Katalog1011webb PDF

HGSKOLAN I
HALMSTAD
Program och kurser 2010/2011
www.hh.se
vlkommen
Grattis! Katalogen du nu hller i din hand kan bli nyckeln
till din framtid och avgrande fr att du ska kunna frverkliga din drm.
Livet bestr av mnga val. Valet av utbildning r ett av de
viktigaste i ditt liv. P Hgskolan i Halmstad ger vi dig unika
och ypperliga mjligheter att frverkliga ider och drmmar
p egen hand eller tillsammans med andra.
Nr du vljer att studera hos oss, kan du vara sker p att
du fr en utbildning som hller hg kvalitet och att du fr med
dig anvndbara kunskaper. Vra lrare r duktiga pedagoger
och ocks framstende forskare inom sina mnen.
Samarbete med samhlle och nringsliv r viktigt fr att
utveckla utbildningen och forskningen p Hgskolan. nnu
viktigare r det att din kunskap knyts till den verklighet som
du kommer att jobba i. Samverkan r en chans fr dig att testa
dina teoretiska kunskaper i praktiken, f kontakter och skapa
ntverk. I stort sett alla vra utbildningar har ngon form av
samarbete med omvrlden.
Ta-sig-fr-samhet och fretagsamhet r ngot som vi uppmuntrar. Hgskolan i Halmstad har alltid varit en grogrund fr
innovationer och nyfretagande. Mnga av vra utbildningar r
utformade s att du fr vana vid att leda projekt, utnyttja dina
drivkrafter och tnka kreativt.
Att studera p Hgskolan i Halmstad kan innebra ett steg
ut i vrlden. Du har goda mjligheter att tillbringa en del av
din utbildning i ett annat land.
Studietiden r s mycket mer n mneskunskaper, frelsningar och tentor. Det r ofta livet vid sidan om som gr studentlivet till en av de bsta och roligaste perioderna i ditt liv.
P Hgskolan i Halmstad gr vi allt fr att du ska f en s bra
studietid som mjligt, m vl och utvecklas.
Romulo Enmark rektor, Hgskolan i Halmstad
Vlkommen till oss!
Utbildningskatalog 2010/2011
Katalogen bygger p information knd i december 2009. Med reservation fr ndringar och tryckfel. All utbildning p Hgskolan i Halmstad startar under
frutsttning att erforderliga medel stlls till frfogande samt att tillrckligt antal behriga skande finns. Produktion: Informationsavdelningen, Hgskolan
i Halmstad. Foto: Linn Bergbrant, Christel Lind, Fredrik Petersson m.fl. Upplaga: 30 000 ex. Tryck: Elanders AB, Falkping.
innehll
ekonomi 22
Humaniora 40
Informatik, medier och kommunikation 51
Ingenjr och teknik 64
Lrare 92
Naturvetenskap och matematik 100
Samhlls-, beteendevetenskap och vrd 118
vrig utbildning 151
Frgor och svar om hgskolestudier 154
Register a 163
och kurser
m
a
r
g
o
r
p
a
ll
a
.
Registerduvelr ngst bak i katalogen
hittar
ebr.
Se www.hsv.se
fr vad
a inn
n
r
e
t
e
h
g
i
r
h
e
desb
de olika omr
HLL DRMMEN LEVANDE
TNK VIDARE
Vill du bli lrare eller hlsordgivare? Du vill kanske utveckla

avancerade produkter eller jobba som ekonom utomlands?
Eller starta eget fretag? P Hgskolan i Halmstad fr du
mjlighet att frverkliga dina drmmar.
ed en akademisk examen i bagaget

kar dina valmjligheter och din
trygghet p arbetsmarknaden. En utbildning ger dig inte automatiskt jobb, men
den ppnar nya mjligheter och mnga
av de arbeten som utannonseras krver
en examen.
P Hgskolan i Halmstad kan du vara
sker p att du fr en utbildning som
hller hg kvalitet och att du fr med dig
nyttig kunskap in i framtiden. Vi har ett
50-tal program och omkring 500 kurser inom f lera mnesomrden. Det rika
utbudet bidrar till bde mngfald bland
4 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
studenterna och stora valmjligheter nr

det r dags att vlja kurser.
P Hgskolan i Halmstad finns inga
hga trsklar. Studiemiljn prglas av nrhet mellan lrare och studenter, mellan mnesomrden och mellan Hgskolan och det
omgivande samhllet.
Genom praktik, fadderfretag och
projekt i samarbete med fretag, offentliga organisationer och freningar varvas
teori med nyttiga praktiska erfarenheter.
Den kunskap du fr med dig knyts p s
stt till den verklighet som du kommer
att jobba i.
Hgskolan i Halmstad erbjuder en kreativ milj dr du har goda mjligheter

att utveckla dig sjlv och dina ider. Hr
finns std fr studenter som vill starta
eget fretag och det ordnas regelbundet
aktiviteter fr att inspirera och sporra till
nytnkande. Mnga program r utformade s att du som student uppmanas
att tnka vidare, vara kreativ och frverkliga dina ider.
Hgskolan i Halmstad arbetar aktivt
med jmstlldhet och mngfald och har
studenter med olika bakgrund, synstt och
erfarenheter.
Det r ltt att trivas p Hgskolan i

Halmstad. Hgskoleomrdet, campus, ligger samlat p ett stlle och hr finns undervisningslokaler, bibliotek, idrottshall, kafer
och krhus. Hr finns ett aktivt studentliv och en mngd freningar av olika slag.
Med cykel tar du dig snabbt mellan campus
och centrum och havet, s klart!
Hur din studietid ska bli r mycket upp
till dig sjlv. Men i Halmstad fr du de bsta frutsttningarna.
VLKOMMEN TILL HGSKOLAN I HALMSTAD!
HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 5
Att studera p
Hgskola
Att lsa p hgskola innebr frihet. Men ocks ansvar.

Du har relativt fria hnder att lgga upp din tid och hur
du vill plugga, men det r andra sidan bara du som ser
till att ngot blir gjort.
tt lsa p hgskola skiljer sig en del frn

studier p gymnasiet eller komvux. En
stor skillnad r att du studerar mycket mer
sjlvstndigt. Du fr inte ngra specifika sidor i lxa till dagen drp, i stllet kanske
du har en mnad p dig att lsa in ett par
kursbcker p flera hundra sidor.
P mnga frelsningar r det inget krav
att nrvara. Dremot r det alltid krav p
studieresultat, i form av godknt p en examination som ingr i varje delkurs. I brjan
kanske det knns ovant att styra sin tillvaro s pass mycket sjlv, men nr du vl har
hittat en studieteknik r det bara att njuta
av friheten.
Hur mycket tid du mste tillbringa p
Hgskolan i Halmstad kan variera kraftigt. Naturvetenskapliga och tekniska m6 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
nen innebr ofta att dagarna till stor del r

schemalagda och att du tillbringar mycket
tid p Hgskolan. Andra typer av studier
innebr mer sjlvstudier. Ibland r bara
ngra timmar i veckan schemalagda.
kom p rtt kurs

Det finns tv stt att lsa p hgskola. Du
kan vlja att lsa fristende kurser eller att
flja ett frdigt program. Kurserna vljer du
oftast en termin i taget, och d kan du sjlv
kombinera en examen. Ett program dremot, bestr av ett frdigt paket av kurser.
Du r d garanterad en plats p kurserna
inom programmet.
VAD R PONGEN?
Hgskolepong (hp) tjnar du ihop allt ef-
tersom du lser. En termin ger 30 hp om

du lser p heltid, och ett trerigt program
ger 180 hp. Hgskolepongen fr du nr
du har genomgtt och klarat ngon form av
examination (till exempel en tenta). Den 1
juli 2007 frndrades pongsystemet i Sverige fr att anpassas till vriga Europa. I det
tidigare systemet gav en termins heltidsstudier 20 pong (p).
GLM INTE KVITTOT!

En examen kan liknas vid ett kvitto som
du fr med dig nr du gtt frdigt ett program eller tagit ett visst antal pong. Frn
och med 2007 delas all hgskoleutbildning in i tre niver: grundniv, avancerad
niv och forskarniv.
P grundniv finns tv generella examina, hgskoleexamen och kandidatexamen. P avancerad niv finns magisterexamen och masterexamen. Det finns ven
program som ger en yrkesexamen. Exempel
p sdana r sjukskterske-, ingenjrs- samt
lrarprogrammen. Ls mer om examina p
sidan 161.
KARRIRIST JA, VISST!

Som student har man ofta funderingar p
vad som vntar efter studierna. Hur maximerar jag mina chanser att f jobb? Vilka
jobb kan jag ska? Hur kommer jag till min
rtt p en anstllningsintervju? Hgskolans
studievgledare arbetar aktivt med att ge
dig som student std i frberedelserna fr
livet efter studierna. De erbjuder till exempel karrirvgledning, bde enskilt och i
grupp, och ordnar seminarier om hur du
kan marknadsfra din kompetens, skriva
jobbanskningar och profilera din examen.
Ls mer p sidan 162.
Funktionshinder
inget Studiehinder
Har du ngot funktionshinder finns det
p Hgskolan i Halmstad mjlighet till
extra hjlp och std under din studietid. Stdformerna kan se ut p olika stt.
Det finns lika mnga lsningar som det
finns studenter med funktionshinder. Du
kan till exempel f anteckningshjlp, talbcker, tekniska hjlpmedel eller tecken-
sprkstolk. Kontaktperson fr studenter

med funktionshinder r Marita Fahrman
Cronheim. Ls mer p sidan 161.
LS EN SOMMARKURS I EN
SOMMARSTAD
Att lsa en sommarkurs kan vara ett stt att
kombinera studier med strandliv och semester. P Hgskolan i Halmstad finns sommarkurser p hel-, halv- och kvartsfart. D kan
du varva intressanta frelsningar med stunder p stranden, i vgskvalpet eller i stans
folkvimmel. Nr det r dags fr tentaplugg
finns det garanterat gott om mjuka sanddyner att krypa ner i
Ls mer om vra sommarkurser p sidan 152.
BO KVAR P DIN HEMORT

Ls p distans
Vill du bo kvar hemma men nd kunna
studera? D finns mjligheten att lsa p
distans. Det innebr att du studerar sjlvstndigt p din hemort, men p olika stt
har kontakt med Hgskolan fr handled-
ning, lektioner och tentamen. Kontakten

sker ofta via internet. P en del distanskurser reser du ibland till studieorten fr handledning eller tentamen.
Det finns ocks mjlighet att lsa vid
ngot av de kommunala lrcentrum som
finns runt om i Halland och Smland. Ls
mer om Hgskolans distanskurser och lrcentrumkurser p sidan 169.
BEHVER DU HJLP med

skrivandet?
Hgskolan har ett srskilt resursrum,
Skrivpunkten, dr du som student kan f
hjlp med ditt skrivande. Hit kan du vnda
dig om du har sprkliga frgor och funderingar, har krt fast i skrivandet eller vill
ha hjlp att hitta den akademiska stilen.
Hr finns ocks utrustning och datorprogram speciellt anpassade fr personer med
skrivsvrigheter, som datorer med talsyntes, skrmlsare och speciella rttstavningsprogram.
Vrlden
Tur & retur
Att studera p Hgskolan i Halmstad kan innebra ett steg

ut i vrlden. Som student hos oss har du goda mjligheter
att frlgga en del av din utbildning i ett annat land.
ill du lra dig ett nytt sprk eller

bredda din examen? Oavsett varfr
du vljer att lsa utomlands kommer du
att f nytta av det, bde p ett personligt
plan och nr du ska ska jobb. Kunskaper i sprk och frstelse fr andra kulturer
blir mer och mer eftertraktade p arbetsmarknaden, srskilt om du vill ska jobb
utomlands eller p ett internationellt fretag. Genom en utlandsvistelse kan du skapa
en unik profil p din utbildning. Men det
r inte bara viktiga meriter du fr med dig
hem i bagaget, utan ocks minnen och erfarenheter fr livet.
P en del av Hgskolans program ingr en utlandsvistelse som en obligatorisk

del i utbildningen. P de allra flesta utbildningar ligger dremot initiativet hos dig.
Hgskolan i Halmstad deltar i EU:s utbytesprogram Erasmus, men har ocks samarbeten med universitet i ett flertal lnder,
till exempel Kina, USA, Peru, Australien
och Mexiko.
Nr du ker inom Hgskolans utbytesprogram blir det lttare att tillgodorkna
dig hgskolepong fr det du lser och du
fr hjlp med bostad och andra praktiska
detaljer. Men du kan ocks vlja att ska
p egen hand. Utbudet blir strre, men det

innebr ocks mer arbete och hgre kostnader fr din del.
Oavsett var du vljer att lsa r det viktigt att vara ute i god tid, helst ett r i frvg. Anskningsprocessen kan ta lng tid
och det r mnga praktiska saker som ska
ordnas.
Vill du ha mer information, vnd dig
till Hgskolan i Halmstads internationella avdelning p Studentcentrum. Dr kan
du f vgledning, tips och hjlp med viktiga kontakter. Du kan ocks lsa mer p
www.hh.se.
Det finns mycket att vinna p

att plugga en tid utomlands
et finns mycket att vinna p att plugga en tid utomlands som att lra sig
ett nytt sprk och f vnner fr livet. Med
tv terminer kvar p utbildningen till religions- och svensklrare kte Elin Servin till
Nederlnderna.
Jag behvde hitta p ngot i slutet av
mina studier. Det kndes som om jag gick
p tomgng och jag var tvungen att gra
ngot nytt, berttar hon.
Lrarprogrammet har ett samarbete
med Leeuwarden, som r en liten stad i
norra delen av Nederlnderna, och p internationella avdelningen p Hgskolan fick
Elin Servin hjlp med anskan.
Det gick snabbt. Boendet ingr nr
man fr sin utbildningsplats, s det lste
sig av sig sjlv, berttar hon.
Tillsammans med sina frldrar kte
hon ned en fredag i januari till korridorsboendet i centrala Leeuwarden. P mndagen
var det inskrivning med Erasmus Student
Network (ESN). Frsta veckan var det introduktion fr alla utbytesstudenter och de
nya studenterna blev vl omhndertagna.
- Genom ESN kom man snabbt in i det.
Det ordnades fester och man fick en kontaktperson. De var vldigt mna om att vi
skulle m bra, berttar Elin Servin.
Hon valde att studera hollndska och
engelska, kurser som lg utanfr hennes utbildning och som hon inte kan tillgodogra
sig i sin examen. Men det var inte drfr
hon kte utomlands.
Ska man inte lsa ngot speciellt r
mitt tips att studera landets sprk och kultur. Det ger mycket och r vldigt kul. Vljer man fr tunga mnen blir det ltt att
man sitter p sitt rum och pluggar hela tiden. Fr mig handlade det om att uppleva
saker och lra knna folk.
rvins utlandsLs mer om Elin Se s magasin

studier i Hgskolan
Tnk vidare, 2010.
Det hnder
p campus
Frelsningssalar, kafer, gym, krhus och pub p

campus finns det mesta du behver, samlat p ett
stlle. Hr r det alltid liv och rrelse och omrdet r
en naturlig mtesplats fr Hgskolans studenter.
gskoleomrdet, campus, ligger

samlat ett par kilometer frn centrum. Att omrdet r koncentrerat till ett
stlle innebr att du slipper kuska runt
ver halva stan nr du ska frn en frelsning till en annan. Det bidrar ocks
till att du lttare fr kontakt med studenter frn andra mnesomrden, med lrare
och annan hgskolepersonal. Allt blir lite
nrmare och smidigare, helt enkelt.
Eftersom Hgskolan har expanderat
mycket de senaste ren r de flesta delarna helt nybyggda och lokalerna r frscha och moderna. Och Hgskolan vxer
fortfarande s det knakar.
Nr du har lust att byta milj r det
nra till stan. Du tar dig mellan campus
och centrum p ngra minuter med cykel
eller buss. Dessutom har du nra till stra strandens fyra kilometer lnga sandstrand.
Hgskolehallen
Det senaste tillskottet p campus r Hgskolehallen. Dr samlas all verksamhet
som rr hlsa och idrott i nya rymliga
och toppmoderna lokaler, med bland annat idrottshall, trningssalar och utrymmen fr undervisning och forskning. I
anslutning till hallen finns klttervgg,
aerobicsal, spinningsal, gym och tv fullutrustade laboratorier som anvnds i undervisningen.
KRHUSET
I krhuset r det stndig aktivitet. Hr
finns kaf, restaurang, fem barer, tv

dansgolv, tidningsredaktion, mrkrum,
radiostudio och freningslokaler. Varje
onsdag driver studenterna pub med studentvnliga priser i barerna och fullt s
p dansgolven. Hr anordnas ocks after
work, gasquer och sittningar. I krhuset
hittar du ven krens expedition.
HgskoleBiblioteket
Det kan knnas svrt att plugga hemma dr tv:n, telefonen och kylskpet kan
stra koncentrationen. D kan det vara
sknt att sitta p Hgskolan och lsa. P
biblioteket finns bde tysta lsesalar och
rum fr grupparbeten. Hr finns ocks
datorer fr internetskning och ordbehandling. P biblioteket finns kurslitteratur inom de mnen man kan lsa vid
Hgskolan. Dessutom finns det dagstidningar och ver 11 000 tidskrifter i tryckt
och elektronisk form, handbcker och

frdjupningslitteratur. Kunnig personal
lotsar dig fram till det du behver.
Fr mer information, se respektive utbildning i denna katalog eller g in p

www.campus.varberg.se.
STUDENTCENTRUM
PROJEKTRUM
I Studentcentrum hittar du information

om utbildningar och hgskolestudier.
Hr finns ocks en bemannad reception
dr du kan f svar p frgor om studier
eller boka tid med en studievgledare.
I Studentcentrum finns datorer fr informationsskning och utstllningar
om Hgskolans verksamhet. Ls mer
om Studentcentrum p sidan 162.
P flera av Hgskolans utbildningar har

du som student tillgng till projektrum
dygnet runt. Dr finns datorer, skrivare,
telefoner och studieplatser. Projektrummen brukar vara flitigt anvnda och
fungera som mtesplatser fr studenter
inom programmen. Dr kan du arbeta
nr det passar dig utan att frst frga om
nycklar eller ppettider.
HGSKOLAN I HALMSTAD
VEN I Varberg
sl det om du kan
Hgskolan finns inte bara i Halmstad. Ngra av vra kurser och utbildningar r frlagda till Campus Varberg.
Framfr allt gller detta vrdomrdet.
Trade Center, i vardagstal kallad

skrapan, strcker sig 73,5 meter
upp i luften och r Hgskolans frmsta yttre knnetecken. Studentrekordet att springa i trappan uppfr de 22
vningarna ligger p 1 minut och 28

sekunder.
studenthlsan
Alla Hgskolans studenter har tillgng
till hlsovrd via Studenthlsan. Dit kan
du vnda dig om du har funderingar eller problem som rr din hlsa och din
studiesituation. Studenthlsan ordnar
kurser inom stresshantering, yoga och
annat som du kan ha nytta av under en
i bland pressad studietid. P Studenthlsans drop-in-mottagning trffar du en
sjukskterska som hjlper dig vidare till
Studenthlsans egen personal, till primrvrden eller ngon annanstans dr
du kan f hjlp. I anslutning till Studenthlsans lokaler finns Hgskolans
andrum. Det r ett rofyllt rum utan
religisa symboler dr du kan slappna av,
meditera, be eller bara ta en paus.
Hgskolan i Halmstad
MJLIGHETERNAS
HGSKOLA
Hgskolan i Halmstad r knd fr sitt rika utbildningsutbud och sin speciella atmosfr. Forskningen r framstende och inom flera omrden internationellt vlrenommerad. Hgskolan deltar i samhllsutvecklingen
genom omfattande samverkan med nringsliv, freningsliv och offentlig sektor.
EN PROFIL
TRE STYRKEOMRDEN
P Hgskolan i Halmstad har vi tre styrkeomrden inom vr utbildning och forskning. Det
betyder att vi profilerar oss inom tre omrden
som vi r duktiga och framgngsrika inom:
VERKSAMHET ORGANISATION,
REGION OCH SAMHLLE
Inom detta styrkeomrde fokuseras utveckling av verksamheter, organisationer, regioner och samhllet i stort. Hr frenas tekniska
och naturvetenskapliga synstt med samhllsvetenskapliga i spnnande kombinationer. Hr
finns ocks klassiska mnen som ekonomi, ledarskap, industriell organisation, arbetsveten12 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
skap, finansiell matematik, media och statsvetenskap. Forskningen handlar till exempel om
entreprenrskap, innovationer, samhllsfrndringar, milj och ledarskap.
PRODUKTER, PROCESSER OCH

TJNSTER
mnen som datateknik, informatik, mekatronik, elektroteknik, byggteknik och tillmpad
matematik och fysik ryms inom detta styrkeomrde. Ocks hr finns grnsverskridande
utbildning och forskning. Naturvetenskap och
teknik mts i spnnande kombinationer som
till exempel biomekanik, miljteknik, energiteknik, hlsoteknik och IT. Forskningen om
inbyggda och intelligenta system r ngot

som Hgskolan r srskilt knd fr, inte
minst internationellt.
LIVSKVALITET, VLFRD OCH

KULTUR
En del av Hgskolans profil r inriktad p
mnniskors livskvalitet. Det handlar om vlfrd och vlbefinnande men ocks om kultur, utbildning och lrande, idrott, vrd och
hlsa. Hr finns bde traditionella och unika program och kurser inom humanistiska,
samhlls- och beteendevetenskapliga mnen. Forskningen inom detta omrde, liksom inom de andra, r ofta flervetenskaplig
och omfattar mnga olika perspektiv.
FRVERKLIGA DIN DRM

P Hgskolan i Halmstad ges individen unika och ypperliga mjligheter att frverkliga
sina ider och drmmar p egen hand eller tillsammans med andra. Samarbete med
samhlle och nringsliv r viktigt fr att
utveckla utbildningen och forskningen p
Hgskolan. Lika viktigt r det att den kunskap som utvecklas hr kommer samhllet
till del och blir mjlig fr mnniskor att anvnda p olika stt oavsett om det gller
arbetsliv, freningsliv, eller livet i stort.
HGSKOLAN I KORTHET
11 500 studenter
600 anstllda
150 program
500 fristende kurser
44 professorer
94 forskarstuderande
att leva
studentliv
Frelsningar, kursbcker och tentaplugg i all ra, men

det r ofta livet vid sidan om som gr studietiden till en
av de bsta perioderna i livet. Lt studentkren bli navet
i ditt studentliv du kommer inte att ngra dig.
om ny student har du en spnnande

tid framfr dig. Fr att plugga p hgskola r speciellt. Du kommer att mta nya
mnniskor med olika bakgrund och du kan
hitta vnner med samma intressen som du,
oavsett om det handlar om musik, sport,
film eller politik.
Du vljer naturligtvis sjlv om du vill
engagera dig, hur mycket och i vad. Vid
Hgskolan i Halmstad finns ett brett och
aktivt freningsliv. Du kan till exempel
spela teater, skriva i tidning, spela innebandy, trna poweryoga eller fotografera.
Saknar du en frening kan kren hjlpa dig
att starta en ny. Vill du vara med och p-
verka Hgskolans verksamhet finns dessutom mjlighet att vara studentrepresentant i

olika nmnder, grupper och utskott. P en
hgskola i den hr storleken har du verkligen mjlighet att pverka!
KREN
FR NYTTA OCH NJE
Kren finns till fr att ta tillvara studenternas intressen i frgor som rr utbildning och studiesociala frgor. Medlemskapet i kren ger dig all tnkbar hjlp
under din studietid allt frn boende och
frskringar till utbildningsstd och fritidssysselsttningar. Hos kren finner du
duktiga personer som kan fretrda dina

rttigheter som student.
Kren bevakar att utbildningarna hller
hg kvalitet, att studenterna har inflytande ver sin utbildning, att Halmstadsstudenter r attraktiva p arbetsmarknaden
och sist men inte minst, att det finns roliga saker att gra p fritiden! Titta in p
www.karen.hh.se fr information frn kren och kontaktuppgifter till dem som arbetar dr. Eller kom in p medlemsservice
i krhuset.
en .hh.se
Ls mer p www.kar
Under ett par veckor i augusti pgr nollningen d alla

nya studenter fr lra allt om studentlivet. Ellen Lindewall
bloggade om sina upplevelser frn de frsta dagarna
som student p Maskiningenjrsprogrammet.
TO
20
AUG
M str fr Maskin
as in maskiningenjr
Frsta dagen. Klockan nrmar sig tio och

en hel grupp mnniskor har samlats vid den
stora rda maskiningenjrsflaggan. Kan inte
klockan sl om till tio s vi kan brja? Man
r ju pepp! Mamma Nano och Pappa Blixten, tv av vra ledare, har galet coola overaller p sig. Jag vill ha ocks ha en sdan.
Dagen blir hndelserik, intensiv. Vi fr
tillverka vr nollemarkering en vingmutter med ett mega-M. Namnlek i ring med
sit-ups. Jag r inte den mest vltrnade
men det r kul nd.
24
AUG
Verkligheten hinner
ikapp
I dag r det upprop. Tv klockor stllda och

vaknar i tid. Dagen brjar bra. Ngon har
bytt ut whiteboardpennan mot en permanent marker, lraren fre oss har skrivit
upp alla kontaktuppgifter p tavlan med
den pennan. Hihi, vilket hyss. Uppropet ger
allmn information om programmet. Nu tar
verkligheten vid, jag r ju faktiskt hr fr att
brja en utbildning. Det r serist. I morgon
brjar proppmatten. Lite repetition frn tidigare matematikkurser. Jag r nervs, mste
jag nog erknna.
30
AUG
Frsta dagen som

ETTA
Nu r tio dagar av nollning ver. I gr var

sista dagen som nolla och vi dubbades till ettor. Vi fick ven vr alldeles egna vingmutter som stolt hngdes runt halsen. Det knns
nstan lite sorgligt att nollningen r ver.
Nu r det ny vardag, i Halmstad och med
plugg. Det r spnnande. Klasskamraterna
och de boende i min korridor r trevliga.
Det r ett stort plus.
udent p
Flj Ellens liv som st
blogg.hh.se/ellen
Halmstad staden med
tre hjrtan
Staden, strnderna, stmningen i Halmstad r det

ltt att knna sig hemma. Med en cykel tar du dig
snabbt mellan mysiga kafer, kul utestllen, havet
och Hgskolan.
almstads stadsvapen bestr av tre

krnta hjrtan. Och det r en stad
att tycka om. Hr finns till och med en
stadsdel som heter Krleken! Det r ltt
att frfras av stadskrnans charm, den
vnliga atmosfren och havets bl vidder.
P sommaren fylls staden av turister och
mnga vljer att flytta hit fr gott. Halmstads kommun har 90 000 invnare och
Halmstad r Hallands strsta stad och
invnarantalet vxer stadigt.
I centrum finns ett varierat utbud av restauranger, nattklubbar, pubar och kafer.
Fr den musikintresserade anordnas gott
om konserter ret om och stadens gallerier, museer och kulturfreningar gr sitt till
fr att det alltid ska vara ngot p gng.

r 2006 fick Halmstad ett nytt stadsbibliotek. Byggnaden r ett centralt blickfng
som strcker sig ut ver n Nissans vatten.
Dr finns det, frutom ett omfattande litteraturbestnd, kaf, nyhetsrum, konst, utstllningar och underhllning i form av teater och musik.
Varje sommar ordnas en fyra dagar lng
gatuteaterfestival. D intas Halmstads gator av skdespelarsllskap frn hela vrlden.
Andra terkommande kulturevenemang r
Kulturnatten och Marinfestivalen.
Halmstad har allts ett brett njes- och
kulturliv, men nr du behver lugn och ro r
det aldrig lngt till havet eller tysta skogar.
IDrottsstaden
r du intresserad av sport kan du i Halmstad f ditt lystmte av allehanda idrottsaktiviteter, oavsett om du vill svettas sjlv eller
inta en plats p lktaren. Hr finns rjans
Vall som r hemmaarena fr det allsvenska fotbollslaget HBK. Hr finns gym och
idrottsfreningar fr de flesta smaker. Det
r nra till surfing- och seglingsvatten och
Halmstad r ett Mecka fr golfare. Runt
om staden finns hela elva golfbanor!
Nr solen har gtt ner

Efter att solen gtt ner stiger pulsen i
Halmstad. Brja kvllen p ngon av stans
alla restauranger, med menyer prglade av
allt frn orientaliska kryddor till sushi och

Medelhavets smaker. Vill du ha en fartfylld fortsttning p kvllen kan du vlja mellan olika nattklubbar, mysiga pubar
och dunkande diskotek. En klassiker sommartid r after beach i Tylsand dr roar
du dig kungligt bara ett stenkast frn den
milslnga stranden.
Nra hem
Borta bra, men det r sknt att Halmstad
ligger dr det ligger, vid Vstkustbanan,
E6:an och med egen flygplats. P en och
en halv timme tar du dig med tg till Gteborg eller, om du ker t motsatt hll, till
Malm. Fortstter du med tget en halv-
timme frn Malm hamnar du i Kpenhamn. Nr du knner fr en liten semester:

k dit ver en dag, vandra p Strget och
upplev kontinenten!
STRNDER OCH HAV

Kanske r det doften, kanske r det knslan av varm sand mot huden, kanske r det
synen av stora bljande vidder har man
en gng bott vid havet tar det ofta emot
att flytta. Halmstad r en stad som prglas
av lget vid vstkusten. Hr har du alltid
nra till kilometerlnga strnder, klippor
och charmiga smbtshamnar. Ta dig ett
dopp eller ha picknick med kompisarna p
klipporna!
hitta din
studentlya
Egen lgenhet, kompiskollektiv, inneboende eller en

stuga vid havet. I Halmstad finns det flera boendealternativ, och de flesta ligger p bekvmt avstnd frn bde
campus och centrum.
ur skulle du vilja bo under studietiden? Korridor? Egen lya? Inneboende? Oavsett vilket, tnk p att du
mste vara aktiv och ute i god tid nr
du sker ditt boende i Halmstad. Det r
mnga som vill hitta sin drmstudentlya
samtidigt som du infr en terminsstart.
Att bo i studentlgenhet kan vara ett
stt att snabbt lra knna andra studenter. Du har d i regel eget kk och badrum. Bor du i studentlgenhet fr du
tillgng till gemensamma trivselutrymmen. Nya och frscha studentlgenheter
hittar du bland annat p Bolmensgatan,

Nyhem och Gamletull. Vill du bo med
ngra kompisar kan ni dela en strre lgenhet, eller kanske en villa.
Det kommunala bostadsbolaget HFAB
frmedlar flertalet av Halmstads lgenheter. Det finns ven privata fastighetsgare
med hyresrtter.
Ett alternativ till rum och lgenheter
r att hyra en liten stuga p stra stranden. D har du havet alldeles intill knuten, och dessutom Hgskolan inom gngavstnd.
Tips nr du letar bostad
Mina favoritsaker i rummet r min mosters keramik som

jag har ftt. Hon har gjort dem sjlv och jag gillar dem.
Annars r kaffebryggaren det absolut viktigaste jag har
hr inne.
Linnea Back, student
innea Back studerar arbetsvetenskap

och bor p Krusbret, ett helt nytt studentboende med bara ngra minuters cykelvg till Hgskolan. Krusbret var tidigare ett ldrehem, men numera finns det
plats fr ungefr 150 studenter. Rummen
r utrustade med dusch och toalett, kk delar man med andra studenter.
Det funkar hur bra som helst, berttar
Linnea Back som grna rekommenderar
korridorboendet:
Det bsta r att man lr knna en
massa roliga mnniskor. Hr bor studenter
som pluggar alla mjliga olika utbildningar

och vi har flera utbytesstudenter ocks. Det
gr att man lr knna mnniskor som man
kanske inte annars hade kommit i kontakt
med, sger hon.
Linnea Back fick sitt rum p Krusbret
genom krens bostadsgaranti. Det innebr
att om man inte har lyckats hitta ngot boende p egen hand hjlper kren till. Kriterier fr att ta del av bostadsgarantin r
bland annat att man inte fr vara folkbokfrd i Halmstad och att man r antagen till
minst 15 pong p Hgskolan.
Var ute i god tid och var aktiv.

Stll dig i bostadsk i Halmstads
kommunala bostadsbolag, HFAB.
Du behver inte vnta p ditt antagningsbesked utan kan anmla dig redan nr du sker till Hgskolan, se
www.hfab.se.
Kontakta kren, telefon 035-16 71 70,
och anml ditt intresse fr krens studentbostder.
P krens webbplats www.karen.
hh.se, finns en lista p privata bostadsbolag som du kan kontakta.
Hll koll p webbplatser ssom www.
lgh.se, www.studentlya.nu, www.halmstadtorget.se och www.blocket.se.
Kolla annonser i lokaltidningen Hallandsposten och stt sjlv ut en annons.
SAMVERKAN,
VLBEFINNANDE & INNOVATION
P Hgskolan i Halmstad har vi tre teman som vi tycker

r extra viktiga och som speglar vr utbildning och
forskning samverkan, innovation och vlbefinnande.
Vi arbetar stndigt fr att frnya, frbttra och utveckla
vra tre teman.
r dig som student betyder Hgskolans satsningar p samverkan, innovation och vlbefinnande att du fr nnu
strre mjligheter att ta vara p din studietid p bsta stt.
Samverkan
Genom samverkan knyts din kunskap till
den verklighet du kommer att jobba i. Hgskolan i Halmstad har nra samarbete med
fretag, offentlig sektor, freningar och organisationer. I stort sett alla utbildningar
har ngon form av samarbete med samhlle och nringsliv. Det kan vara p regional,
nationell eller internationell niv. Samarbetet kan ske genom praktik, examens- eller uppsatsarbeten, fadderfretagsverksamhet, projektarbeten, gstfrelsningar eller
studiebesk.
Samverkan r en chans fr dig som student att testa dina teoretiska kunskaper i
praktiken, f kontakter och skapa ntverk.
Kanske kan det leda hela vgen till drmjobbet?
De flesta av dina lrare r ven forskare
som bedriver vrdefull och innovativ forskning. Mnga forskningsprojekt vid Hgskolan i Halmstad sker i samarbete med
fretag, kommuner, landsting, idrottsfreningar och andra organisationer.
Innovation
Ta-sig-fr-samhet och fretagsamhet r
ngot som uppmuntras vid Hgskolan i
Halmstad. Mnga av vra utbildningar r
utformade s att du fr vana vid att leda
projekt, utnyttja dina drivkrafter och tnka kreativt. Hgskolan har alltid varit en
grogrund fr innovationer och nyfretagande och vi har ett vl utbyggt std fr
dig som vill testa en id eller starta eget.
Vra studentinspiratrer coachar, inspi-
rerar och stdjer alla studenter som funderar

p att starta fretag eller som vill utveckla
en affrsid det spelar ingen roll vilken utbildning du gr. Studentinspiratrerna finns
i Science Park Halmstad, som gs gemensamt av Hgskolan i Halmstad och Halmstads kommun. I Science Park Halmstad
fr unga fretag en chans att utvecklas med
hjlp av professionella coacher. I verksamheten ingr ocks ett fretagshotell.
Vlbefinnande
P Hgskolan i Halmstad arbetar vi fr
att du som student ska f en s bra stu-
dietid som mjligt, m vl och utvecklas

positivt.
Det finns en rad verksamheter som
hjlper och stdjer dig i din studievardag. P campus finns bland annat Studenthlsan, Skrivpunkten, biblioteket,
Idrottscentrum, studie- och karrirvgledning samt Studentcentrum. Ibland
behver man extra std i livet och vra
studenter kan alltid vnda sig till Studenthlsan fr rd och vgledning. Studentcentrum och kren har srskilda resurser
fr dig med funktionsnedsttning. Ls
mer p sidan 11.
Ekonomi
Affrssystemprogram inriktning fretagsekonomi 180 hp

Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp
Civilekonomprogrammet 240 hp
Ekonomprogrammet 180 hp
Energiekonomprogrammet 180 hp
Entreprenrskap och frnyelse 60 hp
Europaekonomprogrammet 180 hp
Internationella marknadsfringsprogrammet 180 hp
Valfritt ekonomiskt program 180 hp
Magister-, master-, och pbyggnadsutbildningar
Kurser
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
34
Ekonomi Program
Affrssystemprogram inriktning
fretagsekonomi 180 hp
Vill du bli attraktiv fr arbetsgivare i framtiden? Titta d extra noga p
denna framtidsinriktade ekonomutbildning som ger mjlighet till hg
anstllningsbarhet inom olika organisationer och yrkesroller.
Kraven p kunskap och kompetens hos
ekonomer kommer att ka vad gller
hantering och utveckling av affrssystem. Informationshantering och integration inom och mellan fretag r en
av de viktigaste framtida ledningsfrgorna. Med dessa kunskaper blir du mycket
attraktiv p arbetsmarknaden.
Kompetens kring affrssystem innefattar frstelse bde fr de mjligheter
och begrnsningar som informationsteknologi erbjuder. Utbildningen bygger
p att du ska f en god grund inom fretagsekonomi och informatik. Programmet r uppbyggt med mnesintegration
dr projekten innehller frgestllningar
kring affrssystem.
Du ges mjligheter att arbeta praktiskt
med hur flden och processer sker i olika
affrssystem, vilket vanligtvis inte ingr i
en traditionell ekonomutbildning.
Inom utbildningen ges ven mjlighet till arbetsplatspraktik, vilket innebr
att du fr arbeta med ett projekt p plats
i en organisation. Det r en unik mjlighet att under din utbildning f knyta
kontakter med framtida arbetsgivare.
Det arbetsplatsanknutna projektet
under r 3 knyts till en arbetsplats dr
du arbetar med affrssystemrelaterade
arbetsuppgifter. Du ansvarar sjlv fr
att ordna praktikplats med std frn
Hgskolan. Alternativt kan kursen reduceras till 7,5 hp eller bytas mot valfria kurser.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Inom ramen fr programmet finns mjlighet att studera utomlands. Vi har

kontakt med universitet i bland annat
Belgien, England, Kanada och USA.
Arbetsomrden
Det finns ett stort intresse bland bde fretag och inom konsultverksamhet vilka har
stort behov av den kompetensprofil som
programmet ger. Tack vare kopplingen
till affrssystem ger utbildningen ven ingngar till jobb inom marknad, organisation och IT i ett fretag/organisation.
Behrighetskrav
Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt
Startar ht 10, helfart.

Du har mjlighet att under programmets
tv frsta r vlja ver till Affrssystemprogram inriktning informatik.
Efter examen kan du ska vidare till
ngot av Hgskolans magisterprogram
beroende p vilken inriktning du valt.
Programmets innehll
Huvudomrdet
Fretagsekonomi 105 hp
Informatik 60 hp
Valbara kurser 15 hp
r 1
Organisation och individers utveckling
7,5 hp
IT-anvndning i organisationer 7,5 hp
Affrsredovisning 7,5 hp
Marknadsfring 7,5 hp
Ekonomistyrning 7,5 hp
Systemutveckling 7,5 hp
Affrssystemets roll 7,5 hp
Databaser och databasdesign, 7,5 hp
r 2
Finansiering 7,5 hp
Programmering i
Visual Basic .NET 7,5 hp
Verksamhetsstrategi 7,5 hp
IT-strategi 7,5 hp
Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp
Databashantering och beslutstd 7,5 hp
Processer och flden i
affrssystem 7,5 hp
Design och hantering av
affrssystem 7,5 hp
r 3
Fretagsekonomi (61-90) 30 hp
- Valbara kurser 15 hp
- Uppsats 15 hp
Vetenskaplig metod 7,5 hp
Arbetsplatsanknutet projekt 15 hp
Valbara kurser 7,5 hp
Reservation fr ndringar.
Mer information
Programansvarig
Lars-Gran Persson
tel. 035-16 75 23
erp_fek@.hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
studievagledning@hh.se
www.hh.se/utbildning
Josefine Blid, 21 r, gr p Affrssystemsprogrammet, inriktning fretagsekonomi, och mlet fr henne r en masterexamen.

Hur r det att lsa p Hgskolan i Halmstad?
Precis som p andra hgskolor stlls hga krav p att man r disciplinerad och
fokuserad eftersom mycket av studierna r sjlvstudier, men det r ngot man
lr sig efter hand. Hgskolan i Halmstad r mindre n mnga andra hgskolor,
det r en fredel eftersom man fr en nrmare relation till lrare och andra
studenter.
Utbildningen bestr av bde teori och praktiskt arbete, vilket gr att det blir
lttare och roligare att ta till sig informationen. Under r tre har man verksamhetsfrlagd utbildning, VFU, dr man fr mjlighet att omstta sina teoretiska
kunskaper i en verksamhet och fr drmed med sig erfarenhet som r ovrderlig.
Ekonomi Program
Programmets innehll
r 1
Husbyggnad I, 7,5 hp
Husbyggnad II 7,5 hp
Fretagsekonomi (130) 30 hp*
(marknadsfring, organisation,
affrsredovisning, ekonomistyrning)
Teknisk installation 7,5 hp
Fastighetsfrvaltning 7,5 hp*
r 2
Juridisk versiktskurs fr byggoch
fastighetsekonomer 15 hp
Byggprojektledning I, 7,5 hp
Statistik 7,5 hp
Fretagsekonomi (3160) 30 hp*
(finansiering, vetenskaplig metod,
ledning av mnniskor och verksamhetsplanering med miljoch
kvalitetsledning)
r 3
Nationalekonomi 15 hp
Fastighetsekonomisk analys 15 hp*
Fastighetsrtt 15 hp
Sjlvstndigt uppsatsarbete 15 hp*
*Kursen ingr i huvudomrdet fretagsekonomi
Bygg- och
fastighetsekonomprogrammet 180 hp
Vill du bli ekonom med inslag av ingenjr? Denna utbildning ger
dig mjlighet till en unik och efterfrgad kompetens inom byggoch fastighetsbranschen. Du kan efter programmet ska vidare
till en pbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsmklare eller
fastighetsfrvaltning.
Kompetens inom omrdena teknik och
juridik r viktigt fr dig som vill arbeta som ekonom p ett byggoch fastighetsfretag.
Vi har drfr skapat ett program dr
du lser byggmnen, juridik och fretagsekonomi parallellt. De flesta kurserna r inom fretagsekonomi.
Du fr lra dig hur fretagens ekonomiska vrld ser ut, vilka ekonomiska
problem de stlls infr och vilka verktyg som kan anvndas fr att lsa dem.
Du studerar ocks vad organisation och
marknadsfring har fr betydelse fr ett
fretags framgng. Inom fretagsekonomin hittar du mnga praktiska inslag
som finansiell redovisning, kostnadsoch intktsanalys samt investeringsbedmning.
Utbildningen avslutas med att du
skriver en strre uppsats.
Examen
Kandidatexamen.
Mer information
Programansvarig
Magnus Lindberg
tel. 035-16 77 33
byggekonom@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Studier utomlands
Du har mjlighet att studera utomlands.

Du kan ska de platser inom Erasmus
som Hgskolan erbjuder eller ordna ngot p egen hand.
tion och ekonomi inom svl den privata som den offentliga sektorn. Dina
framtida arbetsgivare kan vara fastighetsgare, strre byggfretag eller fastighetsfretag.
Med din breda kompetens kommer
du att kunna arbeta uttriktat med ett
brett spektrum av kontaktytor. Du kommer att kunna ha en nra kontakt med
ledningsstaben som ekonomisk rdgivare och gra analyser infr nybyggnationer och renoveringar.
Behrighetskrav
Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Efter utbildningen har du mjlighet att
ska ett fjrde r vid Hgskolan och erhlla en magisterexamen i fretagsekonomi.
Du kan ocks ska en pbyggnadsutbildning med inriktning fastighetsmklare eller fastighetsfrvaltning. Ls mer
under respektive program.
Arbetsomrden
Som byggoch fastighetsekonom arbetar du med teknik, juridik, administra-
Ola Mrtensson, 28 r, arbetar som fastighetsmklare p Svensk Fastighetsfrmedling i Lund. 2008 avslutade han sina studier vid Bygg- och fastighetsprogrammet.
Vad innebr ditt arbete?
Jag arbetar med att frmedla villor och fastigheter. Fr att f in objekt mste
man kunna slja in tjnsten p ett bra stt. Det bsta r att visa att man faktiskt
kan mycket om hur huset r byggt och hur vrderingen gr till.
P vilket stt har du haft nytta av din utbildning i ditt jobb?
Utbildningen gav en vldig bra grund att st p. Att programmet innehller en
blandning av ekonomi, byggteknik och juridik gr det till en svrslagen kombination och du kan ska jobb inom bygg, frvaltning, mkleri och bank. Mnga frn
min klass fick jobb direkt efter utbildningen och det r ju ett vldigt bra betyg.
Ny utbildning!
Ekonomi Program
Civilekonomprogrammet 240 hp
r du intresserad av en bred yrkesutbildning som frbereder dig fr
kvalificerade arbetsuppgifter inom bde nringsliv och offentlig frvaltning? Vill du ha en bred ekonomisk grund att st p innan du vljer
inriktning? D r detta rtt val fr dig!
Vrt samhlle prglas av stndig frndring. Civilekonomutbildningen ger
dig kade mjligheter att kunna mta
din framtida arbetsplats och frmga att
tnka i nya kreativa banor. Vi arbetar
med akademisk coachning som innebr
att du erbjuds redskap fr att kunna utveckla ditt lrande och drmed dina frdigheter.
Utbildningen omfattar bde fretagsekonomi och nationalekonomi. mnena
kompletterar och strker varandra. Kurserna inom programmet kombinerar teori och praktik. Ett nra samarbete med
nringslivet kan ka din anstllningsbarhet. Du kommer ven i kontakt med
den forskning som bedrivs. Alla vra
kurser karaktriseras av ett starkt engagemang och nytnkande.
De tv sista ren vljer du sjlv inom
vilket mnesomrde du vill frdjupa dig
i. Du kan vlja mellan bank och revisor;
internationell marknadsfring och strategiskt ledarskap och management.
Examen
Civilekonomexamen.
Studier utomlands
Hgskolan har ett omfattande internationellt utbyte med olika lrosten. Att
studera utomlands ger dig unika mjligheter att skapa eftertraktade erfarenheter.
Genom vra avtal kommer ven mnga
utlndska studenter hit vilket stter en internationell prgel p Hgskolan.
Arbetsomrden
Ekonomiomrdet r brett vilket innebr

stora mjligheter fr dig att kunna utveckla ditt intresse samtidigt som du fr
en gedigen yrkesutbildning fr att kunna ska den arbetsmarknad som intresserar dig.
Bank och revisor
Arbete som revisor, kredithandlggare
inom banksektorn, redovisningskonsult eller inom riskkapitalbolag.
Internationell marknadsfring
Arbete inom det privata nringslivet,
till exempel som marknadsansvarig eller exportsljare, dr du arbetar utifrn
ett stort internationellt kontaktnt inom
och utanfr fretaget.
Programmets innehll
r 1 och 2 - bredd och integration i
ekonomimnet
r 3 och 4 - frdjupade studier inom
valt ekonomiomrde
Under ditt andra r vljer du ett
frdjupningsomrde. Du har ocks
mjlighet att studera utomlands vid
ngot av vra partneruniversitet.
r 1
Organisation 7,5 hp
Mikroekonomi 7,5 hp
Makroekonomi 7,5 hp
Internationell ekonomi 7,5 hp
Ledarskap ledning av
mnniskor 7,5 hp
Akademisk coachning
r 2
Ekonomisk statistik 15 hp
Finansiering 7,5 hp
Juridisk versiktskurs 15 hp
Verksamhetsplanering 7,5 hp
Finansiell ekonomi 7,5 hp
Entreprenrskap och strategisk affrsutveckling 7,5 hp
Akademisk coachning
Strategiskt ledarskap och management

Ledande befattningar inom mindre och
medelstora fretag inom bde privat och
offentlig verksamhet. Inriktningen r
ven en bra grund fr analytiska arbetsuppgifter.
r 3 och 4
Studenten vljer en av fljande frdjupningar inom ekonomiomrdet:
- inriktning bank och revisor
- inriktning internationell marknadsfring
- inriktning strategiskt ledarskap och
management
Behrighetskrav
En B, Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt
Mer information
Programansvarig
Jenny Sthl
tel. 035-16 74 41
civilekonom@hh.se
Ekonomi Program
Programmets innehll
r 1
Fretagsekonomi (130) 30 hp
Nationalekonomi (130) 30 hp
r 2
Statistik 15 hp
Kvantitativa metoder 7,5 hp
Valbara kurser inom fretagekonomi
och/eller nationalekonomi 37,5 hp
r 3
Frdjupning inom fretagsekonomi
eller nationalekonomi om totalt 45 hp
inklusive examensarbete om 15 hp
uppsats 15 hp.
Fljande kurser inom nationalekonomi
r valbara inom nivn 3190 hp:
- Mikroekonomisk analys 7,5 hp
- Makroekonomisk analys 7,5 hp
- Internationell ekonomi 7,5 hp
- Optionsteori 7,5 hp
- Portfljvalsteori 7,5 hp
- Industriell organisation 7,5 hp
- Human resource management 7,5 hp
- Managerial Economics and Organizational Architechture 7,5 hp
Valbra kurser om 7,5 hp inom fretagsekonomi p nivn 3160:
- Entreprenrskap och affrsutveckling
- Finansiering,
- Marknadsfring och affrsutveckling
- Ledning av mnniskor,
- Verksamhetsplanering,
Frdjupningsstudier vljs inom sektionen fr ekonomi och tekniks utbud.
Platsgaranti gller.
Ekonomprogrammet 180 hp
Vad sgs om en rejl portion ekonomi? Lter det intressant med ett
nstan hundraprocentigt ekonomprogram? Fr dig som r intresserad
av ekonomi i frsta hand och sidomnen i andra hand, r det hr programmet helt rtt fr dig.
Utbildningen ger dig en rejl portion ekonomi infr framtida yrkesverksamhet.
Programmet innehller nstan bara
kurser i de ekonomiska krnmnena fretagsekonomi och nationalekonomi.
En liten dos handelsrtt och statistik
erbjuds du ocks.
Inom programmet hittar du huvudinriktningarna finansiell ekonomi respektive industriell organisation och
styrning, men du har ven mjlighet
att skapa din egen inriktning.
Efter utbildningen kan du antingen
ha en examen med fretagsekonomi eller nationalekonomi som huvudmne.
Antingen lser du mer fretagsekonomi och mindre nationalekonomi eller
tvrtom.
ocks finnas i offentlig frvaltning, i

organisationer och i freningar.
Behrighetskrav
Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Du kan efter avslutad utbildning ska
vidare till ngot av Hgskolans magisterprogram i fretagsekonomi.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Delar av utbildningen kan du lsa utomlands. ker du som utbytesstudent

bestms land och universitet av Hgskolans avtal med utlndska samarbetsuniversitet inom Erasmus.
Arbetsomrden
Mer information
Programansvarig
Niclas Frifelt
tel. 035-16 75 90
ekonomprogram@hh.se
Beroende p din inriktning passar utbildningen fr kreativa och analytiska

arbetsuppgifter. Din blivande arbetsmarknad kan till exempel finnas inom
den finansiella sektorn. Den kan handla om strategisk planering och styrning
inom ett globalt nringsliv. Den kan
Jens Lindborg, 30 r, bor i Kristianstad och arbetar som ekonomichef p

Sparbanken Syd. r 2002 avslutade han sina studier p Ekonomprogrammet.
Jag uppskattade den breda ingngen i programmet och att frdjupningen
kan gras efter hand. Sjlv valde jag inriktningen redovisning/finansiering, vilket
r precis det jag arbetar med i dag. Mngden nationalekonomi som ingick i
programmet har jag haft stor nytta av. Nationalekonomin gr att man fr en
mycket bra grundfrstelse fr hur ekonomin hnger ihop, i stort och i smtt.
Har du ngra tips till den som vill brja studera?
Frsk f in en fot ngonstans p arbetsmarknaden redan innan utbildningen
r avslutad. Med branscherfarenhet blir du som student mer attraktiv fr framtida arbetsgivare. Ntverk r ngot som r otroligt viktigt i dag.
Ekonomi Program
Energiekonomprogrammet 180 hp
Vill du vara med och pverka framtidens energifrsrjning? Vill du jobba med att gra den ekonomiskt och miljmssigt hllbar? D passar
denna utbildning dig!
Utvecklingen inom energiomrdet har
visat att det finns ett tydligt samband
mellan energi och ekonomi. Tillgng eller brist p energi har stor betydelse fr
samhllets ekonomiska utveckling. P
energimarknaden grs olika upphandlingar och val av olika energitillgngar.
En effektiviserad anvndning av energin blir allt viktigare fr att kunna verblicka kostnader och intkter.
Energiekonomprogrammet utbildar
fretagsekonomer med spetskompetens
inom energi. Utbildningen fr drigenom bde bredd och djup genom integration av ekonomi med energioch
miljomrdet. Detta frbereder dig fr
arbete och anstllningar inom omrden
som fretag, frvaltningar och andra organisationer starkt efterfrgar.
Programmet erbjuder akademisk
coachning och kontakt med fadderfretag. Du fr mjlighet att testa dina teoretiska kunskaper praktiskt genom olika
analyser och projekt.
mer och mer attraktivt fr bland annat

privata fretag dr miljarbetet fr en
alltmer central roll.
Behrighetskrav
Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Utbildningen ges av Hgskolan i Halmstad p Campus Varberg.
Utbildningen kan komma att till viss del
bedrivas via telebild och/eller i Halmstad.
Programmets innehll
r 1
Mikroekonomi 7,5 hp
Organisationsteori 7,5 hp
Energiteknik fr ekonomer 7,5 hp
Makroekonomi 7,5 hp
Externredovisning 7,5 hp
Miljkunskap 7,5 hp
r 2
Frnybar energi 7,5 hp
Ekonomisk statistik 7,5 hp
Finansiering 7,5 hp
Affrsplanering och -utveckling 7,5 hp
Miljekonomi 7,5 hp
Krnenergi 7,5 hp
r 3
Projektledning 7,5 hp
Investeringsbedmning 7,5 hp
Frnybar energi II 7,5 hp
Effektiv energianvndning 7,5 hp
Styrmedel och energimarknader 7,5 hp
Klimatpverkan 7,5 hp
Examensarbete/uppsats 15 hp
Examen
Kandidatexamen i fretagsekonomi.
Arbetsomrden
Programmets unika kombination av

mnesomrdena ekonomi och energi
ger dig mjlighet till arbeten inom bde
nringsliv och offentlig sektor. Ngra
exempel p framtida yrkesroller r controller, projektledare, analytiker, energioch miljansvarig, sakkunnig, inkpare/
upphandlare och affrsutvecklare.
Kompetens i miljfrgor blir ocks
Mer information
Programansvarig
Arne Sderbom
energiekonom@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Sevdia Zabit har lst Energiekonomprogrammet och jobbar som operativ

analytiker p Varberg Energi.
Jag tror p den hr utbildningen mnga stora fretag uppskattar kombinationen av kunskaperna energi och ekonomi. Att man dessutom kommer att ha
kompetenser i miljtnk, ssom frnybar energi, r bara ett plus i framtiden.
Allt fler fretag arbetar med till exempel miljrapporter.
Ekonomi Program
Programmets innehll
Utbildningen byggs runt ett projekt
som kan leda till fretagsstart. Utifrn
projektets krav, din tidigare utbildning
och erfarenhet stttar vi dig till att
n dina ml. Kurspaketet fokuserar
p personlig utveckling och/eller
idutveckling.
Immaterial- och avtalsrtt 7,5 hp
Teknisk ekonomi 7,5 hp
Entreprenrskap och affrslogik 7,5 hp
Personlig utveckling, kreativitet
och ledarskap 7,5 hp
Frnyelseprojekt 15 hp
Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp
Marknadsfring I, 7,5 hp
Mer information
Programansvarig
Jeanette Gullbrand
tel. 035-16 75 82
entreprenorutb@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Entreprenrskap och frnyelse 60 hp

Att vara entreprenr r inte bara ett jobb utan ocks en livsstil. Din
kreativitet och personlighet lever med dig och utvecklas hela tiden. r
du en blivande entreprenr har vi programmet som passar dig!
Entreprenrskap och innovation r viktigt fr samhllsutvecklingen. Entreprenrskap handlar inte bara om att starta
upp helt nya fretag eller frverkliga helt
nya ider utan kan ocks handla om att
utveckla andras ider.
Du som sker till programmet vill
kanske g frn id och teori till handling och praktik. Eller s r du redan
ute i nringslivet eller i en organisation.
Det viktiga r att du brinner fr mjligheten att frbttra ngot eller utveckla
en affrsid. Du mste inte alltid ha en
egen id, men du mste ha en stark drivkraft.
Utbildningen vnder sig till dig som
vill utveckla:
en egen id
din arbetsgivares id
(intraprenrskap)
ngon annans id (frn hgskola eller fretag/organisation)
Vi har skrddarsytt ett kurspaket som
ger dig mjlighet att skaffa dig de kunskaper du behver fr att starta ett fretag. Det r ofta som egna projekt under utbildningstiden leder till framtida
fretag.
etablerade fretag eller organisationer.

Med stor sannolikhet kommer du att
arbeta i projektform, ofta som projektledare.
Behrighetskrav
Grundlggande behrighet.
vrigt

Platsantalet r begrnsat. Till en tredjedel
av platserna tillmpas ett alternativt urval
baserat p brev och intervju. Fr att delta
i det alternativa urvalet skickas ett obligatoriskt brev till Verket fr hgskoleservice, VHS.
Mer information om brevet fr du via
vr webbplats: www.hh.se (under utbildning/Studentcentrum/blanketter).
Det alternativa urvalet baseras frst
p det obligatoriska brevet dr du presenterar dig. Drefter intervjuas ett antal
skande av programledningen samt av
beteendevetare. Entreprenriella egenskaper, intresse, engagemang och argumentationsfrmga r av stor vikt bde
i den skriftliga presentationen och vid
intervjun.
Examen
Efter avslutad utbildning kan ett samlat

kursbevis erhllas.
Arbetsomrden
Efter avslutad utbildning frvntas du

kunna driva ett eget fretag. Du ska
ocks kunna arbeta med frnyelse inom
Anders Ekman, 22 r, gr p programmet Entreprenrskap och frnyelse,

Vad jobbar du med i dag?
Jag hller p att utveckla mitt fretag PLP Invent, som sysslar med id och
innovationsutveckling. Jag spelar ven golf p elitniv. Att starta upp ett fretag
r vldigt roligt men tar mycket tid. Det bsta med att vara egen fretagare just
nu r att jag sjlv kan bestmma nr jag vill jobba.
Tnk p att utbildningen blir vad du gr den till, den skiljer sig ganska mycket
frn andra utbildningar. Under utbildningen jobbar du mycket sjlvstndigt. Ta
tillvara tiden under ret och knyt s mnga kontakter du kan.
Ekonomi Program
Europaekonomprogrammet 180 hp
Gillar du kombinationen sprk och ekonomi? Kan du tnka dig att
jobba internationellt? D r vrt Europaekonomprogram som klippt
och skuret fr dig. Utbildningen innehller bde ekonomi och utlandsstudier. Tiden utomlands ger en extra dimension bde till dina studier
och till din studietid.
Utbildningen erbjuder dig, vid sidan
av fretagsekonomi och nationalekonomi, internationell erfarenhet och goda
sprkkunskaper. Du har stor frihet att
sjlv vlja bde vad du vill lsa och var.
Vi kan erbjuda ett stort utbud av kurser och inriktningar vid olika utlndska
universitet.
De tre frsta terminerna lser du
grundkurser p Hgskolan. De hlls ibland p engelska eftersom vi har bde
utlndska gstfrelsare och utbytesstudenter. Sedan lser du nationalekonomi
samt sprk och kultur i ett europeiskt
land. Hela tredje ret lser du utomlands.
Under utbildningen lser du
dels kurser med inriktning p fortsatt frdjupning i fretagsekonomi samt kurser inom valfria ekonomiska mnen. Utbildningen avslutas
med att du skriver ett examensarbete.
Arbetsomrden
Efter utbildningen kan du arbeta i svl svensk som internationell milj. Exempel p arbetsomrden r befattningar
inom svenska eller internationella fretag, utlandstjnster p internationella
marknader eller handlggare vid svenska och europeiska organisationer och institutioner till exempel inom EU.
Programmets innehll
r 1
Juridik 15 hp
r 2
Nationalekonomi 30 hp
Under vrterminen lses 30 hp sprk
eller motsvarande utomlands
r 3
Tv terminers studier utomlands
Valfria ekonomiska kurser 15 hp
Sjlvstndigt arbete (uppsats) inom
fretagsekonomi 15 hp
Behrighetskrav
Ma C, Sh A, En B.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Du kan efter examen ska ngot av Hgskolans magisterprogram i fretagsekonomi.
Examen
Kandidatexamen.
Dubbel examen, det vill sga ytterligare
en examen frn ett utlndskt universitet,
kan erbjudas i vissa fall.
Studier utomlands
Du lser del av utbildningen utomlands

p andra europeiska universitet. Vi har
kontakt med olika lrosten i bland annat Storbritannien, Tyskland, Frankrike,
Spanien och Holland.
Mer information
Programansvarig
Ulf gerup
tel. 035-16 79 34
europaekonom@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Andreas Karlsson, 27 r, arbetar som analytiker p fretaget Nordic Merger i

Halmstad. 2006 avslutade han sina studier p Europaekonomprogrammet.
Nordic Merger r ett fretag som jobbar med rdgivning vid fretagsverltelser. Vi r marknadsledande i Sverige och ingr ven i ett internationellt
ntverk, vilket gr att jag varje vecka fr mjlighet att jobba med kollegor p
internationell basis. I mina arbetsuppgifter ingr projekthantering, frdjupning
i ett stort antal branscher, samt ansvar fr identifiering av potentiella kpare,
bde i Sverige och utomlands.
Hur var det att lsa p Hgskolan i Halmstad?
Programmet motsvarade verkligen mina frvntningar. Sista ret, utlandsret,
lste jag i Lincoln i England ett fantastiskt r.
Ekonomi Program
Programmets innehll
r 1
Marknadsfring I, 7,5 hp*
Vetenskaplig metod 7,5 hp*
E-handel och internetmarknadsfring 7,5 hp*
Grundlggande redovisning och
finansiering 7,5 hp*
Organisation fr
marknadsfrare 7,5 hp*
Ekonomistyrning 7,5 hp*
Konsumentbeteende 7,5 hp*
Mikroekonomisk teori 7,5 hp
r 2
Varumrken 7,5 hp*
Statistiska metoder I, 7,5 hp
Nationalekonomi
internationell handel 7,5 hp
Statistiska metoder II 7,5 hp
Marknadskommunikation 7,5 hp*
Internationellt fretagande och
entreprenrskap 7,5 hp*
Valbar kurs 7,5 hp
(Ett antal kurser anges i brjan p ret
som valbara. Det kan till exempel vara
ledarskap, Business culture,eller en
sprkkurs)
Internationell marknadsplanering 7,5 hp*
r 3
Internationell marknadsstrategi 15 hp*
Handels- och marknadsrtt 15 hp
Sjlvstndigt uppsatsarbete 15 hp*
Praktikprojekt 15 hp
*Kursen ingr i huvudomrdet fretagsekonomi.
Mer information
Programansvarig
Thomas Helgesson
tel. 035-16 75 12
imp@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Ny utbildning!
Internationella marknadsfringsprogrammet 180 hp
Lter det intressant med internationella kontakter, att trffa folk och
gra affrer? D ska du frmodligen jobba som internationell marknadsfrare. Vi har rtt utbildning fr dig dr praktik utomlands ingr.
Mnga kurser p denna utbildning r
skrddarsydda just fr detta program.
Det gr utbildningen unik. Exempel och
inslag med marknadsfringsfokus finns
i alla kurser. Utbildningen omfattar erfarenhet frn olika kulturer och har ett
internationellt fokus bde vad gller lrare och litteratur.
Du lser fretagsekonomimnet i
sammanlagt tre terminer frdelat ver
samtliga studier. Fretagsekonomi
handlar om hur fretag styrs och organiseras. Mlsttningen r att du ska f
praktiska kunskaper i bokfring, organisation och marknadsplanering. Nationalekonomimnet har ett strre perspektiv och fokuserar p hela samhllets
ekonomi. Du lser ven juridik, statistik
och informatik.
Undervisningen bestr av bde frelsningar och sjlvstndiga arbeten. P
s stt blir dina studier omvxlande.
Sista ret ingr ett praktikprojekt
dr du tar med dig dina kunskaper ut
i verkligheten. Du avslutar din utbildning med att skriva en uppsats i mnet
marknadsfring.
Examen
Kandidatexamen.
Vi samarbetar med Nya Zeeland, Storbritannien och Brasilien vilket innebr ett
antal garanterade utbytesplatser i dessa
lnder.
Vi har ven kontakt med lrosten i
bland annat Frankrike, Tyskland, Japan,
Dubai, sterrike, Singapore, Malaysia,
Kina, Australien, Finland, Italien och i
USA.
Arbetsomrden
En internationell marknadsfrare har ett

mycket uttriktat arbete. Det innebr att
kunna samarbeta med flera olika mnniskor bde inom och utanfr ett fretag. Det kan handla om att hlla kontakt
med kunder, leverantrer, distributrer,
reklambyrer, press, personal och produktutvecklare. Dessa arbetsuppgifter
finns p alla fretag, hos tillverkare av
bde varor och tjnster. Det gller oavsett om det r ett strre eller mindre fretag, nationellt eller internationellt. Du
kan ven arbeta p ett PR-fretag eller
med marknadsunderskningar.
Behrighetskrav
Ma C, Sh A, En B.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt
Studier utomlands
Utbildningen innehller praktik utomlands under den sista terminen. D arbetar du p ett fretag som du sjlv eller
Hgskolan tagit kontakt med.

Du kan efter avslutad utbildning ska till
ngot av Hgskolans magisterprogram i
fretagsekonomi.
Kristoffer Andersson, 24 r, arbetar som sljare p Gteborgsposten. 2009

avslutade han sina studier p Marknadsfringsprogrammet som var fregngaren till Internationella marknadsfringsprogrammet.
Utbildningen har gett mig kunskap om konsumentbeteende, ngot som r
vldigt nyttigt i mitt arbete d det r viktigt att frst hur kunderna tnker nr
man frsker sljer en produkt.
Att aktivera sig inom Eurekha som r freningen fr ekonomistudenter. Man
lr knna s himla mnga nya mnniskor som gr tiden p Hgskolan mycket
roligare.
Ekonomi Program
Valfritt ekonomiskt program 180 hp

Vill du vara udda eller traditionell? P detta ekonomprogram har du
mjlighet att utvecklas som du sjlv vill som ekonom. Utbildningen r
ett mycket bra val fr dig som vill bli ekonom, men inte riktigt vet vilken
inriktning du ska vlja.
P valfritt ekonomiskt program har du
den unika mjligheten att sjlv kunna
vlja halva kursinnehllet. Utbildningen
innehller tre terminer med kurser inom
fretagsekonomi och tre terminer vljer du
fritt frn hela Hgskolans kursutbud.
Fretagsekonomin erbjuder dig kurser i hur man driver och verkar i ett fretag. Exempel p ngra kursinnehll
r redovisning, investeringsbedmning,
marknadsfring och organisation.
Du rekommenderas ven att lsa
nationalekonomi som tar upp ekonomi i ett strre, samhlleligt perspektiv.
Mnga av vra studenter vljer sedan att
lsa till exempel juridik eller statistik.
Du kan ocks, inom programmet,
kombinera fretagsekonomi med till exempel sprk eller psykologi om du vill.
Du vljer sjlv vilken inriktning din
ekonomutbildning ska f.
marknaden. Beroende p den inriktning

du valt kan du arbeta som till exempel
revisor, marknadsfrare, controller eller
ekonomichef. Tnkbara arbetsgivare r
fretag, organisationer och offentlig frvaltning.
Behrighetskrav
Programmets innehll
r 1
Valfria kurser 30 hp
r 2
r 3
De valfria kurserna om 90 pong kan
vljas ur Hgskolans utbud. Platsgaranti gller p dessa kurser.
Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Du kan efter examen ska vidare p ngot av Hgskolans magisterprogram i fretagsekonomi.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Vill du studera utomlands har du mjlighet att ska de platser som Hgskolan
utlyser via Erasmus. Vi har utbytesavtal
inom fretagsekonomi och andra mnen
med ett stort antal lnder i Europa. Vill du
i stllet ordna dina utlandsstudier p egen
hand grs det i samrd med Hgskolan.
Arbetsomrden
Utbildningens unika innehll ger dig

stora valmjligheter ven p arbets-
Mer information
Programansvarig
Niclas Frifelt
tel. 035-16 75 90
valfritt_ekonomiskt_program@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Johan Liljencrantz, 28 r, gick Valfritt ekonomiskt program. I dag arbetar han

som controller p Crendo Fastighetsfrvaltning i Halmstad.
Det bsta var att det r s lagom stort, bde staden och Hgskolan. Det var
vldigt duktiga lrare programmet igenom.
Utnyttja de valfria kurserna. Ls ngot som du tycker r intressant och som
srskiljer dig frn vriga ekonomistudenter. Med Valfritt ekonomiskt program
har du verkligen en chans att skapa en egen nisch. Missa inte chansen att studera
en eller tv terminer utomlands! Jag lste mitt tredje r p Florida Gulf Coast
University som Hgskolan d hade utbyte med. Att f chansen att studera p ett
universitet i USA och just Florida var helt fantastiskt.
Ekonomi Pbyggnad
vrigt
Startar ht 10, helfart och halvfart.
Efter magisterutbildningen har du mjlighet att lsa vidare, utan komplettering, andra ret p Masterprogrammet i
innovationsledning och affrsutveckling
och erhlla en masterexamen.
Mer information
Innehll, examen, behrighet etc.
vrigt
Efter magisterutbildningen har du mjlighet att lsa vidare, utan komplettering, andra ret p Masterprogrammet i
innovationsledning och affrsutveckling
Mer information
vrigt
Mer information
Magisterprogram i
internationell marknadsfring 60 hp
P magisterprogrammet i internationell marknadsfring studerar du de utmaningar
en internationell marknadsfrare kan mta vad gller ledning och strategi. Mlet
r att du ska bli professionell i framtida internationella kontakter. Du kommer att
studera och trnas i att analysera mjligheter och begrnsningar p den internationella marknaden. Du studerar ven hur och p vilka marknader fretaget kan
etablera sig.
Utbildningen ges p engelska och du lser tillsammans med internationella
studenter.
Magisterprogram i
strategisk ledning 60 hp
Nyckelbegrepp fr det moderna fretaget r utveckling och frndring. Drmed blir strategisk management och ledarskap mycket viktigt. Programmet erbjuder mjlighet att lra dig att analysera fretagens val och anpassning till
nya villkor. Villkoren kan vara interna frndringar i organisationen i samband med fretagets tillvxt och utveckling. Det kan ven glla externa frndringar i fretagets omvrld i takt med branschens utveckling och ekonomisk globalisering. Fr ledningen r strategiskt tnkande mycket viktiga delar.
Utbildningen ges p engelska och du lser tillsammans med internationella studenter.
Magisterprogrammet
revisor och bank 60 hp
Programmet vnder sig till dig som vill arbeta som revisor, redovisningskonsult eller kredithandlggare inom bank. Under frdjupningskursen i finansiering och redovisning varvas frelsningar med studiebesk p revisionsbyr och bank. I programmet ingr ven de fr revisorsyrket obligatoriska kurserna Beskattningsrtt I
samt Revisorsjuridik. Dessa kurser r centrala ven fr arbete som redovisningskonsult eller inom bank.
Ekonomi Pbyggnad
Masterprogram i innovationsledning
och affrsutveckling 120 hp
Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affrsutveckling med inriktning p internationella marknader. Utbildningen r frankrad i Hgskolans forskning med inriktning p sm och
medelstora fretag. Kurserna syftar till att du ska lra knna ekonomins och teknikens omrden ver mnesgrnser och kombineras med mera praktiskt inriktade
kursdelar. Utbildningen ges p engelska och du lser tillsammans med internationella studenter.
Inriktningar
vrigt
Mer information
Internationell marknadsfring, strategisk ledning och teknisk projektledning.
Pbyggnadsutbildning med
fastighetsmklarinriktning 60 hp
Pbyggnadsprogrammet kompletterar Bygg- och fastighetsekonomprogrammet
(BFE) vid Hgskolan. Efter avslutad utbildning p BFE och denna pbyggnadsutbildning uppfyller du de teoretiska krav som fastighetsmklarnmnden stller fr
att en registrering som fastighetsmklare ska kunna beviljas. Fljande kurser ingr:
fastighetsfrmedling 30 hp, bostadsrtt, besiktnings- och vrderingsteknik, beskattningsrtt och familjertt/byggjuridik samtliga om 7,5 hp. Icke BFE-studenter lser
fastighetsvrdering i stllet fr besiktnings- och vrderingsteknik.
inriktning fastighetsfrvaltning 60 hp
Denna pbyggnadsutbildning kompletterar dina kunskaper inom Bygg- och fastighetsekonomi. Den innehller fler kurser inom juridik och energiomrdet. Som
ekonom p ett fretag som arbetar med frvaltning av fastigheter samt andra fastighetsfretag r det viktigt att du frutom dina byggoch fastighetekonomikunskaper
knner till de rttsregler som styr frvaltning av kommersiella lokaler, hyresrtter,
bostadsrtter med mera. Dessutom r det viktigt att knna till de tgrder som leder till en effektiv energianvndning fr fastigheterna.
vrigt
Startar ht 10, helfart distans/campus D
Studenter med examen frn Bygg- och
fastighetsprogrammet har frtur till
utbildningen.
Mer information
vrigt
Studenter med examen frn Bygg- och
fastighetsprogrammet har frtur till
utbildningen.
Mer information
Ekonomi Kurser
Entreprenrskap
Affrsutveckling och
entreprenrskap 15 hp
Kursen innehller studier kring begreppet entreprenrskap. Du fr mjlighet att

lra dig hur man praktiskt gr till vga
nr man startar ett fretag. Du studerar
strategier, marknader, ekonomisk planering, budgetering och finansieringsmjligheter. I kursen ingr ven ett strre
projekt.
Grundlggande behrighet
halvfart ht 10, start v. 35,
distans/internet D
halvfart vt 11, start v. 03,
distans/internet D
Entreprenrskap 7,5 hp
Kursen tar upp vad begreppet entreprenrskap str fr. Du fr mjlighet att
lra dig hur man praktiskt gr till vga
nr man startar ett fretag. Vi studerar
strategier, marknader, ekonomisk planering, budgetering och finansieringsmjligheter.
halvfart ht 10, start v. 35
halvfart vt 11, start v. 03
Entreprenrskap och
affrsplanering 7,5 hp
Kursens syfte r att utveckla din frmga

att frst helheten i att bedriva fretagsverksamhet. Det innebr att en stor del
av kursen gnas t att utarbeta en verksamhetsplan vilken omfattar bde finansiell planering och marknadsplan.
Behrighetskrav: Fretagsekonomi (130) 30 hp
Fretagsekonomi
Affrsinformatik I, 7,5 hp
Kursens fokus r hur man gr affrer

med IT. Bland annat diskuteras allmnna IT-begrepp, teorier fr hur IT kan
anvndas i organisationer samt informationsteknologins framtida roll fr individen, organisationen och samhllet.
halvfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs p engelska)
Affrsinformatik II 7,5 hp
Kursens fokuserar hur branscher frndras med IT. Informationsteknologins

strategiska och omvlvande roll inom
till exempel bank, detaljhandel och reklambransch r tre exempel p en typ av
frgestllning som tas upp. Kopplingen
mellan affrs- och IT-strategier r ocks
ett centralt tema.
Behrighetskrav: Affrsinformatik I, 7,5 hp eller motsvarande
Affrskultur I, 7,5 hp
Kursen handlar om kulturell medvetenhet och lnderspecifika kulturer. Innehll: simuleringsspel, kultur och traditioner i Sverige och i andra lnder,
kulturella skillnader och konsten att
verskrida kulturgrnser.

distans/campus D
Under kursen kan du lra dig hur man

presenterar relevant ekonomisk information i en beslutssituation utifrn ekonomistyrningens teoretiska grunder. Det
grs med hjlp av olika planerings- och
kalkylmodeller samt budgetering. I kursen ingr ven att frst syftet med internredovisning.
Behrighetskrav: Ma C, Sh A
Omrdesbehrighet 4
distans/internet D
distans/campus D
Externredovisning II 7,5 hp
Behrighetskrav: ett rs akademiska studier eller motsvarande

halvfart vt 11, start v. 12 (undervisningen bedrivs p engelska)
Affrskultur II 7,5 hp
Kursen tar upp interkulturell planering

och ledning. Den tar upp kulturer, personligheter, strategier och taktiker i interkulturella frhandlingar. Marknadsfring och personaladministration r de
tv perspektiv som anvnds.
Behrighetskrav: Affrskultur I, 7,5 hp
eller motsvarande
I kursen ingr affrsredovisningens teoretiska grunder med bokfring av affrshndelser samt att upprtta bokslut. Det
ingr ven ett sjlvstndigt projektarbete, att bokfra, att upprtta bokslut samt
att skriva en rsredovisning fr ett fiktivt fretag. Kursen innehller dessutom
koncernredovisning. Kursen innefattar
berkning, tolkningar och frstelse fr
ekonomiska nyckeltal.
Omrdesbehrighet 4
distans/internet D
I kursen diskuteras aktuella redovisningsproblem som kassafldesanalys och

miljredovisning samt den harmoniseringsprocess som fortgr p den internationella arenan.
Behrighetskrav: Fretagsekonomi
(160) 60 hp samt Externredovisning I, 7,5 hp
Finansiering 7,5 hp
Kursen tar dels upp fretagets interna

finansiella planering, dels den planering
som r kopplad till de finansiella marknaderna. Det ingr dessutom tv sjlvstndiga moment: finansiell planering
samt analys av ett brsfretag.
Kursen bestr av fyra delkurser, och ger

grundlgganade kunskaper i fretagsekonomisk teori. Kursen syftar till att ge
kunskap och frstelse fr olika aktiviteter inom ett fretag. Delkurserna r:
Organisation och ledarskap
Marknadsfring
Affrsredovisning
Ekonomistyrning
Ls mer om innehllet i kurserna under
respektive rubrik.
Du kan ven ska kurserna separat.
A = Avancerad niv D = Distansutbildning. Trffar kan frekomma, se s. 157.
Ekonomi Kurser
Omrdesbehrighet 4
helfart ht 10, start v. 35
fortstter vt 11
fortstter vt 11, distans/internet D
fortstter vt 11, distans/campus D
helfart vt 11, start v. 03
fortstter ht 11
fortstter ht 11, distans/internet D
fortstter ht 11, distans/campus D
Fretagsekonomi inriktning
ledarskap (6190) 15/30 hp

fortstter vt 11
Kursen innehller fem valbara delkurser och en obligatorisk metodkurs.

