Version 1, 2012-01-27

Srskilda rekommendationer fr
den nya mlbeskrivningen fr
lkares specialiseringstjnstgring (ST)

Internmedicin

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Innehllsfrteckning
Svensk Internmedicinsk Frening (SIM)..................................................................... 3
Introduktion till SIMs rekommendationer .................................................................... 4
Mlbeskrivningens syfte .......................................................................................................4

Medicinsk kompetens - Delml 1-12........................................................................... 5

Ordfrklaringar .....................................................................................................................5
Kunskapsniver....................................................................................................................5
Utbildningsstruktur fr kompetenskravet medicinsk kompetens ........................................6
SIMs rekommendationer ......................................................................................................6
Tjnstgringsplanering .........................................................................................................7
Viktiga klargranden avseende srskilda omrden som SIM vill lyfta fram..........................8

Gemensamma kompetenser - Delml 13-20 .............................................................. 9

SIMs rekommendationer............................................................................................. 9
I. Kommunikativ kompetens (delml 13-15) .........................................................................9
II. Ledarskapskompetens (delml 16-18) ...........................................................................10
III. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (delml 19-20) ..................11
Individuellt vetenskapligt arbete.................................................................................................... 11
Frbttrings- och kvalitetsarbete .................................................................................................. 12

Kardiologi.................................................................................................................. 13
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi............................................................... 16
Endokrinologi och diabetologi................................................................................... 19
Medicinska njursjukdomar ........................................................................................ 22
Lungmedicin ............................................................................................................. 24
Hematologi ............................................................................................................... 27
Allergologi................................................................................................................. 29
Angiologi................................................................................................................... 30
Reumatologi ............................................................................................................. 32
Neurologi .................................................................................................................. 34
Psykiatri .................................................................................................................... 36
Smrta/Palliativ vrd................................................................................................. 38
Akutmedicin .............................................................................................................. 39
Bilagor ...................................................................................................................... 40

Sid 2 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Svensk Internmedicinsk Frening (SIM)

SIM fungerar som sektion i Svenska Lkaresllskapet och som specialistfrening i
Sveriges Lkarfrbund. SIM arbetar fr att vrna om den breda internmedicinen.
Freningens ndaml r att tillvarata internmedicinens intressen och att frmja dess
utveckling, bland annat genom anordnande av mten med fredrag och diskussioner
samt genom att verka fr medlemmarnas utbildning.
Fr dig som blivande specialist i internmedicin r vi din naturliga samarbetspartner
och vi finns tillgngliga fr din fortbildning bde under ST men ven som frdig
specialist.

SIM har flera aktiviter fr att frmja utbildning och utveckling

SIM-veckan
Varje r arrangerar vi SIM-veckan, en rlig fortbildningsvecka inom internmedicin. P SIM-veckan har vi State-of-the
Art-frelsningar och seminarier om aktuella internmedicinska omrden. SIM-veckan har ven en social funktion dr
man kan trffa gamla kursare eller knyta nya kontakter. De
flesta ST lkare som deltagit upplever att SIM-veckan hller
hg kvalitet och ligger p en lmplig niv. Fr mer info besk
www.sim-veckan.se. QR-kod till sim-veckan.se visas hr:
Bakjourskurs
Sedan ngra r tillbaka ordnar SIM bakjourskurser som i frsta hand r
tnkta som fortbildning fr frdiga specialister, nya som gamla. Varje mne inleds
med en State- of-the-Art-frelsning och sedan diskuteras fall i gruppform. Kurserna
annonseras p www.sim.nu och p www.ipuls.se
Riksstmman
P Medicinska riksstmman ordnar SIM varje r program
bde fr internmedicinare och fr vriga deltagare. SIM
ordnar bland annat ST-kurser, State-of-the-Art frelsningar, symposier och postervandringar. Har du ngot du
vill diskutera, presentera eller frslag p vad du vill att
programmet skall innehlla, hr av dig till styrelsen,
kontaktuppgifter finns p www.sim.nu
Besk SIM p www.sim.nu eller gilla Svensk
internmedicinsk frening p facebook.com
QR-kod till sim.nu visas hr.
Arbetsgruppen bakom de srskilda rekommendationerna:
Projektledare: Patrik Bjrgrd, Projektansvarig: Mikael Khler
Medarbetare: Anders grd och Cecilia Mattsson till vilka vi riktar ett srskilt tack fr
era insatser. Aktuella kontaktuppgifter finns p vr hemsida.
Sid 3 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Introduktion till SIMs rekommendationer

Bakgrund
De grundlggande bestmmelserna om vidareutbildning fr att f specialistkompetens som lkare finns i 4 lagen (1984:542) om behrighet att utva yrke inom hlsooch sjukvrden mm. Den legitimerade lkaren skall genomg vidareutbildning fr att
n kunskaper, frdigheter och frhllningsstt som freskrivits fr den skta specialistkompetensen. Specialistkompetensen frvrvas genom tjnstgring som lkare
under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning (specialiseringstjnstgring). Med kompletterande utbildning avses i frsta hand teoretiska studier men ven fortbildningsaktiviteter p den egna arbetsplatsen och olika kurser
t.ex. kvalitetsgranskade specialistkompetenskurser.
Den 24 juni 2008 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya freskrifter och allmnna rd (SOSFS 2008:17) om lkarnas specialiseringstjnstgring. Frfattningen bestr dels av en allmn del med gemensamma bestmmelser fr alla specialiteter,
dels av en specifik del med alla mlbeskrivningar. Mlbeskrivningen fr respektive
specialitet ska lsas mot bakgrund av bestmmelserna i den allmnna delen. I varje
mlbeskrivning finns ett avsnitt med rubriken Utbildningsstruktur som utgr allmnna rd. ven de lrandemetoder under rubriken Delml dr ingen uppfljning anges
utgr allmnna rd.
Lkarorganisationernas specialistfreningar och sektioner har till uppgift att utforma
mer detaljerade srskilda rekommendationer fr sina respektive specialiteter, i frsta
hand nr det gller kompetenskravet fr medicinsk kompetens.
Rekommendationerna rr ven hur man kan lgga upp specialiseringstjnstgringen.
Rekommendationerna skall ses som ett komplement till Socialstyrelsen mlbeskrivning.
ST-lkare, verksamhetschef, studierektor och handledare har tillsammans ett ansvar
fr kontrakt, planering, finansiering och utvrdering av mluppfyllelse under specialiseringstjnstgringen.

Mlbeskrivningens syfte
Mlbeskrivningen utgr en vgledning fr den lkare som ska specialisera sig inom
mnesomrdet och fr de arbetsgivare, chefer och handledare som ska ansvara fr
att specialiseringstjnstgringen fullgrs p ett effektivt stt, bland annat fr att specialistkompetensen ska kunna uppns inom en rimlig tid. Mlbeskrivningen ligger
ocks till grund fr den individuella tjnstgrings- och utbildningsplan som ska gras
upp i brjan av en specialiseringstjnstgring. Enligt frfattningen skall mlbeskrivningen revideras regelbundet och SIM betraktar de srskilda rekommendationerna
som ett dynamiskt dokument som kan behva frndras om frutsttningarna ndras. Frndringar kommer att publiceras p www.sim.nu samt p vr facebooksida.

