Suedi

Suedi #1 2016

Magasinet utan grnser

[suid]

Hossein Mahini, 67,

Festivaldirektr - Exilfilmsfestivalen

Filmare p flykt Sprket som Sprngdes Kulturtolkar

Hjlpen vid flyktens nde Skateboardskola fr
Nyanlnda Afrikansk Musik Jakten p Reha

Redaktionen

Vlkommen till Suedi

Om du tar tget frn Kpenhamn till Sverige r frsta hllplatsen Hyllie. Dr patrullerar polisen snabbt igenom tget och slnger
ett ga p ditt pass eller id-handling. Om
du tittar ut genom fnstret p perrongen
ser du ett hgt staket. Det r ingen taggtrd
verst men det gr detsamma. Signalen r
tydlig. Kom inte hit.

Frida Bergstedt
Chefredaktr

Diskussionen om flyktingar, integration

och det mngkulturella Sverige frstrktes
kraftigt under hsten 2015 i och med den
pltsligt kande flyktingstrmmen. I samma
veva brjade vi jobba med ett magasin om
mngkultur. Men det mngkulturella Sverige r som bekant ingen nyhet, i mnga r
har mnniskor av mnga olika anledningar
gjort Sverige till sitt hem. Hndelserna
2015 pverkar drfr inte vrt arbete srskilt

mycket, frutom att gra mnet n mer

angelget. Vrt mngkulturella samhlle
r ingen politisk stndpunkt. Det r ett
faktum.
Magasinet Suedi vill prata om integration
och mngkultur p riktigt. Inte politiskt utan mnskligt. Vi vill prata om alla
fantastiska integrationsprojekt som finns
runt om i landet. Vi vill prata om flykt, om
svrigheter, om sprk och om kulturer. Vi
vill lta mnniskor som kanske inte har en
naturlig del i det offentliga samtalet komma
till tals. Vi vill bertta deras historier. Vi vill
att du som lsare ska f kunskap, vinklar och
historier du inte fr ngon annan stans.
Suedi r en tidning om Sverige, samtidigt r
det en tidning om hela vrlden.
Vlkommen hit!

R
E
D
A

Kajsa Kalmus

Josip Ladan

Ida stberg

Malin Bergstrand

Filip Lyrheden

Planeringsredaktr

Ass. chefredaktr

Ass.planeringsredaktr

Webbredaktr

Webbredaktr

Emil Salmaso

Eskil Blom

Erik Espeland

Therese Irebck

Adrian Norlund

Webbredaktr

Layoutansvarig

Layoutansvarig

Bildredaktr

Bildredaktr

Julia Sandsten
Vikberg

Lina Isaksson

Sara Kappelin

Reporter

Matilda A.
Ljungkvist

Jakob Norn

Reporter

K
T
I
O
N
E
N

Bildredaktr

[2]

Suedi grs av studenter vid JMG och r en bilaga till Vstfronten.se

Ansvarig utgivare: Ulla Sterie

Reporter

Reporter

Innehll

5
s.78
s.34

13
18

Kan man fotboll, kan man sprket >>

Suedi undersker hur man kan anvnda
idrott som integrationsverktyg.

Jag r inte ensam lngre >> Med Hjlp

av en doula och en kulturtolk kan gravida

nyanlnda kvinnor f hjlp och std genom
hela frlossningen.

Skateboardskola fr nyanlnda >> Mt

14-ringarna som har skapat en fartfylld

mtesplats fr ensamkommmande ungdomar

>> 26

s.85

Nyckeln till Sverige

Berttelsen om personnummret

28

Hjlpen vid flyktens nde >> En kvll i

ett tlt fr nyanlnda flyktingar. Tltet r ett

exempel p hur sttet vi har engagerat oss
har frndrats

s.13

>>33

34

s.52

Tidslinjen
Migrationen genom tiderna

Andra Generationens Mjligheter >>

Studier visar att personer frn f.d. Jugoslavien r den bst integrerade grupp av
utlandsfdda i Sverige. Vad beror detta p?

>> 51

s.69

40

Frn Flykting till Polis

Mt Jelena Radic som
flydde frn krigets balkan
och jobbar nu som polis i
Gteborg

Hemma p Emmaus >> I trettio r har

nyanlnda ftt chansen att lra sig svenska genom praktik p Emmaus. Vi besker den allra
frsta praktikanten som kom dit p 80-talet.

[3]

Innehll

>>46
52
60
Alltid i Suedi

>>52
>>58
>>85

Visste du att
I varje nummer publicerar Suedi den
mest intressant faktan om Sverige.

69

Eldsjlen
Rabie Aldeeb kmpar fr att fler
nyanlnda ska f en chans att
komma in i samhllet.
Mtet
I mnadens nummer mter vi rapparen
som tvingades fly fr sin musik.

78

Suedi p Webben
Rasismens Vl valda ord

Krnika frn Suedis podcastprofiler.

Filmare p flykt >> Varje r tvingas tusentals regissrer fly sina

Jakten p Rudolf Reha

Skandet efter den mystiska mannen. Och

hoppet om att f betala tillbaka en skuld
frn Andra vrldskriget.

Att lra sig sitt modersml >> Gteborg

r en av fyra platser i vrlden dr somaliska

finns p universitet. Mt studenterna med
somaliskt urpsrung och deras lrare Morgan, som sjlv aldrig satt sin fot i Somalia.

Sprket r Nyckeln >> Sadiya Mohamud

och Abdirahman Hassan kom hit i tonren. Sadiya hade inte mycket till hjlp i
skolan, Abdirahman fick massor. Nu r de
p helt olika banor.

Sprket som sprngdes >> Berttelsen om

nr Sveriges urbefolkning skambelades av
staten och frbjds att tala sitt eget sprk.

Dembo gr tillbaka rill rtterna >>

Musikern Dembo Jatta blandar tillsammans med sitt band Gambiansk och Svensk
folkmusik.

>>

hemlnder p grund av deras filmer. Hr deras historier.

Barn p flykt >> En 80-rig man och en 19-rig tonring. Vad har
de gemensamt? De har bda flytt frn krig.

Hem nya hem >> Berttelsen om nr Ziah Safari kom ensam till

Sverige fr sex r sedan. En historia om ensamhet, hemlngtan och

viljestyrka.

[4]

Lyss
na

s ue d

i.jmg
.g u . s

Nr integration och
samhrighet r avgrande
fr framtiden kan ngot s
vardagligt som fotboll vara
nyckeln.

Kan man fotboll,

kan man sprket

Text & foto: Kajsa Kalmus

Hlsa

lonk. Det vita klotet knuffar ner det helgrna i biljardbordets bakre hrnficka. Reza
Ahmadi strcker p sig, gr runt bordet och
letar efter nsta mjliga stt. Hans motspelare Gholam
Reza Ahmadi tittar tyst p sin vn. Klink. Den rda bollen
slr i kanten precis bredvid fickan p lngsidan och Gholam
Reza andas ut. Med en suck tar Reza sin k och backar tv
steg fr att betrakta spelet.
I Askims IK:s klubbstuga har lugnet smugit sig p. P
fotbollsplanerna utanfr pgr flera trningar i mrkret,
med de tappra strlkastarna som hjlp. Det enda som hrs
i klubbstugan r det fokuserande mumlet frn pojkarna
och de spetsiga dunsarna frn biljardbollarna.
Reza Ahmadi, 16, och Gholam Reza Ahmadi, 15, har
mycket gemensamt. Frutom att de har samma namn
kommer de bda frn Afghanistan och spelar fotboll i
Askims IK.
Jag har lskat fotboll sen jag var liten, sger Reza nr
ungdomarna tagit plats i den rda tygsoffan med de svarta
kuddarna som tillsammans matchar klubbens frger.
Killarna kom till Sverige fr cirka tre respektive ett och
ett halvt r sedan. Bda har bott i Gteborg i lite mer n
ett r och har spelat i Askims IK nstan lika lnge. De
bodde tillsammans hos en familj i sdra Gteborg nr de
bestmde sig fr att frska komma med i ngon klubb.
Pappan i familjen rekommenderade Askims IK.
Vi fick skjuts av pappan och fick vara med p en
trning. Vi blev jttevl mottagna, berttar Gholam Reza.
Jag brjade trna med laget och jag tyckte om
trnaren och lagkamraterna. De tyckte om mig ocks.
Efter en vecka brjade serien och jag gjorde hattrick i frsta matchen. Efter de kallade de mig fr lagstjrna och
Reza hattrick, sger Reza som spelar med pojkar fdda
1999.
Gholam Reza gjorde ocks ml
i sin frsta match och spelar nu
med pojkar fdda 2000. Bda ingr i de ordinarie trupperna.

I Afghanistan vxte killarna

Jag har
lskat
fotboll sen
jag var
liten.

upp cirka femtio mil ifrn varandra.

Ingen av dem tillhrde en klubb i
sitt hemland utan anvnde gatan
som fotbollsplan nr de spelade med sina kompisar. Gnget
brukade lgga ngra kronor per person och kpa en plastboll.
Som mlstolpar anvnde de stenar. De flesta spelade med
tofflor men de som hade det bttre stllt kunde kpa riktiga
fotbollsskor. Reza och Gholam Reza spelade med tofflor.

[6]

Gholam Reza
(till vnster)
och Reza
trnar ibland
med
varandras lag.

Det var jtteroligt. Jag lskade fotboll. Jag vill fortfarande spela s, men i Sverige har det aldrig blivit av, sger
Reza.
I den extrema vrmen spelade kompisarna tills de inte
orkade mer fr att sedan g till nrmsta hus fr att be om
vatten.
I ett steg att ge andra nyanlnda samma mjlighet som
Reza och Gholam Reza ftt har Askims IK startat ett flyktingprojekt dr de bjuder in till spel och aktivitet p klubbens fotbollsplaner. Det hela brjade med att klubbens
sportchef, Lasse Boquist, krt frbi ett nrliggande hotell
som sedan ngra r tillbaka anvnds som transitboende fr
flyktingar. P parkeringen utanfr hotellet stod en grupp
mnniskor och spelade fotboll precis p det stt Reza och
Gholam Reza gjort i Afghanistan.
Vi r ju nd p plats under dagarna, s det r klart

Hlsa

de ska f anvnda vra planer. De ska inte behva anvnda

tomflaskor som mlstolpar, sger Lasse Boquist som tror
att initiativ som deras r ett stort steg i att ka integrationen. Han belyser skillnaderna mellan stadsdelarna Askim
och Bergsjn i Gteborg. Etnicitet och kultur i de bda
omrdena visar stora kontraster mot varandra.
Det r som tv skilda vrldar. Och fr att f ngon
ordning i det hr landet mste vi brja blanda mer, sger
Lasse.

Karin Gimbringer r mamma till fyra barn varav

tre spelar i Askims IK. Hon sitter i klubbens styrelse och r

en av de ansvariga fr integrationsprojektet. I klubbstugan,
tv dagar innan pojkarnas biljardspel, berttar Karin att det
frsta steget var att f frldrarna engagerade. Och gensvaret var enormt. Tillsammans samlade frldrar, spelare och

ledare in fotbollsskor, benskydd och mlvaktshandskar som

kan anvndas nr flyktingarna kommer fr att spela.
Jag nskar att vi kunde gra mycket, mycket mer. Men
det hr r en bra start, sger Karin.
Hon fortstter:
Det r viktigt att vi blir mer medvetna och brjar integrera mer aktivt. Vi r dessutom en stadsdel som kan dela
med oss, p s mnga plan. Och idrottandet r ett ltt stt
att integrera.
Detta resonemang har ven Gteborgs politiker tagit
fasta p. De senaste mnaderna har man avsatt speciella
pengar fr just merkostnader i samband med att man startar upp aktiviteter fr nyanlnda och flyktingar. Bettan
Andersson (V) r ordfrande i idrotts- och freningsfrvaltningen i Gteborgs kommun och hon sger att sdana
projekt betyder mycket fr mnga.

[7]

Lasse Boquist (till

vnster) har varit
engagerad i klubben
sedan slutet p 90-talet.
Hr diskuterar han
styrelsens luciatg med
styrelsemedlemmen och
fotbollspappan Kalle.

Idrotten r en mtesplats som strcker sig ver alla

grnser. Frutom att de nyanlnda fr ngonting att gra
betyder det ocks att de blir inbjudna i vrt samhlle.
Hon pongterar att det inte bara r de nyanlnda som
hjlps av initiativ som Askims IK:s.
Det betyder ocks mycket fr de som r bosatta hr
att f mta mnniskor som befinner sig i den situationen
som vra flyktingar r i. Det handlar om att skapa ett vi.
Inte ett vi och ett dem. Det tror jag r den strsta vinsten,
sger Bettan Andersson.

Karin berttar om de positiva effekterna med att

aktivera sig. Hon arbetar som skolskterska p en friskola i

Gteborg och mter barn och unga ifrn olika kulturer i sitt

[8]

arbete. Hennes erfarenhet och bakgrund har gett henne en

frstelse fr vad kropp och sjl behver i pressade situationer. Inte minst vad en aktivitet kan betyda fr personer som
gtt igenom traumatiska hndelser.
Trning i sig r s viktigt. Det lindrar stress, du fr
bttre mathllning. Alla rutiner som stts ur spel nr du r
deprimerad eller befinner dig i kaos kan lttare terstllas.
Reza och Gholam sitter i varsin soffa i klubbstugans
hrn. Biljardkerna vilar mot vggen i hrnet mitt emot.
Lamporna i rummet speglas i fnstret och man ser knappt
mrkret utanfr. Men det finns dr.
De tv vnnerna berttar om sina resor genom Europa
fr att slutligen starta ett nytt liv i Sverige. Gholam Rezas
frldrar bestmde att det var bst att han lmnade Af-

ghanistan och han bestmde sjlv att det var Sverige han
skulle frska ta sig till. Han berttar att hans frldrar
och tv systrar r kvar i hemlandet men att han har anskt om att f hit dem. Han pratar lgmlt och frsiktigt.
Blicken r snkt. Nr han fr frgan om familjen vet om
att han spelar fotboll i en klubb tittar han upp.
Ja, de vet att jag spelar. Jag ringer dem en gng i veckan
och nr jag spelat matcher berttar jag hur det gick. De r
stolta ver mig, sger Gholam Reza med en starkare rst.
Reza ler nr han hr sin vn prata. Hans historia lter
annorlunda. Nr Rezas pappa frsvann sprlst flyttade resten av familjen till mammans
bror i Iran. Modern hade varit sjuk en tid och
gick bort efter ett i r det nya landet. Reza
bodde kvar med sina fyra syskon, men tillvaron var strulig.
Situationen fr afghaner i Iran r inte s
bra.
Vi bodde dr utan papper och vr morbror hade problem med missbruk. Vi kunde
inte g i skolan, inte spela fotboll i en klubb.
Och ekonomin var inte s bra heller. Till slut
pallade jag inte, berttar Reza.
Han var 13 r nr han rymde. Mlet var att n Europa
och det var frst nr han kom till Grekland som han hrde
mnga prata gott om Sverige.
Jag hade jttemycket tur. Jag knner mnga som kte
till Grekland och fastnade dr i tv, tre eller fem r. Jag
var p flykt i tv mnader.
Men att han till slut ndde Sverige betydde inte att han
kunde slappna av. Han har fortfarande sina syskon kvar
hos morbrodern i Iran och tnker p dem varje dag.
Jag bor fritt och kan gra nstan allt. Men jag har dligt samvete fr mina syskon. Frst hade vi ingen kontakt
eftersom jag inte hade ngot telefonnummer till dem. Men
nu har vi kontakt och pratar varje vecka. De mr inte s bra.

Reza tystnar och vrider lite p sig i soffan.

Vi r av samma blod, samma frldrar. Och jag har
det s bra hr nr mina syskon har det dligt dr nere. Det
r jttesvrt. Livet hr och dr r vldigt annorlunda.
Infr ssongen 2016 r det hela tre herrlag med utlndska
rtter som spelar fotboll p hg niv. Assyriska, Dalkurd,
och Syrianska r alla startade av invandrare under 1900-talet. I Askims IK r det mest svenskfdda ungdomar som
spelar vilket bde Reza och Gholam Reza ser som en bra sak
fr sin egen utveckling.
Man kommer nra samhllet och ser
hur kulturen fungerar. Man lr sig slangord
och andra saker som man inte kan lra sig i
bcker, sger Reza. Hans vn fyller i:
Jag tror jag hade pratat smre svenska
idag om jag inte spelat fotboll.
Nr projektet brjade i hstas kom mnga
flyktingar frn transitboendet i Askim. De
senaste gngerna har det inte dykt upp ngon. Bde Lasse och Karin tror att det beror
p en kombination av det allt kyligare vdret
och att de nyanlnda bara stannar i fem-tio
dagar p boendet innan de slussas vidare ut
i staden och i landet. Det blir svrt att skapa kontinuitet.
Men Askims IK ger sig inte. Nsta steg fr klubbens integrationsprojekt r att rikta sig till de fasta boendena runt
stadsdelen. Det ska finnas plats fr aktivitet och sllskap hos
klubben och budskapet mste ut.

Jag tror jag

hade pratat
smre svenska
idag om jag
inte spelat
fotboll.

I soffan diskuterar de unga killarna initiativet med

fotboll fr nyanlnda. De r verens om att idn r bra.

Precis som Karin tycker de att fotbollen kan hjlpa till att
skingra tankarna och de talar frn egen erfarenhet.
De som kommer till Sverige nu saknar sin familj och
tnker p dem jttemycket. Och nr man inte har uppehllstillstnd sitter man mest hemma hela tiden och tnker

ver hundra skor

samlades in av
fotbollsfamiljer i
freningen.

[9]

r 2011 fick
idrottsplatsen tv
konstgrsplaner.
Den tredje r en
grusplan.

nr fr jag uppehllstillstnd och hur kommer livet att se

ut i framtiden. D r det bra att spela fotboll. Man hittar
kompisar och blir glad, sger Reza.
Och det spelar ingen roll att man inte kan sprket. Fotbollen rcker. Kan man fotboll s kan man sprket.
Gholam Reza nickar.
Vnnerna hoppas att de kan bidra och hjlpa till med
integrationsprojektet. De pongterar vikten av att ge tillbaka.
Jag har ftt s mycket av Askims IK. Bde ifrn laget
och lagkamraterna men ocks ifrn frldrarna. S jag vill
grna ge tillbaka, sger Reza och Gholam Reza hller med.
Det har nu gtt en timme sedan biljardkerna stlldes fr
att vila mot vggen i stugan. Drren ppnas och Rezas trnare Johan kommer in.
Men tjena, killar, utbrister han och ler. Han gr fram till
soffan. Reza och Gholam Reza ska spela i en inomhuscup
dagen drp s Johan passar p att peppa killarna infr den.
Han behller mssan p.
Jag plockar upp dig imorgon bitti, Reza.
Ja, vi kan sms:a lite senare och bestmma tid, svarar Reza
och Johan gr frbi biljardbordet, tillbaka mot ytterdrren.
Det sista man ser nr han lmnar stugan r den stora
Askims IK-logotypen p den svarta jackans skuldror.
De unga killarna brjar sakta landa i sin nya tillvaro.Tankar om framtid och drmmar tar form i deras sinnen. Fr
Gholam Reza finns bara ett ml just nu.
Jag vill f hit min familj. Jag hller mig till fotboll och
att g skolan nu och nr min familj kommer hit kan jag
tnka mer p framtiden, sger han.
Reza tittar ner i knt nr han hr sin vn prata. Sedan
tittar han upp. Han har alltid tyckt om hftiga byggnader
och att han drmmer om att bli arkitekt. Med ett leende
kittlande i mungipan sger han:
Om det fanns ngon genvg skulle jag vilja bli en knd
fotbollsspelare ocks, ven om det kan bli svrt att n det
mlet. Men jag kommer aldrig sluta med fotbollen.

[10]

Killarna r verens om
att fotboll hjlper att
skingra jobbiga tankar.
Man fr kompisar och
blir glad, sger Reza.

[11]

Visste du att?

VISSTE DU ATT...
Du gamla, du fria

Utvandrande svenskar

I originaltexten skriven av Richard Dybeck nmns aldrig Sverige. Den enda nationalsngen som i texten nmner Sverige vid
namn r den polska. Det var frst 1910 som
en Louise Ahln skrev till ytterligare tv
strofer d Sverige nmndes. De stroferna
ses normalt inte som en del av sngen.

2010-2014 utvandrade drygt en kvarts miljon svenskar.

Men vart tar de flesta vgen?

Utlandsfdda Svenskar
Strst andel utlandsfdda
Haparanda: 9776 invnare (2014)
Av dem r ungefr 40 procent fdda
utomlands (de flesta frn Finland).
Minst andel utlandsfdda
Gotland: 57 255 invnare (2014)
Av dem r ungefr 5 procent fdda
utomlands.

Norge: 38778
Oknt land: 26920
Danmark: 23759
Storbritannien och Nordirland: 17657
USA: 15734
Finland: 13264
Tyskland: 11080
Kina: 7251
Polen: 6064
Spanien: 5657
Irak: 5261
77 personer utvandrade till Uzbekistan
31 utvandrade till Nordkorea
26 utvandrade till Paraguay
2 utvandrade till San Marino
21 utvandrade till Laos

Den svenska maten

Knckebrd r en riktig klassiker som har sin grund i 500-talets sverige.
Grt ts redan av vikingarna. D tillagade man grt p rg, korn och havre.
Kttbullar kom till sverige p 1700-talet. Det finns ondligt mnga recept.
rtsoppa har tillagats i sverige sedan 1200-talet men frekommer i mnga lnder.
Potatis kom till sverige frn Sydamerika p 1600-talet men det blev populrt frst under 1800-talet.
Kaffe kom samtidigt som kttbullarna till Sverige. Det drjde till 1800-talet innan drycken slog igenom.
Tacos r en typisk familjertt p fredagskvllen. Vr svenska variant skiljer sig en hel del frn originalet.
Blodpudding kom ven den p 1700-talet och r antagligen den minst populra rtten p vr lista.

[12]

Jag r inte
ensam lngre

Hlsa

Tnk dig att du r ensam i ett frmmande

land. Utan sprkkunskaper. Dessutom gravid.
P Mammaforum i Gteborg blir ensamheten
mindre ptaglig.
Text & foto: Frida Bergstedt

assans mrkt bruna gon tittar koncentrerat och allvarsamt p sin omgivning. Han
klmmer hrt med en knubbig liten hand
om en frgstark plastfrpackning med smoothie. Ngon
mter hans blick. Ler. D spricker det lilla ansiktet upp och
allvaret r som bortblst.
Hassan Reza ska fylla ett r om bara ngra veckor. Dr
hemma har han tv ldre syskon, Milad och Ali Reza.
Men idag, liksom mnga andra av veckans dagar, r han
sjlv tillsammans med mamma Maryam Najafi p Mammaforum i Bergsjn, Gteborg.

Nahid lyfter upp Hassan i famnen och vaggar honom

fram och tillbaka. Han skrattar. Bda skrattar. Relationen mellan familjen och Nahid r ngot alldeles srskilt.
Nyligen ringde Nahid till Maryams man och bad honom
komma till Mammaforum fr att laga ett par trasiga
lysrr. Han stller grna upp. En annan gng bjd han
Nahid till sin pizzeria efter att hon och Maryam varit p
utflykt.
Vi fick pizza men han fick inga pengar av oss, sger
Nahid och ler t minnet.

