Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Frga 1
Hur skiljer sig djurceller frn vxtceller i frga om organeller,
struktur,
form
och
storlek?

Svar:
Djurceller och vxtceller r eukaryota celler. Eukaryoter r en av de
domner som biologin i modern systematik arbetar efter. Namnet kommer
ifrn grekiskan och betyder i grova drag kta krna. Det ger ven en
tydlig ledtrd till vad denna domn innebr att det r celler som
innehller en cellkrna.
Djurceller och vxtceller har mnga likheter. Som ovan nmnt s har bda
celltyperna en cellkrna. Cellkrnan r en struktur som finns i dessa celler
som innehller en stor del av cellernas arvsmassa. Arvsmassa, eller DNA,
kan man se som cellens ritningar. Det r hrifrn informationen om vad
cellen br och kan gra. Lite som ett bibliotek fullt med ritningar och
instruktioner fr resten av cellens organeller. De tv olika celltyperna har
ven likheter i just detta, att de har mnga liknande typer av organeller.
Organeller r sm organ som arbetar i och bygger upp cellen.
Exempelvis s innehller bda cellerna ribosomer, mitokondrier och ett
endoplasmatiskt ntverk. Det finns dock viktiga skillnader mellan de olika
celltyperna.
Storleksmssigt s r vxtcellen i regel strre n djurcellen. Vxtcellen
innehller ven ett antal fler organeller n vad djurcellen gr. Vxtcellen
brukar ocks benmnas som en aning mer avancerad n djurcellen. De
organeller som man finner i vxtcellen, men inte i djurcellen, r bland
annat ngonting som kallas vakuol. Denna organell r en vtskefylld
blsa omgiven av membranet tonoplast. Skillnaden p detta membran
frn andra membran r att det har en god frmga att expandera. Att den
har en frmga att expandera r viktigt d denna vakuol r full med
vtska. Vtsketrycket r bland annat viktigt fr att stabilisera vxten,
eftersom det r detta som hjlper vxten att hlla sig stende. Den r
ven rik p enzymer, vilket gr att giftiga mnen kan transporteras hit och
brytas ner.
En annan del som ingr i vxtcellen men inte i djurcellen r
kloroplasterna. Inuti dessa finns pigmentet klorofyll. Detta pigment r
det som ger vxten sin grna frg och i kloroplasterna sker den livsviktiga
processen fotosyntesen. (Mer om sjlva fotosyntesen, se frga 5.)
Kloroplasterna r har ett dubbelt membran, inre och yttre, samt innehller
frutom klorofyll ven enzymer som hjlper fotosyntesen s att den kan

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

fortg. Kloroplasterna innehller ven eget DNA och egna ribosomer. Man
kan sga att DNA, som tidigare nmnt, r ritningarna medan ribosomer
hjlper till att verstta dessa ritningar till proteiner som har olika
funktioner i eller utanfr cellen. Kloroplaster r en mycket viktig del bde
fr vxtcellerna sjlva men ven fr oss mnniskor, utan kloroplaster
skulle det varken finnas fotosyntes eller liv. Varje planta innehller ungefr
fyrtio till tvhundra kloroplaster.

Vxtcellen har ven en cellvgg. Denna bestndsdel r belgen utanfr

cellmembranet och cellvggar finns frutom hos vxter ven hos bakterier
samt svampar. Cellvggen bestr av flera lager och bestr i huvudsak av
cellulosa. Eftersom cellvggen i huvudsak bestr av denna polysackariden
cellulosa, r detta det vanligaste organiska substansen som frekommer i
vr natur. Detta hjlper dock inte vr egen art, mnniskan, d vra tarmar
inte har frmgan att utnyttja energin frn cellulosa. Fysiologiskt frklaras
detta genom att tarmarna inte har den funktionen som kan sra p de
glukosringar som cellulosa r uppbyggt av. Cellvggen har ven som
funktion fr vxten att hjlpa cellen att behlla sin form.
Sammanfattningsvis; 3 saker som finns i vxtcellen men som inte finns i
djurcellen:
Vakuol, Kloroplaster, Cellvgg

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Frga 2
Vilka funktioner
cellmembranets

har

cellmembranet

och

hur

beror de av
byggnad?

