Allt Om Vetenskap Tema Historia - Nr.8 2015

Vad sker du?
I vilken stad?
Sk
Frga en vn
eller anvnd reco.se

En vn kan man verkligen lita p. Men det nns ven andra som kan hjlpa dig. P reco.se
har vi digitaliserat begreppet frn mun till mun. Hos oss kan du lsa rekommendationer frn kunder
som redan har anvnt ett fretag. Dessutom kan du jmfra offerter och hitta schyssta rabatter.
S oavsett om du vill anlita en punktlig snickare, en plitlig bilrma eller boka restaurang till dejten,
gr du det bst via oss. Om du inte redan ftt ett bra svar frn din bsta vn, vill sga.
Vlkommen till reco.se
REKOMMENDATIONER
OFFERTER
ERBJUDANDEN
BOKNINGAR
Jmfr och anlita ett rekommenderat fretag i ditt omrde.
1.
Beskriv dina
behov.
2.
Reco granskar
och vljer ut de
lmpligaste
fretagen.
3.
Se andras betyg
p fretagen.
4.
Jmfr oerter
och vlj det
fretag som
knns bst.
Frfalskningarnas
fgel Fenix
I brjan av 1900-talet brjade ett dokument som kallades Sion vises protokoll
att cirkulera i Ryssland. Det pstods vara ett autentiskt och hemligt protokoll
frn ett sionistiskt mte, och i texten avsljades en gigantisk konspiration dr
kapitalister, kommunister, frimurare och lite andra spridda grupper var redskap fr judarnas makthunger. Deras hemliga ml var ett judiskt vrldsherravlde, inget mindre n s. Som av en hndelse var alla deras hantlangare ocks
de grupper som sgs som hot mot tsardmet.
Vilka som lg bakom protokollet r inte helt utrett, men enligt de flesta som
studerat saken fanns tsarens hemliga polis Ochrana med i bilden.
Efter den ryska revolutionen 1917 spreds Sion vises protokoll ver vrlden
med de ryssar som flydde bolsjevikerna. Antisemiter i alla lnder sg det som
ett bevis p allt de redan trodde sig veta om judarna. Och nr frdomar tycks
bekrftas r det lngt till det kritiska tnkandet.
Men de flesta tog nog nd protokollet med en nypa salt. Det var ju trots allt
ett ganska otroligt phitt om man bara tnkte efter lite.
En som tnkte efter var den brittiske journalisten Philip Graves. 1921 kunde han visa att den famsa texten var ett rent plagiat. Stora delar av texten r
kopierad frn en liten skrift frn 1864 dr frfattaren angriper liberaler och
andra p ett satiriskt stt. Dr har ord som judar och sionister lagts till och vips s blev det Sion vises protokoll. Det var liksom ingen tvekan om att
det var en frfalskning, och flera moderna studier bekrftar ocks det.
Men det hjlpte frsts inte. Nazisterna tog entusiastiskt till sig dokumentet och infrlivade det i sin propaganda. Bilfabrikanten och den ivrige antisemiten Henry Ford tryckte upp en halv miljon exemplar i sin skriftserie Den
internationelle juden. I Italien publicerade en fascistpolitiker skriften 1921,
i Egypten publicerades den 1927, i Sverige 1934 och s vidare. Palestinska
Hamas refererar till den i sitt program frn 1988, i Syrien gavs den ut 1997
och 2005, i Australien gavs den ut 2003, i Iran 2005, i Saudiarabien finns den
med i skolbckerna, i USA kom en nyutgva 2011 ... och s vidare.
Idag r det frsts webben som gller och spridningen av Sion vises protokoll har exploderat. Mot bttre vetande och av politiska eller religisa skl
(eller kanske av ren dumhet) hvdas det att Sion vises protokoll r kta.
Men kan man tro p det kan man lika grna tro att
Lasse Zernell
Harry Potter-filmerna r dokumentrer.
Fr vrigt
gilla AoV Tema Historia p Facebook!
PRENUMERATIONSRENDEN:
TitelDatas kundservice: 0770-45 71 83
www.prenservice.se
Prenumerationsrenden:
0770-45 71 83
Grafisk form
Nina Journath Theander
Johan Gradin
Ansvarig utgivare
Lasse Zernell
Medarbetare
Aileen Florell
Lars Brander
Tomas Serholt
Fredrik Johansson
Chefredaktr
Lasse Zernell
Redaktrer
Mia Elisdotter
sa Malmberg
Anders Gransson
Michael Journath
Kontakt med
redaktionen:
red@alltomvetenskap.se
Tel: 08-758 52 60
Annons
Victor Kentt
Tel. 076-322 41 17
victor.kentta@
alltomvetenskap.se
Marknad
Anders Westholm
marknad@
alltomvetenskap.se
Hemsida:
www.alltomvetenskap.se
VD
Jan Westholm
Utgivare
Allt om Vetenskap
Frlags AB
Bergsgatan 22
112 23 Stockholm
Ekonomi och
administration
Marie Sthlberg
Redaktionen ansvarar ej
fr inskickat, ej bestllt
material. Eftertryck
frbjudet utan
utgivarens tillstnd.
Tryck
V-Tab
ISSN: 2000-9356
Kp AoV Tema Historia digitalt

Du vet vl att du kan kpa vra tidningar
digitalt, antingen till din dator eller din
telefon?
qiozk.com/ iPhone, iPad och Android
AoV TEMA HISTORIA 3
Innehll
78
Martin lutHer king
12
Hitlers
falska
dagbcker
84
PantHeon
Tema
AusTrAlien
3 Redaktionen
6-11 Historiska nedslag
De hemska Kpplingemorden i Stockholm,

grillfester vid Stonehenge, ddligt svek frn Kinas
enda kejsarinna, dekabristupproret i Ryssland,
mysteriet kring Amors fot - och dagen d Karlstad
brann ned.
12-19 Hitlers falska dagbcker
Jag brjar tro att han r tokig, var omdmet

om Himmler. Den lille dr Goebbels kallades
nedsttande Nazitysklands propagandaminister.
Men det som presenterades som en vrldssensation, fyndet av Hitlers dagbcker, visade sig vara
1900-talets strsta historiebluff.
4 AoV TEMA HISTORIA
32-35 De frsta invnarna: Aboriginernas

unika kultur och tragiska de.
20-23 Nikaupproret
36-39 Nr europerna kom seglande:

S upptckte de kontinenten.
I det gigantiska supporterbrket p 500-talet dog

30 000 mnniskor och Konstantinopel skvlades.
40-46 Cook lste ett brittiskt problem:

Australien blev straffkoloni.
24-30 Nr land ville tillhra Sverige
47-49 Den tasmanska tragedin:

Utrotandet av aboriginerna.
Vid frsta vrldskrigets slut var en klar lndsk

majoritet fr en terfrening med Sverige - men
Finland var emot. Nr Sverige landsatte trupp
p land 1918, mitt under brinnande finska
inbrdeskriget, stlldes frgan p sin spets.
50-53 De dmdas kontinent blir sjlvstndig stat.

54-57 Australien i krig: En plitlig allierad.
Innehll
Tema
31
australien
rosebud
ocH little
bigHorn
I r r det 200 r sedan en av historiens frmsta fltherrar, Napoleon

Bonaparte, fick se sig slutgiltigt
besegrad p en belgisk sltt.
64 >>
31
20
12
96
Baptistpastorn och medborgarrttskmpen skakade

om USA - men fll fr en mrdares kula.
84-87 Pantheon i Rom
Hednatemplet som blev kyrka.
88-95 Slagen vid Rosebud

och Little Bighorn
Indianernas blodiga revansch p de vita inkrktarna.
96-98 Karolinertidens kvinnor del 3
Prinsessan Hedvig Sofia - Karl XII:s storasyster och

nrmast frtrogna.
78
24
>>
68-75 Waterloo
- dr Napoleon fick ge sig
78-83 Martin Luther Kings drm
>>
P toppen av sin karrir var Greta Garbo Den

gudomliga och varje film blev en internationell
succ. Men trots hyllningarna var hon
aldrig lycklig.
Ett av vrldens frmsta industriminnen

- frn en tid d det svenska jrnet bet bst.
>>
64-67 Den gtfulla Greta Garbo
76-77 Svenska vrldsarv:

Engelsbergs bruk
>>
Ond brd dd r det gott om i historien. Men en del

ddsfall r mrkligare n andra. Eller vad sgs om
teatermannen som fick en skldpadda i huvudet,
Londonborna som drunknade i l eller borgmstaren som ddades av sitt eget skgg?
>>
58-63 Mrkliga historiska ddsfall
88
>>
greta
garbo
>>
64
68
AoV TEMA HISTORIA 5
HISTORISKA nedslag
Nya vrldens Pompeji

> Den lilla byn Ceren som begravdes
under vulkanaska i nuvarande El Salva
dor fr 1 400 r sedan fortstter att
bertta fr eftervrlden om den stor
artade men frlorade mayakulturen.
Nya rn tyder p att byns befolkning
var betydligt friare och mer sjlvstndig
gentemot den hrskande eliten n man
tidigare antagit. Det gllde svl arki
tektur som religisa aktiviteter, val av
grdor och ekonomiska frehavanden.
Det hr r det frsta tydliga fnster
vi har mot de dagliga aktiviteter och det
liv som vanliga mnniskor i mayakul
turen hade. I Ceren hittade vi praktiskt
taget inga spr av inflytande, och
definitivt inte av ngon kontroll, frn
eliten, sger professor Payson Sheets,
mayaexpert vid University of Colorado
Boulder.
Den enda relation vanligt folk i Ceren
hade med de styrande var indirekt, via
handeln p marknadsplatser i omrdet.
Men om de tyckte att eliten tog fr
hg skatt p en marknadsplats kunde
de fritt rsta med ftterna och g till en

annan.
Det var just Payson Sheets som 1978
gjorde den sensationella upptckten
av Ceren vars de och vlbevarade
tillstnd gjort att den kallats fr Nya
vrldens Pompeji. Byn, som tros ha
Ceren begravdes i ett fem,

sex meter tjock lager med
vulkanaska och r drfr den
mest vlbevarade byn frn
mayaperioden.
Bild: University of Colorado
Tragedi i Themsen
> Den brittiska ubten Truculent ver-
levde framgngsrikt tskilliga bataljer

under andra vrldskriget, svl i Atlanten
som i Stilla havet. Men mtet med ett
svenskt fraktfartyg efter kriget skulle bli
desdigert.
Kvllen den 12 januari 1950 var
ubten p vg till hemmahamnen i
Sheerness i Kent i sydstra England efter
uppfrschning p ett varv i Chatham.
Vissa tester hade gjorts efter de utfrda
reparationerna och drfr fanns 18 varvs-
haft cirka 200 invnare, begravdes

under sten och aska nr vulkanen
Loma Caldera fick ett vldsamt utbrott
omkring 660 e.Kr. Ngra kvarlevor efter
mnniskor har nnu inte hittats under
utgrvningarna, vilket kan tyda p att
invnarna blev varnade av ett fregen
de jordskalv och hann fly frn omrdet
innan vulkanens utbrott brjade p
allvar.
arbetare med ombord utver den vanliga

besttningen.
I mrket i Themsens mynning fick man
syn p tre stycken ljus frn ett fartyg.
Man drog slutsatsen att fartyget lg
stilla, men eftersom det hindrade ubten
frn att passera i den trnga farleden
togs beslut om att vnda tillbaka. I det
gonblicket kom fartyget ut ur dunklet
det visade sig vara den svenska oljetankern Divina, p vg mot Ipswich. Och de
tre ljusen betydde inte att fartyget lg
stilla, utan att det hade explosiva mnen

ombord.
Kollisionen var oundviklig.
Ubten sjnk efter bara ngra sekunder. 64 personer omkom i katastrofen.
Mnga av dem klarade sjlva kollisionen
och lyckades lmna ubten, men frs
ihjl i klden och fukten p de leriga
arna i flodmynningen. Ett 20-tal personer rddades. En haveriutredning lade
75 procent av skulden fr olyckan p
Truculent, och 25 procent p Divina.
Truculent under jungfrufrden 1942.
Tillbakablickar
Hrt slag mot boxningen
Medicinska skl, den frrande
inverkan p publiken samt
en tendens att gynna osunda
ekonomiska intressen. Det var
ngra av argumenten som fick
riksdagen att den 1 januari
6 AoV TEMA HISTORIA
1970 frbjuda proffsboxning i

Sverige. Frbudet upphvdes
2007, men tillstnd krvs
numera frn Lnsstyrelsen och
begrnsningar finns fr antalet
ronder per match.
Frrande? Bosse Hgberg vs Sandro
Mazzinghi i Stockholm 1966. Bild: IBL
sorgens smycke
Gagat, eller beckkol, r
en becksvart variant av
stenkol eller brunkol
som kan slipas och
anvndas till smycken,
ofta i samband med
AoV Historia NR 08
Avrttad av Kinas enda kejsarinna

> Otack r vrldens ln, eller tminstone den kinesiska kejsarinnans. Den
lxan fick den lojale Yan Shiwei lra
sig grundligt fr 1 300 r sedan. En
gravskrift, funnen fr ett par r sedan
tillsammans med Shiweis och hans
hustrus kvarlevor i en grotta i Xian
i norra Kina, berttar den sorgliga
historien.
Wu Zetian hette kvinnan som skulle
visa sig s synnerligen otacksam. Hon
var till en brjan konkubin hos Tangkejsaren Gaozong (regeringstid 649683
e.Kr.) men kom att bli hans frstahustru, och fick d stort inflytande.
Nr kejsaren dog deklarerade hon
avsikten att tillsammans med sin son
ta ver makten. Men det accepterade
inte krigsherren Xu Jingye, som startade ett uppror.
Xu Jingye frskte vertala Yan Shiwei, som var en framstende militr,
att g ver p hans sida, men enligt
gravskriften nekade Yan Shiwei och
brt avsiktligt sin arm fr att visa att
han menade allvar. Hur detta skulle ha
gtt till framgr inte, men budskapet
gick fram, och i det fljande kriget
besegrades och ddades Xu Jingye.
Wu Zetians makt var nu ohotad och
r 690 utropade hon sig formellt till
kejsarinna och grundade sin egen dynasti, kallad Zhou. Det gr henne unik
i Kinas historia. Kejsarinnan visade
frst sin uppskattning och befordrade
Shiwei som fick en hg position i huvudstaden men r 699 ndrade hon
sig tvrt.
Orsaken var att Yan Shiweis yngre
bror, Zhiwei, ska ha vnt sig emot
kejsarinnan. P vilket stt framgr inte
sorgebetygelser. Smyckena
anvndes bland annat i antikens Rom, hos Nordens vikingar och i det viktorianska
England. Drottning Viktoria
sjlv bar gagatsmycken som
en del av sin sorgedrkt.
Flera kvinnor har

regerat Kina, men
Wu Zetian (625-705
e.Kr.) r den enda
kvinna som formellt
suttit p Kinas
kejsartron, och vars
namn finns i Kinas
regentlista.
av gravskriften, men fr Shiwei blev

konsekvenserna desdigra, skriver
den kinesiska arkeologiska tidskriften Wenwu. Han och hela hans familj
avrttades som en kollektiv bestraffning fr vad den yngre brodern gjort.
Nu gick det inte s bra fr Wu Zetian
heller. Hon strtades frn tronen 705,
dog kort eftert och Zhoudynastin
blev drmed ytterst kortlivad.
en dag utan
kaffe...
...kan te sig
svruthrdlig
fr mngen
javapimplande svensk.
Men sknk d en tanke t dem

som levde d kaffedrickande
frbjds i lag och som fick
vnta i 13 r p nsta kopp.
Frbudet infrdes frsta gngen
1756 och drevs d igenom av
bondestndet som en hmnd
Staty av livvakt
som vakar utanfr graven dr
kejsarinnan Wu
Zetian och hennes make och
fretrdare, kejsare Gaozong,
r begravda i
Qianlang, 75
kilometer nordvst om Xian.
fr att husbehovsbrnningen
av brnnvin hade frbjudits
samma r. Hembrnningsfrbudet hvdes 1760 medan
kaffefrbudet bestod i ytterligare nio r, till det fikasugna
borgarstndets frtret. Kaffe-
Sorgesmycke i gagat.
Bild: Detlef Thomas
AoV TEMA HISTORIA 7
HISTORISKA nedslag
Dekabristupproret sls ned

av tsartrogna trupper p
Senatstorget i Sankt Petersburg den 14 december 1825
(eller 26 december med
nutida kalender).
Misslyckad kupp mot

nytilltrdde tsaren
> Nikolaj I hade just tilltrtt som tsar
nr upproret brt ut den 14 december
1825. Ett par tusen revoltrer samlades
p Senatstorget i Sankt Petersburg, Ryss
lands dvarande huvudstad. De utgjordes
frmst av soldater ur livgardestrupperna
och upproriska matroser. Upprorsmnnen
som kallas dekabrister efter det ryska
ordet fr december, dekabr krvde ett
Amors fot
> Nr renssanskonstnren Agnolo Bronzino frn Florens omkring r 1546 mlade

sitt verk Allegori ver Venus triumf var han
nog beredd p att det skulle tolkas p
olika stt det ligger liksom i allegorins
natur.
Mlningen frestller gudinnan Venus
och hennes son Amor bgge spritt
sprngande nakna. Den sistnmnde kysser sin mors lppar och hller sin hand
p hennes ena brst. De omges av diverse gestalter som frslagsvis kan tolkas
som Tiden (gubben i vre hgra hrnet),
Glmskan (kvinnogestalten mittemot),
Avundsjukan (den olyckliga stackaren drunder) och Drskapen (pojken till hger).
Lust, frgnglighet, svartsjuka
ngonstans i det hradet har nog de
flesta tolkningar av verket hamnat och det
r sannolikt ungefr var Bronzino hade
slut p tsarens envlde, avskaffande av

livegenskapen, kad politisk frihet och, i
praktiken, strre makt t adeln. Planen
var att hindra armn frn att svra
trohetseden till den impopulre Nikolaj.
Sedan skulle Vinterpalatset och Peter
Paulfstningen intas, och tsarfamiljen
gripas. Men tsartrogna trupper kallades
snart till platsen.
De gjorde ngra misslyckade frsk att
skingra revoltrerna, och vergick sedan
till att avlossa kartescher ovanfr deras
huvuden. Dekabristerna svarade med att
ppna eld med sina gevr, varp helvetet
brt ut p allvar. Tsarens kanoner rikta

des nu direkt mot upprorsmnnen och
den nyfikna folkmassa som samlats p
torget.
En grupp dekabrister flydde ut p
floden Nevas is, dr de beskts med artil
leri. De som inte ddades direkt drun
knade nr kanonkulorna brt upp isen.
Totalt omkom 1 271 soldater.
Upproret var krossat. Nikolaj I:s regim
kom till hans dd 1855 att prglas av
djup konservatism, misstro mot adeln,
strng censur och hrt frtryck av
oliktnkande.
Allegori ver
vntat sig. Dremot tror vi
Venus av
att han hade blivit frvAgnolo Bronnad om han ftt veta hur
zino (1503-72).
en detalj i hans mlning
Studera foten
lille Amors fot kommit
nere i vnstra
att n bermmelse i vr hrnet ser den
inte bekant ut?
tid.
Bild: IBL
Bronzinos tavla, som
hnger p National Gallery i London, inspirerade nmligen ngon
Terry Gilliam
gng p 1960-talet
vnde p
foten.
en animatr vid namn
Terry Gilliam, och
sedan dess har foten,
i ltt modifierad och
spegelvnd version,
trampat ned otaliga saker i Monty Pythons animerade sketcher. Hur det ska
tolkas har vi ingen aning om. Men det r
rtt kul.
Tillbakablickar
frbudet terinfrdes flera
gnger under de fljande
decennierna ofta motiverat med att importen
skadade handelsbalansen men avskaffades
slutligt 1822.
Nu tilltet. Bild: IBL

8 AoV TEMA HISTORIA
renare efter
kolera
I slutet av juli
1834 fick
timmermannen Anders
Rydberg i
Gteborg ont i magen. ven

hans familj insjuknade, och
snart var de alla dda. Koleran hade fr frsta gngen
kommit till Sverige, och under
fljande tre mnader dog cirka
12 600 mnniskor i sjukdo-
AoV Historia NR 08
De fasansfulla Kpplingemorden
> I ndens r 1389 var det tyskarna
som styrde i Stockholm. Visserligen
hade Albrekt av Mecklenburg tagits till
fnga av drottning Margareta i Danmark,
men i Stockholm gjorde tyskarna fort
farande som de ville. Och de svenskar
som vgade opponera sig gick det illa
fr det sg en tysk vaktstyrka kallad
httebrderna till.
Men sedan tyskarna kastat tre fram
stende svenskar, bland dem borgms
taren, i fngelse utan synbar anledning
bevpnade sig svenskarna. Tyskarna
sg fr gott att slppa fngarna fr
tillfllet.
Men det sista ordet var inte sagt. I juni
samlades s tyska httebrder, soldater
och kpmn vid Kkbrinken och gjorde
upp sina planer. En anklagelseskrift
mot 76 namngivna svenskar som skulle
gripas fr frrderi lstes upp. Dessa fr
des sedan till slottet dr de torterades
och marterades med trsgar. Dagen
drp brndes tre av dem p bl.
Ytterligare tv dagar senare frdes
vriga fngar till Kpplingen, nuvarande
Blasieholmen.
Dr frdes de hrt bundna in i ett tr
hus. Tyskarna satte sedan eld
p huset, s att alla de
fngslade blefvo lef
vande innebrnda.
Ett 60tal svenskar
ska ha dtt, men
uppgifter om
bde lgre och
hgre ddstal
frekommer
i historie
skrivningen.
Stockholms sigill
frn 1300-talet.
Bild: IBL
men. Farsoten frlamade delar

av samhllet, men ledde ocks
till ett uppvaknande nr det
gller synen p hygien, skriver
historikern Daniel Larsson i sin
bok Kolera: samhllet, iderna
och katastrofen 1834.
Karta ver Stockholm frn 1642. n Kpplingen (som numera heter Blasieholmen
och r en halv) var 253 r tidigare skdeplats fr fruktansvrda tyska illdd mot
stockholmarna.
Dagen drp drog ett vldsamt ovder

ver huvudstaden, och man sg hri
ett tecken af himmelens misshag fver
den frfvade illgrningen. Tyskarna
erknde s smningom att de
gjort fel, och lt som tecken
p frsoning stta upp
tre minnesstenar p
Sdermalm.
Efter Kpplinge
morden blev
Stockholm ett
tillhll fr tyska
pirater, s kalla
de vitaliebrder,
som fortsatte
att skapa kaos i
staden och oro p
stersjn.
mannen bakom torr

Som elev till den store Galileo
Galilei var italienaren Evangelista Torricelli (1608-47) freml
fr hga frvntningar, och han
gjorde ingen besviken. Han
lade bland annat grunden fr
Albrekt av Mecklenburg, avbildad p sitt

gravmonument. Medan han satt fnge
hos drottning Margareta betedde sig
tyskarna i Stockholm synnerligen illa.
hydrodynamiken, frbttrade sin

lrares linsteleskop och
utvecklade ett fungerande mikroskop.
Han var dessutom
den frsta som
lyckades skapa ett
vakuum under en lngre tid,

en kunskap han anvnde
nr han utvecklade den
frsta kvicksilverbarometern. En enhet fr
tryck, torr, r uppkallad efter Torricelli.
Evangelista Torricelli.
AoV TEMA HISTORIA 9
HISTORISKA nedslag
Grillfester vid Stonehenge

> Att bygga den brittiska stensttningen
Stonehenge, med dess 60 klippblock p
upp till fyra ton styck, var ett hrt jobb
och inte gjort i en handvndning. Arbe
tarna behvde vila, socialt umgnge och
mat och nu tror sig brittiska forskare
veta hur de fick samtliga dessa behov
uppfyllda nmligen vid stora, gemen
samma grillpartyn med massor av ktt.
Forskare frn University of York har
gjort detaljerade analyser av matrester
p lerkrl som hittats vid Durrington
Walls, en 4 500 r gammal bosttning
i nrheten av Stonehenge dr man tror
att de som byggde den vrldsbermda
stenformationen bodde.
Ytterst f spr finns av tillagning av
fda frn vxtriket. Dremot pekar ana
lyserna p kttkonsumtion i stor skala.
Svinktt tycks srskilt ofta ha sttt p
menyn, men ven ntktt frekom.
Kttet antingen kokades eller grillades.
Det skedde ofta vid eldstaden
inomhus men ven, visar
spren, p strre grill
platser utomhus.
Analyser av benrester
visar att mnga av grisarna
slaktades innan de ntt sin
maxvikt. Det anses tyda p
att man genomfrde plane
rade hst och vinterslakter i
stor skala. Eftersom ben frn
hela djurkroppen har hittats
antar man att boskapen leddes
levande till den kombinerade
slakt och festplatsen snarare
n forslades dit i frdigstyckade
kttbitar.
Den hr nya forskningen ger en

fantastisk inblick i det storskaliga fes
tandet bland mnniskorna som byggde
Stonehenge. Djuren frdes dit frn alla
delar av landet fr att grillas och tillagas
vid stora utomhusfester dr massor av
mnniskor samlats, men ocks fr att
tas vid mer privata mltider inne i de
mnga husen i Durrington Walls, sger
professor Mike Parker Pearson, som
leder utgrvningarna p platsen.
Stenarna i
Stonehenge
kommer frn
Wales och
forslades ver
30 mil ett fruktansvrt
hrt jobb. Inte konstigt
att arbetarna kopplade av
med rejla grillpartyn.
Nicolae Ceausescu
kommer till makten
i Rumnien sedan
han valts till generalsekreterare i kommunistpartiet. I vst
blir han populr fr
sin kritik mot Sovjetunionen. P hemmaplan startar han en extrem personkult med sig sjlv och
sin familj i centrum, och styr envldigt genom den brutala
skerhetspolisen Securitate. Nr den hatade diktaturen
faller 1989 arkebuseras han och hustrun Elena, och de
sargade kropparna visas upp i tv.
1965
10 AoV TEMA HISTORIA
111 f.Kr.
Norra Vietnam ervras av kinesiska

armer frn Handynastin. I ver tusen
r ska den delen av Vietnam komma att
tillhra Kina, men r 938 besegrar Ng
Quyn en kinesisk arm vid Bach Dangfloden och frklarar landet sjlvstndigt.
Omoralisk
schlagerfestival?
> ret var 1975 och Abba var lika
dda som sillkonserver medan
Stickan Andersson var ett cyniskt
svin. Vid en alternativ gala i mars
1975 framfrde Ulf Sillstryparn
Dageby lten Doin the omoralisk
schlagerfestival med textrader som
inte vara ndiga mot musiketablis
semanget. Udden var riktad mot
Eurovision Song Contest, som hlls
i Stockholm det ret. Abba hade
vunnit i Brighton 1974, vilket gjorde
att Sverige ret drp fick hlla i det
kostsamma arrangemanget.
Protesterna mot tvlingen tog
skruv och fljande r, 1976, deltog
inte Sverige kanske frmst av
rdsla fr att vinna igen och ter
tvingas bekosta spektaklet. Tvlingen
visades inte ens i svensk tv, men
sndes dremot i radio.
Enligt den rdande tidsandan var
det fel att tvla i musik och mnga
trodde och hoppades att Melodifes
tivalen var p vg att frpassas till
historiens soptipp. S blev det inte,
som bekant. Redan 1977 var Sverige
tillbaka i tvlingen minns ngon
gruppen Forbes och lten Beatles?
och idag r uppmrksamheten kring
musiktvlingen strre n ngonsin.
Ulf Sillstryparn Dageby tillsammans

med musiker ur bland annat Nationalteatern och Nynningen.
AoV Historia NR 08
I ett tal i Wheeling, West Virginia, den 9 februari

hvdar senator Joseph Raymond McCarthy att
USA:s utrikesdepartement infiltrerats av ett
stort antal kommunister. Ngra bevis presenterar han inte, men utspelet gr honom riksknd,
och markerar starten p flera rs politisk frfljelse av personer som, ofta p ytterst svag
grund, anklagas fr att ha kommunistsympatier.
1950
Dagen d Karlstad
brann ned
> Vart jag n ser r det eld eld i

husen, eld i luften, eld verallt. Hela
vrlden brinner. Det dnar, det knakar,
det skriker, det vser och viner.
S beskrev Gustaf Frding den
stora branden i Karlstad 1865. Han
var knappt fem r, men mindes och
nedtecknade i efterhand sina intryck
av eldsvdan, som praktiskt taget jmnade Karlstad med marken. Bara sju av
stadens 241 grdar klarade sig.
Branden brt ut p frmiddagen den
2 juli 1865. Klockan 11.20, mitt under
hgmssan, gick larmet i staden.
Halvannan timme tidigare hade bagargesllen Karl August Ljunggren, en
36-ring frn Gteborg, tagit ut ngra
vedtrn som legat i ugnen
ver natten fr att torka.
Han placerade dem
p trgolvet fr att
svalna ngot, precis
som man brukade
gra, medan han
och vriga anstllda
i bageriet utfrde sina
morgonsysslor och frberedde kommande bak.
Strax efter klockan 11 gick
de ut ett slag, men fick efter bara

ngra minuter hra frskrckta rop frn
grannen som bodde ovanfr bageriet,
bleckslagare Dyring. Det kom rk upp
genom golvet till hans bostad!
Nr de ppnade drren till bageriet
stod rummet i ljusan lga. Frfrad hllde Karl August Ljunggren en hink vatten
p elden, men hettan tvingade honom
att rdda sig ur lokalen. Brandkren
larmades och var snabbt p plats, men
branden spred sig blixtsnabbt i den dtida trstaden med sin smala grnder.
Langningskedjor bildades fr att f
fram vatten, men ingenting hjlpte.
Vid 16-tiden brjade det sregna,
men branden pverkades knappt alls.
Dremot blev tillvaron nnu mer
elndig fr de nu hemlsa
Karlstadsborna, som
huttrande samlades
nere vid Klarlven dr
militren snart slog
upp tltlger fr de
Fotografi frn Karlstad
efter branden. Frdelsen var total, bara ett ftal
huskroppar stod kvar.
Bild: Vrmlands arkiv
ndstllda. I det rttsliga efterspelet

misstnkliggjordes frst en lrpojke
som varit den siste att lmna bageriet
fre branden.
Han sattes i arrest och frblev dr i
flera mnader, men friades s smningom frn ansvar, och lr sedan ha flyttat
till Amerika.
Skulden lades istllet p Karl August
Nstan hela Karlstad frstrdes i

storbranden 1865. Omkring 5 000
mnniskor blev hemlsa. Teckning med
stadssiluett. Bild: Vrmlands arkiv
Ljunggren, som dmdes att betala 100

riksdaler fr frsummelse en ansenlig
summa fr en bagargesll. Eftervrlden har ifrgasatt om det verkligen var
rimligt att ge honom skulden, och det
frekommer rent av uppgifter om att
branden i sjlva verket var anlagd.
AoV TEMA HISTORIA 11
Hitlers dagbcker
1900-talets strsta historiebluff:
Det sensationella
fynDet av
1983 publicerade den tyska tidningen Stern den frbluffande nyheten att Hitlers dagbcker hade hittats. De bestod av 62 volymer med anteckningar frn 1932 nda fram till
dagarna innan diktatorn tog sitt liv i april 1945.
Dagbckerna hade granskats av ett par knda och hgst serisa forskare och bedmdes
vara kta. Framfr allt var det den vervldigande mngden text som bekrftade ktheten. Fr vem skulle stta sig ner och fylla 62 bcker med fantasier som nd mste vara
historiskt frankrade? Och handskrivet med en stil som liknade Hitlers?
Konrad Kujau hette mannen som gjort s, skulle det visa sig. Han hade gnat sig t detta
imponerande frfalskningsprojekt i mnga r. Men srskilt bra gjort var det egentligen inte
ett trnat ga behvde inte ens ppna bckerna fr att se att de inte var kta.
Text Fredrik Johansson Bild IBL, Rex Features, Corbis m fl
Hitler inspekterar pojksoldater utanfr Rikskansliet p sin sista

fdelsedag den 20 april 1945. Det var ingen stor ledare, utan en
bruten man som de unga soldaterna fick mta. Bild: IBL
et r vid middagstid fredagen den 20 april 1945

Hitlers 56:e och sista fdelsedag i livet. Vi befinner oss vid Rikskansliet i hjrtat av
Berlin. verallt ser man ruinerna av
snderbombade och utbrnda hus.
Gatorna r fulla av brte frn nerrasade husvggar, utbrnda bilvrak
och sprvagnar som kastats omkull
vid bombningarna. P en del stllen
r det omjligt att ta sig fram. I fjrrran hrs det dova mullret frn Rda
armns tunga artilleripjser.
Sedan fyra dagar tillbaka har det-
ta kanonmuller blivit allt starkare.

Samtidigt har gatorna mer och mer
fyllts med flyende kvinnor, barn och
ldre som frsker slpa med sig det
ndvndigaste, inpackat i sm bylten.
Alla r p vg vsterut, bort frn de
sovjetiska trupperna. Slaget om Berlin slutstriden har brjat.
Det forna pampiga Rikskansliet r
s gott som totalfrstrt av bomber.
Av trdgrden mellan Rikskansliet
och ingngen till Hitlers underjordiska bunker terstr nstan inget. Nere
i Hitlerbunkern rder en tryckt stmning, men eftersom det r Hitlers f-
delsedag frsker man hlla skenet

uppe.
Hitlers sista framtrdande
Strax efter lunch kommer Hitler

med sitt flje upp frn bunkern till
Rikskansliet. Man samlas i den ngot s nr hela Ehrenhofsalen fr att
gratulera Hitler. Forna tiders pampiga fdelsedagsmottagningar med
utlndska sndebud och diplomater
r borta. Nu r bara den innersta
kretsen kring Hitler med: Joseph
Goebbels, Martin Bormann, Joachim von Ribbentrop, Albert Speer,
Heinrich Himmler samt en del militra ledare och Rikskansliets personal. Efter ceremonin p en knapp
timme gr Hitler ut i trdgrden fr
att inspektera ngra soldater ur SSdivisionen Frundsberg samt en liten
grupp pojksoldater i 12-15-rsldern ur Hitlerjugend. Soldaterna
ser med bestrtning p Hitler, en
bruten man med uppsvllt ansikte,
skakande hnder och en stapplande
framtlutande gng.
Detta r Hitlers sista officiella
framtrdande som de f fotograferna
kan freviga. Efter inspektionen gr
Hitlers dagbcker
Hitler tillbaka ner i bunkern dr han

installerat sitt hgkvarter. Klockan
16.00 samlas Hitler och de militra
ledarna fr en lgesgenomgng i orderrummet. Lget r ytterst kritiskt.
En del av den ryska armn str endast
40 kilometer frn Berlin och berknas inom ngra timmar ha ntt stadens ytteromrden.
Alla frstr att Tredje rikets dagar r rknade. Generalerna Jodl
och Keitel samt Martin Bormann
frsker vertyga Hitler om att han
mste lmna Berlin nu, innan det r
fr sent. Men Hitler vgrar. Det gr
ett rykte i bunkern att Hitler tnker
stanna och beg sjlvmord, fast ingen
vet med skerhet. Nr konferensen r
slut lmnar bde SS-chefen Himmler
En av dagbckerna
finns p museum, vilket
visar vilket
genomslag
de fick.
Bild: Rex
Features
Gerd Heidemann presenterar dagbckerna under

en presskonferens p tidningen Stern. Bild: Rex
Features
och riksmarskalken Gring bunkern

och Hitler fr att aldrig mer terse
diktatorn.
evakuering
P natten mot den 21 april ger Hitler order om Operation Seraglio

nstan all personal i Rikskansliet
och i bunkern ska lmna Berlin fr
att frflyttas till Berchtesgaden, Hitlers sommarresidens i sder. De tv
ldsta av Hitlers sekreterare, Johanna
Wolf och Christa Schroeder, fr veta
av Fhrern sjlv att de ska vara resklara inom en timme.
Hitlers dagbcker
Allt sker nu slag i slag. Hitlers

chefspilot generalljtnant Hans
Baur fr order om att hlla tio flygplan startklara fr att transportera
bde personal och viktigt material
sderut. Det rder en hektisk stmning i bunkern. Hemligt material
packas ner i ldor, dribland en del
vrdesaker och anteckningar som
tillhr Hitler personligen. Det som
inte fr plats brnns.
Telefonisten Rochus Misch och
Hitlers unge betjnt Wilhelm Arndt
lastar tillsammans det plan som
Arndt ska flja med.
I detta plan en Junker 352 lastas
den hemliga lasten, bland annat tio
ldor med de stenografiska uppteckningarna av alla Hitlers bordssamtal
sedan 1942.
Flygplan efter flygplan startar, men
Arndts plan blir frsenat, bland annat
p grund av ett bombanfall. Framt
morgontimmarna fr piloten major
Friedrich Gundlfinger klartecken
och planet ger sig i vg mot mlet i
bayerska Ainring, nra Salzburg.
Alla planen flyger under radiotystnad. Nio av de tio planen nr sitt ml,
bland annat det med Hitlers bda
sekreterare
som
verlever
kriget.
Bara ett plan frloras
det med Hitlers betjnt Arndt och den
hemliga lasten. Ngra
dagar senare rapporterar chefspiloten Hans
Baur till Hitler att det
frmodligen har strtat
ngonstans i de bayerska
skogarna. Nr Hitler fr
klart fr sig vilket plan
det rr sig om, utbrister
han:
Det var just det plan
som hade Arndt som passagerare...stackars karl! Och
i s fall skulle ocks de dokument som han hade med
sig gtt frlorade viktiga
papper som skulle ge eftervrlden en mjlighet att frst
mina handlingar och beslut.
Det skulle vara en katastrof!
Sju dagar senare, den 30 april,
begick Hitler sjlvmord i bunkern
och den 9 maj kapitulerade Tyskland.
Det frsvunna planet gjorde att vgen lg ppen fr framtida spekula-
tioner: hade Hitler frt dagbcker?

