Makroekonomi

Economics, principles, applications

and tools
Kap 5 Ett lands produktion och
inkomst
Makroekonomi studier av ett lands ekonomi i helhet, med fokus
p problem kring inflation, arbetslshet och ekonomist tillvxt.
Under perioder med lngsam ekonomisk tillvxt s skapas inte
tillrckligt mycket jobb och arbetslsheten kar. Bde stat och
beslutsfattare blir oroliga ver bristen p jobb och den kade
arbetslsheten.
Under andra perioder s r inte arbetslsheten ett stort problem,
utan snarare att priserna p allt vi handlar blir dyrare i snabb takt.
Ihllande kning av priserna kallas inflation.

Produktion och inkomst

I detta kapitel ska vi inte kolla p individers produktion och inkomst
utan p produktion och inkomst fr ekonomin i helhet, frn ett strre
perspektiv. Vi kommer titta p vissa tgrder som kommer ge svar
p hur mycket ekonomin producerar och hur mycket ekonomin
vxer, tillvxt.
Det cirkulra fldet av produktion och inkomst.
Hushll och fretag gr sina transaktioner p tv olika marknader
knda som factor markets och product markets. I factor - (eller
inputmarknaden) s utbjuder hushllen arbetskraft till fretag.
Hushllen r i slutnden ven gare av fretagen svl som av de
resurser fretagen anvnder sig av vid produktionen vilket vi kallar
kapital. Drfr kan vi tnka att hushllen tillhandahller kapital till
fretag, mark, byggnader, och ndvndiga tillbehr till
produktionen.
Den andra marknaden, product (eller output marknaden) r en
marknad p vilken man sljer varor och tjnster till konsumenter.
Produktion genererar inkomst. P input marknaden erbjuder
hushllen arbetskraft och kapital till fretag och blir kompenserade
frn fretagen genom ln (inkomst). Hushllen kan sedan anvnda
sin inkomst fr att kpa varor/tjnster p output marknaden.
Fretagen anvnder sedan den inkomst de fr frn konsumenternas

betalning till att betala fr fabrikerna, produktionen, kapitalet och

arbetskraften.

BNP
Fr att mta produktionen fr hela ekonomin s behver man
kombinera en enorm vidd av olika varor och tjnster. Mlet r att
summera den totala produktionen frn hela ekonomin till en enda
siffra vilken man kallar gross domestic product (GDP) eller p
svenska, bruttonationalprodukt (BNP).
BNP definieras som marknadsvrdet av alla frdiga varor och
tjnster som produceras i ett land under ett r.
Real-nominella principen:
Vad som r viktigt fr mnniskor r det verkliga vrdet av
pengar eller inkomst dvs. kpkraften inte siffran som str
p pengen.
Nominell BNP BNP som inte r justerad efter inflationen. Vrdet
p BNP i den nuvarande valutan. Nominell BNP. Stor del av BNP
stigningen ver tid blir d en effekt av frndringar i priserna.
Priserna kar normalt ver en lng tidsperiod, drfr kar ven BNP
drastiskt eftersom man inte tar inflationen med i berkningarna.
Real BNP fr att man ska kunna gra rimliga jmfrelser fr BNP
ver tid mste man justera fr inflationen. Fr att eliminera effekten
av priskningar dividerar man BNP med ngot prisindex och fr fram
real BNP.
Ekonomisk tillvxt ihllande kning i real BNP i en ekonomi p
lng sikt.

Komponenterna i BNP
Ekonomer delar upp BNP i fyra breda kategorier:
1. (C) Privat konsumtion (hushllens utgifter fr kp)
2. (I) Bruttoinvesteringar (fretagens investeringar av maskiner,
byggnader, lager etc.)
3. (G) Offentlig konsumtion (den offentliga sektorns utgifter)
4. (NX) Nettoexport (export import)
S hr beskriver boken de fyra komponenterna:
1. Konsumtionsutgifter hushllens utgifter fr kp av
varor/tjnster. Antingen inhemska eller utlndska varor. Som
tv, mobil, bil, klder, hrklippning, bio, fotbollsmatch etc. I
helhet utgr privat konsumtion den strta komponenten i BNP
vrdet.
2. Privat investerings utgifter fretags utgifter fr kp av
varor/tjnster.

Fretags utgifter fr nya fabriker, nya maskiner, nya varor.

Om de kper redan existerande byggnader eller gamla
maskiner rknas detta inte med i BNP eftersom de inte var
producerade under det aktuella ret.
- Nya producerade hus. Men inte redan existerande hus som
sljs till en ny gare, eftersom huset inte var producerat det
ret.
- Om fretaget lgger till varor i sitt lager under ret rknas de
nya varorna med i BNP fr ret. De som redan fanns i lagret
vid rets brjan rknas inte med.
3. Offentliga sektorns utgifter i offentlig konsumtion
inkluderas alla nya kp som offentlig sektor gr plus lner och
frmner till offentligt anstllda. Denna kategori inkluderar
inte all spendering som sker i offentlig sektor. T.ex.
transfereringar inkluderas inte (betalningar till individer som
inte r associerade till produktionen av varor och tjnster t.ex.
utbetalningar fr beskydd, socialstd, rnteskulder) Dremot
lner till alla anstllda inom offentlig sektor som polis,
postarbetare. Man skiljer allts mellan offentlig konsumtion
(vilket inkluderas i BNP) och total offentlig spendering eller
utgifter (vilket inte inkluderas i BNP)
Vi kallar summan av de privata nya investeringsutgifterna fr
bruttoinvestering. Under ret minskar anlggningar,
utrustning i vrde av att de slits och drmed gr man
avskrivningar. Om man rknar med avskrivningarna fr man
nettoinvestering som ger det korrekta vrdet.
Vad som r bra att tnka p hr r att nr vi pratar om
investering inom fretagsinvestering menas kp av nytt
kapital s som anlggningar och maskiner. Vi pratar inte om
investering i form av aktier eller guld, detta r redan befintliga
varor.
4. Nettoexporten export minus import. Export; varor eller
tjnster som r producerade i hemlandet ex Sverige och slda
i ett annat land. Import; varor eller tjnster som r
producerade i utlandet och kpta av invnare i hemlandet ex
Sverige.
Handelsunderskott uppkommer d import verskrider
exporten
Handelsverskott uppkommer d export verskrider import.
Konsumtion, investeringar och regeringens inkp inkluderar ju
all konsumtion som gjorts vare sig de r producerade inom
landet eller utomlands. Dock ska ju BNP vara berknat p det
som r producerar i landet. Drfr subtraherar man kp som
r gjorda frn utlandet (allts import) frn exporten.
BNP ekvationen:
Y = C + I + G + NX

Y = BNP
C = Konsumtion
I = Investeringar
G = Offentlig konsumtion (regeringens konsumtion)
NX = Nettoexport (bytesbalansen)

Inkomst
Nationalinkomsten r den totala inkomsten som intjnas av en
nations invnare bde inom landet och utomlands i produktionen av
varor och tjnster.
Fr att mta nationalinkomsten adderar vi till BNP nettoinkomsten
intjnade av landets fretag & bosatta utomlands. Fr att rkna
fram detta tar vi fretag & bosatta utomlands inkomst och drar all
inkomst intjnad i landet frn frmmande fretag och invnare. T.ex.
vinsten Wal-Mart gr i Mexico skickas till USA:s BNP och vinsten t.ex.
Toyota gr i USA skickas till Japans BNP. Totalen blir
Gross national product/Bruttonationalinkomst (BNI). Allts
summan av BNP + nettoinkomsten frn utomlands.
Den andra justeringen vi gr fr att berkna nationalinkomsten r
att subtrahera avskrivningarna frn BNI. Vr inkomst minskas pga.
att vra byggnader och utrustning slits ut. Efter vi har rknat bort
detta nr vi netto nationalinkomst.
S nu har vi ntt vran nationalinkomst. Se s. 106 fr exempel.
Nationalinkomsten r uppdelad i 6 kategorier:
1. Kompensation fr arbete (ln)
2. Fretagsvinster
3. Uthyrningsintkter
4. Innehavarens inkomst
5. Rntenetto
6. Andra freml
Ca 65% str den frsta kategorin fr.
Disponibel inkomst r personlig inkomst minus skatt.
Boken tar ven upp mervrde som ett annat stt att mta
nationalinkomst, som r summan av all inkomst (ln, rnta, vinst
m.m) som genereras av ett fretag.
En bild p det cirkulra fldet finns p sid 108 i boken.

En nrmre titt p nominell BNP och real BNP

Vi ltsas att vi har en ekonomi med tv varor bilar och datorer,
producerade r 2011 och 2012.
r

Bilar

Producerad kvantitet
Pris
Datorer
Bilar

Datorer

2011
2012

4
5

1
3

$10 000
$12 000

$5 000
$5 000

Nominell BNP r det totala marknadsvrdet av varor och tjnster

producerade under ett r.
Nominell BNP r 2011: (4 bilar x 10 000) + (1 dator x 5 000) = 45
000
Nominell BNP r 2012: (5 bilar x 12 000) + (3 datorer x 5 000) = 75
000
Fr att f fram real BNP anvnder man konstanta priser. Vi anvnder
exempelvis priset som rdde r 2011 som konstant pris.
Eftersom vi anvnder 2011 rs pris s blir nominell BNP 2011
samma som real BNP 2011 45 000.
Real BNP 2011: 45 000
Real BNP 2012
(5 bilar x 10 000) + (3 datorer x 5 000) = 65 000
Nu ska vi berkna tillvxten i real BNP fr denna ekonomi mellan
2011 och 2012. Eftersom real BNP 2011 var 45 000 och real BNP
2012 var 65 000 real BNP kade med 20 000. I procentuella
termer r detta en 20 000 kning frn den frsta nivn som var p
45 000.
Procentuell tillvxt i real BNP =

20 000

= 0,444 (44,4

%)
45 000
Denna procent r allts en genomsnittlig kningsgrad fr bde bilar
och datorer mellan de tv ren.
Grundtanken r att skillnaden mellan nominell BNP och real BNP fr
vilka r som helst kar enbart pga. skillnader i priserna. S genom
att jmfra real BNP mot nominell BNP s kan vi rkna ut
frndringen i pris fr ekonomin. I praktiken gr man detta genom
att skapa ett index s.k. BNP-deflatorn, vilken mter hur priser p
varor och tjnster frndras med tiden.

