2

Sommaren 2003 lrde jag knna Kolar-Anders lund i Pixbo utanfr Gteborg. Kolar-Anders r
brdig frn Jmtland och jobbade dr som kolarlrling under tonren. I brjan p 1990-talet byggde
han upp och sktte en kolarkoja i strvomrdet vid Gunnebo slott fr att visa nyfikna barn och vuxna
hur kolarna levde och arbetade. Under 15 rs tid blev kolarkojan en institution och han lt kola ett
stort antal minikolmilor fr sitt och allmnhetens njes skull. Varje mila gav ett rikt utbyte i form av
ett par kubikmeter kol.
En av mina egna barndomsdrmmar har varit att f prova p kolarlivet och lra mig hur man med
enkel teknik kan framstlla en hgklassig produkt, samtidigt som man har frmnen att vistas i
naturen. Efter att vi trffats bestmde oss raskt fr att tillsammans bygga ytterligare en milaoch
sedan ytterligare en.och ytterligare
Den hr skriften bygger p den kunskap som Kolar-Anders delgivit mig genom att vi tillsammans har
byggt och kolat milor, samt frn information frn de lrobcker som anvndes vid svenska kolarskolor
i brjan p 1900-talet. Skriften r avsedd som en handledning fr den som sjlv vill prova p att
tillverka eget kol. Fljer du instruktionerna har du goda mjligheter att lyckas med din egen mila.
Man mste dock komma ihg att Milan r ett kvinnligt vsen med mycket nyckfullhet och en inre gld
vilket innebr att hon ibland kan hitta p ofrvntade. En stor portion gott omdme och sunt frnuft
r drfr ndvndigt fr att kolningen ska bli en lika trevlig upplevelse som det blev fr oss. Och, om
du vrdar henne mt och omsorgsfullt kommer hon att ge dig god ln fr mdan.
Lycka till!
Kolare Henrik Rdjegrd

Min mentor Kolar-Anders lund utanfr sin traditionella kolarkoja i Gunneboskogen.

Till Anders, min och allmnhetens sorg brndes kojan ned 2004 av lokala ungdomar.

Innehllsfrteckning
Kolning steg fr steg
Detta behver du
Frbereda veden
Resa kungen
Stapla veden
Risa och mossa milan
Stybba milan
Vrma milan
Vakta och kontrollera kolningen
Avsluta kolningen
Raka ut kolen

Viktigt att komma ihg

Drfr krnglar milan
Attiraljer och trivsel
Kolbullar

5
6
7
8
9
10
11
12
13
14

15
16
18
19

Kolning steg fr steg

Detta behver du
- Ca 3 kubikmeter ved (Diameter mellan 5 och 15 centimeter, barr- eller lvtrd.)
- Bakar eller brder (Kantrester frn ett sgverk som anvndas till block och milgolv.)
- Granris och vitmossa (Fr att den ttande stybben inte ska trilla ned i milan.)
- Stybb (Obrnnbart ttningsmaterial frn marken, vanligtvis jord som skrapas ihop.)
- Yxor (Fr barkning och kvistning.)
- Bgsg (En motorsg kan knnas som fusk, men den underlttar.)
- Navare (Ett borr med ca 3 centimeters diameter som man anvnder d man tillverkar block.)
- Spade (Krvs nr man ska grva stybb.)
- Klubba (En rejl trklubba med ca 1 meter lngt skaft.)
- Milspett (Ca 1 meter lngt och 1 centimeter tjockt jrnspett. Armeringsjrn gr bra.)
- Kolharka och kolkrok (Specialverktyg fr att raka ut kol. Kratta och grep fungerar.)
- Plthink med vatten (Fr att slcka de gldande kolen i vid utrakningen.)
- Kolfat (Anvnds fr att sikta bort stybb frn det frdiga kolet, byggs av kycklingnt.)
- Tid (Kolningen gr p 4-7 dygn beroende p milans storlek, vedens torrhet och miltyp)

Ngra av kolarens verktyg: kolharka, kolkrok, milspett, navare och kolfat.

