Professional Documents
Culture Documents
Full Text 01
Full Text 01
Institutionen fr socialvetenskap
Socionomprogrammet 210 hp
Abstrakt
Denna studie har underskt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att
ka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Drfr har studien syftat till att underska vilken
social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varfr redogrelserna ser ut som de gr. I
studien anvndes en innehllsanalys fr att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma
och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten.
Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom,
kriminalitet, utanfrskap, prostitution samt hemlshet. Dessa sociala problem beskrevs i texterna utifrn
teman om frort och kamp. Slutsatserna visar att sociala problem fungerar stigmatiserande fr individer
och grupper och att detta stigma pverkar svl livsval och uppfattningen av mjliga livsval. Studiens
slutsatser utgr viktig kunskap fr det sociala arbetets kontakt med utsatta mnniskor.
Nyckelord: Sociala problem, hiphop, utsatthet, stigma, territoriellt stigma, innehllsanalys,
Innehll
1. Inledning .................................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 1
1.2 Problemformulering .............................................................................................................. 1
1.3 Syfte ..................................................................................................................................... 2
1.4 Frgestllningar.................................................................................................................... 2
1.5 Studiens relevans fr socialt arbete ..................................................................................... 2
1.6 Avgrnsningar ...................................................................................................................... 3
1.7 Disposition ............................................................................................................................ 3
2. Teori ........................................................................................................................................... 5
2.1 Teorin om stigma.................................................................................................................. 5
2.1.1 Stigma och dess konsekvenser ..................................................................................... 5
2.1.2 Identitet, ambivalens och grupptillhrighet .................................................................... 6
2.1.3 Invndning mot teorin om stigma .................................................................................. 6
2.2 Territoriell stigmatisering ...................................................................................................... 7
2.3 Stigma i denna studie - nya grupper, samma problem ........................................................ 7
2.4 Stigma vs social exkludering ................................................................................................ 7
3. Tidigare forskning ...................................................................................................................... 9
3.1 Framstllning av sociala problem utifrn utsatta grupper .................................................... 9
3.2 Framstllning av sociala problem i hiphop ......................................................................... 10
3.3 Framstllning av sociala problem i annan populrkultur .................................................... 11
3.4 Sammanfattning av kunskapslget .................................................................................... 12
4. Material och metod .................................................................................................................. 13
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats ............................................................................................... 13
4.2 Litteraturskning ................................................................................................................. 13
4.3 Datainsamling..................................................................................................................... 15
4.3.1 Urval ............................................................................................................................ 15
4.3.2 Bearbetning av texter................................................................................................... 16
4.4 Textanalytisk metod - innehllsanalys ............................................................................... 17
4.5 Slangdefinition .................................................................................................................... 20
4.6 Forskningsetiska vervganden ........................................................................................ 21
4.7 Validitet och reliabilitet........................................................................................................ 22
4.8 Generaliserbarhet............................................................................................................... 23
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I samband med missfrhllanden och orttvisor hjs d och d olika rster med olika agendor, fr att
uppmrksamma problem och f till stnd en frndring av ngot slag. Meuwisse och Swrd (2013) skriver att
Socialarbetarnas yrkesuppgift r att lsa sociala problem (s. 17). Detta innebr att det sociala arbetet r
beroende av att sociala problem identifieras och definieras fr att kunna hjlpa de drabbade mnniskorna.
Vem eller vilka r det d som bidrar till att uppmrksamma och belysa sociala problem och driva p
samhlleliga tgrder fr att lsa dessa? Vem stter agendan fr det sociala arbetet?
Enligt Loseke (2003) bidrar alla mnniskor till att formulera sociala problem. Detta sker s fort vi
frsker vertyga ngon annan om att en viss frga br tas p allvar. Nr vi p ngot stt agerar fr att en
annan mnniska ska tnka eller knna p ett visst stt angende ett socialt problem r vi delaktiga i att
konstruera det. Om flera mnniskor pstr en sak tillsammans, exempelvis genom en organisation som arbetar
fr att social frndring, r vanligtvis chansen strre att pverka n om vi pstr samma sak ensamma. Ofta r
det starka grupper s som journalister, frfattare eller srskilda yrkesgrupper som genom olika kanaler
(debattartiklar eller demonstrationer) lyfter fram ett problem som berr dem sjlva eller ngon annan men det
finns ocks andra grupper i samhllet som inte har samma mjlighet att f sin rst hrd. Genom musik har
orttvisor uppmrksammats och problem formulerats vilket senare bidragit till frndring. Lindgren (2009)
menar att olika generationer prglas av sin tids populrkultur genom dess konstruerade funktion. P s stt
skapar populrkulturen, som i denna studie representeras av hiphopmusik, en form av kollektiv upplevelse och
erfarenhet som bidrar till svl sammanhllning som nostalgi, men i vidare mening utgr den en byggsten i
individernas livsvrld. Hiphopen, som fddes i New York under 1970-talet, har sedan mitten av 80-talet ofta
kommit att fungera som ett politiskt verktyg (Chang, 2005, Jeffries, 2014). Samhllskritik och redogrelser
fr sociala orttvisor har varit och r n idag en sjlvklar del av musikgenren (Sernhede & Sderman, 2010).
Hiphopmusik kan enligt Sernhede (2009, s. 12) fungera som ett stt att analysera och problematisera den
sociala verkligheten och genren diskuteras ofta, genom sin rapporterande funktion, i termer av de svartas
CNN (Mahoney, 2010). Musiken kan bidra med sprkliga redskap fr att uppfatta och bearbeta sociala
problem (Tickner, 2008) och genom dess konstruerande funktion r den vsentlig fr hur och vad vi uppfattar
som sociala problem.
1.2 Problemformulering
Denna studie kretsar kring olika stt att se p och frst sociala problem. Hur man ser p ett problem avgr
sannolikt vad man vill gra t det, om man vill lsa det eller inte och vilka insatser som man finner passande.
Allt detta pverkar de mnniskor som r drabbade av problemen och deras anhriga eftersom de riskerar att
1
inte f den hjlp eller det std de behver. Loseke (2003) skriver att problem som formuleras av starka
grupper i samhllet, ssom forskare och akademiker, tenderar att uppfattas som mer trovrdiga n andra
grupper som uttalar sig om social problematik. Det finns uppenbara faror med att definitioner av social
problematik vrderas hgre om de kommer frn professionella n frn andra grupper. Marsh (2002) skriver att
brukaren mste knna sig frstdd och yrkesarbetaren mste svara p brukarens behov och definition av
problemen (Marsh, 2002). Det sociala arbetet r drfr beroende av andra perspektiv, perspektiv som speglar
olika grupper i samhllet, fr att p bsta stt kunna frmja individens vlmende. Sdana perspektiv kan fs
genom att lyssna till vad mnniskor med olika bakgrund och erfarenheter har att sga om sociala problem. I
denna studie nyttjas svensk hiphopmusik som ett verktyg fr att finna viktiga perspektiv p sociala problem.
Genom hiphop som ett uttryck fr bearbetningar av verkligheten i Sveriges frorter (Sernhede, 2002) kan
hiphopmusiken ge en unik inblick i social problematik som kan gynna det sociala arbetet.
1.3 Syfte
Syftet r att ka kunskapen om sociala problem genom att studera hur sociala problem formuleras i svensk
hiphopmusik.
1.4 Frgestllningar
1. Vilka sociala problem beskrivs i hiphoptexterna?
2. Hur beskrivs de sociala problem som framkommer?
3. Varfr beskrivs sociala problem i texterna p de stt som framkommer?
enlighet med detta kunna vrna om individen menar vi att olika perspektiv p sociala problem utgr
ndvndig kunskap. Att enbart utg frn starka gruppers formuleringar av problematik gr stick i stv med
mlet att vrna om individens sjlvbestmmandertt och integritet. Som socialarbetare befinner man sig i en
maktposition dr man vid mten med klienter mste ha frstelse fr dess upplevelser och tankar fr att
gemensamt kunna uppn en positiv frndring. Vidare kan man i socialtjnstlagens (2001:453) 3 kap. 1 lsa
att socialnmnden ska gra sig vl frtrogen med levnadsfrhllandena i kommunen. Detta ska gras fr att
frmja mnniskors ekonomiska och sociala trygghet. Likt ovan r det ven hr viktigt att socialnmnden
lyssnar till vad olika grupper i samhllet har att bertta, vilka problem de formulerar, fr att drefter kunna
bidra till frndring. Studien syftar hrigenom till att underska viktiga perspektiv p social problematik
fr att p s stt bidra med kunskap till det sociala arbetets teori och praktik.
1.6 Avgrnsningar
I denna studie bestr det empiriska materialet av musiktexter frfattade av hiphopare dr vi kommer
underska redogrelserna av sociala problem. Vi har inom ramen fr denna studie ingen mjlighet att
verifiera huruvida hiphoparna upplever de sociala problem som terfinns i musiktexterna och det r heller inte
vr ambition. Vi stller oss bakom Gans (1974/1999) beskrivning d hen skriver att populrkultur terspeglar
och uttrycker mnga mnniskors estetiska, och andra, behov (refererad i Lindgren, 2009, s. 42). Detta
innebr att svensk hiphop, som populrkultur, kan uttrycka vad andra mnniskor tycker och tnker om sociala
problem. Med detta sagt intresserar vi oss inte fr artisterna i sig. Snarare r det redogrelserna fr sociala
problem som r i fokus.
1.7 Disposition
Hr presenteras uppsatsens disposition fr att p s stt guida lsaren genom de olika delarna. Kapitel ett
inleds med en introduktion av forskningsmnet som mynnar ut i problemformulering och studiens syfte och
frgestllningar. Drefter fljer ett avsnitt om studiens relevans fr socialt arbete och avslutningsvis studiens
avgrnsningar. I kapitel tv presenteras och motiveras val av de teorier som ligger till grund fr analysen.
Kapitel tre innehller en sammanstllning av den forskning som valts i relation till studiens syfte och
frgestllningar. Kapitel fyra brjar med en redogrelse fr studiens vetenskapsteoretiska ansats och fljs
upp av en beskrivning ver hur litteraturskningen gtt till. Drefter fljer datainsamling, urvalsprocess samt
redogrelse ver studiens metod; textanalys. Sedan fljer ett stycke som behandlar sprket i de hiphoptexter
som utgr studiens urval. Vidare diskuteras olika forskningsetiska vervganden och drefter fljer
resonemang kring studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Det fjrde kapitlet avslutas drefter med
en metodologisk diskussion. Kapitel fem inleds med att redovisa studiens empiriska resultat och avslutas med
en sammanfattning av dessa. I kapitel sex analyseras och tolkas resultatet med hjlp av teori. Drefter fljer
kapitel sju som innehller studiens slutsatser. I kapitel tta tar vi ett steg tillbaka och frsker frst
slutsatserna genom en diskussion. Kapitlet och uppsatsen avslutas med frslag p forskning som aktualiserats
i och med denna uppsats.
2. Teori
Nedan presenteras den teori som senare kommer nyttjas fr analys av det empiriska resultatet. Teorin om
stigma behandlar hur individer pverkas och handlar beroende p omgivningens uppfattningar om denne.
Begreppet territoriellt stigma kan ses som en utveckling av nmnda teori och applicerar stigmabegreppet i en
bredare kontext utifrn uppfattningen av att hela omrden kan befstas med ett stigma vilket pverkar alla
invnare i omrdet. Teorin om stigma har valts fr att frdjupa frstelsen av empirin dr teorin kan bidra med
kunskap om varfr empirin ser ut som den gr. Vi vill allts underska varfr formuleringar av sociala
problem r utformade p de stt som framkommer i de analyserade hiphoptexterna.
Frhllandet mellan denna studie och teori kan frklaras utifrn termer av induktiva tendenser.
Bryman (2011) skriver att induktiv teori innebr att man drar generaliserbara slutsatser p grundval av
observationer (s. 28). Induktion r motsatsen till deduktion som utgr frn teori och hypotes fr att drefter
utfra en empirisk granskning. Induktion och deduktion utgr strategier vilka ofta rymmer drag av varandra
varfr Bryman (a.a.) redogr fr vikten av att tnka p dessa strategier i termer av tendenser. Teorin om
stigma applicerades frst efter att data samlats in vilket gr att man br se denna studie som induktiv snarare
n deduktiv, men att den i strikt bemrkelse varken kan sgas vara renodlat induktiv eller deduktiv. Genom att
vi valt teori efter att empiriska data samlats in ppnades fr mjligheter att sakenligt ska en teori som kunde
frklara datan. Genom texternas redogrelser fr sociala problem som starkt sammankopplade med bostadsort
uppfattade vi stigmateorin och begreppet territoriellt stigma som passande angreppsstt fr att utfra denna
underkning p mikroniv. Vi har nyttjat Goffmans originalverk om stigma och vidare utvecklat med Giddens
(1987) och Perssons (2012) perspektiv p teorin fr att skapa en heltckande bild. I detta kapitel presenteras
teorin om stigma fr att terkomma som verktyg under analysdelen dr den syftar till att besvara studiens
tredje frgestllning: Varfr beskrivs sociala problem i texterna p de stt som framkommer?
Utgngspunkten i teorin om stigma r social interaktion och str enligt Persson (2012) i relation till hur
individen ...hanterar, styr och visar upp sin identitet i interaktion med andra (s. 130). Goffman (2001)
beskriver hur samhllets rdande identitetsfrestllningar, vad som rknas som normalt och onormalt,
pverkar svl de mnniskor som tillhr normen som de som blir stigmatiserade. Mnniskan socialiseras allts
in i samhlleliga frestllningar om det normala. Stigma anvnds fr att beskriva en djupt misskrediterande
egenskap (a.a., s. 10) och bygger p att kategorisering sker vid mten med andra mnniskor. En person kan
stigmatiseras antingen p grund av kroppslig missbildning, karaktrsdrag eller genom ras, nation eller religion
(a.a., s. 12).
Goffman (2001) skiljer mellan social identitet, personlig identitet och jag-identitet. De tv frstnmnda
uppkommer genom individens relationer och hur denne uppfattas i motsats till jag-identiteten, som visserligen
pverkas av den sociala och personliga identiteten, men i mindre utstrckning pverkas av andras
uppfattningar. Social identitet gller sjlva stigmatiseringen medan personlig identitet r kopplad till
hanteringen av stigmat (a.a.). Genom individens sociala och personliga identitet och ambivalensen dr
emellan kategoriseras och vrderas dennes vrld p olika stt beroende p situation och tillflle (a.a.). Den
stigmatiserade upplever en identitetsnorm denne inte kan infrliva varfr en ambivalens gentemot det egna
jaget uppkommer - antingen genom pendlingar i identifikation (mellan andra stigmatiserade individer och de
normala) eller genom den naturliga kopplingen till andra stigmatiserade (a.a.). Individer med stigma tenderar
att indela jaget i flera lager vilket kan leda till att individen nyttjar samma attityder som hen sjlv blir drabbad
av fast gentemot grupper med vrre stigma den lomhrde kan med emfas ppeka att hen inte r dv (s. 118).
Frhllandet mellan norm och stigmatiserad kan innebra ett undvikande och avstndstagande mellan
individer (s. 20). Detta leder till att det kan skapas grupper med talfra representanter, lojala med gruppen,
som fr dess talan utt i samhllet (a.a.). Att sdana representanter uttrycker gruppens identitetsambivalens i
exempelvis skrivet eller spelat material menar Goffman (2001) frekommer (s. 119).
En invndning som har riktats mot teorin om stigma rr i huvudsak det faktum att Goffman framfr allt utgtt
frn och studerat en amerikansk medelklass och i och ur det sammanhanget formulerat sina ider (Giddens,
1987). Hur pass verfrbara hans tankar om interaktion kan vara till andra grupper, i andra delar av vrlden
blir en intressant och befogad frga. Enligt Giddens (1987) kan dock mnga samhllen ha nytta av hans tankar
om interaktion och det r upp till forskaren att testa om iderna r verfrbara till andra sammanhang n den
ursprungliga.
missgynnade individer ska f hjlp nr det gller att spela en viktigare roll i samhllet genom att tilldelas
resurser och mjligheter fr delaktighet (s. 301). Martin (2004) beskriver hur social exkludering inriktar sig
till att underska de processer som kan leda till att samhllets fattigaste individer kan exkluderas frn
samhllet. Martin redogr fr hur social exkluderingsteori r ndvndig fr att utmana de strukturer som
bibehller en syn p ojmnlikhet som ett problem fr individen och inte fr samhllet. Tyngdpunkten ligger i
att alla samhllsmedborgare ska uppfattas som kapabla. Meningen med denna studie r att frst hur individer
drabbade av social problematik uppfattar problematiken vilket vi menar r viktig kunskap fr socialarbetaren.
Genom teorin om stigma kan vi fra denna underskning p mikroniv dr teorin om social exkludering
snarare inneburit en underskning p makroniv.
3. Tidigare forskning
Nedan presenteras forskning om sociala problem som valts i relation till studiens syfte och frgestllningar.
Forskningen har tematiserats under tre rubriker fr att bilda en lttverskdlig struktur.
Frst presenteras hur sociala problem upplevs av utsatta grupper. Sedan fljer ett avsnitt som belyser hur
sociala problem formuleras i hiphopmusik. Drefter redovisas forskning som handlar om hur specifika sociala
problem framstlls och konstrueras inom populrkultur. Denna forskning kan ses som ett komplement till den
vriga forskningen. Tillsammans syftar dessa omrden att tcka in forskning om hur sociala problem
framstlls av olika grupper i olika medier. Sist i detta kapitel kommer en sammanfattning av kunskapslget
dr forskningen problematiseras. I metodkapitlet (4.2) redogr vi fr genomfrandet av de litteraturskningar
som lett fram till den kunskap som presenteras nedan.
polisen var motstndare snarare n dr fr att hjlpa. If we see the police we would throw an old brick or
two. Everyone hates them! There's barely anybody who likes them They're murderers too. They kill people
for nothing'. (s. 109). En majoritet redogr fr dliga erfarenheter av skolan och en negativ syn p framtida
arbetsmjligheter. Genom begrnsade mjligheter till utbildning frstrktes deras knsla av utanfrskap.
Harju och Thord (2011) har genom en svensk och en norsk kvalitativ studie underskt barns
upplevelser och erfarenheter av att leva i fattigdom. Barn har sllan sjlva blivit frgade kring fattigdomen och
den utsatthet de lever i varp forskarna vill bidra med nya insikter. Intervjuer har utfrts med barn och
frldrar och inkluderar bidragstagande familjer och familjer med lga inkomster. Resultaten visar att de
utsatta barnen r vl medvetna om familjens ekonomiska situation och en del frsker frndra situationen
medan andra anpassar sig till den. Trots att de flesta familjer i studien har en stabil boendesituation uttrycker
flera barn en oro ver att inte f mat eller klder. En del av dessa barn har vertagit ansvaret, som frldrarna
frvntas st fr, nr det kommer till att kpa klder, mat och betala fr fritidsaktiviteter. Majoriteten av
barnen i studien uppvisar en positiv instllning till skolan, framfr allt de yngre barnen, men i vissa fall
pverkar den ekonomiska situation barnen negativt i och med att den kan ge upphov till oro och ngest.
uppfattas mellan uppkomst av s kallad gangsterrap och en kad vldsam lyrik. Studien redovisar kningen
av antalet vldsamma texter som beroende p frndrade sociala villkor tillsammans med frndringar i
musikindustrins kommersiella taktik. kningen av vldsamma texter har skett parallellt med att det faktiska
vldet i samhllet har minskat.
Tickners (2008) studie gllande hiphop i Colombia, Kuba och Mexiko beskriver hur hiphopkultur utgr
ett viktigt reflektionsverktyg fr fattiga och marginaliserade unga vrlden ver. Trots att hiphop r en global
och kommersiell produkt inkorporeras den p skilda stt bland annat beroende p sociala frhllanden.
Studien visar att hiphopkultur yttrat sig p olika stt i de tre spansktalande lnderna trots att hiphopmusik i
alla tre lnder speglat ekonomiska, politiska och sociala frndringar. Lyriken i hiphoptexter tillhandahller
resurser och kunskap i form av ord vilka kan bidra till identifikation och frstelse dr den gemensamma
nmnaren r utanfrskap, rasism, fattigdom, vld och andra svrigheter vrlden ver. Trots att hiphopkulturen
som global rrelse definieras genom vissa signifikanta teman tolkas hiphopkulturen utifrn den kulturella
kontext lyssnaren befinner sig i. Drfr r gangsterrap populrt i Colombia och Mexico, men inte i Kuba som
har en hgre socioekonomisk standard. Samtidigt r Kubansk rap mer inriktad p antirasism d rasismen i
Kuba kat i och med att landet under 90-talet ppnades fr den globala marknaden. Mexikansk rap andra
sidan behandlar ofta illegal immigration i och med nrheten till USA:s grns. Studien beskriver hiphop som en
spegling av det vardagliga livet dr utanfrskap och fattigdom ges stort utrymme och marginaliseringen som
upplevs r liktydliga oavsett vart i vrlden man befinner sig.
Fokus fr studien var att underska om ansvaret att lsa problemet, vldet, lg hos individen, samhllet eller
specifika institutioner. Resultatet visar att majoriteten av tidningsartiklarna portrtterar vld i nra relationer
som ett privat problem dr lsningen ligger i att den drabbade mste vervinna vissa hinder. Ansvaret, och
ibland ven orsaken till problemet, beskrevs allt som oftast ligga hos den utsatta. Denna bild som tidningarna
frmedlar bidrar till att sprida och legitimera uppfattningen om att vldet r den drabbade individens problem
12
4.2 Litteraturskning
En kunskapssammanstllning innebr enligt Bryman (2011) en genomgng av befintlig litteratur inom
forskningsomrdet. Syftet r att skapa en versikt av kunskapslget genom att presentera hur forskningen p
omrdet hittills sett ut och p s stt placera studien i ett sammanhang.
I vrt fall r forskningsomrdet sociala problem och hur dessa problem formuleras. Skningarna har skett i
referensdatabaserna ASSIA, SOCINDEX, Academic Search Premier [ASP] och Social services
abstracts/Sociological abstracts [SSA] som tillhandahller artiklar och litteratur inom socialt arbete och andra
nrliggande forskningsomrden. Skorden skiljer sig ngot beroende p vilken databas som anvnts. Detta
beror p att varje databas har egna mnesord som forskningen r knuten till. Exempelvis ger en skning p
13
social problems resultat i samtliga databaser medan det bara r i ASSIA som social issues anvnds som
mnesord och presenterar artiklar kopplade till det. Samtliga valda artiklar och antalet presenterade trffar r
sakkunnigt granskade1.