De valbara kurserna r:
Entreprenrskap och
affrsplanering
Finansiering
Marknadsfring II
Ledning av mnniskor
Verksamhetsplanering
respektive rubrik.
Du kan ven ska kurserna separat.
fortstter vt 11
fortstter ht 11
externredovisning (6190) 15/30 hp
Kursen inleds med tv delkurser. Delkurs ett: Externredovisning I behandlar

redovisningsteori, koncernredovisning
och tillmpning av rekommendationer.
Delkurs tv, Externredovisning II, diskuterar aktuella redovisningsproblem som
kassafldesanalys och miljredovisning
samt den harmoniseringsprocess som
fortgr p den internationella arenan.
Kursen avslutas med en uppsats p 15
hp. Du kan ven vlja att lsa kursen om
15 hp och gr d inte uppsatsarbetet.
fortstter vt 11
Kursen inleds med tv delkurser. Delkurs ett, Ledarskap i fretag en skapelse i ord och bild, behandlar de frestllningar om ledarskap som ges via media
och som vi sedan br med oss i olika situationer. Delkurs tv, Fretagande ledarskap i handling, granskar specifika
ledarskapssituationer i fretag. Du fr
lra dig att tillmpa de frestllningar
som den frsta delkursen resulterade i p
vanliga freteelser inom fretag. Kursen
avslutas med en uppsats p 15 hp. Du
kan ven vlja att lsa kursen om 15 hp
och gr d inte uppsatsarbetet.
marknadsfring (6190) 15/30 hp
Kursen inleds med tv delkurser. Delkurs ett, Strategisk marknadsfring I,

ligger tyngdpunkten bland annat p
kund- och konkurrensstrategier samt
relationsmarknadsfring. Delkurs tv,
Strategisk marknadsfring II, ligger
tyngdpunkten p strategisk marknadsplanering som svar p omvrldsfrndringar och uppbyggandet av krnkompetens fr att hantera mjligheter och
utmaningar p marknaden. Kursen avslutas med en uppsats p 15 hp. Du kan
ven vlja att lsa kursen om 15 hp och
gr d inte uppsatsarbetet.
fortstter vt 11
redovisning/finansiell styrning
(6190) 15/30 hp
Kursen inleds med tv delkurser. Delkurs ett, Externredovisning I, behandlar

och tillmpning av rekommendationer.
Delkurs tv, Finansiering, innehller delar som avhandlar fretagets frhllande
till de finansiella marknaderna samt fretagets beteende p valutamarknader.

fortstter vt 11
redovisning/verksamhetsstyrning
(6190) 15/30 hp
Kursen inleds med tv delkurser. Delkurs ett, Externredovisning I, behandlar

och tillmpning av rekommendationer. Delkurs tv, Verksamhetsstyrning,
handlar om styrning mot bde finansiella och icke-finansiella mtt, cost management, strategi och balanced scorecard.
fortstter vt 11
Internationella marknadsfringsstrategier 7,5 hp A
Kursens ml r att ge dig frdjupade

kunskaper om och frstelse fr internationell marknadsfring. Du introduceras
i metoder och tekniker fr att identifera
och utvrdera mjligheter och begrnsningar p internationella marknader. Du
fr ven mjlighet att lra dig hur man
analyserar, utvecklar och implementerar
strategier fr internationell marknadsfring. De problem som ett fretag mter
p en internationell marknad kommer
att studeras ur ett lednings-/strategiskt
perspektiv.
Behrighetskrav: kandidatexamen
om 180 hp varav minst: fretagsekonomi 90 hp, varav 15 hp uppsats
inom 6190-nivn, med inriktning p
marknadsfring eller motsvarande
Ledarskap
(att leda p distans) 7,5 hp
Kursen behandlar olika perspektiv p

ledarskap. Centralt p kursen r utveckling av det egna ledarskapet utifrn
sjlvreflektion och ledning av geografiskt
spridda personer. Syftet r att skapa frstelse fr teorier och modeller som kan
beskriva och frklara ledarskap och ledarskap p distans.
kvartsfart ht 10, start v. 35,
distans/internet D
Ekonomi Kurser
kvartsfart vt 11, start v. 03,
distans/internet D
Ledarskap: gruppers
utvecklingsprocess 7,5 hp
Kursen behandlar olika teman p ledarskap och grupputveckling. Centralt

p kursen r att skapa frstelse fr utvecklingen av det egna ledarskapet fr
utvecklingen av gruppen. Syftet r att
skapa frstelse fr teorier och modeller
som kan beskriva och frklara interaktionen och effektiviteten i gruppen.
Behrighetskrav: Ledarskap (att leda
p distans) 7,5 hp eller motsvarande
distans/internet D
Ledning av mnniskor 7,5 hp
Kursen behandlar den del av chefs- och

ledarskapet som bestr av arbetsledning,
det vill sga att leda andra mnniskor.
Dessutom fokuserar kursen p att skapa
en frstelse fr att utveckla det egna ledarskapet. Det ingr ledarskapsteorier,
lrande om praktiskt ledarskap, delegering, gruppdynamik, konflikthantering, personligt varumrke och konsten
att kommunicera.
Marknadsfring I, 7,5 hp
Kursen r en bred och grundlggande

introduktion till marknadsfringsmnet. Du gr igenom vad man ska tillverka, var man kan slja det, hur man
gr reklam och prisstter. Kursen utgr
frn ett marknadsperspektiv och handlar drfr om kunders motiv, nskningar, behov och hur man som marknadsfrare tillfredsstller dem.
Omrdesbehrighet 4
distans/internet D
distans/campus D
Marknadsfring II 7,5 hp
Kursens ml r att ge en bred bild av utvecklingen av marknadsfring bde som

akademiskt mne och som funktion (det
vill sga i praktiken). Innehllet bygger
p grundlggande marknadsfringskunskaper och frdjupar och breddar frmgan att frst marknadsfringens syfte
och funktion. Kursen innehller ven
en introduktion till upplevelsebaserad
marknadsfring.
Behrighetskrav: Marknadsfring I,
7,5 hp eller motsvarande
Mat eller drivmedel 7,5 hp
Kursen innehller naturvetenskapliga,

tekniska och ekonomiska apekter p
motorbrnsle framstllt frn olika jordbruksprodukter. Du studerar geografiska
och geologiska frutsttningar p olika
platser fr odling av olika grdor. Det
innefattar de industiella proccesserna
fr att omvandla jordbruksprodukten
till brnsle samt tekniken bakom frbrnningsmotorerna fr dessa biobrnslen. Kursen tar ven upp de marknadsmekanismer som pverkar val av grda,
brnsle, motor samt de handelsvgar
som existerar respektive byggs upp kring
de aktuella brnslena.
Behrighetskrav: 60 hp inom omrdet
ekonomi eller motsvarande
Organisation och ledarskap 7,5 hp
Fokus i kursen r att skapa grundlggande kunskap och frstelse fr organisations- och ledarskapsteorier utifrn olika
perspektiv. Vi diskuterar organisationers
komplexitet och vilka faktorer som kan
pverka organisationen, till exempel aktrerna sjlva, omvrlden, kulturen och
interna maktfrhllanden.
Omrdesbehrighet 4
distans/internet D
distans/campus D
Strategisk marknadsfring I, 7,5 hp
Kursens fokus ligger p kund- och konkurrensstrategier samt relationsmarknadsfring. Vinsten av av att satsa p en
kund och viktiga ntverkaktrer som
ett fretag har relation med lyfts srskilt
fram. Ett fretags agerande p marknaden, ensamt och i samarbete med andra
viktiga aktrer, mste leda till att ska-
pa ett hgre mervrde fr alla intressenter som fretaget har ubytesrelationer med.
Strategisk marknadsfring II 7,5 hp
Tyngdpunkten i denna kurs ligger p

strategisk marknadsplanering som svar
p omvrldsfrndringar och uppbyggandet av krnkompetens fr att hantera
mjligheter och uppmaningar p marknaden. Hr betonas att en vl uppbyggd
fretagskompetens, till stor del, r beroende av hur fretaget hanterar sina relationer med viktiga aktrer p marknaden.
Behrighetskrav: Strategisk
marknadsfring I, 7,5 hp
Verksamhetsplanering 7,5 hp
Denna kurs kopplar samman fretagets

strategiska planering med den operativa
planeringen som till exempel inkps-,
lager- och produktionsbeslut. Kursen
innehller dessutom kvalitetsstyrning.
Det ingr dels excelvningar dels ett
grupparbete som examineras.
Vetenskaplig metod: teori och
tillmpning 7,5 hp
Centralt i kursen r de val som ska fattas infr och under en vetenskaplig underskning. Srskilt behandlas identifiering och val av problem, uppbyggnad av
teoretisk referensram, val av vergripande metodmssigt upplgg, val och anvndning av datainsamlingsmetod samt
metod fr analys av data. Svl kvantitativa som kvalitativa underskningar
studeras.
Ekonomi Kurser
Juridik
Arbetsrtt I, 7,5 hp
Kursen handlar om juridiken kring individens anstllningsavtal inklusive regler om uppsgning och avskedande av
arbetstagare. Andra delar av kursen r
kollektivavtal, stridstgrder och fackfreningarnas frhandlingsrtt. Vidare
behandlas arbetsmiljlagen, jmstlldhetslagen samt skadestndslagens tilllmpning p arbetstagare.
Entreprenrsrtt 7,5 hp
Kursen har som ml att ge en breddning

och frdjupning av kunskaperna inom
bolagsrtt, marknadsrtt, intelectual property och kontraktsrtt frn den juridiska versiktskursen. Srskild vikt lggs
vid de regler inom dessa rttsomrden
som berr dig som tnker starta eller nyligen har startat fretag.
Behrighetskrav: Juridisk versiktskurs
med handelsrttslig inriktning 15 hp
eller motsvarande
Fastighetsrtt 15 hp
Arbetsrtt II 7,5 hp
Kursen r en frdjupning av Arbetsrtt

I och behandlar ett flertal olika omrden ssom inhyrning av personal, anstlldas integritet vid drogtestning och
e-post, regler om A-kassa, arbetsrttsliga
frhandlingar, fretagsverltelse, pensioner, frskringar och frdjupning om
kollektivavtal.
Behrighetskrav: Arbetsrtt I,
7,5 hp, eller motsvarande
Beskattningsrtt I, 15 hp
Inom all affrsverksamhet spelar skatterttsliga vervganden en viktig roll.

Kursens fokus r drfr riktat mot beskattning av fretag, men behandlar
ven privatpersoners beskattning. Indirekt beskattning och internationell skattertt berrs ocks.
eller motsvarande
Bostadsrtt ombildning 7,5 hp
Kursen belyser bostads- och hyresrttslig

lagstiftning, bland annat den som frekommer i styrelsearbete inom en bostadsrttsfrening samt vid arbete med
frvaltning av flerfamiljshus i bostadsrttsform. ven de rttsregler som aktualiseras vid ombildning frn hyresrtt
till bostadsrtt behandlas.
eller motsvarande
distans/campus D
Kursen syftar till att ge dig en breddning och frdjupning av kunskaperna

frn den juridiska versiktskursen. Srskild vikt ligger p de rttsregler som
styr fastighets- och bostadsrttsverltelser och fastighetsrttslig lagstiftning,
samt de rttsregler som styr pantsttning
och exekutiv frsljning av fast egendom. Andra viktiga delar r de rttsregler som styr servitut, arrenden, hyresrtter och bostadsrtter.
skaper vad gller rttsregler p centrala

rttsomrden. Det gller srskilt de som
r viktiga fr samhlls- och beteendevetare och andra inom den offentligrttsliga sektorn. Kursen omfattar allmn frvaltningsrtt, offentlighet och sekretess,
arbets- och familjertt med mera.
Marknadsrtt 7,5 hp
Kursen har som ml att bredda och frdjupa dina kunskaper inom marknadsrtt
frn den juridiska versiktskursen. Den
lgger srskild vikt vid reglerna inom
marknadsfringsrtt och utformning av
reklambudskap. Andra viktiga delar r de
juridiska frgestllningar som uppkommer i samband med prisinformation.
eller motsvarande
Revisorsjuridik 15 hp

eller annan motsvarande kurs i juridik
distans/campus D
Juridisk versiktskurs med
handelsrttslig inriktning 15 hp
Kursen ger dig mjlighet att f grundlggande kunskap om juridisk terminologi och versiktlig kunskap om rttsregler och anvndningen av dessa. Kursen
fokuserar speciellt p det som r viktigt
fr samhllsvetenskapliga och ekonomiska yrken. Tonvikten ligger p det frmgenhetsrttsliga omrdet. Den innehller
ven en orientering i de rttsregler som
har srskild betydelse fr ekonomisk
verksamhet. Det kan till exempel glla
fastighets-, familje-, process- och EG-rtt,
utskning, konkurs och straffrtt.
offentligrttslig inriktning 15 hp
Efter kursen r mlet att du ska ha

grundlggande frtrogenhet med juridisk terminologi och versiktliga kun-
Kursen har som ml att ge dig bredd och

frdjupning av kunskaperna frn den juridiska versiktskursen. Tonvikten ligger
p de rttsomrden som r srskilt viktiga
fr en revisor och andra yrken inom den
finansiella sektorn. Omrden som studeras r associations-, konkurs- och utskningsrtt samt frmgenhetsbrott.
eller motsvarande
Socialrtt 30 hp
Kursen bestr av tv delkurser. Delkurs ett, Juridisk versiktskurs med offentligrttslig inriktning, behandlar juridisk terminologi. Du kommer ven i
kontakt med rttsregler p centrala rttsomrden, srskilt de som r viktiga fr
samhlls- och beteendevetare och inom
offentligrttslig sektor. Kursen omfattar
allmn frvaltningsrtt, offentlighet och
sekretess, arbetsrtt och familjertt. Under kursens andra del frdjupar du dig
i den juridiska versiktskursen med offentligrttslig inriktning. Srskild vikt
lggs p betydelsefulla omrden fr dig
som vill arbeta inom vlfrdssektorn och
offentlig verksamhet. Du studerar bland
Ekonomi Kurser
annat hur sociallagarna kan ge std t
familjer, barn och ungdomar, ldre och
personer med funktionshinder.
Nationalekonomi
Human Resource Management
(3160) (6190) 7,5 hp
Kursens fokus r det moderna fretagets strategier och beteende i personalpolitiska frgor ssom anstllning, uppsgningar och personalutbildning. Du
studerar anstllningskontrakt, teorier
om lnestruktur, bonusar och karrirvgar samt den interna arbetsmarknadens betydelse fr bde fretag och individ. Ett genusoch mngfaldsperspektiv
genomsyrar hela kursen. P 6190-nivn ingr ven ett sjlvstndigt frdjupningsarbete.
Behrighetskrav (3160): Nationalekonomi (130) 30 hp eller motsvarande
handel mellan lnder. Drefter studerar

du vxelkurser och teorier om prisbildning p valutamarknaden p kort och
lng sikt. Vidare analyseras ppna ekonomier, dr vxelkursregimen ges en
tydlig roll. P 6190-nivn ingr ven
ett sjlvstndigt frdjupningsarbete.
Kvantitativa metoder (3160)
(6190) 7,5 hp
Kursen behandlar metoder fr att empiriskt kvantifiera ekonomiska samband. Centralt inom kursen r skattning, hypotestestning och prediktion.
Det lggs stor vikt vid tillmpningar i
form av datavningar. Statistik om 15
hp rekommenderas som frkunskap. P
6190-nivn ingr ven ett sjlvstndigt
frdjupningsarbete.
Industriell organisation (3160)

(6190) 7,5 hp
Makroekonomisk analys (3160)

(6190) 7,5 hp
Kursen ger dig mjlighet till frdjupad

kunskap om marknaders funktionsstt. Centralt i kursen r studiet av fretags konkurrensstrategier. Du studerar bland annat horisontell och vertikal
integration, prissttningsstrategier, inoch uttrde p marknaden, teknologifrndringar, produktdifferentiering och
geografisk lokalisering. P 6190-nivn
ingr ven ett sjlvstndigt frdjupningsarbete.
Kursen behandlar modern makroekonomisk teori samt utvidgar och frdjupar

kunskaperna frn grundkursen. Innehllet utgr frn ett europeiskt perspektiv
med aktuella policytillmpningar. Detta
r en utprglad teori- och metodkurs. P
frdjupningsarbete.

Internationell ekonomi (3160)
(6190) 7,5 hp
Kursen bestr av tv delar. Frst lser

du traditionell och modern handelsteori. Du analyserar olika frklaringar till

Managerial Economics 7,5 hp
Kursen innehller nationalekonomiska principer/metoder fr beslutsfattande i fretag och fretags konkurrens

p marknaden. Bland annat behandlas efterfrgebeteende, skattning och
prognosticering av efterfrgan, prissttningsstrategier, beslut under oskerhet,
annonsering och promotion samt kostnadsanalys.

Behrighetskrav: Ma C
Omrdesbehrighet 4
Mikroekonomisk analys (3160)
(6190) 7,5 hp
Kursen ger en frdjupning av grundkursen inom olika delar av teorin fr allokering av resurser mellan olika marknadsaktrer, konsumenter och producenter.
Det r en utprglad teori- och metodkurs. P 6190-nivn ingr ven ett
sjlvstndigt frdjupningsarbete.
Miljekonomi 7,5 hp
Kursen behandlar miljproblematiken

utifrn ett samhllsekonomiskt perspektiv. Du studerar val av ekonomiska styrmedel och dess pverkan p de olika aktrerna i samhllet. Andra viktiga delar
r metoder fr vrdering av miljn och
tgrder i miljfrbttrande syfte.
Behrighetskrav: Ma C.
Omrdesbehrighet 3
Kursen bestr av fyra delkurser och ger

grundlggande kunskaper i modern nationalekonomi.
Mikro- och makroekonomisk teori ger
de teoretiska redskapen fr att analysera ekonomiska frgestllningar, dels ur
de enskilda konsumenternas och fretagens perspektiv, dels ur ett vergripande
samhllsekonomiskt perspektiv. I tv av
delkurserna tillmpas teorierna p frgor
som offentlig sektor, internationell handel, stabiliseringspolitik, finansiella institutioner och riskhantering med hjlp
av aktier och optioner.
Omrdesbehrighet 4
halvfart ht 10, start v.
35, fortstter vt 11
Ekonomi Kurser
halvfart ht 10, start v. 35, fortstter vt 11, distans/campus D
Kursen Nationalekonomi 3160 hp r

uppbyggd av fyra valbara delkurser om
vardera 7,5 hp. Kurserna du kan vlja
mellan r:
Industriell organisation
Internationell ekonomi
Kvantitativa metoder
Makroekonomisk analys
Mikroekonomisk analys
Optionsteori
Portfljvalsteori
Du kan lsa mer om kursernas innehll
under respektive rubrik. Alla kurser ges
p halvfart och kan ven skas var fr
sig. Vill du lsa p helfart kan ytterligare
delkurser om 15 hp skas.
Behrighetskrav: Nationalekonomi
(130 hp) 30 hp
fortstter vt 11
fortstter ht 11
Kursen Nationalekonomi 6190 hp r

uppbyggd av fyra valbara delkurser om
vardera 7,5 hp. Kurserna du kan vlja
mellan r:
Industriell organisation
Internationell ekonomi
Kvantitativa metoder
Makroekonomisk analys
Mikroekonomisk analys
Optionsteori
Portfljvalsteori
under respektive rubrik. Alla kurser ges
p halvfart och kan ven skas var fr
sig. Vill du lsa p helfart kan ytterligare
delkurser om 15 hp skas.
(160) 60 hp
fortstter vt 11
fortstter ht 11
Optionsteori (3160) (6190) 7,5 hp
Kursen behandlar olika aspekter av

options- och terminsmarknader ur bde
ett teoretiskt och praktiskt perspektiv.
Tyngdpunkten ligger p att identifiera,
kvantifiera och hantera olika risker i
finansiella portfljer. Finansieringsperspektivet, strategier p derivatmarknaden samt exotics berrs. P
frdjupningsarbete. Statistik om 15 hp
rekommenderas som frkunskap.
Statistik
Statistik 15 hp
Kursen r frdelad p tv delkurser om

vardera 7,5 hp. Delkurs ett, Beskrivande
statistik och sannolikhetslra, behandlar
grundlggande kunskaper fr insamling,
bearbetning och beskrivning av ekonomisk data samt sannolikhetsteori. Delkurs tv, Statistisk slutledning, handlar
om hur man med olika statistiska metoder kan dra slutsatser frn ett stickprov
till hela populationen. Kursen innehller ven metoder fr att skatta samband
mellan ekonomiska variabler vilket inkluderar enklare tidsserieanalys.
Omrdesbehrighet 4
Portfljvalsteori (3160)
(6190) 7,5 hp
Modern portfljteori utifrn jmviktsmodeller ssom CAPM och APT hrleds och anvnds till att skapa finansiella
portfljer med specifika risk- och avkastningskaraktristika under antagande
om den effektiva marknadshypotesen.
Kursen ger en introduktion av derivatinstrument och behavioral finance. P
frdjupningsarbete. Statistik om 15 hp
rekommenderas som frkunskap.
Behrighetskrav (6190): Nationalekonomi (160) 60 hp eller motsvarande.
Uppsats, nationalekonomi 15 hp
Kursen ger frdjupade kunskaper och

frdigheter i vetenskaplig metod samt
ytterligare frdjupade kunskaper i mnet nationalekonomi. Uppsatsarbetet bedrivs i seminarieform.
(3160) 60 hp eller motsvarande
Humaniora
hllbar turismutveckling 180 hp

Kultur- och kommunikationsprogram 180 hp
Sprkprogram engelska/franska/svenska 180 hp
Kurser
41
42
43
44
Humaniora Program
Hllbar turismutveckling 180 hp

Vill du vara med och bygga framtidens turism? Vill du levandegra vra
rika kulturskatter och gra den svenska naturen tillgnglig fr beskare
frn andra platser? D r Hgskolans turismutbildning ngot fr dig.
I dag expanderar turismbranschen och
upplevelseindustrin stort och ett enormt
intresse finns frn svl allmnhet som
myndigheter. Det handlar om att bygga
och utveckla turism i samhllet; att se
fenomenet som en viktig nring fr regionen och landet. Affrsutveckling och
entreprenrskap r sjlvklara ingredienser fr att koppla samman nringsliv, turismutveckling och turismplanering.
Turism r mten mellan mnniskor, mellan kulturella former, mellan
historiska epoker och mellan miljer.
I turismnringen frmedlar man dessa
mten. Vi har gett utbildningen en internationell prgel d hela turismfenomenet i dag r internationellt. Vi har
ven lagt fokus p hllbarhet d turismen i dag inte bara r globalt medveten
utan ven r p vg att utvecklas till en
transformationsekonomi dr folk inte
bara sker en ny upplevelse utan ven
frsker frndra sig sjlva med den.
Programmet innehller kurser i kulturvetenskap, biologi, ekonomi och turismvetenskap. Du fr mjlighet att
arbeta med mindre projekt och case.
Programmet avslutas med ett examensarbete dr du kan vlja mellan olika
mjligheter. Du kan till exempel skapa
en egen affrsid, arbeta med ett turismutvecklingsprojekt eller frdjupa dig i
en viss aspekt av turism. Vissa kurser i
programmet kan ges p engelska.
Studier utomlands
I programmets upplgg ingr ett internationellt perspektiv under hela utbildningen. En exkursion dr studenterna p
plats studerar ett frmmande lands kultur- och naturturism ges under termin
4. Under termin 5 ges mjlighet att lsa
vid ett utlndskt universitet. Ls mer p
www.hh.se/turism
Arbetsomrden
En turismutvecklare har en rad mjliga

arbetsomrden att sikta mot. Ngra exempel r projektledare inom bde nringsliv och offentlig frvaltning, egen
fretagare och affrsutvecklare. Du kan
ocks f arbete inom natur- och/eller
kulturvrd eller arbeta internationellt
inom turismindustrin
Programmets innehll
r 1
Turism och samhllsutveckling 7,5 hp
Ekosystem och biotoper 7,5 hp
Global affrskultur 7,5 hp
Turism som fenomen 7,5 hp
Att levandegra kulturarvet 7,5 hp
Kultur som instrument 7,5 hp
Ekologi 7,5 hp
Att kommunicera kultur 7,5 hp
r 2
Att lsa och kommunicera
natur 7,5 hp
Turismplanering 7,5 hp
Affrsutveckling och
entreprenrskap 15 hp
Kultur och natur i
internationell milj 7,5 hp
Viltbiologi 7,5 hp
Turismvetenskapliga metoder 7,5 hp
r 3
Sustainability in Tourism 15 hp
Case-work 15 hp
Individuell frdjupning 7,5 hp
Examensarbete 22,5 hp
Behrighetskrav
vrigt
Examen
Kandidatexamen.
Mer information
Programansvarig
Jens Lerbom
tel. 035-16 72 56
Jens.Lerbom@hh.se
Sektionssekreterare
Catrin Bengtsson
tel. 035-16 76 31
Catrin.Bengtsson@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Helena Andersson, 26 r, gr andra ret p programmet Hllbar turismutveckling.

Det r bra. Det r en liten hgskola som arbetar sig framt.
Vad tnker du om din framtid?
Jag tror att turismyrket har mycket att ge, det finns s mnga vgar att g.
Mnniskor kommer alltid att turista, det gller bara att hitta det lilla extra
som lockar turisterna.
Humaniora Program
Programmets innehll
r 1
Baskurs 60 hp:
Kulturvetenskap (130) 30 hp
Kultur och marknad 15 hp
Svenska: kultur och sprk 15 hp
r 2
Huvudmne (160) 60 hp
Ett av fljande kandidatmnen:
filmvetenskap, id- och lrdomshistoria, historia, konstvetenskap eller
litteraturvetenskap
r 3
Huvudmne (6190) 30 hp
Kulturvetenskap (3160) 30 hp
Mer information
Programansvarig
Catrine Brdje
tel. 035-16 76 39
Catrine.Brodje@hh.se
Sektionssekreterare
Catrin Bengtsson
tel. 035-16 76 31
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Kultur- och
kommunikationsprogram 180 hp
Bakom varje kulturevenemang str en administratr, en person som
bde kan analysera och kavla upp rmarna. En sdan mste vara
specialiserad inom ett kulturomrde och samtidigt ha kunskaper inom
till exempel marknadsfring.
Kulturvetenskap r en blandning av mnen som idhistoria, kultursociologi och
etnologi. Det r ett ganska ungt mne
som handlar om att titta p sjlva begreppet kultur, men ocks p hur kulturpolitiken fungerar fr att frverkliga de ml
och visioner som stlls upp. Kurserna tar
upp svl mngkultur som populrkultur
och du kommer att mta gstfrelsare
frn olika kulturinstitutioner i Sverige.
Programmet brjar och avslutas med
kulturvetenskap. Under den andra terminen ges frst en kurs i fretagsekonomi fr att du ska f kunskaper om
sdant som bokfring och marknadsfring. Drefter kommer en kurs i svenska
dr du var upp din frmga i muntlig
och skriftlig framstllning.
Terminerna 3, 4 och 5 lser du det
huvudmne som du har valt (historia,
litteraturvetenskap, id- och lrdomshistoria, konstvetenskap eller filmvetenskap). Inom detta mne skriver du den
femte terminen en uppsats. Samtidigt
behller du kontakten med programmet genom terkommande seminarier,
studiebesk eller workshoppar som ger
inblick i det praktiska arbetet inom olika delar av kultursektorn. Den sista terminen innehller ven en praktikperiod
d du fr chans att komma ut och arbeta
inom kultursektorn.
Studier utomlands
I ovannmda huvudmnen har du mjlighet att studera utomlands efter godknnande frn mnesansvarig och
programansvarig. Kontakta programansvarig eller Internationella avdelningen
fr mer information.
Arbetsomrden
Efter den hr utbildningen kan du arbeta som kulturadministratr inom kommun och landsting, p museer, bokfrlag, konsthallar och liknande. Dina
uppgifter kan bli att planera och organisera utstllningar, att marknadsfra
teateruppsttningar, att medverka som
kulturskribent eller att granska frfattarmanus allt beroende p vad du sjlv
kan och vill. Du kan ven starta egen
verksamhet inom dessa omrden, och d
kan Hgskolans innovationsstdssystem
vara till hjlp.
Behrighetskrav
Hi A, Sh A.
Kandidatmnenas kurser kan ha srskilda behrighetskrav utver dessa. Se
aktuell kursplan fr ytterligare information.
Omrdesbehrighet 1.
vrigt
Examen
Kandidatexamen.
Louise Henriksson, 22 r, gr andra ret p Kultur- och kommunikationsprogrammet.

Ls det som intresserar dig, som du tycker r kul, det r ju trots allt det du ska
jobba med sen. Engagera dig grna i ngon av Hgskolans freningar, man trffar och lr knna mnga nya mnniskor.
Jag r nyfiken och tycker det r spnnande, alla vill ju f drmjobbet. Jag vill
helst jobba p museum, dr jag vill frmedla och inspirera andra till vr egna
och andras historia.
Humaniora Program
Sprkprogram
engelska/franska/svenska 180 hp
Sprket r mnniskans kanske viktigaste verlevnadsverktyg. Det r en
frutsttning fr mnniskans utveckling och samhllets existens.
Sprkvetenskapen r under stndig frndring dr nya rn grs och nya teorier utvecklas. Denna utveckling har under de senaste 30 ren tvingat humanister
och samhllsvetare till omprvningar och
frdjupade analyser av hvdvunna vetenskapsteoretiska stllningstaganden och
teorier. Kunskaper om sprk, en frdjupad
frstelse av sprkets roll och funktion, leder till en frdjupad frstelse av mnniskan och samhllet ver huvud taget.
Kunskaper i sprk r drtill ett viktigt
redskap fr mnga skiftande verksamheter, bde innanfr Sveriges grnser och i
omvrlden. Sprkprogrammet vill fnga
upp dig som har ett intresse fr att utveckla dina kunskaper inom sprkomrdet. Programmet erbjuder dig flera valmjligheter att specialisera dina studier
samtidigt som du fr en kandidatexamen
med ett sprk som huvudmne (engelska,
franska eller svenska).
En ny och vlutrustad sprkstudio anvnds i undervisningen. Programmet inleds med studier i ett valfritt sprk (engelska, franska eller svenska), drefter fljer
en fr samtliga studenter gemensam termin med studier i Allmn sprkvetenskap. De fljande tre terminerna gnas
t sprkstudier. Du br vara uppmrksam
p att engelska och franska rymmer litteraturvetenskapliga studier medan studierna i svenska inte gr detta. Sista terminen kan du antingen studera vidare inom
Allmn sprkvetenskap, lsa engelska p
avancerad niv eller lsa ytterligare 30 hp
sprk. Beroende p din mneskombination kan du ven under r tre lsa en valfri termin inom Hgskolan.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Hgskolan i Halmstad har avtal om studentutbyte med flera universitet som kan
ge dig mjlighet att lsa delar av programmet utomlands. Ta kontakt med programansvarig eller Hgskolans internationella avdelning fr mer information.
Arbetsomrden
Arbetsmarknaden uttrycker ett behov av

mnniskor som har mycket goda kunskaper i engelska, franska och svenska. Dessa kunskaper kan exempelvis anvndas
inom versttning, tolkning och sprkgranskning. Ofta nskas medarbetare
som knner sig lika frtrogna med frmmande sprkmiljer som svensksprkiga miljer, och som kan bidra till att utveckla en verksamhet som r beroende
av och bygger p tvsprkighet. Kunskaper om svenska sprket och aspekter som
sprksociologi r viktiga i roller som krver frstelse fr sprkliga frmedlande
processer.
Behrighetskrav
Fr respektive sprkval krvs:

engelska: En B.
franska: franska sprket lgst C-sprk
kurs B/steg 3.
svenska: Hi A, Sh A.
Omrdesbehrighet 2.
vrigt
Startar ht 10 och vt 11, helfart.
Programmets innehll
r 1
Termin 1
Svenska 30 hp
Termin 2
Allmn sprkvetenskap 130 hp
r 2
Termin 3
Valfritt sprk 30 hp
Termin 4
Valfritt sprk 30 hp
r 3
Termin 5
Valfritt sprk 30 hp
Alternativt
Valfri termin
Termin 6
Valfritt sprk 30 hp
Alternativt
Valfri termin
Alternativt
Allmn sprkvetenskap 3160 hp
Mer information
Programansvarig
Albi Verderio-Johansson
tel. 035-16 74 69
Albi.Verderio-Johansson@hh.se
Sektionssekreterare
Catrin.Bengtsson
tel. 035-16 76 31
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Leo-Jacques Jonas, 22 r, gr p Sprkprogrammet, inriktning franska.

Jag har studerat hr i tre terminer nu och har otroligt kul. Det gller att satsa
p ngot man faktiskt r intresserad av. Det r viktigt att man hller i tanke att
man r hr fr att studera, men samtidigt r det nog nstan lika viktigt att inte
glmma att njuta av den hr tiden. Ett bra tips r att delta p nollningen, det r
bde otroligt kul och ett vldigt bra stt att trffa blivande skolkamrater.
Jag tror att jag satsar p att aldrig lmna det akademiska livet. Jag kommer nog
att se mig om efter ngon vidareutbildning som leder till arbete p hgskola
eller universitet. Det r min drm i alla fall, sen kan det hnda att man kommer
in p andra spr efter hand.
Humaniora Kurser
Engelska
Affrsengelska I, 7,5 hp
Kursen syftar till att ge grundlggande

kunskaper om skriftlig affrskommunikation i engelska och trning i skriftlig
sprkfrdighet inom olika affrsomrden. Kursen behandlar bland annat engelska affrsbrev och formalia, grundlggande affrstermer (bda fr den privata
och offentliga sektorn). Den ger ven en
introduktion till affrsrapportskrivningar. Kursen ges p distans.
Behrighetskrav: En B
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
distans/internet D
Affrsengelska II 7,5 hp
Kursen ger frdjupade kunskaper om

skriftlig affrskommunikation med betoning p avancerad rapport- och uppsatsskrivning inom olika affrsomrden.
Kursen ges p distans.
Behrighetskrav: Affrsengelska I
Platsgaranti
distans/internet D
Engelsk grammatik och
versttning 7,5 hp
Kursen syftar till att ge kunskap om

skillnader mellan det engelska och svenska sprket. Detta grs bde genom teoretiska diskussioner (grammatik) och praktisk tillmpning (versttning).
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
distans/internet D
Engelsk hrfrstelse 7,5 hp
Kursen syftar till att trna upp frmgan

att frst talade texter (bde amerikansk
och brittisk engelska). Vi lyssnar bland
annat p romaner, noveller och dialoger
samt radio- och TV-program med blandat innehll.
Omrdesbehrighet 2
kvartsfart ht 10, start v. 35
kvartsfart vt 11, start v. 03
Engelsk vokabulr 7,5 hp
Vet du vad en nincompoop r? Vet du

vad uttrycket the pot is calling the kettle black betyder? Om inte, och om du
r nyfiken att f reda p det, r det hr
en spnnande kurs fr dig. Under kursens gng lr vi oss massor av nya ord, uttryck, ordsprk och facktermer. Vi tittar
ocks p semantiska flt, false friends
och ord med mer n en betydelse.

helfart vt 11, start v. 03,
distans/internet D
fortstter ht 11
Engelska (6190) 30 hp
distans/internet D
Kursen innehller dels frdighetstrning, dels litteratur och kultur. Den

sprkliga frmgan trnas genom kurser
i muntlig och skriftlig sprkfrdighet,
samt i grammatik och fonetik. Kursen
ger ocks en introduktion till brittisk
och amerikansk litteratur, kultur och
samhlle.
Omrdesbehrighet 2
helfart ht 10, start v. 35,
distans/internet D
fortstter vt 11
distans/internet D
fortstter ht 11
Kursen vidareutvecklar svl skriftlig

och muntlig frdighet som frmgan att
lsa och frst litterra och lingvistiska
verk. Litteraturkurserna tar upp bde
modern litteratur och grundlggande
brittisk och amerikansk litteraturhistoria. Inom grammatik och lingvistik behandlas dels engelsk grammatik, dels allmn lingvistik.
Behrighetskrav: Engelska allmn
inriktning (130) 30 hp
Platsgaranti
distans/internet D
fortstter vt 11
Kursen r i mnga av seenden en frdjupning av tidigare kurser. Praktisk tillmpning av modern litterr teoribildning sker
i anslutning till studium av sknlitteratur
frn 1600-talet och framt. Motsvarande
sprkvetenskapligt inriktade kurs fokuserar p teori och metod inom omrden
ssom andrasprksinlrning, psykolingvistik, sociolingvistik etc. En stor del av
kursen gnas t sjlvstndigt frfattande
av en vetenskaplig uppsats inom antingen lingvistik eller sknlitteratur. Detta
arbete sker i samrd med handledare.
Platsgaranti
distans/internet D
fortstter vt 11
distans/internet D
fortstter ht 11
Engelska fr bank- och
finansvsende 7,5 hp
Kursen behandlar engelsk terminologi

inom finanssektorn samt rapportskrivning och terminologi fr bokfring, revision, redovisning och marknadsfring.
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
Engelska fr forskare 7,5 hp
En tvrvetenskaplig och processbaserad

kurs i avancerat vetenskapligt skrivande
p engelska, avsedd frmst for doktorander, post-doc och andra som mnar publicera texter p engelska. Kursen tar ven
Humaniora Kurser
upp praktiska frgor som frfattandet av
anskningar om forskningsmedel.
digt arbete ingr som en stor och viktig

del av kursen.
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
Behrighetskrav: Engelska allmn inriktning (190) 90 hp

Platsgaranti
halvfart ht 10, start v. 35, fortstter vt 11, distans/internet D
halvfart vt 11, start v. 03, fortstter ht 11, distans/internet D
Engelska med affrsinriktning

(130) 30 hp
I engelska med affrsinriktning ingr ett

antal delkurser som siktar mot muntlig
och skriftlig sprkfrdighet i det engelska sprket tillsammans med affrsengelska (7,5 hp). Studenterna lser till
exempel grammatik och versttning,
uttalslra och uppsatsskrivning med ett
antal sammankomster och skriftliga tentor i Halmstad. Delkursen i affrsengelska skts helt p distans via Hgskolans
webbaserade plattform fr distansutbildning.
Engelska litteraturvetenskaplig
inriktning 30 hp A
Kursen i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning p avancerad niv r

en frdjupningskurs med mer sjlvstndigt arbete. Hr fr studenterna i strre
utstrckning anvnda den begreppsapparat som forskningen begagnar sig av. Teorier och tillmpning av dessa diskuteras
och vas i seminarier, och ett sjlvstndigt arbete ingr som en stor och viktig
del av kursen.
Platsgaranti
Engelska sprkvetenskaplig
inriktning 30 hp A
Kursen i engelska med sprkvetenskaplig inriktning p avancerad niv r en

frdjupningskurs med mer sjlvstndigt
arbete. Hr fr studenterna i strre utstrckning anvnda den begreppsapparat
som forskningen begagnar sig av. Teorier och tillmpning av dessa diskuteras
och vas i seminarier, och ett sjlvstn-
Jane Austens vrld 7,5 hp
Kursen syftar till att ge en introduktion

till Jane Austens frfattarskap. Kursen
behandlar samtliga romaner utifrn ett
socialhistoriskt och genusperspektiv. Den
ger ven en verblick ver Austens litterra samtid. Kursen ges p distans.
Omrdesbehrighet 6
distans/internet D
Medicinsk engelska 7,5 hp
Kursen ger en introduktion till engelsk

fackterminologi inom medicin och till
dokumentation och rapportskrivning
inom sjukvrden.
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
Praktisk engelska 30 hp
Kursen syftar till att ka students frmga att frst skriven och talad engelska
samt att frbttra studentens egen skriftliga och muntliga frmga. Den ger inte
behrighet till vidare engelskstudier.
Film, psykologi och identitet 7,5 hp
Kurs i filmanalys som berr filmens identitetsskapande frmga genom dess stt
att gestalta mnniskan p. Detta belyses genom olika psykologiska teorier och
mnniskosyner, vilka ligger bakom det
filmiska uttryckssttet. Olika synstt
p normalt/onormalt beteende tas upp.
Bildmanusarbete samt muntliga och
skriftliga filmanalyser ingr.
Filmvetenskap (130) 30 hp
Genom kritisk reflexion analyseras bildsprk, mnniskosyn och berttarstilar i

film. Filmhistoria samt filmteori, framfr allt postkolonial teori och vrldsfilm,
studeras.
fortstter vt 11
fortstter ht 11
Dokumentrfilm, senare filmhistoria och

olika filmteorier fokuseras. Frfattandet
av en uppsats ingr.
Behrighetskrav: Filmvetenskap
(130) 30 hp
Platsgaranti
fortstter vt 11
fortstter ht 11
Filmvetenskap
Behrighetskrav: Filmvetenskap
(160) 60 hp
Platsgaranti
Bergman och den moderna

svenska filmen 7,5 hp
Inte bara Ingmar Bergman str i kursens

centrum utan ven den yngre generationen svenska filmskapare som L Moodysson och J Fares. Vi tittar p filmproduktionen i Sverige, hur filmerna reflekterar
samhllet och hur genus, klass och etnicitet framstlls.
Frdjupad analys och problematisering

av olika film- och medieteorier ingr. Vetenskapsteori fokuseras. En sjlvstndigt
frfattad uppsats utifrn teoretiska perspektiv ingr.
Humaniora Kurser
Franska
Franska (130) 30 hp
Kursens syfte r att genom trning i

grundlggande grammatik, ordkunskap,
uttal, talfrdighet och textlsning utveckla sprkfrdigheten i franska samt att frbereda fr Franska 3160. Du har ven
mjlighet att inom kursen studera franska
p ett lroste i Frankrike.
Behrighetskrav: franska C-sprk
kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
distans/internet D
Franska (3160) 30 hp
Denna fristende kurs har som syfte att

vidareutveckla sprkfrdigheten i franska, ge teoretiska insikter om franska
sprket och den fransktalande litteraturen. I kursen trnar du ven versttning
till franska. Du har ven mjlighet att
inom kursen studera franska p ett lroste i Frankrike.
Behrighetskrav: Franska (130) 30 hp
Platsgaranti
distans/internet D
Franska (6190) 30 hp
Kursens syfte r att ge studenterna

kad frdighet i anvndningen av franska sprket i tal och skrift samt vidgade
kunskaper inom ett av fljande omrden:
Frankrikes sprk, litteratur, kultur och
samhllsfrhllanden. Du har ven mjlighet att inom kursen studera franska p
ett lroste i Frankrike.
Behrighetskrav: Franska (160) 60 hp
Platsgaranti
distans/internet D
Franska I, 7,5 hp
Detta r den frsta av fyra fristende

distanskurser som ges p kvartsfart. De
fyra kurserna ger tillsammans 30 pong
och frebereder dig fr franska 3160.
I Franska I trnar du uttal, lsfrstelse, skrivfrdighet, realia och grammatik.
Dator och webbkamera krvs fr att du
ska kunna flja med i undervisningen.
Behrighetskrav: franska C-sprk

kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
distans/internet D
distans/internet D
Franska II 7,5 hp
I Franska II vidareutvecklar du dina

kunskaper i lsfrstelse, skrivfrdighet,
versttning, realia och grammatik. Tillgng till dator och webbkamera krvs fr
att du ska kunna flja med i undervisningen.
Behrighetskrav: Franska I
Platsgaranti
distans/internet D
distans/internet D
Franska III 7,5 hp
I Franska III vidareutvecklar du dina

versttning, realia och grammatik. Tillgng till dator och webbkamera krvs fr
att du ska kunna flja med i undervisningen.
Behrighetskrav: Franska I samt
Franska II
Platsgaranti
distans/internet D
distans/internet D
Franska IV 7,5 hp
I Franska IV vidareutvecklar du dina

versttning, fransk historia och grammatik. Den avslutas emellertid med ett
riksprov, en salskrivning som du kan
gra antingen i Halmstad eller p annan
ort. Efter avslutat kurs kan du fortstta
p franska 3160 antingen p campus
eller p distans.
Behrighetskrav: Franska I, Franska II
samt Franska III
Platsgaranti
distans/internet D
distans/internet D
Nybrjarfranska 30 hp
Kursen omfattar 20 veckor. Utbildningens ml r att ge elementra kunskaper
i fransk formlra, syntax och ordfrrd

samt viss frdighet i textlsning och i att
frst och uttrycka sig p enklare franska. Kursen ges som bastermin. Kursen ger behrighet att lsa franska inom
Sprkprogrammet samt behrighet att
lsa Franska 130 hp vid Hgskolan i
Halmstad. Kursen riktar sig ven till studenter som vill repetera sina franskkunskaper.
halvfart ht 10, start v 35,
fortstter vt 11
halvfart vt 11, start v 03,
fortstter ht 11
Historia
Etnicitet och nationalism
i Europa 7,5 hp
Nationalism och etnicitet upplevs av

mnga mnniskor som ett av vr tids
allvarligaste sociala och politiska problem i Europa. Syftet med kursen r att
belysa bde de teoretiska frklaringsmodeller och de konkreta historiska frutsttningar och frestllningar som kan
frklara hur och varfr dagens Europa
i s hg grad prglats av en nationalismens renssans.
Halland mellan danskt och
svenskt 7,5 hp
Kursen syftar till att med utgngspunkt

i Hallands vergng frn Danmark till
Sverige p 1600-talet ge frdjupad kunskap om generella vetenskapliga problem och frgor knutna till integration,
interaktion och identitetskonstruktioner i Norden och Europa under perioden 15001800.
Historia (130) 30 hp
Kursen ger en versiktlig kunskap om

centrala utvecklingslinjer och tillstnd i
historien som pverkat vr egen samtid.
Tidsperspektivet r lngt frn forntid
till nutid och fokus r satt p hndelser, processer och fenomen av betydelse
bde internationellt och nationellt. Srskild vikt lggs vid insikten om olika
mjligheter att skapa sammanhang och
frstelse i historiens mngfald och att
Humaniora Kurser
kritiskt kunna vrdera historiska framstllningar och kllor.
Behrighetskrav: Hi A, Sh A
Omrdesbehrighet 1
Kursen syftar till frdjupade kunskaper

i historia som vetenskap; om teorier och
metoder, deras betydelse och anvndningsomrden. Ett par aktuella forskningsflt uppmrksammas srskilt i form
av temakurser, och genom den avslutande uppsatskursen ges inom vissa ramar
mjlighet att vlja mnesomrde fr frdjupade studier. Mlet r att skapa frutsttningar fr ett sjlvstndigt inhmtande av historievetenskapligt relevant
information och frmga att kommunicera och diskutera historiska mnen.
Behrighetskrav: Historia (130) 30 hp
Platsgaranti
Historiedidaktik 7,5 hp
Kursen behandlar historiedidaktiska problem utifrn de grundlggande frgorna vad

(innehllsaspekten), varfr (mlaspekten)
och hur (frmedlingsaspekten). Srskild
vikt gnas historiemnets roll fr uppbyggnaden av ett identitetsformerande kulturarv och de utmaningar detta innebr i ett
frnderligt och flerkulturellt samhlle.
Behrighetskrav: Historia (160) 60 hp
eller lrarexamen
distans/internet D
Introduktion till Kinas historia och
kultur 7,5 hp
Kursen ger en verblick och introduktion

till Kinas historia och kultur, frn kejsardynastiernas Kina fram till dagens socialism och industriella utveckling.
Id- och lrdomshistoria
Kursen r inriktad p att ge frdjupade

kunskaper ifrga om historievetenskaplig teori och metod, en ingende knnedom om den historiografiska utvecklingen samt en forskningsaktuell insikt
av bde teoretisk och empirisk art inom
ett specifikt mnesomrde. Syftet r att
skapa frutsttningar fr att flja den
historievetenskapliga utvecklingen samt
att utveckla frmgan till kritisk analys
och vrdering av svl kllmaterial som
vetenskaplig litteratur.
Etik 7,5 hp
Behrighetskrav: historia 60 hp
Platsgaranti
Kursens syfte r ett ge grundlggande kunskap i idhistoria. Idhistoriska studier ger insikter i den mngfald
av tankeformer som har varit och r av
betydelse fr individer och samhllen i
frmst vsterlandet, men ocks i andra
delar av vrlden. I kursen diskuteras ett
stort antal begrepp som frekommer
inom dagens forskning och i den politiska debatten. Srskild vikt lggs vid
filosofins, naturvetenskapernas och det
politiska tnkandets historia frn antiken till nutiden.
Historia 30 hp A
Kursen innebr avancerade studier i historiografi och metodologi i syfte att bde
bredda och frdjupa frmgan till adekvat kritisk analys, konstruktiv historievetenskaplig argumentation och att p
egen hand kunna orientera sig inom olika forskningsflt. Kunskaperna konkretiseras i en sjlvstndig historisk underskning och forskningsrapport. Mlet r
att skapa frutsttningar fr fortsatta studier inom forskarutbildningen.
Behrighetskrav: historia 90 hp
Platsgaranti
Syftet med kursen r att ge kunskap om

grundlggande moraliska problem och
begrepp. Aktuella etiska riktningar behandlas. Srskild vikt lggs vid frhllandet mellan etik och religion, etik och
vetenskap respektive etik och politik.
(130) 30 hp
skap i idhistoria. De sociala och historiska frutsttningarna fr tnkandet

anlyseras genom specialiserade studier
av utvalda teman. Srskild vikt lggs vid
lsningen och tolkningen av idhistoriska texter. ven svensk id- och lrdomshistoria, bde som vetenskap och som
forskningsomrde, behandlas.
Behrighetskrav: Id- och lrdomshistoria (130) 30 hp
Platsgaranti
(6190) 30 hp
Kursens syfte r att utveckla bde teoretiska och praktiska kunskaper i idhistorisk vetenskaplig metod. Genom studier
inom ett valt forskningsomrde och frfattandet av en uppsats vas frmgan att
sjlvstndigt behandla ett vetenskapligt
mne samt att framstlla resultatet i den
vetenskapliga artikelns form.
Behrighetskrav: Id- och lrdomshistoria (160) 60 hp.
Platsgaranti
Kropp och sjl 7,5 hp
Syftet med kursen r att ge kunskap om

uppkomsten av uppdelningen av mnniskan i en kropp och en sjl. Synen
p kroppen och sjlen i deras inbrdes relation frn antiken till nutiden behandlas. Srskild vikt lggs vid filosofiska och
medicinska aspekter samt frgor om etnicitet, genus och klass.
Kinesiska
Introduktion till kinesiska 7,5 hp
Kursen ger en introduktion till rikskinesiska (putonghua) fr nybrjare och

riktar sig till dig som avser att studera
och resa i Kina eller ha kinesiska affrskontakter.
Omrdesbehrighet 2

(3160) 30 hp
Kursens syfte r att ge frdjupad kunHGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 47
Humaniora Kurser
Konstvetenskap
Konstpedagogik III 7,5 hp
Kursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som r viktiga i rollen som
konstpedagog. Kursen vnder sig i frsta
hand till yrkesverksamma inom omrdet.
Denna kurs har som huvudtema hur planering och genomfrande av konstutstllningar kan integreras med konstpedagogiska frhllningsstt.
Behrighetskrav: ett rs erfarenhet
frn konstnrlig verksamhet
eller verksamhet inom museiomrdet
deller. Studenterna ges ocks mjlighet

att frdjupa sina historiska kunskaper
inom ett givet omrde eller en historisk
period. Terminen avslutas med en mindre uppsats som syftar till att praktiskt
frdjupa studenternas insikter i frgor
som rr konstvetenskapligt skrivande.
Behrighetskrav: Konstvetenskap
(130) 30 hp
Platsgaranti
skeenden, ider och vrderingar i svensk

formgivning.
distans/internet D
Kulturvetenskap
Kultur och regional
utveckling 60 hp
Kursen syftar till att ge kunskap om olika aspekter som r viktiga i rollen som
konstpedagog. Kursen vnder sig i frsta hand till yrkesverksamma inom omrdet. Denna kurs har som huvudtema
olika teoretiska frhllningsstt och strategier rrande konstpedagogik.
Kursen syftar till att ge studenterna frdjupade allmnna och mnesspecifika

insikter och frdigheter i kritisk analys,
argumentation och diskussion. Studenterna vas i att tillmpa detta i skriftlig
och muntlig form, enskilt och i grupp, i
samband med lskurser svl som under
uppsatskursen. Vidare syftar kursen till
frdjupade insikter i modern konst och
konstteori samt nyare konstvetenskapliga
flt-, analys- och metodvgar.
Kursen belyser frutsttningarna fr att

anvnda kultur som resurs i den lokala
och regionala utvecklingen och ger teoretiska och metodiska verktyg fr att integrera kultur i regionalt utvecklingsarbete.
Kursen frenar kulturvetenskapliga och
samhllsvetenskapliga perspektiv. Frelsningar varvas med seminarier kring
fallstudier, vilket gr att teori och praktisk tillmpning frenas p ett naturligt
stt i kursen. Kursen avslutas med ett
handlett projektarbete.
Behrighetskrav: ett rs erfarenhet

frn konstnrlig verksamhet
eller verksamhet inom museiomrdet
(160) 60 hp
Platsgaranti
Platsgaranti
helfart ht 10, start v. 35, fortstter vt 11
helfart vt 11, start v. 03, fortstter ht 11
Konstvetenskap (130)
versiktskurs inriktning
1900-talskonst 30 hp
Offentlig konst i Sverige 7,5 hp
Konstpedagogik IV 7,5 hp
Kursen syftar till att ge versiktliga kunskaper om vsterlndsk konst och arkitektur samt historieskrivningen frn
antiken och framt med srskild tyngdpunkt p 1900-talets konst, ur internationellt och svenskt perspektiv.
Bilder och arkitektur relateras till de samhllen som de tillkommit i, till konsttraditionen och brotten med konsttraditionen samt till individuella bildskapare och
arkitekter. Genom bildanalyser vas studenterna fortlpande i att anvnda bilder som utgngspunkt fr analytiska resonemang.
Konstvetenskap (3160) 30 hp
Studierna p denna niv syftar till frdjupade kunskaper som rr konstvetenskaplig teori och bildtolkning genom studier
av bildperception, bildskapandets frutsttningar, genusteori, konstvetenskapens historiografi och bildtolkningsmo48 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
Konstvetenskap (6190) 30 hp
Med hjlp av fallstudier och historisk

orientering undersks hur konventioner
kring motiv och gestaltning frndrats
under perioden 19002010. Fr att belysa frndrade ider kring syftet med
offentlig konst relateras detta till vergripande konsthistoriska och kulturpolitiska frhllanden.
(130) versiktskurs inriktning
1900-talskonst 30 hp
distans/internet D
Svensk formgivning (130) 30 hp
Kursen syftar till orienterande verblick

och frdjupning i svensk formgivning
frn 1880-talet till 2000-talet. Mbelformgivning, textil och industriell formgivning behandlas. Enskilda formgivare
diskuteras, deras produktion och formsprk analyseras. Detta grs mot bakgrund av svenska, nordiska och internationella sammanhang. Formgivarrollen
diskuteras och problematiseras liksom
historieskrivningen kring svensk formgivning. Genom studiet av olika litteratur och klltexter stts fokus p viktiga
Litteraturvetenskap
Arbetarlitteratur d och nu 7,5 hp
Kursen tar upp vad arbetarlitteratur r

och hur den definierats vid olika tidpunkter. Frgor som diskuteras r till
exempel om vr tids blogg kan kallas arbetarlitteratur och om en arbetarfrfattare mste vara arbetare fr att kunna kallas arbetarfrfattare. Kursen ger ven en
versikt ver arbetarlitteraturens historia och behandlar dels relationen mellan
arbetarlitteratur och borgerlig litteratur,
dels relationen mellan olika sorters arbetarlitteratur. Arbetarlitteraturens position i den litterra offentligheten d och
nu diskuteras.
Litteraturvetenskap (130) 30 hp
Kursen ger grundlggande kunskap om

vad sknlitteratur och litteraturvetenskap r. Studenten ges mjlighet att lsa
och analysera olika typer av litterra verk
samt att skapa sig en versiktlig bild av
litteraturens historia. Den litterra berttelsens historia frn Homeros till data-
Humaniora Kurser
spelens berttande, lyrikens historia frn
Sapfo till rockpoesi och dramats historia
frn Euripides till vr tids TV och film
studeras.
Omrdesbehrighet 1
fortstter vt 11
fortstter ht 11
Grundkursen, som bde har en litteraturhistorisk och en litteraturteoretisk aspekt, ger kunskap om litteratur frn skilda tider och belyser olika vgar till den
litterra texten. Det r texten berttande, lyrisk eller dramatisk som stlls i
centrum och som tolkas genom att sttas
in i olika sammanhang. Undervisningen r inriktad p textanalys, varvad med
frelsningar som ger mer vergripande
perspektiv.
Omrdesbehrighet 1
helfart ht 10, start v. 35, fortstter vt 11
Religion och bildkonst i det sena

1900-talet 7,5 hp
Kursen behandlar religion och trosfrestllningar under det sena 1900-talet och
hur detta gestaltats i bild. Konstbilder,
populrkulturens bilder, illustrationer,
karikatyrer och tidningsbilder diskuteras i relation till samhlleliga kontexter
utifrn religions- och konstvetenskapliga
perspektiv.
distans/internet D
Religionsvetenskap (130) 30 hp
Kursen r en introduktion till religionsvetenskap som ett humanistiskt mne.

Dess vergripande ml r att studenten
ska tillgna sig grundlggande kunskap
om olika religisa traditioner (till exempel kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism) som kulturyttringar i
historia och nutid, samt om olika stt att
vetenskapligt studera religisa idsystem
och praktiker. Srskilt betonas religioners
mngfald och frndring ver tid. Vidare
fokuseras religioners frutsttningar i relation till modernitet och globalisering.
Fortsttningskursen frdjupar den litteraturhistoriska frstelsen, den litteraturteoretiska insikten och den analytiska frmgan. Kursens tyngdpunkt ligger
vid en uppsats p 15 hgskolepong som
ger mjlighet till frdjupning, kritiskt
tnkande och sjlvstndigt arbete.
Behrighetskrav: litteraturvetenskap 60 hp
Platsgaranti
Religionsvetenskap
Islam i nutiden 7,5 hp
Kursen r en introduktion till religionen

islam och framfr allt till dess roller och
funktioner i nutiden: p individ-, gruppoch samhllsniv. Teman som tas upp r
till exempel vardagsislam, politisk islam,
islam och globalisering, islam p internet
och islam i Sverige.
distans/internet D
Kursen bygger p den tidigare kursen

religionsvetenskap 130. Den innehller en orientering i forntida religioner,
en frdjupning i olika stt att studera religisa idsystem och praktiker i historia
och nutid, samt en orientering i moderna tros- och livsskdningar. Vidare tillkommer ett skriftligt arbete dr studenten fr mjlighet att frdjupa sig i ett eget
valt mne inom ramen fr religionsvetenskap som humanistiskt mne.
Behrighetskrav: Religionsvetenskap
(130) 30 hp
Platsgaranti
Kursen bygger p den tidigare kursen Religionsvetenskap 3160. Den innehller

moment av mneshistorik samt religionsvetenskaplig teori och metod. Studenten
trnas i att diskutera och analysera religionsvetenskapliga problem och frgestll-
ningar. Studenten ska ocks inom ramen

fr kursen frfatta ett strre sjlvstndigt
religionsvetenskapligt arbete dr hon eller han samlar in, vrderar, sammanstller och utifrn ett religionsvetenskapligt
perspektiv bearbetar ett material.
Behrighetskrav: Religionsvetenskap
(160) 60 hp
Platsgaranti
Spanska
Litteratur och realia om
Latinamerika 7,5 hp
Kursen innebr ett koncentrerat studium av den latinamerikanska geografin

och den nyare historien samt det latinamerikanska samhllet. Kursen orienterar ocks om kulturliv och litteratur.
Frutom lsning av sknlitterra texter
och tv moderna romaner, ingr i kursen
ven spelfilmer och dokumentrfilmer.
Behrighetskrav: spanska C-sprk
kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
Litteratur och realia
om Spanien 7,5 hp
Kursen innebr ett koncentrerat studium av geografiska, nyare historiska och

samhlleliga frhllande i Spanien. Den
orienterar ocks om kulturliv och litteratur i Spanien. Frutom lsning av ett
urval av sknlitterra texter och tv romaner, ingr i kursen spelfilmer och dokumentrfilmer.
kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
Nybrjarspanska 30 hp
Utbildningens ml r att ge elementra

kunskaper i spansk formlra, syntax och
ordfrrd samt viss frdighet i textlsning
och i att frst och uttrycka sig p enklare
spanska. Kursen ges som bastermin. Den
ger behrighet till spanska inom Sprkprogrammet samt behrighet Spanska
130 hp vid Hgskolan i Halmstad. Kursen riktar sig ven till studenter som vill
repetera sina spanskkunskaper.
Humaniora Kurser
fortstter vt 11
Spansk grammatik I, 7,5 hp
Grundlig genomgng av den spanska

grammatikens mest elementra moment.
Undervisningen r p spanska och bestr
av frelsningar samt vningar.
kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
Spanska konversationskurs i
nutida spansk litteratur I, 7,5 hp
Hr erbjuds en konversationskurs p
spanska dr vi kommer att diskutera och
analysera nutida spansk litteratur.
Svenska sprket (6190) 30 hp

kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
Spanska konversationskurs i
nutida spansk litteratur II 7,5 hp
Kursen riktar sig till dig som vill fortstta diskutera och analysera nutida spansk
litteratur.
Spansk grammatik II 7,5 hp
Kursen riktar sig till dig som vill repetera, studera samt va p de svraste momenten i spansk grammatik, vilka gs
igenom grundligt. Undervisningen, som
r p spanska, bestr av frelsningar.
kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
Platsgaranti
Spanska (130) 30 hp
Kursen syftar att utka studenternas

kunskaper i det spanska sprket och i
den spansktalande kulturen genom lsning av moderna litterra verk, grundlig genomgng av grammatik samt frelsningar/seminarier om litteratur, konst
och historia.
kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
fortstter vt 11

kurs B/steg 3
Omrdesbehrighet 2
Platsgaranti
Svenska sprket
Kursen presenterar olika sprkvetenskapliga synstt och metoder. Svenska sprkets struktur och uppbyggnad p skilda
niver studeras. Barns sprktillgnande
och -utveckling behandlas tillsammans
med grundlggande teorier om frstaoch andrasprksinlrning. Vidare orienterar kursen om sprkliga variationer
som dia-, socio-, sexo- och kronolekter.
Bruksprosatexter analyseras ur ett kommunikativt perspektiv. I samband med
praktiska tal- och skrivvningar introduceras grunderna i klassisk retorik, liksom
ett processinriktat arbetsstt.
Kursens mlsttning r att frbttra studentens litterra kunskaper genom lsning och analysering av moderna samt
klassiska verk. Vi arbetar ocks med uttalet, bde i teori och i praktik i vr moderna sprkstudio samt med den skriftliga frdigheten.
Kursen ger en versiktlig presentation av

svenska dialekter samt breddar och frdjupar tidigare frvrvade kunskaper i
sprksociologi. Svensk sprkhistorisk utveckling frn runtid till nutid presenteras
i anslutning till lsning av ldre texter.
Kursen innehller vidare ett frdjupat
studium av klassisk retorik liksom analyser av retoriken som pverkansmedel i
olika tider och sammanhang. Studenten avslutar kursen med en sjlvstndigt
frfattad uppsats inom svenska sprket.
Denna ska st p vetenskaplig grund och
ventileras i seminarium.
Kursen ger breddade och frdjupade

kunskaper inom frmst svensk sprkvetenskap. En inledande metodkurs presenterar olika vetenskapliga tnkestt
och kar den teoretiska medvetenheten.
Kursen erbjuder vidare ett antal valfria
lskurser, avsedda att ytterligare frdjupa studentens mneskunskaper inom
ett visst avgrnsat omrde. En sjlvstndigt frfattad uppsats avslutar kursen.
Uppsatsen ska st p stadig vetenskaplig
grund och ventileras i seminarium.
Behrighetskrav: Svenska sprket
(160) 60 hp
Platsgaranti
r vissa frnamn bttre n
andra? 7,5 hp
Valet av frnamn r en frga som engagerar nstan alla eftersom var och en
tminstone har ett eget namn. Den hr
kursen handlar om svenska frnamn
i alla former: historisk och framtida
namngivning, trender och influenser,
socialt skiktade frnamn samt spridning
av frnamn.
Omrdesbehrighet 1
Spanska (3160) 30 hp
Behrighetskrav: Spanska (130) 30 hp

Platsgaranti
fortstter vt 11
Behrighetskrav: Svenska sprket

(130) 30 hp
Platsgaranti
Informatik,
Medier & kommunikation
Affrssystemprogram inriktning informatik 180 hp

Informationslogistik 180 hp
Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp
Multimediadesign 180 hp
Valfritt informatikprogram 180 hp
Webbdesign 120 hp
Webbdesign 60 hp
Masterutbildningar
Kurser
52
53
54
55
56
57
58
59
60
Informatik, medier och kommunikation Program

Programmets innehll
Informatik (huvudomrdet) 105 hp
r 1
Organisation och individers
utveckling 7,5 hp
IT-anvndning i organisationer 7,5 hp
Affrssystemets roll 7,5 hp
Databaser och databasdesign 7,5 hp
r 2
Finansiering 7,5 hp
Programmering i
Verksamhetsstrategi 7,5 hp
IT-strategi 7,5
Ledning av verksamhetsprojekt 7,5 hp
Databashantering
och beslutsstd 7,5 hp
Processer och flden
i affrssystem 7,5 hp
Design och hantering
av affrssystem 7,5 hp
r 3
Informatik (6190) 30 hp (valbara
delkurser 15 hp, uppsats 15 hp)
Arbetsplatsanknutet projekt 15 hp
Mer information
Programansvarig
Lars-Gran Persson
tel. 035-16 75 23
erp-inf@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Affrssystemprogram inriktning
informatik 180 hp
Vill du bli attraktiv fr arbetsgivare i framtiden? Titta d extra noga p
den hr framtidsinriktade informatikutbildningen med mjlighet till hg
anstllningsbarhet i olika typer av organisationer och yrkesroller.
I framtiden kommer affrssystem att ha
betydelse fr de flesta yrkesroller och vara
en av de viktigaste ledningsfrgorna oavsett om det r i tillverkningsfretag, handelsfretag, offentlig sektor eller i serviceorienterade verksamheter.
Affrssystem r integrerade system fr
organisering, styrning och uppfljning av
affrsverksamhet. Framtidens informatiker kommer att behva frst och hantera integration av affrssystem i allt strre
utstrckning.
Kompetens kring affrssystem innefattar svl frstelse fr affrsverksamhet som de mjligheter och begrnsningar IT ger. Programmet ger dig mjlighet
att bygga en god grund inom mnena informatik och fretagsekonomi. Programmet r uppbyggt med mnesintegration
dr projekt behandlar frgestllningar
kring affrssystem. Du fr frstelse fr
vikten av att arbeta i affrssystem och fr
dessutom praktisk erfarenhet. Under utbildningen fr du arbeta med anvndbara verktyg fr utvecklings- och designarbete.
Inom utbildningen ges mjlighet till
arbetsplatspraktik, vilket innebr att du
fr arbeta med ett projekt p plats i en organisation. Projektet knyts till en arbetsplats dr du arbetar med affrssystemrelaterade arbetsuppgifter. Detta ger dig en
unik mjlighet att inom ramen fr utbildningen knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Du ansvarar sjlv fr att ordna
praktikplats med std frn Hgskolan.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Inom ramen fr programmet finns mjlighet att studera utomlands. Vi har kontakt med universitet i bland annat Belgien, England, Kanada och USA.
Arbetsomrden
Efter utbildningen kan du bli verksam i

ledande roller inom management och
IT. Exempel p yrkesroller kan vara ITmanager, affrssystemkonsult, IT-chef,
IT-projektledare, systemutvecklare och
verksamhetsutvecklare.
Det finns ett stort intresse bland fretag och konsultverksamhet som har ett
kat behov av den kompetensprofil som
programmet ger. Utbildningen kan tack
vare kopplingen till affrssystem ven ge
ingngar till jobb inom ekonomi och organisation i ett fretag.
Behrighetskrav
Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Under programmets frsta tv r har du
mjlighet att byta till Affrssystemprogram inriktning fretagsekonomi.
Efter examen kan du ska vidare till
ngot av Hgskolans magisterprogram.
Niklas Ragnegrd r 21 r och gr tredje ret p Affrssystemprogrammet

med inriktning p informatik.
Det r viktigt att vara vl frberedd med studentlitteratur infr en kurs. Brja
studera direkt vid kursstart och vnta inte tills det r en vecka kvar till tenta.
Det kan vara bra att se utbildningen som ett heltidsjobb.
Jag har bara goda tankar om framtiden. Affrssystemprogrammet innehller
dels mnga intressanta kurser, dels har vi verksamhetsfrlagd utbildning dr vi
praktiserar p en arbetsplats som p ngot stt anvnder ett affrssystem. Man
fr d en bra inblick i framtida arbetsuppgifter och jag tycker de verkar vara
roliga, utmanande och intressanta.
Informationslogistik 180 hp
Informationslogistiker utvecklar och effektiviserar informationsflden
i fretag och organisationer. Programmet ges vid CIL Centrum fr
informationslogistik i Ljungby.
Informationsflden driver och hller
samman alla verksamheter, inom bde
nringsliv och offentlig sektor. En informationslogistiker bygger broar mellan
specialistkunskaper, funktioner, processer, flden och inte minst mnniskor. Tonvikt ligger p att leda, analysera, utveckla
och implementera informationslsningar.
Mlet r att ka effektiviteten och ge bttre ekonomi fr verksamheten.
Du lser en mix av informatik, logistik och ekonomi/management. Det ger
dig mjlighet att analysera, bygga upp
och effektivisera dagens avancerade och
alltmer grnslsa informationsflden.
Knowledge Exchange Program
Ett av programmets frmsta knnetecken r ett nra samarbete med fretag och
organisationer, s kallade partnerfretag,
som aktivt deltar i utbildningen. Upplgget kallas fr KEP ett verklighetsfrankrat och lpande kunskapsutbyte mellan
student, partnerfretag och hgskola som
ger dig tydliga frdelar nr det r dags att
ska arbete.
De fyra frsta terminerna frdjupas
och varvas teoretisk utbildning med
praktisk tillmpning hos ett partnerfretag. Termin fem har du mjlighet att
studera utomlands eller genomfra ett
fretagsprojekt p ditt partnerfretag eller annan organisation. Termin sex gr
du en kandidatuppsats.
Examen
Programmet omfattar heltidsstudier i 3 r

och leder till en filosofie kandidatexamen
i informatik med inriktning p informa-
tionslogistik.
Studier utomlands
Under utbildningens femte termin kan du

vlja att studera utomlands. Det kan ocks
vara mjligt att genomfra terminen utomlands fr ditt partnerfretag.
Arbetsomrden
Som informationslogistiker kan du till exempel jobba med inkp, produktionsstyrning, logistik, projektledning eller p en
informations-, marknads- eller IT-avdelning. Du kan satsa p en mer strategisk
position som verksamhetsutvecklare, affrsstrateg eller omvrldsanalytiker. Yrket
ger dig goda mjligheter till ett spnnande framtidsjobb som kombinerar utveckling av bde mnniskor och teknik inom
mnga olika branscher.
Behrighetskrav
Ma B och Sh A.
Omrdesbehrighet 5
Programmets innehll
r 1
Introduktion till
informationslogistik 15 hp
Affrsengelska 7,5 hp
Tillmpad metodik 7,5 hp
Informationsdesign 7,5 hp
Arbetspsykologi 7,5 hp
Internet och webbtjnster 7,5 hp
r 2
Databashantering med logistiktillmpningar 7,5 hp
Organisation, ledarskap och kulturella
perspektiv 7,5 hp
Verksamhet och verksamhetsutveckling 7,5 hp
Affrsutveckling, marknad och
strategi 7,5 hp
Informationsskerhet och
IT-juridik 7,5 hp
Informationslogistiska
tillmpningar, 7,5 hp
www och databaser 7,5 hp
Fldesekonomi 7,5 hp
r 3
Termin 5: fretagsprojekt alt.
utlandsstudier 30 hp
Data warehouse, datamining 7,5 hp
Affrsutveckling med affrssystem 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
vrigt

Programmet r ett samarbete mellan Hgskolan i Halmstad, Linnuniversitetet, Internationella Handelshgskolan i Jnkping, nringsliv och offentlig sektor.
Anmlningskod: LNU-81760 (Utbildningen sks via Linnuniversitet dr
du kommer att vara inskriven.)
Programmet ger behrighet till vidare
studier p magisterniv.
Mer information
CIL (Centrum fr
informationslogistik)
tel. 0372-78 00 20
info@cil.se
www.cil.se

Programmets innehll
r 1 Basblock
Introduktion till Medie- och
kommunikationsvetenskap teori och
praktik (160) 60 hp
r 2 Tillmpning/specialisering
Strategisk kommunikation och medieproduktion (130) 30 hp
Strategisk kommunikation och medieproduktion (3160) 30 hp
I yrkesrelaterade kurser varvas teori
med praktiska vningar och projekt
inom strategisk kommunikation och/
eller medieproduktion.
r 3 Frdjupning/breddning
Strategisk kommunikation och medieproduktion
Pbyggnadskurs 30 hp, utlandsstudier
eller studier i annat fr yrkesrollen
relevant mne
Medie- och kommunikationsvetenskap
(6190) 30 hp
Mer information
Programansvarig
Ulrika Sjberg
Tel. 035-16 77 08
mkv@hh.se
www.hh.se/mkv
Sektionssekreterare
Kthe Wagnemark
tel. 035-16 72 59
kathe.wagnemark@hh.se
Studievgledningen
tel. 035-16 76 80
studievagledning@hh.se,
Medier och kommunikation i teori

och praktik 180 hp
En ny utbildning i skarp kommunikation fr dig som vill arbeta yrkesmssigt med kommunikation och medier. Programmet r en sammanslagning av programmen fr Medieproduktion och Strategisk kommunikation. Studenter frn dessa program finns i dag p informations- och
marknadsavdelningar, reklambyrer, informationskonsultfretag och
produktionsbolag fr film/tv/radio. Flera r ven verksamma som forskare inom omrdet medier och kommunikation.
Utbildningens kombination av teori och
praktik resulterar i kompetenser som r
tillmpliga inom en rad olika yrkesverksamheter med direkt eller indirekt anknytning till omrdet medier och kommunikation.
r 1 Basr
Det inledande ret ger, frutom en gedigen grund i medie- och kommunikationsteori, metoder fr att samla in beslutsunderlag, analysera text, bild och
ljud samt trning i att anvnda kommunikatrens arbetsredskap p ett mlstyrt
stt. De teoretiska studierna varvas med
tillmpningsvningar, praktikfall, fltstudier etc.
r 2 Tillmpning/specialisering
Utifrn en bred teoretisk och metodisk
bas och konkreta situationer trnas du
i att planera, genomfra och utvrdera
olika former av skarpa, yrkesrelevanta
medie- och kommunikationsprojekt.
r 3 Frdjupning/breddning
I en srskild pbyggnadskurs fr du under
en hel termin en unik mjlighet att genomfra projekt p fretag, myndigheter
eller organisationer. Du kan ocks vlja att
bredda din utbildning genom utlandsstu-
dier eller genom att studera ngot annat

fr yrkesrollen relevant mne. Du avslutar
din utbildning med Medie- och kommunikationsvetenskap (6190) 30 hp.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Genom studier utomlands kan du svl bredda som frdjupa din examen. Vi
samarbetar med universitet i bland annat USA, Storbritannien, Italien, Spanien, sterrike och Belgien.
Arbetsomrden
Utbildningen ppnar vgar fr kvalificerade arbetsuppgifter inom medie- och

kommunikationsomrdet. Du hittar
Hgskolans tidigare studenter p informations- och marknadsavdelningar,
produktionsbolag fr film/tv/radio, men
ven som forskare inom omrdet medier
och kommunikation.
Behrighetskrav
En B, Sh A.
Omrdesbehrighet 6.
vrigt
Maria Bengtsson, 24 r, arbetar som redaktr, inslagsproducent och reporter p produktionsbolaget OTW i Stockholm. Fretaget producerar sportprogram t Canal+ och Kanal 5/Kanal 9. 2009 avslutade hon sina studier i
medier- och kommunikation.
Genom att ha arbetat kreativt med frarbete, produktion och efterproduktion. Jag har vidareutvecklat mitt journalistiska tnk och bildberttande som r
en mycket bra grund fr att kunna gra bra tv. Det r av stort betydelse att
hitta en praktikplats dr man kan utvecklas. Efter mycket research, vilja och lite
tur s hittade jag till OTW. Sista terminen slet jag hrt p min praktikplats, vilket
lnade sig eftersom jag nu r kvar p produktionsbolaget.
Multimediadesign 180 hp
Vill du ha ett kreativt yrke dr du designar fr nya spnnande digitala medier med fokus p anvndaren? r du intresserad av interaktionsdesign,
multimedia och edutainment? D r det hr utbildningen fr dig.
Inom programmet fr du mjlighet
att arbeta med design av multimedia
fr bland annat webben, mobila enheter och lromedia. Huvudmnet informatik varvas med kurser i medie- och
kommunikationsvetenskap och pedagogik. Du kompletterar och specialinriktar din utbildning med std av de 15 hp
som du vljer fritt ur Hgskolans kursutbud.
I huvudmnet informatik ingr kurser i designmetoder, interaktionsdesign,
multimedia, databaser och programmering. Du fr mjlighet att skaffa dig
goda kunskaper kring hur system designas fr olika medier (till exempel webb,
mobila enheter, intrant) och ven hur
de anpassas till olika anvndningsomrden och anvndargrupper.
Kurserna i pedagogik syftar till att
ge redskap fr analys och std fr lrprocesser och kreativt tnkande.
Kurserna inom medie- och kommunikationsvetenskap frmedlar yrkesrelaterade kunskaper och frdigheter i
ljud- och bildproduktionens teori och
praktik. Det betyder att du bland annat lr dig att analysera bild, text och
filmiska berttelser samt att anvnda
verktyg fr ljud- och bildberttande i till
exempel vningsproduktioner och filmprojekt. Vi arbetar mycket i projektform
och studenterna har tillgng till egna
projektrum. Bland annat ingr ett strre
projektarbete som genomfrs i samverkan med en extern uppdragsgivare.
Informatik bedriver forskning inom
bland annat social media, e-papperstid-
ningar och metoder fr anvndarmedverkan, dr studenter inbjuds att gra

projektarbeten eller skriva uppsatser.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Det finns goda mjligheter att studera

utomlands under utbildningen. Hgskolan har kontakt med universitet i ett
flertal lnder, bland annat Belgien, Holland, England, Kanada och USA.
Arbetsomrden
Din framtid ligger inom projektledning

och design av multimediaapplikationer.
I din framtida yrkesroll kommer du att
kunna arbeta med design och utvrdering av multimedia och webbapplikationer men ven fungera som projektledare eller produktutvecklare. Utbildningen
kan ven vara en god grund fr studenter som vill starta eget fretag.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Programmet ger behrighet till studier p magisterniv.
Programmets innehll
r 1
Introduktion till informatik 7,5 hp
Multimedia I, 7,5 hp
Interaktionsdesign 7,5 hp
Medieanalys 7,5 hp
Berttarverktyg 7,5 hp
Programmering i
Samhllsutveckling och
nya medier 7,5 hp
r 2
Systemutveckling och
anvndbarhet 7,5 hp
Medialiseringsprocessen 15 hp
Multimedia II 7,5 hp
Projektarbete 15 hp
Lek, spel, lrande och
nya medier 7,5 hp
r 3
Frdjupningskurs inom
huvudomrdet 7,5 hp
Kreativitet, lrande och
nya medier 7,5 hp
huvudomrdet 7,5 hp
Pedagogiska idtraditioner och
nya medier 7,5 hp
Vetenskaplig metod och uppsats 15 hp
Mer information
Programansvariga
Ewa Zimmerman
tel. 035-16 75 30
Christer Rehnstrm
tel. 035-16 75 34
mmd@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Zarah Nilsson, 24 r, arbetar som webbkommunikatr p Hgskolan i Halmstads

informationsavdelning. 2009 avslutade hon sina studier i multimediadesign vid
Hgskolan.
Arbetsuppgifterna r vldigt varierande, det kan vara allt frn lpande utveckling
av webbplatsen till att fungera som internt std i webbfrgor fr vrig personal p
Hgskolan.
Jag trivdes vldigt bra p Hgskolan i Halmstad. ven om vi lste specifika kurser
p programmet fanns det nd alltid mjlighet att vinkla sina studier och projekt p
det man r intresserad av, vilket gr det mycket lttare att kunna omstta teorin till
praktisk kunskap.