Frbereda veden
Kolveden ska torkas minst en sommar innan kolningen. Riktigt torr ved gr att kolningen gr
snabbare och att milan blir mindre nyckfull och mer lttsktt.
Det r drfr lmpligt att p vren randbarka och stapla veden i res fr att den ska torka
effektivt under sommaren. Randbarkningen innebr att man med yxa, eller barkspade, skalar
bort en remsa bark lngs hela stocken. Nr barken r bruten kan den inte hlla kvar fukten i
veden, som torkar effektivt. Fr att f snygga och praktiska res br veden vara i lngder om ca
3 meter. Understa stocken brukar man lgga mot en sten eller stubbe fr att ven den ska ligga
fritt frn marken och torka.
Den frska veden innehller ungefr 50% vatten och innan den kolas fr den inte innehlla
mer n 35% vatten. Om veden randbarkas och staplas i res i brjan p juni br den vara frdig
fr kolning frn brjan p augusti. Man br dock vara frsiktig och undvika kolning under de
torra sommarmnaderna p grund av brandrisken.
Om man snabbt vill f fram kolved kan man fuska och anvnda sig av syrfllning. Det
innebr att man fller trdet under sommaren och lter barr eller lv sitta kvar. Trden fr
ligga med rotndan hgt under minst 6 veckor innan det r torrt nog fr kolning.

Randbarkad kolved staplad i res fr att torka.

Resa kungen
Man brjar milbygget med att rensa upp en plan, cirkelrund yta, ca 3 meter i diameter, frn
grenar och skrp. Det r lmpligt att grva ur ca 2 decimeter stybb (jord) frn bottenytan som
senare anvnds fr att tcka milan. Det r mycket viktigt att bottnen r slt, tt och inte fuktig.
Annars riskerar man en svrsktt mila som kolar ojmnt och med ett stort antal besvrliga
frt.
P bottnen lgger man 1 decimeter tjocka stockar frn centrum och utt likt ekrar. Milans golv
bygger man senare ovanp dessa stockar med brdor eller bakar s att man fr fritt luftflde
under golvet. Kungen r milans centrum och anvnds nr milan ska tndas. Man bygger
kungen av 4 stycken 1 meter lnga brdor eller bakar som spikas ihop till ett fyrkantigt rr.
Man br hugga bort hrnen i nederdelen av kungen s att lgorna lttare fr fste i milan nr
den ska vrmas. Kungen spikas eller najas stende ovanp stockarna s att man kan fr fritt
skorstensdrag frn luftkanalen under botten upp i kungen.
I centrum p kungen stter man en 2 meter lng riktstake. Nr man sedan staplar veden r
man noggrann med att den alltid pekar mot riktstaken. Milan blir d rak och faller samman
snyggt under kolningen. Annars vrider den sig vilket orsakar besvrliga frt och en
krnglande mila..

Milbottnen r rensad, ekrarna r utlagda, kungen r rest

och rtstaken rest. ven golvbygget r pbrjat.

Stapla veden
Efter att kungen r rest brjar man att successivt bygga ett golv av bakar eller brder
ovanp ekrarna, och drefter stapla kolveden p golvet. Veden som ska staplas kapas upp i
lngder om ca 1 meter. Krokig ved mste sorteras bort. Utstickande kvistar huggs bort
eftersom de gr att det blir svrt att stapla veden ttt.
Decimetrarna nrmast kungen anvnder man klen ved som r ltt att tnda (ungefr 5
centimeter i diameter). Veden staplas alltid med den grvsta nden nedt s att milan till slut
fr en ngot konisk form. Det r viktigt att veden staplas s ttt som mjligt fr att det inte ska
bildas fickor av gas inuti milan. Ibland kan man behva kila in smpinnar fr att f veden
riktigt tt eller fr att f rtt lutning. Det r ven viktigt att veden hela tiden pekar rakt mot
rtstaken i kungen s att inte milan senare vrider sig och brjar lcka.
Kolved som r grvre n 10 centimeter i diameter br sgas nstan helt av p mitten fr att
den ltt ska falla snder tillsammans med resten av veden under kolningen. De yttersta lagren
p milan ska ter byggas av klen ved eftersom grov ved har svrt att bli ordentligt kolad
nrmast milans vgg.
Nr man har uppntt milans fulla radie sgar man en stor mngd smkubbar som r ca 15
centimeter lnga. Kubbarna lggs ovanp den staplade veden s att milan fr ett vackert krn
som r ltt att f ttt.