Svar:
Man kan se cellmembranet som cellens egna vaktbolag. Cellmembranet
bestmmer vilka mnen som fr passera in i cellen eller vilka som fr
passera ut ur den. Cellerna r vr och allt annat levandes grundstenar fr
att vi ska fungera och generera energi. Att d ha ett cellmembran som kan
vakta denna fantastiska fabrik r avgrande fr allt liv. Cellen behver i sin
tur olika slags brnsle fr att fungera som den ska. Detta brnsle utges
bland annat av vatten, socker och andra slags byggstenar. Cellen skapar
ven slaggprodukter eller mnen som ska fras vidare, drfr r det ven
viktigt att den har en utslppsmekanism.
Cellmembranets grundstomme utges i frsta hand av fosfolipider.
Detta r en grupp av fetter och de arbetar i cellmembranet i
samverkan med kolesterol och proteiner. Fosfolipiderna har ett polrt
hydrofilt huvud samt en opolr hydrofob svans. I vardagligt sprk menas
det att det finns en huvuddel som lser sig i vatten (hydrofil) samt en
svans som inte lser sig i vatten (hydrofob). De r strukturerade med den
vattenlsliga huvuddelen ut mot omkringliggande milj och med
svansarna riktade int mot varandra, vilket strukturerar upp ett dubbel
lager av fosfolipider. Denna uppbyggnad gr att man bildar en speciell typ
av membran s det endast kan vara hydrofoba och opolra mnen som
kan rra sig som de vill genom membranet.
Rrelsen genom cellmembranet sker genom diffusion. Nr den sker genom
cellmembranet brukar den knnas vid som osmos. Diffusion r nr
partiklarna i en lsning strvar efter att frdela sig jmnt i en lsning. Den
krver ingen extra energin, utan bygger p molekylernas egna
vrmerrelse. Man kan f en frstelse om man exempelvis droppar bl

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

karamellfrg i ett glas vatten. Efter en liten stund har vattnet ftt en jmn,
bl frg. Den hga koncentrationen sker sig till den lga vilket d tillslut
gr att vattnet ftt sin jmnt frdelade frg. I samband med
cellmembranets funktion sker det en diffusion genom att vattnet utjmnar
koncentrationen i eller utanfr cellen genom att vattenmolekylerna
antingen strmmar in eller ut ur cellen, osmos.
Men det r inte bara vattenmolekyler som br kunna passera genom
cellmembranet. Som nmnt tidigare slpper lagrena av fosfolipider inte
igenom vad som helst. Visst hinder r till frdel, d cellens viktiga
bestndsdelar d stannar kvar inuti cellen. Men vissa strre molekyler och
joner mste kunna passera in eller ut fr att cellen ska fungera. Fr detta
finns det proteiner instuckna lngst cellmembranet som fungerar som
passager fr specifika molekyler eller joner.

De tv viktigaste kallas fr kanalproteiner samt transportsproteiner.

Kanalproteinerna har en rrformad struktur som genomborrar rakt igenom
cellmembranet. Vissa har dock portar som kan hindra genomstrmningen.
Dessa
typer
av
portar
tillter
endast
transporter
med
koncentrationsgradient (hg till lg koncentration) genom diffusion.
Transportproteiner r istllet en envgskommunikation, som endast
tranporterar antingen ut eller in. Man kan likna det vid ett slags pussel, det
r endast nr rtt jon eller molekyl nr proteinet som den ndrar form och
startar en transport.
I denna typ av transport genom cellmebranet kan ven transporter ske
som gr emot strvandet av utjmnande av koncentration, diffusionen.
Det vill sga att cellen exempelvis kan pumpa ut skadliga eller obrukbara
mnen ur cellen, ven om koncentrationen utanfr cellen redan r hgre
n den inuti. Detta r dock en energikrvande process vilket gr att det
krver ngot slags brnsle, i det hr fallet snderdelat ATP. Denna
energikrvande transport kallas aktiv transport och grs mjlig genom
aktiva pumpar. De transporter som fljer koncentrationsgradienten kallas
fr passiva transporter och krver ingen tillsatt energi.
De mnen, specifika joner samt molekyler, r de som kan ta sig igenom
cellmembranets proteiner. Men vissa eukaryota organismer behver ta in
nnu strre partiklar eller molekyler. Detta sker genom antingen en
intagande process, kallad endocytos, dr en ficka i cellmembranet bildas
runt partikeln. Denna ficka sluts sedan inuti membranet och transporteras
in i cellen. Andra vgen, inifrn och ut, kallas exocytos, och fungerar i
princip p samma stt fast inifrn och ut.

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Sammanfattningsvis r cellmembranets funktion att skta in- och

utpassage till eller frn cellen. Den finns ven till som ett skydd, s som
att vr hud skyddar oss frn yttre pfrestningar. Dessa funktioners
bakomliggande bestndsdelar grundar sig i kemin och fysiologin bakom.
Vad cellmembranet r uppbyggt av och i sin tur vilka olika molekyler eller
joner som har tilltelse att passera. Detta komplicerade regelverk leder i
slutndan till att cellen hller sin funktion: Att vakta vra celler frn yttre
eller inre ont samt att hlla igng cellens fantastiska fabrik.

