2426A

Studiemedelsguiden
det viktigaste du behver veta om studiemedel
2008
1
Innehllsfrteckning
Studiemedel fr dig som ska brja studera
Nr du r sjuk, vrdar dina barn eller vrdar en nrstende
Vilka utbildningar ger rtt till studiemedel? ...................................... 5
Studiemedel nr du r sjuk ........................................................ 27
Hur gammal r du? ..................................................................... 5
Sjukanmlan till Frskringskassan .............................................. 27
S hr mnga veckor kan du f studiemedel .................................. 6
Studiemedel vid tillfllig vrd av barn ........................................... 27
Dina studieresultat mste vara tillrckliga ........................................ 7
Studiemedel nr du vrdar en av dina nrstende ........................ 28
Om du r utlndsk medborgare ................................................. 10

terbetalning av dina tidigare ln ............................................... 10
Har det hnt ngot med dina studier eller dina inkomster?
Nr du inte kan f studiemedel .................................................. 11
Du r skyldig att anmla ndrade frhllanden ............................. 30

Adressndring ......................................................................... 30
Skolornas uppgiftsskyldighet ....................................................... 30
Frn anskan till beslut

Ansk elektroniskt snabbt och enkelt i Mina sidor ...................... 13
Frifylld anskningsblankett i brevldan ........................................ 13
CSN kan krva tillbaka dina studiemedel
Anskningsblankett ................................................................... 13
Studieavbrott ............................................................................ 31
Viktigt att tnka p nr du fyller i en anskningsblankett ................. 14
Fr hg inkomst ....................................................................... 31
Nr kommer ditt beslut? ............................................................ 14
Om du inte anmler ndrade frhllanden .................................. 31
Om du vill verklaga ................................................................ 14

CSN:s beslut om studiemedel innehller mycket ........................... 14
Srskilda regler fr dig som studerar utomlands
Dina studiemedel berknas per vecka
Utbytesstudier .......................................................................... 34
Hgskole- och universitetsutbildning i Sverige ................................ 15
Sprkkurser ............................................................................. 35
Utbildningar p grundskole- och gymnasieniv
Andra utbildningar med srskilda regler ....................................... 35
samt vriga utbildningar p eftergymnasial niv ........................... 15
Utbildningar som du inte kan f studiemedel fr ............................ 36
Du kan spara veckor ................................................................. 16
Examensarbete, praktik eller utlandsfrlagd utbildning .................... 36
Heltid eller deltid ...................................................................... 16
Om du behver ett intyg om studiefinansiering .............................. 36
Grundlggande krav fr att du ska f studiemedel ......................... 33
Dina studiemedel berknas per vecka ......................................... 36

S hr mycket studiemedel kan du f
S hr mycket studiemedel kan du f .......................................... 37
Studiemedel r bidrag och ln .................................................... 19
Nr kommer dina pengar? ........................................................ 37
Tillggsbidrag fr barn .............................................................. 20
Du r skyldig att anmla ndrade frhllanden ............................. 38
Tillggsln .........................................................................20
Om du inte anmler ndrade frhllanden .................................. 38
Merkostnadsln...................................................................20
Vad hnder om du blir sjuk utomlands? ....................................... 38
Det hgre bidraget ................................................................... 21
Vrd av barn eller nrstende .................................................... 38
Du fr rabatter genom CSN-kortet, Mecenatkortet
Har du ekonomiskt std frn ett annat land? ................................. 38
eller Studentkortet ..................................................................... 22

Dina frskringar ...................................................................... 22
S hr betalar du tillbaka dina ln

Ditt nya ln r ett modifierat annuitetsln ...................................... 39
Hur berknas rntan? ............................................................... 39
Dina inkomster och studiemedel

Fribelopp och inkomstprvning .................................................... 23
Nr du brjar betala tillbaka lnet .............................................. 39
S hr rknar du ut din inkomst .................................................. 23
Belopp som du ska betala ......................................................... 40

Praktiska detaljer kring terbetalningen av ditt ln .......................... 40
S hr betalas pengarna ut till dig
Du kan f nedsttning av rsbeloppet .......................................... 41
Du mste lmna en studiefrskran ............................................. 25
Ditt ln kan skrivas av ............................................................... 42
Skolan mste intyga att du studerar ............................................. 25
Du kan lgga samman nya och gamla ln ................................... 42
Du mste ha ett konto ............................................................... 25

Utbetalningsplanen beskriver hur du fr dina pengar ..................... 25
Skordsregister ........................................................................ 44
Om du skulle ngra dig ............................................................ 26
Behandling av personuppgifter ................................................... 46

Lagar och bestmmelser ............................................................ 47
Snabbt och enkelt p webbplatsen och i Mina sidor ...................... 47
Kontakta oss ............................................................................ 47
Symbolfrklaring
Mer information hittar

du p internet
P denna sida
kan du lsa mer
Anvnd
denna blankett
Hr finns
bestmmelserna
Ls mer om
studier utomlands
Studiemedel fr dig
som ska brja studera
Studiemedel r det vanligaste sttet att finansiera studier nr du r vuxen. Det ska ge mnniskor
ekonomiska mjligheter att genomfra den utbildning som de har frutsttningar och intresse fr.
Studiemedel bestr av tv delar: dels bidrag, dels ln som du mste betala tillbaka. Om du studerar
p frmst grundskole- och gymnasieniv finns srskilda resurser avsatta som kan ge ett hgre studiebidrag. Studiemedel innehller ocks tillggsbidrag fr barn som du har vrdnaden om och tillggsln
som du kan f om du tidigare haft hgre levnadskostnader. Du kan ocks ta merkostnadsln, exempelvis fr resor och dubbelt boende.
Vilka utbildningar ger rtt till studiemedel?

Fr att du ska kunna f studiemedel mste den skola eller utbildning du har valt ge rtt till studiemedel
fr studier i Sverige. Det r regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet som bestmmer detta.
De svenska utbildningar som ger rtt till studiemedel finns i bilagan till studiestdsfrordningen dr
de r indelade i fem grupper:
Grundskoleutbildningar, gymnasieutbildningar och folkhgskolans behrighetsgivande kurser
Hr finns bland annat utbildningar vid den kommunala gymnasieskolan och de fristende gymnasieskolorna, folkhgskolans behrighetsgivande kurser och kommunal vuxenutbildning (komvux).
Pbyggnadsutbildningar, preparandkurser och kompletterande utbildningar
Hr finns exempelvis pbyggnadsutbildningar vid komvux och vissa av folkhgskolans yrkesinriktade kurser.
Hgskolornas och universitetens s kallade basr
Utbildningar som leder till hgskoleexamen
Hr finns utbildningar vid statliga och enskilda universitet och hgskolor.
vriga eftergymnasiala utbildningar
Hr finns bland annat kvalificerad yrkesutbildning (KY), fritidsledarlinjen, vissa tolk- och yrkesinriktade utbildningar vid folkhgskolorna samt vissa kompletterande utbildningar vid fristende
skolor.
En frteckning ver skolor

och utbildningar som ger
rtt till studiemedel kan du
hitta p www.csn.se.
Studiestdsfrordningen
(2000:655).
Ls om speciella regler fr
de utbildningar utomlands
som kan ge rtt till studiemedel p sidan 33.
Du kan ocks f studiemedel fr distansutbildningar i Sverige.

Utbildningar som inte ger rtt till studiemedel
Uppdragsutbildningar ger normalt inte rtt till studiemedel. Uppdragsutbildning r en utbildning

eller en utbildningsplats som bestlls och betalas av fretag, organisationer eller myndigheter och som
ingr i en reguljr utbildning. Studiefrbundens kursutbud inklusive deras universitetsutbildningar
ger inte heller rtt till studiemedel.
Hur gammal r du?

Nedre ldersgrns
Om du ska studera p grundskoleeller gymnasieniv kan du f studiemedel tidigast frn och med det
andra kalenderhalvret det r du fyller 20 r.
Om du r yngre n 20 r kan du i stllet f studiehjlp fr utbildningar p gymnasieniv om du
studerar p heltid.
Fr studier p universitet, hgskola, eftergymnasial niv i vrigt eller p hgskolans basr finns det
ingen nedre ldersgrns fr att f studiemedel.
Ls mer om studiehjlp
p www.csn.se.
vre ldersgrns fr studiebidrag och studieln
Du kan f studiebidrag och studieln lngst till och med det r du fyller 54 r. Rtten till studieln
begrnsas dock successivt frn och med det r du fyller 45 r.
Tabellen nedan visar hur mnga veckors studieln du har rtt till mellan 45 och 54 rs lder. I
antalet veckor med studieln ska du rkna in studieln som du tagit fr tidigare studier med studiemedel, srskilt vuxenstudiestd (SVUX) eller srskilt vuxenstudiestd fr arbetslsa (SVUXA). Studieln
tagna under grundskolestudier ska inte rknas med. Tidigare ln tagna vid studier p gymnasieniv ska
rknas med till hlften vid en bedmning av rtten till ytterligare ln. CSN berknar hur mnga
lneveckor du har rtt till nr du sker studiemedel. En ny bedmning grs om du gr ett uppehll i
lntagandet som r lngre n ett halvr. Om uppehllet beror p sjukdom, frldraledighet eller en
annan ofrutsedd hndelse grs en ny bedmning om avbrottet r lngre n ett r.
lder under ret
Antal veckor
lder under ret
Antal veckor
45 r
220
50 r
120
46 r
200
51 r
100
47 r
180
52 r
80
48 r
160
53 r
60
49 r
140
54 r
40
Exempel
Lt oss anta att du vid 50 rs lder ska lsa en fristende kurs p en hgskola under 20 veckor. Enligt tabellen har du
d rtt till studieln under totalt 120 veckor. Fr tio r sedan lste du gymnasiekurser p komvux ett r och tog d studieln
i tv terminer (40 veckor). Eftersom tidigare ln tagna vid studier p gymnasieniv rknas med till hlften innebr det att
du har utnyttjat 20 veckor. D har du allts nu rtt till studieln i 100 veckor (120 - 20). Efter din hgskolekurs har du
80 lneveckor kvar. Du vljer att studera p nytt n en gng, det r du fyller 54 r. Eftersom du har gjort ett uppehll i
studierna och lntagandet prvar vi din rtt till ln igen. D kan du, som du ser i tabellen, bara f studieln i hgst 40
veckor. Drifrn drar vi tidigare utnyttjade veckor, 20 gymnasieveckor p komvux och 20 veckor p hgskola, vilket fr till
fljd att du inte kan f studieln. Du kan allts totalt f hgst det antal veckor med studieln som du ser i tabellen.
Normalt minskar allts de veckor du tidigare lnat rtten att ta nya ln. Du som r 45 r eller ldre och
som tidigare tagit studieln som du helt betalat tillbaka, kan ta nya ln utan hinder av de veckor du
tidigare lnat. Detta gller ocks om dina tidigare ln helt skrivits av. Du mste vara helt skuldfri;
samtliga studieln mste allts vara slutbetalade. D kan du f ln fr s mnga veckor som framgr av
tabellen.
Observera att det antal veckor du har rtt till studiemedlens bidragsdel ocks r begrnsat, men inte
p grund av lder. Detta gller ven om du har betalat tillbaka hela lnet.
Fr mer information se nsta avsnitt.
S hr mnga veckor kan du f studiemedel

Den lngsta tid som du kan f studiemedel r begrnsad till ett visst antal veckor per utbildningsniv.
I tabellen p nsta sida ser du vad som gller fr olika utbildningsniver. ven den tid du tidigare ftt
studiemedel, SVUX eller SVUXA ska rknas med. Dremot rknas inte veckor d du haft studiemedel
under sjukdom, tillfllig vrd av barn eller vrd av nrstende, eftersom du d inte studerat. Veckor
med studiemedel som krvts tillbaka vid studieavbrott eller minskad studietakt rknas inte heller med.
Frn och med det r du fyller 40 r kan du f studiemedel under en lngre tid om det finns
arbetsmarknadsmssiga eller personliga skl. Fr att f studiemedel fr sdana srskilda skl br det
dessutom ha gtt en viss tid sedan du senast hade studiestd fr studier p den aktuella utbildningsnivn. Utver vad som str i tabellen p nsta sida kan du d f studiemedel i hgst 40 veckor till p
varje utbildningsniv. Observera att begrnsningarna i antalet veckor med ln enligt fregende avsnitt fortfarande gller.
Om det finns synnerliga skl kan du f studiemedel fr fler veckor n vad som str i tabellen eller fr fler
veckor utver de du kan f med hnvisning till srskilda skl. Det innebr att det r mycket svrt att f
studiemedel fr lngre tid. Synnerliga skl kan exempelvis vara funktionshinder som innebr att
studierna tar lngre tid.
Om du bedmer att antalet veckor med studiemedel inte rcker fr dina studieplaner mste du
vervga att finansiera dina studier p annat stt. Du kanske kan arbeta vid sidan av studierna och p
s stt klara dig med studiemedel under frre veckor per termin.
Lngsta tid fr rtt till studiemedel p olika utbildningsniver

Grundskoleniv
Den som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande
40 veckor
Den som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande
80 veckor
Den som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande och

som behver frdighetstrning i att lsa, skriva och rkna
100 veckor
Gymnasieniv
Den som redan har trerig gymnasieutbildning eller motsvarande
vriga
Hgskoleutbildning och annan eftergymnasial utbildning
80 veckor
120 veckor
240 veckor
Grundskoleutbildning
Med grundskoleutbildning menas i detta sammanhang slutfrd kurs med lgst betyget godknd i alla obligatoriska mnen
eller mnesblock som finns i grundskolan utom mnena bild, idrott och hlsa, musik samt sljd. Som grundskoleutbildning
rknas ocks
specialskola
godknd fristende grundskola eller internationell skola
riksinternatskola
svensk utlandsskola p grundskoleniv
utbildning p grundskoleniv i srskilt ungdomshem
utbildning vid srskilt resurscenter
annan utbildning fr vilken medgivande om fullgrande av skolplikten har lmnats
realskola
kommunal och statlig vuxenutbildning med lgst betyget godknd i de mnen som ingr i den grundlggande
vuxenutbildningen
kunskaper frn studier p folkhgskola motsvarande minst betyget godknd i samtliga mnen som ingr i den
grundlggande vuxenutbildningen
utlndsk utbildning under minst nio r p heltid frn sju rs lder. Studierna ska i huvudsak ha besttt av allmnna
mnen och vara slutfrda.
Om du inte har ngon av ovanstende utbildningar anses du sakna grundskoleutbildning. Med frdighetstrning menas
studier som motsvarar grundskolans rskurs 16.
Gymnasieutbildning
Med trerig gymnasieutbildning menas i detta sammanhang slutbetyg frn gymnasieskolans nationella eller specialutformade
program. Som trerig gymnasieutbildning rknas ocks
avgngsbetyg frn en tre- eller fyrarig linje i gymnasieskolan eller i gymnasiet
fullfljt program p en godknd fristende skola, riksinternatskola eller svensk utlandsskola samt vissa internationella
utbildningar och distansutbildningar i Sverige p gymnasieniv
slutbetyg eller rtt till slutbetyg frn gymnasial vuxenutbildning vid komvux eller CFL
allmn kurs p folkhgskola med uppndda kunskaper motsvarande gymnasiekompetens
utlndsk utbildning om sammanlagt tolv r p heltid frn sju rs lder. Den del som du lst p gymnasieniv ska ha
innehllit allmnna mnen som motsvarar cirka 37 veckors heltidsstudier.
Gymnasieskolans individuella program motsvarar inte trerig gymnasieutbildning i detta sammanhang.
Dina studieresultat mste vara tillrckliga

Nr du ansker om studiemedel p nytt ska du redovisa dina tidigare studieresultat. Vi prvar d
normalt resultaten frn den period du senast haft studiemedel. Vi kan ta hnsyn till personliga
frhllanden som kan ha inverkat p studieresultaten. Veckor d du haft studiemedel under sjukdom,
tillfllig vrd av barn eller vrd av nrstende ska inte rknas med vid prvning av studieresultat. Du
mste i s fall redogra fr dem i din anskan om studiemedel.
CSN:s frfattningssamling
2001:1, 4 kap. Prvning
av studieresultat.
Krav p studieresultat fr de vanligaste utbildningarna

