P a g e |1

Kursen: AKUTSJUKVRD

GRUPP VO: VT15-VT16

Namn: MONICA-ANGELA HANSEN

MODUL 7
Kapitel 9 - Sjukdomar i matspjlkningsorganen
(s.180)
Matspjlkningsorganens anatomi
Definition:

digestivsystemet innebr den morfologiska och funktionella enheten

vilken spelar roll i mats digestion (spjlkningen), absorption och eliminering av
oassimilerbara avfall.

Struktur: digestivsystemet bestr av:

(A) tractus digestorius (gastrointestinalkanalen, magtarmkanalen)
(B) tillhrande endokrina (insndrande) krtlar som producerar hormoner.

(A) Gastrointestinalkanalen GIK (magtarmkanalen MTK)

- ca. 9 meter lngd (frn munhlen till anus = tractus digestorius)
- p denna niv drabbas mat av fysikaliska och kemiska transformationer
GIK (MTK) innefattar:
Cavum oris (munhlen) med dess lppar, kinderna och gommen, ocks med:
- dentes (tnder);
- linguae (tunga); p den finns tre olika sorters papiller:
papillae filiforme (trdpapiller)
papillae fungiforme (svampformande papiller)
papillae circumvallate (vallgravspapiller)
- glandulae oris (spottkrtlar vilka tillhr matspjlkningssystemet)
Pharynx (svalg) = gr kopplingen mellan munhlan och oesophagus
Oesophagus, esophagus (matstrupe) = ca 25 cm lngt och relativt rak; muskulr
kanal mellan svalget och magscken.
Stomachus, ventriculus gaster (ventriculus, magscken) = har en J-form dr den
hgra/inre bjen kallas den mindre curvatura minor (kurvaturen/krkningen) och
den
vnstra/yttre
bjen
kallas
curvatura
major
(den
stora
kurvaturen/krkningen). Stomachus delas in i fem delar:

cardia (vre magmun),

fundus ventriculi (magscks botten),
corpus ventriculi (central del av magscken),
antrum ventriculi (magsckshlrum)
pylorus (nedre magmun).

Intestinum tenue (tunntarmen) = diameter av ca 2,5 cm och en lngd av 3-5 m maximalt 6 m (frn pylorus till valvula ileocecalis).

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |2

Tunntarmen delas in i tre delar:

- duodenum (tolvfingertarmen),
- jejunum (tomtarmen)
- ileum (den sista delen av tunntarmen innan tjocktarmen)

Intestinum crassum (tjocktarmen) = ca 1,5 - 1,6 meter lngd och ligger mellan
valva ileocecalis och canalis analis (anus)
Tjocktarmen delas upp i fyra delar:
- caecum (cecum, blindtarmen); frn cecums nedre del utgr ett bihang
d.v.s. appendix vermiformis.
- colon (egentlig tjocktarm) som innefattar andra fyra regioner, nmligen:
colon ascendens (p hger sida: den upptstigande delen
av tjocktarmen)
colon transversum (den tvrgende delen av tjocktarmen)
colon descendens (p vnster sida: den nedtstigande
delen av tjocktarmen)
colon sigmoideum (S-formig bj)
- rectum (rektum, ndtarmen)
- canalis analis (analkanalen) som slutar med anus (ndtarmsppningen
med tv ringar: den inre- och den yttre ringmuskler)

(B) Digestivsystemets tillhrande endokrina (insndrande)

krtlar

Glandula salivariae (salivkrtlarna, spottkrtlarna); hos mnniskan finns de tre

stora pariga salivkrtlar, nmligen:
-

glandula parotis (ronspottkrteln),

glandula sublingualis (undertungspottkrteln)
glandula submandibularis (underkkspottkrteln).

Pancreas (pankreas, bukspottkrteln) r kroppens nst strsta krtel efter levern,

och ligger i bukhlans vre del, p tvren frn tolvfingertarmens bj till mjlten.
Dess mtt r: lngd 15-20 cm, hjd ca 5 cm och tjockleken r 2-3 cm.
Bukspottkrteln bestr av tre delar:
-

caput pancreatis (bukspottkrtelhuvudet),

corpus pancreatis (bukspottkrtelkroppen)
cauda pancreatis (bukspottkrtelsvansen).

Bukspottkrteln har tv utfrsgngar:

-

ductus pancreaticus (bukspottkrtel gngen) brjar i bukspottkrtelsvansen,

gr genom hela krteln och mynnar tillsammans med gallgngen i
tolvfingertarmen via papilla duodeni major (den strre tolvfingerspapillen).
ductus pancreaticus accesorius (bukspottkrtelns hjlpgng) brjar i
bukspottkrtelns huvud och mynnar ocks den i tolvfingertarmen men genom
papilla duodeni minor (den mindre tolvfingerpapillen).

Hepar (levern) r kroppens strsta krtel, vger ca 1,5 kg och ligger nra intill
under diafragman (mellangrden).
Levern delas in i tv lober:
-

lobus hepatis dexter (hgra leverloben) och

lobus hepatis sinister (vnstra leverloben)
de tv loberna grnsas faktiskt av ett ligament som heter ligamentum
falciforme hepatis (leverns skrformade band).

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |3

Extrahepatiska gallgngar r de fljande:

-

ductus hepaticus communis (den gemensamma levergngen),

vesica biliaris (gallblsan),
ductus cysticus (gallblsegngen)
ductus choledochus (den gemensamma gallgngen).

GIK (MTK):s inre struktur r mycket varierande och beroende p vilken plats man
r i kanalen, men betydande delen av MTK har samma generella konstruktion.
Inifrn och ut omfattas magtarmkanalens vgg av 4 delar, respektive:
-

mucosa (slemhinnan),
submucosa (lagret under slemhinnan),
muscularis externa (det yttre muskellagret)
serosa (det yttersta lagret, bukhinnan)

Figur 1 Abdomens regioner (bukens regioner)

Matspjlkningsorganens fysiologi
Digestionsprocessen (matspjlkningsprocessen/ matsmltningsprocessen) infattar
fyra betydelsefulla stadier:
mekaniska funktioner
sekretion
enzymatisk digestion (spjlkning)
absorption

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |4

1. Mekaniska funktioner = bl.a. tuggning och de rrelserna som grs av den glatta
muskulaturen fr att blanda och transportera maten genom digestivkanalen
(magtarmkanalen).
2. Sekretion = krtelcellerna i matspjlkningssystemet producerar enzymhaltigt
avsndringar (enzymer, sekret) som tillfrs lumen s att digestionen
(spjlkningen) kan ga rum.
3. Enzymatisk digestion (enzymatisk spjlkning) = kar hastigheten p
nedbrytningen av kolhydrater, proteiner och fetter till mindre molekyler.
4. Absorption= de mindre molekylerna transporteras tillsammans med vatten,
mineraler (joner av calcium, kalium, magnesium etc.) och vitaminer till
cirkulation- och lymfsystemet.

Digestionsfysiologin (matspjlkningsfysiologin):
-

regleras p ett sdant stt s att tillfrda nringsmnen spjlkas och

absorberas med maximal effekt, oberoende av matkvantiteten som vi ter
stimuleras frmst av nringsmnen, nedbrytningsprodukter, pH, irritation av
slemhinnan och utvidgning av MTK.

Dess reglering sker in i tre faser (som syftar p platsen dr reflexen utlses, inte
vilken del av MTK som pverkas)
I.

II.
III.

huvudfas = frndringarna i sekretion och mekaniska funktioner sker innan maten har
kommit i magscken; frndringarna brjas genom sinnen: lukt, syn, smak o.s.v.
ventrikelfas = frndringarna sker nr maten har kommit ned till magscken (ventriculus
gaster, ventrikeln); frndringarna stimuleras frst av att magscken utvidgas (dilaterar).
tarmfas = frndringarna stimuleras av frmst volym- och sammansttnings frndringar i
tunntarmen.

Det finns ocks tv olika sorters reglering av matspjlkningsprocessen:

(1) nervs reglering: saliv sekretionen styrs av en autonomisk reglering som kan stimuleras av yttre
faktorer s som syn och luktintryck
(2) hormonstyrd reglering: bukspottkrtelns och gallans tmning till tarmen styrs frmst via hormoner
och tunntarmens rrelser frmst av korta lokala reflexer
Nota bene: magsckens sekretion + kontraktioner styrs lika mycket av nervsa och hormonella
mekanismer.

Digestionsprocess:
I munhlan masticeras (tuggas) maten snder med tnderna och med tungans hjlp
blandas maten med saliv som bestr till drygt 99 % av vatten, resterande del r joner och
organiska freningar ssom mucin (som produceras av spottkrtlarna och av epitelceller i
vriga mag-tarmkanalen och vilken fungerar som smrjmedel), amylas (ett enzym som
spjlkar proteiner) och andra bakterieangripande enzymer). Salivsekretionen r reglerad
i synnerhet genom lnga, autonoma reflexer.
Fdan gr vidare genom halsen i kroppen, dock r svljning en komplex process som
brjar med att den sndertuggade maten pressas uppt bakt mot svalget och stimulerar
tryckknsliga sinnesceller, att skicka signaler till svljningscentrumet som ligger i
frlngda mrgen (medulla oblongata). Nr maten har passerat svalget stngs
matstrupens vre slutarmuskel och andningen terupptas. Svljnings centrum fr att
starta sedan en vg av nedtgende rrelser i det cirkulra muskellagret. Det r denna
vg av nedtmatande rrelser som kallas peristaltik. I munnen formas mat bolus.

