Frfattarna och Psykologiska

institutionen, Stockholms universitet

Version 2006

VETENSKAPLIGT SKRIVANDE
anvisningar, tips och rd fr uppsatsskrivande studenter
Peter Hassmn & Nathalie Hassmn

Del 1: Den vetenskapliga rapporten i forskningsprocessen.

Del 2: En exempelrapport, inklusive formella riktlinjer fr tryckfrdigt original.
Del 3: Anvisningar och rd i punktform.

1
Syftet med dessa anvisningar r att vara ett std fr den uppsatsskrivande studenten. Fr
att uppn detta syfte behandlas svl formalia, disposition som innehll. Skriften r uppdelad i tre delar, dr den frsta gnas t att beskriva sklet till att studenter p landets
hgskolor och universitet vas i konsten att skriftligt presentera sin forskning. ven
forskningsprocessen behandlas, om n kortfattat, fr att stta in den vetenskapliga
rapporten i sitt sammanhang. Vidare beskrivs hur olika typer av vetenskapliga rapporter
kan struktureras fr att p bsta mjliga stt frmedla sitt innehll till den framtida
lsaren. Del tv brjar med en titelsida till en examensuppsats och fortstter med att ge
konkreta exempel p hur en uppsats br se ut som bde uppfyller formalia och har en
rd trd. Del tv innehller ven de formella riktlinjerna fr tryckfrdigt original. I del
tre slutligen erbjuds generella rd och tips som det r viktigt att tnka p nr du utformar
din uppsats. Vr frhoppning r naturligtvis att du med hjlp av denna skrift ska kunna
gna merparten av din kraft t innehllet och slippa svva i ovisshet nr det gller frgor
som berr formalia och disposition.
En relevant frga i sammanhanget r frsts: varfr bryr vi oss om att lsa och frfatta
vetenskapliga rapporter vid universitet och hgskolor, rcker det inte med alla lrobcker som finns? Den stora skillnaden mellan vetenskapliga rapporter och lrobcker
r att rapporten r ett originalarbete i och med att frfattaren/frfattarna fr det mesta
ocks utfrt forskningen som presenteras (det r en primr publikation). Lroboksfrfattaren gr istllet ett selektivt urval av andras forskning (vilket medfr att lroboken r
en sekundr publikation). Som alltid med andrahandsinformation riskerar den att
frvanskas medvetet eller omedvetet. I alla hndelser r informationen i lroboken
frenklad; du riskerar drmed att missa mycket som r viktigt inom det omrde som
intresserar dig om enbart lrobcker konsulteras. En lrobok r svrslagen som introduktion till ett kunskapsomrde, men gr du vidare i forskningsprocessen r det framfrallt originalrapporter publicerade i vetenskapliga tidskrifter som br lsas.
Enligt hgskolefrordningen ska all verksamhet vid vra svenska universitet bygga p
vetenskaplig grund. Eftersom merparten av den psykologiska forskningen publiceras p
engelska blir det naturligt att studenter i psykologi trnar sin frmga att lsa och tillgodogra sig kunskap frn internationellt publicerade vetenskapliga rapporter. Studenterna frutstts ven utveckla sin egen frmga att frmedla kunskaper p ett vetenskapligt stt. Genom laborationsrapporter och andra typer av skriftliga arbeten vas frdigheten att bedriva vetenskap successivt upp. Fr precis som alla andra frdigheter r det
mjligt att va upp frmgan att bedriva och avrapportera vetenskap. Det gr frsts att
lsa mngder med metodbcker som beskriver hur forskning ska bedrivas; dessa kan
dock knappast helt erstta den praktiska erfarenheten.
Vetenskaplig kommunikation kan ske p flera stt, exempelvis genom vetenskapliga
rapporter och muntliga framfranden. Den vetenskapliga rapporten r oslagbar nr det
gller att n en bredare publik; men fr att detta sista steg i forskningsprocessen ska bli
framgngsrikt krvs det att fregende steg genomfrts med hg kvalitet enligt de
kriterier som gller vetenskaplighet och etik. ven om de ingende delarna skiljer sig en
del t, beroende p forskningsomrde, val av metod och dylikt startar nd alltid forskningsprocessen1 med en id eller nskan att veta mer om ngot och avslutas med en
1

Olsson, H., & Srensen, S. (2001). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

2
redovisning och diskussion av resultaten. Ofta som sagt i form av en skriftlig rapport,
vilket r mnet fr denna skrift med syfte att frmedla tips och rd som hjlper dig i din
skrivprocess. Utan att g in nrmare p sjlva forskningsprocessen konstaterar vi nd
att det finns mnga likheter mellan att bygga ett hus och skriva en vetenskapligt hllbar
rapport det krvs en stabil grund fr att slutresultatet ska bli bra. Denna grund lgger
du genom att vara noggrann vid din litteraturgenomgng, i valet av metod, i samband
med bearbetningen av resultaten och i redovisningen och diskussionen av dessa. Utan
tillfrlitliga resultat spelar det knappast ngon roll om sista steget i forskningsprocessen
i form av en rapport r briljant. Slutprodukten blir nd inte bra.
Frhoppningsvis har du dock klarat av de tidigare stegen i forskningsprocessen p ett
tillfredsstllande stt och str nu infr det sista steget, sjlva avrapporteringen i form av
en skriftlig rapport. Innan vi gr vidare kan det vara p sin plats att klargra skillnaden
mellan olika typer av forskningsrapporter. Den typ som vanligtvis syftas r resultatet
av ett empiriskt arbete. Allts, ett material har p ngot noga specificerat stt samlats in
varefter det bearbetats. Vi kan hr grovt skilja mellan en kvalitativ respektive en
kvantitativ bearbetning. En annan typ av forskningsrapport utgrs av versiktsartiklarna,
vilket r rapporter som kritiskt granskar tidigare forskning och ofta freslr hur
forskningsprocessen kan g vidare i form av nya empiriska studier. Ytterligare en typ av
primra publikationer r den teoretiska rapporten, en rapport i vilken forskaren utgr
frn befintlig forskning (precis som i versiktsartikeln) men vanligtvis avslutar med att
presentera en ny teori (som sedan kan testas i framtida empiriska studier).
Huvudsyftet med en vetenskaplig rapport (vare sig det r en laborationsrapport, C-uppsats, psykologexamensuppsats, magisteruppsats, eller ett manus mnat fr internationell
publicering), r som nmnts att redovisa ett utfrt forskningsarbete p ett s klart och
koncist stt som mjligt. Detta fr att lsaren ska kunna flja resonemangen, frst hur
det freliggande arbetet hnger ihop med tidigare forskning inom omrdet och veta
vilken utgngspunkt frfattaren haft i sitt arbete, samt inte minst frst vad som r
nytt och intressant. Det ovanstende gller sjlvfallet svl empiriskt grundade rapporter
som versikts- respektive teoretiska rapporter.
Fljaktligen br dispositionen eller strukturen vara sdan att lsaren ltt kan flja med
frn brjan (varfr r just detta problemomrde intressant?) till slutet (hur hnger de
erhllna resultaten ihop med tidigare forskning och teorier som andra presenterat?).
Sjlvfallet r det i denna skrift omjligt att ge konkreta rd vad gller det rena faktainnehllet, det kan endast du som frfattare svara fr i samarbete med din handledare.
P samma stt kan denna anvisning behva anpassas ngot till det valda mnesomrdet.
Om forskningsarbetet bestr av en teoretisk analys, till skillnad frn en empirisk studie,
kan inte alla underavdelningar och dessas underrubriker nyttjas. Vissa skillnader frekommer ocks mellan den mer kvantitativt inriktade forskningen jmfrt med den mer
kvalitativt inriktade. nd br det, oavsett inriktning eller forskningsmetod, finnas en
rd trd genom rapporten varfr det som i det fljande sgs om disposition och struktur skert nd r relevant i mycket hg grad fr de flesta former av forskningsrapporter.
Frutom det ovanstende gller det ocks att uppfylla formella krav (formalia), vilket
gr att slutprodukten verensstmmer med den norm som gller inom mnesomrdet.
Inom psykologi innebr det vanligtvis att APA-manualen anvnds som rttesnre
(Publication Manual of the American Psychological Association) vars senaste upplaga

