Forskning & Framsteg - Juni 2015

NU R MNNEN
FLER N KVINNORNA
ELEKTRISK STRM HJLPER MOT REUMATISM
TALGOXEN OVNTAT
SMART SMFGEL
#62015
Pris 75 kr
[ 9.10. NOK 85]
FR DIG SOM
R NYFIKEN
P ALLVAR
Genndrade
embryon vcker
etisk debatt
S ska ldre f
aptiten tillbaka
SOMMARLSNING:
Trdens roll
i vra liv
INTERPRESS
0744-06
INTERPRESS 074 4- 06
12 329
himlakroppar kan
krocka med vr planet hur
ska vi skydda oss?
7 388074 407509 RETURVECK A V 35
UNDERGNGEN
Filmtiteln
frn 1998 syftar
p Harmagedon,
platsen fr det
sista slaget.
7 388074 407509
JORDEN.
DET VAR KUL
S LNGE DET
VARADE.
ANNONS
Det finns mycket kvar att kmpa fr.

Tillsammans kan vi se till s att det fortfarande gr
att bada i en fin insj. Att du kan ta en promenad i
skogen. Eller kanske bara plocka ngra goda blbr.
Vi kan se till att bin inte dr ut p grund av farliga
bekmpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk
kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutslppen.
Och vi kan se till att flera hundra r gamla naturskogar inte huggs ned p bara ngra dagar.
Och ju fler vi blir desto strre skillnad kan vi gra.
D kan vi f politiker att frst att det r dags fr en
Bilden r tagen i Padjelanta som hotades av vattenkraftsutbyggnad men som blev

nationalpark 1962, ett frslag som Naturskyddsfreningen la fram 1957.
frndring. Vi kan sga ifrn och visa p konkreta

lsningar. Vi kan stta press p fretag. Och vi kan
gra det lttare fr dig att vlja varor i butiken som r
bra bde fr dig och naturen.
Vill du vara med?
Sms:a medlem till 72 900 eller g in p
naturskyddsfreningen.se/medlem
Ett medlemskap kostar 24 kr/mn.
JOHAN LIND
JUNI/2015
Slug som
en talgoxe
Under ett experiment vid ett fgelbord
upptckte forskarna ngra talgoxar som
satt en bit bort och t frn frn fgelbordet
utan att ens ha varit dr. Hur kunde det
vara mjligt? Fortsatta frsk avsljade helt
nya sidor hos talgoxen. Den r inte bara en
av vra vanligaste fglar, utan ocks en
av de mest intelligenta.
| Sid 40
PLUS
El i stllet fr
piller mot
reumatism
| Sid 26
En ny epok:
verskott av
mn i Sverige
| Sid 32
S mter vi
hotet frn
rymden
| Sid 46
Mnniskans
liv bland trd
| Sid 52
3
INNEHLL 6/2015
L E DA R E
6 | Res med natthimlen
i stllet fr med maskhl
L SA R B R E V
9 | Fel om ondligheten
I N T RO
11 | En bl solnedgng
Drfr
blir det
fler mn
MNNISKAN
12 | Osynlighet mot scenskrck
13 | Ovntat bra vaccination
mot mssling
13 | Ren luft gav tyngre barn

14 | Genfrndrat embryo
vcker etisk diskussion
15 | Autism stter spr
Fr frsta gngen i Sveriges

historia bestr befolkningen
av fler mn n kvinnor.
Skiftet skedde i slutet av
mars. Mnstret r detsamma
i s gott som hela vrlden
och trenden r stadig ngot
som oroar vissa forskare.
ven hos friska syskon
N U & D
16 | Vrnpliktiga befl
blir civila chefer
17 | Minskat gap mellan hger
och vnster i politiken

18 | Drfr tappar ldre aptiten
19 | kad oro fr vrldslget
| Sidan 32
TEKNIK
20 | Grafik: Konstgjort eko
21 | Robot lr sig opera
Roboten Myon var in en egen roll p operan

i Berlin, tillsammans med forskare och musiker.
Men ingen vet n s lnge vad roboten planerar
att gra nr det blir dags fr premir.
21 | Billigare framstlla titan
KOS M OS
22 | Kartlagd molnighet
23 | Spr av mrk materia
23 | Saltvatten p Mars
MILJ
24 | Unika nerver hos valar
25 | Besprutning skadar viktiga
21
insekter
25 | Ny lista ver hotade arter
Ny molnkarta avsljar
var p jorden som det
oftast r mulet vder.
18
Forskning & Framsteg 62015
R E P O RTAG E
26 | El-stimulering av nerver
hjlper mot reumatism
32 | Det nya mansverskottet

Nerverna hos en
val mste kunna
strckas ut till tv
gnger sin lngd
utan att brista.
Nu vet forskarna
hur det gr till.
Om inte menyn
anpassas riskerar
ldre personer
att drabbas av
nringsbrist p
grund av dlig
aptit.
22
4
24
40 | I huvudet p en talgoxe
46 | Hoten frn rymden
52 | Sommarlsning:
Trd och mnniskor
F R G O R + SVA R
62 | Kan djur krympa bort?
65 | S funkar: En hjrtstartare
BCKER
66 | Granskning av nazism
H J R N B RU K
68 | Vilka fr plats i bten?
ANNONS
Ett lysande
fysiklromedel!
Frklarar fysiken!
Med Heureka frstr dina elever det naturvetenskapliga
arbetssttet. Frklaringar och texter r elevnra och fngar
elevens uppmrksamhet. Till bckerna finns ven lrar
handledningar som r ett starkt std fr dig som lrare.
Heureka 3
ntligen finns en fysikbok fr kurs 3! Det senaste
tillskottet i Heurekaserien r marknadens enda
lromedel fr dig som undervisar kurs 3.
Natur & Kultur 08453 86 00 www.nok.se/heureka
Foto: Chones , Shutterstock
Gratis lxhjlp p Facebook

Nu erbjuder vi gratis lxhjlp till alla Heurekaelever!
Dr hjlper vra fysiklrare eleverna med svra frgor,
komplicerade frklaringar och utrkningar. Se sjlv
p www.facebook.com/HeurekaLaxhjalp
LEDARE
Patrik Hadenius, chefredaktr
ORIGINALAFFISCH
Titta uppt i
sommarnatten!
upplevelser kan framkalla sdan svindel
Vilka krav ska vi stlla p vetenskaplig

korrekthet i en spelfilm? De flesta filmer
som r meningsfulla och bra innehller
mer eller mindre medvetna frvrngningar av verkligheten. En del filmer r
till och med meningsfulla just fr att de bryter mot
verkligheten som vi knner den. Kontraktet med tittaren r ju bara att det ska upplevas som trovrdigt.
Samtidigt r det alltfr enkelt att helt avfrda kraven p verklighetsanknytning. Effekten av en film som
Armageddon, eller den lite mer aktuella science fictionfilmen Interstellar, som vi skrev om i F&F 1/2015,
kommer frn att vi som tittar anar att det som visas
ocks kan hnda, att det finns en bakomliggande vetenskaplig sanning.
som att ligga p marken en molnfri natt,

lngt utanfr stadens ljus, och stirra rakt
upp i vrldsalltet. Det finns inget att hlla
sig i nr tanken frsvinner ut i rymden.
Jag tror att yrseln uppstr nr jag frsker
frst avstnden och det nrmast ondliga tomrummet mellan ljusprickarna.
Rdd r jag dock inte. ven om jag
kanske borde vara det. Om mina gon
var skarpare, och atmosfren inte s strande, skulle jag kanske kunna uppfatta I dagarna kom en bok av den amerikanska frfattangon av de mnga stenbumlingar som ren Neal Stephenson, Seveneves, som handlar om att
tumlar runt med kurs mot jorden.
mnen exploderar och jorden blir obeboelig i 5 000 r.
Frr eller senare slr ngon kilometerstor
Det lter helt osannolikt, men Stephenson sger
himlakropp ner p jorden, med fullstndigt
att han frskt hlla boken s vetenskapligt
SKA VI
katastrofala fljder. Det har hnt flera
korrekt som mjligt. Den har ocks ftt
TILLTA GENNDRADE
gnger i jordens historia och det komflera fina recensioner.
MNNISKOR?
mer att ske igen. I artikeln p sidan 46
Om boken, eller filmen, ska f godVlkommen till F&F:s
panelsamtal med
skriver vi om hur astronomerna frsknt handlar till stor del om filmfrukost under politikerker upptcka dessa livsfarliga projekmakarens eller frfattarens ansprk.
veckan i Almedalen den
tiler och vilka tekniker som diskuteras
Om de utger sig fr att frmedla veten30 juni. Ls mer p
fof.se/almedalen
fr att om mjligt avvrja hotet.
skapliga rn r det ett brott om de visar sig
r 1998 hade tv amerikanska filmer
osanna. Men berttelsen vore
premir som beskrev just denna hndelinte en bra berttelse om den
inte prvade grnsen, om den inte
se: Armageddon och Deep Impact. Det r filmaffischen fr den frsta av dessa som detta nummers utmanade kontraktet. Fr att uppleva
omslag anspelar p.
den vetenskapliga sanningen mste vi
kanske bryta mot den.
Armageddon r ett engelskt uttryck fr jordens underOch fr det behvs egentligen vargng, det syftar p Harmagedon, den plats dr den ken maskhl, hotande kometer eller
stora slutstriden skall st en gng enligt Uppenbarel- sndersprngda mnar. Det rckseboken 16:16. P svenska motsvaras Armageddon av er att titta upp en stjrnklar natt.
Ragnark, ett uttryck som kommer frn fornislndskan och betyder ungefr makternas sista de och
anspelar p frestllningar i den fornnordiska mytologin om universums undergng.
Filmen Deep Impact, som har samma tema som
Armageddon, r mindre biblisk i sin titel och ocks
Har du tankar
ngot mer vetenskapligt anstruken. Men ven om
och ider om
den brande katastrofidn r fullt realistisk i bda
det du just lst?
filmerna, r de mycket fria i frhllande till verkligMEJLA MIG!
heten nr det kommer till actionscenerna i rymden
patrik.hadenius@fof.se
och p jorden.
Den amerikanska
katastroffilmen
Armageddon hade
premir 1998.
OM OSS
Ls om hur aptiten
pverkas under
livets gng, p
sidan 18.
Tidskriften och stiftelsen
Tidskriften Forskning & Framsteg. rgng 50 Grundad 1966

Box 1191, 11191 Stockholm, Drottninggatan 108, Stockholm
BANKGIRO 188-0319 PLUSGIRO 2833-2 ISSN 0015-7937
REDAKTIONSFRGAN: Vilken mat fr dig att tappa aptiten?
ADRESS
CHEFREDAKTR OCH ANSVARIG UTGIVARE
Patrik Hadenius, patrik.hadenius@fof.se, 070-5988455 (Bananer)

WWW.FOF.SE
Henrik Hjer (Allt som har

med blomkl att gra)
henrik.hojer@fof.se,
070-2699704
Joanna Rose
(Kackerlackor i choklad)
joanna.rose@fof.se,
070-2699706
Per Snaprud (Surstrmming.
Och ven surhaj)
per.snaprud@fof.se,
070-2699707
Jrn Spolander (Hglst
stekt falukorv)
jorn.spolander@fof.se,
070-7347597
Johan Jarnestad
(Minestronesoppa p pulver)
Erik Mellgren (Lutfisk)
Jesper Nystrm (Frysta frdiga
rtter) Ellinor Gotby Eriksson
(Alla rtter med selleri)
Carl Undhn (Mat som varit varm
men blivit kall) Ulf Grnbaum
(Inte sllan den jag har
lagat sjlv) Bjrn berg
(Dligt tillagad mat)
Emil Malmborg (Makrill)
Anders Svensson (Kattmat)
ART DIRECTOR Anna Lundin
(Frsk koriander,
men jobbar p att lra mig
uppskatta smaken)
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
SPRKGRANSKNING
Anders Nilsson
(Rester utan datum)
Mats Karlsson (Flaki, polsk
komagegryta)
Lili Guggenheimer
(Bruna bnor med stekt flsk)
Kerstin jner (Pannkakor)
TRYCK Ineko, rsta
REDAKTION
OMSLAG
Anders Kjellberg/Dogday
(Allt gjort p blod eller inlvor)
MARKNADSANSVARIG
Eva Bergstrm (Rkt fisk)

070-9402318
eva.bergstrom@vetenskapsmedia.se
KOSMOS I DINA LURAR

Sfrernas musik r tio radioprogram
som F&F ser fram emot i sommar.
Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, delar med sig av sina
tankar ackompanjerat av bde himmelsk och jordisk musik. Serien snds
p sndagar mellan 22.00 och 24.00
i P2, med brjan den 14 juni.
ANNONSER
Patric Vedin (Allt med bnor, p

grund av konsistensen och plsa)
070-542 96 93,
patric.vedin@fof.se
KUNDTJNST
Eva Sebring , 08-55519801

(Rtter med grisktt som
vrmts upp p nytt)
Telefon: mndagtorsdag, kl. 914
www.fof.se/kundtjnst
kundtjanst@fof.se
PRENUMERATION
Helr (10 nr) 669 kr,

halvr 359 kr
Stiftelsen Forskning & Framsteg. Bildad 1978

Stiftelsen har som ndaml att ge ut Forskning & Framsteg som ett organ fr information
om forskning och forskningsresultat samt forskningens roll i samhllet. Stiftelsen drivs utan vinstsyfte.
ST YRELSE Harriet Wallberg (ordf.), Lars Anell, Gustaf Arrhenius, Sten Haage, Magnus Jacobsson,
Eva Krutmeijer, Mariann Samuelson, Per Snaprud KANSLICHEF Patrik Hadenius
EKONOMIANSVARIG Sara Lundqvist 08-55519822 sara.lundqvist@fof.se
FORSKNING & FRAMSTEG STDS AV:
AFA Frskring, Forskningsrdet fr hlsa, arbetsliv och vlfrd, Forskningsrdet fr milj, areella
nringar och samhllsbyggande, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien,
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Ragnar Sderbergs Stiftelse, Rymdstyrelsen,
Stiftelsen fr miljstrategisk forskning, Stiftelsen fr strategisk forskning, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Svenska Akademien, Sveriges Geologiska underskning, Verket fr innovationssystem, Vetenskapsrdet
BIDRAG ERHLLS OCKS FRN:
Kjell och Mrta Beijers Stiftelse, Magn. Bergvalls Stiftelse, Erna och Victor Hasselblads Stiftelse,
Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, IngaBritt
och Arne Lundbergs Stiftelse, O.E. och Edla Johanssons vetenskapliga Stiftelse, Torsten Sderbergs Stiftelse,
Carl Tryggers Stiftelse fr Vetenskaplig Forskning, ke Wibergs Stiftelse, Jan Wallanders
och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse
ISTOCK
F&F TIPSAR
Kri Stefnsson.
F&F MTER
JTTEN P DEN
GENETISKA N
Den islndske forskaren Kri
Stefnsson har vrldsrekord i att
samla genetisk information om en hel
befolkning. Hittills har hans fretag
gjort mer eller mindre omfattande
analyser av arvsmassa frn ungefr hlften av alla islnningar. Ett av
mlen r att hitta rftliga riskfaktorer
fr sjukdomar. F&F:s medicinredaktr
Per Snaprud beskte honom nyligen
i hans enorma hrnrum lngst upp i
fretaget Decode Genetics byggnad
i Reykjavik, fr att ta reda p mer om
jtteprojektet, och vilka etiska komplikationer det medfr. Detta kan ni lsa
mer om i kommande nummer.
ANNONS
Var med i vr bildtvling
Vilka r de dominerande
bilderna av forskning? Precis.
Personer i vita rockar i kemilabb. Men det r inte konstigt.
De hr bilderna visar verkligen
krnan i all forskning den
vetenskapliga analysen.
Andra vetenskaper d?
Problemet r att vi inte fr se
er vetenskaper. Nr till
exempel humaniora gestaltas anvnds bilder p bcker,
gamla saker eller mnniskor. Vi

fr aldrig se analysen av dem.
Skapa nya bilder
Nu kan du bidra till att ndra p
detta! Var med i vr tvling fr
nya bilder av humanistisk och
samhllsvetenskaplig forskning.
Till din hjlp har vi skapat ett
nytt bildtnk. Kolla in vr lm
om bildtnket och ls om
bildtvlingen p
bilder.humsamverkan.se
Bildtvlingen
Tvlingen r ppen fr alla.
Inlmning senast 19 augusti.
Prisutdelning och utstllning
p VINNOVA 2 september.
Frutom na priser ges ett
extra frstapris som skrddarsys utifrn vinnarens/vinnarnas specika intressen.
g
n
i
n
s
s
y
r
k
s
p
a
Kunsk
yssning
Vlkommen p lrorik kr
10 september
ver lands hav den 9
Lyssna till fredrag av framstende forskare och mt Forskning

& Framstegs redaktrer. Ett dygn fyllt av kunskap, god mat och
dryck och spnnande samtal med andra vetenskapsintresserade!
Framtidens datorer
Datorer som bygger p kvant

fysikens lag om att en partikel
kan befinna sig i flera tillstnd
samtidigt kan lagra mnga fler
tal n en konventionell dator.
Marie ericsson r forskar
assistent i kemi.
Stillasittande
hlsofara
Lngre stunder av stilla

sittande, oavsett hur mycket
du rr dig under vrig tid, r
starkt kopplat till ohlsa.
eLin eKbLoM baK r doktor i
medicinsk vetenskap.
Vid tidens nde
strngteorin mlar bilden av

ett vrldsallt ondligt mycket
strre n vad vi trott. Kanske r
vi bara en del av ett obegripligt
storslaget multiversum.
ULF DanieLsson r professor
i teoretisk fysik.
Endast
ett ftal
biljetter
kvar!
Mellansterns framtid
Vilka r de grundlggande
utmaningarna i Mellansterns
olika lnder? Leif stenberg
stter in problematiken i ett
sammanhang.
LeiF stenberg r professor i
islamologi.
Dramatik i fgelfaunan
70 miljoner fgelpar hckar i
sverige. Vissa arter kar och
andra minskar. ibland begriper
vi orsaken, ibland inte. i fgel
faunan hnder det saker!
staFFan ULFstranD r pro
fessor emeritus i zooekologi.
Program och mer information p www.fof.se/kunskapskryssning
FoF_ad_Kunsksapskryss_sept_2015_205x116mm_v01.indd 1
2015-06-02 13:07
LSARBREV
Ondligheten inte
rtt hanterad
F&F 5/2015 Mrkret vid tidens nde
I Ulf Danielssons artikel stlls jag fr andra gngen

p kort tid infr det faktum att fysikprofessorer
inte hanterar ondlighetsmatematik korrekt. Dr
str bland annat ven om resan fr den ofrsiktiga
fr ett brtt slut nr hon krossas mot singulariteten, lngst in i det svarta hlet och slut i form av
en virtuell singularitet.
En singularitet r i den matematiska vrlden ett
ouppneligt grnsvrde. Kurvan som leder mot
singulariteten saknar slut! Den dr avsmalnande
gravitationstratten nr aldrig ner till att bli en
dimensionsls punkt. Danielssons pstdda slut befinner sig snarare dr tratten stngs, fr att diametern kommit ner till Plancklngden. /Jan Leidenhed
SVAR
I den allmnna relativitetsteorin uppkommer en matematisk singularitet i det inre av ett svart
hl. Den signalerar att teorin bryter samman och
behver korrigeras fr att p ett korrekt stt kunna
beskriva fysiken. Detta sker rimligen vid en skala dr
ny fysik som strngar eller kvantgravitation blir
betydelsefulla. Av sprkligt praktiska skl anvnder
man sig av ordet singularitet, trots att det r
underfrsttt att det i verkligheten inte uppkommer
ngra strikta ondligheter. En distinktion som inte
spelar ngon praktisk roll fr den olycklige resenr
som rkat i dess nrhet. /Ulf Danielsson
Var tog folkmordet

i Rwanda vgen?
F&F 3/2015 Konsten
att skapa fred
I diagrammet ver antal

ddade i konflikter under
efterkrigstiden anges antal
ddade i resten av vrlden
1994 till cirka 100 000. Men
folkmordet i Rwanda skrdade lngt fler ddsoffer.
/Karl-Ivar Ivarsson
SVAR
Folkmord rknas inte

som vpnad konflikt, enligt
forskarna. /Henrik Hjer
Felaktigt om
evolutionen
F&F 5/2015 Envingade frn
faller lngt frn trden
Forskning & Framsteg r en

bra tidskrift nr det gller att
sprida vetenskap i en populr
form och drmed ka allmn-
Har du tankar
och ider om det
du just lst?
MEJLA OSS!
redaktion@fof.se
Drfr
kar de
kriminella
g n gens m a kt
Den organiserade
.
brottsligheten vxer i Sverige
stor att
Omfattningen r nu s
forskarna har brjat tala
som
om enklaver, omrden
as
behrsk
i princip inte lngre
av den svenska staten.
Av Henrik Hjer
TT
Foto ADAM iHSe/
spr efter
uppgrelse
Polisens tekniker
undersker en bil
i Angered i Gteborg,
dr en man hittades
skjuten efter en
skottlossning i april.
39
2015-06-02 12:50
38
KRIMINALITET.indd
38-39
... en text som borde bli obligatorisk

lsning fr den som intresserar sig
fr vart Sverige r p vg.
Erik Helmersson/DN
bildningen. Tyvrr blev jag

bde betnksam och besviken
ver en formulering i notisen
om anpassningar av frn
hos barrtrd. Dr str: Nya
rn visar att de allra frsta
barrtrden experimenterade
med olika sorters frvingar
tills de fann den optimala
designen och den finns p
dagens barrtrd som gran och
tall. Denna formulering str
i strid mot evolutionsteorins
tes om naturligt urval.
Barrtrd kan inte experimentera och nnu mindre
hitta en bra lsning. Det finns
ingen intention i evolutionen, vilket denna ingress kan
f lsaren att tro. Varje individ, vare sig det gller trd
eller mnniskor, fr det urval
gener som deras frldrar
frmedlar via sina knsceller, oavsett om generna r
frdelaktiga eller inte. Bland
barrtrden fick fljaktligen
de individer som hade ofrdelaktiga anlag fr frvingar
frre avkommor som frde
deras gener vidare, n de
trd vars anlag gav optimalt
utformade frvingar och

drigenom kunde sprida sina
avkommor lngre bort.
Sjlvklart mste vetenskapen fras ut till allmnheten
p ett lttbegripligt stt. Det
r dock mycket olyckligt nr
populariseringen i stllet
som i detta fall frvillar. Jag
har arbetat med utveckling
av kunskapsprov i biologi fr
gymnasieskolan i mer n tio
r och ser hur dessa missuppfattningar hindrar elevers
frstelse av vad evolutionen
verkligen innebr.
/Gunnel Grelsson, Ume
SVAR
Du har naturligtvis
helt rtt. Hade formuleringen
gllt en sten, eller ngot annat
dtt freml, skulle den ha
varit oproblematisk, eftersom
alla frstr att stenar inte kan
ha ngon intention. Hade
den andra sidan gllt en
mnniska skulle den lttare
kunna missfrsts. I fallet med
trden valde vi att lita p att
vra lsare frstr att trd inte
kan ha ngon intention.
/Patrik Hadenius
ANNONS
Resan i
koRthet
Mte Med Maya - 4.000 r med

2 17 februari 2016
kunskapsresa
datum: 27
februari 2016
Pris: 44800 kr
enkelrums
tillgg:
7500 kr (ej vid
Guatemalas mayaindian
vernattning i
indianfamilj).
antal
deltagare:
1720 personer
anmlan och
mer info:
www.granslosa
resor.se/allaresor/
guatemala, info@
granslosaresor.se
eller telefon
015120900
Ulf Lewin, Sveriges sannolikt frmste knnare av dagens och fornti

med p en frd genom ett vidunderligt vackert land. Hr fr vi en riked
vad som varit hemvist, fr en av gamla tiders mest hgtstende civilis
som bar upp denna civilisation, utgr idag hlften av Guatemalas befol
del mter vi landets invnare i deras dagliga liv. Vi vernattar hemma
den frgsprakande marknaden i Chichicastenango och njuter av utsik
Sedan letar vi oss bakt i tiden, via spren av de spanska ervrarnas
framfart, till storartade monument och ruiner frn mayafolkets
klassiska storhetstid. Vi kommer att beska fem viktiga platser i
mayafolkets historia (varav tre utgr vrldsarv), Iximch i
Resans
ciceron
hglandet, Quirigu i bananplantagernas
heta
lgland, Copn i
Ulf Lewin.
Honduras, Yaxh och den strsta av Maya-civilisationens antika
ruinstder Tikal. Mtet med dessa platser gr denna resa till en unik
nrkontakt med forntiden. Nr planet hem lyfter har deltagarna
en gedigen knnedom om Guatemala idag och mayafolkets
storslagna frflutna.
Mte Med Maya
Flj med till Guatemala den 217 februari 2016
pplev det vidunderligt vackra Guatemala som en gng var

hemvist fr en av vrldens mest hgstende civilisationer.
Resans ciceron Ulf Lewin r sannolikt Sveriges frmste
knnare av mayaindianer och tidigare ambassadr i Guatemala.
Under resans frsta del mter vi landets invnare i deras
vardagliga liv. Vi vernattar hos en indianfamilj, gr p frg
sprakande marknad i Chichicastenango och njuter av utsikten
vid sjn Atitln.
Drefter letar vi oss bakt i tiden. Via spren frn de spanska
ervrarna till storstilade monument och ruiner frn mayafolkets
klassiska storhetstid. Vi besker fem viktiga platser i mayafolkets
historia (varav tre r klassade som vrldsarv): Iximch, Quirigu,
Copn i Honduras, Yaxha och Tikal, den strsta av mayafolkets
ruinstder.
Resan kommer att ge dig en gedigen kunskap om Guatemala i
dag och mayafolkets storslagna frflutna.
Missa inte denna unika resa fr Forskning & Framstegs lsare!
Mer information och bokning p
www.granslosaresor.se/alla-resor/guatemala
FAKTA
Datum: 2-17 februari 2016
Pris: 44.800 kr
Enkelrumstillgg: 7.500 kr (ej vid vernattningen i indianfamilj)
Antal deltagare: 17-20 personer
I priset ingr: Reguljrflyg till Guatemala t/r frn Stockholm och
Kpenhamn inkl. flygmltider, transfer och transporter i egen buss,
inrikesflyg Flores-Guatemala City, helpension frn frukost dag 2 till frukost
dag 16, vernattningar p noga utvalda hotell med del i dubbelrum samt en
natt hemma hos indianfamilj, svensk ciceron och engelsktalande lokalguide,
nationalparksavgifter, entrer, skatter och avgifter.
Anmlan:
Internetbokning p Grnslsa Resors hemsida www.granslosaresor.se
e-post: info@granslosaresor.se,
telefon: 0151-20900
I samarbete med:
INTRO
LISTAN
RTTIGHETER FR
HBTQ-PERSONER
I EUROPA
ASTRONOMI
NASA
Bl skymning p Mars
Efter 956 dagar p planeten Mars fotograferade roboten Curiosity en
bl solnedgng. Bilden togs efter en storm och de partiklar som fortfarande svvade omkring i atmosfren slppte frmst igenom solljusets
bl vglngder. Genom att analysera solnedgngarnas utseende kan
forskarna dra slutsatser om atmosfrens sammansttning.
4 R
S lng tid hade de flesta av de

som skilde sig frra ret varit gifta.
ISTOCK
DJUPHAVSFISK VRMER
SIG MED KARBRASOR
Genom att montera vrmemtare
p djuphavslevande glansfiskar
har forskare visat att arten har en
kroppstemperatur som r fem grader
varmare n vattentemperaturen.
Glansfisken r allts inte kallblodig
som andra fiskar, utan snarare varmblodig. Den hga kroppstemperaturen uppns genom att fisken hela
tiden slr med brstfenorna, ungefr
som karbrasor.
20
40
60
80
STORBRITANNIEN
BELGIEN
MALTA
SVERIGE
KROATIEN
SPANIEN
NEDERLNDERNA
NORGE
DANMARK
PORTUGAL
FRANKRIKE
ISLAND
FINLAND
STERRIKE
TYSKLAND
LUXEMBURG
UNGERN
MONTENEGRO
ALBANIEN
IRLAND
GREKLAND
GEORGIEN
TJECKIEN
ESTLAND
SERBIEN
SLOVENIEN
ANDORRA
SLOVAKIEN
BOSNIEN OCH HERCEGOVINA
RUMNIEN
SCHWEIZ
BULGARIEN
POLEN
ITALIEN
LITAUEN
LIECHTENSTEIN
LETTLAND
KOSOVO
CYPERN
MOLDAVIEN
SAN MARINO
VITRYSSLAND
MAKEDONIEN
TURKIET
MONACO
UKRAINA
ARMENIEN
RYSSLAND
AZERBAJDZJAN
KLLA: STATISTISKA CENTRALBYRN
Storbritannien r bsta hbtqlandet enligt en lista byggd p

faktorer som har stor betydelse
fr livssituationen som hbtqperson. Listan r sammanstlld
av organisationen IGLA (International lesbian, gay, bisexual,
trans and intersex association),
utifrn lget under r 2014
i respektive land. Ju fler villkor
som uppfylls, till exempel
mjligheten att ing samknade
ktenskap, desto hgre pong.
KLLA: IGLA
11
Medicin, psykologi & hlsa
PULSMTNING
Illusion gr
kroppen osynlig
En illusion som ger knslan av att vara
osynlig minskar mnniskors rdsla fr att st infr
en publik, enligt svenska forskare.
NEUROLOGI
En grupp forskare vid Karolinska institutet i Solna har hittat ett stt att lura hjrnan att kroppen har blivit genomskinlig.
I experimentet fr en frsksperson ta
p sig ett par virtual reality-glasgon och
titta ner mot sin kropp. Men i stllet fr
kroppen syns bara ett tomrum.
12
Illusionen uppstr nr frsksledaren

nuddar personen med en bred pensel,
och samtidigt gr exakt samma rrelser
med en annan pensel i tomma luften infr en kamera kopplad till virtual realityglasgonen.
I ett uppfljande experiment fick fr-
STAFFAN LARSSON
Doktoranden Zakaryah
Abdulkarim framkallar
en illusion som uppstr nr
syn och knsel ger hjrnan
motstridig information.
skspersonerna mta en publik av bistra

mnniskor via glasgonens bildskrmar
vilket orsakar social stress och hjer
pulsen hos de flesta.
Forskarna mtte pulskningen hos
personer som antingen befann sig i illusionen av att vara osynlig, eller i en snarlik illusion dr en skyltdocka erstter den
riktiga kroppen. Slutsatsen var tydlig: de
som upplevde att de var osynliga infr
publiken fick en mindre pulskning, och
knde sig mindre stressade, n de synliga.
Den hr effekten kanske gr att anvnda som en del i kognitiv beteendeterapi fr att vervinna rdslan att tala infr
folk, sger hjrnforskaren Arvid Guterstam, huvudfrfattare till en rapport om
illusionen, publicerad i tidskriften Scientific Reports.
Av Per Snaprud
PIKTOGRAM: ICONOCI
MNNISKAN
Stresspuls: Hos de flesta

kar pulsen nr man
framtrder infr publik.
Men fr frskspersoner
som upplevde att de var
osynliga kade inte pulsen lika mycket.
Vaccin mot mssling

bttre n vntat
Mssling skadar immunsystemet.
Det r drfr vaccinerade barn klarar sig
bttre ven mot andra infektioner.
MEDICIN
Den som repar sig frn mssling r extra knslig fr andra in-
fektioner. Det beror p att viruset frsvagar immunsystemets

minne.
Tidigare trodde forskare att effekten klingar av efter ngra
veckor eller mnader. Men i sjlva verket drjer det mellan tv
och tre r innan frsvaret mot smittor fungerar som vanligt igen.
Den slutsatsen drar forskare som analyserat data frn decennierna fre och efter att massvaccinering mot mssling infrdes
i England, Wales, USA och Danmark. Resultaten publiceras i
tidskriften Science.
Marta Granstrm, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet i Solna, har tagit del av studien.
Det hr r ett starkt argument fr att se till att en hg andel
vaccinerar sig, sger hon.
Vissa fattiga lnder har mer n halverat barnaddligheten
efter att ha infrt massvaccinering mot mssling. Den ovntat
goda effekten kan bero p att vaccinet hindrar viruset frn att
gra tv sorters skada: dels att orsaka akut mssling, dels att
frsvaga immunsystemet under flera r.
Vaccination mot mssling infrdes i Sverige under 1970-talet,
och ingr sedan 1982 i MPR-vaccinet (mssling, pssjuka och
rda hund). Andelen som vaccineras ligger r 95 procent. I trakterna runt Jrna r siffran lgre. Dr insjuknade 14 barn r 2012.
Mssling r som regel ofarligt, men hos 1 av 1 000 barn orsakar
viruset hjrninflammation. I mycket sllsynta fall uppstr en
fljdsjukdom, SSPE, som r ddlig. Av Per Snaprud
FOLKHLSA
RENARE LUFT
GAV TYNGRE
BARN I KINA
Det r knt att smutsig luft kan skada ett
VLVACCINERAT
ISTOCK
ISTOCK
ver 95 procent
av alla svenska barn
vaccineras.
I vissa omrden
r dock andelen av
bland annat ideologiska
skl betydligt
lgre.
vxande foster. De olympiska spelen i

Kina gav forskare en chans att utvrdera
effekten.
Under flera mnader fre invigningen pgick en kampanj fr renare luft i
Beijing. Fabriker stngdes och trafiken
begrnsades. Halterna av svaveldioxid,
kolmonoxid och kvvedioxid i luften
sjnk med mellan 40 och 60 procent, samtidigt som partiklarna i luften blev frre.
Bttre luft visade sig ha ett tydligt samband med barnens tillvxt i livmodern.
Forskare i USA och Kina jmfrde kvinnor som var i ttonde mnaden under OS
med kvinnor som var lika lngt gngna
ret fre och ret efter. De som fdde under OS-ret fick barn som i genomsnitt var
23 gram tyngre n de andra.
Studien bygger p fdelsevikten hos
83 672 bebisar i Beijing. Resultaten publiceras i tidskriften Environmental Health
Perspectives. Av Per Snaprud
RRLIGT MINNE
Barn med adhd lr bttre i rrelse, enligt en studie vid University of Florida.
Ju mer barnen rrde sig under ett test
desto bttre fungerade deras arbetsminne. Barn som inte hade en adhddiagnos presterade bttre nr de satt
stilla. KLLA: JOURNAL OF ABNORMAL CHILD PSYCHOLOGY
13
MNNISKAN
ISTOCK
Gentekniska
frndringar av ett
mnskligt embryo
vcker svra
etiska frgor.
Kinesiska forskare
genmanipulerade
mnskliga embryon
Experimentet r vntat, men inte
vlkommet. Fr frsta gngen har forskare frndrat
arvsmassan hos mnskliga embryon.
GENTEKNIK
Biologer i Ume och p andra hll i vrlden
har under de senaste ren utvecklat en ny

teknik som gr det enkelt och billigt att
ndra arvsmassan hos levande organismer. Tongivande forskare har uppmanat
sina kolleger att inte frska anvnda den
p ett stt som skulle kunna leda till genfrndrade mnniskor.
Men i tidskriften Protein & Cell rapporterar forskare i Guangzhou att de anvnt
14
metoden som kallas crispr/Cas9 fr att

ndra en gen som kan orsaka den rftliga
blodsjukdomen thalassemi i mnskliga
embryon. De utgick frn embryon med
en kromosomavvikelse som hindrar en
normal fosterutveckling. Syftet var inte
att skapa ett genfrndrat barn, utan att
modifiera en viss gen i samtliga celler hos
ett embryo.
Jag tycker att vrdet av studien r
mycket begrnsat, sger Magnus Lundgren, mikrobiolog p institutionen fr

cell- och molekylrbiologi vid Uppsala
universitet.
De kinesiska forskarna gjorde sina experiment p 86 mnskliga embryon. Inte
i ngot fall lyckades de genfrndra samtliga celler. Dessutom blev frndringen
i vissa fall annorlunda n man tnkt sig,
eller hamnade p fel stlle i arvsmassan.
Magnus Lundgren anser att forskarna
haft fr brttom, att de borde ha gjort frsk med cellinjer och djur innan de gav sig
p mnskliga embryon.
Man misstnker att en viktig drivkraft har varit att bli frst med detta, sger han.
Etiska frgor kopplade till den nya tekniken kommer att diskuteras under ett
seminarium som Forskning & Framsteg
anordnar i samarbete med Riksbankens
Jubileumsfond under politikerveckan
i Almedalen p Gotland i sommar. Tid:
klockan 8.30 till 10.00 den 30 juni. Plats:
Joda Bar i Visby.
Av Per Snaprud
Syskon till barn

med autism r
lngsammare
Astronautens
rymddrkt r inte
ett tillrckligt skydd
mot strlning.
Ny studie kan underltta tidig

diagnos fr barn med autism.
NEUROLOGI
ISTOCK
sina rrelser under spdbarnstiden. Det visar ett experiment

vid Uppsala barn- och babylab, dr 45 tio mnader gamla barn,
varav 29 hade syskon med autismspektrumtillstnd (AST), fick
frska fnga en rullande boll. Bda grupperna lyckades lika
mnga gnger. Men syskon till barn med AST hade svrare att
planera sina rrelser n de andra spdbarnen.
Syftet med experimentet r att se om det gr att upptcka
autism redan i spdbarnsldern. Genom att underltta diagnostiseringen vill forskarna att de berrda ska kunna f tidigare
insatser.
En procent av befolkningen har autism. Sannolikheten fr
att f diagnosen r betydligt hgre om barnet har ett storasyskon med AST. Men det r frst nr vi vet vilka av deltagarna som
senare fr en diagnos som vi vet om vr frutsgelse stmmer,
sger Gustaf Gredebck, professor i utvecklingspsykologi p
Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studien.
Varfr barnen som hade syskon med autism strckte sig efter bollen frst nr den var nbar, medan de i kontrollgruppen
verkade registrera den innan dess, har han inget svar p. Eftersom de flesta av smsyskonen statistiskt sett inte fr en diagnos,
terstr fler experiment fr att hitta ytterligare knnetecken.
Skillnaden mellan grupperna var tydlig, men vi vet inte vad
det beror p. Resultatet r en frsta indikation. Nsta steg r
bland annat att underska om det r ngon annan motorik n
bara den planerade som skiljer sig mellan grupperna.
Av Ellinor Gotby Eriksson
Hur ett litet barn reagerar p

en rullande boll ger forskare
viktiga ledtrdar.
ISTOCK
Smsyskon till barn med autismdiagnos har svrare att planera
ASTRONAUTER
FRVIRRADE AV
STRLNING
Mss blir passiva
och frvirrade av den sorts
strlning som resenrer till
Mars kommer att utsttas fr.
MEDICIN
Den kosmiska strlningen i vr galax inne-
hller laddade partiklar som frdas nra

ljusets hastighet. Forskare i USA utsatte
mss fr snarlik strlning och underskte sedan deras hjrnor. Det visade sig att
strlningen hade tunnat ut nervcellernas trdlika utskott, dendriterna, som
tar emot signaler frn andra nervceller.
Vra data tyder p att det centrala
nervsystemet har en ovntad och unik
knslighet fr rymdens strlning, skriver
forskarna i tidskriften Science Advances.
Beteendetester visar ocks att de bestrlade mssen lttare blir frvirrade n
andra mss. Dessutom r de mindre bengna att underska nya leksaker i sin bur.
Material som skyddar mot strlningen
vger mycket, och kan drfr inte helt lsa
problemet med kosmisk strlning i en
rymdfarkost lngt bortom jordens skyddande magnetflt. Men forskarna hoppas
att det blir mjligt att frebygga nervskador genom en kombination av trning och
ngot nytt lkemedel eller kosttillskott.
Av Per Snaprud
15
Vrnpliktiga befl
blev civila chefer
De som gjorde sin vrnplikt som
beflselev har strre chans att bli chef senare i livet
tack vare sin militra utbildning.
SOCIOLOGI
De flesta befl i den svenska vrnplikts-
armn var inte yrkesofficerare, utan vrnpliktiga som ftt beflsutbildning. De som
valdes ut till beflselever vid mnstringen
i 17-rsldern hade hgre kognitiva frdigheter n den majoritet som blev meniga.
Fr att testa om den militra beflsutbildningen i sig pverkade den civila
karriren s har nu forskare jmfrt de
16
som lg precis ver och under brytpunkterna fr de kognitiva kraven fr att bli
beflselev.
P s stt kan man analysera den militra beflsutbildningens effekter och
inte dra slutsatser av bakomliggande utbildningsniv eller kognitiva frdigheter.
Det visade sig att de som utbildades till
vrnpliktiga pluton- eller kompanibefl hade 75 procents strre sannolikhet
n vriga fr att vara chefer nr de var i

3040-rsldern.
Vi finner att en beflsutbildning som
hgre befl i det svenska frsvaret hade en
stark positiv effekt p sannolikheten fr
en chefskarrir p den civila arbetsmarknaden, och ven p bengenheten att gna
sig t studier p universitetsniv efter avslutad militrtjnst, skriver forskarna.
De konstaterar ven att det inte finns std
fr att effekten beror p att arbetsgivare
anvnder beflsutbildning som en signal
fr nskvrda egenskaper; ntverkseffekter; eller r en indirekt effekt av lngre utbildning. I stllet menar forskarna att det
verkar som att den militra beflsutbildningen ger ledarskapsfrdigheter som
ven r vrdefulla i det civila.
Studien baseras p drygt 830 000 svenska mn som mnstrade ren 19701988,
och har genomfrts av forskare vid Institutet fr arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvrdering. Av Henrik Hjer
PIKTOGRAM: CREATIVE STALL
Vrnpliktiga ur Livgardet
i Kungsngen var p att
skydda Frsvarsmaktens
Hgkvarter i Stockholm.
ISTOCK
Historia, samhlle och samtid
BEFLSORDNING
JONAS EKSTRMER/TT
NU&D
Vrnplikt: Omkring
30 procent inom varje
rskull vrnpliktiga
utbildades till grupp-,
plutons- eller kompanibefl och gjorde d
vrnplikt under en
lngre tid n de meniga.
Andel av befolkningen som vill att

landet ska ta emot
frre immigranter.
Samling i mitten
RYSSLAND
STORBRITANNIEN
55%
De politiska partierna
trngs numera i mitten i de ekonomiska
frgorna. Men nya frgor gr politiken
allt mer flerdimensionell.
TYSKLAND
44%
STATSVETENSKAP
FRANKRIKE
57%
Det finns flera stt att placera partier p hger-vnsterskalan.
Man kan frga vljarna, experter p politik eller partierna sjlva.