De flesta komvuxskolor
rapporterar studieresultaten
direkt till CSN. Lser du p
en komvuxskola som inte
gr det ska du redovisa dina
studieresultat p CSN:s
blankett Studieplan/
studieresultat fr studier
inom kommunal vuxenutbildning.
Grundskole- och gymnasieniv

Om du lser p grundskoleeller gymnasieniv kan du bara f studiemedel om du tidigare studerat i normal takt.
Gymnasieskola
Vid fortsatta studier i gymnasieskola prvas inte studieresultaten.
Kommunal vuxenutbildning
Studerar du vid kommunal vuxenutbildning har du rtt till fortsatta studiemedel om du som heltidsstuderande har uppntt
20 verksamhetspong per vecka under fregende period. Om du studerat p 75 procent ska du ha klarat 15 pong
per vecka. Fr 50 procent mste du ha klarat 10 pong per vecka.
Om du inte klarat kraven ovan kan du nd f fortsatta studiemedel om du ligger efter med hgst 200 verksamhetspong
och om du som heltidsstuderande har uppntt 10 verksamhetspong per vecka under fregende period. Om du
studerat p 75 procent r kravet 7,5 pong per vecka. Fr 50 procent r kravet 5 pong per vecka. De flesta
komvuxskolor rapporterar studieresultaten direkt till CSN.
Frn statliga universitet

och hgskolor hmtar CSN
uppgifterna automatiskt.
Lser du p andra utbildningar redovisar du resultaten p CSN:s blankett
Redovisning av studieresultat. Detta gller vid
studier i Sverige.
Basr
Du mste uppn det studieresultat som ger dig rtt att pbrja den utbildning som du har ftt frtur till.
vriga utbildningar p gymnasieniv
Vid vriga utbildningar p gymnasieniv och vid gymnasieutbildningar utomlands gller att du ska ha uppntt studieresultat
i den takt som utbildningsplanen sger fr att f fortsatta studiemedel. Fr studerande p de flesta folkhgskolor hmtar
CSN uppgifter om studieresultat automatiskt.
Eftergymnasial niv
Vid studier p eftergymnasial niv gller att du fr studiemedel om det r sannolikt att studierna kommer att slutfras i
normal tid. Frn statliga universitet och hgskolor hmtar CSN uppgifterna automatiskt.
CSN prvar normalt studieresultat mot den senaste beviljningsperioden, det vill sga den period du senast hade
studiemedel. I vissa fall prvar CSN dock andra perioder n den senaste beviljningsperioden. Detta gller i fljande fall:
Studieresultat som uppns senast fyra veckor in p en ny studieperiod fr rknas ihop med studieresultaten fr den
senaste beviljningsperioden.
Vid sommarstudier prvas studieresultaten vanligtvis tillsammans med studieresultaten frn fregende studieperiod.
Om den senaste beviljningsperioden r hgst 12 veckor och studieresultaten frn denna period inte r tillrckliga fr
att f nya studiemedel, ska den beviljningsperioden och den nrmast fregende beviljningsperioden prvas tillsammans.
Om studiemedel endast har beviljats i hgst 20 veckor kan studiemedel nd beviljas i hgst 20 veckor till, ven om
studieresultaten inte r tillrckliga. I dessa fall prvas studieresultaten efter de frsta 40 veckorna.
Det finns tv grupper med olika resultatkrav:
1. Hgskoleutbildning (utbildning p grundniv, avancerad niv eller forskarniv vid hgskola eller universitet i Sverige)
Som studerande i denna grupp har du rtt till fortsatta studiemedel om du uppnr 0,9375 hgskolepong per vecka under
de frsta 40 heltidsveckorna. Detta motsvarar 37,5 hgskolepong, vilket avrundas nedt till 37 hgskolepong under ett
lsr med 40 veckors heltidsstudier. Drefter r resultatkravet 1,125 hgskolepong per vecka, exempelvis 45 hgskolepong under 40 veckor. Berknade krav p studieresultat avrundas alltid nedt till nrmaste heltal.
ven om du inte uppfyller dessa krav har du rtt till fortsatta studiemedel om du bde klarat 0,75 hgskolepong per
heltidsvecka under den senaste perioden med studiemedel och i genomsnitt klarat 1,125 hgskolepong per heltidsvecka
under samtliga veckor du studerat med studiemedel p hgskoleniv.
Som forskarstuderande krvs det att du uppnr studieresultat som tyder p att den totala studietiden inte frlngs med
mer n 25 procent i frhllande till studieplanen.
2. vriga eftergymnasiala utbildningar
Fr att kunna f fortsatta studiemedel nr du studerar p vriga eftergymnasiala utbildningar mste du uppn studieresultat
i den takt som utbildningsplanen sger. Mindre och tillflliga frseningar kan dock godtas.
terkvalificering
I det fall dina studieresultat varit otillrckliga och du har ftt avslag p din anskan har du terigen rtt till fortsatta
studiemedel frn och med veckan efter den vecka d studieresultatkravet r uppntt. Om du dremot klarat kravet p
studieresultat inom de fyra frsta veckorna efter terminens brjan, beviljas du studiemedel frn och med terminsstart.
Om du r utlndsk medborgare
Mer information hittar du p
www.csn.se och i faktabladet Svenskt studiestd
fr studier i Sverige fr den
som inte r svensk medborgare.
Mer information om till exempel uppehllstillstnd hittar du

p www.migrationsverket.se.
Anvnd CSN:s blankett

Personuppgifter fr dig som
inte r svensk medborgare.
Blanketten lmnar du
tillsammans med din
anskan om studiemedel.
Om du inte fyllt 20 r ska
du anvnda CSN:s blankett
Anskan om grundlggande rtt till svenskt studiestd
studiehjlp. Blanketter
kan du bestlla p vr
webbplats www.csn.se.
Ls mer om studier utomlands p sidorna 3338.
Om du r utlndsk medborgare prvar CSN frst om du har s kallad grundlggande rtt till svenskt
studiestd. Uppfyller du dessa villkor har du mjlighet att f studiestd fr studier i Sverige.
Om du har permanent uppehllstillstnd (PUT) har du grundlggande rtt till svenskt studiestd.
Har du inte permanent uppehllstillstnd kan du nd ha grundlggande rtt om du uppfyller ngot
av dessa villkor:
Du har uppehllsrtt och r EU-medborgare* samt har bott och arbetat i Sverige i minst tv r.
Du har uppehllsrtt och r EU-medborgare samt har varit sammanboende med en svensk medborgare i Sverige i minst tv r.
Du r under 20 r, och du och din frlder har ett giltigt uppehllstillstnd grundat p familjeanknytning till en person som bor i Sverige.
Du r under 20 r, och du och dina frldrar r EU-medborgare med uppehllsrtt i Sverige. Dina
frldrar mste bo och arbeta i Sverige och ni mste ocks ha fr avsikt att stanna i Sverige.
Migrationsverket har beviljat dig status som flykting i Sverige.
Migrationsverket har beviljat dig status som varaktigt bosatt.
Du kan ocks fr rtt till studiestd enligt EG-rtten. Det gller dig som r medborgare i ett EU-/EESland eller i Schweiz, eller som r anhrig till en medborgare i de lnderna. Det krvs d att du uppfyller
ngot av dessa villkor:
Du r EU-medborgare och kan betraktas som migrerande arbetstagare eller egenfretagare i Sverige.
Utbildningen r en vidareutbildning inom ditt yrkesomrde i Sverige.
Du r anhrig (make, maka, sambo eller barn) till en EU-medborgare som r migrerande arbetstagare eller egenfretagare i Sverige. Denna regel gller inte om du r EU-medborgare och sjlv arbetar
i Sverige eller om du r anhrig till en svensk medborgare.
Du har permanent uppehllsrtt i Sverige (PUR). Observera att permanent uppehllsrtt inte r
samma sak som permanent uppehllstillstnd (PUT).
Uppfyller du villkoren i EG-rtten har du mjlighet att f studiestd bde fr studier i Sverige och
utomlands.
EU-lnderna r
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg,
Malta, Nederlnderna, Polen, Portugal, Rumnien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,
Tyskland, Ungern och sterrike.
EES-lnderna r
Island, Liechtenstein och Norge.
ven Schweiz omfattas av EG-rtten.
Medborgare i dessa lnder kallas fr EU-medborgare i denna information.
terbetalning av dina tidigare ln

Fr att kunna f nya studiemedel mste du ha sktt terbetalningen av dina tidigare ln. Du som har
brjat betala tillbaka p dina ln mste ha betalat avgifterna till och med ret fre det r du sker
studiemedel fr. Du kan inte f nya studiemedel om du har obetalda terkrav fr mer n ett kalenderhalvr. Du kan f terkrav av studiestd om du ftt utbetalat studiestd som du inte haft rtt till,
exempelvis fr tid efter studieavbrott eller nr du har haft en fr hg inkomst.
Du kan p vissa villkor f nedsttning av rsbeloppet. Om du studerar med studiemedel har du rtt
att slippa betala under de kvartal du studerar. Detta gller dock inte om rsbeloppet avser tidigare r.
10
* Med EU-medborgare menas hr medborgare i ett annat EU-/EES-land eller i Schweiz.
Nr du inte kan f studiemedel

Du kan inte f studiemedel
fr utbildningar som r kortare n 3 veckor (13 veckor utomlands)
om du studerar mindre n halvtid
fr uppdragsutbildningar
om du gr totalfrsvarstjnst eller deltar i utbildning till reserv- eller yrkesofficer.
Du kan inte heller f studiemedel fr samma tid som du har
studiehjlp
aktivitetsstd fr att delta i arbetsmarknadspolitiska program
rehabiliterings-, sjuk- eller aktivitetsersttning
utvecklingsersttning
korttidsbidrag frn Sisus
studiestd eller motsvarande studiefinansiering frn ett annat land fr samma tid.
Ls mer om uppdragsutbildningar p sidan 5.
Du kan inte heller f studiemedel fr forskarutbildning om du

r eller har varit anstlld som doktorand
har eller har haft utbildningsbidrag fr doktorander.
En studerande som r intagen inom kriminalvrden kan inte f studiemedel om han eller hon studerar
p grundlggande niv eller gymnasieniv. Detta gller ven vid frigng fr studier utanfr anstalten
och distansstudier frn anstalten. Om studierna bedrivs p eftergymnasial niv kan bidragsdelen
beviljas.
En studerande som verkstller ett fngelsestraff utanfr anstalten genom intensivvervakning med
elektronisk kontroll (IV), har rtt till studiemedel med bde bidrag och ln. Det gller bde om det
r en del av ett lngre fngelsestraff (s kallad utsluss-IV enligt 58 lagen [1974:203] om kriminalvrd i anstalt) och om det r ett fngelsestraff som fullgrs enbart genom IV (lagen [1994:451] om
intensivvervakning genom elektronisk kontroll).
Studiemedlen minskas med hnsyn till dina inkomster under det kalenderhalvr du studerar. Om
din inkomst r mycket hg kan det resultera i att du varken fr bidrag eller ln.
2001:1, 11 kap. Studiemedel d uppehllet r
bekostat av staten.
Ls mer om studiemedel och

inkomst p sidorna 2324.
11
12

Du kan ska studiemedel fr hgst ett r (52 veckor) i taget. Din anskan kan du lmna nr du vill,
men du kan bara f studiemedel fr fyra veckor bakt i tiden, rknat frn veckan innan din anskan
kom in till CSN. Du kan ska studiemedel fr studier i Sverige ven om du nnu inte vet om du har
blivit antagen till den utbildning du skt.
Exempel
Om din anskan kommer in till CSN i vecka 39 kan du som mest f studiemedel retroaktivt fr veckorna 35, 36, 37
och 38.
Om du i anskan har skt ln fr frre veckor n vad du har skt bidrag fr kan du senare anska om
studieln fr ytterligare veckor. Denna anskan ska ha kommit in till CSN senast sista dagen i den
period som du ftt studiemedel fr. Du kan inte ska ln fr fler veckor n fr det antal veckor du har
skt bidrag fr. Anskan om tillggsln och merkostnadsln ska ocks ha kommit in till CSN senast
sista dagen i den period som du beviljats studiemedel fr.
Det finns tre stt att ska studiemedel:
elektronisk anskan
frifylld anskningsblankett som du fr hem i brevldan
anskningsblankett.
Ls mer om tillggsln och

merkostnadsln p sidan 20.
Du kan anska elektroniskt i

Mina sidor p www.csn.se.
Dr kan du ocks lsa mer
om vre e-tjnster.
Ansk elektroniskt snabbt och enkelt i Mina sidor

Du kan anska om studiemedel fr studier i Sverige p vr webbplats www.csn.se. Det r bde snabbt
och enkelt. Allt du behver r en e-legitimation och en e-postadress.
Frifylld anskningsblankett i brevldan

Du som skrivit i anskan till hgskolan eller till Verket fr hgskoleservice (VHS) att du vill ha
studiemedel, fr automatiskt en anskningsblankett frn CSN nr du blivit antagen. Person- och
skoluppgifter r redan ifyllda i blanketten.
Du fr ven en frifylld anskan automatiskt om du har haft studiemedel under nrmast fregende termin och d skrivit i anskan att du ska fortstta studera.
P samma stt gr det till om du antas till en utbildning p en komvux-, gymnasie- eller folkhgskola som lmnar antagningsuppgifter till CSN.
Anskningsblankett
Du som inte fr en anskningsblankett hem i brevldan kan hmta en p nrmaste CSN-kontor eller
p skolan. Du kan ocks bestlla den p webbplatsen, via Talsvar (0771-276 800) eller genom att
ringa till CSN.
En e-legitimation anvnder
du fr att legitimera dig och
skriva under en handling
elektroniskt. Du behver en
e-legitimation fr att anska
om studiemedel p vr
webbplats. Mer information
om e-legitimationer hittar du
p www.elegitimation.se.
Du kan bestlla blanketter

p vr webbplats eller ringa
Talsvar 0771-276 800.
Blanketter finns ven p alla
CSN-kontor samt p de
flesta skolor och arbetsfrmedlingar. Anvnd ngon
av dessa blanketter:
Anskan om studiemedel fr
studier p hgskoleniv i
Sverige
studier p grundskole- och
gymnasieniv samt basr
p hgskolan i Sverige
studier utomlands. Denna
kan du enklast hmta p
vr webbplats www.csn.se.
13
Viktigt att tnka p nr du fyller i en anskningsblankett

Alla blanketter och andra dokument som skickas till CSN lses in och tolkas i vra datorer. Drfr r det
viktigt att du lser de instruktioner som hr till anskningsblanketten.
Om blanketten r korrekt ifylld och inga uppgifter saknas fr du snabbt ett beslut. Har du exempelvis inte fyllt i allt eller skrivit siffror otydligt kan det frlnga hanteringen av din anskan. CSN mste
d kanske skicka tillbaka blanketten till dig eller begra in kompletterande uppgifter.
Anskningsblanketten mste du skicka in i original och det ska vara en blankett framstlld av CSN.
Du kan inte skicka blanketten via fax eller kopiera den. Enda undantaget r studerande utomlands
som sjlva kan skriva ut blanketten via vr webbplats fr att spara tid med postgng.
Nr kommer ditt beslut?