3
gavs ut 2001 (du hittar ven relevant information p www.apastyle.org). Inom andra
omrden, som det medicinska, gller andra regler och dessutom har ofta varje enskild
tidskrift sina egna anvisningar (vilka fr det mesta kan hittas p respektive tidskrifts
hemsida under lnken Instructions for Authors).
Det du nu lser gller vetenskapliga uppsatser eller rapporter inom mnesomrdet psykologi och det stt de br utformas p fr att s bra som mjligt frmedla sitt innehll
till den framtida lsaren. Anvisningarna fljer vetenskaplig praxis, ven om det finns
vissa skillnader mellan dessa anvisningar och de som terfinns i APA-manualen. Det
frmsta sklet r frsts att APA-manualen ger anvisningar fr manus som ska sndas in
fr publicering. Ett manus som snds in till en tidskrift fr publicering kommer sedermera att sttas enligt de normer som tidskriften fljer. En uppsats som kopieras upp blir
dremot precis som den r vid inlmningstillfllet, det vill sga: frfattaren lmnar in ett
tryckfrdigt original. Detta i sin tur krver att bland annat typsnitt, radavstnd och
storleken p bokstverna verkligen r i ett frdigt originalskick som verensstmmer
med gllande anvisningar. Vi kan fr en rapport drmed prata om:
1. Formella krav (typsnitt, radavstnd, marginaler, o s v).
2. Disposition/Struktur (rd trd frn brjan till slut).
3. Innehll (det primra i rapporten).
Det du som frfattare ska strva efter r: (1) att de formella kraven enligt anvisningarna
r uppfyllda, (2) att riktlinjerna vad gller disposition och upplggning fljs, och (3) att
du presenterar ngot som frhoppningsvis innehllsmssigt r intressant och som fljer
vetenskapliga krav vad gller kvalitet och etik. Det r vl f som kan argumentera mot
att det r innehllet, och det du vill sga med din vetenskapliga rapport som r det
viktiga. Missriktad kreativitet nr det gller typsnitt och radavstnd brukar fr det
mesta tminstone enligt mnga handledares erfarenhet vara ett frsk att dlja ett
mindre bra innehll. Var istllet kreativ nr du vljer problemomrde, i valet av metod
och nr du behandlar det valda omrdet, samt i den avslutande diskussionen.
P de fljande sidorna fljer en genomgng av rapportens olika delar. Till format och
utfrande fljer dessa anvisningar APA-manualen, men ven om vr strvan r att vara
heltckande, finns det naturligtvis fall nr dessa 20 sidor inte lyckas frmedla allt som
APA-manualen gnar ver 400 sidor t. Genom att komplettera med APA-manualens utfrligare anvisningar (manualen kan du hitta p bibliotek eller kanske lna av din handledare), samt din handledares kunskaper, kan skert de flesta frgetecken nd rtas ut.
Titelsida: Som framgr av namnet r titeln central. Den br vara s kort som mjligt,
samtidigt ska den ge en bra beskrivning av innehllet (APA-manualen rekommenderar
hgst 10-12 ord i titeln). Tnk p att titeln r det frsta som lsaren kommer i kontakt
med. En titel behver ndvndigtvis inte vara strikt vetenskaplig om du med vetenskaplig associerar ord som torr och trkig. En titel kan vara bde fyndig, rolig och
provocerande. Men om den inte lyckas frmedla vad rapporten handlar om, r risken att
de som verkligen vill lsa rapporten missar den. Det r drfr en utmaning att hitta rtt
balans. Undvik alltid verfldiga fraser som En studie om ..., eller En underskning
av ... och anvnd undertitlar med omdme.

4
Frfattaren till arbetet ska frsts alltid anges. r det mer n en frfattare r det vanligt
att dessa anges i bokstavsordning om det r en laborationsrapport eller examensuppsats;
det frutstts d att frfattarna bidragit lika mycket till arbetets utformning och slutfrande. r det en vetenskaplig rapport, kanske mnad fr internationell publicering,
gller andra regler. Den person som bidragit mest till rapportens innehll och utformning, placeras frst, drefter placeras den som gjort nst mest o s v. Mer om medfrfattarskap hittar du i APA-manualens sektion 8.05 och Appendix C (punkten 6.23). I
vetenskapliga sammanhang r ordningen mellan frfattarna viktig eftersom ett frstefrfattarskap r mer meriterande n ett andra- eller tredjefrfattarskap. Ett mycket gott rd
r att bestmma ordningen mellan frfattarna tidigt under arbetets gng (helst innan) fr
att undvika meningsskiljaktigheter i slutskedet.
Frutom frfattare ska ven handledare, institution, kurs och r framg tydligt p titelsidan. Studentexpeditionen hjlper till med den slutgiltiga versionen nr det gller
examensuppsatser eftersom ven institutionens logotyp (inte Stockholms universitets
logotyp, se exemplet lngre fram) ska vara med p det frdiga arbetet (originalet som
anvnds i slutversionen efter att uppsatsseminariet r avklarat och alla ndringar infrda). Fr laborationsrapporter rcker det med att uppgifterna p titelsidan finns med.
Frsk dock efterlikna utfrandet fr examensuppsatser (minus logotyp); se exempelrapporten.
Alla vetenskapliga rapporter brukar oavsett typ delas upp i olika avdelningar. I APAmanualen (sid. 113) anges fem (5) rubrikniver enligt nedan (notera anvndningen av
stora eller sm bokstver i rubrikerna):
CENTRERAD RUBRIK MED VERSALER (niv 5)
Centrerad Rubrik (niv 1)
Centrerad, Kursiverad Rubrik (niv 2)
Vnsterstlld, Kursiverad Rubrik (niv 3)
Indragen (med 1 cm), kursiverad rubrik med avslutande punkt. (niv 4)

Olika artiklar kan anvnda sig av olika antal niver. I mnga frekommer endast tv
niver, och d fretrdesvis rubriker p niv 1 och 3. Vanligt r ven tre niver (niv 1,
3 och 4), t ex nr studier som bestr av flera experiment rapporteras. Fr vissa studier
kan det vara lmpligt med fyra niver; i ett ftal anvnds alla fem. Underrubriker
anvnds endast om det behvs minst tv av dem. En vanlig empiriskt grundad rapport av
kvantitativ karaktr brukar, efter titel och sammanfattning, delas upp i de huvudavdelningar och underavdelningar som terfinns p nsta sida till vnster. En versiktsartikel
(inklusive metaanalys), teoretisk analys, eller dylikt, brukar i hgre utstrckning dela
upp textmaterialet med hjlp av underavdelningar, se exemplet lngst till hger. En
artikel med kvalitativ forskning, kan istllet ha en uppdelning enligt exemplet i mitten.

5
Kvantitativ studie

Kvalitativ studie

versiktsartikel

Inledning (ingen rubrik)

M e to d (niv 1)
Underskningsdeltagare (niv 3)
Apparatur och Material (niv 3)
Ev. underrubrik 1. (niv 4)
Ev. underrubrik 1. (niv 4)
Procedur (niv 3)
Ev. Dataanalys (niv 3)
R esu l ta t (niv 1)
Ev. Underrubrik 1 (niv 3)
Ev. Underrubrik 2 (niv 3)
D i sk u ss io n (niv 1)
R ef er en ser (niv 1)

Inledning (ingen rubrik)

M e to d (niv 1)
Underskningsdeltagare (niv 3)
Datainsamling eller Procedur (niv 3)
Analys (niv 3)
R esu l ta t (niv 1)
Ev. Underrubrik 1 (niv 3)
Ev. Underrubrik 2 (niv 3)
Ev. underrubrik 1. (niv 4)
Ev. underrubrik 1. (niv 4)
D isk u ss io n (niv 1)
Ev. Underrubrik 1 (niv 3)
Ev. Underrubrik 2 (niv 3)
R ef er en s er (niv 1)

Inledning (ingen rubrik)

Rubrik1 (niv 1)
Rubrik 2 (niv 1)
Ev. Underrubrik 1 (niv 3)
Ev. Underrubrik 2 (niv 3)
Ev. Underrubrik 3 (niv 3)
Rubrik 3 (niv 1)
Ev. Metod (niv 1)
D i sk u ss io n (niv 1)
Ev. Underrubrik 1 (niv 3)
Ev. Underrubrik 2 (niv 3)
R ef er en s er (niv 1)

Mer om detta finner du i den fljande exempelrapporten. Syftet med anvndandet av

huvud- respektive underrubriker r frsts att underltta fr lsaren. Vill exempelvis en
forskare veta vilken procedur som anvnts i en rad studier, r det mycket enklare att
ska upp rubriken Procedur jmfrt med att i varje rapport tvingas leta igenom all text
efter den skta informationen.
Titel
Beskrivande, men utan verfldiga ord.
---------------------------------------Frfattare
Vanligtvis: I ordning efter utfrt arbete.
Uppsatser: Oftast i bokstavsordning.
---------------------------------------Sammanfattning Alla delar som ingr i rapporten, ska
(abstrakt)
kunna lsas sjlvstndigt.
In t ro duktion

Allmnt om forskningsomrdet
Teoretisk bakgrund
Tidigare forskning
Specifikt syfte
(+ ev. hypotes/er)
_____________________________
Metod
Underskningsdeltagare
(OBS: Anpassas
Apparatur (om anvnd)
utifrn typ av
Procedur (om tillmpligt)
forskning)
(ev. statistisk bearbetning)
R e su l t at

D i sk u s s i o n

Referenser

Beskrivande text
Frstrks om tillmpligt
med tabeller eller figurer
____________________________
Syftet (hypoteserna) ditt resultat
Svagheter (reliabilitet & validitet)
Ditt resultat tidigare forskning
Ditt resultat teori(erna)
Allmn diskussion
Slutsatser, huvudfynd

En uppdelning av rapporten i olika

delar r drmed ett tidsekonomiskt stt
som underlttar fr lsaren. ven frfattandet underlttas eftersom det r
lttare att steg-fr-steg skriva och
disponera en rapport, jmfrt med att
skriva allt i ett stycke. Ett alltfr frikostigt anvndande av rubriker i en
relativt kort inledning eller underrubriker i en inte alltfr lng diskussion, frsvrar dock ofta lsningen och
br drfr undvikas eller tminstone
anvndas i begrnsad utstrckning.
Ofta passar dispositionen (notera timglasformen) till vnster mycket bra fr
empiriska studier, vilka i ver 100 r
fljt IMROD-principen (Introduktion,
Metod, Resultat och Diskussion). Men
som konstaterats, det finns variationer
och avvikelser. Rdet blir drfr: disponera din rapport p ett stt som r vanligt frekommande inom ditt omrde
och fr den metod du valt, och tnkt p
att prioritera lsbarheten.