I sdana underskningar syns partiernas ideologiska frskjutningar ver tid.
ven ett parti som Sverigedemokraterna hamnar i mitten enligt dessa underskningar. I valunderskningarna placerar vljarna SD mellan KD och Moderaterna. ven experter placerar
dem strax till hger om mitten. Partierna sjlva beskriver i sina
valmanifest som de sedan i sin politik fljer oftare n man kan
tro sin egen position. ven en analys av valmanifesten placerar
SD i mitten, efter att de har gjort en vnstersvng sedan 2010.
Ja, allt tyder p att SD inom de ekonomiska frgorna ligger
i mitten. Men de profilerar sig i frgor som ligger helt utanfr
denna dimension, sger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet. Det handlar om frgor om identitetspolitik, invandring och liknande.
Niklas Bolin menar att dessa frgor vxer i betydelse och att
de delvis ligger utanfr de traditionella hger-vnsterskalorna.
Det r en trend som prglar hela Europa.
Svensk politik har tidigare varit mycket endimensionell sett
i ett europeiskt perspektiv. Det har lnge nstan bara handlat om
hger eller vnster i ett ekonomiskt perspektiv. Men det hller
p att ndras och vi ser att politiken breddas till fler och
nya frgor vi behver allts fler dimensioner fr
att frst politiken, sger Niklas Bolin.
MINSKAD SKILLNAD
Av Henrik Hjer
EKONOMISK HGERPOLITIK
Allt fler partier trngs

i mitten, men nya
frgor utmanar den
traditionella hgervnsterskalan.
C
KD
M
SD
FP
EKONOMISK VNSTERPOLITIK
MP
V
S
1979
1982 1985 1988
1991 1994
1998
2002
2006
2010
2014
Svenska partiers position p den ekonomiska hger-vnsterskalan

enligt analys av deras valmanifest sedan 1979.
BILD: TORBJRN BERGMAN, CAMILLA SANDSTRM, ANN-CATHRINE JUNGAR, ANDERS BACKLUND
OCH JONAS LINDAHL VID UME UNIVERSITET OCH SDERTRNS HGSKOLA HAR ANSVARAT FR
INSAMLING OCH KODNING AV VALMANIFESTEN. DANIEL WALTHER HAR TILLHANDAHLLIT FIGUREN.
SPANIEN
47%
POLEN
40%
UKRAINA
RUMNIEN
ITALIEN
80%
BULGARIEN
GREKLAND
86%
TURKIET
SOCIOLOGI
FLYKTINGOPINIONEN
DELAR EUROPA
Allt fler flyr till Europa ver Medelhavet,
och vi lser allt oftare om katastrofer med

drunknade migranter. Men hur ser opinionen ut i de olika europeiska lnderna
nr det gller invandring?
I framfr allt de sydliga lnderna i
Europa har man en negativ attityd till
invandring, enligt flera opinionsunderskningar frn Pew research center. I
Grekland och Italien vill s mnga som 86
respektive 80 procent ta emot frre immigranter. I dessa lnder r man ocks mest
bengen att se invandrarna som en ekonomisk brda fr samhllet. I lnder som
Storbritannien, Tyskland och Frankrike
vill omkring 50 procent minska invandringen. Bara en liten grupp p under 10
procent i dessa lnder r positiva till en
kad invandring.
I Grekland och Italien r omkring 80
procent av de tillfrgade oroade ver invandring frn lnder utanfr EU. Bland
vriga vsteuropeiska lnder ligger den
siffran p drygt 50 procent och bland
svenskar r siffran betydligt lgre: 27
procent.
Sverige omfattades inte av alla dessa
underskningar. Den nrmaste motsvarigheten r SOM-institutet vid Gteborgs
universitet, som frgar om flyktingopinionen varje r. Enligt denna underskning
tycker i nulget 43 procent av Sveriges
befolkning att det r ett bra frslag att
ta emot frre flyktingar.
Av Henrik Hjer
17
NU & D
INGA VERRASKNINGAR
ISTOCK
Frutom frsmrat
smaksinner kan ldre
personer, liksom barn,
lida av neofobi en
ovilja att ta mat som
smakar obekant.
Drfr tappar
ldre aptiten
Mnga ldre ter fr lite, och en av orsakerna
till detta r att lukt- och smaksinnena frsmras med
ldern. Lsningen r att renodla smakerna och att
hjlpa de ldre att acceptera nya smakupplevelser.
FOLKHLSA
Maten smakade bttre frr! r en vanlig
kommentar frn ldre som tappat aptiten.

Det stmmer. Nr vi blir ldre frsmras
alla vra sinnen. Det r vl knt att syn och
hrsel fungerar smre hos gamla personer mindre knt r att ocks lukt- och
smaksinnena frsmras.
ven om det finns stora variationer s
kan man hos de flesta som har passerat
70-rsgrnsen uppmta ett tydligt fr18
smrat luktsinne, och frmst r det mn

som drabbas. Smaksinnet kan man oftast
behlla hgre upp i ldrarna. Men hur vi
upplever lukt och smak pverkar vr aptit,
och denna frndring r en viktig frklaring till att mnga ldre tappar matlusten.
Dlig aptit bland ldre kan ven bero p
att mnga som r ver 70 r har mer eller
mindre svrt att tugga och svlja. Problemen kan variera frn muntorrhet till sv-
ra och ideliga felsvljningar, som innebr

att man stter i halsen eller inte kan f den
frdigtuggade maten att lmna munnen.
Svljproblem kan uppkomma vid lkemedelsanvndning som torkar ut slemhinnorna, till exempel betablockerare, eller
neurologisk sjukdom, till exempel stroke.
Det gr att aptiten minskar och den mat
man ter upplevs ofta helt annorlunda n
vad den gjorde frr. Frsmrad aptit kan
p sikt leda till undernring.
Vra lukt- och smaksinnen utvecklas redan
i fosterstadiet. Redan som nyfdda gillar

eller ogillar vi olika smaker och dofter.
Oavsett var i vrlden vi kommer ifrn,
fredrar vi st smak och ogillar bitter.
Dofter som nyfdda tycker om och knner sig trygga med r sdana som de knner igen frn fosterlivet. ven genetiska
faktorer kan spela en roll.
Vad vi senare i livet gillar eller ogillar
r ngot som vi oftast lr oss, och dessutom frknippar vi ofta en specifik doft
eller smak med en srskild hndelse eller
freteelse. Detta sker grna ocks i kom-
PAVEL GOLOVKIN/TT
bination med viktiga hndelser i livet, som traditionsbundna

och kulturella freteelser som julfirande och fdelsedagsfirande,
men ocks med individuella upplevelser.
En viktig pverkan kommer ocks frn den nrmast omgivande miljn med familj och vnner. Hr formas vanor och traditioner som ofta har med mat och tande att gra. Den mat vi
gillar som barn, gillar vi ofta resten av livet.
Men det finns fler faktorer n ldern som pverkar hur vi upp-
lever smak. Vra lukt- och smaksinnen kan pverkas av svl

milj som sjukdomar. Om man ofta utstts fr lsningsmedel
eller starka dofter kan detta frsmra luktsinnet. Rkare uppges
ofta ha frsmrat lukt- och smaksinne. Slag mot huvudet kan
orsaka luktblindhet d luktnerven
ltt kan skadas.
D pverkas upplevelsen av mat,
eftersom luktsinnet r en viktig del
av smakupplevelsen. Tillstndet av
luktblindhet efter slag mot huvudet
r oftast inte permanent, eftersom
nerven kan lka. Det kan dock ta flera
mnader och ibland upp till ett par r.
Sjukdomar och lkemedelsanvndning r vanliga orsaker till frndringar av lukt- och smakupplevelsen.
ldre personer
Ngot s enkelt som en frkylning
behver smakmed tppt nsa pverkar smakupprikare mat fr att
levelsen genom att ge temporr luktblindhet. Ett vanligt lkemedel som
ta tillrckligt
nsspray kan torka ut slemhinnorna
mycket. Det
i nsan, vilket blockerar luktreceptorerna. Andra vanliga lkemedel r
rcker inte med
sdana som innehller betablockerare
att krydda extra.
som tas mot bland annat hgt blodKarin Wendin
tryck och krlkramp. En bieffekt r
dock att de torkar ut slemhinnorna,
vilket pverkar funktionen hos bde lukt- och smakreceptorer.
Behandling av cancer med cytostatika frsmrar ocks smakupplevelsen i olika grad beroende p typ, styrka och behandlingens
lngd. Pverkan r individuell, men de flesta drabbade uppger
att de fr en kad tolerans fr sta smaker, det vill sga att de
upplever att mycket sta produkter inte smakar srskilt stt.
Att inte vilja ta sdant som man inte knner igen eller upplever
som nytt kallas fr neofobi. Det r vanligt hos barn, men frekommer ven hos vuxna. Hos ldre personer kan det terigen
vara en orsak till att inte vilja ta. Det finns flera strategier fr
att vervinna motviljan mot att ta och drmed ka acceptansen. Olika typer av exponeringar har visat sig vara effektiva. Den
vanligaste metoden handlar om att man med jmna och tta
tidsintervall exponerar livsmedlet fr den som inte vill ta det.
Vid exponeringen kan man ven modifiera livsmedlet ngot genom att tillstta en extra smak, till exempel stma.
Med tanke p att ldre r en vxande grupp, r deras aptit
en allt viktigare frga. ldre personer behver smakrikare mat
fr att ta tillrckligt mycket. Det rcker inte med att krydda
extra, utan det r de rena smakerna som r viktiga. Man kan till
exempel hacka eller riva maten fr att f fram smak och lukt
bttre fr d ter vi mer.
Karin Wendin r professor i mat- och mltidskunskap
vid Hgskolan Kristianstad
Ryska bombflygplan av typen Tu-22M3,

som kan flyga i verljudsfart, har anvnts
vid vningar mot svenska ml.
OPINIONSFORSKNING
KAD ORO FR
VRLDSLGET
rets rapport frn SOM-institutet vid G-
teborgs universitet visar att vi r alltmer

oroliga ver omvrldsutvecklingen. r
2014 innebar drmed en tydlig frndring fr det svenska opinionsklimatet,
enligt Henrik Ekengren Oscarsson, som
r professor i statsvetenskap vid Gteborgs universitet.
Andelen som r oroliga fr situationen
i Ryssland har trefaldigats frn 13 till 39
procent mellan 2013 och 2014. ven oron
fr militra konflikter har kat markant,
liksom fr terrorism, och d har frgorna
stllts innan attentaten i Paris och Kpenhamn. Fler r ven positiva till kade
frsvarskostnader, och i migrationsfrgan
ser vi en kad polarisering.
Man ser ven en viss kning av oron
fr att bli utsatt fr brott, och generellt
r medellders och ldre kvinnor mest
oroliga fr samhllsutvecklingen. Partipolitiskt r socialdemokrater och sverigedemokrater mest oroliga om man
balanserar fr kn, utbildning och inkomst med mera. Minst oroliga r kristdemokrater.
SOM-institutet vid Gteborgs universitet gr rliga opinionsunderskningar
inom en stor mngd omrden och har funnits sedan 1986.
Av Henrik Hjer
42 PROCENT
S mnga frtidsrstade
i riksdagsvalet 2014. Det r
den strsta andelen ngonsin.
KLLA: STATISTISKA CENTRALBYRN
19
TEKNIK
Digital efterklang
En konsertlokal med mjlighet att frndra efterklangstiden blir mer mngsidig. Fr popmusik och
talad teater passar det bra med en karaktr som
liknar ett strre vardagsrum. Konstmusik och opera
lter bttre om ljudvgen hnger kvar lngre, som i
Schematisk bild ver

ljudsystemet p polska
operan i Warszava.
en strre kyrka. Tidigare metoder var otympliga,

dyra och inte srskilt vlljudande. Men med ny
digitalteknik hr varken musiker, dirigent eller
publik skillnad mellan kta och artificiellt.
Av Ulf Grnbaum & Johan Jarnestad
En signalvxel pytsar ut mikrofonernas

signaler till olika hgtalare med korta
intervall. P s vis hindrar man att
rundgngen vxer till sig.
Digitalt genererad efterklang av valbar karaktr

och mngd lggs till.
3
4
24 mikrofoner plockar
upp direktljud frn
instrumenten, reflexljud
frn lokalens vggar
samt publikens applder.
En equalizer minskar energin i de frekvenser

som tenderar att orsaka rundgng tidigast,
och kar energin i tonomrden dr lokalen
i sig ger dligt std, vanligtvis i basen.
Hgtalarens ljudvg sprider

sig och studsar i rummet. Den
tillagda efterklangen tervinns
genom att mikrofonerna plockar
upp reflexerna och skickar
tillbaka dem till signalvxeln.
Efterklangstiden kan
nu ndras fr att passa
frestllningens karaktr,
frn 1,6 sekunder i en tom
lokal till 2,3 sekunder med
publik. Med mer efterklang
hrs orkesterdikets instrument tydligare p scenen,
vilket underlttar operasngarnas insats.
20
MATERIALFORSKNING
EN LTTARE
FRAMTID MED
BILLIGARE TITAN
Titan r en stark och ltt metall som mot-
Forskaren Stefan Bethge

hjlper humanoiden Myon
att va balansfrmgan.
Roboten p operan
Kan en robot frst knslor?
Det vill forskare i Berlin ta reda p genom att
lta humanoiden Myon spela med i en opera.
ARTIFICIELL INTELLIGENS
I Tysklands huvudstad Berlin pgr just nu ett projekt som ska ta
forskningen om mnniskoliknande robotar till en ny niv. I ett

samarbete mellan Beuth Hochschule fr Technik Berlin och
ett av Berlins operahus spelar humanoiden Myon med i pjsen
My square lady. Syftet r att underska i vilken utstrckning
som artificiell intelligens kan frst knslor och sjlv lra sig
nya frmgor ett omrde dr opera har visat sig vara ett passande verktyg.
P repetitionerna har vi situationer som aldrig skulle uppst
i labbet. Med sng, musik och stora ppna ytor kan vi bde upptcka och korrigera problem p ett naturligt
DEN TYSKA HUMANOIDEN MYON
stt, sger Manfred Hild, professor vid hgskol Uppbyggd av sex sepalans avdelning fr neurorobotik.
rata delar som kan agera
Tillsammans med sitt team har han under
oberoende av varandra
sex rs tid utvecklat den 1,25 meter hga Myon.
och lsa uppgifter p nya
stt om ngon del slutar
Roboten har repeterat tillsammans med enfungera.
semblen frn Komische Oper i tv r fr att lra
l Vikt 16 kilo.
sig att frst inte bara ljud, utan ven stmning
l Lngd 1,25 meter.
och takt. Den senaste tiden har roboten ven
l Utvecklad sedan 2009
brjat sjunga med i musiken.
vid Beuth Hochschule fr
Technik Berlin.
De strsta svrigheterna fr Myon r saker som fr oss mnniskor r sjlvklara. Till
exempel att knna igen ansikten eller att hra varifrn ett ljud
kommer, sger Manfred Hild.
Till sin hjlp har Myon ver 200 sensorer som registrerar
kraft, rrelse, bilder och ljud. Allt sparas p ett minneskort. Men
minnet r begrnsat och Myon mste sjlv avgra vad som ska
sparas. Nr roboten stts i vila ordnas minnet, precis som hos
mnniskor under smn.
Exakt vad Myon har lrt sig och till slut kommer att gra p
scenen r n s lnge oklart, vilket ocks r tanken med projektet. Frestllningen My square lady har premir den 21 juni. D
kommer svaret.Av Carl Undhn
str korrosion. Dessutom tolereras den av

vr kropp. Metallen kan drfr anvndas
i krvande sammanhang, som till exempel flygplanstillverkning och fr att gra
implantat.
Nackdelen r kostnaden. Trots att titan
r en av de vanligaste metallerna i jordskorpan s r tekniken fr att f fram
metallen ur titanmalm komplicerad och
mycket energikrvande. Men nu har det
amerikanska forskningsinstitutet SRI International utvecklat en ny process som
krver frre steg och betydligt mindre
energi. I det frsta steget skiljer sig den
nya processen inte frn dagens befintliga
metod: freningen titanklorid utvinns ur
malmen genom reduktion med kol, i nrvaro av klorgas vid hg temperatur. Men
i stllet fr att sedan reducera titankloriden med magnesium sker reduktionen
i stllet med vtgas, som snderdelas till
enskilda, mycket reaktiva vteatomer
i ett plasma skapat med elektriska ljusbgar. D bildas titannga som faller ut
i pulverform.
Metoden frekommer n s lnge bara
i laboratorieskala. Erfarenheten visar att
det r trgt att infra nya processer fr
metallframstllning, eftersom industrin
har s stora investeringar i existerande
anlggningar.Av Erik Mellgren
VGTEKNIK
BRO HELT I PLAST

Nsta r fr bilarna i Linghem i stergt-
land prova en plastbro.

Det blir Sveriges frsta vgbro som
byggs helt i fiberkomposit, ven de brande delarna, sger Per Hansson, Trafikverket, till tidningen Ny Teknik.
Konstruktionen blir dyrare att tillverka n traditionella broar i stl och betong. Men bygget gr mycket snabbare.
Materialet har dessutom hgre hllfasthet och krver mindre underhll, skriver
Ny Teknik.
21
KOSMOS
Astronomi, fysik & filosofi
Molnig planet:
I genomsnitt r
67 procent av jorden
tckt av moln, visar nya
satellitstudier frn Nasa.
Mest moln r det ver
haven.
STACKMOLN (CUMULUS) BILDAS
AV UPPTSTIGANDE LUFT.
Vr bl planet
r mest vit
Tv tredjedelar av jordklotet r alltid tckt av

moln. Mtningar frn den amerikanska satelliten Aqua
visar att vr planet p hll snarare ser vit ut n bl.
METEOROLOGI
I drygt ett decennium, mellan juli 2002
och april 2015, registrerade Nasas satellit Aqua molnens utbredning ver jorden.
Molnigheten fljer vissa regler, som att
det alltid samlas mer moln ver hav n
ver land och i varje gonblick r tv
tredjedelar av vr planet tckt av moln.
Minst moln r det cirka 30 grader norr
22
och sder om ekvatorn, dr kall luft sjunker, vrms upp p vgen och blir torrare.
Dr strcker fr mnskligt liv ogstvnliga knar ut sig, som Sahara och Namibken i Afrika, men ven torra omrden
i Mellanstern, centrala Australien och
Atacamaknen i vstra Chile.
Molnigt r det nstan jmt ver kuster
som vtter mot vster, till exempel lngs

Afrika och de bda amerikanska kontinenterna. Nr jordens rotation driver det
varma ytvattnet vsterut, erstts det av
djupare och svalare vatten som kyler luften
ovanfr. Resultatet blir att vattenngan
kondenserar och bildar lga skikt av stratocumulus, den vanligaste sortens moln.
Tre geografiska omrden r oftast mest
molniga. Ett av dem r ett smalt blte i
tropikerna dr varma och fuktiga luftmassor lyfts upp och kyls ner p vgen.
D bildas molnens vattendroppar. Det andra r ett bredare blte kring sextionde
breddgraden, vid grnsen fr polarluftens
cirkulation. Dr bor vi.
Till trst fr oss som drmmer om
sommarens bla himmel kan man sga att
molnen ingr i vr planets blodomlopp.
Utan vatten inget liv.
Av Joanna Rose
PIKTOGRAM: SAMUEL FINE
NASA
Nasas molnkarta
visar ett genomsnitt
ver tio r. Ju vitare,
desto mer moln.
NASA
Kolliderande
galaxer tecken
p ny fysik
Fr frsta gngen har astronomerna kunnat se moln av mrk materia vxelverka
med varandra. Kanske kan detta ge ledtrdar
till vad den oknda materien r.
ASTRONOMI
Sjlvportrtt frn Mars, uppbyggt av en

mngd olika bilder som roboten Curiosity
tagit frn olika vinklar.
ASTRONOMI
FLYTANDE
SALTVATTEN
HITTAT P MARS
Mrk materia r ett av vetenskapens strsta mysterier. Trots
Fr frsta gngen hittar planetforskare
HST
att den utgr ver 80 procent av all materia i vrt universum

vet ingen vad den r. Den kallas mrk fr att den inte kan ses
med vanliga instrument som mter strlning. Mrk materia
syns allts inte, men dess verkan r tydlig nr astronomerna
observerar galaxer, till exempel Vintergatan. Alla galaxer roterar
och skapar drmed en centrifugalkraft som skulle slita snder
dem om inte mrk materia med
sin gravitationskraft hll galaxen
i sitt grepp.
Hittills har ingen sett mrk materia pverkas av kosmiska hndelser. Men nu, fr frsta gngen,
har mrk materia upptrtt annorlunda n vanligt. Det skedde nr
fyra galaxer i galaxhopen Abell
3827 kolliderade med varandra.
Tillsammans bildade de en s kalllad gravitationell lins som bjde
ljuset frn en bakomliggande galax. Genom att mta ljusavbjGalaxhopen Abell 3827. I bltt syns
ningen kunde en internationell
bilder av en avlgsen galax bakom
grupp astronomer kartlgga mahopen, vars massa fungerar som en
gravitationslins.
teriens frdelning i och omkring
de kolliderande galaxerna. Det visade sig att ett stort moln av mrk materia slpar lngt efter sin
galax med hela 5 000 ljusr.
Tidigare trodde vi att den mrka materien bara svvade
runt och sktte sig sjlv. Men om den skulle saktas ner under
denna kollision skulle det kunna vara det frsta tecknet p att
spnnande fysik sker i det frdolda, sger Richard Massey, astronom vid Durhamuniversitetet i Storbritannien, som ledde
observationerna.
Det r oklart hur den nya fysiken skulle kunna formuleras. En
gissning r att partiklar av mrk materia krockar med varandra
p ett sreget stt, som i biljard, d en rullande kula stannar helt
vid krocken, medan den kula som blir trffad rullar i vg. Eller
s avviker gravitationen i mrk materia-sammanhang frn den
som gller fr all synlig materia och som beskrivs av Einsteins
allmnna relativitetsteori.
Forskarna varnar dock fr alltfr stor optimism. Det krvs
flera oberoende observationer fr att bekrfta den mrka materiens udda beteende och kunna dra vidare slutsatser.
Av Joanna Rose
flytande vatten p Mars.

Vi har vetat sedan lnge att det finns
vattennga och is p Mars. Men att vattnet kan hlla sig flytande dr r en ny
upptckt, sger Javier Martin-Torres,
professor i atmosfrsvetenskap vid Lule tekniska universitet.
Egentligen r det alldeles fr kallt p
natten och fr varmt p dagen fr att vattnet ska kunna frekomma i flytande form.
Men speciella salter, perklorater, binder
vattnet och bildar flytande saltlsningar
ven vid de extremt lga temperaturer som
rder under ntterna p Mars. Fast nr
solen gr upp torkar planetens yta igen.
Det r extremt svra villkor fr liv
dr. Frutom den vxlande torkan och
fuktigheten, skiftar ven temperaturen
med hela 90 grader mellan dag och natt.
Dessutom trnger den farliga ultravioletta strlningen ner till ytan, eftersom det
inte finns ngot ozonskikt i Mars tunna
atmosfr, sger Javier Martin-Torres.
Upptckten av vattnets kretslopp p
Mars gjordes med instrument p roboten
Curiosity, som underskte frhllandena
i ett kenlikt landskap vid Galekratern
nra ekvatorn. Mtningarna pgick under ett helt Marsr, vilket r nstan tv
r p jorden. De visade att ett cirka fem
centimeter tjockt ytskikt innehller tv
procent vatten. Ingenting sger dock att
saltlsningarna inte skulle kunna sippra
lngre ner, blandas med andra salter och
skapa en livsvnlig milj i planetens inre.
Av Joanna Rose
23
MILJ
Biologi, geologi och miljfrgor
DOUG PERRINE/NPL
Brydes fenval,
en art i familjen fenvalar,
efter ett skrovml p
sardiner utanfr Mexikos
kust i Stilla havet.
Valar har unikt

elastiska nerver
Fenvalarna har nervknippen som kan
tjas ut som gummisnoddar en unik anpassning
som gjort det mjligt fr valarna att bli s stora.
MARINBIOLOGI
Familjen fenvalar inbegriper de allra strs-
ta arterna, som bl- och sillval. Ett av

fenvalarnas knnetecken r en uppsttning lngsgende hudveck som strcker
sig frn munnen till naveln. Tack vare
hudvecken kan fenvalarna ta in enorma
24
mngder vatten i munnen som silas

mellan barderna s att valen fr i sig vattnets alla sm krftdjur.
Amerikanska forskare har nu visat att
nervknippen i hudvecken och i tungan
tjs ut till sin dubbla lngd nr fenvalarna
fyller munnen med vatten. Sdana nervknippen finns inte hos ngra andra dggdjur, vars nerver slutar fungera nr de tjs
ut ungefr 10 procent. Men fenvalarnas
nerver r tvinnade och nr de strcks s
tvinnas de upp vilket frklarar varfr
nerverna inte skadas. Nervknippena r
omgivna av ett lager elastin, ett elastiskt
protein som ser till att de fjdrar tillbaka
efter att ha strckts ut.
Tack vare den enorma expanderande
munnen kan fenvalarna f i sig mycket
mat i frhllande till sin storlek. Den hr
anpassningen har bidragit till att fenvalarna har kunnat utvecklas till de allra
strsta djuren p jorden. Men denna utveckling hade inte kunnat ske utan tjbara nervknippen, menar forskarna, som
publicerar sin upptckt i Current biology.
Av Jesper Nystrm
En unik svensk studie visar att

vilda bin och humlor tar stor skada av
vanliga bekmpningsmedel.
MILJ
Det pgr en omfattande bidd p mnga hll i vrlden. Det r
ISTOCK
oroande eftersom bin pollinerar vra grdor en ekosystemtjnst som r vrderad till drygt 200 miljarder kronor inom EU.
Orsakerna till bidden r inte klarlagda, men mnga forskare
anser att bekmpningsmedel r en viktig faktor. Neonikotinoiderna r en grupp bekmpningsmedel som ofta diskuteras
i detta sammanhang. De anvnds till att skydda nysdda frn
frn insektsangrepp men sprids till hela plantan nr den vxer
upp och hamnar i pollen och nektar som bin och andra pollinatrer kommer i kontakt med.
Laboratoriefrsk har visat att bin kan ta skada av neonikotinoider. Det har dock saknats bevis fr att detta ven sker ute
i naturen. Men nu presenterar svenska forskare resultatet av
ett storskaligt fltexperiment, som visar att dessa kemikalier
r ddliga fr vilda pollinatrer som humlor och solitrbin en
insektsgrupp som str fr hlften av all pollinering av grdor
vrlden ver, men neonikotinoiderna verkar inte utgra ett hot
mot tama honungsbin.
Forskarna frn Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med Jordbruksverket utfrt ett
odlingsfrsk med raps i sdra Sverige. Sexton rapsflt ingick
och hlften av flten sddes med frn
som behandlats med neonikotinoider,
medan resterande flt sddes med obehandlade frn. Forskarna placerade sex
tambisamhllen vid varje flt, samt sex
humlesamhllen och tre biholkar som
innehll vilda solitrbin.
Inga solitrbin lyckades frka sig i de
biholkar som placerats vid de behandlade
rapsflten. Humlekolonierna vid de behandlade rapsflten hade avsevrt lgre
tillvxt n kolonierna vid de obehandlade rapsflten. Men bekmpningsmedlen
hade ingen mtbar effekt p honungsbinas kolonitillvxt.
EU har infrt restriktioner fr anvndningen av tre bekmpningsmedel som innehller neonikotinoider, eftersom de befarats pverka bin och andra pollinatrer.
Ett av dessa preparat anvndes i det svenska frsket. Restriktionerna ska utvrderas i december, s de svenska rnen, som
har publicerats i Nature, kommer lgligt. Av Jesper Nystrm
TOMAS HALLINGBCK
Besprutning
frdande fr
nyttiga insekter
Grov rvsvansmossa Thamnobryum

subserratum r en av 4 273 rdlistade arter i
Sverige. Den r framfr allt en sydostasiatisk
art och r inte knd frn vriga Norden.
EKOLOGI
NY RDLISTA
SAMMA GAMLA
PROBLEM
Det har inte skett ngon mrkbar frbttring nr det gller den biologiska
mngfalden i Sverige under de senaste
fem ren. Men sett ur lite lngre tidsperspektiv finns det ngra ljuspunkter. Bland
annat har hotet mot groddjuren minskat
under de senaste 15 ren.
Det framgr av den nya s kallade
rdlistan, som tas fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet
och faststlls av Naturvrdsverket samt
Havs- och vattenmyndigheten. Listan
uppdateras vart femte r.
Rdlistning r en prognos ver arternas risk fr att d ut. En art kan kategoriseras som: nra hotad, srbar, starkt
hotad, akut hotad samt nationellt utdd.
ven kunskapsbrist kan ge rdlistning.
Drygt 21 600 arter bedmdes infr
2015 rs rdlista, varav 4 273 blev rdlistade. Ungefr hlften av dessa arter r placerade i kategorierna: akut hotad, starkt
hotad samt srbar.
Kategorin kunskapsbrist innehller
drygt 500 arter. Arterna i denna kategori
r s dligt studerade att de skulle kunna
hra hemma i vilken kategori som helst
frn livskraftig till nationellt utdd.
Ett av de allvarligaste hoten mot artrikedomen i Sverige r igenvxning. Det
gller flera typer av miljer: sltter-,
ngs- och betesmarker samt skogar och
myrmarker. Dessa miljer innehller ungefr 30 procent av rdlistans arter. ven
skogsavverkning utgr ett allvarligt hot
mot mnga arter ungefr 2 300 skogslevande arter r rdlistade.
Av Jesper Nystrm
25
Elektrisk
strm
erstter
NYA RN
Behandlingen
tar fasta p att
hjrnan reglerar
immunsystemet
via en nerv.
Ett helt nytt stt att behandla

inflammatoriska sjukdomar testas fr
frsta gngen i Sverige. I stllet fr mediciner
fr patienter med Crohns sjukdom
ett slags pacemaker som ger
elektriska sttar i en nerv.
piller
26
STRMSNLT
En inopererad
elektrod levererar
en mycket svag
strm till en nerv
under cirka en
minut per dag.
BEPRVAT
Av
PER SNAPRUD
Foto
IST OCK
I dag fr vissa
patienter strm mot
epilepsi. Den nya
studien anvnder
samma
utrustning.
BILLIGT
Vissa mediciner
mot inflammatoriska
sjukdomar kostar en
kvarts miljon kronor
per r. Strm r
billigare.
27
pekfingret mot den vnstra sidan

av strupen fr att visa var nerven
sitter. Nra den punkt p halsen
dr man ltt kan knna pulsen
ska han och kollegan Gran Lind
vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna operera in en elektrod p tre patienter med Crohns
sjukdom, en inflammation i tarmen som kan orsaka smrtor,
viktminskning, feber och ibland
blod i avfringen. Patienterna
deltar i vrldens frsta frsk att
bota en tarmsjukdom med elektrisk strm.
Sjlva operationen r ganska
Ledgngsreumatism r en inflammationssjukdom som
enkel, sger Per Almqvist.
skulle kunna g att behandla med strm. Frsk pgr
Strax under vnster nyckelben ska kirurgeri Nederlnderna, Bosnien-Hercegovina och Kroatien.
na operera in en metalldosa ngot strre n en
femkrona. Frn dosan lper en sladd under huden upp mot halsen. Dr sitter en spiralformad elektrod runt
vagusnerven, som p sin vindlande vg genom kroppen snder
frgreningar mot hjrtat, lungorna, tarmarna och andra organ.
Om allt gr som frvntat rcker ngra f strmpulser per dag fr
att rtta till den immunologiska rubbning som orsakar besvren.
P andra hll pgr frsk att bota ledgngsreumatism med
Per Almqvist
Paul-Peter Tak
Kevin Tracey
Ulf Andersson
samma typ av nervstimulering. Tjugo patienter i Nederlnderna, Bosnien-Hercegovina och Kroatien deltar i sdana studier.
Lkemedelsjtten GSK tror p metoden, och frra ret beslutade den amerikanska hlsomyndigheten NIH att satsa drygt tv gammal flicka, Janice, i ambulans. Hon hade blivit skllad av
miljarder kronor p forskning om hur elektrisk stimulering av en kullvlt gryta med kokande spaghetti och hade svra brnnkroppens nerver kan bota olika sjukdomar. Ytterligare pengar skador.
kommer frn den amerikanska militren. S kallad bioelektroLkningen gick bra. P hennes ettrsdag var rummet fullt av
nisk medicin har blivit ett spnnande flt.
ballonger och serpentiner. Dagen drp fick Janice en septisk
En viktig utgngspunkt r nya rn om hur nerver styr krop- chock, ett tillstnd som beror p att immunsystemet skenar.
pens immunfrsvar. Om immunsystemet blir fr passivt sviktar Blodkrl vidgas, blodtrycket faller och till slut kollapsar organ,
skyddet mot infektioner. Om det blir fr aktivt kan det angripa inklusive hjrtat.
kroppens egna vvnader. Systemet mste hela tiden verka inom
Hon dog i mina armar. Den hndelsen fick mig att brja
givna grnser en princip som kallas homeostas och r grund- forska inom immunologi, sger Kevin Tracey, i dag chef fr The
Feinstein Institute for Medical Research i New York, USA.
lggande fr allt liv.
Han brjade doktorera hos en professor som just hade hitI nstan 150 r har det varit knt att hjrtat styrs av nerver. Ett tat ett signalmne i blodet som kallas tumrnekrosfaktor, TNF.
skenande hjrta utlser en reflex som snker pulsen. Det au- Kevin Tracy upptckte att en spruta med TNF orsakar en septisk
tonoma nervsystemet anvnder liknande reflexer till att styra chock hos mss. Det gav honom idn att tillverka ett slags antilungorna, tarmarna, bukspottkrteln och alla andra organ i kroppar som slr ut TNF. Tanken var att en spruta med sdana
kroppen.
antikroppar skulle kunna hva en ddlig inflammation av det
Men hur skulle nerver kunna pverka immunsystemets vita slag som drabbade Janice.
blodkroppar dr de flyter runt i blodomloppet? Nerverna flyKevin Tracey injicerade antikropparna i babianer tillsamter ju inte omkring. Lnge tnkte sig forskarna i stllet att im- mans med en dos tarmbakterier, som i normala fall skulle ha
munsystemet reglerar sig sjlvt, utan elektriska signaler frn utlst en septisk chock. Babianerna verlevde, men antikrophjrnan.
parna blev inte den mirakelkur mot septisk chock som Kevin
Nervsystemet r den mest komplicerade strukturen i krop- Tracey hade hoppats. Problemet r att antikropparna verkar
pen. Immunsystemet r god tva. Kanske r det drfr som fr sakta fr att hejda en akut och livshotande inflammatorisk
hjrnforskare och immunologer historiskt har haft ganska lite reaktion nr den vl har brutit ut.
med varandra att gra. P var sitt hll har de haft fullt upp med
Trots det ledde experimentet till ett medicinskt genombrott.
sitt. Men p senare r har allt fler forskare brjat leta efter kopp- En grupp forskare i Storbritannien upptckte att antikroppar
lingar mellan hjrnan och immunsystemet.
mot TNF dmpar en helt annan inflammatorisk sjukdom: ledEn av pionjrerna r den amerikanske lkaren Kevin Tracey. gngsreumatism.
Hans karrir tog en ny riktning nr han i slutet av sin utbildning
Det blev en dundersucc, sger Ulf Andersson, verlkare
till hjrnkirurg arbetade som akutlkare p ett sjukhus i New och professor i inflammatoriska sjukdomar vid Karolinska inYork under vren 1985. En majkvll anlnde en elva mnader stitutet i Solna.
28
SPL
eurokirurgen Per Almqvist trycker
En elektrod justerar
immunsystemet
NEGATIV
ELEKTROD
Nervsystemet har inbyggda reflexer som

styr olika funktioner i kroppen inklusive
immunsystemet. Den inflammatoriska reflexen
lper via vagusnerven, en bunt med cirka 80 000
nervtrdar. Ngra av nervtrdarna registrerar en
pgende inflammation. Andra snder ut signaler
som reglerar immunsvaret. En elektrod kopplad till
vagusnerven kan dmpa en skadlig inflammation.
Grafik Johan Jarnestad
POSITIV
ELEKTROD
ELEKTROD
S PLACERAS
ELEKTRODEN
FSTE
VAGUSNERVEN
EN INOPERERAD DOSA
NRA NYCKELBENET
SNDER SVAGA
STRMPULSER TILL
VAGUSNERVEN
Vagusnerven
en lnk mellan hjrnan
och immunsystemet
Vagusnerven talar
om fr hjrnan att en
inflammation pgr.
3
HJRNSTAMMEN
INKOMMANDE
VAGUSNERV
En infektion eller
vvnadsskada
aktiverar immunsystemet.
Makrofager brjar utsndra
inflammatoriska mnen.
Hjrnan hanterar informationen,

och signalerar via en
omkopplingsstation till mjlten.
UTGENDE
VAGUSNERV
OMKOPPLINGSSTATION
BAKTERIER
VIRUS
SKADAD
VVNAD
AKTIVERING
Vagusnerven
rapporterar till hjrnan
att inflammationen r dmpad.
En srskild sorts
immuncell i mjlten
verstter en kemisk signal
till en annan.
MAKROFAG
INFLAMMATORISKA
MNEN
Makrofager reagerar p
den kemiska signalen genom
att minska tillverkningen av
inflammatoriska mnen.
29
n annan nackdel r priset. Behandlingen fr en enda
patient kan kosta en kvarts miljon kronor per r,

och medicineringen fortstter som regel livet ut.
Fr lkemedelsbolagen r det frsts en god
affr. Vrldens bst sljande lkemedel, Humira,
bestr av antikroppar mot TNF. Frra ret sldes
preparatet fr ver 100 miljarder kronor.
Men i framtiden kanske elektrisk strm blir ett
billigare alternativ. Den frsta ledtrden till hur
det skulle kunna g till kom i slutet av 1990-talet.
Kevin Tracey och Ulf Andersson gjorde djurfrsk med ett antiinflammatoriskt mne. P grund
av sina erfarenheter som hjrnkirurg bestmde
sig Kevin Tracey fr att se om mnet kunde lindra
inflammation i hjrnan, ett allvarligt problem hos
mnniskor som drabbas av en stroke.
En forskare i Kevin Traceys laboratorium fick
uppdraget att spruta in mnet i hjrnan p mss. Hon rkade
rkna fel p dosen s att den blev tusentals gnger mindre n
det var tnkt.
Det mrkliga var att den pyttelilla dosen fungerade, sger
Ulf Andersson.
Fljden blev en kraftig hmning av inflammatoriska reaktioner, inte bara i hjrnan utan i hela kroppen. Halten av TNF i
mssens blod fll kraftigt. Kevin Tracey och hans medarbetare
var frbryllade. Det var uteslutet att en s minimal dos i hjrnan skulle kunna sprida sig till hela kroppen. S vad hade hnt?
Den typ av immunreaktion hos mss som forskarna underskte innebr att stora mngder TNF bildas i mjlten, nrmare
bestmt i ett slags immunologiska celler dr som kallas makrofager. Kevin Tracey misstnkte att ngon nerv frn hjrnan signalerade till mjlten s att makrofagerna dr slutade tillverka TNF.
Genom en rad tlamodskrvande experiment lyckades han
visa att signalerna lmnar hjrnan via vagusnerven.
Det var ett genombrott. Det vi hade upptckt var hur hjrnan normalt frhindrar att kroppen bildar fr mycket TNF, vilket var det som drabbade Janice, sger Kevin Tracey.
Slutsatsen var att kroppen reglerar halten av TNF p samma
stt som hjrtslagen, andningen och produktionen av insulin
via reflexer genom nerver till och frn frlngda mrgen lngst
ner i hjrnstammen.
Kevin Tracey kallade sin upptckt den inflammatoriska reflexen. Den r ett konkret belgg fr att hjrnan reglerar immunsystemet. Den r ocks en mjlig mltavla fr nya behandlingar
mot inflammatoriska sjukdomar.
Kevin Tracey och hans medarbetare kartlade alla lnkarna
30
Peder Olofsson har varit gstforskare i USA

