Polhemspriset

Sveriges finaste teknikpris

Grattis till Polhemspriset 2015

Mottagare av Polhemspriset 2015
John Elvesj och Mrten Skog tilldelas idag
Polhemspriset 2015 fr uppfinningen Tobii
Eyetracker, gonstyrning av datorer. De prisas
fr idn till fretaget Tobii och den teknologi i
framkant som de har skapat.
gonstyrning av datorer har kat mjligheterna fr tusentals funktionsnedsatta att
kommunicera och delta i samhllet p lika
villkor. Tekniken ppnar stora mjligheter till
vidare innovation och nya anvndningsomrden.

John Elvesj

Mrten Skog

Polhemspriset r Sveriges ldsta och finaste

tekniska utmrkelse. Det delas ut fr teknisk
innovation p hg niv eller fr genialisk
lsning av ett tekniskt problem, som finns
tillgnglig p den ppna marknaden och r
uthlligt miljvnlig.

vriga nominerade till rets Polhemspris var

professor Anders Wilhelmson fr sin miljvnliga
toalettpse Peepoo, samt Markus Notch Persson
fr datorspelet Minecraft.

polhemspriset.se

John Elvesj och Mrten Skog tar idag den

17 november emot Polhemspriset, bestende
av en guldmedalj och 250 000 kronor, av
Minister fr hgre utbildning och forskning
Helene Hellmark Knutsson.

Ledare // ALLt om vetenskAp

Kundservice

PROGRAMMERAD ATT DDA

Alla stora biltillverkare och en del andra fretag,
exempelvis Google, experimenterar med frarlsa
bilar. Frgan r inte om de kommer, utan nr. Men
r vi beredda?
Flera forskare har ppekat att den stora svrig
heten med frarlsa bilar inte handlar om tekniken.
Bilarna kan snart kra mycket skrare n mnnis
kor och tekniken kan gras lika tillfrlitlig som ex
empelvis bromsarna p en helt vanlig bil. S rent
tekniskt r det inga problem gr bilarna frarlsa
s minskar antalet ddade i trafiken drastiskt.
Problemet r istllet moraliskt: vem ska den
frarlsa bilen dda?
Hur man n gr, s kommer det alltid att uppst
situationer dr det inte finns ngon lycklig utgng.
Det hnder att gasen hnger sig och bilar kr in i
folkmassor, eller att det uppstr ngon osannolik
trafiksituation som ingen kunnat frutse. Ibland
intrffar det helt enkelt saker som vare sig mnniska
eller dator kan hantera utan att ngon fr stta livet
till.
S vad ska d en frarls bil programmeras att
gra i en omjlig situation? Ska den med bertt
mod kra in i en folkmassa och dda ett antal mn
niskor eller ska den styra ut fr ett stup och dda
sin passagerare? Ska bilen programmeras att agera
s att s f som mjligt dr, eller ska den till varje
pris rdda sin passagerare?
Och frgestllningen slutar inte dr; ska bilen
rdda s mnga mnniskor som mjligt, eller s
mnga levnadsr som mjligt? Allts ta hnsyn till
ldern p dem som kommer att d.
En mnniska kan komma undan med att kra
rakt in i en folkmassa nr bromsarna slutar fungera
eller gasen hnger sig eftersom det handlar om
snabba och desperata beslut. Att handla irrationellt
i ett sdant lge r mer regel n undantag.
Men den som programmerar en bils beteende
kan inte komma undan. Dr finns det gott om tid

Prenumerationsrenden
och adressndring
TitelData AB
112 86 Stockholm

att verkligen besluta vem som ska leva och vem som
ska d.
En lsning som har diskuterats r att bygga in en
slumpfunktion som gr att bilen ibland prioriterar
passagerare och ibland mnniskor utanfr bilen. P
ngot stt knns ett sdant lotteri mer mnskligt,
men samtidigt har det lite av en ndlsning ver
sig.
I slutet av oktober i r publicerades en uppmrk
sammad studie dr tre forskare (i ekonomi, psyko
logi och mnniskadatorinteraktion) frskte f
allmnhetens svar p dessa frgor. Ngra hundra
mnniskor tillfrgades, och de flesta svarade att en
frarls bil borde prioritera att rdda s mnga liv
som mjligt ven om det innebr att passagerarna
mste offras. Gjordes frgestllningen lite mer kon
kret det r du som r passageraren som kommer
att offras fr att spara ett strre antal andra liv s
tyckte mnga att det fortfarande var okej. Men med
ett viktigt frbehll; de skulle inte ge sig ut i trafi
ken med en sdan bil s lnge det finns mnskliga
frare drute. Bara om alla andra bilar i trafiken r
frarlsa och programmerade att agera p samma
stt, s r det okej.
Det finns fler intressanta problem som man kan
fundera ver till exempel vem som r ansvarig nr
ngot hnder. Och om det gr att hacka program
men som styr bilens prioritering av mnniskoliv?
Kanske genom att f att bilen att tro att den r full
med barn och p s stt prioritera sina passagerare
framfr de dr mnniskorna som str vid busshll
platsen ...
De hr moraliska frgorna r inte nya, men med
diskussionen om frarlsa bilar har de blivit obe
hagligt konkreta. Tidigare var det mest teoretiska,
filosofiska resonemang dr man frskte ta reda
p hur mnniskor fungerar. Nu r det en praktisk
frga om liv och dd. Och det gr det hela mycket
mer spnnande.

Kundtjnst:
mn-fre 08.30 16.00
Tel: 0770-45 71 83
www.prenservice.se

Lasse Zernell
Chefredaktr

Allt om Vetenskap www.alltomvetenskap.se

Prenumerationsrenden och adressndring
mn-fre 08.30 16.00
Tel: 0770-45 71 83
www.prenservice.se
TitelData AB
112 86 Stockholm
Kontakt med redaktionen
red@alltomvetenskap.se
tel: 08-758 52 60

Ansvarig utgivare
Michael Journath
Chefredaktr
Lasse Zernell
Grafisk Form
Nina Journath Theander
Johan Gradin
Webbredaktr
Mia Elisdotter

Redaktr
sa Malmberg
Anders Gransson

Ove Kaufeldt
Magnus Nilsson
Helena Olsson

Medarbetare
Tomas Lindblad
Aileen Florell
Anders Palm
Lars Brander
Alarik Haglund
Anders Mathlein

Medarbetare
i detta nr
Stefan Johansson
Johan Hansson
L-G Nilsson
Tomas Serholt

Kp Allt om Vetenskap digitalt

Du vet vl att du kan kpa vra tidningar digitalt?
qiozk.com/ Android, iPhone och iPad

Gilla oss p Facebook

Marknad
Anders Westholm
marknad@
alltomvetenskap.se
VD
Jan Westholm
Annons
Victor Kentt
Tel: 076-322 41 17

victor.kentta@
alltomvetenskap.se
Utgivare
Allt om Vetenskap
Frlags AB
Allt om Vetenskap
Frlags AB
r dotterbolag till
Medstrms AB

Ekonomi /
administration
Marie Sthlberg
Tryck
V-TAB
ISSN 1652-3318

Undrar du ver ngot vetenskapligt?

Frga
oss!

Skriv till: fraga@alltomvetenskap.se

eller g till: www.alltomvetenskap.se
och klicka p Frga oss

Om du har synpunkter p tidningen,

skriv grna till:
red@alltomvetenskap.se

Vanliga brev skickas till:

Allt om Vetenskap
Bergsgatan 22 / 112 23 Stockholm

Redaktionen ansvarar ej fr inskickat, ej bestllt material. Eftertryck frbjudet utan utgivarens tillstnd. I skolundervisning fr maximalt en artikel/nummer i Allt om Vetenskap anvndas utan tillstnd frn
utgivaren, frutsatt att distributionen till elever sker genom ansvarig lrares frsorg, utan att ngon kostnad eller avgift frekommer fr eleven. Antalet kopior skall vara lika med antalet elever som berknas
f del av materialet. Det skall tydligt framg varifrn materialet r hmtat.

insndare // ALLt om vetenskAp

Besserwisser

Tecknad av Anders Mathlein fr Allt om Vetenskap.

Insndare

Skriv till oss: E-post: red@alltomvetenskap.se

Postadress: Allt om Vetenskap, 112 23 Stockholm.
VtgAsbollAr
I nummer 10-2015 finns en artikel
om professor Lars Stenmarks
pingisbollstora uppfinning som
kallas makrosfr. Dessa makrosfrer kan laddas med vtgas som sedan portioneras ut till brnsleceller
med ett mikrochip. Detta frefaller
vara en alldeles fantastisk lsning
fr distribution av energi till olika
fordon till exempel.
r detta ett serist projekt, eller
har vi hr ett svenskt Andrea
Rossi-fall?
Mvh
Thor Bihli, skeptisk prenumerant
Ja, det r serist. Det finns inga
som helst konstigheter nr det
gller fysiken kring det hela, och
allt bygger p vlknd och bepr
vad teknik. Lars Stenmarks id

r det en lng vg att g fr att f

med alla aktrer p en infrastruk
tur som bygger p tekniken. Det
r dock en ekonomisk och politisk
frga, och inte vetenskaplig eller
teknisk.
AoV

handlar helt enkelt om hur vte ska

lagras och distribueras sjlva
energiomsttningen i brnslecel
ler r ngot som redan finns och
fungerar sedan mnga r.
Andrea Rossis projekt handlar
om ngot helt annat och r lindrigt
uttryckt ifrgasatt. Hans energi
katalysator r en maskin som
psts producera energi med hjlp
av kall fusion, ett fenomen som r
obevisat och betraktas med stor
skepsis av de allra flesta forskare.
Han lter ingen utomstende gran
ska maskinen och hur den fungerar
r i grunden oknt ven om han
pstr att den fusionerar vte och
nickel till koppar. Rossi betraktas av
de flesta forskare som en bedragare
och hans maskin som en ren bluff,
lite som en modern variant av de
gamla evighetsmaskinbluffarna dr
man gmde fjdrar inuti kugghjul.
Stenmarks id med vtgasbollar
har inget av detta ver sig. Dremot

Hgst rAnKAde
UniVersitet
USA r vl nummer ett nr det
gller naturvetenskaplig forskning
och vetenskaplig litteratur? Men
hur r det i Europa r Oxford det
universitet som publicerar mest
vetenskapliga papper?
Rolf W
Det stmmer att USA har en frsta
plats nr det gller publicering av
vetenskapliga studier. Den exakta
ordningen mellan olika universitet
r dremot inte s ltt att f ett
objektivt mtt p. Handlar det om
antalet artiklar, antalet publicerade

Professor Stenmarks vtgasbollar

r inget konstigt rent fysikaliskt
bara en liten vtgastank.

tecken, hur mycket artiklarna cite

ras, vilken status tidskrifterna de
publiceras i har? Och s vidare.
Inte ovntat finns det drfr olika
rankingsystem och listor som inte
r helt verens om hur det ligger
till. Men att amerikanska univer
sitet som Harvard och Stanford
ligger i topp rder det konsensus
kring. I Europa r det Oxford eller
Cambridge som leder verlgset.
I Sverige innehar Karolinska Insti
tutet frstaplatsen.
Ser man p totalrankingen av
lnder, s bevakas det bland andra
av Scimago Labs. Enligt deras
statistik har USA:s dominans under
de senaste ren brjat hotas av
just det Kina. 2004 stod USA fr
26 procent av alla vetenskapliga
studier och Kina fr 7 procent. 2014
var motsvarande siffror 19 respek
tive 15 procent. Sverige lg 2014
p en 21:a plats med en procent
av vrldens totala vetenskapliga
publicering.
AoV

Vrldens mest populra multirumssystem.

Med Sonos kan vi erbjuda dig en skrddarsydd

lsning som utgr frn dina behov.
Du kan spela musik i flera rum, och du kan
alltid vlja om du vill hra samma musik i hela
huset eller spela olika musik i varje rum.

Med Sonos kan du vlja mellan att spela upp

musik frn din dator, en ntverkshrddisk,
tusentals Internet-radiostationer frn hela
vrlden samt flera musiktjnster som Spotify,
Deezer, Wimp Google play m.m
Kontakta oss fr fri konsultation
info@larsbengtsson.se

www.larsbengtsson.se

MITT I STAN S:T ERIKSPLAN

Tel 08-44156 20.
ppettider vardagar 10 18, lrdag 10 15

INNEHLL // ALLt om vetenskAp

allt om
vetenskap
nr 11 2015
3

Ledare och insndare

Faktiskt

30

nr einstein
krkte rymden

16 Usa:s nya
spionpLan
TR-X, ska bli ett avancerat plan stealthteknik
gr det osynligt p radar,
mjligheten till fjrrstyrning gr att det kan
anvndas som drnare
och kommunikationstekniken r
den mest avancerade som finns.
20 nyheter
30 nr einstein krkte rymden
Den 2 december 1915 frndrades
vr syn p vrlden. D presenterade
Einstein den allmnna relativitetsteorin,
den modell av verkligheten som bland
annat sger att sjlva rummet kan
krkas.
38 rymdodLingens era r hr
Grna fingrar r kanske inte en
egenskap som man frknippar med
astronauter men att kunna odla sin
egen mat r en frdighet som kommer att vara livsviktig fr framtidens
rymdresenrer.
8 Faktiskt
//Tolkienstad nskas//
//Mnbiljett//
//rets IgNobelpris//
//Oddlig pistol//

44 pryLarna som dU inte

visste att dU behvde
Transformer fr kket.
Den tysta gitarren.
Rrliga 3D-tatueringar.
48 Jakten p drottning
neFertitis grav
Enligt en ny teori r Tutankhamons
gravkammare i sjlva verket en vestibul

till en mycket strre och nnu dold

kammare rymmande kvarlevorna efter
den legendariska drottning Nefertiti.
54 tta mrkLiga gen
manipULerade organismer
Med dagens genteknik gr det att gra
alla mjliga mrkliga kombinationer av
organismer p gott och ont.

20 nyheter
//Sm fusionskraftverk kan snart byggas//
//Cirrusnebulosan som du aldrig sett den frr//
//Arbetsvgrande myror//

92 Frgor
och svar
//Hur grs saltvatten om till
drickbart stvatten?//
//Pverkar tyngdkraften
ljudvgor?//
//Finns det en punkt i
universum som str helt
stilla?//

64

syndafloden
- finns det
verkliga
hndelser
bakom myterna?

78

70

16
30
64

54

78

Ubtens
historia

48

58

38

58 nya rn
om digerdden
Nu tror sig forskarna
veta varfr den ganska
harmlsa bakterien
Yersinia pestis som
existerat lnge pltsligt
blev s aggressiv.

70

62 tio saker om
bockstensmannen

Cte - hjrnskadorna
som skakar idrottsvrlden

64 syndaFLoden Finns det

verkLiga hndeLser
bakom myterna?
Myten om syndafloden r mycket ldre
n Bibeln och finns i olika versioner i
olika kulturer.
70 cte hJrnskadan som
skakar idrottsvrLden
Hjrnskador som beror p vld mot
huvudet r ett mycket utbrett problem,
inte bara inom amerikansk fotboll.
78 Ubtens historia
Kapten Nemo byggde en farkost med
otroliga egenskaper. Men det var ju
bara science fiction. Nu har verkligheten hunnit ifatt och frbi kapten Nemo.
86 mrkLiga dJUr
saigaantiLopen
88 mrkLigt och verkLigt i biLd
92 Frgor och svar
97 krnika

F AK T I S K t

Tolkienstad

Ngra engelska arkitekter vill

halvt p skoj bygga upp en kopia
av Minas Tirith frn Tolkiens
Sagan om ringen i full skala.
Bild: New Line Cinema

nskas

// Ett gng engelska arkitekter har startat en insamlings

kampanj p crowdfundingsajten Indiegogo fr att bygga
upp en kopia av staden Minas Tirith i sdra England.
Motsvarande 25 miljarder svenska kronor anser de sig
behva f in fr att f till en fullt fungerande stad
dr folk kan bo och arbeta. Efter drygt en m
nad var summan uppe i drygt 1,2 miljoner
kronor. Strax efter kampanjstarten lanse
rades ven en konkurrerande insam
ling fr att terskapa orchernas
belgring av staden.

Lngsam flaskpost
// Nr Marianne Winkler och hennes
make promenerade lngs stranden p n
Amrum, en av de nordfrisiska tyska arna i
Nordsjn, i vras hittade de en uppspolad
flaskpost. Inuti lg ett papper som med
stora rda bokstver uppmanade upphit
taren att sl snder flaskan. Eftersom det
inte gick att ppna den s ld det tyska
paret uppmaningen. Inuti flaskan lg ett
frfrankerat vykort med ett frgeformulr
dr upphittaren uppmanades att svara p
frgor om nr och var de funnit flaskpos
ten och sedan skicka ivg det till Marine
Biological Association, MBA, i Plymouth i
Storbritannien.
Som tack fr hjlpen skulle de erhlla
hela 1 shilling.
De lade brevet p ldan och ngra
dagar senare ppnade ett gng hpna
marinbiologer i England brevet. Flask
posten visade sig ha varit frn 1906 och
ingtt i ett experiment fr att underska

Nordsjns undervattensstrmmar. Runt

tusen flaskor hade kastats i havet av
institutets dvarande rektor, George
Parker Bidder, och mnga hittades
av trlare inom ngra mnader. Den
108 r gamla flaskposten r drmed
vrldens ldsta knda flaskpost och lr
nu komma med i Guinness Rekordbok.
Upphittaren Marianne Winkler fick sin
shilling, inkpt av institutet hos en
mynthandlare eftersom myntsorten inte
existerar som betalningsmedel sedan
1990.

En kopia av vrldens nu knda ldsta

flaskpost, en 108 r gammal flaska
som kastades i Nordsjn r 1906 som
ett led i ett oceanografiskt experiment. Flaskan hittades i r p den
tyska n Amrum. Bild: MBA

M r k ligt & v er k ligt

Utskrivna piller
USA:s livsmedels- och
lkemedelsmyndighet,
FDA, har godknt landets
frsta 3D-utskrivna
medicin. Spritam, som
det heter, r ett piller fr
behandling av epileptiska
anfall. Frdelen med att

exempelvis ett apotek

anvnder en 3D-skrivare
fr att tillverka piller r att
medicinen kan individualiseras s att patienten i
en tablett fr precis den
mngd medicin som just
den personen behver.

74 grader
S varmt var det p
fredagseftermiddagen den
30 juli 2015 i den iranska
staden Bandar Mahshahr.
Siffran visar den upplevda
temperaturen, eller vrmeindex, som kombinerar den
faktiska lufttemperaturen,

hr 46 grader, med den

relativa luftfuktigheten,
som d var extremt hg.
Ett vrmeindex p ver
54 grader rknas som
extrem fara att vistas i.
Det hr var det nst hgsta
vrmeindex som uppmtts
i vrlden, etta r Dhahran

i Saudiarabien med 78
grader i juli 2003.

Hett lngt liv

I en internationell sjurig
observationsstudie av
nra en halv miljon kineser
i ldrarna 30-79 r visade
det sig att ddligheten var

Svindlande simning
// Simning r en sysselsttning som

hittills inte varit frknippad med

svindel. Men snart finns mjligheten
att ndra p det. Om tre r r det i
London premir fr vrldens frsta
himmelspool, en helt transparent
pool i akrylplast som strcker sig
mellan tv hus 35 meter upp i
luften. Hr kan man crawla och f
svindel samtidigt nr man ser ner
mot marken genom det 20 centime
ter tjocka akrylgolvet i poolen.
Himmelspoolen r en del i ett
nytt luxust bostadskomplex i Bat
tersea i sdra centrala London. Ett
diplomatkvarter som omger den nya

snart frdiga amerikanska ambas

saden, en gigantisk futuristisk kub
med en extra yttre fasad i gnist
rande fluorplast, ETFE, med 8 300
kvadratmeter solceller p, eget
biomassakraftverk och eget grund
vattenmagasin att ta vatten ifrn vid
behov. Ett miljmssigt stllnings
tagande som ocks gr byggnaden
delvis sjlvfrsrjande. Fast den
amerikanska ambassaden hade inte
behvt flytta arrendet p dagens
tomt p Grosvenor Square i Mayfair,
dr dagens modernistiska bunker till
ambassad sttt sedan 1955, lper
till r 2953.
Simma med svindel. I London ska man mellan tv hus bygga
en swimmingpool med transparenta sidor 35 meter ovanfr
marken.

I anslutning till swimmingpoolhusen byggs just nu

USA:s nya ambassad, en
enorm kub som r i stort sett
sjlvfrsrjande p el, vrme
och dricksvatten. Och som
kommer att synas.

mellan 10 och 14 procent

lgre hos dem som regelbundet t starkt kryddad
mat. Srskilt frsk chili
verkade minska risken fr
ddlig cancer, blodpropp
och diabetes. Om kopplingen r ett direkt resultat
av chilikonsumtion eller om

det hnger ihop med andra

kost- och livsstilsfaktorer
r n s lnge oklart. Studien r publicerad i BMJ.

koll p lejon
Alla r vi vervakade
nufrtiden. I somras
startade i Kenya ett projekt

dr landets, och i frlngningen hela kontinentens,

lejon ska f sina ansikten
fotograferade fr att sedan
vervakas med hjlp av
programvara fr ansiktsigenknning. De enfrgade lejonen r till skillnad
frn exempelvis flckiga

leoparder relativt svra att

identifiera och gps-teknik
bde dyr och krnglig. LINC
heter projektet.

3 040 000 000 000

S mnga trd finns det i
vrlden enligt nya berkningar. Det r sju gnger

s mnga som tidigare

uppskattats. Tidigare berkningar byggde helt p
satellitbilder, men nu har
man utgtt frn data om
trdtthet insamlad p marken. Hgst trdtthet i vrlden har skogarna i Norden,
Ryssland och Nordamerika.

F AK T I S K t

Mnbiljett

Buzz Aldrins specifikation frn tjnsteresan

till mnen med Apollo 11 i juli 1969.

// P sin twittersida har den pensionerade astronauten Buzz Aldrin, mnniska nummer tv p
mnen, lagt ut sin frdbiljett till mnen frn 1969. Som p vilken tjnsteresa som helst har researrangren Nasa gjort en knastertorr specifikation med detaljer som avreseort: Houston, Texas.
Destination: Cape Kennedy, Florida, Mnen, Stilla havet, USS Hornet, Hawaii och tillbaka till
Houston. Frdmedel: Statlig rymdfarkost, Gov. Spacecraft.
Vidare: Samtliga ml samt inkvartering tillhandahlls av staten. Aldrin begrde ven 33,31
dollar i ersttning fr resekostnader, vilket godkndes. Kanske var det ersttning fr resa med
egen bil till flygbasen, transporten till mnen stod ju som tur var den amerikanska staten fr.
Det sgs att Buzz Aldrin, men kanske var det en annan astronaut, p skmt begrde vanlig
jordisk milersttning p 8 cents per mile men d av Nasa fick tillbaka en faktura p 185
miljoner dollar priset fr Saturn V-raketen som skt upp Apollo 11.

SNABBCYKLAT
// Ikldd den hr torpedformade cockpiten cyklade kanadensaren Todd
Reichart fram i 133,8 km/h p en spikrak och flack vg i Nevada i USA i
september i r. Cykeln r en liggcykel dr man trampar fram p rygg. Dr
med satte han nytt hastighetsrekord fr mnskligt framdrivna fordon.
Bild: AeroVelo

Vrldens snabbaste cyklist r

dremot fransmannen Eric
Barone som i mars i r
brnde nerfr en strtloppsbacke i Frankrike
i hela 223,30 km/h och
drmed satte nytt
hastighetsrekord i
downhillcykling.

M r k ligt & v er k ligt

Runt 15 miljarder trd
sgas ner rligen. Sedan
jordbrukets begynnelse fr
12 000 r sedan har antalet
trd i vrlden minskat med
46 procent. Studien r
publicerad i Nature.

del vxt
Geologer har funnit att
en cirka tio meter hg
palmvxt, Pandanus candelabrum, som vxer i Liberia, verkar fungera som
indikator fr diamantfyndigheter. Enligt en artikel
i tidskriften Economic

Geology ser det ut som att

den vxer enbart p toppen
av kraterrr, diatremer,
fyllda med diamantens
moderbergart kimberlit,
s kallade diamond pipes.
Stmmer det s r vxten
att likna vid en skylt med
ordet diamant p och

10

landets diamant jgare lr

hoppa jmfota.

ocH sverige Har

Fjllnejlikan
1973 upptcktes viscariamalmen vster om Kiruna,
en stor kopparfyndighet
som blev Viscariagruvan.

Orsaken till att kopparmalmen hittades var att marken dr var alldeles tckt
av rosa fjllnejlikor, en vxt
som trivs p starkt kopparhaltig mark, ett underlag
som annars r giftigt fr de
flesta vxter, och fungerar
som kopparindikator.

Tre vinnare av

RETS
IgNOBELPRIS

// IgNobel Prize delas ut fr forskning som

fr folk att skratta, men ocks att tnka efter.
Det ska allts handla om forskning som verkar
ljlig men som leder till ett litet leende eller huvud
skakande som allts nd har ngot intressant att
sga. Helst, i alla fall. Huvudsaken r att det r roligt.
Hursomhelst har vi hr fyra av rets vinnare.

1. TuNgsTjrTad kyckliNg
Fr att bttre frst hur dinosaurierna gick och rrde sig har chilenska
forskare tagit hjlp av kycklingar, en av dagens nrmaste ttlingar till dino
saurierna. Nyklckta kycklingar frsgs under tre mnader med en konstgjord
dinosauriesvans gjord av en trpinne instucken i en lerform och fst med
kardborreband vid kycklingen. Drmed frflyttades fgelns tyngdpunkt
bakt och de gick mer vertikalt p bakbenen och vaggade hftstyrt
fram likt en dinosaurie.
2. FarT p piNkaNdeT
21 sekunder, plus minus 13 sekunder, tar det fr alla
dggdjur som vger ver tre kilo att kissa, enligt en
studie publicerad i tidskriften PNAS. Mindre djur n
s fr inte fart p ngon strle utan snabbkis
sar ivg en droppe eller tv. Att en katt och
en elefant kissar frdigt lika snabbt beror

rets biologipris gick till en

studie dr forskare frsett
kycklingar med en konstgjord
dinosauriesvans fr att bttre
frst dinosauriernas gngstil.

enligt forskarna p att elefanten har

ett lngre urinrr, vilket ger hgre gra
vitationskraft och vtsketryck och gr att
urinen fldar snabbare.

3. h?
Vuxna brukar beskylla ungdomar fr att tala ovrdat nr
de klmmer ur sig ett h d och d i en konversation. Fast
nu visar en studie i tidskriften PLOSONE att frgeinterjektionen
h, eller p engelska huh, bde r ett ord, att det r inlrt, och
inte minst ett universellt ord som lter och betyder samma sak ver
hela vrlden: jag hrde inte eller jag fattar inte, kan du ta det en gng till?

4. Ndig lgN
Ska man ljuga trovrdigt r det bra att vara lite kissndig, visar en
studie publicerad i tidskriften Consciousness and Cognition.
Forskare vid California State University i USA instruerade
testpersoner att ljuga infr en jury, halva gruppen hade
ftt ett halvt glas vatten innan, den andra halvan 70 cl.
De med full blsa visade sig ljuga mer trovrdigt.
Frklaringen antas ligga i att de med full blsa
r bttre p att kontrollera sina impulser.

BEGRAVDA TOPPAR
// Tidigare har man trott att Spetsbergens spetsiga
bergstoppar formades under de senaste istiderna,
men nu visar forskning vid bland annat Gteborgs
universitet att flera av topparna sett ut som de gr i
en miljon r. Under istiderna och en miljon r bakt
har topparna varit tckta av en isrustning som
skyddat dem frn erosion. Det hr kunde forskarna
se genom att mta halterna av vissa isotoper som
bildas nr kosmisk strlning nr berget.

Det r inte fr inte det heter

Spetsbergen. Bild: Anne
Hormes/GU

11

F AK T I S K t

GICK SOM
I hstas kryllade det av bakterier
p Colosseums fasad i Rom. I en
ljusinstallation blstes nrbilder
p byggnadens bakterier upp i
storformat. Bild: Sabine Kacunko

Kolossala bakterier
// Colosseum kryllar av liv igen. Efter gladiatorer, ondsinta kejsare och turisthorder r det nu dags fr

bakterierna att f sina femton minuter i strlkastarljuset. I ett konstprojekt sponsrat av Unesco har den
tyska konstnren Sabine Kacunko topsat den antika byggnadens fasad och blst upp en enorm projek
tion av byggnadens egentliga invnare nu som d p fasaden fr hela Rom att se. Syftet r att lyfta
fram ngra av vrldens ldsta livsformer som ett fredme fr oss mnniskor. Vill vi bli lika framgngs
rika och lnglivade som bakterierna gller det att lra sig att samarbeta och kommunicera bttre, sger
Sabine Kacunko.

EN KO

// Fr 260 miljoner r sedan

vaggade de stora djuren
runt nr de gick p alla
fyra. Som p en dla gick
benen frst ut frn kroppen
p sidan och sedan ner.
Men s fanns Bunostegos
akokanensis, som enligt
en ny studie publicerad i
the Journal of Vertebrate
Paleontology, trippade fram
p alla fyra benen likt en
ko genom att benen befann
sig under kroppen. Det r
drmed vrldshistoriens
frsta knda fyrbenta djur,
enligt studien. Orsaken
bakom nymodigheten antas
vara att djuret levde i ett
omrde dr den tvingades
g lnga strckor fr att f
tag i vatten och mat och tj
nade p en fyrbent mindre
energikrvande stil.

LADDADE VGAR

// I Storbritannien ska landets variant p Tra

fikverket, Highway England, inleda frsk med
elektrifierade vgbanor som kan ladda elfordon
medan de kr. Tanken r att den extra krbanan
i framtiden ska ha nergrvda induktionsspolar
kopplade till elntet som genererar ett magnetflt
nr bilen kr frbi och trdlst frser bilen med
strm via en mottagarspole. Enligt den utredning
som gjorts kommer laddeffekten att bli riktigt

hg och hamna p runt 40 kW fr personbilar och

140 kW fr tyngre fordon. I och med att laddef
fekten r s hg behver inte hela vgfilen elek
trifieras, utan laddpartierna delas upp i segment.
Bara motorvgarna r n s lnge tnkta att
f laddningsbara vgar. Testprojektet ska fortg
i 18 mnader innan ett eventuellt beslut kan tas
om att infra det p allmnna vgar.
I Sverige ska Vattenfall precis pbrja ett
projekt med trdls laddning via stationra
laddstationer och kommande versioner av
Toyotas hybridbil Prius ska ocks erbjuda trdls
laddningsteknik som extra tillgg.

Om ngra r kanske Storbritanniens elbilister

kan ladda sina bilar under frd. Landets motsvarighet till Trafikverket ska nu inleda ett flttest med elektrifierade vgbanor fr snabbladdning av svl personbilar som tyngre fordon.

12

Det hr buckliga krldjuret levde

fr 260 miljoner r sedan gick
precis som en ko, enligt en ny
studie. Bunostegos akokanensis,
som den heter, r drmed vrldens ldsta verkligt fyrbenta
djur.
Bild: Morgan Turner

En engelsk arkitektbyr vill frvandla Regent's Canal i centrala

London till en simlinje fr pendlare.
Lido Line, som den heter, bestr av
en bassngbana som filtrerar flodvattnet och skiljer simmarna frn
bttrafiken. Bild: Y/N Studio

t
t
y
n
l
de

n
e
P
// Medan vi i Sverige fokuserar
p cykeln som miljvnligt
pendelalternativ till bilen har
man i London lite mer vidlyf
tiga planer. Vad sgs om att
pendelsimma till jobbet?
Den engelska arkitekt
byrn Y/N Studio vill skapa
en simbana lngs den nra
14 kilometer lnga Regent's
Canal som gr i en bj ver
norra centrala London. Simba
nan kallas de Lido Line och r
tnkt att best av en tskild
bassng som lper lngs kana
len. Den flytande bassngens
vggar bestr av ett membran
som filtrerar bort bakterier
och froreningar frn det
omgivande vattnet s att sim
marna fr rent och fint vatten
att simma i. Lngs simlinjen
finns ett antal stationer med
omkldningsrum dr pendlarna
kan byta om frn badklder till

frn London
med en hastighet p 19 km/h
eller det rda som gr i 24
km/h och ven har fasta
bnkar att sitta p. Eftersom
banden till skillnad frn tunnel
banetg inte behver stanna

jobbklder. Simning r ju inte

det snabbaste sttet att ta sig
till jobbet p, men p vintern
kan det g undan. D frvand
las simlinjen till en skridsko
linje en vv lggs i som ska
gra bassngen grundare och
gynna istillvxt.
Fr de Londonbor som vill
fortstta att pendla i lugn och
ro inomhus lanserar arkitekt
firman NBBJ istllet en verkligt
snabbgende tunnelbana.
Tanken r att erstta tgen
p dagens Circle Line med
rullband i olika hastigheter
som lper bredvid varandra.
Pendlaren kliver frst p det
gula bandet som rr sig i
knappt fem km/h vid stationen
och kar till 15 km/h mellan
stationerna exakt hur detta
ska g till r oklart.
De som har mer brttom
hoppar ver till det orange

och ta upp passagerare skulle

den gende tunnelbanan,
enligt arkitekterna, bli ett
snabbare alternativ n dagens
tg. Dessutom gr det ju att
springa fram p banden

Genom att erstta tunnelbanetgen p Londons Circle Line med frgkodade

rullband i olika hastigheter kan pendlare promenera i uppemot 30 km/h och
drmed komma fram snabbare n vad det gr med dagens tg, anser arkitektfirman NBBJ som ligger bakom frslaget. Bild: Y/N Studio
13

F AK T I S K t

Dyrt

med gon

gon kostar. De sorter av tetran

Astyanax mexicanus som lever
nere i mrkret i nringsfattiga
grottor i Mexiko har genom ren
tillbakabildat sina gon helt fr att
spara p energi. Bild: IBL

// I nordstra Mexiko lever runt 30 popula

tioner med helt blinda grottfiskar. Grottetror,
som de kallas, har till skillnad frn de yt
levande av samma art, Astyanax mexicanus,
genom ren helt tillbakabildat sina gon.
Orsaken r att de i sin mer nringsfattiga
milj inte tjnar p att upprtthlla det
energikrvande synsystemet nr de inte har
ngon nytta av det. Alla djur har en begrn
sad energibudget och stora gon drar mycket
energi och krver drfr ett strre intag av
nring.
De tillbakabildade gonen r ett bra exem
pel p hur det som kallas selektivt tryck visar
sig under evolutionen. Organismer utvecklas
p olika stt beroende p vilken milj de
lever i, fr att bst anpassa sig till omgiv
ningen. Nu har forskare vid Lunds universitet
underskt hur mycket den blinda grottfisken
tjnar p att inte ha ngot synsystem, bde
gon och synbark r borta. Och kostnaden fr
synen var mycket strre n de frvntat.
Vra mtningar p den mexikanska grott
fisken visar att synsystemet krver 515 pro
cent av djurets totala energibudget, beroende
p fiskens lder. Detta r en svindlande hg
kostnad! Djur med stora och vlutvecklade
gon, ndvndiga fr deras verlevnad, beta
lar dyrt fr dem, sger Eric Warrant, forskare i
funktionell zoologi vid Lunds universitet.
Studien r publicerad i tidskriften Science
Advances.