Programmets innehll
r 1
IT-strategi och organisationsutveckling 7,5 hp
Affrssystem en helhetsbild 7,5 hp
Programmering i
Datorntverk I, 7,5 hp
r 2
Ledning av IT-projekt 15 hp
anvndbarhet 7,5 hp
Projekt 15 hp
r 3
huvudomrdet 7,5 hp
huvudomrdet 7,5 hp
Vetenskaplig metod och uppsats 15 hp
Mer information
Programansvariga
Ewa Zimmerman
tel. 035-16 75 30
Christer Rehnstrm
tel. 035-16 75 34
vip@hh.se
Sektionssekreterare
Ulla Johansson
tel. 035-16 71 18
ulla.johansson@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Valfritt informatikprogram 180 hp

r du intresserad av IT och projektledning? Inom Valfritt informatikprogram skaffar du dig kunskaper om design och ny teknik fr att kunna
utforma framtidens informationssystem med anvndaren i fokus. Du
skapar din egen profil fr att ka chanserna till drmjobbet.
P programmet lr du dig bland annat
interaktionsdesign, systemutveckling,
projektledning och programmering.
Informatik handlar om design och anvndning av IT i olika sammanhang
inom svl arbete som fritid. Inom ramen fr studierna fr du arbeta praktiskt med design fr olika omrden och
tillmpa projektledning i olika former.
Inom programmet ges stort utrymme
fr din egen kreativitet.
Huvudmnet informatik ges p
halvfart och fljer med under alla tre
ren. Under det frsta ret breddar du
dina kunskaper inom mnet genom
kurser i bland annat multimedia, affrssystem och IT-strategi och under andra
ret lser du projektledning. Under r
tv och tre vljer du profilkurser om 15
respektive 30 hp per r. Du har platsgaranti p alla Hgskolans kurser som
du r behrig till. Mnga vljer att lsa
exempelvis mer multimedia, ledarskap,
webbprogrammering eller affrssystem.
Det finns mycket mer att vlja p och
du kan skapa en egen profil som gr dig
attraktiv p arbetsmarknaden.
Undervisningen i informatik bestr
till stor del av sjlvstndigt arbete i projekt, bland annat ingr ett strre projektarbete i samverkan med en extern
uppdragsgivare. Som student har du
tillgng till en kreativ milj med labb,
kk och projektrum.
Informatik bedriver forskning inom
bland annat media, digitala tjnster och
hlsoteknik, dr studenter inbjuds att
gra projektarbeten eller skriva uppsatser.

Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Vill du vidga dina vyer och studera utomlands s passar det bst under fjrde terminen p programmet. Vi har kontakt med
universitet i bland annat Belgien, Holland,
England, Kanada och USA.
Arbetsomrden
Din arbetsmarknad kommer att se olika ut

beroende p vilka kurser du vljer att lsa.
Mlet r att du ska kunna fungera som en
bro mellan tekniker, bestllare och anvndare, det vill sga, mellan den som tekniskt utformar systemet och den som ska
anvnda det. Du kan till exempel arbeta
som projektledare, IT-konsult, systemutvecklare, webbdesigner eller med affrsutveckling. Arbetsmarknaden r mycket bred
och omfattar alla omrden och branscher
dr IT anvnds. Utbildningen r ven en
god grund fr studenter som vill starta eget
fretag.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Programmet ger behrighet till studier p
magisterniv.
Victor Thorsell, 28 r, arbetar som utvecklingschef (CTO Chief Technology

Officer) p Skandnet Media AB i Stockholm. 2008 avslutade han sina studier
p Valfritt informatikprogram vid Hgskolan i Halmstad.
Vi jobbar med internetannonsering, vilket innebr att vi tar hand om vra
kunders onlinekampanjer. Vi serverar dagligen miljontals annonser till ngra av
de strsta webbplatserna runt om i vrlden med vra egenutvecklade system.
Jag ser stora mjligheter inom den branschen jag jobbar med. Jag har specialiserat mig p open-source (PHP, MySQL etc) och jag ser att efterfrgan p
kunskap inom detta omrde bara vxer. Det finns drfr stora mjligheter att
hitta en karrir som bde r utmanande, rolig och framfr allt givande.
Ny utbildning!
Webbdesign 120 hp
Vill du specialisera dig p multimedia och interaktiv webbdesign och
samtidigt f en hgskoleexamen? D r detta tvriga program ngot
fr dig! Du lr dig att designa och underhlla interaktiva, anvndarvnliga och dynamiska webbsidor. Programmet ger dig insikt i IT-skerhet
fr webben och ven kunskaper om projektledning.
Webbdesignprogrammet r ett nytt
tvrigt program dr du skaffar kunskaper kring utveckling och planering
av webbaserade applikationer och verktyg. Webbdesign handlar om att planera, designa och underhlla anvndarvnliga och dynamiska webbsidor. I
olika kurser fr du genomfra moment
som att hantera bilder, ljudanimering
och texter, bde estetiskt och tekniskt.
Programmet ger en bred kunskap
om webbutveckling i stort och frdjupade kunskaper om till exempel projektledning, anvndbarhet, tillmpningar, nyutveckling och underhll av
webbplatser.
Utbildningen avslutas med ett strre
projekt- eller examensarbete som omfattar 15 hp, dr du fr tillmpa dina
kunskaper. Programmet vnder sig
bde till dig som inte tidigare har hgskoleutbildning och till dig som redan
har en hgskoleutbildning men som vill
profilera dig inom webbdesign.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Efter utbildningen kan du fortstta studera p Valfritt Informatikprogram 180
hp vid Hgskolan och erhlla en kandidatexamen.
Examen
Hgskoleexamen.
Arbetsomrden
Utbudet av webbplatser kar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet har du skaffat dig bred
kunskap om webbutveckling och kan
arbeta med bde design och programmering. Du kan bde arbeta med nyutveckling och underhll av webbplatser.
Programmets innehll
r 1
Designmetoder 7,5 hp
Digital grafisk design 7,5 hp
Webbprogrammering 15 hp
Interaktionsdesign I, 7,5 hp
Webb- och multimediadesign 7,5 hp
r 2
Designteori 7,5 hp
Webbutveckling och
anvndbarhet 7,5 hp
Dynamiska webbsystem 7,5 hp
Webbtillmpningar i praktiken 7,5 hp
Webbsystem och IT-skerhet 7,5 hp
Projekt/examensarbete 15 hp
Mer information
Programansvarig
Ewa Zimmerman
tel. 035-16 75 30
Christer Rehnstrm
tel. 035-16 75 34
webbdesign@hh.se
Sektionssekreterare
Ulla Johansson
tel. 035-16 71 18
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Jonatan Pettersson, 22 r, lser p Webbdesignprogrammet.

Det r vldigt givande och intressant. Vi har bra frelsare och Hgskolan
hade den utbildning som jag var intresserad av. S Hgskolan i Halmstad blev
det sjlvklara valet fr mig.
Tnk igenom vilken utbildning du vill ska. Man mste vara beredd p att ta
eget ansvar. Det r hgt tempo och det gller att vara fokuserad frn start.

Programmets innehll
Designmetoder 7,5 hp
Interaktionsdesign I, 7,5 hp
Webbdesign 60 hp
Vill du specialisera dig p multimedial och interaktiv webbdesign? D r
detta programmet fr dig. Du lr dig att planera, designa, utveckla och
underhlla interaktiva, anvndarvnliga och dynamiska webbsidor.
Som webbutvecklare finns det mycket att ta hnsyn till. Vem ska anvnda
webbsidan du utvecklar? Vad hnder om
du lgger fr stor tyngd p grafiska element i stllet fr det funktionella?
Hr har du mjlighet att skaffa dig en
bra grund fr att kunna skapa olika typer av effektiva och vldesignade sidor
med inslag av avancerad multimedia.
vrigt

Efter utbildningen kan du fortstta studera p Webbdesign 120 hp och f en
hgskoleexamen eller p Valfritt Informatikprogram 180 hp och f en kandidatexamen.
Programmet erbjuder en gedigen grund

inom webbdesign. Du lr dig digital
grafisk design, multimedia, webbprogrammering och databaser, allt med inriktning p webben. Du lr dig ocks
hantera bild, ljud, animering och text
bde estetiskt och tekniskt. Stor vikt
lggs vid praktiska moment fr att du
ska f tillmpa dina kunskaper. Programmet behandlar ocks anvndbarhet
och tillgnglighet inom webbdesign.
Mer information
Programansvariga
Ewa Zimmerman
tel. 035-16 75 30
Christer Rehnstrm
tel. 035-16 75 34
webbdesign@hh.se
Sektionssekreterare
Ulla Johansson
tel. 035-16 71 18
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Examen
Utbildningen ger 60 hgskolepong.

Arbetsomrden
Utbudet av webbplatser kar hela tiden och nya arbetsuppgifter skapas. Efter programmet har du skaffat dig bred
kunskap om webbutveckling och kan
arbeta med bde design och programmering. Du kan bde arbeta med nyutveckling och underhll av webbplatser.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
Malin Svensson, 19 r, lser webbdesign.

Det r vldigt lrorikt och kul. Man lr sig hela tiden nya saker, trots att jag har
lst en del av kurserna p gymnasiet.
Frbered dig tidigt och skaffa bcker till kurserna. Man behver inte vara
nervs fr att brja hr p Hgskolan fr alla som studerar och jobbar hr r
vldigt trevliga.
Jag kommer troligtvis att plugga vidare efter den hr utbildningen om jag
inte hittar ett jobb inom foto eller webbdesign.
Informatik, medier och kommunikation Pbyggnad
Magisterprogram i informatik 60 hp
Spetsa din kompetens och frdjupa informatikkunskaperna med inriktning p realisering av innovativa och nyttoskapande IT-tjnster. Du fr mjlighet att ka din
kompetens som utvecklare och frbereda dig fr forskarutbildning.
Projektarbete och innovation r en viktig del av programmet som betonar nytnkande, idrikedom, vrdeskapande och kreativitet. Du fr tillflle att utveckla
ett specialintresse som bygger p aktuell forskning och ka din frmga att driva
innovationsprojekt som leder till nya tjnster och applikationer.
Programmet ger behrighet till forskarutbildning inom omrdet informatik.
Magisterprogram med inriktning

mot informationslogistik 60 hp
Programmet vnder sig till dig som vill utveckla och effektivisera informationsflden i fretag och organisationer. Det ges p distans och halvfart under tv r med
ungefr tv obligatoriska trffar i Ljungby per termin (fredaglrdag). Utbildningen
har tv inriktningar: nringsliv samt vrd och omsorg. Mlet r att ge dig en god
plattform fr att kunna driva eller vara delaktig i att utveckla processer, hantera frndring och skapa effektiva informationsflden. Tonvikten ligger p att analysera,
utveckla och implementera informationslsningar.
Programmet ges vid CIL och r ett samarbete mellan Linnuniversitetet, Hgskolan i Halmstad, Internationella Handelshgskolan i Jnkping, nringsliv och
offentlig sektor.
vrigt
Undervisning kan komma att ske p
engelska.
Mer information
vrigt
Startar ht 10, halvfart/distans.
Anskan: Du vljer inriktning i samband
med kursstart. Anmlningskod: LNU81055 (sks via Linnuniversitetet dr
du kommer att vara inskriven.)
Mer information
Informatik, medier och kommunikation Kurser

Informatik
Affrssystem affrsvrde genom
frndringsarbete 7,5 hp
Kursen lyfter fram de frgestllningar

som uppstr vid val, upphandling och
infrande av ett affrssystem. Fokus ligger p att maximera nyttan av det frndringsarbete som grs i samband med
att ett affrssystem infrs. Kursen r frankrad i verkliga fall och erfarenheter
frn yrkesverksamma.
Behrighetskrav: Affrssystem en helhetsbild 7,5 hp
Affrssystem
en helhetsbild 7,5 hp
Affrssystem anvnds av mnga verksamheter och kursen ger dig mjlighet

att skaffa kunskap om och insikt i hur
affrssystem kan stdja dessa. Kursen
innehller frelsningar och praktiska
vningar i affrssystem. P kursen deltar gstfrelsare som arbetar dagligen
med affrssystem.
outteknik. Syftet r att du ska ka dina

kunskaper om vilka faktorer som pverkar komposition och kvalitet i en digital grafisk produktion. I kursen ingr ett
projekt dr du kombinerar grafiska designelement.
Behrighetskrav: Ma B
Omrdesbehrighet 7
Informatik (130) 30 hp
Informatik handlar om samspelet mellan teknik, mnniska och det omgivande

samhllet. Kursen behandlar IT-anvndning i svl arbets- som vardagssammanhang. Du fr mjlighet att lra dig
lsa programmeringsproblem genom att
strukturera, designa och programmera
i ett objektorienterat programmeringssprk. I kursen ingr metoder, modeller och tekniker fr att designa bra ITsystem och arbeta med frndring och
utveckling i organisationer. Kursen tar
ocks upp hur grnssnittets utseende pverkar anvndandet av IT.
Omrdesbehrighet 7
Omrdesbehrighet 7
fortstter vt 11
I dagens informationssamhlle r databaser involverade i de flesta system

och det stller stora krav p hantering
av data. Fr att mta detta behov behandlar kursen principer och metoder
fr design och anvndning av relationsdatabaser.
Kursen ger dig mjlighet att frdjupa

dina kunskaper inom databasdesign,
systemutveckling och anvndbarhet.
Fretag, myndigheter och organisationer anvnder information som lagras i
databaser. Kursen fokuserar p hur databaser anvnds, grundlggande principer
fr design av relationsdatabaser och anvndarnra utvecklingsmetoder. Under
senare delen av kursen fr du mjlighet
att lra dig hur ett projektarbete genomfrs och sjlvstndigt gra ett i samverkan med en extern uppdragsgivare.
Behrighetskrav: Informatik (130) 30 hp.

Kursen behandlar grundlggande teori fr ntverk och hur dessa stts samman. Kursen redogr fr olika typer av
ntverk samt utrustning och protokoll
som anvnds i dessa. Under kursen fr
du mjlighet att arbeta praktiskt med att
konfigurera olika ntverk.
Omrdesbehrighet 7
Kursen tar upp teorier fr grafisk design,

grundlggande bildredigering och lay60 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
Behrighetskrav: Informatik (130) 30 hp

fortstter vt 11
IT-utvecklingen frndras snabbt och

drfr kan delkurserna variera frn r till
r. Du skaffar dig kunskap om aktuell
forskning kring systemutveckling och anvndning av IT. Kursen tar upp aktuella
forskningsfrgor och frndringsarbete
i organisationer samt hur vetenskapligt
material produceras och kommuniceras.

IT-utvecklingen frndras snabbt och

drfr kan delkurserna variera frn r
till r. Du skaffar dig kunskap om aktuell forskning kring systemutveckling
och anvndning av IT samt hur vetenskapligt material produceras och kommuniceras. Du lser tv frdjupningskurser inom huvudomrdet informatik.
Delkurserna innehller viss valfrihet och
r uppsatsfrberedande. Kursen avslutas
med en uppsats p 15 hp som innehller
moment av vetenskaplig metod.
fortstter vt 11
Kursen handlar om hur samspelet mellan mnniskor och IT ska utformas.

Kursen tar bland annat upp hur grnssnittets utformning pverkar anvndandet av IT interaktionsdesign med anvndaren i fokus. Under kursen lr du
dig analysera hur olika grnssnitt pverkar anvndbarheten av en IT-produkt.
Omrdesbehrighet 7
mnet informatik behandlar IT-anvndning i svl arbets- som vardagssammanhang. Kursen tar upp frgan hur
IT pverkar olika individer, organisationer och hela samhllet. Juridiska, etiska
och skerhetsaspekter p IT-anvndning
diskuteras. Praktiska moment ingr.
Omrdesbehrighet 7
Ledning av IT-projekt 15 hp
IT-omrdet karaktriseras av stndig utveckling och kursen fokuserar p projektledning, ledarskap och konsultverksamhet
inom detta. Kursen behandlar teorier och
verktyg fr projektledning samt bland annat gruppdynamik, teambuildning, stressoch konflikthantering samt presentationsteknik. En stor del av undervisningen sker i
projektform med avsikt att du och de andra
studenterna ska agera projektledare.

Behrighetskrav: Informatik
(130) 30 hp
Grunderna inom multimedia ssom

ljud, text, bild, video och animationer
ingr i kursen. Kursen behandlar teorier
och modeller som stdjer utveckling av
bra multimediaprodukter utifrn kognitiva, estetiska och tekniska perspektiv.
Du jobbar bde teoretiskt och praktiskt
i kursen.
Omrdesbehrighet 7
Multimedia II 7,5 hp
Kursen syftar till att frdjupa din teoretiska frstelse fr design av multimedia
och nya medier. ka din kunskap om
planering, utveckling, produktion och
kvalitet i en multimedial produkt. Kursen innehller inslag av avancerade tekniker fr multimedia och praktiska moment i projektform.
Behrighetskrav: Multimedia I, 7,5 hp
Programmering i
Kursen fokuserar p programmeringsfrdighet och metodik. Lr dig designa,

konstruera och dokumentera en applikation samt skapa och kra frgor mot
en dataklla (till exempel ska, ta bort,
uppdatera och lgga till data i en databas) med hjlp av programmeringssprket Visual Basic .NET.
Omrdesbehrighet 7
Kursen fokuserar p ett intressant och

viktigt omrde inom informatik. Kursen
behandlar metoder, modeller och tekniker fr design av bra IT-system och arbete med frndring och utveckling i organisationer. Kursen tar upp planering,
ledning och arbete i systemutvecklingsprojekt.
Omrdesbehrighet 7
anvndbarhet 7,5 hp
Kursen ger dig mjlighet att utveckla

god frstelse fr hur arbetsformerna
under systemutvecklingen pverkar vgen till mlet fr anvndbarheten. Kursen behandlar bland annat anvndarnra utvecklingsmetoder och vrdering av
designlsningar samt kommunikation
mellan aktrerna i en systemutvecklingsprocess.
Kursen tar upp teorier fr webbdesign

med inriktning p avancerad multimedia och informationsarkitektur. Grnssnittsproblematik och anvndning
av optimeringstekniker vid design av
webbapplikationer lyfts fram. Kursen
r en frdjupning i Flash och avancerad
Actionscript.
Behrighetskrav: Multimedia I
och Multimedia II
Kursen behandlar grunderna i programmeringssprk anpassade fr webben samt

olika tekniker och verktyg fr dynamisk
publicering av information frn databaser. Inom kursen anvnds bland annat
HTML och ASP.NET. I kursen ingr
design, konstruktion och dokumentation av ett dynamiskt webbsystem som
arbetar mot en databas i syfte att skapa
interaktivitet. Ett mindre projekt ingr
som en del av kursen.
Omrdesbehrighet 7
till frdigt manus: analys och research;

begrepp som dramaturgi, karaktrer, dialog; upphovsrttsliga aspekter m.m. I
ett eget manusprojekt tillmpar du arbetsgngen frn id till frdigt manus.
Behrighetskrav: 60 hp (160)
i ett humanistiskt/samhllsvetenskapligt mne.
kvartsfart vt 11, start v.03,
distans/internet D
Berttarverktyg fr ljud- och
bildproduktion 7,5 hp
I kursen presenteras de komponenter

som utgr grunden fr allt berttande:
ord, bild, ljud och rrelse. Genom vningar och workshoppar lggs grunden
till en frstelse fr de olika berttarverktygens mjligheter och begrnsningar i en professionell produktion.
Hela produktionsprocessen frn id till
frdig produkt trnas.
Dokumentrfilm 30 hp
Vill du arbeta med dokumentrfilmen

som uttryck? I s fall br den hr kursen passa dig. I kursen problematiseras
form och innehll samt produktionsprocessen i dokumentrfilm. Kursen bestr
av tv parallella moment, ett teoretiskt
och ett praktiskt. I det senare momentet
vas frmgan att, utifrn en deltagande
observation, analysera och gestalta i film
mnniskors praxis och erfarenheter i ett
samhlleligt sammanhang.
Behrighetskrav: 60 hp (160) i
ett humanistiskt/samhllsvetenskapligt mne samt Medieproduktion 30 hp eller motsvarande
fortstter vt 11
Grafisk produktion 7,5 hp
Media
Att skriva manus fr kort- och
dokumentrfilm 7,5 hp
Vill du arbeta med dokumentr- eller

kortfilm och gillar att bertta historier? I
s fall br du utveckla frmgan att skriva manus. I den hr kursen erbjuds du
grundlggande kunskaper och frdigheter i att skriva manus fr olika genrer och
strategier utifrn egna och andras ider.
Kursen behandlar sledes stegen frn id
Du fr en orientering i den grafiska produktionsprocessens olika faser det vill

sga alla de steg det innebr att framstlla till exempel en trycksak frn id
till frdig produkt. Srskild vikt lggs
vid den grafiska begreppsapparaten, s
att du ska kunna kommunicera med yrkesmn inom branschen. Kursen krver
datorvana.
distans/internet D

distans/internet D
Kommunikationsplaneringens
teori och praktik 7,5 hp
Kursen vnder sig till dig som har eller

vill arbeta med informationsuppgifter
i det lilla eller medelstora fretaget, organisationen eller myndigheten men som
saknar formell utbildning i kommunikationsplanering. I praktiska vningar
trnas du i att identifiera informationsbehov, definiera mlgrupper, utarbeta
underlag fr kommunikationsinsatser
m.m. Kursen r internetbaserad och tillgng till dator och internet r ett krav.
Kursen har tv obligatoriska trffar.
distans/internet D
Kllkritik och medier 7,5 hp
I dagens digitala mediesamhlle stlls

det allt hgre krav p att kunna orientera sig i olika informationsmiljer och
att anvnda olika kllor. Med hjlp av
kllkritiska verktyg lr du dig att arbeta metodiskt och systematiskt med olika typer av medietexter och bilder, fr
att kritiskt kunna granska det som frmedlas. I kursen varvas teoretiska resonemang om kllkritik med praktiska vningar.
distans/internet D
Media, kommunikation och
IT som verktyg i pedagogisk
verksamhet 7,5 hp
Kursens ml r att utveckla kunskaper

om och frdigheter i media, informationsteknologi och retorik fr att kunna
anvnda dessa som verktyg i en medveten och reflekterande pedagogisk verksamhet.
Kursen bestr av tv moment: moment 1

behandlar medialiseringsbegreppet, det

vill sga narrativa tekniker, relationen
mellan innehll och form, berttarstrategiska ansatser, ljudets/bildens kommunikativa funktion i sin kontext samt rytm,
tid och montage. I moment 2 tillmpas
det teoretiska innehllet i moment 1. I
en konkret produktion vas medieproduktionens olika faser frn id via synopsis till frdig produkt. I anslutning
till produktionen aktualiseras dessutom
frgor rrande avtal och upphovsrtter.
Behrighetskrav: Berttarverktyg 7,5 hp eller motsvarande
fortstter vt 11.
Medie- och kommunikationsvetenskap (130) 30 hp
Om du tnker jobba med ljud- och bildproduktion inom till exempel radio och
tv, som informatr eller med journalistiska uppgifter r den hr kursen en
utmrkt inkrsport. Teoretiska studier
varvas med praktiska tillmpningsvningar. Kursen erbjuder dig grundlggande kunskaper om medierad kommunikation (till exempel via tv, radio,
communities, bloggar etc.) och dess roll
i samhllet, metoder fr att kritiskt kunna granska film, TV, radio, press och reklam etc.
Behrighetskrav: En B, Sh A
Omrdesbehrighet 6
Kursen breddar och frdjupar innehllet i Medie- och kommunikationsvetenskap (130) 30 hp. Du fr inblick i kommunikationsteoretiska problemomrden
med fokus p mngfaldsfrgor och dagens medielandskap. Kursen tar ocks
upp hur medier pverkar och pverkas
av samhlleliga frndringar och fretags, myndigheters och organisationers
strategiska kommunikation.
Behrighetskrav: Medie- och
kommunikationsvetenskap (130)
30 hp eller motsvarande
Kursen belyser centrala vetenskapsteoretiska frgor inom samhllsvetenskap och

humaniora. Vidare ges en frdjupnings-
kurs i vetenskaplig metod med praktiska

vningar. Kursen avslutas med en uppsats p 15 hp.
Medie- och kommunikationsvetenskap 30 hp A
Kursens ml r att ge frdjupade kunskaper i medie- och kommunikationsvetenskaplig teori, metod samt vetenskapsteori. Kursen avslutas med ett
examensarbete som omfattar 15 hp.
(undervisningen kan komma att bedrivas p engelska)
Medieanalys 7,5 hp
Kursen ger kunskaper om hur sprk och

bilder i olika former fungerar i kommunikativa sammanhang. Sprkets och
bildens retoriska och propagandistiska
aspekter utforskas varvid srskild tonvikt lggs vid digitala/sociala medier.
Kursen syftar ven till att ge redskap fr
att kritiskt kunna granska massmediesprket.
distans/internet D
Mediernas roll i det offentliga
samtalet 7,5 hp
Kursen behandlar frhllandet mellan medier, individ och samhlle ur ett

makt, ekonomiskt-politiskt och kultursociologiskt perspektiv. Brande ider
fr kursen r hur samhlleliga frndringar pverkar informationsmediernas
produktion och innehll, hur informationsmedier pverkar den samhlleliga
utvecklingen och hur politiskt ekonomiska aspekter pverkar mediernas produktion och distribution.
i ett samhllsvetenskapligt/
humanistiskt mne

Strategisk kommunikation och
medieproduktion (130) 30 hp
Kursen erbjuds med tv inriktningar

beroende p studentens intresseomrde.
Kursen frbereder fr kvalificerade arbetsuppgifter inom strategisk kommunikation eller ljud- och bildproduktion.
Samtliga studenter erbjuds kunskaper
i vetenskapliga metoder som omstts i
tillmpningsvningar samt grafisk produktion.
1. I inriktningen strategisk kommunikation trnas studenten i att producera diverse texter fr olika ndaml och
i olika format. Vidare diskuteras omvrldsanalys, medieval, organisationskommunikation, varumrkesbyggande,
opinionsbildning och kriskommunikation fr att lsa konkreta kommunikationsproblem.
2. I inriktningen medieproduktion
problematiseras dokumentra och andra
informativa gestaltningsformer frn ett
kritiskt perspektiv. Det processinriktade arbetssttet erbjuder goda mjligheter att studera de kommunikativa processer som varje medieproduktion r ett
resultat av. Den egna produktionen ingr som en vsentlig del av kursen.
Behrighetskrav: 60 hp i ett
humanistiskt eller samhllsveten-
skapligt mne eller motsvarande

Strategisk kommunikation
och medieproduktion
pbyggnadskurs 30 hp
Strategisk kommunikation och

medieproduktion (3160) 30 hp
Kursen vnder sig till dig som vill frdjupa dina kunskaper och frdigheter i
medieproduktion eller informationsproduktion (eller motsvarande kurser). Kursen r projektbaserad och kan med frdel genomfras i form av ett arbetsplats
baserat projektarbete, konsultuppdrag
etc. Ett populrt alternativ r att genomfra ett arbetsplatsfrlagt projekt vid ett
fretag, organisation eller myndighet.
Oavsett vilket alternativ du vljer kan
du under realistiska former skaffa kvalificerad yrkesrelaterad kompetens inom
ett omrde som intresserar dig.
Kursen erbjuds med tv inriktningar beroende p studentens intresseomrde:

1. Kursen frbereder dig fr informationsproducerande uppgifter i fretag,
myndigheter och organisationer stadda
i snabb frndring. Du fr kad frmga
att identifiera informationsbehov, analysera utgngslgen fr kommunikation,
stta ml, fresl strategier fr genomfrande samt att flja upp och utvrdera
genomfrda insatser.
2. Kursen bygger vidare p den teoretiska och praktiska grund inom medieproduktion som lades under kursen
Strategisk kommunikation och medieproduktion (130) 30 hp. Inom bda
inriktningarna fr du i nra samarbete
med en extern bestllare genomfra ett
projektarbete omfattande 22,5 hp, dr
de olika momenten i utbildningen integreras under realistiska frhllanden.
Behrighetskrav: Strategisk
kommunikation och medieproduktion (160) 60 hp
Behrighetskrav: Strategisk kommunikation och medieproduktion

Ingenjr och teknik
Tekniskt/naturvetenskapligt basr 40 hp
Teknisk/naturvetenskaplig bastermin
Biomekanikingenjr inriktning mnniska teknik 180 hp
Byggingenjr byggkonstruktion och projektering 180 hp
Byggingenjr byggproduktion och projektledning 180 hp
Byggingenjr fastighet och energi 180 hp
Byggingenjr internationell byggproduktion och projektledning 180 hp
CAD-tekniker 120 hp
Dataingenjr 180 hp
El- och ntverksentreprenr 60 hp
Elektroingenjr 180 hp
Energiingenjr frnybar energi 180 hp
IT-forensik och informationsskerhet 120/180 hp
Maskiningenjr datorstdd produktframtagning 180 hp
Maskiningenjr produktionsutveckling 180 hp
Maskiningenjr teknisk design 180 hp
Mekatronikingenjr 180 hp
Ntverksdesign och datordrift 60/120 hp
Utvecklingsingenjrsprogrammet 180 hp
ppen ingng 90 hp
Magister-, master- och pbyggnadsutbildningar
Kurser
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
88
Ingenjr och teknik Bas
Tekniskt/naturvetenskapligt basr 40 veckor

r du intresserad av att lsa ett tekniskt eller naturvetenskapligt program men saknar den srskilda behrigheten? Basret r en ettrig kompletteringsutbildning som ger gymnasiebetyg i matematik, kemi, fysik
och biologi. Basret ger dessutom garantiplats p flera tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid
Hgskolan i Halmstad.
Tekniskt eller naturvetenskapligt basr i Halmstad

I samarbete med vuxenutbildningen i
Halmstads kommun erbjuder Hgskolan i Halmstad tv alternativ med stor
valfrihet. Bda basren innehller en
obligatorisk del och en del dr du sjlv
vljer vilka kurser du vill lsa.
Baserat p kursval ger basret garantiplats p ngot av fljande program vid
Hgskolan i Halmstad:
Teknisk matematik
Biologi A och B
Kemi B
CAD
Introduktion till datateknik
Teknikprojekt
Mer information
Programansvariga
Mikael Hindgren,
tel. 035-16 72 20
Nicolina Mnsson,
tel. 035-16 74 87
e-post: basar@hh.se
Behrighetskrav alternativ 1
Ma A
Biomekanikingenjr 180 hp
Byggingenjr 180 hp
Dataingenjr 180 hp
Energiingenjr 180 hp
Maskiningenjr 180 hp
Utvecklingsingenjr 180 hp
ppen ingng 90 hp
Biologi-/kemiprogram 180 hp
Milj- och hlsoskydd 180 hp
Miljvetare 180 hp
Naturvrd och artmngfald 180 hp
Programinnehll alternativ 2
Programinnehll alternativ 1
Behrighetskrav alternativ 2
Matematik B, C och D
Kemi A
Fysik A och B
Ma C
Sektionssekreterare
Ulla Johansson, tel. 035-16 71 18
e-post: ulla.johansson@hh.se
Matematik D
Matematik E alternativt
Teknisk matematik
Fysik A och B
Kemi A
Valbara kurser
Biologi A och B
Kemi B
CAD
Teknikprojekt
vrigt
Startar ht 10, helfart
Valbara kurser
Matematik E alternativt
Tekniskt basr i Kungsbacka

I samarbete med Komvux i Kungsbacka
erbjuder Hgskolan i Halmstad ett tekniskt basr som ger garanterad plats p
ngot av fljande program:
Byggingenjr 180 hp
Dataingenjr 180 hp
ppen ingng 90 hp
Programinnehll
Matematik B, C och D
Kemi A
Fysik A och B
CAD
Behrighetskrav
Ma A
vrigt
Mer information
Startar ht 10, helfart

Ingenjr och teknik Bas
Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor

Vill du bli ingenjr eller lsa en naturvetenskaplig utbildning men saknar srskild behrighet? Vill du skaffa dig
behrigheten snabbt och brja din utbildning redan efter en termin? D r basterminen rtt val fr dig!
Basterminen ger dig de grundlggande
kunskaper i framfr allt matematik och
naturvetenskap som krvs fr att lsa ett
tekniskt eller naturvetenskapligt program
p Hgskolan i Halmstad. Basterminen r
bunden till ett specifikt program och innehllet r skrddarsytt fr just det programmet. Den ger dig drfr goda frutsttningar fr de fortsatta studierna. Du fr
mjlighet att trna effektiv studieteknik,
arbeta i Hgskolans studiemilj och mta
studenter som redan lser programmet.
Basterminen kan lsas p vren, fr
vissa program ven p hsten. Se respektive program fr mer information. Under frutsttningar att du genomgr hela
terminen med godknt resultat fr du
behrighet till och platsgaranti p det
efterfljande program som du vill g eller har skt.
Teknisk/naturvetenskaplig bastermin finns till fljande program vid
Hgskolan i Halmstad:
Biologi-/kemiprogram 180hp
Byggingenjr 180 hp
Dataingenjr 180 hp
ppen ingng 90 hp
vrigt
Basterminen utgr ett helt utbildningspaket och kan inte lsas som fristende
kurser. Basterminen kan endast skas
som del av ett program. Se respektive
program fr kursstart och mer information.
Examen
Mer information
De utbildningar p Hgskolan i Halmstad som r kopplade till basterminen

leder till hgskoleingenjrsexamen eller
kandidatexamen.
Programansvariga
Mikael Hindgren, tel. 035-16 72 20
Nicolina Mnsson, tel. 035-16 74 87
bastermin@hh.se
Behrighetskrav
Fr bastermin till data-, elektro- och mekatronikingenjrsprogrammen samt ppen ingng krvs Ma B, fr vriga program krvs Ma C.
Studievgledning
Tel. (vx) 035-16 71 00
Ingenjr och teknik Program
Biomekanikingenjr inriktning
mnniska teknik 180 hp
Vill du arbeta med att ta fram eller utvrdera produkter som r speciellt anpassade till mnniskans funktion och krav? Det kan vara medicinska hjlpmedel, ergonomiskt anpassade verktyg eller kanske den
perfekta trningsutrustningen? D r detta programmet fr dig.
En biomekanikingenjr r intresserad
av mnniskan och hur vi rr oss och
fungerar, srskilt i samspel med produkter eller i trningssituationer. Tycker du det skulle vara spnnande att utforma produkter som s bra som mjligt
passar kroppens funktion och krav? Fr
att frst och konstruera biomekaniska
produkter krvs det att du har kunskaper och frstelse inom bde medicin
och teknik.
Programmet har mnga praktiska
delar som du utfr i laboratoriet fr
biomekanik och fysiologi. Dr har du
mjlighet att utfra avancerade rrelseanalyser och andra biomekaniska underskningar.
Frsta ret lser du framfr allt baskurser inom ingenjrsmnet och om
mnniskokroppen. Andra ret r kurserna mer projekt- och praktikinriktade.
Flera moment p kurserna genomfrs i
nra samarbete med nringslivet.
Utbildningen avslutas med att du
skriver ett examensarbete. Examensarbetet kan du skriva tillsammans med
ett fretag. Du kan ocks delta i ett
forskningsprojekt eller utveckla en egen
id. Din id kan till exempel ligga inom
omrdena sport, ergonomi, produktutveckling, krockskerhet eller medicinteknik.
Studier utomlands
Tidigare studenter har gjort sitt examensarbete eller lst delar av utbildningen utomlands via ngot av Hgskolans
avtal med andra lrosten. Du kan ven
ska platser inom Erasmus som Hgskolan erbjuder.
Arbetsomrden
Som biomekanikingenjr kan du arbeta

som konstruktr eller produktutvecklare p ett fretag. Du kan ocks arbeta
med forskning och utveckling inom till
exempel krockskerhet, ortopedi, sport
eller rehabilitering. Framfr allt r fretag inom omrden som handikapphjlpmedel, krockskerhet och produktutveckling inom sport och fritid mjliga
arbetsgivare. Du kan ocks arbeta som
annan typ av ingenjr eller med biomekanikfrgor inom idrotten.
Programmets innehll
r 1
Rrelseapparatens anatomi I, 7,5 hp
Rrelseapparatens anatomi II 7,5 hp
Mekanik 7,5 hp
Tillmpad matematik
I, II och III, 22,5 hp
Materiallra 7,5 hp
Ellra och mekatronik 7,5 hp
r 2
Rehabiliteringsteknik 7,5 hp
Produktutveckling, projektledning och
innovationsteknik 15 hp
Ritteknik och CAD 7,5 hp
Humanfysiologi 7,5 hp
Hllfasthetslra 7,5 hp
Biomaterial 7,5 hp
Ingenjrspraktik 7,5 hp
r 3
Ergonomi 7,5 hp
Tillmpad biomekanik 7,5 hp
Vetenskapsteori och metod 7,5 hp
FEM 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
Fr vrterminsstart med teknisk
bastermin: Ma C
Ls mer om bastermin p sidan 66.
vrigt

Vissa kurser inom programmet kan
komma att ges p engelska.
Examen
Hgskoleingenjrsexamen i biomekanik.
Mer information
Programansvarig
Lina Lundgren
tel. 035-16 77 32
biomekanik@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Sofia Pettersson, 24 r, arbetar p Invacare Rea AB som projektledare och

konstruktr av gnghlpmedel. 2007 avslutade hon sina studier p Biomekanikprogrammet.
Vra produkter mste vara anpassade efter bde brukare och vrdare och jag
har stor nytta av den kunskap kring mnniskokroppen som jag fick under utbildningen. Det stlls ocks mycket hga krav p stabilitet och kvalitet p produkterna och d fr jag nytta av teknikdelen. Det som var speciellt bra med att lsa
biomekanik var att vi ofta kombinerade ett tekniskt och ett medicinskt mne.
Jag tycker Hgskolan i Halmstad har en lagom kombination av allt; trevlig stad
med underbara mnniskor, bra studentkr och bra undervisning.

Programmets innehll
r 1
Tillmpad matematik I, 7,5 hp
Tillmpad matematik II 7,5 hp
CAD och ingenjrsmetodik 7,5 hp
Tillmpad matematik III 7,5 hp
Byggfysik och installationsteknik I, 7,5 hp
Byggmekanik I, 7,5 hp
Byggnadsplanering med geodetisk
mtteknik 7,5 hp
r 2
Byggmekanik II 7,5 hp
Vatten- och avfallsteknik 7,5 hp
Geoteknik med grundlggning 7,5 hp
Ekonomi och byggande 7,5 hp
Konstruktionsteknik I, 7,5 hp*
Konstruktionsteknik II 7,5 hp
Byggmekanik III 7,5 hp
r 3
Konstruktionsteknik III 7,5 hp
Konstruktionsteknik IV 7,5 hp
Byggjuridik 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Valbar kurs 1
Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp alt.
Hllbart byggande 7,5 hp*
Valbar kurs 2
Energihushllning i byggnader 7,5 hp
alt.Trbyggnad 7,5 hp*
*Kursen ges p engelska.
Mer information
Programansvarig
Bengt Hjort
tel. 035-16 72 08
byggingenjor@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Byggingenjr byggkonstruktion
och projektering 180 hp
Vill du arbeta med att utforma och dimensionera byggnader? Vi har ett
program som kan leda till ett intressant och givande arbete dr du fr
mjlighet att utveckla din kreativitet och problemlsningsfrmga!
Fr att du ska kunna arbeta som byggingenjr krvs det att du har goda kunskaper om hela byggprocessen. Utbildningen med inriktning p byggkonstruktion och projektering erbjuder dig
specialistkunskaper som framfrallt kan
anvndas inom projekteringsfasen.
Under de tre frsta terminerna lser
du grundlggande kurser. De allmnna
mnena r matematik, CAD, ingenjrsmetodik och ekonomi. Du lser ocks
mnen som berr byggomrdet: byggmekanik, byggfysik med installationsteknik samt vatten och avfallsteknik.
Termin 4 och 5 lser du kurser i
byggkonstruktion och projektering. Det
ger dig mjligheter att utveckla specialistkunskaper fr att kunna dimensionera och utforma hus p bsta stt. Eftersom energifrgan blir allt viktigare i vrt
samhlle erbjuds du ocks den valbara
kursen Energihushllning i byggnader.
Genom att vlja valbara kurser stter du
din egen prgel p din utbildning.
Under utbildningens sista termin
gr du ett examensarbete. Det sker ofta
i samarbete med industrin.
Examen
Hgskoleingenjrsexamen.
Studier utomlands
r du intresserad av att studera utomlands s r mjligheten att hitta ngot

som passar dig mycket goda. Sedan
mnga r har byggingenjrsprogram-
men vid Hgskolan utbytesavtal med

flera hgskolor och universitet.
Arbetsomrden
Arbetsuppgifterna fr en byggingenjr
varierar stort. Fr dig som gtt denna
utbildning ligger det nrmast till hands
att arbeta med projektering och/eller
dimensionering av hus. Dessa uppgifter
frekommer oftast inom konsultfretag men ven i andra sammanhang, till
exempel utvecklingsavdelningar inom
byggmaterialindustrin. Bredden i utbildningen gr det ltt fr dig att hitta
ett jobb som just du trivs med
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C
vrigt

Programmet har mnga utbytesstudenter och flera kurser ges p engelska. Det
r en bra frberedelse fr dig som ska
lsa delar av din utbildning utomlands,
men ven viktigt fr dig som siktar p
den svenska marknaden dr mnga fretagskontakter r internationella.
Martin Nilsson, 25 r, gr p Byggingenjrsprogrammet med inriktning p

byggkonstruktion och projektering. G p magknslan och vlj en utbildning
som knns rtt fr dig. Det r hans tips fr dig som vill brja studera.
Det r kanon. I och med att det r en mindre hgskola s blir man inte bara
en i mngden utan fr en nra och bra relation med lrarna.
Jag ser ljust p min framtid. Inte bara fr att mnga inom byggbranschen snart
gr i pension, utan frmst fr att jag kommer att ha en mycket konkurrenskraftig utbildning i ryggen nr det vl r dags att ta klivet ut i arbetslivet.
Byggingenjr byggproduktion och

projektledning 180 hp
Du som vill ha en ledande roll i ett byggfretag br vlja denna inriktning! Du lr dig framfr allt att producera hus. Mlsttningen r att du
som utbildad byggingenjr ska kunna leda och styra ett byggprojekt
frn start till frdig byggnad.
Att uppfra en byggnad, till exempel ett
kontorshus, r en omfattande och komplicerad process som omfattar delarna projektering, produktion och frvaltning.
Med detta som utgngspunkt har vi
tagit fram inriktningen byggproduktion och projektledning. Den innehller specialistkunskaper inom omrdet
produktion.
grundlggande mnen som till exempel
matematik, CAD, ingenjrsmetodik och
ekonomi. Du lser ocks mnen som berr byggomrdet.
Efter det lser du kurser i byggproduktion och projektledning. Det ger dig
mjligheter att utveckla unika kunskaper vad gller att planera, genomfra,
kostnadsberkna och flja upp husbyggnadsprojekt. Ledarskap och arbetsmilj r viktiga inom byggproduktion och
projektledning och drfr lser du ocks
en kurs i detta.
Termin 5 innehller tv valbara kurser. Det ger dig mjlighet att stta din
egen prgel p utbildningen. Sista terminen genomfr du ett examensarbete.
Examen
Studier utomlands

mnga r har byggingenjrsprogrammen vid Hgskolan utbytesavtal med

Arbetsomrden
Exempel p intressanta och kvalificerade uppgifter som du kan f som frdig

byggingenjr r planering och arbetsledning vid produktion av byggnader och
anlggningar, kvalitets- och miljskring i produktion samt upphandling av
byggprojekt. Du har genom utbildningen kat dina valmjligheter och chanser
till att f intressanta jobb med goda utvecklingsmjligheter!
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
Fr vrterminsstart med teknisk bastermin: Ma C
vrigt

Programmet har mnga utbytesstudenter och flera kurser ges p engelska. Det
r en bra frberedelse fr dig som lser
delar av din utbildning utomlands, men
ven viktigt fr dig som siktar p den
svenska marknaden dr mnga fretagskontakter r internationella.
Programmets innehll
r 1
mtteknik, 7,5 hp
r 2
Betongteknik 7,5 hp*
Byggprojektledning II 7,5 hp
r 3
Byggprojektledning III 7,5 hp
Arbetsmilj och ledarskap 7,5 hp*
Byggjuridik 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Valbar kurs 1
Affrskultur I, 7,5 hp
alt. Hllbart byggande 7,5 hp*
Valbar kurs 2
Kvalitets- och miljledning 7,5 hp
Mer information
Programansvarig
Bengt Hjort
tel. 035-16 72 08
byggingenjor@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Mani Hadidpour, 30 r, arbetar med geoteknik p det globala analys- och

teknikfretaget WSP i Halmstad.
Det var genom ett mte angende mitt examensarbete som jag mtte min
nuvarande chef. Dessutom var geoteknikkursen en bra grund till det jag gr nu.
Variationen av byggrelaterade mnen var annat som var bra med utbildningen,
liksom den praktik som jag hade en dag i veckan p NCC-anlggning. Det var
ngot som jag hade lyckats ordna p egen hand. Det var vldigt givande d jag
fick se hur det verkligen gr till p ett bygge. Dessutom blev det lite tillskott i
kassan ocks.
Ett bra tips r att inte vnta fr lnge med omtentorna.

Programmets innehll
r 1
mtteknik 7,5 hp
r 2
Fastighetsfrvaltning 7,5 hp
Byggprojektledning II 7,5 hp
r 3
Byggfysik och installationsteknik II 7,5 hp
Energihushllning i byggnader 7,5 hp
Byggjuridik 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Valbar kurs 1
Hllbart byggande 7,5 hp*
alt. Affrskultur I, 7,5 hp*
Valbar kurs 2
Kvalitets- och miljledning, 7,5 hp
Mer information
Programansvarig
Bengt Hjort
tel. 035-16 72 08
byggingenjor@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Byggingenjr fastighet och energi

180 hp
Vill du arbeta med miljfrgor inom byggoch fastighetsbranschen? D
erbjuder vi dig ett program inriktat p just kombinationen av fastighet
och energi.
Energifrgorna har ftt stor betydelse i
samhllet. Att kunna projektera, uppfra och frvalta byggnader som r energieffektiva blir allt viktigare. Det r en
nisch inom byggbranschen med en mycket spnnande utveckling.
P byggingenjrsprogrammet med
inriktning fastighet och energi lser du
kurser inom bde projektering och frvaltning.
Under de tre frsta terminerna lser
du grundlggande kurser inom allmnna mnen som till exempel matematik,
CAD, ingenjrsmetodik och ekonomi.
Du lser ocks mnen som berr byggomrdet ssom byggmekanik, byggfysik
med installationsteknik samt vatten och
avfallsteknik.
Sedan specialiserar du dig. Du lser
kurser som innehller viktiga delar vad
gller att analysera, vrdera och dimensionera byggnader med hnsyn till energibehovet. Termin 5 innehller ocks tv
valbara kurser dr du har mjlighet att
stta din egen prgel p utbildningen.
Under utbildningens sista termin genomfr du ditt examensarbete. Det utfrs ofta i samarbete med industrin och
kan till exempel handla om energieffektivisering av en befintlig byggnad.
Examen
s r mjligheten att hitta ngot som passar dig mycket goda. Sedan mnga r har
byggingenjrsprogrammen vid Hgskolan utbytesavtal med flera hgskolor och
universitet.
Arbetsomrden
Fr dig som genomgtt denna utbildning

ligger det nrmast till hands att arbeta
med frvaltning och energi. Frvaltningsuppgifter frekommer inom fastighetsfretag men ven i andra sammanhang
som till exempel inom stat och kommun.
Vill du jobba mer specifikt med energifrgor finns mjlighet till det inom bde
konsultfretag och fastighetsfretag.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C
vrigt

Programmet har mnga utbytesstudenter
och flera kurser ges p engelska. Det r en
bra frberedelse fr dig som lser delar
av din utbildning utomlands, men ven
viktigt fr dig som siktar p den svenska
marknaden dr mnga fretagskontakter
r internationella.
Studier utomlands
r du intresserad av att studera utomlands
Lina Sllberg, 25 r, Byggingenjrsprogrammet med inriktning p fastighet och

energi.
Ta studierna p allvar. Det r inte som gymnasiet att lsa p hgskola. Hr
r det helt andra krav. Brja lsa nr kursen startar, d r det lttare att hnga
med. Men glm inte att ha ett liv vid sidan om studierna. Det r ocks viktigt.
Jag skulle grna jobba p ngot fastighetsbolag i Halmstad. Jag vill helst bo
kvar. Det r mysigt hr, lagom stort och nra till havet ocks har jag min
sambo hr. Eftersom arbetsmarknaden fr ingenjrer r mycket bra har jag
stora frhoppningar om att f jobb efter examen.
Byggingenjr internationell byggproduktion och projektledning 180 hp

Detta r ett unikt program som frbereder dig fr en roll inom internationella byggfretag. Du lser kurser p engelska tillsammans med
utbytesstudenter och har ocks mjlighet att lsa en termin utomlands.
Byggbranschen r p mnga stt en internationell bransch. Svenska byggfretag arbetar ofta utomlands samtidigt
som fler utlndska byggfretag sker sig
till den svenska byggmarknaden.
Programmet ger dig mjlighet att utveckla specialistkunskaper inom omrdet
produktion samtidigt som det frbereder
dig fr arbete i internationell milj.
grundlggande kurser och kurser som
berr byggomrdet. Sedan inleds din
specialisering genom kurser med inriktning p byggstyrning och byggproduktion, det vill sga hur man planerar,
kostnadsberknar och uppfr husbyggnader. Specialiseringen innebr ven att
du lser alla dina kurser p engelska tillsammans med utbytesstudenter.
Termin 5 har du tv valmjligheter.
Du kan vlja att studera utomlands eller
att lsa kurser med inriktning byggproduktion och projektledning p engelska.
Sista terminen lser du i Halmstad
d du bland annat skriver ditt examensarbete.
Examen
men vid Hgskolan utbytesavtal med

Arbetsomrden
Utbildningen ger dig mjligheter att

ska arbete inom byggfretag som jobbar internationellt. Det finns goda utsikter fr dig att f intressanta arbetsuppgifter inom till exempel planering och
arbetsledning vid byggen med internationell anknytning.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C
vrigt

Programmet har ven mnga utbytesstudenter och flera kurser ges p engelska.
Det r en bra frberedelse fr dig som
lser delar av din utbildning utomlands,
men ven viktigt fr dig som siktar p
den svenska marknaden dr mnga fretagskontakter r internationella.
Studier utomlands

mnga r har byggingenjrsprogram-
Programmets innehll
r 1
mtteknik 7,5 hp
r 2
Konstruktionsteknik I* 7,5 hp
Byggproduktionsstyrning I* 7,5 hp
Betongteknik* 7,5 hp
Byggproduktionsstyrning II* 7,5 hp
r 3
Alt I : Studier utomlands
Kurser motsvarande 30 hp utomlands.
Byggjuridik 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Alt II: Studier i Halmstad
Byggprojektledning III 7,5 hp
Arbetsmilj o ledarskap* 7,5 hp
Byggjuridik 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Valbar kurs 1
-Affrskultur 7,5 hp*
-alt. Hllbart byggande 7,5 hp*
Valbar kurs 2
-Kvalitets- och miljledning 7,5 hp
-alt. Trbyggnad 7,5 hp*
Mer information
Programansvarig
Bengt Hjort
tel. 035-16 72 08
byggingenjor@hh.se
Niklas Geidenstam, 26 r, gick programmet Internationell byggproduktion

och projektledning. I dag arbetar han som utredningsingenjr i Simrishamns
kommun.
Varfr valde du att lsa p Hgskolan i Halmstad?
Jag ville lsa tekniskt s jag valde tekniskt basr. Ngon gng under basret
vcktes intresse fr byggingenjrsprogrammet. Jag valde att lsa i Halmstad
p grund av mjligheten att ka utomlands och lste tv terminer i Galway p
Irland. Det var en mycket bra erfarenhet och otroligt roligt.
Nu r arbetsmarknaden fr nyutexaminerade ganska tung. Anledningen till att
jag lyckades f jobb tror jag har att gra med att mitt r utomlands, samt att jag
hade goda referenser efter praktiken som jag gjorde p byggfretaget Skanska.

Programmets innehll
r 1
Konstruktionsteknik fr CAD
tekniker 30 hp
- Tillmpad matematik 11,25 hp
- Mekanik 3,75 hp
- Hllfasthetslra 7,5 hp
- Konstruktionselement 3,75 hp
- Materiallra 3,75 hp
Ritteknik och solidmodellering, 7,5 hp
CAD Frdjupning 7,5 hp
Ytmodellering 7,5 hp
Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp
r 2
Datorstdd konstruktion och
prototypframtagning 22,5 hp
Kunskapsbaserat ingenjrsarbete 7,5 hp
Analys och Simulering 7,5 hp
Friformsmodellering 7,5 hp
3D Visualisering 7,5 hp
CAD-tekniker 120 hp
Vill du vara med om att skapa framtidens produkter? Vill du att datorn
ska vara ditt viktigaste arbetsredskap? D r CAD-teknikerprogrammet ngot fr dig. Utbildningen r unik och erbjuder kunskaper inom
de senaste och ledande digitala verktygen. Du blir attraktiv p arbetsmarknaden med nya och moderna kunskaper.
Konstruktion med hjlp av digitala verktyg ssom CAD och FEM r i dag en
mycket viktig del av produktutveckling.
Under din utbildning till CAD-tekniker
lser du grundlggande teoretiska kurser som kombineras med praktiska inslag med moderna digitala verktyg.
Utbildningen innehller grundlggande mnen som matematik, mekanik, hllfasthetslra, materiallra och ritteknik. Du
lser ocks om produkters konstruktion
och digitala utformning och fr mjlighet
att anvnda digitala verktyg. De r en viktig del av utvecklingsprocessen.
Fr att du ska f god kunskap om
hela produktframtagningen kommer du
att jobba i vlutrustade prototypverkstder med avancerade datorprogram som
CAD, CAM, PDM och FEM.
Samarbete med nringsliv i projektform r en viktig del av utbildningen.
Det r ett bra stt att f inblick i hur fretag arbetar. Under ditt andra r har du
mjlighet att gra ett skarpt projekt tillsammans med ett fretag, eller utveckla
en egen id.
Med denna typ av utbildning har du stora mjligheter att arbeta ver hela vrlden. Kanske som specialist inom digital
produktframtagning.
Att utveckla produkter med 3D-CAD
r i dag ett oumbrligt verktyg som anvnds av svl stora som sm fretag som
std i deras produktutveckling.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Efter avslutad utbildning har du
mjlighet att lsa vidare p ngot av
Hgskolans maskiningenjrsprogram.
Innehllet i CAD-teknikerprogrammet
kan d tillgodorknas.
Mer information
Programansvarig
Johan Wretborn
tel. 035-16 73 07
cad@hh.se
Examen
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Efter utbildningen vntar dig spnnande och utvecklande arbeten som till exempel CAD-tekniker, produktutvecklare, applikationsingenjr, CAD-ansvarig
och produktionsingenjr.
Hgskoleexamen.
Arbetsomrden
Johannes Lindgren, 21 r, gr p CAD-teknikerprogrammet.

Det r spnnande. Det r en hrlig gemenskap p campus med mnga aktiva
studenter. Jag tycker att mnga av vra kurser r givande och man lr sig fort.
Kontakten mellan studenter och lrare r bra vilket frenklar studierna.
Att f jobb p en konsultfirma och jobba som konstruktr eller designer. Jag
vill kunna pverka produkters utformning och funktion p ett positivt stt.
Dataingenjr 180 hp
Vill du arbeta med programutveckling eller designa nya intelligenta produkter? Vlkommen till framtiden redan i dag!
P en marknad som rymmer allt frn intelligenta hus till kommunikation och
medicinsk teknik behvs kunskap bde
om att programmera och att konstruera
inbyggda datorsystem och kunskap om
hur mnniskan ska anvnda dem.
Hgskolans vision r att skapa en
plats dr intressanta saker hnder fr
vra studenter, lrare och samarbetande fretag. Kreativitet och innovationstnkande upptar en stor del av utbildningen.
Vi erbjuder en modern undervisningsmilj i projektrum dr du fr nra
kontakt med dina lrare. Undervisningen innehller mnga praktiska moment i
form av laborationer och projekt dr du
oftast arbetar i grupp.
De frsta ren p utbildningen bestr av kurser som ger grunderna i datateknik, programmering och elektroteknik. Under tredje ret har du mjlighet
att bygga din egen kompetensprofil genom att vlja de kurser som intresserar
dig mest.
Examen
Hgskoleingenjrsexamen eller kandidatexamen.
Arbetsomrden
Dataingenjrens roll har frndrats de

senaste ren. En ingenjr arbetar oftast
i projekt tillsammans med specialister
frn andra mnesomrden eller som projektledare eller konsult.
Beroende p vilka kurser du vljer under din utbildning har du mjlighet att
arbeta med testning och support av mjukoch hrdvara, som programutvecklare eller utvecklingsingenjr inom omrdet inbyggda system eller datorsystem.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
Fr vr- eller hstterminsstart med
teknisk bastermin: Ma B
vrigt

Inom omrdet datateknik erbjuder
Hgskolan masterprogram i inbyggda och intelligenta system respektive
informationsteknologi samt magisterprogram i datorsystemteknik respektive
intelligenta system.
Programmets innehll
r 1
Introduktionskurs i matematik 7,5 hp
Digitalteknik 7,5 hp
Programmering 7,5 hp
Envariabelanalys 7,5 hp
Datorteknik 7,5 hp
Linjr algebra 7,5 hp
Algoritmer och datastrukturer 7,5 hp
Ellra 7,5 hp
r 2
Transformteori 7,5 hp
Datorsystemteknik I och II 15 hp
Elektronik 7,5 hp
Signaler och system 7,5 hp
Avancerad objektorienterad
progr. 7,5 hp
Reglerteknik 7,5 hp
Sensorsystem 7,5 hp
r 3
Examensarbete 15 hp
Valfria kurser om 45 hp enligt nedan:
Artificiell intelligens 7,5 hp
Bildanalys I, 7,5 hp
Datakommunikation I, 7,5 hp
Datorntverk 7,5 hp
Fretagsekonomi 7,5 hp
Hrdvarukonstrukt. med VHDL 7,5 hp
Innovationsteknik 7,5 hp
Programvaruteknik 7,5 hp
Projektledning/management 7,5 hp
Tillmpad dataskerhet 7,5 hp
Trdlsa kommunikationssyst. 7,5 hp
Studier utomlands
Mer information
Passa p att lsa utomlands! Programmet

ingr i det europeiska studentutbytesavtalet Erasmus vilket ger dig mjlighet
att genomfra delar av andra eller tredje
rets studier utomlands. Hgskolan har
utbytesavtal med universitet i bland annat Spanien, sterrike, Kanada, Kina
och USA.
Programansvarig
Nicolina Mnsson
tel. 035-16 74 87
dataingenjor@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Ludvig Granberg, 25 r, r vd och grundare av fretaget Lumik Enterprises

AB. Fretaget startade 2004 och har i dag fem anstllda. 2008 avslutade han
sina studier i datorsystemteknik vid Hgskolan i Halmstad.
Jag jobbar aktivt med vr frmsta produkt Hemsida24 som r ett hemsidesverktyg fr sm fretag och andra som behver en professionell hemsida som r
enkel att uppdatera. Fr nrvarande hller jag p att ta fram ett partnerprogram
fr Hemsida24. Arbetet innebr allt frn strategiska beslut till programmering.
Erfarenheten av att jobba strukturerat med strre uppgifter och projektarbeten samt frdjupade kunskaper inom data och matematik hjlper mig i mitt
dagliga arbete.

Programmets innehll
Datorntverk II 7,5 hp
Elektriska drivsystem 7,5 hp
Elkraftsystem I, 7,5 hp
Elkraftsystem II 7,5 hp
Grundlggande ellra 7,5 hp
Ntverksskerhet 7,5 hp
Mer information
Programansvarig
Mikael Hindgren
tel. 035-16 72 20
elnat@hh.se
Sektionssekreterare
Eva Strid Andersson
tel. 035-16 72 29
eva.strid_andersson@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
El- och ntverksentreprenr 60 hp

Vill du arbeta med konstruktion och drift av el- och ntverksinstallationer eller kanske starta eget fretag i elteknikbranschen?
Utbildningen riktar sig till dig som har
elteknisk bakgrund frn gymnasiet. Den
kan lsas som ett fristende block eller
vara en breddning av en befintlig utbildning.
Redan i dag installeras lokala datorntverk i nstan alla fretagslokaler men
ocks i mnga privatbostder. I framtidens intelligenta hus kommer de elektriska funktionerna, som till exempel
ventilation, vrmesystem, vitvaror, belysning, ls och larm, att styras av datorer som kommunicerar med varandra via
lokala ntverk. Det som i dag r elektriska installationer blir i framtiden integrerade el- och ntverksinstallationer.
Framtidens elentreprenr behver
kompetens inom bda omrdena och
utbildningen bestr drfr av tv huvuddelar: elkraftteknik och ntverksteknik. Du lr dig hur man konstruerar, installerar och driver elanlggningar
och datorntverk. ven uppbyggnad av
elkraftsystem samt komponenter och
system fr drift och styrning av elmaskiner behandlas. Elskerhet och freskrifter fr elinstallationer r andra viktiga moment. Dessutom ger utbildningen grundlggande kunskaper om hur du
startar och driver eget fretag.
Examen
Utbildningen ger 60 hgskolepong,

men ingen formell examen.
Innehllet i utbildningen motsvarar
Elskerhetsverkets krav (frutom praktik) fr allmn behrighet som elinstallatr och branschcertifikatet CCNA
(Cisco Certified Network Associate).
OBS! Certifiering r ej en del av utbildningen.

Arbetsomrden
Utbildningen ger dig som vill satsa p

den expansiva elteknikbranschen mjligheter till en framtid med kvalificerade arbetsuppgifter. Du kan arbeta som
projektledare, elansvarig, konstruktr,
installatr, drifttekniker, skerhetsansvarig eller egen fretagare som el- och
ntverksinstallatr.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Undervisningen bedrivs delvis
p engelska.
Telekommunikation eller hemelektronik? Som elektroingenjr blir ditt
arbetsflt brett och din kunskap vger tungt p arbetsmarknaden eftersom elektriska och elektroniska produkter finns verallt omkring oss.
Utbildningen till elektroingenjr har flera inriktningar som har utvecklats tillsammans med nringslivet. I rskurs 3
vljer du sjlv var tyngdpunkten i din
examen ska ligga. Vi erbjuder kurser
inom svl elektronik, telekommunikation, elkraft- och energiteknik som regler- och datorteknik.
De tv frsta ren innehller grundlggande kurser i matematik, fysik, ellra och elektronik. Du fr ocks mer
praktiska kunskaper i mikrodatorkonstruktion. Drefter vljer du inriktning
och har d ven mjlighet att lsa kurser som ligger utanfr de tekniska omrdena, exempelvis marknadsfring,
sprk eller projektledning. I princip fr
du under utbildningen mjlighet att utveckla en egen id till en produkt, frdig
att sljas.
Du kommer att arbeta i projektform
under flera kurser och programmet avslutas med ett examensarbete. D driver
du ett projekt utifrn en egen id, tillsammans med ett fretag eller i samarbete med ett pgende forskningsprojekt
p Hgskolan.
Arbetsomrden
Du kommer att ha en stor mnesmssig

tyngd och kan arbeta med konstruktion,
service eller utveckling och produktion
av elektrotekniska produkter. Vljer du
att inrikta dig mot telekommunikation
kan du till exempel arbeta med att ta
fram nya mobiltelefoner. Mjliga arbetsgivare terfinns ocks inom el- och vattenkraft. Ett alternativ r att komplettera med ekonomi och arbeta som sljare
eller marknadsfrare av produkter.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
teknisk bastermin: Ma B
vrigt

Inom omrdet elektroteknik erbjuder
Hgskolan masterprogram i inbyggda
och intelligenta system respektive informationsteknologi samt magisterprogram
i intelligenta system respektive mikroelektronik och fotonik.
Programmets innehll
r 1
Datorteknik 7,5 hp
Ellra 7,5 hp
r 2
Datorsystemteknik I, 7,5 hp
Elektronik 7,5 hp
Elektronik fk 7,5 hp
Reglerteknik 7,5 hp
Sensorsystem 7,5 hp
Tillmpad fysik 7,5 hp
r 3
Examensarbete 15 hp
Datorntverk 7,5 hp
Datorsystemteknik II 7,5 hp
Digital reglerteknik 7,5 hp
Elektronikkonstruktion 7,5 hp
Elkraftsystem 15 hp
Miljteknik 7,5 hp
Projektledning/projektarbete 7,5 hp
System-on-a-Chip Design 7,5 hp
Telekommunikation 7,5 hp
Trdlsa kommunikationssyst. 7,5 hp
Utvecklingsprojekt 15 hp
Examen
Mer information
Hgskoleingenjrsexamen eller
kandidatexamen.
Programansvarig
Mikael Hindgren
tel. 035-16 72 20
elektro@hh.se
Studier utomlands
Minst en termin av studierna kan frlggas p ett utlndskt universitet. Vi har

kontakt med universitet i Europa, USA,
Kina och Kanada.
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Robert Ehn, 25 r, arbetar som konsult inom elektronikkonstruktion och

inbyggda system. 2007 avslutade han sina studier i elektroteknik.
Ingenjrsprogrammen i Halmstad uppmuntrar samarbete genom att erbjuda
projektrum dr man kan studera tillsammans med dem som lser samma
mnen. Skolan r inte s stor s frelsarna har tid att diskutera och svara p
frgor.
Jag ser ljust p min framtid. Arbetslsheten r vldigt lg fr elektroningenjrer och jag trivs med det jag gr. Jag knner stndigt att jag lr mig nya saker.