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |5

Fig.2: Digestion (matspjlkning, matsmltning)

(digestionsprocess i frsttning)

Sen r mat bolus skickat ned till magscken dr blir liggande centralt i magsckens
vre del. Magsckens viktigaste funktion r att lagra maten; stomachus kontraktionerna
r relativt svaga s att det kan ta ca 1-2 timmar innan maten r ordentligt blandad med
HCl (klorvtesyra) och pepsin, s nu kan pepsinet brja bryta ned proteiner. Magsckens
kontraktioner r peristaltiska och har som huvuduppgifter att snderdela matklumparna
till mindre bitar och blanda dem med magsaft och att kontrollera tmningshastigheten
till tunntarmen. Nr maten har blandat sig med magsaften och blivit helt snderdelad

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |6

kallas den halvflytande massan fr chymus. I magscken r ocks producerad IF (dvs.

intrinsic factor) som r ett protein som produceras i parietalceller belgna i magsckens
funduskrtlar. IF binder till vitamin B12 och resulterar IF-B12 komplexet som absorberas
effektivt i ileum.
Pancreas (bukspottkrteln) r en glandula som har:
- ENDOKRINPRODUKTION = utsndrar direkt till blodet; del som
producerar hormoner ssom insulin och glukagon
- EXOKRINPRODUKTION = tillverkar enzymer som kallas
pankreatiska enzymer exempelvis: trypsin, chymotrypsin och
karboxypeptidas, fett (colipas, pancreaslipas, fosfolipas och
kolsterylester hydrolas) och kolhydrater (-amylas).
I levern formas gallsyror frn kolesterol. Gallsyrorna binds till speciella aminosyror
och det bildas d s kallade bilira salter (gallsalter). Gallsyrorna samlas sedan i
gallblsan dr den lagras och koncentreras. Nr nedbrytningen brjar i duodenum
(tolvfingertarmen) drar gallblsan ihop sig och gallan tms genom gallgngen, ut i
duodenum.
Det r framfr allt i tunntarmen som spjlkning och absorption av nringsmnen
sker (nmligen nedbrytning och absorption av kolhydrater, proteiner, fetter, ven
absorption av vatten, jrn och calcium). Tunntarmens peristaltiska rrelser har som
uppgift att snderdela chymus ytterligare och fra det mest framt, men ocks bakt. I
tarmen blandas chymus vl med magsaften. Den inre ytan av tarmen r starkt veckad.
Vecken r tckta av sm utskott, tarmvilli/tarmludd. P tarmvilli sitter dessutom sm
hrliknande utvxter som kallas mikrovilli.
Chymus nr sedan tjocktarmen som har tre parallella, kraftiga, lngsgende
muskelband vilka r kortare n tjocktarmens hela lngd, ngot som ger tjocktarmen dess
karaktristiska utbuktningar). Tjocktarmen har inga villi och detta minskar absorptions
yta. Epitelcellerna producerar sm mngder slem som saknar enzymer men som smrjer
tarminnehllet och skyddar slemhinnan. Resterna av chymus r hr mycket nringsfattigt
och huvudsakligen absorberas bara natriumjoner och d fljer ven en liten mngd vatten
med genom osmos. ven tjocktarmen har peristaltiska rrelser som pressar chymus
framt mot ndtarmen. ndtarmen str fr det mesta tom. Nr tjocktarmsperistaltiken
pressar innehllet in i ndtarmen, stimuleras knsliga sinnesceller i ndtarmens vgg s
att defekationsreflexer (avfringsreflexer) startar. Vi kan viljemssigt stoppa tmning
genom att styra detta med hjlp av den yttre analsfinktern (analringmuskeln). Vid
normal kostfring r det bara en liten del av fekalier (materiae faecalis) som bestr av:
- osmlta matrester
- den strre delen r avsttta epitelceller
- tjocktarmsbakterier.

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |7

RESUM:MATSPJLKNINGSPROCESSEN
Magtarmkanalenbestrav:
(1)munnenhrbrjarkttbullennedbrytning
medhjlpavtnderna,gommen,kinderna,tungan.
Kttbullen(somnukallasbolus)blandasmedsaliven
ochenzymersomutsndrasavspottkrtlarna,sen
kttbullentrycksnedt,isvalget.
(2)svalgethrkorsasvgarnafrmatochluft;Nr
kttbullenharsnderdelatsavtndernaochnr
bakresvalgvggen,startartungansrrelserenreflex
somfrkttbullenblisvljsnerochskickastill
matstrupen.
(3)genommatstrupentransporteraskttbullentill
magscken.Matstrupenruppbyggtavbde
tvrstrimmigochglattmuskulatursomtryckerp
kttbullenvidare,genomperistaltik,tillmagscken.
(4)magsckenristndigrrelsesomsnderdelar
kttbullenytterligare.Klorvtesyraochpepsin
hjlperattnedbrytaochomvandlakttbulleningot
somkallaschymus.Kttbullen(somnukallas
chymus)trycksvidaretillfrstadelavtunntarmen
nmligenduodenum(tolvtarmfingern)
(5)tunntarmensugeruppnringsmnen,fortstta
Design: Monica Hansen
snderdelakttbullen(chymus),absorberarvatten
ochnringsmnenfrnkttbullen(chymus).Senrkttbullenskickattilltjocktarmen.Tunntarmen
bestrav3delar:duodenum,jejunum(tomtarmen)ochileum(krumtarmen).
(6)tjocktarmensvgrrelsertransporterarkttbullennert.Enstordelavtarminnehlletbestrav
vatten,restenavkttbullen(chymus)somintebrutitsner,salterochbakteriersombehvsfr
kttbullens(chymus)nerbrytning.Detmestaavvattnetsugsuppfrntarmenutiblodetochavfringen
frdrfrenfastarekonsistens.
(7)rektums(ndtarms)nederstadelrstrreochkandrfrsamlauppendelavfringinnantarmen
mstetmmasgenomanalkanalen.
(8)analkanalen=densistadelensomslutasmedanus(ndtarmsppningen).Runtndtarmsppningen
finnstvringformademuskler,skalladeringmuskler,varavdenenakanstyrasmedhjlpavviljan.

Dekrtlarsomhjlpertillmedmatsmltningenr
(9)spottkrtlarnaproducerarsalivochenzymer
(10)levernhrbildasgalla(bilirasalter)somkoncentrerasigallblsan.
(11)pankreas(bukspottkrteln)utsndrartvtyperavhormoner:
endohormoner:insulinochglukagonsomrviktigafratthllakroppenssockerbalansprttniv;
exohormoner:enzymer(somfinnsibukspotten).Enzymerbehvsikttbullensnedbrytning.
Pankreatiskaenzymerr:trypsin,chymotrypsin,karboxypeptidas,elastas,bukspottsamylas,lipas,
pankreasetc.

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |8

NYCKELORD
Abscess
Akut buk

Antacida
Antikroppar

Appendicit
Ascites
Biopsi

Blindtarmsinflammation
Bukskador

Bukspottkrtelinflammation

frekommer nr en kroppsvvnad r infekterad och

kroppen inte klarar av att hindra infektionen frn
att sprida sig
den s.k. kirurgisk buk = ett akut intraabdominalt
tillstnd med pltsligt insttande (debut), vanligen
associerad med svr smrta p grund av
inflammation, perforation, obstruktion, infarkt,
eller bristning av bukorganen, och vilket vanligtvis
krver akut kirurgiskt ingrepp
neutraliserande
lkemedel
som
binder
(neutraliserar) saltsyra som ingr i magsckens
magsaft
immunglobuliner r Y-formade proteiner som
anvnds av kroppens immunsystem fr att upptcka
och identifiera frmmande mnen, till exempel
virus, bakterier eller parasiter
inflammation av blindtarmsbihanget som orsakas av
obstruktionen av appendix lumen
fri vtskeansamling i bukhlan (i abdominella
kaviteten)
(frn gr. bios = liv, och opsis = seende); tagning av
prov frn levande kroppsvvnad fr underskning,
vanligen i mikroskop och i syfte att stlla en
diagnos; strre vvnadsbitar kan tas kirurgiskt, s
kallad provexcision (px), eller med hjlp av till
exempel fiberoptik; fr mindre prov anvnds ofta
speciella nlinstrument (nlbiopsi) och biopsin
nmns i detta fall biopsi genom punktion eller
enkelt punktion.
appendicit (akut eller kronisk appendicit)
skador p bukvggen eller lesioner p bukens
inlvor, vilka framkallas av traumatiska medel.
Typ av buktrauma:
a) ekkymos (sttskador), nr huden frblir intakt
b) sr, nr huden r skadad:
- icke-penetrerande (trubbigt vld agent som
inte har penetrerat bukhlan)
- penetrerande (nr agenten har genomtrngt
i bukhlan) och som kan vara:
utan interna/ viscerala lesioner
med interna/ viscerala skador
pankreatit = smrtsam inflammation/ irritation
(retning) i pankreas som vanligt orsakas av gallsten
och tung alkoholanvndning; andra orsaker: direkt
trauma, vissa mediciner, infektioner, tumrer etc.
Symptom: svr smrta i vre delen av buken (som ofta strlar p
baksidan), illamende, krkningar.
- akut pankreatit: feber; symtomen frsvinner oftast inom ngra
dagar
- kronisk pankreatit: viktminskning, fettavfring, diarr

