Amerikansk propagandaaffisch frn andra vrldskriget, dr ett rasistiskt bildsprk anvnds i

rekryteringssyfte.
Ider om vissa folks verlgsenhet har funnits genom mnsklighetens historia, men rasismen
som formell ideologi uppkom frst p 1800-talet, efter inspiration frn bland annat
nationalromantik och socialdarwinism. Slunda var det inte den formella rasismen som
legitimerade kolonialism och slaveri, utan snarast tvrtom.[9] Efter andra vrldskriget och
Frintelsen blev begreppet rasism brnnmrkt i Europas politiska debatt, utan att strukturell
rasism fr den skull frsvunnit frn konkret europeisk politik.
I USA var ett rasistiskt tnkande fortfarande djupt frankrat hos stora grupper srskilt i sdern
under 1950- och 1960-talen. Genom medborgarrttsrrelsens kamp mot diskriminerade
lagstiftning i vilken Martin Luther King var en av de mest framtrdande ledarna, uppnddes
till sist ett frbud mot sdan lagstiftning. S sent som vid presidentvalet 1968 kunde en
kandidat som George Wallace n stora framgngar med ett program prglat av rasistiska
tankegngar.
r 1994 avskaffades ett av vrldens sista nationellt gllande rasistiska system, apartheid, den
officiella rassegregation i Sydafrika. Den hade garanterat den vita minoriteten i landet
makten. Samma r fick alla sydafrikaner rsta i de frsta demokratiska och fria valen i landet.
Den biologiska rasismens impopularitet efter andra vrldskriget och Frintelsen innebar att
rasismen som ideologi tvangs utvecklas och omfrhandlas. Idag blir kulturrasistiska
frestllningar allt vanligare i dess stlle i den politiska debatten.[10][11]
I modern tid har diskussioner frts om rasistiska framstllningar i kulturella verk. Georges
Remis Tintin hr till de som diskuterats en lngre tid, srskilt framstllningen av afrikaner i
albumet Tintin i Kongo. I Belgien har en anskan gjorts om att frbjuda albumet, men
anskan avslogs av domstolen som menade att albumet speglade dtidens uppfattning, och
inte hade rasistisk avsikt.[12]

Rasism, orsak och uttryck[redigera | redigera wikitext]

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering definierar
rasdiskriminering som:

...varje skillnad, undantag, inskrnkning eller fretrde p grund av ras, hudfrg,

hrstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan
att omintetgra eller inskrnka erknnandet, tnjutandet eller utvandet, p lika
villkor, av mnskliga rttigheter och grundlggande friheter p politiska,
ekonomiska, sociala, kulturella eller andra omrden av det offentliga livet.

FN:s konvention[13][14]

Man kan skilja mellan rasism och rasdiskriminering utifrn resonemanget att det senare inte
ndvndigtvis behver grunda sig i det frra. Det r teoretiskt mjligt att en institutionell
rasdiskriminering freligger utan att detta fregs av medvetna rasistiska beslut av dem som
r ansvariga fr utformningen av institutionen.
Det har genomfrts flera vetenskapliga studier, bde svenska och internationella, som visar p
att rasism antar olika skepnader och uttrycksstt, exempelvis biologisk, religis, vetenskaplig,
och kulturell rasism. Inom forskningen skiljs begreppen och behandlas som egna enheter fr
rasistiska uttryck och skepnader.[15]
Diskrimineringsombudsmannen menar att rasism [u]rsprungligen [r] ett ord som beskriver
uppdelningen av mnniskor i ett rassystem dr vissa raser biologiskt r understllda andra.
Idag pratar man mer om kulturrasism frestllningen om att kulturer r absoluta,
ofrnderliga och definierar individens egenskaper.[16]

Rasismens orsaker[redigera | redigera wikitext]

Frgan om vad som orsakar rasism kan nrmas frn flera hll. Enligt vissa psykologiska
teorier ger frustration ofta upphov till aggression, och nr det verkliga objektet fr
aggressionen r otkomligt eller oknt, kan knslorna istllet riktas mot oskyldiga individer
eller grupper. Detta hr ihop med Sigmund Freuds frsvarsmekanismer, frskjutning samt
psykologisk projektion.
Den marxistiska analysen av rasism har fokuserat p produktionsfrhllandena och drfr
ven maktrelationerna i samhllet. Man ser p rasismen som ursprungligen en rationalisering
av slaveriet och kolonialismen och ven som ett stt att splittra arbetarklassens klasskamp till
frmn fr ngonting man skulle kunna kalla raskamp.[5]
Rasistiska sikter grundar sig vanligen p skillnader mellan raser, etniska grupper eller
kulturer. Dessa skillnader kan vara statistiskt skerstllda, erfarenhetsbaserade eller erhllna
genom hrsgen. En vanlig angreppsvinkel fr rasistiska sikter r att ppeka skillnader (se
styckets fregende meningar) i brottsbengenhet, kvinnosyn och ursprungslandets
ekonomiska och kulturella utvecklingsniv.

