Biogas ger energi till

ekologiskt lantbruk

Jordbruksinformation 22 2005
1

Text: Anna Hansson och Kjell Christensson, Agellus Miljkonsulter.

Innehllsfrteckning
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Vrdet av rtrester i den ekologiska

vxtodlingen p en djurls grd . . . . . . . . . 20

Biogasproduktion i

Ekologiska fltfrsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Sverige och vra grannlnder . . . . . . . . . . . . 3

Konventionella fltfrsk . . . . . . . . . . . . . . . . 22

S bildas biogas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Finns det ngon lnsamhet

i att rta vxtmaterial? . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Olika typer av rtningsstt . . . . . . . . . . . . . . 6

Goda exempel p
Gasanvndning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

grdsbaserad biogasproduktion . . . . . . . . . 25

Biogas och miljn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Exempel p storskalig biogasproduktion . . 28

Biogas vxtodlingsgrdens kvvebalans

Att tnka p vid

samt pverkan p intkterna . . . . . . . . . . . . 10

planering av en biogasanlggning . . . . . . . 29

Rvaror och rtning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Lr dig mer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Den rtade restprodukten . . . . . . . . . . . . . . 14

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Vilka rtrester kan

anvndas i ekologisk odling? . . . . . . . . . . . . . 14
Vxtmaterial, skrderester och stallgdsel . . . 15
Restprodukter och ttortsavfall . . . . . . . . . . . . 15
Hantering av rtrester . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Lagring av rtrester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Viktigt med omrrning innan spridning . . . . . . 17
Spridning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Inledning
Varfr r det bra med biogas
fr det ekologiska lantbruket?
Biogasproduktion kan bli en ny teknik fr det
ekologiska lantbruket. I biogasanlggningen
utnyttjas lttomsttningsbart organiskt material till produktion av metan, som kan anvndas till vrme, el och drivmedel. Samtidigt
omstts nringsmnena i det organiska materialet till en form som gr att den kan utnyttjas som gdsel.
I biogasanlggningen kan man till exempel
rta grnmassa frn klvervallar, grdens
skrderester som betblast och annat, stallgdsel
och ven restprodukter frn livsmedelsindustrin.
Klvervallen fixerar med hjlp av kvvefixeringsbakterier kvve ur luften och lagrar
detta i biomassan. Vanliga grngdslingsvallar
putsas med jmna mellanrum och kvvet
terfrs till jorden och kan utnyttjas till efterfljande grdor. Risken r dock stor att en stor

del av kvvet i det putsade materialet frsvinner genom avdunstning i form av ammoniak och att kvve frsvinner genom utlakning.
Skrdas klvervallen istllet och grnmassan
rtas i biogasanlggningen omvandlas kvvet
till en mer lttomsatt form och rtresten kan
spridas vid en tidpunkt nr grdorna behver
kvvet. Risken fr avdunstning och utlakning
av kvve minskar eftersom grnmassan tas
bort frn fltet. Genom att rta skrderester
och grnmassa kar kvveutnyttjandet i vxtodlingen och behovet av inkpt vxtnring
minskar. Det ekologiska lantbruket blir
mindre beroende av konventionell stallgdsel.
Biogasanlggningen blir grdens egen gdselfabrik och kretsloppet p grden sluts.
En av det ekologiska lantbrukets mlsttningar r att minimera frbrukningen av fossila
brnslen och andra icke frnyelsebara naturresurser. Grdsbaserad biogasproduktion kan
vara ett stt att n detta ml.

Biogasproduktion i
Sverige och vra grannlnder
Biogas
Biogas r den gas som bildas nr organiskt
material (gdsel, matrester, vxter, avloppsvatten med mera) bryts ned i syrefria miljer.
Biogas bestr huvudsakligen av metan och
koldioxid, men innehller ocks sm mngder av svavelvte och ammoniak. Bildning av
biogas sker spontant i naturen till exempel i
vmmen hos kor, i sumpmarker och i andra
syrefria miljer. Genom att nyttja dessa
mikroorganismer fr att producera biogas
under kontrollerade betingelser, kan biogasteknik anvndas fr att behandla avfall och
utvinna frnybar energi i form av metan. I
rtningsprocessen mineraliseras ven en stor
del av materialets organiska kvve, och
omvandlas till ammoniumkvve. Det r en
mycket viktig miljeffekt, som ven kan ha stor
ekonomisk betydelse i ekologisk vxtodling
utan idisslare.
Biogasproduktion och anvndning
Biogasproduktion har pgtt sedan andra
hlften av 1800-talet med lnder som Kina
och Indien som pionjrer. I Sverige har biogasteknik framfr allt anvnts p reningsverk
fr att stabilisera slam, men efter energikriserna p 1970-talet kade intresset fr att
anvnda biogasteknik till att framstlla frnybar metangas frn andra organiska material
(till exempel gdsel och industriellt avloppsvatten). Under 197080-talen byggdes bio-

Tabell 1. Biogasproduktionen i Sverige 2001*

Energiproduktion
Produktionstyp

Antal

(TWh**/r)

134

0,81

Avloppsreningsverk
Deper/rtceller
Industriella avlopp
Samrtningsanlggningar
Lantbruk
Pilotanlggningar
Totalt

56

0,43

0,09

10

0,03

0,01

0,01

219

1,38

* Klla: Svenska Biogasfreningen, www.sbgf.org.

** 1 TWh = cirka 100 000 m3 olja.

gasanlggningar p bland annat sockerbruk

och massafabriker fr att rena avloppsvattnet.
I samma period byggdes flera mindre grdsbiogasanlggningar p lantbruk fr rtning
av gdsel. Under 1980-talet byggdes mnga
anlggningar fr att utvinna biogas frn
avfallsdeper. Sedan mitten av 1990-talet har
flera anlggningar som behandlar fast avfall
frn livsmedelsindustrier och matavfall
byggts.
Biogas i vra grannlnder en utblick
Danmark
I Danmark finns fr nrvarande 20 biogasfllesanlg, gemensamhetsanlggningar,
och 60 enskilda grdsanlggningar. Gemensamhetsanlggningarna levererar gas till
kraft- och vrmeverk och grdsbiogasanlggningarna levererar energi till egen frbrukning, oftast el och vrme.
I Danmark satsar man fr nrvarande inte
p att uppgradera biogas till fordonsbrnsle.
Ett statligt std utgr till kraft- och vrmeproduktion frn biogas.
Det lmnas statligt std till nya biogasanlggningar i Danmark och man rknar med
att flera nya anlggningar kommer att byggas
de nrmaste ren.
Finland
I Finland fanns r 2000 15 biogasanlggningar
vid olika reningsverk, med totalt 39 reaktorer. P senare r har tv anlggningar byggts
som behandlar fast hushllsavfall. Det finns
fyra anlggningar som behandlar avfall frn
industrin och fem grdsbiogasanlggningar.
Det finns ett klart kat intresse fr biogasproduktion p grdsniv.
Norge
I Norge finns endast ett ftal biogasanlggningar som gr p olika typer av avfall. Fr
nrvarande planeras ytterligare tre till fyra
anlggningar och intresset fr att gra biogas
av rvaror frn lantbruket r starkt kande.
Man provar ven att kra bussar p biogas.

Tyskland
I Tyskland har man sedan flera r frn regeringens sida lmnat ekonomiskt std till elproduktion frn biogasanlggningar. r 2002
fanns cirka 2 000 biogasanlggningar, varav de
flesta var av typen grdsanlggningar. I dessa
anlggningar anvnds framfr allt gdsel och
avfall frn hushll och industri, men ven
energigrdor blandas in i dessa rvaror.
Under 2004 antogs en ny lag i Tyskland,
som gynnar elproduktion frn enbart energi-

grdor. Detta har medfrt ett nytt uppsving i

byggnationen av biogasanlggningar i
Tyskland. Man berknar att flera hundra
anlggningar kommer att byggas innan 2005
rs utgng. Den dominerande grdan fr
energiproduktion hr r majs, men ven vall
anvnds, liksom solrosor med mera.
Vxtkraft inte fr grnsaksbuljongen utan
fr gldlampan lyder det nya slagordet fr
den tyska biogasnringen. Mnga ekologiska
lantbrukare satsar p denna nya produktion.

Biogasanlggning utanfr Hannover i Tyskland dr de rtar energigrdor. Foto: Kjell Christensson.

S bildas biogas
Biogasprocessen r anaerob vilket innebr att
den ger rum utan tillfrsel av syre. Anaerob
nedbrytning av organiskt material (gdsel,
vall med mera) r en komplicerad mikrobiologisk process, dr flera olika grupper av
mikroorganismer samverkar.
Nedbrytningen till biogas sker i flera steg
(se bild nedan). Det frsta steget kallas hydrolys. I detta steg snderdelas stora molekyler
till mindre med hjlp av enzymer som
utsndras av s kallade hydrolytiska bakterier.
Dessa och andra bakterier utnyttjar sedan
hydrolysprodukterna och fermenterar (jser)
dem till flyktiga syror. Detta steg, d kolhydrater, fett och protein bryts ner till framfr
allt fettsyror som ttiksyra, smrsyra, propionsyra, valeriansyra och kapronsyra, kallas fr
syrabildningen. Frutom syror bildas ven
vtgas (H2) och koldioxid (CO2) vilka ven
har betydelse i nedbrytningsfrloppet.
Det sista nedbrytningssteget r det s kallade
metansteget. Detta steg omfattar en omvandling av ttiksyra samt vte + koldioxid
till slutprodukterna metan och koldioxid. De
tv olika nedbrytningsvgarna krver tv olika
typer av metanbildande mikroorganismer.
Metanbildande mikroorganismer frekommer i de flesta syrefria miljer. De finns
ven i kons vm.

Om biogasprocessen utfrs vid 3540 C,

s kallas den mesofil och r en vanligt frekommande process. Termofil process utfrs
vid 5055 C och av delvis andra mikroorganismer.
Fr att mikroorganismerna ska trivas mste
temperaturen vara jmn, lagom sur och helt
syrefri. De mste ven f tillrckligt med
substrat.
Under processen sker en luktreduktion
och en viss hygienisering av materialet. Efter
rtningsprocessen r vxtnringen i materialet lttare tillgnglig fr vxterna.
I den anaeroba processen omvandlas en
stor del av energin i materialet till metangas,
medan endast mindre mngder biomassa och
vrme bildas. Fr att bibehlla temperaturen
i en anaerob process mste energi nstan alltid tillfras. I en modern biogasanlggning
kan mngden erforderlig vrme uppg till
mellan 1520 % av den producerade energimngden.
En aerob process (kompostering) innebr
att det finns tillgng till syre. Vid den aeroba
nedbrytningen r produktionen av vrme och
biomassa betydligt strre och den processen
r sjlvvrmande.