Sid 4 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Medicinsk kompetens - Delml 1-12

Ordfrklaringar
Det r en utmanande uppgift att formulera srskilda rekommendationer fr en stor
basspecialitet som internmedicin. SIM anvnder nedanstende ord/verb definierade
av Socialstyrelsen. Frhoppningen r att det tydligt ska framg fr ST-lkaren och
handledaren vilken kompetensniv som avses samt att mlen ska uppfattas som
realistiska.
Handlgga och Bedma anvnds som huvudrubrik fr frdigheter som r direkt
kopplade till det kliniska arbetet. Behrska Initialt handlgga Initialt bedma
utgr tre niver eller underrubriker. Initialt handlgga r som regel synonymt med
att klara av det akuta omhndertagandet medan Initialt bedma handlar om att
kunna stlla diagnos, att remittera vidare till rtt kollega eller vrdenhet etc.
SIM har ven valt att ta med Ha kunskap och Ha knnedom som rubriker fr att
lyfta fram vissa faktakunskaper och insikter. Det handlar t.ex. om mindre vanliga
internmedicinska tillstnd, grenspecialistkunskaper, sjukdomar som ligger utanfr det
internmedicinska omrdet, olika diagnostiska eller terapeutiska metoder och central
preklinisk kunskap. I flera fall anser SIM att det finns en viktig nivskillnad i de tv
begreppen dr Ha kunskap ligger p en hgre niv n Ha knnedom. Sjlvklart
krvs bde kunskap och knnedom fr att praktiskt kunna handlgga eller bedma
patienter och orden/rubrikerna hnger drfr ihop.

Kunskapsniver
Bedma
Skaffa sig en vlgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund
fr vidare handlggning.
Handlgga
Aktivt utfra tgrder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppfljning av
en patient, el motsvarande, och ha vergripande ansvar fr att dessa tgrder utfrs
Ha kunskap
Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutvning ha tillgnat sig vetande
och insikter inom ett omrde. SIM avser i frsta hand en basal kunskap som bidrar till
helhetssynen och frstelsen kring sjukdomen/tillstndet ifrga.
Ha knnedom
Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutvning ha tillgnat sig visst vetande inom ett omrde. Men detta menar SIM frstelse som bidrar till helhetssynen
och frstelsen kring sjukdomen/tillstndet ifrga.
Underrubriker
Behrska
Fullstndigt kunna bedma och handlgga utredning, diagnostik, behandling och
Sid 5 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

uppfljning av en patient, eller motsvarande, och att fullstndigt kunna anvnda fr

omrdet relevanta tekniker. Att uppn specialistkompetens innebr inte att lrandeprocessen r klar utan lkaren kan ven som specialist behva konsultera mer erfarna kollegor i utvalda fall.
Initialt handlgga
Som frsta omhndertagande lkare aktivt utfra tgrder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppfljning av en patient, eller motsvarande, och ha vergripande ansvar fr att dessa tgrder utfrs. Framfr allt avses handlggning under
de frsta dygnet/dygnen.
Initialt bedma
Som frsta omhndertagande lkare skaffa sig en vlgrundad uppfattning om en patient, eller motsvarande, som grund fr vidare handlggning. Hr ingr viktiga tillstnd som man som internmedicinsk specialist mste kunna misstnka och skapa
sig en uppfattning om men inte ndvndigtvis kunna handlgga vidare.

Utbildningsstruktur fr kompetenskravet medicinsk kompetens

Lkares ST r mlstyrd. Det innebr att tiden det tar fr att n uppsatta ml fr
specialistkompetens i internmedicin kan variera beroende p individuella frutsttningar, tidigare erfarenheter, aktuell livssituation och de utbildningsmjligheter eller
kliniska placeringar som erbjuds. Det r drfr viktigt att utforma individuella utbildningsplaner. Hnsyn br d ocks tas till ST-lkarens intresse och tankar p framtida
karrir. Mnga specialistlkare i internmedicin vljer att komplettera denna kompetens med specialistkompetens inom en grenspecialitet, tillggsspecialitet, eller angrnsande basspecialitet. SIM vill dock betona att internmedicin utgr en viktig och
anvndbar generalistkompetens som ocks kan utvas sjlvstndigt.
Mnga studierektorer, handledare och ST-lkare efterfrgar ngon form av vgledning nr det gller tidsaspekter fr sin tjnstgringsplanering. Det handlar framfr allt
om tidsperioderna fr klinisk placering inom vissa grenspecialiteter och fr akuttjnstgring samt den tid som r rimlig att avstta fr att ST-lkaren ska kunna utveckla de allmnna kompetenserna (delml 13-20).

SIMs rekommendationer

Fr att kunna uppn uppsatta ml fr specialistkompetens i internmedicin

krvs ST under heltid i minst fem r. Vid upprttandet av tjnstgrings- och
utbildningsplanen br man som regel planera fr att mlen ska ns inom
denna tid. En disputerad ST-lkare kan i srskilda fall uppn specialistkompetens redan efter 4,5 rs utbildning frutsatt att ST-lkaren uppfyllt de
krav som anges i mlbeskrivningen avseende delml 1-18 samt 20.
Sammanlagt ungefr 15% av arbetstiden under specialiseringstjnstgringen
behvs fr att n de allmnna kompetensmlen och fr att delta i kurser
inriktade p den medicinska kompetensutvecklingen.
Sammanhngande perioder inom ett begrnsat antal grenspecialiteter br
prioriteras framfr korta placeringar inom fler grenspecialiteter.
Sid 6 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Utbildningen till specialist i internmedicin ska prglas av generalistperspektivet

samtidigt som det ska finnas viss mjlighet att gra egna val nr det gller
kliniska placeringar och en eventuell frdjupning inom ett visst internmedicinskt omrde.

Tjnstgringsplanering

Nedanstende tabell utgr endast en vgledning avseende tjnstgringsplaceringar. Lokala frutsttningar fr styra hur den faktiska placeringen
utformas.
Fr omrdena kardiologi, endokrinologi/diabetes, och medicinska njursjukdomar skall en tydlig strukturerad klinisk tjnstgring genomfras. Tjnstgringen mste inte ske p enhet specialiserad inom omrdet. Om lokala frutsttningar tillter kan tjnstgringen ske p exempelvis medicinska akutvrdsavdelningar eller allmn internmedicinska avdelningar.
Nr det gller stroke br tjnstgring ske p enhet specialiserad p omrdet.
Fr vriga gren- och angrnsande basspecialiteter anges 0-3 mnader. Med
detta menar SIM att man beroende p lokala frutsttningar, eget intresse kan
vlja att tjnstgra p enhet specialiserad inom omrdet alternativt infrskaffa
motsvarande kompetens via kurser och/eller studier p annat stt.
Slutligen vill SIM ter lyfta fram att det r uppfyllelse av mlbeskrivningens
kompetensml som r styrande och vgen dit kan se olika ut beroende p
lokala frutsttningar.

Tjnstgringsplanering
Akutmottagning/Akutvrdsavdelning

Delml*
1-2

Tid i mnader
12-15

Grenspecialiteter
Kardiologi
Endokrinologi och diabetologi
Lungsjukdomar
Medicinska njursjukdomar
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi
Hematologi
Allergologi

4
4
4
4
4
4
4

6
3
3
0-3
0-3
0-3
0-3

Angrnsande basspecialiteter
Neurologi inklusive stroke
Reumatologi
Infektion
Anestesi och intensivvrd

5
5
5
1-2

3-6
0-3
0-3
0-3

Individuellt val av grenspecialitet

12 (senare del av ST)

*delmlen r i mnga fall verlappande. Fr gren- och angrnsande basspecialitet anges huvuddelmlet men omrdet ingr i de flesta fall ven under delml 1-2.

Sid 7 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Viktiga klargranden avseende srskilda omrden som SIM vill lyfta

fram
Delml 1-6
Avhandlas i huvudsak i tabellform lngre fram i dokumentet.
Delml 7
SIM vill betona vikten av att ha en god kunskap kring lkemedelsanvndning och d
framfr allt lyfta fram polyfarmaci och behandling av ldre.
Delml 8
SIM anser inte att tjnstgring vid psykiatrisk klinik r obligatorisk inom ramen fr ST.
Fr ST-lkare som inte tjnstgjort vid psykiatrisk klinik p en niv motsvarande
allmntjnstgring (AT) kan detta behva kompletteras fr att uppn en motsvarande
kompetens. Detaljerade rekommendationer finns i tabellform lngre fram i
dokumentet.
Delml 9
SIM uppmuntrar srskild kunskap inom geriatrik, palliativ medicin, missbruksvrd.
Delml 10
SIM rekommenderar att man tidigt i ST genomgr utbildning i katastrofmedicin.
Delml 11 och 12
SIM har inga tillgg till det som str i Socialstyrelsens mlbeskrivning.