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |9

Bukversikt

Bulkmedel

Celiaki (glutenintolerans)

Crohns sjukdom

Datortomografi

Dehydrering
(uttorkning, intorkning)

Diarr

dynamisk rntgen av buken = underskningsmetod

som
kan
pvisa
obstruktionstillstnd
i
magtarmkanalen, fri gas, konkrement (en fast
kropp (sten) som bildats av salter i kroppshligheter
och vvnader t.ex. gallsten), frmmande kropp,
inflammatoriska
tarmfrndringar
och
obstipation.
avfringsmedel som delas in i tv huvudgrupper:
- bulkmedel (som innehller kostfiber som genom
sin volym gr att tarmen stimuleras och har lttare
att bearbeta materialet)
- direktstimulerande medel (som retar tarmen s
att tarmrrelserna, peristaltiken, blir kraftigare.
De direktverkande medlen r effektiva, men kan bli
beroendeframkallande
vid
regelbunden
anvndning.
autoimmun sjukdom dr det finns antikroppar mot
ett i gluten frekommande glykoprotein;
sjukdomen orsakar skador p tunntarmens
slemhinna
kronisk tarmsjukdom som tillhr en grupp av
sjukdomar som kallas kroniska inflammatoriska
tarmsjukdomar (KIT), och vilken kan pverka delar
eller hela magtarmkanalen frn munnen till anus
(DT) = rntgenologisk metod att via skiktbilder med
hjlp av datorteknik f fram anatomiska
detaljerade strukturer.
kroppen har underskott av vatten fr att
upprtthlla normala funktioner;
den kan ofta uppkomma tillsammans med
strningar i elektrolytbalans (elektrolytrubbningar
ssom hyponatremi, hypokalemi, magnesiumbrist)
som r ett tillstnd som kan avhjlpas med
vtskeersttning eller dropp
avfringen innehllande 60-90 % vatten; fekalier r
lsa i konsistens och elimineras oftare n normalt

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |10

Divertikulit

Dumping/
dumpingsyndrom

Dyspepsi

ERCP
(Endoscopic Retrograde
Cholangiopancreaticoscopy)

Fasta

Gallsten

Gastrit
Gastroskopi

Helicobacter pylori (Hp-)

Hematemes

divertiklarna eller omrdet runt dessa har blivit

inflammerade; vanligen rr det sig om
tjocktarmsdivertiklar, 90 % av divertiklarna sitter i
sigmoideum
syndrom (grupp av tecken och symtom) som
manifesteras
genom
knsla
av
dsighet
(smnighet), med svaghet, yrsel, illamende,
ibland krkningar, svettning och palpitationer
(hjrtklappning) som upplevs efter en mltid hos
patienter som haft gastrektomi (kirurgiskt
avlgsnande av magscken)
obehag frn magen samt svettning och trtthet
efter mltid hos magopererade patienter
matspjlkningrubbning; svrt och smrtsam
matspjlkningprocess
den minst pfrestande teknik fr patienter som
kombinerar anvndandet av endoskop och
fluoroskop (genomlysning) fr att diagnostisera och
behandla vissa problem i gallan eller i duktala
pankreassystemen (d.v.s. bukspottkrtelgngen)
genom endoskopet som infrs via munnen ned, till
magscken och upp genom gallblsans och pancreas
gemensamma dukt kan lkaren underska insidan
av
ventrikeln
(magen)
och
duodenum
(tolvfingertarmen), och injicera radiografiskt
kontrastsubstans ut in i kanalerna i galltrdet och
pankreas s att de kan ses p rntgenbilderna
frivilligt avstende frn fda (mat och eventuellt
dryck)
en fast kristall ansamling som bildas i gallblsan
(d.v.s. ett pronformat organ som lagrar gallsalter
tills de behvs fr att smlta fet mat)
kan migrera till andra delar av mag-tarmkanalen
och orsaka svr smrta med livshotande
komplikationer
en inflammation i magslemhinnan
endoskopisk inspektion av magscken (stomachus
eller ventrikeln), matstrupen (esofagus) eller
tolvfingertarmen (duodenum) som grs med video(kameran) eller fiberendoskopisk teknik frn
insidan
bakterier
som
asymtomatiskt
koloniserar
magscken och tolvfingertarmen i mer n hlften
av den allmnna befolkningen; nr de blir
patogena,
orsakar
de
obalanser
i
matsmltningsprocessen samt infektioner som
leder till allvarliga komplikationer ssom magsr
(ulcus) eller magcancer
fr. "hmato-" = blod + "emesis" = krkning;
blodiga krkningar som kommit frn en vre
gastrointestinalbldning
(bldning
i

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |11

magtarmkanalen) nmligen bldning frn esofagus,

magscken eller duodenum (tolvfingertarmen)
den kan vara symptom fr sjukdomar ssom
esofagusvaricer, hemorragisk ulcus, hemorragisk
gastrit, cirros (levercancer) i sista stadiet
Hemorrojder
vaskulra strukturer som sitter i analkanalen; de
betraktas som patologiska nr de r svullna eller
inflammerade. I friskt tillstnd r de analkuddar,
bestende av arteriovensa anastomoser och
bindvv, som hjlper till att kontrollera avfringen.
Histamin2-receptorblockerare ven histamin2-receptorantagonister = hmmare
lkemedel som reducerar/ inhiberar/ minskar
saltsyreproduktion (magsyreproduktion)
IBS
inflammatorisk komplext syndrom som drabbar en
(Irritable Bowel Syndrome)
del eller hela magtarmskanalen
Ikterus
gulst; ett tillstnd d bilirubin ansamlas i kroppen
och gr s att huden och bindhinnan (konjunktiva)
som ligger framfr sclera (gonvitorna) tillsammans
med andra slemhinnor antar en gulaktig frgton;
ikterus r slunda ett symptom, och inte en
sjukdom i sig, men anvnds ibland ocks som
benmning p vissa av de bakomliggande
sjukdomarna: "smittsam gulsot".
Illamende
nausea; tillstnd av ckel, kvljningar; bengen att
krkas
Ileostomi
kirurgisk tillverkad ppning p tunntarmen;
tunntarmen frs ut genom bukmuskeln och sys fast
p huden. Avfringens volym och konsistens
varierar beroende p vilken del av tunntarmen som
anvnds till stomi. Stomin r rd och fuktig: det
finns inga nervndar p stomin s dr av ingen
knsel. Avfringen uppsamlas i en s.k. tmbar
stomipse
Ileus (tarmvred/ tarmstopp/ tarmvred, tarmstopp; tillstnd d tarminnehllets
tarm-obstruktion)
passage blockerats. Ordet tarmvred kommer av att
tunntarmarna kan vrida sig runt en axel s det blir
totalstopp, kallas volvulus (av latinets volvere =
vrida)
- dynamisk ileus/ hyperdynamisk/ spastisk = p.g.a.
ihllande kontraktur av ett tarmsegment
- mekanisk ileus/ ocklusiv p.g.a. mekaniska orsaker
(brck, sammanvxningar, tarmvred, etc.)
- paralytisk/ adynamisk = p.g.a. inhibering/ hmning
av tarmrrligheten
- volvulus/ kta vridning, kta tarmvred = p.g.a.
tarmslingan som kan vrida sig kring sig sjlv eller
kring en annan tarmslinga
Immunologisk reaktion
immunsystemets svar till en skada; inflammation
(som r sttet p vilket vr kropp skyddar sig frn
bakterier och virus)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |12

Inspektion

Kolecystektomi
Koloskopi

Kolostomi

Konkrement

Laparocentes

Lavemang

Laktosintolerans

Levercirros (levercancer)

Leverkoma

Levertransplantation

Malabsorption

Malnutrition

Melena

NSAID-preparat
Non-Steroid Antiinflammatory Drugs

medicinsk kontroll, en grundlig visuell underskning

av den fysiska kroppen (vilket grs av
sjukskterskan eller lkaren)
kirurgiskt avlgsnande av gallblsan
metod som anvnds fr att examinera hela
tjocktarmen och/ eller fr att ven ta prov frn
slemhinnan med hjlp av koloskop (instrument i
form av bjligt rr med belysning)
underskning dr en mjuk slang frs in via din
rumpa; det r helt ofarligt och lter vrre n det
r; underskningen hjlper din lkare ta reda p om
du har en magtarmsjukdom och vad ni kan gra t
det
colostomi; gr. kolon = tjocktarm och stoma = mun;
en stomi som innebr att ndtarmen och sista delen
av tjocktarmen tas bort och grovtarmsmynningen
lggs ut genom bukvggen. Kolostomins placering r
oftast p bukens vnstra sida
t.ex. gallsten = en fast kropp (konkretion) i gallan
som kan best av kolesterol, kalk och bilirubin. Den
har alltid bilirubin i mitten
ascitestappning; innebr att man tappar ut vtska
frn bukhlan
en av de ldsta terapeutiska metoderna av
tarmrening/ ndtarmsskljning
tunntarmen har en nedsatt frmga att ta upp
mjlksocker, laktos
cirrhosis hepatis; r slutstadiet efter en sjuklig
nedbrytning av leverns vvnader; skrumplever
leverencefalopati; allvarligt neurologiskt och
psykiatriskt tillstnd som kan ses i samband med
frsmrad leverfunktion
kirurgiskt ingrepp dr en lever tas bort frn en
givare och placeras in i ngon annans kropp
malabsorptionssyndrom;
ett
antal
sjukdomstillstnd som beror p felaktig digestion
eller absorption av fdoupptag i digestivsystemet.
Svr malabsorption kallas tarmsvikt.
kondition som uppstr p brist av bestmda
livsviktiga nringsmnen i en persons kost
patologiskt tillstnd nr patienten eliminerar
avfring med blod; ven kallad intestinal bldning
(fr. "mlaena")
manifesteras genom svarta, illaluktande fekalier
vars frg orsakas av jrnoxidation under dess transit
(passage) igenom tjocktarmen
inflammationshmmande lkemedel/ preparat som
inte tillhr steroider (t.ex. Aspirin, Ibuprofen etc.)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |13

