreppsliggra och polarisera den moderna svenska och
anglosaxiska textkritiska diskussionen. 44 Polariseringen representerar tv riktningar
eller skolbildningar inom den textkritiska vetenskapen. Svedjedal rknar upp de tv
falangernas mest prominenta fretrdare. Till intentionaliserna hr Walter Greg,
Fredson Bowers och G. Thomas Tanselle. I det andra lgret terfinner vi Donald
McKenzie, Philip Gaskell och Jerome J. McGann.
Intentionsbegreppet intar en central roll i textkritikens sjlvfrstelse. Intentionalisterna
betonar frfattarens vilja och intention. Textutgivarens uppgift r att respektera
intentionen och vlja den text som bst uttrycker frfattarens nskeml. G. Thomas
Tanselle r den mest uppmrksammade anglosaxiske fretrdaren fr det intentionella
synsttet och frfattare till den inflytelserika artikeln The Editorial Problem of Final
Authorial Intention (1976). Frfattarens intention r dock inte entydig, det finns en
mngfald intentioner. Tanselle skiljer mellan tre olika intentioner: I) Programmatiska
intentioner (frfattarens strvan att skapa ett verk; II) Aktiva intentioner (avsikten att

40

Begreppen idealtext och realtext terfinns hos DuRietz (1999) s. 41f.

Dahlbck, Lars (1991). Trrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrm! Rapportering om August Strinbergs Samlade Verk
och resonemang kring frgan: r det Strindbergs egen text som etableras i nationalupplagan? Ingr i
Sthle Sjnell, Barbro, ed. Textkritik: Teori och praktik vid edering av litterra texter. Fredrag vid
Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11 september 1990. Stockholm: Svenska
Vitterhetssamfundet, s. 110.
42
Greetham, s. 368.
43
Ibid., s. 372.
44
Svedjedal, Johan (1991). Textkritisk litteraturteori. Ngra linjer i svensk och anglosaxisk textkritisk
debatt. Ingr i Sthle Sjnell, Barbro, ed. Textkritik: Teori och praktik vid edering av litterra texter.
Fredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11 september 1990. Stockholm: Svenska
Vitterhetssamfundet, s. 44.
41

15

verket skall ha en viss betydelse och form; III) Finala intentioner (frfattarens ml att
stadkomma saker med verket, exempelvis tjna pengar. 45
Tanselle hvdar att intentionen inte kan jmstllas med explicita uttalanden hos
frfattaren, uttalanden dr denne frklarar sina motiv, ml och sin mening. Intentionen
gllande frfattarens nskeml om publicering eller ej r skild frn intentionen i verket.
Intentionen fljer man i sjlva skrivakten, vad Tanselle kallar frfattarens aktiva
intentioner. Drmed r inte saken avgjord. Skrivakten uppvisar flera intentioner. Enligt
Tanselle br textkritikern enbart flja frfattarens aktiva intentioner: Vilket ordval,
interpunktion och stavning ville frfattaren ha? Hr mste man som textutgivare gra en
boskillnad mellan frfattarens ndringar (i manuskript o.dyl.) och de ndringar som
andra gjort. I det frsta fallet r det auktoriserade ndringar, i det senare oaktoriserade. 46
De enda externa ndringar (av frlggare, sttare och avskrivare) som kan godknnas r
nr man rttat skriv- och stavfel. ndringar av den typen ndrar inte
frfattarintentionen. Dock visar det sig att ven andra frndringar i texten kan
godknnas. Textutgivaren kan exempelvis acceptera ndringar av utomstende om
frfattaren givit sitt aktiva samtycke till dessa. Ett passivt accepterande av ingrepp
ndrar dock inte de aktiva intentionerna.

2.4 Textsociologin
Trots att filologin frndrats och ersatts av modern nyfilologi lever nnu dess teoretiska
grundval kvar. Denna grundval r tron p frfattarens vilja. Principen om
frfattarintentionen r nnu synlig i editionsfilologin. Den intentionella textkritiken r
inte oproblematisk. Dess ambition att n fram till frfattarens verkliga intentioner och
att skapa en ren och obesmittad text har mtt kritik frn postmodernt influerad
filologi, liksom frn sociologiskt inriktad textkritik. Den textsociologiska vndningen
signalerade ett uppbrott frn en diskurs som lnge varit rdande i anglosaxisk
textutgivning. I centrum stod W. Gregs ider kring copy-text. 47 Problemet med
intentionalismen enligt textsociologin r att den inte tar hnsyn till under vilka villkor
moderna frfattare arbetar. Man hll fast vid principer som tillmpats vid edering av
ldre frfattarskap, i frsta hand William Shakespeare och 1500- och 1600-talens
elizabethanska dramatik. Renssanens textsituation var dock speciell, eftersom
manuskript saknades. Greg m.fl utgick frn att texterna hade korrumperats av avskrivare
och sttare och detta krvde att man tergick till frfattarnas manuskript. Jerome J.
MacGann, med bakgrund i romantiken och edering av Byrons diktverk, utvecklade i A
Critique of Modern Textual Criticism (1983) en historisk tolkningslra som involverade
en nytolkning av den litterra produktionen. Frfattaren ingr, tillsammans med en rad
andra aktrer, i en social process vars slutprodukt, det litterra verket, inte r
kontaminerat: det r en social skapelse. 48
McGanns ider har anammats av mnga textkritiker och litteraturvetare. Inom
nyfilologin finns ider som starkt erinrar om den litteraturvetenskapliga textsociologin.
45

Svedjedal (1991) s. 51. - De tre olika intentionerna r enligt Svedjedal hmtade frn Michael Hancher.
Ibid.
47
Svedjedal, Johan (1999). ter till bastexten. Ingr i Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds. Vid
texternas vgskl. Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr
Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s. 26.
48
Svedjedal (1991) s. 59f. Social text r ett begrepp hos McGann.
46

16

Nyfilologen Johnny Kondrups uttalade syfte r att misstnkliggra intentionalismen. 49

Editionsfilologerna gr frn frstatrycket till manuskripten fr att finna en ren och
obesmittad intention. Det r ett chanslst fretag att frska finna frfattarens
intention bakom frmmande ingrepp.
Generelt forgrener eller fortaber forfattarens intention sig i et net, ikke blot af manifeste
fremmende indgreb, men ogs af advarlser eller gode rd, henstillinger, forvetninger og
forfatterens foruddiskontering af alt dette i et uigennemskueligt dyb af selvcensur.50

Frfattarintentionen frlorar sig ett socialt nt, i ett samspel och ett samarbete med
sekreterare, frlggare, korrekturlsare och sttare. Att i den komplicerade sociala och
litterra processen isolera frfattarens egen text kan i undantagsfall gras, men i mnga
fall r det omjligt.51 Man talar frn editionsfilologiskt (intentionalistiskt) hll om de
frvanskningar som pbrjas vid tryckningen av verket, men glmmer att verket ofta
blir till i samarbete mellan frfattaren och ovan nmnda personer ur frfattarens litterra
krets. Ett deltagande och ingripande som frfattaren rknar med:
Samarbejdets produkt r den trykte tekst, som naturligtvis i det store og hele er bestemt af forfatterens
intention, men denne intention har olseligt frbundit sig med et net af mere eller mindre krydsende
hjelp-intentioner.52

Kondrup illustrerar sitt resonemang med hnvisning till Sren Kierkegaards Enten-Eller
(1843). Tillblivelsen av detta verk involverade frutom Kierkegaard sjlv en
sekreterare, sttare och korrekturlsare. Svedjedal ger ett par exempel ur den svenska
litteraturhistorien p hur samarbetet och pverkan frn frlggare kan se ut. Gustaf
Frdings debut som poet franleddes av en lek med olika titlar p diktsamlingen, bl.a.
Lappskojs och Dragspel och guitarr. Bonniers fastnade fr den senare titeln men
uppmanade Frding att frklara den. Drefter svarade Frding att han fljt frlagets rd
och ndrat titel till Guitarr och dragharmonika. Svedjedal kommenterar: En av
Frdings mest knda dikter r med andra ord tillkommen som bestllningsverk.53 Det
visar sig allts att frlagens bedmningar och inflytande pverkar frfattarnas
skapandeprocess och ndrar de programmatiska, finala och aktiva intentionerna. 54
Utifrn uppfattningen av den litterra tillblivelsen, frestllningen av den tryckta texten
som en produkt av samarbete, och i frlngningen av flera intentioner, kan
textsociologin (ven kallad social textkritik) avfrda intentionalismen som en
romantisering av litteraturens tillblivelsevillkor. Jerome J. McGann lokaliserar
problemet i en konstnrsuppfattning som framhver frfattarens originalitet och
autonomi till den grad att den litterra skapandeprocessen vanstlls. Kondrup ser det
romantiska synsttet som en produkt av 1800-talets hermeneutik, utformad av Friedrich
Schleiermacher och Wilhelm Dilthey. Deras tanke var att uttolkaren kunde vervinna
det historiska avstndet och leva sig in i den frmmande vrld som var frfattarens. Med
49

Kondrup, Johnny (1999). Hvem tillhrer teksten? Ingr i Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds.
Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr
Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, s. 70
50
Ibid., s. 78.
51
Ibid. - Kondrup nmner, som ett slags undantag, avsljandet av frlggarens ingrepp i Strindbergs
Frken Julie. Se vidare Gunnar Olln Hur identifierades frlggarens ingrepp i Strindbergs manuskript
till Frken Julie? i Textkritik (1991).
52
Ibid., s. 79.
53
Svedjedal (1991) s. 56-57.
54
Ibid., s. 58.

17

hermeneutikens id korresponderar den filologiska idn att man bakom det tryckta
verket kan finna frfattarens verkliga intention. Kondrup ser detta som illusoriska ider.
Redan den moderna 1900-talshermenutiken, med Hans-Georg Gadamer i spetsen,
ptalade att det inte gr att bortse frn verkningshistorien. Saker och ting frmedlas
alltid, ocks litterra produkter. Nr de mter uttolkarna r de redan uttolkade. Till
verkningshistorien hr bokproduktionen och tryckningen:
For en forfatter p bogproduktionens vilkr er virkningshistorien altovervejende knyttet til de
tryckte vaerker. Det er dem, der inklusive alle modifikationer fra sekretaerer, saettere,
korrekturlaesere, forlaeggere osv. baerer forfatterskabet ud til kritikere, laesere og fortolkere. 55

Frfattarskapet frmedlas till publiken via tryckningen. Det r i samspelet med

omgivningen som litteratur blir till. Textsociologen McGann ser bok- och
frlagsvrlden som medskapare av verket; det litterra verket skall drfr definieras
som socialt snarare n personligt-psykologiskt. 56
Textsociologerna vill terge texten s som den sg ut nr den mtte publiken. De
kommer drfr ofta att frorda den frsta editionen som bastext. Men det r ingen regel
som de formulerat. McGann kan ibland tnka sig att flja frfattarmanuskriptet.
Konflikten mellan intentionalister som Tanselle och textsociologer som MacGann rr i
stor utstrckning synen p frlggaringreppen. I sin bedmning av frlggarnas
bearbetning av frfattarnas manuskript fljer man tv olika principer:
Tanselles rttesnre r att en utgivare bara kan inkludera frlagsndringar om det r alldeles klart
att frfattaren helhjrtat godtagit dem. McGann tycks dock vnda p principen: en utgivare br i
allmnhet inkludera frlagsndringar, bara med undantag fr de fall d man har klara belgg fr att
frfattaren motsatt sig dem. Fr Tanselle r frlaget skyldigt till frfattaren har friat det; fr
McGann r frlaget oskyldigt tills frfattaren har fllt det.57

2.5 Textkritik, tolkning och ideologi

Textkritiken liknas av Johan Svedjedal vid ett teleskop som lter oss se historien. Detta
instrument frblir emellertid blint tills ett tolkande ga stts mot det. Filologin r en
tolkande verksamhet. Enligt den romantiske 1800-tals- filologen Friedrich Schlegel var
kritik och hermeneutik en enhet: Hermeneutik och kritik r absolut oskiljaktiga till sitt
vsen, ven om de i utvande eller framstllning kan skiljas t.58 Om man inte frstr
den kta texten s r den inte till ngon hjlp. Fr Schlegel var drfr filologin en del av
konstlran. Den filologiska vetenskapen uppfattad som konst betydde just att man som
filolog gde en filosofisk och hermeneutisk medvetenhet. ven hos en modern
textkritiker som Tanselle mter man sikten att textkritiken rymmer tolkningsuppgifter,
i det att textkritikern frsker begripa textens mening.
55

Kondrup, s. 80.
Svedjedal (1991) s. 60.
57
Ibid, s. 61.
58
Citat efter Henrikson, Paula (2002). Kampen om litteraturhistorien. Romantikerna som filologer. Ingr i
Burman, Lars & Sjnell, Sthle, eds. Text och tradition: om textedering och kanonbildning: bidrag till en
konferens anordnad av Nordiskt ntverk fr editionsfilologer, 12 oktober 2001. Stockholm: Svenska
Vitterhetssamfundet, s. 45.
56

18

I samtida svensk och internationell textkritisk och editionsfilologisk forskning

uppmrksammas den filologiska och utgivningspraktiska verksamhetens kulturella,
historiska och ideologiska bundenhet. Paula Henrikson driver tesen att all textkritik och
utgivning sammanhnger med tolkning, normer och vrderingar. Hon skriver att sida
vid sida med textkritikens hedervrda och dmjuka uppdrag att lta texten sjlv tala,
lper en litteraturideologisk och polemisk dra. Om filologin inte r en hjlpvetenskap,
utan en vetenskap i egen rtt, innebr det ocks att den styrs av normer, vrderingar och
intressen, som frtjnar att formuleras.59 Hon skriver att [] textutgivaren kan och
fr inte tro sig arbeta bortom tolkningen, i ett teorifritt reservat.60 Redan sjlva
frekomsten av en utgva r en hermeneutisk handling. Varje ny utgva r resultatet av
ett brott i frstelsen. 61 Utgivaren frsker aktualisera en text genom att verbrygga
gapet mellan publiken och den historiska texten. Utgvor r att betrakta som
litteraturideologiskt betingade och fungerar som ett slags polemiska debattinlgg,
skriver Henrikson aprop de svenska romantikernas utgivningspraxis under tidigt 1800tal. Ofta r detta en tillgng, men det finns ocks avskrckande exempel p censur och
styrning.
Den svenska sknlitterra editionshistorien ger prov p textutgivning dr normer,
vrderingar och litteraturideologiska hnsyn spelat in. Mnga svenska editionsfilologer
och textutgivare har underskt detta. Henrikson visar hur romantikens textutgivning
tjnade ndamlet att retroaktivt etablera den romantiska litteraturen. Syftet var att
skapa klassiker av hittills oknda frfattare. De svenska romantikernas stora projekt
med att ge ut samlade verk av frfattare som Erik Johan Stagnelius frde med sig
diskussioner med moraliska och religisa frtecken. Lorenzo Hammarskld var utgivare
till Stagnelius Samlade skrifter som kom ut 1826. Utgvan mtte kritik. Kritikerna
ansg att Hammarskld skulle ltit bli att ta med ofullbordade arbeten och moraliskt
tvivelaktigt material; som exempel p det senare pekade man p Bacchanterna och
Riddaretornet. Ett bttre alternativ hade varit en sovrad edition. Utgivarens uppgift var,
enligt den gamla nationella kulturtraditionen, att framhva diktarens storhet, fortstta
dennes vg mot parnassen, och d krvdes att man sovrade i materialet. Endast det bsta
och fullkomliga skulle med i editionen. Romantikerna hade ett annat synstt.
Hammarskld fljde regeln att allt som geniet producerat skulle ges ut, inklusive
ansttligt och ofullbordat material. 62
P senare r har det hjts kritiska rster mot vetenskapliga editioner baserade p
textkritik. 63 Mats Dahlstrm genomfr, i ljuset av nya medieteknologier och digital
edering, en omvrdering av den kritiska utgvans natur och funktion. Textutgivare
bakom vetenskapliga, historisk-kritiska utgvor har haft som ideal att utplna den egna
nrvaron, de subjektiva inslagen i redigeringen. Den kritiska utgvan har kommit att
betraktas som ett neutralt instrument, blott ett bibliografiskt redskap syftande till att
reproducera och representera ett originaldokument. 64 Den kritiska apparaten och
redogrelserna fr metoder och tekniker ger intryck av intersubjektivitet och distans.
59

Ibid., s. 55.
Ibid., s. 42.
61
Ibid., s. 43.
62
Wret, s. 18-19.
63
Dahlstrm (2004). Dahlstrm beskriver den vetenskapliga editionen (scholarly edition) som ett
komplext fenomen, ett samlingsbegrepp fr en rad utgvetyper: faksimil, diplomatisk, synoptisk,
genetisk, kritisk m.fl. Se s. 3.
64
Ibid., s. 7.
60

19

Redaktren/utgivaren pverkar texten endast i ett avseende: han eller hon tvttar den ren
frn korrupta ingrepp. Men ett dylikt resonemang vilar p en brcklig frestllning
om editionen som ett genomskinligt medium, genom vilket verket ofrndrat och
opverkat kan fras vidare till lsarna. 65 Ngot original reproduceras emellertid inte. I
versttningen frn ett medium till ett annat, frn exempelvis manuskript till
vetenskaplig edition, sker frluster. En transkription som har som ml att vara texten
trogen str infr svra vervganden och val av tolkning. Vad skall tas med och vad
skall utlmnas? Finns det t.ex. plats fr de bibliografiska koderna? 66
Dahlstrm anser att editionen inte bara r ett bibliografiskt och reproduktivt verktyg,
den r ocks ett retoriskt instrument. Subjektiviteten finns alltjmt dr oavsett nrvaron
eller den frmenta frnvaron hos utgivaren. Textkritiken, liksom vetenskaplig
textedering, r hermeneutiska och retoriska aktiviteter, grundade i tid, rum och kultur.
Den r bestmd av vrden, kunskapsteorier och intressen. Den vetenskapliga utgvan
producerar nya retoriska dokument, nya tolkningar, och placerar dem i en samtida
litterr diskurs. 67
Men det r inte bara moraliska, religisa och retoriska problem som textutgivaren
stlls infr. Johan Wrede, professor emeritus i svensk litteratur, ger en inblick i vad han
kallar ideologins betydelse fr textederingen. 68 Wrede skriver att utgivning av texter
sammanhnger med kollektiva frvntningar och gruppbundna vrderingar. 69 En
speciell ideologisk laddning fr ederingen om det rr sig om ett hgt vrderat
intellektuellt arv. Wrede skriver:
Att edera ett verk ven ett sknlitterrt kan mycket vl vara en ideologisk handling.
Textedering r ocks ofta en medveten ideologisk handling, srskilt om ederingsobjektet har eller
har haft en stark inverkan p lsekretsens etiska, estetiska, politiska eller andra brande
vrderingar. 70

Det Wrede talar om r de kanoniserade verken. Dit hr Platons Staten och Aristoteles
Poetik. Men ven moderna frfattare r ideologiskt brnnbara. Dessa verk r ett
sjlvklart objekt fr filologin, eftersom de utgr referenspunkter fr samtiden.
Textkritiken rymmer flera moment dr ideologiska problem gr sig pminda. Allra
tydligast visar sig det ideologiska innehllet i kommentaren. I kommentardelen till Karl
Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe, 1975-1992, finner Wrede profetiska
formuleringar om marxismens vetenskapliga styrka, vrderingar som kan tyckas
undergrva lsarens frtroende fr utgvan. 71
Valet av bastext r ett specialproblem inom textkritiken, men kan ocks vara ett
ideologiskt. Wrede exemplifierar med den finlandssvenske frfattaren Arvid Mrne
(1876-1946). Denne Mrne var en ideologiskt sammansatt frfattare. I ungdomen var
han socialist, men samtidigt anhngare av finlandssvensk nationalism och aktiv i
65

Ibid.
Ibid., s. 11.
67
Ibid., s. 9.
68
Wrede, Johan (1999). Fr vem vljer vi? Frvntningar, ideologi och val av grundtext. Ingr i Burman,
Lars & Sjnell Sthle, Barbro., eds. Texternas vgskl: Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens
anordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska
Vitterhetssamfundet, s. 51.
69
Ibid., s. 52.
70
Ibid., s. 53-54.
71
Ibid., s. 56.
66

20

Finlands frigrelse frn Ryssland. Ungdomens litterra uttryck var heroiska och
vikingaromantiska dikter. Nazisterna fastnade fr dessa och publicerade dem. Mrne,
som inte fll fr nazismen, reviderade d sina dikter. Senare i livet orienterade han sig
mot socialliberalismen. Vilken av de olika textversionerna skall man vlja? Vilken
princip textutgivaren n vljer tidig version eller sen version s blir valet ideologiskt
styrt (antingen t hgerradikalt eller socialliberalt hll) eftersom grundtexten har en
kanoniserande verkan som varianterna i variantapparaten saknar. 72 Wrede menar att
man hr mste vlja tv grundtexter: Nr tv versioner av en text i frga om ideologisk
funktion skiljer sig frn varandra s klart att de konstituerar tv olika
handlingskontexter r det rimligt att frse vardera kontexten med en grundtext.73 Det
valet r neutralt skriver Wrede.