Innan vi tar en titt p exempelrapporten kan det vara vrt att ocks nmna ngra ord om
forskningsetik och det du absolut br knna till som frfattare av vetenskapliga
rapporter. Mer om detta finner du i de flesta metodbcker som brukar gna minst ett
kapitel t forskningsetiska frgor. P Internet finns ocks information, exempelvis p:
www.vr.se/forskning/etik, www.codex.vr.se samt www.forskningsetikprovning.se. Kom alltid

6
ihg att det r din skyldighet att knna till och flja de regler som gller. r du osker,
ta reda p fakta (repetera grna de kapitel som r aktuella i din metodbok, ls ven mer i
andra metodbcker och i APA-manualen). Ett grundlggande krav r frsts att de data
du skriver om verkligen r korrekt insamlade utifrn kraven p vetenskaplighet och etik.
Det hnder dock att ven serisa tidskrifter tvingas dementera artiklar d det kommit
fram att resultaten r fabricerade eller p annat stt manipulerade.
Ngot som ocks blivit vanligare p senare r r ett kat antal plagierade uppsatser/
rapporter (helt eller delvis). Genom att fler och fler uppsatser och rapporter finns tillgngliga p Internet, r det uppenbarligen frestande fr en del individer att utnyttja
denna nya mjlighet. Den 17 juni 2003 kunde fljande rubrik lsas p frstasidan i
Dagens Nyheter: Hgskoleuppsats ofta plagiat underskning tyder p fusk bakom var
tionde uppsats. Dessutom kar antalet enligt Hgskoleverket. P Stockholms universitet har t o m en doktorsavhandling upptckts vara till stor del plagierad frn en tidigare
godknd avhandling. Det r frsts inte tilltet. Lser du dock ngon eller ngra
meningar som r speciellt bra kan du alltid citera dessa; att citera r ngot helt annat n
att plagiera. Enligt APA-manualen (2001) ska ett citat p mindre n 40 ord anges med
citattecken svl fre sjlva citatet som efter (sid. 117). Vill du citera ett lngre stycke
kan detta ske, men d ska citatet utgra ett sjlvstndigt stycke med 1 cm indrag frn
vnstermarginalen (sid. 118). I samtliga fall anges svl referensen i frga, som den sida
(sidor) som orden frekommer p i originalrapporten. Om du ndrar ordfljden, orden
(anvnder synonymer), eller skriver om innehllet p ngot stt, anger du istllet
referenser fr informationen. Inte under ngra omstndigheter r det tilltet eller etiskt
frsvarbart att tillskriva dig sjlv andras texter. Det r allts viktigt att kunna srskilja
det du skrivit frn det som andra skrivit. Mer om att skriva referenser och citat finner du
i exempelrapporten.
En examensuppsats p svenska kan kanske tillsammans med handledaren omarbetas
till en internationellt publicerbar forskningsrapport p engelska. Det r helt acceptabelt.
Men en forskningsrapport som publicerats i en primr publikation (t ex en internationell
tidskrift) fr inte, varken helt eller delvis, publiceras igen i ngon annan tidskrift. Som
student r det frsts inte acceptabelt att lmna in samma uppsats till flera stllen (om
det inte sker ppet och efter verenskommelse med berrda lrare/examinatorer).
Tnk ocks p att frgeformulr, tester, figurer, bilder, teckningar och mycket annat som
finns publicerat fr det mesta r skyddade enligt lag; ngot som ofta men inte alltid
anges med tecknet . ven material p Internet r fr det mesta skyddat, ven om det
inte alltid klart framgr. Fr att anvnda skyddat material mste du anska om tillstnd
hos den som har upphovsrtten (vilket kan vara frfattaren, testkonstruktren, tecknaren,
fotografen eller frlaget). r du det minsta osker, konsultera din handledare.
P de fljande sidorna terfinner du en exempelrapport. I den frtydligas mycket av det
som ovan beskrivs, med syfte att hjlpa dig ytterligare med formalia och disposition (se
ven Del 3 sist i denna skrift). Av naturliga skl verlmnar vi med varm hand forskningsomrde och inriktning p din forskning till dig och din handledare. Frhoppningen
r att du med hjlp av dessa anvisningar sjlv kan ta ansvar fr de frstnmnda
punkterna och drmed utnyttja handledningstiden optimalt till det som r det viktigaste i
alla forskningsrapporter innehllet.

Vetenskaplig exempelrapport

Peter Hassmn
Nathalie Hassmn

Handledare: Sune Blckpenna

PBYGGNADSKURS I PSYKOLOGI, 20 PONG (C3) 2006

STOCKHOLMS UNIVERSITET

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

VETENSKAPLIG EXEMPELRAPPORT*
Peter Hassmn och Nathalie Hassmn
Sammanfattningen ska innehlla alla delar som ingr i rapporten. Det
innebr att svl en bit frn inledningen (vilken avslutas med ett klart
uttalat syfte) som metod, resultat och diskussion finns med. Lsaren ska
kunna lsa sammanfattningen och utifrn den avgra om hela rapporten
r av intresse. Vid en litteraturskning, i exempelvis PsycINFO, framgr enbart titel, frfattare och sammanfattning; vikten av dessa delar
kan slunda inte verskattas. Undvik nonsensmeningar som Resultaten diskuterades utifrn olika perspektiv de sger inget men tar upp
vrdefullt utrymme. Det r svrt att skriva en bra sammanfattning
eftersom mlet r att vara s heltckande som mjligt. Antalet ord ska
dock minimeras, sikta p 100-150 ord (APA-manualen anger 120 ord
som vre grns). Fr sammanfattningen i synnerhet gller drfr: skriv,
skriv om igen, och sedan en gng till. Sammanfattningen skrivs i ett
enda stycke med 12 cm bredd jmfrt med den vriga textens 15 cm.
Hr brjar den egentliga rapporten. Kanske r inledningen det frsta du skriver (ven om
metoddelen av de flesta vana frfattare anses vara den lttaste delen av en forskningsrapport att skriva). Visserligen kommer svl titel som sammanfattning ordningsmssigt
fre inledningen, men det r sjlvklart svrt ven fr den mest erfarne frfattare att
sammanfatta en rapport innan den ens r skriven. P samma stt kan det vara svrt att
bestmma den slutgiltiga titeln innan rapporten r frdig, det r inte skert att arbetstiteln
passar nr rapporten vl r helt klar. Syftet med inledningen r att introducera lsaren till
omrdet, jmfr med engelskans Introduction som detta avsnitt ofta benmns i
engelsksprkiga rapporter. Genom att redovisa den tidigare forskning som r aktuell
visar frfattaren ocks vilket perspektiv och teoretisk utgngspunkt som ligger till grund
fr den egna forskningen. Detta betyder inte att alla mste utg ifrn ngon specifik teori,
utan det handlar om att fr lsaren redovisa de antaganden och frutsttningar som
studien baseras p. ven kvalitativa studier gr teoretiska antaganden, exempelvis att
mnniskor har knslor, som de dessutom kan frmedla, och som vi kan n frstelse fr.
Fr lsaren r detta viktig information, bde fr den egna frstelsen av omrdet och fr
att kunna vrdera resultaten och slutsatserna som frfattaren presenterar.
Om du rent schematiskt tnker dig rapporten i form av ett timglas (se tidigare figur), utgr inledningen den frsta delen. Den brjar slunda ganska brett med en generell introduktion till mnesomrdet. Efter denna introduktion fljer en mer specifik mnesteoretisk del, varefter det r dags att avgrnsa genomgngen till den forskning som har direkt
relevans till det egna omrdet. Inledningen br avslutas med att syftet med underskningen klart anges (r underskningen av experimentell karaktr anges ven hypoteser
som testas). Frn den generella introduktionen till syftet med rapporten lper allts en
rd trd, det du presenterar har en logisk ordning frn det generella till det specifika.
* Hr kan frfattaren tacka medverkande, handledare eller ta upp annat av relevans fr rapportens tillkomst.