Utifrn studiens problemomrde sktes i ett frsta skede p mnesorden minorities AND social
integration. Vi valde dessa ord i hopp om att finna forskning om olika problem utifrn utsatta mnniskors
perspektiv. Denna skning ledde till artiklar som i stor utstrckning fokuserade p etniska minoriteter och i
ASSIA och SSA fanns inte minorities som fristende mnesord utan var sammankopplat med ethnic. I
SOCINDEX resulterade skningen i 121 trffar och i ASP 71 trffar och det var i ASP som vi valde Autumn
2005: A Review of the Most Important Riot in the History of French Contemporary Society, av Mucchielli
(2009). Utifrn lsning av olika artiklar och litteratur som behandlade utsatthet uppmrksammade vi
begreppet alienation som vi ville g vidare med i skningarna. Vi skte drmed p qualitative research
AND alienation vilket resulterade i 0 trffar i SSA och 1 trff i ASSIA. I SOCINDEX gav skningen 11
trffar och i ASP 20 trffar. Exploring the needs of socially excluded young men, av Rondn, Campbell,
Galway och Leavey (2014). Denna artikel terfanns bde i SOCINDEX och ASP och vi ansg den relevant
fr vr studie eftersom den ger en inblick i hur utsatta individer beskriver sin situation. Drefter skte vi efter
mer specifika problem kopplade till personliga attityder eller uppfattningar om det. En skning p attitudes
AND poverty gav 59 trffar i SSA och 27 trffar i ASSIA. I ASP och SOCINDEX fanns inte attitudes som
mnesord. Vi valde d att ska p social attitudes AND poverty vilket resulterade i 30 respektive 26 trffar.
Frn skningen i ASSIA valdes Child Poverty in a Scandinavian Welfare Context: From Childrens Point of
View, av Harju och Thord (2011). Denna studie belyser utsatthet frn barnets perspektiv utifrn en svensk
kontext.
Vi ndrade sedan fokus d vi ville hitta forskning om hur sociala problem har beskrivits i hiphop. I ett
frsta skede skte vi p social problems OR social issues AND Hip-hop OR hip hop music OR hip hop
culture OR rap music. Denna skning gav inga trffar p ASSIA eller SSA. I SOCINDEX resulterade det i 39
trffar och i ASP gav skningen en enda trff. Detta var Aqu en el Ghetto: Hip-hop in Colombia, Cuba, and
Mexico, av Tickner (2008). I hopp om att f fler trffar i databaserna skte vi p ngra vanliga
problemomrden i relation till hiphop. mnesorden violence AND Hip-hop OR hip hop music OR hip hop
culture OR rap music gav mellan 0 och 39 trffar i databaserna varav flera artiklar undersker frhllandet
mellan hiphop och vldsamt beteende vilket ligger utanfr vrt forskningsomrde. Ngra artiklar fokuserade
dock p innehllet i hiphoptexter och av dessa valde vi Tragic Narratives in Popular Culture: Depictions of
Homicide in Rap Music, av Hunnicut och Andrews (2009), som hittades i databasen ASP. Drefter gjordes
en skning p drugs OR drug abuse AND rap music vilket gav 10 715 trffar i SOCINDEX och 14 329
1
Sakkunnigt granskade artiklar (peer reviewed) innebr en frskran om att verket har bedmts av
sakkunniga forskare (Vetenskapsrdet).
14
trffar i ASP. Trots att vi inte inkluderade hip hop culture i denna skning blev trffarna fr mnga och
fokuserade i stor utstrckning p hiphop som ungdomskultur, vilket r ointressant i denna studie. I SSA gav
skningen inga trffar medan ASSIA presenterade 14 trffar. Av dessa valdes Changes in drug use
prevalence in rap music songs, 1979-1997, av Herd (2008) som undersker hur droger har framstllts i
hiphoptexter.
Fr att komplettera de skningar som vi hittills utfrt brjade vi ska efter forskning som berrde hur
sociala problem formuleras eller beskrivs i populrkultur utanfr hiphopen. Popular culture AND social
problems gav inga trffar p ASSIA, 18 trffar p SOCINDEX och 10 trffar p ASP. Ingen av dessa ansg vi
tydlig visa p hur ett problem konstrueras i populrkultur. En skning p samma mnesord i SSA gav 7 trffar
och av dessa valdes My problem and how I solved it: Domestic Violence in Women's Magazines, av
Berns (1999). I och med det ftal trffar som skningarna gav valde vi specifika problem kopplat till
populrkultur i hopp om fler resultat. Popular culture AND drugs OR drug abuse gav mellan 2 och 13 trffar
i de olika databaserna och ngra artiklar terkom frn tidigare skningar. I SSA valdes Sing a Song of Drug
Use-Abuse: Four Decades of Drug Lyrics in Popular Music-From the Sixties through the Nineties, av
Markert (2001).
4.3 Datainsamling
4.3.1 Urval
Urvalet i denna studie bestr av 105 svenska hiphopltar som r valda fr att mjliggra en textanalys.
Lindgren (2009) skriver att populrkulturella texter reflekterar mnga mnniskors behov eftersom de r
skapade i samma sociala och kulturella sammanhang som alla mnniskor r en del av. Vi tror att musik i bsta
fall kan fungera som en kommentar p aktuella och viktiga frgor som exempelvis frgor om social
problematik. I och med detta tror vi att ltarna vi valt kan ge svar p denna studies frgor. Inom kvalitativt
inriktad forskning r det vanligt att anvnda ngon form av mlinriktat urval. Det betyder att enheterna
(individer, organisationer, texter) strategiskt vljs utifrn att de r relevanta fr forskningsfrgorna (Bryman,
2007). Vrt urval kan sgas vara mlinriktat i och med att vi velat analysera hur svensk hiphop formulerar
sociala problem och drfr valt svenska hiphopltar. Dremot har vi inte valt att enbart inkludera ltar som
behandlar sociala problem vilket vore n mer t det mlinriktade hllet. Detta fr att vi, i mjlig mn, vill visa
p vad samtida svensk hiphopmusik sger om sociala problem. Att vi valt svensk hiphop hnger ihop med att
vi vill underska sociala problem i en svensk kontext men ven att det rent sprkligt underlttar den analys vi
velat gra. Ursprungligen var vr ambition att vlja ett representativt urval frn alla svenska hiphopltar som
givits ut de senaste ren, detta fr att mjliggra en generalisering av studiens resultat. Vi har dock inte kunnat
faststlla populationen eftersom varken Sveriges Radio, Stim, Musiksverige eller IFPI har kunnat frmedla
15
heltckande uppgifter om den inspelade hiphopmusiken frn Sverige. Detta innebr att en generalisering i
strikt bemrkelse inte varit mjlig.
Urvalet r hmtat frn den internetbaserade musiktjnsten Spotify som r 2013 hade 24 miljoner
aktiva anvndare vrlden ver (Spotify). 71 procent av den totala svenska musikkonsumtionen 2013
hrstammade frn strmningstjnster (Grammofonleverantrernas Frening). Spotify har olika spellistor varav
en del av dem innehller ltar frn en och samma genre. Den spellista vi nyttjat heter Digster svensk hiphop,
och har med sina 49 362 fljare vid tiden fr studien med marginal flest antal fljare av de spellistor inriktade
p svensk hiphop som finns delade p Spotify. Vi gjorde ett stickprov p tio texter ur nmnda spellista fr att
f en uppfattning om vilka mnen som behandlades. Stickprovet visade p att samhllskritik frekom i flera
av ltarna varp vi uppfattade hiphop som ett relevant verktyg fr att studera sociala problem. Ltarna r
tillagda i listan mellan oktober 2012 och mars 2014. Den ldsta lten r slppt 2009 och en majoritet r
slppta runt samma tidsperiod som de lagts upp p listan varfr vi betraktar ltarna som samtida vilket r
intresset fr denna studie. Listan bestod vid startpunkten fr denna studie av 105 ltar av vilka samtliga valdes
ut till studien. Jmfrt med den stora mngd text som tenderar att uppkomma vid intervjusituationer
uppskattade vi att textmngden i de 105 ltarna kndes rimlig fr att mjliggra en analys inom ramen fr
denna studie. Det stora antalet ltar har pverkat djupet i analysen som antagligen kunnat bedrivas djupare om
vi valt frre ltar. Storleken p vrt urval innebr att studien, trots dess tolkande ansats, kan sgas rra sig t
det kvantitativa hllet.
Ltarna strcker sig frn som mest 31 miljoner till som minst 37 000 uppspelningar vilket kan
jmfras med melodifestivalens vinnarlt frn r 2009 (Malena Erman - La Voix) och 2014 (Sanna Nielsen Undo) vilka str fr ca 1.5 miljoner respektive ca 10 miljoner uppspelningar p tjnsten. Med detta sagt vill vi
stta urvalets uppspelningar i relation till annan samtida musik, musik som uppskattas av mnniskor i olika
ldrar och som kan antas vara populr. Flera av ltarna p spellistan gr ocks att terfinna bland de mest
spelade ltarna p radiostationen P3 och i SR Metropols program en krleksattack p svensk hiphop som r
Sveriges strsta radioprogram med fokus p svensk hiphop (Sveriges Radio). Utifrn dessa omstndigheter
uppfattar vi vrt urval som representativt fr populr svensk hiphopmusik. Texter till de flesta ltar har vi
funnit p sidorna lyricstranslate.com eller rapgenious.com. Detta har sparat oss mycket tid jmfrt med om vi
varit tvungna att transkribera samtliga. Anledningen till att dessa sidor valts r att de har kompletterat
varandra. Flera av de ltar som inte funnits p den ena hemsidan har funnits p den andra.
Transkribering av ett material innebr att datan nedtecknas till skrift fr att kunna genomg tolkning och
analys (Bryman, 2011). Vi har transkriberat 34 av ltarna och korrigerat en stor del av de vriga utifrn
uppmrksammade felaktigheter. Samtliga 105 texter presenterar i Bilaga 1 och i de fall vi transkriberat eller
16
korrigerat en text har detta noterats efter ltens titel med orden Transkriberad eller Redigerad. De svrigheter
som uppkommit i och med transkriberingen har antingen besttt i ltarnas svra sprk, som generellt
innehller mnga slangord och annorlunda uttryck, eller genom att orden uttalats s snabbt att det varit svrt
eller omjligt att urskilja vissa av orden. Inte sllan bestod svrigheterna i en blandning av nmnd
problematik. I Bilaga 1 har vi i de fall d vi varit oskra p en mening eller ett ord valt att markera detta i
texten med tre streck p fljande stt ---. I texterna som funnits publicerade och som vi inte transkriberat har
ibland ord eller textstycken saknats eller varit direkt felaktiga i relation till den aktuella lten. Inte sllan har vi
d ftt justera meningarna s de stmt verens med sngen. ven i dessa texter har vi markerat med tre streck
i de fall vi inte kunnat urskilja ett visst parti. Med detta sagt vill vi ppeka att det kan frekomma en del
felaktigheter i Bilaga 1. Felaktigheter kan frekomma genom att vi under transkriberingen gjort misstag eller
genom felaktigheter i de publicerade texterna vilka vi missat. En mjlighet hade varit att vlja bort de texter
dr vissa ord saknas. Vi valde att inte gra s eftersom det skulle lett till ett, enligt vr sikt, ondigt bortfall.
Vi menar att textanalysen borde kunna genomfras med ett gott resultat genom att vi r transparenta och
tydliga i frhllande till denna brist.
underltta hantering varp varje enhet frses med en kod som kortfattat terger dess innehll. De olika
koderna kan sedan frenas i olika kategorier eller teman. Watt Boolsen (2007) skriver att innehllsanalyser
ibland kritiseras fr att vara subjektiva och godtyckliga. Fr att i mjlig mn undvika detta redogr vi nedan
fr hur vi gtt tillvga vid analysen. Detta mjliggr ven fr replikeringar av studien.
1. Samtliga texter lstes igenom fr att f en versikt och varje textavsnitt som p ngot stt berrde ett socialt
problem fick en notering i marginalen.
2. Ur varje textavsnitt som markerats plockades dess meningsenhet ut, se Tabell 1.
3. Samtliga meningsenheter kondenserades till kortare textavsnittet och det centrala innehllet sparades, se
Tabell 1.
4. Varje kondenserad meningsenhet enhet frsgs med en kod som beskrev dess innehll, se Tabell 1.
5. Koderna grupperades tillsammans med andra liknande koder. De koder som berrde ett socialt problem
grupperades och bildade en kategori och de koder som berrde ett annat socialt problem bildade en annan
kategori, se Tabell 1.
6. Efter detta diskuterade vi kategorierna, justerade dem och skapade tv vergripande teman.
18
Tabell 1 Exempel p meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod och kategori frn innehllsanalys av
hiphoptexter.
Meningsenhet
Kondenserad
meningsenhet
Kod
Kategori
Frorten r tskild
vriga samhllet
Utanfrskap
Utanfrskap
Fattigdom
Genom detta tillvgagngsstt skapades sju kategorier som utgr de sociala problem som framkommit i
materialet. Missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanfrskap, prostitution och hemlshet r de sociala
problem vi funnit. Kategorierna innehller olika aspekter av de sociala problemen som skulle kunna uppfattas
och kategoriseras som egna sociala problem. Till kategorin kriminalitet har vi exempelvis valt att inkludera
beskrivningar av brottsliga handlingar oavsett karaktr. Narkotikadistribuering och misshandel utgr drfr
bda brottsliga handlingar kategoriserade som kriminalitet. Kategoriseringen bygger p ett behov av
19
grnsdragning dr vi valt mer vergripande sociala problem fr att bidra till en tydlig och konsekvent struktur
i studien. Hade avgrnsningar gjorts i frhllande till specifika brott hade det lett till ytterligare mjliga
urskiljningar gllande vriga kategorier vilket varit tidskrvande, men ven bidragit till ett allt fr omfattande
resultat. Vidare har vi exempelvis valt att betrakta missbruk som ett eget socialt problem trots att drogbruk
r straffbart i Sverige och skulle kunna tillhra kategorin kriminalitet. Detta eftersom att vi menar att
missbruk innebr ett socialt problem i sig vilket har strre relevans fr samhllet n det faktum att
drogmissbruk r kriminaliserat.
Eftersom texterna tar upp olika problem men inte ndvndigtvis redogr fr problematiken i termer av
denna som social problematik har vi under analysen letat efter uttryck och beskrivningar som kan kopplas
till en definition av sociala problem. Vr definition av sociala problem innebr ett problem fr individen vilket
har skapats av eller br, och kan, lsas av samhllet. Denna definition liknar Ejrns och Kristiansens (2013)
beskrivning av det skandinaviska vlfrdsperspektivet dr sociala problem uppfattas som brister i vlfrden (s.
83). Detta fr med sig att vissa beskrivningar av problem som drabbar individen negativt av oss inte har
uppfattats och kategoriserats som ett socialt problem. Beskrivningar av ensamma mammor frekommer till
exempel i texterna och r i vr mening snarare ett privat problem n ett samhlleligt genom att orsak eller
lsning inte ligger hos samhllet. Dremot utgr fattiga ensamma mdrar ett socialt problem antingen genom
en uppfattning av fattigdom som en konsekvens av samhllsstruktur eller genom att problemet krver insatser
av samhllet fr att lsas.
Genom innehllsanalysen vxte det ocks fram tv tydliga teman som vi ville ta fasta p:
frortsperspektiv och kamp. Dessa teman r kopplade till hur de sociala problemen beskrivs och kan
sgas utgra texternas latenta innehll. Det frsta temat, frortsperspektiv utgr beskrivningar av sociala
problem kopplade till frorten och det andra temat, kamp utgr beskrivningar kopplade till kamp eller
motstnd i frhllande till social problematik. I resultatredovisningen (kapitel fem) presenteras olika aspekter
av de sju kategorierna under dessa tv teman.
4.5 Slangdefinition
Olika sprkvarieteter har frekommit i Sverige sedan 1800-talet och uppstr ofta fortare vid samhlleliga
frndringar dr nya sociala grupper skapas (Kotsinas, 2004, s. 138). Ofta uppkommer nytt sprkbruk och
slang bland ungdomar i ekonomiskt svagare omrden, en bit utanfr citykrnan dr mnniskor med olika
bakgrund samlas (a.a., s. 137ff). Vid brjan av frra sekelskiftet utvecklade dtidens busar frn Sdermalm i
Stockholm vad vi idag kallar fr ekensvenska (a.a.). I musiktexterna i denna studie framkommer ett sprk som
kan vara svrtolkat fr den oinvigde. Denna slang skiljer sig frn ekensvenskan rent sprkmssigt, men har
skapats utifrn samma frutsttningar och kallas i vardagligt tal fr rinkebysvenska. Nedan fljer en generell
redogrelse fr de olika ord och slanguttryck som frekommer mest frekvent i texterna.
20
Fljande ord utgr olika beteckningar fr cannabis utan ngon distinktion mellan hasch och marijuana d
ngon huvudsaklig skillnad inte grs i texterna; spliff, skunkspliff, zutt, knatch, ganja, kush, z, zi och blaze.
Fler benmningar av andra droger framkommer i texterna, om n inte i samma utstrckning som cannabis.
Abbiat, Maradona, cocaino eller ladd r slang fr kokain. Bobby brown r heroin, tjack betyder amfetamin
och en sil r sprutan vilken olika droger kan injiceras med. Drogerna kan frvaras i redlines eller redlinepsar
vilket r sm zippsar i vilka man kan frvara narkotika. Vidare redogrs fr olika viktenheter som ofta
nmns i relation till narkotika. En femma eller en chamsi ska utgra fem gram av valfri drog, ven om
viktenheten i sig oftast inte stmmer i dagslget anvnds beskrivningen av fem gram som ett standardmtt. Ett
hegge eller flera heggen innebr ett hekto eller flera hekton. Nr texterna beskriver keys eller kassar diskuterar
de viktenheten kilo. Om man vill kpa narkotika, men inte har ngra pengar msta man krita eller ta en leazy,
allts lna narkotikan fr att betala senare. Detta kan ibland g p flera lax, det vill sga flera tusen kronor.
Nr strre mngder narkotika omnmns handlar det ofta om narkotikadistribution vilket p frortsslang
benmns som att beckna, pusha, deala eller kasta droger. Det frekommer ven ord som hasslare eller hustla
vilket dels kan innebra att man sljer droger, men ven kan innebra att man frsrjer sig p kriminalitet och
i vissa fall enbart en generell redogrelse fr frsrjning.
Det frekommer ven olika slangord fr polis dr aina, gris och bngen utgr de vanligast frekommande.
Inget ga betyder att polisen inte har span vilket innebr att polisen inte spanar eller har uppsikt ver de
kriminella. Texter som nmner kontantkortstelefoner, frekventa telefonbyten, att undvika att samtala i telefon
eller att lmna telefonen i bilen r direkt kopplade till rdsla fr telefonavlyssning frn polisen, utifall polisen
har span. Mnga av texterna redogr fr frorten genom ord som betong, programmen, ytterstadsprojekt,
slummen, ghettot eller helt enkelt utanfr tullarna.
Validitet handlar enligt Mason (1996, refererad i Bryman, 2011) om huruvida man verkligen mter
det som r avsikten. Hnger underskningens slutsatser ihop eller inte? (Bryman, 2011). Till viss del r detta
upp till lsaren av denna uppsats att bedma huruvida studien har hg validitet eller inte men vi vill ocks
argumentera fr att vr studie har god validitet. Vi har ett tydligt formulerat och avgrnsat syfte som har
preciserats med hjlp frgestllningarna. Den metod som anvnts (innehllsanalys) menar vi kan ge svar p
frgestllningarna. Vi menar inte att resultatet i denna studie r det enda riktiga eller giltiga utan att det r ett
resultat som svarar p det vi vill underska. Om vi hade intervjuat textfrfattarna hade vi ocks kunnat f svar
p vra frgor, men troligtvis andra svar. En annan form av validitet, extern validitet, handlar enligt Bryman
(2011) om i vilken grad resultaten kan generaliseras till andra situationer eller miljer. Vi diskuterar detta i
relation till vr studie under rubriken generaliserbarhet (4.9) och menar att vra resultat i viss utstrckning
gr att generalisera vilket innebr att studien till viss del kan bedmas vara giltig, valid.
Frutom validitet och reliabilitet finns det en rad alternativa kriterier att tillg och med hjlp av dem
motivera forskningens kvalitet. Vi tnker relatera vr underskning till de tv delkriterier som Lincoln och
Guba (1985) Guba och Lincoln (1994) kallar rttvis bild och trovrdighet (i Bryman 2011). En rttvis bild
frs fram genom att de olika uppfattningar som finns inom det omrde som studeras presenteras av forskaren
(Bryman, 2011). Vr ambition har varit att ge en rttvis bild av hur sociala problem behandlas i texterna som
analyserats. Detta br framkomma i resultatkapitlet dr vi gett plats fr olika uppfattningar som framkommit i
de studerade texterna vilket lsaren kan bedma i och med att texterna presenteras i bilaga 1. Trovrdighet r
enligt Bryman (2011) kvalitativ forsknings motsvarighet p intern validitet. Trovrdighet uppns genom att
forskaren fljer de regler som finns och rapporterar sina resultat till de personer som r en del av studien. P
detta stt erbjuds studiens inblandade mjlighet att bekrfta eller frkasta forskarens tolkningar (Bryman,
2011). Vi har under studiens gng fljt de forskningsetiska regler som finns gllande forskning och ven tagit
del av de olika rd som finns i metodlitteratur. Dremot har vi inte kontaktat textfrfattarna fr att hra hur de
uppfattar vra tolkningar vilket innebr att trovrdigheten i denna studie endast uppfylls till viss del. Detta r
en brist som vi p grund av praktiska och tidsmssiga skl tyvrr inte hunnit lsa. Dremot har vi frskt att
noggrant redogra fr vra vervganden och val i uppsatsens alla delar och p s stt visa p transparens. I
och med detta hoppas vi att vra tolkningar r trovrdiga och ger en rttvis bild i frhllande till omrdet.
4.8 Generaliserbarhet
Att generalisera innebr att hvda att ett tillstnd eller frhllande vid en plats eller tidpunkt kommer vara
detsamma p en annan plats eller annan tidpunkt (Payne & Williams, 2005). Bryman (2011) menar att trots
forskningsvrldens skilda intressen och fokus, finns det vanligen en ambition att kunna uttala sig bortom det
forskaren underskt. Texterna i vr studie r inte slumpmssigt valda och kan inte sgas vara representativa
vilket betyder att resultaten inte, i en statistisk bemrkelse, gr att generalisera till populationen. Vi menar
23
trots detta att studien kan sga ngot om sociala problem utver de texter som analyserats. Payne och
Williams (2005) menar att forskare inom det kvalitativa fltet kan skapa mttliga generaliseringar genom att
redogra fr och beskriva vilka omrden man vill generalisera till och diskutera resultatens mjliga
verfrbarhet. I enlighet med detta tror vi att de texter vi analyserat uttrycker tankar, vrderingar och
erfarenheter som mnga andra mnniskor i samhllet delar. Vi menar att resultaten i vr studie i viss mn kan
verfras till mnniskor som identifierar sig med hiphop eller r bosatta i ngon frort. Vi bedmer att vrt
urval r relativt stort (105 texter) vilket kar sannolikheten att denna mttliga generalisering r trovrdig. Med
detta sagt pstr vi att kunskapen som kommer ur vr studie inte till fullo men delvis r verfrbar till att glla
andra mnniskor som delar uppfattningar med textfrfattarna.
24
att f till stnd och samtidigt tidskrvande. Vidare hade en deltagande observation, antagligen, gtt miste om
de formuleringar av sociala problem som nr musiklyssnarna.
