Rapport 2014:10

G p pengarna
Antologi om tillgngsinriktad brottsbekmpning

G p pengarna!
Antologi om tillgngsinriktad brottsbekmpning
Rapport 2014:10

Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott

Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten
minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att
ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfre
byggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.

ISSN 1100-6676
ISBN 978-91-87335-25-9
URN:NBN:SE:BRA-548
Brottsfrebyggande rdet 2014
Frfattare: Ann-Marie Ahlqvist, Patricia Arnolds, Maria Becht,
Camilla Brage, Cecilia Faudot Karlsson, Stefan Holm, Lars Korsell,
Stefan Lind, Anders Lindberg, Marcus Nordlund, Lotta Rytter Dufwa,
Erik Sandstedt, Johanna Skinnari, Johan Tegle, Anders Tegsten,
Jan Tibbling, Daniel Vesterhav, Peter Waldau, Pierre Westn,
Helen rnemark Hansen
Redaktr: Helen rnemark Hansen
Omslagsfoto: Mostphotos
Produktion: Ordfrrdet AB
Tryck: Lenanders Grafiska AB 2014
Brottsfrebyggande rdet, Box 1386, 111 93 Stockholm
Telefon 08401 87 00, e-post: info@bra.se, www.bra.se
Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice,
106 47 Stockholm. Telefon 08598 191 90, e-post: order.fritzes@nj.se

Innehll
Frord......................................................................................... 5
Kapitel 1
Vad r tillgngsinriktad brottsbekmpning?................................ 7
Kapitel 2
tgrder i kontroll- och rttskedjan.......................................... 17
Kapitel 3
Svart och kriminell ekonomi..................................................... 29
Kapitel 4
Brott och miljer ...................................................................... 45
Kapitel 5
Spra, skra, terfra att
angripa brottslighetens drivkraft............................................... 63
Kapitel 6
Taktik: lgre och hgre plan..................................................... 79
Kapitel 7
Fordringar och krav................................................................ 101
Kapitel 8
Internationella perspektiv
kartlggning, samarbete och instrument............................... 121
Kapitel 9
Hur mter vi tillgngsinriktad brottsbekmpning?.................. 141
Kapitel 10
Behov regelfrndringar....................................................... 157

Br rapport 2014:10

Frord
Inom brottsbekmpningen har ett nytt landskap brett ut sig. Som
en fljd av ett kat ekonomiskt fokus p ekonomisk och organi
serad brottslighet har flera myndigheter blivit allt viktigare akt
rer p den brottsbekmpande arenan. Vi har visserligen inte ftt
se ngra nya myndigheter som i vissa andra lnder men vl nya
funktioner inom befintliga myndigheter, och framfr allt, de sam
verkar p ett annat stt n tidigare och anvnder de tillgngsinrik
tade verktygen p ett mer medvetet stt.
Den tillgngsinriktade brottsbekmpningens aktualitet illustre
ras ocks av tv lpande regeringsuppdrag. Det ena handlar om
myndigheternas samverkan med tillgngsinriktad brottsbekmp
ning och det andra gller att ta fram en sammahllen resultatredo
visning p detta omrde.
Fr de flesta praktiker knns det i dag mer eller mindre sjlvklart
att bekmpning av ekonomisk och grov organiserad brottslighet
blir mer effektiv om man kompletterar den traditionella brotts
bekmpningen med den tillgngsinriktade. G p pengarna!
Varfr finns det d behov av en antologi av handbokskaraktr
p omrdet? En av anledningarna r att det kommer signaler om
att myndigheterna hittills inte lyckats s bra. Frvntningarna har
varit hga och utfallet har ifrgasatts. Frfattarna ger hr sin syn
p den tillgngsinriktade satsningen och kan bidra till att i ett sam
manhang sprida kunskap om denna.
Projektidn har tagits fram tillsammans med en rad samverkan
de myndigheter, som ocks fljt projektet genom en referensgrupp.
Gruppen har besttt av representanter frn Brottsfrebyggan
de rdet, Ekobrottsmyndigheten, Frskringskassan, Polismyn
digheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket och
Lunds universitet. Antologins frfattare, som framgr under de
fljande titelrubrikerna, har ocks sina hemvister vid dessa myn
digheter. Frfattarna svarar sjlva fr sina bidrag.
Redaktr fr antologin har varit docent Helen rnemark Han
sen vid Lunds universitet, med Jennie Nordenstrm, Johan Ram
klint och Maja Rudling som assistenter.

Br rapport 2014:10

Vetenskapliga granskare har varit rektor fr Domstolsakademin

Lennart Johansson och professor emeritus Per Ole Trskman vid
Lunds universitet.
Projektet har finansierats av Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyn
digheten, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Frskringskas
san, Lunds universitet och Brottsfrebyggande rdet.
Stockholm i maj 2014
Erik Wennerstrm
Generaldirektr
Lars Korsell
Enhetschef

Br rapport 2014:10

Kapitel 1
Vad r tillgngsinriktad
brottsbekmpning?
Lars Korsell, Brottsfrebyggande rdet
Heln rnemark Hansen, Lunds universitet

Br rapport 2014:10

1.1 Nuvarande definition

Det r frst med Brs introduktion r 2008 av begreppet till
gngsinriktad brottsbekmpning som vi i Sverige fick ett enhet
ligt begrepp fr statens insatser fr att komma t vinster frn
brottslig verksamhet (Br 2008:10, s. 17). Det r ett samlingsbe
grepp fr alla former av insatser mot pengar och annan egendom
som hrrr frn kriminell verksamhet. I denna antologi har vi mo
difierat begreppet p s stt att tillgngsinriktad brottsbekmp
ning riktar in sig mot tidigare, aktuella och framtida tillgngar
som hrrr frn brottslig verksamhet (jfr kapitel 9 och 10 i denna
antologi). Med tillgng som hrrr frn brottslig verksamhet avses
bde direkt (exempelvis frn narkotikafrsljning eller bedrge
ri) och indirekt vinst (exempelvis frn minskade kostnader genom
skattebrott). Vi talar hr om tillgng som synonymt till brotts
utbyte. Utbyte av brott nmns till exempel i brottsbalken. Eko
brottsmyndigheten har definierat brottsutbyte som frverkande,
utvidgat frverkande, skadestnd, frverkande enligt MmL (Lag
(2005:377) om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finan
siella instrument) och fretagsbot. Det r ven mjligt att arbeta
med vinstbegreppet om man reflekterar ver att kostnaden fr den
brottsliga grningen r avdragen. I s fall blir frgan om man ex
kluderar dem som misslyckats med att f ngon vinst. Begreppet
inkomst r enligt vr uppfattning bra att arbeta med men det kan
leda tanken till legalt anskaffade medel.
Begreppet inkomst definieras i skattebrottslagen. Begreppet till
gng r mer statiskt. Antingen finns det tillgngar eller s finns det
inte. I de olika kapitlen frekommer de ovan nmnda begreppen.
Att det inte r ett enhetligt begrepp beror p att frfattarna be
handlar begreppen beroende p vilket sammanhang de anvnds i.
Det kan vara lagtekniskt, sociologiskt eller anknutet till framtida
lagstiftning.
Den grundlggande strategin fr den tillgngsinriktade brottsbe
kmpningen r att ta bort mjligheten att berika sig p brott. Om
denna strategi ska bli framgngsrik behver de olika myndighe
terna ndamlsenliga verktyg.

Br rapport 2014:10

1.2 Tillbakablick nytt

anslag i brottsbekmpningen
Segervissa tullare med hundar som stolt poserar vid travar med
plastinpackad narkotika. Bilder av poliser som flankerar bord
verfyllda med beslagtagna pistoler, avsgade hagelgevr och nr
stridsknivar. Lika trofbetonade tecken p framgng r presenta
tioner med tabeller ver utdmda fngelser efter den senaste sats
ningen mot brottsligheten.
I dag har dessa bilder kompletterats med nya stt fr myndig
heterna att visa framftterna (Br 2011:4). Nu r det inte enbart
mngden narkotika, vapen eller fngelser som rknas, utan ven
penningbelopp. Hur mycket?, r en frga som stlls angende
pengar och annan egendom som myndigheterna lyckats ta frn oli
ka kriminella aktrer (Korsell 2012). Kanske r det mera trffande
att skriva lyckats ta tillbaka frn. Att lgga beslag p pengar,
bilar, motorcyklar, lyxklockor och guldkedjor samt annan egen
dom som trtt i stllet fr brottsutbytet fr en nrmast symbo
lisk innebrd dr kriminella personer tvingas lmna det de en gng
stulit, rnat eller lurat till sig.
Kronofogdemyndigheten och Skatteverket har frvisso alltid
tnkt i ekonomiska termer. Fr dessa myndigheter var go for the
money knappast ngot nytt. Inom rttsvsendet var det signi
fikant nog Ekobrottsmyndigheten, med sin tydliga inriktning p
skatter och obestnd (brott mot borgenrer), som tydligast ma
nifesterade den tillgngsinriktade brottsbekmpningen genom att
r 2007 inrtta en srskild brottsutbytesenhet. Men Polisen och
klagarmyndigheten var inte heller sent ute med att betona peng
arnas betydelse; om drivkraften fr den ekonomiska och organise
rade brottsligheten r pengar och det som kan kpas fr pengar
br ocks bekmpningen av brottsligheten ha samma fokus. I
annat fall skjuter brottsbekmpningen inte in sig p det som biter
bst.
Som en fljd av ett kat ekonomiskt fokus p brottsligheten
har ekonomiskt inriktade myndigheter som Frskringskassan,
Kronofogdemyndigheten och Skatteverket blivit allt viktigare ak
trer p den brottsbekmpande arenan som inte fr lnge sedan
dominerades av poliser och klagare (Korsell 2012). Frn att tidi
gare ha frskt frverka utbyte av brott exempelvis vinster frn
narkotikafrsljning anvnds i dag skattevapnets olika ingre
dienser taxering, eftertaxering, skattetillgg och betalningssk
ring fr att minska vinsterna frn exempelvis svart arbete (Br
2007:27 och Br 2011:7).
Samtidigt omprvar Frskringskassan bidrag och std som be
talas ut, och terkrver vad som betalats ut felaktigt. Kriminella
inkomster r nmligen oskra och ojmna (Br 2007:4). Fljden
r att trygghetssystemen har en roll att spela ven i den kriminella
9

Br rapport 2014:10

ekonomin (Br 2007:4, 2011:7, 2011:12 och jfr kapitel 3). Krono
fogdemyndigheten har ftt kad betydelse genom att vara p plats
och gra utmtning nr tillgngar synliggrs, till exempel fr att
de nyss nmnda skatterna ska kunna betalas.
Tillgngsutredare har blivit en ny yrkesgrupp vid sidan av poli
ser, klagare och skatterevisorer. Polisen och klagarmyndigheten
har nyanstllt ekonomer fr denna uppgift. De brottsbekmpande
myndigheterna tar lrdom av Frskringskassans, Kronofogde
myndighetens och Skatteverkets kunskaper och metodik p det
ekonomiska omrdet (jfr kapitel 9 och Korsell 2012). I sin kamp
mot brottsligheten har dessa stillsammare myndigheter samti
digt brjat ta efter Polisens offensiva arbetsstt. Exempelvis har
Skatteverket genom sina skattebrottsenheter en brottsutrednings
funktion som under ledning av klagare utreder skattebrott och
nrliggande brottslighet. P det sttet har skattebrottsenheterna
(SBE) utvecklats till en slags skattepolis och har till och med en
egen underrttelsetjnst. Ocks Tullverket har sina egna brottsut
redare.
Frskringskassan, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket
ingr i dag som naturliga samarbetspartner i Polisens och andra
brottsbekmpande myndigheters arbete fr att bekmpa organise
rad brottslighet. Myndigheterna r representerade i regionala un
derrttelsecentra och deltar i det operativa arbetet (Br 2011:20,
Br 2011:7 och ISF 2011:12).
Inom brottsbekmpningen breder onekligen ett nytt landskap
ut sig. Visserligen inga nya myndigheter som i vissa andra lnder,
men vl nya funktioner inom befintliga myndigheter, och framfr
allt, de samverkar p ett annat stt n tidigare och anvnder de
tillgngsinriktade instrumenten p ett mer medvetet stt. Nr br
jade detta landskap att ta form, och varfr?
Som nmnts myntades begreppet tillgngsinriktad brotts
be
kmpning i en Br-rapport 2008:10. Att g p pengarna r
dessutom ett viktigt inslag i regeringens satsning mot organiserad
brottslighet. En hgre vxel lades in r 2008 genom departements
promemorian Mobilisering mot grov organiserad brottslighet
(Ds 2008:38). Men redan tidigare hade flera myndigheter, fram
fr allt inom ramen fr ekobrottsbekmpningen, intresserat sig fr
att spra och terfra vinning av brott (Skr. 2001/02:40). P
1990-talet sgs frverkandereglerna ver, ngot av grundbulten i
en effektiv tillgngsinriktad brottsbekmpning (SOU 1999:147).

1.3 Utlndska influenser

Olika hndelser i vr omvrld har pverkat den tillgngsinrikta
de brottsbekmpningen i Sverige. USA:s war on drugs under
1980-talet lade fokus p frverkande av brottsutbytet (Vettori
2006). Penningtvtt ansgs vara hrnstenen inom den organise
10

Br rapport 2014:10

rade brottsligheten, inte minst p narkotikaomrdet. Genom 1988

rs Wienkonvention mot narkotika fick narkotikabekmpningen
internationellt genomslag (FN:s Wienkonvention mot illegal han
tering av narkotika och psykotropa mnen antogs den 19 decem
ber 1988). Den lade grunden fr bekmpning av penningtvtt, och
den frsta svenska lagstiftningen kom r 1993.
Genom penningtvttslagen kade trycket p nringslivet. Banker, mklare och andra institutioner och fretag som hanterar
stora belopp hamnade i frontlinjen fr tillgngsinriktad brottsbekmpning genom kravet p att de ska rapportera misstnkta
transaktioner och ha ordning och reda p vilka de gr affrer med.
Financial Intelligence Units brjade vxa upp i land efter land, fr
Sveriges del genom att Finanspolisen inrttades inom Rikskrim
inalpolisen (Br 2011:4).
P det internationella planet har knappt ngon mda sparats fr
att bekmpa penningtvtt (van Duyne 2002). Enligt Levi (2013) r
en frklaring att vitt skilda politiska intressen, frn hger till vn
ster, pekat ut penningtvtt som lsningen p var och ens frordade
kriminalitetsproblem. Dremot har intresset varit mindre fr att
underska effekterna av alla anstrngningar mot penningtvtt el
ler att frdjupa bilden av hur den svarta och kriminella ekonomin
verkligen fungerar, vilket r mnet fr Johanna Skinnaris bidrag
i denna antologi (jfr Br 2008:10, Br 2007:4 och Br 2011:7).
Nr den underskande irlndska journalisten Veronica Guerin
mrdades r 1996 inrttades en srskild myndighet p Irland med
syfte att konfiskera pengar och annan egendom som hrrr frn
organiserad brottslighet. Den irlndska Criminal Assets Bureau
och andra lnders liknande myndigheter har blivit en inspirations
klla fr den tillgngsinriktade brottsbekmpningen. Det r s
ledes inte tillrckligt att lagfra grningspersoner utan man vill
ven bekmpa drivkraften bakom den brottsliga grningen (Br
2008:10 och Johnsson 2010).
Det tillgngsinriktade arbetet r fljaktligen ingen nyhet. Under
mnga r har myndigheterna arbetat med frverkande, kvarstad,
betalningsskring och andra verktyg. Det nya r att kriminalpoli
tiken betonar denna bekmpningsmodell, senast manifesterat ge
nom den nya mjligheten till utvidgat frverkande. Detta r en
del av det svenska genomfrandet av art. 3 i det s kallade frver
kandebeslutet (Rdets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari
2005).

1.4 Inhemska frebilder

ven om tillgngsinriktad brottsbekmpning har mnga utlndska
frebilder finns ocks ngra inhemska frhllanden som haft be
tydelse fr utvecklingen. Den satsning som skedde under 1990-ta
let mot ekonomisk brottslighet hade bland annat myndighetssam
11

Br rapport 2014:10

verkan som modell (Skr. 1994/95:217). En inspirationsklla var

landshvdingen Ulf Adelsohn, som p ett enkelt stt frde sam
man cheferna fr myndigheterna i Stockholms ln fr att ka
kraften i ekobrottsbekmpningen. Efter detta mnster bildades p
lnsniv i hela landet samverkansformer mot ekonomisk brotts
lighet. Under landshvdingens ledning samlades ledande personer
frn relevanta myndigheter fr att dra upp riktlinjerna fr eko
brottsbekmpningen. Vid sidan av rttsvsendet ingick ven Tull
verket, Skatteverket och i viss mn Frskringskassan.
ven om denna samverkan inte lngre r frfattningsstyrd och
p mnga hll har upphrt, har samarbetet tagit andra former och
fortsatt. Ett exempel r de regionala underrttelsecentra mot or
ganiserad brottslighet, som r etablerade p tta platser i landet
(Br 2008:10 och Br 2011:20). P central niv finns ocks sam
verkansformer mot organiserad brottslighet (Operativa rdet och
Samverkansrdet). Budskapet bakom de olika samverkansformer
na r att brottsbekmpning inte enbart r en frga fr polis och
klagare. Andra myndigheter har ocks betydelse, och det gller
srskilt nr inkomster, bidrag och tillgngar hamnar i centrum. Att
svenska myndigheter lrt sig samverka och ftt upp gonen fr
varandras kompetens har i grunden frndrat kartan fr brottsbe
kmpningen.
En frklaring till den nmnda utvecklingen r frndringar i
brottslighetens struktur. En ngot frenklad definition av ekono
misk brottslighet r kriminalitet som sker inom ramen fr en lag
lig verksamhet, exempelvis skattebrott till fljd av oredovisade in
komster i en restaurangrrelse. Definitionsmssigt skiljer den sig
frn organiserad brottslighet dr sjlva verksamheten r illegal,
exempelvis narkotikabrottslighet, oavsett om fretag utnyttjas i
verksamheten eller inte. Under senare r har kriminalpolitikens
fokus alltmer flyttats frn ekonomisk till organiserad brottslighet
(Korsell 2006 och Korsell 2012). Men samtidigt som denna ut
veckling gt rum har de bda brottsomrdena mer och mer smlt
samman, bde faktiskt och i myndighetssamverkan. Ett exempel
r att fretag i brottslig verksamhet (Br 2011:20) r en nati
onell prioritet i bekmpningen av organiserad brottslighet. Det
innebr att brottsbekmpningen ftt en tydlig inriktning p n
ringsverksamhet som utnyttjas i kriminellt syfte. Det r detsamma
som att ekonomi hamnar i centrum (jfr kapitel 3).
Slutsatsen r drfr att tillgngsinriktad brottsbekmpning fr
strkts frn tv hll, dels generellt med arvet frn war on drugs
och andra internationella influenser frn bekmpning av organise
rad brottslighet, inte minst trycket p att motverka penningtvtt,
dels med en inhemsk myndighetsgemensam brottsbekmpnings
profil mot framfr allt ekonomisk brottslighet eller tminstone
kriminalitet dr fretag figurerar.

12

Br rapport 2014:10

1.5 Hur stora r brottsvinsterna?

Det tycks inte rda ngon tvekan om att behovet av tillgngsinrik
tad brottsbekmpning r stort d brottsvinsterna internationellt
sett berknas till astronomiska belopp. D och d nmns siffror
om den kriminella ekonomins omfattning, bde internationellt
och hr hemma. Enligt Skatteverket uppgr det s kallade skatte
felet som visserligen inte enbart avser skattebortfall genom brott
till en bra bit ver 100 miljarder kronor om ret (Skattever
ket 2008). Statistiska centralbyrn har fr Sveriges del uppskat
tat omsttningen fr smuggling, prostitution och annan brottslig
het till flera miljarder kronor (SCB 2005). FN-organet UNODC
(UN Office for Drugs and Crime) har berknat att den organise
rade brottsligheten globalt omstter 870 miljarder dollar om ret,
vilket motsvarar 1,5 procent av vrldens samlade bruttonational
produkt. ven penningtvtt brukar nmnas i samma andetag som
organiserad brottslighet, ocks med ofattbart stora belopp (van
Duyne 2002). I Finansinspektionens riskbedmning av penning
tvtt i Sverige gr man bedmningen att penningtvtt i Sverige in
volverar mngmiljardbelopp.
Med sdana belopp p nthinnan vcks givetvis stora frhopp
ningar om vad den tillgngsinriktade brottsbekmpningen kan ge
fr resultat. En avkastning p bara ngra procent skulle ge en
rejl slant. Representanter fr myndigheterna r knappast terhll
samma med att lyfta fram den tillgngsinriktade brottsbekmp
ningens frtjnster. Nr sedan generaldirektrer p vlbeskta
presskonferenser presenterar siffror p ngra miljoner uppfattas
det som nrmast kaffepengar i jmfrelse med de frvntningar
som byggts upp. Den samlade journalistkren lter sig inte impo
neras av de blygsamma beloppen.
De siffror som antyder vad den organiserade brottsligheten om
stter blir drfr ett tveeggat svrd nr bokslut sedan grs ver de
tillgngsinriktade tgrderna (Levi 2013). ena sidan visar hga
belopp att det finns anledning att ta organiserad brottslighet p
stort allvar. Det i sin tur motiverar resurser till myndigheterna, be
frmjar karrirer och stimulerar politiker att ta initiativ. andra
sidan riskerar luften att g ur nr de tillgngsinriktade tgrderna
inte infriar frvntningarna. Internationellt talas det till och med
om att myndigheter misstnks fr att vlja enkla vgar, som att
rikta in sig mot kurirer, fr att komma ver pengar och egendom i
stllet fr att g mot svrare mltavlor, allt fr att kunna leverera
frvntade siffror (Levi 2013).
Vid frsta pseende framstr det som tmligen sjlvklart vad
syftet r med tillgngsinriktad brottsbekmpning: att g p peng
arna och lgga beslag p s mycket som mjligt. Det r dock en
frenklad och nrmast vulgr beskrivning av syftet. Det r som
om syftet med kriminalpolitiken skulle vara att dma ut s lnga

13

Br rapport 2014:10

fngelsestraff som mjligt. Som nyss nmnts har ocks den till
gngsinriktade brottsbekmpningens fresprkare sig sjlva att
klandra genom att de obetnksamt ppnat drren fr frenklade
beloppsresonemang. Men vad som r mycket pengar r relativt.
tskilliga personer som involveras i organiserad brottslighet lever
p sm marginaler. Det finns f kokainbaroner i den svenska
verkligheten. Drfr kan ven beslag av mindre vrde ha stor be
tydelse inom ramen fr tillgngsinriktad brottsbekmpning.
I brist p djupare kunskap om var de tillgngsinriktade insat
serna har strst betydelse fr att stra brottsligheten, br omrden
med stora tillgngar som hrrr frn brottslig verksamhet vara en
naturlig inriktning. I kapitel 4 i denna antologi beskrivs olika fall
som genererat stora vinster. Frfattarna ppekar att det r viktigt
att veta vilka brott som genererar de strsta vinsterna om brotts
vinsterna ska vara i fokus.
Flera av de berkningar av tillgngar som hrrr frn brottslig
verksamhet som vi pekat p r gjorda utifrn ett internationellt
perspektiv. Frgan r hur vi i Sverige kan berkna motsvarande
verksamhet.

1.6 Varfr en antologi?

Det r angelget att flja upp det nya landskapet med tillgngs
inriktad brottsbekmpning eftersom det delvis r obruten mark
vi ser framfr oss. Det nya arbetssttet vcker mnga frgor. Den
grundlggande frgan r vad som ryms under begreppet och vad
innehllet r i myndigheternas verktygslda. En annan viktig fr
ga r vad varje myndighet kan gra och var i ordningen de olika
stegen sker, frn underrttelsetjnst till beslut, dom och verkstl
lighet? Vidare br man reflektera ver vilka rttsskerhetsfrgor
som kommer upp nr olika metoder kombineras vid denna form
av brottsbekmpning. En summering br gras av de olika myn
digheternas erfarenheter och hur lngt de har kommit. Brs sex r
gamla rapport kan delvis tjna som referenspunkt tillbaka i tiden
(Br 2008:10).
Syftet med antologin r att ta fram en rapport av handboks
karaktr dr myndighetsrepresentanter ger sin syn p satsningen
och drmed kan bidra till att i ett sammanhang sprida kunskap
om tillgngsinriktad brottsbekmpning. Tanken r att handboken
ska kunna anvndas i internutbildning och som inspirationsklla.

Referenser
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Vart tog alla pengarna
vgen? En studie om narkotikabrottslighetens ekonomihantering.
Rapport 2007:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.

14

Br rapport 2014:10

Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Organiserat svartarbete

i byggbranschen. Rapport 2007:27. Stockholm: Brottsfrebyg
gande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Penningtvtt. Rapportering och hantering av misstnkta transaktioner. Rapport 2011:4.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Storskaliga skattebrott. En
kartlggning av skattebrottslingens kostnader. Rapport 2011:7.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Bidragsbrott och skattebrott. Rapport 2011:12. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Bekmpning av organiserad brottslighet. En utvrdering av den myndighetsgemensamma
satsningen mot grov organiserad brottslighet. Rapport 2011:20.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Ds 2008:38. Mobilisering mot grov organiserad brottslighet.
Stockholm: Justitiedepartementet.
van Duyne, P. C. (2002). Crime-entrepreneurs and financial ma
nagement. I: van Duyne, P. C. m.fl. (red.). Upperworld and underworld in cross-border Crime. Nijmegen: Wolf Legal Publisher.
Finansinspektionen m.fl. Penningtvtt en nationell riskbedmning 30 augusti 2013. Stockholm: Finansinspektionen.
Hjer, H. (2009). Al Capone. Gangstern och den amerikanska
drmmen. Stockholm: Bonniers.
ISF 2011:12. Bidragsbrott och skattebrott. Vlfrdens dubbla
kriminalitet. Stockholm: Inspektionen fr socialfrskringen.
Korsell, L. (2006). Ekonomisk och organiserad brottslighet.
I: Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab, s. 249273.
Korsell, L. (2012).Formell kontroll av informell ekonomi.
I: Bergqvist, M., Pettersson, L. och Pettersson, T. (red.).
Kontrollens variationer. Lund: Studentlitteratur.
Johnsson, E (2010) The establishment of the Criminal Assets
Bureau. Ph.D-avhandling vid Stockholms universitet.
Lag (2005:377) om straff fr marknadsmissbruk vid handel med
finansiella instrument (MmL)
Levi, M. (2013). Drug law enforcement and financial investigation strategies. London: International Drug Policy Consortium.
Riksrevisionen, RiR (2010) Statens insatser fr att komma t
vinster frn brottslig verksamhet ett bttre samarbete ger hgre
utbyte. Rapport (2010:26).

15

Br rapport 2014:10

Rdets rambeslut (av den 24 februari 2005) 2005/212/RIF om

frverkande av vinning, hjlpmedel och egendom som hrrr
frn brott.
Skatteverket (2008). Skattefelskarta fr Sverige. Rapport 2008:1.
Solna: Skatteverket.
Skr. 1994/95:217. Samlade tgrder mot den ekonomiska
brottsligheten. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skr. 2001/02:40. Regeringens skrivelse. Lgesrapport om den
ekonomiska brottsligheten. Stockholm: Regeringen.
SCB (2005). Illegal verksamhet frsksberkningar av
prostitution, droger samt smuggling av alkohol och tobak.
Stockholm: Statistiska centralbyrn.
SOU 1999:147. Effektivare frverkandelagstiftning.
Stockholm: Fritzes.
Vettori, B. (2006). Tough on criminal wealth: exploring
the practice of proceeds from crime confiscation in the EU.
Dordvecht: Springer.

16

Br rapport 2014:10

Kapitel 2
tgrder i kontrolloch rttskedjan
Lars Korsell, Brottsfrebyggande rdet
Heln rnemark Hansen, Lunds universitet

17

Br rapport 2014:10

2.1 Syften med de olika verktygen

2.1.1 Inledning
De tillgngsinriktade tgrder som kommer att redogras fr i av
snitt 2.2 har inte bara olika syften utan bygger ocks p olika
teoretiska grunder.1 Det r frklarligt d den myndighetsgemen
samma satsningen saknar en vergripande reglering. Detsamma
gller fr de olika verktyg som str till myndigheternas frfogande
inom ramen fr den tillgngsinriktade brottsbekmpningen. Vi ut
gr frn verktygen och sker en generell beskrivning teori.
1. Allmnprevention
2. Individualprevention
3. Hindra otillbrlig vinning
4. Reparativ effekt
5. Skra fordringar
6. Skapa gruppsolidaritet

I avsnitt 2.2.6 kommer vi att jmfra de olika verktygens syfte

med syftena fr tillgngsinriktad brottsbekmpning.

2.1.2 Syften med de olika verktygen

Som nmnts har myndigheterna tillgng till flera olika verktyg vid
den tillgngsinriktade brottsbekmpningen. Eftersom frverkande
frefaller ha blivit ngot av ett guldgg koncentreras framstll
ningen till detta verktyg (jfr Trskman 2013).
Ibland motiveras frverkandet med att det r ett viktigt medel
fr att ta ifrn grningspersonen den frmn som han eller hon
haft av brottet eller den brottsliga verksamheten. I andra fall be
skrivs frverkandet som ett medel fr att frebygga nya brott.

18

Forskningsassistenterna Johan Ramklint och Maja Rudling har varit behjlpliga

med detta kapitel.

Br rapport 2014:10

Denna begreppsbestmning stmmer mycket bra med den defini

tion av tillgngsinriktad brottsbekmpning som inledde kapitel
1. Man br ha i tanke att frverkande r en srskild rttsver
kan som inte krver samma proportionalitet som pfljderna gr.
Huruvida en utkad anvndning av frverkande stmmer verens
med de principer som i vrigt r accepterade i svensk kriminal
politik r en frga som terkommer i kapitel 10.
Nedan presenteras verktygen och deras syften. Hr studeras
frmst frarbetena till dessa. Det br ppekas att de ldre frar
betena till verktygen r svrtydda och syftet med dem r inte alltid
enkelt att utreda (se ven Lindberg 2009).
Frverkande: 36 kap. 1 och 1 b BrB
Redan i de gamla landskapslagarna fanns bestmmelser om fr
mgenhetskonfiskation, som var ett slags tillggsstraff vid vissa
grova brott. Konfiskationen var frmst repressiv, tydligt tillgngs
inriktad och kunde omfatta hela eller en del av den dmdes till
gngar. Tar vi ngra rejla kliv fram i historien, till brjan av
1900-talet, fanns det i den allmnna straffrtten olika bestmmel
ser om frverkande av pengar, som r av srskilt intresse avse
ende tillgngsinriktad brottsbekmpning (SOU 1944:69). Det var
dock inte inom den allmnna straffrtten som frverkanderegler
na frmst kom att utvecklas utan inom specialstraffrtten (SOU
1960:28). Under lng tid har frverkandereglerna befunnit sig i
skuggan av de rent straffrttsliga reglerna. Polis och klagare har i
huvudsak fokuserat p skuldfrgan, varfr frgor om frverkande
ltt hamnade ngot i skymundan (SOU 1999:147). Till detta br
tillggas att frverkandereglerna har varit frenade med ett hgt
beviskrav, d polis och klagare har varit tvungna att hrleda viss
egendom till ett visst brott.
Frverkandereglerna har under 2000-talet ftt frnyad upp
mrksamhet och utgr i mngt och mycket krnan i den tillgngs
inriktade brottsbekmpningen. Frverkande riktas inte heller en
bart mot den enskilde brottsutvaren utan ven mot nrstende
och juridiska personer med vetskap om den brottsliga verksam
heten (prop. 2007/08:68, s. 68f.). Frverkandereglerna har dess
utom kompletterats och getts ett vidare tillmpningsomrde sedan
det utvidgade frverkandet introducerades i svensk rtt. Det utvid
gade frverkandet skiljer sig frn det tidigare genom att polis och
klagare vid grvre brottslighet inte behver knyta den dmdes
tillgngar till ett visst brott, utan det rcker med att gra det klart
mera sannolikt att tillgngarna hrrr frn brottslig verksamhet,
n att s inte r fallet.
Syftet med frverkandebestmmelserna har skiftat sedan de in
frdes. Inom den juridiska litteraturen brukar man kunna urskilja
tre syften med frverkande. Det frsta r frverkande i repres
sivt syfte, vilket fr en symbolisk-pedagogisk pong genom att den

19

Br rapport 2014:10

som begtt brott ven trffas av en ekonomisk pfljd som an

knyter till egendom som i allmnhetens gon frknippas med det
begngna brottet.
Det andra r att avvrja den fara som ett freml kan utgra.
Detta berr frmst farliga freml och r drfr inte av direkt in
tresse fr den tillgngsinriktade brottsbekmpningen. Det tredje
r att frverka vinning av brott som framstr som otillbrlig. Det
sistnmnda syftet motverkar mjligheterna till ekonomisk vinning
och ser till att ingen kan profitera p sin brottslighet (Thornstedt
1960).
Ofta frefaller dock ett frverkande tjna mer n ett syfte. Det
kan till exempel handla om att avvrja fara kombinerat med syf
tet att bestraffa. En nnu vanligare kombination r frverkande
av otillbrlig vinning som samtidigt fungerar som en form av be
straffning. Denna otydlighet om vilket syfte frverkande ska tjna
framtrder tydligt i frarbetena till strafflagen: Att bestmmelser
na f sin plats i 2 kap., vilket handlar om straffen enligt strafflagen,
torde med strafflagens nuvarande uppstllning vara ndamlsen
ligt. Drav fr emellertid icke dragas slutsatsen, att frverkande
alltid skulle tjna samma syfte eller flja samma regler som straff i
egentlig mening (SOU 1944:69, s. 67).
I frarbetena till det utvidgade frverkandet framgr syftet tyd
ligare n i dess ldre motsvarighet. Det anfrs att utsikten att upp
n ekonomisk vinning r en av de frmsta drivkrafterna bakom
mnga brott. Huvudsyftet med det utvidgade frverkandet r att
komma t ekonomiska vinster som grs inom ramen fr organise
rad brottslighet. Nr det gller rttsskerhetsaspekten framfrs att
frfarandet r godtagbart eftersom domstolen slutligen ges tillflle
att prva frgan (prop. 2007/08:68, s. 51).
Att alla verktyg br ses tillsammans och som en enhet styrks
vidare av att departementschefen framhller vikten av att myn
digheterna anvnder sig av fretagsbot. Detta terkommer vi till
i kapitel 10. I frarbetena ppekas vidare att den nya frverkan
delagstiftningen riskerar att inte ge det nskade utfallet om inte
de straffprocessuella tvngsmedlen frbttras och effektiviseras.
Hr syftas bland annat kvarstad, frvar, beslag, husrannsakan
och kroppsvisitation (prop. 2007/08:68, s. 48f.). Detta r intres
sant d det visar hur regeringen ser p samspelet mellan verkty
gen. Uttalandet ger std till stndpunkten att regeringen betraktar
verktygen som en helhet. Detta diskuteras dock inte vidare i ngot
av frarbetena.
Fr att skerstlla att frverkandet frblir ett effektivt institut
finns ett antal tvngsmedel som alla kan anvndas fr olika typer
av frverkanden. Kvarstad anvnds till exempel fr att skerstlla
ett vrdefrverkande medan beslag kan anvndas fr ett sakfr
verkande. I avvaktan p beslut om kvarstad kan ls egendom tas
i frvar. Sammanfattningsvis kan vi nr det gller frverkande ur

20

Br rapport 2014:10

skilja de klassiska syftena inom straffteorin, nmligen de allmn

preventiva och individualpreventiva syftena. Dessutom kan vi ur
skilja syftet att motverka otillbrlig vinning. Dessa syften terfinns
under punkterna 1, 2 och 3 i modellen.
Regeringen tar dock inte upp ngot om brottsoffrens perspektiv
eller rttvisa. I huvudsak handlar det om effektivitet och att mins
ka brottsligheten, dvs. allmnprevention.
Kvarstad: 26 kap. 1 RB
Till skerstllande av det allmnnas ansprk p bter eller annan
ersttning eller mlsgandes fordran p skadestnd och liknande
kan rtten frordna om kvarstad eller skingringsfrbud p egen
dom som tillhr den misstnkte (prop. 1942:5 s. 417). Kvarstad
r srskilt viktigt om det kan befaras att den misstnkte har fr
avsikt att undanskaffa egendomen eller fra ut pengar ur landet.
I dessa fall r ett beslut om kvarstad effektivt, men ven andra
medel kan anvndas, exempelvis resefrbud.
Syftet med kvarstad r svrt att lsa ut av frarbetena frn 1942.
Kvarstad kan ses frn tv skilda perspektiv, ett straffrttsligt och
ett civilrttsligt. I propositionen skriver regeringen att kvarstad
syftar till att skerstlla det allmnnas ansprk. Denna skrivning
antyder att det viktigaste r samhllets intresse av att skra sina
medel. Fokus verkar ligga p samhllet i stort och inte det enskilda
brottsoffret. Det r drfr inte helt osannolikt att betrakta kvar
stad som ett verktyg som ursprungligen var tnkt fr verksamhets
omrdena skatt, tull och exekution.
Det tycks inte finnas s mnga straffteoretiska tankar kring
kvarstad, men det str klart att verktyget nd anvnds i dessa
sammanhang. Kvarstaden kan drfr ses som ett verktyg som mj
liggr att bde statens och eventuella brottsoffers intressen till
godoses. Det kan ses som ett arbetsverktyg fr myndigheterna;
tminstone utvecklas inte syftet med kvarstad vad avser den straff
teoretiska utgngspunkten (punkt 6 i modellen i avsnitt 2.2.6).
Frvar: 26 kap. 3 RB
Frvar omnmns som en frberedande tgrd fr kvarstad av ls
egendom. I frarbetena frn 1942 omskrivs och motiveras inte
fenomenet srskilt utfrligt. Frvar anvnds fr att skra lsa
freml infr framtida tgrder. Detta kan vara en del av det till
gngsinriktade arbetet om det avser en ls sak med ett ekonomiskt
vrde och inte bara ett brottsverktyg eller liknande som saknar
ekonomiskt vrde p den ppna marknaden (punkt 5 i modellen
i avsnitt 2.2.6).
Beslag: 27 kap. 1 och 14 a RB
Fr att bestmmelserna om beslag ska bli tillmpliga mste det
aktuella fremlet skligen kunna antas ha betydelse fr utred
ning om brott, vara ngon avhnt genom brott eller vara frverkat
21

Br rapport 2014:10

p grund av brott (27 kap. 1 rttegngsbalken). Beslag fr ske

oberoende av brottets beskaffenhet. Att fremlet gs av ngon
annan n den som har det i sin besittning hindrar inte att det tas i
beslag. Beslag frutstter inte heller att ngon kan misstnkas fr
det brott som har franlett beslaget.
Den som med laga rtt griper eller anhller en misstnkt eller
verkstller hktning, husrannsakan, kroppsvisitation eller kropps
besiktning fr ta sdana freml i beslag som ptrffas vid tgr
den. I andra fall fr freml inte tas i beslag utan fregende beslut
av frunderskningsledaren eller klagaren. r det fara i drjsml
fr dock tgrden vidtas av en polisman utan sdant beslut, om
det inte r frga om vissa skriftliga frsndelser. I propositionen
till det utvidgade frverkandet ppekas vidare att mjligheterna
till beslag, kroppsvisitation och husrannsakan br vara tillmpliga
i utredningen infr ett frverkande (prop. 2007/08:68, s. 80f.).
Nr de brottsbekmpande myndigheterna anvnder sig av be
slag r det frmst som ett verktyg i utredningssyfte. Verktyget kan
i och fr sig anvndas infr ett utvidgat frverkande, ssom ovan
angetts, men det huvudsakliga syftet med beslag r inte att det ska
vara ett tillgngsinriktat verktyg. Beslag anvnds i syfte att skra
en ls egendom som har betydelse fr en brottsutredning. Verkty
get fr drfr inte alltfr stor betydelse fr det tillgngsinriktade
arbetet (punkt 5 i modellen i avsnitt 2.2.6).
Skadestnd: 2 kap. 2 och 3 SkadestL
Enligt 3 skadestndslagen, SkadestL, ska den som allvarligt
krnker ngon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot
dennes person, frihet, frid eller ra erstta den skada som krnk
ningen innebr.
Skadestndets funktion r frmst reparativ. Det talas om krnk
ningsersttning, vilket innebr att det r krnkningen och ett li
dande som ska ersttas. Skadestndet handlar sledes varken om
allmn- eller om individualprevention utan snarare om offret och
rttvisa och en knsla av upprttelse (punkt 4 i modellen i avsnitt
2.2.6).
Fretagsbot: 36 kap. 7 BrB
Tillkomsten av systemet med fretagsbot motiverades av att det
dvarande sanktionssystemet inte var tillrckligt effektivt fr att
komma till rtta med brott begngna inom nringsverksamhet.
Det rdde ven bristande proportion mellan de straff som dmdes
ut och de ekonomiska intressen som kunde st p spel fr freta
gen (prop. 2005/06:59, s. 14). Regeringen talade ven om att ver
trdelser i nringsverksamheter ofta r hnfrliga till fretagets
struktur och organisation. Det verkade drfr, frn en rttvisesyn
punkt, otillfredsstllande att det r den enskilde som drabbas och
inte fretaget. Regeringen ville drfr genom fretagsboten lgga

22

Br rapport 2014:10

ver ansvaret fr mindre vertrdelser inom nringsverksamhet

p fretaget (prop. 2005/06:59, s. 19). Vidare freslog Fretags
botsutredningen att fretagsboten skulle bli fretagsbter och att
ett straffansvar skulle infras fr juridiska personer, men det ansg
inte regeringen var ndvndigt (prop. 2005/06:59, s. 19).
Syftet med fretagsboten r drmed huvudsakligen allmnpre
ventivt. Regeringen tog i samband med propositionen om det ut
vidgade frverkandet ter upp att fretagsboten inte anvndes till
rckligt.
Betalningsskring: 46 kap. SFL
I den ursprungliga propositionen till betalningsskringslagen an
frde regeringen att lagen skulle frstrka det allmnnas stllning
som borgenr vid indrivning av fordran p skatt, tull eller avgift.
Tanken var att i en risksituation trygga det allmnnas fordran till
dess att fordringen betalades p sedvanligt stt eller drevs in (prop.
1978/79:28, s. 1f.).
Regeringen anfrde vidare att skattesystemet bygger p grupp
solidaritet. Om ngon kommer undan frn att betala skatt drab
bar detta direkt de medborgare som betalar sin skatt. Om samhl
let underlter att agera mot de individer som undandrar sig sin
skyldighet att betala skatt snder det felaktiga signaler till de an
dra medborgarna. Myndigheternas kontrollverksamhet beskrivs
som meningsls om inte ndamlsenliga verktyg finns fr att skra
det ekonomiska utfallet (prop. 1978/79:28, s. 110f.).
Vidare beskriver departementschefen i propositionen hur viktigt
det r att samhllet ges effektiva instrument fr att driva in skatter,
tullar och avgifter och hnvisar till dessa fordringars srskilda na
tur. Staten vljer inte sina gldenrer, och det r ofta bara glden
ren sjlv som har total insyn i sin egen ekonomi. Detta krver att
en betalningsskring ska vara frenad med en srskild frmnsrtt
till skillnad frn exempelvis kvarstad (prop. 1978/79:28, s.114f.).
Betalningsskring kan psts ta sin utgngspunkt i en fordran.
Staten har en fordran p en skatt-, tull- eller avgiftsskyldig med
borgare och vill inte riskera att frlora denna. I frfarandet ligger
ven att samhllet br prioriteras framfr andra fordringsgare
med anledning av frfarandets srskilda natur. P det viset kan det
ven hvdas att det rr sig om ett gruppsolidariskt syfte dr staten
verkar ha strre rtt n andra fordringsgare. Vidare frekommer
ven resonemang om allmnprevention d staten inte vill att med
borgarna ska knna sig frestade att skattefuska (punkt 6 i model
len i avsnitt 2.2.6).
Summerat ger flera av verktygen intrycket att lagstiftaren inte
har ett specifikt syfte, utan tolkningen av nr verktygen kan och
br anvndas lmnas i stor utstrckning till de brottsutredande
myndigheterna. Undantaget r bestmmelserna om det utvidgade
frverkandet som har en utfrligare skrivning av syftet.

23

Br rapport 2014:10

2.2 Syften med den tillgngsinriktade

brottsbekmpningen
2.2.1 Inledning
Syftena med den tillgngsinriktade brottsbekmpningen framgr
inte av ngot lagfrarbete, men har utvecklats av myndigheter. I
detta avsnitt kommer vi att nrmare syna denna utveckling.

2.2.2 Eliminera otillbrlig vinning

och allmnprevention
Som nmnts under avsnitt 2.1 har de olika verktygen frverkan
de, betalningsskring etc. olika syften och bygger fljaktligen p
olika teoretiska grundvalar. De skilda verktygen har ocks kom
mit till under olika tidsperioder. De olika syftena r betydligt mer
sofistikerade n att enbart handla om belopp.
Frgan r dock om inte varje verktygs syfte delvis frndras
nr det lyfts in i det nya sammanhanget tillgngsinriktad brotts
bekmpning med dess udd att sl mot tillgngar som hrrr frn
brottslig verksamhet. Kanske blir det srskilt tydligt nr olika
verktyg kombineras med varandra. Vilka syften skulle i s fall
dominera nr tgrder motiveras av tillgngsinriktade brottsbe
kmpningsskl? Det sammantagna syftet br vara att eliminera
otillbrlig vinning (jfr Gallant 2005 och Naylor 1999). Bakom
detta skl ligger den moraliska uppfattningen att samhllet inte
kan tillta personer att berika sig genom brott. I stllet bygger
samhllet p att mnniskor ska tjna sitt uppehlle genom heder
lig verksamhet, lt vara att marknadsekonomin ofta tar ut svng
arna vl lngt, bde vad gller hederlighet och verksamhet.
Som nmnts i kapitel 1 r det framfr allt ekonomisk och orga
niserad brottslighet som leder till otillbrlig vinning, antingen di
rekt, exempelvis genom inkomster frn narkotikafrsljning, eller
genom indirekt vinning till fljd av kad vinst tack vare minskade
kostnader, exempelvis genom att inte betala skatt. Det r denna
otillbrliga vinning som den tillgngsinriktade brottsbekmpning
en riktar sig mot. P det sttet r tillgngsinriktad brottsbekmp
ning tillbakablickande, ven om syftet egentligen frmst r att
blicka framt och avskrcka frn brott.
Om syftet r att eliminera otillbrlig vinning r det angelget att
ha en realistisk bild av hur mycket som blir kvar nr vl drogerna
fr eget bruk, arvoden till medarbetarna och kostnaderna fr l
pande konsumtion betalats (Br 2007:4). Detta lyftes ven fram i
kapitel 1. Det r vanligt att pengarna rinner mellan fingrarna, och
det som myndigheterna lyckas ta kanske nd representerar en
inte obetydlig andel av den otillbrliga vinningens netto. Givetvis
r det angelget att ligga nra de svarta och kriminella bruttoin

24

Br rapport 2014:10

komsterna, men lika lite som myndigheter har stora utsikter att p
plats kunna stoppa pgende brottslighet r det mjligt att befinna
sig i omedelbar anslutning till penningkranarna (jfr kapitel 3).

2.2.3 Motverka framtida otillbrlig vinning

Om syftet r att eliminera otillbrlig vinning kan det ven glla
framtida otillbrlig vinning med det nyss nmnda moraliska sk
let som grund, och mer handfast brottsfrebyggande, att motverka
framtida kriminell verksamhet (jfr Naylor 1999). Samtidigt som
det r moraliskt frkastligt att brottsvinster berikar grningsper
soner riskerar vinsterna att upprtthlla en fortsatt kriminell verk
samhet och till och med att utveckla den. Tillgngsinriktade tgr
der leder drfr till en inkapacitering av egendom, ungefr p
liknande stt som nr grningspersoner hindras frn att beg brott
genom fngelsestraff (Levi 2013).
Nringsfrbud och att vgra eller terkalla tillstnd eller aukto
risationer (exempelvis serverings- eller trafiktillstnd) har ocks en
tydligt framtblickande avsikt. Det handlar om att frsvra brotts
lig verksamhet och drmed brottsliga vinster i framtiden.