2
Referenser i texten anges genom att svl namn som rtal stts ut enligt fljande
exempel: Hypotesen att gamla mnniskor alltid har smre minne n unga har presenterats
av Andersson och Pettersson (1995). Denna hypotes har dock kritiserats eftersom ven
andra faktorer n lder pverkar minnet (Carlsson, Petterson, & Larsson, 2003; Jansson,
2001). Eller som sistnmnda frfattare uttrycker det mnniskor vare sig de r gamla
eller unga minns olika mycket olika dagar (sid. 12). Om du har flera referenser inom
samma parentes, ska dessa anges i bokstavsordning (Carlsson, Petterson, & Larsson,
2003; Jansson, 2001). Om det r samma frstefrfattare, bestmmer andrafrfattarens
namn ordningen mellan referenserna. r det exakt samma frfattare till tv arbeten
placeras referenserna i ordning efter rtal (ldst frst).
Observera att och anvnds i lpande text nr det r fler frfattare n en (medan &
anvnds inom parentes). Om din referens har fem eller frre frfattare anges alla frsta
gngen du refererar till dem i texten, drefter rcker det med att frstefrfattaren anges
fljt av et al. (t ex Carlsson et al., 2003). r det tv frfattare anges dessa dremot hela
tiden (Andersson & Pettersson, 1995). I de fall dr frfattarnas antal r 6 eller fler, rcker
det med att i texten enbart skriva frstefrfattarens namn fljt av et al., allts ven
frsta gngen referensen frekommer (i enlighet med APA-manualen). Om du under
arbetet rdfrgar ngon auktoritet, antingen muntligt (personligt mte, telefonsamtal)
eller genom att anvnda e-post (fax), kan ven denna kommunikation anvndas som
referens. Detta sker dock endast i den lpande texten, inte i referenslistan. Ange citatet
fljt av personens namn enligt fljande exempel: P. Hassmn (personlig kommunikation, 1 april 2006). Mjligheten att anvnda sig av denna typ av referens br dock
utnyttjas sparsamt. I sllsynta fall kan det ven vara ndvndigt att anvnda sig av en
andrahandsreferens, allts nr du refererar till ngot som ngon annan refererat till, utan
att du sjlv lst originaltexten. Nedan ges tv exempel p hur detta kan gras i texten:
I en studie av Costa och McCrae (1980, refererad i Hayes & Joseph, 2003), pvisades att
upplevelser av lycka r relaterat till en lgre grad av neuroticism. Alternativt: Det har
freslagits att upplevelser av lycka r relaterat till en lgre grad av neuroticism (Costa &
McCrae, 1980, refererat i Hayes & Joseph, 2003).
I referenslistan anges den referens du har lst. Fr exemplen ovan blir det slunda Hayes
och Joseph som anges i referenslistan. Du br dock alltid strva efter att lsa originalreferensen, det ovanstende frfaringssttet br drmed endast tillmpas med omdme.
Det r viktigt att du anger korrekta referenser p ett stt s att det tydligt framgr frn
vem eller vilka som iderna, pstendena, informationen och kunskapen kommer. Om du
i ett stycke redovisar ngot frn en studie, och ven lgger in egna slutsatser (som inte
frfattarna till studien gjorde), r det viktigt att det tydligt framgr vad som r deras
pstenden och vad som r ditt bidrag. Oklar referensanvndning, t ex fr att stdja egna
slutsatser med andras forskning som inte stdjer dessa pstenden, r etiskt oacceptabelt.
Om du arbetar p en kortare rapport finns det antagligen ingen mening med att dela upp
inledningen i underavdelningar. Men skriver du en lngre rapport eller en versiktsartikel, eller om du genomfr en teoretisk analys, finns det inget som hindrar att du delar
upp inledningen i olika underavdelningar. I dessa fall anvnds niv 3 p underrubrikerna.
I mnga fall r det lmpligt att avsluta inledningen med att konkretisera syftet med
arbetet, kanske ven uttrycka specifika frgestllningar. Detta gller speciellt nr en

3
empirisk studie genomfrs och det kanske t o m finns en eller flera hypoteser att testa.
Kan du underltta fr lsaren genom att specificera problemomrdet eller syftet br du
ocks gra det. De utgngspunkter och (eventuella) teorier som beskrivits i inledningen,
ska p ett naturligt och logiskt stt utmynna i ett klart och tydligt syfte. Om du i inledningen redovisat motivationsforskning, och sedan i syftet anger att du vill studera skillnader mellan kvinnors och mns motivation, utan att ha redovisat ngon som helst bakgrund vad gller kn, har du slunda misslyckats med din inledning (alternativt syftet).
En lsare som frstr bakgrunden och vad som motiverar just ditt angreppsstt, har ocks
lttare att ta del av och frst vad du kommit fram till.
Metod
Nsta del, som d nrmar sig den smala midjan p timglaset, har tv huvudsyften. Dels
att gra det mjligt fr lsaren att ta stllning till de metoder som anvnts i underskningen (r den valda metoden lmplig?). Dels mjliggra fr en annan forskare att med
hjlp av beskrivningen upprepa (replikera) studien. Enligt de flestas erfarenhet r metoddelen lttast att skriva (mnga brjar drfr med att skriva denna del). Observera:
Beroende p ditt mnesomrde och typ av studie, kan det vara mer eller mindre adekvat
med nedanstende uppdelning. r du osker p vad som br inkluderas r din handledare
bsta kllan till kunskap. I nstan samtliga rapporter brjar metoddelen med Underskningsdeltagare eller kanske Underskningsunderlag (om du utgr ifrn filmer, nyhetssndningar eller ngon text som ditt empiriska material).
Underskningsdeltagare
Allt som r relevant fr att kunna tolka och frst resultaten och fr att kunna upprepa
datainsamlingen tas upp hr, t ex personernas kn, lder, lngd, vikt, rkareicke rkare.
Observera dock att endast relevanta uppgifter inkluderas. Om deltagarnas minne undersks finns det sannolikt ingen mening med att ange deras lngd och vikt. Dremot kan
skert svl kn, lder som om deltagarna r rkareicke rkare vara till nytta fr
lsaren. Till detta avsnitt hr ocks en detaljerad men kortfattad beskrivning av rekryteringsprocessen, urvalsfrfarande, eventuell ersttning fr deltagandet, samt undergrupper (t ex experiment- och kontrollgrupp) om det r aktuellt i din studie. Vilka
tgrder som vidtagits fr att skra faktisk frivillighet och deltagarnas integritet br
ocks redovisas. Flertalet tidskrifter krver att deltagarna skriftligt givit sitt informerade
medgivande (written informed consent). Speciellt viktigt r ett skriftligt medgivande
om deltagarna r minderriga (medgivandet ges d ofta av frldrarna/vrdnadshavarna),
eller om deltagandet innebr ngot mer n besvarandet av en oproblematisk enkt. Det
kan vara relevant om deltagarna ska ta eller dricka ngot fr studiens skull, fysiskt
anstrnga sig, eller utsttas fr ngot medicinskt ingrepp. Ta reda p vad som gller
innan du pbrjar datainsamlingen.
Apparatur och Material
Hr ges en exakt beskrivning av vilken apparatur som anvnts och/eller det material som
kommit till anvndning. Har ett speciellt test eller frgeformulr anvnts, ska det kortfattat beskrivas hr, inklusive referens/er till de/n som utvecklat det, samt hur eventuell
pongsttning sker. ven information om reliabilitet och validitet (samt referenser fr
det), efterfrgas ofta av lsare, liksom ngot/ngra exempel p frgor. r det anvnda
testet eller frgeformulret nyutvecklat, r det motiverat med en utfrligare beskrivning
n annars. Du kan i det senare fallet bilgga ett exemplar av ditt test/frgeformulr som

4
Appendix i slutet p rapporten. Detta fr att lsaren ska kunna ta stllning till det
material du anvnt i studien. Har du bara anvnt ett frgeformulr (enkt) rcker
rubriken Material. Om ingen apparatur eller material anvnts utgr detta avsnitt helt,
vilket ofta gller nr kvalitativa studier redovisas.
Procedur eller Datainsamling
Hr beskrivs precis hur du gick tillvga, Underskningsdeltagaren fick frst en muntlig
instruktion varefter .... r du osker om du ftt med allt, be en utomstende lsa din
procedurbeskrivning. Om denna person anser sig kunna gra om din datainsamling p
exakt samma stt som du i verkligheten gjorde den s har du lyckats. Fr artiklar som
redovisar kvalitativa studier, kanske denna del istllet benmns Datainsamling. D
beskrivs datainsamlingsmetoden utfrligt s att lsaren kan bedma dess kvalitet och
relevans. ven intervjuguider beskrivs under denna rubrik. I vissa rapporter beskrivs
ven intervjuare/frfattare/de som utfr tolkningarna, fr att lsaren ska f en knsla fr
dennas/dessas frfrstelse och utgngspunkt i tolkningsprocessen.
Databearbetning eller Analys
Denna sista del i metoddelen r motiverad om du har anvnt mer avancerade statistiska
metoder n t-tester och variansanalyser (t ex klusteranalys eller multidimensionell skalning), gjort berkningar eller transformeringar som r ovanliga, eller genomfrt en
kvalitativ studie. I det sistnmnda fallet r det vanligt att forskaren utfrligt beskriver
proceduren fr sjlva databearbetningen (eftersom bearbetningsmetoderna ofta skiljer sig
t mellan olika forskare i strre utstrckning n som r vanligt inom den mer kvantitativt
inriktade forskningen), samt eventuella referenser fr sjlva analystekniken. Speciellt
viktig r allts denna del om du gjort en kvalitativ analys, rubriken blir d Analys.
Resultat
Resultatdelen r rapportens epicentrum. Rent schematiskt befinner vi oss nu i den tredje
delen av timglaset, fortfarande runt midjan, vilket innebr att de erhllna resultaten klart
och koncist rapporteras. Ett misstag som mnga gr r att redan i resultatdelen brja
diskutera och dra slutsatser om varfr resultaten ser ut som de gr. Diskussionsansatser
hr dock inte till resultatdelen; inte heller reflektioner av typen: vilket var en verraskning!. Spara de mer diskuterande inslagen till diskussionsdelen. Emotionella uttryck
stryks helt (gller genomgende i hela rapporten).
ven i rapporter som redovisar kvalitativ forskning r det fr det mesta lmpligt med
separat resultat- respektive diskussionsdel. Resultatdelen fr dock ofta en mer tolkande
karaktr nr en kvalitativ studie avrapporteras n vad som r vanligt nr kvantitativ
forskning redovisas. Diskussion av resultaten i frhllande till annan forskning, relationen till olika teorier samt mer resonerande diskussioner, br nd tillhra diskussionsdelen. Ibland kan det dock vara lmpligt att sl ihop dessa tv delar till en (Resultat och
Diskussion). Frfarandet krver en hel del av frfattaren fr att det ska bli bra, eftersom
risken kar fr att redovisningen blir rrig. I vrsta fall kan det vara svrt att veta vad
som sades av informanterna, vad som r en sammanfattning av vad som sades, vad som
r resultatet av analysen, och vad som r vidare tolkningar och diskussioner av resultaten.
I vissa fall gynnas strukturen av underrubriker vilka bde kar lsbarheten och underlttar fr lsaren att ta till sig materialet.