Var fanns dessa i s fall? Hade de
mjligen varit nedpackade i de metalldor som fanns i det frsvunna
flygplanet med Hitlers betjnt Arndt?
Ganska snart efter kriget glmdes
dock den strtade Junkern bort, men
spekulationer om Hitlers eventuella
dagbcker levde kvar. I brjan av
1980-talet blev dock planet hgintressant igen.
Tidningen
Stern tnkte
sig att gra
en bra hacka
p scoopet
om Hitlers
dagbcker
men det kostade istllet
mycket, bde
i pengar och i
renomm.
vrldssensationen 1983
Hitlers dagbcker funna!
Heidemann presenterar dagbckerna fr

Wolf-Ruediger Hess, son till Rudolf Hess.
Den senare fick en helt egen volym av den
frfalskade dagboksserien gnad t sig. Bild:
Corbis
Den 22 april 1983 kablades sensationen ut ver vrlden: Hitlers

dagbcker hade upptckts. Vid en
presskonferens kunde den tyska tidningen Stern meddela att den och
deras reporter Gerd Heidemann efter flera rs efterforskningar hade
funnit Hitlers dagbcker. Innehllet
betraktades som s uppseendevckande att den bild man hittills haft av
Hitler och nazisttiden till stora delar
nu mste skrivas om.
Totalt fanns 60 dagbcker samt
tv specialband den ena om Rudolf
Hess bermda flygning till England
1941, den andra om attentatet mot
Hitler 1944. Dagbckerna, som var
frda frn 22 juni 1932 till mitten av
april 1945, var i A4-format med omslag av bltt eller blsvart konstlder.
Bckerna fram till 1938 hade eti-
Hitlers dagbcker
ketter med pskriften: Eigentum

des Fhrers, immer unter verschloss
halten, Fhrerns egendom, hlls
alltid inlst.
En del bcker var frsedda med
rda snoddar och sigill som frestllde riksrnen och hakkorset.
P en av dagbckerna fanns Hitlers
initialer. Samtliga sidor flera tusen
var skrivna med svart blck och
mnga av dem bar Hitlers namnteckning. Dagboksinnehllet var i
brjan ofta kortfattat och skrivet i
notisform, men frn och med krigsutbrottet blev det mera utfrligt och
personligt. Mot slutet av kriget var
handstilen mer svrlslig och slarvig och bokstverna blev strre och
fljde inte heller linjerna p pappret.
Vidare avsljades att dagbckerna
bara var en del av det fynd som tidningsreportern Gerd Heidemann,
hade gjort. ven andra dokument
och teckningar som tillhrt Hitler
fanns.
Tv knda historiker den brittiske professorn Trevor-Roper (frfattare till boken Hitlers sista dagar)
och den amerikanske professorn
Gerhard Weinberg hade granskat
dagbckerna och menade att de var
kta.
Jag vgar stta mitt rykte p att
de r kta, sa Trevor-Roper.
Weinberg hll dem fr kta bland
annat drfr att det borde vara absolut uteslutet att kunna frfalska en
sdan stor mngd material. Men han
ansg nd att ytterligare analyser
var ndvndiga.
det sensationella
inneHllet
Nog var det en sensation. Ingen hade

ju knt till att dagbckerna fanns
inte ens ngon av Hitlers sekreterare.
Och innehllet visade sig i flera
stycken innehlla fakta som
historikerna tidigare inte
knt till, exempelvis planerna gllande Kristallnatten
den 10 november 1938, d
SS-chefen Heinrich Himmler var en mystiker
som vurmade fr ariernas mytologiska ursprung. Det finns mycket som tyder p att den
pragmatiske Hitler mest skakade p huvudet t
dessa ider, men i dagbckerna uttrycks det
klart: Himmler lever i en annan vrld en
forntida germansk fantasivrld. Jag brjar
tro att han r tokig. Bild: Bundesarchiv
Gring och Bormann inspekterar frdelsen efter 20-juli-attentatet 1944, vilket

Hitler som bekant verlevde. I dagbckerna kommenteras det med orden: Ha, Ha,
ha, r det inte skrattretande! Detta avskum har redan bildat en ny riksregering...
Dess sammansttning bestr av okunniga nollor. Bild: IBL
ver 10 000 judiska affrer frstrdes och plundrades, och ver 400 judar ddades eller tvingades att beg
sjlvmord.
Dagbckerna gav en annan bild
av hndelserna: Det gr inte att vr
ekonomi och vrden fr miljoner frstrs av vra vildhjrnor ... Har dessa
mnniskor blivit tokiga? Ska genast
utfrda ndvndiga order. stod det
i en anteckning daterad november
1938.
Vidare framkom att Hitlers instllning till Goebbels och Himmler inte
hade varit srskilt positiv, vilket var
en nyhet fr historikerna. Goebbels
kallas den lille dr Goebbels och
Himmler kallas en djuruppfdare med makthunger....
Tror snart att han inte r
riktig i huvudet tillgger
Hitler.
I maj 1941 flg Rudolf
Hess, Hitlers stllfretrdare, p eget bevg till England fr att frska medla i
kriget. Hitler blev ursinnig
och frklarade Hess som
frrdare och tokig. Genom dagbckerna blev
det nu klarlagt att Hitler tillsammans med Hess planerat flygningen

till England. Hitler och Hess hade
gjort upp om olika alternativ, varav
ett i dagboken ld: Skulle uppdraget lyckas och Hess ha framgng, har
han (Hess) handlat i samfrstnd
med mig.
Men skulle Hess dremot misslyckas, s skulle Hitler frklara att
Hess handlat p eget bevg.
En annan dramatisk hndelse i
Hitlers liv var attentatet 20 juli 1944
dr sammansvurna tyska officerare
frskte sprnga honom i luften.
Det misslyckades som bekant, vilket
kommenteras i dagbckerna med:
Ha, Ha, ha, r det inte skrattretande!
Detta avskum har redan bildat en ny
riksregering... Dess sammansttning
bestr av okunniga nollor.
Hur upptcktes
dagbckerna?
Hur hade d Stern-reportern Gerd

Heidemann kommit dagbckerna p
spren? Heidemann hade sedan tidigare ett stort intresse fr gamla nazistsouvenirer. Detta intresse gjorde
att han hade kommit i kontakt med
Hitlers dagbcker
Rudolf Hess var Hitlers nrmaste man

och stllfretrdare fram till andra
vrldskrigets utbrott. Trots krigsutbrottet tycks Hess ha trott p Hitlers
officiella nskan om fred, och den 10
maj 1941 flg han p eget bevg till
Storbritannien fr att fra fredssamtal.
Enligt dagbckerna gjordes det dock
med Hitlers goda minne. Bild: Corbis
gamla nazister. 1973 slde Heidemann sitt hus i Hamburg fr att kunna kpa Grings lustyacht, Carin II,
av en industriman i Bonn fr nra en
halv miljon kronor. Till denna yacht
bjd Heidemann sedan in gamla nazister fr att prata gamla minnen.
Bland beskarna fanns hga SS-generaler som Karl Wolff Himmlers
chefsadjutant och Wilhelm Mohnke, chef fr frsvaret av bunkern och
regeringsbyggnaderna Die Zitadelle de sista veckorna fre kapitulationen. Det var vid dessa samtal
som Heidemann frst fick hra talas
om Hitlers dagbcker. Vnner till
SS-generalen Wolff antydde att dagbckerna verkligen fanns. 1979 kom
s avgrandet fr Heidemann. Som
tack fr alla besk p Carin II fick
Heidemann en bok av frre SS-generalen Wilhelm Mohnke med uppmaningen att lsa den noga. I denna
bok, Die Katakombe (Bunkern, av
James ODonnell och Uwe Bahnsen)
fick Heidemann bekrftat, att Hitlers
dagbcker kanske fortfarande fanns.
Dr berttade Hitlers chefspilot
Hans Baur, som verlevt kriget, om
major Friedrich Gundlfingers Ju 352,
det enda av de tio flygplan som inte
kommit fram utan strtat med sin
hemliga last. Mohnke antydde att
han trodde att Hitlers anteckningar
fortfarande fanns. Han menade att
den hittills rdande uppfattningen,
Under Kristallnatten vandaliserades tusentals judiska

butiker och hundratals synagogor. Enligt de frfalskade
dagbckerna gillade inte
Hitler detta. Det gr inte
att vr ekonomi och vrden
fr miljoner frstrs av vra
vildhjrnor ... Har dessa
mnniskor blivit tokiga? Ska
genast utfrda ndvndiga
order. str det i en anteckning. Bild: IBL
Det strsta
misstag som
frfalskaren
gjorde var
minst sagt
igonfallande fr
den som kan
frakturstil.
P en av
dagbckerna
r initialerna
FH (verst)
och inte
AH (underst) som
man skulle
ha frvntat
sig om Adolf
Hitler varit
upphovsman. Kujau
trodde helt
enkelt att
F:et var ett
A.
Hitlers dagbcker
Konrad Kujau, frfalskare och frsljare

av nazisouvenirer. Bild: Corbis
som stod i boken och

byggde p Baurs uppgifter, var felaktig.
Major Gundlfingers
plan hade istllet startat tv dagar innan Hitlers adjutant Schaub brnt
de Hitlerdokument som inte
ftt plats i planet. Drmed hade
man hunnit flyga ivg en del av Hitlers privata tillhrigheter dribland
dagbckerna.
Det var uppgifter som inte stmde
med vad som tidigare var knt, vilket
lockade Heidemann till vidare efterforskningar. Och frn ett av regeringens arkiv i Vstberlin fick han veta
vad ingen tidigare knt till: major
Gundlfingers plan hade strtat vid
den lilla byn Brnersdorf sydost om
Dresden den 21 april 1945.
Det stod nu klart fr Heidemann
att frre SS-generalen Mohnke haft
rtt nr han trodde att datumen inte
stmde med Baurs uppgifter. Vid
ett besk i Brnersdorf kunde Heidemann sjlv se gravarna. P tv av
korsen stod major

Gund lf ingers
och Wilhelm
Arndts namn.
Hr kom ocks
Heidemann i
kontakt
med
gonvittnen som
kunde bertta om
kraschen och hur
man lyckats identifiera
flera av de dda. Men Heidemann fick ocks hra att det funnits papper som uppenbarligen var
Hitlers privata samt ldor med guldtackor utspridda p platsen.
Sist men inte minst hade gonvittnen berttat om en metallda full av
anteckningsbcker. Ldan var mrkt:
Eigentum des Fhrers Fhrerns
egendom.
I slutet av 1980 hade Heidemann
rekonstruerat hela hndelsefrloppet
med major Gundlfingers frsvunna
Ju 352. Heidemann fortsatte sitt letande.
Med hjlp av frre SS-generalen
Karl Wolff beskte han gamla nazister i Schweiz, sterrike, Spanien och
Sydamerika. Wolff pstod sig veta att
tillfrlitliga vnner hade gmt Hitlers

dagbcker.
De var eventuellt beredda att slja
dem till Heidemann och tidningen
Stern fr att ge en helt ny bild av Hitler.
sterns Hemliga avdelning
Under tiden hade Heidemann larmat sin redaktion p Stern att han
var Hitlers dagbcker p spren. Fr
att vara hundraprocentigt skra p
att inget skulle lcka ut upprttades
ett srskilt kontor ngra kvarter frn
Sterns huvudbyggnad med beteckningen Historiska avdelningen. Ett
ftal personer inom Sternledningen
var inblandade och ett speciellt konto
inrttades fr att Heidemann skulle
kunna betala resor och s smningom
kpa dagbckerna.
Till slut gav Heidemanns efterforskningar resultat och han kunde
meddela Sternledningen att han hade
funnit Hitlers dagbcker. Frn och
med nu blir Heidemanns uppgifter
knapphndiga och luddiga om hur
han verkligen fick tag p dagbckerna. Det pstods att en armofficer
gmt bckerna p hskullen i en lada
Under de sista mnaderna i livet

skrev inte Hitler alls med blckpenna
hans hnder skakade s mycket att han
bara anvnde blyerts som kunde raderas.
Trots det var ven denna period nedskriven i
blck i dagbckerna. Bild: Corbis
Hitlers dagbcker
efter flygplanskraschen. Sedan skulle

de ha flyttats frn den ena bondgrden till den andra fr att s smningom fras ut ur sttyskland till vst.
Denne hgt uppsatte officer nu pensionerad skulle sedan ha slt dem
till Heidemann. Mer n s ville inte
Heidemann avslja hur han ftt dagbckerna och nr var mycket oklart.
Inte heller ville han namnge officeren
eller andra mellanhnder. Dagbckerna hade levererats i omgngar och alltid till Heidemann via en kontaktperson. Inte ens redaktionsledningen p
Stern visste vem kllan var, men man
litade helt p Heidemann tack vare
hans tidigare meriter som journalist.
En annan misstnkt
detalj var prmarna.
Hitler var allt annat
n blygsam och att
han skulle njt sig
med konstlder verkade otroligt.
Materialet hade inte
heller undergtt kemiska
analyser av exempelvis limmet i bckerna, eller ngon djupare text- och
handskriftsanalys, vilket Stern medgav. Tidningen ville publicera nyheten
s fort som mjligt och hade inte hunnit med alla kontroller de borde. Det
var ett misstag.
ddsstten
misstankarna vxer
Veckan efter det sensationella avsljandet vxte tvivelsmlen om dagbckernas kthet. Nya efterforskningar visade att Heidemanns uppgifter
inte helt stmde. Tidningen Der Spiegel hade lyckats spra officeren som
frde kommandot ver den SS-trupp
som kommit till platsen efter kraschen. Ngra dagbcker eller andra
personliga saker som tillhrde Hitler
fanns verhuvudtaget inte.
Vi genomskte allt inom en omkrets av ungefr 100 meter, sa officeren och kunde ocks i detalj bertta
vad man faktiskt funnit.
Flera tyska professorer i historia ansg dagbckerna vara frfalskningar.
Och det fanns flera skl till tveksamhet skulle Hitler frt dagbcker utan
att ngon enda av hans nrmaste visste detta? Christa Schroeder, en av
Hitlers sekreterare som d bodde i
Mnchen, hvdade bestmt att Hitler
alltid dikterade och inte skrev ngot
sjlv. Och hade han verkligen haft tid
ver fr dagboksskrivande?
Efter 1943 var det ocks knt i Hitlers inre krets att i de f fall han sjlv
skrev exempelvis ett utkast, s skedde
detta med blyerts inte med blck.
Detta berodde p att han emellant
drabbades av skakningar i hnderna,
mjligen p grund av Parkinsons
sjukdom eller ngon neurologisk skada efter 20 juli-attentatet 1944. I vilket
fall var han i princip ofrmgen att
skriva lnga texter med blck de sista
mnaderna av sitt liv. Trots det fanns
det anteckningar daterade till mitten
av april 1945.
Allt fler preliminra rapporter brjade

strmma in, och alla tydde p att dagbckernas kthet starkt kunde ifrgasttas. Stern hade fre offentliggrandet erbjudit publiceringsrtten till
flera av vrldens stora tidningar, som
ftt fotostatkopior p dagbokssidorna.
Nr nu handskriftsexperter och textanalytiker granskat detta material
upptcktes bland annat att p olika
stllen stmde inte Hitlers namnteckning. Till och med den engelske
historikern Trevor-Roper, Sterns sakkunnige som frn brjan gott i god fr
dagbckernas kthet, brjade vackla i
sin tro och sade i en BBC-intervju:
De r Hitlers tills motsatsen r
bevisad.
Att han frn brjan trott att de var
kta berodde p mngden material,
liksom att han hade ftt uppfattningen
att Stern var skra p att fynden hrstammade direkt frn flygplanskraschen vilket inte var fallet.
I det lget beslutade Stern att dagbckerna skulle verlmnas till Frbundsarkivet i Koblenz och rikskriminalen i Wiesbaden.
Dessutom gjorde Stern ett eget sista
frsk: man lt den vrldsbermde
amerikanske
handskriftsexperten
Charles Hamilton granska tv kompletta dagbcker. Hamiltons svar blev:
Frfalskningar strsta bluffen i
historien!
S kom ddsstten fr dagbckerna
nr Vsttysklands inrikesminister
Friedrich Zimmermann meddelade
att dagbckerna var frfalskningar.
Kemiska analyser visade att bindningen i bckerna innehll polyester-
Den brittiske professorn Trevor-Roper studerade dagbckerna och bedmde dem

som kta. Bild: Rob Mieremet/Anefo
trdar, ett material som

inte fanns under andra
vrldskriget.
Limmet i etiketterna som
satt p ngra av bckerna var
ocks efterkrigstillverkat liksom det
konstgjorda ldret i bokprmarna.
Sigillen med vidhngande snoddar
innehll polyamidpolyester, som uppfanns efter kriget.
Dessutom tydde underskningen
p att blck och papper var frn mitten av 1950-talet.
P en av dagbckerna fanns Hitlers
initialer med bokstver av gammalengelsk typ. Misstaget hr var att A:et
i sjlva verket var ett F i denna frakturstil. Istllet fr A.H. s stod dr i
sjlva verket F.H..
fngelse fr frfalskarna
Textanalyser visade att frfalskaren

p flera stllen i stort sett skrivit av
den vlknda boken Hitler tal och
proklamationer 19321945, sammanstlld av historikern Max Domarus.
Dagbckerna tckte precis samma
tidsperiod. Och de felaktigheter som
historiker upptckt i denna bok fanns
ocks med i dagbckerna, vilket var
bestickande. Vissa delar av dagbckerna var dock s pass skickligt gjorda
att historiker som Trevor-Roper fann
dem fr kta, och dr krvdes handskriftsexperter fr att avslja dem
som frfalskningar.
Gerd Heidemann fann nu fr gott
att avslja sin kontaktman en viss
Konrad Kujau, frsljare av nazisouvenirer i Stuttgart. Efter ngra veckor
verlmnade sig Kujau till vsttyska
polisen och erknde frfalskningarna.
Vid pfljande rttegng avsljades
att Kujau ftt motsvarande sex miljoner kronor av Heidemann. Totalt
hade Heidemann ftt motsvarande
27 miljoner kronor av Stern, varav 15
miljoner fortfarande saknades.
Domstolen dmde i juli 1985 Gerd
Heidemann till nstan fem rs fngelse och Konrad Kujau till drygt fyra
r. rhundradets historiska sensation hade blivit rhundradets frfalskning.
Nikaupproret
Supporterbrk
p 500-talet:
LktarvLd
Med jmna mellanrum

rapporterar medierna om
vld i samband med idrottsevenemang, srskilt fotboll.
Men lktarvld r en freteelse som har hundratals
r p nacken. I 500-talets
Konstantinopel gick det
s lngt att stora delar av
staden stacks i brand och
30 000 mnniskor ddades.
TEXT TOMAS SERHOLT BILD IBL
en 29 maj 1985 vann

italienska Juventus den
europeiska
cupfinalen
i fotboll efter 10 mot
engelska Liverpool p Heyselstadion
i Bryssel. Men matchen r inte ihgkommen fr det sportsliga resultatet
utan fr den tragiska lktarkatastrofen i samband med matchen. En
timme fre matchstart utbrt brk
mellan Liverpool- och Juventusanhngare och stngslet som avgrnsade lktarsektionerna revs ned.
Hundratals engelska supporters stormade in p den neutrala lktarsektionen och p Juventus lktarsektion.
Tusentals fans, merparten Juventussupportrar, flydde i panik nr de
frskte undkomma de vldsamma
Liverpoolanhngarna.
Krossades till dds
Den stora flyende folkmassan pressades mot en betongvgg vid lktarens

sida som kollapsade under trycket. 39
personer ddades och 376 skadades i
rasmassorna och tumultet i en av de
vrsta lktarkatastroferna i modern

tid.
Ocks Sverige har sett sin beskrda del av lktarvld och huliganism
i samband med idrottsevenemang.
I samband med premirmatchen
av fotbollsallsvenskan 2014 mellan

Helsingborgs IF och Djurgrdens IF
omkom en djurgrdssupporter i ett
brk en halvtimme fre matchen. En
Helsingborgsanhngare dmdes senare till tio mnaders fngelse fr att
Hippodromen
Nr den romerske kejsare Konstantin den store 330 flyttade
rikets huvudstad till Konstantinopel passade han samtidigt p att
restaurera och bygga om stadens
hippodrom. Den uppskattas ha
varit omkring 450 meter lng och
130 meter bred, och de omgivande lktarna ska ha rymt omkring
100 000 skdare.
Resterna av den gamla hippodromen,
Under den bysantinska perioden
som ruinerna sg ut fre turkarnas
var hippodromen ett centrum fr
ervring av Konstantinopel 1453.
bde det sociala och politiska livet
i Konstantinopel. Stora pengar satsades p loppen, som innehll upp till
tta ekipage, vart och ett draget av fyra hstar.
Nikaupproret
ddade 30000
och skvLade
konstantinopeL
Antikens kapplpningar var fartfyllda, vldsamma och mycket farliga

tillstllningar. Och det var inte bara krsvennerna som riskerade sina liv
ven p lktarna svallade knslorna med vldsamheter som fljd.
ha utdelat det knytnvsslag som fick

djurgrdaren att falla och sl huvudet i marken. Den tragiska hndelsen
intrffade visserligen utanfr arenan,
men den lamslog fotbolls-Sverige och
debatten om huliganism och supportervld flammade upp p nytt.
de olika fraktionerna som tvlade p

hippodromen. De bl, de vita,
de grna och de rda efter frgerna p de uniformer som lagens
krsvenner bar under tvling. I det
bysantiska riket var de enda tv lagen
av betydelse de bl och de grna.
de bl mot de grna
idrott och politiK
Men alla tragiska hndelser i

samband med vr tids huliganism
bleknar i jmfrelse med en lktarrevolt p hstkapplpningarna i Konstantinopel fr snart 1 500 r sedan.
Hstkapplpning med fyrspann
var den strsta idrottsgrenen i det
bysantiska riket. De strsta evenemangen p hippodromen, kapplpningsbanan, i huvudstaden Konstantinopel lockade publik i tusental.
Precis som idag d de stora idrottsklubbarna har hngivna och vlorganiserade supportergrupper fljdes
hstkapplpningarna av motsvarande supporterklubbar. Under det romerska rikets hjdpunkt fanns fyra
s kallade cirkuspartier som stdde
Anhngarna till de grna och de bl

cirkuspartierna var organiserade i
vad som nrmast kan liknas vid en
ohelig blandning av kriminella gatugng och politiska partier. Dessa
partier hade olika politiska agendor
och stdde inte sllan olika tronkandidater.
Att ordna hstkapplpningar
och andra evenemang var ett stt
fr makteliten att hlla sig vl med
folket, men fr medborgarna var
tvlingarna ocks en chans att vdra
sina sikter fr de styrande. Idrotten
och politiken var s ttt sammanfltade att dessa cirkuspartier ofta
frskte pverka kejsarens agenda
genom att ropa sina politiska krav
mellan loppen. Deras inflytande

var sdant att kejsarens soldater och
stadens vaktstyrka hade svrt att
upprtthlla ordningen i staden utan
fraktionernas samarbetsvilja.
Kejsar
Justinianus I
(483-565).
Mosaik frn
500-talet.
FullsKaligt upplopp
Cirkuspartierna stddes i sin tur av

olika aristokratiska familjer som
hade politiska agendor som inte
sllan gick stick i stv med kejsarens eller som hade egna kandidater de sjlva ansg ha strre rtt till
tronen. P det hela taget en politisk
soppa som bddade fr problem och
det r fga frvnande att hstkapplpningarna ofta skakades av vldsyttringar och kravaller mellan de tv
fraktionerna.
r 532 urartade ett kapplpningsevenemang till ett fullskaligt upplopp
i vad som kom att bli det strsta
Nikaupproret
upproret i Konstantinopels historia.

Bakgrunden var en sammandrabbning mellan rivaliserande gng efter
en hstkapplpning ret innan. Ett
upplopp hade brutit ut efter kapplpningen, ett antal mnniskor hade
ddats och ngra medlemmar ur det
grna och det bl partiet arresterats
fr mord.
lovade nya Kapplpningar
Upploppet p Heyselstadion i Bryssel 1985, nr

Liverpoolsupportrar stormade Juventusanhngarnas
lktare. 39 mnniskor omkom i katastrofen. Men
n vrre var konsekvenserna av lktarupproret i
Konstantinopel r 532 det kostade omkring
30 000 mnniskor livet.
De flesta av de arresterade mrdarna

hngdes. Men tv av dem, en medlem ur vartdera partiet, flydde och
gmde sig i en kyrka. En uppretad
mobb som ville se mrdarna friknda omringade snart kyrkan. Kejsar
Justinianus I (482-565), sjlv en supporter av det bl cirkuspartiet, fann
sig hrt pressad. Kejsaren, som den
samtida historieskrivaren Prokopios
bland mycket annat kallar demonlik, befann sig mitt i fredsfrhandlingar med perserna, det fanns ett utbrett missnje ver hans hga skatter
runt om i riket och nu hade han ett
potentiellt upplopp p halsen mitt i
den egna huvudstaden. Fr att lugna
den upprrda stmningen lt han
meddela att hstkapplpningar skulle hllas den 13 januari och omvandlade de bda mrdarnas ddsdomar
till fngelsestraff. De bl och de grna lt sig emellertid inte bevekas av
det kejserliga pbudet, de krvde full
bendning fr de bda mnnen.
angrep palatset
Kejsar Justinianus gjorde sig beredd att fly undan

upprorsmnnen, men hans bestmda hustru Theodora
fick honom p andra tankar.
Kapplpningsvagnarna drogs som regel av fyra

hstar vardera, och de flesta medel var tilltna fr
att vinna loppen.
Det var en spnd och upprrd folkmassa som tog sig till hippodromen
fr kapplpningarna den 13 januari.
Kanske var det drfr som kejsaren
valde att vervaka kapplpningarna
frn en loge sammanbunden med
det kejserliga palatset som lg alldeles intill hippodromen. Frn skerheten i sitt palats kunde kejsaren
hra den uppretade publiken vrla
frolmpningar mot honom nda
frn tvlingarnas brjan. Glporden
blandades med publikens hejarop
fr krsvennerna ur de egna lagen,
men mot slutet av dagens tvlingar,
under lopp 22 av 24, vergick vrlen
i ett samstmmigt Nika! (segra)
och som p en given signal brt sig
den stora skdarmassan, bl och
grna frenade av samma hat och
vrede, under stora vldsyttringar
ut ur hippodromen fr att angripa

palatset.
Kejsaren redo att Fly
Under fem dagar belgrades palatset

av en hotfull mobb medan andra
upprorsmn stack stora delar av staden i brand. Bland alla byggnader
som brndes till marken fanns stadens frnmsta kyrka Hagia Sofia.
Justinianus fiender i senaten sg nu
tillfllet att bli av med den impopulre kejsaren en gng fr alla. Med
std av de bevpnade upprorsmnnen utropade de en ny kejsare, Hypatius, brorson till den frre kejsaren
Anastasius I. Justinianus lojala truppers tidiga frsk att sl ned upproret
hade misslyckats och kejsaren var nu
s desperat att han gjorde sig redo att
fly staden. Men hans hustru Theodora sgs ha vertalat kejsaren att
stanna med orden: De som har burit
kronan kan aldrig verleva frlusten
av den. Jag vgrar att se den dag d jag
inte lngre hlsas som kejsarinna.
Nikaupproret
eunucKens guldpse
Nu instlld p att stanna och att terta kontrollen ver sin stad tog en plan
form i Justinianus huvud. Han snde
en betrodd eunuck vid namn Narses
till hippodromen dr mnga av ledarna i de bda cirkuspartierna fortfarande befann sig. Med god hjlp av
en stor pse guld vertalade Narses
ledarna fr det bl partiet att ta stllning fr Justinianus.
Han pminde dem om att Justinianus sjlv var en anhngare av det
bl partiet och att mannen som de,
tillsammans med det grna partiet
och de upproriska senatorerna, utropat till ny kejsare var anhngare av
det grna partiet, de blas naturliga
rivaler.
Narses ord och den kejserliga
mutan fick avsedd verkan, fr mitt
under Hypatius krning lmnade stora delar av den bl falangen
hippodromen, vergav de grna och
lmnade Hypatius t sitt de. Strax
drp stormade de kejserliga trup-
perna under ledning av generalerna

Belisarius och Mundus, in i hippodromen genom tv olika ingngar
och omringade upprorsmnnen.
blodbad p hippodromen
Massakern blev fruktansvrd. Inte

en enda av medborgarna, vare sig
de grna eller bl, som befann sig i
hippodromen verlevde, berttade
senare den bysantiska historieskrivaren Theofanes Beknnaren (cirka
752-818). Troninkrktaren Hypatius
avrttades och efter nio dagars uppror kunde revolten slutligen kvsas.
Enligt bysantiska kllor hade den
kostat ver 30 000 mnniskoliv och
delagt halva staden.
Freden terinfrdes och teruppbyggnaden av de delar av staden
som frstrts under revolten, bland
annat Hagia Sofia, inleddes. S stor
var Justinianus rdsla fr ytterligare
uppror att inga hstkapplpningar i
Konstantinopel gde rum under de
kommande fem ren.
Narses, eunuck och chef fr kejsarens livvakt,

lyckades muta ledarna fr det bl partiet att ta
stllning fr Justinianus.
General Belisarius tar emot

hyllningar i Konstantinopel,
framfr kejsar Justinianus.
Nr Nikaupproret hotade
kejsaren massakrerade Belisarus trupper revoltrerna
inne p hippodromen.
De hr fyra hstarna i frgylld koppar prydde

hippodromen i Konstantinopel i flera hundra r,
och ven under Nikaupproret 532. Nr staden
plundrades 1204 under det fjrde korstget frdes
de till Venedig, dr de nu finns i Markuskyrkan.
landsfrgan
landsfrgan:
Nr laNd ville
tillhra
Sverige
Vid frsta vrldskrigets slut var en klar lndsk majoritet fr en terfrening

med Sverige, mot Finlands vilja. Och nr borna bad om hjlp valde
svenskarna till slut att svara.
Men landsttningen av svensk trupp i februari 1918, mitt under brinnande
finskt inbrdeskrig, vckte vrede och oro i Finland. Ville Sverige utnyttja
lget och annektera gruppen? Ngra dramatiska dagar fljde och lands
moderna historia formades.
TEXT FREDRIK JOHANSSON BILD IBL M.FL.
landsfrgan
Svensk postering vid Haraldsby i

Saltviks kommun p land 1918. Den
svenska militra nrvaron var inte
uppskattad av finnarna, som uppfattade hjlpexpeditionen snarast som
ett frsk att markera Sveriges ansprk
p gruppen.
tt land med sitt geogra

fiska lge n idag har stor
militrstrategisk betydelse
str klart. S sent som i juli
i r ppekade Finlands frsvarsmi
nister Jussi Niinist att man inte fst
tillrckligt med uppmrksamhet vid
lands frsvar. Han tillade dessutom
med en dramatisk formulering att
land i fel hnder r som en pistol
riktad mot Sveriges tinning. Redan
dagen drp kom ett uttalande frn
ordfranden i den svenska riksda
gens frsvarsutskott Allan Widman
(FP) om att Sverige under alla frhl
landen kommer att reagera om Ryss
land frsker ockupera gruppen
till och med genom att ingripa. I
bgge fallen kan uttalandena ses som
reaktioner p den kade ryska akti
viteten i och omkring stersjn och
de upprepade krnkningarna av bde
svenskt och finskt luftrum.
Motstnd Mot frryskning
Men land har lnge varit ett ange

lget svenskt intresse, kanske frmst
som buffert mot Ryssland.
I kriget 1808 1809 hade Sverige
frlorat Finland inklusive land till
Ryssland. Mot slutet av seklet gjorde
ryssarna flera frsk att frryska
Finland med bland annat infrande
av ryska sprket i senat och mbets
verk, hrdnande censur och planer
p en vrnpliktslag som skulle tvinga
in finska mn i den ryska armn. Det
mtte omfattande protester i Finland
vilka kulminerade den 16 juni
1904 med mordet p den hrdfre
ryske generalguvernren Bobrikov i
Helsingfors.
Nr frsta vrldskriget brt ut 1914

anade finlndarna gryende mjlig
heter att frigra sig frn Ryssland.
Efter februarirevolutionen 1917, nr
den ryske tsaren Nikolaj II tvingades
avg och bolsjevikerna tta mnader
senare tog makten, dk rtt tillflle
upp. Den 6 december 1917 frklarade
sig Finland sjlvstndigt. Bolsjevik
regeringen i Petrograd erknde Fin
lands sjlvstndighet den 31 decem
ber i frvissning om att proletariatet i
Finland drmed snart skulle flja det
ryska exemplet.
Vita och rda
Motsttningar mellan de borgerliga

och de socialistiska grupperingarna
i Finland skrptes snabbt i slutet av
1917. Vldsamma sammansttning
ar mellan grupperna frekom allt
oftare. Samtidigt skakades landet av
generalstrejker, arbetslshet och svr
livsmedelsbrist. Otryggheten och det
alltmer utbredda vldet tillsammans
med avsaknaden av egen arm och
ordningsmakt ledde till bildandet av
vpnade s kallade ordningsgarden. I
januari 1918 utbrt direkta fientlig
heter mellan dem som kom att kallas
vita (borgerliga) och rda (socia
listiska) garden. De vita gardena br
jade senare kalla sig fr skyddskrer.
Den rda revolutionen i Helsing
fors brt ut den 27 januari 1918. Fl
jande morgon hissades en rd fana p
tornet till Folkets hus i huvudstaden
som ett tecken p att revolutionen
hade brjat. Inbrdeskriget mellan

rda och vita var ett faktum. ven
om inbrdeskriget ibland kallat
frihetskriget blev kortvarigt med de
rdas kapitulation i maj 1918, s var
det ett grymt och blodigt krig med
bland annat summariska rttegngar
och ibland massavrttningar.
Mlet: terfrening
Hndelserna p fastlandet i Finland

vckte stor oro hos befolkningen p
land. Man ville undvika att revolu
tionen spred sig dit.
Vissa i den lndska samhlls
eliten hade redan tidigare, efter de
omstrtande hndelserna i Ryssland,
brjat propagera fr en anslutning
till Sverige. I augusti 1917 hade den
s kallade landsrrelsen bildats p
lands folkhgskola i Finstrm. M
let var en terfrening med Sverige.
Dagen efter att inbrdeskriget i Fin
land brutit ut i januari 1918 anlnde
en delegation frn landsrrelsen till
Stockholm och den svenske kungen.
Sndebuden hade med sig 7 097
namnunderskrifter som std fr kra
vet p en terfrening med Sverige.
Det motsvarade 96 procent av den
myndiga befolkningen p land.
lnningarna, som var ett helt
svensktalande folk, knde sig egentli
gen varken som finnar eller svenskar
utan som lnningar. De knde
viss samhrighet med de svensk
talande i Finland just p grund av det
gemensamma sprket, men mnga
I kriget 1808-09, kallat finska

kriget, frlorade Sverige
hela Finland inklusive land
till Ryssland. Mlning av den
finlandssvenske konstnren
Albert Edelfelt (1854-1905).
landsfrgan
sg egentligen Sverige som ett land,

Finland som ett land och land som
ett land.
tidningen lands betydelse
Det som kom att f enormt stor bety

delse nstan avgrande fr mnga
lnningars stllningstagande var
tidningen lands och dess chefredak
trs stllningstagande fr en fram
tida anslutning till Sverige. Tidigare
hade tidningen varit helt fr Finland
som fosterland men nu, srskilt se
dan revolutionen och inbrdeskriget
brutit ut, mlade den upp en mycket
negativ bild av frhllandena i Fin
land och de framtida faror som ho

tade lnningarna. Srskilt varnades
fr socialisternas krav p revolution
som i Ryssland, vilket hotade att leda
till nnu mer ryskt inflytande. Redan
vid krigsutbrottet 1914 fanns indika
tioner p att de rysknationella kraf
terna i tsarens omgivning planerade
s omfattande frryskningstgrder i
Finland efter kriget att den finlnd
ska srprgeln helt skulle suddas ut.
Dessutom fanns det hos lnningarna
sedan tidigare ett starkt misstroende
mot beslutsfattarna i Helsingfors.
Uppfattningen var att man p fast
landet inte tog tillrcklig hnsyn till
Den nye generalguvernren i Finland anlnder efter mordet p fretrdaren

Bobrikov. ro nu alla innevnarne utvisade ur landet?, frgar han och fr
ett jakande svar av kosackofficeren. N, d vgar jag stiga p. Karikatyr i
den svenska satirtidningen Puck 1904. Bild: IBL
Grnserna efter 1922. Den rda linjen markerar grnsen

mellan Finland och Sverige, den bl r provinsen lands
grnser inom Finland.
Bomarsunds fstning p land var en viktig utpost fr ryssarna under Krimkriget den hade till uppgift att sl tillbaka hot vsterifrn. Den 15
augusti 1854 inringades den av en stor engelsk-fransk flotta, och ett vldsamt bombardemang inleddes. Dagen drp kapitulerade frsvararna.
Ett par veckor senare sprngdes fstningen till ruiner. I den fljande freden fick ryssarna frbinda sig att inte ha ngra befsta punkter p land,
och efter det skulle gruppen i huvudsak frbli demilitariserad.
landsfrgan
lands intressen och till och med

missgynnade befolkningen i vissa
fall. Fr lnningarna var drmed
den bsta lsningen ett terfren
ande med Sverige. Dr kunde man
ocks knna ekonomisk och sprk
lig trygghet mot ett i bsta fall sjlv
stndigt Finland, dr framtiden var
osker och det svenska sprket hotat.
Allt enligt tidningen land och dess
chefredaktr.
ryssarna koMMer
Men inbrdeskriget och oroligheterna

p fastlandet i Finland skulle snart
spridas till land. Dr fanns redan
en rysk garnison och dessutom hade
ryssarna frlagt en marinbas utan
fr Mariehamn. Frsta vrldskriget
gjorde att just lands strategiska lge
kade. Redan 1916 frde ryssarna
ver allt fler infanterisoldater liksom
artilleri till gruppen och p som
maren kan man tala om ett verkligt
besttande av land. Frn land och
in lngs hela Finska viken byggde rys
sarna ett system av land och kust
fstningar som skydd fr Petrograd.
Frutom Rysslands allierade i kriget,
Frankrike och England, s godtog
ocks Sverige besttandet, trots att det
var ett brott mot verenskommelsen
om demilitarisering frn freden i
Paris 1856, efter Krimkriget. I diskus
sionerna med Sverige angav ryssarna
att trupperna p land var till fr att
skydda handelstrafiken i omrdet.
Mnga lnningar ogillade de ryska
trupperna, inte minst efter revolutio
nen i Ryssland d den uppluckrade
militra disciplinen ledde till vlds
dd och stlder. Nr s inbrdeskriget
i Finland brt ut anslt sig ven lokala
lndska rdgardister till ryssarna.
inbrdeskriget nr land
Det var i detta lge, den 13 februari