2.2.4 Att gra det svrare eller mer riskabelt

Som konstaterats finns numera omfattande system fr att mot
verka penningtvtt. Klassisk penningtvtt r en tydlig mltavla fr
tillgngsinriktade tgrder eftersom grningspersonerna strvar
efter att genom tvtten skapa en skenbart legitim bakgrund till
pengar och annan egendom som hrrr frn brott. I praktiken tar
dock en stor del av penningtvtten i Sverige sikte p att smutsa ner
legitima pengar, typiskt sett genom att frvandla medel p bank
konton till kontanter fr utbetalning av svarta lner (Br 2011:7).
Definitionen av penningtvtt har blivit s vid att den egentligen
omfattar alla former av hantering av svarta och kriminella pengar
frutom omedelbar konsumtion (Levi 2013). Det kan drfr vara
lmpligare att tala om hantering av pengar och annan egendom n
om tvtt (Br 2011:4 och Levi 2013).
Regleringen mot penningtvtt kan betraktas som ett brottsfre
byggande inslag i betydelsen att p daglig basis frsvra hantering
en av svarta och kriminella pengar. Penningtvttslagstiftningen
med kontrollerande och rapporteringsskyldiga verksamhetsut
vare innebr att det blivit svrare och mer riskabelt fr grnings
personerna (jfr Br 2011:7 och kapitel 3). verlag har det blivit
svrare och mer riskabelt att frknippas med brott och samtidigt
inneha egendom av ngon betydelse. Myndigheternas kartlgg
ning har vidgat fltet betydligt frn att tidigare ha letat efter nar
kotika och vapen till att stlla frgor om vem som ger bilar, btar
och annan egendom (Br 2008:10).

25

Br rapport 2014:10

De svenska frarbetena lyfter fram vikten av tillgngsinriktad

brottsbekmpning fr att frsvra fr den organiserade brottslig
heten (se kapitel 9). Poliser som funderar i strategier fr att be
kmpa organiserad brottslighet r ocks inne p frsvrarspret.
Det kan betraktas som ett realistiskt perspektiv. I stllet fr nollvi
sioner r mlet inte strre n att brottsligheten ska frsvras.

2.2.5 Strka gruppsolidariteten

P senare r har de ekonomiska kriserna avlst varandra. Arbets
lsheten ligger p en fr svenska frhllanden hg niv. Pensioner
och transfereringar hnger inte med i den allmnna prisuppgng
en. I dessa stndiga kristider r det srskilt utmanande att gr
ningspersoner berikar sig genom brott. Att myndigheterna tar de
svarta och kriminella vinsterna p stort allvar kan drfr betraktas
som ett led i en samhllelig krisbearbetning. I kapitel 7 beskrivs
arbetet med fordringar och krav. De olika verktygen nagelfars och
frfattarna belyser vikten av samarbete mellan de olika myndighe
terna. I kapitel 8 kartlgger frfattarna samarbete och verktyg i ett
internationellt perspektiv.

2.2.6 Sammanfattning av syftena med den

tillgngsinriktade brottsbekmpningen
I nedanstende modell som presenterades inledningsvis i detta ka
pitel har vi renodlat sex olika grupper av syften med den tillgngs
inriktade brottsbekmpningen. Punkterna 16 utgr sex olika syf
ten med den tillgngsinriktade brottsbekmpningen. Olika syften
kan g in i varandra.
1. Allmnprevention
2. Individualprevention
3. Hindra otillbrlig vinning
4. Reparativ effekt
5. Skra fordringar
6. Skapa gruppsolidaritet

Av genomgngen ovan kan vi se att syftena med den tillgngsin

riktade brottsbekmpningen terfinns vid de olika verktygen. Det
r dock endast vid frverkandeverktygen som fler syften n ett
terfinns.

26

Br rapport 2014:10

Nedanstende frga lmnas till vidare utredning:

Hade det blivit bttre om man anvnt sig av ett klart syfte med
tillgngsinriktad brottsbekmpning som tidigare, aktuella och
frebygga framtida tillgngar som hrrr frn brottslig verksamhet och med en klar reglering av de olika verktyg som myndigheterna har att tillg? Dessa skulle vara samlade i ett och
samma regelverk.
Vi terkommer till detta i kapitel 10.

Referenser
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Besksfrbud. Rapport
2007:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Vart tog alla pengarna
vgen? Rapport 2007:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Penningtvtt.
Rapportering och hantering av misstnkta transaktioner.
Rapport 2011:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet Br (2011). Storskaliga skattebrott. En
kartlggning av skattebrottslingens kostnader. Rapport 2011:7.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Dir. 1990:66 Tillggsdirektiv till kommittn (1989:01) om ideell
skada. Gallant 2005
Gallant, M. (2005). Money Laundering and the Proceeds of
Crime. Cornwall: Edward Elgar publishing.
Levi, M. (2013). Drug law enforcement and financial investigation strategies. London: International Drug Policy Consortium.
Lindberg, G. (2009). Straffprocessuella tvngsmedel nr och
hur fr de anvndas? Stockholm: Karnov Group.
Naylor, R.T. (1999). Wash-out: A critique of follow-the-money
methods i crime control policy. I: Crime. Law &Social change,
nr 32, s. 157.
Skattefrfarandelag (2011:1244) SFL
SOU 1944:69. Straffrttskommittns betnkande med frslag till
lagstiftning om brott mot staten och allmnheten. Stockholm:
Kungl. Boktryckeriet P.A. Norstedt & Sner
SOU 1960:28. (Thornstedt 1960) Frverkande p grund av brott.
Stockholm: Idun.
SOU 1999:147. Effektivare frverkandelagstiftning. Stockholm:
Fritzes.
27

Br rapport 2014:10

Trskman, P-O. (2013) Det rtt och skl ikke r, det kan icke
heller vara lag Ngot om oskligt frverkande. I: Festskrift till
Josef Zila. Vsters: Edita.
Prop. 1942:5 Frslag till Rttegngsbalk.
Prop. 1978/79:28 Frslag till lag om betalningsskring fr
skatter, tullar och avgifter m.m.
Prop. 2000/01:68 Ersttning fr ideell skada.
Prop. 2005/06:59 Fretagsbot.
Prop. 2007/08:68 Frverkande av utbyte av brottslig verksamhet.

28

Br rapport 2014:10

Kapitel 3
Svart och
kriminell ekonomi
Johanna Skinnari, Brottsfrebyggande rdet

29

Br rapport 2014:10

I detta kapitel ska vi titta nrmare p den kriminella ekono

min. I vilken form finns tillgngar frn brott och vilka syften fyl
ler de? Vilka har dessa pengar och egendomar? Hur dljer de sina
tillgngar frn myndigheterna? Kapitlet baseras p forskning och
myndigheternas egna lgesbilder och analysrapporter.

3.1 Vad knnetecknar

kriminell ekonomi?
I den kriminella miljn kan medbrottslingar, konkurrenter p ille
gala marknader och myndigheter utgra ett hot mot tillgngarna.
Stlder och svinn r frekventa problem inom vissa kriminella nt
verk (jfr Br 2007:4). Inte minst myndigheterna r duktiga p att
spra pengar p konton. Det innebr att en vanlig strategi inom den
kriminella ekonomin r att inte lta transaktionerna lmna spr
i de legala systemen. Det enklaste sttet upplevs vara att hantera
pengarna helt utanfr bankvrlden, det vill sga i kontant form.
Inom i princip all brottslig verksamhet vill de flesta aktrer att i alla
fall ngot betalningsled utgrs av kontanter (jfr Rikskriminalpoli
sen 2010:2, Br 2007:4, Br 2011:7). Alternativ med anonyma vir
tuella betalningsmedel som bitcoin har p senare tid uppmrksam
mats av myndigheterna (se exempelvis Skatteverket 2014).
Dessutom gr det mesta som personerna nskar sig att kpa
med kontanter. Den hollndske forskaren Petrus van Duyne (m.fl.
2003) anvnder termen akvarieekonomi fr att illustrera att den
strsta delen av intkterna frn brott stannar i kriminella milj
er. Det handlar dels om terinvesteringar i brottsligheten, dels om
konsumtion av obeskattade eller rent av illegala varor och tjnster.
Nr bolag anvnds fr brottsligheten frekommer dock transak
tioner p konton oftare, vilket r vanligt inte minst vid ekonomisk
brottslighet (jfr Br 2011:7, se ven Engdahl 2010). ven vid ut
landsbetalningar av exempelvis narkotikapartier frekommer att
pengar verfrs genom banktransaktioner eller informella betal
ningsfrmedlare (Br 2007:4, Br webbrapport 2006:2, Rikskri
minalpolisen 2010:2). Nr verksamheten gr ut p att tillgodose
illegala marknader med varor frn utlandet finns ett behov av vx
lingskontor fr att f fram rtt valuta. Dessa vxlingskontor r
belgna i Sverige eller i utlandet (Br 2011:7).

30

Br rapport 2014:10

I stllet fr vxlingskontor dr ngon mste exponera sig och

riskerar att bli rapporterad till Finanspolisen eller en utlndsk mot
svarighet fredrar vissa organisatrer att transportera kontanter
bde inom och utom landet (Br 2011:7, jfr Finanspolisen 2012,
jfr Ekobrottsmyndigheten 2012, Rikskriminalpolisen 2010:2, Br
2005:11). Det frekommer vid olika former av ekonomisk och or
ganiserad brottslighet, alltifrn narkotika och mnniskohandel till
svartarbete (Br 2007:4, Br 2011:7, Br 2008:24).
Kontanterna anvnds primrt till tre saker, a) betalningar i den
brottsliga verksamheten, b) konsumtion och i viss mn till c) inves
teringar p en legal marknad.

3.1.1 Betalningar viktiga fr verksamheten

Det finns visserligen organisatrer med bde ambition och kon
kreta affrsplaner att lngsiktigt handla med svarta och illegala
varor och tjnster. Detta gller srskilt vid ekonomisk brottslig
het, dr svarta affrer ofta bedrivs parallellt med helt laglig och
beskattad verksamhet (jfr Br 2011:7, jfr Br 2006:6, Ekobrotts
myndigheten 2013). De flesta aktrer inom organiserad eller eko
nomisk brottslighet har dock varken strategier eller resurser fr
lngsiktighet utan tar de uppdrag som bjuds. Aktrer som verkar
p kort sikt har inte samma behov av att arbeta upp frtroende
och vrda kundrelationer, utan kan sko sig p andras verksamhet.
Det medfr risker fr stlder och att man lurar affrspartner p
betalningar (Br 2007:4, Br 2011:7, Br 2012:6). Drfr knne
tecknas kortsiktiga affrsrelationer av kontant betalning vid leve
rans. Frtroendet fr framtida betalningar r ofta lgt.
Fr att kunna skta sina betalningar och bibehlla frtroendet
satsar vissa aktrer p att frska ha ett kontantlager (Br 2011:7,
Br 2007:4, van Duyne och Levi 2005). En vanlig situation r att
kontanter samlas in/ihop infr betalningar. Det handlar om allt
frn betalningar av stora partier av illegala varor till avlning av
svartarbetare. Denna process kan ta ngra dagar och involvera
flera besk p vxlingskontor eller hos kunder fr att hmta upp
delbetalningar.
Forskningen r rik p exempel dr organisatrer mste an
strnga sig fr att samla ihop tillrckligt med pengar fr en ver
enskommen betalning (Br 2007:4, Br 2011:7, jfr Br 2008:24).
Inom exempelvis narkotikabrottslighet har delbetalningar av par
tier stor betydelse fr att bevara en god relation med leverant
ren. Konsekvenserna av uteblivna betalningar r avbrutet samar
bete och ibland indrivning och svartlistning. Det resulterar i dligt
rykte som ofta sprids vidare till fler n den egna leverantren (Br
2007:7, Br 2007:4, Br 2012:6). Faktum r att forskningen an
tyder att det r mycket vanligt att krediter misskts inom nar
kotikahandeln (Br 2007:4, Br 2005:11, van Duyne m.fl. 2003,

31

Br rapport 2014:10

Desroches 2005). Betalningsproblemen fortplantar sig uppt i

distributrsleden, tills de nr ngon med pengar i lager ibland
nda upp till den hgnivdistributr som importerat partiet (Br
2007:4, Br 2007:7).
Betalningsproblem riskerar att ka upptcktsrisken, eftersom
normala skerhetsrutiner ofta frngs i sdana akuta situationer.
Ett vanligt exempel r att man tar kontakter som normalt undviks
eller att man brister i skerhetsrutinerna vid telefonsamtal (Br
2005:11, Br 2007:4). Forskningen antyder ocks att det pratas
mer om oplitliga affrspartner. Nr varningar om en persons
oplitlighet florerar p marknaden kar ocks myndigheternas
chanser att f upp gonen fr personens brottslighet.
Trots de besvr och risker som betalningsproblem medfr r kre
diter oundvikliga p narkotikamarknaden. Detta eftersom det r
riskfyllt, inte minst i form av fngelsestraff, att inneha narkotika
fr vidarefrsljning. Genom att erbjuda t.ex. halva partiet p kre
dit sljer distributren inte enbart mer narkotika, utan ven str
re poster, vilket innebr frre kunder och indirekt lgre risk (Br
2007:4, Br 2007:7). En bonus med att ge goda kreditvillkor sgs
ocks vara att man binder upp en kundkrets. En uppenbar risk
med kunder som har stora skulder till en viss distributr r dock
att kunden tipsar myndigheterna om distributren (Br 2007:7).
Med andra ord kan betalningsproblemen orsaka fler svrigheter
(exempelvis skuldsttning) som underlttar fr myndigheterna.

3.1.2 Ekobrottslingar har svrare

att parera betalningsproblem
Eftersom betalningsproblem r vanliga fr narkotikadistributrer
na trna p att lsa problemen. Fr ekobrottslingar r bilden del
vis annorlunda. Forskningen innehller exempel p nrmast sn
derstressade ekobrottslingar som tillhandahller osanna fakturor
och omvandlar pengar p konto till kontanter fr betalning av
bland annat svart arbetskraft (penningmaskering, se Br 2011:7,
Br 2007:27). Sklet till stressen r att de nekats kontantuttag p
vxlingskontor och banker. De vill inte stta sig med sina upp
dragsgivare, eftersom de rknar med att organisatrer som hante
rar sdana belopp har resurser att kpa indrivning frn kriminella
(jfr Br 2012:6, Br 2012:12). Om uppdragsgivaren inte fr kon
tanterna som utlovats finns en uppenbar risk att ett dussin bygg
nadsarbetare str och ilsknar till p en arbetsplats, dr huvuden
treprenren skrivit etiska riktlinjer och verkar fr schyssta villkor
i branschen (jfr Br 2011:7). Med andra ord mste sdana betal
ningsproblem undvikas fr att ekobrotten inte ska upptckas.
Ekobrottslingar har ocks sttt p en del problem med frbttrad
implementering av tgrder mot penningtvtt (Br 2011:7, jfr Br
2011:4). Till skillnad frn exempelvis narkotikabrottslingar r de

32

Br rapport 2014:10

dock inte lika vana vid att medbrottslingar frsker ge sig av med
pengarna eller att uppdragsgivare och bestllare inte betalar fr
sina tjnster. Narkotikadistributrer kan inte komma runt att slut
kunden r missbrukare och att det dessutom r svrt att hitta plit
liga medbrottslingar fr en helt kriminell verksamhet (Br 2007:4,
Br 2007:7, Br 2005:11). Ekobrottslingarnas huvudsakliga upp
dragsgivare eller kund utgrs av fretag i det legala samhllet med
betydligt bttre betalningsfrmga. Dessutom kan dessa brotts
lingar delvis rekrytera medarbetare frn sin legala och beskattade
verksamhet (jfr Br 2011:7, Br 2007:27). Det innebr att eko
brottslingarna inte har ftt samma vning i att lsa strningar i
betalningsstrmmarna och att myndigheternas tgrder rimligtvis
slr hrdare mot dem. De vanligaste betalningsproblemen beror
p att finansiella institutioner nekar till misstnkta transaktioner
vilket leder till kontantbrist hos skattebrottslingarna, i vissa fall s
allvarlig att de inte kan ta vissa uppdrag (Br 2011:7).
Kontantbristen leder till att ekobrottslingar tvingas prova nya
lsningar. Dessa inkluderar att organisatren sjlv frsker gra
kontantuttag, med risk att rapporteras till Finanspolisen fr den
misstnkta transaktionen (Br 2011:7). Det frekommer ocks ne
gativa saldon p bolagskonton d medhjlparna tagit ut pengar
som nnu inte kommit in p kontot (Br 2011:7). Frutom en
udda transaktion blir fljden ocks extra utgifter i form av ver
trasseringsavgifter. I andra fall leder akut kontantbrist till att de
osanna fakturorna, som utgr ett led i penningmaskeringen, be
talas lngt efter utsatt frfallodatum. Myndigheterna kan drfr
identifiera en del osanna fakturor, eftersom ekobrottslingar trots
sena betalningar slipper drjsmlsavgifter, eller genom att de be
talar fakturorna lngt fre frfallodatum.
Vid bde ekobrott och narkotikabrott finns sledes stora mjlig
heter att frsvra den kriminella verksamheten genom tillgngs
inriktad brottsbekmpning som str betalningar. Det gller dock
inte fr alla brottstyper. Vid mnniskohandel fr sexuella ndaml
finns inte samma typ av stora betalningar. Dr handlar det snarare
om dagskassor som skickas till utlandet med jmna mellanrum
(Br 2008:24, Korsell, Vesterhav och Skinnari 2011). De krediter
som mjligen finns rr ofta de prostituerades resekostnader, och i
den mn de inte betalat sjlva fr de arbeta in pengarna. Sledes
r det knappast organisatren som tar den stora ekonomiska ris
ken, utan de prostituerade, som dessutom befinner sig i ett tydligt
underlge. Hr r sledes utrymmet fr tillgngsinriktad brottsbe
kmpning betydligt mindre.

3.1.3 Mlet med verksamheten r konsumtion

Forskningen betonar att det r s grundlggande att kunna kon
sumera att det av vissa ses som en naturlig del av en kriminell livs

33

Br rapport 2014:10

stil (Hall, Winlow och Ancrum 2008, Br 2011:7, Zaitch 2002,

jfr Ekobrottsmyndigheten 2012, jfr Rikskriminalpolisen 2010:2,
Rikskriminalpolisen 2005:2b). Att konsumtion r mlet med den
brottsliga verksamheten illustreras av att narkotikadistributrer,
enligt en studie, ser konsumtion (av brottsvinster) som en verk
samhetsrelaterad kostnad (Br 2007:4). Konsumtionsobjekten
varierar, men innefattar ofta restaurangbesk, resor, klder, spel,
fordon, smycken och olika presenter till anhriga (Br 2011:7,
Junninen 2006, Hall, Winlow och Ancrum 2008, Larsson 2006,
Br 2007:4, Rikskriminalpolisen 2010:2, Engdahl 2010).
P illegala marknader kps narkotika fr egen anvndning, men
pengar gr ocks till illegala spel, sexkp, stldgods och i vissa
fall vapen (Br 2007:4, jfr Ekobrottsmyndigheten 2013, Rikskri
minalpolisen 2010:2). Konsumtionen upplevs som lustfylld och
kompenserar fr den hrda och stressiga livsstil som ett kriminellt
liv i vrigt innebr. Nr frtjnsten gr ner frsker vissa aktivt
hitta alternativa verksamhetsomrden, ibland p illegala markna
der, ibland i det legala nringslivet. S viktigt r det ekonomiska
utrymmet fr konsumtion. Generellt r de konsumtionsvilliga per
sonerna dock inte srskilt fsta vid sina pengar, de gr snabbt t,
och nr de r slut frsker man tjna nya pengar. Pengarna har
med andra ord bara ett vrde om de anvnds.
Srskilt ekobrottslingar uppger ibland att de inledde brottslig
heten fr att frska bibehlla sin livsstil och position i samhllet
(Engdahl 2010, Alalehto 1999, jfr ISF 2011:12). ven personer
inom organiserad brottslighet anvnder konsumtion fr att skapa
en bild av sig sjlva som framgngsrika. Det r dock viktigt att
myndigheterna inte kper den bilden och likstller personer med
dyra klder och vanor med viktiga spelare inom kriminella miljer.
Vissa personer lgger sina pengar p saker som syns, men lever i
vrigt mycket enkelt (Larsson 2008, Hall, Winlow och Ancrum
2008). Andra lnar pengar eller misskter sina betalningar till le
verantrerna fr att tillfredsstlla sina konsumtionsbehov (Br
2008:24, Br 2007:4).
I den mn konsumtionen sker med kontanter blir personerna
synliga, i alla fall i den utstrckning de gr sina inkp frn lega
la och serisa fretag. Att dma av Finanspolisens rsrapporter
rapporteras f konsumtionsbetalningar; hr finns sledes en out
nyttjad potential fr den tillgngsinriktade brottsbekmpningen
(se Finanspolisen 2012, Br 2011:4). Det ska dock noteras att en
bart vissa branscher r lagda att rapportera. Exempelvis restau
rangbranschen, dr mycket av dessa svarta pengar konsumeras, r
undantagen. Poliser som arbetar i eller i anslutning till krogmil
jn borde dock rimligen kunna f en del information eller sjlva
identifiera intressanta aktrer genom de misstnkta konsumtions
mnstren om de arbetar tillgngsinriktat.

34

Br rapport 2014:10

3.1.4 Investeringar i nya brott

I synnerhet aktrer som har en lngsiktig strategi p illegala mark
nader terinvesterar en del av omsttningen i nya kriminella pro
jekt (Br 2007:7, Br 2008:24, Br 2007:4). I vissa fall sker det
genom att kontanter samlas p hg fr att sedan anvndas till att
kpa nya partier av kriminella varor eller bekosta en utvidgning av
verksamheten. En finsk studie av organiserade brottslingar anger
att cirka en tredjedel av vinsten terinvesterades i nya brott (Junni
nen 2006). ven om denna andel skerligen varierar mycket mel
lan olika brottstyper och individer illustrerar uppgiften att vissa
organisatrer samlar betydande belopp fr att beg nya brott.
Ngra poliser som intervjuats i olika Br-projekt nmner att or
ganisatrer utan tillgngar kan lna pengar till att utvidga eller
starta upp ny kriminell verksamhet. I viss utlndsk forskning finns
uppgifter om finansirer som, enkelt frklarat, investerar i andra
personers brottsupplgg (Adler och Adler 1992, Br 2005:11). En
staka exempel finns ocks frn Sverige, men i vissa studier finns
uppgifter om att det knappast frekommer (Br 2005:11, Br
2007:4). Med andra ord spelar finansirer sannolikt en margi
nell betydelse. Ngot vanligare r uppgifter om en gr lnemark
nad. Dr lnar organisatren pengarna frn en mindre nogrk
nad lngivare, och betalar rnta. Lnen kan ven glla en legal
sidoverksamhet, som ett restaurangkp eller liknande (Br 2012,
Br 2012:12, Br 2006:6). Om affrerna inte br sig innebr detta
missnjda finansirer och lngivare som sannolikt inte drar sig fr
att anlita en indrivare (jfr Br 2012:12, Mayer 2012).

3.1.5 Investeringar i legal

verksamhet fr de mest drivna
Det finns ven exempel p personer som frvisso har en hg om
sttning i sin kriminella verksamhet men nd fr pengar kvar nr
alla utgifter r betalda. Vissa investerar i fretag fr att en dag
kunna lmna det hrda livet som kriminell (Br 2007:4, Junninen
2006). Ambitionen i dessa fall r att hlla fretagen separerade
frn brottsligheten. Det r dock inte alltid enkelt av tv skl.
Fr det frsta r det lttare sagt n gjort att starta ett eget fretag.
Regler ska fljas, deklarationer lmnas in, skatter betalas och di
verse blanketter fyllas i. Om verksamheten inte r lnsam ligger
det nra till hands att ha kvar en fot p en illegal marknad och dr
genomfra mindre uppdrag eller projekt fr att f in pengar till att
rdda fretaget (Br 2007:4). Fr det andra lper fretagare som
har kontaktytor mot kriminella en frhjd risk att bli utsatta fr
utpressning i olika former (Br 2012:12).
De startade fretagen finns ofta i sektorer som garen knner
till, antingen genom sin livsstil eller av egen arbetslivserfarenhet
(Br 2007:4, Larsson 2006). Dessutom r det statushjande att
35

Br rapport 2014:10

ga vissa fretag, som krogar i rtt omrden. Vid sidan av res

taurangbranschen grs investeringar i byggfretag, bilverkstder,
detalj- och butikshandel med livsmedel och import- och export
firmor (Br 2007:4, finsk studie i van de Bunt och van der Schoot
2003). Exempel finns ocks p investeringar i fastighetsbranschen
eller hlso- och sknhetssalonger (Br 2007:4). Merparten av
dessa sektorer r kontantbranscher; samtliga r knda antingen
som riskbranscher fr skattebrott eller penningtvtt (Skatteverket
2006:4, RRV 1998:29, Br 2011:7, Br 2011:4).
Fretag etableras, sparande startas och fastigheter kps bde i
Sverige och i utlandet (Br 2007:4, Fabre 2003, van Duyne och
Levi 2005, jfr Ekobrottsmyndigheten 2012, Finanspolisen 2012).
Det frekommer att kpen sker kontant, men trots detta rapporte
rar f mklare i Sverige misstnkta transaktioner till Finanspolisen
(Br 2011:4, Finanspolisen 2012). ven hr finns sledes ett ut
rymme att frbttra underrttelsefldet, denna gng i frga om
investeringar med kriminella pengar.

3.2 Vilka har tillgngar

som finansierats av brott?
Den kanske tydligaste slutsatsen av tidigare forskning r att in
komsterna frn brott r mycket skevt frdelade. Vid organiserad
brottslighet, oavsett inriktning, medverkar vanligen ett strre antal
personer. De som bygger upp strst tillgngar r vanligtvis orga
nisatrer, distributrer som hanterar strre partier och nyckelper
soner med spetskompetens (Br 2007:4, Br 2007:7, Br 2011:7,
Korsell, Skinnari och Vesterhav 2009, Korsell, Vesterhav och Skin
nari 2011). De som fr minst utbyte r de mest utbytbara medhjl
parna som kurirer, personer som ansvarar fr inrikes transporter
av illegala varor, mlvakter i konkursmssiga bolag och personer
i kriminella ntverk och grupperingar som utfr andra riskfyllda
uppdrag. Dessa personer fr enbart uppdrag d och d och har sl
lan regelbundna inkomster frn brott.
Generellt visar forskningen att ju lngre frn det legala samhl
let, desto smre frhandlingslge befinner man sig i. Ett undantag
r mjligen indrivare, som i vissa fall driver en lnsam verksam
het, av just det sklet att de r knda fr att vara vldsamma (Br
2007:4, Br 2012:12). De sljer sina tjnster till andra personer,
bde inom och utanfr den kriminella miljn, och har en stark fr
handlingsposition. Ofta motsvarar deras arvode, eller vinst om de
kper skulden, tminstone halva beloppet som ska drivas in (Br
2012:12, Br 2007:4). De kan lgga p mer eller mindre rnta
p beloppet. En risk med att lgga p fr hg rnta r dock att
man inte fr betalt alls (jfr Br 2012:12, Mayer 2010). Dessutom
har indrivarna frhllandevis lga omkostnader fr sina brott. Fr

36

Br rapport 2014:10

mnga personer med ett skrmselkapital r dock indrivning sna

rare ett extraknck nr pengarna r slut, n en heltidssyssla.

3.2.1 Mest tillgngar hos organisatrer och specialister

I den mn verksamheten gr med vinst hamnar pengarna frmst
hos distributrer och organisatrer. En viktig kategori specialister
i detta sammanhang r juridisk eller finansiell expertis som ger rd
om penningtvtt eller olika ekobrottsupplgg (Br 2011:7). Dessa
specialister r ocks vida knda i utlndsk forskning (Di Nicola
och Zoffi 2004, Lankhorst och Nelen 2004, van de Bunt och van
der Schoot 2003, Reuter och Truman 2004, van Duyne och Levi
2005). Det kan rra sig om personer med formell utbildning och
anstllning som jurister eller ekonomer p privata fretag. I andra
fall r det personer som sjlva glidit in i ekobrott och lmnat sina
helt legala uppdrag. En uppenbar risk med att anlita en rdgivare
r dock att man blir lurad. Det finns exempel p personer som be
talat rdgivare hga avgifter fr att komma undan vinstskatt p
uttag ur eget bolag (jfr Br 2011:7). Det frekommer till och med
att avgifterna till rdgivaren blivit hgre n det skattebelopp som
personen ville undkomma.
Att tillgngarna tillhr organisatren betyder inte med ndvn
dighet att de frvaras hos denne. Kontanter lmnas hos nra barn
domsvnner, slktingar ibland utanfr en kriminell milj samt
hos nra brottskompanjoner. Pongen r att det r en person som
man har mycket stort frtroende fr, eftersom pengar r stldbe
grliga (Br 2007:4, Rikskriminalpolisen 2010:2, Korsell, Skinna
ri och Vesterhav 2009). I vissa situationer behver frvararen inte
ens vara medveten om att vskan som huvudmannen har lmnat
p vinden eller i annat frvaringsutrymme innehller kontanter. I
andra fall har frvararna tminstone goda skl att tro att de frva
rar ngot som har koppling till kriminell verksamhet.
P samma stt som att anhriga ibland frvarar kontanter el
ler upplter konton t organisatren, str de ibland som gare till
fretag och fastigheter. I vissa fall r det rena bulvanfrhllanden,
ngot som terkommer i nsta avsnitt om hur man dljer sina
tillgngar. I andra fall har organisatren helt enkelt kpt ett fre
tag eller en fastighet t en anhrig. Exempel finns med sknhets
salonger som kptes av huvudmn fr svarta pengar, men sedan
drevs av deras flickvnner (Br 2007:4, Br 2011:7).

3.2.2 Ekobrott mer lnsamt n traditionell brottslighet

Svl svensk som internationell forskning betonar att ekobrott
innebr strre vinster n traditionell brottslighet som narkotika
brott, hleri eller mnniskohandel (Br 2011:7, Skinnari 2008,
Skinnari och Korsell 2006, van Duyne och Levi 2005, jfr Eko

37

Br rapport 2014:10

brottsmyndigheten 2013). Tv frklaringar som anges r 1) att

ekobrottslingar driver i grunden legal verksamhet som gr att de i
strre utstrckning kan utnyttja samhllets strukturer fr att skyd
da och mjliggra brottsligheten och 2) att ekobrottslingar ofta
har strre kapacitet, bde i termer av egen kunskap och frmga
att rekrytera lmpliga medarbetare.
Den hgre kapaciteten handlar framfr allt om att mnga eko
brottslingar r mycket dugliga fretagsledare (se exempelvis Br
2011:7). Vissa driver en schysst verksamhet, men kompletterar
detta med en svart sida, dr intkterna ska ge en guldkant p till
varon. Andra glider in i ekobrott fr att rdda en verksamhet
som gr dligt. Oavsett hur de gick in i brottsligheten gller att
om vinsterna av den brottsliga delen minskar, kar incitamenten
att driva hela eller betydligt strre delar av verksamheten vitt. Hr
har med andra ord tillgngsinriktad brottsbekmpning potential
att driva tillbaka ekobrottslingar in i vit verksamhet.
ven om lnsamheten i den svarta eller kriminella verksamheten
beror p en mngd olika faktorer, finns en generell slutsats att dra:
Det r i princip omjligt att maximera lnsamhet och minimera
risk samtidigt. Frutom att det kar stress och problem i tillvaron,
fr olika skerhetslsningar ocks med sig direkta kostnader. Te
mat fr nsta avsnitt r hur man dljer sina tillgngar frn myn
digheterna.

3.3 Hur dljer man tillgngarna

frn myndigheterna?
I detta kapitels frsta avsnitt delades hanteringen av tillgngar upp
i tre faser: betalningar i den kriminella verksamheten, konsum
tion och investeringar. Typiskt sett frsker man alltid att dlja
betalningarna, d de r en del av sjlva brottsligheten. Som re
dan framgtt r den vanligaste strategin att hlla betalningarna
utanfr konton och i kontant form. I synnerhet betalningar fr
riskfyllda och synliga tjnster, som kuriruppdrag, svartarbete eller
indrivningar sker i princip alltid i kontant form. Hr anvnds ofta
mellanhnder som genomfr betalningarna och samtidigt skyddar
huvudmnnens inblandning (jfr Br 2007:4, jfr van Duyne och
Levi 2005). En organisatr av svartarbete kallade dessa viktiga
mellanhnder fr brandvggar (Br 2011:7). Brandvggen r en
person som fr en extra riskpremie fr att framst som huvud
man och skydda dem som finns innanfr vggen om myndigheter
na brjar nysta i brottsligheten. Ett problem med detta frfaran
de r att de som styr verksamheten har svrt att kontrollera vad
som hnder utanfr brandvggen. Risken r stor att svartarbetet
r bristflligt utfrt och uppmrksammas av kunder, vilket kan f
myndigheterna p spret innan bolagen hunnit avyttras i flera ml
vaktsled (Br 2011:7).
38

Br rapport 2014:10

En skillnad mellan ekonomisk och traditionell brottslighet r att

man i det senare fallet vill dlja hela betalningen, fr att varan el
ler tjnsten hela tiden r illegal. Vid skattebrott uppstr brottet
frst nr deklarationer inte ges in, vilket innebr att de betalning
ar som i andra fall varit knsliga, hr kan ske helt ppet. Frfa
randet liknar traditionell penningtvtt d betalningarna ska dljas
i normala kontoflden, och svarta och vita pengar ska blandas
tills ursprunget blir oklart, men kan framstllas som legitimt. Nr
myndigheterna identifierar skattebrottet ska spren till personerna
innanfr brandvggen ha kallnat.
I konsumtions- och investeringsfaserna handlar det inte s myck
et om att dlja egendomen som vem den tillhr. Organisatrerna
vill kunna kra sina bilar, bo i sina fina hus och titta p sin stor
bilds-tv. Som redan framgtt r en vanlig strategi att lta anhriga
eller nra vnner p pappret st som gare till fordon, fastigheter
eller annan vrdefull egendom (Br 2007:4, Kopp 2004). Aktrer
med ett stort konsumtionsbehov kan dlja detta och sin egendom
genom att leva terhllsamt i Sverige, men spendera betydligt str
re summor i utlandet (Br 2007:4, jfr Junninen 2006).
Nr vinsterna r stora anvnder vissa organisatrer rdgivare
fr att placera pengarna skert, bde frn personer som vill stjla
medlen och frn myndigheter som arbetar med tillgngsinriktad
brottsbekmpning. Detta kan dock vara lttare sagt n gjort. I
vissa fall skapas utlandsbaserade upplgg med bolag dr syftet r
att undg vinstbeskattning och dlja de verkliga garfrhllande
na (jfr Br 2011:7, Rikskriminalpolisen 2010:2). Vissa sker rd
givare med formell kompetens och till och med anstllning i ett
serist finansiellt eller juridiskt fretag, bde fr sin egen sker
het och fr att ge investeringarna en legitim yta och dlja dem fr
myndigheterna.
En uppenbar risk r dock att pengarna inte enbart dljs fr myn
digheterna utan ocks frsvinner p vgen. Vi har i vr forskning
om ekobrott sttt p ngra ekonomer som placerat andras pengar
i utlandet och i sin tur lurats av en utlndsk agent (i projektet Br
2011:7). Det blir ocks svrt fr kunden att ta myndigheterna till
hjlp fr att f tillbaka pengarna; dessa pengar finns ju officiellt
sett inte. Personer inom kriminella gng och grupperingar med ett
hgt skrmselkapital brukar i lgen d pengarna frsvinner frlita
sig p sin frmga att driva in dem. Skrmselkapitalet har dock
tmligen lokal laddning. Det finns intervjuexempel p hur utlnd
ska placerare ignorerat de kriminella symboler som fungerat p
svensk mark och helt enkelt struntat i betalningskrav. Dessa oseri
sa placerare kan dessutom anlita egna muskler och hota tillba
ka. Detta kar riskerna, och drmed ven oviljan bland indrivare
verksamma i Sverige, att ta p sig uppdraget (jfr Br 2012:12). De
vill veta vad de ger sig in i, vilket r svrt att f utrett i dessa fall.

39

Br rapport 2014:10

3.4 Varfr anvnda tillgngsinriktad

brottsbekmpning?
Tidigare i denna volym har de rttsliga grunderna fr tillgngs
inriktad brottsbekmpning presenterats. Vad har forskningen om
kriminell ekonomi att bertta om metodens potential?

3.4.1 Prioritera betalningar fr att stra verksamheten

Denna analys av den kriminella ekonomin talar fr att myndig
heterna framfr allt ska prioritera betalningar i den kriminella
verksamheten. Frutom att detta ligger nrmast sjlva brottslig
heten skapar det en helt annan turbulens n att minska utrymmet
fr organisatrer att g p krogen eller kpa mrkesklder. Vid
betalningsproblem brjar leverantrer klaga, frtroendet skadas
och lojaliteten kan brista. Indrivare och andra synliga aktrer kan
dyka upp. Med andra ord kar mjligheterna fr myndigheterna
att f information om den kriminella verksamheten.

3.4.2 Prioritera konsumtion fr

att strka laglydig allmnhet
Om syftet med tillgngsinriktad brottsbekmpning ocks r att
strka laglydiga medborgare i frvissningen om att brott inte lnar
sig r konsumtion och investeringar ocks viktiga att prioritera.
Att komma t de pengar som anvnds till konsumtion tar bort
guldkanten och fr mjligen bgaren att rinna ver fr redan hrt
pressade kriminella. Risken r dock att de fortstter med brott fr
att f in nya pengar eftersom konsumtionsberoendet r grunden
fr en hel del av brottsligheten.

3.4.3 Prioritera investeringar fr

att testa anhrigas lojalitet
Nr ven investeringar frsvinner riskeras lojaliteten hos anhriga,
som varit mer eller mindre medvetna om brottsligheten. En orga
nisatr ppekade att hans fru mste ha insett att deras hus och v
riga livsstil bekostades av brottspengar (Br 2011:7). Det var inget
problem fr henne frrn pengarna uteblev, d brjade hon stra
sig p mannens affrer. Bde Skatteverket och Frskringskassan
fr en hel del tips om brottslighet frn tidigare sambor/makar som
r missnjda efter en bodelning eller helt enkelt vill skada sin f.d.
partner (Br 2011:7, ISF 2011:12). Men anhriga kan ven spela en
viktig roll genom att pressa personen att lmna brottsligheten eller
att lmna uppgifter till myndigheterna. Kanske finns frutsttning
ar att f anhriga att stta stopp fr brottsligheten om frdelarna de
tnjuter tas bort genom tillgngsinriktad brottsbekmpning?
40

Br rapport 2014:10

3.4.4 ka kostnaderna genom en bild av aktiv

tillgngsinriktad brottsbekmpning
Kritiker av tillgngsinriktad brottsbekmpning rknar ofta p hur
lite pengar myndigheterna faktiskt lyckas dra in. Om man utgr
frn situationen p de illegala och svarta marknaderna r dock
det viktigaste att skapa en bild av effektiva myndigheter som pri
oriterar tillgngsinriktad brottsbekmpning. I studien om narko
tikabrottslighetens ekonomihantering var det slende hur mnga
intervjupersoner som hade stor respekt fr Kronofogdemyndighe
ten (Br 2007:4). Erfarenheten var liten av att polis och klagare
faktiskt tog deras pengar, men de med skulder visste av erfarenhet
att kronofogdar knackade p drren. Det ledde till att man priori
terade sdana betalningar, men inte anstrngde sig srskilt mycket
fr att dlja egendomen fr polisen.
Nr liknande historier om tillgngsinriktad brottsbekmpning i
vidare mening brjar florera, drar nog vissa aktrer slutsatsen att
det r dags att anpassa sig och lgga strre resurser p att dlja
sina tillgngar. Man br inte sticka under stol med att myndighe
terna m prioritera att g p betalningar i den kriminella verksam
heten, men det kan vara svrt att n resultat i enskilda renden.
Det r dock sekundrt. Om ryktena gr om effektiva myndigheter
som kommer t tillgngar upplever ocks aktrerna en kad upp
tcktsrisk och drar p sig fler skerhetskostnader som fljd. Ex
perter ska ha sina procent p tvttade, maskerade eller placerade
pengar. Dessutom kanske dessa rdgivare drar i vg med peng
arna. Hri ligger den verkliga potentialen fr tillgngsinriktad
brottsbekmpning.

Referenser
Alalehto, T. (1999). Motiv eller tillflle? En studie om ekonomisk
brottslighet i restaurangbranschen. Stockholm: Atlas.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2005). Narkotikabrottslighetens
organisationsmnster. Rapport 2005:11. Stockholm: Brottsfre
byggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2006). Penningtvtt och
finansiering av terrorism. Kunskapssammanstllning av
betalningssystemens anvndning. Webbrapport 2006:2.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2006). Hleri: Den
organiserade brottslighetens mte med den legala marknaden.
Rapport 2006:6. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Vart tog alla pengarna
vgen? En studie om narkotikabrottslighetens ekonomihantering.
Rapport 2007:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.

41

Br rapport 2014:10

Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Narkotikadistributrer.

En studie av grossisterna. Rapport 2007:7. Stockholm: Brotts
frebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Organiserat svartarbete
i byggbranschen. Rapport 2007:27. Stockholm: Brottsfrebyg
gande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Sexuell mnniskohandel.
En frga om tillgng och efterfrgan. Rapport 2008:24.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Penningtvtt.
Rapportering och hantering av misstnkta transaktioner.
Rapport 2011:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Storskaliga skattebrott: en
kartlggning av skattebrottslingens kostnader. Rapport 2011:7.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Utpressning i Sverige.
Tvistelsning, bestraffning och affrsid. Rapport 2012:6.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Brottslighet och trygghet
i Malm, Stockholm och Gteborg. En kartlggning. Stockholm:
Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2012). Otillten pverkan mot
fretag. En underskning om utpressning. Rapport 2012:12.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Bunt, H.G.V.D. och Schoot, C.V.D. (2003). Prevention of
organised crime: a situational approach. Haag: Boom
Juridische Uitgevers.
Desroches, F. (2005). The crime that pays: Drug trafficking and
organised Crime in Canada. Toronto: Canadian Scholars Press
Inc.
Di Nicola, A. och Zoffi, P. (2004). Italian lawyers and
criminal clients. Risks and countermeasures. I: Crime, Law
and Social change. 42:201225.
van Duyne, P. m.fl. (2003). Financial investigation of Crime: a
tool of the integral law enforcement approach. Nijmegen: Wolf
Legal Publishers.
van Duyne, P. och Levi, M. (2005). Drugs and money. Managing
the drug trade and crime-money in Europe. London: Routledge.
Ekobrottsmyndigheten (2012). Ekobrottsmyndighetens
underrttelsebild 2012. EBM K-2012/0114. Stockholm:
Ekobrottsmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten (2013). Ekobrottsmyndighetens
underrttelsebild 2013. Stockholm: Ekobrottsmyndigheten.

42

Br rapport 2014:10

Engdahl, O. (2010). Bortom girigheten. Ekonomisk brottslighet i

bank- och finansbranschen. Ume: Bora.
Fabre, G. (2003). Criminal prosperity. Drug trafficking, money
laundering and financial crisis after the cold war. London, New
York: Routledge.
Finanspolisen (2012). Finanspolisens rsrapport 2012. Stock
holm: Rikskriminalpolisen.
Hall, S.; Winlow, S. och Ancrum, C. (2008). Criminal identities
and consumer culture. Cornwall: Willan Publishing.
ISF 2011:12. Bidragsbrott och skattebrott. Vlfrdens dubbla
kriminalitet. Stockholm: Inspektionen fr socialfrskringen och
Brottsfrebyggande rdet.
Junninen, M. (2006). Adventurers and risk-takers: Finnish professional criminals and their organisations in the 1990s crossborder criminality. Helsingfors: European institute for crime pre
vention and control, affiliated with the United Nations (Heuni).
Kopp, P. (2004). Political economy of illegal drugs. London och
New York: Routledge.
Korsell, L., Skinnari, J. och Vesterhav, D. (2009). Organiserad
brottslighet i Sverige. Malm: Liber.
Korsell, L., Vesterhav, D. och Skinnari, J. (2011). Human
trafficking and drug distribution in Sweden from a market
perspective similarities and differences. I: Trends in organized
crime. 14: 100124.
Lankhorst, F. och Nelen, H. (2004). Professional services and
organised crime in the Netherlands. I: Crime, law and social
change, 42:163188.
Larsson, P. (2006). Opp i ryk! En studie av hasjimporten til
Norge. Paper.
Larsson, P. (2008). Organisert Kriminalitet. Oslo: Pax.
Mayer, R. (2010). Quick cash. The story of the loan shark.
DeKalb, Illinois: Northern Illinois University press.
Reuter, P. och Truman, E. M. (2004). Chasing dirty money. The
fight against money laundering. Washington D.C.: Institute for
International Economics.
Rikskriminalpolisen 2005:2b. Organiserad brottslighet i Sverige.
Sekretessprvad version. Stockholm: Rikskriminalpolisen,
Kriminalunderrttelsetjnsten, Analysroteln.
RRV 1998:29. Svart arbete 3. Struktur. Stockholm:
Riksrevisionsverket.
Skatteverket (2006). Svartkp och svartjobb i Sverige. Del 1:
Underskningsresultat. Rapport 2006:4. Solna: Skatteverket.

43

Br rapport 2014:10

Skatteverket (2014). Minnesanteckningar 2013-11-28 fr Myndighetsgemensam workshop om Bitcoin. Solna: Skatteverket.

Skinnari, J. (2008). Organiserad narkotikabrottslighet gr
den ekonomiska kalkylen ihop?. I: Alalehto, T. och Larsson, D.
(red.). Den ljusskygga ekonomin: Organiserad och ekonomisk
brottslighet. Ume: Sociologiska institutionen vid Ume
universitet.
Skinnari, J. och Korsell, L. (2006). Svart p rtt statliga kasi
non, skattekriminalitet och svart konsumtion. Bilaga till Kasi
noutvrderingens betnkande, Internationella kasinon i Sverige
en utvrdering. SOU 2006:64. Stockholm: Fritzes.
Zaitch, D. (2002). Trafficking Cocaine. Colombian Drug Entre
preneurs in the Netherlands. Haag: Kluwer Law International.

44

Br rapport 2014:10

Kapitel 4
Brott och miljer
Erik Sandstedt, Ekobrottsmyndigheten
Cecilia Faudot Karlsson, Tullverket

45

Br rapport 2014:10

4.1 Inledning
I detta kapitel behandlas frsljning av varor och tjnster. I samt
liga fall anvnds fretag, och i samtliga fall finns en affrsplan
som bygger p att tillhandahlla marknaden med varor eller tjns
ter som efterfrgas. Varorna som omnmns r vitlk, gldlampor,
och tjnsterna r spel och striptease. Vinsterna frn verksamhe
terna r det verskott som skapas efter att samtliga kostnader r
betalda. Kostnaderna har hllits nere genom att redovisa eller de
klarera felaktiga skatter, tullar eller avgifter. Den felaktiga redovis
ningen eller deklarationen konstituerar grunden fr det brottsliga
frfarandet och har drmed varit utgngspunkten fr myndighe
ternas ingripande. De varor och tjnster som fallen behandlar r
p intet stt representativa fr vinstgivande brottslighet, snarare
tvrtom. Vad fallen illustrerar r att fretagande och skatteundan
dragande r mycket lnsamt under vissa omstndigheter, oavsett
om det rr sig om importbranschen eller den inhemska tjnste
sektorn. Fall frn byggsektorn, restaurangbranschen eller fr den
delen grnsverskridande handel med cigaretter r sannolikt van
ligare exempel p skatteundandragande. Oavsett tjnst eller vara
och oavsett bransch illustrerar de fyra fallen att skatteundandra
gande kan vara lnsamt och att beskattningsmyndigheternas ar
bete r ndvndigt fr att kunna terta brottsutbytet.
tertagande av brottsvinster vid utpressning, stld eller narko
tikahandel kan inte beskrivas p samma stt d sdan verksam
het av naturliga skl aldrig redovisas fr Tullverket och Skattever
ket. Detta kapitel resonerar sledes inte kring frverkande- eller
penningtvttslagstiftningen som bda varit under utredning och
freml fr lagstiftning de senaste 10 ren. Dessa behandlas i ka
pitel 10. Kapitlet fokuserar p hur Tullverkets och Skatteverkets
fiskala kontrollverksamhet samt Kronofogdemyndighetens indriv
ning bidrar till den tillgngsinriktade brottsbekmpningen, ngot
som nmnda myndigheter gjort under en lngre tid utan att det
uppmrksammats i vare sig antologier eller departementsprome
morior.
Kampen om spel- och stripteasemarknaden har vid minst tv
tillfllen lett till att ddligt vld anvnts. S sent som i januari
2014 skts en av huvudaktrena ihjl. Skjutningarna illustrerar
att den s kallade organiserade brottsligheten finns representerad

46

Br rapport 2014:10

inte bara p narkotikamarknaden utan ven i affrsrrelser. Den

ppna frsljningen krver fretag och affrsplaner.
Om det nu r brottsvinster som br st i fokus fr brottsbe
kmpningen borde den mest sjlvklara infallsvinkeln vara att veta
vilka brott som genererar de strsta brottsvinsterna. F studier har
genomfrts p omrdet, och i den mn det finns uppskattningar
kring brottsvinster r de knappast allmnt knda.
Klassiska brott som utpressning, stld och narkotikafrsljning
r brott som uppfattas som lnsamma. Men r det kanske s att
skattebrott och tullbrott ger den s kallade organiserade brottslig
heten i Sverige strre vinster? r detta i s fall knt bland allmn
het, politiker eller fr den delen de brottsbekmpande myndighe
terna?

