IDEOLOGIERNA

IDEOLOGIERNA
Kap1.Ideologiernadrmmenom
ettdrmsamhlle
1. Inledning
Lek med tanken att du fr skapa ett helt nytt samhlle. Det finns inga skrivna lagar eller andra regler
om hur samhllet ska vara format. Istllet r det du som ska besvara alla frgor om ditt drmsamhlle.
Vem eller vilka ska styra? Hur ska samhllets resurser frdelas? Vilka rttigheter och skyldigheter ska
samhllets individer ha och vilken roll ska staten ha i samhllet och i samhllsekonomin? Detta r
ngra av de frgor som ideologier handlar om.
I detta arbetsomrde kommer du att f kunskap om vad begreppet ideologi innebr och hur de politiska
ideologierna har vuxit fram. Ideologiernas syn p bland annat individen och samhllet r andra
moment som kommer att frklaras.
Frsta kapitlet beskriver de grundlggande ideologierna: liberalism, konservatism och socialism. Andra
kapitlet fokuserar p de vriga ideologier som har spelat en stor roll i vrt samhlle.
Tredje kapitel beskriver de svenska riksdagspartiernas ideologiska rtter som formar Sveriges politik.
Genom att ha kunskap om partiernas ideologiska bakgrund kan du lttare frst partiernas aktuella
politik som pverkar din vardag.
Fr att visa att din vardag verkligen pverkas av ideologierna har vi valt att koppla arbetsomrdet med
det sista kapitlet om det svenska vlfrdssamhllets bakgrund och roll i samhllet.
2. Vad r en ideologi?
En politisk ideologi kan beskrivas p fljande stt:
Samlade ider om hur ett samhlle br styras och vilka samhllsml man efterstrvar. En ideologi
innehller vrderingar om samhllet, mnniskan och tankar om hur man skall n de uppsatta mlen.
En ideologi utgr frn en verklighetsuppfattning om hur samhllet fungerar. Det r frn denna
verklighetsuppfattning som ideologin bygger upp en bild av hur samhllet br se ut. Ideologierna
strvar efter ett drmsamhlle, en utopi som kanske r onbar men som nd driver de ideologiska
tnkarna att bygga upp en bild av hur samhllet br se ut.
Ngra viktig tankar som man br ha med sig nr man lser om ideologier r att ideologiernas innehll
stndigt frndras av oss mnniskor och av historiens gng. En ideologi r inte enbart framskapad av
en person frn en historisk period, utan det r mnga personers tankar som har format en ideologi. Det
finns drfr inga givna sanningar vad som r den exakt rtta tolkningen av en ideologi utan det blir ofta
generaliseringar.
Att ideologierna ndras r i sig helt naturligt d ideologiernas innehll speglar det samtida samhllet.
En liberal frn 1900-talets brjan skulle aldrig diskutera yttrandefrihet p internet d internet inte ens
var uppfunnet. En konservativ tnkare frn 1800-talet och en nutida konservativ tnkare skulle ha haft
helt olika uppfattningar om kvinnors roll i samhllet. Trots skillnaderna kan bda personerna kalla sig
fr konservativa.
3. Att granska och jmfra ideologier

Nr man ska granska en ideologi, men framfrallt jmfra ideologin med andra ideologier kan det vara
bra att utg frn vissa frgor. Vi har hr sammanstllt ngra punkter som man kan anvnda fr att
jmfra ideologier. Du kommer mrka att vissa ideologier har mycket klara svar p vissa frgor men
mer otydliga svar p andra.
Vad r ideologins syn p samhllet? r samhllet i kaos eller finns det en naturlig ordning i
samhllet?
Vad r ideologins mnniskosyn? Positiv eller negativ? r mnniskan god eller ond, ska
mnniskor vara jmlika eller ojmlika? r individen eller kollektivet viktigast?
Vad r ideologins syn p styrelseformen av samhllet? Demokrati, diktatur eller elitstyre?
Ska samhllet frndras genom revolution eller reform?
Vad r ideologins instllning till statens inflytande i samhllet? Ska staten ha en stor eller liten
roll i samhllet?
Vad r ideologins instllning till ekonomi? Fri ekonomi, statligt styrd ekonomi, gemensamt
ekonomiskt gande eller privat gande?
4. Ideologiernas historia
Liberalismen, konservatismen och socialismen r de grundlggande ideologierna som ven har bildat
stommen fr fler andra ideologier. Drfr kommer vi brja med dessa tre ideologiers bakgrund och
innehll.
Fr att bttre frst ideologierna, mste du ha kunskap om ideologiernas historiska bakgrund. Ingen
ideologisk tanke startar helt oberoende av det allmnna politiska eller ekonomiska klimatet utan
ideologier vxer ofta fram som en reaktion p det som sker i samhllet. Nr det gller liberalism,
konservatism och socialism har alla tre sin grogrund i den franska revolutionen och den industriella
revolutionen.
Franska revolutionen
Den franska revolutionen 1789 startade som en reaktion mot det gamla stndssamhllet som byggde p
en befolkningsuppdelning i stnderna; prster, adeln, borgare och bnder.
Det franska samhllet, liksom det dtida svenska, styrdes av kungen med hjlp av adeln och prster
som hade speciella privilegier som inte gllde fr borgare eller bnder. Exempelvis kunde enbart
mnniskor frn adeln bli hga prster eller officerare.
De ekonomiska olikheterna var enorma och bde adeln och kyrkan hade egen beskattningsrtt
samtidigt som deras stnder var skattebefriade medan framfrallt bnderna tyngdes av stora
skattebrdor.
Franska revolutionen blev framfrallt borgarnas, medelklassens, revolution dr bland annat advokater
lkare, affrsmn, journalister och vetenskapsmn var drivande grupper. Det var borgarna som
drevupplysningstidens tankar som spelade en central roll fr revolutionen. Borgarna var oftast
hgutbildade med god ekonomi men deras politiska inflytande var starkt begrnsat av adelns och
kyrkans privilegier.
Franska revolutionens effekter

Resultatet av den franska revolutionen blev att kungen avsattes och istllet gavs makten till en mer
folkvald frsamling: nationalfrsamlingen som gav medborgarna grundlggande rttigheter som likhet
infr lagen och yttrandefrihet.
Stndssamhllet frsvann d adelns och prsternas privilegier frsvann. Borgarna eller medelklassen
fick mer politisk makt. Revolutionen innebar ingen total politisk och ekonomisk likhet och det var
lngt ifrn ngon demokrati som vi r vana vid.
Under vissa perioder hamnade Frankrike i en terror och diktatur som var minst lika illa som det
kungliga styret innan revolutionen. Den franska revolutionen skrdade mnga ddsoffer och skapade
krig drNapoleonkrigenvar de vrsta. Trots en del motgngar var franska revolutionen en framgng fr
demokratin och tanken om grundlggande rttigheter fr alla medborgare.
Industriella revolutionen
Den andra stora hndelsen fr ideologiernas utveckling var den industriella revolutionen som startade i
England under 1700-talets slut men som skulle utvecklas helt ut under 1800-talet.
ven under den industriella revolutionen skulle medelklassen vara den drivande klassen som ocks
vann mest p det nya samhllet som skapades. Under den industriella revolutionen frndrades bde
den politiska, sociala och ekonomiska ordningen i grunden.
Revolutionens effekter
Klassbegreppet uppstod d befolkningen tydligare delades in i: arbetarklass, medelklass eller
borgarklass och verklass. Perioden innebar att kyrkan och landsbygden tappade politiskt inflytande.
Innan den industriella revolutionens genombrott hade samhllet byggts p ett bondesamhlle dr den
stora majoriteten av befolkningen var bnder och hantverkare som levde p sjlvhushllning och som
arbetade fr sig sjlva. Att ga landegendom var det som frmst knnetecknade en individs
frmgenhet.
Den industriella revolutionen ledde till att jordbrukssamhllet tappade befolkning till de vxande
industristderna. De stora framstegen inom jordbruket med effektivare maskiner och mer lnsamma
grdor och djur ledde till att frre behvde arbeta som bnder. Mnga fattigbnder kunde inte heller
konkurrera med storbnderna utan tvingades in till stderna fr att ska lyckan dr. Denna inflyttning
till stderna kallas fr urbanisering. Mnga bnder gick drfr frn att vara sjlvfrsrjande och arbeta
fr sig sjlv till att bli beroende av en inkomst frn en annan person, industrigaren, som ocks styrde
sina arbetares arbetstid och arbetsvillkor. Industriarbetarnas arbetsvillkor var i brjan av 1800-talet
urusla med lnga arbetsdagar i farlig arbetsmilj fr lg ln som var den normala situationen fr
arbetarna.
De vxande stderna skapade stora samhllsklyftor mellan de rika och de fattiga som hamnade i den
snabbt vxande arbetarklassen. Arbetarklassens medvetenhet om sin svra situation skrpte deras krav
p ett kat demokratiskt samhlle som fri och lika rstrtt och jmn beskattning som beskattar alla.
Det gamla bondesamhllet hade haft en social kontroll av sin befolkning dr de fattigaste och svagaste
fick viss hjlp av slkten eller byn. I storstdernas fattigkvarter blev befolkningen mer anonym och det
fanns i brjan inget socialt skyddsnt fr sjuka och gamla.
Den industriella revolutionens baksidor ledde till krav p minskade ekonomiska och sociala klyftor och
bttre arbets- och boendevillkor fr arbetarna.
I takt med industrialismens utveckling under 1800-talet kade den materiella standarden fr
mnniskorna. Varor kunde produceras snabbare och billigare tack vare den tekniska utvecklingen.
Kommunikationerna frbttrades med de nya uppfinningarna som jrnvgen, ngfartyget, telegrafen
och telefonen. Ider om hur samhllet ska styras kunde drfr spridas snabbare och n fler mnniskor.
En annan, men kanske mer lngtgende, konsekvens av den industriella revolutionen var
industrialismens miljeffekter som egentligen skapades i samma gonblick som industriella
revolutionen startade, men som inte skulle pverka ideologierna frrn under 1960-talet.
5. Liberalismen - individuell frihet

Liberalismens grundtanke finns gmt i sjlva ordet liberalism som kommer frn det latinska
ordet liber =fri, obunden. En person som r liberal r en person som r ppen fr andras sikter och
frdomsfri. Justfrihet kan sgas vara liberalismens slagord.
Liberalismen vxte fram som borgarnas och medelklassens ideologi under den franska revolutionen.
Borgarna, frmst kpmn men ven advokater, lkare och frfattare, var liberalismens anhngare.
Ngra grundlggande krav som frdes fram av borgarna under revolutionen var ekonomisk, religis
och politisk frihet, likhet infr lagen och inga privilegier baserade p brd.
En viktig inspirationsklla fr liberalismen var upplysningstidens tankar om individens frihet, yttrandeoch tryckfrihet, kritik mot kyrkans ensamrtt p kunskap och krav p religionsfrihet. Kungamaktens
ensamstyre frdmdes och krav stlldes p ett kat folkstyre. Borgarna krvde en strre ekonomisk
frihet dr tullar och skrvsendet avskaffades.
Liberalismens grundtankar kan man sga skrevs ned i tv grundlggande dokument: amerikanska
sjlvstndighetsfrklaringen 1776 och den franska deklarationen om de mnskliga och medborgerliga
rttigheterna 1789 som tog upp alla mnniskors lika vrde, rtten till folkstyre, yttrande och
tryckfrihet.
Mnniskosyn
Liberalismens mnniskosyn r i grunden positiv. Enligt liberalismen fds mnniskan fri med vissa
naturliga rttigheter som gller fr alla, exempelvis yttrandefrihet.
Individens frihet ska g fre gruppens s lnge den individuella friheten inte hotar ngon annan persons
grundlggande fri- och rttighet som gandertten. Varje individ r unik och varje mnniska har dr en
egen kraft att utvecklas. Liberalismen har stor tilltro till mnniskans frnuft och vilja att ta rationella
och goda beslut som bde gynnar honom, henne och samhllet.
ven om alla mnniskor fds lika s r inte alla mnniskor lika inom den liberala ideologin. Enligt
liberalismen blir vissa rika medan andra blir fattiga, vilket styrs av individens frmga att lyckas. Det
r frmst du sjlv som bestmmer ditt de.
Synen p samhllet och styrelseform

Enligt liberalismen ska statens inflytande vara ytterst liten. Statens uppgift r att skydda individens
grundlggande fri- och rttigheter som att skydda individens egendom s att ingen tar den eller skydda
individens yttrandefrihet. Liberalismen bildade begreppet nattvktarstat, en idealstat som frmst
skyddar medborgarna s att de kan sova tryggt under natten genom polis, domstol och frsvar.
ven om liberalismen vxte fram i samband med den franska revolutionen s r inte liberalismen
ngon anhngare av att frndra samhllet genom revolution.
Frndringar br frmst ske med reformer som 1800-talets liberala tankar om att lagstifta bort
barnarbete eller att infra allmn rstrtt. Vissa liberaler anser att ett folk har rtt att frsvara sina
grundlggande rttigheter mot exempelvis en diktatur, men det r svrt att sga att detta gller fr
liberalismen som helhet.
6. Den ekonomiska liberalismen