Resultatet pverkas av vrt val av verktyg fr att ska perspektiv p social problematik; svensk
hiphopmusik. Valet tedde sig naturligt genom sin nra relation till redogrelser fr samhlleliga orttvisor
tillsammans med det faktum att svensk hiphop innan och under tiden fr denna studie diskuterades flitigt i
media. Andra musikgenrer eller populrkulturella grenar hade kunnat generera ett annorlunda resultat. Hade
studien exempelvis syftat till att underska redogrelser fr social problematik inom vit makt-musik kan man
tnka att beskrivningar om olika sociala problem tett sig annorlunda.
Vi har tidigare beskrivit studiens frhllande till induktion och deduktion utifrn termer av induktiva
tendenser. Detta innebr kort att vi startade studien utan hypotes och teori fr att sedan efter datainsamling
ska efter en existerande teori fr att frdjupa och frst resultatet. Hade studien istllet byggt p deduktion i
strikt bemrkelse hade resultatet blivit annorlunda genom att vi d startat studien utifrn en teori och utformat
en eller flera hypoteser som vi skt bekrfta eller frkasta. Detta hade inneburit en mer riktad studie. Vr
tanke med en induktiv ansats har varit att ppna fr en mer sakenlig forskning genom att applicera en
passande teori frst efter att vi sammanstllt den empiriska datan. P s stt har vi kunnat applicera studiens
teori utifrn en vilja att frklara empirin i frhllande till forskningsfrga snarare n att antingen frklara eller
frkasta en ursprunglig hypotes.
25
5. Resultat
I detta kapitel presenteras de empiriska resultat som framkommit med hjlp av innehllsanalytisk metod (se
4.4 fr redogrelse). De sju sociala problem som har identifierats, redovisas nedan i punktform fr att svara p
studiens frsta frga Vilka sociala problem beskrivs i hiphoptexterna?. Drefter redovisas olika aspekter av
de sju sociala problemen under de tv teman som skapats genom innehllsanalysen. Under rubriken
Frortsperspektiv presenteras varje socialt problem i relation till frorten. Under rubriken Kamp
presenteras de sociala problemen utifrn perspektiv av motstnd eller kamp. Detta stt att redovisa resultaten
p syftar att svara p studiens andra frga Hur beskrivs de sociala problem som framkommer?
Utformningen av detta kapitel bestr i beskrivande text som exemplifieras med hjlp av representativa citat
valda ur materialet. Till varje citat hr ett nummer som refererar till den text som citatet r hmtat ifrn, se
Bilaga 1. Sist i detta kapitel (5.4) fljer en sammanfattning av resultaten.
5.2 Frortsperspektiv
Hr presenteras de sociala problem som framkommit under analysen och sammanfrts i temat
frortsperspektiv. Det framkommer en stark relation mellan social problematik och frorten i
hiphoptexterna. Nedan redogrs fr dessa beskrivningar vilket syftar till att, tillsammans med nsta tema
(5.3), svara p studiens andra frgestllning Hur beskrivs de sociala problem som framkommer?
5.2.1 Missbruk
I texterna beskrivs olika typer av droger som vanligt frekommande och redan i tidig lder finns drogerna
nrvarande p ngot stt. Detta r framfr allt tydligt i samband med skildringar av frortens tuffa villkor dr
26
anvndande av droger hr till vardagen. En huvudsaklig skillnad finns mellan ena sidan cannabisbruk som
vanligen relateras till ngot ofarligt med ibland positiva frtecken och andra sidan anvndande och missbruk
av tyngre droger som kopplas till negativa erfarenheter och konsekvenser. Kartellen beskriver i Dr solen
aldrig skiner [3] livet i frorten med orden Uppvxt i orten skunkspliff [marijuanacigarett] i porten, en i
loppet plus fullt clip till pistolen. Att cannabisrkning r en vanlig syn och ses som normaliserat r
genomgende. I mnga av texterna som i huvudsak inte handlar om droger frekommer nd ord och termer
som r anspelningar p, eller referenser till olika droger. Drogreferenserna uttrycker tankar och knslor och d
det handlar om marijuana beskrivs det ofta i samband med avkoppling. Nimo skriver i Wuddup [68]
Damerna dom finns och d kollar man, lutar mig tillbaka med nn spliff som jag trollar fram, pass p hlla
hand, jag kan tugga sjlv, nr jag glider ut pass p guss jag kan dunka sen och nmner drmed cannabis i
frbifarten. Knslan i sprket r lttsam och positiv och texten handlar huvudsakligen om krlek till en tjej.
Fokus ligger hr inte p drogen i sig. Snarare representerar drogerna en viss knsla och anvnds som referens
fr att frmedla ett budskap. Aki jmfr upplevelsen av att st p scen med ruset frn drogen ecstasy i texten
Fakk en catchig refrng [55] nr han sger Jag lskar det hra, min ventil, p scen. Knns som jag har kkat
E [ecstasy] fr eufori. Men fakk de dr bre, jag svr bre naturlig dopamin P liknande stt nyttjas i texterna
ibland termer som vanligtvis sammankopplas med missbruk eller narkotika som referenser med andra
innebrder. Petter skriver i texten till Brjan p allt [92] att han pundar koffein, som i motsats till en
majoritet av texterna snarare utgr ett medelklassperspektiv n ett frortsperspektiv.
Det r sllan som direkta orsaker till missbruk nmns i texterna. I det hrda och kalla samhlle som
ofta mlas upp blir anvndningen av droger ett stt att fly och glmma allt det jobbiga som varit eller
fortfarande r, och som kanske var orsak till att drogerna kom in i ens liv frn frsta brjan. Flertalet texter tar
upp och kommenterar de negativa konsekvenser som fljer av missbruk och beroende. Mnniskor frndras
till det smre av drogerna vilket leder till svek och relationer som spricker. Det frekommer berttelser om att
det har gtt fr lngt och hur vnner eller andra personer i ens nrhet fallit offer fr drogerna och dtt. Aki
beskriver en sdan verklighet i omrdet dr han bor, nr han skriver Jag ser hur hatet frodas, Droger i
omrdet ser min broder verdosa - Nr solen gr ner [70]. Samtidigt som det finns beskrivningar som pekar
p att det r mnga mnniskor och srskilt ungdomar som anvnder droger r det lngt ifrn alla som fastnar i
ett missbruk. Nr det talas om missbruk r det oftast ngon annans missbruk och de negativa konsekvenser det
har. Ken Ring berttar dock om hur hans egna liv har pverkats av drogerna i Nu mste vi dra [105]: Hade
planer p att skaffa mig en framtid, men nr alla drog till skolan gick jag och haffa mig en haschbit. Texten
beskriver hur knarket resulterade i att han var den som blev kvar medan jmnriga klarade av skolan.
Samtidigt frekommer det positiva redogrelser fr narkotika i en del av texterna. I texten till Min kvinna [28]
av Amsie Brown beskriver artisten sin krlek till en kvinna, men kvinnan i sammanhanget r en referens till
27
cannabis. Att det r en drogreferens tydliggrs genom beskrivningen om att kvinnan passas runt och att
polisen spanar p henne, men artisten redogr fr att denne r van vid detta i och med sin uppvxt i frorten;
Min
kvinna,
r
inte
en
mans
kvinna,
men
vi
lever
vrt
liv
skiter
i
andra,
idag
hon
r
med
mig
jag
sa
imorgon
med
nn
annan
....
Grabbarna
som
passar
dig,
den
gussen
har
span,
man
r
uppvxt
i
djungeln
s
man
r
van
5.2.2 Rasism
En del musiktexter tar upp tydliga exempel p rasism medan andra beskriver vi-och-dom-frhllanden vilka
inte tydligt gr att urskilja huruvida dessa behandlar frhllandet mellan invandrare och svenskar eller mellan
frortsbor och vriga medborgare. Gemensamt fr de texter som beskriver rasism r att texterna till stor
utstrckning r frfattade av frortsrappare, men inte ndvndigtvis av frortsrappare med utlndsk
bakgrund. ven om rasism beskrivs i ett flertal texter r den inte lika frekvent ptalad som det
frortsperspektiv som utgr det vergripande sambandet fr nmnda rubrik om rasism. De olika
musiktexterna beskriver skilda frhllningsstt till rasism dr framstllningar terfinns gllande svl tydlig
strukturell rasism som upplevelser av enskilda handlingar. Timbuktu beskriver i texten Spring [9] sitt
frhllningsstt till rasismen denne sttt p; Dr varje negerskmt frvandlades till bensin. Varenda slag jag
ftt varenda fula blick varenda stngda drr som jag har rusat in. En stor del av frortsrapparna har utlndsk
bakgrund vilket tydliggrs i flera musiktexter liksom i exemplet ovan. I musiktexterna framkommer ven
redogrelser fr mnniskors frestllningar om hiphopartister och fljande citat visar p hur rasistiska
frestllningar r applicerbara p hiphop som kultur. Citatet, som r en verklig inspelning, kommer frn den
dvarande VD:n fr profilskolan i Stockholm och dennes syn p vilka elever som r nskvrda p nmnda
skola. Musiktexten i stort behandlar artisternas karrirer som rapartister i Sverige idag och startar med ett intro
samt avslutas med ett outro dr denna smyginspelning med musikskolerektorn spelas upp:
Intro: Ja man fr ju inte sga neger numera, men dom svarta. Destruktiva musiken, nej men den vill jag inte ha
hr. D fr vi problem. [ohrbart].
Outro: s ska rappa [ohrbart] rappa borta i tensta elda bilar dr istllet fr hr, [Ja], Fast det hr har du
aldrig hr mig sga, [Nej], Men det r vad jag tycker - Mohammed Ali feat. Aki Rapstjrna [21]
Vidare redogr Kartellen fr rasism som ett resultat av ignorans i musiktexten till Svarta duvor och
vissna liljor [19] vilken behandlar dagens svenska politik i allmnhet och Sverigedemokraterna i
synnerhet; Dom [Sverigedemokraterna, reds. Anm.] grep sin chans, men rasism r ett resultat av
ignorans. Carlito beskriver sina erfarenheter av rasism i texten I vra skor [53]; Nr jag var liten
bruka mamma alltid sga mig du mste kmpa dubbelt upp och alltid preja dig fram, p grund av din
stam, pgrund av ditt namn p grund av den du r du vet att vrlden r kall. Senare i samma lt fyller
Amsie Brown i med raden; Jag vet att mnga lacka knner vrede ver sngen och tnker dumma
28
blattar man tar seden dit man kommer. Malcolm B redogr fr sitt hat mot rasismen och tillknnager
hur; gatan r mitt stt se det svart p vitt men nnu finns det folk som r blndade av rasismen i texten
till Tiden str till [64] . Rasismen beskrivs ven i texter vilka inte r frfattade av frortsrappare eller
rappare med utlndsk bakgrund. Fljande citat frn texten Hrt mot hrt [97] r frfattade av
Vstersgruppen Looptroop Rockers och behandlar misogyna individer och rasister; De vgade aldrig
leva ut dom var fega. Rdda fr kvinnor, fr frger, frnekar sina misslyckanden str dr och pekar p
ngon annan fr att sparka nert.
Ovanstende citat redogr fr rasism utifrn olika perspektiv dr Kartellens citat trots sin beskrivning
av ignorans som orsaken till rasism i sitt sammanhang, regeringspartiet Sverigedemokraterna behandlas som
rasister, ger en frnimmelse av rasism som ett strukturellt problem. Att rasism r inbyggt i samhllets
strukturer redogrs fr i flera texter, Ison och Fille skriver exempelvis i Vr sida av stan [26] att REVA
kontrollerar folk, aina registrerar folk, makten vilseleder och fortstter separera folk. I Labyrints musiktext
Motattack [35] skriver Aki; Yo, vi lever i en tid av kostymskinheads och lasermn. Storfretag, moderater
och var fr en Skandaler, uppgjorda valer, rasistklagare, hemliga mten i buskagen varefter Jacco fyller i
med texten; Om halva Sverige fick chansen idag, att rsta p SD s rstar dom ja. ckliga rasistgrisar
[Rasistiska poliser, reds. anm.] med pistoler. Som trnar prickskytte p lejon [Frortens stolta invnare, reds.
Anm.] dr vi bor. Dessa frortsrappare redogr tydligt fr strukturell rasism genom polis, klagare,
riksdagspartier och makten generellt som rasistiska. ven Vstersrapparna i Looptroop Rockers ppnar fr
liknande tankegngar genom en referens till rasistiska poliser i texten till Den obekvma tystnaden [78]. Ordet
apajvel r en direkt referens till en lckt inspelning av ett rasistiskt uttalande frn en polis i Malm 2008;
Allt blev uppochner, inte som det var tnkt, en liten groda hoppa ut och hr str du och skms, mest fr alla
andra ocks hrde d, din lilla apajvel nu ska du f smaka p.
Gllande rasism, finns mnga gnger uttalanden i musiktexterna som utanfr sina sammanhang kan
uppfattas som rasistiska, men som i texterna snarare ger ett sken av stolthet och igenknning. Stor skriver i sin
text Pappas lt [42] Stolthet, blattar ni frstr mig, stolt att va er son, erat blod i mina dror. Textraden visar
tydligt p en stolthet ver ursprunget, men beskrivs utifrn ordet blattar som i vardagligt tal ter sig
rasistiskt. ven Linda Pira redogr stolt fr sitt ursprung i texten Bng Bng [47], dock inte genom lika
kontroversiella ordalag, Colombia lady baba, sg vilken syn. Redline records baby, kalla mig fr latin
queen. Flera texter redogr fr etnicitet utifrn ordval vilka normalt uppfattas som negativa och ven om alla
inte uttryckligen kopplar begreppen till stolthet r det tydligt att dessa inte anvnds som skllsord. Ken Ring
beskriver i texten till Vi r kvar hr Remix [82] att han Slnger ngra laxar [tusenlappar, reds. Anm.] p nn
neger som mitt skivbolag/hookar ngra bilar nu s zingisar [mrkhyade] fr glida bra.
29
5.2.3 Fattigdom
Texter som behandlar pengar, bde i frhllande till rikedom och fattigdom r vanliga teman och det r f av
texterna som inte berr pengars relevans, betydelse och pverkan p ngot stt. Mnga framstllningar tar
antingen upp att det finns gott om pengar fr tillfllet eller att man behver eller vill ha mer. Viljan och
drmmen som finns att bli rik relateras ibland till verkligheten som inte alltid r s ljus. Livet i frorten
skildras som tufft och svrt p mnga stt dr fattigdomen r utbredd och leder till olika negativa
konsekvenser. Kartellen beskriver bristen p pengar i texten Underklassmusik [43] p fljande stt En
ensamstende mamma med tv lgavlnade jobb. Hennes son blir uppfostrad av programmen [frorten],
missfrstdd. Konsekvenserna av fattigdomen och mammans slit fr att tjna pengar gr att hon inte har tid
fr sin son. Det frekommer beskrivningar av mnniskor som lever i sdan fattigdom att de saknar pengar till
mat, hyra och andra grundlggande behov. Ofta stts fattigdomen som har existerat i relation till den rikedom
som nu r en verklighet. Petter beskriver en sdan positiv utveckling i livet i texten King [88] dr han skriver:
Det hr r grillat frn orten, gick direkt ifrn porten, utan para till brd, till att kunna ta allt p kortet, kolla
allt vi har gjort frn att inte ha nnting till allt det hr. Raderna utgr en tillbakablick p den verklighet utan
pengar som en gng var verkligheten.
Frorten beskrivs som en plats med mnniskor som r upptagna av att drmma och fantisera om ett
liv med mer pengar n de har. P en plats dr fattigdomen r utbredd och en verklighet fr mnga, skapas
drmmar och mlbilder om ett annat liv. Abidaz beskriver detta i texten till Rknas [32]. Folk dom tnker
para, folk vill skina folk dom gillar solen. Orden r frn en text som radar upp beskrivningar av hur
verkligheten ser ut i hans frorten och belyser bland annat mnniskornas fokus p pengar och framgng.
Lttiteln Rknas innebr ordentliga problem. Nr Linda Pira i Bang bang [54] skriver att hon ... drmmer
om att heta Linda Para exemplifierar hon den strvan efter rikedom som r s utbredd. Para betyder pengar
och liknande lekfulla anspelningar och beskrivningar av pengar gr att finna i flera andra texter. Det
frekommer drmmar om rikedom dr mlet r att kunna ta det lugnt, njuta och bli fri frn den stress ett liv i
fattigdom innebr. Fr att n sina drmmar gr somliga snabba pengar genom att exempelvis slja droger
medan andra fr in pengarna p lagligt stt, till exempel genom sin musikkarrir. Nedan beskriver Carlito
jakten p pengar och olika stt att ta sig fram p samtidigt som den framtida lyckan r kopplad till pengar och
rikedom.
Rockar mikrofonen medan andra brder becknar [sljer]. S, vi alla gr det vi kan fr att ta oss fram. Jagar
illusionen och hoppas en dag att den blir sann. Ghettodrmmar med stora pengar, stora gash. Att le t vrlden och
mtas av att den log tillbaks - Aldrig tillbaka [84]
I vissa fall ses kriminalitet som den enda vgen att g fr att tjna pengar och bli rik medan det i andra fall inte
r fokus p rikedom utan snarare handlar om att undvika eller komma ur fattigdomen genom att hitta stt att
frsrja sig p. Bristen p pengar beskrivs ofta i samband med droger. Antingen ses frsljning av droger som
30
ett stt att tjna pengar p (som i exemplet ovan) eller s handlar det om ett missbruk dr pengar ses som
ndvndiga fr att ver huvud taget klara sig och tcka de utgifter som drogerna fr med sig. Ken Ring
beskriver i Aldrig ensam [74] en sdan situation med orden Och till och med nr jag var hooked p [beroende
av] kokain, Du hll masken fr barnen nr du gmde varje min. Jag glmmer aldrig dagarna d barnen inte
fattat, Att vi var s jvla blacka, vi var tvungna dr att hustla. Hr r det inte tal om att skaffa pengar fr att bli
rik, snarare handlar det om att verleva.
Samhllet, staten, makten eller storebror. I flera texter finns det ett negativt laddat dom som
kontrasteras mot en annan grupp, ett vi. Denna grupp r ofta diffus och kan i olika texter innebra vi som
bor i frorten, vi mnniskor eller vi fattiga. Dom utgrs oftast av de rika, staten eller de styrande i
samhllet och r de som har makt att gra ngot t den fattigdom som existerar. Denna grupp vljer dock att
blunda och inte agera tillrckligt fr att hjlpa de fattiga. I Labyrints text som fljer nedan utgr vi alla
mnniskor som bor i frorter eller hghusomrden. Den strukturella frklaringen till fattigdomen br en extra
dimension d det antyds att staten faktiskt vill eller tminstone inte bryr sig att fattigdomen breder ut sig i
stllet fr att den minskar i frorterna.
Storebror vill att vi ska g p bluffen helt och blunda men vi ser, hur dom rika blir rikare och dom hungriga blir
fler. Dom tog guld och grna skogar, lmna hghusen kvar. Vra omrden fldar av droger och frgor utan svar Motattack [35]
5.2.4 Kriminalitet
Kriminalitet r ett terkommande mne i musiktexterna dr orsaker till och konsekvenser av brott redogrs fr
utifrn snarlika, men nd olika perspektiv. Kopplingen till frorten r vergripande och i Fakk en catchig
refrng [55] redogr Aki fr frortslivet och dess konsekvenser dr kriminalitet genomsyrar hela texten.
Ddsfall, vldsbrott, hleri, utpressning och verltelse av narkotika beskrivs i direkt relation till frorten,
trakten;
Och trakten brinner, aina springer frn ghetto-militanter. Ge hopp i orten, sen tillbaks i gropen och pressa
grannen. Fr drmmen r fri tills hungern fr en att vakna upp. Och vnner bli fiender, fr ngon kassar zutt [kilon
hasch]. Knivhuggning och skottlossning fr ngon pratar strunt. Atmosfren r giftig, svrt att andas nr det
saknas luft. Hr kan man rka ut fr kalla bestraffningar. Barn hoppar p din mage, bajs i dina kallingar. Sjukt len,
shonon skjuten, hr kallas det fr jappningar. Vissa haltar vidare, ngra de blir gaddningar. nnu en ghettolt frn
trakter vi rr oss p. Billiga varor, stldvgor ger bra pris att kpa p
Frortsperspektivet r ofta nrvarande och den kriminella koden, Omerta, nmns i flera texter som normen i
frorten. En syn p polis som motstndare eller rentav fiende grs tydlig och frorten beskrivs som en mrk
plats. I texten Dr solen aldrig skiner [3] redogr Kartellen fr polisen som fiender till frortens kriminella;
31
Aina dom e fula dom backar oss med bandare [polisen avlyssnar, Reds. Anm.] Rnare tjuvar traktens alla
langare. Sen jag var ett barn har jag levt med konsekvensen. Risken fr att torska nr man jobbar under stressen
.... Men p riktigt vi lever efter koder [Omerta, Reds. Anm.] Jag e dv stum och blind nr dom stller sina frgor
Polismotstndet r tydligt och uttrycket fuck aina terkommer p fem stllen i texterna. Nedan fljer
Abidaz beskrivning av frorten i Viktor Axs Sker plats [4] dr narkotikadistribuering redogrs fr
tillsammans med negativa konsekvenser av att bryta mot den kriminella koden; Uppgraderad frn
porten upp till lgenhet. Fuck aina vi har koll p vran skerhet. Men tack vare dom s kan vi rappa
mer. Pengarna p sker plats, inbrott vrdetrans - folk kastar maradona, bobby brown, z och am
[Kokain, heroin, cannabis och vagina, reds. Anm.].
Underifrnperspektivet r ofta nrvarande och Aki beskriver i texten till Nr solen gr ner [70]
hur dom frvandlar oss till bovar. Liksom under rubriken om rasism kan man hr urskilja hur
artisten uppfattar strukturer i samhllet som styrande ver samhllsgngen. Sammanhanget tydliggrs
genom flera av Akis texter som finns i bilagan. Vi r frortsborna, invandrarna och underklasen,
medan dom bestr av makthavarna, de rika. Kriminaliteten r en ptvingad konsekvens av
orttvisorna i samhllet; O jag svarar sho ja, ser var du ser. Yo jag ser hur hatet frodas. Droger i
omrdet ser min broder verdosa. Ser hur dom planerar, kalkylerar varje move, ja. Frvandlar oss till
bovar. Alla texter redogr inte fr kriminalitet utifrn ett frortsperspektiv. Organismen redogr fr sin
kriminella karrir i texten Uppsala [16] som i relation till vriga texters beskrivningar ter sig ganska
oskyldig; Undrar hur mnga cyklar jag egentligen kastat i n. Snodde burkar p statoil fyllde hela
jackan med crome. Pajade fnstret p fyris, och kubbade snabbt drifrn. I texten Frlorad ungdom
[80] beskriver artisten Vic Vem sina ungdomssynder; Och jag r bland gngen, p gatan och sljer
dr han liksom organismen inte redogr fr kriminalitet i frhllande till frorten utan istllet till
tonren.