4.1.1 Fall 1: Mannen som media kallade Spelkungen

ret var 2005, och finansministern hade just intervjuats i nyhe
terna p TV4. Nr intervjun var ver och finansministern trodde
att kameran var avstngd spelades ett uttalande in som d vck
te stor uppmrksamhet: poliserna r s jvla sla. Uttalandet
skedde i ett sammanhang dr finansministern resonerade om pro
blematiken kring illegala spelmaskiner. Svenska spels Jack Vegasautomater hade mtt en kad konkurrens frn illegala spelauto
mater. Finansministern ansg att om poliserna bemdade sig med
att kontrollera affrs- och restauranglokaler bttre, skulle det vara
mjligt att stoppa de illegala automaterna. Problemet var bara att
innehavarna pstod att de illegala spelmaskinerna var fullt le
galt onlinespel, och varje frsk frn myndigheternas sida att stop
pa dessa bemttes med invndningen att spelmaskinerna i sjlva
verket var webbaserat spel och att verksamhetens ste och drmed
skattskyldighet lg i ngot helt annat land n Sverige. P s stt
blev varje frsk att frverka automaterna segdragna rttsproces
ser som inte handlade om illegala spelautomater utan om definitio
nen av vad en spelautomat i sjlva verket r.
Bakgrund
Oavsett definitionen av en spelautomat r branschen extremt luk
rativ, och de fyra svenska bolag som behandlas hr gav vinster p
miljontals kronor rligen. Stora summor tjnades dagligen in sam
tidigt som Svenska spel gick miste om lika stora summor.
Fram till r 2005 bedrevs verksamheten i ett bolag med huvud
mannen K som fretrdare. Efter detta ordnades bolagsstrukturen
p sdant stt att bulvaner fretrdde tre bolag och att den verk
lige huvudmannen p intet stt frekom med eget namn i ngot
av bolagen. Att det frsta bolagets verksamhet verfrdes till tre
nya bolag kan ha varit en fljd av den negativa massmediala upp
mrksamheten under r 2005. K ville sannolikt inte framst som

47

Br rapport 2014:10

ansvarig fr verksamheten utan lt den drivas vidare i tre nya bo

lag, som fretrddes av personer som han utsett.
Polisen i Vstra Gtaland knde vl till den verklige garen,
och genom noggrant kartlggningsarbete kunde bolagsstrukturen
rullas upp fr att drefter granskas mer i detalj. Fr detta arbete
krvdes att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten involverades.
Ganska snart framkom bilden av hur kontanter frn spelverksam
heten hmtades upp av ambulerande personal som kte runt till
lokaler dr spelmaskinerna fanns utplacerade. Den kringresande
personalen sktte ven underhll av spelmaskinerna och placerade
ut nya eller bytte ut trasiga. Spelmaskinerna fanns i princip i hela
landet med undantag fr allra nordligaste Lappland.
Huvudmannen var intressant fr polisen, inte bara fr dobbleri
verksamhet utan ven fr sin roll i samband med ett mordfrsk
r 2002 och ett fullbordat mord r 2003. Motiven till morden an
sgs vara kampen om den lukrativa illegala spelmarknaden. Spel
maskinerna var utplacerade p pubar, restauranger och i tobaks
affrer; totalt rrde det sig om 230 spelmaskiner. Kunderna som
spelade p maskinerna betalade i kassan och fick drefter mjlig
het att spela. Vinsterna betalades ut p plats av den lokala puben
eller restaurangen. De vinster som spelet inbringade frdelades s
att lokalinnehavaren fick 30 procent. Kontanterna frn verksam
heten rknades noggrant, skickades till en vrdetransportr och
sattes drefter in p bankkonton som tillhrde ngot av de tre bo
lagen. Med hjlp av beslagtaget material kom det fram att bolagen
i betydande omfattning underltit att bokfra intkter och lne
kostnader och att redovisa arbetsgivaravgifter.
Bedmningen som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten
gjorde var att de fyra bolagen underltit att bokfra minst 45 mil
joner kronor av intkterna och lnekostnaderna och att obetalda
arbetsgivaravgifter uppgick till minst 15 miljoner kronor. Att i ef
terhand uppskatta vilka belopp en rrelse omsatt och vem som
varit lntagare r frknippat med stora svrigheter i synnerhet
d en stor del av omsttningen skett med kontanter. Beloppen som
myndigheterna kom fram till ska drfr ses som lgt rknade
uppskattningar av en lnsam affrsverksamhet.
Roll i mordfrsk r 2002
(B 1873-09 Hovrtten fr Vstra Sverige)
Huvudmannen K sger sig ha flyttat till London r 2000 och slutat
vara verksam i Bolag 1 redan r 2001. Efter denna tidpunkt sger
K att han utvecklade sin verksamhet i Danmark och Tyskland och
att han endast agerade som konsult fr det svenska bolaget.
Tv anstllda i Bolag 1 uppgav dremot att det var K som var
chef fr verksamheten respektive bestmde allt, och ingen av
dem gjorde gllande att K:s engagemang i det svenska bolaget
skulle ha upphrt r 2001. Liknande uppgifter lmnades av andra

48

Br rapport 2014:10

personer som var verksamma inom Bolag 1. I utredningen finns

material frn r 2004 som visar att K inte enbart varit ledare utan
ocks styrt verksamheten diktatoriskt.
Efter att ha utsatts fr ett mordfrsk r 2002 beskrev K:s fre
detta Stockholmskompanjon i ett frhr att K var en mycket vlds
bengen person som ltt fick folk att utfra s kallade uppdrag.
Bde den fre detta kompanjonens och myndigheternas blickar
riktades drfr av naturliga skl mot K nr brottsutredningen efter
det intrffade mordfrsket pbrjades.
Den fre detta kompanjonen uppgav att det var K:s diktatoriska
stt att driva spelfretaget genom att utdela bestraffningar som bi
drog till att han bestmde sig fr att starta eget. Att han startat
en konkurrerande spelverksamhet utgjorde sledes motivet till att
K ville f bort den fre detta Stockholmskompanjonen r 2002.
Den nystartade verksamheten i Stockholm var sledes motivet
till det mordfrsk som gde rum i Fiskstra r 2002. Parallellt
med utredningen om den ekonomiska brottsligheten pgick ven
fortsatta efterforskningar kring omstndigheterna vid skjutning
en i Fiskstra. Att K var faktisk fretrdare, eller med andra ord
den som styrde verksamheten i Bolag 1, hade drfr betydelse inte
bara fr den ekonomiska brottsligheten.
Grovt skattebrott m.m.
(B 1873-09 Hovrtten fr Vstra Sverige)
talet fr grovt skattebrott och grovt bokfringsbrott utgick frn
att affrsverksamhet bedrivits i fyra svenska bolag: Bolag 1, Bolag
A, Bolag B och Bolag C. Samtliga bolag har stllt ut maskiner fr
spel i lokaler runtom i Sverige och lokalinnehavarna har tecknat
skriftliga avtal med ngot av bolagen. Bruket av maskinerna har
gett betydande intkter som delvis bokfrts och tagits upp i skat
tedeklarationer fr bolagen.
Under rttegngen i hovrtten hvdade bulvanernas advokater
att beskattningen inte skulle ske i respektive bolag, utan att K en
sam var ansvarig och drmed skattskyldig. Som andra tnkbara
skattskyldiga nmndes det engelska moderbolaget och ett tyskt
bolag. klagarna delade advokaternas uppfattning om att K var
ansvarig fr all bolagsverksamhet, men bestred att detta skulle ha
konsekvenser i skattehnseende. Hovrtten gick p klagarnas
och Skatteverkets linje. Beskattningen skulle ske i de fyra svenska
bolagen.
Hovrtten (B 1873-09) fann att K under r 2005 och fram till
den 13 november r 2007 varit faktisk fretrdare fr och haft
bestmmande inflytande i Bolag 1, Bolag A, Bolag B och Bolag
C. De omstndigheter som hade framkommit vid prvningen av
talet fr vldsbrotten och vrig utredning visar att K redan fre
2005 ledde verksamheten med spelmaskiner i Sverige, som d be
drevs i Bolag 1. Hovrttens bedmning var att bokfringspliktig

49

Br rapport 2014:10

verksamhet bedrivits i de fyra svenska bolagen under K:s ledning

och att beskattning skulle ske i bolagen.
Hovrtten (B 1873-09) fann att de belopp som lmnats oredovi
sade fr varje bolag varit mycket betydande. D bokfringen i
bolagen inte skett p ett tillfredsstllande stt enligt bokfringsla
gen har fljden blivit att myndigheterna inte kunnat flja bolagens
frlopp, ekonomiska resultat eller deras ekonomiska stllning.
De felaktiga deklarationerna till Skatteverket har inneburit fara
fr att skatt till ett totalt vrde av 15 miljoner kronor undandra
gits. Som ledare fr bolagen mste K ha varit medveten om dessa
brister. Hovrtten (B 1873-09) gick drfr p klagarens linje att
K gjort sig skyldig till skattebrott och bokfringsbrott. Skattebrot
ten bedmdes som grova eftersom det rrde sig om mycket bety
dande belopp och brotten hade utfrts systematiskt. ven bok
fringsbrotten bedmdes som grova eftersom sidosttandet av
bokfringen varit systematisk, innehllit osanna handlingar och
beloppen i bokfringen varit mycket betydande.
Dobbleri
I rttegngarna kom frgestllningen om vilken lagstiftning som
vgde tyngst den svenska lotterilagen eller EG-rtten. Efter ett
flera sidor lngt resonemang kring avgrande domar i EG-domsto
len och avgrande domar i Regeringsrtten kom hovrtten fram
till att den svenska lotterilagen gller:
Vid prvningen i frevarande ml av om den svenska regleringen av automatspel med hnsyn till de aktuella omstndigheterna motsvarar de krav som EG-rtten stller ansluter
hovrtten sig till Spelutredningens och Regeringsrttens stllningstaganden. Det finns allts inte av gemenskapsrttsliga skl
ngot hinder mot att tillmpa de i mlet aktuella bestmmelserna om spel. (B 1873-09)
Under perioden 20052007 hade K som fretrdare fr de fyra bo
lagen, i olika lokaler i Sverige ltit placera ut cirka 230 maskiner
som kunde anvndas fr spel om pengar. Spelets utgng berodde
helt eller till strsta del p slumpen. P K:s uppdrag medverkade
bulvanerna i nmnda arbete och tecknade under samma tidsperiod
avtal med lokalinnehavare, underhll och lste av maskiner eller
tog befattning med kontanter. De utplacerade maskinerna var till
gngliga fr allmnheten, och K hade inte tillstnd fr lotteri. Om
utplaceringen av spelmaskiner inneburit anordnande av ventyr
ligt spel om pengar anser hovrtten fljande:
det saknas anledning att ifrgastta att det varit mjligt att
surfa p mnga av maskinerna och att en sdan anvndning
frekommit. Det r emellertid fr hovrtten uppenbart, bland
annat med hnsyn till de vinstbelopp som betalats ut, att den
helt dominerande verksamheten utgjordes av spel om pengar,
50

Br rapport 2014:10

ngot som samtliga som deltog i bolagsdriften mste ha varit

medvetna om. (B 1873-09)
Hovrtten ansg ven att det enligt gllande praxis r den som
ltit stlla ut spelautomater p ett nringsstlle som besks av all
mnheten som ska anses vara anordnare av spel.
En ytterligare frutsttning fr dobbleriansvar r att verksamhe
ten framstr som ventyrlig eller som gnad att tillfra anordna
ren en betydande ekonomisk vinning.
Hovrtten gjorde bedmningen att de intkter som spelmaski
nerna genererade visade att spelet p spelmaskinerna var ven
tyrligt och gnat att tillfra anordnaren en betydande ekonomisk
vinning.
Betrffande de objektiva brottsrekvisiten invndes att spelen
inte hade gt rum i de utstllda maskinerna utan p en databas
server i Tyskland och drfr inte varit tillstndspliktiga i Sverige.
Hovrtten fick ta del av ett tekniskt utltande som i sak innehll
fljande: Spelen var lokalt installerade p respektive maskin, ma
skinerna var uppkopplade till en tysk server som var tjugonde se
kund fick information om gjorda insatser och utbetalade vinster
men att spelfunktionen inte funnits utanfr maskinen. Hovrtten
ansg drfr att spelmaskinerna omfattades av de svenska spelbe
stmmelserna. Enligt hovrtten hade K gjort sig skyldig till grovt
dobbleribrott medan talet mot bulvanerna ogillades.
Fretagaransvar
Eftersom talet fr skattebrott och bokfringsbrott avsg ansvar
fr att olika skyldigheter i bolagen inte fullgjorts, intrdde det s
kallade fretagaransvaret. K bedmdes vara faktisk fretrdare
fr de fyra svenska bolagen, och han hade haft ett direkt ansvar
fr verksamheten. Fr var och en av bulvanerna var utgngspunk
ten att de hade ett direkt ansvar fr verksamheten i bolagen dr de
varit ledamter. Om den ledamoten r ett lydigt redskap i hn
derna p den faktiske fretrdaren har ledamoten endast ett in
direkt ansvar. Hovrtten fann dock att samtliga bolagsledamter,
dvs. bulvanerna, i vissa avseenden agerat sjlvstndigt. De knde
till att det frekom svarta lner och mste drfr knt till att
bokfring och redovisning till Skatteverket inte skttes korrekt.
Ingen av bulvanerna ingrep i syfte att rtta de felaktiga skattede
klarationerna. Hovrtten kom drfr fram till att bulvanerna haft
ett ansvar fr bristerna med avseende p bokfring och felaktiga
uppgifter som lmnades till Skatteverket i respektive bulvanfre
tag. K hade enligt hovrtten ett direkt ansvar fr verksamheten i
samtliga fyra bolag.
Pfljder med mera
Hovrtten dmde i augusti 2009 samtliga tilltalade bulvaner till
fngelse. K dmdes fr anstiftan av frsk till mord, grovt skat
51

Br rapport 2014:10

tebrott, grovt bokfringsbrott och grovt dobbleri. Straffvrdet fr

frsk till mord uppskattades vara omkring tta rs fngelse. Hov
rtten bestmde strafftiden fr K:s samlade brottslighet till tolv
r. Detta betyder att den ekonomiska brottsligheten betingat upp
skattningsvis fyra rs fngelse. K fick ven tio rs nringsfrbud.
Sammantaget handlade skatteundandragandet mellan 2005 och
2007 om 25 miljoner kronor. Till fljd av sknstaxering och betal
ningsskring kunde bland annat en bostadsrtt tillhrande K ut
mtas av Kronofogden. Genom Kronofogdemyndighetens frsorg
sldes den utmtta bostadsrtten i maj 2009 fr 3,5 miljoner kro
nor p exekutiv auktion ( 6939-09). Totalt hade Kronofogden
lyckats driva in cirka 6,3 miljoner kronor fram till och med 2010
enligt en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten
(EBM A-2010/0236).
Fallet illustrerar att samverkan mellan Polisen, klagarmyn
digheten och Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Skattever
ket varit ndvndigt fr att klarlgga motivet till ett mordfrsk
men ven varit frutsttningen fr att Kronofogden kunde skra
brottsutbytet (i det hr fallet skatteskulder) fr statens rkning.

4.1.2 Fall 2: Mannen som media

kallade Stockholms gangsterkung
r 1994 vckte ett porrklubbsbesk starka reaktioner i media och
bland folk i allmnhet. Vilket som var vrst, att beska en stripp
klubb eller att lta fackfreningens medlemmar betala notan fr
vara osagt. Vad ingen diskuterade var vem klubbens verklige gare
var, om verksamheten betalade skatt och hur tjejerna p klubben
behandlades. Vid minst tv tillfllen efter ovan nmnda besk har
strippklubbarna i Stockholm varit freml fr polisens intresse,
inte p grund av kundernas tvivelaktiga vandel, utan till fljd av
de oklarheter som rdde kring driften av klubbarna och av att an
nan brottslighet utspelade sig i eller kring klubbarna.
Bakgrund
Flera r efter det bermda besket kom en delegation frn Stock
holmspolisen till Ekobrottsmyndighetens lokaler p Hantverkar
gatan i Stockholm. Efter en lngre tids spaning och polisarbete be
hvde Stockholmspolisen bitrde. Problemet var att man under en
lngre tid utrett misstankar kring koppleri och mjligen ven mn
niskohandel fr sexuella ndaml i ovannmnda porrklubb. Det
visade sig efter ett halvrs spaning att dessa misstankar var mycket
svra att leda i bevis och att frekomsten av koppleri och mnnis
kohandel kanske inte var s stor som man frn brjan misstnkt. I
klubbens lokal i Stockholm kunde gsterna bestlla olika varianter
av striptease, och fr all del ven sklja ner ett och annat glas Pom
mac i skumbad tillsammans med en vrdinna. Klubben hade vid

52

Br rapport 2014:10

den hr tiden inget serveringstillstnd och serverade drfr inte al

kohol. I styrelsen fr bolaget som drev klubben fanns en fre detta
polis som ledamot och juridiskt ansvarig fr bolaget. Han hade
p ngot stt lockats in i verksamheten och fanns ofta p plats i
lokalen. En av de verkliga garna och senare utpekad som huvud
man fr verksamheten var i sjlva verket en vl knd person med
digert brottsregister. Den utpekade huvudmannen, M, beskrevs
i kvllspressen som en av Stockholms gangsterkungar. Verksam
heten genererade inga gigantiska vinster men det som intjnades
genom att debitera kundernas kreditkort var tillrckligt stort fr
att kunna fra ver flera miljoner kronor till konton i Holland i
syfte att undanhlla beskattning. Slutsatsen efter allt arbete var att
den strsta inkomsten kom frn frsljning av stripteaseupptr
danden, skumbad, Pommac och entravgifter. Koppleri och mn
niskohandel kan ha frekommit men gick aldrig att leda i bevis.
Inte heller intkter frn koppleri gick att spra. Varken striptease,
skumbad eller frsljning av Pommac r att betrakta som illegala
verksamheter, men kan, om kundtillstrmningen r god, generera
skra vinster. I synnerhet om varje upptrdande kostar flera tusen
kronor och en flaska Pommac sljs fr 1000 kronor.
Genom den utredning som fljde kunde Ekobrottsmyndighe
ten tillsammans med Skatteverket konstatera att runt sex miljoner
kronor hade undanhllits frn beskattning och att motsvarande
belopp varit felaktigt bokfrda.
Grningar (B 20219-07 Stockholms tingsrtt domsbilaga 1)
I stmningsanskan till tingsrtten framkom att:
Ssom fretrdare fr tv bolag har N som formell fretrda
re och M i egenskap av faktisk fretrdare uppstligen underltit
att fr aktiebolagets rkning till Skatteverket redovisa mervrdes
skatt och arbetsgivaravgifter i skattedeklarationer och nr dekla
rationerna lmnades, den 10 och den 26 april 2007, lmnat orik
tiga uppgifter till skatteverket genom att redovisa fr lga belopp
(totalt 2958671 kronor). Samt fr kommanditbolagets rkning
lmnat oriktiga uppgifter i skattedeklarationer genom att dri
redovisa utgende mervrdesskatt och arbetsgivaravgifter med fr
lga belopp (totalt 3169881 kronor). Underltenheten att lmna
skattedeklarationer och de oriktiga uppgifterna i deklarationerna
har gett upphov till fara fr att skatt skulle undandras det allmn
na med mycket betydande belopp, drygt 6 100 000 kronor.
I talet framfrs en hypotes som gr ut p att de tilltalade p
olika stt tagit del i ett upplgg som syftat till att hlla stora delar
av intkterna frn sexklubbarna Club A och Club B utanfr bok
fringen och undan beskattning. De belopp som psts saknas i
bokfringen och inte heller redovisats fr beskattning bygger p
bevisning frn kontoutdrag och information frn Nederlnderna
och Estland.

53

Br rapport 2014:10

Skatteverkets uppskattningar av storleken p den skatt som p

stods undanhllen anvndes ocks som bevis.
Utver huvudmannen talades ven flera andra personer som
ska ha deltagit i att lta penningstrmmar passera deras bankkon
ton som de p olika stt disponerat. Frutom frgan om att skatter
och avgifter undanhllits staten r den avgrande frgan i mlet
vem eller vilka som styrt bolagen.
Fretagaransvar
Vid rttegngen i tingsrtten beskrev klagaren en oavbruten sex
klubbsverksamhet som bedrivits i olika bolag sedan mitten av
1990-talet. Redan r 1998 dmdes M av Svea hovrtt till ett lngt
fngelsestraff fr sin inblandning i klubbverksamheten och det
faktum att skatter och avgifter inte betalats. klagaren menade att
M varit faktisk fretrdare fr Bolag X och Kommanditbolag Y
under sex mnader under r 2007.
Tingsrtten konstaterade att de bda personerna i bolagens sty
relser inte var klassiska mlvakter, dvs. mer eller mindre utslagna
eller missbrukande personer som inte alls intresserar sig fr verk
samheten utan enbart stller upp med sitt namn p grund av behov
av pengar. Bda har varit aktiva i bolagens sktsel och frefaller
ha visat upp sig i klubblokalerna. I frhllande till personalen har
de presenterats som gare.
Tingsrtten resonerade om huruvida det nd fanns en ver
rock i form av en eller flera bestmmande personer och om kla
garen kunde styrka att M var en sdan person. Tingsrtten reso
nerade kring omstndigheten att klubbverksamhet tycks ha pgtt
oavsett om M var frihetsbervad eller inte. Till exempel har en
klubbvrdinna uppgett sig vara anstlld p klubben s sent som i
samband med rttegngen.
Vid rttegngen presenterade klagaren en tidsaxel ver verk
samheten som ven tckte tidsperioder d M avtjnade fng
elsestraff. Tingsrtten resonerade drfr kring mjligheten att
personerna i bolagens styrelser p egen hand eller med hjlp av
bokfraren drivit klubbverksamheten under denna period. En an
nan mjlighet skulle kunna vara att ngon eller ngra andra perso
ner ligger bakom verksamheten. En faktisk fretrdare ska enligt
praxis ha ett bestmmande inflytande ver redovisning, medels
frvaltning och drift samt ha ett ekonomiskt intresse i verksamhe
ten stillvida att han ibland r den verklige garen eller har satsat
pengar i rrelsen.
M var i tingsrtten vidlyftig och ombytlig i sina berttelser. En
ligt tingsrtten undvek han medvetet eller omedvetet de fr rtte
gngen relevanta frgorna. M sade sig inte ha haft med klubbverk
samheten att gra frrn N i slutet av r 2006 bad om hjlp. Att
M skulle ha varit anlitad som konsult frn slutet av 2006 skulle

54

Br rapport 2014:10

enligt honom kunna vara en frklaring till innehllet i de avlyss

nade telefonsamtalen.
Samtalen ger emellertid, genom tonfall och faktiskt innehll,
tveklst det intrycket att M har ingende kunskap om verksam
heten. Hans vilja rrande klubbarna och deras ekonomi tlyds.
Samtalen visar att M r vl insatt i stort som i smtt och att han
tar emot pengar frn verksamheten. ven i samtal dr M inte del
tar omnmns han p ett sdant stt att det framkommer att det r
han som bestmmer.
Sammanfattningsvis fann tingsrtten att de inspelade telefon
samtalen stller bortom allt rimligt tvivel att M haft ett bestm
mande inflytande ver klubbverksamheten och dess ekonomi.
Tingsrtten fann dock att denna slutsats endast kan omfatta pe
rioden den 4 maj r 2007 till den 28 september r 2007, d det
finns inspelade samtal. M ska drfr ssom faktisk fretrdare fr
Aktiebolaget och Kommanditbolaget bra sitt ansvar fr bolagen
fr den tidsperioden.
Pfljd med mera
M talades i tingsrtten fr hleri, grovt bokfringsbrott, rattfyl
leri, narkotikabrott, grovt skattebrott, frsvrande av skattekon
troll samt grovt vapenbrott. talspunkten angende grovt skat
tebrott ogillades. I juni 2008 dmde tingsrtten M fr brott med
ett sammanlagt straffvrde om tv r och tre mnaders fngelse.
M meddelades ven nringsfrbud enligt lagen (1986:436) om n
ringsfrbud under en tid om tio r.
Skatteverket yrkade p betalningsskringsbeslut av lnsrtten
och beropade bevis frn brottsutredningen. Skatteverket yrkade
i lnsrtten att M:s egendom motsvarande ett fordringsbelopp om
4526680 kronor skulle betalningsskras och Skatteverket angav
att det avsg stllfretrdaransvar enligt 12 kap. 6 skattebetal
ningslagen (1997:483). (Lnsrtten i Stockholms ln 13441-08.)
Tillgngar i form av kontanter, bilar och btar kunde skras efter
samverkan mellan Kronofogden och Ekobrottsmyndigheten. Re
sultatet av Kronofogdens indrivning uppgick till 2,5 miljoner kro
nor. (Rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten
EBM A-2010/0236.)
Fallet illustrerar med tydlighet att frsljning av tjnster kan ge
goda vinster. Skattekontroll i samverkan med brottsutredning var
i det hr fallet avgrande i jakten p brottsvinster ven om det inte
blev en fllande dom avseende grovt skattebrott. Fr att finna de
avgrande bevisen krvdes en nra samverkan mellan Ekobrotts
myndigheten och Skatteverket. ven om staten inte kunde tillgo
dogra sig hela brottsutbytet resulterade arbetet dock i restfring
av personer och drmed framtida mjligheter att terta brottsut
bytet i det hr fallet den obetalda skatten.

55

Br rapport 2014:10

4.2 Ekonomisk brottslighet

ur ett tullperspektiv
4.2.1 Inledning
Tullverket arbetar med mnga olika arbetsuppgifter dr det hu
vudsakliga uppdraget bestr i att kontrollera varufldet, dels fr
att skerstlla att medborgare och fretag fljer in- och utfrsel
regler, dels att de betalar in rtt uppbrd till svenska staten, som
sedan snder strre delen av uppburna tull- och jordbruksavgifter
vidare till EU. Detta i sin tur skerstller konkurrensneutral han
del och bidrar till ett skert samhlle. Det innebr ven att Tullver
ket har till uppgift att bekmpa grnsverskridande brottslighet.
Det r inom dessa varierande arbetsomrden som det finns tskil
liga risker fr olovlig ekonomisk vinning som gagnar kriminella,
och tillfllena kan te sig lockande fr mnga. Enbart debiteringen
av tullrkningar, dr tull, moms och andra skatter p importe
rade varor ingr, genererar ver en miljard kronor i veckan. Det
r allts inte bara inom de mer klassiska brotten som narkotika-,
cigarett- och alkoholsmuggling som mjligheterna finns att illegi
timt tjna pengar.
Utver mjligheten till dokumentkontroller och fysiska kontrol
ler vid sjlva grnspassagen har Tullverket flera viktiga verktyg att
tillg. Ett sdant, som kan vara till stort std i den tillgngsinrik
tade brottsbekmpningen, r Tullverkets efterkontroller och upp
fljning av att korrekta uppgifter deklarerats samt att import- och
exportvillkoren fljs av fretagen.
Ett exempel p hur Tullverket kan g tillvga fr att i efterhand
upptcka ekonomiska brott i varufldet kan vara fljande:
Vid en revision eller annan efterkontroll ute hos aktuellt fre
tag upptcker man felaktigheter i bokfringen gllande ett antal
deklarerade varuimporter. Det kan bero p mngder av olika fel,
men ngra exempel r att man finner fler fakturor kopplade till im
porten n vad som redovisats, att man har deklarerat fel varukod
eller har dubbel bokfring, dvs. en faktura fr Tullverket med
lga vrden och en med det riktiga priset. Detta kan i sin tur leda
till att det uppdagas att fretaget har undandragna avgifter vilket
i sin tur resulterar i att hga belopp mste betalas in i efterhand.
I det hr lget saknar det betydelse om aktiviteterna har gjorts
med eller utan uppst eller ens systematiskt, tullavgifter och andra
skatter mste betalas in. r de undandragna beloppen betydande
kan det dessutom bli tal om att lmna ver rendena fr vidare
brottsutredning. Vid tillfllen likt dessa kan man anvnda sig av
betalningsskring som en tgrd fr att f in de undandragna av
gifterna.

56

Br rapport 2014:10

Det finns vissa kriterier som ska vara uppfyllda fr att en be

talningsskring ska kunna utstllas (se kapitel 2). Ett r att tull
fordran uppgr till betydande belopp och har faststllts eller ska
faststllas och det finns en ptaglig risk att den tullskyldige undan
drar sig avgifterna. Det r frst d Tullverket begr en betalnings
skring hos Frvaltningsrtten bde fr den juridiska personen
och dennes fretrdare. Sedan r det Kronofogden som verkstl
ler beslutet. Det r samma procedur som vid yrkande p s kallad
kvarstad och frvar, men nr det handlar om betalningsskring be
hver brott inte styrkas, dvs. det behver inte ens freligga ngon
sklig misstanke om brott. En frutsttning fr att begra en be
talningsskring r frvisso att det finns tillgngar som kan skras.
Nr det gller att f in rtt avgifter till EU blir de administra
tiva tgrderna som betalningsskring extra viktiga. Som berrts
tidigare mste tullavgifterna betalas, och innan en betalningssk
ring faststlls mste en tillgngsutredning, dvs. ekonomisk kart
lggning av fretaget och dess fretrdare, gras. Finns det inga
tillgngar och fretaget inte kan betala kan en konkurs begras
av antingen Skatteverket, enskilda borgenrer eller gldenrer och
Tullverket inleder en frunderskning om brott. Ett frslag r att
den brottsbekmpande verksamheten anvnder betalningsskring
som ett medel att bekmpa illegala aktiviteter.
Inom brottsbekmpande myndigheter finns en frkrlek fr och
en lng tradition att arbeta mot narkotikasmuggling, som psts
generera mycket pengar. Forskning har dock visat att inkomsterna
frn dessa brott frmst anvnds till att srja fr aktrernas ofta
extravaganta livsstil. Det blir sllan tillgngar ver fr att kunna
investera i annan egendom som skulle kunna terfras till staten.
Dremot finns det tillfllen i det legala varufldet frn tredje land
till EU som kan genera stora vinster, bde fr orliga privatperso
ner och fretagare. Detta kan till exempel ske inom fldet av res
triktionsvaror, export av avfall, exportbidrag och antidumpnings
tullar. Som synes r det allts inte bara vid import man kan gra
pengar, utan ven vid export. Tullverkets arbetsomrde r som
nmnts ovan vldigt brett och ganska lngt frn allmnhetens bild
av en uniformerad tjnsteman i ett tullfilter p en flygplats eller i
en hamn. Det viktiga arbetet mot illegal infrsel av narkotika, va
pen och andra varor r oftast det som syns, men det frekommer
ocks mycket mer som inte fr samma uppmrksamhet. Nedan
fljer ngra exempel p fall dr stora vrden r involverade och
det drmed frekommer hga belopp som r undandragna frn
skatter och avgifter. Observera att Tullverkets uppgift nr det gl
ler uppbrd r att debitera skatt och avgifter fr importerat gods,
dvs. s kallat tredjelandsgods, inte som mnga tror ven fr in
ternt EU-gods.

57

Br rapport 2014:10

4.2.2 Fall 3: Den energisnla lampan (B 2796-07)

Ett fall dr man avsiktligt frskt undvika antidumpningstullar.
Bakgrund
Antidumpningstullar r extratullar som beslutas av EU och under
vissa frutsttningar tas ut vid import av varor som r prisdum
pande eller dr exporten r subventionerad i ursprungslandet, dvs.
varor som har lgre pris vid frsljning fr export n p den egna
hemmamarknaden. Dessa tullar kan riktas mot vissa varor och
lnder, exempelvis Kina, i kombination med till exempel ett visst
exportfretag, och de varierar kraftigt men kan vara s hga som
uppt 7580 procent av tullvrdet. Detta ska jmfras med den
ordinarie tullen som ofta ligger mellan noll och uppt 10 procent.
Hr finns allts vldigt mycket pengar att tjna om kunskapen
kring regelverket finns och samvetet r rymligt.
Grning (B-2796-07)
Ett svenskt fretag importerade lgenergilampor frn Kina och
beropade oriktiga ursprungsintyg frn Vietnam, allt i syfte att
medvetet kringg antidumpningsbestmmelserna. Med std av
en riskanalys genomfrd av Tullverkets underrttelseverksamhet
kunde man urskilja en ndring i importmnstret som visade att
varorna deklarerades med ett annat ursprungsland efter det att
bestmmelserna om antidumpningstull hade intrtt. Det r svrt
att via en revision komma t fusk av det hr slaget eftersom f
retagen lgger mycket tid och resurser p att dlja den illegala
verksamheten. Under den tullrevision som inleddes mot bolaget,
och i samband med varuunderskningar, framkom inga uppgifter
som visade att bolaget deklarerat fel ursprungsland. Frst i sam
band med att Tullverket erhll uppgifter frn EU:s bedrgeribe
kmpningsbyr (OLAF) rrande en sndning med lgenergilam
por till bolaget uppkom misstanke om brott mot lag (2000:1225)
om straff om smuggling. Av uppgifterna framgick att lamporna i
sndningen hade tillverkats i Kina och drefter transporterats till
Vietnam fr omlastning. Dr frsgs varorna med felaktiga ur
sprungsintyg innan de exporterades vidare till EU och levererades
till bolaget i Sverige.
Fretagsansvar
I frunderskningen kom det bland annat fram att bolaget vid 24
importtillfllen hade deklarerat felaktigt ursprungsland och be
ropat felaktiga ursprungsintyg fr lgenergilampor. Det var kor
respondens i fretagets datorer som avsljade upplgget. Dessut
om erknde en av de inblandade tillvgagngssttet. Bolaget hade
d hunnit undandra drygt 16,6 miljoner kronor i tull, antidump
ningstull och mervrdesskatt. Fr att skra tillgngar fr kom
mande fordringar anskte Tullverket om betalningsskring hos
58

Br rapport 2014:10

fretaget och dess fretrdare. ven kontanta medel togs i frvar i

samband med husrannsakan hos bolagets fretrdare. Genom det
ta kunde en strre del av brottsutbytet terfras till staten i sam
band med att Kronofogden verkstllde betalningsskringen. Totalt
kunde Kronofogden skra tillgngar till ett vrde av drygt 8,5 mil
joner kronor. (Rapport till regeringen om den ekonomiska brotts
ligheten EBM A-2010/0236.) Bolaget frsattes drefter i konkurs.
Pfljd m.m.
Utredningen ledde till det frsta mlet i EU med fllande dom
avseende antidumpningstullar (B-2796-07). Vd:n och fretagets
agent i Hongkong dmdes till tv rs fngelse vardera fr grovt
tullbrott. Dessutom dmdes den tullansvarige och den inkpsan
svarige till vardera ett rs fngelse fr medhjlp till grovt tullbrott.
rendets gng visar p ett mycket gott samarbete mellan myndig
heter ssom Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Po
lisen, Kronofogdemyndigheten och dessutom EU:s organ fr be
kmpning av bedrgerier, OLAF.

4.2.3 Fall 4: Vitlk doftande smuggelgods frn Kina

Smuggling av vitlk mellan Norge och Sverige med internationell
anknytning (B-2506-10).
Bakgrund
Vitlk importeras lagligt och tullfritt till Norge frn Kina, medan
EU har hga tullar p varan. Smuggling ver Norgegrnsen av
vitlk som tros komma frn Kina r ett vlknt tillvgagngsstt,
och en srskild insatsgrupp har tillsatts inom EU fr att bekmpa
brotten.
Grning (B-2506-10)
I juni 2010 kom en lastbilschauffr krande med sin lastbil frn
Norge till Sverige via Svinesundsbron. Vid den svenska tullstatio
nen stannade han en stund, men vnde sedan i drren fr att, en
ligt egen uppgift, kra tillbaka till tullen i Norge fr att hmta
ndvndiga papper. Svenska tullen hade observerat mannen och
fljde efter lastbilen som dock fortsatte sin resa in i Sverige. I hjd
med en rastplats tv mil sder om norska grnsen stoppades for
donet av de svenska tullarna. Nr de underskte lasten fann de
ver 28000 kilo vitlk som inte hade deklarerats. Undandragna
avgifter enbart fr denna last berknades till en halv miljon kro
nor.
Pfljd och bakomliggande organisation
Lastbilschauffren dmdes mot sitt nekande till 4 mnaders fng
else fr tullbrott och smuggling. Huvudmnnen, tv mn i 35-rs
ldern, bda brittiska medborgare, har av Internationella klagar
59

Br rapport 2014:10

kammaren i Gteborg begrts hktade i sin frnvaro misstnkta

fr grovt tullbrott. De bda mnnen misstnks ing i en strre
organisation som specialiserat sig p smuggling av vitlk. Mn
nen begrdes hktade fr att kunna efterlysas internationellt, gri
pas och sedan utlmnas till Sverige. Detta sista exempel visar med
tydlighet att svenska myndigheter inte r ensamma med problema
tiken utan r aktrer p en internationell arena som brottslingar
inte tvekar att utnyttja fr att frskansa sig tillgngar p EU:s be
kostnad.

4.3 Avslutning
Vld, vapen och narkotika frknippas intuitivt med organiserad
brottslighet medan vinster frn nringsverksamhet i kombination
med undandragna skatter och avgifter inte alltid frknippas med
sdana olagligheter trots att Br belyst frekomsten av detta i flera
rapporter. (t.ex. Br, rapport 2008:10.)
Frutsatt att det finns en nringsverksamhet som r beskatt
ningsbar och att verksamheten uppvisar felaktig redovisning r
frutsttningarna goda fr tertagande av brottsutbyte.
Fr att Skatteverket ska kunna specificera en fordran genom
stllfretrdaransvar enligt 12 kap. 6 skattebetalningslagen krvs
i regel att Skatteverket kan skra bevis som tydligt visar att en
person r ansvarig fr en verksamhet. I de tv frsta fallen som
beskrevs ovan kunde Skatteverket i nra samarbete med frun
derskningar som bedrivits vid Ekobrottsmyndigheten pvisa ett
stllfretrdaransvar vilket i fallet med spelautomaterna ledde
till att Kronofogdemyndigheten kunde skra och ven slja en
bostadsrtt. I fallet med sexklubbarna skrades tillgngar och
huvudmannen blev restfrd, vilket mjliggjorde att tillgngar som
ptrffades i huvudmannens go lpande kunde skras av Krono
fogdemyndigheten fram till dess att huvudmannen skts till dds
i januari 2014. Bevismaterial frn husrannsakan eller hemliga
tvngsmedel r ofta avgrande fr ett framgngsrikt arbete fr att
terta brottsutbytet.
Tullfallen visar att undandragna skatter, tullar och avgifter i im
portvarufldet kan leda till enorma vinster. Fallet med feldeklare
rade lgenergilampor omfattade undandragna avgifter motsvaran
de nrmare 17 miljoner kronor och i fallet med en lastbilslast med
vanliga jordbruksprodukter i form av vitlk uppgick de undan
dragna beloppen till 500000 kronor. Oavsett vad slutsummorna
stannar p, visar fallen att manipulerade grnsverskridande varu
transporter kan vara en lukrativ sysselsttning och att pfljderna
r relativt milda jmfrt med narkotikasmugglingsrenden.
Samverkan mellan Tullverket och klagarmyndigheten har stor
betydelse fr att den ekonomiska brottsligheten i handelsfldet ska
kunna leda till tal, fllande dom och tertagande av brottsutby
60

Br rapport 2014:10

tet. Som exempel kan nmnas att samverkan mellan tullrevisorer

och klagare br underltta informationsutbytet och bidra till att
tullrevisorerna fr en bttre bild av vad klagaren krver fr att
vcka tal. Det r ven vsentligt att vriga samverkande myndig
heter har kunskap om Tullverkets roll i bekmpningen av ekono
misk brottslighet.
Samtliga fyra fall visar att Sverige r en del av en europeisk mark
nad med fritt flde av varor, tjnster och kapital lika vl som en del
av en global vrldsmarknad. Inte minst medlemskapet i EU krver
att vi agerar och ven att involverade myndigheter, bde nationellt
och internationellt, interagerar fr att hindra brottslighet.
Frutsttningen att utreda en vinstgivande brottslighet finns frst
nr myndigheterna knner till vilken verksamhet som genererar
vinsterna. De fyra fallen illustrerar att samverkan mellan beskatt
ningsmyndigheter, brottsutredande myndigheter och Kronofogden
r avgrande fr ett framgngsrikt arbete med att terta brotts
utbyte vid brott i nringsverksamhet. Knner myndigheterna till
varifrn brottsvinsterna kommer finns ocks frutsttningen att
utreda bakomliggande brottslighet. Lrdomen frn de beskrivna
fallen r att myndigheterna i sitt arbete redan p underrttelsesta
diet ska vara medvetna om att brottsvinster inte alltid genereras
genom hantering av illegala varor eller tjnster. Vinsterna kan lika
grna komma frn en nringsverksamhet.

Referenser
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Myndigheternas arbete med att spra och terfra
utbyte av brott. Rapport 2008:10 Stockholm: Brottsfrebyggan
de rdet.
Ekobrottsmyndigheten (2010) Rapport till regeringen om den
ekonomiska brottsligheten, EBM A-2010/0236.
Frordning (2007:787) med instruktion fr Tullverket.
Frordning (EG) nr 1225/2009.
Gteborgs Tingsrtt, Gteborg, 2009-10-01, Ml nr 6939-09.
Hovrtten fr Vstra Sverige, Gteborg, 2009-08-14,
Ml nr B 1873-09.
Hovrtten fr Vstra Sverige, Gteborg, 2009-10-30,
Ml nr 4087-09.
Lag (2000:1225) om straff fr smuggling.
Lnsrtten i Stockholms ln, Stockholm, 2008-06-27,
Ml nr 13441-08.
Skattefrfarandelag (2011:1244).
Skattefrfarandefrordning (2011:1261).

61

Br rapport 2014:10

Stockholms Tingsrtt, Stockholm, 2008-06-18,

Ml nr B 20219-07.
Svea Hovrtt, Stockholm, 2008-03-10, Ml nr B 2796-07.
Svea Hovrtt, Stockholm, 2009-05-20, Ml nr B 6055-08.
Uddevalla Tingsrtt, Uddevalla, 2010-07-29, Ml nr B 2506-10.

62

Br rapport 2014:10

Kapitel 5
Spra, skra, terfra
att angripa brottslig
hetens drivkraft
Anders Lindberg, Kronofogdemyndigheten
Stefan Holm, Rikskriminalpolisen
Johan Tegle, Ekobrottsmyndigheten
Cecilia Faudot Karlsson, Tullverket

63

Br rapport 2014:10

5.1 Inledning
I detta kapitel frsker vi besvara nedanstende grundlggande
frgor:
1. Varfr ska man bedriva tillgngsinriktat
underrttelsearbete?
2. Hur gr man praktiskt tillvga?
3. Vilka effekter och resultat kan uppns?
Vi vill skdliggra vilka effekter tillgngsinriktat underrttelsear
bete kan ha samt ge en praktisk vgledning i hur dessa effekter kan
uppns. Vi frsker visa att man ven utan utredning och lagf
ring kan uppn konkreta resultat genom s kallade administrativa
tgrder och beskriver vad detta innebr rent konkret.
Vi kommer att rra oss frn en mer teoretisk ansats till konkreta
tips och visa p de mjligheter som finns att genom en frhllande
vis okomplicerad process uppn gynnsamma effekter p kort tid.
Slutligen kan nmnas att de arbetsstt och metoder som behand
las ven kan anvndas av myndigheter med andra ansvarsomr
den n frfattarnas.

5.2 Varfr ska man bedriva tillgngs

inriktat underrttelsearbete?
5.2.1 Inledning
Statsmakterna stller krav p att de brottsbekmpande myndig
heterna ska arbeta tillgngsinriktat, vilket framgr av Justitiede
partementets och Finansdepartementets regleringsbrev fr budget
ret 2013. Det tillgngsinriktade arbetet syftar generellt sett till
att skra, terfra och frverka pengar och annan egendom som
personer besitter eller disponerar genom sin brottsliga verksamhet.
Det tillgngsinriktade underrttelsearbetet fokuserar p brotts
lighetens brottsutbyte. Detta innebr ett trendbrott frn tidigare
synstt i brottsbekmpande myndigheters underrttelsearbete, dr
frunderskning, tal och dom var mlen och den efterstrvade ef
fekten av en fullbordad underrttelsecykel.

64

Br rapport 2014:10

5.2.2 Underrttelsecykeln
Inhmtning

Bearbetning

Analys

Delgivning

Som tidigare nmnts i denna antologi r ett tillgngsinriktat un

derrttelsearbete egentligen inte ngot nytt i sig. ven tidigare har
ekonomiska frehavanden och tillgngar utgjort komponenter i
brottsbekmpande myndigheters underrttelsearbete. Lagndring
ar om frverkande av vinning, hjlpmedel och egendom som hr
rr frn brott trdde i kraft den 1 juli 2008 i enlighet med Europe
iska rdets rambeslut (2005/212/RIF artikel 3). Detta har gett en
utkad mjlighet fr myndigheter att frverka, inte bara utbyte av
ett visst konkret brott, utan ocks utbyte av en inte nrmare preci
serad brottslig verksamhet. Det r tillrckligt att det framstr som
klart mera sannolikt att egendomen hrrr frn annan brottslighet
n att s inte r fallet. Detta innebr att tjnstemn inom Polisen,
Kustbevakningen och Tullverket kan ta egendom i beslag och att
beslaget inte behver ha ett direkt samband med brottet. En viktig
frutsttning r att frverkandet av brottsutbytet och av annan
vinning ska bli verkningsfulla instrument i de brottsbekmpande
myndigheternas arbete och p ett tidigt stadium skra ekonomiska
tillgngar.
Det nya r att det underrttelsearbete som bedrivs redan i ett ti
digt skede kan komma att utgra underlag fr en rad olika tgr
der frutom lagfring. tgrderna kan dessutom vidtas av flera
av varandra oberoende instanser och myndigheter utan beslut av
klagare. Det r viktigt att pongtera att det tillgngsinriktade un
derrttelsearbetet ska vara en naturlig del av det underrttelsear
bete som r inriktat p lagfring.
Mlen med det tillgngsinriktade underrttelsearbetet kan kort
fattat beskrivas enligt nedan:
Att kartlgga och dokumentera tillgngar och ekonomiska
frhllanden i vrigt genom att anvnda metoder och kllor
som anvnds i underrttelsearbete i allmnhet.
Att s snart det r mjligt inleda utredningen om en persons
ekonomiska frhllanden.
Att i ett s tidigt skede som mjligt vervga vilka administra
tiva tgrder som kan tillmpas i det enskilda fallet genom att
underrttelseinformationen delas med parter som kan vidta
tgrder.
Att se till att ett dokumenterat underlag delges rtt mottagare
i rtt tid och i rtt form s att denne i sin tur kan vidta tgr
der fr att skra, terfra eller frverka tillgngar.
Uppgifter om tillgngar som insamlats och dokumenterats inom
ramen fr underrttelseverksamhet kan delges Kronofogdemyn

65

Br rapport 2014:10

digheten (KFM) ven om en frunderskning inte har inletts.

En frutsttning r emellertid att en sekretessprvning enligt ge
neralklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) visar att det r mjligt. Utver vad som fljer av 2, 3,
5 och 1226 fr en sekretessbelagd uppgift lmnas till en myn
dighet om det r uppenbart att intresset av att uppgiften lmnas
har fretrde framfr det intresse som sekretessen ska skydda. Att
Kronofogdemyndigheten fr del av uppgifter som rr tillgngar
r av stor betydelse om myndigheten inte redan har knnedom
om den aktuella egendomen eller inte vet var den finns. Trots de
tmligen lngtgende befogenheter som Kronofogden har r det
ibland svrt att hitta vissa typer av utmtningsbar egendom (jfr
JO:s beslut den 13 juni 2013, dnr 2187-2012). Underrttelsear
betet kan allts leda till att egendom som Kronofogden inte har
ptrffat i sitt ordinarie arbete kan utmtas om myndigheten fr
ta del av uppgifter som har framkommit vid exempelvis spaning.
Ett dilemma uppstr nr det antrffas tillgngar och det finns rest
frda skulder hos Kronofogden samtidigt som frutsttningar fr
utvidgat frverkande freligger.
Om tillgngarna frverkas kvarstr skulderna samtidigt som om
de verlmnas till Kronofogden kan det innebra att eventuella
skatteskulder betalas med brottspengar.
Tillgngsinriktat underrttelsearbete kan sledes leda till prak
tiska tgrder som terfr tillgngar till staten utan att en frun
derskning har inletts.
Fr att skdliggra det nya arbetssttet har vi formulerat ned
anstende modell.