i sex r. I hst flyttar han hem till Sverige fr att
starta ett centrum fr bioelektronisk medicin
vid Karolinska institutet i Solna.
i den lnga kedjan av elektriska och kemiska

signaler som tillsammans utgr den inflammatoriska reflexen. En gstforskare i hans laboratorium, den svenske narkoslkaren Peder Olofsson,
bidrog genom att visa att en viss typ av vita blodkroppar
i mjlten behvs fr att verstta en sorts kemiska signaler till
en annan.
Man kan sga att det var den felande lnken i kedjan, sger
Peder Olofsson.
I frsk med rttor och hundar visade forskarna att elektrisk
stimulering av vagusnerven dmpar inflammatoriska reaktioner. Kevin Tracey startade fretaget Setpoint Medical r 2007,
som brjade testa metoden p mnniskor fyra r senare. Den
frste patienten var en 47-rig lastbilschauffr i Mostar, Bosnien-Hercegovina. Han hade s svr ledgngsreumatism att han
inte kunde jobba. Fr det mesta lg han till sngs med svullna
leder och svra smrtor.
Jag flg dit ett r senare och trffade honom. D sa han att
vrken var borta, sger Kevin Tracey.
Mannen var tillbaka p jobbet och hade till och med brjat spela tennis. Vid ett tillflle gjorde han illa knt under en
match, vilket ledde till att lkarna frmanade honom att ta det
lite lugnare.
Lastbilschauffren r en av tta patienter i en pilotstudie
som fortfarande pgr. Ingen av dem har tidigare ftt behandling med antikroppar mot TNF eller andra inflammatoriska
signalmnen.
Resultaten r mycket lovande, sger Paul-Peter Tak, vetenskaplig chef fr forskningen om immunologiska sjukdomar vid
lkemedelsjtten GSK, som samarbetar med Setpoint Medical.
Han rknar med att publicera resultaten i en vetenskaplig
tidskrift senare i r. Rapporten kommer ven att beskriva ytterligare ett dussin patienter som frn brjan hade smre frutsttningar. De hade testat bde traditionella mediciner och
flera sorters dyra antikroppar mot sin ledgngsreumatism, utan
att f ngon nmnvrd lindring.
ven i den gruppen ser vi goda effekter hos ngra av patienterna, sger Paul-Peter Tak.
En kvinna, Monique Robroek i Nederlnderna, hade testat alla
tillgngliga lkemedel utan att bli bttre. Nu fr hon strm i

stllet. Varje morgon aktiverar hon sin inopererade dosa med en
magnet s att den snder ut pulser med mycket svag vxelstrm
till elektroden p vagusnerven under en minut:
Jag har ftt tillbaka ett normalt liv. Jag cyklar igen, och tar
promenader med hunden, sa Monique Robroek i en intervju i
tv-kanalen Sky News i slutet av frra ret.
Hon mr fortfarande exceptionellt bra, enligt Paul-Peter Tak.
Men det behvs stora och vlkontrollerade studier fr att avgra
Jag har sett barn som

behvt rullstol i ratal
brja spela fotboll igen.
Ulf Andersson, verlkare och professor vid Karolinska institutet
MAX ELGER
Han och Kevin Tracey har samarbetat vetenskapligt i ett par decennier. Dessutom r de
goda vnner och besker varandra flera gnger
om ret.
Som lkare skriver Ulf Andersson ut antikroppar mot TNF till barn med reumatiska
sjukdomar.
Jag har sett barn som behvt rullstol i ratal
brja spela fotboll igen, sger han.
Antikroppar mot TNF och andra inflammatoriska signalmnen ger lindring t miljontals mnniskor med inflammatoriska
sjukdomar, som ledgngsreumatism, psoriasis och Crohns sjukdom. Men sjukdomarna tar sig mnga olika uttryck. Medicinerna fungerar utmrkt fr somliga patienter, dligt eller inte
alls fr andra. I vissa fall ger de farliga biverkningar.
En ny version av
elektroniken r bara
drygt tv centimeter
lng. Hela den
experimentella
utrustningen ryms
i ett hlje som fsts
vid en nerv.
om den hr typen av historier r regel eller undantag i behandlingar med bioelektronisk medicin.
Dremot r det inte s troligt att det dyker
upp ngra allvarliga biverkningar. De elektroder
Nr den nya utrustningen
brjar testas p mnniskor
som Monique Robroek och de vriga frskskommer patienten att kunna
personerna ftt inopererade anvnds nmligen
ladda batteriet via en krage.
redan rutinmssigt. Under de senaste tjugo ren
Via kragen kan lkaren ven
har omkring 90 000 mnniskor runt om i vrlden
justera strmpulserna.
med epilepsi ftt en likadan nervstimulator, som
med jmna mellanrum snder impulser till vagusnerven, fr att minska risken fr svra anfall.
inbyggd dator anpassar en utgende signal, som i realtid rttar
Kirurgi innebr alltid en viss risk fr infektioner och andra till den avvikelse som orsakar en sjukdom.
komplikationer. Men biverkningarna av sjlva strmmen handDen som lyckas med detta fr en belning p 8,6 miljoner
lar mest om kittlingar i halsen, och att rsten kan bli lite darrig kronor aningen mer n ett Nobelpris. Lkemedelsbolaget GSK
utlovar summan till den som frst bygger en implanterbar enen stund.
Det r tnkbart att elektroder hos patienter med epilepsi het som kan lsa och skriva kroppens elektriska sprk. Bolaget
ocks pverkar deras immunsystem.
har dessutom inrttat en fond som ska investera 430 miljoner
Det r en intressant frga, men jag knner inte till att ngon kronor i fretag inom bioelektronisk medicin.
har underskt den saken, sger Paul-Peter Tak.
Andra lkemedelsbolag r mer avvaktande. Det kan bero p att
mnga av dem tjnar miljarder p mediciner mot de sjukdomar
r forskarna har det varit en frdel att anvnda ut- som det kanske gr att behandla med strm. Det handlar inte bara
rustning som redan r beprvad och godknd fr om Crohns sjukdom och ledgngsreumatism. P listan ver sjukpatienter med epilepsi. Men i framtiden hoppas domar som det kanske gr att behandla med strm i olika nerver
Paul-Peter Tak att kirurgerna kommer att operera finns ven hgt blodtryck, astma, diabetes, vervikt och cancer.
in apparater specialgjorda fr att reglera immunsys Det finns vldigt stora frdelar med att anvnda strm i stltemet. De kan ha mycket mindre batteri, eftersom let fr traditionella lkemedel, sger Peder Olofsson.
det krvs s lite strm fr att pverka nervtrdarna
som leder till mjlten.
Genom att stimulera en nerv kan det bli mjligt att frndra bio Vi har en prototyp som fungerar bra i frsk logiska processer i till exempel njuren, utan att pverka resten
p hundar, sger Ralph Zitnik, medicinsk chef p av kroppen. Det minskar risken fr biverkningar. Och medan en
Setpoint Medical.
fr stor dos av ett lkemedel helt kan sl ut en kroppslig funktion
All elektronik ryms i en kapsel som pminner om r nervernas inflytande mer nyanserat.
en avlng tablett. Anordningen ska sitta i halsen och
Det hr r en ny princip som p allvar kan leda till bttre
vara direktkopplad till vagusnerven. Ett minimalt behandlingar, sger Peder Olofsson.
inbyggt batteri laddas via radiovgor frn en speciI sex r har han varit gstforskare vid The Feinstein Institute
ell krage en gng i veckan. Anvndaren kan justera for Medical Research, dr Kevin Tracey r chef. I hst flyttar
systemet genom en app i mobilen. Den inopererade han hem. Med pengar frn Wallenbergstiftelsen kommer han
kapseln fungerar som ett slags elektrisk evighetstablett.
att starta ett institut fr bioelektronisk medicin vid Karolinska
Peder Olofsson p The Feinstein Institute for Medical Re- institutet. Tankarna p att flytta hem var en orsak till att han
search drmmer om nnu mer avancerad teknik.
via kontakter p Setpoint Medical sg till att svenska patien Vi vill gra apparater som sjlvstndigt vervakar och be- ter kunde vara med i forskningen om el mot Crohns sjukdom.
I frsket ingr frutom de tre svenskarna ett dussin patienter
handlar en sjukdom, sger han.
Vagusnerven innehller cirka 80 000 nervtrdar. Fyra femte- med Crohns sjukdom i Nederlnderna och Kroatien. Resultaten
delar samlar in data om vad som pgr i kroppen. Resten snder vntas vara klara inom ett r.
ut signaler som hela tiden justerar den fysiologiska balansen i
Det behvs strre studier fr att sl fast att det hr verkligen
fungerar, men jag tror att det handlar om r och inte decennier
organ och vvnader.
I teorin skulle det vara mjligt att bygga en apparat som snap- innan elektrisk stimulering blir rutinvrd mot inflammatopar upp den viktiga informationen i nerven, och med hjlp av en riska sjukdomar, sger Peder Olofsson. l
SETPOINT
31
VXANDE
MANSVERSKOTT
NU R
MNNEN
FLER N
KVINNORNA
Fr frsta gngen i historien
finns det fler mn n kvinnor i Sverige.
ven globalt ser vi ett vxande
mansverskott. Nu varnar forskare fr
fljderna av en vxande maskulinisering.
Av HENRIK HJER
Illustrationer B JRN BERG
32
slutet av mars 2015 rapporterade Statistiska centralby-
rn, SCB, att mnnen nu r fler n kvinnorna i Sverige.

Vi har tillfrlitliga siffror ver knsfrdelningen i landet
sedan 1749, och under hela denna period har kvinnorna
varit i majoritet. Men skillnaderna har minskat snabbt
p senare r till och med snabbare n vntat, eftersom
SCB hromret frutspdde att skiftet som nu skett skulle
ske 2017.
SCB spr ven att trenden med allt fler mn kommer
att frstrkas de nrmsta 50 ren. Detta frklaras delvis av att skillnaderna i medellivslngden mellan knen
minskar mn lever nstan lika lnge som kvinnor. Men
p kort sikt r det framfr allt invandringen som drivit p
frndringen, eftersom fler mn n kvinnor invandrar
till Sverige i nulget.
S lngt tillbaka i tiden som vi kan verblicka har det
ftts fler pojkar n flickor; den historiska konstanten ver-
I slutet av mars fanns det

329 fler mn n kvinnor
i Sveriges befolkning.
Fregende mnad var
kvinnorna 624 fler n mnnen.
Globalt blev det fler
mn n kvinnor redan p
1950-talet.
kar ligga p runt 105106 fdda pojkar per

100 fdda flickor.
Den sifferintresserade brittiske kpmannen John Graunt konstaterade detta
frhllande redan p 1660-talet utifrn siffror ver antal dda och dpta i London. Dr
dptes (och rimligen fddes) fler pojkar n
flickor, samtidigt som den frtida ddligheten var hgre bland mn n bland kvinnor.
Hans observation var sensationell och tolkades som ett exempel p Guds frsyn ett
stt att kompensera fr alla mn som dog i
frtid i krig och olyckor.
Detta samband har varit tydligt i de flesta
samhllen, varfr man i regel haft ett verskott av unga pojkar och ett verskott av
ldre kvinnor.
Under 1800-talet hade Sverige ett kvinnoverskott i s gott som alla ldersgrupper
utom bland de allra yngsta, sger Sren Edvinsson, som r professor i historia vid Ume
universitet och knuten till Centrum fr demografi och ldrandeforskning samt Demografiska databasen vid Ume universitet.
Brytpunkten dr man har haft fler mn n kvinnor har med
tiden flyttats uppt i ldrarna. Sverige hade vid sekelskiftet 1900
ett mansverskott i alla ldersgrupper upp till cirka 25 rs lder,
men i alla de ldre ldersgrupperna var kvinnorna fler. r 2011
hade denna brytpunkt dock flyttats upp till
FLER FR POJKAR
cirka 60 rs lder det r frst bland dem
Sedan lng tid
som r ldre n 60 r som kvinnorna r i ma- tillbaka har det
ftts cirka 106
joritet i Sverige (se graf p sidan 35).
pojkar per 100
Vi kan p goda grunder anta att mnga flickor i vrlden.
historiska samhllen har haft ett mer eller Under 2000-talet
dock siffran
mindre stort kvinnoverskott, ven om vi har
kat till 108 pojkar.
inte har tillrckligt med data fr mer n ett
par hundra r tillbaka. Mns stora frtida ddlighet har varit
s hg att det mer n kompenserat fr att det fds fler pojkar,
sger Sren Edvinsson.
Frr levde mn ett mer riskabelt och hrt liv, fortstter han.
Det har inte varit ltt att vara man, historiskt sett. Mnga dog i
frtid av sjukdomar, olyckor och alkoholmissbruk. ldre mn
br ha varit rtt ovanliga i stderna. De var ohlsosamma platser,
historiskt sett, prglade av sjukdomar, trngboddhet och smuts och detta drabbade mn
hrdare. Kvinnor hade frsts en hg ddlighet
under tiden de fdde barn, men det lg nd inte
i nrheten av mnnens ddlighet.
Vi har vissa data frn kyrkbcker och husfrhrslngder fre 1749 och Tabellverkets
Sren
tillkomst, och under 1600-talet och det tidiga
Edvinsson,
historiker.
1700-talet ser vi ett nnu strre kvinno-
33
verskott, sger Sren Edvinsson. Det fanns d socknar

i Sverige dr det fanns dubbelt s mnga kvinnor som mn i
vuxen lder.
ren 17501850 var kvinnoverskottet i Sverige omkring
13 procent, vilket sger ngot om mnnens hga ddlighet under denna tid. P 1890-talet var kvinnoverskottet som strst
i absoluta tal 150 000 delvis p grund av utvandringen, d
fler mn n kvinnor lmnade landet. Mnga kvinnor frblev d
ogifta och tog arbete utanfr hemmet fr att tjna egna pengar.
Dagens nya situation med mansverskott i Sverige har uppkommit trots att det faktiskt finns en mtbar s kallad flickpreferens i barnafdandet bland svenskar (F&F 10/2012, Samma
kn gr tv till tre), det vill sga att frldrar i viss mn hellre
vill ha en flicka n en pojke. De flesta frldrar vill dock i frsta
hand ha barn av olika kn. Detta gr att utlsa av att frldrar
som har ftt tv barn av samma kn r lngt mer bengna att
skaffa ett tredje barn n de som redan ftt en pojke och en flicka.
Men bland dem som ftt tv pojkar r det vanligare att skaffa ett
tredje barn n bland dem som ftt tv flickor. En rimlig tolkning
av detta r att flickor r mer eftertraktade.
Mnstret uppkom p 1980-talet och gller svenskfdda.
Bland utrikesfdda frn vstvrlden gller en liknande flickpreferens, medan utrikesfdda frn Mellanstern och Balkan
har en pojkpreferens.
Utvecklingen i Sverige fljer en allmn trend i vrlden. Det
finns ett globalt mansverskott, som dessutom r strre

n ngonsin tidigare. Allt tyder ocks p att det kommer
att fortstta vxa. Det framgr av FN:s globala befolkningsdata, dr man kan se en kande maskulinisering
sedan 1950-talet. r 1950 hade vrlden fortfarande ett
kvinnoverskott, med 99,6 mn per 100 kvinnor. Ngon
gng p 1950-talet blev vi lika mnga, och sedan omkring
r 1960 r vi fler mn n kvinnor i vrlden och sedan dess
har mnnens relativa mngd successivt kat allt mer. r
2010 uppnddes den hgsta siffran ngonsin: 101,6 mn per
100 kvinnor. Inga stora siffror i sig, kanske men trenden r
lika tydlig som lngsiktig.
Mnstret terkommer ven om man studerar olika ldersgrupper. Tittar man p det reproduktiva ldersspannet 2549
r, s har det gtt frn 98,6 till 102,5 mn per 100 kvinnor mellan
1950 och 2010. Men i alla ldre grupper r kvinnoverskottet
fortfarande stort. Bland vrldens 50-plussare har siffrorna under samma period gtt frn 87,5 till 90,6 mn per 100 kvinnor,
vilket terigen visar den stora, men minskande, frtida ddligheten bland mn. Bland vrldens 90-plussare fanns det r 2010
endast 42 mn per 100 kvinnor!
ven fdelsetalen har frndrats sedan 1950. D fddes 106
pojkar per 100 flickor, globalt sett. Detta har successivt kat till
108 pojkar per 100 flickor r 2010.
SELEKTIV ABORT AV
ONSKADE FLICKOR
I mnga av lnderna i stasien,
Kaukasus och p Balkan aborteras
flickfoster i en allt hgre takt.
De senaste decennierna berknas
omkring 100 miljoner flickfoster
ha aborterats. I Indien utfrs
cirka 2 000 fall av sdan selektiv
abort varje dag, enligt
Maneka Gandhi, landets
minister fr kvinnors och
barns rttigheter.
34
Det vxande mansverskottet drivs p av tv faktorer: dels har
mnnens frtida ddlighet minskat, dels driver de knsselektiva aborterna i vissa delar av vrlden upp pojkarnas fdelsetal
gentemot flickornas.
I FN-rapporten Sex imbalances at birth (2012) talas det om
en alarmerande demografisk maskulinisering, som kan f allvarliga sociala konsekvenser. Frmst syftas p de knsselektiva
aborterna i lnder som Kina och Indien. Sedan ultraljudsunderskningarna slog igenom p 1980-talet kan man med stor sannolikhet avgra barnets kn s tidigt i graviditeten att abort kan
gras efter knspreferens. Redan i slutet av 1980-talet kunde
SVERIGE,
R 1900
FLER MN N KVINNOR
FLER KVINNOR N MN
0
10
20
30
40
50
60
70
80
ISTOCK
6 000
4 000
2 000
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
man observera ett vxande verskott p pojkar bland de nyfdda

i Kina. Med tanke p att 12 procent av frlossningarna i vrlden sker i Kina, s har fdslarna dr en ptaglig pverkan p
den globala demografin. Och enligt FN:s globala statistik kunde
man fr frsta gngen under ren 199095 uppmta 107 fdda
pojkar per 100 flickor.
Enligt FN:s berkningar har ver 100 miljoner flickfoster
aborterats de senaste decennierna, frmst i sdra och stra
Asien, i Kaukasus och i sydstra Europa. Ett rimligt scenario i
dessa omrden om bara ett eller ett par decennier r ett vxande
kvinnounderskott, vilket kan leda till en kad risk fr trafficking och handel med kvinnor, enligt FN. Drmed kommer vi att
se en vxande grupp av fattiga mn som aldrig fr mjlighet att
bilda familj, eftersom forskning visar att kvinnor i regel vljer
bort mn med lgre utbildning och lgre ln n de sjlva har.
I frlngningen kommer dessa mn inte att ha barn som
6 000
4 000
2 000
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
90 100 LDER
SVERIGE,
R 2011
FLER MN N KVINNOR
FLER KVINNOR N MN
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90 100 LDER
VERSKOTT AV UNGA MN OCH LDRE KVINNOR

Eftersom det fds fler pojkar n flickor s uppstr ett
verskott av mn i yngre ldrar. Men p grund av att
mn har en hgre frtida ddlighet n kvinnor ndras
frhllandet i det hgre ldersspannet. ver tid har
dock mnnens medellivslngd nrmat sig kvinnornas.
KLLA: SCB
35
Knsbalansen
i vrlden
S MNGA MN PER 100 KVINNOR

Lnder med mer n 110 eller mindre
n 90 mn per 100 kvinnor.
Det pgr en lngsam men stadig demografisk maskulinisering.

Det fds allt fler pojkar och mnnens medellivslngd nrmar sig
nu kvinnornas i mnga delar av vrlden.
Av Johan Jarnestad & Henrik Hjer
QATAR
312
FRENADE ARABEMIR. 240
BAHRAIN
KUWAIT
OMAN
SAUDIARABIEN
BHUTAN
GEORGIEN
GUADELOUPE
HONGKONG
VITRYSSLAND
RYSSLAND
UKRAINA
MARTINIQUE
ESTLAND
CURAAO
GLOBAL KNSBALANS I VRLDEN SEDAN 1950

r 2010 fanns det 101,6 mn per 100 kvinnor.
101,6
102
101
100
165
148
142
130
116
101,6
VRLDEN
ANTAL MN
PER 100
KVINNOR
100
100
100
100
100
100
100
100
89
89
88
87
86
86
86
86
100
100
100
100
100
100
100
100
100
85
99
KLLA: FN 2010
FDSLAR, ANTAL POJKAR PER 100 FLICKOR

0
Lnder med mer n 107 eller mindre n

103 pojkar per 100 flickor. Lnder med samma
siffra har placerats efter befolkningsstorlek.
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
KNSBALANSEN I VRLDEN 2010 EFTER LDER

Uppmtt i antal mn per 100 kvinnor i olika ldersgrupper.
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
LDER
5 10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
KLLA: FN 2010
36
KINA
AZERBAJDZJAN
ARMENIEN
INDIEN
GEORGIEN
VIETNAM
PAKISTAN
NYA GUINEA
ALBANIEN
MONTENEGRO
SURINAM
SAMOA
117
117
115
111
111
110
109
108
108
108
108
108
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
VRLDEN
SVERIGE
108
106
100
100
102
102
102
102
102
101
100
100
100
100
100
100
ZAMBIA
ZIMBABWE
GUINEA
TOGO
SIERRA LEONE
RWANDA
KLLA: FN 2010
Lnder med mer

n 101 mn per
100 kvinnor
i befolkningen
Lnder med
frre n 99 mn
per 100 kvinnor
i befolkningen
Lnder med
99101 mn
per 100 kvinnor
i befolkningen
KLLA: FN 2010
SVERIGE
LETTLAND
50 % *
KVINNOR
QATAR
24,3 %
KVINNOR
54,2 %
KVINNOR
50 % **
MN
45,8 %
MN
75,7 %
MN
*49,998 %
**50,002 %
ETT FRSKT SKIFTE
KVINNORNA LEVER LNGRE
MNGA MANLIGA GSTARBETARE
I Sverige blev mnnen fler n

kvinnorna vren 2015. Detta har
flera orsaker. En r invandring av
fler mn n kvinnor och en annan
att mnnens medellivslngd
nrmar sig kvinnornas.
Lettland har ett relativt stort

kvinnoverskott som frmst beror
p den hga frtida ddligheten
bland mn. Samma mnster r
synligt i flera andra steuropeiska
lnder med stora skillnader
i medellivslngd mellan mn
och kvinnor.
Qatar har ett mycket stort

mansverskott som beror p om stor
migration av manliga gstarbetare.
37
AFP PHOTO/STR/TT
Qatar har det strsta mansverskottet i hela vrlden.

Dr finns 312 mn per 100 kvinnor. Detta extrema
frhllande beror dock frmst p migration
det finns mnga manliga gstarbetare i landet.
tar hand om dem nr de blir gamla, vilket r ett problem i

lnder med svaga skyddsnt fr ldre.
I vissa provinser i Kina fds nu 125 eller 128 pojkar per 100
flickor, och i flera indiska delstater r siffran uppt 120 pojkar
per 100 flickor (se diagram p sidan 36). ven de minskande
barnkullarna ptvingade, som i Kina, eller som en del av en
demografisk trend med mindre familjer i andra lnder driver
p tendensen att knsselektera fostren. S ser logiken ut i samhllen dr sner uppfattas som viktigare n dttrar.
38
rutom selektiva aborter frekommer det ocks i ng-
ra lnder att nyfdda flickor och unga flickor blir s

pass mycket smre omhndertagna att ddstalen
blir hgre bland dem n bland pojkar.
ven om kvinnoverskottet historiskt sett troligen har varit stort, s hade faktiskt Kina ett mansverskott redan fr drygt hundra r sedan, sger
Patrick Gerland, som r chef fr FN:s mortalitetsstatistik och tidigare har arbetat med
FN:s analyser av knsbalansen i befolkningen p global niv.
Detta berodde troligen p att mnga nyfdda
flickor vanvrdades mer eller mindre medvetet.
Detta kunde observeras i de frsta moderna folkrkningarna under efterkrigstiden i Kina, dr det
fanns lngt fler mn n kvinnor i de ldsta ldersgrupperna, vilket r mycket ovanligt.
EN NY MANSROLL?
Historiskt sett har mn
varit lngt mer drabbade av
olyckor, krig, alkoholmissbruk,
vld och sjlvmord n kvinnor.
Detta har bidragit till en
betydligt kortare medellivslngd fr mn. Men i takt med
frndrade normer och
nya livsstilar blir nu
mnnen ldre.
Flera asiatiska lnder kan drfr

ha haft ett visst mansverskott
ven historiskt sett, eftersom flickebarn har vansktts eller ddats.
Patrick Gerland har en kluven instllning till dagens vxande mansverskott.
Trenden beror ju p tv saker: aborterna och mnnens
minskade frtida ddlighet, sger han. Att mn i dag lever nstan lika lnge som kvinnor r vl ingenting negativt i sig, men
vad betrffar de knsselektiva aborterna s r de frsts ett stort
problem. Ngot som ger hopp r att de faktiskt har minskat i Sydkorea p senare r. Det visar att vrderingarna som premierar
pojkar faktiskt kan frndras. l
ANNONS
Har du diabetes?
D riskerar du
hjrtinfarkt.
Har du ftt en
hjrtinfarkt?
D finns risk att
du har diabetes.
Ja, s r det tyvrr. Tv av tre med

diabetes drabbas av hjrtsjukdom.
Sjukdomarna gr hand i hand, och
ingen vet riktigt varfr. n.
Vi har bestmt oss. Med forskningen som vapen ska vi bryta det
dliga sambandet och nu kommer
vi till den riktigt goda nyheten.
Forskare vid sex universitetssjuk-
Vi har tre trkiga och en riktigt god

nyhet. Lika bra att vi brjar med de
trkiga.
Om du ftt en hjrtinfarkt, r du
en av 28 000 personer som varje r
drabbas i Sverige. Det r ingen trst
och heller ingen nyhet.
bjrn skifs
Jag har
bestmt mig.
Har du?
Forskarna kan
bryta sambandet
och frhindra
tusentals
hjrtinfarkter.
Ge din gva p
0200-89 19 00
anneli alhanko
Jag har
bestmt mig.
Har du?
pg 90 91 92-7 eller
hjart-lungfonden.se
Vad du kanske inte vet, r att tv

av tre som drabbas av hjrtinfarkt
ven har diabetes typ 2. Antingen
utvecklad eller i ett frstadium. Det
har vi ftt lra oss via vr forskning.
En annan sak vi lrt oss r att du,
om du har en sockerstrning, lper
en frhjd risk att drabbas av nnu
en hjrtinfarkt. Frlt att vi berttar
denna obehagliga sanning, men
hellre att du vet och kan agera n
att du ska behva drabbas igen.
Fr det finns gott hopp och
goda nyheter. Vi kommer alldeles
strax till det.
(forts)
hus i Sverige har startat en vrldsunik studie* fr att f kunskap om

mekanismerna bakom hjrtsjukdom.
Nu har de gjort flera viktiga framsteg.
De har utvecklat en behandling som
kan stoppa den farliga derfrkalkning
i krlvggarna som diabetes orsakar.
Och forskarna ser mjligheter att helt
eliminera den kade risk typ 2-diabetiker har att drabbas av hjrtinfarkt!
Men forskningen r beroende av
pengar, och Hjrt-Lungfonden. Vi r
den strsta fristende finansiren av
svensk hjrtforskning. Med din gva
nr vi resultat, s som vi gjort i 111 r.
Nu kan lkarna se om
Nu kan alla i hela Sverige
ditt hjrta har strningar. f sina lungor rntgade.
Nu kan blodet flda

fast det r stopp i krlet.
tillsammans r ddar vi liv

*Ls om studien scapis p www.hjart-lungfonden.se/scapis
Vr
smarta
smfgel
Av ANDERS BRODIN
Foto KIM TAYLOR / NPL
40
Korpar, krkor och stora

papegojor brukar betraktas som de
mest intelligenta fglarna. Men svensk
forskning visar att den lilla talgoxen
har ett minne och en frmga att lsa
problem som vl matchar dessa arter.
Allra smartast r honorna.
NYFIKEN R STARK
Talgoxen r en mycket
nyfiken och utforskande smfgel. Det r
egenskaper som gr
den anpassningsbar och
ovanligt duktig p att
upptcka och utnyttja
nya fdokllor.
m vi besker ett fgelbord ngonstans i Sverige s
r chansen stor att talgoxen r den frsta fgeln

vi fr syn p. Denna chans skulle ka ytterligare
om vi placerade ett fgelbord p en plats dr fgelmatning aldrig tidigare har gt rum. Talgoxen
r nmligen till sin natur vldigt nyfiken och utforskande jmfrt med andra smfglar. Den r
drfr extremt duktig p att hitta och utnyttja
nya fdokllor.
I min ungdom kpte jag som motorcykelfrare ett speciellt dyrt och exklusivt skinnstll.
Detta skulle enligt den medfljande instruktionen smrjas in med minkolja fr att p bsta stt
st emot vder och vind. Efter insmrjning enligt
konstens alla regler hngde jag ut stllet p en
galge i trdgrden fr vdring och torkning. Jag
hade d inte rknat med att talgoxarna skulle se
minkoljeinfettat lder som en lckerhet. Det dyra stllet var inte
srskilt vackert efter detta.
Jag har bekanta i Norrland som berttat att talgoxarna hemma hos dem brukar knacka p fnsterrutan nr frautomaten
behver fyllas p. Min gissning r att talgoxarna har gett sig p
fnsterkittet som innehller linolja nr frna i automaten
tagit slut. Om de sedan ftt pfyllning av frn varje gng de pickat
p fnstret skulle de s smningom mycket vl ha kunnat associera fnsterknackning med mat, ven om de knappast frstr
sammanhanget.
I Storbritannien berttas det ofta om blmesar och talgoxar
som pickar upp kapsylerna p mjlkflaskor fr att komma t
grdden som samlas i toppen av flaskhalsen. Mnga fgel- och
naturintresserade kan bertta sdana hr historier om talgoxar.
Frgan r d, hur intelligent r egentligen denna vlknda lilla
fgel? Hur mycket kan den frst av vad den gr? Hur svra problem klarar den av att lsa?
Studier av de processer som vi normalt frknippar med intelligens kallas kognitionsforskning. Exempel p egenskaper som
kognitionsforskare kan studera r minnesfrmga, frstelse,
frmga till problemlsning, berkningsfrmga, sprkbildning
och sjlvuppfattning. Sdana egenskaper betraktas av mnga
som typiskt mnskliga, men med tiden har vi kommit till kad
insikt om att ocks djur har sdana frmgor, om dock inte lika
utvecklade som hos oss.
Fglars minnesfrmga har studerats i samband med mathamstring. Flertalet av vra krkfglar, liksom ocks mesarter som tall- och entita, samlar mat nr den finns i verfld fr
senare konsumtion. Alla dessa arter r s kallade spridningshamstrare. Det innebr att matbitar som frn och ntter lagras i
mnga olika gmmen som sprids ut ver ett frhllandevis
41
Talgoxen tillhr inte de hamstrande arterna men den r en
skicklig mattjuv. Och faktum r att min forskargrupp har kunnat visa att den kan memorera andra arters matgmmor, p
samma stt som korpen.
Jag har under studier av hamstring hos enoch talltita ofta
haft frautomater ute i skogarna. Naturligtvis fr man ven ett
ALEX EN SMART
stort antal beskande talgoxar
PAPEGOJA
vid sdan matning. Vid flera tillKorpar och krkor befllen har jag sett hur talgoxar
traktas allmnt som de
sitter och hackar p solrosfrn i
mest intelligenta av alla
nrheten av matstationen, trots
fglar. Mnga forskare
att de inte sjlva har beskt ananser dock att stora
lggningen. P ngot stt har de
papegojor kan vara vl
allts lyckats komma ver frn
s kognitivt avancesom de mindre mesarna tagit
rade som krkfglarna.
ur automaten. Det r nmligen
Ett exempel p en klok
ngot som mesarna hela tiden
papegoja r Alex, en
gr, fraktar bort frn frn matagr jako. En amerikansk
ren. Trots att talgoxen r strre
forskare lrde denna (nuoch dominant ver de mindre
mer hdangngna) fgel
kusinerna, r det svrt fr den
att frst ungefr lika
att direkt stjla frn frn dessa.
mnga ord som man kan
En tita flyttar sig helt enkelt nr
lra en schimpans. Alex
den mrker att en talgoxe komkunde ocks rkna till
mer nra.
tta och verkade begripa
Det var dessa observationer
vad detta innebar en
som fick mig att brja fundera
hpnadsvckande prep om talgoxar kunde ha samma
station av en fgel, som
frmga som korpar att kunna
har lett till spekulationer
om hur intelligenta papememorera och sedan plundra
gojor egentligen r.
hamstrande fglars gmmen.
42
Talgoxens
ungar ter grna
fjrilslarver och
r flygfrdiga
efter knappt
tre veckor.
En sdan id testas naturligtvis enklast under kontrollerade

former i laboratoriefrsk.
Tillsammans med mina studenter har jag byggt en hamstringsarena p Biologiska institutionen vid Lunds universitet. Arenan r placerad i ett ljus- och klimatkontrollerat rum,
som r specialbyggt fr fgelstudier, och utrustat med tio konstgjorda trd. Varje sdant trd har frsetts med tio potentiella
hamstringsgmstllen totalt hundra mjliga gmstllen. De
utgrs av hl som r lagom stora att stoppa ett solrosfr i. Fr
att hlens eventuella innehll det vill sga gmda frn inte
ska vara synligt r de tckta av sm bitar vaxduk. Entitor pillrar grna in frn i sdana gmstllen. Detta liknar situationen
i naturen, dr de helst gmmer frn under lavar p grenar och
liknande stllen. Intill arenan finns ett observationsbs med
mrkt glas frn vilket en observatr kan se fglarna, utan att
sjlv bli sedd av dem.
Intill detta rum finns hemburar av lmplig storlek fr entitor och talgoxar en fr varje fgel. Burarna r utrustade med
radiostyrda luckor som kan ppnas frn observationsbset. P
detta stt kan vi slppa in och ut fglarna i arenan utan stressande
hantering av mnniskor. Fr att kunna underska talgoxarnas
frmga att memorera andras gmslen r det naturligtvis ndvndigt att de har bra uppsikt ver vad en hamstrande entita gr.
Fre ett frsk placerade vi drfr en bur s att en talgoxe hade fri
sikt ver arenan fast den fortfarande satt kvar i sin hembur. Samtliga hamstringshl var vnda mot talgoxburen fr att ge fri sikt.
r frsket tog vi in tio talgoxar, fem honor och fem
hannar. Dessutom fick tio entitor agera hamstrare. En frskssession inleddes med att vi ppnade
luckan till en entitebur, varvid titan flg in i arenan
och brjade gmma frn. Eftersom talgoxen satt i
sin bur kunde den se titan men inte flyga in i arenan. Nr titan hade hamstrat fem frn avbrt vi
sessionen genom att slcka ljuset, varvid titan flg
in i sin hembur och vi stngde luckan till denna.
En timme senare ppnade vi luckan till talgoxens
bur och slppte in den i arenan. Resultatet var ver
frvntan: talgoxarna hittade 29 procent av frna.
Nr de fick leta efter frn som var gmda utan att
de hade observerat hamstringen, hittade de bara
sex procent. Talgoxarna hade allts samma frmga
som korparna att kunna memorera positionen fr
en annan individs gmstlle.
DAVID TIPLING/NPL
stort omrde. De hamstrande fglarna kan inte vervaka

alla sina gmmen, utan skyddet mot mattjuvar bestr i stllet av
att gmmena r dolda och svrupptckta. Om en mattjuv trots
allt hittar ett sdant gmme r detta ingen katastrof, eftersom
bara en liten del av matfrrdet frsvinner.
Det faktum att matgmmena r vlkamouflerade och svrupptckta ger hamstraren ett annat problem: att sjlv hitta tillbaka till maten. Det skraste sttet att hitta tillbaka r att minnas
de exakta platserna fr gmmena. Att memorera en stor mngd
likartade gmstllen stller hga krav p det rumsliga minnet.
Nr en tita har gmt ett fr exempelvis under en lav, i mossa eller
i en barkspricka, ser man hur den vnder p huvudet och fixerar
gmstllet med ena gat. Denna fixeringsmemorering r s
karakteristisk att man kan vara sker p att den fregtts av att
en matbit just har hamstrats, ven om man inte hann se detta.
Det verkar som om hamstraren nstan bokstavligen ristar in
utseendet p gmstllet i minnet.
ven mattjuvar behver god minnesfrmga. Vid studier av
tama korpar har man lagt mrke till att dessa verkar kunna memorera inte bara egna utan ocks andra individers fdogmmor.
En frmga att kunna memorera andras gmmen p avstnd
r ngot helt annat n memorering av egna fdogmmor. Om
en hamstrande individ upptcker att den r iakttagen brukar
den flytta sig utom synhll innan den gmmer maten. Fr en
spejande mattjuv gller det allts att hlla ett visst avstnd till
hamstraren, men att nd lyckas observera och memorera den
exakta positionen av det gmda. Detta krver ngot som kallas
allocentri, det vill sga frmga att stta sig in i en annan individs synperspektiv.
Minnestest i en
konstgjord skog
I naturen bygger entitan upp ett matfrrd genom
att gmma frn i bland annat barksprickor p trd.
Talgoxen spionerar p entitan och memorerar
gsmstllena. Fr att studera detta beteende p nra
hll och underska hur mnga gmstllen en talgoxe
kan minnas har forskarna byggt ett slags konstgjord
skog i laboratoriemilj.
Talgoxe
Entita
De talgoxar som ftt studera

entitorna hittar 29 procent av de
gmda frna. Talgoxar som inte ftt titta
p medan entitorna gmde frn hittar
bara sex procent av frna.
29 %
6%
TRD
GMMA
MED
SOLROSFR
TJUVTITTANDE
TALGOXE
TALGOXE
SOLROSFRN
ENTITA
AVSKRMAD
TALGOXE
Talgoxen r instngd
men kan se vad entitan
gr. Den memorerar var
frna gms. Nr entitan
r klar slpps talgoxen ut
och kan brja leta upp
de gmda frna om
den minns var de finns.
Resultaten jmfrs med
talgoxar som inte ftt
tjuvkika p entitan.
Entitan slpps ut och hittar

burken med solrosfrn.
Den plockar t sig frn som
den gmmer i de konstgjorda
trdens hligheter.
OBSERVATIONSRUM
43
Talgoxen r till fljd av sin orddhet och vanlighet en av de mest
populra europeiska arterna fr beteendestudier. Detta medfr att mnga har synpunkter p forskningsresultat frn frsk
med just talgoxar. Nr jag under en kongress i Storbritannien
kastade fram frslaget om en knsskillnad i memoreringsfrmga hos talgoxen, fick jag genast mothugg. Mnga menade att
hannarnas svaga prestationer berodde p att de r mer intresserade av revirhllande, konkurrens och sng n av att betrakta
entitor som hamstrar.
P Lunds breddgrader brjar talgoxarna sjunga redan i januari. I februari r hannarna aggressiva i sina revir och tydligt
hormonstinna. Efter hemkomsten frn kongressen tittade jag
igenom vra data, och mycket riktigt visade det sig att sex av tta
KORPEN SMARTAST AV ALLA FGLAR
Forskare vid Konrad Lorenz Forschungsstelle, universitetet

i Wien, har visat att en korp kan minnas vnner och fiender
bland andra korpar i tminstone tre r. Om en korp hr en
vn ropa s svarar korpen med
mjuka lten. Men om en fiende hrs
s svarar korpen med en mrkare
och hesare rst och rsten blir
nnu mrkare och hesare om
korpen hr en oknd korp ropa.
Andra studier har visat att vilda
korpar kan visa freml fr varandra
genom att peka p dem med nbben. De kan ocks visa upp
freml genom att hlla upp dem med nbben s att andra
korpar kan se. Frmgan att peka har tidigare bara
observerats hos apor.
44
Hona eller hanne? Talgoxhannar