Chockerande produkter
// Microsoft har ftt patent p en brbar itpryl (wearable, som
det heter numera) som ger anvndaren en elstt nr telefonen
ringer. Den kan sys in i en tshirt eller placeras i en sko och
r ett ljudlst alternativ till mobilens vibrator. Som vckar
klocka verkar den perfekt, inte ens den mest morgon
trtta ligger vl kvar och drar sig under en serie av
elsttar. Dessutom strs praktiskt nog bara braren
av vckarklockan.
Prylen har ocks en uppfostrande sida. Att dma av
det aningen luddigt skrivna patentet verkar det som om
att den i klderna insydda produkten ska kunna knna av
och varna anvndaren nr det r dags att byta ett plagg eller
ndra stllning. Smutsig trja: bzzz. Dlig hllning: bzzz.
Hr liknar den det uppfostrande armbandet Pavlok som lanse
rades i r, namnet r efter Ivan Pavlov och hans frsk med klas
sisk betingning p hundar. Armbandet ger braren en elstt varje
gng denne hller p att falla fr en ovana. Syftet r att hjrnan
snart ska sammanknippa ovanan med olust istllet fr lust. Handen
p vg mot cigarettpaketet: bzzz.

Det senaste inom brbar

elektronik r att uppfostra
anvndaren med hjlp av
elchocker. Bild: Pavlok

14

Superskurken Musk
// I den amerikanska tvshowen The Late Show with Stephen Colbert fick den
visionra och vetenskapligt intresserade entreprenren Elon Musk, han med
Teslabilarna, Space X och annat kul, frgan om hur man kan gra Mars mer
beboelig. Fr vad ska man dr att gra om det nd inte gr att bo dr?
Det gller att hetta upp planeten, svarade Musk.
Hur d, med en filt eller? Den ligger ju bra lngt frn solen, undrade Colbert.
Ja, det finns en snabb metod, och en lngsam. Det snabba sttet r att
slppa krnvapenbomber ver polerna
Du r en superskurk! svarar Colbert.
Musks drastiska kommentar bygger p att Mars behver en ttare atmosfr
fr att bli beboelig. Genom att snabbvrma de frusna polerna som bestr av is
och koldioxid skulle de frislppta vxthusgaserna bilda en ttare atmosfr och
ka temperaturen p marken s att n mer vattennga och koldioxid frigrs
och vatten kan brja existera i flytande form och s vidare i en positiv spiral.
Kanske kan man sedan odla lite grna vxter fr att f fart p syreproduktionen
s att planeten blir beboelig p allvar.
Nackdelarna med bombningarna r uppenbara. Frutom att polerna bombas
snder frorenas ju planeten ocks med radioaktivt nedfall och strlning.

Han r superrik,
han r smart,
han uppfinner
olika hgteknologiska
saker. Och han
resonerar kring
mjligheten att
atombomba vr
grannplanet.
Nej, det r inte
Green Goblin
frn Spiderman,
utan Elon Musk
vi talar om.
Bild: IBL

15

Ett amerikanskt fretag

har tagit fram en tillsats
fr halvautomatiska pistoler
som ska minska risken fr
ddsskjutningar. Nr pistolkulan
avlossas fngas den i metallkulan
som sedan trffar mlet med en femtedel av hastigheten hos en vanlig
pistolkula. Chockverkan ska vara
tillrcklig fr att oskadliggra utan
att dda. Bild: Alternative Ballistics

ODDLIGT
VAPEN
// I USA har polisens ddsskjut
ningar av obevpnade civila lett till
allt vldsammare debatt, protester
och vldsamheter. Som ett led i
detta har ett amerikanskt fretag
nu utvecklat ett slags krockkudde
fr pistolkulor som syftar till att
oskadliggra och stoppa en ag
gressiv person utan ddligt vld.
The Alternative kallas uppfinningen
som bestr av en orange plasthyl
sa med en rund metallkula framtill
som stts ver pistolens pipa. Nr
skottet avlossas fngas pistolku
lan i den runda metallkulan som
skjuts ivg mot mlet ungefr en
femtedel s snabbt som en vanlig
pistolkula. Tanken r att kulan
inte ska trnga in i kroppen utan
orsaka en smrtsam stoppverkan.
Enligt tillverkaren, Alternative Bal
listics, ska det knnas som att
trffas av ett hrt hammarslag i
brstet, slaget av en professionell
basebollspelare Om angriparen
nd inte stoppas r nsta skott
oskyddat och ddligt.
I USA har n s lnge bara ett
polisdistrikt brjat testa The Alter
native, men det r symboliskt nog
Ferguson, Missouri, platsen fr
polisens omtalade ddsskjutning
av den obevpnade tonringen
Michael Brown r 2014.

Flyg // ALLt om vetenskAp

USA:S
USA:s nyA
nya
SpionplAn
spionplan
Den gamla trotjnaren U-2 Dragon Lady har frsett USA med flygfoton och annan
underrttelseinformation under 60 r. Men nu brjar det legendariska spionplanet
att bli omodernt.
Den nya modellen, TR-X, ska bli ett avancerat plan stealthteknik gr det
osynligt p radar, mjligheten att fjrrstyra det gr att det kan anvndas som
drnare och kommunikationstekniken r den mest avancerade som finns. Det
finns till och med planer p att utrusta det med laservapen.
Text Lars Brander Bild SPL, AoV m fl

16

En av de mest knda
bilderna tagna av en U-2 r
den ver Sovjets raketbaser
p Kuba 1962. Bilderna som
planet tog bidrog i hg grad
till att USA insg att de
snart skulle ha avfyrningsplatser fr krnvapenmissiler alldeles inp knuten.
Fljden blev Kubakrisen,
d vrlden stod p grnsen
till ett krnvapenkrig. I
slutnden krvde krisen ett
enda direkt ddsfall en
U-2-pilot som skts ned
ver Kuba. Bild: SPL

ragon Lady har tjnat det amerikanska flygvapnet i mer n ett halvsekel
och i r firas 60-rsjubileet fr
U-2-programmet som helhet. Men
2019 gr vrldens kanske mest mytomspunna och hemligaste plan enligt planerna i
pension. D mste ersttaren vara redo att lyfta och
ta hennes plats i det utforskande och kartlggande
luftrummet. Nsta generations spionplan har ftt
arbetsnamnet TR-X och det kommer att vara
bde bemannat och obemannat.
Fast att erstta en trotjnare av den hr kalibern
blir frsts inte ltt. Lockheeds U-2 Dragon Lady
konstruerades och byggdes av Skunk Works, avdelningen inom Lockheed Martin som utvecklar nya
flygplanstyper fr militrt bruk. Det allra frsta
exemplaret levererades och flgs frsta gngen i
augusti 1955 mitt under det d allt frostigare kalla
kriget.
Sedan dess har spionplanet utfrt orkneliga
uppdrag och varit till ovrderlig nytta fr USA och
det amerikanska flygvapnet. En anledning till att
det varit i bruk s pass lnge r den uppgradering
som gjordes under 1980-talet. Nu har dock amerikanska regeringen gjort klart att den inte anser
sig ha rd att finansiera bde det lderstigna men
17

nd mycket tekniskt avancerade U-2 och den nya

lngdistansflygande drnarversionen av Northrop
Grummans Global Hawk. Och d r det U-2 som
fr stryka p foten dock inte utan att bli ersatt av
ngot som US Air Force hoppas blir nnu bttre.
Vsentligt billigare

Den amerikanska kongressen bestmde 2012 att

U-2 inte fr rullas in i hangaren fr gott innan efterfljaren r redo fr start. Det innebr att arbetet
med uppfljaren TR-X nu gr in i en intensifierad
fas. Men att hinna bli klara till 2019 d U-2 r tnkt
att pensioneras gr knappast, s verkligheten kanske inte r helt i linje med kongressbeslutet. Istllet
talas det om 2025 och att lta drnaren Global
Hawk fylla ut glappet.
Nya TR-X kommer i mycket att likna U-2. Det
kommer att ha samma motor, en modifierad
version av General Electric F118 som U-2 varit
utrustad med sedan 1998, och samma flyghjd,
last, hastighet och stigning.
Vid sidan av en modernare teknik kommer den
strsta skillnaden vara att TR-X blir mycket billigare att tillverka. Planet kommer ven att vara utrustat med nya sensorer, nya sofistikerade kommunikationssystem och flera andra mycket avancerade

Flyg // ALLt om vetenskAp

tekniska system. Det talas till och med om laservapen.

TR-X ska ocks f en bttre stealthfrmga, allts
bli mycket mer svrupptckt fr radar, n sin fregngare. I grunden handlar det om att undvika
vinklar som ger radareko och med dagens avancerade datorberkningar kan planets form optimeras
fr att bli mycket svrupptckt.
En annan intressant detalj r att planet ocks ska
kunna anvndas som drnare. Det ska kunna flygas
helt obemannat p farliga uppdrag och styras helt
och hllet frn marken. P s stt kan det erstta
drnaren R-Q4 Global Hawk.
Fler projekt

nnu s lnge r konstruktionen visserligen bara

ett koncept p papper, men Scott Winsted vid
Lockheed Martin som har affrsansvaret fr U-2
tror att TR-X-modellen kan vara klar inom en tiorsperiod.
Men TR-X r inte det enda projektet som det
amerikanska flygvapnet tittar p. Bland andra finns
jakt- och attackplanet F-35A som redan r bestllt,
liksom det stora fraktplanet Boeing KC-46 Pegasus.
ven lngdistansbombaren LRS-B finns med i
det amerikanska flygvapnets planer. Det r ett stort
plan med kapacitet att bra krnvapen, och likt
flera konstruktioner r det designat fr att undvika
radarupptckt. US Air Force hoppas kunna f mellan 80 och 100 sdana plan till sitt frfogande med
produktionsstart i mitten av 2020-talet. Lockheed
Martin, Northrop Grumman och Boeing slss om
kontraktet. Ocks hr finns planer p en obemannad modell som kan flyga i verljudshastighet, och
det finns obekrftade uppgifter om att skalenliga
prototyper redan byggts och testats i vindtunnlar. Tanken r att bombaren ska kunna n vilken
plats som helst p jorden och utfra sina ddliga
uppdrag.
Men avancerade militra operationer krver naturligtvis korrekt, snabb och detaljerad information. Det r hr U-2:s eftertrdare kommer in i
bilden. Genom att lta TR-X spana och kartlgga
mlen s kan de andra planen sedan utfra det de
ska utifrn rtt information.

En trotjnare i sex decennier

skunk Works, Lockheeds avdelning fr utveckling av militrt flyg, behvde
bara ett r p sig fr att leverera det frsta U-2A-planet som lyfte frn en
amerikansk bas 1955. Det hade utvecklats under strsta sekretess med det
frmsta syftet att mjliggra kontroll och vervakning av sovjetunionens
frehavanden inte minst vad missiler och krnstridsspetsar betrffade.
sedan dess har the Dragon Lady, som den amerikanska militren snart kom
att kalla henne, legat druppe p 21 000 meter och tagit bilder ver vldiga
omrden.
en U-2 finns alltid i luften ngonstans i vrlden, dygnet runt. planen
spionerar och vervakar, men de kan ocks ha viktiga uppgifter att fylla vid
dramatiska hndelser av mer civil karaktr, som till exempel naturkatastrofer, och har haft terkommande uppdrag inom ramen fr nasas forskning.
De tidiga modellerna fokuserade under kalla kriget p sovjet, kina, vietnam och kuba. Ibland gick det illa. Den 1 maj 1960 skts ett U-2-plan ned
ver sovjet med en s-75 Dvina-missil. Det kraschade i nrheten av sverdlovsk och piloten Francis Gary powers, som rddat livet i sin fallskrm, togs
till fnga. Han anklagades fr spioneri och dmdes till ett tiorigt fngelsestraff. Det blev dock bara tv r bakom sovjetiskt galler 1962 utvxlades
han mot en sovjetisk spion, kGB-officeraren Rudolf Abel. Utvxlingen gde
p klassiskt spionromanvis rum p Gliernicker Brcke ver floden Havel,
mellan potsdam och Berlin.
ett annat U-2-plan med major Rudolf Anderson vid spakarna skts ned
ovanfr kuba den 27 oktober 1962. Anderson blev fr vrigt den ende som
under kubakrisen omkom som en fljd av fientlig eldgivning.
men allt ligger inte lngt tillbaka i historien. U-2 anvndes flitigt bde i
Afghanistan och Irak och s sent som i september i r syntes ett U-2-plan
p en bas i sydkorea under en av de stndigt terkommande kriserna mellan
nord- och sydkorea.

U-2 Dragon lady

Lngd: 19,2 m
vingspann: 31 m
marschfart: 764 km/h
tomvikt: 6 848 kg
Flyghjd: 21 000 m
Rckvidd: 10 300 km

Den gamla trotjnaren U-2 har spionerat fr

USA:s rkning i nrmare 60 r. Bild: SPL
18

Delar av den U-2 som skts ned ver Kuba

1962 finns utstllda i Havanna. Bild: Man-u

... fr dig som tycker

att elektronik r kul!

LCD Oscilloskop SDS1000-serien

Ett riktigt hgklassigt digitalt oscilloskop med samplingsfrevens p upp

till 2 Gs/s, en mngd filter och matematiska funktioner, inkl FFT. 2 kanaler, X/Y, USB-anslutning fr PC och USB-anslutning fr t.ex USB-minne
(lagra mtningar) eller skrivare.
41011407
2 kan 50 MHz 500Ms/s frg LCD
2.795:41010059
2 kan 100 MHz 1Gs/s frg LCD
3.995:-

Raspberry Pi is a trademark of the Raspberry Pi Foundation

Raspberry Pi 2
Vi har ven
tillbehren!
- inbyggnadsldor
- strmfrsrjning
- kablar
- labb-anslutningar
- minneskort m.m.
Electrokit r
Approved Reseller
fr Raspberry Pi

Raspberry Pi 2 - upp till 6x snabbare! Raspberry Pi r den

omtalade Linuxdatorn som bara kostar ngra hundralappar. Du
kan koppla den till din TV, mus och tangentbord, och har sedan
en komplett minidator som du kan surfa med, se p film, lyssna
p musik eller kra applikationsprogramvara. Raspberry Pi r
baserad p Linux, och viss Linuxkunskap rekommenderas fr fullt
utbyte.
41013583 Rpi 2 1GB Mod B
41012962 Rpi 512MB Mod B+

399:299:-

Intel Edison

- Inkrsporten till Internet of Things

Modul med Intel-processor, WiFi och Bluetooth,

tnkt att utgra hjrtat i dina IoT-projekt. Det finns
ett antal expansionsmoduler samt ett break-outkort som medger anslutning av Ardiono shields.
41013328 Intel Edison SoC
699:41013330 Intel Edison med Arduino B/O 1299:Se vr hemsida fr detaljer och lnkar till instruktioner mm.

Multimeter
- 3 1/2 siffra digital (0-1999)
- automatisk avstngning

En mycket bra mutimeter fr

alla som hller p med elektronik. Mter strm, spnning och
reisistans. ven summer fr
kontaktprovning.
41010696
149:-

Arduino Starter Kit

Det officiella startpaketet frn Arduino. Innehller
Arduino UNO, display, motor, servo och ett flertal
komponenter samt en pedagogisk bok som guidar
dig igenom en mngd experiment med Arduino.
41011181
Arduino Starter-Kit
899:-

Crazyflie 2.0
Flygande utvecklingsplattform, Quadcopter i
miniutfrande, som styrs via Bluetooth LE. ppen
fr utveckling av egen programvara. Utvecklad i
Sverige.
41013600
Crazyflie 2.0
1 999:-

IoT - Internet of Things

Idag handlar mycket innovation om hur man kan

ansluta olika produkter till ntet, och f dessa att
arbeta tillsammans.
Vi p Electrokit har de flesta byggstenarna som
behvs fr att du skall kunna skapa dina innovativa produkter och lta dem bli en del i IoT-vrlden.
Med produter som Arduino, Raspberry Pi, Intel
Edison som bas och en massa smarta tillbehr,
r mjligheterna nrmast ondliga. Bara din egen
fantasi och frmga stter grnsen.
Vi vnder oss till folk som tycker om att experimentera och lra
sig mer inom elektronik.

Analog Discovery
Arduino UNO rev 3

Grundkortet i Arduino-serien.
Baserad p ATMEGA328
processor. Anslutes till din PC
via USB.

12200029

215:-

Med Analog Discovery och din PC fr

du oscilloskop, spektrumanalysator,
ntverksanalysator, logikanalysator,
funktionsgenerator och strmfrsrjning.
Inkluderar programvaran WaveForms.
Utvecklad i samarbete med Xilinx och
Analog Devices. Anslutes till PC via
USB.
41010867

2.790:-

electro:kit
Tel: 040-298760

www.electrokit.com
www.electrokit.com

Moms ingr. Frakt tillkommer - frn 29:-.

Se hemsida fr detaljer.
Reservation fr ev fel o ndringar.

Makey-Makey

Ett uppfinnar-kit som lter dig anvnda alla mjliga

saker, frn bananer till cykelpumpar, som ingng
till en dator. De anslutna sakerna verstts till
tangentkommandon till din dator (USB HID).
Mycket populrt i skolorna som en introduktion till
programmerbara system.
41011031
Makey-Makey
529:-

10 r
2004 - 2014

byggsatser
komponenter
mtinstrument
ldverktyg
tillbehr

Nyheter

Kalla ingen match fr en ring

Charlotte
Kallas
frmga
att syre
stta sina
muskler
m vara
impone
rande...
Bild: IBL

...men inte fr en regnbgsring. Dessa fiskar

syrestter sina vvnader 50 gnger mer effek
tivt n en mnniska. Bild: Ihlan Ruhr

Sorry Charlotte Kalla, men nr det kommer till att syrestta kroppens
muskler kan varken du eller ngon annan toppidrottare brcka
regnbgsringen, visar en ny studie i PLOS ONE.
Fiskarnas system fr att pressa ut syre till vvnader r upp till 50
gnger effektivare n mnniskans. Hemoglobin, blodets syretrans
portr, r hos regnbgsringen betydligt knsligare fr frndringar
i pHvrdet n andra djurs. Fr fiskarna har detta stor betydelse inte
minst i stressade situationer som nr de mste fly undan ett rovdjur
eller verleva i syrefattiga vatten. Kniper det kan de drfr dubb
lera eller till och med tredubbla syretransporten ut till vvnaderna.
Forskarna bakom studien menar att det kan vara en av de absolut
viktigaste anpassningarna fiskarna genomgtt under de drygt 400
miljoner r de simmat omkring i haven.
http://journals.plos.org

Sm fusionskraftverk
kan snart byggas
Inom bara ngra r kan
sm fusionskraftverk vara
verklighet, hvdar forskare
vid Gteborgs universitet och
Islands universitet. Det skulle
i s fall kunna resultera i bde
billig och miljvnlig vrme
och el.
Fusion r de krnreaktioner
som frekommer i solen dr
lttare atomer sls samman
till tyngre och stora mngder
energi frigrs. Att terskapa
denna process p jorden har
visat sig vara inte helt ltt,
dels fr att de extremt hga
temperaturer som krvs fr
att f tv atomkrnor att
smlta samman r svra att
kontrollera och dels fr att de
flesta frsk fram tills nyligen
inte gett mer energi n vad
som stoppats in. Dessutom
har ett problem varit att
stora mngder neutroner
frigrs vilka har hg energi.
Eftersom de till skillnad frn
elektroner och protoner
saknar laddning r de svra
att stoppa, vilket innebr att

krvdes, s det r fortfarande

en lng vg att g.
Myonerna som frigrs
i den nya processen r
inte alls lika skadliga som
neutroner och de r dess
utom laddade vilket gr att
de direkt kan omvandlas
till elektrisk energi, utan att

sdana krnkraftverk skulle

krva metertjocka reaktor
inneslutningar, som dess
utom blir mycket radioaktiva
med tiden.
De problemen sger sig
de svenska och islndska
forskarna ha lst genom
att de studerat en typ av
krnfusionsprocess dr
reaktionerna baseras p
deuterium, ven kallat tungt
vte. Processen ger nstan
inga neutroner utan istllet
snabba tunga elektroner, s
kallade myoner.
Det fina med den hr
metoden r att energiutvin
ningen kan ske i relativt sm
fusionsreaktorer dr laser
tndning stter igng proces
sen. I frsk har det visat sig
att mer energi kommer ut
n vad som behvs fr att
starta reaktionen om man
bara rknar den energi som
gick t till att starta fusionen.
Totalt krvdes mnga gnger
mer energi fr att f den kon
centrerade energikick som

I plasma har elektronerna

skilts frn atomkrnorna. Det
r endast i detta tillstnd som
fusionsenergi kan skapas.

20

driva ngturbiner som r den

vanliga metoden. Tas de inte
tillvara snderfaller de snabbt
till vanliga elektroner och
liknande partiklar.
http://www.sciencedirect.
com/
http://scitation.aip.org

Nr ditt hjrta brister - laga det med FSTL-1

Hjrtinfarkt r den
vanligaste ddsorsaken
i Sverige, ven om de
flesta som drabbas av
komman verlever det
akuta skedet. Ofta blir

Nya hjrtmuskelceller, gr
na med gul krna, har vxt
till i ett infarktomrde i ett
mushjrta efter behandling
med FSTL1.
Bild: UC San Diego/SBP

livskvaliteten lidande
eftersom en del av
hjrtmuskeln dtt p
grund av syrebrist vilket
leder till frsmrad
hjrtfunktion. Att repa
rera ett skadat hjrta
har hittills varit omjligt
men nu har ett inter
nationellt forskarteam
upptckt ett stt att
gra just detta.
I Nature beskriver
de hur ett protein med
namnet Follistatinlike
1 (FSTL1) som avges
i inre hjrtscken, fr
hjrtats muskelceller
att dela sig och bli

fler. Forskarna gjorde

sm kollagenplster,
spckade med FSTL1
och placerade dessa
direkt p hjrtan hos
mss och grisar som
drabbats av hjrtinfarkt.
Inom tv till fyra veckor
brjade hjrtmuskel
cellerna vxa till i stort
antal och hjrtfunktio
nen terhmtade sig
successivt. Effekten
var s god att forskarna
hoppas att frsk p
mnniskor ska kunna
gras redan r 2017.
http://www.nature.
com

Smnen var
inte lngre
frr

Vid en hjrtinfarkt dr en del

av hjrtmuskeln p grund
av syrebrist. Hittills har det
inte funnits ngot stt att
terstlla hjrtat, men ny
forskning ger hopp om att
hjrtan inom bara ngra r
ska kunna repareras.

Gigantisk tsunami p Kap Verde

Vulkaner kan vara farliga
inte bara nr de har
utbrott. Regn kan utlsa
jordskred, s kallade
laharer, vilket historiskt
sett har skrdat mnga
liv. Men n vrre r om
delar eller hela sluttningar kollapsar ner i
havet vilket kan leda till
katastrofala tsunamier.
En artikel i Science
Advances hvdar att fr
ungefr 73 000 r sedan
skedde just detta p
Kap Verde, riket vster
om Afrika. Ena sidan av
vulkanen p Fogo rasade

Denguefeber r en av de
idag tropiska och subtropiska
sjukdomar som befaras sprida
sig till nya delar av vrlden,
dribland Europa, nr klimatet
blir varmare. 2010 drabbades
Frankrike och Kroatien av
inhemska utbrott och i
framtiden skulle ven Sverige
kunna drabbas.
Sjukdomen, som finns i fem
olika varianter, orsakas av ett
virus som sprids till mnniskor
via myggor av Aedes-slktet,
frmst Aedes aegypti, men
ven till viss del av den

pltsligt och orsakade

en av de vrsta tsunamivgor mnskligheten
upplevt. Forskarna
bakom studien uppskattar att 160 kubikkilometer
material strtade ner i
havet och skapade en
nstan 250 meter hg
tsunami som rusade
mot grannn Santiago
knappa 48 km bort och
fullkomligt drnkte den.
Forskarnas bevis fr att
detta verkligen skett r
stora stenblock, vissa
stora som lastbilar, som
forslats 600 meter in p

n och lagt sig till ro 200

meter ver havsnivn.
Vulkanen p Fogo r
en av vrldens strsta
och mest aktiva vulkaner.
Den mter i dagslget
2 829 meter ver havet
och hade s sent som
frra ret ett utbrott som
tvingade folk att lmna
sina hem.
Santiago, dr tsunamin
fr 73 000 r sedan slog
in, r ste fr landets
huvudstad Praia och har
cirka 250 000 invnare.
S skulle historien upprepa sig svvar oerhrt

BRA ATT VETA OM

...denguefeber
asiatiska tigermyggan, Aedes
albopictus, som finns spridd i
Europa, dock inte i Sverige.
Symtomen p denguefeber
r hg feber, huvudvrk,
prickar p huden, muskelvrk
och ledvrk. Vill det sig illa
kan sjukdomen utveckla sig
till en av tv livshotande

former, dengue-bldarfeber
och denguechocksyndrom.
Varje r drabbas nstan
400 miljoner mnniskor
av denguefeber, cirka 150
svenskar smittas rligen under
semesterresor till frmst
Thailand. Och sjukdomen blir
allt vanligare.

21

NOTISER

mnga i direkt livsfara.

http://advances.sciencemag.org

Nr en hel sida p vulkanen

Fogo kollapsade fr 73 000
r sedan ledde det till en
megatsunami. En ny vulkan
topp har nu rest sig p
rasplatsen. Bild: Nasa

Enligt nya forskarrn kar

frekomsten under onormalt
varma r. Det gr att vi till
fljd av det pgende vderfenomenet El Nio troligen
kommer se en tydlig kning
av antalet fall i brjan av
nsta r.
Forskare vid Uppsala universitet har i en underskning
sett att kningen av antalet
fall, tminstone i Singapore,
hnger ihop med stigande
temperaturer i kombination
med en vxande befolkning.

Att vr moderna livsstil

gr att vi sover fr lite r
en myt. Det hvdar forskarna bakom en studie
i Current Biology. De har
titta p hur sovvanorna
ser ut hos tre s kallat
traditionellt levande folk:
haza i Tanzania, san i
Namibia och tsimane i
Bolivia. Det visade sig
att dessa i snitt sover 6,5
timmar per natt. Och det
var inte solens upp- och
nedgng som styrde nr
de vaknade och somnade.
I genomsnitt steg de upp
fre solens uppgng och
var vakna fram till drygt
tre timmar efter att den
gtt ner. Troligen styrs
sovvanorna av dygnstemperaturen.
http://www.cell.com

tempen p
dinoSaurier
En av paleontologins
stora frgor r huruvida
dinosaurierna var varmblodiga eller vxelvarma.
En ny studie i Nature
Communications som
analyserat vid vilken
temperatur deras gg
bildades hvdar att jttereptilerna troligen var
ngonting mitt emellan.
De skapade delvis egen
vrme men tog ocks
hjlp av omgivningen.
De gigantiska titanosauriderna br ha hllit
en kroppstemperatur p
cirka 38 grader, medan de
mindre oviraptoidernas
kroppstemperatur var
lgre, cirka 32 grader.
http://www.nature.
com

Oviraptoid ruvar p gg.

Bild: Doyle Trankina and
Gerald Grellet-Tinner

Nyheter
SeaTwirl
testkrs just
nu utanfr
Lysekil. Bild:
SeaTwirl

SeaTwirl r ett flytande

roterande torn med en
vertikal vindturbin.
Anlggningen stabilise
ras av en flytkropp och
en kl. Frankringslinor
ser till att vindkraftver
ket inte frs bort. Bild:
SeaTwirl

Ny snurr p vindkraften
Vem har sagt att vindkraftsparker till havs mste
best av fasta torn med propellerlika rotorblad? De
kan ju lika grna byggas som flytande anlggningar
dr tornen roterar och r frsedda med vertikala
vindturbiner. Det frsta av den sortens vindkraft
verk i Sverige, SeaTwirl, str nu utanfr Lysekil och
har en nominell effekt p 30 kW. Under rdande
vindfrhllanden har det kapacitet fr att frsrja
runt 13 hushll med el, vilket inte r s impone
rande. Vindkraftverket r dock bara en prototyp fr
testkrningar, men planerna r att utveckla koncep
tet s att anlggningar som denna kan bli en del av
framtidens fossilfria elproduktion.
Frdelen med SeaTwirl r att det kan placeras
betydligt lngre ut till havs p djupare vatten n
traditionella vindkraftverk eftersom inga fundament
behver gjutas. SeaTwirl flyter med hjlp av en
flytkropp och en kl och hlls p plats med frank
ringslinor. Finessen med att placera kraftverket till
havs r att det blser mer dr vilket ger en kad
elproduktion.
Frdelarna ska ven vara ekonomiska. Genom att
ha f rrliga delar kar driftskerheten och hllbar
heten. Tillverkningskostnaderna sjunker, liksom
installations och underhllskostnaderna. Det som
blir dyrare r dock ledningar om kraftverken ska
ligga lngt frn land.
http://seatwirl.com/

NOTISER
emalj kom
frn huden
Svenska och kinesiska forskare har funnit att emalj,
som vi har i tnderna, inte
alls uppstod i munnen utan
i huden. Vissa fiskars fjll,
som den nordamerikanska
bengddan, r tckta av
en emaljliknande vvnad
kallad ganoin. Analys av
denna fisks genom visade
att den har gener fr tv av
vra emaljmatrixproteiner
och dessa uttrycks ven i
huden. Vidare underskningar p 400 miljoner r
gamla fiskfossil, hrande
till de ldsta benfiskar vi
knner till, visade att hos
en art var fjllen och ansiktets hudtnder tckta av
emalj, hos den andra fanns
emaljen bara i fjllen.
http://www.nature.com

oljekataStrof
Om vi brnner upp allt
fossilt brnsle som finns
p jorden skulle i stort
sett hela Antarktis smlta
och havsnivn stiga 50-60
meter, hvdar en ny studie
i Science Advances. Vi
skulle dock inte mrka s
mycket av det under det
hr seklet, men ver de
nrmaste 1 000 ren skulle
havsniverna kunna stiga
tre centimeter om ret och
havsytan skulle i slutet av
det hr rtusendet vara
30 meter hgre n idag.
Flera tusen r framt skulle
kningen kunna uppg till
totalt 60 meter.
http://advances.sci
encemag.org

ldSta
kineSerna
Nygjorda fynd av tnder
frn moderna mnniskor har
daterats till att vara 80 000125 000 r gamla. Tnderna
hittades i Kina, och ldern
p dem stmmer inte med
teorin att Homo sapiens
utvandrade frn Afrika fr
50 000-60 000 r sedan. De
47 tnderna ptrffades i
en kalkstensgrotta i Daoxian i Hunan-provinsen.
http://www.nature.com

22

ArbetsvgrAnde
myror

Det gamla uttrycket flitig som en myra stmmer illa med

verkligheten, enligt ny forskning. Tvrtom s drar de flesta
sm gynnarna i ett samhlle inte ett endaste, eller endast
vldigt f, strn till stacken. tminstone gller detta fr den
nordamerikanska arten Temnothorax rugatulus.
I den aktuella studien publicerad i Behavioral Ecology and
Sociobiology ville forskarna ta reda p exakt vad de olika
individerna egentligen gnar sig t om dagarna. Varenda
myra i fem samhllen frgmrktes och filmades sex gnger
dagligen, fem minuter t gngen under tv veckors tid. Och
det visade sig att visst fanns det verkligen individer som
levde upp till flitighetsmyten, men de var ytterst f. Endast 2,6
procent av arbetarna slet oavbrutet, medan det stora flertalet
71,9 procent latade sig minst hlften av tiden. Mest ver
raskande var kanske att 25,1 procent aldrig arbetade. Varfr
ver en fjrdedel av samhllsmedborgarna aldrig deltog i
dagens arbetsuppgifter r oklart. Mjligen var de fr unga
eller fr gamla. Eller helt enkelt fr lata.
http://link.springer.com

En ny studie tyder p att inte ens tre procent av invnarna i

ett myrsamhlle lever upp till myten om att vara flitig som en
myra. De vriga var riktiga latmaskar. Bild: NaturePl

0,325
millimeter. S liten r Skalbaggen ScydoSella
muSawaSenSiS, vrldenS minSta
fritt levande inSekt.

Hjrtinfarkten du
skulle f om tre r
kommer du aldrig att f.
Det lter som en drm, men
den kan bli verklighet. Forskare
p sex universitetssjukhus
genomfr just nu en vrldsunik
forskningsstudie*. Deras ml:
att kunna frutse hjrtsjukdom
utifrn ett enkelt blodprov. Och
sedan frhindra att den uppstr.
Om de ska lyckas hnger p
pengar. Statens bidrag tcker
bara en liten del. Det r HjrtLungfonden, genom vra givare,
som r den strsta fristende
finansiren av svensk hjrtforskning.
Fortstt drfr att ge. Varje
gva, liten som stor, r lika vlkommen och gr garanterat
nytta. Under vra 111 r har vi
bidragit till en rad livsviktiga

Ge din gva p 0200-89 19 00,

genombrott, ngra kan du se i

ramen runt den hr annonsen.
Nsta stora genombrott r
bara ngra r bort. Med din gva
idag nr vi dit fortare.
*Ls om studien scapis p www.hjart-lungfonden.se/scapis
christer ulfbge

pg 90 91 927 eller www.hjart-lungfonden.se

Nyheter

Cirrusnebulosan

som du aldrig sett den frr

Cirrusnebulosan,
ven kallad slj
nebulosan, r en
av de mest knda
kvarlevorna efter en
supernovaexplosion.
Nu kan den genom
Hubbleteleskopets
frsorg beundras i en
aldrig tidigare skdad
detaljrikedom.
Den ursprungliga
stjrnan hade under
sin levnad en massa
20 gnger solens och
slutade sina dagar i
en magnifik explo
sion fr runt 8 000 r
sedan. De gldande
gaserna kastades i
hg hastighet ut i
rymden och strcker
sig idag ungefr 110
ljusr ut vilket sett
frn jorden

motsvarar en yta om
sex fullmnar. Den
r s stor att trots
att sex Hubblebilder
sattes ihop tcker
den nytagna bilden
bara en liten del,
cirka tv ljusr, av
den vstra sidan av
nebulosan, ett om
rde kallat NGC 6960,
eller Witchs Broom
Nebula (hxkvastne
bulosan) som det mer
fantasieggande eng
elska namnet lyder.
Bilden avsljar hur
tryckvgen pljer
sig igenom en
vgg av

kall, ttare interstellr

gas och ger ifrn
sig ljus. De ljusa
omrdena p bilden
finns dr tryckvgen
stter p relativt ttt
material. Frgerna r
inte helt sanningsen
liga utan har lagts till
fr att tydliggra de
olika gaserna. Rtt
r gldande vte,
grnt svavel

och bltt syre.