Kraven p ekonomisk frihet fanns med under franska revolutionen, men det var frmst under 1800-talet
och d i England som den ekonomiska liberalismen vxte fram. Den ekonomiska liberalismens
grundare var den skotska filosofen och ekonomen Adam Smith (1723-1790).
Adam Smith ansg att ekonomin i ett samhlle mr bst av att skta sig sjlv. ven hr r det individen
som ska st i centrum. Det r individen som bst vet vad som r de bsta ekonomiska valen fr henne.
Statens inflytande ver samhllsekonomin ska vara s liten som mjligt och det ska istllet vara en
frihandel som ska glla.
Staten ska inte g in och styra ekonomin med tullar eller speciella frmner fr vissa fretag eller
branscher. Smiths lsning var istllet den osynliga handen. Den osynliga handen symboliserade den
fria konkurrensen och det var den osynliga handen som skulle styra ekonomin.
Med fri konkurrens utan statlig styrning verlevde de fretag som var mest effektiva och som
producerade de bsta varorna till lgst pris. Fretag som inte var lika effektiva skulle drmed
konkurreras ut och svepas bort av den symboliska osynliga handen. Tanken om ekonomisk frihet
lockade industrigarna och handelsmnnen i England. Adam Smiths tankar spreds snabbt i England och
ven till mnga andra europeiska stater.
Adam Smiths tankar lade grunden fr dagens ekonomiska system: marknadsekonomin.
7. Socialliberalismen
Under 1840-talet presenterades en rapport i England som beskrev den sociala baksidan med den totala
liberalismen. Rapporten beskrev de omnskliga frhllanden som rdde i de engelska kolgruvorna.
Barnarbete var vanligt frekommande i gruvorna dr olycksrisken var extremt stor. Vinnarna av en helt
fri ekonomi och liten statlig inblandning var industrigarna och den rikare medelklassen men frlorarna
var de fattigaste inom arbetarklassen som inte fick ngot std.
Det var i samband med detta som grenen inom liberalism, socialliberalismen vxte fram.
Socialliberalismens frgrundsfigur blev den brittiska ekonomen John Stuart Mill (1806-1873). Mill
ansg att statens inflytande skulle f ka inom vissa omrden. Enligt Mill och andra socialliberaler
gynnas inte samhllet av att vissa sls ut, blir fattiga eller inte har rstrtt. Mill fresprkade allmn och
lika rstrtt fr bde mn och kvinnor.
Innan hade liberala ideologer varit tveksamma till att ge alla mn rstrtt fr de obildade icke
lskunniga ansgs inte kunna stta sig in i politiken och drmed rsta. Socialliberalismen ville infra
allmn skola s att alla skulle bli ls- och skrivkunniga och drmed lttare kunna ta vara p sina
politiska rttigheter som rstrtt.
Enligt Mill skulle hela samhllet vinna p allmn och lika rstrtt fr det skulle minska klyftorna i
samhllet mellan rika och fattiga. Tanken var att om alla mnniskor knde sig delaktiga kade ven
samhrigheten och allmnna viljan att utveckla samhllet.
En grundlggande frga fr socialliberalismen r att staten ska hjlpa de svaga och sjuka i samhllet.
Drmed gick socialliberalerna frn den ursprungliga liberala tanken om att individen r helt ansvarig
fr om hon eller han r fattig och att staten ska ha ett minimalt inflytande ver individen.
Socialliberalismen vill ge ett grundlggande skydd fr medborgarna och ven stifta lagar som skyddar
medborgarna frn exempelvis barnarbete eller farligt arbete.
8. Nyliberalismen
Under 1980-talet fick den ursprungliga liberalismens tankar om nattvktarstaten en nytndning i den
liberala grenen nyliberalism.
Den amerikanska presidenten Ronald Reagan (1981-1989) och den brittiska premirminstern Margaret
Thatcher (197990) var tv politiker som inspirerades av nyliberalismens tankar om minskat statligt
ekonomiska inflytande. Bde Reagan och Thatcher snkte skatterna och privatiserade statligt gda
fretag och minskade statens offentliga sektor som allmn sjukvrd och skola. Nyliberalismens ider
har sedan levt kvar i bde USA och flera europeiska stater, ven till viss del i Sverige.
Liberalismen som verideologi

Speciellt efter kommunismens sammanbrott med Berlinmurens fall 1989, kom liberalismen att bli en
ideologi vars grundlggande tankar fanns inom s gott som alla partier i Europa. Det r f partier som
inte tycker att det ska finnas folkstyre med allmn och fri rstrtt eller att -man ska- det ska rda
yttrandeoch tryckfrihet. Det r ven f partier som vill att staten ska ha ett stort inflytande ver
samhllsekonomin. Vissa samhllsvetare har drfr diskuterat om liberalismen har blivit en
verideologi som finns inbakad i majoriteten av samhllets ideologier. Om detta kommer glla i
framtiden r ngot som r omjligt r frutsga men klart r att liberalismens ider om demokrati och
medborgerliga fri- och rttigheter r en viktig del av vrt samhlles grundlggande vrderingar.
9. Konservatismen - bevara och skynda

lngsamt
Konservatismen som ord kommer frn latinets conservo = bevara. Tnk dig en konservburk som
innehller krossade tomater. Vad r konservburkens syfte? Jo att bevara tomaterna, ibland i flera r.
Konservatismens slagord r att bevara och frndra lngsamt.
Liksom liberalismen har konservatismen sitt ursprung i den franska revolutionen men d med en helt
annan infallsvinkel p just den franska revolutionen.
Konservatismens grundare r Edmund Burke konservburken (1729-1797). Burke skrev
bokenReflections on the Revolution in France, Reflektioner om franska revolutionen, dr den franska
revolutionen beskrivs som ett varnande exempel p hur det kan g om folket gr revolution och raserar
ett helt samhlle som det har tagit rhundraden att bygga upp. Enligt Burke hade den franska
revolutionen enbart skapat kaos.
Hr kommer vi in p konservatismens tankar om hur ett samhlle fungerar. Ett samhlle med dess
styrelseform, lagar, ekonomi och kultur har byggts upp under historiens lopp. Inom konservatismen tar
man grna exempel frn naturen. Tnk dig en gammal ek som du sgar ned jms med rtterna. Det har
tagit 100 r innan eken var s stor och p en minut har du sgat ned trdet. Trdet kan sjlvklart inte
leva utan sina rtter utan dr. Trdet ska symbolisera samhllet. Om det sker en revolution s huggs
alla historiska rtter som traditioner, kultur och gammal visdom bort.
Enligt konservatismen ska allts frndringar ske gradvis dr man respekterar tidigare generationers
kultur och tradition. Enligt konservatismen har inte heller den nutida generationen rtt att ta bort all den
visdom och ordning som har byggts upp av tidigare generationer.
Mnniskosyn
Konservatismens mnniskosyn r pessimistisk dr mnniskans svagheter lyfts fram. Enligt
konservatismen har vi mnniskor bde goda och onda sidor med fel och brister. Individen r inte stark
ensam utan vi mnniskor r beroende av en vgledning i livet frn familjen, staten och gamla
traditioner. Drfr anser de konservativa att gruppen, kollektivet, gr fre individens vilja.
Konservatismen tror inte att mnniskor r jmlika utan att det finns en naturlig ordning, en hierarki i
samhllet dr alla mnniskor har sin speciella plats och uppgift. Vi fds inte jmlika utan vra olika
frutsttningar, som intelligens och social bakgrund med uppfostran och utbildning, styr vr plats i
samhllet. Traditioner r ven hr viktiga. Yrken och kunskaper ska g i arv frn far och son, mor och
dotter, dr slkter i rhundraden har vxt upp fr att bli politiker, militrer och bnder och denna
naturliga ordning ska inte rubbas.
Konservativa brukar ven vrna om de olika knsrollerna mellan man och kvinna. Inom den
ursprungliga konservatismen har mannen setts som familjens verhuvud medan kvinnan ansvarar fr
hemmet som att ta hand om barn och hushllssysslor.

Fr att frst konservatismens samhllssyn ska vi ta en vanlig liknelse inom konservatismen som r
kopplad till mnniskokroppen.
Tnk dig att mnniskokroppen symboliserar samhllet. Huvudet r kungamakten som styr landet
tillsammans med kyrkan och adeln. Benen och armarna kan vara arbetare och bnder som utfr arbetet.
Om ena armens hand hller ett svrd kan den armen symbolisera militren. Alla delar av kroppen
behvs fr vad hnder om man tar bort benen eller tar bort huvudet? Kroppen, samhllet fungerar inte
lika bra eller till och med gr under. Vad hnder om man stter huvudet under armen eller stter
armarna dr benen ska sitta? Det gr inte!
Konservatismen utgr frn att samhllet r en organisk enhet, att alla samhllsklasser r beroende av
varandra. Att ta bort, lgga till eller ndra p denna ordning innebr att hela samhllssystemet strs.
Drfr r det en naturlig tanke inom konservatismen att det ska finnas samhllsklasser dr vissa r rika
och andra r fattiga, dr vissa har den styrande makten medan andra inte har det.
Enligt konservatismen har staten en viktig roll att kontrollera individen och skydda staten. Statens
viktigaste uppgift r att se till att lagar och regler fljs fr annars blir det kaos i samhllet.
Inom konservatismen finns det en tanke om att de rika ska hjlpa de fattigare i samhllet men detta ska
ske p de rikas villkor genom frivillig vlgrenhet som donationer till fattighus eller sjukhus.
Frn brjan var de konservativa mot allmn och lika rstrtt just fr att vissa grupper r enligt tradition
utsedda och uppfostrade till att styra men under 1800-talets senare del brjade de konservativa tnkarna
inse att alla mste fr delta i samhllets styre vilket ven kunde ka den nationella samhrigheten.
Nationalismen r ett knnetecken fr konservatismen. Nationalism innebr att nationen anses vara
grunden fr samhllet och nationens vrderingar och intressen ska styra ver individernas intressen.
Den nationella kulturen och historien r viktiga delar d detta anses bygga upp vr nationella identitet.
Kyrkan, monarkin och militren

Konservatismen vrnar om tre institutioner som ska se till att nationens vrderingar och intressen
bevaras:kyrkan, monarkin och militren. De tre kallas ibland fr treenigheten. Monarkin och kyrkan
str fr gamla traditioner och kunskaper som har rvts under mnga generationer vilket ligger i linje
med konservatismens tankar om att bevara det traditionella. Militren ska ses som beskyddare av
nationen och en konservativ tanke r att vrna om ett starkt frsvar och polis som hller i lag och
ordning. En annan viktig institution r familjen, frmst en krnfamilj som bestr av mamma, pappa och
barn. Det r familjen som har ett huvudansvar fr uppfostran och bevarandet av familjetraditioner.
Ekonomisk organisation
Dagens konservativa r fr en fri marknadsekonomi med liten statlig styrning som kan liknas vid den
ekonomiska liberalismens teorier. Privat gande ska tilltas. De socialkonservativa vill att staten gr in
och hjlper de fattiga i samhllet men annars r det en allmn konservativ tanke p liten statlig
ekonomisk styrning med lga skatter och liten offentlig sektor.
10. Socialkonservatismen och

vrdekonservatism
Under 1850-talet, samma period som socialliberalismen uppstod, brjade konservativa politiker och
tnkare vara kritiska till industrialismen som de ansg skapade stor fattigdom.
Dessa socialkonservativaansg att staten, likt en far, mste g in och hjlpa sina fattiga, sjuka och
gamla medborgare. De socialkonservativa var ven fr att infra allmn rstrtt, frst fr mn men
sedan ven fr kvinnor.
En gren inom konservatismen som legat nra socialkonservatismen r vrdekonservatismen som vill att
staten ska bevara vissa normer och vrderingar. I Sverige, men ven i Europa och USA, har de
vrdekonservativa frmst varit kopplade till partier som har sttt fr kristna vrderingar, exempelvis
Kristdemokraterna i Sverige.
11. Nykonservatismen
Nykonservatismen brukar kopplas till nyliberalismen d bde inriktningarna har lnkar till politikerna
president Ronald Reagan och premirminister Margaret Thatcher. De nykonservativa blandade gamla
konservativa vrderingar som stark nationalism och starka vrdekonservativa ider som att skydda
familjen och kyrkans vrderingar. Ett aktuellt exempel r den amerikanska politiken som r starkt
prglad av konservativa ider dr abortfrgan r en viktig vrdekonservativ frga som ingen
amerikansk politiker kan ducka fr.
12. Socialismen - solidaritet och

kamratskap
Socialism kommer frn det latinska ordet socius = kamrat. Just ordet kamrater har ocks anvnts d
vissa socialister har tilltalat varandra, exempelvis kamrat Hermansson. Socialismen r en ideologi
som svr att f ett enhetligt grepp om d den har ftt en mngd frgreningar som kan tolkas olika stt.
Frn socialismen har det sedan skapats tv stora ideologiska

grenar: socialdemokratin >och kommunismenSocialismens slagord r solidaritet.
Dagens socialism har framfrallt sina rtter i den industriella revolutionen i England. Ideologin
skapades som ett svar p den framvxande arbetarklassens krav p bttre ekonomiska och sociala
frhllanden samt strre politiskt inflytande. Socialismen sgs d som arbetarklassens ideologi. Trots
socialismens splittring kan man se vissa punkter som r gemensamma fr de socialistiska ideologierna:
Kampen mot de ekonomiska och sociala orttvisorna i samhllet dr mlet r ett klasslst
samhlle - att alla ska ha samma ekonomiska och social frutsttningar.
Tron p kollektivet, att mnniskan r en gruppvarelse som r starkt pverkad av sin sociala
milj. Tror att kollektivet lttare kan lsa samhllets problem n enbart individen.
Stor tilltro till att staten ska jmna ut orttvisorna i samhllet.