I Gteborg finns ett projekt dr kvinnor med in-

fyra ren har hon varit anstlld p Mammaforum i Bergsjn, en mtesplats fr nyblivna och gravida mammor dr
ocks Doula och Kulturtolkprojektet hller
till. Tidigare har Nahid lst industridesign
och jobbat inom bygg och formgivning.
Nr hon hrde talas om doulautbildningen
bytte hon bana.
Jag hade ingen bra erfarenhet frn min
frsta frlossning. Jag bodde i Turkiet d
men kte tillbaka till mitt hemland Iran fr att fda mitt
barn. Men det var en vldigt hrd och jobbig erfarenhet,
jag var mycket ensam. Mitt ml med att vara doula r att
ingen ska uppleva samma sak som jag gjorde.

vandrarbakgrund och goda kunskaper i svenska utbildas till

doulor och kulturtolkar fr att kunna
vara ett kontinuerligt std fr mammor med samma bakgrund. En doula
r en kvinna utbildad i att hjlpa andra
kvinnor innan, under och efter deras
frlossningar.
Maryam Najafi kom till Sverige frn
Afghanistan fr sex och ett halvt r sedan. 21 r gammal.
Hon kom hit sjlv med sin man och hade ingen annan familj i det nya landet. Nr hon skulle fda sitt frsta barn
kom hon via sin barnmorska i kontakt med doulan Nahid
Ebadi.
Jag och min man var helt ensamma. Vi hade ingen
erfarenhet om frlossning, amning eller vrkar s frst och
frmst behvde vi information, sger Maryam.
Doulan Nahid Ebadi blev uppringd av barnmorskan hade
som nstan grt i telefonen.
De r helt ensamma och jtteunga sa hon till mig.
D frklarade jag att det r lugnt, det blir min uppgift att
ta hand om dem, inte deras, berttar Nahid och fortstter:
Nr jag trffade dem var de jttesnlla. Jag tycker
mycket om Maryams man fr han frstod hur ensam hon
var hr utan familj eller anknytning.

Nahid har jobbat som doula i tta r, de senaste

Man blir stolt ver

det man gr.

[14]

Mnga av de andra doulorna och mammorna pratar

om samma sak. Det handlar om ensamhet. Att inte ha ngon man knner sig trygg med. Att inte frst sprket. Att
knna sig orolig och inte veta vad det betyder att ha vrkar.
Att inte ha ngon som kan frklara eller massera ens axlar.
Min man hade hela tiden de andra barnen att ta hand
om. S jag hade ingen som kunde vara sllskap eller st
bredvid mig, ingen slkt eller ngon annan. Jag frstr vad
ensamheten innebr. Drfr valde jag att bli doula, berttar
Duha Geedi, en annan av de heltidsanstllda doulorna p
Mammaforum. Hennes mobil ringer och hon pratar snabbt

Hlsa

Jag och min man var helt ensamma nr vi kom till Sverige, berttar Maryam Najafi. Deras tre barn r alla fdda i Sverige.

p somaliska. Hon nickar ursktande och lmnar bordet

som str dukat med kaffe och lite nyttiga kakor.
Doulans jobb r att informera om amning, vrkar och
hur man ska gra rent tekniskt nr man krystar. De r
ven tolkar och hjlper mamman att fatta beslut om medicinering.
Man blir stolt och njd ver det man gr. Det r inte bara
att personen slipper knna sig ensam, de fr lra sig mycket om svenska samhllet av oss ocks. Man knner att man
gr ngonting som mammorna behver i samhllet, sger
Sabrieh Ammari, heltidsanstlld doula p Mammaforum.
Nahid hller med.
Man blir njd att ha kunnat hjlpa till och pverka
familjen s att de inte knner sig ensamma. Det r mnga
som sger det knns som jag hade mamma hr. Man blir
njd att man kunnat fylla den knslan, sger hon.

Projektet Doula och Kulturtolk startades

2008 och jobbar fr att vrden ska bli jmlik och trygg

fr alla. Forskning visar att utlandsfdda kvinnor lper

hgre risk att frlora sitt barn under graviditeten eller
frlossningen. De fder ocks i regel mer lgviktiga barn
n svenska kvinnor. nd rder en tydlig skillnad p hur
utlandsfdda och svenska kvinnor behandlas i vrden.
Sharareh Akhavan r docent och lektor vid Mlardalens
hgskola och forskar p jmlikhet i vrd och hlsa. Fr sju
r sedan gjorde hon ven en vetenskaplig utvrdering av
doula- och kulturtolksverksamheten i Gteborg.
Bristande kommunikation och kulturella skillnader
skapar ojmlikhet i vrden. Man fr olika bemtande och
medicinsk behandling om man r man eller kvinna eller
om man r utlandsfdd eller svensk, sger Sharareh Akhavan.

Nr Sharareh Ahkavan utvrderade doulaprojektet 2009 visade resultaten att alla var mycket njda. Bde
mammor och barnmorskor.
Det viktigaste r sprket, man mste kunna kommu-

[15]

Hassan, Nahid Ebadi och Maryam Najafi knner varandra vl. Nahid r s gott som en del av familjen.

nicera, men ocks doulans funktion att hon inte bara r en

tolk utan r dr hela tiden och ger sitt std.
Doula och kulturtolksverksamheten r ett viktigt steg
mot en mer jmlik vrd. Nu sprids den frn Gteborg
till stder som Malm, rebro, Stockholm och Kalmar.
Det r en ny yrkesgrupp som kommer vxa. Drfr r det
viktigt att de fr en ordentlig anstllningsform och tydliga
arbetsuppgifter.
I dagslget r de flesta doulorna timanstllda och tar p
sig uppgifter som psykologer och socialsekreterare fastn
det inte ingr i deras arbete. Sharareh Ahkavan menar att
det finns en stor risk fr utbrndhet.
Kvinnor med invandrarbakgrund som hjlper andra
kvinnor med invandrarbakgrund, det fr inte blir ett lg-

[16]

statusyrke. Drfr r det viktigt med arbetsvillkoren.

P mammaforum i Bergsjn finns det alltid folk.
Mammor kommer dit fr att umgs, trffa sin doula eller
f hjlp med att ringa samtal till olika myndigheter. Alla
r vlkomna, hur ofta de vill. Det anordnas dessutom ett
antal aktiviteter som Svenska med baby och pappagrupper i Mammaforums lokaler. Just idag har en kvinna frn
Kultur i Vst varit p besk och pratat med mammorna
om barnbcker. I det lilla kket sitter ngra kvar efter
mtet. P bordet str salladsrester och trycktermosar
med kaffe. Mestadelen av salladen ligger spridd p duken
eller under bordet. Barn runt ett r brukar sllan hlla p
bordsskicket och idag var det fem barn med p lunchen.
Tv mammor pratar intresserat med varandra p arabiska.

DOULA & KULTURTOLK

Startades 2008 av doulan Bodil Frey som sg ett
srskilt behov hos invandrarkvinnor.
Syftet r att vrden ska bli jmlik och trygg fr alla.
Drivs av Fdelsehuset i Gteborg med medel frn
folkhlsokommittn.
Utbildningen liknar en vanlig doulautbildning men
innehller ocks information om seder och bruk.
Fr att bli doula och kulturtolk ska man ha flytande
kunskaper i svenska samt sitt modersml.
Doulan och kulturtolken hjlper gravida kvinnor
med samma bakgrund som henne.
Tjnsten r kostnadsfri fr gravida kvinnor.

Den ena r helt nyanlnd, den andra har varit hr ett r.

Bda har var sin liten pojke i vita plastbarnstolar. En doula
som sitter bredvid berttar vad de pratar om.
De kommer frn olika lnder, den ena frn Syrien och
den andra frn Yemen, men de har bda bott i Saudiarabien en tid. Tydligen i samma omrde men de har aldrig
trffats frut. De pratar om minnen drifrn.
I ett annat rum har Hassan somnat mitt under amningen. Han andas lugnt och tyst. Nahid och Maryam
sitter nra varandra i soffan och pratar intensivt p
persiska.
Nr Hassan skulle fdas ringde hon mig och sa att
hon hade vrkar och sammandragning. Men d hade det
bara gtt 26 veckor, berttar Nahid.

26 veckor! upprepar Maryam.

Maryam lyckades behlla barnet men nr hon rrde sig
fr mycket kom vrkarna tillbaka och hon blev tvungen
att sjukskriva sig. Detta ordnade Nahid med trots att det
inte ingr i en doulas vanliga uppgifter. Maryams situation gjorde det svrt att ta hand om barnen s hennes man
blev tvungen att hjlpa till. Han hade tidigare tnkt slja
sin pizzeria men nr det hr hnde lmnade han den bara
med utrustning och allt.
Det var tack vare det hon klarade att behlla barnet.
Vi kpte honom fr 500 000 kronor, eller hur? sger Nahid.
Ja vi kpte dig! skrattar Maryam och kramar om det
sovande lilla barnet.
Jag har doulat fr alla hennes tre barn, frn frsta till
tredje. Hon r som min dotter, sger Nahid.
Frn frsta barnet hade jag en bra knsla mot dig.
Jag tnkte inte att du var en doula, jag har alltid tnkt
att du r min mamma. Jag knner mig inte ensam, sger
Maryam.

[17]

Skateskolan
som tnjer
p grnserna

Hlsa

Ett gng 14-ringar tvekar

inte att vlkomna nyanlnda
ungdomar.
Med skateboards, tricks och
chokladpraliner mter de nya
vnner.
Text & foto: Lina Isaksson

n hg med hjlmar och brdor vxer fram p

parkeringsplatsen nr bagageutrymmet p en
vit Volvo 240 tms. Otto Eneroth och Norton
Lynch hlsar p ett gng huttrande ungdomar. Tar i hand.
De med bekanta ansikten fr en kram. Snart r hgen p
asfalten borta. Istllet sitter hjlmarna dr de ska. P huvudet p 19 av de 41 frvntansfulla flyktingungdomarna som
vill lra sig ka skateboard. Aref Mohammadi r en av dem
som snabbt plockar upp en turkos hjlm och en halvsliten
skateboard. Han balanserar ihrdigt men ovant p brdan
innan han tar den under armen och fljer efter Otto. Uppfr
den rostiga stltrappan och in i den gamla industrilokalen.
Bland de sista gr pappa Pl Eneroth in, brandes p ett 30
meter lngt rep.
Idag har det kommit ver 40 ungdomar. Det finns
bara 19 hjlmar och 17 brdor. Vi mste fixa fler, sger
Otto, en av initiativtagarna till skateboardskolan fr
flyktingar.

Inte sedan flyktingstrmmarna frn Bal-

kan p 1990-talet har flyktingfrgan engagerat s mnga.

Enligt underskningar frn SOM-institutet var dtidens
ungdomar den grupp i samhllet som var mest negativa till
invandring. Mikael Hjelm, professor i sociologi vid Ume
universitet, berttar att ungdomar ofta r ngot mer polariserade i sina attityder.
Yngre tonringar brukar ha n mer svartvita attityder. Ofta drjer det upp till 18-rsldern innan instllningarna nyanseras. sikterna som formas d, fljer
vanligtvis med upp i vuxenldern.
Mikael Hjelm frklarar vidare att omgivningen har stor
betydelse fr hur ungdomars instllningar formas. Familj,

[20]

vnner, skola och impulser frn vriga samhllet inspirerar. I hgstadieskolan dr Otto och hans kompisar gr brjar det snart ytterligare tv nyanlnda elever. P lektionerna
i skolan pratar de mycket om flyktingsituationen och de rdande frhllandena i omvrlden. Nr flyktingmottagandet
samtidigt uppmrksammades allt mer i media knde de tv
14-riga skejtkillarna, Otto och Norton, att det var dags att

Hlsa

Skateboardkulturen symboliserar en
avslappnad gemenskap. Hr r en
del av skolans kare samlade.

gra ngot. De hrde talas om fotbollsklubbar som bjd in

flyktingungdomar men fotboll var inte deras grej. P varsitt
hll d
iskuterade de runt matborden med sina familjer om
hur de kunde hjlpa till. Pltsligt var det uppenbart. De
lskar skateboard. Sklart var det en skateboardskola fr
ensamkommande flyktingungdomar de skulle starta.
Nsta dag i skolan pratade jag och Otto om det hela

dagen. Det var en s himla bra id, sger Norton.

Sedan gick det fort. Den 21 oktober skapades
facebooksidan Refugees skateboard school och budskapet Boards against borders gillades och spreds snabbt i
sociala medier. Fljande lrdag rullade 21 nya skejtare
omkring vid Rda Sten i Gteborg och varje helg kar
antalet nyanlnda

[21]

Aref hjlper Amir att hlla

balansen nr han var p en
ollie, ett trick som gr ut p att f
skateboarden att hoppa upp frn
marken.

skateboardentusiaster. Nr den ovanligt varma senhsten

ersattes av regn och kyla tvingades skateboardskolan flytta
inomhus. Otto och Norton ringde runt och skte en lmplig
lokal. Actionhallen p Hisingen nappade p idn.

Swish. Kadunk. Ooah! Det ekar i den fre detta in-

dustrilokalen nr ett virrvarr av

ovana s kateboardkare far kors
och tvrs mellan b
etonggrisar
och ihopsnickrade trramper.
Pappa Pl spnner upp det
30 meter lnga repet mellan
hallens tegelbekldda lngsidor samtidigt som Otto styr
upp kaoset en aning. De flesta
samlas i en kringelkrokig rad bakom honom och frsker
hrma tricket han visar upp.
Jag tycker det r roligt att lra ut. De lr sig snabbt.
Han dr kan nstan gra en ollie nu. Det tog minst tre
veckor fr mig att lyckas med det, sger Otto.
kade opinionssiffror fr invandringskritiska partier skapar

ltt uppfattningen att bde vuxna och ungdomar blir mer

negativt instllda till invandring. S r det inte enligt Mikael
Hjelm. Det bygger p en missuppfattning. Han frklarar att
det kade stdet fr de partier, som ven mrktes i 2014
rs skolval p hgstadiet, helt enkelt kan frklaras av att
de finns. De har frndrat sin framtoning och blivit bttre
som politiska partier idag n fr
ngra r sedan. Drfr vinner de
rster.
Frut fanns det inget
lmpligt parti om du ville f
uttryck fr dina sikter om
invandring. Alla partier tyckte
mer eller mindre likadant. Nu
finns det pltsligt ett politiskt
alternativ, sger han.
SOM-institutets mtningar visar istllet att de positiva
attityderna till invandring och flyktingmottagning kar hela
tiden. Det gller alla ldersgrupper. Ungdomar skiljer inte
ut sig.
Tittar man tillbaka 100 r, var mnniskor mycket mer

Vi hoppas att skateboarden

fr flyktingungdomarna att
glmma allt det jobbiga. En
kort stund i alla fall.

[22]

 egativa till liknande saker. Samhllet utvecklas hela tiden

n
och det pverkar toleransen fr demokrati- och rttighetsfrgor, sger Mikael Hjelm.
Otto och hans kamrater mter mest positiva reaktioner
men instllningen bland skolkamraterna kan variera.
Vissa tycker det r ett beundransvrt initiativ. Medan
de som ogillar flyktingar inte heller uppskattar det som
skateboardskolan str fr. De som klagar bryr sig Otto
och de andra inte om.

veckor p flykt anlnde han till Malm fr drygt en

mnad sedan. Ensam. P det tillflliga flyktingboendet
trffade han Amir och sedan dess r de kompisar. Tillsammans slussades de vidare till Gteborg och nu bor de
i en kyrka i vntan p nya besked.
Fr att f en meningsfull vardag och samtidigt bekanta
sig med det svenska samhllet har de ven ftt prova p
thaiboxning och simning. De r bda verens om att
skateboard r bst.

Norton (orange hjlm) och Otto

(vit hjlm) r huvudansvariga.
De ringer runt och fixar utrustning och lokal. Markus (rd
hjlm) och Kasper (grn mssa)
hjlper till att lra ut skateboardtricks.

Ngra i skolan r bara avundsjuka. Srskilt fr att vi fr

choklad frn Marabou. De tror att det r hela grejen, sger
Otto.

Ett "aaje" fljs av skratt. Att ramla p betong

r frhllandevis mjukt. Asfalt r vrst. Aref, med den turkosa lnehjlmen, hjlper Amir Saboor att terf balansen.
Amir har frskt sig p ett ollie-trick som Otto har visat.
Han provar igen. Aref str stadigt med de svarta conversen
p betonggolvet. De hller varandras hnder medan Amir
jonglerar med ftterna p brdan. P bruten engelska berttar Aref att det r andra gngen de ker skateboard. Frsta
gngen var frra veckan.
- Det r roligt! Svrt men kul, sger han.
Aref r 17 r och kommer frn Afghanistan. Efter

Fr den oinsatte kan kanske skateboard te sig som

en individuell aktivitet med tuff attityd. Men inom skateboardkulturen r gemenskap ett centralt begrepp, enligt sa
Bckman, doktor i pedagogik. I sin avhandling Spr skriver
hon att applder och uppmuntrande rop nr ngon stter
eller lr ut ett trick, r sociala uttryck som binder samman
gruppen. Enligt sa Bckstrm representerar den stereotypa bilden av skateboardkulturen ven grnsverskridande,
kreativitet och frihet. Stereotypt eller ej, r det ord som vl
beskriver stmningen i actionhallen.
Det bsta med skateboard r att det r s fritt. Jag har
en kompis som spelar fotboll. Missar han en trning fr han
inte spela match p tv veckor. Mycket sknare stmning
hr. Vill man inte skejta kan man sitta ner och ta det lugnt,
sger Otto.

[23]

Vissa kompisar
gillar inte
flyktingar och att
vi gr detta.
Det skiter vi i.
Har ni ftt ngra kompisar?
Ja, vissa kan lite engelska och ngra har lrt sig lite
svenska nu. Vi blir vnner p Facebook. De lgger upp
bilder p sig sjlva med oss. Det r roligt att se, sger Otto.
Pappa Pl flikar in att skateboardskolan visar 14-ringarna att det handlar om individer och inte bara flyktingar.
Genom att umgs hr mrker de att det r vanliga killar.

Nr alla r tillsammans blir det en skrattfest.

onringar har inte alltid empati s det hr r samtidigt en

T
empatiskola. Fikapaus. P en barbordshg skateboardramp
finns det frfriskningar och ldor med choklad. Aref dricker
en havrefestis, tuggar i sig en chokladbit och spanar p Otto
och de andra som lr ut nya tricks.
Attityder r intressanta eftersom de pverkar mnniskors handlingar. Trots att majoriteten r positivt instlld
till invandring rapporterar media om fler rasistiska dd
och hot i skolor. Enligt Kulturdepartementets myndighet
Forum fr levande historia, knner dessutom fler unga oro
fr frmlingsfientlighet. Det rder ingen tvekan om att polarisering i samhllet har kat. Mikael Hjelm berttar att
i ett sdant klimat r det mjligt att frhllandet mellan
attityder och handlingar frndras.
Det kan betyda att det blir lttare att ventilera sina
sikter eller agera utifrn sina attityder nr alla andra gr
det. Men det r svrt att mta. Det mrks frmodligen
frst om tio r. Inte just nu.
Pltsligt dyker en liten kille p sparkcykel upp i fikahrnan. Han frgar om flyktingarna inte ska dra snart.
Borde inte jag f pengarna tillbaka eftersom de tar
upp halva hallen?
Pl visar killen repet och frklarar vad de har kommit verens om. Killen nickar, duckar under repet och
frsvinner tillbaka till andra sidan.
Hallen sger att skateboardskolan fr vara hr. Repet
delar av ytan s att de inte ska stra. Vi vill inte att de andra

[24]

ska bli sura. D fr allt motsatt effekt, sger Pl.

Otto berttar att planen frn brjan var att involvera
och vlkomna flyktingungdomarna in i skateboardkulturen. De tnker fortstta med skateboardskolan s lnge
det finns intresse och behov. Ett annat ml r att f med
fler tjejer.
Enligt Migrationsverket r andelen flickor knappt
tio procent av alla ensamkommande barn och ungdomar som kommit under 2015. Det mrks ven i
skateboardskolan dit alla r vlkomna. Hittills har
inga nyanlnda tjejer dykt upp. Killarna spekulerar

De frsta gngerna fick skateboardskolan lna hjlmar frn

Rudalens skridskouthyrning.
Nu har de blivit sponsrade och
mrkt de nya hjlmarna med
egna loggan Refugee skateboard school.

kring att tjejer kanske hellre vill ka med andra tjejer.

Att tjejer gillar skateboard rder det ingen tvekan om.
Varken i Sverige eller i Afghanistan. Skateistan r ett internationellt integrationsprojekt som startade 2007 i Kabul med syfte att strka utsatta barn och ungdomar. Idag
r nstan hlften av alla involverade ungdomar tjejer,
vilket projektet frklarar med att skateboard i den delen
av vrlden r relativt nytt och r drfr inte lika frknippat med killar som andra sporter. Ottos syster ker ocks
skateboard och en tanke r att hon kanske kan starta en
tjejgrupp.

Otto och de andra unga skateboardinstruktrerna samlar

ihop utspridda hjlmar och brdor. De r njda. Och verens om att det r en skn knsla att se gldjen i alla hr.
Vi hoppas att skateboarden fr flyktingungdomarna att
glmma allt det jobbiga. En kort stund i alla fall.
Tiden r ute. Nu fr sparkcykelkillarna ha hela hallen fr sig sjlva. En livlig blandning tillrop p svenska, engelska och dari frsvinner ut ur hallen tillsammans med de nya skejtungdomarna. Aref har tagit av
sig den turkosa hjlmen. P bruten engelska ropar han.
Vi ses nsta vecka!

[25]

Nyckeln till
det svenska
samhllet
[26]

Suedi frklarar

Vad r det som det finns miljontals unika

varianter av? ppnar mnga av samhllets
drrar? Och som hller p att ta slut?

Rtt svar: Personnumret.

Systemet med personnummer infrdes

i slutet av 1940-talet och har sedan dess
haft en vsentlig roll i det svenska samhllet. Det finns olika former av identitetsbeteckningar i de flesta lnder men
Sverige r unikt. Hr har personnumret
blivit allmnt a ccepterat och ingr som
en naturlig del i de flesta vardagsbestyr.
Det r mnga rttigheter och
skyldigheter som r kopplade till
att man r folkbokfrd och har
ett
personnummer. Drfr har
personnumret all betydelse i det

svenska samhllet, sger Ingegerd

Widell expert p folkbokfring p
Skatteverket.
Personnumret anvnds bland a nnat
fr folkbokfring,
beskattning och
inom sjukvrden. Men ven fr skolor, bibliotek, myndigheter, banker,
fretag och organisationer har personnumret blivit standard fr skbarhet och inskrivning. Frgan om
personnummer dyker upp i stort sett

verallt dr det krvs ngon form av

registrering av medlemmar,
k under
eller anstllda. Utan ett giltigt personnummer r det ofta svrt att ta del
av verksamheterna.

Alla personer som folkbokfrs

i Sverige tilldelas ett unikt nummer.

