Tema: Arbete

NR 71
December
2015

-BLADET

-BLADET

-BLA

Tema
:

DET

NR
Decem71
be
2015 r

Arbete

ntligen har vi flyttat in i vra

nya lokaler.
Efter r av diskussioner och
frhandlingar, efter mnader av
frseningar p grund av upphandlingar och verklaganden
har vi ntligen plats fr vra
kurser och deltagarna slipper
trngas.
Det innebr att skolan ntligen
kan brja fylla den uppgift som
vi tagit oss, att vara en skola
fr Angeredsborna.
Mitt i flyttcirkusen under terminen har vi arbetat med terminens tema som varit just
Arbete.
En del av resultatet av studierna kan n ta del av i detta
numer av FiA-bladet.
God Jul och Gott Nytt r!
Redaktionen

FiA-bladet

Upplaga: 350 ex
Redaktr: Gran Byhlin
Adre s s : goran.byhlin.ang@folkbildning.net
Redaktion: Kursen Glokala samhllsstudier.
Ansvarig utgivare : Kina Thorsell
Try c k : FiA-kontoret,
Hammarkulletorget 61.
Omslagsbild: Gran Byhlin

Folkhgskolefreningen
i Angered
Box 2107 424 02 Angered
e-post: fia@fia-angered.se
Hemsida. www.fia-angered.se
Tel: 031-48 34 44
Bankgiro: 59 39 - 47 67

Unikt bygge
i Grdsten
Robert Dicksons stiftelse ska
bygga 125 nya lgenheter p
Kryddhyllan i Grdsten. Under
byggtiden kommer fem arbetslsa ungdomar frn Grdsten att
utbildas och f jobb. De kommer
dessutom att kunna flytta in i
var sin av de nybyggda lgenheterna.
Vi behver alla hjlpas t fr
att minska den hga ungdomsarbetslsheten och detta r ett tillflle att gra ngot t situatuionen,
sger Peter Bellevik VD p
Byggfast som r ett av fretagen
som kommer att bygga lgenheterna.
Bara hyresrtter
Vi fick mjlighet att lmna ett
frslag p vad som skulle byggas i
Grdsten. Vi skulle f bygga ett
hus och Peab tv.
De ville bygga bostadsrtter
och vi ville bygga hyresrtter. De
frskte slja sina bostadsrtter
men det gick inte. Vi freslog att vi
skulle bygga tre hus tillsammans,
det tycker vi var smart. S vi vertalade Peab att bygga tre punktushus, berttar han.
Efter att man ftt veta att mnniskor i Grdsten ville ha hyreslgenheter valde man att bygga tre
punkthus med enbart hyresrtter.
Det r ett jttebra projekt fr
att hjlpa ungdomar att f jobb och
bostad.
Sedan kom Robert Dicksons
stiftelse in och ville kpa lgenhe-

terna.
Vi fick ocks kontakt med
Grdstensbostder. De ville att
projektet skulle bli speciellt och
intressant fr allmnheten. Man
ville att projektet skulle pverka
och involvera mnga.
Tio skte
Och vi har ftt ett fantastiskt
bra gensvar.
Efter en annons i Grdstensbladet skte tio ungdomar praktikplatserna. Tillsammans med Grdstensbostder valdes fem stycken
ut till projektet.
Det hr r tv rs utbildning.
Tidigare tog jag varje dag som den
kom, frn att inte veta vad man
skulle gra nsta dag till att ha de
nrmaste tv ren planerade knns
fantastiskt. Jag r p rtt plats nu,
och behver inte oroa mig fr
framtiden, sger Amela Turulja
som r en avde fem som valts ut.
Vill bo kvar
Hon r fdd och uppvuxen i
Grdsten.
Jag knner folket hr och bor
jttegrna kvar hr.
Hur de fem valts ut bland de
skande vet hon inte.
Kanske jag fick det fr att jag
har sommarjobbat och varit vikarie p Grdstensbostder.
De fem r mycket entusiastiska
infr projektet.
Man bygger sin egen bostad s
man blir s klart motiverad, sger
Kenanu Cuk en annan av de fem

-BLADET

Foto: SAUAD OMEIRAT

MNGA VILLE VARA MED nr frsta spadtaget togs fr bygget i Grdsten. Bland andra
bostadsministern Mehmet Kaplan, till vnster.
som blivit utvalda att delta i byggget.
Det knns jttebra i dag, sger
han och ler nr frsta spadtaget fr
bygget r gjort.
Att alla r glada ver att de ftt
chansen till detta r klart.
Kompisar tycker att det r fr
bra fr att vara sant, berttar
Patricia Medlewska.
Alla fem r lovade var sin lgenhet nr husen r frdiga.
Och om vi skter oss har vi
ocks blivit lovade anstllning hos

Peab eller ngon av underleverantrerna. Vi fr utbildning samtidigt

som vi ska jobba hr. Vi kommer
att f prova p allt, berttar Amela.
Ingen arbetslshet
Peter Bellevik tror att alla fem
kommer att kunna f jobb.
Det finns inte s mnga arbetslsa i byggbranschen s kommer
man in dr fr man nog stanna
kvar, sger han och beklagar att
det bara r fem ungdomar som
fr chansen.

Det vore bra om fler kunde f

den chansen.
P sommaren 2017 kommer
bygget att var klart fr inflyttning.
Dicksonska kommer att gra en
liknande satsning fr arbetslsa
ungdomar nr de nsta r brjar
bygga 160 lgenheter i Flats.
JAMILE SALEH
SAUAD OMEIRAT
HYAM MOURAD

-BLADET

Foto: STEFAN EDETOFT

HYPERMODERN operationsavdelning r en av mnga satsningar p Angereds Nrsjukhus som

ntligen r frdigt.

Spnnande jobb
p nya nrsjukhuset
Det nya toppmoderna Angereds
Nrsjukhus har en central plats
p det gamla Angereds torg.
Det r jttespnnande att jobba
p det nya nrsjukhuset, sger
sjukskterskan Anna Brantmark.
Anledningen till att hon skte
till sjukhuset var att hon mrkte att
de verkligen ville ngot strre,
modernare och gra skillnad fr
patienterna. Tidigare jobbade hon
p Sahlgrenska. Nu r hon p
smrtmottagningen och trivs bra.
Den strsta skillnaden r att
hr r det ppenvrd och p Sahlgrenska jobbade jag med slutenvrd, inneliggande patienter. Hr
har man mycket mer patient-

kontakt. Det r en av frdelarna

och det r s intressant och trevligt
att jobba p det nya sjukhuset,
tycker hon.
Mnga sker sig hit frn andra
sjukhus. En anledning r att man
prioriterar invnarnas behov och
att patienterna r i fokus.
Lediga helger lockar
Arbetstiderna lockar ocks. Vi
har ingen akutsjukvrd, allts inga
patienter som ligger ver utan de
ker hem efter att de opererats.
Det bra fr de anstllda. Har man
familj och barn r det sknt att
komma hem tidigt och kunna ha
ett normalt liv. Och vi har ingen
jourmottagning och stngt p hel-

ger, berttar hon.