Cirrusnebulosan r
belgen i stjrnbilden
Svanen 2 100 ljusr
frn jorden.
http://hubblesite.
org

Sex Hubblebilder, noggranna

analyser och avancerad
bildbehandling krvdes fr
att skapa denna mycket
detaljerade bild av Cirrus
nebulosan. Bild: Nasa, Esa,
the Hubble Heritage Team
(STScI/AURA)
24

NOTISER
en Stor hjrna
r inte alltid
S Smart
En stor hjrna ger inte per
automatik en hg intelligens. En metastudie gjord
av sterrikiska och tyska
forskare bekrftar tidigare
studier som hvdar att det
inte finns ngot bestmt
samband mellan hjrnstorleken och intelligensen
hos djur. I frhllande till
kroppsvikten har sm myror
strst hjrna. Den utgr 14
procent av kroppsvikten,
nbbmusens ligger p 10
procent, elefanters p 0,8
procent och vi och mssen
har en hjrna som utgr 2
procent av vr kroppsvikt.
Hur hjrnan r uppbyggd r
viktigare fr intelligensen
n vikten p vad vi har
innanfr pannbenet.
http://www.science
direct.com

Vi
pratar
med:
Bild: Tobias Vallulv

Sophie vallulv
//... som har vrldens frsta certifierade
arkeologihund.
Vad gr en arkeologihund?
En arkeologihund r trnad att med hjlp
av sitt luktsinne hitta och markera mnskligt
skelett under markytan.
Varfr behvs de?
Sedan tidigare finns det maskiner som kan
hjlpa arkeologer att se vad som finns under
markytan, exempelvis magnetometer och
georadar, men med dessa tekniker kan man
inte upptcka skelett. Arkeologihundar och
deras fantastiska luktsinne kan dremot tala
om var i marken det finns mnskliga kvarlevor.
P s stt kan arkeologer mer exakt kostnads
berkna och planera en utgrvning.
Kan du kort presentera Fabel?
Fabel, som egentligen heter Thunder Dusts
Quento, r en 2,5 r gammal schfer. Det han
gillar mest i vrlden r sin grna boll. Det r
den han fr som belning nr han jobbar.

Nebulosa
En nebulosa r ett gigantiskt interstellrt moln
av gas och stoft som har en utbredning av flera
ljusr. Astronomerna skiljer mellan olika typer
av nebulosor:
Emissionsnebulosor: Bestr frmst av jonise
rad vtgas och r fdelseplats fr nya stjrnor.
De r frhllandevis ljusstarka och drfr ltta
att se. Cirrusnebulosan r en emissionsnebu
losa.
Reflektionsnebulosor: De r i huvudsak
uppbyggda av stoft och som namnet antyder
avger de inget eget ljus utan reflekterar ljus frn
stjrnor runt omkring.
Planetariska nebulosor: Sedda genom tele
skop ser mnga ut som planetskivor. De r
skapade av gas som kastats ut frn ytterskiktet
av rda jttestjrnor i slutet av deras levnad.
Mrka nebulosor: Dessa varken avger eller
reflekterar ljus, men gr nd att se eftersom
de skymmer stjrnorna bakom sig.

Nbbmusen har mycket

i skallen, nrmare
bestmt tio procent av
kroppsvikten. Bild: IBL

Skida fr
hjrtat
Att motion r bra fr ett
friskt liv r allmnt knt.
Ulf Hllmarker som under
lng tid varit tvlingslkare
fr Vasaloppet har i en
avhandling jmfrt
Vasaloppskare med
slumpvist utvalda mnniskor ur befolkningen. De
sunda skidkarna hade en
halverad risk att drabbas av
en frsta hjrtinfarkt eller
stroke. Om de drabbades
var risken att d eller
terinsjukna i hjrtinfarkt
30 procent lgre och 15
procent lgre fr stroke n
hos andra mnniskor.
http://www.uu.se

Har ni arbetat vid ngon utgrvning n?

Efter att Fabel blev certifierad den 27 juli i
r har vi varit ute och skt av ett omrde infr
en seminariegrvning i nrheten av fornbor
gen Sandby borg p land. Fabel sa att det
i omrdet fr schaktet inte skulle finnas ben,
vilket visade sig stmma. Dremot markerade
han en bit utanfr schaktet, vilket r mycket
spnnande!
Hur ser framtiden ut fr arkeologihundar?
I framtiden hoppas jag p att hundar kom
mer att anvndas flitigt inom arkeologin. Jag
tror s mycket p det att jag hller p att trna
upp en arkeologihund till, schfern Urax, nio
mnader.

Fabel markerar.
Bild: Daniel
Lindskog

Nyheter
NOTISER

Fyndet r unikt inte bara till

sin storlek utan ven fr att i
stort varenda sorts ben finns
bevarat i minst ett exemplar.
Bild: John Hawks/Wits
University

elefanter
Slipper cancer

Ansiktet tros har varit

ganska mnniskolikt
hos Homo naledi.
Bild: Wits University

Sg hej till vr nya SlKting

Tidigare i hstas blev det stor uppstndelse nr
det tillknnagavs att en ny utdd mnniskoart hit
tats 90 meter in i en mycket svrtillgnglig grotta i
Sydafrika. Hittills har runt 1 550 skelettdelar frn 15
olika individer plockats upp, vilket gr fyndplatsen
till den strsta i Afrika. Skelettdelarna visar upp en
unik blandning av primitiva och moderna egenskaper
som sammantaget gr att forskarna bestmt att de
kommer frn en hittills oknd ny art som ftt namnet
Homo naledi.
Det var en spenslig varelse, cirka 150 centimeter
lng och 45 kg tung, med lnga ben och ett litet
huvud. Dess skelett sg i stort ut som en av de mest
primitiva medlemmarna av vrt slkte, men ftter
och hnder var mycket snarlika vra. Det r mycket
mjligt att den kan ha tillverkat verktyg, ven om
bevis n s lnge saknas fr det.
Tr och fingrar r krkta, vilket tyder p att H.
naledi inte bara var vl anpassad fr att g lnga
strckor p tv ben utan ocks rrde sig hemtamt i

trden. Dess hjrna var liten, cirka 500 kubikcenti

meter stor, vilket motsvarar en gorillas.
Det mest frbryllande med fynden r hur dessa
tidiga mnniskor hamnat i grottan. Nr forskarna
uteslutit alla andra mjligheter menar de att den enda
rimliga frklaringen r att H. naledi sjlv har frt dit
sina dda. Detta frvnar eftersom endast vi och
neandertalarna, med vra stora hjrnor och frmga
till abstrakt tnkande, r knda fr att ha begravt vra
dda. Hur detta i s fall varit mjligt fr en art vars
hjrna inte var strre n en apelsin r en gta.
n har skelettdelarna inte kunnat tidsbestmmas
mer exakt n att forskarna bakom fynden uppskattar
att de troligen r mellan 100 000 och tv miljoner r
gamla, vilket r ett extremt stort tidsspann och inte
sger ngot om hur arten ska placeras in i vrt
slkttrd. De kan allts eventuellt ha varit bland
de allra frsta i Homoslktet, men lika vl varit
samtida med oss.
http://elifesciences.org

Klimatvinnare
Mnga arter fresps frsvinna nr klimatet
blir varmare, men en del r ocks vinnare,
som de svenska sanddlorna. En studie vid
Gteborgs universitet har sett att under
varma r lgger dlorna sina gg tidigare
vilket ger ungarna en bttre start i livet bde
vad betrffar hlsa och verlevnad.
http://www.biomedcentral.com

Sanddla. Bild: IBL

26

Elefanter r vldigt stora,

lever lnge och har 100
gnger s mnga celler
som en mnniska s
sannolikheten fr att de
skulle drabbas av cancer
borde vara skyhg. Men
s r det inte. Enligt dokumentationen dr endast
fem procent av just cancer
medan motsvarande siffra
fr mnniskor r 11-25 procent. Anledningen till detta
r, enligt en studie i JAMA,
att de har 38 kopior av en
gen som kodar fr proteinet
p53 som r knt fr att
f cancerceller att beg
sjlvmord, medan mnniskan endast har tv.
Dessutom har elefanten ett
mycket effektivare system
fr att bekmpa
cellfrndringar.
http://jama.
jamanetwork.
com
Cancer?
Nh du,
snt r
inget
fr mig.
Bild:
IBL

Mars har flytande vatten

De mrka, smala, 100 kilometer lnga banden som strmmar

nedfr sluttningarna p Mars tros ha skapats genom vatten
som flyter hr i nutid. Bilden visar Halekratern.
Bild: Nasa/JPL/University of Arizona

Hribelt gammalt fynd

Ett mycket vlbevarat fossil har ptrffats i La Hoya
i Spanien. Upptckten som presenterats i Nature r
smtt sensationell eftersom det handlar om ett 125 miljoner r gammalt dggdjur dr hr, hrsckar, hud och
till och med inre organ finns bevarat. Man fr g ver 60
miljoner framt i tiden fr att hitta ngot liknande.
Den lilla krabaten, som allts levde under kritaperioden och var samtida med dinosaurierna, hrde till den
utdda ordningen Triconodonta och anses s unik att
den klassats som egen art: Spinolestes xenarthrosus.
Den var ungefr 24 centimeter lng och br ha vgt
50-70 gram. Av tnderna och skelettet att dma levde
djuret p marken och t insekter. Det som forskarna r
mest begeistrade ver r att dess pls i uppbyggnad och
vxtstt r identisk med dagens dggdjurs.
Fyndet r s vlbevarat att det till och med avsljar att
det lilla dggdjuret led av en, n idag frekommande,
svampinfektion i huden.
http://www.nature.com

Det har vl knappast undgtt ngon nu anses det bekrftat att det finns
flytande vatten p Mars.
Det r Marssatelliten Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) som har tagit
bilder p Marsytan som visar mrka band av fuktade mineraler p ett flertal
sluttningar. Banden finns inte dr hela tiden utan enbart d temperaturen ver
stiger minus 23 grader. Vid kallare vderlek frsvinner de. De mrka banden
flyter nedt, precis som det kan frvntas att vatten gr. Att det kan gra det,
trots att termometern med rge understiger 0gradersstrecket, frklaras med
att vattnet r mycket salt vilket snker fryspunkten. Forskarna tror att vattnet
fldar strax under markytan, precis lagom djupt fr att en del av det ska kunna
leta sig upp och gra ytan mrkare och flla ut salter. De salter det rr sig
om r troligen en blandning av magnesiumperklorat, magnesiumklorat och
natriumperklorat.
http://www.nature.com

Hr syns spren

Nasa hittar flytande vatten p Mars

Analyser av bilder frn Nasas Mars Reconnaissance Orbiter

bevisar att ssongsbaserade mrka band p Marsytan har orsakats av salt
vatten som under perioder flyter ver den rda planetens yta.

Mrka band, mindre n fem meter breda upptrder

p sluttningar under varma rstider och bleknar
sedan under kallare rstider.
Observerades frsta gngen 2011.

CRISM:
Spektrometer
som kartlgger
mineralerna p
ytan.

Mars Reconnaissance Orbiter:

Spektraldata frn CRISM-instrumentet
frn fyra omrden med mrka band
pvisar frekomsten av fuktiga
mineralsalter som flls ut frn vatten.
Omrden dr fuktiga perkloratsalter hittats med
vattenmolekyler bundna till salternas kristallstrukturer.
1 Palikirkratern
3 Halekratern
2 Coprates Chasma
4 Horowitzkratern

Mikrober p jorden
anvnder perklorater
som energiklla.

Spirit
Phoenix

Viking 1

Viking 2

Pathfinder

Opportunity

Curiosity

Marsytan
Fossilet av Spinolestes xenarthrosus har vrldens ldsta hr,
ven om det inte framgr s tydligt p bilden. Pilen pekar p
ytterrat. Bild: Georg Oleschinski

Andra omrden med mrka band

Befintliga landningsplatser

GRAFIK: GRAPHIC NEWS

27

GRAPHIC NEWS

Nyheter

Vulkanrekord i
australien

Ny forskning har avsljat att stra

Australien rrt sig norrut ver en
hetflck vilket resulterat i en
rekordlng vulkankedja. Bild: Drew
Whitehouse, NCI National Facility
VizLab

mantelplymer. En mantelplym r stationr medan den tektoniska

plattan rr sig ver den. P s stt bildas en lng kedja av vulka
ner dr endast de som ligger rakt ver mantelplymen r aktiva.
Den australiska hetflcken finns troligen kvar och befinner sig nu
under havet strax nordvst om Tasmanien.
Andra bermda hetflckar r Yellowstone och Hawaiiarna
i USA. Den australiska vulkankedjan, som dpts till Cosgrove
hotspot track, r fr vrigt tre gnger lngre n den i Yellowstone.
http://www.nature.com

Vrldens strsta kontinentala vulkankedja bildad ver en hetflck

finns i stra Australien, avsljas i en artikel i Nature. Kedjan r
2 000 kilometer lng och lper frn Whitsundays i norra Queens
land ner till en plats nra Melbourne i centrala Victoria. Vulkanerna
bildades under de senaste 33 miljoner ren nr den tektoniska
plattan Australien ligger p rrde sig norrut ver en hetflck i
jordens mantel.
Hetflckar bildas i zoner dr hett material frn grnsen mellan
jordens mantel och krna strmmar upp mot jordytan, s kallade

13 200 000 000

r gammal r den ldSta hittillS funna galaxen egS8p7.
28

60SYSTREMP

!
T
E
G
A
L
BO

Gewurztraminer Resrve
Henn r en klassiker som
funnits permanent listad i
Systembolagets sortiment
sedan 1955. Doften r stor
och blommig med inslag av
litchi, honung, ananas och
flder. Synonymt fr viner
gjorda av prominenta
vinmakarna Marc och Yann
Beyer r att det drar t det
lite torrare hllet i smaken.

PASSAR TILL:
Lite smakrikare fiskrtter,
till en klassisk choucroute
av surkl med flskben
eller varfr inte till en
tallrik med charkuterier.

GEWURZTRAMINER RESRVE HENN

RGNG: 2012 13%VOL
750 ML, ART.NR 2176, 119KR.
VITT VIN FRN FRANKRIKE, ALSACE

Alkohol kan
skada din hlsa.

www.janake.se

fysik // ALLt om vetenskAp

100 r sedan den allmnna relativitetsteorin vnde p begreppen:

Nr Einstein
EiNstEiN

r precis etthundra r sedan

presenterade Albert Einstein den
allmnna relativitetsteorin.
D, 1915, vckte hans arbete
uppmrksamhet och debatt bland
tidens ledande matematiker och fysiker, men
knappast hos ngon bredare allmnhet. Men
strax efter frsta vrldskriget fick de abstrakta
teorierna begriplig form nr man sg hur stjr
norna flyttade sig p ett stt som Einsteins teorier
pstod att de skulle.
Einstein blev snart upphjd till vrldens mest
bermda vetenskapsman.
Idag, hundra r senare, r Einsteins relativitets
teori fortfarande grunden till hur vi ser p uni
versum. Forskningen kring svarta hl, big bang,
mrk energi och jakten p nya planeter utanfr
vrt solsystem vilar alla p den grund som lades
av Einstein fr hundra r sedan. Ingen fysiker
sedan Newton har betytt lika mycket fr hur vi
ser p vrlden omkring oss.

Den 2 december 1915 frndrades vr syn

p vrlden. D presenterade Einstein den
allmnna relativitetsteorin, den modell av
verkligheten som bland annat sger att
sjlva rummet kan krkas.
Det var ett helt nytt stt att se p gravitation. Och det har lett till upptckten av svarta
hl, satellitnavigation, gravitationslinser som
anvnds fr att se lngt ut i universum och
mycket annat.

Underret 1905

1905 gjorde Albert Einstein sig knd som

av tidens frmsta teoretiska fysiker genom
presentera fyra epokgrande uppsatser. En
dem frklarade den fotoelektriska effekten,

Text Tomas Lindblad Bild IBL, AoV m fl

30

en
att
av
en

krkte rymden
Svarta hl
Den allmnna relativitetsteorin slr fast
att gravitation r en fljd av att vrt fyr
dimensionella universum, rumtiden, vrids
eller krks kring en kropp med massa, till
exempel en planet eller stjrna.
De frsta lsningarna till einsteins
fltekvationer visade att i nrheten av
stora och extremt frttade massor blir
gravitationsfltet s starkt att universum
blir ondligt krkt. Den logiska fljden
r att ingenting, inte ens ljuset, ngon
sin kan komma drifrn. Hur en sdan
situation skulle te sig var svr att greppa
1916, och resultatet betraktades snarast
som en matematisk egendomlighet utan
frankring i verkligheten av bde einstein
och schwarzschild, den som kom fram
till resultatet.
men astronomiska observationer

har visat att de hr punkterna

med ondligt stor gravitation
verkligen ser ut att existera.
Idag har de allra flesta hrt
talas om svarta hl, ven
de som inte frstr fysiken
bakom dem. till exempel
s hlls vr galax samman
av gravitationen frn ett s
kallat supermassivt svart hl.
sdana verkar finnas i mitten av
alla galaxer.
Forskningen kring de extrema
frhllandena i (eller snarare nra) de
svarta hlen i universum r ett av de
viktigaste omrdena dr relativitetsteorin
fortstter att utvecklas och dr man
frsker att frena relativitetsteorin med
kvantmekaniken.

beskrivning av hur ljuspartiklar, fotoner, beter

sig, och som senare skulle ge honom Nobelpriset.
En annan artikel hade titeln Om elektrodynamiken hos kroppar i rrelse. Dr lgger han fram det
som kom att kallas den speciella relativitetsteorin
och som lngsamt kom att frndra synen p
vrlden och materien.
Det var i den speciella relativitetsteorin som
han slog fast att ljusets hastighet i vakuum var
en universell konstant. Tid, massa och avstnd r
dremot relativa storheter som kan se olika ut be
roende p observatrens position och hastighet.
Till exempel kan tiden g lngsammare hos den
som frdas i hg hastighet.
Samtidigt kar massan med hastigheten. Kort
sagt det mesta var relativt, men inte ljusets
hastighet.
Detta var svrbegripliga och ven svrsmlta
insikter 1905, och n idag r det inte helt ltt fr
de flesta att greppa sammanhangen.
Fr att runda av 1905 rs skrd av omvlvande
teorier frklarade Einstein ocks innan ret var
slut att energi och massa kunde beskrivas som
likvrdiga i ekvationen E=mc2 en av 1900talets
allra strsta upptckter som gav oss en helt ny
frstelse fr fysiken och rent praktiskt lade
grunden fr bde atombomber och krnkraft.

Svarta hl r besvrliga saker ven rent matematiskt. Hr nrmar sig relativitetsteorin och
kvantfysiken varandra men hittills har de inte
gtt att frena.

en kollision med newtons gravitation

Fr att uttrycka det enkelt s hade Einstein

utvecklat Newtons gamla ekvationer s att de
fungerade ocks fr vldigt hga hastigheter och
energier. Klassisk fysik visade sig vara ett speci
alfall visserligen ett mycket allmngiltigt spe
cialfall i vr vanliga jordiska vardag men den
rckte inte till fr en mer allmngiltig beskriv
ning av vad som kunde hnda i ett universum dr
hastigheterna nrmade sig ljusets och massorna
kunde bli enorma.
Men den nya vrldsbilden kolliderade med den
gamla hederliga newtonska p en punkt gravita
tionen. Och frn 1905 till 1915 arbetade Einstein
frn och till med att skriva om Newtons teori s
att den skulle passa in i hans nya vrldsbild. Rela
tivitetsteorin skulle utvecklas frn att vara spe
ciell till att bli allmn. Och det som trilskades
mest var gravitationen.
Albert Einstein hade slagit fast att ingenting
kan frdas snabbare n ljuset, inte ens informa
tion. Det r en grundpelare i den speciella relati
vitetsteorin som inte fr ruckas p.
Men samtidigt var det redan i brjan av
1900talet tydligt att gravitationen verkade ver
stora avstnd, helt utan tidsfrdrjning. Och att
f ihop en omedelbar verkan p lnga avstnd
31

fysik // ALLt om vetenskAp

utan att informationen frdas fortare n ljuset var

knckfrgan.
ekvivalensprincipen

Den kreativa resan fram till teorin brjade redan

1907 nr Einstein fortfarande hade en tjnst p patentkontoret i Bern. Han roade sig p lediga stunder
med att frska frestlla sig vad som hnder med
en person i fritt fall. Det var en tanke som fascinerade honom och som han terkom till flera gnger
i sitt liv.
Einstein konstaterade att den som faller fritt inte
knner sin egen tyngd. Han utvecklade det tankeexperimentet till att frestlla sig en person som
faller instngd i en lda, till exempel en hiss. Utan
att kunna se omgivningen skulle den stackars instngda mnniskan uppleva sig som tyngdls. Lsa
freml i hissen skulle ven de svva tyngdlst
under fallet nedt.
Allegorin fungerade ven tvrtom om man placerade hissen i den tyngdlsa rymden och istllet
accelererade den uppt skulle personen i ldan
knna hur ftterna pressades mot golvet, och lsa
freml skulle dras nedt mot hissens botten. Precis
som om ldan stod still p jorden.

I bgge fallen skulle det vara omjligt att inifrn

den slutna hissen avgra om situationen pverkades
av acceleration eller av gravitation. De tv fenomenen skulle ge exakt samma effekt, oavsett hur
sofistikerade mtinstrument personen drinne var
utrustad med. Det hr gav Einstein namnet ekvivalensprincipen. Gravitation och acceleration var
likvrdiga, och r allts tv olika uttryck fr samma
fenomen.
Han skrev ner den hr djupa insikten medan
han fortsatte sitt egentliga arbete att bedma nya
patentanskningar.
ett ljUs i hissen

1909 slutade han p patentverket och brjade

istllet en akademisk karrir, bland annat som bitrdande professor vid universitetet i Zrich. Under ren som fljde kom han att gna sig t en rad
andra fysikaliska frgor, framfr allt kopplade till
kvantmekaniska teorier som utvecklades snabbt
under de hr ren. Ofta beskrivs Einstein som en
motstndare till kvantmekaniken, men sanningen
r att han sjlv var med om att formulera den.
Det var inte frrn 1911 som han plockade
upp problemen kring gravitationen igen, nu som

Expanderande universum och big bang

einstein tnkte sig universum i ett
statiskt tillstnd, vilket var ett grundan
tagande p den tiden. men ett statiskt
universum borde falla samman p grund
av sin egen gravitation.
Drfr plockade han 1917 in den s
kallade kosmologiska konstanten i sina
fltekvationer som tminstone i mate
matisk form gjorde att man undvek en
kosmisk kollaps.
Den kosmologiska konstanten var helt
enkelt ngot, oknt vad, som motverka
de gravitationen storskaligt och
hindrade stjrnor och galaxer
frn att klumpa ihop sig av
gravitationen.
men framfrallt tv astro
fysiker under 1920talet var
vertygade om att universum
istllet expanderade ryssen
Friedmann och belgaren Lemaitre.
De anvnde einsteins fltekvationer
utan den kosmologiska konstanten
fr att bevisa saken matematiskt.
einstein blev frst irriterad och lr ha
sagt till Lemaitre att hans berkningar
var korrekta, men er fysik r avsky
vrd!.
Den som kom att avgra saken var

amerikanen Hubble. Hans epokgrande

upptckt av att ljuset frn avlgsna ga
laxer var rdare n det borde vara visade
att de var p vg bort frn oss, allts
expanderade universum. einstein ska ha
applderat nr han hrt Hubble frelsa
och tog senare bort den kosmologiska
konstanten och kallade den fr sitt
strsta misstag.
Lemaitre r mannen bakom idn att

hela universum mste ha brjat i en enda

punkt, som en ursprunglig atom. p
1940talet brjade den hypotesen kallas
big bang, och numera r det den helt
frhrskande bilden av hur allt en gng
brjade.
varken big bang eller det expanderan
de universum var frn brjan einsteins
ider, men om inte hans relativitetsteori
och hans fltekvationer satt bollen i rull
ning vet ingen hur lnge det hade drjt
innan ngon hade kommit p dem.
en ironisk tvist r att dagens fysi
ker har terinfrt den kosmologiska
konstanten efter upptckten att
universums expansion accelererar.
numera kallas den dock mrk energi.
s ven hr hade einstein rtt fast
av fel orsak.

Enligt berkningar binds universum samman av en vv av mrk materia. Tillsammans

med all vanlig, synlig, materia blir det en hel
del gravitation tillrckligt fr att universum
ska kollapsa under sin egen gravitation. Drfr
behvs ocks mrk energi, en mystisk och hittills
oknd kraft som motverkar gravitationen, hindrar
en kollaps och dessutom fr universum att expandera i en accelererande hastighet.

32

 Gravitationslinser
Att gravitationen kan bja ljus var
einstein fullt medveten om, men han
insg inte vilka praktiska konsekvenser
det kunde f. Att solen bjde ljuset frn
stjrnor vars strlar passerade nra, det
visade eddington 1919.
I en uppsats frn 1936 beskriver
einstein exakt hur ljuset frn ett freml
i rymden skulle kunna brytas av ett stort
freml s att strlarna konvergerar,

samlas i en punkt, som av ett kosmiskt

frstoringsglas.
men likt svarta hl avfrdade han det
hela som en berkningsmssig kuriositet
utan praktisk betydelse en enstaka
stjrna kan aldrig bli tillrckligt massiv fr
att stadkomma tillrckligt stark ljusbryt
ning, resonerade han.
Idag r fenomenet trots det ett av de
viktigaste verktygen nr astrofysiker

studerar frdelningen av massa i univer

sum. med hjlp av den hr principen kan
man till exempel upptcka de enorma
mngder av osynlig materia som finns
i rymden genom att mta hur mycket
ljuset bryts i nrheten.
Det slog aldrig einstein att gravita
tionen som bjer ljuset kunde komma
frn betydligt strre massor n en vanlig
stjrna.

Einstein visade att gravitationen frn mycket massiva objekt kan frvrnga rumtiden s att de fungerar som en lins fr ljuset. Avlgsna stjrnor kan se ut
att lysa starkare p detta stt.

Studierna av solfrmrkelsen 1919 var en succ fr

den allmnna relativitetsteorin stjrnorna kunde
ses p exakt de felaktiga
platser som teorin frutsade.
Bild: IBL
33

fysik // ALLt om vetenskAp

P en gps-satellit gr tiden
lngsamt. Nrmare bestmt
38 ms lngsammare per dag
n hr nere p jorden.

professor i Prag. En ny och verraskande fljd av

hissexperimentet, kunde han konstatera, blev att
ljus kunde bjas av gravitation.
Tankeexperimentet gick ut p att om ljus kommer in genom ett litet hl i vggen p den tnkta
hissen, s kommer ljusstrlen att trffa den motsatta vggen lite hgre eller lgre n den kom in,
eftersom hissen accelereras uppt eller nedt. Om
man tillmpar ekvivalensprincipen som sger att
gravitation och acceleration r likvrdiga, s skulle
ljuset frskjutas p samma stt om hissen stod still i
ett gravitationsflt, till exempel jordytan.
Inuti hissen var det omjligt att avgra om det
var acceleration eller gravitation som pgick
ljusstrlen skulle p sin vg genom hissrummet beskriva en kurva i bda fallen. Det var en insikt som
skulle f stor betydelse.
Under de nrmaste ren grvde Einstein ner sig i
arbetet med att hitta det exakta matematiska uttrycket fr sin nya allmngiltiga teori om gravitationen.

Einstein och satellitnavigation

en vardaglig tillmpning av relativitetsteorin r satellitnavigation som an
vnds regelbundet av de flesta mnniskor idag, i bilen eller i mobiltelefonen.
satellitnavigation bygger p satelliter (Gps och Glonass) i banor omkring
20 000 kilometer ver jordytan. enligt einstein gr tiden lngsammare under
pverkan av ett starkt gravitationsflt. Fr satelliterna r gravitationen s
mycket lgre att tiden dr uppe gr aningen lngsammare n p jorden.
Fr att f den precision som systemet krver mste man kompensera fr
skillnaden. einsteins ekvationer sger att klockorna p jorden gr 38 mikro
sekunder snabbare per dag n de i rymden.
Det lter inte mycket, men positionsbestmningar med gps r beroende
av exakt tid p nanosekundniv. om man inte rttar till differensen s
blir felet mrkbart redan efter ett par minuter. och efter en hel dag utan
einsteins korrigering kan kartan i mobilen visa flera kilometer t skogen.

34

Einsteins lsning blev att inte se p gravitationen

som en kraft, som man tidigare hade gjort. Gravitation var en fljd av att kroppar med massa frndrade universums sjlva struktur rumtiden.
Fyra dimensioner

Idn med rumtiden krver att man accepterar att

vrlden r uppbyggd av fyra dimensioner, ngot som
r svrt att skdliggra eftersom vi rr oss enbart
genom tre av dem. Den fjrde, tiden, uppfattar vi
som ett separat konstant flde som vi inte kan frigra oss frn. Men Einstein hade en frmga att koppla
loss sitt tnkande frn vardagens invanda mnster.
Nr han skulle frklara fr sin d tolvrige son
Eduard vad det var han hade upptckt frklarade
han det s hr:
Nr en blind skalbagge kryper ver ytan p en
rundad trdgren s mrker den inte att den har fljt
en krkt bana. Jag hade turen att f syn p det som
skalbaggen inte mrkte.
Nr skalbaggen fljer grenens krkta yta s vandrar den p den enda mjliga vg den kan flja. Det
r ingen kraft som tvingar den bort frn att flja en
rak linje.
P samma stt faller en meteorit mot jorden. Gravitationen r inte en dragningskraft, som den klassiska teorin sger, det vill sga den fungerar inte som
en magnet som attraherar freml av jrn. Stenen
som rusar mot jorden fljer helt enkelt den krkning i rumtiden som jordens massa stadkommer.
Mlet blev nu att hitta ekvationer som beskrev de
tv sammanfltade fenomenen hur gravitationen
pverkar materiens rrelser, och hur materien
skapar gravitationsflt genom att omforma sjlva
rumtidens geometri.
Fr att testa sina ekvationer anvnde Einstein planeten Merkurius. Sedan mitten av 1800-talet hade
astronomerna noterat att planetens bana inte sg ut
som den borde gra enligt den klassiska fysiken. Den
punkt dr planetens bana nr nrmast solen, perihelium, flyttade sig lngsamt rtionde efter rtionde.
Det sg ut som om en annan osynlig planet strde
Merkurius med sin dragningskraft. Den oupptckta
planeten fick till och med ett namn, Vulkanus, men
den hittades aldrig trots ivrigt letande.
Einstein anvnde nu sina nya frslag till berkningar av gravitationen fr att se om de kunde frklara Merkurius oregelbundenheter. I ett utkast frn
1913 presenterade han ekvationer som berknade
Merkurius avvikelse till 18 bgsekunder per sekel, ett
nrmast osynligt litet avstnd p natthimlen, och
mindre n hlften av den uppmtta verkliga avvikelsen. Ngonting var fortfarande fel, men Einstein
var nd sker p att han nrmade sig mlet.
skyttegravsmatematik

1915 pgick frsta vrldskriget fr fullt, men p de

tyska universiteten forskades det nd vidare. P
hsten skulle Einstein presentera sin allmnna relativitetsteori i en serie p fyra frelsningar fr den

Preussiska
vetenskapsakademin
i
Berlin, dr han nu
blivit en framstende medlem.
Infr
frelsningarna samarbetade han med
matematikern David
Hilbert fr att f ordning p ekvationerna
ett samarbete som ocks
innehll en stor del konkurrens. Det var inte frrn dagarna infr den tredje frelsningen
som han blev sker p att han med eller
utan Hilberts hjlp ftt ordning p sina ekvationer. Han gjorde nya berkningar p Merkurius avvikelser, och de nya ekvationerna visade sig kunna
frutsga exakt den lilla avvikelse som Merkurius
bana gjorde: 43 bgsekunder per rhundrade.
Under de senaste dagarna har jag frdigstllt en
av de bsta uppsatserna i mitt liv. Nr du blir ldre
ska jag bertta om den skrev han till sin son.

1916 lste astronomen och matematikern Karl Schwarzschild

fltekvationerna fr den allmnna relativitetsteorin. Det
gjorde han vid ryska fronten under frsta vrldskriget, dr
han ocks dog samma r. Bild: SPL

De fullstndiga fltekvationerna publicerades efter frelsningarna i Berlin den

2 december 1915 och i
mars ret efter sammanfattade han hela sin allmnna relativitetsteori i en av de
viktigaste tysksprkiga tidskrifterna fr fysik.
Men de ekvationer som beskriver rumtidens krkning var komplicerade och ngra allmnna lsningar presenterade inte Einstein. Det
var en frga fr den tidens stora matematiker att
ge sig p. Och en av de frsta som tog sig an Einsteins nya fysik var en astronom och matematiker
frn Potsdam vid namn Karl Schwarzschild. Han
satt som frivillig soldat vid en artilleribataljon vid
den ryska fronten vintern 1915 och rknade fram

Albert Einstein nr han

undervisade vid Princeton
1940. Bild: IBL

En fljd av Einsteins allmnna relativitetsteori och de ekvationer han stllde upp var
svarta hl. Storleken p ett svart hl anges
ofta som hndelsehorisontens radie
Schwarzschildradien. Hndelsehorisonten
r den grns dr inget som passerat
ngonsin kan komma ut igen.

35

fysik // ALLt om vetenskAp

projektilbanor fr de tyska kanonerna. Men p lediga stunder lste han Einsteins fltekvationer, och
i januari 1916 postade han ett brev till Berlin dr
han visade Einstein exakta lsningar fr hur rumtiden frndras och bjs av kring ett stort objekt i
rymden en klotrund stjrna. I ett brev ngra veckor senare visade han hur ekvationerna kunde lsas
inuti samma stjrna. Einstein blev entusiastisk.
En uppseendevckande fljd av Schwarzschilds
lsningar var att om en stjrnas massa krymps ner
till en viss diameter s skulle berkningarna falla
samman. Rumtidens krkning blir d ondligt stor
och ingenting kan lmna stjrnan, inte ens ljuset.
Den ondligt stora gravitationen gr dessutom att
tiden stannar upp.
Fr solen skulle det hr teoretiska tillstndet
intrffa om dess massa trycktes ihop till en radie
av cirka tre kilometer, enligt Schwarzschild. Vr
egen planet skulle skapa en ondlig krkning av
rumtiden om den frminskades till en dryg centimeters storlek.
Idag knner alla till det hr fenomenet som svarta

hl. 1916 betraktades den delen av resultatet som en

detalj utan praktisk betydelse, mer en berkningsmssig kuriositet n ngot som kunde finnas i
verkligheten.
en lyckad solFrmrkelse

Einstein och hans teori skulle f betydligt mer uppmrksamhet nr kriget var slut. I maj 1919 intrffade en total solfrmrkelse som fick stor vetenskapshistorisk betydelse. Den brittiske astronomen
Arthur Eddington enligt en gammal anekdot frn
den hr tiden skulle han vara en av bara tre personer i vrlden som verkligen frstod relativitetsteorin ledde en expedition till n Principe utanfr
vstra Afrika dr han fotograferade den frmrkade solskivan och de nrmaste stjrnorna runt omkring. Han kunde konstatera att stjrnorna sg ut
att ha flyttat sig en aning frn sin normala position
med andra ord, att ljuset frn stjrnorna verkligen
bjdes av solens gravitation. Albert Einstein hade
ftt rtt igen.
Arthur Eddingtons expedition fick enorm

Ekvivalensprincipen
en av einsteins stora insikter var att gravita
tion och acceleration r likvrdiga. med ut
gngspunkt frn det kunde han dra slutsatser
om hur gravitationen fungerar och komma
fram till sin modell dr gravitation inte r en
kraft, utan en krkning av rumtiden.

En person i en hiss som accelererar

uppt ute i rymden upplever samma sak
som om hissen stod still i ett gravitationsflt, till exempel p jordens yta.