5
Oavsett om resultaten r av kvalitativt eller kvantitativt slag, sker den huvudsakliga
redovisningen i ord, texten r med andra ord det mest centrala. Finns det mycket siffror i
resultaten redovisas dessa lmpligen i en eller flera tabeller (tabelltext skrivs alltid ovanfr tabellerna), se exempel. Kanske blir resultaten mer lttverskdliga om de redovisas i
figurform (figurtext skrivs alltid under figurerna). Figurer kallas allt som inte r text eller
tabell, som bilder, diagram och fotografier. Varken tabellerna eller figurerna ska dock
duplicera det som str i texten. Samma data ska naturligtvis inte heller presenteras bde i
tabell- och figurform. Anvnd tabeller respektive figurer fr att presentera material s att
det blir mer begripligt. Mycket siffror i texten gr den tung och svrlst, p samma stt
kan samband och interaktioner mellan olika faktorer oftast bli klarare om de presenteras i
figurform. Det ska dock alltid finnas text som hjlper lsaren att frst informationen i
tabeller respektive figurer.
Nedan finner du samma information presenterad svl i en tabell (Tabell 1), som i en
figur (Figur 1). Du kan drmed jmfra vilket av dessa presentationsstt som erbjuder
mest och bst information till lsaren. Det r allts upp till dig som frfattare att vlja
mellan att anvnda tabeller och/eller figurer (samt om figurerna ska vara i form av stapeldiagram eller linjediagram eller ngon annan av alla de former som moderna datorprogram erbjuder). Det tl dock att upprepa att den lpande texten r det primra,
tabeller/figurer anvnds endast fr att frstrka texten inte fr att erstta den och
enbart i de fall nr de r ndvndiga fr att ka lsbarheten och frstelsen av resultaten.
Tabell 1. Medelvrden (och standardavvikelser) i minnespong fr unga (20-25 r),
medellders (45-50 r) och gamla (70-75 r) fre respektive efter minnestrning.
Minnespong
ldersgrupp

Fre trning

Efter trning

Unga (n=20)
Medellders (n=20)
Gamla (n=20)

145,3 (3,6)
148,5 (4,4)
101,5 (7,9)

146,1 (4,1)
147,1 (5,1)
141,8 (9,9)

Fre trning
Fre
trning

160
140
120

Efter trning
trning
Efter

100
80
60
40
20
0
Unga

Unga

Medellders

Medellders

ldersgrupp

Gamla

Gamla

Figur 1. Medelvrden i minnespong fr unga (20-25 r, n=20), medellders (45-50 r,

n=20) och gamla (70-75 r, n=20) fre respektive efter minnestrning.

6
Statistiska resultat ska naturligtvis ocks redovisas korrekt, men eftersom det finns en
mngd olika statistiska metoder r det omjligt att ge exempel p alla dessa i denna
skrift. De flesta statistikbcker har dock exempel, titta ocks i redan publicerade artiklar
(ngra exempel erbjuds dock i Del 3). Slutligen, glm inte den expertkunskap som din
handledare har nr det gller svl sjlva statistiken som det stt den br redovisas p.
Samma rd gller frsts dig som genomfrt en kvalitativ studie och nu avrapporterar
denna din handledare har expertkunskap p omrdet. ven rdet att lsa publicerade
forskningsartiklar gller frsts den kvalitativt inriktade; speciellt med tanke p att
metoderna utvecklas snabbt vilket ven gller stten att sammanstlla och presentera
kvalitativa material (fr ett exempel, se Del 3).
Ibland kan det vara lmpligt att anvnda sig av underrubriker i resultatdelen. Exempelvis
nr mnga analyser p flera olika tester ska redovisas. Om du redovisar kvalitativa data
kan detta ocks vara relevant och underltta fr lsaren, eftersom resultatdelen d ofta r
mer omfattande med text och citat frn informanter.
Diskussion
Den sista egentliga delen av rapporten r diskussionen. P ett stt kan denna del ses som
spegelvnd gentemot inledningen. Vrt timglas gr nu frn den smalare midjan mot den
bredare basen. Efter att kort tergett syftet med studien och versiktligt sammanfattat
resultaten i ord, diskuteras de egna resultaten och vad de kan bero p, pverkas av, o s v.
I samband med detta kan det vara lmpligt att diskutera olika aspekter av validitet och
reliabilitet, eventuella begrnsningar av studien och alternativa frklaringar till resultaten. En del vntar dock med detta till senare i diskussionen, kanske tills nst sista
stycket innan ett sammanfattande stycke. Speciellt om det inte upplevs varit problematiskt med vare sig reliabiliteten eller validiteten. Drefter diskuteras resultaten i relation
till andras forskning som r direkt relaterad till den egna forskningen (hur r det med
generaliserbarheten, skiljer sig underskningsdeltagarna mellan studierna, har olika tester
eller metoder anvnts?). Sedan breddas diskussionen ytterligare och resultaten diskuteras
i relation till den teori/de teorier som presenterades i introduktionen. Detta betyder inte
att du inte fr anvnda nya referenser i diskussionen, allts sdana som du inte tagit upp i
inledningen. Dremot br inga nya teorier tas upp, om inte synnerliga skl freligger. Ett
sdant skl skulle kunna vara att de erhllna resultaten r ovntade och endast kan
frklaras utifrn en teori som visserligen inte presenterades i introduktionen men som
ger relevans. Allra sist frsker vi stta in de egna resultaten i ett strre sammanhang
(det sammanhang som inledde sjlva inledningen), samt kanske ngra egna kvalificerade
sammanfattande reflektioner. Diskussionen gr frn det smalare (dina resultat) till det
bredare (jmfrelser med andras resultat och teorier).
Av det ovanstende framgr att ven om diskussionsdelen r relativt fri och ppen fr
egna reflektioner vad gller de erhllna resultaten mste resultaten nd kunna diskuteras
i relation till egen och andras forskning. Vilda spekulationer som inte r frankrade p
ngot stt, varken i tidigare forskning eller i de erhllna resultaten, br undvikas. Detsamma gller tendenser till att vertolka resultaten. I vrigt r det upp till din kreativitet;
ngot som gr att diskussionsdelen ofta tar lngre tid att skriva n vad ven vana forskare
rknar med. Frslag p vidare forskning som kan vara relevant och viktig fr att p ett
bttre/djupare stt besvara frgor inom problemomrdet fr studien frekommer ofta i

