DRAKAR Inledning. a Drakslaktena =" Drakarnas sinnelag, 4 6 8 9 Karaktirer Rasernas syn pa drakar Drakkulter .. Drakars relation till varandra ° Hogre drakar .. Drakbeskrivningarna Bd rakar ooo Vattendrakar Ljusdrakar oon Morkerdrakar Kélddrakar... Jorddrakar ... Lufedrakar ‘Varmedrakar Alderns inverkan pa hogre drakar Lagre drakar Stridsdrakar Drakormar Hydra INNEHALL Drakhybrider Drakman, (Odioda drakar Drakférmagor Svagheter Drakhalor .. Andra hilor Olika drakars Hilor nore $6 Drakborgar 46 Drakryttare Salyrak-ordens Kloster 49 Drakmistare ... Drakmastare som RP. Hur du skapar en rollperson. Bakgrundspoing.. Ras... Yrken Grundegenskaper, SB & fBrflyt- ning, Syn och horse! . Sarskilda fOrmagor Karaktirer.. Nya firdigheter Drakar och strid Drakstrid ... Beskrivning av attackerna ......65 Dinka andhingapen no 8 Eldskador snes 7 Koldskador 67 Blixtar 68 Pysiskt morKer ssn 68 Vattenstrale 69 Varianter 69 ‘Trifftabeller ssvnmnnnannnnin 71 Skattpansar 71 Effekter av skador pa drakar ....71 Drakblod «co. Drakar i filtslag.. Strid Moralslag, Drakmagi Falsk Drakmagi Sann Drakmagi Utrustning. Drakfitemal nso Magiska fremal 83 Drakdésdarvapen .... 84 Drakmasker on Draksjilar i vapen och rustn, ...87IyTRO oe VER RELINGEN PA VAR LILLA farkost kunde vi skada ut over den spegelblanka lagunen, omfamnad ay O de sylvassa koraltrer som vi dgnac sidan omsorg dt att mandyrera os: forbi. Frin den smala remsan av kalkvit sandstrand tjngo meter bort reste sig en mérk, tviirbrant stenviigg som slutade farst ete Jfemtiotal meter higre upp i en wgenomtringlig mirkgrin djungelvegceation, Den karmosinrida sjunkande solen rakt bakomoxspealadesistenvitagen diirden sipatsspenelblankavbavetsvagorunder dreuwendena sedan den minimala rulkanin reste sig ur havct, bestindig och trotsande, Alle var hele kav lugnt, de fortfarande satta seglen binge helt lappa fran sina rir, men lingt, lingt borta 4 fiérran birdes ett sporadiskt mullrande som fran ett mycket avliigset dskvdder vars vrede fortplantade sig over de enorma vattenmasorna, Men var det verkligen detta askviider som astadkom den dar lille krusningen pa vattenytan, det knappt mirkbara fladdret i seglen, det knappt barbara knakandet frin vantjunafrurna? Plotsligtexploderade siiloa berget itt enorme utbrott av otaimjda naturkrafter, renskalade rriédstammar, Lippblock,jordklumpar ochglodande smastenar fldylundratalsmncter rakt upp mot den purpurrédabimlen i ett magnifikt frverkeri, for att vinda, stirta ned och landa é lagunen med villdiga vattenuppkast och bolmande moln av vit vulkandnga. En sex meter hig flodvag slog iver oss inifran stranden och fullstitndigt krassnde diicket och borden pa var lilla bat, master och tig slog ned pa diick och begravie oss under bigar av slodande segelduk och brinnande, tidrade vant. De wtarosssombann kasta sig ivattnct saghuren bred khyfia ‘ppnatsi stenviiggen ovanfor stranden,en klyfia bred nog art rymma tio man i bredd. Ur klyftan serimmade den vita, askfsllda vulkanriken i en big, bred, slingrande pelare, brinnande aska skits ut ur klyfian och landade vasande i bavet och fick det att koka. Sé dvervistades dskmullret,liudet fran den sharpa explosionen och visandee fran detkokande vatiner i ett annat, dovare, miktigare och mer distinkt wrskiljbart lind. Ett (jud som om det kom frit jordens inre, argrundsdjupe men tonande, ett Ijud som fick vattnet att krusas och marken att skaka, ombjligt genom tritngande och ofantligt kraftfullt. Det var makt och styrka som givits rést. Roken framforkiyfian skingradesay tva tyfoncr som fick resterna av den lila sandstvanden ate virvla upp och ut i vattnet. Och dar, yrvaken, plirande mot det skarpa motljuset av den sjunkande aftonsolen stod Hlddraken, med utstriickta, skilvande vingar som striickte den pa sig och ruskade av stelbeten efter drlundraden av ostird simn. Len giispning som skulle rymt ett firspann blottade den sina vildiga, néloassa sinder, och lange ned ibalsen sages sina bli-gul-rida eldslagor otaligt dansa lings tungans sidor och svalgets véiqgmr. Si:sjink den ihop nagot och kurade ihop den vildign kroppen likt en tiger som samlar sig till sprang, skit fram des vidldiga bohornade buvudet emot ossdmkliga varelser i vatenet ach becraktade oss ointresserat under vad som kiindessom evigheter. Det kandessom om han sig rakt genom mig, rake ned ide allen djupaste vrdrna i mitt sinne, blottade mina innersta hemligheter och sig isig tankar ach drag jag inte ens silly kinde sill. Vari bestod egentligen denna ofentligt miktign varclses intresse i oss, ert anhang enkla dventyrarc? Draken ville vil bara farsitkra sin om att vi inte ueajorde ndgot hot mot honom. Men bur hade vi da egentligen kunnat vitcka Draken? Hade vi medvctetstyrt mot hans bemvist och sie vicka bans vrede? Omijligt, stormen forra veckan bade farstort vartsérvattensfirrdd och drivit oss in pa den har kursen. Var avsikt var blots att ankra upp for att proviantera och hiimea vasten pa den lilla dn, Nu i efterband tackar jag blott gudarna att sa skedde, ven om jag skulle di hier och nu som en dréinkt kattunge komme jag anda ‘att di med bilden ay det vackraste jag nagonsin skadat pd min néithinna, bilden av make och styrka personificrad, négot si underbart... mérkligt... jag skulle aldvig bli mig lik igen. ‘Men i anstra sidan, var inte ftet med hela var expedition att shaffia rikedom och tra, borde viinte kunna 1m tlie i aks och dada Draken i stillet? Han borde vil besitea hundrafale stirve rikedomar dn vad vi ndgonsin kunna forestilla oss? ‘Att fi ha beskadat en lirslevande drake verkligheten ar for mig rikedom nog, en belining fir mina médor bortom vad jag bade kunnat drimma om. Dessutom, att ens drimina om att dda en sa magnifike vacker varelc, om det nu nagonsin skulle vara praktiskt mijlign for os ynkliga minniskor, vore ate drimma bortom min formaga, ns nar jag insett hela dess innebiird. Navail, manniskospilira, jag tr ndjd med era svar. Jag skall strax fora er till sikrare trakter, men jag hoppasniinte hiller av crasparthjartade girighukar til kamracer allefor hit, dem kommer ni aldria se mer ilivet...INLEDNING Drakarna ar de maktigaste, krafi ste, listigaste och mest intelligenta varelser som tringt fram ur skapelsen, De var de frsta som lyckades bryta bar till virlden i var karga existens och for att Klara detta hade de givits enorma krafier. Krafter som visserligen avtagit med dren, men som ingalunda sinat En drake tringde fram genom himlavalve tjockaisen och en ur den evigaeldens dansande En kom fran underjorden och en ur vattnet. Sedan kom cn ur fjuset och en ur hettan som pulserade i virldens inre. Men en drake hade funnits dir hel sedan ingenting fans. Detvar den svarta draken, morkrets budbarare, I dag lever dessa drakamnas fider, skapade tiden, ainda delvis i var verkliga dimension och pa clementarplanen, kvar genom de atta slikten av hogre drakar som hiiskar i tillvaron, okrdnta konungar i ett virldsomspinnande herravilde utan grinser. Visserligen finns det drakarsom pa intet sate lever upp till sina fiders storhet, utan som helt fSrlorat den intelligens och list som Kinnetecknade deras fOrfiider digde, De harjar och dédar bara for skull, inte alls pa samma raffinerade sitt som de sanna drakarna. De Sanna drakarna ar alla av nagot av de Atta staktena. De air majestitiska varelser, skrickinjagande bestar som dans: kan