72
73

Ibid., s. 62.
Ibid., s. 63.

21

3. NIETZSCHE-ARKIVET
Friedrich Nietzsche (1844-1900) frde under 1880-talet en kringflackande tillvaro,
pendlande mellan olika orter i Frankrike, Schweiz och Italien. Hsten och vintern 1888
bodde han i Turin och drifrn snde han ett antal frvirrade brev till vnner och
bekanta, brev som varslade om att allt inte stod rtt till med hans mentala tillstnd.
Franz Overbeck (1837-1905) skte i januari 1889 upp sin vn p hans rum och fann att
han blivit sinnessjuk. Overbeck tog med Nietzsche hem frn Turin. 74 Han frde
samtidigt med sig delar av det opublicerade materialet, i frsta hand brev. Det
resterande materialet, bestende av 116 kilo bcker och manuskript, forslades ver i en
bokkista ngra dagar senare. Det material som ptrffats i Turin, men ocks i SilsMaria, dr Nietzsche tidigare levt, versnde Overbeck 1891 till Naumburg, Nietzsches
fdelsestad och den plats dr han efter kollapsen kom att framleva sina dagar i moderns,
Franziska Nietzsches, hem.
Under ren 1889-1893 var Overbeck och Heinrich Kselitz (1854-1918)
kvarltenskapens frvaltare, frvisso inofficiellt, d Franziska Nietzsche var sonens
frmyndare och legale arvinge. 75 Eftersom Nietzsches moder knappast knde till vad
sonen skrivit och heller inte var engagerad i frvaltandet av dennes kvarltenskap, s
fll den lotten p Nietzsches gamla vnner. Overbeck tog ver frhandlingarna med
Nietzsches frlggare, Gustav Naumann. De tv vnnerna frdelade arbetet med de
kvarlmnade skrifterna mellan sig. Overbeck gjorde en avskrift p Antichrist som han
funnit bland papperen i Turin. Kselitz framstllde en avskrift p tryckmanuskriptet till
Ecce Homo som han erhllit frn frlaget. Huruvida dessa postuma verk skulle
publiceras eller ej var oskert, eftersom de innehll kontroversiella passager.
1893 tervnde Elisabeth Frster-Nietzsche (1846-1935) frn Paraguay till modern och
den sjuke brodern i Naumburg. 76 Hennes intresse fr Nietzsche och dennes verk hade
kat betydligt p kort tid. Nietzsche- frlggaren Naumann kunde bertta att det fanns en
stor efterfrgan p Nietzsches bcker. Man planerade drfr att ge ut hans samlade verk
under Kselitz redaktrskap, och drtill en biografi frfattad av samme man. Planen
upprrde Frster-Nietzsche. Ingen hade rtt att ge ut Nietzsches samlade verk utan
hennes tilltelse. Hon invnde ocks mot Kselitz biografi. Bara hon sjlv kunde teckna
Nietzsches liv. 77
Elisabeths Frster-Nietzsches ambition var att skapa ett arkiv och ge ut Nietzsches
skrifter. Fr att n detta ml krvdes att hon erhll rttigheterna till Nietzsches verk.
Franziska Nietzsche var nmligen den som efter Nietzsches kollaps hade hand om svl
74

Franz Overbeck, kyrkohistoriker, var Nietzsches kanske nrmaste vn och professorskollega i Basel.
Love, Frederick R. (1981). Nietzsches Saint Peter. Genesis and Cultivation of an Illusion. Berlin/New
York: Walter de Gruyter, s. 241.
76
Elisabeth Frster-Nietzsche gifte sig 1885 med den vlknde anti-semiten Bernhard Frster.
Tillsammans frskte de driva en germansk och arisk koloni i Sydamerika, Paraguay, Nueva Germania.
Projektet slog inte vl ut. 1889 begick Bernhard Frster sjlvmord. Elisabeth Frster-Nietzsche frskte
p egen hand driva kolonin. Men bristen p pengar och hrd kritik i pressen gjorde att hon tervnde till
Tyskland fr gott. Fr biografiska framstllningar se H.F. Peters (1977) och Carol Diethe (2003). Om
projektet Nueva Germania, se Ben Macintyre (1993).
77
Hoffmann, David Marc (1991). Zur Geschichte des Nietzsche-Archivs: Chronik, Studien und
Dokumente. Berlin/New York: Walter de Gruyter. (Supplementa Nietzscheana. Band 2) s. 13.
75

22

vrdnad som utgivningsrtt. Vad Frster-Nietzsche gjorde var att hon erbjd modern en
stor summa pengar, 30.000 Mark, i utbyte mot rtten till Nietzsches skrifter. Franziska
Nietzsche var inte villig att sknka bort kvarltenskapen. Frster-Nietzsche gav sig inte
utan fortsatte att utva ptryckningar, och slutligen skrev modern den 18 december
1895 under ett dokument som gav dottern den fullstndiga rtten till samtliga skrifter,
inklusive hela kvarltenskapen. 78

3.1 Nietzsche-arkivets fdelse

Under 1893 vcktes hos Frster-Nietzsche tanken p att grunda ett arkiv. Hon beskte
drfr i brjan av 1894 det nyligen startade Goethe- och Schillerarkivet i Weimar fr att
knyta kontakter med fackmn. Hon lrde knna Eduard von der Hellen (1863-1927) och
Rudolf Steiner (1861-1925). Heller och Steiner arbetade p en utgva av Goethes verk.
Arkivet grundades officiellt 2/2 1894, das Nietzsche-archiv. Till en brjan bestod
arkivet blott av ett arkivrum p bottenvningen i moderns vning. 79 Mer utrymme
krvdes emellertid, och det av flera anledningar. Nietzsches kvarltenskap inkluderade
dennes ganska volyminsa boksamling. Det planerade arbetet med handskrifterna som
skulle resultera i en ny utgva lg ocks bakom byte av arkiv. Materialet forslades ver
till en ny vning i staden.
Akivet skulle ta sig an fljande uppgifter: (I) att vrda Friedrich Nietzsches litterra
kvarltenskap; (II) katalogisera korrespondens och bibliotek; (III) samla allt som
skrivits av och om filosofen; (IV) ge ut opublicerat material; (V) sprida kunskap om
frfattarens liv och verk; (VI) skapa ett kulturellt centrum fr Nietzsche-forskningen.
Man kan sga att Elisabeth Frster-Nietzsche sjlv tog p sig tre olika roller: rollen som
PR-kvinna, arkivarie och biograf. Fr jobbet som arkivarie saknade hon kunskaper, men
detta problem lstes genom att anvnda andra personers expertkunskaper, i frst fasen
Nietzsches vnner, drefter filologiskt skolade vetenskapsmn frn Goethe- och
Schillerarkivet i Weimar.
Grunden fr arkivet var inte bara Nietzsches sena manuskript och bcker. Hr fanns
ocks tidigt material. Sedan ungdomen frvarade Frster-Nietzsche broderns papper i
skert frvar. Skolhften, dikter och brev sparades. Vi har drfr ett stort material av
barn- och ungdomsskrifter. Hon fortsatte ocks att spara och vrda material sedan
Nietzsche blivit professor i Basel. Utkast frn Basel-tiden80 rddades undan
frstrelsen. tskilliga av broderns brev och manuskript saknades emellertid nnu. Fr
att kunna skriva sin Nietzsche-biografi behvde Frster-Nietzsche tillgng till all
korrespondens; alla brev som Nietzsche skickat mste samlas in. Ett insamlingsarbete
pbrjades. 81 Somliga sknkte sina brev medan annat fick kpas. Merparten av breven
kunde infogas i arkivet. 82 Dock fanns ngra undantag. Nietzsches korrespondens med
August Strindberg befann sig utom hennes kontroll. Franz och Ida Overbeck vgrade
78

Peters, s. 148.
Hoffmann (1991) s. 13.
80
Nietzsche var professor i klassisk filologi i Basel.
81
Elisabeth Frster-Nietzsche skrev en rad bcker om Nietzsche, dribland flera biografier, t.ex. Das
Leben Friedrich Nietzsches (1895).
82
Korrespondensen inkluderar brev frn och till Nietzsche. Bland korrespondenterna finns bl.a. vnnerna
Paul Deussen, Carl von Gersdorff och Erwin Rohde.
79

23

verlmna sina brev, Lou Salom och Cosima Wagner likas. Overbeck, som fram till
sin dd 1905 frhll sig kallsinnig till Frster-Nietzsche och Nietzsche-arkivet,
testamenterade Nietzsches brev till universitetet i Basel.
Redan innan Frster-Nietzsche bosatte sig fr gott i Tyskland hade Heinrich Kselitz
brjat dechiffrera kvarltenskapen. 83 Kselitz var nmligen ensam om att kunna tyda
Nietzsches handstil. Han hade under mnga r fungerat som ett slags sekreterare och
redaktr t filosofen. Genom frhandlingar 1892 mellan Frster-Nietzsche, Kselitz och
Naumann pbrjas den frsta utgvan av Nietzsches samlade skrifter. Frster-Nietzsche
engagerade Kselitz som redaktr fr Nietzsches samlade verk, vilket pbrjades.
1893/94 utgavs de frsta fem banden av Kselitz- utgvan. 84 Denne fick emellertid inte
fortstta sitt arbete med kvarltenskapen och verkutgvan. I oktober 1893 lter Elisabeth
meddela Kselitz: The guardianship has requested that I prepare a complete inventory
of all existing manuscripts and establish a register and archives.85 Frster-Nietzsche
var vid denna tidpunkt inte, som brevet antyder, inte i besittning av rttigheterna, men
lyckades likvl driva igenom sin vilja. Kselitz avlgsnades frn sin uppgift och
tvingades verlmna manuskript som han hade i sin go. Arbetet med den frsta
Nietzsche-utgvan avbrts, banden terkallades och makulerades. 5 band han utkomma.
Ngot fullstndigt ordnande och frtecknande av materialet hade inte gt rum, bortsett
frn Kselitz frsk att tyda Nietzsches handstil. I mars 1894 anstlldes Max Zerbst fr
ordningsarbete i arkivet. Syftet var att ordna det omfngsrika materialet innan den andra
samlingsutgvan kunde ges ut. Den tidigaste inventeringen, frteckningen och
klassificeringen av det handskrivna materialet gjordes i november 1895 av Kselitz
ersttare, reservofficeren och akademikern Fritz Koegel (1860-1904). Fritz Koegel hade
arbetat i Goethe-Schiller-arkivet och var dessutom disputerad filosof och Nietzscheknnare. Tillsammans med assistenten Max Zerbst skapade man
handskriftsbeteckningar fr anteckningsbcker och mappar med lsa blad. 86 Resultatet
blev en plan till utgvan. Vad gller indelningen av Nietzsches skrifter s fljde de
Kselitz schema bestende av 4 grupper: ( I) Fullbordade verk; (II) Filosofisk Nachlass;
(III) Filologiska studier; (IV) Universitetsfrelsningar. 87
Till ordnandet hr vidare Goethe-forskaren Rudolf Steiners (sedermera vlknd
antroposof) frsta uppgift, 1896, att organisera Nietzsches bibliotek. Steiner
organiserade 1077 bcker och pamfletter i 19 kategorier. Han framstllde ocks en
katalog p 227 sidor. 88 Det var den frsta katalogen i sitt slag och blev mnsterbildande
fr senare kataloger. Men den publicerades inte under Frster-Nietzsches livstid.
Steiners andra uppgift i arkivet var att undervisa Elisabeth Frster-Nietzsche i
Nietzsches filosofi. Om man fr tro Steiner var arkivfrestndarinnan ofrmgen att
frst broders tnkande.

83

Heinrich Kselitz, kompositr, r ocks knd under pseudonymen Peter Gast, ett namn som Nietzsche
gav honom, och som han, efter Nietzsches dd, komatt anvnda fr gott.
84
Gast, Peter, ed. (1892-1894). Nietzsches Werke. Leipzig: Naumann. (5 Bnde in 7 Teilbnden).
85
Mette, Hans Joachim (1932). Der handschriftliche Nachlass Friedrich Nietzsches. s. 31.
http: //www.hypernietzsche.org/files/hjmette-3,1/hjmette.html [2004-05-04]
86
Mette, s. 25, Agell, s. 394.
87
Hoffmann (1991) s. 154.
88
Ibid., s. 30, 182-184. Fr en avbildning av Steiners katalog ver Nietzsches bibliotek, se Hoffman, s.
752-753.

24

Denna procedur, dessa inre stridigheter i arkivet, kom att stta sin prgel p
verksamheten. 1894 utgavs tta band, 1895 tv band. Dessa inkluderade verk som
Nietzsche sjlv frdigstllt, granskat och korrekturlst strax innan sammanbrottet 1889,
tryckmanuskript som var avsedda fr publicering. Till denna kategori som kallats
sammanbrottets verk hr Antichrist, Nietzsche contra Wagner och Der Fall
Wagner. Verkutgvan gick allts snabbt framt, men bara s lnge det handlade om
publicering av verk. Nr det kom till arbetet med de kvarlmnade fragmenten s
uppstod betydande svrigheter och arbetet gick lngsamt framt. Volym 11 och 12
pbrjades 1896 men tycktes aldrig bli frdiga. Volym 12 i Koegels utgva innehll den
frsta tematiska sammanstllningen av Nietzsches kvarlmnade anteckningar: boken
gavs titeln Die Wiederkunft des Gleichen. 89
Elisabeth Frster-Nietzsche ville pskynda arbetet. Fritz Koegel fick lmna sitt uppdrag
1897. Han lmnade, som sin fregngare, sin post i besvikelse och vredesmod. Med sig
hade han ett antal excerpter frn tiden i arkivet. I Nietzsches anteckningsbcker fann
han passager dr Nietzsche i mycket hrda ordalag angrep sin syster. Koegel skrev av
dessa utan att meddela arkivfrestndaren. 90 Precis som i fallet med Kselitz
samlingsutgva (GAG) s drogs Koegels utgva (GAK) in och makulerades. 91 Bda
blev sledes oavslutade.

3.2 Weimar
Tiden i Naumburg blev kortvarig. Franziska Nietzsche avled 1897 och samma r
flyttades arkivet till Weimar. Valet av stad krver sin frklaring. Att det blev just
Weimar har att gra med dess status som den tyska litteraturens huvudstad. Dr verkade
storheter som Johan Wolfgang Goethe och Friedrich Schiller. Weimar hyste vidare
Tysklands ldsta litteraturarkiv, det 1885 grundade Goethe- och Schillerarkivet, vars
filologer och redaktrer redan erbjudit Frster-Nietzsche sina tjnster under Naumburgren. Mlet var att stadkomma ett tredje Weimar. Nietzsches skulle bli den nye store
giganten i tysk kultur. Tanken var vidare att uppn ngot av det kulturella inflytande
som Cosima Wagner utvade i Bayreuth. 92
En villa i stadens utkanter, Villa Silberblick, kptes. Bottenvningen reserverades fr
arkiv- material, medan den sjuke Nietzsche fick bo p ovanvningen. Denne var bortom
allt frstnd och icke kommunicerbar. Den 25 augusti 1900 avled Nietzsche efter mer
n tio r av sjukdom.
Elisabeth Frster-Nietzsche skte nyo efter en ny redaktr och arkivarie. Frst
anstlldes Dr Arthur Seidel. Denne var utgivare fr de frsta 8 verk-banden i den 1899
pbrjade, tredje samlingsutgvan av Nietzsches verk: Grossoktavausgabe. Samtidigt
inledde brderna Ernst och August Horneffer det svra arbetet med Nietzsches
anteckningsbcker och frdigstllde, tillsammans med en rad andra utgivare, dribland
89

Hoffmann, David Marc (2000). Zur Geistes- und Kulturgeschichte des Nietzsche-Archivs. Ingr i
Emmrich, Angelika & Fhl, Thomas, eds. Das Nietzsche-Archiv in Weimar. Mnchen/Wien: Carl Hanser
Verlag, s. 16.
90
Peters, s. 141. De hemliga avskrifterna r i forskningen knda som Koegel-excerpterna.
91
Nietzsches Werke (1885-1897). Leipzig: Naumann. Koegels samlingsutgva innehll 8 verk- och 4
Nachlass-volymer.
92
Cosima Wagner frvaltade Richard Wagners kvarltenskap.

25

Frster-Nietzsche sjlv och Kselitz som terkom1899, Nachlass- volymerna 9-16. De

gavs ut 1901-1911. Det tionde bandet var ytterligare en tematiskt organiserad
sammanstllning ur Nietzsches kvarlmnade anteckningar, utgiven under titeln
Philosophenbuch. 93
Jag har i korthet skisserat uppbyggnaden och konstituerandet av Nietzsche-arkivet. Det
framkom att arkivets grundlggande uppgift var att samla, edera och ge ut Nietzsches
verk och anteckningar. Nietzsche-arkivets publikations- och utgivningsverksamhet
manifesterade sig i tv samlingsutgvor av Nietzsches verk, vilka inte avslutades. Den
tredje samlingsutgvan, Grossoktavausgabe, kom att lpa nda till 1930-talet och
avslutades ocks. Anledningen till att GOA r hgkommen beror till inte ringa del p
volym 15 i utgvan: Der Wille zur Macht. Denna Nachlass-edition kom, till skillnad
frn sina fregngare, att omedelbart att hamna i skottlinjen.

93

Ibid.

26

4. DER WILLE ZUR MACHT

Den vetenskapliga diskussionen om ederandet av Friedrich Nietzsches sena,
ofullbordade verk och den stora massan av kvarlmnade anteckningar har frts sedan
1890-talet. Inte sllan har det, med Walter Kaufmanns ord, varit frgan om bitter
polemik. 94 I centrum fr diskussionen har hela tiden sttt Der Wille zur Macht,
publicerad ret efter Nietzsches dd. Frn frsta brjan, det vill 1900-talets frsta r,
ifrgasattes dess vetenskaplighet och trovrdighet. Under efterkrigstiden, p 1950-talet,
d Nietzsche-arkivet frde en tynande tillvaro i DDR, terupptogs diskussionen.
Sekelskiftets strider om utgvan togs upp i ny och, enligt mnga, frdjupad form. I
Tyskland (BRD) var det Karl Schlechta, redaktr, filosof och fre detta frestndare i
Nietzsche-arkivet under 1930-talet, som under efterkrigsren kom att genomfra en
omvrdering av Nietzsche-arkivets frehavanden. Schlechta var som redaktr
involverad i den frsta kritiska samlingsutgvan p 1930-talet, Historisch-Kritische
Gesamtausgabe, vilken emellertid avbrts vid krigsutbrottet. Resultatet av sina studier
beskrev han inte frrn p 1950-talet. Hans d publicerade Nietzsche-utgva i tre band,
och hans filologiska kommentarer i vetenskaplig och populr form, betraktas ofta som
en vattendelare. 95
Efter Schlechta fljde fler frsk att tillmpa en kritisk apparat p arkivets arkivalier.
Dessa befann sig i Weimar som sedan efter kriget lg i DDR och var svra att f tillgng
till. Schlechta hade inte studerat originalmanuskripten av den anledningen. Grvandet i
arkivet och studierna i originalmanuskripten ledde till upptckter som tycktes kasta en
mrk skugga ver Nietzsche-arkivet och dess arkivfrestndarinna. P 1960-talet
pbrjades fr frsta gngen en historisk-kritisk samlingsutgva (verk- och brevutgva)
som tillfredsstllt Nietzsche-forskningens behov av tillfrlitlighet och trohet mot
originalmanuskripten. 96 Textutgivare var tv italienska forskare, germanisten Mazzino
Montinari och filosofiprofessorn Giorgio Colli; dessa bidrog ocks, medan arbetet med
Nietzsches samlade verk fortskred, till att ytterligare belysa problemen med Der Wille
zur Macht.
Nedan fljer en analys av striden om Der Wille zur Macht. Den vetenskapliga
kontroversen r strukturerad efter olika problem och teman. Kapitelrubrikerna
terspeglar vilket problem som avhandlas. Ett par frklarande ord om kapitlets innehll
och disposition: Frst ges en bild av stridens objekt: verket och dess versioner och
editioner; drefter fljer en diskussionen vars centrum r verkbegreppet
(verk/huvud verk); efter det rekapituleras en texthistorik, vilket syftar p Nietzsches
kvarlmnade litterra planer och anteckningar. Sedan kommer vi in p omrdet
ederingsprinciper, dr systematisk ordning stlls mot manuskripttrogenhet och dr det
litterra och filosofiska urvalet i Der Wille zur Macht diskuteras. Frgan om en politiskt
styrd ederingsprincip och politiskt betingade textingrepp behandlas i efterfljande
avsnitt.