Organiskt material
(protein, kolhydrat, fett)

Hydrolys

Lsliga organiska freningar

(exempelvis aminosyror, socker, fettsyror)

NH4+

Jsning

Flyktiga fettsyror,
mjlksyra, etanol
Anaerob oxidation

Vtgas H2,
koldioxid C02

ttiksyra
Metanbildning

Biogas
CH4, CO2

Schematisk illustration av den mikrobiologiska anaeroba nedbrytningen av komplext organiskt material till
metan (CH4) och koldioxid (CO2), det vill sga biogas.

Olika typer av rtningsstt

Den vanligast frekommande processtypen
har utvecklats fr rtning av flytande material,
som slam och gdsel. Rtningen sker kontinuerligt i en omrrd tank av betong eller
stl. En vanligt frekommande uppehllstid
r 2025 dagar, det vill sga att behllaren ska
rymma 2025 dagars inmatning av substrat.
Det frekommer ven lngre uppehllstider. I
Tyskland kan man ligga nda uppe p 5060
dagars uppehllstid vid rtning av energigrdor.
Uppehllstiden bestms bland annat av hur
lttnedbrytbart substrat som anvnds. Nr rtningstanken r fylld tappas vid inmatning ut
samma mngd material som matas in. Det utmatade materialet frs ver till en efterrtningstank som r en gdselbehllare med gasttt
tak och med mjlighet att samla upp den biogas som produceras hr. Nr materialet r
frdigrtat gr det vidare till en vanlig lagringsbehllare som ven den br ha ngon
typ av tckmaterial fr att frhindra kvvelckage (se avsnittet om lagring). Efterrtningstanken r ett viktigt steg fr att frhindra
metanfrluster i atmosfren.
Frutom kontinuerlig rtning, dr substrat
tillfrs i ett kontinuerligt flde, kan inmatning gras semikontinuerligt, det vill sga i
mindre delsatser, eller satsvis, dr hela behllaren tms och laddas p nytt.
Biogasprocess
Rtkammaren krs oftast med en mesofil
process (3540 C). Alternativ kan vara en
termofil (5565 C) eller en psykrofil process
(1530 C).
Ju hgre temperaturomrde, desto snabbare nedbrytning, men ocks strre behov av
isolering och/eller tillfrsel av vrme fr att
hlla processtemperaturen.
Biogasprocessen kan utformas p flera
olika stt, bland annat beroende p vad det r
som ska rtas. Den kan vara utformad fr att
passa avloppsvatten (frn industri, eller rejektvatten frn avvattning) eller slamformigt
material (exempelvis flytgdsel, avloppsslam
med torrsubstanshalter upp till 1215 %).
Den kan ocks vara anpassad fr fast material
(exempelvis hushllsavfall, olika vxtmaterial,
med torrsubstanshalt ver 2025 %).
6

Material med hga torrhalter kan rtas i

anlggningar fr flytande substrat antingen
genom att blandas med exempelvis flytgdsel
eller, fr att slippa anvnda frskvatten, genom
att spdas med redan utrtad vtska. I det
senare fallet sker en anrikning av bland annat
ammoniumkvve, vilket kan ses som en frdel
nr man ska sprida rtresten. Dock kan biogasprocessen hmmas nr ammoniakhalten kar.
Material med hga torrhalter (vxtmaterial
eller avvattnat slam) kan ven behandlas i en
tvfasprocess eller tvstegsrtning.
Olika biogasprocesser
Satsvis enstegsprocess innebr att rvaran
ligger p samma plats under hela rtningsprocessen utan att annat material matas in
eller ut. Olika grader av omblandning kan
frekomma. Vid satsvis rtning i rtkammare
tas allt material ut efter avslutad rtning. En
vanlig, satsvis, enstegsprocess r deponigasanlggningen, dr materialet bryts ner i
stora satser utan omrrning.
Kontinuerlig enstegsprocess r den vanligast frekommande processen som alla rtningsanlggningar fr slam och flytgdsel
bygger p. Rmaterialet tillfrs rtkammaren
antingen kontinuerligt (i ett jmnt flde) eller
semikontinuerligt (i mindre satser). Omrrningsgraden kan variera, men den totalomblandade processen r vanligast.
Pluggfldesprocess anvnds ibland vid
rtning av fast material. I en sdan anlggning stoppas materialet in i ena nden p en
reaktortank medan det utrtade materialet tas
ut i andra nden. I ett idealt pluggflde sker
ingen omblandning av materialet. Fr att pskynda nedbrytningen blandas aktivt material,
ymp, in i materialet innan inmatning i
anlggningen.
Anaerobfilter fungerar bra fr spillvatten
och slam med lgt innehll av fast material. I
ett anaerobfilter anvnder man sig av brarmaterial, oftast av plast, s kallade fyllkroppar
dr mikroorganismerna kan fsta. Halm har
ibland anvnts som brarmaterial med ganska
gott resultat, men eftersom den mste bytas
ut med jmna mellanrum saknar den mnga
av de frdelar som fyllkropparna har. I ett

anaerobfilter kan koncentrationen av mikroorganismer hllas hg, vilket medfr snabb

nedbrytning. Anaeroba filter drivs som regel
med ett kontinuerlig flde och r oftast en
enstegsprocess med pluggflde.
Tvstegsprocess innebr att nedbrytningsprocessen delats upp i tv steg. I steg ett sker

syrabildningen separat och metanbildningen

sker i steg tv. Genom fasseparering mellan
de olika stegen kan avskiljt, syrarikt lakvatten verfras till ett metanfilter (anaerobfilter). Frdelen med tvstegsprocessen r att
de olika nedbrytningsstegen kan optimeras
var fr sig.

Gaslager
Rtrest

Elektricitet

Elaggregat
Varmvatten

Rtkammare
Panna
Efterrtning

Blandningsbrunn

Biogdsel

Grdens hetvattensystem

Schematisk bild ver ett biogassystem med en kontinuerlig enstegsprocess.

Gas

Gaslager

Recirkulering

Syrasteg

Metansteg

Tvstegsprocess.

Gasanvndning
Den producerade biogasen kan anvndas p
olika stt. Den ekonomiska ersttningen fr
gasen bestms nrmast av vilket energisystem som byts ut mot den producerade biogasen.
Uppvrmning
Tekniken r enkel. Gasen vrmer vatten
genom en gaspanna som sedan anvnds till
uppvrmning. Under sommaren nr behovet
av vrme r lgt kan det vara svrt att f
avsttning fr gasen.
Kraftvrme
Att producera kraft + vrme r en etablerad
teknik i bland annat Tyskland och Danmark
dr man har hgre elpriser n i Sverige. Det
kan ven vara lnsamt i Sverige under vissa
frutsttningar. I dagslget kan biogasproducerad el sljas genom ett s kallat grnt certifikat som ges till el som produceras genom
frnyelsebara energikllor. Frutom det vanliga elpriset betalas i november 2004 2025
re per kWh. Priset frndras med tillgng
och efterfrgan.
Ungefr 1/3 av energin i den producerade
gasen fs som el, resten fs som varmvatten
och kan anvndas fr uppvrmning.

Plnningeskolans gaspanna. Foto: Anna Hansson.

Fordonsdrift
Fr att kunna anvnda gasen till drivmedel
krvs att koldioxiden tas bort frn gasen. I
dagslget finns den tekniken endast fr storskalig biogasproduktion, men forskning
pgr och kommer att gra det mjligt att i
framtiden anvnda ven den smskaligt producerade gasen till brnsle p ett kostnadseffektivt stt.
Ett frslag till infrande av s kallade
grna certifikat fr frnybart fordonsbrnsle,
dr biogas r det i srklass mest frdelaktiga
fr miljn, r fr nrvarande (januari 2005)
under behandling. Frslaget syftar till att ka
produktion och anvndning av frnybara fordonsbrnslen.

Gasdriven Opel Zafira, som anvnds av projektet

Agrigas. Foto: Kjell Christensson.

Biogas och miljn

En biogasanlggning har en positiv inverkan
p miljn p flera stt. Produkterna som lmnar
biogasanlggningen, gas och biogdsel, har
en direkt pverkan p miljn, och det faktum
att biogasanlggningen anvnder olika typer
av organiska restprodukter ger dessutom
indirekt en positiv pverkan p miljn.
Minskade frluster av
kvve till vatten och luft
Genom att rta stallgdsel, skrderester eller
andra organiska material som kan anvndas
som gdselmedel, blir kvvet mer lttillgngligt fr vxterna. Detta innebr att man fr ett
effektivare kvvegdselmedel vilket tillter
bttre precisionsgdsling, och drmed frbttrat kvveutnyttjande och minskad risk fr
frluster av kvve via ammoniakavgng och
nitratlckage.
Kvvefrlusterna genom denitrifikation
(omsttning av nitrat till kvvgas) r vsentligt lgre frn rtad gdsel n frn obehandlad
gdsel. Vid rtning av gdsel reduceras innehllet av kol i gdseln. Nr den rtade gdseln
tillfrs marken frbrukas mindre syre vid
nedbrytningen och denitrifikationen minskar.
Reducering av vxthusgaser
Biogasen kan anvndas fr olika energindaml vilket ocks leder till miljvinster. Hur
stora dessa blir beror p vilket energisystem
som byts ut. Nr gasen byts ut mot till exempel
olja minskar behovet av ndliga resurser, koldioxidutslppen minskar med mera. Biogas
kan anvndas fr vrme- och elproduktion,
och som drivmedel fr traktorer och bilar
efter uppgradering. Ur miljsynpunkt r det
viktigt att producerad biogas inte slpps ut
ofrbrnd d detta r negativt ur vxthusgassynpunkt. Det r drfr viktigt att den metan
som bildas under efterrtningen samlas upp i
en gastt efterrtningstank.