sitta skriick i hela stader och skaka kungadomen med, sin vrede, De drakar som arav eldensstiktandas flammor Id, vilka brinner alle i sin vig, och Ijusets drakar sprider blixtar kring sig i en takt virre an det varsta oviider. Andra drakar andas str slaktes element med stor firstorelsekraft. Njutni hetare an den hetaste dvi iF fr dem att Kinna sig verkigsna och kunna domptera sina motstindare totalt, Att se en drake tillintetgora en hel stad med blott nigra andetag ir nigot av de hemskaste och mest motbjudande man kan skida, men samtidigt nagot oerhért vackert Drakarna ar inte bara de farligaste varelserna i existen sen, de ar ocksa de frimsta tinkarna, slugaste bedragarna doch skickligaste problemldsarna. Det sigs att drakarna i tidernas begynnelse fick sina enorma krafter genom att, med list bedra sjalvaste gudarna, Den som ger sig in jen intellektuell duell med en drake ar dma att misslyckas. Draken kan lisa ditt sinne och den tilltalar dig pa ett sprak, som du aldrig hért men som du ainda ferstar Endrake isin hala ar nog det farligaste man kan kimpa emot di de kinner sitt hem sa val och har si maktiga vapen att de kan utplina en legion pa nigra minuter Dessutom kan den dar till fullo anvanda sina magiska kunskaper. got som gor den dnnu farligare ar att denINLEDNING. vet att bevaka sin skatt, vilken innehaller fremal som, ‘man endast trodde fanns isagorna, Lycklig vore den som, digde en sidan rikedom som drakarna; bide matbar och, sinnlig. DRAKSLAKTENA Drakarna kan delasin i ett antal storre grupper. Av dessa 4ir det firimst representanterna for de bida grupperna hogre och ligre drakar som av de lirde och vetenskaps. mannen brukar betraktas som drakar. Individer ur gruppen drakhybrider brukar anses vara djur ven om de i folkmun ofta kallas for just drakar, eftersom de uutseendemassigt liknar dessa, Avsnittet nedan kommer att behandlaraserursamtliga tre grupper, med tonvikten, pa de hégre drakarna, de ‘riktiga’ drakarna. DE HOGRE DRAKARNA De Hégre drakarna, de Sanna drakarna, ar ursprungligen sprungna ur de atta elementen och drar annu i dag sina kkrafter datrifrin pa ett eller annat vis. Det ar dem man menar nar man i dagligt tal lite vardslost hanvisar till "drakarna”, trots att drakar och drakar ar lika skiftande i karaktiren som dagsljus och nattmorker. Det ir de hogre drakarna som skapar legender, som injagar skrick och fruktan, som bygger upp och raserar, som jagar och forvrider, som intrigerar och manipulerar fOr att skaffa sig makt och rikedom, pa drakarnas vis. De flestaav de hogre drakarna Ar skickliga besvarjelse- anvindare inom den Sanna Drakmagin, den form av magi som bygger pa mental kraft och som normala, manniskor inte ens kan drémma om att ira sig beharska, Dartll har de andningsvapen som kan utplina tjogtals personer i en enda attack, naturliga rustningar som, motstar de flesta vapen tillverkade av manniskohand och Klor som sliter sina offer i stycken pi nagra sekunder. Som om detta inte vore nog besitter de ett intellekt ochinre mentala krafter kingt bortom minskligt forstind De har den inneboende frmagan att kunna plantera in eller genomskida légner och bedrigligt tal, att kinna tinkande varelsers narvaro samt att genom sin blotta nirvaro injaga skrick och fruktan i sidan grad att man, Rirlorar ferstindet. De atta slaktena ar elddrakar, vattendrakar, jorddra kar, luftdrakar, ljusdrakar, mérkerdrakar, virmedrakar ‘och kolddrakar. Nar vii denna bok hadanetter talar om drakar ar det de hégre drakarna, skapelsens krona, vi Asyfiar. LAGRE DRAKAR, Till utscendet paminner de ligre drakarna mycket om de hogre drakarna, men dir upphor likheterna. De ligre drakarna ar vildsinta stridsmaskiner, halvintelligenta riddjur som pa slagfilten framfors av drakryttare och krossar de fientliga styrkorna likt lien i ett sidesfalt. De har samma andningsvapen som de hégre drakarna, men behiirskar ingen magi och jimstills med vanliga strids- hingstar vad galler intelligens och Iydighet. DRaAKYHYBRIDER Drakhybridera ar drakliknande djur som kinner ringa eller ingen sliktskap med drakarna, utan som genom, Armiljoners evolution kommit att forestilla drakar av olika skal, Somliga av dessa ar halv-intelligenta, medan, andra bara ar vanliga krik, DRAKARNAS SINNELAG PA inget sitt tinker eller lever en drake som en manniska, ‘Omvant finns det ytterst fi minniskor som kan lira sig leva och tanka som drakar, och det ar sidant som tar Artionden att lira sig och som oftast far fatala fljder fOr den begrinsade manniskan. Drakararfullstindigt 6verligsna de flesta andralevande varelser, ett faktum de ar mycket vil medvetna om. Hur detta uttrycker sig varierar — liksom dverligsenhet tar sig skiftande uttryck hos manniskan — fran oppet forakt infor *menigheten’ tll Sdmjukt dverseende med de som Annu inte hunnit si Lingt i utvecklingen, EGOTANKANDET En drake sitter alltid, utan undantag, sig sjalvi centrum, Draken sfilv ar viktigast och ingenting annat far ens si mycket som antydas i drakens nirvaro. Att draken pi ett, sidant sitt sitter sig sjilvi centrum leder tll att den har svartatt tinka sig in iandras situationer och drforsaknar de all form av medlidande och medkinsla Inte heller finns "itt och fel” eller ”gott och ont”, da en drake gr det som passar honom sfilv bist, den som har tyrkan och kunskapen har ocksi makten att bestimma ver sig sjilv och utplina andra utan att det for cen skull ar fel. For en drake ar det inte moraliskt felaktigt att brianna en hel landsbygd bara for att han inte har nagot roligare att gora, lika lite som det air moraliskt raitt av honom att hjilpa en sirad artfrinde Alle detta ayspeglas dock inte automatiskt i ondska — drakar kan vara mycket behjilpliga och "snilla”,om de sjalva har ndgor att vinna pa det. Man biter t. ex. inte den hand som foder en, Manga drakar foredrar periodvis en ost6rd tillvaro och undviker di att dverhuvudtaget beblanda sig med minniskor. ARLIGHETEN Efiersom en drake inte ar helt ointelligent lovar den ofta saker om det gynnar den, bara for att tio minuter senare bryta den ed som draken svor ”vid sin mor, sin sil och sit hjirta”, Den kommunicerar alltid pa draksprik som instinktivt forstasavalla varelser,eftersom detardet enda spriken drake kan juga pa, Eftersom densaknar firmagan att tnka logiskt i banor av sant eller falskt”, har den inte fOormagan att juga pa andra sprak an sitt eget.INLEDNING FAFANGAN Dé drakar tanker pa sig sjalva som Overligsna varelser som har ritt att géra vad de vill r de ocksi oftast ganska fifinga. Det finns ingenting battre an att fi hora fran en annan varelse vad de sjilva redan vet. Avden anledningen brukar de inte alltid déda inkraktare i sin grotta om det finns en mojlighet att dessa ar intelligenta, eftersom de ‘girna vill bi smickrade. Vanliga dumma kreatur kan inte smickra dem, varfr aventyrare och annat list folk utgor en valdigt speciell grupp. ‘Att smickra en drake dr inte alltid helt enkelteftersom inga varelser tanker som drakarna. Det blir littare om man kan drakspriket, men inte heller di ar det sirskilt litt. Det som normalt smickrar en drake ar att_ man berdmmer hans enormt hogt stiende intelligens som ar "vida dverkigsen alla andra varelsers” och hans enorma styrka, Manga drakar ser det ven som en komplimang, ‘om man anviinder negativt laddade virdeord i sina utliggningar. “Alla varelsers fasa” eller "mansklighetens ceviga pligoande” ar fraser som klingar bra for manga drakar. Ar personen som smickrar draken tillricklige skicklig kanske de fir limna drakgrottan med livet i bbehall och kanske ¢. 