1918, som Sydvstra Finlands skydds
kr den vita Nystadskren kom
till land. Den vita skyddskren
hade i brist p vapen och ammuni
tion tvingats retirera ver isarna till
land. Mlet var att via Sverige ta
sig till sterbotten och dr frena
sig med den vita armn under befl
av general Mannerheim. Men vl p
land ndrades planerna och krens
ledning beslt sig fr att stanna, som
det hette: ... fr att land, genom
krens frsorg, skulle kunna rensas

och ervras frn ryssarna och rd
gardisterna. Kren, som bestod av
cirka 450 skyddskrister, begrde
nu frutom vapen och ammunition
ven truppfrstrkningar. Den ryska
styrkan hade drastiskt minskat sedan
oktoberrevolutionen och bestod nu av
cirka 2 000 soldater. Drmed hade in
brdeskriget ocks kommit till land.
Flera stridigheter frekom mellan p
ena sidan ryssarna och de rda garde
na, varav de flesta tillhrde lokala ar
betarefreningar p land, och p den
andra sidan den vita Nystadskren.
Men snart meddelade en represen
tant fr Nystadskren att befrielsen av
land endast var mjlig om man fick
svensk hjlp med manskap och
vapen.
Ville tillhra Sverige

I en omrstning p land sommaren 1919
rstade 9 735 av de 10 198 rstberttigade
lnningarna, motsvarande 96 procent, fr
en anslutning till Sverige. Bara 461 rstade
emot. Ngon egentlig folkomrstning med
valhemlighet var det inte, utan snarare nnu
en namninsamling, men resultat var mycket
tydligt.
Den svenska regeringen hade tidigare
framfrt kravet p en folkomrstning med
hnvisning till den nationella sjlvbestmmandertten. Den finska regeringen sin
sida avfrdade kravet med motiveringen att
land redan tillhrde Finland.
heroaffren
hjlp stoppas
Redan i januari hade delega

tionen frn landsrrelsen, i
samband med verlmnandet av
namninsamlingen om terfre
ningen, begrt svensk hjlp. ven
den vita ledningen i Finland hade
vid inbrdeskrigets utbrott be
grt assistans frn Sverige. Bde
landsrrelsen och den vita led
ningen i Finland fick d nekande
svar av den svenska regeringen.
Inte heller denna gng tillm
tesgick den svenska regeringen
kraven frn Nystadskren. Men
d tog den finska vita legationen
i Stockholm saken i egna hnder.
Man hyrde ngfartyget Hero fr
att kunna bist Nystadskren.
Med hjlp av insamlade medel
hade ngaren frsetts med en
last bestende av 260 gevr, tta
maskingevr samt drygt 50 000
patroner. Dessutom fljde 15
frivilliga svenskar med.
Den finska legationen i
Stockholm fick tillstnd av
sjminister Erik Palmstierna att
lta ngaren avg frn Stock
holm. Men p vg till land stop
pades pltsligt ngarens frd vid
Furusund utanfr Stockholm.
Hr hlls fartyget kvar av svensk
polis. Som skl angavs att en del av
lasten stulits frn svenska militrde
per. Senare tervnde ngfartyget
till Stockholm.
Skrivelse frn lands landsting 1919 dr man understryker befolkningens orubliga vilja att ern terfrening med moderlandet Sverige och hnvisar till den
omrstning som gjorts i frgan. Bland dem som skrivit
under finns Carl Bjrkman och Julius Sundblom som
bgge greps ret drp, anklagade fr hgfrrderi.
landsfrgan
Dda kroppar utanfr ett snderskjutet hus i Tammerfors under det finska inbrdeskriget. Det var ett kort,
men blodigt och brutalt krig. Bild: IBL
Gustaf Mannerheim p en parad

i Helsingfors 1918. I maj detta r
var inbrdeskriget mot de rda
vunnet. Bild: IBL
finsk Misstro
Besvikelsen p den vita finlndska

sidan var enorm. Uppfattningen var
nu att svenskarna hindrade den vita
skyddskren frn att bestta hela
land och driva ut bde ryssarna
och rdgardisterna. Och inte nog
med det. Man menade ocks att
svenskarnas handlingsstt var ett
steg mot att frska avskilja land
frn Finland och p sikt knyta land
till Sverige.
Det var redan allmnt knt att flera
inflytelserika svenska politiker var fr
en terfrening av land med Sverige.
Ryska
trupper vid
ett mte
i Dalkarby
i Jomala
kommun p
land 1917
eller 1918.
Hndelsen med ngaren Hero ska

pade en ytterst stark misstro mot
svenskarna och Sverige i Finland.
Denna misstro frstrktes ytterli
gare nr den svenska regeringen en
dag senare, den 13 februari, beslt att
omedelbart skicka en egen hjlpex
pedition till land sedan det kommit
rykten om ryska plundringar och
vldsdd. Syftet uppgavs ocks vara
en humanitrexpedition eftersom
lnningarna de facto hade be
grt hjlp, en del hade ven bett att
f lmna land, och dessutom att
ett antal svenskar skulle rddas.
Expeditionen fick ocks till upp
gift att frhandla med ryssarna och
den vita Nystadskren dock utan
att frst ha varit i kontakt med den
finska ledningen.
sjlVptagna Medlare
Den svenska aktionen accepterades

varken av de vita eller de rda i Fin
land, och inte heller av Tyskland och
Ryssland. Frn finsk sida uppfattade
man det hela som ett frsk att mar
kera Sveriges ansprk p gruppen.
Men expeditionen avseglade. Frn
Stockholm gick en isbrytare, ng
fartyget Runeberg och pansarbten
Thor. Vl framme p land den 14
februari kunde svenskarna konsta
tera att den ryska framfarten ver
drivits kraftigt och hade varit lngt
ifrn s vldsam som lnningarna
beskrivit.
Snabbt intog svenskarna sin sjlv
ptagna medlarroll och inledde fr
handlingar med parterna. Svensk
arna framhll att det bsta vore om
bde den vita kren och ryssarna
lmnade land. Samtidigt erbjd
sig svenskarna att ocks skeppa
ver bde de ryska soldaterna och
Ryska trupper p land 1918.
Nystadskren till Sverige fr vidare

befordran till respektive hemland.
Resultatet blev att svenskarna fick
fram en vapenvila mellan parterna.
Men i det lget kom rapporter om
att 200300 rdgardister frn bo
var p vg till land p isbrytaren
Murtaja. Den 17 februari landsattes
ett antal rdgardister p stra land
och Murtaja fortsatte mot Marie
hamn. Frhandlingarna avbrts och
nya strider brt ut. P landsbygden
och i Mariehamn lmnade nu mnga
sina hem av rdsla.
inforMationsoch telegraMkaos
Man brukar sga att det frsta som

frloras i ett krig r sanningen
ngot som verkligen gller i lands
frgan. Vid den hr tidpunkten var
lget nrmast kaosartat. Ena dagen
hade den vita Nystadskren stora
framgngar fr att nsta dag lida flera
nederlag mot ryssarna och de rda.
Situationen blev alltmer svrbe
dmd eftersom informationen som
huvudsakligen kom via telegram
var bristfllig, motstridig och ibland
hade oklar avsndare.
Ibland kom telegrammen inte
ens fram till den finska legationen i
Stockholm, vilket vckte irritation,
srskilt som telegrammen frn land
och Finland gick via telegrafstatio
nen i Stockholm. Frn finsk sida
misstnkte man att svenskarna lg
bakom problemen och i vissa fall till
och med frvanskade telegrammen
till legationen i Stockholm.
De svenska frhandlarna uppma
nade vid olika tillfllen den vita Ny
stadskren att lmna land. Den 17
februari kom ett meddelande frn de
svenska myndigheterna p land om
landsfrgan
att den vita skyddskren skulle

lmna gruppen fr transport
till sterbotten i Finland via
Sverige. Detta enligt general
Mannerheims order.
falsk sVensk
inforMation
Men ngon sdan order ut

frdade aldrig general Man
nerheim. Det finns inte ett enda
telegram frn Mannerheim med
ens en antydan om att den vita
kren skulle lmna gruppen.
Hur kom det sig d att Nystads
kren fick felaktig information? Den
svenska regeringens frlngda arm
var statsrdet Gripenberg, som gav
instruktioner till den svenska expe
ditionen p land. Men han frdes
av allt att dma bakom ljuset av sj
minister Palmstierna. Denne ned
vrderade Nystadskrens militra
mjligheter och ansg att den gjorde
bst i att lmna gruppen. Det senare
pstod han helt felaktigt att ven
Mannerheim ville i ett telegram.
Sjministern vidarebefordrade inte
heller till statsrdet Gripenberg de
telegram dr Mannerheim gav den
motsatta instruktionen: att Nystads
kren skulle kmpa vidare.
Det kan allts konstateras att den
svenska regeringen p detta stt via
sin sjminister motarbetade general
Mannerheim och den finska vita re
geringen. Det gr heller inte att bort
se frn mjligheten att Palmstierna
med sitt agerande p sikt ville ka det
svenska inflytandet p land.
feM Veckors frist
Den 19 februari upphrde krigs

handlingarna p land och fr
handlingarna terupptogs. Samti
digt anlnde till land ett svenskt
kompani kustartillerister och dagen
drp tv svenska pansarskepp,
Oskar II och Sverige, med infan
terisoldater och artilleri. Syftet var
att frska hindra ytterligare stri
digheter, att skydda lnningarna
och pskynda frhandlingarna.
Slutresultatet blev att Nystadskren
motvilligt undertecknade en ver
enskommelse om att lmna land.
Den 24 februari gick den d avvpnade
vita skyddskren ombord p svenska
fartyg fr transport till Finland
Sjminister Erik Palmstierna (18771959) var av sikten att Finland skulle

avst land till Sverige. Bild: IBL
via Sverige. Ngra dagar tidigare

hade rdgardisterna lmnat land.
Frhandlingarna med ryssarna ledde
till att de fick fem veckor p sig att
lmna sina frlggningar. Detta ska
pade oro hos den lndska befolk
ningen, som fruktade vldsamheter
och plundringar. I denna situation
begrde lnningarna ter ytterligare
svensk hjlp och den 24 februari an
lnde tre svenska fartyg med trupper
ur Gta livgarde.
tyska trupper till land
Den 5 mars frndrades lget ter

p land d en tysk flottavdelning
kom till gruppen. Tyskarna var p
vg till Finland fr att hjlpa de vita
trupperna och general Mannerheim.
Drmed skedde evakue
ringen av de ryska trup
perna mycket fortare
n de verenskomna
fem veckorna, genom
tyskarnas
frsorg.
Svenskarna och tys
karna tog nu gemen
samt hand om be
vakningen av land.
De svenska styrkorna brjade

dras bort frn land i mitten av
mars och i slutet av maj 1918 fanns
bara en mindre styrka kvar fr be
vakning av de svenska frrden.
Fortfarande hoppades en majoritet
av lnningarna p en terfrening
med Sverige, eftersom en huvudid
efter frsta vrldskriget var att varje
folk sjlv skulle f bestmma sin
nationstillhrighet.
Ett antal nya lnder hade just
bildats p detta stt, som exempel
vis Estland, Lettland, Litauen och
Tjeckoslovakien.
I juni 1920 skickade de finska
myndigheterna pltsligt trupper till
Mariehamn och lt fngsla tv av de
ledande mnnen inom landsrrel
sen Julius Sundblom, chefredak
tr p tidningen land, samt Carl
Bjrkman, vice hradshvding. An
klagelserna ld landsfrrdisk verk
samhet. De tv hade bland annat
varit med 1918 vid verlmnandet
av den bermda namninsamlingen
med nskan om terfrening med
Den 13 februari 1918

skickades
det svenska
pansarskeppet HMS
Thor p
hjlpexpedition till
land.
Murtaja sjsattes 1890 och var

Finlands frsta isbrytare.
Fartyget anvndes under
inbrdeskriget av rdgardister fr att ta sig
ver till land.
landsfrgan
lnningarna fick vnja sig vid utlndska trupper p

sin mark. I mars 1918 kom en tysk flottavdelning till
gruppen, dr det sedan tidigare fanns bde ryska och
svenska soldater. Hr spelar den 14:e preussiska jgarbataljonens musikkr.
Sverige i Stockholm. Arresteringarna

framkallade en stark notvxling
mellan Sverige och Finland och den
svenska regeringen kallade hem sin
Helsingforsambassadr.
Julius Sundblom
fortsatte sin politiska bana och var
lands landstings
talman frn 1922
fram till sin dd
1945. Hr p ett
mte i Sverige med
Frisinnade klubben
1939. Bild: IBL
frgan aVgrs i nf
Den svenska regeringen ansg att

frgan om land skulle avgras vid
fredskonferensen i Versailles, men s
blev det inte. Istllet hnskts frgan
till det nybildade Nationernas Fr
bund, NF.
NF tillsatte en speciell jurist
kommission, som den 24 juni 1921
lade fram sitt kompromissfrslag
landsverenskommelsen. Den inne
bar att land skulle fortstta att tillh
ra Finland under frutsttning att det
frblev svensksprkigt och demilitari
serat samt fick hg grad av sjlvstyre.
Besvikelsen p land var stor. Dr
hade man svrt att frst att man
gick emot en helt svensksprkig be
folkning dr en majoritet nskade en
annan nationstillhrighet. I Finland
dremot vlkomnades lsningen.
Den svenska regeringen tyckte
inte om frslaget, men valde
nd att acceptera det. Som en fljd
av landsfrgan frblev relationerna
mellan Sverige och Finland anstrngda
fram till brjan av 1930talet d
den
internationella
situationen
i
Europa
brjade
frndras.
lands srstllning i Finland r n
idag tidvis en het och kontrover
siell frga i Finland, eftersom land
nskar mer omfattande sjlvbestm
mande. Och att land n idag har stor
militr strategisk betydelse visar inte
minst de svenska och finska reaktio
nerna p den kade ryska aktiviteten
i och omkring stersjn.
Nr Julius
Sundblom
och Carl
Bjrkman
tervnder
till Mariehamn med
ngbt i
mitten av juli
1920 tar flera
tusen lnningar emot
dem som
hjltar med
blommor och
hurrarop.
Australien
- fr n str affkoloni
till stttepelare i imperiet
Under 1600-talet koloniserade Nederlnderna stora delar av Sydostasien och sdra Indien. Samma
farvatten lockade fler europeiska sjfarare och visst fanns det mer att upptcka mycket mer.
Sder om Indonesien och Nya Guinea bredde en vldig kontinent ut sig. Det var jungfrulig jord
som aldrig odlats, vildmark av ett slag som aldrig tidigare skdats och en flora och fauna som
saknade motsvarighet i ngon annan del av vrlden. Det var kontinenten som skulle bli Australien.
Hollndarna var frst ocks hr men ungefr ett och ett halvt sekel senare hade britternas
intresse brjat vakna och med James Cooks expeditioner var processen inledd. En process som
skulle bli desdiger och bitter fr urbefolkningen och p kort tid frvandla en torftig brittisk
straffkoloni till en modern vlfrdsstat.
TEXT L ARS BRANDER BILD IBL, REX FEATURES, ALL OVER PRESS M.FL.
INNEHLL
32-35 De frsta invnarna: Aboriginernas unika kultur och tragiska de.
36-39 Nr europerna kom seglande: S upptcktes kontinenten.
40-46 Cook lste ett brittiskt problem: Australien blev straffkoloni.
47-49 Den tasmanska tragedin: Europernas ankomst blev slutet fr urinvnarna.
50-53 De dmdas kontinent blir sjlvstndig stat.
54-57 Australien i krig: En plitlig allierad.
De frsta invnarna:
Aboriginernas
AboriginernAs
a kultur
unik A
agisk A
a de
- och tr Agisk
Nr de frsta europeiska sjfararna ndde fram till Australien var kontinenten
redan befolkad. Mycket glest, men definitivt befolkad. Och det hade den varit
lnge. Hr hade aboriginerna levt ostrda och jagat i mnga tusen r, utvecklat
en unik kultur i samklang med naturen och blivit mstare p att verleva under
tuffa omstndigheter vad gller milj, klimat och tillgng p fda. Europernas
ankomst skulle i det nrmaste betyda deras undergng.
e kom tidigt, fr tmins

tone 55 000 r sedan. De
hade frdats ver havet
frn Sydostasien och
nr de satte sina nakna ftter p den
frmmande kontinentens varma
strnder mttes de av en unik flora
och fauna.
Men lngt innan dess hade deras
frfder varit de frsta Homo sapiens
att lmna Afrika. Enligt en hypotes
hade de fr omkring 85 000 r tagit
sig ver havet och ntt den arabiska
kusten. Vandringen fortsatte ster
ut lngs med kusterna, frbi Indien,
och ndde fram till sdra Kina. Det
blev deras rddning. De undgick de
vrsta fljderna av supervulkanen
Tobas gigantiska utbrott p Sumatra,
som drnkte bland annat nuvarande
Indien och Pakistan i aska och vl
lade en tusenrig nedkylning.
De frsta sjmnnen
Nr kylan slppte sitt grepp sjsatte

de btarna fr frden ver havet mot
den australiska kontinenten. Det r
mjligt, kanske till och med troligt,
att dessa mnniskor var vrldens
frsta sjmn. Mlningar ptrffade
i trakten av Kimberley antyder att
En av Homo sapiens flyttstrmmar frn Afrika tog vgen lngs Asiens kust och frbi
Indien till Sydostasien, varifrn somliga drog vidare sderut frn till fr att till
sist n Australiens kust. Dr har 55 000 r gamla mnskliga skelett hittats. I det
grna fltet gjorde klimatfrndingar migrationen frn Afrika mjlig. I det orangea
fltet gjorde en lgre havsniv expansionen mot Australien mjlig. Bl frg visar
omrden med nedisningar under mnniskans era. Bild: IBL
btarna hade roder och kl. Man gav

sig av under en lgvattenperiod, ut
nyttjade havsstrmmar och tidvatten
fr att ta sig frn till och ndde
slutligen fastlandet mhnda vid
Arnhem Land i norr. Dr har ar
keologerna sttt p de hittills ldsta
bosttningarna och skelett efter
mnniskor i omrdet omkring
55 000 r gamla anses de vara.

Hr formade aboriginerna vad
forskarna betraktar som vrldens
ldsta obrutna kultur eller kanske
snarare kulturer. Dessa kmpar idag
fr sin verlevnad, ansatta av dis
kriminering, fattigdom, arbetslshet
och missbruk, men fre europernas
ankomst var de starka och livskraf
Klanen samlas fr grillfest p knguru.

Aboriginerna var mstare p att verleva ven under mycket knappa omstndigheter. Man delade p fdan, och det
som jorden gav var ingenting man gde
utan ngot alla hade tillgng till. Bild
frn slutet av 1800-talet. Bild: IBL
tiga och i harmoni med natur, milj

och arter.
BesjlaD natur
Benmningen aborigin r hmtat

frn latinets ab origine och betyder
av ursprung, det vill sga urbe
folkning, men begreppet r snarast
samlande och omfattar omkring 600
folkgrupper, som talar nrmare 300
olika sprk och dialekter. Till det
kommer invnarna p arna norr
om Cape York, som kallas fr Torres
Strait Islanders. Urbefolkningen ut
gr i dagslget ungefr 2,7 procent av
Australiens totala befolkning p 23,5
miljoner mnniskor.
Fr mnga millennier sedan steg
de iland i norr och spred sig ver
kontinenten. De levde av naturen, i
naturen. De lste landskapet likt en
bok, allt var besjlat, den gudomliga
Drmtiden fljde dem i sngerna, de
ldre berttade fr de yngre i lger
eldarnas sken och de satte spr dr
de som nomader, jgare och samlare
drog fram.
flyttaDe efter maten
I Kakadu National Park i Norra

Territoriet finns mer n 5 000 klipp
mlningar frn tre olika perioder, de
En grupp aboriginer frn sandilandstammen. Urinvnarna tvingades ofta

bort frn sina marker och hnvisades
i stor utstrckning till att bo i The
Outback, kenomrdena som
ingen annan ville ha. Fotografi frn
1890-talet. Bild: IBL
I juni 1838 mrdades ett 30-tal frsvarslsa aboriginer av en grupp bostadssktare i den s kallade Myall Creekmassakern i New South Wales. Bild: IBL
ldsta ver 20 000 r gamla., och en

ligt vissa uppskattningar hela 40 000
r gamla. Inte minst Anbangbang i
skuggan av Nourlangie Rock visar
upp mnga prov p de gamla abo
riginernas frestllningsvrld, men
det finns mnga sdana platser vilka
i rtusenden varit heliga och dyrkade
till och med mitt inne i storstaden
Sydney, dr detaljerade klipprist
ningar vittnar om livet lngt fre
europernas fr urbefolkningen s
oerhrt desdigra ankomst.
Boplatser valdes utifrn tv pre
misser: tillgngen p mat och till
gngen p vatten. Dessa vxlade
med rstiderna, vilket innebar att
urbefolkningen till viss del frde en
nomadiserad tillvaro. Dessa mnnis

kor var i ldre tider jgare och sam
lare, varken jordbruk eller boskaps
sktsel frekom och eftersom man
rrde sig mellan olika boplatser, till
fots och ofta ver stora omrden, var
redskapen av tr, sten och vxtfiber
enkla och ltta att bra med sig.
Bumerang och kluBBa
Helst skulle redskapen ha flera funk

tioner. Bumerangen, till exempel,
var vapen och jaktredskap, men lika
mycket, eller kanske till och med
mer, grvkpp, spade, skalkniv och
till och med musikinstrument. Mn
nen jagade ven med spjut, klubba
och nt.
Aboriginerna hade slagit sig ned
bde i kenomrdena i centrala Aus
tralien, lngs med kusterna och i
regnskogarna i norr. De anpassade
sig till naturen i varje specifikt
omrde och blev mstare p att ver
leva ocks under mycket knappa
omstndigheter.
Slktskapssystemet var komplice

rat och reglerades med minutis nog
grannhet, vilket motverkade inavel
och genetisk utarmning. Frutom
stammens vardagliga sprk fanns
ofta ett hemligt sprk som anvndes
endast av mycket nrstende samt
ett srskilt, andligt prglat sprk fr
ceremoniellt bruk. Familjen och kla
nerna var krna och essens i de rela
tivt lst sammanhllna samhllena.
Vanligt var att brder med fruar och
barn bildade en klan och flera klaner
bildade tillsammans en stam.
europernas ankomst
Man delade p fda och begreppet

personlig egendom saknades eller
var tminstone mycket nedtonat. Det
jorden gav var inget man gde utan
ngot alla hade tillgng till. Men abo
riginernas vrld frndrades. Ingen
ting blev lngre som det varit nr
europerna dk upp.
De frsta besken hade jmfrelse
vis varit tmligen diskreta. Men frn
det att Storbritannien den 26 januari

1788 satt sin flagga i australisk jord
frndrades allt. Kolonierna i Ame
rika hade gjort sig fria och fngar
som dmts till deportering kunde
inte lngre sndas dit. Britterna be
hvde helt enkelt en straffkoloni.
Grvre brottslingar var i och fr sig
inget problem, mrdare och frr
dare hngde man. Men med sm
tjuvar, prostituerade, falskspelare,
fackfreningsledare, oppositionella
och andra som kunde vcka myndig
heternas och allmnhetens misshag
var det annorlunda. Man behvde
helt enkelt bli av med dem utan att
tvingas ha ihjl dem. Australien blev
den nya straffkolonin.
BehanDlas som skaDeDjur
Aboriginerna kunde naturligvis

inte ens i sin vildaste fantasi fre
stlla sig vilket hrt slag detta i sjlva
verket var. 1788 fanns det omkring
750 000 urinvnare i Australien. Det
var fredliga mnniskor utan ngon
Drmtiden - ursprunget
Enligt aboriginernas tro str deras
ursprung att finna i vad man kallar
Drmtiden, Tjukurrpa eller Alcheringa en parallell dimension ur
vilken frfderna i urtiden kom fram
fr att sjungande skapa vrlden:
berg, hav, skogar och ken, vxter,
djur och mnniskor.
Sjlva landskapet med sina drmlinjer berttar om skapelseprocessen
och sngerna frfderna sjng lever
kvar i traditionen. Det gr ocks den
gudomliga Drmtiden, dr man i ett
Wandjina kallade
aboriginerna en
grupp mytiska
moln- och regnandar i Drmtiden. De kom
frn havet och
himlen och hade
makt ver regnet,
djurens fruktsamhet och jordens
brdighet. Denna
mlning kommer
frn Raft Point
i regionen Kimberly i Western
Australia. Bild: IBL
drmlikt tillstnd mter det frflutna

och de dda, andar, gudar, myter
och legender. Drmtiden r inte
linjr utan cyklisk. Den r evighetens
dimension, som hr i vrlden tar sig
uttryck i bilder, berttelser, ceremonier, danser och snger. Frfdernas sng har skapat vrlden, men
skapelsen pgr fortfarande och
klanerna har som uppgift att sjungande terskapa just den del som de
anfrtrotts: alla vxter och djur och
heliga platser.
Klippmlningarna frn Kakadu National Park i Northern Territory avbildar

Mimiandar, ett slags finlemmade
lvliknande varelser som enligt aboriginernas frestllningsvrld levde
i en annan dimension. Mimiandarna
sgs ha lrt aboriginerna att jaga,
tillaga knguruktt och behrska
elden. Bild: IBL
Mnniskorna som byggde btar och begav sig av frn

Asiens kust via vrlden i riktning mot Australien kan
ha varit vrldens frsta sjmn. Bild: IBL
a
utbredd vana vid krig. Nu drevs de

bort frn sina urgamla jaktmarker.
De betraktades inte som mnniskor,
utan mer som skadedjur som helst
skulle elimineras. Mnga ddades,
andra strk med i de sjukdomar
europerna frt med sig och som
de infdda saknade immunskydd
mot. De frnekades till och med
namn och bestmning. Det rckte
med det neutrala och knslolsa
aborigin. Urinvnare. Och s skulle
det fortstta. De frblev sidosatta
och trampade p. Till och med de
dda frnedrades d europerna stal
skelett frn begravningsplatserna fr
att slja till museer drhemma.
the outBack
Ett talande exempel r cadigal klanens

de. De tillhrde darugfolket, som
talade kustsprket eora och hade sin
primra boplats vid vad som idag r
Circular Quay i nuvarande Sydney.
Det var en bra boplats med god till
gng p frskvatten, som rann rakt
igenom byn och ut i havet.
Men de brittiska kolonisatrerna
kom och slog sig ned, byggde hus och
svinstior med avlopp rakt ut i floden
och spred bakterier och sjukdomar,
som gick hrt t klanen. Snart var
den i det nrmaste utplnad. Och
samma sak hnde p mnga an

dra platser. Aboriginernas tid var,
tminstone temporrt, frbi. De
tilldelades inga rttigheter i den nya
nation som vxte fram, utan skyffla
des undan, utestngdes frn utveck
lingen och hnvisades till vad som
kallades The Outback de centrala

australiska kenomrdena ingen
nd ville ha.
Hr fick aboriginerna finna sig
till rtta. Endast vetskapen om
Drmtiden och de gamla sngerna
gav ngon trst.
Rekordsnabba lpare
Den australiske
antropologen Peter
McAllister hvdar att
forntidens aboriginer
var fantastiska lpare
s snabba att de skulle
kunnat hlla jmna
steg med den nutida
fantomsprintern Usain
Bolt. McAllister har
noggrant underskt
20 000 r gamla
fossila fotavtryck.
Ett av dessa frn en
lerig flodbank uppges
visa att individen
ifrga ntt en hastighet av 37 kilometer i
timmen. Bolt ndde
vid ett rekordlopp i
Peking hrom ret 42
kilometer i timmen.
Men d aboriginen
hade avsevrt smre
underlag och troligen
under jakten ven
andra frsvrande omstndigheter kan det
antas att denne kunde

springa nnu snabbare
under mer gynnsamma frhllanden och
kanske till och med sl
Bolt. Allt enligt Peter
McAllister.
Lika snabb som Usain Bolt? Aboriginer under

jakt, gravyr frn 1870. Bild: IBL
Mtet mellan Abel Tasmans mn och Nya

Zeelands maorier i december 1642 slutade
vldsamt. En av hollndarnas skeppsbtar
rammades av de infddas kanoter och fyra
europer ddades. Tasman kallade viken fr
Murderers Bay Mrdarviken. Bild: IBL
Nr europerNa kom seglaNde
- s upptckte
de koNtiNeNteN
I flera tiotusentals r efter sin ankomst fick aboriginerna i stort sett ha den vldiga
kontinenten i fred nda tills europerna gjorde entr. I brjan av 1600-talet dk de frsta
skeppen upp vid horisonten. Beflhavarna ombord var till en brjan hollndare. Rtt snart
fick de sllskap av britter och fransmn p andra fartyg. Alla styrdes av olika motiv och
alla hade till en brjan mycket vag uppfattning om var de i sjlva verket befann sig.
an mste ha knt sig

bde stolt och frund
rad dr han med kikaren
hjd stod i fartygets fr
och sg konturerna av land nrma
sig. ret var 1606 och hollndaren
Willem Janszoon hade gjort en
synnerligen lng resa. Som kapten
p skeppet Duyfken Lilla Duvan
hade han den 18 december 1603
avseglat frn Amsterdam. Fartyget

ingick i Steven van der Hagens tolv
skepp starka flotta och destinationen
var Ostindien, dr man avsg att
etablera nya handelsutposter.
Flottan ndde i sinom tid Java
och den 18 november 1605 satte
Janszoon p nytt segel fr att frn
staden Bantam g mot Nya Guineas
vstkust. Han tog sig ver Arafura
sjn mellan Nya Guinea och den

nya, nnu oknda kontinenten och
in i den vldiga, men relativt grunda
Carpentariaviken.
En hElt ny kontinEnt
Hr stod nu Willem Janszoon om

bord och sg land nrma sig. Han
trodde att han kommit till en sydli
gare del av Nya Guinea. Han hade fel.
I sjlva verket hade Janszoon upp

tckt Australien en helt ny konti
nent. Den 26 februari 1606 gick man
iland vid floden Pennefathers utlopp
p vstra Kap Yorkhalvn, nra nu
tida Weipa, och seglade sedan 32 mil
utmed kusten. Fr mycket trsk fr
att satsa p en handelsstation, tyck
te Janszoon. Och p tok fr mnga
fientligt sinnade vildar. Han gav i
sina anteckningar omrdet namnet
Nieu Zelandt efter regionen Zeeland
drhemma och vnde sedan ter
nnu fast i frvissningen att det var
en del av Nya Guinea han iakttagit
och studerat.
Namnet Nieu Zelandt teranvn
des rtt snart fr ett annat nyupp
tckt omrde. Och Janszoons bert
telse skulle g till historien som den
frsta iakttagelsen av Australien ned
tecknad av en europ.
indiska bEskarE?
Men det betyder inte ndvndigt

vis att Janszoon var frst. Det finns
indikationer p att svl kinesiska
som franska och portugisiska sjfa
rare varit dr tidigare. Och forskare
vid Max Planckinstitutet gjorde fr
ett par r sedan gllande att aborigi
nerna beblandat sig med beskande
indier redan fr 4 000 r sedan. Om
fattande genanalyser av australiska
och indiska befolkningsgrupper hade
lett till upptckten av ett indiskt ny
tillskott i aboriginernas genpool just
vid denna tid. Den bilden frstrktes
ytterligare av pltsliga frndringar
bland de arkeologiska fynden, bland
annat i form av nya verktyg och sten
vapen.
Willem Janszoon blev hur som helst
den frste skert faststllde euro
peiske upptckaren av den jungfru
lika och glest befolkade kontinenten.
Kanhnda fick han rtt snart sllskap.
fartygen ifrn varandra, men Torres

ombord p San Pedrico fortsatte
frden mot Manila, seglade genom
sundet mellan Nya Guinea och
Australien sedermera kallat
Torres sund och kan mycket
vl ha sett den nya kontinenten
ocks han, men hans anteck
ningar frsvann och terfanns
frst 1763 och d bara i frag
mentariskt skick.
Allt fler sjfarare ndde dock
fram till Australien efter Willem
Janszoons pionjrinsats. Den ene
fljde efter den andre.
Nr de Vlamingh
upptckte
Rottnest Island
fick han syn
p vad han
trodde var
stora rttor. Men
det var
i sjlva
verket exemplar av
pungdjuret
quokka,
av familjen
kngurudjur.
Bild: IBL
tasmans upptckt
Hollndaren Abel Tasman var av

Hollndska Ostindiska Kompaniet
stationerad vid handelskolonin
Batavia (nuvarande Jakarta) p
Java och genomfrde hrifrn tv
havsexpeditioner i Oceanien. Den
frsta gick av stapeln 1642. Tasman
upptckte under denna resa n
Tasmanien, belgen ungefr 24 mil
frn den australiska sydostkusten.
Fr att hedra sin gynnare Antonio
van Diemen och frskra sig om
mer pengar fr framtida frder gav
han den namnet Anthoonij van
Diemenslandt och anade natur
ligtvis inte att n frn den 1 januari
1856 officiellt skulle tilldelas namnet
Tasmanien fr att hedra honom sjlv.

Abel Tasman seglade vidare och
ndde Nya Zeeland, som han kallade
Staten Landt och trodde var en enda
sammanhngande landmassa, samt
Tonga och Fiji. P sin andra resa 1644
kartlade Tasman den australiska
nordkusten. Han dog den 10 oktober
1659 i Batavia.
JttErttorna var pungdJur
Redan 1616 hade kapten Dirk Hartg

med skeppet Eendracht lagt till
vid vad som sedan skulle f nam
net Shark Bay i Western Australia
och frsiktigt gtt iland. Hollnd
ske landsmannen Peter Nuyts var
Willem Janszoons
skepp Duyfken i
Carpentariaviken.
Janszoon ndde
Australiens kust 26
februari 1606, och
hans iakttagelse av
kontinenten r svitt
man vet den frsta
som nedtecknats av
en europ. Bild: IBL
torrEs sund
Luis Vez de Torres, fdd omkring

1565 i Galicien, Baskien eller Por
tugal, var vice beflhavare fr en
konvoj om tre skepp San Pedro y
Paulo, Los Tres Reyes och San Pa
drico som den 21 december 1605
lmnade Callao i spanska Peru och
seglade vsterut. Efter upptckten
av gruppen Vanuatu i sydvstra
Stilla havet frsommaren 1606 kom
Samtida
portrtt av
hollndske sjfararen Abel
Tasman (160359). Bild: IBL
frimodigare och utforskade mellan

1626 och 1627 omkring 150 mil av
den australiska sydkusten. Tillsam
mans med bland andra ldste sonen
Laurens ombord p Gulden Zeepaert
Den gyllene sjhsten kartlade
han noggrant kusten frn trakten av
vad som skulle bli Albany i Western
Australia till Ceduna i South Austra
lia. Mnga platser i dessa omrden
br nnu idag hans namn.
Flamlndaren Willem de Vlamingh
frde befl ver en expedition som
med tre fartyg 1696 avseglade frn
Amsterdam fr att kartlgga Nya
Hollands, det vill sga Australiens,

sydvstra kust samt ska efter ver
levande frn det frlista fartyget Rid
derschap van Holland. Kapten de
Vlamingh upptckte bland annat n
Rottnest, namngiven efter vad han
trodde var stora rttor men som i
sjlva verket var exemplar av pung
djuret quokka i familjen knguru
djur, samt floden Swan River.
outtrttlig vEntyrarE
Engelsmnnen hade drjt frvnans

vrt lnge, men med William
Dampier var de ocks p plats i vatt
nen utanfr den australiska kusten.

1688 steg han iland p den australiska
vstkusten. Han mtte ha blivit mk
ta imponerad fr han lyckades senare
vertala den engelska regeringen att
finansiera och utrusta en expedition
fr kartlggning och bestmning av
dessa jungfruliga marker lngt borta
i Oceanien.
Det tog sin tid, men 1699 var
Dampier tillbaka. Han kartlade
Australiens norra och nordvstra
kust samt tog sig ven en titt p Nya
Guinea och arna i arkipelagen,
som lngre fram skulle f namnet
ventyrlige William Dampier - pirat och upptcktsresande

William Dampier fick ett ventyrligt
och innehllsrikt liv som r f fr
unnat. Han var navigatr, pirat,
upptckare, naturforskare, frfat
tare, seglade jorden runt tre gnger,
och var den frsta mnniskan som
beskte alla fem kontinenterna i
detta fall Nord och Sydamerika,
Afrika, Euroasien och Oceanien med
Australien. Hans orkneliga ventyr
kom att inspirera Jonathan Swift
att skriva Gullivers resor och Daniel
Defoe till Robinson Crusoe. Dess
utom anvnde Darwin sig av hans
iakttagelser nr han mejslade ut sin
evolutionslra.
Dampier fddes 1651 i Somerset i
England, son till en jordbrukare. Men
han lngtade ut och bort och gick
tidigt till sjss. Som matros seglade
han bde i ostindiska vatten och
till Newfoundland.
Under kriget mot Holland lg
han i flottan och 1674 kom han
till Jamaica som plantagefogde.
Men det var fr stillasittande fr
den notoriskt rastlse Dampier.
Han ville ut igen, gick ter till
sjss och fick tjnst p ett s
kallat kofferdifartyg, det vill sga
ett icke statligt gt handelsfar
tyg. Hrifrn tog han steget ver
till regelrtt piratverksamhet i
Vstindien och Stilla havet.
Han var illa ute mnga
gnger, men klarade sig undan,
ibland nrmast mirakulst, nda
fram till 1688 d fienden fick
fatt i honom och satte iland honom

p Nikobarerna i Bengaliska viken fr
att svlta ihjl. Men Dampier und
kom i en kanot och lyckades ta sig
till Aceh p Sumatra. Han kom sedan
att gna mycket tid t utforskning
av den australiska kontinenten till
vilken han faktiskt anlnde 80 r fre
sin bermde landsman James Cook.
Dampier skrev boken A New
Voyage Around the World, som
vckte intresse bde hos Royal So
ciety och Royal Navy och fick dem
att finansiera en Australienexpedi
tion. Dampier gav sig 1699 av mot
vad som d kallades New Holland
ombord p skeppet Roebuck och
anlnde s smningom till en bukt
som han gav namnet Sharks Bay,
p grund av den rika frekomsten
Australiens karta brjar vxa fram.