36

uppmrksamhet. Resultaten presenterades som en

jttesensation ven om alla inte riktigt frstod varfr. New York Times skrev p en bermd frstasida:
Vetenskapsmn mer eller mindre till sig av upphetsning infr frmrkelseobservationer och konstaterade att stjrnorna nu flyttade runt p himlen
enligt nya teorier. Man frstod med andra ord att
ngot radikalt hade hnt med vr vrldsuppfattning, men inte exakt vad.
Det hr var brjan p Einsteins stjrnstatus som
vetenskapsman. Under de fljande ren reste han
vrlden runt och hll frelsningar fr celebriteter
och andra forskare.
Det var nrmast en sjlvklarhet att han frr eller
senare skulle f Nobelpriset i fysik, frgan var
bara fr vad. Han hade till och avtalat i frvg att
pengarna, nr de vl kom, skulle fras ver till hans
frsta hustru, Mileva Maric.
Nr den svenska Nobelkommittn slutligen bestmde sig fr att ge Einstein priset 1922 s var det
fr hans frklaring av den fotoelektriska effekten
frn 1905, inte fr relativitetsteorin. I presenta-

En person i
en hiss som
svvar fritt
ute i rymden
upplever
samma sak
som om hissen skulle
falla fritt i
jordens gravitationsflt.

tionstalet frklarade priskommittns ordfrande

Svante Arrhenius att man inte belnade relativitetsteorin eftersom den framfr allt berrde frgor om
kunskapens natur, och dessutom var ifrgasatt p
vissa hll. Hr nmnde han tidens modefilosof
fransmannen Bergson, som utan djupare kunskaper i fysik frskt motbevisa Einsteins vrldsbild.
Teorin ifrga har ven astrofysikaliska fljder
som fr nrvarande granskas rigorst, lade
Arrhenius till.
S hr i efterhand kan Nobelkommittns bedmning kanske ses som verdrivet frsiktig och
konservativ, kanske till och med som ett missfrstnd av vad Einstein verkligen stadkommit.
Men, fr att tala med Arrhenius ord, granskandet
har verkligen fortsatt och teorin har hllit mtttet. Einsteins allmnna relativitetsteori har blivit
ett verktyg som gett oss en helt ny bild av kosmos.
Man kan sga att den idag r grunddokumentet fr
den vetenskap som kallas astrofysik, och som ger
oss en aning om tidens och rummets natur och vart
universum r p vg.

Tomas LindbLad

Frilansjournalist med
inriktning p forskning
och vetenskap. efter
flera r som reporter p
sveriges Radio r han
numera frilansskribent
med bas i Gteborg.
www.tomaslindblad.se

Om en ljusstrle lyser in genom

ett hl i en hiss som accelererar
i tyngdlshet, s kommer den att
bjas som en bge. Och eftersom
acceleration och gravitation r
likvrdiga, s insg Einstein att
samma sak hnder med en ljusstrle som lyser in i en hiss som
str stilla i ett gravitationsflt.
Allts mste sjlva rumtiden
krkas av gravitationen.

Om jorden var ett svart hl, s

skulle den ha en Schwarzschildradie p strax under centimetern.
Betydligt mindre n en pingisboll,
med andra ord.

Modellen dr den
fyrdimensionella
rumtiden krks av
massiva objekt r
inte ltt att gra sig
en bild av. Drfr anvnds ofta en modell
dr tv dimensioner
krks i en tredje fr
att visa principen.

37

rymd // ALLt om vetenskAp

RYMDODLINGENS

ERA R HR
Grna fingrar r kanske inte en egenskap som man frknippar med
astronauter men att kunna odla sin egen mat r en frdighet som
kommer att vara livsviktig fr framtidens rymdresenrer.
Nr Nasas astronauter ombord p den internationella rymdstationen
ISS i augusti 2015 fr frsta gngen t grnsaker odlade i rymden var det
med andra ord brjan p en ny era.
Text Alarik Haglund Bild Nasa

38

Parallellt med den frsta omgngen grnsaker som odlades i

rymden med hjlp av Veggie anvnde sig forskare vid Nasas Kennedy
Space Center i Florida av ett identiskt system fr att odla samma
grnsaker p jorden s att de skulle ha ngonting att jmfra de
rymdodlade grnsakerna med. Bild: Nasa/Dimitri Gerondidakis

Den rda
romansallad
som den 10
augusti 2015
blev frsta
grnsaken
att odlas
och tas i
rymden av
astronauter
frn Nasa var
startskottet
p en ny era
fr rymdfart.
Bild: Nasa

Det nyinstallerade vxtodlingssystemet

Veggies frsta skrd, som planterades
av ISS-astronauten Steve Swanson i maj
2014, skickades tillbaka till jorden fr att
testas. Frst efter att skrden konstaterats
vara sker att ta fick Nasas astronauter
ombord p ISS klartecken att ta rymdodlade grnsaker. Bild: Nasa

idigare har Nasas astronauter ombord

p den internationella rymdstationen
ISS ftt all mat uppkrd frn jorden,
men det kan drja mnader mellan
matleveranserna och den begrnsade
mngd frukt och grnsaker som fljer med mste
tas upp snabbt. Frsk frukt och frska grnsaker
har drfr hittills varit en lyx som ISS-astronauterna inte kunnat unna sig speciellt ofta.
Nr vi lmnar jordens omloppsbana och beger
oss lngre ut i solsystemet kommer astronauternas mjligheter att f mat levererad hemifrn att
bli nnu mer begrnsade. Under lngre rymdfrder och vistelser p till exempel Mars kommer
39

frmgan att kunna odla sin egen mat drfr

att vara avgrande fr matfrsrjningen.
Den frsta mltiDen

Den internationella rymdstationen har nda sedan 2002 varit utrustad med ett litet vxthus som
finns i den ryska delen av stationen. Lada heter
det och har huvudsakligen anvnts fr att studera
hur olika grdor pverkas av att vxa i tyngdlshet. Strre delen av de vxter som odlats har
skickats tillbaka till jorden fr att underskas,
men de ryska kosmonauterna har ven haft tillstnd att smaka p sina experiment.
Nasa-astronauterna har dock inte ens haft

rymd // ALLt om vetenskAp

ngot hemodlat att provsmaka. Det ndrades dock

den 10 augusti 2015 d en mycket speciell mltid
stod p menyn. Fr frsta gngen kunde Nasaastronauter ta mat som odlats ombord p rymdstationen. Rtten bestod av rd romansallad som
planterats den 8 juli 2015 av den amerikanske astronauten Scott Kelly, som fr vrigt ska tillbringa ett
helt r ombord p stationen, och skrdades 33 dagar senare. Fr att vara p den skra sidan torkade
besttningsmedlemmarna noga av salladsbladen
med desinficerande vtservetter innan de njt av
skrden. Dessutom satte de bara i sig halva skrden.
Resten paketerades och frystes in fr att transporteras till jorden fr vetenskaplig analys.
Att Nasa valde just rd romansallad, istllet fr
till exempel spenat, mangold, kinakl eller japansk
mizunasallad som ocks vervgdes, berodde frutom p smaken ven p att den r ltt att odla och
har hgt nringsinnehll.
rtt, bltt och grnt

Att odla i rymden r betydligt knepigare n hr nere

p jorden. Det gr inte att stoppa ner ngra frn i
jorden, vattna och vnta p att de ska gro. Istllet
anvnde man sig av ett speciellt vxtodlingssystem
kallat Veggie, som tagits fram av fretaget Orbitec,
fr att odla den historiska salladen.
Det hopfllbara systemet anvnder sig av i frvg preparerade frkuddar, som frutom att vattnas kontinuerligt bombarderas med ljus fr att
frna ska vxa. Framfrallt belyses de spirande
vxterna av ett lilaaktigt sken frn en kombination
av bla och rda lysdioder, men av estetiska skl

Den mat som astronauterna

vanligtvis bjuds p ombord
p ISS ser inte alltid s
aptitlig ut, men frn och
med nu kommer de att
kunna dryga ut sin diet med
egenodlade grnsaker.
Bild: Nasa
Att lra sig odla i rymden
r ngonting som kommer
att f stor betydelse fr
mnsklighetens framtida
utforskning av solsystemet
och inte minst fr rymdresenrernas fysiska och
psykiska hlsa. Bild: Nasa

40

har ven svagare grna lysdioder lagts till.

Bla och rda vglngder r det minsta som
krvs fr att f god planttillvxt. De r troligtvis ocks mest energieffektiva nr det gller att
omvandla elektricitet till ljus som vxterna gillar.
De grna lysdioderna hjlper till att frbttra mnniskans visuella uppfattning av vxterna, men
de ger inte lika mycket ljus som de rda och bla,
frklarar Nasa-forskaren Ray Wheeler.
Veggie levererades till ISS, tillsammans med tv
uppsttningar frkuddar, i april 2014. Utver frn
innehller varje kudde ven gdningsmedel och en
form av kalcinerad lera som kar luftningen och
hjlper plantorna att vxa. Den frsta omgngen

Astronauterna ombord p den amerikanska rymdstationen

Skylab gjorde redan 1972 ett frsk att odla vxter i tyngdlshet, men resultatet av detta experiment var inte lovande.
Bild: Nasa

Nasa-astronauterna Scott Kelly (till hger) och Kjell Lindgren (i mitten) delade de frsta av de
nyskrdade salladsbladen med den japanske astronauten Kimiya Yui (till vnster). De sparade
emellertid ocks ngra blad till de ryska kosmonauterna p stationen, varav tv vid tillfllet
var ute p en rymdpromenad. Bild: Nasa

frkuddar aktiverades i maj 2014 av Nasa-astronauten Steve Swanson, som ven fortsatte att skta
om plantorna fram till att de skrdades. Hela denna
frsta skrd skickades tillbaka till jorden, dr den
genomgick en omfattande livsmedelsskerhetsanalys vid Nasas Kennedy Space Center i Florida innan
besttningen fick tillstnd att stta tnderna i frukterna av sitt arbete. Den andra omgngen kuddar
aktiverades d av Scott Kelly.

frukter och grnsaker frn rymdtrdgrdar, ven

om det bara vore ett komplement till de vanliga
matransonerna, kunna fra med sig en mngd viktiga frdelar nr det gller rymdresenrernas hlsa.
Det finns mycket som talar fr att frsk mat,
som tomater, blbr och rd sallad, r en bra klla
till antioxidanter. Att ha tillgng till frskvaror som
dessa i rymden skulle kunna ha en positiv inverkan
p mnniskors humr och skulle ven kunna ge ett

oDling p mars

Tack vare Veggie kommer Nasas ISS-astronauter

frn och med nu att kunna dryga ut sin diet med
egenodlade frska grnsaker. I och med att systemet anvnds ombord p ISS kommer Nasa dessutom att kunna studera vilken effekt de frska
grdorna har p besttningen, samtidigt som de
lr sig mer om odling i rymden. Bland annat kommer Veggie utver grnsaker ven att anvndas fr
att odla blommor. Detta kommer att gras fr att
studera hur blommorna pollineras i tyngdlshet,
vilket r viktigt fr att i framtiden kunna odla frukt
och andra vxter som krver pollinering.
Vxtodlingssystem som Veggie r ngot som kan
f avgrande betydelse fr utforskningen av solsystemet, till exempel under framtida uppdrag till
Mars.
Efter att ha bott ett tag p rymdstationen frstr jag den logistiska utmaningen i att ha mnniskor som vistas hr under lnga perioder, och den
leverantrskedja som krvs fr att hlla oss igng.
Om vi ngonsin ska ta oss till Mars mste vi ha en
rymdfarkost som r mer sjlvfrsrjande nr det
gller bde mat och andra saker, sger Scott Kelly.
Nasas frdigfrpackade astronautmltider hller
inte i mer n tv till tre r, och den mngd fda som
krvs fr en Marsbesttning skulle vga mycket.
Drfr kommer odling av eget livsmedel att vara
mer eller mindre oumbrligt fr matfrsrjningen
under lnga rymdfrder. Dessutom skulle frska

Ingen

lovande start

tidiga frsk att odla vxter i rymden ombord

p den amerikanska rymdstationen skylab i
brjan av 1970-talet gav resultat som var lngt
ifrn uppmuntrande. vxter p jorden anvnder
sig av gravitationen fr att orientera sig och se
till att rtterna vxer nedt och att stjlkarna
vxer upp ur jorden. Utan gravitation kunde
de risplantor som odlades av astronauterna p
skylab inte avgra vad som var upp och vad
som var ner. mnga dog eftersom de vxte t
fel hll och skickade upp rtterna i luften och
grvde ner stjlkarna i jorden.
1997 lyckades besttningen ombord p den
ryska rymdstationen mir anvnda rymdvxthuset svet-2, som lockade upp stjlkarna ur
jorden med hjlp av bland annat konstgjord belysning, fr att bde odla vxter och producera
nya frn, som sedan kunde planteras p nytt.
p den internationella rymdstationen Iss har
vxtodlingssystemet veggie fregtts av flera
andra odlingsexperiment, som det ryska rymdvxthuset Lada som installerades 2002, och
det amerikanska experimentet Bps (Biomass
production system), som ocks anlnde till
Iss 2002.

41

rymd // ALLt om vetenskAp

visst skydd mot de skadliga effekterna frn strlningen i rymden, sger Ray Wheeler.
Rymdtrdgrdar skulle dessutom kunna fylla en
annan viktig funktion genom att hjlpa till att rena
luften frn den koldioxid som andas ut av besttningen och producera nytt syre fr dem att andas
in.
en liten bit av jorDen

Den teknik som utvecklas av Nasa fr att mjliggra odling i

rymden skulle ven kunna hjlpa till vid till exempel framtida
odlingar i storstder.

Rymdteknik

p jorden

precis som med mycket annan ny teknik som

tagits fram av nasa fr att anvndas i rymden
kan vxtodlingssystem som veggie ven gra
stor skillnad hr nere p jorden. till exempel
skulle tekniken kunna anvndas fr storskalig
odling i storstder och i kenomrden.
Fretaget orbitec, som hjlpt nasa att
utveckla veggie, arbetar bland annat med
lnder som Dubai som idag mste importera
nstan 95 procent av all frukt och alla grnsaker eftersom det torra och heta klimatet gr
odling problematisk. system som veggie kan
placeras i kontrollerade miljer i underjordiska
lokaler, och det solsken som finns i verfld
kan via solpaneler driva systemen. p s stt
skulle dessa lnder kunna brja odla mer egna
grdor och skra ner p importbehovet.
teknik som utvecklats av nasa fr att hjlpa
till att hlla vxter vid liv i rymden, genom
att avlgsna virus, bakterier och mgel, har
dessutom kommit till anvndning p jorden
fr att frhindra mgel i till exempel vinkllare,
bostder och sjukhus.

Det r inte bara astronauternas fysiska hlsa som

kan gynnas genom nringstillskottet frn frukt och
grnsaker, utan odlandet i sig skulle ven kunna
vara bra fr deras psykiska hlsa.
Att odla mat fr att komplettera och minimera
den proviant som mste tas med ut i rymden kommer att bli allt viktigare under lngvariga uppdrag.
Vi lr oss ocks om de psykologiska frdelarna med
att odla vxter i rymden, ngonting som kommer
att bli viktigare i och med att besttningar frdas
lngre frn jorden, menar Shane Topham vid Utah
State University.
Nr ngra f personer isoleras p ett mycket litet
utrymme under mycket lng tid kan det ltt uppst
problem. Flera studier har gjorts p vilka svrigheter som kan uppst och vilka motmedel som kan
vara effektiva fr att undvika problemen.
En av de forskare som studerar de positiva
psykologiska effekterna av odling i rymden r
Alexandra Whitmire vid Nasas Johnson Space
Center i Houston.
Framtida rymduppdrag skulle kunna innebra att fyra till sex besttningsmedlemmar lever
tillsammans i ett trngt utrymme under en lngre
tid, med begrnsad kontakt med jorden. Det kommer att vara viktigt att utrusta dem med tillrckligt
bra motmedel under sitt uppdrag, sger Alexandra
Whitmire.
Ett motmedel mot psykisk stress skulle enligt
Alexandra Whitmire kunna vara att odla vxter,
som enligt studier p jorden visat sig vara kopplat
till vlbefinnande och optimal prestation.

Efter frsket med

Veggie ombord p
ISS planerar Nasa
att ven odla mat
ombord p framtida
rymdfarkoster och
bosttningar p
andra planeter,
som till exempel
Mars, och p s
vis hjlpa till att
gra den mnskliga
utforskningen av
solsystemet mjlig.
Bild: Nasa

42

Den ryske kosmonauten

Valerij G Korzun studerar
salladsblad odlade i
rymd vxthuset Lada, som
sedan 2002 funnits p den
internationella rymdstationen fr att studera hur olika
grdor pverkas av att vxa
i tyngdlst tillstnd.
Bild: Nasa

AlArik HAglund

Filosofie magister i
fysik med inriktning
mot astronomi och
frilansande vetenskapsjournalist.

Nackademin gr
dig redo fr jobb.
Under 1-2 r p Nackademin fr du en yrkesfrberedande
utbildning nra branschen, frelsare frn nringslivet och
en gedigen praktikperiod. Allt fr att gra dig redo fr ett
jobb direkt efter examen. Ls mer om vra utbildningar
och ansk idag p nackademin.se

PRYLARnA som du inte visste Att du behvde // ALLT oM veTenSkAp

Martin, Aston Martin

James Bonds krlekshistoria med
bilmrket Aston Martin strcker sig
nda tillbaka till filmen Goldfinger
som hade premir 1964. I den
senaste filmen Spectre visar Aston
Martin upp en begrnsad serie av
DB9 vrdig den stilskra agenten
Aston Martin DB9 GT Bond Edition.
Prestandamssigt r den visserligen identisk med den vanliga
GT-modellens 6-liters V12 p 540
hstkrafter, men inredningen r
specialgjord med ldersten med
silversmmar samt inredningsdetaljer i tr och silver.
Aston Martin DB9 GT Bond
Edition tillverkas i 150 exemplar,
kostar nrmare tre miljoner kronor
och levereras bland annat med ett
Omega Seamaster-armbandsur i
begrnsad upplaga.
astonmartin.com

Tre miljoner och s ingr det inte ens

licens att bryta mot trafikreglerna.

LT FORDONET VXA
Nu kan du minska
avstndet mellan ditt
hemliga kantarellstlle
och stekpannan.

TRANSFORMER

FR KKET
Det hr r en relativt oansenlig trlda,
68x54x57 centimeter, med en sittdyna p.
Men veckla ut Camp Champ och du har
ett komplett kk fr utomhusbruk innehllandes bland annat en gasspis med fyra
lgor, en grill med tv brnnare, knivar
och saxar, samt kuvert fr sex personer.
Till och med en perkulatorbryggare fr
kaffet efter maten. D r det inte konstigt
att ldan vger 70 kilo fullt utrustad. Det
r ocks ltt att stta prislappen i halsen,
28 000 kronor kostar det att laga mat
utomhus.
campchamp.at

Ungar i alla ldrar brukar vxa

som ogrs vilket inte bara
drabbar kld- och matkontot, de vxer ju ven
ur sina sm fordon.
Infento lanserar vad
som kan liknas vid en
stor byggsats med
allt frn ramverk och
pedaler till fjdring.
Det finns ven ett
tillggspaket som innehller skidor och liknande
detaljer fr att bygga pulkor.
Som ett krleksbarn mellan
Ikea och Mekano.

44

Sedan r allt som behvs en

insexnyckel och lite fantasi...
och ett barn mellan 0
och 13 r, vilket r det
lmpliga ldersspannet
enligt tillverkaren.
De olika Infentopaketen kostar frn
2 900 kronor och
uppt beroende p
hur mnga komponenter du vill att det ska
innehlla.
infentorides.com

WHISKY
I RYMDEN
Hns ingr
tyvrr inte.

PALATS FR URBANA HNS

De flesta hnshus ser ju s fasligt lantliga ut
och passar ju inte alls i en mer urban milj,
det r ju rena hnsmisshandeln. Lyckligtvis
gr det att investera i Breed Retreat, en litet
palats fr den urbana lyxhnan, byggt i svart
vderbestndigt tr och i flera etage. Den

totala storleken fr huset r 2,6 x 2,6 meter

och vindsvningen r 1,8 meter ver marken.
panoramafnster r en sjlvklarhet.
Breed Retreat kostar 80 000 kronor. S om
ett gg kostar i snitt 2 kronor i affren...
roije.com

mAssAGe R
huvudsAKen
Massage r en av de saker som
r nyttiga men svrt att ge sig
sjlv. Den futuristiska iDream3
frn fretaget Breo rder bot p
den saken. placera den bara runt
huvudet och luta dig bakt (det
inbyggda nackstdet ser till
att alla ryggstd blir bekvma).
iDream3 erbjuder lufttrycksmassage, vibrationsmassage
och tryckpunktsmassage, alla
med kompletterande vrmeinstllning. Den inbyggda mp 3-spelaren
gr det ocks enklare att stnga ute
en strande omvrld. Allting styrs
med den tillhrande skrmfrsedda
fjrrkontrollen.
iDream3 kostar 4 500 kronor.
breousa.com

Vad sgs om att flyta runt

p den internationella
rymdstationen, titta ner
p vr blgrna planet
och smutta p en whisky?
Om vi bortser frn att
det r alkoholfrbud p
rymdstationen uppstr ett
annat problem, nmligen
att varken whisky eller ngra andra drycker
fungerar speciellt bra i
tyngdlshet.
Uppenbarligen tyckte
den skotska whiskytillverkaren Ballantines att
detta var ett problem och
arbetade fram ett glas fr
ndamlet. Glasets insida
r utformad s att det
skapar den yt spnning
som behvs fr att
hlla vtskan kvar i glaset.
Glaset skrivs ut med en
3D-skrivare och bestr av
bladguld och transparent
plast som formar ett slags
spiral inuti glaset.
S om nu bara alkoholfrbudet hvs gr det att
dricka whisky utan sugrr
p ISS.
ballantines.com
Lsningen p ett problem
som inte finns. n.

Visiret r genom
skinligt, vilket gr det
lttare att anvnda
fjrr kontrollen.

45

PRYLARnA som du inte visste Att du behvde // ALLt om vetenskAp

den tYstA
GitARRen

Spela p
natten
ven om
grannarna
r strnga.

ven om du tycker om att spela

dygnets alla timmar, s r kanske
grannarna av en annan uppfattning.
Just drfr har Yamaha konstruerat
SLG Silent Guitar, en akustisk gitarr
utan resonanslda vilket gr den 90
procent tystare n vanliga akustiska
gitarrer. Ditt spelande r dock
inte frgves gitarren har
inbyggda piezo-pinkuper
och omvandlar strngarnas frekvens till ljud
inspelade frn Yamahas
riktigt jttedyra gitarrer.
Resultatet r att du bara
behver plugga in ett par
hrlurar i gitarren fr att
lyssna p ditt spelande.
Yamaha SLG Silent
Guitar kostar 5 500
kronor och finns i
flera olika modeller.
Usa.yahama.com

x
Lyssna fr dig sjlv till
sammans med andra.

SOCIALA LURAR

Den stora finessen med hrlurar

brukar vara att man kan lyssna p musik
utan att andra hr ngot, men lurarna Arc
frn Wearhaus gr nstan tvrtom. Tillverkaren kallar dem fr vrldens frsta sociala hrlurar
eftersom lurarna ger mjligheten att skicka det man
lyssnar p till andra Wearhaus-anvndare, s att de
kan lyssna p samma musik som du. Det fungerar givetvis ven t det andra hllet, s att andra kan skicka
musik till dina lurar. Arc-lurarna kopplas ihop med
mobilen via Bluetooth, och det gr det mjligt att
att deras barn har kommit hem frn
styra delningsfunktionen samt bestmma vilka
Webbkameror brukar vara bra p
skolan och liknande situationer.
som ska f ta del av den delade musiken via
att hlla uppsikt, men r oftast s
Welcome ansluts till ntverket
den tillhrande appen.
korkade att de inte vet vem det r
antingen med sladd eller wifi och kan
Wearhaus Arc kostar 2 000 kronor.
de ser. Det gr dock webbkameran
bde ta stillbilder och spela in videowearhaus.com
Welcome frn det franska fretaget
sekvenser, men fretaget har lagt ner
netatmo. Welcome har inbyggd anmycket arbete p att anvndare ska
siktsigenknning och kan via exemkunna anpassa vilka som registreras
pelvis e-post meddela bde nr den
samt om och hur informationen lagknner igen personer och nr den
ras, fr att ge mjligheten att skydda
upptcker oknda ansikten. Tanken
den personliga integriteten. netatmo
r inte att det ska vara ett inbrottsWelcome kostar 2 000 kronor.
skydd, utan mer att ge extra trygghet
Skrnande vckarklockor, som spelar musik
netatmo.com
till exempelvis frldrar som vill veta
eller rullar p golvet eller tvingar dig att lgga
pussel, finns det gott om. Men luktklockor r mer
sllsynta. Sensorwake r en vckarklocka som
satsar p att vcka din nsa frst. Stt in en doftEn diskret vervakare
kassett i den annars vanliga vckarklockan, och
ver hemmets invnare.
nr larmet ljuder slpper den ven ut en vldoft i
rummet. vlj mellan dofter som persika, choklad,
nybakat brd, fikon, eller doften av sedlar vad
som nu gr dig mest klarvaken p morgonkvisten. Sensorwake kostar 900 kronor.
sensorwake.com

KAMERAN VET VEM DU R

VAKNA MED VLDOFT

46

FILMISK KTTSTRIMLARE

Temporr
coolhet i tre
dimensioner.

RRLIGA
3D-TATUERINGAR
Tatueringar brukar vara trkigt tvdimensionella och bara underliggande muskler
kan f dem att rra sig. nu ndras frutsttningarna tack vare Magic Tatts som
via en smartphone och s kallad augmented reality gr tatueringar bde tredimensionella och animerade. Det r temporra
tatueringar som kan tvttas bort, och p
vl vald kroppsdel ser de ut som vanliga
tatueringar. Men rikta en smartphone med
appen Magic Tatts mot tatueringen, och i
mobilen visas hur tatueringen rr sig ver
huden.
en frpackning med 24 tatueringar
kostar 50 kronor och appen r gratis.
blueskydesigns.co.uk

Att strimla ktt fr att till exempel

laga pulled pork tar bde tid och
r lngtrkigt. Med Meat Claws
frn Kassa kan du dremot leka
att du r Wolverine eller Freddy
Krueger och slita kttet i smbitar
p nolltid. Kul och praktiskt r en
bra kombination. Det gr ven att
anvnda en meat claw fr att
hlla fast ktt fr att attackera med
en kniv i andra handen. Meat Claws
kostar 120 kronor.
kassausa.com

Handgriplig
matlagning
i sitt esse.

Skona lungorna och ka chanserna

att klara en brand.

vin med stiL

Om du tillhr dem som inte hller i dig en flaska vin
p en kvll, s kan du spara de dyrbara dropparna p
bsta stt med vintillbehret One frn Skybar. Den
ser till att vinet hller rtt temperatur med 15 olika
frinstllda vrden, och du hller smidigt upp ett nytt
glas njutning via tappkranen som sticker ut under den
lilla displayen. Det bsta r dock att den anvnder
vakuumteknik fr att hlla vinet frscht i upp till tio
dagar. LED-belysning inuti maskinen lyser upp flaskan
s att du inte hinner glmma vad du dricker.
Skybar One hanterar flaskor frn 0,75 upp till 1,5
liter och kostar 5 000 kronor.
skybarhome.com

Rtt temperatur och

vlbehllet.
47

EXTRA RDDNINGSCHANS I BRAND

nr det brinner r ofta rk och gaser farligare och skrdar fler offer n sjlva elden.
D kan Saver emergency Breath System
ka chanserna att komma ut i tid. nr det
brinner plockar du fram manicken, bryter
plomberingen och placerar munstycket i
munnen. Saver emergency Breath System
filtrerar bort rk, gaser och kolmonooxid i
upp till fem minuter, vilket ofta r tillrckligt fr att ta sig bort frn branden. Toppdelen som vrids loss har ven en inbyggd
ficklampa.
Saver emergency Breath System kostar
700 kronor om du bara kper en, eller
2 600 kronor om du kper ett fyrpack
inklusive vgghllare.
mysafetyiq.com

arkeologi // ALLt om vetenskAp

Jakten p
drottning
nefertiti

- med radar ska man finna hennes grav

Den frhllandevis blygsamma
storleken p Tutankhamons
gravkammare i Konungarnas
dal nra Luxor i Egypten
har i mnga r konfunderat experterna. Den r
allt annat n passande
fr en mktig kung.
Men nu finns kanske
en frklaring. Enligt en
ny teori r gravkammaren i sjlva verket
en vestibul till en
mycket strre och nnu
dold kammare rymmande kvarlevorna efter den
legendariska drottning
Nefertiti den unge faraons
styvmor, eller mjligen hans
biologiska mor.

faraogravar man hittat. Bara hans begrav

ningsmask bestr av ver tio kg rent guld,
och den innersta av de tre kistorna
innehll nnu mer guld. Hela grav
kammaren var fylld med freml
som bde var historiskt intres
santa och mycket vrdefulla.
Slktskapet mellan Nefertiti
och Tutankhamon r omdis
kuterat och lngt ifrn klar
lagt. Faraoslktena var svrt
inavlade och systrar ingick
ofta i en faraos hustruskara.
Det man med stor sanno
likhet vet r att Tutankhamon
var son till den bermde Ak
henaton, men vem modern
var r en omstridd frga.
Enligt dnatester verkar det
ha varit en syster till Akhenaton,
men vilken r oknt. I s fall
mste den som vill ha Nefertiti till
Tutankhamons mor hitta ngra slags
bevis p att hon var Akhenatons syster,
vilket r lngt ifrn otroligt men samtidigt

Text Lars Brander Bild IBL

utankhamon var lngt ifrn

ngon av de kraftfullaste av
Egyptens faraoner. Tvrtom
var han en sjuklig yngling
som dog 19 r gammal och
knappast hann utrtta s mycket un
der sin korta regeringstid. Mest knd r
han fr vad som hnde med honom ef
ter hans dd. Nmligen ingenting under
lng tid.
Nr hans grav hittades 1922 var den i
gott skick och inte helt utplundrad som andra

En relief som
visar hur
Nefertiti
offrar till
Aton, guden hennes man
Akhenaton
gjort till
den hgsta
och enda guden i Egypten.
Bild: IBL

48

ngot som det saknas belgg fr. Enligt historiska

kllor verkar hon snarare ha varit en kusin till
Akhenaton.

Memfis

Linjer bakom mLningarna

Akhetaton

NI
LE
N

Dnatester som utfrdes samtidigt med de ovan

nmnda analyserna frn 2010 bekrftade att en
mumie ptrffad i Tutankhamons farfar Amenho
tep II:s gravkammare var drottning Tiye, faraons
hustru, mor till Akhenaton och sledes Tutank
hamons farmor. En tredje mumie visade sig vara
Akhenatons syster, som enligt testet skulle kunna
vara Tutankhamons mor.
Men terupptagna analyser frn 2013 pekade
ut Nefertiti som den kanske allra troligaste kan
didaten och denna teori fr nu std av den brit
tiske arkeologen Nicholas Reeves, som forskar vid
University of Arizona i USA och som i en rapport
publicerad av Amarna Royal Tombs Project lgger
fram nya bevis fr drottningens nra relation till
Tutankhamon.
Efter en analys av hgupplsta scanningar av vg
garna i Tutankhamons grav har Reeves upptckt
linjer bakom mlningarna, ngot som indikerar
att det finns hemliga drrar in till tv oupptckta
kammare. Den ena tros vara ett frrdsutrymme,
medan det andra r intressantare.
Den rymmer de orrda kvarlevorna efter
gravens ursprungliga gare Nefertiti, frklarade
Reeves entusiastiskt vid en presskonferens i somras.
Har han rtt r upptckten milt uttryckt sensatio
nell och kammaren frvntas innehlla lngt mer
spektakulra skatter n Tutankhamons. Positionen
till hger om entrn och p norra sidan r mer ty
pisk fr egyptiska drottningar n fr kungar. Och
den terhllsamma storleken p Tutankhamons
grav, som aldrig blev riktigt frdig, tyder p att den
i sjlva verket r en frkammare storleksmssigt
mer jmfrbar med andra faraoners vestibuler. Det
kan allts vara en ndlsning fr en ung kung som
aldrig hann bygga en anstndig grav t sig sjlv.
Reeves har skt tillstnd att scanna vggarna
med radar fr att bevisa sin teori och troligen bifal
ler egyptiska myndigheter detta, vilket innebr att
operationen kan inledas redan nu i november 2015.

Olika
uppfattningar

Kairo

Konungarnas dal

Thebe

Assuan

Egyptens
viktigaste stder
De viktigaste stderna i det forna Egypten var
Thebe, dr Farao satt, och Memfis, det admi
nistrativa stet. Mellan stderna lg rikets hjrta
lngs Nilen.
Akhenaton lt anlgga en ny stad, Akhetaton,
mellan de tv huvudstderna i samband med
att han infrde sin monoteistiska dyrkan av
solguden Aton. Efter hans dd och Tutank
hamons tilltrde terinfrdes polyteismen och
de tidigare arbetslsa Amonprsterna gjorde
sitt bsta fr att radera alla spr av Aton och
Akhenaton.

Konungarnas dal r
den plats dr de gamla
egyptierna begravde
sina kungar under en
period av 500 r. 63
gravanlggningar r
knda, dr de strsta
kan innehlla ver 100
gravkammare, och fler
vntar frmodligen p
upptckt. Bild: Nikola
Smolenski
49

Arkeologen Nicho
las Reeves r sjlv
inte hundrapro
centigt vertygad
om att man str
infr upptckten av
drottning Nefertitis
gravkammare,
men han hller det
fr mycket troligt.
Andra experter r
mer tveksamma. Till
dessa hr egyptolo
gen Joyce Tyldesley
som invnder att
Nefertiti, om hon
valt sin gravplats
sjlv, alldeles skert
hade tagit en bttre
placerad sdan i
Konungarnas dal.
Tyldesley tror inte
heller att Nefertiti
ensam regerade
Egypten som kvinn
lig farao och utgr
frn att hon avled
under sin makes
regeringstid och
sannolikt begrav
des i den tillflliga
huvudstaden Ak
hetaton eller i dess
omedelbara nrhet.
Fast hon tillgger
att hon innerst inne
hoppas att Reeves
har rtt och att det
verkligen r Nefer
titis gravkammare
man finner innanfr
Tutankhamons. Det
skulle utan tvekan
bli rhundradets
mest sensationella
arkeologiska upp
tckt. Joyce Tyldes
ley gav 2005 ut den
uppmrksammade
biografin Nefertiti:
Egypts Sun Queen.

arkeologi // ALLt om vetenskAp

Pojkkungens medregent

Mor och son? En staty frestllande Tutankhamon och

Nefertiti. Bild: IBL

Forskarna kommer att anvnda en japansk modell

av s kallad ickeinvasiv radar, som under noggrann
uppsikt skts av en expert och vars elektromagne
tiska vgor inte anses ha ngon menlig inverkan p
kammarens mtliga vggar. Finns det verkligen
tv kammare bakom vad Reeves tror r hemliga
drrar s kommer man att upptcka dessa och d
ppnar sig svindlande perspektiv.
Liksom en gng Tutankhamons sista vilolger var

vid Howard Carters upptckt 1922 r graven drinne orrd. Tillhr den dessutom verkligen drottning
Nefertiti r den sannolikt fylld med freml som
kan sprida nytt ljus ver faraonernas vrld och det
forntida Egypten. Nya dna-tester p mumien eller
mumierna drinne lr ocks rta ut en del frgetecken kring de komplicerade slktfrhllanden
dr barnen ofta kunde g till sin mor nr de ville
trffa sin faster men ibland kunde modern vara
kusin istllet fr syster till fadern. Och det r i det
hr fallet intressant eftersom ett sdant slktskap
inte r helt ltt att skilja frn syskonskap nr det
finns generationer av inavel bakom.
Tidigare resultat som tytt p att Tutankhamons
mor var fadern Akhenatons syster kan drfr ha
gett upphov till en villfarelse det kan mycket vl
ha handlat om en kusin istllet fr en syster. I sdana fall kan Akhenatons hustru och kusin Nefertiti mycket vl vara Tutankhamons biologiska mor.
Nicholas Reeves tror ven att hon under en tid
var den unge och brcklige pojkkungens medregent och mjligen dessfrinnan styrde riket helt p
egen hand. Det finns ett glapp mellan faraonerna
Akhenaton och Tutankhamon, som mjligen fylldes ut av Nefertiti. Finns hennes kvarlevor inne i
den frmodade kammaren vinner forskningen
kanske en ny insikt i en tid som i mnga avseenden
fortfarande r hljd i dunkel.
Var dog och begraVdes Nefertiti?