0. m. en guldpeng i handen: GIRIGHETEN annan av drakarnas passioner ar att samla skatter. Eftersom drakar sillan ser varandra under vinskapliga former ar ett av de fi sitten de kan visa sin status och framging pi att samla skatter och potenta magiska foremal, En drake utan en jittelik skatthdg betraktas av drakarna som en krigare utan vapen, en vekling utan makt. Givetvis har drakarna inte bara sett till skatternas, varde, utan ocksi till derasstora skénhet. Vem kan undga, att attraheras av ett utsikt smycke, skapat av alysmeder,, enbart fiir dess skonhets skull? Inte en drake, Denna irlek tll guld och dala stenar dvertogs tidigt i historien av minskligheten och ar val kanske drakslaktets storsta bidrag” till det minskliga beteendet. SOMNPERIODERNA Den s. k. draksémnen ar beryktad inom alla kulturer, Drakarna sover betydligt mer an de flesta andra varelser, ven om de under linga perioder inte sover Overhu vyudtaget. Draksémnen brukar vara i mellan tio och, hundra ar, under vilken de inte gor nigonting annat én. att sova, Mellan draksémnerna har de ibland en nagorlunda normal dygnsrytm, vilket gor att man inte skall vara siker pa att en drake sover i tio ar till bara fr att han sover. Innan draksémnen beger de sig ut ur sin grotta och harjar och brinner och fyller sin kriva med allt fran alver och dvargar till mantikoror och gripar. INSIKT OM SARBARHET Manga drakar ignorerar helt det faktum att de faktiskt, trots allt, ar dédliga, De drar pa sig minniskors avund, vyrede och hat bara fiat det roar dem, De litar helt och fullstindigt pa sina besvirjelser, naturliga vapen och, rustningar for att utplana alla dem som kommer for att skada dem, eller ocksi inser de att de inte kan leva i evighet och bestiimmer sig for att ha si kul som mojligt under tiden, Lika manga drakar ar dock fullt medvetna om att de ar sirbara fOr exempelvis magi, magiska vapen, smicker, guld och dla stenar, och fSrsdker att motarbeta dessa frestelser genom att samla kunskap eller att leva i skymundan. ATT SPELA DRAKE, Por att en drake skall bli ndgonting annat an ett papper med ett antal extrema virden som skall utplinas av rollpersonerna kriivs det att SL vet hur man anvainder en drake, Drakar ir trots allt varelser som man inte moter sirskiltofta varfor det kan vara intressant att orsdka gra métet s4 spannande som méjligt. Som SL maste du forsbka sitta dig in i drakens mentalitet. Han vet att han arden starke, han vet att han, kan utplina rollpersonerna pa fem sekunder och han vet att de ar ett hot mot honom, men anda liter han dem hallas. Givetvis njuter han av att stilla frigor till, rollpersonerna och se om dessa klarar av att svara arligt ‘och snabbt. Marker han att de barjar prata bort sig sa stiller han givetvis omedelbart flera frigor och mir rollpersonerna tll slut forsiger sig pa ett eller annat sitt skrattar han at deras underligsna intellekt och ursiktar sin dverkigsenhet. Han ar ocksa enormt nargangen isina utspel, si kinge han kinner att han irherre Over situationen, och stricker girna fram sitt huvud till den han talar med, O.s.v Om rollpersonerna ar direkt fientliga fin bérjan kommer draken omedelbart att sli till med liten styrka for att invagga rollpersonerna i ett slags obefogad sikerhetskinsla, Nar det spelet pagatt ett tag kommer han att Overga till att utnyttja sina krafter pa ett sidant sitt att rollpersonerna inte far en lugn stund och ald kan inna sig trygga och han kommer garanterat atts till atc blockera alla utgangar si att rollpersonerna inte kan fly. Stressa rollpersonema, skrim dem och skada dem. Givetvis fir inte rollpersonerna vara chanslésa, da forsvinner stimningen, men de skall inte ha det sirskilt litt heller da en drake trots allt ar en Gvermaktig mot standare for de flesta Forattytterligare driva upp stimningen birinteriéren i drakens hala (om det ar dar de stoter samman) beskrivas, mycket noggrant och utfirligt med lukter, ljud och, synintryck, Om du sjaly skapar halan bor du ge den skrymslen dar rollpersonerna kan tro att de ar sikra men som draken anda kan komma at, 0. s. v Drakars verkigsenhet och skenbara osirbarhet arinte avsett att vara ett forintelsemedel for rollpersoner som spelare hunnit fista sig vid efter kanske arav spelande. De Ar tinkta att utgéra spelelement utover det vanliga, ultimata utmaningar nar allt annat blivit passé. Om RPna,INLEDNING. genom en lycktraff skulle rika déda en drake, kan du ju. ett tag lata dem tro att de har lyckats, for att sedan lita draken halvt grlla ihjal nagon av dem. Det ar ju du som ir SL, Du bestimmer virldens lagar. Aven drakar kan, forlita sig pa gudomliga ingripanden. KARAKTARER Givervis tinker och uppfor sig inte alla drakar pa det sitt som beskrivits ovan utan det finns mingder med olika typer av personligheter. Nedan beskrivs nigra sidana som du kan anvinda som mallar nar du skapar en drake. Visserligen kan det tinkas att beskrivningarna blir nagot cenahanda eftersom det ar valdigt utstuderade karaktirer ‘och den vanliga draken ligger ndgonstans mittemellan De beskrivs efter fljande monster. Beskrivning: En kort beskrivning av drakens per- sonlighet och mal har i livet. Férklarar kanske varfor rollpersonerna stéter ihop med just den har draken, Rollspel: Hur du som spelledare skall upptrida nirdu spelar draken. Raser: Vilka drakar som oftast har den har person ligheten och vilken aldersgrupp de vanligast tillhér. DEN FORSTORELSELUSTANDE Beskrivning: Livet gar ut pa att forstéra, brinna och utplina, Ingenting ar roligare an att bara for ndjes skull branna en landsbygd eller skivla en stad och dda alla kvinnor och barn och annat patrask. Att se folk gi ned pa sina knan och be om nad fr att sedan brinna dem at nagot av det bista den forstdrelselustande draken vet. Skatter ar inte si viktigt fOr den forstorelselustande draken, ven om han frstir att samla pa sig sidana om, han hittar dem, Rollspel: Brinn, Brinn allt du ser, allt som du anar och alltsom finns. Om nagra dumma aventyrare Klampar ini grottan fratt frsdka smickra dig som de kan smickra dina sléktingar si lit dem hillas och njut av deras usla fBrsk att blidka ditt brinnande sinne. Spela med och skratta hogljutt, Nar de har pratat sig blaa i ansiktet och stirrat sig fOrdirvade pa skatthdgen si liter du eldens, tungor smaka deras mora kétt Raser: Kaosdrake, kélddrakar. Alla aldersgrupper. DEN GAMLE OCH TROTTE Beskrivning: Den gamle och trétte draken har sett sina basta ar. Livet har passerat och det skall snart komma til nda, Draken harLingre inte den ork och energiden hade i sin ungdoms dagar nar den plundrade och harjade och skapade ett rykte om sig att vara vild och vansinnig. Nu. ligger den bara stila pa sin troligtvis enorma skattbadd ‘och vintar pi att slutet skall komma, samtidigt som den funderaréverdet som har varit. Denar oerhdrtavundsjuk pi de unga drakarna som ar ute och harjar och Onskar ibland inget hellre an att vara ung igen. Tbland lingrar den efter nigon att tala med, aven om den kinner sig, bitter da dess liv har passerat sa fort. Den visar sig niistan aldrig utanfir sin grotta och gor den det ar det med tunga vingar den flyger for att soka sitt byte. Rollspel: Prata