Programmets innehll
r 1
Miljlra 7,5 hp
Mekanik och hllfasthetslra 7,5 hp
Energilra I, 7,5 hp
Energilra II 7,5 hp
Ellra 7,5 hp
r 2
Ingenjrsmetodik 7,5 hp
Solenergiteknik 7,5 hp
Bioenergi med frbrnning 7,5 hp
Du vljer tv av fljande inriktningar
under ditt andra r.
Vrmeinriktning
- Fjrrvrmeteknik 7,5 hp
- Installationsteknik 7,5 hp
Elinriktning
- Elkraftsystem I, 7,5 hp
- Elkraftsystem II 7,5 hp
Miljinriktning
- Klimatfrndring konsekvenser
och strategier 7,5 hp
- Ledningsystem fr milj
och kvalitet 7,5 hp
r 3
Vindkraftteknik 7,5 hp
Effektiv energianvndning 7,5 hp
Milj- och energisystemanalys 7,5 hp
Examensarbete med
projektledning 22,5 hp
Mer information
Programansvarig
Urban Persson
tel. 035-16 74 05
urban.persson@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Energiingenjr
frnybar energi 180 hp
r du intresserad av solenergi, bioenergi och vindkraft? Vill du arbeta
med omstllningen av dagens energisystem? Programmet innehller
bland annat energisystemets utformning, energianvndning, energieffektivisering och frnybara energikllor.
Det omfattande arbetet att omforma
och effektivisera energisystem har pgtt
i mnga r och r i dag nd bara i brjan av processen. Inom EU och i vrlden
ligger Sverige lngt fram nr det gller
kad anvndning av alternativa energikllor, optimering av processer och systemlsningar. Detta omrde r mngfasetterat, dynamiskt och genomgripande
med direkt koppling till klimatfrgan,
miljaspekter och ekonomi.
Du som sker till programmet r till
exempel intresserad av hur framtidens
energitillfrsel ska organiseras, av ny energiteknik, av energiteori och frgor om
hur energi ska anvndas p ett s miljrationellt stt som mjligt. Under utbildningen kommer du att studera frutsttningarna fr frnybar energi och hur
energianvndningen kan bli effektivare.
P schemat hittar du ett brett utbud
av kurser inom miljoch energiomrdet.
Tonvikt lggs p srskilda kurser inriktade p frnybar energi, energihushllning
och energisystemet som helhet.
Du kommer att gra mnga studiebesk p fretag och anlggningar. Laborationer och projekt r ocks vanliga under
utbildningens gng.
Studier utomlands
Du kan vlja att gra ditt examensarbete

utomlands. Finansiering kan bland annat
ske genom olika stipendier, till exempel
MFS-stipendiet. Studieort och innehll
sker i samrd med studierektor och examensarbetets handledare.
Arbetsomrden
Arbetsmarknaden sps vara god d den

nya tekniken ofta r smskalig. Detta
skapar mnga nya arbetstillfllen fr ingenjrer och goda mjligheter att starta
nya fretag.
Du kommer efter din utbildning att ha
mjlighet att arbeta med utveckling och
utvrdering, system- och teknikanalyser,
rdgivning och information, drift och
underhll, projektering, planering, dimensionering.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C
vrigt
Examen
Om examenskraven r uppfyllda kan
ven teknologie kandidatexamen inom
mnesomrdet energiteknik utfrdas.

Efter avslutad utbildning har du mjlighet att ska vidare till Magisterprogrammet i energiteknik frnybar energi.
Isabel Isaksson, 24 r, arbetar som energioch klimatrdgivare i Hyltes kommun. 2009 avslutade hon sina studier p Energiingenjrsprogrammet
frnybar energi.
Genom utbildningen har jag bland annat ftt en bred kunskap om olika typer
av frnybara energikllor och energieffektiva systemlsningar.
Det var kanon. Mycket beror skert p att Hgskolan, och Halmstad i sig, inte
r fr stor. Det r ltt att f bra kontakt med lrarna och genom alla aktiviteter
fr man stor gemenskap med studenter frn andra program.
IT-forensik och
informationsskerhet 120/180 hp
r du intresserad av digital kriminalteknik och vervakning av ITsystem? Detta program vnder sig bde till dig som vill jobba med
kriminaltekniska underskningar av datorer och till dig som vill arbeta
med administration av datorsystem, ntverk och IT-skerhet.
Moderna informations- och kommunikationssystem lagrar och frmedlar
information elektroniskt. Den snabba
utvecklingen inom omrdet kar kapaciteten men leder ocks till kad srbarhet eftersom skerheten inte alltid
kan prioriteras tillrckligt hgt. Personer som r inblandade i traditionella brott anvnder i allt strre utstrckning datorer och internet fr att
kommunicera och lagra information.
Resultatet r att antalet IT-relaterade
brott kar och digitalt bevismaterial
frn till exempel datorer och mobiltelefoner spelar en allt viktigare roll vid
brottsutredningar.
Under utbildningen lr du dig grunderna inom datateknik, datorntverk
och IT-skerhetssystem. Du lr dig att
anvnda forensiska verktyg fr att utvinna digital information frn datorsystem,
metoder fr att kryptera eller dlja data
samt hur man skrar spr och dokumenterar sitt arbete vid brottsutredningar.
Grundlggande kriminologi och juridik
med fokus p IT-relaterade brott ingr
ocks. Utbildningen r yrkesinriktad
med mnga praktiska moment som till
exempel laborationer och fallstudier. Du
gr ven skarpa projekt tillsammans
med polisen eller ngot fretag inom ITomrdet.
r (120 hp). Teknologie kandidatexamen

i datateknik efter tre r (180 hp).
Arbetsomrden
Efter utbildningen kan du arbeta sjlvstndigt med kriminaltekniska underskningar av datorer eller som datoradministratr med specialisering p
datorntverk och IT-skerhet.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Programmet r utvecklat i samarbete
med polisens tekniska rotel i Halmstad
och fretag inom IT-skerhetsomrdet.
Examen
Hgskoleexamen i datateknik efter tv
Programmets innehll
r 1
Introduktion till IT-forensik 7,5 hp
Administration av datorsystem 7,5 hp
Kriminologi och IT-relaterad
brottslighet 7,5 hp
Administration av operativsystem 7,5 hp
Juridik med IT-rtt 7,5 hp
Datautvinning frn digitala
lagringsmedia 7,5 hp
Grundlggande webbsystem 7,5 hp
r 2
Biometrisk identifiering 7,5 hp
Datorntverk II 7,5 hp
Trdlsa ntverk 7,5 hp
Avancerade IT-forensiska
verktyg I, 7,5 hp
Riskanalys och IT-skerhetssystem 7,5 hp
Examensarbete fr hgskoleexamen 7,5
hp alt. Utredning av IT-brott 7,5 hp
r 3 (valbart)
Tillmpad matematik och statistik 15 hp
Avancerade IT-forensiska
verktyg II 7,5 hp
Underrttelseverksamhet och sprning
p internet 7,5 hp
Krypteringsmetoder och skring av
datasystem 7,5 hp
Examensarbete fr
kandidatexamen 15 hp
Valbar kurs 7,5 hp
Mer information
Programansvariga
Mikael Hindgren
tel. 035-16 72 20
Nicolina Mnsson
tel. 035-16 74 87
itforensik@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Mattias Martinsson, 36 r, jobbar som IT-forensiker

Vad innebr det att jobba som IT-forensiker?
Det bsta med jobbet r omvxlingen. Ena dagen sitter man inne och undersker en dator, nsta dag r man ute p en brandplatsunderskning. Just nu hller jag p mycket med Blocket-bedrgerier, det finns mnga som tycker att det
r vldigt praktiskt att slja saker som inte finns och ta betalt fr det i frskott.
Vi kan spra upp vem som har satt in annonsen, och spra kontonummer. Varje
brott i dag har en dator inkopplad, inte bara databrott utan ven bedrgerier,
narkotikabrott och barnpornografibrott. Har de misstnkta en dator tar vi
oftast in den.

Programmets innehll
r 1
Tillmpad matematik 22,5 hp
Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp
Mekanik 7,5 hp
Produktdatahantering (PDM) 7,5 hp
Materiallra 7,5 hp
r 2
CAD frdjupning 7,5 hp
Konstruktionsteknik I, 7,5 hp
Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp
Tillverkningsmetoder 7,5 hp
r 3
Friformsmodellering och
formgivning 7,5 hp
Produktionskvalitet I, 7,5 hp
Kunskapsbaserat ingenjrsarbete 7,5 hp
Industriell ekonomi 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
Valfria kurser 15 hp*
*De valfria kurserna kan vara frdjupningskurser inom huvudmnet eller
kurser inom annat utbildningsomrde
Mer information
Programansvarig
Aron Chibba
tel. 035-16 72 31
maskiningenjor@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Maskiningenjr datorstdd
produktframtagning 180 hp
Planerar du att uppfinna nya moderna flygplan eller skapa framtidens
mobiltelefoner? r moderna digitala 3D-verktyg ngot fr dig? D har
vi rtt utbildning! Utbildningens fokus ligger p anvndning av de senaste och ledande digitala verktygen.
Dagens ingenjrer behver en bred kunskap inom datorstdd produktframtagning fr att kunna flja med i utvecklingen och behlla sin konkurrenskraft. Hr
lser du en modern ingenjrsutbildning
som kopplar samman grundlggande teoretiska kunskaper med moderna digitala
3D-verktyg.
Under utbildningen lser du traditionella ingenjrsmnen och kurser som fokuserar p produkters konstruktion och
digitala utformning.
En viktig del av utbildningen r samarbete med nringsliv. Redan under ditt
frsta r knyts du till ett s kallat fadderfretag. Samarbetet fortstter under hela
din utbildning och du genomfr viktiga
projekt tillsammans med fretaget.
Under utbildningen anvnds avancerade datorprogram som CAD, CAM,
PDM och FEM. Du kommer att f arbeta i en fullt utrustad verkstad med bde
CNC-maskiner, manuella maskiner och
prototypmaskin. Drigenom har du stora
mjligheter att f god kunskap om hela
produktframtagningen, frn id till frdig produkt.
utomlands. Utlandsvistelsen organiserar

du p egen hand i samrd med studierektor.
Arbetsomrden
En maskiningenjrsutbildning med en
unik spetskompetens inom datorstdd
produktframtagning ger dig stora mjligheter till spnnande och utvecklande arbetsuppgifter. Du kan vara med
om att skapa framtidens mobiltelefoner,
nya spnnande fordon eller ngot annat
inom produktomrden dr datorstdd
produktframtagning r en viktig del av
utvecklingsarbetet. Med denna utbildning som bas har du dessutom goda
mjligheter att arbeta ver hela vrlden.
Kanske som specialist inom digital produktframtagning.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C.
vrigt
Examen
Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhllas.

Efter avslutade studier kan du ska
Masterprogrammet i maskinteknik.
Studier utomlands
Sista terminen kan du vlja att studera
Anders Malmberg, 32 r, jobbar som projektledare p Scania i Sdertlje.

Jag leder ett av fretagets strsta IT-projekt, som gr ut p att infra ett nytt
CAD-system. Projektet lper ver flera r och vi r 60 personer som arbetar
p heltid med det. Jobbet innebr planering, uppfljning och mten, bland annat
med delprojektledarna. Jag tar ocks fram projektmetodik och statusrapporter.
Det r spnnande att vara med och pverka det framtida arbetssttet p Scania.
Studietiden var bland de roligaste ren i mitt liv. De flesta jag lste med var
nyinflyttade, liksom jag, och vi umgicks nstan dygnet runt. Trots att vi inte hade
s mycket pengar hittade vi p jttemycket och jag fick vnner som jag fortfarande umgs med.
Maskiningenjr
produktionsutveckling 180 hp
Vill du arbeta som konstruktr, produktionsledare eller kvalitetsansvarig? Att frbttra och skra kvaliteten p produkter och konstruktioner r ngra av de saker som ingr i denna utbildning.
Den tekniska utvecklingen skapar mer
och mer avancerade produkter. Har du
en bra teknisk grund och specialkompetens kommer du lngt som ingenjr.
Konstruktrer jobbar med att hitta bttre lsningar och drfr krvs breda tekniska kunskaper.
P denna inriktning av maskiningenjrsprogrammet lser du kurser inom
specialomrdet produktionsutveckling.
Du studerar ven matematik, mekanik,
hllfasthetslra, materiallra och ritteknik.
Du fr inblick i hur man kan optimera produktionsframtagningsprocessen, det vill sga ta fram produkter med
rtt kvalitet till en lg kostnad. Det r
ett viktigt mne eftersom konstruktionsoch produktionstekniken r avgrande
fr produktens livslngd och konkurrenskraft.
Under en stor del av studietiden kommer du arbeta i projekt. Projekten genomfrs i samarbete med fretag, som r
uppdragsgivare. Du kommer att ha tillgng till och hjlp av avancerade datorprogram och informationstekniker, som
r viktiga ingenjrsverktyg. Du kommer
ven att ha tillgng till en modern och
vlutrustad mekanisk verkstad.
Nr utbildningen startar knyts du till
ett s kallat fadderfretag som du samarbetar med under hela din studietid.
Samarbete med nringsliv r en viktig
del av utbidlningen och du genomfr
projekt tillsammans med fretag.
Examen
Genom att byta ut vissa kurser kan kandidatexamen erhllas.
Studier utomlands
Sista terminen kan du vlja att studera

utomlands. Utlandsvistelsen organiserar
du p egen hand i samrd med studierektor.
Arbetsomrden
Utbildningens bredd gr att du har stora

mjligheter till stimulerande och spnnande arbetsuppgifter. Du kan bland
annat arbeta som konstruktr, produktionsledare, teknisk konsult och kvalitetsansvarig. Bde stora som sm fretag
kan bli din framtida arbetsplats.
Programmets innehll
r 1
Mekanik 7,5 hp
Tillmpad energiteknik 7,5 hp
Materiallra 7,5 hp
r 2
r 3
Produktionskvalitet II 7,5 hp
Produktionssystem 7,5 hp
Produktionsutveckling 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
*De valfria kurserna kan vara frdjupningskurser inom huvudmnet eller
kurser inom annat utbildningsomrde.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C.
Mer information
vrigt

Masterprogrammet i maskinteknik.
Programansvarig
Aron Chibba
tel. 035-16 72 31
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Oskar Kmpe, 24 r, lser utbildningen Maskiningenjr produktionsutveckling.

Det bsta med att lsa i Halmstad r att vi har kontakt med fretag redan frn
ettan. Vi gr olika projekt fr fretag inom kurserna och det r bra fr man fr
knna av vad som frvntas av en. Bda parter fr ut ngot av det.
Jag funderar p att fortstta att lsa till en master, om man vill gra karrir r
det nog bra att lsa lite till. Jag vill jobba inom industrin som produktionsledare
och produktionschef. F vara med dr det hnder lite.

Programmets innehll
r 1
Mekanik 7,5 hp
Ergonomi 7,5 hp
Materiallra 7,5 hp
r 2
Designmetodik 7,5 hp
r 3
Semantik 7,5 hp
Designmanual 7,5 hp
Examensarbete 15 hp
* De valfria kurserna kan vara frdjupningskurser inom huvudmnet eller
kurser inom annat utbildningsomrde.
Mer information
Programansvarig
Aron Chibba
tel. 035-16 72 31
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Maskiningenjr
teknisk design 180 hp
Vill du arbeta med att utforma produkter? Tycker du att ergonomi,
frg- och formlra r viktigt att tnka p nr en produkt skapas? Denna
utbildning innehller bde ett unikt fokus p produkters konstruktion
och utformning och p de traditionella ingenjrsmnena.
Fr att kunna frst och anvnda produkter krvs det att de har ett tydligt budskap
och ett anvndarvnligt formsprk.
Att konstruera handlar om att gra
produkterna funktionella. Det kan handla om olika tekniska delar som ska klara en
viss hastighet eller en frutbestmd tyngd.
En maskiningenjr arbetar fram underlaget som ska anvndas fr tillverkningen
av olika produkter. Det r ven viktigt att
produkten har rtt design. Det fr anvndaren att frst och anvnda produkten
p rtt stt. Frg och form hjlper till att
frmedla detta.
Nr utbildningen startar knyts du till
ett s kallat fadderfretag som du samarbetar med under hela din utbildning. Det
r en viktig del av utbildningen och du genomfr projekt i samarbete med fretag.
Stor del av undervisningen sker i projektform. Du genomfr ofta dessa med
fretag som uppdragsgivare. P s stt fr
du tidigt en inblick i hur industrin fungerar och din samarbetsfrmga kommer
att utvecklas. Allt detta kommer du att
ha stor nytta av nr du kommer ut p arbetsmarknaden.
Du arbetar med avancerade datorprogram som CAD och FEM. Du kommer ocks att ha tillgng till vlutrustade
prototypverkstder. Syftet r att du ska f
god kunskap om hela konstruktionsarbetet, frn id till frdig produkt.
Under sista ret arbetar du med ett examensarbete.
Examen
Genom utbyte av vissa kurser kan kandidatexamen erhllas.
Studier utomlands
Sista terminen kan du vlja att studera utomlands. Utlandsvistelsen organiserar du

p egen hand i samrd med studierektor.
Arbetsomrden
Efter avslutad utbildning kan du arbeta

som produktutvecklare och konstruktr.
Det innebr att du arbetar med att skapa
och frbttra tekniska produkter med speciellt fokus p design. Du kommer ocks
ha den kompetens som krvs fr att arbeta som teknisk konsult, serviceingenjr
och med marknadsfring/frsljning av
produkter.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C.
vrigt

till Masterprogrammet i maskinteknik.
Jenny Hugosson, 27 r, lser utbildningen Maskingingenjr teknisk design.

Hur r det att studera?
Det bsta med att plugga r friheten att kunna lgga studierna nr man vill.
Det r bra med bde lugna och stressiga perioder. Man utvecklas hela tiden
som mnniska och lr sig nytt hela tiden.
Vad r det bsta med din utbildning?
Vi lser tekniska mnen men vi kombinerar det med design, frg och form.
Vi fr en inblick i bda bitarna och arbetar mycket med produktutveckling, tar
fram ider och jobbar i verkstaden. Senast gjorde vi en kaffebryggare fr tv
koppar utifrn en designers eller ett fretags anda. Jag valde att utg frn Arne
Jacobsens design.
Sjlvgende dammsugare och intelligenta armproteser r produkter
dr grnsen mellan maskin-, data- och elektroteknik har frsvunnit.
Vljer du mekatronik s fr du mjlighet att lra dig att utveckla helt
nya, fascinerande produkter.
Mekatronikprogrammet erbjuder en
blandning av maskin-, data- och elektroteknik. Mlet r att du ska kunna utnyttja alla teknikerna i en och samma
produkt.
De frsta ren skaffar du dig grundlggande kunskaper i matematik, maskinteknik, datorteknik och elektronik.
Undervisningen bestr bde av traditionella frelsningar och av projekt som r
en vning i att p egen hand konstruera
eller idmssigt utforma produkter.
Det sista ret kan du vlja att frdjupa dig inom det teknikomrde som verkar mest intressant. Du kan vlja kurser
i maskinteknik, design, intelligent informationsbehandling, data- och elektroteknik samt ekonomi och entreprenrskap.
Utbildningen avslutas med ett examensarbete som sker i samverkan med
ett fretag eller forskningsprojekt p
Hgskolan. Examensarbetet kan ocks
bygga p en egen produktid.
Examen
Hgskoleingenjrsexamen eller kandidatexamen.

Studier utomlands
Med tre mnesomrden att vlja mellan

r det ltt att hitta bra kurser p utlndska universitet. Det ordnar du lttast via
de kontakter som redan finns med universitet i Europa, USA, Kina och Kanada.
Arbetsomrden
Mekatronikingenjrer behvs i alla

branscher som tillverkar produkter med
rrliga delar. Det kan handla om bilar
eller olika hjlpmedel. Ett annat spnnande omrde r artificiell intelligens
och robotik.
Utbildningen r intressant ven fr
dig som inte vill arbeta direkt med tekniken utan fungera som en lnk mellan tekniker och anvndare. Ett alternativ r att satsa p mer ekonomi och
arbeta som marknadsfrare av produkterna. ven d r kunskaper om tekniken ovrderliga.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
teknisk bastermin: Ma B.
vrigt
Programmets innehll
r 1
Datorteknik 7,5 hp
Ellra 7,5 hp
r 2
Datorsystemteknik I, 7,5 hp
Elektronik 7,5 hp
Mekanik 7,5 hp
Reglerteknik 7,5 hp
Sensorsystem 7,5 hp
r 3
Examensarbete 15 hp
Artificiell intelligens 7,5 hp
Bildanalys I, 7,5 hp
Ritteknik och CAD 7,5 hp
Datorsystemteknik II 7,5 hp
Digital reglerteknik 7,5 hp
Elektronikkonstruktion 7,5 hp
Konstruktionsteknik 7,5 hp
Miljteknik 7,5 hp
Projektledning/projektarbete 7,5 hp
Utvecklingsprojekt 15 hp
Mer information
Programansvarig
Mikael Hindgren
tel. 035-16 72 20
mekatronik@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00

Programmets innehll
r 1
Datorntverk I, 7,5 hp (motsvarande
CCNA 1 och 2)
Datorntverk II 7,5 hp (motsvarande
CCNA 3 och 4)
Datorntverk III (Avancerad routing)
7,5 hp (motsvarande CCNP1)
Datorntverk IV (flerlagersswitching)
7,5 hp (motsvarande CCNP3)
Administration av datorsystem 7,5 hp
Administration av operativsystem 7,5 hp
Grundlggande webbsystem 7,5 hp
r 2
Datorntverk V (fjrraccess) 7,5 hp
Datorntverk VI (Optimering av
konvergerat ntverk) 7,5 hp
Trdlsa ntverk och IP-telefoni 7,5 hp
Ntverksprojekt 7,5 hp
Mer information
Programansvarig
Nicolina Mnsson
tel. 035-16 74 87
natvdator@hh.se
Sektionssekreterare
Eva Strid Andersson
tel. 035-16 72 29
eva.strid_andersson@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Ntverksdesign och datordrift

60/120 hp
Utbildningen r unik med sitt kompletta innehll av tekniken kring och administrationen av datorntverk. Kunskaperna du kan skaffa dig r gedigna.
Eftersom utbildningen r yrkesinriktad
ligger fokus p praktisk kunskap och
studierna bedrivs mest i form av laborationer och projekt i vlutrustade laborationssalar och projektrum.
Utbildningen bestr av grundpelarna datorteknik och ntverksteknik. mnet datorteknik innehller delomrdena datoruppbyggnad, administration av
dator- och operativsystem samt webbservrar. Omrdet ntverksteknik inkluderar allt frn ntverksutrustning, protokoll och hur dessa stts samman till
flerlagersswitching, avancerad routing
och felskning.
Dataskerhet r en mycket viktig aspekt i alla typer av datorntverk. Utbildningen innehller moment som behandlar hur man arbetar strukturerat
med skydd av datorer och ntverk, frn
bedmning av srbarhet till utvrdering
av metoder och verktyg som anvnds fr
skydd av datorntverk.
Undervisningen sker i allmnhet i
form av frelsningar och praktiska laborationer. Flera kurser innehller teoretiska eller praktiska uppgifter som ska
redovisas skriftligt och muntligt.
Examen
Utbildningen ger 60 hgskolepong

(hp), men ingen formell examen.
Utbildningens innehll motsvarar
branschcertifikaten CCNA och CCNP
1,3. OBS! Certifiering r inte en del av
utbildningen.
Om du lser tv r (120 hp) kan du
vid godknda resultat p samtliga kurser

f en Hgskoleexamen med inriktning
p datorkommunikation.
Arbetsomrden
Efter utbildningen kan du arbeta med

drift av system och ntverk samt bygga och administrera sm och medelstora datorntverk. Tnkbara yrken r till
exempel ntverkstekniker, kommunikationstekniker, datordriftstekniker och
skerhetsansvarig.
Behrighetskrav
Ma B.
Omrdesbehrighet 7.
vrigt

Undervisningen bedrivs delvis p engelska.
Efter avslutad utbildning om 60 hp har
du mjlighet att lsa ett fortsttningsr
inom ntverk. Andra ret innehller frdjupningskurser inom ntverk och trdls kommunikation samt 30 hp valbara kurser inom ett annat omrde som
kompletterar din ntverkskompetens p
ett bra stt. Andra ret avslutas med ett
strre projektarbete. Efter avslutade 120
hp kan du f hgskoleexamen i datorkommunikation.
Patrik Persson, 23 r, studerar ntverksdesign och datordrift.

Det r antagligen ett av de bsta valen jag har gjort, mycket tack vare bra
lrare och mjligheterna till personlig utveckling. Att det finns s mycket mer att
gra n att plugga, och att man trffar mycket nytt folk bidrar bara till att gra
upplevelsen bttre.
Ta tillfllet i akt och brja, du kommer inte att ngra dig! Se till att ligga i frn
brjan, det r ltt att hamna efter och det r aldrig roligt att frska jobba
ikapp. Samtidigt r Hgskolan s mycket mer n studier se till att ha roligt
ocks.
Utvecklingsingenjrsprogrammet
180 hp
Vill du utveckla och skapa produkter som r grunden fr nya fretag
och nya arbetstillfllen? Nyfretagande ger, utver arbeten, ett flexibelt och tligt nringsliv. Utvecklingsingenjrsprogrammet har redskapen du behver fr att lyckas.
Under utbildningen fr du erfarenhet av
att lsa problem, planera och genomfra
ditt arbete, gra presentationer, ta ansvar
och samarbeta.
Programmet omfattar bde teknik och
fretagsekonomi. P ingenjrskurserna
studerar du bland annat projektledning,
produktutveckling, produktion och teknikmnen. Fretagsekonomin tar upp exempelvis marknadsfring, avtals- och immaterialrtt, affrsredovisning samt hur
fretag fungerar och hur man ordnar finansiering.
Utbildningen innehller ett mentorprogram. Frn och med andra ret fr du
kontakt med en yrkesarbetande ingenjr.
Mentorprogrammet skapar mervrde bde
fr dina studier och infr ditt kommande
yrkesliv.
Lektor Sten Frhs minnesfond delar
rligen ut stipendier om cirka en halv miljon kronor till programmets studenter. Stipendiefonden r unik i sitt slag genom att
den r riktad enbart mot Utvecklingsingenjrsprogrammet och dess studenter.
Du kommer snabbt att knna av den
speciella U-andan. Den utmrker programmet och kommer av den goda sammanhllning som studenterna har inom
och mellan rskurserna. Den visar sig inte
minst under den lngre resa som studenterna sjlva ordnar i slutet av utbildningen.
Examen
Studier utomlands
Du kan vlja att lsa delar av utbildningen utomlands. Under andra ret finns srskilda mjligheter att lsa utomlands.
Hgskolan har kontakt med lrosten i USA, Australien och i Europa.
Flera studenter har gjort examensarbete
i ett utvecklingsland med hjlp av s kallade MFS-stipendier.
Arbetsomrden
Utbildningens styrka r den breda kompetens och handlingskraft som du ges mjlighet till. Du r vl frberedd fr arbetsuppgifter dr du hller i mnga kontakter
och r ledare av ngot slag.
En utvecklingsingenjr kan arbeta som
projektledare, produktutvecklare, designer,
produktionsledare, ingenjr, konstruktr och systemsljare. Andra exempel r
VD, frsljningschef och banktjnsteman
(kundansvar mot utvecklingsfretag).
Programmets innehll
r 1
Matematik 22,5 hp
Maskinteknik 22,5 hp
Produkt-/prototyputveckling 7,5 hp
Design 7,5 hp
r 2
Produktutveckling 15 hp
(med projekt)
Teknisk ekonomi 7,5 hp
Elektroteknik 7,5 hp
Marknadsfring och frsljning 7,5 hp
Affrsutveckling 7,5 hp (med projekt)
Digital- och mikrodatorteknik 7,5 hp
Projekt- och produktionsledning 7,5 hp
r 3
Examensprojekt 22,5 hp
Immaterial- och avtalsrtt 7,5 hp
Produktion och kvalitet 7,5 hp
Styr- och reglersystem 7,5 hp
Inom mnet projektledning uppfyller
utbildningen kraven fr IPMAs
D-certifikat fr projektledare.
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
bastermin: Ma C.
vrigt

Efter utbildningen kan du fortstta p
magister- eller masterprogram, alternativt gra en praktiktermin utomlands.
Mer information
Programansvarig
Leif Nordin
tel. 035-16 72 48
utvecklingsingenjor@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Petra Nilsson, 24 r, gick Utvecklingsingenjrsprogrammet p Hgskolan i

Halmstad. I dag arbetar hon som konsult p fretaget Mutual Benefits AB i
Gteborg och har flera uppdrag p Ringhals.
Eftersom jag jobbar i projektverksamhet med bde teknik, ekonomi och
ledarskap s var utbildningen nstan som skrddarsydd fr mitt jobb. Jag har
ven haft stor nytta av att jag tillmpat mina kunskaper ute i nringslivet redan
under studietiden.
Satsa p examensarbetet! Tillsammans med en klasskamrat gjorde jag mitt i
Tanzania. Vi utvecklade ett vattenpumpande vindkraftverk som kan byggas och
underhllas av bnderna sjlva. Det var en otrolig erfarenhet!

Programmets innehll
De frsta tre terminerna bestr av
grundlggande kurser som r gemensamma fr de tre ingenjrsprogrammen Data-, Elektro- och Mekatronik.
Frn och med fjrde terminen
fortstter du p ett av programmen.
Du vljer fritt det program du vill
antas till och valet sker i slutet av
tredje terminen.
Se respektive programs utbildningsplan fr ytterligare information om
innehll och upplggning.
ppen ingng 90 hp
Vill du vara med och utveckla framtidens produkter inom elektroteknik, datateknik eller mekatronik? Hr har du chansen att pbrja studierna och knna p mnena innan du bestmmer vilket program som
passar dig bst.
Det hr alternativet r till fr dig som
r intresserad av att bli data-, elektroeller mekatronikingenjr, men inte vet
vilket program du ska vlja. Med ppen ingng brjar du lsa tillsammans
med studenter frn alla utbildningar
och fr chansen att se vad de olika mnena handlar om. Drefter vljer du att
fortstta p ett av programmen frn och
med termin fyra.
Infr valet kommer bde studenter
och lrare att informera om de tre alternativen. Utbildning och examen blir
precis detsamma som om du vljer ngot
av programmen direkt.
Examen
Se respektive program.
Studier utomlands
Mer information
Programansvarig
Mikael Hindgren
tel. 035-16 72 20
oppen@hh.se
Sektionssekreterare
Ulla Johansson
tel. 035-16 71 18
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Arbetsomrden
Behrighetskrav
Ma D, Fy B, Ke A.
Omrdesbehrighet 8.
teknisk bastermin: Ma B.
vrigt
Ellinor Brynning, 26 r, lser ppen ingng.

Varfr valde du att lsa ppen ingng?
Jag var osker p vilken inriktning jag ville ha p min ingenjrsutbildning. Nu
fr jag betnketid utan att frlora ngon tid. Att lsa till ingenjr var sjlvklart
fr mig, jag gillar teknik och vill grna vara med och utveckla nya hjlpmedel,
tjnster och produkter. Yrket r brett och chanserna att f jobb stora.
Tempot p utbildningen r hgt, srskilt i brjan, och man fr kmpa. Det
krver att man r med p lektionerna och kan planera sin tid. Vi har projektrum som vi har fri tillgng till. Vi sitter ofta dr och pluggar ihop, det r lttare
n att sitta fr sig sjlv. Och mycket roligare!
Ingenjr och teknik Pbyggnad
Datorntverksteknik 30 hp
P programmet kan du som har en teknisk grundutbildning men saknar grundkurser i datorntverksteknik skaffa dig behrighet till Hgskolans Magisterprogram i
datorntverksteknik 60 hp.
Programmet innehller kurser i datorntverk och ger dig mjlighet att skaffa
kunskaper motsvarande Cisco Certified Network Associate (CCNA). Kurserna r
en frberedelse fr fortsatta studier i mnet.
Efter avslutat program med godknt resultat finns mjlighet att fortstta direkt
p Magisterprogrammet i datorntverksteknik 60 hp.
Magisterprogram
i datorntverksteknik 60 hp
Vill du bli specialist p datorntverk? P detta program skaffar du dig teoretisk och
praktisk kompetens fr en karrir inom omrdena design, utveckling och implementering av skra, avancerade datorntverk. Du skaffar dig ven erfarenhet av att
ska lsningar till verkliga, tekniskt komplexa problem och att anvnda avancerade
analys- och konstruktionsmetoder.
Under examensarbetet kommer du att ha mjlighet att samarbeta med ngon av
Hgskolans forskargrupper. Programmets inledande kurser motsvarar Cisco Certified Network Professional (CCNP).
Magisterprogram i energiteknik
frnybar energi 60 hp
vrigt
Programmet ges p engelska.
Mer information
vrigt
Startar vt 11, helfart.
Programmet ger behrighet till
forskarutbildning inom omrdet
datateknik.
Mer information
vrigt
En stor del av de framtida energikllorna kommer att vara frnybara. Denna unika
utbildning erbjuder teknisk specialistkompetens fr arbete inom omrdet energiteknik, inriktning frnybar energi. Den hga graden av valfrihet inom utbildningen ger
dig mjlighet att skapa dig en egen profil eller att ytterligare specialisera dig inom
det breda energiomrdet. Utbildningen r ven en bra grund fr dig som vill frbereda dig fr en forskarutbildning. Ett examensarbete ingr i utbildningen.
Mer information
Magisterprogram
i mikroelektronik och fotonik 60 hp
vrigt
P detta ettriga program bygger du upp grunden fr ett framtida arbete med utveckling eller konstruktion inom omrdet mikroelektronik eller med tillmpningar
av elektro-optiska komponenter och system.
Du specialiserar dig antingen p halvledarteknologi med inriktning p tillverkningsmetoder och funktion hos komponenter och integrerade kretsar eller p optisk och trdls teknik med fokus p berringsfri mtteknik. Examensarbetet grs
i samarbete med Hgskolans forskargrupper eller med industrin.


forskarutbildning i elektroteknik.
Mer information
vrigt
Mer information
vrigt
Mer information
vrigt
Programmet startar under
frutsttning att erforderliga
beslut fattas.
Mer information
vrigt
Mer information
Magisterprogram i teknisk projektledning och affrsutveckling 60 hp

Programmet erbjuder dig frdjupade kunskaper inom affrsmannaskap, ledarskap,
projektledning, strategi och organisation. Innehllet fokuserar p affrsutveckling
av fretag och de processer i affrssystemet som driver utvecklingen framt. Mlet med utbildningen r en kad frstelse och en helhetssyn p utvecklings- och
frndringsprocesser inom bde organisationer och samhlle. Studierna r till stor
del baserade p olika och ofta verklighetsanknutna fallstudier. Sista terminen skriver du en uppsats.
Utbildningen ges p engelska och du lser tillsammans med internationella studenter. Efter magisterutbildningen har du mjlighet att lsa vidare, utan komplettering, andra ret p Masterprogrammet i innovationsledning och affrsutveckling
Masterprogram i inbyggda
och intelligenta system 120 hp
Fr teknisk specialistkompetens inom ett mycket aktuellt tillmpningsomrde,
forskningserfarenhet och en stabil grund fr karrirmjligheterna efter examen r
detta program en naturlig fortsttning p din utbildning.
Du vljer inriktning p antingen samverkande inbyggda datorsystem, sjlvstndiga och sjlvreglerande datorsystem eller kommunikation i realtidsdatorsystem.
Undervisningen bedrivs av forskare verksamma inom samma omrde som utbildningen. Under examensarbetet samarbetar de flesta med ngon av Hgskolans forskargrupper, ofta med industriell anknytning.
Ny utbildning!
Magisterprogram
i vetenskapliga berkningar 60 hp
r du intresserad av avancerad produktutveckling och vill vara med och utveckla
framtidens bilar, datorer, mobiltelefoner, vindkraftverk eller medicinsk utrustning?
Detta program frbereder dig fr ett spnnande ingenjrsjobb. Du fr lra dig att
angripa olika industriella tillmpningar med hjlp av vetenskapliga berkningar.
Framgngsrik utveckling vore otnkbart utan std av datorer och avancerad matematisk modellering.
Programmet ges i nra samarbete med Hgskolans forskning och examensarbetet grs i sdan milj, eller inom industrin.
Masterprogram i innovationsledning och affrsutveckling, inriktning

teknisk projektledning 120 hp
Utbildningen behandlar innovationers natur, organisering och ledning av innovationsprocesser samt affrsutveckling med inriktning p internationella marknader. Utbildningen r frankrad i Hgskolans forskning med inriktning p sm och
medelstora fretag. Kurserna syftar till att du ska lra knna ekonomins- och teknikens omrden ver mnesgrnser och kombineras med mera praktiskt inriktade
kursdelar.
Masterprogram
i informationsteknologi 120 hp
Utveckla dina kunskaper inom signalanalys, kommunikationsteknik och datavetenskap i en internationell milj.
Programmet r ett samarbete mellan Hgskolan i Halmstad, Wroclaw University
of Technology i Polen, Ostwestfalen-Lippe University of Applied Sciences i Tyskland och Aalborg University Esbjerg i Danmark.
Frsta terminen bygger du och de andra studenterna en gemensam kunskapsgrund inom matematik, programmering, datorarkitektur och signalanalys. De fljande terminerna specialiserar du din utbildning vid tv eller tre av lrostena.
Programmet ges p engelska och anskan grs till det lroste dr du vill tillbringa
frsta terminen.
Masterprogrammet
i maskinteknik 120 hp
Utbildningens ml r att du ska f kunskaper och frdigheter i att bedriva utvecklings- och frbttringsarbete.
Frdighet vas upp inom olika projekt genom s kallad casemetodik. Du ingr i
team dr en produkt, frn id till framstlld prototyp, tas fram. Projekten kan ven
handla om att utveckla och optimera produktionen.
Kurserna behandlar bland annat teknisk produktframtagning, produktionsutveckling och produktutveckling. Undervisningen r kopplad till den forskning som
bedrivs p hgskolan.
Du kan vlja att avsluta dina studier efter ett r och erhller d en magisterexamen.
Utbildningen ges i samverkan mellan Hgskolan i Halmstad, Hgskolan i Skvde och rebro universitet. Antagning och anmlan sker via rebro universitet. Dr
finns alternativet Hgskolan i Halmstad. Programmet ges p engelska om internationella studenter finns antagna.
Pbyggnadsutbildning
hllbara energisystem 60 hp
Vi str mitt i en energiomstllning. Det verfld av billig olja och el som lagt grunden fr vra konsumtionsmnster finns inte lngre. Fossil energi hller p att ersttas av frnybara energikllor. Detta program har som mlsttning att ge kunskaper
om de nya alternativen. Du ges mjlighet att kunna arbeta med omstllningen mot
ett lngsiktigt hllbart energisystem. Programmet erbjuder kurser i hur energin kan
anvndas effektivare n den grs i dag.
vrigt
Aktuell och detaljerad information
om programmet finns p www.
it-master.org.
Mer information
vrigt
Mer information
vrigt
Startar ht 10, helfart, distans/internet.
Mer information
Ingenjr och teknik Kurser

CAD
3D-visualisering 7,5 hp
Kursen ger dig mjlighet att se hur du

med hjlp av digitala verktyg kan skapa ett trovrdigt presentationsmaterial
i form av fotorealistiska stillbilder och
animationer i datormilj.
Behrighetskrav: Ritteknik
och solidmodellering 7,5 hp
Analys och simulering med
Catia V5 7,5 hp
Kursen frmedlar grundlggande kunskaper i hur modellering, analys och simulering kan anvndas som std under
produktutvecklingsfasen. Du fr tillgng till de senaste digitala verktygen
inom omrdet, CAD-systemet Catia
V5 och simuleringsverktyget MSC Simdesigner. Stor vikt kommer att lggas
vid att du frstr att anvnda avancerade hjlpmedel.
Behrighetskrav: Ritteknik och
solidmodellering 7,5 hp, mekanik och hllfasthetslra motsvarande 7,5 hp, Konstruktionselement 7,5 hp, materiallra 7,5hp
CAD-frdjupning 7,5 hp
Kursen r en frdjupning inom den

parameterstyrda CAD-tekniken.
Kursen innehller bde en frdjupning
av grundkursen och pltberedning.
Behrighetskrav: 52,5 hp maskinteknik
eller motsvarande, Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande
Friformsmodellering och
formgivning 7,5 hp
Kursens mlsttning r att lra dig hur

du kan anvnda digitala verktyg fr att
skapa mycket komplexa yt- och solidgeometrier i datormilj. Nr du lrt dig
verktygen och metoden gr det vldigt
fort att skapa tredimensionella friformsgeometrier. Skapandet kommer att knnas intuitivt. Till dessa verktyg kommer
du ven att f underska olika stt att
lsa in geometri till datorn. Exempelvis
genom s kallade digitala ritbord.
Behrighetskrav: 37,5 hp maskinteknik eller motsvarande, Rittek88 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
nik och solidmodellering 7,5 hp,

Ytmodellering 7,5 hp, Design metodik 7,5 hp eller motsvarande
Kunskapsbaserat
ingenjrsarbete 7,5 hp
Kursens syfte r att ge dig en frstelse

fr de olika interna regler samt indata
frn externa datorstd som kan anvndas under produktutvecklingsprocessen. Du studerar olika mjligheter fr
att skapa regler och rekommendationer
fr konstruktren. Dessutom ingr det
att gra aktiva kopplingar mellan olika
programvaror fr styrning av geometri.
Du kommer ven anvnda och skapa
s kallade makros och powercopies dr
proteser i CAD-systemet kan automatiseras och dr egna funktioner kan programmeras.
Behrighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande Konstruktionsteknik fr CADtekniker eller liknande. Studenten
mste ha grundlggande kunskaper i CAD-programmet Catia V5
PDM, Produktdatahantering 7,5 hp
Kursen innehller en verblick av omrdet IT-std fr produktutveckling, med

speciell inriktning p hur CAD- och
PDM-system anvnds i produktutvecklingsprocessen. Du ser vilka mjligheter
som finns fr att skapa konfigurationer
och varianter samt hur fldet av dokument styrs genom hela utvecklingsprocessen.
Behrighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp eller motsvarande
Ritteknik och
solidmodellering 7,5 hp
Kursen innehller grundlggande teori och praktik kring solidmodellering

samt ritningsframstllning i ett modernt CAD-system. Det ingr ven delmoment inom det rittekniska omrdet
som belyser till exempel vyplacering,
snitt, mttsttning, toleranser, ytkrav
och svetssymboler.
Kursens syfte r att ge dig insikt i skapandet av komplexa geometrier i datormilj. Den ska frmedla grundlggande
kunskaper i ytmodellering samt avancerade kunskaper i ytmodellering dr bde
enkel- och dubbelkrkta ytor tas upp.
Den innefattar ven hur ytor kan vara
del av solid geometri ven kallat hybridmodellering.
Behrighetskrav: Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp
Datateknik
Administration av
datorsystem 7,5 hp
Kursen behandlar datorns konstruktion

och funktion, processorn samt hur datorn tolkar och representerar information. Kursen redogr fr arkitekturen
bakom operativsystemet Windows. Du
fr mjlighet att lra dig att installera,
administrera, konfigurera och felska i
Windows.
Omrdesbehrighet 7
Platsgaranti
Administration av
operativsystem 7,5 hp
Kursen introducerar arkitekturen bakom

operativsystem som Linux och UNIX.
Du fr chansen att lra dig att installera, administrera och felska i Linux.
Dessutom ingr undervisning om administrationsverktyg och tjnster i ett modernt operativsystem samt enkel scriptprogrammering.
Omrdesbehrighet 7
Platsgaranti
Kursen behandlar grundlggande teori fr ntverk och hur dessa stts samman. Kursen redogr fr olika typer av
ntverk samt utrustning och protokoll
som anvnds i dessa. Under kursen fr
du mjlighet att arbeta praktiskt med att
konfigurera olika ntverk.

Omrdesbehrighet 7
Datorntverk V
(fjrraccess) 7,5 hp
Kursen tar upp tekniker fr fjrraccess

samt hantering och tillmpning av nya
tekniker. Kursen introducerar kombinationer av routade ntverk baserade p
IP- och WAN-tekniker. Kursen fokuserar p design, teknikval och routerkonfigurering fr att koppla ihop ntverk med
olika fjrraccesstekniker.
Behrighetskrav: Datorntverk II eller
Ntverk och TCP/IP eller motsvarande
Datorntverk VI (optimering av
konvergerat ntverk) 7,5 hp
Kursen ger mjlighet att frdjupa teoretiska och praktiska kunskaper om

avancerad felskning och underhll av
TCP/IP-ntverk. Kursen, tillsammans
med Datorntverk III, IV och V, har ett
innehll som motsvarar branschcertifikatet CCNP.
Behrighetskrav: Datorntverk III, IV
och V
Digital reglerteknik 7,5 hp A
Mlsttningen med kursen r att du ska
skaffa dig frstelse fr tidsdiskreta och
datorstyrda system samt kunskap om
hur man analyserar, syntetiserar och implementerar digitala regulatorer.
Behrighetskrav: grundkurs
i reglerteknik
distans/internet D
Kursen behandlar grundlggande principer och tekniker fr programmering i

sprket Java. Du fr mjlighet att lra
dig lsa programmeringsproblem genom
att strukturera, designa och programmera i ett objektorienterat programmeringssprk samt att anvnda en del av
Javas frdiga programbibliotek.
Design
Designprojekt 15 hp
Kursens fokus ligger p att belysa ett

helhetsperspektiv p produktutvecklingsprocessen. Du fr va din frmga
att, p ett konceptuellt stadium, utveckla produkter i nra samarbete med fretag. Du fr mjlighet att va personliga
frdigheter i designmetodik, illustrationsteknik och modellteknik. Kursen
tar ven upp varumrkeshantering och
mlgruppsinriktning. Du ska efter kursen kunna hantera designaspekter inom
produktutveckling.
Behrighetskrav: Designmetodik
7,5 hp, Produktutveckling I, 7,5 hp
eller motsvarande
Elektroteknik
I kursen behandlas komponenter och

system fr drift och styrning av elektriska maskiner. Elmotorer samt kraftelektroniska komponenter och kopplingar
behandlas ingende. I kursen ingr laborationer dr du var drift och mtning
inom omrdet i praktiken.
Behrighetskrav: grundlggande elteknik p hgskoleniv 7,5 hp
Platsgaranti
Elkraftsystem I, 7,5 hp
Kursen behandlar uppbyggnaden av det

svenska elkraftntet. Speciellt behandlas trefassystemet, transformatorer, elskerhet och lagstiftning samt verfrings- och distributionsanlggningar.
Berkningar p och mtningar i trefassystemet ingr.
Behrighetskrav: grundlggande elteknik p hgskoleniv 7,5 hp
Platsgaranti
Elkraftsystem II 7,5 hp
Omrdesbehrighet 7
Kursen behandlar uppbyggnaden av systemet fr distribution av elkraft och anvndandet av elkraft fr energifrsrj-
ning. Du fr mjlighet att lra dig att

bland annat dimensionera kablar, friledningar och skydd fr bde lg- och
hgspnningsanlggningar samt gra
installationsritningar fr bostder. Elkraftsystem I, 7,5 hp rekommenderas.
Behrighetskrav: grundlggande
elteknik p hgskoleniv 7,5 hp
Platsgaranti
Elkraftteknik 22,5 hp
Kursen behandlar uppbyggnaden av Sveriges system fr distribution och anvndande av elkraft. Du fr chansen att lra
dig att gra berkningar p anlggningar fr distribution och p elektriska drivsystem, mtningar i elkraftsystem samt
att anvnda starkstrmsfreskrifterna
och SS-normerna. Utbildningen ger tillsammans med elingenjrsutbildning den
teoretiska kunskap som krvs fr allmn
behrighet fr elinstallationer.
Behrighetskrav: grundlggande
elteknik p hgskoleniv 7,5 hp.
Platsgaranti
fortstter vt 11
Elkraftteknik 30 hp
Kursen brjar med grundlggande ellra, och behandlar drefter uppbyggnaden av Sveriges system fr distribution och anvndande av elkraft. Du fr
chansen att lra dig att gra berkningar p anlggningar fr distribution och
p elektriska drivsystem, mtningar i
elkraftsystem samt att anvnda starkstrmsfreskrifterna och SS-normerna.
Kursen ger tillsammans med elingenjrsutbildning den teoretiska kunskap
som krvs fr allmn behrighet fr att
gra elinstallationer.
Behrighetskrav: matematik 7,5 hp
och fysik/teknik 15 hp
Platsgaranti
Maskinteknik
Finita elementmetoden
(FEM) 7,5 hp
Kursens syfte r att ge dig grundlggande kunskap och frstelse fr finita elementmetodens matematiska grund, dess
mjligheter och begrnsningar. Mlet r

att du ska f frmga att anvnda den
som ett effektivt redskap i den framtida yrkesverksamheten som ingenjr.
Speciell vikt lggs vid ett projektarbete
dr problemlsning inom tekniska tillmpningar stds av kraftfulla programpaket.
Behrighetskrav: Matematik 22,5 hp,
mekanik 7,5 hp, hllfasthetslra 7,5 hp
eller motsvarande
Finita elementmetoden
(FEM) II 7,5 hp
Kursen innehller en frdjupning av de

grundlggande teoretiska och praktiska
aspekterna p finita elementmetoden fr
att anvnda den som ett effektivt redskap
i din framtida yrkesverksamhet som ingenjr. Speciell vikt lggs vid projektarbete dr problemlsning inom tekniska
tillmpningar understds av kraftfulla
programpaket.
Behrighetskrav: Matematik 22,5 hp,
mekanik 7,5 hp, hllfasthetslra 7,5 hp,
eller motsvarande
Industriell mtteknik 7,5 hp
Kursens mlsttning r att ge kunskap

om mttekniker fr process och tillverkande industri. Dessa studeras svl teoretiskt som praktiskt. Fokus ligger frmst
p berringsfri mtteknik fr fysikaliska
och kemiska processer, samt rrelser och
positioner inom industrin. Innehllet r
i huvudsak: berringsfria mtmetoder
med ultraljud och elektromagnetiska
sensorer, mtning av temperatur/tryck/
komposition, ledningsfrmga och flde
med moderna industriella instrument.
Behrighetskrav: Ma D, Fy B
eller motsvarande
Omrdesbehrighet 8
Lean Production i teori och
praktik 7,5 hp
Kursens syfte r att ge dig grundlggande kunskaper och frstelse fr hur en

produktion kan utvecklas mot Lean Production med hjlp av produktionstekniska verktyg och metoder. Srskilt ska du
kunna visa p frdigheter och frmga
att anvnda metoder och verktyg som
kan tillmpas i produktionen fr att skra kvaliteten och ka effektiviteten.
Behrighetskrav: Produktionsteknik och Produktionskvalitet (vardera 7,5 hp), Produktionsteknik och

kvalitet 7,5 hp eller motsvarande
Behrighetskrav: matematik 22,5 hp,

mekanik 7,5 hp, hllfasthetslra 7,5 hp
eller motsvarande
NC/Cam 7,5 hp
Logistik 7,5 hp
Fldestnkande, processer och systemutformning kar i betydelse fr fretagens

konkurrenskraft. Ett fldestnkande
innebr ett integrerat synstt p fretagets olika delar och hur dessa samverkar.
Du studerar hur materialadministration, logistik och produktionssystemets
utformning kan bli betydelsefulla konkurrensparametrar fr fretagen. Konkurrensfrdelar kan ven ns genom
att bttre utnyttja fretagets resurser,
mnskliga liksom maskinella. Det r
ocks viktigt att bttre kunna lsa produktionstekniska och logistiska val. Det
ska ven ske p ett miljeffektivt stt.
Behrighetskrav: Produktionsteknik 7,5 hp, Projekt- och produktionsledning 7,5 hp eller motsvarande
Utbildningen innehller CNC-teknik

(Computerized Numerical Control) och
syftar till att ge kunskap om bearbetning
i datorstyrda CNC-maskiner. Kursens
mlsttning r att ge dig en helhetssyn
p vad som behvs fr att tillverka en
produkt med nskade egenskaper. Det
kan glla detaljerade och praktiska tillmpningar inom till exempel programmering, skrteknik och produktionsekonomi. Kursen omfattar hela processen
frn en solidmodell av en detalj fram till
frdigtillverkad detalj i NC-maskin.
Behrighetskrav: Ritteknik och
solidmodellering 7,5 hp
Produktutveckling
Materialteknik II 7,5 hp
Produktutveckling II 7,5 hp
P denna kurs studerar du materials kemiska och fysikaliska struktur och egenskaper. Kursen behandlar frmst keramiska och polymera material och dess
anvndning i mekaniska produkter samt
proteser.
Kursen tar speciellt upp:
Struktur, egenskaper, applikationer
och processande av keramiska material
Karakterisering, egenskaper och processande av polymera material
Kompositiska material
Elektriska, termiska, magnetiska och
optiska egenskaper, korrosion och
annan degradering av material
Hur bedrivs ett produktutvecklingsprojekt? Kursen syftar till att ge frstelse

fr hur ett produktutvecklingsprojekt
genomfrs p ett fretag. Du kommer
att beska fretag och intervjua deltagare i ett produktutvecklingsprojekt.
Detta kopplas ven till produktutvecklingsteori. Kursen visar ven p kopplingen mellan ett fretags strategi, dess
krnvrden och de val som grs i produktutvecklingsprocessen.
Behrighetskrav: 60 hp inom
maskinteknik eller motsvarande
Produktutveckling III 7,5 hp
Mekanik II 7,5 hp
Kursen innehller bde breddning och

frdjupning av den klassiska mekanikens
begreppsapparat och dess lagar. Den ser
ven till dess tillmpning vid idealisering och analys av ickeelementra konkreta problem i den framtida yrkesverksamheten som ingenjr. Speciell viktigt
r det projektarbete dr problemlsning
inom tekniska tillmpningar understds
av kraftfulla programpaket.
Behrighetskrav: Utveckling av nya

varor och tjnster 7,5 hp eller
motsvarande
Kursen syftar till att ge dig konkret

erfarenhet av hur ett produktutvecklingsprojekt genomfrs i ett fretag.
Du ges mjlighet att hantera tidsplanering, resurshantering och resultatkrav p ett industriellt realistiskt stt.
Projektet ska ha en av fljande inriktningar:
strategi
produktfrbttring
produktfrenkling
nyproduktutveckling
Behrighetskrav: Utveckling av nya

varor och tjnster 7,5 hp och Produktutveckling II 7,5 hp eller motsvarande
Utveckling av nya varor och
tjnster 7,5 hp
En produkt kan vara service, tjnster

och/eller varor. I dag stlls krav p att
frnyelse och utveckling av produkter integreras till en helhet fr att kunna n ut
till de anvndargrupper man vnder sig
till. P kursen fr du mjlighet att bde
lra dig teori och att praktiskt utveckla en kombinerad produkt. Produkten
ska vara anpassad fr ett marknadsbehov
och utg infrn ditt eget intresseomrde.
Kursen vnder sig till personer med alla
typer av bakgrund.
(ges p engelska)
distans/internet D
Projektledning
anvndning, frhandlingsteknik, projektjuridik samt mtesteknik. Efter kursen ska du ha rtt redskap fr att kunna
fungera som projektledare i ett skarpt
projekt med budgetansvar. Kursen passar lika bra fr sjukskterskor som fr
dataingenjrer.
Behrighetskrav: Projektledning och projektarbete I, 7,5
hp eller motsvarande
distans/internet D
Projektledning III 7,5 hp
r du intresserad av projekt som fenomen?

Kursens ml r att frdjupa och komplettera din helhetssyn p projektarbete.
Du fr ven genomfra ett sjlvstndigt
arbete inom ngot av projektledningens
omrden. Kursen tar sin utgngspunkt
i Project Management Institutes (PMI)
etablerade bild av fenomenet projekt.
Syftet r att inspirera till ifrgasttande
av bilden samtidigt som du undersker
ett valfritt delmoment inom projektledning i en empirisk studie.
Projektledning II 7,5 hp
Kursen r en fortsttning p Projektledning och projektarbete I. Den syftar till att ge dig en frdjupad kunskap
inom ett antal omrden som r viktiga
fr att kunna arbeta praktiskt som projektledare inom offentlig eller privat sektor. Frdjupning sker bland annat inom
omrdena projektekonomi, mjukvaru-
Behrighetskrav: Projektarbete II
eller motsvarande
Projektledning i internationell
milj 7,5 hp
Projekt genomfrs i dag ofta i internatio-
nella miljer. Under kursen frdjupar du

dig inom ngra aspekter som r viktiga
vid internationella projekt.
Frdjupningsmnena r: EU-projekt
(ska, driva, administrera), kulturella
skillnader/likheter, distansprojekt med
f fysiska trffar och ledning av projekt
och arbetspaket i projekt. Du studerar
ven case tillsammans med personer som
deltagit i internationella projekt.
Behrighetskrav: Projektledning II 7,5 hp eller motsvarande
Projektledning och
projektarbete I, 7,5 hp
Allt fler organisationer arbetar i dag i

projektform. Det gller svl offentlig
som privat sektor. Men hur arbetar man
egentligen i projekt? Kursen vnder sig
bde till samhllsvetare och tekniker
som vill ha en praktisk kompetens att
leda projekt eller kunna arbeta i projektform. Kursen belyser bde hrda faktorer, som mlsttning och planering, liksom mjuka faktorer, som organisation
och ledarskap, i en projektsituation.
Mnga upplevelsebaserade moment gr
teorin levande och anvndbar.
distans/internet D
Lrare
Lrarprogrammet
Lrarprogrammet 210 hp Frskola, frskoleklass och fritidshem
Lrarprogrammet 210/240 hp Grundskolans tidigare r
Lrarprogrammet 270/300/330 hp Grundskolans senare r och gymnasieskolan
Utbildningsvetenskap/allmnt utbildningsomrde 90 hp
93
94
95
96
98
Lrare Program
LRARPROGRAMMET
Som student p lrarprogrammet vid Hgskolan i Halmstad mter du varierande former av undervisning
och examination. Den nra kopplingen till verksamheten lper som en rd trd genom utbildningen. Vi
arbetar hela tiden med att frbttra utbildningen och vrt ml r att ge dig ett bra mottagande och hg
kvalitet p utbildningen. Skolan r en frnderlig vrld och mnga krav stlls bde p skolans lrare och p
lrarutbildningen. Vi har sett till att vr utbildning ger de redskap och frutsttningar som motsvarar de nya
krav som kommer att stllas p den blivande lraren.
Utbildningen vnder sig till dig som vill bli lrare i frskola,
frskoleklass och fritidshem (210 hp), i grundskolans tidigare
r (210/240 hp), eller i grundskolans senare r/gymnasieskolan (270/300/330 hp).
Du vljer mellan elva olika ingngsinriktningar som
presenteras p sidorna 9497.
Utbildningens innehll
Lrarutbildningen bestr av fljande tre integrerade delar:

1. Utbildningsvetenskap /allmnt utbildningsomrde (AUO)
AUO r obligatoriskt fr alla blivande lrare och innehller
kunskapsomrden som r centrala fr lraryrket. AUO omfattar 90 hp, varav 15 hp r examensarbete.
Fr dig som ska bli lrare fr ldre elever r specialiseringen

vanligtvis en frdjupning, det vill sga en fortsttningskurs
inom tidigare lst inriktning.
Verksamhetsfrlagd utbildning (VFU)
VFU r en viktig del av utbildningen. Under VFU fr du

mjlighet att medverka i den pedagogiska verksamheten i
frskolan och skolan och ven delta i lrares vriga arbetsuppgifter. VFU:n sker bde inom AUO och inom inriktningarna. Utgifter i samband med VFU, exempelvis resekostnader, str du sjlv fr.
Examen
Hgskolan i Halmstad erbjuder fljande lrarexamina:
2. Inriktningar
Du vljer en ingngsinriktning om minst 60 hp vid anskan.
Inriktningen motsvarar det mne/de mnesomrden som du
ska arbeta med som lrare.
Du som ska bli lrare i grundskolans senare r/gymnasieskolan vljer ytterligare en inriktning under din utbildning
och vljer mellan:
210 hp
Fr undervisning och annan pedagogisk verksamhet i frskola,
frskoleklass och fritidshem. Grundniv.
biologi
engelska
historia
idrott och hlsa
kemi
matematik
naturvetenskap, mnniska och milj
psykologi
religionsvetenskap
samhllskunskap
svenska
270 hp
Fr undervisning i grundskolans senare r. Avancerad niv.
3. Specialiseringar
Den tredje delen av utbildningen bestr av en eller flera specialiseringar som kan vara antingen breddning eller frdjupning
avseende mnen/mnesomrden.
Fr dig som ska bli lrare fr yngre barn r specialiseringen
alltid en breddning, det vill sga en kurs om 30 hp. Fljande
kurser kan lsas som breddning:
Det skapande och kunskapande barnet 30 hp
Ls- och skrivutveckling 30 hp
Ls-, skriv- och matematikutveckling 30 hp
Matematik och barns naturvetenskapliga lrande 30 hp
Specialpedagogik 30 hp
130 hp av en inriktning
valfri fristende kurs 30 hp inom relevant mnesomrde
utlandsstudier 30 hp
210/240 hp
Fr undervisning i grundskolans tidigare r. Grund- eller
avancerad niv.
270/300/330 hp
Fr undervisning i grundskolans senare r och i gymnasieskolan. Avancerad niv.
Studier utomlands
Hgskolan i Halmstad har utbytesavtal med universitet i

flera lnder. Du har mjlighet att genomfra en del av utbildningen utomlands.
Behrighetskrav
Ingngsinriktning: se respektive inriktning s. 9497.
Inriktning 2 grundskolans senare r/gymnasieskolan:
Biologi: Ma C, Nk B och Sh A / omrdesbehrighet 3
Engelska: se s. 96
Historia: Hi A och Sh A / omrdesbehrighet 1
Idrott och hlsa: Idrott och hlsa A, Ma B, Nk B
och Sh A / omrdesbehrighet 17
Kemi: Bi B, Fy A, Ke B, Ma C / omrdesbehrighet 13
Matematik: se s. 96
Naturvetenskap, mnniska och milj: se s. 96
Psykologi: En B och Sh A / omrdesbehrighet 6
Religionsvetenskap: Hi A och Sh A / omrdesbehrighet 1
Samhllskunskap: se s. 97
Svenska: se s. 97
Lrare Program
Lrarprogrammet 210 hp
frskola, frskoleklass och fritidshem
Frskola, frskoleklass och fritidshem 210 hp grundniv
Auo 90 hp
Inriktning 60 hp
Specialisering 30 hp
Utbildningen r p 3,5 r och du vljer mellan fljande ingngsinriktningar:

Behrighetskrav
Sh A
Omrdesbehrighet 6
Inriktningsansvarig
Pernilla Nilsson
tel. 035-16 77 68
pernilla.nilsson@hh.se
Behrighetskrav
Sh A
Omrdesbehrighet 6
Inriktningsansvarig
Lars Kristn
tel. 035-16 72 15
lars.kristen@hh.se
Behrighetskrav
Sh A
Omrdesbehrighet 6
Inriktningsansvarig
Ingrid Nilsson
tel. 035-16 77 69
ingrid.nilsson@hh.se
Barn och natur 210 hp

Naturvetenskap och matematik kan anvndas som ett redskap att utveckla sm
barns kommunikation, kreativitet och problemlsande frmga. I barnens vardagsupplevelser har naturvetenskapen och matematiken en central och framtrdande
plats. Hr fr du verktygen fr att genom drama, lek och rolig undervisning fra in
naturvetenskapen och matematiken p ett kreativt stt i barnens vrld. Inom lrarutbildningen finns en experimentverkstad, Hjrnverket, som du kommer att ha
stor nytta av under utbildningen, dr fr du bland annat trna dig i att undervisa
barn i spnnande experiment.
Barns lek och rrelse 210 hp

Barnets skapande frmga samt samspelet med det enskilda barnet och barngruppen stimuleras med hjlp av olika uttrycksformer som lek, rrelse, dans och rytmik.
Genom hlsofrmjande miljer pverkas barns rrelsegldje och hlsomedvetande
under verksamheten i frskola, frskoleklass och fritidshem. Att trivas och m bra
r ocks en frutsttning fr att barnen ska lra och utvecklas. Hr fr du lra dig
hur du kan lgga grunden till goda hlsovanor hos barn utifrn en bred syn p hlsa
som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella perspektiv.
Barns sprk och skapande processer 210 hp

Barns sprkutveckling r avgrande fr barnets utveckling. Kunskaper och frdigheter i sprk och skapande processer anvnds fr att utveckla din frmga som lrare att iscenstta spnnande, kreativa och kunskapande lrmiljer s att alla barn
lr och utvecklas. Barns medievanor lyfts ocks fram i utbildningen. Ditt lrande
innebr att du blir frtrogen med bildskapande, musik, drama och rrelse som blir
viktiga redskap i ditt kommande arbete med barns utveckling och lrande.
Jonas Eliasson, 28 r, gr p Lrarprogrammet med inriktning p sprk, kommunikation, lek och lrande.
Det r kul och intressant. Det har blivit mnga nya bekantskaper och upplevelser. Det r ven uppmuntrande att se hur alla som undervisar brinner fr
mnet de ansvarar fr.
Var ppen och intresserad. Se till att hitta ngra klasskamrater att plugga
tillsammans med, det gr det roligare och dessutom har man hela tiden ngon
att diskutera sina funderingar med. Och ha roligt!
A = Avancerad niv
Lrare Program
Lrarprogrammet 210/240 hp grundskolans tidigare r

Grundskolans tidigare r 210 hp grundniv
Auo 90 hp
Inriktning 60 hp
Grundskolans tidigare r 240 hp avancerad niv

Auo 90 hp
Inriktning 60 hp
A
Utbildningen r p 3,54 r och frutom din ingngsinriktning ingr kurser i matematik och i ls- och skrivutveckling. Du vljer mellan fljande ingngsinriktningar:
Barn och matematik/naturorienterade mnen

210/240 hp
Behrighetskrav
Ma B, Sh A, Nk B
(alt. Fy A, Ke A, Bi A)
Naturvetenskap och matematik har en central och framtrdande plats i barnens

vrld av upplevelser. Hr fr du verktygen fr att genom lek och rolig undervisning
fra in naturvetenskapen och matematiken i barnens vrld fr att stimulera problemlsning, kreativitet och nyfikenhet. Inom lrarutbildningen finns en experimentverkstad, Hjrnverket, som du kommer att ha stor nytta av under utbildningen,
dr fr du bland annat trna dig i att undervisa barn i spnnande experiment.
Omrdesbehrighet 16
Lek, rrelse, idrott och hlsa 210/240 hp
Behrighetskrav
Hur mr din kropp och knopp? Hur kan du pverka din hlsa och livsstil? Daglig fysisk aktivitet genom lek, rrelse och idrott bidrar till en hlsosam livsstil bland barn.
Att trivas och m bra r ocks en frutsttning fr att lra och utvecklas. Genom
hlsofrmjande miljer pverkas barns rrelsegldje och hlsomedvetande. Hr fr
du lra dig hur du kan lgga grunden till goda hlsovanor hos barn utifrn en bred
syn p hlsa som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella perspektiv.
Inriktningsansvarig
Sprk, kommunikation och skapande processer

210/240 hp
Sprk, kommunikation och skapande processer r avgrande fr barns lrande och
utveckling under de frsta skolren. Kunskaper och frdigheter i sprk, kommunikation och skapande processer anvnds fr att utveckla din frmga som lrare att
iscenstta kreativa och kunskapande lrmiljer och undervisning s att alla barn lr
och utvecklas. Barnkultur i olika sammanhang och barns anvndning av medier
har ocks en central plats i utbildningen.
Inriktningsansvarig
Pernilla Nilsson
tel. 035-16 77 68
Idrott och hlsa A, Ma B, Sh A,

Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A)
Omrdesbehrighet 17
Lars Kristn
tel. 035-16 72 15
lars.kristen@hh.se
Behrighetskrav
Ma B, Sh A, Nk B
Omrdesbehrighet 16
Inriktningsansvarig
Ingrid Nilsson
tel. 035-16 77 69
Lrare Program
Lrarprogrammet 270/300/330 hp
grundskolans senare r och gymnasieskolan
Grundskolans senare r 270 hp avancerad niv
Auo 90 hp
Inriktning 1 60 hp
Inriktning 2 60 hp
Frdjupning av inr. 30 hp
Grundskolans senare r/gymnasieskolan 270/300/330 hp avancerad niv

A
Auo 90 hp
Inriktning 1 60/90 hp
Inriktning 2 60/90 hp
Frdjupning av inr. 30 hp Frdjupning av inr. 30 hp
Utbildningen r p 4,55,5 r och du lser tv inriktningar om 60/90 hp vardera (samhllskunskap och

svenska omfattar 90/120 hp). Du vljer mellan fljande ingngsinriktningar:
Behrighetskrav
En B
Omrdesbehrighet 2
Inriktningsansvarig
Kristina Hildebrand
tel. 035-16 71 83
kristina.hildebrand@hh.se
Engelska 270/300 hp
Engelska r ett av de viktigaste sprken fr internationella relationer och inom
vrldsekonomin, men ocks inom populrkulturen. Detta skapar en speciell situation nr man undervisar barn och ungdomar, som ofta har vana vid det engelska
sprket frn sin vardag. I den svenska skolan r engelska ett krnmne. Sprkstudier handlar om att utveckla bde muntliga och skriftliga frdigheter. Detta sker
genom grammatik och uttalslra, och genom studier av litteratur och kultur frn
den engelsksprkiga vrlden.
Inriktningen r 60 eller 90 hp och vnder sig till dig som vill bli lrare i grundskolans senare r och i gymnasieskolan. Startar ht 10, helfart.
Behrighetskrav
Bi A, Fy A, Ke A, Ma C
Omrdesbehrighet 13
Inriktningsansvarig
Per-Sverre Svendsen
tel. 035-16 76 15
per-sverre.svendsen@hh.se
Behrighetskrav
Ma B, Sh A, Nk B
Omrdesbehrighet 16
Inriktningsansvarig
Pernilla Nilsson
tel. 035-16 77 68
Matematik 270/300 hp
Matematik r ett krnmne i skolan dr elevernas kunskaper stndigt prvas mot
olika nationella och internationella bedmningar. Din roll som matematiklrare r
drfr viktig, och inriktningen matematik ger bde frdjupade mneskunskaper
och didaktiska verktyg fr undervisning. Med tanke p matematikens roll i samhllet kommer du som vljer inriktningen att fylla en viktig funktion i dagens och
morgondagens skola.
Inriktningen r 60 eller 90 hp och vnder sig till dig som vill bli lrare i grundskolans senare r och i gymnasieskolan. Startar ht 10, helfart.
Naturvetenskap, mnniska och milj 270/300 hp

Undervisning i naturvetenskap ska mta elevers nyfikenhet och stimulera deras kreativitet och experimentlusta. Som lrare blir du en nyckelperson i detta arbete. Du
fr med denna breda utbildning mjligheter till intressant och mnesvergripande
arbete och kan diskutera naturvetenskapliga fenomen utifrn bde fysik-, kemi- och
biologiperspektiv. I utbildningen ingr svl enskilda mneskurser som tvrvetenskapliga kurser. Laborationer och exkursioner r viktiga inslag.
Inriktningen r 90 hp och vnder sig till dig som vill bli lrare i de naturvetenskapliga mnena biologi, kemi och fysik i grundskolans senare r eller i naturkunskap i
gymnasieskolan. Startar ht 10, helfart.
A = Avancerad niv
Lrare Program
Samhllskunskap med medievetenskap

270/300/330 hp
Samhllsfrgor r stndigt aktuella och uppmrksammas inte minst genom
medierna. Att undervisa i samhllskunskap handlar om att frklara vad som hnder
i dag, men ocks om att frankra i historien och att se framt. Samhllskunskap
r en blandning av kurser inom statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi och nationalekonomi. Inriktningen ger en grund fr att frst rollen som media har i barns
och ungdomars vardag.
Behrighetskrav
Ma B, Sh A
Omrdesbehrighet 16
Inriktningsansvarig
Cecilia Kjellman
tel. 035-16 75 69
cecilia.kjellman@hh.se
Inriktningen r 90 eller 120 hp och vnder sig till dig som vill bli lrare i grundskolans senare r och i gymnasieskolan (120 hp krvs fr undervisning i gymnasieskolan). Startar ht 10, helfart.
Svenska: sprk, kultur och litteratur

270/300/330 hp
Inom inriktningen lser du bde sprkliga och litterra kurser. Du fr kunskap
om barns och ungdomars sprkutveckling, vilka texter barn och ungdomar lser
och skriver, hur det r att ha svenska som andrasprk och vad det innebr att vara
elev och lrare i ett sprkutvecklande klassrum. Du fr ocks lra dig att analysera till exempel barnoch ungdomslitteratur och berttarstrukturen i ett dataspel.
Behrighetskrav
Sh A
Omrdesbehrighet 6
Inriktningsansvarig
Bertil Westberg
tel. 035-16 72 35
bertil.westberg@hh.se
Inriktningen r 90 eller 120 hp och vnder sig till dig som vill bli lrare i grundskolans senare r och i gymnasieskolan (120 hp krvs fr undervisning i gymnasieskolan). Startar ht 10, helfart.
Sandra Johansson, 24 r, gr fjrde ret p Lrarprogrammet med inriktning

grundskolans senare r och gymnasieskolan, och ska bli lrare i idrott och
samhllskunskap.
En rolig livserfarenhet som inte gr att skaffa sig p ngot annat stlle. Stmningen p Hgskolan r gemytlig och det r enkelt att lra knna varandra. Att
brja studera i Halmstad r bland det roligaste jag gjort i mitt liv.
Tveka inte nr du brjar kolla p utbildningar. Vga prova! Och framfr allt,
det finns information att tillg om man knner sig osker p innehllet i alla
program som finns p Hgskolan. Ta steget ut i studentlivet r mitt rd!
Lrare Pbyggnad
Utbildningsvetenskap/
allmnt utbildningsomrde 90 hp (AU90)
Grundskolans senare r
Grundskolans senare r och gymnasieskolan
Utbildningen vnder sig till dig som har hgskoleutbildning i mnen eller mnesomrden som r relevanta fr undervisning i skolan. Utbildningen avser lrarexamen fr arbete i grundskolans senare r och i gymnasieskolan. Studierna omfattar 90 hgskolepong (hp) varav 60 hp r p avancerad niv. Utbildningen leder till en lrarexamen p avancerad niv.
Gymnasieskolans yrkesfrberedande program

Utbildningen riktar sig till dig som har yrkesinriktad hgskoleutbildning eller motsvarande samt yrkeserfarenhet och vill
arbeta som lrare i karaktrsmnen p gymnasieskolans yrkesfrberedande program. Studierna omfattar 90 hp och leder till
en lrarexamen p grundniv.
Utbildningens innehll
Innehllet i utbildningen behandlar skolans och lrarens

uppdrag, olika perspektiv p kunskap och lrande, skolan
och omvrlden, ledarskap samt hur man planerar, genomfr
och rapporterar ett vetenskapligt inriktat arbete. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som omfattar 15 hp.
Utbildningen bedrivs p distans och p campus i en kombination (s kallad blended learning) dr ett antal trffar och
frelsningar r campusfrlagda i varje delkurs. Antalet campusfrlagda trffar kan variera beroende p delkurs. Kommunikationen p kursen sker i huvudsak via en ntplattform,
vilket innebr att du mste ha tillgng till dator med internetuppkoppling.
Verksamhetsfrlagd utbildning (VFU)
Den verksamhetsfrlagda utbildningen omfattar 30 hp. Syftet

med VFU r att frankra lrarutbildningens teoretiska studier
i konkreta och praktiska erfarenheter av undervisning och lrande. VFU:n genomfrs p vra samarbetsskolor i Halland,
Skne och Smland. Utgifter i samband med VFU, exempelvis resekostnader, str du sjlv fr.
AU90 grundskolans senare r, grundskolans senare r/gymnasieskolan

Examen
Detta r en pbyggnadsutbildning som leder till lrarexamen

p avancerad niv, och du erhller lrarexamen fr undervisning antingen i grundskolans senare r eller i grundskolans-
senare r/gymnasieskolan. Fr examen ingr tv sjlvstndiga

arbeten, varav ett r ditt examensarbete.
Fr undervisning i grundskolans senare r 270 hp
Innan utbildningen kan pbrjas krvs frkunskaper om minst

180 hp frdelade p minst tv undervisningsmnen/-omrden,
varav minst 90 hp i ett av mnena. I svenska respektive samhllskunskap krvs alltid minst 90 hp i varje mne.
Fr undervisning i grundskolans senare r och i gymnasieskolan 270/300/330 hp
Innan utbildningen kan pbrjas krvs frkunskaper om minst

180 hp frdelade p tv undervisningsmnen/-omrden, minst
90 hp i varje mne. I svenska respektive samhllskunskap krvs
alltid minst 120 hp i varje mne.
Behrighetskrav
Minst 180 hp frdelade p minst tv undervisningsmnen.