Rasism har ocks anvnts med religisa urskter, t.ex. brukar kreationistiska rasister ibland
framfra pstenden om att Noas av honom frbannade sons (1 Mos 9:22-27 kallad "Hams
frbannelse") avkommor skulle gett upphov till de icke-vita raserna (detta var vanligt
frekommande som "frklaring" fr varfr vita skulle f styra de andra raserna redan under
medeltiden), Hams sner skulle vara "tjnare till tjnare" enligt dessa.

Biologisk rasism[redigera | redigera wikitext]

Se ven: rasbiologi och mnniskoraser
Den biologiska rasismen utgr ett system av frestllningar och frfaranden som baseras p
en tro att biologin r det och att vrlden r uppdelad i raser. Det r en ideologi dr mnniskan
r uppdelad i separata och exklusiva biologiska enheter som kallas raser. Rasgrnserna
markeras och avgrnsas genom kroppsliga eller fysiska yttre och inre aspekter och
fenotypiska markrer, ssom hudfrg, kroppsbyggnad, skallstorlek, nsa, ansiktsform, och s
vidare. Dessa sgs representera vsentliga skillnader mellan vrldens olika folkgrupper. De
beskrivna egenskaperna antas inom den biologiska rasismen st fr gruppens, samhllets eller
individens vsendess essens, det inre vsendetmen ven frutbestmda olika frmgor,
frdigheter, begvningar. De fysiska eller kroppsliga aspekter r det som anvnds fr att skapa
en hierarkisk ordning mellan mnniskor, det vill sga att socialt rangordna olika folkgrupper
p en skala frn hgt till lgt stende folkgrupper.
Den biologiska rasismens begynnelse var i slutet av 1400-talet, i samband de stora
upptcktsresorna och triangelhandelns slavhandel, kolonialism och imperialism.

Vetenskaplig rasism[redigera | redigera wikitext]

Se ven: rasbiologi och mnniskoraser
Den vetenskapliga rasismen blev allmngiltig och en vedertagen "sanning" p 1700 och 1800talet. Den vetenskapliga rasismen anslt sig till en positivistisk vetenskapstradition fr att
bevisa rasers existens. De beropade std i vad de menade var "objektiva fakta". Bland annat
mtte de skallar, nsor, armar, pannben med mera fr att formulera sina objektiva data.
Utifrn dessa formulerades sedan rasistiska teorier som retroaktivt kom att legitimerade de
folkmord som skett i Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika sedan slutet av 1400-talet. Det
frekom ven rster som frordade utvidgad plundring och folkmord fr att pskynda vad de
menade var den "naturliga utplningen av underlgsna raser".[17]

Georges de Cuvier som genomfrde rasstudier.

Fransmannen Georges de Cuvier som tidigare slagit fast att det i historien funnits andra arter
som dominerat jorden, och att dessa numera dtt ut som en naturlig process slog fast att det
fanns tre raser inom mnskligheten. Han genomfrde mnga rasstudier och kom att influera
rasbiologin. I boken Utrota varenda jvel terges Georges Cuviers instllning, att de som
ansgs tillhra de intellektuellt mindre begvade raserna kommer att frintas p naturlig vg.
Zoologen Robert Knox verk som idag betraktas som rasistisk anfrde "fr mig r ras,
eller med andra ord, hrstamning allt: den mrker mannen. Rasen r allt: dikt, vetenskap,
konst, kort sagt civilisation - allt beror p rasen." Vid denna tid fanns inom vetenskapen den
utbredda sikten att utplning av undermliga raser var oundviklig och att det drmed fanns
frdel i att gynna denna naturliga process, att hjlpa den verlgsna vita rasens utbredning p
jorden.[17]
Sven Lindqvist beskriver att Europas expansion under 1800-talet betraktades som "en
biologiskt ndvndig process, som enligt naturens lagar mste leda till 'de lgre rasernas'
frintelse. Folkmorden varken brjade eller slutade med nazismen. Auschwitz var 'den
moderna, industriella tillmpningen av en frintelse, p vilken det europeiska
vrldsherravldet sedan lnge vilade'."[17]