BNP-deflatorn
Ett index som mter hur priset p varor och tjnster, inkluderade i
BNP, frndras med tiden.
BNP-deflatorn = Nominell BNP
100
Real BNP
Genom att anvnda detta kn vi se att BNP-deflatorn fr 2012 r:
(75 000/65 000) x 100 = 115
Eftersom vrdet av BNP-deflatorn r 115 r 2012 och var 100 r
2011 s betyder det att priset steg med 15 % mellan de tv ren:

115 100 =
100

15
100

= 0.15

Skiftningar i BNP
Konjunkturcykler Fluktuation inom en viss period, t.ex. 10 r.
Lgkonjunktur/recession - Nr real BNP faller i 6 eller mer
mnader i fljd. Ekonomer pratar oftare i termer av kvartal s de
hade sagt 2 kvartal i fljd av nedgng.
Peak Datumet d en lgkonjunktur startar.
Trg Datumet d lgkonjunkturen stannar och output kar igen.
Expansion Perioden efter ett trg i konjunkturcykeln dr
ekonomin terhmtar sig.
Depression Samlingsnamnet fr en svr lgkonjunktur.
ven fast vi anvnder minskad BNP 2 kvartal i fljd som mtt p
lgkonjunktur kan man ven i praktiken rkna p flera faktorer, en
som nmns i boken:
en signifikant minskning i ekonomisk aktivitet, spridd ver
ekonomin, under mer n ngra mnader, vanligtvis synlig i
produktion, arbetslshet, realinkomst, och andra indikatorer..

BNP inte ett rttvisande mtt p vlfrd

BNP r det bsta mttet p vrdet av outputs producerade av en
ekonomi. Genom analyser av BNP kan man se ifall en ekonomi r p
vg in i t.ex. lgkonjunktur. BNP tar dock inte hnsyn till:

Hushllning och barnomsorg

Stda, tvtta, matlagning, barnavrd, sdant som sker i
hemmen rknas inte med i BNP. Hade det gjort det hade man
ftt ett hgre BNP.
Fritid
kning i fritid skulle leda till hgre mtt p vlfrd men inte till
hgre mtt p BNP eftersom fritid inte rknas in i BNP.
Svarta/underjordiska marknaden
Dessa transaktioner rapporteras inte till offentliga sektorer.
Det kan ven vara lagliga transaktioner, fast som inte
registreras som inkomst fr att man vill undvika att skatta p
det. T.ex. dricks, frsljning p blocket.
Miljfrstring
BNP tar inte heller miljfrstring i beaktande. (Den externa
effekten mts inte som kostnad, finns inte p ngon marknad
och har drav inget pris.)

Sammanfattning kap 5 produktion och inkomst

Att utveckla en vettig statistik ver en hel ekonomi r svrt.

1. Bruttonationalprodukt BNP r marknadsvrdet p alla frdiga

varor och tjnster som producerats under det givna ret.
2. BNP bestr av fyra komponenter; privat konsumtion, offentlig
konsumtion, investeringar, och nettoexport.
Y = C + G + I + NX
3. BNP-deflatorn r ett index som mter hur priser p varor och
tjnster som r inkluderade i BNP frndras ver tiden.
BNP-deflatorn = (Nominell BNP/Real BNP) x 100
4. Real BNP berknas genom att man anvnder konstant pris.
OBS! Ls sida 115 d det finns mer!

Kap 6 Arbetslshet och inflation

Ls ven om arbetslshet, kap 5, i sammanfattningen frn Global
Ekonomi.
Lite definitioner:
Arbetslsa r de som inte har ngot jobb men som aktivt sker ett.
Ordet aktivt r avgrande. De som skte frr men inte nu rknas
inte.
Anstllda r de som har jobb.
Tillsammans utgr dessa arbetskraft.
Den procentuella andelen arbetslsa utgrs av:
arbetslsa/arbetskraft x 100.
Arbetskraftsdeltagande av 16 r och ldre utgrs av:
arbetskraft/antalet 16 r och ldre x 100. Hr kan man allts se hur
mycket av befolkningen (16 r och ldre) som str till befogande fr
arbete.
Generellt kan man se om man jmfr arbetslshet mellan lnder att
ju mer std som ges frn landet, ju hgre arbetslshet r det.
I och med att mtningarna av arbetskraften kan vara begrnsade
finns incitament att anvnda fler faktorer och benmningar:
- Avskrckt arbetare (discouraged workers): Arbetare som har
lmnat arbetskraften fr att de inte kunde hitta jobb. Dessa
finns vanligtvis inte med i statistiken trots att de r arbetslsa
d de inte aktivt sker arbete.
- Marginellt anslutna arbetare: Bestr av avskrckta arbetare &
arbetare som inte sker jobb fr tillfllet pga. andra
anledningar (t.ex. brist p transportering och barnomsorg).
- Individer som arbetar deltid av ekonomiska anledningar: De
som har arbete men inte p heltid och vill arbeta p heltid.
De finns med i statistiken som anstllda, trots att de kanske
bara arbetar 50% och vill arbeta 100%.
S med dessa faktorer i tanke skulle den arbetslsa andelen stiga
mrkvrt i procentuell andel d man rknar p ett bredare (kanske
mer rtt?) spann.
De mest utsatta inom arbetslsa r tonringar och
minoritetsgrupper.
Ssongsarbetslshet: Arbetslshet som pverkas av
ssonger/kalendern. T.ex. semestertider, vder. Hgre arbetslshet
p vintern fr bnder och byggnadsarbetare. Lgre arbetslshet fr
ungdomar p sommaren pga. sommarjobb.

Kategorier av arbetslshet
Man kan dela upp arbetslsa i tre typer:
Konjunkturell arbetslshet uppkommer under perioder av
lgkonjunktur d fretagen inte sljer lika mycket och drfr
inte behver lika mycket anstllda som kan producera. Allts
under perioder av fallande BNP. Men arbetslshet kommer
nd finnas trots stigande BNP, arbetslshet som inte r
kopplad till ekonomisk fluktuation r:
Friktionsarbetsls r den arbetslshet som uppkommer
naturligt under normala arbetsfrhllanden i ekonomin. Det
uppstr pga. att det tar tid fr arbetare att hitta det rtta
jobbet eller fr arbetsgivare att hitta den rtta arbetaren.
Eller de som sagt upp sig frivilligt. Kanske har man tagit
examen och det gr 6 mnader innan man fr ett jobb, d r
man med i statistiken som friktionsarbetsls. Man skulle kunna
minska denna mngd genom internetmatchning, arbetsgivare
lgger ut arbete som matchas med arbetslsas profiler.
Linkedin t.ex.
Strukturarbetsls uppstr nr ekonomin utvecklas. Flyttas
jobb frn ett stlle till ett annat, vissa jobb lgger ner och
andra uppstr. Vissa sektorer och industrier som lggs ner,
t.ex. frn att trycka nyhetstidningar till att lsa digitalt,
vergngen dr emellan. Det r ett mer permanent tillstnd
av arbetslshet.

Naturlig arbetslshet
Ekonomin behver faktiskt en viss procent arbetslshet fr att
fungera effektivt. Den arbetslshet man inte vill ha r av
konjunkturell form, d det innebr att landet r i lgkonjunktur. Den
naturliga arbetslsheten bestr av friktionsarbetslshet och
strukturarbetslshet. Hr fr landet reda p dess arbetslshet vid
full sysselsttning, allts inte vid en fallande BNP.
Friktionsarbetslshet r bra d arbetsgivare kan hitta en
arbetstagare som matchar deras behov, en ekonomi som inte skulle
ha friktionsarbetslshet (frictional unemployment) skulle vara
stagnerande(avstannande).
Under perioder d real BNP inte kar s kommer arbetslsheten att
stiga. Den aktuella arbetslsheten kan stiga lngt ver den naturliga
arbetslsheten. Nr ekonomin vxer snabbt och under en lng tid s
kan den aktuella arbetslsheten sjunka till under den naturliga
arbetslsheten.
Precis som att en bil verhettas om motorn blir verarbetad s
kommer ekonomin att bli verhettad om den ekonomiska tillvxten
r fr snabb. En lg arbetslshet fretag kommer f det svrt att
rekrytera mera arbetare konkurrensen mellan fretag att f
arbetskraft leder till kade lner. kade lner kade priser som
fljd. Tecknet p denna verhettning blir den huvudsakliga

anledningen till kade priser fr hela ekonomin vilket kallas

inflation.
Sammanfattat; om arbetslsheten sjunker till under den normala
nivn (det som r bra fr ekonomin) s kommer inflationen att ka.

