Slutrapport Kultur Hjärta Skola

Regionalt utvecklingsprojekt 2013 - 2015
Slutrapport
Mattias Dristig, projektledare

Landstinget Dalarna
Kultur- och Bildningsfrvaltningen
[Ange frfattarens namn]

-16
Kontaktuppgifter:
Mattias Dristig
Projektledare, Kultur Hjrta Skola
dristig@hotmail.com
073 905 50 33
SAMMANFATTNING
Kultur Hjrta Skola har varit ett regionalt treparts-projekt mellan Landstinget
Dalarna, Riksteatern och Riksteatern Dalarna 2013 - 2015.
Projektet har rrt sig i skrningspunkterna mellan Kultur och Skola och har haft barns
och ungas rtt till reellt inflytande ver kulturomrdet som fokus.
Under projekttiden har nio kommuner infrt en struktur kring Elevkulturombud (EKO)
fr att garantera barns och ungas reella inflytande och delaktighet ver Kulturomrdet i
Dalarna. P regional niv skras strukturen via Landstinget Dalarna (Kultur- och
Bildningsfrvaltningen), via intentionsavtal mellan den regionala nivn och
kommunerna samt skrivelser i Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsplan 2016 2018. EKO-strukturen blir permanent framver i Dalarna.
Totalt ca 110 Elevkulturombud (EKO) i ldrarna k 2 - gymnasiet r utsedda i
kommunerna och dessa ges inflytande ver det kommunala och regionala kulturutbudet.
P kommunal niv ansvarar utsedda EKO-samordnare ver strukturen och p regional
niv ansvarar regional tjnsteman p kulturoch bildningsfrvaltningen med std av
lnskulturntverket Ung Kultur Dalarna (UKD).
Projektet har i samverkan med Dalateatern och de tv kommunerna Malung-Slen och
lvdalen genomfrt Dramatik i Grundskolan (DIG) under 2014. Kopplat till arbetet med
DIG har en hgskolekurs tillsammans med Hgskolan Dalarna tagits fram men inte
genomfrts pga. studenters oskerhet kring kursens upplgg gllande en distanskurs
med obligatoriska trffar p campus.
Tv Delaktighetskonferenser, en freningsmssa och ytterligare kvllsfrelsningar r
genomfrda under projekttiden. S ven arrangrsutbildningar fr barn och unga samt
utbildningsinsatser i kulturbegrepp, inflytande och delaktighet.
Mycket av Kultur Hjrta Skolas insatser har skett i samverkan med Dalarnas
kommuner, lnskulturntverket UKD, freningar, studiefrbund och Riksteatern
Dalarnas teaterfreningar.
Trffar fr erfarenhetsutbyte mellan Dalarnas kommuner om barns och ungas rtt till
inflytande ver kulturomrdet r genomfrda.
En blogg med goda exempel, frn olika delar av landet, p barns och ungas rtt till
inflytande och delaktighet har uppdaterats lpande under projekttiden. Ett antal
folkbildande filmer om projektet r producerade fr vidare spridning. http://skolscenenkulturhjartaskola.riksteatern.se/
Kultur Hjrta Skola har uppntt en stor medial genomslagkraft, framfrallt p
regionalt plan via radio och tidningsartiklar, men ven nationellt via positiva
omnmnanden av SKL och Statens Kulturrd.
Kultur Hjrta Skola har i stort uppntt samtliga projektml och lagt grunden fr ett
fortsatt gott arbete nr det gller barns och ungas rtt till delaktighet och inflytande
ver kulturomrdet i Dalarna.
INNEHLL
INLEDNING OCH PROJEKTBAKGRUND....................................................................................... 6
PROJEKTSTRUKTURER .............................................................................................................. 8
Exempel p vergripande styrdokument ................................................................................ 8
Lgr11 (Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet) ............................... 8
Skapande Skola En frsta utvrdering Rapport 2013:4 Myndigheten fr Kulturanalys .... 8
Kulturen i Dalarna En enhet av mngfalder. Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015 .... 9
Barnkonventionen .............................................................................................................. 9
Projektets vision, mlgrupp, syfte och ml .............................................................................. 9
Vision ................................................................................................................................. 9
Mlgrupp ..........................................................................................................................10
Syfte .................................................................................................................................10
vergripande ml .............................................................................................................10
Olika perspektiv en vergripande tanke .............................................................................11
Riksteaterns perspektiv ....................................................................................................11
Riksteatern Dalarnas perspektiv .......................................................................................12
Landstinget Dalarnas perspektiv .......................................................................................12
Projektledarens perspektiv ...............................................................................................13
Styrgruppen .........................................................................................................................13
Referensgrupper ..................................................................................................................13
Projektets fyra ben ...............................................................................................................15
Skolutvecklingsprojekt .....................................................................................................15
Demokratiutvecklingsprojekt ...........................................................................................15
Freningsutvecklingsprojekt ............................................................................................15
Strukturutvecklingsprojekt ...............................................................................................15
Kultur Hjrta Skola ur ett reellt Delaktighetsperspektiv ........................................................16
PROJEKTRESULTAT .................................................................................................................18
Redovisning Verksamhetsbudget..........................................................................................18
2013 .................................................................................................................................18
2014 .................................................................................................................................18
2015 .................................................................................................................................19
Genomgng av Kultur Hjrta Skola 2013 2015 ...................................................................20
2013 Frankringsret .......................................................................................................20
2014 Skol- och implementeringsret ................................................................................20
2015 Frenings- och uppskringsret ...............................................................................21
Dramatik i Grundskolan (DIG) ..............................................................................................22
DIG Dalarna ......................................................................................................................23

DIG Dalarna - Utvrdering.................................................................................................23
Elevkulturombud (EKO) .......................................................................................................26
Regionalt EKO-arbete .......................................................................................................27
EKO-utbildning .................................................................................................................27
EKO-kort ..........................................................................................................................28
Delaktighetskonferens 2013 .................................................................................................29
Delaktighetskonferens 2014 .................................................................................................30
Exempel p vuxna kommentarer frn den separata utvrderingen: ...................................31
Exempel p Elevkulturombudens kommentarer frn den separata utvrderingen: ...........31
Deltagarnas utvrdering - Frsk till Sammanfattning ......................................................32
Extern kunskapsspridning ....................................................................................................32
Kommunal- och regional samverkan.....................................................................................33
Kvllsfrelsningar Ulla Wiklund/DIG ..................................................................................35
Kurs i samarbete med Hgskolan Dalarna ............................................................................36
Freningsmssan 2015 och arrangrsutbildning ..................................................................36
Lrdomar Freningsmssan .............................................................................................40
Mluppfyllelser ....................................................................................................................40
Ett kat inflytande fr barn och unga ver kulturen ..........................................................40
En kad tillgnglighet av kultur fr barn och unga ............................................................41
En kad samordning av kultur och kunskap om kultur fr barn och unga i Dalarna ...........41
En kad spridning av kunskap om barn- och ungdomskultur och ungas inflytande ver
kulturen lokalt, regionalt och nationellt ............................................................................42
Strka freningar som arbetar med barn och ungas fritidsverksamhet ..............................43
KOMMUNALT EKO-ARBETE .....................................................................................................44
Kommunala exempel p Elevkulturombudsatsningen...........................................................46
Avesta ..............................................................................................................................46
Hedemora .........................................................................................................................48
Ludvika ............................................................................................................................50
Borlnge ...........................................................................................................................50
Falun + NTI .......................................................................................................................52
Leksand ............................................................................................................................53
Mora .................................................................................................................................54
Orsa ..................................................................................................................................55
lvdalen ...........................................................................................................................56
FRAMTIDEN ............................................................................................................................58
Den framtida regionala organiseringen - Dalarnas Elevkulturombud (EKO) ..........................58
Ett gemensamt ansvar men med olika roller .........................................................................58

Frslag till rscykel Elevkulturombud (EKO) ........................................................................60
Kommunal nyrekrytering och uppstart .............................................................................60
Regional utbildning, Kulturdagar och EKO-kort.................................................................60
Trffar med EKO-samordnare ...........................................................................................60
Delaktighetskonferens ......................................................................................................61
REKOMMENDATIONER............................................................................................................62
Till det kommunala arbetet ..................................................................................................62
Till det Regionala arbetet .....................................................................................................63
Till Riksteaterns framtida arbete ..........................................................................................65
VIDARE LSTIPS ......................................................................................................................67
INLEDNING OCH PROJEKTBAKGRUND

Kultur Hjrta Skola har varit ett trerigt projekt som Riksteatern, Riksteatern Dalarna
och Landstinget Dalarna har sttt bakom. Projektet har varit ett av Riksteaterns flera
regionala utvecklingsprojekt och har som sdant kunnat fljas lpande via Riksteaterns
offentliga webbportal Skolscen dr alla vriga regionala projekt i Riksteaterns regi har
dokumenterats.
Projektet startade som en del i Riksteaterns ambitioner att medverka som en part i den
nya samverkansmodellen samt Landstinget Dalarnas ambitioner att f till en frstrkt
organisationsutveckling med fokus p barn och unga. Kultur Hjrta Skola initierades av
Ulrika hrn (dvarande Scenkonstkonsulent Landstinget Dalarna), Caroline Smitmanis
Smids (dvarande ordfrande fr Riksteatern Dalarna) och Veronica Lampa Lnnbro
(Riksteatern).
Som i alla trepartsprojekt har de olika projektgarna haft olika ingngar och ml i
projektet. Nr jag (Mattias Dristig) blev anstlld som projektledare april 2013 var detta
tydligt d projektbeskrivningen fanns i olika versioner varav det var otydligt vilken som
var den senaste. Tidigt nmndes ven en anskan till Kulturrdet, som hade ftt avslag,
rrande vikten av en samordnare till Landstinget Dalarnas lnskulturntverk UKD
(Ung Kultur Dalarna).
D en tydlig projektbeskrivning saknades vid min anstllning blev det viktigt att snabbt
f till en reviderad projektbeskrivning som godkndes av Styrgruppen. Denna
projektbeskrivning reviderades med hjlp av Ulrika hrn. Skrivningar om samordning
av barn- och ungdomskulturen i Dalarna tolkade jag som redan uppfyllda i och med
instiftandet av den nya tjnsten barn- och ungdomsstrateg p Landstinget Dalarna
Kultur- och Bildningsfrvaltningen.
Projektorganisationen tydliggjordes ven i den reviderade projektbeskrivningen nr det
gller referensgrupper, styrgrupp och projektledarens roll. Projektets ml gjordes mer
utvrderingsbara, en vergripande GANTT-plan baserat p projektets utvrderingsbara
projektml lades till. Dessutom lade jag till tankarna kring Elevkulturombud (EKO)
som en metod att uppfylla mycket av projektets vergripande skrivningar om barns och
ungas rtt till reellt inflytande ver kulturomrdet.
I efterhand kan jag konstatera att denna process gick vl snabbt fram och att ytterligare
frankring i styrgruppen skulle behvts.
Under 2013 var jag och Ulrika hrn projektledare fr Kultur Hjrta Skola.
Arbetsfrdelningen var ca 80 % / 20 %. Detta var en mycket positiv arbetsfrdelning
vilken innebar att jag ven kunde frdjupa mig i Landstinget Dalarnas vriga
verksamhet och ta hjlp av Ulrika hrns frkunskaper angende projektet.
ven Riksteatern Dalarna genomgick en skakig period med byte av styrelse och
scenkonstkonsulent. Landstinget Dalarna hade ftt en ny enhetschef (enheten Scen
Dans Konst) i form av Anneli Strmberg som blev min vergripande chef.
Ulrika hrn fick ven en ny tjnst p Landstinget Dalarna som barn- och
ungdomsstrateg, och som sdan fick hon en ny chef i form av Malin Lagergren
(Landstinget Dalarnas vergripande Kultur- och bildningschef). Ntverket Ung Kultur
Dalarna vntade p en samordnare och trodde lnge att jag var denna person, eller
Ulrika, eller ingen alls. Rollerna var minst sagt oklara ven inom Landstinget Dalarna.
Som nytillsatt projektledare saknade jag ven frfrstelsen av projektets olika
infallsvinklar och de vndningar projektet tidigare haft i planeringsfasen. Det var allts
viktigt att f till ett gemensamt dokument tidigt, framfrallt fr att tydliggra
rollfrdelning och skapa mandat och arbetsro i projektet. Den processen var aningen
smrtsam fr samtliga inblandade parter men ndvndigt att reda ut. Projektet hade
allts en skakig startstrcka.
Underlaget fr rapporten kommer frn utvrderingar och samtal med projektets olika
deltagare. Ibland har underlaget varit relativt tunt s mycket av rapporten bygger p
mina sikter och reflektioner. Jag har dremot gjort mitt yttersta fr att frska frhlla
mig s objektiv som mjligt. Rapporten har ven genomgtt en innehllsmssig
granskning av styrgruppens medlemmar innan den publicerats.
Landstinget Dalarna har ven via Kultur- och Bildningsfrvaltningen gett extern part i
uppdrag att utvrdera resultaten av samtliga regionala kulturprojekt som har skett
under samma period som Kultur Hjrta Skola har varit aktivt. Frhoppningsvis
kommer den rapporten fungera som ett komplement till denna slutrapport.
/ Mattias Dristig, Gteborg 151116
Bild: Profilmaterial Kultur Hjrta Skola
PROJEKTSTRUKTURER
EXEMPEL P VERGRIPANDE STYRDOKUMENT
Kultur Hjrta Skola har hmtat mycket av sina vergripande tankar frn olika
befintliga ml- och styrdokument inom omrdet kulturoch skolpolitik samt omrdet
barn och unga. Som exempel kan nmnas Barnkonventionen, Dalarnas regionala
kulturplan 2013 - 2015, lgr11, Region Dalarnas ambitioner om Dalarna som bsta
ungdomsregion, rapporten: Myndigheten fr Kulturanalys Skapande Skola En frsta
utvrdering Rapport 2013:4 m fl. Nedan kommer ngra citat ur dessa olika kllor. Se
avsnittet VIDARE LSTIPS lngst bak i denna rapport fr mer exakta
kllhnvisningar.
LGR11 (LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH
FRITIDSHEMMET)
Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola
kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett rikt och nyanserat stt,
kan anvnda kunskaper frn de naturvetenskapliga, tekniska, samhllsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsomrdena fr vidare studier, i samhllsliv och
vardagsliv,
kan lsa problem och omstta ider i handling p ett kreativt stt,
kan anvnda och ta del av mnga olika uttrycksformer ssom sprk, bild, musik,
drama och dans samt har utvecklat knnedom om samhllets kulturutbud,
Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och vxa med sina uppgifter. I skolarbetet
ska de intellektuella svl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmrksammas.
SKAPANDE SKOLA EN FRSTA UTVRDERING RAPPORT 2013:4 MYNDIGHETEN
FR KULTURANALYS
[] finns behov av att frstrka kopplingen mellan omrdena utbildning och kultur,
mellan skolvrlden och kulturlivet, p alla niver. Ett msesidigt lrande om varandras
frutsttningar och kompetenser kan ge mjligheter till kad samverkan i planering och
genomfrande mellan skolor och kulturinstitutioner, mellan rektorer, lrare och elever
och kulturaktrer.
Elevernas delaktighet i Skapande skola behver frbttras. Svl skolpersonal som
skolutvare visar i forskargruppens intervjuer prov p bristande frtroende fr vrdet
av elevernas medverkan: den skulle gra processen ineffektiv och elevernas bidrag till
projektens innehll och genomfrande uppfattas av de vuxna p frhand som
begrnsade. Men det finns tskilliga vittnesml om betydelsen av elevernas medverkan
i lyckade Skapande skola-projekt.
Forskarna konstaterar att huvudmnnens anskningar innehller skrivningar och
formuleringar som p olika stt motsvarar kraven om elevernas inflytande i
frordningen, men intervjuerna visar att det inte r alla gnger som praktiken lever upp
till anskningarnas retorik. Det finns uppfattningar bland de vuxna, svl i skolan och
bland kulturaktrerna, att det r svrt att finna fram till eleverna, att skapa strukturer
fr hur inflytandet ska g till. De vuxna anser att eleverna inte alltid har tillrcklig
vana av planering eller beslutsprocesser. Det kan ven vara svrt att rekrytera elever
med intresse fr kulturfrgor.
KULTUREN I DALARNA EN ENHET AV MNGFALDER. DALARNAS REGIONALA
KULTURPLAN 2013-2015
"Vision [...] I Dalarna har barn och unga inflytande ver kulturen."
"Ml
Kultur p barns och ungas villkor
Barn och unga ska ha mjlighet att delta i ett tillgngligt, kvalitativt och brett
kulturutbud i hela Dalarna. Samverkan ska ske med Dalarnas kommuner,
folkbildningen, freningsliv, amatrer, professionella kulturskapare och mellan
konstgenrer"
"Prioriterade utvecklingsomrden
[...] Den tvrsektoriella samordningen inom barn och ungdomskulturen ska utvecklas i
samverkan med Dalarnas kommuner, kulturinstitutioner, professionella kulturskapare,
freningsliv, det vriga civila samhllet samt Region Dalarna."
"Scenkonst Dalarna (Landstinget Dalarna och Riksteatern)
Barn och unga i hela Dalarna ska f se, uppleva och pverka professionell teater, i
skolan och p fritiden. Utveckla pedagogiken inom teateromrdet, srskilt fr barn och
unga. [...] Samverka med scenkonstfrmjande utbildningar."
BARNKONVENTIONEN
Varje barn har rtt att uttrycka sin mening och hras i alla frgor som rr barnet.
Barnets sikt ska beaktas i frhllande till barnets lder och mognad. (artikel 12)
Varje barn har rtt till yttrandefrihet, att tnka, tycka och uttrycka sina sikter.
(artikel 13)
PROJEKTETS VISION, MLGRUPP, SYFTE OCH ML

Fljande texter r tagna ur Kultur Hjrta Skolas reviderade projektbeskrivning 140130.
VISION
Bra och viktig kultur ska finnas tillgnglig fr alla barn och unga. Oavsett
uppvxtvillkor ska alla barn och unga f kulturella upplevelser som vidgar deras vyer,
ger perspektiv och frstelse fr vrlden de lever i och som mjliggr fr dem att
pverka och frndra sina och andras levnadsvillkor. De ska inspireras till och ges
mjligheter att uttrycka sina tankar genom kultur och konst och utveckla sitt eget
skapande. Kulturen ska vara en naturlig del av barn och ungas vardag och lrande i
frskolan, skolan och fritiden.
Dalarna ska arbeta fr att bli en spjutspets nationellt vad gller barn och ungas
inflytande ver kulturen. Barns och ungas sikter, ider och kreativitet ska genomsyra
det dagliga arbetet i kulturverksamheter fr barn och unga i lnet utifrn ett
jmstlldhetsperspektiv. Barn och unga ska ha ett reellt inflytande ver de kulturfrgor
som rr dem.
MLGRUPP
Mlgruppen fr projektet r barn och unga och vuxna som arbetar med kultur i skolan,
exempelvis skolledare, pedagoger, kultursamordnare, kulturarrangrer och
kulturaktrer i Dalarna. Vi riktar oss srskilt mot frskola och skola eftersom det r den
enda demokratiska vgen att n alla barn och unga. Skolans lroplan omfattar ocks ett
kulturuppdrag, dr kulturen utgr ett verktyg fr lrande.
Projektet har ven pgende inflytandeprojekt, verksamheter och vriga
kultursatsningar med Dalarnas barn och ungdomsomrde som mlgrupp.
Definitionen av barn och unga fljer den ldersindelningen som den nationella barn- och
ungdomspolitiken har. Dr rknas de mellan 0-18 r som barn. Med ungdomar menas
alla mellan 13-25 r.
Dalarnas ln r till ytan Sveriges 4:e strsta ln och bestr av 15 kommuner. I lnet bor
omkring 78 500 barn och ungdomar mellan 0-25 r.
SYFTE
Projektet syftar till att:
utveckla metoder fr att ka barn och ungas inflytande ver och deltagande i
kulturen i Dalarnas ln
strka frutsttningarna fr barn- och ungdomskulturen genom samordning av
och kunskap om barn- och ungdomskultur i Dalarnas ln
strka Landstinget Dalarnas och Riksteatern Dalarnas arbete med kultur fr, av
och med barn och unga
utveckla metoder som kan strka tillgngligheten av kultur fr och av barn och
unga i hela lnet oavsett var man bor, kn, funktionsfrutsttning, social och
etnisk bakgrund.
tillvarata erfarenheter och sprida kunskap om barn och ungdomskultur och barn
och ungas inflytande ver kulturen lokalt, regionalt och nationellt.
VERGRIPANDE ML
Projektet r ett lrandeprojekt, dvs. att metoder kommer testas och utvrderas lpande
och projektet kan under arbetet ta nya vgar beroende p de erfarenheter som grs.
Projektet har haft fljande vergripande ml under 2013 - 2015:
Ett kat inflytande fr barn och unga ver kulturen
Skapandet av EKO-struktur i minst fem kommuner under projekttiden

Minst 10 deltagande elevrd/skolor, 10 kommunala Elevkulturombud, 5
regionala Elevkulturombud
Genomfra utbildning av inflytandeprocessledare som kommer leda ett antal
processer i kommuner som medverkar i projektet
En kad tillgnglighet av kultur fr barn och unga
Skapandet av EKO-struktur som strcker sig frn klassrummen upp till

nationell niv
En kad samordning av kultur och kunskap om kultur fr barn och unga i
Dalarna
10
Finnas med i ntverket Ung Kultur Dalarna

Skapandet av referensgrupper i samband med EKO-arbetet. Genomfra ett
antal trffar
Skapandet av en hgskoleutbildning/kurs dr DIG r en brande komponent
En kad spridning av kunskap om barn- och ungdomskultur och ungas

inflytande ver kulturen lokalt, regionalt och nationellt
Genomfra minst tre Deltagarkonferenser under projekttiden