Du kan kontrollera om
CSN har fattat beslut om
din anskan genom Mina
sidor p www.csn.se, eller
via Talsvar 0771-276 800.
Om din anskan r komplett kan du f ditt beslut snabbt, senast inom tre veckor. I annat fall kan det
ta lngre tid.
Om du anmler dig som e-kund hos oss fr du snabbt och enkelt ditt beslut direkt i Mina sidor.
Du fr ett meddelande via e-post s snart ditt beslut finns tillgngligt.
Om du vill verklaga
Om du anser att CSN:s beslut r felaktigt kan du verklaga det. CSN:s beslut om studiemedel prvas
av verklagandenmnden fr studiestd (KS). verklagandenmndens beslut kan dremot inte
verklagas.
CSN:s beslut om studiemedel innehller mycket

Ls mer om studiefrskran p sidan 25.
Ls mer om din utbetalningsplan p sidorna 2526.
Ls mer om ndrade frhllanden p sidan 30.
14
Nr CSN tagit stllning till om du ska f studiemedel eller inte skickar vi ett beslut om studiemedel till
dig. Tillsammans med beslutet fr du ocks
studiefrskran med information om hur du ska gra fr att f pengarna utbetalade
utbetalningsplan dr det framgr hur mycket pengar du fr och nr de betalas ut
information om beslutet
information om hur du meddelar ndringar och en ndringsblankett.
Du ska anmla sdant som kan pverka din rtt till studiemedel, exempelvis om du avbryter dina
studier, byter utbildning, studerar med lgre studietakt eller fr hgre inkomst n vad som framgr av
beslutet.
P ndringsblanketten kan du ven anska om tillggsbidrag fr barn eller tillggsln om det skulle
vara aktuellt. Om du r e-kund kan du gra ndringar direkt i Mina sidor p www.csn.se.
Dina studiemedel
berknas per vecka
Studiemedel berknas per vecka och du fr studiemedel fr den tid som du studerar. Det innebr att
du inte fr studiemedel under sommarlov och jullov. Skolor i Sverige lmnar uppgifter till CSN om
kurstider, vilket ligger till grund fr veckoberkningen av studiemedel. Fr skolor utomlands faststlls
kurstiderna p annat stt.
Ls om studier utomlands p sidorna 3338.
Hgskole- och universitetsutbildning i Sverige

Omfattningen av hgskole- och universitetsutbildningar i Sverige uttrycks i hgskolepong. En veckas
heltidsstudier motsvarar 1,5 hgskolepong. Normalt lser du 30 hgskolepong under 20 veckor (en
termin). Om det r fler veckor i studieperioden n antalet pong, fr du vanligen studiemedel fr en
lgre studietakt (se exempel 1). Viss skillnad, hgst tv veckor eller hgst 14 procent, mellan pongantalet och veckoantalet accepteras dock. D kan du nd f studiemedel fr studier p heltid, men
bara under 20 veckor (se exempel 2). Du kan dock aldrig f studiemedel fr mer n heltid, ven om du
lser mer n heltid, eller fr lngre tid n din faktiska studietid (se exempel 3).
Exempel 1
Om du lser en kurs p 30 hgskolepong under 24 veckor fr du studiemedel fr deltid (75 procent av heltid) under
20 veckor.
Exempel 2
Om du lser en kurs p 30 hgskolepong under 23 veckor fr du studiemedel fr heltid under 20 veckor.
Exempel 3
Om du lser 30 hgskolepong under 19 veckor fr du studiemedel fr 19 veckor.
Utbildningar p grundskole- och gymnasieniv samt

vriga utbildningar p eftergymnasial niv
Du har rtt till studiemedel fr varje hel kalendervecka som du deltar i en utbildning. Alla veckans
dagar (mndagsndag) rknas. Om utbildningen inte pgr under hela frsta och hela sista kalenderveckan, kan du nd f studiemedel fr den frsta veckan om studietiden under den frsta och den
sista veckan blir minst sju dagar (se exempel 1 nedan).
Om studierna avslutas tidigast en fredag den sista veckan i studieperioden (vanligen en termin),
rknas den sista veckan som en hel kalendervecka. Du fr i s fall studiemedel fr den veckan ocks (se
exempel 2 nedan).
Exempel 1
Om du lser en kurs som brjar p onsdagen i vecka 38 och slutar p torsdagen i vecka 50 fr du studiemedel under
12 veckor (veckorna 3849). Om du i stllet studerar sammanlagt nio dagar i veckorna 38 och 50 kommer du att f
studiemedel fr hela vecka 38 men ingenting fr vecka 50.
Exempel 2
Om du brjar en terminskurs p mndagen i vecka 32 och slutar p fredagen i vecka 51 fr du studiemedel under
samtliga 20 veckor.
15
Du kan spara veckor

Du kan anska om enbart studiebidrag eller bde studiebidrag och studieln (samt tillggsln och
tillggsbidrag om det skulle vara aktuellt). Du bestmmer sjlv det antal veckor som du vill ha studiemedel.
Du kan bara f studiemedel fr ett visst antal veckor per utbildningsniv. Genom att ska studiemedel fr frre veckor per termin fr studier p en viss niv kan du spara veckor fr framtida studier. Ju
frre veckor du vljer att ta studiemedel, desto hgre inkomster fr du ha utan att studiemedlen
minskas om du till exempel tnker arbeta bredvid studierna.
Det belopp som du rligen ska betala av p studielnet beror bland annat p hur mycket du har
lnat. Du br allts tnka p att inte lna mer n du behver. Ett alternativ kan d vara att ska
studieln under frre veckor n du sker studiebidrag. P s stt minskar du din skuldsttning.
Exempel
Du kan ska studiebidrag och studieln under alla 20 veckorna. D fr du sammanlagt 37 460 kronor i bidrag och
ln.
Du bestmmer dig fr att lna mindre n vad du har rtt till fr att hlla nere studieskulden och sker studiebidrag fr
20 veckor men studieln fr enbart 10 av dessa veckor.
Heltid eller deltid

Ls om heltid eller deltid
vid studier utomlands
p sidan 33.
Du kan f studiemedel fr heltidsstudier och fr deltidsstudier p 75 eller 50 procent. r studietakten

lgre n 50 procent kan du inte f studiemedel. Du kan inte f studiemedel fr mer n heltid, ven om
din studietakt r hgre n 100 procent. Heltidsstudier r ocks ett krav fr att f tillggsln.
Om du studerar p kommunal vuxenutbildning bestms studietakten utifrn hur mnga verksamhetspong du lser i genomsnitt per vecka. I tabellen nedan kan du se vad som krvs fr att f studiemedel
p heltid eller fr en studietakt p 75 eller 50 procent.
Studietakt
Pong per vecka
100 %
20
75 %
1519
50 %
1014
Universitet och hgskolor i Sverige
Fr att f heltidsstudiemedel vid universitet eller hgskolor i Sverige krvs att du lser minst 1,5
hgskolepong per vecka i genomsnitt. Du kan f studiemedel fr deltidsstudier p 75 procent eller 50
procent om du lser minst 1,125 hgskolepong per vecka respektive 0,75 hgskolepong per vecka.
16
vriga utbildningar
Vid vriga utbildningar, exempelvis folkhgskolor och gymnasieskolor, r det skolorna som meddelar
CSN om dina studier r p heltid, 75 procent eller 50 procent. CSN faststller sedan studietakten.
Studieavbrott i kurser
Om du gr studieavbrott i en kurs, som ingr i en utbildning som du har ftt studiemedel fr, berknas
studiemedlen fr tiden efter avbrottet med hnsyn till den genomsnittliga studietakten fr vriga
kurser i utbildningen fr hela studieperioden (vanligen en termin).
2001:1, 3 kap. 8 Studietakt vid avbrott av kurser.
Undantag frn ordinarie berkning av studietakt
Om det finns srskilda skl kan du f studiemedel fr studier p heltid, 75 procent eller 50 procent
ven om du inte uppfyller kraven p studietakt. Som srskilt skl rknas till exempel en sdan synskada
eller hrselskada som utgr ett gravt funktionshinder samt dyslexi.
17
18
S hr mycket
studiemedel kan du f
Studiemedel r bidrag och ln
Studiemedel bestr av bidrag och ln. Du kan anska om bara bidrag om du vill. Hur mycket du fr
beror p om du studerar p heltid eller deltid och hur lnge du studerar.
Studiebidraget r skattefritt. Dessutom r det pensionsgrundande och staten betalar pensionsavgiften.
Om du tar studieln tar CSN ut en upplggningsavgift p 150 kronor per kalenderhalvr. Upplggningsavgiften dras av vid frsta utbetalningen fr studieperioden. Tnk p att studielnen ska
betalas tillbaka. Lna drfr inte mer n vad du behver.
I tabellen ser du bidrag och ln nr du studerar under en vecka, fyra veckor eller 20 veckor. Tabellen
r uppdelad i heltidsstudier (100 procent) och studier p deltid (75 och 50 procent).
Du som tnker studera

utomlands kan lsa om
studiemedelsbelopp p
sidorna 3637.
Ls om terbetalningsvillkoren p sidorna 3943.

Ls om avskrivning p
sidan 42.
Studiemedelsbelopp nr du studerar 100 procent, kronor

Per vecka
Bidrag
4 veckor
20 veckor
643
2 572
12 860
Ln
1 230
4 920
24 600
TOTALBELOPP
1 873
7 492
37 460
1 barn
123
492
2 460
2 barn
200
800
4 000
3 barn
241
964
4 820
Tillggsln
405
1 620
8 100
Tillggsbidrag:
Merkostnadsln
beloppen beror p kostnaderna

Per vecka
4 veckor
20 veckor
Bidrag
479
1 916
9 580
Ln
923
3 692
18 460
1 402
5 608
28 040
1 barn
90
360
1 800
2 barn
147
588
2 940
3 barn
175
700
3 500
TOTALBELOPP
Beloppen fr merkostnadsln finns p www.csn.se.
Tillggsbidrag:
Merkostnadsln

Per vecka
4 veckor
20 veckor
Bidrag
319
1 276
6 380
Ln
615
2 460
12 300
TOTALBELOPP
934
3 736
18 680
1 barn
61
244
1 220
2 barn
97
388
1 940
3 barn
117
468
2 340
Tillggsbidrag:
Merkostnadsln
19
Tillggsbidrag fr barn
(2000:655) 3 kap.
11 ad Tilllggsbidrag.
2001:1, 6 a kap. Tillggsbidrag.
Om du har vrdnaden om barn kan du f tillggsbidrag. Du kan f tillggsbidraget till och med det
kalenderhalvr barnet fyller 18 r. Tillggsbidragets storlek beror p din studietakt och antalet barn
som du har vrdnaden om.
Om bde du och den andre frldern (vrdnadshavaren) studerar kan bara en av er f bidraget.
Normalt fr den frlder som frst beviljas ordinarie studiemedel ocks tillggsbidraget. Om frldrarna gr en verenskommelse eller inte r bokfrda p samma adress kan tillggsbidraget beviljas till
den andre frldern eller till den frlder hos vilken barnet r folkbokfrt.
Tillggsbidraget r skattefritt och pverkar inte bostadsbidrag.
Tillggsln
Studiestdslagen
(1999:1395) 3 kap.
14 Tillggsln och
studiestdsfrordningen
(2000:655) 3 kap.
12 Tillggsln.
2001:1, 7 kap. Tillggsln.
Ls mer om terbetalning p
sidorna 3943.
Frn och med det r du fyller 25 r kan du ven ska tillggsln. Fr att f tillggslnet mste du ha
studiemedel (bde bidrag och ln) de veckor du sker tillggsln fr. Tillggslnet kan du f p alla
utbildningsniver, men som lngst under 120 veckor. Du kan bara f tillggsln om du studerar p
heltid i Sverige.
Tillggslnet r till fr dig som tidigare haft arbetsinkomster och ska underltta vergngen mellan
arbete och studier. Det krvs att du under de tolv mnader som ligger fre studiestarten har haft en
inkomst som r minst 415 procent av prisbasbeloppet (170 150 kronor om du brjar lsa under
2008). Du berknar din inkomst genom att lgga ihop din inkomst av tjnst och nringsverksamhet
fre skatt. Du ska minska inkomsten med vissa av de avdrag du gjort, exempelvis reseavdrag. Om du
gr uppehll i dina studier under minst ett r och drefter brjar studera p nytt r det inkomsten
under de tolv mnader som fregr den nya studiestarten som ligger till grund fr tillggslnet. Om det
finns srskilda skl, exempelvis sjukdom eller frldraledighet, kan dock den tidigare inkomsten fortfarande ligga till grund fr bedmningen.*
Om du har haft frldrapenning fre studierna kan du sjlv vlja att helt eller delvis rkna med
mnader med frldrapenning i de sammanhngande tolv mnader som ska ligga till grund fr bedmningen av din rtt till tillggsln.
terbetalningsvillkoren fr tillggslnet r samma som fr studielnet.
Merkostnadsln
Merkostnadslnet sker du
p CSN:s blankett Anskan
om merkostnadsln fr
studier i Sverige.
Ls mer om merkostnadsln fr utlandsstudier p

sidan 37.
Merkostnadsln kan du f fr vissa merkostnader i samband med utbildningen. terbetalningsvillkoren

fr merkostnadslnet r samma som fr studielnet.
Du kan ska merkostnadsln fr fljande kostnader:
musikinstrument
dubbel bosttning
resor vid studier i Sverige eller i ett annat nordiskt land
resor vid studier i utlandet
resor vid insamling av material till uppsats vid studier i Sverige
resor och logi vid studie- och praktikresa
personfrskring vid studier i utlandet
undervisningsavgifter.
* Frn och med den 1 juli 2008 krvs det att du haft en viss inkomst under kalenderret nrmast innan du brjar studera.
Inkomsten mste ha uppgtt till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gller det r d du brjar studierna.
Om du exempelvis brjar lsa i september 2008 r det din inkomst under perioden 1 januari31 december 2007 som
(2000:655) 3 kap. 12
Tillggsln.
20
r avgrande fr om du kan f tillggsln. Din inkomst under 2007 mste ha uppgtt till minst 170 150 kronor (415 procent
av prisbasbeloppet fr 2008).
Det hgre bidraget

Frn och med det r du fyller 25 kan du fr vissa utbildningar f en hgre bidragsdel. Totalbeloppet
r nd detsamma. Om du har rtt till det hgre bidraget fr du det automatiskt d du ansker om
studiemedel.
Det hgre bidraget beviljas s lnge pengarna rcker och i den turordning anskningarna om
studiemedel kommer in till CSN.
I tabellen ser du det hgre bidraget nr du studerar under en vecka, fyra veckor eller 20 veckor.
Tabellen r uppdelad i heltidsstudier (100 procent) och studier p deltid (75 och 50 procent).

Per vecka
4 veckor
20 veckor
1 500
6 000
30 000
373
1 492
7 460
1 873
7 492
37 460
4 veckor
20 veckor
1 123
4 492
22 460
279
1 116
5 580
1 402
5 608
28 040
Per vecka
4 veckor
20 veckor
Hgre bidrag
750
3 000
15 000
Ln
184
736
3 680
TOTALBELOPP
934
3 736
18 680
Hgre bidrag
Ln
TOTALBELOPP

Per vecka
Hgre bidrag
Ln
TOTALBELOPP
Nr kan du f det hgre bidraget?
Grundskole- och gymnasieniv

Du kan f det hgre bidraget fr
studier som inte r pbyggnadsutbildning vid kommunal vuxenutbildning
behrighetsgivande studier vid gymnasieskola
utbildningar vid folkhgskola p grundskoleniv och utbildningar som motsvarar gymnasial
vuxenutbildning p komvux.
Du fr det hgre bidraget p fljande villkor:
grundskoleniv: om du inte har en hgre utbildning n gymnasieutbildning
gymnasieniv: om du saknar slutbetyg frn gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller saknar annan svensk eller utlndsk motsvarande utbildning.
Du som har gymnasieutbildning och som studerar p gymnasieniv (repetitionsstudier) och du som
har klarat av hgskolestudier om minst 120 svenska pong p hgskola eller universitet eller har
motsvarande utbildning utomlands kan inte f det hgre bidraget fr de upprknade utbildningarna.
Hgskoleniv
P hgskoleniv kan du f det hgre bidraget fr utbildning till specialpedagogexamen och specialpedagogisk pbyggnadsutbildning till en sdan examen eller en motsvarande ldre examen.
Frn och med den 1 juli 2007 kan du inte lngre f det hgre bidraget fr en YTH-utbildning. Du
som redan brjat en sdan utbildning fre den 1 juli 2007 fr dock behlla det hgre bidraget.
21
Frtur till det hgre bidraget

Du har frtur till det hgre bidraget nr du vl har ftt det en gng och om du fortstter att lsa samma
utbildning. ven om du har frtur kan du inte f det hgre bidraget om pengarna hos CSN tar slut.
Studier som endast delvis ger rtt till det hgre bidraget
Om du studerar p minst 50 procent p en utbildning som ger rtt till det hgre bidraget och
samtidigt minst 50 procent p en annan utbildning som ger rtt till det generella bidraget, r du
berttigad till det hgre bidraget fr den ena halvan och det generella bidraget fr den andra.
Du fr rabatter genom CSN-kortet, Mecenatkortet eller

Studentkortet
Mer information om rabattkort:
CSN-kortet
www.csn-kortet.se eller
genom CSN-kortets kundtjnst, tfn 031-701 03 10
Mecenatkortet
www.mecenat.se
Studentkortet
www.studentkortet.se.
CSN-kortet ger dig frmner och rabatter p varor, resor och andra tjnster i Sverige. Du kan f CSNkortet om du studerar p gymnasieskola, komvux eller folkhgskola. Det gller ocks dig som lser p
hgskola, universitet eller annan eftergymnasial utbildning som inte har krobligatorium. ven du
som studerar utomlands fr CSN-kortet. Fr att f CSN-kortet krvs att du studerar i minst 13
sammanhngande veckor p minst halvtid och att du har beviljats studiestd frn CSN fr dessa
studier.
Du kan ocks f CSN-kortet om du studerar med rehabiliteringsersttning eller aktivitetsstd frn
Frskringskassan.
Om du har studiestd frn CSN skickas CSN-kortet automatiskt till dig cirka 10 dagar efter det att
du har ftt din frsta utbetalning fr terminen. Du som lser med ersttning frn Frskringskassan
mste skicka in ett intyg fr att f kortet. Intyget fr du p skolan.
Om du studerar p en hgskola eller ett universitet som har krobligatorium fr du i stllet Mecenatkortet eller Studentkortet. Mer information om dessa kort fr du hos din studentkr samt p kortens
webbplatser.
Dina frskringar
Mer information om
frskringarna fr du p
www.csn.se och p
www.kammarkollegiet.se.
Ls mer om utlandsstudiefrskringen p sidan 37.
22
Om du studerar i Sverige vid en statlig svensk hgskola eller ett universitet omfattas du av en generell
personskadefrskring. Frskringen har tecknats av CSN med Kammarkollegiet fr hgskolornas och
universitetens rkning. Den gller under studietid i hgskolans eller universitetets lokaler, under praktik samt vid frd till och frn undervisning och praktik. Frskringen betalas av hgskolan.
Om du deltar i ngot utbytesprogram som din hgskola eller ditt universitet har med hgskolor och
universitet utomlands kan hgskolan ha tecknat frskringen Student Ut med Kammarkollegiet.
Fr ytterligare information kontakta din hgskola eller ditt universitet. Du kan ven hitta information
p Kammarkollegiets webbplats.
Observera att den statliga personskadefrskringen fr studenter i Sverige endast gller under
studietid. Det kan drfr vara lmpligt att komplettera med en egen olycksfallsfrskring som tcker
fritiden. Studentkrerna erbjuder olika alternativ i samarbete med frskringsbolagen.
Du som studerar utomlands utan att delta i ett utbytesprogram eller deltar i ett utbytesprogram dr
din hgskola inte har tecknat frskringen Student Ut, kan teckna CSN:s utlandsfrskring.

