Kapitel 3

3104
a) (2, 2) och (2, 1) eftersom punkterna p grafen intill
dessa punkter r strre.

3101
a) C och F, eftersom punkterna p grafen intill dessa

b) (2, 2) minst y-vrde.

punkter r strre n C och F.

c) (0, 1) och 3, 3) eftersom punkterna p grafen intill dessa
b) C, eftersom den har det minsta y-vrdet.

punkter r mindre.

c) A och E, eftersom punkterna p grafen intill dessa

d) (4, 3) ger strst y-vrde.

punkter r mindre n A och E.

e) (2, 2), (0, 1), (2, 1) och (4, 3) d.v.s. samlingen av
d) A, eftersom den har det strsta y-vrdet.

lokala max- och minpunkter.

e) A, C, E och F utgr extrempunkterna.

3107
a) Fr x = 1 d r grafen parallell med x-axeln och

3102

derivatan r lika med noll.

a) f(0) = 5
b) Positiv eftersom grafen stiger.
b)
c) Fr x < 1.
3103
a) a och d eftersom punkterna p grafen intill dessa punkter
r strre n a och d.
b) d eftersom vi ser att d r mindre n a. Dessutom vet vi att
grafen stiger utanfr intervallet eftersom det endast finns
tre extrempunkter.
c) b, eftersom punkterna p grafen intill dessa punkter r
mindre n b.
d) Eftersom funktionen r definierad fr alla reella tal s
kommer maxvrdet att g mot ondligheten d talet x gr
mot +/ ondligheten.

d) I intervallet 1 x.
3108
a) Fr x = 0 och x = 2.
b) Negativ, grafen lutar nert.
c) Inom intervallet vi ser s r funktionen avtagande i
intervallet 0 x 2.
d) Inom intervallet vi ser s r funktionen vxande i
intervallen x 0 och 2 x.

3113

3109
2

a) Frst frenklar vi funktionen: y = 3x 30x = 3x(x 10)

Eftersom funktionen r av grad tv vet vi att det endast

a)
2

kommer finnas en extrempunkt och att den kommer ligga

f(x)

0
+

mitt emellan tv punkter med samma y-vrde. Vi vljer yvrdet noll och ser att x mste vara noll eller tio d
eftersom: y = 3 0 (0 10) = 0, y = 3 10 (10 10) = 0.
Drfr s mste extrempunkten ha x-vrdet mitt emellan

b)

f(x)

d.v.s. 5.

x
+

3
+

b) Eftersom x2 termen inte har ngot minus tecken framfr

3114

sig kommer grafen ha en minpunkt vilket gr att derivatan

a) Fr x = 2, observera att grafen visar f (x).

kommer vara negativ till vnster om extrempunkten.

b) Drfr att f (x) > 0.

c) Hr blir det tvrt om, d.v.s. positiv derivata.

d) Fr 5 x.

c) Eftersom derivatan frst stiger och sedan avtar.

3110

3116

a) Fr x 0 och 2 x.

a)

b) Noll, det str i tabellen.

b)

c) Negativ.

c) Negativt, eftersom det inte finns ett minustecken framfr

x2-termen.

d) Tv, str i tabellen.

d) Positivt, annars blir det inte en glad mun .
3111
a) 3 och 1 (ungefr).

e) Minpunkt eftersom det r en glad mun.

b) Fr 3 < x 1 (ungefr).

3117
a) x = 2 och x = 3, frn tabellen

c)
3

x
f (x)

b) (2, 4) r en maxpunkt eftersom grafen frst stiger sen

+

avtar. (3, 2) r en minpunkt eftersom funktionen frst

avtar sen stiger.

3112
f (x) = 10x 20 = 0 x = 20/10 = 2
Eftersom funktionen har ett minustecken framfr x2-termen
kommer grafen se ut som en ledsen mun.
a) Drfr r funktionen vxande fram till och med minus
tv.
b) Och avtagande drefter.

c) Se figur i facit.

3118

3119

a) y = 3x2 12 = 0 x = (12 / 3) = 2

a) Frst hittar vi derivatans nollstllen:

0 x =(27 / 3) =
3
y = 27 3 x 2 =

b) 3 < 2 y = 3 (3)2 12 = 27 12 = 15

Sen berknar vi derivatans tecken p sidan om nollstllen:

2 < 0 < 0 y = 3(0)2 12 = 12

x = 4 < 3 y = 27 3(4)2 = 27 48 < 0

2 < 3 y = 3(3) 12 = 27 12 = 15
2

x
f (x)

3 < x = 0 < 3 y = 27 3(0)2 = 27 > 0

2

3 < x = 4 y = 27 3(4)2 = 27 48 < 0

Sist hittar vi y-vrdena:

c)

Extrempunkternas koordinater blir drfr, (2, 16) och

(2, 16).
d)

Slutligen har vi att den lokala minpunkten r (3, 54) och

den lokala maxpunkten r (3, 54).
b)
Frst hittar vi derivatans nollstllen:
y = 6x2 6x = 0 x = 1, x = 0
Sen berknar vi derivatans tecken p sidan om nollstllen:
x = 1 < 0 y = 6 + 6 = 12 > 0
0 < x = 1/2 < 1 y = 6(0,5)2 6(0,5) = 1,5 < 0
1 < x = 2 y = 6(2)2 6(2) = 24 12 > 0
Sist hittar vi y-vrdena:

Slutligen har vi att den lokala maxpunkten r (0, 0) och den

lokala minpunkten r (1, 1).

3120
a) Frst berknar vi derivatans nollstllen:
y = 3x2 12x = x(x 4) = 0 x = 0, x = 4
Drefter bestmmer vi ifall de r max-/minpunkter
x = 1 < 0 y = 3(1)2 12(1) = 15 > 0
0 < x = 1 < 4 y = 3(1)2 12(1) = 9 < 0
4 < x = 5 y = 3(5)2 12(5) = 75 60 > 0
Sist hittar vi y-vrdena:

3121
a) y = 3x2/3 2(2x) + 4 = x2 4x + 4 = 0 x = 2
b) Frst fr vi rkna ut ifall derivatan r positiv eller negativ

Slutligen har vi att grafen vxer fram till punkten (0, 0) dr

p sidan av extrempunkten.

den vnder nert, fast vid punkten (4, 32) vnder den upp

x = 0 < 2 y = 02 4(0)+ 4 = 4 > 0

igen. Ritar man grafen blir den shr:

2 < x = 4 y = 42 4(4)+ 4 = 4 > 0

d.v.s. den r positiv p bda sidorna och punkten blir drfr
en terrasspunkt.
x

3122
a) Vid x = 3 gr derivatan frn att vara negativ till att bli
positiv.
b) Vid x = 3 gr derivatan frn att vara positiv till att bli
negativ.
b) Frst berknar vi derivatans nollstllen:
y = 18x 9x2 = x(18 9x) = 0 x = 0, x = 2
Drefter bestmmer vi ifall de r max-/minpunkter:

c) Minpunkten infinner sig vid x = 3 eftersom derivatan d

gr frn att vara negativ till att bli positiv. Vi vet att
y = f(3) = 4. Minpunkten r drfr (3, 4).

x = 1 < 0 y = 18(1) 9(1)2 = 18 9 < 0

Fr maxpunkten vet vi att y = f(3) = 16 vilket ger att

0 < x = 1 < 2 y = 18(1) 9(1)2 = 18 9 < 0

maxpunkten r (3, 16).