Biogas frn gdsel kan medfra stora

minskningar av vxthusgaser tack vare indirekta miljvinster nr spontana emissioner
av metan frn konventionell gdselhantering
och lagring kan reduceras.
Luktminskning av stallgdsel
Rtningsprocessen reducerar gdselns innehll av illaluktande komponenter. I underskningar har man sett att nyspridd rtad gdsel
luktar cirka 25 % mindre n ortad nyspridd
gdsel.
Smittspridning
Det finns alltid en risk att obehandlad gdsel
innehller patogener som sprids mellan grdarna nr man kper in gdsel. Rtning i
35 C i 20 dagar, som r vanligt vid rtning
av gdsel, ger reducering av en rad patogener
men det behvs en termofil process (55 C)
fr att f en sker hygienisering av alla typer
av patogener.
Minskad spridning av ogrsfr
I den ekologiska odlingen r det viktigt att
hlla nere frrdet ogrsfr i jorden. Genom
att lta det organiska materialet som gdsel
och olika vxtprodukter behandlas i en biogasprocess reduceras antalet groende ogrsfrn.
Danska studier har visat att antalet groningsbengna frn minskade fr flera ogrsarter
redan efter ngra dagar i en mesofil process
p cirka 35 C.

Biogas vxtodlingsgrdens kvvebalans samt pverkan p intkterna

I de tre olika grdsexemplen nedan har vi frskt att beskriva hur en vxtodlingsgrds
kvvecirkulation och intkter pverkas med
eller utan en biogasanlggning i systemet.
Vi har rknat med att fosfor- och kaliumklassen i marken ligger p 3 och uppt och att
man strvar efter att tillfra maximalt de
mngder vxtnring till odlingssystemet som
motsvarar bortfrseln av fosfor och kalium
p grden.
Grd 1: Ekologisk vxtodlingsgrd
utan biogasproduktion
Vxtnring, till exempel genom stallgdsel,
kps in till grden motsvarande den fosfor
och kalium som frs bort ifrn grden genom
frslda vxtprodukter. Gdseln sprids till de
grdor som bst behver kvvet och till de
grdor som det r mjligt att sprida gdseln

till beroende p gdselns form. Har man bara

tillgng p fast gdsel r det till exempel svrt
att sprida gdsel p hstsdda grdor p vren.
Grdens kvvefixerande grdor fixerar
kvve frn atmosfren som sedan kan utnyttjas
av grdorna i odlingssystemet.
Kvve frsvinner frn odlingssystemet
genom:
Ammoniakavdunstning nr den klverrika
vallen putsas och det kvverika materialet
fr ligga kvar p marken och nr andra
kvverika skrderester fr ligga kvar p
markytan efter skrd (till exempel betblast).
Ammoniakavdunstning nr gdseln sprids.
Utlakning, det sker frmst p hst och vinter
frn obevuxen mark och vid de olika
bearbetningstillfllena.
De vxtprodukter som grden sljer.
NH3

Nedfall

ens N-cirkulation
d
r
G

Ammoniakavgng
Putsad vall
Kvverika skrderester
Spridning av gdsel
Grdor

Denitrifikation

Kvvefixering

N2

Markens N-cirkulation
Inkpt
vxtnring
Stallgdsel
Organiskt material

Frsljning av
vxtprodukter
Utsde
NO3
Utlakning

Grd 1 Kvvecirkulation p ekologisk vxtodlingsgrd utan biogasproduktion.

10

Grd 2: Ekologisk vxtodlingsgrd

med en biogasanlggning som r
anpassad till grdens rvaror.
Grngdslingsvallen skrdas och grnmassan
rtas tillsammans med skrderester som blast
och annat i biogasanlggningen. Kvvefixeringen i vallen kar genom att den skrdas
och inget kvve frn grnmassan hller nere
fixeringen. Risken fr ammoniakavdunstning
minskar eftersom inget kvverikt material
ligger kvar p markytan. Eftersom kvvet i
rtresten utnyttjas blir andelen kvve i marken
lgre under hst och vinter och risken fr utlakning och denitrifikation minskar. Genom
att kvvefixeringen blir strre och kvvefrlusterna minskar kar mngden kvve till
odlingssystemet.
Kvvet i grnmassan och skrderesterna
mineraliseras i rtkammaren till en fr grdorna tillgngligare form. Grden fr tillgng
till en flytande rtrest som sedan kan spridas
vid en tidpunkt och till de grdor som behver
kvvet bst. Hstsdda grdor kan gdslas p
vren och kvalitetsgrdor, som till exempel
brdvete, kan strka sin kvalitet genom en
kad kvvetillfrsel vid rtt tidpunkt. Mer
lttillgngligt kvve spritt vid rtt tidpunkt
ger en kad skrd och kvalitet och det ger i
sin tur kade intkter.

Samma mngd gdsel som p grd 1 kps

in fr att tcka bortfrseln av fosfor och kalium.
Frn rtkammaren fr man gas som kan
anvndas till uppvrmning, elproduktion
eller drivmedel. Grden producerar sjlv sin
energi och minskar sitt beroende av andra
energikllor som till exempel fossila brnslen.
Om biogasen erstter de fossila brnslena p
grden, s minskar miljbelastningen p
atmosfren genom att nettotillfrseln av koldioxid minskas.
Jmfrelse grd 1 och 2 hur pverkas miljn?
+ Minskad ammoniakavdunstning
+ Minskad kvveutlakning och denitrifikation
+ Bttre kvveutnyttjande i grdorna
+ Om biogasen erstter fossila brnslen, s
minskar vxthuseffekten (nettotillfrseln av
koldioxid till atmosfren kar inte)
Jmfrelse grd 1 och 2 hur
pverkas intkterna?
+ Hgre skrdar och kvalitet genom kade
kvvegivor och bttre kvvestyrning
+ Gas till vrme, el eller drivmedel till egen
frbrukning eller frsljning

NH3
Nedfall

s N-cirkulatio
rden
n

Ammoniakavgng
(minskar)
Spridning av biogdsel
Grdor

Denitrifikation
(minskar)

Kvvefixering
(kar)

N2
Vall
Blast
Halm

Markens N-cirkulation
Inkpt
vxtnring
Stallgdsel
Organiskt material

Frsljning av
vxtprodukter
(kar)

Utsde
NO3
Utlakning
(minskar)

Grd 2 Kvvecirkulationen p ekologisk vxtodlingsgrd med biogasanlggning anpassad till grdens rvaror.

11

Grd 3: Vxtodlingsgrd med en

biogasanlggning med en kapacitet
att, frutom de egna rvarorna, ta
emot rvaror utifrn exempelvis
restprodukter frn samhllet
Biogasanlggningen byggs strre n fr de
egna rvarorna fr att kunna ta emot restprodukter frn samhllet, till exempel frn livsmedelsindustrin. Som regel finns det mjligheter att f ersttning fr att man tar emot
detta material. Tillfrseln tcker grdens
bortfrsel av P och K och inget inkp av
vxtnring behvs. Eventuellt kan den rtrest
som inte behvs p den egna grden sljas.
En annan mjlighet r att ta emot vallskrdar
frn grdar i nrheten.
Gasutbytet kar och drmed mjligheterna
till en kad sjlvfrsrjning av energi p grden
och till frsljning. Grdens kvvecirkulation
pverkas troligen inte mycket, ett undantag r
om mycket kvverikt material frs in, fr d
kar tillgngen p kvve i vxtodlingen.

Jmfrelse grd 2 och 3 hur pverkas miljn?

+ kat gasutbyte ger mindre behov av fossila
brnslen och belastningen p atmosfren
minskar
+ Om inkpt fastgdsel byts ut mot flytande
rtrest, s minskar utlakningen (kvvet i
flytande rtrest r lttare att styra till grdornas behov)
Jmfrelse grd 2 och 3 hur
pverkas intkterna?
+ kat gasutbyte och mer energi till grden att
tcka sitt eget behov och till frsljning
+ Frsljning av rtrester
+ Ersttning fr att ta emot restprodukter frn
samhllet
+ Inget behov av inkpt vxtnring
+ Hgre skrdar och kvalitet genom kade
kvvegivor (i de fall mycket kvverikt material
frs in i processen)

NH3
Nedfall

ens N-cirkulation
d
r
G

Ammoniakavgng
Spridning av gdsel
Grdor

Denitrifikation
N2
Kvvefixering
Frsljning
av biogdsel

Vall
Blast
Halm

Markens N-cirkulation
Restprodukter

Frsljning av
vxtprodukter
(kar)

Utsde
NO3
Utlakning

Grd 3 Kvvecirkulation p ekologisk vxtodlingsgrd med en biogasanlggning strre n det egna behovet.

12

Rvaror och rtning

Om man bara rtar ett rent substrat, som
till exempel industriavfall, s kan man f nringsbrist och dlig tillvxt av mikroorganismerna. Vanligast r brist p kvve, det vill
sga fel kol/kvvekvot. Den br ligga runt
1530, det vill sga 1530 gnger mer kol n
kvve. Nr man har fr lite kvve fr man
ven lg ammoniumhalt, vilket ger en lg
buffertkapacitet och stor knslighet fr strningar med lga pH. Dessutom vill man grna
ha mycket kvve, srskilt ammoniumkvve, i
rtresten.
Gdsel har dremot ofta fr mycket kvve,
svingdsel innehller till exempel 4 g/liter
NH4-N. Kvvets form har ocks betydelse fr
processen. Frn 0,1 g/liter NH3-N (kvve i
form av ammoniak) i processen kan verka
hmmande. I frsk som krts lnge har man
dock sett en anpassning och en tolerans av
upp till 1,1 g/liter NH3-N.
Jmvikten mellan ammoniak och ammomium pverkas frmst av pH och temperatur.
Ju hgre pH och hgre temperatur, desto mer
ammoniak och mindre ammonium. Vid pH 8
och 37 C r till exempel 10 % i form av
ammoniak. Drmed kan grnsvrdet p 0,1
g/liter ammoniak ltt passeras och det finns
stor risk fr en hmmad rtningsprocess. Svingdselrtning vid pH 8 har allts 0,4 g/liter N
i form av ammoniak och r inom risken fr
hmmad process. pH under rtningen beror i
hg grad p vilket material man rtar.
Det finns flera andra faktorer som kan
hmma processen, till exempel fr mycket
fetter, hga metallhalter med mera. Men fr
mycket eller fr litet kvve r det vanligaste
problemet.