Fribelopp och inkomstprvning
Du fr ha inkomster upp till ett visst belopp under ett kalenderhalvr utan att dina studiemedel
minskas. Detta belopp kallas fribelopp. Om din inkomst under kalenderhalvret r hgre n fribeloppet minskar dina studiemedel, bde bidraget och det eventuella studielnet. Bidraget och lnet
minskas proportionellt.
Dina studiemedel minskas med hgst 50 procent av den del av inkomsten som verstiger fribeloppet. Om din inkomst r mycket hg kan du inte f studiemedel. Fribeloppets storlek beror p
hur mnga veckor du har studiemedel under kalenderhalvret. Ju fler veckor du har studiemedel
under halvret, desto lgre r fribeloppet och omvnt. Du fr allts ha hgre inkomster om du minskar
dina veckor med studiemedel.
Tabellen nedan visar fribelopp vid ngra vanliga studieperioder. Fribeloppen r olika om du lser
p heltid, 75 procent eller 50 procent.
Du fr hjlp med att rkna ut

vilket studiemedelsbelopp du
kan f genom tjnsten
Rkna ut p www.csn.se.
Exempel
Om du studerar p universitet eller hgskola r en vanlig frdelning att du lser 17 veckor p hsten och 23 veckor p
vren. D kan du tjna 43 562 kronor mellan den 1 januari och den 30 juni 2008 och 58 937 kronor mellan den
1 juli och den 31 december 2008 vid heltidsstudier, utan att dina studiemedel minskas.
Om dina studiemedel minskar p grund av din inkomst betalas beloppet inte ut om det blir lgre n
102 kronor per vecka efter reduceringen.
Fribelopp per kalenderhalvr

Antal veckor med studiemedel
Heltid
75 procent
50 procent
89 687
92 906
96 063
10
76 875
83 291
89 667
15
64 062
73 677
83 271
20
51 250
64 062
76 875
23
43 562
58 293
73 037
S hr rknar du ut din inkomst

Inkomsten berknar du efter i stort sett samma regler som i deklarationen. I din anskan om studiemedel ska du ta med din inkomst av tjnst, nringsverksamhet och kapital fre skatt. Du ska minska
inkomsten med vissa av de avdrag du fr gra enligt skattereglerna, exempelvis reseavdrag. Det som ska
berknas r verskottet av inkomsten enligt skattelagstiftningens bestmmelser. S kallade allmnna
avdrag, exempelvis avdrag fr pensionsfrskring, fr du inte rkna av frn inkomsten.
23
Inkomst av tjnst
Som inkomst av tjnst rknas exempelvis

ln (semesterersttning, beskattningsbara frmner, retroaktiv ln, ackordstillgg m.m.)
arvoden
skattepliktig ersttning frn Frskringskassan och arbetslshetskassan
den skattepliktiga delen av vrdbidraget
skattepliktiga rese- och traktamentsersttningar
pension
periodiskt understd enligt dom eller avtal frn fre detta make eller maka
verskott frn hobbyverksamhet.
Som inkomst rknas inte
barnbidrag
underhll fr barn
bidragsfrskott
socialbidrag
bostadsbidrag
den skattefria delen av handikappersttning
den del av vrdbidraget som inte r skattepliktig
bidragsdelen i studiemedlen.
Du ska redovisa inkomst av tjnst enligt kontantprincipen, allts det kalenderhalvr den betalas ut.
Semesterersttning och retroaktiv ln ska du allts ta upp det kalenderhalvr pengarna har betalats ut
oavsett nr du tjnade in dem.
Inkomst av nringsverksamhet och kapital
Som inkomst av nringsverksamhet rknas exempelvis inkomster av

jordbruk
hyresfastigheter
olika former av fretagsverksamhet.
Du fr gra avdrag fr kostnader, avskrivningar, vissa avsttningar m.m. enligt skattereglerna.
Som inkomst av kapital rknas exempelvis
rnteintkter
skattepliktiga utdelningar
realisationsvinster
inkomster vid andrahandsuthyrning av bostad.
Du fr dra av rntekostnader, realisationsfrluster och vissa kostnader fr andrahandsuthyrning enligt
skattereglerna. Om du har underskott av kapital minskar inte detta vriga inkomster.
Inkomst av nringsverksamhet och kapital redovisar du fr det halvr d du ska ta upp inkomsten
till beskattning. Detta gller bland annat nr du har en kundfordran i ditt fretag eller har nr du slt
ngot. Fr kapitalvinster kan du ibland skjuta upp beskattningen till ett senare inkomstr, exempelvis
om du slt en fastighet eller en bostadsrtt. Du ska redovisa den inkomst som r kvar efter att du gjort
de eventuella avdrag du fr gra inom respektive inkomstslag (det vill sga tjnst, nringsverksamhet
och kapital).
Inkomst som inte beskattas i Sverige
Inkomster i utlandet ska berknas enligt de skatterttsliga principer som gller vid berkning av inkomst i Sverige. Det innebr att som inkomst i utlandet rknas den inkomst som skulle ha varit
skattepliktig om den tjnats in i Sverige. Om du har inkomster bde i Sverige och utomlands ska
inkomsterna lggas samman.
24
S hr betalas
pengarna ut till dig
Du mste lmna en studiefrskran
Innan pengarna betalas ut ska du visa att du faktiskt har brjat studera p den utbildning eller kurs
som du beviljats studiemedel fr.
Infr den frsta utbetalningen fr perioden (vanligen en termin) krvs bde en studiefrskran frn
dig och ett intyg frn din skola. Studiefrskran och intyg kan lmnas tidigast frsta dagen p utbildningen eller kursen. Din studiefrskran ska innehlla uppgifter om att du brjat studera, att du
tnker studera vid den skola och utbildning samt under den tid och i den studietakt som du har ftt
studiemedel fr.
Du kan lmna din studiefrskran p tre olika stt:
g in i Mina sidor p www.csn.se
ring Talsvar 0771-276 800
skicka in blanketten Studiefrskran (kommer med ditt beslut om studiemedel).
Du mste lmna din studiefrskran under perioden (vanligen en termin) som du ska ha studiemedel
fr. Lmnar du studiefrskran frst efter periodens slut betalar vi normalt inte ut dina studiemedel.
Ls om utbetalningsrutiner
fr studier utomlands p
sidan 37.
Lmna studiefrskran i

Studiefrskran fr att
lmna din studiefrskran.
Skolan mste intyga att du studerar

Infr den frsta utbetalningen fr perioden (vanligen en termin) mste ven din skola intyga att du
studerar. Det kan skolan gra tidigast frsta dagen p utbildningen eller kursen. Skolans intygande ska
visa vilken utbildning du brjat p samt ge uppgifter om studietid och studietakt.
Skolans intygande kan ske p olika stt. Vilket av fljande alternativ som gller fr dig str p
blanketten fr studiefrskran som finns i ditt beslut om studiemedel:
Om du studerar p statligt universitet eller statlig hgskola fr vi uppgifterna automatiskt.
Frn de flesta komvuxskolor och folkhgskolor lmnas ocks uppgifterna till oss automatiskt.
Om du studerar p skolor som inte lmnar uppgifterna till oss automatiskt, skriver din skola under
CSN:s blankett Studiefrskran/skolans intygande.

Studiefrskran/skolans
intygande.
Du mste ha ett konto

Dina studiemedel betalas ut till ditt bankkonto. CSN samarbetar med Swedbank om utbetalningen.
Om du inte har haft studiestd frn CSN tidigare, eller om det gtt mer n ett r sedan du senast fick
studiestd, rekommenderar vi att du i god tid besker Swedbank och meddelar dem p vilket konto
som studiemedlen ska sttas in. Det kan vara ett konto i vilken svensk bank som helst. Detta gller bde
dig som studerar i Sverige och utomlands. Du som har e-legitimation kan gra anmlan direkt p
Swedbanks webbplats.
Om du inte meddelat banken konto fr utbetalning av studiemedel sker utbetalningen i stllet p
ett utbetalningskort. Om du inte lser ut ett sdant utbetalningskort inom 60 dagar returneras
pengarna till CSN. En sdan returnerad utbetalningshandling rknas inte som utbetald.
Utbetalningsplanen beskriver hur du fr dina pengar

I ditt beslut om studiemedel finns en utbetalningsplan. Det r en specifikation av hur mycket studiemedel du ska f, nr pengarna betalas ut och hur stor varje utbetalning r. Om du har merkostnadsln
fr du en utbetalningsplan fr det lnet ocks.
Studiemedlen betalas ut i frskott. Fre den frsta utbetalningen i perioden mste vi f din studiefrskran och skolans intygande. Den frsta utbetalningsdagen r drfr individuell.
25
Den frsta utbetalningen stts normalt in p ditt bankkonto cirka en vecka efter den dag d vi har
godknt din studiefrskran och skolans intyg. Den frsta utbetalningen kan omfatta studiemedel fr
tre, fyra, fem eller sex veckor. Det beror p hur mnga veckor som terstr till nsta ordinarie utbetalningsdag:
Om det terstr en vecka till nsta ordinarie utbetalningsdag fr du studiemedel fr fem veckor i den
frsta utbetalningen och ingenting vid nsta ordinarie utbetalningsdag.
Om det terstr tv veckor till nsta ordinarie utbetalningsdag fr du studiemedel fr sex veckor i
den frsta utbetalningen och ingenting vid nsta ordinarie utbetalningsdag.
Om det terstr tre veckor till nsta ordinarie utbetalningsdag fr du studiemedel fr tre veckor i den
frsta utbetalningen och fr fyra veckor vid nsta ordinarie utbetalningsdag.
Om det terstr fyra veckor till nsta ordinarie utbetalningsdag fr du studiemedel fr fyra veckor i
den frsta utbetalningen och fr fyra veckor vid nsta ordinarie utbetalningsdag.
Din utbetalningsplan kan

du kontrollera i Mina sidor
p www.csn.se och i
Talsvar 0771-276 800.
De fljande utbetalningarna fr perioden (terminen) omfattar fyra veckor. Den sista utbetalningen
under perioden (terminen) kan dock omfatta kortare tid n fyra veckor. Pengarna stts in p ditt
bankkonto den 25:e i mnaden, vilket r ordinarie utbetalningsdag. Om den 25:e inte r en bankdag
finns pengarna i stllet p kontot sista bankdagen fre den 25:e.
Om du skulle ngra dig

Om du skulle ngra dig och inte vill ha de studiemedel som vi betalat ut, ska du genast meddela oss
vilket belopp du inte vill utnyttja. Det mste du gra inom 30 dagar frn det att du ftt pengarna. D
kommer vi att skicka ett frifyllt inbetalningskort till dig och du har sedan tv veckor p dig att gra
inbetalningen. Du kan ven betala in till vrt plusgirokonto 496 70 04-5. P inbetalningskortet ska
du skriva ditt namn, personnummer och att inbetalningen gller tersnt studiestd.
Ingen rnta kommer att rknas p det tersnda beloppet och om din inbetalning gller ln kommer din skuld att reduceras med motsvarande belopp. Det antal veckor som det tersnda beloppet
gller kommer ocks att rknas bort och allts inte rknas som utnyttjade veckor.
26
Nr du r sjuk, vrdar
dina barn eller vrdar en
nrstende
Studiemedel nr du r sjuk
Det finns ett srskilt frskringsskydd fr dig som studerar med studiemedel. Skyddet innebr att du
fr behlla studiemedlen under sjukdom trots att du d inte studerar. Dessutom kan en del av lnedelen skrivas av efter 30 dagars karenstid.
Fr att du ska f studiemedel under sjukdom krvs att du r helt ofrmgen att studera. Om din
frmga bara r delvis nedsatt gller inte reglerna fr dig. Om du exempelvis inte kan studera mer n
p halvtid p grund av sjukdom kan du bara f studiemedel fr halvtidsstudier.
Om du studerar i Sverige r det Frskringskassan som bedmer om du r helt ofrmgen att
studera. Studerar du utomlands r det CSN som gr bedmningen.
Fr att ha rtt till studiemedel under sjukdom mste du ngon gng fre sjukperiodens brjan ha
studerat p en utbildning som berttigar till studiestd. Om du blir sjuk efter studieperiodens brjan
kan du f studiemedel under frutsttning att din anskan om studiemedel kommit in till CSN fre
frsta sjukdagen. Om du dremot blir sjuk fre eller samtidigt med studieperiodens brjan gller
CSN:s ordinarie anskningsregler fr studiemedel. D kan CSN bara bevilja studiemedel retroaktivt
fr fyra veckor fre den vecka som anskan kom in.
Den tid som du har rtt till studiemedel under sjukdom rknas inte in i det totala antal veckor som
du haft studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande prvningar av dina studieresultat.
Du kan lsa mer om studiemedel under sjukdom p

www.csn.se.

Studiefrskran under
sjukdom. Blanketten kan
du bestlla p vr webbplats www.csn.se.
Ls mer om studiemedel
under sjukdom vid studier
utomlands p sidan 38.
Sjukanmlan till Frskringskassan

Om du blir sjuk och inte kan studera mste du sjlv gra en sjukanmlan till Frskringskassan. Det ska
du gra den frsta sjukdagen. Du ska lmna sjukanmlan fr att Frskringskassan ska kunna godknna sjukperioden.
Sjukanmlan r ven viktig fr att du ska kunna f rtt till studiemedel under sjukdom och f
eventuell rtt till avskrivning av studieln. Senast frn och med den fjortonde dagen ska du dessutom
lmna in lkarintyg till Frskringskassan. Frskringskassan lmnar uppgifter om godknd sjukperiod till CSN. Du har rtt till studiemedel under sjukdom fr den sjukperiod som Frskringskassan
godknner. Det finns ingen karenstid.
Om Frskringskassan bedmer att du varit helt ofrmgen att studera i 90 dagar i fljd ska de
utreda om det gr att frkorta sjukdomstiden.
Studiemedel vid tillfllig vrd av barn

Du har rtt att behlla studiemedlen fr tillfllig vrd av barn. Du har d rtt att behlla studiemedlen
under sammanlagt 18 veckor per r och fr varje barn som r under 12 r. Fljande villkor gller:
Barnet r sjukt eller smittat.
Barnets ordinarie vrdare r sjuk eller smittad (under hgst nio veckor per r).
Barnet ska beska den frebyggande barnhlsovrden.
Den frlder som normalt vrdar barnet mste flja med ett annat av familjens barn till lkare och
detta barn r under 12 r eller i vissa fall under 16 r.