Sid 8 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Gemensamma kompetenser - Delml 13-20

Bakgrund
I den gemensamma delen av nya mlbeskrivningarna fr lkares specialiseringstjnstgring (ST) och Socialstyrelsens freskrifter (SoSFS 2008:17) stlls krav p
utveckling av fljande tre vergripande kompetenser; kommunikativ kompetens,
ledarskapskompetens och kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete.
I beskrivningen av dessa tre kompetenser ingr sammanlagt tta delml (delml 1320). De angivna kompetenserna och dess ingende delml verlappar varandra. Det
innebr att en kurs, ett arbetsmoment eller en lrandesituation ofta berr ett flertal
delml samtidigt, ngot som br utnyttjas. Pedagogisk och kommunikativ frmga,
ledarskap och frbttringsarbete hnger t.ex. intimt ihop. Det r viktigt att moment i
det dagliga sjukvrdsarbetet tas tillvara fr effektiv trning av och terkoppling p
olika frdigheter relaterade till dessa kompetenser.
En vlfungerande och terkommande handledning r centralt sammanhanget.

SIMs rekommendationer
I. Kommunikativ kompetens (delml 13-15)
Sammanfattning
Kompetensomrdet innefattar; 13. Att ha frmga till dialog och en ppen kontakt
med patienten och dennes nrstende. 14. Att ha frmga till kommunikation, svl
skriftlig som muntlig, med andra lkare och medarbetare. 15. Att ha frmga att inforera och undervisa patienter, nrstende, andra lkare och medarbetare samt
studenter.
ppenhet, empati, frtroende, lyhrdhet, samverkan, jmlikhet, respekt fr patienens sjlvbestmmande, patientens eget ansvarstagande r centrala begrepp i konakten med patienten och dennes nrstende. Kommunikationen ska prglas av kunkap och respekt fr kultur respektive mngfald. Fr att kunna informera och underisa krvs en pedagogisk frmga som ocks ska trnas under ST.
Under kommunikativ kompetens ingr frmgan att kontinuerligt arbeta med sitt
professionella och lkaretiska frhllningsstt, bland annat fr att kunna fatta
medicinsk-etiska beslut. Likas ingr frmga att identifiera de egna behoven fr
kompetensutveckling.
Rekommendationer
Omfattning och metoder fr lrande
Det r svrt att uppskatta den tid som krvs fr att n mlen som ingr i
kommunikativ kompetens.
Kompetensen trnas framfr allt i mten med mnniskor. Det r drfr viktigt att
ST-lkaren reflekterar ver sin kommunikativa frmga och regelbundet fr
terkoppling p denna av handledare, medarbetare och patienter.
ST-lkaren br minst en gng per r under utbildningen gra en sit-in alterSid 9 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

nativt spela in en konsultation med en patient p video och g igenom denna

tillsammans med handledaren eller annan person med god frmga att bedma
konsultationsfrdigheter. Momenten br dokumenteras skriftligt.
ST-lkaren br genomg en pedagogisk kurs med fokus p klinisk handledning
tidigt under utbildningen.
Vidare kan seminarier/kurser inom omrdet anvndas fr att n mluppfyllelse.
I syfte att utveckla sin pedagogiska frmga br ST-lkaren regelbundet trna
p att frelsa och att leda undervisningsmoment. Det kan t.ex. handla om att
hlla fallpresentationer, frelsa om ett sjukdomstillstnd p ett klinikmte eller
att ansvara fr gruppundervisning. Att g en kurs i presentationsteknik rekommenderas.
Ett bra stt att utveckla olika typer av kompetenser r att vara handledare fr
lkarstudenter. Under senare delen av utbildningen br ST-lkaren handleda en
AT-lkare.
ST-lkaren br regelbundet skriva ner sina reflektioner kring lkaretik, frmgan
att fatta medicinsk-etiska beslut, den egna professionella utvecklingen och
omrden dr kompetensfrbttring r srskilt angelgen. Dessa reflektioner ska
diskuteras med handledaren och kan med frdel ocks tas upp i samband med
grupphandledning av ST-lkare.

II. Ledarskapskompetens (delml 16-18)

Sammanfattning
Kompetensomrdet innefattar; 16. Att ha frmga att handleda andra lkare och
medarbetare samt studenter. 17. Att ha frmga att leda i samverkan och dialog med
medarbetare samt i vrdteam. 18. Att ha kunskap om hlso- och sjukvrdens
organisation, styrning och regelverk. Frmga till sjlvknnedom och kunskap om
den egna rollen som medarbetare i organisationen betonas ocks.
Rekommendationer
Omfattning och metoder fr lrande
Minst 10 heldagar br avsttas fr att utveckla den ledarskapskompetens som
en lkare behver i det dagliga arbetet.
Kurser och/eller program inriktade p att uppn kad sjlvknnedom samt
frmga att leda och handleda andra inom hlso- och sjukvrden br ing, liksom undervisningsmoment syftande till att ge kad kunskap om sjukvrdens
organisation, styrning och regelverk.
ST-lkare behver f trna p att tillmpa de kunskaper och frdigheter man
tillgnat sig under utbildningar. Det kan handla om att delta i arbete med framtagandet av nya rutiner eller medicinska PM, att ansvara fr patient-utbildning
eller ST-lkarnas internutbildning samt att handleda studenter och AT-lkare.
Litteraturstudier, projektarbete, studiebesk, mten och administrativa arbetsuppgifter utan direkt koppling till patientarbetet br ocks ses som aktiviteter fr
att utveckla ledarskapskompetens.
Sid 10 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

III. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete

(delml 19-20)
Sammanfattning
Kompetensomrdet innefattar; 19. Att ha frmga till ett medicinskt vetenskapligt
syn- och frhllningsstt. 20. Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat
frbttrings- och kvalitetsarbete. Att ha kunskap om hlsans bestmningsfaktorer,
andra folkhlsoaspekter samt om metoder fr hlsofrmjande samt skade- och
sjukdomsfrebyggande ingr ocks (folkhlsa och prevention).
SIM stller sig bakom det gemensamma uttalandet frn Svenska Lkaresllskapets
utbildningsdelegation och Sveriges Lkarfrbunds utbildnings- och forskningsdelegation 2009; Rekommendation angende lrandemlen medicinsk vetenskap och
kvalitetsarbete under ST. Kompetens inom dessa omrden r ndvndig fr att
kritiskt kunna granska och vrdera nya medicinska rn, och fr att p ett ndamlsenligt stt kunna utnyttja dessa fr patienten och samhllets bsta. Dessa ml br
ges lika stor tyngd i ST som vriga ingende ml. Nedanstende rekommendationer
kan ses som en miniminiv som krvs fr att uppn lrandemlet kompetens inom
medicinsk vetenskap.
Rekommendationer
Individuellt vetenskapligt arbete
Omfattning och metoder fr lrande
Det individuella vetenskapliga arbetet br omfatta minst 10 veckor under hela STperioden, vilket inkluderar teoretiska kursmoment. Motsvarande kompetens kan
uppns genom forskarutbildning vid medicinsk fakultet. Tid som tas till ansprk fr
kvalitetsarbete ska dock inte inkluderas i det vetenskapliga arbetet. Dremot kan
kursmoment och mnesomrden vara gemensamma fr vetenskapligt arbete och
kvalitetsarbete . SIM vlkomnar att ST-lkare snder in sina arbeten fr presentation
p bland annat Riksstmman.
Handledning
Personer med vetenskaplig kompetens motsvarande doktorsexamen ska finnas med
i planeringen och utformning av arbetet. Saknar ordinarie handledare denna kompetens br sdan skas lokalt inom nrliggande specialiteter alternativt med hjlp av
SIM. Den vetenskapliga kompetensen behver inte ligga inom den internmedicinska
specialiteten om ordinarie handledare har sdan specialistkompetens.
Granskning/Uppfljning
Det vetenskapliga arbetet br granskas av professionens fretrdare. Miniminivn fr
att utses till vetenskaplig granskare br vara doktorsexamen. Intyg om godknt vetenskapligt arbete utfrdas av aktuell handledare. SIM nskar ta del av de vetenskapliga arbetena som utfrts av ST-lkare i internmedicin.
Sid 11 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Frbttrings- och kvalitetsarbete