Kostnaden av arbetslshet
verskriden arbetslshet, nr faktisk arbetslshet verstiger
naturlig arbetslshet, innebr att landet inte lngre producerar vid
dennes potentiella niv.
Arbetslshetsfrskring r utbetalningar staten gr till arbetslsa
(USA). Detta kan dock leda till mer och lngre arbetslshet d folk
inte behver ha lika brttom att skaffa ett nytt jobb.
Arbetslshet leder till att man frlorar kompetens inom sin bransch
d man inte hnger med i utvecklingen. Kan ocks leda till att man
kommer ur rutiner man har nr man arbetar, som att komma i tid
och ha normala dygnsrytmer.
I vr vrld betyder ven jobbet mycket vad gller status och
vlmende, att frlora jobbet skulle kunna innebra en tung
psykologisk kostnad.

Konsumentprisindex, KPI
En nyanstlld professor 1976 fick 15 000 dollar i ln, 2010 fr
samma lrare 90 000 dollar i ln. Vem har det bst? Detta exempel
illustrerar 1 av de 5 nationalekonomiska principerna: Realnominellprincipen. Allts vad som spelar roll r realvrdet
kpkraften av pengar, inte beloppet av pengar eller inkomst.
Ekonomer har utvecklat en rad olika mtt fr att berkna
levnadskostnaderna ver tiden. Bst knda r det s.k.
konsumentprisindex (KPI). Det mter frndringarna i priser p
en fast varukorg . Precis som med BNP-deflatorn s vljer man hr
ett r som man utgr ifrn basr. Vi kan med detta berkna
frndringar i levnadskostnaderna jmfrt med detta basr. KPI fr
ett givet r, sg r K, definieras:
KPI fr r K = Kostnaderna fr varukorgen r K
Kostnaderna fr varukorgen i basret

100

Exempel:
Kostnad:
1992: 200
2004: 250
frst: vrdet p KPI basret allts 1992:
KPI 1992 = (200/200) x 100 = 100
100
Sedan berknas vrdet p KPI fr 2004:

KPI 1992 r

KPI 2004 = (250/200) x 100

= 125

125

KPI 2004 r

KPI kade allts frn 100 125, med andra ord 25 %, under denna
12-rs period.
Nu kan man anvnda denna information. Sg att du hade $300 r
1994. Hur mycket mer pengar behver du ha r 2004 fr att kunna
ha samma levnadsstandard?
$300 x (125/100) = $375
du behver $375 r 2004 fr
att kunna hlla samma standard
som vid r 1992.
Fr att kunna rkna p KPI samlas tiotusentals prisuppgifter p olika
varor in varje r. Hyra, mat och dryck utgr 44% (USA) av
hushllens konsumtion.

KPI vs BNP-deflatorn
1. KPI mter kostnader p typiska varor fr en konsument, det
inkluderar varor producerade tidigare r och importerade
varor. BNP-deflatorn mter bara priser p nyproducerade varor
och inte heller importerade.
2. Till skillnad mot BNP-deflatorn mter KPI bara prisskillnaden
p olika fasta varukorgar, mter inte frndringen i
konsumtionen. T.ex. om priset p stek gr upp kper jag
kanske mindre och vljer ngot annat, KPI behandlar inte det.

Problem av att mta frndringar i pris

Ekonomer tror att index r hgre n det faktiska utfallet. Om t.ex.
priset hjs p en dator ett par r i fljd, KPI kar. Men datorn kanske
r av mycket bttre kvalit och betydligt snabbare. Statistiska
CentralByrn som mter KPI frsker ta med detta i berkningen.

Inflation
Vad r inflation?
Inflation betyder att den allmnna prisnivn stiger. De flesta knner
skert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla
priskningar r inte inflation. Vissa varor stiger i pris fr att de blir
svrare att f tag p. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att
oljereserverna blir allt knappare. Sdana priskningar brukar kallas
fr relativprisfrndringar och r allts inte inflation. Fr att vi
ska tala om inflation ska det vara en kning av den allmnna
prisnivn, det vill sga alla priser i ekonomin ska ka.
Att oljepriset stiger kan bero p att oljan blir en allt knappare resurs,
men det kan ocks vara en del av en allmn prisuppgng och kan
sledes vara en del av en inflationsprocess. Man kan allts sga
att en konsekvens av inflationen r att priset p enskilda varor och
tjnster stiger. Men man kan inte titta p hur ett enskilt pris

frndras fr att avgra om det r inflation eller om det r

frndrade relativpriser.
Man brukar ocks skilja p engngshjningar av den allmnna
prisnivn och inflation. Om regeringen hjer momsen kommer
priserna att stiga. Men vad hnder med den allmnna prisnivn? Om
det enda som intrffar r att regeringen hjer momsen kommer den
allmnna prisnivn att stiga frn en niv till en annan, fr att
drefter ligga still. En hjning av momssatsen ger allts upphov till
en engngshjning av den allmnna prisnivn. Men momshjningen
leder inte till att priserna fortstter att stiga. Man brukar drfr inte
kalla effekterna av en sdan hjning av momsen fr inflation. Fr att
det ska vara inflation ska kningstakten i den allmnna prisnivn
frndras.
Hur uppstr inflation?
Inflation kan uppst p flera stt. Ett r om en centralbank
tillhandahller fr stora mngder pengar. D stiger priserna
och pengarnas vrde urholkas. Den knde nationalekonomen och
pristagaren i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Milton
Friedman menade att Inflation is always and everywhere a
monetary phenomenon. De mest knda exemplen p tider med
vldigt hg inflation, s kallad hyperinflation, knnetecknas ocks
av att centralbanker minskat pengarnas vrde genom att
trycka fr stora mngder sedlar.
Ett annat stt som inflation kan uppst p r om folk vill kpa fler
varor och tjnster n vad fretagen kan producera. Ytterligare
ett stt r om kostnaderna fr att producera varor och
tjnster stiger. Detta kan till exempel bero p att lnerna har
stigit. Fretagen kan d behva hja priserna som kompensation fr
stigande produktionskostnader. Inflation kan ocks uppst om
fretag och hushll tror att allt ska bli dyrare. Anstllda krver
hgre lner fr att kunna kpa lika mycket i framtiden.
Arbetsgivarna kanske ocks lttare gr med p att hja lnerna. De
ser ju mjligheter att hja sina priser. Frvntningar om hgre
inflation kan allts bli sjlvuppfyllande.
Hur berknar man inflationsgraden?
Vi har nu tittat p tv olika prisindex; index fr att berkna real BNP
och konsumentprisindex. Man kan anvnda aningen det ena eller
det andra fr att berkna den % graden av frndringar i index. Det
mest knda mttet p inflation r frndringen i KPI. Den
procentuella frndringen i index = inflationsgraden.
Inflationsgraden = 210 200 = 0.05 5 %
200
Vilket skulle betyda att landet erfarade en inflationsgrad p 5 %.
Vad som ingr i KPI-korgen och hur stor betydelse olika
prisfrndringar fr, beror p hur mycket hushllen kper av de

olika varorna och tjnsterna. En vara eller tjnst som det kps
mycket av fr en strre vikt n en vara eller tjnst som det kps lite
av. Drmed fr prisfrndringar p en vara eller tjnst som det kps
mycket av ett strre genomslag p KPI n prisfrndringar p en
vara eller tjnst som det kps lite av.
Deflation - negativ inflation, fallande priser p varor och tjnster.
Fallande priser och ven fallande lner. Ett stort problem till fljd av
deflation r att mnniskor inte kan betala sina skulder, eftersom
skulder inte faller i vrde med deflationen!
Varfr 2% i inflationsml?
(Egen text kopierat frn riksbank.se)
En fr hg inflation r skadlig fr ekonomin eftersom inflationen
brukar variera mycket nr den r hg. En fr hg inflation kan bla.
leda till att prisnivn kar i hgre takt n lner vilket leder till
minskad kpkraft fr konsumenter. En lg och stabil inflation skapar
av flera skl goda frutsttningar fr en gynnsam ekonomisk
utveckling (se vidare under Varfr inflationsml?).
Men en alltfr lg inflation r inte heller bra. Ett alltfr lgt
inflationsml kar risken fr deflation, det vill sga att den allmnna
prisnivn faller. Deflation har historiskt visat sig kunna skapa
problem. Nr det r deflation kommer de framtida priserna att vara
lgre n dagens. Eftersom det r billigare i framtiden vntar
hushllen med att konsumera till dess att priserna fallit. Fretagen
skjuter sin sida upp investeringarna tills priserna fallit. Detta gr
att produktionen kan falla s lnge som deflationen pgr. Det kan
vara svrt att bryta en sdan deflationsprocess. Fr att undvika
deflation finns det drfr skl att stta inflationsmlet till ett positivt
tal.
Sammantaget talar detta fr att inflationsmlet br vara lgt men
positivt. Att det blev just 2 procent beror p att inflationen var
ungefr 2 procent nr inflationsmlet introducerades. Dessutom var
detta i linje med inflationsmlen i andra industrilnder.