Enligt socialismen r alla mnniskor r jmlika men mnniskan kan bara bli jmlik om samhllet r
ekonomiskt rttvist d egendomen r uppdelad. Ett gott samhlle bygger goda mnniskor och
mnniskan kan sjlv forma sitt samhlle. Samhllet ska inte tillta ngra ojmlikheter mellan
mnniskor utan alla ska ha samma frutsttningar och ingen ska ga mer n ngon annan. P s stt
finns det en stor avvikelse frn liberalismens och konservatismens ider som anser att ekonomiska
olikheter mellan mnniskor r ngot naturligt som ska finnas i ett samhlle.
Marx socialismens huvudperson

Socialismens huvudperson r den tyska samhllsforskaren Karl Marx (1818-1883). I Marx bcker Det
kommunistiska manifestet (1848) och Kapitalet (1867) presenterades hans ider om samhllssyn och
hur samhllet kunde frndras.
Karl Marx teorier, marxism, har tolkats av alla socialistiska inriktningar och r grundlggande fr
socialismen. Drfr kommer vi utg frn en del av Marx teorier. Hur Marx ska tolkas har alltid varit
omdiskuterat mne inom de socialistiska ideologierna dr till och med en del inriktningar har tagit
avstnd frn delar av Marx tankar.
Marx klasskamp och revolution

Karl Marx fokuserade p den ekonomiska ojmlikheten som han sg som grunden till alla orttvisor i
samhllet och drfr r den ekonomiska organisationen mycket viktig fr Marx och socialismen.
Enligt Karl Marx fanns det en klasskamp i samhllet mellan arbetarklassen och kapitalisterna frn
borgarklassen. Kapitalisterna som gde alla industrier och all mark sg ut den egendomslsa
arbetarklassen som fick jobba allt hrdare fr en stadigt minskad ln. Klasskampen var inte ngot nytt
utan Marx pekade p flera exempel frn antiken till 1800-tal d de egendomslsa hade sugits ut av de
rika.
Marxismens ml r att avskaffa kapitalismen och skapa ett klasslst samhlle dr all egendom delas
upp i samhllet. Marx hvdade att kapitalisterna aldrig skulle dela med sig av sin egendom av fri vilja
utan det skulle krvas radikala tgrder fr att frdela egendomen. Till slut skulle arbetarklassen bli s
utsugen s att arbetarna skulle organisera sig och gra revolution. Karl Marx bermda avslutning
av Det kommunistiska manifestet symboliserar just revolutionstanken: Proletrer i alla lnder, frenen
eder!
Karl Marx hade en kluven instllning till staten. Efter arbetarklassens revolution skulle proletariatets
diktatur intrffa d en stark stat tvingar kapitalisterna att verlmna sin egendom till staten som sedan
delar upp all egendom. Drefter ska det klasslsa samhllet uppst och d behvs inte staten lngre.
Hur samhllet sedan skulle styras r oklart.
Vi ska nu granska kommunismen och socialdemokratin som blev arvtagare till socialismen och Karl
Marx tankar.
13. Kommunismen - marxism-leninismen

Kommunismen r den socialistiska gren som bland annat skapades av den ryska
revolutionren Vladimir Lenin (1870-1924) som ledde den ryska revolutionen 1917. Ideologin r starkt
influerade av marxismens id om revolution som medel fr samhllsfrndring. Drfr kallas
kommunism ibland fr marxism-leninism.
Kommunismen formade den kommunistiska staten Sovjetunionen. Efter andra vrldskriget 1945 spreds
kommunismen till st- och Centraleuropa men ven till Kina dr kommunismen utvecklades
till maoismefter Kinas kommunistledare Mao Zedong (1893-1976).
Kommunismens stora fall intrffade i samband med Berlinmurens fall 1989 d det kommunistiska
sttyskland rasade samman. 1989-1991 fll de europeiska kommuniststaterna och Sovjetunionen
samman som korthus. De mer knda staterna som idag har ngon koppling till kommunismen r
Nordkorea, Kuba och Kina.
Ngra viktiga orsaker till kommunismens fall var det ohllbara ekonomiska systemet samt att de
kommunistiska staterna frvandlades till diktaturer som frtryckte alla oliktnkande.
Mnniskosyn
Mnniskosynen r till stor del samma som socialismens grundtanke: att mnniskan r
en gruppvarelse och att samhllet formar mnniskan. Gruppen och staten gr fre individens intressen.
En skillnad frn socialismen r att kommunismen har en mer pessimistisk syn p folket, arbetarklassen.
Enligt kommunismen kan inte folket sjlva gra revolution och styra samhllet, fr folket r fr
pverkade av kapitalisternas tankar och kan drfr inte tnka sjlvstndigt. Revolutionen skulle drfr
ledas en elitinom arbetarklassen som var mer lmpade att styra.
En viktig grundtanke r att kommunismen inte fresprkar politiska och medborgerliga rttigheter som
yttrande- tryckfrihet utan mnniskans ekonomiska och sociala rttigheter r viktigare.

Revolution r metoden fr att skapa ett klasslst samhlle. Vld anses vara ndvndigt fr att ta makten
frn kapitalisterna. Enligt kommunismen var det inte tvunget att vnta till arbetarklassen hade
organiserat sig utan det var partielitens uppgift att samla och leda arbetarklassen under revolutionen.
Marx ville avskaffa staten men inom kommunismen blev just en stark partistat grunden fr
samhllsstyrningen. Kommunismen knnetecknas av idn att en elit ska styra landet via ett
kommunistiskt parti som r det enda tilltna partiet. De kommunistiska staterna kallas drfr
fr enpartistater dr Karl Marx tanke om proletariatets diktatur inte blir en tillfllig utan en permanent
diktatur. De kommunistiska staterna kallas fr totalitra stater dr ett parti styr allt i samhllet, partier,
massmedia, ekonomi, ven vanligtvis icke-statliga organisationer som fackfreningar och
ungdomsorganisationer.
I de kommunistiska staterna utvecklades speciella rd som skulle representera arbetarnas och
bndernas intressen, men i verkligheten var det kommunistpartiets elit som styrde staten.
All egendom som industrier, naturresurser och mark ska gas av staten och privat egendom r
frbjuden. I vissa kommunistiska stater har sedan privata fretag till viss del tilltits men det r
framfrallt staten som ska ga och leda fretagen genom planekonomi. Detta innebr att staten
avskaffar marknadsekonomin och alla priser och allt utbud av varor och tjnster styrs av staten. Staten
detaljstyr alla fretag och stter upp planer med vissa produktionsml som ska uppns. Det r sedan
staten som frdelar alla ekonomiska resurser i samhllet.
Dagens Kina styrs av ett kommunistparti som tillter marknadsekonomi.
14. Socialdemokratin
Den andra stora socialistiska grenen som utgick frn Karl Marx tankar om frdelning av de
ekonomiska resurserna r socialdemokratin som ven kan kallas fr reformistisk socialism.
Just reformer som metod fr samhllsfrndring r en av de viktigaste skillnaderna frn marxismens
och kommunismens revolutionra samhllsfrndringar.
Ordet socialdemokrat kommer just frn ideologins koppling till socialism men att frndringar ska ske
p demokratisk vg och att staten ska styras p ett demokratiskt stt.
Socialdemokratin vxte fram under slutet av 1800-talet som ett svar p att stater brjade infra en mer
allmn rstrtt som tckte in en strre andel av befolkningen samt att arbetarnas ekonomiska standard
frbttrades. Socialdemokratin kritiserade drfr marxismens tro p att arbetarklassens ekonomiska och
politiska frutsttningar alltid skulle frsmra. Tanken p revolution frkastades av
socialdemokraterna.
Mnniskosyn
Socialdemokratin har en positiv mnniskosyn som utgr frn socialismens tanke om mnniskors lika
vrde och att det ska finnas en jmlikhet. Mnniskan formas av sitt samhlle men mnniskan kan ven
pverka sin milj. Socialdemokratin trodde inte som kommunismen att arbetarklassen mste styras av
en elit utan det fanns en mer positiv instllning till folkets chans att frndra sitt samhlle. ven
individens chans att styra sitt liv r strre inom socialdemokratin n inom kommunismen.

Socialdemokratin ville bekmpa de stora ekonomiska skillnaderna som fanns under 1800-talet och det
var statens roll att frdela resurserna mer rttvist. Socialdemokratins ml var en vlfrdsstat dr staten
genom skatter och lagar skulle minska klyftorna utan att beslagta industrigarnas eller markgarnas
egendom. Statens roll r drfr stor men den ska inte styra allt utan staten ska just garantera
medborgarnas sociala och ekonomiska skydd som allmn sjukvrd och utbildning.
Den ursprungliga socialdemokratin var drfr motstndare till att privatisera skola, sjukvrd och
omsorg utan detta ska staten ansvara fr. Socialdemokratins stat ska vara demokratisk med friheter som
yttrandefrihet och allmn och lika rstrtt dr olika partier tillts.
Socialdemokratins tilltro till att frndra samhllet med demokratiska metoder som val och nya lagar
syns tydligt i socialdemokratins tankar om varfr man ska anvnda reformer som medel fr
samhllsfrndring.
Den ursprungliga tanken var att om det fanns allmnna och lika val skulle arbetarklassen som var i
majoritet rsta p socialdemokratiska partier. Socialdemokratins anhngare skulle d f makten och p
s stt kunna infra sina reformer som kad skatt, fri skola och sjukvrd och kat skydd till de fattigare
i samhllet.
IDEOLOGIERNA
Kap 2. vriga ideologier

1. Inledning
I takt med att samhllet har frndrats har inte enbart de tre stora ideologierna frndrats utan det
har ven tillkommit andra ideologier som har tagit plats under 1900-talet. Vi ska hr presentera
ngra av de vanligaste av de vriga ideologierna.
2. Feminismen
Feminismen r en ideologi som r svr att stta in ett ideologiskt fack d den har flera olika
frgreningar. Allmnt kan man sga att delar av feminismen har rtter till socialismen d flera
socialistiska tnkare talade fr kvinnors rttigheter. Ideologin inriktar sig inte heller p samma
frgor som de tre stora ideologierna utan istllet stts kn och knsuppdelningen som den strsta
klassindelningen i samhllet.
Feminism kommer frn det latinska ordet femina = kvinna. Tankar om kvinnors rtt och lika
stllning i samhllet terfinns under den franska revolutionen d den franska feministen Olympe
de Gouges (1748-1793) presenterade deklarationen om kvinnans och medborgarinnans
rttigheter (1791).
Deklarationen krvde samma rttigheter fr kvinnor som fr mn, inklusive politiska rttigheter
som att bli representerade i nationalfrsamlingen, landets lagstiftande organ. Under samma epok
skrev Mary Wollstonecraft (1759-1797) Frsvar fr kvinnans rttigheter (1792) som rknas som
ett av de frsta feministiska verken som lyfter fram kvinnors medborgerliga rttigheter som
rstrtt och likhet infr lagen.
Nr kampen fr allmn och lika rstrtt frdes runt sekelskiftet 1900 hjdes rster fr att rstrtt
verkligen skulle vara allmn och inte enbart fr mn. De brittiska suffragetterna blev knda fr sin
intensiva kampanj fr kvinnlig rstrtt.
Under 1960-talet i samband med student- vnsterupproren i Europa och USA fick feminismen mer
kraft och flera av dagens feministiska teorier bildas under denna tid.
D feminisen har flera olika frgreningar kommer hr en mer allmn sammanstllning av
feminismens grundtankar.
Mnniskosyn
Inom feminismen r knsuppdelningen mellan man och kvinnan den viktigaste ideologiska frgan
och det som frmst pverkar oss som mnniskor. Ofta brukar feminismens delas in tv inriktningar
som har olika infallsvinklar p knsuppdelningen: srartsfeminism och likhetsfeminism.
Srartsfeminism trycker p att det finns biologiska skillnader mellan mn och kvinnor och detta
pverkar kvinnors utsatta situation i samhllet.
Likhetsfeminismen dremot anser att det inte finns ngra biologiska skillnader mellan knen utan
dessa skillnader har skapats av samhllet, exempelvis skapade knsroller inom familjen eller i
skolan. Likhetsfeminismen sammanfattas vl genom den nutida feminismens strsta
frfattare Simon de Beauvoirsord: man fds inte till kvinna, man blir det. Citatet kommer frn
hennes bok Det andra knet om frtrycket av kvinnan. Idag har likhetsfeminismen blivit den
dominerande inriktningen inom feminismen.
Feminismens mnniskosyn r blandad beroende p att inriktningarna ger olika svar.
Srartsfeminismen fr anses ha en bde positiv och negativ mnniskosyn. Kvinnor ses som mer
samarbetsvilliga och mindre aggressiva n mnnen som exempelvis r huvudansvariga fr krig
och frtryck i vrlden. Likhetsfeminismen har en eventuell mer ljus mnniskosyn d mnniskan
ses som mer formbar. Samhllet formar oss och vra knsroller och mnniskan kan skapa ett gott
samhlle.

Samhllen har genom tiderna varit styrda av patriarkatet, ett samhllssystem som styrs av mnnen.
Patriarkatet r uppbyggt kring tanken att mnnen har makten ver alla delar av samhllet som
ktenskapet, familjen, politiken, affrslivet och kulturen. Denna ordning kallas idag inom
feminismen frknsmaktsordning, d det r mnnen som dominerar ver kvinnorna.
Knsmaktsordningen gr att mannen alltid setts som normen vilket gr att kvinnan ses som den
annorlunda. Kvinnan fr inget politiskt eller ekonomiskt inflytande i samhllet vilket gr att
kvinnor fr de smsta jobben med lgst ln. Kvinnor missgynnas i karriren d de tvingas ta
huvudansvaret fr hem och familj. Feminismen r kritisk till denna kultur som skyddar mnnens
intressen. Mannens makt bevaras genom statens makt med lagar men ven genom religion,
traditioner och utbildningen som gynnar mannen och frstrker synen p att mannen ska styra.
Exempelvis i de flesta religioner stts mannen som verhuvud och inom film och litteratur
framstlls mannen som stark och aggressiv medan kvinnan r svag och underordnad.
Kvinnor blir utsatta fr mns vld som misshandel och vldtkter. I krig blir kvinnor mltavlor fr
mns vld. Systematiska vldtkter i krig anvnds som ett vapen mot kvinnor men ven mot mn.
Enligt feminismen bygger idn om att frnedra en man genom att vldta hans fru eller dotter p
den patriarkala tanken om att mannen ska skydda sin kvinna och dotter.
Fr feminismen r inte klassuppdelningen eller socialismens klasskamp lika viktig, utan knen r
den klart viktigaste indelning som pverkar vr ekonomiska och sociala status.
Jmstlldhet mellan knen r mlet inom feminism och grupper inom feminismen tror att staten
kan spela en viktig roll fr kad jmstlldhet, exempelvis lagar som bekmpar lneskillnader eller
som krverknskvotering inom storfretag eller politiska organ som riksdagen. Reformer blir d
ett medel fr att n dessa samhllsfrndringar.
Radikalfeminismens tankar om samhllsfrndring