Frga 3
Gr en tabell som visar skillnaderna mellan prokaryota och
eukaryota
organismer.
Ta
med
skillnaderna
betrffande
arvsmassa, cellandning, cellkrna, organeller, cellstorlek, typ av
organismer.

Svar:

Skillnad
er
Prokaryota

Eukaryota

Arvsmassa

Linjrt.
cellkrna.

Skyddande

Cellandning

Cirkulrt. Ligger fritt.

Anaeroba, kemo- eller
fototrofa.
Mestadels aeroba.

Cellkrna

Har ingen cellkrna.

Har en cellkrna.

Organeller

F. Ostuderade.

Mnga. Studerade.

Cellstorlek

Diameter: 0,1-10 m

Diameter: 5-20 m

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Typ
organismer

av
Bakterier och arker.

Ex. djur, svampar, vxter.

Arvsmassa
Prokaryota: Dessa har cirkulrt och d ven sluten arvsmassa. Det linjra
DNA har tagits och satts ihop i ringar. I vissa f undantag finns det
prokaryota celler med linjrt DNA. Arvsmassan, kromosomerna, hos
prokaryota celler ligger ven fritt i cellens cytosol eftersom prokaryota
celler saknar en skyddande cellkrna.
Eukaryoter: Har sin arvsmassa i kromatintrdar i cellkrnan och strukturen
r linjr. Fr att f plats med all arvsmassa i krnan, komprimeras dess
storlek med hjlp av histoner som surrar ihop DNA-strngarna till ttt
packade trdrullar.
Cellandning
Prokaryoter: De saknar mitokondrier vilket gr att de antingen utvinner
energi genom kemiska freningar, s som svavelfreningar eller frn
solljus. Men ven om de saknar mitokondrier kan vissa prokaryota celler
ocks vara aeroba. De utvinner d energi genom att de har en liknande
elektrontransportkedja i cellmembranet. De anvnder sig inte av ATP.
Exempelvis kan de ven anvnda sig av jsning, anaerob, eller vara
kvvefixerare.
Eukaryoter: Anvnder sig av solljus (fotosyntes) och cellandning.
Mitokondrierna r cellens energikraftverk och hr genereras
cellandningen.
Cellkrna
Prokaryoter: Har ingen cellkrna.
Eukaryota: Har en cellkrna. Krnan skyddas av ett krnmembran, som
reglerar vad som fr komma in eller ut.

Organeller
Prokaryoter: Har ganska f organeller. De saknar cellkrna, mitokondrier
och kloroplaster.

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Eukaryoter: Innehller mnga olika organeller. S som exempelvis

cellkrna, kloroplaster (vxter), mitokondrier, ribosomer och cellvggar
(vxter).

Cellstorlek
Prokaryoter: r generellt sett mycket mindre n eukaryoter och diametern
p deras celler r ungefr 0,1-10 m.
Eukaryoter: r verlag strre n prokaryota celler. Storleken p eukaryota
celler har vanligtvis en diameter p ngonstans mellan 5-20 m.

Typ av organismer
Prokaryoter: Arker och bakterier. Arker (kallades tidigare arkebakterier)
hittar man i exempelvis i omrden med synnerligen hg salthalt eller
vldigt lgt pH.
Eukaryoter: Vi r eukaryota organismer men ven vxter, djur, svampar
och protozoer (urdjur).

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Frga 4
Vad r restriktionsenzymer? Redogr fr deras betydelse inom
dagens genteknik.

Svar:
Ett restriktionsenzym r ett enzym, som inom gentekniken anvnds som
en slags sax som "klipper" isr dubbelstrngat DNA (dsDNA) vid
speciella stllen. DNA r uppbyggt av kvvebaserna adenin, cytosin, tymin
och guanin. Dessa kopplar sedan i specifika baspar, adenin till tymin samt
cytosin till guanin. Olika restriktionsenzym knner igen en speciell sekvens
av baspar i DNA. Nr den finner denna specifika sekvens, klipper den DNAspiralen p detta stllet. I dagslget har man knnedom om ungefr 100
olika restriktionsenzymer.
Det som restriktionsenzymer har gemensamt r att de knner igen DNAsekvenser som r palindrom. Palindrom innebr i exempelvis ordsammanhang att det r ett ord som kan lsas lika frn tv hll. S som
exempelvis ordet kajak. Om man exempelvis ser till Y-kromosomen, som
r den manliga knskromosomen hos dggdjur och groddjur, finns 8
palindrom som nstan till 100 % r samma framlnges som baklnges.