Anmlan om uppehll i
studierna vid tillfllig vrd av
barn. Blanketten kan du
hmta p vr webbplats
www.csn.se.
27

Frskran vid tillfllig vrd
av barn. Blanketten kan du
hmta p vr webbplats
www.csn.se.
Du kan lsa mer om studiemedel vid tillfllig vrd av

barn p www.csn.se.
Likas kan en frlder som vrdar ett barn som r ver 12 r, men nnu inte fyllt 16 r, f behlla
studiemedlen i sammanlagt nio veckor per r och barn. Frutsttningen r att barnet p grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstrning eller annat funktionshinder behver srskild tillsyn eller vrd.
Fr vrd av barn som fyllt 16 r, men inte 21 r, och som omfattas av 1 i lagen (1993:387) om std
och service till vissa funktionshindrade, kan en studerande f behlla studiemedlen under sammanlagt
hgst nio veckor per r och barn om barnet r sjukt eller smittat. Detsamma gller om barnet fyllt 21
r och gr i srskola. Detta gller till utgngen av vrterminen det r d barnet fyller 23 r.
Vid vrd av ett svrt sjukt barn under 18 r har bda frldrarna mjlighet att behlla studiemedlen
utan tidsbegrnsning. Tillmpningen r restriktiv och avser situationer dr det finns en omedelbar fara
fr barnets liv.
Pappan har rtt att behlla studiemedlen i en vecka vid barnets fdelse.
Den tid som du har rtt till studiemedel fr tillfllig vrd av barn rknas inte in i antalet veckor som
du haft studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande studieresultatprvning.
Om du avsttt frn studier fr tillfllig vrd av barn i sju dagar eller mer ska du s snart som mjligt
anmla detta till CSN. Nr vrdperioden r slut ska du dessutom genast lmna en frskran om detta
till CSN. Om studieuppehllet r lngre n tv veckor ska du styrka frnvaron med ett lkarutltande.
Studiemedel nr du vrdar en av dina nrstende

Anmlan om uppehll i
studierna vid vrd av
nrstende och CSN:s
blankett Frskran vid vrd
av nrstende. Blanketterna
kan du hmta p vr
Du kan lsa mer om studiemedel vid vrd av nrstende p www.csn.se.
28
Du har rtt att behlla dina studiemedel nr du r frnvarande fr att vrda en svrt sjuk anhrig eller
annan nrstende i Sverige. Du har i s fall rtt till studiemedel under hgst 9 veckor per r, vid hivinfektion 34 veckor.
Den tid som du har rtt till studiemedel fr vrd av nrstende rknas inte in i antalet veckor som du
haft studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande studieresultatprvning.
Om du avsttt frn studier fr vrd av nrstende i sju dagar eller mer ska du genast anmla detta till
CSN. Nr vrdperioden r slut ska du inom en vecka ven lmna en frskran om detta till CSN.
29
Har det hnt ngot med dina studier eller dina inkomster?
Har det hnt ngot med dina

studier eller dina inkomster?
Du r skyldig att anmla ndrade frhllanden
Ls mer om anmlningsskyldigheten om du studerar
utomlands p sidan 38.
Ls mer om vad som gller om

du blir sjuk, tillflligt vrdar
barn eller vrdar nrstende
p sidorna 2728.
Du anmler ndringar direkt

i Mina sidor eller p CSN:s
blankett Anmlan om
ndringar, som finns i ditt
beslut om studiemedel.
Du r sjlv skyldig att anmla till CSN alla frndringar som pverkar din rtt till studiemedel eller hur
mycket studiemedel du ska f. Om du studerar i Sverige ska du anmla om
du avbryter dina studier
du gr uppehll i dina studier i tta dagar eller mer och nr du terupptar studierna
du gr uppehll i dina studier i sju dagar eller mer fr tillfllig vrd av barn eller vrd av nrstende
och nr du terupptar studierna
du minskar din studietakt
du byter skola eller utbildning
du fr inkomster som r hgre n fribeloppet
ngot annat intrffar som pverkar din rtt till studiemedel.
ndringen ska du anmla senast inom en vecka efter det att frndringen intrffat. Du som r e-kund
anmler ndringen enkelt och snabbt i Mina sidor p www.csn.se. Du kan ocks anmla ndringar p
ndringsblanketten som finns i beslutet om studiemedel.
Nr CSN har ftt en anmlan om ndring fattar vi ett nytt beslut om studiemedel. En ndring kan
innebra att du inte lngre har rtt till studiemedel. Det kan medfra att planerade studiemedelsbelopp inte betalas ut eller att CSN kan komma att krva tillbaka studiemedel som du inte haft rtt till.
Adressndring
Ls mer om vra e-tjnster i
Mer information om
e-legitimation hittar du p
www.elegitimation.se.
Om du flyttar ska du anmla den nya adressen till Skatteverket (folkbokfringen). D fr vi din nya
folkbokfringsadress automatiskt. Om du dremot vill att CSN ska anvnda en tillfllig adress fr post
till dig, kan du meddela oss den tillflliga adressen. Om du flyttar utomlands tar CSN grna emot din
nya adress. I Mina sidor kan du meddela bde en tillfllig och en utlndsk adress.
Skolornas uppgiftsskyldighet
Skolorna lmnar tv gnger om ret uppgifter till CSN om vilka utbildningar som finns vid skolan, nr
kurserna brjar och slutar samt studieomfattningen. Uppgifterna anvnds fr att kunna berkna
studiemedlen.
Skolorna ska fr studerande med studiemedel lmna uppgift till CSN om utbildning, studietid och
studietakt samt bekrfta nr den studerande registrerats p utbildningen. Skolorna ska dessutom
meddela CSN om uppgifterna ndras. Om du inte lngre r studerande ska skolan genast meddela
CSN detta. Skolornas uppgiftsskyldighet innebr inte att du som studerande kan avst frn din
anmlningsskyldighet.
30
CSN kan krva tillbaka dina studiemedel
CSN kan krva tillbaka

dina studiemedel
CSN kan besluta att krva tillbaka studiemedel som du inte haft rtt till. Det kan exempelvis glla fr
tid efter studieavbrott, om du haft fr hg inkomst eller om du inte har anmlt andra ndrade
frhllanden.
terkrvda studiemedel ska genast betalas tillbaka. Vid terkrav betalar du en rnta som fr 2008
r 5,67 procent p det terkrvda beloppet, som kan best av studiebidrag eller studiebidrag och
studieln. terkravsrntan r avdragsgill i deklarationen. Dessutom tillkommer en expeditionsavgift
p 100 kronor per terkrav och r. Studieln som terkrvs rknas inte in i den ordinarie skulden och
ska drfr betalas fr sig.
Studieavbrott
Om du avbryter dina studier kan CSN krva tillbaka studiemedel som betalats ut fr tiden efter
studieavbrottet. Beror avbrottet p sjukdom och du har rtt till studiemedel under sjukdom grs inget
terkrav. terkrav grs inte heller om du har rtt till studiemedel fr tillfllig vrd av barn eller fr vrd
av en av dina nrstende.
Fr hg inkomst
CSN kontrollerar i efterhand dina inkomster under det kalenderr du haft studiemedel. Kontrollen
grs mot Skatteverket.
Om du har ftt studiemedel med ett fr hgt belopp p grund av din inkomst, kommer vi att krva
tillbaka det som betalats ut fr mycket.
Om du inte anmler ndrade frhllanden

Om du lmnat oriktiga uppgifter eller om du inte anmlt ndrade frhllanden och drmed orsakat att
du fr studiemedel felaktigt eller med fr hgt belopp, krver vi tillbaka de studiemedel som betalats
ut fr mycket. Du kan ocks bli polisanmld fr bidragsbrott. P vr webbplats www.csn.se kan du
lsa mer om din skyldighet att anmla ndrade frhllanden och om de kontroller CSN gr.
31
32
Srskilda regler fr dig

som studerar utomlands
De flesta regler om studiemedel r gemensamma fr studier i Sverige och utomlands, men det finns
ngra viktiga skillnader. I detta kapitel har CSN samlat de srskilda regler som gller fr att f studiemedel fr studier utomlands. Att reglerna skiljer sig t beror bland annat p att utbildningssystemen i
Sverige och andra lnder r olika samt att de ekonomiska villkoren r annorlunda.
Om du ska studera utomlands r det viktigt att du ocks lser vriga kapitel. Dr finner du de regler
som r gemensamma fr studiemedel i Sverige och utomlands.

Anskan om studiemedel
fr studier utomlands.
Blanketten kan du hmta p
Grundlggande krav fr att du ska f studiemedel

Du mste vara antagen till en utlndsk skola utanfr Sverige
Fr att f studiemedel krvs att du studerar vid en utlndsk skola utanfr Sverige. Du ska vara
villkorslst antagen till den utbildning som du sker studiemedel fr. Ls mer p vr webbplats
www.csn.se.
Du mste kunna tentera alla kurser
Du mste kunna tentera alla kurser som du sker studiemedel fr under de perioder (terminer) d du
fr studiemedel. Fr dig som lser en hel utbildning gller att du mste tentera enligt studieplanen och
avlgga examen vid skolan. P www.csn.se kan du lsa om vilka krav p studieresultat som gller i olika
lnder.
Du ska studera p heltid i minst 13 veckor
Fr att f studiemedel fr studier utomlands mste du studera i minst 13 veckor. Du kan kombinera
kortare kurser i samma land fr att komma upp i 13 veckor.
Studiemedel kan du normalt bara f fr studier p heltid. Oftast r det skolan som avgr vad som
r heltid. Vi gr undantag frn kravet p heltid om du har srskilda skl. Det kan exempelvis vara att
du blir sjuk eller att du bara har f kurser kvar fr att avsluta din utbildning.
Skolan och utbildningen ska ge rtt till studiemedel
En utbildning i ett annat nordiskt land ger rtt till studiemedel om den str under statlig tillsyn i
studielandet och motsvarar eller r jmfrbar med en utbildning som ger rtt till studiemedel i Sverige.
CSN prvar om gymnasieutbildningar utanfr Norden ger rtt till studiemedel. Fr att ge rtt till
studiemedel ska utbildningen ha en godtagbar standard, det vill sga vara erknd av utbildningsmyndigheterna i studielandet. Dessutom ska du inte med lika stor frdel kunna f samma
utbildning i Sverige.
Fr eftergymnasiala utbildningar utanfr Norden r det Hgskoleverket som beslutar vilka
utbildningar som har godtagbar standard. Drefter prvar CSN om utbildningen uppfyller vriga
krav fr att ge rtt till studiemedel.
Allmn information om
studier utomlands, till
exempel om skolor och
utbildningar, fr du av
Hgskoleverket p
www.hsv.se.
Om du r utlndsk medborgare
Studiemedel fr studier utomlands beviljas till dig som r svensk medborgare. Om du r utlndsk
medborgare gller srskilda regler.
Som utlndsk medborgare kan du f studiemedel om du r antagen till utbytesstudier som helt kan
tillgodorknas i en pbrjad svensk hgskoleutbildning. Studiemedel fr du d under lngst ett r. Det
krvs ven att du som r utlndsk medborgare har principiell rtt till studiemedel fr studier i Sverige.
Vissa utlndska medborgare kan jmstllas med svenska medborgare enligt EG-rtten.
P www.csn.se hittar du
faktabladet Svenskt studiestd fr studier utomlands
fr den som inte r svensk
medborgare.
33
Krav p anknytning till Sverige
Fr att f studiemedel fr studier utomlands mste du ha varit bosatt i Sverige under minst tv r i fljd
under de senaste fem ren. Vi kontrollerar dina uppgifter med Skatteverket.
Under den tid som du har studiemedel fr att studera utomlands anses du som bosatt i Sverige. Du
uppfyller d kravet p bosttning om du fortstter att studera utomlands under flera terminer med
studiemedel.
Du mste dock anmla till Skatteverket (folkbokfringen) att du flyttar, om du ska studera lngre
tid n ett r utomlands.
Har du tidigare bott i Sverige?
Om du tidigare bott i Sverige men nu bor utomlands kan vi i vissa fall nd se dig som bosatt i Sverige.
Det gller i fljande fall:
Du r statligt anstlld och utsnd till ett annat land fr att arbeta.
Du har lmnat Sverige fr att arbeta fr ett svenskt trossamfund eller en organisation som r knuten
till samfundet, eller en svensk ideell organisation som driver bistndsverksamhet. Utlandsvistelsen
fr vara lngst fem r.
Du har lmnat Sverige och studerar p en utbildning som ger rtt till studiemedel och uppfyllde
kravet p bosttning nr du flyttade. Du mste ha brjat studera vid frsta mjliga lsrsstart frn det
att du lmnade Sverige.
Du bor utomlands p grund av sjukdom. Det gller dig som r svensk medborgare och tidigare
uppfyllt kravet p bosttning i Sverige.
Du r familjemedlem till ngon av ovanstende grupper. Som familjemedlem rknas medfljande
make, maka eller partner samt barn som inte fyllt 18 r. Det gller ocks den som lever tillsammans
med den utsnde, om de tidigare har varit gifta, ingtt partnerskap eller gemensamt har eller har haft
barn.
Uppgifter om deltagande i
ett utbytesprogram kan
lmnas p CSN:s blankett
Intyg om deltagande i ett
utbytesprogram. Blanketten
kan du hmta p vr
Ls mer om utbytesstudier
p www.csn.se.
Om dina utbytesstudier
pgr i minst 13 veckor
ansker du om studiemedel
p CSN:s blankett Anskan
om studiemedel fr studier
utomlands. Om dina
studier pgr kortare tid n
13 veckor ansker du p
blanketten Anskan om
studiemedel fr studier p
hgskoleniv i Sverige.
34
Om du eller ngon anhrig uppfyller ngot av villkoren ovan, mste du skicka med ett intyg frn
exempelvis en arbetsgivare.
ven om du inte uppfyller ngot av villkoren, kan det finnas synnerliga skl att se dig som bosatt i
Sverige. Det r drfr viktigt att du frklarar alla vriga skl som du vill att vi ska ta hnsyn till.
Du som arbetar i utlandet inom EU, FN eller andra internationella organisationer rknas som
migrerande arbetstagare och kan inte jmstllas med personer som r utsnda av statlig arbetsgivare.
Det medfr att vi inte kan se dig som bosatt i Sverige.
Utbytesstudier
Du som studerar vid en svensk hgskola eller ett svenskt universitet kan f studiemedel fr dina
utbytesstudier med de belopp som gller fr studier utomlands. Studierna mste dock pg i minst 13
veckor och ing som en del i din svenska hgskoleutbildning. Studierna ska dessutom ske inom ramen
fr ett utbytesprogram.
r dina studier en del av ett utbytesprogram?
Fr att studierna ska betraktas som ett utbytesprogram krvs att den hgskola eller det universitet dr
du studerar har trffat ett avtal med en utlndsk skola om ett utbyte av studerande. Erasmus, Nordplus, och Linnaeus-Palme r exempel p utbytesprogram, men det r ocks vanligt att svenska hgskolor och universitet ingr egna utbytesavtal med hgskolor inom och utom Europa.
Dina utbytesstudier ska tillgodorknas helt
Hgskolan eller universitetet dr du studerar mste p frhand intyga att dina utbytesstudier i sin
helhet kan tillgodorknas som en del av din utbildning vid skolan. Med detta menas att studierna
under en studieperiod eller ett lsr utomlands ska motsvara de pong som du skulle ha ftt om du i
stllet lst vid hgskolan eller universitetet i Sverige.
Utlndska medborgare
Du som r utlndsk medborgare kan f studiemedel fr studier utomlands om du har pbrjat din
hgskoleutbildning i Sverige och studierna kan tillgodorknas helt inom ramen fr ett utbytesprogram. Du kan d f studiemedel fr dina utbytesstudier under hgst ett r.
Frberedande sprkkurs
Du som ska studera utomlands inom ramen fr ett utbytesprogram har mjlighet att f studiemedel
under en kortare frberedande sprkkurs.
Sprkkurser
Sprkkurser rknas som studier p eftergymnasial niv. Normalt lmnas studiemedel fr sprkstudier
i europeiska sprk endast i Europa. Du fr exempelvis inte studiemedel fr att enbart lsa engelska i
USA. Vi kan gra undantag om du r antagen till andra eftergymnasiala studier i landet och drfr
behver lsa en frberedande sprkkurs i anslutning till de studierna. Det sprk du ska lsa mste ha
officiell status i studielandet.
Krav p grundlggande behrighet
Fr att f studiemedel fr en sprkkurs mste du ha motsvarande gymnasiekompetens.