94

Kaufmann (1964). Nietzsche in the Light of his Surpressed Manuscripts, s. 205

Schlechta, Karl, ed. (1954-1956). Friedrich Nietzsche: Werke in drei Bnden. Mnchen: Hanser.
96
Colli, Giorgio & Montinari, Mazzino eds. (1967ff). Nietzsches Werke: Kritische Gesamtausgabe.
Berlin: de Gruyter.
95

27

4.1 Tre editioner

Der Wille zur Macht finns i tre editioner och tillika tre olika versioner. 97 Detta betyder
fljande: Der Wille zur Macht existerar i tre tryckta texter, vilka br samma titel, men
som inbrdes skiljer sig t. Den frsta gavs ut 1901 och innehll 483 aforismer, tagna ur
Nietzsches anteckningsbcker. Dess fullstndiga titel var Der Wille zur Macht: Versuch
einer Umwertung aller Werte (Studien und Fragmente). Redaktrer fr 1901-rs utgva
var arkivmedarbetarna Heinrich Kselitz och August och Ernst Horneffer. Elisabeth
Frster-Nietzsche betecknade sig sjlv som blott medarbetare. Volymen ingick som
band 15 i samlingsutgvan Grossoktavausgabe (GOA). 98
1906 kom en ny, reviderad och betydligt utkad utgva. Denna inkluderades i
Taschenausgabe (en samlingsutgva som lpte parallellt med GOA) och inplacerades
som band 9 och 10 i denna pocketutgva. Nu lt man trycka 1067 aforismer, allts
mer n dubbelt s mnga som i den frsta editionen. 99 Utgvan bar samma titel som den
frn 1901. Den nya version som kom ut 1906 redigerades av Frster-Nietzsche sjlv i
samarbete med Kselitz. Det r denna utgva som sedan, enligt mngen forskare, ftt
kanonisk status (och det r ocks den som det refereras till i det fljande, om inte
annat anges). 100 I 1911 rs tredje utgva gjordes blott mindre ndringar, den r i stort
sett identisk med utg van frn 1906. Denna tredje utgva, som ocks beskrivits som en
tredje version, kom att erstta 1901-rs utgva som band 15 och 16 i GOA. Redaktr
var Otto Weiss och denne stod ocks fr den vetenskapliga apparaten.

4.2 Huvudverk eller fragment?

Ett av de stora problemen fr Nietzsche- forskarna under 1900-talet r pstendet att Der
Wille zur Macht r Nietzsches huvudverk. I frordet till den frsta upplagan beskrev
Frster-Nietzsche boken som Nietzsches teoretisk- filosofiska huvudverk (theoretischphilosophisches Hauptwerk).101 Hos forskarna finns en relativt entydig bild av hur
frestllningen om det stora verket vxte fram under 1890-talet, och d som en reaktion
p Nietzsches rykte som diktarfilosof. I litteraturen frfktas idn av de tyska
filosoferna Wolfgang Mller-Lauter och David Marc Hoffmann, och p svensk botten
av Fredrik Agell. Som std fr uppfattningen pekar man bl.a. p ett brev som FrsterNietzsche avsnde 1895. Av brevets innehll drar man slutsatsen att systern inte var
tillfreds med Nietzsches rykte ssom icke varande en filosofisk systembyggare i
Immanuel Kants och G. F.W. Hegels anda. Frster-Nietzsche fresatte sig att bemta
vanfrestllningen att [] min bror endast har levererat osammanhngande

97

Nr jag refererar till boken/verket Der Wille zur Macht r titeln kursiverad; nr det rr sig om den
filosofiska teorin och/eller Nietzsches litterra projekt Der Wille zur Macht s anvnds citattecken.
98
Grossoktavausgabe (1899-1926). Leipzig: Naumann/Krner. Utgvan innefattade 19 band och r den
frsta avslutade samlingsutgvan av Nietzsches verk. Grossoktav str fr sjlva bokformatet: stor
oktav.
99
Det r en omstridd frga hur Nietzsches efterlmnades texter (Nachlass) skall karaktriseras. Jag talar,
fr begriplighetens skull, om aforismer d det gller Der Wille zur Macht, och fragment och anteckningar
d manuskripten frs p tal. Dessa kategorier (inte minst aforismerna) br naturligtvis problematiseras,
vilket ocks sker i uppsatsen.
100
Montinari, Mazzino (2003a). Nietzsches Unpublished Writings from 1885 to 1888; or, Textual
Criticism and the Will to Power. Ingr i Reading Nietzsche, s. 81.
101
Klein, s. 183.

28

brottstycken av en filosofi. 102 Nietzsche hade i sjlva verket i slutet av sitt liv arbetat p
ett systematiskt huvudverk, ett arbete som sinnessjukdomen pltsligt avbrt.
Dagens forskare ppekar att kritiken av editionen r sekelgammal och obruten. Att Der
Wille zur Macht skulle vara ett verk av Nietzsche, hans magnum opus, ifrgasattes kort
efter publiceringen av den frsta utgvan. Kring 1900 fanns flera skeptiskt sinnade
mnniskor som skrev recensioner och skrifter riktade mot arkivets stt att redigera. Man
anfr en rad namn och skrifter. Mazzino Montinari: That the epoch- making
compilation Will to Power was untenable as Nietzsches main philosophical work
was proven in 1906-7 by Ernst and August Horneffers []103 Med andra ord var det
textutgivarna sjlva som var de frsta kritikerna. Medredaktrerna Heinrich Kselitz
och brderna Ernst och August Horneffer motsatte sig idn att Nietzsche skulle skrivit
en sista monumental bok. Sjlva freslog de titeln Opublicerat material frn
omvrderingens period (Unverffentliches aus der Jahren (Umwethungszeit). Den
titeln skulle harmoniera bttre med de andra Nachlass-banden i GOA. 104 De hade ocks
frberett en introduktion som skulle redogra fr Nietzsches arbetsmetoder. FrsterNietzsche refuserade bde titelfrslaget och introduktionen. Samlingen av aforismer
skulle heta Der Wille zur Macht och ingenting annat. Introduktion och efterord skrev
hon sjlv.
Ernst Horneffer kritiserade resonemanget i introduktionen som frledande. Utan en
reflekterande inledning kan man knappast rttfrdiga en systematisk samling av
materialet. 105 I sin (sjlv)kritiska utblick frn 1907, Nietzsches sista verk (Nietzsches
Letztes Schaffen), avfrdas idn om huvudverket:
We have, therefore, no Revaluation of All Values, no Will to Power; we only have preliminary
notes and sketches for a number of different works with different titles. We can never achieve a
certain and complete picture of these individual works.106

Den som mer n ngon annan frknippas med att ha destruerat myten om
huvudverket r den tyske textutgivaren Karl Schlechta. 107 Han ingr dock i en
tradition, vars utseende Montinari tecknar s hr: Horneffer avsljade verkets ickeexistens redan 1906, och femtio r senare anfrde Schlechta med all nskvrd tydlighet
ytterligare bevis p att verket inte existerar. 108
I Schlechtas skrifter talas det frekvent om en desdiger myt, eller Nietzsche-legend,
som frfattaren ocks skriver. Myten grundar sig p kvarltenskapen, eller mer exakt,

102

Citat efter Agell, s. 251. Fr citatet p original, se Hoffmann (1995), s. 177. [] der Irrtum
riesengross wchse, dass man Bruder nur unzusammenhngende Bruchstcke einer Philosophie gegeben
hat.
103
Montinari, Mazzino (2003b). New Critical Edition of Nietzsches Collected Works. Ingr i Reading
Nietzsche, s. 17.
104
Volymerna 9-16 (1901-11) i GOA innehll anteckningar och fragment ur Nachlass, men det var bara
volym 15 i 1901-rs frsta upplaga (fljt 1911 av andra upplagans volym 15 och 16) som presenterades
som Nietzsches verk.
105
Klein, s. 188.
106
Citat efter Klein, s. 189.
107
Schlechtas ord om Der Wille zur Macht som myt (Mythos), se Der Fall Nietzsche: Aufstze und
Vortrge, s. 73.
108
Montinari, Mazzino (2003d) s. 146.

29

den ur Nachlass framskapade kompilationen Der Wille zur Macht.109 Orden myt och
legend str hr fr den lnglivade missuppfattningen att Nietzsche skulle producerat
ett sista huvudverk. Schlechta ifrgastter dock inte bara frestllningen om ett
Hauptwerk, utan ocks att sjlva verkbegreppet knyts till Nietzsche: Viljan till makt
r inte Nietzsches verk.110 Det kan inte vara ett verk av denne eftersom Nietzsches
planer, dispositioner och titlar kom och gick och aldrig ndde fram till en
kristallisation. Vi kan endast tala om verk i samband med kristallisering. Detta
betyder, frklarar Schlechta, att utkristalliseringen av ett verk frst blir synlig d
frfattaren avser att offentliggra det, eller d manuskript skickats till tryck. 111 Inget av
detta gde rum i samband med Nietzsches litterra verksamhet: anteckningarna
sammanfrdes inte till en kristall. Det r ett underhaltigt arbete som framskapats av
Nietzsches syster. Schlechta vljer termen kompilation d han skall beskriva den
redaktionella slutprodukten. Samtidigt kan han uttrycka sig i andra termer, vilket kan
tyckas strida mot, eller i alla fall modifiera, idn om en kompilation: Om FrsterNietzsches insatser heter det: Hon saknade ett systematiskt huvudverk [] och d hon
inte fann ngot, s uppfann hon ett.112 Denna hennes uppfinning var hon alldeles fr
okunnig och obildad fr att kunna frverkliga p egen hand. Till sin hjlp tog hon d
Heinrich Kselitz. Detta kan tolkas som att Der Wille zur Macht faktiskt var ett
huvudverk av Frster-Nietzsche (och eventuellt Gast).
Den svenske filosofen Fredrik Agell driver samma tes, att det var Frster-Nietzsche som
skapade Der Wille zur Macht. Agell ser sledes en central aktr i skeendet, Nietzsches
syster:
ven om mnga av redaktrerna trilskades lyckades Elisabeth slutligen i sitt uppst: de stndigt
vxlande redaktrerna fr GOA konstruerade slutligen ett systematiskt verk ur den enorma och
heterogena samlingen av efterlmnade manuskript.113

Forskarna rr sig allts med termerna kompilation (osjlvstndig sammanstllning ur

andras verk) och verk. S gr ocks Carol Diethe, men framhver nnu starkare vem
som skall rknas som upphovsman till editionen: Der Wille zur Macht r FrsterNietzsches verk: She has not just compiled it: She is the will to power.114

4.3 Texthistorik
I den textkritiska praktiken finns ett stort intresse fr texters tillkomsthistoria. Ett viktigt
syfte med studier av en texts, eller ett verks, historia r att komma fram till frfattarens
intentioner. Montinari beskriver den kritiska editionens modus operandi som ett letande
efter det preliminra materialet till Nietzsches verk. Metoden betonar Nietzsches
109

Schlechta, Karl (1958). Der Fall Nietzsche. Aufstze und vortrge. Mnchen: Carl Hanser Verlag, s.

11.
110

Ibid.Der Wille zur Macht ist kein Werk Nietzsches.

Schlechta (1956). Philo logischer Nachbericht. Ingr i Friedrich Nietzsche. Werke in Drei Bnder.
Dritter Band. Mnchen: Carl Hanser Verlag, s. 1400. - Schlechtas anvnder ordet Kristallisation.
112
Schlechta (1958), s. 74. Sie vermisste ein systematischer Hauptwerk [] und da sie keines fand,
sonst erfand sie eines. Med kompilation avses enligt Nationalencyklopedin [] osjlvstndigt
sammanstllt material ur andras verk.
113
Agell, s. 251.
114
Diethe, Carol (2003). Nietzsches Sister and the Will to Power. A biography of Elisabeth FrsterNietzsche. Urbana/Chicago: University of Illinois Press, s. 96.
111

30

intentioner, hans publikationsplaner s lngt dessa kan identifieras, och den undersker
vad Nietzsche inkorporerade i sitt verk och vad som frkastades eller frblev oanvnt.
Tanken r, enligt Montinari, att spegla de kvarlmnade anteckningarnas relation till de
publicerade verken. 115
Jag skall skissera huvuddragen i denna fr- historia ssom den terges i forskartexter.
Det r en texthistorik som r viktig f r hela diskussionen om den postuma utgvans
legitimitet eller illegitimitet. Frgan om Nietzsches kvarlmnade magnum opus (dess
vara eller icke vara) lses (eller snarare upplses) i den texthistoriska betraktelsen.
Filologiska rekonstruktionsfrsk av textens historia och genes, Nietzsches litterra
projekt Der Wille zur Macht, terfinns hos s gott som samtliga hr omnmnda
forskare, och skiljer sig inte inbrdes nmnvrt t, blott i omfattning. Mazzino
Montinaris uppsats rknas som mnsterbildande och drfr kommer jag i huvudsak att
lyfta fram dennes resultat. Vi mste brja med att g tillbaka till slutfasen av Nietzsches
litterra liv (perioden 1885-1888) fr att rekapitulera historien om projektet Der Wille
zur Macht, hr frstdd som det litterra projekt som Nietzsche arbetade med.
Den sjuke Nietzsche lmnade efter sig ett antal utkast till ett verk som han kallade Der
Wille zur Macht. Det tidigaste fragmentet (den frsta planerade titeln), skriver
Montinari, r frn augusti-september 1885. I en anteckningsbok skriver Nietzsche:
The Will to Power
Attempt
At a New Explanation of All Events
By
Friedrich Nietzsche.116

Under ngra r arbetar Nietzsche med sitt nya projekt; han kommer med frslag till
disposition, gr upp register, skisserar utkast till en titel, fyller anteckningsboken p
temat viljan till makt. Att han verkligen var sysselsatt med att skapa ett stort verk
framgr bl.a. av ett brev till systern och svgern i Paraguay, september 1886: Fr de
nsta 4 ren tillknnages utarbetandet av ett huvudverk i fyra band; redan titeln r
skrckinjagande: Viljan till makt. Frsk till en omvrdering av alla vrden.117 Bland
Nietzsches mnga utkast och planer terkommer en indelning i fyra bcker. Ibland har
bckerna delats in i kapitel.
Det var emellertid inte bara i anteckningsbckerna som det planerade arbetet beskrevs.
Bland 1880-talets publicerade skrifter finns flera som innehller referenser till det
planerade litterra projektet. Frsta gngen som den planerade boken omnmns
officiellt r i brjan av Jenseits von Gut und Bse (1886). ret drp hnvisar han
terigen till det kommande verket; i slutet av den publicerade skriften Zur Genealogie
der Moral (1887) annonserade Nietzsches att nsta verk skulle heta Der Wille zur
Macht. Men Nietzsche r ocks upptagen av annat. Under perioden 1886-1887 skriver
han frord och tillgg till nyutgvor av gamla publicerade verk; exempelvis en femte
bok till Die frliche Wissenschaft (1882). 118

115

Montinari (2003a) s. 80.

Citat efter Montinari (2003a) s. 85.
117
Citat efter Safranski, s. 263.
118
Agell, s. 252.
116

31

Efter att arbetet med nyutgvorna r frdigt koncentrerar sig Nietzsche p de problem
som fregende planer tagit upp, inte minst temat nihilism. 119 Mellan hsten 1887 och
sommaren 1888 frekommer sllan andra titlar n Der Wille zur Macht. Det finns
mnga planer dr ett verk skisseras om fyra bcker. ven innehllsmssigt r dessa
planer lika varandra: det fyrdelade schemat motsvaras ofta av en tematisk, filosofisk,
uppdelning enligt fljande: nihilism, vrdekritik, omvrdering av alla vrden och den
eviga terkomsten. I februari 1888 rubricerade Nietzsche 372 aforismer med hjlp av
nyckelord. 120 De frsta trehundra nyckelorden frdelade han mellan fyra bcker, genom
att skriva de romerska siffrorna I, II, III eller IV bredvid nyckelorden. Siffrorna
korresponderade med en plan till Der Wille zur Macht (februari 1888), bestende av
fyra bcker indelade i kapitel, men inga titlar till bckerna:

[For the first book]

1. Nihilism, thought through to its finale
2. Culture, civilisation, the ambiguity of what is modern
[for the second book]
3. The Origin of the Ideal
4. Critique of Christian Ideals
5. How the Virtues Are Victorious
6. The Herd Instinct
[for the third book]
7. The Will to Truth
8. Morality as the Circe of Philosophers.
9. Psychology as the Will to Power (desire, will, concept, and so on)
[for the fourth book]
10. The Eternal Recurrence.
11. Grand Politics.
12. A Life -Recipe for Us.121

Nietzsches sista plan till Der Wille zur Macht r frn augusti 1888 och innehller fyra
bcker, men r betydligt mer detaljerad:

Outline of
the plan for:
The Will to Power.
Attempt
At a Revaluation of All Values
- Sils Maria on the last Sunday of the month
of August, 1888
We Hyperboreans. laying the foundation stone of the problem.
First book: What is truth?
First Chapter. Psychology of Error.
Second Chapter. The Value of Truth and Error.
119

Montinari (2003a) s. 90
Ibid., s. 91.
121
Ibid., s. 92.
120

32

Third Chapter. The Will to Truth (first justified in the affirmative

value of life).
Second book. Origin of values.
First Chapter. The Metaphysicians.
Second Chapter. The hominis religiosi.
Third Chapter. The Good and the Improvers.
Third book. Conflict of values.
First Chapter. Thoughts about Christianity.
Second Chapter. The Physiology of Art.
Third Chapter. On the History of European Nihilism.
Diversion of a Psychologist
Fourth book. The Great Noon.
First Chapter. The Principle of Life Order of Rank
Second Chapter. The Two Paths.
Third Chapter. The Eternal Rucurrence. 122

Problemet r att Nietzsche i september 1888 verger planen till frmn fr en annan. Nu
r tanken i stllet att ge ut fyra bcker under tit eln Omvrdering av alla vrden
(Umwerthung aller Werthe). Den frsta boken i detta nya projekt kallar han Der
Antichrist. Det som var en undertitel blir hsten 1888 huvudtitel. Men ocks denna
andra huvudtitel frsvinner och erstts av Antichrist. Min omvrdering av alla vrden,
med huvudtiteln Antikrist, r frdig skriver han 26 november 1888 till Paul
Deussen. 123
Det planerade storverket och de tankar som han knt till detta flt in i de publicerade
verken. Montinari formulerar det s hr: [] Twilight of Idols and Antichrist were
created from the notes for Will to Power; the rest is Nachlass, unpublished
writings.124 Agell drar samma slutsats: S sammanstller Nietzsche i septembernovember 1888 skrifterna Der Antichrist och Gtzendmmerung ur sin vldiga samling
oordnade arbetsnotiser, av vilka en del r tillhriga planerna p verket Der Wille zur
Macht, andra inte.125

4.4 Systematik eller manuskriptrogenhet?

I det fregende rekapitulerade jag diskussionen om texthistorien, vilken r avgrande i
verkfrgan, allts huruvida Nietzsche producerade och efterlmnade ett Hauptwerk.
Svaret forskarna gav var negativt, ven om Nietzsche under en tid umgicks med tanken
p ett strre verk. Kritiken av frestllningen om huvudverket rymmer ocks en kritik
av systematiken. Frgan om den systematiska ordningen vetter t texthistorien
(huruvida en ordning fanns i Nietzsches kvarlmnade anteckningar), men framfr allt t
ederingshistorien: editionens Der Wille zur Machts tillkomsthistoria.

122

Citat efter Klein, s. 193-194.