Fr nyfdda barn faststller Skatteverket det i samband med registreringen
av fdelsen. Det krver att modern r
folkbokfrd i Sverige. Barn som fds
till exempelvis asylskande frldrar
fr inget svenskt personnummer automatiskt.
Nr frldrarna fr beslut om uppehllstillstnd och kan folkbokfras,
registrerar vi ven barnet, sger Ingegerd Widell.

Tilldelning av svenska person-

nummer fr en person som invandrar

till landet sker allts i samband med
inskrivning i folkbokfringen. Fr
knappt tio r sedan uppmrksammades

PERSONNUMMER:
I Sverige infrdes personnumret som identitetsbeteckning 1947. Till en brjan bestod
systemet av fdelsetiden plus ett tresiffrigt fdelsenummer.
1967 gjordes en ndring som innebar att man infrde en kontrollsiffra som fjrde siffra i
fdelsenumret.
Personnumret innehller personens fdelsetid, ett fdelsenummer samt en kontrollsiffra.
Mellan fdelsetiden och fdelsenumret stts ett bindestreck (-) som byts mot ett plustecken (+) det r en person fyller 100 r.
Knet framgr av nst sista siffran i personnumret och r udda fr mn och jmn fr
kvinnor.
Klla: Skatteverket

bristen p vissa personnummer.

Vi har i folkbokfringen ngot vi kallar kritiska fdelsetider.
Frmst frsta januari och frsta juli.
Det
gller framfrallt ngra r p
1960-talet. Det r fdelsetider dr
personnummer har eller hller p att
ta slut. Det kan finnas fler kritiska dagar men inte som jag knner till, sger
Ingegerd Widell.
Hon frklarar vidare att bristen beror p att Sverige har haft invandring
frn lnder dr personer saknat pass
eller andra id-handlingar med den
faktiska fdelsetiden. Istllet har frsta januari eller frsta juli varit den
uppgift som uppgivits.
Skatteverket
har som princip att registrera en individs uppgifter p samma stt som
i hemlandet. Det har bidragit till att
vissa personnummer nu r en bristvara. r 2008 tillsatte regeringen en utredning fr att se ver problematiken.
Lsningen drefter blev att om
ngon kommer hit och vi saknar
nummer p personens fdelsetid fr
han eller hon ett personnummer p en
nrliggande dag. Vi sparar och visar
den riktiga fdelsetiden i folkbokfringen eftersom man ibland behver
visa den i olika handlingar.

Det

har ven hnt att

ersonnummer har teranvnds p
p
grund av bristen. Det kan skapa
problem eftersom det kan finnas

historiska uppgifter kvar p numret hos

olika samhllsinsatser.
Vi har frgat ett stort antal myndigheter om de har haft
uppgifter
registrerade p det numret vi vill
teranvnda. Har de sagt nej har vi
teranvnt numret. Men det r ingen
bra lsning, sger Ingegerd Widell.
Hon r dock noga med att p
ongtera
att det r inga som helst problem fr
barn som fds idag.
Till nyfdda finns det gott om
personnummer kvar.
LINA ISAKSSON

[27]

Vgen hit

Hjlpen
vid flyktens
nde
Viljan att engagera sig ideellt r stark.
Men hur vi gr det har frndrats. Vi har
beskt ett tlt utanfr Migrationsverket
i Gteborg dr frivilliga ger nyanlnda
flyktingar vrd.
Text & foto: Julia Sandsten Vikberg

tarka lampor, vita vggar och en lukt av desinfektionsmedel skapar en sjukhusknsla i det uppspnda tltet. Det r tio minuter till ppningsdags
och p vntbnkarna finns inte plats fr en enda patient till.
Samordnare Lucinne Abu Izam gr igenom rutinerna
fr de tre sjukskterskorna som ska volontrarbeta ikvll.
Vi har en tolk som talar persiska och tv som
talar arabiska. Men alla patienter hr ikvll verkar tala persiska, sger hon och sneglar p alla
kvinnor, mn och barn som sitter och vntar.

Sjukvrdsteamet har mnga att hjlpa, s arbete

drar snabbt igng. Avskrmningsvggar skapar tv avskilda vrdutrymmen i tltet dr patienterna undersks.

[28]

I ett av vrdutrymmena undersker Anna-Karin Garsn

sju mnader gamla Kimya. Hon placerar ett stetoskop p
Kimyas rygg och lyssnar i tystnad p nr Kimya andas. In
och ut. In och ut.
Hur lnge har hon hostat, frgar hon Kimyas pappa
Adolfazi.
Adolfazi har nyligen anlnt till Sverige frn Afghanistan och talar inte svenska men hans vn Abbas verstter
mellan svenska och dari.
I en vecka.
Har hon tit och druckit?
Hon har tit lite och hon har druckit lite vlling.
Kissat och bajsat?
Ja.

Vgen hit

Sverige har ett

exceptionellt hgt
ideellt engagemang,
enligt Johan von
Essen.

Anna-Karin Garsn gr ivg fr att rota

i medicinldorna. Under tiden hissar
Adolfazi Kimya upp och ner samtidigt
som han gr Kalle Anka-liknande ljud
med munnen. Kimya jollrar glatt och
sprattlar med benen. Hennes bla Angrybird-sockor flyger fram och tillbaka
i luften. Anna-Karin Garsn kommer
tillbaka med hostmedicin, Alvedon och
vtskeersttning i hnderna.
Kimya har influensa, sger hon till
Adolfazi.
Hon granskar Kimyas skrattande ansikte och ler.
Men Kimya verkar vara p bra humr s det r nog

inte s allvarligt.
Anna-Karin Garsn arbetar som
skolskterska och ikvll r det frsta gngen hon r hr. Men hon
tror inte att det kommer bli den
sista.
Jag sg p facebook att tltet
fanns och knde att det var ngot
som jag kunde lgga min tid p.
Hon r en av alla de femtiotal
sjukskterskor som har volonterat
i sjukvrdstltet sedan det restes
den 16 oktober 2015. Det r ntverket Refugees Welcome
Gteborg som ligger bakom initiativet. De stod och de-

Jag sg p Facebook
att tltet fanns och
knde att det var
ngot som jag kunde
lgga min tid p.

[29]

Vilken plats i kn man

fr beror p vem som
kom frst och vilket
sprk man behver att
tolken ska tala.

Vrdteamet har runt

120 medlemmar.
Flera av volotrena
har lockat hit sina
arbetskamrater.

Mnga engagerar sig nr det

hnder ngot dramatiskt.
Refugees Welcome r ett bra
exempel p det.
lade ut mat utanfr Migrationsverket och upptckte d att
det fanns ett behov av vrd. De drev p och fick gehr frn
Vrdcentral Ntkrnan och Migrationsverket. Tillsammans startade de verksamheten. Sedan dess har sjukskterskor och tolkar funnits p plats i tltet tre timmar varje
kvll fr att ge flyktingar vrd, rdgivning och receptfria
lkemedel.

Johan Von Essen, docent i systematisk teologi vid

Ersta Skndal Hgskola, forskar kring varfr och hur mnniskor engagerar sig ideellt. Enligt honom volontrarbetade
53 procent av svenskarna r 2014. Men det var bara en tredjedel av dessa som gjorde detta kontinuerligt, resten gjorde
det tillflligt. Internationella underskningar visar att det
regelbundna ideella arbetet minskar medan det sporadiska
kar. I Sverige har detta inte underskts men Johan von Essen tror att samma trend finns hr med.
Anledningen r tidsbrist. Mnniskor har inte tid lng-

[30]

re att g p ett mte varje onsdag klockan sex.

Det r ven vanligare bland organisationer att ordna
tillflliga strre aktiviteter och det finns ett kat intresse
bland befolkningen att delta i dessa.
Mnga engagerar sig nr det hnder ngot dramatiskt.
Refugees Welcome eller Missing People r bra exempel p
det.
Enligt honom har det visat sig att den typen av frivilliga
insatser kan upphra efter en tid. Det pverkas av vad som
hnder i vr omvrld.
Men jag tror nd att den formen av engagemang kommer att ka. Dramatiken lockar.
Och dramatiskt var det nr Refugees Welcome Gteborg bildades natten den sjunde september 2015. Grundaren Mahsa Nordqvist och hennes vn Ana Zamani satt
uppe den natten och fljde flyktingarnas frdvg. Genom
en hemsida p internet la flyktingar upp sina koordinater.
Vi sg att mnga brjade resa frn Kpenhamn till
Malm och tog drfr kontakt med en hjlpgrupp p Centralstationen i Malm. Vi fick det bekrftat. Flera flyktingar hade anlnt till Sverige, sger Mahsa Nordqvist.
Sedan gick allt vldigt snabbt. Klockan tv samma natt
hade Mahsa Nordqvist och Ana Zamani startat en facebook-sida. Den skulle samordna att flyktingarna fick hjlp
nr de kom till Centralstationen i Gteborg.
Inom loppet av ngra dagar hade sidan flera tusen
medlemmar. Idag r antalet ver 13 000.
Dag och natt stod medlemmar p Centralstationen och
tog emot flyktingar. De gav dem mat, dryck och hjlpte
dem att resa vidare. Idag behvs de inte lngre p Centralstationen, kommunen har tagit ver deras verksamhet.
Istllet engagerar sig Refugees Welcome Gteborg p andra stt. Exempelvis genom att erbjuda vrd i tltet utanfr
Migrationsverket.

P en av sjukhussngarna sitter Khatera och hos-

tar. Hon drar t sin blommiga sjal runt halsen och snrvlar.
Hennes vn rcker ver en pappersbit att snyta sig i.
Jag ska kolla din temperatur, sger Anna-Karin Garsn och tolken Ali Ekhlasi verstter till dari.
Anna-Karin Garsn sticker in en termometer under
Khateras tunga. Efter ngon minut piper den till.
38,5 grader, lser hon av, s du har lite feber.
Vid ett bord nra ingngen sitter sjukskterskan Gunilla Ebbesdotter och sorterar patientblanketter i en prm.
Gunilla Ebbesdotter arbetar annars som sjukskterska p
stra sjukhuset.
Jag har som ml att volontera i tltet minst en gng i
veckan. Blir det tv gnger blir jag glad. Att hjlpa till hr
knns som att det r det minsta jag kan gra, sger hon.
Hon berttar att vad mnniskor sker vrd fr kan vara
allt frn topp till t. Frn lngvariga frkylningar till

Gunilla Ebbesdotter
har hjlpt patienter
med allt mjligt.

ljumskbrck och barn som r uttorkade eller inte ter.

Men jag tror att mnga ocks bara behver knna att
vi ser dem.
Ikvll r hennes uppgift att ta hand om det administrativa arbetet. Hon blddrar bland sina papper och rknar.
22, 23, 24 patienter har vi tagit emot hittills.
Det r en halvtimme kvar tills sjukvrdstltet stnger
och vntbnkarna brjar bli tomma. De gnger Gunilla
Ebbesdotter har jobbat hr frut har det kommit omkring
25 patienter p en kvll, s hittills har kvllen varit som
det brukar. Men pltsligt dras blixtlset till tltet upp. In
strmmar runt 20 nya patienter. Med en stressad upp-

syn ser Gunilla Ebbesdotter hur vntbnkarna ter fylls.

Samordnare Lucinne Abu Izam kommer snabbt dit fr att
verblicka situationen.
Hur mnga fler hinner vi ta emot, tror du, undrar Gunilla Ebbesdotter.
Vi lser det hr, sger Lucinne Abu Izam bestmt, vi
fr ocks hjlpa till.
Nu gr det undan. Sjukskterskorna hinner knappt andas mellan de tta besken. Patient efter patient tas emot.
Mnniskor undersks och mediciner delas ut. Det finns
bara tv vrdutrymmen men flera patienter fr hjlp dr
de sitter p vntbnkarna istllet. Gunilla Ebbesdotter

[31]

Ibland har patienter akuta

kommor som inte kan
behandlas i tltet. D
hjlper volontrarbetarna
istllet patienterna till rtt
vrdinstans.

och Lucinne Abu Izam undersker dem p plats. Sjukskterskor springer fram och tillbaka i tltet. Med Alvedon
frpackningar, termometrar och halstabletter i hnderna.
Patient efter patient fr hjlp. Sjukvrdstltet blir mindre
och mindre fullt.

Mnga av sjukskterskorna som volontrarbe-

tar hrde talas om tltet genom kollegor som varit dr tidigare. P s stt har de ocks hittat hit och mnga av dem har
stannat kvar. Johan von Essen menar att den strsta anledningen till att vi blir aktiva i ntverk eller organisationer r
just sociala kontakter. Att man har till exempel en frlder,
barn eller vn som r eller har varit aktiv. Nr man vl r
med upptcker man andra motiv till att fortstta.
Man knner sig behvd. Man ser att det man gr pverkar en annan positivt. Det man gr knns d meningsfullt, sger Johan von Essen.
Det kan ven leda till positiva fljder fr en sjlv.
Mnga fr erfarenheter och lr sig ngot. Man kan
f ett bttre sjlvfrtroende nr man ser att man klarar
av saker.
Det kan ven ge ett hgre s kallat socialt kapital. Det
innebr att man skapar ett ntverk och fr tillit till var-

[32]

"Sjukvrdstltet r ett
konkret stt att hjlpa.
Man vet att man gr
nytta" sger Lucinne
Abu Izam.

andra vilket sedan kan vara till anvndning i andra sammanhang.

Det kan till exempel bidra till att man lttare fr ett
jobb. Men det r inget starkt motiv till varfr man blir medlem i frsta brjan, utan bara en bra effekt.
Enligt Johan von Essen har Sverige ett hgt ideellt
engagemang i jmfrelse med andra lnder. Orsaker till
detta r att Sverige lnge har haft en demokrati, ett vlutvecklat vlfrdssystem och stabila institutioner.
Lnder utan demokrati och smre sociala institutioner
har frre som volontrarbetar.

Tio minuter efter stngningstid r sjukvrdstltet tomt

p patienter och sjukskterskorna kan ntligen pusta ut.

Ngra patienter lmnade tltet utan vrd fr att deras buss
avgick, men mnga har ocks ftt hjlp. Gunilla Ebbesdotter rknar igen. 34 patienter har de totalt tagit emot ikvll.
Hon bermmer de andra sjukskterskorna
Bra jobbat. Ni har jobbat som tjopp, tjopp, tjopp, sger
hon och svnger med handen.
Bordsytor, stolar och instrument spritas av under lugnt smprat om kvllens hndelser. Utmattade men njda kan sjukskterskorna nu lmna tltet fr den hr kvllen.

Tidslinjen

Migration genom tiderna

Mitten av 18001910

Sverige var inte alltid ett ltt land att leva i.

Det var ett fattigt land med religis frfljelse
och politisk ofrihet. Detta gjorde att ver en
miljon svenskar, ungefr 20 procent av befolkningen, valde att lmna sitt hemland fr lycka,
guld eller ventyr i Amerika.

19391945
Under Vinterkriget och Andra Vrldskriget
kom det folk frn mnga lnder. Frmst frn
Tyskland, Balkan och vra grannlnder Norge
och Finland. Mnga av dem tervnde efter
krigets slut. Men andra blev kvar, speciellt balter valde att gra Sverige till sitt permanenta
hemland.

1970-talet
Invandringen minskar i takt med Sveriges
smre ekonomi och bristen p jobb. De flesta,
ca 40 000 personer, som flyttar hit kommer
frn Finland.

19101920
Frn att ha varit ett utvandrarland blir Sverige
under Frsta Vrldskriget istllet ett invandrarland. Trots att ny arbetskraft behvdes
efter den starka utvandringen valde Sverige
att skrpa sina krav. Under 1917 och -18 kom
invandringsregleringarna med pass- och viseringstvng. Frn att ha varit ett fritt land fr
alla avvisades nu folk som inte hade de rtta
handlingarna.

19451960

Efter krigen kade terigen arbetskraftinvandringen och fick Sverige att vxa. Men
mot slutet av 60-talet hrdnade reglerna.
Om man inte redan hade en bostad och ett
jobb redo var det stopp.

1980-talet

Det kommer folk frn flera olika delar av

vrlden. Ungefr 7000 flydde till Sverige
under 70- och 80-talet frn Pinochets flerriga
militrvlde i Chile. Lika mnga flydde frn
militrkuppen i Turkiet. Totalt hjlpte Sverige
ungefr 20 000 flyktingar varje r.

19902000-talet
1991 brjade de jugoslaviska krigen. ver
100 000 mnniskor, mnga av dem bosnier,
flydde till Sverige frn konflikter mellan olika
folkgrupper, och ven etnisk rensning. Det
varade nda till 2001 d fred kunde ns. Under
andra halvan av 90-talet minskade
aslyskandet.

2014

Invandringen kade med nstan tio procent

mellan 2013 och 2014. Detta framfr allt p
grund av inbrdeskriget i Syrien, nu inne p
sitt femte r. 2014 kom det 26 113 syrier till
Sverige i sk av skydd.
Samtidigt ligger utvandringen p en ovanligt
hg niv. Under 2014 utvandrade 51 200 personer. De flesta av dem flyttade till vra nordiska grannlnder, Storbritannien eller USA.
THERESE IREBCK

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/de/legalcodebild

Ana Bogic och Safet Kopic r bda

fdda och uppvuxna i Sverige med
frldrar frn Balkan en
kombination som p ett srskilt stt
format dem till de de r idag.
Text & foto: Josip Ladan

Vgen hit

ANDRA GENERATIONENS
MJLIGHETER
Ett helt liv nedpackat i fyra plastkassar.

Hundra tyska mark prydligt hopvikta i vnster framficka.

Frjans motor som dunkar och sen lngsamt varvar ner.

Poliser och tulltjnstemn som vlkomnar en till Sverige.

Till ett nytt land.
Till ett nytt liv.

ANA

Vlkommen till Chalmers Lindholmen! Har

du varit hr tidigare?
Pltsligt brister hon ut i skratt.
Herregud, jag lter ju som vrldens torraste och trkigaste guide? Hit ska vi i alla fall!
Ana Bogic r 20 r gammal och inne p sitt andra r
p studierna till hgskoleingenjr med inriktning p ekonomi- och produktionsteknik.
Hennes vg fram till idag har varit rak teknikprogrammet p gymnasiet, studier vid Chalmers samt frhoppningar om arbete utomlands. Hon beskriver sig sjlv som
en bestmd och mlinriktad ung kvinna med hga mlsttningar ngot som fljt med henne hemifrn.
Ana anser inte heller att hon har haft ngot tryck hemifrn p att vlja en viss utbildning eller ett visst yrke.
Att hon ocks haft ltt fr sig i skolan har hjlpt henne
avsevrt. Efter gymnasiet fanns olika alternativ, men det
slutgiltiga valet var inte srskilt svrt.
Mamma och pappa har alltid sagt att utbildning r
vldigt viktigt, men jag har ocks haft ett eget intresse fr
skolan. Att jobba och resa lockade lite, men det kan jag
gra nr jag r frdig.
En terkommande historia r nr de kom till Sverige med
hundra tyska mark p fickan. P s stt pminner de alltid mig
om att kmpa och jobba hrt fr att uppn mina ml.
I hennes hemstad Nssj fanns en stark gemenskap

mellan invandrarbarn i allmnhet, men mellan ex-juggar

i synnerhet. En liknande uppfostran, vrldsskdning och

syn p livet var det som frenade bosnier, kroater och serber.
Alla fick brja om frn brjan i ett nytt land d frdes
fokus p arbete och utbildning vidare till den generation
som enligt frldrarna ftt alla frutsttningar att lyckas.
Enligt henne finns en stor skillnad mellan killar och tjejer
internt bland juggarna sjlva. Bekvmlighet och lttillgnglighet ser hon som hinder fr killkompisarna att ta
sig ngonstans.
Killarna jobbar p lager, bor hemma och hnger p
pizzerian. Med den livssynen r det svrt att ens ta sig utanfr kommunen, sger hon och suckar.
De verkar nd trivas med det. D r det kanske inget
jtteproblem, men vad vet jag?
Bland Anas tjejkompisar r attityden en helt annan.
Mlen och karrirsvalen r tydliga redan i ung lder, vilket leder till att de tidigt blir sjlvstndiga. Stdet frn

familjen och slkten frblir dock lika stort oavsett vad man
bestmmer sig fr att gra.
Det r alltid en trygghet man har, att kunna luta sig
tillbaka p dem. Allt frn mat och extrapengar till goda
rd och samtal. Ovrderligt.

Uppradade p led inne i en stor lagerlokal.

Lgmlda viskningar.

Vad fan r det frgan om? Varfr str vi shr?

Tystnad. Pltsligt;

Okej, ni i led ett till och med tta, era bussar r redo. Led nio

till femton, era flyg gr frst om ett par timmar. Ni vntar hr.
Snabba omfamningar.
Trar.

Grtande barn.
In i bussen.

Mot en oviss morgondag.

[35]

SAFET

Precis som nr man blser p en maskros och frna

hamnar verallt. Mammas och pappas buss landade i

Slvesborg, sger han och skrattar.
Safet Kopic r 23 r gammal, snart utexaminerad ekonom och fotbollsspelare p juniorallsvensk niv. Skador
och rehabilitering har dock satt stopp fr en karrir hgre
upp. Den senaste intrffade i ssongens frsta match med
division fyra-laget FK Slvesborg United. Istllet inleddes
en sjukskrivningsperiod, som till hans stora gldje snart
r ver.
Man inte vet om man ska skratta eller grta. Min frsta match p tre r. Tre minuter tog det innan det small i
knet. Korsbandet gick helt av.

Frutom fotbollen prglades barndomen

av ett flitigt umgnge med kompisar. Trots att Slvesborg

r en liten ort med procentuellt f invandrare, bestod och
bestr till strsta del vnskapskretsen av unga med invandrarbakgrund. Enligt Safet innebr det en trygghet tack
vare liknande bakgrunder, en samhrighetsknsla samt en
msesidig respekt som grundlagts i tidig lder.
Samlingsnamnet juggar anvnder Safet genom hela
samtalet, ven om han r noga med att pongtera skillnaderna mellan de olika folkgrupperna. Det som frenar
dem r istllet en mentalitet som inte kan jmfras med
ngon annan.
Mamma har berttat att man inte kunde g p toa
efter vissa klockslag p flyktingfrlggningen. De ville
drifrn till ngot eget fr att kunna brja om p riktigt.
Snt sitter kvar.
Drfr mste man alltid kmpa. Visa framftterna.
Vara lite, lite bttre n andra. Hela tiden.

[36]

Tre toaletter p 300 personer.

Redan vid halv tio-tiden var det stopp i avloppen.
Flingor, en skiva sirapslimpa och en klick smr till frukost.
Varje dag i tre mnader.
Till slut kom beskedet. Ni ska till Slvesborg. Bussen gr om en
timme.
Ingen visste var Slvesborg lg.
Det kvittade.

Det var frst p hgskolan i Karlskrona som han

hamnade utanfr sin comfort zone och brjade umgs

med mnniskor som inte tillhrde hans vanliga vnskapskrets. Detta ledde bland annat till en mycket ovntad
vnskap trots mycket stora skillnader i uppfostran.

Jag trodde aldrig jag skulle trffa min tvillingbror

p hgskolan. Han visade sig heta Marcus och var helsvensk. Fr det r jag oerhrt glad och tacksam.