Nrsjukhuset r det frsta som
byggts sen 1960-talet i Gteborg
och det frsta sedan Vstra
Gtalandsregionen bildades 1999.
Det r ett speciellt sjukhus och
behovsbyggt. Anledningen var
att politikerna sg att folk i
nordstra Gteborg r mycket
sjukare n i resten av stan och
regionen. Bor man i Trollhttan
lper man inte lika stor risk att d
tidigt, eller bli sjuk, som om man
bor i Angered. Enligt lagen ska
alla ha samma rtt till sjukvrd.
Det bsta man kunde gra fr de
som bor i Nordost var att bygga ett
sjukhus med lkare som r duktiga
p de sjukdomar som finns dr.

-BLADET

Det r bakgrunden till att vi

har just de avdelningar som finns
hr. Vi har duktiga lunglkare,
dietister, psykologer fr att dom
hlsoproblemen har funnits i
Nordost, sger Bjrn Skog.
Han r kommunikationschef och
har varit med sedan starten d
sjukhuset var utplacerat i tillflliga
lokaler.
Vi har sett att mnga patienter
som hamnar hos oss gr det fr att
de har en livsstil som leder till
sjukdomar. Det r viktigt att vi
jobbar ven med dem som inte
redan r sjuka men som riskerar
att bli det. Vi informerar unga vad
tobaksanvndning kan leda till,
om motion, viktproblem och
annat. D jobbar jag med att ta
fram broschyrer eller filmer, vara
med p mssor och liknande.
Sjukhuset har 250-300 anstllda,
det vxer hela tiden eftersom det
kommer nya verksamheter. Verksamhetsgrenarna nu r Specialistcentrum Vuxna, Specialistcentrum
Barn och Unga, hjrtlkare, lunglkare och fysioterapi. Barn- och
ungdomsmottagningen i Gamlestaden hr ocks till Nrsjukhuset.
Blir strre
Vi rekryterar fortfarande. Det
Foto: AMIR JAFAR
r bestmt att vi ska jobba med
brstcancer och livmodercancer ENTUSIASTISKA efter flytten till det nybyggda sjukhuset Anna
som r vldigt verrepresenterat Brantmark och Bjrn Skog.
hr fr att man r dlig p att g fr akutsjukvrd, men det gr att r frscht.
och testa sig. Fr att man inte vill bygga till vningar.
Det r inte bara sjukhuset som
eller inte riktigt frsttt.
D blir det en hel annan verk- r nytt utan ocks vi som jobbar hr.
Sjukhuset har tre toppmoderna samhet. Har man patienter som Det finns inte en massa regler som
operationssalar. I en av salarna stannar ver ntterna s mste sitter i vggarna. Vi vill grna ha
frbereds en titthlsunderskning. man ha ett kk att kunna laga mat mnniskor som vill testa nya saker,
Utrustningen r hgteknologisk och massa annat som man kanske gra saker p ett bttre stt. Hr r
med ergonomiskt ljus och tio olika inte tnker p.
man vlkommen om man har bra
dataskrmar, bland annat en stor
Skerheten r hg i opera- ider. Det r inte s att man mste
skrm med checklista infr opera- tionssalarna.
gra som man alltid har gjort.
tion. Hr kommer det bara att
Det kan brja brinna i hela
gras operationer dr patienterna sjukhuset nd kan man kan du
LIDA BALKHI
kan g hem eftert.
fortstta operera i en timme.
AMIR JAFAR
Sjukhuset r inte riktigt byggt
Ett nytt sjukhus betyder att det
ZEINAB GOLAM

-BLADET

Tonvis med potatis

blir vrt fredagsmys
Estrella r en av strsta arbetsgivare i Angered. Det finns 175
anstllda varav ungefr 50 r
tjnstemn. Estrella r Sveriges
strsta chipstillverkare.
Fabriken r igng dygnet runt.
Vi har ett skift som jobbar fem
ntter i veckan. De jobbar stndigt
natt. Vi har ocks tv skift som
jobbar varannan vecka dagtid och
varannan vecka kvllstid, sger
Mats Persson, personalchef p
Estrella Sverige AB.
De jobbar tta timmar per skift
vilket innebr att den ena avlser
den andra hela tiden s fabriken
gr dygnet runt.
Om man gr tillbaka 15 r i tiden
s bodde nstan alla anstllda i
Angered men mycket har frndrat sig med tiden.
Folk har flyttat ut p en annan
stadsdel. En har kanske haft en
lgenhet i Hammarkullen eller
Lvgrdet och den har kanske
kpt en villa eller ett radhus och
hamnat i Hisings Krra. Jag skulle
gissa att ungefr 25 procent bor i
Angered.
Det r svrt att f jobb p
Estrella. Fretaget har vldigt liten
personalomsttning.
Frst i Sverige
Vi jobbar vldigt mycket med
ett bemanningsfretag som heter
Sdra Kompani och det bsta sttet att komma in i Estrella r via
bemanningsfretaget men i dagslget s det finns ingen som slutar
hr.

Estrella var frst i Sverige med

att tillverka chips. Efter andra
vrldskriget nr grundaren Folke
Anderson som d var generalagent
fr att importera bananer till
Sverige, kte han till New York fr
att titta p boxningsmatch.
Boxning var en populr sport
p den hr tiden och nr han satt
och tittade p matchen sg han att
man gick runt och slde popcorn
och chips med ldor p magen.
Det hr har man inte hemma,
det hr mste vi ha i Sverige tyckte Folke Anderson.
Tio mnader senare fick Folke
Andersson, Sveriges frsta snacksmaskin installerad i Alingss.
Sedan dess har fretaget flyttat
mnga gnger.
Mnga omflyttningar
Vi har varit i Gamlestaden, vi
har varit i Kortedala men nr vi
vxte ur fabriken s skulle vi flytta ngonstans. Vi fick mnga
erbjudande frn olika kommuner,
Halmstad var inblandad, Kungsbacka var inblandad men Gteborg ville ha kvar fabriken och vi
fick ett bra erbjudande om att kpa
marken i Angered.
Estrella har efter att Folke
Anderson dog, haft flera olika
gare. Nu gs fabriken av det
tyska internationella snacksfretaget Intersnacks.
Fretaget anvnder speciellt
framtagen potatis fr att tillverka
chips.
Det r fyra sorter som kallas,
Ladybrita, Ladyclaire, Saturna och

Provita och de r speciella just fr

chipsprodukter. De skulle inte
duga att ha p ett bord som matpotatis och de r inte heller optimala fr att gra pommes eller
klyftpotatis.
Potatis frn Halland
Det gr t mngder med potatis
nr man tillverkar chips.
Fr varje chipspse vi tillverkar s gr det t 3,5 kilo
potatis, det finns jttemycket vatten i potatis som frsvinner nr
man skivar och friterar den.
Fabriken i Angered anvnder
38,5 miljoner ton potatis, som
odlas i Halland, varje r. Men nr
efterfrgan r stor och potatisen
frn Sverige inte rcker s kper
fretaget dansk potatis.
Estrella r strst i Sverige nr
det gller chips. Fretaget tillverkar ungefr elva tusen ton varje
r.
- OLW r strre n oss nr det
gller ostbgar och ntter och sna
saker men nr det gller potatischips, dr potatis r rvaran r vi
absolut strst.
ter vid grillen
Den populraste smaken r
Sourcream Onion och den tog
Estrella fram 1988.
S vi firade 25-rsjubileum i
fjol.
Mest chips ter man p sommaren d man grillar. Ungefr lika
mycket ter man nr det r jul och
nyr.
Infr de hr ssongerna s

-BLADET

Foto: AMINA MURSAL

STORPRODUCENT av chips r Estrella. Personalchef Mats Persson berttar att fabriken i Stors
anvnder nsta 40 miljoner ton potatis varje r.
mste vi bygga upp ett lager. S
redan i oktober brjar vi bygga
upp lagret infr jul och ju nrmare
vi kommer desto mer folk tar vi in.
Men efter nyr r januari och februari de smsta mnaderna fr
snacks. September och oktober r
ocks tv mnader med lg
frsljning.
Ungdomar ter framfr datorn
Mest snacks ter man vid stora
hndelser nr man sitter och tittar
p TV.