Med gymnasiekompetens menas den grundlggande behrighet som krvs fr att bli antagen till
hgskoleutbildning i Sverige. CSN har i ngra fall en genersare bedmning.
Grundlggande behrighet kan du uppn exempelvis om du har ett slutbetyg frn ett nationellt
eller specialutformat program i gymnasieskolan. Kravet r att du ska ha lgst betyget godknd p
kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepong som krvs fr ett fullstndigt program.
Sker du studiemedel fr en
sprkkurs ska du skicka in
CSN:s blankett Intyg om
sprkkurs tillsammans med
din studiemedelsanskan.
Blanketterna finns p
sprken
engelska
franska
spanska
tyska
italienska.
Vi godtar intyget som skolan
fyllt i som antagningsbevis.
Blanketter kan du hmta p
Krav p tentamen, examen eller kunskapsprov
Du mste avsluta din sprkkurs med en tentamen, examen eller med ett kunskapsprov som leder till ett
bevis (sprkdiplom eller liknande) dr det framgr om du r godknd eller inte godknd p kursen. Fr
sprkkurser som endast leder fram till ett nrvarointyg kan du inte f studiemedel.
Andra utbildningar med srskilda regler
Om du har frgor om
grundlggande behrighet
kan du vnda dig till Verket
fr hgskoleservice (VHS),
www.vhs.se.
Junior eller Community College i USA eller Community College i Kanada
Om du tnker brja p ett Junior eller Community College i USA eller p ett Community College i
Kanada kan du bara f studiemedel om skolan har ett avtal med ett Senior College eller ett universitet.
Avtalet ska innebra att de kurser du lser ska g att flytta ver (transferera) till en Bachelors degree p
ett Senior College eller ett universitet. Nr du sker studiemedel mste du sjlv kunna styrka att du
fljer ett s kallat Transferable Program eller att kurserna gr att flytta ver.
Utbildning inom hlso- och sjukvrden
Du kan f studiemedel fr en utbildning inom hlso- och sjukvrdens omrde utanfr Norden men
bara om utbildningen frbereder dig fr legitimation, skyddad yrkestitel eller srskild behrighet i
Sverige. Det krvs dessutom att utbildningen kan anses ha godtagbar standard. Ls vilka utbildningar
inom hlso- och sjukvrden du kan f studiemedel fr p vr webbplats www.csn.se.
Fr en utbildning inom hlso- och sjukvrden som inte omfattas av lagen om yrkesverksamhet p
hlso- och sjukvrdens omrde kan du inte f studiemedel.
Trafikflygarutbildning
Fr att du ska f studiemedel fr en trafikflygarutbildning gller srskilda regler. Kontakta CSN fr

mer information. Du kan inte f studiemedel fr utbildning till helikopterpilot.
35
Utbildningar som du inte kan f studiemedel fr

Du kan inte f studiemedel fr en utbildning utomlands om samma utbildning inte ger rtt till
studiemedel i Sverige. Du kan inte heller f studiemedel fr korrespondensstudier och normalt inte
heller fr distansstudier. Endast om det finns synnerliga skl kan du f studiemedel fr distansstudier,
exempelvis om du p grund av sjukdom eller funktionshinder inte kan studera p annat stt n via
distans.
Examensarbete, praktik eller utlandsfrlagd utbildning

Examensarbete, praktik eller utlandsfrlagd utbildning (den svenska skolan frlgger en del av sin
utbildning vid en utlndsk skola) innebr inte att du byter ut en reguljr kurs mot en kurs vid ett
utlndskt universitet. Dessa studier kan drfr inte betraktas som utbytesstudier. Fr denna typ av
studier fr du de svenska studiemedelsbeloppen.
Om du behver ett intyg om studiefinansiering

Anskan om intyg om
studiefinansiering fr studier
utomlands. Blanketten kan
du hmta p vr webbplats
www.csn.se.
Nr du har beviljats studiemedel fr du ett intyg dr det framgr att du fr studiemedel och hur
mycket. Ibland krver skolan dr du vill studera att du p frhand ska visa att du kan finansiera dina
studier fr att du ska bli antagen till utbildningen. I vissa fall kan du ocks behva visa detta fr att f
visum till studielandet. Om det r s, kan CSN utfrda ett generellt intyg om att en viss skola och
utbildning ger rtt till studiemedel.

Studiemedlen berknas per vecka. Du har rtt till studiemedel fr varje hel kalendervecka du deltar i
utbildningen. Studietiderna varierar mellan lnder och skolor.
Du kan bara f studiemedel fr den studietid som str i kursplanen fr utbildningen. Det r oftast
frn frsta till sista dagens undervisning p terminen plus ordinarie tentamensperiod. Skicka ett intyg
p dina studietider tillsammans med anskan om studiemedel.
Antalet veckor i vissa lnder
Fr att du ska veta hur mycket studiemedel du kan f har CSN p frhand bestmt antalet veckor som
ger rtt till studiemedel fr ngra lnder. Detta r oftast mer frmnligt fr dig.
De bestmda tiderna gller endast ngra lnder och bara de utbildningar p universitets- eller
hgskoleniv som fljer den ordinarie lsrsindelningen i landet. Vid vriga studier berknas alltid
studietiden utifrn hur mnga veckor du faktiskt studerar, exempelvis vid studier p gymnasieniv,
sprkkurser eller sommarstudier.
Bestmd tid gller i fljande lnder:

(Det frsta veckoantalet avser en hsttermin och det andra en vrtermin.)
Australien
19 + 19 veckor per lsr vid tv-
Storbritannien
terminssystem och 13 + 13 + 13
Danmark
36
Totalt 39 veckor per lsr vid

tvterminssystem och
veckor per lsr vid treterminssystem
13 + 13 + 13 veckor per
21 + 21 veckor per lsr
lsr vid treterminssystem
Grekland
Tyskland
Kanada
USA
Nederlnderna
veckor per lsr, vid quarterplan
Norge
13 + 13 + 13 veckor och vid
Italien
trimesterplan 15 + 15 + 15
Polen
veckor
Spanien
sterrike

Vid semesterplan 17 + 17
Om du exempelvis brjar studera i Grekland fr du studiemedel fr 18 veckor under en hsttermin

och fr 20 veckor under en vrtermin.
Om du har en lngre studietid n den faststllda kan du f studiemedel fr lngre tid. Du mste d
skicka med ett intyg p studietiden.
Du vljer
Du kan alltid vlja att inte ska studiemedel enligt det faststllda antalet veckor. Vi berknar d antalet
veckor som du fr studiemedel utifrn den uppgift om studietid som vi har ftt frn skolan och de
datum du skrivit i din anskan.

Bidrag och ln
Bidraget r 643 kronor per vecka fr 2008. Lnedelen varierar beroende p i vilket land du studerar.
Merkostnadsln
Om du har extra kostnader i samband med studierna kan du anska om merkostnadsln. Fr att du
ska kunna f merkostnadsln krvs normalt att du har beviljats studiebidrag och har rtt till ordinarie
studieln under de veckor som du sker merkostnadsln fr.
Undervisningsavgifter
Om du mste betala undervisningsavgifter till din skola kan du ska ln fr dessa kostnader. Du kan
f lna hgst 1 350 kronor per vecka, men aldrig mer n till din faktiska kostnad. Fr att f ln till
undervisningsavgifter krvs att du har beviljats studiebidrag och har rtt till studieln under de veckor
som merkostnadslnet avser.
De aktuella lnebeloppen
hittar du p www.csn.se
eller i informationsbladet
Studiemedelsbelopp fr
utlandsstudier.
Du ansker om merkostnadsln direkt p CSN:s

blankett Anskan om
studiemedel fr studier
utomlands. Blanketten kan
www.csn.se.
Resa
Du kan lna till kostnaden fr en tur-och-retur-resa frn Sverige till studielandet per kalenderhalvr.
CSN har ett avtal med en researrangr som du bokar resan hos. Nr du skickat in din anskan om
studiemedel fr du mer information om hur du kan boka resan. P www.csn.se hittar du information
om vilken researrangr som gller. Under vissa omstndigheter kan du i stllet f ln fr en biljett du
sjlv betalat genom en annan researrangr. Fr att f ln till en resa krvs att du har beviljats studiebidrag fr hela studieperioden och att du har rtt till studieln.
Ls mer om merkostnadsln p www.csn.se.
Frskring
Du kan ocks ska merkostnadsln fr kostnaden fr en personfrskring. CSN har tagit fram en
speciell utlandsstudiefrskring fr sex respektive tolv mnader tillsammans med en frskringsmklare
och ett frskringsbolag. P www.csn.se hittar du information om vilken frskringsmklare och vilket
frskringsbolag som gller. Om du inte vill lna till denna frskring kan du i stllet f lna till
kostnaden fr en annan personfrskring, men du fr inte lna mer n vad CSN:s frskring kostar. D
mste du ocks skicka in ett kvitto till CSN. Fr att f lna till en frskring krvs att du har beviljats
studiebidrag fr hela studieperioden och att du har rtt till studieln.
Ls mer om utlandsstudiefrskringen p www.csn.se.
vriga merkostnader
I vissa fall kan du ven f merkostnadsln fr musikinstrument, dubbel bosttning, dagliga resor vid
studier i Norden, studie- och praktikresa samt fr andra kostnader i samband med studierna. Ls mer
om villkoren p www.csn.se.
Nr kommer dina pengar?

I ditt beslut om studiemedel finns en utbetalningsplan. Fre den frsta utbetalningen i perioden
mste du lmna din studiefrskran. Studiemedlen betalas ut i frskott normalt en gng per period
(termin). Den frsta utbetalningen stts in p ditt bankkonto cirka en vecka efter den dag d CSN
godknt din studiefrskran, men tidigast tre veckor fre studiernas brjan.
Du lmnar din studiefrskran p CSN:s blankett

Studiefrskran, som finns
i ditt beslut om studiemedel.
Du kan ocks lmna din
studiefrskran p
www.csn.se eller via
Talsvar 0771-276 800.
37
Dina studiemedel betalas alltid ut till ditt bankkonto i Sverige. Tnk p att ordna med bankkonto
innan du lmnar Sverige fr dina studier utomlands. CSN samarbetar med Swedbank. Om du har
konto i en annan bank mste du beska Swedbank fr att tala om p vilken bank och p vilket konto
studiemedlen ska sttas in. Du kan ven hra med din egen bank om de kan hjlpa dig att kontakta
Swedbank. Du som har en e-legitimation kan anmla konto direkt p Swedbanks webbplats.
Du r skyldig att anmla ndrade frhllanden

Du ska anmla ndrade
frhllanden p CSN:s
blankett Anmlan om
ndringar. Blanketten kan
www.csn.se.
Du r alltid skyldig att anmla ndrade frhllanden som pverkar din rtt till studiemedel eller
studiemedlens storlek. En sdan anmlan ska gras till CSN. Anml frndringar senast inom en vecka
efter att de intrffat. Du ska anmla om du
avbryter dina studier
byter skola eller utbildning
ndrar frn heltid till deltid (lser frre kurser)
fr ndrad inkomst som pverkar din rtt till studiemedel
gr uppehll i dina studier i sju dagar eller mer, exempelvis nr du r sjuk eller vrdar sjukt barn
gr ngot annat som har betydelse fr din rtt till studiemedel.
Om du inte anmler ndrade frhllanden

Om du lmnar felaktiga uppgifter eller lter bli att anmla ndrade frhllanden som kan pverka din
rtt till studiemedel, mste du betala tillbaka de studiemedel som du inte har rtt till. Du kan ocks bli
polisanmld fr bidragsbrott. P vr webbplats www.csn.se kan du lsa mer om din skyldighet att
anmla ndrade frhllanden och om de kontroller CSN gr.
Anmlan om sjukdom vid
studier utomlands, dr du
ocks hittar mer information.
Blanketten kan du hmta p
Ls mer om studiemedel
under sjukdom p sidorna
2728.
Vad hnder om du blir sjuk utomlands?

Om du gr uppehll i dina studier p grund av sjukdom i sju sammanhngande dagar eller mer, r du
skyldig att anmla detta till CSN. Du kan f behlla dina studiemedel om du genom ett lkarintyg kan
visa att du r helt ofrmgen att studera. Observera att du mste kunna styrka din sjukdomsperiod
med lkarintyg frn frsta sjukdomsdagen. Fr att ha rtt till studiemedel under sjukdom mste du
ngon gng fre sjukperiodens brjan ha studerat p en utbildning som ger rtt till studiemedel. Om
du blir sjuk efter studieperiodens brjan kan du f studiemedel under frutsttning att din anskan
om studiemedel kommit in till CSN fre frsta sjukdagen.
Du mste anmla sjukdom inom en viss tid. Ls mer om tidsgrnserna p vr webbplats www.csn.se.
Vrd av barn eller nrstende

Anvnd CSN:s blanketter
Anmlan om uppehll i
studierna vid tillfllig vrd av
barn och Frskran vid
tillfllig vrd av barn eller
Anmlan om uppehll i
studierna vid vrd av
nrstende och Frskran
vid vrd av nrstende. Dr
hittar du ocks mer information. Blanketterna kan du
hmta p vr webbplats
www.csn.se.
Ls mer om vrd av sjukt

barn och om vrd av nrstende p sidorna 2728.
38
Om du tillflligt vrdar ett sjukt barn eller i Sverige vrdar en svrt sjuk nrstende, kan du i vissa fall
ocks f studiemedel under den tiden. Du mste i dessa fall gra din anmlan till CSN, som bedmer
om du har rtt att behlla dina studiemedel. Nr vrdperioden r slut mste du genast skicka in en
frskran till oss.
Har du ekonomiskt std frn ett annat land?

Du kan inte f studiemedel om du samtidigt fr studiestd frn ett annat land. Med studiestd frn ett
annat land menas bidrag eller ln som lmnas av staten eller ngot annat offentligt organ i det landet fr
att finansiera studier. Rtten till svenskt studiestd upphr i och med att du fr std frn ett annat land.
Detta gller oavsett vilket belopp du fr.
Observera att rtten till merkostnadsln upphr om du fr motsvarande finansiering fr dessa
kostnader. Det gller oavsett belopp p det utlndska stdet.
Om du fr ett offentligt reglerat std fr att tcka specifika kostnader fr exempelvis undervisningsavgifter kan du inte f motsvarande ln fr sdana kostnader frn Sverige, ven om stdet inte r
heltckande. Du kan dock f ln fr andra kostnader som du inte fr ngot utlndskt std fr. Det kan
exempelvis glla ln fr resa och frskring.
S hr betalar du
tillbaka dina ln
Ditt nya ln r ett modifierat annuitetsln
Det ln du tar r en form av annuitetsln som innebr att den rliga terbetalningen framfrallt beror
p hur mycket du lnat och hur lng terbetalningstiden blir. Dessutom pverkas rsbeloppet av
rntans svngningar samt ett upprkningstal som gr att rsbeloppet blir lgre i brjan av terbetalningstiden och hgre mot slutet.
Hur berknas rntan?

Ditt ln lper med rnta frn frsta utbetalningstillfllet. Rntan faststlls av regeringen varje r och
berknas p ett genomsnitt av statens upplningskostnad de tre senaste ren. Rntan r redan anpassad
till avdragsreglerna i skattesystemet och den r drfr inte avdragsgill i din sjlvdeklaration.
Om du gr en lngre grundutbildning n 60 dagar enligt lagen om totalfrsvarsplikt behver du
inte betala rnta p lnet fr den tiden. Du mste sjlv anska om rntebefrielse nr hela grundutbildningen r avklarad.