mycket och girna och lyssna ann hellre, Njut av att det dntligen kommit nagra som vill underhalla dig. Efiersom din syn pa verkligheten numera &ir ganska illusionslds ser du pi deras smicker med ett leende pa lipparna. De har List pi sin drakkunskap. Lat dem vara nargingna och kanske t. 0. m, ta med sig en. liten del av skatten frin grottan, men. borjar de visa aggressiva tendenser kan du lika girna déda dem. Vem sdrjer nigra vansinniga iventyrare? Raser: Alla utom luftdrakar. Gammal eller urdldrig, DEN GIRIGE Beskrivning: Den girige draken lever forattsamla pa sig, ‘enorma skatter bestiende av guld och ada stenar. Allt annat har fr honom en underordnad betydelse har i livet. Frat na sitt mal tvekar draken inte att branna allt som kommer i dess vig och eventuellt aven attackera andra drakar som han vet harstora skatter foratt infbrliva dess egendomar med sina. Det basta han vet ar att valtra sig sina skatter och verkligen kanna sin rikedom. Nagon som eventuellt kan vilja komma at hans skatter blir omedelbart féremal fr enorma misstankar. Rollspel: Var misstinksam mot allt och alla, framfér allt mot aventyrare. Visar nigon av dem minsta intresse for skatten, eller ens namner den annat an i smickrande syfte si blisivig en liten eldsflamma mot dem i varnande syfte. Blirde aggressiva sitter du omedelbart in det tunga artilleriet da du inte anser det vart att riskera rikedomarna, fBrlite ndjen. Behill din psoition inarhetenav skatthogen for att ha allt under kontroll. Raser: Elddrake, kaosdrake, ljusdrake och virmedrakar. Alla aldrar. DEN NYFIKNE Beskrivning: For den nyfikne draken air omvirlden centrum, inte han sjilv, Det finnssa mycket att upptiicka, tunderséka och analysera och varfor da tro att allt ar koncentrerat kring en sjilv, Den nyfikne draken alskar att firdas Linga strickor for att titta pa och besika olika platser, raser och kulturer. Han kinner inget direkt bbehov av att samla pi sig ofantliga skatter och inte heller kinner han sigintresserad avatt sprida dé och frintelse ombkring sig vart han dn kommer. Offast har den nyfikne ingen direkt hemvist utan lever ett kringflackande liv Rollspel: Friga mycket, eftersom du vill vetaallt, men var inte naiv, utan sharare vetenskapligt korrekt pa ett drakmissigt sitt. Ge dig inte pi nigon om denne inte uppenbarligen hotar dig till livet och var vanlig, mot de som ar vinliga mot dig da det tjinar ditt syfte. Raser: Luftdrakar, gyllene drake. Ung, mogen eller medelilders. Senare i livet blir den nyfikne oftast en vis drake tack vare sina enorma kun:DEN SLOE ODUGLINGEN den sloe oduglingen och -a dumma iventyrare skall klampain och ns middag. Han tyckerinte att det finns vantarpa attna be omatt fi bli n som helst logik i att runt och samla skatter ‘och brainna ihjill men gOr det i alla fall bland fir syns skull si att han inte blir betraktad som en vekling och just codugling av de andra drakarna, Hans hopp airatt det skal komma bittre tider si att han slipper anstei 3 fruktansvirt mycket Rir att Sverleva, Om livsfara hotar kanske han kan tainka sig att anstringa sig frat Rolispel: Var ointresserad av allt rollpersonerna siger Blunda och li spelarna prata pa, men bry dig inte f¥rrin de borjar prata omatt plocka fram svarden. Oppna di munnen och sprid dig till ritta Over bordet och vila. Lit din andedrakt i rummet som ett tecken pa att de just gjort nagot dumt Raser: Elddrakar, jorddrakar, varmedrakar. Mogen eller aldre SOKAREN Beskrivning: Den skande draken letarefteren menin, En meni ra och ett ursprung, Pa detta sit letar sig draken genom, liver, inte nddvandigtvis pa fysisk utan ofta pa pyykisk och mental vig. Givetvis miste draken roa sig ibland genom att samla atter och brinna men annars befinner den sig oftast pa vig, Rollspel: Var intresserad av sidant som kan berdra inskliga saker ar fOr dig cotalt itt intellekt star pa en helt annan ninniskornas, Finns det n dig, men vardsli ointressant. Visa niva ain de larv Zon som stir verde andrai gruppen psykisktoch kun st ignorera de ov i Raser: Ung mérkerdrakar a och prata enbart med den berérde kar av alla raver utom DEN VISE Beskrivning: Den vise draken vet oerhért mycket. Har har kunskaper om allt som dr virt att veta och ver att anyinda dem. Sina kunskaper har han fatt under sitt ie liv genom att ska och forska och nu har han sig tillbaka for att tilkimpa sina kunskaper pa in. Den vise draken ar ofta lite vresig da den ll vara ostérd med sina problem, men den ar ide intresserad av nya kunskaper och att mata sina gamla motandias. Darforanfallerden sillaninkraktare isin hala innan dessa fitt en ordentlig chans att forklara sitt érende i grottan. Ar det av intresse fr honom fir de sina stanna och diskutera med honom, Han alskar oftast att bli smickrad fOr sina kunskapers skull Rollspel: Ver allt! Forklara garna fr rollpersonerna hhur fel de har, men att det var intressant att hora hur de sig pA saken. Still dem infor existensiella frigor elle 1 begrepp som knappast ens en indra extremt abstr miistermagiker skull srsta. Var pa dem och bli glad nar de siger ting vettigt. Blir de aggressiva ar de dockINLEDNING si ointelligenta att de inte fSrtjinar annat an att bli brinda. Raser: Elddrake, gyllene drake, frostdrake. G: eller uraldrig, ODESVERKSTALLAREN Beskrivning: De drakar som utsetts att verkstalla ddets gang haren tungrroll och de som oftast figurerariiventyr tillsammansmed manniskor. Hur de arsom personligheter styrs ju naturligtvisav vilken roll de hari Gdetsuniveriella gam. Somliga kan vara bestimda att 6deligga hela riken, medan andra kan vara édesbestiimda att fra magiker eller flickebarn till toppen av makten. Rollspel: Varierar enormt. Oftast ar de dock mycket ‘medvetna om att de har en viktig uppgift att isa och de ar darfisr ganska forsiktiga isitt agerande. De talar aldrig om fr de inblandade manniskorna exakt vad som ar i gorningen, utan dyker upp/liter sig, kallas i kritiska situationer fir att lisa sin uppgift, for att sedan forsvinna lika snabbt igen. Raser: Alla raser av alla aldrar. Frimst dock de mer kraftfulla, dv. s. gamla och urildriga gyllene drakar och, kaosdrakar. nmal RASERNAS SYN PA DRAKAR De olika raserna som frekommeri Drakar och Demoners virld ser pa drakarna pa olika sitt beroende pa deras, kkultur och deras erfarenheter av drakar och hur drakarna, ser pi dem. Nedan presenteras de vanligaste varelsernas asikter. Givetvis finns det alltid enstaka grupper som, avviker fran den gingse uppfattningen. MANNISKOR Detarmainniskoraserna som satt den giingse "standarden” pi hur drakar uppfattas, och de beskrivningar som finns, denna bok speglar deras synsitt. Skulle boken ha skrivits, av en aly eller dvarg skulle drakarna formodligen ha beskrivits helt annorlunda, Inom minniskorasen finns, det dock si manga olika kulturer att det ar nist intill, omojigt att ge en detinitiv bild av hur manniskorna ser pa drakarna. Generellt stimmer den dock ganska val 6verens med vad som sigs i denna bok Sjofarande folkslag hyser ett sirskilt agg tll hays— och. stormdrakar, medan jordbrukande kulturer fruktarelddra karma mer an allt annat. Folk som lever i polartrakterna, kommer stundtals i kontakt med is~ och frostdrakar och betraktar dessa Gmsom som gudomar, émsom som de onda makternas utsinda. I bergstrakter ar de ytterst sillsynta jorddrakarna specielltfruktade. Gyllene drakar vordas generellt