Den dolda graven

Om Nicholas Reeves har rtt, s finns det ytterligare tv utrymmen som
nnu inte r utgrvda i anslutning till Tutankhamons grav.
Ett r antagligen ett frrd, medan det andra kan vara en
gravkammare. Om det visar sig att drottning
Nefertitis mumie finns dr, s r det en
sensationell upptckt.

50

Det omrde p den norra vggen i Tutankhamons

kammare som Reeves menar dljer en hemlig drr
r frikostigt dekorerad med religisa scenerier
som kan ha placerats dr fr att p ngot magiskt
stt skra kammarens beskydd. Den enda knda
kungliga kvinna under 18:e dynastin som skulle
kunna erhlla sdan ra r enligt Reeves just denna
Nefertiti.
Hon sgs ha varit en exceptionellt vacker kvinna,
trofast mot sin inte lika trofaste make och mor till
sex dttrar. Och allts mjligen en son. Hennes
sknhet har frevigats med otaliga byster, mlningar och fresker och Akhenaton reste ett tempel till
hennes ra i Karnak nra Luxor dr Amontemplet bredde ut sig. Tillsammans tog de initiativet till
det mycket obekvma
och impopulra
beslutet att infra monoteism
och dyrkandet
av en enda gud
Aton.
Under
sitt
femte regeringsr inledde Akhenaton uppfrandet
av
staden Akhetaton,
guden

En relief frestllande Nefertiti med sin geml Akhenaton. Bild: IBL

Tutankhamons grav upptcktes 1922 av den brittiske

arkeologen Howard Carter. Bild: IBL

Atons horisont, halvvgs utmed Nilens strckning

mellan de viktigaste stderna, Memfis i norr och
Thebe (idag Luxor) i sder.
Thebe hade dittills varit huvudstad, men var allt
fr starkt frknippad med guden Amon, en av de
gamla gudar som nu fick se sig utkonkurrerad i det
monoteistiska projektet.
Nra Thebe begravde man sina faraoner i det
som kallas Konungarnas dal. Efter sitt trontill
trde flyttade Tutankhamon tillbaka till Thebe, s
det r hgst naturligt att hans gravkammare finns
i Konungarnas dal. Dremot r det inte lika
sjlvklart att Nefertiti skulle ligga be
gravd dr. Dog hon fre sin make
Akhenaton begravdes hon
sannolikt i Akhetaton.
Men det r inte otroligt
att ven de dda som be
gravts i Akhetaton frdes
med till Thebe efter den 15
r lnga utflykten, och hon kan
hur som helst ha hamnat i en grav
dr. Dog hon istllet i Thebe r det
naturligtvis nnu mer troligt att hon
fick sin sista vila dr.
Frgan om nr Nefertiti dog r ett av
mysterierna kring henne. Enligt den vanligaste
hypotesen dog hon i pesten sex r efter sin make.
Men hon kan ocks ha dtt tidigare, i Akhetaton
dr en stor byst frestllande henne upptcktes
1912.
Akhenatons stad Akhetaton kallas
idag p modern arabiska elAmarna
eller Tell elAmarna och r ett ruin
omrde till strre delen tckt av
kensand.

Den underskna drottningen

Nefertiti sgs ha varit den vackraste av alla det forntida Egyptens drottning
ar. nnu idag, efter 3 300 r, kan bysten med de mandelformade gonen,
de hga kindbenen och den sensuella munnen p Neues Museum i Berlin
frtrolla betraktaren.
Namnet r ocks mycket talande: Neferneferuaten Nefertiti betyder unge
fr Skna r Atons sknheter, den verkligt Skna har kommit och under
stryker att Akhenatons drottning var sensationellt vacker.
Nefertiti fddes omkring 1380 f.Kr. och blev faraos hustru vid ungefr tolv
rs lder. Hon fdde honom sex dttrar, av vilka tminstone tv dog vid re
lativt spd lder. Mjligen fick hon ocks en son, och det r oklart om
hon var Tutankhamons mor eller styvmor. I alla hndelser fanns en
nra relation, vilket till en del stder Nicholas Reeves teori om att
faraos gravkammare i sjlva verket r ett frmak eller en vestibul
till Nefertitis nnu aldrig ptrffade grav. Hennes dd har fr
blivit ett mysterium och man vet inte ens exakt nr hon dog.
Nefertitis ldsta dotter var Meritaton, som troligen ndde
vuxen lder och gifte sig. Hennes sarkofag r ptrffad, men
inte hennes mumie. Dotter nummer tv, Meketaton, ndde
ven hon vuxen lder och dog mjligen i barnsng. Tredje
dottern Ankhesenamon gifte sig med Tutankhamon
och senare med dennes eftertrdare Ay. Fjrde dottern
Neferneferuaton Tasherit finns avbildad p en stele,
en stenstod med hieroglyfer, frn kungaparets tolfte
regeringsr. Men hennes mumie r inte ptrffad.
Femte dottern Neferneferure dog troligen vid fem rs
lder och finns avbildad p locket till en lda i Tutank
hamons grav, men mumien r inte terfunnen. Sjtte
dottern Setepenre dog troligen vid tre rs lder. Inte heller
hennes mumie har man funnit.
Nefertiti anses ha varit Egyptens vackraste drottning genom tiderna, och
stmmer bysten av henne med verkligheten s var hon verkligen mycket
vacker. Bild: IBL

51

Fortsttning Fljer

arkeologi // ALLt om vetenskAp

Tutankhamon
- pojkfarao med funktionshinder
Tutankhamon, 1342 1323 f.Kr, hade av sin
monoteistiskt sinnade far Akhenaton ftt
namnet Tutankhaton, vilket ungefrligen
kan versttas med levande bild av guden
Aton. Men sedan han vid elva rs lder
eftertrtt fadern, satt sig tillrtta p tronen
som farao och terinfrt dyrkandet av mnga
gudar tog han sig namnet Tutankhamon
levande bild av guden Amon.
Han var farao i den 18:e dynastin under
perioden som gr under namnet Nya riket.
P traditionellt stt gifte han sig med sin hel
eller halvsyster Ankhesenamon. De fick tv
barn men bda dog som spdbarn.
Han rev upp mnga av sin fars beslut,
gjorde ter Thebe till huvudstad medan
Memfis blev det administrativa centrat och
avbrt det monoteistiska experimentet. Hans
egen favoritgud Amon blev huvudgud och
de nyss undanskuffade Amonprsterna fick
tillbaka sin prakt och maktstllning. Vilken del
i polyteismens terinfrande de hade r inte
knt kanske pressades Tutankhamon till

tgrden. Tiden vid makten blev

inte lngvarig. Tutank
hamon dog 19 r gam
mal, och orsaken till
det tidiga ddsfallet
har sttts och bltts
nda sedan gravkam
maren hittades. Klart
r att den kungliga
tten var hrt ansatt
av inavel och den
unge faraon led
under sitt korta liv av
bland annat Klippel
Feils syndrom som ytt
rar sig i benskrhet och
sammanvuxna halskotor,
samt av skolios. Troligen
hade han svra smrtor och
flera slitna kryckor i
kammaren
talar fr

Tutankhamons grav var en sensation nr den ptrffades i Konungarnas dal 1922 av den brittiske arkeologen Howard Carter.
Trots tecken p att graven var plundrad visade den sig innehlla
skatter bortom arkeologernas frestllningar. Bland annat fanns
den bermda begravningsmasken dr, en pjs gjord av ver tio

52

att frflyttningen hade varit

problematisk. Dnaana
lyser har dessutom
gjort klart att han
var infekterad av
malariaparasiter.
Samtidigt finns det
en del som talar
fr att han faktiskt
blev mrdad. En
som pekats ut som
tnkbar grnings
man r eftertrdaren
Ay som gifte sig med
hans nka Ankhesena
mon. En annan r den in
flytelserike rdgivaren
Horemheb som grep
makten efter
En rekonstruktion av
Ays fyrariga
Tutankhamons huvud.
Bild: SPL

kilo guld. Sarkofagen bestod av tre delar, den innersta ven den i
guld 110 kg.
Det finns flera mystiska omstndigheter kring Tutankhamons
grav. De som beskt den tidigare hade uppenbarligen inte tagit
ngot med sig eller terbrdat det de hittat. Sjlva gravkammaren

regeringstid och gjorde sitt

bsta fr att utplna alla
spr efter Tutankhamon.
Historiens ironi har gjort att
det snarast blev tvrtom
Tutankhamons blygsamma
grning till trots har han blivit
kanske den mest bermda av
alla faraoner.

Tutankhamons gravkammare
r fortfarande hans sista vila.
Som en av Egyptens viktigaste
turistattraktioner r ingngen
till graven inte s svr att hitta
numera. Bild: IBL

Tutankhamons ddsmask r en av de
mest ikoniska kvarlmningarna frn
det gamla Egypten. Innan hans grav
upptcktes var Tutankhamon en till
stora delar oknd farao, men nu r han
nog den mest knde. Bild: SPL

pminner mer om en kammare avsedd fr en hgre tjnsteman

och inte en kunglighet eller en frkammare till en kunglighet.
Locken p faraonernas sarkofager brukar vara precisionsjobb och passa perfekt, men p Tutankhamons sarkofag passar
locket inte riktigt. Bild: SPL

53

genteknik // ALLt om vetenskAp

Nr tv arter blir en:

tta mrkliga
genmanipulerade
organismer
Genmanipulation r ett omdiskuterat mne. Med dagens teknik gr det
att gra alla mjliga mrkliga kombinationer av organismer p gott
och ont.
Och det r bara brjan. Gentekniken gr framt med stormsteg och vi har
bara sett brkdelen av vad som kommer. Hr r ett urval av ngra transgena
organismer som forskarna lyckats framstlla.

Text Tomas Serholt Bild SPL, AoV m fl

sikterna r ofta mycket starka och gr

isr nr genmanipulerade organismer
eller GMO (genetiskt modifierad organism organismer som har tillfrts en eller flera frmmande gener
med hjlp av genteknik fr att f vissa nskvrda
egenskaper) kommer p tal. Kritikerna menar att
det r omjligt att sga vilka skadliga konsekvenser
det kan f fr mnniska och milj nr mnniskan
leker gud och flyttar gener ver artbarrirerna.
Fresprkarna menar andra sidan att arters frutsttningar kan frbttras nr frmmande gener
infrs i en organism. Det kan handla om vxter
som fr ett hgre nringsinnehll eller r mer tliga
mot insektsangrepp, fiskar som tl kyla bttre eller
att transgena organismer kan fra forskningen om
mnskliga sjukdomar framt.
I Europa och stora delar av vrlden r lagarna och
reglerna kring GMO restriktiva. Men i USA dr
regelverket r mindre terhllsamt r genmanipulerade grdor mycket vanligt. En stor del av de dagliga basgrdorna har p ngot stt ftt en frndrad
arvsmassa genom genteknik. Uppskattningsvis 85
procent av all majs och 90 procent av all soja som
odlas i USA har genmanipulerats.
Som forskningsgren har gentekniken endast frekommit sedan 1970-talet. 1973 skapade
forskare genmanipulerade bakterier. Ett r senare
skapades genmanipulerade mss och sedan dess
har utvecklingen fortsatt. Genmanipulerat livsmedel har funnits p marknaden sedan 1994 och
i december 2003 brjade genmanipulerade sjlvlysande akvariefiskar sljas som husdjur i USA. Andra mer eller mindre galna experiment runt om i
vrlden har skapat katter som lyser i mrkret, kl
54

innehllande skorpiongift, snabbvxande laxar

och bananer som fungerar som vaccin. Mnga av
de genmanipulerade organismerna nedan har dock
stannat p forskningsstadiet.
1. Glofish en sjlvlysande fisk

Guldfiskar, ciklider och tetror finns i mnga akvarier. Men s finns det ocks mer ovanliga akvariefiskar. En av de mest speciella r en fisk som genom
genmanipulation gjorts sjlvlysande Glofish.
Glofish skapades r 1999 d forskare vid National University of Singapore tillsatte en gen frn
maneten aequorea victoria som bildar grnt fluorescerande protein (GFP) i ett zebrafiskembryo.
Proteinet avger ett grnt ljus i belysning med bltt
ljus och frhoppningen var att utveckla en fisk som
kunde upptcka froreningar genom att fluorescera
nr den kom i kontakt med vissa gifter. Ett viktigt
steg i processen var att skapa en fisk som fluorescerade hela tiden, helt enkelt en sjlvlysande fisk.

Glofish en lysande id fr akvariet. Dock r den genmanipu

lerade zebrafisken bara tillten i USA.

En vanlig zebrafisk r inte alls s frgglad.

Universitetet tog patent p den sjlvlysande fisken

men slde vidare rttigheterna till ett amerikanskt
fretag som gav fisken namnet Glofish. I december 2003 brjade den sljas som akvariefisk i USA,
fortfarande det enda land dr fisken r tillten fr
frsljning.
Den frsta typen av Glofish som sldes var en
rd sjlvlysande zebrafisk som fick namnet Starfire Red. Genom att tillstta olika fluorescerande
proteiner frn maneter, koraller och havsanemoner
till olika fiskarter skapades Glofish i fler former och
frger orange, grn, bl, lila och rosa gr nu att f.
ven om Glofish har en ngot nedsatt fertilitet
jmfrt med icke-modifierade fiskar av samma art
r fortplantningen fullt fungerande och glofish fr
sina manipulerade gener vidare till avkomman,
vilket gr att fiskarna fds sjlvlysande.

Fr att lsa problemet med vergdning skapade kanadensiska och danska forskare en miljgris
Enviropig vars avfring innehller upp till 70
procent mindre fosfater n normal svinavfring.
Forskarna kombinerade en gen frn E.coli-bakterier, som styr produktionen av enzymet fytas
som bryter ner fosforhaltiga vxtproteiner, med
en gensekvens frn en mus vilken aktiverar salivkrteln, fr att skapa grisar som bttre kunde bryta
ner fosfor i sin fda.
Genkombinationen injicerades i 4 000 befruktade grisgg vilket i slutndan ledde till fdseln av 33
transgena grisar. Resultatet visade sig vara en framgng fosforhalten i de genmanipulerade grisarnas
avfring minskade mellan 56 och 75 procent jmfrt med avfringen frn normala grisar. Enviropig
hade sett dagens ljus.
Kritikerstormen lt dock inte vnta p sig. Enviropig fick, fyndigt nog, namnet Frankenschwein av
kritikerna som menade att ingen kunde veta vilka
konsekvenserna skulle bli fr mnniska, djur och
milj om miljgrisen kom ut p marknaden.
r 2012 drog finansiren in sitt std till projektet p grund av bristande konsumentintresse och
krnglig lagstiftning. D ingen ny finansir kunde
hittas beslt kanadensiska University of Guelph,
dr grisen hade skapats, att lgga ned projektet.
Alla grisar avlivades men det genetiska materialet
sparades fr framtida forskning.

Enviropig var inte populr i

alla kretsar nr den kom.

2. enviropiG den miljvnliGa Grisen

Grisars avfring innehller hga halter av fosfater

(salter och estrar av fosforsyra) som r viktiga vxtnringsmnen och drfr lmpar sig fr gdsling
av krar och grdor. Men det fr inte bli fr mycket
av det goda. Srskilt vid storskalig svinproduktion
r risken stor att verblivna fosfater frn avfringen
kan lcka ut i vattendrag och orsaka algblomning
som kan leda till syrebrist i vattnet och dda det
marina livet.

3. snabbvxande laxar

Snart kan genmanipulerad lax finnas p middagstallriken. tminstone i USA och Kanada. Ett
amerikanskt bioteknikfretag har tagit fram en lax
som vxer dubbelt s fort som normalt. Genom att
tillfra en gen som kodar fr tillvxthormon frn
en kungslax, samt en gen frn en lfisk som hller

Grisar slpper ut mycket nyttiga

gdningsmnen i mnga fall fr mycket.
Enviropig skulle lsa problemet med ver
gdning frn grisfarmer, men blev ingen
succ. Bild: SPL

Lax r nyttigt. Och gott. S varfr inte

ka produktionstakten genom att tillstta
lite gener som gr att de vxer s att det
knakar? Enligt kritikerna kan dessa gener
spridas bland vilda laxar, och d vet man
inte vad som hnder.
55

genteknik // ALLt om vetenskAp

tillvxthormonet aktivt, s kan den genmodifierade atlantlaxen producera tillvxthormon ret om

istllet fr endast under vren och sommaren. P s
vis kan den vxa till sin fulla storlek betydligt snabbare n vad en icke-genmanipulerad lax gr.
Idag kommer en vervgande del av all lax som
sljs frn laxodlingar. S naturligtvis r syftet med
laxen, som ftt namnet AquaAdvantage, kommersiella. En odlad lax som snabbare kan n ut till
marknaden innebr mindre kostnader fr odlarna
och en avsevrt kad produktion.
Men kritikerna har inte varit tysta. De kallar
laxen Frankenfish (liknelser vid Frankensteins
monster r inte ovntat ett vanligt grepp i GMOkritiken) och har uttryckt sin oro fr att laxen kan
f konsekvenser fr milj, hlsa och den biologiska
mngfalden om genen oavsiktligt sprids till vilda
laxfiskar.
ven om den amerikanska myndigheten FDA
(Food and Drug Administration) som har granskat
laxen inte har gjort ngon slutgiltig bedmning har
de kommit fram till att det r hgst osannolikt att
laxen ska orsaka betydande effekter p miljn och
att den r lika sker som den vanliga atlantlaxen
att ta. I Kanada har miljdepartementet godknt
produkten fr kommersiella syften men nnu har
inte alla inblandade tillsynsorgan sagt sitt. Men p
det hela taget verkar det troligt att laxen kommer
att bli det frsta genmanipulerade djuret att sljas
som mat.

virus verfrdes gener som kodar fr grnt fluorescerande protein frn en manet samt ett protein,
TRIMCyp, frn en apa som skyddar mot ett hivliknande virus kallat fiv (felint immunbristvirus) in
i kattggsceller. ggen befruktades och placerades in
i vuxna katthonor. Det fluorescerande proteinet var
inget sjlvndaml utan skulle hjlpa att se vilka av
embryona som bar p de modifierade generna. Resultatet av frsket blev tre levande kattungar som
lyste grnt i ultraviolett ljus. ven tillfrseln av proteinet TRIMCyp var lyckosam och fungerade som
ett skydd mot fiv-viruset nr blodprover frn de genmanipulerade katterna utsattes fr viruset. I frlngningen hoppas forskarna att deras upptckt kan f
betydelse fr hiv-forskningen.

5. kl med skorpionGift

Att ta kl innehllande skorpiongift lter inte

som en srskilt smart id. Men det r precis vad

4. katten som
lyser i mrkret

Katter ser bra i mrker. Med

lite manetgener syns de
ocks bra.
Bild: Mayo Clinic

Katter finns i mnga olika frger

svarta, vita, brandgula, grsprckliga och s vidare. Nu
finns ocks katter som lyser i
mrkret.
2007 skapade sydkoreanska
forskare tv klonade katter och
gav dem en extra gen som gjorde att de lyste rtt
frn hela kroppen. Forskarna tog hudceller frn vita
turkiska angorakatter och anvnde ett virus fr att
kombinera dessa med en gen fr fluorescerande rda
proteiner. Sedan frdes de genmanipulerade cellkrnorna in i kattgg fr kloning och drefter placerades de klonade ggen tillbaka in i de honkatter som
donerat ggen.
Resultatet av experimentet blev tv vlskapta
kattungar som lyste rtt ver hela kroppen nr de
belystes med ultraviolett ljus i mrkret. Ett besvrligt
stt att skaffa en annorlunda nattlampa kan tyckas,
men forskarnas syfte var att bana vg fr nya frsk
med att tillfra andra gener till katter vilket skulle
kunna hjlpa till i studiet av mnskliga sjukdomar.
Ett amerikanskt forskarteam gjorde kort drefter
en egen variant av samma frsk, dock utan den avancerade kloningsprocessen. Genom ett modifierat
56

Skorpioner och kl i skn frening ger sting t grnsakerna.

kinesiska forskare vid Peking University menar att

vi kan gra. Genom att tillfra gener som skapar
giftet i skorpionernas stjrt till klhuvuden har
forskarna skapat en grnsak som r motstndskraftig mot insektsangrepp. Den genmanipulerade
klen r srskilt designad fr att ta dd p larver
utan att anvnda ngot yttre bekmpningsmedel.
Nr larverna biter i klbladen utsndras skorpiongiftet och larverna gr en plgsam dd till mtes.
Samtidigt har giftet modifierats s att det inte ska
vara skadligt fr mnniskor. Men kritikerstormen
har inte ltit vnta p sig. Vilka skadliga effekter ett
dagligt intag av skorpionmodifierad kl kan ha p
mnniskor har inte underskts tillrckligt, menar
motstndarna.

6. medicinGGet

gg brukar ibland kallas fr vrldens nyttigaste

livsmedel. Fullproppade med vitaminer, mineraler
och nyttiga fetter innehller de med ngra f undantag alla de nringsmnen en mnniska behver varje dag. Rena hlsokosten allts, men skotska forskare har tagit det ett steg lngre. P Roslin
Institute i Edinburgh, som blev vrldsbermt efter
att ha skapat det klonade fret Dolly 1996, tog forskare r 2007 fram genmanipulerade hnor vars gg
innehller cancerbekmpande proteiner.
Det har gjorts genom att tillfra mnskliga gener till hnornas dna, och genen som producerar
gg r inte bara nyttiga med lite
genetiska tricks kan de ocks fs
att producera vaccin. Bild: IBL

met genom att ge vxter egenskaper som gr att de

kan flagga fr dolda minor. Genom genetisk modifikation skulle ett vanligt ogrs reagera p kemikalier
och ndra frg nr dess rtter kom i kontakt med
kvvedioxid som fristts i jorden frn kemikalier
som anvnds i sprngmedel. De frsta testerna av
ogrset som fick namnet RedDetect, eftersom det
fick en rd frg nr det kom i kontakt med kvveoxid, visade att tekniken fungerade. Nr det var
dags fr skarpa tester visade sig dock
idn fungera dligt i verkligheten.
Fretaget hvdade att problemen
kunde lsas, men att det krvdes
mer forskning och utveckling av
vxten. Ngon sdan tycks inte
ha skett och det en gng s prisade projektet r idag mer eller
mindre bortglmt.

8. bananvaccin

ovalbumin (ett protein som utgr hlften av ggvitan) har modifierats s att avancerade medicinska proteiner som anvnds fr att bekmpa hudcancer, MS och artrit utsndras i ggvitorna. De
sjukdomsbekmpande proteinerna kan enkelt tas
ut frn ggen och upptckten troddes kunna spara
sjukvrden i Storbritannien miljontals pund. Till
dags dato har dock inga cancermediciner frn
hnsgg framstllts.

7. minfinnarGrs

Omkring 10 000 civila mnniskor ddas eller skadas varje r av landminor som r utplacerade i konfliktomrden eller fre detta konfliktomrden. Det
r ett enormt problem som r dyrt och komplicerat
att komma tillrtta med.
Ett danskt bioteknikfretag frskte lsa proble-

En av de vanligaste vaccinationerna fr svenska

utlandsresenrer r mot den obotliga sjukdomen
hepatit B. Men vaccinationen r kostsam och i utvecklingslnderna finns inte samma mjligheter
till vaccination som fr oss i vstvrlden. Omkring
350 miljoner mnniskor vrlden ver br p sjukdomen och varje r berknas en miljon mnniskor
d i leversjukdomar till fljd av hepatit B. Skrmmande stora siffror men lsningen p vaccinationsproblematiken kan vara nra. Allt som behvs
kan vara en tugga banan.
Forskare har med framgng lyckats genmodifiera inte bara bananer, utan ocks potatisar, sallad,
mortter och tomater, fr att f dem att producera
vaccin. Men bananer anses vara lmpligast fr ndamlet dr en modifierad form av viruset hepatit
B injiceras i en ung bananplanta och snabbt blir en
permanent del av vxtens dna. Nr plantan vxer
producerar den ocks icke-smittsamma virusproteiner. Bananerna frn den genetiskt modifierade
bananplantan r fullproppade med dessa virusproteiner, vilket gr att d mnniskor tar en tugga av
bananen kommer deras immunfrsvar bygga upp
antikroppar fr att bekmpa sjukdomen. Precis p
samma stt som ett vanligt vaccin.
Ett tbart vaccin skulle kunna vara ett betydligt
billigare alternativ till traditionell sprutvaccination, men det kvarstr en hel del praktiska frgor
innan det kan bli verklighet. Dels handlar det om
att det krvs mycket stora landomrden fr att odla
vaccinationsbananer och dels vem som ska ansvara fr den kommersiella marknaden. Dosering r
ocks ett frgetecken eftersom ingen banan innehller samma dos som en annan d detta avgrs
av banantrdets lder samt fruktens storlek och
mognad.
57

Idn med minvarnarvxter

var s bra att den fick flera
priser, men i verkligheten
visade det sig behva en
del vidareutveckling fr att
det skulle fungera.

Bananer kan
vara framtidens
vaccin.

Smittor // ALLt om vetenskAp

Nya rN om
digerddeN
minimutation orsakade
vrldskatastrofen

Digerddens orsaker har lnge varit omdiskuterade och olika teorier har kastats fram.
Fr 100 r sedan trodde man att det var en
bakterie - Yersinia pestis. Under senare r
har det psttts att det var virus, mjltbrand
eller ngot annat som orsakade den katastrofala pandemin.
Men efter en kartlggning av pestbakteriens arvsmassa och dna-test av skelettdelar
frn pestgravar var man fr ngra r sedan
tillbaka p ruta ett det var just Yersinia
pestis som var boven i dramat. Frgan r
bara varfr en ganska harmls bakterie som
existerat lnge pltsligt blev s aggressiv?
Nu tror sig forskarna veta vad som hnde.
Text Lars Brander
Bild SPL, Mary Evans, Northwestern University

58

november mnad 1347 slog pesten till i

Europa sedan den under 15 rs tid frdats
nda frn Kina. Stora dden eller svarta
dden, namnen var mnga, tog sig fram
lngs med handelsvgarna vsterut mot
Egypten och Syrien. Halvn Krim blev en av
sannolikt flera sprngbrdor mot Europa.
Ibland fick spridningen aktiv hjlp av mnnisko
hand. Kiptjackkhanen Jambeg belgrade staden
Kaffa p Krim, dr handelsmn frn det frmgna
Genua hade en handelskoloni. Nr pesten brt ut
bland belgrarna drog de sig tillbaka, men frst
sedan den frslagne Jambeg med kastmaskin ltit
skjuta ver en mngd pestsmittade lik. Det anses
vara ett tidigt exempel p biologisk krigfring.
Panik utbrt innanfr murarna och s snart be
lgringen var hvd och fienden frsvunnen gav sig
handelsmnnen liksom en strre del av stadsbefolk
ningen av. Pesten fljde troget med under flykten och
en ddens flotta gled ut p havet. Den ndde Medel
havet via Bosporen och minst ett fartyg hamnen i
Messina p Sicilien. Hr slog pesten rot i Sydeuropa.
Katastrofen, som redan drabbat Asien och skrdat
s mnga offer under sin frd, stod fr drren. Minst
en tredjedel av Europas befolkning skulle raderas ut.
Mer n 75 miljoner mnniskor dog i terkommande
pestutbrott nda tills farsoten klingade av frst i br
jan av 1700talet.
Digerdden r dock inte det frsta knda pestut
brottet p 500talet hrjade den justinianska pes
ten som kostade mnga miljoner mnniskor livet.
Men nda in i vra dagar har orsakssammanhang
en varit oklara och frst i r ser det ut som om fors
karna har en rimlig frklaring inom rckhll.
Elak baktEriE

Att bakterien Yersinia pestis tycktes ha en viktig roll

stod klart redan i slutet av 1800talet. 1894 brt pes
ten ut i Hongkong och Europa fick panik. En ny apo
kalyps tycktes st fr drren. Det blev livsviktigt att
avgra pestens ursprung och fransmnnen skickade
bakteriologen Alexandre Yersin, som studerat fr
den store Pasteur. Han lyckades identifiera mikro
ben som orsakade den fruktade smittan och rades
med att f bakterien uppkallad efter sig Yersinia
pestis. Mikroben angriper gnagare i allmnhet och
rttor i synnerhet, och verfrs sedan till mnniskor
via pestloppan Xenopsylla Cheops. Det blev sedan
den allmnt vedertagna frklaringen till bde den
justinianska pesten och till digerdden. Orsaks
sambandet var i princip hugget i sten och de
invndningar som trots allt kom frn vissa
forskare togs inte p s stort allvar.
bldarfEbEr och mjltbrand

De som nd tvivlade hade en del ar

gument att komma med. Bldpest
var knd som en endemisk sjukdom
som sprider sig lngsamt, inte alls som
den rasande vg som skljde ver Europa
59

under digerdden. Dessutom ansgs det europeiska

1300talet ha varit p tok fr kallt fr svartrttan som
frde med sig loppor och pestbakterier. Drfr har
det spekulerats kring om det inte alls var Yersinia
pestis utan ngot helt annat som lg bakom den
katastrofala farsoten.
Ett exempel r boken The return of the Black Death
frn 2004 dr frfattarna Susan Scott och profes
sor Christopher Duncan fr fram tanken att diger
dden istllet var ett virus, kanske ngot liknande
ebola. Ett annat r The Black Death: A Biological
Reappraisal frn 1984 dr Graham Twigg argumen
terar fr att den svarta dden i sjlva verket var ett
hftigt och osedvanligt lngdraget utbrott av mjlt
brand, som mjligen fick extra nring av den medel
tida mnniskans frsvagade immunfrsvar ngot
som i sin tur var en fljd av att kerjorden utarmats
p grund av trycket frn den snabbt vxande befolk
ningen. Norman F Cantor menar i sin studie In the
Wake of the Plague frn 2002 att pesten var en kom
bination av mjltbrand och virus hos boskap, mjli
gen underblst av smutsen och hygieniska brister i de
medeltida stderna, samt snabbt spridd genom den
allt intensivare handeln.
Ett Enda protEin

Efter ngra decenniers argumenterande och veten

skapligt kbbel var man dock tillbaka vid den ur
sprungliga, ver 100 r gamla, teorin. Forskare vid

Pest
pest finns endemiskt i delar av Asien, Afrika och
nordamerika. Jmfrt med mnga andra sjukdomar r pest inte ett stort problem i vrlden, men
det frekommer enstaka utbrott. Bland annat
frekom pestutbrott i Indien 1994 och 2002, i
Indonesien 1997 och i Algeriet 2003.
mellan 1989 och 2003 rapporterades det 2 845
ddsfall i pest till WHo.
man smittas oftast av loppbett, men nr pesten
ftt fste hos mnniskor kan den smitta direkt
mellan mnniskor. symtomen efter smitta
via loppa r hg feber, huvudvrk och svullna
lymfkrtlar. vid direkt smitta dr bakterierna
nr lungorna utvecklas lungpest och sjukdomsfrloppet r mycket snabbt. Ddligheten
vid lungpest r nra 100 procent utan
behandling och f verlever mer n
36 timmar.
till mnniskor sprids sjukdomen oftast av loppor som i
sin tur smittats av rttor.
Pest sprids frn gnagare,
som svartrttan, via mnniskoloppan till mnniskor.
Bild: H. Zell

Smittor // ALLt om vetenskAp

universitetet i tyska Tbingen lyckades tillsam

mans med brittiska kollegor rekonstruera stora
delar av den medeltida pestbakteriens arvsmassa
och dnatest av tnder och ben frn 76 skelett
funna i pestgravar i Frankrike, Tyskland, Italien
och Nederlnderna visade att det var just Yersinia
pestis som var i farten. Frst trodde forskarna att
den medeltida varianten av bakterien var oerhrt
mycket mer aggressiv n den som alltjmt cirku
lerar i delar av Afrika, Amerika, Mellanstern och
forna Sovjetunionen. Men nr man vl knckt
hela den genetiska koden visade det sig att det inte
finns ngra strre genetiska skillnader. Sedan dess
har det diskuterats vad som gjorde mtet med
Yersinia pestis p 1300talet s desdigert fr en s
stor del av befolkningen. Och nu har vi mjligen
svaret.
Forskare vid Feinberg School of Medicine i Chi
cago i USA har i en ny studie kommit fram till att
det var tillgget av ett enda protein i Yersinia pestis
som gjorde det s ddligt och illavarslande nog
att det mycket vl kan hnda igen.
Sannolikt var den medeltida digerdden tre oli
ka typer av pest bldpest, lungpest och blodpest.
Alla tre typerna orsakas av Yersinia pestis och vil
ken typ av pest den olyckliga utvecklar beror p
hur denna smittades. Blev man biten av en pest
smittad loppa fick man den vanligaste formen,
bldpest.
Den genomsnittliga ddligheten var omkring 70
procent, men varierade mellan 30 och 90 procent
vid olika utbrott. Hade man nnu mer otur kunde
bakterierna f fste i lungorna och orsaka en lung
inflammation, lungpest. D var verlevnadschan
serna obefintliga. Samma sak om bakterien fick

fste i blodkrlen och orsakade blodpest, allmn

blodfrgiftning och snabb dd. Idag, med mo
derna mediciner, r dock verlevnadschanserna
betydligt strre om behandling stts in tidigt.
tillggEt bErEddE vgEn

Alexandre Yersins teckning av bakterien han

hittade 1894 och kopplade
till pesten. Bakterien fick
sedan hans namn
Yersinia pestis.
Bild: Mary Evans

Tidiga symtom p lungpest var och r blodiga

upphostningar, feber, huvudvrk och galoppe
rande lunginflammation. Sedan sls andnings
organen ut och utan behandling dr patienten
inom 36 timmar.
Det paradoxala r att ldre former av Yersinia
pestis, ungefr 5 000 r gamla, kunde vara jmf
relsevis harmlsa och till och med g ned i lung
orna utan att frorsaka den ddliga sjukdomen.
Forskarna bakom studien har i frsk med mss
funnit att det bara behvs en ytterst liten frnd
ring i bakteriens arvsmassa fr att den ska kunna
f frmgan att mer aggressivt infektera lungor
och lymfkrtlar och bli ddlig.