Milans ved r frdigstaplad p ett golv av bakar med luftkanal under.

Det r viktigt att veden r ttt staplad och att milan har ftt en konisk form.

Risa och mossa milan

Milan ttas slutligen med stybb. Fr att undvika att stybben rasar ned i milan mste man tcka
sidorna friskt granris och toppen p milan med ett drygt 1 decimeter tjockt lager mossa eller
torv.
Fr att undvika att smuts trillar ned i kungen kan man tta den med ett lock eller en hink.
Rtstaken i mitten kan man ta bort nu eftersom den inte behvs lngre.

Milan tcks med granris och mossa. Smuts fr inte trilla ned i kungen.

Stybba milan
Milan ttas med stybb som man hmtar frn marken i skogen. Den bsta stybben kommer frn
gamla milbottnar, men om det r frsta gngen man kolar p en plats r det lmpligast med
sand blandad med jord, eller lite lera. Om man teranvnder gammal stybb mste den frst
siktas s att gamla kolbitar och annat brnnbart frsvinner.
Fr att stybben inte ska trilla av milans kanter mste den hllas fast av block. Blocken
tillverkas genom att man borrar hl i en bak eller brda och slr fast en str i hlet. Till en
mila krvs ca 15 block i tv olika lngder.
Stybben lggs upp i varv runt milan. Lngst ned br stybben bilda en 3 decimeter tjock vgg.
Lngre upp kan det rcka med 2 decimeter. Man lter ven stybben tta hela vgen runt golvet
s att ingen luft kan strmma in under golvet.
Att grva stybb r jobbigt, men det r viktigt att ha ngra rejla hgar stybb och mossa
liggande bredvid milan fr att ha till hands nr man akut behver tta milan under kolningen.
Man kan trsta sig med att det blir lttare att grva stybb nsta gng eftersom en gammal
kolbotten utgr ett utmrkt stybbfrrd.

Milan r tckt med ett tjockt lager stybb. Blocken hindrar stybben frn att rasa ned.

10

Vrma milan
I en milas nrhet fr man enligt skrocket inte nmna ord som eld och brinna, eftersom hon d
kan f fr sig att gra just det. Drfr kallas det vrmning nr man startar kolningsprocessen.
Vrmningen av milan r ett festligt och intressant spektakel som blir nnu trevligare om man
bjuder in sina vnner.
Vrmningen brjar med att man ppnar 4 stycken fotrymningar runt milan. En fotrymning fr
man genom att grva bort ett spadtag stybb i milans nederkant s att luft kan strmma in i
luftkanalerna under golvet. Det r inte bra om vinden ligger p och blser rakt in i en
fotrymning. Efter att man ppnat fotrymningarna stoppar man ned ngra brinnande vedtrn i
kungen, och fyller upp med sm vedkubbar och trestickor. (Ngra gamla stearinljus
tillsammans med veden gr att det tar sig lttare.) Ved som legat ngon dag i fotogen fungerar
utmrkt som fusktre.
Efter en stund kommer det att st en rejl eldkvast ur kungen. D rr man om ordentligt i
milan med en stake och fyller upp kungen med nya sm vedkubbar. Detta upprepas ngra
gnger och efter ungefr en och en halv timme r det dags att fylla kungen med ved fr sista
gngen och tta toppen helt med vitmossa och stybb. Nu r kolningen igng.