Radikalfeminismen, som r en stor inriktning inom den nutida feminismen, anser att den politiska
organisationen i vrlden r bara till fr att gynna mannen. Ideologins lsningen r att den politiska
makten splittras upp och kommer nrmare folket vilket skulle kunna leda till kad jmstlldhet.
En teori r att kvinnorna bryter sig loss frn det manliga styrda samhllet och bildar ett eget
samhlle. Inom radikalfeminismen ses ofta revolution som ett medel fr att n ett mer jmnstllt
samhlle d det anses finnas en grundlggande konflikt mellan mn och kvinnor. Det r oklart hur
denna revolution ska se ut men den kan vara en mer tankerevolution dr hela vrt tankestt kring
knen och knsmakt frndras. Andra feminister kan fresprka en revolution som liknar
marxismens eller kommunismens.
Enligt feminismen r samhllsekonomin styrd av mnnen och den ekonomiska organisationen
bygger p mnnens intresse av att hela tiden vilja ka den ekonomiska vinsten.
Den ekonomiska ordningen, som r en del av knsmaktsordningen, utnyttjar kvinnor som billig
och ofta obetald arbetskraft. Feminismen inriktar sig p att kvinnor utfr den strsta andelen av
det obetalda hushllsarbetet. Feminismen har hr vissa drag av socialismen som kritiserar ren
marknadsekonomi och storfretagens utnyttjande av sin arbetskraft men det finns ven drag av
ekologismen ider om att det ekonomiska systemet frstr naturen.
En vanlig id inom feminismen r att man ska satsa p smskalig ekonomi som smfretag eller
konsumentgda fretag vilket skulle gynna kvinnorna stllning. Statens roll i samhllsekonomin r
oklar men det finns feminismer som vill att staten ger en grundtrygghet fr mnniskor som
sjukvrd, skola.
3. Ekologismen
Ekologismen r en ideologi som inte inriktar sig p de mer klassiska ideologiska frgorna som hur
samhllets resurser ska frdelas eller hur ekonomisk tillvxt ska ns. Ekologismens intresse ligger
istllet p just ekologin, naturen. Ekologismen har ftt sitt namn frn ordet ekologi som r
vetenskapen om djurs och vxters samspel med omvrlden. Ekologismen kallas ven den grna
ideologin.
Tankar om miljfrstring och hur mnniskan utnyttjar miljn kan man finna bland 1700- och
1800-talets tnkare, framfrallt i samband med industrialismens pverkan p miljn. Ekologi som
ideologi vxte dock fram under 1960-talet d kade miljutslpp frn storindustrin blev mer
mrkbar och d den nya ungdomsrrelsen var starkt kritisk till samhllsekonomins tillvxtml som
inte tog hnsyn till naturen och de begrnsade naturresurserna.
Ett viktigt inlgg fr ekologismens id blev amerikanskan Rachel Carsons Tyst vr (1962) som
handlade om DDT, insektsmedlet som anvndes flitigt under 1960-talet. DDT ddade inte enbart
insekter utan ven andra djur, framfrallt fglar. Titeln Tyst vr blev en varningssignal fr att
mnniskans gifter kan utrota fglar och drmed ven utrota fgelsngen p vren.
En annan viktig person inom ekologismen var filosofen Arne Naess (19122009) som lade
grunden frekosofin, teorin om att allt levande p jorden hr samman och drfr r beroende av
varandra.
Mnniskosyn
Till skillnad frn de flesta ideologier har ekologismen inte fokus p mnniskan som individ eller
del av ett kollektiv. Enligt ekologismen r inte mnniskan viktigast i samhllet utan mnniskan
mste leva i samspel med naturen. Mnniskan kan inte stta sig ver naturens levande organismer
och drfr r djurens rttigheter minst lika viktiga som mnniskans rttigheter.
Ekologismen har nd en positiv mnniskosyn som tror p att alla mnniskor r jmlika och att
varje individ kan och ska utvecklas p sitt stt. Ideologin intar en mellanstllning till om det r
gruppen eller individen som r viktigast. Ekologismen r positiv till individens utveckling med det
fr inte ske p bekostnad p ngon annans utveckling, inklusive naturens. Jmstlldhet mellan
knen r en viktig frga inom ekologismen.

Ekologisk balans r det viktigaste mlet och det ska styra samhllets utveckling. Ekologisk balans
innebr att mnniskor inte ska rubba den naturliga balans som finns i naturen. Om balansen stts
ur spel kan naturresurser som skog, vatten och hav frstras och ta slut. Om den ekologiska
balansen rubbas kommer alla delar av samhllet drabbas av miljkatastrofer, global uppvrmning
och leda till en strre kamp om tynande miljresurser.
Ekologismen har en kluven instllning till staten. Ideologin vill ha en
starkt decentraliserad styrning av samhllet dr det lokala styret r det viktiga.
Politiska och ekonomiska beslut ska tas s nra mnniskorna som mjligt, grna med
direktdemokrati dr de som berrs av beslutet ska ha chans att pverka beslutet genom
folkomrstning. Inom ekologismen kallas denna form av demokrati fr basdemokrati. Tanken med
basdemokratin r att den ska gynna den ekologiska balansen d mnniskor bryr sig extra mycket
om sin nrmilj som de lttare kan pverka via basdemokratin. Dessa tankar om direktdemokrati
ligger nra anarkismens ideologi som dock r en mer radikal ideologi och som frknippas med
socialismen.
Vissa tnkare inom ekologismen kan dock tnka sig att anvnda statens makt som medel fr att n
en frbttrad milj. En stark stat eller ett internationellt organ som FN kan stta upp
tvingande miljtullareller importkontroll som ska minska miljutslppen och anvndandet av
ndliga naturresurser.
Inom ekologismen finns det en splittring om samhllet ska ndras med reformer eller med
revolution men en allmn uppfattning r att miljkrisen mste lsas internationellt. En tanke har
varit att miljproblemen inte kan lsas av staten utan statens roll kanske ska ersttas av ett
frdjupat internationellt miljsamarbete.
Ekologismen r i grunden kritisk till storindustrin som anses vara den frmsta orsaken till dagens
miljproblem. Ideologin ifrgastter hela tanken med ekonomiska tillvxtml och kad
konsumtion.
Ekologismen vill inte att staten ska kontrollera samhllsekonomin utan ven hr fresprkar
ekologismen en decentralisering och en smskalighet med smfretag nra konsumenten.
Smskaligheten r viktig fr att gynna nrodlat och nrproducerat som d ska minska de
miljfarliga transporterna. Centralt r att satsa p en ekonomi som har en ekologiskt hllbar
utveckling dr hnsyn tas till jordens resurser och vr milj.
4. Fascism och nazism

Bde fascismen och nazismen kallas fr hgerextrema ideologier d ideologierna till viss del har
koppling till ideologier p hger sida i den politiska skalan, framfrallt konservatismen. Samtidigt
har fascismen och nazismen mycket spretig bakgrund som ven har lnat enstaka delar frn
kommunismen och socialismens ekonomiska organisation, vilket ven avsljas i ordet nazism som
r frkortning frnationalsocialism. Till stor del r fascism och nazism lika och ibland svra att
srskilja men det finns viktiga ideologiska skillnader som vi ska lyfta fram.
Fascismen vars ord kommer frn det latinska fasces = spknippe, dr spknippet stod fr statens
makt ver medborgarna med hjlp av vld.
Fascismen och nazismen utvecklades under 1920- och 1930-talet. Fascismen var d frmst
frenad med Italien och den fascistiska ledare Benito Mussolini som styrde Italien 1922-1942.
Nazismen frknippas med Tyskland och den nazistiska ledare Adolf Hitler som styrde Tyskland
ren 1933-1945. Den tyska nazismen hade rtter tillbaka till nationalistiska och konservativa
tankar frn 1800-talet som fresprkade ett stort tyskt rike.
Bda ideologierna kunde vxa fram i ett Europa som var politiskt och ekonomiskt instabilt. Bde
fascismen och nazismen kunde utnyttja en stark misstro till demokratiskt styrelsestt och till de
redan etablerade ideologierna. Spanien var ett annat land dr fascismen fick fste. 1939-1975
styrdes Spanien av den fascistiska ledaren general Francisco Franco.
Mnniskosyn
Fascismens och nazismens mnniskosyn r klart negativ. Enligt ideologierna r mnniskan svag.
Samtidigt finns det en djup tro p att det finns vissa starka individer som ska leda landet medan
det finns ett frakt mot alla svaga mnniskor i samhllet. Just den kroppsliga styrkan hyllas inom
ideologierna.
Nazismens domineras av rasismen dr det finns en tanke om att mnniskan r uppdelad i olika
raser dr vissa starka raser ska ta ver vrldsherravldet medan andra svagare raser ska frintas.
Det r rasen och folket som bygger upp en nation. Exempelvis tillhrde tyskarna den germanska
eller ariska rasen som bildade den tyska nationen.
Judehatet, antisemitismen, r central inom nazismen dr just judarna ses som huvudfienden fr
den germanska rasen. Nazismens syn p judarna r delad d nazismen betraktar judarna som
undermnniskor samtidigt som nazismen ser dem som den mest fruktade fienden d judarna psts
ha vrldsherravldet.
I sitt s kallade raskrig planerade och utfrde nazisterna Frintelsen som skrdade omkring 6
miljoner judiska liv. Den tyska nazistiska regimen utrotade ven 5 miljoner mnniskor frn andra
folkgrupper eller samhllsgrupper som nazisterna betraktade som underraser eller fiender,
exempelvis slaver och romer, men ven funktionshindrade och homosexuella.
Inom fascismen finns det ocks en rasism men antisemitismen r inte lika stark som inom
nazismen.

Fascismen och nazismen bestr av en extrem nationalism dr nationens och folkets intressen gr
fre allt. Individen ska alltid underordna sig staten eller folket. Ideologierna fraktar demokrati
utan istllet ska nationen styras av en stark ledare som genom sitt parti styr nationen.
Liksom de kommunistiska staterna var ven det tyska nazistiska och det italienska
fascistiska totalitra stater d ett parti styrde allt i ett samhlle. Alla andra partier och politiska
fiender som kommunister och liberaler motarbetades med vld dr vld ses som ngot positivt.
Det finns en ledardyrkan inom fascismen och nazismen d en stark ledare ska styra nationen.
Fascismens Il Duce och nazismens Der Fhrer dr Mussolini respektive Hitler framstlldes som
gudar, vermnniskor.
Vldet r nazismens och fascismens medel fr samhllsfrndring men samtidigt utnyttjade Hitler
det demokratiska systemet och blev p s stt vald genom demokratiska val.
Militren r viktig del inom fascismen och nazismen d det militra vldet r det medel som
nationen anvnder fr att utvidga sina grnser och ge sitt folk mer livsrum, Lebensraum. Bde
Mussolini och Hitler hade stora planer att bygga upp storriken som ofta kopplades till gamla
historiska myter som det antika romerska riket eller till det tredje germanska riket.
Politiska och mnskliga rttigheter ska inte finnas utan rttigheter som yttrande- tryckfrihet och
likhet infr lagen ska avskaffas helt. Mlet fr den tyska nazismen var allts att utvidga nationen
och att gra vrlden mer rasren.
Fascismen och nazismen har en blandad instllning till hur samhllets ekonomi ska organiseras.
Det finns vissa spr av socialism d den tyska nazismen ville minska klassklyftorna och var starkt
kritisk till storfretag som slog ut mindre fretag och inte arbetade fr nationens bsta.
Ekonomierna i det fascistiska Italien och nazistiska Tyskland var till viss del statligt styrda dr
huvudmlet var att bygga upp en krigsindustri som nationen kunde utnyttja.
Bda ideologierna har varit fr statligt gande av vissa fretag men samtidigt gynnade de tyska
nazisterna storfretag som var viktiga fr krigsindustrin. I bde Italien och Tyskland
infrdes korporativism som innebar att fackfreningar och arbetsgivarorganisationer slogs ihop fr
att minska klyftorna inom samhllet och istllet inrikta sig p nationella intressen.
5. Nynazism i vrt nutida samhlle

Fascistiska och nazistiska tankar verlevde andra vrldskrigets fasor. Den nazistiska ideologin
efter andra vrldskrigets slut 1945 kallas nynazism. Nynazism har utvecklats p vissa punkter men
de grundlggande teorierna frn nazismen lever kvar. De hgerextrema ideologierna har
grupperats i en mngd olika undergrupper som r svra att sammanfatta p ngra sidor. Vi har valt
att lyfta fram ngra ideologiska teorier som man kan finna bland svenska och europeiska
nazistiska och hgerextrema partier.
Frmlingsfientligheten
Frmlingsfientligheten r en id som genomsyrar alla nynazistiska rrelser men som man ven
kan finna i andra mindre extrema partier som Sverigedemokraterna. Frmlingsfientlighet. Man hr
p ordet att det r en direkt fientlig instllning till frmlingar kan vara invandrare eller andra
etniska grupper n den egna. En skillnad mellan rasism och frmlingsfientlighet r att
frmlingsfientligheten mer utgr frn att det finns olika etniska kulturer n frn olika raser men
ven hr finns en rangordning. Den frmlingsfientliga utgr frn att olika kulturer har olika vrden
dr den egna etniska kulturen r mer hgstende n andra. Just att utg frn sin egen kultur,
etniska grupp som den normala och rtta kallas fr etnocentrism dr just den frmlingsfientliga
stter sin egen etniska grupp/identitet i centrum. Liksom rasisten vill den frmlingsfientliga inte ha
ngon blandning mellan kulturer eller etniska grupper utan olika etniska grupper ska leva tskilda.
Enligt frmlingsfientliga ideologier leder blandningar av olika kulturer enbart till vldsamma
kulturkrockar.
Vit makt -rrelsen

Vit makt r samlingsnamnet fr de organisationer som r kopplade till nazismens tankar om
rasism, antisemitism och antidemokrati.
En grundlggande tanke inom vitmaktrrelsen r teorin om ZOG, Zionist Occupation
Government. Enligt vitmaktrrelsen finns det en judisk sammansvrjning som styr vrldens
regeringar, vrldsekonomi och massmedierna. Tanken om ett judiskt herravlde har nynazisterna
rvt frn nazismens liknande tanke om judarnas makt. Vitmaktrrelsen anser att Frintelsen inte
har gt rum, i alla fall inte i den omfattning som allmnt redovisas, utan Frintelsen r en skapad
myt frn ZOG:s massmedier. Frintelsefrnekelse kallas ven fr historierevisionism.
Vitmaktrrelsen r starkt homofobisk som innebr fientlighet mot homosexuella men ven
bisexuella och transsexuella personer. Homofobin har varit tydlig i de kampanjer som svenska
nazistiska organisationer har frt. Bland annat har den nynazistiska Svenska
motstndsrrelsen utfrt skolkampanjer med homofobiska flygblad riktade till gymnasielever.
Anhngare till hgerextrema och frmlingsfientliga Nationaldemokraterna attackerade gayprideparaden i Stockholm 2003. Attacken, med bland annat misshandel, sgs som ett hatbrott som
r ett brott d angriparna riktar sitt hat mot en person eller hans/hennes sikter. Ett hatbrott r
ocks riktat mot de mnskliga rttigheterna och tanken om alla mnniskors lika vrde.
Inom dagens nynazism finns det en tydlig utveckling att islamofobin har ftt en allt strre plats
inom ideologin. Islam och dess anhngare utpekas som den nya stora faran fr Europa och dess
kultur. Islamofobin blev extra tydlig 22 juli 2011 d Norge skakades av ett terrorattentat utfrt
av Anders Behring Breivik.