66

Tillgngsinriktat
underrttelsearbete

Traditionellt
underrttelsearbete

Inhmtning genom spaning,

informatrer, ppna kllor (sociala
medier) vilka kan ge information
om tillgngar och ekonomiska
frhllanden i vrigt

Anvndning av spaning,
informatrer, ppna kllor etc.

Bearbetning i syfte att

kartlgga tillgngar

Bearbetning i syfte att belgga

koppling till brottslig verksamhet

Slutsatser och hypoteser om

tillgngar samt rekommenderade
tgrder

Dra slutsatser och ta fram

hypoteser om personers
brottsliga grning

Underlag delges den eller

de mottagare som kan vidta
tvngstgrder och/eller
administrativa tgrder

Ta fram beslutsunderlag som

delges klagare som ska besluta
om att inleda frunderskning

Br rapport 2014:10

5.2.3 Administrativa tgrder

som kan motverka brottslighet
Administrativa tgrder innebr i korthet att den offentliga sek
torn frsvrar frutsttningarna fr den grova organiserade
brottsligheten att anvnda sig av legala mjligheter fr illegala n
daml. Ett exempel p en administrativ tgrd r betalningssk
ring som Skatteverket och i vissa fall Tullverket kan utverka hos
frvaltningsrtten (46 kap. 5 skattefrfarandelagen och 1 kap.
8 tullagen). Ett annat exempel gller tillstndsgivande myndig
heter som har mjlighet att frhindra att ny verksamhet startas el
ler att terkalla tillstnd. Restauranger r bara ett exempel bland
mnga p tillstndspliktig verksamhet. Samverkan mellan myn
digheter r vsentligt, och det r drfr viktigt att klargra vilka
rutiner de samverkande myndigheterna har och vilka eventuella
sekretesshinder som kan finnas.
Skatteverket
Om man inte lyckas i brottsutredningen men ser att pengar slussats
mellan olika personer finns mjligheten att kontakta Skatteverket
fr att ge dem mjlighet att gra en sknsmssig bedmning av
personerna. Skatteverket kan vidta en rad tgrder, som kontroll
av kassaregister och personalliggare, kontroll av rtten att behlla
skyddade personuppgifter, terkallande av F-skattsedel, kontroller
av anskningar om ROT-avdrag samt betalningsskring.
Kommunen
Om ett rende berr en restaurang kan kommunens alkoholhand
lggare kontaktas fr att f svar p fljande frgor:
Har fretaget anskt om serveringstillstnd?
Vem har undertecknat anskan om serveringstillstnd?
Vilka handlingar har bifogats anskan?
Vem eller vilka har alkoholhandlggaren haft kontakt med?
Hur stor var kpeskillingen nr rrelsen frvrvades?
Dessutom har mnga kommuner kommunala bostadsbolag som
har ett uppdrag att undvika och frebygga grov organiserad
brottslighet. Bostadsbolagen kan hjlpa till med att informera om
det r mycket spring i en trappuppgng och om att det pgr nar
kotikahandel hos en person. Som hyresvrd kan bolaget ocks
hjlpa polisen att hitta personer som frsker hlla sig undan eller
som har inflytande ver en restaurang.
Ytterligare en tnkbar samarbetspartner r den kommunala in
stans som har ansvaret fr hamnar (om det finns hamnar dr man
verkar). Stockholms hamnar arrenderar ut mark till flera restau
ranger och har ocks viss mjlighet att identifiera gods kopplat till
den grova organiserade brottsligheten.

67

Br rapport 2014:10

ven mindre hamnar i Sverige hyr ut omrden till personer som

etablerar fretag och som kan vara mindre nogrknade nr det
gller att flja lagen. Fretagen fr en vldigt central roll i hamn
aktiviteterna, och detta kan utnyttjas av brottslingar. Tullverket
som ofta befinner sig i hamnar har redan ett gott samarbete med
kommunen och de offentligt gda hamnbolag och hamnoperat
rer som skter hanteringen av godset. Dessa kan bidra till att ge in
formation om oegentligheter, upptcka hndelser utver det van
liga eller avvikelser i godsfldet.
Frskringskassan
Frskringskassan (FK) kan kontrollera om det betalas ut erstt
ningar i ngon form, till exempel sjukpenning, sjukersttning eller
assistansersttning. Frskringskassan betalar ut ett 40-tal olika
slag av ersttningar, men de ovan nmnda r de vanligast frekom
mande i de hr fallen och handlar ocks om hga belopp under
en frhllandevis lng period. Genom det myndighetsgemensam
ma samarbetet har Frskringskassan ocks genom egen utred
ning mjlighet att ringa in personer som har uppburit felaktigt ut
betalda ersttningar. Det kan i frlngningen innebra beslut om
indragning eller nedsttning av fortsatt ersttning samt krav p
terbetalning av belopp som betalats ut. Vilken arbetsgivare och
vilken inkomst har den misstnkte uppgivit till Frskringskassan?
Har den misstnkte ftt aktivitetsstd, som beslutas av Arbetsfr
medlingen men som betalas ut av Frskringskassan. Dessutom
har Frskringskassan mjlighet att i sina system se vilka personer
som beviljats studiemedel via Centrala studiestdsnmnden, CSN.
I frsta hand br dock CSN kontaktas. Frskringskassans stora
bidrag i en tillgngsinriktad brottsbekmpning r att dra in erstt
ning och stlla terkrav p tidigare utbetald ersttning.
Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten har till uppgift att verkstlla utmtning,
betalningsskring och kvarstad och kontrollera att meddelade n
ringsfrbud fljs. Drutver har myndigheten ansvar fr tillsynen
ver konkursfrvaltarnas arbete. Detta innebr att Tillsynsmyndig
heten i konkurser, TSM (Kronofogdemyndighetens team fr kon
kurstillsyn med ansvar fr tillsyn av konkursfrvaltarna) bland
annat ska kontrollera att egendom inte undandras borgenrskol
lektivet och att frvaltaren fr talan om tervinning m.m. nr det
finns frutsttningar fr detta. TSM ska ocks se till att konkursfr
valtarna anmler misstankar om brott och skl fr nringsfrbud.
Tullverket
Frutom att vervaka och kontrollera trafiken till och frn utlan
det har Tullverket instruktioner om att faststlla och ta ut tul
lar och skatter fr att skra en riktig uppbrd till Sverige och EU.
Betalningsskring r ett viktigt verktyg som borde pbrjas redan
68

Br rapport 2014:10

i underrttelsefasen d tgrderna blir direkt knnbara fr de in

blandande. En frutsttning r att det finns en ptaglig risk att
ngon frsker undandra sig betalning av betydande skatte- eller
tullbelopp (RiR 2010:26, Riksrevisionen).
Innan en efterkontroll grs p ett fretag arbetar Tullverkets fis
kala verksamhet analytiskt och riskbaserat fr att upptcka syste
matiska felaktigheter. Oriktiga uppgifter av detta slag kan leda till
att mycket stora intkter gr frlorade fr staten vilket kan skada
den legala verksamheten och rttssamhllet. Om sdana fel upp
tcks r det mycket viktigt att en kartlggning av tillgngar redan
r gjord fr att det ska bli aktuellt med en framstllning om betal
ningsskring. En kartlggning kan ocks visa att tillgngar saknas,
och d finns det ingen anledning fr Tullverket att lgga resurser
p att utverka ett beslut om betalningsskring.
Nr anskan om verkstllighet av Frvaltningsrttens beslut ges
till Kronofogdemyndigheten r avsikten att anvisa egendom som
kan bli freml fr betalningsskring. Det r bara gransknings
ledaren som kan ta egendom i frvar i avvaktan p betalnings
skring. Ett sdant frvarstagande kan bara glla ls egendom,
medan ett frvarstagande i ett brottml enligt rttegngsbalkens
bestmmelser kan glla all egendom, ocks fast egendom. Inom
Tullverket r det den nationellt ansvarige chefen fr efterkon
trollverksamheten som r granskningsledare (Tullverkets arbets
ordning 2012-603) och som skriftligen utfrdar beslut om frvar
(skattefrfarandelag 2011:1244).

5.2.4 Olika stt att arbeta

Det finns en skillnad i mjligheter till att hmta information mel
lan arbete inom ramen fr en frunderskning och renodlat un
derrttelsearbete utan frunderskning. Detta gller framfr allt
begran om uppgifter frn andra myndigheter som kan gras med
std av inledd frunderskning. Det br dock pongteras att ven
utan frunderskning finns det en rad register och andra kllor
som kan anvndas fr att kartlgga tillgngar. Ett exempel r so
ciala medier.
Frgan om vilka mjligheter som str till frfogande kan ocks
knytas till vilka behov och vilket syfte en kartlggning ska tillgo
dose. Detta varierar frn fall till fall, och det hnger naturligtvis
ocks ihop med vilka resurser som r tillgngliga och hur mycket
tid man har p sig att ta fram ett underlag.
I en del fall kan en utvidgad eller frdjupad tillgngsutredning av
en misstnkt person och dennes krets bestllas av klagare, medan
det i andra fall grs en frenklad tillgngsutredning av en per
son som inte r misstnkt i frunderskning, men som enligt vad
som kommit fram i underrttelsearbetet kan antas vara inblandad
i grov brottslighet. Man kan ven tnka sig att underrttelsearbe

69

Br rapport 2014:10

tet mynnar ut i en brottsanmlan mot en eller flera personer vilket

i s fall innebr att det pbrjade tillgngsinriktade underrttelse
arbetet vergr i en ny, mer utvidgad och frdjupad fas genom att
man har kade mjligheter till inhmtning av uppgifter. I vissa fall
kan det ocks finnas anledning att gra en ekonomisk kartlgg
ning som inte syftar till att frverka egendom utan till att klarlg
ga den misstnktes eller denne nrstende personers ekonomi
vid en viss tidpunkt eller under en viss period. Anledningen till att
man vill klarlgga den misstnktes ekonomi kan vara att det kan
finnas ekonomiska motiv till att beg brott, vilket ibland frbises
i brottsutredningar.
I mnga fall lper en tillgngsutredning parallellt med de ordina
rie utredningstgrderna i en frunderskning. P detta stt utgr
det tillgngsinriktade arbetet en egen separat del av utredningen,
men r samtidigt integrerad i s mtto att dess resultat ska omst
tas i tgrder som beslutas av klagare. Det r att fredra att det
tillgngsinriktade arbetet inleds samtidigt som underrttelsearbe
tet mot den misstnkta brottsligheten pbrjas.

5.3 Praktiskt tillvgagngsstt

5.3.1 Inledning
Fr att skandet efter tillgngar ska bli s effektivt som mjligt
krvs det att man startar letandet s tidigt som mjligt. Informa
tion om pengar och egendom br samlas in och dokumenteras p
underrttelseniv. Motivation och kompetens r av strsta vikt;
man br ha insett vikten av skandet efter tillgngar och att vinn
lgga sig om att kartlgga de ekonomiska frhllandena i stort.
I Riksrevisionens granskning av statens insatser mot vinning av
brottslighet (RIR 2010:26) framkom fljande: I granskningen
har det framkommit att insatserna mot vinning av brottslighet ge
nomgende br tidigarelggas av samtliga granskade myndigheter.
Det handlar om att svl inom Kriminalunderrttelsetjnsten som
i brottsutredningar gra kartlggningar av personers ekonomi nr
det bedms som ndvndigt.
Bde underrttelse- och spaningsfunktionen mste engageras s
tidigt som mjligt. Det gller fr spanarna att inte bara ha fokus
p kilon narkotika och antal fngelser utan ven p den grova or
ganiserade brottslighetens tillgngar och hur dessa har frvrvats.
Har den misstnkte ett flagrant extravagant leverne i frhllande
till sin inkomst? ker den misstnkte i exklusiva bilar och hur ser
bostadssituationen ut? ker den misstnkte p lyxiga resor? Grs
investeringar i legala fretag? Det gller att implementera det nya
tnket och redan frn brjan ha med sig det nr man r ute p
fltet och arbetar.

70

Br rapport 2014:10

En tillgngsutredning br gras i samtliga renden dr det kan

uppkomma en omfattande betalningsskyldighet eller dr tillgng
ar ptrffas som kan bli freml fr utvidgat frverkande. Utred
ningen mste vara inriktad p att visa att den misstnkte inne
har egendom, likvida medel eller utstllda kreditskerheter, som
Tullverket begr fr kredittillstnd fr att skra betalning av den
kommande tullskulden (tullar, jordbrukstullar och exporttullar).
Krnfrgan r om den misstnkte haft legal ekonomisk frmga
att skaffa egendomen eller intjnat pengarna legalt. Vid utbyte av
brott kan det i vissa fall bli ndvndigt att faststlla eventuella vin
ster av brottet. Det gller att uppskatta vilket utbyte den brottsliga
verksamheten kan ha genererat, samt p vilket stt det uppkom
mit, omsatts eller dolts.
En tillgngsutredning innebr att den misstnktes inkomster, i
regel de tre senaste ren, jmfrs med den egendom personen ger
i dagslget. Det grs fr att kunna utreda om egendomen eller fr
tjnsten byggts upp p laglig vg. Om s inte r fallet kan det vara
sannolikt att egendomen utgr utbyte av brottslig verksamhet. I
tillgngsutredningen ska bara rena fakta redovisas.
Vid en tillgngsutredning grs en versiktlig sammanstllning av
uppgifter som kommit fram under underskningen. Man kan ven
bifoga information frn till exempel spaning, frhr, kpehand
lingar och kontantberkningar. Sammanstllningen kan innehlla
information om familje- och inkomstfrhllanden, banktillgodo
havanden, bank- och kreditkort, kapitalplaceringar, fastigheter,
kreditprvningar, skulder och omstndigheter som kan vara teck
en p dold gandertt. Det viktiga r att personens ekonomiska
frhllande dokumenteras p ett stt som gr det mjligt att nr
som helst vid behov anvnda underlaget fr tgrder som kan
dyka upp, exempelvis tvngstgrder, framstllan om frverkan
de, fretagsbot och betalningsskring.

5.3.2 Kontantberkning
Ett bra stt att underska om den misstnkte haft legal ekonomisk
frmga att infrskaffa sina tillgngar till sin levnadsstandard r
att anvnda sig av en kontantberkning. En kontantberkning
ligger sedan till grund fr kvarstad och eventuella betalningssk
ringar. Vid anvndande av en kontantberkning anvnds Krono
fogdemyndighetens frbehllsbelopp som jmfrelse. Frbehlls
beloppet r ett minimibelopp som rknats fram fr att man ska
klara sin frsrjning, och det frndras varje r i takt med kon
sumentprisindex. Det bestr av ett normalbelopp som ska tcka
bde allmnna levnadskostnader och bostadskostnad.

71

Br rapport 2014:10

Kontantberkningsmall
Inkomster

Person 1 Person 2 Person 3 Person 4

Ln, pension, kostnadsersttningar m.m.

Inkomster av hobbyverksamhet

Rnteinkomster, utdelning m.m.

Inkomster vid uthyrning m.m.

Frsljning av vrdepapper, fastigheter m.m.

Inkomst av nringsverksamhet

Utgende moms

Uttag ur, samt vriga inkomster av

nringsverksamhet/handelsbolag

Utbetalningar frn skattekontot

Barnbidrag (endast p en av vrdnadshavarna)

Betalning frn utlandet

Minskning av bankmedel m.m.

kning av skulder

vrig inkomst 1

vrig inkomst 2

vrig inkomst 3

TOTALT BELOPP
Sammanrknat belopp av inkomster i hushllet

0
0

Utgifter

Person 1 Person 2 Person 3 Person 4

Utgifter i tjnst

Utgifter i hobbyverksamhet

Rnte- och frvaltningsutgifter m.m.

Inkp av vrdepapper eller fastigheter

Utgifter i nringsverksamhet

Ingende moms

Insttning i samt vriga utgifter i nringsverksamhet/HB

Pensionssparande

Avdragen skatt

A-kassa, fackfreningsavgift

Berknad hyra, driftskostnader fr fastigheter

Inbetalningar till skattekontot

Betalningar till kronofogdemyndigheten

Betalningar till utlandet 10.224.30.38

kning av bankmedel

Minskning av skulder

vrig utgift 1

vrig utgift 2

vrig utgift 3

TOTALT BELOPP

Sammanrknat belopp av utgifter i hushllet

verskott/underskott i hushllet

Schabloniserat frbehllsbelopp
verskott/underskott minus frbehllsbelopp
= BETALNINGSUTRYMME

72

Br rapport 2014:10

En kontantberkning innefattar:
jmfrelse av olika taxeringsr
utlandsresor
lyxkonsumtion
strre inkp som bil, bt, konst och bostadsrtt m.m.
utlandsbetalningar via valutavxlingsfretag
utbetalda bidrag frn Frskringskassan
investeringar i bolag, aktiegartillskott m.m.
hyra, bil- och fastighetskostnader.

5.4 gandertt, bulvanoch besittningsfrhllanden

5.4.1 Inledning
klagaren har bevisbrdan att kunna visa domstolen att egendo
men som frverkandeyrkandet avser klart mera sannolikt utgr
utbyte av brottslig verksamhet n att s inte r fallet (36 kap. 1 b
brottsbalken). Problematiken uppstr inte bara i att visa att den
misstnkte sannolikt haft rd att infrskaffa egendomen. Proble
matiken uppstr lika ofta kring att visa att det r den misstnkte
som r den egentlige garen till egendomen eller rrelsen.
Ett vanligt stt att tvtta pengar r att investera dem i kontant
intensiva rrelser som restauranger eller annan liknande verksam
het. Ofta anvnds en legal fasad fr att kunna bedriva brottslig
verksamhet. Ett srskilt effektivt stt r nr man blandar legala
inkomster med illegala fr att p s stt f de illegala inkomsterna
in i den legala ekonomin. Ett annat stt kan vara att kpa en ned
gngen restaurang som lyxrenoveras fr brottspengar. Exempelvis
kan det finnas misstanke om att brottsvinsterna har investerats i
en restaurang som r skriven p en annan person. D uppkom
mer problemet att visa att den misstnkte r den egentlige faktiske
garen och att det inte r den person som formellt str registrerad
som gare till rrelsen. Observera att restauranglokaler till skill
nad mot hyreslgenheter ofta har ett vrde och gr att verlta.
Spanarnas iakttagelser r av stor betydelse nr det gller restau
ranger. Spanarna br ha fljande i tanke:
Hur upptrder den misstnkte nr han kommer till restau
rangen? Agerar han eller hon som chef gentemot personalen?
Vem frhandlade om kpet av restaurangen? Mten med k
pare och sljare?
Ln frn nrstende, gr det att kontrollera, finns det skulde
brev upprttat etc.?
Har den misstnkte egna nycklar till restaurangen/lokalerna?
Uppehller sig den misstnkte i lokaler som inte allmnheten
har tilltrde till?
Skter den misstnkte kassan?
73

Br rapport 2014:10

Det kan vara bra att gra ett provkp fr att se vilket organi
sationsnummer som rrelsen drivs i.
Det finns ven andra frgor kring hur en rrelse drivs och hur den
har finansierats som man br ha i tanke:
Rrelsen kan drivas under ett frontfretag vars transaktio
ner inte terspeglar verkliga affrshndelser utan enbart sker
i syfte att dlja huvudmnnens verkliga nringsverksamhet.
I bolagsstyrelsen kan sitta marionetter eller s kallade ml
vakter som inte har ngon egentlig insyn i verksamheten utan
bara r skuggfigurer p pappret.
Finns det ln? Ett stt att f ln r att man etablerar insiders
p finansiella institutioner som sedan erbjuds lyxvaror eller en
kick back i form av provisioner p utbetalade ln p upp
till 5 %. Det r viktigt att f klarhet i pengarnas ursprung.
Om det ptrffas tillgngar i ngon form som den misstnkte dis
ponerar r det av strsta vikt att faststlla gandertten, speciellt
om den r dold. r tillgngen, till exempel bilar, btar och fast
egendom, skriven p annan person, kan spanarnas iakttagelser
vara av avgrande betydelse fr att styrka gandertten. Man kan
se det som tv led, dr det frsta ledet bestr i att antrffa tillgng
ar och det andra ledet i att utreda legal anskaffningsfrmga vid
anskaffningstillfllet. Finns det fast egendom som amorterats till
hga belopp kan det vara ett tecken p att brottsvinster utnyttjats.
r det sannolikt att den misstnkte hade rd att skaffa exklusiva
tillgngar d han saknade taxerad inkomst? Vi mste frska visa
att tillgngarna utgr utbyte av brott. Till skillnad mot vad som
gller vid vanligt frverkande krvs inte att det som frverkas kan
knytas till ett visst konkret brott (Frverkandehandboken 2010,
s. 22 klagarmyndighetens Utvecklingscentrum). Tillgngarna be
hver med andra ord inte vara kopplade till den brottsliga verk
samheten. Vi mste ocks kartlgga den misstnktes ekonomiska
status genom slagningar i olika register som bil-, fastighets- och
spaningsregistret. Inte minst mste en kontroll gras av den miss
tnktes taxerade inkomst, bidrag och eventuella skulder. Det gller
ven att frska kartlgga den misstnktes sociala frhllanden,
till exempel eventuella sambofrhllanden, levnadsstandard och
vanor vilket kan ge viktig information till kartlggningen.
Nr det gller btar r det av betydelse att konstatera i vilken
utstrckning den misstnkte anvnder bten. Fljande frgor r
ocks intressanta:
Vem betalar btplatsen och vem str fr densamma?
Vem har tecknat frskring fr bten?
Vem betalar ln eller amorteringar?
Vilken storlek har bten och finns den registrerad i Transport
styrelsens fartygsregister?

74

Br rapport 2014:10

Det uppstr ven problem om det r frga om en fastighet (fast

egendom) dr lagfart r presumtion fr gande. Fr att bryta ige
nom ett sdant gande krvs:
iakttagelser om att X brukar fastigheten
iakttagelser om att X anvnder alla rum
iakttagelser om att X tmmer soporna
uppgifter om att X betalar frskringen
uppgifter om ln och amorteringar
uppgifter ifrn grannarna om X vistelse p fastigheten
uppgifter om X byter klder i fastigheten
uppgifter om hur el och vatten betalats
uppgifter om att X disponerar egen nyckel till fastigheten.
Det r ett stort problem om brottsvinsterna investerats utomlands
i exempelvis fast egendom eller i en rrelse som skrivits p annan
person. I de fallen krvs det i regel rttshjlp fr att man ska kun
na angripa brottsutbytet med de verktyg som r mest effektiva i
det enskilda fallet. Anledningen till att man vill dlja sina tillgng
ar kan vara mnga. En anledning kan vara att den misstnkte har
stora skulder och drfr inte vill visa myndigheterna eller andra
att det finns tillgngar.
Man mste ocks ha klart fr sig skillnaden mellan primr- och
sekundrbrott, dr primrbrottet r det initiala brottet som rn el
ler narkotikabrott och sekundrbrottet syftar till att understdja
den primra och lnsamma brottsligheten. Att terinvestera i den
kriminella verksamheten och f in kapital i den legitima ekono
min, som att kpa en restaurang, r ett stt att anvnda brotts
pengar. Ett annat stt kan vara att man kper statusprylar som
guldlnkar, fina bilar etc. Det hr skiljer sig dock t lite beroende
p vilken typ av brottslighet man hller p med. Hur mycket vgar
man visa att man har?

5.4.2 Bolagsverket och Upplysningscentralen

Man kan ocks f information om bolag genom att vnda sig till
Bolagsverket dr det finns mjlighet att f kopior p inskickade
handlingar och det kan ocks finnas anteckningar om inkomna
telefonsamtal.
Ett stt att kontrollera i vilken omfattning en misstnkt varit
aktiv r att kontrollera med Upplysningscentralen (UC). Dr kan
man f svar p vilka kreditgivare som stllt frgor p en persons
kreditvrdighet. Observera dock att Upplysningscentralen har en
skyldighet att skicka en kopia till den person man frgar om.

75

Br rapport 2014:10

5.5 Exempelfall
Vi gr nu vidare med ett exempel som ska belysa samspelet mellan
de olika myndigheterna.
Polisen har ftt information om att Bosse sannolikt r involve
rad i narkotikahantering och mjligen verlter insmugglad nar
kotika. Ett underrttelseprojekt stts igng.
Vid inre spaning (registerkontroll) framkommer att Bosse har
restfrda verkstllbara skulder hos Kronofogden p 250 tkr och
att han i vrigt inte ppet har ngra tillgngar. Han r folkbok
frd p en adress dr det endast finns hyresrtter och har utver
sjukpension inga andra knda inkomster. Internetspaning ger dock
vid handen att Bosse och hans umgngeskrets ofta syns i vimlet p
populra restauranger och nattklubbar, frekvent reser utomlands
och kan kopplas ihop med exklusiva personbilar och motorbtar.
Vid yttre spaning framkommer att Bosse i stor utstrckning up
pehller sig p en lokal restaurang. Det framkommer ocks att
personer som r knda i narkotikasammanhang hos polisen frek
vent besker restaurangen. Spaningen visar ocks att Bosse anvn
der en Porsche Cayenne turbo rsmodell 2012 som i sin tur visar
sig vara skriven p hans 80-riga moster boende i Lule.
Polisen sammanstller ett underlag med knda omstndigheter
rrande eventuell narkotikahantering och uppgifter om dolda till
gngar.
Mer information inhmtas genom yttre spaning. Under spaning
en kommer det fram att personen i frga fungerar som faktisk
fretrdare fr den restaurang dr han vanligtvis uppehller sig.
Restaurangrrelsen drivs av ett aktiebolag. Enligt uppgift r det
den misstnktes syster som ger aktierna i bolaget. Systern r bo
satt p annan ort och synes inte delta i verksamheten p annat stt
n att skriva under ndvndiga dokument.
Nr polisen anonymt besker restaurangen uppmrksammas att
man anvnder flera olika kassaregister. Vid betalning erhller po
lisen ett kvitto utan ett kontrollnummer. Det uppstr en misstanke
om att det kan finnas oredovisade intkter av verksamheten. Infor
mation om iakttagelsen lmnas till Skatteverket.
Efter analys verlmnar polisen materialet till klagare som ska
ta stllning till om en frunderskning ska inledas. I samband dr
med verlmnas ven de uppgifter som kommit fram om perso
nens ekonomiska frhllanden fr eventuell utredning om utbyten
av brott.
klagaren bedmer och beslutar sedan, med utgngspunkt i un
derlaget, att inleda en frunderskning avseende misstanke om
grovt skattebrott, grovt bokfringsbrott och grovt narkotikabrott.
Tack vare den information som klagaren ftt om ekonomiska
frhllanden har han ocks redan frn brjan siktet instllt p
brottsutbyte och frverkande.

76

Br rapport 2014:10

5.6 Avslutning
I detta kapitel har vi gett en bild av varfr man br bedriva till
gngsinriktat underrttelsearbete och hur man praktiskt gr till
vga. Vi har ocks visat att arbetet kan bedrivas p flera olika ni
ver med begreppet tillgngsutredning som gemensam nmnare.
Slutligen har vi visat att det gr att uppn effekter av det arbete
man lgger ner ven om denna effekt inte stavas brottsutredning,
lagfring eller fllande dom. Hr vill vi pongtera vikten av sam
verkan och utbyte av information.
Den instllning som vi har frskt frmedla r att i stort sett alla
verksamma inom omrdet omgende kan komma igng med det
praktiska arbetet, till exempel genom att anvnda sig av den kon
tantberkningsmall som bifogas.
Nedan fljer ngra av de framgngsfaktorer som vi identifierat i
det tillgngsinriktade underrttelsearbete som vi frordar:
gemensamma tillgngsinriktade ml
fokus p tillgngarna i ett s tidigt skede som mjligt
noggrann dokumentation av tillgngar och besittningsfrhl
landen
ekonomisk kompetens
utnyttjande av alla tillgngliga kllor
ett offensivt frhllningsstt
underrttelsestyrt och lngsiktigt arbetsstt
vilja att dela information.

Referenser
Riksrevisionen, RiR (2010). Statens insatser fr att komma t
vinster frn brottslig verksamhet ett bttre samarbete ger hgre
utbyte. Rapport 2010:26. Stockholm: Riksdagstryckeriet.

77

Br rapport 2014:10

78

Br rapport 2014:10

Kapitel 6
Taktik: lgre
och hgre plan
Patricia Arnolds, Polismyndigheten
Lotta Rytter Dufwa, Tullverket
Peter Waldau, Tullkriminalen

79

Br rapport 2014:10

6.1 Inledning
I kapitel 5 tog frfattarna upp hur man inom underrttelseverk
samheten kan arbeta bde proaktivt och reaktivt med kriminalitet
genom tillgngsinriktad brottsbekmpning. I det hr kapitlet vill
vi visa hur man kan arbeta operativt med ett rende, och vilka
taktiska val man stlls infr. Vi ger praktiska, handfasta tips om
hur man kan gra de valen fr att f ett tillgngsinriktat rende s
framgngsrikt som mjligt. Vi tar ocks upp vilka hinder man kan
stta p. Frhoppningen r att de erfarenheter som vi har samlat
p oss ven ska komma andra till godo fr att fler renden ska f
ett tillgngsinriktat perspektiv samt att fler tillgngsinriktade ren
den ska n god framgng.

6.1.1 Metod
Frfattaren Patricia Arnolds r analytiker p Polismyndigheten i
Stockholms ln, Lotta Rytter Dufwa r sakkunnig p Tullverket
och Peter Waldau r tillgngsutredare p Tullkriminalen i Stock
holm. Vi har genomfrt djupintervjuer och gruppdiskussioner
med Gunnar Appelgren, Aktionsgruppschef p Polismyndigheten
i Stockholms ln, Bo Eliasson, Aktionsgruppsledare p Rikskri
minalpolisen, Mattias Pellberg, revisor och tillgngsutredare p
Polismyndigheten i Stockholms ln, Bjrn Frithiof, klagare p
Internationella klagarkammaren samt Hans Lundwall, utred
ningschef p Tullkriminalen i Stockholm. Ovanstende personers
erfarenheter utgr materialet i det hr kapitlet.

6.1.2 Disposition
Fr att underltta fr lsaren fljer kapitlets disposition kronolo
gin i det taktiska arbetet med ett rende. Metodiken i ett rende
skiljer sig t beroende p om man befinner sig fre eller efter det
att frunderskningen r inledd samt om tal r vckt. Drfr
r kapitlet uppdelat i tre delar: Underrttelseskedet, Frundersk
ningsskedet samt tal vckt. ven om alla renden inte gr ige
nom underrttelseskedet, brjar vi dr och beskriver de faser som
rendet gr igenom med brjan i det taktiska valet av personer, do
kumentationen av tillgngar, samverkan och media. Underrttel

80

Br rapport 2014:10

seskedet avslutas med en diskussion om de problem som vanligen

uppkommer under dessa faser. Nsta steg r frunderskningsske
det. Faserna som behandlas hr r dokumentation av tillgngar,
samverkan, hemliga tvngsmedel, media samt tillslag. ven hr
avslutar vi med en diskussion om de problem som vanligen upp
kommer under de olika faserna. Slutligen vcks tal, och i det ske
det berrs mediaperspektivet.

6.2 Underrttelseskedet
I det hr avsnittet tar vi upp de taktiska val vi stlls infr i under
rttelseskedet, vilka frdelarna respektive nackdelarna r vid va
len samt vad man kan stta p fr hinder. Vi gr inte in p de olika
metoderna djupare n vad som r ndvndigt fr det operativa
arbetet. Fr en frdjupning av tillgngsinriktade underrttelseme
toder, se kapitel 5.

6.2.1 Taktiskt val av personer

Inom Polisen kan planeringsstadiet grovt delas in i tv steg. I fr
sta steget grs en polisir bedmning av rendet och en ram fr in
satsen stts. I det lget nr rendet ska specificeras och planeras
r det optimala att ha en personalsammansttning av en rende
ansvarig, en rendehandlggare samt en person frn KUT (Krimi
nalunderrttelsetjnsten). I nsta steg pbrjas kartlggningen fr
att hitta brott bakvgen, det vill sga brott som inte r anml
da, men som inre spaning kan ge indikation om genom avvikelser.
Det r en frdel om personal frn Skatteverket och Skattebrotts
enheten r med i planeringen s att den ekonomiska kartlggning
en grs frn brjan. Personal med erfarenheter frn ekonomisk
brottslighet kan se de avvikelser som polisir personal ltt kan
missa. Det ideala r att redan i detta lge ha med en klagare, som
kan erbjuda sitt perspektiv p insatsen och se vilka framgngsfak
torerna r p lng sikt. P grund av resursbrist hos klagarmyn
digheten r det inte alltid mjligt.
Ntverksanalys
Fr att kunna gra ett kvalificerat val av vilka personer insatsen
br rikta in sig p, r frutsttningen att man har gjort en grundlig
ntverksanalys svl av personens kriminella som sociala kontakter.
P grundval av ntverksanalysen kan man vlja mlpersoner ef
ter den s kallade kap-metoden. Kortfattat gr kap-metoden
ut p att dda trdet genom att kapa grenarna. Det innebr att
man fr vrdera var det gr strst skada att rikta insatsen, ven
ekonomiskt och socialt. Detta kan man gra p ntverksplanet
och det individuella planet. Om syftet med insatsen r att elimi
nera en specifik kriminell gruppering, br man kunna identifiera
81

Br rapport 2014:10

vilka individer som agerar kontakter mellan olika grupper; vilka

som har nyckelpositionerna ur ett ntverksperspektiv. Det r inte
givet att ledarna r de viktigaste fr att ntverket ska kunna fort
stta sin verksamhet, ibland kan de snabbt bli utbytta.
Genom ntverksanalysen kan man frhoppningsvis rikta in sig
p ett ftal individer och nd tillintetgra ntverkets eller organi
sationens handlingsfrmga.
P det individuella planet r fokus en individ vars kapacitet inom
kriminaliteten ska omintetgras. Frutom de huvudsakliga ml
personerna kan det innebra att man ven fokuserar p exempel
vis partner och frldrar. Det kan vara vldigt lockande att vga
in framgngsfaktorn fr mycket, d en sdan insats kan visa ett
snabbt och bra resultat med sm medel. Vljer man framgngsfak
torn p bekostnad av kap-metoden, missar man ofta de hllbara
resultaten, de som gr skillnad p sikt. Drfr r det viktigt att ha
med sig ett sista perspektiv, tidsperspektivet. Med ett tidsperspek
tiv kan man fundera ver p vilka man br rikta in sig under en
kort period och p vilka det r lnt att ha ett lngt tidsperspektiv.
Hr r det viktigt att man frsker tnka utanfr ramarna och ut
anfr bekvmlighetszonen. De enkla, de med hg framgngsfak
tor, kan man vlja att rikta in sig p frst. Om framgngsfaktorn
r lg, men det nd anses vara av stor vikt att f mlpersonen
dmd, br man avvga mjligheten att rikta in sig p denne under
ett lngt tidsperspektiv. Med tillrckligt mycket uthllighet kan
man n de flesta mlen. Tidsperspektivet r viktigt att specificera
ocks fr att veta hur lng tid man har p sig att samla in tillrck
lig mngd information om varje individ.
Sammanfattningsvis br man ha en s pass vergripande och
samtidigt detaljerad plan fr insatsen, att det finns ett tydligt ml
med tidsperspektiv fr varje individ samt kunskap om vilken in
verkan varje individs frnkoppling har p andra individer och p
ntverket, bde socialt och ekonomiskt. Nr mlpersonerna vl
r definierade utifrn ovan nmnda perspektiv och metoder, br
man vlja vilka personer utver mlpersonerna som det r vrt
att bygga upp sklig misstanke p, fr att genom dem komma t
information om mlpersonerna. Man br ven arbeta upp sklig
misstanke p s mnga som mjligt inom det givna kriminella nt
verket, d det annars ltt kan uppst svrigheter vid anvndandet
av hemliga tvngsmedel. P grund av att det finns risk fr lcka
ge, r det viktigt att tnka p att nr den misstnkte lggs in som
misstnkt i systemen, hamnar den i misstankeregistret, som vldigt
mnga har tillgng till.

6.2.2 Dokumentation av tillgngar

Om man i ett tidigt skede pbrjar kartlggning av mlpersoner
nas tillgngar, samt lpande dokumenterar dessa, har man sto

82

Br rapport 2014:10

ra mjligheter att n god framgng i att skra tillgngar. Mlet

r att det ska knnas olnsamt och oglamorst med en fortsatt
brottslighet fr mlpersonerna och att det drmed ska vara min
dre lockande fr andra att pbrja en brottslig karrir. I underrt
telseverksamheten och spaningsverksamheten pgr en kartlgg
ning av mlpersonerna. Om den involverade personalen samtidigt
har med sig tillgngsperspektivet har man mycket att vinna. En
kartlggning av den misstnktes ekonomiska frhllanden pbr
jas nr ett rende inleds. Fr att f uppgifter frn bank krvs att
frunderskning r inledd. Trots det kan mycket gras redan i det
hr skedet. Genom olika registerslagningar och kontakter med an
dra myndigheter kan man samla in uppgifter om mlpersonerna.
Exempel p sdana uppgifter kan vara taxerad inkomst, restfrda
skulder och betalningsanmrkningar, fastighets- och fordonsinne
hav och bolagsengagemang. Man br ven betona tillgngsper
spektivet fr dem som hanterar kllor. En registerslagning kan ge
ytterligare information om garskap, speciellt nr den misstnkte
har varit mlsgande i ngot rende. Till exempel kan intressanta
uppgifter finnas att hmta vid inbrott i bil (var stod bilen parke
rad, vem gjorde anmlan?) eller stld av cykel (stod den hem
ma, var r hemma?).
Att ta med tillgngsperspektivet vid spaning r viktigt d mycket
av intresse kan observeras om den misstnktes ekonomi. Det r
drfr viktigt att tnka tillgngar och dokumentera det man
faktiskt ser under spaning, grna med foto eller film. Genom en
sdan dokumentation kar mjligheten att skra ven dolda till
gngar eftersom besittning r betydelsefullt. Om den misstnkte
kr en bil som r skriven p ngon annan, notera nr han anvn
der den och framfr allt var han nattparkerar den. Notera var den
misstnkte vernattar. Notera var egendomen frvaras d den inte
anvnds. Dokumentera kontakter med banker, fastighetsmklare
och andra ekonomiska inrttningar. Flera myndigheter har utar
betat checklistor som kan anvndas som std vid informationsin
samling av exempelvis dold gandertt till ls och fast egendom,
spaning och husrannsakan (se bilaga i slutet av detta kapitel).

6.2.3 Samverkan inom myndigheten och med andra

Samverkan mellan brottsbekmpande myndigheter frutstter att
relevant underrttelseinformation kan delas utan hinder av sekre
tess. Ytterst fr generalklausulen i 10 kap. 27 offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) anvndas om det r uppenbart att in
tresset av att uppgiften lmnas har fretrde framfr det intresse
som sekretessen ska skydda. Samverkan sker inom ramen RUC
NUC, de regionala respektive det nationella underrttelsecentren
som har skapats just fr detta syfte. I rendet r det viktigt att utse
en person som har det tydliga uppdraget att driva p samverkan,

83

Br rapport 2014:10

att ngon har det mandet. Det r en roll som tar mycket tid, men
som r ovrderlig. Insatsledaren mste vara stark i sin roll och ha
gjort ett gediget bakgrundsarbete fr att kunna f andra myndig
heter att prioritera rendet.
Frutom kartlggningen och tillgngsperspektivet r syftet med
samverkan att kunna pbrja rendet s brett som mjligt fr att
sedan smalna av och rikta in sig nr rendet vl har tagit fart och
man ser vilken riktning det tar. Det r ven en frdel att kunna visa
klagaren att rendet har byggts upp och drivits fram s frutstt
ningslst som mjligt. Samverkan mellan flera olika myndigheter
r en frutsttning fr att en kartlggning av den misstnkte och
dennes ekonomi ska bli komplett och fr att f med tillgngsper
spektivet frn brjan. Vilka myndigheter man vljer att samverka
med r beroende p rendets art. Skatteverket och Kronofogde
myndigheten r sdana myndigheter som generellt alltid br vara
med i samverkan initierad av Polisen. Skatteverket har uppgifter
om inkomster och skattefrhllanden, avseende bde fysiska och
juridiska personer. Kronofogden har uppgifter om restfrda skul
der. Tullverket har uppgifter om import- och exportverksamhet.
Frskringskassans kunskap om bidrag r viktig d bidragsfusk
r vanligt frekommande inom den organiserade brottsligheten.
Kustbevakningen kan visa sig vara en givande samverkanspart,
d de ofta har kunskap om fastigheter och restaurangverksamhet
i hamnomrden samt om garskap av btar. Samverkan mellan
myndigheter kan ocks vara viktigt i arbetet med att identifiera
mlsganden, d myndigheter som mlsgande annars ltt glms
bort.
Inom Polisen r det frdelaktigt att ven samverka internt med
andra enheter d dessa kan skra tillgngar frn mlpersonerna
vid andra brott. Exempelvis kan strategiskt viktiga personers till
gngar skras om de till exempel blir gripna fr misshandel, d ett
sdant brott ofta leder till skadestndskrav.
Personal p Polismyndighetens hanterarverksamhet, som rekry
terar kllor och samlar information frn dem, r inriktad p att bli
mer ekonomiskt skolad fr att kunna stlla rtt frgor samt fr att
kunna rekrytera ekonomiska kllor. I samverkan med dem kan det
nd vara bra att pminna om tillgngsperspektivet.

6.2.4 Media skapar mjligheter

Det kan uppfattas som kontroversiellt att anvnda sig av media
nr rendet r i underrttelsefasen. Det r nd rekommenderat
att tminstone ha med denna punkt i planeringen, att man funde
rar ver vilka mjligheter det finns att anvnda media samt vad
det skulle kunna ge rendet. P s stt kan man ta ett vl genom
tnkt beslut om huruvida media ska anvndas eller inte. Det r
emellertid viktigt att i kontakt med journalister komma ihg att

84

Br rapport 2014:10

deras roll r granskande de har inte p ngot stt ett uppdrag

av ngon myndighet. Man ska ven ha respekt fr att journalis
ter i synnerhet p landsortstidningar r beroende av en god rela
tion till polismyndigheten. Detta fr inte missbrukas. Oavsett om
man bedmer att man ska anvnda sig av media eller inte i det
hr skedet av insatsen, br man etablera en bra kontakt redan nu.
Journalister p lokaltidningar har ofta mycket information och
god knnedom om lokala frhllanden, varfr man kan f nyttig
underrttelseinformation av dem. Hr avses naturligtvis uppgifter
som bygger p allmn kunskap, inte uppgifter med kllskydd.
I Sdertljesatsningen (Sdertljesatsningen r den myndighets
gemensamma satsning som initierades r 2010 fr att komma t
den grova organiserade brottsligheten i Sdertlje med bland an
nat mord, mnniskorov och utpressningar p agendan) gick in
satsledningen ut i media i ett tidigt skede, delvis fr att frbereda
samhllet p att det skulle komma insatser, men frmst fr att
jobba med relationen till det civila samhllet, det vill sga de civila
krafter som behvde knna att det finns hopp om en skrare och
tryggare framtid (www.lt.se/gangsterkriget 2013-11-26). Inom in
satsen var det tidigt tydligt att det civila samhllets tillit till Polisen
behvde byggas upp, d det p mnga stt var ett slutet samhlle
med en parallellstruktur. Det civila samhllet behvde ocks str
kas inbrdes. Den mediala insatsen kan ha bidragit till att fler v
gade anmla brott samt att fler vgade vittna. Utan dessa bidrag
frn det civila samhllet hade Sdertljesatsningen inte varit lika
lyckad.
I ett underrttelsefattigt rende kan rtt medieexponering gene
rera mer information frn allmnheten. Till exempel kan en artikel
dr utsatta berttar om utpressning som de varit med om inspirera
andra utsatta att anmla alternativt tipsa om det, d de inte lngre
knner sig ensamma i sin situation. Exponering i media kan ocks
ge provokativa effekter om man till exempel vid ngot specifikt
tillflle vill skapa oskerhet inom den valda mlgruppen.

6.3 Problem och hinder fr

ett framgngsrikt arbete
6.3.1 Taktiskt val av personer
Vljer man att vga in framgngsfaktorn fr mycket vid det tak
tiska valet av mlpersoner fr man frvisso ett ltt rende med
gott resultat, men de stora, lngsiktiga effekterna riskerar att ute
bli. Det finns ven en risk med fr sm framgngsfaktorer, d bde
motivationen och resurserna snabbt kan minska om resultaten
uteblir. Det r en svr konst att f till den rtta avvgningen av
olika faktorer och perspektiv. I underrttelsefasen r informatio
nen begrnsad. Att f till en korrekt analys som motsvarar verk
85

Br rapport 2014:10

ligheten r mycket svrt. Analysen mste drfr tas fr vad den r

en kvalificerad uppskattning av reella frhllanden baserad p
begrnsat tillgngligt material. Detta gr att det hnder att Krimi
nalunderrttelsetjnsten, KUT, i sin analys verskattar informatio
nen i ett rende, vilket upptcks frst nr det blir operativt. Om
endast en individ ligger bakom analysen riskerar analysresultatet
och rekommendationerna att bli vldigt personberoende. Ett stt
att komma runt det problemet r att lta ett flertal personer, bde
med underrttelsevana och med frunderskningsvana ta fram
analysen i samrd. Frhoppningsvis kan en sdan diskussion yt
terligare ka analysens kvalitet.

6.3.2 Samverkan inom myndigheten och med andra

Alla myndigheter har sina inriktningar, prioriteringar och befogen
heter. Drfr r det ibland svrt att f myndigheter att samverka.
Det kan till exempel bero p resursbrist man r tvungen att av
st frn samverkan till frmn fr den egna verksamheten. Det
finns exempel p myndigheter som p grund av resursbrist enbart
samverkar i renden som r beslutade av Operativa rdet, vilket
r ett ytterst ftal. Ofta krvs det att man r bra p att motivera
samverkan fr att f tillgng till de ndvndiga resurserna. Det r
en tung och tidskrvande roll. Eftersom RUC och NUC r kraftigt
underbemannade blir de flaskhalsar och man kan inte alltid lita p
dem som resurs, i stllet behver man skapa egna kontakter. Ty
vrr hnder det andra sidan att myndigheter ibland frnsger sig
samverkan och i stllet hnvisar till RUC respektive NUC.

6.3.3 Media
Inom omrdet media stter man frmst p tv problem. Fr det fr
sta kan det vara mycket svrt att f en bra kontaktperson inom me
dia. Fr det andra kan man i rendet ha en utarbetad medietaktik,
och om den inte kommuniceras vl till myndighetens presstalesmn
kan det uppst problem med vilket budskap som kommer ut.

6.3.4 Lagstiftning och praxis

Mnga struntar i att gra anmlan om misstnkt penninghle
ri; det finns exempel p detta frn bland andra bilhandlare och
ven mklare. Det medfr att den ekonomiska kartlggningen
kan innehlla brister. Kartlggningen skulle ocks kunna bli mer
komplett om det fanns mjlighet att samkra register mellan myn
digheter. Frutsttningen fr att kunna frverka tillgngar enligt
bestmmelserna om utvidgat frverkande r att personen dms
fr ett frverkandeutlsande brott (vilka brott som r frverkan
deutlsande regleras i BrB 36 kap. 1 b ). ven om lagstdet fr
frverkande har strkts i och med utvidgat frverkande, r det
86

Br rapport 2014:10

fortfarande svrt att bevisa att tillgngarna r knutna till brottslig

verksamhet. En omvnd bevisbrda om tillgngar skulle helt fr
ndra lget och innebra att mycket fler av de kriminellas tillgng
ar kan frverkas. Samverkan med andra myndigheter sker ytterst
med std av generalklausulen i sekretesslagen. Dessvrre upplevs
generalklausulen som diffust skriven, varfr det ofta uppkom
mer tveksamheter infr samverkan. Inom myndigheterna uppstr
ibland situationer dr individer blir fr oskra p lagstiftningen
fr att vga samverka, ven om de har fullt lagstd fr detta. Det
kan rda en tvekan under pgende samverkan om hur mycket
samverkan som r tillten och om det finns fullt std fr detta i
generalklausulen. Ett behov finns av andra sekretessbrytare i lag
stiftningen, alternativt att anpassa och tydliggra generalklausulen
s att samverkan kan ske p ett mer friktionsfritt stt. Det behvs
ocks ett omfattande informationsarbete om generalklausulen till
de berrda myndigheterna.