Fotbolls-VM r guld vrd

speciellt om Sverige r med. OS r
alltid bra och melodifestivalen
ocks.
Framfr datorn
Frr t man mycket chips nr
man satt vid TVn. Nu r det ocks
framfrallt nr man satt sig vid
datorn. Drfr sponsrar Estrella
till exempel Dream Hack, den
stora dataspelmssan.
D ungdomar samlas och
spelar ihop gr frbrukningar av

chips, Coca Cola och pizza upp.

Det r ocks ungdomar som ter
mest chips.
Storfrbrukaren av salta
snacks r en kille mellan 13 och
29 r. De r vad vi kallar Heavy
Users, berttar Mats Persson.
ZAHRA ABDIRAHMAN
AMINA MURSAL
ABDIKAFI ABDISALAN

-BLADET

Grdstensfrskola
fr pris fr sprk
rets Bamsepedagoger kommer
frn Grdsten.
Frskolan p Salviagatan 2 fick
50 000 kronor fr sitt sprkutvecklande arbete.
Vi blev jttechockade och min
kollega hll p att ramla ner p
golvet, sger Camilla Geil.
Hon jobbar p frskolan och
fick priset tillsammans med Haifa
Faris och Marina Lindgren.
Nytt pris
Bamsepriset r ganska nytt och
mlet r att vidareutveckla
sprket. Om ett barn har en bra
grund nr det gller ens modersml fr barnet lttare att lra sig
svenska. Om barnet inte har bra
modersml och man anvnder
mnga olika sprk samtidigt
hemma innebr detta en frsening
av lrandet.
Pedagogerna anser att modersml r vldigt viktigt fr ett barns
sprkutveckling.
Vi vill jobba flersprkigt. Sm
barn kan mycket mer n vad folk
tror. Hr fr de svenska men det r
lika viktigt att trna modersmlet,
att de har anknytningen hemma
ocks, sger Camilla Geil.
Speciella vskor
Det man gr r att anvnda
sprkvskor. Olika fr de sm och
stora barn. Alfonsvskan r fr de
lite ldre barnen. Vskan innehller tre till fyra bcker om
Alfons, bilderbok, en pussel eller
spel med Alfons och ett gosedjur.

Vi har en likadan vska fr

smbarnen. Barnen fr ha vskan
hemma i en vecka. Meningen med
detta r att frldrarna ska prata
om det p sitt sprk. Med detta vill
vi utveckla barnens modersml
tillsammans med svenskan och
stdja flersprkighet. Frskolan
involverar frldrarna i arbetet
som de gr, berttar Camilla Gell.
En tillfllighet
Att frskolan blev aktuell fr att
f priset var egentligen en slump.
Det finns ett ml hr i stadsdelen Angered, mlet r att f "Bttre
hlsa". Frskolan Salviagatan 2
avdelning Myran ville utveckla
deras tema genom att gra en
motionsbana fr barnen.
Under planeringen av motionsbanan fick en av pedagogerna idn
att kontakta Bamses frlag Egmont
fr att f medaljer till barnen.
verraskande frga
Nr jag surfade p deras sida,
upptckte jag att det fanns ngot
som hette Bamsepedagog. Jag
blev nyfiken p detta och fortsatte
surfa. Jag tnkte att detta r ngot
vi jobbar jttebra med, att lra
barn lsa och skriva med litteratur.
Varfr inte lyfta fram detta? Vi
frskte kontakta frlaget p nytt
men fick inget svar. Sedan fick vi
ett mail dr frlaget stller frgan:
Om ni vinner, vad vill ni gra med
pengarna?
Camilla svarar p deras mail dr
hon beskriver utfrligt hur de
tnker jobba med litteraturen som

de tnker kpa fr pengarna. Och

efter ngra dagar kommer ett nytt
mail med mycket gldjande nyhet.
De har vunnit 50 000 kronor.
Stort jubel
Det blev en underbar stmning
p frskolan, alla blev ytterst
glada fr det hr priset.
Det r flera hundra skande till
priset, och frlaget vljer 150
arbetslag vid frsta etappen.
Sedan vljs vinnaren bland dem.
Pengarna kommer man bland
annat att anvnda till att utbilda all
personal i "tecken som std" och
utveckla sprkvskan.
Det r inte pengarna som r
viktigast utan att det syns att vi har
gjort bra jobb. 50 000 kronor r
inte mycket inom barnomsorgen.
Tre garderober kan kosta 10 000,
utbildning 15 000 kronor och s r
pengarna borta. Men det hjlper
nd till, sger Camilla Geil.
Uppskattat arbete
Barnen och frldrarna gillar
jttemycket sttet att arbeta.
Barnen gillar detta. Om de inte
frstr ett ord i en saga s frgar
de. De blir vldigt duktiga och hittar synonymer.
Nr vi berttar p frldramten om vad vi jobbar med blir
frldrarna helt hpna. Barn p
tv-tre r kan saker som inte mamma och pappa kan. Frldrarna r
verlyckliga, jag hrde mnga
gnger kommentarer som "det hr
r ni vrda, ni jobbar jttebra" s
att just p den hr avdelningen r

-BLADET

frldrarna vldigt medvetna. De

r ocks aktiva. Inte alla men de
flesta, sger hon.
Vad tnker du om framtiden?
Jag vill att detta ska sprida sig
som ringarna p vattnet s att flera
personer, flera pedagoger, flera
lrare kan ta till sig olika metoder.
Vi ska hjlpa varandra och dela
med oss utav vad vi gr. Sprkvskor finns redan p mnga
stllen men inte som vi gr dem.
Vi kan ta till oss bitar av det, sger
Camilla Geil.
Juryns motivering:
Arbetslaget har arbetat med den
inre miljn fr att gra barnen
nyfikna och f dem att vilja veta
mer. De har kat delaktigheten vid
samlingar med hjlp av handdockor, bilder och teckensprk. De
fljer barnens sprkutveckling
under sina temaarbeten och fr
barnen att upptcka litteraturen
och va sitt sprk med hjlp av
symboler, bilder och lek.
AYSE YAGCI

FLYKT
Med slutna gon, tyst och orrligt
tar de frsta steg frn rummet i
bortesta hrn
tankarna, frbryllande intensitet.

Foto: AYSE YAGCI

GLAD PRISTAGARE. Camilla Geil och de andra p frskolan i

Uttryckslst ha blicken riktad,
Grdsten fick rets Bamsepris.
Fullstndigt ljudlst strcker de ut
en hand
mot det oknda och lmnar hemmet med sorg i hjrtat.
Till fots, fastklibbade, nudda vid
ingenting
Ljudlsa promenader av outgrundlig anledning.
Du ska inte vara rdd fr vad det
n m vara.
Vid kanten av stigen, i den tta
skogen
Pltsligt ppnar sig ett gonblick.
SFI, B-GRUPPEN

Utbyte mellan
skolans kurser
SFI-kursen beskte grundkursen
och vi gjorde intervjuer med
varandra, bde SFI- och grundskoledeltagarna.
Vi stllde olika frgor, till exempel
hur lnge vi varit i Sverige, nr vi
kom i Sverige, nr vi brjade SFI,
hur snabbt vi lr oss.