Obstipation

Palpation

Obstruktion

Pankreatit
Passagerntgen
Perforation
Probiotika
Proktoskopi
Protonpumpshmmare (PPH)

Rektoskopi
(synonym: proktoskopi)
Rekto-sigmoideoskopi
Saltsyreproduktion
Slemhinneskydd/
mucosa immunfrsvar/
gastrointestinala barriren

frstoppning;
patologiskt
tillstnd
som
knnetecknas av svrigheten eller omjligheten att
eliminera avfringen frn tarmarna
trg mage; minskad tarmtmningsfrekvens eller
hrdare konsistens p avfringen, eller bda.
underskningsmetod dr lkaren palperar (lat.
palpatio) dvs. knner med hnderna p sjuka
kroppsdelar och kanske finner en palpabel tumr,
som r palpatorisk dvs. knnbar.
blockering eller tppning, t.ex. genom ocklusion
eller stenos
tillstnd inducerats av blockeringen av transit i
tarmlumen; den kan uppst:
mekaniskt
(ocklusion
genom
strangulation, obstruktion eller
extrinsic/yttre
kompression)
- funktionellt (paralytisk eller spastisk
ocklusion)
akut eller kronisk inflammation av bukspottkrteln
(pankreas)
kontrastunderskning av tunntarms passage
en ruptur (bristning) i en kroppsdel orsakat srskilt
av en olycka eller sjukdom
nyttiga bakterier som modifierar tarmfloran fr att
bibehlla en ordentlig matspjlkning
(syn: rektoskopi)
lkemedel vilka inhiberar/ reducerar magsyra halt
som produceras av krtlarna i gastrointestinala
slemhinnan
anvnds fr att:
- lindra symtom p brstbrnna/ sura
uppsttningar
d.v.s.
gastroesofageal
refluxsjukdom (GERS) som r ett tillstnd
i vilket livsmedel eller vtskan rr sig upp
frn magscken till matstrupen
- behandla ett peptisk ulcus (magsr)
- behandla skador p den nedre delen av
matstrupen som orsakats av sura
uppsttningar
endoskopisk examination av ndtarmens slemhinna
med hjlp av rektoskop (d.v.s. en rrformat
instrument med belysning)
underskning av ndtarmens och nedersta
kolondelens inre med slangformad tub som heter
rekto-sigmoideoskop
sekretion av klorvtesyra (HCl d.v.s. saltsyra)som
r tillverkad av mages parietalceller fr att bryta
ner bolus
lager som bildar en barrir mellan kroppen och
lumenmiljn vilken innehller nringsmne som ska

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |14

absorberas av kroppen, samt potentiellt fientliga

mikroorganismer och toxiner

Skov

Smrta

Smrtanalys

o intervallsmrta
o koliksmrta
o molande smrta
o utstrlande smrta
o migrerande smrta

Smrtstillande

Stomi

tillfllig frsmring av sjukdomsfrlopp, eller en

kraftig stegring av ett mer konstant men cykliskt
sjukdomstillstnd; det frekommer vid kroniska och
autoimmuna sjukdomar (som systemisk lupus)
obehaglig knslomssig upplevelse, som kan variera
enormt i intensitet och som frknippas med
vvnadsskada
viktigt sjukdomssymtom, men d det helt upplevs
p knsloplanet r det svrt att mta den objektivt.
Vrk r en speciell form medan smrtakan har bde
fysisk och psykisk bakgrund
en noggrann underskning- och observationsstudie
av patientens smrta med hnvisning till dess typ,
intensitet, plats, frekomst, frekvens och
varaktighet, samt till observation och tolkning av
patientens reaktioner p smrta
o tidsperiod d smrtan (smrtsymtomet)
hller sig bort; tidsintervallen mellan tv
eller flera smrtkriser.
o spasmer; intensiva vgor av smrta,
smrtsam och ryckig kramp i glatt
muskulatur (t.ex. i tarm, gall och urinvgar)
o kontinuerligt, ihllande besvrlig smrta som
r inte skarp och som uppstr srskilt i
kroniska sjukdomarna
o en vldigt stark och skarp smrta som
uppstr i akuta kriser/ sjukdomar och som
strlar ut i andra regioner
o en mycket mer distinkt och avgrnsbar
smrta; smrta som frflyttar sig frn plats
till plats; migrerande vrk, smrta med
varierande lokalisation. (flygvrk).
grupp av lkemedel som kallas analgetika, eller
analgetikum
generiskt namn p lindrande, bedvande,
mildrande, svande, lugnande lkemedel
en snittade ppning som hlls ppen fr drnering
eller andra ndaml (ssom ppningen i bukvggen
fr kolostomi, ileal kanal och ureterektomi)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |15

Substitutionsterapi

Tarmflora

Tarmvred

Ulcers colit

Ulcus

Ultraljud

Vagotomi

Ventrikelresektion

Ventrikelresektion Billroth II
Volvulus

ersttningsbehandling
behandling fr att erstta bristflliga bildning eller
frlust av kroppsprodukter genom att administrera
av naturliga kroppsprodukter eller syntetiska
alternativ
(intestinal flora) bakterier som naturligt koloniserar
tarmarna och lever i symbios fr att upprtthlla
matspjlkningsbalans i kroppen
skyddar
slemhinnan
i
mag-tarmkanalen,
metaboliserar (bryter ner) avfall, spelar roll i
vitaminproduktion och stoppar koloniseringen med
patogena mikrober i omrdet de finns
tarmstopp, ileus eller tarmobstruktion (trngt eller
stopp); innebr att den normala tarm transit
(tarmpassagen) av ngon anledning r blockerad
recidiverande (terkommande) inflammation i
tjocktarmens slemhinna
tarmsjukdom som tillhr en grupp av sjukdomar
som
kallas
kroniska
inflammatoriska
tarmsjukdomar (KIT)
lesion (sr) som eroderar bort (grver i) huden eller
slemhinnan, vilka kan ha olika orsaker, beroende av
deras placering
magsr;
ulcus
duodeni
respektive
ulcus
ventriculli, gemensam beteckning p sr liggande i
duodenum och/eller ventrikel
ljudvgor som verskrider 20 000 svngningar/sek,
vilket rat inte kan uppfatta, men som kan pverka
vvnader via ultraljudsbehandling
kirurgisk skrning av vagus nerv som utfrs fr att
minska saltsyreproduktion i magscken vilken inte
kan reduceras p annat stt (medicinering,
frndringar i diet); vagus nerv indelas i grenar som
gr till magscken och deras stimulering framkallar
magen att producera syra
gastrektomi (partiell/ delvis; total)
att ta bort/avlgsna hela eller delar av magscken
partiell exstirpation av magscken som opereras
bort med undantag av den versta tredjedelen som
sparas och sys fast en bit in i tunntarmen
kta vridning, kta tarmvred
innebr att tarmslinga vrider sig kring sig sjlv eller
kring en annan tarmslinga

S-ABCDE konceptet:
Definition = grundprincip som anvnds fr att identifiera och behandla
akutsjuka patienter

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |16

S (Scene/ Situation) - Skerhet/ Lget

= att bedma skerheten fr att kunna ge vrd (om polis behvs polis tillkallas; hotfulla
personer; skrande/ stickande freml; gasflaskor, etc)

A (Airways) - Fri luftvg

= att kontrollera om patienten har fri luftvg: om hen kan andas, om snarkar, gurglar, om
munnen r fri av freml; om behver hjlp att andas (svalgtub, kklyft, O2
reservoarmask), spineboard eller nackkrage fr att immobilisera och skydda ryggmrgen.