Bde Ana och Safet r verens om att det varit ltt-

are fr dem att lyckas jmfrt med vnner och slktingar i

storstadsomrden.

Helt klart. Vi har samma frutsttningar som vra

svenska vnner, men mste fortfarande bevisa oss lite
extra. D r vi nd frn smstder tnk d att komma
frn en storstadsfrort, sger Safet Kopic.
Precis s. ven om juggefrldrarnas frhoppningar
r likadana verallt i Sverige, pverkar dock omgivningen
och miljn mer n vad man kanske kan tro, sger Ana
Bogic.
Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi
vid Linnuniversitetet hller med. Han tar upp Gnosj
kommuns agerande som exempel p lyckad integration.

Safet Kopic har bda ftterna p

jorden. Man ska aldrig glmma
vart man kommer ifrn.

I andra kommuner hamnade istllet isolationen och

den jmfrelsevis svaga integrationen i fokus.
I smorter hade flyktingmottagningarna under
90-talet ttt samarbete med lokala fretag. Jmfrt med
dessa var mottagningar i storstder som egna vrldar dr
man istllet hamnade utanfr systemet.
Jan Ekberg tror ocks att att Sverige kan dra nytta av
dtida erfarenheter i dagens flyktingkris. Till skillnad
frn d anser han att fokus istllet br riktas mot att placera nyanlnda dr jobben finns. Dessutom br sprkundervisningen fr nyanlnda ocks ses ver.
Stts de i en frort bara fr att dr finns bostder,
gr man sig sjlv en otjnst. Det finns absolut ingen som
tjnar p detta.
SFI-undervisningen mste anpassas efter invandrargrupperna. Det finns skrckexempel frn 90-talet vi br
undvika till varje pris.
Vlkomna till SFI! Jag heter Annika och r er lrare.
Tolken verstter.
Idag ska vi g igenom tv grundlggande saker som mnga av
er kanske redan har sett, eller till och med sjlva anvnt?
Kvinnan tar fram en telefon. En sn dr med snurrskiva.
Samtidigt ocks en modell av en WC-stol.
Idag ska ni f lra er hur en telefon fungerar, samt hur man
spolar p en toalett! Spnnande, va?
Tolken verstter igen. Nu med darr p rsten.
Samtliga kursdeltagare reser sig och lmnar rummet.

Ytterligare en aspekt Ana och Safet tar upp r

frldrarnas olika frvntningar beroende p vilket syskon

det gller. Safets storasyster r nio r ldre och gick raka
vgen frn gymnasiet till studier i Vxj. En utbytestermin
i Holland hanns ocks med innan studierna avslutades
med uppsatsskrivande i Bosnien.
Jmfrt med honom var pressen p henne strre.

[38]

Mamma och pappa ppnade drren och syrran fick ta

sin egen vg. Antingen fljde jag i hennes fotspr, eller s
tog jag en helt egen.
Det r mer fr deras skull jag tar en liknande. Att gra
dem stolta r det absolut minsta jag kan gra.
Anas lillebror r sex r yngre. Han har inte samma
intresse fr skolan, men inte heller samma kravbild
hemifrn.
Mamma och pappa mrkte ganska snabbt att han inte
var lika driven. Visst, de tjatar om att han ska gra sina
lxor, men mer n s r det inte.
Det beror mycket p hur man r som person ocks.
Alla r vi olika, och tur r vl det.

Nr det gller framtiden ser bda med tillfr-

sikt fram emot den. Planerna r olika.

Safet Kopic ser sig sjlv i bank- och finansvrlden, privat
med sambo, ordnad ekonomi och lgenhet. Ana Bogic
har istllet riktat in sig p att jobba utomlands med bas i
London eller Wien. Det som r gemensamt r synen p
hur framtida barn ska uppfostras.
Som jag blivit uppfostrad. Fokus p utbildning, att visa
respekt mot alla mnniskor och att hela tiden gra sitt
bsta. Mer kan man inte begra, sger Safet Kopic.
Vldigt likt min egen, tror jag. Vra frldrars instllning tog dem och oss till var vi r idag. Varfr ndra p
ett vinnande koncept, sger Ana Bogic.
Lnet ska betalas av. Likas bda bilarna. Just det, tvttmaskinen har pajat - mste ringa en gubbe om det. Ska vi
renovera badrummet i kllaren i r, eller tar vi det nsta?
2015 r ovanstende vardagliga problem.
1992 var 200 gram Marabou frn ICA definitionen av lyx.
23 r har gtt. Det nya livet r nu vardag.

INVANDRING FRN
F.D. JUGOSLAVIEN TILL SVERIGE
Kan rknas i tv stora vgor - 1970-talets arbetskraftsinvandring och 1990-talets krigsflyktingar.
Enligt flera studier den bst integrerade, stora invandrargruppen i Sverige tillsammans med chilenare.
I slutet av 2003 fanns 138 000 personer med rtterna i f.d. Jugoslavien i Sverige (ej uppdelade i delrepubliker).
Bst anpassade av ex-jugoslaverna r mn och kvinnor frn
Bosnien och Hercegovina med 74 respektive 66 procent sysselsttningsgrad inom tio r frn godknt uppehllstillstnd.
Klla: Jan Ekberg, SCB

Ana Bogic: "Drmmen r London

eller Wien efter examen."

Hemma p Emmaus
Att gra ett frmmande land till sitt eget r svrt.
Fr vissa r det omjligt. Praktiken p Emmaus blev
nyckeln fr Alma och Diogenes att gra Sverige till
hemma. Zahra hoppas g samma vg.
Text & foto: Eskil Blohm

Vgen hit

Emmaus second hand-butik vid Backaplan i

Gteborg r det lugnt. Det har brjat pyntas infr
jul, men i brjan av december r det nnu ingen julrusch bland kunderna. I bortre delen av den stilla lokalen
hnger Zahra Asadynia upp klder p galgar.
Fr fyra r sedan kom hon till Sverige tillsammans
med sin man och d 14-riga dotter. Hemma i Iran hade
hon arbetat som barnpsykolog och det ville hon grna
fortstta med i sitt nya land. Men kan man inte svenska
s gr det inte att arbeta som det
i Sverige. Genom SFI (Svenska
fr invandrare) har hon lrt sig
att frst sprket, men att prata r
fortfarande svrt. Nu gr Zahra
sista terminen p utbildningen
och har erbjudits praktik. Hon
valde att komma till Emmaus p
Hisingen.
Jag ville praktisera i en butik,
s att jag fr prata mycket. Jag lr
mig bst s. Min man har krt
taxi sedan vi kom hit och genom
det kan han prata jttebra svenska.

hmta nya klderna som ska hngas upp.

Klderna har donerats av svenska hushll och krts till
Emmaus centralsorteringslager, som ligger i anslutning
till butiken vid Backaplan. Hr ska de sorteras, tvttas och prissttas innan de sljs affren ver gatan eller
ngon annan av Emmaus butiker i Sverige. Vid lagrets
ingngen bullrar truckar och mnniskor i ytterjackor
mste ropa nr de pratar med varandra. Men gr man
igenom skramlet, bort till den bortre delen av lagret,
finns dr ett rum dit ovsendet och
kylan inte nr.

Jag tror mycket p

mten. Om du fr
trffa mnniskor du
annars inte hade mtt
s hnder det saker.

Bredvid henne sorterar Caroline Sellbrandt bland

ngra klnningar. Hon r anstlld p Emmaus och r utsedd att vara Zahras handledare under tiden hr. Frutom
att visa hur arbetet ska utfras, r handledarna en tillgng
i praktikanternas sprkinlrning. Hittills har Zahra mest
umgtts med personer som inte pratar svenska.
Jag har bara en svensk vn, Eva. Frut var hon min
lrare, men nu har jag slutat p SFI, s nu r hon min
kra vn. Vi pratar och skriver mycket till varandra, sger Zahra innan hon fljer med Caroline till lagret fr att

Rummet r ljust och fyllt av

bord. Vid borden viker mnniskor,

i olika ldrar, klder. Ngra av kvinnorna br hijab, andra har sitt blonda
hr i hstvans. Det r lugnt i den hr
delen av lagret, hr inne mste ingen
ropa fr att hras och inga inga lastpallar dnar i golvet s att det dammar. Allt som hrs r rsterna frn
mnniskor som pratar med varandra.
Brytningar frn olika delar av vrlden blandas med bred
gteborgska.
Jag har lrt mig nstan all min svenska hr. Vi lr
oss genom att prata, sger Alma Poskeviciene medan hon
granskar en gul T-shirt som ska prissttas.
Hon slnger T-shirten i en av psarna framfr bnken
dr hon str och berttar att hon kom till Sverige i medelldern efter att ha trffat en svensk man. De frsta ren
var jobbiga, Alma knde ingen hr och kunde inte sprket.
Det var vldigt ensamt. Jag frskte lra mig svenska
genom SFI, men det gick inte. Vi fick bara skriva och
skriva, aldrig prata. Och nr folk pratade, s gjorde de det

[41]

Zahra Asadynia gr sin frsta

dag som praktikant p
Emmaus i Gteborg

Jag mste bli bttre p att

prata. I Iran jobbade jag
som barnpsykolog och jag
hoppas jag kan gra det
hr i Sverige ocks.

[42]

p sina hemlnders sprk, och jag var den enda frn Litauen. Men allting frndrades nr jag fick praktik hr,
sger hon.
Nr praktiken tog slut blev hon anstlld, och har nu varit hr i tta r.

Fr gemene svensk r Emmaus kanske mest knt

fr sina second hand-butiker eller fr sitt internationella

bistndsarbete. Men den ideella freningen har sedan
lnge tagit ett socialt ansvar ven hr i Sverige. Till sorteringslagret i Gteborg kommer personer som str lngt
frn arbetsmarknaden p praktik.
Genom frskringskassan kommer de som behver
arbetstrning efter att ha saknat jobb under en lngre
tid. Andra har nyligen kommit till Sverige och behver
frbttra sin svenska. De kommer oftast genom arbetsfrmedlingen, som sedan de tog ver uppgiften frn
kommunerna 2010, har ansvaret att etablera nyanlnda i
det svenska samhllet. Tanken r att det med nuvarande
reform ska ta tv r frn det att en person anlnder till
Sverige, tills det att denne r ute i arbete. Ofta lggs de
sista, arbetsfrberedande momenten ut p underleverantrer som frmedlar kontakten till organisationer som
erbjuder praktik.
Antalet praktikanter som kommer till Emmaus varierar, men de fr aldrig vara fler n de anstllda. Iden r
att praktikanterna utveckla sig sjlva, snarare n att vara
en nyckel i produktionen.
Vi frsker skrddarsy praktiken efter praktikantens behov, s att alla som kommer fr ut s mycket som
mjligt av tiden hr, sger Mickey Berndsson, som r
praktikanansvarig p Emmaus och ofta den frsta personen praktikanterna mter nr de kommer hit. Efter ett
inledande planeringssamtal utser hon en personlig handledare bland de anstllda Det r inte bara praktikanterna
som har nytta av detta tror Mickey.
Jag tror mycket p mten. Om du fr trffa mnniskor
du annars inte hade mtt s hnder det saker. Frdomar
bryts ned och alla vxer. Se bara p samhllet, segregationen gr mnniskor rdda fr varandra. Man r rdd fr
det oknda.
Fr att motverka segregation och underltta praktikanternas utveckling har Emmaus sedan lnge en tydlig regel: Alla mste prata svenska med varandra.
Vissa som kommer hit har varit i Sverige lnge, men
kan du inte sprket s r jttesvrt att f jobb. Och fr du
inte det s hamnar du ltt utanfr samhllet. Sprket r
jtteviktigt, sger hon.

De som praktiserar p Emmaus jobbar alla med

klder i ngon form. Allt som donerats, utom det mgliga,

tas tillvara. Det som r tillrckligt fint sljs i butikerna.

verskottet av kldfrsljningen, det som blir kvar nr

hyran och lnerna r betalda, anvnds till bistndsprojekt
ver hela vrlden. Klderna som inte r tillrckligt fina att
sljas, men inte tillrckligt trasiga att tervinnas, skickas till
behvande lnder.
Fr att underltta transporten pressas de maskinellt
ihop till 450 kilo tunga paket, ihopknutna med plastremmar. Pressen str utanfr rummet dr Alma och de andra
jobbar, ute i lagret, bland truckar och buller. Framfr den
rynkar Yavid Khalili p nsan.
Den hr ska inte vara hr, sger han och slnger en bl
halsduk i en bur. Halsduken har sorterats till pressen av
misstag. Klderna hr ska till Ghana och dr behvs inga
ytterklder.
Innan Yavid kom till Sverige, 1990, hade han, som
stridspilot, kmpat mot Mujahedinerna i sitt hemland,
Afghanistan. Nr kriget tog slut flydde han ensam hit som
26-ring. Han hamnade i Trollhttan.
Det var som att komma till paradiset. Hr var det inte
krig och alla hade jobb.
Sjlv fick han snabbt arbete p Volvo, trots att han
knappt kunde sga ett ord p svenska.
Jag lrde mig orden jag behvde genom att prata med
kollegorna. Pallyftare var ett tidigt ord, skrattar Yavid
och fortstter:
Det r nog svrare fr de som kommer idag. Nu mste
du lra sig svenska frst och sedan ska jobb. det var lttare frr, d var det bara att g till ett stlle och frga om
man fick jobba.

Efter Volvo arbetade Yavid p flera olika stl-

len, innan han flyttade till Gteborg och var med om en

konkurs under sin tid p Humanus. Efter ngra mnader
som arbetsls, fick Yavid komma till Emmaus p arbetstrning genom frskringskassan. Sju mnader senare fick
han fast anstllning. Det var tio r sedan nu.
Det hr r det bsta jobbet jag har haft. Stmningen
r s bra och alla tar han om varandra.
Drygt 15 r innan Yavid kom hit tog Emmaus emot sina
frsta praktikanter genom ett projekt tillsammansmed internationella folkhgskolan. 1989 skrev journalisten Cajsa
Malmstrm ett reportage om projektet i Invandrarverkets
(nuv. Migrationsverket) tidning Ny i Sverige. I reportaget fljde hon den dvarande praktikanten Diogenes Galvez under en kvll p Emmaus.
Diogenes! Han var min bsta vn hr p lagret, sger
Yavid och ler stort.
Men det var lngesedan jag sg honom nu, vet du vad
han gr?
Du behver inte ta av dig skorna! Vi gr alltid in med
dem, sger Diogenes p spanskkryddad gteborgska.
Det burriga hret r borta, men han ser ungdomligt

[43]

spnstig ut, trots att han ska g i pension om bara ngra

r. Handslaget r fast.
Vill du ha kaffe? Men vi har bara pulverkaffe, frgar Diogenes fru, Marie Johansson. P kksbordet str en
bricka och p brickan sklar med ost, oliver och kex. Lampan ver bordet skiner varmt i kontrast till novembereftermiddagen utanfr fnstret.
Diogenes stter sig vid kksbordet och Marie i vardagsrumssoffan. Huset litet nog fr att de ska kunna prata
utan att hja rsterna. Utanp r det rdmlat med knutar
i vitt, som den klassiska svenska sommarstuga det en gng
var. D tillhrde det Maries frldrar som spenderade sina
somrar hr ute i Bjrklanda kile.
Nu fr tiden sticker det ut. Genom ren har det sakta
omringats av flotta, vitmlade villor, i takt med att frmgna mnniskor frlskat sig i den hr delen av Hisingen. Inuti r det litet, men utan att vara trngt. Bakom
Diogenes str en vlfylld bokhylla och p hyllans versta

rad en dalahst. Stdd mot dalahsten r Diogenes gamla

spansk-svenska ordbok som han fick i SFI fr lngesedan.
Han tar ut den, blddrar lite och skrattar till.
Dr lrde jag mig inte mycket svenska. Det ta lng tid
om man inte pratar det hela tiden.
Diogenes vxte upp i Chile och kom till Sverige som
26-ring 1988. I brjan umgicks han med mest med landsmn. De flesta var instllda p att tervnda hem s fort
den politiska oron i Chile lagt sig och drfr inte srskilt
intresserade av att varken integreras i det svenska samhllet,
Yavid Khalili har
eller lra sig sprket. Men Diogenes hade beslutat sig fr
att Emmaus
anstlld
stanna redan innan han kom hit, uppvxten hade varitrhrd
sedan han kom
och livet i Sverige var ett bttre alternativ.
p praktik.

Under sitt frsta r lste han SFI, men det var

svrt att lra sig sprket utan svenskfdda kompisar. I klassen var det bara andra invandrare. De flesta frn Sydamerika, som han sjlv.

Jag lrde mig orden jag behvde genom att prata med
kollegorna. Pallyftare var ett
tidigt ord.
Yavid Khalili har varit
anstlld Emmaus i 10
r sedan han kom hit
p praktik.

varit
s i 10
m hit

Han frskte fr kontakt med mnniskor p bussar och

sprvagnar. I Chile hade det varit ltt. Var en buss halvfull,
s satt det mnniskor p halva bussen.
Man kunde stta sig bredvid vem som helst, skoja
och ljla sig. Hr r det annorlunda, alla letar fter en
ensam plats att sitta p.
Allting blev bttre nr han brjade att praktisera p
Emmaus genom SFI-utbildningen. Praktiken skulle
egentligen bara var under ett par veckor, men Diogenes
valde att fortstta. I mnga mnader arbetade han gratis,
snr som p rikskuponger fr lunch och middag, p
kvllar och helger.
- Jag var s trtt p att ka hem till en tom lgenhet direkt
efter skolan. Jag fick vnner p Emmaus och det var roligare
att vara dr.

Diogenes

1989

Nr han
hade lrt sig svenska var det lttare att
komma in i det svenska samhllet. Genom kompisarna p
Emmaus brjade han spela fotboll i Hisingslaget, Proletren FF, en kommunistisk fotbollsklubb, dr de flesta var
fdda i Sverige.
Under en period fick spelarna turas om att sova i
klubbstugan, eftersom det fanns ett hot om att ngon
ville brnna ner den. Till skillnad frn dagens asylbostadsbrnder, var pyromanernas ilska riktad mot klubbens politiska frg och inte spelarnas. Ngon rasism
upplevde Diogenes aldrig. Samhllsklimatet var annorlunda p den tiden.
Det fanns jobb till alla och alla hade det bra, d r
folk vnligare. Det r nog svrare fr dem som kom-

mer nu, nr det inte finns jobb.

Efter tv r i Sverige fick han uppehllstillstnd och
fast anstllning p Emmaus. Dr blev han kvar nda till
2008, d han brjade jobba p Hedlundgruppens lager.
1999 kom Marie Johansson till Emmaus av en slump.
Hon hade blivit tipsad av en vn att det fanns ledig tjnst
fr en textilkunnig person. Hon stannade bara i tv r,
men hon och Diogenes hann bli kra.
Man kan sga att Emmaus frde oss samman, sger
Maria frn soffan och skrattar.

Diogenes, Yavid och Alma hvdar alla att det

hnger mycket p den nyanlnde om integrationen i Sverige ska bli lyckad, srskilt nr det gller att lra sig svenska.
Att lra sig sprket r viktigt fr att inte hamna ut-

Diogenes 2

015

anfr. Jag har en chilensk vn som knappt pratar svenska,

trots att han varit hr lika lnge som jag. Det gr inte om
man inte frsker, sger Diogenes.
Det gjorde han och nu, efter halva sitt liv hr, knner
han sig svensk. Ibland kommer han till och med p sig
sjlv med att lsa de svenska undertexterna till spanska
filmer. Samtidigt drmmer Diogenes och Marie om att
flytta till Chile nr de gr i pension om ngra r.
Fast nr vi varit dr och hlsat p hittills r det alltid
Diogenes som vill ka tillbaka till Sverige frst, skrattar
Marie.
Diogenes ser frst frnrmad ut. Sedan nickar han.
Det stmmer, jag lngtar hem till lugnet.

[45]

Jakten p
Rudolf Reha

Hsten 1944 kom drygt 25 000 estlndare till Sverige. En

av dem var min morfar, Sulev Vaske. D 16 r, idag 87.
En av hans medflyktingar lnade honom tio kronor till
bten som tog dem till Sverige. Morfar har alltid undrat
vem den hr medflyktingen egentligen var och jag har nu
bestmt mig fr att ta reda p allt jag kan om honom. Det
enda jag vet r hans namn, Rudolf Reha.
Text & bild: Ida sterberg

Vgen Hit

Det ligger ett gulnat brev p kksbordet i Mariestad. Morfar har sparat det i snart 70 r. Meddelandet r
kort.

Herr Sulev Vaske

Jag r tvungen att skriva p tyska d ett brev skrivet p
estniska skulle ta mycket lngre tid att n dig.
Tack fr din rlighet. Pengarna jag spenderade var
inte mer n det jag betalade den finska sjkaptenen,
vilket blott var 12 kronor.
Rudolf Reha
Ett par r efter andra vrldskrigets slut gjorde Sulev ett
frsk att terbetala skulden frn sin flykt ver stersjn.
Vem den dr Rudolf Reha egentligen var har gckat honom hela hans vuxna liv.
Han mste ha varit en pamp av ngot slag. Han
verkade ha mnga kontakter och han fixade oss en ny bt
i Finland.
Men Rudolf Reha var i medelldern under kriget, han
mste vara dd. Vad kan man egentligen ta reda p om
denne man efter hans bortgng? En hel del, ska det visa
sig. Fast lt oss frst g tillbaka till brjan.

Februari 1918. Estland r nu sjlvstyrande fr frsta

gngen p hundratals r. Sulev Vaske fds 1928, som ldst

av fem syskon. Morfar minns inte mycket av sin barndom,
bara att han var sjuk ofta. 1940 r Sulev med i scouterna och
de planerar ett lger som han ser mycket fram emot.
Nr ryssarna samma sommar tar ver, sprider de skrck
hos befolkningen genom deporteringar och beslagtagande
av egendomar. Och scoutlgret blir instllt.
I september 1944 nrmar sig ryssarna Estland n en
gng och tyskarna brjar retirera frsker det estniska
folket ta makten ver sitt land.
Alla skulle med sa man, s det skulle ju jag ocks. Det
r en av mnga dumheter jag har gjort i mitt liv, sger
morfar och skrattar.
Sulev vaktar ett flygflt t tyskarna. Det mrkliga r att
han aldrig ser ngra flygplan. D frstr han att ryssen r
nrmare n vad man frst trott och han bestmmer sig fr
att istllet rymma till Sverige. Med klderna han har p
kroppen och infekterade ftter ger han sig av mot havet.

november 2015. Nu letar jag efter Rudolf Reha. En

google-skning p namnet leder mig till en slktforskningssida dr fdelseort, fdelsedatum och ddsdatum str. Sidan
hnvisar till Sveriges ddbok, en databas med personuppgifter till alla som avlidit i Sverige sedan 1947 och framt.
En skning p Reha i Sveriges ddbok bekrftar informationen frn hemsidan. Dessutom dyker en Ilse Johanna
Reha upp. Rudolf Rehas fru.

Brevet frn Rudolf Reha har morfar sparat i snart 70 r. Han har
nnu inga svar p vem mannen var. Det enda som str r att
hans skuld inte behver betalas tillbaka.