6.4 Frunderskningsskedet
6.4.1 Dokumentation av tillgngar
Nr frunderskning r inledd kan flera uppgifter om den miss
tnktes ekonomi inhmtas. Frn banker och andra finansiella in
stitut kan man f information bland annat om bankfack, konton,
kontokort, vrdepappersinnehav och utfrda transaktioner. Fr
att utreda gandertten kan man i en kontoanalys titta p vem
som betalar amorteringar och rnta p ett ln fr en fastighet,
vem som betalar reparation och underhll, frskringar, el, vatten,
sophmtning m.m. Detsamma gller ls egendom. En annan klla
till ekonomisk information kan vara uppgifter som framkommer
i samband med hemliga tvngsmedel. Misstnkta kan tala om till
gngar som sina trots att ngon annan officiellt ger dem. ven
samtal dr bolagsengagemang berrs r viktiga att notera. Doku
mentation av samtalen kan anvndas som bevis fr gande, och
tillgngarna kan komma att frverkas. I samband med husrann
sakningar kan tillgngar skras och handlingar som beslagtas kan
ge information om gandertt till egendom, tillgngar i utlndska
banker eller innehav av fastigheter utomlands. Vid frhr med be
rrda personer och vittnen br frgor om den misstnktes eko
nomi, levnadsfrhllanden och eventuella tillgngar och skulder
stllas i ett tidigt skede fr att f fram mer underlag och fr att
kontrollera eventuella frndringar.

6.4.2 Samverka s brett som mjligt

Vilka man br samverka med beror p rendets art, men det r
en frdel att arbeta s brett som mjligt och ha s mnga samver

87

Br rapport 2014:10

kansparter som mjligt. Under frunderskningsskedet blir ofta

kommunen en viktig samverkanspart. Generellt kan man sga att
ju mindre kommun, desto viktigare samverkanspart. Att kommu
nerna r tillstnds- och tillsynsmyndigheter gr dem vldigt ut
satta fr otillten pverkan, och drmed blir de centrala i fusket
mot vlfrdssystemet. Till detta hr att kommunerna har vldigt
mycket kunskap bland annat om planerade strre fastighetskp,
nybyggnationer, restaurangverksamhet etc. Mnga kommuner age
rar redan aktivt mot kriminella grupperingar, exempelvis preven
tivt genom kp av fastigheter fr att frhindra en viss kriminell
grupperings kp. I ett sdant fall kan kommunen behva hjlp att
skilja desinformation frn information.
En annan form av samverkan, dr det handlar om informa
tionsinhmtning snarare n informationsutbyte, r till exempel
med arbetslshetskassorna, som kan vara bra fr att upptcka bi
dragsfusk, samt frskringsbolagen fr dolda tillgngar. Nr det
gller frskringsbolagen saknas dessvrre en bra rutin fr sam
verkan. Identifiering av de mlsgande och frgor om skadestnd
br tas med inom ramen fr samverkan, d arbetslshetskassor,
frskringsbolag och Frskringskassan som mlsgare ofta mis
sas. I frunderskningsskedet r sekretesslagstiftningen tydligare
d klagaren tar besluten om informationsutbyte och styr samver
kan, problemet frn underrttelseskedet r drmed inte aktuellt.

6.4.3 Hemliga tvngsmedel

Hemliga tvngsmedel ska anvndas fr att ven hitta tillgngar.
n s lnge pratar de i rendet misstnkta ofta ganska ppet p
telefon om ekonomi. Detta kommer troligtvis att ndras ju fram
gngsrikare vi blir p att anvnda hemliga tvngsmedel ven till
detta. Att tnka p r att lyssna efter orden min, mitt, hem
och liknande, d det kan bli en viktig del i att hvda garfrhl
landen. Vad gller hemlig telefonavlyssning (hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation regleras i 27 kap. rttegngsbalken)
r det frdelaktigt att under rendets gng ha en nra dialog med
de operatrer som lyssnar p samtalen, s att det tillgngsinrik
tade perspektivet inte gr dem frbi. Operatrerna kan ocks an
vnda olika taggar p samtalen fr att underltta det kommande
analysarbetet. Har man inte en vlfungerande struktur i brjan
av rendet blir det svrt att senare komma i fatt, d material frn
telefonavlyssning ofta kan vxa i mycket snabb takt. Ett exempel
p detta r nr polisen efter dubbelmordet p Oasen i Sdertlje
som mest hade telefonavlyssning p ver 40 teleadresser samtidigt.
Analysen av den samtalstrafiken pgick sedan i flera mnader ef
ter. Inhmtade samtalslistor (hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation regleras i 27 kap. rttegngsbalken) kan bli en
viktig del i en tillgngsutredning. Frst r det viktigt att knyta te

88

Br rapport 2014:10

leadressen alternativt telefonen till den misstnkte, vilket kan g

ras bland annat genom att analysera kontakterna. En analys kan
sedan bland annat visa var den misstnkte bor, var den misstnkte
jobbar (eller inte jobbar), i ungefr vilken omfattning den jobbar
samt vriga aktiviteter. Samtalslistorna kan ocks anvndas fr
att jmfra med exempelvis uppgivna tidredovisningar, vilket till
exempel anvndes i ett rende inom Sdertljesatsningen fr att
visa p grovt bedrgeri mot Frskringskassan (rende Selma, TR
ml B 2700-12).

6.4.4 Media skapar mjligheter

Det finns tminstone tv syften med att anvnda sig av media i det
hr skedet. Det ena r att n ut till den kriminella grupperingen/
organisationen som man jobbar med. Det kan man vilja gra ex
empelvis fr att provocera fram ngot samtalsmne p avlyssning
en, eller fr att f dem att beska en specifik plats. Ett exempel p
det sistnmnda r nr en mlperson hade flyttat sin lyxbt frn en
marina. Fr att kunna spra bten igen, gick polisen ut med infor
mation i media som skapade oskerhet hos mlpersonen om var
bten faktiskt var. Man kunde d flja honom till bten, nr han
ville skerstlla att den verkligen stod kvar. Sdana insatser grs
genom exempelvis TV-programmet Efterlyst. Det andra syftet
r att n ut till andra kriminella grupperingar och organisationer.
Exempelvis kan det visa p internationell samverkan och ge sig
naler till de kriminella att var de n r, kommer de brottsbekm
pande myndigheterna t dem. Ett exempel p detta r den frre
ledaren fr ett kriminellt ntverk i Sdertlje, som i flera r hll sig
utomlands, frmst i Venezuela, och som slutligen greps av spansk
polis (www.svt.se/nyheter/sverige/ledare-for-sodertaljenatverk gri
pen 2013-11-26). Frutom att n ut till kriminella grupperingar
och organisationer, var syftet med informationen till media ven
att n ut till det civila samhllet i Sdertlje dr uppbyggnaden av
frtroende fr polisen var viktig.

6.4.5 Tillslag och skande efter tillgngar

Redan vid planering och utsttning infr tillslag r det viktigt att
trycka p att det ekonomiska perspektivet ska finnas med ven
hr. Ge tydliga instruktioner om vad man ska leta efter. Till ex
empel kan man titta efter vem som verkar bo p fastigheten om
gandefrgan inte r helt utredd. Man kan titta efter personliga
tillhrigheter, klder och liknande samt post. Nycklar till ls egen
dom kan ocks vara viktiga att notera, nyckeln till bten kanske
terfinns i den misstnktes bostad.
Vid tillslaget r det viktigt att samordna med vriga inblanda
de myndigheter, till exempel Kronofogdemyndigheten, s att de
kan omhnderta tillgngar direkt efter tillslaget. Samordning med
89

Br rapport 2014:10

Kronofogdemyndigheten i syfte att tillgngsskra frutstter att

det finns, eller att det i rendet kommer att finnas, fordranskrav
mot aktuell person. Kronofogdemyndigheten kan ven i vissa fall
hjlpa till med en vrderare. Om inte tillgngar skras vid till
slaget finns en stor risk att de flyttas efter tillslaget och blir svra
att hitta. Man br komma ihg mjligheten att beslagta och ta
egendom i frvar som kan antas bli frverkad. Fr att underlt
ta fr klagaren br interimistisk kvarstad skas hos tingsrtten
fre tillslaget. Eftersom ett sdant beslut r offentligt finns det en
risk att informationen hamnar i fel hnder och att tillslaget rjs.
Fr att minimera den risken br anskan gras hos tingsrtten
s sent som mjligt dagen innan. Tillslag br gras p alla plat
ser samtidigt, fr att skra samtliga tillgngar p en gng. Annars
finns risken att tillgngar flyttas frn de vriga tillslagsplatserna
och blir svra att hitta. ven banktillgngar br tas i frvar samti
digt som tillslaget sker fr att minska risken att de flyttas. Vldigt
mycket information, som kan vara intressant fr rendet, finns i
it-utrustning som mobiltelefoner, smartphones och datorer. Tyvrr
r det mycket tidskrvande att g igenom dem. Vid planeringen
av rendet br man drfr ta detta i beaktande. Vid de s kallade
24:8-frhren br eventuella skuldfrhllanden utredas. Bde fr
gan om den frhrde str i skuld till ngon samt om ngon str i
skuld till den frhrde br stllas, grna vid tv separata tillfllen.
Frgor om bostad och telefonnummer br ocks stllas. Det kan
ocks vara s att den misstnkte r s fokuserad p delgiven miss
tanke att det kan knnas sknt fr dem att f en andhmtning och
prata om allmnna frgor.

6.5 Problem och hinder fr

ett framgngsrikt arbete
6.5.1 Samverkan
Resursbrist hos de olika myndigheterna r ett stort problem vid
samverkan. Detta mrks till exempel genom att det hnder att
klagarna inte prioriterar det tillgngsinriktade perspektivet. Pro
blemet med resursbrist r genomgende och mrks framfr allt p
andra kammare n den internationella.

6.5.2 Hemliga tvngsmedel

De hemliga tvngsmedlen kan generera vldigt mycket informa
tion, som blir svranalyserad p grund av den stora mngden.
Analytiker och tillgngsutredare som kan bearbeta och analysera
materialet r en knapp resurs. Som det ser ut i dag finns risken fr
att mnga renden inte nr sin fulla potential. Att anvnda sig av
hemliga tvngsmedel, som att ta in samtalslistor, r ofta mycket
90

Br rapport 2014:10

dyrt, speciellt i mer komplexa renden. r budgeten snv finns det

drfr en risk att man av ekonomiska skl tnker efter en extra
gng innan man tar in samtalslistor. Samtidigt r det av stor vikt
att f tillgng till listorna d de ofta r avgrande fr chansen att
lyckas i rendet. Den senaste teknikutvecklingen och frndring
en av hur kommunikationen sker har gjort att det i nulget finns
en stor diskrepans mellan kommunikationsmetodiken och myn
digheters kunskapsniv i mnet. Exempelvis sker en strre del av
kommunikationen i dag genom forum, olika chattar och program
n via sms (se t.ex. www.dn.se/ekonomi/appar-popularare-an-sms/
2013-11-23), vilket myndigheterna idag har svrt att avlyssna.
Kunskapsnivn hos myndigheterna ligger efter, bde att anvnda
sig av tekniken och av lagstiftningen. ven lagstiftningen i sig lig
ger efter, till exempel finns det enbart utrymme inom lagstiftningen
fr hemlig rumsavlyssning (lag (2007:978) om hemlig rumsavlyss
ning, HRA) att avlyssna en fysisk plats, inte en person eller en rr
lig plats. Vi har brjat tappa vrt analysunderlag och det som ofta
ligger till grund fr en stor del av bevismaterialet. Risken finns att
vi snart kommer att f svrt att komma i kapp.
P mnga hll finns en felaktig uppfattning om lagstiftningen
kring hemliga tvngsmedel i allmnhet, och man vertolkar ofta
lagen fr att vara sker p att inte gra fel. En vanlig feltolkning
r att beslut om hemlig telefonavlyssning gller en viss misstnkt
person och inte en teleadress, som r fallet. En annan vanlig fel
tolkning r att man endast skulle f lyssna efter information om
det brott som personerna r misstnkta fr, vilket innebr att ut
redarna ofta gr miste om viktig information. Hur klagarna be
dmer att verskottsinformation frn hemliga tvngsmedel fr an
vndas r vldigt personberoende, vilket skapar oskerhet bland
operatrerna om hur de ska behandla sdan information. Ope
ratrerna p telefonavlyssningen r inte alltid tillgngsinriktade,
vilket gr att mycket viktig information gr frlorad. Bda dessa
problem tros bero p resursbrist och mycket hrd belastning hos
operatrerna.

6.5.3 Tillslag
Det finns inget krav p att kunna frklara de tillgngar man har,
vilket upplevs som en stor brist. Tillgngsutredarna uppskattar att
endast en liten del av tillgngarna som kommer frn brottslig verk
samhet kan frverkas. Omvnd bevisbrda vad gller tillgngar
skulle drfr vara en mjlig vg att g. Trots att frverkandelag
stiftningen om utvidgat frverkande har underlttat i arbetet att
komma t tillgngarna r det mnga tillgngar som man inte kom
mer t.
Vid tillslag kan det vara svrt att avgra vem som ger en till
gng samt att lokalisera knda tillgngar. Hr kan ett gediget spa

91

Br rapport 2014:10

nings- och analysarbete ibland lsa problemet. Risken finns ocks

att uppgifter om tillslag lcker de gnger man sker om interimis
tisk kvarstad i och med att uppgifterna d blir offentliga. Bank
medel som inte ska vara tillgngliga fr den misstnkte br tas i
frvar i samma stund som tillslaget r, fr att minska risken att
dessa flyttas. Trots att bankerna r duktiga p att hantera detta,
finns det en risk med att det ofta blir en efterslpning p ngon
timme. I skandet efter tillgngar r det en brist att det saknas ett
register ver gandet av icke-noterade aktier samt fr gandet av
bostadsrtter.

6.5.4 vriga problem

Den nya lagstiftningen om samtalslistor (HK hemlig vervak
ning av elektronisk kommunikation), har skapat mycket merar
bete och administration hos Polismyndigheten. En tgrd som ti
digare tog tio minuter att genomfra, tar nu en halv arbetsdag
p grund av att beslut om vervakningen ska tas av tingsrtten.
Kontouppgifter frn bankerna levereras med f undantag via fax
eller brev, trots upprepade frfrgningar om att f dem digitalt.
Det hr gr informationen mycket svrbearbetad och svrana
lyserad. Informationen mste bearbetas manuellt i stllet fr att
anvnda de avancerade analysverktyg som finns till frfogande i
dataprogram. Manuell bearbetning krver ondigt mycket resur
ser, men mest graverande r att en stor del signifikant information
och kopplingar gr om intet. Man br vara medveten om att sk
ning i tjnsten Fastighetsfakta inte r helt tillfrlitlig, d tjnsten
tycks uppdateras med ojmna mellanrum. En fullt korrekt sk
ning kan drfr enbart gras med direktkontakt med Lantmte
riet. Det upplevs ofta som extra provokativt att g efter en persons
tillgngar, varfr personal i rendet kan knna sig vldigt utsatt.
Kronofogdemyndighetens personal uppfattas som srskilt utsatta.

6.6 tal vckt

6.6.1 Media i slutskedet
Nr tal r vckt och rttegngen snart r ett faktum har man via
media mjlighet att strka de inblandade myndigheternas varu
mrke gentemot samhllet genom att visa p frmgan att f de
misstnkta grningsmnnen dmda fr brott samt att visa p fr
mgan att terta brottskapitalet. En bieffekt kan frhoppningsvis
ven bli att man minskar nyrekryteringen genom att visa p den
oglamorsa sidan av kriminalitetet och genom att minska vrdet
p de kriminella organisationernas varumrke.

92

Br rapport 2014:10

6.7 Sammanfattning
I kapitlet har vi gtt igenom ett tillgngsinriktat rendes gng, frn
underrttelseskedet till frunderskningsskedet, tills tal r vckt.
Vi har tagit upp hur rendet initieras p bsta stt med rtt perso
nalsammansttning samt vilka perspektiv man kan ha nr mlper
sonerna vljs ut. Dokumentationen av tillgngarna br initieras ti
digt och ske fortlpande under rendets gng, genom spaning och
underrttelseverksamhet. En terkommande aspekt i det tillgngs
inriktade rendet r samverkan, bde inom myndigheten och mel
lan den egna myndigheten och andra myndigheter. I underrttelse
skedet sker samverkan i speciella underrttelsecentra med std av
generalklausulen. Att ven sprida det tillgngsinriktade perspekti
vet i samverkan r viktigt. Vi har frt en diskussion om hur man
kan arbeta tillsammans med media redan i underrttelseskedet,
vad man har fr mjligheter samt vad medieexponering kan till
fra rendet. I det tillgngsinriktade arbetet stter man p flera
problem som gr att arbetet inte flyter p som nskat. En del av
dessa problem har vi tagit upp nr vi avslutade avsnittet om under
rttelseskedet. Svrigheterna ligger bland annat i det taktiska valet
av mlpersoner, dr det kan vara svrt att f till den rtta avvg
ningen av de olika faktorerna och perspektiven som ger ett hll
bart rende med goda, lngsiktiga resultat. Problem uppkommer
ofta vid samverkan d resursbrist hos mnga myndigheter samt i
underrttelsecentren ibland tvingar personalen att bortprioritera
samverkan. Nr rendet har gtt in i frunderskningsskedet kan
dokumentationen av tillgngar ske mer utfrligt d uppgifter frn
banker och liknande kan adderas till tidigare spaning och regis
terslagningar. Under frunderskningen r samverkan med ett s
brett urval av samverkansparter som mjligt viktig. Informations
utbyte med kommunen kan visa sig vara mycket vrdefullt efter
som kommunen r tillstnds- och tillsynsmyndighet och sitter p
mycket kunskap. Hemliga tvngsmedel spelar ofta en stor roll i
renden. Vi har tagit upp vad man kan lyssna efter och vikten av
att ha en bra dialog med operatrerna som lyssnar p samtalen
samt hur man kan anvnda informationen frn telefonuppkopp
lingar. Exponering i media kan under frunderskningen dels an
vndas i provokativt syfte, dels fr att komma ut med ett nskvrt
budskap.
Drefter tog vi upp tillslaget, som br samordnas med vri
ga inblandade myndigheter. Hr r det viktigt att trycka p det
ekonomiska perspektivet. Samtliga tillslag br, i strsta mjliga
mn, utfras p samtliga platser samtidigt. Banktillgngarna br
tas i frvar samtidigt som tillslaget sker. Redan i de frsta frh
ren br den misstnkte f frgor om sin ekonomiska situation,
frmst eventuella skulder och krav. Skuldfrgan br utredas i de
frsta frhren. I frunderskningsskedet, precis som i underrt

93

Br rapport 2014:10

telseskedet, stter man vanligtvis p flera problem. Resursbrist r

ett terkommande problem d det ofta pverkar det tillgngsin
riktade arbetet. Till detta hr den stora mngden data som beh
ver bearbetas och analyseras. Kontoutdrag kommer i format som
r mycket svrbearbetade och svranalyserade. Resultatet blir att
mnga renden inte nr sin fulla potential, och att vi gr miste om
mycket information.
ven vad gller hemliga tvngsmedel gr mycket information
om intet d tekniken och anvndarvanor har sprungit frbi lag
stiftningen och praxis p myndigheterna. Ett exempel r hur
den senaste tidens teknikutveckling med anvndningspraxis runt
frmst smartphones har kommit att frndra det potentiella ana
lysunderlaget. Om man ser att utvecklingen p kommunikations
sidan troligtvis kommer att fortstta t samma hll, blir det n mer
brdskande att hitta nya utredningsvgar. Ett framtidsscenario dr
vi kommer att ha ett mycket litet analysunderlag ses som troligt.
Slutligen vcks tal i rendet och den sista delen i kapitlet hand
lar drfr om detta. I det skedet kan man anvnda en medieex
ponering till att strka de inblandade myndigheternas varumrke
samt till att frebygga ny brottslighet genom att visa p frmgan
att terta brottskapitalet.

94

Br rapport 2014:10

Bilaga checklistor vid

spaning och husrannsakan
Tillgngskort utformade av Ekobrottsmyndigheten:
Fljande checklistor syftar till att tjna som std vid informations
insamling, vare sig det sker underrttelsemssigt eller inom ramen
fr en pgende frunderskning. Notera dock att den enskilde
polismannen/tjnstemannen sjlv ska prva de rttsliga frutstt
ningarna i det enskilda fallet. All inhmtad information faller un
der 5 kap 1 SekrL.
Kontrollera alltid frekommande skulder hos Kronofogden och
Skatteverket.
BROTTSUTBYTE / TILLGNGAR DOLD GANDERTT
Utredning fr att skra verkstllighet av framtida fordringar s
som frverkan av utbyte av brott, skadestnd och fretagsbot
samt betalningsskring fr kommande skatteskuld.
Utredning av gandertt ska lmnas till Kronofogden senast vid
begran om verkstllighet. Observera presumtion fr gandertt
vid verstllighet: besittning!
Ls egendom
Frvrvet
Finns kpeavtal? Gvoavtal? Arvshandlingar?
Bodelningshandlingar?
Finns information frn sljare/frmedlare?
Lpande kostnader
Vem betalar ln? Amorteringar? Rnta?
Vem betalar reparation och underhll?
Vem betalar frskringar?
Brukande/besittning
Vem r den huvudsaklige anvndaren?
Var finns egendomen nr den inte anvnds?
Vem har eventuella nycklar, t.ex. till bil, bt, garage,
frvaringsutrymme?
Fast egendom
Frvrvet
Finns kpeavtal? Gvoavtal? Arvshandlingar?
Bodelningshandlingar?
Finns information frn sljare/mklare/frmedlare?
Finns information hos pantbrevsinnehavare, t.ex. bank,
privatperson etc?

95

Br rapport 2014:10

Vad var syftet med frvrvet?

Kontakta:
Underlag fr lagfart: Lantmteriet
Frvrvstillstnd fr jordbruksfastighet: Lnsstyrelsen
Lpande kostnader
Vem betalar ln? Amorteringar? Rnta?
Vem deklarerar rntekostnaden?
Vem betalar reparation och underhll?
Vem skter kontakt med hantverkare, kommun etc?
Vem har ingtt avtalet respektive vem betalar fr el, vatten,
vrme, sophmtning etc?
Vem betalar frskringar?
Brukande/besittning
Vem/vilka bor p fastigheten (post, fast telefon etc)?
Vems/vilkas tillhrigheter finns i fastigheten?
BROTTSUTBYTE / TILLGNGAR HUSRANNSAKAN
Inhmta alternativt dokumentera (foto, film, pm):
Fast egendom (fastigheter)
Byggnadens fasad och ven adressen.
Handlingar som klargr gandertt (dvs. visar p innehav,
kp eller frsljning) t.ex. lagfart, lnehandlingar och faktu
ror frn hantverkare eller avtal.
Ls egendom, fretagsengagemang m.m.
Fordon: bilar, MC, mopeder, btar etc. Reg.nr synligt p
bild. Besittning r avgrande!
Bilnycklar eller handlingar som knyter personen till fordon
som inte finns p platsen.
Kapitalvaror: kontanter, smycken, klockor, konst antik
viteter, mattor, verktyg, datorer, TV, stereo, vriga tekniska
produkter och annat lsre som kan vara av vrde.
Framsidan p kontokort, bankpapper, anteckningar med
kontonummer och/eller transaktioner.
Handlingar som visar p registrering eller andra kopplingar
till fretag.
Handlingar utvisande aktuella fretagstillgngar t.ex.
bokfring m.m.
Handlingar som klargr gandertt (d.v.s. visar p innehav,
kp eller frsljning) av fordon, kapitalvaror och annat
lsre av vrde.
Om personen inte r skriven p adressen, foto/video av
objekt som styrker att personen bor dr, t.ex. klder, post
eller andra personliga tillhrigheter.
Andra objekt eller handlingar som kan antas vara av
ekonomiskt vrde.

96

Br rapport 2014:10

BROTTSUTBYTE / TILLGNGAR SPANING

Dokumentera (foto, film, pm):
Fastigheter
Fastigheter dr personen vernattar eller har en fast anknyt
ning till. Dokumentera ven var personen parkerar sin bil
nattetid.
Ls egendom, kontakter m.m.
Bruk av fordon/bt. Notera reg.nr, modell, tidpunkt plats,
datum och vem som kr fordonet. Besittning r avgrande!
Kontakter med banker, fastighetsmklare, kapitalplacerare
eller andra ekonomiska inrttningar och fretag.
Personens inkomstkllor som exempelvis arbete samt utgif
ter som exempelvis spelande.

97

Br rapport 2014:10

Tillgngskort utformade av Polisen Helsingborg:

BrB. 36 kap. 1b Utvidgat frverkande.
Frverkandeutlsande brott
Brott fr vilka det r freskrivet fngelse sex r eller mer och har
varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte.
Gller ven fljande brott om brottet har varit av beskaffenhet
att kunna ge utbyte.
1. mnniskohandel enligt 4 kap. 1a 3 st., koppleri, ocker som
r grovt, olovlig befattning med falska pengar som r grov,
eller grovt dobbleri,
2. narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) eller
olovlig befattning med narkotikaprekursorer enligt 3b fr
sta stycket samma lag,
3. dopningsbrott enligt 3 frsta stycket lagen (1991:1969) om
frbud mot vissa dopningsmedel,
4. narkotikasmuggling enligt 6 frsta stycket lagen (2000:1225)
om straff fr smuggling, eller
5. mnniskosmuggling enligt 20 kap. 8 frsta stycket utln
ningslagen (2005:716) eller organiserande av mnnisko
smuggling enligt 20 kap. 9 frsta stycket samma lag.
ven frsk, frberedelse eller stmpling till ovanstende brott.
Frverkande fr ske om det framstr som klart mera sannolikt att
egendomen utgr utbyte av brottslig verksamhet n att s inte r
fallet.
Frverkande fr inte beslutas om det r oskligt.
Avrapportering:
Finns frutsttningar fr utvidgat frverkande, ta separat beslag
och skriv en kort frklarande promemoria. Om egendomen ej tas i
beslag dokumenteras egendomen utfrligt i promemoria.
Frhr i tillgngsfrgor:
Tnk p fljande: Att stlla frgor och fljdfrgor om ekonomin.
Inkomst, utgifter, skulder, ln.
Frskringskassan:
Sammanboende (bostadsbidrag och/eller underhllsstd betalas
ut): Varfr har paret inte samma folkbokfringsadress? Var har
mannen/kvinnan sina tillhrigheter? Namn och adress till den per
son dr mannen/kvinnan uppger sig vara bosatt? Till vilken adress
har man sin post? Bevis p att mannen/kvinnan faktiskt bor p
folkbokfringsadressen? Egna nycklar?

98

Br rapport 2014:10

Assistansersttning:
Finns det hjlpmedel fr funktionshindrade i lgenheten? Anvnds
dessa? r lgenheten anpassad? Hur rr sig den funktionshindra
de? Tal, intellekt? Om assistansersttning betalas ut, vem finns i
lgenheten; personnummer och namn? r ngon assistent?
Sjukpenning/sjukersttning:
Vad utfr personen? I vilken omfattning? Var utfrs det eventuella
arbetet? Fretagsnamn, adress? Chefens namn och eventuellt tele
fonnummer? Utbetalas ersttning? Frn vem?
Uppgifter som kan erhllas:
Adressuppgifter, Anhriga, Arbetsplats, Telefonuppgifter, Uppgif
ter om pgende ersttning, uppgifter om familjefrhllanden.
Helsingborgs stad
Frsrjningsstd (socialbidrag):
Finns ngra ekonomiska tillgngar eller vrdesaker? Utfr person
arbete men saknar inkomst? Mantalsskriven p annan adress n
faktisk bostad?
Kontakta nrpolisen i Helsingborgs operative koordinator fr
kontroll av bidrag.
Uppgifter som kan erhllas:
Om person frekommer som bidragstagare eller inte. Endast ett
Ja eller Nej.
Skatteverket
Uppgifter som kan erhllas:
Taxerad inkomst. Inkomst av tjnst eller nring. Betalar de fastig
hetsskatt, Ja eller Nej, samt hur mycket? Fr svar p om de ger
fastigheten som de bor i.
Kronofogden
Uppgifter som kan erhllas:
Utmtningsbeslut. Alla uppgifter om skulder.
Nrpolisen och Specialsektionen i Helsingborg
Utgiven i november 2012.

99

Br rapport 2014:10

100

Br rapport 2014:10

Kapitel 7
Fordringar och krav
Ann-Marie Ahlqvist, Kronofogdemyndigheten
Camilla Brage, Skatteverket
Stefan Lind, Kronofogdemyndigheten
Marcus Nordlund, Frskringskassan

101

Br rapport 2014:10

7.1 Inledning
Fr att egendom ska kunna utmtas, belggas med kvarstad el
ler betalningsskras mste det finnas en exekutionstitel, dvs. en
dom eller ett beslut som kan ligga till grund fr verkstllighet hos
Kronofogdemyndigheten (3 kap. utskningsbalken, UB). Vid till
gngsinriktad brottsbekmpning r det drfr viktigt att inte bara
tillgngarna utan ocks skulderna kartlggs i ett tidigt skede. Det
ta eftersom det tar tid att ta fram det underlag som behvs om till
exempel kvarstad fr utvidgat frverkande ska utverkas. Vidare
krvs ett omfattande arbete hos Skatteverket, eller i vissa fall Tull
verket, nr det r aktuellt med betalningsskring. Det gller i syn
nerhet om ngon annan har anmlt brott, och revision eller annan
granskning inte har inletts. Om det finns misstankar om bidrags
brott mste det dessutom ske en utredning hos Frskringskassan
eller i frekommande fall annan bidragsgivande myndighet.
Nr det finns misstankar om grov organiserad brottslighet eller
allvarlig ekonomisk brottslighet r det angelget att interimistiska
beslut om kvarstad och betalningsskring kan verkstllas vid till
slaget eller nr vrdefull egendom ska lmnas tillbaka p grund av
att beslag m.m. hvs
Vi riktar oss i frsta hand till tillgngsutredarna hos de brottsut
redande myndigheterna och de poliser som arbetar med att kart
lgga misstnktas ekonomiska frhllanden.
Vi redogr drfr fr olika mjligheter att faststlla fordringsan
sprk. Vidare beskriver vi frfarandet hos Kronofogdemyndigheten
vid verkstllighet av kvarstad, betalningsskring och utmtning.

7.2 Kartlggning av skulder

I ett tidigt skede av en brottsutredning kartlggs i regel den miss
tnktes tillgngar och hans eller hennes ekonomiska frhllanden
i vrigt. Vissa grundlggande kontroller, till exempel om personen
har skulder hos Kronofogdemyndigheten, grs numera s gott som
alltid. De brottsutredande myndigheterna br emellertid gra en
mer omfattande kontroll hos Kronofogdemyndigheten och Skatte
verket. Nr uppgifter tas in frn dessa myndigheter r det viktigt att
komma ihg att det i Skatteverkets uppgifter ingr att gra en ut
redning om gldenrens ekonomiska frhllanden fr att bestm
102

Br rapport 2014:10

ma vad som r en lmplig tgrd enligt borgenrslagen (2007:324).

Det kan till exempel glla om en anskan om konkurs ska ges in
eller om talan om betalningsansvar fr ngon annans skatteskulder
ska fras. Vidare r det Skatteverket som har till uppgift att bevaka
statens fordringar och statens rtt i vrigt i konkurser.
Det r ocks viktigt att ta reda p vilka skulder som kan komma
att faststllas under den nrmaste tiden och om betalningen kan s
kerstllas genom kvarstad eller betalningsskring. I frsta hand br
kontrollen omfatta: frverkandeansprk m.m., rtt till skadestnd
fr den som har utsatts fr brott, skatter och avgifter som inte har
betalats eller redovisats, terkrav av felaktiga ROT- och RUT-ut
betalningar och utbetalningar frn vlfrdssystemen, anskningar
hos Kronofogdemyndigheten om betalningsfrelggande och olika
mjligheter att rikta betalningsansprk mot tredje man.
Genom denna modell illustreras den process som leder fram till
ett beslut om kvarstad eller betalningsskring. Vidare illustreras
hur beslut om uppdebitering av skatter m.m. och beslut om ter
krav av felaktigt utbetalda medel frn en frvaltningsmyndighet,
som kan ligga till grund fr utmtning, kommer till.

Utredning

Anskan till
domstol

Kvarstad/frverkande m.m. Betalningsskring

Verkstllighet
hos Kronofogdemyndigheten

Utredning

Kommunikation
med motpart

Beslut

Restfring

Utmtning

7.2.1 Frverkandeansprk med mera

klagaren r skyldig att utreda om det finns frutsttningar fr
frverkande och fretagsbot. Mjligheten att f till stnd beslut
av detta slag ska drfr alltid analyseras (klagarmyndigheten
2012:10). Nr frutsttningarna fr frverkande utreds mste det
beaktas att det finns tv olika former av frverkande: sakfrver
kande och vrdefrverkande.
Ett sakfrverkande innebr att viss specifik egendom frklaras
frverkad, medan ett vrdefrverkande innebr att ngon frplik
tas att till staten betala ett belopp som motsvarar vrdet av viss
egendom eller vissa frtjnster. Vidare fr ett sakfrverkande till
fljd att den egendom som har frverkats inte kan utmtas. De
medel som flyter in vid frsljning av den egendom som har frver
kats tillfaller staten fullt ut utan konkurrens frn andra borgenrer.
Under kartlggningsarbetet r det viktigt att tnka p att mls
gandens rtt till skadestnd har fretrde framfr ett frverkande
(BrB 36:17 andra stycket). Vid bedmningen av om frverkande
ska yrkas ska det allts beaktas om det finns anledning att anta
att skadestndsskyldighet i anledning av brottet kommer att lg
103

Br rapport 2014:10

gas eller annars bli fullgjord (BrB 36:1 a). Det finns ocks anled
ning att tnka p att det genom NJA 2010 s. 374 har klargjorts att
utrymmet fr sakfrverkande vid utvidgat frverkande r strre
n vad som tidigare har antagits (prop. 2004/05:135 s. 8687, ds
2006:17 s. 100 och prop. 2007/08:68 s. 65f.). Hrtill kommer att
skattebrott inte kan ligga till grund fr frverkande av utbyte av
brott (skattebrottslagen 13 a ) och att grovt skattebrott inte utgr
ett frverkandeutlsande brott.

7.2.2 Skadestnd p grund av brott

Nr det gller enskilda ansprk som grundas p brott som hr un
der allmnt tal r klagaren skyldig att fra talan fr mlsgan
dens rkning om det kan ske utan vsentlig olgenhet (RB 22:2).
Mlsganden ska underrttas om detta (frunderskningskung
relsen 13 a frsta stycket). Om mlsgandeansprk anmls fr
klagaren yrka kvarstad om frutsttningarna fr en sdan tgrd
r uppfyllda. Dremot r klagaren inte behrig att anska om
verkstllighet hos Kronofogdemyndigheten. klagaren ska bara
informera mlsganden om att denne sjlv mste anska om verk
stllighet och underrtta honom eller henne om kvarstadsbeslutet
(Lindberg 2009, s. 364).
Om misstankarna gller systematiska bedrgerier, till exempel
fakturabedrgerier, r det ofta ett stort antal enskilda fysiska och
juridiska personer som anmler mlsgandeansprk p grund av
att de har lidit ekonomisk skada. Nr det finns misstankar om
bidragsbrott kan Frskringskassan, eller ngon annan bidrags
givande myndighet, ha nskeml om att klagaren fr talan om
skadestnd. Om klagaren inte fr talan kan det f till fljd att det
inte gr att f fram en exekutionstitel till den dag d husrannsak
ningarna ska genomfras. De regler som gller fr Frskrings
kassan innebr att ett terkravsfrfarande tar tid. Vidare anm
ler Skatteverket mlsgandeansprk om det finns misstankar om
bedrgerier avseende ROT- och RUT-avdrag. klagaren kan, till
skillnad frn vad som r fallet vid ett terkravsfrfarande, fra ta
lan om skadestnd mot fretrdarna fr det bolag som har tagit
emot de medel som Skatteverket har betalat ut.
Det br tillggas att det i en promemoria frn Finansdepartemen
tet, som nyligen remissbehandlats, fresls att terkrav av ROToch RUT-utbetalningar ska kunna bli freml fr betalningssk
ring. De nya reglerna fresls brja glla den 1 januari 2015.

7.2.3 Skatter med mera som kan bli freml fr

snabbrestfring eller betalningsskring
Nr Skatteverket har anmlt misstankar om skattebrott och bok
fringsbrott har skatteutredningen i regel kommit s lngt att det
finns underlag fr att begra betalningsskring. Ocks nr ngon
104

Br rapport 2014:10

annan har anmlt brott, och misstankarna gller en helt annan

typ av brottslighet, br det alltid kontrolleras om det finns obe
talda skatter som r freml fr uppbrd (skatten har faststllts,
men indrivning har nnu inte begrts) och kan snabbrestfras.
Snabbrestfring innebr att skulderna lmnas tidigare n normalt
till Kronofogdemyndigheten (skattefrfarandelagen, SFL 70:2 p.
2). Nr detta frfarande anvnds kan indrivning begras utan att
en uppmaning att betala frst skickas till den betalningsskyldige.
ven om revision eller annan granskning inte pgr br till
gngsutredarna kontrollera hos Skatteverket om det finns skatte
skulder som inte har faststllts. Vidare br utredarna ta reda p
om Skatteverket anser att det r mjligt att utverka betalnings
skring och om frutsttningarna fr ett interimistiskt beslut, dvs.
beslut om betalningsskring utan att den som tgrden riktar sig
mot frst hrs, r uppfyllda. Det r i detta sammanhang ocks vik
tigt att tnka p att en s resurskrvande tgrd som betalnings
skring endast blir aktuell om det finns tillgngar som kan skras.
Dessutom r det viktigt att kontrollera vad som framkommit vid
Skatteverkets borgenrsutredning. En sdan utredning gller gl
denrens ekonomiska frhllanden och liknar i vissa avseenden
den utredning som grs under en frverkandeutredning.

7.2.4 Tullverkets fordringar

Kontroller motsvarande de som grs hos Skatteverket br gras
ocks hos Tullverket, som i sin beskattningsverksamhet har mj
lighet att begra snabbrestfring och utverka betalningsskring.
Vidare r bestmmelserna om frverkande tillmpliga nr det gl
ler brott som ska utredas av Tullverket (smugglingslagen 1617 ).
Till detta kommer att grov smuggling r ett frverkandeutlsande
brott.

7.2.5 Felaktiga utbetalningar frn vlfrdssystemet

Nr det finns misstankar om bidragsbrott ska kartlggningen all
tid omfatta Frskringskassans, och i frekommande fall andra
bidragsgivande myndigheters, krav p terbetalning. Ocks Ar
betsfrmedlingen och Pensionsmyndigheten m.fl. har en skyldig
het att anmla brott om det kan misstnkas att brott enligt bi
dragsbrottslagen (2007:612) har begtts. Om oriktiga uppgifter
har lmnats om till exempel funktionsnedsttningar, skador av
olika slag eller inkomstfrhllanden, och klagaren bedmer att
uppst eller grov oaktsamhet kan styrkas, kan den misstnktes till
gngar skras snabbt om kvarstad utverkas i brottmlet.
ven om ngon annan n Frskringskassan har anmlt brott
br det kontrolleras om kassan har ngra fordringar p den miss
tnkte. Det frekommer att en utredning om terkrav har pbr

105

Br rapport 2014:10

jats nr en frunderskning som gller ngon annan typ av brotts

lighet inleds eller att en exekutionstitel redan har utverkats.
Exempel p missbruk av trygghetssystemen
Oriktiga uppgifter om funktionsnedsttningar, sjukdomar, in
komst- och boendefrhllanden m.m. har i stor omfattning visat
sig ligga till grund fr utbetalningar frn Frskringskassan (Br
2011:12 och SOU 2012:6). Om Frskringskassan fr knnedom
om att oriktiga uppgifter ligger till grund fr utbetalningar av till
exempel assistansersttning kan ersttningen dras in och felaktiga
utbetalningar terkrvas sedan kassan gjort en egen utredning som
visar att det finns skl fr detta.
Ett annat exempel p missbruk av trygghetssystemen gller ut
betalningarna av underhllsstd. Nr frldrarna inte bor, eller
pstr att de inte bor tillsammans, utbetalar Frskringskassan ef
ter anskan frn den frlder hos vilken barnet eller barnen bor
underhllsstd till honom eller henne om underhllsskyldigheten
inte fullgrs. Det belopp som den andra frldern ska betala till
kassan bestms d utifrn hans eller hennes faststllda taxerade
inkomst, medan fullt underhllsstd, fr nrvarande 1273 kro
nor per mnad och barn, utbetalas till bofrldern. Om det gr att
visa att den frlder som har frsrjningsskyldighet har en hgre
betalningsfrmga n vad som har uppgetts kan Frskringskas
san besluta om hjning av det belopp som ska betalas till kassan
(socialfrskringsbalken, SFB 19:3439). En frutsttning r att
den taxerade inkomsten har hjts av Skatteverket.

7.2.6 Nrmare om kontrollen

hos Kronofogdemyndigheten
Det ska alltid kontrolleras om den misstnkte har skulder som
r freml fr verkstllighet. Om detta r fallet ska det anteck
nas vilken typ av skulder det r och till vilket belopp de uppgr.
Drutver br det kontrolleras om det finns ngra renden om
betalningsfrelggande hos Kronofogdemyndigheten, d renden
av detta slag r ett tecken p att verkstllighet i enskilda ml kan
komma att begras inom en snar framtid. Vidare r det viktigt att
ta reda p hur lngt indrivningsrendena har kommit, till exempel
om ngon del av fordringsbeloppet har skerstllts genom utmt
ning eller om indrivning nyligen har begrts. I det senare fallet br
det noteras om den tid inom vilken gldenren bereds tillflle att
betala innan verkstllighet sker, den s kallade avitiden, har gtt
till nda (UB 4:12 frsta stycket).
Under kartlggningsarbetet r det genom kontakterna med Kro
nofogdemyndigheten och Skatteverket ocks viktigt att frska f
klarhet i om personen brukar betala nr indrivning har begrts
eller om skulderna av ngot annat skl kan falla bort. Kan det

106

Br rapport 2014:10

till exempel tnkas att exekutionstiteln kommer att upphvas fre

tillslaget? Vidare r det viktigt att ta reda p om den misstnkte
eller bolag med anknytning till honom eller henne har frsatts i
konkurs eller om det r troligt att detta sker inom en snar framtid.
Frgan om det kan antas att konkurs intrffar r viktig, eftersom
tillgngarna om det blir konkurs ska omhndertas av den som ut
ses till konkursfrvaltare. Utmtning, kvarstad och betalningssk
ring fr inte verkstllas om gldenren har frsatts i konkurs (kon
kurslagen, KonkL 3:7).

7.2.7 Betalningsansprk mot tredje man

Nr egendom har placerats hos nrstende eller bulvaner r det
viktigt att ta reda p om dessa personer har ngra skulder som r
eller kan bli freml fr verkstllighet hos Kronofogdemyndighe
ten inom en snar framtid. Det r emellertid inte srskilt vanligt att
tillgngsbulvaner, fysiska eller juridiska personer, har egna skulder.
Syftet med att anlita bulvaner av detta slag r att skydda sin egen
dom mot utmtning.
I praktiken r det svrt att bevisa dold gandertt nr det gl
ler till exempel en bil eller en fastighet som har registrerats p en
bulvan. Det r drfr en frdel om ngon form av betalningsan
sprk gr att gra gllande direkt mot den eller de personer som
misstnks vara bulvaner fr den som egentligen ger egendomen.
Frverkande
Talan om utvidgat frverkande mot annan n den som talet rik
tar sig mot kan enligt 3 lagen (2008:369) om frfarandet vid fr
verkande av utbyte av brottslighet i vissa fall vckas frst nr do
men i mlet om det frverkandeutlsande brottet har vunnit laga
kraft. I praktiken frs det drfr inte ngon talan mot tredje man.
ven nr det gller andra former av frverkande kan frverkan
deansprk riktas mot fler personer n den misstnkte. Detta gl
ler bland annat den som efter brottet frvrvat egendomen genom
gva. Det r emellertid ven i dessa fall sllsynt att frverkandean
sprk riktas mot tredje man.
Fretrdaransvar fr skatter med mera
Skatteverket har mjlighet att utverka s kallat sidoansvar fr
fretrdarna fr juridiska personer. Nr det gller handelsbolag r
betalningsansvaret strikt och faststlls genom beslut av Skattever
ket. I frga om andra juridiska personer krvs att uppst eller grov
aktsamhet kan styrkas fr att frvaltningsrtten ska kunna besluta
om personligt betalningsansvar.
terbetalning av assistansersttning
Frskringskassans mjligheter att besluta om terkrav av assistans
ersttning har den 1 juli 2013 utvidgats till att avse ocks den fr
107

Br rapport 2014:10

skrades frmyndare, annan stllfretrdare eller den till vilken er

sttningen har betalats ut, dvs. assistansanordnaren (SFB 108:9 a).

7.2.8 tervinning m.m. vid konkurs

Om konkurs intrffat eller kan antas vara nra frestende r det
viktigt att analysera vad som hnder med olika fordringsansprk
under en konkurs. Detta gller ocks mjligheterna att agera fr
att brottsutbyten ska kunna terfras till konkursboet och p s
stt komma borgenrerna till del.
Konkursfrvaltarens uppgift r att se till att all egendom som in
gr i boet omhndertas och realiseras och att de medel som infly
ter frdelas mellan borgenrerna enligt bestmmelserna i frmns
rttslagen. Vidare kan frvaltaren fra talan om tervinning nr
det gller rttshandlingar som har skett viss tid fre konkursen.
Den som r nrstende till konkursgldenren kan till exempel bli
skyldig att lmna tillbaka gvor som har mottagits under de tre se
naste ren (KonkL 4:6). Dessutom kan frvaltaren fra talan om
terbring av olovlig vinstutdelning eller annan olovlig utbetal
ning frn bland annat aktiebolag (KonkL 7:5 p. 3).
En konkurs innebr ocks att utmtning som har skett inom
tre mnader efter det att konkursanskan gavs in ska tervinnas
(KonkL 4:13). Om en utmtning ska g tillbaka r borgenren
hnvisad till att bevaka en oprioriterad fordran i konkursen. Fr
verkandefordringar m.m. r s kallade efterstllda fordringar och
har allts smre stllning n till exempel skatter som inte har be
talats och skulder till leverantrer. Nr det gller vrdefrverkan
den och fretagsbot r staten berttigad till utdelning frst sedan
alla andra borgenrer ftt full betalning (frmnsrttslagen 19 ).
Fordringar som ligger till grund fr kvarstad eller betalningssk
ring kan, ven om fordringsansprket nnu inte har faststllts, be
vakas i en konkurs. En annan sak r att skerhetstgrder, till skill
nad frn vad som gller fr utmtning, inte medfr frmnsrtt.
Kvarstad eller betalningsskring kan emellertid i ett enskilt fall ha
utmtningsverkan. Om den egendom som belagts med kvarstad
eller betalningsskrats senare har utmtts fr en annan fordran n
betalningsskrings- eller kvarstadsfordringen har den samma stll
ning i frmnsrttshnseende som utmtningsfordringen, det vill
sga frmnsrtt i den egendom, i vilken verkstllighet skett (UB
16:15 andra stycket).
Att tnka p nr lnegarantibedrgerier misstnks
Lnsstyrelsen i Stockholm, Skatteverket, Frskringskassan, Eko
brottsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten representerad av
Tillsynsmyndigheten i konkurser har tillsammans tagit fram en
rapport Missbruk av statlig lnegaranti, 2011. Rapporten visar att
lnegaranti i ett stort antal fall har utbetalats till personer som inte

108

Br rapport 2014:10

utfrt ngot arbete i det fretag som gtt i konkurs. I andra fall
har utbetalningarna varit fr hga p grund av att oriktiga upp
gifter lmnats om anstllningsfrhllanden m.m. Konkursfrval
tarna har beslutat om lnegaranti, d bland annat falska kontroll
uppgifter och osanna anstllningsavtal har beropats. Dessutom
har det vid ngra tillfllen visat sig att frvaltarens namnteckning
p beslutet om lnegaranti var frfalskad.
Ett beslut frn lnsstyrelsen om terkrav utgr en exekutionstitel
som kan ligga till grund fr verkstllighet. Fr att ett sdant beslut
ska kunna fattas krvs i regel att dom har meddelats i ett brottml
eller att domstol efter talan av Tillsynsmyndigheten i konkurser
har faststllt att arbetstagaren inte r berttigad till lnegaranti.
Nr det finns misstankar om brott har klagaren mjlighet att
fra talan om skadestnd fr lnsstyrelsens rkning. Om klaga
ren gr detta kan flera personer bli terbetalningsskyldiga om de
har delat p den ln eller annan ersttning som har utbetalats av
lnsstyrelsen. Det har visat sig att det frekommer att personer,
som med std av falska anstllningsavtal har uppgivit sig vara an
stllda i ett fretag som gtt i konkurs, endast har ftt en mindre
del av de medel som betalats ut. Ersttningen frn lnegarantin
har i vrigt gtt till huvudmnnen, dvs. till de personer som har
sttt fr upplgget.