har en bred rand p brstet
(bilden). Hos honorna r randen
smalare och ibland bruten.
hannar var fngade under perioden januarimars, allts nr de

i naturen har starka revirinstinkter.
Fr att kunna jmfra hannars och honors prestationer p
ett rttvisande stt var vi drfr tvungna att gra om frsket.
Vi tog nu in sexton nya fglar, tta av varje kn. Av dessa var
fyra av varje kn fngade under septemberdecember och fyra
under januarimars. Under den frsta av dessa perioder r
talgoxhannarna sociala och icke-revirhllande. Om orsaken
till deras smre observationsinlrning var att de hade andra
prioriteringar infr hckningen, borde hstfglarna prestera
bttre n vrfglarna och i paritet med honorna, resonerade vi.
Det var dock ingen skillnad mellan grupperna, om ngon, s
presterade hannarna som var fngade p vren ngot bttre n
de som var fngade p hsten. Det mest anmrkningsvrda var
dock honornas prestation. De hittade 40 procent av de gmda
frna och var drmed lika framgngsrika i att hitta gmmena
som de hamstrande entitorna sjlva!
Man kan frga sig hur en sdan hr knsskillnad i minnesfrmga har kunnat uppst. Man kan brja med att konstatera att
talgoxen r den mesart dr skillnaden mellan knen r strst,
rent generellt. Hannen r mer klart gul, ngot strre och utrustad med en bred svart slips. Honan r blekare i frgen och har
en smal svart stripa p magen. Det finns ven tydliga beteendeskillnader mellan knen.
Om man stter upp en matare ser man att hannarna alltid r
frst p plats. Honorna r frsiktigare och avvaktar ofta tills de
ser att ingen hanne r p vg in mot mataren. Att hannarna r
dominanta innebr att de har fretrde varje gng flocken hittar
en ny fdoklla. De har drmed en jmnare och skrare tillgng
till mat n honorna. Dessa har d nytta av att vara smartare
n hannarna. Om de kan memorera positionen fr en hamstrad
matbit, kan de senare tervnda och njuta av denna nr varken
talgoxhannar eller entitor r i nrheten.
Talgoxarna i Wytham Woods utanfr Oxford i Storbritannien
r sannolikt det mest vlstuderade fgelbestndet i vrlden. De
som gillar brittiska tv-deckare har sett skogen skymta bortanfr
puben, dr kommissarie Morse tillsammans med sin assistent
Lewis brukade ta en och annan l, oftast p den senares bekostnad. Denna skog eller kanske snarare skogsdunge med svenska
mtt utgr Oxfords universitets eget utomhuslaboratorium.
ISTOCK, JOHAN LIND, ERNIE JANES/NPL
Nr vi repeterade observationsfrsket med entitor som observatrer av andra

entitor, visade sig dessa inte ha samma inlrningsfrmga som talgoxarna. Det finns en
viss logik i detta. Vad skulle nyttan vara med
att gra en svr memorering av andras fdogmmor nr man enkelt kan memorera sina
egna gmstllen?
En jmfrelse mellan den icke-hamstrande talgoxen och specialiserade hamstrare,
som talltita och entita, visar att hippocampus
hos de senare tv arterna r mycket strre i
frhllande till resten av deras hjrna. Hippocampus r den del av hjrnan som ansvarar
fr den rumsliga orienteringen och som spelar stor roll fr korttidsminnet samt bildandet av nya minnen. Frmgan att memorera
anses vara en typisk kognitiv egenskap, och
titornas hjrnor r allts specialanpassade fr denna uppgift.
Det gr talgoxarnas prestationer under frsken n mer imponerande deras hjrnor saknar ju den hr sortens anpassning.
En ovntad upptckt vid hamstringsfrsken var att talgoxhonorna tycktes hitta fler av entitornas frn n hannarna. Kunde
det vara s att vi hittat en knsskillnad i minnesfrmgan?
Om man jmfr kognitiva frmgor i allmnhet r knsskillnader sllsynta bland dggdjur och fglar. Den frmga som oftast diskuterats i detta sammanhang r orienteringsfrmga.
Hr verkar det som om hannarna hos mnga dggdjur (inklusive
mnniskor) har ett frsprng gentemot honorna, men hos fglar
r det utomordentligt ovanligt med sdana skillnader.
EMIL MALMBORG
Eftersom talgoxen r s
nyfiken och utforskande r den
ofta den frsta arten som
dyker upp vid en ny frautomat.
I ett synnerligen elegant experiment fngade forskare i Oxford

in ett antal talgoxar frn olika delar av skogen. I ett fgelrum inomhus trnade de fglarna att vrida en spak t sidan, varvid det
fll ner en matbit framfr fgeln. Vid den hgra delen av spaken
var apparaten rd, vid den vnstra bl. Spaken gick antingen att
vrida t hger eller vnster hela tiden konsekvent likadant
fr varje specifik fgel. Talgoxarna lrde sig allts att f fram
maten genom att vara hgerrda eller vnsterbl. De hgerrda individerna kom alla frn samma plats i skogen, medan de
vnsterbl hade fngats in p en plats i andra nden av skogen.
Nr talgoxarna var frdigtrnade slpptes de ut p samma
platser som de kom ifrn. Sedan satte man upp matningsapparater av samma typ som i labbet ver hela skogen, men med
den skillnaden att de gick att vrida t bde hger och vnster fr
att maten skulle komma fram.
algoxarna i skogen lrde sig snabbt att komma t
maten genom att observera sina trnade artfrnder. Frn det omrde dr de hgerrda fglarna
slppts spreds en hgerrd kultur, medan en
vnsterbl uppstod i skogens andra nde. Mitt i
skogen mttes dessa kulturer hr fanns individer av bgge typerna. Srskilt intressant var att
detta ocks blev en tradition. Nsta rs ungfglar
blev ocks hgerrda eller vnsterbl beroende
p i vilken del av skogen de hrde hemma i.
Som en extra slutklm anser Oxfordforskarna att de ocks har pvisat ett s pass avancerat
mnskligt fenomen som kulturell likformighet.
Hos mnniskor yttrar sig detta p s stt att individer som identifierar sig med en viss grupp
exempelvis skejtare, punkare, akademiker eller
svenskar ofta klr sig p samma stt och talar
p ett visst stt och s vidare. Hos talgoxarna bestod likformigheten i att individer frn de delar av skogen dr det fanns bde
hgerrda och vnsterbl artfrnder fredrog att anamma den
kultur som var vanligast.
Om vi jmfr olika kognitiva frmgor, finner vi allts att enoch talltitor har ett vlutvecklat minne, medan talgoxar verkar
vara bttre p att lsa nya problem. Vilken av dessa frmgor r
Om forskaren:
Anders Brodin r professor I teoretisk ekologi p
Biologiska institutionen vid Lunds Universitet. Han
r speciellt intresserad av minne och kognition hos
djur och utforskar detta bde med hjlp av teoretiska
modeller och empiriska frsk. P fritiden r han en
hngiven fgelskdare.
LS MER & KOMMENTERA!
www.fof.se
d kognitivt mest avancerad? Sjlv tror jag att det r svrare att
lsa nya problem, som ju kan variera frn gng till annan, n att
gra ett stort antal memoreringar. Proceduren fr hamstring r
likadan varje gng och krver inga nya insikter.
En kanadensisk forskare som arbetar med fglar har lanserat
teorin att innovationsfrmga r en egenskap som framfr allt
frekommer hos djurarter som r generalister, det vill sga djur
som utnyttjar mnga olika sorters fda och som frekommer i
skiftande miljer. En generalist som talgoxen br i s fall vara
mer uppfinningsrik n en specialiserad hamstrare, som framfr
allt frsker minnas s mnga gmmen som mjligt.
En annan teori fr intelligens hos djurarter har att gra med
deras sociala system. En individ som lever i strre flockar mste
kunna knna igen fler andra individer och komma ihg dessa.
En- och talltitor bildar sm vinterflockar p tv till fyra individer. Talgoxen, andra sidan, drar under vintern grna runt
i band p upp till 50 individer. Ocks enligt denna teori skulle
man allts kunna frutsga att talgoxen borde ha strre kognitiv
frmga n sina hamstrande slktingar.
Att jag vill tillskriva talgoxen ett bra observationsminne innebr inte att jag tror att de mindre mesarterna saknar ett sdant.
Ngon form av observationsminne har alla organismer som r
s pass avancerade som en fgel. Exempelvis kan de flesta fglar komma ihg var det finns en fgelmatning, hur grnserna
till hckningsreviret ser ut, och s vidare. Det jag menar r att
talgoxen har ett mer utvecklat sdant minne. l
45
Jorden har trffats av

mnga stora rymdstenar och ngon
gng kommer det att hnda igen. Det kan
bli frdande fr vr civilisation. Under
den internationella asteroiddagen,
som ger rum den 30 juni, vill forskarna
uppmrksamma behovet av att ven
vrja sig mot sdana katastrofer
som kan verka ytterst
osannolika.
Av B JRN HEDBERG
Foto IST OCK
46
om en blixt frn klar himmel for en rymdsten ner
mot marken utanfr staden Tjeljabinsk i Ryssland i februari 2013. Hade nedslaget kommit bara
100 sekunder senare den tid det tar fr jorden
att vridas vsterut 3 000 kilometer s skulle
rymdstenen ha trffat Malm.
ver 1 000 mnniskor skadades nr den 20
meter lnga och 9 000 ton tunga rymdstenen
exploderade i luften. Energin motsvarade 500
kiloton, 30 gnger styrkan hos atombomben ver
Hiroshima. Vissa forskare hvdar att nedslag i
den hr storleksordningen i genomsnitt sker en
gng vart tjugonde r.
Hittills har bara ngra f mindre rymdkroppar
upptckts i frvg. Den frsta av dem var asteroid
2008 TC3, 4 meter i diameter, som upptcktes 19
timmar innan den sprngdes ver Nubiska knen
i Afrika. Och s asteroiden 2014 AA, 24 meter i diameter, som
upptcktes 21 timmar fre trffen. Den tycks ha slagit ner i Atlanten mellan Sydamerika och Afrika.
Fast i regel sker nedslagen mot jorden helt utan frvarning.
Ett av de strsta intrffade r 1908 ver Tunguska i Sibirien.
En rymdsten exploderade p 610 kilometers hjd och snde
en vldsam tryckvg ner mot marken som utplnade ett stort
skogsomrde. Nedslaget hade en energi motsvarande 1015 megaton, vilket r tillrckligt fr att sl ut hela Stockholm. Himlakroppen som orsakade explosionen hade sannolikt en diameter
p 60100 meter. Ett sdant nedslag berknas ske med cirka
100300 rs mellanrum.
Vid flera tillfllen har astronomerna frst i efterhand upptckt
att en farlig kropp passerat i jordens nrhet. Den 23 mars r

1989 flg asteroiden Asclepius, 300 meter i diameter, frbi p
684 000 kilometers avstnd. Det lter kanske som ett betryggande avstnd men bara sex timmar tidigare hade jordklotet
befunnit sig p exakt samma stlle. Och nnu mer alarmerande
var att den farliga himlakroppen upptcktes nio dagar efter den
nrgngna passagen.
Att faran inte hr till ovanligheterna i solsystemet kan astronomerna se frn frsta parkett nr vra rymdgrannar blir
drabbade. Som den 19 oktober 2014 d kometen Siding spring
svepte ttt ver ytan p Mars, reservplaneten fr vr civilisation.
Kometen upptcktes av ett observatorium i Australien cirka 21
mnader tidigare; en lngperiodisk komet som kom till oss frn
solsystemets utkanter och rundade solen fr frsta gngen. Vi
knde drfr inte till dess bana och hade ingen aning om att
kometen var p vg mot oss. Den frhllandevis lilla himlakroppen, cirka 400700 meter i diameter, hade kunnat frinta en ny
mnsklig bosttning p Mars, eller ett stort omrde p jorden.
Tjugo r tidigare, i juli 1994, drabbades Jupiter av ett stort kom-
Astronomerna har hittills

upptckt 12 329 asteroider
och kometer som har sdana banor
att de kan kollidera med jorden.
Deras diameter varierar frn ngot
tiotal meter till tiotals kilometer.
etnedslag. Kometen Shoemaker-Levy 9 upptcktes frn jorden cirka 16 mnader fre kollisionen. Den hade d rrt sig i en
bana kring Jupiter under minst ett par rtionden. Kometens
krna var ursprungligen cirka 5 kilometer i diameter, men dragningskraften frn jtteplaneten brt s smningom snder den
i 22 mindre bitar. I fem dygn dundrade dessa ner, en efter en,
ver hela planeten. Forskarna berknar att enbart det strsta
stycket frigjorde en energi som motsvarar 6 miljoner megaton
(atombomben ver Hiroshima hade en sprngverkan p
47
lla mindre himlakroppar som upptcks i vrt sol-
system asteroider och kometer samlas i en

katalog upprttad av Minor planet center (MPC),
vid Harvard-Smithsonian center for astrophysics. Centret tar emot data om nya upptckter
frn hela vrlden, identifierar potentiellt hotande objekt, verifierar observationerna och gr
ven en preliminr berkning av objektets bana.
Skandet efter neos skedde till en brjan vid
ngra f observatorier som hade relativt sm teleskop. Men instrumenten var tillrckligt ljusknsliga, hade ett brett synflt, och arbetade i
stor utstrckning helt automatiskt. Datasystemen gick igenom stora mngder av bilder och
noterade varje frndring, frmst alla sm objekt som rrde sig snabbt i frhllande till bakgrunden.
Skmetoderna gav snabbt mycket goda resultat. Vid millennieskiftet fanns cirka 500 knda neos, den 18 juni 2013 upptcktes neo nummer 10 000 och i dag finns drygt 12 000 fr oss
riskabla objekt med i samlingarna. MPC har dessutom god kontroll ver de flesta nrpassagerna mellan 1900 och 2178, sledes
lngt in i framtiden.
Uppgifterna frn MPC tas sedan om hand, bde vid Nasas Neo
program office i Kalifornien, och vid tv Esa-centraler som r

placerade vid universiteten i Pisa i Italien och Valladolid i Spanien. Dr startas automatiskt nya banberkningar. Neo program office anvnder en mjukvara, Sentry automatic impact
monitoring system, som automatiskt uppdaterar banorna och
berknar sannolikheten fr framtida kollisioner. Om Sentry
upptcker ett hgriskobjekt, med ett nra frestende nedslag,
larmas personalen. De utfr en manuell kontroll, och skickar
informationen vidare till Pisa, som gr en oberoende granskning. I Pisa anvnds ett liknande, men helt oberoende, system,
Colom2. Frst drefter ska informationen lggas ut p webben.
n s lnge har ingenting ptrffats som skulle frebda en
48
Ett av spaningsteleskopen p vulkanen Haleakala

p Hawaii-n Maui. En relativt liten spegel (1,8 meter)
kombineras med vrldens strsta digitalkamera fr att
fnga upp allt som rr sig p himlen i jordens nrhet.
vrldskatastrof. andra sidan r nedslag frn rymden den enda

typ av megakatastrof som vi har en chans att undvika. Teoretiskt
sett gr det nmligen att skicka en rymdfarkost till det farliga
objektet och ndra dess bana. Fr tillfllet har vi dock bara tillgng till relativt lngsamma rymdfarkoster, som behver mycket
lng tid fr att komma i slaglge. Ingenstans p jorden finns det
just nu en farkost som skulle kunna sticka i vg med kort varsel.
Dremot har alla de frmsta rymdorganisationerna i vrlden
sedan ett par decennier tillbaka lyckats skicka i vg rymdsonder
till asteroider och kometer. Senast i raden av sdana frsk r
den europeiska sonden Rosetta, som frra sommaren kom i kapp
kometen 67P och fortstter att flja den p dess vg runt solen.
Varje sdant projekt har krvt mnga r av frberedelser och
frden till objektet har sedan tagit nnu lngre tid. Till exempel
tog Rosettasonden ett drygt decennium p sig av frberedelser
och ytterligare tio r innan den ndde sitt ml. Flera av projekten har dessutom drabbats av en illavarslande mngd av stora
och sm tekniska problem. S vad skulle hnda i skarpt lge?
D mste vi kanske i all hast snickra ihop en provisorisk rymd-
farkost med en obeprvad styrutrustning, frska leta reda p

ngra plitliga jonmotorer, som r snabba nog, och lasta sonden
med datorer och kommunikationsutrustning samt en gammal
amerikansk eller rysk vtebomb. Dessutom krvs det att en raket r ledig som kan startas under de f timmar d fnstret mot
rtt bana ppnar sig. Sedan ska vi
frska sicksacka den obeprvade
sonden ute i rymden fram till ett
litet mrkt ml p 150 miljoner
kilometers avstnd, som kommer
susande med 2060 kilometer
i sekunden. Och dr ska sonden
slutligen frms att utfra en rad
komplicerade operationer
RYSK KATASTROF
Vrt frsvar mot farliga rymdEn liten bit av den
nedslag r allts rtt klent. Nya
meteorit som var 20
effektiva metoder krvs bde fr
meter i diameter och
exploderade ovanfr
tidiga upptckter och fr att flytta
den ryska staden
p farliga objekt. Ett exempel p
Tjeljabinsk i februari
hur detta kan gras presenterades
2013. ver 1 000
i en forskningsstudie kallad Caps
mnniskor skadades.
(Comet/asteroid protection sys-
SPL
cirka 0,015 megaton). Om jorden hade drabbats av en sdan

nedslagssvrm, hade vr civilisation gtt under.
Det har allts blivit allt mer uppenbart att himlakroppar d
och d kommer i vr nrhet drfr kallas de neos, frn engelskans near-earth objects och hotar vr verlevnad. I vrsta fall
kan de utplna allt liv p jorden. Fr att hinna vrja oss behver vi helst mycket gott om tid, grna rtionden. Drfr r det
oerhrt viktigt att vi har bra sksystem, som kan upptcka alla
typer av farliga objekt s lng tid fre en kollision som mjligt,
vilket innebr s lngt bort frn jorden som mjligt.
Ett antal projekt dr flygande objekt i vr rymdomgivning
kartlggs systematiskt r redan i gng och nnu fler planeras.
De stora rymdorganisationerna, som amerikanska Nasa och
europeiska Esa, utvecklar nya sksystem, bde p marken och
i rymden. Dr ingr stora automatiserade teleskop, speciellt
utformade fr observationer av mindre himlakroppar. Sverige
ingr som ett av 14 medlemslnder i Esa-projektet, SSA (Space
situational awareness), som ska se till att Europa fr tillgng
till egen korrekt information om hot frn rymden. Tidigare har
Europa i stort sett varit beroende av andra rymdmyndigheter,
frmst Nasa. Enligt en verenskommelse med Nasa ska SSA
gna sig t att ska efter mindre och nrbelgna objekt, medan
amerikanerna ska koncentrera sitt letande till de strre, mer
avlgsna kropparna.
Berknade banor fr de
cirka 1 400 asteroider som
r minst 140 meter i diameter
och rr sig i jordens nrhet.
I mitten syns solen (gul prick)
omgiven av planetbanorna
fr Merkurius, Venus, jorden,
Mars och lngst ut Jupiter.
S hr beskriver astronomerna mjliga hot mot jorden

l Near-earth objects (neos) r asteroider eller kometer som har sdana
banor att de kan passera i nrheten av
jordbanan. De varierar i storlek frn
ngra tiotal meter till tiotals kilometer
i diameter. De asteroider som ingr
i gruppen kan ven benmnas nearearth asteroids (neas).
l Kortperiodiska kometer, med omloppstider p ngra f r, rr sig i solsystemets inre delar. Deras banor r
oftast vl knda och vi kan allts lngt
i frvg berkna nr de kommer riskabelt nra jorden. D kan vi i bsta fall
f en frvarningstid infr en kollision
p flera rtionden.
l Lngperiodiska kometer, med
en omloppstid p mer n 200 r, r
oberkneliga eftersom vi inte har sett
dem tidigare. De kommer d och d
smygande direkt frn Oorts kometmoln i solsystemets ytteromrden.

Deras krnor r mycket mrka och
vi upptcker dem i regel frst nr de
kommer i nrheten av Jupiters bana.
D brjar deras ytskikt av is och stoft
att frgasas av solens strlning. Frvarningstiden kan bli ngra f r.
l Potentially hazardous objects
(phos) r farligast bland de mindre
himlakropparna. Med minst 100150
meters diameter ska deras banor passera inom 7 500 000 kilometer frn
jordbanan. Om dessa kroppar rubbas
en aning i sin rrelse, av solens eller
planeternas dragningskraft, kan de
komma p kollisionskurs med jorden.
Objekt i den hr storleksordningen
kan orsaka landsomfattande skador
vid en kollision.
tem) som gjordes under ren 200103 fr Nasa. Den blev tillgnglig fr allmnheten frst hsten 2013.
Forskarna i Caps konstaterade att vr planet mste skyddas
av en frsta frsvarslinje med stora teleskop, som kan svepa ver
hela stjrnhimlen med ngra dagars mellanrum. Frsvarslinjen
fr inte ha ngra luckor dr en farlig kropp kan slinka igenom
utan att upptckas, och mste vara lika effektiv nr det gller
svl fjrran kometer som mer nrbelgna asteroider.
Caps-studien skissade p tv olika system som kan uppfylla
l Antalet hittills upptckta neos r 12
329 stycken. Av dessa r:

l 12 233 asteroider (neas), varav 867 r
strre n en kilometer.
l 96 kometer.
l 1 559 klassade som phos, varav 151
har en diameter som r strre n en

kilometer.
l Den internationella astronomiska
unionen har berknat det totala
antalet neas i ngra storleksklasser:
1 Neas med en diameter ver 140
meter: 15 000, varav cirka 39 procent
har upptckts.
2 Neas med en diameter ver 100
meter: 20 000 varav cirka 32 procent
har upptckts.
3 Neas med en diameter ver 40 meter:
300 000 varav cirka 3 procent har
upptckts.
kraven, bda belgna utanfr jordens atmosfr: antingen ett

stationrt system p mnen eller ocks ett satellitsystem lngt
ut i solsystemet. Bda varianterna skulle ha avancerade lttviktsteleskop, med en spegeldiameter p 3,2 meter. Teleskopen
skulle vara kopplade till sofistikerade detektorer samt avancerade datasystem fr preliminra berkningar av objektets bana.
Forskarna frordade till slut en variant med tv rymdobservatorier, som ligger 180 grader frn varandra, med runda banor
p jordens avstnd frn solen. De skulle erbjuda den mest
49
MPC
Cambridge, USA
Larm men sedan?
DATAINSAMLING
Det finns redan i dag ett system fr att upptcka

asteroider som hotar att kollidera med jorden.
Dremot vet ingen hur man sedan ska gra fr att
undvika sjlva kollisionen. Men det finns ett antal
mer eller mindre fantasifulla ider.
MPC tar emot data

om nya upptckter frn hela vrlden,
identifierar potentiellt
hotande objekt, och
har god kontroll ver
de flesta nrpassagerna fram till r 2178.
OBSERVATORIUM
UPPTCKTEN
En asteroid p vg
mot oss upptcks.
Detta rapporteras till Minor
planet center, MPC.
BANBERKNING
MPC verifierar nya observationer

och gr en preliminr berkning av
objektets bana. Banan jmfrs med
tidigare passager.
a
b
c
LARMET GR
Uppgifterna tas om hand av bde

Nasa och Esa, dr nya banberkningar startas automatiskt. Om hotet verkar
realistiskt utfrs en manuell kontroll,
som granskas vidare. Frst drefter ska
informationen lggas ut p webben.
ESA
NASA
WEBB
Tnkbara metoder
fr avvrjning
50
SOLSEGEL
SOLSPEGEL
RAKETKRAFT
KINETISK ENERGI
Fsta ett solsegel p

asteroiden. Soltrycket
fr den att segla bort.
Fokusera solens strlar p

asteroidens yta med rymdspeglar.
Ytan frgasas och materiestrlen
knuffar undan asteroiden.
Landa en raket p ytan

och knuffa asteroiden ur
den farliga banan.
Kollidera en rymdfarkost
i hg hastighet med
asteroiden fr att rubba
dess bana.
BORRMETODEN
GRAVITATIONSTRAKTOR
LASER
KRNVAPEN
Landa en borr p asteroidens

yta som slungar ut material
i rymden s att asteroiden
fr en ndrad bana.
Placera en rymdfarkost nra

asteroiden, s att deras
gemensamma gravitation drar
asteroiden ur den farliga banan.
Frgasa asteroidens yta med

en laserstrle s att det bildas
en strle av materia som knuffar
undan asteroiden.
Detonera krnvapen
nra asteroiden fr
att knuffa undan den.
DETLEV VAN RAVENSWAAY/SPL
effektiva, praktiska och ekonomiska lsningen.

Nr varningssystemen har upptckt en ny himlakropp, mste de ven kunna flja objektet s lnge
som mjligt. Det gller att hinna gra tillrckligt
mnga och noggranna observationer, under tillrckligt lng tid och av en tillrckligt stor del av banan,
fr att kunna berkna den. Dessa observationer och
banberkningar mste vara av extremt god kvalitet
fr att ge tillfrlitliga upplysningar om de himlakroppar som frefaller vara p vg mot jorden.
Ibland kan det vara svrt att uppn hg precision. Objektet kan vara mycket avlgset, mrkt eller
ljussvagt, eller rra sig mycket hastigt. Och om man
mste vnta lnge p goda observationer, fr att bekrfta att objektet r p kollisionskurs med jorden,
s krymper varningstiden.
En tidig upptckt ger lngre reaktionstid och fler
alternativ till avvrjning. Om en insats kan pbrjas
ett rtionde fre en mjlig kollision rcker det till
exempel med en hastighetskning p 1 centimeter
Kometen Ikeya-Seki upptcktes av tv japanska astronomer
i sekunden fr att flytta en asteroid motsvarande
r 1965 och var en av de ljusstarkaste kometerna ngonsin.
en jordradie i sidled. Det skulle man kunna uppn
genom att landa en raketmotor p objektets yta och
lngsamt knuffa fremlet ur den farliga banan.
Om hotet r mer verhngande, behvs det betydligt kraftful- kan ta lng tid innan plasmastrlarna frmr flytta p en mycket
lare och riskablare tgrder. En utvg kan vara den s kallade stor massiv himlakropp.
kinetiska metoden, dr man lter en rymdfarkost kollidera med
Enligt Caps-studien r det inte realistiskt att tro att lasersysobjektet fr att rubba det ur dess bana. Den metoden r sannolikt tem placerade p jorden eller i dess nrhet skulle fungera lika
bst nr det gller att flytta p relativt sm, massiva asteroider, bra, tminstone inte inom en verskdlig framtid.
upp till ngra hundra meter i diameter.
Caps-forskarna var i princip motstndare till att anvnda Den effektivaste metoden fr att avvrja en himlakropp vore att
krnvapen i bekmpningen av neos, eftersom krnvapen r svra ha flera specialutrustade rymdfarkoster, eventuellt redan staatt kontrollera. Men i vissa lgen kan krnvapen vara den enda tionerade ute i rymden, som kan genskjuta ett farligt objekt.
rddningen till exempel nr det gller objekt som r strre n De br ha en mycket avancerad framdrivning, som gr att de
en kilometer i diameter, eller som en sista utvg om en kollision relativt snabbt kan ta sig till intressanta objekt och frmr att
r mycket nra frestende.
hnga med dem p deras frd.
Ombord p dem skulle det finnas
CIRKA 20 000
n utmaning fr Caps-forskarna var att finna lsning- flera olika verktyg fr att flytta p
METEORITER PER R
ar som passar alla typer av neos, steniga eller metal- himlakroppen eller i vrsta fall
Omkring 100 ton
liska asteroider, isiga eller fluffiga kometkrnor. En sprnga den i bitar.
rymdgrus kommer dagligen
in
i jordens atmosfr.
drastisk metod som fungerar p en massiv asteroid
Caps-forskarna frordade raDet mesta brinner upp
skulle kanske splittra en skr kometkrna och or- keter med plasmamotorer (s
men cirka 20 000
meteoriter med en massa
kallade VASIMR-raketer), eftersaka en frdande skur av meteoriter.
p minst 100 gram
Skillnaden i himlakropparnas ytor gjorde att som dessa skulle kunna uppn
faller varje r ner
Caps frordade en metod dr kroppen kan flyttas, den hgsta hastigheten och bra
p marken.
utan att man placerar ngonting p dess yta. D en stor last med den minsta mngbehver man inte riskera att en landare frsedd den brnsle. Forskarna menar att
med viktig utrustning rkar kantra drfr att den sdana raketer, kapabla att n en hastighet p hela 300 kilometer
hamnar p en skrovlig yta eller sjunker ner i ett i sekunden, kan tas i drift omkring r 2050.
porst omrde. Caps ville drfr anvnda s kallFrst d kan vi frhoppningsvis ha ngonting som brjar likna
lad laser ablation, dr man lgger sig i nrheten av ett effektivt planetfrsvar.
den farliga kroppen och beskjuter dess yta med inNedslaget vid Tjeljabinsk fr tv r sedan ruskade om rymdtensiva laserpulser. Ytan blir s upphettad att det etablissemanget runt hela jorden. Nu insg mnga mnniskor
bildas en plasmastrle som skjuter ut i rymden och att ven mindre kroppar, som smiter frbi astronomernas inlngsamt frndrar kroppens bana ett stt att lta frgasat strument, kan orsaka betydande skador. Det blev ocks tydligt
material frn objektets yta tjnstgra bde som drivmedel och att vi just nu r utan skydd mot den typen av kollisioner.
motor. Drmed slipper man att ha med sig stora mngder av
Sammanlagt finns det omkring en miljon asteroider som r
drivmedel, bde fr sjlva frden till objektet och till en motor s stora att de skulle kunna radera ut en storstad som New York.
Den amerikanska astronauten Ed Lu beskriver Tjeljabinsk som
som ska frska flytta p himlakroppen.
Den hr metoden skulle fungera p mnga olika ytmaterial tur i oturen ingen mnniska blev ddad.
och krver ingen riskabel landning. Det finns mnga stt att vaMen om vi drabbas igen om tjugo r r det inte otur, menar
riera insatsens riktning och tidsfrlopp. Nackdelen r att det han. D r det idioti! l
51
Det r
i skogen
hittar
Idhistorikern Ronny
Ambjrnsson berttar om trdens roll
i vra liv och vra trdgrdar.
SOMMARLSNING
52
WILD WONDERS OF EUROPE/BARTOCHA/NPL
man
sig sjlv
53
SOMMARLSNING
asp, vilka vxte vid isranden p det stt som

bjrkarna fortfarande gr lngs trdgrnsen p
fjllet. Barrtrden kom ngot senare men naturligtvis nd mycket tidigt ett av de ldsta
trden i Sverige r en gran som verlevt under
jorden, densticker bara upp en gles och tanig
stam i Hrjedalsfjllen. Nr man flyger ver Sverige inser man vad man alltid haft p knn. Det
r skogen som dominerar, de mellanstora stderna ser man knappt. Sjarna finns dr naturligtvis, men som solblnk vilka hastigt glittrar
frbi. I vrigt r landskapet, sett frn tiotusen
meters hjd, mrkt, en melankoli i kontrast till
Danmark och Tyskland med sina inrutade ljusa
flt och krar. Nr man ker tg eller kr bil r
intrycket naturligtvis annorlunda, men nrmast
p grund av det lngsammare tempot. Stderna dras ut, man
hinner frst att det bor mnniskor dr, men s vidtar skogen
igen, mil efter mil.
Hur stter sig detta i sjlen, kan man undra? Svensk lyrik
r i hg grad naturlyrik och de stora romanerna, som Selma
Lagerlfs Gsta Berlings saga och C.J.L Almqvists Drottningens juvelsmycke, utspelar sig mot en fond av stora skogar. Nr
svenskarna under 1800-talet i allt strre utstrckning frngick
de traditionella son-namnen valde de namn som gjorde dem till
trd eller delar av trd, som Lind, Bjrk, Asp,
Ask, Lindgren, Bjrkkvist, Lnnrot och s vidare. Nr svenskarna vill ge andra folk ngot
vrdefullt sknker de medel till att plantera
VRLDEN
trd, till exempel i Kenya eller i Israel vi
SOM ETT TRD
Yggdrasil r enligt sagorna
vill kanske innerst inne se hela jorden skognamnet p vrldens strsta
bevxt och d r det frsts inte s dumt att
trd. Det har tre rtter;
brja med knarna, som idag snabbt breder
den frsta gr till mnniskorut sig. Om vi har en sommarstuga planterar
nas och gudarnas hemvist,
vi grna ett vrdtrd, och innan vi blev kristden andra till jttarnas
hemvist och den tredje
na, fr s dr tusen r sedan, tnkte vi oss
skildring finns inte bara ett kunskapens utan
till underjorden.
hela vrldsalltet som ett trd, asken Yggdraocks ett livets trd, ven om detta inte r
sil. Yggdrasil utgjorde vrldens mittaxel, den
lika omtalat. I den grekiska mytologin vaktaskapade ordning bland vderstrecken, dess
des trden av srskilda skyddsandar, dryader,
krona utbredde sig ver land och folk och frn bladen fll daggen unga kvinnor med lv och kvistar i hret. Och i keltisk kultur
som regn ver jorden. De frsta mnniskorna var tv trdstam- uttolkades trdets vilja av ett srskilt prsterskap, druiderna,
mar, Ask och Embla (mjligen alm), som gudarna blste liv i.
vilka ftt sitt namn frn ett keltiskt ord med betydelsen trollkarl.
Mot denna mytologiska bakgrund r det inte svrt att se en Druiderna ansgs st i magisk kontakt med trden, srskilt hastragisk symbolik i den asksjuka som nu, fregngen av almsjuka, selbusken och eken. Druidismen var till skillnad frn kristendodrar ver landet och som innebr att mnga, kanske flertalet men en utomhusreligion, vilket bidrog till att gra den misstnkt
askar hller p att d eller snart kommer att gra det. Enligt i de kristnas gon. Ngot liknande kan sgas om germansk kultur
myten angreps Yggdrasil av en drake, Nidhgg, som tillsam- och tro, och kristna missionrer rapporteras ha ltit hugga ner
mans med ngra ormar gnagde p roten och hotade trdets ex- heliga lundar i Nord- och Vsteuropa. Om det r sant r dock
istens. Asksjukan beror enligt en hypotes p en svampart som svrt att sga, men det fanns naturligtvis en motsttning mellan
skadar trdets rtter. Enligt en annan hypotes sprids svampens hedniskt och kristet, srskilt som hednisk religion och trdkult
sporer med vinden och r svra att hejda. Vanliga symptom p tycks ha levt kvar lngt in mot medeltidens slut, ven i Europas
asksjuka r att de nya skotten inte slr ut p vren och att frst krnlnder som en harmls och civiliserad rest kan vi se bruket
grenarna och sedan hela stammen dr, till fljd av att innerbar- att resa en majstng p rets lngsta dag (att maja betyder att
ken murknar och ruttnar. Nidhgg r p vg att vinna kampen pryda med lvruskor).
Men under medeltiden var denna motsttning knappast
om vrldstrdet.
harmls. Det engelska ordet fr skog, forest, liksom franskans
Asken Yggdrasil r inte det enda vrldstrdet i vrlden. ven till fret och tyskans Forst, har enligt en vanlig uppfattning med
andra trd har det knutits kosmologiska och mytologiska fre- latinets foris, utanfr, att gra. Skogen var hemvist fr dem som
stllningar, s till exempel till baobabtrdet i stafrika och ba- av olika skl levde utanfr lagen, som Robin Hood och hans gng
nyantrdet i Indien. Det var under ett bodhitrd prins Siddharta av laglsa. Robin Hood har ftt sitt namn efter den huva (hood)
fick sin frsta upplysning och blev till Buddha. I Bibelns paradis- han alltid br, varunder han vid behov kan dlja sin identitet.
54
ISTOCK
e frsta skogarna i Sverige bestod av bjrk och
Han upprtthll en annan lag n den som

CITAT
frestavades av verheten, en lag mer jmlik n den feodala rtten. I Sverige fanns det
stigmn som bttre knde till skogens stigar n lagens allfarvgar. Och enligt en frestllning som r spridd ver stora delar av
Vsteuropa, var skogen ocks hemvist fr
den grne mannen, en vild vandrare som
var svr att skilja frn trdens grnska; han
tycktes smlta samman med lven. I Nordeuropa motsvaras hans gestalt av huldran,
en kvinna med en frfrisk framsida och en
baksida av bark och ris en obarkad stock,
helt enkelt.
Skogen r farlig men samtidigt lockande,
en kombination som gr den till en naturlig
milj fr ventyr av olika slag. Den medeltida, hviska litteraturen r full av berttelser om riddare som
en tid gmmer sig i skogen fr att senare tervnda till civilisationen med ny insikt och nya vrderingar. Men det finns ocks
i en del av de gamla sagorna en existentiell dimension som kan
uttryckas s hr: det r i skogen man hittar sig sjlv. Skogen r
farlig, men den r ocks sanningens hemvist. I skogen visar sig
allt som det r. Allt har dr sin rtta gestalt.
En srskild symbolik fick trden under franska revolutionen, d revolutionrer runt om i Frankrike planterade s kalllade frihetstrd p byarnas och stdernas allmnningar enligt
en berkning skall det ha planterats nrmare sextiotusen trd,
mest ekar och popplar. S lnge trdet vxer kommer friheten
att best r ett uttryck som frknippas med de amerikanska
revolutionrerna, vilka ocks planterade frihetstrd under den
antikoloniala kampen mot England p 1770-talet. Men trden
bar ven p en annan symbolik. Linden uppfattades som ett krlekens trd, till exempel i svenska ballader och folkvisor frn
ldre tid. lskande hll grna till under lindar. ven Robin Hood
vistades enligt de gamla balladerna grna bland lindar, dr han
ltt frsvann bland lven, light as leaf on lind.
lskande kunde ibland ocks vara lindar. Det frefaller som
om trden hade en samknad symbolik, att de gav uttryck t
bde en kvinnlig vrdande frmga och en fasthet och hjd som
betraktades som manlig. Det kan ocks ha varit s att det under
historiens gng frts en fortgende kamp om tolkningsfretrde, dr mannen velat frbehlla sig rtten att vara trd medan
kvinnan vanligen framtrtt som blomma vacker men brcklig.
Skogen r farlig,
men den r ocks
sanningens hemvist.
I skogen visar sig allt
som det r.
rdgrd r ett gammalt ord i svenskan. Det finns
redan i medeltida lagtexter, som till exempel i

Upplandslagen. Det r ocks det ord som anvnds
n i dag. Vi finner det uppenbarligen naturligt att
stlla samman trd med grd. I de andra stora europeiska sprken r det inte s. Engelsmn talar
om garden, likas gr tyskar (Garten), fransmn
(jardin) och italienare (giardino). Ordet garden
och dess europeiska varianter har med inhgnad att gra. En trdgrd r en inhgnad bit natur. Trdgrden definieras, kan man sga, av sina
grnser. Svenskan lgger emellertid till ett frled till grd (svenskans motsvarighet till garden),
nmligen trd. Engelsmannen Horace Ship som
p 1930-talet studerade svenska trdgrdar noterade svenskarnas intresse fr trd, ett intresse
som, menade han, kom till uttryck i benmningen
trdgrd. Ett liknande intresse kan ocks anas bakom danskans

och norskans ord fr trdgrd, have, egentligen samma ord som
svenskans hage. I sitt grundlggande arbete om svensk trdgrdskonst, Svensk trdgrd: dess frutsttningar i tradition
och natur (1941), fr Emma och Erik Lundberg ett resonemang
som gr ut p att den svenska trdgrden har ett inte oviktigt
ursprung i lvngen, eller lunden som den ibland ocks kalllas. Lvngen, med sina spridda dungar av hamlade lvtrd och
buskar, var fre det moderna jordbruket en viktig del av bondehushllet. ngen utgjorde betesmark efter slttern och frn
trden togs lv till vinterfoder t djuren. Odlingshistorikern och
frfattaren Carl Fries skriver i sin bok Gammalsverige (1965):
Forntidens mktigaste odlargrning var inte anlggandet
av de frsta krarna utan denna omdaning av naturmarken fr
boskapssktselns skull, gestaltandet av det lvrika, vnliga bondelandskapet, som fr oss alla genom tusen r har varit inbegreppet av det svenska i naturen Den slta grs- och rtmattan,
det trdgrds- eller parklika draget med gleststllda trd och
avrundade buskpartier allt detta var egentligen detsamma som
i min egen smlandsbygd och i andra landsndar. Tar man saken
i stort, kan man sga, att de svenska bygderna frn mellersta
Skne till lngst i norr lg som blommande, lvrika ngslyckor
i en hundramila skog.
Lvngarna var ofta mycket rika p blommor, som vitsippor,
blsippor och ngsviol p vren, prstkragar och blklockor

p sommaren, nva och ngsskallra p hsten. Och ver alltihop ett fladder av fjrilsvingar: pfgelga, citronfjril, klfjril, sorgmantel. Lvngen kunde ven erbjuda enkla former t
trdgrdskonsten, former som tillkommit genom boskapens
betande: de runda hasselsnren och de smala kostigarna mellan buskarna, stammarnas dunkel och ngspartiernas ljusa
grnska, en skir luftighet ver de blommande slnbrssnren
i kontrast mot stengrdsgrdarnas massiva grsten (och halvt
gmda smultronstllen).
Det respektive utrymmet fr trd och ng var noga balanserat i denna ngskultur. Fr mycket ljus och vrme och grset
torkade bort, fr mycket skugga och vxandet kom av sig. Trden fick inte bli fr hga, de skulle hllas lga och tta. Bok, ek
och hassel gav med sina frukter fda t svinen, vanligen kallade
ollonsvin fr att de bkade upp ntter, ekollon och bokollon
ur jorden (som samtidigt luftades). Ocks frukttrd som aplar
ingick i beteskulturen. Fr ven om mnniskorna inte alltid gillade vildpplen gjorde djuren det. Och genom att ympa in finare
ppelsorter kunde vildapeln fs att bra stare frukt n den
55
SOMMARLSNING
FRAMTRD
Att plantera
ett trd r att
tro p framtiden. Inte
bara sin egen
framtid.
surkart som vanligen vxte p trden.