Kristen religis rasism[redigera | redigera wikitext]

Frdjupning: Rasifiering av religion
Den religisa rasismen utgr ifrn rasifierade tolkningar av Bibeln och en doktrin som menar
att icke-vita mnniskor r lgre stende n vita mnniskor, eftersom Gud har frbannat dessa.
Det medfrde att dessa inte heller behvde behandlas p samma stt som vita och att de var
menade att tjna den "vita rasen". Centrum mot rasism skriver fljande:

I Guds och bibelns namn rttfrdigade sledes den religisa rasismen bland annat
slaveri, kolonialism, plundring och folkmord. Den religisa rasismen
rttfrdigade ervringarna och kolonialismen, som framstlldes som
civilisationsprojekt fr att "frlsa hedningar och frlorade sjlar". Den hamitiska
myten (Joshua kapitel 9, vers 20) - Guds frbannelse ver Hams ttlingar anvndes fr att t ex rttfrdiga slaveri, plantage- ekonomin t ex i USA och
apartheid i Sydafrika.[15]

Rasifieringen av religisa grupper r en pgende akademisk debatt. Denna rasifiering

innebr att anhngare till exempelvis judendomen och islam informellt tillskrivs fasta
pseudoegenskaper i den allmnna frestllningen av kulturen, trots att mnga anhngare till
dessa religioner inte synbarligen delar dessa egenskaper. Denna rasifiering strcker sig till
anhngarnas avkomlingar, ven om dessa ofta drar sig bort frn den vervakande delen av
sina frldrars religion men samtidigt ocks behller de nrliggande kulturella aspekterna i
religionen nr det gller familj och grupp.[18]
Den mest omedelbara effekten av rasifieringen av religionen r att avkomlingarna till
anhngarna vnder sig int, och accepterar och internt behller den religist influerade
familjekulturen ssom en ras-etnisk tskillnad och identitet. En av tillmpningarna av denna
rasifiering r nationalismen, dr den skapade rasen frsker lgga beslag p kulturella och
nationella aspirationer som r kompatibla och passar gentemot andra grupper som inte
ndvndigtvis delar erfarenheten av rasifiering. En annan av tillmpningarna av denna
rasifiering r rasism och diskriminering, dr de som r rasifierade stngs ute frn deltagande i
allmnna eller privata samhllsfunktioner p grund av de negativa rasattribut som tillskrivs
dem.[18]

Kulturell rasism[redigera | redigera wikitext]

Frdjupning: Kulturell rasism
Idag anvnds begreppet kulturrasism nr rasism diskuteras, bde i Sverige[19] och i FN[20].
Kulturrasism innebr en essentiell syn p kulturer. Mnniskan tros vara uppdelad enligt
essentiella kulturella markrer, ofta uttryckt i vsentliga kulturella egenskaper och frestllda
distinkta kvaliteter. Kulturrasister har frdomar om/tycker illa om hela kulturer. Kulturrasisten
sker tillskriva en annan kultur vissa (negativa) vrden. Dessa stlls ibland ven mot den egna
kulturen, som sgs sakna dessa vrden. Kulturrasism r beslktad med frmlingsfientlighet
(xenofobi), islamofobi, antisemitism och orientalism.[21]

Stereotyp rasism[redigera | redigera wikitext]

Stereotyp rasism r en empiriskt ogrundad uppfattning om hur en viss etnisk eller religis
grupp r eller hur den beter sig.[22] Ngra exempel kan vara "japaner r duktiga p teknik",
"alla svarta r bra p basket" eller "muslimer r terrorister".
Icke vrdesttande stereotyp rasism[redigera | redigera wikitext]