7.3 Vad krvs fr att f

fram en exekutionstitel?
Innan en exekutionstitel kan utverkas mste vanligtvis flera oli
ka frgor utredas hos de brottsutredande myndigheterna och de
myndigheter, vars fordringsansprk det r aktuellt att skerstlla.
Genom ett nra samarbete mellan berrda myndigheter finns det
goda frutsttningar att hitta det mest effektiva sttet att i det en
skilda fallet skra tillgngar.

7.3.1 Frverkande med mera

Vilka frutsttningar som mste vara uppfyllda fr att f till stnd
ett beslut om frverkande varierar beroende p vilken typ av fr
verkandeansprk som det r frga om. Om det r aktuellt med
utvidgat frverkande mste det gras en omfattande ekonomisk
utredning. Det mste d underskas om skillnaden mellan fr
vrvsfrmgan och innehavet av tillgngar r s stor att tillgngar
na inte grna kan ha frvrvats p laglig vg. Vidare r det viktigt
att tnka p att det kan vara svrt att visa att frutsttningarna fr
ett sakfrverkande r uppfyllda. klagaren kan drfr ha anled
ning att framstlla ett alternativt yrkande om vrdefrverkande.

109

Br rapport 2014:10

Utbyte av brott
Utbyte av brott ska frklaras frverkat om det finns ett direkt
samband med brottet om det inte r uppenbart oskligt. Nr den
na bedmning grs ska det bland annat beaktas om det finns an
ledning att anta att skadestndsskyldighet i anledning av brottet
kommer att dmas ut (BrB:36:11 a).
Ekonomiska frdelar frn nringsidkare
Om det har uppkommit ekonomiska frdelar fr nringsidkaren
till fljd av ett brott som har begtts i utvningen av nringsverk
samhet ska vrdet drav frklaras frverkat om det inte r osk
ligt och det inte r mjligt med vanligt frverkande eller annars
r srskilt freskrivet. Nr denna bedmning grs ska bland an
nat beaktas om det finns anledning att anta att annan betalnings
skyldighet som svarar mot de ekonomiska frdelarna av brottet
kommer att lggas nringsidkaren eller annars fullgras av denne
(BrB 36:4).
Utvidgat frverkande
Frverkande av utbyte av brottslig verksamhet (BrB 36:1 b) kan
ske nr det gller brott fr vilket fngelse i sex r eller mer in
gr i straffskalan och brottet har varit av beskaffenhet att kun
na ge utbyte. Vidare gller detta de brott som rknas upp i den
kompletterande brottskatalogen. Det br tillggas att vinningen
av skattebrott, trots att grovt skattebrott inte utgr ett frverkan
deutlsande brott, kan beaktas inom ramen fr den prvning som
ska gras nr en person har gjort sig skyldig till ett frverkan
deutlsande brott, till exempel grovt narkotikabrott (NJA 2010
s. 374).
Frverkande av utbyte av brottslighet blir aktuellt om det inte
r mjligt att f till stnd ett beslut om vanligt frverkande och
det inte r oskligt. Nr denna bedmning grs ska hnsyn bland
annat tas till om annan betalningsskyldighet har lagts den tillta
lade. Vid utvidgat frverkande behver den egendom som frver
kas inte utgra utbyte av ett specifikt brott. Det r tillrckligt att
klagaren kan visa att det framstr som klart mera sannolikt att
egendomen utgr utbyte av brottslig verksamhet n att s inte r
fallet. klagaren mste allts visa att den misstnkte inte haft eko
nomiska mjligheter att frvrva egendomen p ngot annat stt
n genom pengar som kommer frn brott. Det fr inte finnas ngra
andra rimliga frklaringar till innehavet av viss egendom.
Under en frverkandeutredning r det inte egendomens frslj
ningsvrde som ska uppskattas, utan vrdet vid den tidpunkt d
egendomen frvrvades. Vidare gller att bevisning som kan ha
betydelse fr utredning om frverkande av utbyte av brottslig
verksamhet fr efterforskas vid husrannsakan (RB 28:1) och sk
ras genom beslag (RB 27:1).

110

Br rapport 2014:10

Fretagsbot
En frutsttning fr att ett beslut om fretagsbot ska kunna med
delas r att brott har begtts i utvningen av nringsverksamhet
och att brottet inte har varit riktat mot nringsidkaren (BrB 36:7).
Vidare krvs det att nringsidkaren inte har gjort vad som skligen
ska kunna krvas fr att frebygga brottsligheten eller att brottet
har begtts av en person i ledande stllning eller en person som
annars haft ett srskilt ansvar fr tillsyn eller kontroll av verksam
heten.
Kvarstad fr skadestnd och frverkandeansprk med mera
Om en person r skligen misstnkt fr brott och det finns risk att
han eller hon avviker eller gr egendom otkomlig fr verkstllig
het fr tingsrtten besluta om kvarstad p ett belopp som motsva
rar det fordringsansprk som grs gllande i brottmlet (RB 26:1).
Detta gller svl ersttning till mlsganden som vrdefrver
kanden och fretagsbot. Vidare ska det, liksom vid all tvngsme
delsanvndning, gras en proportionalitetsbedmning. Kvarstad
fr beslutas endast om sklen fr tgrden uppvger det intrng
eller men i vrigt som tgrden innebr fr den misstnkte eller
ngot annat motstende intresse.

7.4 Obetalda skatter och avgifter

Ett beskattningsbeslut kan ligga till grund fr utmtning (UB 3:1
p. 6 och 3:24) och ska, om beloppet inte har betalats i rtt tid,
verlmnas till Kronofogdemyndigheten fr indrivning. Detta gl
ler ven om beslutet inte har vunnit laga kraft (UB 3:23 tredje
stycket).

7.4.1 Sidoansvar
Sidoansvar innebr att mer n en person lggs betalningsskyldig
het fr en och samma skatt (prop. 2010/11:165 s. 904 f.). Nr det
r mjligt att utverka sdant ansvar r det angelget att frutstt
ningarna fr betalningsskring hos fretrdarna utreds. Mnga
gnger finns det en ptaglig risk fr att fretrdarna undandrar
sig betalning. De har ofta tagit ut vinst frn det eller de fretag dr
brotten har begtts. Vidare r det inte ovanligt att bolagen har gtt
i konkurs nr frunderskning inleds.
Frutsttningarna fr fretrdaransvar fr juridiska personers
skatter och avgifter och hur frfarandet gr till nr sdant ansvar
utverkas regleras i skattefrfarandelagen (SFL 59:12-21). Betal
ningsskyldighet fr fretrdare fr till exempel ett aktiebolag el
ler en ekonomisk frening, beslutas av frvaltningsrtten p ans
kan av Skatteverket och krver att uppst eller grov oaktsamhet
kan styrkas. Nr det gller bolagsmnnen i ett handelsbolag r det
111

Br rapport 2014:10

dremot Skatteverket som beslutar om betalningsansvar, och det

finns inte ngra subjektiva rekvisit som mste vara uppfyllda (SFL
59:11).

7.4.2 Betalningsskring
Om betalningsskyldigheten fr skatter m.m. inte r faststlld fr
betalningsskring beslutas om det r sannolikt att betalningsan
svar kommer att faststllas till det belopp som yrkas och det finns
en ptaglig risk fr att den som r betalningsskyldig drar sig un
dan skyldigheten att betala. Det krvs ocks att den tidsperiod
som betalningsskyldigheten avser har gtt till nda och att det r
frga om betydande belopp (SFL 46:68 och tullagen 1 kap. 8 ).
Vidare fr betalningsskring bara beslutas om sklen fr tgrden
uppvger det intrng eller men i vrigt som beslutet innebr fr
den som det gller eller fr ngot annat motstende intresse (pro
portionalitetsprincipen).
Fr att en fretrdare fr en juridisk person ska kunna bli fre
ml fr betalningsskring mste det finnas sannolika skl fr att
skatterna kommer att faststllas mot den juridiska personen och
att fretrdaransvar dms ut.

7.4.3 terkrav av ROT- och RUT-utbetalningar

Nr det gller felaktiga utbetalningar, p grund av att oriktiga
uppgifter har lmnats som underlag fr skattereduktion vid bygg
nadsarbeten och hushllsnra tjnster, kan Skatteverket besluta
om terkrav. Ett beslut om terkrav av ROT- och RUT-utbetal
ningar kan enligt 14 och 23 lagen (2009:194) om frfarandet vid
skattereduktion, till skillnad frn vad som gller vid terkrav av
felaktiga utbetalningar av bland annat assistansersttning, sjuker
sttning eller bostadsbidrag, ligga till grund fr verkstllighet hos
Kronofogdemyndigheten utan att en srskild exekutionstitel frst
mste utverkas.
Om det finns misstankar om bedrgeri ingr det i Skatteverkets
rutiner att gra en brottsanmlan. klagaren kan d utverka kvar
stad fr Skatteverkets mlsgandeansprk. Skatteverket anmler i
normalfallet sina ansprk p ersttning frst nr frunderskning
en har kommit s lngt att klagaren kan bedma mot vem eller
vilka som en talan om skadestnd kan fras. I brottml kan, till
skillnad frn nr Skatteverket beslutar om terkrav, flera personer
bli terbetalningsskyldiga.

7.5 Frskringskassans fordringar

Om Frskringskassans utredning visar att utbetalningar har skett
p grund av att oriktiga uppgifter har lmnats kan kassan besluta
112

Br rapport 2014:10

om terkrav. Nr ett sdant beslut meddelas fr personen 30 dagar

p sig att betala skulden. Om betalning inte sker inom denna tids
frist mste Frskringskassan anska om betalningsfrelggan
de hos Kronofogdemyndigheten fr att f fram en exekutionsti
tel. Frst nr ett utslag har meddelats i den summariska processen
eller betalningsskyldigheten faststllts av allmn domstol, sedan
frelggandet bestritts av den som kravet riktar sig mot, finns det
ett beslut som kan ligga till grund fr utmtning. Hrtill kommer
att i de fall d omprvning av beslutet om terkrav begrs eller om
beslutet verklagas gr Frskringskassan i regel inte vidare med
indrivningsrendet frrn det finns ett slutligt avgrande. Detta
beror p att det finns risk fr tv parallella tvister, en i allmn fr
valtningsdomstol och en i allmn domstol.
Tidigare kunde ett beslut av allmn frvaltningsdomstol om
terbetalningsskyldighet ligga till grund fr verkstllighet. I NJA
2013 s. 413 har Hgsta domstolen, dr Kronofogdemyndighetens
beslut i verkstllighetsrenden kan prvas, frngtt sin tidigare
praxis. I det nya avgrandet har det ansetts att ett sdant beslut,
som meddelats sedan Frskringskassans beslut har verklagats,
inte utgr en exekutionstitel om myndighetsbeslutet inte r ett s
dant beslut.

7.5.1 Betalningsfrelggande har meddelats

I de fall ett beslut om terkrav inte r freml fr verkstllighet,
sedan mlet hos Kronofogdemyndigheten terkallats efter avslu
tad tillgngsunderskning, kan Frskringskassan p nytt anska
om utmtning. En frutsttning fr att kassan ska gra detta r
att man fr information om att det finns tillgngar som kan anvi
sas fr utmtning.

7.5.2 Srskilda regler fr underhllsstd

Nr det gller underhllsstd ska det tillggas att indrivningen av
sdana fordringar handlggs som allmnt ml. Detta innebr att
verkstllighet hos Kronofogdemyndigheten, till skillnad frn ter
kravsbesluten som utgr enskilda ml, kan ske utan att en srskild
exekutionstitel frst mste utverkas.

7.6 Behovet av att tillgngar kan

skras i anslutning till tillslaget
I regel r det angelget att interimistiska beslut om kvarstad eller
betalningsskring kan verkstllas i anslutning till att husrannsak
ningarna genomfrs. Om kvarstad ska verkstllas r ett alternativ
att klagaren i stllet fr att utverka kvarstad lmnar direktiv till

113

Br rapport 2014:10

polisen om att egendom som ptrffas vid tillslaget ska tas i fr

var. Vidare r det inte ndvndigt med skerhetstgrder om den
misstnkte har skulder som r freml fr verkstllighet till ett
belopp som verstiger vrdet av knda tillgngar. Det kan emel
lertid ven i denna situation finnas skl som gr att kvarstad el
ler betalningsskring br utverkas. Nr klagaren, Skatteverket
eller Tullverket tar stllning till detta mste det beaktas att inte
rimistiska beslut ska verkstllas med strsta skyndsamhet och att
gldenren inte behver underrttas fre frrttningen. Vidare r
det en frdel att det r ett specialverkstllighetsteam, ett team hos
Kronofogdemyndigheten som arbetar med srskild inriktning mot
ekonomisk och organiserad brottslighet (ett S-team), som alltid
ansvarar fr verkstlligheten av betalningsskringar. Handlgg
ning p S-teamet blir ocks aktuell vid kvarstad eller utmtning
nr det finns misstankar om organiserad brottslighet eller allvarlig
ekonomisk brottslighet.
Den tidpunkt vid vilken det r viktigt att exekutionstitlar har
utverkats kan ocks vara nr beslag avseende vrdefull egendom
ska hvas eller nr strre utbetalningar ska ske frn skattekontot.
Utbetalningarna r i vissa fall en fljd av beslut om terkrav av fel
aktigt utbetalda ersttningar frn vlfrdssystemet.

7.7 Frfarandet hos

Kronofogdemyndigheten
Det r angelget att planeringen av den kommande verkstllighe
ten innefattar hur anskan om verkstllighet, som ska innehlla en
kopia av domstolens beslut om kvarstad eller betalningsskring,
snabbt kan ges in till Kronofogdemyndigheten. Om kvarstad fr
mlsgandens rkning har utverkats r det dessutom viktigt att
tnka p att det endast r mlsganden som r behrig att anska
om verkstllighet. Erfarenheterna visar att det inte r ovanligt att
mlsganden inte har frsttt att han eller hon sjlv mste ge in en
anskan till Kronofogdemyndigheten. Vidare frekommer det att
mlsganden inte srskilt upplyser myndigheten om att egendom
har tagits i frvar av klagaren.
Frutom verkstllighet hos de personer som r misstnkta fr
brott r det vanligt att betalningsskring ska ske ocks hos juri
diska personer. Vidare ska kvarstad och utmtning ofta verkstllas
p flera platser samtidigt. Det r drfr angelget att de brottsutre
dande myndigheterna alltid har kontakt med Kronofogdemyndig
heten fre tillslaget s att verkstlligheten kan frberedas och sam
ordnas. Nr det gller kvarstad och utmtning ska det tillggas att
det r viktigt att den information som lmnas till Kronofogdemyn
digheten visar att det finns skl att flytta handlggningen till ett
S-team om gldenrerna inte redan handlggs av ett sdant team.

114

Br rapport 2014:10

7.7.1 Kvarstad och betalningsskring

Nr det r aktuellt med kvarstad r det inte lika vanligt som vid
betalningsskring att ett interimistiskt beslut utverkas. Detta beror
p att klagaren har mjlighet att ta all egendom som kan belg
gas med kvarstad, ven fast egendom, i frvar i avvaktan p att
kvarstad utverkas hos tingsrtten.
Frvarstagande enligt 26 kap. 3 RB
Bestmmelserna om klagarens mjligheter att gra ett frvarsta
gande, som r ett frstadium till kvarstad, kan anvndas fr att s
kerstlla svl mlsgandeansprk som utvidgat frverkande och
vanliga frverkanden m.m. Om den egendom som tillhr den
misstnkte tas i frvar ska verkstllighet hos Kronofogdemyndighe
ten ske frst nr det finns ett beslut om kvarstad. Detta gller ocks
om den egendom som ptrffas tas i beslag fr att skra bevisning.
I detta sammanhang br det nmnas att ven granskningsleda
ren hos Skatteverket eller Tullverket har befogenheter att ta egen
dom i frvar. Detta gller emellertid endast ls egendom. Hrtill
kommer att skatteutredningen mste ha kommit lngt. Om en an
skan om betalningsskring inte lmnas in till frvaltningsrtten
senast inom fem dagar efter det att ett frvarstagande har gjorts
mste egendomen lmnas tillbaka (SFL 46:12). I regel anvnds
drfr mjligheten att ta egendom i frvar i avvaktan p betal
ningsskring endast nr Skatteverket vid en revision eller en bevis
skring ramlar ver vrdefull egendom.

7.8 Utmtning
Nr en utmtningsfrrttning ska ske r det viktigt att det i frvg
klarlggs att frutsttningarna fr att Kronofogdemyndigheten
ska ha rtt att g in i gldenrens bostad r uppfyllda och att gl
denren inte behver underrttas i frvg. Tilltrdet till bostaden
mste st i rimlig proportion till verkstllighetsrendet.
Om Kronofogdemyndigheten bedmer att det freligger srskil
da skl r det tilltet fr myndigheten att bereda sig tilltrde till en
bostad i innehavarens frnvaro (UB 2:17 andra stycket). Srskilda
skl kan vara att ngon egendom inte har ptrffats vid tidigare
utmtningsfrsk, att gldenren p heder och samvete uppgivit
att han eller hon inte ger ngon egendom eller att en tidigare ut
satt frrttning har stllts in p grund av att gldenren inte var
hemma och inte heller drefter hrt av sig till myndigheten. Om
polisen i ngon av dessa situationer lmnar information om att
vrdefull egendom ptrffats samtidigt som skulderna r relativt
stora r i regel frutsttningarna fr att myndigheten ska ha rtt
att ta sig in i bostaden uppfyllda. Nr ett tillslag gt rum r glde
nren vanligtvis inte hemma nr Kronofogdemyndigheten genom

115

Br rapport 2014:10

fr sin frrttning. Han eller hon har d i regel anhllits eller tagits
med till frhr.
Frrttning fr genomfras ven om ngon underrttelse om
mlet inte har lmnats om det finns risk att egendom frsvinner
eller frstrs eller om saken av ngot annat skl r brdskande
(UB 4:12 andra stycket). Detta gller ocks om gldenren saknar
knt hemvist och Kronofogdemyndigheten inte tidigare har kun
nat klarlgga var personen vistas. Det blir aktuellt med verkstl
lighet utan att gldenren underrttas om mlet nr Skatteverket
eller Tullverket begr snabbrestfring eller om klagaren eller n
gon annan borgenr har visat p omstndigheter som innebr att
det finns risk att verkstlligheten saboteras.

7.8.1 Distansutmtning nr beslag hvs

Om beslag ska hvas eller kvarstad har utverkats efter det att
egendom har tagits i frvar kan utmtning av den egendom som
har omhndertagits av de brottsutredande myndigheterna verk
stllas genom vad som brukar kallas distansutmtning (UB 4:7).
Nr verkstlligheten sker p detta stt fattas beslutet om utmt
ning, kvarstad eller betalningsskring vid ett telefonsamtal (UB
16:13 och SFL 69:15). Den myndighet som frvarar egendomen
frbjuds d att lmna ut egendomen till ngon annan n Krono
fogdemyndigheten. Drefter skerstlls utmtningen, kvarstaden
eller betalningsskringen genom att Polisen, eller i frekommande
fall annan myndighet dr egendomen frvaras, delges ett frbuds
meddelande.
I varje enskilt fall mste det bedmas om det r lmpligt att gra
en distansutmtning eller om personal frn Kronofogdemyndig
heten ska bege sig till den myndighet dr egendomen frvaras. Vi
dare ska Kronofogdemyndigheten alltid gra en egen bedmning
av om frutsttningarna fr utmtning r uppfyllda och p vilket
stt verkstlligheten ska genomfras.

7.9 Omprvning med

mera av exekutionstiteln
Beslut om kvarstad kan bli freml fr omprvning hos tingsrt
ten, och betalningsskring hos frvaltningsrtten. Beslut om kvar
stad och betalningsskring kan ocks verklagas till hgre dom
stol. Om inhibition (frbud mot fortsatt verkstllighet) meddelas
mste verkstlligheten avbrytas. Ett frbud mot fortsatt verkstl
lighet innebr att ytterligare egendom inte kan skras, men den
egendom som redan har belagts med kvarstad eller betalningssk
rats frblir detta i avvaktan p att det senare bestms om tgrden
ska best eller upphvas helt eller till viss del. Om exekutionstiteln

116

Br rapport 2014:10

upphvs mste dremot den egendom som har belagts med kvar
stad eller betalningsskrats genast lmnas tillbaka om domstolen
inte har frordnat om ngot annat. Vid utmtning gller delvis
andra regler.

7.9.1 Verkan av att beslut om kvarstad

eller betalningsskring upphvs
Om en kvarstad upphvs mste Kronofogdemyndigheten, ven
om klagaren har verklagat beslutet, i regel lmna tillbaka den
egendom som har belagts med kvarstad, utan att frst avvakta
att beslutet vinner laga kraft. Endast om saken r tveksam och en
omedelbar tergng skulle medfra olgenheter som det r svrt
att avhjlpa om hgre domstol kommer till ett annat resultat kan
domstolen gra ett frordnande om att verkstlligheten inte ska g
tillbaka (UB 3:22 frsta stycket).
Ocks vid betalningsskring r huvudregeln att den egendom
som har skrats omedelbart ska lmnas tillbaka. Efter mnster
av de mjligheter som finns att hejda tergngen av kvarstad kan
domstolen besluta att detta inte ska ske frrn beslutet har vun
nit laga kraft (SFL 69:14). En frutsttning r att det r frga om
en svrbedmd rttsfrga och att det finns en ptaglig risk att en
omedelbar tergng av verkstlligheten medfr att prvningen i
hgre domstol i praktiken annars skulle sakna betydelse (prop.
1989/90:3 s. 33f. och 46).

7.9.2 Andra regler vid utmtning

Om en dom eller ett beslut som ligger till grund fr utmtning i
enskilt ml upphvs r huvudregeln att utmtt egendom inte ska
lmnas tillbaka frrn avgrandet har vunnit laga kraft (UB 3:22
frsta stycket fjrde meningen). Domstol kan emellertid besluta
att verkstllighetstgrderna omedelbart ska g tillbaka om det
freligger starka skl. Det blir till exempel aktuellt om betydande
olgenhet uppstr om utmtningen tills vidare ska best (prop.
1980/81:8 s. 334f.).
Huvudregeln, att egendomen inte ska lmnas tillbaka frrn
beslutet att upphva exekutionstiteln har vunnit laga kraft gl
ler inte i allmnna ml (UB 3:23 frsta stycket). Vidare medfr
anstnd med betalningen av skatter och avgifter (63 kap. SFL) att
den egendom som har utmtts i allmnna ml omedelbart mste
lmnas tillbaka (NJA 1989 s. 137).

7.10 Fordringen har faststllts

Det r viktigt att det inte uppstr ngot glapp nr domstolen i
samband med att brottmlet avgrs tar stllning till om ett beslut
117

Br rapport 2014:10

om kvarstad ska best. Av detta skl freskriver domstolen i regel

att kvarstaden ska best viss tid efter det att domen har vunnit laga
kraft. Syftet r att klagaren och mlsganden ska hinna anska
om utmtning innan kvarstaden upphr att glla. Om utmtning
inte kan verkstllas dessfrinnan r det meningslst att utverka
kvarstad.
Risk fr ett sdant glapp finns inte vid betalningsskring.
Skatteverket, eller i frekommande fall Tullverket, ska hos fr
valtningsrtten begra att beslutet upphvs p grund av att det
belopp som betalningsskringen gller fr drivas in (SFF 11:2 och
tullfrordningen 3 a ).

7.10.1 Frverkande med mera

I klagarnas rutiner ingr att yrka att beslut om kvarstad ska best
tv mnader efter det att domen i brottmlet har vunnit laga kraft
(M:s och EBM:s handbok Frverkande m.m. tgrder mot
ekonomiska frdelar av brott, s. 41). Att klagaren formulerar sitt
yrkande p detta stt r mycket viktigt d fordringar i brottml
som utgr srskild rttsverkan av brott inte fr verkstllas frrn
domen eller beslutet har vunnit laga kraft (UB 3:23 andra stycket).
Hrtill kommer att det tar tid innan Rikspolisstyrelsen begr in
drivning. Om det inte kommer in en begran om utmtning innan
kvarstaden upphr mste Kronofogdemyndigheten lmna tillbaka
den egendom som har belagts med kvarstad om personen i frga
inte har ngra andra skulder fr vilka utmtning kan ske.
Nr det gller sakfrverkande br det tillggas att egendom
som har frverkats ska sljas, eller i vissa fall frstras, av Poli
sen, eller annan myndighet som har verkstllt beslaget nr domen
har vunnit laga kraft. Bestmmelser om detta finns i 46 lagen
(1974:1066) om frfarande med frverkad egendom och hittegods
m.m. D den egendom som frverkas i regel har tagits i beslag fr
att skerstlla yrkandet om frverkande behver det i regel inte
ske ngon verkstllighet hos Kronofogdemyndigheten.

7.10.2 Rtt till skadestnd

Utdmda mlsgandeansprk kan ligga till grund fr utmtning
ven om domen inte har vunnit laga kraft (UB 3:6). Mlsgan
den, som sjlv mste anska om utmtning, kan allts gra det
ta s snart dom har meddelats. En kopia av domen frn Krono
fogdemyndigheten med en frga om han eller hon vill anska om
verkstllighet skickas emellertid inte ut frrn domen har vun
nit laga kraft (UF 2:3 andra stycket). Enligt 25 a frordningen
(1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml, m.m. r
det bara nr det gller fysiska personer som avgranden om ska
destnd ska skickas till Kronofogdemyndigheten.

118

Br rapport 2014:10

7.10.3 Skattefordringar
Om betalning inte har skett nr den fordran som har legat till
grund fr en betalningsskring har faststllts har Skatteverket, och
ocks Tullverket, mjlighet att begra verkstllighet utan att frst
skicka ut en betalningsuppmaning (SFL 70:2 p. 2 och indrivnings
frordningen 4 sista stycket). Skatteverket fr ven besluta om
tidigarelggning av frfallodag fr att f till stnd utmtning s
snabbt som mjligt (SFL 62:9 andra stycket).

Referenser
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Bidragsbrott och
skattebrott Vlfrdens dubbla kriminalitet. Rapport 2011:12.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Ds 2006:17 Utvidgat frverkande m.m.
Gregow T. (2011) Utskningsrtt, fjrde upplagan, 2011, s. 103
104 (Avbrytande av frfarandet och tergng av vidtagna tgr
der) och 389 f. (Frmnsrtt) Stockholm: Norstedts juridik.
Kronofogdemyndighetens handbok, Utmtning, KFM 901,
utgva 6, s. 420f. (Frmnsrtt) och 422f. (Frverkande m.m.
och Skadestnd till mlsganden).
Lindberg G. (2009). Straffprocessuella tvngsmedel nr och hur
fr de anvndas? andra upplagan, december 2008. Stockholm:
Thomson Reuters.
Promemoria frn Finansdepartementet, Frbttringar av
husavdragets fakturamodell, december 2013 (Fi 2013/4585).
Prop. 1980/81:8 Utskningsbalk s. 334 f. (Upphvande av
exekutionstiteln).
Prop. 1980/81:84 Fljdlagstiftning till utskningsbalken s. 217
221, 408f. och 426f. (Konkurrens mellan frverkande och
utmtning).
Prop. 1989/90:3 om ndringar i betalningsskringslagen s. 33f.
och 46 (Verkan av beslut om hvning).
Prop. 2002/03:49 Nya frmnsrttsregler s. 75f. och 152f.
(Efterstllda fordringar).
Prop. 2004/05:135 Utkade mjligheter att frverka utbyte av
och hjlpmedel vid brott m.m. s. 8687 (Utbyte av brott).
Prop. 2007/08:68 Frverkande av utbyte av brottslig verksamhet
s. 78f. (Frhllandet mellan frverkande och utmtning.).
Prop. 2010/11:165 Skattefrfarandet s. 904f. (Betalningsskring,
fretrdaransvar och andra s.k. sidoansvar).
Prop. 2012/13:1 utg. Omr. 9, ndring i socialfrskringsbalken.

119

Br rapport 2014:10

Slutrapport frn SAMEB-projektet i Stockholms ln den 30 no

vember 2011, Missbruk av statlig lnegaranti.
SOU 2012:6 tgrder mot fusk och felaktigheter med assistans
ersttning.
Walin G. m.fl., (2009). Utskningsbalken En kommentar.
Fjrde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.
klagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens handbok
Frverkande m.m. tgrder mot ekonomiska frdelar av brott,
utgva 3.
klagarmyndighetens handledning (RttsPM 2012:10) Ett nytt
arbetsstt utredning av frverkande m.m.

120

Br rapport 2014:10

Kapitel 8
Internationella perspektiv
kartlggning, samarbete
och instrument
Maria Becht, Kronofogdemyndigheten
Cecilia Faudot Karlsson, Tullverket
Jan Tibbling, Ekobrottsmyndigheten
Pierre Westn, Rikskriminalpolisen

121

Br rapport 2014:10

8.1 Inledning
Internationellt samarbete i brottsutredningar har blivit en avg
rande faktor fr att bekmpa organiserad grnsverskridande
brottslighet. I detta kapitel vill vi beskriva polis-, klagar- och tull
vsendets samt Skatteverkets, Frskringskassans och Kronofog
demyndighetens tillgngsinriktade arbete mot utlandet.
Utredningar stannar ofta inom den egna landsgrnsen av den
enkla anledningen att man inte knner till vilket std och bitrde
man kan f vid internationellt polis- eller klagarsamarbete. Sr
skilt aktuellt blir detta nr vi pratar om kriminellas brottsvinster,
dvs. brottsutbyte som omstts, dljs eller via till exempel bolag
flyttas utomlands och utom rckhll fr rttsvrdande svenska
myndigheter.
Om svensk polis eller tull griper en utlndsk grningsperson
med ett parti narkotika i en bil p svenska sidan av resundsbron
kan detta leda till omedelbara utrednings- eller underrttelsetgr
der via de internationella brottsbekmpande ntverk som Sverige
r medlem i.
Nr en brottsutredning startar kan betalningsskring aktualise
ras eller s finns det redan restfrda skulder hos Kronofogdemyn
digheten som r eller blir freml fr handrckning i ett annat
land. Skatteverket, Frskringskassan och Kronofogdemyndighe
ten har i olika stadier mjlighet att f reda p tillgngar utomlands
eller g p pengarna med assistans av utlndska kollegor.

8.2 Polisvsendets
internationella mjligheter
Det finns ett flertal organisationer, organ och verktyg som brotts
bekmpande myndigheter kan kontakta och anvnda inom ramen
fr sitt arbete att spra och terfra brottsvinster. Ntverk och
kontor finns i Sverige representerade p Rikskriminalpolisen (Fi
nanspolisen) samt Ekobrottsmyndigheten (Brottsutbytesfunktio
nen) och r: ARO Asset Recovery Office och CARIN Camden
Asset Recovery Inter-Agency Network.
Ntverkens huvudsakliga uppgift r att spra brottsutbyte, dvs.
leta efter kriminellas tillgngar som kan ha flyttats, verfrts elek

122

Br rapport 2014:10

troniskt eller investerats i princip var som helst i vrlden. Man fr

gar om grningspersonen ger fast egendom, lgenheter, fordon
eller btar i ett annat land eller om han eller hon r delgare i bo
lag eller liknande. Det kan ven i vissa fall glla bankinformation,
som utlndska konton, eller om ngon r dmd fr ngot brott.
Informationen kan tjna som underlag fr en kommande rttslig
hjlp till ett specifikt land i en pgende frunderskning, dr man
nskar frysa tillgngar p grund av brott (frverkande).
ARO-kontor finns i EU:s alla 28 medlemslnder och r inrtta
de p uppdrag av EU-kommissionen. CARIN fungerar ungefr p
samma stt, men r ett informellt ntverk fr informationsutbyte
mellan polis och klagare som arbetar operativt i renden kring
kriminellas tillgngar i annat land.
CARIN-ntverket, som grundades i Dublin 2004, har ett strre
antal medlemslnder som i huvudsak finns i Europa men ven ut
anfr. Medlemslnder utanfr EU r Australien, Georgien, Gib
raltar, Kanada, Guernsey, Island, Isle of Man, Israel, Jersey, Lux
emburg, Makedonien, Moldavien, Monaco, Montenegro, Norge,
Ryssland, Serbien, Turkiet, Israel, Sydafrika, Schweiz och USA.
Flera internationella institutioner och organisationer ssom Euro
just, Egmont Group, EU:s bedrgeribyr (OLAF) och FN r ob
servatrer inom CARIN, och sekretariatet r placerat vid Europol.
Bde ARO och CARIN samarbetar med andra regionala ntverk
kring efterforskande av tillgngar (brottsutbyte). Detta kommer
kort att beskrivas nedan.
GAFISUD Grupo de Accin Financiera de Sudamrica/Finan
cial Action Task Force of South America. Ntverket kallas ocks
RRAG (Red de Recuperacion de Activos). Ntverket har ett strre
antal lnder frn Latinamerika som medlemmar. Sekretariatet har
sitt ste i Argentina. Deras uppgift r att utbyta information om
fysiska och juridiska personer som rr exempelvis misstnkt pen
ningtvtt eller grova narkotikabrott och efterskande av tillgng
ar, dvs. tillgngar som har sitt ursprung i en brottslig verksamhet.
ARINSA Asset Recovery Inter-Agency Network of Southern
Africa. Ntverket r uppbyggt enligt ungefr samma principer
som CARIN, det vill sga fr efterskande av tillgngar. ARINSA
har sitt ste i Sydafrika med angrnsande lnder som medlemmar.
StAR The Stolen Asset Recovery Initiative. Internationella an
strngningar fr att terta brottsutbyte inom fretrdesvis korrup
tion, och terfra dess vrde till ursprungslandet. Nra samarbete
med Interpol, UNODC (United Nations Office on Drugs and Cri
me) och Vrldsbanken. Cirka 100 lnder r medlemmar.
CARIN arrangerar rliga mten som utmynnar i ett antal re
kommendationer till medlemmarna om hur ett effektivt brotts
utbytesarbete br bedrivas. Nedan fljer ngra tgrder som be
dms som viktiga i det hr sammanhanget.

123

Br rapport 2014:10

Effektiviteten av tgrder fr att ta ifrn kriminella deras

olagliga frtjnster br strkas. I alla strre utredningar br
fokus ligga p att terfra brottsutbyte dr s r mjligt.
Brottsbekmpande myndigheter ska verka fr att skapa
Joint Investigation Team/JIT, dr frunderskning bedrivs
inom tv eller flera lnder samtidigt inom omrdet fr ter
tagande av brottsutbyte.
Uppmuntra att utredningar och kartlggningar grs interna
tionellt. Detta fr att utreda faktiskt fretrdarskap fr bolag
dr man misstnker bulvanfrhllanden, s att de inte kom
mer undan lagfring.
ka medvetenheten hos utredande personal att hitta de kri
minella ntverkens svaga punkter dr de frsker undkomma
myndigheter och samarbeta operativt kring detta.
Inom Norden finns ett vl fungerande polisirt samarbetsavtal.
Detta innebr att det bde fr polis och klagare r mjligt att
begra bitrde med att hlla frhr i ett annat nordiskt land utan
rttslig hjlp. Frgor om tillgngar och besittningsfrhllanden
med mera kan stllas vid frhr ocks i andra lnder.
Enheten fr internationellt polissamarbete (IPO) p Rikskrimi
nalpolisen r kontaktpunkt fr samordning av Interpol-, Euro
pol- och Schengensamarbetet samt det nordiska polis- och tull
samarbetet kring sambandsmn. IPO arbetar efter single point
of contact-principen (SPOC) som betyder att polisen vnder sig
till IPO med begran om assistans i ngot avseende. IPO vljer i
sin tur vilken kanal de ska utnyttja. De polisira kanalerna erst
ter inte de mer judiciella, men utgr ett komplement och gr ofta
snabbt att anvnda bde fr polis och klagare.

8.3 klagarvsendets
internationella mjligheter
ven klagarvsendet har tillgng till CARIN och ARO. En v
sentlig skillnad frn vad som gller fr de polisira frfrgning
arna till ARO och CARIN r att frunderskning mste vara in
ledd. Vad gller CARIN fungerar samarbetet s att klagare eller
utredare i rendet kontaktar en CARIN-kontaktperson som sedan
stller frgan till sin motsvarighet i det land som berrs. klagaren
brukar f svar inom ngra dagar.
Varje land har utsett tv kontaktpunkter, en utredare och en
klagare. Det innebr att information som efterfrgas fre fr
underskning ska stllas till ARO eller CARIN p Finanspolisen.
Sverige r representerat i CARIN genom tv kontaktpersoner: dels
p Rikskriminalpolisen/Finanspolisen, dels vid Ekobrottsmyndig
heten/Brottsutbytesfunktionen.

124

Br rapport 2014:10

Samarbetet fungerar i praktiken s att klagare eller utredare i

ett rende dr frunderskning r vckt kontaktar ngot av de tv
svenska ARO-kontoren som sedan stller frgan till ARO-konto
ret i det land som berrs. Kontakten sker i enlighet med ett for
mulr p engelska (Annex A eller Annex B) och snds via Euro
pols skra kommunikationssystem SIENA. Svaret brukar erhllas
inom ngra dagar. Aktuella rttsakter stadgar att svar ska ges se
nast inom 14 dagar och i vissa fall inom 824 timmar nr en per
son r frihetsbervad, anhllen eller hktad. (Rdets rambeslut
2006/960/RIF)
Det r viktigt att frgestllaren anger vad som tyder p att det
skulle kunna finnas tillgngar i det land som tillfrgas. P s stt
frkortas handlggningstiden. Detta ger bttre frutsttningar att
alls f svar. S kallad fishing expedition eller planlst letande ef
ter tillgngar fr inte anvndas. Det ska finnas en ngorlunda kon
kret omstndighet som talar fr att man kan finna tillgngar eller
annan finansiell information i just det landet.

8.3.1 Rttslig hjlp

Rttslig hjlp kan fs utomlands med frhr, bevisupptagning vid
domstol, kvarstad m.m. I samband med att en frga stlls genom
ARO eller CARIN kommer inte sllan fram att det behvs rttslig
hjlp fr att f del av uppgifter som kontoutdrag. En frdel med
att anvnda dessa ntverk r att det ofta r samma personer som
handlgger bde frgorna om brottsutbytet och den rttsliga hjl
pen, vilket sparar tid. En annan frdel med att frst frga ARO
eller CARIN r att dessa kontakter ofta ger svar snabbare n via
rttslig hjlp.
En anskan om rttslig hjlp kan normalt skickas direkt till
nordiskt land, EU-stat, Liechtenstein eller Schweiz. Det finns ock
s andra lnder utanfr EU som tillter direktkontakt. Internatio
nella enheten vid riksklagarens kansli, internationella funktionen
vid Ekobrottsmyndigheten, Justitiedepartementet (BIRS) eller det
Europeiska rttsliga ntverket (EJN) kan besvara vilka dessa ln
der r. Information terfinns ocks p respektive myndighets hem
sida eller intrant.
Till vriga lnder gller i princip att anskan skickas till Justitie
departementet, Enheten fr brottmlsrenden och internationellt
rttsligt samarbete (BIRS). BIRS tar emot, granskar och vidare
befordrar framstllningar till och frn Sverige i renden om bl.a.
internationell rttslig hjlp i brottml, utlmning fr brott ver
frande av straffverkstllighet, internationellt samarbete som rr
lagfring fr brott och rttslig hjlp i civila ml och renden.
Svenska klagares mjlighet att begra rttslig hjlp utomlands
r i princip oreglerad. Lagen om internationellt samarbete innehl
ler endast ett ftal bestmmelser. I vrigt fr allts en svensk kla

125

Br rapport 2014:10

gare begra rttslig hjlp utomlands i den utstrckning den andra

staten tillter. Om och i vilken utstrckning svenska klagare kan
prkna bistnd frn utlandet r allts en frga som styrs av lag
stiftningen i det aktuella landet och de internationella taganden
som landet har gjort i frhllande till Sverige. I tveksamma fall br
internationella enheten vid riksklagarens kansli, internationella
funktionen vid Ekobrottsmyndigheten, BIRS eller EJN kontaktas.

8.3.2 Europeiska rttsliga ntverket

Varje medlemsstat inom EU har utsett ett antal EJN-kontaktpunk
ter som ska fungera som aktiva mellanhnder fr att underltta
det rttsliga samarbetet. Dessa kontaktpunkter terfinns p http://
www.ejn-crimjust.europa.eu/ejn/. Kontaktpunkterna ska snabba
p det rttsliga samarbetet samt tillhandahlla juridisk och prak
tisk hjlp.

8.3.3 Eurojust
Eurojust r ett samarbetsorgan fr medlemsstaternas klagarmyn
digheter som inrttades 2002. Eurojusts primra behrighetsom
rde r i princip grov organiserad grnsverskridande brottslighet,
men Eurojust har mjlighet att hjlpa till ven vid andra brott.
Den nationella medlemmens uppgift r att bist svenska klagare
d dessa behver hjlp med samordning och samarbete vid brotts
utredningar som berr tv eller fler medlemsstater. Eurojust ska
vara en lnk mellan de olika myndigheterna och rttssystemen i
medlemslnderna. Kontakter knyts mellan svenska klagare och
rtt myndigheter i utlandet. Begrda tgrder fljs upp och p
skyndas.

8.3.4 Europeiska frysningsbeslut

Tillgngar i EU som blir knda eller ptrffas efter t.ex. ovan
nmnda kontakter kan skras genom frysning. Ett frysningsbeslut
r varje tgrd som vidtas av en behrig rttslig myndighet i den
utfrdande staten i syfte att tillflligt hindra frstring, omvand
ling, flyttning, verfring eller verltelse av sdan egendom som
kan omfattas av frverkande eller utgra bevismaterial (Rdets
beslut 2003/577/RIF).
Om det i en frunderskning kommer fram att det kan finnas
tillgngar i annat EU-land r det lmpligt att brja med att stlla
frgor genom ARO. Det r viktigt att agera snabbt fr att egendo
men ska kunna skras genom ett europeiskt frysningsbeslut. Enligt
huvudregeln ska frysning verkstllas skyndsamt och om mjligt
inom 24 timmar frn det att mottagande klagare ftt beslutet och
det intyg som ska tflja beslutet. Svenska ARO kan hjlpa till att

126

Br rapport 2014:10

kommunicera tgrderna med ARO-kontoret i det andra landet.

Till detta kommer att mnga lnder utanfr EU har motsvarande
regler fr att skerstlla yrkande om terfrande av brottsutbyte.
I de fallen krvs anskan om rttslig hjlp.
Svenska klagare r behriga att fatta frysningsbeslut om beslag
av freml som skligen kan antas ha betydelse fr utredning av
brott. P yrkande av klagare fattar domstol beslut om kvarstad
enligt 26 kapitlet rttegngsbalken ett svenskt frysningsbeslut
som avser vrdet av frverkad egendom. EU:s rambeslut om fr
verkande omfattar ven beslut om utvidgade frverkanden (R
dets beslut 2006/783/RIF).
Exempel:
I Sverige pgr en brottsutredning om smuggling av strre
mngder narkotika. klagaren kommer att kunna yrka frver
kande av utbyte av brott med stora summor. Hos de misstnk
ta finner man vid en husrannsakan kontoutdrag p spanska
bankkonton med betydande summor och andra handlingar
som indikerar ett innehav av en fastighet i Spanien. Genom
frfrgan via ARO fr man snabbt bekrftat att en av de miss
tnkta ger en fastighet i Spanien och att bankkontona existe
rar. klagaren begr kvarstad, och grunden fr kvarstaden r
att skra verkstlligheten fr ett framtida yrkande p frver
kande av utbyte av brott. Domstolens beslut om kvarstad r
ett s.k. frysningsbeslut. Kronofogdemyndigheten informeras.
Tillsammans med ett intyg skickar klagaren p egen hand be
slutet till den behriga myndigheten i Spanien fr erknnande
och verkstllighet dr. Frysningsbeslutet ska genom msesidigt
erknnande inte ifrgasttas av den spanske klagaren. Denne
granskar enbart att de formella kraven r uppfyllda. Den verk
stllande myndigheten i Spanien verkstller sedan det svenska
frysningsbeslutet omedelbart. Nr det finns ett lagakraftvun
net frverkandebeslut ansker Kronofogdemyndigheten om
verkstllighet.

8.3.5 Srskilt om USA

Utver CARIN, som kan besvara frgor om en misstnkt har till
gngar i USA, finns det mjlighet att f viss hjlp direkt frn FBI.
Detta gller svl poliser som klagare. FBI har sedan slutet av
2012 en sambandsman stationerad p USA:s ambassad i Stock
holm. Sambandsmannen kan konsulteras i frgor om frhr, an
nan bevisskring eller bevisupptagning, skring av datatrafik och
datalagring, annat som har anknytning till USA eller till annan
stat dr vi saknar kontakter samt utdrag ur fordonsregister, be
lastningsregister och fastighetsregister. ven Drug Enforcement

127

Br rapport 2014:10

Administration (DEA) med representation i Kpenhamn kan vara

behjlplig.
Anskan om rttslig hjlp i USA avseende bankinformation ska
enligt nskeml frn USA ske med std av ett srskilt formulr
(avtal mellan EU och USA om rttslig hjlp).

8.4 Tullverkets
internationella mjligheter
Tullverkets mjligheter i tillgngsinriktad brottsbekmpning fl
jer i mnga hnseenden polisens och klagarens bde regelmssigt
och arbetsmssigt.
Grov olovlig befattning med smuggelgods dr straffet kan bli
fngelse i lgst sex mnader och hgst sex r gr att utvidgat fr
verkande kan anvndas. Brottet olovlig befattning med smuggel
gods gr att varor som r freml fr tullbrott blir smittade.
Personer som inte varit inblandade i sjlva undandragandet av av
gifter men vl i hanteringen av varorna efter det att avgifterna un
dandragits kan ocks straffas. I fall dr brottsligheten r organise
rad och det finns en organisation fr omlastning, distribution och
frsljning kan allts ven de personer som skter dessa uppgifter
straffas. Drmed r det mjligt att ingripa straffrttsligt i varje led
av en organiserad kriminell verksamhet. Denna brottsliga befatt
ning med smuggelgods frekommer ofta i det tillgngsinriktade
arbetet (LPK, prop. 2004/05:149, SL och 36 kap. 3 och 4 BrB).
Ansvar fr olovlig befattning med smuggelgods kan vidare d
mas ut ven i fall dr ingen dms fr tullbrott. Det r allts till
rckligt att det kan konstateras att varorna varit freml fr tull
brott fr att ansvar fr olovlig befattning med smuggelgods ska
kunna dmas ut.
Frverkande regleras i smugglingslagen, och dessa bestmmel
ser har gjorts tillmpliga p brotten olovlig frflyttning av punkt
skattepliktiga varor. Vara, utbyte och egendom som anvnts som
hjlpmedel och vad ngon tagit emot som ersttning fr kostnader
i samband med ett brott kan frverkas. Smugglingslagens bestm
melser om frverkande tillmpas ven vid brottet olovlig frflytt
ning av punktskattepliktiga varor.
Frutom de tidigare nmnda internationella ntverken anvn
der sig Tullverket av PTN-sambandsmn (Polis och Tull i Nor
den). Samarbetet mellan EU:s tullfrvaltningar regleras i Neapel
II-konventionen. msesidigt bistnd och samarbete inom ramen
fr brottsutredningar om vertrdelser av tullbestmmelser, exem
pelvis grnsverskridande olaglig handel med varor och punkt
skattepliktiga varor r mjlig inom EU (Rdets akt av den 18 de
cember 1997).
Deltagande i en kriminell organisation och penningtvtt som
hrrr frn vertrdelser i tullbestmmelserna nationellt eller
128

Br rapport 2014:10

inom EU ingr ocks i samarbetet. Tullverken i medlemsstaterna

kan drmed stdja varandra i tvngstgrder, telefon- och pen
ningtvttssprning, beslag, frvar, kvarstad och frverkande av
brottsutbyte. Detta fungerar bst i de lnder dr tullverken har
dessa befogenheter. Annars mste uppdragen vidarebefordras till
annan behrig myndighet.
Frn medlemslnder finns det ett flertal Neapel II-bistndsfram
stllningar, som leder till nya frunderskningar i Sverige. Drmed
kan utbyte av tillgngar skras i form av frverkande och beslag.
Exempel:
En miljon kronor i kontanter ptrffades vid en tullkontroll
utanfr Sveriges grnser och togs i beslag. Fordonet var p ge
nomresa och p vg mot sdra Europa. De misstnkta uppgav
att pengarna skulle anvndas till att kpa ett hus. Med std
av Neapel II-konventionen kunde det framstllande landet f
bistnd frn Sverige dr en frunderskning pgick, vilket re
sulterade i att tillrckliga bevis lades fram och pengarna be
slagtogs. Enligt den frunderskning som pgick i Sverige och
kopplingar till narkotikabeslag kunde man yrka p ett utvid
gat frverkande, och pengarna verlmnades till behrig myn
dighet i det land dr beslaget gjordes. Sverige kommer i sin tur
att begra en terbetalning efter frverkande av pengarna via
en framstllan om rttslig hjlp mellan lndernas klagarm
beten. S terfrs brottsutbyte frn kriminella organisationer
till staten i syfte att minska organisationernas vinning.
I dagslget (2014) finns det cirka trettio gemensamma nordiska
tull- och polissambandsmn i ett 20-tal lnder runt om i vrlden
som verkar fr att p ett effektivt stt bekmpa grov organise
rad brottslighet. Oberoende av vilket land som stationerat ut sam
bandsmannen arbetar han eller hon p de nordiska lndernas vg
nar och ger std i brottsutbytesfrgor, bde i underrttelsefasen
och i brottsutredningar.
Utver samarbetet inom ramen fr Neapel II-konventionen och
PTN anvnder Tullverket sig av bilaterala avtal med Ryssland och
USA och det nordiska multilaterala avtalet med Norge och Island
fr att bekmpa tillgngsinriktad brottslighet. Drtill har Tullver
ket mjlighet att anvnda sig av de avtal som EU har inom det tul
ladministrativa omrdet (dvs. skerstllning av korrekta tull- och
skatteavgifter) med ett antal lnder utanfr EU.
Nr det gller den internationella leveranskedjan av varor finns
mnga olika aktrer som r verksamma, till exempel tillverkare,
exportr, speditr, lagerhavare, tullombud, fraktfrare och impor
tr. Tullverket genomfr certifieringar fr skerhet och skydd av
dessa aktrer, och om fretagen finns p internationell niv kon
taktas andra lnders tulladministrationer fr att klarlgga att inga

129

Br rapport 2014:10

oegentligheter finns p den ekonomiska eller brottsliga arenan.