Rudolf dog 1964 och hans fru 1960. Jag vill veta om de
fick ngra barn. Om barnen lever skulle de kunna bertta
fr mig om dem.
Jag fr tips om att begra ut deras bouppteckningar, dr
str nmligen eventuella arvingar. Jag besker drfr riksarkivets hemsida. Genom att fylla i allt jag vet om paret
Reha lgger jag tv bestllningar hos arkiven i respektive
ln dr makarna bodde nr de avled. Stockholm, fr Ilse
Johanna, och Visby fr Rudolf. Frn Stockholm fr jag
svar redan dagen efter och dr str att Ilse Johanna Reha
vid sin bortgng hade tv myndiga dttrar. D paret gifte sig 1949 drar jag slutsatsen att dttrarna var frn ett
frhllande fre Rudolf. Det finns ingen med dttrarnas
namn folkbokfrda i Sverige idag och i stunden knns det
lite vl lngskt att leta reda p dem, s jag avvaktar.

September 1944. 16-rige Sulev gr till fots genom

skogen. P vg mot havet fr att ta sig till Sverige. Hans

ftter r mma och variga, han har ftt ngon infektion
efter att ha badat i smutsigt vatten. Han stannar p en grd
fr att vernatta. Nr han ska lgga sig s r rummet fullt
med folk s istllet gr han till kket. Dr sover en kvinna.
Nh! tnkte jag, berttar morfar och viftar demonstrativt med handen.

[47]

 Jag ska g opp till laggrn.

Dr hittar han ngra andra ungdomar och somnar p
hskullen. Han vaknar till av smllar. Det r frmodligen ryssar som anfaller. Granater kastas in i grdshuset,
in i kket dr Sulev hade tnkt sova. Det r granatsplitter
verallt.
De verlevande flyr. P en granngrd fr de reda p att
det r ngra mn med vapen nere vid vattnet som bygger
en bt. Sulev letar upp mnnen och en av dem r Rudolf
Reha.

[48]

November 2015. Jag r hemma hos morfar och

berttar vad jag hittat om Rudolf n s lnge. Minns han

ngot annat? Han sger att Rudolf kan ha varit lrare p
universitetet i Tartu.
Jag r hemma igen och i brist p bttre ider sker jag
p Rudolf Reha Tartu. En PDF-fil med oklart ursprung
dyker upp bland skresultaten. Dokumentet r drygt 100
sidor och texten r full av fotnoter. Dr nmns Rudolf

Reha en enda gng men jag fr ven en kllhnvisning.

Till ett dokument som tillhr svenska skerhetspolisen,
Spo. En ny tanke dyker upp, undra om man faktiskt kan
begra ut handlingar frn Spos arkiv. Hur hftigt?

September 1944. Bten r frdigbyggd men tret

har inte ftt svlla tillrckligt och den tar in vatten. Vdret
r hursomhelst hyfsat och varken ryssar eller tyskar syns
till. 28 ester, bland dem Sulev Vaske och Rudolf Reha,
skjuter ut bten och ror en bit innan de vgar starta motorn. Sulevs ftter blir vrre av vtan. Tillgngen p brnsle
r s dlig att ren bensin r fr dyrt och man fr blanda ut
den med annat. Drfr r det problematiskt att f igng
btmotorn. Sulev har ett intresse fr motorer och har lst
hur man gr den dr rtta knycken fr att f igng dem. S
nr de vuxna karlarna inte lyckas gr den 16-rige grabben
det. Han r vaken hela natten. De ser vatten och fr starta
om motorn ett par gnger till. Hans variga ftter vrker
och luktar.

I den finska skrgrden gr de p grund men klarar

sig upp p en holme. I timmar vntar de. Hr r det ryssarna som bestmmer och att rdda flyktingar r straffbart.
nd fr de hjlp. Finlndarna gmmer esterna under en
presenning och fr dem till ett gammalt kasernomrde.
Sulev r helt slut, han hller krampaktigt i en ra. Det r
trngt. Nr de ska av bten orkar han inte ens resa sig upp.
Slng den dr i sjn, han luktar ju! hr han ngon
sga.
De pratar om honom. nd fr han hjlp in p den
gamla kasernen.

Dr stannar de ungefr en vecka och september gr

ver till oktober. Under tiden frser finlndarna dem med mat.
Jag r tacksam till finnarna som fljde med oss och
gmde oss dr, berttar morfar.
Rudolf Reha har lyckats skaffa fram en ny bt som ska
ta gruppen till Sverige. Fr att f ka med i den s ska
alla betala 10 kronor var. Sulev ger ju inget mer n klderna han har p sig och tror han kommer bli tvungen
att stanna kvar i Finland. Rudolf Reha r av en annan
sikt.
Dumheter! Du ska med. Du som r s ung och stark
kommer skert f jobb i Sverige. Du kan betala tillbaka
mig d, sger han.

November 2015. Jag fr svar frn riksarkivet i Visby

efter en vecka. Frn bouppteckningen ser man att Rudolf

Reha hade en son frn sitt frsta ktenskap, Haljand Reha.
Den sger ven att vid tiden fr Rudolfs bortgng bodde
sonen i Montreal, Kanada. Jag gr ett frsk att kontakta
ngra av de personer som enligt Facebook heter Reha och

bor i Montreal idag. Inget svar.

ter till dokumentet frn Spo. Det skadar ju inte att tminstone frska begra ut det. Jag hittar ett webbformulr
och kan numera Rudolfs personuppgifter utantill. Fdd
1900-03-03 Tallinn, Estland. Dd 1964-10-01 Visby,
Gotland. Jag skriver in referensnumret frn PDF-filen i
kommentarsfltet.
Efter ngra timmar vibrerar min telefon. Jag har
ftt ett mejl frn en tjnsteman som har hand om mitt
rende. Det r bara ett par sidor ur den akten jag begrt
ut som berr just Rudolf Reha, skriver han. Dremot
finns det en rapport p ungefr tio sidor i Spos arkiv
som rr enbart Rudolf Reha. Fr att f tillgng till den
filen behvs en sekretessprvning frst gras. Det r bara
att svara p mejlet med vad jag vill begra ut. Jag begr
sjlvklart ut alltihop, allt som rr denne mystiske man.

Oktober 1944. Motorn i den nya bten behver precis

som den frra Sulevs hand fr att starta. Nr de nrmar sig

Sverige mter de kustbevakningen som visar vgen in till
hamnen.
Men vran bt var snabbare, s vi fick ka runt runt
dem fr att den gick s fort, berttar morfar.
De kommer till utlnningsfrlggningen vid Rdmans ett par mil utanfr Norrtlje. Dr fr Sulev sjukvrd
fr sina ftter. Nr sren har lkt, efter ungefr en vecka,
besker en skterska honom. Han frstr inte vad hon
sger men hon drar honom i rat fr att f honom att
stlla sig upp.
Och nr hon slppte taget s rasade jag ihop, berttar
morfar.
Han har ftt ngon typ av influensa och fr ligga kvar
ett tag till.

November 2015. Det drjer bara ngot dygn innan

filerna frn Spos arkiv dyker upp i min inkorg. Sekretessprvningen gick igenom. I brjan av den lngre rapporten
syns avtryck av en stmpel hgst upp, Hemlig. Rapporten
innehller mer information n jag ens vgat drmma om.
Den r skriven ett par mnader efter Sulev och Rudolfs ankomst till Sverige. Dr har andra personer frn
Estland sagt att Reha lmnat uppgifter till tyskarna
angende estniska medborgare, mot vilka han upptrdde
synnerligen bryskt. Min gissning r att Spo ville
underska om detta stmde och frmst r rapporten ett
frhr med Rudolf Reha sjlv.

I rapporten sger Rudolf Reha att han jobbade

i estniska armn under 1920-talet. Han hade anstllning
vid de olika grnsbevakningarna i landet och tjnstgjorde
samtidigt som sportlrare och sjukgymnast p krigsskolan
i Tallinn.

[49]

1918
Estland blir
sjlvstyrande fr
frsta gngen p flera
hundra r.

1921

1939

Estland blir medlem

av Nationernas
frbund.

Andra
vrldskriget
bryter ut.

1940

1941

Sovjet ockuperar Estland. Ryssarna

beslagtar egendomar och
tusentals mnniskor deporteras.

I brjan av 1930-talet gde Rudolf en butik i huvudstaden och var med i ett parti som stdde Estlands
sjlvstndighet. Under den tiden s blev han dmd mot
sitt nekande fr stmplingar mot regeringen och satt i
fngelset ett par r tills han blev bendad. Drefter fortsatte han sin affrsverksamhet.

Ryssarna tog bde Rudolf Rehas fretag och

hans privata godelar. D flydde han till Tyskland. Dr gick

han en militr- och polisutbildning och reste tillbaka till
Estland 1941. Sedan jobbade han fr den tyska ordningspolisen, bland annat som tolk. Rudolf Reha sger i rapporten att han inte ville kl sig i ordningspolisens uniform
men var tvungen.
Ett r innan flykten tog han tjnst vid hemvrnet
dr han blev friskriven frn krigstjnst p grund av en
gammal skada. Nr den ryska fronten nrmade sig igen,
bestmde han sig fr att ta sig till Sverige. Han mtte en
man, Edvard Mikhelson, och tillsammans byggde de en
bt.

Juni 1947. Sulev Vaske r numera myndig och har ftt

ett jobb och inkomst i Sverige. I en estnisk tidning annonserar han om kontakt med Rudolf Reha, fr att kunna
betala tillbaka sin skuld. Han fr ett brev p tyska daterat
till den sjunde juli. Det r det sista han hr frn mannen
utan vars hjlp han aldrig hade kunnat ta sig till Sverige.

Tyskland
ockuperar
Estland.

1944
Sovjet tar n en gng makten ver
Estland och mnga vljer att fly.
Frmst till Sverige och Tyskland.

1988
300 000 ester
samlas i Tallinn och
sjunger fr Estlands

Morfar visar en bild frn 1930-talet. Pojken till hger r han

sjlv, de andra r tv av hans syskon.

frihet.

November 2015. Jag har frstorat upp texten p

1991
Sovjetunionen faller
och Estland frklarar
sig sjlvstndigt.

datorn s morfar ska kunna lsa den. 87 r gammal r

minnena frn flykten mer detaljerade n de frn grdagen.
Texten handlar om Rudolf Reha, hur hans liv sg ut innan
han kom till Sverige och vem han var i det estniska samhllet. Morfar lser tyst. Att uttrycka knslor i ord r inte
hans starkaste sida men det behvs inte. Jag ser p honom
att han berrs av att ntligen f svar.

Frn flykting till polis

Jelena Radic
jobbar som polis i
Storgteborg. Redan
i tidig lder bestmde
hon sig fr att gra
skillnad i samhllet.
Jag var sju r nr Balkankriget brt
ut. Mina frldrar, tv brder och jag
tog oss genom hela Europa till Sverige
efter en bde fysiskt och psykiskt
pfrestande resa. Ingen sndagsutflykt
direkt, sger hon och skrattar.
Efter att ha slussats mellan olika
flyktingfrlggningar i sdra Sverige
hamnade familjen till slut i Nssj
som mnga andra Balkanflyktingar.
Att komma till ett nytt land och en
ny kultur var inte ltt, men det gick
enligt Jelena Radic ganska snabbt att
komma in i samhllet. En vg till
detta var idrotten.
Jag spelade bde tennis och

basket redan frn sju rs lder, men

mycket professionella de ocks.
det var frst nr jag fyllde tolv som
det blev serist. Frutom att trffa
Idag trivs Jelena vldigt bra med
kompisar och gra det bsta som
sitt arbete. Tlamod, lagarbete och
fanns, lrde jag mig ocks saker av
disciplin har fljt med naturligt frn
stor betydelse i vuxen lder.
ren p basketplanen vilket passar jobPolishgskolan och
bet som hand i h
andske.
dess antagningsprocesser
Hon r ocks glad ver
har varit freml fr
att hennes vilja och
diskussion vid ett flertal
nskan att gra s killnad
tillfllen. Frutom kritik
faktiskt ger resultat.
mot kns- och bak Utver det sknker
grundskvoteringar har
mina kollegor mig en
ocks stmningen och
stor gldje. Utan dem
instllningen mot dessa
hade det varit en helt
inkvoterade lyfts fram
annan historia.
Polisen Jelena Radic
och ifrgasatts. Detta
Det finns ocks
Bild: privat
r dock ingenting som
f rbttringspunkter.
Jelena Radic knns vid.
Ibland nskar jag
I min rskull var vi tre personer
att vr a rbetsgivare kunde visa oss
med utlndsk bakgrund. Vi var inte
lite mer uppskattning fr allt arbete
p ngot som helst stt srbehandvi gr.
lade eller sgs annorlunda p jmfrt
Det r mnga vertidstimmar,
med andra klasskamrater.
mnga lnga och tuffa ntter, men vi
Just vr klass var vldigt pfortstter kriga p. Mer kan vi inte
pen och mottaglig. Instruktrerna
gra.

Ord som svenskan lnat ut

Mnga knner till att svenska sprket bestr av en hel del utlndska lnord. Till exempel kiosk som hmtades frn
turkiska eller trottoar som kommer frn franskan. Hr r fem knasiga exempel p det omvnda svenska ord som har
exporterats till andra sprk.

Pormestari

Orienteering

Finska, kommer frn

svenskans borgmstare.

Engelska, syftar p sporten som p svenska

heter orientering.

Knckebrd

Nederlndska, det hrda platta brdet

kallas exakt samma sak i Nederlnderna

Ombudsman

Franska, ett ord som mnga sprk har

lnat frn svenskan, men som fransmnnen troligtvis uttalar extra roligt.

Elektroluks

Polska, betyder i det hr fallet dammsugare och

kommer frn det svenska varumrket Electrolux

[51]

Att terupptcka
sitt modersml

Somaliska lraren
Mohammud Ali reser
frn Stockholm till
varje kurstillflle.

Sprk

Det finns bara fyra platser i vrlden dr det gr att lsa

somaliska p universitet. En av dem r
Gteborg. Nstan alla som studerar sprket dr har det
som modersml. Men mannen som
undervisar dem har bl gon och ljust hr. Han heter
Morgan Nilsson och har aldrig satt sin fot i Somalia.
Text & bild: Filip Lyrheden

ohamud Ali sitter och fikar tillsammans

med de andra kursdeltagarna. Klockan
r halv tio p lrdag frmiddag och folk
har kommit hit frn olika delar av landet fr att vara med p
helgens undervisning.
Innan kursen brjade s trodde jag att det var en
somalier som skulle undervisa oss. Nr jag fick hra att
det var en svensk undrade jag sklart hur han kan ha lrt
sig somaliska. Sen fick jag dessutom hra att han aldrig ens har bott i Somalia, sger Mohamud Ali, som r
modersmlslrare i Stockholm.
Han fortstter:
Men han r otroligt duktigt och kunnig. Det kommer
bli bra fr hela vrlden det han gr hr. Han har skrivit
och samlat in otroligt mycket material om det somaliska sprket. Han har samlat allt allts! Till och med
de frsta somaliska sprklexikonen som skrevs i slutet
av 1700-talet.

Kursen i somaliska fr modersmlslrare r ut-

spridd ver ett antal helger under tv terminer. Det blir

ungefr var femte vecka som deltagarna ses p plats i
Gteborg. Klockan tolv i dag har de tenta och innan det
ska Morgan Nilsson g igenom vningsuppgifterna som
alla har trnat p hemma. Sharif Abdullahi r SFI- och
modersmlslrare i Gteborg och r lite nervs infr
tentan.
Det r mycket. Alldeles fr mnga frgor. Men det r

korta svar och inget man ska analysera. Det finns bara rtt
och fel, sger han.
P kursen fr modersmlslrare r tanken inte att lra
ut sprket frn grunden. Det r i sjlva verket ett krav att
alla som deltar redan kan en del somaliska. I stllet r det
grammatiken som r i fokus.
Jag fddes innan inbrdeskriget och fick drfr
aldrig mjlighet att g i en skola dr jag kunde lra mig
grammatik. Sjlva modersmlet och uttalet har vi ju alla.
Men grammatiken Vi visste inte ens att det fanns ngot
sdant, sger Sharif Abdullahi.

Somaliska r inte s
vldsamt olikt svenska.
Polska och somaliska
r ungefr lika svrt att
lra sig.
Undervisning i somaliska p universitetsniv r

extremt ovanligt. I hela vrlden finns det bara p fyra platser

Neapel i Italien, London i England, Colombus, Ohio i
USA och Gteborg i Sverige.

[53]

Den sortens kurser som finns i Gteborg, som inte

bara r nybrjarkurser, r dessutom helt vrldsunika.
Morgan Nilsson r en av nyckelpersonerna bakom hur det
kunde bli s. Hans arbetsrum p universitetets humanistiska institution r belamrat med bcker om sprk och bakom
skrivbordet hnger en stor karta ver Somalia.
Somaliska r inte s vldsamt olikt svenska. Jag skulle
nstan sga att polska och somaliska r ungefr lika svrt att
lra sig. Och d r polska ett indoeuropeiskt sprk som anses
nrbeslktat med svenskan, sger Morgan Nilsson.
Han pekar p kartan ver Somalia och stannar med
fingret vid texten hgst upp, KHARIIDADDA
SOOMAALIYA, str det.
Titta hr! Det r samma bokstver som i vrt svenska
alfabet, sger Morgan Nilsson.

I samband med en sprkutredning som gjordes av re-

geringen i brjan av 2000-talet uppmrksammade man att

en del sprk som var stora bland svenska medborgare inte
alls fanns representerade p universiteten. Samtidigt som till
exempel arabiska sedan lnge gick att studera p i princip
samtliga universitet i Sverige saknades undervisning helt i
sprk som albanska och somaliska.
Utredningen beslutade att situationen fr de frbisedda sprken behvde frbttras och pengar avsattes till
de universitet som hade bst mjlighet att starta de nya
sprkutbildningarna.
P Gteborgs universitet fanns en professor i afrikanska
sprk och det blev anledningen till att somaliskaundervisningen hamnade just dr. r 2008 startades en trerig
nybrjarkurs i somaliska vid Gteborgs universitet. Den
fanns kvar fram till 2010.
En nybrjarkurs var kanske inte det som behvdes
mest akut. Till de hr kurserna kom det ganska mnga
somalier och en hel del svenskar. Men somalierna var i
majoritet och de pratade ju redan sprket flytande. Kanske
gjorde det att svenskarna inte knde att det var en renodlad
nybrjarkurs de hade hamnat p, sger Morgan Nilsson.

Det blev en hel del avhopp och p institutionen insg

man att det strsta behovet snarare var en kurs fr

modersmlslrare som behvde hgskolepong. All undervisning i somaliska lades p is.
Det var brist p lromedel och eftersom det inte
hade funnits ngra kurser tidigare ngonstans i landet var det ocks stor brist p behriga lrare. Morgan Nilsson sneglar p de mnga hyllmeter av
sprkvetenskaplig litteratur som tcker ena vggen av
arbetsrummet.
Utan behriga lrare blev det s att jag fick rplugga
somaliska sjlv. Nr vi brjade med nybrjarkursen var jag
inte ens inblandad. Jag kunde ingen somaliska alls utan

[54]

har jobbat med slaviska sprk tidigare, polska och tjeckiska

framfrallt, sger Morgan Nilsson.
Nu undervisar han det mesta sjlv, men till vren ska
man frska involvera fler lrare, s att det blir mer stabilt
och att allt inte hnger p en enda person.
I nulget finns det tv kurser i somaliska vid Gteborgs
universitet. Parallellt med kursen fr modersmlslrare
hlls ven en kvllskurs som heter Kontrastiv introduktion till somaliskan. Den riktar sig till lrare som vill f en
grundlggande verblick ver sprket som ska underltta
nr de undervisar elever med somalisk bakgrund.

Tio minuter innan utsatt tid till en av

frelsningarna p kvllskursen, str Morgan Nilsson och

kopplar in sin laptop i projektorn. Framfr honom gapar
stolsraderna tomma.
Ngra stycken har mejlat och sagt att de inte kommer.
Men tio stycken borde vi nog bli hr i kvll, sger han.

I Sverige knner jag till

minst 20 frfattare som
skriver sknlitteratur p
somaliska.
Han sneglar mot den ppna drren.
En tjej deltar p distans frn Filipstad. Hon har varit hr
vid tv tillfllen, men nu fljer hon frelsningarna via internet.
Tre kvinnor i medelldern skyndar in i salen. Den ena
stter sig p frsta raden, alldeles framfr Morgan Nilsson
och de andra tv slr sig ner en rad lngre bak. En av kvinnorna p andra raden heter Aase Qvist och arbetar som
lrare p Angeredsgymnasiet.
Det har varit ganska stressigt det senaste. Jag var p vg
att inte komma hit i kvll fr jag hade glmt min lunch
hemma, sger Aase Qvist och bryter loss en bit kexchoklad
som hon har tagit fram ur vskan.

Tv kvinnor till kommer in i salen. och med fem

personer p plats r det dags fr kvllens frelsning att

brja. P projektorduken visar Morgan Nilsson somaliska
ord och fraser. I tur och ordning lser varje person varsin
fras p somaliska och frsker sedan verstta den till
svenska.
Mina elever brukar sga det dr annorlunda, sger kvinnan
lngst fram till vnster efter en stund.
Det har uppsttt en diskussion kring ordet maanta som
betyder i dag. Kvinnan sger att hennes somaliska elever
inte sger ordet p det sttet. Morgan Nilsson tror att det

Mnga blev frvnade nr det inte

var en somalier som
undervisade kursen.

Intresset r strst hos

modersmlslrare
som behvde akademiska meriter.

kan vara s att maanta r en sammansatt variant av ett

lngre ord som eleverna anvnder. Kvinnan p frsta raden r inte helt vertygad och tror snarare att det kan vara
en dialektal anledning, eftersom hennes elever kommer
frn sdra Somalia.

Nr den frsta av kvllens tv timmar har pas-

serat r det dags fr en kort paus. Aase Qvist tar av

sig sina glasgon och putsar dem. Hon har ett till par
glasgon uppskjutna i hret ovanfr pannan.
Det inte s att jag lr mig prata somaliska direkt. Men
jag fr anvndning fr det p det viset att jag tnker annorlunda nr jag trffar elever och sdr, sger Aase Qvist.

Hon fortstter:
Jag har trffat mnga somalier nr jag har jobbat som
lrare och blivit nyfiken p sprket och velat lra mig mer.
Aase Qvist tar p sig de nyputsade glasgonen, rttar till det andra paret i pannan och vnder sig mot
projektorduken, redo att lsa nsta mening p somaliska.
Det r inte bara modersmlslrare som sitter i fikarummet och gr igenom repetitionsuppgifterna en
sista gng innan tentan den dr lrdagsmorgonen.
En av de yngre killarna runt borden jobbar p Sveriges Radios somaliska redaktion, som publicerar nyheter om Sverige inom ramen fr den flersprkiga
kanalen P6. Mohamud Ali, modersmlslraren frn

[55]

Morgan Nilsson fick

lra sig somaliska
frn grunden, sedan
lra vidare.

Jag har en kompis

som frsker lra sig
somaliska sjlv, sger
Sharif Abdullahi.