Fr information om vilka mnen/mnesomrden som ger behrighet till denna utbildning samt vilka srskilda krav som
gller, se www.hh.se/au90.
Tnk p att bifoga handlingar som styrker din behrighet
och meritvrdering till exempel gymnasiebetyg, studieintyg
frn hgskola och arbetsgivarintyg.
Lrare Pbyggnad
AU90 gymnasieskolans
yrkesfrberedande program
Examen 180 hp
Fr undervisning i yrkesmnen i gymnasieskolan
Detta r en pbyggnadsutbildning som leder till lrarexamen

p grundniv, och du erhller lrarexamen fr undervisning i
yrkesmnen p gymnasieskolan.
Behrighetskrav
Innan utbildningen kan pbrjas krvs relevant hgskoleutbildning om minst 90 hp eller motsvarande utbildning samt
omfattande yrkeserfarenhet med relevans fr gymnasieskolans
yrkesfrberedande program. Fr information om vilka mnen/
mnesomrden som ger behrighet till denna utbildning samt
vilka srskilda krav som gller, se www.hh.se/au90.
Tnk p att bifoga handlingar som styrker din behrighet
och meritvrdering, till exempel betyg/intyg frn gymnasieskola, hgskola och andra utbildningsinstitutioner, tjnstgringsintyg, yrkesmeriter, certifikat, yrkesbevis och mstarbrev.
Fristende kurser
Kurs i handledning fr
VFU-lrare 7,5 hp
Kursen vnder sig till VFU-lrare, och

till andra som vill utveckla sin roll som
handledare. Innehllet bestr av olika
handledningsstrategier, handledningssamtal, bedmning av lrarstudenters
VFU, olika stt att se p kunskap samt
lrande i relation till styrdokument. Exempel ges frn praxisnra forskning.
Behrighetskrav
Lrarexamen eller motsvarande
Kvartsfart
Start ht 10 och vt 11
Urval och anmlan

Srskilda urvalsregler gller. Information om urval finns p
www.hh.se/au90.
Du anmler dig p www.studera.nu. Utver din
anskan mste blanketten Bilaga till AU90 eller Bilaga till AU90 yrkeslrarutbildning fyllas i
och skickas till: Antagningen, 833 82 Strmsund. Blanketten kan bestllas frn eller hmtas p Hgskolan i
Halmstad. Den kan ocks laddas ner frn www.hh.se/au90.
Helfart
Start vt 11
Programansvarig
Ingrid Nilsson
tel. 035-16 77 69
Helena Poddan r utbildad lrare i engelska och idrott och hlsa fr grundskolans senare r och gymnasiet. Hon tog sin examen 2008 och arbetar i dag
som lrare i idrott och hlsa i Halmstad.
Jag planerar och genomfr idrottslektioner. Jag har elever som gr i rskurs
29 s det r stor variation p lektionerna. Det ingr ven andra aktiviteter som
exempelvis friluftsdagar.
Framfr allt att vi fick en s bred utbildning inom idrott och hlsa. Vi behandlade i stort sett alla olika omrden och fick testa p allt sjlva. Dessutom hade vi
mycket kunniga och duktiga lrare. Utbildningen bygger mycket p att vara ute i
skolor och undervisa sjlv. Den erfarenheten har varit otroligt viktig.
Naturvetenskap
och Matematik
Biologi-/kemiprogram 180 hp 26
Biomedicin inriktning fysisk trning 180 hp 52
Milj- och hlsoskydd 180 hp 57
Miljvetare 180 hp 62
Naturvrd och artmngfald 180 hp 90
Magister- och pbyggnadsutbildningar 97
Kurser 163
Naturvetenskap och matematik Program
Biologi-/kemiprogram 180 hp
Drmmer du om att f arbeta bde med och i naturen? Gillar du att ta
reda p organismers och materiens uppbyggnad och innersta hemligheter? Eller vill du f en djupare frstelse fr stora och sm natur- och
miljfrgor? D ska du lsa detta program.
Hgskolan i Halmstad har ett fantastiskt
lge mellan strnder, skogar och vtmarker. Avstnden r sm till en mngd olika
naturtyper. Under utbildningen kommer
du ofta att arbeta ute i den varierande
naturen eller p labb, dr du med olika
tekniker undersker prover, inte minst
sdana som du sjlv har samlat in.
Oavsett om du vill bli biolog eller kemist brjar studierna med en inledande
termin kemikurser. Drefter lser du tv
terminer med en bred, grundlggande
biologiutbildning. Under frsta delen av
programmet arbetar du allts frn atomer och molekyler via celler till samspelet mellan arter och miljfrgor. Du upptcker snart att exkursioner, laborationer,
studiebesk och gruppseminarier r vanliga inslag i kurserna.
Fjrde terminen vljer du att fokusera p kemi eller biologi. Du kan frdjupa dig inom cellfysiologi, ekologi eller
miljfrgor, biokemi och/eller analytisk
kemi. Hgskolans pbyggnadskurser
hlls vanligtvis p engelska dr internationella studenter ofta deltar.
Studierna bedrivs ofta i projektform
och du trnar dig i att kommunicera
med olika mlgrupper. Du lr dig ocks att presentera resultat med moderna
audiovisuella presentationstekniker p
ett professionellt stt. Studierna avslutas
med ett sjlvstndigt, forskningsinriktat
examensarbete inom biologi eller kemi.
Studier utomlands
Du fr grna lsa en termin utomlands.

Vi har avtal med flera universitet som
erbjuder dig lmpliga kurser. En annan
mjlighet r att du gr examensarbetet
utomlands p ett universitet med vilket
vi har forskningsutbyte.
Arbetsomrden
Biologer och kemister arbetar inom en

mngd olika fretag och myndigheter.
Vad just du kan arbeta med beror p
dina intressen, val av kurser och dina
egenskaper.
Ngra exempel r miljsamordnare
p kommuner, lnsstyrelser och strre
fretag och laborant inom lkemedelsoch livsmedelsindustrin. Jobb p andra
typer av kemiska och biologiska laboratorier r ocks mjligt. Vissa biologer och
kemister stannar kvar i den akademiska
vrlden som lrare och forskare.
Behrighetskrav
Ma D, Bi A, Fy A, Ke B.
Omrdesbehrighet 14.
Fr vrterminsstart med naturvetenskaplig bastermin: Ma C
vrigt

Magisterprogrammet i tillmpad
miljvetenskap.
Examen
Kandidatexamen.
Programmets innehll
r 1
Allmn kemi 15 hp
Organisk kemi 7,5 hp
Biokemi 7,5 hp
Cellbiologi 7,5 hp
Zoologisk fysiologi 7,5 hp
Systematik och morfologi 7,5 hp
Ekologi 7,5 hp
r 2 inriktning biologi
Fltbiologi, biodiversitet
och evolution 7,5 hp
Mikrobiologi och genetik 7,5 hp
Botanik fysiologi och anatomi 7,5 hp
GIS med naturvrdsinriktning 7,5 hp
Cellfysiologi 15 hp
Ekologi vattnet och landskapet 15 hp
r 3 inriktning biologi
Ekologi och vrd av kustnra
miljer 15 hp
Biologikurs 15 hp alt. valfri kurs
Kurser i vattenvrd alt. viltvrd 15 hp
Examensarbete i biologi 15 hp
r 2 inriktning kemi
Genteknik 7,5 hp
Analytisk kemi 7,5 hp
Miljkemi 7,5 hp
Frdjupningsprojekt i kemi 7,5 hp
r 3 inriktning kemi
Biokemi: Proteiners struktur och funktion 15 hp alt. Analytisk kemi II 15 hp
Cellfysiologi 15 hp
Kemikurs 15 hp alt. valfri kurs
Examensarbete i kemi 15 hp
Mer information
Programansvarig
Gran Sahln
tel. 035-16 73 98
biologikemiprogram@hh.se
Anna Quiles, 31 r, gr andra ret p Biologiprogrammet.

Storleksmssigt r det en lagom Hgskola och lrarkontakten r nrmre n
vid strre lrosten. Det tycker jag r positivt.
Att vara motiverad r klart ett plus i kanten. Jag tycker ocks att man ska veta
att det gr att ndra sig, det man valt nu r inte det enda man kan satsa p. Det
finns s mycket roligt att lsa!
Jag hoppas att arbetsmarknaden ljusnar tills jag r klar med min utbildning och
att fler jobb skapas inom biologi och milj. Det r viktiga frgor.

Programmets innehll
r 1
Mnniska och hlsa en mnesintroduktion 7,5 hp
Rrelseapparatens anatomi II 7,5 hp
Nutrition I, 7,5 hp
Rrelseapparatens skador
och sjukdomar 7,5 hp*
Humanfysiologi 7,5 hp
Idrottsfysiologi 7,5 hp
Trningslra I, 7,5 hp*
r 2
Rehabiliteringsteknik
inr. fysisk trning 7,5 hp
Idrott med funktionsnedsttning 7,5 hp
Pedagogiskt ledarskap
och Coaching 7,5 hp
Trningslra II 7,5 hp*
Psykologi inriktning idrott 15 hp
Tillmpad Nutrition 7,5 hp
Biomekanik inom trning 7,5 hp*
r 3
Gym-, idrotts-, trnarpraktik 7,5 hp
Ergonomi 7,5 hp
Entrepenrskap inom
hlsobranschen 7,5 hp
Vetenskapsteori och metod 7,5 hp
Examensarbete/C-uppsats 15 hp
*Dessa kurser kan komma att ges p
engelska.
Mer information
Programansvariga
Eva Strandell
tel. 035-16 74 22
Lina Lundgren
tel. 035-16 77 32
biomedicin@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Biomedicin
inriktning fysisk trning 180 hp
Hur pverkas och vad hnder den mnskliga kroppen vid trning? r
du intresserad och vill veta mer s r detta programmet ngot fr dig.
Utbildningens syfte r att skapa en frstelse fr mnniskokroppen och hur
den pverkas av olika faktorer. Du frdjupar dina kunskaper om kroppens
byggnad och funktion, dess begrnsningar och frmga till rrelse. Hlsa,
vlbefinnande, kost och fysisk prestation r andra mnen som str p ditt
schema.
Tyngdpunkten under utbildningen
ligger p rrelseapparaten, det vill sga
muskler, skelett, leder och nerver. Du
studerar de organsystem som direkt eller indirekt r viktiga fr fysisk prestation. Fr att f ett helhetsperspektiv p
kroppens funktion lser du ven andra
angrnsande mnen.
Under dina studier genomfr du
bde teoretiska och praktiska moment.
Exempelvis genomfrs delar av kurserna i laboratorier, i idrottshall och i gym
p Hgskolans campus. Under utbildningen gr du ven en praktikperiod p
en trningsanlggning, samt ett teoretiskt och praktiskt examensarbete inom
mnesomrdet.
Vi samarbetar med olika fretag och
organisationer inom branschen fr att
du ska f mjlighet att knyta vrdefulla kontakter redan under din studietid.
Inom utbildningen har du ven mjlighet att f licens som fystrnare eller personlig trnare.
Utbildningen passar dig som uppskattar ett aktivt liv och som i framtiden vill arbeta med mnniskor, svl enskilt som i grupp.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Hgskolan har utbyte med ett antal utlndska lrosten. Du vljer sjlv om du
under andra ret vill ska en utbytesplats
eller om du i stllet under ditt tredje r
vill skriva ett examensarbete alternativt
lsa valfria kurser utomlands.
Arbetsomrden
Utbildningens mlsttning r att ge dig

en bra grund fr arbete inom fltet trning och hlsa. Efter utbildningen kan
du arbeta som fystrnare av olika slag,
fr idrottare eller som personlig trnare.
Du kan ocks vlja att arbeta med trningsutbildningar, trningsprodukter
eller som projektkoordinator.
Behrighetskrav
Nk B (alt. Fy A, Bi A, Ke A), Ma B.
Omrdesbehrighet 16.
vrigt

Vissa kurser inom programmet kan
komma att ges p engelska.
Tommy Danielsson, 29 r, gr tredje ret p Biomedicinprogrammet inriktning fysisk trning.

Halmstad r en sommarstad och det finns mycket att gra utanfr skolan.
Hgskolan i Halmstad har fina lokaler och vi har tillgng till egna grupprum och
ett eget vlutrustat labb dr vi gr tester.
En akademisk examen ger mig en professionell grund fr mitt fortsatta arbete
inom trningsbranschen. Jag vill jobba med fystrning fr elitidrottare vilket stller hga krav p mig, men jag knner att utbildningen har gett mig den kunskap
jag behver fr att vidareutvecklas.
Milj- och hlsoskydd 180 hp

Tycker du att miljoch hlsoskyddsfrgor r viktiga? Vill du kunna vara
med och pverka miljarbetet? P Milj- och hlsoskyddsprogrammet
fr du teoretisk och praktisk trning inom miljskydd, djurskydd, livsmedelsskerhet och hlsa.
Det handlar i grunden om hur vi ska
kunna skydda och bevara vr milj och
vr hlsa frn alla de risker och miljhot som vi utstts fr. Mlet med utbildningen r att du ska f ndvndiga
kunskaper och praktisk trning fr att
kunna arbeta professionellt med miljoch hlsoskyddfrgor.
Du brjar med att lsa grundlggande kurser inom biologi, miljvetenskap
och kemi. Lngre fram frdjupas kunskaperna i bland annat miljskyddsteknik, miljkonsekvensbeskrivning,
tillmpad miljrtt, djurskydd, livsmedelshygien och frvaltning. Det finns
ven valbara kurser som gr det mjligt
fr dig att specialisera dig inom just ditt
intresseomrde.
Stor vikt lggs p lagstiftning inom
djurskydd, livsmedelsskerhet och hlsoskydd. Du utbildas ocks i hur lagstiftningen tillmpas i inspektrsarbetet.
Mnga av programmets kurser har
praktiska inslag. Du kommer att gra
studiebesk och att f lyssna p gstfrelsningar av yrkesverksamma inom
miljoch hlsoskydd. Utbildningen
innehller dessutom en kortare praktikperiod. Du fr grna gra en lngre
praktik med eget arbete i slutet av utbildningen.
terminer utomlands eftersom mycket miljarbete sker p global niv. Vill

du gra ditt examensarbete i ett utvecklingsland kan du ska ett av Hgskolans
MFS-stipendier.
Arbetsomrden
Efter utbildningen har du mjlighet att

arbeta som miljoch hlsoskyddsinspektr. Du kan arbeta p miljoch
hlsoskyddskontor i en kommun eller
inom privat sektor. Du kommer att ha
en bredd som gr dig lmplig fr svl
inspektrsrollen som miljsamordnare,
miljledare eller utredare.
Vljer du att lsa vidare p ngon av vra
pbyggnadsterminer eller vrt Magisterprogram i tillmpad miljvetenskap
bygger du p din kompetens ytterligare.
Magisterprogrammet ger dig mjlighet
att ska forskarutbildning.
Behrighetskrav
Nk B (alt.Fy A, Ke A och Bi A), Ma C.

Omrdesbehrighet 3.
vrigt

Magisterprogrammet i tillmpad
miljvetenskap.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Vi ser grna att du studerar en eller tv
Programmets innehll
r 1
Miljvetenskap 15 hp
Kemi baskurs 7,5 hp
Ekologi 7,5 hp
r 2
Allmn kemi 15 hp
Biokemi 7,5 hp
Arbets- och miljmedicin 7,5 hp
Miljkemi 7,5 hp
Ledningssystem fr milj
och kvalitet 7,5 hp
r 3
Djurskydd 7,5 hp
Frvaltning och kommunikation, 7,5 hp
Livsmedelshygien, 7,5 hp
Tillmpad miljrtt 7,5 hp
Miljkonsekvensbeskrivning, 7,5 hp
Kurser termin 4-6 kan bytas mot:
Miljkemi industriella processer 7,5 hp
Miljskyddsteknik vatten
och mark 7,5 hp
Beslutsfattande i miljarbete 7,5 hp
Praktik p miljoch hlsoskyddskontor 15 hp
Nutrition 7,5 hp
Djurskydd II 7,5 hp
Frdjupningsprojekt
i miljvetenskap 7,5 hp
Kurser inom miljvetenskapsomrdet
Kurser med biologiinriktning
Totalt 90 hp inom miljvetenskap.
Mer information
Programansvarig
Marie Mattsson
tel. 035-16 75 32
miljo_halsoskydd@hh.se
Louise Adolphsson, 23 r, arbetar som miljoch hlsoskyddsinspektr.

Jag hanterar renden om radon, buller och andra klagoml, miljfarlig verksamhet, cisterner, kldmedier, vrmepumpar och liknande. Jag gr inspektioner,
handlgger anskningar och tillstnd, arbetar med rdgivning och hanterar olika
remisser som till exempel bygglov eller naturvrdsrenden frn lnsstyrelsen.
Vi har ftt en mycket bra och bred grund att st p. Kemin ger en bra bakgrundsfrstelse till olika miljproblem och vi har ftt vergripande kunskaper
inom livsmedel, djurskydd, miljoch hlsoskydd. Kursen i kommunikation och
konflikthantering har bde vart bra i yrkesrollen och fr arbetsrelationer.

Programmets innehll
r 1
och evolution, 7,5 hp
Miljvetenskap 15 hp
Kemi baskurs 7,5 hp
Ekologi 7,5 hp
r 2
Allmn kemi 15 hp
Biokemi 7,5 hp
Arbets- och miljmedicin 7,5 hp
Miljkemi 7,5 hp
Ledningssystem fr milj
och kvalitet 7,5 hp
r 3
Miljkemi industriella processer 7,5 hp
Praktik i miljteknik 7,5 hp
Miljskyddsteknik 7,5 hp
Miljkonsekvensbeskrivning 7,5 hp
Kurser termin 46 kan bytas mot:
Frdjupningsprojekt
i miljvetenskap 7,5 hp
Beslutsfattande i miljarbete 7,5 hp
Kurser inom miljvetenskapsomrdet
Kurser med biologiinriktning
Totalt mste 90 hp vara inom
miljvetenskap.
Miljvetare 180 hp
r det viktigt fr dig att barn fr vxa upp i en hlsosam och grn
milj? Som miljvetare kan du verkligen arbeta fr att skapa ett hllbart ekologiskt samhlle.
Ett hllbart miljvnligt samhlle ligger
i allas intresse. Intressanta arbetsmjligheter vntar dig som blivande miljvetare. Du kommer att mtas av stora lokala
och globala utmaningar.
Huvudmnen under utbildningen r
miljvetenskap, biologi och kemi. Du
frdjupar dig i dessa mnen inom miljomrdet. Programmets valfria kurser gr
det ven mjligt fr dig att specialisera
dig ytterligare inom just ditt intresse.
Viktiga inslag under din utbildning
r att trna och utveckla kritiskt tnkande och frmga att analysera miljfrgor. Detta fr att du ska f frstelse
fr hur allt i miljn hnger ihop.
Mnga av programmets kurser har
praktiska inslag i form av studiebesk
och gstfrelsningar av yrkesverksamma inom miljomrdet.
Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Du har ocks mjlighet att
gra en lngre praktikperiod i slutet av
utbildningen.
Mer information
Studier utomlands
Programansvarig
Marie Mattsson
tel. 035-16 75 32
miljovetare@hh.se
Vi ser grna att du lser delar av din utbildning utomlands eftersom miljomrdet r ett globalt tema. Det finns srskilda utbytesprogram med universitet
i flera lnder. mnet lmpar sig vl fr
ett examensarbete i ett utvecklingsland.
Du kan d ska ett av Hgskolans MFSstipendier.
Som miljvetare kan du medverka till

att bde ta fram underlag och genomfra beslut och tgrder p olika niver och sektorer i samhllet. Utbildningens bredd mjliggr arbete bde inom
nringsliv och offentlig sektor. Du kan
ocks ska arbeten med miljvrdande insatser nr det gller naturskyddade omrden eller med miljstrategier p
enskilda arbetsplatser.
Du bygger p din kompetens ytterligare
genom att fortstta studera p Hgskolans Magisterprogram i tillmpad miljvetenskap. Utbildningen r ven en bra
grund fr dig som vill ska forskarutbildning.
Behrighetskrav
Nk B (alt. Fy A, Ke A och Bi A),

Ma C.
Omrdesbehrighet 3.
vrigt
Examen
Kandidatexamen.
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Arbetsomrden

Programmet ger behriget till
Magisterprogram i tillmpad
miljvetenskap
Hanna Erlingsson, 25 r, har gtt Miljvetarprogrammet och arbetar p

Lorensberg Intersolia AB.
Jag hller i utbildningar och servar kunder i Lorensberg Intersolia AB:s kemikaliehanteringssystem iChemistry. Det bsta med jobbet r att jag fr trffa mnga
nya och trevliga mnniskor. Jag fr ocks se mnga olika arbetsplatser.
De allmnna miljoch kemikunskaperna som jag fick under utbildningen har
jag i dag stor nytta av i mitt jobb.
Ha kul och ta tillvara p studenttiden.
Naturvrd och artmngfald 180 hp

I dag, mer n ngonsin, behvs kunskap om hur naturen fungerar och
hur vi ska skydda de vrden som den ger. Skulle du vilja veta mer och
kunna gra ngot t miljn? D r detta en utbildning fr dig!
All kunskap om hur naturen fungerar
r beroende av att vi vet vilka arter som
finns. Det r frst nr vi frstr arternas
roll i naturen som vi kan f en aning om
hur den fungerar. Artexperter behvs
och det kan du bli om du lser programmet Naturvrd och artmngfald.
Hgskolan har ett fantastiskt geografiskt lge mellan hav och skog. Avstnden r sm till en mngd olika
naturtyper. Det utnyttjar vi under utbildningen.
Utbildningen innehller en bred
grund i mnena cellbiologi, fysiologi och
systematik. Dess fokus ligger p ekosystem, ekologi och naturvrd. Du har drfr mjlighet att bli skicklig p att kommunicera frgor om biologisk mngfald,
naturskydd och miljfrndringar.
Du studerar bland annat specifika arter i olika miljer och nringsvvar. Du
lr dig ven att anvnda olika metoder
som till exempel Geografiska InformationsSystem (GIS).
Under utbildningen studerar du successivt mer avancerad artbestmning
vilket en van inventerare behver i sitt
arbete. P vra frdjupningskurser studerar du bland annat ekologin i vattenmiljer och viltbiologi. Dessa kurser r
ibland p engelska. Utbildningen avslutas med ett examensarbete kopplat till
aktuella forskningsprojekt.
Studier utomlands
Vi ser grna att du lser en termin utomlands. Vi har avtal med flera universitet
som erbjuder lmpliga kurser. En annan
mjlighet r att du gr examensarbetet
utomlands p ett universitet med vilket
Hgskolan har forskningsutbyte.
Arbetsomrden
Som artkunnig naturvrdsbiolog kan

du arbeta som naturguide, ekoturismsamordnare, reservatsfrestndare, natur-/viltvrdare, zooparkssktare, med
mera.
Du kan ocks arbeta som egenfretagande som artexpert, inventerare, naturkarterare, biologisk miljvervakare, etc.
Konsultbranschen r en annan karrirmjlighet. Du kan ven arbeta p lnsstyrelser, kommuner och statliga myndigheter som Naturvrdsverket. Vissa
biologer stannar kvar i universitetsvrlden som forskare.
Programmets innehll
r 1
Mark och vatten 7,5 hp
Naturvrd och naturaliesamlingar 7,5 hp
Kemi bas 7,5 hp
Cellbiologi 7,5 hp
Ekologi 7,5 hp
r 2
Taxonomi och fylogeni 7,5 hp
Zoologi och botanik med artbestmning 7,5 hp
Ekologi vattnet och landskapet 15 hp
r 3
miljer 15 hp
Biodiversitet 15 hp
Kurser med inriktning viltbiologi 15 hp
Valbar kurs
Praktik i biologi 7,5 hp
Kurs utanfr terminstid
Floristik och faunistik 7,5 hp
Behrighetskrav
Nk B (alt. Bi A, Ke A, Fy A), Ma C.
Omrdesbehrighet 3.
vrigt
Mer information

miljvetenskap.
Programansvarig
Gran Sahln
tel. 035-16 73 98
naturvard@hh.se
Examen
Kandidatexamen.
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Suzanna Persson, 24 r, gr andra ret p programmet Naturvrd och

artmngfald.
Jag tycker att det r roligt och lrorikt. Man fr lra sig mnga olika saker inom
biologiomrdet. Nrheten till bde havet och skogen gr att exkursionerna
varierar mycket. Att vi r en relativt lite klass gr att kontakterna med lrarna
och den hjlp de har att erbjuda blir bttre.
Att vara intresserad av djur och natur r ju sjlvklart ett mste. Man ska veta
det att det inte bara handlar om stora djur, utan om alla djur i olika ekosystem.
En varm jacka, bra skor och gummistvlar r ett plus! En hel del tid kommer att
spenderas ute.
Naturvetenskap och matematik Pbyggnad
vrigt
Programmet startar under frutsttning att erforderliga beslut fattas.
Mer information
vrigt
Mer information
vrigt
Undervisningen sker frmst p engelska.
Mer information
vrigt
Mer information
Magisterprogram i biomedicin
inriktning fysisk trning och
prestation 60 hp
Detta magisterprogram inom idrottsfysiologi och biomekanik ger dig mjlighet till
frdjupade kunskaper om kroppens idrottsliga mjligheter och begrnsningar. Fokus ligger p att frst kroppens fysiologiska och biomekaniska frmga till idrottsutvning svl p motions- som p elitniv. Utifrn vetenskapliga forskningsrn
jobbar du teoretiskt och praktiskt med att frst, mta, analysera och utvrdera
kroppsliga prestationer. Programmet ges p engelska, i nra samarbete med University of Worcester i Storbritannien.
Magisterprogram i finansiell
matematik 60 hp
Matematisk modellering fr banker och andra finansiella institutioner krver frdjupade kunskaper inom bde matematik och ekonomi.
Programmet vnder sig till dig som, baserat p tidigare kunskaper i matematik,
vill lra dig de berkningsmetoder som anvnds inom vrdepappershandel och fondfrvaltning. Den senaste utvecklingen inom finansiell vetenskap leder till modeller
baserade p stokastiska eller icke-linjra partiella differentialekvationer.
Programmet bedrivs i nra samarbete med Hgskolans forskning inom tillmpad matematik.
miljvetenskap 60 hp
Har du lst miljoch hlsoskydd, miljvetenskap eller naturvetenskap med miljinriktning? Vill du frdjupa dina kunskaper ytterligare?
Hr har du mjlighet att studera hur forskningsresultat omstts i praktiken och
blir till tgrder som frmjar miljn. Du fr vrdefulla insikter i miljarbete ver
hela vrlden. Du kan vlja att inrikta dig p praktiskt miljarbete eller p forskningsmetodik och som avslutning gr du ett examensarbete. Du kan d engagera dig i ett
forskningsprojekt eller arbeta fram en lsning p ett miljproblem.
Pbyggnadstermin djurskydd 30 hp
Detta r en pbyggnad fr dig som lst en kandidatutbildning med inriktning miljoch hlsoskydd och vill arbeta med djurskyddsfrgor. Terminen innehller kurser
som ger dig mjlighet att bde frdjupa och bredda dina kunskaper inom djurskydd
med inriktning p djurens behov och beteende. Utbildningen innefattar ven kursen
Verktyg fr att uppn miljmlen inom lantbruket. Frdjupningsprojektet inom
djurskydd ger dig mjlighet att frdjupa dig ytterligare inom ett speciellt omrde.
Naturvetenskap och matematik Pbyggnad
Pbyggnadstermin
livsmedelshygien 30 hp
Detta r en pbyggnad fr dig som lst en kandidatutbildning med inriktning p
miljoch hlsoskydd, och vill arbeta med livsmedelsfrgor. Terminen innehller
en frdjupande kurs i livsmedelshygien, en grundlggande kurs i nutrition samt
en kurs i livsmedelskemi, som bland annat behandlar frndringar i livsmedel vid
olika pverkan. Frdjupningsprojektet inom livsmedelshygien ger dig mjlighet att
frdjupa dig inom ett speciellt omrde.
Pbyggnadsutbildning
miljoch hlsoskydd 30 hp
Detta r en pbyggnadsutbildning fr dig som lst en naturvetenskapligt inriktad
kandidatutbildning och vill arbeta med miljoch hlsoskydd. Programmet innehller kurser som behandlar djurskydd och livsmedelshygien. P schemat str ocks
en kurs i Frvaltning och Kommunikation. I slutet p terminen gr du praktik p
ett miljoch hlsoskyddskontor. Vissa kurser gr att byta mot andra kurser inom
miljvetenskapseller biologiomrdet.
Pbyggnadsutbildning
miljoch hlsoskydd 60 hp
Detta r en pbyggnadsutbildning fr dig som lst en naturvetenskapligt inriktad kandidatutbildning och vill arbeta med miljoch hlsoskydd. Programmet
innehller bland annat kurser som behandlar djurskydd, milj och hlsa samt livsmedelshygien. P schemat str ocks en kurs i Frvaltning och kommunikation
samt Tillmpad miljrtt. Sista terminen gr du praktik p ett miljoch hlsoskyddskontor. Vissa kurser gr att byta mot andra kurser inom miljvetenskapseller biologiomrdet.
vrigt
Mer information
vrigt
Pbyggnadsutbildningen ges ven med
60 hgskolepong.
Mer information
vrigt
Pbyggnadsutbildningen ges ven med
30 hgskolepong.
Mer information
Naturvetenskap och matematik Kurser

Biologi
Biodiversitet 15 hp
Kursen tar upp olika stt att analysera

artrikedomen i ett flertal miljer. Den
syftar till att ge en god frdighet i inventeringsmetodik samt innehller vningar i artbestmning. Kursen introducerar
dig i srbarhetsanalyser och bevarandebiologiska frgestllningar i anslutning
till rdlistning av arter samt upprttande
av reservat. Kursen kan komma att ges
p engelska.
Behrighetskrav: biologi 60 hp
Behrighetskrav: Ma C, Nk B
eller motsvarande
Omrdesbehrighet 3
Behrighetskrav: biologi och/

eller miljvetenskap om 60 hp
eller motsvarande
Cellbiologi 7,5 hp
Ekologi vattnet
och landskapet 15 hp
Kursens ml r att lra dig allmn cellra och ge dig grundlggande kunskaper
om cellens struktur och organisation.
Den tar upp viktiga begrepp inom cellens energioch mnesomsttning samt
dess samverkan med andra celler och anpassning till miljn.
eller motsvarande
Biologi I, 30 hp
Kursen bestr av fyra delkurser om vardera 7,5 hp:

Cellbiologi
Zoofysiologi
Systematik och morfologi
Ekologi
respektive rubrik. Du kan ven ska delkurserna separat.
eller motsvarande
Biologi II 30 hp

och evolution
Mikrobiologi och genetik
Botanik -fysiologi och anatomi
GIS med naturvrdsinriktning
respektive rubrik. Du kan ven ska delkurserna separat.
Behrighetskrav: Biologi I, 30 hp
Botanik fysiologi
och anatomi 7,5 hp
Kursen ger en versikt av fysiologiska

strukturer och processer i den intakta vxten. Du fr bland annat insikt i
hormoners och andra tillvxtregulatorers roll fr vxtens utveckling. Vidare
behandlas vxters kommunikation, internt och med omvrlden, samt vxtens
rrelser som respons p olika former av
yttre stimuli.
Cellfysiologi 15 hp
Kursen avser att frdjupa dina kunskaper om cellens struktur och funktion.
Bland annat klargrs samspelet mellan
cellens olika delar och hur detta kan frklara hur celler tillvxer, delar sig, omvandlar energi och anpassar sig till olika
miljer. Den ger dig ocks en introduktion till vanliga cellfysiologiska arbetsmetoder, ssom cellodling och cellfraktionering. Kursen kan komma att ges p
engelska.
Behrighetskrav: 60 hp biologi
varav minst 7,5 hp cellbiologi eller
motsvarande
Kursen erbjuder dig insikter och frdigheter i att mta, analysera och utvrdera olika vattenmiljer. Du studerar olika
miljbelastande mnens effekter p ar,
sjar och kust. Ett projekt ingr dr du
fljer en , frn klla till hav, och gr en
rapport om denna. Kursen kan komma
att ges p engelska.
Behrighetskrav: biologi och/eller
miljvetenskap om 60 hp eller
motsvarande
Ekosystem i trdgrden 7,5 hp
Under kursen lser du om olika ekosystem i trdgrden. Du studerar miljtnkande, miljpverkan och nringslra,
p bde ett vergripande och mer ingende stt. Teoretiska studier kopplas till
praktiska moment och vningar i ekologiska trdgrdar. De praktiska momenten r bland annat kompostering,
trdgrdsdesign med artkunskap och
vxtval, grnsaksodling och beskring.
Ekologi 7,5 hp
Ekosystem i trdgrden II 7,5 hp
I kursen behandlas ekologiska begrepp

och teorier fr frstelse av naturens
funktion, hur geokemiska och biologiska variabler pverkar organismers
spridning, frdelning och verlevnad.
Srskild tonvikt lggs p ekologins tilllmpning fr natur- och miljvrd. Fltprojekt och exkursioner ingr.
Kursen innehller studier och frdjupning av vissa ekosystem, exempelvis vattenmiljer och vxthus. Du fr mjlighet att lra dig varfr vissa vxter krver
eller tl en speciell milj och andra fredrar en annan. Detta kopplas till praktisk anvndning i trdgrdsmiljer och
trdgrsrum. Kursen tar ven upp anvndning av solceller fr att kunna ljusstta miljvnligt och energisnlt. Praktiska vningar och moment ingr.
eller motsvarande
miljer 15 hp
Kursen omfattar frdjupning och studier

om olika marina ekologiska samhllen
och miljproblem i Europas kustnra
miljer. Praktiska och teoretiska studier
genomfrs bde i och eventuellt utanfr
Sveriges grnser. I ett projektarbete undersker man sjlvstndigt ett aktuellt
problemomrde. Kursen kan komma att
ges p engelska.
Behrighetskrav: Ekosystem
i trdgrden 7,5 hp
Kursen behandlar ekosystem och biotoper i sydsvensk natur. Vi studerar artsamhllen, nringsvvar och succession
kopplat till geologi och klimat. Kursen
r uppbyggd kring olika teman kopplade
till frmst hallndsk natur dr projektarbeten ingr. Kursen ger ven en intro-

duktion till Geografiska Informationssystem (GIS).
grundniv eller avancerad niv A
Efter att du lst frdjupningskurs i biologi kan du gra ett examensarbete med
en inriktning som hnger samman med
den/de kurser du lst. Du arbetar forskningsinriktat med en biologisk frgestllning och samlar sjlv bakgrundsfakta, utfr analyser och drar slutsatser.
Redovisningen sker bde skriftligt och
muntligt i form av ett seminarium.
Behrighetskrav: biologi 75 hp
varav 15 hp frdjupning inom
mnet p 6190-nivn
Fltbiologi, biodiversitet och
evolution 7,5 hp
Kursen introducerar fltbiologisk arbetsmetodik samt evolutionshistoriska

frklaringar till artbildning och mngfald. Du studerar Sydsveriges biotoper
och karaktrsarter samt praktiserar artbestmning och inventeringsteknik i ett
naturvrdsperspektiv.
eller motsvarande
Kursen omfattar en introduktion till och

praktisk anvndning av Geografiska Informationssystem (GIS) i naturvrdsarbete. Kursen r till stor del praktisk och
du arbetar med egna naturvrdsfrgor i
projektform.
eller motsvarande
Mark och vatten 7,5 hp
Kursen tar upp de fysiska och geokemiska processer som skapar frutsttningen fr liv och variation i landskapet.
Du studerar geologisk historia, hydrologi och klimatologi versiktligt. Kursen
innefattar ocks mark- och vattenkemisk
analys som ofta sker i projektform.
eller motsvarande
Denna kurs presenterar mikroorganismernas huvudgrupper med tonvikt p

bakterier. Den innehller ven grundlggande genetik frn Mendels lagar till
molekylr niv. Kursen r till stor del
experimentell. Om du enbart tnkt lsa
denna kurs rekommenderar vi att du har
cellbiologi som frkunskap.
Behrighetskrav: cellbiologi 7,5 hp
eller motsvarande
Naturvrd och naturaliesamlingar 7,5 hp
Kursen behandlar samlingars roll i naturvrd och forskning samt introducerar

insamling och preparering av olika organismgrupper inberknat etiska aspekter. Den innehller ven alternativa samlingsstt, till exempel dokumentation av
sprtecken, gnag i bark och ved, fotografering samt skelett/skallar.
Omrdesbehrighet 3
Ornitologi och fgelekologi 7,5 hp
Kursen riktar sig till dig som r nybrjare inom fgelskdning och syftar till
att ge en grundlggande artkunskap
av vra svenska fglar. Undervisningen
sker huvudsakligen i flt och i projektform. Kikare mste medtas. Kursen ges
p kvllstid och gr att kombinera med
heltidsarbete.
Praktik i biologi 7,5 hp
Kursen ger dig som lst biologi om minst

45 hp mjlighet att gra praktik i anknytning till ditt mne. Praktikplatsen hittar
du sjlv i samarbete med kursledaren.
Praktiken ska omfatta ca 4 veckors heltidsarbete. I slutet av kursen redovisas
praktikerfarenheten. ven andra moment
kan komma att ing i kursen beroende p
praktikplatstillgng och val av praktik.
Kursen omfattar en versikt av de stora

vxt- och djurgruppernas form, funktion, variation, anpassningar, livsformer
och reproduktion. Du fr mjlighet att
lra dig hur alla vrldens organismer r
slkt med varandra och hur de utvecklats till dagens mngfald.
Viltbiologi I, 7,5 hp
P kursen arbetar du kring allmnna

viltarter i sdra Sverige och studerar
artkunskap, ekologi, biotopernas betydelse fr viltet, markvrd, stdutfodring
samt populationsbiologi. Kursen ges ur
ett biologiskt snarare n ur en jgares
perspektiv och riktar sig till dig som har
ett brett naturintresse.
Behrighetskrav: biologikurser 30 hp
dr ekologi 7,5 hp eller motsvarande
ingr
Viltbiologi II 7,5 hp
Kursen ger dig mjlighet till frdjupade insikter i mnet viltbiologi med inriktning p viltekologi, viltvrd och mer
djupgende populationsstudier. Kursen
ges ur ett biologiskt snarare n ur en jgares perspektiv. Teori varvas med exkursioner.
Behrighetskrav: Viltbiologi I, 7,5 hp
P denna kurs fr du studera olika djurgruppers anpassningar och reaktioner,

p organ- eller organsystemniv, till krav
frn omgivningen (inom eller utom djuret). Du fr bland annat mjlighet att
lra dig hur slar kan vara under vatten
s lnge, varfr lamadjur orkar klttra p
hg hjd och hur antidepressiva mediciner fungerar. Inga djurfrsk utfrs.
Biomedicin/Biomekanik
Biomaterial 7,5 hp
Behrighetskrav: 45 hp biologi
eller motsvarande
Under denna kurs studerar du de material som finns i kroppen och de som
anvnds i nra anslutning till den. Exempelvis i proteser och implantat. KurHGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 109

sen passar bland annat bra fr ingenjrer
som vill lra sig mer om material.
Behrighetskrav: humanfysiologi 7,5 hp, mekanik 7,5 hp, hllfasthetslra 7,5 hp och materiallra 7,5 eller motsvarande
Biomekanik inom trning 7,5 hp
P denna kurs studerar du de belastningar som kroppen pverkas av i trningsoch idrottssammanhang. Det ingr bde
grundlggande mekanik och analys av
belastningssituationer.
du sjlvstndigt eller i grupp med frgestllningar som rr mnniskans fysiska

begrnsningar i arbete.
Behrighetskrav: Ma B, Nk B
Omrdesbehrighet 16
distans/internet D
Detta r en kurs fr dig som leder ngon verksamhet inom friskvrd och trning, exempelvis badhus eller gym. Den
innehller grundlggande ekonomistyrning, marknadsfring, arbetsrtt och arbetsledning.
Ergonomi milj 7,5 hp
Nutrition I, 7,5 hp
Behrighetskrav: Rrelseapparatens anatomi I och II (vardera p 7,5

hp), Fysiologi inriktning fysisk trning 7,5 hp eller motsvarande
Kursen belyser hur omgivningsfaktorer,

arbetsorganisation och mnskliga faktorer inverkar p mnniskans vlmende,
arbetstrivsel och hlsa. Den ger dig mjlighet att f grundlggande insikt om
fysikaliska faktorers betydelse fr individens hlsa. Den tar ven upp individfaktorer, interaktion mellan mnniskor
samt arbetsorganisationens betydelse fr
mnniskans psykiska hlsa och tillfredsstllelse i arbetet.
Detta r en grundlggande kurs i nringslra. Den innehller kroppens uppbyggnad ur ett nringsperspektiv och
kostens betydelse fr vr hlsa och vrt
vlbefinnande.
Biomekaniska mt- och

analysmetoder 7,5 hp
Kursen innefattar praktiskt handhavande och teorin bakom ett flertal biomekaniska mtmetoder, s som 2D- och 3D
rrelseanalyshjlpmedel, tryck och draggivare, elektromyografi, ultraljud och
accelerometrar.
Behrighetskrav: mekanik 7,5 hp, Ellra och mekatronik 7,5 hp, anatomi
7,5 hp, fysiologi 7,5 hp eller Anatomi
fr ingenjrer 7,5 hp eller motsvarande
Ergonomi (130) 30 hp
Kursen bestr av fyra delkurser om

7,5 hp:
Ergonomi I, 7,5 hp
Tillmpad ergonomi 7,5 hp
Ergonomi milj 7,5 hp
Ergonomi projekt 7,5 hp
Ls mer om kurserna under respektive
rubrik. Delkurserna kan ven skas var
fr sig.
Behrighetskrav: Ma B, Nk B
Omrdesbehrighet 16
fortstter vt 11
Ergonomi I, 7,5 hp
Detta r en grundkurs i ergonomi med

srskild inriktning p belastningsergonomi. Den belyser mnniskans fysiska
frmga och begrnsningar samt riskfaktorer. Under en del av kursen arbetar
Ergonomi projekt 7,5 hp
Denna kurs bygger vidare p grundkursen i ergonomi. Den syftar till att ge
kunskap om hur en arbetsanalys gr till,
hur man gr och testar en frndring av
arbetsplats eller arbetsuppgift. Tonvikt i
kursen ligger p projekt inom design-/redesign som du utfr p en arbetsplats.
Behrighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp
eller motsvarande
distans/internet D
Fysiologiska och biomekaniska
mtmetoder 7,5 hp
Kursen innehller praktiska tillmpningar och teoretisk bakgrund till de hjlpmedel som r avsedda fr att underska
mnsklig funktion under fysiskt arbete.
Det kan glla anvndning av hjlpmedel
fr rrelseanalys (2D och 3D), elektromyografi, goniometri, mtning av tryckfrdelning, aerob och anaerob kapacitet
och kraftutveckling i muskler.
Behrighetskrav: Rrelseapparatens anatomi I och II (7,5 hp
vardera) och humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande
Fretagsekonomi och arbetsrtt
fr hlsobranschen 15 hp
Behrighetskrav: Ma B och Nk B
Omrdesbehrighet 16
Rehabiliteringsteknik 7,5 hp
Kursen syftar till att ge dig en teoretisk

och praktisk kunskap om betydelsen av
rehabiliteringsteknik fr personer med
funktionsnedsttningar. Kursen avser
ocks att ka din frstelse fr hur universell utformning av produkter, miljer
och system pverkar individers mjlighet
till delaktighet i samhllet genom kad
tillgnglighet.
Behrighetskrav: Rrelseapparatens
anatomi I, 7,5 hp, Rrelseapparatens
anatomi II, 7,5 hp, ergonomi 7,5 hp,
eller motsvarande
Rrelseapparatens funktion
vid trning inriktning
biomekanik 30 hp

Rrelseapparatens skador och sjukdomar
Fysiologiska och biomekaniska mtmetoder
Biomekanik inom trning
Trningslra I
Ls mer om kursernas innehll under
respektive rubrik. Du kan ven ska tre
av delkurserna var fr sig.
Behrighetskrav: 60 hp varav fljande kurser (eller motsvarande): Rrelseapparatens anatomi I och II (7,5
hp vardera) och fysiologi 7,5 hp
helfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs p engelska)

Rrelseapparatens skador och
sjukdomar 7,5 hp
Denna kurs tar upp de vanligaste frvrvade och medfdda skador och sjukdomar som kan drabba rrelseapparaten.
Fokus ligger p idrottsskador och berr
ven rehabiliteringstgrder.
anatomi I och II (7,5 hp vardera)
eller motsvarande
Tillmpad ergonomi 7,5 hp
Detta r en fortsttningskurs inom mnnet ergonomi. Den syftar till att ge dig
grundlggande teoretisk och praktisk insikt om mnniskans fysiska och kognitiva frutsttningar. Du studerar samspelet mellan mnniska och teknik samt
begrnsningar av design av produkter fr
mnniskan. Under stor del av kursen arbetar du med olika projekt inom belastningsergonomi och kognitiv ergonomi.
Behrighetskrav: Ergonomi I, 7,5 hp
distans/internet D
Tillmpad sportbiomekanik 7,5 hp
Kursens ml r att ge dig kunskap och

frstelse fr hur inre och yttre krafter
pverkar mnniskokroppen. ven effekterna av dessa tas upp. Dessutom visar
den hur biomekaniska problem kan lsas
med hjlp av grundlggande mekaniska modeller. Du trnas i projektarbete,
bde enskilt och i grupp, dr problemlsning inom viktiga omrden understds av kraftfulla programpaket i modern datormilj.
anatomi I och II 15 hp, matematik
22,5 hp, mekanik 7,5 hp, hllfasthetslra 7,5 hp, materiallra 7,5 hp, biomaterial 7,5 hp eller motsvarande
Trningslra I, 7,5 hp
Kursen tar upp grundlggande principer och metoder fr effektiv trningslra. Den tar bland annat upp teknisk/
koordinativ trning, anaerob och aerob
trning, olika former av trning ssom
styrke-, rrlighets-, spnst- och snabbhetstrning. ven trnarens roll i trningsprocessen behandlas. Kursen varvar teoretiska och praktiska moment.
Behrighetskrav: Rrelseapparatens anatomi I och II (vardera p 7,5 hp), humanfysiologi 7,5 hp eller motsvarande
Energi
ta omrde r ptaglig och vinsterna kan

mtas i bde ekonomiska och miljmssiga termer. Kursen innehller grundlggande frgestllningar och tekniker
i samband med effektiv energianvndning i bostder, lokaler och industriella
processer. Det inkluderar omrden som
uppvrmning, ventilation, belysning,
driftoptimering och anvndarrelaterat
beteende.
Bioenergi 7,5 hp
Kursen tar upp hur man framstller och

anvnder sig av bioenergi. Den syftar
ocks till att ge dig en insikt i de ekologiska konsekvenserna av bioenergianvndning. Dessutom ingr en frstelse
fr hur uppbyggnad och drift av bioenergianlggningar gr till.
distans/internet D
Biogasteknik 7,5 hp
Kursen introducerar biogas rtningsprocessen och dess anvndbarhet. Frutom den mikrobiologiska bakgrunden
till biogasproduktion tas processteknik
och olika reaktortyper upp. Du kommer
ven att studera olika anvndningsomrden fr gasen och de miljmssiga och
ekonomiska aspekterna.
(undervisningen bedrivs p
engelska), distans/internet D
Energideklaration 7,5 hp
Energideklarationer ska bidra till att

vra bostder och lokaler blir mer energieffektiva. Deklarationen ska utfras av certifierade energiexperter p ett
ackrediterat fretag och innehlla frslag
om frbttringar. Kursen mlsttning r
att erbjuda kunskap till dessa experter.
Innehllet r vrdefullt fr alla som arbetar med energi i fastigheter.
Behrighetskrav: Energieffektivisering 7,5 hp, eller motsvarande kunskaper i byggnadsfysik
distans/internet D
Energieffektivisering 7,5 hp
Effektiv energianvndning r en avgrande faktor inom moderna energisystem och konceptet energieffektivisering
vxer starkt i betydelse. Den nuvarande och framtida potentialen inom det-
distans/internet D
Fjrrvrme 7,5 hp
Fjrrvrme svarar fr omkring hlften av

uppvrmningen av bostder och lokaler
i Sverige och har stor potential att fortstta vxa. Fjrrvrme r flexibelt och
tar tillvara mycket energi som annars
gr frlorad. Genom vergng frn fossila till frnybara brnslen spelar fjrrvrmen en nyckelroll fr vr strvan att
minska utslppen av vxthusgaser. Kursen behandlar hur fjrr- och nrvrmesystem r uppbyggda, drivs och frsrjs
samt fjrrvrmens betydelse fr en lngsiktigt hllbar utveckling.
Behrighetskrav: Ma C, Fy A
Omrdesbehrighet 13
distans/internet D
Frnybar energi, grundkurs 7,5 hp
Klimatfrgan och hga oljepriser har

skapat ett enormt intresse fr alternativa energikllor. I Sverige, som r ledande
inom EU p frnybar energi, har vi traditionellt anvnt bioenergi och vattenkraft. Men nu kommer ven vindkraft,
solenergi och vgkraft. Fr bioenergin
finns ett stort intresse fr frdling till
drivmedel inom transportsektorn. Kursen innehller grunderna fr ett omrde med stor teknisk och ekonomisk potential.
distans/internet D
Krnenergiteknik 7,5 hp
Krnkraft kommer att bidra till vr energifrsrjning under lng tid framver.
Kursen behandlar fysik, teknik, historik,
ekonomi, milj, brnslefrsrjning, avfalls- och skerhetsfrgor fr krnkraft.
ven den nya krnenergitekniken, rubbiareaktorn och fusionstekniken berrs.

distans/internet D

tekniska och ekonomiska apekter p
innefattar de industiella processerna fr
att omvandla jordbruksprodukter till
brnsle samt tekniken bakom frbrnningsmotorerna fr dessa biobrnslen.
Kursen tar ven upp de marknadsmekanismer som pverkar val av grda, brnsle, motor samt de handelsvgar som existerar respektive byggs upp kring de
aktuella brnslena.
Behrighetskrav: 60 hp inom omrdet energi eller motsvarande
Miljfordon och miljanpassade
transporter 7,5 hp
Transportsektorn r ett omrde dr anvndning av fossila brnslen kar. Samtidigt finns det starka motiv i samhllet
att minska anvndningen av fossil energi. Nya extremt energisnla bilar och
bilar som drivs med frnybara brnslen
utvecklas i snabb takt. Frsljningen av
miljbilar kar liksom produktionen av
frnybara brnslen, ofta baserade p bioenergi. Kursen redovisar utvecklingen
och de mjligheter vi har att skapa ett
lngsiktigt hllbart tranportsystem med
minimal klimatpverkan.
distans/internet D
Solenergi 7,5 hp
Bland frnybara energikllor anses solenergin vara den viktigaste p sikt. En

snabb teknikutveckling pgr. Kursen
behandlar solen som energiklla, samt
olika tekniker och metoder fr att utnyttja denna. Ett speciellt fokus ligger p
termiska solfngare, solceller och vriga
komponenter fr solvrme- och solel.
distans/internet D
Vindkraft 7,5 hp
Kursen innehller grunderna inom vind112 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
kraftteknik. Under kursen beskrivs nulget och mjligheterna fr vindkraften

att bidra till energifrsrjningen i Sverige och internationellt. Du studerar bland
annat vinden som energiresurs, verkens
produktion och uppbyggnad samt miljfrgor. Ett projektarbete Bygga med
vindkraftverk genomfrs.
distans/internet D
Kemi
Allmn kemi 15 hp
Kursen omfattar de gemensamma grunderna fr all kemi och behandlar bland

annat hur atomer och molekyler r uppbyggda och hur man kan berkna kemiska reaktioners riktning och hastighet.
Behrighetskrav: Ma D, Fy A,
Ke B, eller motsvarande
Omrdesbehrighet 11
Analytisk kemi I, 7,5 hp
Kursen r en god introduktion till moderna instrumentella analysmetoder som

r anvndbara inom svl kemin som
miljomrdet.
Behrighetskrav: Allmn kemi 15 hp,
Organisk kemi I, 7,5 hp och biokemi 7,5 hp eller motsvarande
tion, men ger ocks en introduktion till

den levande cellens metabolism.
och Organisk kemi I, 7,5 hp
eller motsvarande
Examensarbete i kemi 15 hp
grundniv eller avancerad niv A
Efter frdjupningskursen i kemi kan du

gra ett examensarbete om 15 hp inom
ditt frdjupningsomrde. Du kommer
att arbeta forskningsinriktat med en kemisk frgestllning och samlar sjlv in
bakgrundsfakta frn litteratur, genomfr experiment p laboratoriet och kommer fram till en slutsats. Arbetet redovisas skriftligt i form av en vetenskaplig
rapport och muntligt i form av ett seminarium.
Behrighetskrav: 75 hp kemi, inklusive en frdjupningskurs om 15 hp p
6190-hp-nivn, eller motsvarande.
Fr sjlvstndigt arbete i biokemi finns
ven alternativet 60 hp kemi, inklusive en frdjupningskurs om 15 hp p
6190-hp-nivn i biokemi, samt baskurs i biologi 60 hp.
Fr sjlvstndigt arbete i analytisk
kemi finns ven alternativet 60 hp
kemi, inklusive en frdjupningskurs
om 15 hp p 6190-hp-nivn i analytisk kemi, samt 30 hp miljvetenskap
Frdjupningsprojekt i kemi 7,5 hp
Analytisk kemi II 15 hp
Kursen ger dig mjlighet att frdjupa

dina kunskaper i analytisk kemi, frmst
inom omrdena instrumentella tekniker
och statistisk metodvalidering. Ngra av
de analytiska instrument som introducerades i Analytisk kemi I behandlas nrmare. Du studerar ven statistiska metoder mer i detalj fr att bedma kvaliteten
hos instrument och metoder
Frdjupningsprojektet r ett sjlvstndigt arbete som redovisas i form av en

uppsats.
Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi I,
7,5 hp samt ytterligare kemikurser
(3160) 15 hp
Genteknik 7,5 hp
Behrighetskrav: kemi 60 hp,

alternativt 45 hp kemi varav 7,5 hp
Analytisk kemi I samt 30 hp
miljvetenskap, eller motsvarande
Biokemi I, 7,5 hp
Biokemi betyder livets kemi och innebr studier av den kemi som r grunden fr liv. Kursens tyngdpunkt ligger
p makromolekylers struktur och funk-
Kursen omfattar genteknisk metodik

ssom isolering och kloning av DNA,
PCR-reaktionen, sekvensering av DNA
samt analys av klonade gener. Tyngdpunkten ligger p genkloning i bakterier, men det ges ven en introduktion
till tillmpningar inom jordbruk, medicin och rttsvetenskap.
Behrighetskrav: kemi 15 hp, Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp

eller motsvarande
Kemi (130) 30 hp
Inom kemin studerar du hur atomer och

molekyler r uppbyggda och hur de kan
reagera med varandra s att olika freningar bildas. Kemin r ocks grund fr
mnga andra vetenskaper ssom biologi, medicin och miljvetenskap. Experiment r viktiga och det ingr mnga laborationer i kurserna. Kursen utgrs av
tre delkurser och bygger p varandra:
Allmn kemi 15 hp
Organisk kemi I, 7,5 hp
Biokemi I, 7,5 hp
under respektive kurs. Delkurserna kan
ven skas var fr sig.
Behrighetskrav: Ma D, Fy A, Ke B
Omrdesbehrighet 11
Kemi (3160) 30 hp

Analytisk kemi I
Genteknik
Livsmedelskemi
Miljkemi
Ls mer om innehllet under respektive kurser. Delkurserna kan ven skas
var fr sig.
Behrighetskrav: Kemi 130 (dvs. delkurserna Allmn kemi (7,5 hp), Organisk kemi (7,5 hp), Biokemi I (7,5 hp))
Livsmedelskemi 7,5 hp
r mat kemi? Kursen behandlar kemiska

och biokemiska frgestllningar som r
viktiga fr produktion, processning, lagring och distribution av livsmedel.
Behrighetskrav: Kemi 15 hp,
Organisk kemi I, 7,5 hp och Biokemi 7,5 hp eller motsvarande

innefattar de industriella proccesserna
fr att omvandla jordbruksproduktenr
till brnsle samt tekniken bakom frbrnningsmotorerna fr dessa biobrnslen. Kursen tar ven upp de marknadsmekanismer som pverkar val av grda,
brnsle, motor samt de handelsvgar
som existerar respektive byggs upp kring
de aktuella brnslena.
Behrighetskrav: 60 hp inom kemi
och/eller biologi eller motsvarande
Kursen behandlar matematisk analys

av funktioner av en variabel, speciellt
inom omrden som r viktiga fr naturvetenskap och teknik. Kursen behandlar grnsvrden, kontinuitet, derivator,
extremvrden, Taylors formel, primitiva
funktioner och integraler samt ordinra
differentialekvationer.
Behrighetskrav: Ma D
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
Miljkemi 7,5 hp
Kursen syftar till at ge dig en helhetsbild

av de kemiska processer som sker i vr
milj. Den tar ven upp vilka kemiska
freningar som ger en negativ pverkan
p miljn och hur dessa pverkar levande organismer.
Organisk kemi I, 7,5 hp och
Biokemi 7,5 hp eller motsvarande
Kursen behandlar matematisk analys

av funktioner av en variabel, speciellt
inom omrden som r viktiga fr naturvetenskap och teknik. Kursen behandlar grnsvrden, kontinuitet, derivator,
extremvrden, Taylors formel, primitiva
funktioner och integraler samt ordinra
differentialekvationer.
Se sidan 116.
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
distans/internet D
Organisk kemi I, 7,5 hp
Flervariabelanalys 7,5 hp
Organisk kemi r kolfreningarnas

kemi. Det r en mycket viktig del av kemin eftersom det mesta omkring dig ssom dina klder, din mat, tr, plast med
mera r uppbyggt av kolfreningar.
Kursen behandlar grundlggande flerdimensionell reell analys, speciellt inom

omrden som r viktiga fr teknik och
naturvetenskap. I kursen ingr formulering av fysikaliska problem i matematiska termer och lsning av bde strre
problem med tillgng till hjlpmedel och
mindre med papper och penna.
Miljkemi:
industriella processer 7,5 hp
Behrighetskrav: allmn kemi 15 hp

eller motsvarande
Matematik
Diskret matematik 7,5 hp
Den diskreta matematiken r rik p problemstllningar med koppling till datalogi och datorteknik. Kursen behandlar
diskreta lsningsmetoder och lmpliga
modeller fr diskreta fenomen och innehller bland annat mngdlra, logik, relationer, elementr talteori, modulorkning, kombinatorik och grafteori.

tekniska och ekonomiska aspekter p
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
Behrighetskrav: grundkurser i envariabelanalys och linjr algebra

Platsgaranti
Flervariabelanalys 7,5 hp
Kursen tar upp grunderna fr matematisk analys i flera variabler, definition

av elementra funktioner, grnsvrdesbegreppet, partiella derivator, gradient,
riktningsderivata och multipelintegraler av elementra funktioner i flera variabler. Tillmpningar genom problemlsning.
Behrighetskrav: Envariabelanalys 7,5 hp och Linjr algebra 7,5 hp

Platsgaranti
distans/internet D
Introduktionskurs i
matematik 7,5 hp
Kursen behandlar bland annat mngdlra, ekvationer och olikheter, induktion

och rekursion, kombinatorik, elementra
funktionerna och komplexa tal. Dessa
kunskaper och frdigheter r vsentliga
fr vidare studier inom analys och diskret matematik.
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
distans/internet D
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
distans/internet D
andra kurser. Kursen behandlar datainsamling, beskrivande statistik, sannolikhetslra, stokastiska variabler, sannolikhetsfrdelningar, skattning och
hypotesprvning.
Behrighetskrav: Linjr algebra och

Flervariabelanalys
Platsgaranti
distans/internet D
Kursen behandlar sdana geometriska

problem inom framfr allt naturvetenskapliga och tekniska mnen som kan
formuleras med hjlp av linjra ekvationssystem. Bland annat ingr vektorrkning, matriser och determinanter,
linjra avbildningar, egenvrden och
egenvektorer.
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
Klassisk geometri 7,5 hp
Matematik (130) 30 hp
Kursen behandlar klassiska satser om trianglar och cirklar, inversion i cirklar, kgelsnitt (ellipser, hyperbler och parabler)
samt projektiv geometri. Fr att va upp
det geometriska seendet, betonas ett angreppsstt som undviker koordinatrkning (s kallad syntetisk geometri).
P denna kurs kan du skaffa dig grundlggande kunskaper som r ndvndiga

fr vidare studier i matematik. Kursen
inleds med en introduktion till mnet
som bland annat behandlar mngdlra,
ekvationer och olikheter, kombinatorik,
elementra funktionerna och komplexa
tal. Kursen fortstter med geometriska
problem och linjra ekvationssystem
samt matematisk analys av funktioner
av en variabel, speciellt inom omrden
som r viktiga fr naturvetenskap och
teknik. Kursen avslutas med analys av
funktioner av flera variabler.
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
Konkret matematik 7,5 hp
Kursens namn anspelar p tv frhllanden, dels att frgestllningarna r

konkreta, dels att lsningsmetoderna
kombinerar kontinuerlig och diskret
matematik. Innehllet bestr av induktionsbevis, summationsmetoder, talteori
samt kombinatorik med hjlp av genererande funktioner.
Behrighetskrav: Matematik
(130) 30 hp
Platsgaranti
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
Matematikens historia 7,5 hp
Denna kurs behandlar matematiken i

ett vetenskapshistoriskt perspektiv, dess
utveckling och hur den samspelar med
materiella och ideologiska frhllanden
i samhllet. Svl ldre, elementr matematik, som viktiga delar av modern matematik behandlas.
Kursen behandlar sdana geometriska

problem inom framfr allt naturvetenskapliga och tekniska mnen som kan
formuleras med hjlp av linjra ekvationssystem. Bland annat ingr vektorrkning, matriser och determinanter,
linjra avbildningar, egenvrden och
egenvektorer.
Behrighetskrav: Matematik (130)

30 hp
Platsgaranti
Matematisk statistik 7,5 hp
Kursen behandlar grundlggande sannolikhetslra samt statistiska begrepp

och metoder som r ndvndiga inom
Matematiska begrepp 7,5 hp
Kursen bestr av projektstudier av problem hmtade frn matematikkurser i

grund- och gymnasieskolan. Genomgende r att problemen kan formuleras
med elementra kunskaper i matematik.
Problemen ska vljas bland dem som r
knda fr att ge svrigheter i skolundervisningen. Det didaktiska perspektivet
beaktas.
Omrdesbehrighet 8
Platsgaranti
Matlab med tillmpningar 7,5 hp
Matlab r ett avancerat matematiskt program som kan lsa matematiska eller tilllmpade problem. Du fr gra uppgifter
av skiftande svrighetsgrad med hjlp av
Matlab och ngon av dess toolboxar
och skaffa dig insikt i vilka mjligheter
och begrnsningar det finns med programmet.
Undervisningen bedrivs p engelska.
Omrdesbehrighet 8
kvartsfart vt 11, start v. 03 (undervisningen bedrivs p engelska)
Sannolikhetsteori 7,5 hp
Kursen behandlar grundlggande begrepp i matematisk statistik och ger knnedom och kunskap om grundvalarna
fr sannolikhetsteori. Kursen syftar ocks till att stimulera till reflektion ver begrepp i det stokastiska betraktelsesttet
och till att frklara dessa i den egna undervisningen.
30 hp
Platsgaranti

Statistikteori 7,5 hp
Kursen avser att gra studenten frtrogen med grundlggande begrepp och
betraktelsestt inom matematisk statistik samt ge knnedom om de principiella grundvalarna fr statistisk inferens
och planering av statistiska underskningar.
30 hp och Sannolikhetsteori 7,5 hp
Platsgaranti
Djurskydd II 7,5 hp
Kursen r en fortsttning p Djurskydd I

och avser att ge dig djupare kunskap om
djurens hlsa, milj och beteende. Du
fr mjlighet att lra dig att rttsskert
utfra tillsyn av verksamheter dr djur
hanteras och att vga in etiska aspekter
i din bedmning. Kursen tar ven upp
mnen som djurtransporter, hantering
av exotiska djur, djur fr offentlig frevisning och frsksdjur.
I kursen anvnds transformmetoder fr

att lsa matematiska problem. Transformer anvnds inom mnga tekniska
tillmpningar och r helt ndvndiga
matematiska verktyg inom till exempel
signalanalys och reglerteknik. Kursen
omfattar Taylor- och Fourierserier samt
Fourier-, Laplace, och z-transformer.
Behrighetskrav: Envariabelanalys
7,5 hp och Linjr algebra 7,5 hp
Platsgaranti
Milj
Beslutsfattande i
miljarbete 7,5 hp A
Kursen innehller en frdjupad inblick i

praktiskt miljarbete bde i Sverige och
internationellt. Den syftar ven till att
ge dig insikt i hur man inom olika myndigheter och organisationer arbetar med
naturvrds- och miljfrgor. Kursen ges
p engelska om internationella studenter
r antagna.
Behrighetskrav: miljvetenskap 60 hp
alt. biologi 60 hp eller motsvarande
Djurskydd 7,5 hp
Kursens ml r att ge dig grundlggande kunskaper om vra produktions- och

sllskapsdjurs anatomi, hlsa, sktsel och
milj. Den behandlar ven lagstiftning
runt djurhllning och milj i lantbruket. Du fr mjlighet att lra dig hur
man planerar och genomfr inspektioner med djurskyddslagen som utgngspunkt och att sammanstlla resultaten
i protokoll. Kursen innehller studiebesk, vningar och projektarbete. Det
tillfr viktig praktisk och teoretisk kunskap om djurskydd.
Behrighetskrav: Djurskydd 7,5 hp

eller motsvarande
Djurskydd III 7,5 hp
Du studerar och diskuterar vetenskapliga artiklar som behandlar viktiga omrden fr djur och djurskydd. Exempel
p omrden r inhysning, betesgng
och termokomfort, historisk utveckling
av djurskyddet och djurskydd i andra
lnder. Den tar ven upp utfodring och
frn jord till bord samt djursjukvrd.
Under kursen grs ocks kopplingar till
lagstiftningen kring djurskydd.
Behrighetskrav: Djurskydd II 7,5 hp
eller motsvarande
tem fr ett framtida samhlle. Utifrn

fundamentala energiprinciper studeras
mjligheterna till energieffektivisering.
Du studerar solvrme, svl som solceller, bioenergi, vattenkraft, vindkraft och
annan frnybar energiproduktion. Du
kommer ocks att f beska anlggningar dr frnybar energi redan anvnds.
Grundlggande behrighet. Kravet
p svensk sprkfrdighet r undantaget fr studenter som annars uppfyller behrighetskraven genom tidigare studier utanfr Sverige
Frvaltning och
kommunikation 7,5 hp
Kursen ger grundlggande kunskaper i

frvaltningslagen och delar av grundlag,
sekretesslag och hur man arbetar under
dessa lagar. Eftersom kursen r inriktad p praktiskt arbete behandlas ven
etik och tillsynsarbete fr djurskydds-,
livsmedels- och miljoch hlsoinspektrer. Kommunikationsdelen innehller mnga vningar dr du fr trna p
olika slags mten med mnniskor under
olika frhllanden.
Klimatfrndringar 7,5 hp
Forskningsmetodik i tillmpad
miljvetenskap 15 hp A
Kursen handlar om hur miljvetenskaplig kunskap kan anvndas och utvecklas

fr praktiska tillmpningar med inriktning p hllbart nyttjande av vr milj.
Det kan rra frgor inom till exempel
miljteknik, vattenvrd eller landskapsvrd. Kursen syftar till frdjupade kunskaper och inblick i forskning inom
utvalda omrden, samt vning och frdighet i forskningsmetodik och statistiska metoder inom miljomrdet. Du
trnas i kritisk vrdering av forskningsresultat och vetenskapligt arbetsstt och
tnkande.
inom miljoch hlsoskydd, miljvetenskap, miljteknik eller naturvetenskap med miljinriktning
eller motsvarande En B
Kursen handlar om hllbara energisys-
Vi kan vnta oss klimatfrndringar i

form av hgre temperaturer, torrare klimat, smltande glacirer, hjning av
havsytan, naturkatastrofer med mera.
Anvndning av fossil energi r en huvudklla till vxthusgaserna, men ven
andra aktiviteter bidrar. Kursen handlar om de konsekvenser klimatfrndringarna ger, samt vilka anpassningar vi
str infr.
distans/internet D
Ledningssystem fr milj och
kvalitet 7,5 hp
Kursens ml r att ge grundlggande

kunskaper i miljledningssystem (MLS)
enligt ISO 14001 och kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 med en orientering kring kopplingar till miljoch
kvalitetssystemanalytiska verktyg. Kursens tyngdpunkt ligger p praktisk frdighet i att utveckla och infra MLS i
en organisation.

Behrighetskrav: kunskaper motsvarande 15 hp miljvetenskap
Livsmedelshygien 7,5 hp
Sveriges medlemskap i EU har inneburit

en ny livsmedelslagstiftning. Den omfattar ven dricksvatten. Kursen syftar till
att ge dig grundlggande insikt i hygien,
hantering, hllbarhet samt tillsynsarbete
inom livsmedelsomrdet. HACCP och
egenkontroll r hjlpmedel fr fretagen
att kartlgga och minimera riskerna i sin
hanteringskedja. Du studerar ocks vad
som orsakar matfrgiftningar, provtagning och hur du hittar och tolkar den
lagstiftning som gller i dag.
Behrighetskrav: 30 hp kemi eller
biologi eller motsvarande
Livsmedelshygien II 7,5 hp
Kursen erbjuder frdjupning i bland annat mikrobiologi. Den har ven fokus p
olika livsmedel och patogener som vi frknippar med olika livsmedel. Vid frdjupat arbete med HACCP arbetar du ven
praktiskt. Kursen tar upp frndringar
som sker inom kontrollen av livsmedelsverksamheter. Studiebesk ger inblick i
det praktiska arbetet ute i verksamheter.
Alla aktiviteter syftar till att f en s sker riskbaserad kontroll och provtagning
som mjligt.
Behrighetskrav: 30 hp kemi eller
biologi eller liknande samt Livsmedelshygien 7,5 hp
Miljekonomi 7,5 hp
Kursen behandlar miljproblematiken

utifrn ett samhllsekonomiskt perspektiv. Du studerar val av ekonomiska styrmedel och dess pverkan p de olika aktrerna i samhllet. Andra viktiga delar
r metoder fr vrdering av miljn och
tgrder i miljfrbttrande syfte.
Miljfordon och miljanpassade
transporter 7,5 hp
Transportsektorn r ett omrde dr anvndning av fossila brnslen kar. Samtidigt finns det starka motiv i samhllet
att minska anvndningen av fossil energi. Nya extremt energisnla bilar och
bilar som drivs med frnybara brnslen
utvecklas i snabb takt. Frsljningen av

miljbilarna kar liksom produktionen
av frnybara brnslen, ofta baserade p
bioenergi. Kursen redovisar utvecklingen och de mjligheter vi har att skapa ett
lngsiktigt hllbart transportsystem med
minimal klimatpverkan.
distans/internet D
Miljkemi: industriella
processer 7,5 hp
Kursens avsikt r att ge dig med inriktning p miljarbete en inblick i modern

industriell verksamhet. Den innehller
en orientering i teknisk kemi, och ger
drmed frutsttningar fr att frst
strukturen i kemiska processer som anvnds inom industrin. Kursen kombinerar teori och praktik kring industriprocesser fr ett miljtnkande samhlle
med flera studiebesk. Fr att frst processerna ingr dessutom apparatteknik,
det vill sga teori fr de olika steg som
processer r uppbyggda av.
Behrighetskrav: kemi 30 hp eller Allmn kemi 15 hp eller motsvarande
Miljkonsekvensbeskrivning 7,5 hp
Syftet med en miljkonsekvensbeskrivning (MKB) r att identifiera och beskriva de effekter som ett byggnadsarbete eller en verksamhet kan medfra p
mnniskor, djur, vxter, vatten och landskap. Dessutom behandlas hur man ska
minska eller undvika skadliga verkningar.
Kursens ml r att ge dig frmga till kritisk analys av miljdata och utredningar.
Utifrn miljlagstiftningen genomfrs
ven ett MKB-projekt praktiskt.
Behrighetskrav: 30 hp miljvetenskap/naturvetenskap
vad kan samhllet gra t dem?

distans/internet D
Miljkunskap II 7,5 hp
Kursen innehller frdjupning i miljkunskap och syftar till att ge dig frstelse fr vad hllbar utveckling r. Viktiga
miljfrgor behandlas utifrn en helhetssyn samt hur miljarbete bedrivs p olika
niver i samhllet. Du studerar ven beslutsfattande inom EU och FN, samt ideella organisationers roll i miljarbetet.
Behrighetskrav: Miljkunskap I, 15 hp
eller motsvarande
distans/internet D
Miljvetenskap I, 15 hp
Kursens syfte r att ge dig en miljhistorisk versikt och frklara orsakerna

till dagens globala och regionala miljproblem samt dess effekter. Ett naturvetenskapligt arbetsstt introduceras vilket
innefattar grundlggande statistik, informationsskning, presentationsteknik
samt hur man genomfr projekt.
Kursen syftar till att ge dig grundlggande kunskaper i miljbalken och dess
praktiska tilllmpningar. Srskilt med inriktning p miljfarlig verksamhet, frorenade omrden, kemiska produkter och
avfall. Kursen innehller grupparbeten
och projektarbete som gr att du fr vning i att sjlv tillmpa miljbalken fr
miljstrande verksamhet.
Behrighetskrav: Ma B, Sh A, Nk B
(alt Bi A och Ke A) samt ett rs
arbetslivserfarenhet alternativt ett rs hgskolestudier
Miljkunskap I, 15 hp
Kursen tar upp de viktigaste miljfrgorna, mnniskans roll och samhllets

styrmedel. Du studerar de stora globala och regionala miljproblemen som
till exempel den kade vxthuseffekten,
nedbrytningen av ozon, frsurning och
vergdning. Kemikaliehantering i samhllet r ett annat viktigt omrde dr pverkan p mnniskan stts i fokus. Hur
har dessa miljproblem uppkommit och
Verktyg fr att uppn miljmlen

inom lantbruket 7,5 hp
Kursen syftar till att ge knnedom om

EU:s jordbrukspolitik, de svenska miljmlen och regelverket kring villkoren fr
jordbruksstd och miljersttningar. Du
ska efter genomgngen kurs kunna arbeta p lnsstyrelsen med fltkontroller av
lantbruken som erhller dessa std. Bde
teoretisk och praktisk undervisning be-

drivs i samarbete med yrkesverksamma
handlggare frn lnsstyrelsen.
Vtmarksteknik 7,5 hp A
Kursen handlar om hur vtmarker kan
anvndas praktiskt fr att minska vergdningsproblem och i landskapsplaneringssyfte. Den tar ven upp anlagda
vtmarkers design fr att fungera optimalt som vattenrenare och hur de bst
frmjar den biologiska mngfalden.
Behrighetskrav: 90 hp inom omrdet miljvetenskap/biologi med inriktning p ekologi eller motsvarande

Samhlls-,
beteendevetenskap
och Vrd
Arbetsvetenskapligt program 180 hp

Folkhlsovetenskapligt program 180 hp
Hlsopedagogiskt program 180 hp
Idrottsvetenskapligt program 180 hp
Internationella relationer och nationalekonomi 180 hp
Mediepedagogik 180 hp
Professionellt idrottsutvande inriktning golf 120 hp
Psykologiprogrammet inriktning arbete och idrott 180 hp
Sjukskterskeprogrammet 180 hp
Specialistsjukskterskeutbildningar
Socialpsykologiskt program 180 hp
Socialt arbete ledning och organisering 180 hp
Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp
Statsvetenskapligt program, inriktning politisk kommunikation 180 hp
Magister-, master- och pbyggnadsutbildningar
Kurser
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
131
132
133
134
135
137
Samhlls-, beteendevetenskap och vrd Program
Arbetsvetenskapligt program 180 hp

Vad gr en arbetsplats bra? Hur pverkas mnniskor i sitt arbete? Vad
hnder nr arbetslivet frndras? P det arbetsvetenskapliga programmet behandlas frgor om organisering av arbete och arbetsliv, personal
och utveckling med utgngspunkt i hur individer, organisationer och
samhlle pverkar och pverkas av varandra.
Utbildningen vnder sig till dig som r
intresserad av hur arbetslivet och arbetsplatser fungerar och som vill arbeta med
frgor om delaktighet, utveckling och
frndring samt med organisation och
personal. Det krvs att du har motsvarande ett rs arbetslivserfarenhet nr du
brjar studera.
Huvudomrdet i programmet r arbetsvetenskap vilket r ett mngvetenskapligt mnesomrde dr kunskaper
frn flera mnen, om arbete, arbetsliv,
organisation och utveckling mts. Ett
mngvetenskapligt perspektiv bidrar till
att stta mnniskors arbete i ett helhetsperspektiv. Centrala omrden inom mnet r hur olika arbeten r organiserade,
hur arbetsmiljn pverkar vr hlsa, hur
ledarskap kan utformas samt p vilket
stt lrande i arbetslivet kan stimuleras
fr att utveckla individer, organisationer
och verksamheter. Frgor om kvinnors
och mns livsvillkor och stllning p arbetsmarknaden och arbetslivets krav p
frnyelse och utveckling r andra viktiga omrden.
En nyhet p programmet r att termin fem, r tre, bestr av en kurs dr det
praktiska inslaget r omfattande. Under
kursen Studier av strategi, organisering
och utveckling, 30 hp, bestr en stor del
av terminen av fltarbete i en privat eller
offentlig organisation.
Under utbildningen kommer du att
skriva mindre rapporter och en mer
omfattande uppsats. Du kommer att ha
kontakt med olika arbetsplatser fr att

koppla samman teori och praktik, vilket
ger dig mjlighet att frdjupa dig i frgor som r viktiga fr dig sjlv, anstllda
och organisationen.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Du kan ska de platser inom Erasmus

som Hgskolan erbjuder alla studenter
eller ordna ngot p egen hand.
Arbetsomrden
Framtida arbetsuppgifter kan variera.