Genom certifieringar skerstlls sledes ocks att riskerna mini
meras vid hantering och anvndning av svenska tullager (5 kap.
712 TL).
De fretag och personer som har tillstnd att driva tullager ska
styrka att det finns ett ekonomiskt behov, och Tullverket gr en
bedmning av den skandes risk fr obestnd vid tullager och en
kreditbedmning kan gras. Vid vissa fall ska den som sker kre
dittillstnd kunna skra betalning av den kommande tullskulden
(tullar, jordbrukstullar och exporttullar gentemot EU). Utgngs
punkten fr kreditprvningen relateras bland annat till den s
kandes ekonomiska stllning, eventuella betalningsanmrkningar,
fretagets status (nystartat eller vilande), fretagsstruktur och om
bildningar efter fusion eller konkurs (4 kap. 8 TL).

8.5 Skatteverkets
internationella mjligheter
Skatteverket har mjligheter att inhmta information vid beskatt
ning. Det finns olika former av internationellt informationsutbyte p
skatteomrdet (bl.a. skatte- och handrckningsavtal, OECD, EU:s
handrckningsdirektiv och LHS). Skatteverket kan lmna infor
mation i form av kontrolluppgifter till andra lnder och p begran
av annat land. Gemensamma revisioner och utredningar r ocks
mjliga tillsammans med annat lands beskattningsmyndighet.
verfringen av internationella kontrolluppgifter och informa
tion sker p tre olika stt:
P begran Skatteverket begr att det andra landet inhmtar
upplysningar. Behovet av informationen ska finnas fr utredande
av en skattskyldigs inkomstfrhllanden. Exempel p information
r uppgifter om betalningar som har skett mellan skattskyldiga el
ler om ett bankkonto som disponeras i det andra landet.
Spontant Utan begran skickar ett land upplysningar som man
bedmer vara av intresse fr det mottagande landet. Vanligen r
det upplysningar som man ptrffar i normal kontrollverksamhet.
Automatiskt Information om person bosatt eller hemmah
rande i utlandet och som vidarebefordras till hemviststaten. Avser
vanligen ln, pension, royalty, rntor, utdelning m.m. Normalt f
religger srskilt avtal eller verenskommelse om sdant informa
tionsutbyte.
Andra former av informationsutbyte r simultan revision eller
samtidig skatteutredning. Det innebr att tv eller flera stater av
talar om samtidig granskning. De nordiska lnderna har utarbetat
riktlinjer fr att en utredningsman frn ett nordiskt land kan nr
vara vid utredning i ett annat nordiskt land. Den nrvarande tjns
temannen kan inte utva ngon officiell funktion i det andra landet.

130

Br rapport 2014:10

Viktigt att tnka p r att avtal och verenskommelser ofta inne

hller bestmmelser om sekretess. Det kan finnas bestmmelser
som begrnsar rtten att anvnda informationen till annat n taxe
ring och uppbrd. Det innebr att sekretessreglerna mste beaktas.
Tidigare i denna antologi har betalningsskring framhllits som
ett verktyg vid den tillgngsinriktade brottsbekmpningen (kapitel
2 och 7). Skatteverket ansker om betalningsskring hos frvalt
ningsdomstol. Kronofogdemyndighetens internationella mjlig
heter att f dessa interimistiska beslut verkstllda beskrivs nr
mare nedan.
Skatteverket kan som statlig borgenrsfretrdare begra att ett
insolvensfrfarande ska inledas i en annan EU-medlemsstat. Av
grande fr i vilken stat ett huvudfrfarande kan inledas r var
gldenren har sina huvudsakliga intressen. Om staten genom
Skatteverket br agera fr att en gldenr med internationella
kopplingar frstts i konkurs fr bedmas med ledning av Skatte
verkets riktlinjer fr borgenrsarbetet (Skatteverket 2011, Interna
tionell insolvensrtt, avsnitt 22 och insolvensfrordningen).
I en svensk konkurs har konkursfrvaltaren mjlighet att om
hnderta tillgngar inom EU som hr till konkursboet. I Danmark,
Island och Norge har svensk konkursfrvaltare ingen behrighet
att sjlv utva tvng, men kan med hjlp av domstol eller annan
myndighet ta hand om egendom. I frhllande till Finland kan
konkursfrvaltaren omhnderta tillgngar precis som i vriga EU
(med undantag fr Danmark). Konkursfrvaltare kan ocks ha
mjlighet att fra talan om tervinning m.m. i utlndsk domstol.
Vid insolvensfrfaranden utanfr EU och Norden gller respek
tive stats egna regler fr om exempelvis svenska staten kan anska
om konkurs eller om en svensk konkursfrvaltare frordnad i en
svensk konkurs tillts omhnderta tillgngar p sdant omrde
(Skatteverket 2011, Internationell insolvensrtt, avsnitt 22 och
nordiska konkurskonventionen).

8.6 Frskringskassans
internationella mjligheter
Ett brottsutbyte som uppsttt p grund av bedrgeri kan medfra
terkrav p till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, sjukpenning
och livrnta. Frskringskassan kan infr ett frfarande inom EU
terkrva felaktigt utbetalda eller tillhandahllna frmner p so
cialfrskringsomrdet. Ett sdant avrkningsfrfarande r ocks
obligatoriskt innan en anskan om utlandsverkstllighet lmnas
till Kronofogdemyndigheten. Frskringskassan har mjlighet att
gra motsvarande avrkningar i Liechtenstein, p Island, i Norge
och Schweiz (Kronofogdemyndigheten 2013, avsnitt 3.4, socialtil
lmpningsfrordningen och parallellavtal).

131

Br rapport 2014:10

8.7 Kronofogdemyndighetens
internationella mjligheter
Kronofogdemyndigheten bidrar till den internationella brottsbe
kmpningen genom att f tillgngar skrade eller utmtta i ut
landet. Kronofogdemyndigheten r nmligen behrig myndighet
att skicka och ta emot anskningar om indrivning till och frn de
nordiska staterna, staterna inom EU och ngra utomeuropeiska
stater som Indien och USA.
Med std i olika instrument kan svenska skatter, socialavgifter,
tullar, terkrav p socialfrskringsfrmner, bter, viten, rtte
gngskostnader i brottml och vrdefrverkanden drivas in utom
lands. P ett nnu tidigare stadium kan Kronofogdemyndigheten
med vissa begrnsningar vnda sig till stater inom Norden och EU
med interimistiska svenska domstolsbeslut avseende skatter och
sociala avgifter.
Beslut om att skra eller utmta tillgngar fr bara rra tillgng
ar inom en stats eget territorium. Kronofogdemyndigheten utreder
om det finns tillgngar att skra respektive utmta i Sverige innan
handrckning fr begras utomlands.

8.7.1 Internationell verkstllighet

av interimistiska domstolsbeslut
Som frklarats tidigare i kapitlet (8.3) kan klagare anska om
frysning i utlandet av beslagtagen egendom fr terfring av
brottsutbyte. klagare har en lagstadgad skyldighet att underrt
ta Kronofogdemyndigheten innan ett frysningsbeslut skickas fr
verkstllighet till en annan medlemsstat i EU. Redan p utrednings
stadiet br klagare ha en dialog med Kronofogdemyndighetens
behriga myndighetsfunktion fr att klarlgga om handrcknings
mjlighet i utlandet finns i ett senare skede. Kronofogdemyndighe
ten anvisar sedan den frysta egendomen nr det blir dags att f det
slutliga beslutet verkstllt av utlndsk myndighet.
I de fall Kronofogdemyndigheten verkstller kvarstadsbeslut fr
skadestnd i brottml och fr reda p tillgngar i EU-stat ms
te klagare informeras av Kronofogdemyndigheten. klagare fr
bedma om kvarstadsbeslutet, som r ett svenskt s kallat frys
ningsbeslut, ska verkstllas i EU. I s fall upprttar klagare ans
kan till aktuell stat utan Kronofogdemyndigheten som mellanhand
(Kronofogdemyndigheten 2013 avsnitt 4.2.3.1, frysningslagen och
frysningsfrordningen).
Vid kvarstad som ska verkstllas i Norden ska klagaren vnda
sig direkt till det andra nordiska landet utan inblandning av Kro
nofogdemyndigheten fr att skra tillgngar till betalning av fram
tida skadestnd.

132

Br rapport 2014:10

Betalningsskring fr skatter och socialavgifter p initiativ av

Skatteverket har behandlats i tidigare kapitel och ven i detta
(8.5.2). Kronofogdemyndigheten kan begra skerhetstgrder
grundat p svensk frvaltningsdomstols beslut om betalningssk
ring i andra EU-stater i den omfattning som den anmodade sta
tens lagstiftning medger. Mjligheter finns ocks i Norden, men i
srskilt Danmark mste nyttan med tgrden vgas mot process
kostnaderna. (EU:s indrivningsdirektiv, bistndslagen, socialtil
lmpningsfrordningen, parallellavtal, Nordiska skattehandrck
ningsavtalet och Kronofogdemyndigheten 2013 avsnitt 3.1.3).
Handlggningen fungerar s att Skatteverket vnder sig till spe
cialverkstlligheten inom Kronofogdemyndigheten med det betal
ningsskringsbeslut som ska verkstllas. Frsk grs att verkstlla
i Sverige. Specialverkstllighetshandlggaren upprttar en prome
moria om vad som gjorts i verkstlligheten, vad som terstr att
verkstlla och annan information som r vrdefull fr verkstllig
heten, exempelvis anvisad egendom i utlandet. Kontroll ska ocks
ha gjorts med Skatteverkets processfrare att betalningsskringen
frvntas fljas av ett beskattningsbeslut p inte obetydligt belopp.
Drefter verlmnas dokumentationen jmte frvaltningsdomsto
lens beslut om betalningsskring och Skatteverkets anskan om
betalningsskring (till frvaltningsdomstolen) till utlandsverkstl
ligheten fr anskan om utlandshandrckning.
Inom utlandsverkstlligheten grs en bedmning om det r mj
ligt eller lmpligt att begra skerhetstgrder mot bakgrund av
olika lnders nationella regler (information finns i EU-kommissio
nens CIRCABC-databas), processlget fr Skatteverket, kostnads
aspekter fr Kronofogdemyndigheten m.m. Det kan ocks bli ak
tuellt att frst skicka en informationsbegran om vilka tillgngar
som r knda i det andra landet om Skatteverket inte kunnat ge
information om utlndska tillgngar.
Det finns en del hinder att skicka betalningsskringar, till exem
pel i frhllande till EU-medlemsstater som inte accepterar den
hr typen av interimistisk verkstllighet fr nnu inte faststllda
skattefordringar. Det r generellt avsevrt svrare att f en svensk
betalningsskring verkstlld utomlands n hemmavid.
Om Kronofogdemyndigheten beslutar att en anskan om s
kerhetstgrder ska skickas, ska det ske skyndsamt. Den behriga
myndighetsfunktionen hos Kronofogdemyndigheten kontrollerar
hela den fregende handlggningen, att anskan har fyllts i kor
rekt av utlandsverkstlligheten och att alla handlingar finns med.
Det finns inget krav p versttning av dokumentet, men inom
EU har mottagande myndighet vid behov rtt att begra att Krono
fogdemyndigheten verstter frvaltningsrttens beslut till deras
officiella sprk eller till ett annat sprk enligt verenskommelse.
Fr att undvika komplettering paketeras drfr betalningssk

133

Br rapport 2014:10

ringen vl, vilket leder till en s snabb verkstllighet som mjligt i

det andra landet.

8.7.2 Internationell verkstllighet

av faststllda fordringar
Statens faststllda och internationellt indrivningsbara fordringar
hanteras av Rikspolisstyrelsen nr det gller bter, viten, rtte
gngskostnader i brottml och frverkanden, av Skatteverket nr
det r frga om skatter, avgifter och socialavgifter, av Tullverket
vid tullavgifter samt av Frskringskassan, Pensionsmyndigheten
och arbetslshetskassor nr det gller terkrav p socialfrsk
ringsfrmner.
Uppgifter om tillgngar utanfr Sveriges grnser r av stor bety
delse fr en lyckad indrivning. Kronofogdemyndigheten gnar sig
inte t planlst letande i andra lnder. Det r drfr viktigt att de
myndigheter som sker verkstllighet anvisar knda tillgngar ut
omlands (indrivningsfrordningen).
P Kronofogdemyndighetens frfrgan kan utlndska myndig
heter lmna information om till exempel adress och tillgngar el
ler spontant om terbetalning av skatter eller avgifter. Adressinfor
mation kan leda till kontakt med och betalning frn den som r
skyldig att betala. Kronofogdemyndigheten kan ocks med hjlp
av informationen skicka en indrivningsbegran till ett visst land.
Rikspolisstyrelsens fordringar
Det internationella straffrttsliga samarbetet syftar frmst till att
underltta en effektiv brottsbekmpning. Samarbetet bygger p
olika verenskommelser mellan stater. Till de nordiska lnderna
kan Kronofogdemyndigheten verfra bter, viten och frverkan
den fr verkstllighet p ett mycket enkelt och smidigt stt. Be
loppsgrns saknas.
Kronofogdemyndigheten kan verfra svenska btesstraff till
andra medlemsstater i EU fr verkstllighet. Beloppsgrns saknas
med undantag fr ett ftal medlemsstater som har 70 euro som
lgsta grns. Med btesstraff avses frmst bter och fretagsbot i
brottsbalkens mening. Verkstllighet fr ske i en medlemsstat i ta
get, vilket innebr att Kronofogdemyndigheten inte fr arbeta med
indrivning i Sverige under pgende utlandsrende. Indrivet be
lopp stannar i den verkstllande medlemsstaten om verenskom
melse inte trffas om annat (Rdets beslut 2005/214/RIF, EU-b
tesstrafflagen och EU-btesstraffrordningen).
Frverkande av hjlpmedel vid brott och brottsutbyte enligt
lagakraftvunnet beslut meddelat av svensk domstol kan Krono
fogdemyndigheten verfra fr verkstllighet till annan EU-stat.
Verkstlligheten ska vara skyndsam och fr ske i flera medlems
stater samtidigt, inklusive i Sverige. Indrivet belopp under 10000

134

Br rapport 2014:10

euro tillfaller den verkstllande staten. Hgre belopp ska delas

mellan den utfrdande och den verkstllande staten om verens
kommelse inte trffas om annat. (Rdets beslut 2006:783/RIF, EUfrverkandelagen och EU-frverkandefrordningen).
Fr.o.m. den 1 juli 2014 har Kronofogdemyndigheten lagstd fr
anskan om verkstllighet av svenska beslut om s kallat utvidgat
frverkande i medlemsstater i EU dr den dmde har tillgngar
(bet. 2013/14:JuU22). Som frklarats tidigare i antologin r sdant
frverkande utbyte frn den dmdes brottsliga verksamhet utan att
egendomen kan knytas till ett visst konkret brott.
Kronofogdemyndigheten har mjlighet att verfra btesstraff
och beslut om frverkande till land utanfr EU under frutstt
ning att det finns en verenskommelse mellan Sverige och det ak
tuella tredje landet (IVL och SOU 2013:21; Internationell straff
verkstllighet med frslag om ny lagstiftning).
Tullverkets fordringar
I stort sett kan alla tullfordringar som verstiger 1500 euro drivas
in i EU. Huvudregeln r att Kronofogdemyndigheten fr begra
indrivning i de fall fordran inte r bestridd av den som ska beta
la, dvs. omprvning eller verklagande ska inte pg. Tullverket
i Sundsvall bistr Kronofogdemyndigheten med kompletteringar
och svar p frgor (indrivningsdirektivet, bistndslagen och Kro
nofogdemyndigheten 2013).
Sverige har tullavtal med indrivningsbestmmelser med ngra
EU-stater och ngra stater som inte r medlemmar i EU. Tullverket
r hr behrig myndighet att p egen hand anska om indrivning
direkt i andra stater.
Skatteverkets fordringar
I Norden finns ett multilateralt skattehandrckningsavtal som om
fattar alla skatter, ven fordonsskatt. Lgsta beloppsgrns fr in
drivning r 2500 svenska kronor. I frhllande till EU-staterna i
Norden Danmark och Finland anvnder Kronofogdemyndig
heten vid indrivning oftast det nordiska avtalet tack vare lgre be
loppsgrns och enklare hantering jmfrt med att gra en anskan
med std av EU:s indrivningsdirektiv.
I EU kan alla skatter och drtill hrande avgifter som ingr i
restfrda skattekontounderskott drivas in enligt indrivningsdirek
tivet. Lgsta beloppsgrns fr indrivning r 1500 euro. En huvud
regel vid handrckning r att den som ska betala inte driver ett
pgende omprvningsrende eller verklagande.
Med std av indrivningsdirektivet kan Kronofogdemyndigheten
begra upplysningar i annan EU-stat om till exempel adress fr att
sedan kunna skicka en underrttelse till den som r skyldig att be
tala. Upplysningar kan frst begras om tillgngar fr att avgra
om det r motiverat att begra indrivning i en annan EU-stat. Det

135

Br rapport 2014:10

kan ven spontant komma information frn annan EU-stat, med

undantag fr mervrdesskatt, om terbetalning av skatter i syfte
att Kronofogdemyndigheten omgende ska begra indrivning fr
utmtning av skatteterbringen.
Kronofogdemyndigheten anvnder faststllda EU-formulr som
skickas via ett srskilt mailsystem till olika brevldor i de andra
medlemsstaterna. Samarbetet r vl utbyggt och fungerar mycket
bra med de behriga myndigheterna inom EU (indrivningsdirekti
vet, bistndslagen och Kronofogdemyndigheten 2013, avsnitt 3.1).
I frhllande till USA och Indien anvnder Kronofogdemyn
digheten dubbelbeskattningsavtal med indrivningsbestmmelser.
Beloppsgrnser saknas. I frhllande till vissa utomeuropeiska
lnder, som Australien, kan indrivning ske med std av Euro
pards- och OECD-konventionen om msesidig handrckning i
skatterenden.
Indrivning kan ske i Norden av socialavgifter, dvs. arbetsgivar
avgifter och egenavgifter, som ingr i restfrda skattekontounder
skott. Beloppsgrnsen r 2500 svenska kronor. I EU r belopps
grnsen 350 euro fr att begra indrivning av socialavgifter i en
annan medlemsstat. Avtal finns mellan EU och Schweiz respek
tive EU och Liechtenstein fr indrivning av socialavgifter (nord
iska skattehandrckningsavtalet, socialtillmpningsfrordningen,
parallellavtal SchweizEU och Kronofogdemyndigheten 2013, av
snitt 3.4).
Frskringskassans fordringar
Vid terkrav av socialfrskringsfrmner ska Frskringskassan
ha frskt f avrkning hos aktuell socialfrskringsmyndighet i
en annan medlemsstat i EU innan en anskan om utlandsverk
stllighet lmnas till Kronofogdemyndigheten. Frskringskassans
terkravsbeslut r inte direkt verkstllbara, utan anskan krver
en exekutionstitel, dvs. en dom eller ett utslag efter betalningsfre
lggande. I anskan till Kronofogdemyndigheten r det viktigt att
Frskringskassan srskilt upplyser om att verkstllighet br ske
i en annan medlemsstat om den terbetalningsskyldige har adress
eller tillgngar dr. Vid terkraven frn Frskringskassan beh
ver Kronofogdemyndigheten drfr uppmrksammas p att verk
stllighet inom EU br vervgas fr det fall Kronofogdemyndig
heten inte kan driva in skulden i Sverige. Lgsta beloppsgrns fr
indrivning i en annan medlemsstat r 350 euro.
Avtal finns mellan EU och Schweiz respektive EU och Norge som
gr att Kronofogdemyndigheten kan f indrivning i Schweiz res
pektive Norge p ungefr samma stt som inom EU (socialtillmp
ningsfrordningen, parallellavtal EUEES-lnderna Island, Liech
tenstein och Norge samt parallellavtal EUSchweiz).

136

Br rapport 2014:10

8.8 Avslutning
Till fljd av globaliseringen och ny teknik har mjligheterna att
snabbt flytta pengar p olika stt till andra lnder kat. Denna
utveckling kan frutsps fortstta. Det r inte lngre tillrckligt
att bedriva brottsutredningar och arbete med att spra och ter
fra brottsutbyte endast inom Sveriges grnser. Vi mste samar
beta med andra lnder i mycket hgre utstrckning n vad som
sker i dag.
I kapitlet har vi kort frskt lyfta fram de mest centrala inter
nationella mjligheterna fr staten att bekmpa brott med inrikt
ning p tillgngar. Efter genomgngen str det klart fr oss att vi
mste bli bttre p myndighetssamverkan i utlandsfrgorna. En
ndamlsenlig och snabb samverkan mellan svenska myndigheter
br efterstrvas fr att ta reda p vilka kontaktvgar och verktyg
som kan anvndas i det enskilda rendet fr att uppn optimalt
resultat.
Fr nrvarande finns hinder mot en sdan nskad utveckling.
Kunskapen om kontaktvgar, verktyg och arbetsstt r generellt
fr lg. Ett verkligt effektivt och globalt brottsutbytesarbete kr
ver att de som handlgger renden dr det kan bli aktuellt att ter
fra brottsutbyte vet vad som ska gras fr att spra och skra
brottsutbytet, vem som gr vad inom brottsutbyteskedjan och
vem som kan hjlpa till nr den egna myndigheten saknar mjlig
het att gra ngot.
Tullverket kan ka frstelsen hos andra myndigheter fr tull
relaterade ekobrott genom att bland annat frklara lmpligt ar
betsstt p den internationella arenan. Om tullrevisorer involveras
mer i internationella renden kan detta ge rtt information fr att
slutligen kunna terf brottsutbyten.
Utvecklingen skulle ocks gynnas om det blir knt fr vriga
myndigheter vilka mjligheter Kronofogdemyndigheten har i ut
landsverkstllighetsprocessen. Fr att beskattningen inte ska bli en
tandls tiger behver Kronofogdemyndigheten betydligt fler verk
tyg fr indrivning utanfr EU exempelvis p skatteomrdet, dvs.
fler avtal med indrivningsbestmmelser.

Referenser
Avtal mellan EU och USA om rttslig hjlp. Bilateralt instrument
och konsoliderat avtal om rttslig hjlp mellan Sverige och USA.
Avtalet trdde i kraft den 1 februari 2010. (Bilaga 2 till prop.
2004/05:46)
Betnkande 2013/14:JuU22. Erknnande och verkstllighet av
beslut om utvidgat frverkande inom Europeiska unionen.
Bistndslagen. Lagen (2011:1537) om bistnd med indrivning av
skatter och avgifter inom Europeiska unionen.
137

Br rapport 2014:10

Brottsbalken, BrB.
EU-btesfrordningen. Frordningen (2009:1428) om erknnan
de och verkstllighet av btesstraff inom Europeiska unionen.
EU-bteslagen. Lagen (2009:1427) om erknnande och verk
stllighet av btesstraff inom Europeiska unionen.
EU-frverkandefrordningen. Frordningen (2011:578) om
erknnande och verkstllighet av beslut om frverkande inom
Europeiska unionen.
EU-verkstllighetslagen. Lagen (2011:423) om erknnande
och verkstllighet av beslut om frverkande inom Europeiska
unionen.
Frysningsfrordningen. Frordningen (2005:501) om erknnande
och verkstllighet inom europeiska unionen av frysningsbeslut.
Frysningslagen. Lagen (2005:500) om erknnande och verkstl
lighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut.
Handrckningsdirektivet. Rdets direktiv 2011/16/EU av den
15 februari 2011 om administrativt samarbete i frga om
beskattning.
Indrivningsdirektivet. Rdets direktiv 2010/24/EU av den 16
mars 2010 om msesidigt bistnd fr indrivning av fordringar
som avser skatter, avgifter och andra tgrder.
Indrivningsfrordningen. Indrivningsfrordningen.
Insolvensfrordningen. (1993:1229).
Rdets frordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000
om insolvensfrfaranden.
Internationella rttshjlpslagen. Lagen (2000:562) om
internationell rttslig hjlp i brottml.
IVL. Lagen 1972:260 om internationellt samarbete rrande verk
stllighet av brottmlsdom, internationella verkstllighetslagen.
Kronofogdemyndighetens handbok Internationell verkstllighet,
ntupplaga, 2013. Kronofogdemyndigheten 2013.
LPK. Lagen (1998:506) om punktskattekontroll av alkoholvaror,
tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
LHS. Lagen (1990:314) om msesidig handrckning i
skatterenden.
Neapel II-konventionen. Konventionen om msesidigt bistnd
och samarbete mellan tullfrvaltningar.
Nordiska konkurskonventionen. Nordiska konkurskonventionen
infrlivad med svensk rtt i lagen (1981:6) om konkurs som om
fattar egendom i annat nordiskt land.
Nordiska skattehandrckningsavtalet. Nordiska skattehandrck
ningsavtalet infrlivad med svensk rtt genom lagen (1990:226)
om handrckning i skatterenden mellan de nordiska lnderna.
138

Br rapport 2014:10

NVL. Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland,

Island och Norge angende verkstllighet av straff m.m.
OECD. Europards- och OECD-konventionen.
Parallellavtal EU-EES-lnderna Island, Liechtenstein och Norge.
Parallellavtal undertecknat 2012-06-01 mellan EU och EES-ln
derna Island, Liechtenstein och Norge till socialfrskringsfr
ordningen (EG) nr 883/2004.
Parallellavtal EU-Schweiz. Parallellavtal undertecknat 2012-0401 mellan EU och EFTA-staten Schweiz till socialfrskringsfr
ordningen (EG) nr 883/2004.
Prop. 2004/05:149 om straffrttsliga tgrder mot skatteundan
draganden avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineralolje
produkter.
Rdets beslut 2003/577/RIF om verkstllighet i Europeiska unio
nen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial.
Rdets beslut 2005/214/RIF om tillmpning av principen om m
sesidigt erknnande p btesstraff.
Rdets beslut 2006/783/RIF om tillmpning av principen om m
sesidigt erknnande p beslut om frverkande.
Rdets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om
frenklat informations- och underrttelseutbyte mellan de brotts
bekmpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemssta
ter.
Skatteverket 2011. Handledning fr borgenrsarbetet, SKV 237
utgva 2, 2011. Stockholm: Fritzes.
SL Lagen (2000:1225) om straff fr smuggling.
Socialfrskringsfrordningen. Europaparlamentets och rdets
frordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samord
ning av de sociala trygghetssystemen, ndrad genom Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 988/2009 av den 16
september 2009 om ndring av frordning (EG) nr 883/2004 om
samordning av de sociala trygghetssystemen och om faststllande
av innehllet i bilagorna.
Socialtillmpningsfrordningen. Europaparlamentets och rdets
frordning om tillmpningsbestmmelser till frordning (EG) nr
987/2009 av den 16 september 2009 om tillmpningsbestm
melser till frordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de
sociala trygghetssystemen.
SOU 2013:21. Statens Offentliga Utredningar 2013:21
Internationell straffverkstllighet.
Tullagen (2000:1281).
Tullfrdraget. Rdets akt av den 18 december 1997; Frdraget
om msesidigt bistnd och samarbete mellan tullfrvaltningar.

139

Br rapport 2014:10

klagarmyndighetens handbok Erknnande och verkstllighet

inom EU av frysningsbeslut, uppdaterad mars 2012. klagaren
2012.

140

Br rapport 2014:10

Kapitel 9
Hur mter vi
tillgngsinriktad
brottsbekmpning?
Daniel Vesterhav, Brottsfrebyggande rdet
Anders Tegsten, Rikskriminalpolisen

141

Br rapport 2014:10

Att anvnda sig av svaga mtt fr att mta uppfyllandet av relevanta mlsttningar r lika vanskligt som att anvnda relevanta
mtt fr att mta uppfyllandet av felaktiga ml.
(Caulkins and Reuter, 2008)

9.1 Inledning
Hittills i antologin har vi bland annat ftt lsa om angreppspunk
ter, strategier och metoder vid tillgngsinriktad brottsbekmpning.
Ngra centrala frgor kvarstr dock. Hur vet vi att de tgrder
som vi vidtar inom tillgngsinriktad brottsbekmpning har ns
kad effekt? Hur fljer vi upp myndigheternas tillgngsinriktade
insatser p ett s bra stt som mjligt?

9.2 Varfr mta?

Det finns tv huvudsakliga avsikter med att mta tillgngsinriktad
brottsbekmpning. Den frsta avsikten r att flja upp om myn
digheterna arbetar effektivt med denna inriktning, det vill sga att
de vidtar tgrder fr att aktivt spra, skra, frverka och terfra
vinster av brott.
Den andra avsikten r att klargra om de tgrder som vidtas
inom tillgngsinriktad brottsbekmpning har nskad effekt. Med
andra ord behver vi veta att strategin och dess tgrder fungerar
fr att uppfylla sitt givna syfte. Fr att kunna besvara denna frga
krvs att vi vet vad syftet med denna inriktning r. Vi ska drfr
brja med att titta nrmare p grundtanken bakom tillgngsinrik
tad brottsbekmpning i Sverige.

9.3 Vad vill vi uppn med tillgngs

inriktad brottsbekmpning?
Om man gr igenom en del av det som har skrivits internationellt
om tillgngsinriktad brottsbekmpning fr man en bild av att in
riktningen att frska frverka och terfra brottsutbyten kan vila
p flera olika grundantaganden.
142

Br rapport 2014:10

1. Det frsta r av moralisk art och tar avstamp i att samhl

let inte kan tillta att ngon gr en vinst p kriminella akti
viteter (Gallant 2005, Naylor 1999). En uttalad strategi att
g p de kriminella pengarna strker med andra ord det
allmnna rttsmedvetandet.
2. Det andra grundantagandet handlar om effektivitet. Stra
tegin slr mot sjlva drivkraften fr brottsligheten, nmli
gen pengarna. Om det blir svrare att tjna pengar p brott
minskar fljaktligen motivationen att beg brott (Harvey
2005, Levi 2006 och Naylor 1999).
3. ven det tredje grundantagandet handlar om effektivitet.
Genom att terfra brottsutbyten frhindras finansiering av
ny kriminalitet (Naylor, 1999).
4. Ett fjrde, ofta mindre uttalat, grundantagande r att in
riktningen p utbyte av brott genererar inkomster till sta
ten (Gallant 2005, s. 7677, refererar Blumenson och Nil
son 1998, van Duyne och Levi 1999, jfr Chamberlain 2002,
s.161).
I de svenska betnkanden och frarbeten som finns p omrdet
lyfts de tre frsta grundantagandena fram (Bet. 2004/05:JuU31,
rskr. 2004/05:237, prop. 2004/05:135). Starkast betoning fr
grundantagande tv, det vill sga att syftet r att minska grnings
personernas incitament att beg brott genom att frnta dem ut
bytet av brotten. Detta syfte betonas ven i regeringens budget
proposition fr r 2012. Det fjrde grundantagandet, att strategin
genererar inkomster till staten, nmns inte i ngot av de nmnda
dokumenten, ven om termen terfra vinster av brott anvnds.
En tolkning som kan gras mot bakgrund av dessa skrivelser r att
den tillgngsinriktade brottsbekmpningen i Sverige huvudsakligen
ska betraktas som ett redskap i arbetet fr att frsvra fr de indivi
der eller konstellationer som gnar sig t vinstdrivande kriminalitet.

9.4 Vad vet vi om effekterna av de

tillgngsinriktade tgrderna?
Om man vill ha en frstelse fr om de tillgngsinriktade insatser
na har nskad effekt mste man fljaktligen gra en bedmning av
till vilken grad och p vilket stt insatserna har frsvrat fr dem
som gnar sig t vinstdrivande kriminalitet. Ngon sdan effekt
utvrdering av tillgngsinriktad brottsbekmpning i Sverige finns
inte i dag. Fljden blir att det tillgngsinriktade arbetet baseras
p ett antagande om att det har effekt p drivkraften fr att beg
brott. Det blir ocks svrt att ha en strategi kring de olika tgr
derna nr det saknas empirisk forskning som beskriver vilken typ
av tgrder som r effektiva mot olika typer av brottslig verksam
het, individer och konstellationer.
143

Br rapport 2014:10

9.5 Hur vet vi om myndigheternas till

gngsinriktade arbete r effektivt?
De senaste tv decennierna har regeringen stllt kade krav p
myndigheterna nr det gller att redovisa uppndda verksamhets
resultat. terrapporteringskraven handlar om att f en bild av effektivitet fr olika omrden, det vill sga graden av mluppfyllelse
i frhllande till resursanvndning. Regeringen stller i reglerings
breven fr r 2012 och 2013 krav p Polisen, Ekobrottsmyndig
heten, Tullverket, Kronofogden och klagarmyndigheten att till
regeringen terrapportera sitt arbete med brottsutbytesfrgor:
Myndigheterna ska redovisa de tgrder som myndigheten har
vidtagit fr att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrgor
p svl strategisk som operativ niv. Myndigheten ska ocks
redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spra, skra, frverka och terfra vinster
av brott.
Regeringens regleringsbrev r vanligtvis uppbyggda genom att
det fr varje omrde anges en mlformulering samt ett terrap
porteringskrav. En intressant notering nr det gller tillgngsin
riktade insatser r emellertid att regleringsbreven inte innehller
ngon mlformulering fr detta omrde utan endast ett terrap
porteringskrav. Frgan r om detta ska tolkas som att mlet med
de tillgngsinriktade insatserna helt enkelt r att komma ver s
stora belopp som mjligt. Om denna tolkning r korrekt innebr
det rimligtvis, givet det tidigare nmnda syftet, att tillgngsinriktat
arbete baseras p ett antagande om att ju strre belopp som sk
ras och terfrs desto mer har man frsvrat fr kriminella indivi
der och konstellationer. Det finns emellertid vissa problem frenat
med denna utgngspunkt, vilket vi kommer att terkomma till i
den sammanfattande diskussionen.
Det finns ven ett terrapporteringskrav fr den myndighetsge
mensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. I reger
ingsuppdraget om satsningen ingr en instruktion om att rligen
redovisa resultaten av den srskilda satsningen fr att bekmpa
den grova organiserade brottsligheten. I instruktionen betonas att
det r av srskild vikt att den satsning som nu genomfrs ocks
kan fljas upp p samma stt som sker betrffande annan polis
verksamhet. I terrapporteringen fr r 2010 lyfts dock fram att
det r problematiskt att flja upp verksamheten p ett likartat stt,
eftersom frutsttningarna i flera avseenden avviker mycket frn
det som typiskt gller fr polisverksamheten. Ett av de argument
som nmns r att resultatet fr den srskilda satsningen inte enbart
omfattar polisens arbete utan ven vriga samverkande myndighe
ters. Ett annat argument r att tillgngsinriktad brottsbekmpning
r ett fundament fr den myndighetsgemensamma satsningen, och
144

Br rapport 2014:10

vid denna tidpunkt hade polisen inga etablerade resultatmtt fr

tillgngsinriktad brottsbekmpning.

9.6 Vad ska redovisningen

till regeringen innehlla?
Eftersom regleringsbreven eller det nyss nmnda regeringsuppdra
get inte innehller ngra nrmare anvisningar om vad de kvantita
tiva resultaten ska terspegla r det upp till myndigheterna sjlva
att avgra p vilket stt och p vilken detaljniv de vill redovisa
siffrorna. En tumregel r emellertid att resultatredovisningen ska
vara verskdlig, rttvisande, tillfrlitlig, relevant, jmfrbar, be
griplig och transparent (ESV 2012:42). Nr man diskuterar upp
fljningar och resultatredovisningar br man skilja p prestationer
och effekter (ESV 2012:42). Prestationer omfattar vad som har
genomfrts och kommit ut frn verksamheten och effekter r vad
det har lett till. Resultat r en sammanvgning av prestationer och
effekter. I avsaknad av bra eller relevanta mtt p effekter kan ett
utfall redovisas. ESV illustrerar detta med fljande modell.
Uppgifter
Ml
Finansiering

Verksamheter
(aktiviteter)

RESULTAT
Prestationer

Utfall/Effekter

Nr det handlar om myndigheternas redovisningar till regeringen

av prestationer inom ramen fr tillgngsinriktad brottsbekmp
ning rknas bland annat antal frverkandeyrkanden, antal fram
stllda kvarstadsyrkanden, antal utfrda tillgngsutredningar,
antal analyser inom underrttelseverksamhet och betalningssk
ringar.
Utfall r i dessa exempel antal men kan ocks i vissa fall handla
om belopp. I sin rsredovisning fr r 2012 redovisar exempelvis
klagarmyndigheten att 341 yrkanden om frverkande registre
rats med belopp p drygt 121 miljoner kronor.
Fr att frst vad effekt r mste man vnda sig till det formule
rade mlet fr verksamheten, och det r hr det blir problematiskt,
till fljd av att regleringsbreven inte innehller ngon mlformule
ring. Inte heller myndigheternas verksamhetsplaner eller rsredo
visningar innehller ngra specifika ml fr det tillgngsinriktade
arbetet. De formuleringar som finns r allmnt hllna och tar sikte
p att det tillgngsinriktade arbetet ska vara en prioriterad verk
samhet fr myndigheten. Ekobrottsmyndigheten uttrycker exem
pelvis att de ska verka fr terfrande av brottsutbyten i samtliga
fall dr frutsttningar finns. Tullverket, och en del polismyndig
heter, lyfter i stllet fram grov och organiserad brottslighet som
prioriterade omrden men nmner tillgngsinriktad verksamhet
som ett av flera verktyg fr att frsmra frutsttningarna fr att
145

Br rapport 2014:10

bedriva grov och organiserad brottslighet i Sverige (Polismyndig

heten i Stockholms ln, 2013).
ven fr den myndighetsgemensamma satsningen mot grov or
ganiserad brottslighet r det svrt att hitta ett tydligt definierat
ml. Om man lser regeringsuppdraget frn r 2008 tar det frmst
sikte p sjsttandet av satsningen genom mlformuleringen vid
ta tgrder fr att skerstlla en effektiv och uthllig bekmpning
av den grova organiserade brottsligheten. Den rliga redovis
ningen fr den myndighetsgemensamma satsningen innehller inte
heller ett tydligt formulerat vergripande ml. Det framgr emel
lertid att syftet med satsningen r att reducera, och helst eliminera,
strategiska personers frmga att utva samhllsfarlig kriminali
tet samt att kartlgga personens ntverk. En strategisk person r
i satsningen en benmning p individer som bedms vara srskilt
samhllsfarliga, p grund av deras kapacitet och deras strategiska
position inom den grova organiserade brottsligheten (RPS 2013).

9.7 Vad sger redovisningarna om till

gngsinriktad brottsbekmpning?
En slutsats som kan dras utifrn myndigheternas resultatredovis
ningar r att det r svrt att f ngon vergripande bild av resul
tatet av tillgngsinriktad brottsbekmpning. Det beror p att det
r en inriktning som i grunden baseras p myndighetssamverkan
i olika kronologiska steg. En sammanhllen uppfljning av till
gngsinriktad brottsbekmpning frutstter drfr att resultatet
ses utifrn fregende och nstkommande led i processen. Poli
sens arbete och dess ml och resultatmtt skiljer sig exempelvis
avsevrt frn de som gller fr Kronofogden. Det innebr att det
inte finns ngon rd trd som i lagfringsprocessen, dr brotts
typer och brottskategorier utgr en jmfrbar mttstock. Myndig
heternas rsredovisningar bli drfr endast nedslag i en viss fas av
brottsutbyteskedjan, och fr vissa myndigheter handlar terrap
porteringen i huvudsak om frsk att spra, skra, frverka och
terfra utbytet av brott. terrapporteringen sger mindre om hur
mycket pengar som man i slutndan faktiskt lyckades komma t.
Eftersom tillgngsinriktad brottsbekmpning vilar p en sam
verkan mellan olika myndigheter kan man frga sig om det r
lmpligt att rligen redovisa det kvantitativa resultatet p myndig
hetsniv. I den myndighetsgemensamma satsningen mot grov or
ganiserad brottslighet frsker man ge en bild av myndigheternas
samlade prestationer och utfall frn hela brottsutbyteskedjan. Til
lggas br dock att denna redovisning endast omfattar de insatser
som beslutas av Operativa rdet (frn och med redovisningsret
2013 redovisas ven utfallet fr tillgngsinriktad brottsbekmp
ning i det operativa arbete som blivit en konsekvens av beslutade

146

Br rapport 2014:10

underrttelserenden som arbetats upp i de Regionala underrt

telsecentren). Redovisningen avser drfr enbart en avgrnsad del
av arbetet med att spra, skra, frverka och terfra vinster av
brott.

9.8 Avslutande kommentarer

Tillgngsinriktad brottsbekmpning har snabbt kommit att bli en
viktig inriktning inom den svenska kriminalpolitiken, inte minst i
arbetet mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Hos berrda
myndigheter finns en stark vilja och ett stort engagemang att ar
beta tillgngsinriktat, och utvecklingen p omrdet gr hela tiden
framt (Br 2008:10).
Ett omrde inom tillgngsinriktad brottsbekmpning som fort
farande har stor utvecklingspotential r, som detta kapitel visat,
mtning och uppfljning av det tillgngsinriktade arbetet. Det
strsta problemet r att det r svrt att anvnda redovisningarna
till att bedma hur framgngsrikt det tillgngsinriktade arbetet r.
Redovisningarnas primra funktion r i nulget snarare att synlig
gra myndigheternas arbete och utgra en sporre fr att uppvi
sa att de gr det som de r lagda att gra enligt regleringsbrevet.
Denna sporre var mycket viktig under den tid som tillgngsin
riktat arbete var ngot nytt i Sverige. Inte minst behvdes verk
samhetsstatistik fr att synliggra arbetet och drmed skapa inci
tament fr myndigheterna att arbeta p detta stt (Br 2008:10).
Flera av de mtt som anvnds har frmodligen ocks tillkommit
frhllandevis hastigt.
Nu nr det tillgngsinriktade arbetet mer och mer har blivit en
integrerad del i myndigheternas arbete rcker det emellertid inte
lngre med att genom verksamhetsstatistik f ett kvitto p att
myndigheterna gr det som de r lagda att gra. Det behvs ock
s ngon form av svar p frgan vad insatserna har lett till givet
syftet med inriktningen, det vill sga att frsvra fr de individer
eller konstellationer som gnar sig t vinstdrivande kriminalitet.

9.8.1 S lnge det kar r det framgngsrikt

Som man frgar fr man svar, lyder ett gammalt vlknt talestt.
Nr regeringen lgger myndigheterna att terrapportera sitt arbe
te med brottsutbytesfrgor, utan att ange en tydlig mlformulering
fr brottsutbytesarbetet, r det just det som intrffar. Konsekven
sen blir att myndigheterna sammanstller och redovisar uppgifter
ver olika prestationer som de har utfrt och olika kvantitativa
utfall.
Naturligtvis blir det lockande att mta strategins framgng i be
lopp. P s stt fr man en konkret summa att frhlla sig till nr
man kommunicerar resultat. Matematiken r enkel; ju mer ter
147

Br rapport 2014:10

frda tillgngar och ju fler utfrda tgrder, desto strre framgng.

Den brottsfrebyggande och brottsbekmpande effekten mts s
ledes i antal tgrder samt terfrda kronor och ren. ven Riks
revisionen anvnder sig av detta frenklade synstt i sin gransk
ning av statens insatser mot vinning av brottslighet (RiR 2010:26).
Det finns emellertid en rad problem med att redovisa tillgngsin
riktad brottsbekmpning p detta stt. Vi ska drfr avsluta ka
pitlet med att belysa ngra aspekter som vi anser br utredas och
utvecklas vidare.

9.8.2 Behovet av relevanta jmfrelsepunkter

Ett problem med att myndigheternas resultatredovisningar tar sik
te p antal tgrder och belopp r att det ofta saknas relevan
ta jmfrelsepunkter, vilket gr det svrare att vrdera resultatet
(jfr Andersson 2008). Resultatet mste helt enkelt relateras till en
norm eller ett ml fr att bli meningsfullt. Enligt den gngse re
dovisningsprincipen r resultatet enbart baserat p ett kalenderr
som jmfrs med motsvarande resultat under de tv fregende
ren. Det innebr att r 2013 betraktas som en framgng och en
bekrftelse p att verksamheten gr i rtt riktning om man lyckas
vertrffa utfallet frn fregende r. Fler tgrder och strre be
lopp n fregende r likstlls med framgng. En minskning av
beloppet frklaras dremot ofta av att det, under det fregende
ret, utfll osedvanligt stora summor i ett ftal renden.

9.8.3 Individuella redovisningar av ett lagarbete

Som beskrivits i tidigare kapitel r tillgngsinriktat arbete ett lagar
bete, och nyckelordet r myndighetssamverkan. Kriminalunder
rttelsetjnsten och regionala underrttelsecenter fyller exempelvis
en viktig funktion genom att redan p underrttelsestadiet samla
in finansiell information. Frunderskningsledaren ska p ett ti
digt stadium ta stllning till om den misstnkte haft en ekonomisk
vinst av brottet och utreda mjligheterna att frverka vinsten.
Brottsutbytet kan behva skras genom tvngsmedel, vilket sker
genom ett domstolsyrkande. Kronofogden verkstller domar och
beslut. Utver dessa straffprocessuella tgrder tillkommer andra
former av tillgngsinriktat arbete, exempelvis att Kronofogden
kontrollerar om det finns ngra fordringar att krva in och verk
stller dem. Skatteverket gr skatterevisioner. Frskringskassan
och andra utbetalande myndigheter ser ver om det finns ngra
terkrav eller skadestndskrav till fljd av felaktigt utbetalda bi
drag.
Det r med andra ord en rad olika aktrer och processer i gng
samtidigt, och tillgngsinriktade tgrder kan ske bde parallellt
och oberoende av varandra samt som en fljd av tidigare tgrder.