pplen blev en begrlig fda ven fr mnniskan. Frukttrden flyttade drmed nrmare bebyggelsen, trd och grd blev efterhand
en enhet.
Det fanns naturligtvis inte bara trdgrdar under ldre tid,
utan ocks rtagrdar, kryddgrdar och klgrdar. Men beteckningen trdgrd kom efterhand att inbegripa ven de andra grdarna, delen blev ett namn p helheten. Den som vandrar i sin
trdgrd rr sig inte bara bland trd utan ven bland blommor,
buskar och grnsaker. Det ympade frukttrdet fick drtill, liksom p kpet, en sknhet som vildapeln inte har, en yvig, vlvd
krona och en strre myckenhet av blommor. Trdgrden blev
p det sttet ocks en lustgrd, en plats fr frlustelse och sknhet. Genom Bibelns paradisskildring var svl kristna som judar
vl frtrogna med detta begrepp. Men det r rimligt att anta att
lustgrdarna prglades av verkligheten. Nr den svenska psalmdiktaren Israel Kolmodin i vr mest lskade sommarpsalm, Den
blomstertid nu kommer, beskriver det som fr honom framstr
som en lustgrd nmner han inte bara de rika rtesngar utan
ven de fagra blomsterngar och lundens grna trd. Psalmen r frn slutet av 1600-talet (och det r inte helt skert att
Kolmodin diktat den) men beskrivningen knns mrkligt tidls,
den smlter ihop med andra senare skildringar av paradisiska
landskap, dr ordet lustgrd inte skulle knnas frmmande. Carl
von Linn skriver i lndska och Gotlndska resan (1741) ngra
rader om sitt eget landskap, Smland:
Grdar och byar lgo hr neder i Smland lngt hrligare och
sknare n man grna ser dem p andra stllen, fast de ej ro s
stora och vidlyftige. Emellan de torra bergen, emellan de tjocka
tall- och granskogar finner man hr flere sjar n allmnt p andra orter; vid dem ro grdarne byggde mitt ute i ngarna och i
ngarna tlas inga andra tr n lvtr, mste allts tall, gran och
en alltid uthuggas; dremot gra lvtrden ngen behagelig, besynnerligen [srskilt] dr som skna boktrden med ekar vxte
om. De ligga allts ssom i lundar, utan att vara utsatte fr srdeles stormvder, vilket alltid oroar dem som p slttbygden bo.
Det r en vacker skildring av ett landskap, sedan rhundraden
prglat av mnniskor och djur. Det r, som alltid nr det gller
Linn, en saklig och konkret beskrivning. Samtidigt r detta fr
Linn ett barndomens landskap. Det var i ett sdant landskap
han vxte upp, ver skildringen faller ett minnets ljus som nr
ocks oss. Frgan r om inte svenskarnas paradis finns bland
trden p ngen.
56
tt plantera trd r att tro p framtiden. Inte bara
sin egen framtid, eftersom det inte alls r s skert att jag sjlv kommer att se det vuxna trdet
(om det inte r en snabbvxande pil). P mnga
stt liknar trd mnniskor, men inte i detta: de
ldras i en annan takt, de blir mycket ldre, de
har varit vittnen till hndelser som nu levande
mnniskor aldrig varit med om eller sett. De r
upprtta som mnniskor, men r fr det mesta
strre, mer vrdnadsbjudande. Srskilt r det
frsts s i barndomens vrld. Dr r trden
mngdubbelt strre och utgr inte sllan en
auktoritet av hgre ordning.
I brjan av Italo Calvinos mrkliga roman
Kltterbaronen (Il barone rampante, 1957) klttrar den tolvrige Cosimo di Rondo r 1767 upp i
en ek och vidrr sedan aldrig mer marken. Han
har kommit p kant med sina frldrar som vill att han skall ta
upp sin mat (snigelstuvning), som han tycker r cklig. Hans
beslut r oterkalleligt. Han tnker inte be om frltelse och
han tnker inte komma ner. Han inrttar sig fr ett liv i trden,
dr han slutligen dr vid sextiofem rs lder. D har han hunnit lska tv egensinniga och vackra kvinnor, lst alla de stora
frfattarna, frdjupat sig i tidens filosofi, bytt ord med kejsar
Napoleon samt bisttt mnga mnniskor med kloka rd. Han rr
sig som en 1700-talets Tarzan frn trd till trd, vilket r mjligt
eftersom trden str ttt i familjens park. Men han rr sig ocks
in i andras parker eftersom han anser att allt ovanfr marken
r hans, det r dr han har sitt rike (som strcker sig ver hela
Europa nda in i Polen). Han har frsts ocks inrett ett rum,
en koja i trden. Hans bror berttar: Cosimo lyfte p en av dessa
flikar och lt mig stiga in. I ljuset frn en lykta befann jag mig som
i ett litet rum tckt och avskilt t alla hll av tltduk och tapeter
med bokstammen som mitten och ett golv av brder, allt vilande
p kraftiga grenar. I frsta gonblicket tyckte jag att det var som
en kungaborg, men snart mrkte jag hur oskert det hela var.
et r denna oskerhet Cosimo valt att leva med,
nr han lmnat fasta marken fr ett liv i trden.

Trden frrycker perspektivet, det sjlvklara r
inte sjlvklart och frn brjan bestmt. Cosimo
sg p vrlden frn trdet: varenda sak drnere
tedde sig annorlunda och redan detta var ett
nje fr honom. Alln lg i ett helt nytt perspektiv, rabatterna likas, hortensiorna, kameliorna,
jrnbordet dr familjen brukade dricka kaffe i
trdgrden.
Det finns ocks ett annat, inte utsagt skl till
att Cosimo vill stanna i trden. Han vill helt enkelt inte bli vuxen, och liknar dri en rad barnbokshjltar som Pippi Lngstrump och Peter
Pan. Han har valt att s att sga stanna i vxten
fr att kunna behlla sin syn p tillvaron. Detsamma gller Peter Pan, ocks han en trdkramare. Peter Pan r i J.M. Barries frsta bok om honom, Peter
Pan in Kensington Gardens (1906), en sju dagar gammal baby
som rymmer frn sin mamma fr att leva i parken Kensington
Gardens med dess miljontals trd. Han har kravlat sig upp i
ett fnster. Nr han satt p fnsterblecket kunde han se trd
lngt borta, vilket skert var Kensington Gardens, och i samma
stund han sg dem glmde han totalt bort att han nu var en liten
pojke i nattskjorta, och flg ivg rtt ver hustaken till parken.
Man skulle frst kunna tro att J.M. Barrie, i likhet med mnga
andra manliga frfattare, har lite dligt begrepp om sm barns
tidiga utveckling. Man inser dock snart att detta inte r en vanlig
barnbok utan en tidig exponent fr den fantasygenre som idag
r s vanlig inom barnbokslitteraturen. Trdens vrld r en helt
annan n den dr Peter dittills levt. Dr bor lvor och talande
fglar. Trden kan ocks tala och har frmgan att rra sig, om
n p ett stelt och ryckigt stt. lvorna som bor i svampar utmrks av att de aldrig gr ngot nyttigt allt de gr r p ltsas.
Peters vrld r emellertid en vrld som vi vuxna aldrig fr se, eftersom den r synlig frst efter parkens stngning. Peter Pan r
p samma gng en vuxen mnniska och ett mycket litet barn, ett
frhllande som gr det mjligt fr honom att tala med trden
och flyga med fglarna. Han lever utanfr de begrnsningar som
gller fr oss vanliga mnniskor.
Den moderna vgen av fantasybcker fick en frsta start med
sprkhistorikern och mytforskaren J.R.R. Tolkiens romansvit
CLASSIC VISION/IBL
Sagan om ringen, vars frsta del kom ut 1954. Berttelsen om hobbitarna Frodo och Bilbo tilldrar
sig i Middle Earth (Midgrd), en mytisk tid och
plats som Tolkien uppfunnit. Och dr kan trden,
enterna, bde tala och rra sig, om n trgt och
p samma ryckiga stt som i Peter Pans vrld. De
str p de godas sida, mot ondskans Mordor.
En liknande motsttning mter oss ocks i en
modern fantasyfilm, den kultfrklarade Avatar
(2009). Mnniskorna hller p att kolonisera
en planet, Pandora, i ett avlgset solsystem. De
mter motstnd bland de mnniskoliknande varelserna p Pandora, vilka lever i ett stort vrldstrd frn vilket de fr sin kunskap. Mnniskorna
lyckas med hjlp av jttelika traktorer flla trdet,
men de jagas till slut p flykten. Den organiska
vrlden slr tillbaka mot den mekaniska.
Trden spelar ocks en avgrande roll i den
slutliga striden i Sagan om ringen, ngot som frsts avspeglar Tolkiens uppfattning om naturens
betydelse fr vr civilisation. Den instllningen
frenar bcker som Kltterbaronen, Peter Pan och
Sagan om ringen och dess senare avlggare i litteratur och film, men det r ocks en instllning
med en mycket lng historia inte bara i vsterlandets sagor och myter utan ocks i andra folks
och kulturers mytologi.
unt mina frldrars sommarstuga
stod granarna ttt. Tomten var

fljaktligen ganska mrk. Redan
innan vi lade grunden till stugan
brjade pappa flla trd, och eftersom han helst ville ha upp dem
med rtterna grvde han fram
och frilade rotsystemet s lngt
det var mjligt. Sedan klttrade
han upp i den gran som stod p
tur och fste ett rep i ngon av de
hgre grenarna. S hjlptes vi alla
t att dra i repet, ngot som framfr allt krvde
rytmknsla. Man drog och slppte efter. Efter ett
tag hade granen fattat pongen s olycksdiger
fr den och fll in i gungandet som vi d bara
behvde understdja och frsiktigt ka. Till slut
kom en del tecken p att gungandet nrmade sig sitt slut. Det
knakade i det stora trdet, en del smrtter slppte taget, strre
frsgade rtter sprtte upp ur jorden och rytmen kom av sig.
Granen blev hngande t ena hllet. D krvdes uppmrksamhet, min annars kolugne pappa brjade pltsligt i upphetsad
ton kommendera och ge order: barnen mste bort, ivg med
er, frsvinn! Granen kunde falla nr som helst. Det blev alldeles tyst. S fll den, frst lngsamt, sedan allt snabbare, kottar
och kvistar for t allahll. Denslutliga dunsen var mjuk och
liksom utdragen. I detta gonblick fick jag en klump i halsen.
Samma klump terkom lngt senare, nr jag frsta gngen sg
en tjurfktning, jag vill minnas att det var i Bayonne 1955. Det
brjade s elegant, banderillerorna lekte med tjuren och tjuren
med banderillerorna det sg ut som en dans. S ryckte picadorerna in med sina lansar som de sttte in i tjurens manke, fr att
frsvaga djuret. Vid varje andetag tjuren drog vllde det fram
blod ur sren. Den rrde sig alltmer anstrngt och till slut stod
STILLA SAMTAL
Peter Pan finner
den dr stilla och invntade sin ddsstt,
en plats bland
som under mngdens jubel skickligt utgrenarna dr
delades av matadoren. Den sjnk ner p
han kan tala med
kn, rullade lngsamt runt, benen strckkrkan Solomon.
tes ut, darrade till och stelnade: tjuren var
dd. Kroppen drogs slutligen ut ur arenan
av tofsbehngda mulor. Vilken krnkning! Jag hade nskat att
tjuren tagit matadoren p ett horn och picadoren p det andra
och vrdigt lmnat scenen. Eller nnu hellre: att den tagit ett
tigersprng upp p parkett och rensat den rad efter rad.
Men tillbaka till mnet! Nr de flesta granar var borta, grsmattan anlagd, brunnen grvd och kllaren till sommarstugan
murad, sade mamma och pappa ngot mrkligt. Jag skulle f en
egen bit mark, fyra gnger fyra meter, som jag fick lov att handskas med precis hur jag ville. Hur kunde de veta att det var det
jag innerst inne nskade? Jag var ju knappt medveten om det
sjlv. (Hr mste jag skjuta in en beknnelse, ltt pinsam fr en
gammal vnsterman: Det var frst efter det att jag ftt en egen
bit mark, som jag brjade gilla trdgrdssktsel. Dessfrinnan
var jag mttligt road.)
Jag beslt att plantera skog p min mark. Men det ville sig inte
riktigt. De smgranar jag planterade brjade snart barra
57
SOMMARLSNING
och dog efter en tid. Jag frskte med sm ekplantor som
vxt upp lite hr och var p tomten. Det gick faktiskt bttre, srskilt efter det att jag kommit p att jag skulle plantera p hsten,
nr trden nd skulle flla sina blad. Redan efter ngra somrar
jag kan ha varit i niorsldern kunde jag, med hjlp av lite
fantasi, se ut ver en mindre skog med ekar p en sdr 2030
centimeter. Men de kunde lika grna ha varit 2030 meter hga.
Nr jag lade huvudet mot marken befann jag mig i Sherwood,
Robin Hood och de laglsa var fr tillfllet borta, jag kunde r
mig sjlv.
men nd: en bit natur omformad av mig sjlv, ett slags frttning av det som fanns i skogen runt omkring. Det var trd jag
planterade, och de tidigaste trdgrdar vi knner till tycks ocks
ha dominerats av trd. Trdgrdskulturen tog, liksom det mesta
i vsterlandet, sin brjan i Mellanstern, framfr allt i det som
idag r Irak och Syrien. Bermda r de s kallade hngande trdgrdarna i Babylon, mest utfrligt beskrivna av den grekiske
frfattaren Strabon (65 f.Kr.cirka 25 e.Kr.) i hans stora verk
Geografi. Enligt Strabon, som troligen terger en hrsgen, bestod trdgrdarna av terrasser, byggda ovanfr varandra och s
djupa att de allra strsta trden hade tillrckligt med jord att
Men efter en tid tyckte jag att skogsarbetet blev lite enformigt. vxa i. Babylons hngande trdgrdar rknades under antiken
Det behvdes ngot mer. Nr det regnade, vilket det ofta gr till vrldens sju underverk. (I dagens Bombay har hyresgsterna
nra Gteborg, bildades alldeles ovanfr min skog en ganska stor i ett vxande antal hghus brjat odla grnsaker p taket, odvattenpl, och genom att leda dess vatten ner mot utkanten av lingar som i en del fall lett till att taket hjts med ett vningsplan
den lilla skogen fick jag kanske inte ngon sj, men vl en ganska kanske vr tid ocks fr sina hngande trdgrdar.) Skerligen
tilltagen vtmark. P denna planterade jag hjortron som det fanns i sjlva byggandet av Babylons trdgrdar en maktambivid denna tid fanns gott om p myrarna i Lerumstrakten. Men tion som ocks r tydlig hos senare hrskare som Ludvig XIV
planteringen lyckades inte. I stllet frskte jag med ngsull och hans bermda parkanlggningar i Versailles. Parken i Veroch tuvstarr, vilket fungerade bttre. Visserligen blev det en del sailles var naturligtvis i frsta hand tnkt att imponera p andra
skalfrskjutningar i min lilla ekskog, tuvstarren var i sjlva ver- hrskare, men njesaspekten skall inte frringas. Lekandet var
ket lika hg som ekplantorna, men det bekymrade mig inte s en viktig del i parkens liv: i de sm lustslotten Petit och Grand
mycket. Det gick ltt att tnka om, om inte p annat stt s med Trianon kldde hovfolket ut sig och lekte ltsaslekar, och i Le
hjlp av barnlitteraturen. I Puttes ventyr
Hameau, en fejkad bondby, hade drottningi blbrsskogen (1901) av Elsa Beskow blir
en en alldeles egen lekstuga, dr hon kunde
Putte frminskad och blbrsriset frstorat
skta ankor och gss nstan som p riktigt.
till en skog. Realismen kommer visserligen i
Parken i Versailles bestr, i likhet med
BABYLONS
klm, men i barnens vrld r detta knappast
antikens
tidiga trdgrdar, huvudsakligen
HNGANDE TRDGRDAR
ngot hinder. Tvrtom. Det r frvandlingen
av trd, planterade enligt vissa geometriska
Ett byggnadsverk i Babylon,
som r Puttes ventyr.
principer. Blommor saknas i stort sett eller
i nuvarande Irak, som ingick
har i varje fall ingen framtrdande plats. De
Vad jag i sjlva verket hll p med var att
i antika listor ver vrldens
sju underverk. Trdgrdarna
skapa en trdgrd, visserligen i miniatyr,
verkar ha varit fr sm fr makten, kanske
SCIENCE SOURCE/IBL
psts ha byggts av kung

Nebukadnessar II omkring
r 600 f.Kr.
58
ocks fr frggranna och banala. Det r mjligt

CITAT
att blommor hade en mer framtrdande plats
i antikens tidiga trdgrdar, men det verkar
inte s. OmAshurnasirpal II (kung av Assyrien 883859 f.Kr.) sgs att han frn sina krig
hemfrde en hel mngd ovanliga trd till sitt
palats, dribland cedrar, cypresser och pinjer,
trd som vanligen inte vxer i tvflodslandet
(nuvarande Irak). Man kan bara spekulera
ver hans motiv. Att han frde hem fngar r
ltt att frst. Men trd? Det frefaller som om
sjlva hemfrandet hade en symbolisk innebrd, allts den omstndigheten att hrskaren
lade beslag p det som ansgs karakteristiskt
fr det besegrade landet, som i Libanons fall
de vldiga cedrarna (vilka fortfarande sttar p
Libanons flagga). Trden grvdes upp med rtterna, planterades om och tvingades vxa i en
fr dem frmmande milj. Naturen fick delta
i underkastelsen. Det hnder att bosttarna i
dagens Israel sgar ner eller grver upp olivtrd som tidigare
sttt p palestiniernas mark. Historien upprepar sig.
Forntidens stora
hrskare njde sig frsts
inte med att bara flytta
trd. Ett strre ml var att,
likt tidens skapargudar,
forma en hel milj.
Men nutidshistorien ger oss ocks exempel p en motsatt moral.
Nr almarna i Kungstrdgrden i Stockholm 1971 skulle fllas

fr att ge plats t en uppgng frn tunnelbanan klttrade ett antal miljvnner helt enkelt upp i trden och hindrade fllningen.
Den s kallade almstriden fick, skriver Nationalencyklopedin,
stor betydelse fr miljfrgorna och den kommunala demokratin. Jag var aldrig med i Kungstrdgrden, men fr ngot
r sedan nr jag just skulle till att stnga av Aktuellt sg jag till
min stora frvning ett av mina barnbarn, Elina, uppflugen i en
tall i Kallak hon var dr fr att protestera mot den avverkning
som fregick den planerade gruvbrytningen.
Forntidens stora hrskare njde sig frsts inte med att bara
flytta trd. Ett strre ml var att, likt tidens skapargudar, forma
en hel milj. Ashurnasirpal II skall enligt vissa uppteckningar ha
lett vatten frn floden Tigris till ett i frvg bestmt omrde, dr
han ltit grva en konstgjord sj eller trskmark, allts en form
av modellandskap som ocks mter oss i kinesisk trdgrdskonst. Den park som drmed skapades verkar ha fungerat som
ett slags djurhgn, dr hrskaren tillsammans med inbjudna
gster kunde roa sig med jakt p vlfdda djur en tradition
som i mnga europeiska lnder levt kvar in i modern tid, som
till exempel Dyrehaven utanfr Kpenhamn eller Djurgrden
i Stockholm.
Det var naturligtvis inte frga om traditionell jakt, omrdet var
omgrdat av en mur och hade nog mer karaktr av frstrelse

och nje (fr att inte sga slakt). De persiska kungarna vertog
denna tradition. Frn persiskan har vi ftt begreppet paradis,
som ursprungligen har betydelsen inhgnat omrde. Det paradis som det talas om i Bibeln r visserligen inte ngon jaktpark utan tvrtom en trdgrd dr djur och mnniskor lever i
fred med varandra. Ett frenande drag r dock muren (i Bibelns
paradis r muren utbytt mot en bevpnad vakt). Nr Adam och
Eva ter av den frbjudna frukten p Kunskapens trd i svensk
tradition ett pple blir de utkrda ur paradiset, som de sedan
aldrig kan tervnda till. Marken frbannas av Gud, trne och
tistel skall den ge dig. Det tillitsfulla, nrmast barnsliga, frhllandet mellan Gud och mnniska r brutet; det kommer i fortsttningen inte att vara lika ltt att fra samtal med gudomen,
som alltmer frskansar sig bakom ett prsterskap och en kyrka.

Paradiset finns dock kvar, nu som drm och lngtan.
En sak att lgga mrke till i detta sammanhang r arbetsordningen i Eden. Gud skapade Eden och r att betrakta som
verkstllande trdgrdsarkitekt. Men mnniskan skall fr den
skull inte ligga p latsidan. Gud satte mnniskan i lustgrden
fr att, som det heter i den senaste bibelversttningen, bruka
och vrda den. Om Gud r arkitekten r mnniskan trdgrdsmstaren, det mest hedervrda av yrken. Mnniskan r, skriver
Luther, en cooperator Dei, en Guds medarbetare. Han ser i
arbetet en gudomlig verksamhet, en arbetsetik som bidragit till
att forma mnniskorna i lutheranska samhllen. Men det r inte
oviktigt att denna etik har trdgrdsarbete som sitt symboliska
ursprung. Vad kan egentligen vara mer gudomligt n att g och
pta i jorden, pilla ner ngot fr, skapa utrymme runt en planta,
titta upp p himlen och se var solen str: skall jag ta rast eller
kan jag arbeta ett tag till? Trdgrdsarbete r kreativt, det r
dri det gudomliga ligger.
sin fascinerande bok Livet vid n (1978) berttar den ame-
rikanska filosofen Annie Dillard om en underskning

som gjorts p blinda mnniskor, vilka genom en operation fr frsta gngen ftt synens gva. Fr mnga blev
det frsts en omvlvande upplevelse, men de hade till
en brjan svrt att tolka vad de sg. En hand framstod
fr en av de nyseende som ngot ljust med hl i. Trden var srskilt svra att f grepp om, det var s mycket
som rrde sig medan annat stod stilla. En del var ljust,
annat mrkt. En flicka besker en trdgrd. Hon r ytterligt hpen, skriver Dillard, och man kan knappt f
ngra svar ur henne, hon str mlls framfr ett trd,
som hon namnger frst nr hon rr vid det, och d kallar
hon det trdet med ljus i sig.
Jag tnker att s mste det ocks vara fr ett barn, nr
det frsta gngen ser ett trd. Trd r ju en fascinerande
frening av ljus och skugga, volymer som stndigt ndrar
form och utbredning. Man kan i trden se vinden, som annars
fr det mesta r osynlig.
Och de riktigt sm barnen kan se nnu mycket mer, myror
som kryper uppfr stammen, humlor som stannar till i luften
framfr ett lv, nyckelpigor p jakt efter bladlss. Nr ett av vra
barnbarn, Eli, var tre mnader gammal fick hon sova midForskning & Framsteg 62015
59
ENGLISH HERITAGE/IBL
SOMMARLSNING
KOJAN
dag under ett prontrd i vr Gotlandstrdgrd. Hennes

gon fljde fascinerat en nyckelpigas klttrande, hon strckte
sig efter den men kom p att hon aldrig sttt upp.
Sjlv brukar jag sova middag i en hngmatta, spnd mellan
tv ppeltrd. Ett stycke ifrn ppeltrden str ngra jttehga
aspar, lnga, gr stammar med en lustig liten krona hgst upp.
De har vuxit i en tidigare orjd snrskog och har inte kunnat
utveckla ngra grenar utan bara strvat uppt fr att n ljuset,
vilket de nu gjort p cirka trettio meters hjd. Att st under dem
r som att st under en hjord med jttelika elefanter, man ser
bara benen, anar knappt kroppen.
Med en kikare kan man emellertid flja livet lngt dr uppe i kro-
nan. Det r som en annan vrld, avskild frn tillvaron p marken.

Men s r det naturligtvis inte, fjrilarna som fladdrar dr uppe
r samma klfjrilar som hr nere, svalorna som pilar mellan
grenarna r desamma. Avstndet lurar betraktaren i hngmattan, den hisnande hjden fr fantasin att svva ut, srskilt fr
den som r p vg att somna. En trdgrd utan trd vore ingen
riktig trdgrd.
Detsamma gller buskar. Det finns en hel del hassel p vr
tomt. Men de str i utkanten, nra grannens tomt. Vi planterade
drfr under de frsta somrarna ett tjugotal buskar, gamla arter
som schersmin och syrener. Den frmsta anledningen var en lek,
Pven bannlyser, som en av vra grannar introducerade. Han
60
Under 1800-talet
utvecklades
kojbyggandet till
en exklusiv hobby
inom den engelska
aristokratin.
Kojorna blev alltmer
pkostade.
hade som barn lekt Pven bannlyser

och ansg att ingen lek gick upp mot
denna. De lekande delar upp sig i en
pve och vanliga mnniskor, vilka i
lekens brjan gmmer sig p olika stllen i trdgrden. Pvens
uppgift r att bannlysa alla som syns. De bannlysta kan dock
befrias av dem som nnu inte upptckts av pven. Befriarna
fr inte bli sedda, utan nrmar sig pvepalatset smygande och
lande. Det r hr buskarna kommer in. Genom att ta sig frn
buske till buske r det i princip mjligt att n pvepalatset, eftersom pven d och d mste lmna sin plats fr att kontrollera omgivningarna. Pvens fngar kan ocks bli fria genom att
de fr en vink frn ngon av de smygande. De ropar drfr hela
tiden: Ge mig en vink! Tack fr vinken! Efter tre vinkningar r
den bannlysta fri. Men villkoret r att pven inte fr se den som
vinkar. Den vinkande blir d sjlv bannlyst. Det r allts en stor
risk den vinkande tar.
Barnen blev snart frtjusta i denna lek, srskilt som den lektes
inte bara av barn utan ocks av vuxna, vilka genom sin klumpighet och strre volym ganska snart blev upptckta. Men i takt
med att buskarna vxte kunde ven de vuxna gmma sig alltmer
effektivt. S gick somrarna, barnen vxte upp och fick andra intressen, de vuxna fick ryggskott och artros i kn- och hftleder.
Men buskarna str kvar dr de str, fyllda av minnen och ekon
av rop: Ge mig en vink! Tack fr vinken!
Under senare r har de hga asparna ftt en annan funktion.

De bildar genom sin hjd ett slags grnspelare mellan en hemmadel av trdgrden och en utmark, glest bevuxen med hasselbuskar och halvstora askar i sjlva verket en liten lvng
eller nge, som det heter p Gotland. Ett av vra barnbarn har
gjort en av grnspelarna till mltavla fr sitt pilbgsskytte, vilket
innebr att en hel del missade pilar hamnar p utmarken. Den
har efterhand ftt en karaktr av fientligt omrde, dit man inte
grna tar sig annat n fr att leta efter frsvunna pilar. Dungen
av hasselbuskar antar ocks mot kvllen en hotfull skepnad,
buskarna blir strre, mrkare och ser ut att lngsamt nrma
sig, som Birnams skog i Shakespeares Macbeth. Mot denna arm
drog barnbarnen i yngre r ofta ut i hrnad. Numera r denna
utmark pacificerad och kan tryggt beskas, tminstone dagtid,
fr att plocka hasselntter, vild morot och ramslk. En ltt doft
av morot bidrar ocks till den fredliga stmningen. Det hnder
att vi dr, ngon sommarkvll, reser ett tlt.
tt trd kan dlja en hemlig boplats, en koja. Min son
ELIN BERGE
Ola byggde p sjuttiotalet en koja i en av de tv stora

lnnar som skuggade vr veranda. En gng fr lnge
sedan hade lnnarna hamlats, eller klappats, som
folk sger p Gotland man hade sgat av de fyra
stora stammar som huvudstammen delat upp sig
i p ungefr fyra meters hjd. Det blev ett perfekt
stlle fr en koja: ngra bjlkar, ngra brder, ngra
meter rep (till en repstege) och kojan sg ut som om
den hrde till trdet. Ola har fyra systrar, Fanny,
Siri, Liv och Nadja, som alla r mycket yngre n han.
Naturligtvis ville de ocks ha en koja. Och bst av
allt: de var fr sm fr att sjlva bygga. Det fll p
deras ansvarsfulle fars lott att gra det. I den andra
lnnen fanns ocks en stor grenklyka p det strategiska stllet. Ola hade med sitt tidigare kojbygge
lst sjlva det grundlggande konstruktionsproblemet: bjlkar mellan grenarna, brder p bjlkarna och s f
spikar som mjligt. Taket tillverkade jag av ag, en vassart som
vxer i de grunda kalksjar eller trsk som finns nstan verallt p Gotland. Agtak tckte och tcker fortfarande en hel del
gotlndska lador, och p det viset fick vi liksom en lada uppe i
trdet, ett stlle fr dttrarna att dra sig undan till, ligga och
lsa serietidningar eller kasta pinnar och smsten p gster som
kom genom grinden.
Men allting frndras nr det gller trd och trdgrdar, agen
blste bort och lade sig i stora skrpiga sjok ver buskar och
blommor. Dttrarna vxte upp, kojan var inte lika lockande,
brderna murknade, spikarna slppte. En dag hngde allt p
trekvart och det var dags att riva den fre detta hrligheten.
Sjlva trden blev ocks fr stora, deras skugga bredde ut sig
ver en allt strre del av tomten. Vi beslt att hamla lnnarna n
en gng, men det slog inte vl ut. Trden dog och mste tas bort.
I stllet hittade solen dit dr trden sttt. Men medan solljuset bredde ut sig p lnnarnas gamla plats frsvann det frn en
annan del av trdgrden. Nr vra yngsta dttrar fyllde ett r
de r tvillingar planterade vi en liten trpil mitt p ngot som
ibland, ngon regnig sommar, kunde se ut som en grsmatta,
men som fr det mesta gav intryck av ken. Gotland har ett torrt
klimat och jorden bestr p sina stllen mer av sand n av mylla.
En pil r ett snabbvxande trd och vr tanke var att det skulle
sknka skugga t det grs som ibland lyckades verleva. Men att
den skulle vxa s snabbt hade vi inte vntat oss. Redan efter ett
CITAT
Nr fara hotat har

vi helt enkelt klttrat upp i trden, vrt
trygga ursprung.
r strckte sig grenarna ver ett omrde strre n den enrumslgenhet jag vxte upp i, och efter tio r mste vi hamla pilen som
ocks den brjat stjla fr mycket ljus. P grund av stammens
snabbt tilltagande omfng hade den d lyft en liten bnk som vi
byggt runt den. Pilen tog helt enkelt med sig bnken i sitt ivriga
vxande, och en tidig sommar nr vi kom ner frn den vsterbottniska by dr vi d bodde, hngde den helt snpligt i luften.
Vi fick snabbt snickra ihop en ny, stadigare och proffsigare bnk.
Efter ytterligare femton r mste pilen nu hamlas p nytt, ett
jttelikt arbete som vi den hr gngen ftt uppdra t en expert.
Under tiden har inte bara pilen utan ven barnen vuxit upp
och i sin tur ftt barn. Bland barnbarnen har ngra brjat tala
om kojor, signaler som jag naturligtvis begrligt registrerat,
srskilt som den nya hamlingen skapar andra och spnnande
frutsttningar. Varfr inte bygga en koja p de stammar som
pilen delat upp sig i och som hamlingen lmnat bara? D skulle
de snabbt utvxande sidogrenarna kunna utgra vggar p den
nya kojan. De kommer troligen ocks att bilda ett helt naturligt
tak. P s stt kommer kojan att p kort tid gmma sig sjlv, den
skulle p sin hjd se ut som ett vl tilltaget skatbo. Frn detta
skatbo kunde barnbarnen skrmma oss ldre med mystiska tjut
och lten. Bara jag skulle frst varifrn tjuten kom.
Kojor kan ocks vara luftslott. En av mina vnner berttar att
han ofta, nr han inte kan somna, frestller sig att han bygger
en koja i ett trd. Han gr mycket noggrant till vga, avverkar
mindre trd som han kvistar av och anvnder till golvbjlkar,
lgger tak och reser vggar. Vad r detta annat n en godnattsaga
frn den tid i artens historia d vi just lmnat trden och vgat
oss ut p savannen med dess lejon och aggressiva noshrningar?
Nr fara hotat har vi helt enkelt klttrat upp i trden, vrt trygga
ursprung. Och finns det inget trd i nrheten som s ofta idag
frestller vi oss det. Vi knner oss d trygga, en atavistisk
knsla frn ett tidigare stadium i vr utveckling. l
Om frfattaren:
Ronny Ambjrnsson r idhistoriker
och frfattare. Hans forskning har rrt
mnen som utopier och socialismens
idhistoria. Han har ven frfattat kurs
litteratur om antikens och medeltidens
idhistoria. Artikeln kommer frn hans
nya bok, Den hemliga trdgrden
(Albert Bonniers frlag).
LS MER & KOMMENTERA! www.fof.se
61
FRGOR
+SVAR
Anders Nilsson r
vetenskapsjournalist och
redaktr fr avdelningen
Frgor + Svar.
FRGA ANDERS!
fraga@fof.se
Kan djur krympa

och frsvinna?
P vr Nya Zeelandsresa trffade vi
en museiguide som berttade att
den bermda kivifgeln riskerar att
frsvinna. Enligt henne blir honorna
allt mindre, eftersom fglarna inte har
ngra naturliga fiender. D ggen r
mycket stora i frhllande till fgeln,
och inte minskar i vikt, kommer honorna
till slut inte att kunna producera ngra
ungar. Kan det stmma?
/Sigurd Sderberg
Nej, det mste rra sig om ett

missfrstnd. Att kivierna skulle
utvecklas till dds stmmer inte. ven
om det skulle finnas en evolutionr
frdel att vara liten r det garanterat
en evolutionr nackdel att inte kunna
lgga gg. Sm kivier skulle d f frre
ungar och kivierna skulle inte utvecklas
till att bli allt mindre.
I dag finns fr vrigt rovdjur som
kan ta sm kivier, nmligen utplanterade hermeliner. De kan dda
kiviungar p upp till 800 gram, men
drefter r de fr stora. Drfr
fder man nu upp ungar tills de r
tillrckligt stora. Hos arten brun
kivi blir ungarna s stora
efter tre till fyra mnader,
men fr arten mindre
flckkivi tar det nstan
ett r. Att kivierna vxer s
lngsamt beror antagligen
p att de r anpassade till
en vrld utan rovdjur. Lngsam tillvxt krver mindre energi och innebr
mindre fysiologiska pfrestningar, s
om det inte finns ngot rovdjurshot att
vxa ifrn kan det vara en framgngsrik
strategi.
Varfr kivins gg r s oproportionerligt stora har diskuterats. En teori har
varit att kiviernas frfder var mycket
strre. Mnga av deras nrmaste slktingar r stora och saknar flygfrmga,
ssom struts, nandu och emu. Dessa
fglar har setts som ett exempel p
spridning och artbildning med
hjlp av kontinentaldrift nr superkontinenten Gondwana brts upp. Men nya

slktskapsstudier tyder p att kivierna
r nra slkt med de utdda elefantfglarna p Madagaskar. Dessutom verkar
de utdda moafglarna p Nya Zeeland
vara nrmast slkt med tinamoerna i
Sydamerika, som kan flyga. En rimligare tolkning blir d att de stora flygofrmgna fglarna har haft flygande
frfder, som har spritt sig till olika kontinenter och ar och dr sedan frlorat
flygfrmgan och ibland blivit jttestora. Det r allts inte alls skert att kiviernas frfder har varit stora. De stora
ggen kanske inte r en evolutionr rest,
utan en anpassning till ett liv med hrd
konkurrens, men utan rovdjur.
/Didrik Vanhoenacker, jourhavande

biolog, Naturhistoriska riksmuseet
62
ISTOCK
EN UDDA FGEL
Kivifgeln lever p Nya Zeeland, kan inte
flyga och har plsliknande fjderdrkt.
S lng r en
jordntspromenad
?
Hur lng strcka kan man g till fots med hjlp av

den mngd energi som finns i en jordnt och hur
lngt skulle en bil kunna kra med samma mngd
energi? /Fredrik
Sknt rytmisk
musik stimulerar
omrden i hjrnan
som styr vra
rrelser.
Vi tycks ha
rytmen i blodet
Jag var p jazzkonsert frra
veckan och kom att fundera
ver hur svrt det kan vara att
st still till musik. Osynliga
ljudvgor nr vra ron och
ngot vi kallar takt stter
igng vra muskler. Vad r
det fr konstig programmer
ing vi br inom oss?
/Elof Petterson
ISTOCK
Ja, det r verkligen

! en slende egenskap
hos rytmisk musik att den
fr mnniskor att spontant
brja rra sig i takt.
Speciellt tydligt blir detta
hos ltar med tydligt groove
eller svng, dr musiken r
skriven s att pulsen blir
Varfr hjrnan
fungerar p
det hr sttet
r frsts
svrare att
svara p.
Om vi ndrar frgan en smula och i stllet tittar p en normalportion jordntter, 30 gram,

r dess energiinnehll cirka 740 kilojoule (kJ). Fr
att f fram hur lngt en person kommer med denna
energimngd brjar vi med att berkna personens
basalmnesomsttning. En person som vger 70 kilo
frbrnner cirka 295 kJ per timme i vila, s kallad
basalmnesomsttning. Om personen promenerar
avslappnat utan stress i en hastighet av cirka 4 km/
tim kar energifrbrukningen ungefr 2,5 gnger
frn basalmnesomsttningen, i detta fall till cirka
740 kJ per timme. Slunda rcker en portion jordntter (eller 1,2 kilo isbergssallad!) till cirka 4 kilometers
avslappnad promenad.
Fr att rkna ut hur lngt en bil kommer med samma energimngd utgr vi frn ngra typiska brnslefrbrukningsvrden fr olika biltyper. En elbil med
en energianvndning p motsvarande 13,5 kWh per
100 kilometer skulle kunna kra 1,5 kilometer med
hjlp av dessa 740 kJ. En snl dieselbil, som drar 3,9
liter per 100 kilometer, skulle komma drygt en halv
kilometer, och en ldre bensinbil som frbrukar 8,8
liter per 100 kilometer skulle inte komma lngre n
260 meter.
Som kuriosa kan tillggas att frgan rymmer en
historisk referens de frsta dieselmotorerna, utvecklade av Rudolf Diesel, drevs faktiskt med jordntsolja.
framtrdande och medryckande.