Vi berttade lite om vr bakgrund

och presenterade oss fr varandra.
I min grupp var vi tv SFI-elever,
jag och Nibras, frn grundkursen
var de ocks tv elever, de hette
Khadra och Jamila.
ADIJE ADEMI

10

-BLADET

Test med sex timmars

arbetsdag engagerar
P Svartedalens ldreboende
har kommunen p frsk infrt
sex timmars arbetsdag. Med
samma ln som fr tta timmar.
Ett frsk som orsakat mycket
diskussion.
Anledningen till att vi testar
detta r fr att vi vill se om de som
jobbar mr bttre, vi vill se om
arbetsmiljn blir bttre och om
stressen blir lgre. Och vi vill se
om vi kan f en hgre kvalitet i
omsorgen. Fr om personalen mr
bttre s tror vi att de ger en bttre
omsorg. En stor del av arbetet nr
man jobbar med omsorg r att
mta mnniskor, att trffa gamla
som behver hjlp och knna trygghet. Vi tror att om man r utvilad
och mr bttre s kan man ge en
bttre omsorg. Och vi har vldigt
hga sjuktal, det r mnga som
inte mr bra i dag p vra arbetsplatser, sger Daniel Bernmar.
Han r kommunalrd, representerar Vnsterpartiet, och r ansvarig fr ldreomsorgen i Gteborg.
Internationellt intresse
Frsket har ftt stor uppmrksamhet. Inte bara i Sverige.
New York Times har varit hr,
en tidning frn Frankrike, en frn
Tyskland och ITV, en brittisk TVkanal. Projektet har satt Gteborg
p kartan.
Det har inte vertygat alla.
Vi kommer aldrig att helt
kunna vertyga arbetsgivarna att
detta r en bra id. Precis som man
inte en gng kunde vertyga
arbetsgivarna om att istllet fr att

jobba sex dagar s ska vi jobba

fem dagar. Men arbetsgivarna fick
ju acceptera att blev s. Delvis s
tror jag att man fr fortstta att
visa p frdelarna. Det vi gr nu r
att vi testar, sedan gr vi en utvrdering, en rapport och tar reda p
hur det pverkar hlsan, kvaliteten, arbetsmiljn och hur mycket
det kostar.
Nr vi har svaren har vi mjlighet att driva opinion, f fler att
frst att det gr att gra, att det
inte r s dyrt. Men jag tror aldrig
att vi kommer att kunna vertyga
arbetsgivarna att det r en bra id.
Finns redan p tv stllen
Men det finns arbetsgivare
som sjlva genomfrt sextimmarsdagen som ett stt att rekrytera
folk som har kompetens och r
svra att f tag p. Istllet fr jttehga lner lockar man med kortare arbetsdagar.
Daniel Bernmar nmner tv
sdana i Gteborg. Toyota Center
och optopedkirurgen p Sahlgrenska.
Man kan ha sextimmars
arbetsdag p alla jobb. Men det r
skillnad mellan privat och offentlig verksamhet. P bde Toyota
och ortopedkirurgen producerar
man ngot. De har en operationssal eller en fabrik som de kan
utnyttja bttre. De gr frn ett skift
med tta timmar till tv skift med
sammanlagt tolv timmar. De utkar tiden man anvnder instrument, verktyg och lokaler. Fabriken kostar lika mycket om man
jobbar tta timmar som om man

jobbar tolv. Per krona fr de ut

mer, produktiviteten hjs, de blir
effektivare. P samma stt r det
med ortopedkliniken. De kan ha
ppet tolv timmar i istllet fr tta,
de kan anvnda sina lokaler mer.
D blir det kostnadseffektivt.
Det r inte lika ltt fr kommunen.
Omsorg kan inte bli effektivare. Det tar alltid lika lng tid
att hjlpa en gammal mnniska
upp ur sngen eller byta en blja i
barnomsorgen. Det r en stor skillnad. Det r ocks viktigt att
komma ihg, nr vi tittar p vrt
projekt i Gteborg, att det r ett
stlle dr det inte handlar om produktivitet.
Andra frdelar
Inom offentlig sektor ser Daniel
Bernmar andra frdelar.
Den effektivitetsvinst vi kan
tala om r att fler fr jobb. Och om
det blir hlsosammare blir det
frre sjukskrivningar och sjukskrivningar kostar samhllet
mycket.
En annan vinst r att mnga sliter ut sig p sitt arbete.
Fr vi friskare arbetare som
lever lngre, som vill mer och kan
arbete lngre r det bra. I mnga
arbetaryrken kanske man jobbar
tta timmar om dagen tills man r
60 r. Sedan orkar man inte mer,
kroppen gr snder. I ldreomsorgen sliter man ofta ut sig. Kroppen
orkar inte och s slutar man tidigt
och kanske blir sjukpensionr. En
mjlig positiv effekt r att man
kan jobba hela livet, till exempel

-BLADET

11

Foto: ELIAS HAZARAl

ANSVARIG fr ldrevrden och

nalrdet Daniel Bernmar.
lika mnga timmar sammanlagt. I
stllet fr att jobba mnga timmar
kortare tid s jobbar man lngre.
Det r s klart en jtteviktig resurs
fr samhllet.
Ledighet inte oviktigt
En annan viktig del r att man
fr mera fritid.
Det finns saker utanfr jobbet
som ocks r viktigt fr samhllet.
Fr det till effekt att vi fr hgre
kvalitet r det bra. En gladare,
friskare personal gr faktiskt ett
bttre jobb.
Det har redan mrkts i frsket.
De som bor p ldreboendet i
Svartedalen r njdare och nr vi

dmed ocks fr frsket med sex timmars arbetsdag r kommumter hur personalen jobbar fr vi
hgre pong. Man hinner gra
mer. Jobbar man sex timmar tar
man frre raster, det r fler kollegor, fler delar p arbetet. Det negativa r s klart att det kostar. Men
inte s mycket som man tror. Vi
har kat personalstyrkan med
ungefr 15 procent.

och A-kassa. Men det r kommunen som fr betala.

Kritiken som riktas mot projektet har inte bitit riktigt. Mnga
har inspirerats. I Ume testar man
ocks med inspiration frn oss.
Vsterbottens lns landsting har
sagt att de ocks ska prova.