2 < x = 3 y = 18(3) 9(3)2 = 54 81 > 0

Sist hittar vi y-vrdena:

Slutligen har vi att grafen avtar fram till punkten (0,1) dr

den uppt, fast vid punkten (2, 13) vnder den ner igen.
Ritar man grafen blir den shr:

3123

3124

a) Frst berknar vi derivatans nollstllen:

2

y = 9x + 9 > 9 > 0

a) Grafens derivata r frst negativ, sen 0 d x = 0, och

drefter positiv. Grafen av derivatan br drfr se ut shr:

Hr ser vi att derivatan aldrig r noll utan att den r som

minst 9, d x=0, och stiger d x stiger/avtar.
Istllet rknar vi ut ngra punkter:

och med hjlp av dem skissar vi grafen:

b) Hr gller det omvnda, d.v.s. derivatan r frst positiv,

sen 0 d x = a, och drefter negativ. Grafen blir drfr
shr:

b) Derivatans nollstllen: y = 4x3 12x2 = 0 x = 0,

eller y = x 3 = 0 x = 3.
Om x r mindre n noll blir derivatan negativ.
r den mellan noll och tre, t.ex. 1, blir den ven d negativ
vilket betyder att vid x = 0 har vi en terrasspunkt. Om x r
strre n tre d blir istllet derivatan positiv vilket betyder
att d x = 3 har vi en minpunkt. Grafen ser drfr ut shr:

3125
a) Om vi brjar med y = x3 ser vi att derivatan blir y = 3x2,
hade det funnits en positiv konstant term ocks s hade
derivatan aldrig kunnat bli lika med noll. Vi lgger drfr
till termen x och fr d funktionen y = x3 + x, vilken saknar
extremvrden.

b) Vi utgr ifrn y = x3 igen dess derivata y = 3x2. Vi vet att

pq-formeln har tv olika lsningar och vill drfr ha en till
x-term i derivatan. Detta fr vi genom att addera en x2-term
till funktionen. En funktion skulle drfr kunna vara
y = x3 + x2.

3128

3126
a) Frst berknar vi derivatan, utan att bry oss om

a) Vi brjar med att derivera funktionen och hitta vilka aoch b-termer som fr derivatan att vara 0 d x = 1 med

konstanten a: f = 3x 2ax
Vi vet att d x = 2 blir derivatan noll fr ett visst a:
f (2)= 3(2)2 2a(2) = 3 4 + 4a = 0

y-vrdet = 2
y = 3ax2 + b = 3a + b = 0 b = 3a
2 = y = ax3 + bx = a(1)3 3a(1) = 2a a = 1, b = 3

vilket vi ser r d a = 3.

Fr att ta reda p ifall extrempunkten r en max- eller

Fr att ta reda p ifall punkten r max/minpunkt kan vi titta

minpunkt tittar vi p andra derivatan som i uppgift 3126:

p andra derivatan. Ifall den r positiv s kar derivatan och

y = 2(3ax) = 6x

drfr mste det vara en minpunkt och tvrt om ifall andra

x = 1 y = 6

derivatan r negativ. Andra derivatan r:

f (x)= 3(2)x 2a = 6x + 6

vilket gr att derivatan vnder nert och att vi har en

maxpunkt.

f (2) = 12 +6 < 0
3129

Drfr r det en maxpunkt.

Vi berknar vrdet fr de olika potenserna och jmfr dem.

3127

x2

x3

a) Vi undersker detta genom att titta p derivatan och se

200

200

40 000

8 000 000

fr vilka vrden p a som derivatan inte kan anta vrdet

0,1

0,1

0,01

0,001

noll.

0,5

0,5

0,25

0,125

y = 3x2 + 2ax + 1 = 0
3130
x = (2a / 6) (2a / 6)2 (1 / 3) =1 / 3 (a2 3) / 9

D x gr mot ondligheten kommer x3-termen vara ondligt

Vi ser frn detta att

mycket strre n de andra termerna och vi kan drfr

, d.v.s. att

absolutvrdet av a mste vara < 3 .

b) Om det bara finns en extrempunkt i grafen till ett
tredjegradspolynom, d.v.s. ett sdant vi har, mste
extrempunkten vara en terrasspunkt eftersom funktionen
ska g mot plus ondligheten t ena hllet och mot minus
ondligheten t andra hllet. Vi ser av berkningarna i
a-delen att derivatan endast har ett nollstlle d

c) Sista fallet, d grafen har tv extrempunkter fr vi d a r

strre n roten ur tre eller mindre n minus roten ur tre.

ignorera dem. x3 kommer g mot plus ondligheten ifall det

inte str ngot minustecken framfr termen. Nu ser vi frn
grafen att funktionen gr mot minus ondligheten och
drfr mste det st ett minustecken framfr x3-termen.
3131
a) x3-termen eftersom den har hgst potens.
b) Konstant termen ifall x r mindre n en femtedel.
c) Grafen br se ut som denna:

3132

3134

a) Utnyttja att x -termen dominerar fr stora x tillsammans

Vi kan direkt rkna bort C och D eftersom de inte r

med att berkna funktionens extrempunkter fr att skissa

tredjegradsfunktioner. Ett trick som sedan kan anvndas r

grafen.

att ifall x2-termen har ett minustecken framfr sig flyttar

y = 3x2 2(2x) 1 = 3x2 4x 1 = 0

sig grafen t hger. Eftersom vr graf r flyttad t vnster

x = (4 / 6) (4 / 6) + (1 / 3) =
2 / 3 (7 / 9)

mste det vara ett plustecken framfr x2-termen och drfr

stmmer A.

Eftersom x3-termen inte har ngot minus tecken framfr sig

mste den frsta extrempunkten vara en maxpunkt och den

3135

andra en minpunkt. Frn detta kan vi skissa:

Vi vet att grafen kommer starta lngst ner till vnster och
stiga upp till det hgra hrnet i ett koordinatsystem
eftersom det inte finns ett minus-tecken framfr x3-termen.
Fr att hitta extrempunkterna tittar vi p derivatan.
f (x) = 3x2 + 2x 8 = 0

(1 / 3) (5 / 3)
x = (2 / 6) (1 / 9) + (8 / 3) =
Vi stoppar in dessa x-vrden i funktionen fr att hitta
y-vrdena vid extrempunkterna.