En loppa (Pulex irritans) som br

p pestbakterier. Bild: IBL

60

En pestbakterie som vi
vet att den ser ut idag.
Bild: SPL
Lungvvnad som
infekterats av Yersinia
pestis. Till vnster har
bakterier av den gamla
stammen, utan Plaproteinet, orskakat en i
sammanhanget lindrig
infektion. I bilden till
hger r det moderna
Yersinia-bakterier som
varit i farten och stllt
till det betydligt vrre.
Bild: Northwestern
University Feinberg
School of Medicine

Ett specifikt protein

kallat Pla lyste med sin
Nr pesten drog ver
frnvaro i de ldre, mer
Europa var kunskabeskedliga
formerna.
pen om orsakerna bristNr det infogades i genupp
fllig, eller snarare
sttningen blev bakterien
obefintlig. Den tidens
mycket farlig och brjade
lkare gjorde sitt
bsta fr att inte bli smittade
generera ddliga infektioner
och kanske minskade den
i lungorna, luftvgarna, lymf
uppseendevckande
krtlarna och blodet. Inga an
ansiktsmasken ngot
dra frndringar av Yersinia
risken att drabbas
pestis behvdes fr att uppn
av lungpest. Bild:
SPL
detta och bakterien hade fr
vrigt ftt och frlorat flera andra
gener ver tskilliga rtusenden
utan dessa frdande konsekvenser.
Yersinia pestis i sin mer ursprung
liga form orsakade vanligen infek
tioner i mag och tarmomrdet,
men tillgget av Plaproteinet gav
bakterien helt nya omrden att hrja
i. Bakterien utvecklades till att kunna
f fste i lungor och luftvgar, fr att
sedan ervra i princip resten av kroppen.
Man kan spekulera kring om mutatio
nen ocks gav Yersinia pestis en frmga
att lttare smitta rttor och loppor och dr
med frmgan att sprida sig effektivare n ti
digare.
Upptckten hjlper nu forskningen att bttre
frst hur mycket sm genetiska frndringar i
bakterier kan f stor betydelse fr hur de smittar
och vad de angriper.
I detta fall var det infogandet av Pla med p
fljande mutation som gjorde bakterien Yersinia
pestis mer aggressiv och mycket farlig. En annan
gng kan scenariot vara ett annat och studiens
ledare, professor Wyndham Lathem, varnar fr
att nya mycket farliga lung och luftvgspatoge
ner kan dyka upp ocks idag efter tillsynes mycket
sm och obetydliga genetiska frndringar.

61

10 saker om Bockstensmannen // ALLt om vetenskAp

.
..
m
o
te
s
is
v
te
in
u
d
r
e
k
a
s
tio

xxx

Bockstensmannen
2

Att ters kapa

Bocksten smannens
ansikte var en besvrlig uppgift efter som
skallen var hopt ryck t
och underkken sned .
Innan modellm akar en
Oscar Nilss on kunde
stta igng med sitt
arbe te gjordes
datortom ogra fi p
skallen, utifr n vilken
plas tmodeller togs
fram . Fram stende
kirur ger vid Sahl gren ska universit etssjuk huse t i Gteborg
opererade sedan
plas tmodeller na.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum

Genom verkroppen hade

tre plar drivits, antagligen
fr att frhindra att den dde
spkade. Den bst bevarade
plen r av ek och har slagits
genom hjrtat. De andra tv
plarna var av bjrk.

Frutom skelett
och hr bestr
hans kvarlevor av
en del hud- och
muskelbitar. ven
hjrnan och ngra
av naglarna r
bevarade.

Varbergs fstning ligger precis dr staden

mter stranden. Bild: Charlotta Sandelin/
Hallands kulturhistoriska

Idag finns Bockstensmannen i skert frvar p

Hallands kulturhistoriska museum i Varbergs
fstning. Isotopanalys frn Bockstensmannens
hr visar att han under sitt sista r levde i
trakten. Bild: Charlotta Sandelin/Hallands
kulturhistoriska museum

Hans skostorlek
bedms ha varit
ungefr 42.

Runt 172 centimeter

lng uppskattas Bockstensmannen ha varit.

Av klderna att dma tillhrde Bockstensmannen det

hgre samhllsskiktet, dock
inte det allra hgsta eftersom
hans klder var av ylle och
inte dyra importerade
tyger ssom siden.
62

Att Bockstensmannen inte hade

ngot fysiskt krvande yrke vittnar
hans smckra skelett med sm muskelfsten om. Han var allts inte srskilt muskuls. och han hade ven
brjan till den reumatiska sjukdomen
DIsH som ofta stts i samband med
en stillasittande livsstil.
Lderskorna r av frontsnrtyp och har
tv snrhl p vardera sida om snrppningen. Bild: Charlotta Sandelin/
Hallands kulturhistoriska museum

Bockstensmannen var
troligen hgerhnt.

Ekplen som slagits genom hjrtat kom

frn ett trd som fllts cirka r 1300. Innan
tret hamnade i mossen hade det suttit som
takryttare p nocken till ett halmtak.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum

Som det modelejon Bockstensmannen var bar han struthtta. Den lnga struten var inte bara snygg, den kunde
ocks knytas runt halsen som en halsduk. Bild: Charlotta
Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum

nr kroppen hittades i
Bockstens mosse i Halland 1936 misstnktes
brott vilket kanske
stmmer, men det r i
s fall ett sedan lnge
preskriberat mord. Den s kallade
Bockstensmannen dog nmligen troligen ngon gng mellan 1350 och
1370 allts under medeltiden.

Bockstensmannen r bermd fr sitt axellnga lockiga hr, en frisyr som

var hgsta mode nr han levde. Idag r det mrkrtt, missfrgat av mossens sura humussyror. Frhoppningsvis kan framtida dna-analyser avslja
hans naturliga hrfrg. Uppmtta hrstrn r 14 centimeter lnga.

Varje r genomgr den unika medeltidsdrkten en rlig versyn av textilkonservator fr att kontrollera
plaggens skick. Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum
63

Bockstens mosse ssom den sg ut 1936 d

tv barn gjorde det sensationella fyndet dr.
Bild: Hallands kulturhistoriska museum

10

Bockstensmannens klder r den

mest fullstndigt bevarade mansdrkten i europa frn denna tid och
bestr av kjortel, mantel, hosor,
fotlappar, skor, struthtta, lderblten och knivslidor samt ngra mindre
objekt. plaggen r tillverkade av ylle
och i en teknik kallad 3-skaftad kypert och drefter valkat, allts filtat.
Underklder som kjortel och brokor
saknas dremot. De var troligen av
linne och har drfr multnat bort.

NATURKATASTROFER // ALLt om vetenskAp

Synda
- finns det en
verklig hndelse
bakom myterna?
64

 Var skedde versvmningen?

Det finns tv dominerande teorier
om var verklighetens syndaflod
har gt rum. Historien om noas
strandning p berget Ararat stm
mer geografiskt med teorin om
en versvmning vid svarta havet.
Utnapishtims strandning p berget
nisir stmmer bttre med en storm
flod ver mesopotamien, orsakad av
en tropisk orkan p Indiska ocea
nen. kanske bda teorierna stm
mer eller kanske ingen av dem.
Ligger det ngonting i myterna kring
syndafloden s finns det orkneliga
oknda versvmningskatastrofer
som kan ligga till grund fr de gamla
berttelserna.

versvmningar vid Svarta havet eller i Meso

potamien r tv hypoteser som forskarna har fr
en eventuell verklig hndelse bakom myten om
syndafloden.

floden
Berttelsen om hur Noa rddade ett par av varje art frn syndafloden
med sin ark r en av de mest knda i Bibeln. Men myten om syndafloden
r mycket ldre n Bibeln och finns i olika versioner i olika kulturer.
Det r allts inte konstigt att forskare funderat p om det finns ngon
verklig versvmningskatastrof bakom myten. Och det finns ett par
hypoteser om hgst reella hndelser.
Text L-G Nilsson Bild Skylight, IBL, SPL, AoV m fl

ibelns berttelse om syndafloden

finns beskriven i Frsta Moseboken,
alldeles i brjan av Gamla testamentet. Den r vlknd, men vi tar den i
korthet:
En tid efter att Gud hade skapat mnniskorna
blev han besviken p dem och ngrade sig. Han
beslt sig drfr fr att utplna inte bara mnniskorna, utan ocks alla andra djur p jorden.

65

Men det fanns en mnniska som ansgs rttfrdig den 600 r gamle Noa. Gud befallde
honom att bygga en stor ark till sig, sin hustru,
deras tre sner och deras hustrur. Arken skulle
ocks fyllas med ett par av varje djur som fanns
p jorden. Den skulle med vra mtt vara 131
meter lng, 22 meter bred och 13 meter hg. Nr
arken var frdigbyggd och lastad ordnade Gud ett
rejlt ovder och lt det regna i 40 dygn. Vattnet

NATURKATASTROFER // ALLt om vetenskAp

steg och arken drev ivg med vindar och vgor. Till
slut lg vattenytan dryga sex meter ver de hgsta
bergen. Allt liv var utplnat utom det som fanns i
arken. Nr vattnet sedan sjnk undan strandade
arken p berget Ararat i nuvarande stra Turkiet.
S smningom kunde arkens besttning och pas
sagerare ta en de vrld i besittning och livet kunde
brja om p nytt.
AndrA myter

En dramatisk teckning
av den franske bibelillu
stratren Gustave Dor
(18321883), frestllande
syndafloden.

Gustave Dors bild av arken

som strandat p berget
Ararat med en vit duva i
mitten som Noa skickat ut
fr att se om vrlden hade
blivit beboelig igen.

Berttelsen om Noa och arken finns ocks nedteck

nad i Koranen, men i en lite annan variant. Men den
ldsta knda varianten av syndaflodsmyten finns i
kilskrift p stentavlor frn den sumeriska kulturen
i tvflodslandet Mesopotamien mellan Eufrat och
Tigris. Det r i det 4 000 r gamla Gilgamesheposet
som en liknande historia berttas. Den handlar
om en man som heter Utnapishtim som fick anvis
ningar av guden Ea om att bygga en stor bt och
fylla den med sd frn alla levande varelser. Ea och
andra gudar, bland dem vderguden Adad som r
symboliserad med en dubbelblixt och en tjur p
stentavlorna, var besvikna p mnniskorna och
ville utplna dem genom en versvmning. Tidi
gare frsk med pest och torka hade misslyckats.
S hr str det i eposet: Vid frsta glimten av
morgonen steg ett svart moln upp frn himmelens
grund. Adad dundrar i dess mitt och frvandlar
allt ljus till mrker. Sex dygn och sju ntter fortfar
ovdret, stormfloden sveper sydstorm ver landet.
Nr den sjunde dagen var inne avbrts sydstormen,
floden och kampen som den frt likt en krigshr.
Havet kom till ro, orkanen och stormfloden var
slut. Hela mnskligheten var vorden till jord, jmn
som ett tak lg en sumpmark.
Efter versvmningen strandade bten p berget
Nisir i den norra delen av nuvarande Irak. Histori
en r allts bestickande lik den i Bibeln och det lig
ger nra till hands att misstnka att berttelsen om
Noa (Noak) r tagen frn Gilgamesheposet. Men

I Nederlnderna finns en
fullskalig replik av Noas ark.
66

Noas ark
noas ark skulle enligt anvisningarna vara 300
alnar lng, 50 alnar bred och 30 alnar hg. man
kan anta att den skulle ha en form ungefr som
en lda, eftersom dess enda uppgift var att
hlla sig flytande utan att kantra. en hebreisk
aln r 0,4375 meter, vilket betyder att den enligt
vra mtt skulle vara 131 meter lng, 22 meter
bred och 13 meter hg, ungefr som en ordinr
Finlandsfrja. som jmfrelse var titanic unge
fr dubbelt s stor som arken, 269 meter lng
28 meter bred och 32 meter hg frn klen till
kommandobryggan.
enligt modern skeppsbyggnadsteknik br fr
hllandet mellan bredd (B) och hjd (H), med
optimal placering av tyngdpunkten vara B/H
= 1,667. Detta r precis det frhllande arken
enligt Bibeln skulle ha 50/30 = 1,667.
Det skepp som Utnapishtim i Gilgamesheposet
byggde, skulle enligt gudarna vara en kub med
sidorna lika med 120 alnar. Det ligger lngt frn
all modern skeppsbyggnadsteknik och en sdan
konstruktion skulle knappast ha varit sjduglig.
med en mycket, mycket lg tyngdpunkt skulle
det kanske inte ha kantrat omedelbart i alla fall.

Ett fartyg stort som

en Finlandsfrja mste
imponerat p mnniskor fr
ngra tusen r sedan. Idag vcker
fartyg av den storleken ingen strre
uppmrksamhet.

Niagarafallen, som ligger i USA och Kanada, har ett

medelflde p 2 400 kubikmeter per sekund och ett
maxflde p 6 400 kubikmeter per sekund. Vattenfallen
vid Dardanellerna och Bosporen ska ha haft ett 200
gnger kraftigare flde. Bild: Saffron Blaze

nnu mer sannolikt r det kanske att de bda bert

telserna har ett gemensamt, nnu ldre ursprung.
Myten om den stora versvmningen r frmodli
gen en muntlig tradition som kan vara flera tusen
r ldre n alla skrifter. Men varfr har mnniskor
ver stora delar av jorden berttat denna historia
fr varandra vid kvllens lgereldar? Finns det ett
korn av sanning i berttelserna? Ngon verklig
hndelse som inspirerat till berttelsen?
ett vAttenfAll vid Bosporen

Under mnsklighetens historia har det skett en hel

del stora och sm katastrofer, och de flesta vet vi
inget om idag. versvmningar med katastrofala
fljder drabbar oss idag med ojmna mellanrum.
Det kan bero p tsunamis, ihllande regn, orkaner
och annat. Flera gnger under mnniskans historia
har det ocks skett att frdmningar brustit och

vattenmassor frn strre eller mindre sjar har

skljt ner ver stora landomrden. Nr isen smlte
under den senaste istiden var det inte ovanligt med
sdana katastrofer nr isbarrirer eller morn
barrirer som dmde upp smltvattensjar brast.
Dessutom hjdes havsnivn i vrldshaven s
mycket att havsvatten kunde sklja ner i lglnta
omrden. En srskilt magnifik sdan hndelse br
det ha varit nr det som nu r Svarta havet fylldes.
Tv amerikanska oceanografer, William Ryan
och Walter Pitman, har tillsammans med flera eu
ropeiska forskare inom olika mnen studerat Svar
ta havets geologiska historia och kommit fram till
att ett vldigt vattenfall, 200 gnger strre n Nia
gara, bildades nr smltvatten frn den krympande
inlandsisen rann in i Medelhavet via Gibraltar och
sedan brt igenom de smala landbarrirerna vid
Dardanellerna och Bosporen, dr staden

Felversttningen
mnga av de gamla skrifterna berttar om den stora versvmningen som ett straff fr
mnniskans synder. men ingenstans i dessa skrifter finns ordet syndaflod nmnt. Det
uttrycket hrstammar frn en felversttning av tyskans sinfluot, som betyder ungefr
ihllande flde. I Luthers versttning blev detta sindflut. sedan var inte steget lngt till
syndflod och syndaflod. ordet syndaflod finns allts inte i Bibeln och i den engelska
bibelversttningen heter det noahs flood.
Ingenstans i Bibeln finns ordet syndaflod i samband med den stora
versvmningen. Det r en felversttning frn tyskan. Bild: Skylight
67

NATURKATASTROFER // ALLt om vetenskAp

Hur Noas ark sg ut finns det mnga frestllningar om. Hr r en bild ur en 1500talsbibel dr
den nrmast pminner om en bastuflotte och knappast har de freskrivna mtten. Bild: SPL

Den ldsta skriften om

den stora versvmningen
finns p en cirka 5 000 r
gammal sumerisk lertavla
med kilskrift som hittats vid
utgrvningar bland ruinerna
av den gamla staden
Nineve.

Istanbul nu ligger. Detta ska enligt forskarna ha

hnt fr ungefr 7 500 r sedan, samtidigt som ha
vet brt igenom de danska sunden och frvandlade
den sta Ancylussjn till det salta Littorinahavet,
nuvarande stersjn.
Dr Svarta havet nu ligger fanns d en mindre
stvattensj i en stor och brdig dalgng. Omrdet
var troligen befolkat och kanske hade invnarna
kommit lngt nr det gllde att bruka jorden och
bygga samhllen. Men nr vattnet brt igenom och
brjade fylla dalgngen var det ver.
Dnet frn Bosporens vattenfall mste ha hrts
tiotals mil frn fallet och skrmt mnniskor som
bodde i den brdiga dalen. Vattnet ska ha stigit med
ungefr 15 centimeter per dygn och mnniskorna
fick fly fr sina liv. Efter tv till fyra r hade vattnet
stigit med ungefr 160 meter.
spr efter kAtAstrofen

Utnapishtim och hans bt

framstlld i en relief frn
2000talet f.Kr. Bild: IBL

Mnniskor kring det stigande innanhavet fick fly

i alla vderstreck. Enligt hypotesen lg de lngre
fram i utvecklingen n stenldersfolken i Central
asien, Ryssland och Europa. De tog med sig sina

Berget Ararat i stra Turkiet med tv

snkldda toppar. Myten om syndafloden
sger inget om vilken av dessa toppar Noa
strandade p med arken.

68

redskap och kunskaper och frde utvecklingen vi

dare i dessa omrden.
Berttelsen om den stora versvmningen levde
sedan vidare i muntlig tradition. Vid denna tid, fr
omkring 7 500 r sedan, vet man att det frekom
stora folkvandringar sterifrn in i Europa och det
var ocks vid denna tid jordbruket brjade intro
duceras i Europa. En del av mnniskorna flydde
frmodligen ocks sderut till Mesopotamien. Dr
fick berttelsen nytt brnsle med jmna mellanrum
i form av terkommande versvmningar av de tv
floderna Eufrat och Tigris.
I september 2001 gjordes en National Geographic
expedition i Svarta havet fr att leta efter spr frn
den versvmningskatastrof som enligt Ryan och
Pitman hade gt rum dr. En undervattensrobot
filmade havsbotten utanfr den turkiska staden
Sinope. P en slt bottenyta p 90 meters djup fann
man d en struktur som var 48 meter i fyrkant.
Det var bilade stockar och kvistar som var instuck
na i lager av lera. Det var tveklst en gammal bygg
nad av ngot slag och det fanns ocks stenverktyg i
nrheten av byggnaden.
omstridd teori

Teorin om mnniskor som fick fly frn en ver

svmning vid Svarta havet r lngt ifrn oomstridd.
De flesta r verens om att Svarta havet var mindre
och i alla fall delvis avskuret frn Medelhavet ngon
gng fr 7 000 till 10 000 r sedan. Men det finns
flera forskare som ifrgastter om det verkligen var
s dramatiskt och om hjdskillnaden var s stor
som William Ryan och Walter Pitman hvdar. Det
kan mycket vl ha varit en lngsam process under
mnga r som visserligen ftt mnniskor att flytta,
men inte i panik. Forskningen om vad som egentli
gen hnde r inte avslutad och kanske hittas avg
rande spr som talar fr eller emot katastrofteorin
i framtiden.
Om vi tervnder till myten om syndafloden, s
finns det andra ider. En r att den stora versvm
ningen som beskrivs i de gamla skrifterna skulle
ha intrffat i Mesopotamien. Detta skulle ha hnt
under sumerernas tid fr mellan 6 000 och 8 000

r sedan. En sdan versvmning finns ocks

beskriven i gamla kilskrifter p lertavlor.
Amerikanska och engelska arkeologer gjorde un
der slutet av 1920talet utgrvningar i staden Ur vid
Eufrat. Dr fann de ett tre meter tjockt lerlager p
cirka tio meters djup. Leran innehll rester av havs
levande djur, vilket skulle tala fr en jttelik storm
flod i samband med en extremt kraftig tropisk or
kan som dragit sig in i Persiska viken frn Indiska
oceanen. En sdan orkan kallas i det hr omrdet
fr en tufan. Varje r under vr och frsommar
frekommer tv till tre sdana i nordvstra delen
av Indiska oceanen, men de flesta av dem r inte s
vldigt kraftiga.

Utgrvning vid Ur
Ngon gng fr mellan 6 000 och 8 000 r sedan, verkar det ha intrffat en
stor versvmning i Mesopotamien. Det finns beskrivet i kilskrifter p lertavlor, och arkeologiska fynd tycks bekrfta saken.
I slutet av 1920-talet gjordes utgrvningar i staden Ur vid Eufrat. Dr fann
arkeologerna ett tre meter tjockt lerlager p cirka tio meters djup. Rester av
havslevande djur kan tala fr att en jttelik stormflod dragit sig in i Persiska
viken frn Indiska oceanen.

tvrsnitt genom syndAflodsskiktet i Ur

Konungagravar

Hypoteser ocH AntAgAnden

Hur det ligger till med sanningen och en mjlig

verklig hndelse som ligger till grund fr bert
telserna om syndafloden vet vi inte n. Det man
kan sga r att det finns flera gamla berttelser som
visat sig ha mer n en krna av sanning i sig ta
till exempel vikingarnas resor till Amerika som f
tog p allvar innan man faktiskt hittade lmningar,
eller de gamla grekiska berttelserna om Troja som
ansgs vara sagor nda tills man hittade ruinerna
av staden.
ven om mycket av forskningen kring syndaflo
den r hypoteser med svaga bevis, s r det lngt
ifrn omjligt att vi i framtiden fr reda p att det
frekommit en stor versvmningskatastrof som
levt kvar i berttelser nda in i vra dagar. I vn
tan p det fr vi nja oss med mer eller mindre tro
liga scenarion och antaganden, dr Svarta havet
katastrofen i mngas gon r den troligaste idag.

Skrvor efter krukor

tillverkade p drejskivor

Lerskikt, tre meter tjockt med lmningar

frn havslevande djur och vxter

Krukskrvor frn tiden

fre en versvmning

Titanic var ungefr

dubbelt s stor som
Noas ark.

69

neurologi // ALLt om vetenskAp

CTE - hjrnskadan
som skakar
idrottsvrlden:

Den sportiga
vgen till

demens
70

steve montador var en populr spelare i nHL,

knd bland annat fr sitt engagemang i vlgrenhetsorganisationen Right to Play. efter karriren
led han av svra depressioner, vilket han talade
ppet om. Han satte sjlv detta i samband med
hjrnskakningar han rkat ut fr och gnade en
hel del tid t att ska information kring detta. I
februari 2015 dog han, 35 r gammal, frmodligen
av pltsligt hjrtstillestnd. Vid obduktionen
konstaterades CTe. Bild: imago sportfotodienst

Amerikansk fotboll r en mngmiljardindustri och

USA:s populraste sport. Spelarna r hjltar, medie
uppmrksamheten enorm och skadorna mnga. Srskilt
hjrnskakningar r vanliga, men har betraktats som n
got som hr sporten till och inte ngot srskilt allvarligt.
Men nr en oknd lkare tog sig fr att obducera fre
detta spelare som lidit av svra neurologiska problem
tog det skruv. Det visade sig att de hade hjrn
skador som klart berodde p vld mot
huvudet och att det r ett mycket ut
brett problem. Och inte bara inom
amerikansk fotboll.
Text Tomas Lindblad
Bild IBL, SPL m fl

71

en amerikanska professionella
fotbollsligan NFL r sportvrldens
strsta och mest lnsamma affrsprojekt. Ligan drog enligt tv-kanalen
CNN in nstan tolv miljarder dollar under 2014. Det r nra 100 miljarder kronor.
Den hr gigantiska sportcirkusen r en del av den
amerikanska folksjlen, en nationell angelgenhet.
Men sedan ngra r dras sporten med ett vxande
och allvarligt bekymmer. Den leder till svra
hjrnskador.
Spelare blir dementa redan i medelldern, de blir
deprimerade, aggressiva och skadar bde sig sjlva
och sina anhriga. I minst ett fall har det lett till
mord.
Amerikansk fotboll r en extremt fysisk sport dr
spelarna stndigt kolliderar med varandra. Brutala
smllar r inte bara vanliga, utan en oundviklig
del av spelet. Muskelberg p ver 100 kg rusar in
i varandra med full kraft om och om igen under
en match. Det smller hela tiden. Matcherna r i
praktiken ett simulerat krig, en kamp om mark,
dr framgngen mts inte bara i gjorda ml utan i
antal meter man lyckas ervra frn motstndarna.
Resultatet r blmrken och brutna ben. Men ocks
kroniska hjrnskador som leder till depressioner,
nervsjukdomar, vld och drogmissbruk.
Bevisen har hopat sig under de senaste ren. Fall
efter fall har dykt upp i nyheterna. Ofta under dramatiska omstndigheter.
Det r inte ngon nyhet att den som utstts fr
upprepade slag eller sttar mot huvudet kan f allvarliga hjrnskador. Men frr i tiden trodde man att
det mest drabbade gamla pensionerade boxare som
brjade stamma eller som fick svrt att g ordentligt. Punch drunk kallades det med ett gammalt
cyniskt uttryck, och p lkarlatin hette fenomenet
dementia pugilistica, boxardemens.
Men ven andra framgngsrika idrottare kan
drabbas. Det r det som den nya debatten handlar
om.
Frn Firad stjrna till hemls knarkare

Den frste som konstaterade omfattande hjrnskador hos en fotbollsspelare var den Nigeriafdde
lkaren Bennet Omalu. Han tjnstgjorde som rttslkare i Pittsburgh nr Mike Webster, Iron Mike,
legenden frn stadens lag Steelers, en dag lg p
hans obduktionsbord. Webster var 50 r gammal
och hade dtt av hjrtstillestnd.
Omalu som var uppvxt i Nigeria knde inte till
Webster sedan tidigare, men innan han gick till
jobbet den morgonen tittade han p tv-nyheterna
fr att se vilka av nattens brottsoffer han skulle
kunna rka p under sin arbetsdag p rttsmedicinska kliniken. Mike Websters tragiska livsde var
den morgonens stora story.
Den gamla stjrnan hade frlorat alla sina tillgngar. En gng valdes han in i den amerikanska
fotbollens Hall of Fame, men efter karriren fick

neurologi // ALLt om vetenskAp

Att boxare ofta fr neurologiska problem r vl

knt. Ingemar Johansson
drabbades p sin lderdom
av en demenssjukdom, och
ven om det inte r hundraprocentigt konstaterat att
det var en fljd av vld mot
huvudet r det ett misstnkt
fall. Bild: IBL

han svrt att umgs med andra mnniskor och blev

socialt isolerad. Han frvandlades till en hemls
luffare, med terkommande depressioner och ett
vxande drogmissbruk.
Bennet Omalu har berttat att han frgade
sig sjlv varfr ingen satte mannens symtom i

samband med hans professionella fotbollskarrir,

med mnga r i en vldsam sport dr man stndigt riskerar att utsttas fr hjrnskakningar. Det
hr var ju samma symtom som vid boxardemens,
tydliga tecken som varit vlknda sedan 1800-talet
och som blev vetenskapligt beskrivna redan 1928.
Omalu bestmde sig fr att se om han inte hade
rtt i sina misstankar. Han tog vvnadsprover
frn Websters hjrna och efter noggranna laboratorieanalyser konstaterade han att frndringarna i hjrnan liknade Alzheimers sjukdom. Men
det var svrt att hitta ngon annan frklaring n
upprepade sttar mot huvudet eftersom Webster
bara var 50 r gammal och knappast hade Alzheimers sjukdom i framskridet stadium.
I en vetenskaplig artikel frn 2005 om fallet
introducerade Omalu begreppet CTE, kronisk
traumatisk encefalit, fr att markera att det hr
var ett annat och mer allmnt fenomen n den
gamla boxarkomman. Och han uppmanade till
mer forskning kring fotbollens skadliga effekter.
nFl Frnekar

Fotbollens makthavare reagerade inte med

ngon bekymrad omtanke om spelarna, utan
anklagade istllet Omalu fr forskningsfusk.
De krvde att artikeln skulle dras tillbaka och
raderas ur registren. Inte lngt eftert dk nsta

Uppmrksammade fall av CTE

Dave Duerson spelade amerikansk
fotboll i Chicago Bears i elva ssonger. Han
har beskrivits som en av de bsta frsvars
spelarna i sportens historia. Han hittades dd
i sitt hem i Florida i februari 2011, 51 r gam
mal, efter att han skjutit sig sjlv i brstet.
Innan han dog skickade han ett sms till
sin familj fr att be dem att sknka hans
hjrna till forskarna p Universitetet i Boston.
tre mnader senare konstaterade de att
Duerson led av Cte.
Junior
seau var
hjlte och su
perstjrna i san
Diego Chargers.
Han chockade
alla sina fans
nr han skt
sig i brstet
vid 43 rs
lder 2012. Han
hade dolt sina
svra problem fr

Junior seau.
Bild: Angulo Otimo

omvrlden, men inte fr familjen.

Under de sista ren led han av kraf
tiga humrsvngningar, glmska,
smnlshet och depressioner.
De anhriga donerade seaus
hjrna till hjrnforskarna p Bethes
dasjukhuset i maryland, som kunde
konstatera de typiska tecknen p
Cte.
Jovan Belcher r ett av de f
fall dr en spelare mitt i karriren
drabbas av tydliga symtom p
hjrnskador. Han fick hederstiteln
AllAmerican tv gnger som colle
gespelare, och var en av stjrnorna
i kansas City Chiefs nr han efter
en vldsam natt skt sin fstm till
dds med nio skott. sedan krde
han till lagets trningsanlggning
dr han skt sig sjlv infr sin
trnare. Belcher var d bara 25 r.
vid obduktionen hittade lkarna
de typiska ansamlingarna av tau
proteiner i hans hjrna.
Jovan Belcher. Bild: Jeffrey Beall

72

fall upp hos Omalu i Pittsburgh. En annan spelare

frn Pittsburgh Steelers, Terry Long, hade tagit sitt
liv genom att dricka kylarvtska. ven Terry Long
hade en lng historia av svr depression och han
hade flera dokumenterade sjlvmordsfrsk bakom
sig. Och han visade sig ha samma skador i hjrnan
som Webster.
Det som Omalu hittade i Websters och Longs
hjrnor var trassliga nystan av s kallade tau-proteiner, och samma klassiska tecken p nedbrytning
av hjrnans vvnad som vid Alzheimers, eller vid
boxardemens. Omalu kunde fortfarande inte komma fram till ngon annan frklaring n upprepat
vld mot huvudet.
Tau-proteinerna r livsviktiga komponenter i
hjrnans arkitektur. De hjlper till att bygga upp
nervcellernas inre struktur, i s kallade mikrotubuler mikroskopiska rr som bildar ett slags skelett
och ett transportsystem inne i cellen. Men nr de
hamnar runt blodkrlen i hjrnans djupa veck har
tau-proteinerna tappat sin egentliga funktion och
ligger och skrpar i trassliga nystan p platser dr
de inte hr hemma.
Nr sedan Omalu fick ett tredje fall, Andr
Waters, en spelare som var knd under namnet
Dirty Waters och pstods anvnda huvudet som
murbrcka, brjade vinden vnda. NFL hrdade
ut i sin stndpunkt att bevisen inte var starka nog,

reggie Fleming var en klas

sisk slagskmpe i nHLhockeyn i
tolv r, flera av de ssongerna utan
hjlm. Han fick namnet Reggie
the Ruffian fr sin aggressiva
spelstil. men det var en stil som
ocks gav honom mnga hjrn
skakningar. Han
avled 2009,
73 r gammal
p ett be
handlingshem
efter sviterna
av stroke
och hjrtin
farkt. Redan i
40rsldern
visade han
tecken p
manodepres
sivitet och
hade svrt
Reggie Fleming.
Bild: Arnie Lee

men alltfler forskare och

lkare brjade se mnstret.
Omalu hvdade senare i
en bok att fotbollsvrlden
betedde sig som tobaksindustrin tidigare gjort nr
de misstnkliggjorde all
forskning kring hlsorisker
och smutskastade alla motstndare.
Frn minnesFrlust
till allmn demens

CTE r idag en etablerad

diagnos, och man vet att
det kan drabba alla som
utstts fr upprepat vld eller trauman mot huvudet.
Symtomen r mnga och
alla r obehagliga personlighetsfrndringar
som
humrsvngningar
med
depressioner och vredesutbrott, minnen som frsvinner, huvudvrk, skakningar
och allmn demens.
Men det gr inte att stlla
en sker diagnos enbart p

Filmen Concussion handlar om

Bennet Omalus
kamp fr att f
rtt. den har
svensk premir
i januari och
huvudrollen
spelas av
Will smith.
det psts att
filmen klippts
om och gjorts
mindre kritisk
mot amerikansk
fotboll som
sport efter
ptryckningar
frn nFL.
Bild: IBL

med nrminnet innan han fyllde 60. Reggie

Fleming var den frsta ishockeyspelaren
med konstaterad Cte.
Derek BoogaarD, hockeyspelare,
hade rollen som enforcer, ett begrepp som
inte finns p svenska men som innebr att
han var lagets polis, med uppgif
ten att skydda de egna stjrnor
na och att slss med motstn
darlagets tuffaste spelare nr
plikten kallade. Boogaard gjorde
sammanlagt bara tre ml under
sex ssonger i minnesota och
new York Rangers. Under
samma period deltog han
dremot i 70 knytnvsslagsml
p rinken.
Han gjorde sin sista match
2011, drog sig tillbaka efter
en skada och levde isolerad
och deprimerad tills han dog
av en verdos av alkohol och
tabletter.
efter Boogaards dd har han

73

tillsammans med Wade Belak, Rick Rypien

och Bob probert, tre andra nHLenforcers,
diagnostiserats med kronisk traumatisk
encefalit, Cte.
medan den hr artikeln skrivs kommer ocks
nyheten om att ToDD eWen, knd som
enforcer bland annat i montreal Canadiens,
har skjutit sig i huvudet efter att ha varit
deprimerad under flera r. nnu vet man
inte hur hans hjrna ser ut, men hans dd
har vckt nytt liv i debatten om vldet inom
proffshockeyn.

neurologi // ALLt om vetenskAp

Bara ett par r efter sin

sista match diagnostiserades muhammad Ali med
Parkinsons sjukdom. Under
den frsta delen av sin
karrir klarade han sig bra
frn smllar mot huvudet,
men i slutet var han inte lika
snabb. srskilt i matchen
mot Larry Holmes 1980 fick
Ali ta emot mycket stryk
och kanske var det just
denna enda match som blev
fr mycket fr hans hjrna.
Bild: IBL

de tecknen. Det enda skra sttet att veta om en person har drabbats r att titta p hjrnan vid en obduktion, allts efter dden. D kan man se tecknen
i form av de typiska hrvorna av tau-proteiner och
hur hjrnans vvnad brutits ner och frsvunnit.
Vid universitetet i Boston finns sedan ngra r ett
centrum fr studiet av CTE. Dr har man konstaterat lngt gngen CTE med nedbrytning av hjrnans
vvnader hos 96 procent av obducerade spelare frn
fotbollsligan NFL.
Det handlar om nra etthundra fall dr man haft
starka misstankar om hjrnskador och dr spelarna
eller deras efterlevande testamenterat hjrnorna till
forskningen. Det gr allts inte att sga ngot om
hur vanligt CTE r generellt utifrn denna studie
eftersom det inte r ett representativt urval av spelare som obducerats. Men det visar att problemet
r ptagligt.