B (Breathing) - Andning
= att kontrollera andnings parameter: frekvens, rytm, symmetri, saturation; att se,
lyssna, knna (att lyssna med stetoskop fr t.ex. gnidningsljud, krepitationer eller
frnvaro av andningsljud)-

C (Circulation) - Cirkulation
= att kontrollera vitala parameter fr: blodtryck, puls (rytm/ frekvens, fyllighet,
regelbunden), hudkostum: kapillrterfyllnad p fingrarna (skall vara mindre n 2 sek),
hud temperatur (kall, svettig), hudfrg (blek, rodnad, cyanotisk), vtska/
urinproduktion?

radialispuls (arteria radialis): 70 mmHg blodtryck

femoralispuls (arteria femoralis): 60 mmHg blodtryck
carotispuls (arteria carotis): 50 mmHg blodtryck

D (Disability) - oduglighet/ invaliditet

= medvetenhet, smrta, mottaglig, knslig, omottaglig; pupiller (om reagerar p ljus och
r likstora); att kontrollera P-glukos

E (Exposure) - Andning
= helkroppsunderskning (skydd tcke p patienten; klippa upp klder; akta hypotermi;
beskydda patientens integritet)

INSTUDERINGSFRGOR:
1. De vanligaste symtomen vid en akut rubbning i magtarmkanalen:
DEFINITION
Akutrubbningar i matspjlkningssystemet r en kirurgisk lidande som i verkligheten
inte innebr en sjukdom, utan ett syndrom med idiopatisk etiologi (d.v.s. varierat
bildsymtom med oklara orsaker) som pltsligt uppstr i gastrointestinala kanalen
(matspjlkningskanalen) i den sista 48 timmar och vars manifestationer kan bli
livshotande fr patienten.
ETIOLOGI (ORSAKER och SYMTOM)
a. Orsaker:
Akutrubbningar i matspjlkningssystemet kan orsakas av olika sjukdomar dock dess
etiologi (ursprung) r oklar. de vanligaste orsaker kan vara:

idiopatiska (oklara, ospecifika), ca.40 %

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |17

obstruktion (ocklusion, tarmtppning)

inflammation
infektion
perforation
ockult hemorragi (interna/ inre bldningar)

Med andra ord finns det olika sjukdomar som kan anses orsaka akutrubbningar, t.ex.
-

akut appendicit (blindtarmsinflammation)

akut peptisk ulcus (ulcus ventriculi eller ulcus duodeni) och dess komplikationer
akut kolecystit (inflammation av cholecyst/ gallblsan)
akut pankreatit (d.v.s. bukspottkrteln inflammation)
akut intestinal ischemi
akut divertikulit
akut peritonit (peritoneum inflammation)
volvulus (kta tarmvred/ tarmstopp)
cholelitiasis (d.v.s. gallsten/ gallslidande)
bukaortaaneurysm
hemoperitoneum (frekomst av blod i bukhlan)
mjltruptur (mjltbristen)
renal kolik syndrom (p.g.a. t.ex. njursten, akut pyelonefrit, glomerulonefrit, eller
interstitiell nefrit)
ektopisk graviditet med ggledare ruptur, etc

b. Symtom:
smrtanalys:
buksmrta:
- debut (insttande): fre eller efter mltid
- lokalisation: i vilken kvadrant av buken
- typ: kolik (magknip, skarp), diffus (molande, dov)
- intensitet: intermittent (ryckvis terkommande), persistent
(ihllande)
- utstrckning (utbredning): utstrlande, migrerande (frflyttar sig)
- varaktighet: varar mer n 2 timmar)
- kan vara en konsekvens av en bukskada
- ibland, utan smrta (srskilt hos sm barn, ldre, patienter med
kroniska besvr)
- m och rigid (stel) buk vid berring
smrtsam eller ovanligt polyuri, ev. oliguri (frekvent ev. frnvaro av
miktion)
ont som intrffar under graviditeten
abdominell distension (uppblsthet, utspnd/ svullen buk, "ballongmage" som
stimulerar smrtan)
feber (moderat, cirka 380 Celsius)
nausea (illamende)
krkningar (ibland hematemes, d.v.s. blodiga krkningar)
dehydrering (vissa tecken p uttorkning som kan orsakas p.g.a. krkningar + diarr)
diarr
obstipation (frstoppning)
melena (blodiga eller svarta tjrliknande avfring)
trtthet
irritabilitet
andningssvrigheter (andfdd)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |18

2. Vrd och omsorg av patienterna med akut insttande rubbning i gastrointestinala

kanalen:
Patienterna med akut debut i magtarmkanalen vilka har buksmrtor av idiopatiska
orsaker hospitaliseras regelbunden p sjukhuset fr en kortare period.
De skall underskas och behandlas omedelbart av vrd- och omsorgspersonalen som
ska utfra de fljande akuta tgrderna:

uppmrksamhet, dokumentering, rapportering

- uppmrksamt p patientens akuta symtom som oftast frndras (d.v.s. smrta,
avfring, urin, krkningar, feber, vitala parameter), och eftert att dokumentera
och rapportera frndringarna till sjukskterska eller lkare

kommunikation
- att lugna ner patienten och tydligt informera hen om sin sjukdom, behandlingen
som ska administreras och rekommendationer som ges

cirkulation
- noggrant kontroll av: puls, blodtryck, distal cirkulation (kapillrfyllnad, hudfrg,
kall, svettig), temperatur
- regelbundna kontroller av Hb-vrdet (blodstatus, exkludera ev. bldning)
- blodprov

andning
- kontrolleras noggrant: patienten kan f andfdd p.g.a. smrta och buk distension
- andningsgymnastik
- motstndsandning (PEP = Positive Expiratory Pressure/ positivt exspiratoriskt tryck)
ev. syrgas (O2)
- sittstllning (med hjlp av kuddar) fr att underltta andningen

nutrition

- ska patienten varken ta och dricka i ev. av operation (laparotomi eller

laparoskopi); vtska tillfrs genom i.v. infusion
- observera nausea (illamende) och krkningar (hematemes)

elimination:
- kontrollera urin (diures, bldningar, etc) och avfring (melena)
- vtskebalans
- hydrering (att undvika uttorkning)
- elektrolytlsning (att undvika elektrolytiska rubbningar)

hud
- hudkostym - frg: blek, cyanotisk, rodnad (?); kall, svettig (?); tecken p chock (?)
- gulsot, p.g.a. bilirubin som utsndras av levern, ansamlas i kroppen och gr s att
huden och bindhinnan (konjunktiva) bli gulaktiga: ikter/ hepatit (?)

smrta:

- observera smrta (smrtanalys) och rapportera vidare

- ger patienten smrtstillande lkemedel som ordinerats av lkare

Resum om USK:s uppgifter:

1. ska upptcka frndringar, dokumentera och rapportera
2. ska vara uppmrksam p tarmljud (nrvaro och typ)
3. kontrollera krkningar (mngd, frekvens, typ)
4. kontrollera buksmrta (lokalisation, typ)
5. kontrollera avfring och urinproduktion (utseende, kvantitet/timma och per dygn)
6. vitalparametrar: puls, andning, blodtryck, medvetande, temperatur (frndringar i
patientens hlsotillstnd?)
7. lugna patienten, hjlpa henom att ha en bekvm stllning i sngen, ocks ordentlig
hygien
8. nutrition

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |19

3. Skillnaden p ulcus ventriculi och ulcus duodeni:

Ulcus ventriculi

Ulcus duodeni

(1) Anatomiska lge: lesionen (magsret)

ligger i ventrikeln (latinska stomachus/
ventriculus; grekiska stomachos) = magsck
(2) Smrta:
- kan inte lindras av matintag utan tvrtom,
det frvrras srskilt vid mat som stimulerar
saltsyraproduktion
som
leder
till
magslemhinnans inflammation och lesioner.
- sker 1-2 timmar efter mltid

(1) Anatomiska lge: magsret finns i

duodenum (latinska duodeni) d.v.s. 1:a delen
av tunntarmen = tolvfingertarm
(2) Smrta:
- kan lindras vid fdointag (mindre saltsyra
mngd p duodenum niv)

(3) Hemorragi: hematemes d.v.s. blod-frlust

med
krkningar
(blod
blandat
med
maginnehll)
(4) Diet: speciell kost nmligen att undvikas
livsmedel som orsakar hyperaciditet och
irritation (t.ex. kryddstark mat, krmiga och
grddiga mejeri livsmedel, choklad, kaffe,
stek mat osv).

- sker 3-4 timmar efter mltid

(3) Hemorragi: melena d.v.s. frlust av frskt
blod i avfring
(4) Diet: ingen speciell diet, dock det br
undvikas
alkohol
som kan
frvrra
duodenalsr.