3133
a) Inget minustecken framfr x3-termen betyder att den
brjar lngst ner till vnster och slutar lngst upp till hger i
ett koordinatsystem. Fr att f reda p vad som hnder
dremellan berknar vi extrempunkterna.
y = 3x2 + 2(3x) = 3x(x+2) = 0 x =0, x = 2
Och som tidigare vet vi att den frsta r en maxpunkt och
att den andra r en minpunkt. Grafen kan vi drefter rita
och br se ut som denna:

Vilket ger grafen:

3138

3136
4

a) Vi ser direkt att d x r noll, sex eller tio kommer en av de

a) Den med hgst potens, d.v.s. x -termen.

3 termerna i funktionen bli noll och funktionen som helhet

ocks.

b) Konstanttermen, d.v.s. den med lgst potens.

c) D x gr mot plus och minus ondligheten gr y mot

b) Fram till x = 0 r alla termer negativa vilket gr att

ondligheten eftersom minustecknet frsvinner i x -termen.

grafen som helhet r det ocks. Mellan noll och sex r en

Vi tittar p derivatan fr att berkna eventuella

term positiv och de tv andra negativa, vilket gr att

extrempunkter.

funktionen som helhet blir positiv. Mellan sex och tio r tv

y = 4x 12x = 4x(x 3) = 0 x =0, x = 3

Vi stoppar in dessa x-vrden fr att hitta extrempunkternas
y-vrden.

termer positiva vilket gr att funktionen blir negativ. D x r

strre n tio r alla termer positiva vilket gr att funktionen
som helhet blir det ocks. Med hjlp av detta kan vi skissa:

Eftersom grafen brjar lngst upp till vnster mste den

frsta extrempunkten vara en minpunkt, den andra en
maxpunkt och den sista en minpunkt ocks vilket stmmer
verens med vra y-vrden. Grafen blir drfr som denna:

c) Frn texten ovan vet vi att funktionen r positiv mellan

noll och sex samt ven efter tio.
3139
Eftersom koefficienten framfr x3-termen r negativ startar
3137

grafen lngst upp till vnster och stiger drefter. Drfr r

Direkt kan vi sga att den troligen inte kommer ha det

grafen positiv innan 2 och mellan 1 och 4. Grafen ser ut

eftersom en fjrdegradsfunktion som har tre nollstllen ska

som denna:

ha sin mellersta (andra) extrempunkt precis p x-axeln

vilket r ovanligt. Men eftersom det nd kan hnda tittar vi
p y-vrdena av extrempunkterna.
y = 4x3 + 56x = 4x(x2 16) = 0 x =0, x
=4

Eftersom alla extrempunkter har y-vrden som r strre n

noll har funktionen tv nollstllen.

3140

3142

a) Frst drar vi ut den strsta gemensamma potensen och

Genom att titta frst skissa en graf som liknar x4 grafen och

drefter fortstter vi:

drefter sudda ut delen fr sm x och istllet rita in x3

grafen fr vi en graf som liknar:

b) Vi ser direkt frn den faktoriserade funktionen att

ekvationens nollstllen r x = 0, x = 2 och x = 4.
c) Eftersom x4 har ett minustecken framfr sig kommer den
brja lngst ner till vnster. Vid x = 2 kommer den g ver
till positiva y-vrden. Vid x = 0 har vad som kallas en
dubbelrot eftersom x2 =0. Vad detta betyder r att grafen
bara nuddar x-axeln innan den brjar stiga igen. Frst vid x
lika med fyra vnder funktionen ner och blir negativ. Drfr
r funktionen positiv mellan 2 och 4.

3141
Genom att veta tre nollstllen kan vi skapa en funktion via
faktorisering:

dr c r en

konstant som vi bestmmer med hjlp med den sista

punkten i tabellen.

b) f (x) = 12x2 12x3 = 12x2(1 x) = 0 x =0, x

=1
Extrempunkterna blir maxpunkten (1, 1).

Vi ser nu att konstanten framfr x3-termen r negativ vilket

3145

gr att funktionen r positiv fr x mindre n 3 samt mellan

Minsta vrdet hittar vi vid x = 3, d r y = 27.

x = 1 x = 4. Vilket ger grafen:

Strsta vrdet hittar vi vid x = 1, d r y = 37.

3146
Eftersom en andragradsfunktion har maximalt ett lokalt
extremvrde rcker det att jmfra det lokala extremvrdet
(d x = 3) med randvrdena (x = 1 och x = 6).
3147
a) y = 20 10x = 0 x = 2
b)
c)

d) Funktionens strsta hittas vid x = 2(y(2) =20) emedan

det minsta hittas vid randpunkterna (y(0) = 0).

Vilket r grafen av

3148

3152

a) Vi ser att grafen r parallell med x-axel d x = 5 och 9.

Frst vi berknar vi nollstllet fr derivatan:

f (x) = 3x2 2x 1 = 0

b) y-vrdet r som strst 11.

c) Nej, f(2) = 5 medan f(9) = 2.
Nu testar vi randpunkterna och det lokala extremvrdet fr
3149

att se vilka y-vrden de ger.

Frst vi berknar vi nollstllet fr derivatan:

y = 2x 2 = 0 x = 1. Nu testar vi randpunkterna och

a)

det lokala extremvrdet fr att se vilka y-vrden de ger.

Vi ser att strsta funktionsvrdet r 3 medan det minsta

Vi ser att strsta funktionsvrdet r 4 d x = 2.

r 1.
b) Hr ser vi att y r minst (=1) d x = 1.
3150
Frst vi berknar vi nollstllet fr derivatan:
y = 6x2 24 = 0 x = 4 . Nu testar vi randpunkterna
och lokala extremvrdet fr att se vilka y-vrden de ger.
3153
Frst vi berknar vi nollstllet fr derivatan,
y = 12x2 780x + 12000 = 0
Vi ser att strsta funktionsvrdet r 138 medan det minsta

r 24.
3151
Se facit.

Nu testar vi randpunkterna och det lokala extremvrdet fr

att se vilka y-vrden de ger.