Positiva effekter
Det r positivt fr att arbetslsheten sjunker, mnniskor som tidigare gick p A-kassa eller socialbidrag fr ln. Men det r klart att
det kostar.
Och den som tjnar p detta r
staten som betalar sjukpenning

ELIAS HAZARA
HAMEED KIAEE
THUY BUI

12

- B L A D E T

kad segregation
kar kriminaliteten
kad segregation, minskad integration och skottlossningar som
avlser varandra. Det r verkligheten i Gteborgs frorter.
Sedan 1965 har synlig yttre polis
minskat med 54 procent, befolkningen i Sverige kat med ca 40
procent. Polisanmlningar kat
med 411 procent.
Det skriver Ulf Bostrm, integrationspolis i Angered i en skrivelse som nyligen presenterades fr
politiker.
De senaste gngkonflikterna och
det kande vldet i Gteborgs
frorter r ett dagligt faktum, och
med den kande vldsspiralen frgar mnga vad r orsaken till
detta. r det att det inte finns nog
med poliser eller att samhllet
misslyckas med integrationen av
ARKIVBILD
dessa unga mn?
OMRDESPOLISER
r
en
viktig
del
av
arbetet
fr
att
skapa
Ulf Bostrm jobbar som integrationspolis i nordstra Gteborg bttre relationer mellan polis och allmnhet.
och arbetar dagligen med dessa redan under hgstadiet. I skolor i sosamma. Men frldrabalken ger
frgor.
dessa omrden gr ofta 60-70 pro- ocks att socialt ansvar till frldcent av eleverna ut utan behrig- rarna.
Har kriminalitet kat i het att ska till gymnasiet. Detta r
Nordost?
en stor anledning till att mnga Stort ansvar
Ja, det har den gjort och den ungdomar knner utanfrskap och
Frldrar r tvungna att se till
har blivit rare, hot om vld och vljer att ta "fel vg". ven i att deras barn deras barn inte begr
till vldsanvndning har kat i skolorna begs det ven mngder brott. Frldrar har ett stort ansvar
omrdet sger Ulf Bostrm.
av brott.
gllande vad deras barn gr, ngot
Dom barnttaste omrden i
som inte sker idag i mnga
Gteborg som till exempel, Ansvar fr frldrarna
frorter.
Angered, Bergsjn och Biskops En anledning till detta r att
Detta leder till att frldrar som
grden, r ocks dom omrden dr frldrarna inte frstr frldra- har kunskap om samhllet och r
det finns mest gngkriminalitet.
balken.
mna om sina barn vljer att stta
Ulf Bostrm frklarar att detta
Mnga frldrar frstr sig p sina barn i andra skolor och detta
negativa beteendemnstret som balken i den meningen att barnen leder till skillnader mellan grupper
leder till gngkriminalitet pbrjas ska f mat och klder och vara hl- och kad segregation enligt Ulf.

-BLADET

Tycker du att kriminalitet kar

med minskade antal timmar
polisen spenderar i yttre tjnst?
Nr katten r borta s dansar Mnga ensamkommande barn
rttorna p bordet.
kommer till Sverige.
Det innebr att det behvs
Jobbar p
flera som jobbar som God man.
Det r klart att kriminalitet kar
nr polisens nrvaro minskar ute
Det r ett intressant jobb som
p gatorna, kad nrvaro innebr krver mycket matte. Samtidigt r
ett frebyggande arbete, spaning det jobbigt och man mste vara
och kartlggning r till fr att lsa sker p vad man gr, sger Jeva
brott sger han.
Deveci.
Vad gr polisen fr att frbttra
En God man r en person som
integrationen?
ska vara ett std p olika stt. Det
Dom poliser som jobbar i kan vara juridiska, ekonomiska
omrdet gr sitt yttersta men dom eller personliga frgor. Det kan till
r fr f, och det frstr man. Dom exempel handla om att betala
gr det dom kan.
rkningar, att den man hjlper har
ett bra boende och att se till att
DLER RABIN man fr de bidrag frn samhllet
JEVA DEVECI som man har rtt till.
SANDRA KAISS
Fr erfarenhet
FAKTA
Jag r God man fr att jag
tycker det r intressant att hjlpa
n r 1965, 8 100 poliser i syn- andra mnniskor samt att jag fr
lig yttre uniformerad tjnst.
mer erfarenhet sjlv nr det gller
n
r 2015, 7 508 poliser i
ekonomin, sger Jeva Deveci.
yttre uniformerad tjnst.
Hon r God man fr en kille i
n
r 2015, 3 754 poliser i
30-rsldern som har problem med
synlig yttre uniformerad tjnst. ekonomin. Han har nyligen komn
Sedan 1965 har synlig
mit ut frn fngelse. Hon brukar
yttre polis minskat med 54 proprata mycket med honom p telecent, befolkningen i Sverige kat fon och trffar honom fyra gnger
med cirka 40 procent.
i mnaden fr att g ut och handla.
Polisanmlningar kat med 411
Jag tycker det r roligt men
procent.
ibland r det jobbigt faktiskt. Man
Klla: Ulf Bostrm
mste vara vldigt sker p vad
man gr, det gr inte att gra fel.

13

Gode mn skes
Hon tycker att det r ett intressant jobb.
Jag som god man kan ta hand
om hela ekonomin eller vara ett
std fr personen att skta den
sjlv. Jag hjlper till att betala
rkningar, se till att han har fickpengar och fr de bidrag som han
har rtt till.
Det r mycket man mste
rkna ihop och det r vldigt
mycket matte. Fr mig som gillar
matte r det inga svrigheter.
Men om hon skulle rka p problem s finns det hjlp att f.
D kan jag ringa min chef, och
chefen kan frklara fr mig hur jag
ska gra, sger Jeva Deveci.
Fr att bli en God man mste
man utbilda sig. Det finns p olika
stllen hr i Gteborg.
Jag gick p en kurs som
varade i tta veckor, tv gnger i
veckan.
Men utbildningen kostar pengar,
mellan 2500 3000 kronor.
Slvklart fr man ln fr jobbet.
Man kan inte leva p det, men
kan ha det som ett extra job eller
vara God man fr flera personer.
Vilken ersttning man fr
bestmmer verfrmyndarnmnden och det beror p vilken hjlp
man stller upp med.
JWAN SABIR
AMAL SIMMO

En dag p stadsbiblioteket
En fredag kte SFI-gruppen
frn folkhgskolan till stadsbiblioteket.
Stadsbiblioteket r fint och en jtttestor plats, dr det ocks finns
mnga vningar och mnga personal. De hjlper person om du

behver hjlp. SFI-gruppen trffade en kvinna.

Hon heter Magda. Hon arbetar i
stadsbiblioteket och hon berttade
om olika saker.
Exempel om vad som finns fr
vuxna och barn. P kommunala
bibliotek kan man lna svenska

och utlndska bcker och CD utan

avgift, dr finns ocks tidskrifter ,
sprk kurser, kassetter etc ...
SFI gruppen rekommenderar er
alla g lsa och lna bcker i
bibliotek.
NIBRAS ALLABBOODI

14

-BLADET

Foto: SveaKurd

MLFARLIGA. Med hundra gjorda ml tillhr SveaKurd de mest anfallsglada lagen i Sverige.