Ken Ring skriver i texten Nu mste vi dra [105] att Jag vxte upp i ett ytterstadsprojekt, jag
blev ett socfall snabbt, svr ingenting var ltt. Jag satt och rkte ganja hela dagarna, jag hade inga
pengar s vi brja bryta lagarna. Citatet ger en tydlig bild av kriminalitetens orsak och samband, Ken
vxte upp i frorten och genom att han inte hade ngra pengar brjade han beg brott. ven om
skildringen till viss del ter sig ur ett individuellt perspektiv kan en representativitet urskiljas genom att
han beskriver hur vi brjade bryta lagarna. Ett terkommande perspektiv i musiktexterna gller en
positiv utveckling fr artisterna sjlva dr hiphopmusiken rddat dessa frn kriminaliteten. Dani M
beskriver i Ortens favoriter - Remix [104] hur han tidigare hustlat pengar och rkt hasch tillskillnad
frn idag; nu hr jag min musik i bilarna som brnner runt. Eller frn ungarnas lur nr jag tar femmans
buss, i trappen dr heggen becknas [hekton sljs] och grabbar becknar zutt [sljer hasch]. Utbyte av
32
brottslighet mot musik beskrivs ven av Aki i sin text Fakk en catchig refrng [55] med orden Frn
skuldtider till guldskivor, s sjukt hur allt har hnt. Frn deala p gatorna till platina, turen har vnt.
Behver inte byta luren igen och igen. Organismen skriver om sin progress i texten till Avisst [65]; En
massa femmor [hasch] i fickan men hyran min p kredit. Hade inte ngon tid ver till massa features
och skit. Du hatade nr jag var pank vad gr du nu d din fitta. Nr jag har en egen label och hundra
tusen p fickan. Till sist beskriver Abidaz i Rknas [32] hur kriminalitet r en sjlvklar konsekvens av
frortslivet, men att han inte lngre behver slja narkotika utan istllet tjnar pengar p musiken. Du
vet folket r p sin orten-skit, klart jag p den fr den tog mig hit. Vi kastar alla den pussy peeps, de
klart det knns det knns positivt. Behver inte kasta ngon kush key [behver inte slja kilon med
marijuana], get money of this music.
Texterna redogr ofta fr kriminalitet som ptvingat utifrn de begrnsade villkor som man har om man
r uppvuxen i frorten. En frn normen skild syn p kriminalitet frstrks i mnga av texterna, bland annat
genom motsatsfrhllandet till polis och stat vilket beskrivits ovan, men ven genom ordval. Istllet fr att
beskriva lagvertrdare som kriminella anvnds ord som frortsrebell [1] eller ghetto-militanter [55]. I
Kartellens text Underklassmusik [43] beskrivs tydligt synen p brottslighet Glm aldrig: Det finns alltid en
som hr dig! Alltid en som ser sig, som alltid r med dig, aldrig sjlv! Fr det han, med slips och portflj som
r kriminell. Textens budskap r tydligt; det r inte underklassen som r kriminella, de verkliga brotten begs
av makthavare och rika.
Mnga texter, likt Akis Fakk en catchig refrng [55] visar p en medvetenhet om kriminalitetens
negativa konsekvenser. Kartellen beskriver i Underklassmusik [43] hur gruppen lever destruktivt efter
frortens regler; djup gatunarcissism. Survival of the fittest a.k.a Darwinism. Klick-klack livsstil, det r vitnk och vldsdd. Bara nnu en spelare som fljer gatans kod. Det r en djungel, r du svag blir du fucking
uppten. Kartellen indoktrinerade i program-mentaliteten, mannen. Samtidigt lmnar svl Abidaz som
Admiral P redogrelser fr kriminalitet som genom sitt sammanhang ter sig positiva trots att positivt
vrderade ord inte anvnds. Abidaz skriver i texten Rd, bl, grn [36]; You chi chi man you no badman, jag
har aldrig lastat nn standard. Mitt folk har vart med i leken hr alla vet hur man handskas och Admiral P
skriver;
De stress mannen, yea en utsliten basketboll en utsliten basketkorg para jokk [penga-brist] smuggel sprit
snutsirener gatuvld. Vlkommen till gatugrnder folket hr frn alla lnder r vi ver 20 pers jag lovar dig att
aina vnder. Och vi har heinken flaskor grillat lamm, ris med curry och vi har brnnhet barbeque azad och
chimmichurri. Alla hr har suttit [i fngelse, reds. Anm.] mannen alla hr har gaddningarna p armarna Skriker ut [72]
33
Vidare refererar en hel del texter till kriminella termer utan att fr den sakens skull syfta till kriminalitet.
Linda Pira skriver exempelvis om att plundra i texten Knpper mina fingrar remix [1] som en referens till att
festa; Aldrig sett oss fr, s de brjar snabbt undra, jag och min clique vi kom bara fr att plundra. Vidare
beskriver Pira i Bng Bng [47] hur hon sljer hiphopmusik vilket refereras till i termer som normalt rr
narkotikadistribuering; Eyo du e absad [har abstinens], suktar efter mer av mig, du fastna. Du e absad,
kriminellt belastad. Fet rhymes, ja hustlar redlines [sljer zippsar] och kapslar. Hg volym old school vinyl,
skrapa nlen som kanyl. ven Stor gr liknande referenser i sin text Cashen i psen [83] dr han redogr fr;
Bror det r dags fr bax [stld] samla para [pengar] i en burk. r du redo len ladda mikrofonen brja veva
den. ven dessa referenser grs allts i frhllande till att tjna pengar p musik ven om de normalt nyttjas i
frhllande till kriminalitet.
Ovan finns redovisat hur en del texter beskriver kriminalitet som en konsekvens av fattigdom och
utanfrskap i frorten. Abidaz skriver i sin text Rknas [32] hur romantisering av kriminalitet bidrar till att
unga begr brott genom att redogra fr brottslighet och flja upp det med citatet; Det r drfr barn som
vxer upp vill bli som Gudfadern. Romantisering av kriminalitet beaktas ven av Mohammed Ali som tar
upp hur den drmska bilden av kriminalitet leder till dd och drabbar frortsborna sjlva;
Du vill ladda ditt magasiin, vill hnga runt massa G:s [gangsters], Du ser inget annat liv, fr det du ser i din
fantasii, fr du senare kanske bli, hur kan man ta ngon annans liiiv. . Sttet som du vill leva, sttet som du vill
vara, va, sett s mnga d redan nu dom vxer utan en far, va, mrdar bara vra egna, ja vi mrdar bara vra barn,
fan, lever bara fr dan ha, hedern r allt vi har kvar, vi sjunger - Magasin [18]
5.2.5 Utanfrskap
Livet i frorten beskrivs ofta i hiphoptexterna som hrt, mrkt och grtt. Mnga texter gr en srskiljning
mellan individer frn frorten och vriga individer i samhllet. Kartellen skriver i texten Dr solen aldrig
skiner [3] hur
Frorten frvandlar fett med liv till ruiner, ni kan hitta oss i orten dr solen aldrig skiner. Det e som att solen e
slckt regnet bara faller, fast i ett fngelse utan n galler, hr, fast i orten dr livet gr fort
Ken redogr ocks fr en negativ upplevelse av frorten i sin text Du [45] dr han skriver att Jag sg
dig komma, s lngt ifrn, den lilla killen gick igenom livets korridor, svrt frst, om man inte sjlv har levt
s, jag svr vi hatar alla husen som vi ser p. Samtidigt beskriver han i texten till Sjlen av en vn [37] hur
han Rider i betongen enda stllet utan rdslan. Ogillandet av frorten terkommer i refrngen till Nks
text Vi r kvar hr - Remix [82] dr artisten skriver; Jag vill inte vara hr men jag r kvar hr. Sex pack brs
fet knatch och ett par jrn. Och om du inte bott hr kniv heter cutt hr. Vi kommer frn en frort dr hasch
heter zutt ln.
34
Trots de negativa skildringarna av frorten beskrivs ven boendeomrdet med stolthet. Ison och Fille
beskriver frorten som en negativ plats. Pengebristen beskrivs som utbredd, artisterna redogr fr
polistrakasserier och brinnande bilar i deras frort p rda linjen. I frortsskildringen nedan finns den
kriminella koden nrvarande samtidigt som de beskriver en lngtan efter att m bra. Ngot paradoxalt
redogrs fr lokalpatriotism och att stolthet ver frorten r normen. En sdan ambivalens tydliggrs
ytterligare genom de sista raderna dr svl stolthet och skam i frhllande till sin frort ingr i beskrivningen;
Det r ingen nyhet du hittar mig som jmt, hr p rda. Dr khara [skit, reds. Anm.] duggar ttt, duckat fett,
inget ga [inget polisspan, reds. Anm.] . Para jokk vanligt i min trakt, puffa jara cok. Paradox fastna p en
bnk men vill tagga lngt. Samma sng men det r en annan dag, i min hemtrakt. Arabas [bilar, reds. Anm.] i
brand, bebecks [smbarn, reds. Anm.] sprang frn min vndplats. Alla vill m tipp-topp, mjukisar och flippflopps. Grilla p balkongen, sippa smuggel ur en drickkopp. Ngon ringer aina folk blir stumma nr dom
kommer. Och sedda ungar vxer upp och blir kungar i betongen . Vlkommen till djungeln, djungeln.
Huvudet hlls hgt och vi reppar postnummer. Lugn i en sekund, nsta r man aggro. Man blir sdr nr aina
str bakom mig med lasso, ass. Jag vill dra, jag trivs, det r knas men det r mitt. Stolt som fan men jag skms
nr jag tar en titt. Vnda ryggen r inget alternativ. Det hr r hemma vnda ryggen r inget alternativ - Vr
sida av stan [26]
De ambivalenta knslorna till frorten terkommer i Oskar Linnros text Frn balkongen Remix [38] dr
citatet; Varje grd r en mjlighet frn balkongen. Vi ger allt vra gon ser frn balkongen. En fotbollsplan
vid ett jrnvgsspr. Jag var dmd till vad jag sg. Men jag sg allting drifrn. Redogrelsen fr utsikten
frn balkongen som svl en mjlighet som dmd profetia visar p en dubbelhet i synen p frorten. Dani M
skriver att utanfrskapet r sjlvvalt p grund av de orttvisor som samhllet reproducerar;
Att fly frn babylon har blivit till ett hederskap. Pass p systemet, sger upp mitt fucking medlemskap.
Rapporterar ifrn pyramidens nedre skikt. Frsker sprcka bubblan som vi lever i. Majoriteten r fngad i
arbetet och lever hederligt. Resten pundar och super och lider av leversvikt - Ny start [33]
Under den tidigare rubriken om kriminalitet beskrivs hiphopmusiken som en mjlig rddning frn
kriminalitet. Aki skriver i sin text Fakk en catchig refrng [55] hur klassklyftor kar och hur pengar jagas i
frorten vilket fljs av raderna; Trasiga liv, alla vill ba hitta nn balans. Kunde lika grna vart jag, p vg
mot ingenstans. Man mste kriga hela tiden, vilken ibland. Gra vad man kan, tacka musiken fr jag fick min
chans, yeah vilket kan ses som en beskrivning av hur hiphopmusiken ven kan utgra en rddning frn
utanfrskapet. I texten till Mnniskor som ingen vill se [17] redogr Ken Ring tydligt fr en mngd sociala
problem i frhllande till frorten dr den gemensamma nmnaren verkar vara just utanfrskapet;
Det r vl dom utan jobb som inte har nnting. Som frlorade sin kvinna och sin ring. Som aldrig kunde kpa
hus som drmde om en bil. Och jag tog p mig mina klder dr i Hsselby. Och utan vnner, det var vi utan
35
land. Det finns inget jvla vapen de kan lgga i min hand. Fr man glmmer hur det doftar nr man tappat sitt
tal. Fr de som tappat rsten och inte har nt val. Det r de som inte har nn lust att lmna mig ifred. Det finns
mnniskor, bror som ingen jvel vill se. Och ni bor p mitt kvarter [i frorten, reds. Anm.]
Utanfrskapet gr sig uttryckt i mnga former, men hiphoptexternas tydligaste fokus ligger p hur
underklassen och invandrarna drabbas hrdast. Timbuktu beskriver i texten till Svarta duvor och vissna liljor
[19] hur politiken drabbar invandrare och fattiga;
SD fick en jackpott. Folket blev till fimparna i Anders Borgs askkopp. Fuck dom, pljde vlfrden med en
traktor. Lmna oss med dlig utbildning och en kass fond. Ass, piskan viner tills vi gr passgng. Dunka
jimmie gul & bl, hissa han i en flaggstng Landet vi nu bor i e fan krokigare n kungen. Drar till Djursholm
och frgar brokigaste ungen.
Texterna redogr fr utanfrskapet som konsekvenser av en illa frd politik dr lsningen ligger p strukturell
niv. Labyrint skriver i sin text Motattack [35] hur;
Storebror vill att vi ska g p bluffen helt. Och blunda men vi ser, hur dom rika blir rikare och dom hungriga
blir fler. Dom tog guld och grna skogar, lmna hghusen kvar. Vra omrden fldar av droger och frgor utan
svar. Dom hller oss i utanfrskap
Att problemen i frorterna beror p strukturer i samhllet dr myndigheter r en del av problemet tydliggrs i
flera texter. Kartellen redogr fr konsekvenserna av frortsproblematiken leder till missbruk och dd dr
orttvisor och utanfrskapet kopplas till svensk politik;
Det r permanent nitlott, tror du villorna hr. Nr det smattras i programmen och grabbarna dr? Det hr r
underklassmusik fr er som lmnats utanfr. Och fr privilegierade s blir det bara bttre. Dekorerar sina kk
dom renoverar toaletten. Ey, vad fan hnde med den svenska modellen? - Underklassmusik [43]
Skillnaden mellan fattiga och rika terkommer i flera texter. ven Kens text Leva hr [50] skildrar ett
segregerat samhlle. Ken beskriver hur frorten blir allt mer segregerad och dess invnare lmnade t slumpen
medan vriga samhllet blundar; Vi blev lmnade t slumpen, vi lever i en annan vrld, vi blev lmnade t
slumpen, dom vet ingenting om hur vi lever hr. Samhllets svek terkommer i K4L Maskinistens text
Betongfort [62]; Jag tnker p den killen innan allt punderi, han vxer upp sjuk skev, lever upp till era svek,
men ingen av er vet samtidigt som Aki i texten Nr solen gr ner [86] redogr fr frortsproblematiken som
en sjukdom; Slummen den r sjuk den smittar mig och gr mig galen.
36
Stycken som handlar om prostitution, det vill sga sexuella tjnster som ges i utbyte mot pengar, terfinns
endast i tv av texterna. Beskrivningarna antyder att ngot r som det inte borde vara och relaterar
prostitutionen till droger av ngot slag. Labyrint belyser i en av sina texter prostitution i relation till en vrld
full av orttvisor, problem och ett ojmnt maktfrhllande i vrlden och skriver i Motattack [35] att Vrlden
r snedvriden, hela skiten r bak o fram, ngra f har allt, andra sljer sig fr att f ta ett gram. I texten
Underklassmusik [43] ger Kartellen en mer personlig beskrivning av en ung flicka. Flickan r fast i ett
destruktivt liv med missbruk och hon prostituerar sig fr att tjna pengar.
Den fjortonriga flickan sker efter krlek och sjlvfrtroende. Men smutsiga hjrtan hr har gjort henne
beroende. Hon skte efter krlek, med huvudet hon betalade. Till drogerna hon blev slav och begav sig med
frlorare. Hon sljer sin kropp bland knark, sjlvmord och skott. Det r permanent nitlott
Det r bara en text som berr hemlshet p ett direkt och tydligt stt. I raderna nedan frn texten Mnniskor
som ingen vill se [17] beskriver Ken Ring sina egna erfarenheter av hemlshet, fattigdom och utanfrskap som
r ttt sammankopplade med varandra;
Vi gick emot vrt de, men ingen frstod att, Vi var p fel vg det blev en lng kamp
Men nr jag gr fr alltid hller jag min brors hand, Jag vet hur det knns att sova p en bnk
Att inte ha en spnn jag svr man tror att det e' ett skmt, Att inte vara svensk och komma hit och ingen ser dig,
Jag svr, jag hoppas du r med mig
I vrigt nmns gatan mnga gnger i olika sammanhang. Men att bo p gatan, komma frn gatan eller
representera gatan br frsts som en bild fr frorten. Livet som levs p gatan eller i betongen r ett
hrt liv och samtidigt r det ens hem, dr man r uppvxt eller bosatt och som mnga gnger inrymmer krlek
och stolthet. Att vara hemls innebr att man saknar tak ver huvudet som i fregende exempel. En annan
betydelse av hemlshet kan vara den att inte ha ett eget hem att g till. Vic Vem beskriver Frlorad ungdom
[80] en kringflackande period i livet nr han sger ... s jag stack, med samma gamla snack, Blocket.se,
andrahandskontrakt. Skillnad p en soffa och en sng, en bostad och ett hem, en kompis och vn. Hemlshet
r hr ett faktum och trots att Vic Vem har en soffa att sova p i en lgenhet tycks tvnget i boendesituationen
kopplas till hemlshet.
5.3 Kamp
Hr presenteras de sociala problem som framkommit under analysen och sammanfrts i temat kamp. ven
denna del av resultatet syftar till att besvara studiens andra frgestllning: Hur beskrivs de sociala problem
som framkommer?
37
Ytterst f av texterna beskriver ngon sorts kamp mot missbruk av droger eller alkohol eller ens ngon kamp i
frhllande till sjlva bruket eller missbruket av cannabis. Det r ocks f texter som tar upp de anhrigas
perspektiv och beskriver deras kamp eller knslor gentemot en annan persons missbruk. Ison & Filles
beskrivning av en kille som dr p grund av drogerna r dock ett undantag. I Vr sida av stan [26] skriver de;
Mannen de ingen driveri [inget skmt]. Inget lall, shunno [killen] han blev ren, tog ett terfall. D det brast,
nlen i hans ven nr han terfanns. Ingenting r fiktivt nr livet r p riktigt. Raderna innehller en outtalad
kamp mot missbruket i och med att killen en gng har blivit ren och sedan fr ett terfall. Vidare beskriver Aki
hur mnga fastnat i narkotikamissbruk och redogr fr hur man hela tiden mste kmpa fr att inte falla offer
fr drogerna . Artisten tackar musiken som en bidragande faktor till att han lyckats hlla sig drogfri;
S mnga borta andra fast i en kemisk romans. Trasiga liv, alla vill ba hitta nn balans
Kunde lika grna vart jag, p vg mot ingenstans. Man mste kriga hela tiden, vilken ibland
Gra vad man kan, tacka musiken fr jag fick min chans, yeah - Fakk en catchig refrng [55]
Ett perspektiv av kamp eller motstnd r genomgende fr en rad av texterna ven om mnga till stor del inte
r direkt uttalade eller definierande. Som vi beskrivit tidigare r vi-och-dom perspektivet vanligt, men det
finns ven exempel p tydligare perspektiv dr man hnvisar till kamp mot rasism genom exempelvis stolthet.
Nedan fljer tv delar ur Stors text Pappas lt [73] dr artisten redogr fr stolthet ver sitt ursprung nr han
sger Stolthet, blattar ni frstr mig. Avslutningsvis tillknnages en uppmaning till de funktioner som
bibehller en frmlingsfientlig struktur genom citatet; Svartskallar st upp! Lyssna konstapel REVA. Det r
sna personer ni stoppar i tunnelbanan varje morgon nr dom ska till sina jobb. Texten handlar om artistens
pappa som r laglydig och har arbetat hrt hela livet, dr stoltheten stlls i relation till denna bakgrund.
Uppmaningen r riktad till Poliser som genom Revaprojektet utgav sig fr stoppa fuskkare i tunnelbanan,
men i sjlva verket stoppade folk av utlndsk hrkomst i tunnelbanan i jakten p illegala immigranter. Andra
texter uttrycker ett aggressivare avstndstagande till vad som uppfattas som rasism. Kartellen & Timbuktu
redogr i Svarta duvor vissna liljor [19] fr hur Sverigedemokraternas jrnrrstillgripande ftt ett annorlunda
utfall om de ftt bestmma. Kungsgatan med Soran, hade jag varit med Hade jag tagit jrnrret och lagt dom
i koma, alla tre Yeah, fuck SD med Jimmie i spetsen snker en, snker tv, ja d springer nog resten. Carlito
redogr fr hur hans mamma frberett honom p rasismen i samhllet i texten I vra skor [53]; Nr jag var
liten bruka mamma alltid sga mig du mste kmpa dubbelt upp och alltid preja dig fram, p grund av din
stam, pgrund av ditt namn p grund av den du r du vet att vrlden r kall. I texten Hrt mot hrt [97]
redogr Vstersrapparna Looptroop Rockers fr hur kampen mot rasism och misogyni br bekmpas inifrn
de drabbade dr ambition och drmmar beskrivs som vapen i kampen; Ditt vapen r din ambition och dina
38
drmmar r din ammunition . Stta hrt mot hrt som innebr stta hrt mot hrt, e s sjuk trtt p att bli
spottad p. ven Timbuktu redogr fr att kampen startar inuti individen genom redogrelser fr att blicka
framt istllet fr att beg destruktiva handlingar;
Vi har fanimej tatt oss hit. Dr varje negerskmt frvandlades till bensin. Varenda slag jag ftt varenda fula
blick varenda stngda drr som jag har rusat in. Men vad vi vet r att vi lter det spela fr oss. Titta p vad de
som komma skall inte det som redan har gtt. .Mlet r mitt jag ska vinna det ver mig sjlv. . Istllet fr
att brnna en bil. Mina skor ska brnna en mil - Spring [9]
Kampen mot fattigdom uttrycks som en stndig jakt efter pengar och det r sllan som kampen kommenteras i
sin ensamhet, tskild frn andra sociala problem. Mnga texter som tar upp ngon aspekt av fattigdom gr det
utifrn den personliga kampen fr att f in pengar. Aki sger i Fakk en catchig refrng [55] att han Letar
skydd bakom hghusen frn de kalla vindarna, svrt att va stabil i ett liv dr det kmpas fr kontanter., och
beskriver den brutala verkligheten i frorten. Det frekommer ocks mer generella beskrivningar av
mnniskor i olika bostadsomrden som dagligen tvingas kmpa mot fattigdomen. Ibland berr texterna
ekonomiska frhllanden utanfr frorten och utanfr Sveriges grnser. Kampen r d ofta inriktad mot att
frndra ett allmnt tillstnd i samhllet dr svaga grupper p olika stt blir drabbade.
Framfr allt finns det en vilja att bertta att man nu har pengar, att livet r bra och stolt proklamera att
man gtt frn att vara fattig till att nu ha det bra ekonomiskt, om n s bara fr tillfllet. Nimo beskriver i Para
finns [51] en kvll p stan och skriver nr vi kommer fram vi gr alla in, frut para [pengar] inte fanns nu
para finns. Texten handlar om att festa och ha kul. Att ha pengar innebr att man har kmpat och lyckats med
ngot och det verkar angelget att bertta fr andra att det faktiskt r mjligt. Detta tycks glla oavsett om
pengarna tjnats p lagligt eller illegalt stt. Det r inte det som r det viktiga. Spr av stolthet blandat med
lttnad att fr stunden inte behva kmpa mot fattigdomen finns i texterna samtidigt som det kan uppfattas
som rent skryt nr det berttas om de pengar som finns.