Skapandet av en hgskoleutbildning/kurs
Blogg via Skolscenen som frutom projektuppdatering ven innehller kunskap i
form av forskningsrapporter, utvrderingar osv
Kartlggningen av Dalarnas kulturliv grs med intervjuer av representanter
frn ntverket Ung Kultur Dalarna.
Utbildning av regionala Elevkulturombud
Skra finansiering fr en fortsttning av EKO-strukturen efter projekttidens
slut
Underska mjligheter hur DIG, Ung Filosofi i Skolan och andra
Skolutvecklingsprojekt i Riksteaterns regi kan implementeras i lnet
Strka freningar som arbetar med barn och ungas fritidsverksamhet
Finnas med i ntverk och underska freningars och Riksteatern Dalarnas

behov av utveckling och std nr det gller barn- och ungas delaktighet ver
kulturomrdet
Underska hur projektets olika metoder (EKO, Inflytandeprocessen, DIG,
Scenrd etc) kan komma freningslivet och Riksteatern Dalarna till del
OLIKA PERSPEKTIV EN VERGRIPANDE TANKE

Projektgarnas olika perspektiv br nmnas tidigt i denna rapport. Den vergripande
tanken med projektet har kunnat sammanfattas med meningarna som terfinns i den
reviderade projektbeskrivningen:
Barn och unga ska kunna vara med och styra, tycka och tnka ut hur
kulturlivet ska se ut i Dalarna. I projektet jobbar vi med att skapa nya
strukturer fr inflytande fr barn och unga ver kulturomrdet i hela
lnet. Vi testar metoder fr att hitta fungerande arbetsstt dr unga ges
reellt inflytande att styra sitt kulturutbud och eget skapande. Vi vill
samtidigt utveckla och strka det arbete som redan pgr inom skola och
lrarutbildning.
Projektets tagline Kultur Hjrta Skola: barn- och ungdomsinflytande ver kulturen
tydliggjorde snabbt Kultur Hjrta Skola som ett projekt dr barns och ungas inflytande
ska sttas i fokus. Ur projektbeskrivningen hmtas ven fljande skrivningar som har
varit vgledande i projektledarens arbete att balansera de olika projektgarnas
perspektiv:
RIKSTEATERNS PERSPEKTIV
Fr Riksteatern kan projektet uppfylla ml i Riksteaterns vergripande barn- och unga
strategi p fljande punkter:
11
Strka regionala samverkansmodeller och samarbeten mellan olika

regioner fr att lyfta
kulturens srstllning fr demokratiutveckling ur ett barnperspektiv
Utveckla processer, metoder och redskap som utvecklar barn och ungas
kunskap om, intresse
fr och makt att bemta demokratins utmaningar och frutsttningar,
med scenkonst som medel
Initiera och utveckla projekt som fungerar som brobyggare mellan
professionella och amatrer, utvare, arrangrer och producenter
Stdja och formalisera samarbeten och dialog mellan kulturinstitutioner
och aktrer, civilsamhllet, skola och akademiska lrosten
Initiera nya och vidareutveckla pgende samarbeten med relevanta
aktrer inom och utanfr kultursektorn fokus ska lggas p de ideella
krafterna inom Riksteatern och samarbeten med civilsamhllsaktrer
som aktivt arbetar med att strka barn och ungas inflytande och
delaktighet
Stimulera och stdja ungas initiativ som kreatrer och utvecklare i syfte
att vidga kulturbegreppet och vitalisera arrangrskap i hela landet
RIKSTEATERN DALARNAS PERSPEKTIV

Fr Riksteatern Dalarna innebr projektet kade mjligheter att:
ka barn och ungas demokratiska inflytande inom folkrrelsen lokalt

och regionalt
ka deltagandet inom kulturlivet med fokus p scenkonstomrdet
skapa frutsttningar fr kunskapsvxling och vitalisering av
arrangrsntet
strka folkrrelsens arbete fr att n en yngre mlgrupp
n nya mlgrupper och ka medlemsantalen
ta fram modeller fr barn och ungas inflytande och delaktighet i
kulturen
ta fram modeller fr att strka elevinflytande och stdja lnets
kommuner i Skapande Skola-projekt
skapa frutsttningar fr att utvecklas till ett Kunskapscentrum fr
frskola och skola
skapa frutsttningar fr en breddad finansiering
skapa kompetensverfring och forskning i samarbete med folkhgskolor
och Hgskolan
medverka till strkt kunskapsutveckling och forskning fr barn och
ungas inflytande, estetiska lrprocesser och kreativt entreprenrskap
identifiera behov av utveckling och frnyelse inom scenkonst och
kulturomrdet
LANDSTINGET DALARNAS PERSPEKTIV

Fr Landstinget Dalarna innebr projektet:
en regional utveckling inom kulturomrdet

en frstrkt organisationsutveckling med fokus p barn och unga
12
en medveten och utkad samverkan med regionala aktrer inom

samverkansmodellen mjligheter till kvalificerad forskning inom
kulturomrdet
en plattform fr nationellt och regionalt kunskapsutbyte
en frstrkt kunskapsverfring till lnets kommuner
utveckling av fr lnet nya och effektivare bidragsformer
PROJEKTLEDARENS PERSPEKTIV
D projektledaren har varit formellt anstlld av Landstinget Dalarna har en naturlig
fokusskiftning skett till Landstingets favr i projektet. andra sidan skulle projektets
samtal med kommunerna varit svrare om projektet skulle letts av ngon som varit
anstlld p Riksteatern eller Riksteatern Dalarna. Att som ideell frening skapa
samverkan med sjlvstyrande kommuner och deras skolor skulle till exempel varit
praktiskt taget omjligt. Anstllningen via Landstinget Dalarna har ven gjort att
projektresultaten lever vidare inom lnet och inte har kunnat avfrdas som rena
projekt-tomtebloss.
Det r ven viktigt att nmna att projektet ofta har talar om reellt inflytande. Reellt
inflytande innebr att barn och unga ges de nycklar, strukturer och mjligheter att s
kan ske. Det innebr ocks, rent krasst, att vuxna fr slppa lite p sin makt. I det
sammanhanget kan en prata om att bryta den s kallade ldersmaktsordningen. (Se
skriften Barn och ungas politiska villkor, projektet Ung och Dum, Rdda Barnen m.fl.)
Barns och ungas rtt till reellt inflytande ver kulturomrdet har hela tiden varit
sjlvklart fr mig i allt arbete.
STYRGRUPPEN
I den frsta styrgruppen (2013) var fljande representerade frn projektgarna: Isak
Benyamine (Riksteatern), Anneli Strmberg (Landstinget Dalarna) och Droppen
Sundberg (Riksteatern Dalarna). Projektledare var Mattias Dristig och Ulrika hrn.
I samband med att Ulrika hrns roll som barn- och ungdomsstrateg tydliggjordes
vertog Ulrika Annelis plats i Styrgruppen och Mattias blev ensam projektledare p
heltid (2014 - 2015). Under 2014 lmnade ven Droppen Sundberg platsen i styrgruppen
till frmn fr Gun-Britt Hurtig (Riksteatern Dalarna). Isak Benyamine (Riksteatern)
har suttit med i Styrgruppen hela projektperioden.
Projektledare rapporterade till Styrgruppen. Utver det skedde en lpande rapportering
till Riksteatern via mnadsvisa rapporter (MVR). Dessa skickades ven lpande till
resten av Styrgruppen.
REFERENSGRUPPER
Fr att frankra projektet i kommunerna skapade projektledaren tidigt en
referensgrupp som handplockades frn Dalarnas kommuner. Det var viktigt att dessa, i
ett inledande skede, representerade Dalarnas kulturadministration och sg positivt p
barns och ungas inflytande ver kulturutbudet i lnet. Ngra av representanterna fick
sin plats i referensgruppen pga uttalanden om vikten av barns och ungas delaktighet i
remissvaren till Landstinget Dalarnas Kulturplan 2013 2015. Den frsta
referensgruppens medlemmar var:
13
Harry Lehto (Chef, Hedemora Kulturskola), Anneli Strmberg (Enhetschef Scen Dans
Konst, Landstinget Dalarna), Mikael Forslin (Regionchef Nord, Sveriges Elevkrer).
Gun-Britt Hurtig (Kulturpedagog, lvdalen), Maja Wahlner (Dramapedagog, Leksand).
Marie Folkesson (Kulturchef, Leksand), Ylva Sellin Isaksson (Kulturutvecklare,
Malung-Slen), Eva Ersbacken (Kultursekreterare, Hedemora), Margareta Gfvels
(Verksamhetsansvarig Kulturcentrum Asken, Borlnge), Kenneth Linder (Enhetschef
Verket, Avesta), Caroline Smitmanis Smids (Kulturchef, Mora), Ulrika hrn (Barn- och
Ungdomsstrateg, Landstinget Dalarna) och Mattias Dristig (Projektledare, Kultur
Hjrta Skola).
Bild: Delar av Kultur Hjrta Skolas frsta referensgrupp 2013
Efter projektets frsta Delaktighetskonferens (21 nov 2013) omformades

referensgruppen till att endast innehlla medlemmar frn de kommuner som hade
infrt eller var p vg att infra Elevkulturombud (EKO). Referensgruppen var relativt
flytande men bestod i det stora hela av kommunernas EKO-samordnare. UKD hade
ven en terkommande inbjudan till dessa trffar fr att frankra satsningen mer
regionalt.
14
PROJEKTETS FYRA BEN

I arbetet med Kultur Hjrta Skola har det blivit tydligt att projektet har sttt p fyra
olika ben. I projektledarens kommunikation med olika mlgrupper har tyngdpunkten
vilat p ngot av fljande nr Kultur Hjrta Skola har beskrivits som projekt. Allt fr
att n ett s bra resultat som mjligt.
Kultur Hjrta Skola har varit ett:
Skolutvecklingsprojekt
Demokratiutvecklingsprojekt
Freningsutvecklingsprojekt
Strukturutvecklingsprojekt
SKOLUTVECKLINGSPROJEKT
Det har varit viktigt att f till ett mte mellan kultur och skola. Kopplingarna till lgr11
och estetiska lroprocesser har varit tydliga i projektet. Dramatik i Grundskolans (DIG)
kopplingar till lroplanen, att samverka med Hgskolan Dalarna om en distanskurs,
skrivningar kring Skapande Skola och inflytande, frelsningar p
delaktighetskonferenser osv har varit exempel p detta. Representanter frn Skolan har
framfrallt uppskattat denna aspekt av projektet.
DEMOKRATIUTVECKLINGSPROJEKT
Barns och ungas rtt till delaktighet och inflytande r odiskutabelt ur ett demokratiskt
perspektiv. Hr finns en uppsj av skrivelser att luta sig emot, allt frn
Barnkonventionen, den nationella barn- och ungdomspolitiken, Landstinget Dalarnas
regionala Kulturplan 2013 2015, lokala kulturplaner samt Region Dalarnas avsikt om
att vara bsta ungdomsregion. ven Harts delaktighetstrappa och tankarna kring
ldersmaktsordningen har tjnat som stor inspiration. Kommunerna och Landstinget
Dalarna har uppskattat denna aspekt av projektet.
FRENINGSUTVECKLINGSPROJEKT
Framfrallt under projektets sista r har denna aspekt lyfts ytterligare. I grund och
botten handlar mycket om freningarnas framtida verlevnad om nyrekrytering av
unga. Det r projektledarens vertygelse att freningarna aktivt mste mta
mlgruppen barn och unga fr att sjlva inte stagnera. I dagens snabba samhllsklimat
br nog inte detta mte ske enbart p freningarnas villkor.
STRUKTURUTVECKLINGSPROJEKT
Arbetet med att skapa en vergripande struktur kring barns och ungas inflytande ver
kulturomrdet har varit ytterst viktigt under projektets gng. Strukturen kring
Elevkulturombud (EKO) garanterar att svl kommuner som Landstinget Dalarnas
verksamheter kan uppn mycket av skrivelserna i den regionala Kulturplanen 2013
2015. Fr Riksteatern Dalarnas del s kan strukturen innebra en injektion av unga
kulturintresserade som p sikt kan bli framtidens teaterarrangrer.
Genom att f EKO-strukturen inskriven i Landstinget Dalarnas Kultur- och
Bildningsplan 2016 2018, via Intentionsdokument med kommunerna och en uttalad
plan kring EKO som permanent verksamhet, s skras strukturen infr framtiden.
15
Samverkan med UKD och Riksteatern Dalarna har varit ndvndigt fr att skra
strukturen regionalt.
Projektet har frankrats lokalt, regionalt och nationellt. Detta genom den uppbyggda
kommunala- och regionala EKO-strukturen men ocks via intentionsavtal som r
pskrivna av regionala och kommunala parter, via lnskulturntverket UKD, via
strategiska delaktighetskonferenser, via utsedda EKO-samordnare, via kommunala
implementeringsplaner, via kommunala trffar, via ett nra samarbete med Riksteatern
Dalarna, via freningar och studiefrbund, via uttriktad media insatser, via aktiv
omvrldsbevakning kopplat till hemsidan, via omnmnande i den nya regionala kulturoch bildningsplanen 2016 - 2018, via omnmningar av SKL och via Kulturrdet m m.
KULTUR HJRTA SKOLA UR ETT REELLT

DELAKTIGHETSPERSPEKTIV
Harts Delaktighetsstege samt Shiers utveckling av densamma har varit viktigt i
projektet. Ls grna mer om Roger Harts viktiga Delaktighetstrappa och Harry Shiers
arbete med att koppla denna till Barnkonventionen. Skriften Vgar till delaktighet:
ppningar, mjligheter och skyldigheter hittas i avsnittet Vidare Lstips samt finns
p Kultur Hjrta Skolas projektblogg.
Angende projektets intentioner att garantera barn och unga i Dalarna reellt inflytande
ver kulturomrdet s kan det ses som en sanning med modifikation. Mycket av
projektets arbete har absolut rrt sig kring Harts hgre steg (4 6) i Delaktighetsstegen
men ytterst sllan p de tv hgsta niverna (7 8). Hr finns utrymme fr utveckling
framver.
Barn och unga har i projektet varit inbjudna av de vuxna som har frskt garantera det
reella inflytandet. Fr att inflytandet dremot ska bli reellt krvs att barn och unga
sjlva bjuder in vuxna till en verksamhet som de sjlva styr och rr ver. De stegen kan
skert tas i framtiden d barn och unga i Dalarna fr ska egna projektmedel och styra
ver egna projekt med frivilligt std av vuxna.
Under 2013 var inte barn och unga med alls i projektet. Detta var en medveten strategi
fr att skra de kommunala samtalsvgarna och skapa en struktur som mjliggjorde
framtida inflytande fr barn och unga i kommunerna. Kritiker kan sga att det i
praktiken innebr att barn och unga inte har ftt mjlighet att komma med input i
bygget av sjlva EKO-strukturen. Det m s vara, men det vore nog att anvnda barn
och unga som dekoration (steg 2). Att stta barn och unga i ett tidigt sammanhang
innan ens vuxna i kommunerna frsttt grundlggande tankar om barns och ungas rtt
till reellt inflytande vore antagligen kontraproduktivt. Nr det gller Harry Shiers
modell Pathways to Participation Barns och ungas vg till delaktighet har projektet
ntt upp till den hgsta nivn (5) dr strukturen ven garanteras via policydokument.
I allt projektarbete har vuxna deltagare aktivt uppmanats att st tillbaka i mtet med
de barn och unga som har medverkat. Detta fr att frskra sig om att barns och ungas
sikter skulle tas tillvara. Ett Elevkulturombud (EKO) i Avesta klckte den ypperliga
idn att forma ett V-tecken i luften p samlingar nr vuxna talade Vuxensprk eller tog
fr mycket plats i det gemensamma samtalet. Denna metod anvndes i arbetet med
Freningsmssan dr barn och unga fr frsta gngen sgs som helt jmlika i arbetet.
16
Bild ur skriften: Vgar till delaktighet: ppningar, mjligheter och skyldigheter, se VIDARE LSTIPS
17
PROJEKTRESULTAT
REDOVISNING VERKSAMHETSBUDGET
Kommunerna har sttt fr resor i samband med regionala trffar nr det gller deras
utsedda Elevkulturombud (EKO) och kommunala tjnstemn. Projektet har alltid
garanterat att frtring i samband med trffar har varit kostnadsfritt fr kommunerna,
samt garanterat att inga anmlningsavgifter eller liknande har debiterats i samband
med projektets utbildningsinsatser. Dessa siffror faller utanfr denna rapport.
Personalkostnader r inte heller medrknade i denna upprkning.
2013
Intkter
Landstingsbidrag
vriga bidrag
Riksteatern
Totala intkter:
33 542
144 070
260 000
437 612
Kostnader
Delaktighetskonferensen 2013
vrigt
Totala verksamhetskostnader:
61 776
5 992
67 768
2014
Intkter
Landstingsbidrag
Riksteatern
Musikteaterprojektet
599 000
195 000
3 000
Totala intkter:
797 000
Dramatik i Grundskolan (DIG Dalarna)

Utbildning av EKO
UKD (Strka ntverket med externa insatser)
Kvllsfrelsningar Ulla Wiklund / DIG
Delaktighetskonferensen 2014
Lpande verksamhetskostnader
Info och trycksaker
vrigt
50 000
8 424
22 379
33 181
56 203
19 410
30 460
1 060
Kostnader
221 117
18
2015
Intkter
Landstingsbidrag
Riksteatern
vriga bidrag
Statsbidrag
260 000
250 000
130 328
32 019
Totala intkter:
672 347
Lpande verksamhetskostnader
Freningsmssa 2015
Info- och tryckkostnader
Utbildning EKO (studiefrbund/arrangrskap)
Utbildning EKO (regionala Kulturdagar)
Info- och tryckkostnader
Extern projektrapport
19 112
55 705
20 184
6 670
10 731
2 923
20 000
Kostnader
135 325
19
GENOMGNG AV KULTUR HJRTA SKOLA 2013 2015