varlden Sver som symboler for styrka,, visdom och mod. Detarintealls ovanligtattisolerade manniskokulturer skapar kulter runt en relativt narboende drake, dels fr att blidka hans fiftinga och ridda sina egna skinn, dels naturligtvis pa grand av drakarnas enorma, narmast, gudalika krafter. Det ar ocksd frimst i sidana kulturer som Drakmastare har sina starkaste fasten, dar de relativt enkelt kan manipulera manniskornas vidskeplighet och fi total kontroll. Hur denna "gudadyrkan” yttrar sig, varierar liksom drakensupphetsningdver uppvaktningen. Vid ett fatal tllfillen har det hint att aldre drakar frivilige sokt sig till minniskorna for att dela med sig av sin visdom, men dé har oftast ndgon aregirig, klafingrig, hhagalen drakdédare kommit emellan och omintetgjort de adla syftena ALVER Alverna betraktar drakarna pa olika sitt. De foraktar och uktar de destruktiva drakarna som utan eftertanke skovlar varlden da detta gar helt stick i stiv med deras egen intima frknippning med naturen och dess jal. De anser att drakarna visar férakt och vanhelgar skapelsen nir de brinner ned stader, skogar och byar. Diremot ser de upp till och respekterar de drakar som visar sin visdom och firs6ker skapa en rikare tillvaro for sig salva, De gir dock aldrig dver till att dyrka drakarna och betraktar de flesta av dem som svekfulla kreatur Drakarna sin sida visar msesidig fruktan och respekt fSralverna, som pi grund avsina linga liv atminstone kan uppna en visdom som nirmar sig drakarnas. Medan yngre, valdsammare drakar beméter detta med brutal styrka, strivar gamla och urildriga drakar oftare efter att utnyttja detta fOrsina egna syften, dvs. fOratt lira sig mer. Ett hundra ar Lingt samtal med en enda aly ger mer an tusen ar med hundra olika manniskor. rots allt detta ar drakmagiker ytterst sillsynta bland alverna, och Drakmastarna av alvharkomst kan riknas pi en stympad mans fingrar. I si fall har det rért sig om maktgalna hégalver som utnyttjat en klensint drake for sina egna andamal ‘Alver med nara anknytning till de respektive drak rasernas element harsom regel bittre relation till dessa in till Ovriga drakraser, dvs. grottalver har “littare” Sr jorddrakar an for elddrakar, grialver blir ytterst sillan attackerade av havsdrakar, frostalver har vissa kontakter med dtminstone isdrakarna, os DvArGaR Dvargarna haralltid vart intensiv konflikt med drakarna, Sedan de skapades har dvairgarna varit ansatta av drakar som har velat komma at deras grottor, deras gruvor och framfir allt, deras skatter. I bérjan gjorde dvargarna fOrsk till fOrhandlingar och férlikningar, vilka gick uutmairkt, men eftersom drakarna systematiskt brot alla often som svors pa drakspraket gick det illa fr dvargarna. Da insig dvargarna att vild skall bekimpas med vald och sedan dess kan en drake knappast passera i nairheten av en dvargastad utan att bli anfallen av kraftiga styrkor Dvargama skyr drakar och betraktar dem som giriga, fRrstdrelsealskande kreatur. Om en dvarg hor att drakarINLEDNING - ngimns svar han och forbannar dem. Ingenting i varlden skulle kunna fi dem att andra sin uppfattning. En dvarg vars liv iddades av en drake skulle vara Gvertygad om att draken gjort sa enbart fir egen vinnings skull. Om nigra dvirgar uppticker en drakes boning samlar man alltid ihop de bistaclitkrigarna som beger sitll grottan for att dripa draken, nigot som de inte lyckas med alltfr ofta, Anda ar dvargarna ett av de fi folkslag som drakarna fruktar,just pa grunday derasstoraerfirenhetav drakstrid ‘och deras fir aindamalet speciella vapen. Drakarna, oavsett alder och ras, hyser samma ofdrson- liga hat mot dvargarna, som en ging i tiden (enligt drakarna) stal deras hemligheter, elden, berget och, girigheten. Aven en uraldrig gyllene drake av den mer cfiertinksamma, lugna typen ser enbart rdda skigg om en dvargusling kommer i dess narher. HALVLANGDSMAN Dessa sma fredliga varelser stoter inte alltfr ofta ihop med drakarna eftersom de inte ar sirskilt aventyrliga av sig, ven om det hander att drakarna hemsdker ven deras hemtrakter. Halvlingdsmannen betraktar i all- manhet drakarna som claka, illvilliga monster som lever for att brinna och skévla, Vissa av dem har dock sjalva triffat drakar (fast det giller bara de extremtaventyrliga) och ar av en annan uppfattning, Det gar rykten bland drakarna att halvlingdsminnen ar sluga, illvilliga, giriga tjuvar, men 4 andra sidan ar de for menldsa att bry sig om si Linge de inte kommer i nairheren av drakskatten, ANKOR Inte hellerankorna har nigotdirekt hogfrekventsamrére med drakarna. De ser dock i allmanhet drakarna som hemska monster som inte tillfr virlden sirskilt mycket positive SVARTFOLK Svartfolk ar inte sirskilt intelligenta eller civiliserade vilket kanske till viss del speglar sig i deras syn pi drakarna. De ir enormt ridda och hyser respekt for drakar av den stdrre storleken eftersom dessa ar bide storre, starkare och farligare an de sjalva, Om dear manga ‘och draken inte ar alltfor stor ger de sig kanske pa den. Attacken brukar dock avbrytas ganska plotsligt nar de inser att draken faktiskt kan spruta eld. Drakarna 4 sin sida kinner ett slags dverseende, medlidsamt forakt mot de korkade svartfolken, som aldrig tillfore vare sig drakarna eller 6vriga varlden sirskilt mycket. Svartfolken har aldrig varit kinda for att samla stora skatter av skéna konstverk och vilsmiddda smycken,, si inte ens detta brukar vara tillrickligt for att motivera ett angrepp. Om en svartfolksstam pa ett eller annat vis kan tjina drakens syfien, t. ex. genom att starta krig mot dvirgarna, stjila dvargarnas skatter, utvidga drakens grotta eller utvinna adelmetaller, kan det dock rent av handaatt drakenallierarsig med dem, ett tagatminstone, tills de inte langre filler ndgon funktion. Da gor draken processen kort med dem och fir sig atminstone ett gott, hangflin nar han ser de vettskriimda stackars svartkrypen springa for sina liv. De brukar ndja sig med detta — de varken luktar eller smakar sirskilt gott som déda. ‘Titaner och drakar hyser ett slags hatkairlek till varandra,, dels efiersom de ar valdigt lika varandra till sinnelaget, dels eftersom de gina uppehiller sig i likartade miljoer — slott och borgar i héghinta, avligsna, karga trakter. Titanen med sina omfattande magiska kunskaper och, cnorma styrka ar ocksi en av de fi varelser som utgor nagon egentlig utmaning for en drake. Vid ett fital tillfillen har det hantattttanerlart sig beharska drakmagi, och legenderna berittar till och med om att det iurtiden, fanns Drakmastare bland titanerna, i sanning de mak tigaste humanoider som nagonsin levat. DRAKKULTER I primitiva kulturer i Drakar och Demoners vatld har det pacttantal platser uppstitt kultersom har dyrkatdrakarna, som gudar. Oftast har deras dyrkan varit fixerad vid en, Sirskild drake som bott i omradet och som varit ovanligt, kraftig, maktig och respektingivande. Vanligtvis har detta varit ett gyllene drake, som p. g. a. sitt utseende ansetts vara gudomilig. Ibland har dock deras dyrkan, blivit mer allman och kommit att omfatta alla drakar. Drakkulter brukar vara ganska bestialiska och blodiga och ofta innefattas offer/mutor iden religiosa rutinen. Man anvander sig av drakmasker m. m. for att skapa ratt stimning, Daremot brukar man undvika avgudabilder «i man faktiskt ser guden ibland. Drakmagiker brukar ibland