Vi ser att strsta funktionsvrdet r 125 000 d x = 50

medan det minsta r 112 000 d x = 40.
3154
Eftersom derivatan r tv, konstant, vet vi att funktionen r
en rt linje som har k-vrdet 2.
x=0 y=3
x=1 y=3+2
x=2 y=3+2+2
x=3 y=3+2+2
x = 4 y = 3 + 2 + 2 + 2 + 2 = 11

3155

3203

Ifall funktionens minsta vrde ligger i en av ndpunkterna

a) Vi sker derivatans nollstlle:

men ndpunkten tillhr inte intervallet. Ett exempel r

y = 1000 10x = 0 x = 100 kr.

funktionen har inget minsta vrde

eftersom 1 inte tillhr intervallet.
3156
Frst vi berknar vi nollstllet fr derivatan:
f (x)= 24x 12x2 12x3 = 0 x 0 = 0

kr.

b)

3204
Likformighet ger:
a) Vi sker nollstllen och tar medelvrdet av dem fr att
hitta xcm

koordinaten.
cm/dygn
Nu testar vi randpunkterna och det lokala extremvrdet fr
att se vilka y-vrden dem ger.

b) y = 0,00035 260 0,0007x = 0 x = 130

c) Frst ritas kurvan drefter letar du efter dy/dx-funktion

som ofta ligger under GRAPH p minirknaren.
Vi ser att strsta funktionsvrdet r 13 vid x = 1 och att det
minsta vrdet infaller d x = 2, men den punkten tillhr

3205

inte intervallet s en minsta punkt finns inte.

y = 2,1 0,82x = 0 x = 2,6

3206
a)
b)
c) Vi letar efter derivatans nollstlle och berknar y-vrdet
dr: y = 0,5t 2 = 0 t = 4 0,25(4)2 2(4) +2 = 2
S det r kallast klockan 4 d det r 2. Vi vet ven att
ndpunkten t = 12 ger det strsta vrdet 14.
3207
a)

b) Se uppgift a).
3157
Vi kommer lsa den hr uppgiften algebraiskt.

a fr drfr minst vara noll och max vara 1,5.

c) Arean > 0 vilket ger att 0 < x < 28

d) Area = A(x) = x(28 x)
A (x)= 28 2x = 0 x = 14

3202
a) y = 9,6t + 9,6 = 0 t = 1
b)

e)

3208

3212

a)

a) Arean fr triangeln lngst ner till hger kan beskrivas

b) Vi vet att arean inte kan bli drfr fr tre gnger x inte
vara strre n 420, vilket leder till att x max fr vara 140 m.
Samtidigt fr x inte vara negativ eftersom bredden fr inte

av:
Fr triangeln lngst ner till vnster blir arean:

vara negativ heller.

c) A (x)= 420 6x = 0 x = 70

Och Fr den vre triangeln blir arean:

2

A(70) = 70(420 (3 70)) = 14 700 m

Totalt blir arean fr de tre trianglarna:

3209
Vi kan avlsa att tangenten lutar nert med k-vrde 1. Det
betyder att temperaturen minskas med 1 grad per timme.

12x +8x x2 + 96 8x = 96 + 12x x2

b) A = Rektangelns area Trianglarnas area =

3210
a) Dagens intkter r en funktion av volym och pris. Drfr

c) Fr att figuren fortfarande ska vara en rektangel mste

blir I(x) = 28x

0 2x 16 och 0 x 12, vilket ger att 0 x 8.

b)

tkr

d) A (x)=

Vilket ger minimivrdet

c) V (x)= 15 + 12x 3x2 = x2 4x 5 = 0

3213
a)

b)
3211
a)

c) Eftersom h + r = 12 och radien mste vara positiv s r

b)

definitionsmngden 0 < r < 12.

c) A (x)= 36 4x = 0 x = 9
d) V (r)=

e) V (r)=

= 8r r2 r(8 r) r = 0, r = 8

Men eftersom r inte fr vara noll blir mtten blir radien

tta cm och hjden 12 8 = 4 cm.
3214
Se facit.

3219

3215
Fr att besvara denna frga deriverar vi funktionen och

Jag tnker anvnda Pythagoras sats hr fr att frst rkna ut

frsker stta den till 4.

den sista sidans lngd i triangeln.

m

y =
Vidare kan vi utnyttja likformighet fr att relatera
Vilket inte gr i den hr uppgiften eftersom vi inte kan ta

bottenytans bredd och lngd. Lt tomtens horisontella

roten ur ett negativ tal.

strcka vara B = 42 x, dr x r den stora triangelns bas,

och dess vertikala strcka vara y. Likformighet ger d:

3216
a)
Vi kan drfr beskriva bottenarean:
Arean = A(x) = (42 x)y = (42 x) (40/42)x =
= 40x 40/42x2
A (x) = 40 (40/21)x = 0 x = 21 B = 21, y = 20
A(21) = 420 m2

b)
c) Vi berknar minimipunkten med hjlp av derivata.
S(x)=

3221
Triangelarean beskrivs av:

Vilket gr att x ocks blir 30m.

Vi letar efter derivatans nollstllen:
3217
Antag att kvadrater som skrs ut har sidan x. D skulle
volymen frklaras av: y = 3x2 + 2x 2 = 8

A (x)=
Men eftersom arean r lika med noll d x r noll s berknar
vi istllet:

V (x) = 8000 520x + 6x2 = 0

cm2

3222
a) y = 3 0,5x, eftersom y r lika med tre d x r noll och y
r lika med noll d x r sex.

Om x hade varit 66,7 cm hade bredden varit strre n

b) Lt B vara rektangelns bredd och H vara rektangelns

strsta mjliga (50=100/2). Drfr mste kvadrantens

hjd. Vi skaparen relation mellan B och H via likformighet:

sidor vara 20 cm vilket ger den maximala volymen:

Vi deriverar nu R med avseende p B:
R = H B = 0,5(6 B) B = 3B B2/2 R = 3 B B = 3
Vilket ger arean: R = 0,5(6 3) 3 = 4,5

3218
Om vi mter skillnaden som en funktion d(x) blir den:
fr att hitta strsta skillnaden berknar vi
derivatans nollstlle, d (x) = 1 2x = 0 x = 0,5

3223
Area = Bredden Hjden = 2x (12 x2)
A (x)=
Men x kan inte vara negativt, vilket gr att max-vrdet blir

3224

3229

a) Funktionen har ett lokalt maximum.

Hr kan vi utnyttja likformighet. Om vi frkortar strckan

b) Funktionen har ett lokalt minimum.

mellan cylinderns topp och konens topp med h*, vet vi att

c) Funktionen har en terasspunkt p vg uppt.