En kamp som utkmpas i samband med fattigdom r en slags inre kamp som rr mjligheten att tjna
pengar genom kriminella handlingar. Det handlar om de alternativ som finns och lockelsen tycks ligga i att det
r mer lttfrtjnta pengar att frsrja sig p ett illegalt stt n det r p lagligt stt. Eftersom droger beskrivs
som s vanligt frekommande r mjligheten och tillfllena att slja droger mnga och p s stt f in pengar.
I exemplet nedan beskriver Ken Ring den ambivalens som finns kring hur man ska tjna sina pengar. Det
lagliga alternativet, som hr utgrs av musiken, beskrivs som en svr vg att g och verleva genom.
Vill hlla mig frn att beckna jag svr det e s svrt, man e beroende av spotify streamsen p en lt, nu klipper
jag en chamsi [fem gram] delar upp den i sex, mter upp gamla vnner fr att slippa denna stress, egentligen lgga
ner musiken, lgga micken p hyllan, allt handlar bara om cash bror fuck spliffen fuck fyllan - Spegeln [58]
39
En del av texterna har ett vidare perspektiv och fokus p kampen mot fattigdom. De berr inte bara den egna
kampen utan belyser att ngonting mste gras p ett strukturellt plan fr att minska fattigdomen i samhllet
eller i vrlden. Sdana beskrivningar fokuserar p motstndaren som ofta r staten eller de som r rika, det vill
sga de som har ngon form av makt. Antingen uppfattas de som upphovet till att fattigdomen kar eller s
skildras de som allt fr passiva. Kampen i texten nedan av Dani M riktar sig mot flera orttvisor och
missfrhllanden i vrlden dribland fattigdomen som orsakas av krig och exploatering. Hr handlar det om
en gemensam kamp, ett enat folk som ska st upp fr att frhindra en negativ och felaktig utveckling som de
rika orsakar och driver p.
Hur kan man inte se deras agenda? Hela vr jord ja den hller p att sknda. Och framtiden har symtom Utav
vstvrlds-syndrom. Men vrlden gr att vnda. Nu r det upp till oss sjlva
Om vi kan enas och ingen utelmna - Agenda [22]
Trots texternas tydliga koppling mellan kriminalitet och frortsproblematik ges i princip inga exempel p
kamp gentemot kriminaliteten specifikt. Kriminalitet beskrivs i frhllande till fattigdom och utanfrskap i
frorten och kan drigenom sttas i relation till kamp mot fattigdom eller utanfrskap som har mer utvecklade
kampredogrelser. Det finns dock ett tydligt exempel p kampen mot kriminalitet, Mohammed Ali skriver hur
individer med utlndsk bakgrund mste akta sig fr att uppfylla slavstatistiken och falla fr den
romantiserade bilden av brott d det inte var drfr deras frldrar kmpade och tog sig till Sverige;
Snabba cash var den vg att g, knsvag, fr den vrld jag sg, platsen som glamouriseras som en film dr r han
frn, glmmer, vart fan det var, vra familjer tog hos hit fr, det e lngt ifrn och bli nn jvla slavstatistik fr,
sjlvuppfyllda profetior, de vad vi ser, dom mste sjlv uppfylla ftt sin frihet - Magasin [18]
Kampen mot utanfrskap beskrivs antingen i frhllande till frorten eller till etnicitet. Det finns ven uttryck
fr ett kollektiv dr de som p ngot stt inte passar in i samhllet skildras som de som utkmpar kampen.
Kampen mot utanfrskap kan uttryckas som en personlig kamp fr att mot alla odds trots allt lyckas eller fr
att verleva. Samtidigt framtrder ibland en strre och mer riktad kamp mot det eller de som orsakar
utanfrskapet. Nedan uttrycker Ken Ring en kamp mot utanfrskap i termer av att komma till Sverige och
behva kmpa mot utanfrskapets negativa konsekvenser.
Utan hopp och utan mat. De som inte finner skydd. De som inte har nn stat. Ja man jagar sina pengar, som man
srar sin familj. Vi e' de fattiga som aldrig passar in. Och staten r som gamla hundar lttare att blunda. Ett hinder
vi vill runda mste mtta alla ungar - Mnniskor som ingen vill se [17]
40
Direkta orsaker till utanfrskap uttrycks sllan i texterna och ibland beskrivs det som ngot sjlvklart som inte
frklaras nrmare. Utanfrskapet liknas d och d vid ett fngelse dr de utsatta r inlsta och befinner sig
bakom galler. I texten till Frn balkongen - Redline remix [38] skriver Oskar Linnros Vi krigar vi kmpar vi
sliter vi jobbar det r svett och trar .... Tnker utanfr mallen, utanfr gallret, dr dom hller oss. Utanfr
tullarna, med tuggarna, som kommer vi ngonsin n.. Hr skildras den drabbade gruppen som de utanfr
tullarna det vill sga mnniskorna i frorten som beskrivs som en bortglmd, sidosatt och utsatt del av
samhllet. Det r tydligt att det r staten som br ansvar fr utanfrskapet och som ilskan riktas mot, men det
r ven en beskrivning av den egna, inre kampen som mnniskorna i frorten tvingas ta. Vissa texter beskriver
framfr allt en vilja att trotsa utanfrskapet och de frvntningar av att inte lyckas som tycks flja p det. Det
finns en stark vilja att n sina ml och gra ngonting av sitt liv trots utanfrskapets negativa konsekvenser av
att inte ha samma mjligheter som andra. I texten nedan uttrycker Ison & Fille en tydlig kamp fr att lyckas
och n sina drmmar. De utsatta mnniskorna r i det hr fallet de frn frorten ven fast vi i texten snarare
handlar om en generation eller grupp i frorten n hela frorten i sig.
sidosatta i programmen vi kom alltid sist. Det r ingen ltt vg, men vi ska dit, fr vi r bra folk, frtjnar bra
skit. Vi hoppar hinder och vi ligger i, lnge leve livet, lnge leve vi. Huvudet hgt, ryggen rak, vi tar oss upp dit vi
ska - Lnge leve vi [11]
Utanfrskapet kan leda till mnga olika negativa konsekvenser. Som i exemplet ovan tycks det bidra till
stolthet och en vilja att gra ngonting positivt av sitt liv. Denna positiva aspekt r genomgende och uttrycks
i flera andra texter. Kampen mot utanfrskapet skildras, som vi sett, dels genom en egen personlig vilja och
strvan att bryta sig loss och n sina ml men ven genom mer eller mindre riktade uppmaningar mot de som
lever i utanfrskap. I texten nedan riktar sig Linda Pira utt till barnen och ungdomarna och stller frgan tror
du p dig sjlv?. terigen r det mnniskorna i frorten som r de mnniskor som lever i utanfrskap och
som behver kmpa i motvind.
Hr lekande barn p gatuhrn. Tunnelbanan som basgng p deras kr. Betongros, svrt att vxa ur den miljn.
Vi ser dom gro men drmmarna blir sllan mer n frn. Tror du, tror du, tror du, tror du, tror du, tror du p dig
sjlv. Du mste akta dig frn askan och lta glden bli till eld - Eld blir gld [31]
utanfrskap frstrks vidare genom flertalet redogrelser fr fattigdom som ofta utmynnar i kriminalitet.
Romantisering av brott frekommer i en del texter samtidigt som andra texter redogr fr problematiken som
en sdan romantiserad bild av brottslighet innebr. Mnga gnger beskrivs kriminalitet som en ptvingad
konsekvens av fattigdom och brist p andra mjligheter till frsrjning.
Rasism beskrivs som bidragande till utanfrskapet dr en negativ syn tydliggrs gllande strukturer och
makthavare. Underifrnperspektivet r tydligt i texterna som flera gnger uppmanar till kamp mot
uppmrksammade problem och orttvisor. Dessa redogrelser av kamp skiljer sig frn text till text dr det
ibland redogrs fr upplopp och ibland fr fredliga lsningar som kommer inifrn individen. Flera texter
redogr fr hiphopmusiken som en rddning frn det kriminella livet. Prostitution och hemlshet nmns i
frbifarten, men det r ovannmnda sociala problem som ges mest utrymme. Ibland nyttjas termer som rr
narkotika och kriminalitet som referenser till musikskapande eller andra ting skilda frn brott och droger.
Flera texter berr liknande problematik ven om perspektiven inte alltid r desamma. Trots vissa texters
tydliga uppmaningar och redogrelser fr kamp, gr det att urskilja en ambivalens i texternas frhllande till
frorten, kriminalitet och droger. Det tydligaste temat fr texterna r sammantaget relationen mellan sociala
problem och frorten.
42
6. Analys
Fljande analys syftar att problematisera och frdjupa valda delar ur det redovisade resultatet. Genom
analysen besvaras studiens tredje frgestllningen Varfr beskrivs sociala problem i texterna p de
stt som framkommer?. Detta grs framfr allt med hjlp av teorin om stigma och territoriell
stigmatisering som presenterats i teorikapitlet (kapitel 2) men ven genom att relatera de empiriska
resultaten till tidigare forskning och gra jmfrelser dr emellan. Genom detta tillvgagngsstt
hoppas vi kunna frdjupa frstelsen av de sociala problem som vi funnit. Analysen bestr av tv
delar dr den frsta delen fokuserar p det empiriska resultatets frhllande till stigmateori och
presenteras under rubriken social problematik befster stigmatisering. Den andra delen presenteras
under rubriken social problematik i relation till frorten och fokuserar p begreppet territoriellt
stigma utifrn de empiriska resultaten. Den sammanfattning av resultaten som finns sist i det
fregende kapitlet (5.4) kan med frdel lsas innan och under den kommande analysen fr att
pminna om de empiriska resultat som ligger till grund fr analysen.
6.1 Analys
6.1.1 Social problematik befster stigmatisering
Fr att besvara frgan om varfr de sociala problemen beskrivs som de gr anvnds hr i ett frsta skede
Goffmans teori om stigmatisering. I enlighet med teorin befster de sociala problem som framkommit i
uppsatsen stigman. Att bra ett stigma leder till en negativ sjlvbild som uppstr genom individens relationer
till andra. I och med att kriminalitet, missbruk, fattigdom, rasism, prostitution och hemlshet avviker frn
samhllsnormen innebr det att uppfattningar som frknippas med dessa problem verkar stigmatiserande fr
de individer som br p eller r drabbade av dessa sociala problem. Utanfrskapet, som r ett annat
framtrdande socialt problem i denna studie, kan frsts som en konsekvens av vriga sociala problem. Att
vara hemls innebr enligt stigmateorin att man befsts med ett stigma. Att som hemls befstas med ett
stigma orsakar en knsla av utanfrskap d man inte, likt normen, har ngonstans att bo. Hemlshet verkar
allts stigmatiserande fr individen och bidrar liksom vriga sociala problem till ett utanfrskap. Det tydliga
vi och dom-frhllningssttet som terkommer i texterna kan frsts genom det utanfrskap som olika
stigman innebr.
Resultatet visar p en generellt sett mrk bild av frorten dr droger, kriminalitet och brist p pengar
r vanliga och framtrdande problem. Redogrelserna fr problematiken sker oftast i samband med och i
relation till frorten ven om inte orsak, verkan och uppfattning om problemen r samstmmig i texterna.
Utanfrskapet som fljer p stigmatiseringen tydliggrs genom redogrelser fr gatans kod dr polisen ses
som en fiende. Texternas beskrivningar av frorten visar p frorten som tskild frn vriga samhllet. Denna
43
tskillnad tydliggrs i Kartellens text Underklassmusik [43]; Det r permanent nitlott, tror du villorna hr.
Nr det smattras i programmen och grabbarna dr?. Textraden visar p en uppfattning av frorten som
tskiljd frn vriga samhllet, referensen till villor br uppfattas som riktad till medelklassen vilken inte
uppmrksammar frortsproblemen. Det utanfrskap som framkommer i resultatet liknar resultaten frn
Mucchiellis studie (2009) som redovisar att ungdomar i Paris frorter inte knner sig delaktiga i samhllet.
Denna urskiljningen frn samhllsnormen stmmer vl verens med teorin om stigma som gr gllande att
utsatta grupper tenderar att p olika stt distansera sig frn det normativa. I och med att texterna inte har en
och samma frfattare kan man inte rkna med likadana uppfattningar, men vi ser nd ett intresse i de skilda
redogrelserna fr sociala problem genom att de beskrivs i frhllande till en och samma plats: frorten.
Drogbruk, missbruk och kriminella handlingar beskrivs ofta som sammanbundna processer vilka i slutndan
drabbar frortsborna sjlva. Texterna tydliggr ett samband mellan missbruk, fattigdom och kriminalitet.
Trots detta refererar vissa texter hellre till beskrivningar som frortsrebell, programrebell och
ghettomilitant istllet fr till det mer negativt laddade ordet kriminell. Kriminella handlingar, som
samhllet betraktar som icke-nskvrda och avvikande, redogrs fr i texterna utifrn mer positivt laddade
benmningar vilket kan frsts som ett stt att hantera det stigma som det innebr att vara kriminell och inte
tillhra normen. Att d identifiera sig som en rebell som kmpar mot (det orttvisa) systemet, kan fungera
som ett stt att minska de negativa knslor som uppkommer ur stigmat. Detta kan ocks frsts som ett stt att
bryta mot etablerade och normerande frestllningar om vad det innebr att vara kriminell. Detta r inte det
Goffman menar med desidentifikationer, eftersom det r inom gruppen som den frndrade uppfattningen
sker, och den kriminelle fortfarande ses som avvikare av samhllet ven fast hen kallar sig fr rebell. Ett annat
stt att hantera stigma kan vara att vnda normens negativt laddade ord fr stigmatiserade grupper till positiva
benmningar inom gruppen. P s stt kan man frst texternas redogrelser fr svartskallar och blattar
som ett stt fr misskrediterade individer att undvika spnningar i sociala kontakter genom att omdefiniera det
negativa stigmat till ngot, inom gruppen, positivt. Sdana omdefinieringar av fr normen negativt laddade
ord framkommer ven genom redogrelser fr framgng eller normativa vardagliga aktiviteter vilka beskrivs
utifrn termer som vanligtvis nyttjas i frhllande till kriminalitet och missbruk. Sdana beskrivningar som att
anvnda plundra istllet fr ordet festa eller fr att redogra fr sin stil som kriminell istllet fr cool
liknar Hunnicuts och Andrews (2009) studie som redovisar hur Amerikansk hiphopmusik ofta anvnder ordet
mrda som en referens till kreativ framgng.
Frhllandet till droger tycks vara komplicerat och ambivalent. Det r tydligt att cannabis ses som
normaliserat och oftast frknippat med bruk och avslappning medan tyngre droger relateras till utifrn termer
av missbruk. Redogrelserna fr cannabis inom svensk hiphopmusik kan stllas i relation till Markerts (2001)
studie som visar att populrmusiken i strre utstrckning beskriver cannabis p ett positivt stt medan negativa
redogrelser r vanligare i relation till tyngre droger. De skilda beskrivningar som finns gllande kriminalitet
44
och droger gr att frst genom stigmateorins redogrelse fr ambivalens mellan social identitet och personlig
identitet. Genom ambivalensen mellan jagen kan man frst direkt motsgelsefulla skildringar av droger och
brott eftersom den stigmatiserade individen relaterar till svl den stigmatiserade gruppens uppfattningar som
till normens uppfattningar. P s stt kan man frst positiva redogrelser fr cannabis som uppfattningar
kopplade till den stigmatiserade gruppen, medan negativa beskrivningar av cannabis kan vara ett stt att nrma
sig normens uppfattningar. En sdan ambivalens kan ven frklara varfr kriminalitet beskrivs svl positivt
som negativt.
I texterna framkommer en redogrelse fr sociala problem som ofta direkt relaterade till frorten. Tidigare har
vi beskrivit hur man kan frst sociala problem utifrn Goffmans teori om stigma.. Fr att begripliggra
frhllandet mellan frort och social problematik kan Wacquants begrepp, territoriell stigmatisering, frdjupa
frstelsen och bidra med insikter. Territoriell stigmatisering innebr att stigmat befsts beroende p
individens bostadsort. De platser som befsts med detta stigma r marginaliserade omrden dr invnarna
utstts fr stigmatisering fr att de bor p fel adress. Utanfrskapet i frorten framkommer tydligt i texterna
genom redogrelser fr svl den egna synen p frorten som omgivningens, normens, syn. Nr det i texterna
framkommer att trakten brinner eller sidosatta i programmen vi kom alltid sist, ser vi exempel p vad
som kan frsts antingen som konsekvenser av eller redogrelser fr territoriell stigmatisering. Ofta r
frortsskildringar och problematik sammanfltade i texterna. Droger som fldar i frorten kan leda till
missbruk och kriminalitet beskrivs som en konsekvens av fattigdom i frorten. Wacquant redogr fr hur
bilden av omrden som befolkade av kriminella, fattiga eller missbrukare bidrar till att marginalisera omrdet.
Negativa redogrelser fr frorten r vanliga i hiphoptexterna. Kartellen beskriver frorten genom denna text
det r som om solen r slckt och som regnet alltid faller hr. Redogrelsen liknar det citat som
framkommer i Campbell, Galway, Leavey och Rondns (2014) studie om irlndska ungdomar dr en av
ungdomarna beskriver sitt bostadsomrde som en mrk plats.
Parallellt med de negativa beskrivningarna av frorten existerar positiva sdana som sammantaget gr att
en ambivalens framtrder ven gentemot det egna bostadsomrdet, frorten. Frorten beskrivs som
hemmaplanen, dr trygghet blandas med misr. Ken Ring skildrar olika motstridiga knslor till frorten i tv
olika texter, dels genom; jag svr vi hatar alla husen som vi ser p och dels genom rider i betongen enda
stllet utan rdslan. Detta vittnar om den ambivalenta sjlvbilden som stigmatisering innebr, men hr
kopplat till bostadsort. Sammankopplingen mellan individ och omrde r ptaglig i texterna vilket utgr sjlva
essensen i det territoriella stigmat. Samtidigt finns en tydlig skillnad mellan texterna och Wacquants
territoriella stigma.
45
Wacquant skriver att invnarna i stigmatiserade omrden br p en skam och helst undviker att bertta vart
ngonstans de bor. Skammen gr att finna i texterna exempelvis genom Jag vxte upp bland kriminella,
pundare och sjlv var jag en blandning av dom bda och jag skms. Dremot uppvisar texterna tydligt att det
r frorten som representeras och stoltheten ver bostadsorten terkommer frekvent. Ambivalensen mellan
social och personlig identitet som diskuteras under fregende rubrik kan urskiljas ven i frhllande till
frorten: Jag vill dra, jag trivs, det r knas men det r mitt. Stolt som fan men jag skms nr jag tar en titt.
Genom texternas starka koppling till den stigmatiserade frorten kan man se textfrfattarna som representanter
fr frortens invnare. Goffman (2001) skriver att representanterna fr den stigmatiserade gruppens talan och
sprider kunskap om stigmat samtidigt som vnner och fiender till gruppen deklareras. Vi och dem-frhllandet
som framkommer i hiphoptexterna vittnar om detta. Stoltheten ver stadsdelarna kan tydas som exempel p de
stigmatiserades informationskontroll, att gruppens representanter genom stolta redogrelser vill bidra med ett
positivt stt att hantera stigmat ven om avskiljningen mot normen grs tydligare. P s stt kan man frst
redogrelser av typen: sger upp mitt fucking medlemskap [i frhllande till samhllet, reds. anm.] som ett
stt att bidra med styrka till den stigmatiserade gruppen trots att det innebr ett tydligt avvikande frn normen.
Wacquant (2007) menar att ett territoriellt stigma gr att dlja och bli av med genom att byta
bostadsomrde till ett som inte r stigmatiserat. Detta m vara sant i teorin men utifrn vrt resultat inte lika
ltt i praktiken d det framkommer en ambivalens i frhllande till stadsdelen dr man bde trivs och vantrivs.
Det ligger i stigmatiseringens natur att identifiera sig med gruppen, och i detta fall omrdet, vilket oavsett
materiella tillgngar fungerar som hinder fr geografisk frflyttning.
Utanfrskapet r kanske den tydligaste konsekvensen av territoriellt stigma. Motsatsfrhllandet till
polis och urskiljningen frn det omgivande samhllet kan frsts utifrn teorin om territoriell stigmatisering.
Wacquant beskriver att myndigheter kan missbruka sin makt i stigmatiserade omrden. Nr ett stigmatiserat
omrde definieras som laglst ger det myndigheterna mjlighet att agera utifrn srskilda tgrder som kan
vara rent av brottsliga. Dessa tgrder bidrar till att marginalisera omrdet ytterligare. Wacquants redogrelse
fr myndigheters agerande i stigmatiserade omrden liknar beskrivningarna som framkommer i denna studies
resultat. Isons & Fille uttrycker att; man blir sdr [aggro, reds. anm.] nr aina str bakom en med lasso och
Kartellens beskriver hur vnner [i frorten, reds. anm.] fr para av polisen fr att fucking stta dit en vilket
kan utgra exempel p myndighetstgrder i samband territoriell stigmatisering. Det tydliga avstndstagandet
till polisen som framkommer i hiphoptexterna framkommer ven i Campbell, Galway, Leavey och Rondns
(2014) studie dr en av ungdomarna redogr fr att han och hans kamrater kastar sten p polisen eftersom att
alla hatar polisen som beskrivs som mrdare.
Wacquant menar att invnarna i stigmatiserade omrden demoniserar sitt grannskap fr att bli fri de
negativa knslor som stigmat innebr. Detta stmmer inte verens med vrt resultat, men det finns likheter
utifrn representanternas redogrelser fr strukturella orttvisor, att texterna p s stt demoniserar
46
samhllsstrukturer snarare n grannskap. Utifrn teorin om territoriell stigmatisering kan man vidare frst
varfr hemlshet och prostitution bara nmns i frbifarten i en av texterna. Orsaken till detta kan vara att
hemlshet och prostitution utgr social problematik som vanligen inte r specifikt sammankopplad till
frorten. Gllande hemlshet ligger det i sakens natur att inte vara definierad utifrn specifika geografiska
omrden, mjligtvis kan man koppla hemlshet till stadskrnor d det oftast r dr som hjlporganisationer
brukar finnas. Prostitution utgr inte heller ett socialt problem som vanligen preciseras som ett frortsproblem
utan utgr en social problematik som kan existera i olika omrden. I Stockholm ligger exempelvis
Malmskillnadsgatan som r den gata man vanligtvis sammankopplar med prostitution mitt i innerstaden.
47
7. Slutsatser
Syftet med denna uppsats har varit att ka kunskapen om sociala problem genom att studera hur social
problematik formuleras i svensk hiphopmusik. I denna del presenteras de slutsatser som r kopplade till vilka
sociala problem som terfunnits i empirin tillsammans med slutsatserna kring hur problematiken har
beskrivits. Hr lyfts gemensamma drag och skillnader fram. Drefter presenteras slutsatserna relaterade till
stigmatisering. Hr besvaras studiens tredje frgestllning om varfr problemen beskrivs p de stt som
framkommer. I samma avsnitt avhandlas slutsatsernas frhllande till tidigare forskning fr att stta
kunskapen i ett sammanhang.