4. Vrd och omsorg av en patient med ulcus:

(1)
(2)
(3)
(4)

Ulcus (magsr) evolution kan ske i olika stadier:

gastrit (inflammation av magscks slemhinna, besvr som kan blir kronisk)

peptisk ulcus (frekomst i magscken = ventriculi ulcus, eller i duodenum = duodeni ulcus)
hemorragisk ulcus (bldande magsr)
perforerat ulcus (brustet magsr d.v.s. perforation igenom magsckens vgg)

Farmakologisk behandling:
- protonpumpshmmare lkemedel (PPH)/ Histamin2-receptorblockerare: inhiberar
saltsyreproduktionen i magscken (ca.90%), reducerar surhetsgraden, kar
slemhinneskyddet, pskyndar lkningen; att undvika bl.a. rkning och alkohol -Zantac,
Ranitidin; Omeprazol, Losec Lanzo, Nexium (vid gastrit och ej bldande ulcus)
- antibiotika vid infektion med Helicobacter pylori
- antacida lkemedel/ preparat (receptfritt): neutraliserande lkemedel som binder
(neutraliserar) saltsyra som ingr i magsckens magsaft (behandlar halsbrnna och
reflux) (vid gastrit)
Kirurgisk behandling:
- r inte fr ofta tack vare effektiva lkemedel
- sker vid komplikationer ssom perforerat- eller bldande magsr
- syfte: att minska HCl produktion
- METODER:
- vagotomi (kirurgisk skrning av vagus nervs grenar som utfrs
fr att minska saltsyreproduktion i magscken vilken vanligt inte kan reduceras
genom medicinering och frndringar i diet; vagus nerv indelas i grenar som gr
till magscken och deras stimulering framkallar magen att producera syra)
- ventrikelresektion (kirurgisk intervention varigenom en del av
ventrikeln exstirperats)
- ventrikelresektion Billroth II: magscken opereras bort med
undantag av den versta tredjedelen som sparas och sys fast en
bit in i tunntarmen (se bilden nedan)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |20

Ventrikelresektion Billroth II

GASTRIT:

- protonpumpshmmare, antacida

ULCUS EJ BLDANDE: - gastroskopi + Helicobactertest

- protonpumpshmmare
- antibiotika vid positivt Helicobactertest
ULCUS HEMORRAGISK: ULCUS PERFORERAT:

gastroskopi + blodstillning
Helicobactertest
protonpumphmmare
antibiotika vid positivt Helicobactertest

- rntgen bukversikt/CT-buk=> fri gas/tarmgas

lckt i bukhlan (?)
- akut laparotomi (ppen bukoperation)/ laparoskopi
(titthlsoperation) nr patientens diagnos kan stllas

Vrd och omsorg:

- nikotintuggummi, nikotinplster = kan inte kurera nikotinberoendet, men ibland kan
hjlpa patienten att undvika rka (i allmnhet ger dliga resultat eller inget resultat!)
- dumpingsyndrom (bildsymtom med frekomst hos opererade patienter, och som
manifesteras genom snabb magtmning, nausea, mjliga krkningar, svettningar,
eventuellt diarr) = kan undvikas genom att ta mindre matportioner och mer frekvent
- anvndandet av

Egenvrd:
Patienten br sluta och undvika alla faktorer som orsakar gastrit och kan leda till ulcus,
nmligen:
sluta rka
undvika som mycket som mjligt fdointag och dryck som kan orsaka irritation,
inflammation och ny sr p magslemhinnan (irriterande-, slemstimulerande-,
fermenterande- och oxidativa livsmedel), t.ex. alkohol, kaffe, Coca Cola, Red Bull,
stek mat, fermenterande mejeriprodukter eller blandningar av livsmedel som
tillsammans genererar olmplig jsningsprocess o.s.v.
undvika psykosocial stress (stress management, planera om livet p alla sina niver)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |21

svrt och komplicerat temperament/ stressande mentalitet (t.ex. verdriven

ngest, panik, sjuklig ambition, tendens att kontrollera allting, verdriven
melankoli, depression, etc.)
undvika anvnda mediciner som kan generera gastrit, respektive ulcus:
acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat (d.v.s. icke-steroidala lkemedel)

5. Gallsten: etiologi, patogeni (uppkomst, symtom, orsak), vrd och behandling

Definition
Gallsten (gallslidande) r ett inflammatoriskt tillstnd av gallblsan som konsekvens
av frsmring av galla flde allts ansamling avgallsalter (t.ex. Ca/ kalcium), verskott
av kolesterol, bilirubin, lecitin och andra partiklar i gallblsan och/ eller i gallgngen,
process som leder till bildningen av kristaller och sten, gallblsaobstruktion, infektioner
eller andra sjukdomar.
I allmnhet r gallsten ett asymtomatiskt tillstnd i ungefr 70-80 % personer med
calculi biliarii (konkrement) och r betydligt vanligare hos kvinnor n hos mn, hos
avancerade ldern, och personer som ofta konsumerar fett.
Cholelithiasis blir en sjukdom nr symtomen manifesteras hos patienten och som med
tiden kan leda till obstruktion av bukspottkrtelns dukt, respektive till pankreatit.
Etiologi och patogeni
Gallsten bildas genom vermttnad av galla i mnen som kommer att utfllas i
gallblsan (samlas) och generera mikroskopiska kristaller. Dessa kristaller kommer att
frankras (fstas) i gallblsegallan och producerar lera eller bilira slam. Med tiden
kommer kristallerna att vxa i storlek, sammanstller (solidifierar, stelnar) och kommer
att bilda makroskopiska stenar av olika och varierade former och storlek.
Det beskrivs tv typer av gallsten:
a) Kolesterol calculi (85 %)
Orsaker:
- bristande proportion mellan (obalans i sammansttning av) kolesterol, lecitin och gallsalter
(freningar som utsndras av levern) till frmn fr kolesterol;
- alltfr koncentrerad galla;
- gallblsan hypomotilitet (lngsam rrelse av gallblsan/ stas)

Riskfaktorer:
- vervikt och obesitas (fetma);
- kaloririka dieter;
- cystisk fibros som associeras med pankreasinsufficiens;
- kvinnor
b) Pigment stenar (15 %)
Typer:
- bruna stenar (bildas i gallgngarna);
- svarta stenar (bildas i gallblsan
Orsaker och riskfaktorer:
- verdriven ansamling av bilirubin och kalciumpartiklar
- vissa infektioner
- vissa sjukdomar (kronisk hemolytisk anemi, alkoholrelaterad cirros etc.)
- ldre personer

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |22

Symtom:
- bilir kolik (gallkolik, smrta som orsakas av cholelithiasis) som uppstr:
postprandialt (efter mltid) associerad med hrdsmlt mat
diffust
lokaliserad i hger hypokondrium (till den vre delen av buken eller strax
under hger revbensbge)
- nausea (illamende), ev. krkning
- feber: i gallsten obstruktion => kolecystit d.v.s. inflammation av gallblsan)
- ikterus (d.v.s. gulsot) = tillstnd som sker vid bilirubin resorption i blodet och
eliminering med urin p.g.a. gallstens frflyttning i bilira dukt (gallgngen) och
blockering av gallfldet frn levern till tunntarmen. Vid ikterus:
gonens konjunktiva (bindhinna) och huden blir gulfrgade
kittfrgad (vit) avfring p.g.a. brist p bilirubin (lat. "bilis" = galla; "ruber"
= rd, rdfrgad)
porterfrgad (mrk) urin
fetthaltig vit avfring (nr pankreatiska dukt obstrueras och hindrar
gallfldet till bukspottkrteln => processen kan leda till pankreatit, ven
till pankreascancer)
Vrd och behandling
- kolecystektomi = kirurgisk behandling genom vilken gallblsan exstirperas
(bortopereras) och det kan utfras genom:
- laparotomi (ppen operation, ett snitt i hger hypokondrium under
revbensbgen): risk (!); gallgngen svullnar, gallfldet kan blockeras igen och
kan kompromettera leverns funktion
- det inopereras (implanteras) tv drnage med ett T-rr fr
att drnera gallan och blodet, och samla dem upp i en pse
utanfr kroppen, mellan resten av gallan skickas till tarmen
- laparoskopi (titthlskirurgi) = mindre invasiv metod; minimala risker; snabb
terhmtning

- ERCP (Endoscopic Retrograde Cholangiopancreaticoscopy) d.v.s. endoskopisk

retrograd colangiopancreaticoskopi = den minst invasiva kirurgisktekniken vilken
kombinerar anvndandet av endoskop och fluoroskop (genomlysning) fr att
diagnostisera och behandla vissa problem i gallan eller duktala pankreassystemen
(d.v.s. bukspottkrtelgngen)
- det anvnds srskilt nr gallstenen sitter lngt ner i gallblsansoch bukspottkrtelns gemensamma ductus (utfrsgng)

Vrd, omsorg, egenvrd

Gallkolik (gallstenanfall):
- smrtlindring
- kolecystektomi (vid kroniska besvr och svr smrta)
- farmakologisk behandling:
- kolesterol hmmande lkemedel (effekt i levern)
- kolesterol reducerande lkemedel (effekt i tarmen)
- lkemedel som syftar att lsa upp, snderdelas
(disintegrera) vissa (sm) gallsten, t.ex. Rowachol
Kolecystit (gallblseinflammation):
- smrtlindring
- medicinering (frsta val)
- kirurgisk behandling: gallblsa exstirpation (kolecystektomi)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |23

Gallstensikterus (gallstensutlst gulsot):

- ERCP/ syftet: frebyggande (att undvika kvarvarande stenar eller ny ikterus); samt fr
att
bortoperera
stenen
som
obstruerar
gallblsan,
gallgngen,
eller
bukspottskrtelngngen
Kolangit (gallgngsinflammation orsakad av bakteriell infektion eller tumr):
- ERCP (fr att lsa avfldeshindret)
- antibiotika
Gallstenspankreatit (gallstensobstruktion i galls- och bukspottkrtelns gemensamma
utfrsgng har som konsekvens att pankreasenzymerna bryter ner pankreas istllet fr
tarminnehllet)
- ERCP (d.v.s. gallsten tas bort i akut skede)
- antibiotika (vid infektion eller fr att frhindra den)
- laparoskopisk kolecystektomi (det grs i en lugnare period; syftet: att frhindra
frekomst av nya gallstenpankreatiter)
Andra tgrder:
- drnage (som tas bort efter ngra dagar post operation nr patienten r stabiliserad)
- att informera/utbilda patienten om fdomnen som orsakas anfallet: med hg halt av
lipider; oxidativa fdomne: rkt och stekt kost; hrdsmlta fdomne t.ex. hg
fiberintag etc
- smrtlindring: NSAID-preparat t.ex. Voltaren i.m.