Anskan om rntebefrielse
under grundutbildning som
du hittar i Mina sidor p
www.csn.se.
Nr du brjar betala tillbaka lnet

terbetalningen av lnet brjar tidigast sex mnader efter det att du senast hade studiestd i form av
ln eller bidrag. Din terbetalningstid kan lngst bli 25 r, eller det frre antal r som r kvar till och
med det r du fyller 60 r. Om du har en mindre skuld blir terbetalningstiden kortare, eftersom det
finns en regel om lgsta rsbelopp. Det innebr att ett ln fr 1 rs studier betalas tillbaka p cirka 9 r,
medan ett ln fr 2 rs studier betalas tillbaka p cirka 19 r.
Du kan anska om att f en ny terbetalningstid om du i minst 3 r ftt nedsttning av rsbeloppet
utifrn din inkomst eller p grund av synnerliga skl. Frn och med 2006 rknas terbetalningstiden
i ngra fall om utan att du behver anska om det. Det gller exempelvis om du har tagit nya ln som
uppgr till minst 50 procent av prisbasbeloppet efter det att CSN faststllt din terbetalningstid. Fr
2008 innebr det 20 500 kronor.
Din anskan om att f terbetalningstiden ndrad mste komma in till oss senast den 30 november
ret innan du vill att tiden ska rknas om.
Om du har en skuld kvar nr den ordinarie terbetalningstiden r slut ska du betala hela beloppet
ret drp. D har du mjlighet att anska om nedsttning och f beloppet anpassat till din inkomst.
Du kan fortstta att anska om nedsttning varje r fram till dess att skulden r betald, eller fram till det
r du fyller 68 r. D kan CSN skriva av din skuld under vissa frutsttningar.

Anskan om ny terbetalningstid som du hittar i
Exempel
Din skuld r 50 000 kr, och du r 25 r. terbetalningstiden blir 9 r och rsbeloppet r 1 blir 6 150 kr. Du betalar i
1 r och brjar drefter att studera p nytt. Du lnar 100 000 kr till fr dina studier och dessa pgr i 3 r. Din totala skuld
blir allts cirka 144 100 kr (vi bortser frn rntan i detta exempel). CSN kommer d att automatiskt berkna en ny
terbetalningstid. Med hnsyn till din lder och skuldens storlek blir terbetalningstiden 25 r.
39
Belopp som du ska betala

Berkning av ditt rsbelopp
Hur stort ditt rsbelopp blir beror p fljande fyra faktorer: skuldens storlek, terstende terbetalningstid, rntan och ett upprkningstal p 2 procent.
Lgsta rsbelopp
Om ditt rsbelopp vid berkning enligt grundregeln blir lgre n 15 procent av prisbasbeloppet,
bestms rsbeloppet till 15 procent av prisbasbeloppet under det frsta ret (6 150 kronor fr r
2008). Drefter ska rsbeloppet berknas med hnsyn till rntefrndringar och upprkningstal.
Detta innebr att terbetalningstiden blir kortare n det maximala antalet r du annars skulle ha ftt.
Om du gr en extra inbetalning som r minst 10 procent av prisbasbeloppet, och denna inbetalning innebr att din skuld blir s lg att rsbeloppet rknas ut enligt regeln om lgsta rsbelopp,
kommer samtidigt terbetalningstiden att bli kortare n den varit frn brjan. Detsamma gller om
skulden minskar p grund av ett beslut om avskrivning eller terkrav.
Om din totala skuld r mindre n 15 procent av prisbasbeloppet (6 150 kronor fr r 2008), ska
hela skulden betalas under det frsta terbetalningsret.
Praktiska detaljer kring terbetalningen av ditt ln

G in p www.csn.se och
vlj tjnsten Rkna ut. Dr
kan du se hur stort ditt
rsbelopp skulle bli.
rsbeloppet debiteras i brjan av varje r. Dessutom ska du betala en expeditionsavgift (fr nrvarande
100 kronor per ln och r). Du fr ett rsbesked som visar din totala skuld till oss samt en betalningsplan som visar nr du ska betala under ret och vilket belopp du ska betala. Du kan betala till oss via
bankgiro, plusgiro eller autogiro. CSN skickar ut frifyllda inbetalningskort som du ska anvnda. Vi
skickar i frsta hand avier fr bankgiro, men om du vill anvnda ett annat betalningsstt ska du
meddela detta till oss.
Betalningstillfllen
Ditt rsbelopp frdelas normalt p fyra betalningstillfllen. Om du vill kan du komma verens med
CSN om att f rsbeloppet frdelat p ett till tolv betalningstillfllen.
Avrkningsordning fr inbetalning
De belopp du betalar in rknar vi av i frsta hand p de administrativa avgifterna, drefter p rntan

och slutligen p kapitalskulden.
Frsenad eller utebliven betalning
Om du inte betalar ditt rsbelopp i tid, skickar CSN ut en pminnelse och tar ut en pminnelseavgift
som fr nrvarande r 120 kronor. Om du trots detta inte betalar skickar vi ytterligare en pminnelse
med en avgift p 120 kronor. Om du nd inte betalar, trots tv pminnelser, skickar vi ett kravbrev och
drefter kan vi lmna rendet till Kronofogden fr indrivning. Det kan innebra att du fr en betalningsanmrkning hos kreditupplysningsfretagen.
Extra inbetalning
Du kan nr som helst gra extra inbetalningar p ditt annuitetsln. Du kan vlja att antingen betala in
en mindre summa utver din betalningsplan, eller s kan du slutbetala hela lnet. Om du vljer att
slutbetala hela lnet i frtid br du kontakta oss fr att f en slutbetalningsuppgift dr rntan r
framrknad till den frfallodag vi kommer verens om.
40
Du kan f nedsttning av rsbeloppet

Du har mjlighet att ska nedsatt rsbelopp och i stllet f det berknat utifrn din sammanlagda
inkomst. Till och med det r du fyller 49 r kan du f rsbeloppet nedsatt till 5 procent av din
sammanlagda inkomst. Frn och med det r du fyller 50 r kan du f rsbeloppet nedsatt till 7 procent
av din sammanlagda inkomst. Frn och med 50 rs lder ska ven en del av din frmgenhet rknas
med i underlaget fr rsbeloppet.
Kravet fr att f rsbeloppet anpassat till din inkomst r att det minskar med minst 3 procent av
prisbasbeloppet, jmfrt med det ursprungliga rsbeloppet som r berknat utifrn annuitetsformeln.
Under 2008 motsvarar 3 procent av prisbasbeloppet 1 230 kronor. Det innebr allts att om ditt
ursprungliga rsbelopp r 6 500 kronor mste det minska till 5 270 kronor om du ska kunna f
nedsttning.
Ls mer om hur du rknar ut

din sammanlagda inkomst
p sidorna 2324.
Exempel 1
Din skuld r 120 000 kr, du r 25 r, rsbeloppet r 6 150 kr och din inkomst 80 000 kr. 80 000 kr x 5 % = 4 000 kr.
Ditt nya rsbelopp efter nedsttningen skulle allts bli 4 000 kr. Minskar rsbeloppet med minst 1 230 kr? 6 150 kr 4 000 kr = 2 150 kr. Du fr nedsttning av rsbeloppet till 4 000 kr eftersom ditt rsbelopp minskar med minst 1 230 kr.
Exempel 2
Din skuld r 120 000 kr, du r 25 r, rsbeloppet r 6 150 kr och din inkomst r 100 000 kr. 100 000 kr x 5 % =
5 000 kr. Ditt nya rsbelopp efter nedsttningen skulle allts bli 5 000 kr. Minskar rsbeloppet med minst 1 230 kr?
6 150 kr - 5 000 kr = 1 150 kr. Du kan allts inte f nedsttning eftersom ditt rsbelopp inte minskar med minst 1 230 kr.
Exempel 3
Din skuld r 160 000 kr, du r 25 r, rsbeloppet r 6 779 kr och din inkomst r 200 000 kr. 200 000 kr x 5 % =
10 000 kr. Ditt rsbelopp r allts lgre n om vi skulle berkna rsbeloppet utifrn nedsttningsreglerna. Drfr ndrar
vi inte rsbeloppet.
Konsekvenser av nedsttningen
Det finns ngra saker du br tnka p innan du ansker om nedsttning. Eftersom terbetalningstiden
inte ndras trots att du betalar ett mindre belopp n planerat, kommer rsbeloppen de resterande ren
att bli hgre n annars.
Vidare ska du tnka p att frn och med att du fyller 50 r kan du aldrig f rsbeloppet nedsatt till
ett lgre belopp n 7 procent av din sammanlagda inkomst fre skatt, vilket kan bli ett relativt hgt
belopp. Du fr dessutom betala fram till dess att du fyller 68 r, eller till dess att din skuld blir
slutbetald.
Ditt slutliga rsbelopp
Om du har anskt om och ftt ett preliminrt rsbelopp berknat utifrn din inkomst, kommer CSN
att faststlla ett slutligt rsbelopp nr taxeringen r klar. Den slutliga prvningen innebr att vi hmtar
uppgifter om din inkomst frn Skatteverket och jmfr dessa uppgifter med de uppgifter som du har
lmnat i din anskan. Om det visar sig att du har betalat ett fr lgt rsbelopp mste du betala in
skillnaden mellan det preliminra och det slutliga rsbeloppet som ett resterande slutligt rsbelopp.
Dessutom tillkommer en tillggsavgift p 6 procent p det belopp som ska betalas in i efterhand. Om
du har betalat in ett fr hgt preliminrt rsbelopp kommer du inte att f tillbaka ngot, utan den
inbetalade summan kommer i stllet att ligga kvar som en extra inbetalning p ditt ln.
41
Ditt ln kan skrivas av

lder
Om du har ngon skuld kvar vid brjan av det r du fyller 68 r skrivs den av, under frutsttning att
du inte har ngra obetalda avgifter fr de tre senaste ren. De avgifter som r obetalda d fortstter vi
att krva betalning p till och med november det r du fyller 70 r.
Ddsfall
Vid ddsfall skriver vi av hela lnet inklusive obetalda avgifter.

Synnerliga skl
I vissa fall kan CSN skriva av hela eller delar av en skuld om det finns synnerliga skl. Mjligheterna att
f avskrivning p grund av synnerliga skl r mycket sm, men kan exempelvis komma i frga fr dig
som har en mycket lg sjukersttning utan tidsbegrnsning eller fr dig som har ftt studietiden
frlngd p grund av handikapp.
Behrighetsgivande studier
Du som har ftt studiestd fr studier p grundskoleeller gymnasieniv kan f en del av lnet avskrivet
om du senare tar ln fr studier p hgskoleniv. Den del av studielnet som kan skrivas av r som mest
hlften av det ln som du har tagit fr att f grundlggande eller srskild behrighet fr grundlggande
hgskoleutbildning. Det krvs att du har studerat med den generella bidragsdelen, vilket innebr att
studier med den hgre bidragsdelen inte ger rtt till avskrivning.
Vi kan skriva av en sjttedel av lnet och rntan fr varje 60 pong som kan ing i en hgskoleexamen och som du har genomfrt med godknt resultat. Det innebr att du mste ha slutfrt och blivit
godknd p 60 pongs hgskolestudier, innan du kan f en sjttedel av lnet fr studier p grundskoleeller gymnasieniv avskrivet. Det krvs ocks att du lnat ngon gng fr eftergymnasiala studier efter
det att du studerat p behrighetsgivande niv.
Om du lser vid en hgskola som rapporterar via den s kallade Ladok-rutinen behver du inte
anska om att f avskrivning. CSN kommer att kontrollera om du uppfyller villkoren fr avskrivning
och d sker denna utan att du behver anska. Om du dremot inte lser vid en sdan skola mste du
skicka in en anskan fr att vi ska kunna prva din rtt till avskrivning.
Ln med olika avskrivningsregler
Fr dig som har ln bde fre och efter den 1 juli 2001 gller olika bestmmelser fr avskrivning fr
lnen. Fr de terminer som du lst med ln tagna fre 1 juli 2001 p grundskoleeller gymnasieniv
gller ldre bestmmelser, exempelvis kan du f avskrivning efter tre terminer p eftergymnasial niv.
De terminer som du lst med annuitetsln p grundskoleeller gymnasieniv omfattas av de nya
reglerna med bland annat krav p studieresultat p eftergymnasial niv.
Om du har lst p grundskoleeller gymnasieniv med ln tagna fre den 1 juli 2001 och har ftt
annuitetsln fr dina eftergymnasiala studier gller de ldre bestmmelserna fr avskrivning. Det
avgrande fr vilka avskrivningsregler som gller r allts vid vilken tidpunkt som du lnat fr de
behrighetsgivande studierna.
En viktig skillnad jmfrt med de ldre bestmmelserna r att om du lnat fr behrighetsgivande
studier efter den 30 juni 2001 och drefter lser din eftergymnasiala utbildning utomlands, har du
inte rtt till avskrivning.
Du kan lgga samman nya och gamla ln

Om du tidigare har studerat med studiestd frn CSN och tar ln efter den 30 juni 2001 kommer du
att ha flera ln med olika terbetalningsvillkor. S lnge du inte begr ngot annat kommer du att betala
de olika lnen var fr sig.
42
Vad hnder om du flyttar ldre ln till det nya terbetalningssystemet?
Om du har studiemedel tagna fre 1989 eller studieln tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30
juni 2001, men inte lnat ngot drefter, kan du begra att f flytta ver de ldre lnen till annuitetslnet. D fr du en bestmd terbetalningstid fr den totala skulden och ett rsbelopp berknat enligt
reglerna fr annuitetslnet. Om du ansker om nedsttning efter det att du begrt ndrade lnevillkor
kommer reglerna fr annuitetslnet att glla. En anskan om ndrade lnevillkor r definitiv, och har
du flyttat ver lnen kan du inte ndra dig. Din anskan ska ha kommit in till CSN senast den 30
november ret innan du vill att de ndrade lnevillkoren ska brja glla.
Du kan anska om att f

ndrade lnevillkor p
CSN:s blankett Begran
om ndrade lnevillkor som
www.csn.se.
Vad hnder om du lgger samman ldre och nyare ln?
Om du bde har ln enligt de ldre bestmmelserna och annuitetsln kan du begra att f lgga
samman de olika lnen till ett enda ln. Det innebr att du fr en bestmd terbetalningstid fr hela
den totala skulden och ett rsbelopp som r berknat utifrn annuitetsregeln.
Skillnaden mellan att flytta ver gamla ln till annuitetslnesystemet om du inte har ngot annuitetsln och att lgga samman ln enligt gamla och nya bestmmelser visar sig frmst p tv punkter. Nr
du gr inbetalningar p ett sammanlagt ln kommer beloppen att rknas av enligt principen ldst
frst. Det betyder att CSN hller reda p de olika lnedelarna i din totala skuld utifrn vad som ingick
i sammanlggningen. Om du exempelvis hade ln fre 1989 kommer inbetalade belopp att i frsta
hand rknas av p denna del. Dremot kommer vi att berkna den lpande rntan p hela skulden,
liksom rsbeloppet. Du kommer ocks att f en eventuell avskrivning p grund av lder enligt de ldre
bestmmelserna. En avskrivning p grund av lder gr vi vid brjan av det r du fyller 65 r fr den
del av den totala skuld som r ln tagna fre den 1 juli 2001, och vid brjan av det r du fyller 68 r
fr den del av den totala skuld som r ln tagna efter den 30 juni 2001.
Fr dig som har begrt att lnen ska lggas samman gller ocks srskilda bestmmelser vid nedsttning av rsbeloppet.
rsbeloppet kan sttas ned till en viktad procentsats som r lgre n 5 procent eller 7 procent, men
som r hgre n 4 procent. Vilken procentsats som ska glla beror p hur stora de olika lnedelarna r
vid beslutstillfllet, det vill sga hur mycket som r studiemedel, studieln och annuitetsln. Dessutom
har din lder betydelse. Viktningen grs allts i samband med beslutet om nedsttning.
Eftersom du bara kan anska om nedsttning fr ett r i taget kommer en viktning att gras fr varje
r du sker nedsttning, och den viktade procentsatsen kommer att frndras varje gng beroende p
att det du betalar in frndrar relationen mellan de olika lnedelarna.
Den del av det sammanlagda lnet som gller studieln stter vi ned till 4 procent av inkomsten,
medan de delar av det sammanlagda lnet som gller studiemedel eller annuitetsln stts ned till 5
procent av inkomsten till och med 49 rs lder. Frn och med 50 rs lder stts de delar som gller
studieln eller annuitetsln ned till 7 procent.
Nr vi berknar lnens storlek i frhllande till varandra kan vi rkna fram den procentsats som ska
ligga till grund fr rsbeloppet. Denna multipliceras sedan med den sammanlagda inkomsten fr ret.
En anskan om sammanlggning mste ha kommit till CSN senast den 30 november ret innan du
vill att dina ln ska sls ihop. En anskan om sammanlggning r definitiv och du kan aldrig terg till
att betala lnen var fr sig nr dina ln en gng slagits ihop. Du kan f sammanlggning ven innan du
har blivit terbetalningsskyldig.
Du kan anska om
sammanlggning p
CSN:s blankett Begran
om sammanlggning som
www.csn.se.
43
Skordsregister
A
F
30
Folkbokfring
30
Aktivitetsersttning
11
Folkhgskola
5, 21
8, 11
Kompletterande gymnasieutbildning
Aktivitetsstd
11, 22
Forskarutbildning
Anhrig, vrd av
28, 38
Fribelopp
Anknytningskrav
Anmlningsskyldighet
34
30, 37
23
Fristende gymnasieskola
Funktionshinder
7, 17
Konto
Korrespondensstudier
Kortaste tid fr studiemedel
5
25
34
11, 33
39
Funktionshindrat barn
13
Frdighetstrning
Anskningsdag, sista
13
Frfallodag
40
Kriminalvrd, studier vid
40
Frmgenhet
41
Kronofogden
40
Frsenad inbetalning
40
Kurstid
15
25
Kvalificerad yrkesutbildning, KY
30, 31, 38
Avdrag
23
Frskottsutbetalning
Avrkning vid inbetalning
40
Frskringar
Avskrivning
42
Frskringskassan
Avskrivning vid vuxenstudier
42
Frtur till hgre bidrag
B
Bankgiro
Barn, tillfllig vrd av
22, 27, 37
22, 27
22
27, 28, 38
33
Lngsta tid fr studiemedel
Grundlggande behrighet
35
Grundlggande hgskoleutbildning
Behandlingstid
14
Grundlggande rtt till svenskt studiestd
Beslut om studiemedel
Betala tillbaka
19
14, 30
39
Grundskoleniv
Grundskoleutbildning
Gymnasieniv
Betalningsanmrkning
40
Gymnasieskola
Betalningstillfllen
40
Gymnasieutbildning
Bidrag
Blankettbestllning
19
13
Gymnasieutbildning utomlands
Byte av skola
30, 38
Byte av utbildning
30, 38
Halvtid
Hlso- och sjukvrd