Omfattning och metoder fr lrande
Minst 2-4 veckor behver tas i ansprk under ST fr att kunna utfra ett meningsfullt frbttringsarbete. En grundlggande kurs i frbttringskunskap br ing. Tiden
inkluderar ven projektutformning, teoretiska studier, intervjuer och faktainsamling,
mten, seminarier, skrivarbete, pilotstudier, presentationer och redovisning.
Handledning
Fr att kunna tjna som handledare krvs tillrcklig kunskap om evidensbaserat
frbttringsarbete.
Granskning/Uppfljning
Intyg om godknt kvalitets- och utvecklingsarbete utfrdat av aktuell handledare.

Sid 12 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Kardiologi
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Kranskrlssjukdom
Brstsmrtor

Den normala
kranskrlsanatomin

Rehabilitering efter akut

kranskrlssjukdom/
kranskrlsintervention

Behrska
Differentialdiagnostik
och utredning av brstsmrtor
Val av lmplig vrdniv
fr observation, utredning och behandling av
brstsmrtor/ kranskrlssjukdom
Tolkning av EKG,
ischemimonitorering
och biokemiska
hjrtskademarkrer

Patogenesen vid akut

kranskrlssjukdom
Diagnostiska kriterier fr
stabil angina pecto-ris,
instabil angina pectoris,
icke ST-hjningsinfarkt,
ST-hjningsinfarkt och
refraktr angina pectoris

Diagnostiska metoder
vid utredning av kranskrlssjukdom

Stabil angina pectoris

Sekundrprofylax av
kranskrlssjukdom
Rdgivning rrande
arbete, fordonskrning,
fysisk trning, rkning,
kost och sexuell aktivitet
efter akut kranskrlssjukdom/ kranskrlsintervention
Praktiskt moment:
Utfrande och tolkning
av kliniskt arbetsprov
(A-EKG)
Initialt handlgga
Akut kranskrlssjukdom
(instabil angina pectoris,
icke ST-hjningsinfarkt,
ST-hjningsinfarkt)

Kranskrlsintervention:
Percutan koronar
intervention (PCI) Coronary artery by-pass
grafting (CABG)
Prognostiska
indikationer fr
kranskrlsintervention
Icke-farmakologiska
behandlingsmetoder vid
terapirefraktr angina
pectoris.
Prognos vid akut och
kronisk kranskrlssjukdom

Arytmier, hjrtsvikt,
hemodynamisk, instabilitet/ kardiogen
chock relaterat till akut
kranskrlssjukdom
Kronisk brstsmrta av
icke-kardiell orsak

Sid 13 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Kardiologi, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Hypotermibehandling
efter hjrtstopp

Kranskrlssjukdom
Brstsmrtor, forts

Initialt bedma
Mekaniska komplikationer relaterat till akut
kranskrlssjukdom
(klaffinsufficienser,
ventrikelseptumdefekt
hjrttamponad)

Arytmier
Synkop

Behrska
Differentialdiagnostik
och basal utredning
vid hjrtklappning
o/eller arytmiknsla

Metoder vid utredning

av arytmi:
Esofagus-EKG Ambulant lngtidsregistrering av EKG -

Synkope och
presynkope

Non-invasiv
elektrofysiologisk
underskning

Bradykardi
Sjuk sinusknuta
AV-block I-II
Grenblock
Sinustakykardi
Frmaksflimmer
Frmaksfladder
Beslut att avst frn,
eller avsluta pbrjad
hjrt-lungrddning

Non-invasiv
elektrofysiologisk
underskning
Invasiv
elektrofysiologisk
underskning

Temporr och
permanent
pacemakerbehandling

Extern och implanter-bar

loop recorder

Komplikationer till
pacemakerbehandling

Tilt-bord test vid

utredning av synkope

Icke-farmakologiska
behandlingsalternativ av
frmaksflimmer:
Kateterablation - kirurgi

Principer fr val av
permanent pacemakersystem och
programmering

Praktiska moment:
DC-elkonvertering
Pacemakerbehandling
Initialt handlgga
AV-block III
Paroxysmal supraventrikulr takykardi
(smal QRS-takykardi)
Ventrikeltakykardi
Hjrtstopp (pulsls
elektrisk aktivitet,
asystoli, ventrikelflimmer)
Praktiska moment:
Kurs i A-HLR r ett krav
Sid 14 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Kardiologi, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Hjrtsvikt
Hjrtklaffsjukdom

Hjrtsviktens patofysiologi

Hjrtkateterisering
och hjrtbiopsi

Behrska
Akut hjrtsvikt/lungdem
Kronisk systolisk hjrtsvikt
Bedmning av
hemodynamiskt status
Antikoagulation vid
hjrtklaffsjukdom/klaffprotes

Hjrtsvikt med bevarad

systolisk funktion
(diastolisk hjrtsvikt)
Olika typer av
kardiomyopatier
Indikationer fr
hjrttransplantation

Palliativ behandling av
hjrtsvikt i livets slutskede
Indikationer fr kirurgi
vid hjrtklaffsjukdom

Praktiska moment:
Artrpunktion
CPAP-behandling

Vanligaste involverade
patogenerna vid endokardit

Initialt handlgga
Infektis endokardit

Endokarditprofylax vid
hjrtklaffsjukdom/klaffprotes

Initialt bedma
Komplikationer till
infektis endokardit

Kirurgiska
behandlingsmetoder
vid akut/kronisk
hjrtsvikt och
pulmonell
hypertension:
Aortaballongpump
Mekaniskt
vnsterkammarstd
Klaffkirurgi
Hjrttransplantation
Biventrikulr
pacemakerbehandling (CRT)
Implanterbar
defibrillator (ICD)

Fr och nackdelar med

biologiska resp mekaniska
klaffproteser, nativ klaff

Pulmonell hypertension

Perikardit
Myokardit
Aortasjukdom

Behrska
Perikardit

Etiologi till infektis och

icke-infektis myokardit

Initialt handlgga
Myokardit
Thorakalt aortaaneurysm

Kirurgisk intervention
vid aortaaneurysm och
aortadissektion

Initialt bedma
Hjrttamponad
Komplikationer till
myokardit
Aortadissektion

Konstriktiv perikardit
De vanligaste
medfdda hjrtfelen
hos vuxna (GUCH):
Frmaksseptumdefekt
Hjrttumrer:
Frmaksmyxom
Sekundra
hjrttumrer
Nedrvda hjrtkrlsjukdomar:
Kardiomyopatier
Marfans syndrom,
Ehlers Danlos
syndrom
Familjra dyslipidemier speciellt LDLreceptordysfunktion

Sid 15 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Inflammatoriska
tarmsjukdomar

Behrska
Utredning av
blodig diarr

Svrighetsgradsbedmning av skov
av ulcers colit

Famakologisk behandling vid ulcers colit och

Mb Crohn

Praktiska moment:
Rekto/proktoskopi

Sjukdomar associerade
med ulcers colit och
Mb Crohn

Indikationer fr kirurgisk
behandling

Initialt handlgga
Akuta skov av
inflammatoriska
tarmsjukdomar

Malnutrition vid
Mb Crohn
Endoskopiska metoder
fr diagnostik och
behandling av magtarmsjukdomar