Samrtning av olika rvaror kan ge kat

gasutbyte. I en pilotstudie i Agrigas-projektet
gav rtning av bara potatis 0,26 m3 CH4/kg
VS. Rtning av bara betblast gav 0,22 m3
CH4/kg VS. Vid samrtning frvntades
utbytet bli 0,24, men blev istllet 0,39 m3
CH4/kg VS, det vill sga 62 % mer metan n
frvntat. Andra studier har gett liknande
resultat, till exempel gav samrtning godisrester + kogdsel 60 % hgre metanutbyte n
frvntat. ven kombinationen av gdsel
och vall har visat sig ka metanutbytet i jmfrelse med rtning av rvarorna var fr sig.
Valet av rvaror pverkar rtrestkvaliteten
p flera stt: frutom att innehllet av kvve
varierar med valet av rvaror pverkas ven
innehllet av bde nskade och onskade
mnen. Noggrannhet vid val av rvaror r
drfr viktigt om man vill anvnda rtresten
som gdsel och man vill ha ett hgt gasutbyte.
Gasutbyte frn olika material
Olika typer av organiskt material ger olika
utbyten av metan. Metanutbytet pverkas av
materialets sammansttning, rtningsmetod
med mera.
Genom att kombinera (samrta) olika typer
av organiska material kan det totala gasutbytet kas.
I biogasbranschen anvnds bland annat
uttrycket Volatile Solids (VS), vilket r detsamma som svenska analysprotokoll anger
som gldfrlust, det vill sga nedbrytbart
material. VS r allts detsamma som torrsubstanshalten minus askhalten. Askhalten kan
variera beroende p material men ligger ofta
p cirka 515 % av torrsubstanshalten.

Tabell 2. Ungefrligt utbyte av metan per ton organisk substans (VS)

Klver/grsvall

cirka 330 m3

Betblast

cirka 350 m3

Flytgdsel, ko

cirka 150 m3

Samrtning vall/kogdsel

cirka 300350 m3

Matavfall

cirka 400 m3

Fettavskiljarslam

cirka 700 m3

1 m3 metan motsvarar ~ 1 liter olja, 1 m3 metan motsvarar ~ 10 kWh.

Eftersom det tgr energi fr att hlla temperaturen uppe i processen blir nettoutbytet cirka 20 % lgre.

13

Den rtade restprodukten

En rtrest r den restprodukt som kvarstr
efter det att ett material har rtats. Det slutliga
innehllet i rtresten pverkas av det material
som anvnts i biogasanlggen, vilken rtningsprocess som anvnts, uppehllstid i rtningskammaren och hur stor grad av det
infrda materialet som rtats (utrtningsgrad). Innehllet i en rtrest kan allts variera

Rdklver fungerar bra att rta. Foto: Anna Hansson.

Skrd av betblast. Foto: Anna Hansson.

14

mycket och d ven vxtnringsutnyttjandet i

vxtodlingen.

Vilka rtrester kan

anvndas i ekologisk odling?
Det r materialets ursprung som bestmmer
om det r tilltet att anvnda det i ekologisk
odling efter att ha genomgtt en rtning. Fr

gdsel och jordfrbttringsmedel som inte r

producerade p den egna grden ska vxtnringsbehovet p grden prvas innan det
anvnds. r grden ansluten till KRAV gr
KRAV denna prvning. I annat fall ska lnsstyrelsen gra en frprvning innan gdseln
eller jordfrbttringsmedlet anvnds.

Vxtmaterial,
skrderester och stallgdsel
Avslagna grngdslingsvxter, skrderester,
halm och andra vxtrester r tilltna att
anvndas som gdselmedel efter rtning. Detta
gller ven vxtmaterial frn konventionell
odling. Rtrestens innehll beror p vad som
har rtats, vilket innehll ursprungsmaterialet
har haft, vilken process som anvnts, uppehllstid i rtkammaren och utrtningsgrad.
Stallgdsel som r tillten att anvndas i
ekologisk odling kan rtas och rtresten
sedan spridas i vxtodlingen.

Restprodukter och ttortsavfall

Det avfall frn ttorter som i dag fr anvndas
inom ekologisk livsmedelsproduktion (och
som kan vara aktuella att rta) r enligt
KRAV och EU-frordningen kortfattat fljande (fr fullstndiga regler se KRAV:s regler
2004 sidan 6669 eller Std fr miljvnligt
jordbruk 2004):
Avfall frn hushll, restauranger och storkk
(mste fermenteras eller komposteras): r i
princip tilltet frutsatt att tillsatta mnen inte
gjort avfallet olmpligt att sprida. Avfall frn
hushll, restaurang och storkk ska enligt
EU-frordningen hygieniserats vid 70 C i en
timme. Fr hushllsavfall krvs ett slutet insamlingssystem som r godknt av KRAV
och Jordbruksverket. Vid KRAV-godknd
produktion mste hushllsavfall och avfall
av animaliskt ursprung godknnas av
KRAV innan det fr anvndas. Kontakta
dock alltid KRAV fr detaljerade regler.
Livsmedelavfall frn butiker: fr livsmedelsavfall frn butiker gller speciella regler.
Kontakta drfr KRAV fr att f detaljerade
regler!
Avfall frn livsmedels-, textil-, och skogsindustri: inga processer eller tillsatser fr
ing som gjort avfallet olmpligt. Kontakta
alltid KRAV fr detaljerade regler.

Restprodukter av animaliskt ursprung:

slaktrester ska vara hygieniserade och godknda som KRAV-godknda produktionshjlpmedel. Slaktbiprodukter, till exempel
benmjl, hornmjl, hrmjl, kttmjl, pls
och hr, ska vara veterinrbesiktade och
steriliserade p ett stt som oskadliggr
BSE (minst 133 C under minst 3 bars
tryck i minst 20 minuter). Blodmjl ska
vara av livsmedelkvalitet. Hygieniserade
slaktrester fr inte spridas p sltter- och
betesvall eller grnfoder. Notera att KRAV
har hgre krav p sterilisering av avfall av
animaliskt ursprung n EU-frordningen
(hygienisering i 70 C i en timme).
Allt organiskt material producerat p den
egna grden: KRAV och Jordbruksverket
tolkar EU:s frordning s att hushllskompost, slam frn den egna trekammarbrunnen liksom eventuell urin och trck frn
den egna bostadens kllsorterade toaletter
kan anvndas. Om grden har omfattande
besksverksamhet, s ska frgan prvas av
KRAV. Dremot fr inte dessa biprodukter/gdselmedel anvndas om de kommer
frn andra stllen, till exempel ekobyar.
Fr samtliga dessa rester gller dock att de
mste uppfylla de krav p renhet som stlls.
Innan de tas i bruk r det drfr lmpligt att
kontakta KRAV och Jordbruksverket.
Tilltna, alternativt KRAV-godknda
jordfrbttringsmedel
Tilltna jordfrbttringsmedel
Fr alla angivna produkter som r tilltna som
jordfrbttringsmedel men inte r godknda av
KRAV gller att lantbrukaren som anvnder
produkten tar ansvar fr att det inte innehller
enligt KRAV otilltna mnen. Lantbrukaren
ska drfr ha dokumentation som visar vad som
anvnds och vad det innehller. r man osker
p vad som gller kan lantbrukaren gra en
regelfrfrgan till KRAV med dokumentation
och analyser p innehllet. Svaret gller bara
lantbrukaren som gjort frfrgan och kan
allts inte marknadsfras som KRAV-godknd.
KRAV-godknda jordfrbttringsmedel
Vill ett fretag f en restprodukt godknd av
KRAV lmnas en anskan tillsammans med
en komplett dokumentation till KRAV. Blir
15

produkten godknd kan den marknadsfras

som KRAV-godknd. Det r fretaget som
har ansvaret att produkten r tillten i KRAVodling.
Storskalig producerad rtrest
I dagslget finns det ingen rtrest frn storskalig biogasproduktion som r godknd fr
anvndning i KRAV-odling. Faktorer som gr
att det omjligt att KRAV-godknda en storskaligt producerad rtrest kan vara:

Hygieniseringen av slakteriavfallet r inte

tillrcklig enligt KRAV:s regelverk som
krver att det ska steriliseras p ett stt som
oskadliggr BSE (minst 133 C under
minst 3 bars tryck i minst 20 minuter). Det
normala r att det grs en hygienisering vid
70 C i en timme som r tillrckligt enligt
EU-frordningen.
Anlggningen tar emot slaktsvingdsel
frn konventionella producenter som inte
r tillten att anvnda enligt det ekologiska
regelverket.
Det kan finnas frutsttningar att f fram en
rtrest som gr att certifiera enligt KRAV om
renhllningsbolagen ser att det finns en lnsam avsttning fr produkten.

16

Hantering av rtrester
Lagring av rtrester
Nr det frdigrtade materialet lmnar efterrtningsbehllaren (med gasttt lock dr metan
frn efterrtningen samlas upp) gr den ner i
ett gdsellager. Det bildas inte ngot egentligt
svmtcke p rtresten under lagring som
minskar ammoniakavgngen utan det r ndvndigt med ngon typ av tckmaterial.
Danska studier med rtad gdsel har man sett
att kvvefrlusterna vid lagring utan ngot
svmtcke kan bli upp mot 20 % av totalkvvet.
Den rtade gdseln har ett hgre pH och en
hgre halt av ammoniumkvve n obehandlad
gdsel och detta tillsammans med ett dligt
svmtcke kar risken fr avdunstning.
Man har visat att genom att tcka rtresten med hackad halm (10 kg halm/m2) reduceras ammoniakavdunstningen med 80 % och
att tckning med lecakulor minskar ammoniak-

avdunstningen ytterligare. Lecakulor kan dock

stlla till problem i pumpar med mera och det
finns andra tckmaterial som r mer intressanta.

Viktigt med
omrrning innan spridning
Under lagringen av rtrest bildas ett fiberrikt
bottensediment med en hgre torrsubstanshalt och ett mer lttflytande vtskeskikt.
Fosfor, svavel och de flesta mikronringsmnena frekommer i strst koncentration i
den tjockflytande fasen vid botten. Vattenlsliga nringsmnen som ammoniumkvve
och kalium finns dremot nstan jmt frdelat
i behllaren. Fr att f en homogen blandning
svl fysiskt som vxtnringsmssigt i samband med spridning behver rtresten blandas
fre spridning.
Har man skiften med lga fosforklasser

Kvvefrlust (%)
Ingen tckning
Snittad halm
Lecakulor
0

10

15

20

Diagram 1. Ammoniakfrluster vid olika tckmaterial. Klla: Ammoniakfordampning, Dansk Landbrugsrdgivning,

Landscentret. www.lr.dk/biogas.