Exempel p restriktionsenzymer
Enzym

Vrdorganism

EcoRI

E. coli

BamHI

Bacillus
amyloliquefaciens
Haemophilus influenzae

HinDIII
ThaI

Thermoplasma
acidophilum

Klyvningsstlle (markerat
med )
GA A T T C
C T T A AG
GG A T C C
C C T A GG
AA G C T T
T T C G AA
C GC G
G CG C

Inom gentekniken anvnds detta fr att kunna klippa ut och samla bitar
med DNA frn celler. Nr en DNA-kedja klippts isr s skapas det i mnga
fall s kallade klistriga ndar. Detta r ndbitar med fria kvvebaser. Detta
gr att ndarna kan fogas ihop med andra klistriga ndar som passar. Man

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

kan d ta en gen frn en organism och sedan fra in den i en annan, bde
vad det gller exempelvis bakterier eller djur. Med olika tillvgagngsstt
kan man utvinna plasmider ur bakterier och sedan klippa upp dessa med
hjlp av restriktionsenzymer. Den ringformade strukturen blir d en linjrt
formad DNA strng med dessa klistriga ndar. P detta stt kan man
framstlla proteiner p konstgjord vg, nr man funnit en gen som man
anser vara bruklig.
Man kan ven separera DNA genom s kallad gelelektrofores. Detta grs
med hjlp av en plastbehllare som fylls med en specifik gel som fr
stelna. Plastbehllaren innehller hligheter i behllarens ena nde, som
gr att gelen fr sm brunnar. Dessa brunnar fyller man sedan med det
DNA-fragment som ska skiljas t. Behllaren placeras sedan i en lsning
med bestmt pH och hela apparaturen kopplas sedan ihop med en
strmklla. DNA-molekylerna r negativt laddade, vilket gr att de vandrar
mot den positiva polen. Ju kortare DNA-bitarna r, desto snabbare rr de
sig genom gelen. Detta leder tillslut till en separation av de olika
fragmenten. De olika lngderna kan man sedan underska. Man kan
upptcka rftliga sjukdomar eller slktskap. Det anvnds ven inom
kriminologin, d det ger ett genetiskt fingeravtryck.
Genom att anvnda sig av restriktionsenzymer i olika gentekniska
processer kan man n ett flertal olika ndaml. Man har exempelvis gjort
en kartlggning av gener, fr att se vilka olika ordningar p kvvebaserna
som genererar i olika utfall. I exempelvis HUGO-projektet har man kartlagt
mnniskans genom. Nsta steg i utvecklingen r nu att isolera specifika
gener och se vilka proteiner eller egenskaper som utfaller ur en speciell
kvvebasordning. Genom att isolera gener kan man exempelvis se vad en
rftlig sjukdom kommer ifrn. Man kan i nsta steg ven anvnda sig av
genterapi, allts att i vissa specifika sjukdomar se vilka gener man skulle
kunna pverka fr att undvika denna sjukdom. ven framstllningen av
olika vaccin grundar sig i gentekniken och restriktionsenzymernas stora
vrld.
I dagslget anvnds gentekniken ven fr att framodla vxter med
nskade egenskaper. Ett exempel r det gyllene riset som framtogs fr
att hjlpa mnniskor med A-vitaminbrist i Sydostasien. Detta genom att
modifiera riset med bland annat betakaroten, som i vra kroppar
omvandlas till A-vitamin. Grundtanken r av god art men har ven mtt p
mycket motstnd. Det etiska aspekten p att ta fram grdor eller gener
med nskade egenskaper r ett hett mne att diskutera. Fr frgan man
kan stlla sig r vart grnsen ska dras.
Ur egen synvinkel r detta ett bde intressant och svrt mne. Inom GMO
(genetiskt modifierade organismer) kan man framavla djur eller vxter

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

med en viss skt egenskap. Det som dock kan g snett r att om man
exempelvis bygger upp vxter med samma byggstenar s kan hela
denna framstllning sls ut av en specifikt genetisk sjukdom. Att leka med
det naturliga urvalet och ven ge mnniskan den sjlvbestmmelsen kan
f frdande konsekvenser. Nr man sorterar ut en specifik gen eller
inplanterar en annan, s vet man inte riktigt vad det kan f fr
konsekvenser i framtiden. Ska man exempelvis tilltas att ge sina barn
specifika gener fr att de ska f en egenskap som frldern vill att den ska
ha. Samtidigt kan detta just vara en positiv aspekt, att vi ska kunna
sortera bort gener som ger mnniskor onskade rftliga sjukdomar som
frn brjan uppsttt genom mutation. Att fortsatt ha en noggrann
vervakning ver genteknikens anvndning r mycket viktigt men det ska
bli en intressant resa att fortsatt flja forskningen om genteknik och nya
fenomenala
anvndningsomrden.