Brinnande ved och smkubbar i kungen.

En prktig brand i kungen.

Omrrning fr att f plats med ny ved.

Rk frn fotrymning efter ttning av toppen.

11

Vakta och kontrollera kolningsprocessen

I det hr skedet r kolarens erfarenhet och uppmrksamhet helt avgrande fr hur lyckad
kolningen blir. I milans mitt kommer temperaturen att stiga till runt 600 grader. Den hga
temperaturen tillsammans med avsaknaden av syre fr tret att torrdestilleras och kvar blir
trkol. Allteftersom kolningen pgr kommer den heta kolningszonen att vandra ut mot
milans ytterkant. Som kolare reglerar man processens hastighet med antalet ppna
fotrymningar. Om man kr lngsamt blir milan mindre nyckfull och kolutbytet blir strre. Om
kolningen gr fr fort mrker man att den normalt gra milrken istllet blir blaktig och fr
en stickande doft. Man kan flja kolningszonen genom att sticka in milspettet i milan och
knna var veden har blivit sprd.
Man anvnder fotrymningarna ven fr att styra t vilket hll i milan som kolningszonen ska
rra sig. Zonen letar sig alltid mot ppna fotrymningar, och dras snabbast till den sida dr
vinden ligger p. Den mesta rken kommer dock ut ur fotrymningarna p lsidan. P dagen
har man milan under stndig uppsikt, och p natten minskar man ner antalet fotrymningar till
hlften och bevakar den minst var sjtte timme om allt verkar lugnt. Man byter fotrymningar
med jmna mellanrum fr att kolningen ska spridas jmnt i milan.
Om milan slr, p.g.a. en gasexplosion, eller om det bildas frthl av heta gaser brjar
stybben att lcka. Om, eller egentligen nr, stybben lcker mste man genast fylla hlet i
milan med sm vedbitar och drefter tta ytan med vitmossa och ny stybb.
Nr milan mjuknar klubbar man ihop den fr att den ska falla samman kontrollerat. P s stt
undviker man att gasfickor bildas och att stybblagret spricker.

En kolmila som skter sig snllt med fyra fotrymningar ppna.

12

Avsluta kolningen
Efter ngra dygn har kolningszonen ntt nda ut till milans periferi och det flammar ut
prktiga lgor ur fotrymningarna. Man ska lta fotrymningen brinna under en halvtimme och
drefter skotta igen den och ppna en ny intill. Nr det har brunnit i fotrymningar runt hela
milan r det dags att avsluta processen genom att skotta igen och tta alla fotrymningar.
Nu msta milan svalna till en temperatur som r tillrckligt lg fr att man frsiktigt ska
kunna ta ut kolen utan att de antnds vid kontakt med luftens syre. Det krvs minst en vecka
avsvalning och milan mste tittas till ett par gnger varje dag under den tiden. Stybben ttas
vid behov eftersom den ltt torkar och blir ott. Om syre kommer in i milan stiger
temperaturen snabbt och det tar minst ytterligare en vecka innan den har svalnat igen.

Kolningszonen har ntt nda ut till milans periferi. I natt kan kolaren sova i sin egen sng.