Pfyllning av slpslangspridare. Foto: Anna Hansson.

17

kan man med frdel sprida den tjockflytande

rtresten p dessa flt.

Spridning
Flytande rtrester har som regel en lgre torrsubstanshalt n flytgdsel och fungerar bra
att sprida med slpslangspridare eller med
spridare med nedmyllningsaggregat fr flytande gdsel.
Rtresterna r mer tunnflytande n flytgdsel och trnger snabbare ner i jorden eller
rinner lttare av vxterna vid spridning i vxande grda och det r positivt ur kvvesynpunkt. Rtresten har dock ofta hgre pH och
en hgre halt av ammoniumkvve n flytgdsel och det gr att riskerna fr kvvefrluster
genom ammoniakavdunstning kan vara stor
vid spridning av rtrester. Detta gller speciellt vid hga temperaturer. Det r drfr extra
viktigt att ha rtt vderleksbetingelser vid
spridningen och snabbt bruka ner gdseln i
jorden fr att minimera riskerna fr kvvefrluster.
Spridning fre sdd till vrgrdor med
lng vegetationsperiod ger som regel bst
kvveutnyttjande och det r viktigt att rtresten sprids jmt.
I Danmark har man under de senaste 15
ren genomfrt en rad frsk med rtad och
ortad gdsel som ligger till grund fr de
rekommendationer man nu har fr anvndning av rtad gdsel.
I 15 frsk i hstvete 19992001 studerade
man olika spridningsmetoder vid spridning i
vxande grda p vren. Nedmyllningen gav

inte hgre skrd n slpslangspridd gdsel

men proteinhalten blev hgre i skrden.
Kvveutnyttjandet var allts bttre nr gdseln spreds genom nedmyllning. Bst effekt
av nedmyllningen hade man nr risken var
stor fr ammoniakavdunstning, det vill sga
nr rtresten har hgt pH och hg torrsubstanshalt. Strst effekt av nedmyllningen fick
man om den spreds tidigt p vren, i brjan
av april. Att notera r dock att i frsken har
man inte tagit krskadorna i beaktande.
Danska rekommendationer
fr spridning av rtad gdsel
i konventionell odling
Dansk Landbrugsrdgivning har sammanstllt rekommendationer fr optimal anvndning av rtad gdsel i konventionell odling. I
Danmark rtar man ofta ngon typ av avfall
till exempel slakteriavfall tillsammans med
gdseln och kallar sedan rtresten rtad gdsel. Studierna fr anvndning av rtrester av
andra ursprungsmaterial som vall, vxtrester
och andra avfallsprodukter i ekologisk odling r
f. Principerna i de danska spridningsrekommendationerna br kunna glla ven i ekologisk odling d det gller att f s sm spridningsfrluster och s stort kvveutnyttjande
som mjligt.
Spridning p vren till vrgrdor
I vrsdda grdor br rtresten alltid spridas
fre sdd. Det ger normalt en mycket hg och
sker vxtnringseffekt av rtresten. Vid spridning fre sdd br det vara ltt uppharvat fr

Kvveeffekt (utnyttjandegrad, %)
Rtat flytgdselslangspridning, 80 %
Svinflytgdselslangspridning, 65 %
Ntflytslangspridning, 47 %

Rtat flytgdsel (nedmyllat), 82 %

Svinflytgdsel (nedmyllat), 73 %
Ntflytgdsel (nedmyllat), 58 %
0

20

40

60

80

100

Diagram 2. Genomsnittlig utnyttjandegrad med tre olika gdseltyper. Rtad gdsel har utnyttjats 1015 procentenheter bttre n svinflytgdsel och 2030 procentenheter bttre n ntflytgdsel. Strst skillnad r det i slpslangspridd gdsel. Klla: Oversigt over Landsforsgene, 1998 och 2001.

18

att rtresten snabbt ska trnga ner i marken

och frhindra att den rinner ovan p marken.
Nedbrukning br ske direkt efter spridningen.
Spridning med myllningsaggregat ger en
hg och sker kvveeffekt och kan gras
bde fre och efter pljning. Man br dock
vara uppmrksam p att arbetsbredden r
mindre n vid spridning med slpslangspridare och verfarterna fler och drfr ven risken fr kr- och strukturskador strre.
Spridning i vxande grdor
I vxande grda br rtresten spridas nr
grdan kommit igng att vxa. Man br undvika tidiga spridningar p frostig mark eftersom risken r stor att grdan brnns. I hst-

sd sprids rtresten bst med slpslangar och

det r viktigt att vdret r svalt och fuktigt
eftersom risken r stor fr ammoniakavdunstning.
I vall br rtresterna spridas tidigt p
vren och av hygieniska skl br det g minst
30 dagar mellan spridning och skrd.
I radsdda grdor som betor och majs fr
man ett gott kvveutnyttjande med spridning
med myllningsaggregat frn sdd till mitten
av juli. Spridning med slpslangar hade vid
denna tidpunkt gett hga ammoniakfrluster.
Tabell 3 visar rekommenderade spridningstidpunkter och spridningsteknik i olika grdor. Erfarenheterna har anpassats till ekologisk odling.

Kvvefrlust (% av utspridning)
Ingen nedbrukning
Nedbrukning efter en timme
Direktmyllning
0

10

15

20

25

30

Diagram 3. Danska studier p kvvefrluster frn rtad gdsel utan nedbrukning, nedbrukning efter en timme
och spridning med myllningsaggregat. Klla: Ammoniakfordampning, Dansk Landbrugsrdgivning,
Landscentret. www.lr.dk/biogas.

Tabell 3. Grdor samt rekommenderad tidpunkt och teknik

Vrkorn och havre

Innan sdd (man kan med frdel gra en insdd av en fnggrda).

Hstsd

I frsta halvan av april.

Betor

Fre sdd huvudgiva. Foderbetor ges en tillggsgiva ges innan

raderna sluter sig.

Majs

Fre sddhuvudgiva. En tillggsgiva kan nedmyllas nr plantorna

r 15 cm eller slagspridas nr plantorna r cirka 40 cm.

Potatis

Innan sdd (eventuellt tillggsgdsling med myllningsaggregat

till mitten av juni).

Vrkorn till helsd

Innan sdd.

Hstvete till helsd

Frsta halvan av april.

Korn/rt eller havre/rt till helsd Innan sdd.

Slttervall
Grsfrvall

Tidigt p vren, efter varje skrd (man br vattna eftert).

Tidigt p vren. ngssvingel och svaga insdder ges ven kvve
p hsten.

19

Vrdet av rtrester i den ekologiska

vxtodlingen p en djurls grd
Det har gjorts vldigt f studier dr man studerat vilket vrde man kan rkna med att
rtresten fr p en ren vxtodlingsgrd som
gr ver till att rta sin grngdsling och
skrderester.

Vxtfljdsfrsk
med sockerbetor p Alnarp
Det frsta frsket har legat p Alnarp och
anlades 2002 och resultaten frn 20032004
r preliminra. I frsket jmfrdes tv
odlingssystem:

Ekologiska fltfrsk
SLU Alnarp har genomfrt tv ekologiska
fltfrskserier dr syftet varit att se om
kvveutnyttjandet frbttras i vxtodlingen
genom processning av vxtmaterial som klver/
grs, halm och betblast i en biogasreaktor.
Man jmfrde system dr grngdslingsvall,
halm och betblast skrdades och terfrdes i
form av rtrest som gdselmedel med system
dr skrderester och vallputs lmnades kvar
p flten.
Vxtmaterial, betblast och halm processades
i en biogasreaktor fr enstegs omrrd rtning
vid Lunds Universitets biogasfrsksstation i
Billeberga och rtresten anvndes i bda frsken.

SLU:s biogastank i Billeberga. Foto: Kjell Christensson.

20

A) Grngdslingen putsades; klippet lmnades kvar. Blast och halm brukades ner.
B) Klver/grsvall, betblast och halm skrdas
och rtas. Rtresterna sprids fre sdd till
sockerbetor och vrvete och till hstvete
och vrvete infr axgng. Mngden
rtrest motsvarade vad som producerades
av systemets vall och blastskrd. Endast
rtat vxtmaterial ingick i rtresten.
Vxtfljden var fljande:
1) grngdslingsvall (led A)/
Biogasvall (led B),
2) sockerbetor,
3) vrvete,
4) rt + havre samt
5) hstvete + insdd.

De preliminra resultaten i frsken ovan

tyder p att systemeffekten av vergng frn
normal nedbrukning av skrderester till ett
system med biogasrtning av grngdslingsklipp och sockerbetsblast ger en kad kvveeffektivitet. 54 kg/ha mer kvve terfinns i
sockerbetorna och vetekrnskrden i vxtfljden i frsksled B.

Rtresten till sockerbetssdden gav 7 % skrdekning. I vrvete har skrdekningen i genomsnitt de tv ren varit 23 % i ledet dr vall och
skrderester skrdats, rtats och terfrts till
grdorna i form av en rtrest. Proteinhalten i
vrveten har kat med cirka en procentenhet
nr rtrester har spridits infr axgngen. Motsvarande effekter i hstvete var 16 % i avkastning och 0,7 procentenheter i proteinhalt.

Tabell 4. Preliminra skrderesultat frn vxtfljdsfrsken,

medeltal frn r 20032004 (proteinhalt respektive sockerhalt inom parentes)
Odlingssystem A
Sockerbetor

Odlingssystem B

Skrd dt/ha

Relativa tal

Skrd dt/ha

Relativa tal

451 (17,3 %)

100

483 (17,4 %)

107

Vrvete

39 (12,4 %)

100

48 (13,3 %)

123

Hstvete

37 (10,6 %)

100

43 (11,3 %)

116

Frsk med
rdbetor p Lilla Bslid i Halland
I ett tvrigt fltfrsk p sandjord i Lilla
Bslid jmfrdes olika strategier fr ekologisk
rdbetsodling. Jmfrelsen inkluderar bde
olika frfrukter och olika rtrestgivor. Rdbetorna bevattnades nr behov frelg. De frfrukter som ingick var

grngdslingsvall,
vall skrdad tv gnger,
vall skrdad tre gnger samt
vrkorn + fnggrda av engelskt rajgrs.