148

Br rapport 2014:10

Tidshorisonten r dessutom lng. tgrderna genomfrs med oli

ka tidsmellanrum och det kan ta flera r frn det att en tillgngsut
redning inleds till att ett brottsutbyte slutligen har terfrts.
Som nmnts r statistiken om tillgngsinriktad brottsbekmp
ning i nulget begrnsad till myndigheternas respektive rsvisa re
sultatredovisningar. Det saknas en vergripande sammanstllning
av det samlade arbetet mot tillgngsinriktad brottsbekmpning.
Konsekvensen blir att informationen r fragmentarisk, och det r
svrt, fr att inte sga omjligt, att f en verblick av detta om
rde. Myndigheternas respektive redovisningar av belopp baseras
ofta p relativt f renden som har stor pverkan p utfallet. En
skilda renden kan generera mycket stora belopp utan att det mot
svarar den insats som gjorts frn myndigheterna i frhllande till
renden med betydligt lgre belopp. Konsekvensen blir att resulta
tet blir mycket knsligt fr slumpmssiga variationer.
I myndigheternas rsredovisningar fr 2012 och i polisens ter
rapportering av den srskilda satsningen mot grov organiserad
brottslighet finns flera exempel p stora skillnader i utfall och pre
stationer utifrn vilka de bedmer att det inte finns mjlighet att
dra ngon slutsats. Det r inte heller ovanligt med stora varia
tioner mellan ren i myndigheternas redovisningar av resultatet
fr tillgngsinriktad brottsbekmpning. Ekobrottsmyndigheten
har exempelvis i sin rsredovisning redovisat en minskning av yr
kade belopp frn 219,9 till 63,6 miljoner kronor och frverkade
belopp frn 58,7 till 3,7 miljoner kronor mellan ren 2010 och
2012. Denna frndring frklaras med att de r 2010 hade ett f
tal ovanligt stora renden (EBM 2013).
Det finns drfr behov av statistik om tillgngsinriktad brotts
bekmpning som tar hnsyn till myndigheternas samlade insatser
och den lnga tid som kan frflyta frn att en tillgngsutredning
har inletts eller att egendom har skrats till att ett belopp slutligen
har terfrts. En sdan verblick krver lnga tidsserier och en
uppdelning av summorna i olika underkategorier. En lsning skul
le kunna vara att, nr s r mjligt, redovisa utfallet i aggregerade
rsperioder, vilket skulle minska sannolikheten fr slumpmssiga
fel och drmed ka vrdet av redovisningen.

9.8.4 Minskar drivkraften fr att beg brott?

Redovisade belopp och antal tgrder ger dock inte mycket vg
ledning i frgan om huruvida det tillgngsinriktade arbetet upp
fyllt sitt syfte och sledes bidragit till att minska drivkraften fr att
beg brott. Hur avgr man exempelvis om ett samlat utfall p 50
frverkade miljoner r ett bra resultat?
Det finns en stor risk fr att man enbart stirrar sig blind p siff
rorna, och i frlngningen kan det ven innebra att myndighe
terna endast inriktar sig p renden med god avkastning. Fr att

149

Br rapport 2014:10

kunna bilda sig en uppfattning om huruvida det tillgngsinriktade

arbetet har lett till resultat givet syftet mste insatserna bedmas
utifrn sitt sammanhang. Det r inte beloppen i sig som r det in
tressanta utan vilka konsekvenser insatserna haft fr kriminella in
divider och deras kriminella verksamhet. Kvantitativa klumpsum
mor tar ingen hnsyn till vilket strategiskt vrde de skrade eller
frverkade tillgngarna haft. Fr en gruppering som sysslar med
narkotikahandel kan exempelvis ett frverkande p 100000 kro
nor innebra en stor del av utbytet frn deras kriminella verksam
het medan en ekobrottsling kanske skulle betrakta samma summa
som en obetydlig frlust.
Det r emellertid bde problematiskt och resurskrvande att ge
nomfra relevanta mtningar av effekterna av tillgngsinriktad
brottsbekmpning. Det kan knappast heller anses vara vare sig
ekonomiskt frsvarbart eller ndvndigt att genomfra denna typ
av effektutvrderingar varje r. Med tanke p hur stora resurser
myndigheterna rligen lgger ner p tillgngsinriktat arbete vore
det dock lmpligt att basera strategins inriktning p ngot mer n
ett antagande om att det har nskad effekt. Det skulle drfr be
hva genomfras en effektutvrdering av det tillgngsinriktade ar
betet, inte minst fr att f ett underlag fr strategiska beslut.

9.8.5 Tillgngsinriktad brottsbekmpning

som strande strategi
En annan viktig aspekt att ha i beaktande r att en frnvaro av fr
verkade tillgngar inte ndvndigtvis behver betyda att strategin
inte varit framgngsrik. En kad anstrngning frn myndigheterna
att kartlgga och frska komma t grningspersonernas tillgng
ar har sannolikt en frsvrande effekt p den kriminella verksam
heten, ven om myndigheterna inte lyckas fullt ut med att komma
t pengarna. De motstrategier som grningspersonerna blir tvung
na att tillmpa fr att skydda sina kriminella inkomster, till exem
pel penningtvtt och andra skyddstgrder, medfr kade kost
nader fr deras kriminella verksamhet (Br 2007:4, Br 2011:7,
Br 2011:20). I frlngningen resulterar det i att det blir svrare
att tjna pengar p den brottsliga verksamheten. Tillgngsinriktad
brottsbekmpning kan med andra ord vara ett viktigt verktyg fr
att frsvra fr kriminell verksamhet utan att det ndvndigtvis
genererar s mycket pengar t staten.

9.8.6 Varifrn kommer pengarna?

Ett annat problem r att de uppgifter som redovisas inte kopplas
till ngon specifik brottstyp, utan redovisningarna sker endast p
ett generellt plan. Om en jmfrelse grs mot kriminalstatistiken
s redovisas anmlda brott, lagfringar och misstankar i brotts

150

Br rapport 2014:10

typer och brottskategorier. En redovisning av kriminalstatistiken

utan koppling till de olika brotten hade varit tmligen intetsgan
de och oanvndbar.
Nr det gller tillgngsinriktad brottsbekmpning r det dock
precis den redovisningsmetod man anvnder sig av. Utfallet av den
tillgngsinriktade brottsbekmpningen mts oftast i antal presta
tioner och belopp utan att kopplas till brottstyp eller brottska
tegorier. Ett frsta steg mot att gra resultatredovisningarna om
tillgngsinriktad brottsbekmpning mer anvndbara skulle dr
fr kunna vara att redovisa antal tgrder och utfall nedbrutet i
brottstyper. P s stt fr man en bild av vilken typ av kriminell
verksamhet som man frmst har arbetat tillgngsinriktat mot och
hur stort terfrandet av kriminella medel har varit.
Ett ytterligare steg i att ka mjligheten fr att bedma siffrorna
utifrn ett sammanhang r att komplettera siffrorna med kvali
tativa data. Det kan exempelvis ske genom intervjuer med myn
dighetspersoner, uppfljningsformulr och fallbeskrivningar. P s
stt kan man f en kad frstelse fr vilka typer av arbetsstt,
strategier och tgrder som fungerar bra i vissa givna samman
hang och mot vissa givna brottstyper. Informationen kan ven an
vndas till att skapa resultatmtt fr de aktiviteter som r viktiga
inom detta omrde.

9.9 Mot en mer sammanhllen statistik

I skrivande stund har Brottsfrebyggande rdet ftt ett reger
ingsuppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, klagar
myndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och
Kronofogden utveckla en modell fr en sammanhllen resultatre
dovisning avseende myndigheternas arbete med att terfra vinster
av brott. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2014.

Referenser
Andersson, G. (2008). Kalkyler som beslutsunderlag. Kalkylering
och ekonomisk styrning. Lund: Studentlitteratur.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Vart tog alla pengarna
vgen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering.
Rapport 2007:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet.
Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Storskaliga skattebrott
En kartlggning av skattebrottslingens kostnader. Rapport
2011:7. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.

151

Br rapport 2014:10

Brottsfrebyggande rdet, Br (2011). Bekmpning av organiserad brottslighet. Utvrdering av den myndighetsgemensamma

satsningen mot grov organiserad brottslighet. Rapport 2011:20.
Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Bet. 2004/05: JuU5 Godknnande av rambeslut om frverkande
p grund av brott. Justitieutskottet.
Caulkins, J.P. and Reuter, P. (2008), Toward a harm-reduction
approach to enforcement: background essay, unpublished paper
prepared for UK Drug Policy Commission. Refererad i: Mack
enzie, S. och Hamilton-Smith, Niall (2011), Measuring Police
Impact on Organised Crime. Performance management and harm
reduction. I: Policing: An International Journal of Police Strategies & Management Vol. 34 Nr. 1, 2011, s. 730.
Chamberlain, K. (2002). Recovering the Proceeds of Corruption.
I: Journal of money laundering Control. Vol. 6, nr 2, 2002, s.
157165.
van Duyne, P. och Levi, M. (1999). Criminal Financial Investiga
tions: A Strategic and Tactical Approach at a European Level. I:
Transnational Organized Crime, vol. 5, nr 1, s. 3766.
Ekobrottsmyndigheten. rsredovisning 2012.
Ekonomistyrningsverket 2001:16 (omarbetad 2007).
Verksamhetslogik. Ger verblick, stadkommer delaktighet
och skapar frstelse. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
Ekonomistyrningsverket 2012:42. Handledning resultat
redovisning. Stockholm: Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
Frskringskassan, 2013. Frskringskassans kontroll
utredningar 2012. Resultatuppfljning. Enheten fr
kontrollfrgor. Stockholm: Frskringskassan.
Frskringskassan. Frskringskassans rsredovisning 2012.
Stockholm: Frskringskassan.
Gallant, M. (2005). Money Laundering and the Proceeds
of Crime. Cornwall: Edward Elgar Publishing.
Harvey, J. (2004). Compliance & Reporting Issues Arising for
Financial Institutions from Money Laundering Regulations: A
Preliminary Cost Benefit Study. Journal of Money Laundering
Control, vol. 7, nr 4, s. 333346.
Kriminalvrden. rsredovisning 2012.
Kronofogden. rsredovisning 2012.
Kustbevakningen. rsredovisning 2012.
Levi, M. (2006). The preventative Control of Organised Crime in
Europe: The Emerging Global Paradigm? I: Aromaa, K. och Vil
janen, T. (red.) International Key Issues in Crime Prevention and
Criminal Justice. Helsingfors: Heuni.

152

Br rapport 2014:10

Naylor, R. T. (1999). Wash-out: A critique of follow-the-money

methods in crime control policy. I: Crime. Law & Social change,
nr 32, s.157.
Polismyndigheten i Stockholms ln, 2013. Verksamhetsplan.
Prop. 2004/05:135. Utkade mjligheter att frverka utbyte av
och hjlpmedel vid brott m.m.
Prop.2011/12:1 Regeringens budgetproposition fr 2012.
Regeringen. Finansdepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten.
Regeringen. Finansdepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Skatteverket.
Regeringen. Finansdepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Tullverket.
Regeringen. Frsvarsdepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Kustbevakningen.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Ekobrottsmyndigheten.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Kriminalvrden.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Rikspolisstyrelsen och vriga
myndigheter inom polisorganisationen.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende klagarmyndigheten.
Regeringen. Socialdepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Frskringskassan.
Regeringen. Finansdepartementet, 2011. Regleringsbrev fr
budgetret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten.
Regeringen. Finansdepartementet, 2012. Regleringsbrev fr
budgetret 2013 avseende Skatteverket.
Regeringen. Finansdepartementet, 2012. Regleringsbrev fr
budgetret 2013 avseende Tullverket.
Regeringen. Frsvarsdepartementet, 2012. Regleringsbrev
fr budgetret 2013 avseende Kustbevakningen.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2012. Regleringsbrev fr
budgetret 2013 avseende Ekobrottsmyndigheten.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2012. Regleringsbrev fr
budgetret 2013 avseende Kriminalvrden.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2012. Regleringsbrev fr
budgetret 2013 avseende Rikspolisstyrelsen och vriga
myndigheter inom polisorganisationen.
Regeringen. Justitiedepartementet, 2012. Regleringsbrev fr
budgetret 2013 avseende klagarmyndigheten.
153

Br rapport 2014:10

Regeringen. Socialdepartementet, 2012. Regleringsbrev fr

budgetret 2013 avseende Frskringskassan.
Riksdagsskrivelse 2004/05:237.
Rikskriminalpolisen. Finanspolisens rsrapport 2012
Rikspolisstyrelsen (2011). Redovisningen av resultatet av den
srskilda satsningen mot den grova organiserade brottslighet.
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
2010. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen (2012). Redovisningen av resultatet av den
srskilda satsningen mot den grova organiserade brottslighet.
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
2011. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen (2013). Redovisningen av resultatet av den
srskilda satsningen mot den grova organiserade brottslighet.
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
2012. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen. Polisens rsredovisning 2012. Stockholm:
Rikspolisstyrelsen.
Riksrevisionen 2010:26. Statens insatser fr att komma t vinster
frn brottslig verksamhet ett bttre samarbete ger hgre utbyte.
Stockholm: Riksrevisionen.
Skatteverket. rsredovisning fr Skatteverket 2012.
Tullverket. rsredovisning 2012.
Utvecklingscentrum Stockholm, december 2010. Frverkande
m.m. tgrder mot ekonomiska frdelar av brott. klagar
myndigheten och Ekobrottsmyndigheten.
klagarmyndigheten. rsredovisning 2012.

154

Br rapport 2014:10

Bilaga. Resultatmtt inom den

myndighetsgemensamma satsningen mot GOB.
Beslag annat:

Ange i lpande text ev. beslag av annat.

Antal skatterenden; skrivbord o revision:

SKV (som inletts under mnaden)

Antal frunderskningar:
Antal gldenrer:

SBE, SKV (som inletts under mnaden)

Varav strategiska personer

KFM (som inletts under mnaden)

Yrkade belopp i ml om verkstllighet:

KFM (som inletts under mnaden)

renden med indragen ersttning (indragning, nedsttning)

KFM (som yrkats under mnaden)

Avslutade antal skatterenden:

SKV (som beslutats under mnaden)

Hjning av skatt efter beslut, kronor:

SKV (som avslutats under mnaden)

Betalningsskring, antal:

SKV (som beslutats under mnaden)

Betalningsskring, kronor:

SKV (som beslutats under mnaden)

1. Skrade tillgngar i ml om betalningsskring:

KFM (som skrats under mnaden)

Till ett vrde av:

2. Skrade tillgngar i ml om kvarstad eller frvar:

KFM (som skrats under mnaden)

Till ett vrde av:

3. Utmtta tillgngar:

KFM (som utmtts under mnaden)

Till ett vrde av:

Antal renden med terkrav

FK - Ange i antal

Stllda terkravsbelopp, till ett vrde av

FK - Ange i kronor

Antal renden med skadestnd*

FK - Ange i antal

Skadestnd, till ett vrde av*

FK - Ange i kronor

Frverkandeyrkande (antal):

M/EBM - ange i antal

Frverkandeyrkande (kronor):

M/EBM - Ange i kronor

Andra yrkanden avseende kvarstad etc. (antal):

M/EBM - Ange i antal

Andra yrkanden avseende kvarstad etc. (kronor):

M/EBM - Ange i kronor

*Resultatmtt frn och med r 2014.

155

Br rapport 2014:10

156

Br rapport 2014:10

Kapitel 10
Behov regelfrndringar
Jan Tibbling, Ekobrottsmyndigheten
Heln rnemark Hansen, Lunds universitet

157

Br rapport 2014:10

10.1 Inledning
Mycket har hnt sedan r 2007 d regeringen vckte tanken
om mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten (Ds
2008:38 och Ramklint, s. 14). Denna satsning har varit uppmrk
sammad och det rder delade meningar om hur vl man lyckats.
Delar av advokatkren har stllt sig tveksamma till en intensi
fierad samverkan myndigheter emellan (Brandberg och Knutson
2012, s. 27f). I denna antologi har myndigheterna sjlva visat att
man aktivt vidtar tgrder fr att spra, skra, frverka och ter
fra tillgngar som hrrr frn brottslig verksamhet. De olika bi
dragen visar att myndigheterna lyckas med sina renden, men de
ger ocks en bild av vad som kan bli bttre. Att f dessa bilder
samlade i en antologi r nyttigt fr svl domare och forskare som
fr lagstiftare, media med flera. I antologin har representanter frn
Brottsfrebyggande rdet, Ekobrottsmyndigheten, Frskrings
kassan, Kronofogdemyndigheten, Polisen, Rikskriminalpolisen,
Skatteverket, Tullverket och Lunds universitet deltagit.
Frfattarna uppmrksammar mnga viktiga frgor, exempelvis
hur tillgngsinriktad brottsbekmpning ska definieras och mtas,
i vilken utstrckning myndighetssamverkan sker samt om de verk
tyg som finns r tillrckliga och ndamlsenliga. Detta kapitel tar
utgngspunkt i dessa frgor. Vidare ges frslag p vad myndighe
terna kan bli bttre p, vad som kan gras med den lagstiftning
som berr omrdet samt p vad det skulle vara vrdefullt att satsa
nya forskningsresurser.

10.1.1 Att mta tillgngsinriktad brottslighet

Valet av mtmetod r avgrande fr vilket resultat eller utfall som
kan redovisas. Avgrnsningar genom definitioner fr ocks stor
betydelse fr vad som kan mtas. I kapitel 1 modifieras beskriv
ningen av tillgngsinriktad brottsbekmpning till att glla tidigare,
aktuella och framtida tillgngar som hrrr frn brottslig verk
samhet. Utgngspunkten r den samlingsbeteckning fr alla for
mer av insatser som riktar sig mot svarta eller kriminella pengar
samt svart eller kriminell ekonomi som presenterats i Br-rapport
2008:10 (se punkt 1 i figuren nedan). Detta r det vidaste begrep
158

Br rapport 2014:10

pet. Det har ocks konstaterats att brottsutbytesbegreppet anses

ha samma innebrd som i brottsbalkens bestmmelse om frver
kande. Arbetet med att terfra brottsutbyte r d endast att hn
fra till yrkande och beslut om frverkande, eller straffprocessu
ella tgrder som syftar till att skra kommande frverkande (se
punkt 3 i figuren nedan). Av figuren framgr allts bde en vid och
en mycket snv definition av begreppet.
1.
Tillgngsinriktad
brottsbekmpning
2.
EBM:s
definition
3.
Brottsutbyte

Utver dessa tv definitioner kan Ekobrottsmyndighetens de

finition lggas in i figuren ovan. Den r ett mellanting eftersom
den ven inkluderar skadestnd, frverkande enligt MmL (Lag
(2005:377) om straff fr marknadsmissbruk vid handel med fi
nansiella instrument) och fretagsbot. Dessutom tas brottsutbyte
inom skattebrottsomrdet in (den skatt som inte betalas). Den fr
plats nummer 2 i ordningen. Ju snvare definition som vljs desto
lttare r det att mta resultatet av myndigheternas arbete, vilket
framgr av kapitel 9 i denna antologi. I kapitel 9 framhlls dess
utom vikten av att kunna mta fr att se om myndigheterna arbe
tar effektivt och om de tgrder som vidtas har nskad effekt. Hr
ppekas ocks att mtning och uppfljning r behftad med stora
brister. I antologin framkommer vidare att det r svrt att veta vad
som ska mtas nr det r oklart vad som ryms inom ovan nmnda
begrepp. Fr nrvarande har de olika myndigheterna sjlva mj
lighet att vlja vilken egendom de vill flja.
En annan svrighet r frgan om vem som terfr de tillgng
ar som hrrr frn brottslig verksamhet. Om begreppet terfra
brottsutbyte endast innebr att tillgngar frntas den orttmtige
innehavaren och ges tillbaka till den som de rtteligen borde till
falla s r det endast Kronofogdemyndigheten som terfr. Vidare
har de olika myndigheterna ven i dessa fall mjlighet att sjlva
avgra om det rr sig om tillgngar som hrrr frn brott.
Fljande fall kan tjna som exempel p svrigheterna med att
mta.

159

Br rapport 2014:10

En person har vilseletts att betala 500000 kronor fr en traktor

som aldrig levererades. Polisen utreder brottet och frsker frgves spra tillgngar. klagaren talar sljaren som dms till
ansvar fr bedrgeri. klagaren fretrder ven mlsganden i
skadestndsfrgan och sljaren dms skadestnd motsvarande
den skada som kparen drabbats av. Domen vinner laga kraft
och Kronofogdemyndigheten utmter men utan framgng. Utbytet av brottet uppgr i detta fall till 500000 kronor men summan terfrs inte. I detta fall har sledes polisen inte terfrt
ngot brottsutbyte, men de har utfrt ett antal tgrder som
mjliggjort lagfring samt ngra som skulle kunnat leda fram
till att brottsutbytet terfrs. Inte heller klagarmyndigheten
har terfrt ngot, men yrkande om detta har framstllts. Detta
yrkande kan redovisas som ett resultat. Kronofogdemyndigheten har inte heller terfrt ngot.
Exemplet har hittills rrt begreppet brottsutbyte. Nu gr vi vidare
och prvar huruvida olika myndigheter har uppntt ngot utifrn
det vidare begreppet tillgngsinriktad brottsbekmpning. Sl
jaren, i vrt exempel, kommer att restfras (jfr kapitel 7 i denna
antologi). Denna tgrd kan vara anvndbar vid en kommande
brottsutredning mot samma person dr frhllandena r de mot
satta, i det fall kontanter ptrffas vid en husrannsakan som ge
nomfrs av polisen och det saknas grund fr att terfra brotts
utbyte i det fallet. Detta frutstter att polis och klagare fre
husrannsakan kontrollerat om det freligger ngon restfring och
att de med std av generalklausulen i OSL (offentlighets- och sek
retesslagen) 19 kap. 27 har informerat Kronofogdemyndigheten
om att det finns kontanter som kan anvndas fr att betala den
restfrda skulden.
I ovan angivna fall har polisen inte terfrt ngot, men medver
kat till terfring i det fall vi vljer det vidare begreppet tillgngs
inriktad brottsbekmpning. Vad gller polisens insatser s r det
mer rttvisande att mta enligt detta mtt. Polisen skulle kunna f
assistpong fr den passning som leder till resultatet. Det skulle
kunna ge polisen kat incitament att lgga ned arbete p att infor
mera Kronofogdemyndigheten med mera. Resultatet kan, som det
ser ut i dag, endast redovisas hos Kronofogdemyndigheten, i GOBsatsningen och hos Skatteverket (jfr kapitel 9).
I kapitel 9 framhlls ven att det krvs frfinade mtmetoder fr
att den tillgngsinriktade brottsbekmpningen ska kunna bedrivas
p ett effektivt stt. Br har drfr ftt i uppdrag att se hur detta
arbete ska mtas p ett mer ndamlsenligt stt.
En uppenbar risk nr ngot r prioriterat och viktigt men sam
tidigt abstrakt och svrt att mta srskilt fr de skrande myn
digheterna r nmligen att fr mycket fokus lggs p konkre
ta och tydliga tgrder. Sdana tgrder lmpar sig vldigt bra
i handlingsplaner, och de r i sig mtbara men inte alltid adek
160

Br rapport 2014:10

vata. Ett exempel p en sdan konkret och tydlig tgrd r att

det ibland fresls att tillgngsutredningar ska gras i alla fall dr
ngon ska lagfras fr brott. Det r sannolikt inte mjligt och i
vart fall inte nskvrt eftersom det d mste finnas en fordran,
det vill sga ngon grund att terfra brottsutbyte som r freml
fr frunderskningen (detta gller ven i utkad mening, det vill
sga restfringar, skadestnd och dylikt). Saknas sdan grund br
tillgngsutredning i princip inte gras, om det inte finns srskild
anledning hrom som exempelvis har att gra med utredningen
av sjlva brottet till exempel fr att utreda eventuella motiv. En
annan sak r att tillgngsutredningar kan och br gras i under
rttelsearbetet. De mtmetoder och definitioner som kommer att
vljas fr inte begrnsa det goda arbete som bedrivs inom omr
det fr den tillgngsinriktade brottsbekmpningen. Fel mtmetod
kan leda till att insatserna begrnsas till det som r mtbart. Det
kan leda till att arbetet koncentreras till arbete med till exempel
frverkande.

10.1.2 Myndighetssamverkan
Frskringskassan, Polisen, Skatteverket och Tullverket hr till de
skrande/utredande myndigheterna. Ekobrottsmyndigheten, Skat
teverket och klagarmyndigheten tillhr de yrkande myndigheter
na, domstolarna tillhr de dmande och beslutande myndigheterna
och Kronofogdemyndigheten r den verkstllande myndigheten.
Tillsammans utgr dessa myndigheter den s kallade brottsutby
teskedjan. Samtliga, med undantag fr domstolarna, deltar i det
tillgngsinriktade brottsbekmpningsarbetet.
Kapitel 4 illustrerar att samverkan mellan Polisen, klagarmyn
digheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har varit nd
vndigt fr att skra brottsutbyte. Betydelsen av sdan samverkan
belyses ven i kapitel 5. Hr pongteras att det gr att n ett gott
resultat genom tillgngsinriktat underrttelsearbete. Att brottsvin
sterna frsvinner utomlands ses som ett stort problem.
Under arbetet med denna antologi har det framkommit att ett
avgrande hinder mot en effektiv myndighetssamverkan r se
kretesslagstiftningen (jfr kapitel 6). Detta gller bland annat
verfring av information frn underrttelse- till frundersk
ningsstadiet. Lagstiftningen rrande detta uppfattas som relativt
svrtolkad, och dessutom tolkar olika myndigheter och myndig
hetshandlggare lagstiftningen mycket olika. Detta kan leda till
att rendehandlggningen tar lng tid och i vrsta fall att vrdefull
information inte delges. Nr det gller att skra pengar r tidsfak
torn avgrande, men ven i andra fall kan den omstndigheten att
det r besvrligt att f ut information leda till att man avstr frn
att efterska den. Samma frhllande freligger ven gllande in
formation frn taxeringsstadiet till frunderskningsstadiet och i

161

Br rapport 2014:10

frhllandet mellan till exempel polis/klagare och Kronofogde

myndigheten.

10.1.3 Verktygen
I kapitel 2 stller frfattarna frgan om det inte hade blivit bttre
om det funnits en klar reglering av de olika verktygen som myndig
heterna har att tillg. Alla myndigheter har inte tillgng till samt
liga verktyg (jfr kapitel 7). Avsaknad av kunskap om befintlig lag
stiftning och de verktyg som erbjuds har uppmrksammats i flera
rapporter om den tillgngsinriktade brottsbekmpningen, senast i
Rikspolisstyrelsens inspektion av polismyndigheternas handlgg
ning av frverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet
(RPS, Inspektionsrapport 2012:7, s. 3, Br-rapport 2008:10 och
Ramklint, s. 55). Dessutom ppekas i kapitel 6 att d det gller
hemliga tvngsmedel gr mycket information om intet d tekni
ken och anvndarvanor har utvecklats i en snabbare takt n vad
lagstiftning och praxis p myndigheterna har hunnit omfatta. Ett
exempel r hur smartphones har kommit att frndra det potenti
ella analysunderlaget.
Denna antologi kommer frhoppningsvis att kunna anvndas
fr att fylla vissa kunskapsluckor. Men det r inte tillrckligt med
utbildning eftersom lagstiftningen r i behov av en versyn.
I antologin behandlas flera olika verktyg; frverkande, kvarstad,
frvar, beslag, skadestnd, fretagsbot och betalningsskring. I
detta avsnitt ska vi ge en bild av behovet av att slipa dessa verktyg.
Frverkande
Frverkandet har ftt en srstllning och verkar ha ftt en betydel
se av att vara ett riktigt guldgg (Trskman 2013). Anledningen
till detta kan diskuteras, men det finns flera utredningar som visar
hur man arbetat fr att utveckla frverkandemjligheten.
I detta sammanhang kan nmnas att det saknas mjlighet att an
vnda frysning fr att verkstlla beslut om utvidgat frverkande
av brottsvinster inom EU (prop. 2013/14:66, hr fresls att detta
ska bli mjligt med ikrafttrdande den 1 juli 2014).
Vidare pgr en utredning om utvidgat frverkande. klagar
myndigheten har i sitt remissyttrande anfrt att klagarens be
viskrav rrande den brottsliga verksamheten strcker sig lngre i
Sverige n i vriga nordiska lnder (M-A 2006/1452). Frhopp
ningen r att beviskravet lttas i enlighet drmed.
Frvar och kvarstad
Utver frverkande br det gras mjligt att skra egendom ge
nom frvar och kvarstad som den misstnkte verltit till annan
till dess att huvudtalan vunnit laga kraft. klagarmyndigheten har
i remissvar ver Ds 2006:17 (om Utvidgat frverkande m.m.) p

162

Br rapport 2014:10

talat att det ... br (...) finnas mjligheter att anvnda tvngst
grder ssom kvarstad och frvar mot tredje man redan vid den
tidpunkt d man anvnder tvngstgrder mot grningsmannen,
om det skligen kan antas finnas ett ansprk p den tredje man
nens egendom. Fr det fall man infr en sdan mjlighet torde
det krvas srskilda bestmmelser som reglerar under vilka frut
sttningar och hur lnge tgrden fr best (M-A 2006/1452
s. 7).
Fretagsbot
Frgan om hur fretagsboten ska berknas har stllt till besvr
i vart fall inom ekobrottsomrdet. Riktlinjer fr hur yrkanden
om fretagsbot berknas har tagits fram av Ekobrottsmyndighe
tens rttsenhet. Dessa r givetvis inte bindande men de kan stad
komma att fler (och riktigare) yrkanden framstlls och drmed att
rttslget klargrs i praxis.
Betalningsskring
I Br-rapport 2008:10 framfrs att det inte r tillrckligt med Skat
teverkets betalningsskring nr det gller att komma t brottsut
byte. Man efterlyser ocks frverkande vid sidan av betalningssk
ring (s. 42). Hr kan man tillgga att oavsett vilket verktyg som
anvnds, s angrips brottsvinsten. Finns det andra verktyg fr att
skra ytterligare brottsutbyte ska dessa naturligtvis anvndas.
Att reglerna om utvidgat frverkande r svrtillmpade framgr
av fljande dom frn Gteborgs tingsrtt (2012-07-27, mlnr B
11926-11):
Domen (s. 405f) behandlar frgan om grnsen fr utvidgat fr
verkande. Den dmde befanns ha begtt ett bedrgeri som gav ho
nom ett utbyte p cirka 1,5 mnkr. Detta utbyte skrades och fr
verkades enligt 36 kap. 1 b BrB. I samband med husrannsakan
hittades utlndska pengar, inplastade i ett kassaskp, uppgende
till cirka 1,4 mnkr. Pengarna togs i beslag och yrkades frverkade
enligt 36 kap. 1 BrB. Tingsrtten fann att pengarna frvarats un
der sdana omstndigheter att det r klart mera sannolikt att de
utgr utbyte av brottslig verksamhet n att s inte r fallet. Men
ocks:
MG lggs (...) omfattande skadestndsskyldighet, vilken
verstiger det belopp som yrkas frverkat. Det framstr dessutom som sannolikt att det belopp som ptrffats hos MG utgr
utbyte av just den brottslighet som han dms och lggs skadestndsskyldighet fr. I den utstrckning detta r fallet skulle
ett frverkande av beloppet innebra att MG lggs att betala
bde skadestnd motsvarande utbytet av brottet samtidigt som
det frverkas. Det hade blivit en oproportionerlig reaktion p
brottsligheten. Tingsrtten ogillar drfr yrkandet om frver-

163

Br rapport 2014:10

kande. Beslutet om kvarstad hvs drfr i den utstrckning det

beslutats fr att tcka ansprket p frverkande.
Nyckelorden r det belopp som ptrffats hos MG utgr utbyte
av just den brottslighet som han dms och lggs skadestndsskyl
dighet fr.
Tingsrtten hnvisar till jmkningsbestmmelsen i 36 kap. 1 b
4 stycket BrB (Frverkande enligt denna paragraf fr inte ske om
det r oskligt) men detta borde inte vara ndvndigt. Det som
gr att det inte r mjligt att frverka mer n vad brottsligheten
genererat r att egendom som yrkas frverkad ska utgra utby
te av brottslig verksamhet. I detta fall freligger ingen ytterligare
brottslig verksamhet n den som han r dmd fr, och utbytet av
denna brottslighet frverkas genom 36 kap. 1 . Det utvidgade
frverkandet r subsidirt och bestmmelsen r inte tnkt att ter
fra annat n det som hrrr frn brott.
Det typiska tillmpningsomrdet fr 36 kap. 1 b r nr brotts
lig verksamhet som kan ge utbyte freligger. Denna r emellertid
svr att berkna om tillgngar ptrffas samt att de framstr som
orimligt stora med hnsyn till innehavarens reella mjligheter att
p laglig vg bygga upp och bibehlla en frmgenhet.
Fr att n framgng med ett utvidgat frverkande krvs att den
brottsliga verksamheten kunnat generera mer n det som kan bli
freml fr frverkande enligt 36 kap. 1 och att det framstr
som klart mer sannolikt att den egendom som ptrffas hrrr
frn brott n att s inte r fallet. Det rcker allts inte att egen
domen ptrffas under sdana omstndigheter att det tyder p att
den hrrr frn brott. Domen visar hur svrtillmpliga reglerna r
i praktiken. Ett slags juridiskt idealtillstnd r nr de som p olika
stt tillmpar rttsregler kan frutse vad ett utslag kommer att bli
givet att vissa omstndigheter freligger. Det gller oavsett om til
lmparna r poliser, frsvarare, klagare eller domare. Lika fall
ska behandlas lika. Det r ocks det som kallas rttsskerhet. I ett
sdant idealt tillstnd ligger fokus p bevisfrgor (jfr kapitel 6 som
behandlar frgan om omvnd bevisbrda).
Fljande uttalande frn HD-fallet visar hur svrtolkad och dr
med svrtillmpad lagstiftningen r.
Vad som kan frverkas r enligt lagtexten egendom som utgr
utbyte av brottslig verksamhet.
Formuleringen ger, liksom vissa uttalanden i motiven, nrmast in
tryck av att mjligheten till sakfrverkande skulle vara begrnsad
till konkret utbyte av brott och egendom som trtt i sdan egen
doms stlle. Detta skulle innebra att sakfrverkande aldrig skulle
kunna komma i frga nr utbytet av den brottsliga verksamheten,
som vid skattebrott, inte utgrs av ngon konkret egendom.
I praktiken skulle det emellertid med en sdan tolkning, mot
bakgrund av svrigheterna att binda viss egendom till en inte

164

Br rapport 2014:10

nrmare specificerad brottslig verksamhet, knappast heller vid

sidan hrav vara mjligt med sakfrverkande (jfr t.ex. prop.
2004/05:135 s. 87). Alternativet skulle vara vrdefrverkande
berknat efter den vinning som den icke specificerade brottsliga
verksamheten skulle ha genererat. Det ligger dock i ppen dag att
det inte r mjligt att gra ngra meningsfulla berkningar av vil
ken vinning som en inte specificerad brottslig verksamhet genere
rat (jfr prop. 2007/08:68 s. 65). Mot den bakgrunden mste det
ifrgasttas om avsikten verkligen varit att sakfrverkande skulle
ha ett s begrnsat tillmpningsomrde och om detta kan anses
vara frenligt med rambeslutets freskrifter (HD aa s. 381 p.13).
Liknande svrigheter har framkommit inom nrbeslktade fr
gor rrande fretagsbot (HD 3/12-12 B 5960-10) och dubbelbe
straffningsfrbudet (se bl.a. HD 16/7-13, 1526-13 och 29/9-11,
B 5302-10).
Otydlig lagstiftning r ett centralt problem, och gr det inte
att tgrda grundfelet (tillrcklig tydlighet) mste de involverade
myndigheterna skapa frutsttningar genom metodutveckling.

10.2 Lsningsfrslag
10.2.1 Inledning
Det r inte endast svrigheten att mta resultat som leder till upp
fattningen att den tillgngsinriktade brottsbekmpningen inte r
s framgngsrik som nskat. Andra orsaker som nmns r okun
skap och otydlig eller tandls lagstiftning (se t.ex. Br-rapport
2008:10 och RRV 2010).
Hur kan d myndigheterna bli bttre p att arbeta tillgngs
inriktat? Skulle lsningen vara att ge ytterligare riktlinjer i reg
leringsbrev, mer ndamlsenlig lagstiftning och mjlighet till ny,
gemensam strategi efter utlndsk frebild?
Vad gller svl definition, myndighetssamverkan och verktyg
krvs en tydlig extern vgledning i form av lag eller frordning.
Detta skulle ge den myndighetsgemensamma satsningen mot grov
organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet en tydligare
struktur. Det innebr i sin tur kad rttsskerhet och strre insyn
fr den enskilde (jfr Ramklint s. 62f).

10.2.2 Definitionen och mtningar

I figuren i brjan av detta kapitel visas tre olika definitioner. Om
ytterligare en lggs till avseende det utvidgade frverkandet frfi
nas mtmjligheterna ytterligare. Ett tillgg skulle vara det utvid
gade frverkandet och den skulle f nummer 3a i figuren. Se ven
frslag i kapitel 9.8.3.

165

Br rapport 2014:10

Myndighetssamverkan
Som ovan nmnts finns ett behov av en strategi som ska jmka
samman myndigheternas insatser.
I sammanhanget kan nmnas advokat Thomas Olsson, som
bland annat var frsvarare i det s kallade Sdertljemlet (S
dertljesatsningen behandlas i kapitel 6). Han anser att satsningen
ocks har en baksida. Dessutom uttalar han att fokuseringen p
grov brottslighet och terrorism r frklarlig, men den ter sig rtt
verdriven. Dessutom fr den motivera en kad repression i sam
hllet, som inte alltid frefaller vare sig proportionerlig eller nda
mlsenlig (Brandberg och Knutson s. 27).
Med anledning av uttalandet ovan kan nmnas att det vid utfor
mande av regleringsbrev r viktigt att beakta rttsskerhetsaspekt
erna i och med att flera myndigheter tillsammans fr starka verk
tyg d de gr tillsammans. Syftet med olika tvngsmedel behandlas
i kapitel 2 och 9 och borde studeras nrmare.
Vidare skulle det vara nskvrt med en versyn av sekretesslag
stiftningen avseende informationsutbyte mellan myndigheter inom
Sverige men ven med andra EU-lnder. Inledningsvis noterades
att det finns olika uppfattningar om myndighetssamverkan.
Verktyg
Det framgr av antologin att verktygen inte r tillrckliga. Pro
blemet r inte enbart att det saknas en vergripande reglering fr
verktygen utan att den som finns, se exemplet ovan, r svr att
tillmpa (Ramklint s. 67). Lagstiftningen, och framfr allt meto
den tillgngsinriktad brottsbekmpning, r relativt nya. Stora
utbildningsinsatser har genomfrts, och nya planeras. De upplevda
problemen torde drmed minska p sikt. Frgan r emellertid om
orsaken till att det finns relativt f avgranden om framfr allt ut
vidgat frverkande beror p att de som tillmpar reglerna inte kan
reglerna, fr att reglerna r svrtillmpade, eller fr att de inte r
tillrckligt effektiva. Frgan kommer frhoppningsvis att besvaras
av den utredning som tillsatts (Dir. 2013:14 Tillmpningen av reg
lerna om frverkande av utbyte av brottslig verksamhet).
I Norge anvnds en omvnd bevisbrda fr frverkande. Den
misstnkte mste gra sannolikt att den aktuella egendomen har
frvrvats p lagligt stt. Detta kan vara problematiskt ur rttss
kerhetssynpunkt. En variant skulle kunna vara ett frfarande likt
det norska enligt fljande: Frst mste det konstateras att ett brott
blivit begnget. Om det r stllt utom rimligt tvivel att den miss
tnkte begtt ett brott, kan detta motivera en omvnd bevisbrda
(jfr Ramklint, s. 67).
Penningtvtt ej att betrakta som verktyg i egentlig mening
men r ett hjlpmedel vid tillgngsinriktad brottsbekmpning
Den nya penningtvttslagstiftningen trder i kraft den 1 juli 2014.
Den kommer att innehlla vissa lttnader rrande frbrott i fr
166

Br rapport 2014:10

hllande till nuvarande regler om penninghleri. Vad som framfr

allt r viktigt r att det uttrycks att penningtvtt r ett brott, och
d ven sjlvtvtt. Drtill infrs ett dispositionsfrbud. Regler
na kan frvntas f stor betydelse fr mjligheterna att g p
pengarna men det kommer att krvas en stor utbildningsinsats
fr att de ska f full effekt. I kapitel 6 framfrs att i nulget strun
tar mnga i att gra anmlan om misstnkt penninghleri.

10.2.3 Gemensam strategi

Myndighetssamverkan
De signaler som snts angende att arbetet med den tillgngsinrik
tade brottsbekmpningen inte fungerat s vl som den borde och
heller inte gett det utfall som varit nskvrt saknar en fljdfrga.
Hur bra borde myndigheterna vara? Detta framgr inte i ngot
sammanhang och det saknas jmfrelser med andra lnder. I kapi
tel 8 ppekas att det internationella samarbetet i brottsutredningar
blivit en avgrande faktor fr att bekmpa organiserad grnsver
skridande brottslighet. Det hnder att brottsutredningar stannar
av p grund av att de tjnstemn som ansvarar fr rendet inte
knner till vilket std och bitrde som finns att f vid internatio
nellt polis- och klagarsamarbete.
Internationella jmfrelser skulle kunna utgra en utgngspunkt
fr att bestmma ett nskat lge fr den tillgngsinriktade brotts
bekmpningen om till exempel fem r.
Beaktas br ocks att Sverige r ett relativt litet land med rimli
gen, och i jmfrelse med strre lnder, mindre brottslighet. Det r
drmed inte givet att exempelvis den svenska grova organiserade
brottsligheten omstter samma summor som i strre lnder som
Frankrike eller Storbritannien. Vidare har tidigare forskning visat
att de kriminella grna konsumerar sina brottsvinster p flyktig
lyxkonsumtion utan bestende vrde snarare n att investera den
eller kpa till exempel fast egendom (jfr kapitel 3). Metoden att
g p pengarna r inte effektiv i en sdan verklighet. Utvidgat
frverkande frutstter ju att utmtningsbara tillgngar finns i be
hll vid skringstillfllet.
En ytterligare vsentlig skillnad mellan vrt nationella system
och exempelvis Irland r att vi i frsta hand angriper konsumtion
som inte motsvarar intjningsfrmgan genom beskattning med
eller utan betalningsskring. Skatteverket har en stor och vlfung
erande organisation fr detta, och lagstiftningen r effektiv. Nr
frutsttningar freligger fr att terfra beskattningsbara inkom
ster p detta stt saknas ofta anledning att inleda en brottsutred
ning fr att skra misstnkta brottsvinster. Detta r som nmnts
resurseffektivt. Statens resurser r begrnsade, och det r inte
nskvrt att alla springer p samma boll, men det leder till att
terfrandet av brottsutbyte i strikt mening blir motsvarande min

167

Br rapport 2014:10

dre n i lnder som har system som i frsta hand bygger p att
brottsvinster terfrs med straffrttsliga verktyg.
Utver detta kan fljande vervgas
avseende myndighetssamverkan och mtning:
Svl Polisen som klagarmyndigheten behver centrala funktio
ner som ansvarar fr utveckling och metodutveckling. Vad gller
den Allmnna polisen behvs en central operativ polisir brottsut
bytesfunktion. Denna skulle kunna inrttas efter mnster av PIAC
(Plate-forme didentification des avoirs criminels, en enhet inom
den franska nationella polisen som ska identifiera tillgngar och
utfra finansiella utredningar m.m.) och till exempel utg frn Fi
nanspolisens tillgngsgrupp. Funktionen skulle behva frstrkas
personellt och kompetensmssigt. Framfr allt skulle en underrt
telseenhet behva tillfras. Frmgan att anvnda open-sourcekllor behver vssas, och programvara fr denna skning och
dess strukturering behver infrskaffas.
Funktionens roll skulle vara att utbilda, operativt sttta, arbeta
upp egna renden och utfra vissa avgrnsande utredningsuppgif
ter avseende brottsutbyte (spra tillgngar) i strre renden.
Funktionen skulle utgra ett polisirt ARO och ha en Carinkontaktpunkt.
Vad gller klagarvsendet s behvs en central strategisk judi
ciell brottsutbytesfunktion. Funktionens roll skulle i frsta hand
vara att utbilda och operativt sttta samtliga klagare. Om funk
tionen dessutom skulle kunna utgra ett AMO (Asset Manage
ment Office) skulle gemensam statistik ver brottsutbytesarbete i
hela Sverige kunna erhllas. Om det franska systemet med frvalt
ning av ett srskilt konto avseende beslagtagna, kvarstadsbelagda
och frverkade medel kopieras (liksom datastdet) blir det ocks
mjligt att mycket detaljerat flja upp och drmed styra brottsut
bytesarbetet.

10.2.4 Avslutande kommentar

Om problemen och lsningarna kan fljande sgas:
Definition och mtning
Verktyg
Myndighetssamverkan
Skulle kunna tgrdas med hjlp av regleringsbrev och lagstiftning:
Avskrckande effekt
Finna nya brott som inte behver vara grov organiserad
brottslighet utan endast organiserad
Att f fler personer som vgar vittna
Skulle kunna uppns genom gemensamma strategier efter utlndsk
frebild och medial uppmrksamhet. Sammanfattningsvis kan s

168

Br rapport 2014:10

gas att myndigheterna inte r s dliga p att terfra brottsutbyte

men det kan bli bttre!

Referenser
Brandberg och Knutson (2012) Politik & juridik. Artikel i
tidsskriften Advokaten, nummer 7, 2012. Stockholm: Sveriges
advokatsamfund
Brottsbalk (1962:700)
Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsfrebyggande
rdet.
Dir.2013:14 Tillmpningen av reglerna om frverkande av utbyte
av brottslig verksamhet.
Dom frn Gteborgs tingsrtt (2012) mlnummer B11926-11.
Ds 2006:17 Utvidgat frverkande m.m.
Ds 2008:38 Nationell mobilisering mot den grova organiserade
brottsligheten vervganden och frslag.
HD (2012) mlnummer B 5960-10.
HD (2013) mlnummer 1526-13.
HD (2011) mlnummer B 5302-10.
Lag (2005:377) om straff fr marknadsmissbruk vid handel med
finansiella instrument
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Prop. 2013/14:66 Erknnande och verkstllighet av beslut om
utvidgat frverkande inom Europeiska unionen.
Prop. 2004/05:135 Utkade mjligheter att frverka utbyte av
och hjlpmedel vid brott m.m.
Prop. 2007/08:68 Frverkande av utbyte av brottslig verksamhet.
Ramklint, J (2013) Den myndighetsgemensamma satsningen mot
grov organiserad brottslighet ur ett rttsskerhetsperspektiv.
Examensarbete vid Lunds universitet.
Rikspolisstyrelsen, RPS (2012). Rapport utbyte av brott Polisen. Inspektionsrapport 2012:7. Stockholm: RPS Tryckeri
Riksrevisionen, RiR (2010) Statens insatser fr att komma t
vinster frn brottslig verksamhet ett bttre samarbete ger hgre
utbyte. Rapport (2010:26).
Trskman, P-O. (2013) Det rtt och skl ikke r det kan icke
heller vara lag Ngot om oskligt frverkande. I: Festskrift till
Josef Zila. Vsters: Edita.
klargarmyndighetens yttrande (2006). Yttrande ver Ds
2006:17 Utvidgat frverkande m.m. M-A 2006/1452

169

Br rapport 2014:10

170

Br rapport 2014:10

171

Br rapport 2014:10

172

Fljande myndigheter har deltagit i arbetet med antologin:

Ekobrottsmyndigheten, Frskringskassan, Polismyndig
heten, Skatteverket, Kronofogden, Tullverket, Brottsfre
byggande rdet samt Lunds universitet.

Brottsfrebyggande rdet/National Council for Crime Prevention

box 1386/tegnrgatan 23, se-111 93 stockholm, sweden
telefon +46 (0)8 401 87 00 fax +46 (0)8 411 90 75 e-post info@bra.se
isbn 978-91-87335-25-9 urn:nbn:se:bra-548 issn 1100-6676

www.bra.se

RAPPORT 2014:10

Den hr antologin r tnkt att fungera som en handbok p

omrdet dr flera centrala aktrer bidrar till att sprida kun
skap om hur man arbetar med dessa frgor. Frskringskas
san, Kronofogden och Skatteverket ingr idag som naturliga
samarbetspartner i Polisens och andra brottsbekmpande
myndigheters arbete. Tillgngsutredare har blivit en ny
yrkesgrupp vid sidan av poliser, klagare och skattereviso
rer. Att g p pengarna har blivit ett allt viktigare kriminal
politiskt spr.

G P PENGARNA ANTOLOGI OM TILLGNGSINRIKTAD BROTTSBEKMPNING

Tillgngsinriktad brottsbekmpning r ett samlingsbegrepp

fr alla former av insatser mot egendom som hrrr frn
kriminell verksamhet. Den grundlggande strategin fr den
tillgngsinriktade brottsbekmpningen r att ta bort mjlig
heten att berika sig p brott. Om drivkraften fr den ekono
miska och organiserade brottsligheten r pengar och det
som kan kpas fr pengar br bekmpningen av brottslig
heten ha samma fokus. Fr att denna strategi ska bli fram
gngsrik behvs ndamlsenliga verktyg.