spela pa dessa kulter och anvanda dess anhangare fr sina egna fordolda andamil DRAKARS RELATION TILL VARANDRA Drakar ar av naturen enstiringar och om man bortser frin Ijusdrakarna hander det ytterst sillan att drakarn ~umgas” eller ens triffar varandra. Om det hinder, av en slump ellerav medvetenhet, brukar motet oftastresultera i en valdsam envig hogt ovan molnen, tills den ena draken fiyreller dor, Beteendet piminner mycket om det, hos tva katter nar de mits — efter att ha betraktat, varandra nagra minuter, testat den andres vaksamhet och styrka, cirklat runt varandra med nagra enstaka, krafilsa utfall, brdstat upp sig och vrilat nigra ginger ryker de ihop i ett valdsamt slagsmal som oftast far ett ganska snabbt slut da den ene fiyr eller, mer sillsynt, dar. ‘Om drakar normalt sett ar fientligt instillda mot varandra giller detta dock speciellt de som tillhorvarandras motsatta element, Elddrakar och vattendrakar ar nistINLEDNING intill dédsfiender, liksom luft~ och jorddrakar, virme och klddrakar och, framférallt, jus-och mérkerdrakar. Eftersom de lever i si totalt skiljda miljoer ar det dock extremt ovanligt att de méts, men ni det sker slutar det i vildsamma bataljer med. gigantiska elementariska urladdningar som foljd. De motsatta drakarnas and ningsvapen och inneboende formagor tar ut varandra till mangt och mycket, si oftast vinner den som iiger den storre fysiska styrkan, Gentemor ligre drakar visar de hdgre drakarna ingen som helst respekt, och skulle en higre drake stéta pi en ligre drake kommer den frmodligen att anvanda sina besvirjelser och totaltverkigsnaintelligens rate rvirra den totalt under nigra minuter och darefier bita huvudet av den. De ater aldrig kigre drakar utan ndjer sig med att leka lite med dem och sedan dada dem och limna Kadavret at maskarna OVERLEVNADSASPEKTEN Drakar ar naturliga, verkliga varelser som inte kan leva av luft och KOrtallena. For att sikra sin ras fortbestand rvs det trots allt att de ses ibland, en enda gang per livstid nar draken bdrjar bli gammal, uppat 3-4.000 ar moten resulterar i mellan tjugo och fyrtio stycken igg som ruvas lika Linge som en normal manniskas livstid, fyrtio-femtio ar. Under denna tid ar drakhonan om Dessa majlige annu mer livsfarlig an normalt, hon sover inte en sekund under ruvningstiden och har fordubblat varde pi Uppticka fara. Den linga vakna ruvningstiden anses vara cen ay orsakerna till att drakar sover si mycket i Ovrigt Drakiggen ar omkring en halymeter i diameter med ett Liderartat, segt, tjockt skal. Nar drakungarna klickts forsvinner de timligen omgiende ut i virlden, men ger mycket ligt de nairmsta tvi-tre dren, tills de vunn tillrickligt mycket styrka for att klara sig sjalva. De vixer ofantligt fort dessa frsta aroch ar extreme forsiktiga, gar aldrig i Sppen strid med nagon utan livnir sig pa fSrsvarslosa vildhastar, bergsfir, klippgetter och rovfiglar De ar utpriglade nattjigare och utnyttjar de fi frdelar de har pa ett si tidigt stadium, namligen den superba synen, luktsinnet och flygtérmagan. Det stérsta hotet mot drakungarna ar andra drakar, hogre som ligre, vilka inte vill ha konkurrens respektive ar hungriga DRakRADEN Legenderna talar mycket om att det i urtiden halls si kallade drakrad dar drakarnas dldste samlades och talade iartionden omillstandet i universum och hur man skulle uppritthalla balansen. Desa ridslag kunde omfatta hhundratals hogre drakar av alla raser utan nigon blods- spillan. Drakarna utbytte erfarenheter och sammantogade med alvers hjilp otroligt potenta magiska fBremal och artefakter med syfiet att frena och sammanbinda drakslakter. ‘Men numera verkar det som om denna draksimjans tid ar forbi, och ingen nu levande minniska, atminston vet att skildra ett sidant ridslag. De allra aildste bland alverna bir med sig dem som vaga minnesbilder frin sin ungdom och sdrjer mest den tid av moraliskt férfall som drabbar drakarn sedan dess. Somliga av de omtalade drakfremalen finns dock kvar, trots att de tappati styrka och forlorat den respekt de en gang visades av drakarna. Stundtals kan man dock pa hégt beligna, ensliga bergstoppar, skida hur halvdussinet gigantiska silluuetter avtecknar sig mot kvallshimlen och skenet fran en vardkase i mitten, vildiga kroppsmassor med bakitsvepta vingar och infillda klor, urdldriga drakar som judlist debatterar virldens ging under temat "Det var bittre for. Dessa kortvariga vapenvilor kan dock pa intet vis matasig med de fantastiska drakrid som de aldste bland alver vet att beskriva, och resultatet av dem ar heller inte mer an vatten virt for de humanoida folken. 10HOGRE DRAKAR De hogre drakarna ar de som oftast blir foremal for de fantastiska historier och legender som berittas i Drakar ach Demoners varld. De betraktas oftast som ytterst mystiska och i vissa fall magiska. Det ar ju trots allt ett mycket begrinsat antal manniskor som verkligen kinner till de hégre drakarnas levnadsvanor och mentalitet UTSEENDE Drakars utseende skiljer sig ganska mycket mellan de olika raserna, men de har vissa gemensamma, karak- teristiska drag. For det forsta ar de, med vissa undantag, norma, normalt 15-20 meter anga, men de storsta kan bli inda upp tll 40-50 meter. Den ddielika kroppen ticks av skimrande, stilharda fall som star emot de flesta kinda clement, och under fjllen skydidas draken ytterligare av ett mycket segt och svirgenomtringligt skin. Buken saknar oftast fjill, men hari bland ect "skattpansar”, juveler och mynt har vixt fast i huden pi buken, Skattpansaret Sr ofta (50% av fallen) inte heltackande utan kimnar en eller flera sma blottor. Alla hdgre drakar har fladdermusliknande vingar vilka ger dem en utomordentligt god flygférmaga. For att stabilisera sig i Iuften har de Linga, krafiiga svansar som dessutom utgér ett formidabelt vapen; dels kan svans- spetsen anvandas att rikta valdsamma snartar med, dels kan hela svansen anviindas fr att svepa omkull allt som forséker narma sig draken bakifrain eller frin sidan, Det kraftiga, kilformade huvuder sitter i inden av en ling hals som ocksa skyddas av fiallpansar. Kikarna ar fillda med rader av sylvassa tinder som med litthetsliter sonder den tappraste krigare om bettet bara triffar, Pa sidan av det lingsmala huvudet sitter ellipsformade 6gon vilka sillan har mer an en firg. Vanligtvis ar de starkt rda eller har en blixtrande réd-gul firg som piminner manga minniskor om de berittelser som de hort om Internos cvigt brinnande eldar. Manga drakraser har ett eller flera mer eller mindre vassa horn, Alla drakar har fyra ben med kraftiga klor. Tillsammans med andningsvapnet och better utgor Kloattackerna drakens frimsta naturliga vapen Drakar blir fullyuxna ganska tidigt (rclativt sett), men. slutar aldrig helt att vaxa varfor drakar som uppnar en. hg, Alder Kan bli ofantlige stora UpprrADANDE [Nast efter sin storlek och slagstyrka ar drakarna mest berdimda forsin enormthégtstiendeintelligens. Drakarna ar de aldsta levande vasena i Drakar och Demoners varld och de aldsta ar si gamla att de nastan mins hur minniskan skapades. Darfor besitter de ofantliga kun skaper och en visdom ofvrstielig, fr manniskor. De har en forkarlek for ordlekar, gator och annat som utmanar deras, eller deras motstandarcs, intellekt, Detta av den, anledningen att sinnets, kunnandets och intelligensens, utmaning ar den enda riktiga utmaning de