Restprodukter frn biogasrtning anvndes

som gdselmedel i en lg till mttlig giva
efter grngdsling och vall och i en kvvestege efter korn. Kvvestegen baserades p

tillfrsel enligt uppsatta ml fr mineralkvvetillgng vid tre tidpunkter: fre sdd; i slutet
av juni och i slutet av juli. Den genomsnittliga rtrestgivan i frsksled med korn
som frfrukt blev 45, 105, 155 och 200 kg
NH4-N. Frsket har lpt i tv omgngar:
20022003 och 20032004.
De preliminra resultaten i rdbetsfrsken tyder p att systemeffekten av vergng
frn system utan till system med biogasrtning ger en nettokning av kvve motsvarande cirka 65 kg NH4-N-gdselmedel fr ett
hektar klver/grsvall + ett hektar betblast.
D r den frsmrade frfruktseffekten p
grund av att grnmassa frn vall och betblast
frs bort beaktad. Berkningen frutstter att
rtresten lagras utan NH4-N frluster.

Rotskrd 3075 mm (ton frskvikt/ha)

Grngdslingsvall
Biogasvall med tre skrdar
Korn
Korn
Korn
Korn
Korn
0

10

15

20

25

30

35

Diagram 4. Genomsnittlig rotskrd av rdbetor 2003 och 2004 vid olika frfrukter och kvvegdslingsniver.

21

Kvoten mellan NH4-N och total-N i rtresten har stor betydelse fr vilken betydelse
en vergng frn grngdsling till biogasrtning fr med avseende p effektivt kvve.
Den genomsnittliga kvoten fr rtresten som
producerades till rdbetsfrsken 20032004
lg p 0,43. I andra studier med rtat vxtmaterial har kvoter mellan NH4-N och total-N

i resterna legat p 0,87 i biogasrtad blandvallensilage och 0,690,82 i biogasrtad

lucernensilage. Den lgre kvoten i den rtrest
som anvnds i de svenska frsken beror troligen p att omrrningen i experimentanlggningen inte fungerade helt tillfredstllande.
Sannolikt skulle anlggningen kunna optimeras
ytterligare med avseende p omrrningen.

Spridning av rtrester fre sdd i rdbetsfrsken. Foto: Anita Gunnarsson.

Fortsatta frsk viktiga

Det r mycket viktigt att frsken ovan fr
fortstta s att resultaten blir skrare. Det
behvs berkningsunderlag fr att berkna
lnsamheten i ett odlingssystem med biogasproduktion fr att intresserade lantbrukare
ska vga investera.

Konventionella fltfrsk
Det har lagts ut ett antal fltfrsk med rtrester frn storskalig biogasproduktion i konventionell odling. Flera av frsken r inte
sammanstllda och frsksplanerna p de
olika stllena r olika vilket gr dem svra att

22

jmfra. I flera frsk har rtrestleden haft

samma kvveverkan och samma skrdeniver som handelsgdselleden nr rtresten r
spridd fre sdd. Bst effekt av rtresten har
man haft nr man myllat ner den. Kvveniverna i marken efter skrd har ofta legat
p samma niv i leden med rtrester och
handelsgdsel medan leden med flytgdsel har
legat ngot hgre. Detta tyder p att kvvet i
rtresten har utnyttjats bra. Undantag frn
detta r de r som varit vldigt frsommartorra. D har effekten av rtresten varit lgre
n jmfrande handelsgdselled och mer
kvve funnits kvar p hsten efter skrd.

Finns det ngon

lnsamhet i att rta vxtmaterial?
Berkningsunderlagen fr att gra kalkyler
p lnsamheten i en biogasproduktion r
oskra, eftersom antalet fltfrsk med biogdsel r vldigt begrnsat. I berkningarna i
tabell 5 och tabell 6 nedan har vi utgtt frn
frsksresultaten i SLU:s frsksserie med
en femrig vxtfljd med sockerbetor.
Frsket, som r ett vxtfljdsfrsk, har bara
resultat frn tv skrder och r drfr inte
skra.
Rtningen fungerade inte helt tillfredstllande i frsksreaktorn och rtrestens innehll av ammoniumkvve i frhllande till
totalkvve var relativt lgt. Det borde drfr
g att f ytterligare skrdekningar.
Lnsamheten i vxtodlingen
Berkningarna i tabellerna nedan utgr frn en
100 hektars grd med den femriga vxtfljden p sidan 20 och grdorna jmt frdelade

p grden. Kalkylerna avser 2005 och framt.

Kostnads- och intktslget r 2004 och Lantmnnens kvalitetsreglering fr vrvete gller.
Grdsstdet r inte medrknat, eftersom det
r detsamma fr alla grdorna.
I frsken p Alnarp hade man problem
med fgelskador i rtorna och skrdarna blev
mycket lga. Detta var ett frskstekniskt
problem som orsakades av att en vldigt liten
yta rtor odlades p ett skyddat lge. Drfr
har vi i berkningarna utgtt frn en normal
rtskrd (enligt HS kalkyler)
I frsta exemplet (tabell 5) med en grngdslingsgrda som putsas blir det teoretiska
TB 2 (ej inrknat fasta maskinkostnader och
arrende) cirka 375 000 kr.
I nsta exempel (tabell 6) skrdas vallen
och betblast och materialet rtas i en biogasanlggning. I kalkylerna nedan r inte skrdekostnaderna inrknade.

Tabell 5. 100 hektar traditionell ekologisk vxtodlingsgrd dr grngdslingen putsas

TB 2 utan
Prisniv

fasta maskin-

Skrd

2004

Ekostd

Intkt

Areal ha

dt/ha

kr/dt

kr/ha

kr/ha

Kostnad kostnader
kr/ha

kr/ha

Totalt kr

Grngdsling

20

2 486

2 486

49 729

Sockerbetor

20

451

79,5

2 200

38 055

20 976

17 078

341 560

Vrvete

20

39

140

1 300

6 760

5 091

1 669

33 388

rter

20

39,5

153

1 300

7 344

5 557

1 787

35 733

Hstvete

20

37

115

1 300

5 555

4 823

732

14 636

TB 2 hela grden

375 588

Tabell 6. 100 hektar ekologisk vxtodlingsgrd dr vallen och betblasten skrdas och rtas i en
biogasanlggning och biogdseln sprids i vxtodlingen (se beskrivningen av frsken sidan 21)
TB 2 utan
Prisniv

fasta maskin-

Skrd

2004

Ekostd

Intkt

Areal ha

dt/ha

kr/dt

kr/ha

kr/ha

kr/ha

kr/ha

Totalt kr

20

80

500

500

1 805

1 305

26 102

Sockerbetor

18,6

483

79,5

2 200

40 599

21 386

19 212

359 269

Vrvete

21,3

48

165

1 300

9 220

5 992

3 228

68 763

rter

20

39,5

153

1 300

7 343,5

5 557

1 787

35 733

Hstvete

20

43

115

1 300

6 245

5 238

1 007

20 148

Vall 1

TB 2 hela grden

Kostnad kostnader

457 811 kr

23

Eftersom sockerbetsskrden r 7 % hgre

krvs 7 % mindre areal fr att uppn samma
mngd sockerbetor och uppfylla kontraktet.
P de resterande 1,6 ha odlas vrvete.
Vrveteskrden r 23 % hgre och priset stiger
med 25 re/kg p grund av att proteinhalten
r 1 % hgre. Hstveteskrdarna r 16 %
hgre n fr grden utan biogasproduktion.
Det teoretiska TB 2 (ej inrknat fasta
maskinkostnader och arrende) fr hela grden
blir cirka 458 000 kr, allts cirka 83 000 kr
hgre n fr grden utan biogasproduktion.
Lnsamhet i energiproduktionen
Med skrdekostnader p 450 kr/ton vall och
betblast (planlager) blir den totala skrdekostnaden cirka 110 000 kr. Gasutbytet r
beroende av bland annat materialets sammansttning och rtningsmetod. Genom att
kombinera olika material kan det totala
gasutbytet ka, men i gasutbytet nedan r inte
en sdan effekt medrknad. Blandningen av
klver/grs och betblast berknas ge 300 m3

metan/ton nedbrytbart material (VS) vilket

var det gasutbyte man fick i frskstanken.
Mjligheten finns att f ett hgre gasutbyte
frn en rtningsprocess som fungerar bttre
n den gjort i frskstanken.
Det berknade bruttogasutbytet (tabell 7)
r 70 500 m3 metan. Cirka 20 % av gasen
behvs fr att vrma sjlva biogastanken och
nettoutbytet blir d 56 400 m3 metan.
Vilket pris man fr fr gasen (tabell 8)
beror p vad gasen erstter. I november 2004
var elpriset 28 re/kWh och plus de grna
certifikaten blir det ett pris p cirka 5055
re/kWh, vilket motsvarar 55,5 kr/m3 metan.
Verkningsgraden i en elgenerator r cirka 30 %
och resten av den tillfrda energin blir vrme.
Tabellen nedan visar hur mycket som r kvar
till att tcka investeringskostnaderna och eget
arbete i biogasanlggningen beroende gaspris.
Vid rundbalsensilering kar skrdekostnaderna med cirka 200 kr/ton till 650 kr/per
ton vall eller betblast. I exemplet ovan kar
skrdekostnaderna d med cirka 50 000 kr.