Kostnaderna fr inflation
Frvntad inflation inflation som r vntad
Ovntad inflation inflation som kommer ovntat
Frvntad inflation
Menykostnader: Fysiska kostnader av frndringarna i priser
t.ex. restauranggare och fretag som givit ut kataloger av
olika slag med priserna angivna msta gra nya upplagor av
allt.
Sko-lderkostnader: Prisfrndringarna kommer tra p
kpkraften hos folket, de mste ha fler kontanter fr att kunna
kpa samma sak. Individers respons kommer vara att oftare

ta ut pengar ur automater d man inte vill g runt med

mycket kontanter.
Inflationen stter kppar i hjulen fr
skattefinansieringssystemet. Skatterna r baserade p
nominell inkomst, inte real inkomst. Om man har en aktie vars
vrde kar med 5 % under ret, men s kar ven inflationen
med 5 % under ret s kommer aktien inte ha kat i reala
termer. Men vi kommer nd i slutet av ret f betala skatt p
den fulla 5 % vinsten, trotts att det verkliga vrdet p aktien
inte kat.

Ovntad inflation
Om samhllet mter en ofrutsedd inflation kommer individers och
institutioners beteende att ndras. Ex. potentiella huskpare kan bli
nekade att lna pengar frn en bank med fast rnta, men dremot
hos en bank med en rnta som kan justeras d inflationen ndras.
Banker kan bli motvilliga att lna ut pengar till fasta rntor
vilket innebr strre risker fr husgarna.
Kreditgivare (banker) kommer frlora pga. inflationen kommer
minska summan av pengar som de rknat med att tjna p
lnen de gett. Men eftersom lnen redan r gjorda sedan
innan s kan de inte gra ngot t det. Lntagare andra
sidan kommer f det lttare att betala av sina ln med
uppblsta pengar.
Folk spendera massa tid p att frska lista ut hur inflationen
kommer pverka dem, vilket leder till minskad effektiv
ekonomi.
Hyperinflation inflationsgraden kar 50 % per mnad.
Fr att f stopp p en hg inflation behvs arbetslshet. D faller
priserna. Ibland kan det g s lngt att det behvs en depression.

Kapitel 7 Full employment

Den ekonomiska modellen av ekonomin i full sysselsttning som det
hr kapitlet handlar om utgr frn den klassiska modellen som
antar att priser och lner ndras frivilligt och snabbt utefter
frndringar i utbud och efterfrgan. Den klassiska modellen r en

skola som tror att ver en relativt kort period ndras priser och lner
frivilligt och naturligt fr att terstlla ekonomin till full
sysselsttning, pga. jmvikt i efterfrga och utbud. Den klassiska
skolan dominerade fram till mitten av 1930-talet. I och med den
depression som intrffade under denna tid brjade andra teorier
skapas som frklaring till varfr arbetslsheten stod sig s hg s
lnge. I dessa teorier/modeller ndras inte lner och priser snabbt
utifrn efterfrgan och utbud, de r mer trgrrliga, och drav
uppstr uppsving och misslyckanden.
Idag tror dock ekonomer att priser och lner r lite trgrrliga p
kort sikt, men de kommer s smningom justeras och terstlla
nivn till full sysselsttning.
En ekonomi i full sysselsttning innebr inte att det inte finns
arbetslsa, utan dr finns endast friktionell och strukturell
arbetslshet och inte cyklisk/konjunkturell arbetslshet. Med andra
ord har en ekonomi i full sysselsttning varken hg eller
lgkonjunktur.
Produktionsfunktion: Relationen mellan mngden av output och
de produktionsfaktorer (arbetskraft, rvaror, fysiskt kapital,
humankapital, entreprenrskap) som r anvnds vid produktionen.
Lager av kapital: Den totala mngden av maskiner, utrustning och
byggnader en ekonomi/nation besitter.
Fr att frenkla produktionsfunktionen kan vi anta att endast
arbetskraft (L) och kapital anvnds fr att framstlla vra varor, d
fr vi:
Y = F(K,L)
Y = Total ouput/BNP
F = Funktionen
K = Lager av kapital
L = Arbetskraft
Detta sger oss allts att hur mycket vi producerar av inputen
arbetskraft och kapital som r produktionsfunktionen. En kning av
arbetskraft eller kapital kar vr totala output.
Det antas att K r fast d det tar tid att ndra den totala mngd
kapital i ett land och vi kommer d kolla p hur outputen frndras
vid frndring i L.
D kommer vi mrka att principen om avtagande avkastning trder
in.
Om K kar flyttas hela den kortsiktiga produktionsfunktionskurvan
(som r avtagande) uppt, se bild sida 142. Kapital r en av
huvudfaktorerna i produktionen. kad kapital kar produktiviteten
och kar outputen vid varje given arbetskraftsniv.

Realln: Den ln som betalas till anstllda som r justerad fr

frndringar i prisnivn, inflationen.
Hgre ln, strre utbud, lgre ln strre efterfrgan.
En kning av kapital kar produktiviteten av arbetskraft, vilket kar
marginalfrdelarna. Detta gr att hela efterfrgekurvan av
arbetskraft flyttas utt, en kning i efterfrgan sker. S mer kapital i
ekonomin gynnar arbetskraften.
En kning av invandring kar utbudet av arbetskraft vilket skjuter
utbudskurvan utt. Detta leder till ett lgre jmviktspris (lnen) och
fler anstllda. Detta pverkar de som redan r anstllda negativt d
reallnen minskar ven fr dom.
Samtidigt leder den lgre lnen till lgre produktionskostnader fr
fretag och drmed lgre priser p outputen. Vilket gr att
konsumenter kan kpa varor billigare.
Full sysselsttningsoutput: Mngden output som produceras nr
arbetskraftsnivn r i jmvikt och nationen producerar vid full
sysselsttning. Kallas ocks potentiell output.
Viktigt att pongtera r att potentiell output inte r den absolut
maximerade mngden output man skulle kunna uppn i en
ekonomi, man skulle kunna producera mer om man kade
arbetskraften. Men potentiell output reflekterar mngden
arbetskraft som arbetare r villig att erbjuda.
Fr att mta nivn p full sysselsttning brjar man att kolla p vad
den naturliga arbetslsheten (friktionell och strukturell) skulle ligga
p + lager av kapital. Sedan kolla hur mycket landet producerar vid
den nivn.
En skatt p arbetskraft skulle leda till att efterfrgekurvan fr
arbetskraft flyttar innt, minskad efterfrgan. Ny jmvikt blir d vid
lgre ln och frre anstllda.
Med minskad arbetskraft fr vi en minskad potentiell output.
Minskningen i utbud beror p elasticiteten p utbudskurvan, hur
knslig den r fr frndring i pris. S huruvida den totala outputen
frndras eller inte mste vi veta lutningen p utbudskurvan.
Exempel p faktorer som orsaker fluktaktioner kan vara lngvarig
torka fr utvecklingslnder som r beroende av jordbruk,
massinvasion av ohyra, immigration, pltsliga prisjusteringar p
vissa rvaror (t.ex. olja). ven teknologisk utveckling frndrar
ekonomiska aktiviteter, t.ex. bilens uppkomst.
Teorin om verkliga konjunkturscykeln r en ekonomisk
teori/skola som betonar hur chockar mot teknologin kan orsaka
fluktaktioner i den ekonomiska aktiviteten.
Idn kring teorin om verkliga konjunkturscykeln r ganska enkel:
frndringar i teknologin kommer oftast frndra nivn vid full

sysselsttning eller potentiell output. T.ex. utvecklingen av att

kunna ladda upp strre filer p internet gav uppkomst till mnga
nya fretag. Negativ teknologisk utveckling skulle ge en tvrtom
effekt, t.ex. om internet kraschar skulle flera fretag stanna upp.
Dessa positiva eller negativa chockar skulle flytta utbudskurvan utt
och int och skapa nya jmviktspriser/kvantiteter och skapa
fluktaktion i full sysselsttning/potentiell output ven fast man alltid
befinner sig i jmvikt.
Huvudlrdomen av denna teori r att potentiell output kommer av
sig sjlv variera ver tid.
Dock r teorin i sin yttersta niv kontroversiell och frklarar heller
inte hur dr finns arbetslshet d marknaden r i stndig jmvikt.
Uttrngning: Reduktionen av fretagsinvesteringar (eller andra
komponenter i BNP) som orsakas av att regeringen spenderar mer.
Intrngning: kningen av fretagsinvesteringar (eller andra
komponenter i BNP) som orsakas av att regeringen spenderar
mindre.
Frndringar i regeringens spendering frndrar den vriga
konsumtionen.
Sluten ekonomi: En ekonomi utan internationell handel.
ppen ekonomi: En ekonomi med internationell handel.

Sammanfattning kap 7 the economy at full

employment
I detta kapitel gick man igenom ekonomin vid full sysselsttning.
Modellen utvecklades och nivn p BNP bestms av utbudet av
faktors produktivitet dvs. arbetskraft, resurser, fysiskt kapital,
humankapital och entreprenrskap. Vi fokuserar p hur ekonomin
fungerar vid full sysselsttning. Huvudpunkterna i kapitlet r:
-

Modeller som antar att ln och priser r flexibla efter

frndringar i efterfrgan eller utbudet dessa modeller
kallas den klassiska modellen.
Potentiella produktionen r helt bestmd av tillgngen av
produktionsfaktorer dvs. kapital och arbetskraft, i ekonomin.
kning av kapitalstock kar nivn av full sysselsttning,
och reallnen.
kning av utbudet av arbetskraft kar nivn av full
sysselsttning men minskar reallnen.
Full sysselsttningsmodellen har mnga tillmpningar. Mnga
ekonomer anvnder den fr att studera effekterna av skatter
p potentiell output. Andra har funnit modellen som
anvndbar fr att analysera ekonomiska fluktuationer.
Vid full sysselsttning mste en kning av offentlig
konsumtion komma p bekostnad av andra komponenter i
BNP. I en sluten ekonomi behver antingen konsumtion eller
investeringar trngas undan.