3225

Vilket ger cylinderns hjd:

a) Vi sker vrdet d derivatan har samma lutning som

antar att cylinderns radie r r kan vi uttrycka cylinderns

sekanten. Sekantens lutning r

volym med formeln:

och

s om vi

Nu anvnder vi derivata: V (r)

derivatan r:

Om radien hade varit noll

y

kommer volymen bli det ocks, men om radien r tta blir

volymen:

b) Ja fr den hr funktionen stmmer det, eftersom den r

3230

ett polynom och drfr kontinuerlig samt deriverbar i varje

Frn uppgiften fr vi en formel med 3 oknda och 3 villkor

punkt.

som vi kan utnyttja fr att hitta de oknda konstanterna.

y = ax2 + bx + c, y = 2ax + b

3226

1) 0 = a(0)2 + b(0) + c c = 0
2

a) Vi tittar p derivatan: f (x) = 3x a > 0 fr alla x

eftersom x2 > 0 och a > 0.

3) 4 = a(1)2 + 1(1) = a + a = 3
3231

b) Vi hittar frst derivatans nollstllen,

f

2) y = 2a(0) + b = 1 b = 1

Frst berknar vi derivatan och drefter kollar vi ifall

och runt dessa berknar vi

funktionen hller fr den givna punkten.

y = 2x, y (0) = 2(0) = 0 2

derivatan.
f ( a ) = 3a a = 2a > 0

3232
f (0) = 3(0) a = a < 0

Den ledsna munnen kan beskrivas av

f ( a ) = 3a a = 2a > 0

och

den positiva munnen som r frskjuten till hger beskrivs av

eftersom bde derivatan och funktionen

Hr ser vi att derivatan stiger till en maximipunkt fr att sen

vnda ner till en minimipunkt innan den vnder upp igen.

har ett nollstlle fr samma x. f(x) r definierad ver

intervallet 0 x 10 medan g(x) r definierad fr x strre

3227

eller lika med 10. Vi vet ven att

Hr utnyttjar vi derivatans definition men bortser frn att h

ska g mot noll och lter det istllet vara 0,1, vilket ger
funktionen:

, f(10) = g(10)

samt att f (10)=g (10), vilket ger sambanden:

f(0) = a = 25
f(10) = 25 100b = 10 b = (25 10)/100 = 0,15

(f(1,1) f(1))/0,1 = f (1)

f (10)= 2(0,15)10 = 3
g (10) = 2c(10 d)
f (10)=g (10) 3 = 2c(10 d) c = 3/(20 2d)

3228
a) Priset bestms av

och vi vill

hitta derivatans nollstlle.

b) P (x)
Biljettpriset som ger maximal intkt r drfr 65 kr.

g(10) = c(10 d)2 = 3/(2(10 d) (10 d)2 =

= 3/2 (10 d) = 10
d = 10 + 20/3 = 50/3 c = 3/(2(10 50/3))= 9/40

3235
a) y =

3240
1/2

x y = 0,5x

a)

b) y = 1/x + 5/x2 = x1 + 5x2 y = x2 10x3

3236
f(x) = 2x0,5 f (x) = x1/2 = 1/ x f (1) = 1/ 1 = 1

3237
y (x) = 2(2) (1/x3) y (2)= 4 1/23 = 0,5

3238

b) ) y (x)= 15/(2 x ) y (100)= 15/20 = 3/4

a) y

Vilket betyder att nr bilens bromsstrcka r hundra m kar

hastigheten med 3/4 kilometer per timme per meter.

b) y
3241
3239
Frst berknar vi tangentens ekvation:

f
3242
a) Derivatan r y = 1 (1/x2), vilket sger oss att
funktionen minskar i vrde s lnge 1 < x < 1.

b) Derivatan r y = 1 + (1/x2), vilket sger oss att

funktionen vxer fr alla vrden p x.

3243
y
Vilket betyder att vi mste gra tio bestllningar fr att
kunna slja 600 datorer.

3244

3247

Frn funktionen ser vi att x > 0 eftersom vi inte kan ta roten

a) V(r) = r2 h = 42 h = 1000 h = 1000/16 20 cm

ur ett negativt tal. Med hjlp av derivatan,

f

frst sjunker men vnder uppt vid

, ser vi att funktionen

b) Y(r) = 2 botten + mantelytan = 2 r2 + 2r h

Y(4) = 2 42 + 2 4 1000/16 = 32 + 500 600 cm2
c) Y(6) = 2 62 + 2 6 1000/36= 72 + 333 559 cm2
d)Y(r) = 2r2 + 2r 1000/r2 = 2r2 + 2000/r
Y (r) = 4r 2000/r2 = 4r2 2000 = 0
r = (2000/4)1/3 = (500/)1/3
3249
a) f (x) = 5x4 24x2, f (x) = 20x3 48x
b) f (x) = 16x + 8e2x, f (x) = 16 + 16e2x
c) f (x) =(6x2 12)/3 , f (x) = 12x/3

3250
a) y = (3/x4), y = 12/x5
b) y = 2e2x + 4e4x, y = 4e2x + 16e4x
c) y = (6/x3), y = 18/x4
d) y = 1/x2 + 1/(2 x ), y = 2/x3 1/4x3/2

3245
a) Vi tittar p derivatan och ser ifall den gr mot ett

5
4, vilket
asymptotiskt vrde. lim y =lim 2 4 =
x
x
x

3251
a) f (x) = x2 12x f (x) = 2x 12 f (0) = 12
b) f (x) = 2x 12= 0 x = 12/2 = 6

betyder att asymptoten r y = 4x.

3252
b) Vi tittar p derivatan och ser ifall den gr mot ett

Frst berknar vi derivatorna sen summerar vi termerna.

10
lim y lim
asymptotiskt vrde.
=
= 0 , vilket
x
x ( x 1)2

y = 2e2x, y = 4e2x y + y + y = 4e2x + 2e2x + e2x= 7e2x

betyder att asymptoten ges av y = 4. D x gr mot 1 blir

derivatan ondlig vilket betyder att det r en asymptot vid
x = 1 ocks.
3246
Fr att kunna gra detta skapar vi en funktion av uttrycket
och visar att funktionens minimivrde r 2 fr x > 0.
y(x) = x + 1/x y (x) = 1 1/x2 1 = 0 x = 1
och

3253
a) dy/dx + d2y/dx2 = 6e3x + 18e3x
b) dy/dx + d2y/dx2 = 6e3x + 18e3x
3254
a) y = 3x2 30x y = 6x 30 = 0 x = 5
b) y = 12x + ex y = 12 ex = 0 x = ln(12)

3260

3255
a) Vi deriverar och letar efter x-vrden som gr att
derivatan blir negativ. ) f (x) = 4x <0, x < 0

a) y = 6x2 + 6x + 12 = x2 + x 2 x = 0,5 2,25

Dr det uppochner vnda A:et betyder fr alla.

b) Nej, eftersom andra derivatan r: f (x) = 12x2

och kan drfr aldrig bli negativ.