Infr projektstart skapades en aktivitetsplan/GANTT-Schema som, i stort sett, har fljts
under projekttiden. Denna terfinns som bilaga. Nedan fljer en genomgng av insatser
som skett under de tre ren.
2013 FRANKRINGSRET
Mattias Dristig (ca 80 %) och Ulrika hrn (ca 20 %) var projektledare. ret handlade
mycket om att f till en stabil projektbeskrivning, skapa en acceptans kring projektet
och lgga en vergripande aktivitetsplan fr ren 2013 2015. En referensgrupp
bildades som hade ett antal trffar.
De frsta stegen togs fr att skapa en kurs p 7.5 p i samarbete med Hgskolan Dalarna.
Framfrallt Isak Benyamine hll i denna process och ett antal mten med hgskolan
skedde dr en kurs med DIG som komponent diskuterades.
Ulrika hrn intervjuade personer som satt med i UKD. Delrapporten blev klar i brjan
av 2014 och lg till grund till UKD:s omformande under 2014 2015.
Ulrika hrn och Camilla Nyman gick ven kurser i processledning via Riksteaterns
Inflytandeprojektet fr att kunna hlla workshops om barns och ungas delaktighet i
lnet.
Mattias Dristig hll dragningar om projektet fr kommuner som bjd in till samtal samt
medverkade i kommunala och regionala ntverk fr att frankra projektets grundtankar
om reellt inflytande fr barn och unga ver kulturomrdet.
Delaktighetskonferensen 2013 gick av stapeln 21 november. Syftet med konferensen var
att samla s mnga tjnstemn frn kommunerna i samma rum fr att ge goda exempel
p barns och ungas delaktighet, skapa en frsta plattform dr Kultur och Skola kunde
mtas, visa p Kultur Hjrta Skolas framtida riktning, frbereda fr implementering av
strukturen kring Elevkulturombud samt lyfta lgr11s skrivningar om estetiska
lroprocesser.
2014 SKOL- OCH IMPLEMENTERINGSRET
Under 2014 var Mattias Dristig ensam projektledare p heltid. Ulrika hrn ersatte
Anneli Strmberg som representant fr Landstinget Dalarna i Styrgruppen. ret
handlade mycket om att implementera Elevkulturombud (EKO) i Dalarnas femton
kommuner. De kommuner som hade varit tydliga p Delaktighetskonferensen 2013 med
att vilja infra Elevkulturombud fick nu besk av Mattias och handlingsplaner
upprttades lokalt fr att underltta infrandet p kommunal niv. ret innebar ett
aktivt resande i Dalarnas kommuner och tskilliga trffar med kommunala
representanter med syfte att f till stnd det kommunala arbetet med EKO.
Den tidiga referensgruppen ombildas till att bara innehlla personer frn kommunerna
som planerar infra EKO. Detta fr att kommunerna ska kunna hmta inspiration frn
varandras kommunala processer. UKD har en stende inbjudan till dessa trffar som ett
led i det regionala frankringsarbetet.
Efter nskeml frn deltagarna p Delaktighetskonferensen 2013 bjuds Ulla Wiklund in
och hller tv kvllsfrelsningar om Estetiska Lroprocesser och Lgr11 (5/5 p
20
Maserskolan i Borlnge och 6/5 p Moraparken i Mora). ven Dalateaterns arbete med
DIG uppmrksammas vid dessa bda tillfllen och Frida Ekholm och elever frn Vstra
skolan i Falun samt Patrik Pettersson frn Dalateatern medverkar. Frelsningen i
Mora filmas och ligger p projektbloggen. Till bda kvllsfrelsningarna kommer ca
130 pedagoger, skolpersonal och lrare frn kommunerna. Kvllsfrelsningarna
genomfrs i samarbete med Borlnge kommun och Mora kommun.
DIG ges en fortsttning i Dalarna och 50 000 kr avstts ur Kultur Hjrta Skolas budget
fr ett delprojekt (DIG Dalarna) som Dalateatern blir huvudansvariga fr. Malin Byman
frn Dalateatern blir projektledare fr DIG Dalarna som gr av stapeln kommunerna
lvdalen och Malung-Slen. En styrgrupp fr DIG Dalarna bildas som bestr av: Lena
Kjellander, Malin Byman, Lisa Hugosson (Dalateatern), Mattias Dristig (Kultur Hjrta
Skola) och Ulrika hrn (Landstinget Dalarna).
Hgskolekursen Dramatik frn text till utforskande process p 7.5 hp planerar f sin
kursstart under vren. Mlgruppen fr kursen r bland annat de personer som arbetar
med DIG ute i landet samt ven intresserade personer frn Dalarna. P grund av
tekniskt anmlningsstrul p Hgskolan Dalarna och fr f anmlda deltagare kan inte
kursen genomfras under 2014 utan skjuts upp till 2015.
Borlnge kommun blir frst ut med att infra EKO. Under ret tillkommer ocks
Avesta, Hedemora, Falun, Mora och lvdalen. Under 2014 har Dalarna ca 60 utsedda
EKO.
En EKO-utbildning arrangeras tillsammans med Dalarnas museum. Denna planeras
och genomfrs av Annacari Jadling-Ohlsson (Museipedagog, Dalarnas Museum), Ulrika
hrn (Barn- och Ungdomsstrateg, Landstinget Dalarna Kultur och
Bildningsfrvaltningen), Camilla Nyman (Konsulent Barn och Unga, Enheten Scen
Dans Konst, kulturoch bildningsfrvaltningen) och Mattias Dristig (Projektledare
Kultur Hjrta Skola). 39 nya Elevkulturombud och dess EKO-samordnare utbildas i
olika kulturbegrepp, hur kulturomrdet r organiserat p olika niver i Sverige,
exempel p metoder fr inflytande osv.
Under ret tas tv EKO-kort fram i samarbete med UKD och Riksteatern Dalarnas
teaterfreningar. Korten r personliga och ger fria intrden p olika kulturinstitutioner
i lnet samt fribiljetter till olika teaterfrestllningar som Riksteatern Dalarna
arrangerar. Korten delas ut till alla Elevkulturombud fr att underltta i deras arbete
som kulturambassadrer i lnet.
Delaktighetskonferensen p restaurang Liljan i Borlnge arrangeras och gr av stapeln
19 november. Hlften av de 90 deltagarna r elevkulturombud och konferensen syftar
bland annat till att barn och unga ska vara p samma konferens som vuxna som
likvrdiga parter. Tua Stenstrm frn Statens Kulturrd nmner frn scen att det r
frsta gngen hon r med p en liknande konferens dr hlften av deltagarna r barn
och unga.
2015 FRENINGS- OCH UPPSKRINGSRET
Under 2015 var tanken att knyta Riksteatern Dalarnas teaterfreningar nrmare EKOstrukturen samt skra hela strukturen i kommunerna och landstinget.
Orsa och Leksand infrde EKO under ret. Ludvika tog det formella beslutet att infra
EKO men hann inte utse ngra elever innan projektet avslutades. Studenter frn det
21
tekniska NTI-Gymnasiet uppskte projektet och ville utses till EKO. Nr ret var slut
s uppgick antal EKO i Dalarna till ca 110 barn och unga.
De elevkulturombud som visade ett intresse att bli unga arrangrer genomgick under
ret tv utbildningar (en i lvdalen fr de norra kommunerna lvdalen, Mora, Orsa och
Leksand samt en i Borlnge fr de sdra kommunerna Avesta, Hedemora, Borlnge och
Falun) tillsammans med inbjudna studiefrbund och Riksteatern Dalarna. Med p
trffarna var ven representanter frn fritidsfrvaltningarna i kommunerna.
Arbetet med Freningsmssan innebar ett antal planeringstrffar dr de unga
arrangrerna fick vara med och skapa hela arrangemanget frn ax till limpa.
Riksteatern Dalarna knts av naturliga skl nra planeringsarbetet och Nina Olsson
(Scenkonsulent, Landstinget Dalarna) blev Mattias parhst under ret.
Freningsmssan ersatte Landstinget Dalarnas Folkrrelseforum 2015 och innebar att
verksamheter och freningar som fr std frn Landstinget Dalarna bjds in till
mssan. ven freningar som ftt std via Landstingets Handikappskonsulent (Kerstin
Nilsson) bjuds in.
Hgskolekursen Dramatik frn text till utforskande process p 7.5 hp planerade sin
nystart men fick tyvrr lggas ner innan kursstart, mycket beroende p att upplgget
innebr fysiska trffar i Dalarna p Campus och studenterna efterfrgade en ren
distanskurs.
Nytt EKO-kort togs fram i samarbete med UKD och Riksteatern Dalarnas
teaterfreningar. Korten var personliga och gav fria intrden p olika
kulturinstitutioner i lnet samt fribiljetter till olika teaterfrestllningar som
Riksteatern Dalarna arrangerar. Korten delades ut till alla Elevkulturombud fr att
underltta i deras arbete som kulturambassadrer i lnet.
Strukturen kring EKO skrivs in i Dalarnas kommande Kultur- och Bildningsplan som
Landstinget Dalarnas struktur fr att garantera barns och ungas inflytande ver
kulturomrdet. Satsningen skras ytterligare via Intentionsdokument med de
kommuner som s nskar. Intentionsdokumenten skrivs under av Malin Lagergren
(Kultur- och Bildningsfrvaltningens hgsta chef) samt Mursal Isa (Kultur- och
Bildningsnmndens ordfrande). Beslut togs ven kring vilka tjnstemn som ska
garantera EKO-strukturens fortsttning p landstingsniv.
DRAMATIK I GRUNDSKOLAN (DIG)

Dramatik i Grundskolan (DIG) r en av Riksteaterns satsningar fr att ge elever
verktyg fr lsning, reflektion och analys av texter skrivna fr scen. Kunskaperna som
utvecklas via DIG blir ett stt fr elever att komma nra texter och ger en mjlighet att
utveckla ett sprk kring nyskriven dramatik.
Mlet med DIG r att ge medverkande elever mjlighet att delta i de Scenrd som
Riksteatern etablerade redan hsten 2009. Idag finns Scenrd i Srmland, Halland,
Skellefte och Dalarna. Scenrd bestr dels av elever som har deltagit i DIG, dels av
professionella teaterarbetare samt konstnrlig ledning. Hr frs text- och
iddiskussioner om potentiella produktioner p lnsteatrarna. Mlgruppen fr DIG och
dess Scenrd r elever och pedagogisk personal i grundskolan.
22
Under lsret 2014/2015 genomfrdes DIG i Skellefte, Hllefors, Malung, lvdalen och
Oskarshamn.
DIG syftar allts till kad lslust och lsfrstelse fr elever i grundskolan samt kad
frstelse fr dramatiskt skriven text. Dramatik lses och praktiskt arbete med texter
sker utifrn fyra grundbegrepp:
Karaktr
Status
Vndpunkt
Undertext
DIG DALARNA
I samarbete med Dalateatern och de tv kommunerna lvdalen och Malung-Slen har
Kultur Hjrta Skola drivit delprojektet Dramatik i Grundskolan (DIG) i Dalarna under
2014 2015. Projektledare fr DIG Dalarna har varit Dalateaterns dramapedagog
Malin Byman. En Styrgrupp skapades fr DIG Dalarna innan projektstart med
representanter frn Dalateatern, Kultur Hjrta Skola och Landstinget Dalarna.
Kommunernas representanter fanns med i ett tidigt skede av planeringen av DIG
Dalarna.
Ett uppdragsavtal mellan Dalateatern och Landstinget Dalarna upprttades.
Uppdragsavtalet godkndes av Kultur Hjrta Skolas styrgrupp och innehll
projektbudget och tidsplan fr DIG Dalarna samt reglerade Dalateaterns ansvar och
skyldigheter i projektet. Projektledare fr DIG Dalarna blev Dalateaterns
Dramapedagog Malin Byman.
Arbetet med DIG Dalarna har tidigare utvrderats separat av Malin Byman. Mycket av
nedanstende utvrderingstext hmtas frn hennes utvrderingar.
DIG DALARNA - UTVRDERING
Under vrterminen 2015 trffades Dalateaterns DIG-team som bestod av Malin Byman
(Dramapedagog), Mala Kyndel (skdespelare) och Hugo Emretsson (skdespelare) DIGklasserna och dess pedagoger frn Malung och lvdalen vid sex tillfllen.
Pedagoger och elever frn Centralskolan i Malung (k 7) och Rot skola i lvdalen (k 6)
fick vlja mellan fem manus som klasserna skulle arbete med: Den dr Jenny (av Eva
Wikander), Pojkarna (av Ninna Tersman), Hyenor (av Ander Duus), Kyla (av Lars
Norn) samt Om flickor kunde dda av sa Lindholm. k 6 p Rot skola valde pjsen
Den dr Jenny och k 7 i Malung valde pjsen Pojkarna.
DIG-klasserna genomfrde argumentationsworkshop, reading och sedan utvrdering.
Under argumentationsworkshopen, delades klasserna upp i smgrupper. Varje grupp
blev tilldelad varsin pjs (de pjser som de lst). De skulle sedan skapa en bild
tillsammans med hjlp av silkespapper och tapetklister om pjsen. Under
argumentationsfasen diskuterades pjsen och dess innehll, men ven vad som var den
strsta vndpunkten, vilken knsla den hade, ngra specifika hndelser som sker i
pjsen, ens egna tankar om pjsen osv. Ledarna frn Dalateatern satt med i varsin
grupp och antecknade vad som sades.
Utvrderingen bestod av att varje grupp fick svara p fljande frgor:
23
Vad handlar pjsen om? (tematik, mnen)

Vad r det bsta med denna pjs?
Det smsta?
Fr vilka ska den hr pjsen spelas? (mlgrupp)
Vilka skdespelare tycker ni skall vara med?
Soundtrack?
Varfr ska vi vlja den hr pjsen?
ven om de inte tyckte att denna pjs var den bsta s skulle de nd frska hitta svar
p frgorna fr att sedan slja in den till en tnkt jury. Juryn bestod av tv frgvisa
typer (tv ledare frn Dalateatern) frn det tnkta fretaget Got Talent som var dr fr
att hitta en pjs att stta upp p sin teater. Efter jurymtet, hade grupperna en
rstning. Alla fick sitta fr sig sjlva och skriva p en lapp vilken pjs de vill gra en
Reading p och ven varfr. P s stt valdes pjserna Den dr Jenny och Pojkarna.
Om Readingen i lvdalen:
I lvdalen fick vi besk av pressen, de intervjuade en av oss ledare och en
elev samt filmade och fotade oss nr vi vrmde upp. Det var nervositet
kring att prata i mikrofon att rka lsa fel och om svordomar i texten, hur
skulle det knnas att lsa det infr sina frldrar?
Nr kvllen kom och alla anlnde till lvdalens biograf s vade vi ngra
gnger p de enstaka gemensamma koreografierna vi lagt in i Readingen.
Publiken vntade utanfr och fick dryck och snacks av vr fantastiska
Gun-Britt Hurtig som tagit detta projekt till lvdalen. Publiken kom in
och det viskades nervst bakom ridn, ridn gick upp och de gjorde en
fantastisk Reading! Vi, familjemedlemmarna och vnnerna var s
imponerade och stolta ver dem, och eleverna var vldigt stolta ver sig
sjlva eftert ocks. En pappa sa eftert; Det dr hade jag aldrig vgat
nr jag var 12 r De kommer ha med sig det hr resten av livet. / ur
Malin Bymans utvrdering
Om Readingen i Malung-Slen:
Vi sgs p frmiddagen p Malung folkhgskola/ Aulan, dr vi hade stllt
ordning allt p scenen, fixat med scenljus och ven med en projektor som
vi anvnde fr att projicera bilder i bakgrunden under readingen.
Repetitionen gick galant! Eleverna sg fram mot att f lsa denna pjs fr
den inbjudna publiken. Lite nervst var det men mest frvntansfullt!
Lraren Kikki tog emot publiken ute i foajn och bjd p chips och dricka
medan de vntade p att vi [skulle bli] inslppta. Vi peppade inne i Aulan
och alla placerade sig lngst bak i rummet dr de skulle st nr publiken
kom in.
Publiken p plats, musiken startade, eleverna kom ner i ett led p scenen
och placerade sig p sina platser. Det var full koncentration i lokalen
under hela readingen och eleverna levererade texten med bravur! De inte
bara lste de agerade och gav knsla till de olika karaktrerna. Vi var s
imponerade! Eftert minglades det en stund innan alla trtta och njda
kte t varsitt hll. Vi plockade ihop i aulan och begav oss hem till Falun.
24
Vi var trtta men s njda, glada och fantastiskt stolta ver dessa
underbara elever som vi ftt ran att arbeta med under denna vr. / ur
Malin Bymans utvrdering
Utvrdering av DIG Dalarna elever och lrare
Malin Byman har utvrderat DIG Dalarna tillsammans med medverkande elever och
lrare. Metoden som har anvnts r bland annat Handen vilket innebr att deltagarna
ritar av sin hand och skriver utvrdering utifrn fem olika kategorier:
Tummen= Ngot som var tummen upp
Pekfingret= Ngot att peka p/tnka p
Lngfingret= Ngot att visa fingret fr (Fuck you-fingret)
Ringfingret= Ngot att behlla
Lillfingret= Det lilla extra (vrigt)
Utvrderingarna visar att eleverna uppskattade DIG Dalarna nr det gller lekar och
dramavningar. Flera elever nmner att det var roligt att readingen av manustexterna
gick bra. En viss stolthet ver att vga lsa text offentligt kan sknjas i materialet.
Eleverna uppskattar ocks att de bjds p pizza som en del av satsningen. Det r ocks
tydligt att eleverna har trivts mycket bra med Malin och vrig personal frn
Dalateatern (Mala Kyndel och Hugo Emretsson).
Eleverna uttrycker ocks att de har lrt sig nya ord, att prata tydligt infr mnniskor,
att de lrt sig att lyssna bttre och att de lrt knna nya mnniskor som ett resultat av
projektet.
Ngra av eleverna hjer rster om att det r lngt att ta sig med buss frn
hemkommunerna till Dalateatern och att det r jobbigt att lsa manustexter. De ger
ocks uttryck fr att det r nervst att lsa manustexterna offentligt.
Av utvrderingarna att dma s r det tydligt att flera elever anser sig ftt positiva
minnen fr livet med DIG Dalarna.
Medverkande lrare hyllar det upplgg och pedagogiska ledarskap som Dalateaterns
personal utvade. ven lekar, trygghetsvningar och diskussioner kring vrderingar,
makt och frtryck ses som ngot positivt.
Lrarna knner sig ocks utvalda men hjer ocks rster om att inte lgga skolprojekt
under vrterminen eftersom skolorna d genomfr de nationella proven. Man ser ocks
en vinst i att kulturen kommer ut till kommunerna utanfr de strre stderna i
Dalarna.
Kopplingen mellan DIG och kursen p Hgskolekursen Dramatik frn text till
utforskande process nmns som ngot som skulle vara nyttigt och vlbehvt fr att ge
mer trygghet och kunskap i att arbeta vidare p egen hand.
Manus som har varit utmanande och utvecklande, kanske i viss mn
frlsande. Utmanande fr att texterna har tagit upp mnga
kontroversiella men existerande konflikter. Utvecklande fr att de har ftt
diskutera, agera och ta stllning. Frlsande fr att eleverna har knt
igen sig i vissa scener och haft mjlighet att reflektera ver detta utan
skuld eller direkt delaktighet i konflikten. / Lrare
25
Projektet som vi var delaktiga i var fantastiskt bra. Enda nackdelen var
att detta projekt lg p vrterminen nr alla nationella prov ligger vilket
gjorde att det var lite problem med pedagoger de dagar jag var borta frn
skolan. Vi har givetvis uppskattat att VI var den skolan/klassen som fick
delta. ALLA tyckte det var en otrolig upplevelse och vi r s tacksamma.
Det var vldigt tydligt att vi bor LNGT bort frn dr det finns mjlighet
att utnyttja teater osv. Det tar en hel dag fr oss att ta oss till och hem,
samt kostnaderna fr dessa aktiviteter. Det styr givetvis om vi kan vara
delaktiga eller inte. Vi r tacksamma fr att Dalateatern kom till oss de
flesta gngerna s vi slapp ka med en hel klass. / Kikki Aune Eriksson,
klasslrare och mentor fr 7B
DIG-projektet r ett fantastiskt bra projekt som ger mjlighet till
ungdomar att komma nra teatern och dess uttryck. Att det ingtt i
Kultur Hjrta Skola-projektet r jttebra, och det har varit vldigt
givande fr teatern att ftt vara en del i projektet! Vi har ftt ett otroligt
bra gensvar frn de tv skolorna dr DIG genomfrts. vervgande bra!
Mindre bra, kanske en strre inblick i vrt arbete p fltet. Att vi ftt
besk av projektgarna under processen t.ex. Bttre anvndande av
bloggen, att den kunde varit som ett hjlpmedel fr projektledare, elever
och lrare, hur vet jag inte riktigt dock. Lite luddig sida tycker jag. Jag
tycker att kontakten med Mattias Dristig varit bra fr mig som
projektledare. Bra att ha ngon som ligger p lite och pminner om
uppdatering osv. / Malin Byman, projektledare DIG Dalarna
ELEVKULTUROMBUD (EKO)
Tankarna kring Elevkulturombud (EKO) r inte nya. Strukturen finns i ett flertal
kommuner runt om i Sverige (t.ex. Trollhttan, Enkping, Kil, Sderkping, Strmstad
m.fl.). Det som skiljer dessa satsningar frn implementeringen i Dalarna r att EKO
ven infrs p den regionala nivn samt i en stor del av lnets femton kommuner. Efter
projektets slut s har nio av lnets femton kommuner valt att infra Elevkulturombud
(EKO) i ngon form.
Grundtanken med EKO r att kommunerna utser minst en samordnare som hller
kommunala trffar med sina utsedda Elevkulturombud (EKO) och att dessa barn och
unga r med och pverkar kommunen i kulturella frgor som rr dem. Exempel p detta
kan vara Skapande Skola samt att vara med och bestmma ver kommunalt
kulturutbud och kulturbudget som rr mlgruppen. Hur kommunerna organiserar detta
arbete r mycket en kommunal frga men Kultur Hjrta Skola har hjlpt kommunerna i
denna process. Det gemensamma r ocks att Elevkulturombuden fr sitt uppdrag via
skolan.
I kommunavsnitten, senare i denna rapport, beskrivs varje kommuns EKO-upplgg mer
ingende. Ett frslag till organisationsskiss fr Elevkulturarbetet togs fram vid
projektstart och terfinns ven som bilaga.
Satsningen kring Elevkulturombud (EKO) skrivs in i Landstinget Dalarnas regionala
kulturoch bildningsplan 2016 2018 och strukturen skras ytterligare via kommunala
beslut samt gemensamma intentionsavtal med de kommuner som s nskar. Nr detta
skrivs s har sex av nio EKO-kommuner valt att underteckna dessa Intentionsavtal.
26
Avtalen syftar till att garantera strukturens fortsttning efter projektets slut och skra
EKO-samordnarnas mandat ute i kommunerna.
Intentionsavtalen skrivs under av Landstinget Dalarnas hgsta kulturoch
bildningschef (Kultur- och Bildningsfrvaltningen) Malin Lagergren samt Mursal Isa
(mp), Landstingsrdet, ordfrande Kultur- och Bildningsnmnden. Underskrifterna frn
kommunerna ser lite olika ut och bestr i stor del av undertecknande skol-, fritid- och
kulturchefer, EKO-samordnare samt, i vissa fall, kommunala politiker i berrda
nmnder.
REGIONALT EKO-ARBETE
Frn regionalt hll (Landstinget Dalarna via Kultur Hjrta Skola) utbildas EKO
tillsammans med sina samordnare och EKO ges ven inflytande ver det regionala
kulturutbudet. Utbildningen syftar till att strka Elevkulturombuden i deras uppdrag,
ge kunskap om arrangrskap och kulturens roll samt ge metoder hur vriga
klasskamraters sikter p kulturomrdet kan tas tillvara.
ven regionala trffar sker dr EKO-samordnare kan byta erfarenheter ver
kommungrnserna. P dessa regionala trffar medverkar ven lnskulturen i Dalarna
(UKD Ung Kultur Dalarna).
Alla Elevkulturombud (EKO) i Dalarna fr ett EKO-kort med fria kulturintrden,
rabatter osv fr att underltta EKO i sitt uppdrag som kulturambassadrer kommunalt
och regionalt.
Man kan ltt konstatera det regionala genomslaget nr det gller EKO genom att se hur
mnga barn och unga som medverkar p UKD:s Kulturdagar. Innan Kultur Hjrta
Skola startade s hade kommunerna med sig elever endast i undantagsfall p dessa
utbudsdagar dr lnets kulturutbud presenteras. Vissa kommuner var bttre n andra
p det hr, men nu nr EKO har infrts s har siffrorna skjutit i hjden. P
Kulturdagen i Falun 21 oktober var 145 antal deltagare anmlda. Av dessa var hela 90
personer barn och unga. Majoriteten av dessa var Dalarnas Elevkulturombud.
Kultur Hjrta Skolas Delaktighetskonferens 2014 samt arbetet med Freningsmssan
2015 var ytterligare exempel p hur det regionala arbetet har bedrivits. Delar av UKD:s
verksamheter har brjat se Elevkulturombuden som en viktig resurs i sitt lpande
arbete, men det arbetet ligger nnu mycket i sin linda.
Under 2015 knts ocks Riksteatern Dalarna nrmare det regionala arbetet med EKOstrukturen, vilket var en medveten strategi fr att strka teaterfreningarnas behov av
unga arrangrer och publik.
EKO-UTBILDNING
Fr att strka nya Elevkulturombud i sitt uppdrag r det viktigt att dessa unga utbildas
i sitt uppdrag. Frgor som diskuteras under en sdan utbildning br rra sig om
kultursyn, delaktighet och inflytande, genomgng om vad det innebr att vara
Elevkulturombud regionalt, men ven kommunalt, samt frska ge en grundlggande
frstelse vad det r fr skillnad p de olika niverna lokalt (skola/klassen), regionalt
(Landstinget Dalarna, UKD osv) samt nationellt (beslutad kulturpolitik/statlig
kulturniv). Det r ven viktigt att det kommunala arbetet ges plats vid ett sdant
tillflle samt ge metoder som EKO och dess samordnare kan anvnda nr det gller att
27
ta in barns och ungas tankar om kulturomrdet. Under projekttiden har en sdan hr