Initialt bedma
Komplikationer till
inflammatoriska
tarmsjukdomar

Leversjukdomar

Behrska
Utredning av frhjda
levervrden/ikterus

Behandling av
kronisk hepatit

Leversteatos
Lkemedelsinducerad
leverskada

Medfdda metaboliska
rubbningar:
Hemokromatos
Alfa-1-antitrypsinbrist
Wilsons sjukdom

Komplikationer vid
tarmstomier
Cancerrisk vid ulcers
colit och Mb Crohn
Mikroskopiska koliter

Leverbiopsi
Stadieindelning av
cirrhos enligt ChildPugh-klassifiktation
Levertransplantation
Primr bilir cirrhos

Praktiska moment:
Diagnostisk och
terapeutisk laparocentes
Initialt handlgga
komplikationer till
levercirros:
Esofagusvaricer - Ascites - Spontan
bakteriell peritonit Portosystemisk
encefalopati

Primr skleroserande
kolangit
Primr levercancer
Hepatorenalt syndrom

Alkoholhepatit
Akut fulminant leversvikt
Virushepatiter
Autoimmun hepatit

Sid 16 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, forts

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Sjukdomar i
matstrupe,
magsck och
tolvfingertarm

Utredning av motorikrubbningar i matstrupe

och magsck

Motorikrubbningar:
Akalasi
Esofagusspasm

Infektion med
Helicobacter pylori

Barrets esofagus Esofaguscancer

NSAID-utlst gastropati

Cancerrisk vid
ventrikelulcus och
atrofisk gastrit

Behrska
Utredning av dyspespsi
Gastroesofageal
refluxsjukdom(GERD)
Atrofisk gastrit
Ventrikelulcus

Hiatusbrck
Duodenalulcus
Gastropares
Initialt handlgga
Ulcuskomplikationer

Esofagit orsakad av
lkemedel och
candidainfektion
Mallory-Weiss syndrom

Tarmkanalens
funktionsrubbningar

Initialt handlgga
Irritable bowel syndrom
(IBS) - Funktionell
uppspndhet,
frstoppning och diarr

Patogenes vid IBS

Icke-farmakologisk
behandling av smrta,
frstoppning, diarr,
meteorism associerat till
funktionella
tarmrubbningar
Divertikelsjukdom

Malabsorptionssjukdomar

Initialt handlgga
Utredning av misstnkt
generell malabsorption
Kronisk pankreatit

Enteral och
parenteral nutrition

Bakteriell vervxt i
tunntarmen

Perkutan enterogastrisk sond (PEG)

Gallsyramalabsorption
Malabsorption efter
tunntarmsresektion och
extern strlbehandling

Initialt bedma
Celiaki
Laktosintolerans

Kapselendoskopi
Endoskopisk retrograd
kolangiopankreatografi
(ERCP)

Sid 17 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, forts

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

vrigt

Kronisk diarr

Handlgga
Akut gastroenterit

Kronisk frstoppning
Akut frstoppning
Initialt handlgga
Tarminfektioner
orsakade av virus och
bakterier
Okomplicerat
gallstensanfall

Tarminfektioner
orsakade av protozoer
Gallblse- och
gallgngscancer
Pankreascancer

Initial bedma
Akut pankreatit

Sid 18 av 40

Ha knnedom

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Endokrinologi och diabetologi

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Diabetes mellitus

Behrska
Typ 2-diabetes (inkl
farmakologisk behandling med rekommenderade frstahandspreparat, ev. i kombination med insulin)

Etiologin till typ 1

och typ 2 diabetes

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in

Adults)

Diabetes typ 1 samt 2

vid samtidig kortikosteroidbehandling

Perorala antidiabetika:
Verkningsmekanismer
Andrahandsalternativ

Hypertoni och
dyslipidemi

Insulinterapi

Insulinresistens
Retinopati (srskilt
screeningrutiner)

MODY (Maturity-Onset
Diabetes in the Youth)
Sekundr diabetes
Graviditetsdiabetes
Dermopati
Komplikationer i
rrelseapparaten

Kostrekommendationer
Individuell mlsttning
fr glykemisk kontroll
Tolka peroral
glukosbelastning
Tolka patientens egna
blodsockerkurvor
Akuta komplikationer:
Hypoglykemi,
Ketoacidos
Hyperosmolra
nonketotiska tillstnd
Initialt handlgga
Typ 1-diabetes
Diabetes nefropati
Diabetesfoten
Initialt bedma
Neuropati

Thyreoidea

Behrska
Autoimmun hypotyreos
Subklinisk hypotyreos
Subakut tyreodit

Val av behandling vid

tyreotoxikos

Initialt handlgga
Myxdem

Tyroidearubbningar
orsakade av amiodaron

Tyreoideatumrer
Cental hypothyreos

Endokrin oftalmopati

Sid 19 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Endokrinologi och diabetologi, forts

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma
Thyreoidea, forts

Ha kunskap

Ha knnedom

Initial handlgga
Tyreotoxikos
Tyreotoxisk kris
Akut tyreoidit
Initialt bedma
Atoxisk struma /
resistens i thyreoidea
Autoimmun tyreoidit
Subklinisk tyreotoxikos

Natrium- och
kaliumrubbningar

Rubbningar i
kalciumomsttningen och
skelettmetabola
sjukdomar

Initialt handlgga
Hyponatremi
Hypernatremi
Hypokalemi
Hyperkalemi

Vtskebalansen och
vtskebalansrubbningar

Behrska
Akut hyperkalcemi
Utredning av
hypercalcemi

Kalciumbalansen

Kaliumbalansen och
kaliumrubbningar

Lkemedel som kan ge

hyperkalcemi och
osteoporos

Osteoporos
Bentthetsmtning
Initialt handlgga
Primr
hyperparatyreoidism
Hypokalcemi

Rubbningar i fosfat- och

magnesiumomsttningen
Renal osteodystrofi
Osteomalaci

Initialt bedma
Sekundr och tertir
hyperparatyreoidit

Sjukdomar i
binjurebark och
binjuremrg

Benign familjr
hypokalciurisk
hyperkalcemi (BFHH)
Mjlk-alkalisyndrom

Pagets sjukdom

Behrska
Akut binjurbarksinsufficiens

Ogynnsamma effekter
vid behandling med
kortikosteroider

Steroidhormonsyntes
och metabolism
Adrenala incidentalom

Justering av kortikosteroiddoser vid pvisad binjurebarksvikt i

samband med andra
sjukdomar och kirurgi

Sid 20 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Endokrinologi och diabetologi, forts

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma
Sjukdomar i
binjurebark och
mrg, forts

Ha kunskap

Ha knnedom

Regleringen av det
endokrina systemet

Kraniofaryngiom

Binjurebarkssvikt
sekundr till pgende
eller avslutad kortikosteroidbehandling
Nedtrappning av
behandling med
kortikosteroider
Initialt handlgga
Mb Addison
Primr aldosteronism
Initialt bedma
Cushings syndrom
Feocromocytom
Hypoaldosteronism

Sjukdomar i hypofys
och hypotalamus

Initialt handlgga
SIADH (Syndrome of
inappropriate secretion
of ADH)

Hypofyskirurgi
Tillvxthormonbrist

Initialt bedma
Hypofystumr
Hypofysinsufficiens
Hypofysapoplexi
Insulinom
Diabetes insipidus
Prolaktinom
Akromegali

vervikt och fetma

vrigt

Behrska
Enskilt samtal om
vervikt/fetma och
viktreducerande kost

Klassifikation/bedmning
av relativ vikt enligt BMI
(Body Mass Index) och
WHO 1998

Aptitreglering

Farmakologisk
behandling

Fetmans prevalens,
etiologi och
komplikationer

Midja-hftkvot

Behrska
Endokrinologiskt
status

Olika kostmetoder
fr viktreduktion

Endokrina tumrer i
mag-tarmkanalen och
pankreas

Sid 21 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Medicinska njursjukdomar
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Akut njursvikt

Initialt handlgga
Prerenal njursvikt
Postrenal njursvikt

Det typiska frloppet vid

akut njursvikt (fyra
stadier)

Hemolytiskt uremiskt
syndrom (HUS)

Initialt bedma
Akut tubulr njursvikt
(ATN)
Akut glomerulonefrit
Behov av akut dialys

Nefropyelostomikateter

Behrska
Hypertonibehandling
fr minskad progresshastighet av njurfunktionsnedsttning

Metoder fr mtning av
glomerulr filtrationshastighet (GFR)

Kronisk njursvikt

Trombotisk trombocytopen purpura (TTP)

tgrder fr att frhindra

njursvikt vid t.ex. hypovolemi / dehydrering,
injektion av rntgenkontrastmedel, behandling med NSAID,
metformin och
njurtoxiska lkemedel.