Kap 8 Why do ecomomy grows?

Ekonomer tror p att tv mekanismer kar BNP per capita p lng
sikt
1. Kapitalkning kad kapitalstock s som byggnader,
maskiner och utrustning, i frhllande till sin arbetskraft.
2. Teknologis frndring att ekonomin arbetar mer effektivt,
producerar mer output, men utan att anvnda mer inputs s
som kapital eller arbetskraft. Ny teknik eller omorganiseringar.
(Humankapital: Kunskapen och frdigheter av en arbetare genom
utbildning och erfarenhet som anvnds fr att producera varor och
tjnster.)
Kommer ta upp Solowmodellen. Denna frklarar hur kning av
kapital per arbetare kan leda till ekonomisk tillvxt. Modellen gr
ven s vi lttare kan frst vilken roll den tekniska utvecklingen
spelar fr at upprtthlla den ekonomiska tillvxten.
Fr att frst vad ekonomisk tillvxt innebr kan vi titta p
produktionsmjlighetskurvan (PPC = production possibilities curve)
som visar olika mjliga produktioner av olika saker.
Nr ekonomin vxer, skiftar hela kurvan utt och vi kan producera
mer av allt. Tillvxten kar ocks mngden tillgngliga varor vi
konsumenter kan kpa.

Ekonomisk tillvxt
BNP mter som vi tidigare pratat om ett lands totala vrde av
nyproducerade varor och tjnster som sljs fr slutgiltig konsumtion.
I och med att lnder varierar i storlek i population vill vi kolla p BNP
per capita. Real BNP per capita vxer p lng sikt. Ett bekvmt stt
att berkna frndringen i real BNP per capita r som tillvxten.
Exempel: Om ekonomin startat p 100 och vxer med en hastighet
av 4 % per r i 10 r s kommer output efter 10 r att vara:
BNP [n r senare] = (1 + g)n (100)

 BNP [10 r senare] = (1 + 0.04)10 (100)

(1.48)(100) = 148
(148 100) = 48 = 0.48
100
100

(48 %) hgre n det frsta ret.

Det finns ven en regel fr att hjlpa till att rkna ut hur mnga r
det tar innan real BNP r frdubblat:
Regeln om 70
r fr att frdubbla =
70
(procentuell tillvxttakt)
Exempel: Om ekonomin vxer med 5 % om ret kommer det ta:
70/5 = 14 r fr real BNP att frdubblas.
Sammanstrlning (convergence): Processen dr fattigare lnder
minskar gapet till rikare lnder vad gller BNP per capita.
Fr att detta ska ske behver utvecklingslnderna ka sin
ekonomiska tillvxt i en hgre takt n industrilnderna.

Kapitalkning
En av de viktigaste mekanismerna av ekonomisk tillvxt ekonomer
har hittat r kning av mngden kapital per arbetare p grund av
kapitalkning.
En kning av kapital skiftar hela produktionsfunktionen uppt
eftersom fler output kan produceras av samma mngd arbetare. Till
fljd av det kommer d fretagen att ka deras efterfrgan p
arbetskraft eftersom marginalfrdelen frn anstlld arbetskraft
kommer ka ven reallnen kommer ka.

Labour

Utbud av arbetskraft

kad efterfrgan p arbetskraft

Labour

Det vill sga om fretagen kar sin efterfrgan och konkurrerar om

ett fast utbud av arbetskraft, kommer de bjuda upp reallnerna fr
att f mer arbetskraft. Det r bttre fr en ekonomi att frst ka
kapitalstock. Genom det kommer arbetare att f hgre lner och
totala BNP i ekonomin kommer ka. Arbetare blir mer produktiva
eftersom varje arbetare har mer kapital att disponera ver.
Men hur kar ett fretag kapitalstocken? Svaret r genom sparande
och investeringar.

Sparande och investeringar

Sparande inkomst som inte r konsumerad.
Konsumtion + sparande = inkomst.
Investering rknas som sparande, dvs. det som man inte
konsumerar nu utan stter t sidan i form av en investering blir ens
sparande.
Lagret av kapital beror sedan p 2 faktorer: investering och
avskrivning. kar med investering och minskar med avskrivning.
Summan av detta kallas nettoinvestering. S hgre sparande, som
leder till hgre investering, tenderar drmed att ka lager av kapital
fr produktion vilket i sig leder till hgre produktivitet, hgre output
och kad tillvxt.
Regeringen kan pverka processen av kapitalkning p olika stt
genom politik och skatter. Lt oss anta att regeringen beskattade
sina invnare s att man kan utkmpa krig, betala lagstiftare, eller
ge utlndskt bistnd till behvande lnder. Med andra ord,
engagera, ka, regeringskonsumtionen (del av BNP). Den hgre
skatten kommer generera lgre inkomst till individerna vilket leder
till lgre sparande och lgre investering = minskat kapitalstock.
Om man dremot skulle ta hela skatten och finansiera den p
infrastrukturen i form av vgar, byggnader, flygplats skulle detta
leda till kad kapitalstock.
Om konsumenter sparade 20% av deras inkomst och regeringen fr
in t.ex. 100$ genom skatt s minskar privat sparande/investering
med 20$. Dremot anvnder regeringen hela den insamlade 100$
p infrastruktur vilket drmed innebr att de tvingar konsumenter
att spendera hela hundringen p kat kapital istllet fr de 20 de
annars bara hade investerat. S nettoresultatet av skatten innebr
en total kning av investering p 80$.
Ett annat stt bl.a. USA gjorde var att man byggde jrnvgssystem
p 1900-talet genom handelsunderskott, dvs. man importerade mer
n man exporterade och man fick drmed lna pengar. Detta ledde
till att man kunde kpa de stora mngde kapital som behvdes fr
jrnvgen och det gjorde att de kade i hgre takt. Men det kade
kapitalstocket ledde till kad tillvxt och USA kunde senare betala
tillbaka det de lnat samtidigt som de kat kapitalstocken.
Mer sparande fler stora investeringar vilket kar kapitalstock
som r tillgnglig fr produktion. D kapitalstock kar kommer

avkastningen ka eftersom det finns fler byggnader och utrustning.

(Detta resonemang gller den enkla ekonomiska modellen)

Teknologisk frndring
Den andra mekanismen som anses kunna pverka ekonomisk
tillvxt r teknologisk frndring. Det betyder att ekonomin verkar
mer effektivt genom att producera mer output utan att anvnda mer
input.
Produktionsfunktionen: Y = F(K,L)
Det Solow gjorde var att inkludera teknologi/produktivitet i
produktionsfunktionen Y = F(K,L,A)
ett hgre vrde p A leder till att fler output produceras men
fortfarande samma mngd input av K och L.

Kap 9 aggregerad efterfrgan och

aggregerat utbud
Keynes teori

Trgrrliga priser och dess makroekonomiska

konsekvenser
Varfr uppstr lgkonjunktur? Nu ska vi g igenom ett annat synstt
att frst ekonomiska fluktuationer. Lett av Keynes. Klassiskt s
samordnar sig priserna effektivt till vad som sker i ekonomin, ven i
en komplex ekonomi.
Men priserna rr sig inte alltid omedelbart. Om priserna r sega med
att justera sig s kommer priserna inte att kunna ge verkliga
signaler till producenter och konsumenter tillrckligt snabbt.
Efterfrgan och utbud kommer inte att mtas i jmvikt direkt. I en
modern ekonomi r vissa priser flexibla och andra inte. Effektiva
priser justerar sig fort, dvs. flexibla ex frsk fisk, grnsaker och
andra matvaror. Anpassat pris justerar lngsamt, ex
industrirvaror, stl, maskinella verktyg tenderar att justera sig
lngsamt till frndringar i efterfrgan. Anpassade priser r ofta
inputs, precis som arbetskraft, och ven det justeras lngsamt,
trga priser. Arbetare har t.ex. lnga avtal om sina lner som gr att
de inte kan ndras p kort sikt. Fr de flesta fretag r de strsta
kostnaderna fr att driva branschen just lnerna. Om lnerna r
stela fretagens versiktliga kostnader blir stela fretagets
priser p produkterna blir ocks stela.
D.v.s. stela lner stela priser hindrar ekonomins mjlighet att
fra efterfrgan och utbud i balans p kort sikt.

Hur efterfrgan bestmmer output p kort sikt

Priser justeras endast p lng sikt. P kort sikt r det efterfrgan,
inte priserna, som bestmmer output och priser r stela att justera
p kort sikt (enligt denna teori)

Fr att summera:
Kort sikt i makroekonomin priser r stela p kort sikt. I den
makroekonomiska kortsikten s finns bde officiella och inofficiella
kontrakt mellan fretag vilket gr att det r frndring i
efterfrgan som primrt avspeglar frndringar i output, inte
priserna.

Aggregerad efterfrgan
Tillsammans s kan den aggregerade efterfrgan och det
aggregerade utbudet forma en ekonomisk modell som ger oss
mjlighet att studera hur output och priser bestms bde p kort
och lng sikt. I denna modell kan man ven studera vilken roll
regeringen kan ha fr att stabilisera ekonomin genom spendering,
skatter och finans- och penningpolitik.
Aggregerad efterfrgan r den totala efterfrgan p varor och
tjnster i en hel ekonomi. Det r det makroekonomiska konceptet d
det refererar till ekonomin som helhet, inte till en individ eller en
individuell vara.
Aggregerad efterfrgekurvan visar relationen mellan prisnivn
(P) och efterfrgad kvantitet p real BNP.
AD kurvan har en negativ lutning pga. lgre pris kar efterfrgan
och hgre pris minskar efterfrgan.