7
publicerade artiklar och kan ven uppmuntras i examensuppsatser. Sist i denna del
frekommer ofta en kort summering av huvudresultat och slutsatser, ngot i stil med:
Sammanfattningsvis visar resultaten att . Har du en lngre diskussion med mnga
olika punkter kan det vara vrdefullt fr lsaren med en kort summering av dina
(viktigaste) slutsatser i ett eget stycke. Observera dock att detta inte r ett tvingande krav
utan en mjlighet att ytterligare hjlpa lsaren att ta till sig den kunskap du presenterar.
Referenser
Samtliga skrifter som du hnvisat till i texten mste anges hr. Observera dock att
referenslistan aldrig inkluderar annat n det som det hnvisas till i texten. Var drfr
noga med att kontrollera att samtliga referenser i texten ocks finns med i referenslistan.
Tnk ocks p att referenserna mste vara exakta ned till varje bokstav, siffra och enskilt
komma; speciellt volym- och sidnummer slarvas det ofta med. Referensernas funktion r
att en framtida lsare sjlv ska kunna hitta originalreferensen, och de skrivs i bokstavsordning utifrn frfattarnas efternamn. Fr ordningen mellan referenser med samma
frstefrfattare, utg ifrn andrafrfattaren. Frekommer fler referenser med exakt
samma frfattare, utg ifrn rtal med ldsta artikeln frst. Om tv olika frstefrfattare
har samma efternamn, utg ifrn frstefrfattarens initialer (alfabetisk ordning). Refereras till flera arbeten av samma frfattare dr arbetena har samma rtal, lgg till sm
bokstver i alfabetisk ordning (a, b, c) efter rtalet i respektive referens. En blankrad
mellan varje referens; ingen uppdelning efter typ av referens. Referenserna skrivs med
10-punkters teckenstorlek, se exempel nedan. Observera anvndningen av sm respektive
stora bokstver i tidskriftsnamn, kursivering, titlar p artiklar respektive bcker, mellanslag mellan initialer, placering av initialer, placering av upplagenummer etc.
Nr ortsnamn frekommer i en referens, finns det vissa stder (t ex London, San
Francisco och Paris) som inte behver anges tillsammans med namn p delstat (fr ort i
USA), eller land som staden ligger i. Dessa stder finns listade i APA-manualen (sid.
217). Vid oskerhet r det dock aldrig fel att skriva ut frkortningen p delstatsnamn/
land. I exemplet nedan str delstatsnamnet (Illinois i frkortning) efter stadens namn.
Roberts, G. C. (1992). Motivation in sport and exercise: Conceptual constraints and convergence. I G. C.
Roberts (Red.), Motivation in sport and exercise (sid. 3-29). Champaign, IL: Human Kinetics.

Om en andrahandsreferens anvnts, skrivs endast denna in i referenslistan. Hayes och

Joseph anges i referenslistan om du i texten skrivit in: Det har freslagits att upplevelser
av lycka r relaterat till en lgre grad av neuroticism (Costa & McCrae, 1980, refererat i
Hayes & Joseph, 2003).
Rapporter publicerade i vetenskapliga tidskrifter skrivs p fljande stt:
Paffenberger, R. S., Hyde, R. T., Wing, A. L., & Hsieh, C. (1986). Physical activity, all cause mortality
and longevity of college alumni. New England Journal of Medicine, 314, 605-613.
Srlie, T., & Sexton, H. C. (2001). The factor structure of The Ways of Coping Questionnaire and the
process of coping in surgical patients. Personality and Individual Differences, 30, 961-975.
Zweig, D., & Webster, J. (2004). What are we measuring? An examination of the relationship between the
big-five personality traits, goal orientation, and performance intentions. Personality and Individual
Differences, 36, 1693-1708.

8
Om det r fler n 6 frfattare, anges endast de 6 frsta i referenslistan (fljt av et al.):
Solomon, D. A., Keller, M. B., Leon, A. C., Mueller, T. I., Shea, M. T., Warshaw, M., et al. (1997).
Recovery from major depression. A 10-year prospective follow-up across multiple episodes. Archives of
General Psychiatry, 54, 1001-1006.

En hel bok:
Johannison, K. (1994). Den mrka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin-de-sicle. Stockholm:
Nordstedts.
Weiner, B. (1986). An attribution theory of motivation and emotion. New York, NY: Springer.

Ett kapitel i en bok:

Kamiya, J. (1969). Operant control of EEG alpha rhythm and some of its reported effects on
consciousness. I C. T. Tart (Red.), Altered states of consciousness (sid. 507-517). New York, NY: Wiley.
Schutz, R. W., & Gessaroli, M. E. (1993). Use, misuse, and disuse of psychometrics in sport psychology
research. In R. N. Singer, M. Murphey, & L. K. Tennant (Eds.), Handbook of research in sport psychology
(pp. 901-917). New York, NY: Macmillan.

Observera: I frsta referensen ovan (Kamiya) har I anvnts fr att indikera i vilken
bok bidraget r publicerat, p engelska motsvaras detta av In (se Schutz & Gessaroli).
P samma stt anges Red. p svenska och Ed. p engelska fr redaktren (Editor)
samt sid. respektive pp. fr sidorna (pages). Skriver du p svenska, anvnd fr alla
referenser frsta alternativet, skriver du p engelska, anvnd det andra alternativet.
Doktorsavhandlingar:
Hassmn, P. (1991). Perceived exertion: Applications in sports and exercise. Opublicerad doktorsavhandling, Stockholms universitet.

Uppsatser publicerade p svenska universitet:

Andersson, P. (2005). Psykologiska aspekter p sjukskrivningar. (Opublicerad C-uppsats). Stockholms
universitet, Psykologiska institutionen.

Arbeten utan frfattare:

National Health and Medical Research Council (2000). Postnatal depression: A systematic review of
published scientific litterature to 1999. Canberra, Australien: National Health and Medical Research
Council.

Rapporter publicerade i elektroniska tidskrifter (frsta exemplet anger en som r en exakt kopia
p original som finns i pappersform, andra exemplet finns endast on-line varfr ven adressen anges):
Kabot, S., Masi, W., & Segal, M. (2003). Advances in the diagnosis and treatment of autism spectrum
disorders. [Elektronisk version]. Professional Psychology: Research and Practice, 34, 26-33.
Glogoff, S. (2001, Mars). Virtual connections: Community bonding on the Net. First Monday, 6 (3).
Hmtad 15 november 2005, frn www.firstmonday.org/issues/ issue6_3/glogoff/index.html

Websida utan frfattare:

Titeln p dokumentet. (rtalet). Beskt dag mnad r p www.fullstndig.adress.in.hr.

9
Tidningsartikel ur pappersversion:
Hassmn, P. (2001, 5 november). Drfr dopade sig Ludmila. Expressen, sid 3.

Tidningsartikel hmtad frn dagstidningens hemsida:

Fransson, M. (2005, 14 november). Tre kronors segersvit sprack. Dagens Nyheter. Hmtad 14 november
2005 p www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=575&a=487138& previousRenderType=6.

Film, generellt gller:

Efternamn, Initial/er. (Producent), & Efternamn, Initial/er (Regissr). (rtal). Titel p filmen [Biograffilm].
Ort, Land: Filmbolag.

Skiva, generellt gller:

Efternamn, Initial. (Datum fr utgivning/copyright). Titel p sngen/lten [om artisten inte r samma som
tidigare anges artistens Efternamn och Initial]. P Titel p skivan [CD eller aktuellt medium]. Ort, Land:
Skivbolag. (Inspelningsdatum om det skiljer sig frn utgivningsdatum)

Den frdiga referenslistan br drmed se ut s hr:

Referenser
Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1980). Influence of extraversion and neuroticism on subjective well-being:
Happy and unhappy people. Journal of Personality and Social Psychology, 38, 668-678.
Duda, J. L. (1993). Goals: A social cognitive approach to the study of motivation in sport. I R. N. Singer,
H. A. Hausenblas, & C. M. Janelle (Red.), Handbook on sport psychology (sid. 421-436). New York:
Macmillan.
Hassmn, P., Koivula, N., & Hansson, T. (1997). The effect of noise on cardiac deceleration in elite male
golfers differing in trait anxiety. I A. Preis & T. Hornowski (Red.), Fechner Day 97, Proceedings of the
Thirteenth Annual Meeting of the International Society for Psychophysics (sid. 201-206). Poznan, Polen:
The International Society for Psychophysics.
Hills, P., & Argyle, M. (2001a). Happiness, introversion-extraversion and happy introverts. Personality
and Individual Differences, 30, 595-608.
Hills, P., & Argyle, M. (2001b). Emotional stability as a major dimension of happiness. Personality and
Individual Differences, 31, 1357-1364.
Johannison, K. (1994). Den mrka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin-de-sicle. Stockholm:
Nordstedts.
Kabot, S., Masi, W., & Segal, M. (2003). Advances in the diagnosis and treatment of autism spectrum
disorders. [Electronisk version]. Professional Psychology: Research and Practice, 34, 26-33.
National Health and Medical Research Council (2000). Postnatal depression: A systematic review of
published scientific litterature to 1999. Canberra, Australien: National Health and Medical Research
Council.
Yamaguchi, Y. (1987). A cross-national study of socialization into physical activity in corporate settings:
The case of Japan and Canada. Sociology of Sport Journal, 4, 61-77.
Zweig, D., & Webster, J. (2004). What are we measuring? An examination of the relationship between the
big-five personality traits, goal orientation, and performance intentions. Personality and Individual
Differences, 36, 1693-1708.

