nätverket

RÄTTVIS
HANDEL

www.rattvishandel.net
Samlingsplatsen för etisk
och rättvis handel

1
 Om Rättvis Handel
Bakgrund
Det vi i dag kallar Rättvis handel har
i Sverige sina rötter i 60- och 70-talet.
På den tiden kallades det Alternativ
handel.En första butik med det namnet
öppnade i Göteborg 1969. Sedan star-
tade Solidarisk Handel och Handels-
front butiker och Import i Stockholm.
Dessa båda var speciellt inriktade på
handel med Folkrepubliken Kina och
Nordvietnam.
Handeln skulle vara ett alternativ till
de etablerade handelsbolagen och
multinationella företagen och erbjuda
en möjlighet för länder i syd, eller u-
länder som man sa då, att få en mark-
nad. En annan bakgrund var kritiken
mot de etablerade handelsstrukturerna
som innebar att handeln skedde på de
rika i-ländernas villkor. U-länderna
var de ständiga förlorarna. De förblev
leverantörer av råvaror och den lön-
samma förädlingen skedde i I-länder-
na. Det var alltså viktigt i den alterna-
tiva handeln att varorna förädlats i
2
u-länderna. Te skulle vara packat och
kaffet skulle packat på plats.
De orättvisa handelsrelationerna i
värden var en av frågorna kyrkorna
tog upp i sina årliga u-veckor som
startade 1973. Försäljning av varor
från u-länder kom att bli ett medel att
föra ut frågorna om den orättvisa han-
deln. Det gav också en möjlighet för
engagerade människor att känna att de
gjorde något konkret när de engage-
rade sig i praktiskt försäljningsarbete.
Flera organisationer som arbetar med
solidaritet och biståndsarbete har ock-
så länge arbetat parallellt med import
och handel, i första hand från de länder
där man varit aktiva. Afrikagrupperna
och Svalorna är två exempel. Afrika-
grupperna har nu lagt ner sin egen im-
port och försäljning men är delägare i
The House of Fair Trade. Framför allt
Afrikagrupperna men även andra an-
vände begreppet ”solidarisk handel”.
Fair Trade i Europa
Ute i Europa hade man på 90-talet
mer och mer börjat använda begrep-
pet Fair Trade. Uppmärksammandet
av barnarbete i många av u-länderna
hade satt fingret på de många gånger
vidriga arbetsförhållandena. Nu skif-
tade fokus från att bara vara en alter-
nativ handelskanal till frågan om hur
varorna producerades. Det blev då allt
viktigare att skapa någon slags sam-
stämmighet kring vilka producenter
man kunde handla med.
Ett långdraget arbete inleddes inom ra-
men för IFAT (numera WFTO) för att
få fram en samstämmighet. Inom IFAT
(International Fair Trade Association)
finns både producenter, importörer
och butiker representerade. Fair Trade
hade nu vidgats inte bara till rättvisa
handelsrelationer utan även till frågor
om ersättning och arbetsförhållanden.
Många av de föreningar och kyrkor
som bedrev försäljning organiserades
på 80-talet i föreningen U-sam.
Där tog man intryck av diskussionen
kring det vidgade begreppet och änd-
rade 1997 namnet till Världsbutikerna
för Rättvis Handel. Inom denna rö-
relse tog man i samma veva initiativ
till att även i Sverige introducera en
märkning av rättvist handlade varor så
att de skulle kunna exponeras i vanliga
butiker.
Rättvisemärkt bildas
I föreningen för Rättvisemärkt samla-
des en lång rad svenska organisationer
med kyrkorna, LO och Världsbutiker-
na som pådrivare. Det har tagit lång
tid att etablera detta koncept i Sverige
men på senare år har det lossnat rejält.
Även Världsbutikerna har nu, efter en
svacka när märkningen infördes, fått
ny kraft.
Det har etablerats flera nya butiker, det
är dock få butiker som har en sådan
omsättning att de kan ha anställd per-
sonal. Fortfarande ligger Sverige långt
efter övriga länder i västra
3
 Europa både när det gäller antalet
Världsbutiker och marknadsandelen
för Rättvisemärkt.
Med märkningen har dock en av rörel-
sens gamla principer fallit. Det gäller
kravet att varorna ska vara förädlade i
ursprungslandet. Världsbutikerna bil-
dade en egen importfirma och tog över
hantverksdelen, nu under namnet The
House of Fair Trade. På senare år har
fler och fler importörer etablerats som
följer principerna för Rättvis Handel.
Olika vägar mot samma mål
De varor som kallas ”rättvist hand-
lade” kan antingen vara certifierade
av Fairtrade/Rättvisemärkt eller kom-
ma från från en producent som följer
WFTO:s kriterier för Rättvis Handel.
Ibland anses etisk handel hamna utan-
för definitionen av rättvis handel. Men
även om metoder och re
sultat kan skilja sig åt mellan de olika
inriktningarna är målet detsamma - att
förbättra villkoren för producenter och
anställda i producentländerna.
4
Varför rättvis handel?
Globaliseringen har lett till utveck-
lingsmöjligheter för många länder,
men inte sällan kommer människor i
kläm på vägen. Rättvis handel syftar
till att förbättra villkoren för de som
producerar de varor vi konsumerar.
Många producenter i utvecklingslän-
der har ofta begränsade resurser och
har svårt att hävda sig på världsmark-
naden. För att kunna agera där, och
sälja sina produkter, tvingas de pressa
sina priser, sänka kraven på arbets-
förhållanden samt sälja via flera mel-
lanhänder som själva tar en stor del av
förtjänsten. Detta leder till att många
inte får tillräckligt betalt för sitt arbete
och därmed inte kan försörja sig själ-
va, sin familj och utveckla sitt lokal-
samhälle. Det är mot denna bakgrund
rättvis handelsrörelsen har vuxit fram.
Genom att främja en handel där män-
niskan och lokalsamhällets utveckling
sätts i centrum kan fattigdom och so-
cial utslagning undvikas.