CTE dyker inte bara upp bland fotbollsspelare i

USA. Ocks inom andra sporter som brottning och
bland soldater som varit i strid.
Men vid sidan av amerikansk fotboll r det framfr allt ishockey som har uppmrksammats som
en hgrisksport fr hjrnskador. Ngra vlknda
NHL-spelare har under de senaste ren skapat rubriker efter tragiska ddsfall. Den senaste var Steve
Montador som gick bort i februari 2015, 35 r gammal. Han slutade sin karrir i Chicago Blackhawks
efter en svr hjrnskakning 2012. Under de sista
ren av sitt liv levde Montador med depressioner
och personlighetsfrndringar. Hans familj har
stmt ligan NHL eftersom de anser att den br p
ett ansvar fr Montadors frtidiga dd.
rotationsvld och accelerationsvld

Den frsta beskrivningen av boxardemens frn

1928 beskriver symtomen framfr allt som motoriska problem som visar sig i armar och ben, med
ltta ryckningar, eller balanssvrigheter, ungefr
som vid Parkinsons sjukdom. Hos de flesta idrottsmn som drabbas idag r symtomen dremot mer
koncentrerade till det mentala frsmrat minne,
vldsamma utbrott och depressioner. Och det finns
en logik i skillnaden mellan boxardemens och CTE.
Forskning har visat att upprepat s kallat rotationsvld, som nr huvudet trffas av ett slag frn sidan
vilket r vanligt i boxning, framfr allt skadar delar
av mellanhjrnan och lillhjrnan som styr rrelserna,
och ven de muskler som styr talfrmgan.
I sporter som amerikansk fotboll och ishockey r
det dremot vanligare med accelerationsvld, s som
nr man rusar in i en motstndare med full kraft
och pltsligt stoppas, eller faller till marken och slr i
huvudet. D uppstr skadorna i centra som pverkar
knslolivet och minnet, till exempel i den viktiga

sedan studien om CTe-drabbade amerikanska fotbolls spelare

slpptes har rapporteringen om problemet exploderat. nFL r
hrt pressat och inledde med frnekelse knappast den bsta
metoden fr krishantering.
74

del av hjrnan som kallas hippocampus.

Det har ocks visat sig att bland de moderna fallen
av CTE finns tv typer; en som brjar visa sig tidigt
med frndringar i humr och beteende, och en
annan som dyker upp runt 60-rsldern d allvarliga symtom p demens brjar stta in.
Men vad r det d som hnder i hjrnan?
Nervcellernas lnga utskott axonerna kan beskrivas som ledningar som binder samman hjrnans
alla miljarder nervceller, och kontaktpunkterna, synapserna, som de bildar slits helt enkelt av. De lnga
trdarna hller inte fr de vldsamma rrelser som
uppstr nr huvudet trffar en cornerback eller isen.
De trasiga cellerna aktiverar sm renhllningsapparater som kallas mikroglia. De fungerar som
immunfrsvar i hjrnan och ter helt enkelt upp
skadade celler. I den processen spiller det ut tauproteiner som frlorar sin naturliga funktion nr
de hamnar utanfr cellerna och istllet fr att bygga
upp cellens inre struktur bildar de snriga nystan utanfr cellerna. De hr hrvorna blir en skadlig belggning runt blodkrl och frisk hjrnvvnad.
Fljden av de hr ansamlingarna r att
nervcellerna intill dr, och att hjrnan
helt enkelt krymper. En CTE-drabbad hjrna har stora hlrum dr
nervceller frsvunnit.

fljder det har? Eller rcker det med mindre smllar, bara de kommer tillrckligt ofta?
Henrik Zetterberg r hjrnforskare vid Sahlgrenska Akademin i Gteborg. Han har fljt svenska
elitspelare i ishockey fr att se hur de pverkas av
hjrnskakningar. Han studerar ocks hur deltagare
drabbas av andra vldsamma sporter som amatrboxning, kampsporten MMA, mixed martial arts,
och rugby.
I Sverige finns inte alls lika mnga dokumenterade fall av CTE som i USA, men det finns knda
spelare som ppet berttat att de har slutat med
sin idrott p grund av lngvariga restsymtom efter
upprepade hjrnskakningar, sger Henrik Zetterberg. Problemet r att vi inte kan sga med skerhet om en person drabbats av CTE utan att titta p
hjrnan. Och det kan man ju inte gra s lnge personen lever. Drfr r den forskning som handlar

cte i sverige

Exakt hur vanligt det r

med CTE inom vldsamma
sporter vet man inte, och
inte heller hur mycket
vld mot huvudet som
krvs fr att utlsa
tillstndet. r det
ndvndigt med
det som lkarna
kallar hjrnskakning, med de vlknda

de mnga skydden som anvnds

av spelarna kan ge en falsk
trygghet eftersom de gr att
kollisionerna kan bli s mycket kraftfullare. Hjlmarna gr
dessutom att man
kan tackla med
huvudet. som det
verkar utgr drfr amerikansk
fotboll en strre
risk fr hjrnskador n mer
oskyddade sporter
som rugby och australiensisk fotboll.
dessa r dock p
intet stt ofarliga och
CTe-debatten rasar
ven i storbritannien
och Australien. Bild: IBL
75

neurologi // ALLt om vetenskAp

Hjrnan r ett viktigt

organ och frhllandevis
skyddad fr sttar av en
omgivande vtska. men det
finns grnser fr hur hrt
vld sttskyddssystemet
klarar av, och nr hjrnan
rr sig fr mycket slits helt
enkelt kopplingarna mellan
nervcellerna av. Bild: SPL

en medvetsls spelare i
amerikansk fotboll r en
alltfr vanlig syn. Bild: IBL

om att ta fram stt att mta mnen

som terspeglar CTE-frndringarna
i blodet eller ryggvtskan s viktig.
Lngvariga symtom efter upprepade hjrnskakningar kan vara ganska
diffusa. Spelare har berttat att de knner sig ur form, har svrt att koncentrera sig, mr dligt helt enkelt, och dr
pekar mycket p att hjrnan har pverkats. Den gamle mstarboxaren Ingemar
Johansson, som hade en konstaterad demenssjukdom nr han dog 76 r gammal,
r ocks ett klart misstnkt fall.
En viktig frga i Henrik Zetterbergs
forskning r vad upprepade mindre smllar mot
huvudet kan leda till. Mste man f en rejl hjrnskakning fr att de allvarliga symtomen p hjrnskada ska dyka upp? Vad hnder om man fr en
smll men man kan resa sig och fortstta som frut. Och det hnder om och om igen?
Vi har tittat p amatrboxare, och vi vet att
mnen som markerar skador p nervcellerna finns
kvar i ryggvtska i flera veckor efter matchen. Och
det trots att de inte har haft ngot akut trauma.
Det krvs allts inte ngon knockout fr att tydliga markrer fr skador p hjrncellerna ska visa
sig. Och vad det leder till om det fortstter under
flera r r en frga som r obesvarad idag.
Vi saknar en bra biomarkr fr CTE. Vi jobbar
p det just nu och vi tycker att det borde g att
se i blodet. I USA jobbar forskare med en metod
dr man injicerar ett mne som binder till tau-

76

proteinerna och som sedan gr att upptcka p en

pet-scan, allts ett slags hjrnrntgen, sger Henrik
Zetterberg.
ansvar Fr drabbade spelare

En annan brnnande frga r vilket ansvar de stora

ligorna har fr de spelare och deras anhriga som
drabbats svrt. I den frgan pgr en rad juridiska
processer i USA, stmningarnas frlovade land.
I april i r godkndes en uppgrelse dr fotbollsligan NFL gick med p att betala ut ersttningar p
totalt 765 miljoner dollar till hundratals pensionerade spelare som kan visa upp lkarintyg p hjrnskakningar och symtom p CTE. Flera processer
pgr ocks dr ishockeyligan NHL har stmts av
anhriga till avlidna spelare.
Den hgsta chefen fr proffshockeyn i Nordamerika, Gary Bettman, hvdar att det inte finns ngra
medicinska bevis fr att vld mot huvudet leder till
nedbrytning av hjrnan.
Jag vet att det finns mnga teorier, men om du
frgar folk som studerar frgan s kan de tala om
att det inte finns ngon statistik som gr att man
kan dra ngon sdan definitiv slutsats.
S sade Bettman till tv-kanalen CBS efter spelaren Steve Montadors dd. Samma sak har psttts
av fretrdare fr den professionella fotbollen.
Situationen liknar mycket debatten om rkning
fr 50 r sedan trots allt tydligare vetenskapliga
bevis frnekar de som fretrder ekonomiska intressen att det finns ngra skadeverkningar.
Forskarna hller inte med dem.

Vad sker du?

I vilken stad?

Sk

Frga en vn

eller anvnd reco.se

En vn kan man verkligen lita p. Men det nns ven andra som kan hjlpa dig. P reco.se
har vi digitaliserat begreppet frn mun till mun. Hos oss kan du lsa rekommendationer frn kunder
som redan har anvnt ett fretag. Dessutom kan du jmfra offerter och hitta schyssta rabatter.
S oavsett om du vill anlita en punktlig snickare, en plitlig bilrma eller boka restaurang till dejten,
gr du det bst via oss. Om du inte redan ftt ett bra svar frn din bsta vn, vill sga.
Vlkommen till reco.se

REKOMMENDATIONER

OFFERTER

ERBJUDANDEN

BOKNINGAR

Jmfr och anlita ett rekommenderat fretag i ditt omrde.

1.

Beskriv dina
behov.

2.

Reco granskar
och vljer ut de
lmpligaste
fretagen.

3.

Se andras betyg
p fretagen.

4.

Jmfr oerter
och vlj det
fretag som
knns bst.

ubtar // ALLt om vetenskAp

Frn ror och pedaler till atomkraft:

UBTENS
HISTORIA
Jules Vernes science fictionklassiker En vrldsomsegling under havet frn 1870 r ett spnnande ventyr dr
han lter sin huvudperson kapten Nemo glida omkring
djupt nere i oceanerna i ubten Nautilus. Kapten Nemo
byggde en farkost med otroliga egenskaper. Men det
var ju bara science fiction. Nautilus var en utopi.
Nu har verkligheten hunnit ifatt och frbi kapten Nemo.
Vgen dit har varit lng och fylld av galna ider och
desdigra misstag.
Text Stefan Johansson
Bild IBL, Science Photo Library

Jules Vernes klassiker frn 1870,

En vrldsomsegling under havet, frutsade ganska vl
vad som skulle bli av ubten i framtiden. Men nr den
skrevs var undervattens farkosterna fortfarande huvudsakligen framdrivna fr hand. Berttelsen innehll en
del rtt noggranna tekniska specifikationer. Jules Verne
skrev till exempel att rammen i fren p Nautilus var
tillverkad p Motala Verkstad.

78

ules Vernes detaljerade beskrivning av den

rebelliske kaptenens undervattensfarkost var
i sjlva verket ett slags profetia. Kapten Nemo
kunde kra den i hg hastighet och den var
svr att upptcka. Dr frutspdde Verne i sjlva
verket stealthtekniken, som r en frutsttning fr
till exempel moderna attackubtar. Vrldens frsta
atomdrivna ubt, byggd av USA och sjsatt 1954,
dptes till Nautilus efter Vernes fantasifarkost.
Jules Verne lt kapten Nemo attackera ett skepp i
sin bok, och denna snkning var ytterligare ett frebud om vad som komma skulle. Krigfring med
ubtar spelade en avgrande roll i de tv vrldskrigen, speciellt i andra vrldskriget dr nazisterna ett
par r in i kriget var mycket framgngsrika i slaget
om Atlanten.
Historien om ubtar r i mycket militrhistoria,

och nazisterna, mitt i iscensttningen av historiens strsta brott mot mnskligheten, skapade den
moderna ubten. Deras ubtsflotta var lngt mer
avancerad n bde USA:s och Englands, och till en
brjan vann Tyskland slaget om haven.

ubten att dyka. Vattnet tms och ballasttankarna

fylls med luft igen fr uppstigning till ytan.
tolv mn rodde

Gamla teorier

Redan Leonardo da Vinci var rdd att uppfinningar

kunde missbrukas. Runt r 1500 rknade han ut
hur en undervattensfarkost skulle fungera. Han
skrev ner principerna fr dykning och uppstigning,
men omsatte aldrig sina teorier i praktiken.
Hur en srskild maskin kan tillta mnga mnniskor att vara under vatten en lngre tid. Hur och
varfr jag inte kommer beskriva min metod att vara
under vatten samt hur lnge jag kan klara mig utan
mat kommer jag inte publicera eller avslja, skrev
han i sina anteckningar.
Anledningen r att mnniskans onda natur
skulle anvnda min metod som ett nytt stt av frstrelse vid havets botten, genom att snka skepp
tillsammans med dess manskap.
Det r p grund av krigen och det kalla kriget med
sin terrorbalans som ubtarna har utvecklats. Jules
Vernes visioner har blivit verklighet och till och
med vertrffats sedan lnge finns attackubtar,
strategiska ubtar, miniubtar och obemannade
undervattensfarkoster. Men ingen vanlig ubt klarar att g ner s djupt som kapten Nemo gjorde med
Nautilus. Dykningar till sdana djup skulle leda till
att ubten krossas av det hga trycket frn vattenmassorna.
Bournes system

Verne fantiserade inte fritt i sitt ubtsventyr. Ubtar fanns redan, om n som frhllandevis primitiva konstruktioner, och Verne hade frsts lst om
da Vinci. Da Vinci var tidig, men dock inte frst
om man ska tro legenden om Alexander den store.
Det sgs att han anvnde en slags dykarklocka nr
han 332 f.Kr. intog staden Tyros efter en lng belgring. Alexander den store lt sig nedsnkas i en
dykarklocka av glas, och hndelsen avbildades p
en tavla frn 1500-talet. Troligtvis r det frga om
en legend som uppsttt lngt efter Tyros belgring.
Allmnt anses engelsmannen William Bourne,
en fre detta militr och sedermera vrdshusvrd,
vara den frste som publicerade rn om en undervattensfarkost. 1580 beskrev han hur btens vikt
mste vara tyngre n det vatten den pressar undan
fr att kunna dyka. Bourne talade om ett system
med ballasttankar, som var fyllda med luft nr bten var i ytlge och som fylldes med vatten fr att
f den under vatten.
ven om William Bournes ider inte kom lngre n till ritbordet blev hans tankar, som han lade
fram drygt 80 r efter att da Vinci tystade ner
sin uppfinning, den grundprincip fr ubten som
gller n idag: luft erstts med vatten i ballasttankarna fr att f ett hgre deplacement som fr

Irlndske ingenjren
John Philip Holland i tornet p en av sina ubtar.

Nr Adolf Hitler i mars

1936 brjade rusta fr
krig gav han Karl Dnitz
ansvaret fr ubtsflottan.
Svenska A26. Till
skillnad frn tidigare
svenska ubtar ska
den kunna operera
p de stora haven
och inte bara i stersjn.

79

Den frsta fungerande ubten ngonsin anses vara

den farkost hollndaren Cornelius van Drebbel
byggde 1623. Han var hovuppfinnare hos engelske kung James I, och hans konstruktion var en
trbt som var tckt med lder insmort med fett.
Tolv mn rodde bten, vars fr sluttade nedt. Eftersom van Drebbels skapelse sgs ha haft nrmast
neutral flyt kraft, tvingades den ner under vatten
av kraften frn rorsmnnens ror och steg snabbt
nr de slutade ro. Van Drebbels bt kom ner fem
meter under ytan vid provturen i Themsen. Van
Drebbel sgs ha byggt fler ubtar, bland annat en
som klarade en frd frn Greenwich till Westminster fem meter under ytan. Det psts att kung James I sjlv ska ha fljt med p en provtur under
vattnet.
Men historieskrivningen om de tidiga ubtarna
r motsgelsefull. Uppgifter gr isr och uppfinnarna kan ha verdrivit bde sin egen betydelse
och farkosternas frmga.
Hur som helst r den tidiga ubtens historia i
mnga stycken en underhllande beskrivning av
hur vetenskapsmn, entreprenrer och militrer
gjorde det ena vilda experimentet efter det andra.
Vgen mot en fullt fungerande ubt kantades av
misslyckanden, som ofta innebar drunkningsdden. Men s smningom lyckades man bygga
farkoster som relativt riskfritt tog sig fram under
vatten.
Getskinnstankar

Flera ubtsprojekt mtte samma de som Bournes: de kom inte lngre n till ritbordet. Italiena-

ubtar // ALLt om vetenskAp

Knda
ubts
olyckor
HMS ulven
Den 16 april 1943
runt halv elva p
frmiddagen tappade marinen kontakten med ubten
Hms Ulven som
var p vning
utanfr marstrand.
Den 5 maj hittades Hms Ulven p
botten sydvst om
n stora plsan i
cker skrgrd.
Hms Ulven hade
sprngts av en frankrad tysk mina
och hela frstven var intryckt i
bergsbotten. Hela
besttningen, 33
man, dog.
uSS thresher
Amerikanska Uss
thresher, en atomdriven attackubt,
gick under den 10
april 1963, 35 mil
utanfr Cape Cod
p amerikanska
ostkusten. Uss
tresher gjorde
djupdykningstester. Ubten
hittades i sex
delar p 2 600
meters djup. Alla
129 i besttningen
omkom.

ren Giovanni Borellis design frn 1680 visar att

han frstod grundprincipen med volym kontra
vikt, men idn att fylla ballasttankar gjorda av
getskinn med vatten och sedan pressa ut det fr
hand, gjorde att ubten strandade just p hans ritbord.
Den franske fysikern Denis Papin, som byggde
en av de frsta ngmaskinerna, experimenterade
med flera ubtskonstruktioner. Den som han slutligen testade hade en luftpump som balanserade
trycket p insidan mot vattentrycket p utsidan
och som drmed kunde kontrollera flytkraften.
Men precis nr Papin skulle bygga sin andra ubt
trttnade mecenaterna och han tvingades verge
projektet. Istllet skulle Denis Papin g till historien som mannen som uppfann tryckkokaren 1681.
Fransmannen de Bon skrt p Versailles om hur
hans Rotterdambt kunde korsa Engelska kanalen fram och tillbaka p en dag och snka minst
hundra skepp. Men nr den testades rrde den sig
knappt i vattnet.
Gemensamt fr alla de mer eller mindre fungerande ubtskonstruktionerna som klurades ut av
bde vetenskapsmn och lyckskare var att de alla
drevs med handkraft. I brjan av rkraft, sedan
med handvevade skruvpropellrar. En del av ubtarna hade segel fr sitt ytlge.

fr att den skulle rra sig. Det hr var under amerikanska revolutionen och sergeant Ezra Lee fick
uppdraget att stiga ner i Turtle, ta sig stealthaktigt
modell 1700-tal under vattnet i New Yorks hamn
fram till engelska fartyget HMS Eagle fr en attack. Han skulle placera en tidsinstlld 75-kilos
krutladdning p fartygets skrov, men lyckades inte
f dit den. HMS Eagles vakter upptckte honom,
sergeant Lee flydde, vilt trampande. En timme senare exploderade laddningen dock s nra HMS
Eagle att engelsmnnen brjade ankra upp lngre
ut i hamnen.
r 1800 byggde amerikanske konstnren och
uppfinnaren Robert Fulton, som bodde i Paris,
vidare p Bushnells ider men gjorde propellern
strre. Han dk till sju meters djup och kunde
hlla sig under ytan i upp till sex timmar tack vare
luften som kom ner genom ett rr som stack upp
till ytan. Fulton dpte sin farkost till Nautilus, ett
namn som s smningom Jules Verne och senare
amerikanska marinen kom att anvnda.
Jules Verne studerade p universitet i Nantes fr
en professor Brutus de Villeroi p 1830-talet. De
Villeroi konstruerade en under vattensfarkost som
han demonstrerade i Nantes hamn 1833. Det sgs
att de Villeroi kallade den Nautilus och att Verne
dr fick namnet till kapten Nemos undervattensbt.

Cyklade under vattnet

S var det ocks med amerikanska Turtle, den frsta farkost som pminde om en modern ubt som
anvndes militrt. Konstruerad av en David Bushnell var den en farkost med tv propellrar, en fr
drift framt och en fr vertikal frflyttning, och
som drevs av peda ler. Man cyklade inne i Turtle

motordrift

Djupdykningen i ubtshistorien r full av minor,

som till exempel nr den frsta ubten som inte
drevs med mnsklig kraft under ytan sjsattes.
Det troliga r att franska Le Plongeur, med ett
deplacement p 400 ton, var frst. Le Plongeur

Plansch frestllande olika undervattensfarkoster frn 1700- och 1800-talen.

80

Amerikanska
Nautilus
vrldens frsta
atomdrivna ubt
sjsattes 1954.

hade en kolvmotor som drevs av tryckluft frn 23

tankar ombord. Le Plongeur visade sig dock vara
mycket ostadig i undervattenslge, togs ur drift
1872 och byggdes om till vattentanker.
Ictenio II, byggd av spanjoren Narcs Monturiol,
var den frsta ubten som drevs med en frbrnningsmotor. Monturiol experimenterade med en
kemisk blandning som gav tillrckligt med vrme
och luft till motorn utan att vara beroende av luften ovanfr ytan. Den 14 december 1867 tog han
henne i undervattenslge, men bara ngon vecka
senare frklarade han sig bankrutt och Ictenio II
sldes som skrot.
Narcs Monturiol var definitivt fre sin tid.
Han var frst i ubtshistorien med en luftoberoende motor. Svenska ubtarna i den s kallade
Gotlands-klassen, HMS Gotland, HMS
Halland och HMS Uppland, har tv
dieselmotorer och tv Stirlingmotorer och r luftoberoende. HMS
Gotland r s mycket stealth att
amerikanska ubtsflottan hyrde in
den mellan 2005 och 2006, med
manskap och allt, fr att studera
dess unika smygegenskaper.
slutade p Bottnen

Atomdrivna ubtar rknas

ocks som luftoberoende ubtar, men har betydligt smre
steatlthegenskaper n ubtar med dieseldrift fr
ytlge och elmotorer
fr undervattenslge.
Atomdrivna ubtar
lter mycket mer,
men har frdelen att de kan
stanna i under vat tenslge i princip
hur lnge som

helst. Det enda som begrnsar

deras tid under ytan r storleken p matfrrdet.
Syret, allts andningsluften
p de flesta moderna militrubtarna, framstlls genom
elektrolys av vatten. Ett mycket knsligt vervakningssystem mter hela tiden luftkvaliteten fr att
man snabbt ska kunna gra sig av med giftiga gaser. Frskvatten produceras av havsvatten.
Atomdrivna ubtar och luftoberoende ubtar
lg naturligtvis mycket lngt bort under amerikanska inbrdeskriget. Fransmannen de Villeroi
byggde Alligator t unionen, och denna 40-fotare
var amerikanska marinens frsta ubt ngonsin.
Men den ubten, som drevs av 16 roddare och
var bestyckad med en sprngladdning,
sjnk 1863 utanfr South Carolinas
kust p vg mot sitt frsta uppdrag. Bomullsmklaren Horace
L Hunley blev konfederationens
stora hopp fr undervattensoperationer. Sydstaterna ville frsts
sl hl i nordstaternas, unionens,
blockad av sydstatshamnar.
Hunley finansierade flera misslyckade konstruktioner. Tredje
versionen av hans American
Diver, dpt till Fish Boat,
gick under i Charlestons
hamn den 15 oktober
1863. Alla ombord
dog,
inklusive
Horace L Hunley.
Fish Boat
b rgade s ,
Leonardo da
Vinci skissade
p en ubt p
1500-talet.
81

Cornelius van Drebbels undervattensfarkost drevs av roddare.

ubtar // ALLt om vetenskAp

Torsten Nordenfelt byggde ubtar en sldes till Turkiet. Men nr man avfyrade en
torped tippade ubten och sjnk till botten.

reparerades, frstrktes och den 17 februari 1864

blev CSS Hunley, som hon dpts till efter sin skapare, den frsta ubten ngonsin att snka ett fartyg. CSS Hunley attackerade USS Housatonic med
en torped monterad p en lng ple, en s kallad
stngmina. USS Housatonic sjnk efter fem minuter. CSS Hunley gick under en dryg timme senare, och frst r 2000 brgades hon, och det visade sig sig att hon lg bara drygt hundra meter
frn platsen fr snkningen av USS Housatonic.
tippade nr man skt

Svenske affrsmannen och uppfinnaren Thorsten

Nordenfelt fascinerades av tanken p ubtar och
tillsammans med engelsmannen George William
Garrett konstruerade han flera ngmaskindrivna
ubtar. Han funderade p att frse dem med ett
maskineri som drevs av fotogen och elektricitet,
som lagrades i ackumulatorer, men valde att lita
till den beprvade ngmaskinen, som kunde lagra
tillrckligt mycket nga fr operationer under vatten.
Grekiska marinen kpte Nordenfelt I r 1885,
medan turkiska marinen bestllde tv exemplar
av Nordenfelt II.
Alla tre byggdes av Bolinders i Stockholm, men
varken grekerna eller turkarna blev speciellt njda. Nordenfeltarna var hgst ostadiga och nr
turkarna avfyrade en torped tippade ubten och
sjnk till botten.
Spanjoren Isaac Peral byggde den eldrivna ubten Peral, bestyckad med tv torpeder, och som

Amerikanska
marinen kpte
USS Holland
den 12 oktober
1900. Det var
historiens frsta
riktigt fungerande ubt.

Isaac Peral byggde den

eldrivna ubten Peral.

82

sjsattes 1888. Med sina tio knop i undervattenslge var den snabbast i vrlden. Ungefr samtidigt
kom franska Gymnote, ocks den eldriven. Trots
en rad framgngsrika dykningar och torpedavfyrningar fr Peral och Gymnote skrotades de,
dels fr de begrnsningar som batterierna innebar,
dels fr att konservativa militrer ansg att det var
ohederligt att bedriva sjslag under vatten.
en riktiG uBt

Allmnt anses den ubt som irlndske ingenjren

John Philip Holland byggde 1897 vara den frsta
fungerande ubten. Han emigrerade till USA,
fylld av hat mot kolonialmakten England, och
hans ursprungliga plan var att bygga en ubt fr
att kunna sl till mot engelska marinen.
Efter en rad misslyckanden, dr han blev ovn
med affrspartners och dr en av dem frskingrade ett arv enligt slktingar som sg till att han
lstes in p sinnessjukhus, lyckades han till slut.
1897 sjsattes Holland VI, en 54-fotare, som anvnde dieselmotorer fr drift i ytlge och elmotorer fr undervattenslge. Holland VI var den frsta ubten som kunde frdas frhllandevis lnga
strckor under vatten och den var bestyckad med
en dynamitkanon och tre Whiteheadtorpeder.
Amerikanska marinen kpte den och den 12
oktober 1900 dptes den till USS Holland. Amerikanska marinen bestllde sex ubtar till av samma
typ, och engelska Royal Navy anvnde dess design
fr sina ubtar som fick beteckningen Hollandklass. Nu var inte ubten lngre ett galet experiment, som konservativa generaler hnskrattade
t. Den var en realitet. Ubten var en krigsmaskin
med jrnskrov i ibland flera lager som klarade
tryckfrndringarna vid dykning.

Amerikanska
Turtle, den frsta
farkost som pminde om en modern
ubt som anvndes
militrt. Hr gllde
det att trampa...

Visserligen var ubtarna frmst en slags

torpedbt som kunde dyka om det krvdes, men
ett vapen som, visade det sig under den frsta
krigiska halvan av 1900-talet, skulle spela en avgrande roll.
Sverige hade gjort ngra frsk att bygga ubtar,
till exempel de tv som byggdes 1869. Men svenska
flottan ansg dem inte dugliga. Inte frrn 1904
fick Sverige sin frsta ubt, HMS Hajen, konstruerad av Carl Richson och byggd p Stockholms
rlogsvarv.

U 137 p grund
Det var en ubtskrnkning som inte ens det
gamla kommunistiska
-sovjet klarade att
frneka.
U 137, en sovjetisk
ubt i Whiskey-klassen,
gick p grund vid
torumskr i Gsefjrden i karlskrona
skrgrd, bara en mil
frn karlskrona, den 27
oktober 1981.
svenska marinen provade en ny ubtsjaktstorped den dagen och
frst misstnkte man
att U 137 spionerade

p vningarna. U 137
stod fast p grund och
incidenten ledde till en
stor diplomatisk konflikt
med den kommunistiska ryssbjrnen.
statsminister thorbjrn Flldin sade i
en mycket dramatisk
nyhetssndning den
5 november att den
var bestyckad med
krnvapen. Alla, och d
menar vi alla, svenskar
var skakade.
ett antal ryska rlogsfartyg, bland annat
brgningsfartyg och

jagare och robotkorvetter, ankrade upp precis

utanfr svenskt territorialvatten. sveriges
utrikesminister ola
Ullsten sade nej nr
sovjetiske ambassadren krvde att f brga
U 137. Leonid Brezjnev
var rasande dr borta i
kreml.
svenska marinen
drog loss U 137 frn
grundet och efter
frhr med kaptenen
Anatolij Gusjtjin kunde
U 137 lmna svenskt
vatten.

83

var 137 p spionuppdrag? Ja, frmodligen,

enligt ubtskommissionen. men frklaringen
till krnkningen kan,
enligt flera debattrer,
vara s enkel som att
U 137:s kapten var
klantig.
Han manvrerade
fel, helt enkelt. kapten
Gusjtjin skyllde p att
gyrokompassen var
trasig.
krnkningen har
sedan dess skmtsamt
kallats Whiskey on the
Rocks.

Ryska u-bten
U 137 dras av frn
grundet i Blekinge
skrgrd 1981.
Bild:Thommy Bernquist

ubtar // ALLt om vetenskAp

Den utrangerades 1922, men r du nyfiken kan

du se den p Marinmuseum i Karlskrona.
uBtskriG

Nr frsta vrldskriget brt ut 1914 ut hade visserligen England flest ubtar, men Tyskland rustade rejlt fr undervattenskrig. Deras ubtar i
U-serien var frdande fr engelsmnnen och i
september 1914 hade tyskarna snkt flera brittiska
skepp, bland annat ett handelsfartyg.
Tyskland brjade frsta vrldskriget med 29
ubtar men utkade snabbt undervattensflottan

Le Plongeur
hade en
kolvmotor
som drevs
av tryckluft.

till 48. Fram till krigsslutet 1918 byggde tyskarna

360 ubtar. Den tyska ingenjrskonsten ledde till
en snabb utveckling p omrdet, dr ubtshistoriker talar om UA-klassen som den ultimata ubten
under frsta vrldskriget: den var 70 meter lng,
hade en ythastighet p 15 knop, en undervattenshastighet p tta knop och lng rckvidd.
Den var bestyckad med tv dckkanoner, 19 torpeder och hade en besttning p 56 personer. Tyska ubtar i U-klassen snkte sammanlagt 4 000
fartyg under frsta vrldskriget, mnga av dem
handelsfartyg. Tyskarna praktiserade totalkrigfring med ubtar, och till en brjan sg det ut
som om tyskarna kunde vinna kriget just drfr.
Tyskarnas ubtskrigfring drev USA in i kriget
och tyskarnas krigslycka vnde.
Nr Adolf Hitler i mars 1936 frkastade Versaillesfrdraget och brjade rusta fr krig gav han
Karl Dnitz ansvaret fr ubtsflottan.
Tyskland rustade fr ett slag om vrldshaven
och nazisternas upprustning fr undervattenskrig
innebar att ubtstekniken utvecklades enormt under andra vrldskriget.
Tyskland byggde vidare p U-klassen, byggde ett
luftintagssystem med snorkel och gjorde kommunikationsutrustningen bttre, dr krypteringsmaskinen till en brjan gav tyskarna stora frdelar.
Men snart kncktes koderna av engelsmnnen...
Hitler lt bygga runt tusen ubtar, bland annat experimentubtar som Typ XVII som drevs
av vteperoxid, och Typ XXII, med en betydligt
strre batterikapacitet. Ubtarnas rckvidd blev
lngre och bestyckningen tyngre. Dnitz kallade
sin krigsfring till havs fr vargflockstaktiken, dr
tyska ubtar anfll i grupp. I slaget om Atlanten
var han skoningsls och gav order om att alla utlndska fartyg, oavsett om de var krigsfartyg eller
tillhrde handelsflottan, skulle snkas.
Winston Churchill var mycket bekymrad nr
han sg nazisternas framryckning i slaget om Atlanten. Han skrev senare att tyskarnas ubtskrigfring var det stora hotet mot en allierad seger i
andra vrldskriget.
atomuBtar

Robert Fultons ubt klarade sig som bst sex timmar under vattnet. Luften togs
in via ett rr upp till ytan.
84

Vid krigsslutet 1945 var minlggaren U-234, Tysklands strsta ubt av Typ XB-klassen p 1 700 ton,
p vg till Japan nr den stoppades av en amerikansk jagare. Amerikanerna lade ocks beslag
p tv tyska ubtar av Typ XXI, studerade dem
mycket noga och drifrn utvecklade man Greater
Underwater Propulsion System, kallat Guppy.
Den amerikanske fysikern Philip Abelson menade att en kombination av tyskarnas Walterskrov
och atomkraft skulle kunna leda till den ultimata
ubten. Forskarna p Oak Ridge-laboratoriet i
Tennessee, dr Manhattan-projektet som ledde
fram till atombomberna som flldes ver Hiroshima och Nagasaki brjade, kom fram till att
fissionskraften skulle fungera p en ubt.

1954 sjsattes Nautilus, den frsta atomubten

ngonsin. P sin jungfruresa gick USS Nautilus
SSN-571 under vatten frn basen i New London i
Connecticut till San Juan i Puerto Rico. En strcka
p 210 mil som den klarade p 90 timmar. 1958
gick den under vatten och under isen hela vgen
till Nordpolen. Efter en historisk och bitvis riskfylld frd ndde Nautilus den geografiska nordpolen den 4 augusti kvart ver fem p morgonen
svensk tid.
Andra vrldskriget utvecklade ubten och kalla
kriget fortsatte utvecklingen. Terrorbalansen mellan st och vst ledde till en kapprustning som

Tyska ubten UC-15 p

minutlggningsuppdrag
i Bosporen under frsta
vrldskriget.

Kurskkatastrofen
Det var den 12
augusti 2000 och
den ryska atomubten kursk av
oscar II-klass var p
vning i Barents hav.
kursk skulle avfyra vningstorpeder
utan stridsspetsar
mot ytstridsfartyget
pyotr velikiy.
D smllde det.
Frst en gng.
sedan en gng till.
kursk gick till botten och 118 man
miste livet i en av
historiens strsta
ubtsolyckor. Ingen
i besttningen verlevde. Hndelse har
lett till en rad konspirationsteorier, bland
annat att kursk
snktes av en amerikansk ubt. man vet
att amerikanska
ubtar hade
koll p kursk,
fr nato har
alltid koll p
ryssarnas
militra
frehavanden p land,
i luften och
bde p och
under vattnet.
Det visade sig
dock att amerika-

nerna var oskyldiga.

vteperoxidbrnslet
i en av torpederna
brjade lcka. torpeden exploderade
med en sprngkraft
som motsvarar nstan 250 kilo tnt.
Lite drygt tv
minuter senare
exploderade resten
av kursks torpeder.
Rysslands president vladimir putin
fick utst massiv
kritik d han var p
semester i sin datja
och frst efter fem
dagar kte tillbaka till
kreml.
kursk brgades i
tv omgngar, 2001
och 2005.

gav den ena mer avancerade ubten n den andra,

precis som st och vst tvlade om vem som
hade den tyngsta missilbestyckningen. Flest militra ubtar i vrlden har USA med sina 72, tva
r Nordkorea med 70. (Enligt vissa uppgifter r
de etta med 78, men det rder som vanligt en stor
oskerhet nr det gller det landet.) Trea r Kina
med 63. Ryssland r fyra med 55.
svenska uBtar

Sverige har idag fem ubtar, tre av Gotlandsklass

och tv av Sdermanlandsklass. Dessutom har
svenska marinen ubtsrddningsfarkosten URF
och ubtsbrgningsfartyget HMS Belos, som har
tryckkammare, dykarklockor och de mindre undervattensfarkosterna Mantus, Argis och Sjuggla. HMS Belos gr ocks rddningsoperationer
tillsammans med URF.
Inom en snar framtid kommer verkligheten definitivt att g frbi Vernes utopier, och det hnder
hr i Sverige. 2022 ska det frsta exemplaret av A
26, byggd av Kockums AB i Karlskrona, levereras. Planerna r stora och tanken r
att ubten ska bli vrldens modernasKursk lmnar hamnen. Oljemlning frn 2001. Vladimir Yarkin.
te. Den har en vikt p 1 800 ton, r
62 meter lng, 6,7 meter i diameter
och kan dyka ner till 200 meter.
A 26, som kostar runt en och
en halv miljard kronor styck,
blir enligt tillverkarna ubt som
snabbt kan anpassas fr nya situationer. Mycket kan hnda
under A 26:ans berknade livslngd p 30 r, och de relativt stora utrymmena ger plats t ovntade frndringar, som det heter p
Frsvarets Materielverk.