Du kan arbeta med kompetensutvecklings- och utredningsfrgor inom organisationer eller personalfrgor dr bde
arbetsrtt och personalekonomi kan
ing i dina arbetsuppgifter. Du kan arbeta i svl offentlig som privat sektor
eller som konsult i till exempel organisations- och utvecklingsfrgor.
Programmets innehll
r 1
Tvrvetenskaplig introduktion till
arbetsvetenskap 60 hp:
Sociologi 15 hp
Psykologi 15 hp
Pedagogik 7,5 hp
Ekonomi 7,5 hp
Kvantitativ metod 7,5 hp
Kvalitativ metod 7,5 hp
r 2
Arbetsvetenskap (130) 30 hp:
Arbetsliv i frndring 7,5 hp
Organisationsteori 7,5 hp
Arbete, milj och teknik 7,5 hp
Personalekonomi 7,5 hp
Arbetsrtt 7,5 hp
Ledarskap och grupprocesser 7,5 hp
Arbetsmilj- och
frndringsarbete 15 hp
r 3
Studier av strategi, organisering och
utveckling 30 hp:
Strategi, organisering och utveckling i
den privata sektorn 7,5 hp
Strategi, organisering och utveckling i
den offentliga sektorn 7,5 hp
Verksamhetsfrlagda studier 15 hp
Centrala arbetsvetenskapliga
teorier 15 hp
Underskning/uppsats 15 hp
Behrighetskrav
Ma B, Sh A samt ett rs arbetslivserfarenhet p heltid eller motsvarande tid p

deltid.
Omrdesbehrighet 5.
Mer information
vrigt
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00

Programmet ger behrighet till magisterniv i arbetsvetenskap.
Programansvarig
Jonas Carlsson
tel. 035-16 78 91
arbvet@hh.se
Hillevi Moberg, 24 r, gr p Arbetsvetenskapligt program.

Hgskolan i Halmstad r lagom stor, vilket gr att det r ltt att lra knna
bde lrare och andra studenter. Det r nra till allt affrer, stan, gymmet och
kompisar.
Det r inte alltid det lttaste att veta vad man ska utbilda sig inom. Fundera
p vilka intressen du har och se om det finns ngra utbildningar som passar. Ta
kontakt med nuvarande och tidigare studenter och stll frgor om utbildningen
och vilka arbeten de ftt efter examen. P s stt kan man f en bild av utbildningen och vad den kan leda till.

Programmets innehll
r 1
Folkhlsovetenskap (130) 30 hp:
- begrepp och definitioner 7,5 hp
- teorier om hlsa och ohlsa 7,5 hp
- folkhlsoproblem och
folksjukdomar 7,5 hp
- folkhlsoarbete 7,5 hp
Statsvetenskap (130) 30 hp:
- politisk teori 7,5 hp
- jmfrande politiska system 7,5 hp
- internationell och transnationell
politik 7,5 hp
- politik och frvaltning 7,5 hp
r 2
Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (130) 30 hp:
- genusteori, feminism samt hegemonisk maskulinitet 7,5 hp
- genus och etnicitet relaterat till
sociala rrelser och media 7,5 hp
- vetenskapliga datainsamlingsmetoder 7,5 hp
- projektarbete 7,5 hp
- folkhlsovetenskaplig metod 7,5 hp
- globalisering och global hlsa 7,5 hp
- planering, implementering och
utvrdering av folkhlsoarbete 15 hp
r 3
- valfria kurser om 30 hp
- folkhlsovetenskaplig metod 15 hp
- vetenskapligt arbete 15 hp
Mer information
Programansvarig
Gunvi Johansson
tel. 035-16 74 07
fhv@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Folkhlsovetenskapligt program 180 hp

Vad r hlsa? Hur kan man bevara och frbttra en befolknings hlsa?
Hur pverkar levnadsvanor, socioekonomiska, politiska, kulturella och
miljrelaterade faktorer individens och befolkningens hlsa?
Detta program vnder sig till dig som r
intresserad av att arbeta med att frebygga ohlsa och frbttra mnniskors hlsa.
Det frsta ret inleds med folkhlsovetenskap dr du studerar hur folkhlsan
har utvecklats ver tid och vad som har
pverkat utvecklingen. Du lser ocks
om hur folkhlsoarbete r organiserat.
Vidare studeras statsvetenskap d det r
viktigt att du som hlsovetare har kunskap om hur stat, kommun, landsting
och andra organisationer r strukturerade, var beslut fattas och hur man kan planera och genomfra folkhlsoinsatser.
r tv gnas inledningsvis t hur genus, etnicitet och andra maktstrukturer
frhller sig till jmlikhet och jmstlldhet p individ-, organisations- och samhllsniv. Vidare studeras hur ider om
kvinnlighet och manlighet reproduceras
genom bilder i media.
Du studerar ven vetenskapliga metoder fr att utveckla ett kunskapskritiskt frhllningsstt, kunna utforma
design fr folkhlsoarbete och frdjupa
dina kunskaper om global hlsa.
r tre kan du genom valfri kurs ge
din examen en inriktning utifrn eget
intresseomrde. En tillmpning av det
vetenskapliga frhllningssttet grs i
ett avslutande examensarbete.
Programmet r upplagt kring seminarier, grupparbeten och frelsningar. Det
ges tillfllen till samverkan med arbetslivet genom bland annat gstfrelsare,
studieuppgifter och uppsatsarbete.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Programmet innehller en valfri termin som ger mjlighet att studera utomlands. Du kan ska de platser som
Hgskolan erbjuder eller ordna utlandsstudier p egen hand.
Arbetsomrden
Utbildningen erbjuder en bred kunskapsbas med mjligheter att arbeta med

hlsofrmjande insatser i alla ldrar och
p olika arenor, exempelvis frskola, skola, arbetsplatser och boendemilj. Som
folkhlsoarbetare kan du ven arbeta
med frebyggande arbete mot alkohol,
droger och andra hlsorisker.
Tnkbara arbetsgivare r stat, kommuner, landsting, nationella och internationella organisationer samt privata
fretag.
Behrighetskrav
vrigt

Programmet ger behrighet till utbildning p magisterniv inom folkhlsovetenskap.
Anna Wiberg lser Folkhlsovetenskapligt program.

Spnnande och utmanande! Programmet har en bra blandning av kurser som
ger en bred grund. Fr mig var det ocks en kul erfarenhet att vara med och
nolla nya studenter. Mnga roliga fester blir det ocks under studietiden.
I framtiden hoppas jag kunna jobba med ngot jag verkligen brinner fr.
Hgskolan har frberett mig vl. Det viktigaste r dock att jag fr ett jobb med
utmaningar och mjligheter att utvecklas.
Ny utbildning!
Hlsopedagogiskt program 180 hp

r du intresserad av att arbeta med mnniskors hlsa? Vill du motivera
och stimulera mnniskor till ett liv med kvalitet? Hr r programmet
fr dig. Hlsopedagoger arbetar med hlsorelaterade utvecklings- och
frndringsarbeten inom olika verksamheter.
Frsta ret inleds med en bred introduktion till hlsopedagogik dr du lser om
pedagogiska teorier och hlsoteorier som
r anvndbara fr att frst hlsofrmjande arbete. Parallellt lser du om olika
faktorer som har betydelse fr mnniskors hlsa, till exempel livsstil och levnadsvanor. Drefter lr du dig om hlsopedagogiska strategier utifrn olika teoretiska perspektiv. Exempel p sdana
strategier r motiverande samtal, hlsokommunikation och empowerment. Parallellt lser du om olika hlsopedagogiska arenor dr hlsofrmjande arbete kan
bedrivas utifrn en helhetssyn p hlsa i
livets alla ldrar.
Andra ret gnas frst t att kritiskt
analysera hlsopedagogiskt arbete; hur
skapas olika uppfattningar om hlsa/
ohlsa, normalitet/avvikelse, maskuliniteter/femininiteter, inkludering/exkludering i vrt samhlle? Samtidigt
lser du pedagogiskt ledarskap och frndringsoch utvecklingsarbete. Dessa
kunskaper kan anvndas fr att stimulera och utveckla individer, grupper och
organisationer. Fljande termin lr du
dig att sjlvstndigt planera, genomfra
och utvrdera hlsopedagogiska projekt.
Samtidigt r du ute p fltet och fljer
ett hlsofrmjande arbete p en arbetsplats fr att f vrdefulla erfarenheter
av vad det kan innebra att arbeta med
hlsopedagogiska frgor.
Sista ret inleds med att du sjlv vljer mne. Du har platsgaranti p Hgskolans alla kurser som du r behrig
till. Sista terminen lr du dig om vetenskapsteoretiska perspektiv och det praktiska arbetet med att samla in, analysera
och skriva ett vetenskapligt arbete. Det
ingr ocks att kritiskt granska andras

forskningsresultat inom hlsopedagogikomrdet.
Under utbildningen frelser gstfrelsare frn olika omrden inom hlsopedagogiskt arbete.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Under valfria kurser har du mjlighet

att studera utomlands. Du kan ska de
platser inom Erasmus som Hgskolan
erbjuder alla studenter eller ordna ngot p egen hand.
Programmets innehll
r 1
Introduktion till pedagogik 15 hp
Hlsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp
Hlsopedagogiska arenor 15 hp
Hlsopedagogiska strategier 15 hp
r 2
Etiskt och kritiskt frhllningsstt till
hlsopromotivt arbete 15 hp
Pedagogiskt ledarskap, frndringsoch utvecklingsarbete 15 hp
Hlsopedagogiskt projekt och utvrdering 15 hp
Hlsopedagogik i praktiken 15 hp
r 3
Fri termin, alternativt studier utomlands 30 hp
Pedagogiska forskningsmetoder I, 15 hp
Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp
Arbetsomrden
Framtida arbetsuppgifter fr en hlsopedagog kan variera. Du kan arbeta med

hlsofrmjande arbete inom stat, kommun, landsting eller fretag, antingen
som anstlld eller som egen fretagare.
Du kan ven arbeta i offentlig eller privat sektor med utvecklings- och frndringsarbete. Utbildningen frbereder dig
srskilt fr att sjlvstndigt planera, genomfra och utvrdera hlsopedagogiska projekt.
Behrighetskrav
vrigt

Programmet ger behrighet till kurser
p avancerad niv i pedagogik.
Mer information
Programansvarig
Mattias Nilsson
tel. 035-16 74 89
hpped@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00

Programmets innehll
r 1
Idrottsvetenskap 60 hp:
- Pedagogik inriktning idrott 15 hp
- Folkhlsovetenskap 15 hp
- Psykologi inr. idrott 15 hp
- Anatomi och fysiologi inriktning
fysisk trning 15 hp
r 2
Termin 3
Ledarskap och lrande inom det
idrottsvetenskapliga fltet 30 hp:
- Trningslra 7,5 hp
- Idrottsledarskap fr lrande i handling 7,5 hp
- Strategier fr att motivera mnniskor till en hlsosammare livsstil 7,5 hp
- Gruppers dynamik och utveckling
inom idrotten 7,5 hp
Termin 4, en av fljande kurser vljs:
Pedagogik inr. idrott (3160) 30 hp
Folkhlsovetenskap (3160) 30 hp
Psykologi inr. idrott (3160) 30 hp
r 3
Termin 5, en av fljande kurser vljs:
Pedagogik inr. idrott (6190) 30 hp
Psykologi inr. idrott (6190) 30 hp
Termin 6
Valfri kurs om 30 hp alternativt studier utomlands.
Mer information
Programansvarig
Hansi Hinic
tel. 035-16 72 69
ivp@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Idrottsvetenskapligt program 180 hp

Fysisk aktivitet, tvling, ledarskap, mental trning, anatomi och fysiologi
idrott r mer n sport. P det idrottsvetenskapliga programmet lr
du dig bde hur prestation och vlbefinnande kan hjas.
Den idrottsvetenskapliga utbildningen
har en tvrvetenskaplig profil dr huvudomrdena pedagogik, psykologi och
folkhlsovetenskap integreras. Du kommer att studera fenomen som gruppdynamik, stresshantering samt anatomi
och fysiologi, men ocks vilken inverkan arbetsmilj och livsstil har p hlsan. Det handlar bde om friskvrd och
elitidrott, men senare i utbildningen specialiserar du dig efter eget intresse.
Undervisningen bestr bland annat
av frelsningar, seminarier och fltarbete. Kurslitteraturen r till stor del
inriktad p idrottsomrdet. I samband
med uppsatsskrivande har du mjlighet
att samarbeta med idrottsfreningar/
-frbund, eller med personer som driver
friskvrdsprojekt utanfr Hgskolan.
De tre frsta terminerna fljer alla
programstudenter samma kurser. Termin 4 vljs frdjupning i ett av de tre
huvudomrdena. Det tredje ret kan
du sjlv vlja innehll och frdjupa eller
bredda dig efter nskeml.
Under utbildningens gng finns ocks mjlighet att vlja ytterligare specialisering genom en valfri termin. Exempelvis kan du vlja att studera utomlands.
Vissa frelsningar ges p engelska.
Higher Education i Storbritannien och

Unitec p Nya Zeeland. Vi samarbetar
med utlndska universitet kring en internationell magisterutbildning i idrottspsykologi.
Arbetsomrden
Arbetsmarknaden blir s bred som du

sjlv gr den, men exempel p framtida uppgifter kan vara att planera hlsofrmjande tgrder, utveckla ledarutbildningar, samordna friskvrdssatsningar
inom nringslivet, trna och leda elitidrottare eller att leda trningsverksamhet fr funktionshindrade. Dremot fr
du ingen formell behrighet som idrottslrare.
Behrighetskrav
Sh A.
Omrdesbehrighet 5.
vrigt

Programmet ger behrighet till magisterniv i folkhlsovetenskap, psykologi
inriktning idrott eller pedagogik beroende p vald inriktning.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Vi har utbyte med ett flertal universitet under olika terminer i utbildningen bland annat Worcester University of
Anders Svstrm, 30 r, gr tredje ret p det Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning p idrottspsykologi.
Det r vldigt inspirerande att lsa hr. Jag kom frn tio r ute i arbetslivet
och tror inte jag kunde ha hamnat p ett bttre stlle. Ett stort och fint campus
som erbjuder fantastiska studiemjligheter i stimulerande milj. Jag har ven
engagerat mig i studentkren vid sidan av studierna och det bidrar ocks till att
hja vrdet p studietiden hr.
Tnk noga ver vad det r du vill lsa och satsa helhjrtat p dina studier. Det
ger en grymt bra plattform fr din tid efter studierna.
Internationella relationer
och nationalekonomi 180 hp
Detta program erbjuder en unik trerig samhllsvetenskaplig utbildning
med inriktning p stasien och Sydostasien med studier i huvudomrdena internationella relationer och nationalekonomi samt utlandsstudier/praktik. Utbildningen ger kompetens fr arbetslivet inom bde offentlig
och privat verksamhet svl nationellt som internationellt.
Under de senaste decennierna har det
skett en frskjutning av vrldens ekonomiska tyngdpunkt frn Europa och
USA till ett dynamiskt och snabbt vxande Asien. I takt med den ekonomiska utvecklingen har omrdet ftt en
kad politisk betydelse och intresset
fr regionen har blivit allt strre. Det
finns ett kande behov av samhllsvetare med kunskaper om Asiens ekonomiska, politiska, sociala, juridiska och
kulturella frhllanden.
Frutom programmets huvudomrden (kandidatmnen) internationella
relationer och nationalekonomi gnas
studierna t politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella frhllanden
i Asien. Asienkunskap (15 hp) r integrerad i undervisningen och studier i internationell juridik (15 hp) r obligatoriska
eftersom du mste ha tillrckliga kunskaper och frdigheter fr att kunna studera
eller praktisera i regionen. Den femte terminen tillbringar du vid ett utbytesuniversitet i Asien eller praktiserar dr. Detta
ger ovrderliga internationella erfarenheter fr framtida verksamhet/studier.
Flera av kurserna i internationella
relationer och i ekonomi p Hgskolan
i Halmstad lses tillsammans med utlndska studenter. Detta bidrar till att
ge utbildningen en internationell prgel
ven p hemmaplan.
Under de tre frsta terminerna gnas studierna t de bda grundlggande kursblocken i internationella relationer och nationalekonomi samt en
specialkurs inriktad mot Asien. Under
de grundlggande terminerna frekommer inslag riktade mot Asien i form av
seminarier, gstfrelsningar och uppgifter av inlmningskaraktr. Under termin 3 vljer du vilken inriktning du vill
ha i din examen, det vill sga frdjupningsinriktning antingen mot nationalekonomi eller internationella relationer.
Du lser ven tv specialinriktade kurser

i juridik under termin 3. Under terminerna 46 bedrivs frdjupningsstudier
inom valt mnesomrde. Termin 5 frvntas du gna t studier/praktik i Asien. Den sjtte och avslutande terminen
gnas t examensarbetet i ngot av huvudmnena.
Programmets innehll
r 1
International relations 15 hp
Economics 15 hp
Asian studies politics
and economics 15 hp
International relations 7,5 hp
Economics 7,5 hp
r 2
International relations 7,5 hp
Economics 7,5 hp
International law 7,5 hp
International human rights law 7,5 hp
International relations 30 hp or
Economics 30 hp
r 3
Study abroad, internship/project
International relations 30 hp or
Economics 30 hp
Examen
Politices kandidatexamen (pol. kand.).

Studier utomlands
Femte terminen tillbringar du utomlands p ett av de vlrenommerade

asiatiska universitet som Hgskolan i
Halmstad samarbetar med. Hgskolan bistr med utbildningsplatser vid
utbytesuniversiteten. Programmet erbjuder ocks mjligheter att genomfra en praktik- eller projekttermin. Valet av lmplig praktik eller projekt ska
ha en tydlig anknytning till det stasiatiska och sydostasiatiska omrdet.
Du ansvarar fr att ordna praktikplats
med std frn Hgskolan.
Mer information
Arbetsomrden
Programmet r en utbildning med internationellt perspektiv som frbereder fr kvalificerat utrednings- och
handlggningsarbete inom offentlig
och privat verksamhet, bde nationellt
och internationellt. Programmet lmpar sig speciellt fr dig som vill jobba
med internationella frgor i Sverige eller utomlands.
Programansvarig
Kazuki Iwanaga
tel. 035-16 72 98
ire@hh.se
Behrighetskrav
En B, Ma C, Sh A.
Omrdesbehrighet 4.
vrigt

Ny utbildning!

Programmets innehll
r 1
Mediepedagogiska perspektiv 15 hp
Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp alt. Mediepedagogiska
praktiker i arbetslivet 15 hp
Mediepedagogiska berttarverktyg 15 hp
r 2
Sociala medier i kulturliv 15 hp alt.
Sociala medier i arbetsliv 15 hp
Mediepedagogik och projektledning
inriktning kulturliv 15 hp alt.
Mediepedagogik och projektledning
inriktning arbetsliv 15 hp
Pedagogiska perspektiv p kreativitet
och innovation 15 hp
r 3
Valfria kurser om sammanlagt 30 hp
Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp
Mer information
Programansvarig
Mattias Nilsson
tel. 035-16 74 89
mpped@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Mediepedagogik 180 hp
Internet och digitala mediekulturer frndrar vra mjligheter att uttrycka oss. Det r samtidigt en resurs i kultur- och arbetsliv. Vi erbjuder
en unik utbildning fr dig som vill arbeta professionellt med IT och
media, och som r intresserad av lrande och kommunikation.
Nu rcker det inte lngre att bara veta
hur man gr. Du mste ocks veta vad
och varfr. Genom Hgskolan i Halmstads nya mediepedagogiska program
skaffar du vana och frtrogenhet att frn
ett mediepedagogiskt perspektiv motivera varfr en digital produktion r designad fr att passa en specifik situation
och mlgrupp. De kunskaper och kompetenser som du har mjlighet att utveckla i detta program eftersks inom
svl upplevelseproduktion, reklam, skola/utbildning, museer och andra kulturinstitutioner, som av organisationer och
det privata nringslivet.
Programmet har tv inriktningar:
kulturliv respektive arbetsliv. Du vljer inriktning infr termin tv. Bda
inriktningarna har pedagogik som huvudomrde. Undervisande lrare r aktiva forskare med hemvist i pedagogik,
medie- och kommunikationsvetenskap
eller mediedesign. I utbildningen varvas
teori och praktik och vi utforskar och
anvnder oss av digitala medier. Under
termin fem kan du vlja kurser i Halmstad, i vriga Sverige eller utomlands efter eget intresse fr att bredda och frdjupa din utbildning.
Arbetsuppgifter fr en mediepedagog
r ofta av arbetsledande karaktr, drfr ingr projektledning i programmet.
Under utbildningen fr du mjlighet att
knyta kontakter med arbetsgivare i branscher med goda framtidsutsikter.
Hela utbildningen genomsyras av
egen digital medieproduktion som bil-
dar grunden fr en personlig portfolio

som du kan anvnda nr du sker arbete.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Under termin fem finns mjligheter

att lsa utomlands. Hgskolan har avtal med flera universitet i och utanfr
Europa.
Arbetsomrden
Kompetens som mediepdagog eftersks

inom skola/utbildning, museer och
andra kulturinstitutioner, upplevelseproduktion, organisationer och det privata nringslivet.
Behrighetskrav
vrigt

Programmet ger behrighet till kurser
p avancerad niv i pedagogik.
Professionellt idrottsutvande
inriktning golf 120 hp
P programmet skapar vi mjligheter fr idrottslig utveckling samtidigt
som vi bedriver en akademisk utbildning som leder till hgskoleexamen. Det r ett bra alternativ fr dig som satsar p en professionell
karrir som idrottare.
Utbildningen vnder sig till dig som spelar golf p elitniv och vill kombinera
detta med hgskolestudier. Studierna r
anpassade fr att passa in i trningsoch
tvlingsverksamhet svl med avseende
p innehll som kursernas tidsmssiga
planering. Fr att du ska kunna tillgodogra dig studierna r det ndvndigt att
du hller hg niv som golfspelare.
Vi har valt att lgga motsvarande
tv rs studier ver en trersperiod fr
att skapa ett flexibelt upplgg och goda
mjligheter att anpassa studierna efter
individuella nskeml. Under de tv frsta ren lser du obligatoriska mnen i
ett idrottsblock. De teoretiska kurserna
i idrottsblocket har integrerade idrottsmoment fr att tydliggra kopplingen
mellan teori och praktik. Det tredje ret
lser du valfria kurser frn Hgskolans
utbud. D har du platsgaranti p de kurser som du r behrig att lsa. Under
vrterminen r tre genomfr du ocks
ett frdjupningsarbete inom det idrottsvetenskapliga omrdet.
Seminarier med golfanknytning,
workshoppar i golfmilj och ett golfinriktat frdjupningsarbete bidrar till att
befsta utbildningens specifika inriktning. Under hela utbildningstiden skapar vi dessutom frutsttningar fr dig
att bedriva trning i nromrdet.
Studier utomlands
Du kan ska de platser som Hgskolan

erbjuder alla studenter eller ska kurser
p egen hand.
Arbetsomrden
Utbildningen ger dig goda frutsttningar att vara verksam som professionell golfspelare. Golfbranschen r en
stor industri med mnga spnnande arbetsuppgifter och efter kompletterande
studier kan du ven arbeta med andra
omrden inom branschen.
Programmets innehll
r 1
Psykologi med inriktning idrott
golf 10 hp
Rrelselra med inriktning golf 10 hp
Socialpsykologi med inriktning
idrott 7,5 hp
Fysiologi inriktning fysisk trning
golf 10 hp
r 2
Grunder inom idrottsskador 7,5 hp
Trningslra I, 7,5 hp
Kognitionspsykologi inriktning idrott
golf 10 hp
Idrottsfysiologi inriktning golf 12,5 hp
r 3
Frdjupningsarbete 7,5 hp
Behrighetskrav
Nk B (alt. Fy A, Ke A, Bi A), Ma B. Srskilda behrighetskrav gllande idrottslig frdighet (se bilaga 3).
Omrdesbehrighet 16.
vrigt
Startar ht 10, studietakt 67 procent.
Examen
Hgskoleexamen.
Mer information
Rasmus Tornberg
golf@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Joakim Helgesson, gr programmet Professionellt idrottsutvande inriktning golf (Scandinavian School of Golf).
Var inte rdd fr att hoppa p ett program. Jag trodde att jag var den enda
som inte hade studerat p hgskola tidigare nr jag brjade hr, men s var
verkligen inte fallet.
Programmet som jag lser r det enda av sitt slag i Norden, tanken r att jag
ska bli ett fullfjdrat golfproffs. Jag har en utbildning att luta mig mot om min
golfkarrir av ngon anledning skulle f ett ovntat slut. Jag har satt hga ml
fr min egen karrir, vgen dit r tydligt utstakad s jag ser ingen anledning till
varfr jag inte ska lyckas.

Programmets innehll
r 1
Psykologiska grundbegrepp i ett
utvecklingsperspektiv med tillmpning
i arbete och idrott 30 hp
- mnes-/programintroduktion 7,5 hp
- Utvecklingspsykologi 7,5 hp
- Arbets- och idrottspsykologisk
baskurs 15 hp
Kognitionspsykologi
inriktning idrott 7,5 hp*
Kognitionspsykologi
inriktning arbete 7,5 hp**
Emotionspsykologi 7,5 hp
Personlighetspsykologi 7,5 hp
Idrottspsykologi, med inriktning p
prestation 7,5 hp*
Arbetspsykologi, personbedmning
och rekrytering 7,5 hp**
r 2
Socialpsykologi 7,5 hp
Hlsopsykologi 7,5 hp
Tillmpad idrottspsykologi 1, idrott,
fysisk aktivitet och hlsa 15 hp*
Tillmpad arbetspsykologi 1, arbete
och hlsa 15 hp**
Valfri kurs om 30 hp alternativt utlandsstudier 30 hp

r 3
Vetenskaplig metod 15 hp
Empiriskt arbete 15 hp
Coachning och ledarskap 15 hp
Tillmpad idrottspsykologi 2 15 hp*
Tillmpad arbetspsykologi 2 15 hp**
*Lses av dem som har valt idrottspsykologi som omrde.
**Lses av dem som har valt arbetspsykologi som omrde.
Psykologiprogrammet inriktning
arbete och idrott 180 hp
r du intresserad av hur mnniskor fungerar psykologiskt. Vill du arbeta med mnniskor? r du intresserad av omrden som ledarskap,
rekrytering och organisationsutveckling inom arbetslivet eller idrottspsykologiska frgor som rr prestations- och hlsoutveckling?
Programmet har tv valbara inriktningar,
dels psykologi med inriktning p arbete,
dels psykologi med inriktning p idrott.
Bda inriktningarna har en gemensam
bas i grundlggande psykologisk teoribildning, till exempel tnkande, knsloliv och utveckling. Modern arbets- och
idrottspsykologisk forskning ligger till
grund fr teman som behandlar ledarskap, grupputveckling, motivation och
hlsa. I programmet betonas mnniskans
mjligheter och positiva frutsttningar
mer n det som skapar hinder och problem. Dessutom betonas ett resurs- och
hlsoperspektiv. Efter den frsta terminens gemensamma genomgng av basbegrepp och psykologiska teorier vljer du
inriktning arbete eller idrott.
Under de fljande fem terminerna
kommer du att frdjupa dig i arbetseller idrottspsykologisk teoribildning
med dess tillmpningar, dr exempelvis frgestllningar som dessa kan bli
aktuella: Hur kan arbetsorganisationer
byggas, alternativt hur kan trningsmodeller lyftas fram som gynnar motivation, prestation och vlbefinnande?
Under hela programtiden kommer du
att f mjlighet att tillmpa de teorier
som du lser. Studierna avslutas med ett
tillmpat arbete inom en arbetseller
idrottsorganisation.
Examen
Kandidatexamen.
Mer information
Programansvarig
Tomas Berggren
tel. 035-16 72 82
psy@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Studier utomlands
Under termin fyra finns mjlighet att

lsa utomlands. Hgskolan har avtal
med flera universitet i och utanfr Europa och administrerar ven MFS-stipendier fr den som vill utfra en fltstudie i ett u-land.
Arbetsomrden
Examen frn programmet med inriktning arbete ger till exempel frutsttningar att arbeta med frgor som grupputveckling, ledarskap, rekrytering,
arbetsmilj och hlsa inom en personalfunktion eller i sjlvstndigt konsultativt arbete.
Den idrottspsykologiska inriktningen
ger mjlighet att arbeta som idrottspsykologisk rdgivare, ledare, trnare och konsulent inom idrottsrrelsens freningar
och frbund. Likas ges mjligheter att
implementera idrotts- och hlso- psykologisk kunskap utanfr idrottens domner.
Examen frn programmet ger dock
inte behrighet att arbeta som legitimerad psykolog eller medarbetsuppgifter
som krver klinisk utbildning.
Behrighetskrav
vrigt
Sjukskterskeprogrammet 180 hp
Utifrn ett humanistiskt och etiskt frhllningsstt ska du som sjukskterska ansvara fr och deltaga i omvrdnadsarbetet. Du handleder och
undervisar patienter, anhriga, studenter och personal samt initierar och
genomfr forsknings- och utvecklingsarbeten. Hlsofrmjande och frebyggande arbete utgr en stor del av sjukskterskans arbetsuppgifter.
Omvrdnad r utbildningens huvudmne. Fr att kunna bedriva professionell
omvrdnad krvs goda kunskaper i svl
huvudmnet som i human biomedicin
och samhlls- och beteendevetenskapliga mnen. mnet omvrdnad omfattar
90 hgskolepong (hp) och innehller
ett examensarbete p 15 hp. Klinisk omvrdnad omfattar 45 hp, human biomedicin omfattar 30 hp och samhlls- och
beteendevetenskapliga mnen 15 hp.
Undervisningen bestr av frelsningar,
seminarier, gruppvningar samt metodvningar.
Fr att mjliggra en kontinuerlig
integrering mellan teoretiska och verksamhetsfrlagda studier (VFU) har du
tillgng till verksamhetsfrlagda studieplatser inom sjukskterskans olika
verksamhetsomrden i Hallands ln.
Handledning ges av legitimerade sjukskterskor p den verksamhetsfrlagda
studieplatsen och till varje studieplats
finns lrare tillgngliga. VFU frlggs
inom hela Hallands ln.
lands inom ngot mnesomrde som r

representerat i programmet.
Arbetsomrden
Som legitimerad sjukskterska kan du

arbeta inom allmn hlsooch sjukvrd.
Efter ytterligare utbildning kan du arbeta inom specialistomrden.
Behrighetskrav
Ma B, Sh A, Nk B (alt. Fy A, Ke A,
Bi A).
Omrdesbehrighet 16.
Programmets innehll
r 1
Omvrdnad
Human biomedicin
Samhlls- och beteendevetenskap
Klinisk omvrdnad
r 2
Omvrdnad
Human biomedicin
Samhlls- och beteendevetenskap
Klinisk omvrdnad
r 3
Omvrdnad
Klinisk omvrdnad
Valbar kurs inom omvrdnad dr en av
fljande kurser vljs:
- Omvrdnad, inriktning
nutrition 7,5 hp
- Omvrdnad, inriktning
palliativ
vrd 7,5 hp
- Omvrdnad, inriktning smrta
och smrtbehandling 7,5 hp
vrigt

Programmet ges bde i Halmstad och
i Varberg.
Examen
Sjukskterskeexamen. Legitimation utfrdas av Socialstyrelsen. Utbildningen

uppfyller ven kraven fr kandidatexamen med huvudomrde omvrdnad.
Studier utomlands
Du har mjlighet till svl teoretiska

som verksamhetsfrlagda studier utom-
Mer information
Programansvarig
Margareta Brandorf
tel. 035-16 74 15/16 72 21
sjk@hh.se
Sektionssekreterare
Barbara Meixner
tel. 035-16 75 72
barbara.meixner@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Tobias berg, 23 r, gr p Sjukskterskeprogrammet.

Det r en fin skola dr utbildningen hller hg kvalitet. Studerande och lrare
jobbar fr att n det bsta resultatet. Kurserna ger en bra bredd infr arbetslivet
och det knns som att man r vl frberedd infr arbetslivet om man engagerar
sig i sina studier.
Just nu vill jag f en s bred uppfattning som mjligt av sjukskterskeyrket och
dess inriktningar och omrden. Sedan fr vi se vilka mjligheter som framtrder.
Jag funderar p att jobba i Norge, att ka till utlandsstyrkan eller att jobba uppe
i Norrland under en vinter och leva vinterliv. Det enda jag vet r att sjukskterskeyrket alltid kommer att behvas och att det alltid kommer finnas jobb inom
branschen vart jag n flyttar.
Samhlls-, beteendevetenskap och vrd Pbyggnad
Specialistsjukskterskeutbildningar
omfattande 60 eller 75 hgskolepong
Sjukskterskan har ett omfattande arbetsflt inom hlsooch sjukvrd. Fr allt fler arbetsomrden krvs
specialistsjukskterskeutbildning. Denna utbildning ligger p avancerad niv och leder till en yrkesexamen,
en specialistsjukskterskeexamen.
Du som har kandidatexamen i vrdvetenskap eller omvrdnad kan inom ramen fr alla specialistsjukskterskeutbildningar
skriva en projektplan till ett sjlvstndigt arbete (examensarbete) om du har fr avsikt att fortstta dina studier och ta en magisterexamen. Efter avslutad specialistsjukskterskeutbildning har du sedan mjlighet att ska en kurs i vetenskapligt arbete
15 hp i omvrdnad p avancerad niv. Om du har 60 hp i vrdvetenskap eller omvrdnad har du mjlighet att efter avslutad
specialistsjukskterskeutbildning ska en kurs i vetenskapligt arbete 15 hp inom omvrdnad (6190) p grundniv och dr genomfra ditt sjlvstndiga arbete (examensarbete) fr kandidatexamen.
Fljande specialistsjukskterskeutbildningar
startar ht 2010:
Specialistsjukskterskeutbildning
med inriktning mot psykiatrisk
vrd 60 hp NY!
Utbildningen leder till specialistsjukskterskeexamen inom psykiatrisk vrd.

Utbildningen ger frdjupade kunskaper
inom omvrdnad, medicinsk behandling och psykosociala insatser fr att
kunna ge patienten god och sker vrd
och fr att sjlvstndigt arbeta och bedriva utveckling inom mnesomrdet.
Specialistsjukskterskans mnesomrde
r psykiatrisk vrd och omfattar barn,
ungdomar, vuxna och ldre, svl inom
ppna som slutna vrdformer och samverkan sker med de std- och serviceinsatser som erbjuds i samhllet.
Verksamhetsfrlagda studier (VFU) ingr. Dessa frlggs fretrdesvis inom
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Hlsa och
hlsans villkor i samhllet 15 hp, Psykofarmakologi och psykiatrisk sjukdomslra
15 hp, Psykisk ohlsa i komplexa omvrdnadssituationer 7,5 hp, Socialpsykiatri och
psykosociala insatser 7,5 hp samt Omvrdnad inom psykiatrisjukskterskans funktionsomrde frdjupningskurs 15 hp.
Behrighetskrav: Legitimation som sjukskterska (180 hp/120 p). Fr legitimerad sjukskterska med studiegng fre
1993 krvs sjukskterskeutbildning med
inriktning p allmn hlsooch sjukvrd
samt Omvrdnad (160) 60 hp. Dessutom krvs sex mnaders yrkeserfarenhet
som legitimerad sjukskterska.
halvfart ht 10, fortstter t.o.m. vt 12.

Kursort Halmstad, distans/campus D
med inriktning mot distriktsskterska 75 hp
Utbildningen leder till specialisering som

distriktsskterska. Utbildningen ger frdjupade kunskaper inom hlsooch sjukvrd
och inom folkhlsoarbete fr barn, ungdomar, vuxna och ldre, inom svl primrvrd som kommunal hlsooch sjukvrd.
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Folkhlsa/folkhlsoarbete 30 hp, Barn och
ungdomars hlsa och ohlsa 15 hp, Farmakologi med sjukdomslra 15 hp, samt
Omvrdnad inom distriktsskterskans
funktionsomrde frdjupningskurs I
alt. II om 15 hp.
halvfart ht 10, fortstter t.o.m. ht 12
Specialistsjukskterskeutbildning med inriktning
mot hlsooch sjukvrd fr
barn och ungdomar 60 hp
Utbildningen leder till specialisering

som barnsjukskterska. Utbildningen
ger frdjupade kunskaper inom hlsooch sjukvrd och inom folkhlsoarbete
fr barn och ungdomar, inom svl primrvrd, kommunal hlsooch sjukvrd som skolhlsovrd. D videokonferenssystem anvnds vid seminarier r
tillgng till webbkamera och headset en
ndvndighet.
Verksamhetsfrlagda studier (VFU) ingr
och dessa bedrivs fretrdesvis p helfart.
Utbildningen bestr av kurserna Neonatologi 7,5 hp, Omvrdnad i samband
med smrta hos barn och ungdomar 7,5
hp, Barn och ungdomars hlsa och ohlsa 15 hp, Pediatrik 15 hp, samt Pediatrisk
omvrdnad frdjupningskurs I alt. II
om 15 hp.
halvfart ht 10, fortstter t.o.m. vt 12
Specialisering inom gonsjukvrd
oftalmologisk omvrdnad 60 hp
Det finns ett stort och alltmer kande

behov av gonsjukskterskor. gonsjukvrd r ett omrde som expanderar i takt
med att befolkningen blir allt ldre och
p grund av att utvecklingen inom omrdet gr allt snabbare. Som sjukskterska
med specialisering inom gonsjukvrd
arbetar du dels med egna mottagningar,
dels i tvrprofessionella team. Detta frutstter att du kan arbeta sjlvstndigt
samt att du r intresserad av och aktivt
vill arbeta fr att kombinera omvrdnad,
medicin och teknik.
Efter genomgngen utbildning har du

mjlighet att arbeta inom gonsjukvrdens samtliga omrden ssom operation, mottagning, vrdavdelning och
dagvrd. Omrdet omfattar arbete med
barn, ungdomar, vuxna och ldre, med
svl vanligt frekommande som komplicerade gonsjukdomar.
Verksamhetsfrlagda studier (VFU) ingr och dessa kommer fretrdesvis att
genomfras p helfart p av Hgskolan
anvisade kliniker/enheter.
Utbildningen bestr av kurserna gats
anatomi och fysiologi 7,5 hp, Oftalmiatrik 15 hp, Perioperativ omvrdnad med
inriktning p gonsjukvrd 7,5 hp samt
Oftalmologisk omvrdnad 30 hp inklusive VFU.
halvfart ht 10, fortstter t.o.m. vt 12
Fljande specialistsjukskterskeutbildningar
startar vt 2011:
med inriktning mot ambulanssjukvrd 60 hp

inom ambulanssjukvrd. Utbildningen ger frdjupade kunskaper inom svl
omvrdnad som medicinsk behandling
fr att kunna ge patienten ett professionellt bemtande i samband med omhndertagande inom ambulans samt fr
vrdinsatser vid akuta situationer utanfr sjukhuset och i samband med katastrofsituationer.
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvrdnad vid akut
smrta och smrtbehandling 7,5 hp,
Omvrdnad inom ambulanssjukvrd,

7,5 hp, Medicinsk vetenskap inom ambulanssjukvrd 15 hp samt Omvrdnad
inom ambulanssjukvrd frdjupningskurs I alt. II om 15 hp.
helfart vt 11, fortstter ht 11
Kursort: Halmstad (delar av kurserna
frlggs till Varberg)
med inriktning mot anestesisjukvrd 60 hp

inom anestesisjukvrd. Utbildningen ger
frdjupade kunskaper inom svl omvrdnad som medicinsk behandling fr
att kunna ge patienten ett professionellt
omhndertagande fre, under och efter
ett operativt ingrepp. Det handlar ocks om vrdinsatser vid akuta situationer
svl inom som utanfr sjukhuset och i
samband med katastrofsituationer.
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvrdnad vid akut
smrta och smrtbehandling 7,5 hp, Perioperativ omvrdnad 7,5 hp, Anestesiologi 15 hp samt Omvrdnad inom anestesisjukvrd frdjupningskurs I alt. II
om 15 hp.
med inriktning mot distriktsskterska 75 hp

som distriktsskterska. Utbildningen ger
frdjupade kunskaper inom hlsooch
sjukvrd och inom folkhlsoarbete fr
barn, ungdomar, vuxna och ldre inom
svl primrvrd som kommunal hlsooch sjukvrd.
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Folkhlsa/folkhlsoarbete 30 hp, Barn och
ungdomars hlsa och ohlsa 15 hp, Farmakologi med sjukdomslra 15 hp samt
Omvrdnad inom distriktsskterskans
funktionsomrde frdjupningskurs I
alt. II om 15 hp.
helfart vt 11, fortstter till och med mitten av vt 12
med inriktning intensivvrd 60 hp

inom intensivvrd. Utbildningen ger
frdjupade kunskaper inom svl omvrdnad som medicinsk behandling fr
att kunna ge patienten ett professionellt
omhndertagande i samband med intensivvrd, fre och efter ett operativt ingrepp. Det handlar ocks om vrdinsatser vid akuta situationer svl inom som
utanfr sjukhuset och i samband med
katastrofsituationer.
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvrdnad vid akut smrta
och smrtbehandling 7,5 hp, Omvrdnad
inom intensivvrd 7,5 hp, Medicinsk ve-
tenskap inom intensivvrd 15 hp samt

Omvrdnad inom intensivvrd frdjupningskurs I alt. II om 15 hp.
med inriktning mot operationssjukvrd 60 hp

inom operationssjukvrd. Utbildningen ger frdjupade kunskaper inom svl
omvrdnad som medicinsk behandling
fr att kunna ge patienten ett professionellt omhndertagande i samband med
ett operativt ingrepp. Det handlar ock-
s om vrdinsatser vid akuta situationer

svl inom som utanfr sjukhuset och i
samband med katastrofsituationer.
Hallands ln.
Utbildningen bestr av kurserna Akutmedicin 15 hp, Omvrdnad vid akut smrta
och smrtbehandling 7,5 hp, Perioperativ
omvrdnad 7,5 hp, Medicinsk vetenskap
inom operationssjukvrd 15 hp samt Omvrdnad inom operationssjukvrd frdjupningskurs I alt. II om 15 hp.
Behrighetskrav: Legitimation som sjukskterska (180 hp/120 p). Fr legitimerad
sjukskterska med studiegng fre 1993
krvs sjukskterskeutbildning med inriktning p allmn hlsooch sjukvrd
Mer information
Programansvarig fr specialistsjukskterskeutbildningarna:
Margareta Brandorf
tel. 035-16 74 15 eller 035-16 72 21
margareta.brandorf@hh.se
Institutionssekreterare
Ann-Britt Fritiofson
tel. 035-16 74 02
ann-britt.fritiofson@hh.se
I mn av plats har du mjlighet att ska
enstaka kurser som ingr i pgende
specialistsjukskterskeutbildningar.
Fr mer information om vilka kurser
som r aktuella, se Hgskolans webbplats www.hh.se/specsjk

Marie Johansson, 28 r, arbetar som ambulanssjukskterska vid Landstinget

Halland. 2004 avslutade hon sina studier vid Sjukskterskeprogrammet.
20072008 lste hon specialistutbildning till ambulanssjukskterska.
Mitt dagliga arbete innebr prehospitalt omhndertagande av patienter
barn, vuxna och ldre, och transportera dem till sjukhus. Patienterna kan ha
varierande sjukdomstillstnd exempelvis brstsmrtor, trauma och stroke. Det
r ett varierande arbete i varierad arbetsmilj.
I min utbildning till ambulanssjukskterska frdjupade vi oss bland annat i
akutmedicin, smrta och omvrdnad av prehospitala patienter. Det r kunskap
som jag dagligen praktiserar i mitt arbete.
Socialpsykologiskt program 180 hp

Vi mnniskor ingr en rad relationer till varandra p arbetet, i privatlivet och i mer eller mindre organiserade sammanhang av olika slag.
Att frst varfr relationer ser ut som de gr r inte alltid s enkelt,
srskilt inte i vrt moderna samhlle dr en mngfald sociala relationer
berr och pverkar oss i vardagslivet. Socialpsykologi r ett mne som
undersker hur olika sociala samspel uppstr och frndras.
P det socialpsykologiska programmet
fr studenterna lra sig att underska,
belysa och frst sociala samspel i grupper, organisationer och i vardagslivet.
Programmet syftar till att ge omfattande kunskap om sociala relationer och
hur dessa kan frsts p olika niver och
genom olika perspektiv.
I huvudmnet socialpsykologi studeras teman som socialisation, identitet,
knsrelationer, roller, meningsskapande, kreativitet, emotioner, moral, identitet, kommunikation samt olika forskningsmetoder. Vidare studeras sociologi,
psykoanalytisk teori och organisationspsykologi.
Utbildningen r en teoretisk utbildning men studenterna frvrvar ven en
viss praktisk frdighet genom tillmpade moment, exempelvis samtalsmetodik
och arbete med grupper.
Under en termin arbetar studenterna
med att underska relationella frhllanden i en organisation. Den kursen inleds med studier i projektledning, rdgivning, utvrdering, organisationsteori
och samtalsmetodik.
Under utbildningen frelser ven
gstfrelsare ssom psykologer, konstnrer och organisationskonsulter vilka
ven driver projekt och gruppvningar
med studenterna.
Studier utomlands
Termin tre kan du ven lsa utomlands

med vissa undantag nr det gller lnder. Detta ordnar du sjlv i samrd med
lrarna. Projektarbetet under termin sex
kan ocks frlggas utomlands men den
teoretiska delen av utbildningen sker p
Hgskolan i Halmstad.
Programmets innehll
r 1
Socialpsykologi (130) 30 hp
r 2
Valfri kurs (130) 30 hp
Sociologi (3160) 15 hp
Psykologi (3160) 15 hp
r 3
Projekttermin (130) 30 hp
Arbetsomrden
Examen frn det socialpsykologiska programmet innebr en god grundutbildning fr arbete inom fretag, organisationer och verksamheter som efterfrgar
en bred beteendevetenskaplig kompetens
med frdjupade kunskaper inom mnet socialpsykologi. Det kan vara arbete inom sociala omrden, inom utbildning och arbete med grupputveckling.
Utbildningen frbereder dig srskilt fr
att p sjlvstndig basis arbeta i projektform gentemot olika organisationer.
Behrighetskrav
vrigt
Examen
Kandidatexamen.
Mer information
Programansvarig
Henrik Stenberg
tel. 035-16 74 42
socpsy@hh.se
Sektionssekreterare
Barbara Meixner
tel. 035-16 75 72
Barbara.Meixner@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Vlora Fejzullahi, jobbar som socialsekreterare p uppdragsavdelningen i Varbergs kommun. Hon gick Socialpsykologiskt program och tog examen 2008.
Jag arbetar med handlggning av ekonomiskt bistnd och allt som r kopplat
till detta. Det kan vara i form av motivationsarbete, sysselsttningsfrgor och
samarbete med andra myndigheter fr att klienten s snabbt som mjligt tergr till ett vanligt arbete och sjlvfrsrjning.
Om man vljer att studera socialpsykologi har man mjlighet att profilera sig
genom den valfria kursen. Vill man jobba inom det offentliga mste man kunna
frst samhllets spelregler. Jag rekommenderar starkt kurser i juridik som gr
det lttare att bli anstllningsbar. Det hjlpte mig i alla fall.

Programmets innehll
r 1
Kunskapsflt och verksamhet 7,5 hp
Fltstudier 15 hp
Ledning och organisering av human
service-organisationer 15 hp
ldres livsvillkor och
vlbefinnande 7,5 hp
Funktionshindrades livsvillkor och
vlbefinnande 7, 5 hp
Vlfrdssektorns organisering och
utveckling 7, 5 hp
r 2
Starta, driva och frvalta sociala
verksamheter 7,5 hp
Ledarskap kommunikativa
perspektiv 7,5 hp
Ekonomistyrning inom
vlfrdssektorn 7,5 hp
Juridik, inriktning offentlig rtt 7,5 hp
Vlfrd och mngfald 7,5 hp
Empowerment och social
mobilisering 7,5 hp
Att underska, analysera och beskriva
social verksamhet 7,5 hp
Projektarbete 7,5 hp
r 3
Valfria kurser och/eller
utbytesstudier 30 hp
Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp
Sjlvstndigt arbete 15 hp
Verksamhetsfrlagd validering av
sjlvstndigt arbete 7,5 hp
Mer information
Programansvarig
Ingrid Karlsson
tel. 035-16 76 83
socialtarbete@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Socialt arbete ledning och

organisering 180 hp
r du intresserad av lednings- och utvecklingsfrgor inom det sociala
omrdet? Detta r ett nytt spnnande program som ger dig en grund
fr att planera, leda, organisera och utveckla verksamheter och tjnster, svl offentliga, privata som ideella.
I vlfrdssektorn r frgor om ledning,
samordning och utveckling framtrdande,
samtidigt som mnniskors frvntningar
p delaktighet r stora. Viktiga utgngspunkter i detta program r drfr beredskap att sjlvstndigt och i samverkan med
brukare och andra intressenter leda och utveckla verksamheter.
De tv stora delarna i utbildningen r
socialt arbete (huvudomrde) och ledarskap (specialisering). Bda delarna studeras
p samhllsniv, bland annat hur vlfrdssystemet r uppbyggt och organiserat, och
p gruppoch individniv dr mnniskors
livsvillkor fokuseras.
Som ett led i din personliga och professionella utveckling erbjuds gruppsamtal under utbildningen.
Du kan ge din utbildning en egen profil genom valfria kurser inom programmets
ram. Mjlighet finns att lsa kurser vid
andra lrosten och tillgodorkna sig dem.
En viktig del i programmet r den verksamhetsfrlagda delen, till exempel fltstudier och projektarbeten. De kan delvis frlggas utomlands. Verksamhetsfrlagd
utbildning ger dig mjlighet att praktiskt
studera olika sociala verksamheter, exempelvis brukarorienterade, hur de drivs och
utvecklas i samverkan med intressenter.
I programmet medverkar olika brukargrupper och yrkesverksamma, till exempel
som handledare under fltstudier och som
frelsare.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Programmet har utbyte med University of Leeds inom handikappvetenskap.

Utbyte inom socialt arbete planeras och
kommer att erbjudas under utbildningen.
Du kan ska de platser inom utbytesprogrammet Erasmus som Hgskolan erbjuder alla studenter, eller ordna ngot p egen
hand.
Arbetsomrden
Efter genomfrd utbildning frvntas du

kunna arbeta med lednings- och utvecklingsfrgor inom vlfrdssektorn, bde
inom det offentliga systemet och inom privata, kooperativa, ideella och andra brukarstyrda organisationer. Det kan till exempel
handla om ldre- och handikappomsorg,
ledning inom personlig assistans och inom
missbruksvrd, utvecklingsuppdrag och
om socialt fretagande i vid bemrkelse.
Behrighetskrav
vrigt

Programmet ger bland annat behrighet
till magisterprogram i handikappvetenskap
och Masterprogram i hlsa och livsstil.
Sociologi och socialt

utvecklingsarbete 180 hp
Du som har ett starkt engagemang fr samhllsfrgor och mnniskor fr i
detta program en vetenskaplig grund fr ditt framtida arbete som beteendevetare och utvecklingssociolog inom privat och offentlig verksamhet.
En sociolog kan studera till exempel ungdomskultur, familjeliv eller samhllskonflikter, allt som handlar om mnskliga relationer och samhllsfenomen oavsett om
det sker hr eller i en annan del av vrlden. Huvudomrdet sociologi problematiserar bland annat identitet, deltagande,
gemenskap, marginalisering och makt.
Praktiska moment finns inlagda i undervisningen. Det r uppgifter som fr dig
ut i olika verksamheter, till exempel intervjuer med personal inom socialtjnst,
kriminalvrd och affrsfretag, d frgor kopplade till kn, etnicitet och klass
ofta blir centrala.
r tv lser du kurser som strker din
kunskap om vlfrdssystemet och hur samhllsutvecklingen pverkar detta. Du fr genuina och kreativa verktyg fr arbete med
framtida utvecklings- och utvrderingsuppgifter. Du utfr ocks ett projektarbete dr
du arbetar i skarpt lge med en extern
uppdragsgivare.
Sista ret inleds med en termin dr du
sjlv vljer mne och har platsgaranti p
Hgskolans kursutbud som du r behrig
till. Mnga vljer att lsa mnen som pedagogik, statsvetenskap, hlsovetenskap eller
genus och etnicitet, men ven internationella relationer, fretagsekonomi, juridik eller
arbetsvetenskapliga kurser r bra komplement. Sista terminens examensarbete kan
bygga vidare p projektarbetet, men du har
ven mjlighet att till exempel med inspiration frn ditt valfria mne hitta ett nytt
forskningsomrde.
Programmets innehll
r 1
r 2
Vlfrdssystemet samhllelig
stabilitet och frndring 30 hp
Socialt utvecklingsarbete 30 hp
Kandidatexamen.
r 3
Studier utomlands
Examen
Terminerna 4, 5 eller 6 kan du helt eller

delvis lsa utomlands. Detta ordnar du
sjlv i samrd med lrarna. Hgskolan
har avtal med flera universitet i och utanfr Europa och administrerar ven MFSstipendier fr den som vill genomfra en
fltstudie i ett u-land.
Arbetsomrden
Framtida arbetsuppgifter fr beteendevetare och utvecklingssociologer finns inom

det privata nringslivet och inom offentlig frvaltning samt frivilligorganisationer,
det vill sga inom alla delar av arbetslivet.
Du kan till exempel leda eller utvrdera
projekt som r relaterade till frgor kring
idrott, familj, utbildning, missbruk, hlsa,
personalutveckling eller genus och mngfald. Du kan ocks arbeta som handlggare p kommunen, Frskringskassan
eller andra uppdragsgivare inom vlfrdssektorn.
Behrighetskrav
vrigt

Programmet ger behrighet till studier p
magisterniv.
Mer information
Programansvarig
Jette Trolle-Schultz Jensen
tel. 035-16 75 66
socutv@hh.se
Sektionssekreterare
Ann-Britt Fritiofson
tel. 035-16 74 02
Ann-Britt.Fritiofson@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Andres Burgos Ortiz, 28 r, har tidigare studerat p Programmet fr sociologi och socialt utvecklingsarbete och siktar p en master i genusvetenskap.
Det finns mnga positiva aspekter, en r Hgskolans storlek. Den r liten,
vilket bidrar till att man som student knner sig sedd och att lrarna lttare lr
knna en. Lrarna r vldigt uppmuntrande och mna om oss studenter.
Gr som jag, vlj ett program som verkligen intresserar dig och ge inte upp
nr det blir tufft.
Att jag jobbar med jmstlldhetsfrgor p en organisation eller en myndighet.

Programmets innehll
r 1
Introduktion i samhllsvetenskap och
kommunikation 30 hp:
- Den moderna samhllsvetenskapens
framvxt 7,5 hp
- Samhllsvetenskaplig forskningsmetodik 7,5 hp
- Kommunikation i teori och
praktik 7,5 hp
- Kommunikation och lrande 7,5 hp
- Politisk teori 7,5 hp
- Jmfrande politiska system 7,5 hp
- Internationell och transnationell
politik 7,5 hp
- Politik och frvaltning 7,5 hp
r 2
Valfri kurs om 30 hp
- Politisk filosofi 7,5 hp
- Introduktion till statsvetenskaplig
metod 7,5 hp
- Komparativ analys 7,5 hp
- Uppsats 7,5 hp
r 3
Politisk kommunikation 30 hp:
- Kommunikation i organisationer 15 hp
- Kommunikation i den offentliga
sfren 15 hp
- Att studera politik vetenskapligt 7,5 hp
- Politisk kultur 7,5 hp
- Uppsats 15 hp
Mer information
Programansvarig
Nicklas Hkansson
tel. 035-16 73 84
stv@hh.se
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Statsvetenskapligt program
med inriktning mot politisk
kommunikation 180 hp
I programmet studerar du politik i alla dess former. Frgor om makt och
demokrati i svl vrldspolitiken som i lokalsamhllet str i centrum. Du fr
ocks inblick i hur politisk kommunikation ssom opinionsbildning, lobbying
och frhandlingar fungerar.
Under den frsta terminen fr du en introduktion i ider om samhllet liksom
teoretiska och praktiska grunder i kommunikation. I grund- och fortsttningskurserna i statsvetenskap stter du dig in
i hur Sverige och andra lnder styrs, samt
hur det internationella politiska systemet
ser ut. Du stiftar bekantskap med ider om
politik och lser klassiker som Platon och
Marx, men fljer ven med i aktuella debatter. Du fr kunskaper i metoder som
hjlper dig att sjlvstndigt genomfra underskningar kring olika statsvetenskapliga problem.
Under termin 3 vljer du sjlv kurs efter eget intresse. Du har platsgaranti p
alla kurser som du r behrig till. Utlandsstudier r ocks mjliga under denna termin.
I kursen Politisk kommunikation under
femte terminen frdjupar du dig i samspelet mellan medborgare, politiker, makthavare och massmedier. Du undersker organisationen och informationsarbetet p en
arbetsplats och analyserar nyhetsfrmedlingens roll nr opinioner skapas.
Programmet avslutas med en frdjupningskurs i statsvetenskap dr du skriver
en lngre uppsats inom ett omrde som
du sjlv vljer.
Du kan efter avslutad utbildning ska
Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp,
dr en av terminerna kan frlggas till en
praktikplats.
Examen
Kandidatexamen.
Studier utomlands
Vra utbytesavtal ger mjligheter till

studier p mnga universitet i vrlden.
Stipendier fr fltstudier i utvecklingslnder kan ocks skas.
Arbetsomrden
Statsvetare kan till exempel arbeta

som utredare, handlggare, samordnare, analytiker eller kommunikatrer
inom statlig frvaltning ssom departement och myndigheter, i kommuner
och landsting, p fretag eller i politiska
partier och intresseorganisationer.
Statsvetare med goda sprkkunskaper
terfinns inom EU och andra internationella organ. Utbildningen r ven en bra
grund om du vill lsa vidare till journalist eller forska inom statsvetenskap.
Behrighetskrav
Hi A, Sh A.
Omrdesbehrighet 1.
vrigt

Programmet ger behrighet till studier
p magisterniv.
Azad Mohamed Ali, 25 r, lser Statsvetenskapligt program med inriktning

politisk kommunikation.
Anledningen till att jag har valt att studera statsvetenskap r att jag s lnge
jag minns har varit intresserad av samhllsfrgor. Frgor som solidaritet, jmlikhet, jmstlldhet och frihet har varit hgt uppsatta p min lista. Vill du lra dig
hur samhllet fungerar och hur man kan pverka sitt vardagliga liv r statsvetenskapliga studier det bsta valet.
Efter att ha lst detta program r framtiden inget bekymmer fr mig. Mjligheterna r enorma, det r bara att ta fr sig.
Magisterprogram
i arbetsvetenskap 60 hp
Detta ettriga program r en fortsttning p grundutbildningen fr dig som vill
vidareutveckla din arbetsvetenskapliga kompetens och frbttra dina karrirmjligheter. P programmet kommer du i kontakt med aktiva forskare inom det arbetsvetenskapliga fltet vid fyra lrosten (Halmstad, Gteborg, Bors och Karlstad). Kurserna behandlar arbetslivsfrgor bde ur ett nationellt och internationellt
perspektiv och ges som frelsningar och seminarier via webben samt endags- och
tvdagarstrffar om 1215 tillfllen.
Magisterprogram
i handikappvetenskap 60 hp
Magisterprogrammet i handikappvetenskap kan studeras som pbyggnad p grundutbildning eller som vidareutbildning fr yrkesverksamma. Syftet r att ge bde
bredd och frdjupning inom det mngvetenskapliga handikappomrdet. Programmet innehller bland annat teoretiska perspektiv, aktuell forskning, funktionshindrades egna perspektiv, internationella jmfrelser, organisations- och metodfrgor samt analyser av faktorer i samhllet och i individens nrhet, vilka orsakar och
vidmakthller handikapp. Examensarbetet ger stora mjligheter att frdjupa sig i
det egna intresseomrdet.
Magisterprogram
i sociologi 60 hp
Magisterprogrammet i sociologi riktar sig till dig som vill g vidare med sociologistudier p avancerad niv. Programmet ger dig en frdjupning i sociologins grundproblematiker och metoder. Programmet bestr av en gemensam frsta termin med
teoretiskt frdjupande delkurser kring samhlle, organisationer, organisering och
social interaktion. Du har mjlighet att stta en egen prgel p din utbildning, bland
annat genom valbar kurs i genusvetenskap, kriminologi eller socialpsykologi.
Magisterprogram
i statsvetenskap 60 hp
Programmet r ettrigt och inleds med Utrednings- och utvrderingsmetodik 30
hp eller kursen Utredningsarbete/praktik inom vilken du genomfr en kvalificerad
utredning i samarbete med en uppdragsgivare. Andra terminen ges kursen Statsvetenskap 30 hp (avancerad niv) som avslutas med ett uppsatsarbete. Programmet
ger dig frdjupade mneskunskaper och kad frmga till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Studierna frbereder fr forskning men ger genom sin koppling till
arbetslivet en god grund fr kommande yrkesverksamhet. Programmet ges normalt
p svenska men undervisning p engelska kan frekomma.
vrigt
Mer information
vrigt
Startar ht 10, halvfart.
Observera att magistern inte automatiskt ger behrighet till forskarutbildning.
Mer information
vrigt
Ytterligare information fr du genom
programansvarig.
Mer information
vrigt
Mer information
vrigt
Startar ht 10, halvfart.
Kursstart ht 10, halvfart,
distans/campus D
Introduktion och examination
campusfrlagd.
Mer information
Masterprogram
i hlsa och livsstil 120 hp
Detta program vnder sig till dig som vill bygga p din kandidat- eller magisterexamen i omvrdnad med frdjupade kunskaper om hlsa och livsstil. Utbildningen
ligger helt i linje med den uppmrksamhet som i dag riktas mot livsstils-, miljoch
hlsofrgor generellt i samhllet och ger drfr en god grund fr karrirmjligheter
inom omrdet. Under utbildningen kommer du i kontakt med hgskolans forskning
eftersom undervisningen bedrivs av aktiva forskare. Mjligheter finns att bedriva
en del av studierna utomlands.
Samhlls-, beteendevetenskap och vrd Kurser

Arbetsvetenskap
Arbetsvetenskap
frndringsarbete 15 hp
Kursen har tre moment: Lrande organisation visar p teorier och metoder fr
att systematiskt ta tillvara personalens
kompetens som en resurs att arbeta proaktivt med organisationsutveckling. Organisationsutveckling tar upp frutsttningar och drivkrafter till frndringar
samt olika utvecklingsstrategier och modeller. Frndringsledarskap innehller
forskning om hur chefer och ledare kan
organisera och driva frndringsprocesser samt ett fltarbete.
Arbetsvetenskap jmstlldhet
och mngfald i arbetslivet 15 hp
I kursen studeras arbetslivet utifrn

dels ett jmstlldhetsperspektiv, dels ett
mngfaldsperspektiv. Den ger inblick i
teorier om hur kn, social position och
kulturell bakgrund relateras till arbetsliv och arbetsmarknad. Inom kursen genomfrs ett fltarbete med koppling till
praktisk jmstlldhet i arbetslivet.
Arbetsvetenskap organisationsteori och ledarskap 15 hp
Kursen innehller tre moment. I gruppdynamik bearbetas och diskuteras teorier

om grupputveckling, gruppens struktur
och effektivitet samt ledarskapets betydelse fr gruppens utveckling. I organisationsteori presenteras grundlggande
organisationsteoretiska begrepp fr att
frst olika organisationers uppbyggnad
sedd som milj fr ledarskap. Momentet
ledarskap behandlar teorier och forskning om ledarskap i arbetslivet samt visar p olika chefsroller och ledarstilar.
Arbetsvetenskap
personalekonomi 7,5 hp
Hur ska man omvandla ord till siffror?

Kursen introducerar de grundlggande fretagsekonomiska begreppen samt
ekonomiska metoder och modeller som
har relevans fr det personaladministrativa omrdet. Nyckeltal och andra former av prestationsmtning och olika
berkningsmodeller anknutna till det

personalekonomiska omrdet tas upp.
Kursen behandlar vad som br och kan
ing i den personalekonomiska redovisningen.
Folkhlsovetenskap
I kursen behandlas grundlggande folkhlsovetenskap. Hlsa och folkhlsa belyses ur ett tvrvetenskapligt perspektiv.
Hlsans bestmningsfaktorer samt samspel mellan individ, milj och samhlle
studeras liksom folkhlsans utveckling
och frdelning. Vetenskapliga metoder
relaterade till folkhlsovetenskap introduceras. ven strategier fr hlsofrmjande och sjukdomsfrebyggande arbete, med tonvikt p hlsokommunikation
och etik, behandlas.
Kursen inleds med en frdjupning av

vetenskaplig metod med inriktning p
folkhlsoarbete, innefattande vetenskapsteori, forskningsmetod och epidemiologi. Vidare ingr en beskrivning av
hlsa i ett globalt perspektiv. Strategier
fr projektplanering och utvrdering
inom folkhlsoomrdet belyses och i
den senare delen av kursen ges studenten tillflle att omstta sina kunskaper
genom att utforma en design fr folkhlsoarbete.
Behrighetskrav: Folkhlsovetenskap
(130) 30 hp
I kursen ingr att knna till olika epidemiologiska, statistiska och kvalitativa angreppsstt inom folkhlsoomrdet samt att kunna analysera,
utvrdera och kritiskt granska epidemiologiska studier. Dessutom granskas
folkhlsoprojekt som genomfrts med
kvantitativa eller kvalitativa metoder.
Ett uppsatsarbete om 15 hp ingr. Arbetet kan utfras inom valfritt omrde i
folkhlsovetenskap eller i samarbete med
fretrdare fr det folkhlsovetenskapliga fltet.
(160) 60 hp
Folkhlsovetenskap 30 hp A
I kursen ges mnesteoretisk frdjupning
med inriktning p kvalitativ och kvantitativ metod samt frdjupad kunskap
om strategier fr hlsofrmjande arbete och utvrdering av dessa ur ett jmlikhets- och miljperspektiv. Dessutom
ingr uppsatsarbete om 15 hp inom valfritt omrde med relevans fr det folkhlsovetenskapliga fltet. Mjlighet ges
att gra ett uppsatsarbete om 30 hp.
(190) 90 hp
Kost, fysisk aktivitet
och hlsa 7,5 hp
I kursen behandlas grunderna inom

folkhlsoarbete. I fokus str frgor kring
kost/kostvanor, fysisk aktivitet och hlsa
samt sambandet mellan dessa. I kursen
belyses ven nrings- och arbetsfysiologi, hlsofrmjande effekter av fysisk aktivitet samt hur folkhlsoarbete kan genomfras.
Fretagshlsovrd
Fretagshlsovrd och den egna
yrkesrollen 15 hp
Kursen erbjuder en frdjupning inom

omrdet fretagshlsovrd som berr
det egna pedagogiska frhllningssttet, ledarskap och kommunikation. Mlet r att du utifrn egna yrkeserfarenheter, teori och aktuell forskning kan
utveckla din yrkesroll i frhllande till
de krav som stlls p fretagshlsovrden av i dag.
distans/campus D
Introduktion till
fretagshlsovrd 15 hp
Denna tvrprofessionella kurs r fr dig

som r intresserad av fretagshlsovrd.
Kursen belyser fretagshlsovrdens roll
i samhllet och ger en verblick av den
egna yrkesrollen i frhllande till de frHGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 137

vntningar som stlls av kunder och samhllet. Dessutom ger kursen frstelse fr
aktuella rttsomrden samt kunskaper i
att utveckla arbetslivspedagogiska strategier fr hlsofrmjande frndringsarbete p individ-, gruppoch organisationsniv.
distans/campus D
Kundperspektiv inom
I denna kurs fr du kunskaper i strategiskt hlsopedagogiskt arbete, kundens

organisation samt om utvecklings- och
frndringsprocesser i arbetslivet. Mlet r att du utifrn teori och aktuell
forskning kan utveckla en helhetssyn
p hlsofrgor i arbetslivet utifrn ett
kundperspektiv, dr kommunikation,
arbetslivspedagogik och kunskaper i
samverkan r centrala delar.
distans/campus D
Projektarbete och projektledning
inom fretagshlsovrd 15 hp
Denna kurs riktar sig till dig som nskar

vidareutveckla dina yrkesspecifika kunskaper inom fretagshlsovrdsomrdet.
Kursen frenar forskning och praktisk
tillmpning i frhllande till utvecklings-/frndringsarbete, projektarbete
och projektledning. Du fr praktiska
kunskaper i att utveckla arbetslivspedagogiska strategier fr hlsofrmjande frndringsarbete p individ-, gruppoch
organisationsniv. Under kursen genomfr du ett forskningsanknutet projektarbete i samverkan med organisationer
i det omgivande samhllet.
distans/campus D
Genus- och etnicitetsfrgor

Genus, etnicitet och andra
maktstrukturer (130) 30 hp
Kursen r en introduktion till studier om

genus och etnicitet med temaomrden
som jmstlldhetens historiska utveckling, den moderna familjen och frldraskap, sexualitet, arbetsliv, politik samt
den kulturella bakgrundens betydelse i
olika sammanhang. P kursen introduceras olika forskningsmetoder bland annat statistik och textanalys. Hur media
pverkar uppfattningar om manligt och
kvinnligt, kroppsideal, hlsa, vld blir
relevanta frgor som behandlas p kursen. Kunskaper om genusoch etnicitetsproblematik efterfrgas allt mer i dagens arbetsliv.
Genus, etnicitet och andra
maktstrukturer (3160) 30 hp
P kursen frdjupas studier i det genusvetenskapliga och feministiska kunskapsomrdet. Fokus lggs p temaomrden
som kn, klass, sexualitet och etnicitet
vilka relateras till samtida debatter om
globalisering, migration, och utveckling
av det multikulturella samhllet. Detta
grs genom frstelse av genus, etnicitet
och andra maktstrukturer ur ett intersektionellt perspektiv, det vill sga hur olika
faktorer pverkar och frstrker varandra
i komplexa system av makt och underordning svl i mnskliga vardagssituationer
som p samhllsniv.
Behrighetskrav: Genus, etnicitet
och andra maktstrukturer (130)
Handikappfrgor
Aktuell handikappvetenskaplig
forskning 7,5 hp A
Kursens syfte r att ge en versikt ver

aktuell nationell och internationell handikappforskning samt att jmfra olika
discipliners stt att teoretiskt betrakta
och praktiskt bedriva handikapprelaterad forskning.
Behrighetskrav: 90 hp (190) i ett mne
distans/campus D
Aktuella specialpedagogiska
teorier 7,5 hp A
Kursens syfte r att studenten ska tillgna sig kunskap om aktuella teoretiska
strmningar inom specialpedagogiken.
Kursens ml r att studenten ska f kade insikter i specialpedagogiska teorier
och deras praktiska tillmpning bde
ur ett internationellt och ur ett nordiskt
perspektiv.

distans/campus D
Att arbeta med barn och ungdom
med funktionshinder 30 hp
Kursen ger en teoretisk grund fr arbete

med funktionshindrade barn och ungdomar inom barnomsorg, skola, handikappomsorg, habilitering samt verksamheter
inom fritidssektorn. Samhllets bemtande, lagstiftning och ideologi inom handikappomrdet behandlas liksom barns och
ungdomars normala sociala och psykologiska utveckling och olika former fr avvikande utvecklingsmnster. Orsaker och
konsekvenser av vanligt frekommande
funktionshinder bland barn belyses liksom olika behandlingsmetoder och arbetsstt med inriktning p funktionshindrade barn och ungdomar.
Att arbeta med vuxna med
funktionshinder 30 hp
Kursen ger en grundlggande teoretisk

bas fr arbete med vuxna funktionshindrade inom offentlig och privat handikappomsorg, rehabilitering samt fritidsverksamhet. Individens utveckling
liksom vanligt frekommande funktionshinders orsaker, innebrder och
konsekvenser belyses. Metoder och arbetsstt i arbete med olika grupper av
vuxna funktionshindrade presenteras
och analyseras. Samhllets bemtande,
lagstiftning och ideologi p handikappomrdet studeras liksom frgor om attityder, etik, genus och etnicitet i relation
till funktionshinder.
Funktionshinder med fokus p
sprk och kommunikation 7,5 hp
Kursen ger en versikt ver sprkliga och

kommunikativa funktionshinder hos barn
och vuxna utifrn svl individuella som
samhlleliga perspektiv. Olika funktionsnedsttningars orsaker och konsekvenser
behandlas. Stor vikt lggs vid olika modeller fr att analysera sprk och kommunikation i relation till funktionshinder.