utbildning skett p Dalarnas museum den 16 september 2014.
EKO- Utbildningen planerades och genomfrs av Annacari Jadling-Ohlsson
(Museipedagog, Dalarnas Museum), Ulrika hrn (Barn- och Ungdomsstrateg,
Landstinget Dalarna Kultur och Bildningsfrvaltningen), Camilla Nyman (Konsulent
Barn och Unga, Enheten Scen Dans Konst, kulturoch bildningsfrvaltningen) och
Mattias Dristig (Projektledare Kultur Hjrta Skola).
39 nya Elevkulturombud och dess EKO-samordnare medverkar under dagen. EKOutbildningen var mycket uppskattad och har utvrderats separat. Den finns i sin helhet
p projektbloggen. Under 2015 skedde ingen grundlggande EKO-utbildning d fokus
lg p att utbilda intresserade EKO i arrangrskap tillsammans med Riksteaterns
teaterfreningar (Se: Freningsmssan).
EKO-KORT
Fr att strka Elevkulturombuden i deras roll som kulturambassadrer har ett kort
tagits fram som ges exklusivt till alla utsedda EKO. Kortet tas fram i samverkan med
Riksteatern Dalarnas teaterfreningar, UKD och kommunerna som medverkar. Rtt
anvnt blir detta kort en ypperlig chans fr kommunernas EKO-samordnare att planera
gemensamma kulturutflykter som kan strka arbetet lokalt och ven medverka till att
EKO fr ett bredare kulturintresse som de kan sprida till sina klasskamrater.
Bild: Dalarnas EKO-kort 2015/2016
28
Fr Riksteatern Dalarnas teaterfreningar innebr kortet att EKO-strukturen fr en

chans att knytas nrmare just scenkonstomrdet. EKO-kortet blir allts en regional
variant av Riksteaterns Scenpass som r specifikt riktat till kulturintresserade elever
som har ett inflytande ver det regionala- och kommunala kulturutbudet.
DELAKTIGHETSKONFERENS 2013
Delaktighetskonferensen (21 nov) p Cozmoz i Borlnge samlade ca 80 personer
(tjnstemn frn Skola och Kultur mttes, men ven personal frn kommunala
fritidsfrvaltningar, Landstingets Dalarnas verksamheter samt kommunala politiker).
Deltagarna kom frn Dalarnas kommuner och 12 av 15 kommuner var representerade.
Goda exempel angende delaktighet p kommunal niv lyftes liksom lgr11:s skrivningar
om Estetiska Lroprocesser. ldersmaktsordningen nmndes och Elevkulturombud
(EKO) presenterades som en metod fr delaktighet. Utvrderingen av konferensen visar
att den var mycket uppskattad.
Fascinerande och inspirerande frelsare som tog upp viktiga aspekter.
Tack fr det! I publiken mnniskor med olika bakgrund och yrken. Ngra
r redan helt inne p tankegngarna, andra behver tnka i nya banor. De
ska alla kunna frmedla vidare nr de kommer hem, och fortstta tycka
det r viktigt.
Jag uppskattade den stora bredden som frelsningarna tillsammans
skapade.
Bild: Deltagare Delaktighetskonferensen 2013
29
Alla medverkande kommuner fick arbeta i kommunala grupper och beskriva sitt arbete
nr det gllde barns och ungas delaktighet. Detta arbete lg sedan till grund fr den
kommunala implementeringen av Elevkulturombud under 2014.
Delaktighetskonferensen 2013 gav ringar p vattnen och resulterade i att kommunen
Malung-Slen anordnade en lokal variant fr kommunens skolledare och rektorer,
pedagoger, lrare och barn och unga. Detta skedde den 6 mars 2014 och initierades av
kommunens kulturfrvaltning via Ylva Sellin-Isaksson. Kultur Hjrta Skola var
inbjudna p denna samling och hll ett pass om projektet. Medverkade gjorde ven Erik
Blom som talade om ldersmaktsordningen.
DELAKTIGHETSKONFERENS 2014
Den 19 november 2014 gick Kultur Hjrta Skolas andra Delaktighetskonferens av
stapeln i Borlnge. Konferensen blir steg tv i en tre-stegs-raket nr det gller barns
och ungas delaktighet och inflytande. En av tankarna med konferensen var att barn och
unga skulle kunna beska samma konferens som vuxna och vara likvrdiga parter. Det
tredje steget blir sedan arbetet med Freningsmssan dr barn och unga r med i hela
arrangrsprocessen.
Bild: Deltagare Delaktighetskonferensen 2014
Hlften av de 90 deltagarna r elevkulturombud p konferensen. Tua Stenstrm frn

Statens Kulturrd nmner frn scen att det r frsta gngen hon r p en liknande
konferens dr hlften av deltagarna r barn och unga. P konferensen avhandlas bde
Harts Delaktighetstrappa och Shiers utveckling av denna, frgor om Skapande Skola
samt aktuell forskning om barns och ungas delaktighet. Utver det s sker
30
gemensamma workshops-vningar om inflytande och ett upptrdande av en komiker (en

programpunkt som elevkulturombuden sjlva var med och bestmde om).
Planeringen av konferensen som sdan var utmanande: Kommer frelsarna klara av
att hlla ett tilltal som alla i rummet frstr? Kommer de vuxna f ut ngot av
konferensen? Kommer Elevkulturombuden knna att det r trkigt? Kommer nivn bli
allt fr snuttifierad eller tvrtom? Konferensen som helhet har utvrderats separat
och terfinns p projektbloggen.
EXEMPEL P VUXNA KOMMENTARER FRN DEN SE PARATA UTVRDERINGEN:
Vision: Att en dag EKO str fr innehllet i konferensen. De unga jag
pratade med trodde sig kunna ansvara fr en sdan hr dag i samarbete
med vuxna, inte ensamma. Det skulle innehlla mer rrelse, inte s
mnga frelsningar p rad.
Bra och informativt kring barn och kultur. Vad som kan frbttras fr att
f med de unga sjlva och ta del och lyssna p deras tankar och nskeml.
Goda hjlpmedel fr oss vuxna fr att involvera de unga.
Det har varit en rolig och intressant dag! Jag har en knsla av att det blir
roligare nr vi blandas - ldre och yngre. Som vuxen saknar jag ofta
humorn och rrelsen som r s naturlig nr man r liten. Erfarenhet och
livslust. Jag tar med mig ider som poppat upp om rent konkreta saker
jag ska gra i mitt arbete som kultursamordnare/arrangr.
Eftersom det var s mnga barn-unga med var programmet fr mycket
vuxen anpassat. Barnen kunde ftt ansvara fr en programpunkt p egen
hand. Hur hade det blivit d? Tua S tyckte jag gjorde en bra presentation
barnanpassade sig till publiken.
Som jag sa frra konferensen: Jag skulle vilja vnda p konceptet Skola
Hjrta Kultur. Varfr, vad, hur? F hra rektorer/ledare inom skolan med
andra tankar f motstnd, inblick i kritiska tankar. Det r alltid viktigt
att hra och bli berrd och upplyst om kulturens berringspunkter. Roligt
med Martin L! Till nsta gng: Flera diskussionsuppdrag i smgrupper fr
EKO. I dag var det mycket lyssna Mera aktivt.
EXEMPEL P ELEVKULTUROMBUDENS KOMMENTARER FRN DEN SEPARATA
UTVRDERINGEN:
Jag tycker att kultur r viktigt. Om man bara r i skolan varje dag och
gr samma, samma s blir det trkigt! Det r de bra upplevelserna man
kommer ihg. Man lr sig bttre av upplevelser. Detta var en bra dag.
Det var vldigt intressant att hra om delaktighetstrapporna och jag
brjade fundera p hur man kan f dels ungdomar och barn att delta i
projekt av vuxna och f ungdomar att starta egna projekt.
Det har varit intressant och lrorikt. Det var roligt att ha en stuppare
men jag tyckte inte sjlv att han var s rolig. Det var trkigt under en tid
p dagen. Det var bra att vissa av er tnkte att vi skulle resa p oss s att
vi inte fick sitta stilla hela tiden. Fr eftersom vi r unga s har vi mycket
31
energi och det blir vldigt trkigt med mera nr vi ska sitta ner s lnge.
Det var kort och gott en rolig och bra upplevelse mm. EKO r kul.
Jag blev lite frvnad/verraskad att de vuxna som sttt p scen och
pratat om olika grejer faktiskt tar oss barn och ungdomar p allvar i det
hr projektet. Jag trodde att de bara tagit med oss hit som dekoration.
Tydligen inte.
Jag tycker inte att den hr dagen var s bra fr oss ungdomar (EKO). Fr
vi tycker att det r trkigt att lyssna p folk som pratar hela dagen. Det
kndes ven som att dagen var mer gjord fr vuxna. Ni pratade OM barn,
inte TILL barn. Martin Lagos var jtterolig! S det var bra att han fanns
med i schemat.
Innan jag blev EKO och ven innan jag var p den hr konferensen visste
inte jag att det r s viktigt med kultur som det r i samhllet. Man
tnker inte p det men om man tnker efter s r kulturen en viktig del i
sitt liv utan att man tnker p det. S jag har lrt mig mycket mer om
kultur och varfr det r s viktigt att ha den p den hr konferensen.
Kultur r mycket och vi anvnder det varje dag utan att man tnker p
det.
DELTAGARNAS UTVRDERING - FRSK TILL SAMMANFATTNING
Baserat p de utvrderingssvar som har kommit in s kan man lyfta fram ett antal
saker:
De flesta deltagarna r verlag njda med konferensen. Ngra saknar dremot

skolan som tydlig part p konferensen. Detta gller svl i frelsningsinnehll
samt som konferensdeltagare.
EKO tycker att konferensen var intressant, spnnande och lrorik. De flesta
tycks se konferensen som lyckad men rster om att frelsningarna var
lngtrkiga hjs ocks. Man efterlyser mer rrelse i rummet.
Att konferensen var just lrorik nmns av mnga EKO. Liksom att Martin
Lagos (komiker) var mycket uppskattad.
Flertalet vuxna nmner vikten av att barn, unga och vuxna mts fr att
diskutera gemensamma frgor.
Bde EKO och vuxna har blivit inspirerade till att testa nya saker som ett
resultat av konferensen.
Flera av konferensdeltagarna nmner konkreta tips infr nsta r som innebr
att EKO r med och arrangerar nsta konferens tillsammans med vuxna.
Temperaturen i lokalen upplevdes som kall av flera konferensdeltagare.
Frelsningsformen med teatersittning r inte den mest optimala formen fr en
delaktighetskonferens dr mnga unga medverkar.
EXTERN KUNSKAPSSPRIDNING
Som ett av Riksteaterns regionala projekt har Kultur Hjrta Skola varit knuten till
Skolscen som r Riksteaterns samlingsplats p webben fr projekt som riktat sig mot
Skolan. Hr har projektet haft en egen blogg (http://skolscenenkulturhjartaskola.riksteatern.se/) som har uppdaterats lpande under projekttiden. P
projektbloggen har ven goda exempel frn andra delar av landet samlats svl som
32
forskningsrapporter och annat material som har kunnat komma Dalarnas kommuner
till del.
I samarbete med Film i Dalarna och SlashM3 har mnga av projektets satsningar
dokumenterats i rrlig media fr vidare spridning i Sverige. Totalt 14 filmklipp har
producerats under projekttiden.
Kultur Hjrta Skola har frekommit rikligt i olika media. Rknat till knda artiklar i
dagspress och radio rr det sig om ca 20 artiklar/inslag. Utver det s har projektet ven
uppmrksammats av Statens Kulturrd dr EKO-strukturen nmns som lsning fr att
garantera barns och ungas delaktighet nr det gller Skapande-Skola-medel. ven SKL
har uppmrksammat satsningen som ett gott exempel fr att skapa delaktighet fr unga
p en regional niv.
Bild: Exempel p artikel i press. Hr om EKO-utbildningen.
Offentliga dragningar om projektet har frekommit p kommunal niv men ven i

samband med UKD:s Kulturdagar.
KOMMUNAL- OCH REGIONAL SAMVERKAN

Kultur Hjrta Skola har samverkat regionalt med UKD och de tillhrande
lnskulturinstitutionerna. Denna samverkan har i ett inledande skede varit aningen
33
problematisk d UKD egentligen vntade p en samordnare fr hela ntverket och

sammanblandade projektet med Landstinget Dalarnas nyinstiftade barn- och
ungdomsstrateg-tjnst. Ju lngre projekttiden gick ju klarare blev rollerna kring
projektet, tjnsten som barn- och ungdomsstrateg och UKD som ntverk. Kultur Hjrta
Skola var inte srskilt frankrat i UKD vid projektstart och ntverket var aningen
splittrat i frgan om graden av barns och ungas inflytande. Projektet har aktivt frskt
hitta samverkan med lnsinstitutionerna nr det har gynnat projektets syften och ml.
Samverkan har skett med de flesta av ntverkets institutioner i olika former.
Projektledaren har suttit med p UKD:s trffar som en part och har bjudit in ntverket
till referensgruppstrffar, delaktighetskonferenser osv. P Kulturdagarna (en per
termin) har projektet medverkat som utstllande part, fredragshllare, haft egna
inbjudna frelsare samt garanterat att lnets Elevkulturombud ftt betald lunch.
UKD:s roll omformulerades under 2014 - 2015 och den nya verksamheten har, nr detta
skrivs, nnu inte satt sig riktigt. ven samverkan med Region Dalarna har skett i
begrnsad skala.
Samverkan mellan Landstinget Dalarnas vriga regionala projekt inom kulturomrdet
(t.ex. Anoda, Musikteaterprojektet och Kulturjouren) har varit givande och fruktsamt.
Ibland har mten med kommunerna slagits ihop fr att spara tid d samma personer
ska trffa olika projektledare. Informationsspridning mellan projekten har ocks
frekommit fr att underltta projektens implementering i kommunerna.
Samverkan med Riksteaterns vriga regionala projekt har i praktiken varit obefintlig,
mycket beroende p att dessa gick in i en avslutande fas nr Kultur Hjrta Skola var
som mest aktiv, men ven pga. bristande samordning frn Riksteatern.
Samverkan med Riksteatern Dalarnas styrelse har varit lpande under projekttiden.
Mycket av det arbetet har varit ett rent ndvndigt frankringsarbete i tider av
styrelsebyte. Samverkan med Riksteatern Dalarnas teaterfreningar kom igng
trevande under 2015 i samband med Freningsmssan. Samverkan med Riksteaterns
olika scenkonsulenter under projekttiden (Mathilda Landin, Camilla Nyman och Nina
Olsson) har varit mycket god.
Nr det gller Dalarnas femton kommuner har samverkan skett med de kommuner som
valt att infra Elevkulturombud eller DIG. Hr har vissa avgrnsningar varit
ndvndiga att gra d Kultur Hjrta Skola har varit ett regionalt projekt som ven har
Landstinget Dalarna som projektgare. Det kommunala sjlvstyret har respekterats
men ven Landstinget Dalarnas roll som regional aktr som inte ska bedriva kommunal
verksamhet. Denna grnsdragning har fungerat i de flesta kommuner. I mnga fall har
samverkan mellan kommunerna inneburit att fruktsamma samarrangemang har
kunnat ske mellan kommunen, projektet och Landstinget Dalarna.
I ngra av kommunerna har samverkan strckt sig s lngt som till politisk nmndniv
nr det gller kommunal frankring om barns och ungas rtt till inflytande ver
kulturomrdet.
ven samverkan med andra aktrer har frekommit. Som exempel kan nmnas
samverkan kring en gemensam kurs med Hgskolan Dalarna och Dalateatern. Projektet
har ocks samverkat med studiefrbund och ideella freningar.
34
KVLLSFRELSNINGAR ULLA WIKLUND/DIG

P Delaktighetskonferens 2014 kom nskemlet att bjuda in skolutvecklare Ulla
Wiklund fr ett djupare samtal om estetiska lroprocesser och lgr11. Frn projektets
sida var det viktigt att tydliggra kulturens kopplingar till skolornas lroplan.
Tv kvllsfrelsningar genomfrdes under vren 2014 en i Borlnge och en i Mora.
Alla Dalarnas pedagoger, rektorer, skolpersonal och tjnstemn inom de kommunala
kulturfrvaltningarna bjds in utan kostnad. ven det tidiga genomfrda arbetet med
Dramatik i Grundskolan presenterades av Patrik Pettersson frn Dalateatern och Frida
Ekholm med elever frn Vstra Skolan i Falun.
Bild: Ulla Wiklund frelser om lgr11 och estetiska sprk.
Kvllarna blev vlbeskta med ca 120 deltagare och kvllsfrelsningen i Mora filmades
och lades upp p projektbloggen. Frelsningarna genomfrdes i samarbete med Mora
kommun, Borlnge kommun, Moraparken, Maserskolan, Kulturcentrum Asken,
Musikteaterprojektet samt Kulturskolan Miranda. Frhoppningsvis gav frelsningarna
pedagogiskt brnsle ute i kommunerna och strkte arbetet med Dramatik i
Grundskolan (DIG).
35
KURS I SAMARBETE MED HGSKOLAN DALARNA

Som ett led i att strka arbetet med Dramatik i Grundskolan frskte projektet skapa
en distanskurs i samarbete med Hgskolan Dalarna. Grundtanken var att personer som
var inblandade i Riksteaterns nationella arbete med DIG ven skulle kunna
komplettera det pgende arbetet ute p skolorna genom att ges mjlighet att g en
distanskurs p Hgskolan Dalarna.
Frn Hgskolan Dalarnas hll arbetade Susanne Rosn (Universitetsadjunkt
Pedagogiskt arbete) och Yvonne Blomberg (Fil.dr., Universitetsadjunkt
Litteraturvetenskap) med att skapa kursen Dramatik frn text till utforskande process
p 7.5 p. Frn Kultur Hjrta Skola hll var Isak Benyamine i hg grad inblandad i
arbetet. Tanken var att Dramatik frn text till utforskande process skulle starta under
2014 nr mycket av arbetet med DIG genomfrdes p olika platser ute i landet och p s
stt garantera ett underlag av studenter. P grund av tekniskt anmlningsstrul p
Hgskolan Dalarna kunde tyvrr inte kursen genomfras under 2014 utan var planerad
att genomfras under hsten 2015.
Yvonne Blomberg berttar: 20 studenter anmlde sig till kursstarten 2015. Dessa kom
frn de omrden som kursen hade som mlgrupp (skolpersonal, kommun- och
landstingsanstllda, kulturarbetare) och fr att frskra sig om studenternas
medverkan skickade Hgskolan Dalarna (via Yvonne Blomberg) ut personliga brev till
dessa. Efter kontakten med de anmlda studenterna blev det dremot tydligt att
studenterna hade valt att studera med frhoppning om att kursen var en ren
distanskurs. Svaren frn studenterna var vertydliga trffar p campus skulle inte
fungera, detta pga. kade resekostnader, tidsrymd osv. Kursen Dramatik frn text till
utforskande process kunde allts inte genomfras.
Arbetet med att ta fram kursen har inte varit att skapa en s.k. Uppdragsutbildning dr
en part betalar Hgskolan Dalarna fr att skapa en utbildning. Utmaningen har snarare
varit att samverka kring Hgskolans s.k. tredje uppdrag d.v.s. att verka ute i
samhllet.
Ser man till frarbetet med kursen kan det konstateras att samverkan mellan de olika
parterna ven har lidit av en viss bristande frstelse och inblick ver de olika
parternas verksamhet och organisationsstruktur. Hgskolan Dalarna (via Yvonne
Blomberg och Susanne Rosn) menar att en positiv kontakt med Kultur Hjrta Skolas
bda projektledare och Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsfrvaltning har
upprttats och konstaterar att arbetet med kursen kan innebra en grund till framtida
samverkan i ngon form.
FRENINGSMSSAN 2015 OCH ARRANGRSUTBILDNING

Som ett tredje och avslutande steg i tankarna kring Delaktighetsmssan och barns och
ungas rtt till reellt inflytande och delaktighet planerades Freningsmssan. 2015 var
projektret d barns och ungas inflytande p fritiden skulle adresseras. Det var viktigt
att f till ett grundligt mte mellan EKO, studiefrbund och Dalarnas freningar. Fr
Riksteatern Dalarnas del var 2015 ret d teaterfreningarna skulle f tillgng till den
uppbyggda EKO-strukturen.
Att EKO-strukturen skulle mta freningslivet samt att utbilda barn och unga inom
arrangrsomrdet var viktigt. Nr barn och unga sjlva fr kunskap i att arrangera s
36
ges ven nycklarna till att n Harts hgsta steg i Delaktighetstrappan. Genom en nra
samverkan med Landstinget Dalarna (Kultur- och Bildningsfrvaltningen) kunde
ytterligare medel till en Freningsmssa frigras. Landstinget Dalarna har tidigare
genomfrt s.k. Folkrrelseforum dr freningar och studiefrbund, med regionalt
uppdrag och ekonomiskt std frn Landstinget, har mts fr att byta erfarenheter,
inspireras av frelsare etc. Fr att ytterligare strka Riksteatern Dalarnas roll under
ret knts Scenkonstkonsulenten Nina Olsson nra arbetet.
Bild: Arrangrsutbildning Syd i Borlnge
En frfrgan gick ut till samtliga EKO i Dalarna om att arrangera en freningsmssa i

oktober. Som ung deltagare var det viktigt att de kommande arrangrstrffarna
prioriterades d mycket av trffarna skulle vara p fritiden (och inte skoltid) d ideella
freningar hade mjlighet att medverka. Intresserade Elevkulturombud, deras
samordnare, tjnstemn frn fritidssidan i de medverkande kommunerna, Riksteatern
Dalarna och Dalarnas studiefrbund bjds in till tv trffar (en fr de norra EKOkommunerna och en fr de sdra kommunerna) dr deltagarna fick en grundlggande
kurs i arrangrskap av Mattias Dristig. ven Region Dalarna och Landstinget Dalarna
medverkade fr att bertta om de std fr unga som finns. Studiefrbundet
Vuxenskolan, Studiefrmjandet och ABF medverkade ocks p dessa trffar och
berttade om studiefrbundens roll och mjligheter fr unga arrangrer. Ur dessa bda
arrangrsutbildningar skapades ett embryo till en arrangrsgrupp som sedan hade ett
antal planeringstrffar i Mora fr att genomfra Freningsmssan 3 oktober p
Moraparken. Syftet var att medverkande Elevkulturombud ven skulle ges en praktisk
kunskap i att arrangera svl som en teoretisk.
37
Arrangrsgruppen organiserades kommunvis och med separata uppgifter. Dessa var:

Mora och lvdalen (ansvarsomrde Scen/Mat), Avesta och Hedemora (ansvarsomrde
Publik/Workshop, Borlnge och Falun-NTI (ansvarsomrde PR/Utstllningsyta).
Mattias Dristig och Nina Olsson tog det vergripande arrangrsansvaret samt hade
hand om Ekonomi. Vrt att nmna r att PR-gruppen hade trffar under sommarlovet
d de tog fram logotyp, hemsida samt pbrjade arbetet med pressutskick och
offertfrfrgningar ang. Freningsmssans profilmaterial. Arbetet samordnades d via
en dold grupp p Facebook.
Bild: Freningsmssan 2015
De freningar som har ett regionalt uppdrag samt std frn Landstinget Dalarna,
tillsammans med Dalarnas Handikappsfreningar, bjds in i arbetet tidigt och
medverkade i processen. Det var viktigt att ett direkt mte mellan freningarna och
Elevkulturombuden skedde fr att frska garantera ett reellt inflytande fr alla
inblandade parter. Genom ett samarbete med Mora kommun och Moraparken kunde
lokalkostnaderna fr Freningsmssan hllas nere en aning.
Aktivitetsplanen fr Freningsmssan sg i stora drag ut shr:
1. Frplanering med intresserade studiefrbund samt Riksteatern Dalarna
2. Arrangrsutbildningar med EKO, EKO-samordnare, studiefrbund och
Riksteatern Dalarnas representanter
3. Intresseanmlningar frn Dalarnas freningar
4. Arrangrsgruppstrffar med EKO, EKO-samordnare och Riksteatern Dalarnas
representanter
5. Sommaruppehll (PR-gruppen arbetar vidare)
38
6. Arrangrsgruppstrff - Uppstartstrff
7. Arrangrstrff tillsammans med medverkande freningar
8. Arrangrstrffar, praktiska frberedelser av Freningsmssan och vernattning
p Moraparkens Hotell
9. Freningsmssan 3 oktober
10. Utvrdering
Freningsmssan gick av stapeln 3 oktober p Moraparken. Totalt 24 organisationer och
freningar medverkade p sjlva mssan. Medverkande p Freningsmssan var ca 100
personer (57 frn allmnheten, ca 30 frn freningarna sjlva och ca 20 i
arrangrsgruppen). Tyvrr var det ven Rttviks marknad den helg mssan gick av
stapeln.
Bild: Freningsmssans alla unga arrangrer tar emot Dalarnas EKO-kort 2015/2016 efter ett ytterst vl
utfrt arbete
Enligt utvrderingarna frn dagen kan nmnas att freningarna uppskattade mssan
som helhet och var imponerade ver det arbete som Elevkulturombuden hade lagt ner.
Man uppskattar verkligen att freningarna kunde knyta kontakter mellan varandra och
man tycker att det r synd att Freningsmssan inte lyckades n en strre allmn
publik. Vissa freningar r ven aningen sjlvkritiska och menar att de kunde gjort mer
fr att locka sina egna medlemmar till Moraparken. ven behovet av tidigare
marknadsfringsinsatser nmns samt att Moraparken som lokal var bra fr ndamlet.
En freningsrepresentant ger frslaget att skapa kommunala Freningsmssor som
Elevkulturombuden kan arrangera tillsammans med det lokala freningslivet. I princip
alla freningsrepresentanter som har svarat p utvrderingen tycker att det viktigaste
nd var att elevkulturombuden lyckades arrangera ett sdant hr stort event.
39
ven elevkulturombuden och de vuxna EKO-samordnarna var njda ver resultatet och
det planeringsarbete som skett innan sjlva Freningsmssan. Ur utvrderingarna
nmns att EKO har lrt sig om arrangrskap, knt sig speciella d de ftt lmna det
vanliga skolarbetet, lrt sig prata med folk, ftt nya kontakter nr det gller eget
arrangrskap. Det mrks att Elevkulturombuden r stolta ver arbetet med
Freningsmssan. ven Elevkulturombuden tycker att det kom fr lite folk till mssan
och resonerar ver vikten av ett tidigt publikarbete. EKO tycker ocks att det var fr
mycket "vuxenprat i brjan" men att detta sedan blev bttre.
"Bra med projekt ur ett ungt perspektiv. Mtena unga/vuxna. Ett bra
forum skapades fr det. Bra infr deras framtid. Lrorikt fr oss vuxna.
Ett bra initiativ. Arbetet med Freningsmssan har gett en bra mall infr
framtiden. (EKO-samordnare)"
LRDOMAR FRENINGSMSSAN
Ska man ta med sig ngra lrdomar frn arbetet med Freningsmssan s r det att det
finns en stor kraft i barn och unga som arrangrer och att vi vuxna stndigt mste
tnka p vrt stt att kommunicera. Under arbetet med Freningsmssan kom ngra
EKO frn Avesta p idn att vi skulle rcka upp handen och forma fingrarna till ett Vtecken (som en signal fr Vuxenprat)fr att gra det tydligt nr man inte frstod, nr vi
vuxna tog fr mycket plats i samtalet eller anvnde fr svra ord.
Att lta de unga arrangrerna vara med som en likvrdig part i all planeringsarbete r
viktigt. Under processens gng r det bra att tydliggra roller och ansvar samt dela in i
de unga arrangrerna i mindre ansvarsgrupper s att ens uppgifter tydliggrs.
Ansvarsgrupperna gjorde egna WBS/GANTT-scheman samt fick ansvar fr en del av
Freningsmssans budget fr att tydliggra vilken ekonomi som fanns.
Tid lades till lra-knna-vningar och vi lekte lekar fr att bygga en gruppknsla kring
arrangrsgruppen. Detta gjordes samtidigt som allas frvntningar och ansvar
tydliggjordes. En bra mix mellan allvar och lek skapades. Det r dremot viktigt att
nmna att en sdan hr satsning tar mycket tid i ansprk. Vuxnas stt att mtas fr
planering behver inte heller vara helt rtt stt fr unga att mtas fr planering. Viktigt
att planera in pauser i planeringsarbetet, samt skapa mjlighet fr planering i mindre
grupper.
MLUPPFYLLELSER
ETT KAT INFLYTANDE FR BARN OCH UNGA VER KULTUREN
EKO-strukturen r infrd i totalt nio av Dalarnas femton kommuner. Det r i dagslget
aningen oklart hur mnga skolor som r inblandade kommunalt, men mlet r uppntt
med rge. Antal Elevkulturombud (EKO) r ca 110 st frn rskurserna 2 9. EKO finns
ven p vissa gymnasieskolor. Mer om den kommunala implementeringen av EKO
beskrivs under varje enskild kommunavsnitt senare i denna rapport.
Ulrika hrn och Camilla Nyman har genomgtt Riksteaterns utbildning fr
processledare via Inflytandeprojektet. Inom dessa ramar har processledning skett under
regionala trffar men ven utanfr lnet.
40
Kommunernas utsedda EKO-samordnare har haft terkommande trffar med mig som
projektledare och via dessa trffar har ett erfarenhetsutbyte mellan kommunerna skett
nr det gller metoder fr barns och ungas inflytande.
Kommunernas behov av metodutveckling och praktiska verktyg nr det gller barns och
ungas vg till inflytande r dremot fortfarande stort.
EN KAD TILLGNGLIGHET AV KULTUR FR BARN OCH UNGA
Mlet r allts med rge uppfyllt p kommunal niv. Utmaningar fr kommunerna
finns fortfarande nr det gller att Elevkulturombudens ska vara en lnk mellan
klasskamraterna och kommunens kulturadministration. P regional niv sker ett
terkommande arbete d EKO medverkar p regionala kulturdagar dr det regionala
kulturutbudet presenteras. Den regionala kulturadministrationen har brjat se EKO
som en naturlig resurs i det lpande arbetet. Den nationella nivn blir aktuell nr
nationella instanser begr in underlag frn Dalarna. Nr det sker s r lnet nu vl
frberett fr att ta tillvara barns och ungas sikter.
Som ett led i arbetet med kad tillgnglighet av kultur fr barn och unga fr alla EKO
ett kort med fria intrden, gratis teaterbesk osv fr att underltta i arbetet som
kulturambassadrer i lnet. Medverkande kommuner, Landstinget Dalarnas
kulturverksamheter och Riksteaterns teaterfreningar str bakom kortet som har getts
ut rligen sedan 2014.
EN KAD SAMORDNING AV KULTUR OCH KUNSKAP OM KULTUR FR BARN OCH
UNGA I DALARNA
Som projektledare har jag hela tiden funnits med i lnskulturntverket Ung Kultur
Dalarna som en part som lyft barns och ungas rtt till reellt inflytande. UKD:s roll har
ndrats under projektets gng och Landstinget Dalarna har utsett Ulrika hrn som
barn- och ungdomsstrateg. Mycket av den strategiska samordningen som Landstinget
Dalarna behver p omrdet har tagits ver av Ulrikas nya funktion. Ulrikas
kartlggning av ntverket har ven resulterat i att UKD ndrar form frn ntverk till
mer fast verksamhet. UKD byter namn och hur verksamheten ska se ut i framtiden
lter jag vara osagt.
Referensgruppsarbetet har varit intensivt under projekttiden och ven helt ndvndigt
fr att n goda resultat. Dalarna r ett stort glesbygdsln med stora transportstrckor.
Fysiska mten har prioriterats och ska ses som en framgngsfaktor. Kommunernas
utsedda EKO-samordnare har via dessa trffar kunnat hmta kraft och ider frn
varandra. Det skulle dremot ha varit nskvrt att fler representanter frn Riksteatern
Dalarna samt Skolans vrld skulle varit med p dessa trffar. Det r min frhoppning
att detta arbete utvecklas och tar tillvara den struktur som finns i kommunerna nr det
gller Skapande Skola och lrare med estetisk inriktning. Tv kommuner (Avesta och
Falun) har som ett direkt resultat av projektet utsett Frstelrare med Estetiska
Lroprocesser som inriktning. Det vore bra om dessa personer knts nrmare det
fortsatta arbetet nr det gller barns och ungas delaktighet ver kulturomrdet. Det r
ven min frhoppning att Landstinget Dalarna (via t.ex. Scenkonstkonsulenten Nina
Olsson) driver arbetet att utveckla kontakten mellan kommunernas EKO-samordnare
och teaterfreningarna.
41
Under 2013 2014 lg fokus p referensgruppsarbetet att skra en kommunal struktur

kring EKO dr kommunerna och Skolan var givna parter. Under 2015 skiftade fokus till
att arbeta med Riksteatern Dalarnas ingngar i EKO-strukturen samt
arrangrsutveckling (Freningsmssan). Kommuner som inte medverkade i det arbetet
har inte medverkat i referensgruppsarbetet i ngon strre utstrckning under 2015.
En distansutbildning p hgskoleniv (7.5 hp) med namnet Dramatik frn text till
utforskande process var planerad att starta under projekttiden, delvis som ett std
kring arbetet med Dramatik i Grundskolan (DIG). Tyvrr fick kursen stllas in av olika
anledningar.
EN KAD SPRIDNING AV KUNSKAP OM BARN- OCH UNGDOMSKULTUR OCH UNGAS
INFLYTANDE VER KULTUREN LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT
Tv Delaktighetskonferenser och en Freningsmssa har genomfrts under
projekttiden. Konferenserna har varit uppbyggda i en tre-stegs-etapp nr det gller
delaktighet och inflytande: 2013 syftade konferensen till att samla alla strategiska
funktioner i kommunerna i samma rum fr att pbrja ett samtal om barns och ungas
rtt till inflytande ver kulturomrdet ute i kommunerna. 2014 syftade konferensen till
att samla ven EKO p samma konferens som vuxna och bevisa att sdana trffar var
mjliga utan att fr den skull snuttifiera innehllet. 2015 var EKO med som
arrangrer till Freningsmssan och utbildades infr detta bl a i arrangrskap.
Frutom Delaktighetskonferenser/Freningsmssan s har projektet arrangerat tv
konferenser med Ulla Wiklund samt arbetet med Dramatik i Grundskolan (DIG).
Mlgruppen fr konferenserna med Ulla Wiklund/DIG var Dalarnas alla pedagoger och
skolpersonal och syftade till att tydliggra skrivningar i lgr11 om Estetiska
Lroprocesser samt lyfta arbetet med DIG.
Kultur Hjrta Skola har ocks medverkat med frelsningsinsatser p UKD:s
Kulturdagar samt varit tillgngliga nr kommunerna har ordnat mer lokala varianter
av Delaktighetskonferenser.
Via bloggen har lsare kunnat ta del av filmklipp frn projektets olika frelsningar,
lsa forskningsrapporter och annat material som har varit viktigt nr det gller barns
och ungas inflytande och delaktighet.
Som ett led i UKD:s omvandling frn ntverk till mer fast verksamhet gjorde Ulrika
hrn en kartlggning av lnskulturens behov och nskeml. Kartlggningen gjordes
inom Ulrikas nya tjnst som Landstinget Dalarnas barn- och ungdomsstrateg.
Elevkulturombuden (EKO) har genomgtt regionala utbildningar i arrangrskap, om
olika kulturbegrepp samt ftt grundlggande kunskaper om Sveriges kulturpolitik.
Kommunala trffar har frekommit dr EKO har utbildats i en kommunal kontext samt
varit med och bestmt ver det kommunala kulturutbudet.
Finansieringen kring EKO r skrad svl kommunalt som regionalt. De kommuner
som vill har ftt skriva p ett Intentionsdokument dr EKO-strukturen skras
kommunalt och regionalt, det finns en plan kring hur strukturen ska verleva efter
projektavslut och Landstinget Dalarna skriver in satsningen i Landstinget Dalarnas
Kultur- och Bildningsplan 2016 2018.
42
Under projekttiden avsatte Kultur Hjrta Skola medel till Dalateatern s att DIG
utfrdes i kommunerna Malung/Slen och lvdalen. Riksteaterns olika satsningar DIG,
Ung Filosofi i Skolan, LNK osv har en plats i Dalarna, d frmst via det framtida
arbete som Scenkonstkonsulent Nina Olsson bedriver i lnet men ven via Dalateatern
och Riksteatern Dalarnas olika teaterfreningar. En framtida samverkan i dessa frgor
kan eventuellt ske via Dalarnas Hgskola, Dalarnas folkhgskolor eller Dalarnas olika
studiefrbund.
STRKA FRENINGAR SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGAS
FRITIDSVERKSAMHET
Under 2015 intensifierades arbetet med Dalarnas freningar och studiefrbund. Hela
arbetet med Freningsmssan syftade till att knyta kontakterna mellan EKOstrukturen och freningarna nrmare varandra.
Fr Riksteatern Dalarnas del innebr en permanent EKO-struktur att det finns en
mjlighet fr teaterfreningarna att f in en strid strm av unga, kulturintresserade
arrangrer i sin verksamhet. Det r min frhoppning att Riksteatern Dalarna tar vara
p denna mjlighet i framtiden.
Freningsmssan br bli en terkommande hndelse som med frdel kan arrangeras av
EKO, freningarna sjlva, Riksteatern Dalarna och Landstinget Dalarna.
Bild: Arbetsmaterial om Inflytande och Delaktighet framtaget av Ulrika hrn och Lena Nyberg i samband
med Delaktighetskonferensen 2014
43
KOMMUNALT EKO-ARBETE
I Dalarna har totalt nio av femton kommuner infrt Elevkulturombud i ngon form
under projekttiden. Fr att hedra det kommunala sjlvstyret och strka redan befintliga
kommunala strukturer nr det gller barns och ungas inflytande ver kulturomrdet s
har projektet inte frordat en bestmd kommunal modell fr infrandet av satsningen.
Ett grundfrslag som utgick frn skolornas elevrd togs fram vid projektstart och
presenterades fr kommunerna. Denna struktur har mer fungerat som inspiration fr
kommunerna och man har hittat andra lokala lsningar.
Det kommunala sjlvstyret har varit viktigt under hela projekttiden. Hur kommunerna
har valt att organisera satsningen kring Elevkulturombud (EKO) har drfr sett lite
olika ut. Grundkraven har dremot varit att kommunen:
1) Har en utsedd EKO-samordnare som ansvarar fr satsningen kommunalt och r den
formella kontakten med Landstinget Dalarna
2) Ordnar kommunala EKO-trffar dr EKO ges inflytande ver det kommunala
kulturutbudet och/eller Skapande Skola
3) Avstter en viss budget till EKO-samordnaren till fikainkp, resor osv.
Tre kommunala funktioner har utkristalliserat sig som framkomliga nr det gller
samordningen (i vissa kommuner sker en blandning):
Fritid: Personal som t ex ansvarar fr kommunens demokratiarbete nr det gller
fritiden. Det kan rra sig om personal som har hand om kommunens arbete med
Ungdomsrd, medborgardialoger, elevrd, arbetar p fritidsgrd osv. Frdelen med
denna funktion r att personalen ofta arbetar nra barn- och unga samt har en direkt
kunskap om hur olika demokratimodeller och reellt inflytande fungerar i praktiken. Om
det inte finns en koppling till funktionerna Skola eller Kultur s riskerar man dremot
att EKO missar inflytande ver Skapande Skola eller det kommunala kulturutbudet.
Ett exempel dr denna lsning har varit framgngsrik r Mora kommun.
Skola: Personal som arbetar inom Skolan. Det kan rra sig om frstelrare inom
Estetiska Lroprocesser eller pedagoger inom estetiska mnen, rektorer eller
skolpersonal som har det yttersta ansvaret fr Skapande Skola, r medlem i skolans
pedagogiska kulturgrupp eller liknande.
Frdelen med denna funktion r att kopplingen till lgr11 och estetiska lroprocesser blir
vldigt tydlig. Elevkulturombudens uppdrag har ven en stor chans att inkorporeras
lttare med skolans vriga undervisning och kan bli en bra resurs i undervisningen.
Anskningarna kring Skapande Skola kommer ven de bli mer genomarbetade enl
Kulturrdets tankar om barns och ungas inflytande ver denna process. En annan frdel
r att man via skolan har stor chans att lta satsningen verkligen bli demokratisk d
alla elever har skolplikt.
Om det inte finns en koppling till funktionerna Kultur s riskerar man dremot att
EKO missar inflytande ver det kommunala kulturutbudet.
Exempel dr denna lsning har varit framgngsrik r kommunerna Avesta och
Leksand.
44
Kultur: Personal som arbetar inom kommunens kulturadministration. Det kan rra sig
om kultursekreterare, kultursamordnare, men ven personal frn den kommunala
kulturskolan. Dessa funktioner brukar ha det yttersta ansvaret fr barn- och
ungdomskulturen i kommunen och sitter oftast p en kommunal inkpsbudget nr det
gller kulturanskaffning. I vissa fall ansvarar redan denna funktion fr befintliga
Skapande Skola-ntverk, vuxna kulturombud, kontakten med studiefrbund och
amatrkulturen osv. Frdelen med denna funktion r att kopplingen till den
kommunala allmnkulturen blir tydlig och EKO kan ges inflytande ver svl den som
viss kulturbudget om kommunen s nskar.
Kulturfunktionen kan dremot ha svrare att n skolan n att n fritidssidan d
skolan brukar ha en separat skolfrvaltning. I en renodlad kulturfunktion s kan
inflytandet ver Skapande Skola bli svrt att f till. Det kan ocks bli svrt fr Kulturen
enskilt att skapa den terkommande tillfrsel av nya elevkulturombud som behvs.
Exempel dr denna lsning har varit framgngsrik r kommunerna Hedemora och
lvdalen.
vriga kommuner har en blandning av ovanstende: Ludvika, Orsa, Borlnge (alla
funktioner ovan) och Falun (oklart).
Kultur Hjrta Skola har varit behjlplig i kommunernas arbete att ta fram egna
kommunala EKO-strukturer. I mnga fall har projektet fungerat som en vlbehvlig
lnk mellan olika kommunala niver och frvaltningar, kunnat garantera att svl
politiker, tjnstemn och chefer har kunnat mtas fr att snabbt skapa frutsttningar
fr det kommunala arbetet.
Via de terkommande referensgruppstrffarna har ven de kommunala EKOsamordnarna aktivt kunna byta erfarenheter ver kommungrnserna.
Fljande kommunala upprkning r ett frsk till sammanfattning ver kommunernas
vg mot infrande av Elevkulturombud, dess organisering och en nulgesanalys.
45
KOMMUNALA EXEMPEL P ELEVKULTUROMBUDSATSNINGEN