Rättvis Handel enligt WFTO
(tidigare IFAT)
Rättvist handlade varor från de produ-
center som följer WFTO:s kriterier för
Rättvis Handel är ofta produkter som
har en mer komplicerad tillverknings-
process än Rättvisemärkt-certifierade
varor, som t.ex. hantverk, accessoarer
och interiörartiklar. Dessa produkter
säljs mestadels i Världsbutikerna och
har än så länge ingen märkning såsom
Rättvisemärkt. Fokus är på att skapa
möjligheter för marginaliserade små
producenter. WFTO - the World Fair
Trade Organization WFTO-märket
används inte för att certifiera en pro-
dukt, men får användas av företag och
organisationer som är medlemmar i
WFTO, vilka förbinder sig att följa
kriterierna för Rättvis Handel.
Medlemmarna måste rapportera hur
de följer principerna för Rättvis Han-
del, och WFTO gör sedan stickprover
där efterlevnaden kontrolleras.
WFTO:s 10 principer för Rättvis
Handel som ska följas, efter bästa
förmåga, av samtliga aktörer som del-
tar i rättvis handel:
1. Skapa möjligheter för marginalise-
rade producenter genom att stötta
de fattigaste producentgrupperna
. jövänlig.
2. Öppenhet i organisationens struktur
och i alla aktiviteter samt en utveck-
lande dialog mellan alla aktörer inom
den Rättvisa Handeln vad gäller pro-
dukter och marknadsföring.
3. Kapacitetsbyggande – stöd till
produktutveckling, export och mark-
nadstillträde för producenter.
4. Sprida information, utbilda och
genomföra kampanjer för att utbilda
och upplysa om Rättvis Handel.
5. Betalning av ett rättvist pris till
producenterna.
6. Jämställdhet, ingen diskriminering
och rätt till kollektiv organsiering.
7. Goda arbetsförhållanden – se till
att producenterna jobbar i en hälso-
sam och säker miljö.
8. Inget utnyttjande av barn i arbete –
se till att FN:s barnkonvention följs.
9. Miljö - aktivt verka för att göra
verksamheter och produktion mer mil-
10. Långsiktiga handelsförbindelser
som baseras på solidariet, förtroende
och ömsesidig respekt och som bidrar
till stöd och tillväxt för Rättvis Handel
Rättvis handel är ett samarbete mellan
producenter, importörer, butiker och
konsumenter. Samarbetet syftar till att
förbättra situationen för producenter,
öka deras tillgång till marknader och
att arbeta för en hållbar utveckling.
Rättvis handel ska ge producenter,
främst missgynnade småskaliga pro-
ducenter, möjligheten att förbättra sin
levnadsstandard och arbetsföhållan-
den.
5
 Fairtrade / Rättvisemärkt
(FLO)
Rättvisemärkt är en oberoende pro-
duktmärkning. När du väljer Rätt-
visemärkt bidrar du till förbättrade
arbets- och levnadsvillkor för odlare
och anställda i utvecklingsländer.
Märkningen hittas mestadels på pro-
dukter med låg förädlingsgrad såsom
livsmedel. Ofta används det engelska
uttrycket Fairtrade (med stor bokstav
och utan mellanrum)
När du som konsument köper en
Rätt visemärkt produkt bidrar du till
att odlare och anställda får förbättrade
ekonomiska villkor, genom kriterier
för högre löner och ett minimipris
som överstiger produktionskostnaden.
Detta, tillsammans med långsiktiga
handelsavtal, ger trygghet för alla
dem som inte har så stora marginaler
att leva på.
Utöver den högre betalningen får od-
larna också en extra premie. Den an-
vänds till att utveckla lokalsamhället
socialt och ekonomiskt, t ex i en ny
6
skola, nya bostäder och hälsovård, el-
ler till investeringar i jordbruket.
Beslutet för hur premien ska använ-
das tas gemensamt av odlarna. Rätt-
visemärkt handlar inte bara om att få
en bättre ekonomisk situation. Krite-
rierna främjar också demokratin, or-
ganisationsrätten samt miljöhänsyn i
produktionen. Barnarbete och diskri-
minering motverkas.
Idag finns det ett brett utbud av Rätt-
visemärkt i de flesta svenska butiker,
men också på caféer, hotell och andra
ställen där det serveras mat och dryck.