IDEOLOGIERNA
Kap 3. Svenska partiers koppling

till ideologierna
1. Riksdagspartiernas ideologiska indelning
I de tidigare kapitlena har du ftt lsa om ideologierna som lgger grunderna fr vra partiers
ideologiska inriktning. Nu ska du f granska just kopplingen mellan de olika ideologierna
och Sveriges riksdagspartier, det vill sga de partier som har mandat i riksdagen.
Riksdagspartierna
r:Moderaterna(M), Kristdemokraterna (KD), Centerpartiet (C), Liberalerna (L), Socialdemokrat
erna (S),Miljpartiet (MP), Vnsterpartiet (V) och Sverigedemokraterna (SD).
Den politiska kartan - hger och vnster, ekonomi

och ekologi
Nr man pratar om de svenska partierna stts de ofta in efter en s kallad hger-vnsterskala.

Sjlva uppdelningen kommer frn franska revolutionens partiuppdelning.
I Sverige har hger-vnsterskalan frmst anvnts fr att gruppera partierna efter deras instllning
till statens inblandning i samhllsekonomin och den offentliga sektorns storlek. Vnster r ngot
man kopplar samman med socialism, med starkt statligt ekonomiskt inflytande, med en strre
skattefinansierad offentlig sektor och med en vilja att minska ojmlikheterna mellan
klasserna. Hgern r ngot som leder tankarna
till konservatism och liberalism, till marknadsekonomi, till liten offentlig sektor och till en stark
strvan att frsvara individens frihet.
Hger-vnsterskalan ger bara en bild av de politiska partiernas ideologiska stllning som dessutom
r i stndig rrelse. Liksom samhllet ndras, ndras ven ideologierna men framfrallt de
politiska partiernas tolkning och instllning till ideologierna.
Skulle man stlla en konservativ hgerperson frn 1900-talets brjan med en person som idag r
hgeranhngare skulle man troligtvis mrka att de tv personerna har helt olika instllningar bde
till individens frihet och statens ekonomiska och politiska roll. Det finns dessutom mer eller
mindre ideologiska skillnader i ett och samma parti. Ett parti bestr aldrig av personer som tycker
exakt lika utan ofta finns det vnster-hgeruppdelningar inom partierna.
I Sverige finns det sedan lnge en ideologisk blockuppdelning dr riksdagspartierna delas in i
ett borgerligt block med hgerpartier och ett socialistiskt block med partier p den ideologiska
vnstern. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tillhr det borgerliga
blocket medan Vnsterpartiet och Socialdemokraterna tillhr det socialistiska blocket.
Sverigedemokraterna anses hamna p den yttersta hgerskalan.
Miljn och feminism - hger eller vnster?

Men vad hnde med frgor som feminismen och ekologismen tar upp? De tas inte upp i hgervnsterskalan. Lnge var miljfrgor och jmstlldhet mellan knen inga frgor som partierna tog
upp.
Miljn blev frst under 1970-talet en stor politisk frga d Sverige skulle avgra om landet skulle
satsa p krnkraft eller avveckla denna energiklla. Krnkraftens de avgjordes med
en folkomrstning 1980. Krnkraftsdebatten splittrade partierna som stod p hgerskalan men
ven Socialdemokraterna drabbades av interna splittringar om krnkraften, vilket visade att hgervnster inte rckte som ideologisk vrdemtare.
Fr att ven vga in miljfrgor finns det vanligvis en lodrt skala som visar partiernas instllning
till ekonomisk tillvxt och ekologism dr det gra kan f symbolisera ekonomisk tillvxt och det
grna symboliserar ekologismen. Ofta brukar Miljpartiet kopplas till det socialistiska blocket d
partiet har haft mest samarbeten med de socialistiska partierna, samtidigt som partiet har ider
som ligger nrmare hgerskalan.
Feminismen kom ocks in sent som viktig ideologisk frga fr riksdagspartierna. Vsterpartiet
sgs vara det frsta partiet som kallade sig feministiskt. Idag har s gott som alla riksdagspartier
ngon koppling till feminismen men inriktningen kan se helt olika ut. Feminismen r ocks svr
att stta in i vnster-hgerskalan men ofta anses feminismen ha en strre koppling till
vnsterblocket men samtidigt finns det partianhngare i hgerpartierna som kallar sig feminister.
Ideologiernas dd?
Vissa samhllsvetare har pratat om ideologiernas dd, att partiernas ideologier har blivit allt mer
lika varandra. Man ska dock vara medveten om att de ideologiska skillnaderna kan ka.
Sverigedemokraternas intg i riksdagen visar att ven partier med mer extrema ideologiska tankar
kan ta plats bland de vriga riksdagspartierna.
Tnk p att sammanstllningen av riksdagspartierna r just en sammanfattning av partiernas
ideologiska grund och att det kan finnas interna grupperingar inom partierna. Detta innebr att det
kan finnas meningsskiljaktigheter om ett partis ideologiska grund.
2. Moderaterna
Moderaterna (M) eller officiellt Moderata Samlingspartiet. Partiet bildades 1904 under namnet
Allmnna Valmansfrbundet som var ett konservativt parti. Namnet Moderata samlingspartiet
kom 1969 efter att partiet lnge kallats Hgern eller Hgerpartiet. Moderaternas ideologiska
hemvist har delvis skiftat men det finns ideologiska rtter till liberalismen, nyliberalism,
socialliberalismen och konservatismen.
Frn 1970-talet riktade Moderaterna en tydlig kritik mot Socialdemokraternas id om en stor

offentlig sektor. Istllet drev Moderaterna nyliberala ider om att marknadsekonomin ska styra
och att den offentliga sektorn ska vara liten. Snkta skatter blev en viktig partifrga.
Den liberala, positiva synen p individen och dess frihet finns fortfarande starkt kvar inom partiet.
Under 2000-talet, speciellt 2006, skedde en ideologisk frskjutning till socialliberalismen och mer
till mitten av vnster-hgerskalan. Moderaterna gjorde ett tillgg till partinamnet: Nya
Moderaterna Vr tids arbetarparti. Frgor som snkt skatt och minskad offentlig sektor har
delvis tonats ned. Partiet satsade medvetet p arbetarna som en ny viktig vljargrupp.
De konservativa dragen fanns speciellt i partiets fregngare Allmnna Valmansfrbundet. Partiet
var frst skeptiskt till allmn rstrtt och ville istllet att rstrtten enbart skulle ges till personer
med viss inkomst eller frmgenhet. Med trots allt var det en hgerregering med Allmnna
Valmansfrbundet som 1907 tog fram frslaget om allmn rstrtt fr mn. Traditionellt
konservativa frgor som att vrna om ett starkt militrt frsvar, nationen och monarkin har varit
Moderaternas hjrtefrgor men nu har dessa frgor ftt mindre plats inom partiet.
Moderaternas valresultat i riksdagsvalen har frn slutet av 1970-talet pendlat runt 15-20 %. Partiet
gjorde en valframgng 2006 d Moderaterna fick 26,2 % av rsterna. Valet blev ven en stor
framgng d Moderaterna tillsammans med Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna bildade
en ny regering. Valet 2010 lyckades partiet f 30,1 %. 2014 rs riksdagsval innebar en valfrlust
d Moderaterna backade till 23,3 % av rsterna.
3. Liberalerna
Liberalerna (L) bildades 1934 och r i grunden ett liberalt och socialliberalt parti med inslag
avnyliberalism. De liberala rtterna syns tydligt i Liberalernas fregngare som var drivande i
rstrttfrgan under 1900-talets brjan. Liberalernas intresse fr individens frihet och de
mnskliga och medborgerliga rttigheterna har sedan lnge varit viktiga ideologiska punkter.
Partiets koppling till socialliberalism syns i Liberalernas vilja att kombinera marknadsekonomin
med en allmn vlfrdspolitik dr staten skyddar de svagaste i samhllet. Skol- och
utbildningsfrgor r centrala frgor fr partiet.
Liberalernas problem har delvis varit liberalismens genomslagskraft som gjort att majoriteten av
riksdagspartierna har influerats av liberalismen. Detta ledde till att partiet 1990 lade
till Liberalernaefter det tidigare partinamnet Folkpartiet fr att markera att partiet stod fr de
ursprungliga liberala iderna. 2015 gjorde partiet en nnu tydligare markering d beteckningen
Folkpartiet togs bort vilket innebar att det nya partinamnet blev Liberalerna.
Sedan 1970-talet har Liberalerna haft starkt skiftande valresultat dr medel legat runt 9 %. 2002
fick partiet 13,4 % fr att fyra r senare nstan halveras till 7,5 %. 2010 landade partiet p 7,1
%. Vid 2014 rs riksdagsval backade partiet till 5,4 %.
4. Centerpartiet
Centerpartiet (C) ven Centern r ett parti som ursprungligen var ett intresseparti fr Sveriges
bnder. Partiets fregngare Bondefrbundet, bildades 1913 fr att just driva bndernas frgor
som var kopplade till konservatismen med en stark nationalism och en kritisk instllning till
storfretag.
Nr dagens Centerparti bildades under slutet av 1950-talet brjade partiet driva en politik dr det
fanns spr av ekologismens id om att sl vakt om miljn och att makten ska decentraliseras,
speciellt ge landsbygden mer politisk makt. Detta blev extra tydligt under 1970-talet d Centern
tog strid fr en krnkraftsavveckling, en frga som skulle splittra de borgerliga partierna.
Idag klassas Centern som ett socialliberalt parti som vrnar om individens frihet frn staten och en
marknadsekonomi som gynnar smfretagen. Samtidigt vill partiet att staten ska ge ett
grundlggande socialt skydd som vrd och omsorg. Fortfarande r Centerpartiet ett utprglat
landsbygdsparti som vrnar om landsbygdens fortlevnad. Bndernas intressen r ocks viktiga
men har tonats ned under det senaste rtiondet.
1976 fick Centerpartiet stora framgngar i riksdagsvalet med 24 % av rsterna vilket ledde till att
partiet bildade regering tillsammans med Moderaterna och Liberalerna med centerpartisten
Torbjrn Flldin som statsminister. Framgngarna berodde p partiet starka krnkraftsmotstnd, en
frga som sedan skulle sprcka samma regering 1978. Frn 1980-talets mitt sjnk vljarsiffrorna
till 5-10 %. Valet 2010 fick partiet 6,6 % av riksdagsrsterna och 2014 hamnade Centerpartiet p
6,1 %.
5. Kristdemokraterna
Kristdemokraterna (KD) r ett jmfrelsevis ungt parti som bildades 1964 med namnet Kristen
demokratisk samling. Partiet bildades som en reaktion mot att kristendomsundervisningen skulle
minska i gymnasiet och att kristendomen i allmnhet hade ftt en mer undanskymd plats i
samhllet.
Partiets grundare kom frn pingstrrelsen. De ideologiska rtterna finns

inom vrdekonservatismen med kristna vrderingar som grund. En annan central vrdekonservativ
punkt r Kristdemokraternas vrnande om familjen som r sjlva fundamentet i samhllslivet.
Partiet kallar sin mnniskosyn fr personalistiskdr mnniskan r en unik individ men nd
beroende av familjen och samhllet. Mnniskosynen har ocks konservativa drag d mnniskan
ses som ofullkomlig.
Partiets har ven socialliberala ider om en fri marknadsekonomi men nd med en offentlig
sektor som ger medborgaren en grundtrygghet. Inom partiets ideologi finns det delar av
ekologismens tanke om att mnniskan mste ta hand om, frvalta, miljn fr framtida
generationer.
Efter valet 1991 kom Kristdemokraterna fr frsta gngen in i riksdagen. Partiet har sedan pendlat
mellan 4 % till drygt 11 %. Vid riksdagsvalet 2010 fick partiet 5,6 % och 2104 blev
Kristdemokraterna det minsta riksdagspartiet med 4,6 %.
6. Socialdemokraterna
Socialdemokraterna, (S) heter officiellt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, bildades 1889.
Partiet fick tidigt en direkt koppling till socialdemokratin. Det har alltid funnits ett starkt band
mellan Socialdemokraterna och fackfreningsrrelsen, speciellt med Landsorganisationen (LO)
som hade hga representanter inom Socialdemokraternas ledning. Frn 1990-talet har dock
kopplingen mellan Socialdemokraterna och LO minskat.
Socialdemokraterna r det parti som styrt Sverige under den strre delen av 1900-talet. Denna
dominans av partiet har sjlvklart pverkat Sveriges historia, politik och ekonomi. 1932-1976
innehade Socialdemokraterna regeringsmakten, ofta som ensamt parti och vid vissa perioder
i koalition med andra partier.
Under 1900-talets brjan var partiets ideologi pverkat av marxismen men utan revolutionra krav.
Socialdemokraterna ville d frstatliga stora delar av ekonomin. Efter 1945 minskade partiet sina
krav p frstatligande av ekonomin men socialdemokraterna skapade en stark och stor offentlig
sektor som byggde upp vlfrdssamhllet. Uppbyggandet och bevarandet av en stor offentlig
sektor blev en viktig del av partiets ideologi. De strsta valframgngarna hade partiet under 1950talet och 1960-talet under ledning avTage Erlander och Olof Palme.
Under 1990-talet, speciellt efter den stora ekonomiska krisen 1994, frndrades
Socialdemokraternas ideologi d partiet ville minska den offentliga sektorn. Partiet blev sedan
ven mer positivt instlld till en kad marknadsekonomi och att statligt gda bolag skulle kunna
privatiseras. Socialdemokraterna gjorde drmed en ideologisk frflyttning mot mitten p hgervnsterskalan och partiets ideologi fick en mersocialliberal karaktr.
2000-talet har inneburit minskat vljarstd fr Socialdemokraterna vilket blev extra tydligt vid
valet 2010 d partiet fick 30,66 % i riksdagsvalet, den lgsta siffran sedan 1914. 2014 rs
riksdagsval betydde en knapp terhmtning d partiets rstandel landade p 31 %.
7. Vnsterpartiet
Nr Vnsterpartiet (V) bildades 1917 hade partiet nra kopplingar till kommunismen. Delar av
partiet var frn brjan revolutionrt men redan vid partiets bildning fanns det konflikter inom
partiet om just revolution som ett ndvndigt medel fr samhllsfrndring.
Efter andra vrldskriget fanns en stark falang inom partiet som bde trodde p revolutionen och
som ville ha en styrd planekonomi. Under 1960-talet tog partiet mer avstnd frn det
kommunistiska Sovjetunionen och partiet bytte namn till Vnsterpartiet kommunisterna.
1990 bytte partiet ter namn till enbart Vnsterpartiet. Namnbyten var ett stt att markera
avstndstagandet frn de kommunistiska regimerna i Sovjetunionen och st- Centraleuropa.
Vnsterpartiet r fr en stor skattefinansierad offentlig sektor. Skatternas omfrdelning av pengar
och egendom fick erstta den mer revolutionra tanken om att med vld omfrdela pengar och
egendom. Vnsterpartiet har starkt profilerat sig som ett feministiskt och socialistiskt parti dr
ekonomisk jmlikhet och jmstlldhet r tv viktiga ml. Partiet var det frsta riksdagsparti som
tog in feminism i sin ideologi.
Partiet har alltid varit motstndare till monarkin, militren och krnkraften. Vsterpartiet vill att
Sverige ska lmna EU d organisationen anses som odemokratisk och som bara gynnar
marknadsekonomin och de stora privata fretagsintressena. Partiet har blivit lite mindre
motstndare till marknadsekonomin men det finns fortfarande ett motstnd till att privatisera
statligt gda bolag och tillta privatgda sjukhus och skolor.
Vnsterpartiets valresultat till riksdagen har under 1900-talet legat p 4-8 % men vid valen 1998
och 2002 fick partiet 12 % respektive 8,4 %, mycket tack vare den karismatiska partiledaren
Gudrun Schyman. 2010 fick partiet 5,6 % i riksdagsvalet och 2104 rstade 5,7 % p
Vnsterpartiet.
8. Miljpartiet
Officiellt Miljpartiet de Grna (MP) bildades 1981 som en reaktion p krnkraftsomrstningen

1980 d politiskt engagerade krnkraftsmotstndare ville lyfta miljn som den viktigaste
ideologiska frgan. Ofta kallas Miljpartiets ideologi fr en grn ideologi som r influerad
av ekologism och feminism.
I partiets partiprogram finns det en klar tredelad solidaritetsfrklaring med klar koppling till
ekologismen:
solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
solidaritet med kommande generationer
solidaritet med vrldens alla mnniskor.