Safranski, s. 264.
124
Montinari (2003a) s. 101.
125
Ibid.
123

33

Hos Nietzsches syster fanns, enligt David Marc Hoffmann, en vilja till system. 126
Frster-Nietzsches strvan efter ett magnum opus var samtidigt en strvan efter ett
filosofiskt system. Det tycks (av kommentarer och inledningar att dma) som om
utgivarna av huvudverket var medvetna om att en systematisk ordning saknades i
Nietzsches manuskript. Hur skulle man d arrangera materialet? I Frster-Nietzsches
frord till den frsta utgvan 1901 skriver hon att Nietzsches sista plan saknade
anvisningar om vilken form Nietzsche skulle ha grupperat sitt stoff. 127 Man valde att
flja en tidig plan, ett utkast till en indelning, daterad till den 17 mars 1887. Planen
ifrga bestod bara av ngra rader: fyra titlar p de planerade fyra delarna/bckerna av
Der Wille zur Macht. I Montinaris filologisk-historiska rekonstruktion avbildas planen
enligt fljande:
[+++] of All Values
First Book
European Nihilism
Second Book
Critique of the Highest Values
Third Book
Principle of a New Valuation
Fourth Book
Discipline and Breeding
Outlined March 17, 1887, Nice 128

Samtliga versioner av Der Wille zur Macht gavs en strngt systematiskt ordning och
grundval fr indelningen var den fyrdelade planen ovan. Fyra bcker delades in i kapitel
och under kapitlen fljer avdelningar och underavdelningar. 1901-rs utgva har femton
kapitel, 1906-rs tolv. 129
Detta var dock inte vilket jag visat i fregende avsnitt den enda plan som Nietzsche
laborerat med under 1880-talets senare hlft. Schlechta: Planen [] r bara en bland
mnga andra.130 Ingen av de vriga tjugofem planerna och utkasten var s kortfattad
som den redaktrerna fastnade fr (och som Nietzsche vergivit).
Om man verkligen velat att rekonstruera ett huvudverk (frvisso ett dubist projekt)
enligt Nietzsches intentioner och instruktioner, skriver Klein, s hade man valt en annan
plan: antingen ngon av de tv Nietzsche anvnde fr att arrangera stoffet (exempelvis
planen frn februari 1888) eller den sista, mer detaljerade. Man hade dock sina skl till
att vlja den enklaste. Kritikerna hvdar att denna ytterst summariska plan valdes fr att
den gav Elisabeth Frster-Nietzsche och hennes medarbetare maximal frihet i
ederingsarbetet. Agell skriver: I klartext: just p grund av att den var s vag och allmn

126

Hoffmann (1991) s. 50. Willem zum System.

Citat efter Agell, s. 253.
128
Montinari, Mazzino (2003a) s. 90. Tecknet [+++] betyder i den kritiska utgvan att stllet r oknt.
Pappret har klippts av lngst upp vid kanten.
129
Agell, s. 253. Se mitt appendix fr en fotografisk avbildning av innehllsfrteckningen.
130
Schlechta, Karl (1956), s. 1396. [] ist nur einer unter sehr vielen.
127

34

gav planen frn 17.3 1887 ett oslagbart utrymme fr redaktrernas egna strvanden.131
Schlechta uttrycker det s att den gav ett minimum t Nietzsche och ett maximum t
Frster-Nietzsche och Kselitz. 132
Denna tes om den fria och godtyckliga ederingen tycker man sig f std fr i de
frklaringar och motiveringar som Frster-Nietzsche och andra redaktrer sjlva gav i
sina kommentarer. Schlechta citerar ur Frster-Nietzsches inledning:
Vi var tvungna att lgga denna plan av den 17 mars 1887 till grund fr vr utgva, d den var den
enda som gav en tmligen tydlig anvisning om hur hela verket skulle sammanfogas. Dessutom
erbjuder den med sina stora allmnna rubriker det vidaste spelrummet (sic!) fr ett planmssigt
inordnande av det rika material som finns tillgngligt fr andra p laner. 133

Man medgav frn utgivarnas sida att den valda planen var att fredra fr sin korthet
och enkelhet134 , och fr det andra medgav man att de tagit sig friheten att skapa en
kapitelindelning: Till sist mste de fyra bckerna indelas i kapitel, vars titlar vi valde ut
ur Nietzsches egna nedteckningar.135 Agell menar dock att indelningen inte fljer
Nietzsches anvisningar: kapitelrubriker och underrubriker valdes helt godtyckligt utan
std i ngon plan eller utkast. 136 Fuchs framfr fljande synpunkter p
innehllsfrteckningen och indelningen: Kompilationen innehller mnga fler kapitel
och rubriker n de Nietzsche laborerade med. 1906-rs utgva innehll som sagt tolv
kapitel, plus avdelningar och t.o.m. underavdelningar. Ur olika planer och dispositioner
tog Frster-Netzsche och Kselitz verskrifter till de olika kapitlen. Sledes vxte det
fram en mer frfinad och utvecklad struktur. Detta var verskrifter (eller titlar) som
Nietzsche ngon gng formulerat. S frhller det sig med kapitelrubriken Viljan till
makt som konst (Der Wille zur Macht als Kunst). Samma gller inte fr
underrubrikerna. Dessa skapade redaktrerna p egen hand. Ingenstans i Nietzsches
Nachlass finner man en indelning som den i kapitlet Rangordning( Rangordnung) i
fjrde boken Tukt och avel (Zucht und Zchtung).
Det r just denna typ av fria eller kreativa ederingsarbete som dragit sig forskarnas
kritik. Fredric R. Love citerar ur ett brev frn Frster-Nietzsche till Kselitz (daterat
1905) fr att skdliggra ederingsprinciperna. I brevet uppmanas Kselitz att lyfta
fram Nietzsches sikter om nihilism och dekadens. Kselitz fr sedan av FrsterNietzsche fljande instruktionen: Slunda, min kre vn, teckna nu en storartad fresk
ver moderniteten med min broders frger och pensel.137
Filologiskt anser man att systematiken (vilket inkluderar det tematiska arrangemanget,
numreringen av aforismer, indelning i rubriker och underrubriker) bryter mot
131

Citat efter Agell, s. 254.

Schlechta (1958), s. 106.
133
Schlechta (1956) s. 1398. Wir waren aber gentigt, den Plan vom 17. Mrz 1887 zur grundlage dieser
Ausgabe zur nehmen, da er der einzige ist, der eine ziemlich deutliche Anweisung zur Zusammenstellung
des Werkes giebt. Ausserdem bietet er, durch die grossen allegemeinen Gesichtspunkte der Einteilung,
den weitesten Spielraum (sic!), das reiche Material, das zu anderen Plnen vorhanden ist, singemss
einzuordnen.
134
Agell, s. 254, 395. Orden r tagna ur Otto Weiss kommentar till utgvan 1911. Fr citatet p
original se Schlechta (1956), s. 1397. [] seiner Krze und Einfachheit wegen []
135
Citat efter Agell, s. 254. [Frster-Nietzsche, Elisabeth (1901). Der Wille zur Macht, s. XV.]
136
Agell, s. 254.
137
Love, s. 250. Also, mein lieber Freund, entwerfen Sie jetzt en grossartiges Al-Fresco der Modernitt
mit dem Farben und dem Pinsel meinem Bruders.
132

35

Nietzsches ursprungliga, kaotiska ordning. Carol Diethe anser att Nietzsches kaotiska
anteckningsbcker kunde publiceras till priset att de gjorde frfattaren en stor skada. De
omstndigheter som omjliggjorde projektet att frska pdyvla en systematisk ordning
och disciplin var bl.a. frhllandet att Nietzsche ofta fyllde sina notisbcker frn slutet
till brjan. Drtill gjordes mnga ndringar och korrigeringar. 138 Enligt Diethe var det
helt enkelt inte mjligt att publicera dessa anteckningar korrekt frrn vetenskapen ftt
tekniska hjlpmedel till sin hjlp.
Mot systematiken stter Nietzsche- forskarna den manuskriptorienterade
ederingsprincipen. Ernst Horneffer ansg tidigt att det bara fanns ett stt att edera
manuskripten: utan organisation och arrangemang, ord- fr-ord som de freligger. 139 Fr
Schlechta bestod den viktiga forskningsuppgiften i att terg till utgngslget och d
krvdes att Der Wille zur Macht reducerades till manuskriptsituationen. Alla ingrepp
frn frmmande hand mste elimineras. 140 P s vis kan utgivarnas systematiska
ordning ersttas med en manuskrip ttrogen-kronologisk utgva. 141 Schlechta ansg att
hans redigerade trebandsverk levde upp till dessa krav.
Den filosofiska invndningen (till skillnad frn den filologiska ovan) mot det
systematiska arrangemanget gr s hr: Nietzsche misstrodde alla system och
systembyggare. Schlechta ser drfr principerna bakom Der Wille zur Macht som en
missuppfattning av vad Nietzsches tnkande gick ut p. Nietzsches stil och den form
han gav sin filosofi var aforismen. 142 David Marc Hoffmann fljer i samma tankespr
(det vill sga hller sig med samma Nietzsche-tolkning) och anfr ett anti-systematiskt
Nietzsche-citat fr att skapa ett svalg mellan denne och Der Wille zur Macht : Viljan till
system r en brist p rttskaffenhet.143 Nietzsche arbetade i en aforistisk, essayistisk
tanketradition och skapade sledes inga systematiska verk. 144 Arne Melberg skriver att
den tematiskt organiserade kompilationen [] stmmer dligt med synen p
Nietzsches skrivande som framtriktad process, snarare n som frdigt verk.145
Walter Kaufmann, en av de mer framtrdande kritikerna av Nietzsche-arkivet och
Nietzsches syster, avfrdar dock inte Der Wille zur Macht. Om man tar utgvan fr vad
den verkligen r, en samling anteckningar frn ren 1885-1888, d r den fortfarande
anvndbar. Kaufmann tonar ner arrangemangets betydelse, ven om han inte blundar fr
det problematiska med systematiska arrangemang. Kaufmann ser Nietzsches som en i
huvudsak anti-systematisk filosof, vars filosofi knappast kan ges enkel systematisk
form. Men om man hller i minnet att det postuma verket utgrs av anteckningar och
ingenting annat spelar arrangemanget en mindre betydelse. Fr alla som frstod detta
var utgvan anvndbar. Kaufmann upplyser vidare lsaren om att de tv bsta

138

Diehte, s. 96.
Schlechta (1958) s. 73.
140
Ibid. [] auf die Manuskriptsituation reduziert. [] die Eliminierung aller Eingriffe von fremder
Hand.
141
Schlechta (1956), s. 1393. [] manuskriptgetreu-chronologische []
142
Schlechta (1958), s. 72.
143
Hoffmann, David Marc (1995), s. 177. Der Wille zum System ist ein Mangel an Rechtschaffenheit.Mit diesem Aphorismus hatte sich Nietzsche selbst einen Riegel fr alle systematisierenden Versuche
seines Denkens geschoben.
144
Ibid. [] aphoristischen, essayistischen Denktradition.
145
Melberg, s. 19. Verk r enligt Melberg en hermeneutisk kategori kopplad till helhet och mening.
139

36

editionerna dessutom innehll ett appendix som listade varje enskild antecknings
ungefrliga tillkomst i tiden. 146
Kaufmann laborerar med tanken att kompilationen kan f motsatt effekt n den av
textutgivarna avsedda. De provisoriska och hypotetiska textfragment som presenterades
som aforismer, str faktiskt att finna i boken:
The palpable intent of the philosophers sister to present The Will to Power as the systematic work
that Nietzsche did not live to finish, was absurd. But the semi-systematic arrangement [] may
have the very opposite effect of that intended by her at least when the material is presented in the
manner attempted in the present volume. So far from finding any final system, we look into a vast
studio, full of sketches, drafts, abandoned attempts, and unfinished dreams.147

Mjligen kan man sga att Kaufmann har en ambivalent hllning, eftersom
systematiken psts sknka vissa frdelar. 148 Han skriver: The sisters edition for all
the absurd pretensions that this was Nietzsches systematic magnum opus, at least had
the virtue that one could find at a glance where there were a lot of notes about art or
Christianity or epistemology.149 Strukturen (den systematiska ordning som Nietzsche
inte var ansvarig fr) gr att man enkelt hittar det man sker, t.ex. anteckningar om
konst och kristendom.
Kaufmann gr i polemik mot Karl Schlechta, bde mot dennes utgva (Friedrich
Nietzsche: Werke in drei Bnden 1954-1956), samt det filologiska ideal och de kritiska
synpunkter som han lgger fram i utgvans efterord, Philologischer Nachbericht.
Kaufmann menar att Schelchta gjort sig skyldig till en falsk uppfattning och framskapat
en ny myt. 150 Den gamla myten skapades av Frster-Nietzsche och gick ut p att
Nietzsche krnte sin karrir med ett systematiskt storverk; den nya myten sger att Der
Wille zur Macht saknar vrde och att den inte innehller ngonting nytt. Faktum r att
den gr det, skriver Kaufmann. Avsnittet om nihilismen (frsta boken) och de
kunskapsteoretiska reflektionerna (tredje boken) finns exempelvis inte i ngot annat
verk. Den nya myten r sledes lika falsk som den gamla.
Schlechtas filologiska principer, liksom sjlva utgvan, utstts fr angrepp. Hans id om
en absolut trohet mot Nietzsches texter r ett omjligt fretag. Schlechtas utgva r,
skriver Kaufmann, fr det frsta vare sig manuskripttrogen eller kronologisk (vilket han
hvdat); fr det andra gr det inte att ge ut en absolut manuskripttrogen Nietzscheutgva; en sdan skulle helt enkelt inte vara kronologisk, dremot kaotisk och praktiskt
taget olsbar. 151 Plainly, an arrangement that was really faithful to the manuscripts
would not be an arrangement at all, but simply chaotic and almost unreadable.152
Varfr? Fr att Nietzsches manuskript (anteckningsbcker etc.) r i oordning och
146

Kaufmann tnker frmodligen p den frsta editionen (1901) och den tredje (1911).
Kaufmann (1968b), s. 557.
148
Walter Kaufmanns ambivalens visavi Der Wille zur Macht uppmrksammas ocks av Magnus, s. 233.
149
Kaufmann (1964) s. 218.
150
Kaufmann, Walter (1968b). Editors Introduction. Nietzsche, Friedrich. The Will to Power, s. xiv.
151
Ibid., s. xv. Schlechta behll i sin utgva av Nietzsches Nachlass urvalet i Der Wille zur Macht, men
avlgsnade numreringen, skapade en ny ordning och ny titel: Ur kvarltenskapen frn ttiotalet (Aus
dem Nachlass der Achtzigerjahre). Schlechta prisas bland forskare fr sin avsljande filologi, men har
ocks utsatts fr kritik, frn Kaufmann till Montinari. Den senare skriver att Schlechta hade den rtta
ambitionen att skapa en kronologisk och manuskripttrogen Nietzsche-utgva , men lyckades i
praktiken tyvrr inte genomfra projektet.
152
Ibid.
147

37

icke-kronologiskt uppbyggda: [] Nietzsche had the habit of using over and over old
notebooks that had not been completely filled, and of writing in them now from front
toward the back, now from the back toward the front: and sometimes he filled righthand pages only, at other times left- hand pages only.153 Kaufmann anser sledes (till
skillnad frn Carol Diethe ovan) att denna Nietzsches oordning omjliggr en
kronologi. Och till skillnad frn Karl Schlechtas utgva, som gjort sig av med det gamla
systematiska arrangema nget och blivit olsbar, r Frster-Nietzsches, trots bristerna,
ett lsbart verk. I valet mellan en lsarvnlig systematik och ett olsbart kaos vljer
Kaufmann det frra. Ngot annat alternativ r inte i sikte. 154
Idhistorikern Svante Nordin r inne p samma linje nr han betonar just lsbarhet och
sammanhang som utgvans stora frtjnst. Om Elisabeth Frster-Nietzsche och
medarbetarna heter det:
Vad de gjorde var i ngon mening rimligt och hedervrt. De frskte stlla samman
manuskriptfragment till ett lsbart verk. De verdriver och skapar sammanhang, men lyckas
hpnadsvckande bra Der Wille zur Macht r bde en mycket lsbar och filosofiskt mycket
intressant text [] 155

David Marc Hoffmann vnder sig mot tanken att lsbarheten skulle kunna vara ett skl
fr att anvnda och ge ut nya utgvor av Der Wille zur Macht. Nya franska, italienska
och tyska utgvor har motiverats p detta stt. Man har frn frlggarhll hvdat att
Collis/Montinaris utgva r olsbar och sledes fr Der Wille zur Macht genom sin
systematiska ordning en historisk betydelse. Hoffmann replikerar fljande: Om nd
lsbarheten kunna vara ett kriterium fr om en utgva r autentisk eller ej. 156 Der Wille
zur Macht var ett slags Readers Digest enligt Hoffmann, och det bidrog till den
tragiska Nietzsche-receptionen.

4.5 Urval
Under senare hlften av 1880-talet gjorde Nietzsche ngra frsk att samla ihop sina
anteckningar och knyta dem till ett planerat verk. I februari 1888 numrerade han 374
anteckningar under rubriken Der Wille zur Macht. Av dessa hade Nietzsche med
romerska siffror (I-IV) frdelat 300 anteckningar mellan 4 bcker som eventuellt skulle
utgra stommen i det kommande verket. Man kunde frvnta sig, skriver Mazzino
Montinari, att redaktrerna skulle flja Nietzsches indelning och hans instruktioner,
tminstone i det hr speciella fallet. 157 S skedde inte. Av Nietzsches r 1888 numrerade
374 anteckningar, eventuellt avsedda fr en framtida bok, anvndes inte 104. Nrap en
fjrdedel av de texter Nietzsche eventue llt avsg att inkludera i ett framtida verk uteslts
slunda. I 64 fall ignorerades Nietzsche egen ordning.
153

Ibid, s. xiv.
Ibid.
155
Citerat efter Bostrn, Hkan (2002). Avhandling spikad om filosofen med hammare. Rapport frn
Fredrik Agells disuptation p avhandlingen Frgan efter livets mening. Om kunskap och konst i
Nietzsches tnkande. Tidskriften Noesis, s. 13.
http://www.idehistoria.nu/Noesis/Anamnesis/Disputationer/FA.html [2004-04-10]
156
Hoffmann (1995) s. 180. Wie wenn die Lesbarkeit ein Kriterium fr die Authentizitt einer Ausgabe
ware!
157
Montinari (2003a) s. 92. Nietzsches val av plan fr att rubricera fragmenten korresponderade med
den som textutgivarna fastnade fr.
154

38

Urvalet texter frn Nietzsches egen lista, de av honom sjlv numrerade texterna, var
dock bara brjan fr textutgivarna. De fyra bckerna i Der Wille zur Macht fylldes p
med andra anteckningar. Resultatet blev ett slags text-tervinning skriver Dieter
Fuchs. 158 Material frn hsten 1880 och juli-augusti 1882 trycktes, trots att Nietzsche d
nnu inte formulerat sitt Der Wille zur Macht-projekt (han pbrjade det tidigast
1885). Fuchs skriver att i och med att man anvnde fragment som strckte sig s lngt
bakt i tiden, s vederlgger man tanken att kompilatorerna haft som avsikt att flja
Nietzsches intentioner. 159 Fredrik Agell ppekar det godtyckliga i urvalet:
Efter att sjlva ha konstruerat en indelning av verket, en indelning som gav intrycket av en
strng systematik , plockade redaktrerna, utan minsta hnsyn till fragmentens kronologi,
godtyckligt ur stycken ur Nietzsches sena Nachlass och stoppade in dem p stllen dr
redaktrerna trodde att de hrde hemma!160

Man vnder sig slunda mot urvalet fr att det var godtyckligt och i ngon mn fr
omfattande fr det (i och fr sig tvivelaktiga) frsket att rekonstruera ett magnum opus
enligt Nietzsches intentioner. Den andra typen av kritik inriktar sig p att urvalet just
var ett urval allts begrnsat: Of all notes from 1883 to 1888, they chose only onethird, a total of 1,067 fragments, along with twelve outlines.161
Klein anser att samlingsutgvan (Grossoktavausgabe) var inkomplett. Den bestr av ett
begrnsat urval och excerpter:
Instead of producing a complete, albeit rearranged edition of the material collected in the
notebooks, the editors of the various Nachlass-volymes of the Grossoktavausgabe only saw fit to
publish selections or excerpts, with the result that much of the notebooks remained inaccessible.162

Konsekvensen blev att en stor del av materialet frblev otkomligt fr allmnheten och
de forskare som befann sig utanfr Nietzsche-arkivet. Kunskaper om det opublicerade
materialet saknades eftersom man inte knde till att det existerade.

4.6 Textmanipulationer
I det fregende har jag visat p vad fr slags anmrkningar som riktats mot systematik
och arrangemang ena sidan och urval den andra. Men det finns en tredje aspekt av
problemet. Det gller sjlva texterna. Hur har de representerats? Frster-Nietzsche
beskrev textutgivarnas arbetsmetod som en filologiskt exakt transkription av
anteckningar ur Nietzsches hften och anteckningsbcker. 163 Ngon exakt transkription
r det dock enligt Nietzsche-forskarna inte frga om, ett faktum som redan skall ha
pvisats av textutgivarna sjlva. Enligt Montinari gav utgivaren fr tredje utgvan

158

Fuchs, Dieter (1999). Der Wille zur Macht: Die Geburt des Hauptwerks aus dem Geiste des
Nietzsche-archivs. Nietzsche-studien. Internationales Jahrbuch fhr die Nietzsche-Forschung, s 389. Text -Recykling.
159
Ibid. - Die Verwendung dieses Fragments [] widerlegt die Behauptung der Kompilatoren,
entsprechend der Intention Nietzsches zur verfahren.
160
Agell, s. 254.
161
Whitlock, Greg (2003). Translators introduction. Ingr i Reading Nietzsche, s. xvii.
162
Klein, s. 182.
163
Citat efter Klein, s. 187.