Teckning ur William Dampiers bok A
New Voyage Around the World (1697).
Bild: Rex Features
William Dampier
passerar ett
vulkanutbrott
i Bismarckarkipelagen under
sin ventyrliga
frd i vattnen
utanfr Papua
Nya Guinea och
Australien r
1700. Bild: IBL
av hajar. Han stannade omkring

en vecka, gick iland fr att fylla p
sitt herbarium med nya intressanta
vxter och rter och seglade sedan
norrut fr att runda kontinenten och
kartlgga stkusten.
Vid det laget lckte dock Roebuck
s kraftigt att man tvingades avbryta
expeditionen och vnda hemt.
Skeppet sjnk utanfr brittiska
n Ascension i sdra Atlanten,
130 mil nordvst om Sankta
Helena, och Dampier och hans
besttning frsmktade p den
karga n i en hel mnad innan
de kunde rddas.
Efter hemkomsten till London
i augusti 1701 stlldes han infr
rtta anklagad fr grymhet och
befanns skyldig. Men d krig
brutit ut mot Frankrike och
Spanien behvdes ter hans
tjnster som pirat och Dampier
tilldelades bde skepp och be
sttning. Han dog utblottad och
svrt skuldsatt tidigt p vren
1715.
BATAVIA (1619)
(1606) Wil
le
m Janszo
on
(1644) Abel Tasman
)W
99
(16
il
l ia m
Da
mp
ie r
(1606) Lus Vez

de Torres
NEW HOLLAND
Efter att Willem

Janszoon ntt
Australiens kust
1606 fljde flera
andra europeiska
upptckare efter.
Men det skulle
drja mnga r
innan de fick klm
p hur kontinenten
egentligen sg ut.
(Australien)
k Hartog
(1616) Dir
ngh
(1696) Willem de Vlami
SYDNEY
(1788)
(1770)
Ja m
(1642) Abel Tasman
Dampier Archipelago. Han hade

sinne fr hydrografi och kunde p ett
upplysande och till och med mlande
vis frmedla geografiska och meteo
rologiska fakta. Dremot beskrev han
det australiska inlandet och framfr
allt dess invnare p ett sdant stt
att den brittiska regeringen frlorade
intresset. Det skulle ta tid innan detta
vcktes p nytt fast d med rge.
slogs ihJl av maoriEr
Under tiden passade fransmnnen

p att lite trevande bekanta sig med
den nya kontinenten. MarcJoseph
Marion du Fresne, fdd 1724 i Saint
Malo, hade gtt med i Franska Ost
indiska Kompaniet redan vid elva
rs lder som skeppspojke. Under
pommerska kriget tjnstgjorde han
i flottan, men nr freden slts var

han tillbaka i Indiska oceanen och
bosatte sig p n Mauritius.
Men s upplstes Franska Ostin
diska Kompaniet 1769. Marion du
Fresne fick ett sista uppdrag. Han
skulle frst fra hem en viss tahitier
vid namn Ahutoru, den frste
tahitiern som beskte Europa, och
drefter gna sig t att leta efter An
tarktis. Ahutoru dog i smittkoppor
kort efter att man lmnat Port Louis
p Mauritius. Och Antarktis fann
du Fresne aldrig. Men han lycka
des nd f till ngra utmrkta
es Coo
HOBART (1803)
kartor ver australiska kustomrden

och utforskade delar av Tasmanien.
P Nya Zeeland gick det dock smre.
MarcJoseph Marion du Fresne kom
ihop sig med maorierna och blev till
sammans med tolv besttningsmn
ihjlslagen den 12 juli 1772.
D seglade britten James Cook
redan i australiska vatten. Det var
han som skulle stta tonen fr de
nrmaste ren
och ppna upp
portarna
fr
den stundande
koloniseringen.
Luis Vez de Torres siktar Cape York,
det australiska fastlandets nordligaste
punkt, sommaren 1606. Farvattnen mellan den australiska udden och Papua Nya
Guinea fick senare namnet Torres sund.
Cook
lste ett brittiskt
problem
- Austr Alien blev str Affkoloni
Britterna var lnge mrkligt ointresserade av den vldiga kontinenten p

andra sidan jorden. Men James Cooks
upptcktsfrder och noggranna kartlggning av Australien skulle komma att
ndra p den saken. Inte fr att man sg
hela potentialen, utan fr att England
var i skriande behov av en avlgsen
plats fr deportation p livstid av
dmda brottslingar. Valet var pltsligt
mycket enkelt. Det nyupptckta landet
blev en straffkoloni.
Dmda brittiska straffngar p

vg till skeppet som ska ta dem
till Australien och Botany Bay.
Kvar i England lmnar de sina
otrstliga kvinnor, de ngot
bedagade Black-eyed Sue och
Sweet Poll frn Plymouth.
Illustration frn 1792.
The First Fleet med den frsta

omgngen engelska straffngar
nr Botany Bay i januari 1788.
otiven var dla. Resan

var strikt vetenskaplig.
Den nnu ganska
oknde James Cook
hade befordrats frn styrman med
ansvar fr navigation till ljtnant
och utsetts till fartygschef p barken
HMS Endeavour. Skeppet var lastat
med tv spegelteleskop, ett portabelt
observatorium samt en mngd andra
vetenskapliga instrument tillhanda
hllna av brittiska vetenskapsrdet
Royal Society. Ombord fanns, fr
utom Cook sjlv och besttningen,
astronomen Charles Green, ett bo
tanikerteam med britten Joseph
Banks och svenske Daniel Solander i
ledningen, ytterligare ett antal veten
skapsmn samt tv skickliga illustra
trer. Uppgiften var i frsta hand
att frn Tahiti i Stilla havet obser
vera och dokumentera den s kallade
Venuspassagen.
En dold agEnda
Det kan tyckas som ett mrkligt mo

tiv fr en s omfattande och kostsam
expedition. Men vetenskapsvrlden
hll tummarna infr detta sllsynta
himlafenomen. Kunde man p rtt
stt observera Venus passage ver
solskivan skulle man ocks kunna
bestmma avstndet mellan solen
och jorden. Cook hade ven som
kompletterande uppgift att ska
efter Terra Australis Incognito, det
oknda sdra landet, det vill sga
den landmassa mnga av dtidens
forskare trodde fanns p sdra halv
klotet som motvikt till landmassorna
p norra. Och naturligtvis fanns ven
en dold agenda.
James Cook hade unika hydro

grafiska kunskaper och var i sjlva
verket diskret tilldelad uppdraget att
kartlgga kustlinjer, ar, sund och
mjliga hamnar som std fr utar
betandet av brittiska strategier i Stilla
havet och Indiska oceanen bde vad
betrffar handelspolitik och imperia
listisk utbredning.
BEvis fr kanniBalism
Expeditionen avseglade 1768 och lg

stilla i Rio de Janeiro i tre veckor fr
reparationer innan man i januari
1769 passerade Eldslandet och run
dade Kap Horn. Det vldiga Stilla
havet bredde ut sig framfr James
Cooks hnfrda gon.
Han hll kursen mot Tahiti, dit
man anlnde den 13 april. Det be
tydde att expeditionen hade gott om
tid p sig. Venuspassagen skulle inte
intrffa frrn den 3 juni och sedan
instrumenten finjusterats kunde sll
skapet i lugn och ro gna sig t andra
vetenskapliga sysslor.
Solander samlade in vxter, Banks
intresserade sig en smula ovntat fr
tahitiernas sociala struktur och sam
hllsbyggnad och Cook ritade kartor
fr glatta livet.
Den 3 juni iakttog de s till slut hur
Venus passerade framfr solen och
sedan kunde de s smningom ge sig
av.
Frden till Nya Zeeland tog drygt
tre mnader. Cook navigerade runt
kusterna under sex hela mnader och
hann utver det rent vetenskapliga
ven med att hamna i blodig konflikt
med maorierna samt finna bevis fr
frekomsten av kannibalism.
Cooks fartyg Endeavour gick i

juni 1770
p Stora
barrirrevet
och satt fast
i 23 timmar
innan det
med tidvattnets hjlp
kom loss.
Skeppet
lckte kraftigt, men
man lyckades hlla det
flytande tills
man ndde
kusten och
reparationer kunde
inledas.
kolonisEringEn inlEds
Sedan Endeavour pljt vgorna ver

Tasmanska havet siktade bestt
ningen den 19 april 1770 australiskt
kustland och kunde kort senare, den
29 april, kasta ankar i en bukt unge
fr en mil sder om vad som senare
skulle bli Sydneys hamn
Port Jackson. Banks och Linns

lrjunge Daniel Solander satte igng
att samla in vxter med sdan iver
att Cook gav platsen namnet Botany
Bay. Sjlv var han, vid sidan av
upptckarivern, mer intresserad
av att fr imperiets rkning lgga
beslag p nya och frhoppningsvis
attraktiva landomrden. Han fort

satte norrut, kastade ankar utanfr
n Possession den 22 augusti 1770,
gick iland och frklarade hela den
australiska stkusten som brittiskt
territorium.
Cook gav det nya landet namnet
New South Wales. Koloniseringen
Thomas Austin och Australiens kaniner

Den engelske
nybyggaren
Thomas Austin
tyckte det
skulle vara
trevligt att jaga
kanin men hans
infrande av engelska vildkaniner 1859
ledde till en ekologisk
katastrof fr Australien.
Thomas Austin frn Baltonsborough

i grevskapet Somerset i England
kom 1831 till Australien som bosttare. Han slog sig frst ned i Van
Diemens Land, nuvarande Tasmanien, men tog sig 1837 ver till fastlandet fr att bedriva jordbruk i Port
Phillip District, som nu r Victoria.
1845 gifte han sig med Elizabeth
Phillips Harding. De fick elva barn.
De frkade sig med andra ord som
kaniner. Det skulle bli signifikativt
Kapten Cook
frklarar
1770 hela
den australiska
stkusten
som brittiskt
territorium.
Bild: IBL
fr Thomas Austins grning.

Hans gor bredde ut sig ver
12 000 hektar nra vad som idag
r Winchelsea. Hr fdde han upp
fr och hstar, men roade sig ven
med att introducera fr den australiska faunan helt frmmande arter
som harar, koltrastar och rapphns.
Mest fr jakt och frnjelse. Och
nog skulle det vl vara trevligt att
jaga kanin, tnkte Thomas Austin,
och slppte ut 24 stycken engelska
vildkaniner p sina gor.
Ngra grannar fljde hans ex-
empel och kaninerna frkade sig.

P tio r hade de blivit fler n tv
miljoner. De t allt de kom ver i
vxtvg. Flera vxtarter utrotades
helt. Jorden eroderade och Austins
tilltag var nra att resultera i en nationell naturkatastrof. Nr kaninerna
p 1890-talet ntt grnsen till West
Australia bestmde sig regeringen
fr att gra ngot t saken och lt
frn 1901 till 1907 med hjlp av
flera tusen arbetare resa ett 325
mil lngt staket fr att stnga ut
kaninerna. Det hjlpte inte. De sm
gynnarna tog sig igenom. Och nnu
idag stller de till med stor skada i
den australiska naturen till frtret
fr bnder och naturvrdare.
ttlingar till Austins vildkaniner
hoppar nnu omkring i stort antal i
Australien. Hr r det ett vattenhl
utanfr Adelaide som lockar.
Bild: All Over Press
var inledd. Det skulle dock ta ngra

r innan den fick upp farten.
stopp fr fngar vstErut
James Cook begav sig s smningom

hemt. Dessfrinnan hade han under
en seglats innanfr Stora barrirrevet
gtt p grund och ndgats genomfra
kostsamma reparationer av fartyget.
Under ett uppehll vid hollndska
Batavia p Java fr proviantering
insjuknade dessutom manskapet i
malaria och 29 av dem miste livet.
Men den 12 juli 1771 lade Endeavour
ntligen till i Dover och Cook var i
hemmahamn efter tre r till sjss.
Kung George III befordrade honom
till kommendrkapten. Hans upp
tckter och agerande var goda nyhe
ter och skulle p sikt lsa ett prekrt
problem. De tretton amerikanska
kolonierna var nmligen i full frd
med att gra sig fria. Revolutionen
brt ut 1775. Sjlvstndighetsfrkla
ringen kom den 4 juli 1776 och kriget
var ver 1783. Efter det vgrade inte
ovntat Amerikas Frenta Stater att
ta emot fler straffngar. Storbritan
nien var pltsligt i skriande behov
av en ny straffkoloni. Och vid den
insikten snde regeringen i London
en tacksamhetens tanke till James
Cook. Han hade ju redan lst pro
blemet t dem. Australien och New
South Wales var den sjlvklara ls
ningen.
strlandE sommardag
Den 13 maj 1787 avseglade The First

Fleet frn England. Konvojen bestod
av elva skepp. Tv tillhrde krigs
flottan, tre var fraktfartyg och sex var
fngfartyg med mer n tusen fngar
samt vakter, marinsoldater och sj
folk.
Frden gick till Teneriffa och vi
dare till Rio de Janeiro, dr man lagt
kursen sterut fr att n Kapstaden i
oktober. Ytterligare tre mnader se
nare ndde de frsta skeppen fram
till Botany Bay.
Efter en seglats p totalt 250 da
gar var man nu, den 18 januari 1788,
ntligen framme vid James Cooks
vidstrckta inmutning p den aus
traliska stkusten.
Det var en strlande sommardag
p sdra halvklotet, vilket mhnda
frvnade de flesta av de frivilliga och
Kapten James Cook, i mitten, med sina vetenskapliga medarbetare Joseph Banks
och Pitefdde Daniel Solander till hger. Personerna till vnster r John Hawkesworth, som gav ut en bok om Cooks frsta resa, samt frste amiralitetslord John
Montague, 4:e earl av Sandwich. De tv sistnmnda deltog dock inte i expeditionen. Mlning frn 1771 av John Hamilton Mortimer.
ofrivilliga emigranterna. I England

s hr rs frvntade man sig regn
och rusk, kanske till och med sn.
Men hr rdde vrme och solen sken
frn en klarbl himmel. Och lite upp
muntran kunde behvas. Botany Bay
var kanske inte riktigt vad man hade
frvntat sig. Och snart skulle plat
sen bland straffngar och kriminella
bli mera knd som Hell Helvetet.
Brist p mat
Konvojens beflhavare hade varit

en viss Arthur Phillip, som vid an
komsten per automatik erhll titeln
guvernr. Den 26 januari grundade
han officiellt den nya kolonin New
South Wales under brittisk verhg
het och hissade flaggan utanfr sin
bostad i intilliggande Port Jackson,
som hade ett skrare lge och tryg
gare vattenfrsrjning. Botany Bay
var dessutom straffkoloni, en plats
med rbarkade fngar, vktare och
militrer. Det var ingen trevlig milj.
Och Arthur Phillip ville ha det gott
nr han satte igng med att adminis
trera imperiets nytillskott.
Aboriginerna frhandlade han
inte med och han ingick inga avtal.
Det var inte av intresse och aldrig
aktuellt. Phillip hade annat att tnka
p. Inledningsvis var livsmedelsfr
srjningen ett stort problem. Det var
sommar nr det skulle vara vinter
och mild vinter nr det skulle vara
sommar. Regnen fll oregelbundet
och skrdarna misslyckades. Hjlp
Fngar p ett fartyg p vg frn England till strafflgret

i Botany Bay p andra sidan jordklotet. Frhllandena
ombord var frfrliga och mnga fngar dog under
frden. Illustration frn 1800-talet. Bild: IBL
utifrn var inte att rkna med. Allra

minst hemifrn. Avstnden var fr
stora och lget blev snabbt allvarligt.
rom Enda trstEn
The First Fleet innefattade tv fartyg

ur Royal Navy, Sirius och Supply, och
i slutet av 1788 snde Phillip ivg det
frstnmnda fr att proviantera. Si
rius seglade runt Kap Horn och nda
bort till Godahoppsudden fr att sju
mnader efter avfrden tervnda
med frndenheter, men lget fr
blev nd allvarligt. Mnga tvinga
des leva p svltgrnsen och srskilt
svra var frhllandena fr straff
fngarna i Botany Bay. Hr rdde
svr misr, svlt och elnde. Mnga
Upptckaren James Cook - fick ett vldsamt slut

James Cook var fdd den 27
oktober 1728 i Marton nra Middlesbrough och son till en rttare, vars
arbetsgivare p godset upptckte
pojkens begvning och betalade
hans utbildning. 18 r fyllda gick han
till sjss som styrmanslrling. Han
tog vrvning i Royal Navy, avancerade snabbt till ansvarsstyrman och
blev under franska sjurskriget framgngsrikt befl i flottan. Cook deltog
i belgringen av Quebec i Kanada,
utforskade St Lawrencefloden och
Newfoundlands kust samt fortsatte
med iver att studera navigation, matematik och astronomi. Det imponerade och han tilldelades beflet ver
forskningsfartyget Endeavour, som i
augusti 1768 seglade frn Plymouth
i England mot Tahiti fr att observera Venuspassagen. Detta markerade inledningen till Cooks frsta
Stillahavsexpedition, som skulle vara
fram till juli 1771 och under vilken
han ven passade p att kartlgga
Australiens kuster. Genom denna
grning rknas han av mnga, i
synnerhet britter, som kontinentens
egentlige upptckare.
Han kartlade ven Nya Zeelands
kuster, seglade rakt in i Stora
barrirrevet och bevisade att Nya
Guinea och Australien inte hnger
fngar var slagna i bojor, tskilliga

misshandlades av vakterna och in
terna uppgrelser frvrrade vlds
spiralen. Den enda trsten var fri
tillgng p rom och supandet ndde
frfrande dimensioner. Sps gjordes
det ven i Port Jackson. Alla fruktade
att man till sist skulle g under av
svlt och umbranden. Men rdd
ningen var p vg. Den 6 juni 1790
anlpte Lady Juliana straffkolonins
hamn. Det var ett fartyg med ett
ngot skamfilat rykte som flytande
bordell. Det hade lmnat hamnen i
Plymouth den 29 juli 1789 med 226
kvinnliga straffngar ombord, de
flesta prostituerade frn London,
men ven tjuvar, snattare, hlare
och andra kriminella frekom i det
brokiga sllskapet.
ihop innan Endeavour efter en lng

vrldsomsegling sommaren 1771
terkom till England. D hade 30
av ursprungligen 85 besttningsmn avlidit, vilket inte alls var ngot
extraordinrt vid denna tid. Men
Cook misstnkte att det hngde
ihop med kosten och bunkrade infr
nsta vrldsomsegling upp med
grnsaker, citroner och annan frukt.
Under denna andra resa dog lngt
frre, uppgifterna om det exakta
antalet varierar dock. Samtidigt blev
Cook den frste europ som passerade sdra polcirkeln, han fortsatte
till Nya Zeeland och tog vgen frbi
Tonga och Pskn.
Hans tredje resa med brjan i juli
1776 hade huvudsyftet att kartlgga
den eventuella frbindelsen mellan
Atlanten och Stilla havet norr om
Amerika. Cook avseglade den 12
juli frn Plymouth med Resolution,
Charles Clerke en knapp mnad senare med Discovery. Herrarna sammanstrlade vid Kap Horn, seglade
drifrn till Australien och Nya Zeeland, fortsatte via Sandwicharna
Hawaii till Vancouver Island
och gick igenom Berings sund ut
p Arktiska havet, dr ismassorna
s smningom hindrade expeditionen frn att fortstta. Cook vnde
kvinnliga fngar utnyttjas
Resan till Port Jackson gick via Te

neriffa, Kap Verdearna, Rio de Ja
neiro och Godahoppsudden och tog
309 dagar. En steward vid namn John
Nicol har mlande skildrat hur varje
man ombord vl ute till havs valde sig
en hustru bland fngarna.
I hamnarna dr man lade till kom
dessutom sjmn frn andra fartyg
och lokalbefolkning fr att mot be
talning f roa sig med kvinnorna.
Spriten fldade, sedeslsheten ndde
oanade hjder och ven vld fre
kom, men endast fem fngar avled
under resan och det var trots allt n
got mindre n frvntat.
Kvinnorna utnyttjades sexuellt,
men var frskonade frn hrt arbete,
fick tillrckligt med mat och tillts
tillbaka till Hawaii och de vid frra

besket s vnligt stmda infdingarna. Dessa hade dock brjat ana
att han inte alls, som de d trott, var
gudomligheten Lono. Efter en serie
kontroverser ddade de honom
och expeditionen fick fortstta utan
den store upptckaren och navigatren James Cook.
Kapten Cook ddades den 14

februari 1779 av urbefolkningen p
Hawaii, som med tiden tappat tron
p att han var hjlteguden Lono.
Bild: IBL
vara uppe p dck i den friska luften.

En tanke var att de vl framme vid
mlet skulle bli barnalstringsmaski
ner och hjlpa till att befolka det nya
landet.
mnga dog p rEsan
Fartyget hlls rent och vdrades med

omsorg. Vid ankomsten till Port
Jackson mdde merparten av fngar
na frvnansvrt bra och ven om
somliga av kolonins bosttare grym
tade misslynt ver en ny last med
horor kunde de nd beltet notera
att Lady Juliana ocks medfrde rik
ligt med frndenheter.
Med p fartyget fanns ven brev
och nyheter frn Europa, de fr
sta bosttarna ftt sedan First Fleet
gav sig av frn England i maj 1787.
Tv veckor efter Lady Juliana ndde

fraktfartyget Justinian fram med
nnu mer frndenheter av alle
handa slag och efter ytterligare en
vecka kom The Second Fleet, en ny
konvoj med ett fartyg ur Royal Navy,
ett frrdsfartyg och fyra skepp med
straffngar.
Fngtransporterna hade verltits
i privata hnder vilket medfrt att
merparten av fngarna var mycket
illa dran vid framkomsten, svrt
undernrda och uttorkade. Mnga
hade avlidit under resan. De illa t
gngna fngarna skulle bli en ny be
lastning fr kolonin. Men proviant,
utsde, redskap, fr och boskap var
nd p plats och den frsta krisen
var tminstone ngot s nr ver.
jttElika frhjordar
Fler kriser skulle flja under en

kvartssekellng period, men om
kring 1815 var New South Wales i
det stora hela sjlvfrsrjande. D
Svensken Daniel Solander Australienupptckare vid Cooks sida

Daniel Solander var fdd 1733 i
trakten av Pite och kom 17 r
gammal till Uppsala, dr han blev
Carl von Linns hngivne lrjunge. Denne skickade honom till
London och ville utnmna honom
till professor i botanik vid universitetet i Sankt Petersburg, men den
blygsamme norrlnningen Solander
avbjde. Han njde sig
med en tjnst som
bitrdande bibliotekarie vid British
Museum, men
kom via sina
kontakter
med botanikern Joseph
Banks med
p James Cooks epokgrande

seglats med HMS Endeavour
fr att bevittna Venuspassagen
och kartlgga Australien och Nya
Zeeland. Daniel Solander var den
frste svensk som satte sin fot
p australisk jord och bidrog med
avgrande insatser fr dokumentationen av den nyupptckta kontinentens flora och, i viss mn,
fauna. Han avled 13 maj
1782 i London.
Daniel Solander
(17331782),
Linnlrjunge
och botanist
p Cooks
expedition.
Bild: IBL
Kapten Arthur Phillip,

den frste guvernren
i New South Wales,
inspekterar nybygget
Port Jackson dr Sydneys
hamn ligger idag.
hade mnga bosttare utan kriminell

belastning anlnt fr att bygga sig en
ny framtid i fjrran land.
De var bnder, timmermn,
fiskare och herdar. Man jagade val
och sl, boskapssktseln var snart
etablerad och vldiga frhjordar p
inlandets vida sltter gav ull, som
sldes till hga priser p markna
derna i London. Framgngarna lock
ade nnu fler bosttare, vilket ledde
till att fler kolonier bildades. Van
Diemens Land, den stora n utan
fr Australiens sydostkust, hade frn

1803, d en straffkoloni grundades,
rknats in som en del av New South
Wales. 1825 sg de brittiska koloni
satrerna till att den blev en separat
koloni och frn 1 januari 1856 var
namnet Tasmanien.
Britterna hade gjort ansprk
p vstra Australien redan 1829
och senare tillkom en hel rad nya
kolonier. South Australia 1836.
Victoria 1851. Queensland 1859.
Northern Territory, som en i vissa
Skicka inte
mer av ert
skrp hit,
fr i s fall
kommer
ni och jag
att hamna i
grl. Med tiden vxte de
australiska
nybyggarnas
missnje
med att Storbritannien
fortsatte att
skicka sina
straffngar
till kontinenten. S hr
uttrycktes
det i satirtidningen Punch
1864.
avseenden sjlvstndig del av South

Australia r 1863.
fngar dominEradE
Allt fler bosttare anlnde och de

sociala frhllandena normalisera
des men kontinentens stmpel som
straffkoloni var svr att tvtta bort.
Och det var inte s konstigt. Verk
samheten hade p olika hll och un
der lngre eller kortare perioder do
minerat. I brjan av 1830talet fanns
omkring 70 000 europer i Austra
lien, fretrdesvis britter. Men endast
7 000 av dessa var dr av egen fri vilja.
Resten var straffngar.
Nr kolonierna mer och mer an
tog karaktr av nya stater inom
samvldets ramar gjorde man frn
1840talet anstrngningar att fasa ut
fnghanteringen, men den fortsatte
nd fram till 1868 och samman
lagt skickades omkring 162 000 brit
tiska straffngar till Australien under
dessa r.
Vl frigivna kom de att utgra
en avsevrd del av en numerrt sett
nnu ganska blygsam vit befolkning.
Frst kring 1860 ndde denna upp
mot den frsta miljonen. 20 r senare
hade den frdubblats.
Upptckten av guld kort dessfr
innan skulle skra framtiden fr
Australien som nation.
Skrckkommandot p Norfolkn - hit skickades de vrsta brottslingarna

Norfolkn i Stilla havet mellan Nya Zeeland och Nya Kaledonien upptcktes av
James Cook 1774 och blev brittisk koloni
1788 bara tv veckor efter First Fleets
ankomst till Botany Bay.
n var svr att gra sjlvfrsrjande,
men frn 1825 skickades de allra grvsta brottslingarna dit fr att aldrig komma drifrn och platsen utmlades av
mnga som helvetet p jorden. Regimen
var s hrd att fngarna fredrog ddsstraff framfr respass till Norfolk Island.
Bagatellartade frseelser bestraffades
med bestialisk grymhet och en chockad
prst p besk berttade eftert om
reaktionerna p de fljder ett trevande
frsk till revolt fick. 13 av upprorsmnnen dmdes till dden medan 18
bendades. De senare grt bittert och
beklagade sitt de medan de som skulle

avrttas jublade och tackade Gud. Nr
bojorna togs bort, vittnade prsten, och
ddsdomen lstes fll de p kn fr att
visa att de tog emot den som Guds vilja.
Spontant kysste de drefter underdnigt

ftterna p den som kom fr att ge dem
den sista vilan.
Norfolk Island helvetet p jorden
enligt straffngarna. Bild: IBL
Den tasmanska tragedin:
EuropErnas ankomst
blEv slutEt fr urbEfolkningEn
De frsta transporterna av fngar till straffkolonierna i New South Wales var dramatiska och skrdade
mnga ddsoffer. Med tiden fljde lkare med och restiden kortades. Det innebar att fler verlevde
och kolonierna vxte. Systemet hade behov av utkade territorier och straffmyndighetens gon fll p
Tasmanien. Det skulle betyda slutet fr ns aboriginer.
asmanien utanfr den

australiska sydostkusten
ligger ungefr 240 kilo
meter frn fastlandet och
r med en yta p 68 332 kvadratki
lometer kontinentens strsta . De
frsta mnniskorna anlnde fr un
gefr 40 000 r sedan. Frusna kom de
vandrande ver en landbrygga, som
uppsttt till fljd av den rdande is
tiden. Nr vrmen tervnde och
havsvattennivn steg isolerades de p
n och frblev isolerade nda till
europernas ankomst.
jagade och t
De var, precis som sina avlgsna slk

tingar p fastlandet, jgare och sam
lare i en unik flora och fauna. I nord
vst fanns regnskogar och den upp
till 90 meter hga jtteeukalyptusen,
i ster torra och ppna skogar med
stor frekomst av akaciatrd och in
slag av hgplater med mossor, i syd
vst grsmarker och trsk, vid kusten
ofta sanddyner med torra buskage.
Faunan var nra slkt med den aus
traliska med mnga endemiska arter.
Pungdjur som vombater och kngu
ruer dominerade och fick sllskap
av gnagare, fladdermss, nbbdjur,
piggsvin och fglar.
Mnniskan jagade och t. Man
levde i och av naturen. Men allt
skulle frndras.
Den hollndske sjfararen Abel
Tasman hade gjort ett frsta strand
hugg 1642, men inte frsttt att det
var en han kommit till.
Han gav platsen namnet Van
Diemens Land efter dvarande
guvernren i hollndska Indokina.
Inte heller James Cook eller Wil
liam Bligh fick riktigt klm p den

geografiska karaktren och frst nr
Matthew Flinders 1798 seglade runt
Tasmanien blev det av
gjort att det verkligen
var en . Fem r senare
var britterna dr.
else, dr minsta brott mot regelver

ket bestraffades mycket hrt. nd
fanns det de som hade det smre.
ett skert
fngelse
Ankomsten var direkt

kopplad till behovet av
fler straffkolonier och
nya Port Arthur be
traktades som ett kom
plement till kolonin
vid Botany Bay. Van
Diemens Land fick ett
hemskt rykte. Hit kom
de som hade frvisats
frn
mnskligheten.
Kanske fr att aldrig
tilltas tervnda. Som
liga hade skeppats hela
vgen frn England,
andra hmtats ver frn
Botany Bay eller ngon
annan av straffkoloni
erna p fastlandet. Nu
satt de dr de satt. Och
att rymma var nra nog
omjligt. Port Arthur
lg lngst ut p en halv,
sammanbunden med
resten av n endast via
en mycket smal land
remsa dr skjutgalna
vakter patrullerade med
sina ilsket morrande och
skllande hundar. Vatt
nen omkring vimlade Proklamation frn guvernren riktad till aboriginerna p Tasmanien.
av hajar. Port Arthur Syftet var att visa att samma lagar gller fr vita som fr urbefolkningen.
var ett skert fng Men i praktiken existerade ingen sdan rttvisa. Bild: IBL
Urbefolkningens de var lngt vrre

n fngarnas.
Britterna hade brjat etablera
sig i Van Diemens Land 1803. D
fanns det ngonstans mellan 6 000
och 10 000 aboriginer p n. Deras
urgamla kultur hamnade p kolli
sionskurs med de vita bosttarnas.
Nybyggarna betraktade urinv
narna inte bara med misstro utan
mer som sjllsa djur n mnniskor.
Dem kunde man utan ngra strre
samvetsfrebrelser frdriva eller
dda. Och detta var i mnga fall
just vad som skedde. De brittiska
bosttarna blev bara fler och fler,
de frfljda aboriginerna blev bara
frre och till sist brt Det svarta kri
get ut. D var allt frlorat.
Bestialisk tortyr
Aboriginer attackerar nybyggare, bild frn 1870. Men vldet frn de vitas sida var betydligt mer
omfattande och mer bestialiskt. Bild: IBL
Aboriginer fiskar
med hjlp av facklor
och tillreder fngsten vid lgereldar.
Den tasmanska
urbefolkningen
levde av vad naturen
gav - men deras
livsstil krossades nr
europerna kom.
Akvarell av Joseph
Lycett (1775-1828).
Bild: IBL
Deltog gjorde bde bosttare, mili

tr och straffngar och det var inte
sllan de senare som satte standar
den fr den frfrande brutaliteten.
Frn 1804 och nstan tre decennier
framver bedrevs en utrotnings
kampanj mot den mrkhyade urbe
folkningen. Aboriginerna jagades,
pryglades, torterades, lemlstades
och ddades. Ofta var det vita euro

per som tog lagen i egna hnder. Den
centrala myndigheten var svag och
saknade fr det mesta ambitionen att
upprtthlla ngon form av ordning
och juridisk rtt. Flyende aboriginer
skts av ridande mn eller fngades in
med vldiga fllor av stl, de fick stru
parna avskurna eller slogs ihjl med
hackor och spadar.
Mnga ddades med frgiftat mjl.
Berusade, alkoholstinna, vita mn
arrangerade tortyrlekar under vilka
infngade tasmaner fick sina kns
organ avskurna. Medan de vrlande
av smrta frbldde satsades det

pengar p hur lnge det skulle drja
innan dden kom som en befriare.
Efter nrmare tre decennier, ungefr
1830, avblstes kampanjen. D ter
stod endast omkring 300 individer av
den tasmanska urbefolkningen. Ingen
stlldes ngonsin till ansvar fr mord
orgierna. Allt sopades under mattan.
Utrotningen verkstlld
Den
brittiske
entreprenren,
missionren och amatrpredikanten
George Augustus Robinson utgav sig
fr att vilja iordningstlla en fristad
Truganini - sist av sitt folk

Den mest bermda av Tasmaniens
aboriginer r utan tvivel Truganini,
som ven kallades Trugernanner
och Lallah Rookh och var fdd 1812
p Bruny Island sder om den tasmanska huvudstaden Hobart. Hon
var dotter till hvdingen Mangana.
Innan hon hunnit fylla 18 hade hennes mor ddats av valjgare, hennes fstman mrdats och hennes
bda systrar frts bort till Kangaroo
Island och slts som slavar.
Sedan George Arthur installerats
som guvernr ver Van Diemens
Land 1824 vidtogs vissa tgrder
fr att reglera de stndigt vxande
konflikterna mellan urbefolkning
och bosttare. Tillfngatagande av
aboriginer belnades ekonomiskt
samtidigt som det gjordes anstrngningar att etablera
vnskapliga frbindelser. Syftet
var att invagga
urinvnarna i
skerhet fr att
sedan placera
dem i lger.
Truganini var
med i den grupp
som George
Augustus Robinson
frpassade till Flinders Island, dr alla led
nd och somliga blev
laglsa fr att
verleva. En
del av dem
avvek frn platsen och livnrde sig

p att plundra bosttare. Truganini
infngades och sndes tillbaka,
men tillhrde verlevarna som 1856
flyttades till Oyster Cove. 1873 var
hon den enda kvarvarande i denna
grupp. Hon flyttades till Hobart, dr
hon tre r senare avled. Hennes
sista nskan hade varit att askan
skulle strs i havet utanfr Oyster
Cove, men inte heller denna uppfyllde man. Istllet grvdes kvarlevorna tv r senare upp p initiativ
av Royal Society of Tasmania. Skelettet stlldes ut och hamnade s
smningom p turn med gstspel
hos bland andra Royal College of
Surgeons of England. Frst 1976,
hundra r efter hennes dd, kremerades Truganinis kvarlevor och
askan spreds fr vinden
dr hon nskat att det
skulle ske. 1997 terlmnade Royal Albert
Memorial Museum
i Exeter i England
hennes halsband
och smycken och
2002 snde Royal
College of Surgeons
tillbaka bitar av hennes hud och hennes
hr, som man ptrffat
i gmmorna.
Truganini kanske
den sista av
Tasmaniens
aboriginer.
Bild: Rex Features
fr de frfljda och nstan utrotade

tasmanska aboriginerna p intillig
gande Flinders Island. Dr skulle de f
leva bekvmt och i trygghet en tid fr
att sedan tervnda till sina hemtrak
ter i Tasmanien. Men lftet uppfyll
des aldrig. Aboriginerna p Flinders
Island lmnades vind fr vg och fick
klara sig bst de kunde.
Efter 14 r hade omkring 250 av de
omkring 300 som ursprungligen an
lnt avlidit. D flyttades de sista 47
till en bosttning vid Oyster Cove p
sdra Tasmanien, dr de blev levande
museifreml och visades upp, fram
gngsrikt civiliserade i europeiska
klder.
r 1859 var de omkring dussinet
till antalet. Och 1876 dog en 64rig
kvinna vid namn Truganini, som av
tradition betraktats som den sista av
Tasmaniens aboriginer. Det tragiska
epitetet har dock ifrgasatts och vissa
historiker ppekar att Fanny Co
chrane Smith, av vissa utpekad som
Truganinis dotter och dd 1905, tro
ligen var fullblodsaborigin. Klart r
dock att urbefolkningen med vett
och vilja utrotades. Mnga hade,
inte sllan under bestialiska former,
ddats. Andra strk med i de sjuk
domar europerna frde med sig. Vid
1800talets slut var de alla borta.
George Augustus Robinson, missionr och entreprenr, frmdde den

terstende spillran av aboriginer att
flytta till Flinders Island. Resultat var
frdande. Bild: IBL
de dmdas
kontinent
blir sjlvstndig stat

Lnge hade Australien varit de dmdas
kontinent. Alltifrn smtjuvar till grova
brottslingar som med nd och nppe klarat sig
undan galgen hade i vldiga antal skickats till
straffkolonierna. Men bosttarna blev allt
fler, jordbruk etablerades, frsktseln
gav vlstnd. Stder vxte upp, infrastruktur skapades. Och de dmdas
kontinent frvandlades gradvis till
en vlmende och sjlvstndig
demokratisk statsbildning.
Fynden av guld i Australien

satte igng en guldrusch ver
stora delar av kontinenten. Dessa
guldletare r p vg genom
kenlandskapet till Coolgardie i
Western Australia, som under en
tid var Australiens tredje strsta
stad, men tynade bort nr fyndig
heterna sinade. Bild: IBL
et hade aldrig funnits ngot romantiskt eller frsonande med Australiens

tid som straffkoloni. Fr
de allra flesta som sndes dit var det
helvetet p jorden. Och frfrande
mnga var dmda till frvisning
p rent bagatellartade grunder. Det
finns gott om exempel p detta. John
Hill var en av 248 fngar p skeppet
Runnymede, som anlnde till Western Australia den 7 september 1856.
Han kom dit fr att avtjna ett 14 r
lngt straff fr att ha stulit en linnensduk vrd sex pence.
Benhrda straff
Elizabeth Bason var 25 r fyllda nr

hon den 20 januari 1820 tillsammans med 122 andra anlnde till
Botany Bay ombord p skeppet Lord
Wellington. Hon hade stulit sex meter grovt, enfrgat linnetyg och ursprungligen dmts till dden, men
straffet hade i nd mildrats till sju rs

frvisning. Hon dog dr borta 1838,
43 r gammal.
Dubbelt s lngt straff fick James
Bartlett, som stulit 450 kilo kabelgarn, det vill sga ett flertvinnat
bomullsgarn med kabelliknande
struktur, och anlnde till New South
Wales den 21 november 1833. n
vrre var det fr George Barsby, som
bevisligen verfallit en viss William
Williams och plockat densamme p
en guldklocka, en sidenbrs och en
summa mynt motsvarande sex pund.
Han dmdes frst till dden genom
hngning, men pfljden omvandlades till livstids frvisning och Barsby
frn Winchester i grevskapet Hampshire var en av dem som 1788 anlnde med The First Fleet till Botany Bay
fr att avtjna sitt straff.
skrBjugg och skeppsBrott
Men fr de frvisade brjade vedermdorna lngt fre ankomsten till

straffkolonin. Skrbjugg och andra
sjukdomar grasserade i den unkna,
instngda luften under dck och
mnga dog ute till havs. Skeppsbrott
Guvernren Lachlan Macquarie (17611824)

hade fr tiden moderna tankar kring reha
bilitering av fngar och fick stor betydelse
fr omvandlingen av New South Wales frn
straffkoloni till fri bosttning. Bild: IBL
frekom och fick inte

sllan en katastrofal utgng. Nr
Amphitrite den
31 augusti 1833
i full storm gick
p grund bara en
kilometer utanfr franska kusten
avvisades hjlp som
kom till platsen och
livbtarna sattes inte i sjn.
Anledningen var att man fruktade
att fngarna i detta fall 108 kvinnor och tolv barn skulle fly. Efter
tre timmar brts skeppet snder. Alla
fngarna omkom i de skummande
vgorna, och bara tre i den 16 man
starka besttningen verlevde.
De flesta skepp ndde dock destinationen, dr guvernrer som Thomas Brisbane, Ralph Darling och
den omvittnat grymme och hrdfre
John Price sg till att fngarna fick
vad de frtjnade. Ralph Darling,
till exempel, frvissade sig om att
Norfolkn skulle bli en straffkoloni
med en regim s tuff, grym och hrd
att bestraffningen hamnade nst
intill ddsstraffet.
Guvernr
sir Ralph
Darling var
inte s lsklig
som hans
efternamn
antyder. Den
regim han
inrttade p
straffkolonin
p Norfolkn
var s hrd
att pfljden
hamnade
nst intill
dds
straffet.
Bild: IBL
Brjan till ngot nytt
Men fr en del straffngar blev deportationen brjan till ngot nytt.