Komponenterna i aggregerad efterfrgan (AD)

C (privat konsumtion), I (investeringar), G (offentlig konsumtion),
NX (nettoexporten).
Dessa fyra komponenter r ocks de fyra delarna i AD eftersom AD
ocks beskriver efterfrgan av totala BNP vid olika prisniver. S
om ngon av dessa komponenter frndras s flyttar sig hela
kurvan. ndras priset fljer vi bara samma kurva.
D de genomsnittliga priserna i en ekonomi frndras s pverkas
ven kpkraften. D kpkraften frndras s har det effekter p AD
kurvan p tre stt:
1. Effekt p vlfrden nr priserna kar minskar reala vrdet
p pengarna frsmrar mnniskornas vlfrd och deras
totala efterfrgan p varor och tjnster i ekonomin. Nr
priserna hjs kan man inte substituera sig genom att kpa
andra varor eftersom hgre prisniver allt r dyrare.
2. Effekt p rntan om man tar utbudet av pengar som givet
och priserna snks lgre rnta. Med lgre rnta r det
billigare att lna fr att kunna kpa saker efterfrgan p
varor kar.
3. Effekt p bytesbalansen i en ppen ekonomi s leder
lgre priser till att efterfrgan p inrikes varor kar. Inrikes
varor blir billigare n utlndska varor Exporten kar och
importen minskar. Nettoexporten (komponent i AD) kommer
ka.

Skiftningar av hela AD kurvan

Frndringar i prisnivn gr att AD lutar nert pga. tre faktorer som
vi just nmnde, de har effekt p vlfrden, p rntan och p
bytesbalansen. Men om andra variabler n priset ndras s skiftar
hela kurvan. Hr r nyckelfaktorerna som skiftar hela AD kurvan:
1. Frndringar i utbudet av pengar kat utbud av pengar
kar aggregerade efterfrgan AD kar t hger. Minskat
utbud av pengar minskar aggregerad efterfrgan AD
minskar t vnster.
2. Frndringar i skatter lgre skatter kad aggregerad
efterfrgan AD kar t hger. Hgre skatter lgre
aggregerad efterfrgan AD minskar r vnster.
3. Frndringar i offentlig konsumtion Vid vilken niv av
pris s kommer en kning av offentlig konsumtion ka
aggregerad efterfrgan AD kar t hger. Hgre offentlig
konsumtion leder generellt till en kning i efterfrgan av varor
och tjnster. Minskning i offentlig konsumtion minskar
aggregerad efterfrgan AD minskar t vnster.
4. Annan frndring i efterfrgan ngon frndring i
efterfrgan frn hushllen, fretag, utlandet, kommer ocks
ndra aggregerad efterfrgekurvan.

Multiplikatoreffekten
Varfr kan aggregerad efterfrgan skifta mer n det initiala skiftet.
Multiplikator r ett mtt p hur mycket BNP frndras d ngon
av efterfrgekomponenterna ndras.
Y =

1
1 (1s)
(1t)

I
Multiplikatorn

Aggregerat utbud
Nu vnder vi oss till utbudssidan av modellen. Det aggregerade
utbudet (AS) r en summering av alla fretags utbud av varor och
tjnster i en ekonomi.
Fr att f fram bde prisnivn och real BNP i ekonomin mste man
kombinera bde AD och AS.
En liten komplikation r att eftersom den Keynesianska teorin sger
att priser r stela p kort sikt och flexibla frst p lng sikt s msta
vi ta gra tv olika kurvor fr aggregerat utbud, en fr kort sikt och
n fr lng sikt.

Lngsiktiga AS
AS kurvan p lng sikt, d det ven rder full sysselsttning. P lng
sikt fungerar ekonomin under full sysselsttning och frndringar i
pris pverkar inte sysselsttningen.
P
Lngsiktigt AS

AD
Output

Vid jmvikt kommer totala antalet efterfrgade enheter att vara lika
stort som totala antalet utbjudna enheter.
Dr MAS (lngsiktig AS) skr AD finner man prisnivn och
jmviktsoutput. Vid denna punkt s r den totala efterfrgan p
output, y, lika stor som totala mngden utbjudna varor och tjnster
av producenterna i ekonomin ekonomin r i makroekonomisk
jmvikt.
Den exakta positionen av AD kurvan beror p skatterna, offentlig
konsumtion och utbudet av pengar, hursomhelst s kommer den
alltid att ha en negativ lutning. Nivn fr full sysselsttnings output
bestms av den lngsiktiga aggregerad utbud (MAS).
Frndringar i efterfrgan kommer bara pverka priset inte
mngden output.
Viktigt: p lng sikt kommer inte utbudet av pengar ka BNP det
leder bara till inflation. Detta r viktigt att ha i tanke p lng sikt:
p lng sikt s bestms output enbart av utbudet av humankapital
och fysiskt kapital och utbudet av arbetskraft, inte av prisnivn.
P lng sikt kommer frndring i efterfrga bara pverka priset, inte
nivn av output.

Kortsiktiga AS
P kort dikt r priser stela frndras lngsamt. Och output
bestms av efterfrgan. Detta r vad Keynes trodde hnde under
den stora depressionen. Den kortsiktiga AS kurvan r ganska plan.
Fretag kommer ka output efter efterfrgan med en mycket liten
frndring
prisniv i priset.

(SAS), AS- kort sikt

AD

y0

y1

Output, y

Notera att den output man hamnar p d AD korsar SAS inte alltid
sammanfaller med potentiell output/full sysselsttnings output.
Fretag kommer producera det som efterfrgas. Om efterfrgan r
vldigt hg och ekonomin r verhettad kan det hnda att output
ligger ver full sysselsttnings-output. Om efterfrgan r vldigt lg
och ekonomin r i en lgkonjunktur kommer output falla under full
sysselsttnings-output. Eftersom priser inte justeras fullt p kort tid
s kommer ekonomin p kort sikt inte alltid att hamna vid full
sysselsttning, eller potentiell output.
I en ekonomi med stela priser s skiftar normalt inte AS under en
innevarande period. Anledningen r frekomsten av pris- och
lnekontrakt. Men det finns ett undantag och det r
rvaruprischock. Om rvarupriset kar hastigt (ex olja) kade
produktionskostnader AS skiftar.
D kortsiktiga AS skiftar pga. prischock kan orsaka lgkonjunktur
med kade priser samtidigt som det blir minskad BNP. Detta
fenomen kallas stagflation dvs. real output minskar samtidigt som
priserna kar.

Frn kort till lng sikt

Prisniv
(MAS) AS lng sikt
(SAS) AS

AD
Y0

Y1

Outpu
t

Nivn av output p kort sikt Y1 r strre n output vid full

sysselsttning, lng sikt, Yo. Med andra ord r det en hgkonjunktur i
ekonomin; output > potentiell output. Vad hnder under en
hgkonjunktur? Eftersom ekonomin producerar p en niv som
verstiger ekonomins potentiella punkt, vid lngsiktig jmvikt, s

kommer nivn av arbetslshet vara vldigt lg. Fretag fr svrt

att anstlla nya och behlla arbetskraft. Fr svrt att kpa in
andra input som material. D fretag konkurrerar om arbetskraft
och rmaterial till produktionen tenderar bde lner och priser att
stiga med tiden.
kning av ln och priser kommer skifta AS uppt precis som
priserna kar uppt. P lng sikt kommer den kortsiktiga AS att ka i
sm steg tills den slutligen nr lngsiktig jmvikt.
Om det r tvrt om s att ekonomin producerar mindre n dess fulla
sysselsttning och potentiella output s kommer processen vara
tvrtemot. Arbetslsheten verstiger full sysselsttning fretag
fr ltt att anstlla och de kan hlla lnerna lga eller snker
lnerna. Eftersom lner r fretagens strsta kostnad s minskar
kostnaderna fr produktionen SAS skiftar nert och prisnivn
minskar.

Sammanfattning
I detta kapitel har vi diskuterar hur stela priser eller brist p flexibla
lner och prisflexibilitet orsakar att output bestms av efterfrgan
p kort sikt. Huvudpunkterna i kapitlet r:
-

Eftersom priser r stela p kort sikt s tnker ekonomer i

denna modell att BNP primrt beror p efterfrgan p kort
sikt.
Den aggregerade efterfrgekurvan beskriver relationen
mellan pris och totala efterfrgan p real output i en ekonomi.
AD r negativt lutad pga. vlfrdseffekten, rntan och
bytesbalansen.
Snkta skatter, kad offentlig konsumtion och kat utbud p
pengar leder alla till att ka aggregerad efterfrgan och
skiftar hela kurvan till hger.
Hjda skatter, minskad offentlig konsumtion (G) eller minskat
utbud av pengar leder alla till minskad aggregerad
efterfrgan och skiftar AD kurvan till vnster. Generellt s
leder frndringar av allt annat n prisnivn till att AD skiftar.
Det totala skiftet av AD r strre n det initiala. Frhllandet
mellan den totala frflyttningen och den initiala frflyttningen
av AD kallas multiplikatorn.
Aggregerade utbudskurvan skildrar relationen mellan
prisnivn och nivn av output som alla fretag erbjuder i
ekonomin. Output och pris bestms av interceptet dr de tv
aggregerade kurvorna mts.
Lngsiktiga AS kurvan r vertikal pga. p lng sikt s bestms
output av producerat utbud. Den kortsiktiga AS r flackare
pga. att p kort sikt r priser stela och output bestms av
efterfrgan.
Utbuds chock kan skifta hela kortsiktiga AS.