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

Frga 5
Redogr fr fotosyntesen.

Svar:
Om vi ser oss omkring en vacker sommardag kan vi se mnga grna
vxter. Detta p grund av klorofyll. Klorofyll tar vara p ljusenergins
synliga vglngder i rtt och bltt och studsar sedan tillbaka de grna
frgerna i vra gon. Den processen, nr vxterna utnyttjar solenergin,
kallas fotosyntes. Att solens strlar kan vara s fulla av energi kan ibland
vara svrt att frst. Men om man tnker efter p exempelvis portabla,
soldrivna mobilladdare s kan frstelsen runt de energirika solstrlarna
ka. Med dagens teknik kan du exempelvis ladda din mobil genom att ha
en laddare som drivs av solceller. Denna apparat kan allts omvandla
solenergin till elektricitet. D frstr man hur mycket energi som kan
rymmas i solens varma strlar!
Fotosyntesen kan vi tacka mycket fr! Utan denna fantastiska
energiomvandling hade vi varken haft djur eller vxter p jorden.
Fotosyntesen, ven kallad kolsyreassimilation, r i korta drag den
omvandling som sker frn solljuset till den energin som livet p jorden
tillslut kan anvnda sig av, frn ljusenergi till annan slags energi s som
kemisk energi eller elektrisk energi. Men hur gr vxterna fr att leva av
vatten, luft och ljus?
Inuti bladet hittar vi vrt svar. I bladet finns vatten, H 2O. Vxten tar in
vatten genom exempelvis sina rtter. Bladet tar i sin tur upp koldioxid,
CO2, genom s kallade klyvppningar som finns p undersidan av bladet.
Solenergin fngas upp av sm klorofyll-fyllda organeller kallade
kloroplaster. I kloroplasterna frenas sedan de tv olika mnena koldioxid
och vatten.
Den kemiska beteckningen r:
6 CO2 + 12 H2O + ljusenergi C6H12O6 + 6 O2 + 6H2O
Kloroplasterna har dubbelt yttre membran. De r i tylakoiderna som sjlva
processen fotosyntesen sker. Ljusets fotoner fngas hr in och bildar i sin
tur ATP och NADPH. Detta sker genom att fotonerna i solljuset flyttar en
klorofyllmolekyls elektron frn ett inre skal till ett yttre. Men eftersom
ljuset har olika slags vglngder s tas ljuset om hand av

Senast sparat av Frida Thornberg 2015-12-15

klorofyllmolekyler men ven av karotenmolekyler. I samlat namn brukar

man kalla dessa fr antennpigment. Detta fr, s som frklarat, r
pigment som fngar in det energirika solljuset. Denna reaktion, som r
beroende av solens ljus, brukar benmnas som ljusreaktionen. Det
eftersom, som namnet antyder, att den r beroende av solens strlar fr
att genomfra processen.

Den andra delen brukar kallas mrkerreaktionen. Den r till skillnad frn
ljusreaktionen inte beroende av ljus p samma stt. Hr omvandlas
koldioxid och vatten till glukos (druvsocker) och detta sker i
kloroplasternas stroma. Detta med hjlp av energin frn ATP och NADPH
molekylerna. Glukosen som bildas r alla grna vxters nringsmne. Man
skulle ven kunna sga att det r som om att solenergin frpackas i
glukos. Man kan med ett samlingsnamn kalla detta fr assimilation.
Allt
liv
runtomkring
oss
bygger
p
vxternas
fantastiska
assimilationsfrmga. Viss del av glukosen omvandlas till strkelse som
lagras som vxtens energireserv. Strsta delen lses upp i vatten och
frdas genom bladnerverna ut ur bladet, genom trdet och ger nring till
resten av vxten. Den andra produkten r syre. Syret avges i luften
genom klyvppningarna p bladets undersida. Trdet producerar allts
nring t sig sjlv och ven nring och syre till oss. Fotosyntesen r allts
grunden till allt liv. Det r drfr viktigt att vrna om vr natur och vra
vxter, fr utan dessa r vi ingenting.