Hgre bidrag
CSNFS
47
Hgskola
CSN-kortet
22
Hgskoleniv
CSN:s webbplats
47
Hgskolepong
Dubbel bosttning
Hgskoleutbildning
Hgskoleverket
5, 34
20, 37
5, 7
7, 21
5
5, 7
33
Hgskolornas basr
Hrselskada
11
35
21, 22
5
21
8, 16
5, 7
33
5
17
Dyslexi
17
Ddsfall, avskrivning vid
42
Inbetalning
40
Inbetalningskort
40
E
Eftergymnasial niv
Efterslpning, studier vid komvux
Indrivning
5, 7, 8
8
Ekonomiskt std frn annat land
38
Elektronisk anskan
13
E-tjnster
47
Expeditionsavgift
31, 40
Extra inbetalning
40
Inkomst
8
11
Maximalt antal veckor

Mecenatkortet
Merkostnadsln
19, 20, 21
6, 7, 16
42
7
6, 7
22
20, 37
Mina sidor
47
Minskning av studiemedel
23
Minsta tid fr studiemedel
11, 33
Musikinstrument
20, 37
N
16
35
Distansstudier
7, 21
35
47
16
10
Heltid
CSN, adresser
Deltid
Helikopterpilot
Community College
Ln
Godtagbar standard
28
11
L
Lgga samman ln
Barns fdelse
Belopp, studiemedel
Krav p studieresultat
Lnevecka
G
40
Korttidsbidrag
27
5, 7
Anskningsblankett studiemedel
Avbrott i studier
27
Karenstid
Annuitetsln
Autogiro
44
Adressndring
40
23, 24, 41
Inkomstkontroll
41
Inkomstndring
14, 30, 38
Intyg frn skola
25
Intyg om studiefinansiering
36
Nedre ldersgrns
Nedsttning av rsbelopp
5
41
Normal takt
Normal tid
Nrstende, vrd av
28
O
Oriktiga uppgifter
31
P
Pension
24
Pensionsfrskring
23
Pensionsgrundande
19
Permanent uppehllstillstnd
10
Personskadefrskring
22
Plusgiro
40
Praktikresa
20
Preliminrt rsbelopp
Prisbasbelopp
Pbyggnadsutbildning
41
20, 40
5, 21
Pminnelse
40
Pminnelseavgift
40
J
Jullov
15
Junior College
35
Rehabiliteringsersttning
11
Repetition
21
Resa
20, 37
Resultatkrav
7, 8, 27, 28
Uppehllstillstnd
Retroaktivitet
13, 27
Uppgiftsskyldighet
30
Rnta
31, 39
Upplggningsavgift
19
Rntebefrielse
39
Sammanlagd inkomst
Sammanlggning av ln
Upprkningstal
Utbetalning
10
39
14, 25, 37
Utbetalningskort
41
Utbetalningsplan
42
26
14, 25
Utbildningar med rtt till studiemedel
Sjukanmlan
27, 38
Utbildningsniv
Sjukdom
27, 38
Utbytesstudier
34
Sjukersttning
11
Utlandsstudiefrskring
37
Sjukperiod
27
Utlandsstudier
33
Skattefritt studiebidrag
19
Utlndsk skola
33
Skolornas uppgiftsskyldighet
30
Utlndsk utbildning
Skuld
39, 40
Slutbetalning
40
Slutligt rsbelopp
41
Sommarlov
15
Sommarstudier
Utlndska medborgare
Utvecklingsersttning
7
10, 33
11
V/W
Veckoberkning
15, 16
Spara p veckor
16
Veckor med studieln
6, 36
Specialpedagog
21
Verksamhetspong
8, 16
Sprkkurser
35
Vrd av barn
27, 38
Studentkortet
22
Vrd av nrstende
27, 38
Studieavbrott
30, 31, 38
Studiebidrag
19
Studiefrbund
Studiefrskran
Studiehjlp
5, 11
Yrkesteknisk hgskola YTH
21
19
19
Studieomfattning
15, 16
Studieperiod
15, 16
Studier i Norden
33
Studier utomlands
33
Studieresa
20
7, 8
8
47
Studiestdslagen
47
Studietakt
16
Studieuppehll
30, 38
Swedbank
25
Synskada
17
Ska studiemedel
13
T
Talsvar
Tillfllig vrd av barn
Y
Yrkesinriktade utbildningar
Studiemedelsbelopp
Studieresultatprvning
47
14, 25, 37
Studieln
Studieresultat
Webbplats
47
27, 38
ldersgrnser
ngra sig
26
rsbelopp
40, 41
rsbesked
40
terbetalning av tidigare ln
10
terbetalningsregler
39
terbetalningstid
39
terkrav
31
terkravsrnta
31
terkvalificering
tersnt studiestd
8
26
ndrade frhllanden
ndringsblankett
30, 38
14, 30, 38
verklaga
14
verklagandenmnd
14
Tillggsavgift
41
vre ldersgrns
Tillggsbidrag fr barn
20
vriga eftergymnasiala utbildningar
Tillggsln
20
Totalbelopp
19
Totalfrsvarstjnst
11
Trafikflygarutbildning
35
Transferable Program
35
U
Undervisningsavgift
20, 37
Universitet
Uppdragsutbildning
Uppehll i studier
30, 38
Foto: Olle Melkerhed, Bergkvist Reklamfoto
45
Behandling av personuppgifter
Fr att handlgga renden om studiemedel behandlar CSN personuppgifter automatiskt. Behandlingen sker i frsta hand med std av bestmmelserna i personuppgiftslagen (1998:204).
Bevarande
CSN arkiverar personuppgifter i studiemedelsverksamheten under lng tid och gallrar dem enligt
srskilda regler.
Du har rtt till information
Du har rtt att f veta vilka uppgifter om dig som CSN behandlar. Sdan information kan du f genom
ett registerutdrag enligt 26 personuppgiftslagen. Fr att f ett sdant utdrag mste du skicka in en
skriftlig anskan som du sjlv skrivit under. Vi kan tyvrr inte godta en anskan via e-post.
Du har rtt till rttelse
Du har rtt att f felaktiga eller missvisande uppgifter rttade. Om du vill begra rttelse ska du skicka
din begran till CSN p den adress som finns nedan.
Personuppgiftsansvar och personuppgiftsombud
CSN r personuppgiftsansvarig fr behandlingen av personuppgifter inom myndighetens verksamhetsomrde. I enlighet med personuppgiftslagen har CSN utsett ett personuppgiftsombud, som har
till uppgift att se till att CSN behandlar personuppgifter p ett korrekt stt.
Utbyte av personuppgifter
CSN hmtar in personuppgifter frn andra myndigheter och organisationer samt lmnar ut personuppgifter till dem. Bland annat fr CSN uppgifter om folkbokfring frn Skatteverket samt uppgifter
om antagning till studier, deltagande i studier och studieresultat frn skolor. CSN lmnar bland annat
ut uppgifter till banker fr utbetalning av studiemedel och till Statistiska centralbyrn fr statistik.
Ytterligare information
Fr att f ytterligare information om hur CSN behandlar personuppgifter kan du vnda dig till
personuppgiftsombudet p fljande adresser:
Centrala studiestdsnmnden
Personuppgiftsombudet
851 82 Sundsvall
eller
personuppgiftsombud@csn.se
46
Lagar och bestmmelser

Du kan hitta bestmmelser om studiemedel i fljande frfattningar:
Studiestdslagen SFS 1999:1395 (kapitlen 1, 3, 4, 5 och 6 samt i vergngsbestmmelserna till samma lag)
Studiestdsfrordningen SFS 2000:655 (kapitlen 1, 3, 4, 5, 6 och i bilagan samt i vergngsbestmmelserna till
samma frordning)
CSN:s frfattningssamling CSNFS 2001:1 CSN:s freskrifter och allmnna rd om beviljning av studiemedel
CSN:s frfattningssamling CSNFS 2001:3 CSN:s freskrifter och allmnna rd om terbetalning av ln tagna efter den
30 juni 2001.
Bestmmelserna finns p vr webbplats www.csn.se under menyn Om CSN och p vanliga bibliotek.
Snabbt och enkelt p webbplatsen och i Mina sidor

P www.csn.se hittar du mer information om studiemedel och terbetalning av ln. Dr finns det ocks information om
svenskt studiestd och hemutrustningsln fr dig som r utlndsk medborgare. Du kan ven bestlla informationsmaterial
och blanketter samt komma i kontakt med oss genom att skicka e-post.
P webbplatsen finns det flera tjnster som du kan anvnda fr att gra berkningar eller f personlig information.
I tjnsten Rkna ut kan du exempelvis berkna belopp och antal veckor med bidrag och ln samt se hur terbetalningen
kan se ut efter studierna. I Mina sidor kan du gra en studiemedelsanskan helt elektroniskt. I och med att din anskan
d r interaktiv kan du vara sker p att du inte missar att fylla i ngonting. Det enda du behver gra r att skaffa en
e-legitimation och anmla dig som e-kund p www.csn.se. (Ls om e-legitimationer p www.e-legitimation.se.) Om du
ansker om studiemedel elektroniskt fr du information om din anskan i Mina sidor, exempelvis ditt beslut. Du kan ven
bifoga bilagor till din anskan, exempelvis betyg, och du kan i efterhand ndra uppgifter i din anskan. Dessutom kan du
lmna studiefrskran, se nr dina pengar kommer, se hur mycket du fr tjna (ditt fribelopp) och se hur stor din skuld r.
Kontakta oss
Det finns mnga olika stt att komma i kontakt med oss:
Telefon: 0771-276 000, vardagar 8.0016.30.
Talsvar: 0771-276 800 f information om din anskan eller skuld.
E-post: e-postformulr p www.csn.se, under menyn Kontakta oss.
Besksadress: adresser till CSN:s kontor p www.csn.se, under menyn Kontakta oss.
CSN:s huvudkontor
Telefon: 060-18 60 00
Adress: 851 82 Sundsvall
Mt oss p webben
Nu r det ven mjligt att via webben kontakta en handlggare p CSN. Frutsttningen r att du kan ta dig till ngon av
de kundmtesplatser som finns runt om i landet. Frutom CSN kan du ven kontakta Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan,
Kronofogden och Skatteverket. Kundmtesplatserna bestr av en dator och en webbkamera. Du vljer frst vilken
myndighet du vill komma i kontakt med, och drefter kopplar du upp dig med bild, ljud, skanner och skrivare. P s stt
kan du trffa en handlggare, lmna ett dokument eller f ett beslut. Mtesplatserna har ppet mndagfredag 13.00
16.00. Listan ver mtesplatser hittar du p www.csn.se under menyn Kontakta oss>Besk oss>Mt oss p webben.
47
CSN nr 2426A/0802
Mer information: www.csn.se

48

2426A

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

2426A

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Studiemedelsguiden

det viktigaste du behver veta om studiemedel

Nr du r sjuk, vrdar dina barn eller vrdar en nrstende

Vilka utbildningar ger rtt till studiemedel? ...................................... 5

Studiemedel nr du r sjuk ........................................................ 27

Hur gammal r du? ..................................................................... 5

Sjukanmlan till Frskringskassan .............................................. 27

S hr mnga veckor kan du f studiemedel .................................. 6

Studiemedel vid tillfllig vrd av barn ........................................... 27

Dina studieresultat mste vara tillrckliga ........................................ 7

Studiemedel nr du vrdar en av dina nrstende ........................ 28

Om du r utlndsk medborgare ................................................. 10

Nr du inte kan f studiemedel .................................................. 11

Du r skyldig att anmla ndrade frhllanden ............................. 30

Frn anskan till beslut

CSN kan krva tillbaka dina studiemedel

Viktigt att tnka p nr du fyller i en anskningsblankett ................. 14

Nr kommer ditt beslut? ............................................................ 14

Om du inte anmler ndrade frhllanden .................................. 31

Om du vill verklaga ................................................................ 14

Srskilda regler fr dig som studerar utomlands

Dina studiemedel berknas per vecka

Hgskole- och universitetsutbildning i Sverige ................................ 15

Utbildningar p grundskole- och gymnasieniv

Andra utbildningar med srskilda regler ....................................... 35

samt vriga utbildningar p eftergymnasial niv ........................... 15

Utbildningar som du inte kan f studiemedel fr ............................ 36

Du kan spara veckor ................................................................. 16

Examensarbete, praktik eller utlandsfrlagd utbildning .................... 36

Heltid eller deltid ...................................................................... 16

Om du behver ett intyg om studiefinansiering .............................. 36

Grundlggande krav fr att du ska f studiemedel ......................... 33

Dina studiemedel berknas per vecka ......................................... 36

S hr mycket studiemedel kan du f .......................................... 37

Studiemedel r bidrag och ln .................................................... 19

Nr kommer dina pengar? ........................................................ 37

Tillggsbidrag fr barn .............................................................. 20

Du r skyldig att anmla ndrade frhllanden ............................. 38

Om du inte anmler ndrade frhllanden .................................. 38

Vad hnder om du blir sjuk utomlands? ....................................... 38

Det hgre bidraget ................................................................... 21

Vrd av barn eller nrstende .................................................... 38

Du fr rabatter genom CSN-kortet, Mecenatkortet

Har du ekonomiskt std frn ett annat land? ................................. 38

eller Studentkortet ..................................................................... 22

S hr betalar du tillbaka dina ln

Dina inkomster och studiemedel

Nr du brjar betala tillbaka lnet .............................................. 39

S hr rknar du ut din inkomst .................................................. 23

Belopp som du ska betala ......................................................... 40

S hr betalas pengarna ut till dig

Du kan f nedsttning av rsbeloppet .......................................... 41

Du mste lmna en studiefrskran ............................................. 25

Ditt ln kan skrivas av ............................................................... 42

Skolan mste intyga att du studerar ............................................. 25

Du kan lgga samman nya och gamla ln ................................... 42

Du mste ha ett konto ............................................................... 25

Om du skulle ngra dig ............................................................ 26

Behandling av personuppgifter ................................................... 46

Mer information hittar

Studiemedel fr dig som ska brja studera

Vilka utbildningar ger rtt till studiemedel?

En frteckning ver skolor

Du kan ocks f studiemedel fr distansutbildningar i Sverige.