10
Formella Riktli njer fr Tryckfrdigt Origi nal
Typsnitt: Times New Roman med 12 punkter (utom referenslistan som skrivs med 10
punkter). Text i figurer skrivs med annat typsnitt (10 eller 12 punkter), fr att ka lsbarheten (APA-manualen rekommenderar sans serif typsnitten Arial, Futura eller Helvetica).
Radavstnd: Det tryckfrdiga originalet ska alltid skrivas med enkelt radavstnd. Vissa
handledare fredrar dubbelt radavstnd fr arbetsmanus frga din handledare.
Marginaler: Rak vnster- och hgermarginal, 3 cm breda. Likas ska texten brja och
sluta 3 cm frn papperets ver- respektive underkant. Texten ska genomgende vara 15
cm bred frutom sammanfattningen som ska vara 12 cm bred. Varje nytt stycke fregs
av en blankrad (men inget indrag).
Betoning: Fr att betona enstaka ord anvnds kursiv stil (italics). Skulle detta mot
frmodan inte vara mjligt av skrivtekniska skl anvnds understrykning istllet (blanda
dock inte kursivering med understrykning). Fet stil undviks alltid.
Nyckelord: Behvs inte. Tidigare vanligt, men moderna skmotorer gr dessa verfldiga.
Sidnummer: Med brjan frn sidan 2, centrerat ver texten, se exempel (sidnumreringen
placeras 2 cm frn papperets verkant, texten 3 cm frn papperets verkant).
Referenser: Se exempel. Vid tveksamheter, konsultera APA-manualen. Observera: I
olika manualer/anvisningar frekommer fortfarande understrykningar i referenslistan,
dessa omvandlas till kursiv stil vid textsttning p tryckeriet. Inga understrykningar ska
frekomma i tryckfrdiga original (undantag, se betoning ovan). Skrivs med 10 punkter i
institutionens rapporter.
Citat: Ett citat p mindre n 40 ord anges med citattecken svl fre sjlva citatet som
efter (se exempel nedan). Vill du citera ett lngre stycke kan detta ske (br dock
anvndas sparsamt), men d ska citatet utgra ett sjlvstndigt stycke med 1 cm indrag
frn vnstermarginalen (se exempel nedan). I samtliga fall anges svl referensen i frga
som den sida (sidor) som orden frekommer p i originalrapporten direkt efter citatet.
Observera att lngre citat n 500 ord krver skriftligt tillstnd frn upphovsrttsinnehavaren. Exempel:
Frre n 40 ord: Frfattarna (Koivula, Hassmn & Fallby, 2002) drog slutsatsen att it
seems likely that the relation between self-esteem and perfectionism differs depending on
which dimensions of self-esteem and perfectionism that are being considered (sid. 873).
Fler n 40 ord: Kanske leder kritiska bedmningar frn signifikanta andra (frldrar), mjligtvis i kombination med smre sjlvknsla och sjlvfrtroende, till att
dessa idrottare i hgre grad vljer att undvika utmanande och tvlingsinriktade
situationer fr att inte drabbas av kritik. De uppvisar slunda en hgre grad av
amotivation (Hassmn, N., 2003, sid. 37).

11
Tabeller: Tabelltext ovanfr tabellen, drefter vgrt linje (se exempelrapporten).
Undvik tabeller som r s stora att det krvs fler n tre vgrta linjer. Tnk p att det ska
vara tydligt och lttverskdligt. Inga lodrta linjer. Du kan inte heller klippa och klistra
in tabeller direkt frn kalkyl- eller statistikprogram eftersom de sllan uppfyller ovanstende formalia.
Figurer: Figurtext under figuren. Frsk om mjligt att anvnda typsnitten Arial, Futura
eller Helvetica i sjlva figuren (10 eller 12 punkter). Figuren mste vara klar och tydlig,
undvik att gra den hgre n en tredjedels sida (maximal bredd: 15 cm = som vrig text).
Tnk srskilt p att symbolerna i figuren br vara klara och tydliga (och att de mste
kunna kopieras i svartvitt utan att bli otydliga). Se exempelrapporten.
Sprk: Svenska gller i frsta hand. Efter verenskommelse med handledare och examinator kan engelska anvndas. Oavsett om du skriver p svenska eller engelska r det alltid lmpligt att lta ngon sprkkunnig person granska manuset fr att undvika ondiga
sprkfel i slutversionen. Sjlvklart anvnder du ven ordbehandlingsprogrammets sprkgranskningsfunktion. Ibland r det svrt att hitta bra svenska versttningar till engelska
begrepp. Anvnd d det engelska (och ge en bsta mjlig svensk versttning inom
parentes). Speciellt om det engelska begreppet r vedertaget, knt och vetenskapligt
definierat, kan en del av den information som detta begrepp ger frsvinna i versttningen. Konsultera din handledare om du r osker.
Innehllsfrteckning: I vetenskapliga rapporter frekommer sllan innehllsfrteckningar. De kan i undantagsfall vara motiverade om rapporten r lng (>30 sidor). Frsk
dock att undvika innehllsfrteckningar (och alltfr lnga rapporter).
Appendix: Undvik appendix. I vetenskapliga rapporter r utrymmet begrnsat och inga
vetenskapliga tidskrifter har som regel rd med dylikt. Har du anvnt ett vlknt och
tidigare publicerat test finns det ingen anledning att inkludera testet som ett appendix, du
anger istllet referens/er i metoddelen dr du beskrivit materialet ifrga. r testet
skyddat, ofta visat genom symbolen , fr du inte trycka upp det i appendix om du
inte begrt och beviljats tillstnd till detta av upphovsrttsinnehavaren. Har du dremot
konstruerat ett eget test eller frgeformulr som inte tidigare finns publicerat, och du inte
p ett tydligt och klart stt kan inkludera informationen i metoddelen av rapporten, kan
det vara lmpligt att inkludera detta i appendix. Rdgr med din handledare.

1
Anvisni ngar och Rd i Punktform
Ngra generella rd
Ls mnga publicerade vetenskapliga artiklar. Genom dessa kan du se hur en vetenskaplig rapport
br struktureras. Speciellt kan det ge dig kunskap om hur artiklar skrivs inom ditt omrde, d det
kan finnas variationer som beror p inriktning och metodval samt den praxis som utvecklats. Med
tanke p det sistnmnda r det frsts viktigt att ta del av s frsk forskning som mjligt; med
andra ord, ls nyligen publicerade vetenskapliga artiklar.
Kom ihg att en viktig del av forskningsprocessen r genomgngen av tidigare forskning inom ditt
och nrliggande forskningsomrden. Strva efter att frmst anvnda dig av primra publikationer.
Viktigt att tnka p
* Flj anvisningarna. Det r tyvrr vanligt med mer eller mindre slarvigt fljda anvisningar (t ex
saknas titel och namn ovanfr sammanfattningen, som ven den ibland saknas). Slarvar du med
denna egentligen ganska enkla del, kan det vara svrt att knna frtroende fr det du innehllsmssigt presenterar.
* Ofullstndiga sammanfattningar frekommer ocks. De ska innehlla: (1) kort introduktion till
omrdet/ studien, (2) syftet, (3) den anvnda metoden, (4) huvudresultat, och (5) slutsatser; allts en
fullstndig sammanfattning av rapportens alla delar p 100-150 ord.
* Ostrukturerade inledningar r inte ovanligt. Tnk p att g frn det generella till det specifika
fram till syftet med din forskning. Brja brett s att lsaren fr en introduktion till forskningsomrdet och g sedan igenom tidigare forskning som r av relevans fr din studie. Avsluta
inledningen med att uttrycka syftet med studien rd trd genom inledningen.
* Felaktiga och/eller svrtolkade tabeller och figurer frekommer alltfr ofta. Syftet med dessa r
att tydliggra vissa av underskningsresultaten. Flj drfr givna anvisningar och vlj framstllning
s att ven andra (inte bara du) frstr vad som framkommit av forskningen. Testa genom att lta
ngon annan frklara resultaten fr dig utifrn dina tabeller och figurer, r det vad du ville visa? r
tabell- respektive figurtexter tillrckligt utfrliga och tydliga, samtidigt som de r koncisa? Glm
inte heller att frgglada figurer i originalmanuset blir svartvita vid kopiering de mste nd vara
lsbara.
* Kom ihg att det alltid ska finnas beskrivande text till tabeller och figurer (det rcker inte med
figurtext). Samtidigt som vi sger detta upprepar vi att exakt samma data inte fr redovisas i flera
former. Data redovisas antingen i text, tabell, eller figur. Frutom att det skapar frvirring att
redovisa samma data flera gnger i samma rapport, r det dessutom ett oekonomiskt stt att
kommunicera information. Men vljer du tabeller/figurer ska du nd i texten lyfta fram de
viktigaste fynden, terigen fr att underltta lsarens frstelse.
* Obegripliga och/eller felaktigt redovisade statistiska analyser och analysresultat, kan gra det
mycket svrt fr lsaren att frst resultaten och drmed vad du diskuterar och de slutsatser du
kommer fram till. Studera tidigare forskningsartiklar fr att se hur analyser och analysresultat br
redovisas.
* Det r alltfr vanligt (ven hos mnga erfarna artikelfrfattare) med ofullstndiga och/eller felaktigt skrivna referenslistor, vilket gr det svrt eller omjligt fr lsaren att sjlv finna litteraturen.
* Rrig anvndning av tempus r vanligt i studentarbeten. I strre delen av rapporten r det
vanligast att hlla sig till dtid. Du skriver exempelvis Frfattarna visade p att det finns .,
Syftet med freliggande studie var slunda att studera ., och Underskningsdeltagarna brjade
med att . I resultatdelen anvnds med frdel ocks dtid, t ex Ett t-test fr oberoende mtningar
visade en signifikant . Men nr du diskuterar resultaten och presenterar slutsatserna, r det ofta
smidigast att anvnda sig av nutid, t ex Analysresultaten indikerar en frndring hos och
Sammanfattningsvis tyder resultaten p att det finns .. Viktigast r dock att frska vara
konsekvent och inte ndra vilt och pltsligt i samma del/avsnitt av arbetet.