Stockholm, berttar att det produceras mer somalisksprkiga medier och konst n de flesta har en aning om. Han
har koll p ett tiotal somaliska tv-kanaler som snder frn
Europa. Mycket somalisk kultur finns utanfr hemlandet.
I Sverige knner jag till minst 20 frfattare som skriver
sknlitteratur p somaliska. Och de bckerna sprids hem
till Somalia sen. De handlar om allt mjligt. Krlek, krig
och flykt r vanliga teman, sger Mohamud Ali.

Kursen i somaliska kommer att fortstta under

vrterminen och en ny kursstart r planerad till nsta hst.

Morgan Nilsson r vertygad om att det hr r ngot om
har kommit fr att stanna och hoppas ocks att man kan
brja med nybrjarkurserna igen.
D frestller jag mig att man skulle kunna locka
studenter frn Norge och Danmark ocks, eftersom det
bara finns i Gteborg. P lngre sikt skulle man ocks kunna samarbeta med London. En gemensam kurs p engelska
skulle n ut nnu bredare i Europa, sger Morgan Nilsson.
Det har blivit dags att rra sig mot tentasalen och
folk str i k fr att diska sina kaffekoppar. SFI och
modersmlslraren Sharif Abdullahi r mrkbart spnd
infr tentan. Han tycker att kursen har gett honom
mycket som har varit anvndbart fr egen del, men ven
fr folk i hans nrhet.
Jag har en kompis som frsker lra sig somaliska
sjlv. Han frgar mig om hjlp hela tiden. Han har kpt
bcker, anvnder olika appar och chattar med folk frn
hela vrlden. Det finns en amerikansk nrdkille som pratar
sju sprk och somaliska r hans favoritsprk, sger Sharif
Abdullahi.
Han stller ifrn sig sin kaffekopp och samlar ihop sina
saker.
Morgan r ocks en nrd. En grammatiknrd. Eller
expert p grammatik menar jag, sger Sharif Abdullahi
och ler.

[56]

Bde svenska och

somaliska anvnder
sig av det latinska
alfabetet.

LITE SOMALISK HISTORIA

Somalia blev sjlvstndigt 1960 nr den brittiska kolonin
i norr och den italienska kolonin i sder slogs ihop till ett
land. D stod man infr problemet med att halva landet
hade engelska som officiellt sprk och den andra halvan
italienska.
Nr det var dags att bestmma sig fr ett officiellt alfabet
verkade det arabiska vara ett naturligt val och uppmuntrades dessutom av de religisa krafterna i landet.
Nr valet till slut, r 1972, trots allt fll p det latinska
alfabetet var orsaken till stor del ekonomisk. I landet fanns
redan tryckpressar och skrivmaskiner som var kvar frn den
koloniala perioden och de var anpassade till det latinska
alfabetet.

Krnika

"Lneorden
berttar en
mrk historia"

1922 grundades Sveriges rasbiologiska in-

stitut dr mnniskor med hjlp av biologin kategoriserades

som hgre eller lgre stende. Rasisterna av idag fokuserar
oftast inte lngre p biologiska skillnader utan kulturella.
Mat, traditioner och beteenden som inte anses svenska
har hamnat i skottlinjen och en person med brytning utgr
genast ett hot. Men inte ens den hr typen av rasism kan
sgas vara srskilt modern. Historien r full av exempel p
hur kulturuttryck vrderats olika beroende p varifrn de
kommer. Vissa sprk har ansetts fina och andra fula och
det r inte direkt slumpen som avgjort vilka lneord som
tagit sig igenom det kulturrasistiska sprkfiltret och blivit
en del av dagens svenska ordlista.

P slutet av 1600-talet var Frankrike en stormakt

och allt som var franskt hade hg status i Sverige. Mat,

klder, litteratur och konst. Det franska var fint och skulle
efterliknas. Med de franska vanorna fljde ven sprket.
Ord som konsert, symfoni, poesi, kostym och ftlj r
alla franska lneord. Det stora inflytande som franskan
hade p svenskan hade inget att gra med
att mnga i Sverige talade franska eller att allmnheten hade
Vilket rasistiskt skelett ngon lngre naturlig kontakt
har du i garderoben?
med det franska sprket.
Hur svensk r egentligen Romernas sprk, romani,
kttbullen?
har dremot talats i Sverige
Lyssna p Suedipodden! under lng tid men utan att
suedi.jmg.gu.se
lmna ngra finkulturella ord
efter sig i den svenska ordlistan.
Romerna sgs inte som ett fint
folk, tvrt om. Sedan de frsta romerna
kom till Sverige i brjan av 1500-talet har de utsatts fr
grov diskriminering. En diskriminering som till och med
getts std av lagen. I den allmnna zigenarfrordningen
frn 1637 stod att alla romska mn i Sverige skulle hngas
och alla romska kvinnor och barn skulle utvisas. Ngra
hngningar genomfrdes dock inte men i lag och praktik
har romerna konsekvent diskriminerats och marginaliserats
i Sverige.

Suedis krnikrer :
Jakob Norn Eriksson och
Matilda A. Ljungkvist

het. Eftersom samhllets rasistiska attityd mot romerna

tvingat dem till utanfrskap r det i frbrytarsprket vi
kan hitta flest lneord frn romanin. Ord som tjla, snatta
och muddra. Via frbrytarsprket blev vissa av dessa ord
slanguttryck som i ngra fall via omvgar tagit sig in i vardagsvenskan och i nnu frre fall hamnat i ordlistan. Tjej r
till exempel ett ord som hrstammar frn romanin och som
vi anvnder flitigt.

Genom att titta p vilka sorts ord vi lnat in frn

vilka sprk blir det tydligt hur kulturer vrderats olika i den
svenska historien. Att vi har franska lneord som andas
finkultur medan romanin frsett oss med ord fr kriminella handlingar sger ingenting om varken fransmn eller
romer. Det sger bara ngot om Sverige. Vissa kulturer har
beretts plats i verklassen, andra har frvisats till utanfrskap. Indirekt har allts vrt svenska sprk fungerat som
nnu ett verktyg i den tysta rasistiska traditionen dr man
kategoriserar och vrderar mnniskor beroende p kulturell
bakgrund. Lneorden berttar en mrk historia om
svensk kulturrasism. Det r inte en ny freteelse och heller
inte lika tydlig som rasbiologiska institutets skallmtningar.
Men kanske r den just drfr nnu mer allvarlig. Eftersom vi alla ovetandes hjlps t att bra upp den varje dag,
bara genom att anvnda vrt sprk.

P fngelser och andra platser dr mnniskor

som stod utanfr samhllet befann sig uppstod ett eget

sprk fr att kunna kommunicera med varandra i hemlig-

[57]

Eldsjlen

Fristadstoget i Eskilstuna
Foto: Malin Bergstrand

Rabie bygger broar mellan kulturer

Nr Rabie Aldeeb, 47, kom som
flykting fick han hjlp av en
svensk familj fr att komma in i
samhllet. Nu kmpar han fr att
fler ska f samma mjlighet.
Eskilstuna r en kommun som tar emot ett stort antal flyktingar. Endast tv av stadens fastighetsbolag tar emot nyanlnda. De andra fastighetsbolagen stller hga krav p
hyresgsterna, som r omjliga fr en nyanlnd att uppn.
Ngot som i lngden skapat segregation i staden.
Det blir ocks s att nyanlnda sker sig till omrden
dr andra landsmn finns. Det knns lite tryggare med
ngon som kan sprket och den egna kulturen. I slutnden blir det inte bra, sger Rabie Aldeeb, som jobbar som
integrationssamordnare p Eskilstuna kommun.
Fr tio r sedan mrkte Rabie Aldeeb att nyanlnda
hade allt svrare att integreras i Sverige. De brjade frli-

[58]

ta sig p andrahandsinformation, och blev omotiverade att

lra sig sprket. P det dvarande arbetet p socialtjnsten
bestmde sig han och medarbetare fr att de behvde gra
ngot.
Vi ville bygga broar och hitta ett stt fr nyanlnda
och etablerade att trffa varandra.
De startade projektet sprkvn, som ger nyanlnda mjligheten att trffa mnniskor som r etablerade i Sverige.
Det kan vara tv personer som mts, tv par, och ibland
ven tv hela familjer. Tanken r att utbytet inte ska stlla
ngra krav p de som medverkar. Bda parter ska f ett
utbyte av att delta. Allt r frivilligt frn bda sidor, och
handlar om att skapa kulturfrstelse och ven sprktrning fr de nyanlnda. Fram till fr tre r sedan var det f
som anmlt intresse fr projektet.
Nr jag sjlv kom till Sverige trffade jag en familj
som hjlpte mig. Med kontakter, jobb De gjorde allt fr
att jag skulle stanna. Jag nskade mig sjlv samma hjlp
fr andra. Jag kmpade fr att verksamheten skulle bli
kvar.
Rabie Aldeeb ville drfr inte ge upp projektet. Samtidigt var det svrt att n ut med information till allmnhe-

Eldsjlen
ten. Allt brjade ta fart nr han lyckades f verksamheten
flyttad frn socialtjnsten till kommunen. D lyckades de
ocks f finansiering frn lnsstyrelsen. De marknadsfrde projektet p flera olika stt. De nyanlnda fick information via Svenska fr invandrare (SFI). Marknadsfring
fr att bli sprkvn skedde bland annat genom buss- och
bioreklam. De som arbetade med projektet stod p torget
och delade ut informationsblad. Helt pltsligt kom tusental samtal till kommunen.
Hlften trodde visserligen att det handlade om att f
ett jobb. Men d lossnade allt, sger han.
Sedan dess har projektet vuxit. Idag finns 850 matchningar i Eskilstuna. Modellen sprids nu till kommuner
ver hela Sverige. Eskilstuna har ftt igng ett nationellt
projekt dr de stttar andra kommuner att brja arbeta
med integration p olika stt. Idag r mer n en tredjedel
av Sveriges kommuner med i projektet. Siktet r instllt
p att fortstta vxa.
Mlet r att vi ska finnas ver hela Sverige, sger
Rabie Aldeeb.


FAKTA: SPRKVN
S gr det till:
En etablerad person i Sverige trffar en person som r ny
i landet. Det kan ocks vara ett par som trffar ett annat
par, och ibland en hel familj. En matchning sker mellan tv
parter utifrn gemensemma erfarenheter, intressen, lder
och familjesituation. Frsta mtet sker tillsammans med en
samordnare och sedan skter ni kontakten sjlva. Kontakten pgr s lnge ni vill.

S kan du bli eller f en sprkvn:

P sprakvan.se finns mer information om att bli eller f
en sprkvn. Dr kan du ocks se om projektet finns i din
kommun. I dagslget finns 108 kommuner registrerade.
Intresseanmlan kan du drefter gra p den egna
kommunens hemsida.

MALIN BERGSTRAND

Rabie Aldeeb har hjlpt till att sprida modellen fr sprkvnner ver hela Sverige.

Foto: Malin Bergstrand

[59]

Sprket
r
nyckeln
Sadiya Mohamud och Abdirahman Hassan var bara tonringar nr de kom hit.
De visste inget om sprket eller kulturen.
Men fr en bttre framtid var ett helt
nytt liv vrt allt.
Text & foto: Therese Irebck

Sprk

Igr var det minus tre, det var jttekallt. I Somalia

har vi ingen vinter, ingen hst. Nr det r kallt hos oss r det
som den svenska sommaren, sger Sadiya Mohamud.
De rda jackrmarna gr ner ver knogarna, den lila
halsduken r virad runt huvudet. Av regnet finns det
bara dugg och blank asfalt kvar. Hon skjuter barnvagnen
framfr sig, redan sen till frskola,
sen till skolan. Som tur r ligger frskolan nra. Det mesta ligger nra
p Januarigatan. Efter en smrre
kamp med ett grindsls och en
dotter som har nog med klder fr
lek i den kallaste vinter skyndar sig
Sadiya Mohamud mot hllplatsen,
den randiga klnningen smiter t
runt benen och gr stegen korta.
Hon kom hit januari 2008, enligt
meteorologerna en mild vinter,
men inte fr en tjej p 17 r frn
det tropiska Somalia. Hon var en
av ungefr 2000 somaliska kvinnor
som kom till Sverige det ret. Och till en brjan gillade
hon det inte alls.
Min kusin sa frsta dagen att jag behvde g ut. Jag
halkade och sa att jag ville flytta tillbaka till Somalia igen.
Hon bara skrattade.

och det gjorde att jag inte gillade skolan. Varfr skulle jag
g nr jag inte var duktig.
Hon kompletterade inte, det blev inget gymnasium.
Hennes vg in i det svenska samhllet blockerades. 2011
fyllde hon 20 och brja p SFI. Nr hon tv r senare fick
sin dotter Asiya kade hennes motivation. Hon hade inte
lngre bara ansvar fr sin egen framtid.
Efter att jag fick Asiya knde jag att
jag mste hjlpa henne, med lxor, lra sig
svenska. Och om hon r sjuk s mste jag
kunna ringa en lkare.

Nr jag inte
klarade ett prov
skmdes jag och
det gjorde att
jag inte gillade
skolan.

Klockan r nio minuter ver nio, hon r redan sen till sin

SFI, det finns inget annat att gra n att st dr i kuren.Vnta.

Som 17-ring var hon fr gammal fr grundskolan men
inte heller behrig att brja studera p gymnasiet. Precis
som alla andra i den sitsen fick hon d pbrja frberedande kurser p Angeredsgymnasiet. Men 2008 fanns
inte den hjlp som finns nu,
precis som mnga andra
ungdomar runtom i Sverige
kastades hon in i en klass
fr att lra sig svenska, med
bara ett lexikon till hjlp.
Hon frskte klara skolan,
hon frskte frst, men lrarna pratade inte somaliska. Hon knde sig dum och
i Sadiya Mohamud vcktes
knslor frn frr.
Jag gillade inte skolan
i Somalia. Lraren brukade
bertta resultaten man hade
ftt infr hela klassen, alla
fick veta. Nr jag inte klarade ett prov skmdes jag

[62]

Rsten frn den sprakande hgtala-

ren meddelar att sprvagnen snart stannar vid

Komettorget. Hon skyndar sig, en kvart sen.
Mngkulturella Folkhgskolans kllarlokal
r ljus. Det mesta r vitt, tak, vggar, gallret
fr fnstren. Fnster fyllda med tjockbladade vxter och en mikrovgsugn.

Sadiya Mohamud tillhr Rosa gruppen,

idag r det tisdag och den enda dagen p veckan de har
tillgng till datasalen. Det r ett litet rum, vitt, sladdar som
hnger ned frn taket. En ensam taklampa lyser upp de sex
datorerna.
Sadiya Mohamud stirrar p dataskrmen. Stapeldiagram och frgor fyller sidorna. Frgor om hur mnga som
har tre eller fler barn, hur mnga som rstade ja i ett val
som aldrig har hnt.
Kristina, det hr r svrt.
Ja, statistik r svrt. Om du gr shr s ser du.
Kristina Johansson pekar p en av diagrammen, rknar

Kristina Johansson frklarar hur

man ska tyda
diagrammen.

Sadiya har fortfarande inte vant

sig vid kylan.

ihop staplar tillsammans med Sadiya Mohamud.

Okej, och sedan skriver man in det dr?
Ja, precis.
Bitarna brjar falla p plats. Hon gick bara ngra r i
skolan i Somalia, och det var nstan tio r sedan. Men
hon lr sig.
Hur mnga rstade? Sger Kerbeh Andersson, Sadiyas
klasskamrat.
Jag tror det bli 250 plus 200, s 450, sger Sadiya Mohamud.
Ja men hr, 250 plus 200 plus 50.
Jag tror inte det, sger Sadiya Mohamud.

De lter fingrarna vandra ver sina skrmar,

jmfr och kontrollerar, rknar om och om igen. De vill

vara skra p att de frstr. Men tiden r allt fr kort, det
r rast, ingen mer dator p en vecka.
Igr lste vi en text om spdom. Det handlar om framtiden, om vad som ska hnda. Idag ska ni skriva vad ni
skulle vilja att ngon spdde om er. Kommer ni ihg vad
kvinnan i texten ville veta, sger Kristina Johansson.

Hon ville veta hur det skulle g fr hennes barn, pminner Sadiya Mohamud.
Klassen pratar vidare, skmtar om lottovinster och att
de kanske kommer vara dda imorgon, fr man kan ju
aldrig veta hur framtiden ser ut. De vill
vidare, bli klara med
SFI och brja jobba.
kanske kpa en villa.
Sadiya har samma
drm nu som hon har
haft sedan tonren.
Att jobba med barn
och kpa en egen lgenhet. Kanske hjlpa
fattiga.
Bra jobbat idag. Det som r viktigt att komma ihg
r om man skriver om nutid eller framtid. Lxan till
torsdag handlar om boken ni har lst, sger Kristina
Johansson.
De har lst Krlek p Biblioteket, en bok om den arbets-

Det var en
hrlig knsla,
jag knde att
nu r framtiden nra.

Jmfrt med fyra

r sedan r jag en
helt annan person,
sger Abdirahman
Hassan.

[64]

lsa Jessica och den ensamma John. En lttlst och glad

bok om krlek.
Ni som inte har skrivit vad ni tror hnder efter att
boken har slutat, gr det.
Ute skiner solen, ngonstans bakom molnen. Allt har
en gr hinna ver sig. I ett fnster i en lgenhet med utsikt ver skolan hnger tunga gardiner i gult och bltt, tv
svenska flaggor. Sadiya har inte ens tnkt p dem frut.
Hon vet att det finns problem, men hon tnker sllan p
integrationsproblem och om ngon r rasist eller inte.
Vissa hatar, de sger att det r dligt att jag har sjal.
S det finns rasister, men det finns ocks de som inte har
ngot emot invandrare.
Sprvagnen igen, hllplats efter hllplats, samma visa
varje dag. nnu en gng ska det dr frbaskade grindslset till dagiset tvingas upp.
Har hon grtit idag? Hon vaknade klockan fyra, sger
Sadiya Mohamud.

timmes lugn innan han ska mta en vn p stationen.

Han var 16 r nr han kom hit frn Somalia, tv r efter Sadiya Mohamud. Han var en av ungefr 3000 mn
Men Asiya har haft en bra dag och vill inte
som kom under 2010. Han visste inget om Sverige fralls g hem. S snabbt hennes mamma vnder sig
utom att det var kallt och att det talades ett annat sprk.
bort frsker hon smita tillbaka in till en vrld full
Jag kom till Sverige p slutet av vren. Det var en
med barn och leksaker. P morgonen vill hon inte
bra knsla. Jag kommer ihg den knslan, en helt annan
g dit, p eftermiddagen vill hon inte g drifrn.
milj, och allt var s fint, sger Abdirahman Hassan.
Asiya r det centrala i Sadiya Mohamuds liv numera. Innan
Han hade en stark drivkraft, ville komma igng med sprk
var hon alltid full av energi, alltid hnde det ngot. Mnga
och skola. Till skillnad frn Sadiya Mohamud fick han
knner sig ensamma efter att ha ftt barn. Men fr de flesta
snabbt brja lra sig svenska. Efter fyra veckor var han
r det inte en sak som gr integreringen lngsammare.
student p Centret fr sprkintroduktion p Lindholmen.
Jag brukade umgs mycket med kompisar, festade,
Det tog honom bara ett halvr innan han var klar med det
men nu inget. Sedan jag fick barn har mnga vnner froch redo fr frberedande kurser p Angeredsgymnasiet.
svunnit.
Dr hade nya ider brjat ta ver. Ny forskning och en
Hon vrmer vllingen, stoppar ner Asiya i sngen fr en
ny lroplan skulle gra skolan bttre p att integrera.
tupplur. Brjar laga mat, pasta och tonfisk.
Det verkar ha fungerat, fr ett r efter
Fr en stund r allt lugnt, det enda som hrs
det kom han in p ekonomiprogrammet.
FAKTA
r frsandet frn tonfiskssen. Det r ett li Det var en hrlig knsla, jag knde att
tet kk med utsikt ver en dunge. P vggen
nu r framtiden nra. Och nu r det unihnger en tavla p sned, den sticker ut med
- Det bodde r 2014 57 906
versitetet, s det r alltid en hrlig knsla.
sitt nordiska landskap, ingen har satt sitt
somalier i Sverige.
namn p den.
- 7635 av dem var mellan 15
I hstas brjade Abdirahman
Sprket r nyckeln. Frut tnkte jag att
och 19 r.
Hassan studera samhllsanalys och
jag aldrig skulle klara att lra mig svenska,
- Ungefr 70 procent av de
kommunikation p Hgskolan i Halmmen nu mste jag frska, sger Sadiya
som lser de frberedande
stad. Hans iver skiner igenom nr han
Mohamud.
studierna p Angeredsgymbrjar prata om det han brinner fr.
nasiet gr numera vidare till
Han vill in i politiken, gra en skillnad
Abdirahman Hassan sitter med
gymnasium eller vuxenutbildi vrlden. Kanske jobba inom EU elhuvudet i handen i en ftlj p Gtening.
ler FN. Precis som Sadiya Mohamud
borgs stadsbibliotek. Fr honom har sprvill han hjlpa, men i strre skala.
ket verkligen varit nyckeln. Det hr r en
(Kllor: SCB och Lars-ke
Om man lser till lkare kan man
av hans favoritplatser, ett stlle byggt av
Johansson, rektor p Anghjlpa mnga, men om man har en vision
ord. Hr kan han sitta i flera timmar. Hr
eredsgymnasiet sedan 2010)
och kunskap kan man hjlpa en hel nation.
finns det inget som str. Regnet smattHan tar upp mobilen, klockan gr snabbt,
rar mot glasvggarna. Han har bara en
inte mycket tid kvar. Snart ska han sitta

[65]

Abdirahman Hassan r trtt p

regnet.
- Det fr rcka nu,
sger han.

p ett tg mot Stockholm, sedan vidare med frja till ett

kallt land fr Centerstudenternas traditionsenliga rdslag. Han brjade intressera sig fr politik tidigt och r
sedan gymnasiet med i Centerpartiet. Just nu skriver han
p en motion. Han vill att alla, oavsett land, ska f svenskt
medborgarskap efter fem r, inte de tta r som gller fr
somalier och afghaner. Det r Sverige som r hans hem
nu. Det enda som inte r det r hans papper, fr det r
det ver tv r kvar.
Jag knner mig lika svensk som alla andra, jag r
en del av samhllet och jag bidrar lika mycket som alla
andra.
Han har en teori om vad det r att vara svensk, varfr
han knner sig svensk. Han tror det r sjlva lugnet och
att allt r s organiserat. Och man behver inte trngas.
Till och med p det nstan fulla biblioteket r det lugnt.
Ngra tjejer vid ett bord bakom oss skrattar lite, tysta
skratt. Hr finns det mnniskor frn hela vrlden, det
r som att de dras hit av stillheten, gemenskapen. Hr
mrks inte segregationen av. Men Abdirahman Hassan
brukar inte mrka av den.