Initialt handlgga
Dosjustering av
lkemedel vid nedsatt
njurfunktion

Patofysiologin vid
kronisk njursvikt och
dess metabola
komplikationer

Stadieindelning av
njursvikt utifrn GFR
Verkningsmekanismer
fr diuretika
Det uremiska syndromet

Aktiv uremibehandling
Njurtransplantation
Dialys:
Peritonealdialys
Hemodialys

Uremibehandling:
Proteinreducerad kost
Erytropoietin vid anemi

Interstitiella och
tubulra
njursjukdomar

Initialt handlgga
Obstruktion av urinfldet
(obstruktiv uro- och
nefropati)

Njurpapillnekros
Akut interstiell nefrit
Nephropathia epidemica
benigna
Kronisk interstitiell
njursjukdom
Fanconisyndrom
Renal tubulr acidos
Medullr svampnjure

Initialt bedma
Njurskada efter
pyelonefrit

Renovaskulra
sjukdomar

Initialt handlgga
Njurartrstenos
Renovaskulr
hypertension

Njurens roll vid normal

blodtrycksreglering
inkluderande reninangiotensinsystemet
Fibromuskulr dysplasi
Sid 22 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Medicinska njursjukdomar, forts

Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Glomerulonefriter

Kliniska syndrom vid

glomerulra sjukdomar,
srskilt nefritiskt
syndrom och nefrotiskt
syndrom

Njurbiopsi

Initialt handlgga
IgA-nefrit
Initialt bedma
Glomerulonefriter
inkluderande
systemsjukdomar med
njurengagemang

Minimala glomerulra
frndringar med
nefrotiskt syndrom
(minimal change
nefropati)
Membrans nefropati

vrigt

Initialt handlgga
Hematuri
Proteinuri
Nefrotiskt syndrom

Funktionell proteinuri

Njuramyloidos

Myelomnjure

Alports syndrom

Initialt bedma
Polycystisk njursjukdom
Maligna tumrer i njurar,
urinvgar och prostata

Sid 23 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Lungmedicin
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Obstruktiva
lungsjukdomar

Lungemfysem

Alpha-1-antitrypsinbrist

Behrska
Icke-allergisk astma
Kronisk bronkit
Kronisk obstruktiv
lungsjukdom (KOL),
stadium 1-3
KOL-exacerbationer
Rkavvnjning
Tolkning av spirometri
Praktiska moment:
Mtning av peak
expiratory flow (PEF)
Mtning med
pulsoximeter
Initialt handlgga
KOL, stadium 4

Akut och kronisk

andningsvikt

Behrska
Koldioxidretention i
samband med
syrgasbehandling

Indikationer fr
intensivvrd
Lngtidsoxygenterapi
(LTOT)

Praktiska moment:
Artrpunktion och
blodgasanalys
Etablera fri luftvg
Akut behandling med
kontinuerlig vertrycksandning (continuous
positive airway pressure
CPAP)
Initialt handlgga
Akut och kronisk
respiratorisk insufficiens

Lungtumrer

Initialt handlgga
Utredning av oklart
lunginfiltrat/misstnkt
lungcancer/hemoptys

Fiberbronkoskopi
De vanligaste typerna
av lungcancer
Lungmetastaser

Sid 24 av 40

Tolkning av lungrntgen
Benigna lungtumrer

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Lungmed., forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Systemsjukdomar med
lungengagemang
/interstitiella
lungsjukdomar

Initialt handlgga
Allergisk alveolit

Cystisk fibros

Sjukdomar i pleura

Initialt handlgga
Pleurautgjutning

Initialt bedma
Interstitiella
lungfrndringar
Fibrotiserande alveolit
(lungfibros)

Ha knnedom

Lungmanifestationer
av systemsjukdomar

Pleuratappning
Pleuradrnage

Torakoskopi
Pleurabiopsi
Pleurodesbehandling

Lungabscess
Lungmykoser

Tuberkulosbehandling

Praktiskt moment
Diagnostisk
pleurapunktion
Initialt bedma
Pneumothorax
Pleuraempyem

Lunginfektioner

Behrska
Lobr pneumoni
Bronkopneumoni

Extratorakal tuberkulos

Initialt handlgga
Atypiska pneumonier
Initialt bedma
Tuberkulos
(inkluderande
smittsamhet)

Smnrelaterade
andningsproblem

Initialt bedma
Smnapnsyndrom

Behandling av
smnapn

Nattlig underventilering till fljd av

neuromuskulra
sjukdomar och
thoraxdeformiteter

Sid 25 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Lungmedicin, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Yrkesrelaterade
lungsjukdomar

Pneumokonioser

Skador p luftvgar
och lungor till fljd av
exponering av toxiska
gaser och lsningar

Initialt handlgga
Yrkesastma
Initialt bedma
Asbestbetingade
sjukdomar: Pleuraplack,
Asbesteos, Malignt
mesotheliom

vrigt

Sjukdomar i
mediastinum
Indikationer fr hjrtlung och lungtransplantationer

Sid 26 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Hematologi
Sjukdom/tillstnd Handlgga/bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Icke malign
hematologi

B12-brist utan anemi

Myelofibros

Thalassemia minor

Hemoglobinopatier
(vriga)

Polycytemia vera
Essentiell trombocytemi

Monoklonal gammopati
av oklar signifikans
(MGUS)

Maligna lymfom,
srskilt B-KLL

Myelodysplastiskt
syndrom (MDS)

Akut myeloisk/
lymfatisk leukemi

Kronisk myeloisk
leukemi

Behrska
Anemiutredning
Anemi orsakad av
jrnbrist, brist p
B12/folat
Sekundr anemi
Initialt handlgga
Hemolys
Trombocytopeni med
bldningssymtom
Polycytemi
Trombocytos
Leukocytos

Malign hematologi

Initialt handlgga
Feber/sepsis vid
neutropeni/
agranulocytos
Initialt bedma
Akuta leukemier
Tumrorsakad
ryggmrgslesion
Lymfkrtelfrstoring
Multipelt myelom

Hematologiska
Behrska
behandlingsmetoder Erytrocyttransfusion

Myelofibros

Palliativ behandling
av hematologiska
maligniteter

Autolog och allogen

stamcellstrans-plantation

Trombocyttransfusion

Verkningsmekanismer
fr biologiska lkemedel

Vanliga biverkningar
av cytostatika och
biologiska lkemedel
Behandling av virusoch svampinfektioner

Sid 27 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Hematologi, forts
Sjukdom/tillstnd

Handlgga/bedma

Hematologiska
underskningsmetoder

Ha kunskap

Ha knnedom

Cristaspiration
Cristabiopsi

Bedmning av
benmrgsutstryk

Bedmning av perifert
blodutstryk

Hemostasrubbningar

Behrska
Djup ventrombos

Immunmedierad
trombocytopen
purpura (ITP)

Trombotisk
trompocytopen
purura (TTP)

von Willebrands
sjukdom (VWS)