Vilka produkter finns? Det finns Rätt-
visemärkt kaffe, te, kakao, drickchok-
lad, chokladkakor, bananer och annan
färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass,
socker, müsli, snacks/godis och ho-
nung. Dessutom går det att köpa Rätt-
visemärkt vin, rosor, sportbollar, och
produkter som innehåller Rättvise-
märkt bomull. För alla dessa olika
produkter finns specifika kriterier, till-
skillnad från rättvist handlat där kri-
terierna är generella. En uppdaterad
produktlista finns att hitta på Rättvise-
märkts hemsida.
Rättvisemärkt är en oberoende pro-
duktmärkning och din garanti för att
en produkt uppfyller internationella
Fairtrade-kriterier. Rättvisemärkt är
den svenska representanten i Fairtrade
Labelling Organizations International
(FLO), som utvecklar kriterier och
fungerar som stöd till odlare och an-
ställda i utvecklingsländer. Kontrol-
lerna utförs av FLO-Cert, ett obero-
ende internationellt certifieringsorgan
med ISO65-ackreditering.
Rättvisemärkt har systerorganisa-
tioner i ett tjugotal länder i Europa,
Nordamerika, Australien/Nya Zeeland
och Japan.
Etisk handel
Arbetsdagar så långa som 14 timmar,
hälsoskadlig arbetsmiljö, en lön omöj-
lig att leva på och trakasserier mot
fackföreningar. Det är verkligheten för
många av de människor som tillverkar
varorna vi köper. Aktörer inom etisk
handel försöker påverka den konven-
tionella handeln att ta ansvar för hur
varorna tillverkas och motverka brott
mot mänskliga rättigheter inom ar-
betslivet.
Uppförandekoder
Aktörer inom etisk handel brukar upp-
mana företagen att anta en s.k. upp-
förandekod (Code of Conduct) som
ska appliceras både inom företaget
och hos företagets leverantörer. ILO:s
kärnkonventioner> brukar fungera
som riktlinjer för innehållet i uppfö-
randekoden. När en uppförandekod är
antagen börjar det komplicerade och
oerhört viktiga arbetet med att säker-
ställa att kriterierna i koden efterlevs.
I långa och komplicerade leverantörs-
kedjor kan det vara en svår uppgift.
Därför utarbetar aktörer inom etisk
handel riktlinjer för hur detta arbete
kan genomföras på ett seriöst sätt. Det
handlar om kontroller, transparens, in-
köpsstrategier, prissättning osv.
Globala ramavtal
Ofta är det företagen själva som un-
dersöker huruvida kriterierna i en upp-
förandekod följs, vilket många gånger
inte är tillräckligt. Granskningar har
visat att villkoren för producenter och
anställda inte blir nämnvärt bättre,
trots att en uppförandekod har funnits i
ett flertal år. Många aktörer inom etisk
handel har därför börjat uppmana fö-
retagen att teckna s.k. globala ramav-
tal (International/Global Framework
Agreements). Ett globalt ramavtal är
ett avtal mellan ett företag med glo-
bal verksamhet och ett internationellt
branschfack. Det skrivs under av båda
parter som förbinder sig att arbeta en-
ligt dess normer. Innehållet i ett ram-
avtal skiljer sig inte nämnvärt från en
uppförandekod, men en viktig
skillnad är att det involverar represen-
tanter från de anställda. Både anställda
och företagsrepresentanter kan alltså
kontrollera att avtalet följs. Ett globalt
ramavtal ska underlätta för de anställ-
da att gå med i en fackförening – nå-
got som är mycket ovanligt i många av
producentländerna. Dessutom öppnar
det upp för en dialog mellan företags-
ledning och anställda.
Flerpartsinitiativ
På flera håll i världen har företag,
organisationer och ibland fackfören-
ingar gått samman i s.k. flerpartsini-
tiativ (Multi-Stakeholders Initiaitve)
där man gemensamt försöker hitta
bra lösningar för att förbättra villko-
ren i producentländerna. Under fliken
Aktörer> hittar du några av dessa fler-
partsinitiativ.
7
 KÄLLA: Rättvis Handel

BILDER: flickr.com / rattvishandel.net

SKAPAD AV: Carina Petersson

Desktop Publisher / VT 10