[66]

Jag tror media verdriver rtt mycket. De flesta av

mina vnner har kommit lika lngt som jag, de r lika in-

tegrerade som jag. De pluggar p hgskola eller gymnasium,

har drmmar och visioner i livet, sger Abdirahman Hassan.
Men han hller med om att saker behver frndras, speciellt nr det kommer till boendesituationen. Den geografiska segregationen.
Sklart finns det de som behver hjlp. De kontakter
de har kanske bestr till 99 procent av personer frn deras
eget land, ngra frn andra lnder och en procent som r
svenska. Och d r det svrt att f jobb.
Det r dags att lmna vrmen och tryggheten p biblioteket bakom sig. Ute har regnet tilltagit, det r en vinter
gteborgare har blivit vana vid. Det finns inget val, Abdirahman Hassan gr med snkt huvud mot Valand. Frsker skydda sig mot de kalla sm spjuten. Han har inte ens
hunnit halvvgs innan hans klder r indrnkta.
O fy farao.

Han hinner andas ut ngra minuter i busskuren. Vatten

rinner ner lngs ansiktet. Sprvagnen kommer.

Casper har tyska

som fadersml

Hemma hos familjen Wasserfaller

talas det bde tyska och svenska.
Tvsprkiga barn r vanligt och
forskning visar att de med ltthet tar till sig fler n ett sprk. Fr
familjen Wasserfaller var det ett
naturligt val.

et fikas sockerbullar. Lillebror Elliot r

alldeles kladdig runt munnen och treringen Casper pratar mer n han ter. Pappa
rcker Casper en pappersbit.
- Tack, svarar han och drar ut p a:et. Efter lite tjat
frn pappa slipper ven ett danke ut.
Frldrarna har nyligen brjat ligga p lite fr att
Casper faktiskt ska prata mer tyska, oftast svarar han p
svenska.
- Han kan ju om han vill, sger mamma Josefin.

[67]

Pappa Kevin r uppvuxen i Tyskland och Josefin r

uppvuxen i Sverige. Med barnen pratar Josefin enbart
svenska och Kevin tyska.
Bda har dock bra kunskaper i den andras sprk d
Kevins mamma r frn Sverige och Josefin har bott en
del i Tyskland. De ser det som en frdel att bda tv hela
tiden frstr vad som sgs till barnen ven om det r p
olika sprk och med varandra talar Josefin och Kevin
svenska.

I Sverige finns drygt 200 000 barn som har en

inrikes- och en utrikesfdd frlder. Och ser man till hela

vrlden finns det de som pstr att tvsprkighet r vanligare n ensprkighet. En del forskning sger att hantera
tv sprk kan ge kognitiva frdelar hos barnen, s som
problemlsning.
Fast fr familjen Wasserfaller r det viktigaste att deras
barn kan kommunicera med de tysktalande delarna av
slkten. Det syns p lillebror Elliot att han frstr vad
pappa Kevin sger, ven om han sjlv inte har brjat tala
riktigt n.
- Jag hade hrt innan att barn som hr tv sprk
hemma brjar prata senare men sen trffade jag en barnmorska som sa att det inte alls behvde vara sant. Jag tror
mer att det beror p person till person, sger Josefin.

[68]

Som frlder kan det upplevas som tungt eller

jobbigt att sjlv vara ansvarig fr hela inlrningen av ett

sprk hos sina barn. Speciellt om sprket i frga inte har
std i samhllet eller om man saknar tillgng till barnprogram och liknande som kan hjlpa till att stimulera
sprkinlrningen i vardagen. Tyska r nd ett relativt stort
sprk i Sverige och pappa Kevin jobbar sjlv som tysklrare
i grundskolan. Familjen har en del filmer och barnbcker
p tyska men oftast blir det att de tar fram de svenska.
nd sa trerige Casper vissa ord enbart p tyska till en
brjan.
- Baum r ett snt ord som han bara sa p tyska frst,
det betyder trd. Mina slktingar hade ganska roligt t
det, sger mamma Josefin.
Barn r praktiska av sig och samhllets sprk blir oftast
starkast hos dem, speciellt om bda frldrarna frstr
det. Drfr pratar Casper fr det mesta svenska. Med
tiden kommer han ju nd f en strre frstelse fr att
alla inte kan svenska och frhoppningsvis bli mer motiverad sjlv att tala mer tyska i sin vardag.

IDA STERBERG

SPRKET SOM SPRNGDES

Sprk

Sverige var vrldsledande inom

rashygienisk forskning och
staten ansg att samer var smutsiga.
Skallar mttes, samiska frbjds
och folk ansgs som mindre vrda.
Lapp skulle vara lapp men blev
ngot annat.
Text & foto: Emil Salmaso

-A.

Fel. ttaringen ritar en kulle och vnder sig mot Thomas.

E.
Rtt.
O.
Fel.
Den rda galgbacken vxer p whiteboarden i det lilla
grupprummet. I det nedre vnstra hrnet av tavlan har
ngon ritat Pikachu med samma rda penna. Strumpor
dunsar dovt p det hrda skolgolvet i korridoren utanfr.
Med 40 minuter i veckan ska ttaringen lra sig ett nytt
men urldrigt sprk.
B?
Nu r galgen klar.
Thomas Lindblad fortstter att gissa. Galgen vxer. P
det runda bordet framfr honom ligger papper utspridda
kring en lsplatta, ngra bcker och en dator. En ordbok
p sydsamiska r ppen p lsplattan. Thomas vnder p

[70]

skrmen och trycker p ett ord. Mvhka Byxor. Idag

arbetar de med elevens ordfrrd och att-gra-ord.
ttaringen lar runt p stolen och lyssnar. Blicken r
intresserad. Det r hans pappa som vill att han ska lra
sig samiska fr att han sjlv aldrig fick det. Bara svenska.
Helst nordsamiska som r den strsta av de fem dialekterna. Men lraren i nordsamiska i Ume r mammaledig
och sydsamiska var nsta alternativ. Modersmlslraren
Thomas nickar.
Det beror ju p vilket omrde man kommer ifrn.
Dialekterna skiljer sig ganska mycket frn varandra.

Han r 53 r ldre n eleven men har en liknande

akgrund. Ingen av hans frldrar fick lra sig att prata

b
samiska.
Att bli frntagen sitt modersml Jag tnker p min
mamma. Jag knner ett stort ansvar, en skyldighet, att
jobba med sprket.

Sprk

Det frsta sekreteraren fr

minoritetssamordningen
vid Ume kommun ska
gra r att lra sig ngra
anvndbara fraser.

Pltsligt stller han sig upp och viftar med hnderna

framfr ttaringen.
Vad gr jag? Vem r det som vinkar?
ttaringen drar pilar med blyertspennan mellan figurer
och att-gra-ord medan lraren illustrerar olika verb.
Thomas pkallar ttaringens uppmrksamhet och tar sats,
springer och hoppar.
Nu kan vi backa bandet. Man frbjd ju samiska.

ret var omkring 1915. Herman Lundborg hade

precis blivit docent i rasbiologisk forskning vid Uppsala

universitet. Rashygienen var hgt ansedd i Sverige och
om n
gra r kommer staten att inrtta vrldens frsta
rasbiologiska institut med Herman Lundborg som chef.
Han arbetade mycket med att resa runt i Lappland och
samla in information och dela upp mnniskor i olika typer
och raser. Srskilt intresserad var han av samer och mtte
storleken p deras skallar, pannben, gonfrg, hrfrg,

intelligens, kroppslngd, med mera. Den svenska rasen

ansgs vara bland den renaste och borde hllas s.
Iderna under den hr tiden var egentligen inte srskilt
nya och nstan 40 r tidigare hade den svenska staten
bestmt att all undervisning i folkskolor skulle ske p
svenska. Prster gick runt bland hushllen och sg s att
ingen pratade samiska eller jojkade och betedde sig syndigt.
Men det var frst nu, 1915, som tankarna och forskningen
verkligen tog fart.
Samerna hade lnge setts som frmmande i Sverige,
och nu satte man med hjlp av vetenskapen ett
mindre vrde p urfolket. Uttrycket lapp skall vara lapp
prglade politiken och kom till efter att en kyrkoherde
menade att svenskar och samer skulle hllas tskilda.
Om en rensktande same fick bo i en fast bostad skulle han
eller hon inte vilja tervnda till nomadlivet. De skulle f smak
fr det moderna samhllet. Drfr skulle skolan hllas i en s
naturlig milj som mjligt, sger Thomas.
Detta resulterade i vandrande skolktor som ofta var
smutsiga och kalla. I dem bodde barnen under ngra
mnader per r innan det var dags att flytta vidare. Thomas
sprider ut sina
fingertoppar p
bordet.
Inom den samiska
kulturen
uppstod
det ocks k onflikter.
Det var bara
rensktande samer
som staten ansg
vara riktiga samer,
medan bofasta samer
skulle g i vanliga, fasta folkskolor och bara tala svenska.
Och lrarna uppmanade frldrarna att inte tala samiska
hemma. Tv sprk skulle gra barnen frvirrade.
Man fick ju p skallen om man pratade samiska, var
en lgt stende ras. S d var ju inte sprket ngot att ta
vara p. Mina mor- och farfrldrar slutade prata samiska
med sina barn, och dr str vi ju idag. Sprket skippade en
eller tv generationer, sger Thomas Lindblad och vnder
sig mot ttaringen vid tavlan.
!
Fel. ttaringen strcker p sig fr att hnga snaran i
galgen. Thomas kliar sig i huvudet.

Den svenska rasen

ansgs vara bland
den renaste och
skulle bevaras s.

Under fyrtiotalet byttes ktaskolorna ut mot fasta

internatskolor. P ttiotalet upphrde tvnget med att

eleverna var tvungna att bo i byggnaderna under skolret
men ngra byggnaderna str fortfarande kvar. Och i fem av
dem finns idag s kallade Sameskolor. I Karesuando,
Kiruna, Jokkmokk, Gllivare och i Trnaby. Skolorn fljer
en srskild lroplan fr grundskolan som ocks

[71]

innehller rum fr samiska sprk, sljd och kultur. Mikael

Pirak r rektor fr Sameskolan i Gllivare. Han gr en
rektorsutbildning och Ume universitet ansvarar fr
undervisningen i Norrlandsregionen.
Efter att ha deltagit vid ngra kurser i Lule har han
precis landat i Gllivare igen och ngra elever sker hans
hjlp innan han har tid att prata. Hans mormor och
morfar pratade bara samiska och hans mamma bara
svenska. Sjlv frstr han men kan inte tala.
Jag fr en sprksprr, kanske fr att jag r rdd att gra
fel. Den oron r ganska vanlig, srskilt bland ldre,rdslan
att bli hnad av andra samer och svenskar. Men bland
unga gr det bttre, det har blivit en annan acceptans
bland dem.
Ett av mlen fr skolorna r att barnen ska bli
t vsprkiga, vilket gr sdr. Mnga pratar inte s mycket
samiska hemma fr att frldrarna inte kan.
Staten har tagit ifrn oss sprket en gng i tiden. S vi
vill ta tillbaka det, sger Mikael Pirak. Han gr en paus.
Sprket strker identiteten. Man blir starkare som
person nr man frstr kulturyttringar som hr sprket till.
Tryggare. Man sker sitt ursprung, och det har visat sig att
barn som kommer frn stadsmilj fr ett uppvaknande nr
de lr sig sprket. De fr vara sig sjlva i en milj dr ingen
behver be om urskt fr vem man r.

[72]

Sverige har nnu

inte skrivit p FN:s
konvention om
ursprungsfolk s
som bland annat
Norge gjorde 1990.
Konventionen r
till fr att strka
ursprungsfolkens
rttigheter och
motverka diskriminering. Men r 2000 erknde Sverige
samiskan som ett officiellt minoritetssprk som ska vrdas.
Det blev lite lttare att f modersmlsundervisning och gav
samer rtt att anvnda samiska i kontakt med myndigheter
och domstolar. 2010 utkades lagen och vissa kommuner
utsgs till frvaltningsomrden med srskilda krav p att
skydda och hjlpa sprken och kulturen. Ume r en av
kommunerna.
Det var s jag trffade Peter Steggo, sger Thomas
Lindblad.
Peter och Thomas lrde knna varandra d bda arbetade
som modersmlslrare. Peter i nordsamiska och Thomas i
sydsamiska.
Peter lrde sig samiska genom att ta kvllskurser nr
han flyttade till Ume fr bli lrare. Men idag r han
minoritetssamordnare
p Ume kommun och
hjlper ocks till med att
arrangera aktiviteter hos
samefreningen i Ume.
Jag tnkte att det
k unde vara kul att prata

med slkten. Pappa gick i

skolan p femtio-,
sextiotalet och fick inte
prata samiska i skolan, s
jag fick med mig vldigt
lite samiska hemifrn,
sger Peter.
Han str lutad ver en
trlda full med s laddar.
Det r en hrselslinga.
Ingen vet hur den
fungerar.
Den ser ut att vara
frn 1973, sger Peter och
stter sig p ryggen av en
Monica Harr
lg soffa.
Sandstrm tackas fr
sitt arbete i Samiska
Varje onsdag samlas
freningen i Ume.
de ldre medlemmarna
av Ume samefrening
p kulturhuset och cafet

Staten har tagit

ifrn oss sprket en
gng i tiden. S vi
vill ta tillbaka det.

Peter Steggo visar var i

Spmi de olika samiska
dialekterna talas.

Trhppie vid Vsterbottens museum. D lagar de mat, fikar,

sljdar eller bara pratar. F av dem kan mer n ngra ord p
samiska. Och idag blev det ingen matlagning.
Peter strcker fram en tallrik. P ett bord ligger ett hav
av ihoprullade skivor med rostbiff bredvid potatisgratng
och sallad. Det r mrkt utomhus och lamporna lyser gult
mot de rda gardinerna och mattorna. En gemenskap
fyller rummet med ett tjockt sorl. En kvinna kommer fram.
Du har ju inte ftt ngon kram idag, sger Peter till
pensionren.
Och du har varit ute och rest ser
jag, svarar hon och pekar p en
rd vska som str ute i garderoben.
Nej det dr r Monicas vska,
hon ska hem till Mal ikvll nr
vi avtackat henne fr att hon
arrangerat alla de hr trffarna.
En annan pensionr kommer
fram och hlsar. Bibi Sjstrm. Hon
har ett stort hemsljdat smycke i silver fastnlat i
klnningen. Hon vnder sig till Peter.
Fr man titta p Sapmi sisters hr ngon gng?

Mnga tyckte att 22.10 var fr sent.

Det mste ju g. Det r vl bara att koppla projektorn
till en dator och kolla p SVT, svarar P
eter och ser mot den
lilla s cenen p andra sidan det vrmeljusljumma r ummet.
Just nu hller samiska p att f lite mer status och
syns lite mer i media. Det startas fler sprkkurser och
studiecirklar av folk som vill lra sig.
Folk frstr att de frlorat ngot vldigt viktigt. Att
inte frst vad slkten sger, eller att knna att det r
ngot stort som saknas i ens identitet. Sprket kan vara
en m
arkr som visar status eller
som gr att man knner att man
r same.
Peter tar en sipp kaffe och
tackar nej till prinsesstrtan.
Om man heter Larsson, inte
kan samiska, inte sysslar med
rensktsel, inte, du vet.
Man kanske bor i stan eller
saknar det som av tradition anses som samiskt. D
kanske det r svrt att hlla tag i den hr samiska
identiteten. D kan sprket vara en vldigt viktig sak.

Barn fr vara sig

sjlva i en milj dr
ingen behver be om
urskt fr vem man r.

[73]

Thomas frklarar att

vningarna gr ut p att
para ihop meningar med
bilder.

Runt bordet pratas det om renar och samebyar. Vid bordet

bredvid sitter ke Brnemyr och pratar om att han aldrig
haft ett samtal p samiska.
Orden bara fastnar och frsvinner.
Kvinnan bredvid honom knackar med pekfingret mot
pannan.
Du kan det. Du har dem bara instoppade i huvudet.
Bibi Sjstrm dyker upp med en bok.
Hr str det om en del av oss.
Hon frsvinner igen. De andra p
ratar om hur duktiga
renar r p att simma. De har luft i plsen som hjlper dem
att flyta. Och Brje Salming r ocks same. Men vissa r
inte s stolta ver att vara det. Men det r nog mest bland
ldre.
Bibi kommer tillbaka med en bok till. Olika samebyar.
Har du lst den hr? Vill du lna den?. Det finns s mnga hr.

SAMER I SIFFROR
Ungefr 36 000 samer bor i Sverige.
Samiska r erknt minioritetssprk i
Sverige sedan 15 r tillbaka.
6 februari r samernas nationaldag.
Klla: NE.se

[74]

Hon plockar upp ett tjockt hfte.

Och den hr kan du f. Den finns gratis! Det r
regeringskansliet som ger ut den.
Monica Harr Sandstrm frn Mal stter sig. Hennes
mamma sg ingen nytta med att prata samiska, det var ingen naturlig del i samhllet, s Monica lrde sig aldrig.
Sprket hnger ju s oerhrt mycket ihop med kulturen.
S jag har ftt alla mina barn att lra sig. Fr det r vl
det jag saknar, ord som beskriver vissa saker som inte gr
att verstta. Jag kan inte frndra historien, men jag kan
frndra framtiden. Drfr har jag sett till att mina barn
fr det lttare. Det gr inte bara att vara bitter ver det
som hnt.
Peter Steggo har hllit sig i bakgrunden. Nu fyller han i.
I brjan frstod man nstan ingenting. Det r ju s
olikt svenskan. Men sprket skvallrar om perspektiv. Det
sger ngot om vrlden runtomkring. Och bara knslan och
vrdet och stoltheten av att kunna frst.
Han knpper hnderna bakom huvudet och blicken
f rsvinner en sekund.
Det var som att ppna en drr till en hemlig vrld. S
aker
man inte pratade om i en vanlig familj. Till exempel att hra
farfar prata om hur livet var frr, det var ju sdant jag bara
hade ftt berttat fr mig. Men att f hra det sjlv
Han gr en kort paus och ser sig omkring.
Jttehftigt.

Boktipset

Tre titlar
Redaktionen tipsar om bcker skrivna av tre
intressanta och tankevckande frfattare.
EN HALV GUL SOL

Vi ti
psa
nya fi r om tre
l
vr h mer p
em si
da.
sued
i

.jmg.
g

u .s e

Chimamanda Ngozi Adichie

Chimamanda Ngozi Adichies, en nigeriansk frfattare med fyra bcker
i bagaget. En Halv Gul Sol r hennes andra succbok och enligt mnga
pressrster en framtida klassiker. Det r inte en berttelse om krig, utan en
berttelse om mnniskor, i ett krigsdrabbat land. Med ett sprk som flyter
fram ltt och vackert berttas historien om tvillingsystrarna Olanna och
Kainene. Om Kainenes krlek Richard.
Olannas krlek Odenigbo och hans tjnare Ugwu. Fem personer som snart kommer f
sina liv fr alltid frndrade. Fem personer man under bokens gng kommer vldigt nra.
Efter bara ngra sidor r man fast. Fr den som gillar en djup, fngslande historia paketerat
i ett varmt och vackert sprk.

ETT GA RTT
Jonas Hassan Khemiri

Ett ga Rtt har 13 r p nacken

men har redan hunnit bli en klassiker. Jonas Hassen Khemiri skriver
p rinkebysvenska en bok som kan
vara vrd en lsning inte bara fr
ungdomar utan ven fr den som vill lsa om en vldigt
frvirrad person som ofta ser det han vill se. I dagboksformat fr vi lsa om 15-riga Halims syn p livet i smtt
och stort. Han skriver om sin mammas dd. Hur hans
pappa har svikit sitt marockanska ursprung och svennefierats. Sjlv r han i den ldern d man frsker komma
p vem man r, hur man passar in i ett samhlle som inte
ser p saker p samma stt.

YAHYA HASSAN
Yahya Hassan

Yahya Hassans bok r full av grov,

okuvlig poesi som inte r rdd fr att
frnrma. Yahya Hassan skriver om
familjevld, sin avsmak fr islam och
ett allt annat n perfekt system utan
att skrda orden. Yahya Hassan har haft en svr uppvxt,
men mlar inte upp sig som ett offer. Han blottar sig, lter
lsaren se den gra sanningen, dma sjlv. De strva orden
kastas i ansiktet. Ibland hrt, som en smll p kften. De
oslipade, smutsiga dikterna kan ibland f den ovana att
m smtt illa. Men trots allt det vill man inte lgga den
ifrn sig, man sugs ner i det svarta hlet. Blodigt rlig poesi vrd en lsning.

[75]

Jag gjorde
en film som
inte passade
deras tankar

Det knns
som att man
frlorar ett
barn

Webbexklusivt

Filmare p flykt

Varje r tvingas tusentals regissrer och skdespelare fly frn sina

hemlnder fr att deras filmer r fr politiska eller kontroversiella.
Suedi har mtt tv av dessa.

gra efterslntrare tar sig in i Hagabions salonger. Hukandes

fr att inte stra filmen. Tre filmer p rad, telefonen p flygplanslge. Vi vet hur det funkar. Det r som vilken filmfestival
som helst, frutom det faktum att filmerna som vi ser, egentligen aldrig skulle
f visas.
Hossein Mahini r en filmskapare frn Iran. Han tvingades fly till Sverige
fr sina dokumentrfilmer. Vl hr startade han exilfilmsfestivalen 1993 fr
att ge en rst till alla de som blivit tystade.
Om du inte fr visa din film s betyder det att du inte har gjort den.
Genom festivalen kan vi ta upp frgor om mnniskor i exilsituation.
I Iran jobbade Hossein lnge p det statliga TV-bolaget IRIB. Han gjorde
ocks egna dokumentrfilmer vid sidan av. Nr filmen vl var klar kunde
Hossein inte lngre stanna i Iran p grund av att man inte kunde garantera
hans skerhet.
Min sista film tog tre, fyra r att gra klart. Och pltsligt s tappar man
allt. Jag jmfr det som att frlora ett barn, man frlorar barnet.
I Meir Hossein Noreis etta i Frlunda str tekokaren och pyser ut rk mot
taket. Indisk chai, han dricker inte kaffe. Meir kom till Sverige 2001 efter
att han producerat en dokumentrfilm om afghanska barnarbetare i Iran.
Dom tnkte att jag hade gjort en film som inte passade deras tankar.
S jag fick ta kontakt med FN kontoret i Teheran och dom hjlpte mig att
komma hit till Sverige, sger Meir.
1997 var Meir Hossein Norei med i filmen Taste of Cherry. Filmen r
skapad av Irans mest knda regissr Abbas Kiarostami. I filmen spelar Meir
en teologstudent som frsker vertala en man att inte beg sjlvmord. Taste
of Cherry vann guldpalmen p Cannes filmfestival 1997. Men efter att Meir
flytt till Sverige. S har han lagt filmkarriren p hyllan
Man mste ha en inkomst, s d mste man prioritera Jag tnkte att jag
skulle gra en kort dokumentrfilm varje r. Nu nr jag jobbar heltid s blir
det lite svrt att jobba med filmer, sger han.
Meir Hossein jobbar nu som diskare p ett hotell i Gteborg. Han sger
att han saknar filmerna men att han trivs med sitt nuvarande liv.

Lyss
na
repor p hela
t a g et
p :

sued

i.jmg
.g u.s
e

[77]

Med ett frflutet i Gambia kombinerar musikern

Dembo Jatta sitt hemlands musikaliska rtter
med Sveriges. Den 21 november anordnade han,
tillsammans med sitt band, en vlgrenhetskonsert
p en pub i Gteborg.