Kap 10 Finanspolitik
Expansiv politik ka offentliga utgifter eller snka skatterna r
exempel p expansiv finanspolitik. Det r allts en politisk tgrd
som leder till att ka aggregerad efterfrgan i ekonomin.
tstramande/kontraktiv finanspolitik Regeringen kan ocks
anvnda finanspolitik fr att minska BNP om ekonomin r
verhettad och har stigande priser dvs. ligger p en output ver
potentiell output. En kning av skatterna kan skifta aggregerad
efterfrgan r vnster och fra ekonomin mot potentiell output. De
kan ven minska spenderingen p offentliga utgifter fr att skifta AD
t vnster och ekonomin t potentiell output.
Bde expansiv och kontraktiv finanspolitik r exempel p
stabiliseringspolitik, tgrder fr att fra ekonomin nrmare full
sysselsttning eller potentiell output. Det r svrt att implementera
stabiliseringspolitik av tv anledningar:
1. Frdrjning - Det blir ofta en frdrjning. Beslutsfattare r
ofta sena med att agera p frndringar i ekonomin, och
finanspolitiska tgrder tar tid att genomfra. Om den
politiska tgrden kan f effekt allt fr sent, d ekonomin
redan terhmtat sig och d kan det frvrra istllet fr att
frbttra. Inside frdrjning tiden det tar att forma tgrden.
Outside frdrjning - tiden det tar fr politiken att faktiskt f
effekt.
2. Ovissheten - Ekonomer vet inte alla aspekter i ekonomin fr
att p ett precist stt kunna gra de tgrder som krvs.
Budgetunderskott/verskott
Budgetunderskott blir det om offentliga utgifter (G) verstiger det
som kommer in via skatterna (T) under ett r. G > T
budgetunderskott. Landet mste d lna in pengar fr att tcka
underskottet. Detta gr man genom att slja s.k.
statsobligationer. Regeringen lnar d in pengar som de lovar
betala tillbaka + att de ger rnta fr att allmnheten ska vilja lna in
sina pengar.
Budgetverskott om regeringen fr in mer genom skatterna (T)
n de spenderar genom offentliga utgifter (G) under ett r s blir det
budgetverskott.
Fr att kmpa mot en lgkonjunktur kan man ju genom finanspolitik
antingen ka offentliga utgifter (G) eller snka skatterna (T). Bda
tgrderna kommer emellertid att ka underskottet. Vilket r viktigt
at komma ihg. Pongen vi vill komma till r att under en
lgkonjunktur s ska man fokusera p vad finanspolitiska tgrder
kan gra fr ekonomin, inte vad de gr fr underskottet.

Kap 11 inkomst- utgiftsmodellen

Modellen kan ven kallas Keynesianska krysset (Keynesian cross).
Modellen fokuserar p frndringar i nivn av output Y, eller real
BNP. Hur som helst s tar den inte med prisnivn i beaktande.
Modellen r vldigt anvndbar fr att analysera ekonomiska
fluktuationer p kort sikt, d priser anses vara trgrrliga (Keynes).
Men inte lika anvndbar p lng sikt d priser faktiskt ocks ndrar
sig efter det ekonomiska tillstndet. P lng sikt behver vi anvnda
oss av AS-AD modellen fr att frst frndringar i bde output och
priser.
Utgifter

C+I

45

Output (Y), (= totala

inkomster) (= BNP)

Totala utgifter fr varor och tjnster visas p den vertikala axeln.

Total output (Y), eller totala inkomster frn varor och tjnster visas
p den horisontella axeln.

Konsumtionsfunktionen
Konsumtion (C) kan delas upp i tv delar. C = C0 + by
C0 r den oberoende konsumtionen, den som inte beror p
inkomsten (ven kallad existensminimum). Den andra delen by
representerar den delen av konsumtionen som beror p inkomsten,
b kallas MPC (marginal propensity to comsume) och y r
inkomstnivn i ekonomin.
MPC sger oss hur mycket konsumtionen kommer ka fr varje
krona som inkomsten kar.

En kning av C0 eller G eller I

skiftar hela funktionen uppt.

En kning av mpc kar lutningen

av funktionen.

Jmvikts BNP eller jmvikts output y* uppstr dr de tv

funktionerna, planerade utgifter (C+I funktionen) korsar
produktionsfunktionen
Sparande och investeringar
Om vi tnker oss en enkel ekonomi utan skatter eller regering. D r
vrdet at output eller produktionen (y) samma som vrdet av
inkomsten. Hushll erhller en inkomst som de antingen konsumerar
(C) eller sparar (S) eller en kombination av bda. Drfr kan vi sga
att sparande r lika med output/inkomst minus konsumtion.
S=yC
S=I
Totala sparandet kommer ka med kad BNP. Dvs. sparandet kar
nr BNP kar.
Ex. konsumtionsfunktionen: C = 100 + 0,6y
Eftersom S = y C
s r:
S = y (100 + 0,6y)
S = 100 + 0,4y
Marginal propensity to save (mps) r i denna ekvation 0,4. Vilket
betyder att fr varje extra krona som y (inkomsten) kar s kommer
sparandet att ka med 0,4 kr. Notera att lutningen p
sparandefunktionen allts r mps.
Och lutningen p konsumtionsfunktionen r mpc.
Frst multiplikatorn
Utgifter

produktionsfunktionen
I

45

Output, y
y0

y1
y

Vi tittar p vad som hnder med BNP (output, y) om offentliga

investeringar kar. BNP kar frn y0 till y1 med andra ord y. y r
strre n I. kningen i output r alltid strre n kningen i
investeringar pga. multiplikatoreffekten.
Multiplikatorn = 1
(1 mpc)
Notera att multiplikatorn kommer bli strre om mpc blir strre.

Multiplikatorn uppstr pga. den initiala kningen i investeringar kar

inkomsten vilket leder till kad privat konsumtion. Med en hgre
mpc kommer kningen i privat konsumtionen bli strre eftersom
mnniskorna kommer spendera en strre del av sin kade inkomst
som de fr d multiplikatorn kar.

Offentlig konsumtion och skatter

Nu gr vi inkomst- utgiftsmodellen lite mer realistisk genom att
lgga till offentliga utgifter och skatter. Bde offentliga utgifter (G)
och skatter (t) kan pverka den totala efterfrgan p varor och
tjnster och kan drfr anvndas fr att pverka BNP p kort sikt.
Att anvnda skatter eller offentliga utgifter fr att pverka BNP p
kort sikt kallas Keynesiansk finanspolitik.
Offentliga utgifter r ocks en komponent i totala
konsumtionsfunktionen:
Planerade utgifter; Z = C+G+I
Allts, en kning av G har samma effekt som en kning av I eller av
C0. Dvs. det skiftar hela kurvan.
Multiplikatorn fr G r samma som frut:
Offentlig utgifts multiplikator =
1
(1 mpc)
Skatter
Konsumtionsfunktionen med skatter inrknade r:
C = C0 + b(y T)
(dr C0 = existensminimum, b = mpc, y = inkomst och T = skatten)

En kning av skatterna hushllen har mindre pengar kvar av sin

inkomst att spendera konsumtionsfunktionen kommer minska,
skifta nert.
Hgre skatt minskar BNP.
Multiplikatorn fr skatter r drfr lite annorlunda.
Skattemultiplikatorn = mpc
(1 mpc)
skattemultiplikatorn r negativ eftersom kade skatter minskad
disponibel inkomst reducerar konsumtionen.
Multiplikatorn fr G kommer alltid vara strre n multiplikatorn fr
skatter. Detta leder till att om bde G och skatt (t) kar s kommer
nd den slutliga pverkan p BNP att vara positiv eftersom
Offentlig konsumtions multiplikator > Skattemultiplikatorn.
(beror p att mpc < 1).
Ekonomer kallar det fr balanserade-budget multiplikatorn.
Eftersom lika stora frndringar i G och t inte kommer gra s att
landets budget hamnar i obalans.
Sammantaget:
- En kning av G kar Z funktionen (totala planerade
utgifter) kad BNP.

Snkta skatter kar Z funktionen kad BNP.

Politikerna behver ta med multiplikatorn fr G och fr i
berkningarna nr de utvecklar policys.

C+I+G
U
tgift
er

C+I+G
efter
skattekningen

Output, y, BNP, inkomst

Skatterna
pverkar
bara lutningen p C+I+G linjen. Hgre skatter lgre output (lgre
BNP) och reducerar multiplikatorn.
y1

y0

Nr man justerar skatterna justerar man ven mpc och drmed

lutningen p linjen. Hgre skatter en lgre mpc som ocks leder
till lgre vrde p multiplikatorn. Och gr ekonomin mindre knslig
fr sttar. Drmed gr en lgre multiplikator s att ekonomin r mer
stabil.

Export och import

En kad export pverkar BNP pga. det innebr kad efterfrgan p
varor och tjnster i det aktuella landet, ex. Sverige. En kad import
betyder att vi i landets efterfrgan p utlndska/importerade varor
kar.
Marginal propensity to import (mpi).
Multiplikatorn =
1
(1 mpc) + mpi

En kning av exporten
kommer ka Z-funktionen
kar BNP

En kning av mpi (marginal

propensity to import) kommer
ndra lutningen p z-funktionen till
att bli flackare BNP minskar.