Beflet p skeppet
Amphitrite avvisade
hjlp trots att fartyget
stod p grund utanfr
Frankrikes kust i
augusti 1833. Man
fruktade att fngarna,
samtliga kvinnor
och barn skulle fly.
Istllet brts fartyget
snder och alla 120
fngarna drunknade,
liksom merparten av
besttningen. Bild: IBL
De hade ryckts upp med rtterna

frn en inte sllan destruktiv och
frhrdande milj. De hade helt frutsttningslst hamnat p en ny och
frmmande kontinent. De fick i en
del fall och med ett tidsbestmt
straff en ny chans i livet. Ganska
mnga tog den. Bde fngar som bendats innan strafftiden gtt ut, s
kallade emancipister, och de som avtjnade hela det tidsbestmda straffet
upptckte eftert att nya mjligheter ppnade sig fr dem och deras
En riktig rotvlska
Den australiske sprk- och kommunikationsexperten Dean Frenkel vid University of Victoria i
Melbourne gr gllande att australiernas karakteristiska breda accent r ett direkt arv efter deras
rbarkade anfder. Dessa kom till de dmdas
kontinent som straffngar och hade som regel
ett torftigt och nyansfattigt sprk, som under
spritens pverkan frvrngdes och vulgariserades ytterligare. En ny engelsk dialekt brjade ta
form och i brjan av 1830-talet hade vad man
kallade general Australian etablerat sig med
mnga nya ord och uttryck som en del av det
dagliga, talade sprket.
Migrationen under guldruschen spred accenten ver hela kontinenten och fortsatt engelsk
invandring kom att trycka hrdare p talekonst
med brittiska vokaler. Vid tiden fr frsta vrldskriget var general Australian nrmast en sjlvklarhet och australier var stolta ver sin accent,
vilken blivit accepterad som nationell norm och
igenkndes av bde fiender och frnder. Men
alltsammans brjade allts med straffngarna.
Och fick en extra twist av deras alkoholintag, om
vi ska tro sprkforskaren Dean Frenkel. Teorin r,
ska tillggas, omtvistad.
Australiernas flitiga alkoholintag, som hr p

en krog i den australiska bushen, psts genom
ren ha pverkat invnarnas variant av engelska.
Illustration frn 1878. Bild: IBL
familjer. De hade pltsligt chans att

sl sig fram p hederliga vgar. Och
frvnansvrt f tervnde till England efter frigivningen. Guvernr
Lachlan Macquarie gav skjuts t den
positiva utvecklingen genom att dela
ut mark t frigivna fngar. De som
nnu avtjnade sina straff kunde f
permission fr att hjlpa till med att
bruka marken eller utfra tjnster i
hemmen.
Nr ngon vl blivit frigiven fr
det han tidigare gjort eller varit inte
ligga honom till last. Han mste f
knna sig vrdig, vilken plats det n
vara mnde, frklarade guvernren.
frndrad och mer vlvilligt instlld

fngpolitik. Mnga andra omstndigheter kom att pverka utvecklingen.
En av de viktigare var upptckten av
guld. Sm mngder av den dla metallen hade ptrffats i New South
Wales redan p 1840-talet, i South
Australia dessutom silver och koppar.
Hemvndande australier som grvt
guld i Kalifornien i slutet av samma
decennium fick sitt livs verraskning
nr enorma fyndigheter ptrffades i
Victoria 1851. De fljande ren sttte
hoppfulla vaskare och grvare p den
begrliga metallen i samtliga kolonier
utom South Australia.
kontinenten frndrades
telegraf och jrnvg
Frigivna straffngar arbetade hrt

och skapade sig en framtid. En del
erhll till och med respekt och vlstnd. En del gjorde remarkabla insatser och vann bermmelse. Samuel
Lightfoot hade en central roll nr
sjukhus och sjukvrd byggdes upp i
Sydney och Hobart. William Redfern
blev en framgngsrik lkare. Francis
Greenway gjorde karrir som arkitekt och satte sin speciella prgel p
Sydney med omnejd.
1868 upphrde Storbritannien att
frvisa mnniskor till Australien.
Straffkolonisystemet levde kvar nnu
en tid, men var under avveckling. Och
de dmdas kontinent frndrades.
Det handlade frsts inte bara om en
Guldet gav kontinenten en stabil och

trygg ekonomi och immigrationen
skt fart. Ett problem var den ojmna
knsfrdelningen. Under tiden som
straffkoloni hade Australien, mnga
kvinnliga fngar till trots, dominerats av mnnen. Den utvecklingen
fortsatte under guldruschen. Periodvis var mnnen fyra gnger fler n
kvinnorna. Men utvecklingen gick
trots allt mot en bttre balans och
faktiskt ven mot demokrati och en
mer acceptabel samhllsordning.
Landomrden som markockupanter, s kallade squatters, utanfr lagens rmrken lagt beslag p tertogs
och delades upp mellan smbrukare.
Vgen mot sjlvstndighet blev under
Inbjudan till invigningen i Melbourne 1901 av det frsta parlamentet i

Samvldet Australien. Landet var nu en sjlvstyrande dominion inom Brittiska
imperiet. Bild: IBL
1800-talets andra hlft bde rakare

och snabbare. Och allt fler britter invandrade fr att f del av vlstndet
som guldet och ullindustrin skapat.
Australien var definitivt inte lngre
de dmdas kontinent. Inte heller en
mytomspunnen koloni lngt, lngt
borta. Suezkanalens ppnande 1869
frmjade resandet dit och telegrafens
utbyggnad knt bde ihop landet och
frbttrade kontakterna med omvrlden radikalt.
vlstnd och
sjlvstndighet
Rallarnas slag med slggorna ekade

nr jrnvgsspren drogs genom demarken och knt samman de vxande
stderna, landsvgsntet frbttrades
och produktiviteten inom svl jordbruk som industri hade en mycket
positiv utveckling. Australien mdde
gott. Det frbttrade fundamentet fr
sjlvstndighet ytterligare. Obligatorisk skolundervisning infrdes och
kulturlivet blomstrade i alla hndelser jmfrt med hur det sett ut bara ett
halvsekel tidigare.
Samtidigt hade Brittiska imperiet
inlett utvecklingen mot vad som
Straffngen blev Australiens frsta stjrnarkitekt

Francis Howard Greenway fddes den 20
november 1777 i Mangotsfield Gloucestershire i sydvstra England. Efter sina studier
var han verksam som arkitekt i Bristol och
Bath. Ekonomiska svrigheter drev honom
till skumraskaffrer och 1809 frklarade han
sig p vnners inrdan skyldig till frfalskning. Han dmdes till dden, men straffet
omvandlades till 14 rs frvisning. Greenway anlnde
till New South Wales med
fngtransporten General
Hewitt i februari 1814.
Sommaren samma r kom
skulle komma att bli Brittiska samvldet och senare bara Samvldet.
Det var inte enbart av godo att hlla
sig med och ansvara fr trilskande
kolonier lngt borta i andra delar av
vrlden. Kring sekelskiftet gjorde man
slag i saken. I maj mnad r 1900 antog herrarna i brittiska underhuset
en lag som gjorde Commonwealth of
Australia Samvldet Australien till
Australiska frklippare i arbete 1910.

Frsktsel blev tidigt en viktig nring i
Australien, och r det fortfarande. Bild: IBL
han i kontakt med guvernren Lachlan

Macquarie, som blivit tipsad om hans kvalifikationer av amiral Arthur Phillip. Francis
Greenway kom sedan att rita bland annat
St Matthews Church i Windsor i New South
Wales, St James Church i Sydney och Hyde
Park Barracks i samma stad. Han avled i
tyfus i september 1837.
Francis Greenway p en
australisk tiodollarsedel frn
1968. Kanske r han den
ende dmde frfalskaren
som avbildats p en officiell
sedel. Bild: IBL
en sjlvstyrande dominion inom det

brittiska imperiet. Den trdde i kraft
den 1 januari 1901. Kvinnlig rstrtt
hade infrts i South Australia redan
1895. Drygt ett decennium senare,
1908, hade landets samtliga kvinnor
aboriginerna undantagna rstrtt.
Australien hade just i brjan av det
20:e rhundradet uppntt status som
sjlvstndigt land.
Austr Alien i krig

- en plitlig Allier Ad
Nr imperiet kallar drar
Australien lojalt ut i krig.
Den unga nationens soldater spillde sitt blod i bgge
vrldskrigen, och har deltagit i en rad andra konflikter
i olika delar av vrlden.
rn de frsta europeiska
immigranternas ankomst
1788 och nstan ett helt rhundrade framt var det
brittiska reguljra styrkor som skulle
skta frsvaret av den australiska
kontinenten. Frst p plats var marinkren, som dock snart avlstes av
specialfrband samlade under namnet New South Wales Corps. Yttre hot
frekom sllan, istllet anvndes styrkorna mest som vpnad poliskr fr
upprtthllande av lag och ordning.
Med ett vakande ga p straffkolonierna och tvngsarbetet hll man ven
aboriginerna borta frn bosttarnas
marker, s gott det nu gick, och jagade
s kallade bushrangers i snren.
AustrAliens strtrvAre
Dessa var frrymda fngar som

bodde i vildmarken, men begreppet
kom med tiden att omfatta laglsa i
strsta allmnhet, mnniskor som
valt brottets bana och likt Englands
highway men och vilda vsterns
outlaws frsrjde sig p att rna
banker i smstder, stoppa diligenser
och ligga i bakhll fr postryttare. Bermda bushrangers r Dan Morgan,
brderna Clarke och inte minst Ned
Kelly, vars hngning 1880 markerade
slutet p bushrangereran.
Direkta fnguppror kvvdes
som regel i sin
linda och frekom
drfr
nstan
inte
alls undantaget The Castle Hill
Rebellion 1804 och i
viss mn Bathurst Rebellion i oktober 1830.
Sammansttningar
med aboriginerna
var vanligare, men
i de flesta fall var
det bosttare som hamnade i konflikt med urinvnarna utan militr

inblandning. Massakern vid Myall
Creek i New South Wales den 10 juni
1838 d 30-talet obevpnade aboriginer mrdades var till exempel en helt
civil tillstllning med tio vita europer
och en svart afrikan inblandade. Eftert stlldes dessa infr rtta. Sju befanns skyldiga till mord och hngdes.
lojAlitet mot imperiet
Militr inblandning frekom dock,

bland annat vid Pinjarramassakern
1834 och under det hnsynslsa
En australisk soldat
br bort en srad
kamrat frn
frontlinjen
p den tur
kiska halvn
Gallipoli
1915. Slaget
blev oerhrt
blodigt, med
totalt ver
130 000
stupade
soldater. Bild: IBL
Castle Hill-upproret - revolt ledd av irlndsk buse

Philip Cunningham var en brkstake,
det var de flesta verens om. P
Irland hade han 1798 deltagit i en
revolt, vilket franledde myndigheterna att deportera honom till
Australien. P vgen dit frskte han
f till stnd ett myteri ombord p
fngfartyget Anne. Och vl framme
vid straffkolonin i New South Wales
rymde Cunningham frn farmen dr
han placerats fr att tvngsarbeta.
Hans avsikt var att lgga beslag p
ett skepp fr att kunna segla hem till
Irland, men s blev det inte. Istllet
anslt sig efterhand 232 andra

frrymda fngar till den irlndske
Fngupproret kvstes och nio av

upprorsmnnen hngdes.
upprorsmannen. De hade ftt nog

av straff, arbete och prygel. Revolt
utbrt, myndigheterna utlyste undantagstillstnd och militren sattes in.
Den 5 mars 1804 drabbade Colonial
Forces of Australia samman med
den lilla fngarmn p Rouse Hill i
Castle Hill-omrdet. Militren, som
dessfrinnan frfljt rymlingarna
genom demarken, vann en frkrossande seger, fngarna terfrdes
till fngenskapen och nio av de mer
framtrdande avrttades dribland
Philip Cunningham.
Svarta kriget mot urinvnarna p

Tasmanien frn 1828 till 1832. Konflikterna med urbefolkningen var en
oundviklig fljd av koloniseringen
och fljde med genom stora delar av
1800-talet allteftersom ervringen av
kontinenten gick vsterut. I Northern
Territory rasade konflikter nda in
p 1930-talet. Sammantaget stupade omkring 2 500 europer under
krigen mot urbefolkningen, medan
minst 20 000 aboriginer miste livet
som en fljd av direkta vldshandlingar. Mngdubbelt fler strk med i
allehanda sjukdomar.
Mellan 1870 och 1901 lg det varje
regering i de sex kolonierna att sjlva
skta frsvaret, men sedan Commonwealth of Australia bildats den
1 januari 1901 vilade ansvaret fr
krigsmakten helt p den federala regeringen och d frsta vrldskriget
brt ut 13 r senare var det pltsligt
allvar. S snart Storbritannien frklarat Tyskland krig fljde Australien
efter och premirminister Joseph
Cook deklarerade den 5 augusti 1914
att nr imperiet r i krig, d r ven
Australien i krig.
Eurekaupproret 1854
- ett steg mot demokrati
Guldruschen i Victoria hade rasat
ngra r nr guldgrvarna i slutet av
1854 till sist fick nog av myndigheternas versitteri och rovlystnad.
Licenserna var dyra, taxeringen
benhrd och behandlingen frn
militr och polis ofta arrogant och
brutal.
Ett visst mtt av civil olydnad
hade frekommit redan tidigare,
men nu var mttet rgat och guldgrvarna i Ballaratomrdet grep till
vapen. Vid Eureka Lead drabbade
de samman med Colonial Forces of
Australia och efter bara en halvtim-
me var det hela ver. D hade 27

personer, de flesta rebeller, stupat.
Upproret hade kanske snart
glmts bort om det inte vore fr
dess efterspel. Nr guldgrvarnas
ledare stlldes infr rtta i Melbourne var nmligen allmnhetens
std t dessa s starkt och hgljutt
att proteststormen ledde till en ny
lag, Electoral Act 1856. Enligt den
medgavs vita, vuxna mn full rstrtt i val till parlamentets underhus
och Eurekaupproret ihgkoms
drfr som ett viktigt steg p
vgen mot demokrati.
De revolterande guldgrvarna i Ballarat var chanslsa mot soldaterna.

Men upproret bidrog nd till utkad rstrtt i landet. Bild: IBL
order och kontrAorder
De stende militra styrkorna var

hllna exklusivt fr frsvar av
fosterjorden. Drfr bildades en specialstyrka,
The Australien Imperial Force, AIF,
med
volontrer organiserade
huv udsa k l igen
som
infanteri
under general
William Bridges.
Rekryteringen inleddes
den 10 augusti 1914
med ett frsta ml
p 20 000 soldater.
Till detta kom ett
antal specialstyrkor plus civilister i reserven och ett stort
antal
sjmn.
Den 11 september
landsteg man vid
Rabaul p Nya Guinea,
dr tyskarna bjd klent
motstnd och kapitulerade
Bushrangern Ned
Kelly sgs som
en folkhjlte av
somliga, som en
kallblodig mrdare
av andra. Vid ett
tillflle tog han en
hel stad som giss
lan. Fotografiet
togs dagen innan
han hngdes
1880, blott 24 r
gammal.
Bild: IBL
en knapp vecka
senare.
Den 1 november skickades australiska
styrkor med en
konvoj frn Albanien
fr att utbildas i England
och sedan placeras som frstrkning vid vstfronten. Men planerna

ndrades. Sedan HMAS Sydney
den 8 november snkt tyska kryssaren SMS Emden en lyckad debut
fr Royal Australian Navy kom
kontraorder och konvojen gick mot
Egypten fr att skydda Suezkanalen
infr en frvntad turkisk attack.
slAget vid gAllipoli
Australierna bildade tillsammans

med nyzeelndska soldater Australian and New Zealand Army Corps
(ANZAC) under den brittiske generalen William Birdwoods befl.
Det stora slaget inleddes den 25
april 1915 p Gallipolihalvn mellan,
p ena sidan, Ententen och p den
andra Osmanska riket. Osmanerna
under Mustafa Kemals befl segrade,

men till ett oerhrt pris i mnniskoliv. Och Ententen skulle snart terta
initiativet. Slaget vid Gallipoli var
det frsta av mnga som ANZAC utkmpade tillsammans och nnu idag
hgtidlighlls rsdagen bde i Australien och p Nya Zeeland.
Den australiska
krigsmakten
Mer n 400 000 australiska soldater var rekryterade under frsta vrldskriget, vilket r remarkabelt med tanke p att landet d hade en manlig
befolkning p omkring tre miljoner. Mer n
60 000 stupade. Under andra vrldskriget deltog
nnu fler, nrmare en miljon, men frlusterna var
mindre. I dagslget har Australien ingen vrnplikt, utan frlitar sig p sin yrkesmilitr. Australian Defence Force bestr av Royal Australian
Navy, Australien Army och Royal Australian
Air Force med sammanlagt ungefr 52 000
anstllda. Generalguvernren r formellt verbeflhavare, men i praktiken r det regeringen som
utser Chief of the Defence Force frn en av de
tre frsvarsgrenarna. Fr nrvarande kommer
denne frn flottan - amiral Mark Binskin.
Den australiska
frsvarsmaktens
flagga.
Australiska AIF och kombinationen ANZAC deltog sedan i flttget i

Sinai och Palestina och pressade tillbaka osmanerna, som kapitulerade
den 30 oktober 1918. Vid det laget
hade ANZAC haft fullt upp ocks
vid vstfronten i nrmare tv och ett
halvt r. Totalt tog 416 806 australier
vrvning i AIF under frsta vrldskriget och omkring 333 000 sndes
ivg till fronterna i Mellanstern och
Europa. 61 508 dog och omkring
155 000 srades, vilket ger en total
frlust i dda, tillfngatagna och
srade p 65 procent.
Grekland, snkte flera italienska fartyg i Medelhavet och deltog i RAF:s

bombrder in ver tyskt territorium.
Tidigt 1942 tervnde huvudstyrkan till Australien d Stillahavskriget brutit ut, men flera frband
blev kvar fr att delta i befriandet av
Vsteuropa. Till en brjan var motgngarna stora i Stilla havet. Malaysia fll liksom Singapore, japanerna
bombade Darwin fr att staden inte
skulle bli en allierad bas och vren
1942 hade mer n 22 000 australiska
soldater tagits till fnga.
De behandlades med grymhet, var
svrt undernrda, nekades medi-
kriget i stillA hAvet
Frhoppningar om att krigets vansinne visat sig fr sista gngen ledde

till avrustning under mellankrigsren. Nr andra vrldskriget brt ut
och Australien den 3 september 1939
lojalt anslt sig som allierad till Storbritannien var man knappast redo
fr krig.
Snabbrekrytering inleddes och Second Australian Imperial Force 2nd
AIF rustade fr brinnande livet.
Inledningsvis skickades tre divisioner till Mellanstern, men det skulle
snart bli mer och australiska styrkor
kmpade i Nordafrika, Italien och
En guldtransport angrips av bush

rangers. Illustration frn 1879. Bild: IBL
Australiska trupper landstts p Gallipolihalvn. Flttget

vid Dardanellerna var den operation dr ANZAC, de ge
mensamma australiska och nyzeelndska styrkorna, sattes
in i strre skala i frsta vrldskriget. Bild: IBL
cinsk vrd och misshandlades av

vakterna. 8 296 av dessa australiska
soldater dog i japansk fngenskap.
the AnzAc spirit
Men frstrkningar anlnde frn

USA och i mars 1942 stlldes alla australiska styrkor under vergripande
befl av general Douglas MacArthur.
Nr andra vrldskriget var ver hade
sammanlagt 993 000 australier rekryterats till arm, flotta och flygvapen, 39 767 hade ddats och 66 553
srats.
Den lojala hllningen gentemot
det forna moderlandet, imperiet,
samvldet och vsterlndska allie-
rade i strsta allmnhet har varit en

riktlinje under hela den unga nationens 220-riga historia. Under kalla
kriget fanns australiska styrkor med
i Korea, Malaysia och Vietnam, man
har stllt upp med fredsbevarande
styrkor i Sinaiknen, omrdet kring
Persiska viken, Rwanda, Somalia,
sttimor, Sudan och p Salomonarna samt deltagit vid de militra
insatserna i Irak och Afghanistan.
Det som patriotiska Aussies
grna kallar the Anzac Spirit har
genomsyrat inte bara den militra
grenen utan hela samhllet i stort
och bidragit till att gra Australien
till vad det r idag.
Together.
Affischen frn
andra vrldskri
get betonar sam
manhllningen
och lojaliteten
inom Brittiska
imperiet ngot
som Australien
sannerligen levt
upp till genom
ren. Bild: IBL
Dagens Australien - s blev det

Australien bestr av sex delstater
och tv strre fastlandsterritorier
samt ett antal mindre territorier
administrerade av den federala statsmakten. Delstaterna r New South
Wales, Queensland, South Australia,
Tasmanien, Victoria och Western
Australia. De bda strre territorierna r Northern Territory och
Australian Capital Territory.
Det som frmst skiljer
territorierna frn delstaterna r att det
federala parlamentet inte i samma
utstrckning behver ta hnsyn till

deras lokala lagstiftning.
Britterna har genom ren till en del
behllit sitt inflytande och banden r
nnu frvnansvrt starka. Australien
Da
rw
in
r en konstitutionell monarki och

innehavare av titeln drottning av Australien r ingen mindre n Storbritanniens Elizabeth II. Hon representeras
av generalguvernren, vars konstitutionellt garanterade
men i stora stycken
mest symboliska makt
endast utvas i underdnigt samrd med
premirministern.
Northern Territory
Queensland
Western Australia
Brisbane
South Australia
New South Wales

Perth
Ca
n
Ad
e
la
id
be
rra
Sy
dn
ey
elb
ou
rn
e
Victoria
Tasmanien
Hobart
Mrkliga historiska ddsfall
Historien r full av ond brd dd orsakad av hemska krig,

bloddrypande avrttningar och fasansfulla sjukdomar. Men
en del ddsfall genom historien har haft betydligt mrkligare orsaker n andra i vissa fall s mrkliga att det r
svrt att skilja mellan dikt och verklighet.
TEXT TOMAS SERHOLT BILD IBL M.FL.
1.
Skldpaddan Sprckte dramatikernS Skalle
Den grekiske dramatikern Aischylos (cirka 525-456 f.Kr.) betraktas ibland

som teaterkonstens fader. Genom att introducera en rad nymodigheter till
de antika skdespelen anses han ha skapat dramat i modern mening. Han
var en teaterns tusenkonstnr, skrev 90 tragedier, var regissr, koreograf,
tonsttare och agerade ofta sjlv i sina dramer.
Aischylos var dessutom krigsveteran frn striderna mot de invaderande
perserna vid slaget vid Marathon 490 f.Kr. och sjslaget vid Salamis tio r
senare. Han verlevde allts dessa vldsamheter och ska, om man fr lov att
tro de antika kllorna, ha gtt en annan, mycket ovanlig dd till mtes.
Under en resa till Syrakusa p
Sicilien ska han ha satt sig ned utanfr staden fr att lsa d en rn
tappade en skldpadda i huvudet
p honom och den store dramatikern fll ned dd. Den romerske
frfattaren Valerius Maximus lter
bertta att rnen ska ha frvxlat
Aischylos flint med en sten som
fgeln tnkt anvnda fr att krossa
skldpaddans skal. Hur det gick
fr skldpaddan ifrga frtljer
inte historien, men den
stackars
dramatikern
fick skallen sprckt.
Grekisk byst av
Aischylos, som kallats
teaterkonstens fader.
Bild: IBL
Aischylos, den store grekiske dramatikern, skrev ett stort antal tragedier med sorglig utgng. Men
ett sdant slut som sitt eget hade
han knappast kunnat komma p
sjlv. Illustration frn 1600-talet.
2.
en ddligt rolig vitS
Den grekiske filosofen Krysippos

(cirka 279-206 f.Kr.) var en framstende anhngare av den filosofiska
riktningen stoicism. Enligt stoikerna
mste mnniskorna motst kraftiga sinnesrrelser i form
av bland annat
krlek, lust, hat,
fruktan och
3.
Jarlen Som ddadeS av tandtroll
Enligt Orkneyinga saga, som beskriver Orkneyjarlarnas historia fram

till mitten av 1100-talet, var den norske vikingen Sigurd Eysteinsson jarl
av Orkneyarna i slutet av 800-talet. Han styrde med sdan vishet och
kraft att han fick tillnamnet Sigurd den mktige. Medan information om
Sigurds styre r knapphndig r hans dd desto mer vlknd. Om man
fr tro sagan ska Sigurd under ett flttg i Skottland ha hamnat i en fejd
med en lokal storman vid namn Maelbrigte, kallad Maelbrigte huggtand p grund av sina utskjutande framtnder.
Den mktige Sigurd drpte sin fiende i strid och surrade fast dennes
avhuggna huvud vid sin sadel fr att fullborda sin triumf. Men Maelbrigte
skulle f sin hmnd frn andra sidan graven. Nr Sigurd
under ritten hemt sporrade sin hst i galopp skavde
Maelbrigtes utstende tnder hl p Sigurds ben. Maelbrigtes munhygien mste ha lmnat en hel del vrigt att
nska fr sret blev infekterat, vilket ledde till att Sigurd
insjuknade och avled kort eftert.
Skrattar bst som... Bild: IBL
smrta. Allt som sker i livet intrffar

med ndvndighet och livets medoch motgngar ska mtas med jmnmod. Nr Krysippos dog, ngon gng
under den 143:e olympiaden (208204 f.Kr.), vittnar dock de antika kllorna inte om den lugna oberrdhet
hos filosofen som var efterstrvansvrd fr stoikerna.
Enligt en tergivning ska Krysippos ha druckit starkt vin under en
fest, drabbats av yrsel och dtt kort
drefter. Enligt en annan betydligt
mer livfull version ska Krysippos ha
studerat en sna som t fikon och
ropat Ge snan en klunk rent
vin att sklja ner fikonen med
och brustit ut i gapskratt. Krysippos mste ha funnit sin
egen vits vara omttligt
rolig fr han skrattade s
hrt att han fll ned dd.
Maelbrigte m ha
frlorat slaget och
mist sitt huvud,
men han lyckades
nd hmnas
gruvligt p sin
baneman Sigurd
tack vare sina
vassa, utstende
tnder och sin
tvivelaktiga
munhygien.
Krysippos var normalt en allvarlig man, och hans stoiska hllning

borde ha avhllit honom frn starka
sinnesrrelser. Men han fann sitt
eget skmt om en fikontande sna
s festligt att han brast ut i ett
vldsamt gapskratt
och det blev hans
dd. Bild: IBL
4.
mrdad p avtrdet
De flesta av oss vill skerligen ha

lugn och ro nr vi utrttar vra toalettbestyr. Det hade frmodligen
ocks kung Edmund II av England
(cirka 993-1016) uppskattat men enligt en populr berttelse ska han
ha mrdats nr han utrttade sina
behov p avtrdet den 30 november
1016. Enligt en medeltida klla mrdades Edmund genom upprepade
knivhugg, enligt en annan version
av hndelsen var mordvapnet ett
armborst. Det r dock oklart om det
finns ngon sanning i berttelserna
om kungens dd p dasset. Andra
medeltida kllor menar att Edmund
II, ocks kallad Ironside Jrnsida,
fr sitt mod och stora kroppsstyrka,
istllet dog av skador han dragit sig i
strid eller avled i ngon sjukdom.
Edmund II och den danske kungen Knut den store trffas
p hsten 1016 p en i floden Severn 1016 och delar
upp England mellan sig. Bara ngon mnad senare dr
Edmund, enligt envisa uppgifter efter att ha blivit knivhuggen inne p det kungliga dasset. Bild: IBL
Bla I av
Ungern.
Tronen
blev
hans
dd
bokstavligen.
Bild:
Vradi
Zsolt
5.
en ddlig tron
Genom historien finns det mnga exempel p hur farligt det kan vara att sitta som styrande regent p tronen.
Flera kejsare och kungar har mrdats av troninkrktare,
fiender och upprorsmakare. Medan tronen indirekt har
blivit mngen regents dd stmmer detta fr kung Bla I
av Ungern (10201063) i rent bokstavlig mening. Under sin
korta regeringstid (10601063) visade Bla I prov p militr begvning i flera krig mot det tysk-romerska riket och
vann tillbaka sdra Ungern frn den kroatiska och bysantiska ockupationsmakten. Hans regeringstid fick emellertid ett abrupt slut d hans tron i palatset i Dms kollapsade under honom. Bla skadades ddligt i fallet, togs till
de vstra delarna av sitt kungarike fr att vrdas men avled
kort drefter.
6.
drunknar i meterdJup flod
D den muslimske ervraren

Saladin ervrade Jerusalem r
1187 och drev ut de kristna frankerna frn Syrien och Palestina
rustade europerna fr ett nytt
korstg till det heliga landet.
Detta, det tredje korstget, blev
sett med kristna gon p det stora
hela ett fiasko. Bland de mnga europeiska korsfarare som stupade

under korstget fanns den tyskromerske kejsaren Fredrik I Barbarossa (1122-90). Barbarossa
hann inte ens n det heliga landet
utan fll av hsten nr hans arm
korsade floden Salef i nuvarande
Turkiet. Den 67-rige hrfrarens
tunga rustning hindrade honom
frn att ta sig upp ur vattnet och

han drunknade i den meterdjupa
floden. Vissa historiker menar
att det var en hjrtattack som
gjorde att Barbarossa inte kunde
ta sig upp ur det grunda vattnet
men oavsett om den teorin stmmer eller inte innebar hans dd
att hans vldiga arm s gott som
upplstes.
Fredrik I Barbarossas dda kropp dras

upp p land av frkrossade understar.
Kejsarens dd i floden Salef den 10 juni
1190 chockade de tyska deltagarna i korstget och mnga tervnde hem. Bild: IBL
7.
ddad av Sitt eget Skgg
Den sterrikiska grnsstaden Braunau am Inn r idag frmst ()knd

fr att vara Adolf Hitlers fdelsestad.
Men p 1500-talet var staden inte
minst knd fr ett ikoniskt skgg.
Stadens borgmstare Hans Staininger sgs ha haft ett imponerande
skgg, ver 120 centimeter lngt.
Stainingers lnga skgg fr visserligen anses kort jmfrt med norrmannen Hans Nielsen Langseths
(18461927) som innehar rekordet
fr historiens lngsta dokumente-
rade skgg med hela 5,33

meter, men Stainingers skgg har nd
gtt till historien.
Det sgs nmligen ha blivit
hans dd. Enligt
berttelsen ska
Staininger
r
1567
frskt
fly undan en
eldsvda, snubblat
p sitt lnga skgg,
brutit nacken och dtt.
Hans
Stainingers
gravsten.
Det var inte hypokondri nr Molire

kollapsade p scen under framfrandet av sin egen pjs Den inbillade
sjuke den 17 februari 1673. Tvrtom
den store dramatikern avled bara
ett par timmar senare. Bild: IBL
8.
den inbillade SJuke

Som blev SJuk
Den franske dramatikern, teatermannen och skdespelaren JeanBaptiste Poquelin (16221673), mer
knd som Molire, r vrldsbermd
fr komedier som Den girige, Den
inbillade sjuke, Misantropen och Don
Juan. Med en stor dos pricksker satir
och ironi drev han i sina pjser gck
med aktuella freteelser i en ton som
balanserade mellan komedi och tragik. Molires dd var ocks den tragisk svl som en smula ironisk. Den
17 februari 1673 hlls den fjrde frestllningen av pjsen Den inbillade
sjuke, en satir ver hypokondriker
och en bristfllig lkarkr. Molire
sjlv spelade huvudrollen som den
inbillade sjuke, men fll ihop p
scen i ett svrt hostanfall. Han frdes
dende av scenen och avled ngra
timmar senare.
9.
kungen Som t ihJl Sig

Kung Adolf
Fredriks
matvanor
var inte av
det hlsosamma
slaget.
Bild: IBL
D och d rapporterar medierna om

alarmerande ohlsosamma matvanor
som praktiskt taget leder till att mnniskor ter ihjl sig. Svr fetma kan
bland annat leda till skrumplever,
diabetes, hjrt- och krlsjukdomar
och en fr tidig dd. Men att ohlsosamma matvanor kan leda till dden
r ingenting nytt.
Adolf Fredrik (17101771), kung
av Sverige mellan 1751 och 1771,
kallas ibland kungen som t ihjl
sig. Han r knd som en av Sveriges
minst kraftfulla kungar och sgs ha
tit ihjl sig p semlor. Att det var just
semlor som blev kungens dd finns
det emellertid inga bevis fr. Men att
Adolf Fredriks matvanor var lngt
ifrn hlsosamma r ett faktum. Under brjan av r 1771 hade kungen
under en tid vistats p ett hlsohem
fr att f bukt med sin vacklande hlsa, men efter terkomsten till Stockholm intog han p fettisdagen den
12 februari samma r en festmltid
som blev hans sista. Menyn bestod
av ostron, surkl, ktt med rovor,
hummer, kaviar, bckling och champagne som kungen lt sig vl smaka
innan han, dagen till ra, avslutade

mltiden med hetvgg semlor och
varm mjlk. Efter brakmltiden klagade kungen p yrsel och illamende
och han dog i sin sng samma kvll.
Ddsorsaken tros ha varit ett slaganfall, mjligen orsakat av den rikliga
mltiden.
Att just semlorna fick skulden fr
Adolf Fredriks dd fr skyllas p greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna som efter kungens dd skrev
att fettisdagen borde frbjudas och
hetvgg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begtt ett kungamord.
Kungamrdare? Somliga ville frbjuda

semlor efter Adolf Fredriks pltsliga
dd. Bild: IBL
10.
Bryggeriet Meux and Company i London

dr 1,5 miljon liter l rann ut och
ddade tta olyckliga. Illustration
frn cirka 1830. Bild: IBL
11.
advokaten Som
Skt Sig SJlv
Nr advokaten och Ohio-politikern

Clement Vallandigham (18201871)
frberedde frsvaret infr rttegngen mot klienten Thomas McGehan,
talad fr att ha mrdat en man i ett
barslagsml, rkade Vallandigham
av misstag skjuta sig sjlv i magen
och avled av sina skador. Vallandigham planerade att under rttegngen
frska bevisa att McGehan var
oskyldig. Offret hade skjutit sig sjlv
av misstag nr han drog en pistol
frn fickan och rest sig frn en knstende position. D Vallandigham
frberedde frsvaret tillsammans
att drunkna i l
Den 17 oktober 1814

brast en vldig behllare med 610 000 liter
l inne p bryggeriet
Meux and Company,
ocks kallat Horse
Shoe Brewery, i Camden i centrala London.
Det skapade en dominoeffekt som fick fler
lkar att spricka och
snart forsade nrmare
en och en halv miljon
liter l ut frn bryggeriet ut p gatorna i en
vldsam alkoholhaltig
strtflod. Bryggeriet
var belget i ett fattigt kvarter och let
strmmade ner i flera
kllarrum dr hela
familjer levde. tminstone tta personer omkom i olyckan
knd som London
Beer Flood d de
drunknade eller dog
av sina skador i den
framstrtande floden
av l som ocks lade
tv hus i ruiner.
med ngra kollegor p ett hotellrum

frevisade Vallandigham fr dem
hur han skulle bevisa fr juryn att
han hade rtt. Han tog en pistol, som
han felaktigt antog var oladdad, satte
den i sin ficka och skulle visa hur det
hela gtt till. Men den skarpladdade
pistolen fastnade i hans kldnad,
avfyrades och skt honom i magen.
Vallandigham avled dagen drp av
sina skador men hans frevisning
som tog dd p honom sjlv ledde
tminstone till att Thomas McGehan
friades frn alla anklagelser. Men
fyra r senare visade det sig tragiskt
nog att Vallandigham trots allt dtt
frgves d McGehan skts till dds
i en saloon.
Clement Vallandigham lyckades med emfas visa att det

misstnkta mordoffret mycket vl kunde han skjutit sig
sjlv av misstag. Hur d? Genom att Vallandigham sjlv
rkade skjuta sig av misstag. En stark advokatinsats,
onekligen, men ocks hans allra sista.
Greta Garbo
Greta Garbo i en av sina frmsta roller den

som Anna Karenina. Till vnster Basil Rathbone,
som spelar hennes make Karenin, och till hger
fremlet fr hennes tragiska krlek, Vronskij,
spelad av Fredric March. Frn filmen Anna
Karenina (1935), byggd p Leo Tolstojs roman
med samma namn. Bild: IBL
- en motvillig stjrna
i Hollywood
Greta Garbo
Ingen svenskfdd
skdespelare har haft s
stort inflytande inom filmen som
Greta Garbo.
P toppen av sin karrir var hon Den gudomliga och varje film hon gjorde blev en
internationell jttesucc. Men mtet med
Hollywood hade varit en chock och framgngen var ett tungt ok att bra. Garbo
lmnade tidigt estraden och hennes liv
frblir i stora stycken en gta.
TEXT LARS BRANDER
BILD IBL, REX FEATURES
Greta Garbo, eller Gustafsson som

hon fortfarande hette, jobbade som
expedit och modell p varuhuset PUB i
brjan av 1920-talet. Bild: IBL
on hade sina rtter i Smland. Frldrarna hade lmnat de steniga krarna

bakom sig och flyttat upp till huvudstaden fr att finna sin utkomst och kanske
till och med rda bot p fattigdomen. S
blev det aldrig. Men hr, i en nedgngen etta p
Blekingegatan 32 p Sdermalm i Stockholm,
fddes dottern Greta Lovisa den 18 september
1905. Hollywood skulle komma att forma
henne till Den gudomliga och hon skulle hyllas
av en hel vrld. Men hon skulle aldrig bli
lycklig.
Frn arbetarhem
Familjen hette Gustafsson och Greta hade

tv ldre syskon. Brodern Sven skulle flja
efter henne ver till Amerika och bli kvar dr.
Systern Alva fick cancer och gick bort bara 23
r gammal. Fadern beskrivs som hgrest och vacker, men var psykiskt labil
och hade alkoholproblem. Han jobbade
inom renhllningen och dog samma r
som Greta fyllde 14. Modern var stderska
och passade upp i frmgna hem. Greta
hade med andra ord en genuin arbetarbakgrund, men drmde om flrd och
glamour. Hon var snygg och det visste
hon om. Sknheten var av det oskyldiga
slaget, men stramades upp efter genombrottet och frenades med en dunkelt
gldande sensualism. Det var en del av
hemligheten bakom hennes framgng.
Greta blev konfirmerad och slutade
skolan. Hon hade kortare anstllningar
p ett antal rakstugor p Sder, men avsevrt hgre ambitioner n s. PUB-varuhuset,
Greta Garbo
grundat av vstgtaknallen Paul U