Den icke vrdesttande stereotyp rasismen r den rasism som inte r krnkande eller lgger
ngon vrdering i uttrycken. Det ses mer som frdomar[22]. T.ex. som "afrikaner har rytmen i
blodet" eller "homosexuelle gillar schlager". Detta behver inte ses som negativt d inga
vrderingar lggs i uttrycken. Andra typer av denna rasism kan vara den som spelar p att
muslimer inte fr dricka alkohol. T.ex. "Gud va sknt ni mste ha det p fredagkvllar d ni
vet att era barn inte dricker alkohol" [23] Denna rasism kan d ses som positiv d den inte sger
att ngon ras r smre och kan istllet ses som positiv.
Vrdesttande stereotyp rasism[redigera | redigera wikitext]
Skillnaden till icke vrdesttande stereotyp rasism r istllet vrdesttande stereotyp rasism
som t.ex. "invandrare r kriminella" eller "smlnningar r snla". I dessa uttryck s lggs en
vrdering fram dr det tydligt framgr att det inte r positivt att vara det som sgs.[22] Dessa
uttryck brjar d rra sig mer mot den typ av rasism som anvnds i vardagligt tal.
Denna typ av rasism debatteras inte speciellt mycket i dagens samhlle utan den rasim som
mest debatteras r om invandring och ett illa tyckande om olika "rasen". Sllan tas stereotyp
rasism upp d det inte ses som ett problem. Detta r dock fortfarande ett problem speciellt d
folk kan ta illa upp men samtidigt s finns det andra typer av rasism som utbreder sig i hgre
grad.
Orsak[redigera | redigera wikitext]
Orsaken till att denna typ av rasism uppstr menas enligt vissa forskare p grund av vra
fysiologiska mekanismer som skapar stereotypiska bilder om andra etniska grupper men vissa
menar ocks att p grund av kolonialismen s har bilder skapats mellan raser och det har
skapats motsttningar. Vissa av dem negativa men vissa ocks harmlsa.[24]

Antisemitism[redigera | redigera wikitext]

Frdjupning: Antisemitism
Den rasism som riktas mot judar och det judiska folket med hnseende till hrstamning, sprk,
religion (judendom) och kultur. Vanligt frekommande r ider om judiska konspirationer,
judiskt vrldsherravlde i det frdolda. ven kopplingen mellan judar i strsta allmnhet och
hndelser i och kring staten Israel, det vill sga att judar i allmnhet skulle ha ett srskilt
ansvar fr den politiska situationen i Mellanstern, r ett uttryck av frdom och rasism.

Islamofobi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Islamofobi
Islamofobi utgrs av rdsla, hat, frdomar eller rasism riktade mot muslimer och islam.[25][26][27]
[28]
Islamofobi r, likt antisemitism, konspiratorisk med det vanligaste temat att det pgr en
kamp mellan raser och kulturer. Motstndarna i denna utmlade kamp r "etablissemanget",
ssom etablerade politiker och etablerad media, som beskrivs st p islams och muslimernas
sida. De islamofobiska konspirationsteorierna utmlar muslimerna som "fysiska ockupanter"
som frsker ta ver samhllet genom massinvandring och barnafdande,[29] och drmed sl
snder den inhemska kulturen och identiteten; I Sveriges fall skulle detta vara svenskheten.

Innebrden av islamofobi kan riktas dels mot religionen islam, dels mot muslimer som grupp,
men kan ven ta sig uttryck som en rasistisk reaktion och strukturell diskriminering som riktas
mot muslimer.[27] Ett exempel p sdan strukturell diskriminering, r den rasprofilering som
blev konsekvensen av de mer restriktiva immigrationslagar som infrdes i USA efter 11
september 2001. Frn och med 2002 blev mn ver 16 r gamla, frn 25 lnder i Mellanstern
fr att komma in i USA tvungna att fotograferas, lmna fingeravtryck, bli frhrda och lta f
all sina ekonomiska information kopierad. De blev ven tvungna att anmla sig till
myndigheterna nr de skulle lmna landet.[30] Det r ven en form av institutionaliserad
rasism.

Kristofobi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kristofobi
Kristofobi utgrs av rasism eller intolerans mot kristna. FN:s kommission fr mnskliga
rttigheter jmstller kristofobi med antisemitism och islamofobi.