kan f3. De kan, Kimpa mot sina motstindare i dylika gissningslekar i dagar om motstandaren ar virdig deras uppmarksamhet istallet for att kimpa med fysiskt vald eftersom de vet att de, mer eller mindre, ar odvervinnerliga, De mindre renhariga drakarna anvinder sig av tankelisning i sidana kamper, medan de ’goda’ accepterar sitt dde om de skulle forlora (chirmed inte sagt att motstindaren Limnar grottan med livet i behall, om nagonsin). ‘Manga drakar ar dessutom enormt fiinga och alskar att bli smickrade, Darfor ar det alltid bra att svara installsamt, snallt och ge draken komplimanger i stillet fOr att inte svara alls eller vara uppnosig eller vresig. Sadana fasoner brukar bestraffas 4 det grovsta. Drakar tal inte fSrolimpningar. ‘Under stérre delen av sitt liv aignar sig drakarna at att samla pa sig enorma skatter av guld, adelstenar, magiska fSremal och andra dyrgripar konstverk, rustningar, yapen av dla metaller, 0. s. v.) Dessa foremal samlar de i de grottor dir de bor (drakgrottorna tillignas ett helt kapitel senare i den har boken) i vilka de bildar enorma skatthdgar som draken vilar pa nar den inte ar ute och brinner, férstér och plundrar befolkningen i omeadet narmast sin grotta, Manga drakar alskar att harja och forstora, sirskilt manskliga boningar och boningar som tillhor andra *goda’ humanoida raser. Ibland accepterar de ofantliga, lasensummor for att kimna ett omride ifred, vilket de givetvis inte gor till slut alla fall. En drake tyckerlika lite ‘om att vara sysslols som en minniska. Drakar ar kalla och beriknande, enormt sluga och uppfinningstika. Att fOrsOka lura en drake ar enormt svirt och skulle man lyckas si inser draken frr eller senare att denne blivit lurad och da brukar de silan bli sirskilt glada, De brukar kina sig enormt krinkta, eftersom deras intelligens blivit Svertriffad av en ligre stdende varelse och da finns oftast inte nagot annat alternativ an en gruvlig hime. Drakarna ar dock inte alltid ute och harjar, utan storre delen av sitt liv tillbringar de i sina grottor med att sova gandes pa sina skatthégar. FORMAGOR De flesta av drakens sinnen ar fantastiskt valutvecklade,, sirskilt synen, horseln och luktsinnet. Drakar ser perfekt sival i mérker som [jus och har en synskirpa som air manga ginger battre an falkens. De kan utan problem, kainnaigenen personsanletsdrag pa 1.000 meteravstand. in drake kan med sitt suverina luktsinne identifiera varje varelses ras, kin, alder och fysiska status inom 30- 40 meter. De har ocksa ett slags sjitte sine, populart kallat draksinne, som gor att de, om de av nigonHOGRE DRAKAR anledning skulle fSrlora sina dvriga sinnen, and’ kan bestiimma riktiningen tll en individ med en sidan exakt- het att det ar méjligt att avfyra en eldkon. En drake kan vara en ytterst skrickinjagande varelse, vilket avspeglas i deras formaga att Skricksli. Nir den forskerskricksld ndgon tomarden upp sig, blottar tinderna,, vvaser och frustar rok, ligger éronen bakit och kisar med ‘gonen, Ointelligenta varelser (ridhistar vakthundar, spirit familiari, etc.) flyr automatiskt infSr detta hot, medan enta varelser maste sla pa Skricktabellen, DRaAKARNAS ANDNINGSVAPEN Alla hogre drakar har ett andningsvapen pa ett ellerannat vis, knuter ill det clement de ursprungligen harstammade ifrin. Por elddrakar ror det sig om eldkvastar, fr mérkerdrakar ‘om morkerkoner, for usdrakar om Ijusknippen, ete. Oftast &r spridningen av andningsvapnet konisk, d. v.s. det sprids snettut frin drakens kiftar. I beskrivningen av respektive ras anges vilken rickvidd vapnet har. For att f fram hur brett ochhogt det avid basen (dar detstutar),dividera rickvidden, med 5. Ett andningsvapen som nar 50 meter ralltsa tio meter brett och tio meter hogt dar det slutar(vilket innebiir 5x5 meter pi 25 meters avstind). Alla som betinner sig, inom andningsvapnets tckning tar samma skada (man slit bara ettanfallslag och applicerar skadan paalla som befinner sig inom det angivna omridet). De ATTA RASERNA Atta raser for atta element”, berittas det j inledningen. Drakarna kan alltsi delas in i atta familjer; elddrakar, vattendrakar, Ijusdrakar, mérkerdrakar, virmedrakar, kolddrakar,jorddrakar och luftdrakar. Alla dessa ita familer har ett stort antal medlemmar och ar ganska intimt knutna till sitt element pa ett eller annat sitt, men har i tidernas begynnelse mer eller mindre brutit med dessa (se inled- ningen) och darfér har de inte alls samma forhallande till sina respektive element som elementarvarelserna (se Drakar ‘och Demoner Monster). Inte heller ar de hogre drakarna att betraktas som magiska, ven om deras natur bitvis ar sidan. DRAKBESKRIVNINGARNA Alla drakar beskrivs enligt samma mall, samma som finns, i grundreglerna och i Monster. Grundegenskapsvirdena skall modifieras med ldersmodifikationerna i slutet av deta kapitel. SL far darefter modifiera dem enligt eget, tycke uppat eller nedit. Det wirde som anges pi ”Besvirjelser” anger dels drakens FV i Ealsk och Sann Drakmagi, dels drakens skicklighetsvairde i de besvarjelser den beharskar. For att se om en drake behrskar en viss besvarjelse, si 1205 ar det kigre dn vardet vid ” Besvarjelser” si beharskar draken den besvarjelsen (givetvis miste vardet ocksa vara hogre ain besvairjelsens skolvairde). Om draken behirskar andra magiskolor in Drakmagi_anges detta speciellt. Draken bbcharskaralltid sameligatllgaingliga allmanna besvarjelser till angivet Skicklighetsvarde. Vid *Skattpansar” anges hur stor chans det ar att dra~ ken har skattpansar och dirmed +4 pa sin abs pa buken. ‘Om draken sover har den ~10 pa sitt FV i Upptiicka fara, men detskall otroligt mycket tll for att verraska en sovande drake. Se kapitlet om Drakhalor. ‘Om inget annat anges vid de naturliga vapnen anvinds full SB, utom for andningsvapnen. © Trubriken INT-baserade firdigheter ingar firdighe terna Lisa/Skriva och Tala frimmande sprik, Spira, Vardera, Administration, Alkemi, Astrologi, Drog- kunskap, Geografi, Geologi, Giftkunskap, Heraldik, Historia, Kulturkinnedom, Kunskap om demoner, Kunskap om magi, Kunskap om odéda, Lipplisning, Rakning, Schack & bridspel, Sprikkunskap, Spa vider, Zoologi, Ortkunskap och Overlevnad. Det FV som angeshar drakeni samtligadessafirdigheter, modifierat med den tirningskod som anges i Aldertabellen slutet av detta kapitel. IdeSMI-baserade firdigheterna Hoppa, Klattra, Smy- ga, Avvapna och Simma har drakar alltid samma FV som sin SMI. Ide KAR -baserade frdigheterna Blutfa, Kopsla, Over- tala, Muta och Skidespeleri samt i de PSY-baserade firdigheterna Buktala, Hasardspel och Kinna magi (Drakmagi) har drakar alltid samma firdighetsvairde som sin PSY. Om du skulle behéva ett FV for nigon av de firdigheter som inte anges i beskrivningen, utga fran den grund: egenskap som firdigheten ar baserad pa. Ta baschansen (se sid I-29) och sl den timing som angesi Alderstabellen. islutet av kapitlet. Lagg ihop resultaten fr att i drakens FV 12ELDDRAKAR Elddrakarna utg6rstorre delen, kanske tre fjirdedelar, av det totala drakbestindet i Drakar och Demoners varld. 