13

Raka ut kolen
Nr milan har svalnat minst en vecka utan syretillfrsel kan man ppna den fr frsta gngen.
Man brjar med att frsiktigt lyfta bort stybben och mossan som ligger p milans krn. Sedan
krafsar man frsiktigt ur kolet lager fr lager med kolkrok och kolharka om man vill vara
mrkvrdig, kratta och grep fungerar bra fr vanligt folk. Om man mste lmna milan, eller
om den stiger i temperatur, lgger man tillbaks mossan och stybben som ett ttt lock. Annars
brinner garanterat hela kolhgen upp.
De utrakade kolen sprider man ut i en gles ring runt milan med mnga brandgator som hindrar
att nrliggande kol antnds. Under de nrmsta timmarna letar man efter kolbitar som
fortfarande har gld kvar och doppar dessa i en hink med vatten. Det r nyttigt att skrpa alla
sina sinnen nr man sker gld i de nyss utrakade kolen. De r otroligt frrdiska under
mnga timmar ven om milan har varit kvvd sedan lnge.
Nr kolen har legat utspridda i luft ett dygn kan man sikta bort stybb och skrp med kolfatet
och frpacka kolen i sckar eller psar.

Pinfrskt grillkol.
Vid utrakningen r det trevligt att ta hjlp av dem som tidigare varit involverade i milbygget
och vrmningen, eller som p annat stt har visat intresse. De kan dessutom direkt plocka med
sig ln fr mdan vilket alltid r uppskattat. Man br dock upplysa om att milkolade grillkol
blir varmare n kpt kol. Korvarna och kotletterna mste drfr vistas p lite lngre avstnd
frn glden n normalt. Detta beror p att dessa kol r renare n de som tillverkas industriellt
eftersom milan har en hgre kolningstemperatur.

14

Viktigt att komma ihg

Det finns mnga saker som nmnts i texten ovan som r viktigt fr att milkolningen ska bli
problemfri. Fr att ytterligare trycka p vad som r viktigt br man anvnda sig av den hr
checklistan d man bygger och kolar sin mila samt tar hand om sina kol.

r veden ordentligt torr? Den ska hlla mindre n 35% vatten.

r kolbottnen av god kvalitet? Den ska vara vgrt, plan, torr och tt.
r stybben av god kvalitet? Den ska tta milan, d.v.s. inte vara fr grov, inte fr ls
den fr inte innehlla brnnbart material (rtter, grenar, kol etc.).
Finns ngra extra hgar stybb och smkubbar att ha till hands nr det uppstr frt?
Har de frdiga kolen legat utspridda minst ett dygn och svalnat innan de lggs i strre
hgar eller frpackas?
Andra gngen man gr en mila ska man inte tro att man tack vare sin erfarenhet kan
strunta i att var lika noggrann som frsta gngen. Det r ltt att bli vermodig eftersom
det gick s ltt frsta gngen nr man var ytterst noggrann.

Om det r frsta gngen du sjlv gr en kolmila kan det vara praktiskt att ha kontakt med en
erfaren kolare som kan svara p frgor om ngot skulle krngla. Genom internet eller vnner
kanske du kan komma i kontakt med ngon som r villig att svara p frgor om det skulle
behvas.

En liten mila som snart r frdigkolad.

15

Drfr krnglar milan

Milan betraktades frr i tiden som ett levande vsen. Det beror nog p att den ltt hittar p
egna saker som kolaren inte frvntat sig. Nr du kolar kommer du skerligen att rka ut fr
en och annan verraskning. Utrustad med extra stybb, mnga sm vedkubbar, stor
uppmrksamhet och gott omdme kommer du att lsa alla ofrvntade incidenter utan
problem.
Milan slr Gasexplosion inuti milan som skjuter bort stybblagret. Detta hnder bara i brjan
p kolningsprocessen och mycket sllan i sm milor. Det r bara att tta milan med granris,
mossa och stybb.
Det uppstr frt Stybben brjar lcka och att heta gaser samt lgor slr ut frn milan. Detta
r mycket vanligt och man mste stndigt vakta milan fr att upptcka frt. Frt fylls med
vedkubbar och milan, klubbas och ttas med nytt stybb. Orsakerna till frt kan vara mnga,
t.ex. att
veden r fuktig och d kolar ojmnt.
sektioner med olika grov, lttkolad, ved har staplats intill varandra.
veden r krokig eller har staplats snett s att vedbitarna hakar fast i varandra istllet fr att
falla samman under kolningen.
veden inte har staplats tillrckligt ttt frn brjan.
stybben inte r ren nog utan innehller trbitar, stenar, kol eller rtter som gr den ott.
kolbottnen r fuktig eller lcker in luft som fr milan att kola ojmnt.
eller ngon av tusen andra orsaker.