Tabell 7. Skrdekostnader och gasutbyte fr exemplet ovan; 20 % av gasen anvnds till att
vrma rtkammaren
Skrde-

Skrde-

Totalskrd

kostnader

kostnader

Gasutbyte

Areal ha

Ton ts ha

ton VS

kr/ha

totalt kr

m3 metan

20

154

3 600

72 000

46 200

18,6

4,5

81

2 025

37 665

24 300

109 665

70 500

Klver/grs vall
Betblast
Summa
Nettoutbyte (80 %)

56 400

Tabell 8. Intkter fr gasen beroende p gaspriset och hur mycket som r kvar att tcka driftoch kapitalkostnader vid de olika prislgena. 1 m3 metan motsvarar cirka 1 liter olja eller 10 kWh.
Kvar till drift-

24

Merintkt

Skrde-

och kapital-

Pris kr/m3 metan

Intkter gas kr

vxtodlingen kr

kostnader kr

kostnader kr

225 600

82 223

109 665

198 158

282 000

82 223

109 665

254 558

338 400

82 223

109 665

310 958

451 200

82 223

109 665

423 758

Goda exempel p
grdsbaserad biogasproduktion
Hagavik, Krister Andersson
Krister Andersson r ekologisk lantbrukare
p Hagaviks grd utanfr Malm. r 2003
byggde han sin biogasanlggning. I rtgastanken omvandlas vxtmaterial frn grdens
10 hektar grngdslingsvall och skrderester
som betblast och halm till ett hgvrdigt
gdselmedel samtidigt som det bildas biogas.
Anlggningen har en kontinuerlig process
i en omrrd tank och fungerar i dagslget bra.
Vid pfyllningen tas vtska frn tanken till en
pfyllningsbrunn som r cirka 20 m3 stor och
den hackade grnmassan tillstts och allt rrs
om innan materialet pumpas in i tanken igen.
Pfyllningen grs 34 gnger per dag med
cirka 34 ton ensilage per dag. P detta stt
kar koncentrationen av rtat material hela
tiden eftersom inget vatten tillstts i processen. Kvveinnehllet i rtresten ligger i dag
p cirka 1,5/kg ton NH4-N, men mlet r att
man ska komma upp i koncentrationer p
omkring 3 kg/ton NH4-N. Andelen NH4-N i
frhllande till total N har stigit efterhand
som processen varit igng och r nu cirka
50 %. Rtrestens torrsubstanshalt ligger p
56 %.

Med enbart vxtrester och vall frn grden produceras cirka 1 950 kWh biogas/dygn,
vilket motsvarar cirka 52 m3 olja/r. Biogasen
kommer att som frsta steg anvndas till uppvrmning av grdens tv bostder, spannmlstorken och att hlla sjlva rtkammaren
i rtt temperatur.
Det kan ven bli aktuellt att installera en
gasmotor fr att omvandla gasen till el. Den
el som inte behvs p grden kan d sljas
och ge nya intkter till grden. Kylvattnet
frn gasmotorn kan anvndas till uppvrmning.
Krister driver en ekologisk vxtodlingsgrd p 123 ha varav 75 ha r omlagda och
48 ha ligger i karens. Grdorna som odlas r
sockerbetor, vrvete, hstrg, hstraps, grngdslingsvall och vitklverfrvall. Grngdslingsvallen skrdas 3 gnger per r och grnmassan ensileras och lagras. Det r ven
mjligt att ta en grnmasseskrd p hsten
efter skrden av vitklverfr. ven betblasten
kommer att skrdas och ensileras. Arealen av
den skrdade grngdslingsvallen r cirka 10
ha.
Rtresterna lagras i en 500 m3 gummisck

Hagaviks biogasanlggning. Foto: Anna Hansson.

25

och pumpas upp nr det r dags fr spridning.

Rtresterna kommer i frsta hand att spridas
p vren till hstsd, hstraps och vrvete.
Anlggningen med en 450 m3 stor rtkammare r byggd fr att klara strre mngder n vad grden kan producera (om bara
eget material skulle anvndas, s hade det
rckt med en tank p 150 m3). Krister planerar att ta emot restprodukter frn livsmedelsindustrin som ett komplement till de egna
rvarorna. De kan till exempel vara restprodukter frn bageri eller annan livsmedelsindustri. Samarbete med ngon granne kan
ocks bli aktuellt. I framtiden rknar Krister
med att det kommer att bli lnsamt att slja
bde rtrester och energi.

Fakta Hagavik
Biogasprocess: mesofil process (35 C) i en
stegsprocess i en omrrd tank.
Volym p rtkammaren: 450 m3
Material som rtas: klvergrsvall, betblast
och eventuellt kan ocks ngon restprodukt
frn livsmedelsindustrin bli aktuell.
Uppehllstid: 125 dagar.
Gasutbyte: 350 m3 metan/ton nedbrytbart
material (VS).
Metanhalt i gasen r 63 %.
Investeringskostnader: 2,2 miljoner 600 000
kr bidrag frn DESS (finns inte lngre att ska).
Med grdens egna vxtprodukter produceras
gas motsvarande 52 m3 olja/r, men kapacitet
finns att producera motsvarade 100 m3 olja/r
beroende p mngd och material som rtas.

Pfyllning av ensilage i blandningsbrunnen, Hagavik. Foto: Anna Hansson.

26

Plnningeskolan
I januari 2004 invigdes Plnningegymnasiet i
Halland sin biogasanlggning. Skolan gs av
Region Halland och biogasanlggningen r
byggd med syftet att ka kunskaperna om
effekterna av en grdsbaserad biogasanlggning bde nr det gller milj och ekonomi.
I anlggningen rtas flytgdseln frn grdens cirka 90 kor, rekryteringsdjur och 30 stutar.
Gdseln gr frn stallet till en pumpbrunn
dr det ocks r mjligt att blanda i andra
material som foderrester, vxtmaterial och
andra restprodukter. Maximalt kan 17 m3 gdsel
pumpas automatiskt in i rtningskammaren
per dygn och uppehllstiden r 1718 dygn.
Rtningen sker i en omrrd tank som r p
300 m3. Lika mycket rtad gdsel pumpas ut
ur rtkammaren som ortad pumpas in och
samlas i en stor gdselbrunn i betong med ett
gasttt lock. Hr sker en efterrtning; behllaren fungerar ven som ett gaslager om gasproduktionen r strre n frbrukningen.
Gasproduktionen r cirka 9,2 m3 per timme,
vilket motsvarar cirka 60 kWh. I medeltal
produceras cirka 1 250 kWh per dygn med en
matning av 12 m3 gdsel/dygn. Gasen frbrnns i dagslget i en gaspanna och ger
varmvatten till skolanlggningen. Cirka
2530 % av gasen behvs fr att vrma upp
sjlva rtningskammaren. Mlet r att man
p sikt ska anvnda gasen till fordonsbrnsle
nr teknik finns fr detta.
Gdseln som gr in i rtkammaren hller
cirka 78 % torrsubstans och den rtade gdseln cirka 4 % torrsubstans. Frhoppningarna

r att den rtade gdseln r lttare att sprida

mer effektivt och kar vxtnringsutnyttjandet i grdens grdor.
Hela Plnningeskolans jordbruksproduktion drivs ekologiskt. P de 220 hektaren
odlas till stor del slttervall och bete. Andra
grdor r potatis, havre, vrkorn, hstvete,
vrvete och kerbnor.
Plnninge har ocks en stor hstverksamhet med 220 elever som gr p hstutbildningar. Skolan har 70 hstar och det produceras mycket hstgdsel. I dagslget fungerar
inte tekniken fr att ta hand om den halmrika
hstgdseln i biogasanlggningen.
Halmstad Hgskola har studier kopplade
till anlggningen och man tittar bland annat
p den rtade gdselns vxtnringsvrde.
Fakta Plnningskoian
Biogasprocess: mesofil process (35 C) i en
enstegsprocess med en omrrd tank.
Volym p rtkammaren: 300 m3.
Material som rtas: ntflytgdsel frn grden
mjlk- och kttproduktion samt mindre mngder
foderrester (cirka 5 %).
Uppehllstid: 1718 dagar.
Gasutbyte: 150 m3 metan/ton nedbrytbart
material (VS).
Metanhalt i gasen r cirka 60 %.
Investeringskostnader: 5,5 miljoner kronor.
Investeringen r gjord s att det r mjligt att
bedriva olika forskningsstudier i anlggningen
och investeringen r drfr hgre n en vanlig
grdsanlggning.

Plnningeskolans biogasanlggning. Foto: Plnningeskolan.

27

Exempel p
storskalig biogasproduktion
Svensk Vxtkraft AB i Vsters
I Vsters bildades 2003 bolaget Svensk
Vxtkraft AB. Bolaget gs av Vafab (Vstmanlands avfallsaktiebolag, huvudgare),
Mlarenergi, Swede Agri Invest (LRF) och
17 lokala lantbrukare. Syftet med bolaget r
att driva en biogasanlggning dr man rtar
en blandning av lokalt producerad
klver/grs vall, kllsorterat hushllsavfall
och avfall frn storkk och restauranger.
Cirka 20 % av materialet som rtas r frn
vallen. Biogasanlggningen ska vara klar att
ta i drift i januari 2005 varfr ingen praktisk
erfarenhet finns nnu. Gasen ska uppgraderas
till fordonsbrnsle och kommer att anvndas
till Vsters stadsbussar och till frsljning
vid tankstation. Biogas kommer ven att sljas
till el och uppvrmning.

28

Vxtkraftbolaget skriver kontrakt med

lantbrukarna p vallskrden och kper den
p rot. Bolaget har skrivit kontrakt p cirka
300 ha vall. Lantbrukarna fr sedan kpa tillbaka rtresten (s kallad biogdsel) fr att
anvnda i sin vxtodling. Ngra av lantbrukarna i projektet r ekologiska. KRAV har
gett dessa lantbrukare ett tidsbegrnsat tillstnd att anvnda biogdseln i sin KRAV-certifierade odling. KRAV vill flja projektet
och gra en utvrdering av anvndningen av
avfallet frn samhllet innan man KRAVgodknner biogdseln.

Att tnka p vid

planering av en biogasanlggning
Fr att kunna berkna lnsamheten fr en
tnkt biogasanlggning mste underlagsmaterial tas fram.
Rvaror
Nr det gller rvaror mste man underska
vilka olika typer av rvaror som finns att tillg och vilka gasmngder som kan utvinnas.
Som tidigare nmnts kan det bli ett hgre
gasutbyte om olika rvaror kombineras, jmfrt med om varje rvara rtas var fr sig. Fr
att f ett skrare berkningsunderlag kan man
gra en provrtning av de tnkta rvarukombinationerna. Utrustning fr att utfra provrtning kan finnas hos exempelvis enstaka
konsultfretag, forsknings- och frsksinstitutioner och entreprenadfretag i biogasbranschen. Ring till ngon av kontaktpersonerna
p sidan 31 fr att f tips.
Man br ven klargra rvarornas kvveinnehll, samt vilken mineraliseringseffekt
av kvvet man kan frvnta genom rtningsprocessen.
Kostnaden fr hantering av rvaror br
berknas, och mjligheten att behandla
avfallsprodukter br ocks underskas.
Gasanvndning
Den ekonomiska ersttningen fr den producerade biogasen r beroende av hur den
anvnds och vilket energisystem som eventuellt byts ut mot biogas.
Eftersom en biogasanlggning ska anvndas under ett antal r mste man gra en noggrann knslighetsanalys fr att se hur varierande framtida energipriser kan pverka
ekonomin i anlggningen.
Rtrest
Vrdet av biogdseln mste bedmas, liksom
kostnaden fr hanteringen av densamma.
Biogdseln har olika vrde i olika grdor och
i olika odlingssystem.