Bergstrm, mormorsfar till Marcus
Wallenberg, blev den frsta sprngbrdan. Dr jobbade Greta som bitrde, men fick ven rycka in som
modell och mannekng.
succ. Mauritz Stiller tog med sin nya

skyddsling, 22 r yngre n han sjlv,
till Konstantinopel fr att spela in en
film i orientalisk milj. Av detta blev
intet.
Ver atlanten
Vnnens inFall gaV namnet
Modellandet filmades ibland och

dessa reklamfilmer visades p Stockholms biografer. Den vackra Greta
Gustafsson brjade f gonen p sig.
Sjutton r gammal skte hon in p
Dramatens elevskola och blev mot
alla odds antagen, det var inte vanligt
fr en flicka sprungen ur arbetarklassen. Men hon var angelgen om att
lgga sin bakgrund till handlingarna
och ett r senare ndrade hon efternamnet till Garbo.
Namnet, som sgs vara en frvrngning av Gustav II Adolfs svgers namn Gbor, hade klasskamraten och bsta vninnan Mimi Pollak
hittat p under promenaden till justitiedepartementet fr att genomfra
ndringen. Mer genomtnkt n s
var det inte. Huvudsyftet var att bli
av med det mer alldagliga Gustafsson. Och Garbo skulle snart vara ett
namn p allas lppar. Genombrottet
var inte lngt borta. Den som ppnade portarna var en viss Mauritz
Stiller.
stiller Fll pladask
Han var fdd som Moshe Stiller 1883

i Helsingfors, rysk jude och son till
en militrmusiker. Tidigt blev han
frldrals och sexton r gammal
slog han in p skdespelarbanan.
Helsingfors var ryskt territorium och
de manliga invnarna frvntades
instlla sig fr militrtjnstgring i
tsarens arm. Det struntade Stiller i,
vilket ledde till arrestering och ett sex
r lngt fngelsestraff. Stiller stack,
tog sig p falskt pass till Stockholm
och fick 1911 anstllning vid Svensk
Filmindustri.
Tolv r senare, vren 1923, kom han
till Dramatens elevskola fr att hitta
ett vackert och uttrycksfullt ansikte
fr filmatiseringen av Gsta Berlings
Saga. Rektorn Gustaf Molander presenterade honom fr Greta Garbo.
Och Stiller fll fr henne direkt.
Hon fick rollen som grevinnan
Elisabeth Dohna och filmen blev en
Man fortsatte till Berlin, dr Garbo

spelade i Den gldjelsa gatan. Regissren GW Pabst sa:
Bara en gng varje sekel fr man
se ett sdant ansikte.
Det hll mnga med om. Den
mktige producenten Louis B Mayer
p Metro-Goldwyn-Mayer reste sjlv
frn Hollywood till Berlin fr att
skriva kontrakt. Och Garbo skrev p
ett beslut hon senare mnga gnger
skulle ngra.
Var ngonstans det gick snett r
svrt att avgra. Greta Garbo hade
frn frsta stund svrt att anpassa
sig till livet som stjrna p andra sidan Atlanten. Att Mauritz Stiller infr hennes gon frvandlades till en
nolla gjorde inte saken lttare. De tv
hade anlnt med S/S Drottningholm
till hamnen i New York. Det var en
varm och ganska kvalmig dag i juni
1925. Garbo hade under verfrden
idogt vat p sin hlsningsfras. Hon
skulle blicka ut ver den vntande publiken, kanske tusentals mnniskor,
och hgtidligt sga:
This is the happiest
day of my life. God
bless America.
gra. I flera mnader fick Garbo och

Stiller vnta innan MGM gjorde sig
omaket att hra av sig och kalla paret
till Holly wood. Det blev inte mycket
bttre dr. Mauritz Stiller hade tnkt
sig att regissera. Det fick han inte.
Han hll inte mttet, menade filmpamparna. Det gjorde nstan inte
Garbo heller. Hennes snubblande
hemmabygge till engelska vckte
viss irritation. Oskerhet och blyghet
misstogs fr arrogans. Och visst var
hon vacker, men bara s lnge hon
hll munnen stngd och inte visade
tnderna. Det kunde sannerligen ha
brjat bttre.
hollywood skapade
stjrnan
S smningom togs Mauritz Stiller

dock till nder och fick uppgiften
att regissera. Efter en dryg vecka av
missfrstnd, glpord, grl och kontroverser insg han att han inte hrde
hemma i Hollywood och hoppade av.
Sent p hsten 1927 reste han tillbaka
till Sverige och dog i Stockholm ett r
senare. Garbo fick inte ens ledigt fr
att nrvara vid begravningen. Hon
vantrivdes. Hon lngtade hem. Och
hon kunde aldrig frlika sig med den
Fick Vnta i
mnader
Men det stod ingen

frvntansfull mnniskomassa p kajen.
Bara en representant
fr filmbolaget och
en ensam fotograf. Han
knppte likgiltigt sina bilder och Garbo och Stiller
inkvarterades p hotell.
Garbo hngde med huvudet. Det hr var definitivt inte vad hon
frvntat sig. Vad hade
det blivit av hyllningarna och den jublande
publiken, ovationerna
och glamouren? Inte
ens filmbolaget tycktes
vilja ha med henne att
Hon var sval, vacker, skygg och gudomlig.

Amerikanska filminstitutet rankar Greta
Garbo som den femte frmsta filmskdespelerskan genom tiderna. Bild: IBL
Greta Garbo
amerikanska kulturen och showbiz.

Det mrkliga r att hon mitt
under denna nrmast patologiskt
depressiva stmning samtidigt gjorde
vrldssucc. Och Hollywood skapade
stjrnan. Hennes gonbryn noppades, tnderna fixades och hon tvingades banta 15 kilo. Hon var i Drmfabriken nu. Hon var en produkt. Den
allra senaste.
leVde ensam
1926 och det fljande ret gjorde hon

stumfilmerna Virveln, tr och Love.
Publiken jublade. Garbo spdde p
entusiasmen genom att inleda ett
frhllande med motspelaren John
Gilbert. Han friade och Garbo sa ja,
men kom aldrig till brllopet. De
fortsatte dock att umgs. Svenske frlggaren Lars Saxon ska ocks ha friat till Garbo, men fick av allt att dma
nobben ven han. Garbo skriver i ett
brev till honom:
Jag kommer frmodligen att frbli ungkarl i hela mitt liv. Hustru r
ett sdant fult ord.
Hennes sexuella lggning har sttts
och bltts till leda och r egentligen
inte mycket mer att sga om. Greta
Garbo gifte sig aldrig och fick inga
barn. Den allra nrmaste relationen
i hennes liv frefaller ha varit Mimi
Pollak, med vilken hon upprtthll
en intensiv korrespondens under hela
60 r.
Hon kallade Mimi fr Mimosa
och undertecknade breven med sitt
eget smeknamn Gurra. I ett sdant
brev frn 1928 skriver hon:
Jag drmmer om att f trffa dig
fr att ta reda p om du fortfarande
hyser knslor fr din gamla ungkarl.
Jag lskar dig, lilla Mimosa.
Tv r senare fick Garbo veta att
Mimi var gravid, vilket hon kommenterade p fljande stt:
Vi kan inte gra ngot t vr natur
som Gud nu skapat den. Men jag har
alltid tyckt att du och jag hr ihop.
Mimi Pollak fdde en son. Och
Garbo skickade telegrammet:
Oerhrt stolt ver att bli far!
beordrad att hlla tyst
Greta Garbo talfilmsdebuterade 1930

i Eugene ONeills Anna Christie och
succn bara vxte. Garbo talks!,
basunerade filmbolaget ut. Det fort-
satte hon gra, men bara framfr kameran. Frst var det Stiller som sagt
till henne att hlla munnen stngd
i pressens nrvaro. Sedan var det
MGM i Amerika. Garbo hade helt
enkelt en tendens att sga fr karriren olmpliga saker. Och den sista
egentliga intervjun gav hon vid 23 rs
lder.
Succn kade hennes makt och
inflytande hgst mrkbart. Fick hon
inte som hon ville hotade hon med
att packa ihop och flytta hem till Sverige. Hon drev igenom ett nytt och
avsevrt mera frdelaktigt kontrakt
och hon tog semester nr hon ville
och hur lnge hon ville. Men filmer
blev det i alla fall. Garbo gjorde Mata
Hari, Grand Hotel och Drottning
Christina. I den senare hade MGM
tnkt att hon skulle spela mot
Laurence Olivier, men Garbo ville
hellre ha John Gilbert. Hon fick som
hon ville.
Drottning Christina, 1933. Garbos motspelare r

John Gilbert, som en gng lr ha varit nra att bli
hennes kta make i verkliga livet. Bild: IBL
Ut Ur ljUset
Anna Karenina, Kameliadamen och

Ninotchka succ lades till succ.
Samtidigt brjade Garbo trttna och
hennes framtoning tedde sig alltmer excentrisk. Hon erbjd sig att
mrda Hitler och trodde sig ha stora
chanser att lyckas eftersom diktatorn
var en stor Garbobeundrare och
hon frmodligen den enda person i
hela vrlden som han inte skulle lta
kroppsvisitera.
Men karriren var ver. Greta
Garbos sista film Tvillingarna hade
premir 1941 och blev en flopp. Stjrnan med smeknamnet Den gudomliga tog det hrt. Hon var 36 r nr
hon drog sig tillbaka frn det offentliga livet. Hon flyttade till New York,
isolerade sig och tog ndlsa promenader kors och tvrs ver Manhattan,
alltid ikldd sjalett och solglasgon
fr att inte bli igenknd. 1951 blev
hon amerikansk medborgare, trots
sin aversion mot allt amerikanskt.
1955 fick hon The Academys Honorary Award fr sina enastende insatser inom filmen. Kanhnda drog hon
p munnen, men det vet vi inte, fr
hon dk aldrig upp fr att ta emot
utmrkelsen. Greta Garbo levde ensam och umgicks med f eller inga.
Den 15 april 1990 dog hon i sitt hem
i New York.
Greta Garbo och Mauritz Stiller ombord p S/S

Drottningholm som just anlnt till New Yorks hamn
den 7 juni 1925. BILD: IBL
Garbos skygghet efter karriren r legendarisk.

Hon gav inga intervjuer och ville slippa uppmrksamhet. Bilden r tagen 1952. Bild: Rex Features
Skdespelerskan
och regissren Mimi
Pollak var Greta
Garbos nrmaste
vn. De brevvxlade
intensivt i 60 r. Hr
r Mimi Pollak vid
en premir p Scalateatern i Stockholm
1968. Bild: IBL
Waterloo
200 r sedan det avgr ande slaget:
WATERLOO
Dr Napoleon fick ge sig
Hans krigiska skugga hade vilat ver Europa i ratal. Nu
hade han tervnt till Paris frn exilen p Elba, gripit
makten och nnu en gng samlat en stor arm som var
p marsch. Napoleon Bonaparte vara tillbaka lskad
och hatad, beundrad och fruktad. Men motstndarna
hade bildat en bred allians och bestmt sig fr att
krossa honom en gng fr alla. P en belgiskt sltt, fr
jmnt 200 r sedan, utkmpades vrldens kanske mest
bermda fltslag och den franske kejsaren gick sitt
slutgiltiga nederlag, och en trstls exil, till mtes.
TEXT L ARS BRANDER BILD IBL
Napoleon Bonaparte i slottet

Fontainbleau vid sin frsta abdikation 1814. Han skulle komma
tillbaka ett r senare och stta
vrlden i brand nnu en gng.
Portrtt av Paul Delaroche.
Slaget vid Waterloo. Nr Wellingtons arm fick

frstrkning frn preussiska styrkor blev den
franska stllningen ohllbar. Napoleon tvingades
se sig besegrad och flydde. Verk av tyske konstnren Johann Lorenz Rugendas (1775-1826).
Waterloo
an hade kommit
tillbaka till det europeiska fastlandet
i triumf. Tiden i exil
p n Elba hade i sanningens namn varit frfrlig. Framfr allt hade Napoleon Bonaparte
haft erbarmligt trkigt. Han som var
van att st mitt uppe i storpolitiken
och vinna rorika segrar p slagfltet hade pltsligt ftt verg till att
namnge vgar och beskatta bnder.
Guvernrstiteln hade han vid frvisningen ftt som plster p sren. Men
mitt under denna frnedring p den
vindpinade n i Medelhavet, tio kilometer ut frn Toscana i vstra Italien,
hade hans popularitet i Frankrike
terigen brjat vxa. Fransmnnen
tyckte att de haft det bttre under
hans styre n under nya herrar. Och
s snart han ntts av dessa uppmuntrande nyheter hade Napoleon bestmt sig fr en comeback.
Militr karrir Med bravur
Den 26 februari 1815 seglade han

med 1 000 soldater i tre fartyg mot
franska fastlandet och tgade efter
landstigningen mot Paris. De styrkor
Franska karikatyrtecknare
hade en annan bild av
styrkefrhllandena.
Napoleon, som just tervnt frn sin exil, vger
uppenbarligen tyngre
n alliansens ledare
tillsammans.
som sndes ut fr att stoppa honom

anslt sig istllet till hans vxande
arm. Nr han vl ntt huvudstaden bars han bokstavligen in i palatset. Makten var ter i hans hnder.
Men dr skulle den inte bli lngvarig. Fienden hade bestmt sig fr att
krossa honom en gng fr alla. Och
vid Waterloo, 19 kilometer sder om
Bryssel, mtte Napoleon fr 200 r
sedan sitt de.
Han var fdd den 15 augusti 1769
i Ajaccio p Korsika som Nabulione
di Buonaparte, vilket kom att frfranskas till Napoleon Bonaparte.
Han gjorde militr karrir med bravur, steg i graderna bde under och
efter franska revolutionen 1789 och
ledde under 1700-talets sista r franska trupper i framgngsrika flttg
kors och tvrs ver Europa. Den 9
november 1799 hade han genomfrt en listigt utformad statskupp,
Brumairekuppen, som i sin frlngning frde honom fram till positionen som frste konsul och diktator.
Den 2 december 1804 lt han med
stort folkligt std krna sig till kejsare, en titel som han valde framfr
kung fr att hlla tillbrligt avstnd
till de frhatliga rojalisterna.
Jag frkroppsligar den franska
revolutionen! utropade Napoleon.
tillbaka Med vind i ryggen
Sedan hade ren rullat p. Napoleons

vlde bredde ut sig ver stora delar av
Europa. Men att 1812 invadera Ryssland visade sig vara ett desdigert
misstag. Karl XII hade begtt detsamma lngt tidigare. Hitler skulle
upprepa det i framtiden. Napoleon
krde helt enkelt fast. Trupperna retirerade frn Moskva och nstan hela
Europa vnde sig mot honom. Han
hade erbjudit sig att avsga sig rtten
Propagandakriget pgick
fr fullt redan p Napoleons tid. Hr en brittisk
satirteckning frn 1814, dr
den franske kejsaren likt
en kyckling ligger redo att
skras upp en munsbit fr
engelsmnnen och deras allierade. Riktigt s ltt skulle
inte Napoleon ge sig.
Waterloo
Slaget vid Waterloo. Franskt kavalleri gick till attack gng

p gng, men lyckades inte bryta igenom britternas linjer.
till kejsartronen till frmn fr sin

son, men ftt nej. Den 11 april 1814
abdikerade han och landsfrvisades
till n Elba.
Spelet tycktes vara ver men det
var det inte. Med vinden i ryggen
tervnde Napoleon fr att ta beflet
ver den vldiga arm han hade samlat fr att besegra fienden. En allians
p i frsta hand fem stater stod emot
honom. Storbritannien, Preussen,
Hannover, Braunschweig och NederAllt r frlorat.
Napoleon
lmnar slagfltet med insikten att hans
tid r ver.
lnderna. Tillsammans frfogade de

ver styrkor p minst 230 000 man.
Det var en frfrande vermakt. Men
planen var att sl dem en och en, den
ena efter den andra, och p det sttet
terta initiativet i Europa.
kostsaM seger
Napoleon marscherade in i Belgien

den 15 juni med en vldig arm, Arme du Nord p sammanlagt mer
n 130 000 man, och stor tilltro till
sin egen frmga. Styrkan delades

upp av strategiska skl och vid Ligny
mtte han med 68 000 soldater den
preussiske generalen Gebhard Leberecht von Blchers 84 000.
De bda armerna drabbade samman den 16 juni detta desmttade
r 1815, tv dagar fre kraftmtningen vid Waterloo. Lnge stod det
och vgde och vnsterflygeln i Napoleons arm frmdde aldrig ansluta sig till den avgrande delen av
slaget, men fransmnnen kunde trots
ganska jmnstora frluster driva undan preussarna och ta hem segern
tminstone taktiskt om n inte strategiskt.
Preussarna frlorade omkring
12 000 man i dda och srade samt
27 kanoner. Omkring 8 000 strckte
vapen eller deserterade och lade benen p ryggen. Napoleons arm derlts troligen p nstan lika mnga,
antalet dda och srade hamnade
ngonstans mellan 8 000 och 12 000.
kanonernas salvor
Utgngen vid Ligny var inte helt tillfredsstllande fr Napoleon. Han

hade frvisso besegrat Blcher och
den franske marskalken Emmanuel
Waterloo
Preussiska trupper i slaget vid Ligny. Dr besegrades de av Napoleons arm, men

tv dagar senare lyckades de ansluta sig till Wellingtons styrkor vid Waterloo, vilket
bidrog starkt till utgngen.
de Grouchy i spetsen fr en hr p
33 000 man frfljde i strilande regn
de flyende preussarna hela natten och
fljande frmiddag under deras flykt
mot norr. Men riktigt slagna var de
aldrig. Och de skulle f tillflle att i
det avgrande gonblicket frena sig
med Wellingtons vldiga arm med
otaliga bataljoner frn fem olika nationer, den som p morgonen den 18
juni var i frd med att stlla upp sig
sder om staden Waterloo.
Napoleon var d framme i initial
stridsposition, men gjorde sig ingen
brdska. Han mnade inleda anfallet
med en kompakt och massiv artilleriattack mot de centrala delarna av
Wellingtons stra flank, men marken var nnu fr blt fr att de stora,
tunga kanonerna skulle kunna rullas
fram och drfr avvaktade kejsaren.
Frst fram emot tolvtiden hade solen
torkat upp vtan, marken var fastare
och artilleriet gjorde sig redo. Det
dnade ronbedvande nr de frsta
salvorna skts.
Frgrande eFFekt uteblev
Napoleon vilar p en bondgrd efter det katastrofala nederlaget vid Waterloo.

Stmningen r en smula tryckt... Mlning av Marcus Stone.
Napoleon iakttog det flammande

skdespelet genom fltkikaren frn
sin utsiktsplats p bekvmt avstnd
invid ett vrdshus. Nr slaget vl var
ver skulle segerherrarna, hertigen
av Wellington och Gebhard Blcher,
trffas hr fr att enas om ett namn
fr segern. Blcher freslog La Belle
Alliance syftande p de nationer som
med gemensamma krafter lyckats
besegra Napoleon. Men Wellington
som valt slagfltet tyckte Waterloo
Brumairekuppen - s grep Napoleon makten

Den 9 november 1799 eller den 18 brumaire r VIII enligt revolutionskalendern
stormade general Napoleon Bonaparte
med sina soldater in i nationalfrsamlingens hus, strtade direktoratet och frde
de femhundrades rd till slottet Saint
Cloud, dr ytterligare militra styrkor
under generalens befl placerades ut.
Ovisshet rdde och tumultartade scener
utspelade sig, men efter verlggningar
fljande dag beslt de gamles rd och
en minoritet av de femhundrades rd
att upphva direktoratfrfattningen
och verlmna makten till ett, vad man

kallade, provisoriskt konsulat med tre
konsuler. Dessa tre var Napoleon, JeanJacques Rgis de Cambacrs och
Charles-Franois Lebrun. Napoleon hade
snart blivit frste konsul med maktbefogenheter ver de bda andra och frn
1804 var han kejsare.
Tumult utbrt nr Napoleon trngde in i de
femhundrades rd efter Brumairekuppen,
och han mttes av hrd kritik. D befallde
hans bror Lucien, som var president vid
rdet, soldater att rensa salen.
Waterloo
Gebhard Leberecht von

Blcher (1742-1819)
Fltmarskalk von Blcher - led nederlag fr att segra

Fltmarskalk Gebhard Leberecht von Blcher var
av adlig slkt och fdd den 16 december 1742 i
Rostock. Han slog tidigt in p den militra banan
och kom blott 16 r gammal i svensk tjnst under
pommerska kriget, men hamnade 1760 i preussisk fngenskap och bytte d sida. Han gjorde
uppehll i karriren en tid fr att gna sig t sina
gods och grdar, men terkom och avancerade
snabbt. 1809 ndde han generalsgrad och
passade bttre och s fick det bli.

Vrdshuset La Belle Alliance str frresten kvar n idag och frvandlas
fredagar och sndagar till nattklubb.
Detta anade frsts inte Napoleon
nr han genom fltkikarens linser
iakttog bombardemanget av fiendeleden. 2 700 kanonkulor och 900 granater avlossades och borde rimligen
ha stllt till med fruktansvrd frdelse. Men huvuddelen av Wellingtons styrka hade tagit skydd bakom
en s dit artilleriet inte ndde och
den frvntade frgrande effekten
uteblev inte helt men tminstone
delvis.
Samtidigt nrmade sig den preussiska armn frn ster. Det brjade
bli brttom. Napoleon gav genom
sin stabschef marskalk Jean-de-Dieu
Soult order om anfall. 18 000 franska
soldater satte sig i rrelse och ryckte
fram mot just den front man nyss beskjutit. Nr de passerade Napoleon,
nu strategiskt placerad i vinkel mot
framryckningens riktning, ropade
soldaterna Leve kejsaren!. Sedan
marscherade de vidare och rakt in
i den brittiska eldgivningen.
fyra r senare utnmndes han till fltmarskalk.

Han hade som en del av den stora koalitionen
besegrat Napoleon redan 1813 i det stora slaget
vid Leipzig 16-19 oktober, d kejsaren frlorade
72 000 soldater i dda, srade och tillfngatagna.
I slaget vid Ligny den 16 juni 1815 led han ett
strategiskt nederlag fr att kunna undstta hertig
Wellington vid Waterloo och bidrog drmed till
besegrandet av Napoleon.
brittiska motattacken utmynnade i

ett veritabelt blodbad.
Fransmnnen drog sig illa tgngna tillbaka och Napoleon hll sig
en bra bit bakom linjerna, upprrt
prasslande med kartor ver uppstllda bord och irriterad ver den
uteblivna framgngen och inte minst
sina hemorrojder, som nra nog
omjliggjorde det fr honom att sitta
i sadeln och flja hndelseutvecklingen till hst och lngre fram i leden.
Marskalk Michel Ney frskte sig
p ett halvhjrtat kavallerianfall,

men hejdades ven han och tvingades retirera. Han anfll igen, gng p
gng och med ursinnig envishet, men
lyckades inte bryta igenom.
Flydde i panik
Det verlevande manskapet brjade

trttna. Och nu kom ytterligare ett
drpslag fr Napoleon. Preussarnas
frtrupper hade ntt fram och angrep den franska flanken. Marskalk
Emmanuel de Grouchy med sina
irriterad och upprrd
Kanonkulor, granater och inte minst

kartescher behllare fyllda med
kulor, spik eller skrot som vid avfyrandet exploderade s att innehllet
spreds i en ddande svrm stllde
till med fruktansvrd frdelse. Men
fransmnnen fortsatte framt och
Napoleon uppges ha haft segervittring. Han log frnjt dr han stod,
men leendet stelnade nr Wellington
satte in sitt rdkldda kavalleri och
det franska anfallet hejdades. Pltsligt var rollerna ombytta och den
Segerherrarna Wellington och Blcher mts

vid La Belle Alliance nr slaget vid Waterloo
r avgjort. Illustration frn 1819.
Waterloo
33 000 man var fast borta vid Wavre

16 kilometer frn slagfltet och fullt
upptagen med att slss mot preussarnas eftertrupp. Lget brjade bli
riktigt bekymmersamt fr kejsaren.
Han gav order om anfall.
Elitsoldaterna i gardet sattes in, nio
bataljoner som han sjlv ledde till
mitten av dalen innan han verlmnade beflet till marskalk Ney. Gardet marscherade i kolonnformation
och vek inte en tum, trots alliansens
kraftiga eldgivning. Men nr preussiska soldater angrep flanken samtidigt som britterna intensifierade
eldgivningen brjade man vackla och
nr Wellington sg detta ske gav han
order om brett anfall ver hela linjen.
Nu flydde fransmnnen nrmast i
panik och Napoleon insg till sist att
han frlorat slaget. Hans arm hade
lidit oerhrda frluster. 25 000 soldater hade ddats eller srats. Omkring
8 000 var tillfngatagna och minst
15 000 saknades, vilket sannolikt
innebar att de tagit till flykten och
helt enkelt deserterat. Napoleon var
en gng fr alla besegrad.
Mlet var aMerika
Napoleon tervnde till Paris, men

var en slagen man. Motvilligt insg
han att kampen var frlorad och
drmmen om totalt herravlde ver.
Den 22 juni abdikerade han, liksom
1814, till frmn fr sin son, som
dock aldrig skulle f tillflle att ta
ver kejsartronen.
Men Napoleon var nu en jagad
Napoleons
terkomst frn
exilen p n
Elba i mars
1815 hlsades
med stor entusiasm. De 100
dagarna Les
cent-jours
hade inletts.
man i Paris. Han vankade av och

an ver golvet medan han dikterade
brev fr sin polisminister Joseph
Fouch. Denne skrev bde till hertigen av Wellington och den brittiska
utrikesministern fr att frhra sig
om mjligheterna fr den avsatte
kejsaren att frses med pass och f
fri lejd till Amerika, men blev avvisad. Napoleon gav sig med andan
i halsen av mot Rochefort i Biscayabukten. Planen var att lgga beslag p
ett skepp och segla mot den frmodade friheten i Amerika. Besvikelsen
var stor nr han upptckte att hamnen befann sig i blockad och att det
brittiska krigsfartyget Bellerophon

med 74 kanoner bevakade alla franska skepp och farkoster.
Hans nrmaste manskap vervgde att smuggla ombord Napoleon i
en tunna med lufthl. Men detta var
ingen vrdig sorti fr en man som
innerst inne alltjmt betraktade sig
som kejsare. Och i Frankrike kunde
han inte stanna.
britterna hpnade
Napoleon beslt sig fr att inleda

frhandlingar med kapten Fredrick
Maitland, kapten ombord p HMS
Bellerophon. Dessa kom igng den 10
Napoleon ombord p det brittiska krigsfartyget Bellerophon p vg

mot Englands kust. Kapten Maitland och de andra brittiska officerarna
hpnade ver hans sjlvskerhet. Men iland kom han aldrig. Istllet frdes
ex-kejsaren med ett annat skepp till den avlgsna n Sankta Helena.
Waterloo
guvernr. Senare skulle n komma

att tjna som fnglger under andra
boerkriget 18991902 och som hem
t avsatta afrikanska hvdingar i exil.
Men nu var det oktober mnad 1815
och Napoleon steg iland. Som bostad
tilldelades han det frhllandevis exklusiva Longwood House, som tidigare varit guvernrens sommarresidens. Hushllet kom att best av 27
personer. Bland dessa terfanns sex
officerare, kockar, hushllerskor, stderskor och tjnare av allehanda slag.
Sankta Helena
- slutstationen. Napoleon hatade
isoleringen
p vulkann
mitt ute i
Sydatlanten
och grlade
stndigt p
sin omgivning.
stndiga klagoMl
juli. Maitland avslog Napoleons begran att f segla till Amerika, men
erbjd sig istllet att fra honom till
England. Efter att ha vervgt situationen i fyra dagar tackade den jagade ex-kejsaren ja. Den 15 juli steg han
ombord p HMS Bellerophon med
sina tjnare och det som fanns kvar
av hans stab.
Jag har kommit fr att stlla mig
sjlv under beskydd av era lagar, yttrade Napoleon frhoppningsfullt.
Kapten Maitland och de andra officerarna gapade av hpnad. Napoleon
borde rimligen knt en viss oskerhet. Men Maitland erbjd honom generst kaptenshytten och man avseglade till Torbay, som nddes den 24
juli. Att g iland var det dock inte tal
om. Brittiska regeringen diskuterade
som bst vad man skulle gra med
sin fnge och fartyget omdirigerades
till Plymouth den 4 augusti.
till sankta helena
Tre dagar senare utanfr den naturskna udden Berry Head i Devon
frdes Napoleon ver till HMS Northumberland, som skulle ta honom
till hans sista destination den dsliga n Sankta Helena i Sydatlanten.
Denna vulkan, belgen 1 870 kilometer ut i havet frn den afrikanska
vstkusten, hade upptckts 1502 av
den portugisiske sjkaptenen Joao da
Nova och blivit brittisk koloni 1656.
Det var i oktober mnad 1815 som
Napoleon anlnde. Han stod p dck
ombord p HMS Northumberland
och sg Sankta Helena komma allt
nrmare. Han knde sig sannolikt
illa till mods. Vid hans ankomst hade
n 2 856 invnare. 776 av dessa var
vita, 1 353 slavar, 447 frigivna slavar
och 280 kineser, indier och malajer.
Hr fanns ven en garnison brittiska
soldater och Sir Hudson Lowe var
Napoleon t med officerarna, som

hade svrt fr hans vanor vid middagsbordet. Han anvnde sllan bestick, utan t med fingrarna och fredrog de feta rtterna. Grnsaker ville
han inte ha. Han brjade bli fet.
P det hela taget skulle livet p
Sankta Helena, fngenskapen till
trots, kunnat gestalta sig ganska bekvmt fr den abdikerade kejsaren.
Men Napoleon var inte njd. Han
drog inte jmnt med guvernren,
som han egentligen bara trffade en
gng och sedan aldrig mer ville se.
Han hatade isoleringen p den ensligt
belgna vulkann mitt ute i havet.
Han motsatte sig att bli behandlad
som krigsfnge och protesterade mot
att bli kallad general Bonaparte
nr han ju faktiskt var kejsare. Han
trivdes inte med sin bostad och han
hvdade att klimatet p n hade dlig inverkan p hans hlsa. Denna
var allt annat n god, men sannolikt
av andra skl. Han protesterade mot
restriktioner vad avsg besk och
korrespondens och han menade att
hushllets budget var p tok fr snlt
tilltagen. Men han fick aldrig ngon
respons p sina klagoml. Britterna ignorerade honom, hans egna
landsmn hade annat att tnka p.
Napoleon mdde allt smre.
de sista tiMMarna
Det var magen som krnglade. Han

hade lagt p sig rejlt och hade terkommande smrtor i buken. Symtomen tilltog efterhand. Doktor
Franois Carlo Antommarchi hade
i brjan av 1819 ersatt doktor Barry
Edward OMeara som den forne kejsarens livlkare. Nr besvren och
smrtorna vren 1821 blev akuta
Waterloo
ordinerade han krkmedel. Napoleon krktes vldsamt och vgrade sedan att utst ytterligare behandling.
Hans frtroende fr den medicinska
vetenskapen var nere p noll och han
ville, som hans sjlv uttryckte det,
inte ha tv sjukdomar: en naturlig
och en frorsakad av behandlingen.
Napoleon blev dock allt smre
och det gick snabbt utfr. De sista
sju veckorna hade smrtorna varit
nstan outhrdliga och han frstod
att slutet nrmade sig. Han refererade
till grekisk mytologi nr han talade
om att han i Elysiums nejder skulle
trffa och tala med andra stora hrfrare som Hannibal och Caesar. Han
biktade sig och mottog sista smrjelsen av fader Ange Vignali. P kvllen
den 5 maj 1821, just i skymningen,
upphrde den flmtande andningen
och Napoleon dog. Man tckte ver
honom med rocken han burit i slaget
vid Marengo r 1800 och placerade
ett krucifix verst.
Misstankar oM Mord
Vad som orsakade hans dd har flitigt diskuterats genom ren. Antommarchi slog fast att det var magcancer, samma sjukdom som tagit livet
av Napoleons far Carlo. S smningom dk dock misstanken om frgiftning upp. Fyra dagar efter frnfllet
hade han frts till sista vilan nra

Hutts Gate mitt p n. Napoleons
kropp var kldd i paraduniform med
ordnar och dekorationer och fljdes
av en lng procession medan fartygen i hamnen skt salut. Nstan tv
decennier senare, hsten 1840, utverkade kung Ludvig Filip I tillstnd av
britterna att f terfra kvarlevorna
till Frankrike. Dessa visade sig vid
ppnandet av graven vara i osedvanligt gott skick, vilket mjligen kan
ha vckt misstankarna. Arsenik har
en viss konserverande effekt. Under
1900-talet gjorde bland annat experter inom FBI underskningar och
den svenske tandlkaren och giftexperten Sten Forshufvud publicerade
1961 en bok i vilken han gjorde gllande att Napoleon blev arsenikfrgiftad. Hga koncentrationer av arsenik i kroppen var emellertid vanligt
vid denna tid. Giftet frekom i bland
annat lim, frg och tapeter. Analys
av hr frn kejsaren under olika perioder i hans liv visar att han troligen
haft hga arsenikvrden i kroppen
nda sedan barndomen. Sannolikt
blev han inte giftmrdad, utan dog
vid 51 rs lder av sin sjukdom och
mjligen av utebliven eller felaktig
behandling. Napoleon ligger begravd under den stora kupolen p Les
Invalides i Paris.
Napoleon Bonaparte p sin ddsbdd i Longwood p n Sankta

Helena. Han avled den 5 maj 1821, vid 51 rs lder. Av Charles de
Steuben.
Hertigen av Wellington fltherre och realpolitiker som

fick Napoleon p fall
Arthur Wellesley (1769-1852), hertig av Wellington

och Napoleons besegrare. Portrtt av Thomas
Lawrence.
Den man som i samband med Napoleonkrigen

ofta kort och gott benmns Wellington hette i
sjlva verket Arthur Wellesley och var 1:e hertig
av Wellington, fdd 1 maj 1769 p Irland, aristokrat, officer, politiker och diplomat. Han blev
verste 1796 och fltmarskalk 1813, bekmpade
Napoleon framgngsrikt frn 1808 till kejsarens
frsta fall och bortfrande till Elbe. Nr Napoleon
tervnde frn exilen fick Wellington vren 1815
befl ver den allierade arm som tillsammans
med preussarna en gng fr alla skulle stoppa
hans hrjningar. Wellington hll vid Waterloo
stnd tillrckligt lnge fr att preussarna skulle
hinna fram och de bda armerna kunde sedan
tillsammans besegra Napoleon. Efter frhandlingar med polisminister Joseph Fouch i Paris
fick han Ludvig XVIII terinsatt p tronen, men
frordade vid fredsfrhandlingarna en mild linje
utan strre landavtrdelser fr fransmnnens
vidkommande. Wellington var Storbritanniens
premirminister 1828-30 och utrikesminister
1834-35. Han avled den 14 september 1852 i
Walmer i grevskapet Kent.
Engelsberg
SvenSk a vrldSarv:
enGelSBerGS BrUk
Engelsbergs bruk med rostugnen

till vnster och mulltimmermasugnen med sin kolbana till hger.
De kolrfsande kvinnorna bidrar
med tidstrogen stmning.
Nr det sveNska
svenska
jrNet
jrnet bet bst
Med traditioner i Bergslagens jrnhantering blev Engelsbergs
bruk, d det anlades 1681, snabbt ett av Sveriges viktigaste
jrnbruk. Idag r anlggningen Sveriges bst bevarade i
sitt slag och ett av vrldens frmsta industriminnen.
TEXT TOMAS SERHOLT BILD IBL
nder
stormaktstiden
(1611-1718) vxte Sverige
frn ett litet land till
en politisk maktfaktor
i Europa. En av anledningarna till
de svenska framgngarna p slagflten i Europa var en blomstrande
jrnindustri. Jrnet anvndes fr att
tillverka spik, verktyg, hstskor

och kanoner och det svenska
jrnet var en eftertraktad handelsvara i Europa. Frutsttningarna var sledes de bsta nr
hradshvding Per Larsson Gyllenhk r 1681 grundlade Engelsbergs
bruk invid sjn mnningen, strax
Vattenhjul som driver malmkrossen

och spelet till masugnens s kallade
malmhund (tippvagn)
vid Engelsbergs bruk.
Engelsberg
utanfr dagens ttort ngelsberg i