Antirasism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Antirasism

En kvinna frn Ludvika trffar med msesidig vnskap, men utan att kunna prata med henne,
en svart person fr frsta gngen i Illinois r 1955.
Antirasism omfattar ider, utvecklad och antagen politik, genomfrda handlingar och
organisering syftade till att motverka rasism. Generellt frordas ett jmlikt samhlle dr
mnniskor inte diskrimineras p grund av hrkomst och kulturell bakgrund. Exempel p
antirasistiska rrelser, ntverk och organisationer r Centrum mot rasism (Sverige), Ntverket
mot rasism (Sverige), Artists United Against Apartheid (internationell) som del av
antiapartheidrrelsen och medborgarrttsrrelsen i USA 1955-1968 (USA). Det antirasistiska
arbetet utgrs av tv huvudsakliga uppdelningar: Icke-vldsamt motstnd och vldsamt
motstnd, ibland kombineras dessa eller varieras ver tid beroende p frutsttningar och
motsttningarnas karaktr (se exempelvis ANC:s kamp mot Apartheid i Sydafrika eller
Medborgarrttsrrelsen i USA). Hatbrottslagar (exempelvis lagar mot hets mot folkgrupp),
positiv srbehandling och frbud mot rasistiska tal r ocks exempel p politik frn samhllets
sida som syftar till att undertrycka rasism.

Bland de metoder som har anvnts fr att minska rasism finns kontaktteorin, som innebr att
personer som har eller dr rasism kan f desdigra konsekvenser styrs in i positiva
interaktioner med personer som de annars skulle ha haft stereotypiska bilder av, till exempel
poliser i USA som fr trffa sktsamma frgade invnare i de kvarter de har som sitt omrde
och drfr senare lper mindre risk att reagera med rdsla vid patrullering av samma eller
liknande omrden. Sdana mten gr ocks invnarna mindre aggressiva nr polisen
patrullerar.[31]

Rasism i vrlden[redigera | redigera wikitext]

I en ny underskning frn World Value Survey har mnniskor i 80 lnder tillfrgats vilken
sorts mnniskor de inte skulle vilja ha som grannar. Tv av svarsalternativen var "folk av en
annan etnisk hrkomst" och personer av annan ras. Utifrn hur mnga som valde dessa
alternativ i ett visst land har man bedmt vilka lnder som var mest och minst toleranta men
ocks hur utbredd rasismen var i det landet.
Enligt studien var Sverige vrldens minst rasistiska land. Bara 1,4 % av de som tillfrgats i
Sverige uppgav att de ej ville ha rasfrmlingar som grannar. Norge var enligt studien vrldens
tredje minst rasistiska land med en siffra p 2,8 %. USA, Storbritannien och Sydamerika var
ocks bland de minst rasistiska omrdena enligt studien.
Indien och Jordanien var de lnder som var minst toleranta. 51.4% frn Jordanien och 43.5%
frn Indien svarade att de inte skulle vilja ha en granne med annorlunda etnisk hrkomst.
Vidare framkommer det i studien att Europa generellt var splittrat, d den vstra delen av
kontinenten var frhllandevis tolerant medan den stra delen var mer rasistisk. Frankrike, dr
22,7 % av de tillfrgade ej ville bo granne med personer av annan ras, utgjorde dock ett
undantag.
Denna studie bygger p data som kommer ifrn World Value Survey, en underskning som
mter sociala attityder runtom i vrlden. [32] [33]
Mest toleranta:
1. Sverige 1,4 %
2. Argentina 2,0 %
3. Norge 2,8 %
4. Kanada 2,9 %
5. USA 3,8 %
Minst toleranta:
1. Jordanien 51,4 %
2. Indien 43,5 %

Se ven[redigera | redigera wikitext]

Rasistiskt klotter under signaturen Jewish Defense League (JDL) p en arabiskt gd bostad i
Hebron. Texten lyder: "gasa araberna!" ("gas the Arabs!")
19 juni 2008, Hebron

Allports skala

Avhumanisering

Etnisk diskriminering

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Hrskarras

Jewish Defense League

Ku Klux Klan

Nazism

Rasblandning

Rasifiering

Rasism i sport

Rasism i Sverige

Svarta Pantrarna

Vardagsrasism

Vit makt

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Notfrteckning[redigera | redigera wikitext]