6. Pankreatit: etiologi, patologi, vrd och behandling

Definition, typer:
Pankreatit = inflammation av pankreas krteln (bukspottkrtelinflammation) som kan
vara:
(a) akut pankreatit, som orsakas av gallsten eller hg alkohol konsumtion
(b) kronisk pankreatit, som vanligt orsakas av hg alkoholkonsumtion, men ven av andra
sjukdomar och besvr/ tillstnd
Etiologi och patologi (uppkomst, orsaker, evolution):
Vid gallstenspankreatit vnder pankreatiska enzymer tillbaka till bukspottkrteln
p.g.a. gallstensobstruktion i galls- och bukspottkrtelns gemensamma utfrsgng;
detta leder till att pankreasenzymerna bryter ner pankreas istllet fr chymus/ kymus
(tarminnehllet) och producerar inflammation.

Vid kronisk autoimmun pankreatit vnder pankreatiska enzymer tillbaka till krteln
och attackerar egna friska celler, ngot som leder till bukspottkrtelns degenerering/
frstring.

Vid en trng pankreatisk ductus (trng bukspottkrtelgng, vilket r rret som

transporterar
enzymer
frn
bukspottkrteln
till
tunntarmen)
fldar
bukspottkrtelenzymerna vldigt lngsamt ut i tunntarmen och med tiden
bukspottkrtelgngen obstrueras, ngot som leder till inflammation.
Hereditet (rftlighet) i samband med riskfaktorer kan leda till pankreatit
ldern: 30-40 r
Kn: uppstr vanligt hos mn

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |24

Olika sjukdomar ssom: IBS (inflammation av magtarmkanalen), dislipidemi

(hyperkolesterolemi associerad med hypertriglyceridemi), cystisk fibros (patologisk
verskott slemproduktion i lungorna), gallsten, primr bilir cirros (d.v.s. kronisk
hepatit associerad med kronisk pankreatit)

Symtom:
- moderat feber (ca.380 Celsius) som inflammatoriskrespons
- smrta i epigastrium (vre delen av buken)
teckensom
- nausea och krkningar
indikeraratt
- ikterus (gulsot)
gallstenen
- fettig kittfrgad avfring, som r ls och klibbig
obstruerarfldet
- mrk (porterfrgad) urin
- ofrklarlig viktminskning
frbdegalla
- diarr => kan leda till dehydrering
ochpankreas
- verdriven trst och trtthet
- hyperglykemi (nr bukspottkrtelns celler frstras, minskas insulinproduktionen =>
leder till hyperglykemi => med tiden kan framstlla autoimmun diabetes/ typ
1, eller leda till frvrvad diabetes/ typ 2)
- frhjda niver av pankreatiska enzymer i blod och urin
Behandling, vrd och omsorg
Vanligt r patienten vrdad p vrdavdelning, men vid allvarligt anfall ska hen vrdas p
intensivvrdsavdelning.
Syftet: att minska belastningen fr pankreas krteln (det grs frst genom att minska
pankreasenzymproduktion via fasta)
tgrder:
- fasta (genom att fasta kan gastrointestinala kanalen vila och ger tid fr
bukspottkrtelns avlastning)
- infusion: vtska och nring = fr att balansera och stabilisera patienten
- gastrisksond = fr att tmma magsaften ifrn magen, och fr att tillfra nringen
(flyttande kost)
- ERCP (minst invasiva kirurgiskteknik)
- kolecystektomi (laparotomi eller laparoskopi)
- drnage (vid kolecystektomi)
- regelbunden kontroll av vitalparameter: puls, blodtryck, temperatur
- olika labprov: blodstatus, leverstatus, elektrolytstatus, diures etc.
- medicinering: smrtlindrandelkemedel
- stndigt kontroll p patientens allmnna hlsotillstnd = frndringar(?);
dokumentering och rapportering till SSK eller lkare
- att hjlpa alkoholberoende patienten med delirium tremens (abstinens symtom: oro,
ngest, svettningar, kad puls, rastlshet)

7. Ileus: typer; skillnaden mellan mekanisk och paralytisk ileus; orsaker; akuta tgrder
Definition:
Ileus r ett misslyckande av peristaltiska rrelsen i tarminnehllet. Det r en kirurgisk
ndsituation som kan eller inte kan krvas kirurgiskt ingrepp, men orsaken mste
omedelbart faststllas.

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |25

Typer:

(1) mekanisk (obstruktiv, ocklusiv) ileus

(2) icke-mekanisk (atonisk, adynamisk, paralytisk) ileus

MEKANISK ILEUS

versus

Terminologin:
mekanisk, ocklusiv, obstruktiv ileus
Definition:
tillstnd framkallat av mekaniska orsaker
ssom tarmhinder eller tarmposition,
ngot
som
krver
omedelbar
dekompression (avlastning) av tarmen fr
att frhindra perforering.
reducerad eller obstruerad peristaltisk
aktivitet i tarmtransit, vilket leder till
tarmstas (tarmstopp, tarmvred, volvulus)
Orsaker:
Hinder i tarmvggen:
- pverkade faeces (fekalier, avfring)
- frmmande freml (bl.a. stenar)
- ischemi (minskat blodflde p.g.a. syrebrist)
Hinder utanfr tarmvggen:
- adhesionen (adherenser, sammanvxningar)
- tumrer
- svullna lymfkrtlar, etc.
Hinder orsakade av tarmens patologiska
position
- herniation (lat. "hernia") = inklmt brk
(exit, utlopp) av tarmen igenom peritoneum
(bukhinnan) => strangulation och ischemi
- invagination (lat. "intussusception") =
patologisk penetrering av ett tarmsegment in i
det underliggande avsnittet
- strangulation (ischemi) = leder till ischemi,
tarms inflammation ock tarm nekros
- volvulus = reell vridning, egentligen slingring
av tarmen; kta tarmvredet, tarmstopp

MEKANISK ILEUS

ICKE-MEKANISK ILEUS

Terminologin:
icke-mekanisk, atonisk, adynamisk, paralytisk
ileus
Definition:
kondition genererad av neurologiska
orsaker, med andra ord strningar i
nervstimulering
nedsatt funktion av ENS (enteriska nervsystemet, den s.k. "bukhjrnan" eller
"maghjrnan"), vilket inhiberar eller
hindrar tarmens normala kontraktila
rrelser, d.v.s. paralyserar tarmens
transit
Orsaker:
Idiopatiska ursprung som genererar en nedsatt
funktion av neurovegetativa systemet (ENS)
Associeras med olika sjukdomar och syndrom:
- peritonit (bukhinneinflammation)
- autoimmuna sjukdomar
- cystisk fibros (slembildning i lungorna)
- pneumoni
- kolik (akutsmrta) orsakat av calculi
nrvaron i gallblsan eller njuren)
Postoperativkomplikation eller trauma
- ryggmrgsskador
- bukskador
- gynekologisk kirurgiska ingrepp etc
Andra kirurgiska allmnna konjunkturer:
- suppuration (pus, varbildning) orsakat av en
perforerad appendix (brusten blindtarm)
- magsyra som hrrr frn ett perforerat ulcus
(brustet magsr)
Induceras kemiskt (t.ex. vissa lkemedel):
- kemoterapi
- tungmetalfrgiftning etc

versus

ICKE-MEKANISK ILEUS

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |26

Symtom och tecken:

- kraftig kolik smrta
- blekhet, kallsvettning
- moderat, diffus magbesvr
- abdominell distension (utspnd buk)
- obstipation (frstoppning) (lngsam tarm transit)
- bristande tarm rrlighet
- meteorism(uppsvlld buk med gaser)
- flatulens (utslpp av ofta illaluktande gaser ur analppningen)
- oftast mttlig feber (runt 380C)
- dehydrering (intorkning)
- nausea srskilt efter mltider
- krkningar (kan innehlla galla; ibland med fekalt utseende vid hinder som ligger lngt
ner i tarmen)
- verdrivna uppsttningar (reflux)
- tarmljud (vid mekanisk ileus r tarmljudet kraftigare)
- nekros (orsakad av p.g.a. lngvarig ischemi i ett tarmavsnitt, d.v.s. syrebrist)
Akuta tgrder:
smrtlindring:
- smrtlindrande lkemedel
- lugnande lkemedel
kommunikation:
- att frklara fr patienten om hens hlsotillstnd
frndringar i patientens kliniska tillstnd:
- att konstant uppmrksamma det
- att dokumentera det
- att verfra informationen till SSK och/eller lkare
vitalparameter:
- stndig kontroll
laboratorietester: - blodstatus
- leverstatus
- elektrolytstatus
- urinstatus etc
i.v. vtsketerapi: - stabilisering av elektrolytbalans
- korrigera dehydrering kompensera vtskefrlust)
diures:
- per timme
- per dygn
KAD (kateter a demure): vervaka urinproduktion
rntgenunderskning:
- BS (bukversikt eller sltrntgen av buken)
- CT-buk (anses vara bttre n BS)
ventrikelsond
- magsckens avlastning
- illamende
- smrtlindring
- frhindra risken fr aspirationspneumoni under operationen
passagerntgen med repetitiva bukversikter; det anvnds kontrastmedel (fr
exakt diagnos) som administreras per os (oralt) eller i gastrisksonden
koloningjutning vid grovtarmsileus (dvs. kontrastmedlet infrs i ndtarmen)
intensivterapiavdelning dr allvarliga fall skickats till (t.ex. vid perforerat ileus =>
det kan medfra till peritonit)
omedelbar anestesi (direkt bedvning) vid strangulationsileus (fr svrlindrande
smrta) vilket kondition ska opereras tmligen omgende (!)
drnage (vid operation)