Fagersta kommun i Vstmanland.
Bergsmn Brt malm
Under ledning av Per Larsson Gyllenhk, sonen Anders Gyllenhk och

frn 1728 adelsfamiljen Sderhielm
utvecklades bruket till att bli ett av
tidens modernaste jrnbruk. Men
jrntillverkningen var ingen ny freteelse i regionen. Redan under medeltiden hade lokala bnder i Bergslagen
gnat sig t jrnhantering vid sidan
av sina jordbruk. Dessa bnder kallades bergsmn och hade p 1200-talet
brjat bryta jrnmalm som de frdlade i primitiva smltugnar.
Med tiden introducerades vattenkraft fr att driva smltugnarnas
blsblgar och smedjornas hammare,
vilket ledde till en snabb utveckling
av den svenska jrnindustrin mot
slutet av medeltiden.
stigande efterfrgan
Frn 1600-talets brjan invandrade

ett stort antal valloner och tyskar till
Sverige och med sig frde de expertkunskaper om jrnhantering. Med
hjlp av dem frdlades det ra jrnet
till hgkvalitativt och smidbart jrn.
Den vxande efterfrgan p hgkvalitativt stngjrn gjorde att rika
borgare och adelsmn anlade stora
gods med tillhrande jrnbruk. Ett
sdant var Engelsbergs bruk som
under 1700-talet blev ett av de mest
betydande jrnbruken i Sverige men
ocks internationellt. Engelsbergs

lge vid sjn mnningen var utmrkt och hr hade tillverkning av
jrn frekommit lngt innan bruket
anlades. Malmen brts i Bergslagens
gruvor och trkolet som anvndes
vid upphettningen av malmen kom
frn de nrbelgna skogarna.
Kuggkrans vid Snytenn intill Engelsbergs bruk.
en sup och en sovplats
Med tiden kom Engelsbergs bruk att

best av ett 50-tal olika byggnader.
Frutom de rena industribyggnaderna som mulltimmerhyttan (en
ldre typ av masugn), hammarsmedjan och vghuset dr kolet och malmen vgdes fanns bland annat en
dagkarlsbyggnad en krog dr
arbetare som gjorde dagsverken p
bruket kunde f en sup och en sovplats tv brukskontor, trdgrdsmstarvilla,
spannmlsmagasin,
ladugrd och arbetarbostder.
r 1779 byggdes en modernare
masugn och familjen Timm, som
styrde bruket mellan 1825 och 1916,
moderniserade och byggde om
hyttan samt smedjan. ven kommunikationerna frbttrades vilket
underlttade transporterna av malm
och frdigt stngjrn. r 1916 kptes
bruket av generalkonsul Axel Ax:son
Johnson, som inlemmade det i Avesta
Jernverk. Bruket lades dock ned bara
tre r senare men r fortfarande i
familjen Ax:son Johnsons go genom
investmentbolaget Nordstjernan.
mest kompletta jrnBruket
Under 1970-talet restaurerades anlggningen och idag r Engelsbergs

bruk till strsta delen bevarat som
det sg efter den sista ombyggnaden
1870. Det r det enda bruk i Sverige
som har bevarat svl byggnader som
mycket av den tekniska utrustningen. Det gr anlggningen till det bst
bevarade och mest kompletta exemplet p ett svenskt jrnbruk. Srskilt
unika anses masugnen och smedjan
vara dr fungerar fortfarande svl
vattenhjul som kross, blsmaskin och
hammare. Under den stora skogsbranden i Vstmanland frra sommaren hotades bruket under ngra
dramatiska dygn att frstras av lgorna, men dessbttre kunde elden
stoppas i tid.
Engelsbergs bruk rknas som ett av
de frmsta industriminnena i vrlden
och lades 1993 till p Unescos lista
ver vrldsarven.
Vrldsarvskommittns
motivering:
Engelsberg r ett enastende exempel
p en betydande europeisk industri frn
1600-1800-talen med viktiga tekniska
lmningar och bde kontor och bostder
bevarade.
Brygghuset och smedjan vid Engelsbergs bruk.
Martin Luther King
martin lUther kings
drm
sk ak ade om Usa
I have a dream. Pastor Martin Luther
King Jr levererar sitt legendariska
tal ett av historiens mest bermda
frn foten av Lincolnmonumentet i
Washington DC den 28 augusti 1963.
- och kostade honom sjlv livet

Frn frtryckets olidliga hetta, genom frtvivlans dal, upp p bergets topp. Under
sin kamp fr svartas rttigheter utsattes pastor Martin Luther King Jr fr misshandel,
ddshot och gripanden. Trots det stod han fast vid principen om ickevld och ndde
makalsa framgngar. Men den envisa striden gav honom mnga fiender, och mitt i sin
grning fll han offer fr en mrdares kula.
TEXT L ARS BRANDER BILD IBL M.FL.
Martin Luther King
et r den 28 augusti 1963

och p dagen 100 r se
dan slaveriet officiellt av
skaffades i USA. Framfr
Lincolnmonumentet i Washington
DC har uppemot en kvarts miljon
mnniskor samlats. De kommer frn
olika delstater, fattiga och rika, svarta
och vita, frn olika samhllsgrupper
och konfessioner, sprungna ur olika
sociala konstruktioner och frhl
landen. Men de deltar alla i den stora
medborgarrttsmarschen. Snart stl
ler sig rrelsens karismatiske ledare i
talarstolen under den vldiga statyn
av president Abraham Lincoln. Han
blickar ut ver mnniskohavet, som
breder ut sig nda ned till det 170
meter hga Washingtonmonumen
tet. Och Martin Luther King berttar
om sin drm.
Whites only
Drygt 34 r tidigare hade han fr fr

sta gngen sett dagens ljus i Atlanta i
delstaten Georgia. Han fddes den 29
januari 1929 i en baptistfamilj, som
var engagerad fr frihet och rttvisa.
Hans pappa var pastor, och det var
ven farfadern. Martin skulle flja i
deras spr. Egentligen hette han Mi
chael i frnamn. Men pappan hade
som en hyllning till den store tyske
reformatorn antagit namnet Martin
Luther och d blev sonen per auto
matik Martin Luther King Jr.
Uppvxten i Atlanta var inte ltt.
Segregationen var utbredd och kasta
de sin skugga ver det mesta. Svarta
srbehandlades och diskriminerades
p alla upptnkliga stt. Lekkamra
ter man en gng haft togs ifrn en
nr vita frldrar frklarade att de
ras barn blivit fr stora fr att um
gs med mrkhyade. Vita barn gick
i vita skolor och svarta i svarta med
smre standard och smre pedago
gik. P restauranger, barer, butiker
och bussar satt inte sllan skylten
Whites only.
Farliga marker
Fristaden fr den unge Martin Luther

King var baptistkyrkan, dr bde far
och farfar predikade. Deras frd
mande av rasism och diskriminering
frgade honom frn mycket unga r.
Hans vertygelse om alla mnni
skors lika vrde och en stark kristen
I februari 1956 greps

King, misstnkt fr
att ha organiserat
bussbojkotten, som
betraktades som
olaglig. Han dmdes
till 500 dollar i
bter, men verklagade. Nio mnader
senare slog Hgsta
domstolen fast att
rassegregeringen p
bussarna var olaglig.
Bild: IBL
Den 1 december
1955 fick Rosa
Parks nog. Hon
vgrade att
lmna sin plats
p bussen t
en pstigande
vit resenr.
Hon greps, och
bussbojkotten
som fljde drog
igng den svarta
frihetskampen i
USA.
Den mer
n rslnga
bojkotten r
slut och hr
sitter vinnarna
lngst fram i
bussen.
Bild: IBL
tro kom att prgla hela hans liv och

grning.
Den akademiska karriren av
verkades snabbt. King brjade p
Morehouse College i hemstaden nr
han var 15 r och tog sin Bachelor of
Artsexamen i sociologi 1948. Han
fortsatte p det baptistdominerade
institutet Crozer Theological Semi
nary i Upland, Pennsylvania, dr
han tog examen 1951. De fljande
ren gnade han t forskning kring
systematisk teologi och 1955 blev han
teologie doktor.
Parallellt med studierna hade po
litiken upptagit hans intresse. Han
var nu frvisso baptistpastor, men
ocks medborgarrttskmpe och en

mycket ordd sdan. Det var farliga
marker han gav sig in p och hot
bilden mot honom vxte ptagligt
frn mitten av 1950talet, men King
var inte rdd eller visade det i alla
hndelser inte utt.
mste resa sig Fr vita
Ett konkret avstamp blev den s

kallade bussbojkotten i Montgomery,
Alabama. Dr ansvarade National
City Lines fr kollektivtrafiken och
segregationssystemet som tillmpa
des var lika utstuderat som motbju
dande. Vita resenrer steg p lngst
fram i bussen, tog plats p de frmre
Martin Luther King
Malcolm X tillhrde den radikala falangen av Nation of

Islam och kritiserade Martin Luther King fr dennes antivldsbudskap. Hrdare tag krvdes, ansg han. Bilden
r frn ett mte i Harlem, New York, i juni 1963. Tv r
senare mrdades Malcolm X. Bild: IBL
stena och fyllde sedan p bakt.

Svarta gick p lngst bak och fyllde
p framt. Nr de bda sektionerna
mttes var bussen full. Men kom
det p ytterligare en vit resenr var
en svart p den frmre raden i den
bakre sektionen skyldig att resa sig.
Likas var svarta resenrer efter bil
jettinkpet lngst fram tvingade att
g av bussen och stiga p igen lngst
bak om chauffren var vnlig nog
att vnta s lnge och inte helt sonika
bara krde ivg.
Den 1 december 1955 vgrade en
viss Rosa Parks att lmna sin plats
t en pstigande vit resenr. Det blev
startsignalen. Parks arresterades, fr
klarades fyra dagar senare skyldig
till brottet och dmdes till 10 dollar
i bter samt att erlgga ytterligare
4 dollar fr rttegngskostnaderna.
Men hon verklagade. Och bojkotten
rullade igng.
eFFektiv bojkott
Kommunistanklagelser hrde till vardagen. Bilden p

propagandaaffischen r tagen vid en kurs i medborgarrttsaktivism och ickevld dr Martin Luther King deltog.
Bild: IBL
I den amerikanska sdern var motstndet hrt mot lika

rttigheter fr den svarta befolkningen. Hr demonstrerar Ku Klux Klan-medlemmar 1964 utanfr ett hotell i
Albany, Georgia, som nyligen brjat ta emot ven svarta
gster. Klanen krver bojkott av stllet eftersom hotellgaren har kapitulerat fr rasblandarna. Bild: IBL
Martin Luther King engagerade sig

och blev en av ledarna fr aktionen.
Ett flygblad som frfattats av Jo Ann
Robinson vid Womens Political
Council brjade delas ut redan p
kvllen efter arresteringen.
Montgomerys svarta invnare viss
te vad de skulle gra. De var bussbo
lagets guldgruva, men nu avstod de
frn att ka. Bolaget gick miste om
intkterna vid biljettfrsljningen
och var snart p fallrepet ekonomiskt.
Myndigheterna sg sig tvungna att
backa. Den 4 juni 1956 avgjorde en
federal domstol att rassegregeringen
p Alabamas bussar stod i strid med
den amerikanska konstitutionen.
Beslutet verklagades och bojkotten
fortsatte. Den 13 november bestmde
dock Hgsta domstolen att beslutet
stod fast och den 20 december kunde
bojkotten officiellt blsas av efter 382
dagar.
King var frsts med och firade
segern, och det var verkligen en stor
sdan. Hgsta domstolens beslut
kunde nmligen ven betraktas som
ett prejudikat som frbjd alla typer
av rassegregation. Det var en direkt
uppmaning till fortsatt kamp fr
mnskliga och medborgerliga rttig
heter. Och Martin Luther King var
frn denna dag rrelsens allra frm
sta frgrundsgestalt.
Den 10 januari 1957, en knapp mnad

efter bojkottens avslutning och efter
verlggningar med bland andra Ba
yard Rustin och Ella Baker, kallade
han 60 svarta pastorer till Ebenezer
Church i Atlanta fr att organisera
den fortsatta kampen mot segrega
tion. Efter nnu ett mte den 15 fe
bruari bildades vad som frst fick
namnet Negro Leaders Conference
on Nonviolant Integration, kort se
nare blev Southern Negro Leaders
Conference och stannade p South
ern Christian Leadership Conference
SCLC. Martin Luther King blev
sjlvfallet organisationens frste ord
frande. Nu hade han ftt upp ngan.
Men kampen hade ett hgt pris p
det personliga planet. King levde un
der stndigt ddshot och blev ideli
gen trakasserad. 1956, mitt under den
stora bussbojkotten, blev hans hus
i Montgomery utsatt fr ett bomb
attentat. Tv r senare knivhggs han
i New York av en svart kvinna. Hug
get gick bara millimeter frn stora
kroppspulsdern, men han verlevde
nrmast mirakulst och terhmtade
sig. Dvarande chefen fr FBI Edgar
Hoover anklagade King fr att vara
kommunist och svartmlade honom
som sexmissbrukare. Justitieminister
Robert Kennedy gav Hoover tillstnd
att avlyssna honom.
kritik Frn radikala
Martin Luther King Jr knde sig allt

emellant utmattad och hgls, men
hmtade ny kraft i sin starka tro
och stdet frn familjen. 1953 hade
han gift sig med Coretta Scott King.
Dottern Yolanda fddes 17 novem
ber 1955 och skulle senare ta upp
stafettpinnen efter sin far fr att fra
arvet vidare som engagerad medlem
av medborgarrttsrrelsen. Martin
och Coretta fick ven barnen Martin
Luther King III, Dexter och Bernice.
Barnen var Kings gldje och famil
jen hans std. Ett std han var i allra
strsta behov av.
Fienderna var mnga och ven
bundsfrvanter bytte sida och mot
arbetade honom. Malcolm X, hrd
fr och radikal ledarfigur i Nation of
Islam, ogillade hans antivldsprofil
och kritiserade honom ppet i hrda
och inte sllan fraktfulla ordalag.
Medborgarrttsmarschen i Washing
Martin Luther King
Ingen rttvisa
fr svarta. Det
tog 67 minuter,
inklusive en
drickapaus, fr
denna helvita
jury att friknna
de vita tv mn
som talats
fr det brutala
mordet p den
svarte 14-ringen Emmet Till
i Mississippi i
augusti 1955.
Friknnandet
upprrde folk i
hela landet och
snabbade p
den nyfdda
medborgarrttsrrelsen.
De tv friknda
mnnen medgav senare i en
tidningsartikel
att de mrdat
pojken och
kastat hans lik i
floden de visste att de inte
kunde talas
tv gnger fr
samma brott.
Bild: IBL
ton 1963 skulle Malcolm X komma

att avfrda som ett spektakel som
anordnades av vita framfr en staty
av en president som varit dd i hund
ratals r och som inte gillade oss nr
han levde. Men King stod fast. Vld
fick inte frekomma. Kampen skulle
fras med fredliga medel.
brev Frn Fngelsecellen
Vren 1963 riktades fokus mot Bir

mingham i Alabama, dr hela 17
kyrkor fr svarta brnts ned av Ku
Klux Klan eller andra fiender till in
tegrationen, och mnga svarta hem
hade attackerats. Den lokala polisen
hade med utstuderad brutalitet slagit
ned alla demonstrationer och krav p
rttvisa.
Medborgarrttsrrelsen svarade
med envishet och ickevld. Man gick
in p restauranger endast fr vita, slog
sig ned och vgrade vid tillsgelse att
flytta p sig. Man frskte lna bck
er p bibliotek endast fr vita. Man
promenerade i parkomrden endast
fr vita. Man genomfrde under sex
veckors tid dagliga demonstrationer
med krav p lika lner fr lika arbete
oberoende av hudfrg. Men man lyfte
aldrig ett finger fr att skada ngon.
Och segregationsfresprkarna, som

vi idag kanske rtt och sltt skulle
kalla rasister, skar tnder av ilska och
indignation.
Lngfredagen den 12 april blev
Martin Luther King gripen och bort
frd av polisen. I hktet skrev han
fyra dagar senare, den 16 april 1963,
sitt bermda Letter from Birmingham
Jail. Dr tog han ickevldsprincipen
i frsvar, men slog samtidigt fast att
mnniskor har en moralisk skyldig
het att bryta mot orttfrdiga lagar.
Orttvisa var som helst r ett hot
mot rttvisa verallt, skrev King och
eldade p medborgarrttsrrelsen
infr Marschen till Washington fr
arbete och frihet som skulle bli en
vndpunkt i kampen.
det klassiska talet
Dr King str i talarstolen nedanfr

det vldiga monumentet, infr bortt
250 000 mnniskor, gr det inte att
ta miste p att han har segervittring.
Han har ftt tillbaka hoppet och det
har vuxit till en vertygelse om att
det, trots allt motstnd och alla mot
gngar, gr att vinna kampen.
Jag har en drm, sger doktor
Martin Luther King.
Och den vldiga mnniskomassan

framfr honom lyssnar andktigt.
Fr det r efterlngtade ord. Ndvn
diga ord. Frlsande ord.
Jag har en drm att en dag, s
kommer den hr nationen att resa sig
upp och leva ut den sanna meningen
i sin trosbeknnelse: Vi hller dessa
sanningar fr sjlvklara; alla mn
niskor r skapade jmlika. Jag har
en drm att en dag, vid de rda kul
larna i Georgia, kommer snerna till
dem som var slavar och snerna till
dem som var slavgare att sitta ned
tillsammans vid broderskapets bord.
Jag har en drm, att en gng kom
mer till och med staten Mississippi,
en stat kvvd av orttvisans hetta,
kvvd av frtryckets olidliga hetta,
att frvandlas till en oas av frihet och
rttvisa.
Jag har en drm, att mina fyra
sm barn en dag ska leva i ett land
dr de inte bedms efter frgen p sin
hud utan efter sina karaktrsdrag. Jag
har en drm idag.
retoriskt msterverk
Kort tidigare har Martin Luther King

ven kommit med fljande maning:
k tillbaka till Mississippi, k
Martin Luther King
tillbaka till Alabama, k tillbaka

till South Carolina, k tillbaka till
Georgia, k tillbaka till Louisiana, k
tillbaka till slummen och ghettona i
de nordliga stderna, medvetna om
att p ngot stt kan och ska situa
tionen frndras. Lt oss inte vltra
oss i frtvivlans dal. Jag sger er idag,
mina vnner, att trots svrigheterna
och frustrationen jag nu knner, s
har jag fortfarande en drm. Det r
en drm djupt rotad i Den amerikan
ska drmmen.
Det r ett retoriskt msterverk med
hnvisningar till Bibeln, kungrelsen
om slaveriets upphrande och den
sanna andan i USA:s konstitution.
King r tillbaka i predikstolen hem
ma i baptistkyrkan. Han lgger or
den s vl som det verhuvudtaget r
mjligt. Och han fr massan med sig.
Medborgarrttsrrelsen rullar ver
nationen som en vldig tidvattenvg
och ven Vita huset lyssnar. 1964
skriver president Lyndon B Johnson
under en ny medborgarrttslag fr
att s effektivt som mjligt bryta seg
regationen och frtrycket. Diskrimi
nering p grund av hudfrg blev dr

med ett brott. Det var en fantastisk
seger.
iFrgasatt ickevld
I december 1964 fick Martin Luther

King ta emot Nobels fredspris och
tidskriften Time utsg honom till
rets Man. ret drp gjordes p
presidentens initiativ en justering av
det 24:e tillgget till konstitutionen
fr att garantera ocks fattiga svarta
rstrtt.
Men samtidigt var tonlget och
stmningarna p vg att frndras.
Mer militanta svarta ledare fick
strre genomslag. Black Power hade
brjat komma i ropet, och Kings
ickevldspolitik blev alltmer ifrga
satt. Man frordade direkt konfron
tation, och medborgarrttsrrelsens
nyss s hyllade ledare blev pltsligt en
fredetting, som gick i den vita hrs
kande klassens ledband.
Kritiken lmnade knappast Martin
Luther King oberrd. Men han stod
p sig. Det var ickevldsprincipen
som gllde. Han reste till Chicago fr
att verka fr bttre bostder t svarta,

men snubblade p mlsnret nr
borgmstaren vgrade att godknna
verenskommelsen.
Tillsammans
med sina nrmaste medarbetare i
SCLC planerade han en kampanj
mot fattigdom bland svarta och en ny
stor demonstration i Washington.
grym ironi
King uttalade ocks skarp kritik mot

kriget i Vietnam, vilket ur skerhets
synpunkt var mindre vlbetnkt d
han kom p direkt kollisionskurs
med Vita huset och den nyss s vl
villigt instllde presidenten. Men
King var aldrig rdd. Han sa det som
mste sgas. Och han talade hgt och
klart s att alla kunde hra.
Vi har tvingats utst den grym
ma ironin att se svarta och vita poj
kar dda och bli ddade tillsammans
fr en nation som inte ens klarar av
att stta dem i samma klassrum. En
nation som r efter t fortstter att
spendera mer pengar p krigsmakten
n p sociala frbttringar nrmar
sig en andlig dd.
Bilden visar var

skytten stod
nr det ddande skottet
avlossades mot
Martin Luther
King. Bild: IBL
Balkongen till
rum 306 p
Lorraine Motel
i Memphis, dr
Martin Luther
King skts ihjl
den 4 april
1968. Bild: IBL
Bakom galler igen. Den 11 juni 1964 greps Martin

Luther King och hans nra medarbetare pastor Ralph
Abernathy och tillbringade en natt i arresten. Deras
brott: de hade frskt bestlla mat p en restaurang
i St Augustine i Florida, som enbart serverade vita.
Bild: IBL
Martin Luther King
Srjande marscherar i Atlanta samma dag som Martin Luther King begravs den 9 april 1968. Bild: IBL
Det var ord och inga visor. Lyndon

B Johnson blev inte glad. Samtidigt
hrdnade kritiken mot King i de egna
leden. Somliga, det vill sga fretr
desvis anhngare av Black Power
rrelsen, menade att han var p tok
fr mild och medgrlig. Andra att
han borde fokusera p de grundlg
gande frgorna kring segregations
problematiken.
Uppe p bergets topp
Sjlv fruktade King att mjligheten

att styra utvecklingen p ett frnuf
tigt vis skulle glida honom ur hn
derna och att vldet i allt hgre grad
skulle breda ut sig. Det fanns fog fr
den rdslan. I Los Angeles blossade
oroligheter upp. Likas i Mississippi.
Det var unga, radikala svarta, som
ville ha snabba frndringar och
vars stenar och brinnande bildck
mttes av polischocker, batongslag
och kulor.
Sdan var situationen nr Martin
Luther King den 3 april 1968 reste till
Memphis fr att organisera en pro
testmarsch, som var tnkt att med
ickevld som ledstjrna g av stapeln
en knapp vecka senare, den 8 april.
Hans frra besk i Memphis hade
urartat i oroligheter och en sten
kastande demonstrant hade ddats
av polisen. P kvllen talade King i
Mason Temple:
Vi har ngra jobbiga dagar fram
fr oss. Men det spelar i sanning ing
en roll fr mig lngre, fr jag har va
rit uppe p bergets topp. (...) Jag har
skdat ver till den andra sidan och
jag har sett det Frlovade landet. Jag
kanske inte kommer dit med er, men
jag vill att ni ska veta hr ikvll att vi
som ett folk kommer att komma till
det frlovade landet.
mordet och mrdaren
Det enda hotellet i Memphis som tog

emot svarta hette Lorraine Motel.
Hr hade King tillsammans med sin
stab checkat in och hit kte han efter
mtet i Mason Temple. Han gick till
sngs i rum 306.
Fljande dag sammantrdde man
i flera omgngar och olika grup
peringar fr att diskutera den kom
mande protestmarschen. P kvl
len skulle det bli middag hos pastor
Billy Kyles och musikern Ben Branch
Den 40-rige James Earl Ray frs till sin cell i Memphis sedan
han utlmnats frn Storbritannien. Ray dmdes mot sitt nekande till 99 rs fngelse fr mordet p Martin Luther King.
Bild: IBL
skulle spela. Doktor King duschade

av sig dagens vedermdor, rakade sig
och valde klder.
Halv sex bankade pastor Kyles p
och ropade t sllskapet drinne att
skynda p. Han och chauffren So
lomon Jones vntade. King kom ut
ngra minuter fre sex. Frn loft
gngen p andra vningen fick han
syn p Ben Branch nere p parke
ringen, lutade sig ver rcket och ro
pade till honom:
Spela Take my hand, precious
Lord ikvll. Spela den riktigt fint!
Det blev hans sista ord. Ett ltval.
Ett val som fll p lsklingspsalmen.
Ungefr 200 meter bort, i ett ned
gnget lgenhetshotell p en hjd
mitt emot Lorraine Motel, stod ett
badrumsfnster ppet. Dr innanfr
tog en man std med armbgen mot
fnsterkarmen och fick in Kings an
sikte i gevrets kikarsikte. Lngsamt
kramade han in avtryckaren. Klock
an var en minut ver sex. Och skottet
gick av.
greps Fr mordet
Kulan trffade King i hgra kinden,

trasade snder kken, gick igenom
ryggraden och stannade i ena skul
derbladet. King fll samman p loft
gngens golv. Han visade svaga livs

tecken och frdes med ambulans till
St Josephs Hospital i Memphis. Dr
blixtopererades han, men livet gick
inte att rdda. Martin Luther King
ddfrklarades kl 19.05 den 4 april
1968. Vid begravningen sjng Maha
lia Jackson Take my hand, precious
Lord. Doktor Martin Luther King Jr
blev 39 r gammal.
Tv mnader senare greps frrym
de 40rige fngen James Earl Ray p
Heathrowflygplatsen i London se
dan han med ett falskt kanadensiskt
pass utstllt p fiktive Ramon George
Sneyd frskt lmna Storbritannien
fr att ta sig till Rhodesia. Han ut
lmnades till USA och frdes till Ten
nessee, dr han stlldes infr rtta.
Den 10 mars 1969 tillstod han att an
klagelseakten var riktig och erknde
mordet. Frsvarsadvokaten Percy Fo
reman hade rtt honom till det fr att
han vid en fllande dom skulle undg
ddsstraff. Tre dagar senare tog han
tillbaka beknnelsen, men dmdes
nd till 99 rs fngelse. James Earl
Ray fortsatte nda fram till sin dd
den 23 april 1998 i sviterna av hepatit
C att hvda sin oskuld, vilket bidragit
till omfattande konspirationsteorier
kring mordet.
Pantheon
Pantheon
i den eviga staden
- hednatemPlet
som blev kyrk a
Mitt p Piazza della

Rotonda i Rom reser
sig Pantheons vldiga
halvsfriska kupol, ett
tempel och en helgedom med en mer n
tvtusenrig historia.
Dess stenbelagda golv
har trampats av Roms
kejsare och medeltida
pvar, liksom miljontals av senare tiders
turister. Till Pantheon
kom ven Adolf Hitler i all hemlighet fr
att f inspiration till
sin vrldshuvudstad
Germania som dessbttre aldrig blev av.
TEXT LARS BRANDER
BILD IBL M.FL.
Interir frn Pantheon.

Den enda ljuskllan r
en nio meter bred, rund
ppning i kupolens mitt.
1700-talsmlning av
Panini. Bild: IBL
Pantheon
arcus Vipsanius Agrip

pa klckte idn. Han
var konsul i Rom och
god vn med kejsare
Augustus, som uppskattade hans
bedrifter i flt som beflhavare, be
lnade honom med hga frtroende
poster och lt honom ing ktenskap
med dottern Julia. Agrippa var en
handlingens man inte bara i stridens
hetta utan ocks som frvaltare och
entreprenr. Han lt bygga akveduk
ter och badhus och som en praktiskt
lagd person brjade han fundera ver
om det verkligen var ndvndigt med
en massa smtempel till en ond
lig rad av enskilda gudar nr man
skulle kunna bygga ett enda stort till
dem allesammans.
AllA gudArs tempel
Sagt och gjort. Pantheon stod fr

dig 27 f.Kr. och redan namnet angav
vad det handlade om. Grekiskans
pan fr allt eller alla och theos
fr gud alla gudars tempel. Mar
cus Vipsanius Agrippa hade ftt sin
vilja igenom och lst vad han upp
fattade som ett angelget problem.
Nu stod det dr, mitt p Piazza della
Rotonda i centrala Rom. Alla gudars
tempel. Ingen mannamn, lika fr

alla. Vissa delar av detta ursprungliga
tempel finns alltjmt kvar, bland an
nat den vldiga portens inskription:
M.AGRIPPA.L.F.COS.TERTIUM.
FECIT. Marcus Agrippa, Lucius
son, konsul fr tredje gngen, lt byg
ga detta. Men r 120 e.Kr. blste p
nytt frndringens vindar och kejsar
Hadrianus, av spansk hrkomst och
en av de fem goda kejsarna, lt p
samma plats uppfra ett nytt tempel,
som allts kom att erstta det gamla
men behll samma namn.
Inte AlltId tolerAnt
Hadrianus, fdd i januari 76 e.Kr.,

var tminstone i vissa avseenden en
fredens man som vrnade om sta
biliteten i riket och intresserade sig
fr arkitektur, konst och litteratur.
Utrikespolitiken var jmfrelsevis
defensiv, vilket kanske bst skdlig
grs av Hadrianus mur som kejsaren
lt bygga p grnsen mellan England
och Skottland fr att markera Roms
makt och den norra grnsen fr vl
det i Britannia. Hemma i Rom hade
han annat att tnka p. I Tibur, unge
fr tre mil nordost om Den eviga sta
den, anlade han en lantlig egendom,
Fokas gva
Fokas, fdd r 564, var stro
mersk kejsare frn 602, d han
tog makten frn Maurikios som
regerat frn 582. Till en brjan
gick det rtt hyggligt. Fokasko
lonnen uppfrdes till kejsarens
ra 608 och ret drp visade
han sin genersa sida nr han
sknkte helgedomen Pantheon
till pven Bonifatius IV. Men se
dan vnde lyckan. Inbrdeskrig
brt ut, livvakten deserterade
och Herakleios kom i oktober
610 seglande till Konstantinopel,
dr han lt krna sig till kejsare
och personligen halshgg Fo
kas, vars kropp skndades och
brndes p bl. Sedan lt Hera
kleios krna sig
en andra gng,
nu i kejsarpa
latsets kapell.
Herakleios
regerade nda
till 641.
Fokas kolonn
p Forum
Romanum.
Under flera hundra r var Pantheon

ett tempel fr alla gudar, men r 609
omvandlades byggnaden till kyrka.
Mlning av Panini. Bild: IBL
Pantheon p
Piazza della
Rotonda
i Rom r
kanske
vrldens bst
bevarade
antika byggnadsverk.
Inskriptionen
p fasaden
pminner
om dess skapare, Marcus
Agrippa.
Bild: IBL
Pantheon
Hadrianus villa, med en vldig alex

andrinsk trdgrd. Han grundade
lroanstalten Atheneum, diktade och
skrev en sjlvbiografi. Och s var det
d Pantheon, vars namn han borde
haft anledning att vervga och kan
ske byta ut. Alla gudars tempel an
dades tolerans. Och Hadrianus var
definitivt inte tolerant mot alla tros
riktningar och folk.
skulle utplnA judendomen
Visserligen hade han frst lovat det

judiska folket att p nytt bygga upp
Jerusalem, som lagts i ruiner r 70
e.Kr. Men han glmde att bertta
att han tnkte sig staden som en
metropol tillgnad Roms frmste
gud Jupiter, vars tempel skulle upp
fras p ruinerna av judarnas tempel.
Spnningarna kade. Det blev knap
past bttre av att Hadrianus frbjd
omskrelse. Judarna gjorde uppror
r 132 under ledning av Bar Kokhba,
men tre r senare hade revolten un
der mycket brutala former slagits
ned. 580 000 judar ddades,
50 stder och 985 byar jm
nades med marken och
Hadrianus
frklarade
att han skulle utrota ju
dendomen. Toran fr
bjds, judiska prster
och lrare mrdades.
De heliga skrif
terna brndes p
Tempelberget, dr
kejsaren lt resa
statyer
frestl
lande Jupiter och sig
sjlv. Jerusalem gavs
namnet Aelia Capi
tolina och provinsen
Juden skulle kallas
Syria Palaestina allt fr
att utplna judendomen och
den judiska tron.
fIck pAntheon I gvA
Detta rimmade ju egentligen

illa med idn om Pantheon, alla
gudars tempel, ven om Hadria
nus naturligtvis i frsta hand haft
alla romerska gudar i tanke. Han
avled den 10 juli r 138 i sin villa i
Baiae och fick sista vilan tillsammans
med hustrun Vibia Sabina p vstra
Marcus Agrippa kom p
idn att bygga ett
stort tempel fr
alla gudar
istllet fr
smtempel till
var och
en. Byst
frn
cirka
25 f.Kr.
Bild: IBL
Hednatemplet
blev kyrka
Bonifatius IV var fdd omkring
550 i Valeria och blev pve den
25 augusti 608. Av kejsaren
erhll han ett knappt r senare
tillstnd att gra om hednatemp
let Pantheon till en kristen kyrka,
vilket skedde den 13 maj 609.
Det var frsta gngen en sdan
process gde rum. Under orosr
i Rom prglade av versvm
ningar och svlt levde pven
klosterliv i sitt hem, dr han
avled den 8 maj 615. Bonifatius
IV r helgonfrklarad med rlig
festdag den 25 maj.
Pven Bonifatius IV fick ta ver

hednatemplet Pantheon och
gjorde om det till kyrka.
stranden av floden Tibern i ett mau

soleum, som senare skulle frvandlas
till Castel SantAngelo nglaborgen.
Vid tiden fr hans bortgng var kris
tendomen p stark frammarsch, inte
minst i Rom, dr Den Heliga Stolen
och biskoparna i Petri efterfljd fanns.
Nr den kristna lran efter svra fr
fljelser vl accepterats och blivit till
ten kunde basilikor och kyrkor byggas
och r 609 fick pven Bonifatius IV
det gamla rrade Pantheon till sknks
av den bysantinske kejsaren Fokas.
BAr ut gudArnA
Det var bara att tacka och ta emot,

bra ut de gamla romerska gudarna,
bra in krucifix och helgonbilder
Pantheon
och bygga altare. Fr att frskra sig

om kyrkans helgande fraktade man
mngder av ben och kranier efter
martyrer till platsen. Dessa benbitar
finns nu under Pantheons golv och
frklarar dess kristna namn som
kyrka Santa Maria ad Martyres.
Kyrka har den varit alltsedan dess,
men ven turistml och med sin vl
diga kupol och hnfrande arkitek
tur en inspirationsklla fr tusentals
skulptrer, mlare, arkitekter och de
signers ver hela vr jord. Den enda
ljuskllan r en rund ppning i kupo
lens mitt, nio meter i diameter, och
i den vldiga cirkeln lngs med den
svngda vggen fljer altare p altare,
reliker och gravar. Bland annat har
den store mlaren Rafael, dd 1520,
sitt sista vilolger hr.
hItler p Besk
Pantheons karakteristiska utform

ning har gett efterklang bde hr och
dr. Michelangelo inspirerades av
Pantheon nr han ritade Peterskyr
kans kupol, likas William Thornton
och Charles Bulfinch nr de

ritade Kapitolium p Capi
tol Hill i Washington DC.
Hitler beskte Pantheon i
maj 1938. D hade han i mer
n tio rs tid skissat p sin
egen Volkshalle, vars pro
jektering Albert Speer ver
tog 1936. Denna gigantiska
kupolbyggnad med en tnkt
hjd p 320 meter, att jm
fra med Peterskyrkans 132
meter, skulle ligga i slutet av
paradgatan Die Grosse Stras
se i vrldshuvudstaden Ger
mania och rymma 180 000
personer, men arbetet som
pbrjats 1939 avbrts 1941
fr att av frklarliga skl ald
rig mer terupptas. Och s har
vi ju frsts vr egen Globen
i Stockholm. Men Pantheon
distanserar allt annat som vrl
dens kanske mest vlknda och
dessutom bst bevarade antika
byggnadsverk.
Stockholms panteon
Stockholm var p 1700talet nra
att f sitt eget Pantheon, men trots
lngt framskridna planer och ett
frdigt arkitektfrslag blev det aldrig
av.
Och kanske var det lika bra fr
frmodligen skulle den nya kyrkan
ha byggts p bekostnad av svl
Riddarholmskyrkan som Storkyrkan,
bgge frn 1200talet.
Det var Gustav III som ville ha en
vrdigare kunglig begravnings
kyrka och utvecklade sin vision om
Stockholms panteon.
Uppdraget gick till Erik Palmstedt,
som i maj 1791 presenterade sitt
frslag. Det var i princip en nyan
tik kopia av Roms Pantheon en
enorm rotunda med kupoltak.
Palmstedt tog fram flera placerings
alternativ, men fresprkade sjlv
att den nya kyrkan skulle byggas p
Riddarholmskyrkans plats.
Tanken var d att den gamla,
rivna kyrkan skulle bidra med gratis
byggnadsmateriel. Under byggtiden
kunde Storkyrkan anvndas, fr att

sedan jmvl vara nedtagen. ret
drp, den 16 mars 1792, mrdades
Gustav III och de flesta av hans

byggprojekt inklusive Stockholms
panteon avbrts.
Hitler och
Mussolini
vid en kransnedlggningsceremoni utanfr
Pantheon
i samband
med nazistledarens
besk i maj
1938.
Erik Palmsteds frslag till Stockholms panteon.
Rosebud
Rosebud och LittLe bighoRn
Slaget vid Little Bighorn. Efter flera taktiska

misstag befann sig Custer och hans skvadroner
p 210 man uppe p ett backkrn, avskurna
frn frstrkning och omringade av fiender. De
blev nedgjorda till sista man. Mlning av Edgar
Samuel Paxson (1852-1915). Bild: IBL
Rosebud
indianeRnas
bLodiga
Revansch
Prrieindianernas de var beseglat nr
de vitas expansion mot territorierna i
vster inleddes. Men p flera hll bjd
de hrt motstnd mot inkrktarna.
Siouxhvdingen Sitting Bull ledde
ngra av de mest kraftfulla frsken
att stoppa den vita framryckningen.
Frutom mngder av mindre sammandrabbningar och skrmytslingar mtte
han och hans mn fienden i tv stora
slag vid Rosebud och Little Bighorn.
TEXT LARS BRANDER BILD IBL M.FL.
Rosebud
Custers sista
strid. I amerikansk historia
lyftes Custer
lnge fram
som en hjlte,
hyllad fr
sitt mod och
sin djrvhet.
Men frgan r
om han inte
snarare var
omdmesls
och dumdristig och sjlv
bidrog till katastrofen vid
Little Bighorn.
Litografi frn
1889.
lockan tta p morgo

nen den 17 juni 1876
kommenderade general
George Crook halt och
lt sina mannar sitta
av i en dalsnka utmed Rosebud
Creek. Luften var nnu morgonsval
och daggen lg kvar i grset. Redan i
maj mnad hade han inlett uppmar
schen norrut frn Fort Fettermen i
Wyoming med en styrka p omkring
1 300 kavallerister och infanterister.
Kolonnen var en del av en samordnad
aktion fr att kvsa de upproriska in
dianstammarna i omrdet. Siouxer
och cheyenner under verhvdingen
Sitting Bulls befl vgrade lmna fri
heten och de gamla jaktmarkerna fr
att inhysas i reservat. De gjorde vp
nat motstnd mot den vita vermak
ten. Och nu skulle de sttas p plats.
Underskattade motstndet
General John Gibbon, av indianer

na kallad Rda Nsan, gick sterut
frn Fort Ellis i Montana. General
Terry, vars styrkor inkluderade det
bermda 7:e kavalleriregementet un
der ledning av George Armstrong
Custer, rrde sig vsterut frn Fort
Abraham Lincoln i Dakota. Och s