Forskare har i flera studier
mtt aktiviteten i olika delar
av hjrnan hos frskspersoner som lyssnar p rytmer.
Resultaten visar att omrden i hjrnans motorsystem
(system fr att styra rrelser)
kan aktiveras ven hos den
som bara lyssnar. Rytmiska
ljud verkar allts stimulera
hjrnomrden som har med
rrelsekontroll att gra. Ett
stt att se det r kanske att
grnsen mellan sensoriska
hjrnomrden, som bearbetar ljud, och motoriska
omrden som kontrollerar
rrelser r mer flytande n
vi frestllt oss. Det verkar
mycket troligt att den hr typen av spontan aktivering av
hjrnans motorsystem ocks
r anledningen till att vi,
utan att tnka p det, brjar
rra oss ihop med musiken.
Varfr hjrnan fungerar p
det hr sttet r frsts svrare att svara p. Men en tydlig
regelbunden puls r en vanlig
grundlggande ingrediens
i musik vrlden ver. Hos
naturfolk frekommer musik
ofta i samband med gemensamma aktiviteter, nr mn-
/Ulf Holmbck, forskare inom klinisk nutrition och

metabolism vid Uppsala universitet, och Magnus
Lindgren, utredare vid Trafikverket
niskor ska koordineras och

s att sga gras samspelta
i en gemensam aktivitet. Jag
tycker att det ligger nra till
hands att spekulera om att
det hr har med musikens
evolutionra funktion att
gra. Musik med ett tydligt
groove kan f oss att rra oss
ihop och drmed koordinera
oss som en vl sammanhllen grupp. Intressant r ocks
att detta kan ge upphov till

positiva knslor och gldje,
vilket tyder p att hjrnans
belningssystem aktiveras.
Kanske r den rytmiska musiken drfr ocks viktig fr
att binda samman en grupp,
socialt och knslomssigt.
/Fredrik Ulln, konsertpianist

och professor i kognitiv
neurovetenskap,
Karolinska institutet
63
FRGOR+SVAR
VIKTIGA REPRISER
GARY HERSHORN/REUTERS/TT
Berttelser om
det egna lagets
framgngar kan strka
sammanhllningen
vare sig man spelar
sjlv eller inte.
Berttelser kan
f oss att hlla ihop
?
Jag undrar varfr vi

mnniskor har ett sdant
behov av berttelser i form
av till exempel bcker och
filmer och s grna vill att
de slutar lyckligt. Och varfr
vi engageras vi s mycket av
sport att vi hejar p mnni
skor som vi inte alls knner.
/Jonas
!
64
Vi berttar frmodligen drfr att det r
ett stt att ta del av hndelser dr vi sjlva eller andra

gr ngot. I ett evolutionrt
perspektiv handlade nog
berttelser ursprungligen
om jakt och religion. Olika
tekniker har sedan mjliggjort nya medier fr berttelser, som romanen, filmen
eller dataspelet. Att ta del av
berttelser innebr att vi tar
del av andra mnniskors liv,
hur de ser p vrlden och hur
de exempelvis lser moraliska dilemman ngot som

r centralt i de flesta deckare.
Vi identifierar oss grna med
berttelsens huvudperson,
vilket ofta r viktigt eftersom det ger en knsla av att
hra till en grupp, ett lag, en
familj eller en nation. Drfr har nstan alla familjer
berttelser om sin historia:
fotbollslaget har berttelser
om sina segrar, nationer har
berttelser om sin uppkomst
och blomstring och s vidare.
Berttelser och identitet hr
allts nra samman. Kanske
r det drfr vi tycker om
Fotbollslaget
har berttelser
om sina segrar,
nationer har
berttelser om
sin uppkomst
och blomstring
och s vidare.
lyckliga slut ven om exempelvis tragedin ocks r en
populr form av berttelse.
/Lars-Christer Hydn,
professor i socialpsykologi,
Linkpings universitet
HUR FUNGERAR
EN HJRTSTARTARE?
NYTT EKG
Hjrtstartaren analyserar p nytt

EKG fr att avgra om insatsen
lyckats. Vid behov instruerar den
anvndaren att ge fler sttar eller att
pbrja hjrtlungrddning.
Automatiska hjrtstartare, avsedda att anvndas

av allmnheten, kar dramatiskt chansen till verlevnad vid hjrtstopp. I dag finns uppskattningsvis
35 000 apparater spridda p arbetsplatser och
i offentliga miljer i Sverige.
Av Anders Nilsson & Johan Jarnestad
ELEKTRISK STT
Apparaten ger patienten en kraftig

elektrisk stt som verrstar det
elektriska kaoset i hjrtats retlednings
system. Denna nollstllning ger
sinusknutan, som hjrtats elektriska
impulser kommer ifrn, en ny chans att
leda in muskeln i koordinerat arbete.
NORMALA
ELEKTRISKA
SIGNALER
HJRTAT STANNAR
Fr att hjrtat ska sl normalt krvs

elektriska impulser frn hjrtats
retledningssystem. De flesta pltsliga
hjrtstopp beror p att dessa signa
ler kommer i otakt. D uppstr ett
elektriskt kaos ett hjrtflimmer
och hjrtat stannar.
HJRTSTARTAREN
En hjrtstartare finns i nrheten.

Nr den sls p ger den talade in
struktioner till anvndaren. Samtidigt
brjar hjrtstartarens kondensator att
ladda upp fr att vara startklar.
SINUSKNUTAN
AVKNUTAN
EKG ANALYSERAS
Nr hjrtstartarens elektroder
(plattor) placerats p patientens kropp
tar apparaten ett EKG och avgr: kammar
flimmer eller inte? P s stt frhindras att
medvetslsa med en fungerande hjrtrytm
behandlas av misstag.
FELAKTIGA
ELEKTRISKA
SIGNALER
1
2
3
1
Hjrtstartarens
delar
ELEKTRODER
Elektriskt ledande plattor

som fsts p kroppen.
KONDENSATOR
Hr mellanlagras
strmmen infr en stt.
En vuxen patient fr en
stt p ungefr 1 800 volt
och 150 Joule.
PROCESSOR
BATTERI
Ett nytt batteri

rcker till 300
sttar. Oanvnt
kan batteriet
lagras i flera r.
HGTALARE
Alla instruktioner ges

i talad form genom
hgtalaren. Kparen
vljer sprkversion.
Flersprkiga apparater
finns ocks.
MINNESKORT
Data frn den senaste anvndningen

sparas i ett digitalt minne.
Apparatens hjrna analyserar

indata, styr processer och ger
instruktioner.
SVERIGES HJRTSTARTARREGISTER, HJARTSTARTARREGISTRET.SE, R ETT

NATIONELLT REGISTER SOM GR SVERIGES PUBLIKA HJRTSTARTARE SKBARA.
GENOM ATT REGISTRERA SIN APPARAT DR KAR CHANSEN ATT DEN KOMMER
TILL ANVNDNING. KLLOR: PHILIPS HEALTHCARE, LAERDAL MEDICAL,
JACOB HOLLENBERG, LKARE P HJRTKLINIKEN, SDERSJUKHUSET, STOCKHOLM
65
BCKER
tidskrifter. Ett tnkbart scenario r att

det bildas ett nytt parti med liknande
ideologi.
2 | Det mediala intresset fr nazistiska
grupperingar tycks g i vgor. Vad beror
det p?
Redaktionen tipsar
ANGELICA ZANDER
Det r ett mrkligt fenomen som vi

har sett under hela efterkrigstiden. I perioder fr rrelsen mer uppmrksamhet
som sedan ebbar ut. Sedan demoniseras
den p nytt, som efter morden i Malexander 1999. Just Malexander var kulmen p
en vldsam period. Hndelser dr mindre vld anvndes betraktades sedan inte
som lika allvarliga. Jag tror ocks att mediernas frndring spelar roll. Mnga av
de lokala reportagen frsvinner nr det
inte finns lika mnga reportrar. Det kan
vara ett skl till att uppmrksamheten
kommer frst nr man ger sig in i storstderna.
Helne Lw r docent i historia vid

Uppsala universitet. Hennes forskning
r inriktad p svensk nationalsocialism
och hgerextremism.
Det r fler kvinnor som framtrder, skriver, innehar positioner och deltar i aktioner. Redan
p 1990-talet insg rrelsen
att man behvde f in kvinnor
fr att kunna attrahera brefrgor till
dare grupper. Men ideologiskt
T I L L H E L N E L W,
handlar det fortfarande om att
som skildrar de nazistiska
frsvara kvinnor. Om det finns
rrelsernas utveckling
i Sverige under
risk fr kravaller gr kvinnorna i
2000talet.
de bakre leden. Dr vill man frammana en bild av rrelsen som bestende av gammaldags gentlemn som
frsvarar kvinnor.
De har en
stndig frmga
att anpassa sig
Kravallerna i Krrtorp och Svenskarnas

partis valrrelse satte fokus p den svenska nazismen.
Men den finns i samhllet ven nr mediernas
strlkastare slocknat, sger Helne Lw.
HISTORIA
Historikern Helne Lw visar i sin forskning hur den nazistiska
ideologin p vissa orter frs vidare frn generation till generation. Men efterkrigstidens ofta publikskygga sammanslutningar
har i dag ersatts av nazistiska rrelser som kmpar fr att n ut
till allmnheten.
1 | Svenskarnas parti tog efter frra rets valfiasko beslutet att
lgga ned partiet. Var det verraskande med tanke p hur mnga
veteraner det fanns i partiet?
Det var ingen sensation. Normalt sger man inte hejd fr

gott till rrelsen, utan ofta gr man ver till ngon annan typ av
sekteristisk milj. Vissa gr skert ver till Svenska Motstndsrrelsen. Andra startar kanske tankesmedjor, hemsidor eller
66
3 | Hur har rrelsens syn p kvinnor fr

ndrats genom ren?
4 | r det ett lika stort steg att i dag bli

offentlig fretrdare fr en nationalso
cialistisk organisation som det var nr
Nordiska Rikspartiet frekom mycket i
medierna under 1980talet?
Nej. Det har skett en tillvnjning dr

man har blivit en del av lokalsamhllena
och den politiska miljn. Dessutom har
man arbetat med att bygga upp en social
legitimitet. Man har reparerat lekplatser
och klippt grs t pensionrer. Det r ett
medvetet stt att presentera en annan
bild n den som finns i medierna.
5 | Du har fljt vit maktmiljn i snart 30
r. Vad har verraskat dig mest under den
hr perioden?
Nazismen
i Sverige
20002014
Helne Lw
Ordfront
Det r den stndiga frmgan att

anpassa sig till samhllets frndringar.
Frst var man tidigt ute med att snda
nrradio och nu har man varit snabb med
att etablera en digital nrvaro p internet
genom att skapa egna medier.
Av Anders Svensson
Slkten r vrst
Klanvlde
Mark S. Weiner
Dualis frlag
Mnniskans
ursprungliga organisationsform
var slkten
eller klanen,
tten, stammen. Denna samhrighet har
mnga frdelar. Den ger solidaritet och identitet, den ger
trygghet och gemenskap. Efter hand ersattes dock denna
gemenskap i delar av vrlden
av den moderna demokratiska nationalstaten. Statsapparaten har frigjort oss frn
beroendet av kusiner och
sysslingar. Den starka staten
har med hjlp av polis, skola,
frskringskassa, domstolar
och lderdomshem ersatt
Klanens heder r
kollektiv, och dr
fr hamnar klaner
ofta i lngvariga
och destruktiva
blodsfejder.
den slkt som tidigare fyllde
dessa och mnga andra
funktioner. Den starka
staten har blivit en garant fr
individualism. De svenska
historikerna Lars Trgrdh
och Henrik Berggren kallar
detta fr statsindividualism i
boken r svensken mnniska?
Mark S. Weiner, amerikansk professor i juridik,
har skrivit en prisbelnt och
synnerligen lsvrd bok om
klanvldet. Han rr sig frn
den islndska medeltiden till
dagens palestinska myndigheter och konstaterar att
klanen kan ge trygghet nr
staten r svag, men att den
kvver individualism. Klanvldet rymmer bland annat
den heders- och skamkultur
som r s svr att frst sig
p, eftersom den kan ta sig

uttryck i mord p familjemedlemmar. Men intrdet
i klanen sker via klankvinnornas livmdrar, drav den
starka och destruktiva kontrollen av deras sexualitet.
Klanens heder r kollektiv,
och drfr hamnar klaner
ofta i lngvariga och destruktiva blodsfejder. Men en stor
del av mnniskans historia
domineras av klantnkandet
man mter det i Bibeln svl
som i Shakespeares Romeo
och Julia.
Vissa kanske tycker att
amerikanen Weiner bara hyllar det egna samhllet i sin
kritiska analys av klansamhllena, precis som en person
uppvxt i ett klansamhlle
kanske skulle hylla det. Men
s enkelt r det inte. Hur man
n rangordnar samhllen,
med avseende p till exempel lycka, barnaddlighet,
konfliktniv, medellivslngd,
kriminalitet och korruption, hamnar till exempel de
nordiska samhllena som
lmnade ttesamhllet redan
p medeltiden lngt ver
lnder som Afghanistan,
Libyen, Irak, Somalia och
Pakistan, dr klanvsendet r
som mest ptagligt.
Och det faktum att de globala migrationsstrmmarna
gr frn klansamhllen till individualistiska demokratier
sger rimligen ocks ngot
om hur skillnaden upplevs.
Av Henrik Hjer
Oliver Sacks
berttar om sig sjlv
On the Move: A Life
Oliver Sacks
Alfred A. Knopf
Neurologen
och frfattaren
Oliver Sacks
kan verkligen konsten
att bertta en
historia. Hans
Ett kalifat
vxer fram
Nr detta skrivs r terrororganisationen Islamiska
staten aktiv i svl Libyen som Afghanistan, och
en av Iraks strsta stder, Ramadi, faller fr deras
anlopp. De hller dessutom halva Syriens territorium. I snart ett och ett halvt r, sedan de intog
halvmiljonstaden Fallujah
sju mil ifrn Bagdad i januari
2014, har de agerat konsekvent statsbyggande.
Journalisten och analytikern Loretta Napoleoni tror
att vi mste vnja oss vid ett
blodtrstigt kalifat i Mellanstern. Terrororganisationen
r fr militrt stark och attraktiv fr att krossas och det
brjar bli allt mer uppenbart
Islamiska staten
att de amerikanska bombLoretta Napoleoni
ningarna r verkningslsa.
Fri tanke
Hennes bok ger en fyllig
bakgrund till Islamiska statens uppkomst och utveckling, och r den frsta p svenska som skildrar organisationen p ett begripligt vis. Det enda
problemet r att utvecklingen gr s fort att delar
av hennes skildring redan brjar bli daterad. Precis
som den hr recensionen.
Av Henrik Hjer
samlingar av medicinska
fallbeskrivningar Mannen
som frvxlade sin fru med
en hatt och En antropolog p
mars innehller ngra av de
litterrt bsta populrvetenskapliga texter jag knner
till.
I sin senaste bok berttar Oliver Sacks sin egen
historia. Den yngste sonen i
en brittisk lkarfamilj bryter
upp och flyttar till Amerika,
kastar sig in i experiment
med droger, homosexuella
relationer, muskelbyggande
och halsbrytande frder p
motorcykel, hst och surfbrda. Han undkommer en
nra dd s mnga gnger att
jag tappar rkningen.
Samtidigt beskriver han
sig sjlv som mycket blyg,
vilket stmmer med bilden

jag fick av honom under en
intervju fr lnge sedan. En
sammansatt person, helt
klart.
Han har ett omttligt
intresse fr bland annat kottepalmer och kemiska grundmnen. Nrdigt. Samtidigt r
han allt annat n nrdig i sin
roll som neurolog.
Dagens medicinska kultur
har en tendens att kategorisera folk enligt listor med
diagnoskriterier. Det kan
vara ndvndigt ibland, i
synnerhet inom forskningen.
Oliver Sacks ingr i en ldre
medicinsk tradition som
pminner oss om att mnniskan sjuk eller frisk ocks
r en berttelse.
Av Per Snaprud
67
HJRNBRUK
Logiska problem, kunskapsfrgor och pussel
Mats Karlsson r
frilansjournalist med
ett frflutet som
matematiker. Han
medverkar regelbundet
med artiklar i F&F.
MEJLA MATS!
redaktion@fof.se
ISTOCK
ISTOCK
RYMDLOGIK
KUNSKAPSFRGOR
Immunologiskt
1 Reumatism r en autoimmun
sjukdom. Vad innebr det?
VIKTIGT
2 Vilken av fljande kommor

r inte autoimmun?
A Diabetes1
B Alzheimers sjukdom
C Multipel skleros
D Glutenintolerans
E Albinism
Tyngande transport
26 personer som i tur och
ordning vger 100, 101, 102,
, 125 kg ska fraktas i en bt ver
en flod. Bten har en kapacitet p

600 kg. Rcker det med fem verfarter? Av Paul Vaderlind
Sudoku 1
SUDOKU
ORDBRUK
7
5
9
4
1
5 2 8
8
6 3 1
8
4
2
6
7 5
Mdosamt
Vad betyder orden?
A
1
2
3
Mlja
Putsa upp
Grpa ur
Smula snder
B
1
2
3
Mk
Spann
Smuts
Fackla
C
1
2
3
Mnja
Vrida
Skjorta
Frgmne
Av Mats Karlsson
S U P E R L T T
L T T
L AG O M
SV R
FAC I T P S I DA N 7 0
68
S U P E R SV R
Kan du kasta ljus

ver dessa ords
betydelse?
DJUR & NATUR
Stackars zombies
Vilken parasit kan gra myror
till viljelsa zombies?
A Lilla leverflundran Dicrocoelium
dendriticum
B Larvsvampen Ophiocordyceps
sinensis
C Vridvingen Stylops melittae
Av Emil V. Nilsson
ISTOCK
3 8
ENHETLIGT
Ytligheter
Floran av ytmtt frodades
fritt innan metersystemet
infrdes i slutet av 1800-talet. Inom
lantbruket hnder det nnu att man
sger tunnland, som enkelt relateras till decimalsystemets hektar. Ett
tunnland r 4 936,6 m2, ganska nra
ett halvt hektar, 100100 meter.
Ett tunnland var den yta man
kunde bes med en tunna utsde.
Men hur stor r en tunna? Ja, den
motsvarade till exempel 32 kappar
enligt mttregler frn 1656. Och
en kappe var 4,6 liter ungefr. I
praktiken varierade alla ldre mtt
kraftigt ver landet och en tunna
kunde rymma allt ifrn drygt 100 till
knappt 200 liter.
Andra mtt utgick frn markens
vrde/brighet snarare n yta.
Som markland, men ven resland
vilket motsvarade ett tunnland
samt rtugsland och penningland.
Det lg till grund fr beskattningen
under medeltiden.
Riktigt gammalt r mttet plogland, den yta man hinner ploga p
en dag.
Till detta ska lggas otaliga lokala ytmtt, som en mling i Jmtland.
Det var den yta en person kunde sl
eller skrda p en dag och motsvarade ungefr 1/6 tunnland, enligt
SAOB.
I Dalarna anvnde man ytmttet
snesland den yta som ger ungefr
en snes i avkastning.
Frga: Vad r en snes?
BILDGTA
Av Mats Karlsson
RUBBADE
CIRKLAR
B
C
D
E
Av Mats Karlsson
Saknad siffra
Vilket r talet som saknas
i en av rutorna i figuren
nedan? Av Paul Vaderlind
KING'S COLLEGE LONDON/SPL
Vad frestller
1800-talsbilden?
Frslitningsgrader
i kullager
Ottomansk konst
Den geometriska
figuren mnskra
Synfenomenet fosfener
Ett mediums seansduk
KVARTETTER
1
2
5
7
9
8
8
6
3
9
?
5
4
6
7
5
69
SPL
NSTA NUMMER
UTE DEN 13 AUGUSTI
PLUS
Artificiell
intelligens kan
vi hnga med?
GRAVSKICK
I ROMARRIKET
Ungt blod
vssar en
gammal hjrna
F&F har provtittat

p framtidens
bildskrmar
DRFR SKA
VI ODLA FISKAR
P LAND
Nr gamla, trtta mss fr blod frn yngre

artfrnder blir de piggare, starkare och fr bttre
minne. Nu pgr liknande frsk p mnniskor.
Mlet r att behandla Alzheimers sjukdom.
HJRNBRUK/FACIT
KUNSKAPSFRGOR
1 Att immunfrsvaret angriper
kroppens egen vvnad.
2 Albinism (alt E).
Sudoku 1
SUDOKU (DETTA NR)

3
1
2
9
8
5
7
6
4
8
9
6
7
1
4
5
3
2
4
7
5
3
6
2
9
1
8
7
6
8
2
4
1
3
5
9
2
4
1
5
3
9
8
7
6
5
3
9
6
7
8
2
4
1
1
5
7
8
9
6
4
2
3
9
2
4
1
5
3
6
8
7
6
8
3
4
2
7
1
9
5
VIKTIGT
Eftersom personerna tillsam
mans vger 100+101+102+
+125=2 925 kg s skulle man
kunna misstnka att det r
mjligt, d 5600 = 3 000.
Men svaret r nd nej, fr av
de 26 personerna mste minst
sex hamna p en och samma
tur vid fem verfarter. Vikten
av de sex lttaste personerna
70
r 100+101+... + 105=615 kilo,

vilket r mer n bten kan bra.
delen av sitt liv p bakkroppen

av slgsandbin.
KVARTETTER
BILDGTA
Mnstret r att 92=18,

49=36 och 87=56.
D blir 75=35 och svaret r 3.
Rtt svar r fosfener (alt D).

Fosfener r ljusintryck som
hjrnan uppfattar utan att
ngot ljus trffar gat, till
exempel vid tryck mot ett
stngt gonlock. Sdana
avbildas hr.
ORDBRUK
Rtt svar r
A smula snder (alt 3)
B smuts (alt 2)
C frgmne (alt 3).
DJUR & NATUR

Rtt svar r A Lilla leverflund
ran, som fr tuvmyror att
klttra upp p ett grsstr.
Dr kan de bli upptna av en
ko eller ett fr, s att lever
flundrorna kan reproducera
sig i djurens tarmar. Myran
dr. Den parasitiska larvsvam
pen Ophiocordyceps sinensis infekterar nattflylarver i
Himalaya, medan vridvingen
Stylops melittae lever strre
ENHETLIGT
En snes r i detta sammanhang
en str p vilken man fster
krvar med h fr torkning. Be
tydelsen var vanlig i norra Sve
rige. I sdra Sverige betydde
ordet dremot ett tjog.
FULL RULLE (F&F 5/2015)

Fr enkelhets skull antar vi att
Kalle gr uppfr med hastig
heten 1 steg per sekund och
nedt med 5 steg per sekund.
Lt ocks v vara rulltrappans
hastighet, rknad i steg per
sekund. Vi vill veta antalet x

trappsteg i en stillastende
rulltrappa.
Rknat p Kalles vg
uppt (50 sekunder) fr vi att
50+50v=x, allts Kalles 50 steg
plus antalet steg som trappan
rullade upp under 50 sekun
der. P samma stt, rknat
p Kalles vg nedt, fr vi att
125125/5v=x. Ur dessa tv ek
vationer fljer att x=100.
Svaret blir detsamma ven om
Kalle hller andra hastigheter
med frhllandet 1:5.
Sudoku 1
SUDOKU (F&F 5/2015)

5
4
3
8
1
6
7
2
9
2
6
7
9
5
3
8
1
4
1
8
9
2
7
4
5
6
3
7
3
4
6
9
8
2
5
1
8
1
6
3
2
5
9
4
7
9
2
5
1
4
7
3
8
6
6
5
1
7
8
9
4
3
2
3
7
8
4
6
2
1
9
5
4
9
2
5
3
1
6
7
8
FOTO: VENTYRSRESOR PORTRTT: TIERRA GRANDE
ANNONS
Mattias K
lum
Expedition Costa Rica

RES MED NATIONAL GEOGRAPHIC-FOTOGRAFEN MATTIAS KLUM och
svensk biolog till landet knt fr sin biologiska mngfald.
Costa Ricas mosaik av molnregnskogar, vtmarksomrden, korallrev och
strnder r hem fr hundratusentals vxt-, djur- och fgelarter. Hr mter
vi frggnistrande kolibris, korallrda arapapegojor, rdgda trdgrodor,
ddskalleapor, sla sengngare och lustiga nsbjrnar. Vi sker ocks efter
veckelbjrnar och nattaktiva kattdjur som jaguar, puma och ozelot.
UNIK ARTRIKEDOM . Under resan upplever vi regnskogen i tre olika
nationalparker och strnderna till tv oceaner. Vi passerar hga, aktiva
vulkaner och mter ett vnligt land med ett mycket spnnande djurliv.
Med p resan finns ven vr frdledare, biologen ISAK ISAKSSON .
Hjdpunkten p resan blir vra dagar lngst sderut i Costa Rica
tillsammans med MATTIAS KLUM . Hr finns landets mest artrika
regnskogar och fina chanser att fotografera djur och natur. Hr blir ocks
gott om tillfllen att prata om djur, naturvrd och fotografering med Mattias.
Resans
hjdpunkter
Osahalvn, dr vi fotograferar
n
med Mattias Klum
Molnregnskogen, rik p
n
orkider och vackra fglar
Exkursioner med flodbt i
n
Tortuguero nationalpark
Boendet p
n
naturnra och
exklusiva ekolodger
Promenader p
n
strnderna vid tv
oceaner
Biologen Isak
n
Isaksson, som
lr oss om regn
skogens djurliv
Is
ak Isakss
on
AVRESA: 25 januari5 februari 2016, reslngd 12 dagar.

FR MER INFORMATION: aventyrsresor.se/klum
BOKA: Tel 08-5560 69 00 eller resor@aventyrsresor.se
STORA UPPLEVELSER I SM GRUPPER SEDAN 1984

www.aventyrsresor.se
ANNONS
vi har ett av europas bredaste optiksortiment!

... OCH STOR INGENDE KUNSKAP OM VRA PRODUKTER!
Vanguard Endeavour XF 20-60x80 A!

En oerhrt prisvrd tub fr ornitologi,
skidskytte, mlkilare p skjutbanan och
mnga andra ndaml.
Dino-Lite UV-375 nm r
mikroskopet fr konservatorer,
undervisning och labb!
Finns i VIS, UV och IR!
Zeiss Conquest HD 10x32!

Fr dig som inte vill
kompromissa! Skrpa och
ljustransmission av bsta klass!
Minox BL 10x44 HD r
en makalst bra kikare
i det lgre prissegmentet
med fantastisk skrpa
och ljustransmission och
utomordentlig ergonomi.
Orion SkyScanner 100

r ett utmrkt teleskop
fr dig som r nybrjare!
Ge dig ivg p en resa
bland galaxer, nebulosor och planeter!
Stereo BMS 20-40x LED!

Praktisk undervisningseller nybrjarlupp med
LED-belysning perfekt
fr studier av insekter,
mineraler, frimrken, m.m.
KAMPANJ t.o.m. 30 juni!

Vixens nybrjarteleskop
borgar fr hg kvalitet!
Se mnen och planeterna
i sllan skdad detaljrikedom
och f boken Den spnnande
Astronomin p kpet!
Mssingsteleskop fr
kontoret, finrummet eller
uteplatsen med utsikt!
Handpolerat kvalitetsinstrument med stativ
i massiv mahogny!
Breukhoven BMS 036 LED Basic

r det perfekta mikroskopet fr
den unge mikroskopisen! Studera
allt som finns i skog och mark eller
i hemmet och se hur en helt ny
vrld ppnar sig!
Astro pro 187 r ett av

vra storsljare av stativ!
Lg vikt, hg lastfrmga
och med en maxhjd p
hela 187 cm!
Arbetslupp 2,5 x!
Ett ovrderligt redskap fr
dig som behver full koll
p detaljerna i ditt arbete som
juvelare, tandtekniker, finmekaniker, m.m.
NATUR
Med radioteleskop kan

du studera ljus som r
osynligt fr det mnskliga gat!
En rykande frsk
nyhet i vrt sortiment!
VETENSKAP
www.astrosweden.se
Axvallagatan 16, 532 37 SKARA, Tel. 0511-79 81 00
Vanguard Endeavour
ED 8.5x45! Kikaren
som kammat hem
enormt mnga priser
och topprecensioner!
Utvaldes som
rets kikare r 2010.
Styr ditt teleskop

med din dator,
smartphone eller
I-pad med hjlp av
Orion StarSeek Wi-Fi
Control Module!
N djupt i universum med

Sky-Watchers Skyliner 200 P
SynScan dobsonteleskop!
ra
eden i n
Astrosw
ed
m
te
e
samarb
KORSORD / SUDOKU / TANKENTTER / KNEPIGA RUTAN / KUNSKAPSTEST / BIT FR BIT
Klurigt
EN TIDNING FRN SPRKTIDNINGEN OCH FORSKNING & FRAMSTEG
SOMMAREN 2015 PRIS 39 KR
Plus:
Ordfrrdet
Sverigeresan
Gissa sprket
Och mycket mer!
Sommarens
smartaste
kryss!
SPORT
MED HL
ENERGI
I NT
LUKTAT
BRNT
ORDSMEDJAN
SKRED
MTLIG
TVLA OM
101
FINA VINSTER!
Friluftsprylar, bcker, tidningar med mera
GRA
SM
SKAKNINGAR
KATTFOT
BERGSTOPP
KREATUR
BILDAS
I SKOLA
VID
LUNCH
VAR ADAM
OCH EVA I
MOTBJU
ANDE
EN
DYRBAR
LITEN
KULA
SKDA
LEGUAN
GARNBOLL
OMSORGSFULLT
FRGAR
FRTJUSTA
BARN
INTRFFA
GYNNSAM
FINNS
P
MAGNET
FISKELINA
TRYNE
ARVSANLAG
LTARNA
FINNS
VARMA
KLLOR
P
UNDERSKOTT
KATTDJUR
SKOLBARN
LEDMOTIV
GRS
GRDDE I
GRIPA
SLNGANDE
R KLAR
HIMMEL
Vi hyllar Ingrid Bergman i Storkrysset!

HOPPSAN
SIGNALERADE INDIANER MED
KALLAS
CYKELNS
STOMME
BLBRSBUSKAR
P
PRICKEN
ALTERNATIVT
LVTRD
JAVA
OCH
BORNEO
SNIKEN
HUR SA ?
BR
FLG
OMKRING
OFFERBORD
OSTRUKEN
R
JUNIOR
KAN
PANTAS
HJLPTE
ALADDIN
HAR
PILLER
P
LAGER
DUNKEL
TVLANDE
DEN HAR
ETT GA
D-
I STRRE
MNGD
KLEN
F
TAG I
PLATS
FR
SMULTRO
Ny bok!
PREMIRP
149:RIS
DU SPARAR
101:-
Boken r 240 sidor,

illustrerad och
inbunden.
Hur styr anknytningen till vra frldrar vrt beteende som vuxna? Kan jag hjlpa
frlskelsen p traven? Hur laddar man infr anstllningsintervjun? Frgor om
relationer kan handla om allt frn det intimaste privatlivet till hur du fungerar bst
p ditt jobb. I denna nya bok har Modern Psykologi och Psykologiguiden.se
samlat sina bsta texter om relationer.
Bestll p vetenskapsmedia.se/relationer
VLKOMMEN
TEST!
KNNER DU IGEN
DE SVENSKA
LURINGARNA?
SIDAN 7
Den kluriga krysstidningen

som rcker hela sommaren!
tt klura r synonymt med att

fundera. Enligt ordboken ett
regelrtt tnkande. Det kan
ju vara spnnande nog. Men
adjektivet klurig r nnu mer
intressant. Det betyder enligt
Svensk ordbok listig p ett
oberkneligt stt.
Den hr specialtidningen
med korsord, tankentter
och kunskapstester, som
Sprktidningen och Forskning & Framsteg nu ger ut fr sjunde gngen, kallar vi
Klurigt. Ordet klurigt brjade anvndas
p 1920-talet och andas lite nostalgi. Det
passar tidningen bra, tycker jag.
En specialtidning med klurigheter r
i positiv bemrkelse ngot gammaldags.
Med vanlig penna och suddgummi fyller
du i uppgifter p papper.
Jag r en stor teknikfresprkare och
framtidsoptimist. Men det finns tillfllen nr den tryckta tidningen
och en tillvaro, ja, till och med
samvaro, utan lsplattor och
bredband r bst.
Lt dig fngas av den
knslan. Och fr en stund
glm tiden och gna en
ofrsvarligt lng tid t
ett trivialt problem. Det
r mossigt, men underbart.
Patrik Hadenius,
chefredaktr
patrik@vetenskapsmedia.se
RYGGSCK OCH PRENUMERATIONER
RYGGSCKAR
& TIDNINGAR
En rymlig kvalitetsryggsck frn Haglfs.

Perfekt bde p vandringen och till
jobbet. Tl tuffa tag och hrt vder.
Dessutom ingr helrsprenumerationer
p bde Forskning & Framsteg och
Sprktidningen. Om du redan r prenumerant frlngs prenumerationerna.
DIGITAL BAGAGEVG
30
SMIDIG VAKUUMTERMOS
Slitstark vakuumtermos
tillverkad i rostfritt stl.
Kombinerat lock och mugg.
Isoleringen gr den idealisk
fr bde varma och kalla
drycker. Smidig att bra
med sig i ryggscken.
SMART CAMPINGLAMPA
BAGAGEVGAR
Ett perfekt hjlpmedel p resan!

Med denna bagagevg kan du vga
vskor upp till 40
kilo. Enkel att
anvnda. Innehller
ven ett praktiskt
mttband.
30
VAKUUMTERMOSAR
30
CAMPINGLANTERNOR
BCKER AV
LARS MELIN
En robust campinglanterna
med solpaneler som laddar
lyktan bde miljvnligt
och ekonomiskt! Plats fr
batterier finns fr de tillfllen d solen inte rcker
till fr att ladda lampan.
SKILJETECKENSBOKEN
Siv Strmquist visar

i Skiljeteckensboken
hur du anvnder skiljetecken p rtt stt. En
nyttig och anvndbar
bok fr alla som skriver
och funderar p sprket.
BCKER AV SIV
STRMQUIST
MSTARKRYSS
MONEY TALKS
I Money talks
berttar sprkvetaren Lars
Melin p ett
underhllande
stt om uttryck
frn ekonomins
vrld.
TVLA
OM 101
FINA
PRISER!
ABONNEMANG P
MSTARKRYSS
Mstarkryss r en
tidning med riktigt
knepiga korsord.
Fr den som gillar
att motionera geniknlarna! Tidningen
utkommer med sex
nummer om ret.
Klurigt ges ut av Vetenskapsmedia i Sverige AB, Box 1191, 111 91 Stockholm. Chefredaktr och ansvarig utgivare: Patrik Hadenius. Redaktr:
Anders Svensson. Korrektur: Camilla Sverus. E-post: klurigt@vetenskapsmedia.se. ISSN 1654-5028. Omslagsfoto: TT. Tryck: Lietuvos Rytas, Litauen.
Klurigt sommaren2015
KNEPIGA RUTAN
SVRIGHETSGR AD:
Hr ska du sjlv rita in de svarta rutorna. Talen inom

parentes anger det antal svarta rutor som frekommer
i respektive rad. De bl rutorna, lsta uppifrn och ner,
ger dig ett tvlingsord. Fyll i det p sidan 34.
J K
R A 5
10
10
11
A P A 11
A
V
12
13
A B C D E F G H
VGRTA ORD:
1. Kall (0)
2. Frs fram i debatt Gr
bde hmpling och hmndlysten (1)
3. Oskadliggjorda (0)
4. Agassi Prntade (1)
5. kenml Ppekade
Solgud (4)
6. Arkresenr Trivs i vatten
Har rontofsar (3)
4
7. Lagerlag Fljer spr (1)

8. Plle Per aspera ad (2)
9.En vrld r varje r en
dikt av Ekelf (2)
10. Vimmelkantig Norsk
kung som varit dansk prins (3)
11. Runt runt bord Makak (1)
12. Tegreve Vackra stenar (1)
13. Haffar Test Gra som La
Gioconda (2)
12
13
I
J K
LODRTA ORD:
A. Hller snacksalig Avsky
Vresigt (2)
B. Den ligger lngre norrut
Brs fram i kupa grupp (2)
C. Blir man vl inte s mycket
klokare av, egentligen (0)
D. Har sitt stift Vrldslder
Slam (3)
E. Den gr ofta ver grnsen
Sdana kvastar r bst (2)
F. Placerade Vimsar
omkring (4)
G. Fattigmanskristall Jag (1)
H. Dansant visherre i strumplsten Har spegelvnd make
Bruten (3)
I. Arosenius Tydligt (2)
J. Bn Br frukt (1)
K. Famla Har nog roligt p
jobbet (1)
KONSTRUKTR: INGELA KVIST, FOTO: THINKSTOCK
A B C D E F G H
korsordET
SVRIGHETSGR AD:
De bl rutorna, lsta uppifrn och ner, ger dig

ett tvlingsord. Fyll i det p sidan 34.
TNK
DIG
HAR DU
I ETT
FRRD
OPVERKBAR
ORDSMEDJAN
BR VI
HA I
KROPPEN
SKYLTAR
INTE
MED SIN
KAMERA
R GRNT
MEN INTE
SKNT
SNL
HRS
OFTA P
DISCO
KRYPIN
GJORDE
BRDERNA
CARTWRIGHT
NGOT
FR AV
MEST
MILD
DRIVER
MOPPAR
DEN
LINDADES
KORTFUSKARE
HAR VI
VISST
BAKOM
OSS
BLSER
DOMARE
VERLADE
PLACERAS
STRATEGISKT VID
BAD ?
OBEROENDE
LAND
MELLAN
VATTEN
GRNS
MTS
LPPAR I
FRSTELSEMTT
DEN DRAR
TILL SIG
INSEKTER
STR
FR
SPR
LNGT
DRIFRN
STEKT VER
PPEN ELD
HAR PRISLAPPAR
GLMTS P
BLEV
SNOPEN ?
VARA OCH
TV TILL
GARVAD
BRUSAR
UPP
AV SIG
SJLVA
FR DEN
SOM MISSLYCKAS
MOUSSAKA
SLPPS
UT
GENOM
FNSTER
TRFFA
SPELPJS
HAR
VITA
TASSAR
UPP
MED
DEM !
konstruktr: anna hagberg, foto: ing image
ANSES
DET
LYCKOSAMT
ATT HA
P
TAKET
R
ELEGANT
TRFFANDE
GLMD
P
PLATTA ?
GOJA
HA
SKR
HAR
DET KAN STUNDOM
KVITTA
PUFF
RAD
RUNT
R
ANDRA
MEN
INTE JAG
R TID NR
DET NSTAN R
FR SENT
UV-LJUD
FR VI
INTE UPPLEVA TV
IRRITERAD
VITT
VTT
MER N
100 MILJONERS
ML
VLDIGT
LNGSAMMA
VNTADE
LNGE
P BLAD
ACCELERERAS
DET I
DE HAR
BARA DET
HRDASTE
KVAR
Klurigt sommaren 2015
SVERIGERESAN
SVRIGHETSGR AD:
Hr fr du testa dina kunskaper om Sverige frn norr till

sder. Facit p sidan 31.
Europavg 10 brjar i
2 norska och passerar
Kiruna. I vilken stad slutar
vgen?
A. Lule
B. Paris
C. Groningen
Haparanda r en fr3 svenskning av finskans
Haaparanta. Vad betyder
ortnamnet?
A. Bjrkarnas stad
B. Aspstrand
C. Norrporten
Tv ministrar i den
senaste Alliansregeringen r fdda i Lycksele kommun. Vilka?
A. Lena Ek och Maria Arnholm
B. Karin Enstrm och Peter
Norman
C. Elisabeth Svantesson och
Stefan Attefall
Postrodden ver Sdra

5 Kvarken gick mellan en
svensk och en finsk . Vilka?
A. Brndn och Kask
B. Vargn och Prstasholmen
C. Holmn och Bjrk
Vilken dagstidning i
Sundsvall lades ned i r?
A. Dagbladet
B. Sundsvalls Tidning
C. Norrlands-Posten
Sveg r centralort i
Hrjedalens kommun.
Men vad r egentligen en
sveg?
A. Hbrgningsredskap
B. Isvak
C. Skogsglnta
Klurigt sommaren
sommaren2015
2015
Hur mycket sldes

Morakonstnren
Anders Zorns akvarell
Sommarnje fr r 2010?
A. 8 miljoner kronor
B. 16 miljoner kronor
C. 24 miljoner kronor
Vad heter jrnvgen

som gr mellan Torsby
och Kil?
A. Vrmlandsbanan
B. Viskadalsbanan
C. Fryksdalsbanan
I vilken idrott har Rospiggarna frn Hallstavik vunnit flera SM-guld?

A. Badminton
B. Speedway
C. Vattenpolo
10
Vilket r grundades
Uppsala universitet?
A. 1477
B. 1527
C. 1666
11
Vilken svensk tennis12 spelare r ensam om

att ha vunnit Stockholm
Open tre gnger?
A. Bjrn Borg
B. Stefan Edberg
C. Thomas Enqvist
I vilken stad spelades
filmen Fucking ml in?
A. Trollhttan
B. Sffle
C. Bengtsfors
13
Hga sen r den

hgsta punkten p
Gotska Sandn. Hur hg r
den?
A. 22 meter
B. 42 meter
C. 62 meter
Carl Bildt fddes i

Halmstad. Han utsgs
2015 till Sveriges mest inflytelserika twittrare men
vem var den tidigare ettan?
A. Henrik Schyffert
B. Gina Dirawi
C. Jonas Gardell
16
Vilka kungariken in17 gick i Kalmarunionen?