Andra intktsmjligheter
Mjligheterna att omvandla olika miljeffekter till ngon form av intkt till biogasanlggningen varierar frn fall till fall. Olika
grdar kan exempelvis gra olika bedmningar av den ekonomiska nyttan av att rtad
gdsel luktar betydligt mindre n icke rtad.
Driftkostnad
Den strsta driftkostnaden r energitgngen
fr anlggningen. Denna, liksom kostnad fr
arbete och underhll, kan berknas utifrn
uppgifter frn anlggningsleverantr eller
utifrn schabloner, tagna frn litteratur i
mnet.
Kapitalkostnaden kan berknas utifrn
investeringskostnaden och vilken avkastning
p kapitalet som man berknar behvs.
Investeringskostnad
Investeringskostnaden br bedmas utifrn
en anlggning som r nyckelfrdig. Ett
bygge i egen regi kan mycket vl bli billigare,
men risken fr tillkommande, ofrutsedda,
kostnader och driftstrningar r stor.
Investeringsbidrag
Investeringsbidrag fr biogasanlggningar
kan skas frn olika hll.
Bidrag till biogasanlggningar kan skas
hos exempelvis
lokala
Klimatinvesteringsprogrammet
(KLIMP). Kan skas i samverkan med
kommunen.
lnsstyrelsen, investeringsstd.
vrigt
Utver den ekonomiska bedmningen kan det
vara lmpligt att tidigt kontakta den miljmyndighet som kan komma att berras av en
eventuell anlggning.
Fre en byggnation ska tillstnd skas
eller anmlan gras till miljmyndigheten.

29

Beroende p storlek klassas olika anlggningstyper i bilagan till 9 kapitlet i miljbalken enligt fljande:
A-anlggning tillstnd ska skas hos miljdomstol.
B-anlggning tillstnd ska skas hos lnsstyrelsen.
C-anlggning anmlan ska gras till den kommunala nmnden.
Klassificering efter gasproduktion
B-anlggning anlggning fr framstllning av mer n 150 000 m3 gasformiga brnslen per r.
C-anlggning anlggning fr framstllning av hgst 150 000 m3 gasformiga brnslen per r.
Klassificering efter mngd behandlat avfall
B-anlggning anlggning fr biologisk behandling av avfall om den tillfrda mngden av annat
avfall n park- och trdgrdsavfall r strre n 200 ton, men hgst 100 000 ton per r.
C-anlggning anlggning fr biologisk behandling av avfall om den tillfrda mngden av annat
avfall n park- och trdgrdsavfall r strre n 10 ton, men hgst 200 ton per r eller om den tillfrda
mngden park- och trdgrdsavfall r strre n 10 ton per r.

30

Lr dig mer!
Att lsa
Biogas frnyelsebar energi frn organiskt
avfall. Svenska biogasfreningen. Bestlls p
www.sbgf.org.
Miljanalys av biogassystem, Pl Brjesson
och Maria Berglund, Lunds Tekniska
Hgskola, Institutionen fr teknik och samhlle, rapport 45, 2003.

Intressant p Internet
www.lr.dk/biogas
www.agrigas.lu.se Biogasprojekt vid Lunds
Universitet.
www.biogasforum.se Interregionalt samverkansprojekt i resundsregionen.
www.sbgf.org Svenska biogasfreningen.

Energianalys av biogassystem, Maria

Berglund och Pl Brjesson, Lunds Tekniska
Hgskola, Institutionen fr teknik och samhlle, rapport 44, 2003.
Energi i kologiskt jordbrug, FJO-rapport
19, 2004. Forskningscenter for kologisk
Jordbrug (FJO), Foulum, Tjele.

Kontaktpersoner eller organisationer

som kan hjlpa dig vidare
Biogas Vst: Lars-Gunnar Johansson LRF,
0521-57 24 52.
Biogas Syd: Kjell Christensson, Agrigas,
0709-48 22 00.

Frutsttningar fr biogas frn jordbruksgrdor Slutsatser frn Utvecklingsprogram

Biogas, Stiftelsen Lantbruksforskning och
Energimyndigheten. Bestlls p Energimyndigheten i Eskilstuna.

Gotlands Biogasfrening, Jan Ekdahl, 049820 67 94.

Utvrdering av grdsbaserad biogasanlggning p Hagavik. Edstm M, med flera. JTIrapport Kretslopp & Avfall 31, 2005. JTIInstitutet fr jordbruks- och miljteknik.
Uppsala. www.jti.slu.se

Svenska Biogasfreningen, SBGF.

08-692 18 50.

Jordbrukstekniska Institutet, Mats Edstrm,

018-30 33 86.

31

Referenser
Berg, J, lagring och hantering av rtrester
frn storskaliga biogasanlggningar. JTI-rapport
Kretslopp & Avfall 22, 2000. Jordbrukstekniska Institutet, Uppsala.
Bjrnsson Lovisa, et al. Utveckling av teknik
fr att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med hga torrhalter. Agrigas-projektet, Avdelningen fr Bioteknik, Lunds
Universitet. 2003. Lund.
Blomberg M, med flera. Restaurang-, handels-, och hushllsavfall som vxtnringsoch jordfrbttringsmedel. Orienterande
odlingsfrsk med rtrester vid sdd och i
vxande grda. JTI. 1998. Jordbrukstekniska
Institutet, Uppsala.
Christensson K, Blohm H. Filborna biogdsel, 5-riga fltfrsk. Slutrapport. Agellus
Miljkonsulter och Hushllningssllskapet i
Malmhus. 2002. NSR, Helsingborg.
Dalhed M, Persson K. Elgenerering frn
grdsbaserad biogas. En frstudie till ett koncept. Hgskolan i Halmstad och Region
Halland. 2004. Halmstad.
Dansk Landbrugsrdgivning, Landscentret.
Biogas. www.lr.dk/biogas
Gunnarsson A, Gertsson U. Biogasrtat vxtmaterial fr bttre nringseffektivitet i ekologisk odling av rdbetor. SLU:s Ekoforsk
2004. Alnarp.
Halln D. Lantbrukets produktionsekonomi
vid anslutning till biogasanlggning. En
genomgng av ekonomiska konsekvenser fr
lantbruk som levererar vallgrda fr tillverkning av biogas och tar emot rtrester. LRF
Konsult p uppdrag av LRF. 2003. Karlstad.
Hushllningssllskapet Kristianstad. Produktionsgrenskalkyler fr ekologisk vxtodling i Skne, Halland, och Blekinge. Efterkalkyler fr 2004. Skepparslv, Kristianstad.

32

Jordbruksverket. Std fr miljvnligt jordbruk, EU-information frn Jordbruksverket.

2004. Jnkping.
Jrgensen U, Dalgaard T. Energi i
kologiskt jordbrug, FJO-rapport 19 2004.
Foulum, Tjele.
KRAV. Regler fr KRAV-godknd produktion
2005. Uppsala.
Lanz M, Grdsbaserad biogas fr kraftvrme
ekonomi och teknik. Milj- och energisystem, LTH. 2004. Lund.
Lindberg A, Edstm M et al. Smskalig biogas i norra Europa en nulgesbeskrivning.
Miljteknikdelegationen 1998:3. Stockholm.
Norin E. Biogas eller vad man kan gra av
ruttna pplen. En informationsskrift om biogas frn Svenska Biogasfreningen. 1998.
Stockholm.
Pedersen C-. Oversigt over Landsforsgene
2001. Landbrugets Rdgivningscenter,
Danmark.
Svensson G. Vrdet av rtrester i den ekologiska vxtodlingen p en grd utan djur.
SLU:s Ekoforsk 2004. Alnarp
Svensson K, Odlare M, Pell M. The fertilizing
effect of compost and biogas residues from
source separated household waste. Journal of
Agricultural Science, 142, 2004.
Srensen P, Birkmose T. Kvlstofudvaskning
efter gdskning med afgasset gylle. Grn
Viden, markbrug 266. 2002.
The Vxtkraft project in Vsters. Status
report October 2003. Vsters.
Torstensson G. Ekologisk odling Utlakningsrisker och kvveomsttning, Ekologiska
odlingssystem med respektive utan djurhllning p sandig grovmo i sdra Halland,
Ekohydrologi 72, SLU, 2003. Uppsala.

Torstensson G. Ekologisk odling

Utlakningsrisker och kvveomsttning,
Ekologiska odlingsystem med respektive
utan djurhllning p lerjord i vstra Gtaland,
Ekohydrologi 73. SLU, 2003. Uppsala.
kerheim H, Richert Stintzing A.
Anaerobically digested source separated food
residues as fertilizer in cereal production. JTI
Swedish Institute of Agricultural and
Environmental
Engineering, VERNA
Ekologi AB. 2004. Stockholm.
kerheim H. Fltfrsk med rtat matavfall
vid Berga r 2002. JTI, Uppdragsrapport
2003. Jordbrukstekniska Institutet, Uppsala.

Personliga meddelanden
Anette Hejnfelt, Milj & Ressourcer,
Danmarks Tekniske Universitet, Kpenhamn.
Krister Andersson, Hagaviks grd, Oxie,
Malm.
Lars Hollman, Plnninge naturbruksgymnasium, Harplinge, Halland.
Lovisa Bjrnsson, Avdelningen fr Bioteknik,
Lunds Universitet, Lund.
Per-Erik Persson, Vxtkraft AB, Vsters.

Ej publicerade och
sammanstllda frsk
6 frsk i Halland i vrkorn och hstvete,
19932000. Utfrare HS Halland p uppdrag
av Laholms Biogas AB.
6 frsk i Kristianstad i vrkorn och strkelsepotatis, 19992004. Utfrare HS Kristianstad
p uppdrag av Kristianstads Renhllnings AB.

Produktion: Kraft&Kultur i samarbete med Winterstrand & Friends.

33

Jordbruksverket
551 82 Jnkping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
E-post: jordbruksverket@sjv.se
Webbplats: www.sjv.se

Trycksaken har bekostats gemensamt av Sverige och EU

ISSN 1102-8025
JO05:22