1. ^ Racism. Oxford University Press. 1 juli 2012.
http://oxforddictionaries.com/definition/english/racism. Lst 25 september 2012.
2. ^ Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of
racial divergence. Am Anthropol 99:534544
3. ^ Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective. Am
Anthropol 100:632650
4. ^ http://www.dn.se/debatt/ny-dna-teknik-visar-att-det-inte-finns-raser/
5. ^ [a b] Artikeln rasism frn Nationalencyklopedins internettjnst. Hmtat 2007-11-15.
6. ^ Anton Borgstrm (2014). "Fyra r med SD har flyttat grnserna fr vad som gr att
sga och tnka". ETC. http://www.etc.se/kultur-noje/fyra-ar-med-sd-har-flyttatgranserna-vad-som-gar-att-saga-och-tanka. Genom ngon slags kulturell amnesi och
historielshet tycks mnga p allvar ha glmt bort att rasism aldrig ngonsin enbart
handlat om genetik och biologi. Inte ens under den vetenskapliga rasismens glansdagar
handlade det bara om gener. Det gller ocks de politiska projekten fr Hitler var
naturligtvis kultur knutet till ider om biologisk ras, medan Mussolini inte klarade av att f
ihop de inbrdes motstridigheterna i den biologiska rasistteorin och drfr lade ner det dr
och bara pratade om fascim i termer av kultur och ande. Dr r vi vldigt mycket i Sverige
idag. Den rasism som finns idag handlar inte explicit om ras, utan om kultur och religion.
Men det r inte s enkelt att ras har ersatts med kultur, utan snarare s att rasbegreppet har
bddats in i kultur- och religionsbegreppet, vilket gr att ocks kulturen fr en slags rftlig
dimension..
7. ^ Olausson, Peter (2011). Tredje rikets myter. Stockholm: Forum.
8. ^ Ekstrm von Essen, Ulla och Fleischer, Rasmus (2006). Sverigedemokraterna i
kommunerna 2002-2006. Norrkping: Integrationsverket.
9. ^ Hochschild, Adam, Sprng bojorna Kampen mot slavhandeln (2006), Ordfront, ISBN
91-7037-098-2
10. ^ Fredrickson, George M. (2003). Rasism: En historisk versikt. Lund, Historiska Media.
ISBN 91-89442-99-7
11. ^ Jonsson, Stefan. (2004). "Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003", i Mattsson,
Katarina och Lindberg, Ingemar (red.). Rasismer i Europa: kontinuitet och frndring.
Stockholm, Agora. ISBN 91-89483-33-2
12. ^ Tintin inte rasistisk enligt domstol. Dagens Nyheter AB. 25 september 2012.
http://www.dn.se/kultur-noje/tintin-inte-rasistisk-enligt-domstol. Lst 14 februari 2012.
13. ^ konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering1, lst 2010-12-18
14. ^ International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, lst
2010-12-18

15. ^ [a b] Centrum mot rasism: Kulturrasism. Lst: 17 december 2013.

16. ^ Diskrimineringsombudsmannen (DO): Rasism. Citat: Idag pratar man mer om
kulturrasism frestllningen om att kulturer r absoluta, ofrnderliga och definierar
individens egenskaper." Lst 2013-12-17.
17. ^ [a b c] Lindqvist, Sven (1993). Utrota varenda jvel. Bonnier pocket. Stockholm:
Bonnier. Libris 7149004. ISBN 91-0-055610-6
18. ^ [a b] Das Gupta Tania, red (2007) (p engelska). Race and racialization: essential
readings. Toronto: Canadian Scholars' Press. Libris 12190172. ISBN 978-1-55130-335-2
19. ^ Diskrimineringsombudsmannen (DO): Rasism. Citat: Idag pratar man mer om
kulturrasism frestllningen om att kulturer r absoluta, ofrnderliga och definierar
individens egenskaper." Lst 2013-12-17.
20. ^ Slavery and racism. Unesco press.
http://www.unesco.org/bpi/eng/unescopress/2001/01-91e.shtml. Lst 17 december 2013.
21. ^ Otterbeck & Bevelander 2006, s. 9 f
22. ^ [a b c] Frdomar. http://skola.expo.se/fordomar_144.html.
23. ^ Positiv rasism?. https://fredrikedin.wordpress.com/2009/03/23/positiv-rasism/.
24. ^ Rasismens orsaker. http://www.ur.se/Produkter/182060-Bildningsbyran-rasismRasismens-orsaker.
25. ^ Islamofobi. Regeringens webbplats om mnskliga rttigheter. Regeringskansliet.
Arkiverad frn originalet den 14 juni 2007.
http://web.archive.org/web/20070614103850/www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/
?action=pod_show&id=22&module_instance=10. Lst 27 september 2010.
26. ^ Hatbrott 2008. Rapport 2009:10. Brottfrebyggande rdet. sid. 50.
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002855/2009_10_hatbrott_2008.p
df. Lst 27 september 2010.
27. ^ [a b] Vad betyder islamofobi?. Forum fr levande historia.
http://www.levandehistoria.se/node/99. Lst 27 september 2010.
28. ^ Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete.
29. ^ Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete. sidan 12.
2013-12-16.
30. ^ Murray, Nancy (2012). html "Profiling in the Age of Total Information Awareness."
Journal of Race and Class..
31. ^ Why do police so often see unarmed black men as threats?. Vox.
http://www.vox.com/2014/8/28/6051971/police-implicit-bias-michael-brown-fergusonmissouri. Lst 29 maj 2015.