1 den har familjen finns alla de klassiska drakarna som, brukar figurera i legenderna, Det air elddrakarna som sprutar de fiuktade eldkvastarna och Odeligger hela landsbygder med sin manga ginger obarmhirtiga framfart. Dear for manga den endadraktypsomexisterar, cfiersom de dvriga drakarna ar si fitaliga och de som nagon ging under sit liv har sett en drake och dverlevt har oftast stott pa en elddrake. Elddrakarnas frimsta vapen ar som sagt eldkvasten Eneldkvast tinder eld pa allt brannbart inom rickvidden (bagar, klider, skoldar, tid, 0. s. v.) och resultatet brukar bli minst sagt forddande. Det enda som effektivt skyddar mot eldkvasten ar skOldar och rustningar med stark magi, mithrilrustningar och rustningar av drakgjll | familjen elddrakar ingar elddrake, gyllene drake och kaosdrake. ELDDRAKE Elddraken brukar kallas for drakarnas fader och anses av de larde vara den urtyp fin vilken de andra drakraserna, har utvecklats. For att vara hogre drakar ager elddrakarna ganska begriinsade kunskaper inom drakmagin, men i gengild arde enormt smidiga och snabba aven for att vara drakar. De trivs dveralle forutom i de allra kallaste och varmaste ‘omridena och lever alltid i avligsna grottor. For att halla ceventuella inkriktare pa aystind och fOratt pa ett tydlige ssitt hivda sittrevir brukar de med jimna mellanrum ska, av den narmaste omgivningen och brinna allt som verkar hotfallt eller som kan ge inkraktare skydd. ‘Utseende: Elddrakarnas kropp ticks nastan helt av rédglinsande jill, stora som en handflata, endast den just gula, mjuka buken air bar sivida den inte har skattpansar. Som fullvuxna arde dver tio meterlinga och, tre meter hoga, svansen oraknad, den adderar ytterligare ungefir tio meter. Vingarna har en spannvidd pa over tjugo meter och ar aven de roda till firgen, men i mouljus tringer Ijuset igenom det tjocka skinnet och firgar dem rod-oranga. Langshela ryggen anda ut tll den yttersta svansspetsen loper en Ling taggig, benrad vars spetsar ar tickta med gift. Deras sneda gula tinder ar sma, harda och vassa. Vanligtvis arett paray hérntinderna mycket strre in de Svrigatinderna och paminner darfr till utseendet mastan, ‘om ett par betar. Mellan och ver de tat sittande tinderna spelarden Langa, smala och ytterststriva tungan intensivt, sarskilt nar draken av nigon anledning har blivit upphetsad. Ogonen arhelt réda och saknar pupiller. De ger ettintryck av makt, grymhet, sjilvsikerhet och pa samma ging vansinne, Pa huvudetsitter ven tva mycket spetsiga bakitstrukna horn, vilka ar mer dekorativa din praktiskt anvindbara Upptridande: Elddrakarna utg6r arketypen for hur drakar upptrider. Foljaktligen passar de flesta elddrakar ndgorlunda in p§ beskrivningen som gesiden hair bokens inledning, Elddrakarna ar dock oftast mer benagna att ta till vild och fBrstéra fer ndjes skull &n de flesta av sina sliktningar. Elddrakar anvinder sillan de mer avancera- de formema av drakmagi eftersom de inte betraktar magi som nagot sirskilt statusfyllt. Det kan till och med vara sshatt de ser ned pi dem som frdjupar sig aller mycket i drakmagins mysterier. Nir draken blir gammal ar risken stor att den slutar harja och drar sig tllbaka tll sin grotta dar den ligger sig, till ro pa sin skatthdg fr att njuta av dess innehall cfiersom den forlorar mycket av den enorma smidighet som den tidigare aigde. Formagor: Taggarna som ldper lings ryggraden uts6ndrar ett nervgift (se sidan IT-51) med STY 10. Den. kroppsdel som drabbas av giftet blir forlamad inom en, timme och frlamningen hiller i sig i 1T4 veckor. Alla som triffas av en Svanssnarts-attack loper 75% risk att triflas av en tagg. Elddrakar ar immuna mot alla former av naturlig hetta och eld. 13Epp DRAKAR GYLLENE DRAKE De gyllene drakarna ar drakarnas herrar, stirst, mest magnifika och imponerande, men samtidige de mest ‘ovanliga av clddrakarna. Detta beror pa att de lever mycket Hingre Jn de Ovriga drakarna, men trots det cendast parar sig en ging under sin livstid, vilken ar iindlig, sett ur manskligt perspektiv. De lever mycket ensligare an elddrakarna, i trakter dar ingen manniska nagonsin satt sin fot, men de undviker, precis som, clddrakarna, extremt varma och extremt kalla klimat. Utseende: Utseendemissigt piminner de gyllene drakarna mycket om eledrakarna, med den skillnaden att de ar betydligt strre och kraftigare. Detta minskar givetvis deras rorelsefrmaga och smidighet kraftigt, men de kan inte pa nagot sitt sigas vara klumpiga Dessutom ar deras eldkvast betydligt kraftigare och har Kingre rickvidd an elddrakens vilket gir att de blir betydlige farligare motstindare i Oppen strid in eldra- kana. De gyllene drakarnas fjall har en gulskimrande, metalliknande firg som paminner om den hos guld (darav namnet). De har en mycket blank yta och darfor speglar sig Ijuset i dem pa de mest fantasieggande sit. \Vingarna ser ven de ut att vara Gverdragna med guld- stoff vilket ytterligare bidrar till det sagolika intrycket. Deras estetiska utseende har gjort att de ofta blivit fSremal for skulpturer, malningar och berittelser. I vissa kulturer har den gyllene draken dyrkats natmast som en, gud, och i vissa fall har det utnytrjats av draken. Ogonen, air nagot Ijusare och mer gulaktiga ar elddrakens, Upptriddande: Sin enorma kraftfullhet till trots ar de gyllene drakarna betydligt mindre aggressiva in sina kusiner elddrakamna, Inte heller har de samma lust att huvudlést kasta sig in i bataljer bara fr dédandets och, fOrstOrandetsskull. Deairmycket fifinga och intelligenta, vilket goratt de tycker om att smickras men de har littatt genomskida falska fraser och tomma ord vilket i sin tur gor att de inte nddvindigtvis ar mer littsmickrade an Ovriga drakar. Sa langt det garanvander de hellre magi ain ld foratt snarja sina offer eftersom de pa det sittet bide fir bittre underhillning och betydligt mer att ata. Upptickerde attde ar verkligt hotade tvekar de dock inte cert Ogonblick att anvainda kraftigaste tillgingliga medel. Det ar i mingt och mycket de gyllene drakarnas firtjinst att drakarna i legenderna inte enbart beskrivs som blodtérstiga och obarmhartiga rovdjur. Visserligen ar de egoister ay sillan skidat slag och hyser ett martligt intresse fr vad ligre stiende varelser si som manniskor, alver, dvirgar och svartfolk g6rsa linge det inte paverkar draken sjalv, Dessutom saknar de som sagt andra drakars extrema blodtérst och hunger. Di de gyllene drakarna ar ‘mer dn vil medvetna om sin enorma dverligsenhet fir man ofta méjlighet att rklara sitt arende nar man stiger inidrakhalan innan man blirgrillad. Gyllene drakar hyser dessutom i storre grad 3n Ovriga drakar en stor forkitlek fir gissningslckar och intellektuella bataljer, Formagor: Se clddraken. KaospRaKE Kaosdrakarna arde gyllene drakarnas direkta motsats om ‘man ser till allmint upptridande och vad legenderna fOrtiljer. 1 dessa utmilas de som svarta monster fin andrasidan. Oberakneliga, lomska, ondsinta, blodrérstiga, ‘och obarmhirtiga kallas de dessa drakar som tack vare (eller p. g. a.) sin svarta Rirg fatt sittillaklingande namn

You might also like

• 01-501 - Monsterboken 1 - HQJonas

  

  Document98 pages

  01-501 - Monsterboken 1 - HQJonas

  Markus Melander

  No ratings yet
• Cyberzonen HQJonasRC

  

  Document107 pages

  Cyberzonen HQJonasRC

  Markus Melander

  0% (1)
• D Wilmer

  

  Document4 pages

  D Wilmer

  Markus Melander

  No ratings yet
• • Magazines
  • Podcasts
  • Sheet music
• Monsterboken II PDF

  

  Document113 pages

  Monsterboken II PDF

  Billy Gellerstedt

  No ratings yet
• Svart Som Natten

  

  Document6 pages

  Svart Som Natten

  Markus Melander

  100% (1)