AVESTA
Antal EKO: 4
k: 6
Nuvarande samordnare: Malin Bjrklund, frstelrare estetiska lroprocesser
Organisering: Skola, med visst std frn kommunal kulturgrupp. EKO utses i klassen
som samordnaren har. Avesta var tidigt intresserade av att infra Elevkulturombud, d
frmst som ett std vid anskan av Skapande Skola-medel.
Kommunen saknar en renodlad kommunal kultursekreterartjnst och organiserar sitt
kommunala kulturutbud frmst via Avesta Art/Verket. Man har en tjnsteman p
kommunkontoret som bl a har anskningarna fr Skapande Skola i sin tjnst.
Avesta infrde satsningen i liten skala i tv klasser under 2014 av tv lrare som sg
kopplingen till estetiska lroprocesser och lgr11. Kommunen valde samtidigt aktivt att
inte vara med i EKO-satsningen d en av kommunens hgsta, beslutande chefer trodde
att Landstinget Dalarna/Kultur Hjrta Skola krvde en ekonomisk motprestation fr
uppbyggandet av EKO-strukturen. Den tjnsteman som hade fungerat som EKOsamordnare fick d lmna EKO-samordningen. Elever som utseddes till EKO under
2014 gr nu i Gymnasiet och har lmnat sitt uppdrag.
Under 2015 skedde en nytndning i Avesta och en ny lrare (Malin Bjrklund) infrde
Elevkulturombud i sin klass. Malin brjade ocks fungera som kommunens EKOsamordnare och medverkade p referensgruppstrffar m m.
D kommunen saknar en kultursekreterare och att EKO-arbetet frmst organiseras via
funktionen Skola har Kultur Hjrta Skola aktivt uppmuntrat kommunen att infra en
Frstelrartjnst i Estetiska Lroprocesser. Avesta har medverkat i Kultur Hjrta
Skolas verksamhet under 2015 och planerar att utka sin EKO-struktur under 2016.
Kommunen har ocks en Kulturgrupp som bestr av pedagoger och leds av
resultatsenhetschef fr Avestas skolor.
Malin Bjrklund EKO-samordnare i Avesta berttar:
"Det har varit vldigt inspirerande och intressant med frelsningar av yngre och ldre.
Att f utse elevkulturombud och f se hur de vxer in i rollen och vgar ta lite mer plats
och talutrymme fr varje trff som de r med p. Att eleverna fr ta ansvar, bestmma,
pverka. Frhoppningsvis ger det ringar p vattnet och sprider sig."
Vuxenprat vid de regionala trffarna och lnga restider r ngot som Malin tar upp i sin
utvrdering. Alla som arbetar med Elevkulturombud mste tnka p hur
kommunikationen sker nr det gller barn och unga. Risken finns annars att EKO inte
frstr. Som skolrepresentant innebr samordningsuppdraget att arbetstid frn hennes
skola fr kompas ut. Avesta har allts inte riktigt lst frgan om vad ett kommunalt
samordningsuppdrag innebr.
Elevkulturombuden i Avesta r nu med och bestmmer ver det regionala
kulturutbudet genom att medverka p UKD:s Kulturdagar. Rekryteringen av EKO har
skett genom frfrgan i Malins klass. En plan fr nyrekrytering saknas i dagslget.
46
I Avesta r inte EKO fullt ut frankrat men Malin ser en utmaning framver i att utka
antalet EKO i kommunen samt f med dessa som en part i den kommunala
Kulturgruppen. ven arbetet med Skapande Skola ska ses ver fr att skra barns och
ungas inflytande ver anskningsprocessen. Mte med Kulturfrvaltningens chef ska
ocks ske framver fr att underska hur strukturen kan byggas ut ytterligare.
I Avesta har inga kommunala EKO-trffar skett nnu, men EKO har varit en synnerlig
aktiv del i arbetet med Freningsmssan 2015. EKO har nnu inte heller inflytande
ver det kommunala kulturutbudet men frhoppningsvis sker detta under 2016. EKO
har dremot varit p ett mte och medverkat vid beslut hur den kommunala potten ang
Skapande Skola ska frdelas.
"Tid r svrt. Tjnstemnnen behver slppa in dem [EKO], vga lyssna och lra sig vad
unga idag vill ha. Kommunalt std och tid till mig som samordnare", sger Malin
Bjrklund.
Avesta r en av kommunerna som ven skriver under Kultur Hjrta Skolas
Intentionsavtal om att bibehlla en EKO-struktur efter projektets slut.
Bild: Arrangrsutbildning i Borlnge. Avestas Elevkulturombud mter Rikard Rudolfsson som berttar om
vad ABF som studiefrbund kan bidra med nr det gller arrangrsskap
47
HEDEMORA
Antal EKO: 15
k: 4 - 9
Nuvarande samordnare: Eva Ersbacken, kultursekreterare
Organisering: Kultur och Skola. EKO-samordnare har std av Barnkulturntverk som
bestr av pedagoger frn skolorna.
Hedemora r en av de kommuner som har EKO bst frankrat kommunalt. Det finns ett
starkt politiskt och tjnstemannamssigt std fr satsningen. Kommunens EKOsamordnare har sitt samordningsansvar inskrivet i sin tjnstebeskrivning och EKO
finns inskrivet i den kommunala kulturpolitiska handlingsplanen (2015).
Implementeringsprocessen har inneburit mten med svl den kommunala chefsnivn
som den politiska ledningen. Frankring har ven skett direkt med kommunens
rektorsgrupp.
Kommunen har en stabil verksamhet med vuxna kulturombud vid varje grundskola och
det har gjort att frankringen p skolorna har underlttats vid infrandet av
Elevkulturombud. Alla skolor i Hedemora r nnu inte representerade men under 2015
fanns satsningen p sex av kommunens tta skolor.
Alla EKO har ingtt i en kommunal EKO-grupp med mnatliga trffar p deras egen
nskan.
Fokus i kommunen har lagts p barn och unga frn k 4 - 9. Detta beslut togs av
Kulturntverket (kulturombud + kulturenhet) efter en diskussion om vilken lder som
de ansg vara lmplig fr EKO att ta till sig information och bidra med sina egna tankar
vid regionala trffar, konferenser etc. Elever som utsetts till EKO har bde ftt anmla
sig sjlva och blivit utsedda och utlottade. Det har sett lite olika ut p skolorna.
Hedemora har valt att fokusera p delaktigheten p det kulturutbud som ges barn och
elever under skoltid. Diskussioner har frts i EKO-gruppen och i mten med de vuxna
kulturombuden. De har ven deltagit i ett inledande skede av planeringen med
Skapande Skola infr ht 2015.
EKO-gruppen trffas en gng/mnad. Det r samordnaren som varit sammankallande,
satt upp dagordningen, hllit i mtena och skrivit mtesanteckningar. EKO-gruppen
har uppmuntrats komma med punkter till trffarna, bde under trffarna och infr
nsta trff. Tanken finns hos samordnaren med frdelning av ansvaret fr mtet i
gruppen. P mtena utvrderas ven de regionala trffar som EKO medverkar p och
baserat p den lpande utvrderingen r EKO njda ver sina mjligheter att pverka
det regionala kulturutbudet.
Tankar finns hos samordnaren att ta med EKO i planering fr kulturverksamhet
utanfr skoltid, exempel i samverkan med studiefrbund.
I en del klasser som har god tradition med klassrd har EKO ftt tid p dessa fr att
lyfta sitt uppdrag. Det som terstr i Hedemora r att f till ett avtal eller en
verenskommelse med skolorna om att Elevkulturombudens arbete ska rknas in i den
ordinarie undervisningen.
Harry Letho r kulturenhetschef i Hedemora och ger fljande tips till lyckad infrande
av Elevkulturombud:
48
"Utse en representant/medarbetare som ansvarar fr kontakten med

EKO, skolorna och med kulturombuden som Ni frhoppningsvis har p
skolorna, de r vldigt viktiga i EKO:s vardagsarbete under skoltid.
Det som krvs r att lyfta EKO arbete, ha en bra dialog med skolan och
att skolorna (lrarna, rektorerna och eleverna) uppskattar det arbetet som
EKO gr och visar det genom att lta dem komma till tals vid mten mm.
De mste ocks likt elevrd, idrottsrd och liknande bil avtackade under
terminsslut osv."
Eva Ersbacken fyller i:
"Det som gjort att arbetet varit ltt r att det fll vl ut hos kommunens
vuxna kulturombud nr vi presenterade idn. Att vi d hade
politikerna/utb. chef/rektorer med p tget redan underlttade s klart.
Jag r vertygad om att det r av betydelse att Hedemora kommun var
vl representerat vid den frsta delaktighetskonferensen i Borlnge."
Hedemora r en av kommunerna som ven skriver under Kultur Hjrta Skolas
Bild: Arrangrsutbildning i Borlnge. Ngra av Hedemoras Elevkulturombud mter Riksteatern Dalarnas

representanter.
49
LUDVIKA
Antal EKO: 0
k: Nuvarande samordnare: Anna Silfverin, Kultursekreterare
Organisering: Kultur- och fritidsfrvaltningen med std frn skolorna
Ludvika kommun har kommit in relativt sent i processen d Anna Silfverin blev ny
kultursekreterare i kommunen under 2015. Det formella beslutet att infra satsningen
r taget och samordningen ska ske via kulturoch fritidsfrvaltningen. Nr detta skrivs
s har nnu inte ngra EKO utsetts.
Kommunen har tidigare beslutat att stlla sig bakom Region Dalarnas satsning nr det
gller Dalarna som "Bsta Ungdomsregion" och ser satsningen kring Elevkulturombud
som en naturlig del i det arbetet.
Ludvika r en av kommunerna som ven skriver under Kultur Hjrta Skolas
BORLNGE
Antal EKO: 30
k: 7 - 9
Nuvarande samordnare: Emma Kllberg, Enhetschef, Kulturcentrum Asken
Organisering: Kulturcentrum Asken med std frn Kulturfrvaltningen
Borlnge var den frsta kommunen som infrde Elevkulturombud 2014. Drivande i den
inledande processen var Kulturfrvaltningens Kultursamordnare (Pelle Andersson) och
Kulturcentrum Askens enhetschef (Margareta Gfvels). Margareta ansvarade fr
kontakten med kommunens rektorer och garanterade barns och ungas kulturinflytande
under skoltid via Kulturcentrum Asken. Pelle ansvarade fr kulturinflytandet nr det
gller barns och ungas fritid.
Frankring har skett via politik- och kulturchefsniv.
Nr Margareta gick i pension 2014 vertogs EKO-samordningen av Emma Kllberg
(Enhetschef, Kulturcentrum Asken).
Borlnge kommun har arbetat mycket med barns och ungas delaktighet och har ibland
knt att Kultur Hjrta Skolas insatser inte har varit i fas med den verksamhet som
kommunen har lagt fokus p just d.
Viss otydlighet och kommunikationsbrist har ven funnits i kommunen angende de
olika roller som de olika kommunala funktionerna har inom EKO-strukturen. Det finns
en kommunal vilja att verbrygga denna brist.
Borlnge har framfrallt beskt UKD:s Kulturdagar tillsammans med sina EKO.
Satsningen r infrd i klasserna k 7 - 8 och varje klass har minst tv representanter.
Ambitionen r att erbjuda lg- och mellanstadiet EKO-uppdrag genom att skapa olika
kulturforum under ret.
Varje hgstadieskola har vuxna kontaktpersoner fr EKO. Dessa samordnas av
Kulturcentrum Asken. Elevkulturombuden har sjlva utvecklingsider kring
50
nyrekrytering, informationsspridning och str sjlva fr den biten ute p skolorna.

Regelbundna trffar med kommunens EKO sker tv gnger per termin p
Kulturcentrum Asken. P trffarna arbetar man med ngot praktiskt, genomfr
workshops eller diskuterar. Utver det ges EKO andra uppdrag i kommunen, det kan
rra sig om att medverka p utbudsdagar och mssor, presenterat olika frestllningar
och grupper fr publik, vara representanter vid utlndska kulturbesk, delta i
beslutsprocesser fr inkp av olika frestllningar osv.
"Att arbeta med EKO knns bde sjlvklart och viktigt. Eleverna har en
helt annan kompetens n vi vilket gr att vi bde mste och vill
samarbeta. Erfarenheten vi ftt r att EKO grna vill pverka och
engagera sig i olika delar. Reaktioner vi ftt r att EKO har ftt kunskap
om andra saker n tidigare och genom sitt uppdrag ftt helt nya
erfarenheter som berikar. Tror det r bra att i framtiden frankra EKO i
elevrden." / Emma Kllberg
Borlnge r en av kommunerna som ven skriver under Kultur Hjrta Skolas
Bild: Pressutklipp frn Dala-Demokraten 20 juni 2014. Borlnge blev frst ut med att utse Elevkulturombud i
Dalarna
51
FALUN + NTI
Antal EKO: 6 (Falun) + 3 (NTI)
k: 7 - 8, Gymnasiet
Nuvarande samordnare: Organisering: Kulturfrvaltningen
Falun infrde Elevkulturombud via kommunens kulturstrateg (Joakim Lindblad) under
2014. Strukturen genomgick en viss frankring via kommunens rektorer. I efterhand r
det tydligt att denna frankring inte har rckt.
Sex elevkulturombud utsgs under 2014 och Joakim Lindblad var kommunens EKOsamordnare. Satsningen var i sin linda nr Joakim fick en ny tjnst under ret. Ngon
ny samordnare utsgs inte av Falu kommun trots otaliga ptryckningar frn Kultur
Hjrta Skola.
Falu kommun r den kommun som har haft svrast att inse sitt kommunala ansvar nr
det gller sina egna utsedda Elevkulturombud. Efter att Joakim bytte tjnst var
Riksteaterfreningen Falun villiga att ta sig samordningsansvaret fr Faluns
Elevkulturombud men kommunens tjnstemn var ofrmgna att skra de skriftliga
mandat som krvdes frn skolornas rektorer fr att lsa ansvarsbiten. Mycket av Faluns
svrigheter kan ursktas med kommunens omorganisering p kulturomrdet.
Hursomhelst r behandlingen av EKO-strukturen anmrkningsvrd d kommunen har
som ambition att vara en "Demokratikommun 2020" och marknadsfr sig sjlva som
"Kulturkommun".
Bild: Freningsmssans PR-grupp in action p Moraparken
52
Lrdomar frn Falu kommun visar p vikten av frankring bland hgre kommunala
tjnstemn, en formaliserad samverkan mellan skola och berrda kommunala
frvaltningar samt att EKO-samordnare ges arbetstid till sitt uppdrag. Som ny EKOsamordnare behver man ocks egna verktyg och tips i sitt uppdrag. Dessutom r det
viktigt att ven utsedda Elevkulturombud ges verktyg fr att arbeta operativt p sin
egen skola nr det gller kulturfrgorna.
Under 2015 tog elever frn NTI-Gymnasiet kontakt med Kultur Hjrta Skola p egen
hand. D NTI-Gymnasiet r en privat aktr och d Falu Kommun saknade en
samordnare tog projektet hand om dessa elever. Under ret medverkade dessa tre elever
i arbetet med Freningsmssan och samtal frdes med NTI-Gymnasiets ledning fr att
formalisera en terkommande EKO-struktur p skolan. NTI-eleverna blev ven
Trainees i Riksteaterfreningen Falun.
Om Falun ska ta ett omtag framver nr det gller Elevkulturombud br ven NTIGymnasiet vara med i det framtida arbetet.
LEKSAND
Antal EKO: 16
k: ?
Nuvarande samordnare: Elisabeth Stenborg
Organisering: Skola
Leksand var en av kommunerna som var med tidigt i arbetet med Kultur Hjrta Skola
och tankarna kring Elevkulturombud. Lnge trodde projektet att organiseringen skulle
ske via Kulturfrvaltningen men det blev tydligt ganska tidigt i processen att det var av
yttersta vikt att skolan skulle ta ett strre lass om satsningen skulle genomfras. S
skedde ocks tillslut.
Den kommunala processen i Leksand har varit spnnande att flja lite p hll d
kommunens diskussioner sammanfattar lite av den inneboende konflikt som kan finnas
mellan de kommunala strukturerna Kultur och Skola. Beroende p om en lgger fokus
p Elevkulturombuden som beslutsfattare ver det breda kulturbegreppet och
kulturutbudet i en kommun, eller om en lgger fokus p Elevkulturombuden som en
resurs i arbetet med Skapande Skola och ser tankarna om estetiska lroprocesser i lgr11
som primrt, s riskerar en lsning ske mellan de olika frvaltningarna. I slutndan
kan frgan handla om tid, personalresurser och budgetutrymme. Det r min sikt att
denna lsning skedde tidigt i Leksand men kommunen r inte ensam om att hamna hr.
Samordningen har skett via Karin Elfving som var rektor ver Insjns och Ullvi skolor.
ven Elisabeth Stenborg (lrare och medlem i Riksteaterfreningen Paraden) fungerar
som EKO-samordnare i kommunen. Karin Elfving lmnade sin tjnst under 2015.
EKO har medverkat p regionala Kulturdagar samt r ocks med i arbetet kring
Skapande Skola.
Leksand r allts (tillsammans med Avesta och Borlnge) den kommun som har
starkast fokus p Skolans organisering av Elevkulturombud. Tyvrr har inte Leksand
medverkat p referensgruppstrffar i ngon strre utstrckning under ret, pga
tidsbrist, vilket gr det aningen svrt att veta hur satsningen r organiserad
kommunalt.
53
Leksands utmaningar framver br vara att skapa ett samarbete med kommunens
Kulturfrvaltningen s att EKO ven ges ett inflytande ver det kommunala
kulturutbudet. Utver det mste en EKO-samordnare utses som ges tid till uppdraget
och kommunens (eller skolornas) mandat att agera som en samordnare.
Under 2015/2016 har kommunen utkat sin satsning kring EKO rejlt och det ska bli
spnnande att se var Leksand landar i sin framtida organisering. Det kan ju vara s att
kommunen vljer att renodla skol-spret och det vore relativt unikt i Sverige.
MORA
Antal EKO: 6
k: Hgstadiet
Nuvarande samordnare: Karl Larsson, barn- och ungdomskultursekreterare
Organisering: Fritid/Kultur med std av Skola
Mora r den kommun som tydligast har valt att organisera Elevkulturarbetet som ett
led i kommunens fritidssatsningar. I Mora har det inte inneburit ngra strre
svrigheter d fritid ligger under kulturfrvaltningens ansvarsomrde.
Frankringen av Elevkulturstrukturen har ocks gtt relativt smrtfritt i Mora. Detta
mycket p grund av att kommunens nuvarande kulturchef Caroline Smitmanis Smids
r en av skaparna och initiativtagarna till Kultur Hjrta Skola d hon tidigare var
ordfrande fr Riksteatern Dalarna.
Mora hade dremot tidigt en tanke om att lta organiseringen ske via Kulturskolan
samt koppla strukturen tydligt till vriga kommunala satsningar nr det gller
inflytande fr barn och unga. Lnge letade man efter en vergripande kommunal
strategi och tiden rann ivg en aning.
Under 2014 gavs uppdraget att infra EKO-strukturen till ke Nystrm (kommunens
ungdomssamordnare) som infrde satsningen i samarbete med kommunens skolor och
dess elevrd.
Mora har som strvan att ha tv EKO per rskurs och hgstadieskola, vilket innebr 12
elever. Nyrekryteringen sker med hjlp av elevrden och kommunala trffar sker vid
behov.
ke Nystrm berttar: "Det primra uppdraget fr EKO r att ha inflytande ver det
kulturutbud som kommunen erbjuder. De ska ocks lyssna in och ta tillvara de
nskeml och behov som lyfts fram p respektive skola. Om det t.ex. finns nskeml om
disco p ngon skola fr EKO mjlighet att vara med och arrangera."
Elevkulturombuden i Mora r med och bestmmer ver utbudet nr det gller skolbio
och teaterfrestllningar som visas inom ramen fr skolans verksamhet. P s stt ges
EKO i Mora inflytande ver kulturbudget. De har ven medverkat som funktionrer p
olika utstllningar, kulturarrangemang och har funnits med i en jury i en novelltvling
som har arrangerats i kommunen.
I Mora har en framgngsfaktor varit att ha med Skolan i upplgget. Skolpersonal har
hjlpt till att sprida information om satsningen och funnits med i arbetet med
rekrytering av Elevkulturombuden. Kommunen har ocks tydliggjort fr
54
Elevkulturombuden vilka ramar som det kommunala uppdraget gller - som EKO
bestmmer man inte, man fr vara med att bestmma.
ke Nystrm avslutar: "Infrandet av EKO har ppnat mjligheter fr kat
kulturintresse ven bland vuxna. Kulturen har hamnat i fokus p ett annat stt. Det
mesta har fungerat bra. Det som kanske kan var en svr balansgng r ldersskillnader
p EKO. Det kan vara svrt att hitta gemensamma ingngar fr en 9-ring och en 15ring. Samtidigt r det viktigt att de mts. Viktigt att tnka p r att EKO inte
frsvinner i byrkrati, organisation och frvaltning. ven en tanke p att lnet r stort
med lnga resvgar br finnas med nr det gller kurser och andra sammankomster.
Fungerar det p kommunal niv s kommer det ven att fungera p regional niv. Det
som r viktigt att tnka p r hitta ungdomar som verkligen r intresserade av kultur.
Tyvrr har vi haft ngra som varit med fr att slippa skolarbetet. "Kulfaktorn" r viktig.
Det ska vara roligt och meningsfullt. Inga mten bara fr att det ska vara ett mte.
Viktigast av allt r att det ska vara p riktigt. Blir EKO lovade att f ha inflytande d
ska de ocks f inflytande. Ett mycket bra och utvecklande projekt som borde startat fr
lnge sedan."
ORSA
Antal EKO: 6
k: 7 - 9
Nuvarande samordnare: Kristina Klockar, Kultursamordnare
Organisering: Kultur/Fritid/Skola
Orsa kommun kom in sent i Kultur Hjrta Skola (brjan av 2015) nr det gller
Elevkulturombud och har lst organiseringen genom en samverkan mellan de tre
funktionerna Skola, Kultur och Fritid. Kommunen har haft en snabb men lyckad
implementeringsprocess.
Projektet har i praktiken inte gjort s mycket aktivt frankringsarbete i kommunen
annat n att ha ett mte med kommunens kulturchef och kultursamordnaren Kristina
Klockar. Det fanns redan en efterfrgan i kommunen om att ha kulturintresserade
ungdomar som en referensgrupp p fritiden och den mesta frankringen har skett av de
kommunala tjnstemnnen sjlva - via kommunens kulturgrupp, rektorer, skolchefer
och politiker i kulturutskottet.
Elevkulturombud vljs ut frn hgstadieklasserna beroende p elevernas intresse.
Totalt sex EKO utses, tv frn varje rskurs, och lottning sker vid behov.
Kristina Klockar frn kulturfrvaltningen r kommunens EKO-samordnare, men
uppdraget delas med Ann-Sofi Sund (ungdomskonsulent, fritidsfrvaltningen) och
Qristina Nsstrm (fritidsledare, skolfrvaltningen).
Orsa har ingen uttalad kommunal strategi kring EKO-arbetet men har planer p att ha
tv kommunala trffar per termin. Tanken r att ven de vuxna kulturombuden ska
medverka p ngra av dessa. Elevkulturombuden fljer ocks med p UKD:s
inplanerade Kulturdagar under ret samt har lokala trffar p sina skolor som sker p
lektionstid.
Kommunens Elevkulturombud har nnu inte inflytande ver Skapande Skola men ges
inflytande ver kulturinkp till skolorna och kommunen. Det r p gng med film i
55
skolan och det finns planer p att ska filmprojektpengar framver som kan ge lite mer
fart p Elevkulturombudens direkta inflytande.
"Kulturdagar har varit mycket bra bde fr kulturombuden och
elevkulturombuden, d har EKO knt att de gjort ngot som pverkat. P
resan hem har vi diskuterat deras protokoll frn vad de upplevt." /
Kristina Klockar
Kristina nmner referensgruppstrffarna fr EKO-samordnarna som ngot positivt och
inspirerande samt vikten av utskick och frda protokoll frn en framtida regional
funktion. Std kan behvas framver nr det gller tankarna kring att
elevkulturombuden ven ska ta tillvara klasskamraternas tankar och sikter nr det
gller kulturomrdet. Vikten att ha tid fr samordningsuppdraget och ha tydliga roller
bland de vuxna nmns ocks som framgngsfaktorer. Att bygga en sammanhllning
bland Elevkulturombuden ses ocks som viktigt framver.
Orsa r en av kommunerna som ven skriver under Kultur Hjrta Skolas
LVDALEN
Antal EKO: 20
k: 2 - 9
Nuvarande samordnare: Gun-Britt Hurtig, kulturpedagog
Organisering: Kulturfrvaltningen med std av skolan
lvdalen infrde Elevkulturombud vrterminen 2014 och organiseras framfrallt via
Kulturfrvaltningen och kulturpedagog Gun-Britt Hurtig. Under hela
implementeringsprocessen har ven Musikskolans chef Melker Bodin varit drivande i
arbetet. Kommunen har en barnkulturplan dr barns och ungas rtt till ett visst antal
teaterfrestllningar osv nmns. Tidigare har en struktur kring barns och ungas
inflytande ver kulturomrdet saknas, men nu r detta p god vg.
Frankringen i kommunen r bra, svl kulturoch skolcheferna och rektorerna stder
satsningen. n s lnge finns inget politiskt beslut i kommunen som garanterar
strukturens fortsttning, men lvdalen har en ambition att fortstta efter projektets
slut.
Rektorsgruppen vet mycket vl om projektet och har stllt sig positiva och hjlpt till att
lsa transporter och f loss elever och personal nr EKO har medverkat p de olika
insatserna i lnet. Skolchefen r ocks positivt instlld och informerad. Hjlper till fr
att f till en bra organisation s inte allt hamnar p kultursidan.
Kommunen har Elevkulturombud och vuxna kulturombud p samtliga skolor. Just
vuxna Kulturombud p skolorna ses som en frutsttning att ven infra EKO p
skolorna. Det r tnkt att de vuxna Kulturombuden ska fungera som
Elevkulturombudens frsta lnk p skolorna. Frhoppningen r att skolarna ska
komma igng med temaarbeten dr Elevkulturombuden fr vara med och pverka. I
detta arbete ligger ocks tankarna om barns och ungas inflytande ver Skapande Skola.
I lvdalen planerar man att f in allt EKO-arbete, skapande skola, val av
frestllningar, konstsalong, skrivartvling i skolans rsplanering.
56
Kommunala EKO-trffar sker 1 - 2 gnger per termin. En egen kommunal Kulturdag