85

Mrkliga djur // ALLt om vetenskAp

MELLAN ANTILOP OCH FR:

Saigaantilopens nos
filtrerar och vrmer
Varje r beger sig saigaantilopen ut p nrmast eviga nomad
vandringar. De fyller en viktig nisch i ekosystemet dr de bde ter
vinner nringsmnen och frhindrar brnder p kalla, torra grsstp
per. Deras dagar kan dock vara rknade d mystisk massdd slr ut
hela populationer p bara ngra dagar.

Saigaantilopen
byter bete
varje ssong
mellan sommar
och vinter.
Bild: IBL

Text Helena Olsson Bild IBL

Saigaantilopen har ett udda

utseende med en frstorad
nos som hnger ned ver
munnen. Bild: IBL

en verdimensionerade nosen som

hnger ner ver munnen ger saigaantilopen ett mycket speciellt utseende. Men som alltid i naturen
handlar det om anpassning och
nosen har flera funktioner som r kopplade till
miljerna dr saigaantilopen lever. Framfr allt
filtrerar den damm under de torra sommarvandringarna ver Centralasiens halvknar och stpper,
och vrmer luften innan den nr lungorna under de
kalla vintrarna.
Det finns tv underarter av saigaantilopen den
ena lever i Centralasien till Mongoliet och den
andra r endemisk till vstra Mongoliet. Tidigare
bredde den ut sig ver strre omrden, till exempel
i Ukraina dr den dock utrotades p 1700-talet. I
Kina fanns den nda in p 1960-talet men r nu helt
borta.
Sitt namn till trots r dessa hovdjur inga egentliga antiloper, utan mer ett slags mellanled mellan
antilop och fr.
Lnga promenader

Saigaantiloperna r nomader och vandrar mellan

sommarens betesmarker p de stora grsstpperna
86

till vinterns beten i kenomrdena. De ter olika

rter, grs och sly. Djuren r duktiga vandrare och
de kan g runt tio mil p en dag. De r ocks mycket
snabba och kan springa upp till 70 kilometer per
timme fr att undvika fiender som vargar och
mnniskor.
Vandringen brjar i slutet av november med att
hanarna samlar grupper av upp till 30 honor omkring sig i harem som de frsvarar aggressivt. Hanarna ter inte mycket under vandringen och de
slss ofta och vldsamt med andra hanar, ngot
som ofta fr en ddlig utgng. Risken att duka under kar med 90 procent fr hanarna under denna
period, mest beroende p utmattning. De verlevande fr terhmta sig till slutet av april d det r
dags att vandra norrut igen.
Ungarna fds p vinterbetet strax innan det r
dags att pbrja vandringen norrut. Honorna fder
vanligtvis tv kalvar som de gmmer i buskar och
hgt grs s lnge ungarna r sm. Alla honor i
flocken fder synkroniserat och de flesta ungar
kommer inom en vecka. Nr de r ngra dagar
gamla bryts den stora hjorden upp i mindre enheter
som pbrjar vandringen norrut till sommarbetet.
Nr djuren vl nr sin sommarvistelse bryts ven de

mindre grupperna upp fr att terformas nr det r

dags att vnda sderut igen fljande hst.
eftertraktade horn

Saigaantilopen r kritiskt utrotningshotad och djuren har drabbats hrt av att deras levnadsmiljer
frstrs, av tjuvjakt och av andra slags mnskliga
aktiviteter. Fr ett 50-tal r sedan berknas det att
det fanns ett par miljoner djur, men nu har populationen sjunkit drastiskt och det talas om frre n
50 000 just nu.
Inte ovntat r det som kallas traditionell kinesisk
medicin ett stort problem fr saigan dess horn
anvnds i den kinesiska folkmedicinen mot bland
annat stroke. Vuxna hanar har horn som r nstan
vertikala och halvt genomskinliga med ringar i basen, och d det bara r hanarna som br horn r det
ocks de som rkar ut fr tjuvjakt. Det blir drfr
brist p hanar eftersom de redan r f p grund av
deras utsatthet under vandringarna.
Djuren lever inte heller srskilt lnge. En saiga
blir vanligtvis inte mer n tre-fyra r gammal och
om honorna inte fr ungar varje r minskar populationen snabbt.
Som om inte detta vore nog drabbas de emellant
av mystisk massdd.
100 000 dda djur

De mrkliga populationskrascherna intrffar oftast

nr honorna samlas fr att kalva p vren. 1984
skedde en sdan massdd dr ver 100 000 djur dog
inom loppet av ngon vecka. Det var 67 procent av
dvarande population.
Och det blev nnu vrre i r (2015) i Kazakstan.
Den populrvetenskapliga tidskriften New Scientist rapporterade att under en tvveckorsperiod dog
ver hlften av den totala populationen och synen
som mtte forskare som ilade till grsstpperna fr
att studera saigaantilopen var fruktansvrd. Dda
kalvar lg hoprullade intill sina dda mammor i
tusental.
Enligt de senaste uppgifterna brndes 150 000
dda saigor, och det totala antalet dda berknas
till 200 000. Fre katastrofen uppskattades det totala antalet saigor ha varit omkring 250 000.
Enligt den vetenskapliga tidskriften Nature tror
veterinrer att det var ngon typ av bakterier som
snabbt frkar sig och producerar gifter som orsakade massdden. Bakterierna kan ha spridit sig till
antiloperna via fstingar som lever i stort antal p
stpperna, eller smittat via fdan. Eftersom saigaantiloperna vandrar lngre norrut n tidigare kan
de ha sttt p en ny bakterieflora som de inte r
vana vid. Men det verkar ocks finnas ngon mer
faktor med i bilden d samma sak intrffade saigapopulationer med 300 kilometers avstnd ungefr
samtidigt.
Idag arbetar naturvrdsorganisationer intensivt
med att f upp antalet saigaantiloper. De jagas hrt
av lokalbefolkningen fr kttets skull och man

Saigaantilopen
tillbringar sina
somrar uppe i
norr p grs
stpperna.
Bild: IBL

Hanens horn r eftertraktade inom traditionell kinesisk

medicin och tjuvjakt r ett av hoten mot arten. Bild: IBL

anser att strsta bevarandeinsatsen fr dessa speciella djur r att stoppa tjuvjakt. Djuren r ndvndiga fr ekosystemet i de torra landskapen dr de
kalla vintrarna frsvrar nedbrytning av vxtmaterial. Nr saigaantiloperna betar bryter de ned vxtmaterialet, tervinner nringsmnen och frhindrar grsbrnder som ltt sprider sig om det finns
fr mycket torrt fjolrsgrs p marken.

Helena OlssOn

Helena olsson r
vetenskapsskribent,
biolog och doktorand
i bevarandebiologi vid
Linkpings universitet.

Saigaantilopens utbredning
Latinskt namn: Saiga tatarica
mankhjd: Hanar: 69-79 centimeter, honor: 57-73 centimeter
Vikt: Hanar: 32-51 kilo, honor: 21-41 kilo
Livslngd: tre till fyra r
drktighet: 140-150 dagar
utbredningsomrde: torra stpper och halvknar i Centralasien och
mongoliet

87

mrkligt & verkligt // ALLT Om veTenSkAp

kaninerna gr
till attack
Okunoshima i Japanska innanhavet r kaninernas . Hr saknar de naturliga fiender och hundar och katter r inte vlkomna hit. S kaninerna har
blivit mnga och r helt ordda fr mnniskor. Turister fr finna sig i att bli
ansatta av stora flockar som helt ogenerat tigger mat.
Lmna aldrig din vska obevakad. Risken
r stor att den fr gnagskador. Bild: IBL

De r mnga och de r hungriga.

Avslappnade turister blir snabbt
rnade p godispsarna. Bild: IBL

Mata duvor? Nej, p Okunoshima matar pensionrerna

kaniner. Bild: IBL

Den som knner en gna

gande oro infr att nrma
sig kaninerna kan nja
sig med att fotografera
dem p avstnd. Bild: IBL

88

SVVANDE

KONST

// Ballonger stter inte bara krydda p

barnkalaset. Hngs 100 000 vita ballonger upp i ett kpcenter i Covent Garden i
London och utstts fr pulserande ljus
blir de ett konstverk. mannen bakom installationen, som ftt namnet Heartbeat,
r fransmannen Charles petillon.

De 100 000 vita ballongerna

pminner lite om moln.
Bild: IBL

TUNNELBANA
P SPRET
// Studerar du vid Goethe-universitetet i Frankfurt i Tyskland har du med strsta
sannolikhet gtt upp och ner genom tunnelbanenedgngen till Bockenheimer
Warte-stationen. Den ppnade 1986 och ingngen ser trffande nog ut som en
sprvagn som bestmt sig fr att g under jord.

En sprvagn som trttnat p att

slss om utrymmet p gatorna och
gtt under jord fr att bli tunnel
bana? Ja, precis s r det. Bild: IBL

Det r bara att gra som trafikljusen sger, s gr det nog bra.
Bild: IBL

RISK

fR TRAfIKKAOS
// Att kra bil i storstder kan hja stressniverna
rejlt. Att tvingas passera denna optiska kakafoni av
trafikljus i Londons Docklands, dr det som verallt
i Storbritannien rder vnstertrafik, skulle kunna ge
vem som helst bde magsr och nervsammanbrott.
Om den hade varit p riktigt. Turligt nog r det bara
ett konstverk.

89

mrkligt & verkligt // ALLt om vetenskAp

flygande tefats-moln
// mrkliga fenomen
kan ibland skdas p
himlen. Oftast kan de
snabbt f en naturlig
frklaring. Som i detta
fall d ett linsformat
bljemoln, eller mer
vetenskapligt uttryckt:
ett altocumulus lenticularis,
skdades p den chilenska
himlen. molntypen frekommer inte sllan i just
bergstrakter. Och det
kommer inte med bud om
regn och rusk utan lovar
tvrtom fint vder.

Ett ufo? Nej, men vl ett

linsformat bljemoln.
Bild: IBL

EN RIKTIg

krftmne
Bild: IBL

// Det lilla krftdjuret

Gigantocypris muelleri
lever i havsdjupen
dit inget solljus
nr. Trots det
har den stora
gon som
tros hjlpa
den att hitta
fluorescerande bytesdjur.
Och det ger
den onekligen
ett mycket sreget
utseende liknande en
emoji eller varfr inte en
krftmne?

90

Vi vill ha dig.
Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och
kanske din kompis. Fr tillsammans kan vi gra
vrlden bttre.
Vi kan se till s att det fortfarande gr att bada
i en fin insj. Att du kan ta en promenad i skogen.
Eller kanske bara plocka lite friska blbr.
Vi kan se till att bin inte dr ut p grund av
farliga bekmpningsmedel. Vi kan se till att det
finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutslppen. Och vi kan se till att flera hundra r gamla

naturskogar inte huggs ned p bara ngra dagar.

Och ju fler vi blir desto strre skillnad kan
vi gra. D kan vi f politiker att frst att det
r dags fr en frndring. Vi kan sga ifrn och
visa p konkreta lsningar. Vi kan stta press p
fretag. Och vi kan gra det lttare fr dig att vlja
rtt i butiken.
Vill du vara med? Sms:a medlem till
eller g in p www.naturskyddsfreningen.se.
Ett medlemskap kostar kr/mn.

Frgor och svar // ALLt om vetenskAp

Levande prov
Ddar elektronerna som elektronmikroskop skickar ut den
organism man vill kolla p?

Elektronmikroskop, som istllet fr ljus anvnder

sig av en elektronstrle fr att underska ett prov,
r tillrckligt kraftfulla fr att gra det mjligt att
urskilja individuella atomer.
Enligt molekylrbiologen Linda Sandblad vid
Ume universitet kan celler dremot inte leva och
rra p sig medan de studeras i ett elektronmikroskop.
- I ett elektronmikroskop r det vakuum. Allts
mste allt material som tas in i mikroskopet vara
i fast form. Inget flytande kan tas in i mikroskopet
och flytande vatten r ju en av frutsttningarna
fr liv, sger hon.
Men det gr att frysa celler s snabbt att vattnet i
cellen inte kristalliseras. Processen kallas fr vitrifiering och i och med att vattnet inte kristalliseras
s frstrs inte cellens funktioner i frysprocessen,
vilket gr att cellen kommer att verleva nr den
efter att ha studerats tinas upp till normal temperatur igen. P s vis kan man studera en cell i ett fryst,
livsliknande tillstnd i ett elektronmikroskop.
Det finns dessutom olika typer av elektronmikroskop. Ett s kallat svepelektronmikroskop anvnds fr att titta p provets yta och lmpar sig bst
fr att studera ytan p cellen, medan ett s kallat
transmissionselektronmikroskop ger en bild som
r en projektion av provets hela innehll och allts
kan anvndas fr att studera hur cellen ser ut inuti.
I ett svepelektronmikroskop studsar elektronstrlen p ytan utan att trnga in i provet, men i
ett transmissionselektronmikroskop gr elektronstrlen genom provet, vilket leder till ytterligare
ett problem nr det gller levande celler eftersom
cellen fr att strlen ska kunna passera genom den
inte kan vara fr tjock.
Just nu har vi en begrnsning fr biologiska
prover som ligger ngonstans mellan 0,3 och 1
mikrometer. Det betyder att en eukaryot cell ofta
r fr tjock och att man mste snitta den i tunnare
bitar. Och efter snittningen kan den inte leva vidare. En liten cell, till exempel en bakterie, kan man
dremot titta p i sin helhet, sger Linda Sandblad.
Den metod som Linda Sandblad diskuterar r
emellertid ganska ny och utrustningen finns inte i
Sverige n.
Men vi har just ftt forskningsanslag fr det
och nya elektronmikroskop kommer att installeras
i Ume och Stockholm under 2016, tillgger Linda
Sandblad.

Fr att levande celler ska

kunna studeras i ett elektron
mikroskop mste de frst
frysas och i vissa fall ven
delas i tunna skivor.

92

R
Vad

Vem VaR

nekrofAg
En nekrofag r en organism som ter
dda djur som den inte sjlv ddat, med
andra ord en astare.

En knd nekrofag.
Bild: IBL

4 127

Amerikanska forskare
vid Brown University
har upptckt ett material, bestende av
en kombination av
hafnium, kvve och
kol, som har en berknad smltpunkt
p rekordhga 4 127
grader Celsius.

Samuel Cody
Flygpionjren Samuel
Franklin Cody fddes
1867 i USA och brjade
sin karrir med att upptrda i westernshower,
vilket han fortsatte med
d han 1890 flyttade till
Storbritannien.
Efter flytten ver Atlanten brjade Cody ven
utveckla stora, bemannade drakar, som bland
annat anvndes av den
brittiska armn. Senare
vergick han emellertid
till att bygga flygplan
och han genomfrde
1908, efter mindre n ett
rs konstruktion, den
frsta flygningen med
ett motordrivet flygplan
i Storbritannien. Under
en testflygning 1911,
med ett biplan han sjlv
byggt, blev han ocks
den frste personen vi
knner till som gick ut
p en flygplansvinge
under flygning med ett
motordrivet flygplan.
Cody hann dessutom
med att vinna ett flertal
flygtvlingar innan han
omkom 1913 d han
testflg sin senaste
flygplanskonstruktion.

relativ
rreLse
Allting i universum rr sig,
men fr att kunna ha
ngonting att utg ifrn vid
berkningar mste man vl
ha en punkt i universum
som str helt stilla? Var
finns den?
Allting r, som det heter, relativt. Det betyder att
det inte finns ngon absolut hastighet i universum och drmed inte heller ngon punkt i universum som kan sgas vara absolut stillastende.
Nr man berknar hastigheten hos ett objekt r
det med andra ord aldrig en absolut hastighet
som berknas utan endast objektets relativa hastighet i frhllande till ngonting annat.
Hastigheter p jorden berknas till exempel
normalt sett i frhllande till jordytan, som i det
hr fallet utgr en lmplig referenspunkt. ven
om hastighetsmtaren p en parkerad bil visar
noll, eftersom bilens hastighet relativt jordytan r
noll, r vi fullt medvetna om att samma bil om
man vljer en annan referenspunkt, som jordens
mittpunkt, solen eller ngot annat astronomiskt
objekt, har en helt annan hastighet.
Nr de berknar hastigheten hos avlgsna astronomiska objekt vljer astronomerna oftast att
anvnda solen som referenspunkt och nr man
anger hastigheten hos till exempel en avlgsen
galax r det allts egentligen galaxens relativa
hastighet i frhllande till vr sol som anges.

R
Vad

chimr
Samuel Cody blandades
ofta ihop med William
Buffalo Bill Cody d
de bda gnade sig t
westernshower i USA. I
motsats till Buffalo Bill
bytte Samuel Cody kar
rir och blev flygpionjr.

93

En chimr r inom mytologin ett trehvdat monster,

med ett lejonhuvud, ett
gethuvud och ett orm- eller
drakhuvud. Inom botaniken r
det en vxt dr vvnader frn
tv olika vxter vuxit samman,
och inom zoologin en individ
som innehller celler frn tv
genetiskt olika individer.

Denna blandning
mellan get och fr
r ett exempel p en
chimr. Bild:SPL

Frgor och svar // ALLt om vetenskAp

GALAXNAMN

Denna sammanstllning av
fotografier frn Hubble
teleskopet visar ett
mycket litet tvrsnitt av
himlen mycket mindre
n den yta som fullm
nen tcker. Allt som
syns r galaxer, om
kring 10 000 stycken.
Bild: Nasa

Vr galax heter Vintergatan, men

det finns ju mnga fler galaxer. Kan
ni ge exempel p namn p de andra
galaxerna?
Universum innehller ett obegripligt stort
och kanske till och med ondligt antal galaxer. Bara i den del av universum vi kan
se uppskattas det finnas flera hundra miljarder galaxer. P grund av vra instruments begrnsningar har vi fortfarande
inte kunnat observera alla dessa galaxer,
men ven antalet observerade galaxer
r mycket stort. Till exempel har man i
en enda bild tagen av Hubble-teleskopet
kunnat rkna till omkring 10 000 synliga
galaxer.
Vissa av de mer vlknda galaxerna har
riktiga namn, som till exempel dvrg-

galaxerna Lilla och

Stora magellanska
molnen, som r satellitgalaxer till Vintergatan,
Vintergatans granne Andromedagalaxen, Triangelgalaxen i den lokala galaxgruppen, Bodes Galax, Centaurus
A, som r den nrmaste aktiva galaxen,
Malstrmsgalaxen och Sombrerogalaxen,
med sin stora utbuktande krna. De flesta
galaxer vi knner till identifieras emellertid endast med hjlp av en grupp bokstver och siffror, som till exempel M32,
NGC 4621 eller UGC 6940. Bokstverna

anger hr vilken katalog ver diffusa astronomiska objekt, som

stjrnhopar, nebulosor och
galaxer, som galaxen finns med i.
Bokstaven M str till exempel fr Messierkatalogen, medan NGC str fr New
General Catalog och UGC fr Uppsala
General Catalog. Siffrorna hnger dremot oftast ihop med galaxens position
p himlen.
Ibland finns galaxer med i fler n en
katalog och de kan drfr ha fler n ett
namn.

Ljudvgornas fortplantning pverkas

inte av gravitationen.

Gravitation och ljud

Jag undrar hur tyngdkraften pverkar ljudvgor?
En planets gravitation har enligt Donal
Murtagh vid Chalmers tekniska hgskola inte ngon betydelse fr fortplantningen av ljudvgor i planetens atmosfr.
Atmosfrstrycket vid planetens yta beror
visserligen p planetens gravitation och

mngden gas i atmosfren, men eftersom

ljudhastigheten styrs av hur fort molekylerna i gasen rr sig menar Donal Murtagh
att den r oberoende av trycket. Istllet
bestms ljudhastigheten av atmosfrens
temperatur och sammansttning, som r
94

viktig eftersom lttare molekyler rr sig

fortare och drmed kan verfra ljudvgsinformationen fortare.
Om gravitationen r fr svag fr att
hlla kvar atmosfren kan det frsts resultera i en atmosfr som r fr tunn fr
att det verhuvudtaget ska var mjligt fr
ljudvgor att fortplanta sig.

dRICKBaRT
HaVSVaTTen
Hur grs saltvatten om till drickbart stvatten? Vad kostar det?
Det finns flera metoder fr att
avlgsna saltet frn havsvatten
och p s vis gra om det till
stvatten som gr utmrkt att
dricka eller att anvnda fr
andra ndaml.
Vid destillation hettas vattnet
upp tills det frngas, varp salt
och andra froreningar lmnas kvar. Drefter kondenseras
vattenngan och d det terftt
flytande form kan det renade
vattnet samlas upp. Avsaltning
av havsvatten p detta vis har
skett sedan lngt tillbaka i tiden,
till exempel ombord p fartyg,

Efter avsaltning av havsvatten blir

det en del salt ver. Bild: SPL

Omvnd osmos r idag det vanligaste sttet att avsalta havsvatten p. P bilden en
bank av osmosmembran i en stor avsaltningsanlggning i Israel. Bild: SPL

och kan idag stadkommas med

hjlp av allt ifrn enkla, soldrivna destillationsapparater till
stora, industriella destillationsanlggningar.
Den metod som idag r vanligast i avsaltningsanlggningar
r emellertid s kallad omvnd
osmos, dr havsvatten avsaltas
genom att det under hgt tryck
pressas genom ett membran.
Den strsta mngden avsaltat
vatten framstlls i Mellanstern,
men avsaltning sker ven p andra hll i vrlden som till exempel i Nordafrika och USA. Sammanlagt produceras mer n 60

miljoner kubikmeter stvatten

om dagen genom avsaltning av
havsvatten.
Tack vare att omvnd osmos
frbrukar mindre energi n
destillation och att mngden
energi som gr t hela tiden
minskar i takt med att tekniken
utvecklas, s kar anvndningen
av avsaltat vatten. Avsaltning
av vatten r dock fortfarande
energikrvande och drmed
ganska dyrt. Normalt sett kostar
avsaltat vatten omkring dubbelt
s mycket som vatten frn stvattenreservoarer, som sjar och
grundvatten.

3 476 000
Mnens diameter r cirka 3 476 000 meter, vilket
r drygt en fjrdedel av jordens diameter.
95

Vem VaR
Ignaz
SemmelweIS
Ignaz Phillipp Semmelweis var en ungersk
lkare som levde mellan
1818 och 1865. D han
1846 blev chef fr en av
frlossningsklinikerna
vid Wiens allmnna
sjukhus noterade
Semmelweis att ddligheten i barnsngsfeber
var mycket hgre p
hans klinik, som bemannades av lkarstuderande, n p sjukhusets
andra frlossningsklinik, bemannad av
barnmorskor, och han
drog slutsatsen att det
berodde p att lkarstudenterna bar med
sig ngot smittsamt
frn obduktionsrummen till patienterna p
frlossningskliniken.
Semmelweis insisterade drfr p att
klinikpersonalen skulle
tvtta hnderna med
desinfektionsmedel
innan de underskte
patienter, vilket snkte
ddligheten i barnsngsfeber dramatiskt.
Till att brja med var
Semmelweis ider
emellertid inte populra
bland andra lkare.
Ignaz Semmelweis var
frst med att infra
obligatorisk handtvtt
fr sjukhuspersonal.

Vad gr Svenska Djurambulansen?

S venska Djurambulansen r
en ideell frening som gr
precis det som namnet antyder, transporterar skadade
eller sjuka djur till veterinr
eller annan lmplig instans.
Freningen drivs med tanken
att inget djur ska behva lida,
och startades 2008 av William Wright.

Just nu har vi 3 djurambulanser som tcker Vstra

Gtalands ln och 2 djurambulanser som tcker Stockholms ln. Visionen r att en
dag finnas i hela Sverige och
vi jobbar hrt fr att vidareutveckla till nya regioner.
De personer som kr ambulanserna gr detta ideellt
och fr sledes inte betalt.
Freningen fr inga statliga
bidrag utan r helt beroende
av stdmedlemmar, donationer, sponsorer och gvor.

Bli djurhjlte du ocks!

Bli stdmedlem!
Som stdmedlem stdjer
du det arbete som Svenska
Djurambulansen gr dygnet
runt, ret om. Idag omfattar
arbetet allt frn transporter av pkrda katter, till en
hund som krampar eller en
svan som brutit vingen.

Ju fler som stdjer oss runt

om i landet, desto snabbare
kan vi vxa. Behovet av vra
djurambulanser finns i hela
Sverige, och du kan hjlpa
oss att n dit.
Ett stdmedlemskap kostar
dig mindre n en krona om
dagen, men r oerhrt viktigt fr oss och vr frening.

Fr djur och djurgare r det

helt gratis att ka med Svenska Djurambulansen och vi
finns tillgngliga dygnet runt,
ret om.

www.svenskadjurambulansen.se

Ring vrat akutnummer 0771-999 112

Dygnet runt rets alla dagar

krnika // ALLt om vetenskAp

Joe Weber och

gravitationsvgorna

n vg r en strning som rr sig frn

en punkt till en annan och br med sig
sin egen energi. Vr modernaste teori fr
gravitation allmn relativitetsteori frutsger att gravitationsvgor mste finnas. Dessa
ska, enligt relativitetsteorin, bete sig vldigt snarlikt ljus, frutom att gravitationsvgen r en liten
strning av rumtiden sjlv vilken uppstr p grund
av accelererande massor, till skillnad frn accelererande laddningar i fallet med ljus.
Vrt moderna samhlle vore otnkbart om vi inte
frn 1800-talet och framt lrt oss frst elektromagnetiska vgor, det vill sga ljus- och radiovgor,
och tmjt dem till allehanda trollkonster.
Men nnu har vi inte sett gravitationsvgor. Och
det r hr det brjar bli besvrligt. Egentligen borde
vi fr lnge sedan ha upptckt dem. Vilket betyder
att det kanske kan vara ngot fel p den allmnna
relativitetsteorin, som i sin tur skulle f mycket
stora konsekvenser fr den fundamentala fysiken
och vr frstelse av naturen. Visserligen r gravitationen en otroligt mycket svagare kraft n elektromagnetismen, men dagens detektorer r nd s
bra att de redan borde ha sett direkta tecken p
gravitationsvgor om de finns och fungerar som
allmn relativitetsteori frutspr.
Redan p 1960-talet jagade Joseph Weber gravitationsvgor. Av enorma cylindrar av aluminium
byggde han de allra frsta gravitationsvgsdetektorerna (som placerades p flera olika stllen och
jmfrdes fr att kunna utesluta lokala orsaker/
strningar) och pstod sig snart kunna bde se
och generera gravitationsvgor i laboratoriet.
Idn var att om en gravitationsvg gick igenom
cylindern skulle den fortstta ringa eftert lite
som en kyrkklocka. Utmaningen var att deformationerna som skulle detekteras var ofantligt sm, s
cylindrarna var tvungna att isoleras noggrant frn
omgivningen. Men Weber lyckades. Trodde han, i
alla fall.
Idag r den allmnna uppfattningen att Weber
inte sg verkliga gravitationsvgor utan ngot
annat, trots att han d det begav sig publicerade

sina resultat i de allra finaste fysiktidskrifterna med

rigors peer review. Det vore ltt att avfrda Joe
Weber om han hade varit en vanlig crackpot, men
hr hade vi en av den tidens bsta experimentella
fysiker, som innan han gav sig p gravitationsvgor
hade ntt banbrytande resultat inom andra omrden. Bland annat sgs han i slutet av 1940-talet, allra
frst och oberoende, ha uppfunnit idn till masern
(fregngaren till lasern), och drfr egentligen
borde haft del i detta Nobelpris 1964. Och om han
verkligen sg gravitationsvgor blev han snuvad p
ett helt eget Nobelpris.
Weber studerade allmn relativitetsteori vid Institute of Advanced Study i Princeton under dtidens stora mnesguru John Wheeler frn mitten
av 1950-talet, s detta var ingen charlatan. Han
uppmuntrades ocks starkt av andra teoretiker, till
exempel Freeman Dyson och Robert Oppenheimer
vid samma institut.
Weber hvdade livet ut att han verkligen detekterat gravitationsvgor. Dessutom publicerade han
sent i livet bland annat ett resultat som verkade
tyda p en korrelation mellan neutrinerna frn
supernovan 1987A och gravitationsvgor (hypotetiskt frn samma supernova). n idag kan ingen
sga skert vad som gick snett i Webers frsk. Om
nu ngonting gick snett
Oavsett hur det r med den saken kommer Weber
att fr alltid rknas som pionjren inom omrdet
(han uppfann fr vrigt ocks konceptet att frska
detektera gravitationsvgor med hjlp av laserinterferometri, som idag bland annat anvnds i LIGO,
hittills utan framgng).
Om gravitationsvgor finns borde de snart upptckas, med genast tfljande Nobelpris. Om inte
beter sig gravitationen p ett stt vi inte knner till
och allmn relativitetsteori mste revideras/utkas/
verges.
Sagan om Joe Weber, och den strning inom
forskar vrlden han i sanning var, sger ocks
mycket om vetenskapens ickeobjektivitet ngot
att tnka p speciellt nu nr vetenskap verkar ha
blivit den moderna vrldens nya allenardande
religion

Joe was one of the four people

who really saw the idea of the
laser before anyone else in the
world.
Charles Townes (Nobelpris fr lasern)

Johan hansson

Professor i teoretisk fysik,

Verksam vid bland annat Lule tekniska universitet.
Han kan ns via www.funphysics.se
97

Joseph Weber 1940.

Joseph Weber arbetar med

en av sina gravitationsvgsdetektorer i brjan av
1960-talet. Bild: University
of Maryland

Joe embarked
on this in an
era when nobody else in
the world was
thinking about
these things.
Kip Thorne

nsta nummer // ALLt om vetenskAp

Allt om VetenskAp nummer 1

kommer ut den 15 december

Kraften som sKa

frlsa jorden

Vindar i
vrlden
Det kan blsa rejlt p vr jord. Ofta r stormar och
friska vindar frknippade med stora lgtryck och storskaliga vderfenomen som rr sig lnga strckor runt
klotet. Men det finns ocks en hel del lokala fenomen,
vindar som uppstr p grund av geografiska frhllanden. Sciroccon, Boran, Harmattan och andra r
knda och nrmast legendariska vindar som drabbar
begrnsade omrden under vissa tider.
Vi tar en titt p ngra av vrldens lokala vindfenomen.

TroTs aTT miljarder och Ter miljarder kronor har

pumpaTs in i fusionsexperimenT sedan 1950-TaleT har
man inTe fTT uT en enda waTT hushllsel.
men den som Till sluT lyckas kan frndra vrlden.
s TroTs moTgngarna forTsTTer frsken.

Prenumerationer

Priser

TITELDATA
112 86 Stockholm
0770-45 71 83
Telefontid: mn-fre 08.30-16.00
Fax: 08-652 0300
kundtjanst@titeldata.se

11 nummer
6 nummer
lsnummer

Webbtjnst

629 kr
349 kr
74 kr

Norden

vriga Europa

vriga vrlden

11 nummer
829 kr
6 nummer
459 kr
(inkl. porto)

11 nummer
889 kr
6 nummer
489 kr
(inkl. porto)

11 nummer 909 kr
6 nummer
499 kr
(inkl. porto)

Internetkod:
083-083128

Internetkod:
083-083129

Internetkod:
083-083130

Scanna QR-koden
fr erbjudanden

InternetboknIng p: www.prenservIce.se Ange Internetkod 083-083401

Prenumerera

p Allt om Vetenskap

6 nummer av AoV fr 349 kr (ord. lsnummerpris: 444 kr jag sparar 95 kr)

083098

Detta erbjudande gller bara prenumeranter i Sverige. Fr utlandet tillkommer porto.

083097

Porto
Betalt

Allt om VetenskAp
C/O Titeldata
Svarspost
124 348 300
110 12 Stockholm

Namn
Adress
Postadress
Telefon

98

Klipp ut kupongen och skicka in!

11 nummer av AoV fr 629 kr (ord. lsnummerpris: 814 kr jag sparar 185 kr)

WOVEN IN QUALIT Y SINCE 1893

W W W . P E L L E V A V A R E . S E

Julyra hos Astrosweden!

MNGDER AV KLAPPAR FR STORA SOM SM!
Minox BL 10x44 HD r en
makalst bra kikare i det lgre
prissegmentet med fantastisk
skrpa och ljustransmission och
utomordentlig ergonomi.

Vanguard Endeavour XF 20-60x80 A!

En oerhrt prisvrd tub fr ornitologi,
skidskytte, mlkilare p skjutbanan och
mnga andra ndaml.

Zeiss Conquest HD 10x32! Fr dig som inte vill kompromissa!

Skrpa och ljustransmission av bsta klass!

Dino-Lite UV-375 nm r mikroskopet

fr konservatorer, undervisning och labb!
Finns i VIS, UV och IR!

G p upptcktsfrd
i mnens kraterlandskap
eller i planeternas fantastiska
vrld med Vixens teleskop!
Vixen str fr kvalitet och
smarta lsningar och har ett
utbud oavsett om du r
nybrjare eller proffs!

TS Optics 15x70 E!
En mycket bra och
prisvrd astronomikikare
fr dig som vill ha en s smidig och
enkel lsning som mjligt fr att kunna njuta av
natthimlens juveler! Br monteras p stativ fr
maximal bekvmlighet!

Stereo BMS 20-40x LED!

Praktisk undervisningseller nybrjarlupp med
LED-belysning perfekt
fr studier av insekter,
mineraler, frimrken, m.m.

Breukhoven BMS 036 LED Basic

r det perfekta mikroskopet fr
den unge mikroskopisen! Studera
allt som finns i skog och mark eller
i hemmet och se hur en helt ny
vrld ppnar sig!

Astro pro 187 r ett av

vra storsljare av stativ!
Lg vikt, hg lastfrmga
och med en maxhjd p
hela 187 cm!

Vanguard Endeavour ED 8.5x45!

Kikaren som kammat hem enormt mnga
priser och topprecensioner! Utvaldes
som rets kikare r 2010.

Mssingsteleskop fr
kontoret, finrummet eller
uteplatsen med utsikt!
Handpolerat kvalitetsinstrument med stativ
i massiv mahogny!

Styr ditt teleskop

med din dator,
smartphone eller
I-pad med hjlp av
Orion StarSeek Wi-Fi
Control Module!

Arbetslupp 2,5 x!
Ett ovrderligt redskap fr
dig som behver full koll
p detaljerna i ditt arbete som
juvelare, tandtekniker, finmekaniker, m.m.

Botanisera bland alla vra bcker!

Med radioteleskop kan

du studera ljus som r
osynligt fr det mnskliga gat!
En rykande frsk
nyhet i vrt sortiment!

N djupt i universum med

Sky-Watchers Skyliner 200 P
SynScan dobsonteleskop!

ra
eden i n
Astrosw
d
e
m
ete
samarb

OPTIK FR NATUR, VETENSKAP OCH SKYTTE

www.astrosweden.se
Axvallagatan 16, 532 37 SKARA, Tel. 0511-79 81 00