Fotbollssucc fr
nystartad Hjllboklubb
100 gjorda ml och 15 inslppta
p frsta ssongen. Den frsta
ssongen fr fotbollsklubben
SveaKurd blev en succ.
Nu siktar laget p att avancera
ytterligare i seriesystemet.
Vi har inga bestmda ml men
vi tnker fortstta s lngt det gr,
sger Tawgar Mashir.
Han r assisterande trnare i
laget som hller till i Hjllbo.
Mnga kompisar kte lngt fr
att spela fotboll. Vi vill gra ngot
tillsammans. Vi har jobbat i andra
freningar. Nu gr vi ngot hr i
Angered. Alla ska kunna vara med
och spela fotboll tillsammans.
Ngot som Tawgar r vldigt

bestmd med r att trots namnet

SveaKurd r klubben ppen fr
alla nationaliteter.
Namnet var mer en slump, sju
stycken tyckte att det var det bsta
namnet. Men det r inte en klubb
bara fr kurder, alla nationaliteter
r vlkomna.
Kompisgng
Mnga spelare i SveaKurd kommer frn hgre divisioner och
anledningen till att de spelar hr r
att spelarna trivs i miljn och litar
p varandra och p freningen.
Vi r kompisar, kanske en bror
och hans kamrater. Ngra r fortfarande trnare i andra freningar.
Men hr trivs vi och kan vi gra

ngot tillsammans. Att man valde

att brja spela i division sju var fr
att man knner trygghet.
Freningen har inga bestmda
ml.
Vi har inga funderingar p hur
lngt vi kan g. Vi bara kr, men vi
siktar lngt. Frsta ret var mlet
att g upp till sexan.
Vi har startat ett damlag som
har funnits lika lnge som A-laget
men som inte har blivit anmld till
serien. Vi hoppas p att damerna
kan vara med i serien nsta r.
Man har ven pratat om ett Blag som kanske kommer att startas
inom kort.
Jag hoppas vi fr igng det, jag
vill grna spela dr sjlv.

-BLADET

Hemligheten bakom succn r

att man har jobbat hrt, hittat sin
spelstil utifrn materialet som man
har haft.
Spelarna passar ihop. Vi spelar
inte Barcelonafotboll utan vi spelar den fotboll vi kan. Statstiken
har sett likadan ut sen vi startade
frssongen. Vi har hittat ett lag
dr alla jobbar och kmpar fr
varandra. Mlvaktens ml var att
inte slppa in mer n 15 ml vilket
han lyckades bra med. Vi r njda
och det hr ska vi ta med oss till
division sex.
Laget r bekvmt infr sexan
och man har lrt av sina misstag.
Vra spelare och trnare r frberedda. Nu har vi spelat tillsammans under ett r. Nu kommer det
att bli p riktigt. Man mrker att
alla ser fram emot att komma till
trningarna. Jag tror det kommer
att bli bra.
Mnga supportrar
Tawgar vill ven passa p att
tacka klubbens supportrar fr
deras std. Ett 40-tal supportrar
finns med p matcherna.
Dom r viktigare n dom tror.
De r tolfte spelaren och jag hoppas att de fr en viktigare roll i freningen fr om det bara r styrelsen och spelarna som planerar
kommer vi inte lngt. Vi vill vxa
som frening och det r dom som
r vgen.
AMIR JAFAR
HEDAR HUSSEIN

15

Hon kmpar fr
de synskadade
En modig kvinna som med sin
synbrist inte har hindrats att
kmpa fr att f en utbildning till
SFI-lrare fr att bli delaktig i
samhllet och fr att kunna
hjlpa andra att lra sig svenska.

Koshe Mahmoud r en kurdisksvensk kvinna som anlnde till

Sverige nr hon bara var nio r.
Fr kunna veta och frst lite hur
hennes vardag ser ut, stllde vi lite
frgor. Till exempel hur hennes
arbetsliv ser ut.
Hon tycker att man helst ska
skaffa sig utbildning, dom som har
Foto: FANNY JONES
utbildningen har enklare att f
Koshe
Mahmoud
jobb. Men Arbetsmarknaden r
Hon klarar sig ganska bra men
nd otillgnglig fr synskadade.
har
dligt lokalsinne, till exempel
De kan till exempel inte f ett jobb
som lokalvrdare eller servitris. att hitta vissa gator. Hon berttar
Frr i tiden jobbade de mest som att hon har svrt att orientera sig
borstbindare eller pianostmmare. och ka kollektivt, att hon r rdd
De flesta som inte har haft mj- fr hundar. Drfr har hon ingen
ligheten till utbildning stannar ledarhund. Koshe bor med sin
hemma och mnga blir deprime- familj, sin mamma och syster. Hon
rade. Sjlv har Koshe kmpat fr r rdd att vara ensam och att bo
att utbilda sig Hon har ocks jobb- sjlv eftersom hon flytt frn kriget.
Hon berttade om alla mjlighebat som datalrare fr synskadade.
Senare blev hon tillfrgad om hon ter hon har haft som en synskadad,
kunde jobba som SFI-lrare p Iris till exempel att lra sig nya saker
Hadars skola vid Jrntorget. bli sjlvstndig och att leva ett
Skolan r inriktad p personer med vanligt liv.
JOHN PACHECO
funktionshinder.
NASRO HERSI
Koshe trivs jttemycket med sitt
FANNY JONES
jobb och knner att det r givande.

Vikten av att studera och lra

Jag brjade i SFI-skolan fr tv r
sedan fr att lra svenska. Nu lser
jag kursen C-D. Skolan erbjuder
professionella lrare som undervisar. Vi var p datorn, lyssnar,
lser, och pratar. Ibland kan vi g
ut fr att gra studiebesk. Dessa

metoder inte bara utbildar eleverna att tala och hra. Men ocks
frbttrar att de kan komma ut till
samhllet. Hr sammanfattar jag
en slutsats.
Som en invandrare i ett nytt land,
mste du lra dig sprket. Frst

sprket s kommer framtiden att

bli bttre. Sprket r det viktigaste. Jag menar att lrande och
social kontakt s snart som mjligt
r viktigt.
HELENE LU

16

-BLADET

ntligen inflyttning
stora mjligheter i skolans nya lokaler
ntligen klart. Nu har Folkhgskolan i Angered flyttat in i
ny lokaler vid Hammarkulletorget.
Det knns fantastiskt. Pltsligt
r vi en hel skola dr alla kan
mtas i till exempel det gemensamma kafet, sger rektor Kina
Thorsell.
De nya lokalerna r strre,
modernare och en bttre milj.
Det ger oss mjlighet att starta
fler kurser. Och ven ta in fler deltagare i kurser som vi redan har. Vi
lr ocks att f fler skande, vi har

redan mrkt en stor skillnad.

Syftet r att vi ska bli synligare.
Fram tills nu tror jag att det r
mnga som inte vetat att det finns
en folkhgskola hr. Vi ser ju det
nr folk tittar in genom drren hr.
Tidigare lg skolan p andra
vningen i Folkets Hus och syntes
inte utifrn.
Att skolan nu r synlig p torget r det bsta. Folk ser att vi
finns hr. Och dessutom knns det
nu som vi r en riktig skola.
I de nya lokalerna finns kurserna
som tidigare lg i Folkets Hus och
dessutom de som fanns i Hjllbo.

Foto: LAILA LEGUE

NJD rektor som glatt visar upp de nya lokalerna.

Vi har nio klassrum i den nya

lokalen och vi skulle kunna vara
20 deltagare i varje men d blir det
ganska fullt. Just nu r vi ungefr
140 deltagare.
Nya kurser
Efter inflyttningen har det startats en ny kurs.
Vi har bedrivit SFI sedan 2012
fr de som har uppehllstillstnd.
Men r man nyanlnd och inte
haft sitt uppehllstillstnd lngre
n tv r s r man berttigad att
g en etableringskurs. Det r en
sexmnaders kurs som r p heltid
och meningen r att man ska lra
sig sprk utifrn den nivn man r
och ocks lra sig mer om det
svenska samhllet.
Det delas inte ut ngot betyg
eller omdme.
Man gr sin kurs, r nrvarande, d tnker vi att de lrt sig
mer svenska och kanske kan g
vidare p en hgre niv i SFI n
man gjort annars.
Samarbete med universitetet
Skolan samarbetar ocks med
universitetet.
Dels samarbetar vi i Hammarkullen, eftersom universitetet
finns hr, i det som kallas Lrandets Torg. Det r institutionen fr
socialt arbete som har en socionomutbildning dr. Sen finns
Folkets Hus, biblioteket och vi
med. Tanken r att vi ska hitta ett
stt att samarbeta som r lite tydligare. Vi ska synas mer.
Mnga som sker till skolan
knner till den genom deltagare
som tidigare gtt dr, ngon kompis, bekant eller slkting.