39

(1911), Otto Weiss, i sina anmrkningar en redogrelse fr ingreppen och avsljade

slunda, oavsiktligt, kompilationens verkliga natur. 164
Dieter Fuchs skriver att materialet i huvudsak anordnades efter tv linjer: Antingen
separerades anteckningar och underordnades de olika temaavsnitten, eller s
sammanfrdes fragment till sammanhngande avsnitt. 165 Agell uttrycker det s att
textstllen togs ur sitt sammanhang och sattes in dr redaktrerna tyckte att de passade
in. Drmed lsrycktes fragment ur sitt ursprungliga sammanhang och frdes ver till
en av redaktrerna konstruerad ordning av kapitel och avdelningar. 166 Flera av texterna
var dessutom korrupt tergivna: i vissa fall var de stympade, i andra fall frde man
samman fragment till sammanhngande texter. 167
Kaufmann tar upp aforism 959 som ett exempel p tv separata anteckningar
(nedtecknade 1885-1886) som sammanfrts till en enhetlig aforism:
The jungle-growth man always appears where the struggle
for power has been waged the longest. Great men.
The Romans jungle animals.168

Fuchs ifrgastter redaktrernas benmning av texterna som aforismer. I Nietzsches

manuskript och anteckningsbcker finner man anteckningar och fragment som inte har
aforismens logiska och genomarbetade karaktr. Walter Kaufmann stter ocks han
aforismerna inom citationstecken. Han hvdar att publikationen av Der Wille zur Macht
som ett systematiskt huvudverk suddade ut skillnaden mellan Nietzsches verk och hans
anteckningar och spred den falska idn att de publicerade bckernas aforismer r av
samma slag som dessa anteckningar. 169 De kvarlmnade texterna r, skriver Fuchs,
skissartade, associativa och provisoriska. Ibland rr det sig om Nietzsches egna
arbetsanvisningar och verskrifter, ibland om frstudier och frarbeten till material som
sedan anvnts i publicerade bcker. 170 Ur dessa har man sedan framkonstruerat
aforismer, t.ex. genom att frkorta texterna. I Der Wille zur Macht finner man
orkneliga aforismer som bara bestr av en enda mening, t.ex. aforism 9: Pessimismen
som nihilismens frform.171 Det som ser ut som en avslutad sentens r i sjlva verket
en del av en plan, en innehllsfrteckning innehllande skisser till det planerade arbetet
Der Wille zur Macht och dess fyra bcker.
Ytterligare ett stt att utvinna aforismer ur textstycken var omstllningen av satser och
satsdelar. Aforism 2 r produkten av ett dylikt frfarande. Aforismen har tagits ur en tv
sidor lng anteckning, behandlande nihilismens problem, men drtill skedde en
164

Montinari (2003a) s. 16. Weiss fotnoter (Anmerkungen) innehll redogrelser fr vad fr slags
ingrepp som gjorts i manuskripten: strykningar, interpolationer, konjunkturer, utelmnanden osv. Vidare
fanns en frteckning ver aforismernas fyndorter och dateringar av manuskripten. Weiss vetenskapliga
apparat hamnade drmed, skriver Montinari, i konflikt med sjlva editionen!
165
Fuchs, s. 386-387.
166
Agell, s. 234.
167
Ibid. Agells ord korrupt tergivna skall sannolikt frsts strikt textkritiskt. Korruptel r enligt
Nationalencyklopedin en [] textkritisk term fr frvanskat stlle.
168
Citat efter Kaufmann (1968a) s. 504.
169
Kaufmann (1974). Prologue. The Nietzsche- Legend. s. 7.
170
Fuchs nmner verk som Nietzsche skrev under 1880-talet: Morgenrthe, Der Fall Wagner,
Gtzendmmerung, Jenseits Gut und Bse och Antichrist.
171
Fuchs, s. 395. Der Pessimismus als Vorform des Nihilismus. Se bilaga 2 fr en jmfrelse mellan
aforism 9 och KGW.

40

nyordning av texten. Genom en omstllning av meningar fick man i inledningen av Der

Wille zur Macht frst en frga och drefter ett svar, och tillika en definition p ett
problem som sedan vidare avhandlas, nihilismen. I Nietzsches anteckningsbok ges,
enligt Fuchs, ingen sdan definition.
Wayne Klein ger ett exempel p ett offer fr den redaktionella verksamheten:
Nietzsches stycke om Europeisk nihilism (Der europische Nihilismus) som han
skrev i juni 1887; ett enhetligt textstycke. I den andra utgvan av Der Wille zur Macht
r stycket uppbrutet och tryckt som fyra separata aforismer, nummer 4, 5, 114 och 55.172
Frndringen genomfrdes utan kommentar. 173
Materialet frndrades genom att sammanfra, frkorta, omkasta och separera texter.
Ett femte stt att frndra texterna var de olika redaktionella tillggen. tskilliga texter
hrstammar inte frn Nietzsche skriver David Marc Hoffmann. Bokexcerpter trycktes
som Nietzsche-texter, liksom rubriker och underrubriker. Redaktren Heinrich Kselitz
terkommer ofta i det hr sammanhanget. Fuchs nmner att Kselitz i aforism 716
fogade in tv citat frn den indiske vishetslraren Manu som Nietzsche inte var ansvarig
fr: Anvndandet av Manus citat i Der Wille zur Macht blottlgger fr Nietzscheknnaren [] aforism 716 som frfalskad.174
Wolfgang Mller-Lauter, Wayne Klein, Fredrik Agell m.fl. ppekar att flera av
kategorierna och avdelningarna var textutgivarnas uppfinningar, medan andra togs ur
Nietzsches anteckningsbcker. En dylik uppfinning r verskriften till aforism 617,
Rekapitulation (Recapitulation). Det som ser ut som Nietzsches egen rubrik r i sjlva
verket en tillsats, interpolation, av Kselitz, vilken redigerade tredje boken av Der Wille
zur Macht. Anledningen till att man framhvt just detta redaktionella tillgg r att
Martin Heidegger haft lnga filosofiska utlggningar om begreppet rekapitulation
ssom ett slags nyckel till Nietzsches tnkande. Agell tar upp problemet i sitt appendix,
men nmner inte det som hans klla, Wolfgang Mller-Lauter, lgger till, nmligen att
redaktren Otto Weiss i kommentaren 1911 faktiskt ppekar att verskriften r ett
tillgg av Kselitz. 175 Detta frndrar och (enligt min mening) frmildrar tillget,
liksom det stter Heidegger filosofiska missfrstnd i en ny dager. Uppenbarligen
kunde Heidegger infrskaffa kunskap om aforism 617; den var tillgnglig lngt innan
han pbrjade sina Nietzsche- frelsningar, men av ngon anledning negligerade han
uppgiften.
I Kaufmanns kommenterade utgva finner man tskilliga exempel p interpolationer,
men ocks emendationer (textfrbttringar) och uteslutningar. (Att han anvnder
textkritiska termer som emendation och undviker pejorativa uttryck som stympade
speglar hans frhllandevis positiva, eller i alla fall vrdeneutala, instllning till
utgvan.) Kselitz lade till rubriker/verskrifter till bl.a. aforism 29, 708, 763, 772. Men
172

Se appendix. Numren 4, 5, 114 och 55 str i den ordning som man mste lsa aforismerna fr att
uppfatta den organiska helheten.
173
I 1901-rs utgva r stycket intakt. I den tredje utgvan (1911) redogjorde Otto Weiss i sin
vetenskapliga, kritiska apparat fr uppsplittringen av texten.
174
Fuchs, s. 399. Die Verwendung der Zitate Manus im Willen zur Macht entlarvt so fr den NietzscheKenner [] den Aphorismus 716 als unecht. Se ocks Kaufmann (1968) s. 382.
175
Mller-Lauter, Wolfgang (1995). Der Wille zur Macht als Buch der Krisis der Philosophischer
Nietzsche-interpretation. Nietzsche-Studien. Internationales Jahrbuch fr die Nietzsche-Forschung. Bd
24, s. 243. - Agell, s. 258. [Weiss, Otto (1911). Anmerkungen. Ingr i Der Wille zur Macht. Versuch einer
Umwerthung aller Werthe. Leipzig: Albert Krner Verlag, s. 508.]

41

andra typer av interpolationer gjordes. Man skapade fullstndiga meningar genom att
lgga till flera ord i texten, eller en versal begynnelsebokstav dr Nietzsche anvnt
gemen. Redaktionella emendationer som Kaufmann nmner gller avlgsnandet av
klamrar som Nietzsche satt runt vissa ord, t.ex. aforism 156. 176 Uteslutningarna
(borttagandet av rubriker och ord i texterna) tjnade enligt Kaufmann bl.a. syftet att
frvandla lsa anteckningar till aforismer. Ett brevutkast till den danske kritikern Georg
Brandes frn 1888 blev aforism 86. 177

4.7 Textens reception eller intention?

Id- och lrdomshistorikern Svante Nordin gr en bedmning av Der Wille zur Macht
som inte r motiverad av traditionell textkritik utan av den verkan verket ftt:
Sjlva grundidn att konstruera ett magnum opus ur efterlmnade papper r inte i sig fullkomligt
orimlig, ven om den textkritiskt sett inte r godtagbar. P s vis har t.ex. Pascals Penses,
Gramscis fngelseanteckningar och Wittgensteins postuma arbeten ntt eftervrlden.178

Genom att forma utgvan som ett magnum opus har man frmedlat frfattarens,
Nietzsches, verk till eftervrlden. Utan textutgivarnas konstruktion skulle Nietzsche
frblivit oknd. Det r en stndpunkt som Jrg Salaquarda intar. Denne hvdar att Der
Wille zur Macht rddade Nietzsche fr filosofin. 179
Bland frsvararna eller fresprkarna som Nordin och Salaquarda ovan finns en
skepsis visavi textkritiken och Nietzsche-filologin. Karl Lwith ansg att det historiskkritiska uppsprandet av allt som r mjligt att finna r ett missfoster frn 1800talet. 180
Kaufmann ger ocks en frklaring till att textutgivarna inte arbetade vetenskapligt och
kritiskt:
Unquestionably the early editors were not philologists; and in the nineties Nietzsche did not seem
to merit critical editions. His book had been failures commercially and did not yet command a
scholarly audience. 181

Den hr tanken att utgivaren skall vlja utgvetyp efter tidens och publikens behov
uttryckte redan de frsta textutgivarna. Montinari citerar en marginalanteckning som
Heinrich Kselitz gjorde efter den frsta kritiken av Der Wille zur Macht. Som svar p
Ernst Horneffers anklagelse 1907 i Nietzsches Letztes Schaffen att man inte arrangerat
materialet kronologiskt skrev han: The public did not request such an edition. The
experts, for whom such an edition would be genuine ecstacy, are in to small
minority.182

176

Se t.ex. Kaufmann (1968a) s. 97.

Ibid., s. 52f.
178
Ibid.
179
Agell, s. 255.
180
Citat efter Agell, s. 260.
181
Kaufmann (1964), s. 207.
182
Citat efter Montinari (2003d). Nietzsche between Alfred Bumler and Georg Lukcs. Ingr i Reading
Nietzsche, s. 148.
177

42

Nr Walter Kaufmann p 1960-talet skall rttfrdiga sin engelska versttning av den

gamla utgvan frn 1906 framfr han publikens och lsarnas, nrmare bestmt
forskarvrldens, behov:
This translation should be useful to scholars and critics, philosophers and historians, professors
and students, it should be possible to cite it and also to find in it passages cited by others; and it
should be easy to compare the text with readily available German editions.183

Kaufmann vill med sin versttning och edition anknyta till en samtida vetenskaplig
diskussion och d mste man kunna citera ur editionen och finna avsnitt citerade av
andra.
Alexander Nehamas rttfrdigar sitt anvndande av utgvan med fljande resonemang:
Anteckningarna konstituerar inget verk och arrangemanget av texterna var inte
Nietzsches, utan systerns, men dess enorma betydelse och inflytande kvarstr:
But this collection has become, for better or worse, an integral part of Nietzsches literary and
philosophical work, and it has been instrumental in forming our reactions to him over the past
eighty years [] 184

Vare sig vi vill det eller ej, ppekar Nehamas, s r Der Wille zur Macht en del av
Nietzsches verk, en del av en kanon. Bernd Magnus och Wayne Klein invnder mot det
receptionshistoriska frsvaret. Magnus skriver aprop den poststrukturalistiska tanken
att frfattaren r betydelsels, medan mottagandet och textens verkan skrivs upp. Man
skulle kunna tnka sig, fortstter Magnus hypotetiskt, att anhngarna till Der Wille zur
Macht anvnder sig av den poststrukturalistiska strategin att skilja frfattaren frn
textens verkan. ttio r av kommentarer har lnkat Nietzsches namn till texten.
Frfattaren (en abstrakt Nietzsche) blir i det fallet en produkt av interaktionen
mellan texten och publiken/kritikern. Magnus avfrdar resonemanget:
It is unclear what to make of such a gambit. One might reply by saying that mistaken attributions
of authorship are also central element in canon formation, and are, in consequence, subject to
revision.185

Magnus nmner den rad av Platons dialoger och brev som man felaktig tillskrivit denne,
men som sedan lyfts ut ur den litterra kanon. Avsljandet av dylika misstag,
frfattarskap som tillskrivits fel texter, hr till kanon- historien enligt Magnus.
Magnus nmner som sagt Platon och diskussionen kring dennes dialoger och brev, i
syftet att vertyga lsaren att Der Wille zur Macht r en icke-bok med felaktig
upphovsman. Walter Kaufmann har gett sin syn p frgan om edering, frfattare och
verk. Hans exempel r frn modern tid, filosofen Hegel, som han menar kan sknka
perspektiv p ederingen av Nietzsches verk. Hegel skrev fyra bcker men hans samlade
verk bestr av upp till tjugo volymer. 186 Det beror p att textutgivarna efter Hegels dd
1831 gav ut omfattande frelsningsanteckningar, anteckningar nedtecknade av Hegels
studenter och lrjungar. (Saken r den att Hegel frelste s lngsamt att studenterna
kunde skriva ner varje ord.) Av hngivenhet till sin lrares filosofi ville man gra det
183

Kaufmann (1968b), s. xv.

Citat efter Klein, s. 186.
185
Magnus, s. 231. Magnus nmner de poststrukturalistiska tnkarna Michel Foucault, Roland Barthes
och Jacques Derrida.
186
Kaufmann (1964) s. 221. Kaufmann nmner hr Glockners Jubilumsausgabe.
184

43

hr materialet tillgngligt fr en strre publik. Kaufmann kommenterar resultatet: Not

only are the words occasionally those of his students and not his own [] but the train
of thought is not really his: ideas developed and formulated many years apart stand side
by side in the same page without any warning.187 Det hr var allts samlingsutgvor
ederade av professorer och hyllade inte bara i Tyskland utan ocks i den engelsksprkliga vrlden.
Kaufmann avser inte att frsvara Hegels utgivare, men dremot vill han att man genom
Hegel-exemplet skall f perspektiv p Nietzsche-editionerna. Det r fel, skriver han,
att betrakta editionshistorien frn 1889 och framt som en lng kamp, dr sanningen
slutligen segrar ver manipulationerna. 188 Nietzsche sjlv, och dennes negativa syn p
vad han kallade alexandrinism (verdrivet intellektuellt pedanteri) vnds slutligen
mot de, enligt Kaufmann, sensationella upptcker som Nietzsche- filologin gjort: []
there is also another aspect to this story which brings to mind the young Nietzsches
somewhat scornful reflections on the growth of Alexandrianism as well as his dictum in
Ecce Homo: In my case, too, the Germans will do all they can to make an immense
destiny give birth to a mouse.189
David Marc Hoffmann fr sgas st fr det synstt Kaufmann vnder sig mot (ven om
de inte polemiserat mot varandra). Hoffmann betraktar verkningshistorien, tiden efter
Nietzsches sammanbrott 1889, som ett sorgespel som pgtt till dags dato. 190
Schlechtas och Montinaris demontering av Der Wille zur Macht var en form av
avmytologisering, men deras avsljanden har inte hindrat stndiga nyupplagor av Der
Wille zur Macht. De mnga nyupplagorna av boken (som fortsatt in i vr tid) har gjort
att myten terkommit.191 Att frlggare och textutgivare talar om vikten av att boken
ges ut som historiskt dokument (fr att frst 1900-talshistorien och Nietzsches
pverkan p seklet) gr inte saken bttre. Finns det inte mer n nog av gamla utgvor p
bibliotek och antikvariat, frgar Hoffmann retoriskt. Nyutgvorna (och hr inkluderar
Hofmann alla nyutgvor av Nietzsche-editioner fre den kritiska utgvan) r en
dolkstt i ryggen p Collis och Montinaris edition. 192 Hoffmann skriver att de
historiserande nyupplagorna br ersttas av en kritisk edition av Der Wille zur Macht,
en som fullstndigt redogr fr all former av frfalskning.

4.8 Politik och ideologi i Der Wille zur Macht

Mnga forskare har tillskrivit utgvan en enorm pverkanskraft, man har talat om en
[] overskdlig betydelse fr lsningen av Nietzsche []193 Vi talar d om en

187

Ibid.
Ibid., s. 222.
189
Ibid., s. 223. Se ocks Kaufmann (1968c) s. 552: There is no need to spice this volyme [The Will to
Power] with a few allegedly sensational revelations, alla tedesca (to use a phrase from Ecce Homo,
second chapter, first section), in the manner that has become so popular in Germany.
190
Hoffmann, David Marc (1993). Das Basler Nietzsche-Archiv: Katalog der Ausstellung. Basel:
Universittsbibliothek Basel, s. 28. Trauerspiel kan ocks betyda tragedi. - Se ocks Fuchs, s. 385.
191
Hoffmann nmner frutom tyska nyutgvor en fransk nyutgva (La volont de puissance, 1991) och en
italiensk (La volonta di Potenza , 1992). Se Hoffmann (1993) s. 44.
192
Hoffmann (1995) s. 182. Dolchstoss.
193
Melberg, Arne (2001). Frsk att lsa Nietzsche. Stockholm/Stehag: Brutus stlings Bokfrlag
Symposion, s. 19.
188

44

mycket negativ och skadlig verkan: Framfr allt har kompilationen Der Wille zur
Macht ftt en mycket desdiger verkan i Nietzschereceptionen.194
Det r en grundsats i merparten av forskningslitteraturen att de som anvnder Der Wille
zur Macht som kllmaterial fr sina Nietzsche-studier riskerar att influeras av FrsterNietzsches politiska och ideologiska preferenser. Arne Melberg skriver:
Nr Elisabeth Frster-Nietzsche ppnade ett Nietzsche-arkiv i Weimar med den nnu levande
(men frstummade och slagrrde) brodern som en huvudattraktion, brjade ocks Nietzschebilden f en ideologisk profil, som under 1900-talet skulle frstrkas av Elisabeths tv biografier
ver brodern och inte minst hennes egensinnigt redigerade utgva av Nietzsches efterlmnade
anteckningar under titeln Viljan till makt.195

Wayne Klein karaktriserar den redaktionella proceduren som allt annat n oskyldig;
mer stod p spel n ett vlmenande frsk att rekonstruera ett huvudverk. Fr Klein
finns det klara bevis p en politisk vinkling, samtidigt som han avstr frn att gra en
kritisk lsning av Der Wille zur Macht.196 Klein hvdar vidare att Frster-Nietzsches
anti-semitism r oskiljaktig frn de senare nationalsocialistiska ideologierna som
florerade i Tyskland i brjan av 1900-talet. Han betonar den starka kontinuiteten i
Frster-Nietzsches intellektuella liv. 197
Klein anfr mnga exempel p Frster-Nietzsches politiska engagemang, som det bl.a.
avsljar sig i hennes brev och i Inledningen (Einleitungen) till den andra utgvan.
Hon prisar dr den tyska officerskren och pstr att brodern hyste samma hga
uppskattning av denna institution. 198 Samma inledning ges en diametralt annorlunda
belysning i Wolfgang Harichs uppgrelse med de Nietzsche-forskare som pstr att
Frster-Nietzsche i ederingsarbetet ideologiskt frgrovade Nietzsche. Frster-Nietzsche
pbrjade en humanisering av brodern. 199 Hon skriver i inledningen att Nietzsche inte
alls hatade kristendomen och att hans skenbart ansttliga begrepp r frankrade i en
religis uppvxtmilj. Harich drar fljande slutsats, riktad mot Montinari: Vem kan d
fortfarande tro [] att tiraderna mot medlidandet och krleken till nstan, de hatiska
paroxysmerna, vldet och grymheten hrstammar frn denna bigotta dams
retuscherande hand?200 Nej, grymheterna skall istllet skas hos Nietzsche sjlv, menar
Harich.
Der Wille zur Macht r enligt en dominerande linje i den vetenskapliga Nietzscheforskningen en politisk och ideologisk skapelse. Enligt Dieter Fuchs gjorde FrsterNietzsche Nietzsche anvndbar fr ideologiska ndaml. Nr man sker svar p frgan
vad fr slags ideologi utgvan avspeglar fr man av somliga forskare svaret att
kompilationen pekar framt mot den nazistiska Nietzsche-receptionen i det Tredje riket.
194