b) y = 12x + 6 y (2) = 24 + 6 = 18
y (1)= 12 + 6 = 18
c) y(2) = 2 (2)3 + 3(2)2 12(2) + 8 = 28
y(1) = 2 13 + 3 12 12 1 + 8 = 1
d)

3256
f (x) = kekx f (x) = k2ekx
f (x) 2 f(x) = k2ekx 2ekx = 0 k = 2

3257
a) f (x) = 2e2x
f (x) = 22e2x
f (x) = 23e2x
f(n)(x) = 2ne2x
b) f (x) = 1/x2
f (x) = (1 2)/x3
f (x) =(1 2 3)/x4
f(n)(x) = ((1)n n!)/xn +1

3261
a) Ifall punkten har en horisontell tangent r derivatan noll,
drfr sker vi de punkterna.
y = 15x4 + 15x2 = 15x2(1 x2) = 0 x = 0, x = 1
Nu bestmmer vi funktionsvrdena till dessa x-vrden.
y(0) = 0 + 0 = 0, y(1) = 3 (1)5 + 5 (1)3 = 2
y(1) = 3 15 + 5 13 = 2

b) y = 60x3 + 30x, y (0) = 0,

y (1) = 60 (1)3 + 30 (1) = 30 > 0
y (1) = 60 13 + 30 = 30 < 0
Fr extrempunkten i (0, 0) fr vi ingen ytterligare
information av att titta p andra derivatan men vi ser att
extrempunkten vid x = 1 r en minimipunkt och fr x = 1
s r det en maximipunkt.
c) Testet misslyckades eftersom andra derivatan var noll.
Nr det hnder mste vi gra ett teckenstudium.
y (0,5) = 15( 0,5)4 + 15(0,5)2 = 2,8125 > 0
y (0,5) = 15(0,5)4 + 15(0,5)2 = 2,8125 > 0
Vilket visar att derivatan r positiv p bda sidorna, allts r
punkten en terrasspunkt.

3267
3262
a) >, eftersom f(e) r strre n f(a).
b) <, eftersom grafen lutar nert vid punkt c.
c) <, eftersom lutningen hller p att vnda ner.
d) >, eftersom lutningen hller p att vnda upp.
3263
a) Vi hittar extremvrdena med hjlp av derivatan.
y = 12x 3x2 = x(4 x) = 0 x = 0, x = 4
y(0) = 8, y(4) = 8 + 6(4)2 43 = 8 + 96 64 = 40

a) Grafen skr x-axeln tv gnger.

b) y(1) = 8 + 6(1)2 (1)3 = 8 + 6 + 1 = 15

b) Med hjlp av grafritaren fr vi att x 0,91

y(5) = 8 + 6(5)2 53 = 8 + 150 125 = 33

c) Vi ser att det minsta vrdet r vid minpunkten (x 0,91)
c) Hr jmfr vi vrdena i uppgift a och b. Vi finner d att

och r 1,73 medan det strsta fr vid x = 3 och r 6,91.

bda extrempunkterna befinner sig inom intervallet och r

drfr strsta respektive minsta funktionsvrdet.

d) I det hr intervallet r maxvrdet det globala

extremvrdet 10,22 som antas vid x = 3,73. Medan det

d) Vi berknar funktionsvrdena fr ndpunkterna:

minsta vrdet r 8,14, vilket antas vid x = 2.

3268

Och ser d att dem r strsta respektive minsta i intervallet.

3264
Se facit.
3265
Vi deriverar funktionen och anpassar a och b till villkoren.
y = 3x2 + 2ax + b = 0 x = (a/3) (a / 3)2 (b / 3)
x 1 = (a/3)

(a / 3)2 (b / 3) = 1,

x 2 = (a/3) + (a / 3)2 (b / 3) = 3
x 1 + x 2 = 2a/3 = 2 a = 3
x1 = 1

1 b = 9
1 (b / 3) =
a) Genom att zooma in eller anvnda minirknarens ROOT
funktion finner vi nollstllena: 2,95, 0,24, 0,69.
b) Maxpunkterna r 0,26 och 1,41.
c) Minpunkterna r 1,93 och 9,04.

3269

3270

a)

a) Frst deriverar vi funktionen sen s berknar vi

funktionsvrdet.

b)

a) Frn grafen ser vi att det maximala vrdet antas d x = 2

och r 144 mikrogram.
b) Funktionsvrdet r 75 d x r 0,5 och 5,1 vilket betyder
y(x)

att skillnaden, 4,6 h, r hur lnge grafen antar vrden ver

75 mikrogram.

26

10

50

20

70

30

86

40

96

50

100

60

95

70

80

80

50

90

3271

a) Bgens hjd r

m och bredden

densamma.
c) y(x) = (5x2 500x)(x 180)1
y (x)= (10x 500)(x 180)1 (5x2 500x)(x 180)2 = 0

b) f (x)= 10,5(0,03133e0,03133x 0,03133e0,03133x)

f (10)= 0,21

vilket betyder att bgen lutar nert med 0,21 meter per
meter tio meter frn bgens hgsta punkt.
vilket gr att x r 60 eftersom x < 100.

3272

3273

a)

Frn grafen ser vi att det tar drygt 10 sekunder fr person A

att springa 100
meter.

Frst r det ganska f som dr sen runt vecka sex tar

epidemin fart och efter tolv veckor r det inte s mnga fler
som dr.
b) Frn minirknaren kan vi avlsa:
X

y (x)

4 600

12 300

23 900

26 200

15 500

10

6 200

I den andra grafen ser vi att person B springer snabbare.

Han springer p ungefr 9,8 sek.

b) Vi skapar en funktion, f(t), som beskriver skillnaden

mellan person A och B vid tiden t.
vilket ger
plotten:

Vi ser att den strsta skillnaden r strax efter en sekund.

3280

3275
11

a ) y = (1 x

)/2 = 1/2

a) Fr en 15-ring fr vi:

b) y = (2 1 x1 1) = 2/x2
Och fr en 45-ring blir det:

c) y = 2e2x

3276

b)

y = (5/5)e0,2x = e0,2x
a) y =e0,2 5 = e1 0,37
b) y =e0,2 5 = e1 2,72
c) Nej, eftersom

r en strngt vxande funktion.

3277
a) f (x)= 3 x1 1 ex = 3 ex
b) f (x)= 3 ex = 0 x = ln 3
c) Vi kollar p andra derivatan utvrderat i extrempunkten:
f (ln(3)) = eln 3 = 3 < 0 vilket betyder att vi har en
maxpunkt.

Enligt modellen har en 20-ring bst lungkapacitet.

3281
Vi letar efter vrden p x d derivatan r negativ.
a) f (x)=

e)
b) f (x)=

3282
a) En konstant funktion har alltid derivatan lika med noll.
Ett exempel r drfr
b) Hr blir det lite jobbigare men hr r en funktion:

3283
3278
a) Den beskriver funktionens lutning.
b) Den beskriver hur funktionens lutning frndras.