har gtt av stapeln i Srna under projekttiden d alla elevkulturombud fick gra lite
trygghetsvningar, g igenom det regionala kulturutbudet, fick information om
Skapande Skola, tittade p klipp p internet nr det gller kulturutbud, beskte
kulturrdets (numera nerlagda) sida bolla.se och fick tycka till om det kommunala
kulturutbudet. Det Elevkulturombuden tyckte bokades sedan upp via Skapande Skolamedel.
Till utmaningarna framver kan nmnas att ge barn och unga inflytande baserat p den
lder de r, de lnga resorna inom lnet som innebr att EKO missar mycket skoltid,
utka elevkulturombudens uppdrag att ven ta in klasskamraternas ider, f till en
vergripande rsplanering fr satsningen, frgor om vuxnas styrning och
elevkulturombudens rtt till inflytande, tidstgng fr alla inblandade, behovet av
skolornas utkade ansvar kommunikationsfrgor osv.
"EKOs framtid i Dalarna ser jag vldigt positivt p. Vi har trffat andra
kommuner som inspirerar oss och att f komma samman r en viktig
katalysator fr att f fart p den egna verksamheten. Fr att satsningen
ska kunna fortstta i lvdalen krvs ett uthlligt arbete och att de som
arbetar med det fr std frn ledningen. Ltt att ta ut all energi och att
luften sen gr ur..." / Melker Bodin
"I vr stora glesbygdskommun finns det mnga som r intresserade av
kulturfrgor men som kommun har vi f mjligheter att tillgodose
intresset. Vi r beroenda av ideella krafter, freningar m.fl. och kan vi f
ungdomar intresserade genom sitt EKO-arbete har vi vunnit mycket. Att
vara delaktiga hr leder skert till strre mjlighet att kunna vara
delaktiga i andra sammanhang." / Gun-Britt Hurtig
I slutet av denna rapport finns en bilaga dr ngra av lvdalens EKO har lmnat sina
synpunkter p satsningen.
lvdalen r en av kommunerna som ven skriver under Kultur Hjrta Skolas
57
FRAMTIDEN
DEN FRAMTIDA REGIONALA ORGANISERINGEN - DALARNAS
ELEVKULTUROMBUD (EKO)
Den 16 juni 2015 hade Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsfrvaltning mte
angende Dalarnas framtida organisering kring den upparbetade EKO-struktur som
Kultur Hjrta Skola har tagit fram i samverkan med kommunerna. Medverkande p
mtet var Malin Lagergren, Ulrika hrn, Anneli Strmberg, Nina Olsson, Camilla
Nyman och Mattias Dristig. Efter diskussion tog Malin Lagergren fljande beslut
(kursivt):
Ulrika hrn (Barn- och ungdomsstrateg) blir den strategiska samordnande parten fr att
garantera strukturens fortsttning. Ung Kultur Dalarna (UKD) fr ett nytt uppdrag
framver dr det operativa arbetet kring Elevkulturombuden kommer landa.
Representanter frn UKD brjar ven arbeta med Fadderkommuner framver. Alla
dessa tre delar tar ver den roll som Mattias har haft som projektledare.
Intentionsdokument kommer skrivas med kommunerna och skrivas under av Malin
Lagergren (Landstinget Dalarnas hgsta chef Kultur- och Bildningsfrvaltningen) samt
Kultur- och Bildningsnmndens ordfrande Mursal Isa (mp). Kommunerna skriver
under beroende p i vilken utstrckning strukturen r frankrad kommunalt.
Intentionsdokumenten med kommunerna blir ett mellanled fr att skra strukturen
innan de regionala verenskommelserna med kommunerna skrivs under. I dessa
dokument kommer Landstinget Dalarna frska f med tankarna kring
Elevkulturombud med kommunerna. Denna process kan dremot dra ut lite p tiden.
Landstinget Dalarna skriver ocks in skrivningar kring Elevkulturombud i den
kommande Kultur- och Bildningsplanen.
ETT GEMENSAMT ANSVAR MEN MED OLIKA ROLLER

Det lpande arbetet med EKO innebr allts svl strategiska som operativa delar samt
att sttta upp kommuner som vill infra satsningen. Se Ett frslag till rscykel
Elevkulturombud (EKO) nedan fr hur det lpande arbetet br genomfras fr att inte
tappa fart samt vara meningsfullt fr kommunerna. Arbetet organiseras i tre
funktioner:
Jag ser Barn- och ungdomsstrategens funktion som en sammankallande part nr det
gller framfrallt trffar med kommunernas EKO-samordnare. Syftet med dessa trffar
r att f till ett erfarenhetsutbyte mellan kommunerna samt ren informationsspridning
i frgor som rr barns och ungas reella inflytande ver kulturomrdet. Strategens
uppgift r ocks att vara lnken mellan Region Dalarna och hitta samarbeten mellan
EKO-strukturen och tankarna kring Bsta Ungdomsregion. I strategens uppgifter br
ven kontakten med politiker och skolchefer frekomma nr det vl efterfrgas frn
kommunerna allt fr att sttta nya kommuner som kan tnka sig infra satsningen.
Planeringstrffar br d ske tillsammans med den kommunfadder frn
UKD/verksamheterna som har hand om aktuell kommun. Kopplingarna kring Skapande
Skola/Kultur blir p detta stt tydligt.
58
Ung Kultur Dalarna ser jag tydligt ha en mer operativ roll. Detta underlttas om UKD
brjar arbeta mer projektbaserat framver med de uppgifter som r terkommande nr
det gller rscykeln. Mitt tips r att anvnda WBS/Aktivitetsplaner i detta arbete d en
viss framfrhllning kommer krvas i det operativa arbetet. Det r en uppenbar vinst
om representanter frn Region Dalarna r med i UKD fr att knyta satsningarna
nrmare varandra. Representant frn Region Dalarna har ven den en mer strategisk
roll.
En tredje dimension med EKO blir tankarna kring att de olika verksamheterna inom
UKD utser Fadderkommuner. P s stt kopplas en fysisk person frn verksamheterna
till de olika EKO-kommunerna. Denna person blir lnken mellan kommunala EKOsamordnare och UKD. Detta underlttar kommunernas kontakter med UKD men
frutstter att faddern har ett operativt frhllningsstt gentemot sin EKO-samordnare
och dennes kommunala Elevkulturombud.
Ska man sammanfatta upplgget s blir det allts shr:
Strategen omvrldsbevakar, sammankallar EKO-samordnarna, har inledande

kontakt med kommuner som vill infra EKO samt leder UKD:s arbete kring
EKO.
UKD blir det sammanhang dr verksamheterna planerar tillsammans och delar
p generella uppgifter som kommer EKO-kommunerna till del.
Faddrar frn verksamheterna blir de person som har det yttersta operativa
ansvaret och kontakten med utsedd EKO-kommun.
vriga resurser i arbetet blir alla kommunala EKO-samordnare, kulturoch
skolchefer, kommunala kulturntverk, kommunala Skapande-Skolaadministratrer samt frstelrare som har Estetiska Lroprocesser (eller
liknande) som specialomrde.
59
FRSLAG TILL RSCYKEL ELEVKULTUROMBUD (EKO)

Som bilaga i denna rapport hittar man ett frslag till en rscykel nr det gller
organiseringen av Elevkulturombud (EKO) i Dalarna.
KOMMUNAL NYREKRYTERING OCH UPPSTART
Skolans uppdelning i terminer gr att den kommunala nyrekryteringen av EKO br ske
under HT direkt efter skolstart. Det r ocks nskvrt att de kommunala EKOsamordnarna har en inledande trff med sina nya EKO innan hstens Kulturdag. Det
kommunala upplgget strks i o m detta d kommunala EKO-samordnare fr chans att
trffa sina lokala EKO innan Landstinget Dalarna/UKD trffar dessa. P s stt byggs
en grundtrygghet och kommunerna fr en chans att frst frklara fr sina EKO hur
uppdraget ser ut kommunalt.
REGIONAL UTBILDNING, KULTURDAGAR OCH EKO-KORT
Genom att lgga den regionala utbildningen av nya EKO p vrterminen ges EKO en
chans att direkt f praktisk kunskap om vad det innebr att vara EKO genom att som
frsta regionala uppdrag f g p hstens kulturdag som arrangeras av UKD. Det r
min klara uppfattning att detta r att fredra d EKO p detta stt fr en mer praktisk
kunskap om vad uppdraget kan handla om och utbildningsinsatsen p VT kan lgga
fokus mer p det estetiskt kvalitativa kulturbegreppet (teater, dans, litteratur osv)
snarare n det samhllsvetenskapliga kulturbegreppet (etnicitet, matkultur, religion
osv).
Den regionala utbildningen av EKO br ske under VT och fokusera p frgor om vad
kultur egentligen r fr de enskilda elevkulturombuden, lra sig om olika niver nr det
gller kulturadministration, samt frdjupad kunskap om vad uppdraget som EKO
innebr fr att ven n sina klasskamraters sikter. Eventuellt behvs tv
utbildningstillfllen hr. Utbildningen som vi hade p Dalarnas Museum 16 september
2014 br tjna som inspiration.
Kulturdagarna br alltid ha minst ett utbildningsinslag som kan komma alla EKO till
del. Det kan rra sig om utbildning inom demokrati och inflytande, arrangrskap eller
frelsningar som p annat stt strker EKO i sitt uppdrag. Dessa pass r sjlvklart
frivilliga och ppna ven fr vuxna. Tycker att UKD ska underska om frelsnings- och
workshopsresurser inom folkhgskolorna, studiefrbunden eller konsulenternas
spetskunskap kan anvndas mer vid dessa tillfllen.
Senast under vrens Kulturdag delas rets EKO-kort ut till samtliga EKO. Kortet gller
under VT och HT. Kulturkortet tas fram av UKD under HT ret innan. EKO som inte
medverkar p vrens Kulturdag fr dessa sedan av sin kommunala samordnare.
TRFFAR MED EKO-SAMORDNARE
I upplgget ovan r totalt fyra trffar med EKO-samordnarna inplanerade. Det r
aningen mindre n vad som har skett under projektets tid, men antagligen tillrckligt
fr att inte frlora styrfart i kommunerna. Frre n fyra trffar per r riskerar att
utarma hela strukturen d dessa trffar r ytterst viktiga fr samordnarna och ger ett
naturligt kunskapsutbyte mellan kommunerna.
60
Tid br avsttas p dessa trffar s att kommunerna fr tips och kan lra sig av
varandra nr det gller kommunalt EKO-arbete. Jag kan inte mer n nog pongtera
vikten av att dessa trffar sker p samordnarnas villkor och inte mynnar ut i trffar av
typen Landstinget informerar.
P dessa trffar br ven EKO ges mjlighet att medverka fr att ven hr ges reellt
inflytande. Mitt frslag r d att 1-2 EKO frn varje kommun r med p dessa trffar
(tillsammans med sin samordnare) och representerar vriga kommunala EKO.
Eventuellt br ngra av trffarna endast vara till fr EKO-samordnarna fr att p s
stt strka de vuxna EKO-samordnarna i deras uppdrag.
Trffarna br rotera ute i lnet och eventuellt agerar kommunala EKO som vrdar fr
dessa tillsammans med sin samordnare. En ambition br vara att inbjudna EKO ven
ges mjligheter att byta erfarenheter mellan sig sjlva och p s stt ven f inspiration
i sitt kommunala uppdrag.
DELAKTIGHETSKONFERENS
I slutet av ret sker en Delaktighetskonferens/Freningsmssa som tas fram i
samarbete med ldre intresserade EKO, UKD, kommunerna och Region Dalarna.
Arbetet med denna konferens sker under ret, leds av delar av UKD och Region Dalarna
(Ung Kultur) och r speciellt fr EKO som gr i Gymnasiet. Studiefrbunden, Dalarnas
olika freningar och Riksteatern Dalarna har hr en given plats.
61
REKOMMENDATIONER
TILL DET KOMMUNALA ARBETET
I den kommunala frankringsprocessen finns en uppenbar risk att ansvar bollas mellan
olika frvaltningar och allt fastnar i det kommunala maskineriet. Frankringsprocessen
br drfr vara bred, bygga p gemensamma mten dr rollfrdelning och mandat
tydliggrs. Att kommunala chefer frn de olika frvaltningarna medverkar i detta
arbete r en frutsttning fr en lyckad implementering. Om politiska beslut ven finns
s r det en mycket stor frdel.
I de fall en koppling till lgr11 sker (via t ex skrivningarna om Estetiska Lroprocesser
och arbetet med Skapande Skola) strks satsningens legitimitet ytterligare och ett
naturligt samarbete kan mjliggras mellan frvaltningarna kultur, fritid och skola.
Om man ser till samtliga EKO-kommuner blir det tydligt att det r av strsta vikt att
kommunen har en, eller flera, engagerade EKO-samordnare utsedda. Dessa mste ven
ges tid fr sitt uppdrag och agera med ett skert mandat frn chefer, medverkande
kommunala frvaltningar och i nra samarbeta med skolornas rektorer. De kommuner
dr mandatet r tydligt sker storverk och barns och ungas delaktighet ver
kulturomrdet garanteras.
En uttalad kommunal politisk strategi nr det gller barns och ungas delaktighet r
inte ndvndig men underlttar arbetet fr de kommunala EKO-samordnarna. Likvl
som att f uppdraget inskrivet i tjnstemnnens arbetsbeskrivningar.
Jag tar ven tillfllet i akt och tipsar om Kils kommuns HANDLINGSPLAN FR
SKAPANDE SKOLA LSR 2014/2015 som innehller mycket matnyttigt ur ett
kommunperspektiv. Denna skrift, tillsammans med annat nyttigt material, finns p
Kultur Hjrta Skolas projektblogg.
I de kommuner som har starkast skolfokus kan en viss problematik uppkomma i synen
p lagd arbetstid d EKO-samordnarna har ett kommunalt uppdrag som kan drabba
enskilda skolenheter. Det r viktigt att detta lyfts kommunalt och tydliggrs. Naturliga
EKO-samordnare frn skolhll torde vara frstelrare i Estetiska Lroprocesser alt
andra kreativa skolmnen.
Kommuner med fr starkt Skolfokus riskerar att helt missa barns och ungas inflytande
ver det kommunala kulturutbudet och kommunal kulturbudget som rr ldersgruppen.
En stark rekommendation r att ett nra samarbete mellan de tre sektorerna (Fritid,
Skola och Kultur) prioriteras. Kommunala barnkulturplaner dr skolans och fritids
uppdrag tydliggrs r ocks en framgngsfaktor.
Ser man till alla utsedda EKO i kommunerna s har rekryteringen sett lite annorlunda
ut. Vissa har utsetts via lottning och andra via kulturintresse. Det finns en uppenbar
demokratisk risk att utse EKO via kulturintresse d man riskerar att upprtthlla
redan befintliga socioekonomiska strukturer. Risken att EKO-uppdraget ges till
sktsamma elever frn redan kulturrika hem r uppenbar. Om s sker s frstrks
snarare en demokratisk orttvisa inom kulturomrdet, redan i unga r. Kommunerna
br ha en tydlig utarbetat policy kring rekryteringen s att hnsyn tas till allas
62
likabehandling oavsett etnicitet, funktionsnedsttningar, social ekonomisk bakgrund

etc.
Kommunerna br ven vara tydliga med att krva utdrag ur polisens
belastningsregister frn alla parter som arbetar med elevkulturombuden. Detta blir
ven viktigt i det fortsatta arbetet med den ideella sektorn. Ansvarsbiten fr detta r
kommunernas d det r de som utser Elevkulturombud.
Det r ytterst viktigt att kommunala EKO-trffar hlls. Detta fr att strka banden
mellan den utsedda EKO-samordnaren och Elevkulturombuden. Det handlar om att
skapa en trygghet fr barn och unga som har getts ett viktigt kulturuppdrag samt ge
inflytande ver det kommunala kulturutbudet.
Grundtanken r att EKO-samordnare alltid fljer med och ansvarar fr sina EKO p
satsningar som Landstinget ordnar.
TILL DET REGIONALA ARBETET