Ibid.
Ibid., 190.
196
Klein, s. 193. This is not the place to undertake a critical reading of The Will to Power and
demonstrate what political biases were at work in the selection and presentation of the notes published
in the texts.
197
Klein, s. 190.
198
Ibid.
199
Harich, Wolfgang (1986). Revision des marxistischen Nietzschebildes? Sinn und Form, s. 1032.
[] ihren Bruder zu humanisieren.
200
Ibid. Wer kan da noch glauben [] dass die Tiraden gegen Mitleid und Nchstenliebe, die
Paroxysmen des Hasses, der Gewalt, der Grausamkeit von der retuschierenden Hand dieser bigotten
Dame stammen?
195

45

Det var i kraft av detta verk som Nietzsche kunde rekryteras in i den nazistiska rrelsen.
Eckhard Heftrich varnar emellertid fr en vervrdering av den roll som kompilationen
spelat. Under frsta vrldskriget var det Also sprach Zarathustra som lstes framfr
andra. Frst under Hitler-tiden kom Der Wille zur Macht att inta en frstarangsplats;
och dessa Tredje rikets Nietzsche- ideologer hade kunnat hitta material som passade
deras syften ocks i andra utgvor av kvarltenskapen, inklusive historisk-kritiska. 201
Bland exemplen i Wayne Kleins artikel p textmanipulationer finns endast ett som
behandlar en politisk problematik. Han tar upp aforism 768, dr Nietzsche talar om
jagets mordiska och vldsamma handlingar. Redaktrerna valde emellertid att
utelmna mer n halva anteckningen, utan ngon kommentar. I sin frkortade version
fr stycket enligt Klein en verdrivet vldsam och militaristisk innebrd:
The ego subdues and kills: it operates like an organic cell: it is a robber and violent. It wants to
regenerate itself pregnancy. It wants to give birth to its god and see all mankind at its feet.202

Om man lser stycket i sin helhet (eller mer korrekt: som det r ederat i KGW)
framtrder en annan och enligt Klein betydligt mildare betydelse:
On the morality of the ego
The difficulty of making oneself understood. To be understood by
many is impossibly.
Every action is misunderstood. And one must have ones masks in
order not to be crucified continually. Also in order to seduce
It is better to associate with those who lie intentionally, because
only they are able to be true intentionally. The usual way of being true
is to have a mask without being conscious of it.
The ego subdues and kills: it operates like an organic cell: it is a
robber and violent. It wants to regenerate itself pregnancy. It wants to
give birth to its god and see all mankind at its feet.
The liberated egos struggle for domination.203

Klein har rtt i att man brutit loss en vldsam del av textstycket. Men grundfrgan om
anteckningen i sin helhet verkligen frmildrar innebrden (hur nu den skall bestmmas)
r kanske inte alldeles ltt att besvara; det r en politisk-filosofisk tolkningsuppgift som
det inte finns plats fr hr. Jag skulle dock vilja stta ett frgetecken efter Kleins
slutsats. Den likaledes vldsamma slutraden The liberated egos struggle for
domination har ju utelmnats i den anfrda anteckningen ur Der Wille zur Macht.
Carol Diethe fokuserar p kvinnosynen och exemplifierar med en ansttlig passage, dr
Nietzsche lter sin misogyni f fritt spelrum: A woman wants to be a mother; and if
she does not want this, even though she can, she almost belongs in prison, so great is
her innermost degeneration as a general rule.204 Vi har hr att gra med mening som i
sin kvinnofientlighet vertrffar det tryckta materialets nedsttande ord om kvinnan.
201

Heftrich, Eckhard (1987). Zu den Ausgaben der Werke und Briefe von Friedrich Nietzsche. Ingr i
Buchstabe und Geist: Zur berlieferung und Edition philosophischer Texte, s. 125. Was die NietzscheIdeologen angeht, so htten sie auch in jeder anderen Ausgabe des Nachlasses gefunden, was sie suchten,
sogar in einer historisch-kritischen.
202
Klein, s. 195.
203
Citat efter Klein, s. 195-196.
204
Diethe, s. 98. - Diethe citerar ur en senare utgva, Kritische Studienausgabe (KSA), och anger inte var
i Der Wille zur Macht aforismen terfinns.

46

Frutom att Nietzsche i citatet ovan talar om att kvinnor som inte vill fda barn nstan
hr hemma i fngelse, anvnder han det politiskt belastade begreppet degeneration.
Han lter som en despot i Bernhard Frsters anda. Enligt Diethe r det en p samma
gng sttande och intressant mening, men viktigast r dock det faktum att Nietzsche
aldrig valde att publicera den.
Ett systematiskt frsk att analysera ederingsprinciperna och de innehllsliga aspekterna
finner vi i Dieter Fuchs artikel. Hans metodologiska tillvgagngsstt skiljer sig inte
frn vriga (text)kritiska utblickar frn senare r (se Klein ovan). Metoden bestr i att
jmfra editioner. 205 Jmfrelsen r mjlig tack vare konkordanser. Med konkordansens
hjlp kan aforismerna (satta inom citationstecken) i Der Wille zur Macht stllas
bredvid de betydligt mer fragmentariska anteckningarna i Collis och Montinaris
textkritiska, kronologiska, och vad Nachlass anbelangar, betydligt mer omfattande
kritiska utgva KGW/KSA. 206 Fuchs tes r att kriterierna fr urval av stoff stllvis gr
att rekonstruera om man beaktar vad fr slags material som inte togs med i Der Wille
zur Macht (och hr syftar han p det material som Nietzsche listade och numrerade).
Fuchs finner ett antal politiska teman: Fragment som alltfr uppenbart frolmpar
religionen, kyrkan och Riket togs dremot inte med i kompilationen.207 Anteckningar
som riktade sin udd mot ktenskapet utelmnades ocks, liksom alla kvinnofientliga
fragment. Den sistnmnda iaktagelsen r intressant eftersom Diethe, citerad ovan, valde
att framhva det oerhrda kvinnofraktet som en aforism rymmer.
Direkt politiskt stoff som enligt Fuchs exkluderades var Nietzsches kritik av tidens
idstrmningar, exempelvis idealisterna, rastnkandet, anti-semitismen och
nationalismen. Fragment dr Nietzsche uttryckte ambivalens eller distans visavi
storheter som Cesare Borgia och Napoleon utelmnades och resultatet blev en
frfalskande endimensionalitet. 208 Hos Walter Kaufmann, i dennes redigerade och
kommenterade utgva The Will to Power mter man en annan uppfattning. Hr
uppmanas lsaren att jmfra de positiva orden om Napoleon i aforism 877 med
Nietzsches Napoleon-kritik i aforism 1026. 209 Ngon endimensionalitet i denna frga r
det allts enligt Kaufmann knappast frga om. Mot Fuchs antagande om undertryckande
eller exkludering av politisk dagskritik talar ett av R.J. Hollingdale anfrt exempel,
ngra rader ur aforism 864:
The anti-Semites do not forgive the Jews for having Geist and money. Anti-Semite another
name for the under-privileged. 210

Hollingdale tolkar raderna som riktade mot tidens anti-semiter och drmed som fullt
verensstmmande med Nietzsches filosofi och filosofiska stndpunkter i de
publicerade verken. I dessa gr Nietzsche till hrt angrepp mot anti-semiter och anti205

Jmfrelsen finner ett hjlpmedel i en konkordans som Fuchs explicit hnvisar till: Jrg Salaquardas
och Marie-Luise Haases Konkordanz i Nietzsche-Studien, band 9, 1980, s. 446-490.
206
Kritische Gesamtausgabe Werke. En konkordans mellan The Will to power och Smtliche Werke:
Studienausgabe finns att tillg p webben: http://www.geocities.com/thenietzschechannel/concor.htm
[2004-04-07]
207
Fuchs, s. 391. Fragmente, die allzudeutlich Religion, Kirche und Reich verungklimpften, wurden
hingegen nicht in die Kompilation aufgenommen.
208
Fuchs, s. 393. [] verflschende Eindimensionalitet []
209
Kaufmann (1968a) s. 469. [] see also section 1,026 below for Nietzsches criticism of Napoleon.
210
Citat efter Hollingdale, R..J. (1965). Nietzsche. The Man and His Philosophy. London: Routledge &
Kegan Paul,
s. 269.

47

semitism. Walter Kaufmann skriver att vissa ogynnsamma kommentarer riktade mot
Elisabeth Frster-Nietzsche, kristendomen och anti-semitismen undertrycktes, men han
tillger drefter, liksom Hollingdale, fljande:
Nietzsches view of Wagner, Germans, anti-Semites, and Christians are on record in his books;
The Will to Power contains much similar material, and so do the notes not incorporated in The Will
to Power but included in the Grossoktav edition and the Musarion edition of his work.211

Kaufmanns tanke r, som citatet visar, att Der Wille zur Macht innehller ett likartat
material som de publicerade bckerna. Vljer man att g p Hollingdales/Kaufmanns
linje s behver man kanske inte frkasta Fuchs tankar om urvalet, men mhnda
modifiera hans tes i fljande riktning: anti-anti-semitiska yttranden lmnades bevisligen
utanfr, men somliga trycktes ocks. 212 Mhnda r Fuchs ocks medveten om detta, ty
i slutsummeringen inflikar han att Nietzsches polemik till strsta delen
undertryckts. 213 Att politisk kritik inte tagits med r ju inte detsamma som att politisk
kritik saknas.
Fuchs ger sig i kast med att beskriva det positiva urvalet. Frster-Nietzsches syfte
skall ha varit att gra brodern tidsenlig. 214 Fr detta krvdes slagord och drastiska
formuleringar. 215 Begrepp som vermnniskan, viljan till makt och rangordning
var gngbara nr Nietzsche skulle populariseras. Fuchs anser att dylika termer
framhvdes. Uttrycksstt som svarade mot tidsandan brukades. Det lttbegripliga
prioriterades. Endast s kunde man garantera att kompilationen blev en framgng.
Nietzsche blev slagordens man fr de kommande ren. Den teoretiska sidan av
Nietzsches anteckningar, Nachlass, togs inte med. Nietzsches funderingar kring
vrldens beskaffenhet och hans fenomenologiska beskrivningar var ett hinder. David
Marc Hoffmann hvdar som Fuchs att Nietzsche som subtil analytiker och suvern
kritiker tillbakatrngts. 216 I stllet favoriserade man slagord som Tukt och avel och
Herre- och slavmoral, vilka kunde usurperas av den nationalsocialistiska rrelsen. 217
Kaufmann hvdar att redaktrerna inte hade ngon anledning att undertrycka
anteckningar om kunskapsteori, determinism eller estetik. It is this material that makes
The Will to Power important.218
Ovan citerade jag delar ur ett av Fredric R. Love anvnt citat aprop den kreativa
redigeringen. Frster-Nietzsches nskan i detta brev r att Kselitz i kompilerandet
trycker p nihilismen och dekadensen (dcadence). Detta kan om man s vill lggas till
std fr Fuchs och Hoffmanns id om det tidsenliga som en styrande princip: inte minst
dekadensbegreppet var i omlopp vid sekelskiftet.
Valet av plan fr att arrangera och dela in stoffet ses som delvis politiskt. Det utkast
redaktrerna anvnde tilltalade mhnda Frster-Nietzsche, skriver Kaufmann, eftersom
211

Kaufmann, Walter (1968c). Appendix. Nietzsche, Friedrich. The Will to Power. New York: Vintage
books. Translated by Walter Kaufmann, s. 552.
212
Hollingdale (1965), s. 211.
213
Fuchs, s. 404. [] seine Polemik gegen staatstragende Institutionen und seine Distanzierung von
Antisemitismus und Nationalismus grstenteils underdrckt wurden []
214
Ibid., s. 402. Ihrer Absicht war, Nietzsches Zeitgemssheit endgltig zu beweisen []
215
Ibid., s. 403. Schlagwrter, drastischen Formulierungen.
216
Hoffmann (1995), s. 179. subtilen Analytiker, souvernen Kritiker.
217
Ibid. Zucht und Zchtung, Herren- und Sklavenmoral
218
Kaufmann (1968c), s. 557.

48

Nietzsches plan frn 17 mars 1887 var det enda utkast som freslog Tukt och avling
(Zucht und Zchtung) som titel p den fjrde delen. 219 Det var vilseledande att anvnda
just den kapitelrubriken eftersom Nietzsche fr det frsta frkastat den och fr det andra
uttalade sig han mycket sparsamt om avel i en biologisk mening. nd anvndes
rubriken fr att representera en fjrdedel av materialet i Der Wille zur Macht. Detta
tillvgagngsstt speglade Frster-Nietzsches skdning och behov. 220

219

Kaufmann (1974) s. 6.
Macintyre, Ben (1993). Forgotten Fatherland: The Search for Elisabeth Nietzsche. London: Picador,
s. 164.
220

49

5. SAMMANSTLLNING
Det r hg tid att finna mnster i den rtt snriga diskussionen. Man kan gra en frsta
preliminr indelning av forskarnas generella syn p Der Wille zur Macht. I den ena
gruppen kan vi d placera vad jag skulle vilja kalla de villkorligt positiva. Gemensamt
fr dithrande personer r ett positivt, om n inte invndningsfritt, frhllande till
utgvan. Dit hr Walter Kaufmann, Anders Nehamas och Svante Nordin. I den andra
gruppen finner vi de ovillkorligt negativa. Gemensamt fr dessa r en alltigenom
kritisk-negativ bedmning av utgvan. Till gruppen rknas Karl Schlechta, Mazzino
Montinari, Wolfgang Mller-Lauter, Dieter Fuchs, David Marc Hoffmann, Fredrik
Agell, Wayne Klein m.fl.
Wayne Klein framfr idn att det finns en tydlig skillnad mellan engelsksprkiga
forskare och forskare tillhrandet det tyska sprkomrdet (en generalisering med viss
brkraft eftersom den ocks uttryckts av Kaufmann). Vissa Nietzsche- forskare i den
anglosaxiska vrlden anvnder fortfarande den engelska versttningen av Der Wille
zur Macht Kaufmanns och Hollingdales The Will to Power. Anledningen r skrala
sprkkunskaper, men bidragande r ocks editionens systematiska och massiva drag,
vilket lockat forskarna. 221 Anders Nehamas r en av dessa som fortfarande citerar ur
kompilationen.

5.1 Nietzsche-forskningens motsttningar

Polariseringen i skilda grupper kan sknjas i de olika tolkningarna. Det gr att i den
vetenskapliga litteraturen spra en rad motsttningar och motsgelser (vilka inte enkelt
motsvarar positiva och negativa Nietzsche-forskare, utan skr rakt igenom
grupperna) rrande betydelserna av textutgivarnas ganska omfattande bearbetningar av
Nietzsches kvarlmnade fragment och anteckningar. Fuchs och Hoffmann anser att
Frster-Nietzsche syftade till att konstruera en lttbegriplig, slagordsmssig och
tidsenlig tnkare. Den analytiske Nietzsche fick st tillbaka. Det r ett omdme som
tminstone delvis strider mot Agells, Mller-Lauters och Magnus tanke att systern skte
etablera brodern som en metafysisk, ontologisk och systembyggande filosof knappast
ett projekt som kan karaktriseras som icke-analytiskt och slagordsmssigt.
Huvudverket var resultatet av denna ambition. Det strider vidare mot det Kaufmann
har att sga, nmligen att det riktigt intressanta och srprglade med Der Wille zur
Macht r det Nietzsche har att sga om kunskapsteori och konst. Och pstendet fr
slutligen ocks sgas hamna i motsttning till Svante Nordins hga vrdering av
kompilationen som en filosofiskt mycket intressant text.
I Inledningen stlldes frgan huruvida det hos Nietzsche-forskarna kan urskiljas inte
bara textkritiska utan ocks filosofiska frsanthllanden. Det gr det. Den verkliga
kampen mellan forskarna str om filosofin och om den rtta tolkningen. De
filologiska och editionsteoretiska vervgandena r aldrig neutrala. I stllet r det s
att den filologiska kritiken samtidigt r en filosofisk kritik. Att analyserna verskrider,
gr utver, textkritiken framgr ofta. Jag har visat att man av delvis filosofiska skl
motstter sig systematiska utgvor. Nietzsche var ingen systemtnkare hvdar man ( i
221

Klein, s. 186, 199.

50

direkt polemik mot Frster-Nietzsches id om det systematiska huvudverket) och

drfr skall heller inte hans kvarltenskap pressas in i ett system. Vidare kan noteras att
exempelvis Dieter Fuchs ifrgastter valet av frord (Vorrede) till Der Wille zur
Macht, inte fr att texten manipulerats (styckats upp, frkortats, eller liknande) utan p
grund av dess innehll. Han klandrar utgivarnas val av text eftersom, enligt hans
synstt, alternativa utkast r att fredra d Nietzsche dr formulerar sig mer frsiktigt
och distanserat. 222
S ver till den politisk- ideologiska aspekten. Det r ngot av ett axiom i forskningen
att textutgivarna fljde politiska ederingsprinciper. Men ven hr r forskningen lngt
ifrn entydig. Ngon konsensus om vad i kompilationen som skall bedmas som
politiskt desdigert finns inte i praktiken. Situationen r allts fljande: det finns en
filologisk beviskedja av omfattande art, men om eventuella politiskt betingade
textmanipulationer s r forskningslitteraturen frhllandevis fordig, ett frhllande
som kan tyckas frvnansvrt d forskarna utgtt frn att kompilation har en tydlig
politisk tendens.
Om den redaktionella kommentaren (som enligt Wrede ofta avsljar en editions
ideologiska slagsida) finns motstridiga uppfattningar. Klein tog upp Frster-Nietzsches
prisande av militarismen och officerskren, Harich den bigotta humaniseringen. Den
ene ser en ideologiserad, frgrovad Nietzsche, den andre en humaniserad. Synen p
innehllet i editionen prglas av samma radikalt skilda tolkningar
Urvalsprincipen var enligt Fuchs politiserad i den meningen att man uteslt material dr
Nietzsche vnder sig mot nationalism och anti-semitism. Kaufmann och Hollingdale
pongterar att dylikt material inte saknas i utgvan. Aprops politiskt betingade
textmanipulationer gjorde Wayne Klein gllande att textutgivarnas frkortningar av
Nietzsches anteckningar gjorde innebrden mer militaristisk. Ngon entydig frndring
av innehllet kunde dock inte konstateras.

5.2 Nietzsche-forskningens ederingsprinciper

I det andra kapitlet (Editionsteori) tog jag upp och diskuterade tv begreppspar som
hr skall relateras till Der Wille zur Macht-striden. Det frsta av de tv dikotomierna r
Alexandrian och Pergamanian och kan anvndas fr att sammanfatta och djupare
frst striden om Der Wille zur Macht. 223 Det handlar helt enkelt om tv filologiska
traditioner och frhllningsstt gentemot texter och dessas edering, som pbrjas i
biblioteken i Alexandria och Pergamon. De tv ederingsprinciperna vxte fram i antiken
och r n idag hgst levande ssom tv konkurrerande ideal. I vr tid talar man om
eklektisk edering, vilken kan sgas hrstamma frn Alexandria-skolan. Den
alexandrinska metoden frordade interventioner i texten (t.ex. avlgsnandet av
interpolationer), eftersom mlet var att etablera en idealtext.