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |27

8. Appendicitis: etiologi, patologi, vrd och behandling

Definition
Appendicit (blindtarmsinflammation) = akut kirurgiskt tillstnd vilket inleds med
inflammation av appendix vermiformis eller blindtarmsbihanget (det "maskformiga
bihanget" fst till cecum som r frsta delen av tjocktarmen).
Etiologi och patologi
Incidens (frekomst):

- mer frekvent hos mnnen n hos kvinnor

- oftast mellan 10 - 25 r, vanligtvis under 50 r

Appendix har ingen knd funktion i kroppen, dock kan det drabbas av:
- akut obstruktion vilket leder till inflammation i appendix slemhinnan => ischemi
som vanligtvis kan orsaka
- appendixinfektion vilket ibland ocks kan leda till
- gangrn (p.g.a. lokala nekros som uppstr i detta omrde) och detta kan medfra
- abscess (suppuration, varansamling, bld), eller
- perforation vilket kan kompliceras med
- peritonit
Orsaker:

(a) i allmnhet idiopatiska (oklara)

(b) pverkande faktorer:
ett hinder i appendix
utveckling av ett sr i appendix
invasion av bakterier (vilket medfr abscess eller perforering)

Symtom och tecken

- frekomst: vanligtvis i mer n 24 timmar
- feber: moderat eller lite upphjd (kan indicera att appendix har spruckit)
- aptitlshet
- illamende
- krkning
- obstipation (frstoppning) eller diarr
- hgt antal WBC (vita blodkroppar): inflammation i samband med infektion
- palpitationer (snabbt hjrtslag)
- mycket sllan kan inflammationen och symptomen p appendicit frsvinna men upprepas
igen senare
- smrta: - svr, ibland mmande och obekvm
- brjar i umbilicus regionen (runt eller ovanfr naveln)
- migrerar slutligen till hypogastrium, centrerande sig i den hgra inguinalregionen (i det nedre hgra hrnet av buken) dr den blir svrare och konstant
- kar vid anstrngning (rrelse, hosta etc.)
- buken visar resistens och mhet vid palpation (berring) vilket anger en kad mjlighet
fr perforering och peritonit
Behandling, vrd och omsorg
- patientens kliniska bilden = viktig (anamnes, aktuell status)
- smrtanalys: debut, lokalisation vid debut, migrerande smrta (?), etc
- vitalparameter: stndig kontroll
- temperatur kontroll

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |28

- upprepade laboratorieprover: blodstatus (bl.a. CRP-vrde = C-reaktivt protein

(snabbsnka), LPK-vrde = leukocytpartikelkoncentration), etc
- laparoskopi och appendektomi: - fr exakt diagnosticering
- lkaren: upprepade kontroll av patientens kliniska tillstnd (ny
- frndringar:

- vid operation:

palpation; ny smrtanalys; nya tecken som kan leda till

komplikationer)
- underskterskan: observation, dokumentation och verfring av
patientens kliniska status till SSK eller lkare
- smrtlindring t.ex. opioider
- patienten fastar
- i.v. vtsketerapi

- patienten som ska observeras/ opereras lggs vanligtvis in p observationsavdelning

eller en kirurgiskavdelning

9. Buktrauma: definition, skillnaden mellan ppen och sluten bukskada,

omhndertagandet av en akut bukskada (vitala parameter: kontroll och motivering)
Definition:
Buktrauma = skador som riktats p buken som resultat av vld mot personens mage eller
en olycka. Kraftiga bldningar kan leda till chock.
Typer:
(a) sluten bukskador
(b) ppen bukskador

SLUTEN BUKSKADA

versus

Terminologin:
sluten skada, icke-perforerad skada
Definition/ orsaker:
trauma medfrt av trubbigt vld, och

ppen skada, perforerad skada

Definition/ orsaker:
trauma frorsakat av spetsigt vld

huden inte r perforerad

konsekvenser: inre hemorragi (inre

bldningar); ruptur/ bristning av
viscerala (inre) organen
risker: lesioner av vitala organen;
chock

Symtom/ tecken:

- huden r oskadad

- i brjan kan den drabbade vara relativt

opverkad (om blodfrsrjning till vitala
organen pverkats inte av hemorragi)

- i allmnhet, klar diagnos

- smrta: kan vara kraftiga (p.g.a. talrika
smrtreceptorer som finns i dermis)
- mhet
- stelhet (resistens vid palpation)
- ekkymos (blmrken) av den yttre delen
av buken

PPEN BUKSKADA

Terminologin:

(med spetsiga, vassa, skrrande, skarpa

freml), och huden perforerats
konsekvenser: inre lesioner som ven
kan drabba viscerala organen och leda
till inre hemorragi (bldning)
risker: skador p vitala organen; chock

Symtom/tecken:
- huden r skadad
- ekkymos (blmrken) av den yttre delen av
buken
- stor risk fr inre lesioner
- buksmrtor: kan vara mttliga p.g.a. att
viscerala organen har begrnsat antal
smrtreceptorer
- mhet
- resistens vid palpation och svullen buk p.g.a.
inre bldning => patientens tillstnd frvrras
- omedelbar operation: fr att stoppa
bldningen, annars kan detta leda till chock
- vid chock: oro, palor (blekhet), takykardi,
takypn, kallsvettande

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande

P a g e |29

Omhndertagandet av en akut bukskada (vitalparameter, kontroll, motivering)

Utfrs enligt L-ABCDE konceptet (se s.16)

Syftet: att stoppa bldningen, stabilisera patienten och rdda sitt liv
att ringa 112 (preambulanslge)
att placera patienten i en bekvm position (vanligtvis upprttlge, fr att undvika att motst
gravitation)
att bedriva en sekundr enkt (skerhet, trygghet, frndringar i patientens status)
att vervaka patientens tillstnd noggrant (vitalparameter, distal status), med observans
(vaksamhet, uppmrksamhet)
att sitta ett tckfrband p patientens buk (men inte s hrt fr att undvika ischemi av det
involverade tarmavsnitt, men ocks fr att inte frhindra andningen) fr att beskydda det
skadade omrdet mot kontaminering och att undvika smittningen
i fall ett freml sitter kvar i buken, ska det inte avlgsnas fr att undvika massiva inre
bldningar utan det ska fixeras under transporten till sjukhuset (fremlet stoppar fr tillfllet
kraftiga hemorragi, samtidigt ska det inte riskeras att skada andra organen eller att frvrra
patientens redan srbara tillstnd)
vid tecken p chock: trotts patienten blir trstig, ska hen dricka ingenting fr att hlla
magscken tmt fr den kommande akutoperationen
i allmnhet, i fall ett organ hnger utanfr bukhlan, ska det inte stoppas tillbaka i buken fr
att undvika bakteriella infektionen den enda situationen d tarmen ska stoppas tillbaka i
bukhlan r nr det finns inget fuktigt paket fr att skydda och bibehlla den fuktig)
patienten ska placeras i stabilt sidolge;

Nota bene:
(1) vid sluten bukskada:
- patienten ska placeras p den skadade sidan
eftersom ett visst tryck kan reducera/ stoppa bldningen

(2) vitalparameter r:
2.1. andning:
- frekvens:

normal = 12-15 andetag/min

bradypn <10 andetag/min
takypn/polypn >29 andetag/min
- saturation: normal = mellan 95-100%; vanligt 97 %
hypokapni: <95 (lg koncentration av CO2 i blodet)
hyperkapni: >100% (frhjd koncentration av CO2)

2.2. puls:
- frekvens:

normal: 60-80 slag/min

bradykardi: <40 slag/min
takykardi: >120 slag/min
- rytm:
regelbunden
oregelbunden (arytmi dvs. rytmrubbningar t.ex. extrasystoler, fibrilation etc)
- djup, spnning

2.3. blodtryck

normalt: 110/80 139/90 mmHg

hypotension dvs. hypotoni: <90/70 mmHg
hypertension dvs. hypertoni: >140/100 mmHg

2.4. kroppstemperatur:

hypopyrexi: <35,50C
normalt: mellan 36,5 37 0C (grader Celsius)
subfebrilitet: 37,5 - 37,90C
lg feber: 38-390C
mttlig (moderat) feber: 39-400C
hg feber: 40-41,10C
hyperpyrexi: >41,10C

*
*

SJUKDOMARIMATSPJLKNINGSORGANEN|MonicaAngelaHansen,studerande