Freningsmssan har alla mjligheter att fungera som en modell fr liknande
satsningar i framtiden dr barn och unga arrangerar tillsammans med vuxna. Det r en
stor frdel att Dalarna nu har Elevkulturombud som kan fungera som frebilder fr
framtida unga arrangrer. Dessa mste tas tillvara.
En id infr framtiden kan ocks vara att ta med freningarna mer och tidigare i
arbetet. Om s sker br ven freningarna utbildas tillsammans med
elevkulturombuden. Hr finns dremot en risk - ju fler vuxna som r med tillsammans
med de unga arrangrerna ju strre chans r det att de vuxna tar ver samtalet och de
unga reduceras till hjlpredor istllet fr likvrdiga parter. Isfall mste de vuxna ven
ges en utbildning i t.ex. ldersmaktsordningen, delaktighetstrappan och vad reellt
inflytande kan innebra.
r det nskvrt att utforma Freningsmssan till en ren Kulturmssa eller ska barn och
unga vara med och arrangera UKD:s Kulturdagar? Vad innebr det i praktiken fr
EKO-strukturen att den r inskriven i Dalarnas Kultur- och Bildningsplan nr det
gller arrangrskap och EKO:s roll? r Elevkulturombudens uppgift i framtiden endast
Kulturrelaterat eller r ven bildningsspret viktigt? r det verkligen EKO:s uppgift att
arrangera en framtida Freningsmssa dr kulturspret inte r srskilt tydligt?
Hittills har kommunerna varit frskonade frn allt fr stora kostnader nr det gller det
regionala arbetet och jag tror att det r viktigt ven i fortsttningen. Samordnare fr
ingen ersttning fr att transportera vare sig sjlva eller sina EKO till olika satsningar
d det ligger i kommunernas intresse att bedriva en verksamhet som gynnar barn och
ungas inflytande ver kulturomrdet. P Kulturdagar osv s har det dremot varit
viktigt att bjuda EKO p mat d de sjlva inte har pengar till detta. Principen har varit
att kommunerna str fr egna transporter och lokal vid t.ex. en samordningstrff och
Kultur Hjrta Skola str fr innehll och frtring.
Fr varje ny EKO som utses i kommunerna r det viktigt att informera och ta in ett
tillstnd enligt PUL och publicering av foto osv. Detta sker automatiskt fr anstllda
tjnstemn inom kommunerna men frgan r om det verkligen sker automatiskt p
skolniv. Kommunala EKO-samordnare mste ges detta terkommande uppdrag och
samla in dessa tillstnd kommunalt. Annars kan inte verksamheten dokumenteras
63
lpande. Detta arbete br underlttas frn regionalt hll via gemensamma

standarddokument som br tas fram i framtiden.
Jag har ven frutsatt att samtliga EKO-samordnare har lmnat ett utdrag ur
Brottsregistret vid sin kommunala anstllning. I samband med arbetet med
freningarna 2015 s vcktes dremot denna frga ytterligare och jag tror att det r av
yttersta vikt att alla som arbetar med EKO ska visa upp ett sdant utdrag. Inom
skolans vrld sker detta automatiskt men s r nog inte fallet nr det gller
kulturomrdet eller i arbetet med freningar, studiefrbund osv. ven hr br ett
standardiserat brev anvndas som kommunerna kan ansvara fr.
Vissa kommuner har en plan fr att ta hand om EKO som gr i gymnasiet, andra har
det inte. Risken finns att kommunala EKO-samordnare tappar kontakten med EKO nr
dessa vl brjar i gymnasiet. Frn Landstinget Dalarnas perspektiv vore det mycket
trkigt d man riskerar att g miste om en stor kulturell kraft som kan gynna lnet i
stort. Det r min vertygelse att dessa elever r en grogrund nr det gller kreativa
nringar, arrangrer osv, och det vore synd om dessa inte tas om hand efter det
kommunala uppdraget ev tar slut. Hr tror jag att Riksteatern Dalarna, Region Dalarna
och Studiefrbund har mycket att bygga vidare p i framtiden.
Kontakter med kommunala skolledare br undvikas av den regionala strukturen d
detta r en av EKO-samordnarens uppgifter.
Det finns en uppenbar risk nr det gller samordningen av hela EKO-strukturen. Hela
upplgget frutstter att UKD brjar arbeta mer processbaserat med tydliga
aktivitetsplaner, avgrnsade uppdrag och ansvar. D EKO-strukturen r inskriven i
Kultur- och Bildningsplanen 2015 - 2018 r tankarna kring fadderkommuner mycket
goda. Men det kan innebra att UKD:s verksamheter lgger allt sitt krut i en enskild
kommun och p s stt missar lite av sitt regionala uppdrag nr det gller barns och
ungas inflytande ver kulturomrdet. Alternativet r att alla verksamheter verrser
kommunerna med fysiska trffar (dr mtet med EKO sker) och EKO-samordnares tid
tas i fr stort ansprk. Nyckeln till en lyckad samordning av hela arbetet borde ven
vara en tydlig kommunikation mellan de olika delarna som ska samordna det framtida
arbetet. EKO-samordnarna uttrycker ocks en farhga att de fysiska trffarna mellan
kommunerna ska nedprioriteras eller utebli.
"Delaktighetskonferenserna som jag deltagit p har varit bra och
uppskattade, men nskvrt hade varit att eleverna fr gra sin rst hrd
genom att bolla ider kring olika teman osv. Ngon gemensam resa till
olika kulturella platser som intresserar eleverna skulle ha varit bra. Vad
finns det i regionen, vad kan man pverka osv. Ngn "Pepp" resa! Infr
framtiden knner vi att vi blir inbjudna till Ung kultur dalarna och
drmed kan varje kommun samarbeta med sina EKO." / Emma Kllberg,
enhetschef Kulturcentrum Asken
En diskussion som Landstinget br ta r ven Elevkulturombudens framtida roll nr
strukturen finns inskriven i en Kultur- och Bildningsplan. r det nskvrt att tnka
brett nr det t.ex. gller en Freningsmssa eller ska fokus lggas p en renodlad
Kulturmssa? r det UKD:s ansvar att arrangera freningsmssor eller ska det ske via
andra funktioner inom Kultur- och Bildningsfrvaltningen? Det br inte finnas ngon
motsttning i att kommunernas elevkulturombud fr en frga om att ven arrangera
rena frenings- och bildningsevent frn olika delar av frvaltningen, studiefrbund eller
64
lnets freningar. Allt praktiskt arrangrsarbete gynnar lnet och ger unga mnniskor
erfarenheter. Den hr diskussionen br dremot fras.
Det finns ett utvecklingsarbete nr det gller att samla och organisera lnets olika
lrare och pedagoger som specifikt har kulturen som mnen. Det finns ett antal
frstelrare inom Estetiska lroprocesser i lnet (Avesta, Falun och Malung) som br
samordnas fr att strka det framtida arbetet med barns och ungas rtt till kultur och
inflytande.
Samarbetet med Hgskolan Dalarna br ocks utkas i ngot framtida projekt eller i
mer terkommande verksamhet. Likas arbetet med DIG och LNK som sker via
Riksteatern/Dalateatern.
"Jag hoppas att fortsttningen frn regionalt hll kommer ha en liknande
inriktning som projektet haft, med stor vikt vid regionala trffar bde fr
samordnare och EKO. Kulturfrgorna har ett stort vrde men en liten
plats i det kommunala arbetet s vi, bde vuxna och barn/ungdomar,
behver den kreativa gemenskapen ver lnet fr att hlla
kulturen/frgorna levande. Det r ocks viktigt att EKO fr nrvara vid
kulturdagar/evenemang, det r en frutsttning fr en god mjlighet fr
EKO att vara med och pverka kulturverksamhet/utbud p hemmaplan." /
Eva Ersbacken, Kultur- och EKO-samordnare Hedemora
Dalarnas arbete med Elevkulturombud och vriga satsningar som har fokus p barns
och ungas inflytande ver kulturomrdet br uppmrksammas via en separat
wordpress-blogg. Kommunernas egna hemsidor br lnkas frn denna centrala sida via
RSS-flden eller liknande. Det nuvarande filmkontot p Vimeo som gs av Scen Dans
Konst br ven anvndas i arbetet.
Kultur- och Bildningsfrvaltningen br vara ppen fr att bedriva en terkommande och
planerad Prao-verksamhet fr lnets Elevkulturombud som ett led i deras lpande
utbildning till framtida kulturarbetare.
"Jag tror att verksamheten med EKO r hr fr att stanna i Dalarna. Men
det kanske skulle vara id att bjuda in till en konferens fr representanter
frn de kommuner som inte infrt EKO, och bjuda in ngra av oss som
arbetet med detta frn start fr att delge vra erfarenheter. Bde
politiker, chefer och samordnare." Eva Ersbacken, Kultur- och EKOsamordnare Hedemora
Lrdomar frn projektets projektorganisering r vikten av att skillnaden mellan styroch referensgrupp, svl som rollfrdelning, tydliggrs innan projektstart. Landstinget
br vervga om styrgruppen ska best av medlemmar (frutom projektledare) som har
operativa uppgifter i projektet. Man riskerar att bygga in en sned mandatfrdelning
tidigt i styrgruppens arbete.
TILL RIKSTEATERNS FRAMTIDA ARBETE

Riksteatern (Riks) br ge samtliga Elevkulturombud i Dalarna ett Scenkonstpass samt
vara en aktiv part nr det gller att bjuda in dessa till nationella scenkonstsamlingar
och arrangrstrffar.
65
Riksteatern (Riks) br fundera hur resultat frn de regionala projekten kan tas tillvara
p en nationell arena framver samt i framtiden agera mer som en part som knner
tillit till den regionala nivns arbete.
Riksteatern Dalarnas framtida utmaningar borde vara att fnga upp de
Elevkulturombud som lmnar det kommunala uppdraget nr dessa vl brjar i
gymnasiet. I detta ser jag att Dalarnas scenkonstkonsulent har ett stort arbete framver
tillsammans med de lokala teaterfreningarna. Teaterfreningarna br vara aktiva i
kontakten med den kommunala EKO-strukturen och frska medverka som en part i
detta arbete p t.ex. kommunala EKO-trffar, bjuda in till frestllningar och aktivt
frska f intresserade EKO att medverka som teatervrdar eller liknande.
Riksteatern Dalarna br fundera hur ett framtida inslussningssystem fr unga
mnniskor i ett framtida styrelsearbete br se ut samt ven i fortsttningen vara en
aktiv part i det regionala arbetet med barns och ungas inflytande ver kulturomrdet i
Dalarna.
Teaterfreningarna br ven underska mjligheten att ha en mer aktiv roll i det
framtida arbetet med DIG och LNK om s nnu inte sker idag.
Att ppna upp sina teaterlokaler fr andra kulturevent n scenkonst, som EKO kan
tnka sig att arrangera ser jag ocks som ngot viktigt fr att skapa en lust till framtida
teaterbesk. P detta stt kan unga arrangrer tas tillvara ven fr framtida
scenkonstsammanhang. Det innebra att man som teaterfrening breddar sin
verksamhet mot att fler beskare hittar till frestllningarna. De som aldrig har varit i
en teatersalong r svra att vertyga. Genom att bredda sin kulturella grning kas
ocks chansen att fler unga hittar till teaterns salonger och ser dessa som sin naturliga
hemvist.
66
VIDARE LSTIPS
Vgar till delaktighet: ppningar, mjligheter och skyldigheter, Harry Shier,
versttning till svenska genom projektet Egen vxtkraft Barns och ungdomars
delaktighet, sjlvbestmmande och frigrelse
Skapande Skola En frsta utvrdering Rapport 2013:4, Myndigheten fr
Kulturanalys 2013
Lgr11 - Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket 2011
Kulturen i Dalarna - En enhet av mngfalder. Dalarnas regionala kulturplan 2013 2015, Landstinget Dalarna, Kultur- och bildningsfrvaltningen
Skapande skola och barns rttigheter till inflytande, delaktighet och kultur, uppsats
7,5 hp, Maria Svalin Sundfeldt, STOCKHOLMS UNIVERSITET Centrum fr
barnkulturforskning, ht 2012
Barn och ungas politiska villkor, Jenny Jonstoij m.fl., projektet Ung och Dum, Rdda
Barnens Ungdomsfrbund m.fl. Nytryck 2011
Handlingsplan fr Skapande Skola Lsr 2014/2015 - Ett lfte om kultur i skolan,
Helene Persson, Barn- och utbildningsfrvaltningen, Kils kommun 2014
Estetiska perspektiv i LGR-11 sammanstllning av Ulla Wiklund, Ulla Wiklund,
Regionalt utvecklingsprojekt Skola och Kultur, http://skolscenen-skolakultur.riksteatern.se/material
Dalarna - Sveriges bsta ungdomsregion, Strategidokument, Linnea Hassis, Region
Dalarna 2015, http://www.regiondalarna.se/ung-kraft/files/2014/08/Strategi_Sverigesbasta-ungdomsregion.pdf
Barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen
Ytterligare lstips, filmer och material terfinns p Kultur Hjrta Skolas projektblogg:
http://skolscenen-kulturhjartaskola.riksteatern.se/
67
BILAGOR
Bilaga 1: Utvrdering lvdalens EKO
Bilaga 2: vergripande aktivitetsplan
Bilaga 3: Frslag till EKO-struktur
Bilaga 4: Frslag rscykel Regionalt arbete med Elevkulturombud
68
Bilaga 1: Utvrdering lvdalens EKO

Kommunal Grupputvrdering av EKO - lvdalen
Som EKO-samordnare kan du ocks anvnda det hr dokumentet fr att utvrdera vad
EKO tycker och d gra det i grupp. Det r dremot ytterst viktigt att du i s fall leder
samtalet s varje enskild Elevkulturombuds sikt tas med i utvrderingen.
Du som r Elevkulturombud i Dalarna fr allts grna svara p dessa frgor. De
kommer finnas med i den slutrapport som jag skriver om hela Kultur Hjrta Skola.
Svara grna s utfrligt som mjligt med hela meningar.
Dina sikter r vldigt viktiga! Tack p frhand!
Med vnlig hlsning: Mattias Dristig, projektledare
1. Vi r EKO frn denna kommun: lvdalen

2. Antal medverkande EKO i denna enkt: 8 st
3. Hur mnga EKO kommer frn de olika rskurserna (t ex 8 st k9, 7 st k4 och 3
st k 5 osv):
k 5: 3
k 6: 1
k 7: 3
k 3: 1
4. Hur mnga tjejer respektive killar medverkar i denna utvrdering (t ex 14
killar, 4 tjejer):
Kille: 3 Tjej: 3 Ej svarat: 2
5. S hr mnga mnader har de varit EKO i genomsnitt:
Ca 11 mn
6. Hur kan en trff se ut som anordnas av din EKO-samordnare? Kan du
bertta lite om de trffarna? Vad har ni gjort p dessa? Vad har varit bra? Vad
har varit mindre bra osv?
Vi pratar och bestmmer vad vi vill se. Pratar om vad kultur r. Leker en lek ibland.
Vi pratar om vad vi vill gra kring skapande och kultur.
Pratat om frestllningar, tittat p utbudet.
Vi hade en trff i Srna; bra med paus emellan, programmet var bra, Skrotkonst bra.
Fr mycket prat annars.
Vi har varit med och bestmt utbud.
Vi har diskuterat om bl a vad vi vill gra, tit/fikat.
Bra: Lrt oss snt vi inte visste, vad kultur r, vara med och bestmma.
Bra: Fikat, sga sina sikter, trffa andra
69
Mindre bra: Fler mten, fler mten med alla vore bra
Mindre bra: Det tar tid att frst vad vi hller p med, blev inkastad, introducera nya.
7. Har du varit med p ngra EKO-trffar som jag (Mattias) eller andra
personer frn Landstinget Dalarna har ordnat? (Det kan t ex glla
Delaktighetskonferensen p Liljan, Kulturdag i Falun eller Rttvik, EKO-utbildning p
Dalarnas Museum, Arrangrsutbildning i Borlnge eller lvdalen, Arrangrstrff p
Moraparken osv) Bertta i s fall lite om dessa. Vad gjorde vi? Vad var bra?
Vad var mindre bra osv?
Kulturdagarna r roliga med alla workshops. Bra se frestllningarna s man vet lite
mer n det som str p papper.
Sg teater. Frestllningar. Workshops. Pyssel. Serieteckning. Hantverk.
Dalateatern och kostymer, smink.
Bra med blandning av olika grejer.
Utbildningsdagen: ta godis (bra), lrde oss mycket om kultur. Roligt.
Liljan: Lyssna p massa saker. Stand-up. Gruppsamtal. Skrev om saker. Bra.
Mora: Utbud, grupper. Vi frskte komma med frslag.
Kulturdag i Falun: Luffarsljd, kul att prova olika saker. Tittade p frestllningar.
EKO-utbildningen: Frgade andra om Kultur, gick runt p museum, mlade varandra
utan att kolla p pappret
Rttvik: Mlade Potatisdalahstar. Jttejttebra se olika stll med info + godis och
popcorn. Matade fglarna.
Bra: Roliga pauser.
Bra: Poesiskrivningar.
Mindre bra: Lnga resor och Ibland tjockt program.
Mindre bra: Ibland fr mycket prat.
Mindre bra: Lnga resor. Rrigt i Rttvik.
8. Att vara elevkulturombud handlar mycket om att vara med och bestmma
ver kulturutbudet (teater, film, musik, konst osv) i Dalarna. Tycker du att du
har ftt vara med och bestmma ver det? P vilket stt d? Kan du ge ngot
exempel?
Ja, man kan lmna exempel p det man tycker r lmpligt. Och s bestmmer vi
gemensamt. Bra att vi fr ka p Kulturdag. Bra att vi fr vlja vad vi vill gra p
Kulturdagen s att vi ser olika saker.
P ett mte i Srna, vi rkade vara sjuka just den dagen.
I skolan ja.
70
Ja. Sga vad man tycker. Teater vi ville ha osv.

9. Att vara elevkulturombud kan ocks handla om att ta reda p vad ens
klasskamrater tycker om nr det gller kulturutbudet i Skolan. Knner du att
du vet vad dina klasskamrater tycker om nr det gller kulturutbudet? (Jag vill
allts veta hur (eller om) ni som Elevkulturombud pratar med era klasskamrater fr att
ta reda p vad de vill ha nr det gller kultur i skolan eller p fritiden. Frgan r med
fr att ta reda p vilka kommuner som lter er Elevkulturombud ven ta detta ansvar.
Jag vill ven veta hur det samtalet i s fall gr till, sker det p klassrden, p
rasterna, r lrarna med i det samtalet osv?
Efter kulturdag berttar vi fr klassen/klasserna vad vi gjort och ibland har vi redovisat
efter Kulturdag. Ibland p Klf. Vi frgar alltid p klassrd varje mndag om det r
ngot frn EKO.
Ja vi tycker att vi vet vad klassen vill.
Klassrdet (3:an).
Vid olika tillfllen. I matkn under lunchen (5:an).
Lrare med i 3:an som antecknade vad vi sa. Det kommer bli s i femman.
Nej det tycker vi inte.
Vi pratade p Klf. Det kunde vara mer.
Lite grann. Vi har pratat lite p lektionstid men det behvs mer tid. Lrarna r med.
10. Till sist: Beskriv grna vad du tycker r bra eller mindre bra nr det gller
att vara EKO? Ngot som du vill ndra p osv?
Bra: Att f bestmma, ka p saker, trffa andra ven hela Dalarna och se p
frestllningar.
Bra: Fick info, fick bestmma lite.
Bra: Att man fr vara med och pverka.
Mindre bra: Vi behver fler mten, alldeles fr lng tid mellan trffarna.
Mindre bra: Mycket prat.
Mindre bra: Missar lektioner.
Allt r bra.
71
Bilaga 2: vergripande aktivitetsplan
72
Bilaga 3: Frslag till EKO-struktur
73
Bilaga 4: Frslag rscykel Regionalt arbete med Elevkulturombud
74
75

Slutrapport Kultur Hjärta Skola

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Slutrapport Kultur Hjärta Skola

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Regionalt utvecklingsprojekt 2013 - 2015

Mattias Dristig, projektledare

[Ange frfattarens namn]

DIG Dalarna ......................................................................................................................23

Ett gemensamt ansvar men med olika roller .........................................................................58

INLEDNING OCH PROJEKTBAKGRUND

Bild: Profilmaterial Kultur Hjrta Skola

PROJEKTETS VISION, MLGRUPP, SYFTE OCH ML

Skapandet av EKO-struktur i minst fem kommuner under projekttiden

En kad tillgnglighet av kultur fr barn och unga

Skapandet av EKO-struktur som strcker sig frn klassrummen upp till

Finnas med i ntverket Ung Kultur Dalarna

En kad spridning av kunskap om barn- och ungdomskultur och ungas

Genomfra minst tre Deltagarkonferenser under projekttiden

Strka freningar som arbetar med barn och ungas fritidsverksamhet

Finnas med i ntverk och underska freningars och Riksteatern Dalarnas

OLIKA PERSPEKTIV EN VERGRIPANDE TANKE

Strka regionala samverkansmodeller och samarbeten mellan olika

RIKSTEATERN DALARNAS PERSPEKTIV

ka barn och ungas demokratiska inflytande inom folkrrelsen lokalt

LANDSTINGET DALARNAS PERSPEKTIV

en regional utveckling inom kulturomrdet

en medveten och utkad samverkan med regionala aktrer inom

Bild: Delar av Kultur Hjrta Skolas frsta referensgrupp 2013

Efter projektets frsta Delaktighetskonferens (21 nov 2013) omformades

PROJEKTETS FYRA BEN

KULTUR HJRTA SKOLA UR ETT REELLT

Dramatik i Grundskolan (DIG Dalarna)

GENOMGNG AV KULTUR HJRTA SKOLA 2013 2015

DRAMATIK I GRUNDSKOLAN (DIG)

Vad handlar pjsen om? (tematik, mnen)

ta in barns och ungas tankar om kulturomrdet. Under projekttiden har en sdan hr

Bild: Dalarnas EKO-kort 2015/2016

Fr Riksteatern Dalarnas teaterfreningar innebr kortet att EKO-strukturen fr en

Bild: Deltagare Delaktighetskonferensen 2013

Bild: Deltagare Delaktighetskonferensen 2014

Hlften av de 90 deltagarna r elevkulturombud p konferensen. Tua Stenstrm frn

gemensamma workshops-vningar om inflytande och ett upptrdande av en komiker (en

De flesta deltagarna r verlag njda med konferensen. Ngra saknar dremot

Bild: Exempel p artikel i press. Hr om EKO-utbildningen.

Offentliga dragningar om projektet har frekommit p kommunal niv men ven i

KOMMUNAL- OCH REGIONAL SAMVERKAN

problematisk d UKD egentligen vntade p en samordnare fr hela ntverket och

KVLLSFRELSNINGAR ULLA WIKLUND/DIG

Bild: Ulla Wiklund frelser om lgr11 och estetiska sprk.

KURS I SAMARBETE MED HGSKOLAN DALARNA

FRENINGSMSSAN 2015 OCH ARRANGRSUTBILDNING

Bild: Arrangrsutbildning Syd i Borlnge

En frfrgan gick ut till samtliga EKO i Dalarna om att arrangera en freningsmssa i

Arrangrsgruppen organiserades kommunvis och med separata uppgifter. Dessa var:

Bild: Freningsmssan 2015

Under 2013 2014 lg fokus p referensgruppsarbetet att skra en kommunal struktur

KOMMUNALA EXEMPEL P ELEVKULTUROMBUDSATSNINGEN

"Utse en representant/medarbetare som ansvarar fr kontakten med

Bild: Arrangrsutbildning i Borlnge. Ngra av Hedemoras Elevkulturombud mter Riksteatern Dalarnas

nyrekrytering, informationsspridning och str sjlva fr den biten ute p skolorna.

Bild: Freningsmssans PR-grupp in action p Moraparken

Kommunala EKO-trffar sker 1 - 2 gnger per termin. En egen kommunal Kulturdag

ETT GEMENSAMT ANSVAR MEN MED OLIKA ROLLER

Strategen omvrldsbevakar, sammankallar EKO-samordnarna, har inledande

FRSLAG TILL RSCYKEL ELEVKULTUROMBUD (EKO)

likabehandling oavsett etnicitet, funktionsnedsttningar, social ekonomisk bakgrund

TILL DET REGIONALA ARBETET

lpande. Detta arbete br underlttas frn regionalt hll via gemensamma