222

Fuchs, s. 387.
Jag r medveten om komplexiteten hos de tv skolorna och att det inte r mjligt att se fulla
verensstmmelser mellan de antika filologiska idealen och dagens Nietzsche-forskare. Mitt syfte r att
genom att renodla en aspekt (textutgivarens intervention contra manuskripttrogenheten) kunna sknka
perspektiv p diskussionen om Der Wille zur Macht.
223

51

Att t.ex. avslja undertryckta textstllen och textmanipulationer (korruptioner) r enligt

Walter Kaufmann ingen produktiv verksamhet, eftersom det filosofiskt inte frndrar
ngonting: Nietzsche-bilden frblir densamma. Neither Schlechta nor Podach has
made any discoveries that have any bearing on Nietzsches philosophy.224 I den
meningen kan man inte klassificera Kaufmann som tillhrande Alexandria-skolan.
Han drmmer inte om en idealtext. Men i frgan om intervention eller inte i
textutgivning s kan Kaufmann placeras in i den tradition som accepterar korrigeringar.
Pergamon-skolans ederingsprincip var den motsatta: inga ingrepp (frutom rttelser av
skrivfel) fr gras i den valda texten. Detta r den konservativa (eller diplomatariska)
ederingsprincipen. 225 Karl Schlechta, liksom vriga kritiker, r exponenter fr denna
linje, i det att man krver manuskripttrogenhet. Nietzsches kvarlmnade anteckningar
skall ederas som de freligger, ord- fr-ord. Anteckningsbckerna sjlva skall vara den
organiserande principen.
Svedjedals mycket anvndbara polarisering av modern anglosaxisk textkritik i
textsociologer och intentionalister gr enligt min mening att tillmpa p den av mig
rekonstruerade diskussionen. En av textsociologins ider r att verk blir till i ett socialt
samspel. Kaufmann ger en receptionshistorisk motivering till sin versttning av den
tyska utgvan: det skall g att citera ur den och finna passager citerade av andra. D kan
man inte ge ut en reviderad versttning. Kaufmann vljer fljaktligen en
tryckbaserad edition eftersom han tar hnsyn till publik och lsare. 226 Denna edition
r vidare, genom att vara ordnad (systematisk) lsarvnlig. Han uppvisar vidare i sitt
Hegel-exempel ett (om n inte explicit) textsociologiskt tnkestt: vad som konstituerar
ett verk och vad som skall bedmas som ingrepp r betydligt mer sammansatt i den
moderna frlagsvrlden, dr frfattaren ingr i ett socialt ntverk.
Den textkritiska skolbildning som kritikerna (de ovillkorligt negativa) kan skrivas in i
r intentionalismen. Nr Karl Schlechta hvdar att kompilationen inte var ett verk
av Nietzsche s anvnder han ett intentionalistiskt verkbegrepp. (Faktum r att ven
Frster-Nietzsche och hennes medredaktrer befinner sig ino m samma paradigm. Ocks
Frster-Nietzsche och de vriga redaktrerna hnvisade till Nietzsches intentioner och
instruktioner.) Det som frenar Nietzsche- filologins intentionalister r en vilja att
tillvarata frfattarens, Nietzsches, nskeml. Frvaltandet av intentionerna sker p ett
filologiskt och texthistoriskt plan: Nietzsche skrev inget sista monumentalverk och
drfr stred det mot hans intention att frska rekonstruera ett sdant verk. I fokus
hamnar frfattaren och textens genes, dess utvecklingshistoria. Man frordar drfr en
manuskriptbaserad kritisk edition.

5.3 Der Wille zur Macht, kanon och den kritiska utgvan
I kapitlet Editionsteori visade jag p de frndringar modern textkritik genomgtt.
Mnga av samtidens textutgivare tror inte lngre att det r mjligt att etablera en
fullstndig idealtext. Ederingen av Der Wille zur Macht liksom efterfljande strider
224

Kaufmann (1974) s. 452. Erich Podach var en tysk Nietzsche-forskare och utgivare.
Jag r fullt medveten om att Pergamon-skolans filologi inte r identisk med den diplomatoriska
principen.
226
Svedjedal (1991) s. 62. Svedjedal tar upp D.C. Greethams tredelning av textkritiken i
tryckbaserad, textbaserad och manuskriptbaserad.
225

52

bekrftar de teoretiska synpunkter man mter hos anglo-amerikanska textsociologer,

liksom hos svenska forskare som Wrede, Henrikson och Dahlstrm. Enligt nyare
editionsteoretisk forskning r (kritiska) utgvor ett redskap fr att kanonisera verk och
frfattare. 227 Nietzsche-filologins kritisk- negativa falang driver, som jag visat, tesen att
andra utgvan av Der Wille zur Macht blivit kanonisk. Man gr inte nrmare in p vad
det betyder att utgvan upptagits i kanon, men det handlar om dess popularitet,
spridning och pverkan p kulturen. Man talar, som Melberg, om ett overskdligt
inflytande p vr bild av Nietzsche. Hur djupt och omfattande editionens filosofiska
pverkan verkligen varit kan diskuteras hr behvs ny och frdjupad
receptionshistorisk forskning och kanonbildningsteori.
En frga att ta stllning till r om det r adekvat att tala om ett overskdligt
inflytande hos en edition som, enligt bl.a. Heftrich, frst p allvar brjar verka p
1930-talet? S mycket kan dock sgas att ett inflytande och en verkan varit fr handen.
De nya utgvorna av Der Wille zur Macht lr skert gra sitt till fr att skra ett fortsatt
inflytande p hur vi lser Nietzsche; en pverkanskraft som i sin tur r ppen fr de
mest motstridiga tolkningar. Oavsett hur vi vljer att vrdera och analysera editionen, s
tror jag att man med frdel kan placera dess evolution och de i Smiraglias teoretiska
schema: den akademiska vrldens acceptans r en frutsttning fr att ett verk skall
kanoniseras. Nietzsche-forskarna anser, som tidigare avhandlats i uppsatsen, att det var
nr akademiska filosofer som Martin Heidegger m.fl. anammade editionen, som dess
verkliga inflytande tog fart.
Kritiska, lika vl som icke-kritiska, utgvor r tolkningar och genererar forskarstrider
och nya utgvor. Varje ny redaktr och varje ny utgva efter de av Elisabeth FrsterNietzsche initierade har gjort ansprk p att korrigera missfrstnd brottet i
frstelsen fr att ter anvnda Henriksons trffande ord om gapet mellan publik och
edition och erstta dem med en mot manuskripten och Nietzsches intentioner svarande
utgva. Det r viljan att verbrygga detta gap som motiverar den filologiska kritiken
och utgivningspraktiken. Montinari uttrycker detta i klara termer nr han beskriver sin
kritiska utgva: The edition itself: what is it, when all is said and done, if not the
suggestion to read Nietzsche anew and differently?228 Montinaris stt att lsa Nietzsche
r inte vilken lsart som helst. Hans textkritiska arbete bygger p en metod som han
samtidigt anser vara det mest adekvata sttet att nrma sig Nietzsches skrifter. Denna
hans lsning r filologisk- historisk och br enligt honom sjlv freg den filosofiska
tolkningen. Sttet att lsa Nietzsche positioneras mot ideologiska lsarter. 229 Tanken att
filologin fregr filosofin finns ven hos Fredrik Agell. Enligt Agell frstod Karl
Jaspers det riktiga frhllandet mellan filologi och filosofi:
Fr Jaspers mste Nietzschefilologins uppgift vara att ge ut en vetenskaplig, fullstndig och
kronologisk Nietzscheutgva. En sdan r frvisso vad gller Nachlass mindre lsbar n den som
redaktrerna fr GOA presenterade. Men nr den vl freligger r det ingenting som hindrar att
senare redaktrer, insatta i Nietzsches filosofi, p denna fasta grund sammanstller ordnande
utgvor.230

227

Dahlstrm (1999) s. 1. [] den textkritiska editionen r ett av de verktyg som den litterra
kanoniseringsprocessen tydligast begagnar sig av []
228
Montinari, Mazzino (2003c). Reading Nietzsche. Ingr i Reading Nietzsche. Translated by Greg
Whitlock. Urbana/Chicago: University of Illinois Press, s. 5.
229
Montinari har polemiserat mot bl.a. Georg Lukcs marxistiska Nietzsche-tolkning och Alfred
Beaumlers frsk att foga in Nietzsche i den nazistiska vrldsskdningen. Se Montinari (2003d).
230
Agell, s. 260.

53

Agell kan, som tidigare Jaspers, tnka sig en utgva som ordnats av en redaktr (ls:
filosof), men frst efter att en vetenskaplig, fullstndig utgva kommit till stnd. Den
fasta grunden lade, skriver Agell, Colli och Montinari 1980. D var de femton banden
av KSA frdiga. Frst i deras edition fanns Nietzsches Nachlass i manuskripttroget
skick. 231 Rdiger Bittner skriver: It is only now, thanks to the new critical edition by
Giorgio Colli and Mazzino Montinari (the KGW) that we have complete and reliable
German texts of all of Nietzsches philosophical writings.232
Men r Montinaris lsning, liksom hans och Giorgio Collis kritiska utgva, verkligen
objektiv och ideologifri? r den definitiv och fullstndig som forskarna hvdar?
Men tycks glmma att ven den kritiska utgvan (KGW) gjort ett urval. Man har
publicerat 5000 sidor av cirka 8000 ur Nietzsches kvarltenskap. GOA publicerade
3500.233 Mycket r allts fortfarande opublicerat.
Det har ven gjorts gllande att Montinaris tolkning, liksom Schlechtas, ingr som ett
moment i Nietzsche-tolkningens historia: ett efterkrigstidens frsk att avpolitisera och
denazifiera Nietzsche. Genom att skjuta ver skulden p Frster-Nietzsche kunde
Nietzsche g fri. 234 Kaufmann skriver att den nazistiske filosofen Alfred Beaumler och
dennes syn p Der Wille zur Macht diskrediterades efter Andra Vrldskriget, och i
samma process diskrediterades sjlva editionen. 235 Svante Nordin stter in
ederingsprojektet i ett historiskt sammanhang. Frster-Nietzsche har blivit ondigt
svartmlad. Det frhllandet att hon var en rabiat antisemit och sedermera nazist
gjorde henne till ett ltt angreppsml. Nordin vnder sig mot att man ltit detta faktum
[] frga ven synen p hennes tidiga utgivningsarbete med broderns skrifter.236

5.4 Verk och upphovsman

Diskussionen om den postumt utgivna editionen har, med vissa notabla undantag, visat
sig vara textkritiskt relativt omedveten. Textkritikens grundbegrepp understlls sllan
eller aldrig en analys och problematisering. De olika textkritiska och editionsteoretiska
linjerna artikuleras inte av Nietzsche-forskarna. Flera av de begrepp som man laborerar
med i den filologiska och filosofiska diskussionen har ingen direkt motsvarighet i
textkritisk debatt. S frhller det sig med talet om systematisk eller ordnad utgva.
Begreppen har en central plats i Nietzsche- forskningen (filologin) men inte i den
textkritiska begreppsvrlden. Textkritiskt r alla editioner ordnade i en eller annan form.
Verkbegreppet problematiseras inte i Der Wille zur Macht-diskussionen. Det framkom
emellertid att man hller sig med en intentionalistisk syn p verk. Man har haft som ml
att frigra Nietzsches namn frn den postuma editionen eftersom frfattarintention
saknas. Editionen r varken Nietzsches huvudverk eller verk, d denne vergav sitt
litterra projekt. Terminologiskt pendlar kritikerna mellan att betrakta editionen som en
231

Ibid.
Bittner, Rdiger (2003). Introduction. Ingr i Nietzsche, Friedrich. Writings from the Late Notebooks.
Rdiger Bittner, ed. Cambridge: Cambridge University press. (Cambridge Texts in the History of
Philosophy) s. xii.
233
Magnus, s. 222-223.
234
Fr detta synstt se Robert C. Holub (2002).
235
Kaufmann (1968b) s. xiii-xiv.
236
Citat efter Bostrm, s. 13.
232

54

kompilation och/eller som ett verk av Frster-Nietzsche. Ur textkritisk synvinkel r det

mjligt att hvda att editioner r verk. Rolf DuRietz skriver: Textkritikerns kreativitet
r historikerns och rekonstruktrens, och ven om det verk han stadkommer, t.ex. med
en edition, kan sgas vara helt och hllet hans eget som edition (och som sdan allts ett
nytt verk), r det utgivna gamla verket i editionen samtidigt helt och hllet den
ursprunglige upphovsmannens.237
Rolf DuRietz textkritiska id ovan avviker frn de ider som behandlats i uppsatsen. Att
utgivaren skapar ett verk r, enligt kritikerna, mjligen sant i fallet Der Wille zur Macht.
Men tanken att textkritiker framskapar verk r inte (som hos DuRietz) en filologisk
sanning, utan ett beklagansvrt faktum. Man gr heller inte p med p att FrsterNietzsches verk samtidigt innehller upphovsmannens verk. Bernd Magnus analogi var
Platons dialoger. Precis som somliga av dessa felaktigt tillskrivits Platon, s har man
felaktigt tillskrivit (attribuerat) Nietzsche Der Wille zur Macht. Den stora sttestenen
r allts vem som r upphovsman till detta verk: Friedrich Nietzsche eller Elisabeth
Frster-Nietzsche och Heinrich Kselitz? Dr gr sikterna isr. I vra
bibliotekskataloger str verket under Nietzsches namn och jag menar att det r i sin
ordning. Jag anser att man kan se Frster-Nietzsche som kompilator och Nietzsche som
upphovsman. ven om textfrndringarna och manipulationerna r mnga s frefaller
talet om frfalskning och felaktig attribuering att vara fr drastiska slutsatser. Ngon
substantiell modifiering av innehllet i Nietzsches texter har knappast gt rum, varfr
man br undvika det ltt vilseledande begreppet frfalskning. Frster-Nietzsche et
consortes har ederat, men inte skrivit Der Wille zur Macht. Det r Friedrich Nietzsches
ord. Sammandrag och omarrangemang i verk r inte en tillrcklig omstndighet fr att
byta upphovsman. 238
S till ytterligare ngra bibliografiska synpunkter p Der Wille zur Macht. Richard P.
Smiraglia anvnder uttrycket bibliografiska familjer fr att beskriva relationen mellan
verk. Der Wille zur Macht utgr en mycket stor och komplex bibliografisk familj.
Verket finns i flera versioner, i versttningar till bl.a. engelska och franska, drtill i
nyversttningar, nyutgvor etc. Smiraglias tes r att verkets popularitet och
kanonisering bidrar till dess frnderlighet, samtidigt som de kommersiella krafterna
spelar en inte ovsentlig roll. Det r otvivelaktigt s att Der Wille zur Machts
popularitet gjort att den frndrats och frvandlats genom rtiondena och resulterat i ett
stort (hur stort kan bara framtida forskning svar p) antal medlemmar i den
bibliografiska familjen. Att kommersiella intressen ocks varit en drivande faktor r
obestridligt.
Slutligen ngra ord om verk och version: Enligt DuRietz krvs genomgripande
textvariationer fr att man skall kunna tala om olika versioner av ett verk. Fljer man
hans resonemang blir det svrt att, som i Nietzsch-filologin, tala om tre versioner av
Der Wille zur Macht. Editionen frn 1911 r i stort sett identisk med 1906. Nietzscheforskarna gr frvisso i praktiken ingen boskillnad mellan dessa, men talet om tre
versioner lever nd kvar. Versionsbegreppets tillmpbarhet kan allts i det hr fallet p
goda grunder diskuteras. Ytterligare ett problem, betraktat ur textkritikens och
bibliografins synvinkel, r den genomgripande frndring av verket som Der Wille zur
Macht genomgr 1906. Verket expanderar och frdubblas, frn 483 aforismer till 1067.
237

DuRietz, s. 46.
Fr en diskussion om attribueringar och modifikationer av verk som leder till ny upphovsman, se
Smiraglia s. 69-70.
238

55

Man kan d stlla frgan huruvida inte textfrndringen r s omfattande att det r
befogat att tala om ett nytt verk? Frgan om och nr versioner blir nya verk r omvittnat
problematisk.

5.5 Ny forskning
Svitt jag kan se terstr forskning p omrdet. Utgvan frn 1906 rymmer 1067
aforismer. Enligt min mening r det inte tillrckligt att som i de vetenskapliga artiklar
jag analyserat ta upp ett dussintal textmanipulationer fr att kunna identifiera
filologiska och (eventuella) politiska ederingsprinciper bakom en s pass omfattande
kompilation. Om det frhller sig som Marie-Luise Haase och Jrg Salaquarda skriver,
att knappast en enda anteckning tergivits korrekt, d finns all anledning att forska
vidare. 239 Uppgiften bestr i att komplettera (och utvidga) den textkritiska
genomlysningen av Der Wille zur Macht med en textanalys. Det som borde vara det
frsta steget, en nrlsning av sjlva editionen frn brjan till slut, aforism f r aforism,
har inte tagits. Slutprodukten av en dylik forskningsuppgift skulle kunna vara en
avhandling, men ocks en ny kritisk edition av Der Wille zur Macht. 240 Detta var ocks
David Marc Hoffmanns nskan.
En framtida filologisk forskning skulle kunna begagna sig av Walter Kaufmanns index
till den engelska versttningen av Der Wille zur Macht. Hans person- och
mnesregister gr det ltt att identifiera teman och hur dessa behandlas. 241 Hans utgva
r vidare kommenterad. Ett ovrderligt verktyg r naturligtvis de olika konkordanserna.
I tanken br man dock ha vissheten att en absolut sker grund saknas. Den kritiska
utgvan av Nietzsches Nachlass (KGW/KSA) r ocks den en tolkning, mhnda mer
rimlig n fregngarna, men dock. En vidare forskning kan ta ytterligare ett steg bakt
och granska manuskripten. Digitala faksimil av Nietzsches manuskript finns tillgngliga
p webben.

5.6 Framtidsfilologi?
Att editioner r historiska produkter och drfr lngt ifrn tidlsa, visar framvxten av
elektroniska digitaliseringsprojekt. Nietzsches verk och Nachlass finns p webben, i
projektet HyperNietzsche. 242 Har allts den pappersbundna kritiska editionen ersatts av
den digitala? Har Nietzsches skrifter till slut ftt sin optimala utgivningsform? Det r i
alla fall en sikt som somliga frfktar. Det intressanta i det hr sammanhanget r att
man, som vid fregende editioner, underbygger och legitimerar utgivningspraktiken
med hnvisningar till Nietzsches filosofi. HyperNietzsche r bde Hyper och
Nietzsche skrive r Thomas Bartscherer. 243 Nietzsches tnkande (perspektivismen)
fregriper de digitala projektens icke- linjra och dynamiska hypertext.
239

Haase & Salaquarda, s. 446. [] kaum eine einzige Aufzeichnungen in den frheren Ausgaben
korrekt wiedergeben worden ist []
240
Till de kritiska utgvorna kan man rkna editionen frn 1911 och Kaufmanns versttning 1967
(innehllande bl.a. faksimil och kommentarer).
241
Kaufmann (1968), s. 558-575.
242
http://www.hypernietzsche.org/
243
Bartscherer, Thomas (2003). Ecce HyperNietzsche: Its not Just the Philology of the Future Anymore.
The Journal of New Media & Culture, s. 1.

56

HyperNietzsche utvecklades 1996 fr att lsa filologiska problem som den kritiska
utgvan brottades med. 244 Kanske r dikotomier och konfliktpunkter som tematiskkronologisk, systematisk- manuskripttrogen, lsbar-olsbar inte absoluta? Kanske r
problemet idag redan verspelat? Den tekniska situationen har radikalt frndrat
villkoren fr textedering. I digitala utgvor kan man lgga ut olika versioner och
varianter lnkade till varandra. Man kan ha digitala faksimil, diplomatariska och
normaliserade transkriptioner sida vid sida. Lsaren kan sjlv vlja hur han eller hon vill
lsa texten.
HyperNietzsche-projektet lser inte sjlva problemet Der Wille zur Macht, men
mhnda ngra av de underliggande problem som editionen aktualiserat. I den digitala
utgvan r tolkningen ingalunda frnvarande, men textutgivaren blir, med Svedjedals
uttryck, mindre av vrderingsman och mer av framhmtare. 245 I HyperNietzscheprojektet, uppbyggt som en forsknings-hypertext, finns primrmaterial i form av verk
och manuskript i digital faksimil, vilket mste ses som ett framsteg, med tanke p allt tal
om korruptioner och otkomligt material. Om sedan lsarna frmr (eller ens nskar)
lsa manuskripten r nsta frga. Men d finns den normaliserade (redigerade) texten
att tillg.
Mjligen kan man tnka sig att konflikten mellan lsbarhet och manuskriptrogenhet
minskar. Varje lsargrupp fr sin version: den vanlige Nietzsche- lsaren lser den
normaliserade, lsbara texten, Nietzsche- forskaren arbetar med de digitala
manuskripten och de diplomatariska transkriptionerna. Klyftan mellan allmnhetens
behov och akademins krymper, liksom gapet mellan lsare och redaktr. Lsaren-somutgivare r mhnda en alltfr optimistisk tanke. Digital utgivning r trots allt ocks en
urvals- och tolkningsprocess. 246
Enligt Mats Dahlstrm ger den elektroniska utgvan bttre mjligheter n den
pappersbundna (codexeditionen) till att representera olika tolkningar. Vidare finns i
den digitala utgvan mjligheten att publicera flera utgvor och drmed ocks
mjligheten att representera mer n en ederingsprincip och mer n ett perspektiv. 247
Hypotetiskt kan man tnka sig ett elektroniskt arkiv dr olika Nietzsche-editioner
existerar sida vid sida: GOA eller KGW vlj sjlv! Der Wille zur Macht kan d
anvndas av den filosofi- och receptionshistoriskt intresserade, KGW fr den som vill
studera textgenesen. Det frefaller osannolikt att man skulle scanna in s pass olika
editioner, inte minst mot bakgrund av de editionsfilologiska och filosofiska
kontroverserna, men rent mediatekniskt finns mjligheten att gra en dylik
totaledition med multipla utgvor och tolkningar.

http://nmediac.net/fall2003/ecce.htm
244
Ibid., s. 4. Projektet utvecklades i Frankrike vid Institut des Textes et Manuscrits Modernes (ITEM).
245
Svedjedal (1999) s. 24.
246
Dahlstrm, Mats (1999). Vad gr en hyperedition, i sjlva Verket? s. 11. Svl inscannade
manuskript eller trycksidor som transkriptioner representerar alltid mer eller mindre subjektiva tolkningar
frn en utgivares sida. http://www.admhb.see/personal/mad/svb.htm
247
Ibid., s. 7.