Vi hittar extrempunkternas x-vrden genom derivata.

f (x) =
Vi utvrderar nu x-vrdet fr att f y-vrdet:

3279
a) Mellan b och c samt mellan d och e.
3284
b) Det r negativt eftersom kurvans lutning minskar.

a)

y = 6 ln(1,2)e0,6 ln (1,2) x = 1,1e0,11x

b) Eftersom ex r en strngt vxande funktion r derivatan
vxande.

f)
3285
s (t)= 2,6t och s (t) = 2,6
s (t) beskriver hur snabbt bilen kr och s(t) beskriver
accelerationen.
3286
a) Vid tiden noll fanns det 80 mg och var 25 r halveras det.
Med denna information blir

3288
Vi deriverar funktionen och matchar a s att derivatan blir
noll d x = 2:
y = 2x a/x2 y(2) = 4 a/4 = 0 a = 16

3289
a) Vi deriverar funktionen och utvrderar den fr t = 15:
v (t) = 55 ln 0,9 0,9t v (15) = 55 ln 0,9 0,915 =
= 1,2 m/s
Bilen accelererar med 1,2m/s efter 15 sekunder.
b) y (t) = (80/(2t/25) = (80 ((ln (2)/25))/(2t/25)
y (50) = (80 ((ln (2)/25))/(250/25) = 0,55

b) Bilens hastighet kommer hela tiden att ka men d tiden

gr mot ondligheten kommer 0,9t-termen g mot noll,
vilket gr att maxfarten blir 55m/s.

Vilket betyder att mnet snderfaller med 0,6 mg per r.

3290
3287

f (x) = a/ 2 x f (x) = a/4x3/2

a)

f (4) = a/4(4)3/2 = 2 a = 2 32 = 64

b) Det givna:

3291
Frn det frsta villkoret vet vi att funktionen mste ha

c) Vi byter ut y mot den givna funktionen:

d) Fr att hjden ska vara positiv mste x vara strre n noll

strukturen:

dr c r en konstant.

Det andra villkoret bestmmer konstanten:

(kan inte vara negativ) och mindre n 2.

e) Vi deriverar funktionen och hittar det maximala vrdet:
2

3292

V = (4x x )/3 V = (8x 4x )/3 = 0

Vi skapar en funktion som beskriver hur nra en punkt r Q.

x = 0,

f(x) =

Det maximala vrdet antas d

f (x) = 0,5 (2(x 1,5) + 1)/ ( x 1,5)2 + x = 0

( x 1,5)2 + x 2

2(x 1,5) + 1 = 0 x = 0,5 + 1,5 = 1

Nr x r ett s r y det med.

3297

3293

a) Grafen till vnster om y-axeln r helt plan medan den ser

ut som en x2-funktion till hger. Eftersom den vnstra delen
V (h) = (3 3h2/3) = 0 h = 1 r =

3 1

r en konstant blir den derivatan noll. Vi undersker drfr

om ven den hgra delen blir noll.
f(x) = x2 f (0) = 2 0 = 0

3294
Vi deriverar funktionen:
f (x) = 4x3 12x + 12x 4 = 0

Funktion r drfr deriverbar.

b) Vi gr samma sak hr, deriverar funktionerna och avlser

Eftersom funktionen fortfarande r komplicerad fr vi prova

derivata fr att se ifall dem r likadana.

oss fram fr att hitta ett nollstlle:

f 1 (x) = x2 f 1 (1) = 2 1 = 2

f (x) = 4x3 12x + 12x 4 = 0

f (0) = x 0

f 2 (x) = 3x 2 f 2 (1) = 3
f 1 (1) f 2 (1)

f (1) = 4 12 + 12 4 = 8 0
f (1) = 4 12 + 12 4 = 0 OK!
Vilket ger funktionsvrdet:

3298
a) Se facit fr en bra skiss.
b) Derivatan existerar vid noll eftersom bde tal som r lite

3295
a) Vid x = 0, x =2, och x = 4 eftersom derivatans ndras p
ett stt som inte r kontinuerligt.
3296

strre och lite mindre n noll fr funktionsvrdet noll och

drfr blir derivatan noll. Vid x = 1 r dock derivatan
odefinierad, eftersom grafen gr ett hopp.
3299
Vi har tv villkor som mste hlla dels mste
funktionsvrdena vara desamma vid x = 2 men ven

a)

derivatornas vrden mste vara lika. Vi fr drfr:

f 1 (x) = ax + b f 1 (2) = a

b)

f 2 (x) = x2 f 2 (2) = 2 2 = 4
a=4
f 1 (2) = 4 2 + b = 8 + b
f 2 (2) = 22
b=4
3303
Eftersom derivatan av den primitiva funktionen r
funktionen.

c) Derivatan kan vi inte hitta d x =0 eftersom den r bde

1 och 1. Nr x = 1 dremot visar derivatan rtt dremot.

I kommande uppgifter kommer c representera en

konstant term.

3304

3311

a)

B r den primitiva funktionen eftersom nr dess lutning r

positiv r A:s kurva det.

b)
3312
a)

c)

b)

d)

c)

3305
a)

d)

b)
3313
c)

Av det vi fr se av grafen verkar det som att f(x) = 1 x2

vilket skulle ge den primitiva funktionen:

d)

3314
Frst frenklar vi funktionen:

3306
a)

Vilket ger den primitiva funktionen:

b)
c)
d)

3317
a) Frst bestmmer vi den generella primitiva funktionen

3307
A=

med konstanten c och drefter bestmmer vi c.

B=

C=

D=
b)

3308
a) Eftersom derivatan resulterar i en faktor tv mste a vara
en halv.

3318

b) Hr blir det tvrtom, drfr mste a vara tv.

Eftersom konstanttermen som Per har lagt till inte beror av

x och kommer drfr
frsvinna:

3309
a)

3319
Per eftersom Mias funktion inte hller fr villkoret

b)

F(0) = 4.

c)

3320

d)

Vi bestmmer den primitiva funktionen till A (x).

3310
Vi ser att grafen representerar
primitiva funktionen ges av:

drfr mste den

3402

3321

a) 2, eftersom den str under det stora S:et.

b) 5, eftersom den str ver det stora S:et.

3322
a) Hur lngt bilen rr sig under tiden t bestms av den
primitiva funktionen:

Vilket gr att

strckan blir

c) t, eftersom det str bakom d:et.

d) 3t + 1, eftersom det str mellan stora S:et och d:et

b) Nu vill vi hitta nr hastigheten r noll.

3403

a)

c) Nu fr vi anvnda den primitiva funktionen igen.

b)

3323

3404

a) Den primitiva funktionen blir:

Se facit.
3405

b)

a) Se facit.