Milan krver stndig sktsel och tillsyn.

Klubban r ett ndvndigt verktyg fr at hlla milan tt.

16

Milan ger blaktig rk Detta beror p att syre kommer in i milan och frbrnner vrdefullt
kol. Kontrollera stybben s att det inte finns frt, annars fr man skotta igen ngra
fotrymningar s att milans hastighet avtar.
Milan svalnar inte Efter att kolningen r avslutad s torkar milans stybb och det r ltt hnt
att den brjar lcka, syre kommer till och temperaturen i milan stiger. ven nyfikna djur eller
mnniskor kan ltt skada det knsliga stybblagret vilket omedelbart gr att temperaturen
brjar stiga. Titta till milan ofta och tta omedelbart allt som tyder p att den lcker.

Milan r igenskottad och ska nu f svalna. Noggrann tillsyn krvs fortfarande under en
period fr att inte stybben ska brja lcka och temperaturen stiga.

17

Attiraljer och trivsel

ven en helt privat kolmila frvandlas ltt till ett vlbeskt jippo med mnga vetgiriga
beskare. Fr att de nyfikna ska veta vem som r kolare kan det vara lmpligt att bra ngon
sorts uniform, till exempel en slokhatt. Passa ven p att lsa p om ldre tiders kolarliv, den
industriella kolframstllningen, jrntillverkning och tjrdalar.
Milrken skapar en trevlig atmosfr som kan utnyttjas till allt frn viskvllar i Dan
Anderssons anda till grillkalas med helstekt vildsvin. Skolklasser r ofta intresserade av att
beska milan. I sdana fall r det lmpligt att lrarna informeras i god tid innan s att de
hinner planera sin undervisning i industrialisering, jrnframstllning eller kanske kemi.
Att bjuda beskarna p kolbullar, pinnbrd eller riktigt kokkaffe brukar vara uppskattat. Man
br ven knna till gamla tiders skrock. Kolar-Anders har sjlv berttat fr mig hur bde han
och kolare Albin vcktes av Frua en natt nr Anders somnat p sin post och kolhgen stod i
ljusan lga. Internet r en ondlig klla fr den som r intresserad.
Man fr heller inte glmma av att i milans nrhet r det absolut frbjudet att nmna orden
eld och brinna eftersom den d riskerar att brja gra det

Det finns stora mjligheter att gra kolningen till ett trivsamt arrangemang.

18

Kolbullar
Kolarna brukade vistas i skogen lngt hemifrn under lnga tider. De behvde kunna laga
kaloririk mat p rvaror som klarade lng tids frvaring utan kylskp. Kolbullen, som r en
sorts flskpannkaka, har blivit en klassisk rtt.
100 gram rkt och trnat flsk, helst torrsaltat eller amerikanskt.
4 deciliter vatten
Ungefr 4 deciliter vetemjl
En halv matsked salt
Blanda vatten, mjl och salt till en smet som r ngot tjockare och segare n pannkakssmet.
(Smeten gr bra att frbereda hemma och frvara ngot dygn i flaska.) Bryn lite av flsket i
stekpanna ver ppen eld. Hll smet i pannan s att kolbullen blir ungefr dubbelt s tjock
som en pannkaka. Stek bda sidorna. Mnga tycker om att ta kolbullen med lingonsylt.
Till kolbullen serveras vatten i ksan. Mltiden avslutas grna med kokkaffe, eller kanske
med det nyttigare alternativet, the som kokas p frska tallbarr.

De frsta dagarna r kolbulle en riktig delikatess.

19

En e-bok frn
www.charcoal-experience.com

20