57

6. SAMMANFATTNING
Analysen av debatten om ederingen av den postumt utgivna Der Wille zur Macht gav
vid handen att editionen frn 1906 betraktats som filologiskt problematisk. I filologiskhistoriska underskningar underknner man Frster-Nietzsches pretentioner p att
rekonstruera Nietzsches filosofiska huvudverk. Ngot sdant magnum opus existerar
inte, och fljaktligen kan vi inte heller tala om Nietzsches verk. Editionen var FrsterNiezsches och Kselitz verk.
Kritiken av det praktiska utgivningsarbetet med Der Wille zur macht r koncentrerad
kring tre punkter: ordning, urval och textmanipulationer. Ordningen, den systematiska
indelningen i Der Wille zur Macht, hrstammade inte frn Nietzsche utan pdyvlades
materialet av utgivare, i frsta rummet Frster-Nietzsche. Urvalet gjordes godtyckligt;
texter av alla de sorter och frn vitt skilda tidsperioder infogades i den konstruerade
ordningen. Genomgripande textmanipulationer genomfrdes av utgivarna: texter
frkortades eller sammanfogades, ord och meningar lades till eller togs bort, citat
trycktes som Nietzsche-texter. Resultatet var en filologiskt korrupt text. Utgivarnas
ederingsarbete vgleddes inte av filologiska principer. I stllet var det andra principer
som styrde arrangemang och urva l. Frster-Nietzsche och Kselitz fljde
manipulationens och frfalskningens princip, drtill fanns en vilja till att skapa en
politiskt tidsenlig bild av Nietzsches tnkande. Sammantaget leder detta till att mnga
Nietzsche- forskare tvekar att rkna Der Wille zur Macht till Nietzsches skrifter.
Det intentionalistiska och perspektivet visade sig styra mycket av den textkritiska
argumentationen, vilket styrker idn om intentionsbegreppet som en oskiljaktlig del av
den textkritiska vetenskapen. Texthistorien (framvxten och upplsningen av projektet
Der Wille zur Macht) avsljar fr kritikerna att textutgivarna p flera punkter brutit
mot Nietzsches aktiva intentioner. Denne vergav tanken att ge ut ett verk under titeln
Der Wille zur Macht. Inte heller fljde textutgivarna Nietzsches intentioner i frga om
arrangemang och urval av anteckningar under den tid Nietzsche fortfarande planerade
ett verk. Man kan drfr tala om ett flerfaldigt brott mot frfattarintentionen.
De som frsvarat och fortstter att frsvara Der Wille zur Macht gr det inte utifrn
traditionellt textkritiska vervganden. Det finns knappast ngon idag inom
forskarsamhllet som p allvar hvdar att editionen verkligen var ett huvudverk eller
en bok frdigstlld av Nietzsche. 248 Att utgvorna var textkritiskt oacceptabla finns det
vervldigande bevis fr. Frsvaret rr sig lngs andra linjer, ofta i polemik mot
textkritiken. Man anlgger istllet ett textsociologiskt eller verknings- och
receptionshistoriskt perspektiv. Der Wille zur Macht har s att sga blivit ett verk av
Nietzsche. Man tar drmed hnsyn till editionens mottagande och pverkan, till lsarnas
betydelse och till verkets oundvikliga plats i en kontinuerlig diskussion om
Nietzsches filosofi. Man r drfr mer bengna att i textutgivningen acceptera de
redaktionella ingreppen, inte fr att Nietzsche givit sitt samtycke till dem, utan fr att de
inte r av den art att de frndrar textens betydelse. Motstndarlgret Nietzschefilologins intentionalister ser dremot detta som sjlva tragiken: att kompilationen
verkat r ett sorgligt faktum som aldrig kan accepteras utan till varje pris br
motarbetas.
248

Vilket inte hindrar att myten om huvudverket mycket vl kan leva vidare utanfr forskarsamhllet.

58

Jag kunde identifiera vitt skilda ederingsprinciper hos Nietzsche- forskarna. Frutom
Johan Svedjedals indelning i intentionalister-textsociologer var det mjligt att tillmpa
ytterligare en indelning av forskningslitteraturen: Alexandria-skolan och Pergamonskolan. I den frra gruppen godknner man utgivarens interventioner i texten, medan
den senare ser samma ingrepp som vergrepp p frfattarens intentioner. I
utgivningshnseende betyder det att den frra gruppen (som Walter Kaufmann) kan
tnka sig att ge ut en tryckbaserad edition, medan den senare tergr till manuskripten
(Schlechta, Montinari) och vljer en ma nuskriptbaserad edition.
Frgan huruvida politiska principer lg bakom ederingsprojektet r intrikat. Med detta
menar jag att de filologiska bevisen fr en tendentis, politisk edering inte r lika mnga
och entydiga som de som relaterar till rent texkritiska och ideologifria problem.
Dieter Fuchs visar i sin analys av urvalet att en viss typ av politiska teman
exkluderades: kritik av anti-semitism, rastnkande och kvinnohat. Men hans ider
hamnar i en viss motsttning till R.J. Hollingdales och Walter Kaufmanns kommentarer.
De senare ger exempel p att anti-semitismen faktiskt avvisas i kompilationen.
Resultatet av min forskningsversikt blev en motsgelsefull bild. Jag drog drfr
slutsatsen att ny och frdjupad editionsteoretisk forskning var av nden fr att kunna f
en klarare bild av editionen.

59

7. KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING

Agell, Fredrik (2002). Appendix. Textkritisk kommentar till Nietzsches verk. Ingr i
Agell, Fredrik. Frgan efter livets mening: Om kunskap och konst i Nietzsches
tnkande. Stockholm/Stehag: Brutus stlings Bokfrlag Symposion. Diss. S. 247-261.
Bartscherer, Thomas (2003). Ecce HyperNietzsche: Its not Just the Philology of the
Future Anymore. The Journal of New Media Culture, vol 2, s.1-25.
http://nmediac.net/fall2003/ecce.htm [2004-08-22]
Bittner, Rdiger (2003). Introduction. Ingr i Nietzsche, Friedrich. Writings from the
Late Notebooks. Rdiger Bittner, ed. Cambridge: Cambridge University press.
(Cambridge Texts in the History of Philosophy). S. iv-xxxvii.
Bostrm, Hkan (2002). Avhandling spikad om filosofen med hammare. Rapport frn
Fredrik Agells disputation p avhandlingen Frgan efter livets mening. Om kunskap
och konst i Nietzsches tnkande. Tidningen Noesis.
http://www.idehistoria.nu/Noesis/Anamnesis/Disputationer/FA.html [2004-04-10]
Brolin, David (2003). Den gode europn: Om det svenska Nietzsche- mottagandet.
Hften fr kritiska studier, nr 3-4, s. 3-23.
Colli, Giorgio & Montinari, Mazzino, eds (1970). Nietzsches Werke: Kritische
Gesamtausgabe.VIII/2. Berlin: Walter de Gruyter.
Colli, Giorgio & Montinari, Mazzino, eds. (1967-). Nietzsches Werke: Kritische
Gesamtausgabe. Berlin: Walter de Gruyter.
Concordance between The Will to power and Smtliche Werke: Kritische
Studienausgabe. http://www.geocities.com/thenietzschechannel/concor.htm [2004-0407]
Cripps, Peter & Ore, Espen S. (1997).Elektronisk publisering av Wittgensteins
Nachlass. Human IT: Tidskrift fr studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv, nr
4, 1997.
http://www.hb.se/bhs/ith/4-97/pc-eso.htm [2004-08-22]
Dahlstrm, Mats (2000). Fejkat: verkfrfalskning och digitalisering. Ikoner, vol 3, s. 1725.
http://www.adm.hb.se/personal/mad/fejkat.htm
Dahlstrm, Mats (2004). How Reproductive is a Scholarly Edition? Literary &
Linguistic Computing, vol 19, s. 17-33.
http://www.adm.hb.se/personal/mad/llc.htm [2004-07-12]
Dahlstrm, Mats (1999). Vad gr en hyperedition, i sjlva Verket? Svensk
Biblioteksforskning, nr 1, s. 71-95.
http://www.adm.hb.se/personal/mad/svb.htm [2004-09-10-]
60

Diethe, Carol (2003). Nietzsches Sister and the Will to Power: A biography of
Elisabeth Frster-Nietzsche. Chicago: University of Illinois Press.
DuRietz, Rolf E. (1999). Den tryckta skriften: Termer och begrepp. Uppsala: Dahlia
Books.
Frohmann, Bernd (2004). Documentation Redux: Prolegomenon to (Another)
Philosophy of Information. Library Trends, vol 52, nr 3, s. 387- 407.
Fuchs, Dieter (1997). Der Wille zur Macht: Die Geburt des Hauptwerks aus dem
Geiste des Nietzsche-Archivs. Nietzsche-Studien. Internationales Jahrbuch fr die
Nietzsche-Forschung, s. 384-404.
Gilje, Nils & Grimen, Harald (1993). Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Sv.
versttning Sten Andersson. Gteborg: Bokfrlaget Daidalos.
Greetham, D.C. (1999). Theories of the text. New York: Oxford University Press
Haase, Marie-Luise & Salaquarda, Jrg (1980). Konkordanz. Der Wille zur Macht:
Nachlass in chronologischer Ordnung der Kritischen Gesamtausgabe. NietzscheStudien: Internationales Jahrbuch fr die Nietzsche-Forschung, bd 9, s. 446-490.
Hahn, Karl-Heinz (1989). Das Nietzsche-Archiv. Nietzsche-Studien: Internationales
Jahrbuch fr die Nietzsche-Forschung, bd 18, s. 1-19.
Harich, Wolfgang (1987). Revision des marxistischen Nietzschebildes? Sinn und
Form, rg. 39, s. 1018-1053.
Hartman, Sven G (1993). Handledning: Liten handbok fr den som arbetar med projekt,
specialarbeten eller rapporter. 2. uppl. Linkping: Universitetet i Linkping. (Skapande
vetande, rapport nr 17.)
Heftrich, Eckhard (1987). Zu den Ausgaben der Werke und Briefe von Friedrich
Nietzsche. Ingr i Jaeschke & Jacobs & Kriegs., eds. Buchstabe und Geist: Zur
berlieferung und Edition philosophischer Texte. Hamburg: Felix Merten Verlag. S.
117- 135.
Henrikson, Paula (2002). Kampen om litteraturhistorien: Romantikerna som filologer.
Ingr i Burman, Lars & Sjnell, Sthle, eds. Text och tradition: om textedering och
kanonbildning: bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt ntverk fr
editionsfilologer, 12 oktober 2001. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. S. 42-58.
Hoffmann, David Marc (2000). Zur Geistes- und Kulturgeschichte des NietzscheArchivs. Ingr i Emmrich, Angelika & Fhl, Thomas, eds. Das Nietzsche-Archiv in
Weimar. Mnchen/Wien: Carl Hanser Verlag. S. 9-38.
Hoffmann, David Marc (1995). Nietzsche- Philologie: Wenig Erbauliches zu
Nietzsches 150. Geburtstag. Librarium: Zeitschrift der Schweitzerischen bibliophilengesellschaft, rg. 37, hfte 3, s. 177-183.
61

Hoffmann, David Marc (1993). Das Basler Nietzsche-Archiv: Katalog der

Ausstellung. Basel: Universittsbibliothek Basel.
Hoffmann, David Marc (1991). Zur Geschichte des Nietzsche-Archivs: Chronik, Studien
und Dokumente. Berlin/New York: Walter de Gruyter. (Supplementa Nietzscheana.
Band 2).
Hollingdale, R. J. (1965). Nietzsche: The Man and His Philosophy. London: Routledge
and Kegan Paul.
Holub, Robert C. (2002). The Elisabeth Legend: The Cleansing of Nietzsche and the
Sullying of his Sister. Ingr i Golomb, Jacob & Wistrich, Robert S., eds. Nietzsche,
Godfather of Fascism? On the uses and abuses of a philosophy. Princeton/Oxford:
Princeton University Press. S. 215-234.
Kaufmann, Walter (1974). Prologue: The Nietzsche-Legend. Ingr i Nietzsche:
Philosopher, Psychologist, Antichrist. Princeton University Press.
Kaufmann, Walter (1968a). Nietzsche, Friedrich. The Will to Power. Translated by
Walter Kaufmann and R.J. Hollingdale. Walter Kaufman, ed. New York: Vintage
Books.
Kaufmann, Walter (1968b). Editors introduction. Ingr i Nietzsche, Friedrich. The Will
to Power. Translated by Walter Kaufmann and R.J. Hollingdale. Walter Kaufmann, ed.
New York: Vintage Books. S. xiii- xxiii.
Kaufmann, Walter (1968c). Appendix. Ingr i Nietzsche, Friedrich. The Will to Power.
Translated by Walter Kaufmann and R.J. Hollingdale. Walter Kaufmann, ed. New
York: Vintage Books. S. 551-557.
Kaufmann, Walter (1964). Nietzsche in the Light of his Surpressed Manuscripts.
Journal of the History of philosophy, vol 2, nr 2, s. 205-225.
Klein, Wayne (1997). Nietzsches Apocryphia: The Will to Power and Contemporary
Scholarship. Ingr i Klein, Wayne. Nietzsche and the Promise of Philosophy. New
York: State University of New York Press, s. 181-199.
Love, Frederick R. (1981). Nietzsches Saint Peter: Genesis and Cultivation of an
Illusion. Berlin/New York: Walter de Gruyter. (Monographien und Texte zur NietzscheForschung. Band 5).
Macintyre, Ben (1993). Forgotten fatherland: The search for Elisabeth Nietzsche.
London: Picador.
Malmstrm, Sten & Alln, Sture (1970). Textkritik och textkommentar. Ingr i
Gustafsson, Lars, ed. Forskningsflt och metoder inom litteraturvetenskapen.
Stockholm: Wahlstrm & Widstrand. S. 17-40.

62

Magnus, Bernd (1988). The Use and Abuse of The Will to Power. Ingr i Solomon,
Robert C. & Higgins, Kathleen M., eds. Reading Nietzsche. Oxford University press. S.
181-199.
Melberg, Arne (2000). Frsk att lsa Nietzsche. Stockholm/Stehag: Brutus stlings
bokfrlag symposion.
Mette, Hans Joachim (1932). Der handschriftliche Nachlass Friedrich Nietzsches.
Leipzig: Hadl.
http: //www.hypernietzsche.org/files/hjmette-3,1/hjmette.html [2004-05-04]
Montinari, Mazzino (2003a). Nietzsches Unpublished Writings from 1885 to 1888; or,
Textual Criticism and the Will to Power. Ingr i Montinari, Mazzino Reading Nietzsche.
Translated by Greg Whitlock. Urbana/Chicago: University of Illinois Press. S. 80-102.
Montinari, Mazzino (2003b). The New Critical Edition of Nietzsches Collected Works.
Ingr i Montinari, Mazzino. Reading Nietzsche. Translated by Greg Whitlock.
Urbana/Chicago: University of Illinois Press. S. 13-22.
Montinari, Mazzino (2003c). Reading Nietzsche. Ingr i Montinari, Mazzino. Reading
Nietzsche. Translated by Greg Whitlock. Urbana/Chicago: University of Illinois Press.
Montinari, Mazzino (2000d). Nietzsche between Alfed Bumler and Georg Lukcs.
Ingr i Montinari, Mazzino. Reading Nietzsche. Translated by Greg Whitlock.
Urbana/Chicago: University of Illinois Press. S. 141-171.
Mller-Lauter, Wolfgang (1998). Der Wille zur Macht als Buch der Krisis
Philosophischer Nietzsche- interpretation. Nietzsche-Studien: Internationales Jahrbuch
fr die Nietzsche-Forschung, bd 24, s. 223-260.
Olausson, Lennart (1994). Frn text till text: Om idanalys, frklaringar och
beskrivningar i idhistoria. Ingr i Olausson, Lennart, ed. Idhistoriens egenart: Teorioch metodfrgor inom idhistorien. Stockholm/Stehag: Brutus stlings Bokfrlag
Symposion. S. 9-35.
Peters, H. F. (1977). Zarathustras Sister: The Case of Elisabeth and Friedrich
Nietzsche. New York: Crown Publishers, Inc.
Ridderstad, Per S. (2003). Hur dokumenteras ett dokument? Om kravspecifikationer fr
materiell bibliografi och immateriell textkritik. Ingr i Forssell, Pia & Knapas, ed.
Rainer. Varianter och bibliografisk beskrivning. Bidrag till en konferens anordnad av
Nordsikt Ntverk fr Editionsfilologer 4-6 oktober 2002. Helsingfors: Svenska
litteratursllskapet i Finland. S. 113-130.
Safranski, Rdiger (2003). Nietzsche: Tankarnas biografi. Sv. versttning Peter
Handberg. Vrnamo: Bokfrlaget Natur och Kultur.
Schimanksi, Folke (1998). Historien om Weimar: En kultur i Europas mitt. Stockholm:
Rabn Prisma.

63

Schlechta, Karl (1956). Philologischer Nachbericht. Ingr i Nietzsche, Friedrich. Werke

in drei Bnden. Dritter Band. Mnchen: Carl Hanser Verlag. S. 1383-1432.
Schlechta, Karl (1958). Der Fall Nietzsche: Aufstze und vortrge. Mnchen: Carl
Hanser Verlag.
Smiraglia, Richard P. (2001). The Nature of A Work: Implications for the
Organization of Knowledge. London: The Scarecrow Press, Inc.
Sthle Sjnell, Barbro (1999). Svenska Vitterhetssamfundets grundregel och dess
undantag. Ingr i Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds. Vid texternas vgskl.
Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr
Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. S. 921.
Svedjedal, Johan (1999). ter till bastexten. Ingr i Burman, Lars & Sjnell Sthle,
Barbro, eds. Vid texternas vgskl: Textkritiska uppsatser. Bidrag till en konferens
anordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18 oktober 1998. Stockholm:
Svenska Vitterhetssamfundet. S. 22-33.
Svedjedal, Johan (1991). Textkritisk litteraturteori. Ngra linjer i svensk och
anglosaxisk textkritisk debatt. Ingr i Sjnell Sthle, Barbro, ed. Textkritik: Teori och
praktik vid edering av litterra texter. Fredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets
symposium 10-11 september 1990. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. S. 42-79.
Sfstrm, Carl Anders (1999). Att frskjuta perspektiv: Lsning som omvnd
hermeneutik. Ingr i Sfstrm, Carl Anders & stman, Leif, ed. Textanalys. Lund:
Studentlitteratur. S. 237-243.
Whitlock, Greg (2003). Translators introduction. Ingr i Reading Nietzsche.Translated
by Greg Whitlock. Urbana/Chicago: University of Illinois Press. S. ix- xx.
Wrede, Johan (1999). Fr vem vljer vi? Frvntningar, ideologi och val av grundtext.
Ingr i Burman, Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds. Vid texternas vgskl: Textkritiska
uppsatser. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer
16-18 oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. S. 51-67.
Weiss, Otto (1911). Nietzsches Werke: Ecce Homo, Der Wille zur Macht. Leipzig:
Krner. (Zweite Abteilung, Band XV und XVI.)
Wret, Tore (1991). Texter och editioner: En inledande betraktelse. Ingr i Sjnell
Sthle, Barbro, ed. Textkritik: Teori och praktik vid edering av litterra texter.
Fredrag vid Svenska Vitterhetssamfundets symposium 10-11 september 1990.
Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. S. 9-26.
Ystad, Vigdis (1999). Den tidlige Ibsen en eller flere grunntekster? Ingr i Burman,
Lars & Sthle Sjnell, Barbro, eds. Vid texternas vgskl. Textkritiska uppsatser.
Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt Ntverk fr Editionsfilologer 16-18
oktober 1998. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. S. 33-50.

64

BILAGA 1. Innehllsfrteckning till Der Wille zur Macht (1911)

65

66

BILAGA 2. Der Wille zur Macht # 9/KGW VIII/2 10 [58]

67

68

69