A. Sverige, Danmark och Norge
B. Sverige, Preussen och Polen
C. Sverige, Norge och Belgien
Ingen svensk fotbollsspelare har gjort fler

landskamper n Therese
Sjgran. I vilken Malmklubb
spelar hon?
A. Malm FF
B. Rosengrd
C. Pantern
18
5
6
8
9
11
10
12
13
14
15
14
Vilken av dessa svenska

kungar dog p Visings?
A. Erik Segersll
B. Magnus Laduls
C. Sten Sture den ldre
15
16
18
17
ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO
Vilka tre kommuner

mts vid Treriksrset?
A. Enontekis, Kiruna och
Storfjord
B. Jokkmokk, Kautokeino och
Sr-Varanger
C. Balsfjord, Kuusamo och
vertorne
ORDFRRDET
SVRIGHETSGR AD:
FOTO: THINKSTOCK
Hr har vi valt ut ord frn Svenska Akademiens

ordlista. Vet du vad de betyder? Facit p sidan 31.
1. SVARTFOT
A. bedragare
B. landsfrrdare
C. strejkbrytare
D. lgnare
E. frfalskare
9. SKOVLA
A. ljuga
B. skotta
C. bertta
D. snickra
E. slsa
17. DUNST
A. frlskelse
B. tunna
C. kalas
D. heder
E. nga
2. LEGA
A. liggplats
B. sovsck
C. nederlag
D. paus
E. snack
10. PEPPA
A. trna
B. krydda
C. uppmuntra
D. vgleda
E. upptcka
18. KTTA
A. blsa
B. stycka
C. uppmana
D. slugga
E. skrika
3. HAMLA
A. snubbla
B. pruta
C. argumentera
D. topphugga
E. slja
11. DURABEL
A. evig
B. slarvig
C. stympad
D. kokbar
E. varaktig
19. SKALK
A. ostkant
B. huvudduk
C. trl
D. kastrull
E. sup
4. DEBARKERA
A. kapitulera
B. tillgna
C. segla
D. verge
E. landstiga
12. INTERFERENS
A. strning
B. rast
C. union
D. instruktion
E. frening
20. TADLA
A. avslja
B. klandra
C. trakassera
D. pumpa
E. kamma
5. JOLM
A. narr
B. halv
C. ande
D. tjuv
E. blask
13. OLT
A. rest
B. missunsamhet
C. ovana
D. klagan
E. skrck
21. VANKELMOD
A. obeslutsamhet
B. ra
C. spontanitet
D. rykte
E. sorg
6. SKRANGLIG
A. naiv
B. smal
C. frdomsfull
D. ostadig
E. rund
14. STOCKFISK
A. landkrabba
B. bifngst
C. torrfisk
D. simmare
E. lutfisk
22. MULVANTE
A. mutkolv
B. fegis
C. skojare
D. tumvante
E. pansar
7. VERDD
A. lyx
B. hjltemod
C. seger
D. frsening
E. dumdristighet
15. VERBATIM
A. bn
B. ordagrant
C. profetia
D. dokument
E. bevis
23. ENTRGEN
A. konservativ
B. frldrad
C. outtrttlig
D. stark
E. rak
8. DUVEN
A. vnlig
B. dsig
C. splittrad
D. intelligent
E. frfrisk
16. BGNA
A. erknna
B. flmta
C. svikta
D. spurta
E. hpna
24. BATAT
A. direktiv
B. attentat
C. konspiration
D. sekatr
E. stpotatis
6 x GRUNDMNEN
Det finns 118 knda
grundmnen. Hr fr du
prva dina kunskaper
om ngra vanliga och
ovanliga grundmnen.
Vid vilken temperatur
smlter kvicksilver?
A. 39 grader
B. 0 grader
C. 89 grader
Platina r en delmetall som r dyrare

n guld. Hur mnga exemplar
behver ett album av en popartist slja i Sverige fr att
tilldelas en platinaskiva?
A. 25 000 exemplar
B. 40 000 exemplar
C. 100 000 exemplar
Vilken svensk kemist

upptckte 1774
grundmnet klor?
A. Carl Wilhelm Scheele
B. Jns Jacob Berzelius
C. Axel Fredrik Cronstedt
Vilket av dessa
grundmnen finns
i vulkanaska och kan vid
vulkanutbrott frgifta bde
djur och mnniskor?
A. Vismut
B. Arsenik
C. Fluor
Neptunium frekommer inte naturligt p

jorden. Var finns grundmnet?
A. I unga stjrnor
B. I svarta hl
C. I meteoriter
Vilka tv grundmnen
r vanligare n syre?
A. Vte och kvve
B. Kol och helium
C. Helium och vte
Klurigtsommaren 2015
tankentter
SVRIGHETSGR AD:
Matematikern Paul Vaderlind r knd fr sina logiska

luringar. Hr bjuder han p fyra klurigheter som
utmanar geniknlarna. Facit p sidan 31.
6 x DInOSaUrIer
Dinosaurierna dog
ut fr 66 miljoner r
sedan. Hr fr du testa
dina kunskaper om
ngra av dessa djur.
Hur lnga kunde
Tyrannosaurus rex
tnder bli?
A. 8 centimeter
B. 18 centimeter
C. 28 centimeter
Ordet dinosaurie har

grekiskt ursprung. Det
r bildat till deinos och sauros. Vad betyder det?
A. Forntida dla
B. Stor dla
C. Fruktansvrd dla
Urfgeln Archaeopte
ryx levde fr 150
miljoner r sedan. Hur stor
var den?
A. Som en krka
B. Som en havsrn
C. Som en domherre
Giraffen r dagens
hgsta levande land
djur. Men r den hgre n en
35 barn, var och en med en egen
Den frsta figuren nedan bestr
Brachiosaurus?
HEMUPPGIFTER
37 3
1 frggrann boll, str p en blom 2.7. 2.7.
4 HEMUPPGIFTER
av 60 smtrianglar och den andra
A. Ja
sterng. Avstnden mellan barnen r alla
av tv likadana smtrianglar. Vilket r det
B. Nej
Uppgift
*avDen
frsta
figuren
nedan
bestr
60 smtrianglar
och den
andr
olika. P en given signal kastar varje barn
strsta
antal2.17
kopior
den lilla
figuren
C.
hga
Uppgift
2.17
* Den
frsta
figuren
nedan
bestr
avLika
60av
smtrianglar
och den
andra
sin boll till det barn som str nrmast. av tv
som
kan likadana
lggassmtrianglar.
p den
stora? Bitarna
skar det
av likadana
tv
smtrianglar.
Vilket
r strsta
det strsta
kopior
av den
figure
Vilket
antalantal
kopior
av den
lilla lilla
figuren
Visa att det finns minst ett barn som
lggas
p s
stt attp
de sm
trianglarna
Triceratops
hade
som
kan
lggas
den
stora?
Bitarna
ska
lggas
p
s
stt
att
de
sm
trianglarn
som tcker
kan lggas
p den stora? Bitarna ska lggas p
stt
att de sm trianglarna
5 stv
ingen kastar en boll till.
varandra och tv bitar inte ver
horn ovanfr gon
tcker
varandra
och
tv bitar
inte
verlappar.
Det
r
dremot
tilltet
att roter
tcker
varandra
och
tv
bitar
inte
verlappar.
Det
r
dremot
att rotera
lappar. Det r dremot tilltet att rotera
en och ett p nosen.tilltet
Vad
bitarna.
Notera
hlet
i
mitten
av
den
stora
triangeln.
Notera
mitten
av den stora triangeln.
I ett land finns 33 stder. Lands bitarna.
bitarna.
Noterahlet
hlet iimitten
av den
anvndes hornen till?
2 fadern har beslutat att bygga ut
stora triangeln.
A. Jakt p bytesdjur
vgntet med mlet att frn varje stad
B. Frsvar mot angripare
ska utg precis tre eller fem vgar till
C. Balanshjlp vid klttring
ngra andra stder i landet. r beslutet
mjligt att genomfra?
Vilka av dagens djur
6 r nrmast slkt med
P bordet ligger 99 rda, 100 gula
dinosaurier?
3 och 101 svarta tndstickor. Jonas
A. Krokodiler
B. Ormar
vljer tv olikfrgade tndstickor och er
C. Fglar
stter dem med en ny i den tredje frgen.
Efter ett antal drag finns det bara ngra
tndstickor p bordet i en och samma
frg. Vilken?
foto: thinkstock, illustration: thinkstock
SUDOKU 1 & 2
Nio olika siffror ska ing i varje lodrt och varje

vgrt rad. Varje lda p 3x3 rutor ska ocks
innehlla samtliga dessa siffror. Facit p sidan 31.
6
3
3
2
8
Vilken planets ekvator
har strst omkrets?
A. Mars
B. Jorden
C. Jupiter
3
9
4
8
4
3
Jorden r den tredje

planeten i solsystemet
rknat frn solen. Hr
fr du mta ngra av
grannplaneterna.
3
7
4 x planeter
SVRIGHETSGR AD:
Vilken gas ger Neptunus dess bla frg?

A. Metan
B. Neon
C. Argon
9
Bulls
konstruktr: bulls, foto: thinkstock, illustration: thinkstock
2
2
Saturnus ringar r
272692 kilometer
breda. Men hur tjocka r de?
A. 100 meter
B. 10 000 meter
C. 100 000 meter
5
2
3
3
Hur lng tid skulle det

ta att komma fram om
du kunde ka bil till Uranus
och hll en hastighet p 100
kilometer i timmen?
A. 30 r
B. 300 r
C. 3 000 r
6
Bulls
JORDEN RUNT
Flj med p en resa
jorden runt! Under
frden fr du testa dina
kunskaper om vr planet.
Facit p sidan 31.
SVRIGHETSGR AD:
1. Vilket r blev Kanada

sjlvstndigt?
A. 1899 B. 1931 C. 1945
2. Vad heter USA:s strsta sj?

A. Lake Eire B. Lake Superior
C. Lake Michigan
3. Hur stor andel av USA:s

yta utgrs av delstaten Alaska?
A. En fjrdedel B. En sjttedel
C. En ttondel
8. P Island finns Europas

strsta glacir. Vad heter den?
A. Vatnajkull B. Langjkull
C. Eyjafjallajkull
9. Vilken valuta anvndes

i Portugal fre euron?
A. Peso B. Escudo C. Peseta
10. Vilken av fljande frukter

tillhr familjen havannapeppar?
A. Jalapeo B. Habanero
C. Tabascopeppar
11. Vilken metall har ftt Malis
handelsbalans att g frn
negativ till positiv?
A. Guld B. Zink C. Koppar
5. Pskn r vrldens mest

isolerade . Vilken r den
nrmaste befolkade platsen?
A. Chile B. Pitcairn C. Tahiti
6. Hur gammal mste den

vara som kandiderar till att bli
president i Chile?
A. 18 r B. 30 r C. 40 r
7. Vad heter Sydamerikas

sydligaste punkt?
A. Kap Horn B. Kap Farvl
C. Kap Agulhas
10
12. Vilken r Nigerias viktigaste

exportvara?
A. Choklad B. Olja C. Sardiner
13. Vad hette Namibia som

tysk koloni?
A. Swaziland B. Togoland
C. Tyska Sydvstafrika
14. I vilket sydamerikanskt

land r Montevideo huvudstad?
A. Paraguay B. Bolivia
C. Uruguay
15. Vad heter den enda lokaltidningen p Falklandsarna?

A. The Falklander B. Penguin
News C. The Walrus Times
ILLUSTRATION: THINKSTOCK
4. Vilken av dessa stder ligger

nrmast Quito i Ecuador?
A. Stockholm, Sverige
B. Perth, Australien
C. Ulaanbaatar, Mongoliet
16. Vilket djur fick fste p

Svalbard genom ett misstag?
A. Rysk fltsork B. Fjllrv
C. Svalbardren
25. I vilket hav mynnar floden

Jenisej?
A. Berings sund B. Grnlandshavet C. Norra ishavet
17. Vad hette dagens Sankt

Petersburg innan staden r
1924 fick namnet Leningrad?
A. Kaliningrad B. Petrograd
C. Ladoga
26. Har Kina fler invnare n

Europa, Sydamerika och
Oceanien tillsammans?
A. Ja B. Nej C. Lika mnga
18. Vad kallade vikingarna

staden Istanbul?
A. Knugrd B. Holmgrd
C. Miklagrd
27. Vad heter Japans huvud?

A. Honshu B. Hokkaido
C. Iwo Jima
19. Vilken av pyramiderna
i Giza r hgst?
A. Cheops B. Chefren
C. Mykerinos
20. Vad heter Afrikas strsta

sj?
A. Viktoriasjn B. Malawisjn
C. Tanganyikasjn
28. Till vilket land hr Nya

Kaledonien?
A. Storbritannien B. USA
C. Frankrike
29. Vad heter Australiens

huvudstad?
A. Melbourne B. Sydney
C. Canberra
21. En typisk australiensisk
matrtt r lamington. Vad r det?
A. Lammkotlett B. Sockerkaka
med choklad och kokos
C. Pepparstek av knguru
22. Vad heter huvudstaden
i Tanzania?
A. Dar es-Salaam B. Dodoma
C. Zanzibar
23. Vad kallas Sydafrikas

herrlandslag i fotboll?
A. Bafana bafana B. Super
eagles C. Socceroos
24. Kontinenten Antarktis har

ftt sitt namn av grekiskans
antarktikos. Vad betyder det?
A. Mittemot Norden B. En kall
kontinent C. Vrldens nde
30. Nya Zeelands ursprungsinvnare r maorier. Vad

betyder ordet maori?
A. Vanlig B. Mnniska C. Man
Klurigtsommaren
2014
11
SVRIGHETSGR AD:
I detta ordpussel gller det att p rtt stt placera

orden i rutnten. De bl rutorna, lsta uppifrn och
ner, ger dig tvlingsordet. Fyll i det p sidan 34.
8 BOKSTVER:
Eruptiva
Kolgruva
Stockros
Stndare
3 BOKSTVER:
Alp
Asp
Lim
Man
Mat
Men
Ner
Oss
Ost
Sg
Tog
Tur
Van
ka
ra
8 BOKSTVER:
Allegori
Oligarki
Orangeri
Skrivare
M E S
12
3 BOKSTVER:
Alm
Bal
Boa
Lim
Man
Mil
Nit
Ort
Ost
Set
Som
Sot
Tal
Tio
Tro
4 x naTIOnaLrTTEr
Hr mter du knda
matrtter frn fyra olika
lnder. Vad vet du om
dessa specialiteter?
Skotsk haggis r en
fylld frmage. Men vad
r de klassiska tillbehren
tatties and neeps?
A. Yorkshirepudding och rtor
B. Potatis och klrtter
C. Mortter och tranbrsgel
Islndsk hkarl, gravad

haj, skljs traditionellt
ned med en dryck som kallas
Svarta dden. Vad r det?
A. Brnnvin
B. Mjd
C. Absint
Bacalhau r populrt
i Portugal. Det r torsk
men hur har den hanterats?
A. Lagts in i saltlake
B. Fermenterats
C. Torkats och saltats
Vilka tre ingredienser

knnetecknar finlndsk
memma?
A. Kryddpeppar, salt och gg
B. Pomerans, apelsin och l
C. Rgmjl, rgmalt och sirap
konstruktr: bulls, foto: thinkstock, wikimedia commons
hrnan 1
CITERAT
4 x FlAGGoR
SVRIGHETSGR AD:
Skriv svaren p nycklarna s att varje bokstav

motsvarar ett tal. Fr in varje bokstav i rutmnstret.
De bl rutorna, lsta uppifrn och ner, ger dig ett
tvlingsord fyll i det p sidan 34.
1
22
43
A
37
B
3
C
29
D
17
E
28
konstruktr: ingela kvist, foto: thinkstock
F
7
G
12
H
20
F2
B4
F5
C6
D6
D7
F8
B9
D 19
12
G 13
E 14
15
E 16 G 17
D 18
E 23
C 24
B 25
26
H 27
B 28
33
C 34
A 35
A 36 D
37
A 38
B 39
C 44 A
45
C 46
A 47
29
B 10 A 11
20 H 21
C 30 G 31
B 40 F 41
B 32
42
Hr ser du fyra nationsflaggor. Men vet du vad

det r tnkt att de ska
symbolisera?
P albanska heter Albanien Shqipria. Vad

betyder det?
A. rnarnas land
B. Den rda kustens land
C. Medelhavets prla
C 48 A
Lastades med lagervaror.

19
46
48
21
10
44
42
32
34
35
27
31
38
Vad symboliserar gult

och rtt i Bhutans flagga?
A. Hinduism och vulkaner
B. Monarki och buddhism
C. Gula floden och socialism
Vapenexpert.
14
33
47
23
11
36
39
24
Faller i april.
43
45
Beryktade.
6
41
18
Rrlig hjlpskala.
22
25
15
13
Uppflammande stjrna.
40
Tnt som kan frses med tratt.

30
16
r mngen t.
en ledtrd!
Om rutorna r
rtt ifyllda ger de
ett citat av den
romerske filo
sofen, retorikern
och frfattaren
Seneca.
Vad betyder den orange

frgen i Cyperns flagga?
A. Soluppgng
B. Jordbruk
C. Metallen koppar
Vad representerar de
bla flten i Islands
flagga?
A. Havet
B. Fjllen
C. Fisken
26
13
SVRIGHETSGR AD:
de hr orden anvnds ofta i finlandssvenskan.

Vet du vad de betyder? Facit p sidan 31.
14
1. StpSel
A. stor slev
B. krl fr vax eller stearin
C. stopptecken
D. stickpropp
E. strumpstoppningsredskap
9. glanSbild
A. spegelbild
B. trafikmrke
C. bokmrke
D. gonsjukdom
E. layout
2. Vrmebatteri
A. vrmeelement
B. sovsck
C. frband p rockkonsert
D. uppsttning uteklder
E. infanteribataljon
10. byxbunt
A. kldgrossist
B. dragkedja
C. slyngel
D. breda hngslen
E. byxben
3. abiturient
A. rundltt
B. sista rets gymnasist
C. verensstmmande
D. grundkurs
E. nedltande
11. SKrapabulla
A. strbrd
B. sladdbarn
C. frdmande
D. semla
E. muskelbristning
4. preniKa
A. kolabakelse
B. kort hyllningstal
C. ogift kvinna
D. medalj, orden
E. grop i vgen som tjlen gjort
12. dynVar
A. fjderfyllning
B. roninflammation
C. padda
D. gryning
E. rngott
5. Vigulant
A. korrumperad
B. spelberoende
C. rrlig, rask
D. dusr, gva
E. rektangel
13. SmKuSin
A. syssling, tremnning
B. mindre hackspett
C. lantlolla
D. missprydande hrstr
E. objuden gst
6. rddig
A. surdeg
B. beslutsam
C. stelbent
D. barsk
E. rrig
14. grynoSt
A. ostkaka
B. uppgende sol
C. ronvax
D. keso
E. stekt grt
7. KnnSpaK
A. vxelspak
B. karakteristisk
C. nrgngen
D. metalldetektor
E. blid
15. Krapula
A. baksmlla
B. bilkrock med enbart pltskador
C. tennisarmbge
D. kredit
E. skoklack
8. angina
A. polska (musikterm)
B. vnda
C. halsfluss
D. girighet
E. bjrnmossa
16. Firabel
A. spratt
B. sladdgmma
C. gratulationskort
D. extraknck
E. kompetent
Klurigtsommaren 2015
4 x VDERREKORD
Hr fr du stifta bekantskap med fyra vderrekord. Har du koll p
bde vrme och kyla?
etiopiska dallol r
vrldens varmaste plats.
Vad r medeltemperaturen?
A. 28,6 grader
B. 32,1 grader
C. 34,4 grader
p mount Waialeale,
Hawaii, regnar det 335
dagar om ret. Hur stor r i
genomsnitt rsnederbrden?
A. 7 666 millimeter
B. 9 834 millimeter
C. 11 684 millimeter
i Falun intrffade frra

sommaren 2000talets hittills varmaste dag
i Sverige. Hur varmt var det?
A. 33,7 grader
B. 35,1 grader
C. 36,5 grader
ett kldrekord sattes i

Vittangi i februari 1985.
Vad var medeltemperaturen?
A. -27,2 grader
B. -21,2 grader
C. -15,2 grader
foto: thinkstock
FINLANDISMER
FLTAN
SVRIGHETSGR AD:
konstruktr: bulls

ett tvlingsord fyll i det p sidan 34.
VGRTA ORD:
1. ker man i fjllen
3. Slits i gng
6. Sljer sill, sjng Waterloo
11. Kan fakta p disketter
12. Brukar mnga vulkaner
13. Vl avvgd
16. Sm bladverk
17. Jesu lrjunge
18. Intetsgande
21. Frd p vg med vind

23. Helt enligt mjukvaran
26. Nydana
27. Stort vattenfall
28. Zolakvinna
29. Gr ofta p fest
30. Slr den som inget gr
LODRTA ORD:
1. Fgel som hand
2. Fr bsta frutsttningarna
4. Skr vackert
5. Tacka bestmt nej
7. Summerande
8. Kom frst
9. Anatomi
10. Dr tranor samlas ibland
14. Blodbrist
15. Grnt i trdgrden

19. S heter idrottande
Henke, Johanna och Magnus
20. Kamp p Solvalla
21. Talar man norrut
22. Meddela
24. Hrnpjs
25. Mansnamn som betyder
invigd
15
SVRIGHETSGR AD:
Hr mter du olika historiska hndelser. Din uppgift

r att placera dem i rtt kronologisk ordning med
den tidigaste hndelsen frst. Facit p sidan 31.
1.
A. Sverige fr en liberal skilsmssolag,
dr det blir tilltet att skilja sig utan att
ange anledning
B. Sverige fr en preventivmedelslag
som beivrar spridning och anvndning
av preventivmedel
C. Det juridiska kravet p en morgongva, en gva frn mannen till kvinnan
efter brllopsnatten, avskaffas
2.
A. Den frsta lyckade helikopterflygningen genomfrs
B. Monoplanet slr igenom
C. Volvo Amazon brjar serietillverkas
7.
A. Usama bin Ladin skjuts ihjl av amerikanska soldater i Pakistan
B. En sjlvmordsbombare sprnger sig
sjlv i centrala Stockholm
C. Islamiska staten etablerar sig i Syrien
8.
A. Tandkrm p tub brjar sljas
B. Konservburken uppfinns
C. l p burk brjar sljas
9.
A. Marie Curie fr som frsta kvinna
Nobelpriset i fysik
B. Amelia Earhart flyger som frsta
kvinna ver Atlanten
C. Kerstin Hesselgren frn Liberala
samlingspartiet vljs som frsta kvinna
in i Sveriges riksdag
10.
A. Lag om tv veckors semester antas
i Sverige
B. Frsta maj blir nationell helgdag
i Sverige
C. Regeringen beslutar om att Systembolaget ska ha lrdagsstngt
3.
A. Tortyr avskaffas i Sverige
B. Fngelsestraff infrs i Sverige
C. Dueller kriminaliseras i Sverige
4.
A. Den svenska bistndspolitiken
grundas
B. Mervrdesskatten, den s kallade
momsen, infrs
C. Tvkammarriksdagen erstts av
enkammarriksdag i Sverige
5.
A. Kort hr bland kvinnor blir p modet
fr frsta gngen i modern tid
B. Fotbindning av unga flickor frbjuds
i stderna i Kina
C. Bikini slr igenom som badplagg
6.
A. Mongolerna intar Bagdad och avrttar
kalifen
B. Jerusalem intas av korsfarare
C. Konstantinopel intas av osmanerna
16
11.
A. Hjulet uppfinns
B. Neolitiska revolutionen inleds (vergng frn jgar- och samlarsamhlle till
kerbruk)
C. Stonehenge brjar uppfras
4 x SLLSKAPSDJUR
I vart tredje svenskt
hushll finns ett sllskapsdjur. Hr prvas
dina kunskaper om
ngra av dessa djur.
Katt och hund r de

vanligaste sllskapsdjuren. Vilket sllskapsdjur r
tredje vanligast i Sverige?
A. Marsvin
B. Fgel
C. Kanin
Vilket r Sveriges
vanligaste husdjur?
A. Hund
B. Katt
C. Hund och katt r lika vanliga
Den svenska kaninen

Aysel satte nyligen
vrldsrekord i hjdhopp. Hur
hgt hoppade den?
A. 85 centimeter
B. 95 centimeter
C. 105 centimeter
Hur gammal r
en genomsnittlig
sllskapshund i Sverige?
A. 3,6 r
B. 4,6 r
C. 5,6 r
12.
A. Mellanstadiet, en benmning p
rskurserna fyra till sex, tas bort
B. Mellanlet fr inte lngre sljas
i vanliga butiker
C. Mellanmjlken introduceras
FOTO: MACFIP/WIKIMEDIA COMMONS, THINKSTOCK
HISTORISKT
ORDOKU 1 & 2
4 x KEMI
SVRIGHETSGR AD:
Nio olika bokstver ska ing i varje lodrt och

varje vgrt rad. Varje kvadrat p 3x3 rutor ska
innehlla samtliga bokstver. De bl rutorna ger
dig tv olika tvlingsord. Fyll i dem p sidan 34.
Kemi r en vetenskap
dr mnga svenskar bidragit med avgrande
upptckter. Vad kan du
om denna anrika vetenskap?
Lackmuspapper
anvnds fr att testa
pH-vrden. Av vad tillverkas
frgmnet lackmus?
A. Lavar
B. Lss
C. Blbr
Nr blev kemi ett mne

p gymnasiets reallinje?
A. 1878
B. 1933
C. 1962
konstruktr: bulls, foto: thinkstock, illustration: thinkstock
Vilken frg har gasen

vte?
A. Bl
B. Grn
C. Ingen alls
2
Vad ansg den grekiske filosofen Leukippos
att universum bestod av?
A. Atomer och tomrum
B. Jord, luft, eld och vatten
C. Ande, luft och vatten
17
storkrysset
SVRIGHETSGR AD:
Ingrid Bergman r en av Sveriges genom tiderna strsta

filmstjrnor. I r r det 100 r sedan hon fddes. I Storkrysset
mter du denna trefaldigt Oscarsbelnade skdespelare.
ORDSMEDJAN
TAR EJ
HR
SPREDS HR VAR
HENNES HON ELSA
EDLUND
ASKA
HAFT
SYRA
P PLT
MED
SAMMA
VRDE
ENS EGET
REKORD
R BL
I VALS
P SEMESTERVIS
UPPFATTNING
HA I
VATTEN I
VULKANFILM
SES I
MORMORS
RECEPT
FRESKRIFT
AVSLUTAD
SOM DET
SKA
VARA
VARVAS
IBLAND
MED HARE
BITER
FILMSTAD
VILL
GOSA
NYKOMLING
KAN TAS
UR
SNGEN
DE PETAS
VINKADE
T
ANDRA
HLLET
MTA
OAVGJORT
BLIR UPPLYST VID
PPNING
HALV
GR DET
SNABBARE MED
UPPTRDANDE
SISTA
STORA
ROLLEN
FRENINGSSTLLE
KPP I
HJULET
PUMPKURVA
PROTOKOLLORT
FR KONTAKT MED
KAN DU
BDE I
VATTEN
OCH I
LAND . . .
TERBLICKANDE
EN I
ANDRA
LED
GOJA
INRIKTNING
FALLFARA
KISTA
DANSAR
DERVISCHER I
VNTAR
INTE
ALLTID
GAMIGA
P
ATT
F
HRA
SLT
KAN
KNACKAS
FRAM
BLICKAR
JESUS
UT VER
SUSADE
FLJER
INTE TU
HAR VI
VIA
LISTOR
FR
VARJE
BRNNVINSKRYDDA
VALS
GTT UPP
VILL
GRA
DET NU
OSTADIG
RCKTE
LNGT I
BIBELN
DOTTER
MED
STIL
BLANDNING
RYMMA
R JU
SOM
MEN
INTE
EN
SYNS
18
GRNT BLTE
EN SDAN R
UPPKALLAD
EFTER HENNE
SMLT
VILL
VLDIGT
MNGA
RKARE
VANLIGT
PAPPER
MED 4
FINNS
MRK VL
ETT
SISTA
SLAG
BR
VL EJ
SVIKAS
KUPERADE
LIV OCH
RRELSE
ROPAS
I VISSA
HALLAR
UPPT
FRASAR
I FRANKRIKE
HINNA
TUNG
SALVA
P
VG
PRODUKT
FR
KOR
STRLAR
R PLITLIGA I
MOT
LDRE
LGESORD
FR URDRUCKET
GE MIG
ETT SVAR
MDAN
VRT
KUPPAR
I
HUS
7 x vetenskaper
Hr gller det att ha
koll p sju olika veten
skaper. Vad r det
egentligen som stude
ras inom varje flt?

ett tvlingsord. Fyll i det p sidan 34.
Vad studerar en
histolog?
a. cellvvnader
b. hstar
c. Musslor
VNDER
SIG
MNGA
MOT
S GOTT
EN VISS
TYP AV
LOTT
UPPREPAS
VLDIGT
TIDIGT
Vad intresserar den

som gnar sig t verte
bratpaleontologi?
a. Levande mossor
b. fossila ryggradsdjur
c. nybildade planeter
KAN
TOMMA
RUTOR
FINNAS
VID
LSES
VANLIGT
MED ETT
PENNPIP
VRDE
ETTANS
R INTE
STOR
Vilket svenskt univer

sitet har en professur
inriktad mot den omstridda
disciplinen parapsykologi?
a. rebro universitet
b. stockholms universitet
c. Lunds universitet
VAR VI
EN
SIFFRA
FR
STR
OFTA
MED
STD
FRETRDER
FAR OCH
FLYG
GNA SIG T
SITT ML
NTKNCKARE
KAN
PIANOUPPLEVAS
VIRTUOS
P GIG
LNS
DEN KAN
ELEV TA
I HAND
SLNGIG
GR
OPTIMISTISKT I
BLEV
CHOCKAD
SANDTON
SKRAPAS
BORT
SKYDDSLAGER
KICKA
INLEDS
MED
TNDNING
FYLLA
a. hav
b. tungt vatten
c. insjar
GNAGER
FRSTA
STORFILMEN
I USA
SKATTLETARE
SMITTAS
LTT
VET
MAN
INTE
VAD
MAN
SGER I
BLIR
ETYD
FR
GRNA
OMGE
ML
TVIVEL
R
RUNDA
OSTAR
BANK
BESINNINGSLST
RASERI
FRN
SOM
FRLED
TEATERSKOLA
R OVLKOMMEN
GEST
PPELMRKE
Vilka sjukdomar be
handlar en onkolog?
a. tandsjukdomar
b. tumrsjukdomar
c. Magsjukdomar
STTS
BESTMT
NED
DET
MENAR
DU INTE
KALLAS
STUNDOM
KRM
LGE
Vilka djur intresserar

en entemolog?
a. insekter
b. hundar
c. ormar
EN MAN
ATT
LEKA
MED
konstruktr: anna hagberg, foto: tt, thinkstock
SOM
BEKANT
Vilken typ av vatten

studerar en limnolog?
Svensken Petrus Artedi

rknas som iktyologins
fader. Vad studerade han?
a. fiskar
b. Valar
c. grodor
19
nyordskrysset
SVRIGHETSGR AD:
I detta korsord hittar du ngra av orden frn Sprktidningens och

Sprkrdets nyordslista fr 2014. De bl rutorna, lsta uppifrn och ner,
ger dig ett tvlingsord hmtat frn nyordslistan. Fyll i det p sidan 34.
STUVNING
DET HR R
EN NY LITEN
BYGGLOVSFRI
BYGGNAD SOM
FR ANVNDAS
SOM BOSTAD.
HON FAR FRAM

SOM ETT JEHU
FRKNIPPAS MED
SRJA
HKRING
HAR
IHRDIG
SLPATS
RUNT P
HEUREKA!
GER JU
GIVARE
TILL
BITANDE
SOM
LIVSUPPGIFT
REFLEXLJUD
FRN
MELLANGRDET
HAR DEN
MED DET
MELLAN
ETT OCH
TRE
FJUTTDEL
SPETSAR
TONIC
ANGER VG
NILSONNE
S SALTAS SILL
STMMA
BROMS- FR KOMSPR
MUNIKA-
EN R
GUL OCH
EN R
GLAD
VILL FARSBILATE- GUBBEN
RALA MAN SKA
BLI
EPITET P
PERSON SOM
INTE PASSAR
IN I NORMEN
MANLIGT
OCH
KVINNLIGT.
TION
SEDAN
P STRM
TAMPSTUMP
STADSGREK
LYCKOPILLER
SANDBANK
YPPA
KNNEDOM I
LNNDOM
GTPROFET
SJLVPORTRTT
TILLSAMMANS
MED ANNAN
PERSON
AVMTT
SOM EN
MUSKEL
BESKOW
PRECISERAR
KULING
BRBUSKEN
NT ATT
KNCKA
FDER
SOM
FRGA
R STELBENT
VRED
VINDPINAR
VARDAGSFRG
MEDLAREN
PRONOMEN
FR ERITREA
IGLOO
NATURLIG
FICK
FRUSEN
FICK LESS
HLL
RIKTNING
TGVAGABONDEN
GOLVGRA
R JU
TACKA
ANROPAR TILL
DENNA
PLATS
FLYGOFRDIGT F
ARMFRLNGANDE
MANICK SOM
KOMMER TILL
ANVNDNING
NR MAN SKA
TA ETT SJLVPORTRTT.
KAN VISST
LILLFINGRET
BLI?
SES I
STIM
R
HAR
EGENSINA
TNDER DOMLIGT
EGNA
ALKEMIST-
GNGTRAFIKANTERS
"TILLFLYKTSORT"
RYGG
VARDAG
UTAN
DAG
VIOLSTAD
DET HR
ORDET, SOM ANGER
RHUNDRADEBESTMNING I TILL
EXEMPEL PERSONNUMMER, FICK
KAD ANVNDNING
2014.
MSTARNAS
MSTARE
JORDLAGER
SVAR
MNE
FRN
STVELN BLIR MAN
IBLAND
DETTA KALLAS
DET FRESLAGNA
VALSYSTEM DR
VARJE VLJARE FR
MJLIGHET ATT INTE
BARA RSTA FR
UTAN VEN EMOT
ETT PARTI.
BOTTENBETYG
CENTRUMFIXERAT
SWINGEPOKENS
NJESPALATS
S VAR
TROTSIG
FRR
CIGARETT
KNADE
SES
MED
VLJA
FORN
TECKNARE
GIFT
UTAN
VIGSEL
500
GR
SKRMAR
SOM
SKRMAR
20
BLI AV
MED RUM
KORTAR
PANAMA
SMLTE
JMFRELSEORD
PODCASTSNDNING
MED RRLIG
BILD.
GER
DROGHJLP
DE VALSADE I
VALHALL
konstruktr: bulls
JTTEBRA
IBLAND
Bulls
GRA
MOTSTND
MOT NAZISTISK
PROPAGANDA
OCH VLD.
PLIRAT
BRUKAR
FINNAS I FR VISSA
BAKGR
GRUNDEN FRE ND
STARK
SYMBOL
P STATSVAPEN
PPNAS
HGTIDLIGT
SUPERKNEPIGA RUTAN
SVRIGHETSGR AD:
Hr ska du sjlv rita in de svarta rutorna. Talen inom

parentes anger det antal svarta rutor som frekommer
i respektive rad. De bl rutorna, lsta uppifrn och ner,
ger dig ett tvlingsord. Fyll i det p sidan 34.
A B C D E F G H
J K
10
10
11 A F
11
12
13
12
E
L
13
A B C D E F G H
KONSTRUKTR: INGELA KVIST, FOTO: THINKSTOCK
VGRTA ORD:
1. Cellsubstitut Han kom
frst (1)
2. Ville Rexed Hrd Trivas (2)
3. Polemik Brahes (1)
4. Fster antikhandlaren stor
vikt vid (1)
5. Gav oss Trollkarlen frn Oz
Satte Lubbe framfr Sverige (2)
6. Motgng Frknippas med
vattenstnd och strid mot
ryssar (1)
7. Toppkort Stygger (1)

8. Bakom Bolro Knixa (2)
9. Kex I kyl eller akvarium (3)
10. Flabbar Har ronlappar
numera (2)
11. I adliga namn Tidig btbyggare Sticker ut till havs (3)
12. Blir utsnd via Kennedys
organisation (0)
13. Mste sushikock kunna
Dofta (1)
J K
LODRTA ORD:
A. Tokyo frr Sydafrikan
Hpen (2)
B. Gr man inte ppet
Fddes Elsa (1)
C. Kan g frn 0 till 100 p
mindre n 1 sekund Strm (1)
D. Frorsakar det genuina
pitemlet Samlande (2)
E. Jagar i vra skogar Smek
Hja till skyarna (2)
F. Vattenande Kan man
plurra i (4)
G. Okunniga Gammal i
brunn (2)
H. Dras till drag Mnga i
Basra Liten i Sjumilaskogen
(2)
I. Frnuftigt Kan vara fin (2)
J. Slutord Lagmotstndare
(1)
K. Hrdes nr knallen kom
Livsviktig led (1)
21
I detta ordpussel gller det att p rtt stt placera

orden i rutnten. De bl rutorna, lsta uppifrn och
ner, ger dig tvlingsordet. Fyll i det p sidan 34.
O
S
S
N
E
22
4 x GEOGraFI
SVRIGHETSGR AD:
8 BOKSTVER:
Biodlare
Japanska
Paranoia
Skafferi
3 BOKSTVER:
Apa
Bas
Ebb
Eon
Nav
Ner
Nos
Ost
Ren
Sax
Sj
Spa
Tax
Vin
ra
8 BOKSTVER:
Arabiska
Brevduva
Orangeri
vervaka
3 BOKSTVER:
Bar
Ebb
Eon
Mal
Mes
Mil
Oas
Ost
Ram
Ras
Rem
Rum
Rr
Sax
Tax
Hr sker vi fyra stder.

Samtliga r huvudstad
i ett europeiskt land.
Grundades under
800-talet som byn Majrit. Flygplatsen heter Barajas.
A. Lissabon
B. Zagreb
C. Madrid
Hr invigdes tunnelbanan redan 1863. Den

har ver 400 kilometer spr.
A. Moskva
B. London
C. Paris
Staden ligger vid

floden Dimbovita. Den
kallas ibland Balkans Paris.
A. Belgrad
B. Bukarest
C. Sofia
Blev stad 1201 och ligger

vid Daugavas mynning.
A. Budapest
B. Warszawa
C. Riga
konstruktr: bulls, foto: thinkstock
hrnan 2
ltta krysset
SVRIGHETSGR AD:
De bl rutorna, lsta uppifrn och ner, ger dig ett

tvlingsord. Fyll i det p sidan 34.
SPORT
MED HL
ENERGI
I NT
LUKTAT
BRNT
ORDSMEDJAN
SKRED
MTLIG
GRA
SM
SKAKNINGAR
KATTFOT
BERGSTOPP
KREATUR
BILDAS
I SKOLA
VID
LUNCH
EN
DYRBAR
LITEN
KULA
SKDA
LEGUAN
VAR ADAM
OCH EVA I
MOTBJUDANDE
GARNBOLL
HJLPTE
ALADDIN
GYNNSAM
FINNS
P
MAGNET
FISKELINA
HAR
PILLER
P
LAGER
OMSORGSFULLT
FRGAR
FRTJUSTA
BARN
HUR SA ?
BR
ARVSANLAG
TRYNE
FLG
OMKRING
INTRFFA
PARTY
DUNKEL
LTARNA
OFFERBORD
TVLANDE
LEDMOTIV
GRS
GRDDE I
DEN HAR
ETT GA
FINNS
VARMA
KLLOR
P
UNDERSKOTT
KATTDJUR
OSTRUKEN
SKOLBARN
KALLAS
CYKELNS
STOMME
konstruktr: anna hagberg, foto: ing image
GRIPA
R
JUNIOR
KAN
PANTAS
SLNGANDE
R KLAR
HIMMEL
HOPPSAN
SIGNALERADE INDIANER MED
PLATS
FR
SMULTRON
BLBRSBUSKAR
P
PRICKEN
LVTRD
ALTERNATIVT
JAVA
OCH
BORNEO
SNIKEN
KLEN
I STRRE
MNGD
F
TAG I
23
I NRBILD
SVRIGHETSGR AD:
Hunden brukar kallas mnniskans bsta vn.