Medel vid rubbningar i

trombocytfunktion och
plasmakoagulationsdefekter

Lungemboli
Initialt handlgga
Bldningstillstnd
orsakade av strningar
i hemostasen

Hemofili

Bldning eller verdosering av antikoagulationsbehandling

(AVK-behandling)

Sid 28 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Allergologi
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma Ha kunskap

Ha knnedom

Allergiska och
immunologiska
tillstnd

Behrska
Allergisk konjunktivit

Immunologiska
typreaktioner

Immunsystemets
uppbyggnad

Allergisk rinit

Begreppen:
verknslighet
Allergi - Atopi Hyperreaktivitet

Den normala immunreaktionen vid infektion

med bakterier eller virus

Allergisk astma
bronchiale
Initialt handlgga
Anafylaxi och
allergisk chock

Autoimmunitet

Akut urtikaria
och angiodem

Allergisanering

Kronisk urtikaria

Allergenspecifik
immunterapi
(hyposensibilisering)

Atopiskt eksem
Hereditrt angiodem

De vanligaste lkemedlen som ger upphov till

verknslighetsreaktioner

Penicillinreaktioner
Initialt bedma
Fdomnesallergi

Korsallergier mellan
luftburna allergen och
fdomnen

Allergologisk
diagnostik

Hudtest (Pricktest)
Specifika IgE-antikroppar i serum (RAST)
Allergenprovokation

vrigt

Behrska
Biverkningsrapportering
till Lkemedelsverket

Sid 29 av 40

Histaminfrgiftning
(skombroidfrgiftning)
efter intag av vissa
fiskprodukter och ostar

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Angiologi
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma Ha kunskap
Kardiovaskulra
riskfaktorer

Behrska
Bedmning av kardiovaskulr sjukdomsrisk
och nyttan av riskfaktorintervention hos
enskilda patienter
Rdgivning till enskilda
patienter avseende
kardiovaskulr
prevention
Motiverande samtal

Den normala
artrvggsstrukturen
Aterosklerosprocessen
Betydelsen av rkning,
alkohol, kost/vervikt,
stress och stillasittande
livsstil nr det gller
uppkomsten av sjukdom
och ohlsa
Olika typer av livsstilsinterventioner och dess
evidens
Mlvrden fr kardiovaskulr prevention
Centrala mekanismer
fr uppkomsten av
metabola syndromet
Sjukskterskebaserade
mottagningar inriktade
p kardiovaskulr
prevention

Hypertoni

Behrska
Essentiell hypertoni
Malign hypertoni
Hypertensiv kris
Bedmning av
ambulatorisk
blodtrycksregistrering
Utredning avseende
sekundr hypertoniform

Tromboemboliska
sjukdomar

Behrska
Djup ventrombos
Lungemboli

Sid 30 av 40

Ha knnedom

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Angiologi, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Perifer artrsjukdom

Kirurgisk behandling:
Krlrekonstruktion
Perkutan transuminal angioplastik
(PTA)

Brgers sjukdom

Behrska
Claudicatio intermittens
Aortadissektion
Renovaskulr sjukdom

Raynauds fenomen
Praktiska moment:
Mtning och tolkning
av ankel/brachial
index(ABI)
Initialt bedma
Kritisk ischemi

Vensa
krlsjukdomar

Behrska
Ytlig trombos Tromboflebit

Kompressionsbehandling

Initialt handlgga
Varicer - Kronisk vens
insufficiens
Vensa bensr

Indikationer fr
venkirurgi

Sid 31 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Reumatologi
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma Ha kunskap

Ha knnedom

Inflammatoriska
ledsjukdomar

Sjukdomsmodifierade
lkemedel som anvnds
inom reumatologin

Handlgga
Giktartrit
Kristallartrit
Reaktiv artrit

Differentialdiagnostik
vid, och basal utredning av inflammatoriska
ledsjukdomar

Praktiska moment:
Punktion av knled

Behandlingsprinciper vid
kronisk inflammatorisk
ledsjukdom

Initialt handlgga
Akut artrit
Internmedicinska
Septisk artrit
sjukdomar med symtom
Ankyloserande spondylit frn rrelseapparaten
Borreliaartrit
Initialt bedma
Reumatoid artrit
Psoriasis artrit
Sarkoidos

Inflammatoriska
systemsjukdomar

Handlgga
Polymylagia reumatika
Temporalissarterit

Differentialdiagnostik
vid, och basal utredning av inflammatoriska
systemsjukdomar

Initialt bedma
SLE
Wegeners granulomatos
Svr vaskulit med
livshotande/sviktande
organfunktion

Icke inflammatoriska tillstnd

Initialt handlgga
Artros
Lokaliserade och
generaliserade
smrttillstnd

Karaktristiska
laboratoriefynd vid
inflammatoriska
systemsjukdomar
Behandlingsprinciper vid
inflammatoriska
systemsjukdomar
Systemisk skleros
Takayasus arterit
Polyarteritis nodosa
Dermatomyosit
Polymyosit,
Henoch Schnleins
purpura
Churg-Strauss syndrom
Behets sjukdom
Kronisk sarkoidos

Behandlingsrd vid
generella smrttillstnd

Sid 32 av 40

Amyloidos

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Reumatologi, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma

Ha kunskap

vrigt

Fosfolipidantikroppssyndrom

Handlgga
Utredning av frhjd
snkningsreaktion (SR)
Tietzes syndrom
(Osteokondrit)

Sid 33 av 40

Ha knnedom

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Neurologi
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma Ha kunskap

Ha knnedom

Cerebrovaskulra
sjukdomar (stroke)

Trombektomi

Behrska
Cerebral infarkt
Transitorisk ischemisk
attack (TIA) / amaurosis
fugax / minor stroke

Indikationer / kontraindikationer fr trombolys vid ischemisk stroke

Intracerbral bldning
(icke operabel)

Rehabilitering
efter stroke

Initialt handlgga
Progressiv stroke

Bedmning av skadelokalisation utifrn

symtom och fynd
vid neurologisk
underskning

Hjrnstamsischemi

Karotiskirurgi

Subarachnoidal bldning
Initialt bedma
Sinustrombos
Subdural- och
epiduralbldning

Huvudvrk

Behrska
Differentialdiagnostik
och basal utredning av
huvudvrk

Hjrntumrer
Lkemedelsbehandling
vid migrn

Initialt handlgga
Spnningshuvudvrk
Migrn
Hortons huvudvrk

Epilepsi

Behrska
Differentialdiagnostik
och basal utredning av
kramper
Initialt handlgga
Tonisk-kloniska anfall
Status epilepticus

Sid 34 av 40

Klassifikation av
epileptiska anfall
(generaliserade, fokala)
Lkemedelsbehandling
vid epilepsi

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Neurologi, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma

Ha kunskap

Ha knnedom

Yrsel

Lkemedelsutlst yrsel

Cervikogen yrsel

Behrska
Differentialdiagnostik
och utredning av yrsel

Fysikalisk behandling
av yrsel

Ortostatism
Yrsel hos ldre
(presbyastasi)
Initialt handlgga
Godartad lgesyrsel
Vestibularisneurit
Fobisk postural yrsel
Initialt bedma
Cerebellr infarkt
Mnires sjukdom

Polyneuropatier
(PNP)

Behrska
Differentialdiagnostik
och utredning av PNP

Internmedicinska
sjukdomar som kan
ligga bakom PNP

Elektroneurografi (ENG)

Neuroborrelios

Virusmeningit

Elektromyografi (EMG)

Initialt bedma
Akut inflammatorisk
demyeliniserande PNP
(Guillain Barrs
syndrom)