Crook, som indianerna gett namnet
Tre Stjrnor, som tgade norrut frn
Fort Fetterman.
Kniptngsmanvern skulle sl
igen ngonstans p strandbanken
till Bighorn River, men planerna
var orovckande vaga och kommu
nikationen mellan de tre styrkorna
bristfllig. Redan tidigt borde det ha
sttt klart att man inte skulle n fram
samtidigt. Men ingen oroade sig ver

det. Vildarna skulle skert nd bara
ta till flykten. Det gllde att knppa
s mnga som mjligt av dem innan
de skingrades ut i vildmarken. Man
hade endast vaga begrep om hur
mnga de var ven om Crooks 262
indianscouter och spejare, mestadels
shoshoner och crowindianer, var
nade fr en fiende mer talrik n man
ngonsin tidigare sttt p i krigen
mot stammarna p prrien.
Lakota! Lakota!
De varnade ven fr att Sitting Bulls

briljante krigshvding Crazy Horse
aldrig skulle lta sig verraskas av en
attack direkt mot lgret med alla dess
kvinnor och barn i skottlinjen. Han
Crowindianen Curley sgs vara den
siste som sg Custer och hans skvadroner vid liv innan de utplnades.
Strax innan Custer beordrade attack
vid Little Bighorn lt han sina indianspanare ge sig av, undan striden. Men
Curley stannade i nrheten och sg
stora delar av slaget genom sin kikare.
Han lyckades sedan varna generalerna
Terry och Gibbon, som nrmade sig
med sina trupper. Bild: IBL
Rosebud
Siouxindianer gr till attack mot verste

Royalls bataljon vid Rosebud Creek.
Tidningsillustration frn augusti 1876.
Slaget vid Little Bighorn, skildrat av den indianske konstnren Amos Bad Heart
Bull omkring r 1900. Amos Bad Heart Bull var lakotaindian och skildrade stammens liv och historia i sina bilder p papper eller tyg. Bild: IBL
desdiger fr den verrumplade ar

mn.
Utdragen strid
Rddningen visade sig vara indian

scouterna. De hade frsiktigtvis fat
tat posto p en liten hjd ungefr 500
meter frn det improviserade lgret.
Drifrn gick de till motanfall och
lyckades uppehlla siouxerna till
rckligt lnge fr att Crook skulle
hinna omgruppera sina styrkor och
skicka fram soldater fr att mta at
tacken. Det blev en utdragen strid
som varade fram till tolvtiden p
dagen, d indianerna pltsligt drog
sig undan mjligen med syftet att
locka soldaterna in i ett bakhll.
Det lyckades inte. Men striden
fortsatte. Crook trodde felaktigt att
det stora indianlgret fanns lngre
nedt floden i en dalgng som
kallades Rosebuds kanjon. Klockan
12.30 gav han kapten Anson Mills
order att med tta skvadroner kaval
leri flja floden norrut fr att anfalla
lgret. Crook sjlv skulle s snart som
mjligt komma efter. Men redan ef
ter ngon timme kom kontraorder.
Crook var hrt ansatt av anfallande
indianer och behvde std.
Frammarschen stoppades
visste med all skerhet redan exakt

var soldaterna befann sig. Och han
skulle vidta tgrder.
Men ingen lyssnade. Hstar och
mulsnor hade slppts p bete. Sol
daterna kopplade av. Mnga hade
lagt sig ned, man rkte, smpratade
och skrattade. Stmningen var nr
mast gemytlig. Endast de indianska
spejarna knde fruktan. De anade
vad som vntade dem, de anade vad
som var p vg. Och det kom. Den

nstan pastorala stillheten och friden
fick ett abrupt slut nr ett antal spe
jare panikslagna galopperade rakt in
i lgret skrikande Lakota! Lakota!
de vstliga siouxernas namn p sig
sjlva. Och efter sig hade de fienden.
Omkring 900 siouxkrigare och ett
mindre antal cheyenner tog Crooks
soldater med verraskning i en vld
sam attack som hade kunnat bli helt
De vitas skuld
I frga om svek, brutna verenskommelser frn hga mbetsmns sida,
lgner, stld, massakrer p vrnlsa kvinnor och barn och varje annat brott
p listan ver mnniskors omnsklighet mot mnniskor var indianen bara
en dilettant i jmfrelse med den dle vite mannen. Hans brott begicks
blott i liten skala, vra i mngder.
(General Crooks officerare ljtnant Britton Davis i sin bok The Truth
About Geronimo.)
Spejaren Frank Grouard visade v

gen och de tta skvadronerna under
kapten Mills befl fick ven undstta
verste Royalls bataljon. Det stod
klart att de amerikanska styrkorna
krt fast. De kom ingenstans. Och
frlusterna hade sannolikt blivit
mycket strre om inte indianerna
vid halvtretiden trttnat och i grup
per efterhand lmnat slagfltet, som
Crook allts kunde hlla ngot han
anvnde som argument fr sin p
stdda seger. I sjlva verket var det
precis tvrtom. Indianerna hade ef
fektivt stoppat hans frammarsch. Nu
tvingades han vnda om och kunde
drmed inte delta i den planerade in
ringningsoperationen.
Tidigt fljande morgon inleddes
tertget mot Goose Creek. Srade
transporterades p hstslpor under
stora umbranden i den kuperade
terrngen. Uppgifterna om frlus
terna gr starkt isr. Crook rappor
terade sjlv till sin verordnade,
generalmajor Sheridan, tio dda
Rosebud
Crazy Horse strateg p slagfltet

Crazy Horse indianska namn p lakota betydde hans-hstr-galen. Han var fdd omkring 1840 och blev hvding fr
siouxernas oglalagren. Men mycket lite r knt om honom
och de foton som uppgetts frestlla honom har avsljats
som falsarier eller hrrrt frn missfrstnd. Crazy Horse
blev krigshvding under Sitting Bull och beskrivs ofta som en
genialisk strateg p slagflten. Han besegrade general Crook
vid Rosebud och red sjlv i spetsen fr frontalangreppet mot
George Armstrong Custer vid Little Bighorn. 1877 kapitulerade han med omkring 2 000 siouxkrigare, tillfngatogs kort
senare och ddades i samband med ett flyktfrsk. I South
Dakota r man fr nrvarande i frd med att hugga ut ett
vldigt monument till hans minne och ra 195 meter brett
och 172 meter hgt.
varav en shoshonindian samt 21 s

rade. Men spejaren Frank Grouard
hade en helt annan bild. Han uppgav
senare i sina memoarer, nedtecknade
av Joe DeBarthe, att frlusterna upp
gick till 28 stupade och 56 srade.
Crazy Horse ska kort fre sin dd
ha avsljat att den indianska sidan
hade 36 stupade och 63 srade. Men
George Crook var stoppad och
hans frnvaro beredde marken fr
armns kommande katastrof vid
Little Bighorn.
rekommendation om att de indianer

som uppehll sig utanfr reservatets
grnser skulle betraktas som fient
liga. I praktiken innebar det att de
blivit utestngda frn de jaktmarker
de just utlovats.
desdigra gULdFynd
Fagra LFten
Fort Laramiefrdraget frhandlas fram

i april 1868 mellan bland andra general
Sheridan och hvdingen Red Cloud. Indianer fr lfte om stora landomrden,
bland annat deras heliga Black Hills.
Men nr guld hittas i omrdet visar sig
avtalet vrdelst. Bild: IBL
Bakgrunden var komplex, bde po

litiskt och militrt. tta r tidigare,
1868, hade Fort Laramiefrdraget
markerat slutet p det som kallats
Red Clouds krig. Det hade varit en
kraftmtning mellan prrieindianer
och kolonister som ryckt fram vs
terut med std och beskydd av mi
litren. Avtalet var en stor indiansk
framgng tminstone p papperet.
Prriesiouxerna garanterades hela
nuvarande South Dakota vster om
Missourifloden som reservat samt ett
enormt omrde bort ver Bighorn
bergen med Plattefloden som grns
i sder och Yellowstonefloden i norr.
S lnge vattnet rann, grset vxte
och bufflar fanns att jaga. Bozeman
vgen till guldflten i Montana stng
des, liksom tre fort utmed denna.
Men inte ens tre mnader hann g
innan det ingngna frdraget i prak
tiken sckade ihop. Det amerikanska
krigsdepartementet utfrdade d en
Sitting Bull och William Buffalo Bill

Cody p ett kolorerat fotografi frn
1885. Under en kort period reste den
gamle indianhvdingen runt och deltog
i Buffalo Bills Wild West Show.
Bild: IBL
Crazy Horse, som

en 1900-talskonstnr frestllde sig
honom. Men hur han
egentligen sg ut vet
vi inte, inga verifierade fotografier finns
av honom. Bild: IBL
Sommaren 1872 hade Norra Pacific

banan sterifrn ntt fram till Bis
marck vid Missourifloden och man
brjade tvrs emot frdraget att re
kognoscera omrdet p motsatta si
dan. Smrre sammansttningar med
indianerna gde rum och jrnvgs
byggarna tvingades dra sig tillbaka.
Men de skulle komma ter.
Tv r senare, i juli och augusti
1874, begav sig en militr och veten
skaplig rekognosceringstrupp upp i
Black Hills p grnsen mellan Dakota
och Wyoming, ett omrde som enligt
frdraget var indianernas. Styrkan
leddes av George Armstrong Custer,
som p diskutabla grunder tilldelats
generalgraden under inbrdeskriget
och senare nstan lika luddigt degra
derats till versteljtnant. De fann
guld. Och rutten de tagit skulle av in
dianerna f namnet tjuvarnas vg.
Guldskare strmmade till och
Fort Laramiefrdraget kollapsade to
talt. Siouxerna frlorade i praktiken
sina heliga berg. Tjuvarnas tjuv,
som Custer kallades, hade tagit dem.
ULtimatUm Ledde tiLL krig
I november 1875 sammantrdde pre

sident Ulysses S Grant, inrikesminis
Rosebud
tern Zachariah Chandler, krigsmi

nistern William Belknap och chefen
fr Indianbyrn EP Smith i Wash
ington. De beslutade att lta agen
turerna i Dakota och vid Fort Peck i
Montana beordra vissa mot de vita
fientliga siouxindianer som uppehl
ler sig utanfr sitt reservat, att fre
nstkommande 31 januari instlla
sig inom reservatets grnser eller ta
konsekvenserna.
Det var ett ultimatum som bara
kunde leda till krig. Vintern var
ovanligt strng. Indianerna som sla
git lger i dalgngarna vid Powder
River och Tongue River skulle inte
haft en chans att ta sig till reservatet
med hstar, familjer och tlt ens om
de ville. Och de ville inte. Detta var
deras jaktmarker som de blivit lovade
att f behlla. De tnkte kmpa fr
dem. Och mjligen var detta just vad
regeringen i Washington hoppats. Nu
kunde den utan alltfr stora samvets
kval en gng fr alla krossa sioux
nationen och frigra vldiga land
arealer fr kolonisering. Den stora
flttgsplanen sattes p frsommaren
1876 i verket. Men Crook stoppades
vid Rosebud. Och katastrofen vn
tade vid Little Bighorn.
order om angrepp
General Terry hade marscherat ut

frn Fort Abraham Lincoln den 17
maj 1876 med drygt 1 000 man, varav
650 var kavallerister under 38rige
Custer, som fr vrigt fortsatt att ti
tulera sig general. Den 22 juni, efter
56 mil ver den heta och kuperade
prrien, sttte man fr frsta gngen
p spr efter ett relativt nyligen an
Efter slaget.
Ett minnesmrke stts
upp vid Little
Bighorn till
minne av de
soldater som
dog i blodbadet den
25 juni 1876.
vnt indianlger. Spren pekade mot

Powder Valley och omrdet omkring
Little Bighorn River. Vid det laget
hade general Gibbons Montana
kolonn anslutit sig norrifrn och
Terry gav Custer order att i spetsen
fr 7:e kavalleriregementets tolv skva
droner agera frtrupp och angripa de
sannolikt flyende eller mjligen buf
feljagande indianerna. Detta visade
sig vara en desdiger felbedmning.
sa nej tiLL kULsprUtor
Fylld av entusiasm infr uppdraget

gav sig Custer av medan huvudtrup
pen under Terrys befl marscherade
mot Little Bighorn Valley fr att om
mjligt genskjuta indianerna. Efter
vissa omdisponeringar bestod det 7:e
kavalleriregementet av 31 officerare
och 585 meniga samt en vl tilltagen
tross. Med fljde ven ett stort antal
spejare, frmst frn crow och ari
karastammarna, men ven ngra
vita, afroamerikanska tolken Isaiah
Dorman, som tidigare varit Sitting
Bulls vn, ytterligare ngra tolkar
samt ett tiotal civila, bland dessa
journalisten Mark Kellogg frn Bis
marck. Custer hade ven erbjudits
frstrkning i form av major James
Brisbins bataljon ur 2:a kavallerirege
mentet samt ngra gatlingkulsprutor,
tidens kanske ddligaste vapen med
roterande pipor som kunde skjuta
350 kulor i minuten. Men han hade
avbjt. Han ville marschera snabbt
och frskra sig om god rrlighet i
En delegation med siouxhvdingar p besk i Washington fr

att protestera mot de vitas brott mot Fort Laramiefrdraget,
och att de inte fr de utlovade matleveranserna. Bild: IBL
Rosebud
strategisk miss
Massgrav fr
dda lakotaindianer efter
massakern
vid Wounded
Knee i december 1890.
Soldaterna
mejade ned
omkring 300
indianer, de
flesta kvinnor
och barn.
Bild: IBL
strid mot de beridna rdskinnen.

Och han ville framfr allt besegra
dem p egen hand. Det blev brjan
till hans undergng.
enormt sioUxLger
Vid solnedgngen den 22 juni slog

man lger fr natten. Klockan fem
fljande morgon fortsatte marschen.
Spret efter indianernas oskodda
hstar och hstslpor, s kallade tra
vois, var mer n 200 meter brett och
mycket ltt att flja. Efter tre dagar,
sndagen den 25 juni 1876, fann
Custers spejare det enorma lgret
vid Little Bighornfloden. Det lg p
den vstra stranden och strckte sig
ungefr fem kilometer utmed floden.
Lgret bestod av fem stora och tv
mindre tltcirklar och siouxer av un
derstammarna brul, oglala, sansarc,
minniconjou, sihaspa, twokettle,
hunkpapa och santee, de senare frn
Minnesota, samt cheyenner och ett
ftal arapahoindianer. Totalt kan lg
ret ha haft uppemot 20 000 invnare.
Sitting Bull, sjlv hunkpapa, var
den obestridlige ledaren och ver
hvdingen, som inte fullt tv veckor
tidigare, den 14 juni, dansat soldan
sen 18 timmar i strck, offrat 100 bi
tar av sin hud och i en drmlik vision
sett soldater falla rakt ned i lgret.
nstan fria hnder. Han ville p egen

hand med sitt eget regemente vinna
en rorik seger och hrigenom terf
sin generaltitel fr att senare sl sig p
en politisk karrir och kanske, vem
vet, en dag bli USA:s president?
Att mer n 4 000 krigare vntade
dr framme trodde han inte p. Och
att mnga av dessa hade moderna och
snabbskjutande winchestergevr med
bygelrepeterfunktion medan hans
egna kavallerister fick nja sig med
trga ryttarkarbiner av springfield
modell som mste laddas om efter
varje skott det brydde han sig inte
om. Slagfltet var hans bsta tum
melplats och han skulle vinna en str
lande seger som skulle sknka honom
bermmelse och ra. Men s blev det
inte. Det blev ngot helt annat.
cUster avrddes
Custers spejare avrdde honom att

g till anfall och bad honom invnta
Terrys och Gibbons marscherande
kolonner. Men han ville inte lyssna.
Terry hade ju frresten gett honom
General George Crook (1828-90)

hvdade att han hade vunnit vid
Rosebud, men verkligheten talade ett
annat sprk. Indianerna hade effektivt
stoppat hans frammarsch. Bild: IBL
Custer delade in sitt kavallerirege

mente i tre styrkor ocks det ngot
som skulle visa sig vara ett misstag.
Kapten Frederick Benteen skulle med
118 man rida sderut i en vid bge
fr att fnga in flyende vildar. Major
Reno skulle med 175 kavallerister st
ta kurs nedfr en brant, korsa floden
och som en avledningsmanver g
till frontalangrepp mot lgret. Sam
tidigt skulle Custer med fem skva
droner, totalt 210 man, ta sig lngs
med backkrnet, ge sig av ver floden
och attackera lgrets hgra flank en
strategi han med framgng anvnt
flera gnger tidigare, bland annat vid
det oerhrt hnsynslsa och blodiga
verfallet p Black Kettles vinterlger
vid Washita tta r tidigare.
Men nu var det annorlunda. Major
Renos tre kompanier tog sig visserli
gen ver floden och inledde anfallet.
Men sedan kullkastades alla planer.
Ett tusental siouxer under ledning
av Gall, santeehvdingen Inkpaduta
och mjligen Sitting Bull sjlv gick
till rasande motangrepp. Klockan var
nu ungefr tre p eftermiddagen.
panikartad FLykt
Major Reno, som saknade stridserfa

renhet frn indiankrigen, beordrade
avsittning och bildande av skytte
linje. Denna blev ver 200 meter
lng, men hll bara ngra gonblick.
Frst drogs den tillbaka till ett nr
liggande skogsbryn. Sedan frvand
lades retrtten till en panikartad flykt
ver floden och Reno med de verle
vande soldaterna frskansade sig p
en kulle.
Custer hade nu frn bergets krn
fr frsta gngen ftt verblick ver
lgret. Rimligen borde det ha gett ho
nom skrmselhicka. Men han avbrt
inte operationen utan skickade bud
till Benteen och bad honom infinna
sig med proviantvagnarna, som ock
s innehll extra ammunition och
vapen. Samtidigt blev han underrt
tad om Renos prekra situation. Han
valde att bortse frn denna och in
ledde sjlv anfallet, men hittade inget
lmpligt vadstlle ver floden.
Last stand hiLL
terigen gick indianerna till mot

attack, nu med Crazy Horse i spetsen,
Rosebud
och jagade upp Custers skvadroner

p en sluttning. Eldgivningen gick
hrt t manskapet och soldat efter
soldat stupade. Custer hoppades san
nolikt fortfarande p Benteen, men
han kom inte. Han hade istllet an
slutit sig till Reno och frskansning
en p kullen, dr den gemensamma
styrkan frtvivlat frskte hlla
stnd mot de anfallande indianerna.
Drmed var Custers de beseglat.
Han sjlv och hans 210 soldater ned
gjordes till sista man p krnet, som
senare fick namnet Last Stand Hill.
Nr Terrys och Gibbons styrkor
anlnde till slagfltet den 27 juni
fann de ingen verlevande. Cus
ter ptrffades dd med tv kulor i
kroppen, en i brstet och en i huvu
det, men han hade varken skndats
eller lemlstats nrmast storsint
av indianerna med tanke p de sr
jiga blodbad han stllt till med vid
Washita och p flera andra hll. Men
faktum kvarstod. Indianerna hade
vunnit en storslagen seger och i n
gon mn, tminstone i egna gon,
ftt upprttelse fr alla skndligheter
man ftt utst.
den FasansFULLa hmnden
Katastrofen blev en chock fr

Washington och hela den unga
nationen. Totalt hade 261 vita
soldater stupat. Siouxernas och

cheyennernas frluster r inte knda,
men var sannolikt inte srskilt stora.
nd blev segern brjan till slutet
fr den en gng s stolta sioux
nationen. Lgret hade brutit upp och
indianerna dragit bort fre Terrys
och Gibbons ankomst. Stammarna
splittrades upp de fljande ren och
tvingades efterhand in i reservaten.
Crazy Horse mrdades 1877. Sitting
Bull flydde med sina hunkpapas till
Kanada. 1881 utlovades han amnesti
av den amerikanska regeringen och
tervnde. Under en kort period i
mitten av decenniet turnerade han
med William Buffalo Bill Codys
vsterncirkus. Nr andedansrrelsen
1890 spred sig bland siouxerna och
myndigheterna bad honom frbjuda
den s vgrade han med motivering
en att han inte kunde ta ifrn folket
dess sista hopp. En arresteringsorder
utfrdades, och Sitting Bull mrda
des nr indianpolisen i mitten av de
cember samma r kom fr att hmta
honom.
Kort senare vid Wounded Knee i
South Dakota mejade amerikanska
soldater med kulsprutor ned om
kring 300 siouxer mn, kvinnor
och barn medan de skrek: Kom
ihg Little Bighorn!
Hsten Comanche, som

ridits av kapten Keogh,
var den enda verlevande
frn Custers sista strid.
Hsten hittades av amerikanska soldater tv dagar
efter det frdande nederlaget. Djuret var svrt
skadat, men togs omhand
och var i resten av sitt liv
ett slags maskot fr det
7:e kavalleriregementet.
Bild: IBL
George Armstrong
Custer (1839-76) hade
mod och ambitioner,
men omdmet var
det smre stllt med.
Bild: IBL
Custer: relystnaden
blev hans undergng
George Armstrong Custer kallades av indianerna
Pehin-hanska, vilket betyder Lnga-hret. Han
var fdd 1839 i Ohio och av tysk hrkomst. Utbildningen vid militrskolan i West Point lmnade
mycket vrigt att nska och han utexaminerades
som siste man av 34 i sin klass. Men under
inbrdeskriget var han desto mer framgngsrik
och kollegorna skapade lite avundsjukt uttrycket
Custers tur.
Sedan gick det smre. 1867 stlldes han infr
krigsrtt och dmdes till degradering och tjnst
under ett r utan ln. Vid en senare process
vittnade han mot krigsminister WW Belknap och
drog sig president Ulysses Grants ogillande.
Han blev frntagen beflet ver 7:e kavalleriregementet och utesluten frn den planerade
expeditionen mot indianerna. Frst efter en personlig, skriftlig och trdrypande avbn togs han
till nder, tergavs beflet och fick tillstnd att
delta i offensiven mot siouxerna. Hr sg Custer
sin chans att genom militr framgng inleda en
politisk karrir, som kanske till och med kunde
fra honom in i Vita huset. Det hgrande mlet
gjorde honom i sjlva verket omdmesls och
dumdristig och bidrog sannolikt till katastrofen
vid Little Bighorn.
Hedvig Sofia
a
r
n
e
r
s
e
k
n
v
i
l
inno
o
r
a
r
K
Del 3
prinsessan
Hedvig Sofia
2
K arl XII:s
stor asyster
och nrmast
frtrogna
Prinsessan Hedvig Sofia
var Karl XII:s favoritsyster,
och ingen kvinna stod den
svenske krigarkonungen
nrmare. Europas giftaslystna prinsar stod p k
fr hennes hand, men valet
fll p hertigen av HolsteinGottorp festprisse och
supbroder med hennes
kunglige lillebror.
TEXT SA MALMBERG
BILD IBL M.FL.
ommaren 1698 var en uppsluppen tid vid det svenska

hovet. Festerna avlste varandra och i mngas tycke
gick det ofta p tok fr vilt till. Den
unge kung Karl XII sporrades av sin
elva r ldre slkting och blivande
svger hertig Fredrik IV av HolsteinGottorp till allehanda galna upptg
dr alkoholen spelade en betydande
roll. Holsteinska raseriet har episoderna kommit att kallas, och bland
annat berttas att mbler kastades ut
genom slottsfnstren och att den unge
kungen och hans sllskap under vilda
Hedvig Sofia sgs ha

varit en charmig och
intelligent person
som spred gldje
runt sig, men trots
sitt privilegierade
liv fick hon uppleva
mnga sorger.
Bild: IBL
Hedvig Eleonora
Fredrik hade genom ren tillbringat

mycket tid i Sverige och nu var han
hr fr att gifta sig med kungens
storasyster prinsessan Hedvig Sofia.
Karl var mycket njd med detta och
hans farmor riksnkedrottningen
Hedvig Eleonora, som ju sjlv var
av huset Holstein-Gottorp och vrnade mycket om sin tyska slkt, var
verfrtjust ven om hon tyckte att
sonsonen och dennes blivande svger
borde lgga band p sina vilda aktiviteter och upptrda p ett vrdigare
stt. Hedvig Sofia sjlv hade inte haft
ngot som helst att sga till om var
nog inte verdrivet lycklig ver freningen. Hennes blivande make var
en knd kvinnokarl och dessutom
inte srskilt vl sedd av hovfolket
fr sitt hgdragna stt. Men ktenskapet var, som alla andra kungliga
ktenskap p den hr tiden, en rent
politisk angelgenhet dr krlek var
hgst underordnat.
ve pappa Karl XI runt

lillfingret. I alla fall
s pass att han ibland
lt henne flja med p
jakt. Han som hll hrt i
pengarna kunde ge henne
fina presenter. Hon spred
gldje omkring sig och var
bde charmig, passionerad
och intelligent. ven hennes
farmor, riksnkedrottningen
Hedvig Eleonora, hll henne
som favorit bland barnbarnen.
Till stor del vxte Hedvig Sofia
och hennes syskon upp p Karlbergs
slott strax utanfr det bullriga och
smutsiga Stockholm. Hedvig Sofia
tyckte om att se hur det spirade ur
jorden vilket hon kunde gra i sin
alldeles egna Prinsessan Hedvig
Sofias lilla trdgrd dr bde blommor och rter odlades.
Med tanke p hennes mnga positiva egenskaper och det faktum att
Sverige vid denna tid var en stormakt utgjorde hon ett gott parti fr
giftaslystna prinsar ute i Europa och
Holstein-Gottorp ville grna strka
banden med Sverige ytterligare.
drp var paret tillbaka i Sverige igen.

Danmark hade angripit Holstein-Gottorp
och Fredrik tog med
sig hela sin administration och regering till
Sverige fr att kunna
styra sitt land drifrn.
sAmmAnsvetsAde syskon
krig med dAnmArk
Full bjrn dog
Karl XII och Hedvig Sofia stod varandra mycket nra och kanske var
hon hans allra nrmast frtrogna vn
att dma av alla de brev de skrev till
varandra genom livet. Under alla r i
flt uppskattade han verkligen breven
hon skickade honom och svarade alltid med stor mhet och tillgivenhet.
I lder skiljde det bara ett r mellan
dem. Ner till lillasyster prinsessan
Ulrika Eleonora var det ett glapp p
flera r. De hade tillsammans gtt igenom mycket svra stunder som nr
deras krleksfulla och godhjrtade
mamma drottning Ulrika Eleonora
dog 1693. Bara ngra r senare, 1697,
gick ocks deras pappa Karl XI bort
i cancer och samma r brann slottet
Tre kronor, deras bostad i huvudstaden, ner till grunden. Allt detta hade
gjort att de svetsats nra samman och
det sgs att Hedvig Sofia hade s stort
inflytande p honom att det ibland
kan ha pverkat hans politiska beslut.
Hedvig Eleonora som alltid vrnat

om hertigdmet dr hon vxt upp
uppmuntrade inte ovntat alliansen
mellan sin sondotter Hedvig Sofia
och den tio r ldre Fredrik, son till
hertig Kristian Albrekt av HolsteinGottorp. 1694 dog hertigen och Fredrik blev Fredrik IV och n ivrigare
att gifta sig. Eftersom Hedvig Sofia
d bara var 13 r fick han dock snllt
vnta ytterligare ngra r.
Vigseln gde rum p Karlbergs
slott 12 juni 1698 och Karl XII ppnade plnboken ordentligt. Paret fick
enorma mngder presenter frn flera
hll. Vrdet av dessa ska ha uppgtt
till 400 000 daler silvermynt. Kungen
utsg ocks sin nye svger till verbeflhavare ver de svenska trupperna
i Tyskland. Sin lskade syster Hedvig Sofia lovade han att hon fr all
framtid skulle f behlla sitt svenska
prinsessapanage, trots att hon nu
allts ocks var hertiginna av Holstein-Gottorp.
Hon lmnade Sverige fr att tillsammans med sin make resa till
sitt nya hemland. Men redan ret
Hertigparet vlkomnades med stora festligheter. Det var inte bara

Fredrik IV som uppskattade det utan
ven Hedvig Sofia levde upp nr hovlivet inte var alltfr stillsamt. Musik
var ngot hon alltid lskat. Tillsammans med sin lillasyster Ulrika Eleonora upptrdde hon grna om det
vankades musikalisk afton. Hon ska
ha haft en vacker sngrst och Ulrika
Eleonora spelade klavecin, ett slags
cembalo.
Med festprissen Fredrik tillbaka
vid hovet terupptog ven Karl XII
tillflligt sitt lttsinniga leverne. Vid
ett omtalat fylleslag dog en bjrn sedan den trillat ut frn ett fnster ned
p borggrden efter att ha frmtts
dricka alltfr mycket vin.
I brjan av 1700 frklarade en allians mellan Ryssland, Sachsen-Polen
och Danmark-Norge krig mot Sverige. Karl XII, nu mer frsiktig med
alkohol, lmnade Stockholm fr att
aldrig mer terse sin fdelsestad och
gav sig ut i flt. ven Fredrik IV gav
sig ut fr att strida.
galoppturer genom huvudstaden slet

bde hattar och peruker av intet ont
anande medborgare.
ArrAngerAt ktenskAp
FAvoriten Av bArnbArnen
Hedvig Sofia som var ldst i syskonskaran hade ven lyckats vira sin kr-
Hedvig Sofia
Fdd: 26 juni 1681
Frldrar: Karl XI och Ulrika
Eleonora av Danmark
Gift med: Fredrik IV av HolsteinGottorp 12 juni 1698 p Karlbergs slott
Barn: Karl Fredrik (1700-1739)
Dd: 12 december 1708
Begravd: Riddarholmskyrkan i
Stockholm
Det arrangerade
ktenskapet med
Fredrik IV
av HolsteinGottorp
blev aldrig
lyckligt.
Hedvig Sofia
Fr Fredrik slutade det illa. I slaget

vid Kliszw stupade han den 19 juli
1702. Karl XII skrev hem till sin
syster och beklagade det djupaste
sorgen. Frgan r hur ledsen Hedvig
Sofia egentligen blev. Hon hade nog
inte varit srskilt kr i sin make och
hans stndiga kvinnoaffrer hade
varit en aldrig sinande klla till irritation. Men paret hade en son, Karl
Fredrik, som d maken gick bort
bara var tv r gammal. I egenskap
av frmyndare t honom blev hon nu
regent fr Holstein-Gottorp.
blev bArA 27 r
Men Hedvig Sofia kom att styra sitt

hertigdme p distans. Karl XII ansg det nmligen bst fr henne och
landet om hon stannade kvar i Sverige. Med tanke p att kungen var
barnls var det i praktiken hon
som var Sveriges tronarvinge.
Hennes son Karl Fredrik var en
sjlvklar kandidat till att rva
svenska kronan om kungen
skulle d barnls.
Hedvig Sofia var fortfarande
en attraktiv kvinna av minst
lika attraktiv brd. Friaranbuden lt inte vnta p sig. En
av dem som anhll om hennes
hand var den blivande kung
Georg I av Storbritannien.
Men han, liksom alla andra
friare, fick nobben. Hedvig
Sofia hade inte den minsta
lust att ge sig in i nnu ett
arrangerat ktenskap. Men
en krleksaffr var en annan
sak och kammarherren greve
Olof Gyllenborg lr ha varit
hennes lskare.
Den 12 december 1708 dog
Hedvig Sofia av smittkoppor, bara 27 r. Hon hade
smittats nr hon vrdade sin
son, som verlevde. Nr Karl
XII fick ddsbudet, under
sin flykt frn Turkiet, ska
han ha brutit ihop och grtit
som ett barn. Han stngde
in sig i sitt tlt och vgrade
att prata med ngon.
Blivande George I av Storbritannien friade till Hedvig
Sofia sedan hon blivit nka,
men fick nobben. Bild: IBL
Karl XII var

mycket
fst vid sin
ldre syster
och troligen
var hon den
kvinna som stod
honom nrmast
och som knde
honom bst.
Nr hon dog
grt han som ett
barn, helt nedbruten av sorg.
Bild: IBL
Nsta nummer av AoV Historia

kommer ut den 26 januari 2016
konstkuppen som
chockade paris:
omvlvningen som
frndrade vrlden:
Lmnade
Louvren
med Mona
Lisa under
armen
Ryska revolutionen
1917
Idag r Mona Lisa vrldens i

srklass mest bermda mlning.
S har det inte alltid varit. Lnge
frde renssansportrttet av
kvinnan med det gtfulla leendet
en ganska anonym tillvaro. Men
fr ett drygt sekel sedan hjlpte
en spektakulr konststld till att
gra tavlan oddlig.
Den ryska februarirevolutionen och bolsjevikernas maktvertagande i november samma

r var inte bara brjan p ett ver 70 r
lngt socialistiskt experiment. Den ledde
ocks till ett kallt krig mellan kommunismen
och vstmakterna, och en uppdelning av
vrlden som vi ser fljderna av n i dag.
PRISER UTANfR SvERIGE

8 nummEr norDEn
InTErnETkoD
598 kr
219-219156
8 nummEr vrIgA EuropA

InTErnETkoD
649 kr
219-219157
8 nummEr vrIgA vrLDEn

669 kr
InTErnETkoD
219-219158
PRISER
4 nummEr
8 nummEr
LSnummEr
259 kr
469 kr
74 kr
BOKNING P INTERNET
www.PRenseRViCe.se
Prenumerera p AoV Historia

4 nummer av AoV Historia fr 259 kr (ord. lsnummerpris: 296 kr spara 37 kr) KOD 219079
8 nummer av AoV Historia fr 469 kr (ord. lsnummerpris: 592 kr spara 123 kr) KOD 219078
Namn...........................................................................
Adress..........................................................................
Postadress...................................................................
Telefon.........................................................................
ALLT OM VETENSKAP
C/O TITELDATA
SVARSPOST
124 348 300
110 12 STOCKHOLM
Detta erbjudande gller bara prenumeranter i Sverige. Fr utlandet tillkommer porto.
Internetbokning p: www.prenservice.se
ScANNA QR-KODEN
fR ERBJUDANDEN
Ange internetkod 219-219155
Porto
betalt
Klipp ut kupongen och skicka in!
PRENUMERATIONER
TITELDATA
112 86 STockhoLm
0770-45 71 83
TELEfonTID: mn-frE 08.30-16.00
fAx: 08-652 0300
kundtjanst@titeldata.se
WOVEN IN QUALIT Y SINCE 1893

W W W . P E L L E V A V A R E . S E

Allt Om Vetenskap Tema Historia - Nr.8 2015

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Allt Om Vetenskap Tema Historia - Nr.8 2015

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Vad sker du?

eller anvnd reco.se

Jmfr och anlita ett rekommenderat fretag i ditt omrde.

Kp AoV Tema Historia digitalt

AoV TEMA HISTORIA 3

Martin lutHer king

De hemska Kpplingemorden i Stockholm,

12-19 Hitlers falska dagbcker

Jag brjar tro att han r tokig, var omdmet

4 AoV TEMA HISTORIA

32-35 De frsta invnarna: Aboriginernas

36-39 Nr europerna kom seglande:

I det gigantiska supporterbrket p 500-talet dog

40-46 Cook lste ett brittiskt problem:

24-30 Nr land ville tillhra Sverige

47-49 Den tasmanska tragedin:

Vid frsta vrldskrigets slut var en klar lndsk

50-53 De dmdas kontinent blir sjlvstndig stat.

I r r det 200 r sedan en av historiens frmsta fltherrar, Napoleon

Baptistpastorn och medborgarrttskmpen skakade

84-87 Pantheon i Rom

Hednatemplet som blev kyrka.

88-95 Slagen vid Rosebud

Indianernas blodiga revansch p de vita inkrktarna.

96-98 Karolinertidens kvinnor del 3

Prinsessan Hedvig Sofia - Karl XII:s storasyster och

78-83 Martin Luther Kings drm

P toppen av sin karrir var Greta Garbo Den

Ett av vrldens frmsta industriminnen

64-67 Den gtfulla Greta Garbo

76-77 Svenska vrldsarv:

Ond brd dd r det gott om i historien. Men en del

58-63 Mrkliga historiska ddsfall

AoV TEMA HISTORIA 5

Nya vrldens Pompeji

de fritt rsta med ftterna och g till en

Ceren begravdes i ett fem,

> Den brittiska ubten Truculent ver-

levde framgngsrikt tskilliga bataljer

haft cirka 200 invnare, begravdes

arbetare med ombord utver den vanliga

stilla, utan att det hade explosiva mnen

6 AoV TEMA HISTORIA

1970 frbjuda proffsboxning i

Avrttad av Kinas enda kejsarinna

Flera kvinnor har

av gravskriften, men fr Shiwei blev

Men sknk d en tanke t dem

Dekabristupproret sls ned

Misslyckad kupp mot

> Nr renssanskonstnren Agnolo Bronzino frn Florens omkring r 1546 mlade

slut p tsarens envlde, avskaffande av

brt ut p allvar. Tsarens kanoner rikta

Nu tilltet. Bild: IBL

Gteborg ont i magen. ven

men. Farsoten frlamade delar

Dagen drp drog ett vldsamt ovder

mannen bakom torr

Albrekt av Mecklenburg, avbildad p sitt

hydrodynamiken, frbttrade sin

vakuum under en lngre tid,

Grillfester vid Stonehenge

Den hr nya forskningen ger en

10 AoV TEMA HISTORIA