Missbruk beskrivs frmst i relation till tyngre droger, ven om alkohol och cannabis redogrs fr utifrn
perspektiv av missbruk i ngra texter. Missbruket ter sig vara utbrett i frorten ven om cannabis som varit
den mest frekvent frekommande drogen i musiktexterna ofta skildras i positivare ordalag n tyngre droger
som heroin eller amfetamin. verlag kan man fastsl att hiphoptexterna uppvisar en ambivalent instllning till
droger.
Rasism beskrivs utifrn egna upplevelser. I texterna framkommer en koppling mellan
invandrarbakgrund och socioekonomisk situation dr frorten som bostadsort r nstintill sjlvskriven.
Orsaken till rasism beskrivs som svl strukturell som p individniv d svl statstjnstemn, politiker, men
ven en ignorant allmnhet kan beskrivas som rasistisk. Hiphoptexterna speglar ett starkt motstnd mot rasism
ven om motstndet kan te sig olika beroende p lttext och grupp. Ibland beskrivs kampen som ngot som
startar inifrn dr rasismen bekmpas genom att inte lta sig besegras medan kampen i andra texter kan ta sig
mer fysiska former.
Fattigdom beskrivs ofta i relation till kriminalitet, dr fattigdom utgr orsaken till brottsliga
handlingar. Fattigdomen redogrs fr utifrn perspektiv av svl absolut fattigdom som relativ fattigdom dr
problematiken r en orsak av strukturer. Fattigdomen ter sig utbredd i en frort dr medelklass och politiker
inte vistas.
Kriminalitet r kopplat till svl missbruk som fattigdom dr kriminaliteten utgr en ndvndig
handling genom behovet av pengar. Brotten r ibland direkt kopplade till missbruk d de ofta innebr
narkotikadistribuering och p s stt bidrar till marginalisering av omrdet, men kriminaliteten kan ven vara
ett stt att underhlla det egna missbruket. Kriminalitet redogrs fr som konsekvenser av svl strukturer
som ignoranta individer. Den dominerande synen r att kriminalitet r av ondo men i brist p andra stt att
frsrja sig p r en del frortsbor tvungna att beg brott. Kriminaliteten ter sig utbredd i frorten och
uppfattningen av kriminalitet skiljer sig frn text till text, dr vissa texter redogr fr kriminalitet som negativt
finns ven glimtar och positivitet. verlag br man uppfatta texterna som medvetet negativa till kriminalitet
samtidigt som i flera delar inte riktigt vertygar med sin negativa framstllning.
Utanfrskapet r framfr allt ptagligt i relation till frorten, men ven i frhllande till etnicitet.
Utanfrskapet beskrivs i relation till- och som en negativ fljd av de stigman som de vriga sociala problemen
48
utgr och bidrar till olika stt att kmpa emot utanfrskapets konsekvenser. I texterna gr det att uppfatta en
stark gemenskap i det beskrivna utanfrskapet genom det tydligt vi-och-dom-frhllande som framkommer.
Prostitution och hemlshet frekommer i ytterst liten utstrckning i texterna, d i relation till frorten.
I hiphoptexterna terfinns tv tydliga teman; frortstemat och kamptemat. Bda dessa temans frhllande till
social problematik gr att frst genom teorier om stigmatisering och territoriell stigmatisering. S vad kan vi
lra av redogrelserna fr sociala problem i samtida svensk hiphopmusik? Frst och frmst visar de ofta
ambivalenta redogrelserna i texterna p sociala problems komplexitet. Resultatet indikerar att det inte finns
ngot svart eller vitt gllande social problematik och dess frhllande till individ och samhlle. Fr att n en
djupare frstelse fr problematiken mste man se till orsakerna bakom. Ett exempel r sambandet mellan
brottslingen och dennes kriminella handlingar. I resultatet ovan tillknnages frhllandet mellan kriminalitet
och fattigdom genom flertalet redogrelser fr kriminalitet som ett ndvndigt ont fr att kunna frsrja sig.
Att beg brott i syftet att tillskansa sig pengar kan tyckas sjlvklart, men att i Sverige beg brott fr att kunna
verleva anses vanligen inte som lika sjlvklart. En sdan syn skiljer sig frn den generella uppfattningen om
en i Sverige fungerande vlfrd dr kriminalitet r en avart och inte en ndvndighet. Resultatet delger
dremot en bild dr den kriminelle inte beskrivs som asocial, missanpassad eller girig utan istllet som en
hrt kmpande individ. Denna bild strks genom terkommande positiva termer vilka fungerar som
synonymer till ordet brottsling i empirin. Samma sak gller de i empirin uppvisade frhllningsstten till olika
sorters narkotika. Vi menar att samhllslsningar p problematik br grunda sig i flera perspektiv och inte
enbart bygga p normativa uppfattningar. Om brottslingens kriminalitet bygger p en uppfattning av hen inte
kan frsrja sig p annat stt mste det tas hnsyn till. Det r hr denna studie kan bidra genom att visa p
olika uppfattningar av, och frhllningsstt till, social problematik.
Resultatet pekar p att det finns ett samband mellan stigmatisering, territoriell stigmatisering och social
problematik som r ttt sammankopplat med etnicitet och socioekonomisk status. Teorier om stigma ger ocks
en frklaring till varfr de sociala problemen beskrivs p det stt som framkommit och som redovisats ovan.
Slutsatserna visar att bostadsort, etnicitet och sociala problem utgr en grogrund fr stigmatisering vilket
pverkar svl livsval som uppfattningar av mjliga livsval. Stigmatisering bidrar ven med en misstro och en
negativ syn p samhllet. Den starka misstro till samhllets institutioner som r en del av resultatet frn denna
studie har genom Mucchielli (2009) och Campbell, Galway, Leavey och Rondn (2014) tidigare visat sig
hnga samman med exkludering och marginalisering. Denna studie ger utifrn en svensk kontext ytterligare
std fr ett sdant samband mellan stigmatiserande individer eller omrden och de uppfattningar och
reaktioner mot samhllet som fljer. Vi kan ocks se att sociala problem kan formuleras p individniv, men
att dessa mste betraktas i sin kontext fr att man ska kunna frst varfr de ser ut som de gr. Sociala
problem befster stigmatisering, oavsett vem som formulerar dessa. Samtidigt pverkar stigmatisering de
49
drabbade individernas mjligheter till olika livsprojekt negativt. Dels utifrn andra mnniskors bemtande
men ocks genom den egna uppfattningen av vad som r mjligt. Denna studie visar p olika uppfattningar
om vad som r social problematik och vidare genom stigmats natur; hur individens uppfattning av problematik
kan vara hgst ambivalent. I resultatet ser vi hur gemenskap uppstr i utanfrskapet, en gemenskap som
utver att fungera strkande ven kan verka sjlvsegregerande fr de drabbade individerna. Den kampvilja
som genomsyrar redogrelser fr utanfrskap visar p de mjligheter socialt arbete har att tillg.
50
8. Diskussion
Resultatet frn denna studie bidrar med insikter frn ett omrde som normalt sett inte utnyttjas inom forskning
om socialt arbete. Svensk hiphopmusik r populrare n ngonsin och vr uppfattning r att populrmusik
sger ngot om det samhlle dr musiken skapats. Denna studie visar att samtida svensk hiphopmusik har
mycket att bertta om sociala problem och det samhlle vi lever i. Slutsatserna visar p olika frhllningsstt
till social problematik. Krnan bestr av ett utanfrskap som r ttt sammankopplat till andra sociala problem.
Dessa tar sig uttryck i kriminalitet och missbruk dr frortsborna pekas ut som en srskilt utsatt grupp.
Kopplingen mellan de sociala problemen och frortsomrdena ger en fingervisning om att det i dessa omrden
mjligen finns liknande tankegngar och att det r dessa individer som resultatet br stllas i relation till.
Teorier om stigma och territoriell stigmatisering har i denna studie visat sig vara anvndbara fr att frklara
den bild av de sociala problemen som framtrtt. Texternas upprepade redogrelser fr vissa typer av social
problematik samt en tydlig ambivalens i frhllande till hur de sociala problemen verkligen upplevs utgr
vrdefull kunskap fr bde praktiker och teoretiker inom socialt arbete. Srskilt viktig blir dessa insikter fr
socialarbetare som mter utsatta mnniskor. Det faktum att resultatet visar att det finns ambivalenta tankar
och knslor kring sociala problem innebr att det finns en frndringspotential dr det sociala arbetet kan
bryta in, pverka och bidra till en positiv frndring fr mnniskan.
Med hjlp av teorin om stigma har resultatet kunnat frdjupas och vi ser hur sociala problem
reproduceras och till och med kan frstrkas genom den egna sjlvuppfattningen. En sjlvuppfattning som har
flera sidor dr en sida kan delges normen, exempelvis socialarbetaren, medan en annan kan delges den
stigmatiserade gruppen, sg bekantskapskretsen. Vad vi kan uppfatta genom musiktexterna r ambivalensen
till olika freteelser och i det sociala arbetet utnyttja denna frstelse. Kan det vara s att en individ berttar
fr socialarbetaren, sanningsenligt, att han inser att det r dligt att rka hasch samtidigt som en del av honom
ser det som normalt i hans umgngeskrets och inte alls dligt? En viktig insikt denna studie bidrar med r att
samhllsnormen och samhllets institutioner verkar kunna ha en bortsttande funktion p utsatta individer.
Detta kan frsvra mjligheterna att hjlpa dessa mnniskor och pekar p ett hinder som det sociala arbetet
mste ta sig ver fr att kunna bidra med frndring. Denna kunskap visar p ndvndigheten fr
socialarbetare att anpassa sig efter och nrma sig utsatta mnniskor med en medvetenhet om sin roll som
samhllelig fretrdare d Socialt arbete brjar dr brukaren r [egen versttning] (Marsh, 2002, s. 341).
Detta r srskilt viktigt eftersom resultatet pekar p en generell misstro och fientlighet mot flera
samhllsaktrer. Genom misstro till, och skilda vrderingar frn, socialarbetare och andra samhlleliga
fretrdare r det svrt att bygga upp en god kontakt och vidare kunna bidra till en positiv utveckling hos
brukaren. En medvetenhet om detta mjliggr att hnsyn kan tas och bidrar till att socialarbetare p ett mer
effektivt stt kan arbeta tillsammans med brukaren gentemot en god framtid. Som socialarbetare br man vara
medveten om den makt man besitter i relation till andra mnniskor. Marsh (2002) belyser vikten av att
51
brukaren knner sig frstdd samtidigt som socialarbetaren mste kunna svara p brukarens behov och
definition av problem.
Hrigenom bidrar studien med viktig kunskap angende sociala problem frn ett omrde
(hiphopmusik) som inte tillhr de klassiska studieobjekten fr forskare inom socialt arbete. Akademiker,
politiker och beslutsfattare som vanligen formulerar de sociala problemen utmanas i och med dessa insikter att
lyssna p andra grupper i samhllet. I studien har en rst som vanligen inte r delaktig i att stta agendan fr
socialt arbete ftt mjlighet att gra detta. Dessa formuleringar av sociala problem kan frhoppningsvis n ut
till de som r verksamma inom socialt arbete och pverka mnniskor som annars inte skulle tagit del
kunskapen. Vi har inom ramen fr denna studie inte haft mjlighet att verifiera dessa slutsatser annat n till
tidigare forskning. Avsikten med denna studie har varit att ge en rttvis bild av hur sociala problem formuleras
inom samtida svensk hiphop. Trots att fokus har varit att utvinna generell kunskap som p ett positivt stt kan
bidra till socialt frndringsarbete ser vi risken att vra resonemang kring frorter och sociala problem kan
bidra till att sp p negativa uppfattningar och frutfattade meningar. Vr intention r att visa p viktiga
perspektiv p problematik dr individer och platser inte skuldbelggs utan att studien istllet ppnar fr en
frstelse fr strukturell problematik och stigmats inverkan p individ och samhlle.
52
Referenslista
Bergstrm, G., & Boreus, K. (2012). Textens mening och makt. Studentlitteratur AB. Lund.
Berns, N. (1999). My problem and how I solved it: Domestiv violence in womens magazines. Sociological
Quarterly, Vol. 40, No. 1, 1999, 85-108.
Bryman, A. (2011). Samhllsvetenskapliga metoder (2. uppl.). (B. Nilsson, vers.). Malm: Liber AB.
(Originalarbete publicerat 2008)
Campbell, J., Galway, K., Leavey, G., & Rondn, J. (2014). Exploring the Needs of Socially Excluded
Young Men. Children & Society, Volume 28, (2014), 104115
Ejrns, M., & Kristiansen, S. (2013). Perspektiv p sociala problem i USA och Skandinavien. I A. Meuwisse
& H. Swrd (Red.), Perspektiv p sociala problem (2. uppl., s. 76-94). Stockholm: Natur & Kultur.
Giddens, A. (1987). Social theory and modern sociology. Stanford: Stanford university press.
Goffman, E. (2001). Stigma: Den avvikandes sroll och identitet (2. uppl.). (R. Matz, vers.). Stockholm:
Prisma.
Harju, A., & Thord, E.B. (2011). Child Poverty in a Scandinavian Welfare Context: From Childrens Point
of View. Child Ind Res. doi: 10.007/s12187-010-9092-0
Herd, D. (2009). Changing images of violence in Rap music lyrics: 1979-1997. Journal of Public Health
Policy. 2009 Dec;30(4):395-406. doi: 10.1057/jphp.2009.36.
Hunnicut, G., & Andrews, K. (2009). Tragic narratives in popular culture: Depictions of homicide in rap
music. Sociological forum, vol. 24, No. 3, September 2009, 611-630. doi: 10.1111/j.15737861.2009.0112.x
Kotsinas, U-B. (2004). Det nya Sverige: Frn Ekensnack till Rinkebysvenska. I L. Mathiasson (Red.),
Utanfrskap och gemenskap: En antologi om raisim, mngkultur och religion (s. 137-147).
Stockholm: Lrarfrbundets frlag.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: En introduktion. I S. Larsson & J. Lilja & K. Mannheimer (Red.),
Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur AB.
Lindgren, S. (2009). Populrkultur: Teorier, metoder och analyser (2. uppl.). Malm: Liber AB.
Loseke, D. R. (2003). Thinking about social problems: An introduction to constructionist perspectives (2nd
ed.). New York: Aldine de Gruyter.
Lundman, B., & Hllgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehllsanalys. I M. Granskr & B HglundNielsen (Red.), Tillmpad kvalitativ forskning inom hlso- och sjukvrd (2. uppl., s. 187-201). Lund:
Studentlitteratur AB.
Mahoney, E. (2010). The black CNN - When hip hop took control. The Guardian.
http://www.theguardian.com/tv-and-radio/2010/jun/25/black-cnn-hip-hop-took-control
53
Markert, J. (2001). Sing a Song of Drug Use Abuse: Four Decades of Drug Lyrics in Popular Music From
the Sixties through the Nineties. Sociological Inquiry, Vol. 71, No. 2, Spring 2001, 194-220.
Marsh (2002). Learning from clients. Social work vol. 47, no. 4, october 2002, 341-434
Martin, S. (2004). Reconceptualising Social Exclusion: a Critical Response to the Neoliberal
Welfare Reform Agenda and the Underclass Thesis. Australian Journal of Social Issues, Vol. 39,
No1, 79-94.
Meuwisse, A., & Swrd, H. (2013). Frord I A. Meuwisse & H. Swrd (Red.), Perspektiv p sociala problem
(2. uppl., s. 17-19). Stockholm: Natur & Kultur.
Mucchielli, L. (2009). Autumn 2005: A Review of the Most Important Riot in the History of French
Contemporary Society. Journal of etnic and migration studies, vol. 35, no. 5, may 2009, 731-751. doi:
10.1080/13691830902826137
Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete (3 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Payne, G., & Williams, M. (2005). Generalization in qualitative research. London:
http://www.uk.sagepub.com/gray/Website%20material/Journals/soc_payne.pdf
Persson, A. (2012). Ritualisering och srbarhet: Ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv p social
interaktion. Malm: Liber AB.
Sernhede, O. (2009). Territoriell stigmatisering, ungas informella lrande och skolan i det postindustriella
samhllet. Utbildning och demokrati 2009, Vol. 18, nr. 1, 7-32.
Sernhede, O. (2002). Alienation is my nation: Hiphop och unga mns utanfrskap i det nya Sverige.
Stockholm: Ordfront.
Sernhede, O., & Sderman, J. (2010). Planet hiphop: Om hiphop som folkbildning och social moblisering.
Malm: Liber.
Spotify (2012).
Tanner, J., Asbridege, M., & Wortley, S,. (2009). Listening to rap: cultures of crime, cultures of resistance.
Tickner, A. (2008). Aqui en el ghetto: Hip-hop in Colombia, Kuba and Mexico. Latin america politics and
society, vol. 50, nr. 3.
Vetenskapsrdet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhllsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wacquant, L. (2007). Territorial Stigmatization in the age of advanced marginality. Thesis Eleven 2007 91:66.
Sage publications.
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: Forskningsprocess, mnniska, samhlle. Malm: Gleerup.
54
Bilaga 1 - Lttexterna
1. Linda Pira - Knpper mina fingrar - Remix
http://rapgenius.com/Linda-pira-knapper-mina-fingrar-remix-lyrics
Flyger nr vi glider
Smider planer med musiken
Spinner hos varenda DJ, DJ
Flyger nr vi glider
Smider planer med musiken
Spinner hos varenda DJ, DJ
Jag och min clique
Ingen dick, vi river hela klubben
Fnga allas blick med sjuka trix fr vi lever fr stunden
Hon whinear ner den
Poppar den droppar den kan inte stoppa den
Shuno vi plockar dem, ingen skms
Haffar hela natten, tnker aldrig g hem
Sluta eka som du vore med i P1
Helt rtt Rosh, varje move blir en nyhet
Mode:n skithet
Rewind selecta
Min flow och min show, min rhyme- perfekta
Aldrig sett oss fr, s de brjar snabbt undra
Jag och min clique vi kom bara fr att plundra
Namnet var Ro-ro
Sprider hot och oro
Kastar shuno som en docka, chokad av min vodoo
Femtastic ja
Kleopatra, lika mnga tjnstemn
Styr med hela facking handen som en dirigent
Hur mnga shunnos verkar avis
Festar snder stllet s en nykterist blir bakis, aa visst
Mina ord hettar munnen som wasabi
Vad sa vi? Backa bak frn henne hon r farlig
Man kan frga sig om min stil r laglig
Fr allt som jag pekar p fr jag r boss bitch
Knpper fingrar, nr vi gr loss
Baby hr du 2Pac, alla gon p oss
Jag gillar hur du rr dig
Det r som du lser mig exakt
Du vet hur man uppfr sig
Det r s svrt fr mig att vara p min vakt
55
Det r ingen ltt vg, men vi ska dit, fr vi r bra folk, frtjnar bra skit
Vi hoppar hinder och vi ligger i, lnge leve livet, lnge leve vi
Huvudet hgt, ryggen rak, vi tar oss upp dit vi ska
Fuck va nn sger, back vi gr grejer
Lnge leve vi
Kung verallt kolla statistiken, tung verallt (mmh)
Vrlden rcker inte till, kronan jag br rcker inte, vill ha en till
Jag vill, jag kan, jag lovar, jag klarar annat de hr ska jag ordna
De ett hoppskott, ett frivarv, ge mig hammaren, fr de spikat
Och hungern r terupplivad, kolla hr jag har gamet i min ficka
Tog hem titeln, lnge leve oss, blir alltid magic varje gng vi gr oss
Och det e klart vi gr oss, klart jag r magic, passa-titta-bort
Men nu tnder vi, nu hller vi, kr vi
Huvet bland molnen, ftter p jorden, vart jag n tittar ser jag mina runt bordet Moden e p bordet, alla
br kroner, o alla vi ler gjorde de ingen trodde
Jag skiter i, gr min egen vg (vilken shono)
Ligger i den ldan jag r vrd (vilken shono)
Ducka dig som fucka me min plan (fan tror dom)
Ingen ro tills vi r exakta dr vi ska va, kr vi
12. Syster sol Full fokus (Redigerad)
http://systersol.se/wp-content/uploads/Full-Fokus.pdf
Reggaemusic hller mig sann
Sen den frsta dan jag hrde ett sound
Ge mig baktakt till en bassline
Du kanske tar mig fr en knarkare och whitetrash
Men syrran jag har full fokus
Du kanske ser mig som en flummig liten hippiebrud
men jag lovar jag har full fokus
Jag rkar bara vara hooked p reggaemusic
och inget annat hokus pokus
Stolt s helst sld p rtter och kultur
Jag glider fram som en --- kta drottning --Ibland i stadsmilj eller ute i vrt avlnga land
Alla skna shunnos som --- knner mitt namn She the empress
Blndande stil, sann reggaeprofil
Skiter i vad som r norm fr syrran hller det real
Kanske sweet sensi hlsar p occasionally
Stndigt kaos omkring men i mitt sinne r det still
Syrran hon e tung, jag lovar och svr
Fr hon skiter i systemet, becknar det dr
Syrran hon e grym, jag lovar och svr
Fr jag hustlar systemet
69
Det som gud gav dig gvan att leda ett liv
Fr varenda jvla kliv s tar du ett steg bredvid
Tonren r borta det r vl dags nu att ndra sig
Le fr ditt barn s ditt barn sen kan lska dig
Och en dag s kommer lyckan om du ber om den
Livet r en cirkel det hr r bara en del av den
Ensam blir stark, nr jag br dig i min famn
D syns inget nnsin kallt
Ensam blir stark, nr jag har dig nra
Vet jag att jag klarar allt
Ingen smn genom ntterna p grund av ditt barn
Med psar under gonen till jobbet i stan
Ingen ser men det gr ont inuti
Vnnerna frsvinner fr man har ju ingen tid
Men leendet p barnet det r vl det som gr att du kmpar
Frn jobbet till dagis till parken och klttra
Hem steka plttar, tvtta stda p
Somna till en lukt som bara finns nr dom r sm
Det r en ngel som vaknar nsta morgon
Men det glmmer man snabbt fr man har s jvla brttom
Dag efter dag man mste leva fr ngon annan
Det r vl drfr dom flesta bara lskar sin mamma
Men ingen ser smrtan hos en kvinna som r ensam
Hon fller trar knner bara rdslan
Det enda som faktiskt fr henne m bra
r nr hon ser hennes barn och fr en kram
Ge aldrig upp nu, r vad jag tnker nr jag ser dig
Glm aldrig bort att ditt barn alltid r med dig
Och en kvinnas roll i ett barns liv r viktigare n ngot
Ge allt du kan ven om du inte fr nt
Du r s stark jag vet att brdan den r tung
Du bara lngtar efter dagarna, den tiden du var ung
Men det r nt du mste glmma fr att verleva i nuet
71
73
75
77
Du vill ladda ditt magasiin, vill hnga runt massa G:s, Du ser inget annat liv, fr det du ser i din fantasii,
fr du senare kanske bli, hur kan man ta ngon annans liiiv
Jag sger livet som du lever stressar snder mammas liv,
ett annat liv det str i spelet fr du jagar fantasi,
tmmer sitt magasin, drmmen frn ett magasin,
aldrig varit fin, det annars anarki, fr du vet att skulder betalas du vet det e s,
grabbar dom jagar dinero, peso, kalla dom galna, kalla begravna,
det s vi ser dom, bttre dagar, gr det ltt klaga, fr det e s dom ser oss,
bst p gatan, det knns som satan, e bst och saknas e allt jag ber om,
sttet som du vill leva, sttet som du vill vara, va,
sett s mnga d redan nu dom vxer utan en far, va,
mrdar bara vra egna, ja vi mrdar bara vra barn, fan,
lever bara fr dan ha, hedern r allt vi har kvar, vi sjunger;
Du vill ladda ditt magasiin, vill hnga runt massa G:s, Du ser inget annat liv, fr det du ser i din fantasii,
fr du senare kanske bli, hur kan man ta ngon annans liiiv
Livet jag lever det e cok soft, kommit s lngt bort,
Bortifrn snt som kan dra mig ner, du vet det spelar ingen roll om man hakar sig omlopp, som Biggie sa pengar kan ge mer problem,
du vet jag vxte upp i stockholm hr r det soft om,
om man har en ficka som r full av deg, men jag har ingen tur i spel, nej nej nej,
men rligt vad gr de, fr tack vare er s har jag tur i krlek.