Neuralgier

Initialt bedma
Trigeminusneuralgi
Postherpetisk neuralgi

CNS-infektioner

Initialt handlgga
Bakteriell meningit

Hjrnabscess
Initialt bedma
Encephalit

vrigt

Intrakraniell
tryckstegring

Myokymier
Akut myelopati

Parkinsons sjukdom
Essentiell tremor
Restless legs syndrom
Praktiska moment:
Lumbalpunktion
Sid 35 av 40

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Psykiatri
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma Ha kunskap

Ha knnedom

Smnstrningar

Den normala
smnens frlopp

Initialt handlgga
Insomningssvrigheter

Lkemedel som kan

orsaka smnstrningar

Initialt bedma
Hypersomnier
(smnapnsyndrom,
narkolepsi)

Behandlingsrd vid
smnsvrigheter
(smnhygieniska
principer)
GABA-erga hypnotika
(benzodiazepiner och liknande hypnotika) och
andra smnmedel.

ngest och oro

Initialt handlgga
Panikngest

Lkemedel och missbruk som orsak till

ngest
Sambandet mellan
psykosociala faktorer
och kroppsliga
processer/symtom

Lkemedelsbehandling
av ngestsyndrom (inkl.
benzodiazepiner och
selektiva serotoninterupptagshmmare,
SSRI)
Posttraumatiskt
stressyndrom
Generaliserat
ngestsyndrom

Frstmningssyndrom

Vrdering av
sjlvmordsrisk
(suicidstegen)

Initialt bedma
Egentlig depression
Maniskt skov
Initialt handlgga
Serotoninergt syndrom

tstrningar

Psykoser

Behrska
Utfrdande av vrdintyg
fr intagning p en
sjukvrdsinrttning fr
tvngsvrd enligt 4 i
Lagen om psykiatrisk
tvngsvrd (LPT)

Samband mellan
depression och hjrtkrlsjukdom /
inflammation

Behandling med
antidepressiva
lkemedel (inkl. SSRI,
tricykliska
antidepressiva)
Bipolra syndrom

Somatiska symtom och

fynd vid anorexia
nervosa

Bulimia nervosa

Tecken p
psykossjukdom

Lkemedelsbehandling
av psykoser
(neuroleptika)

Begreppet Allvarlig
psykisk strning i
juridisk mening

Sid 36 av 40

Schizofreni

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Psykiatri, forts
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma

Ha kunskap

Psykoser, forts

Metabola rubbningar
och annan somatisk
ohlsa relaterad till
schizofreni

Initialt bedma
Om det finns sannolika
skl fr att frutsttningarna fr sluten
psykiatrisk tvngsvrd
r uppfyllda.

Ha knnedom

Malignt neuroleptika
syndrom

Demens och
konfusion

Behrska
Differentialdiagnoser
och basal medicinsk
utredning vid misstanke
om demens

Vaskulr demens

Alzheimers sjukdom
Alkoholdemens

Initialt handlgga
Konfusion (akut
frvirring)

Beroendetillstnd
(alkohol och
narkotika)

Behrska
Patientcentrerad dialog
fr identifiering av
riskbruk av alkohol

Somatiska problem och

laboratorieprover som
kan tyda p riskbruk av
alkohol

Strategier fr att undvika

lkemedels-beroende

Opiater
Centralstimulantia

Initialt handlgga
Akut alkoholfrgiftning
Alkoholabstinens
Delirium tremens
Wernicke-Korsakoffs
syndrom
Intoxikationer av
narkotika

Cannabinoider
Gammahydroxibutyrat
(GHB)

Sid 37 av 40

Farmakologisk
behandling mot terfall i
alkoholmissbruk

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Smrta/Palliativ vrd
Sjukdom/tillstnd Handlgga/Bedma Ha kunskap

Ha knnedom

Smrta

Indelning i smrtkategorier utifrn genes

Behrska
Akuta smrttillstnd
orsakade av internmedicinska sjukdomar
Behandling av kortvarig
nociceptiv smrta
Initialt bedma
Fibromyalgi
Myofasciellt
smrtsyndrom

Smrtanalys
Paracetamol
Cyklooxygenashmmare

Lkemedel vid
neuropatisk smrta

Opiodanalgetika
Svaga opioder

Whiplashassocierad
sjukdom

Icke farmakologisk
smrtstillande
behandling

Invasiv smrtstillande
behandling

Smrtenheter

Palliativ vrd

Behrska
Lindring av symtomen:
smrta, illamende,
andnd, matleda,
obstipation, trst,
rosslig andning,
ngest och rdsla

Palliativa enheter

Att bedma nr en
patient snart ska d
(brytpunkten)

Socialstyrelsens och
SLS etiska riktlinjer
rrande behandling i
livets slutskede

Brytpunktsamtal med
patienten/nrstende

Vrd av dende
i hemmet:
Olika former av
std / vrd

Vanliga sorgereaktioner

Stdja en person i sorg

Sid 38 av 40

Palliativ sedering

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Akutmedicin
I omrdet akutmedicin ingr bde den internmedicinska basen samt de flesta gren- och angrnsande
basspecialiteterna. SIM har valt att lgga till akutmedicin som en egen avdelning dels fr att trycka p
dess betydelse inom internmedicinen och dels fr att skerstlla att inga viktiga omrden missas. Det
senare r anledningen till att omrdet infektioner finns upptaget hr. Sjlvklart finns ett verlapp med
de enskilda sjukdomsomrdena.

Handlgga/Bedma Ha kunskap
Allmnna frdigheter Behrska
Akutmottagningens
Differentialdiagnostik vid medicintekniska
och initial handlggning utrustning
av svra eller potentiellt
livshotande tillstnd
Utesluta allvarliga
internmedicinska
tillstnd p en akutmottagning med rimlig
skerhet

Symtominriktad
handlggning *

Behrska
Dyspn
Brstsmrta
Syncop
Initialt handlgga
Chock
Kramper
Huvudvrk
Medvetslshet
Yrsel
Akut konfusion
Hypotermi

Frgiftningstillstnd

Initialt handlgga
Akuta frgiftningar av
lkemedel, metanol,
etylenglykol, kolmonoxid, svampar.

Allmnna principer fr
behandling av
frgiftningar
Antidotbehandling

Gasolyckor

Sid 39 av 40

Ha knnedom

Mlbeskrivning Internmedicin Svensk Internmedicinsk Frening

Akutmedicin, forts

Infektioner

vrigt

Handlgga/Bedma

Ha kunskap

Initialt handlgga
Sepsis
Meningit / encefalit
Cystit / asymtomatisk
bakturi
Febril urinvgsinfektion
Infektioner i lunga och
lungsck

Resistenta bakterier

Ha knnedom

Smittskyddslagen

Initialt handlgga
Blodsmitta (stick,
skrskada, blodstnk)
Elektriska olycksfall
Skador av brandrk
Huggormsbett
Initialt bedma
Akuta porfyrier
Drunkningsolyckor
Dykolyckor

* Utredningar och behandling vid akutmottagningar och akutmedicinska avdelningar r mnga

gnger symtomstyrda. SIM vill lyfta fram det differentialdiagnostiska tnkandet som en viktig del
av den kliniska tjnstgringen. Vid fljande tillstnd br specialisten kunna fungera som frsta
mottagande lkare. Kunna handlgga akut, bedma allvarlighetsgrad samt i tillmpliga fall ha
frmga att fra ett differentialdiagnostiskt resonemang och veta vilka andra specialiteter som kan
behva konsulteras. Ytterligare kunskap fr mnga av tillstnden frvntas och avhandlas mer
utfrligt under respektive sjukdomsomrde.

Bilagor
1. Socialstyrelsens mlbeskrivning fr Internmedicin (2008)
2. Intyg om klinisk tjnstgring
3. Intyg om skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer
4. Intyg om auskultation
5. Intyg om kvalitets- och utvecklingsarbete
6. Sit-in mall fr medsittning under ST
7. Intyg om uppndd kompetens enligt mlbeskrivningen
8. Anskan om specialistkompetens
Sid 40 av 40