2
* Ett stycke ska alltid best av minst tv meningar. Lgg ihop med fregende eller efterfljande
stycke, dela upp meningen i tv, eller frtydliga och utka med ytterligare meningar.
* Brja inte en mening med siffror. Istllet fr att skriva 36 kvinnor deltog i ..., kan du skriva
Totalt deltog 36 ... eller I studien deltog 36 .... Alternativt, skriv Trettiosex kvinnor
* Anpassa rapporten till din forskning. r det Frsksdeltagare eller Underskningsdeltagare som
gller? Har du Apparatur och Material, eller kanske enbart Material? Rubriker och underrubriker r
till fr att underltta fr lsaren s att ditt budskap nr fram, de har inget egenvrde.
* Undvik uttryck som vi gjorde, jag tyckte. Skriv inte Vrt syfte var ... utan hellre Syftet
med studien var ... (att det r ert syfte i er rapport r ju ganska sjlvklart). I begrnsad utstrckning
kan det dock vara motiverat att anvnda sig av pronomen kanske i metoddelen (vrt val av
metod grundade sig p...) eller i diskussionsdelen (vi anser att detta beror p...). Tnk d p att
gra det entydigt. Det kan skapa frvirring om uttrycket vi tycker i samma arbete kan referera till
vi mnniskor i allmnhet, vi kvinnor, vi forskare och till er som frfattare av arbetet.
Anvnds vi (eller jag om du r ensamfrfattare) se d till att det r glasklart att det just gller
dig/er som frfattare och inga andra.
* Anvnd inte ordet man, t ex man verkar tycka det r ... (om du inte faktiskt menar en man).
Man r talsprk och br undvikas i vetenskaplig text.
* Undvik jargong, ett verflde av ord, slanguttryck, och massor av synonymer fr att beteckna
samma sak/begrepp. Detta kan vara positivt i ett sknlitterrt verk, men i en vetenskaplig rapport r
det viktigt att undvika missfrstnd och felaktiga tolkningar av innehllet.
* Se till att ditt sprk inte r sexistiskt, rasistiskt, eller frgat av frdomar av olika slag. Tnk p
vilka begrepp, uttryck och kategoriseringar du anvnder. Anvnd till exempel inte orden flickor
och pojkar, fr vuxna (ver 18) kvinnor respektive mn. Anvnd rullstolsburen istllet fr
rullstolsbunden. Talar du om idrottare som grupp, inkluderandes bde kvinnor och mn, anvnd
inte uttrycket idrottsmn (utan idrottare som passar lika bra fr kvinnor som fr mn).
* Rensa sprket frn emotionellt laddade uttryck. Frutom att de ofta r ondiga och talsprkiga,
omfattar de ofta vrderingar som inte hr hemma i ett vetenskapligt arbete.
* Om du har flera referenser i texten inom samma parentes, ska dessa anges i bokstavsordning, t ex
(Andersson & Berger, 1998; Frost, Kenow, Williams, & Clarke, 2003; Hanson & Boyd, 1987).
* Gr inte din forskningsrapport till ett forum fr personliga sikter som inte grundas i den forskning du utfrt och de resultat som framkommit. Om du exempelvis ftt fram att en majoritet av
underskningsdeltagarna r negativa till djurfrsk inom psykologin, ska du inte lgga in personliga vrderingar t ex genom att tolka resultaten ... vilket beror p att dessa mnniskor inte inser hur
viktigt och vrdefullt det r med djurfrsk .... I detta exempel r det frfattarens sikt att det r
viktigt och framfrandet av dessa sikter finns det andra forum fr. En vetenskaplig rapport/uppsats
ska inte agitera, frmana, missionera eller sprida subjektiva sikter och sanningar. Dremot gr
det frsts bra att argumentera, diskutera, problematisera, underska och utvrdera.
* Frsk att hlla dig kortfattad. Lngden p ett arbete varierar givetvis beroende p omrde och
vilken metod som anvnts, men arbeta p att skriva s klart och koncist som mjligt. Ibland kan det
innebra att du mste stryka olika favorituttryck och lsklingsmeningar, men om det betyder att du
mer effektivt nr fram med ditt budskap r det vrt det. Ibland r det ven ltt att, speciellt i
inledningen, ta med sdant som visserligen r intressant fr omrdet du arbetar inom, men som inte
r direkt och omedelbart relaterat till studiens syfte. Detta ska d strykas, oavsett hur genialiskt det
n r och hur vlskrivet stycket n m vara.
* Fr laborationsrapporter och mindre studentarbeten ges ofta anvisningar vad gller ungefrligt
omfng. Fr examensarbeten varierar lngden mer, men sikta p ungefr 15-25 sidor fr en Cuppsats (vlskrivna kortare arbeten finns). Fler n 30 sidor fr en C-uppsats frekommer. Det r
ibland motiverat, men ofta ett resultat av frfattarens ofrmga att fatta sig kort och/eller en

3
ofrmga att avgrnsa sitt arbete. Det r sllan lngden (kvantiteten) som gr en bra uppsats utan
innehllet (kvaliteten). Psykologexamensarbeten och magisteruppsatser r dock ofta ngot lngre
n C-uppsatser.
Exempel p Resultatredovisningar
Nedan redovisas exempel p hur data kan redovisas fr ngra av de vanligaste statistiska analysteknikerna. Din handledare kan skert rda dig vad gller vriga resultatredovisningar.
Kvantitativ redovisning
2

Ett -test visade p ett signifikant samband mellan Sjlvknsla och Typ av Motivation ( 2 (9) =
74,99, p < 0,001). Post hoc test visade att den observerade frekvensen fr kombinationen HH/HH
var hgre n vad som kunde frvntas av slumpen ( = 6,1, p < 0,001), se Tabell 3.
Ett t-test fr oberoende mtningar visade p en signifikant skillnad mellan grupp A och grupp B
(t(62) = -2,49, p = 0,016) vad gller upplevd begriplighet. Individerna i grupp A skattade i
genomsnitt lgre n de i grupp B (se Tabell 1).
Ett t-test fr oberoende mtningar visade p en signifikant skillnad mellan kvinnor och mn (t(39)=
2,25 , p = 0,029 ). Kvinnor skattade i genomsnitt mer/starkare skuldknslor i samband med mat och
tande n mn, se medelvrden i Tabell 4.
Skillnaderna mellan grupperna vad gller somatisk ngslan och oro p CSAI-2 skalan var sm
(Tabell 2). Fljaktligen visade en envgs ANOVA p ett icke-signifikant resultat (p > 0,05).
En envgs MANOVA, med SE-kategori som den oberoende variabeln och pong p de tv
TEOSQ-skalorna som de beroende variablerna, visade p en signifikant effekt av SE-kategori
(Pillai-Bartlett trace =,19, F(6, 620) = 11,03, p < 0,0001).
Kvalitativ redovisning
En redovisning av resultat nr teoriledd tematisk analys utfrts kan se ut p fljande stt: Nedan
redovisas de huvudteman som sedan tidigare bestmdes; ledarskap, kultur, visioner, samt kommunikation; samt det tema som framkom under analysen: internationalisering.
Ledarskap
Efter att ledningen p fretaget till stora delar bytts ut, upplevde respondenterna det som om det
skedde en frndring i ledarskapet. Samtliga respondenter nmnde att ledarskapet gtt frn att ha
varit av en mer frvaltande karaktr, till att vara mer dynamiskt och frndringsinriktat. Det
upplevdes som om det skedde en nystart och kraftansamling, med nya visioner och ml, dr den
nya chefen fungerade som en inspirerande och motiverande ledare istllet fr den traditionella
chefen. Mnga av respondenterna upplevde detta som positivt och motiverande, ett ftal uttryckte
dock viss oskerhet i hur de skulle frhlla sig till detta nya ledarskap d de under s lng tid
(mellan 23 och 28 r), levt med den tidigare chefen och garen.
Hon kom in som en uppfriskande storm, bytte ut dom gamla gaggiga och dammiga
gubbarna, formulerade visioner tillsammans med oss vriga anstllda. Det var det var
hrligt. En chef som fick oss, i alla fall mig att vilja ngot mer. Inte bara kollade oss eller
tyckte att det var viktigt att vi gjort vra timmar varje dag och inte var p lunchen fr
lnge.
Det var ganska omtumlande. Har ju levt med det gamla sttet lnge. Kanske fr lnge..
egentligen kanske man skulle stuckit fr lnge sen. Men det r vl s hr de ska va nu.
Spnnande r de ju, men man vet ju inte vad som frvntas av en nu, fr man fortstta att
pyssla med sitt eller ska man ocks bli en nyskapare?