Tjernobylkatastrofen 1986 skapade allmn debatt om miljn och krnkraft vilket kade intresset
och stdet fr Miljpartiets ideologi. 1988 lyckades Miljpartiet fr frsta gngen komma in i
riksdagen. Miljpartisterna har varken velat placera partiet i hgerblocket eller vnsterblocket.
Partiets ideologi har ocks varit svr att stta in i hger-vnsterskalan.
Miljpartiet har haft mest samarbeten med Socialdemokraterna och delvis med Vnsterpartiet.
Men partiet har ven haft samverkan med partierna inom hgerblocket. Miljpartiet har varit
skeptiskt till EU och fram till 2008 var partiet mot EU men nu r partiet fr ett svenskt
medlemskap men att EU mste frbttras inom milj- och demokratifrgor.
Att partiet har en koppling till feminismen syns tydligt i Miljpartiets ledarskap som bestr av tv
partiledare, sprkrr. Ett sprkrr ska vara kvinna och ett sprkrr ska vara man.
Miljpartiets vljarstd i riksdagsvalen har fram till 2010 varit omkring 3-5 %. 2010 var en
valframgng med 7,3 % i riksdagen, medan 2014 innebar en viss tillbakagng till 6,9 %.
9. Sverigedemokraterna
2010 fick Sverigedemokraterna (SD) fr frsta gngen riksdagsplatser. Partiet bildades 1988 och
har sedan dess haft en brokig ideologisk grund. Partiet ses
som frmlingsfientligt och populistiskt d partiets grundlggande frga r att begrnsa
invandringen till Sverige.
Sverigedemokraterna kallar sig sjlva socialkonservativa d partiet str fr konservativa tankar
med framfrallt stark nationalism och ett samhlle med ett offentligt socialt skyddsnt som skapar
minskade sociala klyftor och en nationell enighet.
Partiet har haft med band till rasistiska och nazistiska partier i Sverige, ngot som partiet sger sig
frska f bort. Partiet bildades av personer som kom frn den rasistiska rrelsen Bevara Sverige
svenskt. En brande tanke r att invandringen till Sverige r grunden fr de flesta problem i
samhllet som brottslighet, svag ekonomi och arbetslshet.
Frmlingsfientligheten finns ven i partiets stora motstnd till ett mngkulturellt Sverige dr flera
kulturer mts och blandas. Sverigedemokraterna anser att ett mngkulturellt samhlle enbart leder
till motsttningar och otrygghet. Enligt partiet ska den svenska kulturen rda och invandrare ska
verge sin tidigare kultur. Det finns inslag av islamofobi inom den sverigedemokratiska ideologin
d just islam ses som ett stort hot mot det svenska samhllet och dess kultur.
2010 fick Sverigedemokraterna fr frsta gngen plats i riksdagen. Valet blev en stor framgng fr
partiet som fick 5,7 %. De borgerliga och socialistiska riksdagsblocken har inte velat samarbete
med Sverigedemokraterna. 2014 fick partiet en historiskt stor medgng d Sverigedemokraterna
fick 12,9 % av rsterna vilket innebar en dryg frdubbling av partiets mandat i riksdagen.
IDEOLOGIERNA
Kap 4. Vilken vlfrd vill

ideologierna ha?
1. Vlfrd - en ideologisk frga
Mycket av det vi tar fr sjlvklart som utbildning, sjukvrd, barnbidrag och ekonomisk ersttning
vid sjukdom, arbetslshet eller frldraledighet r en del av vr vlfrd.
Vlfrd kan ha flera olika betydelser men ett vlfrdssamhlle ses ofta som ett samhlle dr den
offentliga sektorn tryggar samhllsmedborgarnas grundlggande vlfrd. Detta vlfrdssamhlle
finansieras frmst via skatteinkomster men ven detta kan skifta.
Grundlggande vlfrd kan vara att f mat, bostad, sjukvrd och omsorg om vi r sjuka, arbetslsa
eller p annat stt inte kan frsrja oss sjlva. Vlfrd kan ven vara att ha tillgng till kultur och
utbildning genom bibliotek, skolor, offentliga teatrar och muser.
Fr att frst hur vlfrd kan vara en ideologisk frga mste man frst ha kunskap om hur det
svenska vlfrdssamhllet fungerar. I detta avsnitt kommer du drfr frst f en inblick om hur det
svenska vlfrdssamhllet har vxt fram och hur det r uppbyggt och finansierat.
Drefter kommer du f kunskap om hur ngra ideologier vill skapa det perfekta vlfrdssamhllet.
2. Nr fick vi ett vlfrdssamhlle?

Idag r den svenska vlfrden ngot naturligt i vrt samhlle men s har det inte alltid varit. Under
1800-talet var Sverige ett fattigt land med en levnadsstandard som kan liknas med den i de
fattigaste utvecklingslnderna i vrlden. Barnaddligheten var hg, svlt frekom och det fanns
knappt ngot socialt skydd fr de fattigaste och svagaste i samhllet.
Under 1800-talets slut, men framfrallt under 1900-talet, brjade den svenska ekonomin bli
starkare. Detta skedde i samband med att Sverige blev ett mer industrialiserat samhlle. Under
samma period utvecklades idn om att samhllet skulle ka det sociala skyddet fr sina
medborgare och att detta skulle bekostas av skatter och andra utgifter som var gemensamma fr
medborgarna. Tidigare hade hjlpen till fattiga och svaga frmst bekostats av frivilliga gvor frn
rika medborgare eller av kyrkan, men framfrallt av den egna slkten.
Folkhemmet - starten fr vlfrdssamhllet

Det stora klivet mot ett vlfrdssamhlle tog Sverige under 1930-talet d det s
kallade folkhemmet fddes. Begreppet folkhemmet blev knt 1928 d den socialdemokratiska
ledaren Per-Albin Hansson beskrev begreppet i sitt folkhemstal. Folkhemmet var enligt
Socialdemokraterna ett samhlle dr inte enbart de svagaste skulle f mer socialt och ekonomiskt
skydd utan staten skulle ge ett allmnt skydd till sina medborgare, ett skydd som byggde p en
solidarisk tanke om att alla medborgare skulle frska bidra till denna vlfrd.
Socialdemokraterna blev det parti som frn 1930-talet drev tanken om ett allmnt
vlfrdssamhlle som gav alla ett grundlggande skydd och social service. Innan hade ven
liberala och konservativa partier legat bakom reformer som allmn pension 1913, en
grundlggande pension fr de fattigaste pensionrerna.
Ngra av de reformer som genomfrdes var tv veckors semester 1928, som innebar den frsta
lagstiftande lngre ledigheten fr alla anstllda. Allmnt barnbidrag kom 1947 och
allmn folkpension fr alla pensionrer brjade glla 1948. 1955 fick alla lntagare
en obligatorisk sjukfrskring.
1962 genomfrdes skolreformen som innebar en niorig obligatorisk skola. Andra delar inom
vlfrdssamhllet blev lngre semestrar, kortare arbetstider och kad frldraledighet.
Det vlfrdssamhlle som vi r vana vid fick sin form under 1970-talet. Det svenska
vlfrdssamhllet hade byggts upp genom en politisk vilja men en grundfrutsttning var den
hpnadsvckande ekonomiska utvecklingen som skedde under 1950- och 1960-talen som gav
stora skatteinkomster som finansierade systemet.
3. Vad r det svenska vlfrdssamhllet idag?

Vlfrden i Sverige bestr av flera skilda delar som vi berrs av under olika perioder av vra liv.
Vi ska nu f flja Erika, en phittad person, som fr illustrera en resa genom vlfrdssamhllet.
Erika fds p BB. Hennes mamma och pappa kan vara frldralediga d de
fr frldrapenning, en statlig ekonomisk ersttning som baseras p frldrarnas lneinkomster.
Frldrarna fr barnbidrag som r det statliga ekonomiska bidraget som betalas ut varje
mnad.
Nr Erika blir drygt ett r gammal brjar bda frldrarna jobba. Erika brjar d p
Tallbackens kommunala frskola som r allmn.
Erika blir sju r och hon brjar p den nioriga kommunala grundskolan som r
obligatorisk och kostnadsfri.
Som sextonring vljer Erika samhllsvetenskapsprogrammet p den

fristende gymnasieskolan som inte drivs men finansieras av kommunen. Kommunen driver det
strsta gymnasiet i kommunen och dr gr Erikas bror Christoffer. Under sin gymnasietid fr
Erika statligt bidrag, studiehjlp.
Efter gymnasiet brjar Erika lsa p Ekonomihgskolan vid Lunds

universitet.Hgskoleutbildningarna och universitetsutbildningarna r statligt finansierade och
Erika har rtt till statliga studiemedel som studiebidrag och studieln.
Utbildningen leder till ett jobb som ekonom p ett IT-fretag men efter ngra r rkar
Erika ut fr en trafikolycka. Erika skadas allvarligt och hon mste opereras p
landstingets sjukhus. Under sin sjukfrnvaro fr Erika sjukpenning frn Frskringskassan.
Efter en tids sjukfrnvaro kan Erika brja jobba igen men d gr IT-fretaget i konkurs.
Erika blir arbetsls men arbetslshetsfrskringen och det statliga bostadsbidraget rddar hennes
ekonomi.
Om det hade blivit riktigt illa kunde Erika f frsrjningsstd eller ekonomiskt bistnd av
kommunen som betalas ut till personer som r utan ngon annan ekonomisk ersttning.
Efter ett halvr som arbetsls fr Erika ett nytt jobb och snart drefter trffar hon Niklas.
De flyttar ihop och nr Erika r 29 r vntar hon sitt frsta barn. Erika fr innan fdseln beska
landstingetsmdravrdscentral fr att kontrollera att hon och barnet mr bra.
Erika fder barnet p BB och Erika fr samma sociala service och std som sin mor:
frldrapenning, frskola och barnbidrag.
Erika jobbar vidare och tiden gr. Nr hon r 65 r gr hon i pension. Hon kan leva rtt
bra p sin pension d hon har en bra tjnstepension och en privat pensionsfrskring som har gett
en braavkastning.
Vid 85 rs lder orkar inte Erika och Peter bo kvar i sitt hus utan de flyttar in p det
kommunalalderdomshemmet dr kan f den ldreomsorg som de behver. Hr slutar Erikas resa
genom det svenska vlfrdssamhllet.
Vissa delar av den sociala omsorgen kunde ha sett annorlunda ut, exempelvis kunde frskolan
eller ldreomsorgen varit privatgd.
Erika och hennes man kunde ha valt att stanna hemma med barnet och d ftt vrdnadsbidrag. I
Erikas kommun kan frldrarna vlja att vara hemma med sitt barn istllet fr att ha barnet p
frskola kan frldrarna f ett vrdnadsbidrag som gller nr barnet r 1-3 r.
4. Vem ansvarar fr vlfrden?

Under Erikas livsresa genom vlfrdssamhllet sttte vi p de viktigaste aktrerna i
vlfrdssystemet:kommunen, landstinget och staten, som tillsammans bildar den offentliga
sektorn som gller fr alla medborgare. Hr kommer en uppdelning av de viktigaste
ansvarsomrdena inom vlfrden.
Kommunens ansvar:
Frskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
Utbildning frn frskoleklass till gymnasieskola, srskola, kommunal vuxenutbildning

och svenska fr invandrare
Socialtjnst, inklusive individ- och familjeomsorg, exempelvis ekonomiskt bistnd
Omsorg om ldre och funktionshindrade
Hlso- och viss sjukvrd i srskilt boende.