--- i dom i dom i dom, stnger av knslokalla,
inget som smlter frosten i dom i dom i dom,
snabba cash var den vg att g, knsvag, fr den vrld jag sg,
platsen som glamoriseras som en film dr r han frn, glmmer,
vart fan det var, vra familjer tog hos hit fr,
det e lngt ifrn och bli nn jvla slavstatistik fr,
sjlvuppfyllda profetior, de vad vi ser, dom mste sjlv uppfylla ftt sin frihet,
men har sktt det fel, om vi skrapar p ytan finns en vilsen skl,
som aldrig knt han platsar in, drfr laddar han och tmmer magasin
Du vill ladda ditt magasiin, vill hnga runt massa G:s, Du ser inget annat liv, fr det du ser i din fantasii,
fr du senare kanske bli, hur kan man ta ngon annans liiiv
Livet jag lever det e cok soft, kommit s lngt bort, bortifrn snt som kan dra mig ner, du vet det spelar
ingen roll om man hakar sig omlopp, som Biggie sa pengar kan ge mer problem, du vet jag vxte upp i
stockholm hr r det soft om, om man har en ficka som r full av deg, men jag har ingen tur i spel, nej
nej nej, men rligt vad gr de, fr tack vare er s har jag tur i krlek.
Jag str p egna ben fr jag har tur i krleeeek, jag tvttar min sjl ren, fr jag har tur i krlek, jag knner
mig s hel fr gud han ger mig krleeeek, s se det som jag ser det nr man lever krleeeeeeiiiik,
Det e inte tur vnnen vi r vlsignade
19. Kartellen & Timbuktu Svarta duvor vissna liljor
http://rapgenius.com/Kartellen-svarta-duvor-and-vissna-liljor-lyrics
Dom gamla r inte fria och dom unga fr ingen framtid
Ja, dom tar dig och skickar hem dig fast du bott hr hela ditt liv
Svarta duvor dyker och liljor finns inte kvar
Men drmmen i oss lever trots att landet blir begravt
78
81
men hey, jag gr det jag alltid har lskat alltid kmpat r sjlv frvnad det gr bttre n frvntat, det ba
tacka fr allt skla,
linda papper runt vra gsar reflektera ver tiderna som var svra.
Eller fortfarande r egentligen, det r bara att jag lever p det hr nu, ntligen.
Drmfantasi para knns surt nr man fattar, Markolio enda rapparen som kpt hus till sin mamma.
Fr du ska veta att jag r rapstjrna, ey kom och ta en bild med mig,
lt mig fylla upp ditt glas. Vi brjar tjna lite cash hra,
sg vad fan r det med dig, du som hade paraknas.
Dom kallar dig fr rapstjrna, fr jag ta en bild med dig,
min syrra skulle bli s glad. Ja dom kallar mig fr rapstjrna,
sg vad fan hnde med dig, du som brukar vara s smart.
- s ska rappa --- rappa borta i tensta elda bilar dr istllet fr hr
- Ja
- Fast det hr har du aldrig hr mig sga,
- Nej
- Men det r vad jag tycker
22. Dani M Agenda (Redigerad)
http://rapgenius.com/Dani-m-agenda-lyrics
Dom har visat upp sin makt
Gjort det klart och tydligt att
Dom skiter fullstndigt i oss, oss
Ser dom rusta upp sitt namn
Redo att plundra nnu ett land
Dom skiter fullstndigt i dom,dom
Tnk p alla krig dom hjlper till och sponsra
Tnk p alla liv dom hjlper till och krossa
Tnk p alla smutsiga affrer
ckel kolonisatrer, dom skapade tredje vrlden
Tnk p hur vi hamna hr frn frsta brjan
Mrka delar i historien dom frsker dlja
Tnk p hur dom vldtar vra lnder
Ngot som pgtt allt fr lnge, nt som hnde
Och som hller p att hnda
Hur kan man inte se deras agenda?
Hela vr jord ja den hller p att sknda
Och framtiden har symtom
Utav vstvrlds-syndrom
Men vrlden gr att vnda
Nu r det upp till oss sjlva
Om vi kan enas och ingen utelmna
Pass p all ideologi
Man mste tnka fritt fr att bli fri
Sg mig vem ska rdda vr vrld
82
86
Tog avstnd frn mitt egna ktt o blod fr jag fick nog av lgner pundarrykten ord mot ord som ingen
tror, jag dog inombords du r nd min familj du r mitt ansvar, va fanns kvar? tomma sms och missat
samtal. I brjan av karriren var du dr o trodde p oss nu du intagen sjlvmords bengen, gud frlt oss.
Upptagen hr p scenen upptrden kan inte n oss, ngesten jag br den vger o lng vg o g. Men bara
dig sjlv kan du ta hand om, va dig sjlv o blickar framt de som hnt har hnt nskar dig mycket
framgng. Relationer repareras men blir aldrig som dom va s de r va de r dagens sanning p varje dag!
Jag vet att jag har varit frnvarande med allting som jag gr, jag gr de fr er. Vi r familj inget kan
ndra p de de e va de e e va de e e. Jag vet men tro mig jag har fortfarande inte glmt er neheeej vi e
familj inget kan ndra p de de e va de e e va de e e.
26. Ison & Fille Vr Sida Av Stan (Redigerad)
http://rapgenius.com/Ison-and-fille-var-sida-av-stan-lyrics
Hr i betongdjungeln
Hr i betongdjungeln
Hr i betongdjungeln
r det jvligt svrt och hitta rtt
Det r ingen nyhet du hittar mig som jmt, hr p rda. Dr khara duggar ttt, duckat fett, inget ga --Para jokk vanligt i min trakt, puffa jara cok. Paradox fastna p en bnk men vill tagga lngt. Samma sng
men det r en annan dag, i min hemtrakt. Arabas i brand, bebecks sprang frn min vndplats. Alla vill m
tipp-topp, mjukisar och flipp-flopps. Grilla p balkongen, sippa smuggel ur en drickkopp. Ngon ringer
aina folk blir stumma nr dom kommer. Och sedda ungar vxer upp och blir kungar i betongen.
Det r utanfr tullarna, Air Max, mjukis
Paraboler, tuffa typer, rullar ngot med krut i
Ett felsteg blir lavett, spikat; inget kanske
Killen gtt och blivit krigare, orten; danke
Danke? Djungeln har tagit mnga av mina
Mnga kpta blommor byttes ut mot dom som redan vissnat
Inget svrt och skriva, minnen alltid haft dom
Jag verlevde trakten allt efter blir bara halvsvrt
Spelets regler ger inte om du kan inte ta en
(boom, boom) Dr var en till tvungen att ta en
Anpassa mig till sitsen, sitsen aldrig vanliga
Nsta hllplats r drren rakt ut i Narnia
Livets hrda skola blev klar, vill inte hnga
Tugg dog nr Hakan sa, grabbar dags och stnga
Stanna kvar fr med dom ldre man ville hnga
Fanns redan en kung s alla rocka kejsarn
Stmningen r rare, blir strngare med ren
Ingen lyssna eller sg en s vi greppa megafonen
Alla i samma bt tills att skeppet brjat kantra
Lmna oss i vraket men vi vxte upp till pantrar
Mycket sker som dom dr uppe bara vill tysta ner
87
89
bra p att vertala, men aldrig att han slog mig, han fste bara, trsta mig, torka trar i mitt rngott, pappa
sa ta inte segern i frskott, fr vissa kr med fulspel, det finns alltid nn dr ute som r bttre n du r
31. Linda Pira Eld blir gld http://artists.letssingit.com/linda-pira-lyrics-eld-blir-glodzlz2p6r#axzz2xSUOROyo
Pltsligt knns det som jag borde frsttt. Eld blir gld
Det r inte ver n, jag tror det finns hopp. Eld blir gld
Pltsligt knns det som jag borde frsttt
Inget r frevigt
Eld blir gld
Det r inte ver n, jag tror det finns hopp
Allting har en mening
Eld blir gld
Klttra upp fr berget, du sg ett stup
Mste samla mod fr att hoppa ver nu
Greppa min hand s tar jag din
Elden r bara gld, inte dd nnu
Full syn, full fokus vidgar upp vyn
Lter vinden spela melodin
Mot sorgligare toner tillbaks p Avenyn
Hr lekande barn p gatuhrn
Tunnelbanan som basgng p deras kr
Betongros, svrt att vxa ur den miljn.
Vi ser dom gro men drmmarna blir sllan mer n frn
Tror du, tror du, tror du, tror du, tror du, tror du p dig sjlv
Du mste akta dig frn askan och lta glden bli till eld
Pltsligt knns det som jag borde frsttt
Inget r frevigt
Eld blir gld
Det r inte ver n, jag tror det finns hopp
Allting har en mening
Eld blir gld
Vad vet du om att vakna, jag r kvar i min smn
Fr det vi saknar kommer aldrig bli glmt
Sger skl till alla bovar i handklovar tills baren blir tmd
Verkligheten r knas
Jag nskar allt var en drm
Du vet, det hr r fr mig
Gldjetrar nr vi grter, ber en bn backstage
Ifrn grden upp till lougen, applder och eloger
Tnk fr ngra r sen, back in the days
Flyg ivg med mig bror
91
Dom vill inte bota din sjukdom nej dom vill ha dig som patient
Frgiftar oss med vaccin, undanhller botemedel
Fascinerande vad vissa av oss gr fr en sedel
Ser ingen heder, det r skam hur vi lever
Det r snt som fr oss shunnos att tappa hopp om mnskligheten
Yo, livsmedelsjttarna fr monopol p maten
Och genmodifierade r det vi fder vra barn med
Ungar som uppfostras av tv-apparater
Surfplattor och mobiler s dom inte hller sig vaken
Jag ser nya stt att dda med avancerade vapen
Psykologisk krigsfring ja tortyr r redskapet
Manipulerar naturen
Ja jag ser en vrld som r helt fucking skruvad och galen, fr
Vi har gtt s lngt ifrn oss sjlva, vilket misstag
Vi behver en ny start, fr
Vi har gtt ifrn allt vad det r att va mnniska
Vi behver en ny start
34. Ken Ring Hon Sjunger
http://svenskalyrics.se/ken-ring-hon-sjunger-sa-mycket-battre/
Det hr r berttelsen om ett flyktingbarn ifrn Syrien,
hon vxte upp dr i Damaskus.
Pappa jobbade fr regimen.
Hon vaknade en morgon utav ett ljud ifrn kket,
smygtittade genom hlet,
allt hon sg var bara rken.
Mamma stod och skrek p ngra mn som hll i henne,
och pappa han lg blixtstilla p golvet utan sitt leende.
Hon tnkte ropa men det var tur att hon var tyst,
fr i nsta sekund s sg hon hur hennes mamma nu blev strypt.
Hon hoppade ut genom fnstret
och bara sprang s fort hon kunde.
Hon ramlade, energin var slut hon var ju ungen.
Hon hoppade in bakom ett skjul och fskte pusta ut.
Hon satt och grt i flera timmar,
vart r hennes familj nu?
En kvinna gick frbi,
och rkade hra henne grta.
tog upp henne frn marken,
och i en bil brjade hon ka.
Hon blundade,
och visste inte ens vart hon nu var.
Allt hon sg i sina tankar var hennes vnner som var kvar.
Och hon sa
Lalalalalalalalala lalalala lalalal
94
98
99
Klippta vingar, folk flyger med droger, alltid tu balkong p femte plan i mitt omrde
Propellern orkar inte s vi str i lgor
Ddskrascher skriver alltid mina rhymes svarta lder
Mayday mayday
Kapten pira ut i etern
S.O.S. radiovgor tjuvkikas av piketen, s vi snackar koder dom som vet frstr
Frn balkongen, jag kan se det frn min grd
Jag r kapabel att gra vad som helst, str fr gatan, tunnelbannerls
Min mamma sa va lugn bara va dig sjlv gr rakt igenom eld
Stadens sanning, luft under vingarna, det r dagens sanning
Gudalik specialbehandling talar fr frsamling
Min predikstol, balkongen dr du bor, jag dricker jesublod
Det r vin och vi har levt ett liv vi trott r vinets skrivna ord
Lekamen frlt fr mina synder Fader
Jag vill dra men den hr staden hller kvar mig
h, varje grd r en mjlighet frn balkongen
Vi ger allt vra gon ser frn balkongen
En fotbollsplan vid ett jrnvgsspr
Jag var dmd till vad jag sg
Men jag sg allting drifrn
Ja, ey Vi krigar vi kmpar vi sliter vi jobbar det r svett och trar
Vi drmmer vi lngtar, vi tvlar mot klockan till dom som vgar
Tnker utan fr mallen, utan fr gallret, dr dom hller oss
Utanfr tullarna, med tuggarna, som kommer vi ngonsin n
Sg min chans, jag tog den, talar nu infr tusental som varje dag var kroner
Skulle jag ga tusentals
Det hr r min plikt fr min distrikt, broder tusen barn
Som str med ron, gon ppna och r tusentals
versikt frn balkongen, sjlvinsikt var ngonting vi fick frn snger
Spegelbild i form av ort som barnaformer
Finta det hrt, verstegsfint
Vi nr allt det vra gon nr
Frn balkongen dr vi str och den betong vi r ifrn
Dr sorgen blir till gldjetr
Dr himlen gr fr frgen bl
Barn utav utanfrskap, det vi skapa gjorde Sverige vr
S, s, s
Faller vi ner tusen meter
Kan vi st, st, st
h, varje grd r en mjlighet frn balkongen
Vi ger allt vra gon ser frn balkongen
En fotbollsplan vid ett jrnvgsspr
Jag var dmd till vad jag sg
100
Jag sg dig komma, s lngt ifrn, den lilla killen gick igenom livets korridor,
svrt frst, om man inte sjlv har levt s,
jag svr vi hatar alla husen som vi ser p,
inget liv ingen brud ingenting,
nskar man hade ngra kronor s man kunde dra en till,
det var dr, som jag sg dig frsta gngen, kom hem satte krm p dig hrde frsta sngen, vi lskade
hela natten lng, du blev gravid [..], jag drog min frsta rap i London,
jag ville dit men, du tog mig back till betongen,
jag gled dit men, nr jag gick dit s blev det jvligt halt hr p golven,
jag slipprade, hittade dig snabbt och brja flippa dig,
frn tryckare vi lyckades rippa dig,
vi smitta dig, vi rista dig, in i vra hjrtan lt mig hissa dig
Ref: Duuuuu, yeah allt jag vill e, duuuuuuu, allt jag vill e, duuuuuu, yeah, allt jag vill e du..
Ja, jag tnker ofta, p vad du sa, nr jag mste softa, mste ha det bra,
och kanske grabbarna dom bryter ngon lag idag,
men vnta ett tag komihg att du e den jag har, jag fattar hur det funkar hr i svngen,
de va bra nr vi bompade refrngen,
men det e bob marley varje dag hr p luffarngen,
de va du som alltid var den dr tuffa tjejen, jag fick n barn,
men inte gav jag n unga grejer, jag va i stan,
jag va nog gone me n unga kunder,
lever livet som jag har hr med mrka lungor,
du e den enda ta mig (tommy?) hgre, hgre, hgre
Ref: Duuuuu, yeah allt jag vill e, duuuuuuu, allt jag vill e, duuuuuu, yeah, allt jag vill e du..
46. Gnucci Finders keepers http://www.sing365.com/music/HotLyrics.nsf/Finders-Keepers-lyricsGnucci/11421FD682D5C98848257C62000651F9
Many thing are up with gold and arm
That's way we high up --To me is long, hands in the air
Cuz the money's gone
--- cuz we can't get along
I get what I want, if not for free then on my --If not the gold I search ----- pretend that is dum --You should know better than you leave
What you got by me
What you got for me
What you got on me
Ooh come on bitch please
Really you suck me
Yeah must stick the hands in the air
Like all things in life --I'mma get it, got it
No matter, catch it like a dessease
Hold the --- to my body
108
Give what you deserve and --Play my rights, I'll do you wrong
Finders keepers I '
47. Linda Pira Bng bng
http://svenskalyrics.se/linda-pira-bang-bang-lyrics/
Colombia lady baba, sg vilken syn
Redline records baby, kalla mig fr latin queen
Madrina shades, mrkt nagellack
Svartmlade lppar, blser en ddskyss mwah
E du redo papi, dags fr Linda Pira
Ser hur gatan snackar riktig ghetto nyhet, aljazeera
Cirkulerar under staden, siluett
Axar ner fr gatan, petar mina naglar med stilett
En brs en till baba, jag tror du mste sluta rka bush weed baba
(ja e inte som dom andra guzzar du ser i din terrng)
Eyo mitt nam r Linda Pira och mitt flow de gr dig bng!
Bng bng b-b-b-bng
Bng b-b-b-b-bng
Eyo du e absad, suktar efter mer av mig, du fastna
Du e absad, kriminellt belastad
Fet rhymes, ja hustlar redlines och kapslar
Hg volym old school vinyl, skrapa nlen som kanyl - ^^
Eyo du absa, suktar efter mer och vill bli maxad
Du absa, mina para prasslar, fet rhyme ja hustlar i redlines och kapslar
Formulett old school kasett fr dig studsa, ricochet
Beatet kaos, bngbng EEK-A-MOUSE, ser dig storma in p stllet och din DJ trycker paus
Lgg den hr p replay om du vill att folk ska vakna
Mannen hela jvla stllet jagar efter colombianskan
Bng bng b-b-b-bng
48. Stor 50 personligheter (Transkriberad)
Va dig sjlv [allt de bsta staden r med?] Den som lt dig g, llt dig g,
110
Yo, ba va dig sjlv, eyo lnge sen, sen ja kom hem till mamma med polisen, 99 gri, fubujeans freestyle, slog mig p skallen infr aina nr dom drog,
skickad till mitt rum, jag hrde grten frn min mor, det gjorde ont,
fan jag hade skam, jag la min freestyle [lyssna?] Bam Bam,
Lyssna gamla svenska rhymes blam ba,
ville knulla upp hela vrlden fan sparka roundkicks som Van Damme,
en sn ung man, liten tjock ful, quasimodo notre dame,
ja hade hiphop, japp min bste vn, enda sedan 141 ja represent,
jag kan inte frst att jag bytt ut dig ju mot gendish blks,
baby du jag gr baks fr lnge sen, jag blev fan --- stor,
jag lazea snder folk p scenena, hem mot fem, jag va ett lejon bland hyenorna,
rkte frsta weedet, speja efter sirenerna, ensam blatte lngt ifrn chilenarna,
s ingen lrde mig det hra, jag hade ingen storebror,
ingen frebild som liknar mig i porten dr du bor,
min mamma flytta mig frn orten innan jag hade blivit stor,
s vad du ser vad du hr, det kommer allt frn en person,
men det e lugnt, ha, jag cok njd,
ribban upp p svensk hiphop e cok hjd, allting e tamam,
ajaib de frid frjd, ja e en underman som --- du en lite blockfljt.
Dom som lt dig g, llt dig g, Yeah, ah, bde botten p toppen vem frstr din knsla, dom
som lt dig g, llt dig g, ah,
Eyo vi tappar aldrig hoppet ser du tavlan som jag penslar,
Michelangelo svr jag jobbar p sixitinska,
svensk hiphops framtid sger rapsen verkar synska,
stor frn redline recs e kungarna latinska, enda sedan byn, ey, fdd p karolinska,
dom chall min flow --- vnder utan skam, fiskar i det tysta,
skriker sllan ut mitt namn, 50 nya stilar ni kan vlja hr i bland,
luffare plocka upp teranvnda den som pant, plockar upp mina skrp bre,
ha, ni fr dumma fr frst, ey det dags att jag frlt dig,
jagar smulor nr jag ter jag ger bara dda majestter, frstru bre,
ST, dj salla, redline records, eyo din rapkarrir --- va hnder lever du,
Ensam, Ah, bde botten p toppen, vem frstr din knsla, tappar aldrig hoppet ser du tavlan som jag
penslar, ah,
Den som lt dig g, llt dig g,
allt de bsta staden r med
Den som lt dig g, llt dig g,
eyo lnge sen, eyo lnge sen.
111
tandtrd nata fin, och vi har gonen p allt som vi lastar in,
ja broshan chilla kant o haffa zin, ingen stress lngsamt, vilken lgn de cok sant, bra zi noll trams kom
andas in,
Gjort s mnga ltar rappers borde be en snabb bn,
universal music borde ge mig fuckin fast ln, hlsa vakten fuck em,
fr allt jag gr r puff grn, med grabbarna som satt frn,
vi gjorde sen vi yapp em, jag sa para finns, jara finns,
susar genom molnen sg jag Aladdin trollar bort dit liv simsalabim,
gri tappar luft bitch andas in, allt hon sg var rent upp alla in,
jag har mer game n baba min nytt blck
Nr vi kommer fram vi gr alla in, frut para inte fanns nu para finns, vi har bilen fullt av am soft backa
in, din gri r smal, tandtr nata fin, och vi har gonen p allt som vi lastar in, ja broshan chilla kant o
haffa zin, ingen stress lngsamt, vilken lgn de cok sant, bra zi noll trams kom andas in,
52. Snook - Inga Problem - Remix http://artists.letssingit.com/petter-lyrics-inga-problem-feat-snookand-veronica-maggio-ldk2xl1#axzz2xSUOROyo
S, s, s,s, ah ah, s s
Hr finns ingenting att klaga p,
likadant hela tiden hela dagen lng
Jag har ett, bra liv med en trygg inkomst,
fin fru och familj, betalar riktig moms
Inget extra ordinrt eller verfld,
inte heller dekadent eller vergd
S, hr finns ingenting att klaga p,
med min hjrna fr spel och den gnager p
Okej,jag vet vad jag vill men jag vill mycket mer,
vill inte sluta p tabletter fr att hlla trycket ner,
ska jag slppa mina hnder och allt jag byggde mer,
fr en stroke nr jag r 40 hur snyggt r det,
jag jobbar med det dr, det r mitt handikapp,
vi fr se hur lngt det br fr jag hinner knappt,
lever galet snabbt sjunger klagosng,
fr hr finns ingenting att klaga p, s
r det s hr det knns att va lycklig?