-BLADET

17

Tanken med Lrandets torg r

att en anstlld person ska ska upp
skolor, freningar och gra olika
aktiviteter. Och att vi ska kunna
anvnda lokalen som frr var en
pizzeria. Dr bygger Folkets Hus
om och dr kommer vi tillsammans att ha aktiviteter som gr att
vi blir synliga p ett helt annat stt.
Estetiska kurser
Ibland har skolan och universitetet gemensamma frelsningar.
Och vissa dagar trffar vi universitetsstuderande, sger Kina
Thorsell och fortstter:
Sen har vi ett samarbete med
vra estetiska kurser, musikkursen
samarbetar med Hgskolan fr
Scen och Musik (HSM), fr att
gra det mjligt fr de som spelar
lite annorlunda musik att kunna g
Foto: LAILA LEGUE
vidare till universitetet. Vi gr till
SERVERINGEN
skts
av
Mostafa
Hosseinzadeh
och
r
en klar
exempel gemensamma projekt
standardfrbttring.
med de som redan gr p HSM.
ker att de ska bli frfattare. S det Det r likadant med konst och
Speciell kurs
kan man ocks bli hr.
skrivande. Fr vi tycker att det r
Skrivarkursen samarbetar med
Vi finns hr fr att vi vill att ngot vi vill erbjuda dem som bor
Akademin Valand. Den kursen folk i Angered ska kunna ska och i Angered. Vi vill finnas till fr
som pgr nu r ett vldigt speci- g frdigt grundskola eller gymna- alla som vill g en kurs, har behov
ellt samarbete. Halva kursen gr sieskola. Vi vill ocks att man ska av behrighet eller om man bara
som universitetsstudier och halva kunna lsa andra typer av kurser. vill bilda sig och bli lite klokare.
som en folkhgskolekurs. Men Sen har vi ocks de konstnrliga
man gr allt tillsammans. En kurserna som vi ocks tycker r
LAILA LEGUE
lrare frn Valand och en frn vr viktiga, att mnniskor som till
YASIN IBRAHIM
skola jobbar tillsammans. Den r exempel spelar annan typ av
ANDREAS PURMONEN
speciell, men kul fr de som tn- musik fr utveckla sin frmga.

Studiebesk p Rda Sten

Vi i SFI kte tillsammans med
tv grupper till Rda Sten.
Vi gick frn skolan och vi skratttade och pratade med varandra.
Nr vi anlnde till Rda Sten kom
en konstpedagog och vlkomnar
oss.
Vi kom in i den stora hallen p
Rda Sten och vi satt runt ett bord
och sedan brjade hon bertta.

Hon gick med oss till ett stort rum.

Ibland ser vi p konsten med hpnad eller chock, och ibland med
skratt. Det finns ocks mycket
sorg, som jag knde nr hon
berttade om ngra av de fattiga
omrdena i Palestina. Vi gick ven
upp till andra och tredje vningen.
Vi avslutade besket tillsammans
och det var en rolig och anvndbar
dag, tillsammans med vnner. Vi

mste lra oss nya saker, och tnka

nytt. Ibland var lngsamt p Rda
Sten, och sen var det brttom fr
att hinna till sprvagnen. Jag
knde mig mycket glad nr vi gick
ihop och lrde oss om de saker
som vi vet att vi behver kunna
och bertta om i detta vackra land.
MIRWAT EL CHARIF

18

-BLADET

Pengar och klder

samlades in till flyktingar
60 miljoner mnniskor r p
flykt i vrlden. Folkhgskolan i
Angered ordnade en insamling
av klder och pengar.
Pengarna gick till Rdda Barnen
och deras kampanj barn p flykt.
Det r mnga genersa mnniskor som har engagerat sig.
Mnga har ftt upp gonen fr kriget i Syrien och frsttt hur allvarligt det r, sger Sara Lindgren,
verksamhetsutvecklare p Rdda
Barnen.
Hon frelste under dagen.
Bilderna i media p barn som
flyr, dr och skljs upp p land r
fruktansvrda. Det gr att folk ger
mycket pengar och det r bra,
menar hon.
Rdda Barnen jobbar p mnga
platser i vrlden.
Vi finns i flyktinglger och
jobbar med skydd och trygghet,
Foto: Ahmed Abdullahi
frsker se till att barn kan g i
skolan och f lite lugn och ro. Vi TALAR FR FLYKTINGAR. Sara Lindgren frn Rdda Barnen
jobbar ocks med den farliga resan berttar vart insamlade pengar gr.
hit fr att den ska bli s sker som
mnga som sger nej fr att deras
Klarar vi av att ta hand om
mjligt. Vi frsker finnas p vikchefer och politiker har inte gett alla flyktingar som kommer hit?
tiga platser efter vgen.
dem ngra riktlinjer. Vi jobbar
Om Sveriges resurser frdelas
med att papperslsa banen ska f p rtt stt gr vi det. Det finns
Behver respekt
std frn socialtjnsten.
resurser, det r bara att prioritera.
I Sverige arbetar Rdda Barnen
Sen jobbar vi p boenden, med Sverige skulle kunna klara av att
fr att barnen ska tas emot p ett
lxhjlp och att utbilda personal. ta emot nnu fler.
bra stt. Och fr att de ska bli
Personalen kanske bara jobbar
Men fr att ska fungera mste
bemtta med respekt.
med att ge barnen mat och hller regeringen och riksdagen tnka till
Och att de ska f en god man.
boendet ppet, men de personerna hur man ska frdela resurserna.
Ngon som kan vara deras frr vldigt viktiga fr barnens liv.
Hittills r det vldigt mnga
myndare. Det ska g inom 24 timDe blir som barnens familj och vi frivilliga som stllt upp. Men det
mar. Det r inte alltid det gr det.
utbildar personalen i det vi kallar behvs fler politiska beslut, mer
Inom socialtjnsten r det
traumamedveten omsorg. Vi gr kraftfullhet i kommunerna. ven
mnga kontor som inte hjlper
mycket mer men vi frsker kon- om staten sger en sak mste
papperslsa barn.
centrera oss p att barnen ska ha kommunpolitiker ocks frst och
Fast de kan gra det enligt
det bra dr de bor.
satsa p detta.
lagen men de tolkar lagen. Det r

- B L A D E T

En del kommuner har tagit emot

jttemnga och en del inga alls.
I Gteborg har vi till exempel
en diskussion om cker som inte
vill ta emot ensamkommande
barn. Det finns en mnsklig faktor
att man vill ha det lugnt och sknt
dr man bor, men mnga kommuner har press p sig att ta emot fler,
srskilt ensamkommande barn.
Behvs pengar
Mnga mnniskor kan bidra
med ngonting.
Med pengar s klart. Och det
r det mnga som gr. Vi ska vara
noga med vad man sknker pengar
till men det viktigaste r nd att
vi bemter flyktingarna p ett bra
stt. Det finns mnga rrelser som
jobbat med detl.
Sara Lindgren menar att det
behvs en diskussion om vad som
hnder i lngden. Att det nu kan-