Landstingets ansvar:
Hlso- och sjukvrd
Tandvrd
Statens ansvar:
Den statliga myndigheten Frskringskassan frvaltar fljande std: barnbidrag,

bostadsbidrag, sjukpenning, ersttning och std till funktionshindrade, std till arbetslsa
Arbetsfrmedlingen r den statliga myndighet som frmst stttar arbetslsa
Centrala studiestdsnmnden, CSN, myndiget som betalar ut studiehjlp, studiestd och

studieln
Pensionsmyndigheten med uppdrag att betala ut den allmnna pensionen och ge rd om

pensionssparande.
En stor del av statens ansvar fr vlfrden r uppdelat p centrala myndigheter som lyder under
regeringen.
Privata alternativ inom vlfrden

Delar av vlfrden r privatiserad. Fretag kan driva frskolor, friskolor, sjukhus och
ldreboenden som betalas med skattemedel frn den offentliga sektorn. Men det finns ven helt
privata alternativ inom bland annat sjukvrd och ldreomsorg som inte betalas via skattemedel.
Det kan vara fristende privat lkarvrd som fretag erbjuder sina anstllda eller privatpersoner
som tecknar en privat sjukfrskring som kan erbjuda snabbare behandling vid sjukdom.
5. Fr alla fri tillgng till std och social

service?
En grundtanke i det svenska vlfrdssystemet r att stora delar av servicen ska vara avgiftsfritt.
Vissa delar av den sociala servicen kostar dock att anvnda. En del av servicen och stdet r till
fr alla medan andra delar av vlfrden ges till vissa grupper i samhllet. Detta ska vi granska lite
nrmare.
Avgiftsfria tjnster
Skolutbildningen, frskolan fr 6-ringar, grundskola, gymnasieutbildning och utbildningen vid
universitet och hgskolor r avgiftsfri fr alla. Detta gller antingen om man gr p kommunala
skolor eller i friskolor som drivs av privata fretag. Skolmaten p grundskolan ska vara fri.
Gymnasier dremot r inte tvingade till att ge gratis lunch utan vissa gymnasieskolor tar betalt fr
maten. Lromedel och utrustning ska vara avgiftsfri frutom p universitet och hgskolor.
Sjukvrden och tandvrden r fri fr barn och ungdomar. ldersgrnsen fr den fria sjukvrden
varierar mellan landstingen men upp till 19 rs lder har alla rtt till fri tandvrd.
Subventionerade tjnster
Flera delar av vlfrden r starkt subventionerad vilket innebr att anvndaren betalar en liten del
av den totala kostnaden fr tjnsten. Resten av kostnaden betalas av den offentliga sektorn. Detta
gller bland annat frskolan och fritids dr frldrarna vanligtvis betalar en andel av sin
lneinkomst. Frskoleavgiften r inkomstprvad, det vill sga styrd av personens inkomst.
Avgiften r inte reglerad i lag utan varje kommun bestmmer avgiften men ett riktmrke r 3 % av
frldrarnas gemensamma bruttoinkomst, men max 1260 kr/barn.
Sjukvrden, tandvrden och lkarutskrivna mediciner r ocks subventionerat med
hgkostnadsskydd som innebr att det finns ett tak fr hur mycket patienten mste betala fr
vrden eller medicinen.
ldreomsorgen med boende p lderdomshem eller hjlp i hemmet med stdning och matlagning
r ocks subventionerad. Hr tas en avgift ut som styrs av den vrdbehvandes inkomst och
frmgenhet. Det finns dock ett avgiftstak ven fr den allmnna ldreomsorgen som bestms av
kommunen.
Generellt std
En del av stdet r generellt d det nr alla, oavsett ekonomisk och social status. Ett klassiskt
exempel rbarnbidraget som r lika fr alla barn, frn de rikaste till de fattigaste i landet, oavsett
om frldrarna jobbar eller inte. Studiehjlpen fr gymnasieungdomar och studiestdet fr
studerande p universitet och hgskola r ocks generell.
Behovsprvat std
En del av vlfrdsstdet r behovsprvat d det ges efter behov. Flertalet bidrag r behovsprvade.
Mnniskor som saknar tillrcklig inkomst eller har speciell bostadskostnad kan exempelvis f
bostadsbidrag fr att klara sitt boende via Frskringskassan.
Personer med mycket lga eller inga inkomster kan f frsrjningsstd eller ekonomiskt bidrag av
kommunen. Frr kallades detta fr socialbidrag. Enligt lag ska stdet ges fr att personen eller
familjen ska f en sklig levnadsniv. Det r upp till varje kommun att tolka vad som menas
med sklig levnadsniv och drfr kan ersttning variera och vad ersttningen ska tcka.
6. Socialfrskringar
Ett utbrett socialt skyddsnt finns i de socialfrskringar som antingen finansieras eller regleras
av staten. Socialfrskringar r en frskring som ges fr att kompensera inkomstfrluster vid
bland annat sjukdom, arbetslshet, frldraledighet eller tillfllig frldraledighet d barnet r
sjukt.
En speciell form av socialfrskring r den allmnna pensionen. Inkomsterna till de allmnna
socialfrskringarna hamnar i en gemensam pott som sedan delas ut till de behvande. Det finns
allts en form av solidaritet inbyggt i socialfrskringssystemen d alla bidrar till potten, oavsett
om man kommer anvnda sig av socialfrskringarna eller inte.
Sjukfrskring och frldrapenning

Det finns en allmn sjukfrskring som r obligatorisk d alla som arbetar betalar till
sjukfrskringen. Frskringen betalas ut frn dag tv d frsta sjukdagen rknas som karensdag.
Frldrapenning vid frldraledighet och tillfllig frldrapenning d barnet r sjukt r ocks
frskringar. Ersttningen vid sjukdom och frldraledighet r max 80 % av den ordinarie
inkomsten men hr finns ettmaxtak fr hur mycket en person kan f ut.
Arbetslshetshetsfrskring
Frskringen som ger en ersttning vid arbetslshet r frivillig och skts av

speciella arbetslshetskassor A-kassor.
Det r i frsta hand fackfreningarna som ansvarar fr A-kassorna men det finns inget krav p att
man mste vara fackligt ansluten fr att kunna tillhra en A-kassa. Medlemsavgiften till A-kassan
skiftar beroende p vilken yrkesbransch man tillhr.
Ersttningen frn A-kassan baseras p den arbetslsas ln och hur lnge man har varit medlem i
A-kassan men ven hr finns ett maxtak fr A-kasseersttningen.
Det finns ven en obligatorisk grundfrskring som betalas ut till arbetslsa som inte r medlem i
ngon A-kassa.
7. Pensionen - en tredelad historia

Pensionsfrskringen kan vara tredelad: allmn pension, tjnstepension och privat pension.
Den strsta andelen r den statliga allmnna pensionen som r obligatorisk och betalas in via din
ln. Den allmnna pensionen baseras p din totala livsln. Totalt betalas 18,5 % av din rsinkomst
in till det allmnna pensionssystemet som bestr av tv delar:
Inkomstpensionen som bestr av 16 % av din rliga inkomst. Denna pott frvaltas av den
statligaPensionsmyndigheten.
Premiepensionen som r 2,5 % av din rliga inkomst. Denna pott kan du sjlv placera i fonder.
Hur stor denna pott blir kan allts skifta beroende p skicklighet eller tur med placeringen av
pengarna.
Det r vanligt att man som anstlld har en tjnstepension som skapats via kollektivavtal mellan
arbetsgivarna och fackfreningarna. Det r arbetsgivaren som betalar in tjnstepensionen och
tjnstepensionens storlek och utfrande bestms genom kollektivavtalen.
Den tredje och sista delen av pensionen kan vara privat pensionssparande. Det r helt frivilligt
och det r d upp till varje person att bestmma om man ska ha ett privat pensionssparande och
hur detta sparande ska se ut. Banker eller frskringsbolag erbjuder privat pensionssparande i
olika pensionsfonder som vljs av den sparande.
Hur stor blir din pensionsersttning?
Det r svrt att berkna vad man kommer f ut fr pension fr det r mnga faktorer som pverkar
den. Inkomst, antal r som du jobbar, nr du gr i pension, vilket avtal som gller fr din
tjnstepension r ngra faktorer som styr. Om du vljer att placera delar av dina pensionspengar i
fonder s styrs din pension av hur bra fonderna har gtt. Man kan som tidigast g i pension vid 61
rs lder men du har rtt att arbeta fram till minst 67 r.
Befolkningsprognoser visar att andelen ldre kommer ka i framtiden och de ldre blir
allt vitalare. Detta kan innebra att fler ldre kan och vill jobba lngre n till 67 r. Det kan ven
bli ndvndigt att hja pensionsldern fr det r inte skert att det framtida vlfrdssamhllet har
ekonomiska mjligheter att ge en tillrcklig pension till alla ver 67 r.
8. Hur finansieras vlfrden?

Vlfrden kostar mycket vilket man kanske inte alltid tnker p. Vad r du som gymnasieelev
vrd? 2011 var den genomsnittliga totalkostnaden fr en gymnasieelev 100 200 kronor per r.
ver 60 000 kronor kostade varje vrdtillflle inom kirurgi, exempelvis operationer p de strre
specialistsjukhusen (2010). Den totala utgiften fr vlfrden frn offentlig sektor r 1 016,1
miljarder kronor (2010). En nstan ofattbar siffra som ska betalas men hur?
Skatterna - den viktigaste inkomsten fr vlfrden

Skatter till kommun, landsting och stat r den strsta inkomstkllan fr vr vlfrd. Skatterna
delas in i:
Direkta skatter som skatt p inkomst. Kommunalskatten r den vanligaste inkomstskatten.

Det finns ven en statlig inkomstskatt men den betalas endast av de inkomsttagare som kommer
ver en viss inkomstniv.
Indirekta skatter, exempelvis mervrdeskatt, kallat moms. Denna skatt tas ut genom priset
p nstan alla varor och tjnster. Momsen r i genomsnitt 25 % av varans eller tjnstens
pris. Punktskatt r en speciell skatt som tas ut p vissa varor som tobak, alkohol och bensin.
Punktskattens syfte r att styra konsumentens vanor, som att kpa mindre sprit eller kra mindre
med bensindrivna fordon. Vgtullar r ocks en punktskatt dr syftet r att minska biltrafiken
inom vissa storstadsomrden.
Arbetsgivaravgifter
Frutom de anstlldas ln mste arbetsgivaren betala en arbetsgivaravgift till staten fr sin
anstllda. Arbetsgivaravgiften var 2012 31,42 % av lnen. Fr en anstlld som har en mnadsln
p 25 000 kronor mste arbetsgivaren d betala 7 855 kr i arbetsgivaravgift. Den totala
anstllningskostnaden blir drmed 25 000 kr + 7 855 kr = 32 855 kr/mnad. Tabellen visar vad
arbetsgivaravgiften finansierar, bland annat pension, sjukfrskring och frldrafrskring.
Avgifter
Nr man som vuxen besker lkare eller tandlkare betalar patienten en mindre avgift som ocks
gr till att finansiera vlfrden. Frskola, ldreboende och hemtjnst bekostas delvis genom
avgifter som betalas av den behvande.
9. Grupper med speciellt behov

Det finns mnniskor i vrt samhlle som av olika anledningar r i behov av extra std frn
vlfrdssamhllet. Personer med fysiska eller psykiska funktionshinder r en sdan grupp dr
samhllet mste anpassas efter deras behov.
En funktionshindrad person kan behva dubbelt skydd frn samhllet. Om personen varken kan
arbeta eller ta hand om sig sjlv mste staten bde frsrja personen och ansvara fr att hon eller
han fr den sociala servicen som behvs. Vad innebr detta? Lt oss se p ngra exempel.
Fr att en rullstolsburen person ska kunna ta sig till sitt arbete eller skola mste kollektivtrafiken
eller den allmnna frdtjnsten anpassas till hennes eller hans behov. Funktionshindret kan ven
hindra personen frn att ha ett arbete vilket gr att den funktionshindrade r helt beroende av
samhllets sociala skyddsnt som inkomst, bostad, mat o.s.v.
En psykiskt funktionshindrad person kan behva speciellt boende d personen kan ha svrt att laga
mat eller klara av hygienen. Andra r kanske enbart frhindrade att skta vardagliga sysslor som
att handla eller att umgs med andra mnniskor och kan d behva en personlig assistent frn
kommunen.
Missbrukare
Missbrukare av alkohol eller narkotika r en annan grupp som kan behva extra std frn
samhllet. Personer som har fastnat i missbruk kan frlora inkomst och bostad samt riskera bli
kriminell. Missbruk medfr ett stort socialt lidande och ekonomiska kostnader fr svl drabbade
individer som fr samhllet i stort. Staten kan i vissa fall tvinga missbrukare till vrd. Detta
regleras av lagen om vrd av missbrukare,LMV och lagen om vrd av unga, LVU, som gller
omhndertagande av barn och unga.
10. Nr vlfrdssamhllet alla?

Grundtanken r att alla i det svenska vlfrdssamhllet ska f sina grundlggande behov
tillgodosedda men det finns grupper i samhllet som inte helt tcks det sociala skyddsntet. Svr
hemmilj, arbetslshet, sjukdom eller missbruk kan stta personer i sdana livssituationer att de
hamnar utanfr den allmnna vlfrden. Vi ska nu titta p ngra sdana grupper.
Finns det fattiga i Sverige?

Just begreppet barnfattigdom r ett klart vrdeladdat ord som vcker knslor och debatt. Finns det
verkligen fattiga i Sverige? Ja det gr det, men vad r d fattigdom?
Att mta fattigdom kan vara svrt och fattigdom kan vara en relativ definition, beroende p vem
man frgar och vad man jmfr.
I Sverige finns det ingen som svlter p grund av brist p mat men det finns mnniskor som mste
f ekonomiskt std fr att klara av de grundlggande behoven som just mat eller bostad.
Olika definitioner av fattigdom