Men vad vet du om detta husdjur? Facit p sidan 32.
1
6
Hur mnga
permanenta tnder
har en fullvuxen hund?
A. 32
B. 42
C. 52
Vem ser bst

i mrker hunden
eller mnniskan?
A. Hunden
B. Mnniskan
C. Lika bra
7
En varm hund andas
med ppen mun och
flmtar. Vad kallas det?
A. Ryssja
B. Hssja
C. Skvisa
Vad heter tamhunden

p latin?
A. Canis lupus familiaris
B. Vulpes lagopus
C. Felis silvestris
3
Hunden tmjdes fr
ungefr 16 000 r sedan.
Var skedde detta?
A. I dagens Japan
B. I dagens Irak
C. I dagens Kina
4
Vilken grupp av
hundfamiljer tillhr
hunden p bilden?
A. Terrier
B. Vinthund
C. Vallhund
24
Hur mnga luktceller

finns det i hundens nos?
A. 5 miljoner
B. 40 miljoner
C. 220 miljoner
Vad heter det hr

benet?
A. verarmsben
B. Falangben
C. Handlovsben
9
Hur mycket lngre
n hunden r dess
tarmsystem?
A. Tv gnger
B. Fyra gnger
C. Sex gnger
10
Vilket r Sveriges
vanligaste hundnamn?
A. Bella
B. Molly
C. Ludde
FOTO: THINKSTOCK
SUDOKU 3 & 4
6 x PSYKOLOGI
SVRIGHETSGR AD:
Nio olika siffror ska ing i varje lodrt och varje

vgrt rad. Varje kvadrat p 3x3 rutor ska ocks
innehlla samtliga dessa siffror. Facit p sidan 32.
Psykologi r lran om
mnniskans beteende
och samspel med
andra. Hr mter du
denna vetenskap i nrbild.
Carl Gustav Jung introducerade begreppet
arketyp. Vad betyder det?
A. Nedrvd urbild
B. Dlig vana
C. Frutsgbar person
En av Sigmund Freuds
viktigaste bcker
utkom 1900. Vad hette den?
A. Oidipuskonflikten
B. Detet, jaget och verjaget
C. Drmtydning
Vad gr den som drabbats av Mnchhausens

syndrom?
A. Sker vrd fr falska symtom
B. Hallucinerar
C. Lider av storhetsvansinne
Vad var minst viktigt

fr mnniskan enligt
Abraham Maslows behovstrappa?
A. Uppskattning
B. Sjlvfrverkligande
C. Krlek
Vad kallas den kvinnliga motsvarigheten

till Oidipuskomplex?
A. Sapfokomplex
B. Ariadnekomplex
C. Elektrakomplex
konstruktr: lovatts, foto: thinkstock
Vad kallas fenomenet

dr kidnappningsoffer
tar parti fr frvaren?
A. Stockholmssyndromet
B. Dopplereffekten
C. Kabuki
25
BIT FR BIT
SVRIGHETSGR AD:
Hr gller det att hitta det rtta svaret s tidigt som mjligt med hjlp av
ledtrdarna. Tvla mot dig sjlv eller ngon du knner! Facit p sidan 32.
6
7
8
9
10
26
5
PONG
EN HUVUDSTAD
5
PONG
EN VXT
5
PONG
ETT GRUNDMNE
5
PONG
EN FRFATTARE
5
PONG
EN IDROTTARE
5
PONG
ETT LAND
5
PONG
EN MATRTT
5
PONG
ETT DJUR
5
PONG
EN PLANET
5
PONG
Monarkin avskaffas detta r

i Grekland och Etiopien.
Guinea-Bissau fr sjlvstndighet frn Portugal.
Staden grundades r 1614
av den osmanske generalen
Sleyman Pascha. Han uppfrde en mosk p platsen.
Barn av det hr slaget lever
under svra frhllanden
men lr sig att bemstra
dem.
Upptcktes 1789 av den tyske
kemisten Martin Heinrich
Klaproth. Han upptckte ven
zirkonium och cerium.
Vxte upp i Augsburg.
Livnrde sig som vissngare
i Mnchen. Fick sitt konstnrliga genombrott i Berlin.
Har siktet instllt p OS i Rio

de Janeiro sommaren 2016.
Fyller 39 r ngra dagar efter
tvlingarnas slut.
I Degerfors finns en stadsdel
som heter som detta land.
Generalguvernren heter
David Johnston.
Restaurangen Louis Lunch
i New Haven, Connecticut,
USA, tar t sig ran fr att ha
uppfunnit denna matrtt.
gnar varje natt upp till tta
timmar t att ta grs. Av
dagens tre arter klassas en
som starkt hotad.
Den tunna atmosfren bestr
bland annat av koldioxid. Vid
polerna finns iskalotter. Ytan
bestr frmst av basalt.
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
4
PONG
Detta r fds komikern

Christine Meltzer, fotbollsmlvakten Mattias Asper och
frfattaren Camilla Lckberg.
George W. Bush beskte
staden r 2007. ret drp
uppkallades en gata efter
honom.
Roten innehller 23 procent
kolhydrater. Den kan rostas till
kaffesurrogat. S har den anvnts tminstone sedan 1886.
Denna aktinoid har en
smltpunkt p 1 132,4
grader och en kokpunkt p
3 745 grader.
I sina verk argumenterade
frfattaren fr en socialistisk
vrldsskdning. Han lmnade
Tyskland nr Hitler tog makten.
Vid OS i Sydney r 2000

frlorade hon p sina favoritdistanser duellerna mot Inge
de Bruijn.
En federation bestende av
tio provinser och tre territorier. Regeringen har strre
inflytande ver territorierna.
I Sverige introduceras den
1955. Tyska immigranter
lanserar den i USA under
slutet p 1800-talet.
De vassa klorna anvnds fr
att grva ut grottor som ofta
byggs ihop till stora tunnelsystem.
Mnarna Phobos och Deimos
upptcktes 1877. Bgge tros
vara asteroider som fngats
in av planeten.
FOTO: LEE FILM, BINGO RIMR, ISTOCKPHOTO, WIKIMEDIA COMMONS, NASA
1
2
3
4
5
ETT R
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
3
PONG
Under Nejlikerevolutionen
strtas diktaturen i Portugal.
Bjrn Borg vinner Franska
ppna fr frsta gngen.
En europeisk stad belgen
p samma breddgrad som
Istanbul, Madrid, Neapel och
New York.
En del av vxtens form en
boll av flygfrukter har
gett inspiration till svl
lampor som fontner.
Stora fyndigheter av detta
grundmne finns i lnder
som Australien, Kanada och
Kazakstan.
Ledde teatern Berliner
Ensemble. I sina dramer
introducerade han
Verfremdungseffekten.
Var tidigare nra vn med

landslagskollegan Mikaela
Laurn som senare blev
vrldsmstare i boxning.
Territoriet Nunavut tcker
en femtedel av landets yta. Dr
r inuktitut och inuinnaqtun
tv av de officiella sprken.
Frasses, White Castle, Clock
och Big Boy r genom ren
ngra av de kedjor som specialiserat sig p denna rtt.
Djurets namn r hmtat frn
sprket dharuk. Frn samma
sprk har ven ordet vallaby
lnats in.
Temperaturerna vxlar mellan
-130 grader och +20 grader.
Nattetid bildas ett tunt frostlager p ytan.
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
2
PONG
Harry Martinson och Eyvind

Johnson delar Nobelpriset
i litteratur. Stephen King
debuterar med Carrie.
Efter diktatorn Enver Hoxhas
dd placerades kroppen i ett
mausoleum i staden. Byggnaden ritades av slktingar.
Bladen innehller hga halter
av vitamin C och kan tas
frska. Av blomman kan vin
tillverkas.
Det tyngsta grundmnet
som finns i naturen. Fick sitt
namn efter en av planeterna
i solsystemet.
Ngra av frfattarens mest
knda verk r Den kaukasiska
kritcirkeln och Den goda
mnniskan frn Sezuan.
Har ftt bland annat Svenska

Dagbladets bragdguld, H.M.
Konungens medalj, Victoriastipendiet och Jerringpriset.
Ett av vrldens mest glesbefolkade lnder. Den
konservative premirministern
heter Stephen Harper.
Vanliga tillbehr r tomat,
gurka, ost, lk, isbergssallad,
majonns, dressing, bacon,
senap och ketchup.
Ett bjrnliknande pungdjur.
Ungar stannar i moderns pung
i sex till tio mnader. Kan bli
upp till 30 r gamla.
Hr finns Olympus Mons,
solsystemets strsta vulkan
och hgsta berg. Hjden r
cirka 25 kilometer.
PONG
PONG
PONG
PONG
PONG
PONG
PONG
PONG
PONG
PONG
Abba vinner Eurovision

song contest med Waterloo.
Vsttyskland vinner fotbollsVM. Finalen spelas i Mnchen.
Ersatte r 1920 Durrs som
huvudstad i samband med
att Albanien blev sjlvstndigt.
Denna blomma r partisymbol fr Miljpartiet.
Vxten uppskattas srskilt
av kaniner.
Ett radioaktivt grundmne
som bland annat anvnds till
att driva svenska krnkraftsreaktorer.
Levde under andra vrldskriget i exil i Stockholm.
Dr skrev han dramat Mor
Courage och hennes barn.
Ingen annan svensk simmare

har vunnit s mnga individuella SM-medaljer. Har ordet
diva tatuerat i svanken.
r vrldens till ytan nst
strsta land. De tv strsta
sprken r engelska och
franska.
P somaliska heter den hambeegar, p baskiska hanburgesa, p finska hampurilainen
och p islndska hamborgari.
Nrmaste slkting r koala
och frmsta naturliga fiende
r dingo. Djuret finns ver
stora delar av Australien.
Fick sitt namn efter den
romerske krigsguden.
r jordens nrmaste grannplanet.
27
Hr har vi samlat ett antal engelska luringar.

Vet du vad de betyder? Facit p sidan 32.
28
1. OSTENSIBLY
A. definitivt
B. slutligen
C. inledningsvis
D. skenbart
E. ovetande
9. TORRENT
A. fiskent
B. flotte
C. dragon
D. strtflod
E. slseri
17. MIRTH
A. munterhet
B. myrra
C. kalkyl
D. myr
E. kke
2. RIGMAROLE
A. pyttipanna
B. trasmatta
C. besvikelse
D. svammel
E. frlust
10. YAWN
A. gspa
B. spy
C. kapitulera
D. nicka
E. skaka
18. SEETHE
A. frfra
B. sjuda
C. sedvnja
D. spana
E. silke
3. SUPREMACY
A. verdrift
B. sjlvstndighet
C. antagande
D. verhghet
E. trgas
11. PATERNITY
A. faderskap
B. evighet
C. patetik
D. frgvishet
E. abbot
19. HUTCH
A. bur
B. skrivbordslda
C. slips
D. byr
E. skiftnyckel
4. WHISKER
A. viskning
B. alkoholist
C. morrhr
D. finsmakare
E. geni
12. HOAX
A. knsla
B. bluff
C. kaos
D. trolldom
E. artr
20. CASSEROLE
A. uniform
B. pant
C. gryta
D. ersttare
E. biroll
5. EVICT
A. vrka
B. besegra
C. freviga
D. hmnas
E. profitera
13. DIVINITY
A. fusk
B. indelning
C. union
D. divan
E. gudomlighet
21. PECKISH
A. retsam
B. originell
C. obeslutsam
D. skum
E. hungrig
6. JAVELIN
A. navel
B. sportbil
C. koppel
D. filt
E. spjut
14. OUTLINE
A. grns
B. frklara
C. fasad
D. kontur
E. order
22. RUTHLESS
A. nervs
B. dum
C. felfri
D. hnsynsls
E. skrddarsydd
7. FIERCE
A. vernaturlig
B. vild
C. hysterisk
D. konspiratorisk
E. rlig
15. IRKSOME
A. subjektiv
B. dekadent
C. trttsam
D. strng
E. impulsiv
23. SURFEIT
A. styrka
B. hrsken
C. smnig
D. verfld
E. ytlig
8. DASHING
A. otrogen
B. reling
C. kall
D. stilig
E. vilsen
16. AMBUSH
A. medgivande
B. buskage
C. bakhll
D. medknsla
E. skvaller
24. INSIDIOUS
A. lmsk
B. upprepad
C. innerlig
D. frutsgbar
E. stolt
4 x POLITIK
SVRIGHETSGR AD:
Hr presenterar vi ngra
av vrldens parlament.
Vad vet du om dem?
Lagtinget r Frarnas
riksdag. Hur mnga
platser har det?
A. 33
B. 99
C. 111
r 1999 flyttas den

tyska frbundsdagen till
Berlin. Men frn vilken stad?
A. Frankfurt
B. Hamburg
C. Bonn
Vad heter Nya Zeelands parlament p

minoritetssprket maori?
A. He wai rani mku
B. Premata Aotearoa
C. Khore kau
I vilken stad ligger

Sydafrikas parlament?
A. Kapstaden
B. Johannesburg
C. Pretoria
konstruktr: bulls, foto: thinkstock
WORDS
crossword
SVRIGHETSGR AD:
Hr kan du testa dina kunskaper i engelska i ett traditionellt

och riktigt knepigt arrow word puzzle. Den ledtrd som har
siffror inom parentes bestr av tv ord. Facit p sidan 32.
S P O U T S
G R I M
konstruktr: lovatts, foto: thinkstock
R E E D S
T E A S
29
GISSA SPRKET
SVRIGHETSGR AD:
Hr har vi samlat texter om Sverige frn Wikipedia. Din uppgift r att para ihop rtt text
med rtt sprk. Kartan visar var sprken talas.
Facit p sidan 32.
Il terreno prevalentemente montuoso verso
ovest, dove si trovano i monti
scandinavi che separano il
paese dalla Norvegia.
Drava poskua z
davno politiko, ki
mono zajema iz visokih
dohodkov, dosei visoko
stopnjo socialne pravinosti.
szaki fekvse ellenre Svdorszg

legnagyobb rszn mrskelt
ghajlat uralkodik, a Golframlat ltal hozott melegnek ksznheten.
Het huidige Zweden

is een constitutionele
monarchie en een van de
rijkste, welvarendste en
meest ontwikkelde landen
ter wereld.
Monarcha ma rwnie prawo do

informowania go przez
premiera o stanie pastwa
i najwaniejszych pracach
rzdu.
Den srlige delen av

landet er oppdyrket,
med mer og mer skog jo
lengre man kommer nordover i landet.
De Klima a Sd- a
4 Mttelschweden ass
op Grond vun der Erwermung duerch de Golfstroum
relativ temperiert.
Nykyn vaalit pide5 tn joka neljs
vuosi syyskuun kolmantena
sunnuntaina. nioikeutettuja ja vaalikelpoisia ovat
viimeistn vaalipivn 18
vuotta tyttneet.
Omkring begyndelsen
af bronzealderen
begunstigede et srdeles
mildt klima, at befolkningen
voksede i hele Sydskandinavien.
Nejvt hustota
zalidnn je v oblasti
resundu na jihu vdska
a v dol jezera Mlaren ve
stednm vdsku.
Le systme juridique,
8 de tradition romanogermanique, se compose des
juridictions civiles, pnales
et administratives.
30
10
11
I
O
Na juhu vdska
s hojne rozren
listnat stromy, na severe
zas krajine dominuj najm
borovice a brezy.
12
Das schwedische Bildungssystem umfasst

vier Teilbereiche: Vorschule,
Schule, Hochschulen und
Universitten sowie Erwachsenenbildung.
N
L
13
Igaheigus annab
igale inimesele iguse
ilma omaniku luba ksimata
metsas ja niidul jalutada,
telkida, jalgrattaga sita ja
marju vi seeni korjata.
14
Didel poveik vedijos

reljefui padar ledynai. Slinkdami, jie ard kaln
virnes, todl vedijos
kalnams bdingi fjeldai bei
lkti slniai.
D
P
M
15
Cilvku apmeans
Zviedrijas, tpat k
prjo Ziemeeiropas valstu
teritorij, izplatjs daudz
lnk un vlk, nek Rietumeiropas da.
16
SVARSALTERNATIV:
A. danska
B. estniska
C. finska
D. franska
E. italienska
F. lettiska
G. litauiska
H. luxemburgiska
I. nederlndska
J. norska
K. polska
L. slovakiska
M. slovenska
N. tjeckiska
O. tyska
P. ungerska
ILLUSTRATION: THINKSTOCK
FACIT
Hr hittar du facit till alla uppgifter utan tvlingsord.
Lsningarna till tvlingsuppgifterna publiceras
i mitten av september p vetenskapsmedia.se/klurigt.
SVERIGERESAN (SIDAN 6):
1 A, 2 A, 3 B, 4 C, 5 C, 6 A, 7 A, 8 C, 9 C,
10 B, 11 A, 12 C, 13 A, 14 B, 15 B, 16 C, 17 A,
18 B.
drfr placerat ut 2n portrtt. Men detta

9 1 3 4 7 5 6 8 2
r ett jmnt tal. Denna motsgelse bevisar att landsfaderns beslut inte r
4 6 2 3 8 1 7 9 5
mjligt att genomfra.
5 7 8 2 6 9 4 1 3
3. Lt r, g och s vara antalet rda, gula
15.2. LSNINGSFRSLAG
343
15.2. LSNINGSFRSLAG
343
ORDFRRDET (SIDAN 7):
och svarta tndstickor. I varje drag
3 4 7 9 1 2 5 6 8
1 C, 2 A, 3 D, 4 E, 5 E, 6 D, 7 A, 8 B,
9 B,
ndras
r,erstta
g
med
Bland
ingen
av plattorna
enatalen
formen
en splatta
av1.den
andra formen,
hur viformen, hur vi
ingenav
avden
plattorna
av den
enaoch
formen
erstta
en
platta
av den andra
n C,
rearrangerar
p uteplatsen.
rearrangerar
dem p uteplatsen.
8 5 9 6 3 4 1 2 7
10 C, 11 E, 12 A, 13 D, 14 C, 15 B, 16
17 E, ndem
annat
innebr
det att bda talen r och
18 D, 19 A, 20 B, 21 A, 22 D, 23 C, 24 E.
s alltid kommer att ha samma paritet
6 2 1 7 5 8 9 3 4
(samtidigt jmna eller samtidigt udda)
6 x GRUNDMNEN (SIDAN 7):
medan talet g kommer att ha annorlunda
7 9 4 8 2 6 3 5 1
1 A, 2 B, 3 A, 4 C, 5 A, 6 C.
paritet n r och s. Nr det inte finns ngra
1 8 6 5 4 3 2 7 9
tndstickor kvar i tv av frgerna s r
TANKENTTER (SIDAN 8):
pariteten i deras antal jmn (talet 0
2 3 5 1 9 7 8 4 6
1. Anta att varje barn fick en bollLsning
kastad2.16.Lsning
s rcker
fall
rattde
tndstickor
som
(a) r
Detjmnt).
rcker(a)
attIDet
dela
in barnen
i par
att varje
par
i angrn2.16.
dela
insbarnen
i par
sstr
att varje
par str i angrn Bulls
exempel
tre
i dendet
frsta
tre
i den
andra
raden
sande
rutor gula
(tillpar
exempel
tre par
i denudda
frsta
raden,
tre
i denosv.)
andra raden osv.)
till sig, vilket medfr att varje barnsande
fick rutor (till
r
kvar
och
rraden,
ett
antal
av
Drefter kan man
lta kan
barnen
par byta
platspar
med
varandra.
Drefter
mani varje
lta barnen
varje
byta
plats med varandra.
precis en enda boll. Eftersom alla avstnd
dessa
som
r
kvar
pibordet.
4 x PLANETER (SIDAN 9):
mellan barnen r olika finns det tv barn,
4. Frglgg de sm trianglarna i den
1 C, 2 A, 3 A, 4 C.
A och B, som har det minsta avstndet
stora triangeln p schackbrdevis s
p schackbrdevis
s blir 18 rutor
den ena
frgen
(b) Om vi mlar
Om vi mlar
rutorna p schackbrdevis
smlade
blir 18 irutor
mlade
i den ena frgen
(b) rutorna
mellan sig. I s fall har A kastat bollen
till svart)
attexempel
hrn
blir
JORDEN
RUNT (SIDAN 1011):
(till exempel
och
17 trianglarna
rutor ioch
den17
andra
frgen
Varje
skaVarje
allts
(till
svart)
rutor
i svarta
den (vit).
andra(figuren
frgenbarn
(vit).
barn ska allts
hoppa
som
i en r
annan
frg
nannan
denoch
som
sig
hoppa
tillrenmlad
ruta
som
mlad
i en
frgbarnet
n vita
denbefinner
som barnet
B samtidigt som B har kastat sin boll
tilltill
A.en ruta
nedan).
Vi
erhller
33
svarta
27
1 B,befinner
2 B, 3sig
B, 4 A, 5 B, 6 C, 7 A, 8 A, 9 B,
i. Men d kani.inte
barnen
i de18svarta
rutorna
hopparutorna
in i olika
vita in
rutor
Mended18kan
inte de
barnen
i de svarta
hoppa
i olika vita rutor
Dessutom, enligt vad som skrevs 3.
ovan,
trianglar.
Eftersom
varje
bit
tcker
en
10
B,
11
A,
12 B, 13 C, 14 C, 15 B, 16 A, 17 B,
eftersom det bara
finns det
17 sdana.
Hur17man
n organiserar
hoppandet
s kommer
bara finns
sdana.
Hur man n
organiserar
hoppandet s kommer
3.eftersom
detBeftert
ivit
minst
en
av
finnas
minst
tv
barn.
det
eftert
irutorna
minst
en
av triangeln
rutorna
finnas
minst
tvp
barn.
var det de enda bollarna som A och
hardeattsm
och
en
svart
triangel
kan
vi som
Frglgg
trianglarna
i trianglarna
den stora
p
schackbrdevis
s att18 C, 19
Frglgg
deatt
sm
i dens
stora
triangeln
schackbrdevis
sA,
att20 A, 21 B, 22 B, 23 A, 24 A,
hrntrianglarna
blir svarta
(figuren
nedan).
Viden
erhller
svarta
och3327svarta
vita
hrntrianglarna
blir
(figuren
nedan).
erhller
och
27A,
vita
ftt. Lt oss d bortse frn A och B,
som
mest
lgga
27svarta
kopior
av
lilla33Vi
figuren
25 C,
26
27 A, 28 C, 29 C, 30 A.
trianglar. Eftersom
varje
bit tcker
en bit
vit tcker
och enen
svart
triangel
s kan
vi somsmest
trianglar.
Eftersom
varje
vit och
en
svart
triangel
kan vi som mest
om de inte hade funnits med i leken.
p 2.17.
den
stora.
Att
det
gr
att
lgga
27schackbrdevis
LsningI s
2.17.
Frglgg
de sm
trianglarna
i den
stora
trianglen
p
Lsning
Frglgg
de sm
trianglarna
i den stora
trianglen p schackbrdevis
lgga
27 kopior
avblir
denkopior
lilla figuren
p
stora.
Attden
det
gr
attAtt
lgga
27
sdana
kan
lgga
27
avblir
densvarta
lilladen
figuren
p
stora.
att lgga
27 sdana kan
s att
hrntrianglarna
svarta
(figuren
nedan).
Vi andra
erhller
33
svarta
ochdet
27gr
vita
s attsdana
hrntrianglarna
(figuren
nedan).
Vi
erhller
33
svarta
27 vita
fall har vi motsvarande situation,
men
kan
man
se inedan.
den
figuren
4 xoch
NATIONALRTTER
(SIDAN 12):
man seEftersom
i den
andra
figuren
nedan.
man
seEftersom
ibit
den
andra
trianglar.
varje
tcker
enfiguren
vit
en en
svart
s kan
vi soms
mest
trianglar.
varje
bit och
tcker
vittriangel
och en svart
triangel
kan vi som mest
denna gng med endast 33 barn,
och
vi lgga
nedan.
127
B,sdana
2 A, 3kan
C, 4 C.
lgga
27 kopior
av den
lilla figuren
plilla
denfiguren
stora. Att
det stora.
gr attAtt
lgga
kan
27 kopior
av den
p den
det 27
grsdana
att lgga
man se i den andra
nedan.figuren nedan.
man sefiguren
i den andra
kan upprepa precis samma resonemang.
Bland dessa 33 finns tv som har det
4 x FLAGGOR (SIDAN 13):
minsta avstndet mellan sig och drmed
1 A, 2 B, 3 C, 4 B.
kastar sina bollar till just varandra. Vi
kan d ter bortse frn dessa barn och
FINLANDISMER (SIDAN 14):
reducera det totala antalet till 31. Vi fort1 D, 2 A, 3 B, 4 D, 5 C, 6 E, 7 B, 8 C, 9 C,
stter p samma stt och minskar antalet
10 E, 11 B, 12 E, 13 A, 14 D, 15 A, 16 D.
barn med tv t gngen. Till slut har vi
bara ett barn kvar, vilket skulle innebra
6 x2.18.
DINOSAURIER
(SIDANr8):
4 x VDERREKORD (SIDAN 14):
Lsning 2.18.
Tnk dig
att ostkuberna
r ostkuberna
mlade i svart
eller viti svart
frg och
Lsning
Tnk dig att
mlade
ellerarrangevit frg och arrangeatt det hade ftt en boll kastad
ja,som
avi figuren
1 B,i 2
A,144svarta
B,
1mittersta
C, 2 C,biten
3 B, 4 A.
rade
ViC,fr3nedan.
d
och
13C.
vita kuber.
Den
mittersta
biten
rade nedan.
som
figuren
Vi 5
frB,
d614
svarta
och 13
vita
kuber. Den
4.
4. dvit.
r frsts
Notera
att Notera
musen d
under
kulinariska
vandring
alltidvandring
gr frnalltid
en gr frn en
r
frsts
att sin
musen
under sin
kulinariska
vem? D detta r omjligt, var vrt
ur- gvit.och
sLt
vara
gula
och
svarta
varje drag ndras
r,tillantalet
gfrn
och
vara
rda,
gulatndstickor.
I varje drag ndras
vit Lt
kub r,
till envit
svart
och
ens rda,
svart
till
vit.
kub
en
svart
och antalet
frnenen
svart
till
enoch
vit. svarta Itndstickor.
sprungliga antagande att varje barn
&
21.(SIDAN
9):att
HISTORISKT
(SIDAN 16):
talenfick
r, g ochtalen
s SUDOKU
med
Bland
annat
innebr
det
bda talen
alltid
r, 1.
g och
s1med
Bland annat
innebr
det attr och
bdas talen
rkommer
och s alltid kommer
att ha sammaatt
paritet
(samtidigt
jmna
eller samtidigt
udda)
medanudda)
talet gmedan
ha samma
paritet
(samtidigt
jmna eller
samtidigt
g kommer
en boll falskt. Drmed fanns det minst
1 kommer
BACtalet
(1911,
1915, 1920), 2 BAC (1920-talet,
att ha annorlunda
s.8 n r5och s.
att ha7paritet
annorlunda
paritet
4 n r2och
6 1 3 9
ett barn som ingen hade kastat bollen
1937, 1956), 3 CBA (1590, 1734, 1772),
till.
ABC
(1962,
1969, 1971), 5 BAC (1912,
Nr det inte finns
frgerna
pariteten
Nr det
inte
finns6ngra
tndstickor
pariteten
i deras
1ngra
5tndstickor
4kvar
3i tv av
9 kvar
2i tvs7avrfrgerna
8 s4irderas
antal ``jmn''
(talet``jmn''
0 r jmnt).
r tndstickor
r kvar gula
det gula
r och1950-talet),
(talet I0srfall
jmnt).
I s fall rsom
tndstickor
som och
r1920-talet,
kvar
det r
2. Lt oss anta att vgntet har byggts
ut antal
6 BAC (1099, 1258,
ett udda antalettavudda
dessa
somavr3dessa
kvar2p
bordet.
som
r
8 antal
9
1 kvar7p bordet.
5 6 4
enligt landsfaderns beslut. Anta ocks
1453), 7 ABC (2010, 2011, 2013), 8 BAC
att det blev m stder frn vilka utgr tre
(1804, 1892, 1935) , 9 ACB (1903, 1922,
5 8 9 6 4 1 3 2 7
vgar, och drmed 33-m stder frn vilka
1928), 10 ABC (1938, 1939, 1982), 11 BAC
utgr fem vgar. Lt oss tnka att man
(cirka 8 000 f.Kr., cirka 3 500 f.Kr., cirka
4 2 7 5 8 3 9 1 6
p varje vg, vid varje infart placerar ett
3 100 f.Kr.), 12 BCA (1977, 1986, 1994).
3 6 1 9 7 2 8 4 5
portrtt av landsfadern. Detta innebr att
man har placerat ut 3m+5(33-m)=165+2m
4 x SLLSKAPSDJUR (SIDAN 16):
6 1 5 3 9 4 7 8 2
portrtt, vilket r ett udda tal. Man har
1 C, 2 B, 3 C, 4 C.
9 7 4 1 2 8 6 5 3
allts placerat portrtt vid varje vg
ett vid var och en av vgens bda nd4 x KEMI (SIDAN 17):
2 3 8 7 6 5 4 9 1
punkter. Om det fanns n vgar har man
1 A, 2 A, 3 C, 4 A.
Bulls
31
FACIT
REGLER
7 x VETENSKAPER (SIDAN 19):

1 A, 2 B, 3 C, 4 C, 5 A, 6 B, 7 A.
6 x PSYKOLOGI (SIDAN 25):

1 A, 2 C, 3 A, 4 B, 5 C, 6 A.
4 x GEOGRAFI (SIDAN 22):

1 C, 2 B, 3 B, 4 C.
BIT FR BIT (SIDAN 2627):

1. 1974, 2. Tirana, 3. maskros, 4. uran,
5. Bertolt Brecht, 6. Therese Alshammar,
7. Kanada, 8. hamburgare, 9. vombat,
10. Mars.
I NRBILD (SIDAN 24):

1 B, 2 A, 3 C, 4 A, 5 C, 6 A, 7 B, 8 A, 9 C,
10 B.
SUDOKU 3 & 4 (SIDAN 25):
WORDS (SIDAN 28):

1 D, 2 D, 3 D, 4 C, 5 A, 6 E, 7 B, 8 D, 9 D,
10 A, 11 A, 12 B, 13 E, 14 D, 15 C, 16 C, 17 A,
18 B, 19 A, 20 C, 21 E, 22 D, 23 D, 24 A.
4 x POLITIK (SIDAN 28):
1 A, 2 C, 3 B, 4 A.
CROSSWORD (SIDAN 29):
CUED E J
A MAMA U
GR I M GUN
E ARN L T
L ARENA
L I T
O
CYN I C S E
U COO
I N
B L I ND I NG
EON
G I
CEDAR N
E AR R F E
T A L C RE
GE T HE AR
E E E US
ENSURED
A S L
E P AU L E T T
K R M O
S I MP L E S T
UN I SON A
M L S T I L
P ADRE S S
ACK A L
O P A P
BOA T S
O L L ED
S P ER
S SUS P
ED R
D I GO F
A PRO
R L E AG
SHA P E
D
NA Y
EDS C
S L A I D
E U OU
RUMPUS
T P A S T
E S S E
DE S ED
C L OD
S TON I S
E V F
C R EWY
S
A
N
I
T
I
S
E
E
E
T
A
C
H
E
D
POU T S
L N U
ODDED
T I ONS
N D
C I OUS
N R
I GNED
S O U
R T HE
AHOY
E RE F
L F I N
OA F
HOUS E
OP S E
CE L L S
RYE
T E G
T E A S
T A L K
RA S Y
S YNE
l Du behver inte skicka in ngra

kryss fr att vara med och tvla. Fyll i
kupongen p sidan 34 eller lmna dina
lsningar p ntet. Adressen r
www.vetenskapsmedia.se/klurigt.
l Fr att delta i utlottningen mste vi ha
dina svar senast den 15 september 2015.
l Alla som lmnar in en kupong med
minst ett korrekt tvlingsord deltar
i utlottningen av tre helrsprenumera
tioner p Mstarkryss (vrde 222
kronor), tre exemplar av Money talks
(vrde 170 kronor) och tre exemplar av
Skiljeteckensboken (vrde 192 kronor).
l Alla som har minst sex korrekta
tvlingsord deltar i utlottningen av 30
bagagevgar (vrde 279 kronor), 30
campinglanternor (vrde 399 kronor) och
30 vakuumtermosar (vrde 159 kronor).
l Fr att delta i utlottningen av de tv
hgvinsterna, en ryggsck frn Haglfs
(vrde 800 kronor) tillsammans med
helrsprenumerationer p bde Sprk
tidningen (vrde 479 kronor) och Forsk
ning & Framsteg (vrde 669 kronor),
mste du ha minst nio korrekta tvlingsord.
l Vinnarna meddelas via epost och p
www.vetenskapsmedia.se/klurigt. Dr
publiceras ocks facit till alla tvlings
uppgifter.
l Tvlingsfrgor besvaras p epost
klurigt@vetenskapsmedia.se.
GISSA SPRKET (SIDAN 30):

1 E, 2 P, 3 K, 4 H, 5 C, 6 A, 7 N, 8 D, 9 M,
10 I, 11 J, 12 L, 13 O, 14 B, 15 G, 16 F.
l Eventuella rttelser publiceras p

www.vetenskapsmedia.se/klurigt.
13. CITERAT OCH 4 x FLAGGOR

14. FINLANDISMER OCH 4 x VDERREKORD
15. FLTAN
16. HISTORISKT OCH 4 x SLLSKAPSDJUR
17. ORDOKU 1 & 2 OCH 4 x KEMI
1819. STORKRYSSET OCH 7 x VETENSKAPER
20. NYORDSKRYSSET
21. SUPERKNEPIGA RUTAN
22. HRNAN 2 OCH 4 x GEOGRAFI

23. LTTA KRYSSET
24. I NRBILD
25. SUDOKU 3 & 4 OCH 6 x PSYKOLOGI
2627. BIT FR BIT
28. WORDS OCH 4 x POLITIK
29. CROSSWORD
30. GISSA SPRKET
INNEHLL
4. KNEPIGA RUTAN
5. KORSORDET
6. SVERIGERESAN
7. ORDFRRDET OCH 6 x GRUNDMNEN
8. TANKENTTER OCH 6 x DINOSAURIER
9. SUDOKU 1 & 2 OCH 4 x PLANETER
1011. JORDEN RUNT
12. HRNAN 1 OCH 4 x NATIONALRTTER
32
Tejpa
hr
Vnd
Vik hr
Plats
fr
frimrke
Vetenskapsmedia
Klurigt
Box 1191
111 91 Stockholm
33
TVLINGSKUPONG
Bokstverna i de frgade rutorna bildar dina tvlingsord.
Fyll i orden nedan och posta kupongen. Vi behver dina
svar senast den 15 september 2015. Du kan ocks lmna
dina lsningar p www.vetenskapsmedia.se/klurigt.
SVARA
SENAST
15/9!
KNEPIGA RUTAN
Sidan 4.
KORSORDET
Sidan 5.
HRNAN 1
Sidan 12.
CITERAT
Sidan 13.
FLTAN
Sidan 15.
ORDOKU 1
Sidan 17.
ORDOKU 2
Sidan 17.
STORKRYSSET
Sidan 1819.
NYORDSKRYSSET
Sidan 20.
SUPERKNEPIGA RUTAN
Sidan 21.
HRNAN 2
Sidan 22.
LTTA KRYSSET
Sidan 23.
Namn:
Adress:
Jag vill passa p att prova 2 nr av

Forskning & Framsteg fr 79 kr.
Postadress:
Jag vill passa p att prova 2 nr av

Sprktidningen fr 79 kr.
Telefon:
E-post:
34
Gller t.o.m. 15/9 2015 och endast adresser i Sverige.

Prenumerationen r tidsbestmd och avslutas
automatiskt. Vetenskapsmedia i Sverige AB behandlar
kunduppgifter med modern informationsteknik. De
anvnds fr att kunna fullgra kundrelationerna och
lmna erbjudanden om egna och andras produkter.
Ny tidning!
4 Nr
199:spara 77:-
Vlkommen till en tidning som

stller frgorna som inte har ngra
givna svar och som inspirerar dig till
att fundera i nya banor.
Vem fr kalla sig filosof?
Mste man lska sin
mamma? r det alltid fel
att hmnas? Det r
exempel p frgor som vi stller oss i

senaste numret.
Hng med oss ett helt r fr endast
199 kr (ord lsnummerpris 276 kr).
Cecilia Christner Riad,

chefredaktr, Modern Filosofi
Bestll 4 nr (helr) fr endast 199 kr p vetenskapsmedia.se/mfa
Trffa nya
vnner.
Njut av stersjn.
Lyssna p spnnande fredrag

av ledande svenska forskare.
Koppla av med
god mat och dryck.
Mt Forskning &
Framstegs redaktrer.
g
n
i
n
s
s
y
r
k
s
p
Kunska
r
e
b
m
e
t
p
e
s
0
1
Fr 12:e
gngen
!
Vlkommen p hstens kryssning ver

lands hav med Forskning & Framsteg
Lyssna till fredrag av framstende forskare och mt Forskning & Framstegs
redaktrer. Vlkommen till ett givande dygn p havet, fyllt av kunskap, god mat
och dryck och spnnande samtal med andra vetenskapsintresserade!
Framtidens datorer
Datorer som bygger p kvant

fysikens lag om att en partikel
kan befinna sig i flera tillstnd
samtidigt kan lagra mnga fler
tal n en konventionell dator.
Marie ericsson r forskar
assistent i kemi.
Stillasittande
hlsofara
Lngre stunder av stilla

sittande, oavsett hur mycket
du rr dig under vrig tid, r
starkt kopplat till ohlsa.
eLin eKbLoM baK r doktor i
medicinsk vetenskap.
Vid tidens nde
strngteorin mlar bilden av

ett vrldsallt ondligt mycket
strre n vad vi trott. Kanske r
vi bara en del av ett obegripligt
storslaget multiversum.
ULF DanieLsson r professor
i teoretisk fysik.
Mellansterns framtid
Vilka r de grundlggande
utmaningarna i Mellansterns
olika lnder? Leif stenberg
stter in problematiken i ett
sammanhang.
LeiF stenberg r professor i
islamologi.
Tid: 9 september 2015. Ombordstigning kl 17.15. ter 10 september kl 15.30.

Pris: 1 843 kr. I priset ingr 5 fredrag, vin vid onsdagens mingel, buffmiddag
inkl dryck (l, vin, lsk och kaffe), hyttplats i dubbelhytt Inside Standard hytt, frukost
och lunch p torsdagen. Annan hyttplats eller middagsalternativ kan bokas mot tillgg.
Bokning: 08-452 40 20 kl 917. Eller mejla team8@vikingline.com. Uppge kod FOF1509
Program och mer information p www.fof.se/kunskapskryssning
Dramatik i fgelfaunan
70 miljoner fgelpar hckar i
sverige. Vissa arter kar och
andra minskar. ibland begriper
vi orsaken, ibland inte. i fgel
faunan hnder det saker!
staFFan ULFstranD r pro
fessor emeritus i zooekologi.

Forskning &amp; Framsteg - Juni 2015

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Forskning &amp; Framsteg - Juni 2015

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

NU R MNNEN

ELEKTRISK STRM HJLPER MOT REUMATISM

7 388074 407509 RETURVECK A V 35

Det finns mycket kvar att kmpa fr.

Bilden r tagen i Padjelanta som hotades av vattenkraftsutbyggnad men som blev

frndring. Vi kan sga ifrn och visa p konkreta

i stllet fr med maskhl

13 | Ren luft gav tyngre barn

vcker etisk diskussion

15 | Autism stter spr

Fr frsta gngen i Sveriges

ven hos friska syskon

blir civila chefer

17 | Minskat gap mellan hger

och vnster i politiken

Roboten Myon var in en egen roll p operan

21 | Billigare framstlla titan

25 | Ny lista ver hotade arter

Forskning & Framsteg 62015

hjlper mot reumatism

32 | Det nya mansverskottet

Trd och mnniskor

Natur & Kultur 08453 86 00 www.nok.se/heureka

Foto: Chones , Shutterstock

Gratis lxhjlp p Facebook

upplevelser kan framkalla sdan svindel

Vilka krav ska vi stlla p vetenskaplig

som att ligga p marken en molnfri natt,

Forskning & Framsteg 62015

Tidskriften och stiftelsen

Tidskriften Forskning & Framsteg. rgng 50 Grundad 1966

CHEFREDAKTR OCH ANSVARIG UTGIVARE

Patrik Hadenius, patrik.hadenius@fof.se, 070-5988455 (Bananer)

Henrik Hjer (Allt som har

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Eva Bergstrm (Rkt fisk)

KOSMOS I DINA LURAR

Patric Vedin (Allt med bnor, p

Eva Sebring , 08-55519801

Helr (10 nr) 669 kr,

Stiftelsen Forskning & Framsteg. Bildad 1978

Var med i vr bildtvling

gamla saker eller mnniskor. Vi

Lyssna till fredrag av framstende forskare och mt Forskning

Datorer som bygger p kvant

Lngre stunder av stilla

Vid tidens nde

strngteorin mlar bilden av

Program och mer information p www.fof.se/kunskapskryssning

I Ulf Danielssons artikel stlls jag fr andra gngen

Var tog folkmordet

I diagrammet ver antal

Folkmord rknas inte

Forskning & Framsteg r en

... en text som borde bli obligatorisk

bildningen. Tyvrr blev jag

utformade frvingar och

Mte Med Maya - 4.000 r med

Ulf Lewin, Sveriges sannolikt frmste knnare av dagens och fornti

Mte Med Maya

Flj med till Guatemala den 217 februari 2016

pplev det vidunderligt vackra Guatemala som en gng var

S lng tid hade de flesta av de

KLLA: STATISTISKA CENTRALBYRN

Forskning & Framsteg - Juni 2015

Forskning & Framsteg - Juni 2015