3324

b) Vi kan antingen anvnda primitiva funktioner eller

Vi hittar frst den primitiva funktionen och anvnder

drefter villkoren fr att bestmma konstanterna.

berkna arean under grafen vilket r

c)
d) Bilens acceleration bestms av derivatan till hastigheten

Nu kan vi berkna F(3) med

vilket blir: v (t) = 1,6.

3406

3325
Frn texten vet vi att derivatan till kurvan r

Vi kan berkna arean under grafen direkt frn diagrammen

och fr d:

f (p) = 6p3 8p frn vilken vi kan hitta den primitiva

a)
funktionen,

. Nu kan vi anvnda den

givna punkten fr att bestmma konstanten.

b)

c)
3326
Frst hittar vi den primitiva funktionen:
Nu vill vi att den, ngonstans, ska tangeras av y = x, vilket
ger villkoren: F(x) = y(x), F (x) = y (x) fr ngot x.
F (x) = y (x)

d)

3407

3416

a)

a)

b)

b)

c)

c)

d)
3417
Den givna funktionen fungerar som en integrand:
3408
Vi hittar den primitiva funktionen till integranden och
utvrderar de vid intervallets ndpunkter.
och

3418
a)

3411

b)

a)
3421
b)

3412
a)

3422
a)

b)
b)

c)

3413
a)

b)

c)

d)
3415

3426

3423

a) Vi kommer vilja integrera F(s) frn 0,1 till 0,2 vilket

a)

0,2

skrivs:

120sds
0

b)
0,2

120 sds = 60 s

b)

2 0,2

= 60 0,22 60 0,12 = 2,4 0,6 = 1,8 J

0,1

3427

c)

a) Vi sker vrdet p t fr att v(t) = 0:

d) 40 m/s eftersom d t kar gr e-termen mot noll.

b) Nu mste vi titta p integralen fram till 30:e sekunden:
3424
a) Tillvxthastigheten bestms av f(x) = 50 + 5x. Drfr
blir: f(2016 2012) = f(4) = 50 + 20 = 70 och
f(2022 2012) = f(10) = 50 + 50 = 100
c) v (t) = 2,4 + 0,08t v (10) = 2,4 + 0,08(10) =1,6
b) Nu vill vi titta p integralen, med avseende p

r hur mycket som bromsas.

tillvxthastigheten som integrand.

4

F(4) = 1050 + 50 + 5 xdx = 1050 + 50 x + (5 x 2 / 2) =

0

= 1050 + 200 + 80/2 0 = 1290

Och fr 2022 blir det:
10

F(10) = 1050 +

50 + 5 xdx = 1050 + 50 x + (5 x
0

= 1050 + 500 + 500/2 - 0 = 1800

3425
a) Frst mste vi hitta vart linjen skr x-axeln:
y = 6 2x = 0 x = 3 s integralen fram till 3 r den
3

intressanta, 6 2xdx .
0

b) Frst mste vi hitta vart linjen skr x-axeln:

y = 1 x2 = 0 x = 1 s integralen fram till 1 r den
1

intressanta, 1 x 2 dx
0

10

/ 2) =
0

3428
a) Vi deriverar uttrycken och berknar minpunkten.
3432

f (x) = 0,942x2 + 17,52x 29,4 = 0

3433
Vi skapar en funktion P som bestmmer priset om man
producerar x tidningar.

Vi tar minus eftersom det inte r rimligt att storstaden

anvnder som minst energi runt klockan fem p
eftermiddagen istllet r det ca 2 p morgonen.

[Facit har tolkat frgan p ett annat stt, hr betalar vi fr

b) 9,3 + 7,4 = 16,7, d.v.s. strax innan kvart i fem.

de frsta 25 exemplaren]

c) Hr kan vi utnyttja integraler:

3434

13

0,314 x

Vi vet att integralen av accelerationen ver tid ger

+ 8,76 x 2 29,4 x + 400dx =

hastigheten. Drfr kan vi skriva hastigheten som:

12

13

(0,1314 x 4 / 4) + (8,76 x 3 / 3) (29,4 x 2 / 2) + 400 x =

=
12

= F(13) F(12) = 6889 6101 = 788 MW

d)
24

0,314 x

3435
3

Ett enkelt exempel r den konstanta funktionen, d.v.s. den

+ 8,76 x 29,4 x + 400dx =

24

(0,1314 x 4 / 4) + (8,76 x 3 / 3) (29,4 x 2 / 2) + 400 x =

=
0

= F(24) F(0) = 15 454 MW

dr k =0 och m = 3
3436
a) Vi mter antalet liter olja med funktionen,

3429

I detta fall t tre.

Integralen av acceleration r hastighet.

3430
a) Efter fem minuter pumpas det in 100 liter/minut.
b) Under den frsta halvtimmen pumpas det in 3 500 liter.

b)

c) Det pumpas in dubbelt s mycket vatten under den frsta

halvtimmen jmfrt med de frsta tio minuterna.
3437
3431
a) Frst hittar vi rtterna till kurvan.

Vilket ger integralen:

3438

3440

Frst rknar vi ut hur lng tid det tar innan personen r

Vi har blivit givna ett antal villkor. Det frsta r att vi det

uppe i 40m/s drefter utnyttjar vi den tiden fr att strckan

lgra integrationsgrnsen r d y=0. Det andra r att d

personen har frdats under den tiden.

integralen frn den punkten till en annan oknd punkt r 18

a.e. d har vi hittat a. Vi brjar med det frsta villkoret:

Nu integrerar vi upp till den tiden:

Nr vi kommer hit inser vi att det finns ett till viktigt villkor
och det r att a > 0, vilket betyder att x3-termen kommer ha
en negativ faktor framfr sig. Det i sin tur betyder att grafen
kommer g frn kvadrant tv till kvadrant fyra, istllet fr
frn tre till ett och drfr kommer vra integrationsgrnser
vara 0 och 6.

3439
Vi brjar med att plotta grafen fr att f en knsla av vad vi
jobbar med:
Vilket ger grafen:

Frn vilken vi kan lsa av att minpunkten r (0, 0) och

Fr att ta reda p den mindre arean kan vi integrera

maxpunkten r (4; 5,3).

skillnaden mellan de tv kurvorna d.v.s. anvnda

som integrand.

3441
Hr r det tv saker man mste komma ihg, den frsta r
att ifall den undre och vre integrationsgrnsen r

Den strre ytan rknas ut genom att subtrahera den mindre

ytan frn hela den stora:

Vi ser drfr att ration r 1:7.

densamma kommer integralen vara noll och det andra r att

ln(1) = 0. Med hjlp av dessa mste a vara 1.