Det r inga problem
r det s hr det knns att va lycklig?
Det r inga problem, det r inga problem
Okej, nytt kapitel, flytta ut,
resultaten var lyxproblem som byttes ut,
rtt och sltt var flykten tur, inte rtt stt fr lyckorus
fr min granne vill va som jag och jag som han,
i vasastan och den samma sak r sann,
vlfrd kvver oss, men vi behver den,
114
Lyssna allt smutsfolk drute som hatar, vi rfilar din mamma tills hon tar dig tillbaka,
riktig musik e nt ni aldrig kommer --- s lnge labababa r rsten frn gatan,
va e de hr fr fattig musik som jag hr, varenda lt likadan alltid gr,
ni slpper ingenting jag inte hrt frr, jag svr jag hoppas ni dr,
yo jag spottar i din min mun s ppna upp din mun stort fr det finns ingen annan som har gjort det vi
gjort,
fr svennar i stan att nska att dom var frort, men blir robbade direkt hromkring dr vi bor,
vad r det hr fr konstiga saker jag lser, horormar i grset som vser, det gr ont fr dom vet att vi
ger, hela vgen,
eey, vad r det med folk bre, spelar som dom inte vet vilka vi r grejer, det fuckin labyrint bror, det Gsunda till Norra Botkyrka, redlineeee
57. JaQe - Oprah
http://rapgenius.com/Jaqe-oprah-lyrics
Ingen Aladdin, anden i lampan arabi
Min araba r svart magi, het hel wasabi
Wahabi, Usama Bin Laden, Salem Al Akeem
En av --- en av varje kant, fuck it Jaqes tid
Boy, kommit ngonstans, hejd till dom bon voyage
Ftt en chans, knns som om jag tatt den och det gtt fr snabbt
Rullar runt i ngot svart, ker fort dom ker fast
Kunnat den hr skiten sen frsta gngen jag sg Stockholmsnatt
Boy, gr Paolo p dig, tnker g Liam p dig
Kallar kompis fr Gretzky, har dubbel 9:a p sig
Jag gr in i bset, verkligen in i bset
Rker i hela rummet som ngon gjort ett disco t mig
Jag har ngonting p min arm
Hon dansar som att hon strippar shi, hon strippar som det var varmt
Ey vi kickar som det var natt shi, vi dricker som det var saft
Shit debuten verkar bli super nu, mobilen ringer konstant
Mamma kollar Oprah, mamma kollar Oprah
Jag pushar det dubbelt, boy dom kallar mig fr Sosa
Dom kallar mig fr sanningen dom andra bara posar
Det jag skrev r TNT, Jaqe kommer blow:a
Jag gr boom, jag gr boom, jag gr hrt i min zon
Fr min thing, fr min crew, what it iz what it do x4
Vi kan ta det hur du vill, flow fr flow, rad fr rad
Aldrig sktt min skola men dom sa att jag fr svar tillbaks
Fr mig de en vanlig sak, dyra viner bra betalt
Knn det runt din hals baby de som vi firar Mardi Gras
Hey vi firar kwanza, baby jag e Willy Wonka
Fr precis vad du nskar, blivit anden i lampan
Blivit allting ni fattas, aldrig fuckat med mangaz
120
Skiten har gtt s lngt att min mamma kallar mig Flocka
Mitt lag e som Brick Squad, vi kommer frn ingenting brah
Mitt crew chillar som stumfilmer, svarar sllan p tilltal
Jag e tillbaks, jag e frbi, ni frsvann ni finns kvar
Jag haffar tjejer du fastnar med den jag stack p den
Ni fick barn
58. Ken Ring feat. Viktor Ax - Spegeln (Transkriberad)
Ibland frstr inte ens folk varfr jag skriver dessa texter varfr jag fortstter slppa musik r efter r,
men om ni visste hur mnga jvla ltar trar det tagit fr att n hit,
om ni visste exakt vad som finns inuti mig och jag knner,
kanske ni inte skulle dma mig efter vad ni hrt utan mer beklaga anledningarna till att det blev som det
blev,
men det knns som ngot ni aldrig kommer att frst kanske fr att ni inte levt som jag har levt,
det r det som gr det s jvla fucking intressant i slutet av dagen eller hur
Varje dag e en fucking evighet, det e frsent att lgga ner,
man e vl den man e, p grund av mnga steg, inte mnga vet,
vad som finns inombords, det e de, frska ha ftterna p jorden va trogen er,
vill hlla mig frn att beckna jag svr det e s svrt,
man e beroende av spotify streamsen p en lt,
nu klipper jag en chamsi delar upp den i sex, mter upp gamla vnner fr att slippa denna stress,
egentligen lgga ner musiken, lgga micken p hyllan,
allt handlar bara om cash bror fuck spliffen fuck fyllan,
i slutet av dagen r vl ingen riktigt njd, man mste googla nya sneakers fr att f sig lite smn, allt e
s falskt det s skumt att jag har makt, det s skumt att kids sitter rker spliff till det jag sagt det var inte
det jag ville, nr jag skrev min frsta text, men livet blev s fucked up jag berttade det vl bst,
mitt papper e skrynkligt, med tren den faller p den, alla har frsvunnit,
fr ren de kallar p en, sonen har sprungit, men mlet det handlar om en dre som vunnit, vill g dr
vandra p en vg som e likadan fr han jag, jag br p mitt lilla barn,
fr han jag, tills vrlden e likadan fr han jag, han r vl precis som jag fr han e jag
det e som texten om skuggan, som alltid frfljer mig, hmta vxten till lungan,
grabbarna dom dljer mig, fansen bermmer mig jag lser varje mail,
tack, jag hoppas kronofogden glmmer mig, jag stashar varje mill,
snabbt, det e s svrt jag gr p t, kryper ut ur en vr, jag mr keff,
s, jag lter rykten nu frbi g, det blir s patetiskt, jag lmnade dekis,
fick ett svar frn en dekis nr jag brnde p en fetis,
flippa nra keys de p riktigt men det var fel, jag spelade ett spel med min familj,
jag fick smaka det, ni vet vem jag e, det bara gud som kan dma mig,
jag sitter p nn laxing ser hur snuten nu frdmer mig, jag vet att jag gr rtt nr jag skriver vad som
hnder mig,
om du tycker det r fett kanske texten kan frndra dig, s Gud kom och hmta mig innan jag gr ner, jag
blinkar och ser hur tren faller ner
mitt papper e skrynkligt, med tren den faller p den, alla har frsvunnit,
fr ren de kallar p en, sonen har sprungit, men mlet det handlar om en dre som vunnit, vill g dr
vandra p en vg som e likadan fr han jag, jag br p mitt lilla barn,
121
fr han jag, tills vrlden e likadan fr han jag, han r vl precis som jag fr han e jag
59. Nimo - n idag
http://svenskalyrics.se/nimo-an-idag/
Jag minns det som en kvart sen, kuta runt i trakten,
mamma knde alla s vi snatta ner p macken,
minns det som en timme sen, porten vi ba chill i den
mnga trilla av men dem finns alla i mitt minne n,
som lukten utav linement, etsat i mitt minne
s alla d som tvivlar p oss nu, jag vet ni brinner hrt,
shuno aldrig haft ntt sen jag gjorde slakt dock,
allting r tamam, men svr det brinner i min askkopp,
nya dar, nya plan, samma pastport, samma skit, nytt dasslock,
s hlsa alla mina shunos som vill ta sig hrifrn,
att s fort man kommit upp s vill man ba tillbaks till grn, waddup
Lgg denna block i min hand,
och n idag vi ser till att folk gungar fram,
gr det vi kan fr att safea vran framtid, och se p han idag,
solen skiner ver hans liv, s de ba lgg denna block p mitt bord,
texterna bildas utav mina ord och jag vet vi kommer till en punkt d vi alla mste bort
men inte n, fr tnker ta mig upp till toppen s.
Tunnelbanan sderut trffar mina brder nu
tnder upp en grill och hnger runt bland dessa hga hus
alla mina grabbar hr, ngon gr en snabb affr,
vissa kickar bollar medans andra ba vill haffa gr,
bror de hr jag kom ifrn, kalla mig betongens son,
ingenting till ngonting, in och ut som ett rn,
hoppa p min telebo ringer mina vnner yo
shuno svara gitti frga gissa vad jag brnner bro,
guzzen gav mig hrt igr, shuno hade svrt o st,
rnner runt i trakten mina grabbar kuta hrt igr
gatan va mitt levebrd, hatarna vill se mig dd,
lik frbannat str dem dr och gapar nr dem ser min gld,
satan hela himlen rd, ikvll ska jag bli himla hg
fr varje brud som sa till mig att inte rimma dg.
Lgg denna block i min hand,
och n idag vi ser till att folk gungar fram,
gr det vi kan fr att safea vran framtid, och se p han idag,
solen skiner ver hans liv, s de ba lgg denna block p mitt bord,
texterna bildas utav mina ord och jag vet vi kommer till en punkt d vi alla mste bort
men inte n, fr tnker ta mig upp till toppen s.
122
128
jag sa mamma jag har redan 2, rapskiten rknas ocks sen jag skrev p
jag ska jobba i helgen lovar att det e s
mexikansk arbetsmoral haffa pesos,
haffa pesos s det s
68. Nimo - Wuddup (Transkriberad)
Baby wuddup, hur re med dig
jag kom bara hit fr att gra mig grej
nr jag ska dra, tagga med dig
vill du sova bra, kom slagga med mig
Baby wuddup sg hur mr du
vill inte vara sn men vill du vara min brud
vara min vn, kanske min fru
och sen om ngra r ha mitt hjrta itu
du knner bara mig du vet jag gr bara min grej s
vill inte vara den men du kan hlsa dom hej d
vi kan dra till mig dricka vin och va place 2
kolla p nn film och jag bara kollar p dig d
dom andra kollar snett lt dom kolla p mig s
tjonnos kollar fett jag brjar tro dom r gaylords
kommer fast p mig nr jag var fast i min tjejs hr
ibland man fastnar fett jag mste facka hans face d
knn p mitt case d ska alltid va lady
men nr vi kommit hem till --- crazy
s hon r min baby och vi kan va chill nu
du kan ta din tid fan fr min str bara still nu
damerna dom finns och d kollar man
lutar mig tillbaka med nn spliff som jag trollar fram
pass p hlla hand, jag kan tugga sjlv
nr jag glider ut pass p guss jag kan dunka sen
lgger upp en plan hur vi mts upp nattetid
ingen flashig guss ker runt i nn fattig bil
men hon tar hand om mig fin hon tar hand om mig hrt
sn dr guss som vet hur man fr varje man att bli kt
baby wuddup nu, tjonne r svartsjuk
en sn som hade chans hade aldrig haft chans nu
ge mig din handduk ge mig --- nu
och r den inte med mig fr hon stter mig i rampljus
hon vet Abidaz sjuk levde p gatan och gjorde allt
rn bax lekte med satan men nu r allt slut
och nr jag drar hon gr med mig hem
och nr vi gr jag dividerar med min baby
du vet jag r den fan
ge mig en sekund och krossa --lyfta p nda alla tjonnos dom dr d
131
Jag str och duckar fr en blljussnutsseren hrde shuno blev just skjuten i sitt ben
Vem bryr sig inte mitt problem jag har mitt eget kors att bra askan faller ner precis som nglar
I mitt kvarter handlar allt om pengar upp eller nej svr fan man lngtar pallar inte leva p knna
You got to keep it on the down loow aina har spanat p varenda fucking show gubbarna vet och dom vet
due helt aldrig go
Yea blunda och dom rullar up wowowowo
73. Stor - Pappas lt
http://lyricstranslate.com/en/stor-pappas-l%C3%A5t-lyrics.html
Min pappa packa sina vskor och drog
Gav upp drmmar om en revolution
Ser hur min farmors trar rinner
Mste hrifrn nu, folk frsvinner
Hela staden r i lgor, landet brinner
Men elden blev till aska ver vrlden, flg med vindarna
gld fll ner frn himlarna,
Det var ni, Sverige, ppna grindarna
Slpa tunga vskor genom snn
Packade med sorger som gav ntter utan smn
Pappa var en hjlte, bruka skura golv
Stda korridorer och kontor t rika folk
Tnkte p sitt hemland, hrde deras skrik
Ltsades som att tystnaden runt om var ljuv musik
Kunde inte sprket, prata inte ett ord
Men alltid mat p vrat bord Och aldrig hl i vra kardborrskor
Stolthet, blattar ni frstr mig
Stolt att va er son, erat blod i mina dror
Det r en gammal man, med sitt vita hr
Som har frgats utav livets sorger
Pappa ditt blod i mina vener
Pappa du gav ditt allt
Det r en gammal man, med sitt vita hr
Som har frgats utav livets sorger
Pappa ditt blod i mina vener
Pappa du gav ditt allt
Jag har aldrig sett min pappa grta
Fastn han haft rtt
Aldrig sett han stjla, det har aldrig nnsin skett
Har bara sett han knega och ta hand om sin familj
Men media gillar oftast mla upp en annan bild
S ltt att bara g under nr kampen r fr stor
Och allt jag sagt passar ven in p min vackra mor
Men det hr r ngot som vldigt sllan nmns i vra snack
Tyst i vra ltar fr mnga farsor stack, men flesta stanna
Du var en av dom, nu r du gammal
Vita hrstrn, vervunnit platsen dr du hamna
136
Jag svr jag vet hur du har slitit med varje son
Krigat p varje r men linan var ganska svr
Och till och med nr jag var hooked p kokain
Du hll masken fr barnen nr du gmde varje min
Jag glmmer aldrig dagarna d barnen inte fattat
Att vi var s jvla blacka, vi var tvungna dr att hustla
Jag lskar dig, och det betyder vl allt
Jag knner luften hr i nacken och jag ryser och blir stark
Jag vet att du kmpar dag efter dag
Och det du ville.. ett barn och ha det bra
Men dagen kommer snart fr nu satsar jag fullt ut
Sparar mina laxar och satsar p lyxhus,
Ge dig det dr livet som du aldrig kunde f
Det r bara vi tv Aldrig, aldrig
Aldrig, aldrig
Ska du behva grta dig till smns fr att
Du r trtt och rdd och ensam
Och det finns ingen dr som trstar dig, trstar dig Tiden spinner vidare baby
Jag frsker vara en krigare, maybe
Vi kan hitta ngot finare
Fr ven om vi fortfarande bor kvar i orten
Med all knas som sades och lades dr vid porten
S har vi sttt kvar, jag la alla korten
Nu, lt oss flyga som vi alltid har gjort det
Aldrig mer vara ensam r vl det som jag ber om
Snlla baby st kvar och lt mig fortstta genom
Frlt fr alla misstag som lyckan fr ett nytt barn
Stod dr med kryckan och jag vet det fanns en kyss kvar
Och dina lppar, dom r perfekta
Innan barnen blir vckta, lt oss fortstta svettas
Saker blir s enkelt nr man har en sn som du
Ringarna r borta, fuck, du r min fru
Tills jag lgger mig i graven r du min
Baby hll mig i handen, jag vill veta att du finns Aldrig, aldrig
Aldrig, aldrig
Ska du behva grta dig till smns fr att
Du r trtt och rdd och ensam
Och det finns ingen dr som trstar dig, trstar dig
Aldrig, aldrig, aldrig Aldrig, aldrig, aldrig Aldrig, aldrig, aldrig Aldrig, aldrig, aldrig Aldrig, aldrig,
ensam Aldrig, aldrig, aldrig Alltid vid din sida Alltid, alltid
75. Som Fan feat. Timbuktu - Aha-Ok
http://svenskalyrics.se/som-fan-aha-ok-feat-timbuktu/
tjena hej jag heter Rojne
bor i stockholm i lghus
i porten dr jag bor r de lika dtt som ett brhus
dr jag bodde frr var de mer som ett krhus
138
143
146
ser ba fotspr frn min port o dom gr fram till min brors grd
o huset som ja bor i byggdes utav svart tegel
portvaken shono kldd i svart vaktar trappstegen.
ja flyger ut o kollar vrlden i min backspegel
o ser min gri lika het som om hon haft feber,
ja vet det sticker till det blundar s du snabbt ser det,
nk du ser mig str p gatan shono som ba fuck regler
Jag flyger ut igen lagbok kuk i den, du hittar oss i orten dr kebaben kostar 20 spnn,
o shonos jobbar 7-5 frsker haffa sitt och hller blickarna p toppen jag vet vgen kom vi gittar
Jag vill inte vara hr men jag r kvar hr
Sex pack brst fet knatch och ett par jrn
Och om du inte bott hr kniv heter cutt hr
Vi kommer frn en frort dr hash heter zutt ln
Jag vill inte vara hr men jag r kvar hr
Sex pack brst fet knatch och ett par jrn
Och om du inte bott hr kniv heter cutt hr
Vi kommer frn en frort dr hash heter zutt ln
83. Stor - Cashen i psen (Transkriberad)
Damn vckarklockan ringer nu igen jag vaknar ngonstans uppe i frorten
igr jag fucka ur med grabbarna tills huvudet sprack
Tomma fickor frsker tvinga blattarna dra ut p en jakt
Jag mtte Salla vid centralen letar spr i terminalen
vi ser tget hinner ta den nr dom blser i signalen
Vart r ngon rappare
han r i vagnen dr breve
tjockt nice alla tre lt oss tagga p turne
landet runt axa frn vr samlingspunkt
bror det r dags fr bax samla parra i en burk
r du redo len ladda mikrofonen brja veva den
alla mnniskor ner p dansgolvet ingen tvekar n
det r rn frn scenfolk ha hnderna i luften
och gussen str och grter hmta psen och fyll upp den
vi flyger ver guppen byter bil i nn grnd
Vi frn Chilenska rapmaffian fixar platta igen
Vi sger daaamn
ngon trashade lougen
knatcha knatchen fr det finns inga cash len
men du mste dra till nsta stad s slng ner parran i psen
mste fixa para, mste fixa flos
daaamn ngon trashade lougen
men du mste dra till nsta stad s slng ner parran i psen
helikopter flygplan bt och tunnelbana
skivbolagen skickar undercover str och spanar
frsker infiltrera men min liga vi r vana
148
153
157
162
sen var det Siri men det var nog bara kul fr nn natt
vem pallar lyssna p den bruden med sitt fula snack
den dr Zacke r sjuk med sin rap
96. Tjuvjakt - Tandtrd
http://svenskalyrics.se/tjuvjakt-tandtrad/
Swagger like Obama flow fatter than your momma
Always in the Volvo, never in a Honda
I get arrested every week
For my killer flow
And snorting coke
From the tits of magazine centerfolds
Im raps only hope
In the lab, blowing smoke, coke flow
Every time you hear it you will overdose
Wake up drunk
With a fat bitch in my bedroom
If I keep going like this
Im probably dead soon
So high, I see a red moon
So drunk, Im puking in the rest room
Spitting at reporters in the press room
Showing girls the dress room
Then call it the undress room (show me your titties)
Fr varje seger som jag tar
Blir det ngon mindre viktig som syns anvndbar
Kommer att gra bilden klar
Nr jag har passerat mlet finns det ingen kvar
Fr varje seger som jag tar
Blir det ngon mindre viktig som syns anvndbar
Kommer att gra bilden klar
Nr jag har passerat mlet finns det ingen kvar
Dem kallar mig tydligen stddig
Men rligt talat, varfr ska jag vara dmjuk
Dricker rdtjut p en vardag, ingen fara
Hller fanan hgt som om det vore olympiska spelen
Jag fller krokben fr dig
Utan att bryta ngon regel och plockar hem segern
Alltid vart s att jag inte gr in p fr mycket detaljer
Men jag kan sga med nacke den brjar ta stryk ifrn alla vunna medaljer
Du vet att jag alltid vart den bsta rapparen I staden
Troligtvis drfr som jag klippt den bsta guzzen hr I staden
Bucklan I handen jag hller den hgt
Jag str p prispallen och knner mig strst
Fr segern r min och frlusten r din
165
172
Kom hit frn Kuba nr jag var tta, men fastna nd kvar i hagen,
Bland baxare, bufflare, uppvxt bland gatubarnen
Hngde vid tabbe, lilla Kurdistan o arabdalen, hustla parra vid gamla darra
rkte zutt vid basketplanen,
nu hr jag min musik i bilarna som brnner runt.
eller frn ungarnas lur nr jag tar femmans buss,
i trappen dr heggen becknas och grabbar becknar zutt,
Stenhagens favorit 752 r vad jag reppar uuuupp
Jag har bott hr i G-sunda sen jag vart liten, eeej
Spendera min tid mest nere p IP:n, aaa
ven om allting kan vara knas,
S kommer jag alltid att komma tillbaks
Albyungar r som Gottsundabarn, ghettofolk varje stad har minst ett 100-tal
varenda en pumpar Labyrint i slummen idag, Aki ortens favoritmc jag svr p pundarnas grav
dom r fr mnga, tragiska livsden, drogerna frstr mnga, nr dom sljs dr p hrnet
Frn Bandstolsvgen, Stenhammarn frbi fljten, vi mts p Albyvgen eller syns p hjden
Jag minns nr ortens favorit, var Ken, Blues och Lating Kings, Chapee and Chess
Nufrtiden r det Stor och Labyrint, som ba rullar upp en till, nu fr brorsan de familj
Om de gller Malmgator hooka brorsan med remix,
Jmt frn trapphus, kllare, omrdet kan knna det, det pminner om ngot
fr s lnge sen, checka mig, frn omrdet bttre knd fr postkoden
232 folk kan relatera fast dom e s lngt frn det.
Jag vxte upp hr tog mitt frsta steg hr, sa mitt frsta ord och gatan blev min bror
Idag gr jag musik i redline med mitt crew,
Labababababa reppar Gottsunda och alla andras orten
Vi har ett band mellan oss som ni aldrig kommer frst, neeej,
Vi har delat sorg, skratt, trar och frluster sen vi var sm, s
Pass p era recensioner och priser, skiter i fr vi r ortens favoriter
Alla vet finns inga cash i musiken, men det e lugnt s lnge vi e ortens favoriter
105. Ken Ring - Nu mste vi dra http://artists.letssingit.com/ken-ring-lyrics-nu-maste-vi-drah57spqg#ixzz2xjgMOGnm
Jag vxte upp i ett ytterstadsprojekt,
jag blev ett socfall snabbt, svr ingenting var ltt.
Jag satt och rkte ganja hela dagarna,
jag hade inga pengar s vi brja bryta lagarna.
Va ju ganska kul o kasta sten mot en snut,
stod i centrum varje dag tills natten tog slut.
Hade planer p att skaffa mig en framtid,
men nr alla drog till skolan gick jag och haffa mig en haschbit
175
177