32. ^ A fascinating map of the worlds most and least racially tolerant countries.
Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2013/05/15/afascinating-map-of-the-worlds-most-and-least-racially-tolerant-countries/. Lst 26 maj
2016.
33. ^ 5 insights on the racial tolerance and ethnicity maps, from an ethnic conflict professor.
Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2013/05/17/5insights-on-the-racial-tolerance-and-ethnicity-maps-from-an-ethnic-conflict-professor/.
Lst 26 maj 2016.

Kllfrteckning[redigera | redigera wikitext]

Otterback, Jonas; Bevelander, Pieter (2006). Islamofobi: en studie av begreppet,

ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum fr levande
historia. Libris 10308742. ISBN 91-976073-6-3.
http://www.levandehistoria.se/files/islamofobi.pdf

Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rr Rasism.

<img src="//sv.wikipedia.org/wiki/Special:CentralAutoLogin/start?type=1x1" alt="" title=""

width="1" height="1" style="border: none; position: absolute;" />
Hmtad frn "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rasism&oldid=36188036"
Kategorier:

Politiska termer

Rasism

Hat

Etiska frgor

Dolda kategorier:

Wikipedia:Projekt verstta kllmallar

Artiklar som behver kllor 2015-08

Alla artiklar mrkta med mallen kllor

Alla artiklar som behver kllor

Wikipedia:Basartiklar

Wikipedia:Projekt neutralitet

Navigeringsmeny
Personliga verktyg

Inte inloggad

Diskussion

Bidrag

Skapa konto

Logga in

Namnrymder

Artikel

Diskussion

Varianter
Visningar

Visa

Redigera

Redigera wikitext

Visa historik

Mer
Sk
Special:Sk

Ga till

Navigering

Huvudsida

Skriv en ny artikel

Deltagarportalen

Bybrunnen

Senaste ndringarna

Slumpartikel (bot)

Ladda upp filer

Std Wikipedia

Kontakta Wikipedia

Hjlp

Skriv ut/exportera

Skapa en bok

Ladda ner som PDF

Utskriftsvnlig version

P andra projekt

Bilder & media

Nyheter

Verktyg

Sidor som lnkar hit

Relaterade ndringar

Specialsidor

Permanent lnk

Sidinformation

Wikidataobjekt

Citera denna sida

Sprk

Afrikaans

Alemannisch

Aragons

Asturianu

Azrbaycanca

Bn-lm-g

()

Boarisch

Bosanski

Brezhoneg

Catal

etina

ChiShona

Cymraeg

Dansk

Deutsch

Eesti

English

Espaol

Esperanto

Euskara

Fiji Hindi

Froyskt

Franais

Frysk

Gaeilge

Galego

Hrvatski

Ido

Ilokano

Bahasa Indonesia

Interlingua

slenska

Italiano

Basa Jawa

Kernowek

Kiswahili

Kurd

Ladino

Latina

Latvieu

Ltzebuergesch

Lietuvi

Limburgs

Magyar

Bahasa Melayu

Mirands

Nederlands

Norsk bokml

Norsk nynorsk

Occitan

Ozbekcha/

Papiamentu

Patois

Piemontis

Polski

Portugus

Romn

Runa Simi

Scots

Sicilianu

Simple English

Slovenina

Slovenina

Soomaaliga

/ srpski

Srpskohrvatski /

Suomi

Tagalog

/tatara

Trke

Ting Vit

Vro

Winaray

Yorb

emaitka

Redigera lnkar

Sidan ndrades senast den 29 juni 2016 kl. 16.41.

Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika

3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.

Wikimedias integritetspolicy

Om Wikipedia

Frbehll

Utvecklare

Cookie statement

Mobil vy