Kultur

Dembo gr
tillbaka till
rtterna
Dembo!
Fnstret absorberar tv hrda slag som ekar genom
replokalen.
Dembo! r du dr?
Text & foto: Adrian Norlund

an har varit s upptagen med sitt spelande

att den ringande telefonen frblev obemrkt. Trummorna tystnar och Dembo
lmnar replokalen fr att slppa in mnniskorna utanfr.
I en kllarlokal i Gamlestan i Gteborg hller Dembo
Jatta, eller Dembo TheRootsMan som hans band kallas,
till de flesta kvllar i veckan. I det lilla rummet till replokal pryds en hel vg av en s kallad back drop. En stort
tygstycke med texten Dembo TheRootsMan och en
bild p Dembo Jatta. I vrigt r rummet fyllt av diverse
trummor och andra instrument. Ljuset r dmpat. Replokalen r egentligen Dembos eget men han passar p att
lna ut den till tv andra band. Mnnen som nyss kom
hit r medlemmar i ett av dem. Imorgon r det spelning
p puben Old Corner som gller och dagen innan ett gig
hade andra band frmodligen sttt i replokalen. Dock
inte Dembo TheRootsMan.
Vi har redan repat. Alla kan sina grejer, sger han
med en lugn rst samtidigt som det gstande bandet frbereder sina instrument. Jag har sagt att de kan ha lokalen
till klockan nio ikvll.
En timme innan spelningen r Dembo hemma i sin
lgenhet, tvrs ver gatan frn Old Corner. I sitt sllskap har han sin fru, ngra av bandmedlemmarna och sin

[80]

brorson. P TV:n
upptrder Loreen
i
programmet
Moraeus
med
mera. Brorsonen,
som ven han heter Dembo, ligger
tyst p soffan.
Han r
mtt. Har tit fr
mycket lamm, sger Dembo Jatta
och skrattar.

De accepterar
musik frn mitt
hemland, varfr
ska vi d inte ta
lite frn deras?

Vnnerna Ras Tonto och Ras Kongo sitter tysta och

fokuserade vid matsalsbordet och frbereder sina kameror.

Kultur

Puben Old Corner r fullsatt

nr sjumannabandet Dembo
TheRootsMan spelar.

De har i uppdrag att filma spelningen.

Dembo TheRootsMans musik beskriver han som en
blandning mellan gambiansk och svensk folkmusik. ven
mycket reggae. Fr honom handlar inte musiken om att
knna en koppling till sitt hemland. Han vill istllet knna en koppling till hela mnniskan. Han ppekar att det
inte handlar om var du r ifrn. Nr de spelar musik frn
Gambia blir landsmnnen som r dr och lyssnar glada.
Problemet r att musiken bara betyder ngot fr dem, anser Dembo Jatta. Han berttar om sitt eget band. Han har
en bassist och en gitarrist som r svenskar.
De accepterar musik frn mitt hemland, varfr ska vi
d inte ta lite frn deras?

Svensk och gambiansk folkmusik fungerar

dessutom ovanligt bra ihop. De spelar svenska visor tillsam-

mans. Valstakten, som visorna bygger p, r samma takt som

ofta anvnds i Gambia. Skillanden r att den i Gambia ofta
spelas snabbare n i Sverige.

Old Corner r redan fullsatt. Alla bord r sedan

lnge upptagna. I trappan upp till baren fr man en bra vy

ver scenen men ven trappan r full av mnniskor. Dembo
och bandet riggar upp p den lilla scenen i ena hrnet av
puben. Det r svrt att f plats. De fr trngas fr att kunna
rra sig ver den lilla ytan. Mikrofonstativ vlter. Ingen
klagar dock. Gitaristen ke Zeidn berttar att de spelar
hr cirka tre, fyra gnger per r. De vet om att det r litet
och det gr inte speciellt mycket. Golvytan nrmast scenen
mste ppnas upp fr att skapa plats t fler beskare.
Famnar fulla med lglas r farligt nra att spillas ut nr
borden och stolarna ska konkas genom trngseln. Trots de

[81]

extra kvadrameterna hinner golvet framfr scenen fyllas

lngt innan Dembo TheRootsMan intar scenen. Strax efter
klockan tio r det tillslut dags.
Dembo Jatta r uppvxt i Gambia. Han berttar att
gambianer med kunglig hrkomst inte fr spela musik d
det anses att resten av folket ska spela fr dem. Dembos familj r av kunglig hrkomst sedan lngt tillbaka. Han fick
inte spela. Dock var han redan vid tretton rs lder fast
besluten om att det var musiken han skulle gna sitt liv t.
Jag tnkte att jag inte spelar fr ngon annan, fr
ngon kung eller ngot. Jag vill spela fr hela mnniskan.
Dembo fortsatte spelade trots protester. Protester som
allt oftare tog sig i uttryck i fraser som Ut ur landet!. Vid
29-rs lder fick han tillslut nog och flyttade till Sverige.

P Old Corners scen r det mnga som ska f plats.

Dembo sitter lngst fram med sina congas, ke str intrngd i hrnet tillsammans med sngerskan Merw Medini. Dessutom trngs det in en trummis, en basist, en slagverkare och en keyboardist. Nr bandet vl drar igng spelar det
trnga ytan ingen roll. Det inleds med ett lngt vstafrikainspirerat jam i tvtakt. Det svnger rejlt. Bde i bandet
och i publiken. Hr behvs ingen uppvrmning. Publiken
r med frn start. Congasen smattrar som ronbedvande
kulsprutor. Basen och trummorna bidrar med en funkigt
beat. Ras Tonto och Ras Kongo str tryckta lngs med vggarna och frsker fnga konserten p film s gott det gr.

[82]

Redan nr frsta lten r ver ropas det En gng till!

En gng till!. Dembo TheRootsMan svarar med en reggaelt. Nu brjar det svnga rejlt i lokalen. Men spelningen nr sitt klimax nr nsta jam kommer. Nu dansas det
med inlevelse.
Intimt. Ngra
mer
sjlvskert n andra,
men det r en
klyfta som den
fldande len
rder bot p.
Denna l som
ikvll dessutom
bidrar till en
bttre
vrld.
Alla intkter i
baren
sknks
nmligen till Vrldens barn. Dembo str nu upp och dansar
ven han, med ett ihrdigt leende p lpparna.
Spelningen kan utan tvivel beskrivas som en succ.
Jttebra spelning! utbrister Dembo.
Det visar sig dessutom att Vrldens barn, efter den hr
kvllen, r 43 000 kronor rikare.

Jag tnkte att jag

inte spelar fr ngon
annan, fr ngon
kung eller ngot. Jag
vill spela fr hela
mnniskan.

Dembo TheRootsMan har sin nsta spelning den

25 januari i Musikens hus, Gteborg.

Bandet kombinerar bluesgitarr

och reggaetrummor.

[83]

Knda musiker
frn Vstafrika

Text: Adrian Norlund

Youssou NDour

Numera r han Senegals kultur- och turismminister, men nr

det gller musik har han samarbetat med flera
vrldsknda musiker. Bland annat Bruce Springsteen,
Peter Gabriel, Tracy Chapman och Paul Simon. Hans
signaturgenre kallas Mbalax, vilket r en benmning fr den
populrmusik som varit stor i Senegal sedan 1950talet. Texterna behandlar ofta mnen som krlek och fred.
Foto: Rodrigo Stocco

Rokia Traor

Hon fddes i Mali men spenderade en stor del av sin uppvxt p resande fot. Hennes far var diplomat och tog med
henne p resor som strckte sig till bland annat Frankrike,
Belgien och Algeriet. Tack vare detta har hennes musik
influerats av ett stort antal genrer. Enligt sig sjlv spelar
hon en blandning av elektroakustisk musik, afro-beat och
folk. 2015 var hon dessutom en av jurymedlemmarna p
filmfestivalen i Cannes.

Habib Koit

Foto: Bryan Ledgard

Gitarrist och sngare frn Mali. Han gjorde sig knd genom att spela gitarr
p samma stt som man spelar det vstafrikanska
instrumentet khamelen ngoni. Detta innebr att han stmde sin
gitarr i en pentatonisk skala. Vad det faktiskt betyder, och hur det lter,
skulle ta vldigt lng tid att frklara, men en googling kan gra susen!
Ngot intressant att nmna r att tv av ltarna frn Habib Koits debutalbum Muso Ko var inkluderade i Sample Music-mappen i Windows Vista.

Foto: Thorsten Krienke

Oumou Sangar

Hon brukar ven kallas The Songbird of Wassoulou. Denna sngerska frn Mali har gjort sig knd inom genren
Wassoulou music, vilket innebr afrikansk populrmusik frn
regionen med samma namn. Genren framfrs fr det mesta av kvinnor och texterna kretsar ofta kring frgor som barnafdsel, fertilitet och polygami. Hon debuterade 1990 med albumet Moussoulou
vilket har slts i fler n 200 000 exemplar i Afrika.

[84]

Foto: Joaquim Coelho

Mtet

Flydde fr
att rappa
Frfattare, journalister och
musiker vrlden ver blir
frfljda och hotade fr
sina ord. Fler n ngonsin
anskte frra ret om
fristad i Sverige.

haled Harara var en vlknd rappmusiker i

Gaza. Han levde mitt i ett krig och skrev texter som var kritiska mot regimen. Det gillade
de inte. Khaled Harara knde sig stndigt hotat och en dag
sattes han i fngelset fr sin musik. Han slpptes dagen
efter men rdslan fr att hamna dr igen fanns kvar.
De kan f dig att frsvinna om de vill fr de kontrollerar
allt. Regimen r polis och kriminell p samma gng, sger
Khaled Harara.
I fngelset funderade han p att lgga av med musiken.
Den var inte vrt det. Men han kunde inte sluta.
Musik fr mnniskor som bor i konfliktomrden r
mer n bara musik. Det r ett stt att uttrycka knslor
och rdda sig sjlv mentalt. S var det fr mig.
Utvgen blev att lmna familj, vnner och allt han visste
och fly.
2013 blev han fristadsfrfattare i Gteborg.
Mer n 50 stder har anslutit sig till den internationella
organisationen ICRON fr att ta emot fristadsfrfattare.
Det kan vara en frfattare, musiker, konstnr eller ngon
annan som r hotad eller frfljd fr sina ord eller sin
konst. Fristderna ger denne skydd i tv r, ett stipendium samt hjlp med att hitta arbete, bostad och ntverk.
Det r Svenska PEN som frdelar fristadsfrfattarna
till de 16 kommuner i Sverige som vill ta emot.
Enligt Elnaz Baghlanian, ansvarig fr Svenska PEN,
har antalet anskningar till ICRON aldrig varit s
mnga som frra ret.
Det har varit ett oerhrt hgt tryck. Mycket beror p
flyktingkatastrofen. Att s mnga har tvingats att fly frn
Syrien och Bangladesh.
Sverige och Norge r de som tar emot flest fristads-

frfattare. Flera lnder har ingen fristad alls och Elnaz

Baghlanian menar att det r frmst dessa lnder som
borde erbjuda det. Men hon tycker ocks att fler svenska
stder ska stlla upp. Svenska PEN jobbar dock inte aktivt
med att rekrytera och Elnaz Baghlanian tycker inte heller
att stder ska tvingas.
Det mste finnas ett eget engagemang hos kommunen
att vilja bli en fristad. Jag tycker inte att det ska beslutas
p statlig niv. Hela idn baseras p att stder och inte
lnder ska erbjuda fristad.
Khaled Hamaras tv fristadsr har avslutats och numera
studerar han p Gteborgs Hgskola fr scen och musik
samtidigt som han rappar i sitt band Makten & Hrligheten. Han tycker att alla vinner p det kulturutbyte
fristadsfrfattare innebr.
Varje fristadsfrfattare har olika erfarenheter som kan
bidra till den svenska kulturen. Som musiker och palestinsk ser jag mig sjlv som en lnk mellan Sverige och
Palestina. Mellan det palestinska folket och det svenska.
Elnaz Baghlanian hller med om att fristadsfrfattare
berikar stders kulturliv och hon ser ven andra frdelar.
Det sljer kommunen. Det ser bra ut fr kommunen
ifall de vill ge en fristadsfrfattare skydd. Det r en symboliskt stark handling.
JULIA SANDSTEN VIKBERG

Se
K a h l n r
e
p v d rappar
r hem
sida

sued

i.jmg
.g u.s
e

[85]

Kultur

Inga fulla gster under

Oavsett vad och vart vi ter idag r en sak konstant Alkoholen.
Ett ftal krogar har p senare tid vgat utmana det starka
sambandet mellan svensk matkultur och sprit. En av dem r Hoze
p Stigbergsliden.

Text & Foto: Filip Lyrheden

akom en diskret skylt med japanska tecken ligger den svensk-japanska restaurangen Hoze. Namnet
r en japaniserad variant av garen Jos Cerds frnamn.
Lokalen har bara sex platser som mste bokas i frvg
om man vill ta del av den fasta
avsmakningsmenyn fr 1 450 kronor. I nulget r de
nrmaste tv mnaderna redan helt fullbokade.
Jag tnker litet och s klart att alla inte kan tnka
s, sger Jos Cerd.
Han fortstter:
Alkoholen driver restaurangerna. Det r inget man
smyger med utan det r bara s det r. Det r bara fr
att jag inte serverar ngon alkohol som jag kan driva

P Hoze serveras japansk mat med svenska rvaror och

spanska inslag.

[86]

ngot shr litet. D kan jag fokusera helt p maten

och inte behva g runt och servera alkohol. Jag
skulle ltt kunna erbjuda vin och l hr om jag ville,
men d skulle jag behva anstlla folk.

P Hoze tillreds alla rtter framfr gsterna

och serveras samtidigt, oavsett om de som sitter p de
sex stolarna r ett eller flera olika sllskap. Menyn bestr
av mnga mindre rtter men bara tv dryckesalternativ.
Vatten eller te.
Jos Cerd dricker sjlv vin till maten nr han ter p
andra restauranger men tycker inte att det passar p
Hoze.

"Hoze r japanska fr
Jos.

Kultur

Joss matfrestllning

Det finns bara plats fr sex gster r gngen. Alla fr varje rtt serverad samtidigt.
Nr man sitter s hr, d r det mer som en
frestllning, som att man sitter p operan. Man tar inte
med sig en flaska vin till operan och sitter dr och blir
asfull. D vill man fokusera p vad som hnder och vill att
det ska vara tyst. Hr behver man inte vara tyst, men det
r lite samma stmning, sger Jos Cerd.
Det skulle vara jtteltt fr mig att f
serveringstillstnd, men jag vill inte ha det. Man ska kunna
njuta av mat, inte av vin. Vill du njuta av vin gr du till en
bar, sger Jos Cerd.

Jos Cerd har spanska rtter och har

spenderat en del tid i Japan. Han har sett hur de tv

lnderna skiljer sig frn Sverige p olika stt i hur de ser p

mat och alkohol. Enligt Jos Cerd dricker nog alla tre
lnder ungefr lika mycket, men p olika stt. I
Sverige r drickandet vldigt koncentrerat till helgerna, i
Spanien dricker man lite grann varje dag och i
Japan dricker man mindre mngder, men folk blir vldigt
berusade eftersom de generellt tl betydligt mindre sprit.
I Sverige ser Jos Cerd dessutom att drickandet varierar
mellan generationerna.
Jag r trettio och mrker att ldre dricker p ett
annat stt n vi gr. De dricker mer. Jag tror ldre tycker
det r mer acceptabelt att g full till krogen n man gr i
min lder. Jag tror det kan vara det hr hipster-nrderiet
som r orsaken. Nu dricker mnga naturvin och man vill
bara smaka och inte bli full p det, sger han.

[87]

KROGKOLLEN
FOTO: JEREMY FOSTER

Den alternativa matkulturen

Nr det r dags att ta ute s vljer
de flesta det skra framfr det
oskra. Se till att det nya ret blir
ett kulinariskt ventyr. I varje nummer listar redaktionen tre av de
bsta restaurangerna frn andra
matkulturer. Idag befinner vi oss i
Gteborg

r spnnande och mycket smakrikt.

Duy-Tan r frvrigt namnet p den
tidigare kejsaren i Vietnam - nr det
kommer till vietnamesisk mat s r
restaurangen den obestridde kungen.
Bst p menyn: Det vietnamesiska
kaffet, C ph, bryggs extra lngsamt
och tillagas med kondenserad mjlk.

1. Canton House - Kinesisk/Kantonesisk

Kinamat r sedan lnge en etablerad
matkultur i Sverige. Men under ren
s har den blivit frsvenskad och har i
nulget inte mycket gemensamt med
den traditionella kinesiska matkulturen. P en tvrgata till Linngatan ligger Canton House. Restaurangen har
i snart 40 r lagat kantonesisk mat p
traditionellt vis.
Bst p menyn: Paradrtten Ba geng
ngap - anka med knaprigt skinn serverat med tunnbrd.

3. Simba - Etiopisk/Eritriansk
Som beskare p Simba frvntas
man inte bara ta traditionell etiopisk
och eritriansk mat - man ska ocks
ta den p rtt stt. Mnga av rtterna
delar man med hela sllskapet och
hnderna fr ofta fungera som bestick.
Hr finns ocks ett stort utbud av vegetariska och veganska rtter.
Om ni fr chansen - se till att
boka in er p en traditionell kaffeceremoni
som
restaurangen
anordnar p sndagar. Det var
nmligen i provinsen Kaffa i Etiopien som kaffet frst upptcktes.
Bst p menyn: Injera, ett etiopiskt/
eritrianskt pannkaksliknande tunnbrd som bde r supernyttigt och
gott.

2. Duy-Tan - Vietnamesisk
Det vietnamesiska kket har alltfr lnge hamnat i skymundan av de
mer knda thailndska och indiska

[88]

matkulturerna. Men fr de som letar

sig till Duy-Tan p Kvilletorget brjar man p allvar fundera hur det har
kunnat bli s. Vietnamesisk matkultur

Historia

Kalabalik
i Bender
Striden i Moldavien
p 1700-talet hade
inte bara stora konsekvenser fr Sverige
som stormakt, utan
frde ocks med sig
ett helt nytt ord till
svenskan.
ret var 1709. Efter det att Kung Karl
XII lidit ett svidande nederlag efter slaget vid Poltava var han tvungen att ska
skydd frn Rysslands armer i Osmanska riket. Nstan hela den svenska armn som hade marscherat in i Ryssland
hade ddats i strid eller frusit ihjl i den
ovanligt kyliga vintern. Tillflyktsorten
fr den lilla styrkan som var kvar blev
staden Bender, som ligger i nuvarande
Moldavien. Eftersom osmanerna och
svenskarna var allierade i kriget mot
Ryssland fick kungen asyl dr. Efter
fyra r vistelse i Bender brjade det bli
en diplomatisk brda fr osmanerna
att ha den svenska kungen boendes i
deras rike. 1711 slt Osmanska riket
ett fredsavtal med Ryssland. Tidigare
hade Sverige varit en viktig och mktig
allierad fr Osmanska riket, men Karl
XII var nu en svag konung som levde
av osmanerna. Kungens vistelse i landet
hotade ocks den nyskipade freden med
Ryssland.
Till slut tog sultanen i det Osmanska riket, Ahmad III:s tlamod slut. Svenskarna mste ut. 600 osmanska soldater
fick i uppgift att frdriva svenskarna
och tillfngata Karl XII.
Kungen befann sig d i sitt lger norr

om Bender med endast 45 soldater till

sitt frsvar.
Den 1 februari 1713 anfll de osmanska styrkorna lgret med order om att
tillfngata den svenske kungen och fra
honom till sultanen. Det var en intensiv
strid och de svenska soldaterna gjorde
ett tappert motstnd trots deras numerra underlge. Stridigheterna fick dock
ett abrupt slut nr Karl XII enligt kllor
ska ha snubblat p sina egna sporrar och
blev drefter tillfngatagen.
I efterhand fick den hr incidenten
namnet kalabaliken i Bender. Folksamling p turkiska heter kalabalik, som numera har blivit ett svenskt lneord vilket
betyder frvirring eller stor oreda.


ERIK ESPELAND

"I Poltava blev jag tillfngatagen. Detta, var en dd fr mig, men jag blev fri.
Idag r jag hngiven. Jag r hngiven
turkarna. De har bundit mig som havet,
elden och vattnet inte kunnat gra. Jag
har inga kedjor p mina ftter. Jag r
inte tillfngatagen. Jag r fri hr och
gr det jag vill. ...Turkarna omgav mig
lik en diamant-linda.
- Kung Karl XII

[89]

Suedi
[suid]

Vill du veta mer? Kolla in vr hemsida!

suedi.jmg.gu.se

Videomaterial

Radioreportage
frn Suedi
Exilfilmare

Kolla exilrapparen
Khaled Hararas
musikvideo

Barn p
flykt

Extramaterial

Lr dig mer om
limaml
Suedipodd

Dembo the
RootsMan live

Hem Nya Hem

Redaktionens
filmtips

Kalendern
Den nrmsta mnaden bjuder p mnga evenemang ver hela Sverige. Var med
om en helkvll med vrldsmusik, se varfr vi r vrldens ensammaste folk, och
f svar p om du har civilkurage. Suedis redaktion har valt ut evenemangen du
inte fr missa.

Mnadens val:
Kulturnatta - Kulturfestival

22 23 januari, Gteborg, hela stan

Hela Gteborg kommer sjuda av kultur under dessa dagar.

Det finns ngot fr alla under evenemanget; musik, film,
nattppet p bibliotek, poesi, utestllningar, you name it! Mer
info p internet.

Missa heller inte:

Kevin Hart Standup

29 januari, Malm, Malm Arena

Han har 21 miljoner fljare p Twitter. Senast han beskte

Sverige slde hans biljetter slut i ett nafs, och nu kommer
han fr frsta gngen till Malm. Se en av vrldens strsta
standupkomiker bertta om livet i sin nya frestllning.

verlevare frn Frintelsen berttar

Midvinterfolk Helkvll med musik

Hr Mietek Grocher, verlevare frn Frintelsen, bertta sin

historia. Mietek Grocher r frelsare och frfattare som bott
i Sverige sedan andra vrldskriget.

En helkvll med folk- och vrldsmusik. Norrbotten bjuder p

ett fyrtiotal upptrdande artister, i allt frn balkaninfluerad
folkrock till progressiv bluegrass. Ett extra plus i kanten r att
allt verskott sknks till BRIS.

30 januari, Lule, Kulturens hus

21 januari, Linkping, Cupolen

Kulturtipset:
Spelar roll En utstllning om
civilkurage
15 - 17 januari, stersund, Jamtli

I denna utstllning fr skdaren ta plats och spela en roll.

Temat r passivitet och civilkurage, och bygger p verkliga
hndelser genom historien. Hur skulle du reagera om du stts
i samma situation?

Tigern - Teaterfrestllning

3 januari 21 maj, Stockholm, Dramaten

Se den hyllade pjsen om en sibirisk tiger som rymmer frn sin bur i en
medeltida europeisk stad. En frestllning som med skarphet och humor
skildrar mnniskans rdsla fr det frmmande.

[91]