Nr man pratar om fattigdom anvnds begreppen relativ fattigdom som utgr frn den
genomsnittliga inkomsten i samhllet och absolut fattigdom som utgr frn en bestmd norm fr
vad som r en skliglevnadsniv.
EU har en definition som utgr frn en relativ fattigdomsniv: leva p en disponibel inkomst som
understiger 60 procent av medianinkomsten i landet.
En annan definition av absolut fattigdom kan vara grnsen fr att f frsrjningsstd, ven kallat
ekonomiskt bistnd frn kommunen. Denna grns bestms av riksdagen och gller hela landet.
Frenklat rknas grnsen fram genom att granska hushllets inkomster och utgifter. Det hushll
som inte kan tcka utgifterna fr det mest ndvndiga som bostad, mat, klder, hygien m.m. har
rtt till frsrjningsstd.
Barnfattigdom
Fattiga barn r en grupp som uppmrksammas speciellt mycket. Som barn kan man vara extra
utsatt fr fattigdom d man hela tiden jmfr sig med andra barn i frskola eller skolan. Att inte ha
rd med ny vinterjacka, att aldrig kunna ha pengar till att g p bio eller kunna ka bort under
skollovet kan vara traumatiskt fr en ung person.
Knslan att vara utanfr blir ltt stor om ett barn inte kan f samma materiella standard som sina
kamrater. Rdda Barnen presenterar rligen en rapport om barnfattigdomen i Sverige. Rdda
Barnen utgr frn tv mtt av barnfattigdom som mter absolut fattigdom:
Lg inkomststandard som r ett mtt p hur den disponibla inkomsten kan tcka
kostnader som boende, mat, klder m.m.
Frsrjningsstd. Andel barnfamiljer som sker och har rtt till frsrjningsstd av
kommunen.
Enligt Rdda Barnens rapport Barns ekonomiska utsatthet, rsapport 2012:2 fanns det r 2010
242 000 barn 0-17 r som levde i fattigdom. Detta motsvarade 12,7 % av alla barn i Sverige.
Det finns dock stora skillnader mellan vilka grupper av barn som drabbas av fattigdom. Jmfr
man familjer med ensamstende frldrar familjer med sammanboende frldrar r
barnfattigdom omkring tre gnger s vanligt bland barn med ensamstende frldrar.
Barnfattigdomen r nstan fem gnger s stor bland barn med utlndsk bakgrund. Nstan var
tredje barn med utlndsk bakgrund r fattig. Rdda Barnens rapport visar att det ven finns stora
skillnader mellan kommuner men ven inom kommuner. 2010 hade Malm kommun hgsta andel
barnfattigdom i Sverige, 32,7%, medan Tby kommun hade lgsta andel med 4%.
Hemlshet
Att ha ett hem r ngot grundlggande fr oss alla. Ett hem ger bde fysiskt skydd frn kyla och
regn men ett hem betyder ocks en trygghet och en privat avskildhet. Att vara hemls
symboliserar fr mnga en ytterst fattigdom som inte ska finnas i Sverige men samtidigt finns det
mnniskor i dagens Sverige som r hemlsa. Varfr r det s?
Hemlshet brukar frklaras med tv olika frklaringsmodeller:
Individuella orsaker. Personer med missbruk, psykisk sjukdom, problem med familj eller
grannar eller ett sjlvvalt liv som hemls r exempel p individuella orsaker till hemlshet.
Strukturella orsaker. Hr r det mer strukturer i samhllet som skapar hemlshet. Hg

arbetslshet, fattigdom, bostadsbrist, diskriminering p grund av etnicitet eller utlndsk bakgrund
r exempel p faktorer kopplade till samhllets struktur.
Som s ofta i verkligheten finns orsaken till hemlshet i en mix av de tv frklaringsmodellerna.
Exempelvis kan missbruk ltt leda till arbetslshet och utanfrskap vilket i sin tur kan leda till
hemlshet.
Enligt Socialstyrelsens uppskattning frn 2011 fanns det 34 000 hemlsa eller personer utan eget
boende i Sverige. Vanligtvis kopplas hemlshet ihop med uteliggare som sover utomhus eller p
offentliga platser som tgstationer eller kpcentrum men denna grupp r enbart en liten andel av
de hemlsa som p olika stt inte har tillgng till ett eget boende.
Som hemls rknas bland annat mnniskor som bor p speciellt boende fr missbrukare eller
psykiskt sjuka eller som fr tillflligt boende av kommunen. ven mnniskor som r tillflligt
inneboende hos vnner, slkt eller annan men utan ngot riktigt bostadskontrakt betecknas som
hemlsa.
Det finns stora problem med att mta antalet hemlsa d mrkertalet r stort. Antalet hemlsa
personer frn andra EU-lnder och tillflligt hemlsa r svra att mta. Antalet uteliggare r en
annan grupp som r svr att mta.
Enligt Socialstyrelsen fanns det omkring 250 stycken uteliggare (2011) men Stockholms stad
uppskattade att det 2012 fanns 480 uteliggare enbart i Stockholm.
Att inte ha en egen bostad medfr stora problem att f en anstllning, ha familj, skydda sin
egendom och sin hlsa. Vlfrdssamhllets sociala skydd har svrare att n hemlsa utan fast
adress. Som hemls r man mycket utsatt och otryggheten av att inte ha en fast punkt i tillvaron
blir mycket stor.
Offentliga sektorn, frmst kommunerna, frsker hjlpa hemlsa med tillflligt eller mer
lngvarigt boende men det finns flera frivilligorganisationer som hjlper hemlsa med boende,
mat och klder d inte vlfrdssystemet rcker till. Exempel p sdana organisationer r de kristna
organisationernaStadsmissionen och Frlsningsarmn men ven icke-kyrkliga freningar
som Faktum och Situation Stockholm stttar hemlsa, bland annat med att producera tidningar
som sljs av hemlsa.
11. Det perfekta vlfrdssamhllet ideologiernas svar

En angelgen frga fr alla ideologier r vilken vlfrd som ett samhlle ska erbjuda. Vad som r
en grundlggande vlfrd kan skifta beroende p vilken ideologisk instllning man har. Hr
kommer tankar in om mnniskosyn, den ekonomiska organisationen av ett samhlle och statens
roll. En ideologi mste bland annat ta stllning till fljande vlfrdsfrgor:
Hur omfattande ska vlfrden vara?
Hur ska vlfrden bekostas?
Vem ska f ta del av vlfrden i samhllet?
Ska vlfrden vara generell eller ska den ges till personer med strst behov?
Vi ska nu fokusera p tre ideologiska modeller fr hur vlfrdssamhllet br se ut. Det finns
knappt ngot land som har ett vlfrdssystem som bygger enbart p en av modellerna utan
vanligvis finns det en blandning av modellernas teorier. Vlfrdssystemet i ett samhlle r inte
heller statiskt utan det anpassas efter den politiska och ekonomiska situationen.
Ett aktuellt exempel p denna anpassning r vlfrdssystemet som i bland annat Grekland har
skurits ned p grund av den samhllsekonomiska krisen. Ett kat antal arbetslsa och drastiskt
minskade inkomster till den offentliga vlfrden har skapat klart frsmrad situation fr det
grekiska vlfrdssamhllet.
De styrande partiernas ideologiska bakgrund pverkar ocks inriktningen p vlfrden. Det r s
gott som omjligt att hitta en vlfrdsmodell som r perfekt utan varje modell har sina frdelar
och nackdelar. Detta kommer du se nr modellerna presenteras.
12. Den liberala vlfrdsmodellen

Modellen bygger direkt p liberalismens syn p mnniskan och statens roll i samhllet. Individen
ska till s stor del som mjligt sjlv f styra sin vlfrd dr varje mnniska ska kunna kpa
vlfrdstjnster som utbildning och sjukvrd p en fri marknad som inte styrs av den offentliga
sektorn. Den sociala servicen som skola, vrd och omsorg ska drfr frmst vara privat.
Den offentliga servicen och skyddet ska vara behovsprvad och endast ges till de fattigaste i
samhllet. Staten ska drfr enbart erbjuda en grundtrygghet som r s lg att den endast tcker
det ndvndigaste. De offentliga ersttningarna som sjukfrskringar eller arbetslshetsfrskring
ska vara s lga att de inte leder till utnyttjande av vlfrdssystemet utan att individen ska istllet
vara mer motiverad att arbeta.
Ett ml r att hlla ned skatterna och drmed ven de offentliga utgifterna till vlfrden. Det r
individens ansvar att sjlv ordna ett bra socialt skydd. Individen ordnar privata sjuk- och
arbetslshetsfrskringar. Ofta r de sociala frskringarna kopplade till arbetsgivaren som
erbjuder sina anstllda privat sjukvrd eller frskola.
Frdelarna med den liberala modellen r att individen kan anpassa sin vlfrd till sina egna behov.
Det blir ett system som inte krver hga offentliga utgifter och drmed inga hga skatteintkter.
Effekten av detta blir att skatten inte behver vara s hg. Modellen kan heller inte missbrukas av
mnniskor som inte vill arbeta utan individens drivkraft blir att ordna sin vlfrd sjlv.
Nackdelarna med modellen r att de svaga och fattiga kan sls ut. Det r de rika som kan f en bra
sjukvrd, utbildning och socialt skydd vilket kan ka de ekonomiska och sociala klyftorna i
samhllet.
Lnder som till stor del anvnder den liberala vlfrdsmodellen r USA, Storbritannien och
Australien.
13. Den socialdemokratiska vlfrdsmodellen

Modellen kallas ocks den skandinaviska modellen d de skandinaviska lnderna har kopplats till
detta vlfrdssystem. Det svenska vlfrdssamhllet r starkt format av denna modell. I den
socialdemokratiska modellen har den offentliga sektorn ett huvudansvar fr vlfrden som till stor
del bygger p att den sociala servicen och stdet r generellt, nr alla, rik som fattig. Den
offentliga sektorn med vrd, skola och omsorg r omfattande och ska hlla hg kvalit.
Tanken r att personer inte ska behva vnda sig till privata sjukhus, skolor eller
socialfrskringar utan den offentliga servicen ska dominera. Det r inte individens ansvar att
ordna frskoleplats eller sjukfrskring utan detta ska framfrallt bekostas av den offentliga
sektorn. Detta innebr att de offentliga kostnaderna blir hga vilket finansieras av hgre skatter.
De hga skatterna och de genersa sociala bidragen har ven som syfte att utjmna de ekonomiska
skillnaderna i samhllet.
Frdelarna med detta system blir att det blir rttvist p det sttet att alla fr tillgng till vlfrden
samt att det minskar risken fr att fattiga missgynnas.
Nackdelarna r att det kan missgynna de personer som arbetar mycket och som tjnar mycket
pengar p sitt arbete. kade skatter och hjda sociala ersttningar kan minska lusten att ha hg
inkomst och att arbeta. Den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta kan bli s
liten s att det kan leda till missbruk av systemet, det vill sga att personer hellre r sjukskrivna
och arbetslsa n i arbete. Vissa kritiker anser ven att den offentliga sektorn r ineffektiv och kan
inte ordna den bsta servicen till lgst pris.
Exempel p lnder som frmst anvnt den socialdemokratiska vlfrdsmodellen: Sverige, Norge
och Danmark.
14. Den konservativa modellen

Denna modell har vissa likheter till den liberala d den statliga inblandningen r mindre n inom
den socialdemokratiska modellen. I den konservativa vlfrdsmodellen spelar familjen, fretagen
och frivilligorganisationerna en viktig roll.
Inom konservatismen ses familjen och framfrallt kvinnan som en knutpunkt fr vlfrden medan
statens ansvar fr vlfrden ska vara mer undanskymt.
Kvinnan i familjen r inom den mer traditionella konservatismen, den som har huvudansvaret fr
familjens sociala service som barnpassning och vrd av de ldre i familjen. I det konservativa
vlfrdssystemet blir att mnga kvinnor blir hemmafruar som istllet fr att frvrvsarbeta utfr
delar av vlfrdsarbetet oavlnat.
Den konservativa vlfrdsmodellen utgr ocks frn att det sociala skyddet ska vara behovsprvat
fr de mest behvande. Den offentliga sektorn ska enbart ge en social grundtrygghet.
Tanken p att frivilligorganisationer ska bidra till de fattigas sociala trygghet finns kopplad till
konservatismens tanke om att de rikare ska bidra med gvor. Frivilligorganisationerna som ofta r
kopplade till den kristna kyrkan bidrar med ett brett utbud av social service, bland annat egna
skolor, vrdhem och sjukhus.
Frdelarna med detta system r att vlfrdssystemet inte utnyttjas av personer som inte vill arbeta.
Med den konservativa vlfrdsmodellen kommer vlfrden nra individen och familjen d
familjen sjlv tar ett stort ansvar fr vrd och omsorg. Vlfrden kan d lttare anpassas till
familjens behov.
Nackdelarna med det konservativa vlfrdssystemet r att det kan ha svrare med att minska de
ekonomiska och sociala klyftorna i samhllet. De fattiga kan tvingas att frlita sig p de rikas
gvor. Systemet kan missgynna kvinnor som hellre vill frvrvsarbeta n att ta hand om familjen.
Exempel p lnder med den konservativa vlfrdsmodellen: Tyskland och Italien.

IDEOLOGIERNA

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

IDEOLOGIERNA

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

IDEOLOGIERNA

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

IDEOLOGIERNA

3. Att granska och jmfra ideologier

Vad r ideologins syn p styrelseformen av samhllet? Demokrati, diktatur eller elitstyre?

Ska samhllet frndras genom revolution eller reform?

Franska revolutionens effekter

5. Liberalismen - individuell frihet

Synen p samhllet och styrelseform

6. Den ekonomiska liberalismen

Liberalismen som verideologi

9. Konservatismen - bevara och skynda

Synen p samhllet och styrelseform

Kyrkan, monarkin och militren

10. Socialkonservatismen och

12. Socialismen - solidaritet och

Frn socialismen har det sedan skapats tv stora ideologiska

Stor tilltro till att staten ska jmna ut orttvisorna i samhllet.

Marx socialismens huvudperson

Marx klasskamp och revolution

13. Kommunismen - marxism-leninismen

Synen p samhllet och styrelseform

Synen p samhllet och styrelseform

Kap 2. vriga ideologier

Synen p samhllet och styrelseform

Radikalfeminismens tankar om samhllsfrndring

Synen p samhllet och styrelseform

4. Fascism och nazism

Synen p samhllet och styrelseform

5. Nynazism i vrt nutida samhlle

Vit makt -rrelsen

Kap 3. Svenska partiers koppling

Den politiska kartan - hger och vnster, ekonomi

Nr man pratar om de svenska partierna stts de ofta in efter en s kallad hger-vnsterskala.

Miljn och feminism - hger eller vnster?

Frn 1970-talet riktade Moderaterna en tydlig kritik mot Socialdemokraternas id om en stor

Partiets grundare kom frn pingstrrelsen. De ideologiska rtterna finns

Officiellt Miljpartiet de Grna (MP) bildades 1981 som en reaktion p krnkraftsomrstningen

solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet

solidaritet med kommande generationer

solidaritet med vrldens alla mnniskor.

Kap 4. Vilken vlfrd vill

2. Nr fick vi ett vlfrdssamhlle?

Folkhemmet - starten fr vlfrdssamhllet

3. Vad r det svenska vlfrdssamhllet idag?

Som sextonring vljer Erika samhllsvetenskapsprogrammet p den

Efter gymnasiet brjar Erika lsa p Ekonomihgskolan vid Lunds

4. Vem ansvarar fr vlfrden?

Utbildning frn frskoleklass till gymnasieskola, srskola, kommunal vuxenutbildning

Socialtjnst, inklusive individ- och familjeomsorg, exempelvis ekonomiskt bistnd

Omsorg om ldre och funktionshindrade

Hlso- och viss sjukvrd i srskilt boende.

Hlso- och sjukvrd

Den statliga myndigheten Frskringskassan frvaltar fljande std: barnbidrag,

Arbetsfrmedlingen r den statliga myndighet som frmst stttar arbetslsa

Centrala studiestdsnmnden, CSN, myndiget som betalar ut studiehjlp, studiestd och

Pensionsmyndigheten med uppdrag att betala ut den allmnna pensionen och ge rd om

Privata alternativ inom vlfrden

5. Fr alla fri tillgng till std och social

Sjukfrskring och frldrapenning

Frskringen som ger en ersttning vid arbetslshet r frivillig och skts av