19

ske det krvs det en annan typ av

engagemang.
Rdda Barnen kan gra sin
del. Alla mste jobba med attityder
och hur man bemter folk. Vi
mste som organisation vara en
frebild i den diskussionen.
Sen kan folk gra mycket
genom att engagera sig i olika initiativ och ge av sin tid.
Vi har ftt in vldigt mycket
pengar. Efter andra vrldskriget
och tsunamikatastrofen har det
aldrig varit ett sdant engagemang. Vid tsunamin var det svenskar som dog. Men nu r folk
engagerade fr barn som inte
kommer frn Sverige, det r ett
MNGDER av klder och cirka
mer internationellt tnk i folks 12 000 kronor samlades in.
huvuden, det r vldigt positivt. r ett roligt problem vi har, sger
Normalt brukar vid trffar brukar Sara Lindgren.
det komma 20 personer. Nu kom
AHMED ABDULLAHI
det 450. Vi mste var ansvarsfyllASAD OSMAN
da och gra ngot bra av detta. Det
NAJIBEH MUSTAFE

Ingen ska behva bli slagen

Ingen ska tolerera att bli slagen.
Men 27 000 vuxna svenska kvinnor misshandlas nd varje r.
Den vanligaste orsaken till
aggression i familjen handlar om
att den som utvar vld grna vill
ha kontroll ver den som blir
utsatt, sger Olga Rosengren.
Hon r socialsekreterare och
jobbar bland annat med misshandlade kvinnor.
Vad r kvinnomisshandel?
Det r ju dels fysiskt vld, att
man blir slagen. Men det r ocks
psykiskt vld, att man fr hra fula
ord, att man blir kallad fr fula
saker eller att ngon sger att man
inte r vrd ngonting och s
vidare. Det kan ju ocks vara sexuellt vld och det kan ocks vara
ekonomiskt vld, att man inte har
ngra pengar eller att en person tar

kontroll ver en annans ekonomi.

Hur kan man hjlpa kvinnorna?
Jag tror att man kan hjlpa vldigt mycket genom att lyssna och
genom att bekrfta att personen
utsatts fr vld. Att sga att det du
varit med om inte r okej och
genom att erbjuda skydd som
kvinnojour eller liknande har.
Om min vninna blir misshandlad vad gr man d?
Jag tror det r svrt att gra
ngot om inte vnnen sjlv vill ha
hjlp. Men man kan frska prata
med sin vn och sga att man ser
att vnnen inte har det bra och att
man grna vill polisanmla saken
fr det vnnen r utsatt r inte lagligt. Om man ser att personen blir
slagen d kan man polisanmla,
men det viktigaste om man vill
hjlpa en vn tror jag nd r att
lyssna p personen och stdja den

p det sttet den vill ha std.

Kan man vara anonym nr
man ringer till Kvinnofridslinjen?
Ja, det kan man.
Kan jag ringa till kvinnofridslinjen ven om jag inte pratar
svenska?
Ja, det kan man gra. De har tolkar och man kan koppla in ett trepartssamtal.
Finns tolk dr direkt?
Ja, det finns tolkar p plats.
Om man behver skyddat boende
kan man f det. ven, om man har
barn, tillsammans med barnen.
Man kan ocks f hjlp med kontakter med skola, frskola och
annat som barnen kan behva.
RALITSA PAVLOVA
HOSSEIN MOHEBI

20

BLADET

Studera i Angered
Allmnna kurser
Glokala samhllsstudier 1
Lngd: 1 2 r
Kursstart: augusti/januari

Profilkurser
Konsten i samhllet
Lngd: 1-2 r
Kursstart: augusti/januari

Kursen riktar sig till dig som har grundskolebehrighet men inte studerat p gymnasieniv tidigare. Varje termin har en srskild inriktning.
Kursen frvntas leda till kad medvetenhet och kat
engagemang i samhllet

Konsten i samhllet bestr av tv kurser:

Glokala samhllsstudier 2

Projekt/Idgestaltning: frdjupningskurs p distans

fr konstnrliga projekt som utgr frn dina ider. Du
skapar ett koncept och genomfr det under en termin
eller flera. Kursen r en terminskurs.

Lngd: 1 2 r
Kursstart: augusti/januari
Kursen riktar sig till dig som har ett till tv rs studier p gymnasium eller folkhgskola. Studierna kan
ge grundlggande behrighet fr studier p hgskola
eller yrkeshgskola.
Kursen vnder sig till dig om r intresserad av att frst, pverka och engagera dig i globala och lokala
samhllsfrgor. Kursen vill inspirera till engagemang
och aktivt arbete i freningar, folkrrelser och politiska organisationer.

Sprk och samhlle 1

Lngd: 1 2 r
Kursstart: augusti/januari
Kursen r fr dig som inte har studerat p lnge och
som har SFI D eller motsvarande sprkkunskaper.
Vra deltagare kommer frn mnga olika lnder och
drfr r studierna i svenska som andrasprk srskilt
viktiga. Vi tror att bsta sttet att lra sig ett nytt
sprk r att anvnda det och att studera det som r
aktuellt och viktigt i livet. Drfr anvnder vi mycket tid till att studera svenska och samhllskunskap .
Andra mnen som ingr r matematik, engelska, religion och naturkunskap. Kursen frvntas leda till
kad medvetenhet och kat engagemang i samhllet.

Sprk och samhlle 2

Lngd: 1 2 r
Kursstart: augusti/januari
Kursen r fr dig som har SFI D eller motsvarande
sprkkunskaper och som har pbrjat svenskastudier
p grundskoleniv. Studierna kan ge grundskolebehrighet.
Vra deltagare kommer frn mnga olika lnder och
drfr r studierna i svenska srskilt viktiga. Vi
anvnder ocks mycket tid till att studera samhllskunskap.
Andra mnen som ingr i kursen r matematik, engelska, religion och naturkunskap.

Bild och Form: grundkurs med studier i olika mleritekniker, grafik, skulptur, bildteori/analys och egna
projektarbeten. Kursen r en terminskurs.

The Music College

Lngd: 1 r, heltid
Kursstart: augusti
En ettrig kurs fr den som vill jobba med musikproduktion, bli professionell musiker eller ska till
hgre musikutbildning. Den riktar sig till den som
sysslar med exempelvis elektronisk musik, hiphop,
R&B, DJ, folk- och vrldsmusik, rock eller hrdrock. Handledare r profesionella musiker frn olika
genrer.
Kursen genomfrs i samarbete med Hgskolan fr
scen och musik.

Konstnrligt skrivande
Lngd: 1 r, distans
Kurstid: september
En kurs fr dig som vill skriva och utveckla ditt
skrivande tillsammans med andra. Vi lser och samtalar om texter och skrivande, mter frfattare, arbetar i workshops och gr studiebesk.
Kursen ges p distans med tv trffar i veckan.
I kursen ingr tid fr eget skrivande mellan trffarna.
Kursen r studiemedelsberttigande.
Kursen genomfrs i samarbete med Akademin
Valand.