Med andra ord s kommer kad export att ka landets BNP men
kad import bengenhet (mpi) kommer minska landets BNP. Detta
ger en frstelse till varfr export av landets varor r viktig. Och hur

en lgkonjunktur utomlands kan pverka vr export till det landet

och drfr ven pverka vrt lands BNP och leda till lgkonjunktur
ven hr.

Sammanfattning kap 11 inkomst- utgiftsmodellen

-

I Inkomst- utgiftsmodellen s kommer nivn av output i

ekonomin justeras fr att matcha nivn av planerade utgifter.
Konsumtion bestr av tv delar. Den ena delen r oberoende
av inkomsten (existensminimum) men kan pverkas av
frndringar i vlfrden eller konsumenternas uppfattning.
Den andra delen beror p inkomsten.
kad C, G eller I kar jmviktsoutput och drmed BNP.
Multiplikatorn leder till att den slutliga effekten p BNP blir
strre n den initiala frndringen i ngon av
efterfrgekomponenterna.
Hgre skatter reducerar multiplikatorn och kan reducera
fluktuationer i BNP.
kad export kad jmviktsoutput
kad import minskad jmviktsoutput

Kap 13 Pengar och banksystemen

Fiat money - ett penningsystem i vilket pangar egentligen inte har
ngot verkligt vrde utan vrdet bestms av regeringen.
M0 monetra basen MB = pengar i cirkulation (CU) + bankernas
reserver i centralbanken (R)
M1 pengar i cirkulation + transaktionskonton
M1 = M0 + ej tidsbunden bankinlning
M2 ven pengar p olika typer av sparkonton, relativt
lttillgngliga fr kp av varor/tjnster.
M2 = M1 + tidsbunden bankinlning
M3 och M4 bredare definition av pengar dr ex. aktiesparande
ingr
M3 = M2 + korta penningmarknadsinstrument.
Penning utbudet bestr av saldot p betalkortskonton + valutan
som folk har uttagna, pengar i plnboken.
Hur banker skapar pengar
Penning multiplikatorn
kningen av penningmngden = inlning
1
(reservkvoten)
1
Detta r multiplikatorn
reservkvoten
Ex. Om jag stter i 1000 kr p banken (inlning = 1000). Bankens
reservkvot r 10 % dvs. 0.1 av det jag stter in msta de behlla i

sin reserv. Min inlning i banken kommer ka penningmngden

med:
1000 (1/0.1) 1000 10 = 10 000
Multiplikatorn

Detta leder till en multiplicerad expansion av inlningar i banken.

Penningmarknaden
Efterfrgan p pengar beror p:
Rntan om rntan stigen stiger alternativkostnaden
att hlla i pengar mnniskor efterfrgar mindre
pengar.
Rn
ta

Pengar

Den generella prisnivn om prisnivn i ekonomin

stiger s kar efterfrgan p pengar (om priser kar s
mste man ha mer pengar r att kunna kpa).
Nivn av real BNP eller real inkomst om
BNP/inkomsten kar s kommer mnniskor efterfrga
mer pengar fr att de vill och kan kpa mer.

Rn
ta

Efterfrgan p pengar kar om den

generella prisnivn stiger, eller om
BNP/real inkomst stiger

Pengar

Hur kan centralbanken pverka penningmngden och den

monetra basen?
ppna marknadsobligationer
Kp av statsobligationer kar penning utbudet.
Frsljning av statsobligationer minskar penning utbudet.
Med andra ord: Om centralbanken vill ka penning utbudet fr att
stimulera ekonomin, t.ex. om ekonomin r trg s kan de kpa

statsobligationer frn privata sektorn p ppna

marknadsoperationer.
Om centralbanken vill minska penningmngden fr att sakta ner
ekonomin (den kanske vxer fr fort och kan leda till hgkonjunktur)
s kan de slja statsobligationer till privata sektorn p ppna
marknadsoperationer.
Frndring av kassakvoten/reservkvoten
Om centralbanken vill ka penning utbudet s kan de snka
bankernas reservkvot s att det finns mer pengar att lna ut. Om de
vill minska penning utbudet kan de hja bankernas reservkvot.

Kombinera utbud med efterfrgan p pengar

Rn
ta

Ms

Md
Pengar
Frsljning av
statsobligationer
skiftar penning
utbudet till vnster
och leder till en hgre
rnta.

Kp av
statsobligationer
skiftar penning
utbudet till hger och
leder till lgre rnta.

Rnta och hur den pverkar investeringar och BNP

Om centralbanken kar penningutbudet lgre rnta, och drmed
hgre investeringar och konsumtion. kade investeringar hgre
BNP.
Om centralbanken istllet sljer statsobligationer, minskar
penningutbudet hgre rnta investeringar och konsumtion
kommer minska. Vilket leder till att AD kommer skifta till vnster.
Minskad AD pris och BNP kommer minska.
Penningpolitik och internationell handel
Anta att centralbanken snker rntan genom att kpa obligationer.
Som resultat av detta kommer investerare i Sverige att erhlla lgre
avkastning p sina investeringar och drfr istllet vilja investera
utomlands. Fr att investera utomlands msta man frst slja sina
Svenska kronor och kpa den utlndska valutan. Detta kommer
pverka vxelkursen. D flera vljer att slja sina Svenska kronor
fr att kpa annan valuta s kommer vxelkursen att falla. Ett fall i
vxelkursen, eller minskning i vrdet av valutan kallas
depreciering av en valuta.

Lgre rnta i Sverige kan drfr leda till att kronan deprecierar.
Men anta nu att kronan deprecierar. Detta gr att Svenska varor blir
relativt billigare n i utlandet. Utlndska medborgare kommer vilja
kpa mer svenska varor och Sveriges export kar fr att mta den
kade efterfrgan p svenska varor.
Det r den goda nyheten av att kronans vrde minskar. Den dliga
nyheten r att utlndska varor kommer bli dyrare relativt sett
minskad import.

KKp
p aavv
sstatsobligation
ta ts o b lig a tio n
eerr

FFrsljning
r s ljn in g aavv
sstatsobligation
t a t s o b lig a t io n
eerr

kat
kat
uutbud
tb u d aavv
ppengar
engar

MMinskat
in s k a t
uutbud
t b u d av
av
ppengar
engar

LLgre
g re
rrnta
n ta

kning
k n in g av
av
nnettoexpo
e tto e x p o
LLgre
g re
rtrt (export
(e x p o rt
vvxelkurs
x e lk u rs
kar,
k a r,
Depreciering:import
im p o rt
mminskar
in s k a r ))

kad
k a d BBNP
NP

HHgre
g re
rrnta
n ta

MMinskad
in s k a d
nnettoexpo
e tto e x p o
HHgre
g re
rrtt ((export
e x p o rt
vvxelkust
x e lk u s t
mminskar,
in s k a r ,
im p o r t
Appreciering:
import
ka r)
kar)

MMinskad
in s k a d
BBNP
NP

Tvrtom leder en frsljning av statsobligationer till minskat utbud

av pengar hgre rnta. Hgre rnta i Sverige leder till att man vill
spara i Sverige dr man kan f bra avkastning. Efterfrgan p
Svenska kronan kar appreciering av kronan. Svenska varor blir
dyrare relativt utlandets varor. Det kar import och minskar
exporten av svenska varor nettoexporten minskar. En minskad
nettoexport kommer reducera efterfrgan p svenska varor och dela
till en minskning av BNP.
Frn kort sikt till lng sikt
Penningpolitik kan pverka BNP i det kortsiktiga perspektivet, d
priser r stela. Men p lng sikt pverkar frndringar i
penningmngden bara prisnivn och inflationen. Centralbankens
penningpolitik kan bara pverka rntan i ekonomin p kort sikt, inte
p lng sikt.

Kap 15 Modern makroekonomi; frn

kort till lng sikt
Genom att anvnda aggregerad efterfrgan och aggregerat utbud
kan vi illustrera grafiskt hur frndringar i pris och lner hjlper till
att fra ekonomin frn kort sikt till lng sikt.

Aggregerad efterfrgekurvan visar relationen mellan prisnivn

och kvantiteten av real BNP. Negativ lutning.
Aggregerad utbudskurvan den kortsiktiga (SAS kurvan) r
relativt flack. Den visar antagandet om att priser inte frndras s
mycket p kort sikt och att fretag justerar produktionen fr att
mta den rdande efterfrgan.
Den lngsiktiga aggregerade utbudskurvan (MAS) r vertikal. Vilket
beror p att vid vilken given prisniv p lng sikt s producerar
fretag allt de kan med sitt kapital, arbetskraft och teknologi. Linjen
representerar vad fretag kan utbjuda p lng sikt d man r vid full
sysselsttning eller potentiell output.
terhmtning till potentiell output frn en lgkonjunktur:
Prisniv

Prisniv
MA

SAS

MA

AD

SAS
SAS
SAS

AD
Output
,y

Output, y

D output ry0lgreyn
potentiell output s
potentiell
r drmed
arbetslsheten
strre n naturlig arbetslshet. Fretag fr lttare att anstlla folk
och folk vill ha arbete lgre lner och prisniv. Lgre lner gr att
produktionskostnaderna fr fretag minskar SAS flyttar tills att
den skr AD vid potentiell output. P sjunker och BNP kar.
terhmtning till potentiell output frn en hgkonjunktur:
MA

MA

SAS
SAS

SAS

SAS

AD

AD