Funktionshinder och handikapp
arbetsliv och sysselsttning 7,5 hp
Kursen, som r internetbaserad, handlar om villkor, mjligheter och hinder i

arbetslivet fr personer med funktionshinder. I kursen behandlas den vlfrdsoch arbetsmarknadspolitiska dimensionen och olika former av stdinsatser som
till exempel arbetslivsrehabilitering och
daglig verksamhet.
distans/internet D
individuella och sociala
perspektiv 15 hp
Kursen introducerar handikappvetenskap som kunskapsflt och ger i fyra moment en orientering om grundlggande
perspektiv p funktionshinder och handikapp. Det historiska momentet belyser ideologi och begrepp. Det beteendevetenskapliga momentet behandlar
funktionshinder ur ett individperspektiv och i det samhllsvetenskapliga studeras handikappande strukturer och
processer. I det sista momentet behandlas teoretiska perspektiv p habilitering
och rehabilitering. Kursen ges i samarbete med UR och tv andra universitet
och r internetbaserad.
kategorisering och
bemstrande 7,5 hp
Under senare r har allt fler kategoriserats som funktionshindrade. I kursen,

som r internetbaserad, belyses och analyseras med denna utveckling som utgngspunkt frgor om normalitet och
avvikelse, diagnosers fr- och nackdelar samt konsekvenser fr individer och
samhlle. Personer med samma diagnos/
funktionshinder bemstrar sin situation
p olika stt och svl upplevelser av och
strategier fr ett liv med funktionsnedsttning studeras.
distans/internet D
Handikappvetenskaplig
teori 7,5 hp A
Kursens syfte r att teoretiskt belysa han-
dikappvetenskapens mngvetenskaplighet
och olika grundlggande synstt p funktionshinder och handikapp. Kursens ml
r att studenten ska kunna terge, analysera och jmfra aktuella handikappvetenskapliga synstt och teoretiska modeller.
distans/campus D
Ls- och skrivsvrigheter i
handikappvetenskaplig
belysning 7,5 hp
Kursen belyser lsning och skrivning

som kognitiva och kommunikativa processer. Hinder i processerna som kan
uppkomma i relation till olika funktionsnedsttningar ssom dyslexi, sprkstrning och utvecklingsstrning, samt
konsekvenser av desamma analyseras utifrn olika teoretiska perspektiv.
Personlig assistans brukar- och
yrkesperspektiv 7,5 hp
I kursen behandlas personlig assistans

ur bde brukar- och assistentperspektiv. Kursen granskar den nya LSS-lagen
samt olika organisations- och anordnarformer. Kursen tar vidare upp handlggar- och utfraraspekter samt det nra
samarbetet mellan brukare (bde barn
och vuxna) och personlig assistent.
distans/campus D
(130) 30 hp
Kursen ger grundlggande kunskaper om

internationella relationer. Studenterna ska
tillgna sig frmgan att analysera de viktiga frgorna inom mnet ssom fredsoch konfliktfrgor, utrikes- och skerhetspolitik, internationella frhandlingar,
globalisering, regional integration, demokrati och utveckling i tredje vrlden.
(3160) 30 hp
Kursen ger frdjupade kunskaper om fred
och skerhet i en globaliserad vrld. Den

kommer att behandla olika former av militra och ickemilitra hot i en vrld dr
hotbilderna drastiskt har frndrats efter
kalla krigets slut. Kursen kommer att ge
ett vidare perspektiv p begreppet skerhet genom att ta upp till exempel terrorism, miljhot, ekonomisk skerhet, fattigdom, hiv/aids, migrationsproblematik
och mnsklig skerhet. I kursen ingr
ven en metoddel och uppsats.
Behrighetskrav: Internationella relationer (130) 30 hp eller motsvarande
(6190) 30 hp
Kursen syftar till att ge frdjupade kunskaper i mnet internationella relationer

och i vetenskaplig metod, ge frdigheter
i vetenskaplig hantering av mnesomrdet samt specialiserade kunskaper inom
ngot av dess delomrden. I den avslutande uppsatskursen genomfr studenterna sjlvstndigt en forskningsuppgift
med vetenskapligt relevanta metodologiska redskap och teori.
Behrighetskrav: Internationella
relationer (160) 60 hp
helfart ht 10, start v. 35 (undervisningen bedrivs p engelska)
Kulturgeografi
Processledning i
utvecklingsprojekt 15 hp
Kursen fokuserar kunskaper om det processorienterade arbetet i utvecklingsprojekt. Studenterna ska visa p de teoretiska
kunskaper som krvs fr att driva tvrsektoriella processer som stimulerar till socialt lrande och kommunikativ handling.
Drtill ska studenterna visa p frdigheter i processledning, presentationsteknik
och konfliktlsning. Vissa moment kan
frekomma p engelska.
Platsgaranti
Samhllsgeografi (130) 30 hp
Samhllsgeografin fokuserar p kunskaper

om det moderna samhllets uppkomst och
frndring ur ett rumsligt perspektiv med
utgngspunkt frn stders sociala landskap,
upplevelseekonomins och globaliseringens

villkor och samhllsplanering fr kreativa
ekonomier. Samhllsgeografin sker stta begrepp som socialgeografi, stder, den
kreativa klassen, samhllsentreprenrskap,
kollaborativ planering och kulturekonomi
i ett nutida rumsligt sammanhang. Vissa
moment kan frekomma p engelska.
Platsgaranti
Omvrdnad
Den ojmlika hlsan 15 hp A
Kursen r p avancerad niv och syftar till
att frdjupa kunskaper i genusvetenskap
och hur hlsan pverkas av demografiska
frhllanden som lder, civilstnd, socialgrupp, genus, sexualitet, etnicitet och segregation. Kursen avser ocks att frdjupa
kunskaper och frstelse fr det knsrelaterade vldets dynamik, knnetecken och
konsekvenser samt myndigheters, organisationers och hlsooch sjukvrdens ansvar, samverkan och bemtande av vldsutsatta individer.
180 hp med minst 90 hp i omvrdnad
eller motsvarande
distans/campus D
Etik och estetik med inriktning
omvrdnad 7,5 hp
Kursen behandlar omvrdnadens etik,

etik i hlsobefrmjande arbete och etiskt
frhllningsstt i kulturell omvrdnad.
Kursen behandlar vidare omvrdnad som
konst och anvndandet av estetik fr att
skapa lkande miljer och situationer.
Behrighetskrav: legitimerad sjukskterska alternativt omvrdnad 30 hp
Platsgaranti
distans/campus, Varberg D
Hlsa och livsstil I, 15 hp A
Kursen r p avancerad niv och behandlar hlsa och hlsofrgor i ett brett
perspektiv. Milj- och hlsofrgor relateras till hlsa/ohlsa hos individer, grupper och befolkning. Samband mellan socioekonomiska och kulturella faktorer,
lder, kn och hlsa/ohlsa belyses och
problematiseras liksom de globala riskerna med nutidens levnadsvanor och livsstil fr individ och milj.
eller motsvarande
distans/campus D
Omvrdnad (6190) 30 hp
Fljande tre delkurser ingr: Vetenskaplig teori och metod II 7,5 hp; Omvrdnad med inriktning frbttringskunskap
7,5 hp; Omvrdnad vetenskapligt arbete 15 hp.
Hlsoteorier 7,5 hp
Kursen behandlar hlsoprocessens villkor, hlsoteorier och hlsofrmjande arbete ur olika perspektiv och folkhlsa.
Platsgaranti
Nutrition 15 hp A
Kursen r p avancerad niv och behandlar hlsa och hlsofrgor frmst ur

ett nutritionsperspektiv dr olika teorier
om kostens betydelse fr hlsan diskuteras. Kursens tyngdpunkt ligger i hur
s kallade sanningar inom nringslra
skapas. Utgngspunkten r vetenskapliga artiklar och hur resultaten tolkas
och omformas till rd och rekommendationer om hur vi br ta och leva fr
att ge frutsttningar fr ett lngt och
sjukdomsfritt liv.
eller motsvarande
distans/campus D
Omvrdnad (3160) 30 hp
Inom disciplinen omvrdnad utvecklas kunskap om hur hlsa kan bevaras,

upprtthllas och tervinnas, om ett gott
liv trots ohlsa, sjukdom eller funktionshinder och om hur lidande kan lindras.
Omvrdnad utgr frn behov och problem relaterade till hlsa och ohlsa, och
avser att hjlpa mnniskor utifrn deras
resurser (kraft, vilja, frmga, tillgng
till std) med respekt fr mnniskors integritet och sjlvbestmmande. Fljande
fyra delkurser ingr: Vetenskaplig teori och
metod I, 7,5 hp; Omvrdnadsteorier 7,5 hp;
Etik och estetik med iniktning omvrdnad
7,5 hp; Hlsoteorier 7,5 hp. Dessa kan ven
skas separat.
Platsgaranti
Behrighetskrav: Omvrdnad
(160) 60 hp
Platsgaranti
halvfart ht 10, start v. 35, fortstter
vt 11, distans/campus, Varberg D
Omvrdnad med inriktning mot
nutrition 7,5 hp
Kursen behandlar nringsfysiologi samt

fysiologiska, psykologiska, sociala och
kulturella faktorers inverkan p fdointag och nringsstatus samt sjukskterskans ansvar att bedma nutritionsstatus, planera, genomfra, utvrdera och
dokumentera insatta tgrder fr att frebygga eller behandla malnutrition.
Behrighetskrav: omvrdnad 60 hp
alternativt legitimerad sjukskterska
palliativ vrd 7,5 hp
Kursen behandlar den teoretiska grunden fr professionell omvrdnad inom

omrdet palliativ vrd med fokus p
symtomkontroll, lagarbete, kommunikation, relation och std till nrstende
samt det egna frhllningssttets betydelse fr att kunna utfra palliativ omvrdnad av hg kvalitet.
Behrighetskrav: omvrdnad 60 hp alternativt medellng vrdutbildning
helfart ht 10, start v. 50, Varberg
helfart vt 11, start v. 18, Varberg
smrta och smrtbehandling 7,5 hp
Kursen ger kunskaper om och frstelse

fr personer med smrta samt kunskaper
om smrtanalys och olika strategier fr
smrtbehandling.
Behrighetskrav: omvrdnad 60 hp alternativt medellng vrdutbildning
helfart ht 10, start v. 50, Varberg
Omvrdnad
vetenskapligt arbete 15 hp
Examensarbete fr kandidatexamen.

Behrighetskrav: Omvrdnad (160)
60 hp samt Vetenskaplig teori och
metod I, 7,5 hp och Omvrdnad
med inriktning p frbttringskunskap 7,5 hp eller motsvarande
Platsgaranti
Omvrdnad vetenskapligt
arbete 15 hp A
Examensarbete fr magisterexamen.
i omvrdnad eller motsvarande samt
7,5 hp mnesspecifik litteraturkurs
inom omvrdnad avancerad niv och
7,5 hp i vetenskaplig metod avancerad
niv eller motsvarande
Platsgaranti
Omvrdnad 30 hp A
Fljande tre delkurser ingr: Litteraturstudier riktat mot specifikt omrde inom
omvrdnad 7,5 hp; Vetenskaplig metod
7,5 hp; Omvrdnad, vetenskapligt arbete 15 hp.
Behrighetskrav: Omvrdnad (190)

90 hp
Platsgaranti
fortstter vt 11
Omvrdnadsteorier 7,5 hp
Kursen behandlar omvrdnadsteorier

och hur teorierna kan anvndas i praktiskt omvrdnadsarbete. Kursen handlar
ocks om transkulturell omvrdnad.
Platsgaranti
distans/campus D
Prevention inom kardiologisk
vrd 7,5 hp A
Kursen syftar till frdjupade kunskaper om

prevention och rehabilitering i ett genusoch mngfaldsperspektiv. Kursen innehller senaste rn om hlsoriskfaktorer av
betydelse fr uppkomst av hjrtsjukdom
samt organisering, genomfrande och utvrdering av olika typer av prevention och
rehabilitering. Stor vikt lggs vid teamsamverkan och pedagogikens betydelse fr
motivation till livsstilsfrndringar.

eller motsvarande
distans/campus D
Studenthandledning 7,5 hp A
Kursen ger frdjupade kunskaper om
och frstelse fr handledning av vrd-/
omsorgsstuderande p grund- och avancerad niv.
Behrighetskrav: medellng vrd-/

omsorgsutbildning eller motsvarande
Platsgaranti
Vetenskaplig teori och
metod I, 7,5 hp
Kursen behandlar vetenskapsteori, forskningsetik, forskningsprocessen och vetenskaplig metod samt trnar kritisk
vrdering av forskning och forskningsresultat och dess anvndning i praktiken.
Platsgaranti
distans/campus D
Vetenskapsteori, vetenskaplig
metod och forskningsetik 15 hp A
Kursen r p avancerad niv och har som

ml att stimulera en forskningsetisk reflektion samt att frdjupa kunskaper om
ontologiska och epistemologiska antaganden som ligger till grund fr val av forskningsansatser och analysmetoder. Kursen avser ocks att frdjupa kunskapen
om kvalitativ forskningsmetod (srskilt
kvalitativ innehllsanalys) och kvantitativa forskningsmetoder, fr- och nackdelar med dessa ansatser och p vilket stt
de kan komplettera varandra.
eller motsvarande
distans/campus D
Pedagogik
Anpassad fysisk aktivitet (AFA)
fr barn och ungdomar med
funktionsnedsttningar 15 hp
Kursen erbjuder teoretiska och praktiskpedagogiska kunskaper om anpassad

fysisk aktivitet fr barn och ungdomar
med funktionsnedsttningar. Kursen ut-
gr frn ett brett perspektiv p hlsa dr

svl fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter belyses. Du utvecklar din frstelse fr ett inkluderande
frhllningsstt inom skola, barnoch
handikappomsorg, habilitering, fritid
och idrott.
distans/campus D
Att undervisa i hgre
utbildning II 7,5 hp A
Kursen r en behrighetsgivande hgskolepedagogisk fortsttningskurs. Dess

huvudsakliga innehll inriktas mot lrprocesser och undervisningsfrdigheter.
Syftet med kursen r att utveckla ett frhllningsstt till lraruppgiften som r
gynnsamt fr studenterna, kollegiet och
lraren sjlv.
Behrighetskrav: Att undervisa i hgre
utbildning I, 7,5 hp eller motsvarande
samt erfarenhet av att undervisa i
hgre utbildning eller motsvarande
Fretagshlsovrd och den egna
yrkesrollen 15 hp
Kursen erbjuder en frdjupning inom

omrdet fretagshlsovrd som berr
det egna pedagogiska frhllningssttet, ledarskap och kommunikation. Mlet r att du utifrn egna yrkeserfarenheter, teori och aktuell forskning kan
utveckla din yrkesroll i frhllande till
de krav som stlls p fretagshlsovrden av i dag.
distans/campus D
Hlsa, livsstil och
levnadsvanor 15 hp
I denna kurs kan du lra dig mer om

vilka hlsopedagogiska utmaningar
samhllet str infr nr det gller dagens barn/ungdomar, vuxna och ldre.
I kursen utvecklar du teoretiska kunskaper om de samband som finns mellan
hlsa, livsstil och levnadsvanor fr mnniskor i olika sociala sammanhang och
hur kunskapen om dessa samband kan
omsttas i praktiskt hlsoarbete.

distans/internet D
Hlsopedagogik 15 hp
Denna kurs ger dig en bred mnesintroduktion till hlsopedagogikomrdet

och riktar sig till dig som r intresserad
av hlsooch livsstilsfrgor och vill arbeta med att vgleda andra till medvetna
hlsofrmjande val. Du lser om pedagogiska teorier och hlsoteorier som r
relevanta fr frst hlsopedagogiskt arbete. Innehllet prglas av en helhetssyn
p mnniskors hlsa i livets alla ldrar.
distans/internet D
Hlsopedagogiska arenor 15 hp
I kursen kan du utveckla kunskaper om

olika hlsopedagogiska arenor till exempel skolor, arbetsplatser, ldreboenden
dr du nr barn/ungdomar, vuxna och
ldre. Du fr mjlighet att utveckla teoretiska kunskaper och praktiska frdigheter om hur det hlsopedagogiska arbetet kan organiseras inom de arenor som
du vill arbeta hlsofrmjande med.
distans/internet D
Hlsopedagogiska strategier 15 hp
I kursen studeras olika faktorer som har

betydelse vid frndringsarbete inom
hlsoomrdet. Utifrn kunskaper om
dessa faktorer har du mjlighet att utveckla teoretiska kunskaper om och frdigheter i att anvnda hlsopedagogiska
strategier fr lrande; till exempel motiverande samtal, hlsokommunikation
och empowerment.
distans/internet D
Introduktion till
Denna tvrprofessionella kurs r fr dig

som r intresserad av fretagshlsovrd.
Kursen belyser fretagshlsovrdens
roll i samhllet och ger en verblick
av den egna yrkesrollen i frhllande
till de frvntningar som stlls av kunder och samhllet. Dessutom ger kursen frstelse fr aktuella rttsomrden
samt kunskaper i att utveckla arbetslivspedagogiska strategier fr hlsofrmjande frndringsarbete p individ-, gruppoch organisationsniv.
distans/campus D
I kursen lr du dig grunderna i bde

historiska perspektiv p pedagogik och
samtida teorier om lrande. I kursen fokuseras aktuella teorier som r anvndbara fr att utveckla lrande inom pedagogikens olika delomrden, till exempel
arbetsliv, skola/utbildning, fritid, hlsa
och media. I kursen genomfrs ett projekt dr du anvnder ett aktuellt teoretiskt perspektiv i relation till en egen
vald verksamhet.
distans/internet D
Kundperspektiv inom
I denna kurs fr du kunskaper i strategiskt

hlsopedagogiskt arbete, kundens organisation samt om utvecklings- och frndringsprocesser i arbetslivet. Mlet r att
du utifrn teori och aktuell forskning kan
utveckla en helhetssyn p hlsofrgor i arbetslivet utifrn ett kundperspektiv, dr
kommunikation, arbetslivspedagogik och
kunskaper i samverkan r centrala delar.
distans/campus D
Lrande och undervisning i hgre
utbildning 15 hp A
Kursen r en hgskolepedagogisk utbildning p avancerad niv som ger behrighet att ska anstllning som lrare inom
hgre utbildning. Dess huvudsakliga
innehll inriktas mot vuxnas lrprocesser och lrares undervisningsfrdigheter.
Syftet med kursen r att utveckla ett frhllningsstt till lraruppgiften vilket r
gynnsamt fr studenterna, kollegiet och
lraren sjlv.
eller motsvarande
fortstter vt 11
fortstter ht 11
Mediepedagogiska
perspektiv 15 hp
I kursen studerar vi p vilka stt internet

och digitala medier frndrar vra mjligheter att lra och uttrycka oss samt
hur sdan kommunikation kan tas tillvara i kultur- och arbetsliv. Du fr ocks
mjlighet att lra dig att teoretiskt och
praktiskt anvnda teorier och begrepp
fr att analysera mnniskors villkor och
sociala liv i ett frnderligt samhlle.
distans/internet D
Mediepedagogiska praktiker
i arbetslivet 15 hp
Kursen vnder sig till dig som r intresserad av hur nya mediekulturer kan utvecklas och anvndas nr man planerar
fr lrande inom organisation och nringsliv. I kursen fr du stifta bekantskap med begrepp och teoriers tillmpning i aktuell forskning rrande vuxnas
lrande i ett frnderligt arbetsliv. I kursen ingr ett mindre projekt.
distans/internet D
Mediepedagogiska praktiker
i kulturlivet 15 hp
Kursen vnder sig till dig som r intresserad av hur digitala mediekulturer kan
utvecklas och anvndas nr man planerar fr lrande inom skola/utbildning,
museer och andra kulturinstitutioner. I
kursen fr du stifta bekantskap med begrepp och teoriers tillmpning i aktuell
forskning rrande svl barn och ungas
som vuxnas mediekultur. I kursen ingr
ett mindre projekt.
distans/internet D
Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp
I kursen lr du dig om och fr praktiska

erfarenheter av att samla in, bearbeta och
vrdera information vetenskapligt. Du
studerar de teorier som styr en forskares
praktiska arbete inom pedagogikens del-

omrden. Du lr dig ocks att frst och
argumentera fr olika forskningsmetoders kvalitet och anvndbarhet utifrn filosofiska och historiskt utvecklade forskningstraditioner inom pedagogikmnet.
Behrighetskrav: Pedagogik (160)
Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp A
I denna kurs fr du mjlighet att praktiskt utforska och prva olika forskningsmetoder som anvnds inom den
forskning som bedrivs av forskare p
Hgskolan i Halmstad. I anslutning till
det praktiska arbetet med olika forskningsmetoder r mlet att frdjupa dina
teoretiska kunskaper om vetenskapsteoretiska perspektiv och traditioner som
utvecklats inom pedagogikmnet.
90 hp samt Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp eller motsvarande
I kursen lr du dig att planera och genomfra pedagogiskt forskningsarbete

inom ett omrde som du sjlv vljer. Du
studerar etablerade forskares rapporter
och artiklar dr ny kunskap presenteras
och fr drigenom bde nya kunskaper
och redskap fr att sjlv bedriva forskningsarbete. Din nya kunskap presenterar du i en uppsats s att den kan spridas
och komma till anvndning i samhllsutvecklingen.
Behrighetskrav: Pedagogik (160) 60
hp inklusive Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp eller motsvarande
Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp A
I kursen kan du frdjupa du din frmga att planera och genomfra eget pedagogiskt forskningsarbete. Du lser och
diskuterar nationell och internationell
aktuell forskning och vidareutvecklar
utifrn detta din egen forskning. Din
nya kunskap presenterar du i en uppsats eller en vetenskaplig artikel s att
den kan spridas och komma till anvndning i samhllsutvecklingen och i forskarsamhllet.

90 hp inklusive Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp samt Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp
eller motsvarande
inom fretagshlsovrd 15 hp
Denna kurs riktar sig till dig som nskar

vidareutveckla dina yrkesspecifika kunskaper inom fretagshlsovrdsomrdet.
Kursen frenar forskning och praktisk
tillmpning i frhllande till utvecklings-/frndringsarbete, projektarbete
och projektledning. Du fr praktiska
kunskaper i att utveckla arbetslivspedagogiska strategier fr hlsofrmjande frndringsarbete p individ-, gruppoch
organisationsniv. Under kursen genomfr du ett forskningsanknutet projektarbete i samverkan med organisationer
i det omgivande samhllet.
distans/campus D
Vuxenpedagogik 15 hp
I kursen lr du dig hur vuxnas lrande kan planeras och organiseras i vidareutbildning inom utbildningssystemet
och kompetensutveckling i arbetslivet,
inom bde nringsliv och offentlig verksamhet. Genom att studera teorier om
livslngt lrande, som bygger p aktuell
forskning, kan du utveckla kunskaper
och frdigheter som du kan anvnda nr
du ska genomfra olika typer av vuxenpedagogiskt arbete.
distans/internet D
Psykologi
Arbetspsykologi (6190) 30 hp
I denna kurs fr studenterna frdjupade

kunskaper i svl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa
kunskaper r viktiga fr att frst och
kritiskt kunna analysera arbetspsykologisk forskning. Vidare ingr egen vald
frdjupning inom det arbetspsykologiska
forskningsomrdet. Kursen avslutas med
att studenterna frbereder och genomfr ett empiriskt arbete under handledning. Detta arbete dokumenteras i enlig-
het med riktlinjer fr dokumentation av

vetenskapliga arbeten samt diskuteras p
ett seminarium som avslutar kursen.
Behrighetskrav: Arbetspsykologi
Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp
I kursen behandlas mnen som rekrytering, arbetsmotivation och psykosociala arbetsmiljfrgor. I kursen diskuteras
hur psykologisk kunskap om skillnader
mellan mnniskor och teorier om motivation kan anvndas fr att frst hur
arbetet pverkar produktivitet och vlbefinnande.
Att arbeta som rdgivare
mot grupper och organisationer
i arbetslivet och idrottsrrelsen 30 hp A
Kursen utgr andra delen av en utbildning i tillmpad psykologi. Kursen ges i

tv varianter, den ena riktad mot idrottsomrdet med speciell betoning p teamutveckling och ledarskap, den andra profilerad mot arbetslivet med betoning p
arbetsmiljarbete, grupputveckling/konflikthantering och ledarskap. Kursens
syfte r att ge frutsttningar fr rdgivnings- och utvecklingsarbete inom valt
arbetsomrde. Kursen innehller tilllmpade moment, seminarier och workshoppar. Dessutom ingr presentationstrning och handlett praktiskt arbete
med grupper.
Behrighetskrav: Att arbeta som
idrottspsykologisk rdgivare 30 hp
alternativt, Att arbeta som psykologisk rdgivare i arbetsliv och organisation 30 hp eller motsvarande
fortstter vt 11
Barns och ungdomars utveckling

genom idrott: ett internationellt
perspektiv i teori och praktik 15 hp
Huvudsyftet r att frvrva kunskap

om barns och ungdomars utveckling i
idrott. Vidare syftar kursen till att utveckla frstelse om hur man arbetar
med barn och ungdomar praktiskt i en
idrottslig milj. Dessutom syftar kursen
till att jmfra trender och hur barn och
ungdomars idrott r uppbyggd i olika
lnder. Slutligen syftar kursen till att utHGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 143

veckla kunskap kring skrivandet av rapporter i ett valt mnesomrde inom fltet barnoch ungdomsidrott.
betsperspektiv, aktivitetsperspektiv samt

det sociala perspektivet som pverkansfaktorer fr individens hlsa.
Behrighetskrav: ett rs studier (60 hp)

i psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande
Behrighetskrav: Hlsopsykologi I
teoretiska perspektiv 7,5 hp
Grunder inom idrottsskador 7,5 hp
I kursen studeras idrottsskador och rehabilitering ur tv perspektiv: det psykologiska perspektivet, med bland annat fokus p psykologiska reaktioner
och hantering av idrottsskador, samt
det medicinska perspektivet, dr vanliga idrottsskador tas upp och hur dessa
pverkar funktionen.
anatomi I eller motsvarande
Idrottsskada och rehabilitering:

ett internationellt perspektiv i
teori och praktik 7,5 hp
Syftet r att diskutera psykologiska markrer som kan frklara idrottsskador utifrn Williams och Andersns modell
frn 1998. Vidare betonas olika teoretiska modeller som kan frklara psykologiska reaktioner och hur man handskas
med skador inom idrotten. Dessutom
pongteras frstelsen av olika adaptiva
och maladaptiva reaktioner p idrottsskador och hur dessa bemstras samt
gra studenten frtrogen med de tillmpade aspekterna av idrottspsykologi och
rehabilitering.
Humor och hlsa 15 hp
Kursen fokuserar p humorns roll och

betydelse i ett hlsoperspektiv. Fenomenet humor kommer att belysas frn olika
psykologiska infallsvinklar och relateras
till aktuell humorforskning, exempelvis humor, stress och coping. Kursen
vill ocks betona olika humortillmpningar i samhllet, exempelvis sjukhusclownernas arbete med svrt sjuka
barn. Svl konstruktiva som destruktiva frhllningsstt i relation till olika
humorprocesser kommer att diskuteras,
exempelvis humorns roll i olika mobbningssammanhang.
Hlsopsykologi I teoretiska
perspektiv 7,5 hp
I kursen studeras hur relationen mellan

mnniskors sociala frhllanden, personlighet och beteenden pverkar hennes vlbefinnande eller ohlsa. Du fr lra dig
modeller som beskriver medicinska, sociala och psykologiska faktorers gemensamma bidrag till hlsa och ohlsa.
Hlsopsykologi II 7,5 hp
Kursen presenterar hlsopsykologi ur

olika perspektiv som r aktuella under
individens livslopp. Du fr ta del av utvecklingsperspektiv, genusperspektiv, ar144 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011

i psykologi inriktning idrott, idrottsvetenskap eller motsvarande
Karrirutveckling och vergngar
inom idrotten: ett internationellt
perspektiv i teori och praktik 7,5 hp
Kursen syftar till att hjlpa studenten

att frst en idrottskarrir som en process med ett antal steg och vergngar.
Den verbryggar ocks teori och praktik med fokus p karrirutveckling/
-vergngar inom forskning som tillmpning.
inom psykologi inriktning idrott,
idrottsvetenskap eller motsvarande
Ledarskap och gruppdynamik 7,5 hp
Kursen syftar till att ge ett arbetspsykologiskt perspektiv p ledarskap och

gruppdynamik. Aspekter som feedback,
motivation, teamkultur, problemlsning
och kreativitet samt stress och beslutsfattning tillmpas och analyseras. Kursen bygger p upplevelsebaserat lrande i
grupp bde utomhus och inomhus.
Ledarskapets psykologi 7,5 hp
Kursen syftar till att studera nyare psykologiska perspektiv p ledarskap. I kursen diskuteras social identitet, processbaserat ledarskap och ledarskap som en
relation. Vidare analyseras ledarskapseffektivitet samt effekter av att vara i ledarposition. I kursen ingr laborationer och
tillmpning.
Mellanmnskliga konflikter
i arbetslivet 7,5 hp
I kursen behandlas konflikt mellan mnniskor utifrn socialkognitiva teorier, relationsteorier samt det psykodynamiska
perspektivet. Aspekter som diskuteras
r konflikters grunder, effektiv kommunikation och konfrontation, eskalering
och frsoning. I kursen ingr laborationer och tillmpning.
Personurval: personbedmning
och rekrytering 7,5 hp
Kursen syftar till att lgga grunderna fr

arbetsanalys och personspecifikation fr
olika arbetssituationer samt att med utgngspunkt frn differentialpsykologiska
och testteoretiska begrepp diskutera och
analysera olika metoder fr personbedmning i ett rekryteringssammanhang.
Kursen r en introduktion i psykologi

och handlar om hur mnniskor tnker,
knner, upplever, beter sig och utvecklas.
Kursen inleds med en allmn introduktion. Delkursen Personlighetspsykologi
handlar om olika synstt p hur vr personlighet kan frsts. Vidare studeras utvecklingspsykologi som handlar om hur
tankar, knslor och beteende formas och
utvecklas utifrn svl sociala som biologiska och kulturella perspektiv. Kursen
avslutas med socialpsykologi, som handlar om hur vi tnker kring, pverkas av
och relaterar till andra mnniskor.
Kursen r uppdelad i fyra delkurser och

ger en frdjupning inom omrdena kognition, emotion och vetenskaplig metod.
I delkursen Kognition studeras kognitiva fenomen, som exempelvis tnkande, minne, problemlsning och beslutsfattande. I delkursen Emotion studeras
emotionella fenomen som affekter, emotionell utveckling, anknytning, empati
och klinisk psykologi. I Metodkursen
ges grunderna fr vetenskaplig forskning. Som avslutning p kursen genomfrs ett empiriskt uppsatsarbete.
intresset riktas mot idrottares prestation och vlbefinnande. Hr studeras

idrottspsykologiska begrepp ssom motivation, sjlvfrtroende och stresshantering. Dessutom behandlas ledarskap och
grupputveckling liksom barn och ungdomars idrottande. Avslutningsvis studeras grunderna i psykologi inriktat mot
fysisk aktivitet och trning.
Behrighetskrav: psykologi
(130) 30 hp
Psykologi inriktning idrott

(3160) 30 hp

kunskaper i svl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod och analys. Dessa
kunskaper r ndvndiga fr att frst
och kritiskt kunna analysera psykologisk
forskning. Vidare ingr ett eget valt frdjupningsomrde. Kursen avslutas med
att studenterna frbereder och genomfr ett empiriskt arbete under handledning. Arbetet dokumenteras i enlighet
med riktlinjer fr dokumentation av vetenskapliga arbeten samt diskuteras p
ett seminarium som avslutar kursen.
Behrighetskrav: psykologi
(160) 60 hp
Psykologi 30 hp A
Kursen r p avancerad niv och bestr

av olika delmoment, ssom vetenskapsteori, forskningsetiska frhllningsstt,
frdjupning i statistiska och kvalitativa
analysmetoder samt mnesfrdjupning.
mnesfrdjupningen innebr att studenten frdjupar sig inom ett eget valt
omrde inom det allmnpsykologiska
forskningsfltet. Kursen mynnar ut i genomfrande, dokumentation samt frsvarande av en empirisk underskning
inom ramen fr det valda psykologiska
mnesomrdet.
Behrighetskrav:
psykologi (190) 90 hp.

(130) 30 hp
I denna kurs studeras grunderna i

idrottspsykologi. Avstamp tas i den allmnna psykologin och drefter stts fokus p det idrottspsykologiska fltet dr
I denna kurs studeras hur mnniskor

tnker, hanterar information samt hur
tankar pverkar idrottsliga prestationer.
I kursen ingr praktiska moment. Dessa
kan handla om att frelsa fr idrottare
inom det idrottspsykologiska omrdet,
till exempel motivation, sjlvfrtroende
och stresshantering. Inom metodkursen
ges grunderna i vetenskaplig forskning.
Som avslutning genomfrs, analyseras
och dokumenteras en empirisk studie
inom det idrottspsykologiska omrdet.
Behrighetskrav: Psykologi inriktning
idrott (130) 30 hp.
(6190) 30 hp

kunskaper inom svl den kvantitativa
som kvalitativa forskningsmetodiken.
Dessa kunskaper r ndvndiga fr att
frst och kritiska kunna tolka idrottspsykologisk forskning. Vidare ges mjlighet att studera eget valt frdjupningsomrde samt avrapportera detta. Kursen
avslutas med att studenterna genomfr
och utvrderar eget forskningsarbete
under handledning av erfarna idrottsforskare.
Behrighetskrav: psykologi inriktning
idrott (160) 60 hp
Psykologi inriktning idrott 30 hp A
Kursen r p avancerad niv och bestr
av olika delmoment, ssom vetenskapsteori, forskningsetiska frhllningsstt,
frdjupning i statistiska och kvalitativa
analysmetoder samt mnesfrdjupning.
mnesfrdjupningen innebr att studenten frdjupar sig inom ett eget valt
omrde inom det idrottspsykologiska
forskningsfltet. Kursen avslutas med
genomfrande, dokumentation samt

opposition p en empirisk underskning
inom ramen fr det valda idrottspsykologiska mnesomrdet.
Behrighetskrav: psykologi inriktning
idrott (190) 90 hp
Psykologi allmn
mnesintroduktion 7,5 hp
Kursen innehller en orientering om

psykologins teorier, metoder och anvndningsomrden. Inledningsvis studeras psykologin som vetenskap och
det moderna vetenskapliga tnkandet.
Drefter behandlas delar av individens
biologiska utveckling, motivation och
emotion, kognitiva frmgor, arv- och
miljfaktorer samt perception, medvetande, inlrning, minne, sprk, stress
och stresshantering.
distans/internet D
Psykologi
idrottspsykologi I, 7,5 hp
Kursen innehller en orientering om

idrottspsykologin som vetenskap samt
kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer pverkar individen
i idrottsutvandet. Kursen inriktar sig
frmst mot prestations- och tvlingsidrott och behandlar bland annat nervositet och stresshantering, koncentration,
motivation, sjlvfrtroende och mlsttningsarbete.
distans/internet D
Psykologi
personlighetspsykologi 7,5 hp
Kursen behandlar personlighetspsykologins teorier, resultat och anvndningsomrden samt belyser teorier och centrala frgestllningar kring bland annat
personlighetsutvecklingen och dess betydelse fr avvikande beteenden.
distans/internet D
Psykologi socialpsykologi 7,5 hp
Kursen presenterar individen som en

medlem i en grupp och i ett samhlle
och avser att belysa socialpsykologiska

begrepp, teorier, metoder och anvndningsomrden. Utifrn modern forskning behandlas begrepp som social
kognition, attityder, grupprocesser och
ledarskap.
distans/internet D
Psykologi socialpsykologi med
inriktning idrott 7,5 hp
Kursen presenterar individen som en

medlem i en grupp och avser att belysa
socialpsykologiska begrepp, teorier, metoder och anvndningsomrden. I kursen studeras specifikt social- och grupppsykologi inom idrotten. Exempel p
innehll r gruppstruktur och roller, ledarskap och kommunikation, attityder
och aggression inom idrotten, lagsammanhllning och grupprocesser samt
teambuilding.
Psykologi: ledarskap inom barnoch ungdomsidrott 7,5 hp
Kursen behandlar barn och ungdomars

utveckling inom idrotten. Hr studeras
lmplig lder att brja idrotta, deltagande i olika idrotter, idrottens milj och
struktur, sjlvknsla, frldrainvolvering, karrirvergngar, motivation att
idrotta samt drop-out problematiken
inom idrotten. Speciellt betonas ledarskap och organisation av barn och ungdomsidrott.
distans/internet D
Psykosocial arbetsmilj:
teoretiska perspektiv 7,5 hp
distans/internet D
I kursen behandlas de frhllanden i arbetet som stller krav p psykiska resurser och som kan motverka eller frmja
psykiskt och socialt vlmende och utveckling. Vidare studeras hur ohlsosam
stress uppstr och hur den kan bemtas
i en arbetsorganisation och i individers
attityder till arbetet.
Psykologi
utvecklingspsykologi 7,5 hp
I denna kurs studeras olika utvecklingspsykologiska perspektiv inom psykologin. Mnniskan belyses framfr allt utifrn ett barnoch ungdomsperspektiv,
dr tyngdpunkt lggs vid teorier om individens kognitiva, sociala och personlighetsmssiga utveckling.
distans/internet D
Psykologi: motions- och
hlsopsykologi 7,5 hp
Kursen fokuserar p grundlggande frgor inom det idrotts- och hlsopsykologiska omrdet. Hr pongteras aspekter
kring idrott, hlsa, vlbefinnande och
motionsidrott. Exempel p faktorer och
processer som beaktas r betydelsen av
fysisk aktivitet, sjlvknsla och kroppsuppfattning, trning och emotioner, beteendefrndringar och upprtthllandet av regelbunden fysisk aktivitet.
distans/internet D
Samtalsprocesser och metoder:

psykologiska teorier om
samspel 7,5 hp
Kursen syftar till att ge grundlggande

kunskaper och medvetenhet om psykologiska skeenden i samtalssituationer.
Den syftar ven till att utveckla studentens egen frmga att anvnda samtal
och intervjuer i sin yrkesutvning. Kursen omfattar delar av personlighets-, utvecklings- och socialpsykologisk teori
samt vningar i samtals- och intervjuteknik.
Utvecklingspsykologi med
genusperspektiv 7,5 hp
Den traditionella synen p knsskillnader inom psykologisk teori jmfrs med

kunskapsbildning som utgr frn genuspsykologi. Hur psykologin hanterar
knsidentitetsfrgor r centralt.
Socialpsykologi
Vi studerar samspelet mellan mnniskor

i grupper, organisationer och i andra former av mten mellan mnniskor. Kursen
ger en versikt ver klassiska och moderna socialpsykologiska teorier. Den
ger ocks kunskaper om socialpsykologiska metoder som deltagande observation, djupintervju, experiment samt vetenskapsteori. Kursen syftar ocks till att
socialpsykologiska teorier och metoder
tillmpas p problemomrden relaterade till frgor om jaget, roller, knsidentitet, social tillhrighet och meningsskapande.
I kursen sker en frdjupad lsning av de

centrala socialpsykologiska inriktningarna som sedan tillmpas p vr tids samhlle och sociala relationer. Vi kommer
srskilt att fokusera p hur relationer och
kommunikation inom arbetsliv, organisationer och grupper kan frsts. I den
avslutande uppsatskursen kommer studenterna att genomfra en empirisk studie som utfrs med relevanta metodologiska redskap och som analyseras med
hjlp av socialpsykologisk teori. I kursen
studeras ven praktisk samtalsmetodik.
Behrighetskrav: socialpsykologi
Kursens ml r att ka frmgan till

sjlvstndig analys av socialpsykologiska
freteelser genom en frdjupning och utveckling av frgestllningar som har behandlats i Socialpsykologi (160) 60 hp.
Den socialpsykologiska teorin frdjupas
srskilt i teman som genus, sociala relationer, organisationer och emotioner.
Kursen avslutas med ett sjlvstndigt
arbete (15 hp) som utgr ifrn en empirisk studie. I en uppsatsfrberedande
kurs om 15 hp lggs srskilt vikt vid att
etiska aspekter samordnas med socialpsykologisk teori och metod.
Behrighetskrav: socialpsykologi

Socialt arbete
Funktionshindrades livsvillkor och
vlbefinnande 7,5 hp
Kursen behandlar grundlggande perspektiv p mnniskor med funktionshinder, deras livsvillkor och vlbefinnande.
En versikt ver olika funktionsnedsttningar avseende orsaker, innebrd och
sociala konsekvenser ges. Samhllets
std till mnniskor med funktionshinder belyses liksom det professionella sociala arbetet. Funktionshindrades egna
upplevelser av sin situation och olika bemstringsstrategier r i fokus.
Socialt arbete bland barn och
unga svenska och internationella
erfarenheter 15 hp
Europeiska vlfrdssystem befinner sig i

en brytningstid. Familjens betydelse varierar och i vissa lnder har ungdomsdomstolar och rttsvsende en central
stllning. Denna kurs belyser och problematiserar samhllets insatser fr utsatta
barn och ungdomar med utgngspunkt
i aktuell internationell forskning.
(undervisningen kan komma att
bedrivas p engelska)
Socialt arbete ungdom och
mngfald 7,5 hp
Kursen vnder sig till dig som r intresserad av socialt arbete med ungdomar
och behandlar teorier om socialt ungdomsarbete samt olika ungdomsgruppers livsvillkor och frutsttningar. Kursen tar ven upp strukturella perspektiv
p ungdom utifrn exempelvis kn/genus och etnicitet.
brukarperspektiv och bedrivs huvudsakligen genom fltstudier. Hr studerar

du hur intentionerna i vlfrdssystemen
upplevs av brukarna.
Behrighetskrav: ett rs hgskolestudier (60 hp)
ldres livsvillkor och
vlbefinnande 7,5 hp
Kursen behandlar teoretiska perspektiv p ldrandet samt ldres livsvillkor

och vlbefinnande kopplat till samhlleliga frndringar. Mlet r att studenten ska f en teoretisk grund fr ett reflekterande, etiskt frhllningsstt och
en frdjupad kunskap om den ldrande
mnniskan, hennes vlbefinnande och
livsvillkor samt det professionella sociala arbetet.
Sociologi
Genus och samhlle 7,5 hp A
Kursen syftar till att ge frdjupningar i

det mngfacetterade fltet genusvetenskap. Omrdet r av central betydelse i
en frstelse av samhllsfrgor och frndringar, framfr allt i kombination
med andra krnmnen. Kursen bygger
p kritisk lsning av aktuella debatter
kring relevanta samhllsteman, ssom
maktrelationer, familj, hlsa, arbete,
jmstlldhet och mngfald.
Behrighetskrav: kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi eller annat samhlls- och beteendevetenskapligt mne
Idrottssociologi 15 hp
Vlfrd fr ldre och
funktionshindrade: brukar- och
verksamhetsperspektiv 15 hp
Kursen ger en versikt ver de skandinaviska vlfrdssystemen med srskilt

fokus p ldre och funktionshindrade.
I den frsta delen av kursen stiftar du
bekantskap med svl historiska som organisatoriska perspektiv. En viktig del
hr r lagstiftningen som styr verksamheten. Kursens andra halva fokuserar p
Kursen behandlar idrotten i samhllet och

samhllet i idrotten. Samhllsfrndringar spras i nya former fr idrottsutvande,
idrottsorganisation och idrottsbetraktande. Idrotten som arena fr knssocialisation, identitetsskande, integration och
normskapande analyseras.
Introduktion till kriminologi 15 hp
Kursen ger en introduktion till kriminologi som mnesomrde. Svl klassisk
som modern kriminologisk teoribildning studeras. Under kursen diskuteras,

utifrn sociologiska och socialpsykologiska perspektiv, frgor relaterade till
brott, straff, social kontroll och social
avvikelse. Tillsammans med grundlggande frgestllningar betrffande kriminalitet och kriminella uppmrksammas brottslighetens konsekvenser; detta
genom att brottsoffret stlls i centrum
och offerproblematiken behandlas. I relation till detta diskuteras ven begreppen rdsla och otrygghet.
Kriminologi 7,5 hp A
Kursen syftar till att ge frdjupning inom
fltet kriminologi utifrn ett avvikelsesociologiskt och viktimologiskt perspektiv. Kursen lgger fokus p brotts- och
straffaspekter samt p grundlggande
frgestllningar, vilket ger mjlighet fr
studenterna att applicera den kriminologiska begreppsapparaten p aktuella
samhllsfreteelser.
Behrighetskrav: kandidatexamen i
sociologi, socialpsykologi, kriminologi eller annat samhlls- eller beteendevetenskapligt mne
Socialpsykologi kreativa
processer i grupper och
organisationer 7,5 hp A
Kursen syftar till att ge kade teoretiska kunskaper om centrala teman i det
socialpsykologiska fltet, ssom sociala
interaktioner, genusrelationer, emotioner och gruppdynamik. Kursen bygger p ett kritiskt perspektiv p socialpsykologiska teorier. Den syftar till att
studenten ska kunna utveckla frdjupad
frmga att analysera och konkretisera
aktuella teman inom omrdet.
Behrighetskrav: kandidatexamen i sociologi, socialpsykologi eller annat samhlls- och beteendevetenskapligt mne
I kursen studeras mnniskans sociala beteende och frhllandet mellan individen och det omgivande samhllet. Kursen r en introduktion till sociologi och
omfattar svl teori som tillmpning.
Sociologiska frgor och underskningsmetoder presenteras och syftar till analys

och frstelse av det samtida samhllet
och dess frndringar. I kursen presenteras olika tillvgagngsstt fr datainsamling ssom enkt, observation, intervju
och livsberttelse. Dessutom behandlas
hur sociologisk kunskap skapas i mtet
mellan empiriska data och sociologiska
teorier.
I kursen ges studenterna tillflle att utveckla frmgan att p ett sjlvstndigt
och sociologiskt stt kunna tolka och
analysera sociala fenomen och problem
i det samtida samhllet. Hr frdjupas
kunskaperna om mnskligt beteende
samt sociologiska teorier och underskningsmetoder. I kursen diskuteras och
analyseras olika aspekter av dagens samhlle, av frndringar, frutsttningar
och mjligheter att pverka sociala relationer p bde individ- och samhllsniv. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete dr en sociologisk underskning
grs, med tillmpning av metoder och
teorier. mnet fr uppsatsen vljs utifrn eget intresse.
Behrighetskrav: sociologi (130)
Kursens grundlggande tema r relationen mellan sociologisk teori och frstelsen av det moderna samhllets framvxt
och frndringar. Viktiga sociologiska
teorier och begrepps uppkomst och anvndingsomrden behandlas. Skillnaderna mellan olika teori- och metodtraditioner inom mnesomrdet belyses
ocks och mnets olika perspektiv och
mjliga tillmpningar p olika samhllsniver berrs. Samtida sociologilitteratur och teorier om genus, klass, etnicitet
och sexualitet behandlas p kursen som
avslutas med ett vetenskapligt arbete i
form av en kandidatuppsats.
Behrighetskrav: sociologi (160)
Sociologi 30 hp A
I kursen studeras sociologisk teori samt
vetenskapsteoretiska och metodologiska

frgor p avancerad niv. Studenterna
fr mjlighet att sjlvstndigt granska,
prva och utveckla sociologiskt relevanta
teoretiska perspektiv. I kursen ingr att
sjlvstndigt genomfra ett vetenskapligt arbete motsvarande 15 hp.
Behrighetskrav: sociologi
(190) 90 hp
Statsvetenskap
Kommunikation, ledarskap och
lrande (130) 15 hp
I kursen fr du en introduktion i hur

kommunikation fungerar svl i organisationer som i politiska processer. Frutom en orientering i olika teorier om kommunikation fr du praktiska frdigheter i
kommunikativa processer som rr ledarskap, medarbetarskap och lrande.
Omrdesbehrighet 1
Politisk kommunikation 30 hp
I politisk kommunikation studerar du

hur opinionsbildning gr till i samhllet, och vilken roll medier, medborgare och politiska makthavare har i denna
process. I kursen ingr ocks studier av
vertalande kommunikation som propaganda och politisk retorik. Dessutom fr
du tillflle att underska kommunikativa processer i organisationer genom en
egen fltstudie.
Behrighetskrav: statsvetenskap
Samhllsvetenskaplig
grundkurs 15 hp
Kursen avser att utgra en introduktion

i samhllsvetenskapliga studier. Kursen
syftar till att ge grundlggande kunskaper om samhllsvetenskaperna och deras
historiska utveckling, samt praktisk trning i grundlggande forskningsmetoder.
I kursen behandlas svl olika idhistoriska och nutida samhllsvetenskapliga perspektiv som grundlggande samhllsvetenskapliga forskningsmetoder.
Omrdesbehrighet 1
Sociala vlfrdsmodeller i
jmfrande perspektiv 15 hp
I kursen fr du grundlggande kunskaper om de nordiska lndernas vlfrdspolitik. Vlfrdsstatens historiska och

idmssiga rtter behandlas, liksom ideologiska och partipolitiska skiljelinjer i
synen p dagens vlfrdssystem. Vidare behandlas hur vlfrden organiseras
samt hur policy genomfrs p vlfrdsomrdet. De nordiska lnderna jmfrs och kontrasteras med frhllanden
i andra lnder.
Statsvetenskap (130) 30 hp
Frgor om makt, inflytande och demokrati str i centrum fr statsvetenskapen. I denna grundlggande kurs fr du
kunskaper om hur politiska institutioner
som parlament och partier fungerar i olika lnder, och hur den offentliga makten
utvas i samhllet. Du stiftar bekantskap
med olika ider om hur ett gott samhlle kan se ut, dr frgor om bland annat
rttvisa, frihet, jmlikhet och jmstlldhet r av stor betydelse. Ett annat viktigt
moment behandlar den internationella
politiken med fokus p konflikter, skerhets- och utvecklingsfrgor.
Omrdesbehrighet 1
I kursen lser du politisk filosofi som

bland annat problematiserar demokratiteorier och politiska ideologier. Ett annat moment r jmfrande analys av lnder och politiska institutioner. Dessutom
introduceras du i olika statsvetenskapliga forskningsmetoder med vilka du
sjlv ska kunna lgga upp och genomfra egna underskningar. Kursen avslutas
med ett uppsatsarbete om 7,5 hp.
(130) 30 hp
I kursen lr du dig kritiskt granska och

vetenskapligt vrdera aktuell statsveten-

skaplig forskning samt fr mjligheter
till frdjupning genom specialstudier av
forskningslget inom ett sjlvstndigt
valt omrde. Dessutom fr du trning i
metoder som anvnds inom olika typer
av underskningar inom statsvetenskapen. Kursen avslutas med ett sjlvstndigt uppsatsarbete om 15 hp.
hp inom pedagogik, sociologi eller psykologi. I vrigt kan du kombinera kursen

med valfria kurser som du r behrig till i
Hgskolan i Halmstads utbud.
(160) 60 hp
De nordiska vlfrdssystemen
i globaliseringens tid: teori och
praktik 30 hp
Statsvetenskap 30 hp A
Kursen syftar till att frdjupa kunskaper

inom statsvetenskapliga omrden samt
frmgan till kvalificerad statsvetenskaplig analys. Kursen behandlar olika
statsvetenskapliga forskningstraditioner
och inriktningar. Ett viktigt moment r
att analysera och granska aktuell forskning inom politisk kommunikation.
Kursen avslutas med ett vetenskapligt
uppsatsarbete.
(190) 90 hp
Utredningsarbete/praktik
med inriktning mot politisk
kommunikation 30 hp A
fortstter ht 11
I kursen studerar du vlfrdssystemen

i de nordiska lnderna. Den frsta delkursen handlar om hur den sociala vlfrdspolitiken vuxit fram historiskt, dess
ideologiska rtter samt om de politiska
skiljelinjerna i vlfrdsstatens organisering. Stor vikt lggs vid jmfrelsen mellan lnder inom och utom Norden. I den
andra delkursen analyseras vlfrdsproduktionens organisering och innehll
med srskilt fokus p ldre- och handikappomsorg. I kursen ingr fltstudier.
Klimatfrndringar, jordens
resurser och samhllet 7,5 hp
Kursen syftar till att ge frdjupade kunskaper och frdigheter i utredningsarbete med arbetsmarknadsanknytning. Vidare ger kursen vning i att sjlvstndigt
identifiera, vlja och presentera en utredningsuppgift som genomfrs i samarbete
med extern uppdragsgivare.
Kursen tar upp konsekvenser och orsaker till klimatfrndringar och miljfrstring samt mnniskans, statens och fretagens ansvar i detta. Vidare diskuteras
konsumtionssamhllet, den kande befolkningen och frbindelsen mellan politiska och ekonomiska intressen.
Behrighetskrav: kandidatexamen i
statsvetenskap eller motsvarande
distans/internet D
distans/internet D
mnesvergripande kurser
Beteendevetenskaplig
grundkurs 60 hp
Utbildningen r ettrig och omfattar tre

samhllsvetenskapliga mnen. Termin 1
lser du pedagogik 15 hp och sociologi 15
hp. Termin 2 inleds med psykologi 15 hp
och avslutas med en metod och uppsatskurs p 15 hp dr alla tre mnena sammanstrlar. Den som antas till Beteendevetenskaplig grundkurs ges platsgaranti
p kurser som leder till kandidatexamen.
Platsgarantin omfattar 180 hp, varav 90
hp i ett mne ska ing. Efter grundkursen kan du lsa termin 3 p nivn 3160
Kommunikation och lrande i

samhllskriser 7,5 hp
Kursen behandlar frgor som rr krisberedskap, krishantering och kriskommunikation. Den riktar sig till dig som arbetar med information och handlggning
inom omrdet men ocks till dig som r
student med samhlls- eller beteendevetenskaplig inriktning.
Behrighetskrav: 60 (160) hp
i ett samhlls- eller beteendevetenskapligt mne
Ledning och organisering av

human service-organisationer
(115) 15 hp
Kursen behandlar grundlggande teoretiska perspektiv p ledarskap och organisation i mnniskovrdande organisationer som till exempel ldreomsorg,
handikappomsorg, individ- och familjeomsorg. Mlet r att studenten ska f
en teoretisk grund fr ett reflekterande,
etiskt frhllningsstt och en frdjupad
frstelse fr det sociala arbetets frutsttningar avseende kultur, strukturer
och processer inom omrdet ledarskap.
Mentorskap som verktyg i
personlig och professionell
utveckling 15 hp
Kursen bestr av tv delar: mentorskap

som verktyg i personlig och professionell utveckling teoretiska perspektiv,
samt mentorskap tillmpning under
handledning. Mlet r att studenten ska
utveckla frmgor avseende kommunikativa och relationella processer mellan
individer och grupper inom omrdet ledarskap genom att knyta samman de
teoretiska perspektiven med de erfarenhetsbaserade och praktiska.
fortstter vt 11
Utrednings- och utvrderingsmetodik 30 hp A
Den hr kursen vnder sig till dig som

har en grundexamen inom till exempel
socialt arbete, statsvetenskap, arbetsvetenskap, omvrdnad, folkhlsovetenskap
etc. och vill frdjupa din kompetens och
praktiska frdigheter som handlggare
eller konsult med ansvar fr kvalificerat utrednings- och utvrderingsarbete.
Genomgende bedrivs kursen i ett praktikernra sammanhang, bland annat genom att kursen avslutas med ett sjlvstndigt arbete som genomfrs i nra
kontakt med en offentlig organisation.
eller motsvarande
Vetenskaplig metod med

inriktning statistik 7,5 hp A
Kursen syftar till frdjupade kunskaper i

kvantitativ forskningsmetodik. Den stuHGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 149

derande ska efter kursgenomgng kunna
planera, frbereda, genomfra, analysera
och presentera vetenskapliga studier med
kvantitativa metoder.
inom ett mne eller motsvarande kunskaper i metod
Ny utbildning!
Trnarskap med inriktning fotboll I, 30 hp

Hstterminen 2010 startar en ny kurs som vnder sig till dig som r intresserad av ledarskap och trnarrollen inom fotboll. Utbildningen, som
innehller svl fotbollens teori som praktik, bestr av fyra delkurser om
vardera 7,5 hp: Fotbollens didaktik, Fotbollens beteendevetenskap, Fotbollens trningslra samt Ledarskap med inriktning barn och ungdomar.
Samarbete med Svenska Fotbollsfrbundet (SvFF) sker genom hela kursen. Kursdeltagare ges ocks, efter genomfrd kurs, mjlighet att diplomeras i SvFF:s trnarutbildning p avancerad niv (tidigare steg 3).
Kursen startar under frutsttning att erforderliga beslut fattas.
vrig utbildning
Colleger 30 hp
Mer information
Collegeutbildningen r en utbildning som ger dig dels en kompletterande behrighet, dels en grundlig introduktion till hgskolestudier. Om
du inte r behrig till en fristende kurs eller ett program och om du
vill prva din frmga att lsa p hgskoleniv erbjuds du hr sdana
studier.
Collegeret innefattar studier p bde
komvux och hgskola och inleds under
hstterminen med komvuxdelen fr att
under vrterminen fortstta med hgskoledelen. Observera att fr att f fortstta p hgskoledelen under vrterminen
krvs att grundlggande behrighet fr
hgskolestudier har uppntts innan vrterminens studier pbrjas. Collegeret
berttigar dig som fyller 20 r under 2010
till fullt studiestd* och ger dig dessutom
viss platsgaranti p program eller kurser
p Hgskolan i Halmstad.
Komvuxdelen bestr av behrighetsgivande kurser, exempelvis i svenska, engelska och samhllskunskap. Dessa kurser
kan ge dig den behrighet du saknar fr
att ska in p hgskolan. Hgskoledelen
bedrivs under vrterminen. Den ger 30
hgskolepong. Kursen, som r rubricerad Kunskapens och vetenskapens sprk,
ger dig en orientering i vetenskapernas
och idernas historia, resonerar kring frgor om vad vetenskap egentligen r och
vad som r typiskt fr det vetenskapliga
sprket. Du ges ven mjligheter att utveckla den egna sprkliga frmgan i tal
och skrift. Vidare fr du en inblick i ngra klassiska verk som har format synen p
mnniskan och samhllet. Vill du hellre lsa en annan kurs kan du p vrterminen ska ngon av Hgskolans vriga
kurser. I collegeutbildningen ingr ven
en praktisk introduktion till hgskolestudier inom omrden som studieteknik, arbetsformer och informationsskning.
Behrighetskrav
vrigt
Programansvarig
Tawfik Mekki-Berrada
tel. 035-16 76 44
Tawfik.Mekki-Berrada@hh.se
Sektionssekreterare
Catrin Bengtsson
tel. 035-16 76 31
Studievgledning
tel. (vx) 035-16 71 00
Till och med vren det r du fyller 20

r har du inte rtt till studiestd fr
de gymnasiala kurserna (motsvarande
halvtid) enligt nu gllande CSN-regler.
Observera att komvux- och hgskolekurser liksom vriga moment som ingr
i utbildningen krver obligatorisk nrvaro.
Platsgaranti och urval
Godknt resultat p samtliga kurser

inom komvux och hgskola ger platsgaranti p hgst 10 procent av nybrjarplatserna i ngot av vra program/kurser
fr vilka behrighetskraven r uppfyllda.
Om det finns fler skande till en viss utbildning n vr platsgarantikvot tillter
kan det bli aktuellt med urval p grundval av gymnasiebetyg (inkl. kompletterande komvuxstudier) och hgskoleprov
i frhllandet 60/40 procent.
Platsgarantin gller fr utbildningar
med start ht 11vt 12.
sommarkurser
Demokratisering och
demokratins konsolidering 7,5 hp
Kursens syfte r att ge en versikt ver teoribildning om demokratisering och demokratins konsolidering samt en orientering
om specifika staters utveckling mot demokrati. Olika teoretiska perspektiv kommer
att behandlas och tillmpas p ett antal
staters demokratiseringsprocesser.
Behrighetskrav: Statsvetenskap (130)
helfart vt 10, start v. 24 (undervisningen
bedrivs p engelska)
Designprojekt 15 hp
Kursens fokus ligger i att belysa ett helhetsperspektiv p produktutvecklingsprocessen. Du fr va din frmga att, p ett
konceptuellt stadium, utveckla produkter i nra samarbete med fretag. Du fr
mjlighet att va personliga frdigheter
i designmetodik, illustrationsteknik och
modellteknik. Kursen tar ven upp varumrkeshantering och mlgruppsinriktning. Du ska efter kursen kunna hantera
designaspekter inom produktutveckling.
Behrighetskrav: Designmetodik 7,5 hp
och produktutveckling I, 7,5 hp
Engelsk grammatik och
versttning 7,5 hp
Kursen syftar till att ge kunskap om skillnader mellan det engelska och svenska sprket. Detta grs bde genom
teoretiska diskussioner (grammatik)
och praktisk tillmpning (versttning).
Kursen motsvarar 7,5 hp-kursen i grammatik och versttning p fristende
kurs, frsta terminen.
Behrighetskrav: SvB/Sv2 B, En B
distans/internet D
Engelsk hrfrstelse 7,5 hp
Kursen syftar till att trna upp frmgan

att frst talade texter (bde amerikansk
och brittisk engelska). Vi lyssnar bland
annat p romaner, noveller och dialoger
samt radio- och teveprogram med blandat innehll.
Behrighetskrav: En B, Sv B/Sv2 B
distans/internet D
Film, genus och etnicitet 7,5 hp
Medierna prglar vr uppfattning om

mnniskans kn och identitet. Vi kommer i denna kurs att analysera hur filmen
skapar en frestllning om vr identitet
och belysa hur HBT-filmer, queer cinema,
postkolonialt filmskapande, invandrarfilmer och Black Cinema kan underminera
traditionella stt att framstlla genus och
etnicitet.
Floristik och faunistik 7,5 hp
P kursen undersker du viktiga biotoper

i den hallndska naturen och lr dig knna igen de vxter och djur som lever dr.
Kursen ger goda mjligheter att trna dig
i att sjlvstndigt anvnda bestmningslitteratur. Du tillbringar strsta delen av
kursen ute i flt. Kursen ges i tv perioder
om tv veckor.
Halmstadgruppen och svensk
surrealism 7,5 hp
Halmstadgruppens konst r i flera avseende synonym med svensk surrealism, frn 1930-talet och flera decennier framver. I kursen ges en verblick
ver gruppens historia och utveckling,
satt i sammanhanget annan surrealistisk
konst i Sverige. ven om tyngdpunkten

ligger p svensk konst ges utblickar mot
nordisk och internationell surrealism.
Samtlig undervisning ger rum p Mjellby Konstmuseum, Halmstadgruppens
museum.
Introduktion till musikproduktion 7,5 hp
Kursen ger en introduktion till musikproduktionens olika led, dr inte minst

studioarbetet stts i fokus, men ven producentens roll i en kreativ milj tas upp.
Grunderna fr inspelningsteknik samt
enklare praktiska vningar ingr. Tyngdpunkten ligger p rock- och popmusik.
handelsrttslig inriktning 15 hp
Kursen ger dig mjlighet att f grundlggande kunskap om juridisk terminologi och versiktlig kunskap om rttsregler och anvndningen av dessa. Kursen
fokuserar speciellt p det som r viktigt
fr samhllsvetenskapliga och ekonomiska yrken. Tonvikten ligger p det frmgenhetsrttsliga omrdet. Kursen innehller ven en orientering i de rttsregler
som har srskild betydelse fr ekonomisk
verksamhet. Det kan till exempel glla fastighets-, familje-, process- och EGrtt, utskning, konkurs och straffrtt.
Kursen ges p kvllstid.
helfart vt 10, start v. 23 (kvllstid)
Kost, fysisk aktivitet och
hlsa 7,5 hp
I kursen behandlas grunderna inom folkhlsoarbete. I fokus str frgor kring kost/
Sommarkurser
kostvanor, fysisk aktivitet och hlsa samt
sambandet mellan dessa. I kursen belyses
ven nrings- och arbetsfysiologi, hlsofrmjande effekter av fysisk aktivitet samt
hur folkhlsoarbete kan genomfras.
Kriminologi 7,5 hp
Kursen ger en introduktion till klassisk

och modern kriminologisk teoribildning.
Utifrn sociologiska och socialpsykologiska perspektiv diskuteras frgestllningar
och begrepp relaterade till brott, straff,
kontroll och social avvikelse. Tillsammans
med grundlggande frgor om kriminalitet och kriminella kommer brottsofferproblematiken att uppmrksammas.
Kultur som instrument 7,5 hp
I kursen studeras kulturens instrumentella

roll mot bakgrund av diskussioner kring
kulturbegreppet, kulturpolitikens utveckling och rationaliteter, det kulturella systemet, begreppet kultur som aspekt, upplevelseindustrin och den kreativa sektorn.
Efter avslutad kurs frvntas studenten
kunna reflektera kritiskt kring kulturens
instrumentella roll.
Kulturpolitik i frndring 7,5 hp
Den vlfrdsbaserade kulturpolitik som

etablerades i de nordiska lnderna under
196070-talen, har genomgtt stora frndringar de senaste tv decennierna. I kursen diskuteras ngra av dessa frndringar i
ett jmfrande nordiskt perspektiv.
Livet i tngskogarna 7,5 hp
Kursen kommer till stor del att vara frlagd till olika kustavsnitt mellan Hallands
vder och Kungsbacka. Du undersker
ekologiska samhllen under ytan och diskuterar hur dessa pverkas av mnskliga
aktiviteter. I mjligaste mn sker undervisningen i vattnet med hjlp av snorkling.
Vtdrkter br drfr hyras eller infrskaffas. Tillgng till bil rekommenderas.
Makt, vld och religion i modern

politik 7,5 hp
I dag spelar religioner en framtrdande

roll p politikens arena. Mest uppmrksammade i massmedia r fundamentalistiska grupper med muslimska, kristna
och hinduiska frtecken. Kursen undersker de sociala och ideologiska grunderna
fr dessa grupper, men ocks deras liberala
motparter.
Matlab med tillmpningar 7,5 hp
Matlab r ett avancerat matematiskt program som kan lsa matematiska eller tilllmpade problem. Du fr gra uppgifter
av skiftande svrighetsgrad med hjlp av
Matlab och ngon av dess toolboxar och
skaffa dig insikt i vilka mjligheter och begrnsningar det finns med programmet.
helfart vt 10, start v. 23 (undervisningen
bedrivs p engelska)
Medieanalys 7,5 hp
Kursen ger kunskaper om hur sprk och

bilder i olika former fungerar i kommunikativa sammanhang. Sprkets och bildens retoriska och propagandistiska aspekter utforskas varvid srskild tonvikt lggs
vid nya medier. Kursen syftar ven till att
ge redskap fr att kritiskt kunna granska
massmediesprket.
distans/internet D
Nyfretagandets grunder 7,5 hp
Kursen innehller nyfretagandets grunder. Praktiska tillvgagngstt fr start av

fretag med avseende p omrdena strategi
och marknad behandlas samt gundlggande finansiell planering och budgetering.
Skapande skrivande 7,5 hp
Kursen syftar till att ge kunskap om

grundlggande strategier fr att skriva
sknlitterra texter p engelska. Detta grs
genom olika skrivvningar och ven genom en verblick av olika frfattares frhllningsstt till hur en sknlitterr text
kan ta form. Kursen behandlar olika genrer utifrn ett berttarperspektiv. Kursen
ges p distans.
distans/internet D
Speaking and Writing
in English 7,5 hp
Detta r en kurs fr dem som vill frbttra

sin talade och skrivna engelska. Studenterna fr tillflle att gra skriftliga och muntliga presentationer av olika slag och genrer,
ssom abstracts, rapporter, analyser och
beskrivningar.
Behrighetskrav: undantag frn kravet
i svenska fr den som i vrigt uppfyller
behrighetskravet genom utlndsk
utbildning
(undervisningen bedrivs p engelska)
Ungas kultur i ett digitalt
medielandskap 7,5 hp
Medier som internet har stor betydelse i

barns och ungas liv. Den hr kursen vnder sig till dig som vill f kade kunskaper
om hur unga mnniskor anvnder digitala medier och deras betydelse fr identitetsprocesser, social gemenskap och lrande i vid mening. Bland annat behandlas
kllkritik i samband med informationsskning, anvndning och produktion av
dataspel samt interaktion i form av chat,
e-post och communities.
Kursen r internetbaserad och tillgng till
dator och internet r ett krav. Kursen har
inga sammankomster.
distans/internet D
Webbtillmpningar i
praktiken 7,5 hp
Vilka faktorer gr webbplatser framgngsrika? Kursen tar upp viktiga teorier inom
informatik och fretagsekonomi vilka sker svar p sdana frgor. Webbtillmpningar belyses i praktiskt och brett perspektiv. Bland annat diskuteras personliga,
samhlls-, affrs-, upplevelse-, teknik- och
informationsaspekter.
halvfart vt 10, start v. 24, Varberg
Frgor och svar om
hgskolestudier
Funderar du p att ska till Hgskolan i Halmstad? Hr finns information om allt frn hur du anmler dig till
hur du tar ut din examen. Undrar du ngot, kontakta Studentcentrum (se sidorna 161162).
Vad r det fr skillnad p program och kurs?
All hgskoleutbildning r uppbyggd av kurser. Vljer du att

lsa ett program erbjuds du ett utbildningspaket som Hgskolan har sammanstllt. Du r d garanterad en utbildningsplats p kurserna inom ramen fr programmet. Inom
vissa program erbjuds du dessutom olika mjligheter att sjlv
bestmma och styra innehllet. Att lsa fristende kurser
innebr en valfrihet, dr du sjlv kan kombinera mnen och
profilera din egen examen. Vljer du att lsa fristende kurser sker du och antas i konkurrens med andra skande infr varje termin.
Frutsttningarna fr att antas r att:

Du uppfyller grundlggande och srskild behrighet till
programmet.
Dina avklarade akademiska frkunskaper motsvarar den
tidigare delen av programmet.
Det finns en ledig plats inom det aktuella programmet.
Anskan grs i samband med den reguljra antagningen,
det vill sga senast den 15 april fr hstterminen och den
15 oktober fr vrterminen. Vid konkurrens grs urval enligt gllande urvalsregler.
Vad r hgskoleprovet?
Gr det att ska till en kurs som ingr i ett program?
Det finns mjlighet att ska till kurser som ingr i ett program.
Antagning grs i mn av plats och under frutsttning att du
uppfyller de krav p behrighet som stlls. Anskan lmnas
till Studentcentrum och grs p en srskild blankett som finns
att hmta p www.hh.se/villblistudent. Har du frgor kring
behrighet, kontakta studievgledarna.
Gr det att ska till en senare del av ett program?
Har du lst p hgskola eller universitet tidigare kan du

ska in till senare del av program. Det r inte enbart kurser som du har lst p Hgskolan i Halmstad som vrderas.
Hgskolan vrderar och kan tillgodorkna all hgskoleutbildning som r relevant fr aktuellt program. Ta kontakt
med studievgledarna fr mer information om dina mjligheter. Anskningsblankett finns p Hgskolans webbplats
och p Studentcentrum.
Fr att ka dina mjligheter att bli antagen kan du gra

hgskoleprovet. Saknar du betygsunderlag att meritvrdera,
eller sker p reell kompetens (se nedan), rekommenderas
du att gra hgskoleprovet. Provresultatet r giltigt i fem r.
Du kan gra hgskoleprovet hur mnga gnger som helst
och det r alltid det hgsta resultatet som rknas. Om du
vill gra provet vid Hgskolan i Halmstad kan du anmla
dig via webben. Mer information finns p www.hh.se och
p www.studera.nu. Gamla prov finns att hmta p Studentcentrum.
Hur vet jag om jag r behrig?
Behrighet handlar om frkunskaper. Behrighetskraven

ska ge dig som vill studera besked om vad som krvs fr att
kunna brja en viss utbildning. Frkunskaperna r indelade
i grundlggande och srskild behrighet.
Fr att f lsa vid svensk hgskola eller universitet krvs att

du uppfyller kravet fr grundlggande behrighet. Den r gemensam fr all hgskoleutbildning i Sverige.
Fr dig som gr ut gymnasiet 2010 eller senare gller fljande:
Fullstndigt slutbetyg.
Godknt i minst 2250 gymnasiepong.
Godknt i krnmneskurserna i svenska (eller svenska
som andrasprk), engelska och matematik.
Observera att du mste ha gtt fullstndigt program. Du
som gr ut gymnasieskolan 2010 eller senare kan allts
inte f grundlggande behrighet frn reducerat program.
vriga uppfyller grundlggande behrighet genom ngot av
fljande alternativ:
Svensk frutbildning
Du har ett slutbetyg frn gymnasieskolan, ett nationellt
eller specialutformat program och har lgst betyg Godknd p kurser som motsvarar 90 procent av vad som
krvs fr ett fullstndigt program.
Du har slutbetyg frn komvux och har lgst betyg Godknd p kurser som omfattar minst 90 procent av vad som
krvs fr ett slutbetyg.
Du saknar slutbetyg frn komvux och har ftt ett samlat
betygsdokument frn komvux med lgst betyg Godknd
eller betyg 15 i pongsatta kurser som motsvarar 90 procent av vad som krvs fr ett slutbetyg frn komvux.
Du har ett avgngsbetyg frn en fullstndig minst tvrig linje/tvrig specialkurs i huvudsak uppbyggd som en
tvrig linje frn gymnasieskolan eller avgngsbetyg frn
komvux 2 eller 3 eller motsvarande utbildning och har
kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst tv
rskurser p ngon linje i gymnasieskolan eller etapp 2
p komvux. Kunskaperna kan ocks styrkas med Svenska
kurs B och Engelska kurs A med lgst betyg Godknd.
Den s kallade 25:4 regeln fr grundlggande behrighet slopades den 1 juli 2008. En vergngsregel gller frn
antagningen hstterminen 2008 till 31 december 2011.
Det innebr att den som fre den 1 juli 2008 uppfyller
kraven fr grundlggande behrighet enligt 25:4-regeln
fr utbildning p grundniv, ska ven drefter anses ha
grundlggande behrighet. Behrig enligt 25:4 regeln till
och med den 31 december 2011 r den som r fdd senast
1983 och fre den 1 juli 2008 uppfyller kraven i svenska
(Svenska B med lgst betyg Godknd eller tv rskurser
svenska) och engelska (Engelska A med lgst betyg Godknd eller tv rskurser frn tvrig eller trerig linje) och
har arbetat 4 r (minst halvtid).
Brytpunkt vid bedmning av arbetslivserfarenhet r den
30 juni 2008.
Folkhgskoleutbildning
Du har en folkhgskoleutbildning med intyg om grundlg-
gande behrighet samt styrkt behrighet i samtliga krnmnen. Grundlggande behrighet ger ocks folkhgskoleutbildning som avslutats fre 1 juli 1998 med intyg om allmn
behrighet.
Nordisk frutbildning
Du har en avslutad gymnasieutbildning frn Norge, Danmark
eller Island med ngot av dessa sprk som modersml i din
gymnasieutbildning samt kunskaper i engelska motsvarande
kurs A. Har du en gymnasieutbildning frn Finland med finska som modersml krvs det ocks svenska som mne i finskt
gymnasium eller motsvarande finsk skolform under minst tre
r eller mer.
Utomnordisk frutbildning
Du har en avslutad gymnasieutbildning som ger behrighet
till universitetsstudier i det land dr den fullfljts och har kunskaper i svenska med lgst betyg Godknd i Svenska kurs B/
Svenska som andrasprk kurs B eller motsvarande eller godknt Test i svenska fr universitets- och hgskolestudier (TISUS) eller godknt resultat p Rikstestet. Eller s har du preparandutbildning vid ngon hgskola med godknt resultat
p avslutat test samt har kunskaper i engelska som motsvarar
Engelska kurs A med lgst betyg Godknd/3 eller minst tv
rskurser frn svensk gymnasielinje eller etapp 2.
Srskild behrighet
P vissa program och kurser finns ven krav p srskild behrighet. Behrighetskraven r oftast krav p vissa kurser frn
gymnasiet, men kan ven handla om arbetslivserfarenhet. Fr
kurser som inte vnder sig till nybrjare i hgskolan r det oftast krav p tidigare genomfrda hgskolekurser.
Vad r reell kompetens?
Om du saknar formell behrighet kan Hgskolan i Halmstad

vrdera andra betydelsefulla kunskaper och erfarenheter som
du har. Syftet r att bedma om din samlade kompetens ger
dig frutsttning att klara den utbildning du sker. I en sdan
samlad bedmning vgs tidigare kunskaper och erfarenheter frn arbetsliv, freningsliv, lngre utlandsvistelser, genomgngen personalutbildning och eller annan kursverksamhet in
i bedmningen. I anskan ska du bifoga ett personligt brev dr
du beskriver de speciella kunskaper du har samt p vilket stt
du tror att dessa ger dig frutsttningar att klara den skta utbildningen. Anskan om reell kompetens ska gras samtidigt
som den ordinarie anmlan (den 15 april fr hstterminen, den
15 oktober fr vrterminen och den 15 mars fr sommarkurser). Du fyller i fr vilken kurs/program du ansker om reell
kompetens p studera.nu. Ditt personliga brev och de handlingar som styrker dina meriter skickar du till Antagningen,
833 82 Strmsund. Erknd reell kompetens ger behrighet att
ska de kurser och program du beviljats reell kompetens fr.
Att bedmas som behrig r oftast det frsta steget att bli antagen till en utbildning. Som regel mste man dessutom konHGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 155
kurrera om en utbildningsplats. Drfr rekommenderas du

som saknar slut- eller avgngsbetyg att gra hgskoleprovet. Detta eftersom du vid en konkurrenssituation annars
saknar urvalsunderlag.
Om du ansker om reell kompetens och styrker fljande kompetens anses du uppfylla kraven fr grundlggande
behrighet: Godknt i svenska A och B ( eller svenska som
andrasprk A och B), engelska A, matematik A och samhllskunskap A samt tre rs arbetslivserfarenhet efter 19
rs lder.
Vad r dispens?
I undantagsfall kan det vara mjligt att bli befriad frn de

krav p behrighet som stlls. Fr att befrias frn behrighetskraven krvs att du sker om undantag/dispens. Dispens ges endast om Hgskolan gr bedmningen att du har
frutsttningar att klara den utbildning du skt trots att
du saknar den formella behrigheten. En dispensanskan
ska vara skriftlig och bifogas din anskan. Ingen srskild
blankett behvs, du ansker med ett vanligt brev. Dispensanskan ska innehlla personuppgifter, frteckning ver
vad du har lst (registerutdrag frn andra studieorter) och
en motivering varfr du vill lsa kursen och varfr du anser dig klara kursen trots att du inte uppfyller frkunskapskraven. Dispens kan ges fr en viss utbildning vid ett visst
tillflle, vilket innebr att varje gng du ansker och inte
uppfyller behrighetskraven mste du gra en ny anskan
om dispens.
Hur gr antagningen till?
Varje program och kurs har ett begrnsat antal platser att
frdela och nr det finns fler behriga skande n antalet platser grs ett urval. Du kar dina mjligheter att bli
antagen genom att konkurrera i flera urvalsgrupper. Du
blir automatiskt placerad i alla urvalsgrupper som du har
mjlighet att konkurrera i. Mer detaljerad information om
vra urvalsregler hittar du p www.hh.se. Sker du till ett
program tas det vid urval hnsyn till betyg och hgskoleprov.
Infr antagningen till hsten 2010 infrs omrdesbehrigheter fr tilltrde till vissa utbildningar vid hgskolan.
Behrighetskurserna r de som krvs fr srskild behrighet
till utbildningen. Hgskolan kan besluta att snka kraven
inom omrdesbehrigheten fr en viss utbildning. De behrighetskrav som str upprknade vid varje utbildning r
de som gller som srskild behrighet. Meritkurserna ger
extra pong, s kallade meritpong, att lgga till ditt medelvrde. Du kan skaffa dig upp till 2,5 meritpong. Maximalt vrde blir 22,5.
Meritpong kan du f om du har slutbetyg frn svensk
gymnasieskola frn 2003 eller senare eller slutbetyg frn
svensk vuxenutbildning med enbart kurser enligt 2001 rs
kursplaner. Hgskoleverket har bestmt vilka omrdesbehrigheter som ska glla fr program som leder till en yr156 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
kesexamen. Fr vriga utbildningar fr hgskolorna sjlva

bestmma vilka omrdesbehrigheter som gller.
Se studera.nu fr mer information om meritpong och
omrdesbehrigheter.
I urvalsgruppen BG ingr de som har slut/avgngsbetyg frn gymnasieskolan, komvux eller utlndsk utbildning. Skande med sifferbetyg och/eller blandade betyg
fr dessa verfrda till den 20-gradiga skala (22,5 inkl
meritpong) som skande med bokstavsbetyg rknas i.
Tabell finns p www.vhs.se samt i anskningskatalogen
frn Verket fr hgskoleservice, VHS.
I urvalsgruppen BF ingr de som har en avslutad folkhgskoleutbildning med intyg om grundlggande/allmn
behrighet och studieomdme.
I provurvalsgruppen HP ingr de som gjort hgskoleprovet.
Till vissa av Hgskolans pbyggnadsutbildningar inom
vrd anvnds yrkeserfarenhet som urvalsgrund. Denna
mste vara styrkt med fullstndiga intyg fr att medrknas vid urvalet. Du kan i denna katalog lsa om vilka
urvalsgrunder som gller, eller p www.hh.se under respektive utbildning.
Urvalsgruppen AP akademiska pong, tillkommer som
urvalsgrupp nr du sker kurser. I denna grupp konkurrerar du med dina avklarade akademiska pong. Varje
hgskolepong ver 7,5 och maximalt 225 hgskolepong rknas. Fr kurser p avancerad niv r intervallet
150-300hp. Akademiska pong gller endast vid anmlan
till kurs. Meritberkningen utgr frn antalet avklarade
pong vid anmlningstidens utgng.
Annan urvalsgrund
Under vissa omstndigheter kan du antas genom annan urvalsgrund. Sklen kan vara medicinska, sociala eller andra
srskilda skl, vilka prvas frn fall till fall. Det finns inga
generella regler men det krvs att du r behrig och har
gjort hrskoleprovet. Det r inte mnga studenter som antas genom annan urvalsgrund. Fr att bli prvad fr denna
form av antagning mste du:
Skicka din program- och/eller kursanmlan till VHS
Skicka ett personligt brev tillsammans med kopia p
betyg och intyg frn lkare eller annan godknd intygsgivare till Hgskolan i Halmstad. Fr mer information,
se www.hh.se.
Lokala regler
Hgskolan i Halmstad har lokala regler som kompletterar

den nationella frordning som styr Hgskolans verksamhet,
som antagningsordning, examensordning, tillgodorknandeordning och vriga lokala bestmmelser. Du hittar dem
p vr webbplats.
Ls p distans
tre typer av distansutbildningar
Hgskolan i Halmstad har ett brett utbud av distansutbildningar. Skillnaden mellan distansutbildning och
traditionell utbildning r att du som student har en strre frihet i tid och rum att bedriva dina studier.
Graden av frihet varierar mellan olika typer av distansutbildningar. En strre frihet ska dock inte tolkas
som att det r mindre krvande att lsa distanskurser. I huvudsak finns det tre olika slags distansutbildningar p Hgskolan i Halmstad: internetbaserad distansutbildning, campusfrlagd distansutbildning och
lrcentrumfrlagd distansutbildning.
Internetbaserad distansutbildning
Den hr typen av utbildning genomfrs med hjlp av internet och olika datorbaserade verktyg. Oftast r det inga
sammankomster p utbildningarna men undantag kan frekomma. P webben hittar du uppgifter om antal trffar
under respektive kurs. Som student mste du ha tillgng till
dator och internet. Vi rekommenderar dessutom bredband
(minst 0,5 Mb/s), fr vissa utbildningar r detta en frutsttning fr att kunna flja kursen. P vissa utbildningar
behver du dessutom tillgng till webbkamera och headset
med mikrofon. Internetbaserad distansutbildning ger dig
stor frihet i tid och rum att bedriva dina studier.
Campusfrlagd distansutbildning
Utbildningen bygger p regelbundna sammankomster p

Hgskolan. Ofta ligger sammankomsterna i samband med
veckoslut ngon gng per mnad. Tillgng till dator och
internet rekommenderas och r i vissa fall ndvndigt fr
att kunna flja utbildningen.
du blivit antagen till p bestmda tider. Undervisningen

sker via modern informations- och kommunikationsteknik, till exempel videokonferens. Kurserna gr sen em/kvll
och det r i regel samling p lrcentrat varannan eller var
tredje vecka.
Oavsett vilken typ av distansutbildning du lser s r ett
tips att ta kontakt med ditt lokala lrcentrum. Lrcentra
finns ver hela landet i olika former och fungerar som studiemiljer och mtesplatser fr vuxenstuderande. Lrcentrum tillhandahller service, std och hjlp infr och under
studietiden. Ls mer p larcentra.se.
I utbildningskatalogen finns distansutbildningar under
sina respektive mnesomrden. Det finns ven ett register
lngst bak i katalogen ver internetbaserade och campusfrlagda distansutbildningar. De kurser som ges via lrcentrum
finns inte med i denna katalog men du hittar dem tillsammans med Hgskolans vriga utbud av distansutbildning p
www.hh.se.
Lrcentrumfrlagd distansutbildning
Hr har du mjlighet att ta del av hgskoleutbildning utan

att behva ka till Hgskolan. Dremot s mste du, fr
att kunna flja undervisningen, ta dig till det lrcentrum
Allt om din
anmlan
Hur anmler jag mig?
Hur prioriterar jag mina anmlningsalternativ?
Du sker till bde program och kurser i samma anmlan p

www.studera.nu. Alla utbildningar presenteras dr och du
gr din anmlan direkt p webben. Du kan ocks flja din
anmlan, kontrollera dina uppgifter och svara p antagningsbesked dr. ven den som har gjort en pappersanmlan kan
f tillgng till dessa funktioner. Genom att p www.studera.
nu skapa ett anvndarkonto kan du flja hela din anmlan
och utnyttja webbens alla funktioner.
Har du inte mjlighet att anmla dig via www.studera.
nu gr det att bestlla anmlningsblankett fr bde program
och kurser p www.studera.nu eller p telefon 08-613 99 00.
Du kan ocks f hjlp p Studentcentrum. Pappersanmlan
skickas till: Antagningen, 833 82 Strmsund.
Du sker alla program och kurser i samma anmlan. Nr du

gr en anmlan ska du tnka p att du bara kan bli antagen
till hgst 45 hgskolepong (hp). En helfartsutbildning rknas
som 30 hp och en halvfartsutbildning som 15 hp.
Du mste prioritera dina utbildningsalternativ. Blir du antagen till en utbildning stryks du frn lgre prioriterade alternativ. Det innebr att om du prioriterat kurser om 7,5 hp i frsta, andra och tredje hand (som sammanlagt blir 22,5 hp) och
blir antagen till alla tre, kan du inte bli antagen till en helfartsutbildning som du prioriterat i fjrde hand. Eftersom helfartsutbildningen rknas som 30 hp verstiger detta 45 hp.
Hur gr jag om jag vill ska en valfri kurs inom mitt

program?
Instruktioner och anvisningar om hur du p din anmlan anger att du begr prvning av reell kompetens eller undantag finner du fr webbanmlan p www.studera.nu och fr pappersanmlan i anmlningskatalogerna. Se ven under Frgor och
svar om hgskolestudier i denna katalog.
Du som redan r student och ska ska en valfri kurs inom

ditt program mste ska den via www.studera.nu.
Hur begr jag prvning av reell kompetens och

undantag?
Vem kontaktar jag?
Har du frgor om anmlan och antagning i allmnhet (bde

kurser och program) ring 0771-550 720 eller anvnd frgeformulret p www.studera.nu/antagningsfragor. Fr frgor
om kurser och innehllet i utbildningar, kontakta Hgskolan i Halmstad.
Nr r sista anmlningsdag?
Sista dag fr anmlan infr hstterminen r den 15 april.

Sista dag fr anmlan till sommarkurser r den 15 mars och
fr vrterminen 2011 den 15 oktober.
Vad ska bifogas i min anmlan?
P www.studera.nu under fliken Sk utbildning/Dina sidor

kan du logga in p ditt anvndarkonto med det lsenord som
du vljer nr du skapar kontot. Nr du angett din pin-kod blir
du bekrftad anvndare och fr d mjlighet att se vilka meriter som finns registrerade p dig. Det r bara handlingar som
inte finns med som behver skickas in nr du anmler dig.
Observera att de meriter du skickar in per post inte syns
p en gng p www.studera.nu utan frst efter att de registrerats av handlggare.
Betyg, hgskoleprov och akademiska meriter
Slutbetyg frn de flesta gymnasieskolor verfrs automatiskt

frn den nationella betygsdatabasen. Vilka skolor som r anslutna till databasen kan du se p www.studera.nu. Resultatet av hgskoleprovet verfrs ocks automatiskt. Betyg frn
komvux och intyg ver andra utbildningar samt intyg fr att
styrka arbetslivserfarenhet mste du sjlv skicka in. Nr du
gr en anmlan hmtas ocks eventuella akademiska meriter
(pong frn hgskolan) automatiskt.
Eventuella kompletterande handlingar som du vill ska
rknas med ska skickas till: Antagningen, 833 82 Strmsund.
Vad hnder om min anmlan kommer in fr sent?
Fullstndiga anmlningar som kommer in efter sista anmlningsdag placeras i tidsordning och rangordnas drefter och
du blir antagen i mn av plats.
Kan jag ska nr anskningstiden gtt ut?
Fram till terminsstart kan du anmla dig p webben till de

utbildningsalternativ som r ppna fr sen anmlan. Du
kommer att rangordnas efter dem som har skt i tid, efter
det datum din sena anmlan inkom. Om anmlan inte var
fullstndig vid inlmnandet rangordnas du efter den dag d
behrigheten styrks.
Kan jag verklaga?
Det r endast Hgskolans beslut om behrighet som kan

verklagas, sjlva antagningen sker genom urvalsfrfarande
och gr inte att verklaga. Meddelande finns p antagningsbeskedet. Du vnder dig till verklagandenmnden fr Hgskolan och skickar din verklagan till Antagningen, 833 82
Strmsund. I verklagan ska framg vad du vill f ndrat

samt vilka skl du beropar. Glm inte att bifoga en vidimerad kopia p antagningsbeskedet. Om du har funnit uppenbara fel i hanteringen av din anmlan ska du inte verklaga utan omgende kontakta VHS Contact Center, telefon
0771-550 720.
Mste jag vara med p uppropet?
Det r viktigt att nrvara vid uppropet. r du frnvarande

utan att ha uppgett orsak riskerar du att frlora din plats. Du
mste ocks registrera dig p kursen/programmet, vilket oftast grs p uppropsdagen.
Om du inte r nrvarande vid uppropet mste du sjlv se
till att du blir registrerad. r du inte registrerad har du inte
rtt att delta i undervisningen. Du r inte heller berttigad
till studiemedel.
Kan jag skjuta p min studiestart om jag har blivit
antagen?
Om srskilda skl finns gr det att begra anstnd med att

pbrja studierna. Sklen kan vara av medicinsk eller social
art som inte var knd vid anskningstillfllet. Det kan ocks vara p grund av militrtjnstgring, vrd av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet. Du skickar
din anskan om anstnd som ett personligt brev till Studerandeavdelningen p Hgskolan i Halmstad, dr du uppger
dina skl och styrker dem med intyg. Fr anstnd p grund
av militrtjnstgring ska detta ocks anges genom en markering p anmlningsblanketten till VHS. Mer information
finns att hmta i VHS anmlningskatalog.
Vad
hnder
sedan?
efter sista anmlningsdatum
1. Kontrolluppgifter
Om du har skapat ett anvndarkonto p www.studera.nu och

r bekrftad anvndare har du bland annat valt om du vill f
meddelande via e-post nr din anmlan r frdigbehandlad.
Du ska d g in p Dina sidor och kontrollera att uppgifterna
stmmer och vad som eventuellt behver kompletteras. Om
du saknar anvndarkonto eller har valt att kommunicera via
post s skickas kontrollbesked till dig s snart din anmlan
behandlats. Du fr besked under maj eller juni infr hstterminen och under november infr vrterminen. Alla med
anvndarkonto (som har bekrftats med pin-kod) kan nr
som helst byta stt att kommunicera p.
Ls kontrolluppgifterna noga! Dr redovisas de registrerade uppgifter som rr din anmlan samt preliminra bedmningar. Om du behver skicka in kompletterande handlingar
fr att din anmlan ska kunna behandlas korrekt, meddelas
det genom kontrollbeskedet eller p Dina sidor.
Kompletteringar och eventuella synpunkter p kontrollbeskedet ska du lmna med den tidsfrist som anges i beskedet.
2. Kompletteringar
Kompletteringar ska ha kommit in senast den 21 juni fr en

anskan infr ht 2010 och den 1 december infr vt 2011.
Kompletterande handlingar skickas till: Antagningen, 833 82
Strmsund.
3. Antagningsbesked 1
Antagningsbesked infr ht 2010 skickas ut i mitten av juli,

och i brjan av december infr vt 2011, om du har valt att f
beskedet per post. Annars fr du ett e-postmeddelande att
ditt antagningsbesked finns p Dina sidor p www.studera.
nu. I ditt antagningsbesked anges om du r antagen, reserv160 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011
placerad eller struken till de utbildningar du skt. Alla som

r behriga men som inte blivit antagna reservplaceras. Av
antagningsbeskedet framgr vilket ordningsnummer din reservplacering har och hur mnga antagna det finns i din urvalsgrupp.
4. Svara fr att behlla din plats
Du mste svara p antagningsbeskedet fr att behlla din plats.

P Dina sidor p www.studera.nu kan du lsa ditt antagningsbesked och svara ja fr att behlla din plats. Du kan
ndra ditt svar fram till sista svarsdag. Information om sista
svarsdatum finns p www.studera.nu. Om du anger din epostadress kan du f en bekrftelse till denna adress att ditt
svar har registrerats. Observera att du mste klicka p skickaknappen i steg tv fr att ditt svar ska registreras. Det gr ven
att svara per post.
Grundregeln r att du fr st kvar som antagen till hgst
45 hgskolepong (hp), drutver fr du st kvar som reserv
till hgst 165 hp. Om du inte r antagen till ngon utbildning
kan du st kvar som reserv till hgst 210 hp. Hgst 210 hp behandlas i det andra urvalet. Om du tackat ja till mer n 210 hp
stryks alternativen nerifrn och upp enligt den prioritetsordning du gjort p anmlan, till dess 210 hp kvarstr.
5. Antagningsbesked 2
I det andra urvalet prvas du i enlighet med hur du har svarat

p antagningsbesked 1. Om du blir antagen till ett hgre prioriterat utbildningsalternativ stryks du frn det lgre prioriterade, ven om du var antagen till detta i det frsta urvalet.
6. terbud
Om du antagits och tackat ja, men inte gr ansprk p platsen,

ska du lmna terbud!
Efter studierna
Hur fr jag ett examensbevis?
Nr du r klar med din utbildning ansker du sjlv om att f

ut din examen. Anskan grs p blanketten Anskan om examensbevis som kan fs p respektive sektions expedition, Studentcentrum eller frn Hgskolans webbplats. Du kan anska
om examen efter genomgnget program. Du kan ocks skapa
din egen examen genom att lsa olika fristende kurser.
Du r inte bunden att lsa alla kurser hos oss utan kan kombinera bde kurser och olika utbildningsorter. Examensbevis
utfrdas d efter anskan vid den hgskola eller det universitet
dr du slutfrt din utbildning.
Har du frgor kring examen kan du ta kontakt med ngon av
vra studievgledare eller examenshandlggare.
Vilka examina kan jag ta vid Hgskolan i Halmstad?
Det finns flera typer av examina du kan anska om vid Hgskolan i Halmstad:
Grundniv
Hgskoleexamen omfattar avslutade kurser om 120 hgskolepong med viss inriktning.
Kandidatexamen omfattar avslutade kurser om 180 hgskolepong med viss inriktning varav minst 90 hgskolepong med successiv frdjupning inom huvudomrdet fr
utbildningen.
Avancerad niv
Magisterexamen omfattar avslutade kurser om 60 hgskolepong med viss inriktning varav minst 30 hgskolepong med frdjupning inom huvudomrdet fr utbildningen.
Masterexamen omfattar avslutade kurser om 120 hgskolepong med viss inriktning varav minst 60 hgskolepong
med frdjupning inom huvudomrdet fr utbildningen.
Bde magister- och masterexamen bygger p tidigare kandidatexamen eller motsvarande. Information om de huvudomrden inom vilka de olika examina kan utfrdas finns p Hgskolans webbplats.
Yrkesexamen
Vid Hgskolan i Halmstad kan du g program som leder till
fljande yrkesexamina:
lrarexamen
hgskoleingenjrsexamen
sjukskterskeexamen
specialistsjukskterskeexamen
Den 1 juli 2007 infrdes ett nytt utbildningssystem i Sverige.
Fr dig som pbrjade din utbildning fre 1 juli 2007 finns
mjlighet att ta ut examen enligt det gamla systemet. Mer information finns p www.hh.se.
Studera med funktionshinder

Om du planerar att lsa p Hgskolan i Halmstad och har
ett funktionshinder som gr att du behver std och hjlp i
din studiesituation ska du i god tid helst i samband med
anskan ta kontakt med Studentcentrum. Studievgledare
Marita Fahrman-Cronheim r samordnare fr pedagogiskt
std till studenter med funktionshinder. Det kan ta tid att
arrangera och ordna det std som du behver s drfr mste du hra av dig i god tid innan terminen brjar. Annars
finns det risk fr att du inte hinner f det std du behver
redan frn brjan.
Vad r funktionshinder?
Fr att f tillgng till det std som Hgskolan i Halmstad kan

erbjuda krvs att du har en diagnos eller ett intyg som styrker
ditt funktionshinder.
Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begvningsmssiga begrnsningar av funktionsfrmgan
som till fljd av skada eller sjukdom fanns vid fdseln, har
uppsttt drefter eller frvntas uppst. (Ur Lag (2001:1286)
om likabehandling av studenter i hgskolan.)
Vad gr Skrivpunkten?
P Hgskolan finns ett resursrum, Skrivpunkten, fr skrivande studenter. Hr fr du handledning och std av lrare i det
akademiska skrivandet och hr finns datorarbetsplatser avsedda fr studenter med funktionshinder. Datorerna r utrustade
med olika program fr ndamlet. Det r enklare fr Hgskolan att mta och tillgodose dina behov av std och hjlp om
Hgskolan i frvg fr kunskap om dem. Mer information
finns p www.hh.se.
Hgskoleprov fr funktionshindrade
Fr dig som r synsvag, gravt synskadad och/eller har diagnosen

dyslexi finns mjlighet att gra ett srskilt utformat hgskoleprov. P grund av frberedelserna krvs att du anmler dig p en
speciell blankett som finns att hmta p Studentcentrum. Intyg
p ditt funktionshinder skickas direkt till Hgskolan i Halmstad. Kontakta grna Studentcentrum fr mer information!
Vart vnder jag mig fr att f hjlp?
Du vnder dig till Studentcentrum om du har ett funktionshinder och behver std och hjlp i din studiesituation. Studievgledare Marita Fahrman-Cronheim ansvarar fr att samordna stdet till studerande med funktionshinder.
Kontakt
Besksadress: Studentcentrum, hus Q

ppettider: mndagtorsdag kl. 8.3016.00,
fredag kl. 10.0016.00
Telefon: (vx) 035-16 71 00
E-post: info@sa.hh.se
Fax: 035-18 71 86
Har Du
Flera frgor?
Studentcentrum
Du vnder dig hit till exempel nr:
Studentcentrum r samlingspunkten dr du kan boka vgledningssamtal och stlla allmnna frgor som rr antagning,
behrighet, arbetsmarknad, hgskoleprov, studiemedel och
examen. Du kan ocks p egen hand ska information om
utbildning och arbetsmarknad. Fr ppettider och kontaktinformation, se faktarutan nedan.
Du r osker p ditt val av utbildning.

Du undrar om hgskolestudier kan vara ngot fr dig.
Du har frgor kring utbildningar vid Hgskolan i Halmstad.
Du har frgor om hur man blir behrig eller kommer in
p en hgskoleutbildning.
Du funderar p skillnaden mellan program och kurser.
Du r osker p hur du ska planera dina studier.
Studie- och karrirvgledning

Studievgledarna finns bde fr dig som redan studerar och
fr dig som funderar p att brja studera. De r ett bollplank nr du behver reda ut tankar och prva dina ider
kring studier, yrke och karrir. Studievgledarna medverkar
till att du fr en strre insikt om vilken kompetens, intressen och vrderingar du har i frhllande till val av studier,
yrke och karrir. De erbjuder dig en samtalspartner som utmanar dig och ger dig verktyg fr att du ska kunna skaffa
dig ett beslutsunderlag. Du r vlkommen att boka ett vgledningssamtal. Har du mer konkreta frgor kan du ringa
eller skicka e-post.
Som student kan du ocks delta i olika frelsningar, workshoppar, och karrirvgledning i grupp, allt fr att vgen ut i
arbetslivet ska bli s bra som mjlig fr dig.
Studentcentrum har ppet
Mndag torsdag kl. 8.3016.00, fredag kl. 10.0016.00

Hur bokar jag tid fr studievgledning?
Du bokar tid genom att beska Studentcentrum, ringa studievgledningen tel. 035-16 71 00 (vx) eller e-posta till studievagledning@hh.se.
Studentcentrum har ppet mndag torsdag kl. 8.3016.00 och fredag kl. 10.0016.00. Du bokar tid hos studievgledningen genom att beska Studentcentrum, ringa studievgledningen tel. 035-16 71 00 (vx) eller e-posta till
studievagledning@hh.se.
Alfabetiskt
Register
M = Magisterprogram M = Masterprogram P = Pbyggnadsutbildning
PROGRAM
Affrssystemprogram inriktning fretagsekonomi 180 hp.... 23
Affrssystemprogram inriktning informatik 180 hp................. 52
Arbetsvetenskapligt program 180 hp.............................................119
Biologi-/kemiprogram 180 hp.......................................................... 101
Biomedicin inriktning fysisk trning 180 hp.............................. 102
Biomekanikingenjr inriktning mnniska teknik 180 hp......... 67
Byggingenjr byggkonstruktion och projektering 180 hp...... 68
Byggingenjr byggproduktion och projektledning 180 hp...... 69
Byggingenjr fastighet och energi 180 hp................................... 70
Byggingenjr internationell byggproduktion och
projektledning 180 hp.......................................................................... 71
Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp..................................24
CAD-tekniker 120 hp.......................................................................... 72
Civilekonomprogrammet 240 hp...................................................... 25
Colleger 30 hp................................................................................... 151
Dataingenjr 180 hp............................................................................. 73
Ekonomprogrammet 180 hp.............................................................. 26
Elektroingenjr 180 hp........................................................................ 75
El- och ntverksentreprenr 60 hp................................................. 74
Energiekonomprogrammet 180 hp.................................................. 27
Energiingenjr frnybar energi 180 hp........................................ 76
Entreprenrskap och frnyelse 60 hp............................................. 28
Europaekonomprogrammet 180 hp................................................. 29
Folkhlsovetenskapligt program 180 hp....................................... 120
Hllbar turismutveckling 180 hp....................................................... 41
Hlsopedagogiskt program 180 hp................................................. 121
Idrottsvetenskapligt program 180 hp............................................ 122
Informationslogistik 180 hp................................................................ 53
Internationella marknadsfringsprogrammet 180 hp................. 30
Internationella relationer och nationalekonomi 180 hp........... 123
IT-forensik och informationsskerhet 120/180 hp....................... 77
Kultur- och kommunikationsprogram 180 hp............................... 42
Lrarprogrammet 210 hp.................................................................... 94
Lrarprogrammet 210/240 hp........................................................... 95
Lrarprogrammet 270/300/330 hp................................................... 96
Magisterprogram i arbetsvetenskap 60 hp M............................ 135
Magisterprogram i biomedicin inriktning fysisk trning och
prestation 60 hp M...........................................................................106
Magisterprogram i datorntverksteknik 60 hp M...................... 85
Magisterprogram i energiteknik frnybar energi 60 hp M... 85
Magisterprogram i finansiell matematik 60 hp M.....................106
Magisterprogram i handikappvetenskap 60 hp M. ................... 135
Magisterprogram i informatik 60 hp M......................................... 59
Magisterprogram i internationell marknadsfring 60 hp M.........32
Magisterprogram i mikroelektronik och fotonik 60 hp M....... 85
Magisterprogram i sociologi 60 hp M.......................................... 135
Magisterprogram i statsvetenskap 60 hp M............................... 135
Magisterprogram i strategisk ledning 60 hp M............................ 32
Magisterprogram i teknisk projektledning och
affrsutveckling 60 hp M................................................................... 86
Magisterprogram i tillmpad miljvetenskap 60 hp M............106
Magisterprogram i vetenskapliga berkningar 60 hp M............ 86
Magisterprogram med inriktning

informationslogistik M 60 hp............................................................ 59
Magisterprogrammet revisor och bank 60 hp M........................ 32
Maskiningenjr datorstdd produktframtagning 180 hp........ 78
Maskiningenjr produktionsutveckling 180 hp.......................... 79
Maskiningenjr teknisk design 180 hp......................................... 80
Masterprogram i hlsa och livsstil 120 hp M............................. 136
Masterprogram i inbyggda och intelligenta system 120 hp M.86
Masterprogram i informationsteknologi 120 hp M.................... 87
Masterprogram i innovationsledning och
affrsutveckling 120 hp M............................................................................. 33
Masterprogram i innovationsledning och affrsutveckling,
inriktning teknisk projektledning 120 hp M................................. 86
Masterprogrammet i maskinteknik 120 hp M............................. 87
Mediepedagogik 180 hp..................................................................... 124
Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp............. 54
Mekatronikingenjr 180 hp................................................................ 81
Milj- och hlsoskydd 180 hp.......................................................... 103
Miljvetare 180 hp..............................................................................104
Multimediadesign 180 hp..................................................................... 55
Naturvrd och artmngfald 180 hp................................................ 105
Ntverksdesign och datordrift 60/120 hp...................................... 82
Professionellt idrottsutvande inriktning golf 120 hp........... 125
Psykologiprogrammet inriktning arbete och idrott 180 hp.126
Pbyggnadstermin djurskydd 30 hp P.....................................106
Pbyggnadstermin livsmedelshygien 30 hp P........................ 107
Pbyggnadsutbildning datorntverksteknik 30 hp P............. 85
Pbyggnadsutbildning hllbara energisystem 60 hp P........... 87
fastighetsmklarinriktning 60 hp P................................................ 33
inriktning fastighetsfrvaltning P 60 hp............................................33
Pbyggnadsutbildning miljoch hlsoskydd 30 hp P......... 107
Pbyggnadsutbildning miljoch hlsoskydd 60 hp P......... 107
Sjukskterskeprogrammet 180 hp................................................. 127
Socialpsykologiskt program 180 hp................................................ 131
Socialt arbete ledning och organisering 180 hp...................... 132
Sociologi och socialt utvecklingsarbete 180 hp.......................... 133
Specialistsjukskterskeutbildningar............................................... 128
Sprkprogram engelska, franska eller svenska 180 hp............ 43
Statsvetenskapligt program medinriktning politisk
kommunikation 180 hp...................................................................... 134
Teknisk/naturvetenskaplig bastermin 20 veckor.......................... 66
Tekniskt/naturvetenskapligt basr 40 veckor............................... 65
Utbildningsvetenskap/allmnt utbildningsomrde 90 hp (AU90) .98
Utvecklingsingenjrsprogrammet 180 hp...................................... 83
Valfritt ekonomiskt program 180 hp................................................31
Valfritt informatikprogram 180 hp................................................... 56
Webbdesign 60 hp................................................................................ 58
Webbdesign 120 hp.............................................................................. 57
ppen ingng 90 hp............................................................................. 84
Alfabetiskt
Register
Kurser
3D-visualisering 7,5 hp......................................................................... 88
A
Administration av datorsystem 7,5 hp............................................ 88
Administration av operativsystem 7,5 hp....................................... 88
Affrsengelska I, 7,5 hp........................................................................ 44
Affrsengelska II 7,5 hp........................................................................ 44
Affrsinformatik I, 7,5 hp.................................................................... 34
Affrsinformatik II 7,5 hp.................................................................... 34
Affrskultur I, 7,5 hp............................................................................ 34
Affrskultur II 7,5 hp............................................................................ 34
Affrsredovisning 7,5 hp...................................................................... 34
Affrssystem affrsvrde genom frndringsarbete 7,5 hp... 60
Affrssystem en helhetsbild 7,5 hp............................................... 60
Affrsutveckling och entreprenrskap 15 hp................................ 34
Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp A........................... 138
Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp A.................. 138
Allmn kemi 15 hp...............................................................................112
Analys och simulering med Catia V5 7,5 hp................................... 88
Analytisk kemi I, 7,5 hp.......................................................................112
Analytisk kemi II 15 hp........................................................................112
Anpassad fysisk aktivitet (AFA) fr barn och ungdomar med
funktionsnedsttningar 15 hp........................................................... 141
Arbetarlitteratur d och nu 7,5 hp................................................... 48
Arbetspsykologi (6190) 30 hp....................................................... 143
Arbetspsykologiska grunder 7,5 hp................................................ 143
Arbetsrtt I, 7,5 hp............................................................................... 37
Arbetsrtt II 7,5 hp............................................................................... 37
Arbetsvetenskap frndringsarbete 15 hp............................... 137
Arbetsvetenskap
jmstlldhet och mngfald i arbetslivet 15 hp.......................... 137
Arbetsvetenskap organisationsteori och ledarskap 15 hp......137
Arbetsvetenskap personalekonomi 7,5 hp............................... 137
Att arbeta med barn och ungdom
med funktionshinder 30 hp.............................................................. 138
Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp.................... 138
Att arbeta som rdgivare mot grupper och organisationer i
arbetslivet och idrottsrrelsen 30 hp A..................................... 143
Att skriva manus fr kort- och dokumentrfilm 7,5 hp............. 61
Att undervisa i hgre utbildning II 7,5 hp A.............................. 141
B
Barns och ungdomars utveckling genom idrott: ett
internationellt perspektiv i teori och praktik 15 hp.................. 143
Bergman och den moderna svenska filmen 7,5 hp....................... 45
Berttarverktyg fr ljud- och bildproduktion 7,5 hp.................. 61
Beskattningsrtt I, 15 hp..................................................................... 37
Beslutsfattande i miljarbete 7,5 hp A.........................................115
Beteendevetenskaplig grundkurs 60 hp........................................ 149
Biodiversitet 15 hp..............................................................................108
Bioenergi 7,5 hp....................................................................................111
Biogasteknik 7,5 hp..............................................................................111
Biokemi I, 7,5 hp...................................................................................112
Biologi I, 30 hp.....................................................................................108
Biologi II 30 hp.....................................................................................108
Biologi, examensarbete 15 hp.......................................................... 109
Biomaterial 7,5 hp............................................................................... 109
Biomekanik inom trning 7,5 hp......................................................110
Biomekaniska mt- och analysmetoder 7,5 hp............................110
Bostadsrtt ombildning 7,5 hp....................................................... 37
Botanik fysiologi och anatomi 7,5 hp.........................................108
C
CAD-frdjupning 7,5 hp...................................................................... 88
Cellbiologi 7,5 hp.................................................................................108
Cellfysiologi 15 hp...............................................................................108
D
Databaser och databasdesign 7,5 hp................................................ 60
Datorntverk I, 7,5 hp.................................................................. 60, 88
Datorntverk V (fjrraccess) 7,5 hp................................................. 89
Datorntverk VI (optimering av konvergerat ntverk) 7,5 hp............89
Demokratisering och demokratins konsolidering 7,5 hp......... 152
Den ojmlika hlsan 15 hp A......................................................... 140
De nordiska vlfrdssystemen i globaliseringens tid: teori
och praktik 30 hp................................................................................ 149
Designprojekt 15 hp.................................................................... 89, 152
Digital grafisk design 7,5 hp................................................................ 60
Digital reglerteknik 7,5 hp A........................................................... 89
Diskret matematik 7,5 hp..................................................................113
Djurskydd 7,5 hp..................................................................................115
Djurskydd II 7,5 hp...............................................................................115
Djurskydd III 7,5 hp.............................................................................115
Dokumentrfilm 30 hp........................................................................ 61
E
Ekologi 7,5 hp.......................................................................................108
Ekologi och vrd av kustnra miljer 15 hp.................................108
Ekologi vattnet och landskapet 15 hp........................................108
Ekonomistyrning 7,5 hp....................................................................... 34
Ekosystem i trdgrden 7,5 hp........................................................108
Ekosystem i trdgrden II 7,5 hp.....................................................108
Ekosystem och biotoper 7,5 hp......................................................108
Elektriska drivsystem 7,5 hp.............................................................. 89
Elkraftsystem I, 7,5 hp......................................................................... 89
Elkraftsystem II 7,5 hp......................................................................... 89
Elkraftteknik 22,5 hp........................................................................... 89
Elkraftteknik 30 hp............................................................................... 89
Energideklaration 7,5 hp....................................................................111
Energieffektivisering 7,5 hp...............................................................111
Engelska (130) 30 hp.......................................................................... 44

Engelska (3160) 30 hp........................................................................ 44
Engelska (6190) 30 hp........................................................................ 44
Engelska fr bank och finansvsende 7,5 hp.................................. 44
Engelska fr forskare 7,5 hp............................................................... 44
Engelska litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp A.................. 45
Engelska med affrsinriktning (130) 30 hp................................... 45
Engelska sprkvetenskaplig inriktning 30 hp A......................... 45
Engelsk grammatik och versttning 7,5 hp......................... 44, 152
Engelsk hrfrstelse 7,5 hp..................................................... 44, 152
Engelsk vokabulr 7,5 hp..................................................................... 44
Entreprenrskap 7,5 hp....................................................................... 34
Entreprenrskap och affrsplanering 7,5 hp................................. 34
Entreprenrsrtt 7,5 hp...................................................................... 37
Envariabelanalys 7,5 hp.......................................................................113
Envariabelanalys 7,5 hp.......................................................................113
Ergonomi (130) 30 hp.......................................................................110
Ergonomi I, 7,5 hp................................................................................110
Ergonomi milj 7,5 hp.....................................................................110
Ergonomi projekt 7,5 hp.................................................................110
Etik 7,5 hp................................................................................................ 47
Etik och estetik med inriktning omvrdnad 7,5 hp.................... 140
Etnicitet och nationalism i Europa 7,5 hp....................................... 46
Externredovisning II 7,5 hp................................................................. 34
F
Fastighetsrtt 15 hp.............................................................................. 37
Film, genus och etnicitet 7,5 hp....................................................... 152
Film, psykologi och identitet 7,5 hp................................................. 45
Filmvetenskap (130) 30 hp............................................................... 45
Filmvetenskap (3160) 30 hp............................................................. 45
Filmvetenskap (6190) 30 hp............................................................. 45
Finansiering 7,5 hp................................................................................ 34
Finita elementmetoden (FEM) 7,5 hp.............................................. 89
Finita elementmetoden (FEM) II 7,5 hp........................................... 90
Fjrrvrme 7,5 hp.................................................................................111
Flervariabelanalys 7,5 hp....................................................................113
Flervariabelanalys 7,5 hp....................................................................113
Floristik och faunistik 7,5 hp............................................................ 152
Folkhlsovetenskap (130) 30 hp................................................... 137
Folkhlsovetenskap 30 hp A.......................................................... 137
Folkhlsovetenskap (3160) 30 hp................................................. 137
Folkhlsovetenskap (6190) 30 hp................................................. 137
Forskningsmetodik i tillmpad miljvetenskap 15 hp A..........115
Franska (130) 30 hp............................................................................ 46
Franska (3160) 30 hp......................................................................... 46
Franska (6190) 30 hp......................................................................... 46
Franska I, 7,5 hp..................................................................................... 46
Franska II 7,5 hp..................................................................................... 46
Franska III 7,5 hp................................................................................... 46
Franska IV 7,5 hp................................................................................... 46
Friformsmodellering och formgivning 7,5 hp................................. 88
Funktionshinder med
fokus p sprk och kommunikation 7,5 hp................................... 138
arbetsliv och sysselsttning 7,5 hp.............................................. 139
individuella och sociala perspektiv 15 hp.................................. 139
Funktionshinder och handikapp kategorisering och
bemstrande 7,5 hp............................................................................ 139
Funktionshindrades livsvillkor och vlbefinnande 7,5 hp......... 147

Fysiologiska och biomekaniska mtmetoder 7,5 hp...................110
Fltbiologi, biodiversitet och evolution 7,5 hp............................ 109
Fretagsekonomi (130) 30 hp......................................................... 34
Fretagsekonomi (3160) 30 hp....................................................... 35
Fretagsekonomi inriktning externredovisning
(6190) 15/30 hp.................................................................................... 35
Fretagsekonomi inriktning ledarskap (6190) 15/30 hp........... 35
Fretagsekonomi inriktning marknadsfring
(6190) 15/30 hp.................................................................................... 35
Fretagsekonomi inriktning redovisning/finansiell styrning
(6190) 15/30 hp.................................................................................... 35
Fretagsekonomi inriktning redovisning/
verksamhetsstyrning (6190) 15/30 hp........................................... 35
Fretagsekonomi och arbetsrtt fr hlsobranschen 15 hp....110
Fretagshlsovrd och den egna yrkesrollen 15 hp...........137, 141
Frnybar energi 7,5 hp........................................................................115
Frnybar energi, grundkurs 7,5 hp..................................................111
Frvaltning och kommunikation 7,5 hp..........................................115
G
Genteknik 7,5 hp..................................................................................112
Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (130) 30 hp....... 138
Genus, etnicitet och andra maktstrukturer (3160) 30 hp..... 138
Genus och samhlle 7,5 hp A........................................................ 147
GIS med naturvrdsinriktning 7,5 hp............................................. 109
Grafisk produktion 7,5 hp.................................................................. 61
Grunder inom idrottsskador 7,5 hp.............................................. 144
H
Halland mellan danskt och svenskt 7,5 hp...................................... 46
Halmstadgruppen och svensk surrealism 7,5 hp........................ 152
Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp A........................................ 139
Handledning fr VFU-lrare 7,5 hp.................................................. 99
Historia (130) 30 hp........................................................................... 46
Historia (3160) 30 hp........................................................................ 47
Historia (6190) 30 hp......................................................................... 47
Historia 30 hp A.................................................................................. 47
Historiedidaktik 7,5 hp........................................................................ 47
Human Resource Management (3160) (6190) 7,5 hp............. 38
Humor och hlsa 15 hp..................................................................... 144
Hlsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp........................................... 141
Hlsa och livsstil I, 15 hp A............................................................ 140
Hlsopedagogik 15 hp........................................................................ 142
Hlsopedagogiska arenor 15 hp...................................................... 142
Hlsopedagogiska strategier 15 hp................................................. 142
Hlsopsykologi II 7,5 hp..................................................................... 144
Hlsopsykologi I teoretiska perspektiv 7,5 hp......................... 144
Hlsoteorier 7,5 hp............................................................................ 140
I
Id- och lrdomshistoria (130) 30 hp............................................ 47
Id- och lrdomshistoria (3160) 30 hp......................................... 47
Id- och lrdomshistoria (6190) 30 hp......................................... 47
Idrottsskada och rehabilitering: ett internationellt
perspektiv i teori och praktik 7,5 hp............................................. 144
Idrottssociologi 15 hp........................................................................ 147
Industriell mtteknik 7,5 hp............................................................... 90
Industriell organisation (3160) (6190) 7,5 hp............................ 38

Informatik (130) 30 hp....................................................................... 60
Informatik (3160) 30 hp.................................................................... 60
Informatik (6190) 15 hp..................................................................... 60
Informatik (6190) 30 hp.................................................................... 60
Interaktionsdesign 7,5 hp.................................................................... 60
Internationella marknadsfringsstrategier 7,5 hp A................. 35
Internationella relationer (130) 30 hp......................................... 139
Internationella relationer (3160) 30 hp...................................... 139
Internationella relationer (6190) 30 hp...................................... 139
Internationell ekonomi (3160) (6190) 7,5 hp............................ 38
Introduktionskurs i matematik 7,5 hp............................................114
Introduktion till fretagshlsovrd 15 hp.............................137, 142
Introduktion till informatik 7,5 hp.................................................... 60
Introduktion till Kinas historia och kultur 7,5 hp......................... 47
Introduktion till kinesiska 7,5 hp....................................................... 47
Introduktion till kriminologi 15 hp................................................. 147
Introduktion till musikproduktion 7,5 hp..................................... 152
Introduktion till pedagogik 15 hp.................................................... 142
Islam i nutiden 7,5 hp........................................................................... 49
Jane Austens vrld 7,5 hp.................................................................... 45

handelsrttslig inriktning 15 hp.................................................37, 152
Juridisk versiktskurs med offentligrttslig inriktning 15 hp..... 37
Lean Production i teori och praktik 7,5 hp.................................... 90

Ledarskap (att leda p distans) 7,5 hp............................................. 35
Ledarskapets psykologi 7,5 hp......................................................... 144
Ledarskap: gruppers utvecklingsprocess 7,5 hp........................... 36
Ledarskap och gruppdynamik 7,5 hp............................................. 144
Ledning av IT-projekt 15 hp................................................................ 60
Ledning av mnniskor 7,5 hp.............................................................. 36
Ledning och organisering av human serviceorganisationer (1-15) 15 hp............................................................... 149
Ledningssystem fr milj och kvalitet 7,5 hp...............................115
Linjr algebra 7,5 hp............................................................................114
Linjr algebra 7,5 hp............................................................................114
Litteratur och realia om Latinamerika 7,5 hp............................... 49
Litteratur och realia om Spanien 7,5 hp......................................... 49
Litteraturvetenskap (130) 30 hp..................................................... 48
Litteraturvetenskap (160) 60 hp.................................................... 49
Litteraturvetenskap (6190) 30 hp.................................................. 49
Livet i tngskogarna 7,5 hp............................................................... 153
Livsmedelshygien 7,5 hp.....................................................................116
Livsmedelshygien II 7,5 hp..................................................................116
Livsmedelskemi 7,5 hp........................................................................113
Logistik 7,5 hp........................................................................................ 90
Lrande och undervisning i hgre utbildning 15 hp A............ 142
Ls- och skrivsvrigheter i
handikappvetenskaplig belysning 7,5 hp........................................ 139
Karrirutveckling och vergngar inom idrotten: ett

internationellt perspektiv i teori och praktik 7,5 hp................. 144
Kemi (130) 30 hp...............................................................................113
Kemi (3160) 30 hp.............................................................................113
Kemi, examensarbete 15 hp..............................................................112
Kemi, frdjupningsprojekt 7,5 hp.....................................................112
Klassisk geometri 7,5 hp....................................................................114
Klimatfrndringar 7,5 hp..................................................................115
Klimatfrndringar, jordens resurser och samhllet 7,5 hp.... 149
Kommunikation, ledarskap och lrande (130) 15 hp.............. 148
Kommunikation och lrande i samhllskriser 7,5 hp................. 149
Kommunikationsplaneringens teori och praktik 7,5 hp............. 62
Konkret matematik 7,5 hp.................................................................114
Konstpedagogik III 7,5 hp.................................................................... 48
Konstpedagogik IV 7,5 hp................................................................... 48
Konstvetenskap (130) versiktskurs
inriktning 1900-talskonst 30 hp........................................................ 48
Konstvetenskap (3160) 30 hp......................................................... 48
Konstvetenskap (6190) 30 hp.......................................................... 48
Kost, fysisk aktivitet och hlsa 7,5 hp....................................137, 152
Kriminologi 7,5 hp............................................................................... 153
Kriminologi 7,5 hp A........................................................................ 147
Kropp och sjl 7,5 hp........................................................................... 47
Kultur och regional utveckling 60 hp............................................... 48
Kulturpolitik i frndring 7,5 hp...................................................... 153
Kultur som instrument 7,5 hp......................................................... 153
Kundperspektiv inom fretagshlsovrd 15 hp................. 138, 142
Kunskapsbaserat ingenjrsarbete 7,5 hp........................................ 88
Kvantitativa metoder (3160) (6190) 7,5 hp............................... 38
Kllkritik och medier 7,5 hp............................................................... 62
Krnenergiteknik 7,5 hp.....................................................................111
Makroekonomisk analys (3160) (6190) 7,5 hp.......................... 38

Makt, vld och religion i modern politik 7,5 hp.......................... 153
Managerial Economics 7,5 hp............................................................. 38
Marknadsfring I, 7,5 hp...................................................................... 36
Marknadsfring II 7,5 hp...................................................................... 36
Marknadsrtt 7,5 hp............................................................................. 37
Mark och vatten 7,5 hp...................................................................... 109
Mat eller drivmedel 7,5 hp.................................................................. 36
Mat eller drivmedel 7,5 hp.................................................................112
Mat eller drivmedel 7,5 hp.................................................................113
Matematik (130) 30 hp.....................................................................114
Matematikens historia 7,5 hp............................................................114
Matematiska begrepp 7,5 hp.............................................................114
Matematisk statistik 7,5 hp................................................................114
Materialteknik II 7,5 hp........................................................................ 90
Matlab med tillmpningar 7,5 hp.............................................114, 153
Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk
verksamhet 7,5 hp................................................................................. 62
Medialiseringsprocessen 15 hp.......................................................... 62
Medicinsk engelska 7,5 hp................................................................... 45
Medieanalys 7,5 hp....................................................................... 62, 153
Medie- och kommunikationsvetenskap (130) 30 hp................. 62
Medie- och kommunikationsvetenskap (3160) 30 hp............... 62
Medie- och kommunikationsvetenskap (6190) 30 hp............... 62
Medie- och kommunikationsvetenskap 30 hp A........................ 62
Mediepedagogiska perspektiv 15 hp.............................................. 142
Mediepedagogiska praktiker i arbetslivet 15 hp......................... 142
Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp.......................... 142
Mediernas roll i det offentliga samtalet 7,5 hp.............................. 62
Mekanik II 7,5 hp................................................................................... 90
Mellanmnskliga konflikter i arbetslivet 7,5 hp........................... 144
Nationalekonomi (130) 30 hp......................................................... 38

Nationalekonomi (3160) 30 hp....................................................... 39
Nationalekonomi (6190) 30 hp....................................................... 39
Nationalekonomi, uppsats 15 hp...................................................... 39
Naturvrd och naturaliesamlingar 7,5 hp..................................... 109
NC/Cam 7,5 hp...................................................................................... 90
Nutrition 15 hp A............................................................................. 140
Nutrition I, 7,5 hp................................................................................110
Nybrjarfranska 30 hp........................................................................ 46
Nybrjarspanska 30 hp....................................................................... 49
Nyfretagandets grunder 7,5 hp..................................................... 153
Prevention inom kardiologisk vrd 7,5 hp A............................. 141

Processledning i utvecklingsprojekt 15 hp................................... 139
Produktutveckling II 7,5 hp................................................................. 90
Produktutveckling III 7,5 hp............................................................... 90
Programmering 7,5 hp......................................................................... 89
Programmering i Visual Basic .NET 7,5 hp..................................... 61
inom fretagshlsovrd 15 hp................................................. 138, 143
Projektledning II 7,5 hp........................................................................ 91
Projektledning III 7,5 hp....................................................................... 91
Projektledning i internationell milj 7,5 hp.................................... 91
Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp.................................... 91
Psykologi (130) 30 hp....................................................................... 144
Psykologi (3160) 30 hp.................................................................... 144
Psykologi (6190) 30 hp.................................................................... 145
Psykologi 30 hp A............................................................................. 145
Psykologi allmn mnesintroduktion 7,5 hp............................. 145
Psykologi idrottspsykologi I, 7,5 hp............................................ 145
Psykologi inriktning idrott (130) 30 hp....................................... 145
Psykologi inriktning idrott 30 hp A.............................................. 145
Psykologi inriktning idrott (3160) 30 hp..................................... 145
Psykologi inriktning idrott (6190) 30 hp..................................... 145
Psykologi: ledarskap inom barnoch ungdomsidrott 7,5 hp.........146
Psykologi: motions- och hlsopsykologi 7,5 hp........................... 146
Psykologi personlighetspsykologi 7,5 hp................................... 145
Psykologi socialpsykologi 7,5 hp.................................................. 145
Psykologi socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp......... 146
Psykologi utvecklingspsykologi 7,5 hp........................................ 146
Psykosocial arbetsmilj: teoretiska perspektiv 7,5 hp.............. 146
Offentlig konst i Sverige 7,5 hp......................................................... 48

Omvrdnad 30 hp A........................................................................ 141
Omvrdnad (3160) 30 hp............................................................... 140
Omvrdnad (6190) 30 hp................................................................ 140
Omvrdnad med inriktning mot nutrition 7,5 hp....................... 140
Omvrdnad med inriktning mot palliativ vrd 7,5 hp................ 140
Omvrdnad med inriktning mot smrta
och smrtbehandling 7,5 hp............................................................. 140
Omvrdnadsteorier 7,5 hp............................................................... 141
Omvrdnad vetenskapligt arbete 15 hp.................................... 140
Omvrdnad vetenskapligt arbete 15 hp A.............................. 141
Optionsteori (3160) (6190) 7,5 hp.............................................. 39
Organisation och ledarskap 7,5 hp................................................... 36
Organisk kemi I, 7,5 hp.......................................................................113
Ornitologi och fgelekologi 7,5 hp................................................. 109
Rehabiliteringsteknik 7,5 hp..............................................................110

Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp..................... 49
Religionsvetenskap (130) 30 hp...................................................... 49
Religionsvetenskap (3160) 30 hp.................................................... 49
Religionsvetenskap (6190) 30 hp.................................................... 49
Revisorsjuridik 15 hp............................................................................ 37
Ritteknik och solidmodellering 7,5 hp............................................. 88
Rrelseapparatens funktion vid trning
inriktning biomekanik 30 hp..........................................................110
Rrelseapparatens skador och sjukdomar 7,5 hp.......................111
Mentorskap som verktyg i personlig och professionell

utveckling 15 hp................................................................................... 149
Mikrobiologi och genetik 7,5 hp...................................................... 109
Mikroekonomisk analys (3160) (6190) 7,5 hp........................... 38
Miljekonomi 7,5 hp.....................................................................38, 116
Miljfordon och miljanpassade transporter 7,5 hp.........112, 116
Miljkemi 7,5 hp...................................................................................113
Miljkemi: industriella processer 7,5 hp........................................113
Miljkemi: industriella processer 7,5 hp........................................116
Miljkonsekvensbeskrivning 7,5 hp.................................................116
Miljkunskap I, 15 hp...........................................................................116
Miljkunskap II 7,5 hp.........................................................................116
Miljvetenskap I, 15 hp.......................................................................116
Multimedia I, 7,5 hp.............................................................................. 61
Multimedia II 7,5 hp.............................................................................. 61
P
PDM, produktdatahantering 7,5 hp.................................................. 88
Pedagogikens forskningsmetoder I, 15 hp.................................... 142
Pedagogikens forskningsmetoder II 15 hp A............................. 143
Pedagogiskt forskningsarbete I, 15 hp........................................... 143
Pedagogiskt forskningsarbete II 15 hp A.................................... 143
Personlig assistans brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp....... 139
Personurval: personbedmning och rekrytering 7,5 hp........... 144
Politisk kommunikation 30 hp......................................................... 148
Portfljvalsteori (3160) (6190) 7,5 hp........................................ 39
Praktik i biologi 7,5 hp....................................................................... 109
Praktisk engelska................................................................................... 45
S
Samhllsgeografi (130) 30 hp......................................................... 139
Samhllsvetenskaplig grundkurs 15 hp.......................................... 148
Samtalsprocesser och metoder: psykologiska teorier
om samspel 7,5 hp............................................................................... 146
Sannolikhetsteori 7,5 hp....................................................................114
Skapande skrivande 7,5 hp................................................................ 153
Sociala vlfrdsmodeller i jmfrande perspektiv 15 hp.......... 148
Socialpsykologi (130) 30 hp............................................................ 146
Socialpsykologi (3160) 30 hp......................................................... 146
Socialpsykologi (6190) 30 hp......................................................... 146
Socialpsykologi kreativa processer i grupper och
organisationer 7,5 hp A................................................................... 147
Socialrtt 30 hp...................................................................................... 37
Socialt arbete bland barn och unga
svenska och internationella erfarenheter 15 hp..................... 147
Socialt arbete ungdom och mngfald 7,5 hp............................ 147
Sociologi (130) 30 hp....................................................................... 147

Sociologi (3160) 30 hp..................................................................... 148
Sociologi (6190) 30 hp..................................................................... 148
Sociologi 30 hp A.............................................................................. 148
Solenergi 7,5 hp....................................................................................112
Spanska (130) 30 hp........................................................................... 50
Spanska (3160) 30 hp......................................................................... 50
Spanska konversationskurs i nutida
spansk litteratur II 7,5 hp.................................................................... 50
Spansk grammatik I, 7,5 hp................................................................. 50
Spansk grammatik II 7,5 hp................................................................. 50
Speaking and Writing in English 7,5 hp.......................................... 153
Statistik 15 hp......................................................................................... 39
Statistikteori 7,5 hp.............................................................................115
Statsvetenskap (130) 30 hp............................................................ 148
Statsvetenskap 30 hp A................................................................... 149
Statsvetenskap (3160) 30 hp......................................................... 148
Statsvetenskap (6190) 30 hp.......................................................... 148
(130) 30 hp............................................................................................ 63
(3160) 30 hp......................................................................................... 63
pbyggnadskurs 30 hp.......................................................................... 63
Strategisk marknadsfring I, 7,5 hp.................................................. 36
Strategisk marknadsfring II 7,5 hp.................................................. 36
Studenthandledning 7,5 hp A......................................................... 141
Svenska sprket (130) 30 hp............................................................ 50
Svenska sprket (3160) 30 hp.......................................................... 50
Svenska sprket (6190) 30 hp.......................................................... 50
Svensk formgivning (130) 30 hp...................................................... 48
Systematik och morfologi 7,5 hp.................................................... 109
Systemutveckling 7,5 hp...................................................................... 61
Systemutveckling och anvndbarhet 7,5 hp................................... 61
T
Tillmpad ergonomi 7,5 hp................................................................111
Tillmpad miljrtt 7,5 hp..................................................................116
Tillmpad sportbiomekanik 7,5 hp..................................................111
Transformteori 7,5 hp.........................................................................115
Trnarskap med inriktning fotboll I, 30 hp................................... 150
Trningslra I, 7,5 hp...........................................................................111
U
Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp........................ 153
Utredningsarbete/praktik med inriktning politisk
kommunikation 30 hp A................................................................. 149
Utrednings- och utvrderingsmetodik 30 hp A....................... 149
Utveckling av nya varor och tjnster 7,5 hp.................................. 91
Utvecklingspsykologi med genusperspektiv 7,5 hp.................... 146
V
Verksamhetsplanering 7,5 hp............................................................. 36
Verktyg fr att uppn miljmlen inom lantbruket 7,5 hp........116
Vetenskaplig metod med inriktning statistik 7,5 hp A............ 149
Vetenskaplig metod: teori och tillmpning 7,5 hp........................ 36
Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp......................................... 141
Vetenskapsteori, vetenskaplig metod

och forskningsetik 15 hp A............................................................ 141
Viltbiologi I, 7,5 hp.............................................................................. 109
Viltbiologi II 7,5 hp.............................................................................. 109
Vindkraft 7,5 hp....................................................................................112
Vuxenpedagogik 15 hp....................................................................... 143
Vtmarksteknik 7,5 hp A.................................................................117
Vlfrd fr ldre och funktionshindrade: brukar- och
verksamhetsperspektiv 15 hp.......................................................... 147
W
Webb- och multimediadesign 7,5 hp............................................... 61
Webbprogrammering 15 hp............................................................... 61
Webbtillmpningar i praktiken 7,5 hp........................................... 153
Y
Ytmodellering 7,5 hp............................................................................ 88
Z
Zoologisk fysiologi 7,5 hp................................................................. 109
ldres livsvillkor och vlbefinnande 7,5 hp.................................. 147

r vissa frnamn bttre n andra? 7,5 hp....................................... 50
Alfabetiskt
Register
distansKurser
A
Affrsengelska I, 7,5 hp.............................................................................44
Affrsengelska II 7,5 hp.............................................................................44
Affrsredovisning 7,5 hp...........................................................................34
Affrsutveckling och entreprenrskap 15 hp....................................34
Aktuell handikappvetenskaplig forskning 7,5 hp.............................138
Aktuella specialpedagogiska teorier 7,5 hp......................................138
Anpassad fysisk aktivitet (AFA) fr barn och ungdomar
med funktionsnedsttningar 15 hp......................................................141
Att arbeta med barn och ungdom med funktionshinder 30 hp.138
Att arbeta med vuxna med funktionshinder 30 hp.......................138
Att skriva manus fr kort- och dokumentrfilm 7,5 hp................ 61
B
Bioenergi 7,5 hp........................................................................................ 111
Biogasteknik 7,5 hp.................................................................................. 111
Bostadsrtt ombildning 7,5 hp............................................................37
Fjrrvrme 7,5 hp..................................................................................... 111

Franska (130) 30 hp.................................................................................46
Franska (3160) 30 hp..............................................................................46
Franska (6190) 30 hp..............................................................................46
Franska I, 7,5 hp..........................................................................................46
Franska II 7,5 hp..........................................................................................46
Franska III 7,5 hp.........................................................................................46
Franska IV 7,5 hp........................................................................................46
arbetsliv och sysselsttning 7,5 hp...................................................139
Funktionshinder och handikapp individuella och sociala
perspektiv 15 hp.......................................................................................139
Funktionshinder och handikapp kategorisering
och bemstrande 7,5 hp.........................................................................139
Fretagsekonomi (130) 30 hp..............................................................34
Fretagshlsovrd och den egna yrkesrollen 15 hp......................137
Fretagshlsovrd och den egna yrkesrollen 15 hp......................141
Frnybar energi, grundkurs 7,5 hp..................................................... 111
G
Grafisk produktion 7,5 hp....................................................................... 61
Den ojmlika hlsan 15 hp.....................................................................140

Digital reglerteknik 7,5 hp.......................................................................89
Handikappvetenskaplig teori 7,5 hp...................................................139

Historiedidaktik 7,5 hp.............................................................................48
Hlsa och livsstil I, 15 hp........................................................................140
Hlsa, livsstil och levnadsvanor 15 hp................................................141
Hlsopedagogik 15 hp.............................................................................142
Hlsopedagogiska arenor 15 hp...........................................................142
Hlsopedagogiska strategier 15 hp.....................................................142
Hlsoteorier 7,5 hp..................................................................................140
E
Ekonomistyrning 7,5 hp............................................................................34
Elkraftteknik 30 hp....................................................................................89
Energideklaration 7,5 hp........................................................................ 111
Energieffektivisering 7,5 hp................................................................... 111
Engelsk grammatik och versttning 7,5 hp.......................................44
Engelsk grammatik och versttning 7,5 hp S .............................152
Engelsk hrfrstelse 7,5 hp S .........................................................152
Engelsk vokabulr 7,5 hp..........................................................................44
Engelska litteraturvetenskaplig inriktning 30 hp...........................45
Engelska sprkvetenskaplig inriktning 30 hp..................................45
Engelska (130) 30 hp...............................................................................44
Engelska (3160) 30 hp.............................................................................44
Engelska (6190) 30 hp.............................................................................44
Engelska fr bank- och finansvsende 7,5 hp.....................................44
Engelska fr forskare 7,5 hp....................................................................44
Engelska med affrsinriktning (130) 30 hp.......................................45
Envariabelanalys 7,5 hp........................................................................... 113
Ergonomi projekt 7,5 hp..................................................................... 110
Ergonomi I, 7,5 hp.................................................................................... 110
Etik och estetik med inriktning omvrdnad 7,5 hp........................140
F
Fastighetsrtt 15 hp...................................................................................37
S = Sommarkurs
I
Introduktion till fretagshlsovrd 15 hp.........................................137
Introduktion till fretagshlsovrd 15 hp.........................................142
Introduktion till pedagogik 15 hp........................................................142
Introduktionskurs i matematik 7,5 hp............................................... 114
Islam i nutiden 7,5 hp................................................................................49
J
Jane Austens vrld 7,5 hp.........................................................................45
K
Klimatfrndringar 7,5 hp...................................................................... 115
Klimatfrndringar, jordens resurser och samhllet 7,5 hp.......149
Kommunikationsplaneringens teori och praktik 7,5 hp.................62
Konstvetenskap (130) versiktskurs
inriktning 1900-talskonst 30 hp.............................................................48
Kundperspektiv inom fretagshlsovrd 15 hp..............................138
Kundperspektiv inom fretagshlsovrd 15 hp..............................142

Kllkritik och medier 7,5 hp...................................................................62
Krnenergiteknik 7,5 hp......................................................................... 111
L
Ledarskap (att leda p distans) 7,5 hp ................................................35
Ledarskap: gruppers utvecklingsprocess 7,5 hp...............................36
Linjr algebra 7,5 hp................................................................................. 114
M
Marknadsfring I, 7,5 hp...........................................................................36
Matematik (130) 30 hp......................................................................... 114
Matematisk statistik 7,5 hp.................................................................... 114
Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk
verksamhet 7,5 hp......................................................................................62
Medicinsk engelska 7,5 hp........................................................................45
Medieanalys 7,5 hp.....................................................................................62
Medieanalys 7,5 hp S ...........................................................................153
Mediepedagogiska perspektiv 15 hp...................................................142
Mediepedagogiska praktiker i arbetslivet 15 hp.............................142
Mediepedagogiska praktiker i kulturlivet 15 hp..............................142
Miljfordon och miljanpassade transporter 7,5 hp..................... 112
Miljfordon och miljanpassade transporter 7,5 hp..................... 116
Miljkunskap I, 15 hp............................................................................... 116
Miljkunskap II 7,5 hp ............................................................................ 116
R
Religion och bildkonst i det sena 1900-talet 7,5 hp.........................49
Religionsvetenskap (130) 30 hp...........................................................49
S
Skapande skrivande 7,5 hp S ............................................................153
Sociologi (6190) 30 hp..........................................................................148
Solenergi 7,5 hp......................................................................................... 112
Statsvetenskap (130) 30 hp.................................................................148
Svensk formgivning (130) 30 hp...........................................................48
T
Tillmpad ergonomi 7,5 hp.................................................................... 111
U
Ungas kultur i ett digitalt medielandskap 7,5 hp S ....................153
Utveckling av nya varor och tjnster 7,5 hp.......................................91
V
Vetenskapsteori, vetenskaplig metod
och forskningsetik 15 hp........................................................................141
Vindkraft 7,5 hp........................................................................................ 112
Vuxenpedagogik 15 hp............................................................................143
Nationalekonomi (130) 30 hp..............................................................38

Nutrition 15 hp.........................................................................................140
O
Offentlig konst i Sverige 7,5 hp..............................................................48
Omvrdnad vetenskapligt arbete 15 hp........................................140
Omvrdnad (3160) 30 hp....................................................................140
Omvrdnad (6190) 30 hp....................................................................140
Omvrdnadsteorier 7,5 hp....................................................................141
Organisation och ledarskap 7,5 hp.......................................................36
P
Personlig assistans brukar- och yrkesperspektiv 7,5 hp...........139
Prevention inom kardiologisk vrd 7,5 hp........................................141
inom fretagshlsovrd 15 hp.................................................... 138, 143
Projektledning i internationell milj 7,5 hp........................................91
Projektledning II 7,5 hp.............................................................................91
Projektledning och projektarbete I, 7,5 hp........................................91
Psykologi allmn mnesintroduktion 7,5 hp.................................145
Psykologi idrottspsykologi I, 7,5 hp.................................................145
Psykologi personlighetspsykologi 7,5 hp.......................................145
Psykologi socialpsykologi 7,5 hp.......................................................146
Psykologi socialpsykologi med inriktning idrott 7,5 hp.............146
Psykologi utvecklingspsykologi 7,5 hp............................................146
Psykologi: ledarskap inom barnoch ungdomsidrott 7,5 hp......146
Psykologi: Motions- och hlsopsykologi 7,5 hp...............................146
S = Sommarkurs
Vlkommen till
ppet hus 56 mars
Viktiga datum 2010

15 februari
Sista anmlningsdag fr hgskoleprovet
15 mars
Sista dag fr anmlan till sommarkurser
10 april
Hgskoleprovet genomfrs
15 april
Sista dag fr anmlan till hstterminen
2010
Brjan av maj
Antagningsbesked sommarkurser
Mitten av juli
Antagningsbesked infr ht 2010
15 september
Sista dag fr anmlan till
hgskoleprovet
15 oktober
Sista dag fr anmlan till vrterminen
2011
23 oktober
Hgskoleprovet genomfrs
Brjan av december
Antagningsbesked infr vt 2011
SVARA FR ATT
BEHLLA DIN PLATS
Terminstider 10/11
Hstterminen 2010:
30 augusti16 januari
Vrterminen 2011:
17 januari4 juni
Terminstider fr basren
Hstterminen 2010:
12 augusti15 december
Vrterminen 2011:
3 januari3 juni
ANMLAN
All anmlan sker p

www.studera.nu
Information om sista svarsdatum finns

p www.studera.nu
vill du veta mer?

WWW.HH.SE
Studentcentrum
Studievgledning
Besksadress: hus Q
Telefon (vx) 035-16 71 00
ppettider:
Mndagtorsdag 8.3016.00, fredag 10.0016.00
E-post: studievagledning@hh.se
Kren
Box 847
301 18 Halmstad
Telefon 035-16 71 70
www.karen.hh.se
Halmstads kommun
Telefon 035-13 70 00
www.halmstad.se
ANMLAN
www.studera.nu
Har du inte tillgng till internet
kan du bestlla anmlningsmaterial
p telefon 08-613 99 00.
STUDIEMEDEL
CSN talsvar telefon 0771-276 800
www.csn.se
HGSKOLAN I HALMSTAD
Box 823 301 18 Halmstad Besksadress: Kristian IV:s vg 3

Telefon: 035-16 71 00 Telefax: 035-18 61 92
E-post: registrator@hh.se www.hh.se

Katalog1011webb PDF

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Katalog1011webb PDF

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

HGSKOLAN I

Romulo Enmark rektor, Hgskolan i Halmstad

Vlkommen till oss!

HLL DRMMEN LEVANDE

Vill du bli lrare eller hlsordgivare? Du vill kanske utveckla

ed en akademisk examen i bagaget

4 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011

studenterna och stora valmjligheter nr

Hgskolan i Halmstad erbjuder en kreativ milj dr du har goda mjligheter

Det r ltt att trivas p Hgskolan i

VLKOMMEN TILL HGSKOLAN I HALMSTAD!

HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 5

Att lsa p hgskola innebr frihet. Men ocks ansvar.

tt lsa p hgskola skiljer sig en del frn

nen innebr ofta att dagarna till stor del r

kom p rtt kurs

tersom du lser. En termin ger 30 hp om

GLM INTE KVITTOT!

KARRIRIST JA, VISST!

sprkstolk. Kontaktperson fr studenter

BO KVAR P DIN HEMORT

ning, lektioner och tentamen. Kontakten

BEHVER DU HJLP med

HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 7

Tur & retur

Att studera p Hgskolan i Halmstad kan innebra ett steg

ill du lra dig ett nytt sprk eller

8 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011

P en del av Hgskolans program ingr en utlandsvistelse som en obligatorisk

p egen hand. Utbudet blir strre, men det

Det finns mycket att vinna p

rvins utlandsLs mer om Elin Se s magasin

Frelsningssalar, kafer, gym, krhus och pub p

gskoleomrdet, campus, ligger

finns kaf, restaurang, fem barer, tv

och elektronisk form, handbcker och

Fr mer information, se respektive utbildning i denna katalog eller g in p

I Studentcentrum hittar du information

P flera av Hgskolans utbildningar har

Trade Center, i vardagstal kallad

vningarna ligger p 1 minut och 28

PRODUKTER, PROCESSER OCH

inbyggda och intelligenta system r ngot

LIVSKVALITET, VLFRD OCH

och omfattar mnga olika perspektiv.

FRVERKLIGA DIN DRM

HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011 13

Frelsningar, kursbcker och tentaplugg i all ra, men

om ny student har du en spnnande

14 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011

verka Hgskolans verksamhet finns dessutom mjlighet att vara studentrepresentant i

duktiga personer som kan fretrda dina

Under ett par veckor i augusti pgr nollningen d alla

Frsta dagen. Klockan nrmar sig tio och

I dag r det upprop. Tv klockor stllda och

Frsta dagen som

Nu r tio dagar av nollning ver. I gr var

Halmstad staden med

Staden, strnderna, stmningen i Halmstad r det

almstads stadsvapen bestr av tre

16 HGSKOLAN I HALMSTAD 2010/2011

fr att det alltid ska vara ngot p gng.

Nr solen har gtt ner